den 8 december

Interpellation 1999/2000:136 av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om gymnasieskolans kursprov

Skolverket fick den 21 april 1994 regeringens uppdrag att utveckla ett nationellt provsystem. I detta ingår diagnostiskt material för skolår 2 och 7, ämnesprov för skolår 5 och 9 samt kursprov för vissa kurser i gymnasial utbildning. I uppdraget ingår även att utveckla en provbank.

Det diagnosmaterial och de prov som ingår i det nationella provsystemet ska dels kunna användas för att ta reda på elevens starka och svaga sidor, dels kunna hjälpa läraren vid en bedömning av om uppställda mål har nåtts och som ett stöd inför betygssättningen.

Det diagnostiska materialet för skolår 2 omfattar ämnena matematik och svenska och för skolår 7 ämnena engelska, matematik och svenska. Såväl ämnesproven i grundskolan som kursproven för gymnasial utbildning omfattar ämnena engelska, matematik och svenska. I provbanken finns hittills prov i franska och tyska samt fysik och matematik för den gymnasiala utbildningen.

Utgångspunkter för konstruktion av diagnostiskt material och ämnesprov tillhörande grundskolan är Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94), kursplaner, betygskriterier samt vad som står under bedömningens inriktning i anslutning till betygskriterierna. När det gäller kursproven i den gymnasiala utbildningen är motsvarande utgångspunkter Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), programmål, kursplaner och betygskriterier.

Det är läroplanens synsätt som bör prägla bedömningarna av elevernas kunskaper. Resultaten på de nationella proven är ett av flera hjälpmedel för bedömningarna. Kostnadsskäl används som argument för att proven begränsas till ett fåtal ämnen. De nationella proven för gymnasieskolan är frivilliga. Om inte större antal kommuner fattar beslut om att de nationella proven ska användas förfelas sannolikt syftet. Proven borde således vara obligatoriska även för gymnasieskolan.

Det borde också finnas kursprov i alla gymnasieskolans kärnämnen för att skapa förutsättningar för att bedömningsgrunder blir så enhetliga som möjligt.

De senaste provresultaten

En analys av resultaten för de nationella proven vårterminen 1999 visar att matematikresultaten både på högstadiet och gymnasiet är betydligt sämre än i svenska och engelska. På högstadiet handlar det om en differens från 96 % till 88 %. De nationella proven på gymnasienivå visar att 75 % av eleverna i ungdomsgymnasiet fick minst betyget Godkänd i matematik A jämfört med 90 % i svenska B. Intressant att notera är också att för komvux är andelen med betyget Icke godkänd väsentligt mindre än på ungdomsgymnasiet.

Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande frågor till skolministern:

Avser skolministern vidta åtgärder för att de nationella proven på gymnasiet ska bli obligatoriska?

Avser skolministern verka för att flera kärnämnen får nationella prov?

Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att förbättra gymnasieungdomarnas matematikkunskaper?