Komdir. 1999:28
Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 1999.
En särskild utredare skall se över ordningen för prövning av mål som handläggs vid Patentbesvärsrätten samt av patentmål vid Stockholms
tingsrätt. Utredaren skall ta ställning till om Patentbesvärsrättens
verksamhet helt eller delvis kan överföras till Stockholms tingsrätt.
Det står dock utredaren fritt att föreslå andra organisationslösningar.
Utredaren skall också lämna förslag om hur det processuella regelverket
förprövningen av de aktuella målen och ärendena bör utformas.
Domstolsprövning av vissa frågor som rör det industriella rättsskyddet
sker dels i Patentbesvärsrätten, dels i allmän domstol.
Patentbesvärsrätten prövar överklaganden av Patent- och registrerings-
verkets beslut i frågor enligt patentlagen (1967:837), mönsterskydds-
lagen (1970:485), varumärkeslagen (1960:644), namnlagen (1982:670) och
lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden. Patentbesvärsrätten prövar också
överklagade beslut av Statens växtsortnämnd enligt vad som föreskrivs i
växtförädlarrättslagen (1997:306). Patentbesvärsrättens beslut överklagas
till Regeringsrätten. En prövning där förutsätter dock att
prövningstillstånd meddelas.
På patenträttens område prövar Stockholms tingsrätt mål som gäller patentintrång, bättre rätt till patentsökt uppfinning, patents
ogiltighet eller överföring av patent på annan än den som har
erhållit patentet, meddelande av tvångslicens, fastställande av nya
villkor för eller upphävande av sådan licens m.m.
Beträffande prövningen i allmän domstol av mål som rör mönsterrätt, varumärkesrätt och växtförädlarrätt gäller i första hand de allmänna
forumbestämmelserna i rättegångsbalken. Mål inom dessa rättsområden
kan således förekomma vid samtliga tingsrätter. I normalfallet
väcks talan vid den tingsrätt inom vars domkrets svaranden har sitt
hemvist. Om behörig domstol saknas enligt rättegångsbalken - i huvud sak när svaranden inte har sitt hemvist i Sverige - skall emellertid
i vissa typer av mål talan väckas vid Stockholms tingsrätt. Vad
gäller mönsterrätten är detta fallet vid talan om bättre rätt till
mönster, om hävning av mönsterregistrering m.m. Inom växtförädlar-
rätten gäller motsvarande bestämmelse beträffande talan om bättre rätt
till en växtsort, om hävning av registrering av en växtsort m.m.
I varumärkesmål gäller rättegångsbalkens forumregler med ett undantag.
Stockholms tingsrätt är exklusivt forum i vissa mål om gemenskapsvaru-
märken (se nedan), bl.a. i mål om intrång i ett gemenskapsvarumärke.
Ett tingsrättsavgörande överklagas till hovrätt. Hovrättens avgörande
får överklagas till Högsta domstolen vars prövning dock förutsätter att
prövningstillstånd meddelas. När en förvaltningsmyndighets beslut får
överklagas till tingsrätt utgör vanligen lagen (1996:242) om domstols ärenden tillämplig processordning för handläggningen i domstol.
För sådana ärenden krävs i en del fall prövningstillstånd för att
hovrätten skall pröva ett överklagande av tingsrättens beslut.
Sedan år 1978 har Sverige deltagit i det europeiska patentsamarbetet, vilket innebär att patent med giltighet i Sverige inte enbart meddelas av
det svenska Patent- och registreringsverket utan också av det europeiska
patentverket, EPO. Inom Europeiska gemenskapen (EG) pågår arbete med att
utarbeta en gemensam rättsordning för patent. I juni 1997 utfärdade
kommissionen en grönbok (KOM (97) 314) om gemenskapspatent och
patentsystemet i Europa. I denna ombeds medlemsstaterna, industrin och
andra intresserade kretsar att ge sin syn på en mängd olika frågor. I
detta sammanhang har diskuterats bl.a. en ordning som går ut på att
tvistemål om gemenskapspatent skall kunna prövas av ett begränsat antal
nationella domstolar, vars avgöranden kan överklagas till en gemensam
europeisk instans. Europaparlamentet avgav ett yttrande om grönboken
i november 1998. I februari 1999 har kommissionen i ett meddelande
gjort en uppföljning av grönboken (KOM (99) 42 slutlig). Inom EPO har
diskussioner förts om en samordnad överprövning av ogiltighetsfrågor
inom ramen för det befintliga europeiska patentsystemet.
