Interpellation 1999/2000:153 av Åke Sandström (c) till näringsminister Björn Rosengren om sociala skyddsnät för småföretagare
Sveriges arbetsmarknad genomgår för närvarande en stark omvandlingsprocess. Traditionella basindustrier friställer människor i takt med att man gör nya investeringar. Den privata tjänstesektorn växer snabbt, men arbetslösheten är fortfarande oacceptabelt hög.
Inom den politiska sfären förefaller alltfler ha blivit medvetna om vikten av ett bra företagsklimat för de små företagen. Det krävs dock förändringar för att skapa enklare regelverk, sänkta arbetsgivaravgifter och förbättringar av riskkapitalförsörjningen. Det som ofta glöms bort är frågan om hur det sociala skyddsnätet bör vara utformat för att passa ett arbetsliv där alltfler i framtiden inte längre har en traditionell anställning. I stället väljer många att starta eget, jobba med projektanställningar m.m.
Finns det ett verkligt intresse från samhällets sida att stimulera nyföretagande och småföretagande bör strävan vara att se över och samordna de system och regler som i dag finns såsom a-kassa, starta eget-bidrag, sjukförsäkring m.m. Om lönsamheten i företaget inte är tillräcklig blir reaktionen naturligtvis att arbeta hårdare. Detta leder i sin tur ofta till överansträngningsreaktioner med efterföljande sjukskrivningar. Därmed uppstår tyvärr ofta en omöjlig och ond cirkel. Eftersom den egna verksamheten är nystartad och knappast ger något stort överskott, blir sjukpenningen ofta mycket låg. I värsta fall leder en lång sjukskrivning till ekonomiskt obestånd och stora problem även på andra områden.
Tyvärr slutar många ambitiösa och lovande projekt med konkurs. Detta illustrerar tydligt behovet av en översyn av lagstiftning och tillämpning när det gäller hur de sociala och ekonomiska skyddsnäten fungerar i ett snabbt föränderligt samhälle. En sådan översyn måste också omfatta hur starta eget-bidrag och liknande stöd kan ges en bättre och flexiblare tillämpning.
Mot denna bakgrund vill jag fråga näringsministern följande: