Fråga 1999/2000:101 av Inger Strömbom (kd) till justitieminister Laila Freivalds om fördelning av resurser till polisen i Stockholms län
Polisens resurser räcker inte till för att utreda alla brott. De generella neddragningar som har skett över hela landet och resursfördelningen mellan länspolismyndigheterna utfaller mycket negativt för Stockholms läns del. Alltför stor del fördelas efter befolkningstal, inte efter faktiska brottsuppgifter. Det är nu oerhört angeläget att resurserna till brottsbekämpning ökar, men också att fördelningen av resurserna länen emellan ses över.
Enligt en artikel i Dagens Nyheter från den 21 oktober hinner polisen inte med att utreda alla brott. Trots att en specialkommission i två och ett halvt år arbetat med att få ned ärendemängden återstår i september i år 40 000 anmälningar i Stockholms län.
En viktig signal för att förhindra oacceptabelt beteende är att beivra brott. Ärenden som blir liggande i flera år och inte utreds bidrar till ovisshet och lidande för brottsoffren och en allmän otrygghet för alla medborgare. Gärningsmannen går fri och slutsatsen blir att samhället accepterar ett brottsligt beteende.
Ett tillfredsställande förebyggande arbete, snabba ingripanden och utredningar av brotten kräver att polisresurserna bättre korresponderar mot den faktiska brottsligheten. I Stockholms län är antalet brott per person mycket högre. Det faktiska behovet måste ges större tyngd vid resursfördelning över landet.
Vad avser justitieministern göra för att tillgodose polisens behov av extra resurser inom Stockholms län?