den 29 oktober

Interpellation 1999/2000:51 av Sten Andersson (m) till justitieminister Laila Freivalds om polisläckor

I Sverige råder en öppen och fri debatt och vi skall vara stolta över och värna lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihet. Däremot borde man vara uppmärksam och kanske t.o.m. ifrågasätta yttrande- och tryckfriheten i vissa enstaka fall. Sedan länge inträffar det att poliser med insyn eller tillgång till förhörsprotokoll meddelat vissa uppgifter till medierna. Dessa uppgifter har enligt polisen ibland fått effekten att utredningar försvårats och det har även inträffat att polisens arbete avseende möjlighet att gripa brottslingar försämrats. Dessutom kan agerandet innebära att andra polisers arbete blir riskfyllt i onödan.

På goda grunder kan misstänkas att poliser läcker, beroende på att medierna betalar och det förmodligen mycket bra, för uppgifterna. Vad dessa poliser kanske tänkt mindre på, är att har man läckt en gång, kan inte risken uteslutas att man framöver blir pressad att läcka igen.

Dessutom kan man undra hur medierna som betalar för och offentliggör läckor resonerar. Är upplage- och tittarsiffror så viktiga att man riskerar att förhindra bekämpandet av brottslighet?

Vilka åtgärder är justitieministern beredd att vidta i syfte att försöka motverka den form av polisläckor som beskrivits i interpellationen?