Riksdagens snabbprotokoll

Protokoll 1999/2000:37

Onsdagen den 1 december

Kl. 9.00 - 12.28

---

17.00 - 17.39

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

-------------------------------------------------------------------

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 25 november.
2 § Meddelande om information från regering-
en

Andre vice talmannen meddelade att torsdagen
den 2 december kl. 15.00 skulle statsminister Göran
Persson lämna information om Sydafrikaresan.

3 § Anmälan om uteblivna svar

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelse:

Interpellationerna 1999/2000:83 och 111 samt fråga
1999/2000:224

Till riksdagen
Meddelande om att interpellationssvar och frågesvar
uteblir
Interpellation 1999/2000:83 av Gunnar Hökmark
om europeiskt valutasamarbete, interpellation
1999/2000:111 av Sven Bergström om folkomröst-
ning om EMU och fråga 1999/2000:224 av Yvonne
Ruwaida om folkomröstning om EMU kommer inte
att besvaras.
Skälet till detta är den särskilda debatten den
30 november 1999 om Sveriges anslutning till EMU.
Stockholm den 29 november 1999
Statsrådsberedningen
Enligt uppdrag
Per Virdesten
Rättschef

4 § Anmälan om inkommen faktapromemoria
om förslag från Europeiska kommissionen

Andre vice talmannen anmälde att följande fak-
tapromemoria om förslag från Europeiska kommis-
sionen inkommit och delats ut till kammarens leda-
möter:
Förslag till avtal om bedömning av överensstämmelse
och accepterande av industriprodukter mellan ge-
menskapen och Tjeckien och mellan gemenska-
pen och Ungern (s.k. PECA-avtal) KOM (96) 564

5 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter
Konstitutionsutskottets betänkande 1999/2000:KU6
Bostadsutskottets betänkande 1999/2000:BoU1
Försvarsutskottets betänkande 1999/2000:FöU1

6 § Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Föredrogs
konstitutionsutskottets betänkande 1999/2000:KU1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse (prop. 1999/2000:1
delvis)

Anf. 1 PER-SAMUEL NISSER (m):
Fru talman! Det vi nu ska debattera är konstitu-
tionsutskottets betänkande KU1. Det behandlar den
del av budgetpropositionen som avser utgiftsområde
1 Rikets styrelse. Här tas även upp förvaltningsstyrel-
sens förslag till lag om stöd till ledamöter och parti-
gruppernas arbete i riksdagen. Vidare behandlas även
17 motioner från den allmänna motionstiden.
Riksdagens majoritet bestående av socialdemo-
krater, vänsterpartister och miljöpartister fastställde
den 18 november de ekonomiska ramarna för de olika
utgiftsområdena i den statliga budgeten och en beräk-
ning av statens inkomster för år 2000.
Moderata samlingspartiet har i olika motioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska poli-
tiken och budgetpolitiken. Förslagen syftar till att
skapa förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt
och socialt växande Sverige. Genom en större enskild
sektor och ett starkare civilt samhälle kan både före-
tag och människor växa. Den sociala tryggheten ökar
också genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet. Frihet att välja bidrar till mångfald,
en bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
När riksdagens majoritet nu genom riksdagsbeslut
om ramarna för de olika utgiftsområdena valt en
annan inriktning av politiken deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om ansvarsfördelning inom utgifts-
område 1 Rikets styrelse. Jag vill dock markera att vi
ställer oss bakom utskottets förslag till riksdagen i
fråga om stödet till riksdagsledamöternas och riks-
dagsgruppernas arbete i riksdagen.
Moderata samlingspartiet har till detta betänkande
fogat ett särskilt yttrande. Jag tänker kort nämna två
av de frågor som tas upp där.
Den första frågan gäller stöd till politiska partier.
De politiska partierna har en stor uppgift att fylla i en
demokrati. Avgörande för väljarnas förtroende är att
partierna kan leva upp till väljarnas förväntningar och
att de har hela sin lojalitet hos valmanskåren. Detta
förutsätter att partierna förmår hålla sig oberoende
gentemot särintressen. I annat fall finns risk för att
särintressena indirekt tar över och styr det politiska
skeendet i stället för partierna själva. Detta kan ytterst
drabba förtroendet för demokratin.
Vi anser att partierna inte heller bör vara beroende
av stöd från den offentliga sektorn. Moderata sam-
lingspartiet har under en följd av år föreslagit att
partistödet ska minskas och reformeras. Dock ställer
vi oss bakom - vilket jag nämnde tidigare - det för-
slag som finns gällande stöd till riksdagsledamöternas
och riksdagsgruppernas arbete i riksdagen. Detta
finansieras delvis i vårt förslag genom att vi föreslår
att antalet riksdagsledamöter ska bli färre.
Det andra området i vårt särskilda yttrande gäller
presstödet. Presstödets syfte har varit att bidra till
mångfalden på dagstidningsmarknaden och främja en
allsidig nyhetsförmedling och opinionsbildning. Trots
att presstödet varit omfattande och inneburit stora
kostnader för skattebetalarna har ett antal tidningar
tvingats läggas ned.
Vi anser att regeringens inställning till presstödet
grundas på en överdriven tilltro till presstödets positi-
va effekter på mångfalden, det fria ordet och opini-
onsbildningen. Erfarenheterna visar att stödet till stor
del använts till att täcka tidningarnas löpande utgifter
i stället för till nödvändiga rationaliseringar. Tidning-
arna har anpassat sig till och blivit beroende av
presstödet i stället för att åtgärda de ekonomiska
problemen. Presstödet snedvrider även konkurrensen
gentemot de tidningar som inte har stöd.
Det behövs alltså en reformering och en avveck-
ling av presstödet. Detta vill vi underlätta genom att
ändra reklamskatten och införa en neutral tidnings-
moms.
Fru talman! Detta var två av de viktigaste delarna
i Moderata samlingspartiets särskilda yttrande.

Anf. 2 INGVAR SVENSSON (kd):
Fru talman! Det viktiga beslutet när det gäller an-
slagsfördelningen inom de olika utgiftsområdena
fattades egentligen den 18 november. I likhet med
Moderata samlingspartiet anser vi att man ska pre-
sentera en helhet som ett alternativ till regeringens
politik, och det har vi kristdemokrater gjort, vilket
också framgick av debatten den 18 november.
Vi kommer inte att delta i beslutet om anslagsför-
delning när det gäller utgiftsområde 1. Vi har haft
vissa synpunkter på hur den fördelningen skulle ha
skett om vi hade haft en reell möjlighet att påverka
helhetsbilden i den här typen av beslut som nu fattas
om de olika utgiftsområdena.
I vårt särskilda yttrande har vi tagit upp ett antal
punkter där vi har en avvikande syn på anslagsfördel-
ningen inom utgiftsområdet. Men i övrigt delar vi
utskottets syn på fördelningen av utgifterna, bl.a. när
det gäller stödet till riksdagens ledamöter.
Jag vill bara helt kort notera att en av de stora
posterna som vi skulle vilja dra ned på inom utgifts-
området för rikets styrelse är anslaget till Regerings-
kansliet, där man expanderar våldsamt under 1999
och även tiden framöver. Vi tycker att man borde ha
visat lite mer återhållsamhet på det här området. Inte
minst anser jag att räknenissarna på Regeringskansliet
måste ha räknat gruvligt fel, eftersom man plötsligt
ökar anslaget till ordförandeskapet för EU 2001 med
50 %. Vi tycker att det är alldeles för mycket.
Fru talman! Som sagt, vi kommer att avstå i den
omröstning som följer på detta förslag.

Anf. 3 ÅSA TORSTENSSON (c):
Fru talman! Centerpartiet har till skillnad från de
övriga oppositionspartierna valt att reservera sig till
förmån för de förändringsförslag som Centerpartiet
har lagt fram på detta utgiftsområde, KU1 Rikets
styrelse - detta för att det under det här utgiftsområ-
det också finns för Centerpartiet viktiga prioriterade
anslag som vi anser att man bör markera stöd för.
Fru talman! Regeringen föreslår i budgetproposi-
tionen att anslaget för ordförandeskapet i EU, som
sker under 2001, ska under både 2000 och 2001 tillfö-
ras ytterligare 140 miljoner för respektive år för att nå
en total budget för ordförandeskapet på 735 miljoner.
Utskottet har även fått en fördjupad information om
kostnaderna och därtill planering, men Centerpartiet
anser att de argument som där gavs inte är tillräckligt
starka skäl för att denna budget ska förstärkas på det
föreslagna sättet.
Vidare menar Centerpartiet att kostnader för sam-
ordning vid samgående med Utrikesdepartementet
ska rymmas inom Regeringskansliets ordinarie an-
slag. Ett samgående borde om något bidra till en mer
effektiv förvaltning och därför ge kostnadsbesparing-
ar i stället. Därför anser inte Centerpartiet att det är
befogat med ett anslag på 50 miljoner för ett samgå-
ende. En anpassning av Regeringskansliet kan myck-
et väl ske genom rationaliseringar. Därför räknar
Centerpartiet med en minskning av anslaget C1 Rege-
ringskansliet m.m. på totalt 200 miljoner.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen en för-
ändring av stödet till taltidningar så att ersättning ska
utgå enligt en schablonmodell i stället för enligt den
nuvarande nettokostnadsprincipen. Centerpartiet har
förståelse för de skäl som regeringen har för sitt för-
slag, nämligen att skapa incitament för att effektivise-
ra verksamheten, förenkla regeltillämpningen och få
en bättre kontroll över statens utgifter. Regeringen
har dock själv uppmärksammat riskerna med ett för-
slag som innebär att många tidningar inte längre
kommer att få sina nettokostnader täckta. De kommer
att tvingas göra avkall på kvaliteten alternativt upphö-
ra med verksamheten.
Fru talman! Taltidningar är ett viktigt komple-
ment till de vanliga dagstidningarna för att öka till-
gängligheten för synskadade till samhällsinformation.
För dem spelar det självfallet stor roll att tidningen
ges ut och håller god kvalitet. En stor försiktighet bör
iakttas vid förändringar i stödet. Regeringen menar att
det bör göras en uppföljning av det förändrade stödet
och en bedömning av ändamålsenligheten. Detta bör
föregås av en noggrannare analys av det förväntade
effekterna och eventuella behov av kompensation
innan taltidningar upphör med sin utgivning. För
närvarande bör därför riksdagen avslå detta förslag.
Regeringen bör i stället återkomma med ett nytt för-
slag efter en noggrann analys av effekterna.
Fru talman! Under anslagsområdet Rikets styrelse
finns också mediefrågor och presstöd. Centerpartiet
vill speciellt markera bifall till de förändringar som är
föreslagna vad gäller reglerna för presstöd riktat till
endagarstidningar. Det gäller möjligheterna såväl till
att ingå i samdistribution som att lindra driftstödets
tröskeleffekter för lågfrekventa tidningar samt de
förändringar som gäller gränsen för hushållstäckning
kontra driftstöd och det höjda driftstödet.
Centerpartiet anser också att det är viktigt att
markera sitt stöd för presstödsanslaget eftersom Mo-
deraterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna anser att
presstödet ska minskas eller t.o.m. avvecklas.
Fru talman! Centerpartiet yrkar bifall till den re-
servation som finns i detta betänkande. I övrigt ställer
sig Centerpartiet bakom utskottets förslag till beslut.

Anf. 4 INGVAR SVENSSON (kd) replik:
Fru talman! Åsa Torstensson måste ha missupp-
fattat Kristdemokraterna när det gäller presstödet. Vi
vill inte utöka stödet, men vi har inte heller talat om
någon minskning.

Anf. 5 ÅSA TORSTENSSON (c) replik:
Fru talman! I förhållande till förslaget i budgeten
föreslår Kristdemokraterna en minskning på 20 mil-
joner.

Anf. 6 INGVAR SVENSSON (kd) replik:
Fru talman! Det är riktigt att regeringen föreslår
en utökning av presstödet. Vi menar att det borde
ligga kvar på den nuvarande nivån. Det är, med för-
lov sagt, inte någon minskning.

Anf. 7 ÅSA TORSTENSSON (c) replik:
Fru talman! Det visar trots allt Kristdemokrater-
nas inriktning vad gäller presstödet.

Anf. 8 HELENA BARGHOLTZ (fp):
Fru talman! Folkpartiet liberalernas förslag till
budget för år 2000 innebär i sina huvuddrag sänkta
skatter för företagande och tillväxt med utgiftsökning
framför allt när det gäller de väldigt viktiga frågorna
vård och omsorg, men även för utbildning, bistånd,
miljö och rättssäkerhet. Vårt förslag till utgiftsram för
utgiftsområde 1 var 585 miljoner kronor mindre än
regeringens förslag. Det avslogs av riksdagen i bud-
getprocessens första steg. Då vårt budgetförslag är en
helhet är det i det här andra steget inte meningsfullt
att fullfölja våra anslagsyrkanden. Men vi vill särskilt
markera att vi ställer oss bakom utskottets förslag till
riksdagen när det gäller stödet till riksdagsledamöter-
nas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Folkpartiet har alltså i sin partimotion lämnat för-
slag som innebär en sänkning av ramen med totalt
585 miljoner kronor. Det innebär att vi föreslår att
anslaget för Regeringskansliet bör sänkas med 200
miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Enligt vår mening har Regeringskansliet vuxit orim-
ligt mycket under den socialdemokratiska regeringens
tid. Självklart är det viktigt att standarden i Rege-
ringskansliet är hög och att man har konkurrenskraf-
tiga löner, men den nuvarande regeringens politise-
rande ambitioner har enligt vår mening blivit alltför
stora. Genom en mer begränsad utgiftsökning kan de
krav som EU:s ordförandeskap kommer att ställa på
Sverige tillgodoses.
I vår partimotion föreslår vi också att partistödet
minskas med 30 miljoner kronor för år 2000. Partier-
nas beroende av offentliga medel måste på sikt be-
gränsas. Därför är en viss minskning av partistödet
motiverat enligt vår mening.
När det gäller anslaget till presstöd föreslår vi en
besparing på totalt 355 miljoner kronor. Presstödet
har under de senaste 30 åren haft i stort sett samma
inriktning. Men det snedvrider enligt vår mening
konkurrensen, inte minst med tanke på att medieland-
skapet har förändrats påtagligt under de senaste åren.
Det tillkommer ständigt nya typer av tidningar. Jag
tänker på alla databastidningar som skjuter upp ur
jorden som svampar. De har inga möjligheter att söka
presstöd. Det handlar fortfarande bara om de traditio-
nella tryckta tidningarna. Man måste fundera vidare
på hur man ska göra med detta. En minskning av
presstödet med 350 miljoner kronor är mycket moti-
verat i dagsläget. Vi i Folkpartiet vill inte heller
stödja den föreslagna generella höjningen av driftstö-
det på 5 miljoner kronor.
Jag vill också säga ett par ord om taltidningar.
Precis som Åsa Torstensson är jag mycket angelägen
om att vi ska ha bra taltidningar i landet. Jag vet hur
viktiga de är för alla synskadade. Men jag tycker att
de uppgifter som kommer från Taltidningsnämndens
kansli ändå gör att man blir ganska lugn. I utskottets
sammanfattning av Taltidningsnämndens synpunkter
står det: "Det föreslagna systemet med schabloner-
sättning ger enligt Taltidningsnämndens kansli taltid-
ningarna ett bra incitament för en kostnadseffektiv
utgivning av taltidningar."
Vidare står det så här: "Någon grund för farhågor
om att orter och regioner främst på landsbygden
skulle få en nackdel med schablonersättningen finns
enligt Taltidningsnämndens kansli inte. De nya reg-
lerna kommer främst att gynna landsortstidningar och
de tidningar som hållit tillbaka kostnadsstegringarna."
Vi i Folkpartiet är självfallet beredda att noga
följa den här frågan och se om det blir försämringar
för taltidningarna med det nya ersättningssystemet.
Om det skulle visa sig att så är fallet får vi naturligt-
vis fundera på en annan lösning.
Fru talman! Som jag sade inledningsvis har vårt
besparingsförslag inte tillstyrkts i budgetprocessens
första del. Därför deltar vi inte i beslutet om anslags-
fördelningen inom utgiftsområde 1.

Anf. 9 GÖRAN MAGNUSSON (s):
Fru talman! Det är möjligt att Ingvar Svensson har
rätt när han säger att det viktiga fördelningsbeslutet
inom utgiftsområde 1 fattades redan den
18 november. Korta anmälningstider och det ganska
begränsade intresset för fördelningen inom utgiftsom-
råde 1 Rikets styrelse vittnar väl om att det möjligen
förhåller sig på det sättet.
Det här, fru talman, ger mig anledning att något
fundera över hur budgetprocessen egentligen funge-
rar. Min frågeställning kan illustreras med meningar
från tre av oppositionspartierna i deras särskilda ytt-
randen. De markerar där att de står bakom förslaget
om en förstärkning av ledamotsstödet inom riksda-
gen. I övrigt är ju huvudbudskapet i de särskilda ytt-
randena att man inte deltar i beslutet om fördelning
av pengar inom utgiftsområde 1.
För min del tycker jag att detta är något egenartat.
Vi hade en parallell i fjol när arvodena till riksdagens
ledamöter skulle höjas. Då var de flesta partierna
överens, men det var egentligen ett litet antal partier, i
huvudsak det socialdemokratiska partiet, som faktiskt
beslutade om saken. De borgerliga partierna, opposi-
tionen, deltog inte heller i det beslutet.
Det här har fått mig att i utskottsbehandlingen nå-
got diskutera om det verkligen kan vara rätt upplägg-
ning på budgetprocessen när stora delar av riksdagen
inte deltar i själva beslutsfattandet om väsentliga
delar av ett utgiftsområde. Låt mig illustrera det lite
tydligare: Per-Samuel Nisser, deltar nu inte Moderata
samlingspartiet i att tilldela kungen 79 miljoner kro-
nor, för att ta ett exempel? Det är ett beslut som ni
inte deltar i. Vilken inställning har ni egentligen till
det?
Jag menar, fru talman, att den pågående riksdags-
utredningen och den grupp som arbetar med budget-
processen måste uppmärksamma de här frågorna och
på ett bättre sätt försöka klara ut på vilket sätt de
olika partiernas inställning till de skilda anslagspos-
terna kommer att återspeglas i själva betänkandet.
Själva anslaget till rikets styrelse uppgår, som
framgår av handlingarna, till drygt 4,4 miljarder kro-
nor. Den väsentliga delen går till Regeringskansliet,
och en ganska stor del av anslaget till Regeringskans-
liet är just anslaget till Sveriges ordförandeskap i EU
som inträffar första halvåret år 2001.
Det är självklart att det är ett mycket svårbudgete-
rat område, och det är lätt att hålla med om att det
handlar om mycket pengar. Men Sverige har ju ingen
egen erfarenhet att bygga på. Den erfarenhet man kan
skaffa sig från andra länder - och det redovisades
också när vi hade en speciell medverkan från Rege-
ringskansliet om de här frågorna i utskottet - visar att
detta är en stor och komplicerad apparat som ska
administreras och som dessvärre också kostar en hel
del pengar.
Det är samtidigt väldigt angeläget - som ju alla är
överens om i varje fall i anslutning till andra debatter
om olika insatser - att Sverige på ett bra sätt kan
genomföra ordförandeskapet. Det stärker Sveriges
situation inte bara inom EU, utan också ur mer allmän
synpunkt.
Det är alltså lätt att kritisera anslagsutvecklingen,
särskilt med hänsyn till ordförandeskapet i EU. Men
jag tycker också att den redovisning från Regerings-
kansliet som vi fick i utskottet visar att man sköter det
här med stor omsorg och med så noggrann planering
som det över huvud taget är möjligt. Det är ett myck-
et stort antal olika möten som ska genomföras i Sve-
rige under det halvåret. Men det är ju inte bara för
mötena i Sverige som vi ska vara ordförande, utan för
alla olika rådsmöten och andra aktiviteter, så det är ett
mycket stort åtagande.
Fru talman! Det som är nytt i det här betänkandet
sett ur riksdagens synpunkt är det ökade stöd till
riksdagsledamöterna som nu föreslås riksdagen och
som det råder enighet kring. Det tycker jag att det
finns anledning att hälsa med tillfredsställelse. Det
har ju föregåtts av ganska många och långa utred-
ningar, och frågan är väl genomtröskad i olika organ.
En enda kommentar har jag vid det här tillfället an-
ledning att fälla, utöver att jag tycker att det är bra att
utvecklingen nu kommer i gång och att det blir en
successiv utbyggnad. Det är att Per-Samuel Nisser,
trots skrivningarna i det särskilda yttrandet om att
man står bakom det här förslaget, ändå måste lägga in
en liten reservation om att Moderata samlingspartiet i
ett annat sammanhang - inte alls i det här - hävdar att
antalet ledamöter i riksdagen ska bli färre. Jag tycker
att det kanske vore mer rakryggat att säga att man står
för förslaget så som det för närvarande är utformat.
Det finns alltså anledning för mig att yrka bifall
till hemställan i utskottets betänkande och avslag på
reservationerna.
Jag tänkte att jag ytterligare skulle kommentera
taltidningarna. Det råder väl egentligen ingen oenig-
het på den punkten. Vi är överens om att taltidningar-
na är utomordentligt viktiga, och det förslag till för-
ändrade regler som här ligger tillstyrks ju av de flesta
inblandade. Dessutom är det en noggrann uppföljning
som ska ske, och jag tror att vi alla är överens om att
detta är viktigt.
När det gäller presstödet är det ungefär samma ar-
gument som vi har hört tidigare. Jag ska inte upprepa
mina argument. Jag är alldeles övertygad om att vi
hade haft en betydligt sämre situation inom dagspres-
sen utan det stöd som har utbetalats under de här
åren. Jag vet mycket väl att det är av stor betydelse
för mångfalden av tidningar i många av våra regioner.
Det finns därför, som jag ser det, ingen anledning att
minska på detta presstöd.
Några ord också om partistödet. Jag undrar om
inte framför allt Moderata samlingspartiet och Folk-
partiet är offer för det doktrinära i den här frågan. Det
ska inte vara ett statligt eller ett offentligt stöd till de
politiska partierna, punkt slut. Samtidigt vittnar erfa-
renheter om att den ganska typiskt svenska modellen
med det här stödet till de politiska partierna egentli-
gen är ganska bra. Jag ska inte hårdexploatera situa-
tionen för CDU i Tyskland för närvarande. Vi kan ju
lätt läsa i TT-telegram och annat hur den förre för-
bundskanslern, hedersordföranden i CDU, nu gör allt
han kan för att rädda nuvarande ordföranden och
andra genom att säga: Jag tar på mig att vi har haft
dubbel bokföring och att vi har undandragit skatte-
myndigheterna donationer till partierna. Egentligen
ska jag väl inte säga att det kom, om jag minns rätt,
2,3 miljoner kronor från en kanadensisk vapenhandla-
re till CDU. Det tyckte man inte att man kunde ha i
den öppna bokföringen, utan det lade man i en sär-
skild liten låda för sig.
Det går att titta på andra länder. I USA för man
ständiga diskussioner om partifinansiering, kam-
panjbidrag och annat. Det tycker jag att vi slipper
undan i Sverige på ett bra sätt genom det system vi
har. Sedan tycker jag att det är viktigt att medlemmar
och andra har möjligheter och stimuleras att stödja
partifinansieringen. Det ökar engagemanget på olika
sätt. Men i huvudsak finns det inte anledning att om-
pröva principerna och nivåerna för partistödet i Sve-
rige.

