den 6 december

Interpellation 1999/2000:130 av Rolf Kenneryd (c) till finansminister Bosse Ringholm om trygg ekonomisk utveckling

En stabil och långsiktigt god utveckling av ekonomin bidrar till tryggheten i samhället. Just nu går det bra för Sverige. Arbetslösheten minskar, sysselsättningen stiger och tillväxten är god. Den höga tillväxten ger i sin tur ökade medel till gemensamma angelägenheter. Centerpartiet var med och tog ett betydande ansvar för att skapa förutsättningarna för de goda tider som nu råder. Det är vi stolta över. Om vi inte kommit till rätta med de ekonomiska obalanserna hade förutsättningarna för en trygg hushållsekonomi varit betydligt sämre. Det är den ökade tryggheten som nu visar sig i att många har en stark framtidstro och därför efterfrågar varor och tjänster i ökad utsträckning.

Mitt i de goda tiderna finns dock fortfarande underliggande problem i svensk ekonomi. Lönebildningen är en riskfaktor, flexibiliteten på arbetsmarknaden är låg, det är brist på kvalificerad arbetskraft inom vissa branscher och regioner samtidigt som långtidsarbetslösheten är fortsatt hög, statsbudgeten har betydande underliggande underskott och kostnaden för trygghetssystemen tenderar att öka. Alla dessa exempel är faktorer som hämmar funktionen och den långsiktigt goda utvecklingen av svensk ekonomi. Faktorer som därmed riskerar en del av tryggheten i samhället.

Just nu @ i de goda tiderna @ är det ett bra tillfälle att genomföra de stora strukturreformer som behövs för att klara av eller dämpa kommande sämre tider. Uppgörelsen om överföring av pengar från försvaret till vård och omsorg är ett av flera nödvändiga strukturgrepp.

Problemen på arbetsmarknaden löser sig inte bara för att konjunkturen är stark. Den totala arbetslösheten ser ut att stanna på höga nivåer, samtidigt som det finns betydande flaskhalsproblem inom vissa branscher och regioner. En annan mycket alarmerande situation är att sjukförsäkringskostnaderna skenar samtidigt som rehabiliteringskostnaderna minskar. Under det senaste året har utgifterna för sjukpenning ökat kraftigt medan anslagsposten för rehabilitering ökat marginellt.

Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga finansministern vilka strukturella åtgärder regeringen avser att vidta:

1. för att klara av eller dämpa kommande sämre tider och därmed möjliggöra en långsiktigt god tillväxt som tryggar tillgången till medel för gemensamma angelägenheter,

2. för att inte skenande sjukförsäkringskostnader ska underminera statsfinanserna och

3. för att inte flaskhalsproblem tillsammans med en hög efterfrågan ska skapa ett inflationstryck i ekonomin.