Fråga 1999/2000:364 av Patrik Norinder (m) till statsrådet Mona Sahlin om ökad kompetensutveckling
Det råder en stor samstämmighet om att ökad kompetensutveckling är nödvändig inom det svenska arbetslivet. Sverige behöver detta för att kunna stå sig i konkurrensen mot omvärlden och det är en förutsättning för en stabil tillväxt och utveckling inom landet. Detta är såväl arbetsmarknadens parter som riksdagens ledamöter eniga om.
Vi bör därför ta till vara alla möjligheter inom EU:s nya mål 3-program att stärka kompetensutvecklingen för anställda i alla verksamheter.
Parterna på arbetsmarknaden har efter samtal med regeringen klart uttryckt sina prioriteringar, som parterna är överens om. Regeringen har dock frångått dessa i det samlade programdokumentet för mål 3 under åren 2000@2006 @ den s.k. SPD:n. Ånyo urholkas förtroendet för samtal med regeringen och även Sveriges möjligheter att stärka kompetensutvecklingen.
Regeringen har i SPD:n minskat medel för kompetensutveckling och fördelat dessa till ordinära arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I höstens budget avsätts medel för individuella kompetenskonton och AMS verksamhet reduceras. Vid utformningen av nya mål 3 så agerar regeringen tvärtom. Medel för kompetensutveckling minskas och för arbetsmarknadsåtgärderna ökas dessa.
Vilka politiska överväganden ligger bakom den förändrade inställningen i förhållande till överenskommelsen med parterna?