Regeringens proposition
1999/2000:91

Efterlevandepensioner och efterlevandestöd

till barn

Prop.

1999/2000:91

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 mars 2000

Göran Persson

Ingela Thalén

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förlag till ändringar i stora delar av regelverket för
det allmänna efterlevandepensionssystemet. Efterlevandepensioner utges i
dag till efterlevande barn i form av barnpension och till efterlevande
vuxna i form av omställningspension, särskild efterlevandepension och
änkepension enligt övergångsbestämmelser. Samtliga förmåner inom
efterlevandepensioneringen utges både som folkpension och som tilläggs-
pension. Införandet av det reformerade ålderspensionssystemet innebär
bl.a. att tilläggspensionen för ålderspensionärer avvecklas. Istället införs
en pension som baseras på livsinkomsten. Som en utfyllnadsförmån till
den inkomstrelaterade pensionen skall det finnas en garantipension. Detta
är den huvudsakliga anledningen till de här föreslagna ändringarna av
efterlevandepensionssystemet. Ytterligare ett skäl är att folkpensionen,
liksom det särskilda grundavdraget för pensionärer som i dag utgör
grundskyddet i såväl ålders- som efterlevandepensionssystemet, kommer
att avskaffas.

Förslaget innebär att ett efterlevandepensionsunderlag som anknyts till
det reformerade ålderspensionssystemet skall användas för beräkning av
inkomstgrundade efterlevandepensioner (omställningspension och barn-
pension) som beviljas på grund av dödsfall efter ikraftträdandet. Under-
laget skall normalt baseras på den faktiska pensionsbehållning som den
avlidne har tjänat in t.o.m. året före dödsfallet och en antagen pensions-
behållning för åren därefter t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

Det föreslås också att den tid under vilken omställningspension kan
utges förlängs från 6 månader till 10 månader alternativt till 22 månader

1 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 91

om den avlidne efterlämnar barn mellan 12 och 18 år. Är någon eller
några av barnen yngre än 12 år gäller oförändrade regler. Omställnings-
pension skall i ett sådant fall utges tills det yngsta bamet har fyllt 12 år.

Som en utfyllnadsförmån till omställningspensionen skall det finnas en
garantipension. Rätten till garantipension gäller för motsvarande tid som
rätten till den inkomstrelaterade förmånen. Barnpensionen föreslås komp-
letteras med ett grundskydd, benämnt efterlevandestöd till barn. Genom
efterlevandestödet garanteras en ersättning om 0,4 prisbasbelopp för barn
som bor i Sverige och som uppfyller förutsättningarna för rätt till barn-
pension.

Änkepensionen föreslås bestå dels av en del som grundar sig på den
avlidnes ATP-poäng som motsvarar tilläggspensionen i det nuvarande
systemet, dels av ett s.k. 90-procentstillägg som motsvarar den folk-
pension som i dag beräknas i förhållande till antalet år med ATP-poäng.
Vid beräkningen skall i princip de bestämmelser tillämpas som gäller för
tilläggspension och folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring i det nuvarande regelverket för änkepensionering. Det föreslås
att det skall finnas en garantipension även till änkepensionen. Rätten till
garantipension föreslås begränsas såtillvida att förmånen skall kunna
beviljas på grund av dödsfall efter ikraftträdandet endast om änkan är
född år 1944 eller tidigare.

Förmånen särskild efterlevandepension skall, enligt förslaget, avvecklas
efter utgången av år 2002. Övergångsbestämmelser föreslås gälla vid be-
räkning av särskild efterlevandepension om förmånen har beviljats före år
2003.

Övergångsbestämmelser föreslås också gälla vid beräkning av barn-
pension, omställningspension och änkepension om dödsfallet har inträffat
före år 2003.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.

Prop. 1999/2000:91

Innehållsförteckning

Prop. 1999/2000:91

1    Förslag till riksdagsbeslut..................................................................7

2   Lagtext...............................................................................................8

2.1      Förslag till lag om efterlevandepension och

efterlevandestöd till barn.....................................................8

2.2     Förslag till lag om införande av lagen (2000:000) om

efterlevandepension och efterlevandestöd till barn...........27

2.3     Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring..............................................................34

2.4     Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382) angående

införande av lagen om allmän försäkring..........................35

2.5      Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring........................................................36

3   Ärendet och dess beredning.............................................................40

4   Gällande bestämmelser...................................................................42

4.1      Inledning...........................................................................42

4.2     Omställningspension och särskild efterlevande-

pension ..............................................................................44

4.3     Barnpension......................................................................47

4.4     Änkepension ....................................................................48

4.5     Särskilda förmåner inom folkpensioneringen, m.m..........51

4.6     Samordning av efterlevandepension med

arbetsskadelivränta och yrkesskadelivränta.......................53

5   Det reformerade ålderspensionssystemet.........................................57

6   Allmänna överväganden..................................................................63

6.1      Inledning...........................................................................63

6.2     Huvudprinciper för en anpassad efterlevande-

pensionering ......................................................................64

6.3     Övergångsbestämmelser...................................................68

6.4     Lagreglering och ikraftträdande........................................71

7   Underlag för beräkning av inkomstgrundade efterlevande-

förmåner .........................................................................................74

7.1      Utgångspunkter för val av efterlevandepensions-

underlag.............................................................................74

7.2     Val av efterlevandepensionsunderlag................................76

7.3     Förutsättningar för att antagandeinkomst skall beräknas.. 79

7.4     Beräkning av antagandeinkomstens storlek......................81

7.5     Närmare om pensionsunderlaget.......................................83

7.6     Fastställande av årlig efterlevandepension........................91

7.6.1   Efterlevandepensionsunderlag..........................................91

7.6.2   Beräkning av årlig efterlevandepension, m.m...................93

7.6.3    Efterlevandepensionsunderlag vid tidigt eller sent

uttag av ålderspension.......................................................94

7.7 Beräkning av efterlevandepensionsunderlag efter avlidna Prop. 1999/2000:91

födda år 1953 eller tidigare...............................................96

8   Förmåner till efterlevande barn........................................................99

8.1      Inledning...........................................................................99

8.2     Personkretsen och åldersgränser.......................................99

8.3     Beräkning av barnpension, m.m......................................101

8.4     Grundskyddet till efterlevande barn................................106

8.4.1    Inledning.........................................................................106

8.4.2    Efterlevandestöd till barn................................................107

8.5      Internationella aspekter på förslagen...............................113

8.6     Övergångsbestämmelser.................................................116

9   Omställningspension och garantipension......................................122

9.1      Inledning.........................................................................122

9.2     Rätten till omställningspension.......................................123

9.2.1    Omställningspension.......................................................123

9.2.2   Förlängd omställningspension........................................126

9.3     Beräkning av omställningspension.................................129

9.4     Grundskyddet..................................................................132

9.4.1    Garantipension, m.m.......................................................132

9.4.2   Beräkningen av garantipension, m.m..............................135

9.4.3    Utbetalning av garantipension.........................................142

9.5      Anknytningskrav för rätt till oavkortad garantipension... 143

9.5.1    Försäkringstid, m.m........................................................143

9.5.2    Framtida försäkringstid...................................................148

9.5.3    Reducering av garantipension i förhållande till

dels bristande försäkringstid, dels uppburen
inkomstgrundad efterlevandepension..............................149

9.6     Övergångsbestämmelser.................................................150

10  Särskild efterlevandepension och garantipension..........................159

10.1    Avveckling av särskild efterlevandepension för

framtiden.........................................................................159

10.2    Övergångsbestämmelser.................................................163

10.2.1   Rätten till och beräkningen av särskild efterlevande-
pension, m.m...................................................................163

10.2.2  Minsknings- och samordningsregler...............................167

11  Änkepension och garantipension...................................................169

11.1    Inledning.........................................................................169

11.2    Änkepension i ett anpassat efterlevandepensionssystem. 170

11.3    Änkepension...................................................................173

11.3.1   Den pensionsberättigade personkretsen..........................173

11.3.2  Beräkning av änkepension för tid före det änkan fyllt

65 år för kvinnor som beviljats eller kommer att be-
viljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003.....175

11.3.3  Beräkning av änkepension för tid före det änkan fyllt

65 år för kvinnor som kommer att beviljas änke-
pension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002.177

11.3.4  Rätten till och beräkning av änkepension för tid efter

det att änkan har fyllt 65 år eller dessförinnan börjat
uppbära ålderspension.....................................................183

11.3.5   Tillägg till änkepension...................................................187

11.4 Grundskyddet inom änkepensioneringen........................195

11.4.1  Garantipension till änkepension......................................195

11.4.2  Den pensionsberättigade personkretsen..........................198

11.4.3  Beräkning av garantipension till änkepension.................202

11.4.4   Krav på försäkringstid för rätt till oavkortat

grundskydd, m.m.............................................................208

11.4.5  Utbetalning av garantipension till änkepension..............212

11.5    Inkomstprövning av änkepension....................................214

11.6    Bostadstillägg till änkepension........................................216

11.7    Samordning av omställningspension eller särskild

efterlevandepension och änkepension.............................217

11.8    Änkepension till kvinnor som beviljats sådan pension

före den 1 juli 1960.........................................................220

11.9    Indexering av årlig änkepension.....................................221

11.10   Sammanfattning .............................................................222

12  Samordning av efterlevandeförmåner, m.m...................................225

12.1    Inledning.........................................................................225

12.2    Arbetsskadeförsäkringens och yrkesskadeförsäkringens

efterlevandeförmåner......................................................225

12.2.1  Bakgrund.........................................................................225

12.2.2  Anpassning av arbetsskadeförsäkringens bestämmelser

om efterlevandelivränta till ett anpassat efterlevande-
pensionssystem, m.m.......................................................226

12.2.3  Samordning mellan yrkesskadelivränta och efter-

levandepension i ett anpassat efterlevande-
pensionssystem................................................................234

12.3    Efterlevandepension i internationella förhållanden.........241

12.3.1   Inledning.........................................................................241

12.3.2  Samordning av garantipension och utländsk pension

från länder inom EU/EES-området, m.m........................242

12.4    Reduktion av efterlevandepension och efterlevandestöd

till barn i vissa fall...........................................................245

12.4.1   Reduktion av garantipension till efterlevandepension.....245

12.4.2  Reduktion av efterlevandestöd till barn...........................248

12.5    Överledanderegler i ett anpassat efterlevandepensions-

system.............................................................................250

13  Processuella regler, m.m................................................................251

13.1    Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd

till barn, m.m...................................................................251

13.2    Utbetalning av pension och efterlevandestöd till barn .... 254

13.3    Ändring av beslut, m.m...................................................256

13.4    Omprövning och överklagande.......................................258

13.5    Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad

pensionsrätt, m.m............................................................259

Prop. 1999/2000:91

13.6 Övriga bestämmelser.......................................................

262

Prop. 1999/2000:91

14 Kostnader och finansiering............................................................264

14.1    Inledning.........................................................................264

14.2    Kostnader........................................................................264

14.3    Finansiering.....................................................................270

15 Författningskommentarer..............................................................273

15.1    Förslaget till lag om efterlevandepension och

efterlevandestöd till barn.................................................273

15.2    Förslaget till lag om införande av lagen (2000:000) om

efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.........327

15.3    Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring............................................................346

15.4    Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:382)

angående införande av lagen om allmän försäkring........346

15.5    Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring......................................................347

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över
betänkandet Efterlevandepension - En anpassning till det

reformerade ålderspensionssystemet (SOU 1998:120).......349

Bilaga 2  Lagförslag i lagrådsremissen ..............................................350

Bilaga 3  Lagrådets yttrande................................................................412

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000........423

1       Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn,

2. lag om införande av lagen (2000:000) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om
allmän försäkring, och

5. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Prop. 1999/2000:91

Lagtext

Prop. 1999/2000:91

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § I denna lag finns bestämmelser om efterlevandepension i form av
barnpension, omställningspension och änkepension samt garantipension
till omställningspension och änkepension. Dessutom finns i lagen be-
stämmelser om efterlevandestöd till barn.

2 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som
är försäkrad enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också
bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av
ärenden m.m.

3 § Barnpension utges enligt bestämmelser i 2 kap. till barn vars ena eller
båda föräldrar har avlidit.

Omställningspension utges enligt bestämmelser i 4 kap. till en man eller
kvinna vars make har avlidit. En efterlevande kvinna kan ha rätt till
änkepension enligt bestämmelserna i 6 kap. i stället för eller utöver om-
ställningspension.

4 § Barnpension och omställningspension enligt denna lag utges som
inkomstgrundad efterlevandepension. Denna beräknas på grundval av ett
efterlevandepensionsunderlag enligt bestämmelser i 5 kap.

Som tillägg till eller ersättning för barnpension och omställningspen-
sion kan det under vissa förutsättningar utges efterlevandestöd till barn
och garantipension enligt bestämmelser i 3 och 4 kap.

5 § Änkepension enligt denna lag utges i form av tilläggspension och
beräknas på grundval av det underlag som anges i 6 kap.

Som tillägg till eller ersättning för änkepension kan det under vissa
förutsättningar utges garantipension enligt bestämmelser i samma kapitel.

6 § En änka, som är född år 1944 eller tidigare och som uppfyller förut-
sättningarna för rätt till änkepension och garantipension till sådan pension
enligt 6 kap. 1-3 och 14-16 §§, har inte rätt till efterlevandepension enligt
4 kap. En änka som avses i 6 kap. 15 § har dock, om förutsättningarna för
det är uppfyllda, rätt till omställningspension enligt 4 kap.

I fråga om rätt till efterlevandepension för en änka som är född år 1945
eller senare gäller, förutom bestämmelserna om omställningspension och

garantipension till sådan pension i 4 kap., även bestämmelserna i 6 kap.
enligt vad som där särskilt anges.

Är en änka som avses i andra stycket för samma månad berättigad till
änkepension och omställningspension, utges endast omställningspensio-
nen och garantipension till sådan pension. Om änkepensionen är större
utges den dock i den utsträckning den överstiger omställningspensionen
och garantipensionen till sådan pension. Minskning skall i första hand
göras på sådan del av änkepensionen som avses i 6 kap. 5 § första stycket 2.

7 § Garantipension till omställningspension eller änkepension är beroende
av den avlidnes försäkringstid.

8 § Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension enligt denna
lag samt kostnaderna för administrationen av sådana pensioner skall
finansieras genom efterlevandepensionsavgifter enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter. Garantipension till omställningspension och änkepen-
sion samt efterlevandestöd till barn skall finansieras med statsmedel.
Även kostnader för administrationen av garantipension och efterlevande-
stöd till barn skall finansieras med statsmedel.

9 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring årligen fastställda prisbasbeloppet och
med inkomstbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension årligen fastställda inkomstbasbeloppet.

10 § Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension skall vid in-
gången av varje kalenderår räknas om i enlighet med bestämmelserna i
5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

2 kap. Barnpension

1 § Efterlevandepension i form av barnpension utges till barn vars ena
eller båda föräldrar har avlidit.

Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt
barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid
tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel barnet anses som barn till
denne.

2 § Ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension.

Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller
studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har barnet rätt till
barnpension även för studietiden, dock längst till och med juni månad det
år då barnet fyller 20 år. En förutsättning för rätt till barnpension enligt
detta stycke är att barnet bedriver studierna när det fyller 18 år eller åter-
upptar dem innan det fyller 19 år.

Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt
tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.

Prop. 1999/2000:91

Ett barn som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta
veckor är inte på grund av bestämmelserna i andra stycket berättigat till
barnpension.

3 § Barnpension för ett barn som inte har fyllt tolv år utgör för år räknat
35 procent av det efterlevandepensionsunderlag som anges i 5 kap. Är
flera barn berättigade till barnpension efter föräldern, skall det nämnda
procenttalet ökas med 25 procent för varje barn utöver det första. Det
sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan
barnen. Från och med månaden efter den då det yngsta barnet fyller tolv
år skall de nämnda procenttalen bytas ut mot talen 30 respektive 20.

Om barnets båda föräldrar har avlidit utgör barnpensionen alltid 35
procent av det i första stycket nämnda underlaget. Är i sådant fall flera
barn berättigade till barnpension efter en förälder skall det nämnda
procenttalet ökas med 25 procent för varje barn utöver det första. Det
sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan
barnen.

4 § Om flera barnpensioner skall utges efter en avliden och dessa pensio-
ner beräknade enligt 3 § sammantagna skulle överstiga det efterlevande-
pensionsunderlag som anges i 5 kap., skall pensionerna sättas ned pro-
portionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.

Om det efter en avliden skall utges, förutom barnpensioner, även om-
ställningspension eller änkepension skall de sammanlagda barnpensio-
nerna utges med högst 80 procent av efterlevandepensionsunderlaget. Om
barnpensionerna överstiger denna nivå skall de sättas ned proportionellt
så att de tillsammans motsvarar 80 procent av efterlevandepensions-
underlaget.

3 kap. Efterlevandestöd till barn

1 § Ett barn som är bosatt i Sverige och som uppfyller villkoren för rätt till
barnpension enligt 2 kap. 1 och 2 §§, har rätt till efterlevandestöd till barn
enligt vad som föreskrivs i 2-4 §§.

2 § Efterlevandestöd till barn skall för år räknat motsvara 40 procent av
prisbasbeloppet.

Om barnets båda föräldrar har avlidit, utges efterlevandestöd till barn
enligt första stycket efter vardera föräldern.

3 § Ett efterlevande barn som har barnpension enligt 2 kap. efter den av-
lidne föräldern har rätt till efterlevandestöd till barn endast i den ut-
sträckning barnpensionen inte uppgår till det belopp som följer av 2 §
första stycket.

Till barn vars båda föräldrar har avlidit utges efterlevandestöd endast i
den utsträckning barnet har barnpension enligt 2 kap. efter föräldrarna
som sammanlagt inte uppgår till det belopp som följer av 2 § andra
stycket.

Prop. 1999/2000:91

10

Med barnpension enligt 2 kap. likställs livränta enligt lagen (1976:380) Prop. 1999/2000:91
om arbetsskadeförsäkring, efter samordning enligt 6 kap. 1 § samma lag,
och sådan efterlevandepension och efterlevandelivränta som barnet har
rätt till enligt utländsk lagstiftning. Det gäller dock inte utländsk efter-
levandepension som är att likställa med efterlevandestöd till barn enligt
denna lag.

4 § Om ett barn för samma månad har rätt till såväl efterlevandestöd till
barn som folkpension i form av förtidspension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, utges endast den till beloppet största av förmånerna.

4 kap. Omställningspension och garantipension

Omställningspension

1 § En efterlevande make, som inte har uppnått 65 års ålder och som
stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, har rätt till
omställningspension om den efterlevande

1. vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under 18 år,
som stod under vårdnad av makarna eller en av dem, eller

2. oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år
fram till dödsfallet.

Med efterlevande make likställs den som, utan att vara gift, stadig-
varande sammanbor med en icke gift man eller kvinna vid dennes död
och som tidigare varit gift med eller har eller har haft eller då väntar barn
med denne.

2 § Rätt till omställningspension enligt 1 § avser en tid av tio månader
från tidpunkten för dödsfallet.

3 § Rätt till omställningspension har vidare en efterlevande som haft rätt
till omställningspension enligt 2 §, för tid efter det att denna rätt upphört,
om den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor
med barn under 18 år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makar-
nas hem (förlängd omställningspension).

Rätten till förlängd omställningspension enligt första stycket avser en
tid av tolv månader. En sådan efterlevande har dock alltid rätt till förlängd
omställningspension till dess det yngsta barnet fyller tolv år.

4 § Rätten till förlängd omställningspension upphör om den efterlevande
ingår äktenskap. Detsamma gäller om den efterlevande stadigvarande
sammanbor med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller
har haft barn med.

5 § Omställningspension utgör för år räknat 55 procent av det efter-
levandepensionsunderlag som anges i 5 kap.

11

Garantipension till omställningspension

Prop. 1999/2000:91

6 § En efterlevande make som är bosatt i Sverige och som uppfyller vill-
koren för rätt till omställningspension har rätt till garantipension till om-
ställningspension, om en försäkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas
för den avlidne.

7 § Beräkningen av garantipension till omställningspension skall grunda
sig på den omställningspension som den efterlevande har rätt till. Med
omställningspension avses även sådan efterlevandepension enligt utländsk
lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt denna lag.

8 § Garantipension till omställningspension skall, om inte annat anges i
12 §, för år räknat motsvara 2,13 gånger prisbasbeloppet Ibasnivån'). Om
den efterlevande har rätt till omställningspension skall basnivån minskas
med beloppet för den pensionen. Sådan minskning görs efter det att bas-
nivån avkortats med tillämpning av 12 §.

9 § Garantipension till omställningspension skall beräknas med hänsyn till
den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med
året före dödsfallet. Som försäkringstid skall sådan tid räknas som utgör
försäkringstid för garantipension enligt 2 kap. 1-4 §§ och 5 § första
stycket lagen (1998:702) om garantipension.

Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 2 kap. 3 § lagen om
garantipension skall som försäkringstid för garantipension till omställ-
ningspension även bosättningstid i hemlandet tillgodoräknas för den av-
lidne från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år
då han eller hon fyllde 24 år.

10 § Som försäkringstid för garantipension till omställningspension skall
även tillgodoräknas tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och
med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med
minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde
16 år till och med året före dödsfallet, skall som framtida försäkringstid
tillgodoräknas så stor andel av tiden från och med året för dödsfallet till
och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år som motsvarar för-
hållandet mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med
det år då den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra
femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod.

Vid beräkningen skall försäkringstiden sättas ned till närmaste hela
antal månader.

11 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas
ned till närmaste hela antal år.

12 § Om det för den avlidne inte enligt 9-11 §§ kan tillgodoräknas 40 års
försäkringstid för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas
till så stor andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet som svarar mot

12

förhållandet mellan det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas Prop. 1999/2000:91
och talet 40.

Omställningspension efter flera avlidna

13 § Är någon för samma månad berättigad till omställningspension efter
flera avlidna, utges endast pensionen jämte garantipension efter den sist
avlidne eller, om pensionsbeloppen är olika höga, det högsta beloppet.

5 kap. Underlag för beräkning av inkomstgrundad
efterlevandepension

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1938
eller senare

1 § Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna födda år
1938 eller senare skall läggas den avlidnes pensionsbehållning för in-
komstpension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
beräknad enligt 2 och 3 §§ (faktisk pensionsbehållning) samt, under de
förutsättningar som anges i 4 §, även ett belopp som motsvarar summan
av de årliga pensionsrätter som enligt bestämmelserna i 5 § kan tillgodo-
räknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet in-
träffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (antagen
pensionsbehållning).

2 § Faktisk pensionsbehållning är summan av de pensionsrätter för in-
komstpension, beräknade enligt 4 kap. 2-4 §§ lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension, som kan tillgodoräknas för den avlidne till
och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade sedan
dessa pensionsrätter räknats om enligt 5 kap. 4, 6, 7 och 9 §§ samma lag.
Pensionsrättema skall beräknas som om det för den avlidne tillgodoräk-
nats endast pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensions-
rätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

3 § Vid beräkning av den faktiska pensionsbehållningen skall hänsyn tas
till pensionsbehållning som avser pensionsgrundande belopp för
plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt
3 kap. 10 § och pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. 24 §
samma lag endast om den avlidne till och med den 31 december året före
det år då dödsfallet inträffade, eller på grund av beräkning enligt andra
stycket, kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst som för vart och
ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive
intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet. Med pensionsgrundande in-
komst skall likställas pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt
3 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Vid bedömningen av om villkoret i första stycket är uppfyllt skall hän-
syn även tas till sådana år efter dödsfallet för vilka antagen pensionsbe-
hållning enligt 4 § skall beräknas.

13

4 § Om dödsfallet har inträffat före det år då den avlidne skulle ha fyllt 65
år och pensionsrätt för inkomstpension enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension har fastställts för den avlidne för minst tre
av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet, skall en antagen
pensionsbehållning beräknas enligt 5 och 6 §§.

Hänsyn skall tas till pensionsrätt som avser pensionsgrundande belopp
för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålders-
pension, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt
3 kap. 10 § och pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. 24 §
samma lag endast om det för den avlidne till och med den 31 december
året före det år då dödsfallet inträffade kan tillgodoräknas pensionsgrun-
dande inkomst eller pensionsgrundande belopp för förtidspension som för
vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive
intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.

5 § Antagen pensionsbehållning utgör ett belopp som svarar mot summan
av de årliga pensionsrätter som kan tillgodoräknas den avlidne för tiden
från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den
avlidne skulle ha fyllt 64 år. Pensionsrätten för vart och ett av dessa år
skall beräknas på ett pensionsunderlag som svarar mot medeltalet av de
pensionsunderlag enligt 4 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension som kan tillgodoräknas den avlidne för vart och ett av de
fem åren närmast före det år då dödsfallet inträffade. När medeltalet be-
räknas skall det bortses från de två år för vilka pensionsunderlaget är
högst respektive lägst.

6 § Vid beräkning av den antagna pensionsbehållningen skall pensions-
rätter enligt 5 § beräknas som om all pensionsrätt vore pensionsrätt för
inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent
av pensionsunderlaget.

Om inkomstindex enligt 1 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension för något eller några av de fem år närmast före döds-
fallet som avses i 5 § avviker från inkomstindex för dödsfallsåret, skall
pensionsunderlaget för det eller de åren räknas om med hänsyn till för-
ändringen av inkomstindex för dödsfallsåret före beräkningen av det i 5 §
nämnda medeltalet.

7 § Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 65 år skall till
grund för beräkning av efterlevandepension läggas den avlidnes pen-
sionsbehållning, beräknad enligt 2 och 3 §§, som tjänats in till och med
det år då den avlidne fyllde 64 år. Denna pensionsbehållning skall räknas
om med förändringar av inkomstindex fram till ingången av det år då den
avlidne fyllde 65 år och skall från och med årsskiftet därefter räknas om i
enlighet med 5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-
pension till ingången av det år då dödsfallet inträffade.

8 § Om den avlidne har tagit ut inkomstpension före den månad då han
eller hon fyllt eller skulle ha fyllt 65 år, skall den avlidnes pensionsbe-

Prop. 1999/2000:91

14

hållning, beräknad som om något uttag av inkomstpension inte hade Prop. 1999/2000:91
gjorts, läggas till grund för beräkningen av faktisk pensionsbehållning.

9 § Underlaget för beräkning av årlig efterlevandepension (efterlevande-
pensionsunderlaget) skall beräknas genom att summan av faktisk pen-
sionsbehållning och antagen pensionsbehållning divideras med ett del-
ningstal.

Som delningstal skall det delningstal tillämpas som enligt 5 kap. 12 §
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension gäller för beräkning
av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade
fyllde 65 år.

