Svar på fråga 1999/2000:1195 om privatskolor
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Bengt Silfverstrand har frågat vilka åtgärder jag avser att vidtaga för att öka det kommunala inflytandet vid etableringen av fristående/privata skolor.
Enligt skollagen (1985:1100) ska en förklaring om rätt till bidrag inte lämnas ifråga om utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner. Inför Skolverkets beslut inhämtas alltid de berörda kommunernas yttranden. Det är då viktigt att konsekvenserna för den offentliga skolan belyses tydligt. Hittills har det varit relativt sällsynt att kommuner i sina yrkanden gett belägg för förekomsten av påtagliga negativa följder. Därför är det också ovanligt att Skolverket avslår en ansökan av det skälet.
Skolverket har under våren 2000 tagit fram ett informationshäfte som ska bifogas de ansökningar som remitteras till kommunerna. Avsikten är att ge kommunerna upplysningar om vilka krav ett kommunalt yttrande bör uppfylla när en kommun vill åberopa påtagligt negativa följder som skäl för att Skolverket ska förklara att en fristående skola inte ska ha rätt till bidrag.
Regeringen gav i oktober 1999 tilläggsdirektiv (dir. 1999:76) till Kommittén för uppföljning av resursfördelning till fristående grundskolor (U 1997:10). Kommittén ska utreda ekonomiska och andra konsekvenser av det snabbt växande antalet fristående gymnasieskolor samt belysa förutsättningarna för konkurrens på lika villkor för fristående och offentliga gymnasieskolor. Kommittén, som ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 2001, ska lämna förslag till sådana författningsändringar som den anser behövs.
Den nämnda kommittén har tidigare redovisat effekterna av bidragsreglerna för de fristående grundskolorna. Ett beredningsarbete pågår för närvarande inom Regeringskansliet bl.a. utifrån de förslag till förbättringar som kommittén pekat på.