den 29 november

Fråga 1999/2000:304 av Gudrun Lindvall (mp) till miljöminister Kjell Larsson om isocyanater

Isocyanater är en tickande arbetsmiljöbomb. I vart tionde prov som tas finns för höga värden. Många som drabbas får skador för livet. De är ett allt större arbetsmiljöproblem i många branscher. De är luktlösa, vilket gör dem förrädiska. Trots att fack och myndigheter reagerat sker mycket lite.

Isocyanater används som utgångsmaterial vid framställning av polyuretan (PUR), som finns i skumplaster, gummimaterial, lacker, limmer, färger och vävbeläggningar, i isolering och tätning m.m. När polyuretan upphettas till 150@200 grader frigörs isocyanater, liksom då lim härdar eller färg torkar. Isocyanater är farliga, allergiframkallande och för vissa personer kan det räcka med en enda exponering för att få besvär för resten av livet. Luftvägarna skadas. Andra får nästäppa, rinnsnuva, rethosta, näsblod, kontakteksem, ögonirritation, huvudvärk eller att man känner sig tung i huvudet. Det finns limmer utan isocyanater som fungerar. De farliga limmerna borde förbjudas enligt ersättningsprincipen i miljöbalken.

Isocyanater måste bort. Många finns inbyggda i prylar, ett problem som alltså kvarstår länge, men nyanvändning av material, som orsakar problemen måste inledas. Det kan inte accepteras att människor inandas ämnen som försvaret enligt uppgift klassar som lika giftiga som cyanväte @ en stridsgas.

Jag vill fråga ministern:

Vilka åtgärder avser regeringen ta för att komma till rätta med de svåra arbetsmiljöproblem som isocyanater och PUR skapar?