Ett system för gemenskapsvarumärken har tidigare etablerats inom EG.
Sökanden kan efter en enda ansökan till EG:s varumärkesmyndighet få
ett varumärke registrerat som gäller inom hela gemenskapen. Vidare
har Sverige tillträtt det s.k. Madridprotokollet som möjliggör en internationell varumärkesregistrering hos Världsorganisationen för
den intellektuella äganderätten (WIPO).
Kommissionen har vidare föreslagit att ett system för registrering av gemenskapsmönster inrättas. Europaparlamentet har ännu inte avslutat
sin första läsning av förslaget. Kommissionen förväntas presentera ett
nytt förslag under våren 1999. Enligt den s.k. Haagöverenskommelsen finns
möjlighet till en internationell registrering av mönster. Sverige har
inte tillträtt denna överenskommelse. Sverige deltar emellertid aktivt
i arbetet med att utforma en ny sådan överenskommelse. Arbetet sker
inom WIPO.
Inom EG finns också ett system för registrering av växtförädlarrätt.
Patentbesvärsrätten avgjorde år 1998 92 patentmål och 611 övriga mål.
Under budgetåret 1986/87 avgjorde Patentbevärsrätten 524 patentmål
och 232 övriga mål. Sedan Sverige anslöt sig till det europeiska
patentsystemet har antalet patentmål stadigt minskat. Systemet för
gemenskapsvarumärken introducerades år 1996. Detta system har ännu
inte inneburit någon minskning av antalet mål avseende nationella
varumärken. Det är svårt att bedöma huruvida antalet mål om mönster
kommer att minska om ett system för registrering av gemenskaps-
mönster införs. Mål om växtförädlarrätt är mycket ovanliga.
Den dömande personalen vid Patentbesvärsrätten utgörs av patenträttsråd,
som skall vara tekniskt kunniga eller lagfarna. Patenträttsråden utnämns
av regeringen. Vid domstolen finns fem lagfarna ledamöter. De tekniskt
kunnigaledamöterna har successivt minskat från tretton (1984) till fem
(1998). De tekniskt kunniga ledamöterna är rekryterade utifrån särskild
kompetens inom det elektrotekniska området, det kemiska området och det
mekaniska området.
Patentbesvärsrätten är domför med tre ledamöter. Sammansättningen av ledamöter beror på måltypen. I patentmål som inte gäller pantsättning
av patent eller av patentansökningar och i mål om växtförädlarrätt
skall minst två tekniskt kunniga ledamöter ingå i rätten. En ledamot
skall vara lagfaren om inte rätten finner att medverkan av en lagfaren
ledamot är obehövlig. I mål om pantsättning av patent eller av
patentansökningar samt i mål som gäller mönster, varumärken och namn
eller utgivningsbevis för periodisk skrift skall minst två lagfarna
ledamöter ingå i rätten. Sådana mål avgörs i flertalet fall av tre
lagfarna domare.
Stockholms tingsrätt är i patentmål domför med två lagfarna domare och
två tekniskt sakkunniga ledamöter. Beredningen av sådana mål utförs av
en lagfaren domare, i vissa moment biträdd av en tekniskt sakkunnig
ledamot. Regeringen förordnar för tre år i sänder minst tjugofem personer
att tjänstgöra som tekniskt sakkunniga ledamöter i tingsrätten och hov-
rätten. Rättens ordförande väljer bland dessa för varje särskilt mål
vilka som skall ingå i rätten. Därvid anlitas företrädesvis patenträtts-
råd. Hänsyn tas i övrigt till önskvärd teknisk sakkunskap. I övriga mål
vid allmän domstol har domstolen den sammansättning som gäller för tviste-
mål och brottmål i allmänhet.
I patentmål har Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt och Patentbesvärs-
rätten behov av likartad kompetens vad gäller både lagfarna och
tekniskt sakkunniga ledamöter.
Patentprocessen inrymmer mycket kvalificerade bedömningar av såväl
juridisk som teknisk natur.
Under senare år har antalet beslut avseende patent som överklagats
till Patentbesvärsrätten stadigt minskat. Detta har motiverat en
minskning av antalet tekniskt kunniga ledamöter i domstolen. Samtidigt
har arbetsbördan i Stockholms tingsrätt ökat. Från tingsrätten har
framförts önskemål om att det permanent skall knytas tekniskt
sakkunniga ledamöter till tingsrätten för en effektivare beredning av
patentmålen.