Anf. 10 INGVAR SVENSSON (kd) replik:
Fru talman! Jag delar Göran Magnussons oro över
hur anslagsbesluten i den andra omgången uppfattas,
inte minst av allmänheten. De kan se väldigt konstiga
ut, och man kan uppfatta effekterna som väldigt un-
derliga.
Problemet är att anslagsbeslutet för ett utgiftsom-
råde tas i ett enda klubbslag. Det gör att man inte kan
få fram nyanserna i det hela. Jag satt i den gamla
Riksdagsutredningen, som förberedde det här beslu-
tet, och det var väl inte riktigt de här effekterna som
vi hade tänkt oss i den andra omgången av besluten.
Möjligtvis tänkte vi i det skedet inte tillräckligt långt.
Jag sitter med i beredningsgruppen för utvärde-
ring av budgetprocessen, och som jag ser det är detta
enda klubbslag något av en knutpunkt i hanteringen
av de här frågeställningarna. Det är t.ex. olyckligt att
detta när det gäller anslaget till kungahuset kan upp-
fattas som ett avstående, fastän det finns en total
enighet omkring anslaget. Jag delar alltså Göran
Magnussons oro på den här punkten.

Anf. 11 GÖRAN MAGNUSSON (s) replik:
Fru talman! Eftersom vi är överens behöver vi
inte diskutera det här så väldigt mycket mera. Det är
väl angeläget att den utredning som finns verkligen
analyserar om man inte kan hitta ett tillvägagångssätt
som bättre speglar de verkliga förhållandena. Jag
tycker att det är oacceptabelt att stora delar av riksda-
gen inte ska delta i detta fördelningsbeslut.
Sedan kan väl jag tycka att det finns större och
viktigare anslag som det är olyckligt att riksdagen
inte deltar i än anslaget till kungahuset. Jag anförde
det som ett exempel och förväntade mig att möjligen
också Per-Samuel Nisser skulle kunna ha några syn-
punkter på frågan.

Anf. 12 HELENA BARGHOLTZ (fp) re-
plik:
Fru talman! Jag vill bygga vidare på det tidigare
replikskiftet och säga att det här är en väldigt kompli-
cerad process, inte minst med tanke på att varje parti
lägger fram sina budgetförslag som en helhet. Också
vi har funderat över om det krävs en reservation eller
ett särskilt yttrande. Vi har nu redovisat våra syn-
punkter i ett särskilt yttrande. Man får tolka det så att
vi ställer oss bakom det som vi inte har tagit upp i
vårt särskilda yttrande, t.ex. anslaget till kungahuset.
Jag funderar lite grann över om Göran Magnusson
hellre skulle vilja ha en modell där man lyfter fram
varje partis förslag och sedan voterar om det. Det
skulle ju bli en väldigt tung och tidsödande process,
men det vore intressant att höra.
Jag undrar vad utredningen kommer fram till och
om Göran Magnusson har någon idé. Vet han hur
man gjorde innan man hade den nuvarande processen.
Fungerade det bättre?

Anf. 13 GÖRAN MAGNUSSON (s) replik:
Fru talman! Ja, jag var med även under den före-
gående processens tid. Den väsentliga invändningen
mot den processen var väl att det inte fanns något
samlat ansvar i riksdagen för de totala utgifterna. Det
är bakgrunden till helhetsbesluten. Det ansågs då att
riksdagen vissa år hade kört sönder den budget som
fanns genom att oansvarigt öka anslagen. Detta är en
mytbildning. De svårigheter som fanns att hålla
tänkta budgetramar låg på helt andra plan än lättsin-
niga beslut i riksdagen om utgiftsökningar. Det före-
kom i mycket begränsad utsträckning.
Jag vill inte heller återgå till den gamla modellen,
eftersom också den hade sina brister. Jag har för egen
del inte någon färdig lösning på det här. Jag tycker
mig bara vid olika tillfällen både tidigare i justitieut-
skottet och nu i konstitutionsutskottet ha sett problem
med avgöranden där stora delar av riksdagen inte
deltar i beslutet, trots att man faktiskt stöder stora
delar av utgifterna, exempelvis inom utgiftsområde 1.
Jag övergår så, fru talman, till Helena Bargholtz
fråga. Det finns i Folkpartiets särskilda yttrande vad
gäller Regeringskansliets utgiftsexpansion en formu-
lering av följande lydelse: "Den nuvarande regering-
ens politiserande ambitioner har enligt vår mening
varit för stora." Skulle man kunna få några exempel
på vad som egentligen menas med detta?

Anf. 14 HELENA BARGHOLTZ (fp) re-
plik:
Fru talman! Det framgår av ett antal tidningsar-
tiklar om hur mängden politiskt sakkunniga i Rege-
ringskansliet har ökat. Jag har nu inte några färska
siffror, men man har jämfört med hur det har varit
tidigare år och sett att antalet politiskt sakkunniga har
ökat väldigt kraftigt.

Anf. 15 GÖRAN MAGNUSSON (s) replik:
Fru talman! Det är möjligt att det i dag finns fler
politiskt sakkunniga än tidigare, men frågan är vilken
eller vilka regeringar som man då jämför med. Jämför
man med tidigare socialdemokratiska regeringar eller
med de borgerliga regeringar som vi har haft? Det är
väl också en intressant frågeställning.
Jag har även läst tidningsartiklar om att det fanns
förfärligt många politiskt sakkunniga under de bor-
gerliga regeringsåren. Jag vet inte riktigt om politise-
rande ambitioner uttrycks i antalet politiskt sakkunni-
ga. För min del känns det något artfrämmande att
kritisera regeringen för att den är politisk. Regeringen
är faktiskt i grunden politisk, och jag tycker därför att
den här formuleringen är lite poänglös.

Anf. 16 CARLINGE WISBERG (v):
Fru talman! Utöver det som vi hittills har debatte-
rat i det här ärendet har vi inom detta utgiftsområde
också att ta ställning till våra förutsättningar att arbeta
och verka som ledamöter. Jag har väckt en motion om
detta, som nu är uppe till behandling.
Fru talman! Det är min uppfattning som förtroen-
devald att det är av yttersta vikt att vi här så långt som
möjligt ska leva under samma förhållanden som mer-
parten av befolkningen. Detta innebär bl.a. att vi inte
ska tillförsäkra oss förmåner som inte kommer alla
till del. Jag finner att det skulle vara naturligt om den
förmån som tas upp i motionen avskaffades, eftersom
den inte kommer alla i samhället till del. Det gäller
framför allt de grupper som drabbades mycket hårt av
den höjning av högkostnadsskyddet som riksdagen
beslutade om under våren.
Som motiv för avslaget tar utskottet avstamp i ett
rättviseresonemang som jag tycker är haltande. Man
gör också en jämförelse med de anställda i riksdagen.
Ute i samhället finns det vissa grupper som för-
handlingsvägen fått den här typen av förmåner i sina
avtal. Oftast är det förenat med att man inom ramen
för löneförhandlingarna har avstått s.k. löneutrymme
för att finansiera en sådan här sak. Jag tror inte att det
har varit fallet när vi har fått vår förmån.
Det finns andra former för att underlätta finansie-
ringen av en sådan här kostnad ute i arbetslivet. Man
bildar inom företag och koncerner s.k. medicinfonder
och finansierar genom en månatlig avgift kollektivt
subventioner för medicinkostnader. Den här kostna-
den blir då i regel x kronor i månaden. I det företag
där jag själv en gång i tiden jobbade hade vi en kost-
nad om nästan 40 kr per månad för medicinfonden
och fick genom den kostnadstäckning för våra utgif-
ter.
Jag har inte heller någon förståelse för det reso-
nemang som här förs om att det skulle finnas praktis-
ka hinder mot en särbehandling av ledamöter och
anställda. Det kan knappast vara någon praktisk svå-
righet att plocka bort den här typen av förmån för oss
som förtroendevalda men behålla den för våra an-
ställda.
Vidare sägs i texten att: "Utbetald ersättning för
läkarbesök etc. är skattepliktig om vården har givits
inom offentligt finansierad sjukvård. Utbetald ersätt-
ning för läkemedel är också skattepliktig", står det
här. Och det är ju så sant som det är sagt. Men även
om ersättningen är skattepliktig utgår det ändå en viss
form av subvention, och den subventionen tycker jag
att det är felaktigt att ha kvar för oss som förtroende-
valda.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till motion
K269.

Anf. 17 GÖRAN MAGNUSSON (s) replik:
Fru talman! Det här ska bli en mycket kort replik.
Jag yrkar bara avslag på den nämnda motionen.

Anf. 18 ULF BJÖRKLUND (kd):
Fru talman! I en motion har Elver Jonsson och jag
påtalat behovet av ett särskilt presstöd till tidningen
Samefolket. Utskottet har inte gett oss sitt stöd, utan
hänvisar till att de regler för presstöd som finns också
gäller samernas tidning och att man först bör pröva
den möjligheten innan någon särskild insats görs just
för tidningen Samefolket. Det är en linje som
Presstödsnämnden också pekar på.
För att erhålla presstöd enligt nuvarande förord-
ning måste då nuvarande månadsutgivning för tid-
ningen Samefolket vidgas till en endagstidning med
veckovis utgivning. En sådan förändring kräver yt-
terligare tillgång till ekonomiska resurser, särskilt i
initieringsskedet innan eventuellt ordinarie presstöd
beviljas.
Under lång tid har riksdagen uttalat sitt stöd för
samerna som urbefolkning och även påtagit sig an-
svar för att den samiska kulturen ska kunna bevaras
och utvecklas. Ett led i detta är bl.a. Sametingets
inrättande. I och med Sametingets tillkomst har beho-
vet av en bredare plattform för den samiska samhälls-
debatten också gjort sig gällande. En månadstidning
med begränsat utrymme är inte tillräckligt för att ge
den samiska befolkningen den samhällsservice den
bör kunna få. Samtidigt som det samiska informa-
tionsbehovet vuxit snabbare än någonsin har inte
motsvarande ökade resurser tillförts. Tvärtom har
man tvingats reducera verksamheten. För närvarande
finns ett hot om att även redaktionen måste reduceras
till hälften, dvs. till en enda person. Detta är ur demo-
kratisk synvinkel inte godtagbart. Tidningen Same-
folket är den enda samiska pressrösten i Sverige.
Ett särskilt samiskt stöd är väl motiverat. Det
skulle kunna ske som ett introduktionsstöd för att
senare ingå i den ordinarie förordningen, eller som i
Norge, där man har ett särskilt samiskt presstöd. Från
år 1997 gäller i Norge nya bestämmelser som i dag
garanterar ca 8 miljoner kronor till den samiska pres-
sen. Upplagekravet ligger på 750 exemplar, medan vi
i Sverige kräver 2 000 exemplar i genomsnitt.
Varför skulle vi inte kunna ställa upp med ett sär-
skilt stöd till samisk press i underläge när särskilda
insatser tidigare gjorts bl.a. för samisk slöjd och tea-
ter? Verkligheten är den att utan ett särskilt samiskt
presstöd i någon form kan inte den samiska pressen
fullödigt utföra sin viktiga samhällsuppgift att grans-
ka, kommentera och debattera.
Fru talman! Jag har här bara ytterligare velat påvi-
sa behovet av insatser för att rädda och utveckla möj-
ligheterna för tidningen Samefolket, men eftersom
utskottet inte är berett att stödja någon särskild insats
i nuläget kan tidningen naturligtvis pröva möjlighe-
terna med nuvarande presstödsregler, kanske arbeta
vidare med nya infallsvinklar och återkomma i ett
senare skede i någon form.
Fru talman! Att här nu lägga något yrkande är inte
speciellt fruktbart, så jag får återkomma i den här
frågan på något annat sätt vid ett senare tillfälle.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)

7 § Anslagen till Skatteförvaltningen och Tull-
verket

Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1999/2000:SkU1
Anslagen till Skatteförvaltningen och Tullverket
(prop. 1999/2000:1 delvis)

Anf. 19 CATHARINA HAGEN (m):
Fru talman! Med anledning av skatteutskottets
betänkande nr 1 om Skatteförvaltningen och Tullver-
ket kommer jag att ta upp ett par punkter som främst
rör tullens verksamhet.
Den första punkten är tulltilläggen. Där utgår vi
från att den översyn som för närvarande görs av reg-
lerna om tulltillägg verkligen blir klar som beräknat
nästa år. Moderata samlingspartiet har under en rad år
motionerat om att ta bort de orimliga påföljder som
tulltilläggen utgör, särskilt i de fall där bestraffningen
inte står i rimlig proportion till de förseelser det rör
sig om. Inlämningsfristen är kort, och reglerna är
många gånger snåriga, inte minst för småföretagen.
Den ökade betydelsen för utrikeshandeln gör det
därför synnerligen angeläget att den utredning som
ser över frågorna om tulltillägg kommer med en för-
bättring i det här avseendet.
Den andra punkten som vi vill ta upp gäller det
förenklingsarbete som tullen redan i dag förtjänstfullt
driver. Det innebär att man arbetar med att förenkla
reglerna för tullfrågor både inom Sverige och inom
EU. Att det är nödvändigt att förenkla tullreglerna
visar bl.a. en undersökning som Industriförbundet och
Tullverket gjort. I undersökningen uppskattar man att
de svenska företagen i dag betalar ungefär 2 ½ mil-
jard kronor varje år för olika tullprocedurer. Det gäl-
ler då alltså de administrativa kostnaderna exklusive
tull och indirekta skatter.
Tullen bör enligt vår mening därför göra en full-
ständig genomgång av tullordningen och anpassa
tillämpningen mer företagstillvänt. Vi anser t.ex. att
en möjlighet till periodiska tulldeklarationer ska ge-
nomföras. Det bör också gå att relativt långtgående
delegera tullklareringen till företagen. Detta skapar
möjligheter till mer företagsinterna lösningar för
tullklarering. Över huvud taget anser vi att i avvaktan
på att EU:s regler förenklas bör Sverige undvika en
mer långtgående anpassning av de nationella tullreg-
lerna än nödvändigt.
Den tredje punkten som jag vill ta upp här i dag
gäller anslaget till tullen. Moderata samlingspartiet
vill ge ett extra anslag om 50 miljoner kronor per år
till tullen, men eftersom de ekonomiska ramarna
redan har avgjorts tidigare här i kammaren redogör vi
för våra synpunkter i ett särskilt yttrande till skatteut-
skottets betänkande. Bakgrunden till vårt särskilda
yttrande är att tullens högt prioriterade uppgift att
stoppa smugglingen, inte minst av narkotika, tobak
och alkohol, ju utsätts för allt större utmaningar. Det
är flera omständigheter nu som gör att detta arbete
kommer att kräva mycket stora insatser, kanske ännu
större insatser än tidigare. Inte minst kommer nya
krav på tullen genom att Arlandas flygplats byggs ut
och att Öresundsbron börjar användas. Tullens beslag
och effektivitet ökar ju ständigt, men det finns ändå
anledning att inom rimliga begränsningar göra allt
som står i vår makt för att ytterligare försvåra för
smugglarna.
Utvecklingen har gått så långt att hanteringen och
försäljningen av smugglade cigaretter och sprit är så
utbredd att även personer som vanligtvis inte skulle
befatta sig med kriminella ligor gör det i detta sam-
manhang. Den stora faran ligger i att tröskeln till
annan kriminell verksamhet lätt blir lägre om man
redan varit ett led i t.ex. cigarettsmuggling.
Allt tyder på att den absoluta majoriteten av de ci-
garetter som tas i beslag kommer från den organise-
rade smugglingsverksamheten. Enligt uppgifter från
en undersökning om cigarettsmuggling skulle man
genom riktade insatser mot den tilltagande organise-
rade cigarettsmugglingen kunna eliminera stora delar
av den. Vi tycker att det vore värt ett försök genom
att ge ett extra anslag om 50 miljoner kronor. Visser-
ligen är möjligheten för staten att minska den illegala
handeln med bl.a. cigaretter genom priskonkurrens
mycket goda, men det finns skäl att även bekämpa
den illegala marknaden genom ökad kontroll. Den
nuvarande sannolika kontrollnivån beräknas ligga
kring 10 %, dvs. 10 % beslagtas.
En av kostnaderna vid ett beslag för den krimi-
nelle grossisten är att hans nätverk för distribution
skakas genom att riskerna för att bli upptäckt för
personerna där ökar. Vi tror därför att en ökning av
sannolikheten att bli upptäckt kommer att medföra att
riskerna uppväger vinsterna för många av aktörerna.
Fakta är att de senaste åren har situationen vad
gäller cigarettsmugglingen till Sverige förändrats
dramatiskt. Skälen till den här utvecklingen är bl.a. de
kraftiga prisskillnaderna mot omvärlden.
Ett paket cigaretter kostar i våra närområden, som
Polen och Baltikum, knappt 5 kr mot nästan 35 kr i
Sverige. En annan orsak är att den illegala marknaden
nu börjar få ordning på sina nätverk för distribution,
marknadsföring och försäljning. En hel del personer i
dessa nätverk finns ute på vanliga arbetsplatser och
ute i vissa bostadsområden. I regel handlar det om
människor som knäcker extra på den illegala markna-
den.
De resurser tullen förfogar över för detta arbete är
för närvarande i storleksordningen 30 miljoner kronor
per år och 60 årsarbetskrafter. Genom att öka kon-
trollresurserna med 50 miljoner kronor förefaller det
möjligt att fördubbla kontrollsannolikheten. Resur-
stillskottet kommer också att ge möjlighet att ingripa
mot de större detaljisterna. Kostnaden utgör samtidigt
endast en tiondel av det skattebortfall som den ille-
gala konsumtionen genererar.
Mot bakgrund av dessa förhållanden vill Mode-
rata samlingspartiet öka anslaget till Tullverket med
50 miljoner kronor för ökade kontrollinsatser riktade
mot cigarettsmugglingen.
Fru talman! För att vinna tid yrkar jag bifall bara
till vår reservation nr 1 under mom. 3, men jag står
naturligtvis bakom Moderaternas övriga reservatio-
ner.

Anf. 20 MARIE ENGSTRÖM (v):
Fru talman! Betänkandet handlar om anslag till
Skatteförvaltningen och Tullverket. Men det handlar
också om lite andra saker, bl.a. om gränssamarbetet,
som också jag tänker uppehålla mig lite grann vid.
Först ska jag tala om anslagen till Skatteförvalt-
ningen och Tullverket. Båda dessa förvaltningar har
jobbat med neddragningar, besparingar och ett ganska
stort förändringsarbete de senaste åren. Det har na-
turligtvis påverkat verksamheten.
Det kan man också se om man läser Riksskatte-
verkets årsredovisning. Där beskriver man sin verk-
samhet. Kontrollverksamheten, t.ex. urvalsrevisionen,
har tyvärr minskat medan den s.k. löpande ärende-
hanteringen har ökat. Till viss del anser man att det
beror på minskade resurser. Det beror också på ett
ökat arbete med införandet av det nya skattekontot.
Man har från Riksskatteverkets sida också gett ut
en rapport som heter Skattefel och skattefusk. Där
befäster man vad vi redan vet, nämligen hur viktigt
det är med det preventiva arbetet. Den preventiva
effekten av arbete med att skapa en rättvis skatt och
att också kunna ha en kontrollverksamhet som ligger
på en rimlig nivå är viktig.
Man har också slagit fast att både allmänhetens
och företagens tilltro till myndigheten tyvärr inte är
riktigt tillfredsställande i detta avseende. Jag tar upp
dessa saker eftersom det är viktiga signaler till oss
politiker.
Den här frågan var också föremål för diskussion
här i kammaren för ett år sedan. Vi tog då upp skri-
velsen från Riksdagens revisorer i dessa frågor. Man
hade bl.a. pekat på besparingarnas inverkan just på
kontrollverksamheten.
Riksskatteverkets egen bedömning av behovet av
resurstillskott är att man från år 2001 behöver ett
ytterligare tillskott av 250 miljoner kronor för att,
som man säger, kunna upprätthålla en nivå som går
att jämföra med 1997 års nivå. Jag och mitt parti
tycker att det är en mycket rimlig begäran. Det finns
också skrivningar i budgetpropositionen om detta
som jag tolkar som positiva.
Tullens prioritering av narkotikakontrollen och
arbetet med att motverka illegal införsel av tobak och
alkohol fortsätter. Jag tycker att man gör det arbetet
på ett bra och klokt sätt. Vänsterpartiet har en reser-
vation om effektivare bekämpning av smuggling. Vi
anser att man bör kunna bilda en särskild samver-
kansgrupp som har till syfte att utveckla arbetsmeto-
der för att minska smugglingen och försäljningen av
illegal tobak. Samverkansgruppen ska nationellt om-
fatta Tullverket och Rikspolisstyrelsen.
Jag har skrivit en motion angående gränssamar-
betet mellan Sverige och Norge. Den motionen be-
handlas också i betänkandet. Jag har ganska många
erfarenheter från mitt eget hemlän Värmland som
gränsar till Norge. Vi har hittills haft en relativt hög
arbetslöshet, och den norska arbetsmarknaden har
varit en viktig alternativ arbetsmarknad. Man har då
uppmärksammat att det har funnits en hel del krångel
i samband med att ta arbete på andra sidan gränsen.
När det gäller skattedelen skiljer man på s.k.
gränspendlare och gränsgångare. Gränsgångare är den
som bor i en kommun som gränsar till riksgränsen
och jobbar i en kommun på andra sidan riksgränsen,
som också gränsar till samma riksgräns. Är du inte
det är du alltså en gränspendlare. Bara detta gör att
man i många avseenden har svårt att få den skattskyl-
dige att förstå varför människor många gånger be-
handlas på olika sätt. Varför betalar t.ex. gränsgånga-
ren skatt i Sverige plus en trygdeavgift i Norge me-
dan gränspendlaren skattas i Norge?
Det är inte bara på skatteområdet det är olika reg-
ler. Det gäller också t.ex. sjukförsäkring. Du är mer
trygg om du är norsk och jobbar i Sverige än i den
motsatta situationen. Det finns också väldigt kompli-
cerade tullregler. Om du t.ex. använder en svenskre-
gistrerad bil och är gränspendlare finns många komp-
licerade begränsningsregler. De gör att det många
gånger kan bli väldigt dyrt att som gränspendlare
arbeta i t.ex. Norge, som det gäller i det här fallet. Är
du däremot en gränsgångare gäller inte de reglerna
under vissa förutsättningar.
Fru talman! Jag har gott och väl använt min talar-
tid. Jag vill avsluta med att yrka bifall till reserva-
tion 6.

