den 22 december
Interpellation 1999/2000:172 av Per-Richard Molén (m) till miljöminister Kjell Larsson om miljöstyrande avgifter
"Storstäderna och framför allt Stockholm lider av trafikinfarkt. Vi måste minska den totala biltrafiken i de största städerna och det kräver miljöstyrande avgifter."
Det skriver miljöminister Kjell Larsson i en artikel på Dagens Nyheters debattsida den 7 december.
Miljöministern manar storstädernas politiker att reagera positivt på det utredningsförslag om bilavgifter som nu är ute på remiss.
Förslaget att införa någon form av bil-/vägavgifter är inte nytt. Sedan andra halvan av 1980-talet har förslaget förts fram i olika politiska sammanhang och i diverse statliga utredningar.
Stockholm kan inte utan vidare räkna med att för en utbyggd kollektivtrafik använda trafikavgifterna. Enligt utredningen är avgifter av detta slag en statlig skatt som måste beslutas av riksdagen och ingå dels i en generell lag om miljöstyrande avgifter och dels i en lag för varje kommun där sådana avgifter införs.
Det är först när en sådan "kommunspecifik" lag stiftas, som staten avgör om och i så fall hur mycket av skatten/avgiften som kommunen får ta hand om.
Även om staten skulle vara så generös att hela den nya skatten får bli en kommunal intäkt är det ändå tydligt att de kommuner som vill använda bilavgifter kommer att få stora problem att skaffa sig inflytande över avgifternas nivå och konstruktion.
Att ensidigt för bilisterna införa trafikavgifter skulle endast av bilisterna innebära en straffskatt och därmed ökade kostnader. Det innebär ingen lösning på trafikproblemen i Stockholmsregionen.
Det finns ingen enskild åtgärd som ensam löser trängselproblemen i Stockholmsregionen. En fortsatt positiv utveckling i Stockholm är beroende av en kombination av åtgärder. Det övergripande vägnätet måste förstärkas genom bl.a. en utbyggnad av kringfartsleder. Framför allt krävs en förstärkning av vägkapaciteten över det s.k. Saltsjö-/Mälarsnittet. Även kollektivtrafiken behöver utvecklas, bl.a. genom ökad järnvägskapacitet genom centrala Stockholm.
Den inneboende växtkraft som finns i Stockholmsregionen kommer att kvävas om ingenting görs åt trafiksituationen. Staten har tillsammans med övriga aktörer i regionen ett ansvar att skyndsamt ta initiativ som kan bidra till att de bekymmersamma trafikfrågorna får en lösning.
Jag vill därför fråga miljöministern: