den 23 december

Interpellation 1999/2000:183 av Marianne Andersson (c) till statsrådet Ulrica Messing om etnisk och kulturell mångfald

Delaktigheten och inflytande i samhället speglas i valdeltagandet. Bland invandrade svenskar och i synnerhet bland personer som enbart har rösträtt i kommunalvalet är valdeltagandet mycket lågt.

Valdeltagandet är ett mått på delaktighet i samhället. En forskargrupp vid Umeå universitet har sedan 1976 undersökt valdeltagandet bland utländska medborgare. År 1976, första året då utländska medborgare fick rösta i kommun- och landstingsvalen, var valdeltagandet 60 % att jämföra med 90 % för hela befolkningen. Gruppens forskning visar att valdeltagandet har sjunkit successivt, och 1998 deltog endast var tredje utländsk medborgare i kommun- och landstingsvalen. Det är en förklaring till att valdeltagandet i hela valmanskåren fallit från 90 till 82 % under samma period.

Valdeltagandet följer den sociala skalan och en förklaring till det extremt låga valdeltagandet är den socialt utsatta situationen. Invandrare som har hög inkomst och bor i välbärgade områden deltar i större utsträckning i valet än invandrare som bor i socialt utsatta områden. Undersökningen visar också att valdeltagandet är högre bland kvinnor än bland män. Lägst är det hos unga män under 26 år. I Skärholmen, söder om Stockholm, deltog bara 20 % av alla unga utländska män under 26 år i valet 1998.

Personvalet verkar ha haft en positiv effekt och givit kandidater med utländsk bakgrund högre placeringar än partiernas interna listplaceringar. Det visar att partiernas traditionella nomineringsprocess inte speglar befolkningssammansättningen.

I de valda församlingarna är utrikes födda klart underrepresenterade, och bland dessa finns en relativt stor övervikt av nordiska invandrare. Om människor inte har förutsättningar att delta i den politiska dialogen leder det till vanmakt och utanförskap som på sikt är ett hot mot det demokratiska systemet. Segregation och maktlöshet leder till passivitet och avståndstagande. Detta är en förklaring till det låga valdeltagandet bland de nya svenskarna. Därför måste det politiska systemet och arbetssättet förändras så att alla samhällsmedborgare ges större möjlighet att påverka och vara delaktiga i beslutsfattandet. Centerpartiets utgångspunkt är att besluten ska fattas nära eller av dem som berörs av besluten. Decentralisering av makt bygger på att fler beslut ska fattas av dem som är direkt berörda.

Ett demokratiskt beslutssystem kan inte garantera att alla engagerar sig politiskt. Däremot ska det demokratiska systemet garantera allas möjlighet att delta. Demokratin som beslutsform bygger på människors deltagande. Människor måste ha möjlighet att ta del av information och ge uttryck för sina åsikter. Den representativa demokratin som metod används för att omfatta de flesta människornas uppfattningar i beslutsprocessen. De förtroendevaldas ansvar är att se till helheten och allmänintresset, och stimulera till ett ständigt samtal om demokratin. I en demokrati ska det också vara en strävan att de beslutande organen i samhället är sammansatta så att de representerar hela befolkningen både utifrån intressegemenskap och bakgrund.

Lika möjlighet till information, både via de formella och informella beslutsgångarna, är också en förutsättning för att vara delaktig i den demokratiska processen. Människor har varierande förutsättningar att ta del av systemet och de som har flyttat till Sverige har i detta sammanhang ett handikapp, eftersom det tar tid att finna både de formella och informella vägarna att påverka.

En viktig del i demokratin är möjligheten att påverka den politiska agendan. De frågor som diskuteras påverkar och styr de politiska besluten. Delaktighet i demokratin beror bl.a. på vilka frågor som behandlas. Om inte minoriteters frågor diskuteras eller om det mångkulturella perspektivet förträngs, speglar det en maktrelation som bygger på minoriteters utanförskap.

För att ha rätt att tjänstgöra som nämndemän i domstolar krävs svenskt medborgarskap. Det finns enligt min uppfattning ingen anledning att utestänga en stor andel av Sveriges befolkning från dessa uppdrag. Nämndemannakåren ska spegla Sveriges befolkning och det gör den inte i dag. Samma krav som ställs vid rätten att rösta i kommunalvalen borde gälla även här.

Delaktighet måste bygga på rätten att vara olika. Etnisk och kulturell mångfald förutsätter ömsesidig respekt och underlättas därför om människor är trygga i närmiljön. Kulturer kan löpa parallellt och berika varandra utan att någon känner sig hotad eller undanföst, men det finns en risk att trångsynt nationalism och konflikter mellan grupper utvecklas, om människor inte är trygga i sin identitet och känner berättigande. Trygghet och självtillit gör att man kan möta och ta till vara det positiva och avvisa negativa, intoleranta värden. Många som invandrat till Sverige har ett berättigat behov av att hitta en egen kombination av kulturella identiteter, precis som svenskar i utlandet. Det finns flera exempel på när grupper som velat starta och driva egna förskolor baserade på språklig eller religiös grund har förhindrats att göra detta.

Frågor till integrationsministern:

Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att förbättra respresentativiten i nämndemannakåren?

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stärka invandrares delaktighet i det politiska arbetet?

På vilket sätt avser ministern arbeta för att öka möjligheterna till kulturell autonomi?