Riksdagens förvaltningskontors redogörelse 1999/2000:RFK1

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 1999/2000
verksamhetsåret 1999 RFK1
   

Årsredovisningen för riksdagsförvaltningen har vid sammanträde den 23 februari 2000 fastställts av riksdagens förvaltningsstyrelse.

Riksdagens förvaltningsstyrelse 1999

Ledamöter

Birgitta Dahl, talman Mats Lindberg (s) Inger René (m)
(ordförande) (vice ordförande)  
Jarl Lander (s) Marianne Jönsson (s) Ingrid Burman (v)
Harald Bergström (kd) Knut Billing (m) Eskil Erlandsson (c)
Suppleanter    
Anita Johansson (s) Per Bill (m) Martin Nilsson (s)
Sven Hulterström (s) Lars Bäckström (v) Chatrine Pålsson (kd)
Kenth Skårvik (fp) Thomas Julin (mp)  

1

1 Riksdagen 1999/2000. 2 saml. RFK1

Rättelse: S. 2 Tillkommit: Peter Jansson och Lars Bergquist.

Personalrepresentanter   1999/2000:RFK1
Lena Ahlström Magnusson, Kristina Lindegren, Hans Lund,
ST SACO SEKO
Suppleanter    
Jörgen Nilsson, Björn G:son Wessman, Bertil Johnson,
ST (TCO) SACO SEKO
    990101–990310
    Peter Jansson
    SEKO
    990311–991231
Direktionen    
Mats Lindberg (s), Inger René (m), Marianne Jönsson (s)
ordf. vice ordf.  

Föredragande i förvaltningsstyrelsen och dess direktion

Lars Bergquist Kerstin Andersson,
t.f. förvaltningschef förvaltningschef
990101–990815 990816–991231

Anders Forsberg, kammarsekreterare/ riksdagsdirektör

1

Innehåll 1999/2000:RFK1
Riksdagen i förändring .............................................................................. 4
Organisation .............................................................................................. 7
Ekonomisk översikt ................................................................................... 8
Personalredovisning................................................................................. 10
Resultatredovisning ............................................................................... 14
Stödet till beslutsprocessen...................................................................... 14
Stödet till riksdagens ledamöter och anställda ......................................... 20
Information till allmänheten .................................................................... 24
Det internationella parlamentariska arbetet ............................................. 29
Bokslut .................................................................................................... 32
Resultaträkning (kr) ................................................................................. 32
Balansräkning (kr) ................................................................................... 33
Anlagsredovisning (tkr) ........................................................................... 35
Finansieringsanalys (kr).......................................................................... 36
Noter ........................................................................................................ 38
Sammanställning över väsentliga uppgifter ............................................. 43
Redovisning av riksdagsbeslut som berör riksdagsförvaltningen och  
har föranlett vissa åtgärder....................................................................... 44
Förvaltningsstyrelsens ledamöters övriga uppdrag i  
aktiebolagsstyrelser eller styrelser/råd för statliga myndigheter .............. 46
Granskning av Riksdagens förvaltningskontors årsredovisning för  
räkenskapsåret 1999 ................................................................................ 48
Bilaga  
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till  
talmanskonferensen och riksdagens förvaltningskontor .......................... 49

1

Riksdagen i förändring 1999/2000:RFK1

Riksdagen står inför en rad förändringar i början av det nya århundradet. Riksdagens arbete och förvaltningens organisation är inne i en utvecklingsprocess. Ledamöternas arbetsvillkor kommer att förbättras under de närmaste åren.

Den utveckling vi nu ser inom olika delar av riksdagen är en medveten satsning för att kunna möta framtidens krav. Bakom satsningarna ligger insikten att riksdagens uppgift att stifta lag, besluta om skatt och bestämma hur statens medel skall användas delvis fått en ny innebörd, bl.a. genom medlemskapet i Europeiska unionen och ändrade former för ekonomisk styrning i staten. Utvecklingen mot mer lagstiftning baserad på EU-beslut och internationella överenskommelser och mindre detaljeringsgrad i budgetfrågor, medför att riksdagens uppgift att granska rikets styrelse och förvaltning blir allt viktigare. Det ökade interparlamentariska samarbetet ställer nya krav på både ledamöter och personal. Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionen våren 2001 kommer t.ex. att innebära åtaganden från riksdagens sida av sådan karaktär att planering inför året redan påbörjats. Det finns också ett behov av att förbättra formerna för att hantera ledamöternas ökade internationella engagemang.

Den av talmanskonferensen i december 1998 tillsatta Riksdagskommittén har till uppgift att utvärdera och föreslå förändringar när det gäller riksdagens

•ledningsorganisation

•arbete med budgetfrågor

•arbete med uppföljning, utvärdering och revision

•hantering av EU-frågor.

Utredningsarbetet, som leds av talmannen, bedrivs på bred front med ett trettiotal riksdagsledamöter och ett fyrtiotal tjänstemän engagerade. Arbetet skall vara avslutat under år 2000.

Kommitténs arbete med riksdagens ledningsorganisation ledde till att talmanskonferensen hösten 1999 föreslog att inrätta en ny riksdagsstyrelse.

Den rådande ordningen med skilda parlamentariska ledningsorgan för planeringen av riksdagsarbetet, ärendehanteringen och kammardebatterna å den ena sidan och de mera renodlat administrativa funktionerna å den andra är i mycket en frukt av förhållandena före enkammarriksdagens tillkomst. Ordningen med en uppsplittrad förvaltningsorganisation och olika parlamentariska ledningsorgan har medfört en rad samordningsproblem. Vissa åtgärder för att stärka samordningen i förvaltningen genomfördes 1998 men förslaget om en ny riksdagsstyrelse, som behandlas i riksdagen senare i vår, innebär tydligare, både parlamentariska och förvaltningsmässiga, ledningsfunktioner i riksdagen.

Ett annat viktigt beslut som ligger i linje med arbetet att utveckla och anpassa riksdagsarbetet till tidens krav togs under hösten 1999. Riksdagen beslöt då att öka stödet till partigrupperna i riksdagen. En del av stödet är avsett för politiska sekreterare till ledamöterna. Syftet med reformen är att öka partiernas möjlighet att pröva och göra egna bedömningar av förslag som lämnas till riksdagen samt att förbättra ledamöternas arbetssituation. Sam-

1

mantaget innebär förändringarna delvis nya krav på riksdagsförvaltningen 1999/2000:RFK1
och dess personal. En god planering och samarbete mellan förvaltningens  
olika delar är en förutsättning för att kunna nå uppställda mål på effektivast  
möjliga sätt inom givna ekonomiska ramar och med fullt utnyttjande av  
personalens samlade kompetens.  
Inom ramen för förändringsarbetet kommer metoderna för såväl uppfölj-  
ning av verksamheten som kostnadsredovisningen att utvecklas. Resultatet  
av detta arbete kan dock tidigast presenteras i årsredovisningen för år 2001.  
Anders Forsberg  
Riksdagsdirektör  

1

1999/2000:RFK1

Utskotten och

1

Organisation 1999/2000:RFK1

Riksdagens förvaltning består av tre större delar – kammarkansliet, utskottens och EU-nämndens kanslier samt förvaltningskontoret. Vidare finns en informationsenhet och ett internationellt kansli (RIK). Kammarkansliets huvuduppgift är att planera och ge stöd för genomförande av kammarens arbete.

Kammarkansliet består numera av centralkansliet och protokollskansliet sedan kammarservice den 1 september 1999 överfördes till serviceenheten vid förvaltningskontoret. Utskottskanslierna ger stöd för utskottens beredning av propositioner, motioner m.m. samt för övrig verksamhet i utskotten. EU-nämndens kansli förbereder nämndens samråd med regeringen inför möten i ministerrådet m.m. Informationsenheten svarar för information till medborgare, väljare, organisationer m.fl. Det internationella kansliet ger stöd år riksdagens internationella engagemang.

Förvaltningskontoret (RFK) är indelat i fyra verksamhetsområden – administration, data och dokument, kunskapsförsörjning och intern service. RFK är ett serviceorgan för riksdagen och dess ledamöter och skall tillhandahålla de resurser och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet samt för riksdagens ledamöter och anställda. Inom RFK finns personal- och ekonomiadministration, teknisk service av olika slag, interntryckeri, bibliotek och utredningstjänst, säkerhets-, kontors-, lokal- och fastighetsservice samt en enhet för administrativt stöd till ledamöterna.

Samordning på tjänstemannaplanet  
Riksdagsdirektören är chef för kammarkansliet och biträder talmannen i  
riksdagsarbetet. Förvaltningschefen är chef för förvaltningskontoret. Riks-  
dagsdirektören har sedan 1998 även ett överordnat ansvar för ledningen och  
samordningen av hela riksdagsförvaltningen. Han är ordförande i den s.k.  
samordningsgruppen i vilken ingår förvaltningschefen, kanslichefen i kam-  
markansliet samt en tjänsteman med uppgift att ansvara för samordningen av  
frågor som rör utskottens kanslier. Samordningsgruppen möts i regel varje  
vecka under tid riksdagsarbete pågår. Riksdagsdirektören har också regel-  
bundna möten med riksdagens chefstjänstemän.  
Parlamentarisk ledningsorganisation  
Riksdagsförvaltningens verksamhet styrs på en övergripande nivå av riks-  
dagsordningen. Talmannen leder riksdagens arbete. Talmanskonferensen  
överlägger om åtgärder som kan främja planmässighet i riksdagens arbete.  
Talmanskonferensen består av talmannen, vice talmännen, en företrädare för  
varje partigrupp, utskottens ordförande och vice ordföranden i riksdagens  
förvaltningsstyrelse. Talmannen rådgör även direkt med partigruppernas  
företrädare vid s.k. gruppledarmöten. För förvaltningskontoret gäller en lag  
med instruktion och en arbetsordning. Högsta beslutande organ för förvalt-  
ningskontoret är förvaltningsstyrelsen, som består av talmannen som ordfö- 1
 
rande och åtta andra proportionellt valda riksdagsledamöter. Styrelsen har 1999/2000:RFK1
överlåtit sin beslutanderätt i vissa frågor till en direktion som består av tre  
riksdagsledamöter.  

Förändrad ledningsorganisation

I oktober 1999 lade Talmanskonferensen fram ett förslag från Riksdagskommittén om en ny parlamentarisk ledningsorganisation för riksdagen (förslag 1999/2000:TK1). Den nya organisationen som föreslås träda i kraft den 1 juli 2000 innebär att en ny riksdagsstyrelse tar över beslutsuppgifter från såväl talmanskonferensen som förvaltningsstyrelsen och att riksdagsdirektören inför styrelsen blir ansvarig för ledningen av hela riksdagens förvaltning. Den nya riksdagsstyrelsen skall överlägga om planeringen av riksdagsarbetet, leda riksdagsförvaltningen samt besluta i ärenden av större vikt rörande riksdagens internationella verksamhet. Talmannen är ordförande i styrelsen som i övrigt består av tio proportionellt valda riksdagsledamöter.

Frågor av ledamotsnära natur och som inte är obligatoriska styrelseärenden skall kunna tas upp i ett råd för ledamotsnära frågor. Frågor som är av gemensamt intresse för verksamheten i kammaren, utskotten och EU-nämnden skall kunna tas upp i en ordförandekonferens som består av talmannen som ordförande samt utskottens och EU-nämndens ordförande.

Riksdagen väntas behandla förslaget under våren 2000 samtidigt med ett förslag om ny instruktion för hela riksdagsförvaltningen. Instruktionen har arbetats fram i en särskild organisationskommitté under riksdagskommittén. Organisationskommittén fortsätter därefter med förslag till en ny arbetsordning för hela riksdagsförvaltningen avsedd att föreläggas den nya riksdagsstyrelsen senare under år 2000.

Ekonomisk översikt

Riksdagens totala anslag exklusive anslag för stöd till politiska partier för verksamhetsåret 1999 uppgick till 1 067 miljoner kronor inklusive ingående reservationer. Av detta förbrukades 942 miljoner kronor.

