Interpellation 1999/2000:179 av Rigmor Stenmark (c) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om bostadssociala frågor
En god bostad är en del av välfärden. Alla ska ha del av denna välfärd. Därför behövs en bostadspolitik som kan tillfredsställa människors varierande behov och önskemål. Ett grundläggande behov är en bostadsmiljö som kan uppfylla människors fysiska och sociala kvalitetskrav. Människor har rätt att ställa höga krav på den miljö de dagligen vistas i. Det gäller såväl i hemmet och skolan, som på arbetet och under fritiden. Att bygga miljö- och hälsoriktigt är därför en av de viktigaste utmaningarna för både bostadspolitik och byggsektor.
Vid nybyggnation uppfylls oftast människors fysiska och sociala kvalitetskrav. Svårigheterna är framför allt att tillfredsställa sådana kvalitetskrav i äldre miljöer och alldeles speciellt i en del förortsområden. Vid förnyelse av befintliga bostadsmiljöer är det speciellt viktigt att ta till vara önskemål och synpunkter från de som bor i det aktuella området. Det är de som även i fortsättningen ska utnyttja området och bostäderna. Att ha makt och inflytande över boendet innebär ökad trygghet.
Många kvinnor @ i synnerhet kvinnor med barn @ har ett vardagsliv som gör att de är mer utsatta än män för hur bebyggelse, trafik och dylikt utformas och lokaliseras. Det är därför angeläget att ge kvinnor möjlighet att påverka villkoren för sin vardag. Detta påpekade även den bostadspolitiska utredningen i sin slutrapport som avlämnades inför Bostadspolitik 2000. Särskilt måste man uppmärksamma svårigheterna att lösa bostadssituationen för kvinnor med barn vid separationer. Byggande, boende och samhällsplanering kan inte betraktas som könsneutrala verksamheter.
Både män och kvinnor kan råka ut för brott. Många känner därför en stor otrygghet i dagens samhälle. Var brotten äger rum och hur de sker beror på en rad faktorer. En faktor kan vara hur den fysiska miljön är utformad. Det finns i dag ett intresse av att samla kunskap om hur bebyggelseplanering och utformning av enskilda byggnader påverkar brottsligheten. Den kunskapen behöver omsättas i verkligheten, brottsförebyggande aspekter måste tas med vid all samhällsplanering.
Tryggare bostadsmiljöer handlar även om överlevnadsfrågor, att må bra. Intresset för inomhusmiljöns betydelse för människors hälsa och välbefinnande har ökat påtagligt under en följd av år. Detta bottnar bl.a. i rapporterade missförhållanden som fått stor uppmärksamhet i massmedierna. Att innemiljön i en del byggnader för skolor, daghem, arbetsplatser och bostäder har stora brister finns dokumenterat i ett flertal undersökningar. Hälsoaspekter måste därför vägas in i all samhällsplanering, inte minst i den fysiska samhällsplaneringen.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till statsrådet Lars-Erik Lövdén:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att de boendes önskemål och synpunkter tas till vara vid förnyelse av befintliga bostadsmiljöer?
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att få in ett tydligare kvinnoperspektiv i den fysiska samhällsplaneringen?
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att få in brottsförebyggande aspekter vid all samhällsplanering?
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att hälsoaspekter ska vägas in i all fysisk samhällsplanering?