Svar på fråga 1999/2000:663 om folkhögskolestudier för invandrare
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Eva Zetterberg har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att minska arbetslösheten bland invandrare, genom att exempelvis öka möjligheterna till vuxenstudier på folkhögskola och förbättra de ekonomiska förutsättningarna för invandrare som studerar.
I samband med riksdagens behandling av propositionen Sverige, framtiden och mångfalden (prop. 1997/98:16) fastställdes att politik som riktar sig specifikt till invandrare som grupp bör begränsas till insatser och åtgärder som kan behövas under den första tiden i Sverige.
Av den nya studiestödslagen som träder i kraft den 1 juli 2001 följer att det högre studiebidraget i studiemedlen inte ska knytas till a-kassan. Det ska i första hand riktas till personer som saknar grundskole- eller gymnasiekompetens. Detta innebär att vissa invandrare utan arbete, som uppfyller kriterierna, kommer att kunna söka detta studiestöd.
Regeringen har tillsatt en särskild delegation, Storstadsdelegationen, med uppgift att bl.a. ge storstadsregionerna bättre förutsättningar för en långsiktig hållbar tillväxt samt till att bryta den sociala och etniska segregationen i storstadsregionerna.
Inom ramen för denna satsning har regeringen bl.a. avsatt 20 miljoner kronor för vart och ett av åren 1999, 2000 och 2001 för särskilda insatser för arbetslösa invandrare och sfi-studerande för att underlätta kommunernas anskaffning av praktikplatser. Utöver detta har regeringen avsatt 5 miljoner kronor att användas för att stimulera rekrytering av lågutbildade vuxna i storstäderna till Kunskapslyftet.
Regeringen har i förordningen om statsbidrag till folkbildningen angivit att verksamheter som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer ska prioriteras. Personer med utländsk bakgrund utgör en särskilt viktig målgrupp för statens stöd.
Staten har givit folkbildningen frihet att själva fördela medlen utifrån vissa av staten angivna syften. Detta innebär att folkbildningen själv fördelar medlen enligt dessa syften. Staten kan med gällande förordning inte fördela medel till vissa specifika ändamål inom folkbildningen.
Enligt Folkbildningsrådets egen redovisning för år 1999 var invandrarnas andel ca 12 % av deltagarna i de långa kurserna varav de flesta läste på en nivå som motsvarar gymnasieskolenivån.
Mot bakgrund av detta har regeringen inte för avsikt att i dag föreslå ytterligare åtgärder i frågan.