den 6 december

Interpellation 1999/2000:133 av Margareta Andersson (c) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om barnkonto

Familjepolitiken måste formas med utgångspunkt från att ge bästa möjliga förutsättningar för en bra uppväxt för alla barn. Det är föräldrarna som har ansvar för barnens uppväxt. Statens och kommunernas ansvar ska bara vara stödjande. Stora delar av den socialdemokratiska familjepolitiken har genom historien utgått från att föräldrarna inte klarar att ta ansvar för barnens uppväxt och uppfostran och att omsorgen om barnen ska utgå från en och samma mall. Nästa förslag i denna riktning är regeringens förslag om att stegvis, fr.o.m. 2001, införa en maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Centerpartiet avvisar förslaget. Förslaget utgår från att alla barn ska få sin omsorg i den kommunala verksamheten. Den privata och kooperativa omsorgen kommer att missgynnas i förhållande till den offentliga. Alternativa barnomsorgslösningar kommer att få svårt att hävda sig. Valfriheten inskränks och mångfalden inom barnomsorgen hämmas.

Statens, kommunens och det civila samhällets uppgift är att stötta föräldraskapet och ge likvärdiga förutsättningar för alla barn att behålla sin kreativitet och skaparglädje upp i vuxen ålder. Det ska också finnas ett starkt skydd för enskilda barn från övergrepp och annat som kränker barnens integritet eller hindrar deras utveckling i att bli kreativa och självständiga individer.

Varje familj ska själv ha makten hur omsorgen om barnen ska formas. Familjepolitiken ska inte diktera villkoren för omsorg och uppfostran. Det är i första hand föräldrarnas ansvar. Det som påverkar barnens uppväxtvillkor är faktorer såsom ekonomi, arbete, den nära omgivningens stöd och sociala förhållanden. De ekonomiska stöden ska underlätta för föräldrar att axla föräldrarollen allt för att den uppväxande generationen ska bli en trygg och självständig generation.

Centerpartiet vill främja mångfalden inom barnomsorgen och föräldrar ska ha en reell möjlighet att välja omsorgsform. Utvecklingen och den pedagogiska förnyelsen inom förskolan främjas om alternativa lösningar tillåts att växa. Centerpartiet anser att det är bättre att använda resurserna så att de kommer alla barnfamiljer till del, och att inte ensidigt gynna en form av omsorg.

Maxtaxan är en dyr reform. Svenska kommunförbundet har beräknat kostnaden till drygt 8 miljarder kronor. Den höga kostnaden beror dels på minskade barnomsorgsavgifter, dels på ökad efterfrågan av kommunal barnomsorg. Kommunförbundets analys visar att skatteintäkterna bara kommer att öka marginellt, föräldrar kommer inte att öka sin arbetstid i den utsträckning som regeringen förutspår.

Centerpartiet, vill i stället för att införa en maxtaxa, förnya familjestödet och ge familjen ett barnkonto som de kan disponera under barnets förskoleår. Föräldrarna kan använda pengarna för att minska sin arbetstid, delta i förskolans aktiviteter, köpa omsorgstjänster eller använda för konsumtion.

Pengarna beskattas när "de tas ut" från kontot och läggs på den övriga inkomsten. Hög inkomst leder till hög skatt och i lägre inkomstlägen blir skatten lägre. Barnkontot leder till ett lägre beroende av inkomstprövat bostadsbidrag och minskat försörjningsstöd från socialtjänsten.

Vi anser att barnkontot ska finnas tillgängligt när barnet fyller ett år och upp tills barnet fyller sex år. Barnkontot ska omfatta 100 000 kr per barn som fritt kan disponeras under femårsperioden.

Det ger familjen, oberoende av hur den ser ut, större möjligheter att skapa en trygghet med utgångspunkt från de omgivande förutsättningarna. Om föräldrar får större möjlighet att välja barnomsorg och styra över sin egen tid blir också barnen tryggare.

1. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka föräldrarnas valfrihet?

2. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att ge olika alternativa barnomsorgsformer likvärdiga möjligheter?