Svar på fråga 1999/2000:768 om Nordens Ark
Miljöminister Kjell Larsson
Per Lager har frågat mig om jag kommer att verka för någon form av stöd, ett större engångsbelopp eller ett lägre årligt, för att ge Nordens Ark möjligheter att kunna fortsätta sitt långsiktigt viktiga bevarandearbete.
Låt mig först säga att jag delar Per Lagers uppfattning att Nordens Ark och andra djurparker utför en angelägen och viktig uppgift för att stärka bevarandet av biologisk mångfald, inte minst i fråga om de svenska husdjursraserna. När det gäller husdjursraserna vill jag också peka på den stora insats som görs av alla enskilda entusiaster runt om i landet. Jordbruksverket har registrerat närmare 3 000 kor, över 4 000 får och 1 500 getter av lantras som sköts av enskilda brukare. Därutöver finns flera andra husdjursraser som inte registreras men som bevaras på enskilt initiativ.
När det gäller bevarandet av den vilda faunan innebär det s.k. zoodirektivet (rådets direktiv 1999/22/EG av den 29 mars 1999 om hållande av vilda djur i djurparker) bl.a. att de svenska djurparkerna i framtiden ska arbeta både med information till allmänheten och med artbevarande. Även Rovdjursutredningen (SOU 1999:146) har pekat på behovet av insatser för ökad information om våra inhemska rovdjur. Våra djurparker har således en fortsatt viktig uppgift att sprida information om biologisk mångfald och att stärka bevarandearbetet.
Stiftelsen Nordens Ark fick 1993 ett statligt engångsbidrag på 6 miljoner kronor för att bygga upp sin verksamhet. I dagsläget har jag ingen möjlighet att utlova vare sig ett nytt större engångsbelopp eller ett långsiktigt stöd till Nordens Ark, eller till andra djurparker. Jag kommer dock att överväga behovet av ytterligare insatser för bevarandet av hotade djurarter i samband med den miljömålsproposition som har aviserats senare i år.