Fråga 1999/2000:277 av Claes Stockhaus (v) till utrikesminister Anna Lindh om politisk asyl
Den turkiska staten brister i respekt för de mänskliga rättigheterna @ speciellt mot den kurdiska befolkningen. Många kurder har därför av politiska skäl lämnat landet. I dag driver Turkiet allt starkare på för att bli EU-medlem, detta utan att nämnvärt ha ändrat sin behandling av kurderna. Oroväckande nog börjar en del EU-länder att ändra inställning och kan tänka sig att Turkiet ska få bli medlem. Sverige är klarast i sin ståndpunkt och kräver att Turkiet först måste uppfylla en rad villkor vad gäller grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Många kurder från Turkiet fick asyl i Sverige på 1980-talet. Frågan är nu hur mycket denna beviljade asyl betyder i dag i andra EU-länder.
Ett exempel; En kurdisk politisk aktivist från Turkiet fick politisk asyl i Sverige 1986. Den turkiska åklagarmyndigheten utfärdade 1997 en order om arrestering för ett påstått "brott" begånget 1979, dvs. efter 18 år! Under en resa via Nederländerna hösten 1999 arresteras personen av den holländska säkerhetsmyndigheten utifrån den turkiska arresteringsordern. Han har dock fortfarande politisk asyl i Sverige och står enligt Genèvekonventionen under svenskt beskydd, men den holländska säkerhetsmyndigheten kvarhåller honom och risk finns för utlämning till Turkiet. Nederländerna har undertecknat Genèvekonventionen.
Jag vill fråga utrikesministern:
Vilka möjligheter ser den svenska regeringen att utifrån Genèvekonventionen förhindra en utlämning till Turkiet från t.ex. Nederländerna av i Sverige asylbeviljade kurder?