Anf. 21 HOLGER GUSTAFSSON (kd):
Fru talman! Kristdemokraternas budgetalternativ
för utgiftsområde 3 tillför Skatteförvaltningen 200
miljoner och Tullverket 80 miljoner mer än vad som
föreslås i budgetpropositionen för år 2000.
Kristdemokraterna vill öka anslaget till skatte-
myndigheterna med 200 miljoner för en förstärkt
skattekontroll och till tullen med 80 miljoner för en
förstärkt gränskontroll.
Den förstärkta skattekontrollen ska inriktas på att
upptäcka och beivra den ekonomiska brottsligheten,
som i dag undandrar medborgarna 75-100 miljarder
kronor per år. Det handlar om brott mot den lagstift-
ning som ska gälla lika för alla svenska medborgare.
Vi vill också se på tullens arbete och budget som:
En gräns - en myndighet. Ansvar och uppgifter inom
gränskontrollen måste vara föremål för en flexibilitet
och fördelas pragmatiskt mellan tullen, kustbevak-
ningen och polisen. Vi ser detta som en kärnpunkt för
en effektivare gränskontroll.
Fru talman! Beträffande tulltilläggen vill kristde-
mokraterna hävda att de drabbar företagen på ett
sådant sätt att det inte står i rimlig proportion till den
förseelse det rör sig om. Tulldeklarationer upprättas
ofta under tidspress, och felen görs nästan uteslutande
utan uppsåt. Inlämningsfristen på nio dagar är alldeles
för kort, enligt vår uppfattning. Vi föreslår därför att
denna sanktion avskaffas den 1 januari år 2000.
Fru talman! Tullens regelverk har genom EU-
harmoniseringen blivit ännu mer komplext, och det är
negativt för både företag och tullen.
Kristdemokraterna anser att tullprocedurerna bör
förenklas så att småföretagen normalt kan klara sin
tullhantering på egen hand. Sverige bör i avvaktan på
en förenkling av EU:s regler undvika att gå längre i
sin anpassning av svenska regler än vad EG-rätten
kräver.
Kristdemokraterna anser att tullens målsättning
om förenkling verkligen måste få ett genomslag.
Tullen bör enligt vår mening göra en fullständig ge-
nomgång av tullordningen och anpassa tillämpningen
mer företagsvänligt. Genom periodiska tulldeklara-
tioner skulle kostnaderna kunna sänkas för både
myndigheter och företag utan att uppbörden och kon-
trollen därmed skulle försämras.
Fru talman! Utöver näringslivets behov av enkla
och effektiva tullrutiner är den allra viktigaste upp-
giften för tullen att upprätthålla en effektiv bekämp-
ning av smugglingen.
Kampen mot den organiserade brottsligheten är av
central betydelse för att inom EU förverkliga ett om-
råde av frihet, säkerhet och rättvisa.
Kristdemokraterna är positiva till Schengen-
samarbetet, men vi anser att en avveckling av de inre
gränserna kräver en förstärkning av tullen för att
hejda den illegala handeln med narkotika, alkohol och
tobak. Smugglingen av narkotika, sprit och cigaretter
har ökat mycket kraftigt under de senaste åren och
leder till ökat missbruk bland allt yngre människor.
Tullen måste få tillgång till en adekvat utrustning för
att komma till rätta med smugglingen.
Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall en-
dast till reservation nr 5, men vi står naturligtvis bak-
om våra övriga reservationer.

Anf. 22 ROLF KENNERYD (c):
Fru talman! I det här betänkandet behandlas an-
slagen till skatteförvaltningen och Tullverket. Det är
ur många aspekter mycket viktiga verksamheter.
Dels är det så att båda dessa verksamheter - i
synnerhet skatteförvaltningens arbete - utgör grunden
för att vi ska kunna finansiera den gemensamma,
offentliga verksamheten, dvs. våra gemensamma
nyttigheter och angelägenheter. Dels är det viktigt att
alla medborgare som berörs av verksamheten be-
handlas på ett likartat sätt. Verksamheten ska bedri-
vas med höga krav på rättssäkerhet. Dels är det också
så - och det gäller framför allt på tullens område - att
verksamheten ska minimera möjligheterna för krimi-
nell verksamhet att bedriva direkt hälsofarlig verk-
samhet, t.ex. smuggling av narkotika, av tobak och av
alkohol.
Av detta följer att det är viktigt att dessa verksam-
heter har tillräckliga resurser för att bedriva sitt arbe-
te, men det är också viktigt att arbetet bedrivs med
höga krav på effektivitet och resursutnyttjande. Häri
ligger en konflikt mellan å ena sidan resurstilldelning
och å andra sidan hur dessa resurser används på ef-
fektivast möjliga sätt. Var den optimala gränsen går
är naturligtvis omöjligt att helt säkert ange. Klart är
dock att det inte finns något automatiskt, självklart
samband mellan högre resurstilldelning och effektiva-
re verksamhet.
Jag delar utskottets samlade bedömning att effek-
tivisering av skattekontroll och gränskontroll i första
hand ska åstadkommas genom bättre styrning, ratio-
naliseringar och organisationsförändringar, och inte
genom ökade anslag.
Det är för övrigt ett synsätt som genomsyrar vår
generella syn på offentlig administration och byrå-
krati. Vi har inför höstens budgetbehandling noterat
att den statliga administrationens kostnader ökar
mycket påtagligt och på ett för oss oroväckande sätt.
Vi anser att den offentliga administrationen generellt
sett bör hållas i strama tyglar för att på det sättet få
pengar över till den offentliga, välfärdsskapande
kärnverksamheten. Vi har därför i vårt budgetalterna-
tiv föreslagit en genomgripande och omfattande ge-
nomlysning av och prioritering inom den statliga
administrationen och i avvaktan härpå ett moratorium
som i förhållande till föregående år innebär oföränd-
rade kostnader.
Det innebär minskade anslag för såväl skatteför-
valtningen som tullen brutto och för skatteförvalt-
ningen även netto. För tullen har vi emellertid före-
slagit en verksamhetsförändring som innebär utökad
narkotikakontroll med drygt 10 miljoner kronor.
Fru talman! Eftersom budgetalternativen redan
har behandlats i ett övergripande sammanhang har vi
i ett särskilt yttrande närmare redogjort för detta vårt
budgetalternativ. Jag har därmed inget yrkande att
framställa nu.

Anf. 23 JOHAN PEHRSON (fp):
Fru talman! Sverige behöver rättvisa skatter. Det
innebär att företag och individer ska betala rätt skatt i
förhållande till gällande regler, varken mer eller
mindre. Dessutom ska de betalas i rätt tid. Det är en
tung uppgift som vilar på Riksskatteverket och de
regionala skattemyndigheterna. Det är hur väl de
utför sitt arbete i förhållande till sina givna resurser
som avgör om det ur likabehandlingssynpunkt råder
skatterättvisa i vårt land. Det finns tyvärr allvarliga
uppgifter om att effektiviteten och rättvisan inte är
vad man kan önska. Enligt Riksskatteverkets egen
årsredovisning har den s.k. produktivitetsutveckling-
en för hela beskattnings- och uppbördskedjan brom-
sats upp. Detta måste tas på största allvar.
De senaste årens besparingar inom statsförvalt-
ningen har inte sällan motiverats av att ny teknik har
utvecklat produktiviteten. Datoriseringen har sparat
många sköna skattekronor åt medborgarna. Frågan är
dock om det inte har gått lite för långt inom skatte-
myndigheterna. I flera regioner och på många skatte-
kontor har effekterna av ålagda besparingskrav san-
nolikt gått ut över kvaliteten i verksamheten. Den
omfattande och snabba datoriseringen hos skatte-
myndigheterna var sannolikt inte så bra förberedd
som man kunde ha önskat. Av RSV:s egen årsredo-
visning framgår dessutom att kontrollverksamheten
har sjunkit stadigt sedan 1996.
Varje år går staten och kommunerna således till
följd av bristande effektivitet hos skattemyndigheter-
na miste om stora skatteintäkter. Det s.k. skattefelet
brukar ibland uppskattas till omkring 90 miljarder
kronor. Det motsvarar 5 % av BNP eller 9 % av den
totala skatteuppbörden. Det är mycket pengar.
Skattemyndigheten i Västerås redovisade nyligen
sitt resultat av en satsning på skärpt kontroll av just
företags periodiska betalningar under första halvåret
1999. Resultatet var nästan 160 miljoner i ökade
skatteintäkter. Det går alltså att vidta åtgärder som
gör att fler betalar rätt skatt i rätt tid.
Det handlar inte bara om att i princip få in rätt
skatt enligt gällande lag, utan det handlar lika mycket
om att hederliga medborgare ska skyddas mot att
andra skor sig på hans eller hennes bekostnad och på
det viset försvara en sund marknadsekonomi och
rättvisa villkor för småföretagare samt att, som många
har har varit inne på, upprätthålla ursprungliga nor-
mer och ambitioner i vår välfärdspolitik. Vi anslog i
vårt budgetförslag från Folkpartiet 100 miljoner kro-
nor mer än regeringen till skatteförvaltningen, vilket
också framgår av vårt särskilda yttrande - detta för att
underlätta en ökad produktivitet i hela beskattnings-
kedjan hos våra skattemyndigheter.
Fru talman! Jag går nu över till Tullverket. Sedan
1997 har stora förändringar skett inom Tullverket.
Myndigheterna har antagit ett antal mål för sin verk-
samhet som visar på en ökad vilja till förändring av
de tidigare ganska stela reglerna och som pekar mot
en större förståelse för näringslivets krav på färre och
enklare regler. Det är bra.
I Tullverkets verksamhetsidé anges att man stän-
digt ska förbättra tullrutinerna för att nå största möjli-
ga samhällsnytta och kunna stärka det svenska nä-
ringslivets konkurrenskraft. Tullverket vill i det na-
tionella och internationella samarbetet vara känt för
sitt nytänkande, sitt förenklingsarbete och sin arbets-
metodutveckling. Folkpartiet anser att detta självklart
är en mycket bra målsättning.
Förutom effektiv handel är gränsskydd Tullver-
kets huvudsakliga och naturliga arbetsområde. Ett
effektivt gränsskydd kan grovt uttryckt sägas inne-
hålla två huvudområden: dels den allmänpreventiva
delen, som omfattar bekämpning av ekonomisk
brottslighet, smuggling och annan samhällsfarlig
införsel av olika varor, dels en kontroll avseende
iakttagande av införselregler och införselrestriktioner,
så att konkurrenssituationen i landet inte snedvrids
för de företag som verkar här.
Det är nödvändigt med ett effektivt gränsskydd.
Vi från Folkpartiet vill dock understryka att det är av
yttersta vikt att de kontroller som Tullverket utför
genomförs på ett sådant sätt att det inte stör eller
skadar det svenska näringslivet utan sker på ett sådant
sätt att det underlättar handeln.
Vad det gäller tulltillägget har föregående talare
på ett mycket föredömligt sätt talat om dess brister.
Jag skulle vilja rikta in mig på frågan om flygplat-
ser, men jag ser att min talartid håller på att ta slut.
För att vinna tid, fru talman, yrkar jag bara bifall till
reservation nr 2, men jag står naturligtvis bakom
Folkpartiet liberalernas samtliga reservationer i be-
tänkandet.

Anf. 24 PER ERIK GRANSTRÖM (s):
Fru talman! Skatteutskottets betänkande nr 1 be-
handlar anslagen till skatteförvaltningen och Tullver-
ket. I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens
förslag i propositionen till anslag och avstyrker samt-
liga motioner.
Det föreslås i propositionen en organisatorisk för-
ändring för skatteförvaltningen genom att punkt-
skatteverksamheten med verkan från den 1 juli nästa
år flyttas över från Länsskattemyndigheten i Gävle
och organisatoriskt inordnas i Riksskatteverket. Verk-
samheten ska även fortsättningsvis vara i huvudsak
lokaliserad till Ludvika.
I övrigt är det fortsatta effektiviseringar, utveck-
ling av IT-stöd och förenklingar av rutiner som före-
slås för att förbättra kontroll och minska missbruk,
med regler och tillämpningar som vinner respekt, som
upplevs som inte alltför byråkratiska och som präglar
inriktningen på verksamheterna.
Beträffande anslagen så finns det motioner som
föreslår såväl ökade anslag som mindre pengar till
skatteverksamheterna.
Utskottsmajoritetens uppfattning är att bekämp-
ningen av smuggling, annan ekonomisk brottslighet
och skattefusk är en prioriterad verksamhet för skatte-
förvaltningen och Tullverket, och att det är viktigt att
myndigheterna har tillräckliga resurser för att bedriva
verksamheten på ett kraftfullt sätt.
Inom såväl tullen som skatteförvaltningen pågår
för närvarande ett förändringsarbete som ytterst syftar
till en effektivare resursanvändning. Sannolikt har
arbetet ännu inte nått full effekt. Av det skälet vill jag
peka på majoritetens uppfattning att verksamheten
bedöms kunna bedrivas effektivt inom den ekono-
miska ram som regeringen föreslagit, men att det inte
heller finns utrymme för att minska anslagen.
Jag vill dock inte förringa de farhågor om det
långsiktiga resursbehovet för kontrollverksamheten
som presenterades av Riksskatteverket inför utskottet.
Av det skälet vill jag också understryka att regeringen
i propositionen flaggar för att man ska återkomma i
den ekonomiska vårpropositionen med en bedömning
av det framtida resursbehovet.
Den redovisning som lämnas i propositionen visar
att tullens verksamhet som helhet är effektiv. Det
understryks också av den statistik som presenterades
av generaltulldirektören inför utskottet. Den visar på
ökande beslag och förbättrade resultat. Här kan man
se att särskilt Tullverkets pågående strukturföränd-
ringar visar på konkreta resultat.
Det finns dock anledning att noga följa vilka ef-
fekter för tullens verksamhet som bl.a. den nya Öre-
sundsförbindelsen och utbyggnaden av Arlanda flyg-
plats kan komma att få. Enligt propositionen avser
regeringen att även på denna punkt återkomma.
Sammanfattningsvis anser utskottsmajoriteten att
effektivisering av skattekontroll och gränskontroll i
avvaktan på regeringens fortsatta analyser i första
hand ska åstadkommas genom bättre styrning, ratio-
naliseringar och organisationsförändringar, och inte
genom ökade anslag.
Beträffande tulltilläggsfrågan vill jag erinra om att
denna har uppmärksammats av Tullagsutredningen.
Utredningen anför att en översyn av tulltillägget bör
samordnas med den pågående översynen av skatte-
tilläggsreglerna. Det uppdraget beräknas vara klart
redan under nästa år.
Utskottsmajoriteten anser att det är motiverat att
avvakta det sistnämnda utredningsarbetet innan ställ-
ning tas till en genomgripande förändring av tull-
tilläggsreglerna.
Visst kan jag ha förståelse för de synpunkter som
framförs i reservationerna 1 och 2. Samtidigt vill jag
ändå poängtera att det måste finnas sanktionsregler
när oegentligheter begås. Redan de regler om tull-
tillägg som vi har i dag ger möjligheter till befrielse
helt eller delvis under vissa förutsättningar om felak-
tigheten framstår som ursäktlig.
Det kan inte vara rimligt att vi avskaffar tulltilläg-
gen, såsom föreslås i reservationen, utan att vi försäk-
rat oss om nya och fungerande regler i händelse av
missbruk av bestämmelserna. Av det skälet anser jag
det vara riktigt med den samordning med översynen
av reglerna som aviserats i betänkandet.
I reservation 3 tas synpunkter på tullens regelverk
upp. Jag vill då påpeka att medlemskapet i EU inne-
bär att Sverige förbundit sig att tillämpa den gemen-
samma tullkodexen och dess tillämpningsföreskrifter.
Sverige förfogar inte nationellt över detta regelverk.
Ändringar kan endast ske på gemenskapsnivå.
Sverige har i EU prioriterat förenklingar av reg-
lerna. På svenskt initiativ har det inom EU uttalats att
förenklingar av regelverket är en högt prioriterad
uppgift. Uttalandet har följts upp av en resolution i
inremarknadsrådet. Med stöd av dessa beslut pågår
arbete med regelförenklingar både i kommissionen
och nationellt.
I Sverige har Generaltullstyrelsen initierat ett
samarbete med Kommerskollegium, Jordbruksverket
och näringslivsorganisationerna för att åstadkomma
enklare tullhantering för svenska företag i det s.k.
Alfredprojektet.
I samband med att generaltulldirektören träffade
utskottet lämnades också ett pressmeddelande som
visar på att Tullverket och Sveriges industriförbund
samverkar och är överens om det nödvändiga i att
sänka företagens tullkostnader.
Det är inte utan att jag drar lite på munnen när jag
vid läsning av reservationen kan se att partier som i
andra sammanhang är väldigt positiva till medlem-
skap i EU i det här fallet argumenterar mot en an-
passning av regler som Sverige förbundit sig att följa.
Majoritetens uppfattning är att den väg som Sve-
rige slagit in på genom att inom EU verka för en
förenkling av reglerna är den riktiga. Dessutom är
redan sista meningen i reservationen tillgodosedd
genom att en dokumenterad samverkan redan pågår
med näringslivet. Ibland undrar man om man inte
läser vad man skulle kunna kalla onödiga reservatio-
ner. Denna vill jag beteckna som en sådan.
När det gäller bekämpning av alkohol- och to-
bakssmuggling framgår av utskottsmajoritetens ställ-
ningstagande vid behandlingen av anslaget till Tull-
verket att den fäster mycket stor vikt vid att bekämp-
ningen av smuggling prioriteras av tullen. Det finns
beträffande illegal införsel av alkohol och tobak star-
ka alkoholpolitiska, folkhälso- och statsfinansiella
skäl att denna brottslighet bekämpas med kraft.
Jag delar inte uppfattningen i reservation 4 att de
svenska alkohol- och tobaksskatterna ensamma kan
förklara den illegala införseln av alkohol och tobak.
Problem med skatteundandraganden på det här områ-
det är i stor utsträckning ett problem inom hela EU.
Mycket talar för att tullens kontrollverksamhet vid
såväl yttre som inre gräns måste fungera väl och att
effektiviteten har ökat efter EU-inträdet. Tullen redo-
visar fortsatt höga beslagsmängder av bl.a. alkohol
och tobak.
När det gäller förslaget i reservation 6 om en
samverkansgrupp hos tullen och Rikspolisstyrelsen
vill jag peka på att det redan finns ett väl utvecklat
samarbete mellan tull och polis. Som exempel kan
nämnas de pågående diskussionerna på central nivå
rörande metodutveckling för att bekämpa främst
införseln av tobak.
Arbetet har resulterat i en nationell insats ledd av
Tullverket. I operationen deltar förutom Rikspolissty-
relsen också bl.a. Riksskatteverket och
Ekobrottsmyndigheten.
Det finns flera åtgärder på gång som jag av
tidsskäl väljer att inte räkna upp. Men min slutsats är
att arbete pågår med de frågor som tas upp i reserva-
tionerna 4, 5 och 6 för att åstadkomma effektivare
bekämpning av smuggling.
Fru talman! I mitt anförande har jag nu redovisat
utskottsmajoritetens uppfattning beträffande anslags-
frågorna för skatteförvaltningen och Tullverket.
Dessutom har jag haft ambitionen att redovisa pågå-
ende arbeten och förutsättningar för bättre kontroll-
verksamhet och förebyggande verksamhet.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till hemstäl-
lan i skatteutskottets betänkande och avslag på samt-
liga reservationer.

Anf. 25 HOLGER GUSTAFSSON (kd):
Fru talman! Per Erik Granström representerar ut-
skottets majoritet och talar dels om regler när det
gäller beskattningen, dels om resurser för att bekämpa
den ekonomiska brottsligheten. Regelverket är ju i de
allra flesta avseenden väl utvecklat och riktar sig
naturligtvis i första hand mot den stora majoriteten av
ärliga skattebetalare. Där kanske bristerna inte är så
stora.
Men när det gäller den ekonomiska brottsligheten
är vår uppfattning att regeringen och utskottets majo-
ritet är väldigt svaga. Man talar om att man ska åter-
komma vid eventuellt behov av ökade resurser, sam-
tidigt som det inte alls är länge sedan man skickade
hem hundratals utredare, nämligen de som försöker
upptäcka, hitta och plocka fram de människor som
undandrar sig beskattning genom ekonomisk brotts-
lighet.
Dessutom skulle man ju faktiskt nästan kunna
kalla det här området lönsamt. Sätter man in pengar
på sådana här kontroller visar det sig att man kan få
både 10 och 15 gånger pengarna tillbaka. Varför gör
inte regeringen detta för att ge ett stöd till de allra
flesta skattebetalare? Det är tufft att se dem som slin-
ker igenom nätet. Varför är man inte beredd att satsa
lite mer pengar? Det är ju faktiskt pengar som man
dessutom får tillbaka.

Anf. 26 PER ERIK GRANSTRÖM (s):
Fru talman! Jag tycker att det är en väsentlig fråga
som Holger Gustafsson tar upp. Naturligtvis är det
väldigt väsentligt att vi har regler på skatteområdet
som också efterlevs. Jag gör samma definition som
Holger Gustafsson gjorde i sitt anförande beträffande
storleken på skatteundandraget. Skälet till att vi ändå
inte föreslår mer pengar är att vi har ansett att den
avvägning som regeringen gjort i budgetpropositio-
nen är rimlig samt att vi ytterligare vill genomlysa det
som pågår inom skatteförvaltningen vad det gäller
förändringar av arbetsrutinerna.
Jag vill också påminna om att det har skett en hel
del på skatteområdet, t.ex. vad det gäller skattekonton
och förenklade självdeklarationer, som också ska
bidra till att underlätta byråkratin. Riksdagen har även
tidigare beslutat om att inrätta en Ekobrottsmyndig-
het, som också ska ha vassa tänder vad det gäller
kompetens, kunnande och förmåga att hantera
ekobrottsfrågor. Med det tycker jag nog att den av-
vägning som vi har gjort är den riktiga.

Anf. 27 HOLGER GUSTAFSSON (kd):
Fru talman! Jag är naturligtvis inte helt nöjd med
svaret, även om jag tycker att det är ett svar i rätt
riktning. Jag vill bara uttrycka att vi har en viss otå-
lighet på det här området. Vi vill gärna se att rege-
ringen och utskottets majoritet följer upp detta i nästa
budgetproposition, som kommer i vår, så att vi kan få
se ökade resurser som följer upp detta.

Anf. 28 PER ERIK GRANSTRÖM (s):
Fru talman! Jag hade inte förväntat mig att Holger
Gustafsson skulle vara överens med mig, eftersom vi
har olika nivåer på anslaget. Detta är vi naturligtvis
inte här beredda att förändra. Men jag ska ändå in-
vagga Holger Gustafsson i den tryggheten att detta är
en fråga som står högt på dagordningen också för den
socialdemokratiska gruppen här i riksdagen.

Anf. 29 CATHARINA HAGEN (m):
Fru talman! Jag skulle vilja fråga Per Erik Gran-
ström om han inte delar min uppfattning att ett extra
anslag på 50 miljoner kronor till tullen skulle kunna
få dramatiska effekter på beslagsprocenten när det
gäller cigarettsmugglingen. Detta har ändå utretts
relativt väl i en utredning, och jag skulle vilja höra
Per Erik Granströms syn på det.