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1937
eller tidigare

10 § Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1937 eller
tidigare skall utgöra 60 procent av produkten av det prisbasbelopp som
gällde det år då den avlidne fyllde 65 år och medeltalet av de pensionspo-
äng för tilläggspension som enligt 15 § lagen (1998:675) om införande av
lagen om inkomstgrundad ålderspension tillgodoräknats för den avlidne
efter det att denna medelpoäng ökats med talet ett. Om pensionspoäng
tillgodoräknats för mer än 15 år, beaktas vid beräkningen av medeltalet
enbart de 15 år för vilka de högsta poängtalen tillgodoräknats. Härvid
tillämpas 22 § lagen om införande av lagen om inkomstgrundad ålders-
pension. Från och med årsskiftet efter det att den avlidne fyllde 65 år skall
efterlevandepensionsunderlaget räknas om enligt 5 kap. 14 § lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension till ingången av det år
dödsfallet inträffade.

För den som är född år 1935 eller tidigare skall vad som i första stycket
sägs om det år då den avlidne fyllde 65 år i stället avse år 2001.

11 § Om den avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspen-
sion för färre än 30 år, skall vid beräkningen enligt 10 § hänsyn tas endast
till så stor del av den där angivna produkten som svarar mot förhållandet
mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och talet
30.

Vid beräkning enligt första stycket skall även 6 kap. 14-16 §§ lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§ lagen
(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension
tillämpas.

6 kap. Änkepension och garantipension

Rätt till änkepension

1 § Om en avliden vid sin död hade rätt till tilläggspension i form av för-
tidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller till in-
komstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension eller om han, om det fall som avses i 13 kap. 1 § först-

15

nämnda lag varit för handen vid tidpunkten för dödsfallet, hade varit be- Prop. 1999/2000:91
rättigad till förtidspension, har hans efterlevande maka rätt till änkepen-
sion enligt vad som sägs i 2-4 §§.

En änka har rätt till änkepension endast om det för den avlidne kan till-
godoräknas pensionspoäng för tilläggspension för minst tre år.

2 § En änka som är född år 1944 eller tidigare och som vid utgången av år
1989 samt även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med den avlidne har
rätt till änkepension om antingen äktenskapet vid tidpunkten för
dödsfallet hade varat minst fem år och ingåtts senast den dag då den av-
lidne fyllde 60 år eller den avlidne efterlämnar barn som också är barn till
änkan.

En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till änkepension om
hon har varit gift med den avlidne från utgången av år 1989 till dödsfallet
samt dessutom

1. vid utgången av år 1989 antingen äktenskapet hade varat minst fem
år och ingåtts senast den dag då mannen fyllde 60 år eller mannen hade
barn som också var barn till kvinnan, och

2. något av de i 1 angivna villkoren var uppfyllt även vid dödsfallet och
vid varje tidpunkt mellan utgången av år 1989 och dödsfallet.

3 § För rätt till sådan del av änkepension som avses i 5 § första stycket 2
krävs, utöver vad som anges i 1 och 2 §§, att förutsättningarna enligt
andra och tredje styckena eller enligt fjärde stycket är uppfyllda.

En änka som är född år 1944 eller tidigare har rätt till änkepension en-

ligt första stycket om hon dessutom vid tidpunkten för dödsfallet

1. har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16

år, som stadigvarande vistas i makarnas hem eller hos änkan, eller

2. har fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

Om villkoret enligt andra stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten
till änkepension enligt denna punkt. Vid bedömningen av rätten till
änkepension enligt andra stycket 2 skall i så fall anses som om mannen
avlidit då rätten till änkepension enligt andra stycket 1 upphörde och äk-
tenskapet varat till nämnda tidpunkt.

En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till änkepension enligt
första stycket, om hon dessutom uppfyllde något av de i andra stycket 1
eller 2 angivna villkoren såväl vid utgången av år 1989 som vid dödsfallet
och vid varje tidpunkt mellan utgången av år 1989 och dödsfallet. Därvid
tillämpas bestämmelserna i tredje stycket.

4 § Änkepension får inte utges om änkan ingår äktenskap. Upplöses äk-
tenskapet inom fem år, skall pensionen böija betalas ut på nytt.

Beräkning av änkepension till kvinnor som inte har fyllt 65 år

5 § Änkepension till en änka som är född år 1944 eller tidigare utgör, för
tid före den månad då änkan fyller 65 år, om inte annat följer av 7-13 §§,
för år räknat summan av

16

1. 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till
barnpension efter honom enligt 2 kap., 35 procent

- av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 § första stycket första
och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring som den avlidne var berättigad till eller skulle ha varit
berättigad till om rätt till sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för
dödsfallet eller

- av inkomstgrundad ålderspension beräknad enligt 6 kap. 2 § 1 samt 3,
4, 12 och 14-16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
och 19-22 §§ lagen (1998:675) om införande av lagen om inkomst-
grundad ålderspension, om den avlidne uppbar sådan pension eller hade
fyllt 65 år och var berättigad till sådan pension, och

2. 90 procent av det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet.

Om den avlidne mannen var född år 1954 eller senare beräknas änke-
pensionen enligt första stycket 1 som om mannen hade fått hel förtids-
pension vid ingången av år 2003. Därvid skall 13 kap. 2 § första stycket
första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen om allmän
försäkring tillämpas.

6 § Änkepension till en änka som är född år 1945 eller senare utgör, för
tid före den månad då änkan fyller 65 år, ett belopp som motsvarar vad
som skulle ha utgetts till kvinnan om mannen hade avlidit vid utgången av
år 1989. Vid beräkningen av sådan änkepension tillämpas 5 § första
stycket. Beloppet enligt 5 § första stycket 1 beräknas på grundval av den
förtidspension som skulle ha utgetts till mannen om denne blivit berät-
tigad till hel sådan pension vid utgången av år 1989 och pensionen då
hade beräknats med tillämpning av 13 kap. 3 § lagen om allmän försäk-
ring. Om mannen vid utgången av år 1989 var berättigad till tilläggspen-
sion i form av ålderspension, skall dock beloppet enligt 5 § första stycket
1 beräknas med tillämpning av 12 kap. 2 § första och andra styckena
lagen om allmän försäkring i deras lydelse vid utgången av år 1989.

Vid beräkningen enligt 8 § skall inte första stycket andra meningen i
den paragrafen tillämpas och skall hänsyn endast tas till det antal år med
pensionspoäng som tillgodoräknats för den avlidne mannen till och med
år 1989.

7 § Om en änka med tillämpning av 3 § andra stycket 2 har rätt till änke-
pension beräknad enligt 5 § första stycket 2 och hon inte hade fyllt 50 år
vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 3 § tredje stycket,
skall beloppet enligt 5 § första stycket 2 minskas. Minskningen skall ske
med en femtondel för varje år som det antal år som den pensionsberät-
tigade fyllt vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 3 § tredje
stycket understiger 50.

8 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas pensionspoäng för
tilläggspension för minst 30 år, skall vid beräkningen enligt 5 § första
stycket 2 hänsyn tas endast till så stor del av beloppet där som svarar mot
förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng tillgodräknas
honom och talet 30. Vid denna beräkning skall 13 kap. 2 § första stycket

Prop. 1999/2000:91

17

första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring tillämpas.

Vid tillämpning av första stycket skall 6 kap. 14-16 §§ lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§ lagen
(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension
gälla.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som
avses i 7 §.

9 § För en änka som har börjat uppbära ålderspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension före det att hon fyllt 65 år
skall även 11-13 §§ gälla. Vad som där sägs om tilläggspension skall
dock endast gälla sådan tilläggspension som avses i 5 § första stycket 1.

Beräkning av änkepension till kvinnor som har fyllt 65 år

10 § Änkepension skall från och med den månad då en änka fyller 65 år
beräknas med tillämpning av

1. 5 § första stycket 1, om änkan är född år 1929 eller tidigare,

2. 5 § första stycket 1 samt 11 och 12 §§, om änkan är född under något
av åren 1930-1944, eller

3. 6 § första stycket och 11-13 §§, dock utan sådant belopp som avses i

5 § första stycket 2, om änkan är född år 1945 eller senare.

11 § Om en änka, som är född under något av åren 1930-1953, har rätt
till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension
enligt 6 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, skall
änkepension utges endast i den mån den efter samordning enligt 1 kap.

6 § tredje stycket överstiger ålderspensionen. Vid beräkning av änkans in-
komstgrundade ålderspension skall 6 kap. 2 § 1 samt 3 och 4 §§, 5 §
första stycket, 12 § och 14-16 §§ nämnda lag tillämpas.

En änka som avses i första stycket och som är född under något av åren
1930-1944 har dock, oavsett vad som anges i första stycket, rätt till
änkepension med sådant belopp att denna, tillsammans med änkans in-
komstgrundade ålderspension, motsvarar en viss andel av summan av
kvinnans inkomstgrundade ålderspension beräknad enligt första stycket
och den tilläggspension för den avlidne mannen som avses i 5 § första
stycket 1. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är född år 1930, 58
procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om kvinnan är född år
1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 procent om kvinnan är
född år 1934 och 50 procent om kvinnan är född under något av åren
1935-1944. Änkepension får emellertid inte med stöd av denna regel
betalas ut med högre belopp än vad som följer av 5 § första stycket 1.

12 § Vid tillämpning av 11 § skall, om änkan tar ut inkomstgrundad
ålderspension som avses i nämnda paragraf vid en senare tidpunkt än från
och med den månad då hon fyllt 65 år, hänsyn tas till den inkomstgrun-
dade ålderspension, beräknad enligt 11 § första stycket, som skulle ha
betalats ut om hon haft rätt till pensionen från och med den månaden.

Prop. 1999/2000:91

18

Vidare skall, om änkan gjort undantagande från försäkringen för tilläggs-
pension, hänsyn tas till den tilläggspension i form av ålderspension som
skulle ha betalats ut om undantagande inte skett. Motsvarande skall gälla
om pensionspoäng på grund av underlåten avgiftsbetalning inte har till-
godoräknats eller har minskats.

13 § Om en änka som är född år 1954 eller senare har rätt till änkepension
och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, utges änkepensionen en-
dast i den mån den överstiger ålderspensionen. Härvid skall 12 § tilläm-
pas.

Vid beräkning enligt första stycket skall ett tillägg om en pensions-
poäng enligt 4 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålderspension göras till
det underlag som beräkningen av änkepensionen skall grunda sig på
innan samordning sker med kvinnans inkomstgrundade ålderspension. På
detta tillägg skall 6 § tillämpas.

Rätt till garantipension till änkepension

14 § En änka som är bosatt i Sverige och som är född år 1944 eller tidiga-
re har rätt till garantipension enligt 17-23 §§ för tid före den månad då
hon fyller 65 år, om hon vid utgången av år 1989 och även vid tidpunkten
för dödsfallet var gift med den avlidne samt vid sistnämnda tidpunkt

1. hade vårdnaden om och stadigvarande sammanbodde med barn
under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem
eller hos änkan, eller

2. hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

Upphör rätten till änkepension på grund av att villkoren i första stycket
1 inte längre är uppfyllda, skall det vid bedömningen av rätten till pension
enligt 2 anses som om mannen avlidit då rätten till pension enligt 1
upphörde och äktenskapet varat till nämnda tidpunkt.

Änkan har dock rätt till garantipension endast om en försäkringstid om
minst tre år kan tillgodoräknas för den avlidne.

15 § Med en änka likställs i fråga om rätt till garantipension en kvinna
som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbor med en icke gift man
vid dennes död och som tidigare varit gift med honom eller har eller har
haft barn med honom.

Den tid under vilken kvinnan oavbrutet sammanbott med mannen fram
till dennes död skall vid tillämpningen av 14 § första stycket 2 likställas
med tid i ett äktenskap.

16 § En änka har inte rätt till garantipension efter en man som hon inte
lever tillsammans med vid dennes död, om kvinnan efter det sammanlev-
naden med mannen upphörde stadigvarande sammanbott med en annan
man med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.

Garantipension får inte utges om den pensionsberättigade gifter sig eller
stadigvarande sammanbor med en man som hon varit gift eller har eller
har haft barn med. Upplöses äktenskapet innan det bestått i fem år eller

Prop. 1999/2000:91

19

upphör samboendet inom samma tid, skall garantipensionen böija betalas
ut på nytt, om förutsättningarna i övrigt för rätt till sådan pension
fortfarande är uppfyllda.

Beräkning av garantipension till änkepension

17 § Beräkningen av garantipensionen skall grunda sig på den änkepen-
sion som änkan har rätt till. Med änkepension avses även sådan efter-
levandepension enligt utländsk lagstiftning som inte är att likställa med
garantipension enligt denna lag.

Har en änka som är berättigad till garantipension till änkepension rätt
till omställningspension men däremot inte till änkepension, skall omställ-
ningspensionen ligga till grund för beräkning av garantipensionen till
änkepension.

Om en änka för tid före den månad då hon fyller 65 år uppbär ålders-
pension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som
skall samordnas med änkepension enligt 11 och 12 §§, skall garantipen-
sionen beräknas med hänsyn till änkepensionen före samordning av pen-
sionerna.

18 § Garantipension till änkepension skall, om inte annat anges i 22 och
23 §§, för år räknat motsvara 2,13 gånger prisbasbeloppet (basnivån). Om
en änka har rätt till änkepension eller omställningspension skall basnivån
minskas med beloppet för den pensionen. Sådan minskning görs efter det
att basnivån minskats eller avkortats med tillämpning av 22 och 23 §§.

19 § Garantipension till änkepension skall beräknas med hänsyn till den
försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året
före dödsfallet. Som försäkringstid skall sådan tid räknas som utgör för-
säkringstid för garantipension enligt 2 kap. 1-4 §§ och 5 § första stycket
lagen (1998:702) om garantipension.

Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 2 kap. 3 § lagen om
garantipension skall som försäkringstid för garantipension till änkepen-
sion även bosättningstid i hemlandet tillgodoräknas för den avlidne från
och med det år då han fyllde 16 år till och med det år då han fyllde 24 år.

20 § Som försäkringstid för garantipension till änkepension skall även
tillgodoräknas tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och med
det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med
minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han fyllde 16 år till
och med året före dödsfallet, skall som framtida försäkringstid tillgodo-
räknas så stor andel av tiden från och med året för dödsfallet till och med
det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år som motsvarar förhållandet
mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med det år då
den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femte-
delar av hela sistnämnda tidsperiod.

Vid beräkningen skall försäkringstiden sättas ned till närmaste hela
antal månader.

Prop. 1999/2000:91

20

21 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas Prop. 1999/2000:91
ned till närmaste hela antal år.

22 § Utges garantipension med tillämpning av 14 § första stycket 2 och
hade den pensionsberättigade inte fyllt 50 år vid mannens död eller vid
den tidpunkt som avses i 14 § andra stycket, skall garantipensionens bas-
nivå minskas. Minskningen skall ske med en femtondel för varje år som
det antal år som den pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid
den tidpunkt som avses i 14 § andra stycket understiger 50.

23 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid
för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor
andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet som svarar mot förhållandet mellan
det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas och talet 40.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som
avses i 22 §.

7 kap. Utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd
till barn, m.m.

Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, m.m.

1 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn betalas ut efter
ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäk-
ringskassan.

2 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn utges från och med
den månad då dödsfallet inträffat eller, om den avlidne vid sin död uppbar
ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
eller förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, från
och med månaden efter den då dödsfallet inträffade.

Inträder rätten till efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn
vid annan tidpunkt än som avses i första stycket, skall förmånen betalas ut
från och med den månad då rätten inträdde.

Efterlevandepension får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre
månader eller, i fråga om barnpension eller efterlevandestöd till barn, två
år före ansökningsmånaden.

3 § Vid utbetalning av efterlevandepension för tid före ansökningsmåna-
den skall beloppet minskas om det för samma tid tidigare har betalats ut
efterlevandepension till annan eller andra efterlevande. Minskningen skall
ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha utgetts om beslutet
om den förstnämnda efterlevandepensionen förelegat vid utbetalningen av
den eller de andra efterlevandepensionerna.

4 § Uttag av efterlevandepension enligt denna lag får avbrytas genom
skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan
skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast månaden
före den månad som ändringen avser.

21

5 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn utges till och med
den månad då rätten till förmånen upphör. Omställningspension, sådan
del av änkepension som avses i 6 kap. 5 § första stycket 2 samt garanti-
pension till omställningspension och änkepension utges dock längst till
och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 är.

Ändring av efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall
gälla från och med månaden efter den månad då anledningen till änd-
ringen uppkom.

6 § Har någon försvunnit och kan det antas att han eller hon har avlidit,
har efterlevande till honom eller henne rätt till efterlevandepension eller
efterlevandestöd till barn. Som villkor för utbetalning av pension eller
efterlevandestöd får det dock krävas en förklaring på heder och samvete
av den efterlevande att denne inte vet om den försvunna personen är i
livet. I fråga om en omyndig får sådan förklaring krävas från hans eller
hennes förmyndare. Förklaring kan också krävas av en god man eller för-
valtare som har förordnats enligt föräldrabalken. Visar det sig senare att
den försvunna personen lever, skall pension och efterlevandestöd inte
fortsätta att utges.

7 § Den som genom brottslig gärning uppsåtligen har berövat någon
annan livet eller medverkat till brottet enligt 23 kap. 4 eller 5 § brotts-
balken har inte rätt till efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn
efter den avlidne.

Efterlevandepension och efterlevandestöd får dras in eller skäligen
sättas ned, om den efterlevande på annat sätt än vad som sägs i första
stycket har vållat dödsfallet genom en handling för vilken ansvar ådömts
honom eller henne genom dom som vunnit laga kraft.

Utbetalning av pension och efterlevandestöd till barn

8 § Pension och efterlevandestöd till barn skall betalas ut månadsvis.
Årspension och efterlevandestöd som beräknas komma att uppgå till
högst 2 400 kr skall dock, om det inte finns särskilda skäl, betalas ut i
efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den
efterlevande får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger per år.

Vid beräkning av efterlevandepension och efterlevandestöd skall den
totala årliga ersättningen avrundas till närmaste hela krontal som är del-
bart med tolv.

Vid samtidig utbetalning av garantipension eller efterlevandestöd och
inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension skall avrund-
ningen enligt andra stycket ske på garantipensionen eller efterlevande-
stödet.

9 § Om en person som är berättigad till efterlevandepension eller efter-
levandestöd till barn i väsentlig omfattning har fått sin försöijning genom
ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) utan villkor om
återbetalning, får retroaktivt beviljad sådan pension eller efterlevandestöd
betalas ut till socialnämnden till den del ersättningen motsvarar vad

Prop. 1999/2000:91

22

socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den ersättningsberättigades
och dennes familjs försöijning för den tid som den retroaktiva ersätt-
ningen avser.

Samordning med livränta, m.m.

10 § Efterlevandepensionen och efterlevandestödet till barn skall minskas
enligt vad som sägs i 11-13 §§ för en efterlevande som har rätt till liv-
ränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om för-
säkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa
yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som
enligt annan författning eller enligt regeringens förordnande har rätt till
annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Riksförsäkringsverket.
Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning
om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske på grund av
livränta som utges enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
annan livränta som bestäms med tillämpning av nämnda lag. Har livränta
eller del av livränta eller livränta för viss tid bytts ut mot ett
engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt 11-13 §§ anses som om
livränta utges eller som om den livränta som utges har höjts med ett be-
lopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grun-
der som tillämpas vid utbytet.

11 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av barnpension och efter-
levandestöd till barn minskas med tre fjärdedelar av vaije livränta som
överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som barnet för samma tid
har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall i första hand göras på
efterlevandestödet. Avdrag på barnpension får dock göras endast om den
avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när
skadan inträffade.

Barnpension skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna
paragraf, tillsammans med efterlevandestöd understiga en fjärdedel av det
belopp som anges i 3 kap. 2 §.

12 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av omställningspension och
garantipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar av varje
livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pen-
sionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minsk-
ningen skall i första hand göras på garantipensionen. Avdrag på omställ-
ningspension får dock göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna
sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

13 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av änkepension och garan-
tipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar av vaije livränta
som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsbe-
rättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall
i första hand göras på garantipensionen och därefter på sådan del av
änkepension som avses i 6 kap. 5 § första stycket 2. Avdrag på sådan del
av änkepension som avses i 6 kap. 5 § första stycket 1 får dock göras en-

Prop. 1999/2000:91

23

dast om den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett
år när skadan inträffade.

Änkepension skall dock aldrig, på grund av bestämmelserna i denna
paragraf, tillsammans med utgiven garantipension till sådan pension för
månad räknat understiga nio procent av prisbasbeloppet.

14 § Om en pensionsberättigad som avses i 4 eller 6 kap. sedan minst
trettio dagar i följd är intagen i kriminal vårdsanstalt eller är häktad skall,
från och med den trettioförsta dagen, garantipension enligt denna lag ut-
ges med högst ett belopp som innebär att garantipensionen tillsammans
med inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension enligt denna
lag uppgår till för månad räknat 4,5 procent av prisbasbeloppet. Såsom
intagen räknas även den som olovligen avvikit från anstalt eller vistas
utom anstalt med anledning av permission. Skall garantipensionen dras in
för del av en kalendermånad, beräknas garantipensionen för vaije dag till
en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.

Om ett barn sedan minst trettio dagar i följd på statens bekostnad vår-
dats på anstalt eller annars fått kost och bostad, får efterlevandestöd till
barn enligt 3 kap. inte utges. Sådan förmån får dock utges för tid då
barnet är inackorderat vid sameskola. Skall efterlevandestödet dras in för
del av en kalendermånad, beräknas efterlevandestödet för vaije dag till en
trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.

I fråga om en elev i specialskola får efterlevandestöd utges utan hinder
av bestämmelserna i andra stycket för tid då eleven vistas utom skolan.
För sådan tid skall 16 § andra stycket lagen (1998:703) om handikapper-
sättning och vårdbidrag tillämpas på motsvarande sätt.

8 kap. Övriga bestämmelser

Beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

1 § Ett beslut i ett ärende enligt denna lag skall fattas av den allmänna
försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799)
skall avgöra ett ärende som gäller den efterlevande.

2 § För ett beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn
gäller i tillämpliga delar 13 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension om beslut genom automatiserad behandling samt ändring
och omprövning av sådana beslut.

Ändring, omprövning och överklagande av beslut

3 § Ett beslut om efterlevandepension skall ändras om det föranleds av en
ändring som gjorts beträffande den pensionsbehållning eller den pen-
sionspoäng enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
som legat till grund för beräkningen av efterlevandepensionen.

Ett beslut om garantipension eller efterlevandestöd till barn enligt
denna lag skall ändras om storleken av garantipensionen eller efterlevan-
destödet påverkas av en ändring som gjorts beträffande den inkomstgrun-

Prop. 1999/2000:91

24

dade efterlevandepension eller änkepensionen som legat till grund för Prop. 1999/2000:91
beräkning av garantipensionen eller efterlevandestödet.

4 § För omprövning och överklagande av ett beslut om efterlevandepen-
sion eller efterlevandestöd till barn gäller i tillämpliga delar följande be-
stämmelser om pension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-
pension:

- 13 kap. 9 § första stycket samt 11-13, 15 och 16 §§ om omprövning,
och

- 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§,
22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.

Bestämmelsen i 13 kap. 13 § andra stycket lagen om inkomstgrundad
ålderspension skall gälla även i fall då den avlidne har lämnat oriktiga
uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälnings-
skyldighet.

Åtgärder på grund av felaktig utbetalning av efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn, m.m.

5 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, om den efterlevande
eller den avlidne genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att
underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat
att pensionen eller efterlevandestödet har lämnats felaktigt eller med ett
för högt belopp. Detsamma gäller om efterlevandepension eller efter-
levandestöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp
och den som uppburit förmånen har insett eller skäligen borde ha insett
detta.

Har efterlevandepension betalats ut enligt denna lag och minskas där-
efter pensionsrätt eller pensionspoäng enligt lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension på grund av bristande eller underlåten av-
giftsbetalning, skall försäkringskassan besluta om återbetalning av för
mycket utbetald pension.

Den som uppburit för mycket efterlevandepension eller efterlevande-
stöd till barn enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka sådan pension
eller sådant efterlevandestöd endast om beslut om återbetalning meddelats
enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får
försäkringskassan helt eller delvis efterge kravet på återbetalning.

6 § Har allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av
inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension och beviljas till
följd av beslutet om sänkt sådan pension garantipension enligt 4 kap. 6 §
eller 6 kap. 14 § eller efterlevandestöd till barn enligt 3 kap. 1 § retroak-
tivt för samma tid, skall avdrag för den återkrävda pensionen göras på den
retroaktivt beviljade förmånen i den mån betalning inte skett.

Om allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av
garantipension till omställningspension eller till änkepension eller efter-
levandestöd till barn skall avdrag för den återkrävda garantipensionen
eller det återkrävda efterlevandestödet göras på retroaktivt beviljad in-

25

komstgrundad efterlevandepension eller änkepension som avser samma Prop. 1999/2000:91
tid som garantipensionen eller efterlevandestödet, i den mån betalning
inte skett.

7 § Avdrag på pension och efterlevandestöd till barn enligt denna lag får
göras med skäligt belopp om den efterlevande enligt beslut av en allmän
försäkringskassa är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts
på grund av denna lag eller en annan författning.

8 § Om en ersättning enligt denna lag eller en annan författning har be-
talats ut efter beslut av en allmän försäkringskassa och beviljas senare
pension eller efterlevandestöd retroaktivt enligt denna lag för samma tid
som för den tidigare utbetalade ersättningen, skall avdrag göras på den
retroaktiva ersättningen. Detta avdrag skall motsvara det belopp som
överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda
ersättningarna hade fattats samtidigt.

Uppgiftsskyldighet m.m.

9 § Den som har rätt till ersättning enligt denna lag är skyldig att lämna de
uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen. Om den
efterlevande är omyndig eller har en god man eller förvaltare enligt för-
äldrabalken åligger uppgiftsskyldigheten i stället förmyndaren eller, om
det kan anses ingå i uppdraget, den gode mannen eller förvaltaren.

Uppgifter som en enskild skall lämna om faktiska förhållanden skall
lämnas på heder och samvete om inte särskilda skäl talar mot det.

10 § Följande bestämmelser i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension skall också tillämpas på efterlevandepension och efter-
levandestöd till barn:

- 15 kap. 1 § om Riksförsäkringsverkets skyldigheter,

- 15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket om
underrättelse till en enskild,

- 15 kap. 11 och 13 §§ om uppgiftsskyldighet,

- 15 kap. 15 § om undantag från sekretess,

- 15 kap. 16 § om utmätning, pantsättning och överlåtelse,

- 15 kap. 17 § om preskription.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen
(2000:000) om införande av lagen (2000:000) om efterlevandepension
och efterlevandestöd till barn.

26

2.2 Förslag till lag om införande av lagen (2000:000) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn och denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Bestämmelserna i
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn gäller också,
om inte annat följer av 2-20 §§, i fall då rätten till efterlevandepension
eller efterlevandestöd grundas på dödsfall som inträffat före ikraftträdan-
det.

2 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn enligt lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall
utan ansökan betalas ut fr.o.m. januari 2003 till den som vid utgången av
år 2002 uppbär efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhålls-
stöd, under förutsättning att rätt till förmånen föreligger enligt först-
nämnda lag eller denna lag.