Anslagsförbrukning (mkr)

Anslag 1999   1998 1997 1996  
B1 Riksdagens ledamöter och            
partier m.m. 490,7   432,2 420,0 376,51  
B2 Riksdagens förvaltningskost-            
nader 430,4   438,9 359,2 274,1  
A2 Riksdagsutskottens resor utom            
Sverige     1,9 4,6 5,7  
A4 Riksdagens byggnader 20,9   2,7 3,8 76,7  
Totalt 942,0   875,7 787,6 733,0  
C4 Stöd till politiska partier 140,0   140,5 105,5 120,0  
1 Inkl. anslaget Sveriges företrädare i EU-parlamentet.     1
         
Utgående anslagssparande/reservationer per den 31 december 1999/2000:RFK1
1999 (mkr)  

Tabellen avser riksdagens samtliga anslag och fördelar sig enligt följande:

    Anslag 1999 1998
B1   Riksdagens ledamöter och partier 43,8 36,2
    m.m., ramanslag    
B2   Riksdagens förvaltningskostnader, 81,5 91,6
    ramanslag    
A2   Riksdagutskottens resor utom Sve-   9,4
    rige, reservationsanslag    
A4   Riksdagens byggnader, reservations-   20,9
    anslag    
Totalt   125,3 158,1
C4   Stöd till politiska partier 3,3 11,9

Under 1999 har kvarteret Aurora 2 färdigställts. Fastigheten Kvasten 8 som införskaffades 1998 färdigställdes också den under 1999. Arbetet för att långsiktigt säkra grundvattennivån under Riksdagshuset påbörjades under 1999 och väntas fortgå under ett antal år framöver. Arbetet med att ta fram ett nytt ärende- och handläggningssystem för riksdagens beslutsprocess (URIS-projektet) som påbörjades 1998 gick in i en genomförandefas under 1999. Det arbete som under 1999 lades ner på att säkra riksdagens datasystem inför millenneskiftet visade sig vara fullt tillräckligt. Riksdagens olika datasystem klarade övergången till år 2000 utan problem.

Budgetåret 1999

Den löpande verksamheten som finansieras över ramanslagen B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. och B2 Riksdagens förvaltningskostnader lämnade ett överskott jämfört med budget på ca 125 miljoner kronor. Motsvarande överskott för 1998 var ca 158 miljoner kronor. Huvudorsakerna till det fortsatta stora överskottet har varit svårigheter i planeringen med att förutse kostnadsfördelningen över åren för fleråriga projekt. Ett flertal större projekt har försenats, bland annat på grund av brist på personal, och andra projekt har inte påbörjats förrän under senare delen av 1999. Även ej budgeterade ränteinkomster och besparingar på resekostnader samt kostnadsbesparande upphandlingar har ytterligare medfört överskott jämfört med budget.

Till de poster på anslaget B1 som lämnat stora överskott jämfört med budgeten hör bl.a. ledamöternas inrikes resor och pensioner på sammanlagt 15,3 miljoner kronor. Vidare har ett överskott lämnats på bl.a. IPU, Nordiska rådet och delegationsbesök på sammanlagt 3,2 miljoner kronor. Dessutom har vissa poster på anslaget B2 lämnat betydande överskott såsom URIS- projektet och plenisalsombyggnaden samt Sverige Direkt. Dessa överskott uppgick till ca 15 miljoner kronor.

1

Verksamhetsområdet data och dokument lämnade ett överskott på ca 22,4 1999/2000:RFK1
miljoner kronor. Detta beror till stor del på förseningar och senareläggningar  
av diverse projekt men också på att riksdagstrycket lämnat ett överskott på  
6,5 miljoner kronor som beror på en minskad försäljning med lägre kostna-  
der som följd. Dessutom var antalet originalsidor för riksdagstrycket lägre än  
förväntat.  
Verksamhetsområdet Intern service i vilken fastighetsenheten och säker-  
hetsenheten ingår har lämnat ett överskott på ca 22,3 miljoner kronor. Till  
övervägande delen beror detta på projekt inom fastighetsenheten och säker-  
hetsenheten. Flertalet fastighetsprojekt startade först under senare hälften av  
1999 och beräknas avslutade under 2000. Säkerhetsenheten har tvingats  
senarelägga projekt som skulle starta under 1999 på grund av personalre-  
sursproblem.  
Utgående reservation på anslaget A2 Riksdagsutskottens resor utom Sve-  
rige överfördes enligt tilläggsbudget till anslaget B1. Kvarvarande medel på  
reservationsanslaget A4 Riksdagens byggnader förbrukades under 1999.  
Riksdagens investeringar har under verksamhetsåret främst avsett datautrust-  
ning och byggnader. Sammanlagt uppgick investeringarna till 118 miljoner  
kronor jämfört med 93 miljoner kronor föregående år.  

Personalredovisning

Antalet anställda personer på fasta anställningar (inklusive vikariat på fasta anställningar) var 600 vid utgången av år 1999 (588 ett år tidigare). Omräknat i helårsarbetskrafter var antalet 527, dvs. tre fler än ett år tidigare. Ar- betskraftstillskottet är sålunda marginellt även om antalet personer ökat något. Skälet är i huvudsak att antalet tjänstledigheter som kräver vikarie har ökat. De vanligaste orsakerna till tjänstledigheter var föräldraledighet, långtidssjukskrivning och studieledighet.

Bland de anställda är kvinnorna fortfarande i majoritet. Proportionerna mellan könen var oförändrad; 59 % var kvinnor. Under år 1999 slutade 46 personer, varav 11 med pension. 56 personer nyanställdes på fasta anställningar eller långtidsvikariat. Personalomsättningen var ca 8 % och därmed marginellt lägre än föregående år.

Den registrerade övertiden har minskat – från ca 23 000 timmar till ca 17 000 timmar. En av anledningarna till den minskade övertiden är att flera anställda bytt bort rätten till övertid mot högre fast lön. En annan anledning var att det under år 1999 inte genomfördes några större riksdagsevenemang under helger.

Företagshälsovård för ledamöter och tjänstemän

Ett av målen för verksamheten är att tillförsäkra riksdagsledamöter och tjäns-  
temän en god företagshälsovård.  
Under verksamhetsåret har Hälsa Sverige/LHC enligt avtal med Riks-  
dagens förvaltningskontor tillhandahållit grundläggande företagshälsovård  
med i huvudsak förebyggande och rehabiliterande insatser, hälsokontrol-  
ler/hälsoprofiler samt sjukvård och behandling för i första hand arbetsrelate- 1
rade hälsoproblem. De medicinska kontakterna mellan Hälsa Sverige/LHC 1999/2000:RFK1
och riksdagsledamöter/tjänstemän ökade från 3,0 kontakter per anställd till  
3,2 kontakter. Motsvarande siffra för samtliga anslutna företag till Hälsa  
Sverige/LHC är 2,5.  
Orsaken till att riksdagen har ökat det genomsnittliga antalet kontakter  
med Hälsa Sverige/LHC är svårt att med säkerhet ange. Möjligen gör de  
ökade kraven på prestation och tempo i arbetslivet att alltfler närmar sig eller  
passerar gränsen för sin prestationsförmåga. Det absolut dominerande hälso-  
problemet är leder och muskler m.m. Det avspeglar bl.a. att arbetsmiljön har  
ergonomiska brister.  
I förebyggande syfte ökade riksdagsförvaltningen under hösten satsningar-  
na på ergonomi vid arbetsplatserna. Arbetsplatsbesöken kommer att fortsätta  
under hela år 2000. Ytterligare satsning på friskvård planerades under året  
och kommer att genomföras år 2000.  
Under våren har Hälsa Sverige/LHC genomfört en omfattande enkätunder-  
sökning om inomhusklimatet i ledamotshuset. Svaren visade att många upp-  
lever att luften är torr och delvis ”dålig”. Buller och temperaturproblem  
anses också besvärande. Åtgärder för att förbättra miljön har vidtagits.  

Sjukfrånvaro

Under budgetåret har den genomsnittliga sjukfrånvaron ökat från 12 till 15 dagar per anställd. I antalet sjukdagar ingår samtliga rapporterade sjuk- och arbetsskadedagar.

Orsaken till att sjuktalet har ökat är påtagligt fler sjukskrivningar bland kvinnliga lokalvårdare i åldern 35–54 år. Belastningsskador och problem med nacke, axlar och rygg är de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar.

Kompetensutveckling

Personalenheten har haft en budget på ca 3,7 miljoner kronor för centralt anordnade insatser för kompetensutveckling. Därutöver har varje arbetsenhet egna medel för kompetensutveckling, som är direkt kopplade till enheternas arbetsområden.

Även år 1999 har stora insatser gjorts för att stödja riksdagens internationella arbete och förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU. 56 personer har deltagit i intensivutbildningar i engelska i London och i franska i Paris. 30 personer har deltagit i intensivutbildningar anordnade av Regeringskansliet i Stockholm. 16 språkcirklar i engelska och franska har pågått under hela året. I dem har ca 110 personer deltagit.

Medellön och medianlön för riksdagens anställda, den 31 dec. varje år

Medellön 1995 1996 1997 1998 1999
Kvinnor exkl. chefer 16 075 16 835 17 681 18 456 19 212
Kvinnor inkl. chefer 16 644 17 352 18 346 19 280 20 190
Män exkl. chefer 17 723 18 363 19 177 20 508 21 327
Män inkl. chefer 20 228 20 951 21 712 22 873 23 786

1

1999/2000:RFK1

Medianlön 1995 1996 1997 1998 1999
Kvinnor exkl. chefer 15 050 15 700 16 500 17 100 17 800
Kvinnor inkl. chefer 15 100 15 800 16 600 17 100 18 000
Män exkl. chefer 15 400 16 000 16 700 18 300 18 800
Män inkl. chefer 17 100 17 650 18 200 19 700 20 450

Ett antal medarbetare har deltagit i olika former av EU-utbildningar – EG- rätt och EU-kunskap – och gjort studieresor till EU-institutionerna.

Seminarieserien i statskunskap med interna lärare har fortsatt under våren. Vidare har insatser för hela arbetsenheter genomförts för att utveckla samarbetsformer och arbetssätt.

För att höja de anställdas IT-kompetens fick de under året möjlighet att hyra en s.k. personal-pc. Cirka 240 medarbetare har utnyttjat erbjudandet.

Jämställdhet

I jämställdhetsplanen för 1999 anges följande mål för det långsiktiga jämställdhetsarbetet:

•En balanserad könsfördelning inom alla yrkesområden

•En balanserad könsfördelning på alla chefsnivåer

•En balanserad könsfördelning i tillfälliga arbetsgrupper, projektgrupper eller liknande

•Lika lön för arbeten som är likvärdiga

•Flexibla lösningar för att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete.

Den 31 december 1999 hade riksdagförvaltningen 356 kvinnor och 244 män anställda. Av dessa totalt 600 personer var 42 högre chefer och av dessa var 15 kvinnor.

Jämställdhetsaspekterna beaktas i det löpande personalarbetet, bl.a. vid rekrytering och kompetensutveckling. Förvaltningen stöder också nätverk för kvinnliga föredragande och ett nätverk för utskottsassistenter.

Antalet anställda fördelat på områden och kön

OMRÅDE KVINNOR MÄN TOTALT
Riksdagsdir., KK, Info, RIK 79 25 104
Utskotten, EU-nämnden 71 46 117
Förvaltningskontoret 10 7 17
Administration 23 8 31
Data och dokument 30 54 84
Kunskapsförsörjning 61 26 87
Intern service 82 78 160
ANTALET ANSTÄLLDA 356 244 600

1

Ålders- och könsfördelning bland riksdagens anställda

TID KVINNOR MÄN TOTALT
60- 25 23 48
55-59 53 30 83
50-54 65 33 98
45-49 39 26 65
40-44 34 27 61
35-39 53 45 98
30-34 49 32 81
25-29 34 20 54
-24 4 8 12

Av riksdagens anställda är 21 % över 55 år och 51 % under 45 år.

Anställningstid bland riksdagens anställda (antal år)

TID KVINNOR MÄN TOTALT
-1 31 23 54
1-3 79 59 138
4-5 44 36 80
6-10 105 59 164
11-14 39 25 64
15-19 20 14 34
20-24 25 11 36
25- 13 17 30
       
Genomsnittlig anställningstid 8,9 8,8 8,9
Totalt antal personer 356 244 600

45 % har varit anställda i riksdagen 5 år eller kortare tid, 27 % har arbetat i riksdagen mer än 10 år.

1999/2000:RFK1

1

Resultatredovisning 1999/2000:RFK1

I avsnittet presenteras verksamheten och dess resultat med utgångspunkt i de övergripande målen.

Ett utvecklingsarbete har påbörjats för att vidareutveckla måluppföljningsmetoder och resultatmått samt kostnadsredovisning kopplat till målområden och prestationer.

En sådan redovisning kan tillämpas fullt ut först från och med den 1 januari år 2001 och således redovisas i resultatredovisningen i årsredovisningen för år 2001.

Stödet till beslutsprocessen

”Riksdagsförvaltningen skall tillhandahålla de resurser och den service som behövs för att det parlamentariska arbetet i Sveriges riksdag skall kunna bedrivas effektivt, rationellt och med hög kvalitet.”

Arbetet i kammaren riksmötet 1998/99

Efter riksdagsvalet den 20 september 1998 samlades den nyvalda riksdagen den 5 oktober. De förändringar valet ledde till satte i flera avseenden sin prägel på det första riksmötet i den nya valperioden. Ett stort antal nya ledamöter kom in efter valet och riksdagens sammansättning förändrades.