Anf. 30 PER ERIK GRANSTRÖM (s):
Fru talman! Det jag poängterade i mitt anförande
var att tullen vid sitt besök i utskottet redovisade hur
man genomgående arbetar för att åstadkomma för-
bättringar. Jag vill också i det här sammanhanget säga
att det förekommer arbeten både nationellt inom det
svenska tullverket och också i form av samarbete
gentemot andra nationer. De redovisningar vi har fått
säger att efter EU-inträdet har våra gränskontroller
blivit bättre.
Jag vill inte förneka att om man kan sätta in mer
pengar skulle det naturligtvis kunna innebära en ännu
effektivare verksamhet. Men vi i utskottsmajoriteten
har bedömt att den nivå som nu föreslås är den rimli-
ga utifrån nuvarande förutsättningar. Vi ställer också
därmed vissa krav på Tullverket att fortsätta sin ef-
fektiviseringsverksamhet.
Men jag vill ändå fästa uppmärksamhet på det jag
sade beträffande vad som händer med Öresundsbron
och ombyggnaden av Arlanda.

Anf. 31 CATHARINA HAGEN (m):
Fru talman! Jag delar Per Erik Granströms upp-
fattning att tullen arbetar väldigt effektivt och att man
säkert gör väldigt mycket för att förbättra insatserna
över huvud taget när det gäller smugglingen. Däremot
är jag inte riktigt nöjd med Per Erik Granströms svar.
Han svarar inte riktigt på min fråga. Det finns ju ing-
enting som inte kan bli bättre, och nu finns det fak-
tiskt en utredning som pekar på att om man riktar
insatserna väldigt starkt mot cigarettsmugglingen så
finns det möjligheter att i stor utsträckning stoppa
denna.
Anledningen till att jag fäster väldigt stor vikt vid
den här utredningen är att det i denna visar sig att de
människor som befattar sig med smuggelcigaretter är
sådana som i andra sammanhang aldrig skulle dröm-
ma om att befatta sig med kriminellt smuggelgods.
Det är detta som jag tycker är så allvarligt, och det är
därför jag tycker att det är viktigt att göra detta för-
sök. Våra beräkningar visar också att inkomsterna
säkert skulle tiofaldigas utifrån de här 50 miljoner
kronorna. Detta är alltså egentligen ingen utgiftsök-
ning, utan det skulle mer än väl motsvaras av en
mycket större intäktsökning.

Anf. 32 PER ERIK GRANSTRÖM (s):
Fru talman! Jag är naturligtvis väl bekant med att
man uttrycker sig på det sättet i utredningen och dess
betänkande. Jag blundar inte heller för att det kan
finnas fog för det påståendet. Men vad jag här po-
ängterar är att vi i utskottsmajoriteten har gjort be-
dömningen, tillsammans med regeringen i dess pro-
position, att den nuvarande anslagsnivån är rimlig
utifrån de förutsättningar vi har. Det innebär också att
vi sätter fortsatta krav på Tullverket att utveckla sina
verksamheter - såväl i det nationella perspektivet,
vad det gäller förenklingar av vissa rutiner för att
kunna sätta in åtgärder på andra och nödvändigare
insatser, som i ett internationellt perspektiv för att
kunna följa de smuggelkedjor som vi har. Det redovi-
sades också att man sitter i väldigt många arbetsgrup-
per för att utveckla de frågorna.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)

8 § Införsel av beskattade varor

Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1999/2000:SkU3
Införsel av beskattade varor (prop. 1998/99:127)

Andre vice talmannen konstaterade att ingen tala-
re var anmäld.
(Beslut fattades efter 14 §.)

9 § Slopade stoppregler

Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1999/2000:SkU5
Slopade stoppregler (prop. 1998/99:15)

Anf. 33 CARL ERIK HEDLUND (m):
Fru talman! Nu ska vi behandla ett betänkande
som lakoniskt är rubricerat Slopade stoppregler. Alla
vet då att det inte är fråga om några trafikregler, utan
det vi ska diskutera är ett regelverk som i mer än 30
års tid klart har diskriminerat en speciell och viktig
medborgargrupp.
Likhet inför lagen gäller nämligen inte för deläga-
re i fåmansföretag. Fåmansföretagarna har alltsedan
1976 i skatterättsligt hänseende behandlats som sus-
pekta individer, för vilka man måste ha särskilda
lagar. Det finns således en skattelagarnas apartheid.
Vi moderater har under flera år motionerat för att
dessa stoppregler skulle avskaffas, och när nu rege-
ringen äntligen lagt fram ett förslag baserat på Stopp-
regelutredningens förslag borde vi väl vara nöjda.
Och visst är det bra att vi har kommit så här långt.
Fåmansbolagsreglerna har kraftigt bidragit till det
dåliga företagarklimatet i Sverige. Vi har påpekat
detta flerfaldiga gånger, både här i kammaren och i
den allmänna debatten.
Alltid har vi då av majoriteten fått höra att Sverige
dels inte alls har något dåligt företagarklimat, dels att
stoppreglerna inte alls är så betydelsefulla för före-
tagsklimatet som vi hävdat.
Fru talman! Jag måste därför medge att det är med
en viss tillfredsställelse som jag noterar vad regering-
en skriver i propositionen: "Det huvudsakliga syftet
med regeringens förslag i propositionen är att förbätt-
ra företagsklimatet - - -."
Så var det med den saken. "Sent skall syndaren
vakna" eller "Bättre sent än aldrig". Två talesätt som
passar in.
Företagare i Sverige är inte precis bortskämda
med konkreta och handfasta förslag från den social-
demokratiska regeringen. Det brukar stanna vid väl-
villiga tillrop och klappar på axeln.
Men, fru talman, tyvärr har varken regeringen el-
ler skatteutskottets majoritet orkat fullfölja avskaf-
fandet av detta diskriminerande regelverk helt och
hållet. Fåmansbolagen och deras ägare kommer även
fortsättningsvis att behandlas sämre än andra företag,
vilket jag ska belysa.
Innan jag går in på det skulle jag vilja läsa upp två
citat ur Stoppregelutredningen. Det första är: "En viss
ägarstruktur utgör rimligen ingen grund för skatte-
mässig diskriminering." Det andra citatet är: "Vår
principiella inställning är att regler av sådan utpräglad
stoppkaraktär är olämpliga och minskar respekten och
förståelsen för skattesystemet."
Det är glädjande klart uttryckt. Tyvärr har det inte
påverkat utskottsmajoriteten.
Fru talman! Det finns anvisningar i kommunal-
skattelagarna som anger hur företagsledarna i få-
mansbolag och deras familjemedlemmar ska in-
komstbeskattas för ersättning från bolaget. Ma-
ke/maka beskattas för marknadsmässig ersättning. De
är inte något att säga om det. Men för den del som
bedöms ligga över en marknadsersättning för makan
skattar företagsledaren.
För barn under 16 år som arbetar i bolaget, kanske
på ferierna, beskattas den av makarna som har den
högsta inkomsten från företaget. Detta gäller även
ersättning till barn över 16 år för den del av ersätt-
ningen som överstiger marknadsmässigt vederlag.
Bakgrunden till de här bestämmelserna är natur-
ligtvis att söka i den progressiva inkomstskatten, med
den nygamla värnskatten, samt att endast lön upp till
7 ½ basbelopp ger rätt till socialförsäkringsförmåner.
Det är helt diskriminerande och ett hån mot jäm-
ställdhetssträvandena att betrakta maka som ett bi-
hang till företagsledaren eller, som det heter,
"medhjälpare".
Den statliga utredningen Redovisningskommittén
ansåg också 1996 att det inte fanns några bärande
skäl för att särbehandla makar i ett fåmansföretag.
Stoppregelutredningen kom till samma slutsats. Vi
moderater anser också att denna bestämmelse ska
slopas omgående.
Regeln om hur företagsledares barn under 16 år
ska beskattas bör också slopas. Det finns ingen an-
ledning att straffbeskatta ungdomars feriearbeten i
familjeföretaget och därmed sätta i gång ett byte av
arbeten mellan olika familjeföretag för att undvika
straffskatten.
Regeringen har "funnit att förbudet bör kvarstå
med hänvisning till att risken för missbruk anses väga
tyngre än den orättvisa som består i att företagsleda-
res barn diskrimineras i förhållande till andra barn."
Detta är en häpnadsväckande skrivning. Vi ska
alltså fortsätta att ha diskriminering av vissa medbor-
gare. Fullt medvetet! Allt positivt tal om småföreta-
garna och den tillit man säger sig ha till dem är nu
inte värt särskilt mycket. Dessutom är det i högsta
grad anmärkningsvärt att regeringen medvetet dis-
kriminerar ungdomar, som i många fall skulle kunna
vara ryggraden i morgondagens näringsliv. Vilken
inställning får dessa ungdomar till samhället och till
Sverige som företagarland? Bestämmelsen bör därför
omgående slopas.
Fru talman! I aktiebolagslagen finns en bestäm-
melse om förbud för bolaget att lämna penninglån till
aktieägare, styrelseledamöter och verkställande di-
rektör i såväl moder- som dotterbolag. Överträdelse
av bestämmelsen är straffbar, och högsta straffet är
ett års fängelse. Det finns inga särregler för fåmans-
bolag. Alla bolag behandlas lika. Bestämmelsen är
väl känd bland företagen.
Men skatterättsligt blir dessa lån sanktionerade
och ska tas upp som intäkt av kapital. Det förbjudna
och straffbara i civilrätten omvandlas till en skattebas.
Det påminner om när brottslingar tvättar svarta peng-
ar vita. Men vare sig regeringen eller den följsamma
majoriteten i utskottet tar till sig detta.
Fru talman! Låt oss granska förslaget om att
skattebefria förmånen av utbildning och liknande
åtgärder i samband med omstruktureringar. Den be-
stämmelsen har tillkommit för att underlätta för per-
soner att hitta nya jobb vid uppsägningar. Här avslö-
jas åter majoritetens egentliga inställning till småfö-
retagen. Man kan skriva vackra ord i regeringsförkla-
ringar och göra tjusiga appeller, men i handlingen
uppenbaras sanningen.
Det här är sanningen: Om man är anställd i ett
fåmansföretag och dessutom äger en aktie i bolaget,
kommer man att få skatta för den utbildning som
arbetsgivaren bekostar i samband med en uppsägning.
Alla andra anställda i företaget slipper beskattning för
den här förmånen.
Vad kan man kalla det, fru talman? Det är en dis-
kriminering. Och det rimmar mycket dåligt, som jag
sade tidigare, med de stolta deklarationer som lämnas
av regeringen i olika sammanhang.
Vi anser att den här bestämmelsen också ska slo-
pas.
Fru talman! Utdelningen på aktier i ett fåmansfö-
retag beskattas för aktiva delägare eller närstående till
dessa i inkomstslaget tjänst till den del utdelningen
överstiger vad som anses utgöra "normal utdelning".
För realisationsvinster som överstiger s.k. normal
utdelning ska en viss del, 50 %, av reavinsten be-
skattas som tjänst och resten som kapital.
Riksdagen har beslutat att fr.o.m. 1998 års taxe-
ring införa en begränsad skattefrihet för utdelning
från den här typen av bolag och även för reavinster.
De reglerna är mycket komplicerade. Mycket få kla-
rar uträkningarna själva. Nu finns det tack och lov
dataprogram som klarar det hela, men så svåra får
inte lagar vara. Sådana lagar ska vi inte stifta i riks-
dagen. Det måste vara så att medborgare med normal
fattningsförmåga ska kunna tolka och använda lagar-
na.
Man kan fråga, fru talman, varför det är så krång-
liga och invecklade bestämmelser för just fåmansfö-
retag, som inte har några stabsavdelningar med juris-
ter och ekonomer, utan där ägarna oftast sköter före-
taget helt själva och kanske inte har råd att anlita
revisorer och advokater för att göra de här uträkning-
arna. Inte kan det i alla fall vara för att stimulera till
företagande. Inga vackra ord om småföretagarnas
betydelse kan dölja verkligheten; fåmansföretagarna
motarbetas i Sverige.
Ska man, fru talman, kunna tjäna pengar på att
driva företag i Sverige? Eller ska vi fortsätta att be-
trakta lönearbete som norm även för entreprenörskap
och risktagande, dvs. företagande?
Självfallet gäller för en företagare att han vill ha
möjlighet att kunna få en bra avkastning på riskta-
gandet. Genom att selektivt beskatta fåmansföretaga-
ren minskas han kalkylerade vinstmöjlighet och ris-
ken höjs i motsvarande mån. Det är därför inte alls
konstigt att Sverige har så få familjeägda företag. Det
är inte heller underligt att de mindre företagen i Sve-
rige inte växer. När, fru talman, ska majoriteten inse
detta?
Huvudregeln vid beskattning av utdelning till ak-
tiv ägare i ett fåmansbolag bör vara att all utdelning
från bolaget anses som kapitalinkomst om ägaren
tagit ut en lön som minst motsvarar den som en an-
ställd kollega i samma yrke har. Stoppregelutredning-
en fick uttryckligen inte behandla 3:12-reglerna, och
detta har enligt utredningen minskat utrymmet för
mer radikala förenklingar av fåmansföretagens situa-
tion. Regeringen säger sig ha för avsikt att tillsätta en
utredning i denna fråga, men som alltid när det gäller
att åstadkomma positiva förändringar för medborgar-
na - speciellt företagarna - tar det tid att komma i
gång. Vi anser att regeringen ska ges i uppdrag att
snarast återkomma med ett förslag som undanröjer
även denna diskriminering av fåmansföretagen.
Fru talman! Vi moderater är undertecknare av fyra
reservationer, och för tids vinnande yrkar jag bifall
endast till reservation 2.

Anf. 34 PER ROSENGREN (v):
Fru talman! År 1976 infördes stoppregler som var
till för att motverka att ägaren till fåmansbolag ut-
nyttjade företaget för att komma undan vissa skatte-
regler i samhället. Det fanns en utredning som visade
att det fanns ett stort missbruk när det gäller transak-
tioner mellan ägare och bolag, dvs. man höll inte
rågången fri mellan den privata ekonomin och företa-
gets ekonomi. Det innebar att man gjorde avdrag för
saker som icke var avdragsgilla, t.ex. personliga lev-
nadskostnader. De bekostades av företaget.
Stoppreglerna innebär, precis som Carl Erik
Hedlund säger, att om den typen av transaktioner görs
beskattas de i princip dubbelt. Dels blir företaget
vägrat avdrag, dels beskattas delägarna. Dock påförs
inga sociala avgifter på beloppen. Men det är riktigt
att det blir en hård beskattning. Den hårda beskatt-
ningen är till för att den typen av transaktioner inte
ska förekomma.
Inom Vänsterpartiet tycker vi att det är oerhört
viktigt att man skiljer på den privata ekonomin och på
näringsverksamheten. Vi tycker att det ska finnas en
klar gräns mellan näringsverksamhet och privat eko-
nomi. När jag lyssnar på Carl Erik Hedlund får jag
snarare uppfattningen att det inte är så viktigt.
Erfarenheten från 1976 visar att det fanns ett ut-
brett missbruk. Sedan har det funnits en debatt sedan
mitten av 80-talet om stoppreglerna och deras even-
tuella slopande. En utredning har jobbat med frågor-
na, och Finansdepartementet har jobbat med frågorna.
Förslag har lagts fram. Vi står nu i dag, efter det att
skatteutskottet har behandlat förslagen, inför en situ-
ation där de flesta stoppreglerna faktiskt kommer att
slopas. Detta innebär att den typen av transaktioner
kommer att beskattas på konventionellt sätt. Frågan är
vad som kommer att ske.
Det finns två remissinstanser som har gått emot
förslagen om slopande av alla dessa stoppregler.
Riksskatteverket hävdar att det kommer att bli mer
arbete att avgöra vad som är marknadsmässigt. Det
ska vara en konventionell beskattning, dvs. förmåns-
beskattning, och sociala avgifter ska tas ut. Men man
ska fastställa värdet, och det ska ske marknadsmäs-
sigt. Riksskatteverket menar att det kommer att bli
svårt.
Det intressanta är att en annan instans är lika av-
färdande som Riksskatteverket. Vilken instans är det?
Jo, det är den instans som organiserar de flesta män-
niskorna på den privata sidan som arbetar med frå-
gorna, nämligen Civilekonomerna. De anser att detta
är alldeles för jobbigt. Det är bättre att hålla rågången
fri, dvs. mellan privat verksamhet och näringsverk-
samhet.
När jag läste Civilekonomernas remissvar blev jag
lite konfunderad. Det är inte tankar som har hörts i
debatten. De som jobbar som revisorer osv. ser med
viss bävan på en förändring i detta läge. Dock anser
jag att det är helt riktigt att i dag i enlighet med för-
slaget fatta beslut om att slopa stoppreglerna. Varför?
Detta blir ett stort test på vad argumenten från nä-
ringslivets sida är värda och hur mycket de är beredda
att ställa upp.
Vi får ett fullskaleförsök. Näringslivets argumen-
tation har varit ärlig. Det är därför vi i Vänsterpartiet
har reserverat oss. Vi anser att det är oerhört viktigt
att detta utvärderas noggrant.
Om vi ser en flora av konstruktioner för att kring-
gå reglerna, och dessa problem uppstår, är det oerhört
viktigt att ha en beredskap. Då befarar jag att det kan
bli aktuellt att återinföra stoppreglerna. Nu får vi en
oerhört stor möjlighet att se vad alla dessa argument
och krav är värda, dvs. i vilken utsträckning man tar
sitt ansvar.
Varken Carl Erik Hedlund eller jag vill väl att det
ska bli en mängd införsäljningar till överpris eller
införsäljning av onyttig egendom i företagen, t.ex.
segelbåtar. Visst, detta ska förmånsbeskattas och det
ska vara sociala avgifter. Men det är inte särskilt
vettigt att den typen av transaktioner ska förekomma.
Jag antar att Moderaterna och de andra borgerliga
partierna som har reserverat sig vill ha ytterligare
slopade stoppregler. Inom parentes sagt finns det en
utredning som ser över frågor om inkomstfördelning
inom familjen och enskilda firmor. Det vore bra att ha
samma regler för enskilda firmor som för handelsbo-
lag och aktiebolag. Det skulle vara att föregå den
utredningen om de reservationerna bifalls i dag.
Men moderaterna har egentligen inte någon annan
uppfattning. Jag hoppas och tror att Moderaterna
anser att den privata ekonomin är privat och att nä-
ringsverksamhet är näringsverksamhet. Ja, de som
vidtar åtgärder som vi egentligen inte vill ska före-
komma diskrimineras. Men med dessa förslag ska de
beskattas på ett konventionellt sätt - och det blir ett
bra test.
Sedan till frågan om inkomstfördelningen inom
familjen. Vi vet att år 1976 infördes reglerna att in-
komster som barn under 16 år arbetar in under t.ex.
sommaren ska beskattas hos den som har högsta in-
komsten.
Jag började jobba i min pappas småföretag när jag
var tolv tretton år. Jag började med att vikariera på
lagret. Jag använde en cykelkärra för att cykla i väg
med alla färgburkar till bussen eller stationen. Jag
tjänade pengar under sommaren, och på den tiden var
det helt okej. Men jag vet också - jag levde i den
miljön - att det fanns ungdomar som hade lön trots att
de inte jobbade ett dugg. De låg på badstranden i
stället. Den utredning som arbetade under 1976
märkte att när det inte finns något regelsystem ökar
missbruket dramatiskt. Det var därför man var tvung-
en att ta till reglerna.
Men även missbruk av ett litet antal saboterar för
dem som är ärliga och som faktiskt har goda uppsåt.
Detta är ett problem. Det är just därför som jag menar
att det är oerhört viktigt att nu ha en beredskap och
faktiskt utvärdera de förändringar som sker.
Det är inte första gången vi ser att enskilda företag
eller företagare faktiskt saboterar för hela verksam-
heten. Då måste lagstiftarna slå till med s.k. stopp-
regler. Vi har ju haft omstruktureringsregler då vi sett
att man gjort allt för att kringgå regelsystemet och har
fått ta till väldigt svåra regler.
Apropå svåra regler och att vi diskriminerar små-
företag. Ja, den största diskrimineringen av småföre-
tag är väl de regelsystem som har införts för att få en
absolut likformighet mellan enskild firma, handels-
bolag och aktiebolag. Jag menar att man, om man
väljer enskild firma eller handelsbolag, kanske får
acceptera att beskattningsreglerna inte är exakt de-
samma som för aktiebolag. Det är kanske ett något
annorlunda regelsystem. Men i ambitionen att ha
exakt samma regler har vi i dag ett regelsystem som
är fullkomligt groteskt, framför allt för handelsbola-
gen. Vi har inte hört de borgerliga säga något om det.
Tvärtom har detta faktiskt införts på förslag från de
borgerliga. Det är alltså här som de svåra reglerna
finns.
När det gäller fördelningen mellan beskattningen
av kapital och tjänst respektive näringsverksamhet
och när det gäller utdelningen är det väldigt svåra
regler. Det är en av anledningarna till att vi sade nej
till att fördela så. Normal utdelning ska beskattas när
det gäller kapital.
Likadant är det i fråga om fördelningen mellan
makar. Inledningsvis var det problem i det samman-
hanget också beträffande enskild firma. När man
skulle dela på inkomsten skulle antalet timmar hos
maken/makan, dvs. hos delägaren, räknas. Man skulle
göra klart att makarna hade jobbat mer än 800 tim-
mar. Därefter skulle en fördelning göras av inkoms-
terna. Det där är i dag löst. I dag sitter man inte och
räknar timmar. Det tittar man inte på, utan man har en
ganska praktisk syn på de frågorna hos skattemyn-
digheterna. Det här har inte visat sig vara ett problem.
När det däremot gäller exempelvis lönen är det
väl riktigt att den ska vara marknadsmässig. Om lö-
nen inte är det ska den beskattas hos den andre. Det
här är också en sak som utredningen tittar närmare på.
Jag tycker att det är viktigt att ta upp aktiebolagens
och handelsbolagens regler vid den tidpunkt då de
enskilda firmorna diskuteras. Den diskussionen får vi
nog återkomma till.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

Anf. 35 CARL ERIK HEDLUND (m) re-
plik:
Fru talman! Med anledning av Per Rosengrens an-
förande skulle jag vilja göra några påpekanden. An-
ledningen till att vi talar om diskriminering av få-
mansbolagen och deras ägare är att det redan finns ett
lagsystem, civilrättsliga förbud för flertalet av de s.k.
stoppreglerna. Det gäller för alla medborgare som
bedriver företagsverksamhet i landet. Det är bara det
att tidigare riksdagar har plockat ut en grupp och sagt:
Den här gruppen måste vi följa extra noga därför att
där finns möjligen risken - som Per Rosengren säger
- att de missbrukar det hela. Därför plockar vi ut dem
och sätter upp ett extra regelverk för dem.
Vad diskussionen handlar om är just detta. Varför
ska man alltså inte ha generella regler för alla med-
borgare? Varför ska man plocka ut en grupp - dess-
utom en grupp som man i andra sammanhang säger
sig verkligen vilja måna om för att det ska bli någon-
ting? Detta är poängen. Det finns alltså redan ett
lagsystem.
Som civilekonom kan jag inte låta bli att kom-
mentera Civilekonomernas remissvar. Också jag har
läst det och precis som Per Rosengren hajar också jag
till. Men sedan tänkte jag ett tag till och ställde mig
frågan: Vad är bakgrunden till att de skriver så här?
Per Rosengren har inte kommenterat det. Revisorer-
na, experterna osv. undrar naturligtvis: Om det blir
mindre krångel och enklare här, vad har vi då för
jobb? De talar alltså i stor utsträckning i eget intresse.
Jag har kommit fram till att det måste vara huvudför-
klaringen till det hela.

