den 23 december

Interpellation 1999/2000:182 av Lennart Daléus (c) till statsrådet Ingela Thalén om en välfärdsreform

I nästa decennium måste en förnyelse av välfärden stå högt upp på dagordningen. Situationen som den är i dag är inte acceptabel. Den generella välfärden omfattar inte alla människor. Många är utmotade från arbetsmarknaden och får inte del av den generella välfärden.

Det behövs en långsiktig välfärdsreform. De nuvarande välfärdssystemen har förändrats, lappats och lagats under många år. Vissa bidrag har försvunnit och andra har kommit till. Det är ett lapptäcke av socialförsäkringar som inte alla människor litar på och som saknar ett helhetsperspektiv. De utredningar som arbetat under 1990-talet har tvingats arbeta under stor tidspress.

De ekonomiska trygghetssystemen är mycket olika i karaktär. Några är beskattade andra inte. Ibland kan bidragen och försäkringarna leda till inlåsningseffekter så att det blir olönsamt att arbeta. Orimliga marginaleffekter och tröskeleffekter uppstår när minskade bidrag kombineras med ökade skatter som t.ex. en ökad löneinkomst kan innebära. Många låginkomsttagare drabbas av detta.

Trygghetssystem måste bygga på den ekonomiska verkligheten, annars blir de snart instabila. Människor måste kunna lita på att t.ex. ekonomisk trygghet, vård och omsorg som det offentliga svarar för kommer att fungera även i ett långt perspektiv. Centerpartiet vill genomföra en välfärdsreform. Välfärdsreformen ska utgå från att vi behöver bygga ett nytt välfärdssystem som håller flera generationer framöver.

1990-talet har inneburit förändringar i välfärdssystemen, förändringar som av många upplevts som orättvisa. Det är en villfarelse att människor under de föregående årtiondena levde i ett helt igenom jämlikt samhälle. Folkhemmet gav visserligen människor en bättre ekonomisk standard men de grundläggande orättvisorna bestod.

Vi är nu på väg in i nästa årtusende och håller på att lämna industrisamhället bakom oss. Folkhemmet är alltmer avlägset. Inför detta stora steg ska inriktningen vara att förnya välfärden @ i grunden @ med inriktningen att skapa trygghet för alla @ och med lika möjligheter för alla. Detta förutsätter en ökad tro på individens förmåga och ett ökat individuellt ansvar parat med stark solidaritet med de mest utsatta.

Centerpartiet vill ha en stabil grund i trygghetssystemet. Den som står till arbetsmarknadens förfogade och aktivt söker ett arbete ska vara garanterad en grundtrygghet. Den ska vara en grund @ vi vill komma bort ifrån att socialbidraget, med dess behovsprövning, är en lokal, kommunal försäkring. Socialtjänsten ska bistå de som har mer komplicerade behov. Grundtryggheten ska inte vara kravlös. Den som inte söker arbete eller deltar i rehabilitering ska inte få del av den ekonomiska grundtryggheten utan vara föremål för andra insatser.

Socialförsäkringarna ska vara samordnade och med begripliga regler. Med vår utgångspunkt är grundpenningen den sammanhållande länken mellan olika trygghetssystem. Däröver kan ersättningsformerna variera beroende på ersättningsorsak. Med en grundtrygghetsprincip blir reglerna mer lättöverskådliga och byte mellan olika försäkringssystem kan undvikas.

Den som varit en del av arbetsmarknaden ska ha rätt till en inkomstprövad försäkring som i dag. Vi vill inte höja taket i a-kassan. I den krävs en högre grad av egenfinansiering både för personer med låg och hög inkomst. Taket i sjukförsäkringen bör också vara kvar men samtidigt som man tar ett större ansvar för den egna tryggheten.

Samordna insatserna på lokal nivå. Sjukpenningskostnaderna skenar samtidigt som rehabiliteringsinsatserna minskar. Många människor får inte de insatser som krävs för att komma åter till ett aktivt arbetsliv. Individer slussas från den ena myndigheten till den andra. Slå samman socialtjänsten, försäkringskassan och den del av arbetsförmedlingen som arbetar med arbetsrehabilitering till en enhet. En handläggare per person ska vara tillräckligt.

Fråga till ministern:

Vad avser ministern vidta för åtgärder för att ge en ekonomisk grundtrygghet till fler?