den 1 december

Interpellation 1999/2000:122 av Ingrid Näslund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om arresterade iranska judar

I slutet av mars arresterades 13 judar i Iran, anklagade för spioneri för Israels och USA:s räkning. USA har avvisat anklagelserna som helt grundlösa och Israels utrikesminister har deklarerat att ingen av de 13 arresterade är spioner. De har inte heller haft någon som helst förbindelse med den israeliska säkerhetstjänsten. Anklagelserna för spioneri har inte på något sätt styrkts eller dokumenterats av de iranska myndigheterna.

Sedan fallet med de 13 iranska judarna blev allmänt känt den första veckan i juni har regeringar, politiker och olika organisationer över hela världen reagerat på olika sätt och till regeringen i Iran uttryckt stark oro för det faktum att dessa judar hålls i arrest utan rättegång och dom. Enligt Amnesty International är risken för en orättvis rättegång och dom stor, eftersom de 13 iranska judarna enligt de iranska myndigheterna, är anklagade för spioneri och ska ställas inför rätta i en revolutionsdomstol. I en sådan domstol får varken advokater eller observatörer närvara vid rättegång. Detta innebär att en sådan rättegång inte når upp till internationell minimistandard. Det är dödsstraff för spioneri enligt islamsk lag och risken för att de 13 iranska judarna ska dömas till döden är överhängande.

Flera av de 13 iranska judarna är rabbiner och religiösa lärare. De kommer från städerna Shiraz och Isfahan. Från iranska myndigheters sida förnekas att deras religion skulle ha något med arresteringen att göra. Den iranska regeringen har reagerat starkt på olika regeringars reaktioner på arresteringen av judarna och betecknar det som inblandning i Irans interna affärer.

Den 18 november antogs en resolution i FN:s generalförsamling, som fördömde förtryck av mänskliga rättigheter i Iran. Resolutionen uppmanar Iran att ge de 13 iranska judarna, arresterade och anklagade för spioneri i Iran, en rättvis dom och full insyn i rättegångsförfarandet. Resolutionen uttrycker också oro över Irans restriktioner när det gäller yttrandefrihet och inskränkt pressfrihet efter studentdemonstrationerna i juli. Det är beklagligt att Iran trots allt får stöd från så pass många länder och att ännu fler vägrar att ta ställning i en fråga som rör mänskliga rättigheter.

Den svenska regeringen har också, enligt vad som framkommit som svar på frågor i riksdagen, agerat både bilateralt och via EU i juni och i augusti. Nu har de 13 spionanklagade judarna hållits i arrest i åtta månader. Det är enligt min mening oerhört viktigt att den iranska regeringen inte lämnas någon ro från det internationella samhället. Om det blir tyst omkring de 13 anklagade är risken stor att de glöms bort, döms till döden utan juridisk hjälp och någon insyn och sedan avrättas.

Med anledning av den allvarliga situation de 13 judarna befinner sig i vill jag ställa följande frågor till utrikesministern:

1. Vad har den svenska regeringen gjort sedan augusti för att efterforska de 13 iranska judarnas öde?

2. Vad har regeringen gjort den senaste tiden för att till Irans regering ytterligare lyfta frågan om en rättvis och öppen rättegång med tillgång till advokater för de anklagade?

3. Vad avser utrikesministern göra för att på nytt ta upp frågan med Irans regering?

4. Vad avser den svenska regeringen göra för att ytterligare driva frågan i EU och andra internationella fora?

5. Vad avser den svenska regeringen göra för att använda sitt inflytande i muslimska länder för att förmå dem att agera gentemot Iran i denna människorättsfråga?