Anf. 36 PER ROSENGREN (v) replik:
Fru talman! Jag tar det sistnämnda först. Civil-
ekonomerna tjänar betydligt mer pengar på ränteför-
delningsregler o.d. som faktiskt den borgerliga rege-
ringen var med och införde. De borgerliga partierna
var med på hela den beskattningen.
Krånglet när det gäller handelsbolagens regler
osv. tjänar Civilekonomerna oerhört mycket mer
pengar på än när det gäller gränsdragningen mellan
vad som är näringsverksamhet och privat verksamhet.
År 1976, när man införde detta, hade man alltså
konstaterat ett missbruk, dvs. att en mängd privata
kostnader bokfördes i bolagen. Detta ville man sätta
stopp för. Min fråga till Carl Erik Hedlund blir därför:
Anser moderaterna att privata kostnader ska bokföras
och bekostas av företaget? Ska man alltså i företaget
kunna köpa in en rörelsefrämmande produkt - segel-
båt, häst osv. - och sedan förmånsbeskattas trots att
företaget över huvud taget inte sysslar med sådan
verksamhet? Vi i Vänsterpartiet anser att det inte ska
förekomma.
Om det däremot är naturligt för företaget att ha
det och ägaren använder sig av det blir det en generell
förmånsbeskattning. Så ska det fungera. Man ska
dock inte, anser vi, plocka in rörelsefrämmande in-
ventarier o.d. bara för att sedan kringgå en skatt eller
få ett billigare nyttjande i det privata livet. Det skulle
vara intressant att höra vilken grunduppfattning mo-
deraterna har i det sammanhanget.

Anf. 37 CARL ERIK HEDLUND (m) re-
plik:
Fru talman! När det gäller den yrkes-
/utbildningsgrupp som jag tillhör, Civilekonomerna,
säger Per Rosengren att de tjänar mycket mer på de
här handelsbolagsbestämmelserna. Ja, det vet jag inte
men det är klart att det är väldigt många fler företag,
fåmansbolag etc., som måste ha rådgivning för att
över huvud taget kunna dra fördel av de mycket
komplicerade regler som vi har bestämt här i riksda-
gen.
Min poäng var helt enkelt att Civilekonomerna i
sitt remissvar naturligtvis också har ett egenintresse.
Konstigare än så var det inte.
Per Rosengren frågade vad jag och vi moderater
tycker om att man köper in saker och ting som är
rörelsefrämmande - segelbåtar och annat som Per
Rosengren exemplifierade med. Min personliga upp-
fattning är att ett företag ska köpa endast grejer som
behövs för företaget. Men om det i ett stort eller ett
litet företag - ett företag som ägs av många delägare
eller företag som har få delägare - köps en fjällstuga,
eller vad det kan vara fråga om, som inte direkt kan
sägas höra ihop med verksamheten, ska det vara
samma regler som gäller för både det stora och det
lilla företaget. Det är det som Stoppregelutredningen
bl.a. i sina diskussioner kommit fram till. Vi har alltså
plockat ut en grupp som diskrimineras extra. Det ska
vara samma påföljder och samma skatteregler för
både det lilla och det stora företaget.

Anf. 38 PER ROSENGREN (v) replik:
Fru talman! Jag är också civilekonom. Däremot är
jag kanske inte helt inne på att särintresset alltid tar
överhand, inte ens för Civilekonomerna. Jag tror nog
att de inser problematiken och hur det var innan de
här reglerna kom till men det blir kanske ett visst
tryck på att genomföra vissa transaktioner.
Om ett stort företag köper en fjällstuga eller en
segelbåt som anställda mot förmånsbeskattning får
använda är det väl trots allt en viss skillnad jämfört
med om ett fåmansbolag med en eller två ägare köper
in något som sedan generellt används privat.
Vi har sett exempel på missbruk även i stora fö-
retag, där ledningen har gjort transaktioner som inte
alls ligger i företagets intresse. Men det intressanta i
sammanhanget är att införsäljning till överpriser var
just det som ökade ganska ordentligt. Man sålde en
massa saker som dels inte behövdes, dels såldes till
överpris till företaget, och fick in pengar på det sättet.
Just den här typen av verksamhet ska inte före-
komma, det är vår bestämda uppfattning. Om det är
på det sättet att detta nu ökar, vilket faktiskt befaras
av både Riksskatteverket och Civilekonomerna,
måste det finnas en beredskap för att verkligen ta
hand om detta. Då kan jag befara att vi kommer att få
en ny diskussion om stoppreglerna. Som jag sade i
mitt huvudanförande blir det en väldigt stor koll på
vad deras argumentation är värd.

Anf. 39 HOLGER GUSTAFSSON (kd):
Fru talman! Det är, som tidigare talare har sagt,
glädjande att stoppreglerna förändras steg för steg.
Det gläder vi oss åt. De har funnits alltför länge, och
det behöver röjas upp i den här djungeln.
Jag kommer att upprepa det som tidigare sagts här
därför att jag tror att det kanske kan vara av viss nytta
att göra det - att majoriteten i utskottet lyssnar på det.
Om det droppar tillräckligt många gånger lär man sig
så småningom att ta hänsyn till det, utvecklar sina
tankar och inser problematiken med vad som behöver
förändras.
Fru talman! Kristdemokraterna anser att personer
som äger och samtidigt är verksamma i fåmansägda
företag diskrimineras av skattebestämmelserna. Detta
gäller faktiskt inte minst lönen till företagarens ma-
ke/maka och barn under 16 år.
Eftersom vi har allmänna regler, som vi diskuterat
här, som stöd för att ingripa om en inkomstfördelning
klart avviker från vad som är marknadsmässigt, finns
det egentligen inga skäl att ha kvar regeln om att
lönen ska vara just marknadsmässig.
Detsamma gäller regeln om beskattning av lön till
företagsledarens egna barn. Denna regel innebär att
barnen ofta beskattas som sagt med över 55 %, och
det är helt orimligt. Regeln innebär att företagsleda-
rens barn diskrimineras i förhållande till andra barn.
Det är inte rimligt att det ska drabba alla, för det är
missbrukare som ska jagas, inte allmänheten. Riksda-
gen bör ta ställning till ett slopande av de särskilda
reglerna om lön till barn i fåmansbolag.
Regeringen har hänvisat till en pågående bered-
ning av ett förslag som avser särregler för inkomst-
fördelning mellan makar i enskild näringsverksamhet.
Kristdemokraterna anser att riksdagen nu bör ta ställ-
ning för att upphäva de här särbestämmelserna därför
att de inte fungerar väl. Det blir sedan regeringens
uppgift att återkomma till riksdagen med ett förslag
till regelverk kring detta.
Fru talman! Aktiebolagslagen innehåller också ett
förbud mot penninglån till aktieägare, styrelseleda-
möter och verkställande direktörer i såväl moderbolag
som dotterbolag. Förbudet omfattar även närstående
personer. Man bestraffar naturligtvis överträdelser.
Låneförbudet i aktiebolagslagen behöver enligt
vår mening inte ha stöd av de särskilda skattebe-
stämmelser som finns i dag och som riktar sig mot
fåmansföretag. Ett slopande av dessa skattebestäm-
melser medför inte några konsekvenser för statskas-
san, som nämnts här tidigare. Det finns ingen aneld-
ning att ha regelverket kvar.
Fru talman! Syftet med nuvarande skattefrihet för
utbildning i samband med personalavveckling är att
stimulera arbetsgivarna att hjälpa de anställda att få
nytt arbete. Det behöver också gälla den närstående
kretsen som också kan bli utan arbete. Det är orimligt
att särbehandla dessa. Kristdemokraterna anser att de
här särreglerna, som riktas just mot fåmansföretagen,
ska slopas.
Fru talman! Slopandet av flertalet stoppregler är
bara ett steg på rätt väg, och vi är glada för det, för att
undanröja den diskriminering av fåmansägda företag
som blir utsatta i skattelagstiftningen. En verklig
förbättring av företagsklimatet förutsätter att fåmans-
bolagsreglerna reformeras med sikte på att sänka den
totala beskattningen av just dessa företag. Speciellt
gäller detta de krångliga s.k. 3:12-reglerna, som för
produktiva företagare innebär en väsentligt högre
beskattning av det kapital som de satsat i det egna
företaget än de andra som satsat på kapitalinveste-
ringar i externa verksamheter. Dessa regler behöver
förändras i grunden.
Huvudregeln vid beskattning av utdelning till en
aktiv ägare i fåmansbolag bör vara att all utdelning
från bolaget anses som kapitalinkomst om ägaren
tagit ut en lön som motsvarar vad som marknadsmäs-
sigt gäller för kolleger.
Kristdemokraterna anser att riksdagen bör uppdra
åt regeringen att återkomma med ett förslag till såda-
na grundläggande förändringar i särreglerna för få-
mansföretagen.
Fru talman! Regeringen borde i detta samman-
hang ha en lång rad med förslag som gör livet som
småföretagarna lite lättare. Trots att alla ekonomer
och politiker med insikt vet att småföretag med större
ekonomisk flexibilitet skapar mer jobb i vårt samhäl-
le, så håller regeringen småföretagarna i ett regelmäs-
sigt järngrepp.
Till Per-Olof Svensson, som kommer upp senare:
Varför vill regeringen formligen sätta åt småföreta-
garna med omfattande och svåröverskådliga regel-
verk? Är det möjligen så att den socialdemokratiska
uppfattningen är att småföretagarens stora engage-
mang består i att slingra sig undan allt från P-böter till
alla former av skatter och andra avgifter? Är det så ni
ser småföretagarna?
Fru talman! Småföretagsdelegationen har redovi-
sat en lång rad med väl motiverade förslag till änd-
ringar i lagstiftningen som skulle bidra till ett positi-
vare och enklare arbetsklimat för småföretagare och
därmed också uppmuntra till investeringar och an-
ställning av nya medarbetare. Detta behöver Sverige.
Kristdemokraterna önskar att se alla dessa förslag
till ändringar värderade och genomförda så snart som
möjligt.
Fru talman! För tids vinnande yrkar jag endast bi-
fall till reservation nr 5, men naturligtvis står vi bak-
om våra övriga yrkanden.

Anf. 40 PER ROSENGREN (v) replik:
Fru talman! Ett fåmansbolag har två anställda som
utför ungefär samma arbetsuppgifter; den ena är ma-
ken/makan, den andra en vanlig anställd. I det ena
fallet betalas det ut en marknadsmässig lön för just
detta arbete. I det andra fallet betalar man ut betydligt
mer än en marknadsmässig lön. Vem är det som dis-
krimineras i detta sammanhang? Är det maken/makan
eller är det den andra som får lägre lön - detta apropå
ert resonemang som diskriminering?
Blundar Kristdemokraterna för det faktum att man
i en utredning kom fram till att det fördelades alldeles
för mycket pengar till barn under 16 år utan att något
arbete utfördes? Inom parentes kan jag säga att det
fortfarande förekommer att barn under 16 år får lön.
Den ena företagarens som betalar till den andre före-
tagarens son och tvärtom. Det sker korsvis, vad de
sedan arbetar med kan man diskutera.
Det är väldigt intressant att plötsligt ska mark-
nadslönen räknas. När företagaren ska ta utdelning,
då ska han beskattas under kapital om han har tagit ut
en marknadsmässig lön. Där duger det marknadsmäs-
siga. Hela tiden är det fråga om att gynna att ta ut
pengar på det mest skatteeffektiva sättet. Jag måste
säga att argumenten haltar ordentligt.
När vi sedan diskuterar de svåröverskådliga re-
gelverken tycker jag att det som ni har varit med om
att skapa är betydligt mer svåröverskådligt än någon-
ting annat. Nu pratar jag utifrån erfarenhet av att ha
varit småföretagskonsult. När de borgerliga kom in
och började röra till skattereglerna - då blev det
guldtider för revisorer och skatteexperter.

Anf. 41 HOLGER GUSTAFSSON (kd) re-
plik:
Fru talman! Skillnaden mellan vårt sätt att se detta
och det parti som Per Rosengren representerar och
dess synsätt är att vår utgångspunkt är att småföreta-
garna är ärliga och uppriktiga. De som inte är det ska
jagas med bestämmelser. Men de ärliga ska inte
drabbas av ett överdrivet regelverk därför att det finns
en del som felar.
Vi har varit konsekventa, och satsar mer pengar
på skattemyndigheterna för att jaga dem som ägnar
sig åt det som inte ligger inom en rimlig beskattning.
Men reglerna ska inte drabba alla därför att en del
felar. Där finns en väsentlig skillnad i min uppfatt-
ning och Per Rosengrens.

Anf. 42 PER ROSENGREN (v) replik:
Fru talman! Jag fick inte något svar på vem det
var som diskriminerades i ett sammanhang när två
personer uppbär helt olika lön. Är det inte på det
sättet att den med den lägre lönen är den som diskri-
mineras i det sammanhanget? Det är inte den som får
ut betydligt högre lön för samma arbete.
Är det inte ganska viktigt att det ska finnas en
marknadsmässighet i detta? Skapar man inte en väl-
dig obalans i samhället, och framför allt i företaget,
om man accepterar att mannen eller hustrun som äger
företaget inte vill föra över en del av inkomsten på en
annan som har lägre marginalskatt? Är det på det
sättet man ska kunna sitta och manipulera? Det är ju
det som ni står här och säger! Det är inte marknads-
mässigt om man kan föra över hur mycket lön som
helst.
Jag frågar återigen: Vem var det som diskrimine-
rades? Och hur tror Kristdemokraterna och Holger
Gustafsson att man ska kunna komma åt detta med ett
annat regelsystem? Stoppreglerna fick trots allt till
effekt att alla de här tveksamma transaktionerna i
väldigt stor utsträckning försvann.
Sedan har en stor kritik riktats mot detta. Man har
i princip gett halva löften om att om vi tar bort stopp-
reglerna kommer man att anpassa sig och följa inten-
tionen i skattelagstiftningens. Låt oss se om man
verkligen klarar av det.

Anf. 43 HOLGER GUSTAFSSON (kd) re-
plik:
Fru talman! Det är inte vår uppfattning att det är
en diskriminering att ha olika lön. Vi tycker att oav-
sett om man är maka, anställd eller något annat ska
man beskattas för den lön man har i företaget. Det ska
inte föras över lön från den ena till den andra, utan
har man en rimlig lön ska var och en beskattas efter
den.
Om skattemyndigheterna upptäcker att någon,
oavsett om det är maken eller någon annan, har en
orimlig lön i sammanhanget kan man ta sig en titt på
det. Men vi ska inte ha ett regelverk som i förväg
diskriminerar någon i sammanhanget. Det tycker vi är
fel.

Anf. 44 ROLF KENNERYD (c):
Fru talman! Jag anser också att det är utomor-
dentligt tillfredsställande att vi nu äntligen kan kom-
ma till beslut om att slopa den absoluta merparten av
de sedan många år starkt kritiserade stoppreglerna
inom fåmansbolagsbeskattningen. Vi har aktivt verkat
i den riktningen under flera år.
Främst är det det sakliga utfallet för enskilda få-
mansföretagare av att otidsenliga regler försvinner
som är tillfredsställande.
Men det är också tillfredsställande genom att det
visar på en attitydförändring från socialisternas sida
när det gäller fåmansföretagares beteende i skattehän-
seende. Den starkt överdrivna misstänksamhet mot
just denna yrkesgrupp som tidigare präglat lagstift-
ningen har nu i stort övergivits. Men av allt att döma
finns dock alltjämt motståndsfickor kvar i socialist-
lägret. Per Rosengren och Marie Engström har såväl i
motion som i reservation lagt in en betydande bras-
klapp som innebär att de närmast förutsätter att det
ska bli nödvändigt att återinföra de här otidsenliga
reglerna på nytt. Per Rosengrens agerande i kamma-
ren i dag ger ytterligare belägg för detta. Det visar att
det på sina håll ändå finns ett kvardröjande misstänk-
liggörande av denna för vår tillväxt och därmed för
vår välfärd så viktiga yrkesgrupp.
Från Centerpartiets sida vill vi i stället gå längre i
förändringsprocessen redan nu. Den substantiellt
viktigaste förändringen är att åstadkomma en bättre
och rimligare fördelning av inkomst mellan tjänst och
kapital i fåmansföretagen. Vi presenterar ett precise-
rat system för hur detta ska åstadkommas. Därmed
går vi längre i preciseringen än vad kamraterna i
Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet gör i
just detta hänseende.
Fru talman! Jag ber att få yrka bifall till reserva-
tion nr 6.
Den andra förändringen rör inkomstfördelning
inom familjen, vilket har diskuterats tidigare här i
kammaren. I dag sker en indirekt sambeskattning av
fåmansföretagaren och dennes make eller maka och
barn under 16 år för den lön som utbetalas från få-
mansbolaget. Även dessa regler är klart otidsenliga
och bör mönstras ut ur skattesystemet.
Det kan naturligtvis inte, som Per Rosengren har
påpekat, helt och hållet uteslutas att någon fåmansfö-
retagare skulle lockas att utge lön som inte motsvaras
av relevant arbetsprestation till barn under 16 år. Men
Per Rosengren verifierar ju också i sitt anförande att
det rör sig om ett extremt litet antal som skulle miss-
bruka systemet vid en förändring. Den lilla risken,
som inte är obefintlig men som är just liten, ska ändå
ställas mot det mer omfattande kringgåendet av nuva-
rande regler som för närvarande sker. Per Rosengren
exemplifierar ju också detta. Företagare anställer t.ex.
varandras barn i stället för sina egna, vilket naturligt-
vis leder till inoptimeringar och onödigt kineseri och
irritation.
För övrigt är det ju så, Per Rosengren och ni and-
ra, att redan de allmänna reglerna ger stöd för skatte-
myndigheterna att ingripa mot en inkomstfördelning
som klart avviker från vad som är marknadsmässigt.
Några särregler för fåmansföretagen i det här hänse-
endet är därför överflödiga.
Jag ber i likhet med Carl Erik Hedlund att få yrka
bifall till reservation 2.

Anf. 45 PER ROSENGREN (v) replik:
Fru talman! Rolf Kenneryd säger att vi anser att
det kommer att bli nödvändigt att återinföra stopp-
regler. Vi hoppas att vi ska slippa det. Däremot vill vi
ha en beredskap för att återinföra stoppregler om det
visar sig att införsäljning till överpris, införsäljning av
onyttig egendom och utköp till underpris och andra
sådana aktiviteter ökar dramatiskt. Då tror vi att det
kan bli nödvändigt. Inte heller Rolf Kenneryd kan väl
förneka att stoppreglerna har haft effekten att denna
typ av transaktioner i stort sett har försvunnit. Det
kostar nämligen en hel del om de blir uppmärksam-
made.
Om vi nu inför en annan typ av beskattning som
är mer konventionell kanske det kan locka till mer
sådant här. Om det håller sig på en rimlig nivå kanske
det inte finns någon större anledning till oro. Men vi
tror att det är oerhört viktigt att man noggrant följer
upp detta.
Sedan var det ju inte bara ett extremt litet antal
som missbrukade reglerna inför regelförändringarna
1976. Utredningen visar att förändringarna var dra-
matiska och att man var tvingad att vidta dessa åtgär-
der.
Jag hoppas att vi ska slippa ha den här debatten
igen. Jag hoppas att det halva löfte som näringslivet
faktiskt har givit, att man faktiskt ska klara av detta,
kommer att hållas. Då kan vi kanske gå vidare med
ytterligare förändringar och slopa ytterligare stopp-
regler. Men just nu pågår ett ganska stort verklig-
hetstest av vad de halva löftena är värda.

Anf. 46 ROLF KENNERYD (c) replik:
Fru talman! Hela den argumentation som Per Ro-
sengren har fört i kammaren i dag tycker jag ger be-
lägg för min slutsats att Per Rosengren närmast förut-
sätter att det ska bli nödvändigt att återigen införa de
här otidsenliga reglerna. Hans senaste inlägg jävar
inte detta påstående.
Det är naturligtvis så - det är vi alla medvetna om
- att det finns ett extremt litet antal medborgare som
dels inte följer skattereglerna, dels utnyttjar dem på
ett sätt som reglerna inte avsåg att möjliggöra. Men
som flera talare tidigare har varit inne på kan det ju
inte förleda oss till att för denna mycket, mycket lilla
grupps skull skapa regler som drabbar en hel yrkes-
kår.
Jag har betydligt större tilltro till fåmansföreta-
garnas samlade beteendemönster än vad Per Rosen-
gren uppenbarligen har. Därför anser jag att vi bör
kunna gå längre än vad majoriteten nu är beredd att
göra när det gäller slopande av otidsenliga skattereg-
ler.

Anf. 47 PER ROSENGREN (v) replik:
Fru talman! Återigen: Det finns två instanser som
har uttryckt ungefär samma farhågor. Det är Riks-
skatteverket och, som sagts, Civilekonomerna - två
instanser som arbetar väldigt nära med dessa frågor.
De har uttryckt farhågor för att det här kan komma att
bli problematiskt.
Jag vill läsa vad som står i betänkandet. Där står
det inte att ett extremt litet antal missbrukade regler-
na, utan där står följande:
"En utredning hade konstaterat ett utbrett miss-
bruk av skattereglerna i samband med olika typer av
transaktioner mellan fåmansföretag och deras ägare."
Detta är vad utredningen har konstaterat, och där-
för infördes stoppreglerna.
Jag säger återigen att om löftena, som jag uppfat-
tade att det var från näringens sida, infrias finns det
inget behov av att återinföra några stoppregler. Men
om vi ser att ett flöde av tveksamma transaktioner -
dvs. införsäljning till överpris, införsäljning av onyt-
tig egendom, utköp till underpris osv. - ökar markant
tycker jag att det är ganska naturligt att vi återigen får
sätta oss ned och diskutera hur vi ska komma åt det.
Men Centerpartiet har tydligen en annan uppfattning i
frågan.

Anf. 48 ROLF KENNERYD (c) replik:
Fru talman! Ja, det är en riktig slutsats, Per.
Jag ska bara ta upp ett par saker.
Två remissinstanser, varav den ena är Skattemyn-
digheten och, det medger jag, bör tillmätas betydelse,
är dock bara två av ett mycket stort spektrum av re-
missinstanser som har tillstyrkt att den här föränd-
ringen sker. Det är det ena.
Det andra är att det som gjorde att dessa regler in-
fördes på 70-talet var att det då var en helt annan
miljö. Det är uppenbart att det i dag finns en högre
självsaneringsgrad hos dessa företag och dess företa-
gare än vad vi kunde förvänta oss på 70-talet.
Jag utgår från att det beteende som branschen har
utlovat också kommer att infrias. Det är framför allt
på den punkten som våra bedömningar skiljer sig åt,
Per Rosengren.

