Svar på fråga 1999/2000:323 om mänskliga rättigheter i Peru
Utrikesminister Anna Lindh
Eva Zetterberg har frågat mig om vilka åtgärder den svenska regeringen avser att vidtaga för att förbättra situationen när det gäller politiska fångars mänskliga rättigheter i Peru.
Beträffande de politiska fångarnas situation i Peru åligger det först och främst den peruanska regeringen att följa de konventioner som finns på detta område, framför allt FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt FN:s konvention mot tortyr och annan grym, inhuman, förnedrande behandling eller bestraffning, som Peru ratificerat.
Vår ambassad i Lima har meddelat att den inledda hungerstrejken upphörde efter en månad. De fängslade får vistas utomhus en timme dagligen. Internationella Röda korset (ICRC) tillåts sedan februari i fjol att besöka de fängslade vid marinbasen i Callao varannan månad. Vid dessa besök kan en representant för ICRC och organisationens läkare tala i enrum, en timme var, med de fängslade. Det senaste besöket av denna typ skedde den 2 december i år.
Trots att situationen för de mänskliga rättigheterna i Peru generellt sett har förbättrats under senare år kvarstår allvarliga problem. Detta gäller framför allt det utbredda bruket av tortyr och förhållandena i landets fängelser. Den svenska regeringen följer noga situationen gällande de mänskliga rättigheterna i landet och denna fråga utgör också en viktig del av den kontinuerliga svenska dialogen med den peruanska regeringen.
Sveriges utvecklingssamarbete i landet koncentreras på att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, bl.a. genom stöd till enskilda organisationer som Diakonia (7,1 miljoner kronor), Caritas (668 000 kr) och Rädda Barnen (1,2 miljoner kronor). Stöd ges också till ICRC uppgående till 4 miljoner kronor och det peruanska ombudsmannaämbetet, vilket erhöll 560 000 kr. Ombudsmannen följer förhållandena i fängelserna, och anmäler bl.a. brister i sjukvården samt obehörig förflyttning mellan fängelserna. Viktiga insatser bedrivs bl.a. till förmån för personer som oskyldigt fängslats för terrorism. Denna verksamhet har resulterat i att omkring 500 personer har kunnat frisläppas under de senaste tre åren.
Situationen beträffande mänskliga rättigheter i Peru aktualiserades ytterligare i juni innevarande år, då den peruanska regeringen genomförde ett partiellt tillbakadragande från OAS domstol för mänskliga rättigheter efter att denna krävt en ny prövning i ett mål gentemot fyra personer som dömts för terrorism. EU:s medlemsländer, däribland Sverige, beklagade djupt det peruanska agerandet i ett gemensamt uttalande den 19 juli i år och underströk att detta förfarande även stod i strid med den s.k. Riodeklarationen, vilken betonar vikten av de mänskliga rättigheterna och som undertecknades i samband med toppmötet mellan EU och Latinamerika/Västindien i juni i år.