den 31 maj

Svar på fråga 1999/2000:980 om FN-uppdrag i fattiga länder

Utrikesminister Anna Lindh

Margareta Viklund har frågat om hur regeringen arbetar för att höja kvaliteten på FN:s internationella fredsbevarande insatser.

Det är viktigt att de trupper som ställs till FN:s förfogande för deltagande i fredsbevarande missioner har adekvat utbildning och är korrekt utrustade. FN ersätter de truppbidragande länderna i pengar, men det är de truppbidragande nationernas ansvar att se till att de soldater som skickas ut i FN-tjänst har den rätta utbildningen och utrustningen. Världsorganisationen har ingen egen militär kapacitet och bör inte heller ha det. I stället är FN:s förmåga att organisera fredsfrämjande insatser beroende av möjligheten att använda medlemsstaternas militära förmåga.

FN arbetar dock ständigt för att utveckla gemensamma normer vad avser kompetenskrav. FN har bl.a. en särskild enhet, Lessons Learned Unit, som koncentrerar sig på att studera pågående och avslutade fredsfrämjande insatser i syfte att dra lärdom av de insatser som varit framgångsrika och göra förändringar utifrån de fall där problem uppstått. I detta arbete har Sverige och övriga nordiska länder tagit ett stort ansvar genom att bidra med såväl kunskap som finansiellt stöd. I detta sammanhang kan också nämnas att Sverige tagit initiativ till att inbjuda FN:s generalsekreterare Kofi Annan till samtal med EU om hur samarbetet mellan EU och FN kan stärkas och fördjupas.

Det är korrekt att vissa medlemsstaters uteblivna betalningar till FN påverkar organisationens förmåga att arbeta effektivt på det fredsfrämjande området. För närvarande har FN exempelvis svårt att betala ut ersättning till de länder som bidrar med trupp till olika fredsbevarande insatser. Sverige arbetar tillsammans med övriga EU-länder för att förmå de länder som är skyldiga FN pengar att villkorslöst och så snabbt som möjligt betala sina skulder.

Sverige arbetar också aktivt med utbildningsinsatser. Vid SWEDINT, Försvarsmaktens organisation för utbildning inom internationell fredsfrämjande verksamhet, organiseras varje år ett tjugotal kurser och flera seminarier. Dessa utbildningar har vunnit internationellt erkännande och varje år deltar ett stort antal utländska elever. Svenska utbildningsinsatser kan sägas vara en exportvara eftersom svenska officerare och civilpoliser deltar i och leder satsningar på andra håll i världen, inte minst i södra Afrika. Sverige har även bidragit finansiellt; ett exempel är den omfattande fredsfrämjande övningen Blue Crane i Sydafrika till vilken Sverige bidrog med ca 1,3 miljoner kronor utöver ett antal instruktörer. Ett annat exempel är den civilpolisutbildning som ägde rum i Ghana i november. Kursen var upplagd efter samma modell som den svenska civilpoliskursen UNPOC @ United Nations Police Officers Course @ som organiseras fem gånger per år av SWEDINT. Instruktörerna vid kursen i Ghana kom bl.a. från Sverige och kostnaderna för genomförandet delades mellan Sverige, Norge och Kanada.