Den nya budgetprocessen prövades för första gången efter ett val. Trots att budgetpropositionen avlämnades drygt tre veckor senare än vanligt klarade riksdagen budgetarbetet i normal tid. Aktiviteten i riksdagen och kammaren var lägre än närmast föregående år. Detta hade delvis sin förklaring i att riksdagen öppnade tre veckor senare på grund av valet och att budgetarbetet i utskotten under hösten var mycket komprimerat och tidskrävande. Antalet propositioner och följdmotioner minskade också till den lägsta nivån på många år. Ett stort antal aviserade propositioner och skrivelser uteblev. Antalet motioner under allmänna motionstiden sjönk. En förklaring är det stora antalet nya ledamöter och den nya politiska situationen.

Plenitid fördelad på timmar          
  1995/96 1996/97 1997/98 1998/99  
Ärendebehandling 244 387 428 329  
...varav voteringar 21 29 33 25  
Frågestunder 23 27 27 23  
Allmänpolitiska och särskilda de- 74 54 58 59  
batter m.m.  
Info från regeringen 6 7 12 7  
Interpellationssvar 93 134 113 106  
Muntlig frågestund 21 0 0 0  
Total tid 461 609 638 524 1
Antalet voteringar med rösträkning minskade kraftigt som en följd av det 1999/2000:RFK1
minskade antalet riksdagsärenden. Under maj och juni infördes på försök ett  
system med fasta voteringstider i syfte att ge utrymme för ledamöterna att  
delta i valdebatten inför valet till Europaparlamentet i juni. Ett försök som  
har fortsatt under hösten 1999. Mönstret i kammarens arbete visar liksom  
tidigare på toppar i antalet plenitimmar under månaderna december, mars  
och maj. Antalet plenitimmar minskade till samma nivå som det första  
riksmötet i föregående valperiod. Antalet kvällsplenum med ärendebehand-  
ling minskade med en tredjedel.  
Frågestunderna var något färre än tidigare riksmöten men fler frågor klara-  
des av. De tillfällen då regeringen lämnade information till riksdagen reduce-  
rades från 13 föregående riksmöte till 6, dvs. med mer än hälften. Regeringen  
lämnade bl.a. information om EU-toppmötet i Wien i december och om  
förberedelserna för Sveriges ordförandeskap i EU år 2001. Situationen i  
Kosovo togs upp i flera debatter och regeringen lämnade också särskild  
information i frågan.  
Statsrådens närvaro i budgetdebatter och ärendedebatter visade en kraftig  
minskning under riksmötet jämfört med de två närmast föregående riksmö-  
tena. I budgetdebatterna1 deltog 5 statsråd (7 resp. 13 de tidigare riksmötena).  
Statsrådens deltagande i andra ärendedebatter2 minskade från 24 tillfällen de  
båda föregående åren till 14 under 1998/99 års riksmöte.  
Bland de större debatterna under riksmötet märks 4 partiledaredebatter,  
varav en debatt i början av juni inför valet till Europaparlamentet, en allmän-  
politisk debatt, en utrikespolitisk debatt och tre särskilt anordnade debatter  
(de rörde åtgärder för en ökad tillväxt, Agenda 2000 och det politiska läget  
bl.a. med anledning av finansministerns avgång).  

Arbetet i utskotten riksmötet 1998/99

De stora mandatändringarna efter valet medförde också stora förändringar i utskottens sammansättning. Genom att Socialdemokraterna avstod en plats till Miljöpartiet kunde samtliga partier bli representerade i utskotten. I fyra utskott infördes en ny funktion som andre vice ordförande.

Varje utskott fortsatte att ha 17 ledamöter. Namnet på jordbruksutskottet ändrades till miljö- och jordbruksutskottet. Näringsutskottet fick överta beredningsansvaret för regionalpolitiken från arbetsmarknadsutskottet, och utbildningsutskottet övertog ansvaret för beredningen av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg från socialutskottet.

Beredningen av budgetpropositionen dominerade helt utskottens arbete under hösten 1998. Genom god planering kunde utskotten klara arbetet i så god tid att riksdagen kunde besluta om budgeten före årsskiftet. Eftersom valet medförde att budgetpropositionen måste behandlas under kortare tid begärde finansutskottet endast in yttranden om inkomstberäkningen från

1Statsrådens deltagande i budgetdebatterna 1996/97–1998/99. Kammarkansliet.

2Statsråds deltagande i ärendedebatter, PM från utredningstjänsten 1999-08-17, dnr

1999:1681. 1
skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet. På eget initiativ yttrade sig 1999/2000:RFK1
ytterligare några utskott.                    
Våren 1999 meddelade regeringen att ett stort antal propositioner skulle  
lämnas den 28 maj. För att ledamöterna skulle kunna koncentrera sig på valet  
till Europaparlamentet förlängdes motionstiden för dessa propositioner till  
den 13 augusti eller 17 september.            
För utskottens arbete är det viktigt att propositioner och skrivelser är avise-  
rade och att de kommer i tid. Nära en fjärdedel, 35 stycken, kom för sent. Av  
lämnade propositioner och skrivelser hade 24 inte aviserats medan 50 avise-  
rade propositioner inte kom in till riksdagen. Överläggningarna med Rege-  
ringskansliet har intensifierats för att få ner antalet försenade eller icke avise-  
rade propositioner och för att få dem lämnade med en större spridning över  
året.                    
Antal inkomna propositioner och skrivelser          
                       
1995/96   1996/97     1997/98     1998/99  
232   178       190       147  
Antal inkomna motioner                
      1995/961 1996/97 1997/98   1998/99  
Följdmotioner till propositioner   735 771 777   388  
Motioner från allmänna mot-                  
ionstiden     0   2 180 2 495   2 125  
1Ingen allmän motionstid 1995/96                
               
Riksmöte     1995/96 1996/97 1997/981 1998/99  
Propositioner     232 178 190   147  
Motioner     7352 2 951 3 272   2 513  
Utskottsbetänkanden     314 283 348   258  
Reservationer     1 492 2 197 2 988   1 719  
Voteringar med rösträkning   684 1 044 1 232   792  
Interpellationer     2613 372 313   370  
Skriftliga frågor     7183 840 1 103   911  
Muntliga frågor (antal ämnen) 4   3103 327 385   411  
Plenidagar     132 118 120   110  
Plenitimmar     461 609 638   523  
Trycksidor4     39 230 55 150 66 000   49 300  

1Riksmötet 1997/98 pågick den 16 september 1997–den 4 oktober 1998

2Ingen allmän motionstid 1995/96

3Nya regler från den 1 februari 1996

4 Exklusive snabbprotokoll 1
Propositionsavlämnandet         1999/2000:RFK1
Registreringsplan jämförd med regeringens plan      
  1995/96 1996/97   1997/98 1998/99  
Inkomna enligt plan eller            
tidigare 58 98   102 88  
För sent inkomna 118 40   62 35  
Inkomna, ej aviserade 56 40   26 24  
Aviserade, ej inkomna 44 72   48 50  

Utskotten tog sammanlagt fram 258 betänkanden, mot 348 föregående år. En anledning till att antalet minskade var att färre propositioner lämnades till riksdagen. Antalet reservationer minskade också och även omfånget på betänkandena. Utskotten sammanträdde sammanlagt 753 timmar. Det kan jämföras med riksmötena 1997/98 som hade 804 timmar, 1996/97 866 timmar och 1995/96 705 timmar.

Under riksmötet hölls sammanlagt 18 offentliga utfrågningar. Tio av dem var föranledda av konstitutionsutskottets granskningsärenden. De offentliga utfrågningarna är antingen ett led i beredningen av ett ärende eller ett led i utskottens uppföljning och utvärdering.

För första gången gjordes en omfattande granskning av utskottens budgetbetänkanden. Det skedde inom ramen för Riksdagskommitténs arbete. Riksdagens utredningstjänst genomförde granskningen. Syftet var att se hur utskotten behandlat mål- och resultatfrågor och vilka krav på förbättringar de ställt på regeringens resultatredovisning. Granskningen visade att det fanns stora skillnader i hur utskotten hanterat frågan. Flera utskott hade lagt ner ett mycket ambitiöst arbete.

Fackutskottens arbete med att bevaka EU-frågor vidareutvecklades och stärktes under riksmötet. Målet med bevakningen är att öka möjligheterna att påverka EU-frågorna genom att komma in tidigt i processen.

I verksamhetsberättelser från utskott, som ingår i riksdagstrycket, finns det bl.a. redogörelser för utskottens arbete med att bevaka EU-frågor och uppföljning och utvärdering.

Arbetet fortsatte med att ta fram en ny modell för hur betänkanden skall skrivas. Tanken är att den nya modellen skall börja användas under riksmötet 2000/01.

EU-nämnden

Regeringen samråder med EU-nämnden inför ordinarie ministerrådsmöten och Europeiska rådets möten. Statsråd har också informerat och samrått inför informella ministermöten om den nationella handlingsplanen för sysselsättning och om det svenska konvergensprogrammet. Samrådet har med få undantag skett med det ansvariga statsrådet.

EU-nämnden har haft en informell beredningsgrupp för behandlingen av  
övergripande frågor om Agenda 2000, som omfattar EU:s nya långtidsbudget 1
 
och reformer då det gäller frågor som rör jordbruk och regionalpolitik. Varje 1999/2000:RFK1
riksdagsparti var företrätt i gruppen, som under riksmötet hade löpande över-  
läggningar med Utrikesdepartementet fram till Europeiska rådets möte i  
Berlin i mars 1999. Under mötet i Berlin samrådde regeringen och EU-  
nämnden inför slutförhandlingarna om Agenda 2000 vid fem tillfällen via  
telefonkonferenser.  
För första gången lämnade EU-nämnden ett yttrande till ett utskott. Det  
gällde regeringens skrivelse om verksamheten i den europeiska unionen  
under 1998.  
EU-nämnden och miljö- och jordbruksutskottet hade tillsammans ett semi-  
narium om det agromonetära systemet.  

Utredningar och fakta

Utredningstjänsten gör utredningar, analyser och beräkningar samt tar fram fakta och bakgrundsmaterial. Antalet uppdrag till utredningstjänsten ökade med fem % och uppgick till drygt 3 100. Uppdragen kom till drygt 90 % från ledamöter och partikanslier. Också detta år fortsatte uppdragen att bli alltmer omfattande och komplexa. Särskilt stor har efterfrågan varit på utredningar om socialpolitik, socialförsäkringar, skatter, arbetsmarknad, kommunikationer och utbildning. En stor del av uppdragen rörde internationella förhållanden. Utredningstjänsten tog också fram ett 20-tal InfoPM.

Budgetkontoret inom utredningstjänsten startade 1997. Det består nu av fem personer som i första hand hjälper partikanslierna men också utskotten att beräkna statsfinansiella och fördelningspolitiska effekter av olika förslag som rör statsbudgeten. Ett utvecklingsarbete har kunnat bedrivas trots en tidvis mycket stor arbetsbelastning. Arbetet handlar om att bygga upp databaser och beräkningsmodeller, med vars hjälp effekter av olika förändringar av statsbudgeten kan simuleras.

Fördelning över parti

Uppdrag från utredningstjänsten

Parti Antal uppdrag i %
Socialdemokraterna 696 24,4
Moderaterna 793 27,8
Vänsterpartiet 265 9,3
Kristdemokraterna 404 14,2
Centerpartiet 144 5,0
Folkpartiet 459 16,1
Miljöpartiet 92 3,2
Totalt 2 853 100,0

1

Riksdagstrycket 1999/2000:RFK1

Riksdagstrycket är en viktig förutsättning för det parlamentariska arbetet. Antalet sidor var ca 58 000 under riksmötet 1998/99, en minskning jämfört

med föregående riksmöte. Tryckningen av riksdagstrycket görs på ett externt tryckeri. En upphandling av tryckningen inleddes under året. Försöksverksamheten med A4-format fortsatte.

Riksdagens interntryckeri har bl.a. tryckt samtliga snabbprotokoll och producerat snabbupplagor av betänkanden inför sammanträden i utskotten.

Riksdagsbibliotekets arkiv tog ett datoriserat system för arkivering i bruk.