Anf. 49 JOHAN PEHRSON (fp):
Fru talman! Sverige behöver fler företag och fler
företagare.
En hämsko för företagandet i vårt land är den
sammantaget hårda skattebelastningen på risktagan-
de. Det finns en rad åtgärder att vidta för att lätta
denna skattebörda.
Vi i Folkpartiet har i vår skattemotion redovisat
de mest angelägna skattesänkningarna. Det handlar
om arbetsgivaravgifter, dubbelbeskattningar och för
fåmansbolagen inte minst de s.k. 3:12-reglerna.
Ett borttagande av de nu aktuella stoppreglerna -
inte alla men kanske i alla fall de flesta - löser inte
dessa problem men är ett steg i rätt riktning, inte
minst attitydmässigt.
Per Rosengren har ägnat sin kraft i kammaren den
här förmiddagen åt att misstänkliggöra företagaren.
Det är därmed obegripligt att han över huvud taget
kan gå med på att någon som helst stoppregel för-
svinner.
Utredningen av stoppreglerna utgår från att före-
tagen fåmansmässigt inte ska leda till att företaget
eller dess ägare ska beskattas hårdare än om det är
fler ägare. Särregler bör alltid undvikas, så även på
skatteområdet. De allmänna skattereglerna ger i de
flesta fall ett alldeles fullgott resultat när det gäller
transaktioner mellan företagen och dess ägare. Nuva-
rande stoppregler har visat sig ge upphov till ett högre
skatteuttag än vad som är fallet vid en tillämpning av
de allmänna reglerna. Utredningens slutsats är således
inte förvånande, nämligen att regler av stoppkaraktär
är olämpliga och minskar respekten och förståelsen
för skattesystemet.
Enligt vår mening har utredningen på ett överty-
gande sätt visat att de argument som ursprungligen
användes för att motivera stoppreglerna inte längre
gäller. De representerar en syn på företagare som
potentiella skattesmitare. Det är en syn som vi inte
delar.
Regeringen har efter en lång tids funderande lagt
fram förslag om ändringar av flertalet stoppregler.
Detta bör hälsas med tillfredsställelse. Regeringens
proposition innehöll en del ofullkomligheter, och
tyvärr kvarstår dessa tyvärr i majoritetens del i ut-
skottsbetänkandet.
Från Folkpartiets sida vill vi peka på att en av
stoppreglerna, som rör inkomstfördelningen mellan
makar och barn i fåmansbolag, inte bör behållas bara
för att ersättningen inte är att anse som marknadsmäs-
sig. För överskjutande del ska i stället företagsledaren
beskattas. Stoppregelutredningen är alltså i denna del
onödig. Även de allmänna reglerna ger skattemyn-
digheterna möjligheter att ingripa även på detta om-
råde.
När det gäller de förbjudna lånen finns det i aktie-
bolagslagen regler om vilken personkrets som aktie-
bolagen inte får ge några lån till. Låneförbudet kom
till för att motverka skatteflykt som yttrade sig genom
att aktieägare eller personer i ledande ställning inom
ett visst företag tog lån för privat konsumtion. Detta
har senare kompletterats med en särskild regel om
beskattning av dessa förbjudna lån.
Nu vill utskottsmajoriteten, till skillnad från ut-
redningen, behålla de nuvarande skattemässiga be-
stämmelserna om förbjudna lån. Vi anser att detta är
onödigt då aktiebolagsreglerna gäller fortfarande.
Fru talman! Om en person som är eller riskerar att
bli arbetslös på grund av omstrukturering eller lik-
nande får en förmån i form av t.ex. en utbildning för
att personen ska kunna fortsätta förvärvsarbeta, ska
denna förmån tas upp som en intäkt. Detta gäller dock
inte en sådan insats från ett fåmansbolag eller ett
fåmansägt handelsbolag om den anställde företagsle-
daren är delägare i företaget. Detta är åter en punkt
där personer verksamma i fåmansbolag särbehandlas
av en ganska oförklarlig anledning.
Avslutningsvis vill jag hålla med tidigare talare
om problematiken runt 3:12-reglerna och att dessa
bör avskaffas snarast möjligt.
Fru talman! För att vinna tid yrkar jag bifall en-
dast till reservation nr 2, men jag står naturligtvis
bakom Folkpartiet liberalernas samtliga reservationer
i detta betänkande.

Anf. 50 PER ROSENGREN (v) replik:
Fru talman! Som småföretagskonsult vill jag inte
gärna bli anklagad för att misstänkliggöra fåmansfö-
retagen. Det gör jag inte på något sätt. Men om det nu
börjar ske sådana saker som införsäljning till över-
pris? Johan Pehrson säger att man ska samma regler
för stora företag. Men införsäljning till överpris och
liknande transaktioner förekommer inte i de stora
företagen. Där finns det ju en kontroll. Där finns det
flera instanser som kontrollerar detta. I fåmansföretag
finns den här risken.
Utredningen inför förändringarna 1976 visar det-
ta. Om jag inte minns helt fel så . - jo, så var det:
Mellan 1976 och 1982 var det en borgerlig regering!
Mellan 1991 och 1994 var det också en borgerlig
regering! Och det är först nu som man plockar bort de
här förhatliga stoppreglerna, alltså under en social-
demokratisk regering med stöd från Miljöpartiet och
Vänsterpartiet. Det är då det händer saker på det här
området. Varför hände ingenting 1991-1994 och,
framför allt, när det här var färskt, alltså 1976-1982?
Då kanske det är som Rolf Kenneryd säger, att fö-
retagarna var oärligare på den tiden. Det är ju det
Rolf Kenneryd säger. Då fanns det behov av det.
Delar Folkpartiet Centerpartiets uppfattning att det
har skett en sådan förändring, att de har blivit ärligare
nu än de var då och att man då behövde den här typen
av regelsystem?

Anf. 51 JOHAN PEHRSON (fp) replik:
Fru talman! Jag delar uppfattningen att vi i mångt
och mycket har ett väsentligt bättre skattesystem än vi
hade på 70-talet. Folkpartiet har starkt varit med om
att medverka till att vi har ett bättre skattesystem. Det
är dock inte fulländat. Till skillnad - kanske - från
Per Rosengren erkänner jag vissa samhällsföränd-
ringar och gör en omvärldsanalys som kan leda till en
omprövning av politiken även på detta område. Som
en följd av detta måste stoppreglerna bort. De kanske
ansågs nödvändiga 1976, men uppenbart är de inte
nödvändiga i dag.
Vi måste komma ihåg att vi pratar om att ta bort
stoppreglerna. Vi ska inte slopa skattereglerna, Per
Rosengren. Man kan få det intrycket; att det är fritt
fram att göra vad man vill som företagare om vi ge-
nomför besluten i detta betänkande.

Anf. 52 PER ROSENGREN (v) replik:
Fru talman! Problemet är att vi inte vet hur bete-
endet kommer att bli när vi tar bort stoppreglerna.
Beteendet blev ett annat när stoppreglerna infördes.
Innan dess var företagarna oärliga enligt Rolf Ken-
neryd, eller tenderade i betydligt större utsträckning
att överträda det regelsystem som fanns. Vi vet inte
vad som händer.
Angående 3:12-reglerna är det på det sättet att det
sitter en utredning och tittar på det här. Vi får väl se
vad den kommer fram till när det gäller eventuellt
slopande av 3:12-reglerna eller införande av andra
regler.
Sedan till frågan om huruvida regelsystemet var
mycket värre på 70- och 80-talen. På 70- och 80-talen
kunde näringsidkaren själv fylla i sin R1:a eller R5-
blankett. De nya näringsdeklarationerna kan de inte
göra själva. De måste alltså ta hjälp. Det tycker inte
jag är en förbättring och förenkling. Det är vad den
borgerliga politiken har inneburit. Något slopande av
stoppregler har den borgerliga politiken inte innebu-
rit. Däremot har den inneburit att det har blivit betyd-
ligt svårare för egenföretagarna att sköta sina egna
deklarationer. Det är den praktiska erfarenheten av
borgerlig politik på skattesidan.

Anf. 53 JOHAN PEHRSON (fp) replik:
Fru talman! Det där låter lite lustigt. Den borger-
liga politiken är att vi starkt har drivit på för att de här
stoppreglerna nu avskaffas - dock inte alla. Per Ro-
sengren gör ju allt för att spika fast de sista på skat-
temyndigheternas kontor så att det ska finnas regler
kvar som behandlar företagen olika beroende på hur
många ägare de har.
Och återigen: När vi från vår sida har argumente-
rat för att ytterligare stoppregler ska slopas handlar
det inte om att ta bort skattereglerna, Per Rosengren.
Det finns ju fortfarande skatteregler som gäller för
alla. Det innebär inte att man uppmuntrar mygel och
olagligheter för det.

Anf. 54 PER-OLOF SVENSSON (s):
Fru talman! Stoppreglerna som beslutades 1976,
och som också infördes då, infördes med anledning
av ett utbrett missbruk av skattereglerna bland få-
mansföretagen. Det gav omotiverade skatteförmåner.
Vi kan ta det en gång till: Stoppreglerna infördes
alltså med anledning av ett utbrett missbruk av skatte-
reglerna bland fåmansföretagen som gav omotiverade
skatteförmåner. Det var orsaken till att de infördes.
Sedan har det funnits kritik mot de här stoppreg-
lerna. Det har gällt att de har varit orättvisa. De har
varit skattetekniskt krångliga och svåra att administ-
rera. Då har regeringen i sin proposition ett förslag.
Syftet med förslaget är att genom förenklingar och
genom att låta allmänna regelverk ta över förbättra
företagsklimatet. Därigenom ges ett bidrag till till-
växten i mindre och medelstora företag. Dessutom är
en grundläggande utgångspunkt att skattesystemet
ska vara neutralt och skattereglerna så långt som
möjligt generella.
I det betänkande som vi nu debatterar och ska
fatta beslut om tillstyrker utskottsmajoriteten rege-
ringens förslag om att slopa ett antal av de s.k. stopp-
reglerna, där allmänna regler i stället kan ta över. Det
gäller stoppreglerna om anskaffande av egendom för
företagsledarens privata bruk. Det gäller överprisför-
säljning till företag. Det gäller införsäljning till före-
tag av lös egendom som är onyttig för företaget. Det
gäller utköp till underpris från företaget. Det gäller
uthyrning av lokal som privatbostad till företaget.
Det gäller räntefria och räntebilliga lån, nedskrivning
av lån, avdrag för tantiem, avyttring av immateriella
rättigheter och avdrag vid avsättning till personalstif-
telse. Den förmån som de nyss nämnda transaktioner-
na eventuellt kan innebära för företagaren ska alltså
beskattas enligt allmänna regler för löne- eller utdel-
ningsbeskattning.
Propositionen innehåller också en del klarläggan-
den, en del definitioner av fåmansföretag, fåmansäg-
da handelsbolag företagsledare och ägare. Utskotts-
majoriteten ställer sig bakom regeringens proposition
varför jag, fru talman, yrkar bifall till hemställan i
betänkandet och avslag på reservationerna.
Regeringen har i propositionen angivit att man
noga kommer att följa händelseutvecklingen. Skulle
det finnas tecken på att den nya situationen leder till
missbruk som ger företagare orätta skatteförmåner
kommer regeringen att återkomma till riksdagen. Nu
är det, fru talman, alltså upp till var och en som be-
rörs av reglerna att visa att detta inte behöver bli
verklighet.
I några fall föreslås att ett mindre antal av stopp-
reglerna blir kvar. Det gäller inkomstfördelningen
inom familjen. Där framgår av propositionen att det
pågår beredning av ett förslag från Redovisnings-
kommittén där motsvarande regler för enskild nä-
ringsverksamhet tagits upp och där även inkomstför-
delningen inom familjen lämpligen kan ses över.
Resultatet av nämnda översyn bör avvaktas före nytt
beslut.
När det gäller s.k. förbjudna lån är det säkert så att
betydelsen av stoppreglerna har minskat i och med att
det har skett en del förändringar i skattesystemet.
Regeringens bedömning, som utskottsmajoriteten
instämmer i, är ändå att det inte har skett sådana för-
ändringar att denna regel nu helt kan slopas.
När det sedan gäller reglerna omkring persona-
lavveckling har regeringen anfört att skattelättnad
skulle innebära ett avsteg från skattereformens prin-
ciper om likformighet och neutral beskattning och att
någon förändring därför ej bör komma till stånd.
Utskottsmajoriteten instämmer i detta.
När det gäller fördelningen av inkomst mellan
tjänst och kapital i fåmansföretag har regeringen
tidigare aviserat att en utredning ska tillsättas för att
se över de s.k. 3:12-reglerna. Resultatet av den utred-
ningen bör avvaktas innan några förändringar inom
det här området föreslås.
Fru talman! Som jag tidigare har sagt är det nu
upp till dem som berörs av den här lagstiftningen att
visa att förändringar av det här slaget hanteras på ett
sådant sätt att det är acceptabelt såväl för allmänheten
som för myndigheter. Man kan väl säga att utfallet,
hur det nu kommer att fungera, har bäring på hur och
om man kan gå vidare med olika förenklingar. Jag
utgår från, och det är min förhoppning, att ett föränd-
ringsarbete kan fortsätta.
Återigen, fru talman: Jag yrkar bifall till hemstäl-
lan i betänkandet och avslag på reservationerna.

Anf. 55 CARL ERIK HEDLUND (m) re-
plik:
Fru talman! Jag har en reflexion och några frågor.
Jag skulle gärna vilja ha ett gott råd av Per-Olof
Svensson vad man ska säga till den son eller dotter
till en fåmansbolagsdelägare som feriearbetar i bola-
get och får betala en skatt på närmare 60 % av vad
han eller hon har tjänat på sommaren, medan kompi-
sen som också har jobbat i samma företag behöver
betala en väldigt låg skatt, eftersom grundavdraget
dras av från början. Vad ska man säga till denna son
eller dotter för att försöka förklara detta?
Min andra fråga är mer generell. Varför ska vi ha
särregler i skattelagstiftningen för fåmansbolag, när
både utredningar och andra har kunnat konstatera att
det finns ett regelverk både i den civila lagstiftningen
och i skattelagstiftningen som täcker in detta? Varför
måste vi plocka ut just fåmansbolagen och säga att de
är speciella och att vi måste ha speciella stoppregler
för dem?
Min tredje fråga gäller 3:12-bestämmelserna. Per-
Olof Svensson säger att en utredning ska se över
detta. Ja, det vet jag. Men den utredningen är mig
veterligen ännu inte tillsatt. Är den det, Per-Olof
Svensson, och vilka direktiv finns, eller är det som
vanligt, att regeringen förhalar och förhalar i alla
sådana här frågor som berör företagarna och speciellt
småföretagarna?

Anf. 56 PER-OLOF SVENSSON (s) replik:
Fru talman! När det gäller 3:12-reglerna är jag av
den uppfattningen att utredningen om dessa kommer
att starta vilken dag som helst och åtminstone under
de närmaste två veckorna.
Vad man kan säga till den son eller dotter till en
fåmansbolagsdelägare som får betala högre skatt än
sin kompis är att dessa regler har införts därför att
man en gång i tiden upptäckte att det fanns ett miss-
bruk. Nu har regeringen insett att en översyn av detta
ska göras. Den översynen pågår inom en utredning,
och ett svar kommer så småningom.

Anf. 57 CARL ERIK HEDLUND (m) re-
plik:
Fru talman! Det har citerats från den här utred-
ningen från 1976 om att det fanns missförhållanden.
Tror Per-Olof Svensson att det kanske beror på att vi
då hade marginalskatter som var över 90 %? Nu har
vi som bekant efter skattereformen 1990 kommit ned.
Och även om vi moderater fortfarande tycker att
skatterna är höga är de ju högst omkring 57 %. Det
kan ju ha påverkat beteendet.
Dessutom har vi sedan 1976 fått ett allmänt regel-
verk som är annorlunda. Alla dessa utredningar har
också kunnat konstatera att detta behov inte längre
föreligger. Jag läste i mitt anförande upp ett antal citat
som bekräftar detta. Varför ska det då vara så svårt att
ta även dessa marginella små extra steg, när vi samti-
digt vet - det tror jag att även Per-Olof Svensson och
hans kolleger vet - att detta är av stor psykologisk
betydelse för att just visa att den här småföretagar-
gruppen inte ska känna sig diskriminerad? Varför kan
man inte löpa linan ut och även ordna detta?

Anf. 58 PER-OLOF SVENSSON (s) replik:
Fru talman! Man undrar varför moderaterna inte
tog något litet steg 1991-1994. Det hände ingenting.
Inte en enda regel blev förändrad. Alla stoppregler
fanns kvar. Tydligen var de då bra på något sätt.
Jag tycker att moderaterna tidigare var kända för
att de ville ha fakta att bygga under sina förslag med.
Nu tycks de strunta i detta. De tycks strunta i att vänta
på utredningar där fakta kommer fram, så att man kan
ha ett bra underlag helt enkelt. Är det en kursändring
hos moderaterna att först fatta besluten och sedan få
faktaunderlaget?

Anf. 59 HOLGER GUSTAFSSON (kd) re-
plik:
Fru talman! Jag ställde i mitt anförande en fråga
till Per-Olof Svensson. Det var en allmän fråga, men
jag tycker att den är ganska viktig. Varför vill social-
demokraterna sätta åt småföretagarna - handelsföre-
tagen och de mindre företagen? Ser socialdemokra-
terna dessa småföretagare som en resurs i samhället,
som investerar och anställer och skapar jobb, eller
lever socialdemokraterna med den uppfattningen att
de huvudsakligen slingrar sig undan, som jag sade,
alltifrån parkeringsböter till andra skatter och avgif-
ter? Tror socialdemokraterna att det är småföretagar-
nas största uppgift? Man släpper två pinnhål på sna-
ran för att se hur det går, och om det går bra så släp-
per man ett pinnhål till. Är det det betraktelsesättet
som socialdemokraterna har? Varför vill de sätta åt
småföretagarna?

Anf. 60 PER-OLOF SVENSSON (s) replik:
Fru talman! Småföretagarna är en stor resurs i
samhället. Det kan vi klart slå fast. Men inser krist-
demokraterna, som brukar anse sig vara moralens och
etikens väktare, att det 1976 inte fanns någon moral
och etik utan att man måste införa särskilda regler
därför att vissa människor skaffade sig vissa skatte-
förmåner? Anser kristdemokraterna nu att det just
inom skatteområdet inte behövs några regler som har
bäring på moral och etik? Är det så att i detta fall är
det en maximering av vinstintresset eller liknande
som det i stället gäller?

Anf. 61 HOLGER GUSTAFSSON (kd) re-
plik:
Fru talman! Självklart är vi gärna moralens väkta-
re så långt vår förmåga räcker. Även om vi inte själva
uttalar oss i den riktningen får vi väl leva med det
epitetet.
Vi vill gärna att man ska leva efter de bestämmel-
ser som finns och att vi ska ha rimliga bestämmelser.
Som jag sade förut i en tidigare replik är det vår upp-
fattning att man inte ska låta alla drabbas av ett regel-
verk därför att det finns ett fåtal, eller kanske lite fler
än ett fåtal, som kanske fuskar, utan då ska man ge
sig på dem som fuskar och sätta in resurser på det och
inte låta detta drabba alla andra som försöker arbeta
ärligt.
Jag vill ställa en fråga. Skulle inte socialdemo-
kraterna och utskottets majoritet också kunna ha
samma synsätt, att vi har ett mer öppet och ett mer
generöst synsätt gentemot hela den här gruppen och
att inte klämma åt den, utan i stället försöka upptäcka
dem som inte lever efter intentionerna i de lagar som
riksdagen stiftar?

Anf. 62 PER-OLOF SVENSSON (s) replik:
Fru talman! Vi klämmer naturligtvis inte åt några
småföretagare. Vi anser inte heller att de är några
speciella skurkar. Men vi kan konstatera att en utred-
ning visade att det fanns ett utbrett missbruk. Det
utbredda missbruket måste man åtgärda på något sätt,
och det gjorde man genom att införa stoppreglerna.
Sedan har vi varit så öppna att ett par utredningar har
tillsatts för att vi ska se om det är möjligt släppa ännu
fler stoppregler än de nuvarande. Det ska ju finnas ett
regelverk som är moraliskt, som är etiskt och som
man kan leva upp till.

Anf. 63 ROLF KENNERYD (c) replik:
Fru talman! Per-Olof Svensson berörde i sin in-
ledning anledningen till att stoppreglerna infördes på
70-talet. I anslutning till det har det uppstått en liten
diskussion här om företagare var oärligare på den
tiden än de kan förväntas vara nu. Min uppfattning är
att de i grunden naturligtvis inte var det. Men precis
som Carl Erik Hedlund antydde så var det mer lock-
ande och mer lönsamt då, med det skattesystem som
vi hade, att tänja på och överutnyttja regelsystemet -
hög progressivitet i inkomstbeskattningen och Pom-
peripossaeffekter. Dessutom tvingades många att ta ut
en högre avkastning ur företaget för att betala den
förmögenhetsskatt som då togs ut även för i företagen
arbetande kapital. Varje företeelse måste naturligtvis
betraktas i belysning av sin tids förutsättningar. Och
jag har tidigare välkomnat den förändring i sak som
vi nu ska fatta beslut om och också den attitydföränd-
ring som detta innebär.
Avslutningsvis skulle jag vilja be Per-Olof Svens-
son om hans prognos. Kommer de utredningar som
han hänvisar till, enligt hans uppfattning, att leda till
att vi får ett slopande av resterande stoppregler?

Anf. 64 PER-OLOF SVENSSON (s) replik:
Fru talman! Centerpartiet satt i princip i ledningen
för regeringen i Sverige i sex år, och det hände ing-
enting i fråga om stoppreglerna. Nu har vi under våra
år i regeringsställning kommit fram till att ett antal
stoppregler kan slopas. Ett antal utredningar är till-
satta som ska undersöka om fler kan slopas.
Det är definitivt min uppfattning, och jag hoppas
att förändringsarbetet kan fortsätta. Jag utgår ifrån att
man kommer att bete sig på ett sådant sätt ute i sam-
hället att det kan bli möjligt att ytterligare förenkla
och förbättra för de små företagen.

Anf. 65 ROLF KENNERYD (c) replik:
Fru talman! Till den lilla artigheten om ansvaret
för sex års regeringspolitik vill jag säga att detta gäll-
de just på 70- och 80-talen i en helt annan miljö där vi
hade fullt upp med att t.ex. förändra förmögenhetsbe-
skattningen för arbetande kapital - och detta under
mycket starkt motstånd från det nuvarande regerings-
partiet.
Nej, låt oss inte gräva ned oss i det föga intellek-
tuellt hederliga snacket om ansvar under olika tidspe-
rioder, utan låt oss gemensamt driva detta för framti-
den på ett sätt som vi tycker är riktigt.
Jag noterar ånyo med tillfredsställelse att Per-Olof
Svensson ändå ger vissa öppningar för möjligheten
att ta bort också resterande stoppregler.

