den 18 november

Fråga 1999/2000:240 av Johnny Gylling (kd) till miljöminister Kjell Larsson om fordonskontroll

I Sverige finns det hundratusentals bilentusiaster och tusentals bilrelaterade klubbar. Enbart tidningen Bilsport har en kvarts miljon läsare. Många av bilentusiasterna ägnar sin tid och intresse åt att renovera, vårda och ställa ut sina bilar. De flesta av dessa entusiastfordon används inte som bruksbilar utan körs till och från utställningar och liknande. Enligt min mening är det inte dessa bilar man ska jaga som "miljöbovar" utan det handlar i stället om att få bort de äldre, orenade bruksbilarna som finns på våra vägar. Höjd skrotningspremie kan vara en väg att gå. Det finns exempel på att myndigheter i dag ägnar stor energi åt att försöka hindra enskilda bilister att importera enstaka bilar som inte uppfyller bilavgasförordningen. Om man vill importera en bil av årsmodell 1988 som råkar lämnat fabriken 1989 så faller den under kraven på katalysatorrening i Sverige. Det finns i dag exempel på att bilägare vägrats dispens trots att fordonets tillverkare intygar att årsmodellen är 1988. Det finns också exempel på beslut i länsrätten att bilägare måste få importera en sådan bil utan att Sverige kan ställa krav på restriktioner med hänvisning till artikel 30 i Romfördraget. Slutligen finns det exempel på att Naturvårdsverket överklagat sådan dom, trots att man vet att det handlar om entusiastbilar som knappast körs mer än ett par hundra mil om året.

Frågan till ministern blir sålunda:

Är ministern beredd att vidta åtgärder för att import av entusiastfordon av detta slag inte ska förbjudas?