Riksdagstryckets utveckling 1991/92–1998/99

ÅR Propositioner Motioner Betänkanden Protokoll Övrigt Totalt
1991/92 19 000 8 600 11 800 9 600 13 500 62 500
1992/93 26 600 10 100 16 600 10 600 15 800 79 700
1993/94 23 400 9 300 16 900 10 300 14 900 74 800
1994/95 25 000 9 900 15 900 9 500 8 300 68 600
1995/96 19 000 2 700 9 900 7 700 4 800 44 100
1996/97 19 700 11 200 14 200 10 100 9 300 64 500
1997/98 24 100 12 800 18 300 10 800 8 800 74 800
1998/99 18 200 9 300 13 000 8 800 9 100 58 400

URIS

Utvecklingen av ett nytt ärende- och handläggningssystem för riksdagens beslutsprocess (URIS) gick under året in i en genomförandefas. RixBet är från år 2000 en del av URIS. RixBet var fram till dess ett eget projekt för att ta fram ett datoriserat stöd för betänkandeproduktionen. Detta stöd kommer att tas i drift under våren 2001. En fördel med RixBet är att olika personer kan arbeta i samma betänkande samtidigt utan problem. Att RixBet integreras med URIS kommer bl.a. att få fördelar som att motionsyrkanden som skall behandlas automatiskt finns tillgängliga redan när man börjar skriva ett betänkande.

Ljud, ljus och bild

Ljud och ljus har förbättrats i plenisalen och i utskottens sammanträdesrum. Det pågår ett utbyte av datorerna för voteringsanläggningen samt av de program som styr anläggningen. Ett arbete har också inletts för att ta fram system för lagring och återsökning av ljud och bild som produceras i riksdagen.

1

Stödet till riksdagens ledamöter och anställda 1999/2000:RFK1
”Riksdagsförvaltningen skall skapa goda och rat-  
ionella arbetsförhållanden för riksdagens ledamöter  
och anställda.”  

För att förbättra arbetssituationen och möta de ökande kraven på riksdagens ledamöter antog riksdagen hösten 1999 en lag som innebär att ersättningen till partigrupperna höjs från år 2000 för att göra det möjligt för partikanslierna att anställa politiska sekreterare som handläggarhjälp till ledamöterna (en politisk sekreterare på två ledamöter). Det tidigare stödet syftade främst till att ge ledamöterna administrativ avlastning. Samtidigt höjdes basstödet till partigrupperna för att förbättra partiernas möjligheter att pröva och göra egna oberoende bedömningar av förslag som lämnas till riksdagen. Den nya lagen innebär bl.a. att ytterligare ca 60 personer får arbetsplatser i riksdagen från årsskiftet. Genom en noggrann planering gick det att lösa lokalfrågan utan att några omfattande omflyttningar eller ombyggnader behövde göras.

Riksdagsförvaltningens budgetarbete genomfördes med deltagande från direktionen. Betydande nedskärningar gjordes i budgetförslaget för år 2000 för att med oförändrat utgiftstak klara de ökade kostnaderna för reformen med politiska sekreterare för ledamöterna.

Riksdagen fick ytterligare 84 övernattningslägenheter för ledamöter, genom att ombyggnaderna i kv. Kvasten på Norrmalm och kv. Aurora i Gamla stan blev klara under hösten 1999. Totalt disponerar riksdagen nu 196 övernattningslägenheter.

År Fastighet Inflyttning Antal lägen- Anmärkning
      heter  
1987 Östermalm   20 Bostadsrätter
  Södermalm   4 Förhyrningar
  kv. Cephalus   1  
1987 kv. Cephalus okt 1988 13 Endast del av plan 6
1987 kv. Iason okt 1989 22 Systembolaget äger
        halva fastigheten
1988 kv. Ormsaltaren nov 1989–    
    mars 1990 35  
1993 kv. Milon sep 1995 17  
1996 kv. Aurora sep 1999 53  
1997 kv. Kvasten nov 1999 31 Postfastigheter äger
        halva fastigheten
Totalt antal lägenheter   196  

Upprustningen av ledamotshuset fortsatte enligt tidigare planer och kommer att vara klar under våren år 2000. Ett omfattande spontarbete utfördes under hösten i den norra delen av Helgeandsholmen, vid den s.k. Puckeln intill Norrström. Stålspont har drivits till fast botten, som mest ner till 30 m djup. Avsikten är i första hand att minska den kraftiga sidovattenströmmen intill Riksbrons södra landfäste och därmed förhindra underminering av marken i området.

1

Lektionssalen i Riksdagshuset västra (RV) har helt byggts om och fått en 1999/2000:RFK1 ny inredning.

Villa Bonnier fick under sommaren en ny och utökad brand- och inbrottslarmanläggning.

Riksdagshuset östra och västra (RÖ, RV) har fått en ny och utökad fasadbelysning, som invigdes i december.

Arbetet med att ta fram en kris- och katastrofplan för riksdagen har fortsatt med utgångspunkten att riksdagens arbete skall kunna fungera vid en krissituation och att en så fullständig information som möjligt skall kunna ges såväl internt som externt. Samtliga säkerhetsskåp har försetts med elektroniska kodlås, och en organisation för intern brandskyddskontroll har genomförts. Arbetet har bl.a. omfattat en översyn och dokumentation av alla fasta brandskyddsinstallationer. Vidare har vissa säkerhetsåtgärder vidtagits tillsammans med andra myndigheter. Riksdagens driftvärn lades ned under året efter ett beslut i förvaltningsstyrelsen.

Under året har säkerhetskopieringen från datorerna och möjligheterna att återställa datasystemen efter en katastrof förbättrats väsentligt genom att dubbla säkerhetskopior tas. En omgång av kopiorna förvaras utanför riksdagen.

Kammarservice och serviceenheten samordnade sin verksamhet från och med den 1 september 1999. Ett synligt resultat är att det sedan dess endast finns en informationsdisk i Bankhallen. Samordningen innebär ett effektivare resursutnyttjande. Genom att distributionscentralen och postsorteringen kunnat samordnas på ett mer effektivt sätt än tidigare har detta resulterat i att morgonposten kunnat delas ut en halvtimme tidigare.

Behovet av barnverksamhet har ökat under året, särskilt gäller det de yngre barnen.

Barnverksamheten

År Antal barn Ålder Omsorgstimmar
1995/96 30 11 mån till 13 år *
1997 29 7 mån till 12 år *
1998 29 3 mån till 13 år 1 539
1999 28 3 mån till 10 år 1 936

*) Under dessa år mättes ej antalet omsorgstimmar.

Riksdagen hade under året 1 700 datorarbetsplatser. Av dem fanns 500 hemma hos ledamöter över hela landet och hemma hos tjänstemän. Över 90 % av ledamöterna har ISDN. Telia är enligt ett avtal ansvarigt för installation och underhåll av de ISDN-anslutningar som finns hemma hos ledamöterna.

Under året har det varit stora problem med ISDN-kommunikationen. Skälen är främst att Telias ISDN-nät inte fungerat tillfredsställande och att ISDN-anslutningarna haft för litet minne samt att riksdagens datanät haft för

1

få ISDN-ingångar. I början av år 2000 kommer samtliga ISDN-anslutningar i hemmen att bytas ut samtidigt som antalet ingångar till riksdagen dubbleras.

Ett IT-system för riksdagsförvaltningens verksamhetsplanering har tagits fram. Det nya systemet användes för planeringen av budgeten för år 2000.

Bland de datatekniska förbättringar som har gjorts märks ett utbyte av ett stort antal servrar. De nya servrarna ökar tillgängligheten och säkerheten. Även tidigare fanns dubbla system, där en server kunde ta över arbetet om en annan gick sönder. Det nya är att flera servrar nu också kan samarbeta med varandra och fördela ”arbetet” mellan sig så att den tillgängliga datakraften kan utnyttjas bättre. Dessutom är möjligheterna större att underhålla systemet utan att användarna påverkas.

Under året startade också arbetet med att införa ett system som bl.a. gör att det går att uppgradera och installera applikationsprogram direkt över nätet i stället för vid varje dator.

Uppgraderingen av riksdagens lokala nätverk fortsatte under året och före utgången av år 2000 skall riksdagen ha ett lokalt bredbandsnät som gör att dataflödet går snabbare och ger betydligt större möjligheter att ta del av ljud och rörliga bilder på datorskärmen.

Helpdesk har under året haft 20 000 samtal, en ökning med 4 000 från föregående år. Under året togs ett program i bruk som ger supportteknikerna i helpdesk möjligheten att ta över användarens bildskärm om användaren samtycker. Syftet är effektivare felsökning och snabbare problemlösning.

En ny studio för videokonferenser och s.k. webb-TV blev klar att använda. Ett stort arbete lades under året ned på att hitta tekniska lösningar för att med god teknisk kvalitet kunna sända olika evenemang i riksdagen över Internet. Många ledamöter använder denna teknik för att på en egen webbplats presentera sitt arbete i riksdagen.

Genom Helgonät, riksdagens intranät, får ledamöter och anställda en snabb och dagligen uppdaterad intern information. Därmed har riksdagens tryckta interna veckobrev, Riksdagsveckan, kunnat läggas ned och riksdagens lokaltidning, Mitt i Strömmen, komma ut med två nummer mindre än tidigare år.

Förhoppningen är att intranätet skall kunna överta mer av den tryckta interna informationen.

Det elektroniska materialet vid Riksdagsbiblioteket har gradvis vuxit under 1990-talet och år 1999 gick en större del av förvärvsanslaget till inköp av elektroniska medier. Under 1999 fick även samtliga partikanslier tillgång till elektroniska utskrifter från radio och TV:s nyhetssändningar. Genom att en ny sökfunktion utvecklats har ledamöter och tjänstemän kunnat prenumerera på ”sina” intresseområden i de nyhetsbaser riksdagen har tillgång till. Under året ökade antalet sådana stående prenumerationer till 2 500.

Riksdagsbiblioteket fick under året ett modernt biblioteksdatasystem med webbgränssnitt, Hermes, som gör det lättare för låntagarna att söka och som gör det möjligt att beställa lån var man än befinner sig.

Trots att antalet konferenser och evenemang ökat under året, har serviceenhetens personal lyckats klara merarbetet med befintliga resurser och en oförändrad servicenivå.

Ett stort arbete har lagts ned på övergången till en ny basplan för år 2000 för att anpassa kontoplanen till nya EU-regler. Riksdagsförvaltningens eko-

1999/2000:RFK1

1

nomiska redovisningssystem, Agresso, har byggts ut med nya tillämpningar och innehåller nu bl.a. ett nytt order-, lager-, fakturerings- och prenumerationssystem för riksdagstrycket och ett nytt kassasystem för infocentrum. De nya systemen gör att arbetet kan bedrivas mer effektivt och med en god internkontroll.

Decentraliseringen av ekonomiadministrationen fortsatte under året och riksdagsförvaltningens ekonomiadministratörer fick utbildning om de nya regler som gäller.

Arbetet med att ta fram ett system för att hantera elektroniska attester på fakturor för ledamöternas reseräkningar startade. Syftet är att effektivisera hanteringen genom att minska pappershanteringen när det gäller de 30 000– 40 0000 transaktioner varje år som rör ledamöternas inrikes resor.

En förstudie om elektroniska identitetskort påbörjades under 1999. Betydande besparingar har gjorts när det gäller kostnaderna för ledamöter-

nas resor. Det har skett genom att utnyttja årskort på flyg med ett självbokningssystem, och därmed har det blivit möjligt att sänka kostnaderna för resebyråtjänster.

Ett 80-tal ledamöter, deras anhöriga och över 60 barn i alla åldrar hade hörsammat talmannens inbjudan till en familjedag i riksdagen. Syftet var att låta ledamöternas familjer få lära känna riksdagen som arbetsplats.

Riksdagsbibliotekets anställda har undervisat om det nya bibliotekssystemet, om bevakning av EU-nyheter, om elektroniska EU-dokument och om Internetanvändning. Ett 50-tal olika kurser och demonstrationer har hållits om nyhetsdatabaser och de externa databaser riksdagen köpt in.

Utvecklingen mot en mer individualiserad datautbildning har fortsatt, men problemen med att användaren inte har tid att gå på utbildning kvarstår. Under året startade därför ett arbete med att ta fram datakurser med instruktioner och övningar som alltid finns tillgängliga i datorerna, inkluderat ledamöternas hemdatorer. De första kurserna kan börja användas under år 2000.

Ledamöter har också haft möjlighet att gå kurser och att få individuell utbildning i det datorbaserade reseräkningssystemet Tur och Retur. Drygt 40 % av ledamöterna registrerar nu själva sina reseräkningar i det datorbaserade systemet.

Arbetet med att 2000-säkra riksdagens alla datasystem och tekniska system startade redan våren 1998. Arbetet drevs som ett projekt med delprojekt och en styrgrupp som fattade de övergripande besluten. I delprojekten ingick anställda från olika områden, och varje delprojekt ansvarade för 2000- säkringen inom sitt område. Säkringen skedde genom garantier från leverantören, genom tester eller att man på annat sätt såg till att säkra systemen.