3 § Med försäkringstid för garantipension enligt lagen (2000:000) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall för tid före den
1 januari 2003 avses bosättningstid enligt 5 kap. lagen (1962:381) om all-
män försäkring i kapitlets lydelse före den 1 januari 2003.

Barnpension och efterlevandestöd till barn

4 § I fråga om barnpension på grund av dödsfall som inträffat före ikraft-
trädandet skall, i stället för vad som föreskrivs i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, gälla
följande.

Barnpension skall beräknas som summan av

1. 30 procent av hel förtidspension, beräknad enligt 13 kap. 2 och 3 §§
lagen (1962:381) om allmän försäkring i paragrafernas lydelse före den
1 januari 2003, som den avlidne var berättigad till när han eller hon avled
eller skulle ha varit berättigad till, om rätt till sådan pension hade inträtt
vid tidpunkten för dödsfallet, eller 30 procent av inkomstgrundad ålders-
pension, beräknad enligt 6 kap. 2§ 1 samt 3 och 14-16 §§ lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-22 §§ lagen
(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension, om
den avlidne vid dödsfallet var berättigad till sådan pension, och

2. 25 procent av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet.

Är flera barn berättigade till barnpension efter den försäkrade, skall det
i andra stycket 1 nämnda procenttalet ökas med 20 för vaije barn utöver
det första. Detta belopp skall därefter delas lika mellan barnen. Vid be-
räkning av beloppet enligt andra stycket 1 skall bestämmelserna i 14 kap.

Prop. 1999/2000:91

27

8 § lagen om allmän försäkring i dessa bestämmelsers lydelse före den
1 januari 2003 ha fortsatt tillämpning.

Vid beräkning av beloppet enligt andra stycket 2 skall bestämmelserna i
5 kap. 1, 3-7 och 11 §§ lagen om allmän försäkring och punkt 3 i över-
gångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om all-
män försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003,
tillämpas.

5 § I fråga om efterlevande barn som vid utgången av år 2002 uppbär
tilläggspension i form av barnpension enligt punkten 2 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring på grund av dödsfall som inträffat före den 1 januari
1990 skall bestämmelserna i 4 § gälla med det undantaget att talet 30 i 4 §
andra stycket 1 skall bytas ut mot talet 40, om barnpension i form av
tilläggspension vid ikraftträdandet utges med denna andel till ett barn.

Omställningspension och garantipension

6 § I fråga om omställningspension på grund av dödsfall som inträffat
före ikraftträdandet skall, i stället för vad som föreskrivs i 4 kap. 1-3 och
5 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn, gälla följande.

I fråga om rätten till omställningspension skall 14 kap. 4 § första
stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den
1 januari 2003 ha fortsatt tillämpning.

Omställningspension skall beräknas som summan av

1. 40 procent eller, om det efter den avlidne finns bam som har rätt till
barnpension enligt 2 kap. 1 och 2 §§ lagen (2000:000) om efterlevande-
pension och efterlevandestöd till bam efter honom eller henne, 20 procent
av den förtidspension eller ålderspension som anges i 4 § andra stycket 1,
och

2. 90 procent av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet.

Vid beräkning av beloppet enligt tredje stycket 1 skall bestämmelserna i
14 kap. 8 § lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse
före den 1 januari 2003, ha fortsatt tillämpning.

Vid beräkning av beloppet enligt tredje stycket 2 skall bestämmelserna i
5 kap. I, 3-7 och 11 §§ lagen om allmän försäkring samt punkt 3 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om
allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003,
tillämpas.

7 § I fråga om garantipension till omställningspension på grund av döds-
fall som inträffat före ikraftträdandet skall, i stället för vad som sägs i
4 kap. 6-12 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam, gälla följande.

En efterlevande som är bosatt i Sverige skall, om villkoren i 8 kap. 4
och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i dessa bestämmelsers
lydelse före den 1 januari 2003 är uppfyllda och om minst tre års bosätt-

Prop. 1999/2000:91

28

ningstid eller minst tre år med pensionspoäng kan tillgodoräknas för den Prop. 1999/2000:91
avlidne, ha rätt till garantipension beräknad enligt tredje-sjunde styckena.

Till grund för beräkning av garantipension skall ligga den omställ-
ningspension som den efterlevande har rätt till. Med omställningspension
avses även efterlevandepension enligt utländsk lagstiftning som inte är att
likställa med garantipension enligt denna lag.

För en efterlevande som helt saknar rätt till omställningspension eller
vars omställningspension inte överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet skall
den årliga garantipensionen motsvara 2,15 gånger prisbasbeloppet (bas-
nivån) minskat med ett belopp som motsvarar den nämnda omställ-
ningspensionen.

För en efterlevande, som har rätt till omställningspension som över-
stiger 1,49 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garantipensionen
motsvara skillnaden mellan 0,66 gånger prisbasbeloppet och 44 procent
av den del av omställningspensionen som överstiger 1,49 gånger prisbas-
beloppet.

Vid beräkning av garantipension enligt tredje-femte styckena skall, om
inte annat följer av sjunde stycket, bestämmelserna i 5 kap. 1, 3-7 och
11 §§ lagen om allmän försäkring och punkt 3 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om allmän försäkring,
i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003, tillämpas.

För en avliden för vilken det inte kan tillgodoräknas 40 års bosätt-
ningstid skall vid beräkning enligt 5 kap. 1 § första stycket b lagen om
allmän försäkring garantipensionens basnivå, 2,15 gånger prisbasbe-
loppet, minskas med en procent för varje år som det antal år för vilka
bosättningstid kan tillgodoräknas den avlidne understiger talet 40. Mot-
svarande avkortning skall göras av beloppen 1,49 respektive 0,66 gånger
prisbasbeloppet. Motsvarande skall gälla även fall då garantipensionen
beräknas enligt 5 kap. 1 § första stycket a lagen om allmän försäkring
med den ändringen att minskningen i stället skall göras med 1,8 procent
för varje år som det antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodoräknas
den avlidne understiger talet 30.

Särskild efterlevandepension och garantipension

8 § En efterlevande som vid utgången av år 2002 uppbär eller hade rätt till
folkpension eller tilläggspension i form av särskild efterlevandepension
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och som alltjämt uppfyller
förutsättningarna i 8 kap. 6-10 §§ och 14 kap. 5 § samma lag i
paragrafernas lydelse före den 1 januari 2003 har rätt till särskild efter-
levandepension och garantipension till sådan pension enligt bestämmel-
serna i denna paragraf.

I fråga om efterlevande som avses i denna paragraf och som i december
2002 uppbär partiell särskild efterlevandepension skall pensionen
beräknas och utges enligt följande:

med 85 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension
till den som haft tre fjärdedelar av hel särskild efterlevandepension,

med 65 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension
till den som haft halv särskild efterlevandepension,

29

med 28 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension Prop. 1999/2000:91
till den som haft en fjärdedel av hel särskild efterlevandepension.

Vid beräkningen av särskild efterlevandepension skall gälla vad som
föreskrivs i 6 § tredje-femte styckena. Den efterlevande skall vidare ha
rätt till garantipension som beräknas enligt bestämmelserna i 7 § tredje-
sjunde styckena. Därvid skall vad som där sägs om omställningspension
avse särskild efterlevandepension.

Bestämmelserna i 8 kap. 12 § lagen om allmän försäkring i deras lydel-
se före den 1 januari 2003 skall gälla även efter utgången av år 2002.
Därvid skall med särskild efterlevandepension likställas särskild efter-
levandepension och garantipension till sådan pension beräknad enligt
andra och tredje styckena. Minskning skall göras i första hand på garanti-
pension och därefter på beloppet enligt 6 § tredje stycket 2 före minskning
av annan särskild efterlevandepension.

Om den efterlevande har ålderspension enligt lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension utges inte särskild efterlevandepension.

För efterlevande som avses i denna paragraf skall gälla vad som före-
skrivs dels om omställningspension och garantipension till sådan pension
i 1, 7 och 8 kap. lagen (2000:000) om efterlevandepension och efter-
levandestöd till bam, dels om särskild efterlevandepension i 16 kap. 1 §
tredje och femte styckena samt 2, 3, 7 a, 8 och 9 §§, 18 kap. 17 § och
20 kap. 3 § lagen om allmän försäkring i paragrafernas lydelse före den
1 januari 2003.

Änkepension och garantipension

9 § En efterlevande som vid utgången av år 2002 har rätt till folkpension
eller tilläggspension i form av änkepension enligt övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring har rätt till änkepension och garantipension till sådan
pension enligt vad som föreskrivs i 10-18 §§. Detsamma skall gälla om
rätt till sådan änkepension uppkommer först efter ikraftträdandet men
grundar sig på dödsfall som inträffat dessförinnan. För änkepension och
garantipension till sådan pension enligt denna paragraf skall dessutom
gälla vad som föreskrivs i 1, 7 och 8 kap. lagen (2000:000) om efter-
levandepension och efterlevandestöd till bam.

10 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit på
grand av ett dödsfall som inträffat före år 1990 skall änkan, oavsett när
hon är född och om inte annat sägs i andra-fjärde styckena, för tid efter år
2002 ha rätt till änkepension beräknad enligt 6 kap. 5 § första stycket samt
7 § lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam. Detsamma skall gälla för änkor som är födda år 1929 eller tidigare
och vars rätt till tilläggspension i form av änkepension har uppkommit på
grand av dödsfall som inträffat under något av åren 1990-2002.

För rätt till änkepension beräknad enligt 6 kap. 5 § första stycket 2
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn krävs att
villkoren i 6 kap. 3 § samma lag är uppfyllda.

30

För en änka som avses i första stycket och som har fyllt 65 år beräknas
änkepension med tillämpning av endast 6 kap. 5 § första stycket 1 lagen
om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.

För bedömningen av om rätt till änkepension föreligger skall 6 kap. 4 §
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn tillämpas.

11 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit för en
änka som är född under något av åren 1930-1944 på grund av ett dödsfall
som inträffat under något av åren 1990-2002 skall hon, om inte annat
sägs i andra eller tredje stycket, för tid efter år 2002 ha rätt till änkepen-
sion beräknad enligt 6 kap. 5 § första stycket samt 7 och 9-12 §§ lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.

För rätt till änkepension beräknad enligt 6 kap. 5 § första stycket 2
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam krävs att
villkoren i 6 kap. 3 § samma lag är uppfyllda.

För bedömningen av om rätt till änkepension föreligger skall 6 kap. 4 §
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam tillämpas.

12 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit för en
änka som är född år 1945 eller senare på grund av ett dödsfall som in-
träffat under något av åren 1990-2002 skall hon, om inte annat sägs i
andra eller tredje stycket, för tid efter år 2002 ha rätt till änkepension be-
räknad enligt 6 kap. 6-13 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension
och efterlevandestöd till bam.

För rätt till änkepension beräknad enligt 6 kap. 5 § första stycket 2
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam krävs att
villkoren i 6 kap. 3 § samma lag är uppfyllda.

För bedömningen av om rätt till änkepension föreligger och med vilket
belopp sådan pension skall utges skall 1 kap. 6 § och 6 kap. 4 § lagen om
efterlevandepension och efterlevandestöd till bam tillämpas. Den minsk-
ning som avses i 1 kap. 6 § tredje stycket skall därvid i första hand göras
på garantipension till änkepension.

13 § För änkor som avses i 10 och 11 §§ skall sådan del av änkepension
som avses i 6 kap. 5 § första stycket 1 lagen (2000:000) om efterlevande-
pension och efterlevandestöd till bam beräknas med tillämpning även av

13 kap. 2 § första stycket tredje meningen lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

14 § I fall som avses i 10-12 §§ skall beräkningen ske på grundval av
prisbasbeloppet för år 2003 i stället för prisbasbeloppet för dödsfallsåret.

15 § Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit på grund
av ett dödsfall som inträffat före år 1990 eller, såvitt gäller en änka som är
född år 1944 eller tidigare, på grund av ett dödsfall som inträffat under
något av åren 1990-2002, skall änkan för tid efter år 2002 ha rätt till
garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den ut-
sträckning som följer av bestämmelserna i 6 kap. 14-17 och 22 §§ lagen

Prop. 1999/2000:91

31

(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam samt Prop. 1999/2000:91
7 § fjärde och femte styckena denna lag.

16 § Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit för en
änka som är född år 1945 eller senare på grund av ett dödsfall som in-
träffat under något av åren 1990-2002, skall änkan för tid efter år 2002 ha
rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den
utsträckning som följer av bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket,
6 kap. 14-17 och 22 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam samt 7 § fjärde och femte styckena denna lag.
För en änka som avses i denna paragraf utges garantipensionen i för-
hållande till det antal år för vilka den avlidne maken vid utgången av år
1989 tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension. För en avliden
som inte kan tillgodoräknas 30 år med intjänade pensionspoäng, skall
garantipensionens basnivå, 2,15 gånger prisbasbeloppet, minskas med 1,8
procent för varje år som det antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodo-
räknas den avlidne understiger talet 30. Motsvarande avkortning skall
göras av beloppen 1,49 respektive 0,66 gånger prisbasbeloppet. Avkort-
ning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som avses i
6 kap. 22 § lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.

17 § Vid beräkning av änkepension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam samt av
garantipension enligt 7 § denna lag till en änka som avses i 10, 11 eller 15
§ skall, om inte annat följer av andra stycket, bestämmelserna i 5 kap. 1,
3-7 och 11 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring samt punkterna 3
och 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i
lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1
januari 2003, tillämpas.

För en avliden för vilken det inte kan tillgodoräknas 40 års bosätt-
ningstid skall vid beräkning enligt 5 kap. 1 § första stycket b lagen om
allmän försäkring garantipensionens basnivå, 2,15 gånger prisbasbeloppet
minskas med en procent för vaije år som det antal år för vilka bo-
sättningstid kan tillgodoräknas den avlidne understiger talet 40. Mot-
svarande avkortning skall göras av beloppen 1,49 respektive 0,66 gånger
prisbasbeloppet. Motsvarande skall gälla även fall då garantipensionen
beräknas enligt 5 kap. 1 § första stycket a lagen om allmän försäkring, i
detta lagrums lydelse före den 1 januari 2003, med den ändringen att
minskningen i stället skall göras med 1,8 procent för vaije år som det
antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodoräknas för den avlidne
understiger talet 30.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som
avses i 6 kap. 7 och 22 §§ lagen om efterlevandepension och efter-
levandestöd till bam.

18 § Om en änka som avses i 10 § har beviljats tilläggspension i form av
änkepension före den 1 januari 1990 och denna dragits in före denna tid-
punkt till följd av att hon ingått äktenskap, skall vid tillämpningen av
6 kap. 4 § lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd

32

till bam gälla att änkepensionen skall börja betalas ut på nytt även i fall då
det nya äktenskapet upplöses efter att ha bestått i fem år eller mer, dock
under förutsättning att detta äktenskap ingåtts efter den dag då mannen
fyllde 60 år.

Samordning med livränta

19 § Om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam har beviljats
på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet skall minskning
enligt 7 kap. 11-13 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam göras med 45 procent av vaije livränta som
överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet. Minskningen skall göras på det
belopp som anges i 4 § andra stycket 2 respektive 6 § tredje stycket 2 före
minskning av annan tilläggspension.

20 § I fall som avses i 4, 6 och 8 §§ denna lag skall bestämmelserna i
7 kap. 11 § första stycket sista meningen och 12 § sista meningen lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam
tillämpas endast på pension som beräknats enligt 4 § andra stycket 1 och
6 § tredje stycket 1.

Prop. 1999/2000:91

33

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 11 §, 8 kap., 10 kap. 4 §, 14 kap.,
16 kap. 3, 7 a. 10 och 11 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring1,
punkterna 2-10, 13, 14 och 18-20 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i nämnda lag samt punkten 5 i övergångs-
bestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i nämnda lag skall
upphöra att gälla.

Prop. 1999/2000:91

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter om
efterlevandepension gäller fortfarande för pension som avser tid före
ikraftträdandet.

Lagen omtryckt 1982:120.
Senaste lydelse av
5 kap. 11 § 1992:1277
8 kap. 1 § 1988:881
8 kap. 2 § 1999:1397
8 kap. 3 § 1988:881
8 kap. 4 § 1996:1587
8 kap. 5 § 1988:881
8 kap. 6 § 1992:1702
8 kap. 7 § 1992:1702
8 kap. 8 § 1988:881
8 kap. 9 § 1992:1277
8 kap. 10 § 1988:881
8 kap. 11 § 1996:1587
8 kap. 12 § 1999:1397
10 kap. 4 § 1988:881
14 kap. 1 § 1988:881
14 kap. 2 § 1988:881

14 kap. 3 § 1997:1040

14 kap. 4 § 1988:881

14 kap. 5 § 1988:881

14 kap. 6 § 1988:881

14 kap. 7 § 1992:1277

14 kap. 8 § 1988:881

16 kap. 3 § 1988:881

16 kap. 7 a§ 1988:881

16 kap. 10 § 1988:1327

16 kap. 11 § 1988:881
punkt 2 1996:1587
punkt 5 (till 1988:881) 1996:1587
punkt 6 1996:1587
punkt 8 1998:677
punkt 18 1997:1312
punkt 19 1996:1587
punkt 20 1996:1587.

34

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382)          Prop. 1999/2000:91

angående införande av lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16, 17 och 32 §§ lagen (1962:382) angående
införande av lagen om allmän försäkring1 skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre föreskrifter gäller
fortfarande för änkepension som avser tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse av

16 § 1996:1588

32 § 1999:801.

35

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-
säkring1

dels att 5 kap. 7 och 9 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 5 kap. 2, 4, 6, 8 och 11 §§, 6 kap. 1 och 7 §§ samt 8 kap. 4 §
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

5 kap.

Om en försäkrad har avlidit till följd av arbetsskada, har hans efter-
levande rätt till livränta enligt detta kapitel.

Prop. 1999/2000:91

Livränta utges i form av bamliv-
ränta till den försäkrades efter-
levande bam och i form av om-
ställningslivränta och särskild
efterlevandelivränta till den för-
säkrades efterlevande make.

Med efterlevande make likställs i
fråga om rätt till omställningsliv-
ränta och särskild efterlevandeliv-
ränta den som, utan att vara gift,
stadigvarande sammanbodde med
en icke gift försäkrad vid dennes
död och som tidigare har varit gift
med eller har eller har haft eller då
väntade bam med den försäkrade.

Bam till en avliden försäkrad har
rätt till livränta för tid till och med
den månad då barnet fyller 18 år
eller, under de förutsättningar som
anges i 8 kap. 2 § andra och tredje
styckena lagen (1962:381) om
allmän försäkring, längst till och
med juni månad det år då barnet
fyller 20 år.

Livränta utges i form av bamliv-
ränta till den försäkrades efter-
levande bam och i form av om-
ställningslivränta till den försäkra-
des efterlevande make.

Med efterlevande make likställs i
fråga om rätt till omställningsliv-
ränta den som, utan att vara gift,
stadigvarande sammanbodde med
en icke gift försäkrad vid dennes
död och som tidigare har varit gift
med eller har eller har haft eller då
väntade bam med den försäkrade.

Bam till en avliden försäkrad har
rätt till livränta för tid till och med
den månad då barnet fyller 18 år
eller, under de förutsättningar som
anges i 2 kap. 2 § andra-fjärde
styckena lagen (2000:000) om
efterlevandepension och efter-
levandestöd till bam, längst till och
med juni månad det år då barnet
fyller 20 år.

1 Lagen omtryckt 1993:357.

36

Bestämmelserna i 20 kap. 2 §
fjärde stycket lagen om allmän
försäkring tillämpas även i fråga
om rätt till livränta enligt denna
paragraf.

Rätt till omställningslivränta har
efterlevande make under de när-

Bestämmelsema i 2 kap. 1 §
andra stycket lagen om efterlevan-
depension och efterlevandestöd till
bam tillämpas även i fråga om rätt
till livränta enligt denna paragraf.

Rätt till omställningslivränta har
efterlevande make under de när-

Prop. 1999/2000:91

mare förutsättningar och för den
tid som anges i fråga om omställ-
ningspension i 8 kap. 4 och 5 §§
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

mare förutsättningar och för den
tid som anges i fråga om omställ-
ningspension i 4 kap. 1-4 §§ lagen
(2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam.

Omställningslivränta liksom hel
särskild efterlevandelivränta utges
med belopp som, när den försäk-
rade även efterlämnar bam som har
rätt till livränta efter honom enligt
denna lag, för år räknat motsvarar
20 och i annat fall 45 procent av
det ersättningsunderlag som anges
i 3 §.

Omställningslivränta utges med
belopp som, när den försäkrade
även efterlämnar bam som har rätt
till livränta efter honom enligt
denna lag, för år räknat motsvarar
20 och i annat fall 45 procent av
det ersättningsunderlag som anges
i 3 §.

11 §

Överstiger livräntorna till de efterlevande efter en försäkrad samman-
tagna det ersättningsunderlag som anges i 3 §, sätts livräntorna ned pro-
portionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.

Bestämmelserna i 16 kap. 1 §
första, tredje och femte styckena,
5 § femte och sjunde styckena samt
8 och 9 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring tillämpas även i
fråga om livränta enligt detta
kapitel.

Bestämmelserna i 7 kap. 1 §, 2 §
tredje stycket, 3 och 5 §§ lagen
(2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam
tillämpas även i fråga om livränta
enligt detta kapitel.

6 kap.

Är någon som har rätt till liv-
ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt
berättigad till folkpension eller
tilläggspension i form av förtids-
pension eller efterlevandepension
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring med anledning av den

1§“

Är någon som har rätt till liv-
ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt
berättigad till folkpension eller
tilläggspension i form av förtids-
pension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring eller efter-
levandepension enligt lagen

2 Senaste lydelse 1998:678.

37

inkomstförlust som har föranlett
livräntan, utgår livräntan endast i
den mån den överstiger pensionen.

(2000:000) om efterlevandepen- Prop. 1999/2000:91
sion och efterlevandestöd till bam
med anledning av den inkomst-
förlust som har föranlett livräntan,
utges livräntan endast i den mån
den överstiger pensionen.

Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4 kap.
och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, får livränta
för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension som
utgått för samma tid.

Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt sy-
stem för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.

Om bestämmelserna om beräkning av pensionspoäng vid underlåten
eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket lagen om all-
män försäkring, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1999, eller
4 kap. 8 § andra stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-
sion har tillämpats för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid
tillämpning av denna paragraf hänsyn tas till den tilläggspension som
skulle ha utgivits om full avgift hade erlagts.

Bestämmelserna i 3 kap. 17 §,

10 kap. 4 § första stycket, 16 kap.

11 § och 20 kap. 3-7 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring
om förmåner som sammanträffar,
indragning och nedsättning av er-
sättning i vissa fall, återbetalnings-
skyldighet, preskription, utmät-
ningsförbud och rätt till skadestånd
har motsvarande tillämpning i
fråga om ersättning från arbets-
skadeförsäkringen.

Bestämmelserna i 3 kap. 17 §
och 20 kap. 3-7 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring
samt 4 kap. 13 § och 7 kap. 7 §
lagen (2000:000) om efterlevan-
depension och efterlevandestöd till
bam om förmåner som samman-
träffar, indragning och nedsättning
av ersättning i vissa fall, återbetal-
ningsskyldighet, preskription, ut-
mätningsförbud och rätt till skade-
stånd har motsvarande tillämpning
i fråga om ersättning från arbets-
skadeförsäkringen .

Vad som sägs i 17 kap. 1 § lagen om allmän försäkring tillämpas även
fråga om ersättning från arbetsskadeförsäkringen.

8 kap.

3

Ärende angående livränta till
den försäkrade, i annat ärende upp-
kommen fråga huruvida den
försäkrade har ådragit sig arbets-
skada till följd av annat än

Ärende angående livränta till
den försäkrade och i annat ärende
uppkommen fråga huruvida den
försäkrade har ådragit sig arbets-
skada till följd av annat än

3 Senaste lydelse 1998:90.

38

olycksfall och ärende angående
särskild efterlevandelivränta skall i
försäkringskassa avgöras av social-
försäkringsnämnd. Regeringen får
dock meddela föreskrifter om
behörighet för tjänsteman hos
försäkringskassan att avgöra
ärenden som är av enkel beskaffen-
het och inte angår livränta till den
försäkrade eller särskild efter-
levandelivränta.

olycksfall skall i försäkringskassa
avgöras av socialförsäkrings-
nämnd. Regeringen får dock med-
dela föreskrifter om behörighet för
tjänsteman hos försäkringskassan
att avgöra ärenden som är av enkel
beskaffenhet och inte angår liv-
ränta till den försäkrade.

Prop. 1999/2000:91

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2.1 fall då efterlevandes rätt till livränta grundas på en arbetsskada som
har inträffat före ikraftträdandet gäller också, om annat inte sägs i punk-
terna 3 och 4, fortfarande äldre bestämmelser om sådan livränta. Har
dödsfallet inträffat före utgången av år 2002 gäller dock alltid de äldre
bestämmelserna.

3. De nya bestämmelserna om omställningslivränta i 5 kap. 6 § gäller
även om arbetsskadan har inträffat under något av åren 1990-2002 under
förutsättning att den efterlevande till följd av dödsfallet inte samtidigt har
rätt till änkepension enligt 6 kap. lagen (2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam.

4. Vid tillämpning av de nya bestämmelserna i 6 kap. 1 § skall efter-
levandelivränta till en efterlevande make, som vid utgången av år 2002
hade rätt till sådan livränta, betalas ut med lägst det belopp som den
efterlevande vid tillämpning av de äldre bestämmelserna i samma para-
graf hade rätt till i december 2002. Detta belopp skall anknytas till pris-
basbeloppet för år 2002 och räknas om vid förändring av detta. Skall liv-
räntan omprövas av annan anledning skall dock de nya reglerna tillämpas.

39

Ärendet och dess beredning

Den allmänna pensionsförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension. Inom båda
dessa system utges pension i form av ålderspension, förtidspension samt
efterlevandepension. I särskilda lagar finns regler om pensionstillskott och
bostadstillägg till pensionärer.

Den 1 januari 1999 trädde delar av det reformerade ålderspensionssys-
temet i kraft. Systemet utgör en självständig försäkringsgren skild från
andra socialförsäkringar. Den reformerade ålderspensionen består av en
inkomstgrundad ålderspension, som kompletteras med en garantipension.
Bestämmelserna om uttag och utbetalning enligt det reformerade ålders-
pensionssystemet träder dock i kraft först den 1 januari 2001. Garantipen-
sion kommer emellertid inte att utges förrän under år 2003. Således ut-
betalas i dag alltjämt ålderspension i form av folkpension och tilläggs-
pension enligt bestämmelser i AFL.

Till personer födda år 1953 eller tidigare kommer emellertid även efter
den 31 december 2000 - helt eller delvis - att utges inkomstgrundad
ålderspension i form av tilläggspension. I denna tilläggspension ingår ett
tillägg för den försäkrades arbetsbaserade folkpension, det s.k. folkpen-
sionstillägget om 96 % av prisbasbeloppet. För personer födda år 1938
eller senare ersätts den bosättningsbaserade folkpensionen från och med
år 2003 med garantipension.

