Fråga 1999/2000:219 av Ewa Larsson (mp) till miljöminister Kjell Larsson om nationella mål och kommunalt självbestämmande
Den strategiska trafikplan som har arbetats fram för Stockholmsregionen anses av Naturvårdsverket inte uppfylla målet om en hållbar samhällsutveckling. Även SIKA @ Statens institut för kommunikationsanalys, har kritiserat trafikplanen för att man med den missar både de ekonomiska och de ekologiska målen.
Vägtrafiken är den största källan till luftföroreningar i tätorten. För att uppnå målet om att utsläppen av cancerframkallande ämnen i tätorter bör ha halverats till år 2005, från 1991 års nivå, menar regeringen att det är betydelsefullt att det i landets större städer utarbetas program och planer för trafiksystem som anger hur kollektivtrafiken kan stärkas och biltrafiken begränsas till år 2010. På så vis kan även de fastställda miniminivåerna för buller uppnås och städerna kan, i enlighet med miljömålen, bevara och utveckla viktiga grönområden.
Nu har socialdemokraterna och moderaterna i Stockholms stadshus, enligt pressutspel, kommit överens om att den föreslagna trafikplanen ska genomdrivas. En trafikplan som enligt Naturvårdsverket kommer ge ett ökat trafikarbete på ca 13,5 %. Varpå glappet mellan uppställda miljömål och utsläpp av luftföroreningar ökar. Bullerstörningarna antas inte heller minska med de föreslagna ringlederna. Däremot kommer de innebära stora negativa miljökonsekvenser i form av intrång och barriäreffekter av gröna kilar och rekreationsområden.
Hur avser ministern hantera en kommun som beslutar sig för att bryta mot de nationellt uppställda miljömålen?