I september/oktober år 1999 hade arbetet hunnit så långt att så gott som alla system var klara för år 2000. I december var det några, ej för verksamheten viktiga system, som ännu inte var klara.

En kris- och beredskapsplan togs fram under hösten 1999 för de allra viktigaste systemen. Under hösten beslutades också att datasystemen skulle stängas den 28 december 1999 och att återstarten skulle börja den 2 januari. Fyra olika problem fanns då systemen startades igen. Två av dem kan ha berott på övergången till år 2000. Problemen var lätta att komma till rätta med, och den 3 januari fungerade datasystemen på samma sätt som vanligt.

1999/2000:RFK1

1

Miljöarbetet i riksdagen 1999/2000:RFK1

Riksdagen har en fortlöpande miljöanpassning som årligen följs upp och revideras.

Ombyggnaden av kylcentralen blev klar under året och därmed kan Stallkanalens vatten ersätta el under hela året för att hålla temperaturen tillräckligt låg i datorhallar och andra liknande utrymmen.

Efter en upphandling övergick riksdagen till att använda miljömärkt el från vattenkraft. För att hålla elförbrukningen nere byts äldre glödlampor och lysrör ut mot miljövänliga lågenergilampor. I större lokaler har sensorer installerats som ser till att lamporna är släckta när ingen person uppehåller sig där.

Nästan alla datorer och kontorsmaskiner har energisparläge. De bärbara datorer ledamöterna fick efter valet 1998 var alla TCO99-märkta.

Städningen med den miljövänliga s.k. trendmetoden infördes också i delar av RÖ och ledamotshuset, och det har medfört att mindre kemikalier används i golvvården. Metoden ger också renare inneluft och minskar risken för arbetsskador.

Det nya systemet med miljöstationer för återvinning av papper, glas, metall, lampor m.m. infördes i huvuddelen av byggnaderna.

Information till allmänheten

”Riksdagsförvaltningen skall genom aktiv informtion verka för att allmänhetens intresse och kunskaper om riksdagen och dess arbete ökar.”

EU-upplysningen har riksdagens uppdrag att vara centralt organ för informationen till allmänheten om allt som rör EU och Sveriges medlemskap.

En allt viktigare del av verksamheten är EU-upplysningens webbplats. An- talet besök ökade med drygt 60 % till ca 180 000 besök under året. Den egna utredningsverksamheten resulterade bl.a. i ca 300 PM i faktadatabasen EUSVAR och i temasidorna. Nya trycksaker togs också fram. Antalet förfrågningar till EU-upplysningen (telefon och e-post m.m.) var relativt oförändrat och uppgick till 11 600; allmänhetens intresse gällde främst Europaparlamentet och EMU.

Inför valet till Europaparlamentet ökade EU-upplysningen sina satsningar på information och kunde med hjälp av extrapersonal bl.a. öka sina öppettider för frågeservicen under ca sex veckor före valet. En het linje för journalister var bemannad vardagar kl. 9–19 och två helger. EU-upplysningen hade dessutom ett seminarium, politikercaféer samt ökade sin information på webbplatsen, tog fram nya trycksaker och gjorde särskilda satsningar mot medborgarkontor och bibliotek.

Efterfrågan på snabb och korrekt information om riksdagens arbete från  
allmänheten fortsätter att öka. Riksdagens webbplats har här en central funkt-  
ion. Webbplatsen hade under året 1,5 miljoner besök, en ökning från föregå-  
ende år med 50 %. En viktig förändring för allmänheten var att de äldre  
publika databaserna i Rixlex kunde läggas in under ”Debatt & beslut”. Där- 1
 
med blev det avsevärt lättare för allmänheten att hitta bland riksdagens do- 1999/2000:RFK1
kument.  

Riksdagens webbplats

Totala antalet besök per år

1997 1998 1999
Cirka 471 000 Cirka 1 035 000 Cirka 1 500 000

Under året blev det möjligt att per e-post från webbplatsen prenumerera också på pressmeddelanden och Riksdagskalendern (se nedan). Tidigare var detta endast möjligt då det gällde Beslut i korthet. Antalet e-postprenume- ranter var vid årets slut 5 000. Andra viktiga nyheter på webbplatsen: En studiehandledning, främst inriktad på lärare i samhällskunskap, togs fram och finns publicerad på webbplatsen. Försök med direktsändningar från debatter i kammaren gjordes. Ett försök inleddes med att göra Samhällsguiden tillgänglig på teckenspråk.

Genomsnittligt antal besökare per månad under vår- och höstterminer

Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten
1997 1997 1998 1998 1999 1999
34 722 58 291 78 151 114 285 122 119 183 566

Sverige Direkt har sin redaktion i riksdagen och är det offentliga Sveriges gemensamma webbplats. En enkätundersökning, gjord av ett konsultföretag, visade att de intervjuade önskade att SverigeDirekttjänsten får fortsätta. Antalet besökare på webbplatsen ökade med 10 000–15 000 per månad till över 50 000 per månad.

Riksdagens sektion för Press och information besvarade 21 000 frågor från allmänhet och medier. Totalt minskade antalet frågor med 4 000 jämfört med föregående år. Orsaken till att telefonsamtalen minskat sedan 1997 antas vara möjligheterna för medborgarna att själva ta reda på svaren via riksdagens webbplats. Dessutom ökade antalet e-postfrågor. Genom talsvarsdatorn Riksdagen direkt på nummer 020-349 900 kan medier och allmänhet bl.a. lyssna direkt på debatter i kammaren, beställa material m.m. Totalt fick riksdagsförvaltningen under året ca 6 600 e-postfrågor till sina 6 speciella e- postlådor, en betydande ökning från föregående år.

Telefon- och e-postfrågor

till sektionen för press och information 1997–1999

  1997 1998 1999
Telefonfrågor 26 221 25 251 21 003
e-postfrågor 574 1 393 1 751

1

Besvarande av e-post 1999     1999/2000:RFK1
och fördelningen av de 6 588 förfrågningarna      
    Antal Fördelning i %  
Biblioteket   1 673 25 %  
EU-upplysningen   1 486 23 %  
Infocentrum   440 7 %  
Riksdagsinfo.   1 751 26 %  
Skolinfo.   380 6 %  
Webb/Rixlex   858 13 %  
Summa   6 588 100 %  

Under 1999 fick riksdagen ett enhetligt diarium i och med att riksdagens databaserade diarieföringssystem Riksdia fullföljdes. Offentliga handlingar till förvaltningen har därmed blivit lättare att söka fram.

Kammarkalendern lades ned hösten 1999 och ersattes då med Riksdagskalendern, som innehåller en mer fyllig information och bl.a. också informerar om utskottens och förvaltningens sammanträden. Riksdagskalendern vänder sig i första hand till medier, men den har också en stor spridning internt. Utöver de många prenumeranterna per e-post har Riksdagskalendern ca 100 betalande prenumeranter som får den i tryckt form.

Under året skickade riksdagen ut 150 pressmeddelanden till drygt 1000 mottagare. Pressmeddelandena rör vitt skilda områden. De vanligaste meddelandena handlar om justerade utskottsbetänkanden. För att mottagarna skall få de pressmeddelanden som de vill ha, men slippa de övriga, har en stor genomgång gjorts där främst medier och myndigheter fått svara på vilken typ av pressmeddelanden de önskar få. Samtidigt togs ett nytt system för gruppfax och e-post fram, som gör att pressmeddelandena sedan årsskiftet 1999/2000 kan riktas på ett bättre sätt.

Riksdagssändningar/SVT 1991–1999

  1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999
Antal                  
timmar 24 20 30 37 28 78 81 62 70
Antal                  
tillfällen 8 6 9 13 10 42 50 47 57

Mediebevakning av riksdagsdebatter och aktiviteter i riksdagen har varit god, bl.a. gäller det överlämnandet av bibelöversättningen. Talmannens engagemang och uttalanden har i stor utsträckning speglats i medierna, och hon har även deltagit i en rad program i TV. En intensiv granskning från mediernas sida har skett då det gäller ledamöternas resor och ersättningar.

1

Sveriges television har direktsänt alla större debatter och samtliga fråge- 1999/2000:RFK1 stunder. Totalt tittade ca 2 miljoner personer någon gång på debatterna från

kammaren under de 65 timmar som de sändes. Även radion har direktsänt vissa debatter.

Tidningen Från Riksdag & Departement (R&D) bevakar sedan hösten 1999 också EG-domstolen. R&D utvärderades under året åter av Temo och fick då ett än bättre generellt omdöme av läsarna än då liknande utvärderingar gjordes åren 1992 och 1995. Trots det minskade upplagan ytterligare. Det berodde på färre sålda prenumerationer men också på att antalet gratisexemplar minskats. Antalet läsare av tidningen ökade från 73 000 år 1998 till 81 000 eftersom varje exemplar lästes av fler personer. Det visar en räckviddsundersökning som gjordes av företaget Orvesto. Temos undersökning tydde också på att tidningen fått fler läsare.

Infocentrum på Västerlånggatan hade omkring 800 besök per vecka, en viss minskning från föregående år, som var ett valår. Där hölls 24 politikercaféer och vid dem deltog sammanlagt omkring 60 ledamöter. Varje politikercafé lockade i genomsnitt 25 besökare. I samband med EU-valet hade Infocentrum tillsammans med EU-upplysningen flera träffar där allmänheten kunde ställa frågor till partiernas olika EU-kandidater.

Också i år har riksdagen tagit emot omkring 100 000 personer, det tak som satts för antalet besök. Besökarna har fått information av riksdagens guider och/eller av ledamöter om hur riksdagen arbetar och om hur besluten kommer till.

Omkring hälften av besökarna var elever som antingen deltog i ett fördjupat skolprogram eller i en rundvandring tillsammans med en ledamot eller en riksdagsguide. Från årskurserna 8 och 9 har 12 i stället för 9 klasser tagits emot per vecka. Ca 25 000 personer från myndigheter och organisationer deltog i organiserade besök.

Bevakningstillfällen

  1997 1998 1999 Anmärkning
Utfrågningar 19 18 21 antal
Helgvisningar 70 72 74 dagar
Riksplan 44 48 43 tillfällen
Besökare RV 7 62 353 56 817 55 955 antal
Köpta bevaknings-        
timmar 17 464 16 423 15 110 timmar

Genom projektet Vardagsdemokrati fick elever från tre gymnasieklasser i Västerbottens och Norrbottens län besöka riksdagen, där de bl.a. fick träffa talmannen och delta i en frågepanel med ledamöter. Eleverna hade kvalificerat sig genom att med grundlagarna som utgångspunkt visa hur människor kan påverka och få insyn. Ett 20-tal klasser skickade in tävlingsbidrag.

1

Av 200 anmälda klasser kvalificerade sig 100 genom att skriva motioner 1999/2000:RFK1
till att få skicka deltagare till den Ungdomens riksdag som hålls i mars år  
2000.  
Riksdagens presentationsbroschyr gavs ut i en omarbetad version på  
svenska, engelska, franska, tyska och spanska. Vid årsskiftet kom den också  
ut på ryska.  
Den 11:te tryckta upplagan av Samhällsguiden kom ut. Samhällsguide  
finns också på riksdagens webbplats, där den kontinuerligt uppgraderas.  
Bland andra publikationer som gavs ut märks Fakta om folkvalda för man-  
datperioden, Riksdagens årsbok, som trycktes i 12 000 exemplar, och en ny  
broschyr för högstadiet. En video för skolorna ”Vem har bestämt det?” togs  
fram i samarbete med Regeringskansliet. Prästeståndsprotokollen för året  
1742–43 har färdigställts och tryckts.  

Antalet besökare i biblioteket

1997 1998 1999
96 911 82 934 79 099

Riksdagsbiblioteket hade under 1999 nära 80 000 besökare. Andelen biblioteksanvändare har ökat medan andelen gruppbesök har minskat. Gruppbesöken ökade kraftigt när biblioteket år 1996 flyttade in i nya lokaler men har nu gått ner till ”mer normala nivåer”. Uppdrags- och utlåningsverksamheten var fortsatt hög. Antalet s.k. fjärrlån var 5 000. Därmed återfinns Riksdagsbiblioteket på tolfte plats bland landets bibliotek när det gäller antalet förmedlade fjärrlån.

Under året slutfördes den sista etappen i projektet att hinna ikapp utgivningen av Volym G, registerdelen för det bundna riksdagstrycket, som släpat efter under hela 1990-talet. Volym G 1997/98 kom därmed ut utan förseningar.