Resultatet av de diskussioner som förs inom EG om bl.a. gemenskaps-
patent och en gemensam överinstans för prövning av intrångs- och
ogiltighetsfrågor kan komma att innebära en minskad måltillströmning,
både till Stockholms tingsrätt och till Patentbesvärsrätten.
Även i Sverige förs diskussioner som kan komma att påverka måltillströmningen. Exempelvis diskuteras i dag om det bör vara möjligt
att hos Patent- och registreringsverket begära administrativ omprövning
av patent och hävning av varumärkesregistrering i administrativ ordning.
I en promemoria utarbetad inom Justitiedepartementet föreslogs att Patentbesvärsrätten skulle upphöra och dess verksamhet överföras till
allmän förvaltningsdomstol (Ds 1993:34 s. 37 f., se även Ds 1992:38
s. 150 f.). En majoritet av remissinstanserna avstyrkte emellertid
förslaget (Ds 1994:17 s. 114 f.).
Möjligheten att få en kvalificerad bedömning i patentmål är av mycket
stor betydelse för näringslivet. Patentprocessen kräver en långtgående
såväl juridisk som teknisk sakkunskap, samtidigt som verksamheten inte
ger underlag för mer än ett begränsat antal specialister. Problemet med
sviktande målunderlag och det faktum att den kompetens som efterfrågas i
dag är uppdelad på två domstolar väcker frågan om verksamheten i första
instans bör koncentreras till en domstol. Därvid torde endast tingsrätt
komma i fråga eftersom det kommer att handla om bl.a. straff och
skadestånd. Vid bedömningen av denna fråga bör beaktas att i dag i princip
identiska patenträttsliga frågor kan prövas vid både Patentbesvärsrätten
och Stockholms tingsrätt. Eftersom dessa domstolar har olika överinstanser
beror det på tillfälligheter huruvida prejudikat avseende patents giltighet
på området kommer från Regeringsrätten eller Högsta domstolen.
En särskild utredare ges uppdraget att se över ordningen för prövning av
mål och ärenden som handläggs vid Patentbesvärsrätten samt av patentmål
vid Stockholms tingsrätt.
I uppdraget ingår att överväga om Patentbesvärsrättens verksamhet helt
eller delvis kan inordnas i de allmänna domstolarna. I första hand bör
utredaren undersöka om verksamheten i Patentbesvärsrätten helt eller
delvis kan överföras till Stockholms tingsrätt. Ett syfte bör därvid
vara att resurserna utnyttjas på bästa möjliga sätt. Om utredaren finner
det lämpligt att överföra handläggningen av patentmål till Stockholms
tingsrätt, skall det också övervägas var de övriga mål som i dag handläggs
vid Patentbesvärsrätten i framtiden bör hanteras.
Det står utredaren fritt att föreslå andra organisationslösningar. I så
fallskall utredaren lämna förslag om hur kompetensbehovet vid prövningen
av patentmål kan lösas.
Utredaren skall beakta de konsekvenser som förslagen innebär för Svea hovrätt och lämna förslag till de förändringar för verksamheten i Svea
hovrätt som utredaren finner påkallade.
Utredaren skall redogöra för fördelar och nackdelar med de organisationslösningar som behandlas varvid kostnadseffekter och övriga
konsekvenser skall redovisas.
Utredaren skall också lämna förslag om hur det processuella regelverket
för prövningen av de aktuella målen och ärendena skall utformas.
Regelverket bör tillgodose kravet på effektivitet i handläggningen och
skapa förutsättningar för en för parterna mindre kostsam process.
Utredaren skall lämna förslag om hur rätten, i såväl underrätt som överrätt,
skall vara sammansatt.
Utredaren skall lämna de lagförslag och förslag i övrigt som utredaren finner motiverade.
Utredningen skall bedrivas med beaktande av de diskussioner som förs i Europa bl.a. om gemenskapspatent och om en gemensam europeisk överinstans
i patentmål.
Utredaren skall samråda med Varumärkeskommittén (Ju 1997:11) och den utredare som förordnas för att göra en översyn av mönsterskyddslagen,
m.m.(dir. 1999:27).
Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2000.