Genom beslut den 18 december 1997 bemyndigade regeringen det
statsråd som har till uppgift att föredra ärenden rörande allmän försäkring
med vissa undantag att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
lämna förslag till konstruktion av övergångsvis garantipension för de
ålderspensionärer som inte omfattas av det reformerade ålderspensions-
systemet, dvs. personer födda år 1937 eller tidigare. Den med stöd av det
nämnda bemyndigandet förordnade utredningen - Utredningen
(S 1997:24) om utformning av garantipension för ålderspensionärer födda
år 1937 eller tidigare (Ö-garpsutredningen) - redovisade den 18 februari
1999 uppdraget genom att överlämna betänkandet Garantipension och
Bosättningstillägg för personer födda år 1937 eller tidigare (SOU
1999:17). I betänkandet föreslår Ö-garpsutredningen att bosättningsbase-
rad folkpension i form av ålderspension skall, för personer födda år 1937
eller tidigare, ersättas med en garantipension (övergångsvis garantipen-
sion) och i vissa fall ett bosättningstillägg. Betänkandet har remissbe-
handlats och det bereds för närvarande inom Socialdepartementet. Rege-
ringen planerar att under år 2000 till riksdagen överlämna förslag i denna
del.

Förtidspension utges till försäkrad som fyllt 16 år för tid före den
månad då han eller hon fyller 65 år, om hans eller hennes arbetsförmåga
på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den psykiska eller fysiska
prestationsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen
kan anses varaktig.

Även förtidspensioneringen har varit och är alltjämt föremål för över-
syn. Den 5 mars 1998 överlämnade regeringen propositionen Reformerad
förtidspension, m.m. (prop. 1997/98:111, nedan kallad princippropositio-

Prop. 1999/2000:91

40

nen) till riksdagen. Förslaget innehåller riktlinjer för hur ett reformerat
förtidspensionssystem och övergångsbestämmelser till ett sådant system
skall utformas. Princippropositionen bygger i huvudsak på de förslag som
Förtidspensionsutredningen redovisat i betänkandena Ohälsoförsäkringen
- Trygghet och aktivitet (SOU 1997:166) och Ohälsoförsäkringen -
Övergångsbestämmelser (SOU 1997:167). Denna principproposition, som
riksdagen godkände genom beslut den 15 maj 1998 (bet. 1997/98:SfUl 1,
rskr. 1997/98:237), innebär att vissa frågor lämnats öppna för att lösas
under det fortsatta beredningsarbetet inom Regeringskansliet.

Efterlevandepension till vuxna utbetalas enligt nuvarande regler som
folkpension och tilläggspension som beräknas på grundval av den rätt till
tilläggspension som den avlidne tjänat in. I princip är konstruktionen av
och beloppen för folkpension till efterlevande vuxna desamma som inom
den tidigare ålderspensioneringen. Även barnpension utges i form av
folkpension och tilläggspension.

Genom beslut den 13 juni 1996 bemyndigade regeringen det statsråd
som har till uppgift att föredra ärenden rörande allmän försäkring med
vissa undantag att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en
översyn av systemet för efterlevandepension och lämna förslag till ny
konstruktion av efterlevandepensioneringen. Med stöd av detta bemyn-
digande förordnades den 21 augusti 1996 hovrättslagmannen Lars Göran
Abelson som särskild utredare. Utredningen, som antagit namnet utred-
ningen (S 1996:04) om efterlevandepension, överlämnade den 1 oktober
1998 betänkandet Efterlevandepension - En anpassning till det reforme-
rade ålderspensionssystemet (SOU 1998:120).

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna finns i bilaga 1. Remissyttrandena samt en remissammanställning
finns tillgängliga i Socialdepartementet (S98/5762/SF).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 3 februari 2000 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i
bilaga 3. Vi har i denna proposition i allt väsentligt följt Lagrådets förslag
till justeringar. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i
lagtexten. Lagrådets synpunkter behandlas huvudsakligen i berörda delar i
författningskommentaren. Regeringen lämnar i denna proposition dock av
lagtekniska skäl inte förslag i samtliga delar som Lagrådet yttrat sig över.
De förslag som nu läggs fram innehåller huvudsakligen lagförslag för en
anpassning av systemet för efterlevandepension till det reformerade
ålderspensionssystemet.

Prop. 1999/2000:91

41

Gällande bestämmelser

Prop. 1999/2000:91

4.1 Inledning

Historik

Efterlevandepensioneringen har förändrats vid upprepade tillfällen under
årens lopp. Till bam som förlorat en av eller båda sina föräldrar har staten
alltsedan år 1937 lämnat bidrag i olika former. En särskild änkepension
tillskapades redan under 1940-talet genom 1946 års lag om folkpensione-
ring.

Under 1970- och 1980-talen skedde ett omfattande reformarbete be-
träffande de då gällande familjepensionsbestämmelsema. Tyngdpunkten
lades därvid på att garantera efterlevande minderåriga bam ett tryggat
underhåll och en tillfredsställande standard. För vuxna efterlevande var
utgångspunkten att få till stånd könsneutrala regler. Av betydelse var även
de kraftigt ökade kostnaderna som skulle ha uppkommit med oförändrade
regler samt förändringar, bl.a. på arbetsmarknaden, med en betydligt
ökande andel kvinnor i förvärvslivet. Reformarbetet ledde fram till det
nuvarande efterlevandepensionssystemet som trädde i kraft den 1 januari
1990.

Genom reformen har barnpensionernas ställning förstärkts. Vidare har
förmånerna till vuxna efterlevande gjorts könsjämlika, dvs. samma regler
gäller för kvinnor och män. Förmånerna har även gjorts mer tidsbegrän-
sade och behovsinriktade än de tidigare änkepensionsreglema. Reformen
har inneburit att det ekonomiska stödet till efterlevande huvudsakligen
betalas ut under den inledande tid som går åt för att komma över de sär-
skilda svårigheter som den förändrade familjesituationen medför. En sär-
skild pensionsförmån har dock införts som stöd till efterlevande som sak-
nar möjlighet att klara sin försöijning genom eget förvärvsarbete på grund
av dödsfallet.

De nya formerna av efterlevandepension som infördes den 1 januari
1990 kom att benämnas omställningspension, förlängd omställningspen-
sion, särskild efterlevandepension och barnpension. I samband med re-
formen beslutades även om omfattande övergångsregler. Av dessa följer
att de tidigare reglerna, dvs. reglerna som gällde före den 1 januari 1990,
om änkepension alltjämt har fortsatt giltighet även vid nybeviljande av
efterlevandepensioner efter den 31 december 1989.

Folkpension och tilläggspension enligt den allmänna
pensionsförsäkringen

Den allmänna pensionsförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension. Såväl folk-
som tilläggspensioneringen är obligatorisk och omfattar i princip hela
befolkningen. För att anpassa de allmänna pensionsförmånernas storlek
till penningvärdeutvecklingen relateras dessa, jämte de särskilda folkpen-
sionsförmånema, till prisbasbeloppet (tidigare basbeloppet). För folkpen-
sioneringens del innebär detta att flertalet förmåner utges med viss andel
av prisbasbeloppet. Inom tilläggspensioneringen räknas såväl de löpande

42

pensionsförmånerna som den intjänade pensionsrätten upp på grundval av Prop. 1999/2000:91
prisbasbeloppet. Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst och pen-
sionspoäng från tilläggspensioneringen används ett förhöjt prisbasbelopp.
År 2000 uppgår prisbasbeloppet till 36 600 kr och det förhöjda prisbas-
beloppet till 37 300 kr.

Folkpension i form av efterlevandepension

Folkpension i form av efterlevandepension utges till en efterlevande i
förhållande till det antal år den avlidne varit bosatt i Sverige mellan 16
och 64 års ålder eller utifrån det antal år den avlidne tjänat in pensions-
poäng för tilläggspension (ATP-poäng). En efterlevande som är bosatt i
Sverige har rätt till folkpension under förutsättning att den avlidne varit
bosatt här i minst tre år eller har tre år med intjänad tilläggspension. Bo-
sättningstiden räknas från och med det år den avlidne fyllt 16 år till och
med det år han eller hon fyllt 64 år. För efterlevandes rätt till oavkortad
folkpension krävs att den avlidne varit bosatt i Sverige i minst 40 år eller
haft minst 30 år med intjänade ATP-poäng. Vid beräkningen används den
anknytning sregel som är mest förmånlig för den försäkrade. Om den av-
lidne varit bosatt här mindre än 40 år eller han eller hon har mindre än 30
år med intjänade ATP-poäng, minskas efterlevandepensionen med 1/40
eller 1/30 för vaije år som saknas.

Under vissa förutsättningar kan, för det fall dödsfallet inträffar då den
avlidne var i förvärvsaktiv ålder, även antagen framtida bosättningstid
eller antagna framtida tillgodoräknade pensionspoäng (se nedan under
tilläggspension) beräknas. Detta innebär att man även kan få räkna med år
från och med det år dödsfallet inträffat till och med det år den avlidne
skulle ha fyllt 64 år. För att få räkna framtida bosättningstid krävs att den
avlidne bott viss tid i Sverige från 16 års ålder till och med året före
dödsfallet.

Tilläggspension i form av efterlevandepension

Tilläggspension i form av efterlevandepension grundas på den avlidnes
inkomster av förvärvsarbete. Endast arbetsinkomst som den avlidne haft
mellan 16 och 64 års ålder räknas. För avliden som är född år 1927 eller
tidigare räknas arbetsinkomst till och med 65 års ålder. Det är dessutom
bara arbetsinkomst intjänad från och med år 1960 som påverkar tilläggs-
pensionen. Tilläggspension i form av efterlevandepension betalas ut om
det för den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng i minst tre år. Från år
1980 beräknas pensionsgrundande inkomst även för inkomst i form av
förtidspension. Rätten till tilläggspension är inte beroende av svenskt
medborgarskap eller bosättning här i landet. Sådan pension utbetalas
alltså oavsett om den avlidne eller efterlevande till den avlidne har varit
eller är bosatta i Sverige eller utomlands.

Till grund för tilläggspension ligger varje försäkrads pensionsgrundan-
de inkomster. Vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten
bortses från inkomster som efter avdrag för allmänna pensionsavgifter
överstiger 7,5 prisbasbelopp.

43

Tilläggspensionen är, på samma sätt som folkpensionen, avhängig av
den avlidnes antal år med intjänade ATP-poäng eller för framtiden an-
tagna år. Har den avlidne färre än 30 år, minskas pensionen med 1/30 för
varje år som saknas. Om pensionspoäng har tillgodoräknats i mer än 15
år, beräknas tilläggspensionen på medeltalet av de 15 högsta poängtalen
enligt den s.k. 15/30-regeln. Sker pensionsfallet när den avlidne var i för-
värvsaktiv ålder kan under vissa förutsättningar hänsyn tas även till år från
och med dödsfallet till och med det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år,
dvs. en antagandeberäkning kan göras.

4.2 Omställningspension och särskild
efterlevandepension

Reformerad efterlevandepension till vuxna efterlevande

Den reformerade efterlevandepensionen betalas i dag ut i form av om-
ställningspension, förlängd omställningspension eller särskild efterlevan-
depension.

Omställningspension utbetalas som ett tillfälligt bistånd för att en
efterlevande man eller kvinna skall kunna komma över de särskilda eko-
nomiska svårigheter som till följd av den ändrade familjesituationen upp-
kommer under tiden närmast efter dödsfallet.

Särskild efterlevandepension utges framför allt till efterlevande som
under lång tid har varit borta från förvärvslivet och som, under den tid
omställningspension har betalats ut, inte har lyckats få ett arbete trots
insatser i form av utbildning eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Pen-
sionen kan då utges till dess den efterlevande får ett lämpligt arbete, som
kan ge honom eller henne en tillfredsställande försöijning.

Efterlevandepension i form av omställningspension, förlängd omställ-
ningspension eller särskild efterlevandepension utges i dag inom både
folk- och tilläggspensioneringen.

Förutsättningar för rätt till omställningspension, förlängd
omställningspension och särskild efterlevandepension

Omställningspension och särskild efterlevandepension utbetalas till man
eller kvinna vars make har avlidit. Med efterlevande make likställs den
som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en icke gift man
eller kvinna vid dennes död och som tidigare varit gift med eller har eller
har haft eller då väntade bam med denne. Med make jämställs inom
efterlevandepensioneringen även registrerad partner enligt lagen
(1994:1117) om registrerat partnerskap.

Rätt till omställningspension har en efterlevande maka eller make, som
inte har fyllt 65 år och som stadigvarande sammanbodde med sin maka
eller make vid dennes död, om den efterlevande vid dödsfallet stadig-
varande sammanbodde med bam under tolv år som stod under vårdnad av
makarna eller en av dem eller om den efterlevande oavbrutet sammanbott
med makan eller maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten
för dödsfallet.

Prop. 1999/2000:91

44

Omställningspension utges under sex månader från dödsfallet. Sådan
pension kan emellertid betalas ut för längre tid i form av förlängd om-
ställningspension. Förutsättningarna härför är att den efterlevande har
vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam under tolv år, som
vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem. I sådant fall utges
omställningspension fram till den tidpunkt då det yngsta barnet fyller tolv
år. Rätt till sådan förlängd omställningspension upphör om den efter-
levande ingår nytt äktenskap eller stadigvarande sammanbor med någon
som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft bam till-
sammans med.

Omställningspension kan aldrig utges efter det att den efterlevande
uppnått 65 års ålder.

För tiden efter det att rätten till omställningspension upphört kan sär-
skild efterlevandepension utges. Rätt till sådan pension har en efterlevan-
de maka eller make, som inte fyllt 65 år och som uppfyller övriga villkor
för rätt till omställningspension, om den efterlevandes egna möjligheter
att bereda sig inkomst genom ett för honom eller henne lämpligt arbete är
nedsatt med minst en fjärdedel alltsedan makens död och nedsättningen
beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller annan därmed
jämförlig omständighet samt kan antas vara inte endast kortvarig.

Vid bedömningen av om den efterlevandes förvärvsmöjlighet är nedsatt
skall beaktas den efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom
sådant arbete som motsvarar hans eller hennes krafter och färdigheter och
som rimligen kan begäras med hänsyn till utbildning och tidigare verk-
samhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra därmed jämförliga
omständigheter. Något medicinskt kriterium uppställs således inte.

Särskild efterlevandepension kan utges som hel eller partiell förmån (en
fjärdedel, halv eller tre fjärdedels). Omprövning av pensionen skall ske
minst en gång vart tredje år.

Uppbär den efterlevande omställningspension eller ålderspension, kan
inte särskild efterlevandepension utges samtidigt. Särskild efterlevande-
pension kan inte heller utges med anledning av sådan nedsättning av för-
värvsmöjligheten för vilken den efterlevande är berättigad till sjukpenning
eller egenlivränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande ersättning som utges enligt annan författning eller på grund
av regeringens förordnande. Från särskild efterlevandepension skall enligt
en minskningsregel som finns i 8 kap. 12 § AFL avräkning ske med
hänsyn till bl.a. förtidspension, arbetslöshetsersättning och vuxenstudie-
bidrag som den efterlevande har rätt till. Dessa bestämmelser gäller även i
fråga om motsvarande förmåner som utges till den efterlevande på grund-
val av utländsk lagstiftning.

Rätt till särskild efterlevandepension upphör på samma sätt som för-
längd omställningspension, om den efterlevande ingår nytt äktenskap eller
sammanbor med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller
har haft bam tillsammans med. Likaså upphör rätten till särskild efter-
levandepension då den efterlevande fyller 65 år.

Prop. 1999/2000:91

45

Omställningspension och särskild efterlevandepension från
folkpensioneringen

Omställningspension och hel särskild efterlevandepension från folkpen-
sioneringen betalas ut med 90 % av prisbasbeloppet (2 745 kr i månaden
år 2000). I förekommande fall kan jämte omställningspension och sär-
skild efterlevandepension betalas ut pensionstillskott med maximalt
61,5 % av prisbasbeloppet, dvs. 1 876 kr i månaden år 2000 om övriga
villkor för rätt till denna förmån är uppfyllda. Under tiden den 1 juni 1999
t.o.m. utgången av november månad år 2000 uppgår pensionstillskottet
dock till maximalt till 62,9 % av prisbasbeloppet. Höjningen av pensions-
tillskottet under denna tid utgör kompensation för höjningen av belopps-
gränsen i högkostnadsskyddet vid köp av läkemedel.

Om den avlidne inte uppfyllt kravet på 40 bosättningsår (eller antagna
bosättningsår) eller 30 år med intjänad tilläggspension (eller motsvarande
antagna år), sker en proportionell reducering av pensionen.

Omställningspension och särskild efterlevandepension från
tilläggspensioneringen

Omställningspension och särskild efterlevandepension från tilläggspen-
sioneringen beräknas på den avlidnes ålderspension eller, om dödsfallet
sker i förvärvsaktiv ålder, på en faktisk eller beräknad förtidspension.
Härvid beaktas, utöver den avlidnes faktiskt intjänade pensionspoäng,
även i vissa fall framtida antagna pensionspoäng. Sådana antagandepoäng
för tiden fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt
64 år beaktas under förutsättning att den avlidne vid tidpunkten för
dödsfallet hade en sjukpenninggrundande inkomst, som svarar mot en
årsinkomst av förvärvsarbete lägst lika med det vid årets ingång gällande
prisbasbeloppet eller också kan tillgodoräknas pensionspoäng för minst
två av de fyra åren närmast före dödsfallet. Om något av dessa kvalifika-
tionskrav är uppfyllt, beräknas antagandepoäng enligt den av två metoder
som ger det mest förmånliga resultatet.

Den ena metoden innebär att antagandepoäng beräknas motsvara
medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före
pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräk-
nas på grundval av tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension
under samtliga år fr.o.m. 16 års ålder t.o.m. året närmast före pensions-
fallet. Antagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva an-
talet av de år som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn tas till åren med
högsta poängtalen.

Storleken på omställningspension och särskild efterlevandepension från
tilläggspensioneringen är beroende av om det samtidigt utges barnpension
eller inte. Finns det efter den avlidne bam som har rätt till barnpension,
utgör omställningspensionen 20 % av den avlidnes egenpension. I annat
fall uppgår sådan pension till 40 % av den avlidnes egenpension.

På samma sätt som inom folkpensioneringen skall särskild efterlevan-
depension i form av tilläggspension minskas med hänsyn till vissa andra
förmåner som den efterlevande har rätt till, såsom förtidspension, ar-
betslöshetsersättning och vuxenstudiebidrag m.m.

Prop. 1999/2000:91

46

4.3 Barnpension

Barnpension från folkpensioneringen

Barnpension inom folkpensioneringen utges till bam under 18 år, vars far
eller mor eller båda föräldrar har avlidit. Sådan pension utges även till
bam som har fyllt 18 år, om och så länge barnet därefter studerar på
grund- eller gymnasieskolenivå. Rätt till pension föreligger dock längst
t.o.m. juni månad det år bamet fyller 20 år. En förutsättning för att barn-
pension skall betalas ut även efter det bamet fyllt 18 år är att bamet då
bedriver studier enligt ovan eller återupptar sådana studier innan det fyller
19 år.

Barnpension efter en avliden förälder utbetalas för år räknat från folk-
pensioneringen med en grandnivå om 25 % av prisbasbeloppet (för år
2000 motsvarande ungefär 762 kr i månaden). Pensionen skall dock alltid
betalas ut med sådant belopp att den tillsammans med den tilläggspension
i form av barnpension som betalas ut till bamet utgör 40 % av prisbas-
beloppet (1 220 kr i månaden år 2000) efter vaije avliden förälder. Detta
är således en garantinivå. Har barnets båda föräldrar avlidit, utbetalas
barnpension med dubbelt så höga belopp. Utbetalas samtidigt folkpension
i form av änkepension enligt övergångsbestämmelserna till en kvinna som
är mor till bamet eller varit gift med barnets far eller har eller har haft
bam med denne, påverkas emellertid i vissa fall denna garantinivå av den
folkpension i form av änkepension som utbetalas. Detta gäller oavsett om
rätten till barnpension grundas på dödsfall som inträffat före eller efter
den 1 januari 1990. Vid bedömningen av om folkpension på garantinivån
skall betalas ut till bamet beaktas i dessa fall, förutom barnpension från
tilläggspensioneringen, även den folkpension som betalas ut i form av
änkepension till änkan, under förutsättning att änkan och bamet stadig-
varande sammanbor med varandra. I övriga fall påverkar inte eventuell
pension till vuxna efterlevande den garanterade nivån.

För det fall den avlidne föräldern inte uppfyllt kravet på 40 bosätt-
ningsår (inklusive framtida antagna bosättningsår) eller 30 år med in-
tjänad tilläggspension (inklusive motsvarande antagna år) minskas pen-
sionen proportionellt.

Barnpension från tilläggspensioneringen

Barnpension inom tilläggspensioneringen utbetalas på samma villkor som
inom folkpensioneringen. För ett bam utgör barnpensionen 30 % av den
avlidnes beräknade egenpension. Finns fler bam än ett, ökas detta pro-
centtal med 20 för varje bam utöver det första. Det sammanlagda bam-
pensionsbeloppet fördelas därefter lika mellan bamen.

Betalas tilläggspension i form av barnpension ut på grand av ett döds-
fall som inträffat före år 1990, utgör barnpensionen 40 % av den avlidnes
egenpension. Föreligger vid sidan av rätten till barnpension även rätt till
tilläggspension i form av änkepension efter den avlidne, utgör barnpen-
sionen från tilläggspensioneringen i stället 15 % av samma underlag.
Detsamma gäller om barnpension betalas ut tillsammans med tilläggspen-
sion i form av änkepension till en änka som är född år 1944 eller tidigare

Prop. 1999/2000:91

47

på grund av dödsfall som inträffat efter år 1989. Finns fler pensionsbe-
rättigade bam än ett, ökas procenttalen 15 och 40 med 10 för varje ytter-
ligare bam. Den sammanlagda summan fördelas därefter lika mellan
barnen.

Om efterlevandepensionerna till bam och vuxna efterlevande - i form
av barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension
från tilläggspensioneringen - efter en försäkrad sammantagna överstiger
den avlidnes beräknade egenpension, minskas efterlevandepensionerna
proportionellt, så att de tillsammans motsvarar den avlidnes egenpension.

4.4 Änkepension

Inledning

När efterlevandepensionerna reformerades konstaterades att det varken
var möjligt eller önskvärt att fr.o.m. de nya reglernas ikraftträdande den
1 januari 1990 helt upphäva de tidigare gällande reglerna för änkepen-
sion, som i sina huvuddrag tillkommit år 1960. Det ansågs att det nya
regelsystemet primärt skulle gälla för de generationer som vuxit upp med
det förvärvs- och familjemönster som i sig var anledningen till hela refor-
men. Inte heller borde rätten till redan beviljade änkepensioner påverkas
av de nya bestämmelserna. Hänsynen till de kvinnor som redan uppbar
änkepension enligt det gamla systemet och till främst äldre och medel-
ålders kvinnor i övrigt ansågs göra det nödvändigt att under en lång
övergångstid bibehålla det gamla systemet med änkepension. Till följd
härav infördes också omfattande och långtgående övergångsbestämmel-
ser. Enligt dessa gäller i större eller mindre utsträckning det äldre regel-
systemet också fortsättningsvis inom både folk- och tilläggspensione-
ringen. De genom övergångsbestämmelserna alltjämt gällande reglerna
för änkepension kan sammanfattas enligt följande.

Änkepension från folkpensioneringen

En änka som inte fyllt 65 år, och som inte uppbär folkpension i form av
ålderspension, har rätt till änkepension från folkpensioneringen under
förutsättning att hon antingen fyllt 36 år vid mannens död och då varit gift
med honom i minst fem år, eller att hon då har den rättsliga vårdnaden om
och stadigvarande bor tillsammans med bam under 16 år, som vid
mannens död stadigvarande vistades i makamas hem eller hos änkan.
Med änka likställs här ogift eller frånskild kvinna eller änka som stadig-
varande sammanbott med ogift eller frånskild man eller änkling vid den-
nes död och som antingen varit gift med eller har eller har haft bam med
honom.

Änkepensionen utges från folkpensioneringen till maka eller därmed
likställd som fyllt 50 år med 90 % av prisbasbeloppet för år räknat, dvs.
med 2 745 kr i månaden år 2000. Samma belopp utges till änka vars rätt
till änkepension grundar sig på sammanboende med bam under 16 år. För
annan änka minskas pensionen med 1/15 för vaije år varmed änkans ålder
understiger 50 år vid mannens död eller vid den tidpunkt då hon upphör

Prop. 1999/2000:91

48

att ha bam under 16 år i hemmet. Även bostadstillägg till pensionärer och Prop.
pensionstillskott utbetalas i förekommande fall. Helt pensionstillskott
uppgår till 61,5 % av prisbasbeloppet, dvs. 1 876 kr i månaden år 2000
(under tiden den 1 juni 1999 t.o.m. utgången av november månad år 2000
uppgår pensionstillskottet maximalt till 62,9 % av prisbasbeloppet).

Sedan den 1 april 1997 sker en inkomstprövning av folkpension i form
av änkepension och pensionstillskott till sådan förmån. Inkomstprövning
skall dock inte ske av änkepension för de första sex månaderna som den
betalas ut och inte heller av änkepension som betalas ut till kvinna som
har vårdnaden om bam som inte har fyllt 12 år. Den inkomst som på-
verkar folkpensionens storlek beräknas i huvudsak enligt de regler som
gäller för beräkningen av bostadstillägg till pensionärer.

I detta sammanhang bör även nämnas att det för kvinnor som blivit
änkor före den 1 juli 1960 och som uppbär änkepension gäller särskilda
regler. Sådana änkor har endast rätt till folkpension i form av änkepen-
sion. Denna pension är helt eller delvis inkomstprövad enligt särskilda
bestämmelser som trätt i kraft redan före den 1 april 1997.

När änkan fyller 65 år (eller dessförinnan börjar uppbära egen ålders-
pension) byts - till skillnad från vad som är fallet inom tilläggspensione-
ringen - änkepensionen från folkpensioneringen ut mot ålderspension.

Änkepension från tilläggspensioneringen

Inom tilläggspensioneringen utges änkepension till änka efter en försäk-
rad, om äktenskapet varat i minst fem år och ingåtts senast den dag då den
försäkrade fyllde 60 år eller om den försäkrade efterlämnade bam -
oavsett ålder - som också är bam till änkan. Till skillnad från vad som
gäller inom folkpensioneringen krävs alltid för rätt till änkepension från
tilläggspensioneringen att äktenskap har förelegat. Änkepension från
tilläggspensioneringen kan betalas ut samtidigt med ålderspension från
tilläggspensioneringen till kvinnan även efter det att hon fyllt 65 år.

Änkepensionens storlek från tilläggspensioneringen är beroende av om
den försäkrade förutom änkan efterlämnar bam som är berättigat till
barnpension från tilläggspensioneringen. Om så är fallet utgör änkepen-
sionen 35 % av den avlidnes egenpension. Finns inte något pensionsbe-
rättigat bam, är änkepensionen 40 % av egenpensionen.

