Interpellation 1999/2000:41 av Stefan Attefall (kd) till näringsminister Björn Rosengren om ersättningsjobb vid försvarsnedläggningar
Antalet militära förband halveras, flera orter förlorar helt sin militära verksamhet och ca 10 000 försvarsanställda blir av med sina jobb. Det blir konsekvensen av regeringens försvarsbeslut som också Centerpartiet står bakom.
För att minska de dramatiska effekterna av neddragningen får på en rad orter runt om i landet upprättas utvecklingsprogram för vissa av orterna. 1 275 statliga jobb ska utlokaliseras och 1 000 privata jobb tillskapas i nio av de kommuner som drabbas av nedläggningen av försvarsverksamheten.
Vilka statliga jobb det handlar om, vilken kommun som drabbas av att bli av med arbetstillfällen och hur tidsplanerna ser ut är fortfarande oklart. Det är också oklart hur regeringen kan utlova nya privata jobb, utöver vad som annars skulle ha skapats på ett naturligt sätt.
En politisk poäng från socialdemokraterna och Centern har varit att besparingarna från försvarsneddragningarna ska gå till kommunerna för satsningar inom vård och omsorg. Detta hävdas trots att det givetvis inte finns någon annan motsättning mellan vård och försvar än mellan alla andra anslag i statsbudgeten. Konsekvensen av försvarsbeslutet blir att satsningarna på ersättningsjobb innebär att resurser till vården minskar eller att andra besparingar genomförs. Av pressmeddelande den 20 oktober från Näringsdepartementet framgår att det tydligen är arbetsmarknadspolitiska medel som ska användas, liksom de EU-medel som finns inom mål 1- och mål 3-programmen. Men dessa medel är anslagna och fastställda i EU-beslut eller i den nyss framlagda statsbudgeten.
Samtidigt vet vi att en rad länsarbetsnämnder, senast Skåne, nu stoppar alla nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder på grund av indragna resurser från regeringen, och trots att länsarbetsnämnderna medgivits att låna stora summor av nästa års anslag. Anslaget i budgetpropositionen för nästkommande år för arbetsmarknadspolitiska åtgärder är också minskat med 2 miljarder kronor jämfört med innevarande år. Detta förklaras med ett bättre arbetsmarknadsläge, men i motsatt, fördyrande, riktning går ambitionerna att satsa på dyrare yrkesutbildning för att lösa bristyrkesproblem.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga näringsminister Björn Rosengren följande:
1. Vilka konkreta åtgärder kommer regeringen att vidta för att kompensera de 10 000 jobb som försvinner inom försvaret?
2. Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att finansiera de satsningar som utlovats?
3. Blir det färre arbetsmarknadspolitiska insatser i andra delar av landet och fler utförsäkrade som en följd av de insatser regeringen ämnar vidta för att stödja de orter som drabbas av försvarsnedläggningar?