Omkring 60 journalister har deltagit i informationsenhetens kurser med syftet att höja deltagarnas kunskaper och insikter i hur riksdagen arbetar, hur medierna kan få information om riksdagsarbetet och hur riksdagen arbetar med EU-frågor. För journaliststuderande har seminarier hållits om de vägar som finns för att få information om riksdagen. Inom ramen för Sällskapet Politik & Näringslivs verksamhet höll informationsenheten ett tre dagar långt seminarium om kontaktvägarna till riksdagen. I kursen deltog främst informations- och marknadsföringschefer i näringslivet. Kurser har också hållits för ett 60-tal informatörer, som främst var anställda vid myndigheter, i kommuner och organisationer.

Närmare 1 000 kursdagar har informationsenheten genomfört för lärare, och det mål som satts för verksamheten uppnåddes därmed också år 1999.

Riksdagsbiblioteket hade två kurser för bibliotekarier under året. Varje kurs var på två och en halv dag. Kursdeltagarna har studerat riksdagsarbetet, riksdagstrycket och EU-trycket. EU-upplysningen har i vissa fall varit medarrangör, i andra fall medverkat, när det gäller kursavsnitt som behandlat EU-frågor.

1

För allmänheten har en rad arrangemang och utställningar ordnats bl.a. i 1999/2000:RFK1
Infocentrum. Ledamöter i utrikesutskottet berättade om utrikespolitik i en ny  
tid, en statsvetare höll för drag om oppositionens roll, ledamöter presenterade  
nyutkomna böcker, Riksdagsbiblioteket deltog i Strindbergsfestivalen, den  
f.d. ledamoten Gunnar Wennerberg uppmärksammades och riksdagen deltog  
i Gamla stans millennieprogram. I samband med att den nya bibelöversätt-  
ningen överlämnades till riksdagen anordnade Riksdagsbiblioteket bl.a. en  
utställning om tidigare bibelöversättningar och en utställning på temat FN:s  
barnkonvention tio år.  
Riksdagen medverkade också i flera mässor, däribland Bok- och biblio-  
teksmässan i Göteborg och utbildningsmässan i Piteå.  

Det internationella parlamentariska arbetet

”Riksdagsförvaltningen skall skapa goda förutsättningar för riksdagens engagemang i det internationella parlamentariska arbetet.”

Riksdagens internationella kontakter har under år 1999 varit mycket intensiva. För åtskilliga riksdagsledamöter och för stora delar av riksdagens förvaltning är internationaliseringen ett påtagligt inslag i arbetet. Den allmänna globaliseringen av ekonomin och politiken är en förklaring, EU-medlem- skapet en annan och unga demokratiers behov av stöd ytterligare en. Det finns också ett direkt erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän i olika parlament. Mycket av det internationella arbetet sker på ett vardagligt plan genom e- post, per telefon eller genom besök. Annat arbete har en mer officiell karaktär.

Talmannen har under år 1999 varit mycket aktiv i det internationella arbetet. Bland annat var talmannen rapportör i en arbetsgrupp som förberedde den vidare utvecklingen av EU:s talmansmöten. Birgitta Dahl hade också en central roll i arbetet inför ett globalt talmansmöte i New York år 2000, där hon ingår i en förberedande kommitté.

Under året deltog talmannen också i en konferens i Oslo för kvinnliga talmän, i ett möte på Svalbard med de nordiska talmännen och i ett möte i Tallinn med sina nordiska och baltiska kolleger. Talmannen besökte tillsammans med en riksdagsdelegation Ungern och Polen, och i samband därmed besökte Birgitta Dahl också koncentrationslägren i Auschwitz-Birkenau.

Under hösten gjorde talmannen och de vice talmännen ett officiellt besök i Japan.

Talmannen har varit värd för besök av bl.a. Litauens talman Vytautas Landsbergis, Österrikes talman Heinz Fischer, Finlands talman Riitta Uosukainen och Norges talman Kirsti Kolle Gröndahl. Dessutom har talmannen tagit emot stats- och regeringschefer från flera länder, bland dem Sydafrikas president Nelson Mandela.

FN:s generalsekreterare Kofi Annan besökte också talmannen och riksdagen. Vid sitt besök höll Kofi Annan ett anförande i plenisalen för riksdagens ledamöter.

1

Riksdagens internationella kansli medverkade vid internationella parla- 1999/2000:RFK1
mentariska församlingarnas sessioner och konferenser där riksdagen deltog,  
såsom Interparlamentariska unionen (IPU), Europarådet, OSSE, Nordiska  
rådet, Västeuropeiska unionen och Natos parlamentariska församling. Dessu-  
tom sände riksdagen bl.a. deltagare till den åttonde Östersjökonferensen, till  
Kieler Woche och till den arktiska parlamentarikerkonferensens s.k. standing  
committee.  
Nordiska rådets årliga session hölls denna gång i Riksdagshuset i Stock-  
holm och samlade ett tusental deltagare och gäster. Medlemmarna i Nordiska  
rådets svenska delegation deltog bl.a. i den parlamentariska Barentskonfe-  
rensen i Alta i Norge och den åttonde parlamentariska Östersjökonferensen i  
Mariehamn. Som ett led i samarbetet med Baltikum anordnades ett semi-  
narium om mediernas roll i demokratin i Vilnius och ett nordisk-baltiskt EU-  
seminarium i Helsingfors.  
År 1999 var ett jubileumsår då 50 år hade gått sedan Europarådet bildades.  
På årsdagen av organisationens tillkomst, den 5 maj, högtidlighöll riksdagen  
detta jubileum. I anslutning härtill arrangerades ett ungdomsparlament i  
Strasbourg i april, då ca 300 ungdomar från 44 länder, varav fem ungdomar  
från Sverige, deltog. I riksdagen anordnades två seminarier om demokrati  
och mänskliga rättigheter för att sprida information om Europarådet till all-  
mänheten.  
Under året har samarbetet mellan riksdagsförvaltningen och Vietnams nat-  
ionalförsamlings administration, som inleddes 1998, fortsatt med seminarier.  
Seminarierna tog upp ämnena parlamentarisk kontroll, ekonomisk poli-  
tik/budgetbehandling och vikten av en öppen information. Vidare har studie-  
besök för ledamöter och tjänstemän i nationalförsamlingen anordnats i Sve-  
rige och ett par andra länder. En svensk expertgrupp har i Vietnam utvärderat  
nationalförsamlingens tillsyn och kontroll över lagtillämpningen. Samarbetet  
fortsätter under ytterligare två år.  
Riksdagen höll tillsammans med Sida för andra gången ett regionalt semi-  
narium om parlamentarisk demokrati och parlamentariskt arbete. I 1999 års  
seminarium deltog ett tjugotal ledamöter och tjänstemän från åtta olika län-  
ders parlament i södra Afrika.  
Under året anordnade riksdagen ett stort antal besök från andra parlament,  
på såväl parlamentarikersom tjänstemannanivå. Ett närmare samarbete  
inleddes med det lettiska parlamentet, Saeima, inom ramen för ett Sidafinan-  
sierat projekt med SIPU International som administratör.  
DT-enheten har i samarbete med Interparlamentariska unionen medverkat i  
biståndsprojekt som gäller parlamenten i Vietnam och Etiopien. Informat-  
ionsenheten har bl.a. deltagit i Vietnamprojektet och i fortbildningskurser för  
journalister från tredje världen om hur relationerna mellan riksdagen, medi-  
erna och den svenska offentlighetsprincipen hanteras i praktiken.  
Den ökade internationaliseringen ställer stora krav på många delar av riks-  
dagsförvaltningen och på åtskilliga riksdagsledamöter. För att bättre kunna  
överblicka, planera och samordna det ökande parlamentariska samarbetet  
bildades under året Riksdagens parlamentariska utvecklingsprogram (RPU).  
RPU fick en fast ledningsgrupp med riksdagsdirektören som ordförande.  
  1
Internationaliseringen har i hög grad även påverkat Riksdagsbibliotekets 1999/2000:RFK1
arbete. Alltmer internationellt material köps in och bevakas. Fler och fler  
frågor rör internationella förhållanden. Biblioteket deltog aktivt i olika inter-  
nationella projekt, t.ex. ELVIL-projektet (European Legislative Virtual Lib-  
rary).  
Utredningstjänsten hade under år 1999 kontakt med ett 40-tal parlament och  
internationella organisationer som hade omfattande frågor om svenska för-  
hållanden.  
Riksdagsförvaltningens anställda på exempelvis informationsenheten,  
kammaren, utskotten och biblioteket har fortsatt att ta emot åtskilliga grupper  
från utländska parlament för att informera om arbetet i riksdagen.  
Riksdagen var i oktober värd för en ECPRD-konferens (ECPRD = Euro-  
pean Centre for Parliamentary Research and Documentation). Rubriken för  
konferensen var Towards an Integrated Information Handling. Konferensen  
pågick i tre dagar och i den deltog omkring 80 tjänstemän från 32 parlament.  
En rad ansökarländer gjorde studiebesök hos EU-upplysningen för att ta  
del av Sveriges erfarenheter av informationen till medborgarna inför folkom-  
röstningen om medlemskap i EU. Intresset gällde också den upplysnings-  
verksamhet som har bedrivits härefter.  

1

Bokslut     1999/2000:RFK1
Resultaträkning (kr)        
Verksamhetens intäkter   1999 1998  
Intäkter av anslag   846 069 556 778 655 724  
Intäkter av avgifter och andra ersätt-        
ningar Not 1 52 709 533 52 257 651  
Intäkter av bidrag   407 510 0  
Finansiella intäkter Not 2 4 413 446 6 915 451  
Summa   903 600 045 837 828 826  
Verksamhetens kostnader        
Kostnader för ledamöter och personal Not 3 -630 076 381 -556 150 034  
Kostnader för lokaler   -8 268 678 -5 502 366  
Övriga driftskostnader   -181 896 114 -183 149 801  
Finansiella kostnader Not 2 -66 916 -57 308  
Avskrivningar och nedskrivningar   -55 081 981 -49 960 460  
Summa   -875 390 070 -794 819 969  
         
VERKSAMHETSUTFALL   28 209 975 43 008 857  
Transfereringar Not 4      
Medel som erhållits från statsbudge-        
ten för finansiering av bidrag   235 853 850 237 584 558  
Lämnade bidrag   -235 853 850 -237 584 558  
Saldo   0 0  
         
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING Not 5 28 209 975 43 008 857  

1

Balansräkning (kr)     1999/2000:RFK1
TILLGÅNGAR        
Materiella anläggningstillgångar   99-12-31 98-12-31  
Byggnader och mark   958 931 192 981 633 670  
Maskiner, inventarier, installationer        
m.m.   88 025 501 92 760 179  
Pågående nyanläggningar   158 073 130 67 783 986  
Summa materiella anläggningstill-        
gångar Not 6 1 205 029 823 1 142 177 835  
         
Finansiella anläggningstillgångar        
Andelar i bostadsrättsföreningar Not 7 240 193 0  
Varulager och förråd   2 150 190 2 436 031  
         
Fordringar        
Kundfordringar   4 895 606 3 959 834  
Fordringar hos andra myndigheter   9 801 129 10 795 012  
Övriga fordringar   873 412 2 044 175  
Summa fordringar   15 570 147 16 799 021  
         
Periodavgränsningsposter        
Förutbetalda kostnader   13 116 226 10 018 465  
Övriga upplupna intäkter   861 486 1 755 542  
Summa periodavgränsningsposter Not 8 13 977 712 11 774 007  
Avräkning med statsverket Not 9 -118 667 862 -151 338 001  
         
Kassa och bank        
Behållning räntekonto i Riksgälds-        
kontoret   114 451 591 195 645 591  
Kassa   50 000 50 000  
Summa kassa och bank   114 501 591 195 695 591  
SUMMA TILLGÅNGAR   1 232 801 794 1 217 544 484  
      1
Balansräkning (kr) forts.   1999/2000:RFK1
KAPITAL OCH SKULDER   99-12-31 98-12-31  
Myndighetskapital        
Myndighetskapital   1 137 448 023 1 094 439 166  
Kapitalförändring enligt resultaträk-        
ningen   28 209 975 43 008 857  
Summa myndighetskapital   1 165 657 998 1 137 448 023  
         
Skulder m.m.        
Skulder till andra myndigheter   3 025 551 1 041 352  
Leverantörsskulder   11 377 906 38 038 809  
Övriga skulder   25 166 668 21 570 251  
Summa skulder m.m.   39 570 125 60 650 412  
         
Periodavgränsningsposter        
Upplupna kostnader   23 442 446 17 142 248  
Övriga förutbetalda intäkter   4 131 225 2 303 801  
Summa periodavgränsningsposter Not 10 27 573 671 19 446 049  
         
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER   1 232 801 794 1 217 544 484  
Ansvarsförbindelser      
1. Statliga garantier för lån och krediter Inga Inga
2. Övriga ansvarsförbindelser Inga Inga

