Svar på fråga 1999/2000:1175 om sanktionerna mot Jugoslavien
Utrikesminister Anna Lindh
Sten Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit eller är beredd att vidta för att sanktionerna mot Förbundsrepubliken Jugoslavien ska upphöra.
Först och främst vill jag framhålla att jag delar Sten Anderssons oro över situationen i Förbundsrepubliken Jugoslavien, och då i synnerhet Serbien. Landet innehar en nyckelroll för en långvarig stabilitet i hela regionen, och Sverige bör därför verka för en fredlig och demokratisk utveckling där.
Den svenska regeringen håller dock regimen i Belgrad ansvarig för bristen på respekt för grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter för landets medborgare, liksom för den kritiska humanitära situationen för de ca 700 000 flyktingar som befinner sig på jugoslaviskt territorium som en konsekvens av de fyra krig Belgradregimen har medverkat till att starta.
Därför stöder Sverige de sanktioner i FN:s och EU:s regi som bidrar till att försvaga denna regim samtidigt som vi lägger ned stor kraft på att hjälpa Jugoslaviens nödlidande liksom på att understödja landets demokratiska krafter.
Sverige anser att de sanktioner som slår direkt mot regimen, såsom visumförbudet, bör behållas eller skärpas medan de som kollektivt drabbar befolkningen, däribland flygförbudet och oljeembargot, bör försvagas eller hävas.
Det var bl.a. på grund av svenska ansträngningar som det tidigare gällande flygförbudet kunde hävas tillfälligt den 20 mars och sex månader framåt. För närvarande pågår inom EU förhandlingar om en förlängning av sanktionssuspenderingen efter den 28 augusti, där Sverige spelar en aktiv roll.
Kopplad till dessa förhandlingar pågår också en diskussion om skärpning av tillämpningen av de finansiella sanktioner mot företag kontrollerade av regimen i Belgrad, bl.a. genom upprättandet av en s.k. vit lista över företag som ska undantas sanktioner. Denna lista består i nuläget av ca 190 företagsnamn och har publicerats i dagarna.
Vidare tog Sverige aktiv del i beslutet om vissa undantag från oljeembargot förra hösten. EU-beslutet bestod i att leverera eldningsolja till oppositionsstyrda kommuner under vintern, det s.k. Energy for Democracy-programmet. Sedan dess har antalet kommuner som ingår utvidgats till sju stycken. Sverige verkar för en fortsättning av programmet i uppföljningen som just nu pågår inom EU.
Utöver detta vill jag understryka det betydande stöd som ges till de nödlidande i Jugoslavien samt till landets demokratiska krafter, både från EU och direkt från Sverige. Sveriges bilaterala humanitära stöd till Jugoslavien exklusive Kosovo ligger i år på ca 40 miljoner kronor. Detta stöd går främst till flyktingarna i landet. Skulle situationen så kräva, kan beslut om ytterligare bistånd fattas.
Sten Andersson frågar också om Sverige är villigt att agera för att normala diplomatiska förbindelser med Förbundsrepubliken Jugoslavien ska återupptas. Här vill jag betona att det är vår målsättning att Jugoslavien ska återuppta sin roll som fullvärdig medlem av det internationella samfundet, men det är under förutsättning att landet först respekterar grundläggande demokratiska och politiska rättigheter.