den 26 november

Interpellation 1999/2000:119 av Kerstin-Maria Stalin (mp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om folkbokföring för flyktingar med tillfälliga uppehållstillstånd

I dagspress kan man läsa att Utrikesdepartementet förbereder en förändring av villkoren för tillfälliga uppehållstillstånd. Människor med tillfälliga uppehållstillstånd har i dag rätt till folkbokföring efter tolv månader i Sverige. Folkbokföring ger rätt till sjukvård, skolgång och barnomsorg. Utrikesdepartementet väntas föreslå att tidsperioden som ger rätt till folkbokföring förlängs.

Men rättigheterna för barn på flykt borde i stället förstärkas. Social gemenskap med andra barn, samt kontakt med trygga vuxna, är nämligen särskilt viktig för det barn som i övrigt befinner sig i en otrygg och utsatt position. Skola och förskola erbjuder utveckling genom pedagogik och lek. En miljö där barnet kan hitta nya kamrater och ett socialt sammanhang. Just de rättigheter som barnkonventionens fyra grundprinciper ger alla världens barn:

• Principen om att alla barn har samma rättigheter.
• Principen om att barnets bästa ska sättas i främsta rummet.
• Principen om rätten till liv och utveckling.
• Principen om rätten att uttrycka sina åsikter.

För det enskilda barnet kan en period av utanförskap, i många fall med psykiska problem, ge livslånga konsekvenser såväl socialt, fysiskt och utbildningsmässigt som ekonomiskt. Frågan är hur lång en sådan period kan vara, för att ett barn ska kunna återvinna trygghet, självtillit och så småningom förmågan till empati. Jag hävdar att den måste vara mycket kort. Regeringen tycks mena att den kan vara betydligt längre än ett år.

Hur avser ministern verka för att garantera barn med tillfälliga uppehållstillstånd deras rätt till positiv personlig utveckling, social trygghet samt grundskoleutbildning?