1

Anslagsredovisning

Redovisning mot statsbudgetens utgiftsanslag

Belopp i tkr där inte annat anges

Nomen-   Tilldelade medel Ingående över- Flyttning mellan Summa tilldelade Utfall netto- Utgående överförings-
klatur Benämning anslagsdirektiv 1999 fört belopp 1999 anslagen 19992 medel 1999 utgift 1999 belopp 1999
  Ramanslag            
B1 Riksdagens ledamöter            
  och partier m.m 489 000 36 179 9 355 534 534 490 713 43 821
B2 Riksdagens            
  förvaltningskostnader 420 300 91 616   511 916 430 373 81 543
C4 Stöd till politiska partier 139 900 7 260   147 160 139 953 3 3311
  Reservationsanslag            
A2 Riksdagsutskottens resor            
  utom Sverige   9 355 -9 355 0 0 0
A4 Riksdagens byggnader   20 884   20 884 20 884 0
Total   1 049 200 165 294 0 1 214 494 1 081 923 128 695
Bemyndiganden och finansiella villkor:          
Ramanslag: B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 489,0 mkr Anslagskredit: B1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 40 mkr
  B2 Riksdagens förvaltningskontor 420,3 mkr   B2 Riksdagens förvaltningskontor 21 mkr
  C4 Stöd till politiska partier 139,9 mkr   C4 Stöd till politiska partier 6,995 mkr
Reserv.anslag: A2 Riksdagsutskottens resor utom Sverige 9,355 mkr Låneram: Riksdagens förvaltningskontor 28,6 mkr
  A4 Riksdagens byggnader 20,883 mkr Kredit räntekonto: Riksdagens förvaltningskontor 91 mkr

1Disponibla medel enligt regeringsbeslut, Ju99/2815/ADM

2Tilläggsbudget för 1999. Överflyttning av anslaget A2 till B1

35 1999/2000:RFK1

1999/2000:RFK1

Finansieringsanalys (kr)

  Spec.1999 1999 Spec.1998 1998
Drift        
Kostnader exkl. avskrivningar m.m.   -820 308 089   -744 859 509
Finansiering genom avgifter och        
bidrag        
Intäkter av avgifter och ersättningar 52 709 533   52 257 651  
Intäkter av bidrag 407 510   0  
Övriga intäkter 4 413 446 57 530 489 6 915 451 59 173 102
Saldo   -762 777 600   -685 686 407
Finansiering från statsbudgeten        
Anslagsmedel som erhållits för drift   728 876 472   697 140 667
Överskott/underskott av medel i        
driften   -33 901 128   11 454 260
Minskning (+) av varulager 285 841   -453 752  
Ökning (-) av kortfristiga fordringar -974 831   1 554 490  
Minskning (-) av kortfristiga skulder -13 933 743 -14 622 733 4 840 967 5 941 705
KASSAFLÖDE FRÅN/TILL        
DRIFT   -48 523 861   5 512 555
Investeringsverksamhet        
Investeringar i materiella tillgångar   -118 174 162   -93 398 467
Summa investeringsutgifter 0 -118 174 162   -93 398 467
Finansiering av investeringar        
Lån från Riksgäldskontoret 0      
- amorteringar 0 0    
Tillförda driftmedel 117 193 084 117 193 084 93 398 467 93 398 467
Summa medel som tillförts för        
finansiering av inv.verksamhet   117 193 084   93 398 467
Över-/underskott av medel från        
investeringsverksamhet   -981 078   0
      36  

1999/2000:RFK1

  Spec.1999 1999 Spec.1998 1998
Ökning (+)/ minskning (-) av kort-        
fristiga skulder avseende investering-        
ar 981 078 981 078 0 0
KASSAFLÖDE FRÅN INVEST-        
ERINGSVERKSAMHETEN   0   0
Transfereringar        
Utbetalade bidrag -235 853 850   -237 584 558  
Ökning (+)/ minskning (-) av kort-        
fristiga skulder avseende bidrag        
KASSAFLÖDE TILL TRANS-        
FERERINGAR -235 853 850 -235 853 850 237 584 558 237 584 558
Finansiering av bidragsutbetaln.        
Medel från statsbudgeten 235 853 850   237 853 850  
Medel från andra myndigheter 0   0  
Övriga medel 0   0  
SUMMA MEDEL SOM ERHÅL-        
LITS FÖR FINANSIERING AV        
BIDRAGSUTBETALNINGAR 235 853 850 235 853 850 237 853 850 237 853 850
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA        
MEDEL   -48 523 861   5 512 555
         
Specifikation av Förändring av        
likvida medel   1999   1998
Likvida medel vid årets början   44 357 590   38 845 033
Ökning (+)/ minskning (-) av kassa   0   0
och postgiro        
Minskning (-) av tillgodohavande hos   -81 194 000   49 784 876
RGK        
Minskning (-) av fordran på statsverket   32 670 139   -44 272 319
Summa förändring av likvida me-        
del   -48 523 861   5 512 557
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS        
SLUT   -4 166 271   44 357 590
      37  

Noter

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen är upprättad enligt förordningen om myndigheters årsredovisning m.m. (1996:882) vilken antagits i tillämpliga delar (Riksdagens förvaltningskontors författningssamling 1996:3).

Årsbokslutet upprättas i enlighet med bokföringsförordningen (SFS 1979:1212) som antagits i tillämpliga delar (Riksdagens förvaltningskontors författningssamling 1983:4). Anläggningstillgångar har värderats till anskaffningsvärden. Beloppen anges i kronor där inget annat har angetts.

Riksdagen tillämpar månadsvis avskrivning som belöper på 3 år, 5 år, 10 år eller 50 år. Beloppen inom parentes avser jämförelsetal för 1998. För resultaträkning, anslagsredovisning och finansieringsanalys avser jämförelsetalen kalenderåret 1998.

På grund av regeländring har uppställning för resultat- och balansräkning ändrats där även jämförelsetalen har ändrats.

Från och med 1999 har redovisningsprinciperna ändrats vad gäller investeringar i datorer och datasystem. Numera redovisas investeringar i datorer och datasystem som pågående anläggningar ända tills anläggningen tas i bruk.

Investeringar på 28,4 miljoner kronor i 1999 års balansräkning kommer att lånas upp under våren 2000.

Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

  1999 1998
Intäkter av hyror 21 932 386 19 194 559
Intäkter av avgiftsfinansierad verk-    
samhet 22 836 478 26 871 838
Diverse projekt Vietnam, Sverige    
direkt, språkutbildning, tele mm 7 940 669 6 191 254
Summa 52 709 533 52 257 651

Uppdelningen av avgiftsfinansierad verksamhet finns beskriven på sidan 44 och 45.

Not 2 Finansiella intäkter och kostnader

Fördelning av ränteintäkter 1999 1998
Intäkter från Riksgäldskontoret 4 352 616 6 814 686
Övrigt 60 830 100 765
Summa 4 413 446 6 915 451
Fördelning av räntekostnader    
Räntor 66 916 57 308

1999/2000:RFK1

38

Not 3 Kostnader för personal och ledamöter   1999/2000:RFK1
Fördelning av kostnader på respek- 1999 1998  
tive kostnadsslag      
Ersättning till ledamöter inkl. arbets-      
givaravgifter 245 636 091 215 365 264  
Ersättning till fd ledamöter 59 716 543 48 531 960  
Lön till personal inkl. arbetsgivarav-      
gifter 216 349 685 202 649 245  
Övriga kostnader för ledamöter och      
personal 108 374 062 89 603 565  
Summa 630 076 381 556 150 034  
Not 4 Transfereringar      
Kostnaderna har fördelats enligt 1999 1998  
Partistöd 139 953 400 140 512 601  
Bidrag till partigrupperna 81 679 543 82 943 148  
Stiftelsen Sveriges nationaldag 400 000 300 000  
Nordiska rådet 12 215 090 11 885 459  
IPU 638 994 600 309  
OSSE 442 102 461 704  
Övrigt 524 721 881 337  
Summa 235 853 850 237 584 558  
Not 5 Kapitalförändring      
  1999 1998  
Investeringar 117 933 969 93 398 467  
Avskrivningar -55 081 981 -49 960 460  
Summa förändring av periodiserings-      
poster -34 642 013 -429 150  
Summa 28 209 975 43 008 857  

39

Not 6 Materiella anläggningstillgångar     1999/2000:RFK1
Redovisade materiella tillgångar innehåller följande:    
Byggnader   1999 1998  
IB Anskaffningar   1 221 706 470 1 123 728 903  
Tidigare års avskrivningar   -240 312 993 -217 498 757  
Årets avskrivningar   -22 462 285 -22 814 236  
Summa   958 931 192 883 415 910  
Mark      
IB Anskaffningar   98 217 760 98 217 760  
Summa   98 217 760 98 217 760  
         
Bokfört värde fastigheter, inga nya inv   959 171 385 981 633 670  
deringar 1999        
Taxeringsvärde fastigheter, inga nya   78 615 405 78 615 405  
invärderingar 1999        
       
Delposter för 1999 (taxeringsvärden)   1999  
Aurora   24 400 000  
Iason, 1/2 tax.värdet   8 500 000  
Ormsaltaren   14 543 000  
Milon   8 737 000  
Kvasten 1/2 tax.värdet   11 199 405  
Delsumma   67 379 405  
Uppräkning   11 236 000  
Summa   78 615 405  

Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet 828 allmän byggnad, vilket innebär att de ej åsatts något taxeringsvärde

40

1999/2000:RFK1

Maskiner, inventarier, installation-    
er mm 1999 1998
IB Anskaffningar 234 223 602 191 327 567
Årets anskaffningar 28 733 120 42 896 034
Utrangering -848 101 0
Tidigare års avskrivningar -141 463 423 -114 317 200
Årets avskrivningar -32 619 696 -27 146 224
Summa 88 025 502 92 760 177
varav finansiell leasing 98 196 0
     
Pågående nyanläggningar 1999 1998
IB Anskaffningar 67 783 986  
Årets anskaffningar 90 289 144  
Summa 158 073 130 67 783 986
     
Finansiella anläggningstillgångar    
IB Anskaffningar   240 193
Summa   240 193

Not 7 Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i bostadsrättsföreningar har klassificerats om från materiella anläggningstillgångar till finansiella anläggningstillgångar.

Not 8 Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader består av: 1999 1998
Periodisering av årskort 4 481 543 3 332 119
Periodisering av hyror 1 434 031 1 825 717
Periodisering av tryckerikostnader 1 824 075 1 312 500
Övriga periodiseringar 5 376 577 3 548 129
Summa 13 116 226 10 018 465
Upplupna intäkter består av:    
Upplupna ränteintäkter Riksgälds-    
kontoret 861 486 1 755 542

41

Not 9 Avräkning med statsverket     1999/2000:RFK1
  1999 1998  
Ingående balans -151 338 009 -107 065 690  
Avräknat mot statsbudgeten:      
Anslag 1 081 923 406 1 016 240 282  
Avräknat mot statsverkets checkräkning:      
Anslagsmedel som tillförts räntekonto -909 300 000 -920 000 000  
Transaktioner via icke ränteflöde 132 0  
Transfereringar -139 953 400 -140 512 601  
Utgående balans -118 667 871 -151 338 009  
Not 10 Periodavgränsningsposter      
       
Upplupna kostnader fördelas enligt 1999 1998  
Semesterlöner 13 581 673 11 008 260  
Arbetsgivaravgifter 6 565 143 6 133 988  
Övrigt 3 295 630 0  
Summa 23 442 446 17 142 248  
Övriga förutbetalda intäkter fördelas enligt    
Förutbetalda hyresintäkter 2 451 283 2 303 801  
Förskott från tidningsprenumerationer 1 679 942 0  
Summa 4 131 225 2 303 801  

42

Sammanställning över väsentliga uppgifter 1999/2000:RFK1
  1999 1998 1997 1996 1994/95  
Låneram hos Riksgäldskontoret 28 600 000 28 600 000 48 000 000 0 0  
Kontokredit hos Riksgäldskonto-            
ret 91 000 000 92 000 000 80 500 000 74 000 000 70 000 000  
Maximalt utnyttjad under året 0 0 0 0 0  
Beviljad anslagskredit 61 000 000 23 000 000 32 700 000 15 500 000 12 400 000  
Utnyttjad anslagskredit under året 0 0 0 0 0  
Utgående reservationer 0 30 238 069 34 832 860 43 265 097 75 223 847  
Anslagssparande            
Ramanslag            
             
Riksdagens ledamöter, partier            
m m 43 821 000 36 179 000 8 403 000      
Riksdagens förvaltningskostnader 81 543 000 91 616 000 70 526 000 52 597 000 7 000 000  
Förslagsanslag            
             
Stöd till politiska partier       53 500 000    
Riksdagens ledamöter, partier            
m m       27 500 000 19 000 000  
Riksdagens förlagsverksamhet         7 000 000  
Reservationsanslag            
             
Riksdagsutsk. resor utom Sverige   9 355 000 11 256 000 15 900 000 22 000 000  
Riksdagens byggnader   20 884 000 23 577 000 27 400 000 53 000 000  
Summa Anslagssparande 125 364 000 158 034 000 113 762 000 176 897 000 108 000 000  
Ränteintäkter på räntekonto 4 352 616 6 814 686 5 098 142 4 727 556 4 364 425  
Medeltal anställda under året 600 587 573 560 522  
Antal årsarbetskrafter 527 524 511 495 471  
Driftkostnad per årsarbetskraft 1 771 347 746 758 723 700 678 200 682 800  
Årets kapitalförändring 28 209 975 43 008 857 5 753 898 23 103 810 121 676 000  
Invärderat kapital 2   758 072 954 766 869 771 794 365 126 814 360 708  
Myndighetskapital 2 1 137 448 023 336 366 212 321 815 496 243 449 935 101 778 802  

1Med driftkostnad avses personalkostnader, lokal- och fastighetskostnader exkl. avskrivningar samt övriga driftkostnader enligt resultaträkningen.