Tilläggspension i form av änkepension dras in om den pensionsberät-
tigade ingår nytt äktenskap. Upplöses äktenskapet innan det bestått i fem
år, skall pensionen böija betalas ut på nytt.

Övergångsbestämmelser

Som nämnts ovan trädde de nya reglerna för efterlevandepension i kraft
den 1 januari 1990 och ersatte då i princip de äldre reglerna för änkepen-
sion. De nya reglerna tillämpas som huvudregel vid dödsfall som inträffar
år 1990 eller senare. Reformen försågs emellertid med omfattande över-
gångsbestämmelser, som innebär att änkepension enligt äldre regler, dvs.
de regler som gällde före den 1 januari 1990, kan betalas ut och även ny-
beviljas under lång tid framöver. Dessa övergångsregler, som återfinns i

1999/2000:91

49

övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen Prop. 1999/2000:91
(1962:381) om allmän försäkring, är dessutom olika för olika kategorier
kvinnor. Övergångsbestämmelserna för efterlevande kvinnor har i huvud-
sak följande innebörd.

1. Kvinnor som den 31 december 1989 redan hade rätt till änkepension
har fortsatt rätt till sådan pension. Pensionen betalas ut helt enligt äldre
bestämmelser. Detta gäller både folk- och tilläggspension. Sedan april
1997 inkomstprövas folkpensionsdelen.

2. Kvinnor som är födda år 1929 eller tidigare, och som var gifta med
den avlidne den 31 december 1989, får änkepension helt enligt de äldre
reglerna och kan beviljas sådan pension - i praktiken numera endast
tilläggspension eftersom samtliga dessa kvinnor har fyllt 65 år och därför
inte är berättigade till folkpension i form av änkepension - även när
dödsfallet inträffar år 1990 eller senare. Denna grupp omfattas inte alls av
den reformerade efterlevandepensioneringen.

3. Kvinnor som är födda åren 1930-1944, och som var gifta (eller i
fråga om folkpension därmed likställda) med den avlidne den
31 december 1989, kan nybeviljas änkepension också vid dödsfall år 1990
eller senare. För tid före det kvinnan fyller 65 år betalas änkepension ut
helt enligt äldre regler. Sedan den 1 april 1997 inkomstprövas
folkpensionsdelen.

Från 65-årsmånaden (eller vid den tidigare tidpunkt då änkan böljat
uppbära ålderspension) samordnas tilläggspension i form av änkepension
med den tilläggspension i form av ålderspension som kvinnan erhåller.
Samordningen går i princip till så, att änkepensionen reduceras med be-
loppet för ålderspensionen, dvs. änkepensionen betalas bara ut i den mån
den överstiger kvinnans egen ålderspension. Det finns emellertid en
garantiregel som innebär att kvinnan alltid har rätt till en sammanlagd
pension som motsvarar viss andel av summan av kvinnans egen och
mannens beräknade ålderspension, dvs. änkepensionen reduceras enbart
ned till denna garantinivå. Denna garantinivå utgör 60 % för kvinnor
födda år 1930, 58 % för födda år 1931, 56 % för födda år 1932, 54 % för
födda år 1933, 52 % för födda år 1934 och 50 % för kvinnor som är födda
under något av åren 1935-1944.

Kvinnor i denna kategori - liksom kvinnor i kategori 1 och 2 - omfattas
enbart av äldre regler och inte alls av det reformerade systemet för
efterlevandepension. Detta gäller både folk- och tilläggspension.

4. Kvinnor som är födda år 1945 eller senare omfattas av det reforme-
rade regelsystemet och kan beviljas omställningspension och särskild
efterlevandepension från folk- och tilläggspensioneringen på grund av
dödsfall efter år 1989.

Gifta kvinnor (och såvitt gäller folkpension även därmed likställda) i
denna åldersgrupp har dessutom rätt till vad som kan sägas motsvara den
änkepension som intjänats före år 1990. Om en sådan kvinna vid ut-
gången av år 1989 uppfyllde kraven för rätt till änkepension från folk-
pensioneringen (då fyllda 36 år och gift minst fem år dessförinnan eller
vårdnad om bam under 16 år) och/eller från tilläggspensioneringen (gift
minst fem år dessförinnan och äktenskapet ingåtts senast den dag mannen
fyllde 60 år eller gemensamt bam), har hon rätt till änkepension som be-

50

räknas enligt särskilda regler. Från tilläggspensioneringen utges änkepen-
sion som beräknas enligt 15/30-regeln enbart på grundval av de pen-
sionspoäng som mannen tjänat in t.o.m. år 1989 (och alltså utan antagan-
depoäng). Från folkpensioneringen utbetalas änkepension med lika
många 30-delar av en oavkortad pension som tilläggspensionen. Reglerna
innebär alltså att hel änkepension betalas ut, om mannen tjänat in ATP-
poäng för minst 30 år före år 1990. Ju färre år med pensionspoäng som
mannen då hade förvärvat, desto lägre blir den änkepension som kan be-
talas ut. Folkpensionsdelen inkomstprövas sedan den 1 april 1997.

För tid då kvinnan kan ha rätt till både en på detta sätt beräknad änke-
pension och en omställningspension eller särskild efterlevandepension,
utbetalas änkepension bara i den mån denna överstiger den reformerade
efterlevandepensionen. Detta gäller för änkepension från såväl folk- som
tilläggspensioneringen.

Fr.o.m. den månad då kvinnan fyller 65 år (eller vid den tidigare tid-
punkt då kvinnan börjat uppbära ålderspension) minskas tilläggspension i
form av änkepension beräknad enligt äldre regler fullt ut med beloppet för
kvinnans egen tilläggspension i form av ålderspension. I detta fall gäller
ingen garantiregel.

5. Kvinnor i alla åldersklasser som inte har varit gifta (eller därmed lik-
ställda) den 31 december 1989, eller som då var gifta (eller därmed lik-
ställda) men inte uppfyllde kraven för rätt till änkepension, omfattas ute-
slutande av den reformerade efterlevandepensioneringen inom folk- och
tilläggspensioneringen.

4.5 Särskilda förmåner inom folkpensioneringen, m.m.

Pensionstillskott

Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension, omställnings-
pension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt övergångs-
bestämmelserna utges pensionstillskott till försäkrade som har låg eller
ingen tilläggspension. Pensionstillskott till omställningspension, särskild
efterlevandepension och änkepension enligt övergångsbstämmelser ut-
betalas med maximalt 61,5 % av prisbasbeloppet, dvs. 1 876 kr i månaden
år 2000. Enligt lagen (1999:264) om tillfällig beräkning av vissa pen-
sionsförmåner och lagen (1969:205) om pensionstillskott utbetalas
emellertid pensionstillskott till efterlevandepension under tiden den 1 juni
1999 t.o.m. utgången av november månad år 2000 med maximalt 62,9 %
av prisbasbeloppet. Pensionstillskottet avkortas på samma sätt som folk-
pensionsdelen i de fall den försäkrade, dvs. den avlidne, inte uppfyllt
kravet på 40 års bosättning (inklusive antagen framtida bosättningstid)
eller 30 år med intjänade ATP-poäng (inklusive motsvarande antagna år).

Vidare utbetalas pensionstillskott till änkepension med motsvarande
antal 15-delar som folkpensionen om änkan inte har fyllt 50 år vid man-
nens död och rätten till änkepension inte grundar sig på sammanboende
med bam under 16 år.

Pensionstillskottet är samordnat med tilläggspension i alla former. Av-
räkningen är så konstruerad att den som uppbär tilläggspension med be-

Prop. 1999/2000:91

51

lopp som överstiger nivån på pensionstillskottet får inte något sådant
tillskott. Till den som uppbär tilläggspension med lägre belopp utges
pensionstillskott i den mån de sammanlagda förmånerna inte överstiger
nivån för helt pensionstillskott.

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer (BTP) regleras genom lagen (1994:308)
om bostadstillägg till pensionärer. Förmånen syftar till att ge förutsättning
för pensionärer med ingen eller låg tilläggspension att ha tillgång till en
bostad av god kvalitet, utan att boendekostnaden minskar möjligheterna
att också i övrigt ha en tillfredsställande standard. Förmånen lämnas för
den bostad i vilken pensionären har sitt huvudsakliga boende, permanent-
bostaden.

Enligt dagens regler betalas bostadstillägget ut till den som är bosatt i
Sverige och som har ålderspension (fr.o.m. 65 års ålder), förtidspen-
sion/sjukbidrag, omställningspension eller särskild efterlevandepension
från folk- eller tilläggspensioneringen. Det kan också betalas ut till den
som har änkepension enligt övergångsbestämmelser och till den som
uppbär pension enligt lagstiftning i en stat som ingår i EU/EES och som
är bosatt i Sverige.

Bostadstillägg - liksom änkepension sedan den 1 april 1997 - in-
komstprövas enligt särskilda regler. Inkomstprövningen av dessa båda
förmåner sker samordnat enligt följande. Den på visst sätt beräknade
årsinkomsten reducerar först bostadstillägget. När bostadstillägget är helt
bortreducerat minskas änkepensionen med 30 % av den årsinkomst som
inte beaktats vid prövningen av bostadstillägget.

Som ett komplement till bostadstillägg till pensionärer finns ett särskilt
bostadstillägg till pensionärer (SBTP). Den sistnämnda förmånen betalas
ut till pensionärer med hög boendekostnad och låg inkomst.

Systemet för bostadstillägg till pensionärer är föremål för översyn. I
betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer (SOU
1999:52) presenterar BTP-utredningen förslag till ny reglering av in-
komstprövningen av bostadstillägget till pensionärer och inkomstpröv-
ningen av änkepension. Betänkandet, som varit föremål för remissbe-
handling, bereds inom Socialdepartementet och regeringen planerar att
under hösten 2000 eller våren 2001 till riksdagen överlämna förslag i
dessa delar.

Särskilt grundavdrag, m.m.

Den som uppbär folkpension har, under vissa förutsättningar, vid be-
skattningen rätt till särskilt grundavdrag för pensionärer (SGA). Till-
sammans med pensionstillskottet utgör det särskilda grundavdraget en
viktig del av grundtryggheten för den som uppbär folkpension. Rätten till
särskilt grundavdrag gäller såväl ålderspensionärer som förtidspensionärer
och vuxna personer som uppbär efterlevandepension.

För att rätt till särskilt grundavdrag skall föreligga skall folkpensionen,
pensionstillskottet och den tilläggspension som föranlett avräkning av

Prop. 1999/2000:91

52

pensionstillskottet sammantaget uppgå till minst 6 000 kr eller minst en Prop. 1999/2000:91
femtedel av den sammanlagda inkomsten. Med folkpension likställs där-
vid den ålders-, efterlevande- och förtidspension som betalas ut enligt
utländsk lagstiftning om social trygghet, när den utges efter grunder som
är jämförbara med vad som gäller för folkpension. Detta gäller under för-
utsättning att pensionen beskattas i Sverige.

För gift skattskyldig uppgår det särskilda grundavdraget till högst 1,34
prisbasbelopp (4 087 kr i månaden beräknat på prisbasbeloppet år 2000)
och för ogift skattskyldig uppgår det till högst 1,515 prisbasbelopp (4 621
kr i månaden beräknat på prisbasbeloppet år 2000). Enligt lagen
(1999:264) om tillfällig beräkning av vissa pensionsförmåner utges, som
tidigare nämnts, pensionstillskott till efterlevandepension under tiden den
1 juni 1999 t.o.m. november månad år 2000 med maximalt 62,9 %. Även
det särskilda grundavdraget har därvid tillfälligt höjts. Enligt lagen
(1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för
fysiska personer i vissa fall vid 2000 och 2001 års taxeringar, uppgår det
särskilda grundavdraget för gift skattskyldig till högst 1,3482 prisbasbe-
lopp och för ogift skattskyldig till högst 1,5232 prisbasbelopp vid 2000
års taxering. Vid 2001 års taxering uppgår det särskilda grundavdraget för
gift skattskyldig till högst 1,3529 prisbasbelopp och för ogift skattskyldig
till 1,5279 prisbasbelopp.

Det särskilda grundavdraget minskas med 65 % av de pensioner
(folkpension, tilläggspension, änkepension, tjänstepension och viss ut-
ländsk pension) som överstiger grundnivån på 1,515 respektive 1,34
prisbasbelopp vid 1999 års taxering och som överstiger grundnivån
1,3482 respektive 1,5232 prisbasbelopp vid 2000 års taxering. För 2001
års taxering kommer det särskilda grundavdraget, enligt den nyss nämnda
lagen, att minskas med 66,5 % av de pensioner som överstiger grundnivån
1,3529 respektive 1,5279 prisbasbelopp. Avtrappningen är utformad på
ett sådant sätt att det särskilda grundavdraget vid tillräckligt höga
pensionsinkomster blir lägre än det vanliga grundavdraget. Pensionären
har emellertid alltid rätt till det vanliga grundavdraget vid beskattningen,
om det leder till ett för den enskilde förmånligare resultat.

Barnpension ger inte rätt till särskilt grundavdrag. Däremot är barnpen-
sion delvis skattefri. Det gäller både folkpensions- och tilläggspensions-
delen. Beräkning av den skattefria delen görs för vaije månad. Barnpen-
sion är skattefri upp till 40 % av prisbasbeloppet per år (14 640 kr år
2000). Uppbär bamet barnpension efter båda föräldrarna är den skattefria
årsnivån 80 % av prisbasbeloppet (29 280 kr år 2000). Annan barnpen-
sion än folk- och tilläggspension beskattas helt.

4.6 Samordning av efterlevandepension med
arbetsskadelivränta och yrkesskadelivränta

Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) trädde i kraft den
ljuli 1977, samtidigt som lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
(YFL) upphörde att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i
fråga om skada som har inträffat före ikraftträdandet. Den 1 juli 1977

53

trädde vidare lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän i kraft.

Arbetsskadelivränta

Arbetsskadeskyddet i LAF omfattar alla förvärvsarbetande, dvs. förutom
arbetstagare även uppdragstagare och egenföretagare. Försäkringen om-
fattar dessutom studerande i den mån utbildningen är förenad med sär-
skild risk för arbetsskada.

Lagen omfattar ersättning vid sjukdom och bestående nedsättning av
arbetsförmågan samt ersättning vid dödsfall. En förutsättning för att er-
sättning skall betalas ut är, oavsett vilken ersättningsform det gäller, att
skadan eller dödsfallet har inträffat till följd av arbetsskada. En försäkrad
som till följd av arbetsskada fått en bestående nedsättning i sin förmåga
att skaffa sig inkomst har rätt till ersättning i form av livränta för den in-
komstförlust som uppkommit.

Livräntans storlek kan kortfattat sägas utgöra skillnaden mellan vad den
försäkrade skulle ha haft i inkomst om skadan inte inträffat och den
inkomst den försäkrade kan bedömas få trots skadan.

Om en försäkrad avlidit till följd av en arbetsskada kan vidare enligt
LAF livränta betalas till hans eller hennes efterlevande bam och make
eller därmed likställd. Livränta betalas i form av bamlivränta till efter-
levande barn och i form av omställningslivränta och särskild efterlevan-
delivränta till efterlevande make eller därmed likställd. Även änkelivränta
kan enligt övergångsbestämmelser betalas ut till änka eller med änka
likställd kvinna.

De nu gällande reglerna vad avser efterlevandelivränta trädde i kraft vid
samma tidpunkt som reformen på efterlevandepensioneringens område,
dvs. den 1 januari 1990. Dessförinnan gällde således andra bestämmelser,
som i många avseenden stämde överens med de då gällande familje-
pensionsbestämmelsema såvitt avser både den till livränta berättigade
personkretsen och de tider under vilken livränta kunde betalas ut. Utöver
detta gällde att även frånskilda kvinnor liksom efterlevande makes bam,
dvs. styvbarn till den avlidne och föräldrar till den avlidne, i vissa situa-
tioner kunde vara berättigade till efterlevandelivränta.

Övergångsreglerna inom arbetsskadeförsäkringen motsvarar i stort sett
de som gäller för den reformerade efterlevandepensionen. Gränsdrag-
ningen mellan de äldre bestämmelserna i LAF och de nu gällande be-
stämmelserna görs emellertid med utgångspunkt från tidpunkten för ar-
betsskadan och inte, som inom efterlevandepensioneringen, tidpunkten
för dödsfallet. Detta innebär att äldre bestämmelser kan bli tillämpliga
under lång tid framöver. Sistnämnda gäller under förutsättning att arbets-
skadan inträffat (visandedagen för skadan har inträffat) före ikraftträdan-
det av de nya bestämmelserna, samtidigt som efterlevandepension kan
utges enligt de reformerade reglerna i AFL på gmnd av att dödsfallet till
följd av arbetsskadan inträffat efter år 1989.

Rätt till efterlevandelivränta följer, med vissa undantag, i huvudsak de
villkor som uppställs beträffande rätt till motsvarande efterlevandepen-
sion.

Prop. 1999/2000:91

54

Utbetalas såväl efterlevandepension som efterlevandelivränta efter en
avliden person, samordnas förmånerna med varandra på så sätt att liv-
räntan betalas ut endast i den mån den överstiger pensionen, under
förutsättning att båda förmånerna täcker samma inkomstförlust. Efter det
att den efterlevande fyllt 65 år utbetalas varken omställningslivränta eller
särskild efterlevandelivränta, varför någon samordning då inte är aktuell.

Samordning mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension efter
det att den efterlevande fyllt 65 år kan emellertid bli aktuell i de situa-
tioner där änkelivräntan betalas ut enligt bestämmelser som gällde före år
1990 (dvs. om visandedagen är före den 1 januari 1990 eller om denna
dag är efter år 1989 men den efterlevande är en kvinna som är född år
1944 eller tidigare).

I dessa fall skall livräntan samordnas med efterlevandepensionen enligt
AFL på grund av äldre bestämmelser i LAF. Dessa bestämmelser innebär
att sådan livränta endast betalas ut om den efterlevande inte har rätt till
änkepension från tilläggspensioneringen och folkpension i form av
ålderspension, som tillsammans uppgår till 65 % av tidigare beräknad
livränta. Vid denna samordning skall enligt övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
hänsyn tas till den tilläggspension i form av änkepension som beräknas
före det att samordning sker mellan änkepensionen och kvinnans egen
tilläggspension i form av ålderspension. Om änkan har gjort förtida eller
uppskjutet uttag av ålderspensionen, skall samordningen göras som om
hel ålderspension hade börjat betalas ut vid 65 års ålder.

I de fall änkelivränta och omställningspension utges samtidigt samord-
nas förmånerna med varandra fullt ut så att änkelivräntan betalas ut endast
i den mån den överstiger omställningspensionen. När väl rätten till
omställningspension upphört, utbetalas änkelivräntan helt till dess änkan
fyller 65 år, då en samordning skall ske mellan änkelivräntan och änkans
ålderspension från folkpensioneringen (och i viss mån även mot änkepen-
sion från tilläggspensioneringen om sådan utges).

Om någon efterlevande skulle vara berättigad till såväl livränta enligt
äldre bestämmelser som omställningslivränta eller särskild efterlevande-
livränta, utbetalas endast den sistnämnda. I de fall livräntan enligt de äldre
bestämmelserna överstiger den reformerade efterlevandelivräntan, ut-
betalas emellertid denna överskjutande del till den efterlevande.

Yrkesskadeliv ränta

Som tidigare framgått utgörs i dag den centrala lagstiftningen vad be-
träffar ersättning för arbetsskador eller därmed jämförliga skador av LAF
och lagen om statligt personskadeskydd. Ersättning för skador som in-
träffat under en äldre författnings giltighet regleras emellertid alltjämt
enligt bestämmelserna i denna författning. Till följd härav utbetalas allt-
jämt, och kan framdeles komma att böija utbetalas, ersättning enligt ett
stort antal äldre, i de flesta fall upphävda, författningar om obligatorisk
försäkring för yrkesskador eller motsvarande. Det är i dessa fall fråga om
ersättning för skador som inträffat under åren 1903-1977. Huvuddelen av

Prop. 1999/2000:91

55

dessa livräntor betalas ut enligt YFL. Samlingsbegreppet för dessa liv-
räntor har därför kommit att bli yrkesskadelivräntor.

I 17 kap. 2 § AFL återfinns nu gällande regler om samordning mellan
yrkesskadelivräntor och bl.a. efterlevandepension från folk- och tilläggs-
pensioneringen. Enligt dessa regler minskas efterlevandepensionen med
yrkesskadelivräntan i viss omfattning. Även yrkesskadelivräntor som
betalas ut till efterlevande enligt utländsk lagstiftning påverkar efter-
levandepensionens storlek.

Efterlevandepension från såväl folk- som tilläggspensioneringen skall
enligt de gällande bestämmelserna i 17 kap. 2 § AFL minskas med tre
fjärdedelar av den yrkesskadelivränta som den pensionsberättigade har
rätt till såsom efterlevande (efterlevandelivränta). Med efterlevandepen-
sion avses här - förutom barnpension, omställningspension och särskild
efterlevandepension - även änkepension som utges enligt övergångsbe-
stämmelser. Däremot skall änkepension efter en man som avlidit före den
1 juli 1960 inte påverkas av sådan livränta.

Yrkesskadelivräntan (efterlevandelivräntan) minskar först tilläggspen-
sionen, därefter eventuellt pensionstillskott till efterlevandepensionen och
allra sist folkpensionens huvudförmån. För att livräntan skall reducera
tilläggspensionen krävs emellertid att den avlidne tillgodoräknats pen-
sionspoäng för tilläggspension för minst ett år före det år då skadan in-
träffade. Kan livräntan inte samordnas med tilläggspension, görs minsk-
ningen direkt på folkpensionsförmånema. En livränta som den efter-
levande har som skadad (egenlivränta) samordnas enligt AFL inte med
efterlevandepension.

Uppbär den efterlevande både omställningspension och ålderspension
på grund av förtida uttag, rekommenderar Riksförsäkringsverket i All-
männa Råd (1999:5) Efterlevandepension enligt lagen om allmän försäk-
ring (AFL) att efterlevandelivräntan först reducerar omställningspen-
sionen och därefter ålderspensionen från folkpensioneringen.

Folkpension i form av änkepension som betalas ut enligt AFL i dess
lydelse före den 1 januari 1990, och som samordnas med yrkesskadeliv-
ränta, skall enligt AFL i dess äldre lydelse minskas endast så mycket att
minst hälften återstår av det belopp som annars skulle ha betalats ut. När
det gäller barnpension får minskning göras ända ned till en fjärdedel av
folkpensionens årsbelopp.

Dessa garantiregler gäller de folkpensionsförmåner som kan bli föremål
för minskning (folkpensionens huvudförmån och pensionstillskott till
änkepension). I praxis har denna samordning gått till så att pensionstill-
skottet beräknas utifrån den tilläggspension som faktiskt betalas ut, dvs.
pensionstillskottet beräknas utifrån det belopp tilläggspensionen uppgår
till efter det att den samordnats med yrkesskadelivräntan.

Vad gäller omställningspension och särskild efterlevandepension och
samordning med efterlevandelivränta finns det däremot inget motsvarande
garantibelopp som inom bam- och änkepensioneringen. Vid samord-
ningen kan därför dessa pensioner helt bortfalla.

Vid inkomstprövning av rätt till bostadstillägg till pensionärer enligt
lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer, och således även vid
inkomstprövning av änkepension, tas hänsyn till yrkesskadelivränta på så

Prop. 1999/2000:91

56

sätt att den del av livräntan som inte har samordnats med pensionen tas Prop. 1999/2000:91
upp som inkomst.

5 Det reformerade ålderspensionssystemet

Det reformerade ålderspensionssystemet är ett obligatoriskt pensions-
system som är inkomstgrundat och avskilt från andra socialförsäkrings-
grenar. Systemet är i högre grad än det tidigare försäkringsmässigt upp-
byggt. Förmånerna motsvarar de avgifter som betalas in. Det reformerade
ålderspensionssystemet är således avgiftsbaserat i stället för förmånsbase-
rat.

Det reformerade ålderspensionssystemet bygger på livsinkomstprin-
cipen, dvs. pensionen baseras på inkomster som tjänats in under hela för-
värvslivet. I det reformerade ålderspensionssystemet skall pensionsrätten
kunna tjänas in från och med 16 års ålder. Någon övre åldersgräns för
intjänande finns inte. Bestämmelserna om det reformerade ålderspen-
sionssystemet finns i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
(LIP) och i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension (införandelagen).

Tillgodoräknad pensionsrätt grundar sig huvudsakligen på den pen-
sionsgrundande inkomsten. Dessutom kan enligt särskilda regler bl.a.
förtidspension, vård av små bam, studier med studiestöd och plikttjänst-
göring granda pensionsrätt. Pensionsrätten är uppdelad på ett fördel-
ningssystem (inkomstpension) och ett premiepensionssystem (premie-
pension).

Den inkomstgrundade pensionen kompletteras även med ett grand-
skydd i form av en garantipension för dem som haft inga eller låga för-
värvsinkomster. Bestämmelser härom finns i lagen (1998:702) om garan-
tipension. Till skillnad från folkpensionen är garantipensionen inte en
förmån som utges till samtliga pensionsberättigade, utan den utges endast
till dem som har behov av en sådan förmån. Garantipensionen finansieras
med skattemedel och är skattepliktig.

Det är endast personer födda år 1938 eller senare som berörs av det
reformerade inkomstgrundade ålderspensionssystemet. Personer födda
åren 1938-1953 år får, ju yngre de är, sin ålderspension beräknad med ett
ökat antal tjugondelar enligt reformerade regler och resterande del enligt
tidigare regler. Personer födda år 1954 eller senare får hela sin ålderspen-
sion enligt reformerade regler. Personer födda år 1937 eller tidigare får
tilläggspension enligt tidigare regler. Till tilläggspensionen görs ett tillägg
motsvarande den folkpension som baseras på antalet tillgodoräknade
pensionspoäng för tilläggspension. Detta tillägg utgör således en del av
tilläggspensionen.

Pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp

Förvärvsinkomster och sociala ersättningar vid sjukdom, arbetslöshet,
föräldraledighet m.m. är också i det reformerade systemet pensions-

57

grundande. Därutöver är i vissa fall fiktiva inkomster pensionsgrundande,
s.k. pensionsgrundande belopp.

Som nämnts i avsnitt 3 pågår inom Socialdepartementet ett arbete med
att närmare utforma regler för ersättning vid långvarig medicinskt grun-
dad arbetsoförmåga. Däri ingår bl.a. frågan om hur ålderspensionsrätt i
framtiden skall tillgodoräknas för förtidspensionärer. Fram till dess att
beslut härom har fattats skall försäkrade, som enligt reglerna i lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL) uppbär förtidspension i form av
tilläggspension beräknad på grundval av antagandepoäng, vid beräk-
ningen av ålderspension i det reformerade pensionssystemet för vaije år
tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande belopp baserat på en fiktiv
inkomst (antagandeinkomst) fram t.o.m. 64 års ålder.

