Interpellation 1999/2000:67 av Stefan Hagfeldt (m) till näringsminister Björn Rosengren om tillsyn över nätbolagens prissättning
Den 1 november släpptes elpriserna fria även för hushållen genom att timmätarkravet slopades. Hushållskunderna kan nu snabbt byta elleverantör och erhålla mycket konkurrenskraftiga priser. Avmonopoliseringen av produktion och handel på el har varit mycket framgångsrik och bidragit till kraftigt sänkta elpriser. För ett år sedan kostade en kilowatttimme hushållsel ca 27 öre, medan i dag får samma kund betala endast ca 16 öre. Den fria konkurrensen har medfört att prissänkningarna i många fall har blivit mer än 30 %.
Vid sidan av priset på el betalar elkunden en nätavgift, som är överföringskostnaden av el på nätet, samt skatter. Dessa tre delar av kundens totala elkostnad har tidigare varit ungefär lika stora. Nu när elpriset sjunkit kraftigt genom konkurrensen riktas självklart ögonen på de andra två delarna. Överföringen på nätet är ett monopol. För att hålla nätavgifterna nere så inrättades Energimyndigheten 1998 med bl.a. den viktiga uppgiften att bevaka nätföretagens priser. Dessa skall enligt ellagen vara skäliga och utformade på sakliga grunder. I tillsynen ska konsumentintresset särskilt beaktas. Tyvärr är begreppet skälig mycket vagt och lagen och dess förarbeten ger ingen precis vägledning. Det förutsätts att domstolspraxis efter hand ska ge begreppet skälighet en klarare innebörd. Domstolsprocessen är dock normalt mycket långsam och något sådant ärende har ännu inte avgjorts i högre instans.
Överdirektör Håkan Hedén, Energimyndigheten, slog för ett par dagar sedan larm om att nätföretagen inte sänker sina priser, trots att deras kostnader minskat kontinuerligt under tre år. Enligt Energimyndigheten har kostnaderna för nätverksamhet generellt sett sjunkit med 5,6 % sammanlagt över de tre åren. Om man dessutom räknar in de förväntade rationaliseringsvinsterna så borde nätbolagen i dag ta ut uppemot 10 % lägre priser gentemot hushållskunderna än vad som är fallet i dag.
I stället har Energimyndigheten konstaterat att 37 företag höjde sina nätavgifter mellan 1998 och 1999. Efter granskning anser myndigheten att ingen av höjningarna är skälig utom en och har därför förelagt 36 företag att sänka sina avgifter till åtminstone 1998 års nivå.
Energimyndigheten konstaterar också att om den svenska avmonopoliseringen av elmarknaden är långt gående i en internationell jämförelse, så är regleringen av elförsörjningens monopoldel mjuk i ett europeiskt och internationellt perspektiv. Håkan Hedén konstaterar också att Energimyndigheten har att pröva om nuvarande regler är tillräckliga eller om de bör stramas upp. Enligt min och moderaternas åsikt finns det starka skäl att skärpa upp tillsynen över nätbolagens prissättningar.
I en rapport (Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige) redovisar Sveriges Fastighetsägarförbund, HSB, Hyresgästernas Riksförbund m.fl. bostadsorganisationer att nätavgifterna varierar kraftigt ute i landet. Av rapporten framgår att de högsta nätavgifterna är tre gånger högre än de lägsta. En förklaring till de kraftiga avgiftsskillnaderna inom nätverksamheten är att nätföretag har olika kostnader beroende på andelen tätort och glesbygd. Enligt Energimyndighetens beräkningar förklarar detta dock enbart ungefär en fjärdedel av den redovisade skillnaden. Fakta talar för att nätavgifterna sannolikt i många fall är orimligt höga jämfört med kostnaderna för att driva verksamheten effektivt.
Av de drygt 200 nätföretagen så ägs mer än hälften av kommuner. I mars 1999 redovisade Svenska Kommunförbundet nyckeltal för 18 elnätsföretag. Hälften av företagen hade 1997 en mycket hög avkastning på totalt kapital, mellan 21 och 73 %. Eftersom kapitalkostnaderna är den dominerande delen av kostnaderna borde priserna ha sjunkit i takt med att räntan har gått ned.
Det finns, mot bakgrund av ovanstående, mycket starka skäl att skärpa tillsynen av elnätsverksamheten. Självklart ska elkonsumenterna få en skälig andel av de sänkta räntekostnaderna och av rationaliseringsvinsterna.
Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att få en skärpt tillsyn av elnätsverksamheten?