den 20 oktober

Interpellation 1999/2000:37 av Yvonne Andersson (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om betygsfrågan

Betygsfrågan tillhör de eviga frågorna inom utbildningssystemet. Betygen har genom tiderna haft flera och olika funktioner. Slutbetyget är det officiella beviset på genomgången utbildning och förvärvade kunskaper. Betyget ska fungera som urval till fortsatta studier. Men betygen har också funktionen av att visa vilka kunskaper som särskilt premieras och värdesätts. Vidare ger betygen information till eleven och hemmet om elevens kunskapsutveckling. Betygen kan också utgöra en grund för att mäta kunskapsstandarden i olika skolor i olika delar av landet.

Tidigare hade betygen i huvudsak funktionen av att tala om elevernas placering i förhållande till varandra, för urval till högre utbildning. Betygen var relativa och av normalbefolkningen skulle ett visst antal procent ha de olika graderingarna mellan ett och fem. Med den innebörden av betygen var de ett bra instrument för att välja ut vilka elever som skulle få konkurrera om platserna till högre utbildningar. Gruppen med höga poäng var också de som i relation till andra hade de bästa kunskaperna. Men de grupprelaterade betygen var för trubbiga för att vara rättvisa urvalsinstrument.

I dagsläget har vi för gymnasieskolan konstruerat betygen som ett komplement till utvecklingssamtalen med eleverna. De ska ange i vilken grad eleverna har nått målen för den angivna kursen respektive utbildningen. Därigenom blir betygen kunskaps- och målrelaterade och har ingenting med andra elevers måluppfyllelse att göra. De grupprelaterade betygen tillhör historien. Som urvalsinstrument är de nuvarande betygen inte bra. De har inget som helst värde för att bedöma eleverna i relation till varandra.

När högskolan i samband med sina antagningar gör siffror av betygen blir det närmast skandalöst. Kriterier som "väl förtrogen med" eller "god förståelse för" kan inte värderas mot varandra och dessutom poängsättas. Inte ens lärarna mellan olika skolor är överens om vilka skillnader som egentligen finns mellan kriterier för t.ex. väl godkänd, VG och mycket väl godkänd, MVG. Vi har ett betygssystem som inte kan fungera som urval men vi använder det som ett sådant när eleverna ska söka till högskola och universitet.

Av detta drar jag slutsatsen att högskolan har inte anpassat sig till den förändrade och utvecklade gymnasieskolan.

Många är de ungdomar som i dag klappar på högskolans utbildningsdörrar utan att deras framtidsplaner kan gå i uppfyllelse. De är utsorterade av ett felaktigt och orättvist system.

Universitetskanslern är väl införstådd med problematiken och har också påtalat den.

Min fråga till utbildningsministern är om han har några planer för att förändra det orättvisa systemet och hur han tänker arbeta med frågan framöver.