Fråga 1999/2000:265 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Ingela Thalén om barnårsrätt
Om inte kyrkoarkiven brunnit upp eller på annat sätt förstörts har svenskarna folkbokförts via kyrkan sedan 1500-talet. Trots detta hävdar genomförandegruppen att det är omöjligt att få fram folkbokföringsadresser för tid före den 1 juli 1991. Förslaget om barnårsrätt avsåg att kompensera kvinnor för den tid de vårdat barn och är ett av de få fördelningspolitiska inslagen i det nya pensionssystemet. Genomförandegruppens förslag för pensionsrätt för barnår för tiden före 1999 kräver både vårdnad om och bosättning tillsammans med barnet. För att barnårsrätt ska utgå för tiden mellan 1960 till 1998 krävs endast att föräldern varit vårdnadshavare under minst sex månader. Om båda föräldrarna uppfyller detta kriterium, går barnårsrätten till den förälder som haft lägst inkomst. Detta innebär att ensamstående mödrar, där fadern inte ens bott på samma adress, men haft några kronors lägre inkomst, förlorar pensionsrätten för barnet. Visserligen skall försäkringskassan utreda frågan om det visar sig att detta inte stämmer. Med genomförandegruppens förslag spelar det dock ingen roll om fadern bott tillsammans med barnet, utan endast vem som hade lägst inkomst. Syftet med barnårsrätten som en kompensation för kvinnan förfelar därmed helt sitt syfte.
Min fråga till statsrådet Thalén är därför:
Vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta för att pensionsrätten för barnår för åren 1960@1998 ska fördelas så att den som haft den verkliga vårdnaden om barnet erhåller denna rätt?