Anf. 66 PER-OLOF SVENSSON (s) replik:
Fru talman! Jag håller med om att det var en helt
annan miljö mellan 1976 och 1982 då vi hade bor-
gerliga regeringar i det här landet. Jag hoppas att vi
slipper få tillbaka den miljön en gång till.

Anf. 67 CARL ERIK HEDLUND (m):
Fru talman! Jag har begärt ordet med anledning av
de frågor som Per-Olof Svensson ställde. Han sade att
moderaterna är kända för att de vill ha fakta och frå-
gade om vi hade övergivit den attityden. Nej, det har
vi inte gjort. Vi har läst Stoppregelutredningens och
Redovisningskommitténs betänkanden.
Stoppregelutredningen föreslår ett avskaffande av
bestämmelserna om förbjudna lån när det gäller för-
delningen av inkomst mellan maka och make. Vi har
också begärt ett förslag angående 3:12-reglerna.
Dessutom har vi under flera riksmöten skrivit mycket
långa, utförliga och väl dokumenterade motioner till
riksdagen där vi har beskrivit konsekvenserna av att
det finns en civilrättslagstiftning och en skattelag-
stiftning som täcker in dessa områden. Det finns ing-
en anledning i världen att diskriminera delägare i
fåmansbolag.
Jag vill bara påminna Per-Olof Svensson om vad
som står i Stoppregelutredningen. Det står att en viss
ägarstruktur utgör rimligen ingen grund för skatte-
mässig diskriminering, och det ställer vi upp på till
hundra procent, liksom på det som man skrev om att
utredningens principiella inställning är att regler av
sådan utpräglad stoppkaraktär är olämpliga och mins-
kar respekten och förståelsen för skattesystemet.
Det borde vi alla i kammaren kunna förena oss om
i stället för att prata om det som under helt andra
omständigheter hände 1976 och använda detta som
intäkt för att man nu ska behålla de stoppregler som
återstår efter det beslut som vi kommer att fatta lite
senare.

Anf. 68 PER ROSENGREN (v):
Fru talman! Om jag förstår Carl Erik Hedlund rätt
har han samma uppfattning som Rolf Kenneryd, att
det på den tiden var motiverat med stoppregler, efter-
som man då bedrev den här typen av verksamhet. När
man sedan införde stoppregler minskade den typen av
transaktioner. Så länge moderaterna tillsammans med
de andra borgerliga partierna satt i regeringen 1976-
1982 var det motiverat med stoppregler. Det var
också motiverat under tiden 1991-1994.
Efterlevnaden av regeln att man ska anpassa sig
efter lagstiftarens andemening när det gäller skatte-
lagstiftningen har alltså förändrats hos företagen efter
1994. Är det så jag ska tolka Carl Erik Hedlunds och
moderaternas agerande i den här frågan?

Anf. 69 CARL ERIK HEDLUND (m):
Fru talman! Nej, så kan man inte tolka vårt age-
rande.
Att den borgerliga regeringen 1976 inte tog itu
med dessa frågor var ju för att man inte ville riva upp
ett så färskt beslut med en gång. Vid den tidpunkten -
för 33 år sedan - var det ingen av oss som var med i
den här församlingen. Men vi kan i alla fall komma
ihåg det som hände med bl.a. den stora varvskrisen.
Det fanns väldigt mycket annat att ta tag i. Men jag
har ingen anledning att försvara det som hände på 70-
talet.
På 90-talet hände det väldigt mycket på företags-
området i form av slopad kapitalbeskattning och slo-
pad dubbelbeskattning. Vi fattade också beslut om
avskaffande av förmögenhetsbeskattningen även om
det aldrig kunde genomföras. Det skedde också en
rad andra betydelsefulla förändringar.
Jag är förvissad om att om det hade fortsatt att va-
ra en borgerlig regering efter 1994 hade denna fråga
kommit upp på agendan. Men då var det inte den
mest prioriterade uppgiften. Nu har vi diskuterat
stoppregler och inte fört någon allmänpolitisk debatt
om förutsättningar för företagandet, och detta är ju en
del i det hela.

Anf. 70 PER ROSENGREN (v):
Fru talman! Vi har inte passerat millennieskiftet
ännu. Det är alltså 23 år sedan dessa regler förändra-
des - 1999 minus 1976 blir 23. Det räcker inte alltid
med att vara civilekonom.
Det viktiga är att det då var motiverat att införa
stoppregler eftersom det förekom ett missbruk av
regelsystemet. Också mellan 1976 och 1982, mellan
1991 och 1994 var det motiverat med sådana regler.
Men efter 1994 har beteendet ändrats.
Då är det väl bra att man nu inleder ett slopande
av stoppreglerna. Dessutom kan vi se vad det får för
effekter. Vi har ju sett att det trots allt haft positiva
effekter - det kan Carl Erik Hedlund inte förneka - i
det avseendet att den här typen av knepiga transaktio-
ner som varken Carl Erik Hedlund eller jag gillar
nästan helt har upphört tack vare eller på grund av
stoppreglerna.
När vi nu slopar dessa stoppregler får vi ju fak-
tiskt en väldigt bra test på vad som händer vid detta
slopande. Kommer det gamla beteendet tillbaka, eller
blir det så i fortsättningen att den här typen av knepi-
ga transaktioner inte förekommer? Jag hoppas att det
blir på det senare sättet, men det är väldigt viktigt att
vi har en beredskap för om det skulle bli en drastisk
förändring av beteendet.

Anf. 71 CARL ERIK HEDLUND (m):
Fru talman! Först får jag säga som Stig Grybe sa-
de i en revy för länge sedan när det gäller min
snabbräkning: Fort, men fel. Jag ska skriva upp det
där i fortsättningen.
Per Rosengren ställer ungefär samma frågor som
han har gjort hela tiden, och det gör mig lite bekym-
rad. Per Rosengren har uppenbarligen inte förstått vad
jag, Holger Gustafsson, Rolf Kenneryd och Johan
Pehrson har sagt. Än mindre har han förstått vad vi
har skrivit i våra motioner och i våra reservationer.
Poängen är enkel. Om det nu finns en lagstiftning
som täcker in dessa frågor, varför ska vi då ha en
särlagstiftning för delägare i fåmansbolag? Det be-
hövs ju inte, något som också Stoppregelutredningen
har konstaterat i fråga efter fråga.
Det återstår då några stoppregler varav vi är över-
ens om de flesta. Men det finns några regler som vi
undrar varför de ska behållas. I denna kammare käm-
pas det och argumenteras för både det ena och andra,
och då kommer man in på de generella frågorna, att
det behövde sådana regler 1976 och annat. Ja, men vi
pratar ju om några stycken som fortfarande är diskri-
minerande. Både Stoppregelutredningen och Redo-
visningskommittén har konstaterat att de är diskrimi-
nerande. Man använder t.o.m. det uttrycket.
Jag tycker inte att vi ska diskriminera några med-
borgare, och det är det som är poängen i det hela.

Anf. 72 PER-OLOF SVENSSON (s):
Fru talman! Som Carl Erik Hedlund själv var inne
på är vi överens om att de här stoppreglerna ska bort.
Ett tag lät det som om vi inte var överens om någon-
ting i princip.
Vi i utskottsmajoriteten vill dessutom se till att det
kommer fram utredningar som för fram fakta på om-
rådet så att det inte blir som alldeles nyss när man
påstod att någonting var 33 när det egentligen var 23.
Sådant kan ju hända om man inte inväntar fakta och
resultat.
Sedan påstår Carl Erik Hedlund att vi i vissa fall
är diskriminerande. Det är vi inte alls. Möjligen var
han det gentemot civilekonomerna när han påstod att
de enbart var ute efter att tjäna pengar.

Anf. 73 CARL ERIK HEDLUND (m):
Fru talman! Jag vet inte om vi har läst samma be-
tänkande och samma proposition. I propositionen står
det i klartext att det är diskriminerande. Jag använde
det citatet bl.a. när det gällde fördelningen mellan
make och maka och uttalandet om barn under 16 år.
Jag har inte citatet med mig här i talarstolen, men det
gick ut på att allmänna hänsyn vägde tyngre än att
man diskriminerar barn till fåmansbolagsdelägare.
Jag citerade bara och konstaterade att det är en dis-
kriminering.
Det är roligt med utredningar, men vi har ju ut-
redningar. Vi har en tjock utredning om stoppregler-
na. Den går igenom alla dessa frågor utom en, nämli-
gen 3:12-reglerna. Varför gör man inte det? Där cite-
rade jag också att Stoppregelutredningen beklagade
att man i direktiven hade blivit tillsagda att inte ta upp
3:12-reglerna. Det begränsade Stoppregelutredning-
ens möjligheter att komma med radikalare föränd-
ringar.
Men det finns andra utredningar som är gjorda på
detta område. Det finns en uppsjö av sådant som har
gjorts av olika intressegrupper och liknande som
belyser detta. Det vi har begärt på den här punkten,
Per-Olof Svensson, är just att regeringen ska åter-
komma med ett förslag. Vi vill att det ska ske snabbt.
Jag är tacksam för att Per-Olof Svensson sade att den
här utredningen ska komma vilken dag som helst. Det
ska bli intressant att se hur direktiven kommer att se
ut och om det verkligen kommer att hända något. Det
brukar ju ta ganska lång tid när regeringen ska be-
handla företagsfrågor, åtminstone när det är i positiv
bemärkelse.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)

10 § Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m.

Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1999/2000:SkU7
Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m. (prop.
1999/2000:6 och prop. 1998/99:142 delvis)

Anf. 74 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m):
Fru talman! Skatteutskottets betänkande nr 7
Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m. innehåller
mycket av m.m.
Vi moderater tycker att förslaget att justera för-
månsvärdet för miljöbilar ned till den nivå som mot-
svarar förmånsvärdet för närmast jämförbara bil som
drivs med bensin eller diesel är bra. Det kunde dock
ha genomförts mycket tidigare. Redan i våras hade vi
moderater ett yrkande om detta. Men som sagt: Bättre
sent än aldrig.
Nu kommer jag in på detta m.m. Jag kommer att
prata om skattenämnderna. De nuvarande skatte-
nämnderna inrättades i samband med en stor reform
av taxeringsorganisationen som genomfördes i början
av 1990-talet. Den nya organisationen innebar bl.a.
att området för rena tjänstemannabeslut vidgades och
att beslut där lekmän deltar, dvs. skattenämnderna,
inskränktes till ärenden där det finns ett särskilt behov
av insyn och inflytande för lekmän.
Jag kommer att citera från taxeringslagen när
skattenämnderna får vara med och säga till om nå-
gonting. Enligt 2 kap. 4 § taxeringslagen avgörs taxe-
ringsärende i skattenämnd "om ärendet
1. avser omprövning av en tvistig fråga och nämn-
den inte tidigare prövat de omständigheter och
bevis den skattskyldige åberopar,
2. avser en skälighets- eller bedömningsfråga av
väsentlig ekonomisk betydelse för den skattskyl-
dige,
3. av någon annan särskild anledning bör prövas av
nämnden."
I förhållande till de tidigare taxeringsnämnderna
som fanns före 1990 innebär detta en begränsning av
lekmännens medverkan i taxeringsbeslut. Men skat-
teutskottet tyckte ändå att man av effektivitetsskäl
skulle besluta om den här nya ordningen. Enligt vår
uppfattning begränsar man medborgarnas inflytande i
skattenämnderna ytterligare när man nu går vidare
med detta.
I dag är det så att för att en skattenämnd ska vara
beslutför ska fyra ledamöter samt ordförande eller
vice ordförande vara närvarande. Ordföranden och
vice ordföranden är ju tjänstemän som utses av skat-
temyndigheten. De är inte lekmän. När man nu fort-
sätter och gör den här ytterligare uttunningen innebär
det att man kallar två lekmän samt ordförande eller
vice ordförande, som är tjänstemän. Nämnden är
beslutför om tre personer är närvarande. En kompli-
kation med det hela som jag ser det är att detta gäller
om man är överens i ärendet. Om man inte är överens
behövs det fler lekmän. Men hur vet man i förväg att
man blir överens? Det vet man ju inte. Det kommer
naturligtvis att uppstå ett väldigt stort tryck på de två
lekmän som är kallade att man ska bli överens så att
man inte ska behöva kalla till ett nytt sammanträde.
Jag tycker att det är väldigt otillbörligt att ha det på
det sättet.
Moderaterna anser alltså att medborgarnas insyn
och inflytande i skattenämndernas verksamhet inte
ytterligare kan utarmas. Vi föreslår därför avslag på
regeringens och utskottets förslag. Vi vill att det ska
vara precis som det är i dag.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationen un-
der mom. 1.

Anf. 75 KENNETH LANTZ (kd):
Fru talman! Detta samlingsbetänkande över ett
flertal förslag från regeringen berör några för oss
kristdemokrater viktiga frågor. Vi har bl.a. skrivit en
motion med anledning av antalet ledamöter i Skatte-
nämnderna. Jag yrkar redan nu bifall till reservatio-
nen under mom. 1.
Propositionens rubrik angående miljöbilarna är en
riktig signal om att man inte ska beskattas med högre
värde för att man valt en bil som har mindre farliga
utsläpp. Från lagstiftande håll måste målet vara att ge
styrindikationer till miljövänligare konsumtion och
produktion. Därför är det bra med denna signal.
Kristdemokraterna har under flera år agerat till för-
mån för en miljövänligare livsstil. Att förmånsbilarna
lockas in i denna målsättning ser vi med stor tillfreds-
ställelse.
Samordningsnumren kommer också väl till pass.
Inte minst ser vi med tillfredsställelse på att dessa
nummer rimligtvis bör ge Ekobrottsmyndigheten en
bättre möjlighet att komma ekobrottslingar på spåret.
Beklagligt nog har denna verksamhet ökat i stor om-
fattning. Kristdemokraterna har i sin budgetmotion
anslagit ett högre belopp för att stärka denna myndig-
het och organisation. Vi är helt övertygade om att
varje insatt krona kommer att ge god avkastning till
statskassan. Ekobrottsmyndigheten är ett prioriterat
område för oss i den ekonomiska debatten. Regler
och arbetssätt måste anpassas så att det blir enklare
att stävja brottslighet på samtliga områden och nivåer.
I propositionen finns också några andra förslag
som berör skattelagstiftningen, vilka jag ej tänker ta
tid med i detta sammanhang. Så inte heller förslaget
om avdrag för trossamfund vid inkomsttaxeringen.
Men visst är det märkligt med ett så pass lågt av-
dragsutrymme som 15 000 kr per år. Det borde vara
förenligt med vår lagstiftning att inte bestraffa denna
verksamhet alltför hårt.
Fru talman! Jag vill gärna beröra frågan om skat-
tenämndernas beslutförhet.
Propositionen har ett förslag om att skattenämn-
derna ska vara beslutföra vid minsta tänkbara antal
ledamöter. Det är märkligt, motivet likaså. Jag har
varit i kontakt med personal på olika skattemyndig-
heter och fått ett och samma svar på min fråga om
närvaron på skattenämndernas sammanträden. Svaret
jag fått är att närvaron inte bara är god, utan fulltalig.
Man har dessutom förvånat sig över regeringens pro-
position om denna minskning av kravet på antalet
närvarande.
I dag är det krav på fyra personer utöver presidiet.
Det är en rimlig nivå med tanke på demokratiska
rättigheter. Vid alltför få personer som fattar beslut
kan ofta kollegiala värderingar väga tungt. Ledamö-
terna sitter i denna nämnd för att göra viktiga övervä-
ganden i relation till lagstiftningen.
Lekmannaledamöterna i dessa nämnder har en
viktig funktion genom att de ska delta i beslut och
tillse att rimliga krav på insyn och inflytande tillgo-
doses. Om det nu finns nämnder som inte blir fulltali-
ga eller inte ens beslutföra, måste detta problem åläg-
gas partigrupper som ansvarar för nomineringen.
Dessutom bör det vara möjligt att på andra sätt skapa
bättre förutsättning och starkare motivation för högre
närvaro. Detta uppdrag ska åläggas skattemyndighe-
ten, och riksdagen bör i enlighet med vårt förslag
vaka över att detta efterlevs.
Vi kan inte acceptera en minskning av antalet le-
damöter bara för att folk av en eller annan anledning
inte bemödar sig med att komma till eller meddela
frånvaro från sammanträdena.
Det borde inte vara omöjligt med en annan ting-
ens ordning för att få bättre närvaro på skattenämn-
dernas sammanträden. Förslagsvis skulle man kunna
arrangera en form av flexibel organisation av samtli-
ga nämnders ledamöter och dessa skulle kunna delta-
ga i ett särskilt "poolsystem".
Det viktigaste är inte hur detta organiseras utan att
medborgarnas inflytande i skattenämnderna inte på
något sätt späds ut till den tunnaste av alla vätskor.
Enligt vår uppfattning är det orimligt att uppehålla en
god sammansättning av nämndsledamöter om man
ska följa utskottets betänkande.
Således yrkar jag bifall till reservation 1 under
mom. 1 med motiveringen att skattenämnderna inte
får förlora sin bredd och medborgerliga rättighet till
insyn och ska ha en så bred kompetens som möjligt.

Anf. 76 LENA SANDLIN (s):
Fru talman! I betänkandet SkU7 behandlas en
mängd frågor av olika karaktär, allt från t.ex. för-
månsbeskattning av miljöbilar till beslutförhetsreg-
lerna för skattenämnder. Utskottet är enigt i samtliga
frågor utom vad gäller beslutförhetsreglerna för skat-
tenämnderna. Därför kommer jag att koncentrera mitt
anförande på just den frågan.
I dag är en skattenämnd beslutför om fem leda-
möter är närvarande. Utskottsmajoriteten anser, i
likhet med regeringen, att en skattenämnd i framtiden
ska vara beslutför när tre ledamöter utöver ordförande
eller vice ordförande är närvarande. Nämnden ska
vidare vara beslutför med tre ledamöter inklusive
ordförande eller vice ordförande om de är överens om
utgången i ärendet.
Anledningen till förändringen är att problem ofta
uppstår då skattenämnden inte är beslutför. Det hän-
der ofta att sammanträden måste ställas in på grund
av att inte tillräckligt många ledamöter infinner sig.
Problemen består både i sena återbud så att ingen
ersättare går att finna och i att ledamöter uteblir utan
att meddela förhinder. Det inträffar också att leda-
möter lämnar sammanträdena innan de är slut.
Problemen varierar naturligtvis från region till re-
gion. Jag vet inte vilka regioner Kenneth Lantz har
varit i kontakt med. Men jag kan väl nämna att det
faktiskt är storstäderna som har de största problemen.
I Göteborg uppges att 20 % av ledamöterna inte in-
finner sig. I Skåne uppges motsvarande siffra vara
25-35 %, och i Stockholm är den ännu högre.
Det finns ledamöter som kan ha rest långt för att
delta i ett sammanträde men tvingas vända med out-
rättat ärende, eftersom sammanträdet måste ställas in
då man vid mötet inte blivit beslutför på grund av att
för få ledamöter inställt sig.
Inställda sammanträden medför naturligtvis ökade
kostnader, t.ex. i form av ersättningar till de lekman-
naledamöter som inställt sig, men också kostnadsök-
ningar för handläggning och administration hos skat-
tekontoret. Det innebär också merarbete, ökat admi-
nistrativt arbete, osv. Att sammanträden inte kan
genomföras som planerat ökar också risken för att
skattenämnden inte kan fatta beslut i samtliga ären-
den, eftersom skattemyndigheten inte alltid hinner
sätta ut ett nytt sammanträde inom de tidsfrister som
gäller för beslut om taxering.
Det har även framkommit att problemen medför
andra icke önskvärda effekter. När ledamöter efter
återbud kallas in med kort varsel ökar t.ex. risken för
att nämnden inte får den allsidiga sammansättning
som lekmannaledamöterna ska representera.
Fru talman! Det är inte acceptabelt att det här får
fortgå. Det är mycket angeläget att minska de här
olägenheterna utan att kraven på rättssäkerhet och
kvalitet i beslutsprocessen åsidosätts.
Därför stöder utskottsmajoriteten regeringens för-
slag om att en skattenämnd i framtiden ska vara be-
slutför när tre ledamöter utöver ordförande eller vice
ordförande är närvarande. Nämnden ska vidare vara
beslutför med tre ledamöter inklusive ordförande eller
vice ordförande om de är överens om utgången i
ärendet.
Det här förslaget innebär att antalet lekmän vid
handläggningen i skattenämnd kommer att överens-
stämma med det antal nämndemän som deltar vid
handläggning av bl.a. skattemål vid länsrätten.
Vad gäller den kompletterande beslutförhetsre-
geln, genom vilken ordföranden eller vice ordföran-
den och två ledamöter kan fatta beslut i vissa fall, kan
man konstatera att även om fem övriga ledamöter
hade deltagit i handläggningen hade utgången blivit
densamma, eftersom ordföranden har utslagsröst vid
lika röstetal. Det bör dock tilläggas att om oenighet
råder bland de närvarande ledamöterna ska ärendet
avgöras med minst tre övriga ledamöter. Jag vill po-
ängtera att även i framtiden kommer fem övriga le-
damöter att kallas till skattenämndens sammanträden.
Vi vill på intet sätt begränsa antalet ledamöter som
kommer. Vi vill naturligtvis att så många som möjligt
ska dyka upp.
Fru talman! Utskottsmajoriteten delar inte motio-
närernas uppfattning att det här skulle medföra att det
medborgerliga inflytandet utarmas. Det är viktigt att
allmänhetens intresse av insyn i skattemyndigheter-
nas verksamhet tillgodoses. Det är bl.a. just av den
anledningen som det finns skattenämnder med lek-
mannaledamöter. Lekmannainflytandet är enligt detta
förslag så stort att allmänna värderingar kommer till
uttryck och kan beaktas i skattenämndens beslut.
Förslaget kan inte anses innebära att kraven på kvali-
tet i verksamheten sänks, utan bidrar i stället till att
ärendet avgörs på ett rationellt och effektivt sätt och
att problemen minskar.
Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till hem-
ställan i betänkandet i dess helhet och avslag på mo-
tionerna.

Anf. 77 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m):
Fru talman! Jag har flera frågor till Lena Sandlin.
Om man nu är två ledamöter samt ordförande och
inte är överens kan man inte avgöra ärendet. Lena
Sandlin har tidigare hänvisat till att det gäller en tids-
frist. Men det måste ju gälla i det här fallet också. Hur
löser man det? Ja, då får man ju skjuta ärendet till
nästa gång. Och då har man egentligen inte kommit
närmare en lösning över huvud taget.
Sedan till den andra frågan. Anser Lena Sandlin
att det är en allsidig sammansättning om man är en
ordförande, som då är en tjänsteman, och två lekmän?
Är det en allsidig sammansättning?
Och så den tredje frågan som jag tycker är den
viktigaste. I andra sammanhang brukar socialdemo-
kraterna prata mycket om lekmannainflytande, med-
borgarinflytande. Man vill aldrig minska nämnder
någonstans i politiska organisationer, utan det ska
vara så många politiker som möjligt. Då är det nämn-
der och styrelser som egentligen gör av med skatte-
betalarnas pengar. I det här fallet är det en nämnd
som möjligtvis skulle kunna se till att skattebetalarna
fick behålla lite mer av sina egna pengar. Varför har
ni en annan uppfattning när det gäller just skatte-
nämnderna?
Anser inte Lena Sandlin att man gör det ganska
enkelt för sig när det gäller att komma till rätta med
problemet att ledamöter inte infinner sig till sam-
manträden i skattenämnderna på vissa ställen i Sveri-
ge? Är det inte ganska demoraliserande att kalla fem
personer när dessa vet att det egentligen bara behöver
komma två? Kommer närvaron att förbättras när
ledamöterna vet att det inte behövs så många för att
nämnden ska vara beslutför?