Pensionsgrundande belopp beräknas också för föräldrar med små bam
och för dem som fullgjort grundutbildning inom totalförsvaret. Vidare
skall fr.o.m. den 1 januari 2001 pensionsgrundande belopp tillgodoräknas
för studerande som uppbär studiemedel. Pensionsgrundande belopp skall
beräknas som 138 % av det studiebidrag som den studerande uppburit
under året. Pensionsrätt skall även på motsvarande sätt beräknas för
studier som avser åren 1995-2000. För att pensionsrätt för barnår, studier
och plikttjänstgöring de facto skall ge upphov till utbetalning av pension,
måste den försäkrade ha uppfyllt det s.k. förvärvsvillkoret.

För att förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt krävs att den försäkrade har
haft pensionsgrundande inkomster (varmed likställs pensionsgrundande
belopp för förtidspensionärers antagandeinkomster) som för vart och ett
av fem år uppgått till minst två gånger ett visst belopp. Beloppet skall för
år före år 2001 motsvara det förhöjda prisbasbeloppet. För tid därefter
skall det motsvara det s.k. inkomstbasbeloppet.

Vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt eller inte skall
endast sådan pensionsgrundande inkomst eller belopp beaktas som fast-
ställts senast för det år då den försäkrade fyller 70 år.

Årlig pensionsrätt

Pensionsgrundande inkomst fastställs endast under förutsättning att den
försäkrades inkomster av anställning och annat förvärvsarbete före avdrag
för allmän pensionsavgift sammanlagt uppgår till minst 24 % av
prisbasbeloppet (8 784 kr för år 2000).

Vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst gäller, liksom vid
fastställande av tilläggspension inom tilläggspensionssystemet, att in-
komster överstigande ett visst tak inte skall beaktas. Detta tak kommer
inledningsvis att vara det samma som förmånstaket inom tilläggspen-
sionssystemet (intjänandetaket). Från och med år 2001 skall taket efter
avdrag för allmän pensionsavgift motsvara 7,5 inkomstbasbelopp.

För varje år som det fastställs pensionsgrundande inkomst eller pen-
sionsgrundande belopp för en försäkrad skall också pensionsrätt fast-
ställas. Pensionsrätten skall baseras på pensionsunderlaget, dvs. summan
av den fastställda pensionsgrundande inkomsten och de fastställda pen-
sionsgrundande beloppen. Pensionsrätten utgör 18,5 % av pensions-
underlaget och delas upp mellan fördelningssystemet (inkomstpension)

Prop. 1999/2000:91

58

och premiepensionssystemet (premiepension). Från och med år 1999 Prop. 1999/2000:91
utgör 16 procentenheter pensionsrätt för inkomstpension och 2,5
procentenheter pensionsrätt för premiepension.

Fördelningssystemet

Den ackumulerade pensionsrätten för inkomstpension utgör individens
pensionsbehållning. Den för inkomstpension registrerade pensionsbehåll-
ningen skall årligen räknas om med den relativa förändringen i ett index
som följer den årliga inkomstutvecklingen i samhället (inkomstindex).
Vidare skall pensionsbehållningen efter de personer som avlidit (arvs-
vinster) fördelas bland kvarlevande i samma ålder som de avlidna samt
avdrag göras för förvaltningskostnader.

Den årliga inkomstpensionen inom fördelningssystemet beräknas
genom att pensionsbehållningen vid pensioneringen divideras med ett
visst tal, det s.k. delningstalet. Delningstalet återspeglar den genomsnitt-
liga återstående livslängden vid den ålder pensionen böijar lyftas enligt
aktuell befolkningsstatistik. Beräkningen av delningstalet beaktar också
en viss framtida tillväxt (normen för följsamhetsindexering), vilket inne-
bär att pensionären får en högre begynnelsepension än om pensionen i
stället successivt skulle ha räknats om med hänsyn till den totala tillväxten
för varje år.

Uttag av inkomstpension

Den försäkrade kan ta ut inkomstpension tidigast från och med den
månad han eller hon fyller 61 år och då med hel, tre fjärdedels, halv eller
en fjärdedels pension. Om pensionen tas ut vid en senare tidpunkt, växer
pensionen enligt försäkringsmässiga principer för varje månad den lämnas
outtagen.

De pensioner som betalas ut från fördelningssystemet skall följsam-
hetsindexeras. Normen för följsamhetsindexering av inkomstpension har
fastställts till 1,6.

Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet innebär att de medel som motsvarar fastställd
pensionsrätt för premiepension fonderas. Den enskilde har möjlighet att
själv bestämma om förvaltningen av de medel som fonderas för dennes
räkning. Pensionens storlek är beroende av värdeutvecklingen på de fon-
derade medlen.

Premiepension får tas ut tidigast fr.o.m. den månad då pensionsspararen
fyller 61 år. Pensionen skall utges livsvarigt, men pensionsuttaget får
begränsas till att avse tre ljärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensio-
nen.

Inom premiepensionssystemet har pensionsspararen möjlighet att välja
ett efterlevandeskydd. Det finns två former av efterlevandeskydd: ett för
aktivtiden (dvs. efterlevandeskydd under tid då den försäkrade ännu inte

59

böljat uppbära ålderspension) och ett för pensionstiden. Gemensamt för
de båda formerna är att skyddet skall bekostas av den försäkrade och
alltså inte innebära någon kostnad för de pensionssparare som avstår från
skyddet samt att skyddet skall kunna tecknas endast i sådana situationer
där det föreligger behov av ett efterlevandeskydd.

Efterlevandeskyddet för aktivtiden innebär en temporär efterlevande-
pension under fem år. Skyddet är utformat som en ren riskförsäkring utan
sparmoment.

Efterlevandeskyddet under pensionstiden innebär att premiepensionen
för en pensionssparare räknas om till att gälla för både hans eller hennes
eget och makes (eller motsvarandes) liv. Pensionen skall alltså utbetalas
så länge någon av dem lever. Omräkningen innebär att pensionsspararens
egen ålderspension kommer att sänkas så mycket som behövs, för att till-
godohavandet av hans eller hennes premiepensionsbehållning skall räcka
under båda makarnas livstid.

Avgift till ålderspensionssystemet

Den pensionsrätt som för ett år tillgodoräknas i det reformerade pen-
sionssystemet utgör 18,5 % av faktiska och fiktiva inkomster. Mot-
svarande belopp skall betalas in till pensionssystemet. Samtliga in-
komstslag som ger pensionsrätt är också avgiftsgrundande. Detta innebär
att staten fr.o.m. inkomståret 1999 betalar avgifter till ålderspensions-
systemet för samtliga pensionsgrundande socialförsäkrings- och arbetslös-
hetsersättningar m.m. och pensionsgrundande belopp som det kan tillgo-
doräknas pensionsrätt eller pensionspoäng för. Avgiften kallas statlig
ålderspensionsavgift.

Allmän pensionsavgift betalas av den enskilde och beräknas på ett
underlag som består av inkomst av anställning och inkomst av annat för-
värvsarbete. Den allmänna pensionsavgiften dras fr.o.m. år 1999 av vid
beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten. Inkomsttaket uttrycks
i termer av bruttoinkomst.

Socialavgift tas ut enligt lagen (1981:691) om socialavgifter (SAL) och
avgifterna tas ut i form av arbetsgivaravgift eller egenavgift. Arbetsgivar-
avgifter beräknas på ett underlag som består av hela lönesumman och
andra skattepliktiga förmåner som arbetsgivaren utger. Egenavgifter be-
talas främst av den som bedriver näringsverksamhet, dvs. egenföretagare,
och beräknas på ett underlag som består av inkomst av annat förvärvs-
arbete.

Det totala uttaget av avgifter för ålderspensioner skall uppgå till 18,5 %
av den pensionsgrundande inkomsten.

Garantipensionssystemet

Personer som är födda åren 1938 eller senare är berättigade till garanti-
pension. Denna förmån ersätter fr.o.m. den 1 januari 2001 folkpensionen
och pensionstillskottet. Garantipension kommer emellertid inte att utges
förrän under år 2003. Eftersom det särskilda grundavdraget för pensionä-
rer (SGA) i dessa ålderskategorier samtidigt slopas, kommer garantipen-

Prop. 1999/2000:91

60

sionen att beräknas från en jämfört med folkpensionen högre basnivå. Prop. 1999/2000:91
Härigenom kommer garantipensionen även att ge kompensation för att
SGA avskaffas. Pensionsinkomster kommer därmed att bli beskattade
enligt samma regler som gäller för förvärvsinkomster.

Garantipension kan utges fr.o.m. 65 års ålder till personer som inte har
tjänat in rätt till inkomstgrundad ålderspension eller som endast har tjänat
in låg sådan.

Garantipension beräknas utifrån en basnivå om 2,13 prisbasbelopp för
ensamstående pensionär (77 958 kr för år 2000) och 1,90 prisbasbelopp
för en gift pensionär (69 540 kr för år 2000). Garantipensionen avräknas
för båda grupperna mot inkomstgrundad ålderspension på visst närmare
föreskrivet sätt. Garantipensionen skall även avräknas mot efterlevande-
pension i form av övergångsvis utgiven änkepension från tilläggspensio-
neringen och viss utländsk pension. Tjänstepensioner skall inte beaktas
vid beräkning av garantipension.

Garantipension skall i princip avräknas mot såväl inkomstpension som
premiepension. Vid beräkningen skall emellertid den faktiska premiepen-
sionen inte beaktas, utan i stället skall inkomstpensionen räknas upp så att
den motsvarar vad som skulle ha utgetts om hela pensionsrätten om 18,5
% av pensionsunderlaget (för personer födda något av åren 1938-1953 i
aktuellt antal tjugondelar) hade utgjort grund för denna pension.

Som framgått inträder rätten till garantipension från och med 65 års
ålder. Om den enskilde gjort uttag av hel eller delar av inkomstgrundad
pension före 65 års ålder skall alltid, vid beräkning av garantipension,
utgångspunkten vara den inkomstgrundade pension som skulle ha betalats
om sådan pension hade böljat tas ut vid 65 års ålder. Motsvarande gäller
om pensionsuttag görs efter 65 års ålder.

Garantipensionens storlek skall vara beroende av försäkringstid. Med
försäkringstid avses i princip sådan bosättningstid som gäller för rätt till
folkpension enligt AFL. Garantipension skall utges endast till den som
har tillgodoräknats en försäkringstid för garantipension om minst tre år.
För rätt till oavkortad garantipension skall krävas 40 års försäkringstid.
Försäkringstid kan enligt huvudregeln tillgodoräknas när den försäkrade
är i åldern 25-64 år.

Garantipension utbetalas endast till den som är bosatt i Sverige.
Garantipension kommer emellertid med hänsyn till reglerna i förord-
ningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygg-
het när anställda, egenföretagare eller deras familjer flyttar inom gemen-
skapen även att betalas ut inom EU/EES.

Införandet av reformerade regler

Som tidigare framgått i avsnitt 3 trädde delar av lagstiftningen om in-
komstgrundad ålderspension i kraft den 1 januari 1999 och de första ut-
betalningarna kommer att kunna ske fr.o.m. år 2001. Vid samma tidpunkt
träder lagen om garantipension i kraft. Utbetalning av garantipension till
ålderspension kan dock inte ske förrän år 2003 då personer födda år 1938
fyller 65 år.

61

Pensionsberättigade som tillhör den s.k. mellangenerationen, dvs. per- Prop. 1999/2000:91
soner som är födda åren 1938-1953, kommer att få sin ålderspension be-
räknad dels enligt bestämmelserna om tilläggspension, dels enligt det
reformerade ålderspensionssystemet. Mellangenerationen får sin pension
beräknad med ett successivt ökande antal tjugondelar enligt det reforme-
rade systemets regler. Årsklassen 1938 kommer med denna metod att som
första årsklass tjäna in pensionsrätt i det reformerade systemet med 4/20.

Övergångsregleringen innebär att det för försäkrade som tillhör mellan-
generationen även framöver parallellt måste registreras dels pensions-
poäng för tilläggspension, dels pensionsrätt inom det reformerade pen-
sionssystemet.

För alla som omfattas av de reformerade reglerna för inkomstgrundad
ålderspension skall även förvärvsinkomster m.m. i förfluten tid, dvs. före
år 1999, beaktas vid beräkning av pensionsrätt inom det reformerade
systemet. Till grund för beräkningen av pensionsgrundande inkomst för
förfluten tid skall för varje år fr.o.m. år 1960 ligga den ATP-poäng som
har registrerats för året med tillägg av en poäng. Förtidspensionärer till-
godoräknas ålderspensionsrätt i form av pensionsgrundande belopp på
grundval av registrerade pensionspoäng motsvarande faktiskt intjänad
inkomst och pensionsrätt motsvarande antagna pensionspoäng för tid efter
förtidspensionsfallet. Pensionsgrundande belopp för bamår skall tillgodo-
räknas fr.o.m. år 1960. Pensionsrätt för studier och plikttjänstgöring skall
emellertid tillgodoräknas först fr.o.m. år 1995.

I tilläggspensionssystemet tillgodoräknas pensionspoäng endast för in-
komster som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Personer i mellangene-
rationen kompenseras, vid beräkningen av den inkomstgrundade pension-
en i form av tilläggspension, för den folkpension som skulle ha utgetts om
pensionen hade utbetalats enligt det tidigare ålderspensionssystemet
genom ett s.k. folkpensionstillägg. Folkpensionstillägget utgör tilläggs-
pension.

Personer födda år 1937 eller tidigare skall även fortsättningsvis få sin
inkomstgrundade ålderspension beräknad enligt nuvarande regler. Även
denna grupp skall enligt LIP kompenseras för första prisbasbeloppets
inkomster genom folkpensionstillägget. Det tidigare grundskyddet i form
av 40-delsberäknad folkpension, inklusive de särskilda folkpensionsför-
månema samt det särskilda grundavdraget för pensionärer, skall emeller-
tid ersättas med en beskattad garantipension.

Ö-garpsutredningen har i betänkandet Garantipension och Bosätt-
ningstillägg för personer födda år 1937 eller tidigare (SOU 1999:17)
lämnat förslag till en garantipension (nedan kallad övergångsvis garanti-
pension) för personer födda år 1937 eller tidigare. Förslaget innebär i
korthet följande. Liksom garantipensionen till personer födda år 1938
eller senare skall den övergångsvisa garantipensionen betalas ut endast till
dem som har behov av en sådan förmån. Den övergångsvisa garanti-
pensionen är enligt Ö-garpsutredningens förslag konstruerad på ett sådant
sätt att SGA omvandlas till en pensionsförmån. De pensionsberättigade
kommer genom den övergångsvisa garantipensionen därutöver att erhålla
ersättning för den 40-delsberäknade folkpensionen och pensionstillskottet.
Dessa delar av den övergångsvisa garantipensionen beräknas på samma

62

sätt som sker i dag. För de pensionärer som har så höga pen- Prop. 1999/2000:91
sionsinkomster att de inte har rätt till övergångsvis garantipension, skall
skillnaden mellan den folkpension som skulle ha utgetts med stöd av nu-
varande regler och det folkpensionstillägg som ingår i tilläggspensionen
utges i form av ett bosättningstillägg. Bosättningstillägget ersätter också i
förekommande fall pensionstillskottet.

6      Allmänna överväganden

6.1       Inledning

Den 1 januari 1999 trädde delar av det reformerade ålderspensionssyste-
met i kraft och fr.o.m. år 2001 kommer samtliga delar av lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) att ha trätt i kraft.
Vid samma tidpunkt kommer även lagen (1998:702) om garantipension -
som omfattar personer födda år 1938 eller senare - att ha trätt i kraft. Ut-
betalning av sådan garantipension kommer dock inte att ske förrän år
2003, då personer födda år 1938 fyller 65 år.

Med det reformerade ålderspensionssystemet har det skapats ett från
andra socialförsäkringar avskilt system. Härigenom har också grund-
läggande förändringar skett av den inkomstgrundade ålderspensionen och
grundskyddet. Den inkomstgrundade pensionen kommer - till skillnad
från vad som gäller i tilläggspensionssystemet med dess 15/30-regel - att
baseras på hela livsinkomsten och beräknas på inkomster från den första
kronan. Det nuvarande grundskyddet i form av folkpension och pen-
sionstillskott kommer vidare att ersättas med en garantipension som av-
räknas mot den inkomstgrundade pensionen. Garantipensionsnivån är
avpassad till att det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) sam-
tidigt avskaffas.

Efterlevandepension till vuxna i form av omställningspension, särskild
efterlevandepension och änkepension enligt övergångsbestämmelser be-
talas enligt nuvarande regler ut i form av folkpension och en andel av den
tilläggspension som den avlidne har tjänat in. Om den avlidne inte för-
värvat rätt till någon tilläggspension eller bara till låg sådan, kompletteras
folkpensionen med pensionstillskott. I princip är konstruktionen av folk-
pension till efterlevande vuxna densamma som inom den tidigare ålders-
pensioneringen. Även barnpension utges i form av folkpension och
tilläggspension.

Eftersom efterlevandepension i dag bygger på den avlidnes ålders- och
förtidspension, enligt bestämmelserna om tilläggspension och folkpen-
sion, är det nödvändigt att, mot bakgrund av det reformerade ålderspen-
sionssystemets ikraftträdande, även se över reglerna om efterlevandepen-
sion. Regeringen lämnar nu förslag till en sådan anpassning av nuvarande
regler för efterlevandepension till det reformerade ålderspensionssyste-
met. I huvudsak föreslår regeringen inga andra förändringar av de olika
förmånsformema än de som vi ansett nödvändiga för anpassningen till
ålderspensionssystemet.

63

Regeringen föreslår dock vissa förändringar som inte är direkt betinga- Prop. 1999/2000:91
de av ålderspensionsreformen. Bl.a. föreslår vi att det i framtiden inte
skall vara möjligt att bevilja särskild efterlevandepension. Detta innebär
att det i ett anpassat efterlevandepensionssystem skall finnas barnpension,
omställningspension och änkepension enligt övergångsregler. Efterlevan-
deförmåner skall, liksom i dag, utges såsom en inkomstgrundad del och
till denna skall finnas ett grundskydd.

De förslag som nu lämnas behandlar enbart sådana förmåner till efter-
levande som kommer att utges med stöd av lagen om efterlevandepension
och efterlevandestöd till bam. Därutöver kan den efterlevande vara be-
rättigad till efterlevandeskydd från premiepensionssystemet enligt LIP.
Dessutom kan den efterlevande få såväl avtalspension på grund av
grupplivförsäkring som efterlevandepension på grund av pensionsavtal.
Dessa nu nämnda pensionsformer behandlas således inte i det följande.

6.2 Huvudprinciper för en anpassad
efterlevandepensionering

Även i ett anpassat system med förmåner till efterlevande bör enligt rege-
ringens mening förmånema till efterlevande bam ha en framträdande roll.
Syftet med barnpensionen bör alltjämt vara att trygga efterlevande barns
rätt till en likvärdig standard även efter en eller båda föräldrarnas
frånfälle. De förutsättningar som i dag gäller för rätt till barnpension bör
enligt vår uppfattning därför gälla även i ett system som är anpassat till
den reformerade ålderspensionen.

När det gäller efterlevandepension till vuxna bör rätt till sådan pension
även i framtiden föreligga endast i situationer där det generellt sett kan
förutsättas finnas ett särskilt behov av stöd. Förmånen bör dessutom
endast ses som en kompletterande inkomst. Syftet med förmånen bör allt-
jämt vara att ge ekonomisk kompensation under en viss tid efter ett döds-
fall. Sådant behov av ekonomiskt stöd torde finnas för i princip alla efter-
levande i yrkesaktiv ålder. Det är mot denna bakgrund som det även i fort-
sättningen bör finnas rätt till omställningspension under en viss tid efter
ett dödsfall. Denna tidsperiod bör i princip vara densamma för alla och
således oberoende av den avlidnes eller - såvitt gäller personer i för-
värvsaktiv ålder - den efterlevandes ålder vid tidpunkten för dödsfallet.
Emellertid bör, liksom i dag, omställningspension inte betalas ut efter det
att den efterlevande har fyllt 65 år. Dessutom bör, liksom i dag, förlängd
omställningspension kunna betalas ut när den efterlevande har hemma-
varande bam. Vi anser emellertid att skyddet i denna del bör förstärkas,
om den efterlevande har hemmavarande bam under 18 år. Till följd av
förstärkningen kommer emellertid den månatliga omställningspensionen
att kunna komma att bli något lägre än i dag. Omställningspensionen
kommer å andra sidan, med vårt förslag, att för en efterlevande utan bam
och en familj med bam över tolv år men under 18 år att betalas ut under
en betydligt längre tid än vad som följer av dagens regler. Även om denna
förstärkning avser efterlevandepension till vuxna är det regeringens
uppfattning att den även kommer barnen tillgodo, eftersom den ger den

64

efterlevande föräldern ekonomisk möjlighet till förkortad arbetstid och
därigenom mer tid med barnen.

Reglerna om änkepensioneringen tillskapades för en helt annan sam-
hällsstruktur än den nuvarande, där behovet av ekonomisk försöijning
från ett allmänt system var stort för kvinnor som blivit änkor efter en tids
äktenskap. I dag har emellertid kvinnor som uppbär änkepension i de
flesta fall en egen förvärvsinkomst vid sidan av änkepensionen. Enligt
regeringens uppfattning är reglerna om omställningspension betydligt
bättre avpassade till dagens och framtida förvärvsförhållanden. Bakom
beslutet om övergångsbestämmelser låg emellertid en bred politisk enig-
het. På grund härav anser regeringen att några mer ingripande föränd-
ringar av övergångsbestämmelserna för rätt till änkepension inte bör ske.
Detta innebär att en änka som beviljats änkepension före ikraftträdandet
av våra förslag kommer, oavsett ålder, att ha rätt till sådan änkepension
även efter denna tidpunkt. Vidare kommer änkepension att beviljas enligt
regler som överensstämmer med nu gällande övergångsregler även efter
sagda tidpunkt. För kvinnor som är födda år 1945 eller senare, och som
beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av
år 2002, innebär våra förslag dock vissa förändringar i förhållande till
dagens regler.

Det är enligt regeringens uppfattning naturligt att efterlevandepensio-
nen skall ge ett ekonomiskt bistånd i situationer som för den efterlevande
är förenade med såväl ekonomiska svårigheter som problem på det mer
personliga planet. Vi har däremot ställt oss frågan om det är välmotiverat
att ha bestämmelser inom efterlevandepensioneringen som syftar till att ge
efterlevande med egna försörjningssvårigheter en pension i händelse av
makens död. Särskild efterlevandepension är just en sådan förmån. Den
betalas ut till efterlevande som har svårigheter att försörja sig genom eget
arbete. Det mest adekvata är enligt regeringens mening att lösa dessa
problem inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen eller på annat sätt
genom arbetsmarknadsmässiga åtgärder. För det fall arbetsoförmågan i
stället har sin grund i medicinska skäl torde frågan lämpligen behandlas
inom ramen för sjukförsäkringen eller förtidspensioneringen. Regeringen
föreslår därför att en sådan förmån som särskild efterlevandepension inte
skall finnas kvar i en anpassad efterlevandepensionering.

Barnpension, omställningspension och änkepension

Regeringen föreslår att inkomstgrundad efterlevandepension - dvs. barn-
pension och omställningspension - samt inkomstrelaterad änkepension,
liksom i dag, skall utgöra en ersättning för det inkomstbortfall som ett
dödsfall kan innebära. (När det nedan talas om efterlevandepension avses
all pension som kan betalas ut till efterlevande om annat inte anges.) Re-
geringen föreslår därför att tyngdpunkten inom efterlevandepensio-
neringen skall ligga på den del av pensionen som kan hänföras till den av-
lidnes inkomster. Eftersom det är regeringens uppfattning att det främsta
syftet med efterlevandeförmånema är att de skall utgöra ersättning för det
inkomstbortfall som dödsfallet i många fall inneburit för familjeekono-

Prop. 1999/2000:91

65

3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91

min, utgör den avlidnes pensionsrätt det lämpligaste måttet för detta in-
komstbortfall.

Regeringen föreslår därför att den avlidnes pensionsunderlag i det re-
formerade ålderspensionssystemet skall ligga till grund för beräkning av
de inkomstgrundade efterlevandepensionerna omställningspension och
barnpension. Sådan pension efter en person född år 1937 eller tidigare
föreslås dock beräknas på grundval av dennes tillgodoräknade pensions-
poäng för tilläggspension sedan tillägg gjorts med en poäng. Detta mot
bakgrund av att personer födda år 1937 eller tidigare även i framtiden
kommer att få sin inkomstgrundade ålderspension i form av tilläggspen-
sion. Vidare anser regeringen att beräkningen av det underlag som skall
ligga till grund för efterlevandepension bör, på samma sätt som gäller
inom det nuvarande tilläggspensionssystemet såvitt gäller pension efter
personer som avlider före det år de skulle ha fyllt 65 år, göras på grundval
av vissa antaganden om den avlidnes framtida inkomst, dvs. med en s.k.
antagandeinkomstberäkning. Någon koppling till förtidspension föreslås
däremot inte, utan antagandeberäkningen skall ske på grundval av den
avlidnes vid dödsfallet registrerade ålderspensionsrätt.

När det gäller att finna ett underlag för att beräkna olika former av
efterlevandeförmåner har regeringen emellertid funnit anledning att dra en
skiljelinje mellan de år 1990 reformerade efterlevandeförmånema -
barnpension och omställningspension - och änkepension som betalas ut
enligt övergångsbestämmelser till det reformerade systemet. Reglerna om
änkepension har till sin konstruktion en förankring i det nuvarande sy-
stemet med tilläggspension och folkpension som, med hänsyn till den po-
litiska överenskommelse som legat bakom avskaffandet av de generella
reglerna om änkepension, måste beaktas särskilt vid bedömningen av
vilket underlag som skall ligga till grund för beräkningen av änkepension
efter ikraftträdandet av reformerade ålderspensionsregler. Regeringens
utgångspunkt har härvid varit att änkepension så långt som möjligt bör
beräknas i enlighet med dagens bestämmelser. Regeringen föreslår därför
att änkepension alltjämt skall beräknas utifrån ett underlag som baserar
sig på den avlidnes intjänade eller antagna pensionspoäng för tilläggs-
pension.

Enligt dagens bestämmelser tillgodoräknas emellertid inte pensions-
poäng för tilläggspension för inkomster under ett prisbasbelopp. För in-
komster därunder ges i dag kompensation genom den 30-delsberäknade
folkpensionen. Eftersom vi föreslår att folkpensionen skall avskaffas, är
det regeringens uppfattning att den efterlevande på annat sätt skall kom-
penseras för den förmånen. Regeringen föreslår därför att ett tillägg mot-
svarande 90 % av det för året gällande prisbasbeloppet skall utges som en
del av änkepensionen. Detta tillägg skall således delvis ersätta folkpen-
sionen. För rätt till tillägget krävs dock, till skillnad från rätten till folk-
pension, att den efterlevande dessutom är berättigad till änkepension i
form av tilläggspension enligt nuvarande bestämmelser, dvs. har varit gift
med den avlidne under en viss angiven tid.

