den 12 oktober

Interpellation 1999/2000:26 av Carl Fredrik Graf (m) till finansminister Bosse Ringholm om fastighetsskatten

För många människor är skatterna den största hushållsutgiften. Fastighetsskatten utgör en betydande del av skattetrycket, antingen den betalas direkt eller via hyran. I årets budgetproposition har regeringen räknat med ökade inkomster i form av fastighetsskatt. År 2001, när omräkningsförfarandet återinförs, beräknas skatteintäkterna öka med 6,6 miljarder kronor, varav omräkningsförfarandet svarar för 4,9 miljarder kronor.

Till detta kommer en allmän fastighetstaxering för småhus år 2002, som kommer att leda till höjda basvärden.

Fastighetsskatten är redan i dag mycket hög. Det är en passiv skatt som drabbar människor. Höjs skatteuttaget så kan det bero på att grannarna i området säljer sina hus. En enskild husägare har små möjligheter att påverka skattesatsen, förutom om man genom olika förbättringsåtgärder ökar värdet på huset och därmed även skatteuttaget.

Boendet är för de flesta långsiktigt. En husinvestering är många gånger den största enskilda investeringen under en livstid för en familj. Regeringen måste därför skapa långsiktiga och förutsägbara regler för fastighetsbeskattningen.

Ett ytterligare exempel på att denna långsiktighet saknas är reavinstreglerna. Så sent som i våras aviserade regeringen att man under hösten avsåg att återkomma med nya besked. I stället händer ingenting. Övergångsregeln vid beräkning av reavinst löper ut den 31 december 1999, trots tidigare besked om att nya regler skulle ersätta de gamla.

Vilken strategi har regeringen när det gäller fastighetsbeskattning både på kort och lång sikt?

Avser finansministern att låta de nya omräkningstalen slå igenom fullt ut år 2001?