den 25 november

Interpellation 1999/2000:115 av Jonas Ringqvist (v) till miljöminister Kjell Larsson om genmanipulerade grödor

Genmanipulerade grödor är en omdebatterad fråga och oron över vilka konsekvenser genmanipulationen kan få är stor bland allmänheten. Många kräver ett totalt förbud mot odling av genmanipulerade grödor och de flesta kräver omfattande kontroll på odlingen och tillförlitlig kunskap om konsekvenserna. Det är därför angeläget att regeringen och olika myndigheter är tydliga i vilka kriterier som gäller för att tillstånd till odling av genmanipulerade grödor ska ges.

Sverige och ytterligare några EU-länder har med anledning av allmänhetens ökande oro gjort ett gemensamt uttalande om utsläppande av genetiskt manipulerade organismer på marknaden där de säger sig avse att "tillämpa en alltigenom försiktig metod vid behandling av anmälningar och tillståndsgivning för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer".

Detta är inte ett särskilt tydligt besked till en oroad allmänhet. Vad Sverige och övriga länder menar med detta är ytterst otydligt och riskerar snarare att öka oron över om tillräckliga krav ställs vid marknadsgodkännanden. En grupp av andra länder har i stället varit betydligt tydligare och lovat att vidta åtgärder för att inga nya tillstånd till odling och utsläppande på marknaden tills vidare ska ges.

En uppmärksammad genmanipulerad gröda är den potatis som Amylogene HB har ansökt om tillstånd att få godkänd på marknaden. Potatisen är tänkt att användas vid stärkelseproduktion för industriellt bruk, men Amylogene ser också möjligheten att i framtiden använda resterna som djurfoder. Beslut om ett eventuellt marknadsgodkännande kan antagligen bli klart i vinter, och svenska jordbruksverket har redan tidigare tillstyrkt ett marknadsgodkännande. Potatisen innehåller en gen som ger antibiotikaresistens mot två sorters antibiotika, kanamycis och neomycin, varav det senare används inom veterinärmedicinen bl.a. för att behandla diarréer hos smågrisar. Neomycin betraktas enligt uppgifter från Statens veterinärmedicinska anstalt som ett värdefullt antibiotikum.

Olika svenska myndigheter har tidigare uttryckt en negativ inställning till användandet av antibiotikaresistenta markörgener, men det är oklart vad de uttalanden som har gjorts ska få för konsekvenser för godkännanden av försöksodlingar och marknadsgodkännanden av genmanipulerade grödor.

Mina frågor till miljöministern är därför följande:

Vilka åtgärder avser miljöministern vidta för att förtydliga vilka regler som tillämpas vid marknadsgodkännanden av genmanipulerade produkter?

Innebär den svenska kritiska hållningen till användandet av antibiotikaresistenta gener och den försiktighet man avser tillämpa vid marknadsgodkännanden att regeringen kommer att motsätta sig ett marknadsgodkännande av grödor med antibiotikaresistens?