Prop. 1999/2000:91

66

Grundskyddet

Prop. 1999/2000:91

Enligt nuvarande regler utges efterlevandepension även i form av bosätt-
ningsbaserad folkpension. Det reformerade ålderspensionssystemet kom-
mer inte att innefatta folkpension. Grundskyddet kommer i stället att bestå
av en garantipension, som avräknas mot den inkomstgrundade ålders-
pensionen.

För att efterlevande till avlidna som bidragit till familjens försörjning på
annat sätt än genom förvärvsarbete inte skall ställas helt utan skydd efter
ett dödsfall, anser regeringen att det även i ett anpassat efterlevan-
depensionssystem skall finnas ett grundskydd. Detta grundskydd bör
emellertid inte på samma sätt som dagens folkpension och pensionstill-
skott vara konstruerat så att det garanterar en grundläggande försöijning
för den efterlevande. Det bör istället bestämmas med beaktande av att
efterlevandepensionen har till syfte att utgöra en kompletterande inkomst
för den efterlevande. På samma sätt som inom ålderspensioneringen bör
grundskyddet inte heller utgöra en förmån som betalas ut till samtliga
pensionsberättigade. Det bör istället utgöra en utfyllnadspension som
betalas ut till dem som har en låg eller ingen inkomstgrundad efterlevan-
depension eller änkepension. Regeringen föreslår därför att det till vuxna
efterlevande skall betalas ut en garantipension till omställningspension
och änkepension. Denna garantipension skall ersätta dagens grundskydd i
form av bosättningsbaserad folkpension, pensionstillskott och det sär-
skilda grundavdraget för pensionärer (SGA). Regeringen har vid kon-
struktionen av garantipensionen haft som utgångspunkt att basnivån på
nämnda pension skall motsvara nettoeffekten av dagens grundskydd. Vi
har dock valt en annan avtrappningstakt än vad som följer av dagens sär-
skilda skatteregler för pensionärer.

Garantipensionen skall liksom dagens grundskydd i form av folkpen-
sion och pensionstillskott vara beroende av den avlidnes faktiska och på
visst sätt beräknad framtida försäkringstid. Försäkringstiden skall i princip
tillgodoräknas enligt samma regler som gäller för garantipension till
ålderspension, dvs. garantipensionen skall vara bosättningsbaserad.

Garantipensionen är således densamma, oavsett vilken förmån den
vuxna efterlevande har rätt till. Att vi inte gör någon skillnad i sättet att
beräkna garantipensionen vare sig den efterlevande uppbär omställnings-
pension eller änkepension har främst sin orsak i att i dagens samhälle har
de flesta kvinnor och män samma möjlighet att genom eget förvärvsarbete
försörja sig själva. Till skillnad från när reglerna om änkepension
skapades har därför män och kvinnor oavsett ålder i princip samma behov
av efterlevandepension vid makens död. I många fall har även de kvinnor
som uppbär folk- och tilläggspension i form av änkepension, liksom de
som uppbär omställningspension, även en förvärvsinkomst vid sidan om.
Vi föreslår emellertid inga förändringar i tiden för utbetalning av änke-
pension, vilket får till följd att garantipensionen liksom dagens folkpen-
sion kommer att betalas ut till dess att änkan fyller 65 år.

1990 års ställningstagande innebar att änkor födda år 1945 eller senare
ansågs tillhöra en generation kvinnor som på grund av sitt förvärvs-
mönster inte behövde det skydd som änkepensionen enligt äldre regler
innebär. Emellertid ansåg man att de skulle få rätt att behålla en del av

67

mannens vid tidpunkten för reformen intjänade tilläggspension. På grund Prop. 1999/2000:91
härav är dessa änkor i dag berättigade till tilläggspension och folkpension
beräknad på grundval av mannens fram t.o.m. år 1989 intjänade pen-
sionspoäng. Dessa änkor är emellertid inte berättigade till dagens grund-
skydd i form av bosättningsbaserad folkpension. Eftersom vårt förslag till
garantipension innebär att denna pension endast skall baseras på den av-
lidnes försäkringstid för garantipension (bosättningstid), är det re-
geringens uppfattning att denna grupp kvinnor inte skall vara berättigade
till garantipension till änkepension.

Dessa kvinnor kommer däremot, i likhet med i dag, att få omställ-
ningspension inklusive garantipension. Hur länge sådan pension betalas
ut beror på om den efterlevde har hemmavarande bam och hur gamla
dessa är. Eftersom omställningspensionen, till skillnad från änkepension,
inte är begränsad till den avlidnes före visst år fastställda pensionsrätt
kommer denna pension i de flesta fall att vara högre än änkepensionen.
När rätten till omställningspension upphör kommer änkan alltjämt att vara
berättigad till änkepension.

Genom regeringens förslag kommer en änka som är född år 1945 eller
senare alltjämt vara berättigad till änkepension på grundval av den avlidne
mannens intjänade pensionspoäng t.o.m. år 1989. För den arbetsbaserade
folkpensionen kommer änkan att erhålla kompensation i form av det ovan
nämnda 90-procentstillägget. Emellertid kommer hon inte att erhålla
någon kompensation för det 30-dels beräknade pensionstillskottet som
hon enligt dagens regler kunnat vara berättigad till och inte heller få
någon kompensation för att möjligheterna till särskilt grundavdrag vid be-
skattningen försvinner. Detta följer av att dessa förmåner ersätts av
garantipension till änkepension. På grund av garantipensionens kon-
struktion går det inte att urskilja vad av denna förmån som utgör ersätt-
ning för grundavdraget respektive pensionstillskottet.

Vad gäller grundskyddet till bam föreslår regeringen en annan kon-
struktion än den som valts för vuxna efterlevande. Vår utgångspunkt har
härvid varit att alla bam som är bosatta i Sverige skall ges ett fullgott
grundskydd vid en förälders eller båda föräldrarnas död. Regeringen anser
att ett bams behov av grundskydd är detsamma oavsett den avlidne
förälderns anknytning till Sverige. Vi föreslår därför att grundskyddet till
efterlevande bam skall utgöras av efterlevandestöd till bam som skall
utges oberoende av den avlidnes försäkringstid i Sverige. Emellertid skall
efterlevandestöd till barn endast utges så länge bamet är bosatt i Sverige.
Denna förmån bör således inte heller betalas ut inom EU/EES-området.
Efterlevandestödet till barn bör utgöra en garanterad lägsta nivå, som
barnet skall vara berättigad till. Efterlevandestöd till bam skall därför
endast utges som en utfyllnadsförmån till barnpensionen.

6.3 Övergångsbestämmelser

Regeringens förslag innebär att det nuvarande efterlevandepensionssy-
stemet skall anpassas till det reformerade ålderspensionssystemet. De
personer som vid ikraftträdandet redan uppbär efterlevandepension bör i

så liten omfattning som möjligt påverkas av nämnda anpassning. Mot
denna bakgrund föreslår regeringen att sådan pension - till den del den är
baserad på den avlidnes förvärvsarbete - skall utges enligt regler som
motsvarar dagens regler. Detta innebär att omställningspension, barnpen-
sion och änkepension som beviljas på grund av dödsfall före ikraft-
trädandet skall betalas ut enligt regler som motsvarar nuvarande bestäm-
melser om tilläggspension i form av omställningspension, barnpension
och änkepension.

När det gäller särskild efterlevandepension är förhållandena emellertid
något annorlunda. Som tidigare redovisats i avsnitt 4.2 inträder rätten till
särskild efterlevandepension först när rätten till omställningspension
upphört. Enligt regeringens uppfattning är det inte rimligt att det efter det
att rätten till omställningspension upphört, och under lång tid efter
ikraftträdandet av det anpassade regelverket, skall kunna vara möjligt att
bevilja särskild efterlevandepension enligt nuvarande regler, vilka syftar
till att ge efterlevande med egna försörjningssvårigheter en pension i
händelse av makens dödsfall, med hänvisning till att maken avlidit före
ikraftträdandet. Regeringen föreslår därför att även om dödsfallet inträffat
före ikraftträdandet men särskild efterlevandepension inte har beviljats på
grund av att omställningspension alltjämt utges, skall särskild efterlevan-
depension inte kunna beviljas efter ikraftträdandet av de anpassade efter-
levandepensionsreglerna. Däremot föreslår regeringen att särskild efter-
levandepension som beviljats före ikraftträdandet eller om rätten till för-
månen uppkommit före denna tidpunkt, liksom övrig efterlevandepension,
efter ikraftträdandet skall betalas ut enligt regler som motsvarar nu-
varande bestämmelser om tilläggspension. En förutsättning för att särskild
efterlevandepension skall kunna utges efter ikraftträdandet skall således
vara att förmånen beviljats eller att rätten till förmånen åtminstone upp-
kommit före denna tidpunkt.

Regeringens förslag innebär att folkpensionen skall avskaffas i sam-
band med ikraftträdandet av det anpassade regelverket. Med hänsyn härtill
föreslår vi att det, på samma sätt som vi föreslår för beviljande av
änkepension på grund av dödsfall efter ikraftträdandet, utbetalas ett tillägg
till barnpension, omställningspension och änkepension som beviljas på
grund av dödsfall före ikraftträdandet av de anpassade efterlevande-
pensionsbestämmelsema eller särskild efterlevandepension som beviljats
före denna tidpunkt.

Den del av folkpensionen som utgör dagens grundskydd, dvs. den bo-
sättningsbaserade folkpensionen, SGA samt pensionstillskottet skall dock
ersättas av en beskattningsbar garantipension till vuxna. Vid konstruk-
tionen av nämnda garantipension är det regeringens uppfattning att i
huvudsak ingen pensionsberättigad skall få sin nettopension sänkt, oavsett
i vilken kommun de är bosatta. Mot denna bakgrund föreslår regeringen
att basnivån på den garantipension som skall betalas ut till dem som
beviljas omställningspension och änkepension enligt övergångsbestäm-
melser på grund av dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet och dem
som beviljats särskild efterlevandepension före ikraftträdandet skall var
högre än den som gäller för beviljande av efterlevandepension på grund
av dödsfall efter ikraftträdandet. Vidare har vi ansett att en annan

Prop. 1999/2000:91

69

avtrappning av garantipensionen skall gälla än vad som föreslås be-
träffande garantipension som beviljas på grund av dödsfall efter ikraft-
trädandet av våra förslag. Inte heller i detta avseende har vi funnit skäl att
göra någon skillnad om den efterlevande uppbär omställningspension,
särskild efterlevandepension eller änkepension. Basnivån och avtrapp-
ningstakten bör därför vara enhetlig för alla efterlevandefömåner till
vuxna.

Även folkpension i form av barnpension ska enligt vårt förslag av-
skaffas i samband med ikraftträdandet av lagen om efterlevandepension
och efterlevandestöd till bam. Regeringen lämnar därför förslag till ett
nytt grundskydd till efterlevande bam, benämnt efterlevandestöd till bam.
Eftersom barnpension varken berättigar till pensionstillskott eller till det
särskilda grundavdraget, har regeringen övervägt att låta de bam som
beviljas barnpension på grund av dödsfall som har inträffat före
ikraftträdandet av det anpassade regelverket alltjämt få sitt grundskydd i
form av folkpension. Vi har emellertid ansett att det inte är lämpligt att
behålla folkpensionsförmånen endast inom bampensioneringen, när vi i
övrigt avskaffar den inom efterlevandepensioneringen. I stället föreslår vi
att även de bam som vid ikraftträdandet uppbär barnpension skall få sitt
grundskydd i form av efterlevandestöd till bam. Eftersom storleken på
denna förmån stämmer överens med det garanterade belopp som ett bam
enligt dagens regler i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) är
berättigat till, kommer detta att innebära att storleken av grundskyddet blir
detsamma, och i vissa fall högre, även efter ikraftträdandet av det
anpassade regelverket. Eftersom efterlevandestöd till barn är oavhängigt
av den avlidnes bosättningstid eller annan anknytning till Sverige, skulle
en fortsatt tillämpning av folkpensionsreglema dessutom innebära, att de
som redan uppbär barnpension vid ikraftträdandet skulle kunna komma
att få ett grundskydd som till sin storlek är lägre än vad ett efter ikraft-
trädandet beviljat grundskydd skulle vara.

En konsekvens av vårt förslag är emellertid att efterlevandestöd till bam
inte annat än i undantagsfall kommer att betalas ut utanför Sverige vare
sig den förmånsberättigade är bosatt inom eller utom EU/EES-området.
Regeringen har inte ansett det rimligt att skapa övergångsregler som
endast gäller i de situationer när bamet bor utomlands. Det skall också
noteras att regeringens förslag till grundskydd till efterlevande bam
innebär en helt ny förmån, som inte har någon direkt motsvarighet inom
dagens efterlevandepensionering.

Prop. 1999/2000:91

70

6.4

Lagreglering och ikraftträdande

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Bestämmelserna om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam samlas i en särskild lag om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam som skall träda i kraft den 1 januari
2003. Vid samma tidpunkt skall bestämmelserna i 8 och 14 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL) upphävas. Bestämmelser om
ikraftträdande och övergångsbestämmelser m.m., skall tas in i en sär-
skild lag om införande av lagen om efterlevandepension och efter-
levandestöd till bam.

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag med undantag av att utredningen föreslog att grundskyddet inom
bampensioneringen skulle finnas i en lag om underhållsstöd och att
samtlig lagstiftning skulle träda i kraft år 2001. Vidare föreslog utred-
ningen inte att övergångsbestämmelserna m.m., skulle tas in i en särskild
lag om införande av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd
till bam.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del
tillstyrker utredningens förslag men förordar att även grundskyddet inom
bampensioneringen skall regleras i lagen om efterlevandepension. Skåne
läns allmänna försäkringskassa efterlyser en samlad genomförandestra-
tegi för samtliga de reformer som är avsedda att träda i kraft år 2001.

Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag innebär att be-
räkningen av efterlevandepension anpassas till det reformerade ålders-
pensionssystemet såväl när det gäller inkomstgrundad efterlevandepen-
sion och änkepension som vad avser regler om garantipension och efter-
levandestöd till bam. Rätten till efterlevandepension i form av barnpen-
sion, omställningspension och särskild efterlevandepension regleras i dag
i 8 och 14 kap. AFL. Härutöver har även allmänna regler om folkpension
i bl.a. 5 kap. AFL betydelse för beräkningen av efterlevandepension. Rätt
till änkepension regleras genom övergångsbestämmelser till de nuvarande
reglerna i 8 och 14 kap. samma lag. Med hänsyn till utformningen av
dessa regler finns det i dag dels kvinnor som har beviljats änkepension på
grund av dödsfall före ikraftträdandet av reformerade regler den 1 januari
1990, dels kvinnor som blivit änkor efter utgången av år 1989 men som
på grund av sin ålder, till följd av övergångsreglerna, har beviljats
änkepension helt enligt äldre regler. Därutöver finns kvinnor som har
blivit änkor efter den 31 december 1989 men som beviljats änkepension
enligt något mindre förmånliga övergångsregler.

Reglerna om rätt till och beräkning av efterlevandepension i AFL är
således redan i dag mycket komplicerade. Om regeringens förslag till
anpassade regler för efterlevandepension skulle inarbetas i den nuvarande
lagen, skulle detta ytterligare komplicera systemet. Med hänsyn till att
folkpensionsreglema med därtill hörande regler om pensionstillskott och
SGA enligt våra förslag inte skall tillämpas inom någon del av efter-
levandepensioneringen, skulle en inarbetning av de anpassade reglerna i
nuvarande lag kräva omfattande förändringar. För änkepensionens del

71

skulle detta innebära förslag om övergångsregler till de nuvarande över-
gångsreglerna. Regeringen har mot denna bakgrund funnit det angeläget
att försöka samla alla bestämmelser om efterlevandepension och efter-
levandestöd till bam i en särskild lag. Syftet med en sådan konstruktion är
att underlätta tillgängligheten och göra regelkomplexet mer överskådligt
än i dag. Regeringen föreslår därför att reglerna om efterlevandepension,
garantipension till sådan pension och efterlevandestöd till bam upptas i en
särskild lag: lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.
Vi har inte funnit skäl att såsom inom ålderspensionssystemet skapa
skilda lagar för å ena sidan den efterlevandepension som grundar sig på
den avlidnes inkomst och å andra sidan grundskyddet. Utgångspunkten
har istället varit att skapa ett från andra pensionsförmåner fristående
regelsystem.

Regeringens förslag har till sitt huvudsakliga syfte att anpassa de nu-
varande reglerna om efterlevandepension till det reformerade ålderspen-
sionssystemet. Mot denna bakgrund skulle det förefalla vara mest natur-
ligt att även lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam
träder i kraft vid samma tidpunkt som bestämmelserna i det reformerade
ålderspensionssystemet.

De personer som beviljas efterlevandepension på grund av dödsfall före
den 1 januari 2003 kommer delvis att få sin pension beräknad enligt
dagens bestämmelser. Eftersom dessa bestämmelser kommer att vara
tillämpliga under en längre övergångsperiod har regeringen funnit det
lämpligt att föreslå att övergångsbestämmelserna i anledning av ikraft-
trädandet av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam
förs in i en särskild införandelag: lagen om införande av lagen om efter-
levandepension och efterlevandestöd till bam.

Lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrun-
dad ålderspension trädde i kraft den 1 januari 1999. Bestämmelserna i den
lagen innebär att vissa delar av LIP trädde i kraft vid samma tidpunkt.
Detta gäller bl.a. regler om intjänande av inkomstgrundad ålderspension.
Andra bestämmelser, bl.a. regler om utbetalning av ålderspension enligt
reformerade regler, träder i kraft först den 1 januari 2001. Vid denna
tidpunkt träder också lagen om garantipension i kraft. Denna lag gäller i
sin nuvarande lydelse endast för personer födda år 1938 eller senare.
Garantipension kommer emellertid att betalas ut först under år 2003 då
personer födda år 1938 fyller 65 år.

Under regeringens arbete med det reformerade ålderspensionssystemet
har avsikten varit att i samband med att detta system träder i kraft fullt ut,
dvs. den 1 januari 2001, skulle även andra till ålderspensionssystemet
anpassade pensionsförmåner träda i kraft. Avsikten är att lagen om
garantipension även skall omfatta personer födda år 1937 eller tidigare.
Förslag till en sådan garantipension har lämnats i betänkandet Garanti-
pension och Bosättningstillägg till personer födda år 1937 eller tidigare
(SOU 1999:17). Förslaget har remissbehandlats och regeringen avser att
till riksdagen överlämna förslag i denna del under år 2000.

Som tidigare nämnts finns också inom Socialdepartementet en arbets-
grupp som bereder frågan om en framtida förtidspension. Förslag i denna
del kommer emellertid inte att kunna lämnas förrän tidigast år 2001. Med

Prop. 1999/2000:91

72

hänsyn till den tid för omställning av datasystem m.m. som är nödvändig
innebär detta att det inte heller finns någon möjlighet att nya bestämmel-
ser om förtidspension kommer att kunna träda i kraft förrän tidigast år
2003. Detta får till följd att även om LIP redan år 2001 fullt ut trätt i kraft,
och att därmed reformerad inkomstgrundad ålderspension vid samma
tidpunkt kommer att betalas ut, kommer det efter nämnda tidpunkt allt-
jämt att vara erforderligt att registrera pensionspoäng för tilläggspension.
Detta mot bakgrund av att även förtidspension utges på grundval av den
försäkrades intjänande och antagna pensionspoäng för tilläggspension. På
samma sätt kommer folkpension i form av förtidspension samt i före-
kommande fall pensionstillskott därtill att utges även efter utgången av år
2000. Vidare kommer bestämmelserna om de särskilda skattereglerna för
förtidspensionärer alltjämt att tillämpas.

Även om varken bestämmelserna om ett nytt förtidspensionssystem
eller om garantipension till personer födda år 1937 eller tidigare kan träda
i kraft den 1 januari 2001 är det i och för sig möjligt att låta ett anpassat
efterlevandepensionssystem träda i kraft vid nämnda tidpunkt. Vissa
problem skulle dock uppstå vad gäller samordningen mellan nämnda för-
måner och efterlevandepensionsförmånema och utbetalning av dessa.
Dessa samordningsproblem skulle kunna lösas genom en viss sär-
reglering.

Regeringen lämnar emellertid nu inte förslag om inkomstprövning av
änkepension skall ske även i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Inte
heller lämnas förslag om efterlevandes rätt till bostadstillägg. Orsaken
härtill är att denna fråga måste lösas i den fortsatta beredningen om
inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer enligt lagen (1994:308)
om bostadstillägg till pensionärer. Förslag härom har lämnats i be-
tänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer (SOU
1999:52). Förslaget har remissbehandlats och bereds för närvarande i
Socialdepartementet. I det fortsatta arbetet skall även bedömas om in-
komstprövningen av änkepensionen skall ske även i ett anpassat efter-
levandepensionssystem och i så fall på vilket sätt. Mot denna bakgrund
kan bestämmelserna om ett anpassat änkepensionssystem inte träda i kraft
förrän den ovan nämnda beredningen slutförts. Även om det vore möjligt,
finner regeringen det inte lämpligt att låta endast delar av den föreslagna
lagen träda i kraft vid en tidigare tidpunkt. Mot denna bakgrund föreslår
regeringen att lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam
skall träda i kraft den 1 januari 2003.

Eftersom det som ovan nämnts även efter utgången av år 2000 kommer
att utges förtidspension från såväl folkpensioneringen som från tilläggs-
pensioneringen, måste pensionspoäng beräknas och registeras även efter
nämnda tidpunkt. Mot denna bakgrund uppstår heller inga problem att
även efter nämnda tidpunkt beräkna efterlevandepension på den avlidnes
intjänade och i förekommande fall antagna pensionspoäng för tilläggs-
pension, trots att den avlidne vid dödsfallet kan komma att uppbära hela
eller en del av sin ålderspension i form av reformerad pension. Inte heller
möter det något hinder att under två års tid betala ut folkpension i form av
efterlevandepension och pensionstillskott därtill.

Prop. 1999/2000:91

73

Våra förslag innebär vidare att reglerna om folkpension i form av
efterlevandepension inte till någon del skall tillämpas efter ett ikraft-
trädande av de av oss föreslagna anpassade reglerna. Regeringen föreslår
därför att bestämmelserna om efterlevandepension i 8 och 14 kap. AFL
skall upphävas vid samma tidpunkt som lagen om efterlevandepension
och efterlevandestöd till bam träder i kraft. Vi föreslår vidare att i princip
samtliga de nuvarande övergångsbestämmelserna enligt vilka änkepen-
sion beviljas och utges förs över till ett eget kapitel i lagen om efter-
levandepension och efterlevandestöd till bam och att de nuvarande över-
gångsbestämmelserna till följd härav upphävs när lagen om efterlevande-
pension och efterlevandestöd till bam träder i kraft. Därutöver lämnar
regeringen förslag till följdändringar i lagen (1976:380) om arbetsskade-
försäkring, som även de föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.

De förslag som regeringen nu lägger fram kräver, fömtom ändringar i
den nyss nämnda lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, följdänd-
ringar även i andra för efterlevandepensioneringen centrala författningar.
Sålunda krävs ändringar i lagen (1969:205) om pensionstillskott, lagen
(1996:1030) om underhållsstöd, socialförsäkringslagen (1999:799) och
inkomstskattelagen (1999:1229). Dessutom krävs vissa följdändringar i
AFL, utöver förslaget om upphävande av 8 kap. och 14 kap. Regeringen
har för avsikt att senare återkomma med förslag till ändringar i de nyss
nämnda författningarna.

7      Underlag för beräkning av inkomstgrundande

efterlevandeförmåner

7.1      Utgångspunkter för val av

efterlevandepensionsunderlag

Efterlevandeförmånema i den allmänna pensioneringen har alltsedan så-
dana förmåner tillkom varit en del av folkpensioneringen och så små-
ningom även av tilläggspensioneringen. Sedan tillkomsten av den all-
männa tilläggspensioneringen och införandet av lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) har förmånerna beräknats som pensionsförmåner
på samma underlag som ålderspension och förtidspension. Genom
övergången till det reformerade ålderspensionssystemet kommer denna
konstruktion att försvinna. Den reformerade ålderspensioneringen är ett
självständigt system, som består av en inkomstgrundad ålderspension
byggd på en livsinkomstprincip och ett från detta fristående garantipen-
sionssystem, som ger ett grundskydd för personer som inte har tjänat in
någon inkomstgrundad pension eller som tjänat in endast en låg sådan
pension. Det förhållandet att ålderspensioneringen är ett självständigt
system innebär också att de ålderspensionsavgifter som fr.o.m. år 1999
har ersatt folk- och tilläggspensionsavgiftema enbart finansierar in-
komstgrundade ålderspensioner.

Förtidspension skall enligt de av riksdagen den 15 maj 1998 antagna
riktlinjerna för en reformerad förtidspension beräknas enligt andra prin-

Prop. 1999/2000:91

74

ciper än vad som gäller enligt de nuvarande reglerna. Avgörande för be-
räkningen av förtidspension kommer inte längre att vara ett pensions-
underlag utan i stället den försäkrades genomsnittliga inkomster under en
viss tid före dödsfallet. Till grund för de antagna riktlinjerna ligger utred-
ningsbetänkandena Ohälsoförsäkringen - Trygghet och aktivitet (SOU
1997:166) samt Ohälsoförsäkringen - Övergångsbestämmelser (SOU
1997:189). I betänkandena lämnas förslag till bestämmelser om hur ett
reformerat förtidspensionssystem skall utformas. Riksdagen har emeller-
tid, som antytts ovan, enbart antagit vissa riktlinjer för en framtida för-
tidspension. Frågan om den närmare utformningen av reglerna bereds för
närvarande i en arbetsgrupp inom Socialdepartementet. Även om den
närmare utformningen av förtidspensionssystemet sålunda alltjämt är
föremål för beredning, finner regeringen anledning att i vissa delar, utöver
de antagna riktlinjerna, beakta de förslag som lämnats i de ovan nämnda
betänkandena, när vi i det följande lämnar förslag till vilka principer som
bör ligga till grund för beräkningen av inkomstgrundade efterlevande-
förmåner.

Det är mot bakgrund av nu redovisade förändringar inom ålders- och
förtidspensioneringen som vi lämnar förslag till hur inkomstrelaterade
efterlevandeförmåner skall beräknas, sedan de reformerade ålderspen-
sionsreglema har trätt i kraft. Med inkomstrelaterade efterlevandeför-
måner avses i framtiden, som tidigare framgått i avsnitt 6, inkomstgrun-
dad efterlevandepension, dvs. omställningspension och barnpension samt
inkomstrelaterad änkepension, dvs. änkepension.

Enligt nuvarande regler beräknas samtliga former av inkomstrelaterad
efterlevandepension på grundval av samma underlag. Omställningspen-
sion och barnpension bör, enligt regeringens uppfattning, även i framtiden
beräknas på samma underlag. Detta gäller dock inte för efterlevan-
depension (änkepension) som utges övergångsvis enligt äldre regler, dvs.
tilläggspension i form av änkepension. Hur den inkomstrelaterade änke-
pensionen, dvs. änkepensionen, i framtiden skall beräknas återkommer vi
till i avsnitt 11.