Anf. 78 LENA SANDLIN (s):
Fru talman! Om inte ordföranden eller vice ord-
föranden och de två ledamöterna är överens vid sam-
manträdet, kan ärendet inte avgöras vid detta, utan
behandlingen får skjutas upp. För beslut i ett ärende
krävs att man ska vara överens.
Trots den kritik mot förslaget som Marietta de
Pourbaix-Lundin framför kvarstår problemet att
skattenämnderna på grund av att för få ledamöter
infinner sig ofta inte är beslutföra. Jag anser att det
här förslaget är väl avvägt mellan kraven å ena sidan
på rättssäkerhet och kvalitet i beslutsprocessen, å
andra sidan ett effektivt och rationellt hanterande.
Förslaget innebär att antalet lekmän vid hand-
läggningen i skattenämnder överensstämmer med det
antal nämndemän som deltar vid handläggning av
bl.a. skattemål vid länsrätten. Jag har en fråga till
Marietta de Pourbaix-Lundin: Vad är skillnaden
mellan handläggningen i en skattenämnd, där hon
uppenbarligen anser att det blir ett för litet medbor-
gerligt inflytande, och handläggningen i länsrätten,
där så inte blir fallet?

Anf. 79 MARIETTA DE POURBAIX-
LUNDIN (m):
Fru talman! Jag tycker inte att jag har fått några
riktigt godtagbara svar på min väsentliga fråga: Var-
för är det så betydelsefullt att det finns ett stort lek-
mannainflytande, dvs. många politiker, i kommunala
nämnder, landsting osv., där man använder skattebe-
talarnas pengar, men inte i skattenämnden, vars beslut
kanske kan ge skattebetalaren en möjlighet att få kvar
mer av sina pengar? Jag fick absolut inget svar på
denna fråga.
I frågan om antalet ledamöter i länsrätten vill jag
säga att det faktiskt är tre lekmän plus juristen som
avgör ärendena. Det är aldrig två ledamöter och en
tjänsteman som avgör ärenden i länsrätten. Där finns
en skillnad.
Jag tycker att majoriteten och regeringen har gjort
det väldigt enkelt för sig när de inte prövat något
annat sätt att se till att tillräckligt antal ledamöter
kommer till sammanträdena.
Håller inte Lena Sandlin med mig om att det är
ganska demoraliserande, om ledamöterna vet att det
räcker om två kommer? Varför skulle det komma fler
om fler kallas? Jag tycker att det här över huvud taget
inte stärker det medborgerliga inflytandet.
Är det vidare en allsidig sammansättning när två
ledamöter och en tjänstemannaordförande deltar? Hur
ska de ledamöterna klara att ha en avvikande uppfatt-
ning till det som tjänstemännen föreslår?
Jag vill verkligen ha svar på den första frågan,
varför det är betydelsefullt med många politiker i
nämnder som gör av med skattebetalarnas pengar
men inte lika betydelsefullt i nämnder vars beslut
kanske kan leda till att skattebetalaren får behålla mer
av sina egna pengar.

Anf. 80 LENA SANDLIN (s):
Fru talman! Det är alltid viktigt med politiskt in-
flytande och insyn från allmänheten. I det här fallet
handlar det om att göra en avvägning mellan kvalite-
ten i besluten och effektivitet och en rationell hante-
ring. Jag och utskottsmajoriteten med mig anser att
regeringens förslag är väl avvägt, och vi ställer oss
därför bakom det.
Vi anser absolut inte att det på något sätt skulle
vara demoraliserande att det bara behövs två leda-
möter tillsammans med ordförande eller vice ordfö-
rande när man är överens. Förutsättningen är ju att
man är överens. Det måste vara upp till varje leda-
mot, till Marietta de Pourbaix-Lundin och hennes
parti och till mig och mitt parti att medverka till att
återupprätta inställningen att det är viktigt att gå till
sammanträdena och föra fram sin åsikt.
Marietta de Pourbaix-Lundin och hennes parti lik-
som alla andra partier har ett stort ansvar för att fak-
tiskt se till att det åter känns viktigt och värdefullt att
gå på sammanträdena. Vi vill naturligtvis att alla de
fem ledamöter som kallas till sammanträdena också
ska infinna sig där, men vi har som sagt konstaterat
att det finns ett problem som vi måste göra någonting
åt. Utskottsmajoriteten anser att regeringens förslag
representerar en god avvägning.

Anf. 81 KENNETH LANTZ (kd):
Fru talman! Jag vill ge Lena Sandlin ett svar på
frågan. Jag har inte kontaktat storstäderna i vårt land
utan andra orter, dock naturligtvis inte samtliga. Man
har därifrån enhälligt sagt att det är en god närvaro i
de nämnder som jag har haft möjlighet att undersöka.
Marietta de Pourbaix-Lundin har redan framfört
en del av de frågor som jag hade tänkt ställa till Lena
Sandlin. Jag inskränker mig till att ställa enbart en
fråga: Uppfattar Lena Sandlin inte en sänkning av
närvarokravet på ledamöterna som en inskränkning
av det medborgerliga inflytandet?

Anf. 82 LENA SANDLIN (s):
Fru talman! Jag anser att lekmannainflytandet ge-
nom det här förslaget är så stort att allmänna värde-
ringar kommer till uttryck och kan beaktas när skatte-
nämnderna ska fatta beslut. Jag tycker, som jag tidi-
gare sade till Marietta de Pourbaix-Lundin, att det är
ett förslag som är väl avvägt mellan kraven på å ena
sidan inflytande för medborgarna, å andra sidan ef-
fektivitet och rationalitet. Vi ska vara medvetna om
att det har uppstått problem när skattenämnderna inte
har kunnat genomföra sina sammanträden. Jag tror att
vi alla vill undvika det i framtiden.

Anf. 83 KENNETH LANTZ (kd):
Fru talman! Men nog borde det finnas någon rim-
lig alternativ möjlighet till lösning på ett sådant här
litet problem som har uppkommit. Jag kan inte utan
vidare lämna något förslag, men de partier som no-
minerar till de här uppdragen borde vara motiverade
att se till att det utses personer som är beredda att gå
in i sina uppgifter.

Anf. 84 LENA SANDLIN (s):
Fru talman! Precis som jag sade i det förra replik-
skiftet har partierna ett stort ansvar att poängtera just
detta för sina ledamöter. Det hade varit önskvärt att
reservanterna hade lagt fram alternativa förslag till
regeringsförslaget. I reservationen framhålls:
"Regeringen och skattemyndigheterna bör enligt vår
uppfattning pröva andra vägar för att upprätthålla
närvaron på sammanträdena." Tyvärr har inga andra
lösningar presenterats.
Jag tycker som sagt att det är ett väl avvägt för-
slag och yrkar bifall till utskottets hemställan i dess
helhet.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)

11 § Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.

Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1999/2000:SkU8
Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m. (prop.
1999/2000:9)

Anf. 85 BENGT NISKA (s):
Fru talman! Jag yrkar på utskottets vägnar återre-
miss av detta betänkande för vidare handläggning.

Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades efter 14 §.)

12 § Avtal mellan Sverige och Danmark om
beskattning av anställda ombord på färjor och tåg
m.m.

Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1999/2000:SkU9
Avtal mellan Sverige och Danmark om beskattning
av anställda ombord på färjor och tåg m.m. (prop.
1999/2000:17)

Tredje vice talmannen konstaterade att ingen tala-
re var anmäld.
(Beslut fattades efter 14 §.)

13 § Kontroll av postförsändelser

Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1999/2000:SkU10
Kontroll av postförsändelser (skr. 1999/2000:19)

Tredje vice talmannen konstaterade att ingen tala-
re var anmäld.
(Beslut fattades efter 14 §.)
Ajournering

Kammaren beslutade kl. 12.28 på förslag av tredje
vice talmannen att ajournera förhandlingarna till
kl. 17.00 då dagens votering skulle börja.
Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 17.00.

14 § Beslut om utskottsärenden som slutdebat-
terats den 25 november

KrU3 En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa,
folkrörelse och underhållning, m.m.
Mom. 11 (idrottens möjligheter till egenfinansiering)
1. utskottet
2. res. 1 (kd, m, fp)
Votering:
186 för utskottet
126 för res. 1
1 avstod
36 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 38 v, 15 c, 14 mp
För res. 1: 73 m, 39 kd, 14 fp
Avstod: 1 mp
Frånvarande: 12 s, 9 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Mom. 17 (sänkning av åldersgränsen för lokalt akti-
vitetsstöd)
1. utskottet
2. res. 4 (c)
Votering:
296 för utskottet
15 för res. 4
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 118 s, 73 m, 38 v, 39 kd, 13 fp, 15 mp
För res. 4: 15 c
Frånvarande: 13 s, 9 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 4 fp, 1 mp

Mom. 18 (jämställdhet)
1. utskottet
2. res. 5 (kd, c, fp)
Votering:
244 för utskottet
68 för res. 5
1 avstod
36 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 72 m, 38 v, 15 mp
För res. 5: 39 kd, 15 c, 14 fp
Avstod: 1 m
Frånvarande: 12 s, 9 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Mom. 34 (etik- och moralfrågor)
1. utskottet
2. res. 12 (kd, fp)
Votering:
259 för utskottet
53 för res. 12
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 73 m, 37 v, 15 c, 15 mp
För res. 12: 39 kd, 14 fp
Frånvarande: 12 s, 9 m, 6 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Mom. 41 (professionell boxning)
1. utskottet
2. res. 16 (v)
Votering:
248 för utskottet
59 för res. 16
5 avstod
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 116 s, 28 m, 25 v, 36 kd, 14 c, 14 fp, 15
mp
För res. 16: 3 s, 44 m, 10 v, 1 kd, 1 c
Avstod: 3 v, 2 kd
Frånvarande: 12 s, 10 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp
Anna Lilliehöök (m) anmälde att hon avsett att rösta
nej men markerats ha röstat ja.

Mom. 46 (idrottskonto)
1. utskottet
2. res. 19 (c)
Votering:
296 för utskottet
15 för res. 19
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 71 m, 38 v, 39 kd, 14 fp, 15 mp
För res. 19: 15 c
Frånvarande: 12 s, 11 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.

KrU4 På ungdomars villkor - ungdomspolitik för
demokrati, rättvisa och framtidstro
Mom. 2 (fråga om avslag på propositionen i vad avser
mål för den nationella ungdomspolitiken)
1. utskottet
2. res. 2 (c)
Votering:
293 för utskottet
16 för res. 2
40 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 117 s, 71 m, 38 v, 39 kd, 13 fp, 15 mp
För res. 2: 15 c, 1 fp
Frånvarande: 14 s, 11 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp
Anna Lilliehöök (m) anmälde att hon avsett att rösta
ja men markerats som frånvarande.

Mom. 3 (mål för den nationella ungdomspolitiken)
1. utskottet
2. res. 3 (m)
3. res. 4 (kd)
4. res. 5 (c)
Förberedande votering 1:
41 för res. 4
15 för res. 5
257 avstod
36 frånvarande
Kammaren biträdde res. 4.
Förberedande votering 2:
77 för res. 3
38 för res. 4
198 avstod
36 frånvarande
Kammaren biträdde res. 3.
Huvudvotering:
186 för utskottet
72 för res. 3
54 avstod
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 38 v, 14 fp, 15 mp
För res. 3: 72 m
Avstod: 39 kd, 15 c
Frånvarande: 12 s, 10 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Mom. 10 (sänkt rösträttsålder)
1. utskottet
2. res. 12 (mp)
Votering:
294 för utskottet
18 för res. 12
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 118 s, 73 m, 35 v, 39 kd, 15 c, 14 fp
För res. 12: 3 v, 15 mp
Frånvarande: 13 s, 9 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Mom. 11 (rösträtt som följer kalenderår)
1. utskottet
2. res. 13 (mp)
Votering:
292 för utskottet
19 för res. 13
2 avstod
36 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 73 m, 34 v, 39 kd, 14 c, 13 fp
För res. 13: 3 v, 1 fp, 15 mp
Avstod: 1 v, 1 c
Frånvarande: 12 s, 9 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Mom. 21 (skolans arbetsmiljö)
1. utskottet
2. res. 20 (kd, c, fp)
Votering:
243 för utskottet
68 för res. 20
2 avstod
36 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 117 s, 73 m, 38 v, 15 mp
För res. 20: 39 kd, 15 c, 14 fp
Avstod: 2 s
Frånvarande: 12 s, 9 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Mom. 28 (en bred översyn av bostadspolitiken ur ett
ungdomsperspektiv)
1. utskottet
2. res. 29 (kd, m, c, fp)
Votering:
173 för utskottet
139 för res. 29
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 1 m, 38 v, 15 mp
För res. 29: 72 m, 39 kd, 14 c, 14 fp
Frånvarande: 12 s, 9 m, 5 v, 3 kd, 4 c, 3 fp, 1 mp
Leif Carlson (m) anmälde att han avsett att rösta nej
men markerats ha röstat ja.

Mom. 32 (statsbidraget till de politiska ungdomsorga-
nisationerna)
1. utskottet
2. res. 33 (kd, fp)
Votering:
258 för utskottet
52 för res. 33
2 avstod
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 118 s, 73 m, 38 v, 14 c, 15 mp
För res. 33: 38 kd, 14 fp
Avstod: 1 s, 1 kd
Frånvarande: 12 s, 9 m, 5 v, 3 kd, 4 c, 3 fp, 1 mp

Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.

KrU6 Kulturarv - fideikommiss
Mom. 1 (stiftelsebildning)
1. utskottet
2. res. 1 (m)
3. res. 2 (kd)
Förberedande votering:
75 för res. 1
38 för res. 2
199 avstod
37 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
197 för utskottet
73 för res. 1
42 avstod
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 116 s, 38 v, 15 c, 13 fp, 15 mp
För res. 1: 73 m
Avstod: 2 s, 39 kd, 1 fp
Frånvarande: 13 s, 9 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.

AU4 Utvidgning av lagen om europeiska företags-
råd till att avse Storbrittannien
Kammaren biföll utskottets hemställan.

15 § Beslut om utskottsärenden som slutdebat-
terats vid dagens sammanträde

KU1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Mom. 1 (anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse)
Yrkanden:
1. utskottet
2. res. (c)
3. utskottets hemställan med den ändring däri som
föranleddes av bifall till mot. 1999/2000:K269 (v)
Förberedande votering:
Kammaren biträdde res. genom uppresning.
Huvudvotering:
202 för utskottet
16 för res.
93 avstod
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 117 s, 38 v, 22 kd, 10 fp, 15 mp
För res.: 15 c, 1 fp
Avstod: 1 s, 73 m, 16 kd, 3 fp
Frånvarande: 13 s, 9 m, 5 v, 4 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp
Beatrice Ask (m) anmälde att hon avsett att rösta ja
men markerats ha avstått från att rösta.
Per Landgren och Ulf Björklund (båda kd) anmälde
att de avsett att avstå från att rösta men markerats ha
röstat ja.

Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU1 Anslagen till Skatteförvaltningen och Tull-
verket
Mom. 3 (tulltillägg)
1. utskottet
2. res. 1 (m, kd)
3. res. 2 (fp)
Förberedande votering:
115 för res. 1
14 för res. 2
181 avstod
39 frånvarande
Kammaren biträdde res. 1.
Huvudvotering:
185 för utskottet
112 för res. 1
15 avstod
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 118 s, 37 v, 15 c, 15 mp
För res. 1: 73 m, 39 kd
Avstod: 1 v, 14 fp
Frånvarande: 13 s, 9 m, 5 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Mom. 5 (effektivare bekämpning av smuggling)
1. utskottet
2. res. 5 (kd)
3. res. 6 (v)
Förberedande votering:
41 för res. 5
39 för res. 6
232 avstod
37 frånvarande
Kammaren biträdde res. 5.
Huvudvotering:
151 för utskottet
39 för res. 5
121 avstod
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 10 c, 7 fp, 15 mp
För res. 5: 39 kd
Avstod: 72 m, 37 v, 5 c, 7 fp
Frånvarande: 12 s, 10 m, 6 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU3 Införsel av beskattade varor
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU5 Slopade stoppregler
Mom. 1 (slopade stoppregler)
1. utskottet
2. res. 1 (v)
Votering:
274 för utskottet
37 för res. 1
38 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 73 m, 38 kd, 15 c, 14 fp, 15 mp
För res. 1: 37 v
Frånvarande: 12 s, 9 m, 6 v, 4 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Mom. 2 (inkomstfördelning i familjen)
1. utskottet
2. res. 2 (m, kd, c, fp)
Votering:
171 för utskottet
141 för res. 2
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 37 v, 15 mp
För res. 2: 73 m, 39 kd, 15 c, 14 fp
Frånvarande: 12 s, 9 m, 6 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Mom. 6 (fördelning av inkomst mellan tjänst och
kapital i fåmansföretag)
1. utskottet
2. res. 5 (m, kd, fp)
3. res. 6 (c)
Förberedande votering:
128 för res. 5
15 för res. 6
169 avstod
37 frånvarande
Kammaren biträdde res. 5.
Huvudvotering:
171 för utskottet
126 för res. 5
15 avstod
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 119 s, 37 v, 15 mp
För res. 5: 73 m, 39 kd, 14 fp
Avstod: 15 c
Frånvarande: 12 s, 9 m, 6 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp

Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU7 Förmånsbeskattning av miljöbilar, m.m.
Mom. 1 (beslutförhet i skattenämnd)
1. utskottet
2. res. (m, kd, fp)
Votering:
185 för utskottet
126 för res.
1 avstod
37 frånvarande
Kammaren biföll utskottets hemställan.
Partivis fördelning av rösterna:
För utskottet: 118 s, 37 v, 15 c, 15 mp
För res.: 73 m, 39 kd, 14 fp
Avstod: 1 s
Frånvarande: 12 s, 9 m, 6 v, 3 kd, 3 c, 3 fp, 1 mp
Lisbet Calner (s) anmälde att hon avsett att rösta ja
men markerats ha avstått från att rösta.

Övriga moment
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU8 Vissa punktskatte- och tullfrågor, m.m.
Återförvisningsyrkande
Här hade endast yrkats återförvisning av ärendet till
utskottet för ytterligare beredning.
Kammaren biföll återförvisning av ärendet med ack-
lamation.

SkU9 Avtal mellan Sverige och Danmark om be-
skattning av anställda ombord på färjor och tåg
m.m.
Kammaren biföll utskottets hemställan.

SkU10 Kontroll av postförsändelser
Kammaren biföll utskottets hemställan.

16 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades
Propositioner
1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveck-
ling i högskolan
1999/2000:36 Ändringar i lagarna om insättningsga-
ranti och investerarskydd m.m.

Justitieutskottets betänkande
1999/2000:JuU1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

17 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 1 december

1999/2000:312 av Lars Wegendal (s) till statsrådet
Ingegerd Wärnersson
Rörelse och motion i skolan
1999/2000:313 av Kenth Skårvik (fp) till näringsmi-
nister Björn Rosengren
Vägstandarden i Norrland
1999/2000:314 av Åke Sandström (c) till finansmi-
nister Bosse Ringholm
Regler för kompetensutveckling
1999/2000:315 av Kia Andreasson (mp) till utrikes-
minister Anna Lindh
Falun gong
1999/2000:316 av Margareta Viklund (kd) till för-
svarsminister Björn von Sydow
Nedläggning av militär verksamhet
1999/2000:317 av Ester Lindstedt-Staaf (kd) till mil-
jöminister Kjell Larsson
Algkalk
1999/2000:318 av Henrik Landerholm (m) till för-
svarsminister Björn von Sydow
Informationskrigföring
1999/2000:319 av Sten Tolgfors (m) till statsrådet
Ingegerd Wärnersson
Skrivkunskaperna hos elever i årskurs 9
1999/2000:320 av Kjell-Erik Karlsson (v) till miljö-
minister Kjell Larsson
Ansvaret för kärnavfallsinformationen

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 7 december.

18 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 1 december

1999/2000:218 av Tomas Eneroth (s) till justitiemi-
nister Laila Freivalds
Sexköp
1999/2000:253 av Anna Åkerhielm (m) till utbild-
ningsminister Thomas Östros
Pilotutbildning
1999/2000:255 av Erling Wälivaara (kd) till nä-
ringsminister Björn Rosengren
Villkor för företag i Norrbottens inland
1999/2000:257 av Kenneth Lantz (kd) till finansmi-
nister Bosse Ringholm
Tullgränser i Skåne
1999/2000:258 av Gunilla Tjernberg (kd) till nä-
ringsminister Björn Rosengren
Leader II
1999/2000:260 av Gudrun Lindvall (mp) till nä-
ringsminister Björn Rosengren
Resande till och från Södertälje syd
1999/2000:261 av Inga Berggren (m) till näringsmi-
nister Björn Rosengren
Förbindelsespår vid Lockarp
1999/2000:262 av Michael Hagberg (s) till jord-
bruksminister Margareta Winberg
EU:s utbetalning av jordbruksstöd
1999/2000:263 av Michael Hagberg (s) till jord-
bruksminister Margareta Winberg
Industrifiske i Östersjön
1999/2000:270 av Kjell-Erik Karlsson (v) till jord-
bruksminister Margareta Winberg
Gasning av värphöns
1999/2000:271 av Gudrun Lindvall (mp) till jord-
bruksminister Margareta Winberg
Pälsdjursfarmer
1999/2000:272 av Gudrun Lindvall (mp) till jord-
bruksminister Margareta Winberg
Chinchillafarmer
1999/2000:273 av Anita Sidén (m) till justitieminister
Laila Freivalds
Kränkning av polis
1999/2000:275 av Ingemar Vänerlöv (kd) till justi-
tieminister Laila Freivalds
Poliser som utsätts för kränkande behandling
1999/2000:276 av Elizabeth Nyström (m) till statsrå-
det Mona Sahlin
Påtryckningar på arbetsgivare att teckna kollektivav-
tal
1999/2000:278 av Lena Ek (c) till justitieminister
Laila Freivalds
Kameraövervakning i butiker
1999/2000:284 av Ragnwi Marcelind (kd) till justi-
tieminister Laila Freivalds
Barnkonventionen och regeringens strategi
1999/2000:287 av Hans Hoff (s) till statsrådet Mona
Sahlin
Lagen om anställningsskydd
1999/2000:295 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)
till jordbruksminister Margareta Winberg
Förbud mot pälsfarmar

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 7 december.

19 § Kammaren åtskildes kl. 17.39.

Förhandlingarna leddes
av andre vice talmannen från sammanträdets början
t.o.m. 9 § anf. 34 (delvis),
av tredje vice talmannen därefter till ajourneringen
kl. 12.28 och
av talmannen därefter till sammanträdets slut.