den 1 augusti

Svar på fråga 1999/2000:1213 om sanktioner mot Jugoslavien respektive Kina

Utrikesminister Anna Lindh

Sten Andersson har frågat mig vilka åtgärder regeringen är beredd vidta för att skapa folklig förståelse för sanktioner och blockader mot enskilda länder.

Att det finns folkligt stöd för sanktioner som införs mot ett enskilt land är viktigt för sanktionernas efterlevnad och det internationella samfundets trovärdighet. När beslut om sanktioner fattas måste världssamfundet vinnlägga sig om att förklara syftet med sanktionerna och villkoren för hävandet för allmänheten. Utan förståelse och acceptans hos allmänheten påverkas enigheten i det internationella samfundet negativt och effektiviteten i implementeringen minskar. Oenighet inom världssamfundet, inte minst inom FN:s säkerhetsråd, försämrar påtagligt möjligheterna för sanktionerna att ha avsedd verkan.

Den viktigaste metoden att säkra folkligt stöd för sanktioner är att använda sanktionsinstrumentet på ett klokt och effektivt sätt. Regeringen välkomnar därför den debatt om sanktionsinstrumentet som nu förs, bl.a. i FN:s säkerhetsråd. Sverige deltar också i debatten och har särskilt pekat på att en prioriterad uppgift för världssamfundet är att utveckla och förfina sanktionsinstrumentet. Sanktioner måste användas på ett mer träffsäkert sätt, dvs. effekterna på oskyldig civilbefolkning och tredje land minimeras medan de som har möjlighet att påverka landets uppträdande genom sanktionerna ska ges starka incitament att göra det. Sanktioner som påtryckningsmedel bör dock användas med stor urskillning och först när andra diplomatiska och politiska åtgärder prövats. Det måste från början finnas klara kriterier för vad som ska uppnås, så att låsningar kan undvikas. Sanktioner bör vidare följas upp och, om möjligt, kompletteras med andra politiska ansträngningar. Ett totalt avbrott i dialogen med sanktionslandet innebär färre möjligheter till påverkan.

Sten Anderssons jämförelse mellan Jugoslavien och Kina tycker jag inte så enkelt låter sig göras. EU håller regimen i Belgrad ansvarig för bristen på respekt för grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter för landets medborgare, liksom för den kritiska humanitära situationen för de ca 700 000 flyktingar som befinner sig på jugoslaviskt territorium som en konsekvens av de fyra krig Belgradregimen har medverkat till att starta. Sanktionerna mot Jugoslavien infördes när alla försök att genom dialog med Belgrad få till stånd en demokratisering och stabilisering av situationen i främst Kosovo hade misslyckats. Regeringen anser som redovisats ovan att sanktioner som påtryckningsmedel bör användas med stor urskillning och först när andra diplomatiska och politiska åtgärder prövats. I EU-kretsen verkar Sverige också kontinuerligt för att sanktionerna mot FRJ ska ses över. Införandet av sanktioner mot Jugoslavien var dock ett sådant fall när alla försök till dialog förblivit ohörsammade.

Bristerna i respekten för mänskliga rättigheter i Kina är allvarliga och påpekas i bilaterala och internationella sammanhang. Sanktioner eller en blockad torde dock inte leda utvecklingen i Kina i rätt riktning. För Sveriges del har vi tillsammans med övriga EU funnit att förändring i fråga om synen på och respekten för de mänskliga rättigheterna i Kina bäst befrämjas genom fortsatta svensk-kinesiska kontakter och med hjälp av den dialog som upprätthålls mellan EU och Kina. På så sätt kan vi framföra vår kritik mot regeringen, samtidigt som vi genom samarbete uppmuntrar, snarare än isolerar, de som inom Kina är ärligt intresserade av att stärka de mänskliga rättigheterna i landet.