den 18 november

Svar på fråga 1999/2000:187 om biståndets möte med afrikanska religioner

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Carina Hägg har fråga mig om regeringen har tagit initiativ till att belysa hur biståndet i dag möter traditionella afrikanska religioner. Detta är en viktig och central fråga som handlar om respekt för människors värde, integritet och insikten om att biståndet bör eftersträva de fattigas aktiva medverkan i utvecklingssamarbetet.

Fattigdomsbekämpning är det övergripande målet för Sveriges utvecklingssamarbete. Regeringen redovisar i skrivelsen De fattigas rätt @ vårt gemensamma ansvar (1997/97:169) hur Sveriges utvecklingssamarbete kan stärkas för att bidra till fattigdomsbekämpning. En grundläggande förutsättning för framgångsrik fattigdomsbekämpning är att de fattiga själva känner sig ansvariga för och delaktiga i processen. Utgångspunkten ska vara de fattigas syn på sin egen situation. Denna utgångspunkt innebär att större hänsyn tas till det kulturella sammanhang som biståndet ska verka i, dock med respekt för de mänskliga rättigheterna. Målsättningen är att de som är berörda av biståndet också ska vara delaktiga i utformningen av detta. Detta uppmärksammas både då våra landstrategier för samarbetet med enskilda samarbetsländer utarbetas och då konkreta program förbereds. I utarbetandet av varje landstrategi ska en social analys göras och konsultationer med det civila samhället i samarbetslandet äga rum.

Respekten för mänskliga rättigheter, däribland religionsfrihet, utgör en prioriterad fråga i svensk utrikespolitik, vilket skrivelsen Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik (1997/98:89) är ett uttryck för. Sverige verkar aktivt för att personer som tillhör nationella eller etniska, språkliga och religiösa minoriteter i alla länder ges möjlighet att på lika villkor med majoritetsbefolkningen effektivt åtnjuta alla de mänskliga rättigheterna.

De mänskliga rättigheterna gäller för alla, utan åtskillnad, oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom eller ställning i övrigt.

Ökad pluralism och tryck underifrån är viktiga faktorer för att stärka de demokratiska krafterna i ett samhälle. Genom att demokrati främjas ökar möjligheten för olika grupper i samhället att få inflytande över landets politik och institutioner. Religionsfrihet är en aspekt i stärkandet av demokratin, där i form av individens frihet att uttrycka sin religion. Dessa tankegångar utvecklas bl.a. i skrivelsen Demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete (1997/98:76). Det finns intressanta exempel, inte minst i Moçambique, på hur traditionella kulturmönster och religiösa uppfattningar kan bidra till konfliktlösning och fred.

Låt mig också nämna att Sverige är aktivt i det multilaterala systemet för att öka de fattigas deltagande i utvecklingssamarbetet. Världsbanken har intervjuat ett stort antal fattiga människor i 23 länder om deras situation för att få fram underlag till en rapport som kommer att presenteras under nästa år. Resultaten av intervjuerna diskuteras nu i konsultationer över hela världen. Sverige har särskilt betonat vikten av socialantropologers deltagande vid dessa konsultationer. Därigenom vill regeringen bidra till att ökad hänsyn tas till lokala förhållanden och religiösa föreställningar i utvecklingsländerna.