Fråga 1999/2000:930 av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om kön och flyktingskydd i utlänningslagen
Många brott som begås mot de mänskliga rättigheterna är könsspecifika. Tusentals unga flickor könsstympas varje dag. Kvinnor över hela världen dödas, utsätts för grovt våld eller riskerar att utsättas för våld genom att de bryter mot sina hemländers traditioner. Våldtäkt har blivit ett vanligt vapen i väpnade konflikter för att förödmjuka och tortera fienden.
För att undgå grov diskriminering av de här slagen tvingas många kvinnor att fly sina hemländer. Ett flertal söker sig till Sverige. Dessvärre har Sverige inte visat sig vara en självklar fristad för de personer som förföljs och tvingas fly på grund av sitt kön. Sedan genomförandet av 1997 års reform av utlänningslagen, vars syfte bl.a. var att stärka skyddet för de som tvingas fly på grund av sitt kön eller homosexualitet, har endast ett fåtal personer beviljats uppehållstillstånd med hänvisning till den nya skyddsregeln om övriga skyddsbehövande i 3 kap. 3 § punkt 3 utlänningslagen. Tillämpningen av den nya skyddsregeln har skett mycket sparsamt, vilket i praktiken medfört att skyddet för denna grupp försämrats.
Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:
Är regeringen beredd att föreslå en ändring av skyddsregeln i 3 kap. 3 § punkt 3 utlänningslagen så att det medför ett fullgott skydd för de som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sitt kön eller homosexualitet?