Fråga 1999/2000:345 av Sten Tolgfors (m) till statsminister Göran Persson om koordination i Regeringskansliet
Vid upprepade tillfällen har bristande koordination i utrikespolitiken mellan statsministern och Statsrådsberedningen, samt Utrikesdepartementet orsakat problem. Under statsministerns Sydafrikaresa gav två diplomatiska felsteg eko. Statsministern presenterade först i strid med protokollet Sveriges nya ambassadör i landet @ utan att Sydafrika givit sin accentens. Därefter generade statsministern president Mbeki genom att ta debatt om realismen i tidtabeller för sysselsättningsmål under en presskonferens. Onödiga fadäser för Sverige, kan tyckas. När statsministern vid annat tillfälle lovade stöda de baltiska ländernas strävanden efter Natomedlemskap, dementerades detta av UD. Det hela landade i ett frågetecken om den svenska linjen om baltiskt Natomedlemskap som ännu inte rätats ut.
När statsministern besökte Folkrepubliken Kina berömde han landets stabilitet och ställdes inför misstroendevotum i riksdagen. Statsministerns resa till Israel och diskussionerna där gav upphov till frågor om huruvida en ny linje i svensk utrikespolitik hade etablerats.
Sammantaget ges ett intryck av en spontant skapad utrikespolitik, som drivs vid sidan av UD och stundom utan UD:s råd.
Vad avser statsministern göra för att tillse att koordinationen i utrikespolitiken mellan hans egen statsrådsberedning och Utrikesdepartementet förbättras, jämfört med i dag?