2Invärderat kapital och balanserad kapitalförändring är sammanslaget till myndighetskapital från 1999.

43

Redovisning av riksdagsbeslut som berör riksdags- 1999/2000:RFK1
förvaltningen och har föranlett vissa åtgärder  

Behandlingen av riksdagens skrivelser till talmanskonferensen och Riksdagens förvaltningskontor redovisas i bilaga 1.

Vissa avgiftsfinansierade verksamheter

(lokalkostnader och gemensamma administrativa kostnader ingår ej)

ENHETEN FÖR RIKSDAGSTRYCK

Intäkter 1999 1998
Prenumerationer 7 120 450 8 506 181
Lösnummer 7 467 704 10 599 822
Förlagsprodukter 587 423 247 593
Summa intäkter 15 175 577 19 353 596
         
Kostnader      
Löner 778 821 754 473
Produktion 24 858 219 30 249 997
Distribution 2 466 266 1 893 635
Summa kostnader 28 103 306 32 898 105
Intäkter – Kostnader -12 927 729 -13 544 509
Lönekostnaderna baseras på fyra heltidstjänster.  
TIDNINGEN FRÅN RIKSDAG & DEPARTEMENT  
Intäkter   1999   1998
Prenumerationsintäkter   4 362 389   4 549 046
Annonsintäkter   2 522 989   2 112 130
Summa intäkter   6 885 378   6 661 176
         
Kostnader        
Löner   3 923 731   3 823 359
Tidningsproduktion   5 451 308   5 581 960
Övrigt   266 381   517 575
Summa   9 641 420   9 922 894
Intäkter – Kostnader   -2 756 042   -3 261 718

44

INFORMATIONSCENTRUM     1999/2000:RFK1
Intäkter 1999 1998  
Försäljning offentligt tryck 103 392 131 563  
Försäljning souvenirer 578 606 590 261  
Riksdagstryck 93 525 135 242  
Summa 775 523 857 066  
       
Kostnader      
Löner 723 606 584 508  
Extern information 849 901 1 280 599  
Övrigt 37 554 3 273  
Summa 1 611 061 1 868 380  
Intäkter – Kostnader -835 538 -1 011 314  

Lönekostnaderna baseras på att två årstjänster sysslar med försäljning.

Övriga kostnader, exklusive inköpskostnader som ingår i extern information, är beräknade utifrån antagandet att 30 % av infocentrums övriga verksamhet kan hänföras till försäljningsverksamhet.

45

Förvaltningsstyrelsens ledamöters övriga uppdrag i 1999/2000:RFK1
aktiebolagsstyrelser eller styrelser/råd för statliga  
myndigheter      
Namn/Övriga uppdrag Uppdrag Kontant brutto-  
    lön m.m.  
Birgitta Dahl (s) Ordförande 1 044 968 kr  
Mats Lindberg (s) Vice ordförande 519 130 kr  
KonfTel AB, Umeå, ledamot; A.H. Småföretagsinvest AB, Stockholm,  
ledamot; Vägverket, Borlänge, ledamot    
Inger René (m) Ledamot 497 102 kr  
Datainspektionen, ledamot      
Jarl Lander (s) Ledamot 491 332 kr  
Skattemyndigheten i Värmlands län, ledamot; Post & Telestyrelsen, ledamot  
Marianne Jönsson (s) Ledamot 484 681 kr  
Socialstyrelsen, ledamot; Handikappombudsmannens råd, ledamot  
Ingrid Burman (v) Ledamot 571 039 kr  
Samhall Aros AB, suppleant    
Harald Bergström (kd) Ledamot 477 876 kr  
Allbohus Fastighets AB, suppleant; Alvesta Energi AB, ledamot; Alvesta  
Elnät AB, ledamot; Länsstyrelsen, Kronobergs län, ledamot; Håbe Finans  
A/S, Oslo, ordförande      
Knut Billing (m) Ledamot 558 570 kr  
Boverket, ledamot      
Eskil Erlandsson (c) Ledamot 506 682 kr  
Föreningssparbanken, Ljungby, vice ordförande; Statens energimyndighet,  
ledamot; Länsstyrelsen, Kronobergs län, ledamot; Ljungby Energi AB, sup-  
pleant; Ljungby Energinät AB, suppleant    
Anita Johansson (s) Suppleant 464 120 kr  
Vin & Spritcentralen, ledamot; Insättningsgarantinämnden, vice ordförande;  
Polisstyrelsen, Stockholms län, ledamot; Miljöskadenämnden, ledamot  
      46
Namn/Övriga uppdrag Uppdrag Kontant brutto- 1999/2000:RFK1
 
    lön m.m.  
Per Bill (m) Suppleant 490 018 kr  
Martin Nilsson (s) Suppleant 462 820 kr  
Sven Hulterström (s) Suppleant 468 737 kr  
Riksbanksfullmäktige, ordförande    
Lars Bäckström (v) Suppleant 475 796 kr  
Riksskatteverket, ledamot; Riksbankens jubileumsfond, ledamot  
Chatrine Pålsson (kd) Suppleant 457 693 kr  
Landstinget i Kalmar län, ledamot; Statens medicinetiska råd, ledamot; Gen-  
tekniknämnden, ledamot      
Kenth Skårvik (fp) Suppleant 476 839 kr  
Samhall Gothia, Mölndal, ledamot; Försäkringskassan i Västra Götaland,  
vice ordförande; Humanus Utbildningsbolag, Studieförbundet Vuxenskolan i  
Västra Götaland, vice ordförande; Systembolaget, revisor  
Thomas Julin (mp) Suppleant 475 863 kr  
Anders Forsberg Riksdagsdirektör 819 143 kr  
Lars Bergquist Tf. förvaltningschef 399 271 kr  
  (990101-990816)    
Kerstin Andersson Förvaltningschef 229 723 kr  
  (990816-991231)    

47

Granskning av Riksdagens förvaltningskontors 1999/2000:RFK1
årsredovisning för räkenskapsåret 1999  

BDO Feinstein Revision AB har genomfört slutlig granskning av Riksdagens förvaltningskontors räkenskaper och årsredovisning för budgetåret 1999. Revisionsavdelningen vid Sveriges riksbank har genomfört granskning av delårsrapporten. Vi har tagit del av revisionsavdelningens rapport. Förvaltningskontoret har svarat på rapporten.

Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Årsredovisningen har upprättats enligt förordningen om myndigheters årsredovisning (1996:882), vilken antagits i tillämpliga delar (Riksdagens förvaltningskontors författningssamling 1996:3).

Enligt vår uppfattning är årsredovisningen i allt väsentligt rättvisande.

Stockholm 2000-02-21

BDO Feinstein Revision AB

Ove Olsson Eva Lindström
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

48

Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till talmanskonferensen och Riksdagens förvaltningskontor

1999/2000:RFK1 Bilaga 1

Riksmötet 1998/99

Samtliga skrivelser har lämnats till förvaltningskontoret med undantag av nr 128 (punkt 4), som lämnades till talmanskonferensen.

Riksdagens skrivelse

1.nr 8 Riksbankens ställning

Prop. 1997/98:40, bet. 1998/99:KU2

Genomförda lagar/lagändringar:

SFS 1998:1402 (lag om ändring i regeringsformen), 1403 (lag om ändring i riksdagsordningen), 1404 (lag (1998:1404) om valutapolitik), 1405 (lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, 1406 (lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering), 1407 (lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ), 1408 (lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän), 1409 (lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden), 1410 (lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter m.m.), 1411 (lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagens förvaltningskontor och myndigheter), 1413 (lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank).

Skrivelsen är slutbehandlad.

2.nr 95 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse m.m.

Prop. 1998/99:1, bet. KU1

Förvaltningsstyrelsen fattade beslut om anslagsdirektiv för 1999 den 16 december 1998, dnr 3-2131-98.

Genomförda lagar/lagändringar:

SFS 1998:1717 (lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter), 1718 (lag om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet), 1719 (lag om ändring i lagen (1998:1719) om riksdagsledamöternas arvode), 1720 (lag om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd).

49

Övriga åtgärder:

Moment 1 e) med anledning av Riksdagens förvaltningskontors förslag 1998/99:RFK2 och 1998/99:RFK3 och med bifall till motion 1998/99:K5 yrkande 2 delvis antar utskottet i bilaga 2 intagna förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan i 1 b) och 1 d).

Riksdagsledamöternas arvode höjdes den 1 januari 1999 från 30 300 kr till 36 000 kr/månad samtidigt som kostnadsersättningen sänktes med 2 000 kr/månad.

Riksdagens arvodesnämnd fick i uppgift att fortsättningsvis motivera sina ställningstaganden i fråga om ändringar av arvodesnivån. Nämnden motiverade sitt beslut den 1 oktober 1999 om höjning av arvodet till 38 000 kr/månad.

Moment 2. beträffande att riksdagen bemyndigar Riksdagens förvaltningsstyrelse att för budgetåret 1999 besluta om lån i Riksgäldskontoret till investeringar i riksdagens fastigheter till ett sammanlagt belopp av 28 600 000 kr.

Bemyndigandet har inte utnyttjats under 1999.

Moment 5. beträffande framtida finansiering av arvodeshöjning:

att riksdagen som sin mening ger Riksdagens förvaltningskontor till känna vad utskottet anfört.

I budgetpropositionen för 2000 lämnades ett förslag till permanent finansiering av det höjda ledamotsarvodet fr.o.m. budgetåret 2000.

Skrivelsen är slutbehandlad.

3.nr 116 Riksdagens förvaltningskontors förslag 1997/98:3 om ändringar i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde med riksdagens kammare och utskott, bet. KU7

Genomförd lagändring:

SFS 1999:22 (lag om ändring i lagen (1988:1385) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler).

Säkerhetskontrollen vid besök har förändrats.

Skrivelsen är slutbehandlad.

1999/2000:RFK1 Bilaga 1

50

4.nr 128 Riksdagens arbetsformer

KU20, motionsbetänkande

moment 1 beträffande tid för propositioners avlämnanden:

att riksdagen med anledning av motionerna 1998/99:K266 och 1998/99:K328 yrkande 8 som sin mening ger talmanskonferensen till känna vad utskottet anfört.

Frågan bereds för närvarande inom Riksdagskommittén.

5.nr 152 Vissa revisionsfrågor

Konstitutionsutskottets initiativ, bet. KU16

Genomförda lagändringar:

SFS 1999:203 (lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter m.m.), 204 (lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän), 205 (lag om ändring i lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer), 206 (lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank).

Riksdagsförvaltningen har upphandlat internrevision fr.o.m. den 1 januari 2000.

Skrivelsen är slutbehandlad.

1999/2000:RFK1 Bilaga 1

Riksmötet 1999/2000

6.nr 61 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Prop. 1999/2000:1, bet. KU1

Förvaltningsstyrelsen fattade beslut om anslagsdirektiv för år 2000 den 14 december 1999, dnr 73-1519-99/00.

Införd lag:

SFS 1999:1209 (lag (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen)

Övriga åtgärder:

moment 2. beträffande stödet till ledamöterna och partigrupperna i riksdagen:

att riksdagen godkänner riksdagens förvaltningsstyrelses förslag i yrkande 2 angående inriktning av den fortsatta utbyggnaden.

Utbyggnaden förbereds i enlighet med den beslutade inriktningen.

Skrivelsen är slutbehandlad.

51

7. nr 122 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhets- 1999/2000:RFK1
året 1998   Bilaga 1

Redog. 1998/99:1, bet. 1999/2000:KU8

Skrivelsen är slutbehandlad.

Elanders Gotab, Stockholm 2000 52