Svar på fråga 1999/2000:348 om Israel och tortyr
Utrikesminister Anna Lindh
Eva Zetterberg har frågat mig vad regeringen avser göra för att förmå Israel att uppfylla de åtaganden man gjort genom att ansluta sig till FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
Låt mig först entydigt slå fast att tortyr i alla former och situationer är oförenlig med ett demokratiskt rättssamhälle. Tortyr är också förbjuden i folkrätten, vilket framgår av artikel 7 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Tortyrförbudet har ytterligare utvecklats i den åberopade FN-konventionen. Israel har tillträtt båda dessa konventioner.
Sverige har i likhet med många andra stater och organisationer med tillfredsställelse noterat att israeliska Högsta domstolen den 6 september 1999 förbjudit israeliska säkerhetsmyndigheter och andra instanser att använda fysiska förhörsmetoder (i Israel ofta omnämnda som moderate physical pressure) i samband med förhör av misstänka personer.
Som en följd av Högsta domstolens avgörande mot användande av våld i samband med förhör har premiärminister Ehud Barak tillsatt en utredning som omfattar flera ministrar, med uppgift att behandla frågan om eventuellt behov av lagstiftning om förhörsmetoder. Premiärministern kommer på basis av kommitténs förslag att ta ställning i frågan.
Domstolens utslag har också lett till att en enskild ledamot av Knesset motionerat om införandet av en lag som skulle tillåta användande av fysiskt våld. Denna motion behandlas för närvarande i Knesset. Motionen uppges stödjas av 45 av Knessets 120 ledamöter.
Israels justitieminister Yossi Beilin har däremot intagit ståndpunkten att inga lagar som tillåter tortyr är acceptabla och har lovat att vidta motåtgärder i form av lagförslag om totalförbud mot fysiska förhörsmetoder, om den åberopade motionen eller någon annan med liknande innehåll skulle antas. Detta innebär att den för frågan ansvarige ministern i Israel har en uppfattning som överensstämmer med vår egen.
Med hänsyn till Högsta domstolens utslag och justitieminister Beilins inställning ser regeringen ingen anledningen att vidta någon åtgärd för närvarande. Vi kommer dock att fortsätta att följa frågan och inte tveka att hävda folkrättens krav, om detta blir nödvändigt.