Enligt nuvarande regler grundar sig beräkningen av efterlevandepen-
sion vid dödsfall under förvärvsaktiv tid på en tänkt förtidspension och i
annat fall på den avlidnes ålderspension. Båda dessa pensionsförmåner
beräknas i dag på den avlidnes tillgodoräknande pensionspoäng för
tilläggspension. Eftersom den reformerade ålderspensionen inte baseras
på hur många år den försäkrade har arbetat, utan grundar sig på dennes
livsinkomst från första intjänade kronan samt att inte heller förtidspen-
sionen i framtiden kommer att beräknas såsom en tilläggspension, måste
även bestämmelserna om vilket underlag efterlevandepension skall be-
räknas på ändras.

Prop. 1999/2000:91

75

7.2

Val av efterlevandepensionsunderlag

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Inkomstgrundad efterlevandepension till såväl
bam som vuxna skall beräknas på samma inkomstunderlag. Beräk-
ningen skall i princip ske på grundval av den ålderspensionsrätt som
registrerats för den avlidne fram till dödsfallet samt, under vissa förut-
sättningar, på grundval av en tänkt framtida pensionsrätt.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens
förslag. Skåne läns allmänna försäkringskassa anser att frågan om efter-
levandeförmåner och förtidspension skall beräknas på samma underlag
bör utredas ytterligare.

Skälen för regeringens förslag: Det främsta syftet med efterlevande-
pension är att denna skall utgöra ersättning för ett inkomstbortfall som
kan uppstå då en make eller en förälder dör. Det är alltså frågan om att
finna ett lämpligt mått för att beräkna den inkomst som den avlidne skulle
ha haft, om dödsfallet inte hade inträffat och därmed den standard som
familjen i sådant fall skulle ha levt på. Enligt nuvarande regler grandar sig
beräkningen av efterlevandepension på en tänkt förtidspension, vilken har
ansetts spegla den inkomst som den avlidne skulle ha haft om dödsfallet
inte hade inträffat.

För att beräkna efterlevandeförmånen kan som utgångspunkt användas
den inkomst som den avlidne haft närmast före dödsfallet eller den avlid-
nes inkomster under hela livet, dvs. ett livsinkomstunderlag.

Att beräkna de inkomstgrundade efterlevandeförmånema på samma
underlag som förtidspension beräknas på skulle, såsom Skåne läns all-
männa försäkringskassa påtalat, kunna leda till en förenkling av beräk-
ningarna av olika pensionsförmåner. Förtidspension skall, enligt de av
riksdagen antagna riktlinjerna för en reformerad förtidspension, beräknas
på en närmast före pensionsfallet historisk inkomst, dvs. enligt andra
principer än vad som gäller enligt de nuvarande reglerna. I stället kommer
den försäkrades genomsnittliga inkomst under en viss kortare tid före
dödsfallet att vara avgörande för beräkning av förtidspension. Den när-
mare utformningen av förtidspensionssystemet är alltjämt föremål för
beredning och vad den slutliga lösningen för beräkning av förtidspension
kommer att bli är för närvarande ovisst.

Enligt regeringens uppfattning finns det emellertid principiella skillna-
der mellan förmånerna inom förtidspensioneringen och inom efterlevan-
depensioneringen, som måste beaktas vid bedömningen av vilket underlag
som skall läggas till grand för beräkningen av efterlevandepension. En
viktig principiell skillnad mellan efterlevandepension och förtidspension
är att den senare förmånen har till syfte att utgöra en fullständig för-
sörjning för den försäkrade, medan efterlevandepensionen enligt reger-
ingens synsätt (i vart fall när det gäller förmånen till vuxna) enbart är att
anse som en kompletterande inkomst till den efterlevandes egna förvärvs-
eller pensionsinkomster under en viss tid efter ett dödsfall. Efterlevande-
pensionen har alltså enligt vår uppfattning inte samma karaktär av full-

76

ständigt inkomstbortfallsskydd som förtidspensionen. Det framstår där- Prop. 1999/2000:91
med som långt ifrån självklart att efterlevandepensionen skall vara be-
roende enbart av den avlidnes inkomster i viss anslutning till dödsfallet.
Att endast låta inkomsterna i anslutning till dödsfallet vara avgörande
innebär en risk för att tillfälliga inkomstminskningar eller inkomstök-
ningar, som kan ha förekommit under något eller några få år före döds-
fallet, får stort genomslag. Härtill kommer att efterlevandepensioner, en-
ligt nuvarande regler, är beroende av den avlidnes inkomster under större
delen av den förvärvsaktiva perioden av livet. Detta gäller såväl när
dödsfallet inträffar i förvärvsaktiv ålder som när det sker sedan ålders-
pension börjat uppbäras. Efterlevandepension betraktas alltså i en viss
bemärkelse som en del av den avlidnes ålderspension eller en tänkt sådan
pension.

Vid valet av beräkningsmetod har regeringen även beaktat internatio-
nella bestämmelser. Mot bakgrund av den alltmer ökande rörligheten på
arbetsmarknaden, och med hänsyn till de EG-rättsliga regler som däri-
genom kan bli tillämpliga bl.a. vad avser den sociala tryggheten, bör sär-
skild hänsyn tas till att det nya systemet för efterlevandepension skall
kunna fungera även i situationer där den avlidne har varit försäkrad i flera
olika länder. Om efterlevandepension skulle baseras på inkomsterna
under viss tid före dödsfallet, skulle en efterlevande till en person som
kort tid före dödsfallet kommit till Sverige från ett annat land kunna bli
berättigad till lika stora efterlevandeförmåner som om den avlidne hade
varit försäkrad och arbetat i Sverige under en betydligt längre tid. Detta
innebär inte bara att en hög förmån i den situationen kan betalas ut till en
efterlevande som är bosatt i Sverige, utan att Sverige dessutom kommer
att, med hänsyn till reglerna i förordningen (EEG) nr 1408/71 om
tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföre-
tagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, vara
skyldigt att exportera en sådan efterlevandeförmån inom EU/EES-om-
rådet. Enligt nuvarande regler exporteras visserligen efterlevandepension
från tilläggspensioneringen utan begränsningar, men en sådan förmån
kommer, i de fall den avlidne arbetat i Sverige under endast ett fåtal år, att
vara lägre än om den avlidne arbetat under en betydligt längre tid (med
motsvarande årliga inkomster). Vidare bör i denna situation även beaktas
att den efterlevande även får kompensation från ett annat land eller andra
länder där den avlidne arbetat.

Ytterligare en situation som har uppmärksammats är den då en person
avlider efter att en kortare tid dessförinnan ha flyttat från Sverige. Oavsett
om personen vid dödsfallet varit försäkrad i det andra landet eller inte,
kan det ifrågasättas om det inte bör utgå någon ersättning från Sverige till
den efterlevande på grundval av den inkomst som den avlidne haft under
sina år i det svenska förvärvslivet.

Enligt regeringens uppfattning är de konsekvenser som en tillämpning
av ett förtidspensionsunderlag kan få i ett internationellt perspektiv
mindre lämpliga. Regeringen anser därför att ett pensionsunderlag där
förmånernas storlek görs beroende av anknytningen till det svenska för-
värvslivet bättre ligger i linje med de grundläggande principer inom EG-

77

rätten som blir tillämpliga, när efterlevandepension skall betalas ut efter
en person som har tjänat in rätt till förmåner från flera olika länder.

Sammanfattningsvis anser regeringen att inkomstgrundade pensions-
förmåner även i fortsättningen bör grundas på den avlidnes inkomster
under en längre tid före dödsfallet. Regeringen föreslår därför att in-
komstgrundade efterlevandeförmåner, dvs. omställningspension och barn-
pension, skall baseras på ett livsinkomstunderlag. Detta skall ske genom
att beräkningen grundas på den avlidnes intjänade ålderspensionsrätt
under hela livet.

Genom att beräkna de inkomstgrundade efterlevandeförmånema på den
för den avlidne fastställda ålderspensionsrätten finns också förutsättningar
för att utforma den inkomstgrundade efterlevandepensioneringen så att
den harmonierar med den reformerade ålderspensioneringen. Med ett
ålderspensionsunderlag som beräkningsunderlag, oavsett när dödsfallet
inträffar, kommer beräkningen att kunna ske på grundval av samma
underlag, oavsett om den avlidne uppburit ålderspension eller inte vid
dödsfallet.

Uppgifter om den avlidnes inkomster fram till dödsfallet finns till-
gängliga genom pensionsbehållningen i det reformerade ålderspensions-
systemet. I de fall dödsfallet inträffar sedan den avlidne böijat uppbära
ålderspension, kan pensionsbehållningen vid pensioneringstidpunkten lätt
räknas fram och ger då uppgift om den avlidnes livsinkomst. Underlaget
blir i princip detsamma som det på vilket den utgående ålderspensionen är
baserad. Undantag gäller dock vid tidigt eller sent uttag av ålderspen-
sionen, se avsnitt 7.6.3. Om dödsfallet i stället inträffar i förvärvsaktiv tid
ger pensionsbehållningen emellertid endast uppgift om inkomsterna fram
till denna tidpunkt. För att även i denna situation kunna lägga den avlid-
nes livsinkomst till grund för beräkningen måste den faktiska pensions-
behållningen kompletteras med pensionsrätt på en antagandeinkomst för
tiden från dödsfallet till tidpunkten för ålderspensionering. Se avsnitt 7.3
och 7.4.

En konsekvens av att olika underlag tillämpas vid beräkning av in-
komstrelaterad förtidspension respektive inkomstgrundad efterlevande-
pension kan bli att en person som inte är berättigad till förtidspension på
grund av bristande anknytning till förvärvslivet i samband med ett för-
tidspensionsfall senare kommer att kunna efterlämna efterlevandepension,
beräknad på grundval av sin tidigare förvärvsverksamhet i Sverige. Detta
är visserligen en icke åsyftad följd av att olika underlag tillämpas vid
beräkningen, men får enligt regeringens uppfattning, accepteras med
hänsyn till fördelarna med att beräkna efterlevandepension på grundval av
ett livsinkomstunderlag.

Prop. 1999/2000:91

78

7.3

Förutsättningar för att antagandeinkomst skall
beräknas

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Under förutsättning att det för den avlidne har
registrerats pensionsrätt under minst tre av de fem åren närmast före
dödsfallsåret, skall vid beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget
tillgodoräknas pensionsrätt för tid fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år då
den avlidne skulle ha fyllt 64 år, utöver intjänad pensionsrätt fram
t.o.m. året före dödsfallet.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, som har yttrat sig i
denna del, tillstyrker utredningens förslag. Tjänstemännens centralorga-
nisation (TCO) menar att en preliminär pensionsrätt bör fastställas och
grunda rätt till efterlevandepension när det är uppenbart att pensionsrätt
kommer att fastställas vid en senare tillfälle. Privattjänstemannakartellen
(PTK) tillstyrker att någon form av kvalifikationsvillkor skall ställas upp
för att antagandeinkomst skall beräknas men menar att det föreslagna
kravet är för högt och förordar att kvalifikationsvillkoret skall vara upp-
fyllt om det finns pensionsrätt under minst två av fyra år före dödsfallet.

Skälen för regeringens förslag: Om ett dödsfall inträffar under för-
värvsaktiv tid, beräknas i dag efterlevandepension från tilläggspensione-
ringen som en viss andel av den förtidspension som den avlidne skulle ha
beviljats, om förutsättningar härför hade förelegat vid tidpunkten för
dödsfallet. Även i en till ålderspensionssystemet anpassad efterlevande-
pensionering måste det finnas möjlighet till beräkning av en antagande-
inkomst, om dödsfallet inträffar under förvärvsaktiv tid. För att antagan-
deinkomst skall beräknas, bör den grundläggande principen vara att sådan
beräkning skall ske endast om det med hänsyn till den avlidnes för-
värvsmönster finns skäl att anta att han eller hon skulle ha fortsatt att för-
värvsarbeta i Sverige, om dödsfallet inte hade inträffat. Ett sådant an-
tagande bör grunda sig på den avlidnes förvärvsmönster en viss tid före
dödsfallet. Därför måste någon form av kvalifikationsvillkor uppställas,
för att antagandeinkomst skall tillgodoräknas vid beräkning av underlaget
för efterlevandepension.

Enligt nuvarande regler skall antagandepoängberäkning göras, om den
avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för minst två av de fyra åren
närmast före dödsfallsåret. Som altemativregel gäller att sådan poängbe-
räkning även skall ske, om den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet hade
en sjukpenninggrundande inkomst som uppgick till minst ett prisbasbe-
lopp.

Kvalifikationsvillkoret bör om möjligt konstrueras så att efterlevande-
skyddet inte blir sämre än i dag, samtidigt som det inte skall vara möjligt
att, med hänsyn till hur pensionsrätt tjänas in i det reformerade pensions-
systemet, alltför snabbt uppfylla villkoret. Pensionsrätt i det reformerade
ålderspensionssystemet fastställs från den första intjänande kronan under
förutsättning att den försäkrade under året haft pensionsgrundande in-
komster om minst 24 % av prisbasbeloppet, vilket motsvarar 8 784 kr år

79

2000. Att, såsom PTK gjort gällande, behålla det nuvarande kvalifika-
tionsvillkoret skulle innebära att efter en person som börjat förvärvsarbeta
i slutet av ett år, och därefter arbetat under kort tid påföljande år, skulle
kvalifikationsvillkoret vara uppfyllt om inkomsterna under vart och ett av
åren uppgått till minst 24 % av prisbasbeloppet. Antagandeinkomst skulle
således komma att beräknas efter den avlidne, även om denne inte
fortsatte att arbeta i Sverige efter dessa två år. Även om detta skulle vara
till gagn för efterlevande till yngre avlidna, är en så lös och kortvarig
anknytning till förvärvslivet enligt regeringens uppfattning inte tillräcklig
för att man härav skall kunna dra några slutsatser om personens fortsatta
förvärvsaktivitet. Detta arbete skulle kunna bestå endast av feriearbete och
utan att den avlidne haft för avsikt att stadigvarande arbeta i Sverige.
Regeringen anser därför att ett kvalifikationsvillkor innebärande att den
avlidne har tjänat in pensionsrätt under minst två år av fyra före dödsfallet
är en för kort tid för att kunna göra ett antagande om att den avlidne
skulle ha fortsatt att förvärvsarbeta här om dödsfallet inte hade inträffat.

För att antagandeinkomst skall beräknas, bör därför enligt regeringens
uppfattning, ställas krav på att den avlidne har förvärvsarbetat fler år före
dödsfallet. Samtidigt måste reglerna utformas så att dessa inte missgynnar
efterlevande till yngre personer. Att bestämma antalet år i enlighet med
det förslag som lämnats om beräkning av förtidspension, dvs. att den för-
säkrade arbetat minst fyra av de sex åren närmast före dödsfallet, anser
regeringen vara att ställa ett för högt krav.

Mot denna bakgrund anser regeringen att utredningens förslag om ett
krav på pensionsrätt under minst tre av de fem åren närmast före det år då
dödsfallet inträffade är väl avvägt. Regeringen föreslår därför att an-
tagandeinkomst skall beräknas om pensionsrätt har tillgodoräknats den
avlidne under minst tre av de fem åren närmast före det år då dödsfallet
inträffade. Den avlidne kan då anses ha haft stadigvarande anknytning till
förvärvslivet. Samtidigt är inte kravet satt så högt att det saknas utrymme
för visst efterskydd, om den avlidne före dödsfallet hade slutat förvärvs-
arbeta, t.ex. för att studera. Kvalifikationskravet kan också uppfyllas av
yngre personer, som inte har hunnit förvärvsarbeta någon längre tid före
dödsfallet.

Vid bedömning av om kvalifikationskravet är uppfyllt skall hänsyn tas
endast till år med fastställd pensionsrätt. Pensionsrätt i det reformerade
ålderspensionssystemet skall fastställas senast i mars månad året efter
taxeringsåret, dvs. det andra året efter intjänandeåret. Detta kan innebära
att pensionsrätten för det sista året före dödsfallet alltjämt är okänt. Hän-
syn skall då inte tas till detta ännu icke fastställda år. Om det därvid skulle
visa sig att det för den avlidne har fastställts pensionsrätt för endast två av
dessa fem år, får efterlevandepensionen beräknas som om kvalifika-
tionsvillkoret inte är uppfyllt. Om det vid senare tidpunkt, med hänsyn till
det sista årets inkomster, skulle visa sig att kvalifikationsvillkoret blivit
uppfyllt, får efterlevandepensionen räknas om och retroaktiva utbetal-
ningar göras. Vad som nu beskrivits kan, såsom TCO påpekat, synas
komplicerat och opraktiskt och dessutom ologiskt med hänsyn till efter-
levandeförmånemas syfte. Eftersläpningen i sig är emellertid en direkt
följd av ålderspensionssystemets konstruktion och är därmed oundviklig.

Prop. 1999/2000:91

80

Det skall också nämnas att i lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension (LIP) har inte införts någon möjlighet för den allmänna
försäkringskassan att fatta ett preliminärt beslut om pensionsrätt. Även vid
uttag av ålderspension kommer alltså en retroaktiv utbetalning av
intjänad, men vid pensionstillfället ännu inte fastställd, pensionsrätt att
ske. Eftersom underlaget för antagandeberäkning skall ske på tillgodo-
räknad pensionsrätt, synes det ologiskt att endast för beräkning av efter-
levandefömåner införa en bestämmelse om möjlighet att fatta preliminära
beslut om efterlevandepension, som i sin tur grundar sig på den avlidnes
ålderspensionsrätt. En möjlighet till preliminära beslut medför dessutom
ett administrativt merarbete. Med en ramtid om fem år torde den nu be-
skrivna problematiken också bli mer begränsad än om en kortare ramtid
väljs. Pensionsrätten kommer i princip alltid att vara fastställd för minst
fyra av de fem åren som är aktuella vid bedömningen.

Regeringen föreslår att antagandeinkomst på samma sätt som i dag
skall beräknas t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Denna
tidpunkt har samband med att garantipensionen i det reformerade ålders-
pensionssystemet, till personer födda år 1938 eller senare, kan utges när
den försäkrade fyller 65 år. Även om det i det reformerade ålderspen-
sionssystemet inte finns någon ålderspensionsgräns, och pensionsrätt skall
kunna tjänas in även för tid efter det att den försäkrade har fyllt 64 år,
anser regeringen att den tidpunkt om 64 år som utredningen föreslagit är
väl avvägd.

7.4 Beräkning av antagandeinkomstens storlek

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Antagandeinkomst skall beräknas på grundval
av det genomsnittliga pensionsunderlaget för de i inkomsthänseende
mellersta tre av de fem åren närmast före året då dödsfallet inträffade.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, som har yttrat sig i
denna del, tillstyrker förslaget. Försäkringskasseförbundet och
Södermanlands läns allmänna försäkringskassa har förordat ett av de
förslag som redovisades av Pensionsarbetsgruppen, nämligen att an-
tagandeinkomsten skall beräknas utifrån en viss del av pensionsrätten
under samtliga år från 16 år och framåt. PTK menar att nuvarande regel
där de högsta inkomsterna under två av de fyra åren närmast före döds-
fallet beaktas skall bibehållas.

Skälen för regeringens förslag: Enligt de regler som gäller i dag be-
räknas antagandepoäng för vaije år fr.o.m året för dödsfallet t.o.m. det år
den försäkrade uppnått 64 års ålder enligt den förmånligaste av två alter-
nativa metoder. Det poängtal som skall tillgodoräknas den försäkrade för
denna tid bestäms som medeltalet av de två av de fyra åren närmast före
dödsfallet som haft högst poängtal. Om det ger ett bättre medelpoängtal
görs beräkningen i stället på grundval av medeltalet av hälften av samtliga
de år från 16-årsåret t.o.m. året före dödsfallet som har högst poängtal.

81

Pensionsarbetsgruppens (PAG) skiss till hur antagandeinkomst skulle
beräknas inom den reformerade förtidspensioneringen innebar också två
alternativa beräkningsmetoder (betänkandet Reformerat pensionssystem
(SOU 1994:20)). Den ena var att antagandeinkomsten beräknades som
genomsnittet av de pensionsrätter som tjänats in för de fyra storleks-
mässigt mellersta pensionsgrundande inkomsterna och de pensions-
grundande beloppen under de sex åren närmast före pensionsfallet och
den andra att antagandeinkomsten beräknades på medeltalet av de pen-
sionsrättigheter som tjänats in fr.o.m. 16 års ålder fram till pensionsfallet.

Det är rimligt att antagandeinkomsten ges ett värde som schablon-
mässigt kan anses motsvara den inkomst som den avlidne skulle ha haft,
om dödsfallet inte hade inträffat. Utgångspunkten för denna bedömning
bör, enligt regeringens uppfattning, vara inkomsterna under åren närmast
före dödsfallet. Ett års inkomster är inte tillräckligt som beräknings-
underlag, eftersom detta år kan spegla en tillfällig inkomstminskning eller
inkomstökning hos den avlidne. Beräkningen bör i stället ske utifrån ett
genomsnitt av inkomsterna under en viss tid före dödsfallet.

Som ovan redovisats är två av fyra år en för kort tid för att kunna anta
att den avlidne skulle ha fortsatt att förvärvsarbeta i Sverige, om döds-
fallet inte skett. Mot denna bakgrund, och på grund av att med ett sådant
system kan enstaka toppår eller enstaka år med låg inkomst ges ett alltför
stort genomslag, har även det fortsatta arbetet med en reformerad förtids-
pension inriktats på att en längre tidsperiod med förvärvsarbete skall be-
aktas vid beräkning av förtidspension. Med beaktande härav finner reger-
ingen inte skäl att, såsom PTK föreslagit, behålla nuvarande regler inne-
bärande att de högsta inkomsterna under två av de fyra åren närmast före
dödsfallet skall utgöra grunden för beräkning av antagandeinkomsten.

Genom att öka antalet år med pensionsgrundande inkomst som skall
beaktas vid beräkning av antagandeinkomsten undviker man effekten av
att tillfälliga inkomstökningar, eller inkomstminskningar, påverkar an-
tagandeinkomsten på ett icke önskvärt sätt. När det gäller vilka inkomstår
som skall beaktas är det från informationssynpunkt och av administrativa
skäl värdefullt att denna tidsperiod sammanfaller med den tidsperiod som
ligger till grund för bedömningen av om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt
eller inte. En ramtid om fem år som föreslagits ovan beträffande kvalifika-
tionsvillkoret är enligt vår uppfattning tillräckligt lång för att kunna jämna
ut tillfälliga minskningar eller ökningar i den avlidnes inkomst. In-
komsterna under denna period kan således anses spegla den genom-
snittliga standard på vilken familjen har levt.

Enligt nuvarande regler beaktas de högsta inkomsterna av två av de fyra
åren närmast före dödsfallsåret. På samma sätt bör vid beräkningen av
antagandeinkomsten inte inkomsterna under samtliga fem år läggas till
grund för beräkningen. Beräkningen av antagandeinkomst bör ske på
grundval av inkomsterna under samma antal år som ligger till grund för
prövningen av om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt, dvs. tre år. En regel
som innebär att de tre åren med högst inkomst läggs till grund för beräk-
ningen skulle dock inte i tillräcklig utsträckning förhindra att enstaka
toppår ges alltför stort genomslag. I stället föreslår regeringen att beräk-
ningen skall ske utifrån medeltalet av de tre i inkomsthänseende mellersta

Prop. 1999/2000:91

82

av de fem åren närmast före dödsfallsåret. Vid beräkningen av antagan- Prop. 1999/2000:91
deinkomsten skall således det år med högst inkomst och det år med lägst
inkomst tas bort innan medeltalet beräknas.

För att undvika att antagandeinkomsten skulle bli mycket låg för per-
soner som på grund av hälsoproblem börjat reducera sin arbetstid eller
tvingats byta till ett sämre betalt arbete, har bl.a. Försäkringskasseför-
bundet förordat en altemativregel som PAG tidigare har förordat och som
innebär att antagandeinkomsten beräknas utifrån viss del av pensions-
rättigheterna under samtliga år från 16 års ålder till pensionsfallet. Enligt
regeringens uppfattning, är det viktigt att upprätthålla kravet på att det är
de aktuella inkomsterna som skall ha störst betydelse då det gäller att
bestämma storleken på den inkomst som den avlidne skulle förväntas ha
haft om dödsfallet inte hade inträffat. Detta gäller oavsett vilken pen-
sionsform det rör sig om och på samma sätt som när det gäller det ovan
diskuterade kvalifikationsvillkoret. Detta skulle inte bli resultatet om in-
komster längre tillbaka i förvärvslivet skulle få lika stor betydelse som
inkomståren närmast före dödsfallet. Om den avlidne några år före döds-
fallet av hälsoskäl tvingats minska sina inkomster, är det inte heller
orimligt att detta skall påverka bedömningen av vilken standard som
familjen levt på och skulle förväntas ha levt på under den närmaste tiden
efter dödsfallet. Om den avlidne hade minskat sina inkomster för att t.ex.
ta hand om små bam hade det visserligen kunnat förväntas att inkomster-
na åter skulle komma att öka inom kort. I sådant fall kan emellertid in-
komstbortfallet helt eller delvis komma att kompenseras av att pensions-
grundande belopp för bamår kan tillgodoräknas den pensionsberättigade
och att sådan pensionsrätt, enligt vad som kommer att utvecklas i avsnitt
7.5, kommer att ingå i beräkningsunderlaget.

Mot bakgrund av det ovan anförda har regeringen inte funnit skäl att
föreslå en alternativ beräkningsregel där hänsyn tas till inkomster längre
tillbaka i tiden vid beräkning av den tänkta framtida inkomsten. Av
samma skäl finns inte heller anledning att, såsom vissa remissinstanser
föreslagit, låta den nu redovisade altemativregeln utgöra huvudregel för
beräkning av antagandeinkomstens storlek. Det skall emellertid i detta
sammanhang framhållas att inkomsterna längre tillbaka i tiden än fem år
alltid kommer att beaktas vid beräkningen av den avlidnes faktiskt in-
tjänade pensionsrätt fram till dödsfallstidpunkten, även om de inte kom-
mer att påverka beräkningen av antagandeinkomstens storlek.

7.5 Närmare om pensionsunderlaget

Regeringens förslag: Underlaget för beräkning av efterlevandepen-
sion skall utgöras av den pensionsbehållning som registrerats för den
avlidne i det reformerade ålderspensionssystemet (faktisk pensionsbe-
hållning) jämte i förekommande fall pensionsbehållning beräknad på
grundval av antagandeinkomst (antagen pensionsbehållning). Pen-
sionsbehållningen skall därvid i sin helhet beräknas som om pensions-
rätt tillgodoräknats endast som inkomstpension i fördelningssystemet
och där utgjort 18,5 % av ålderspensionsunderlaget.

Till grund för beräkningen av efterlevandepension skall läggas såväl
pensionsgrundande inkomster som - under förutsättning att den
avlidne uppfyllt eventuellt förvärvsvillkor senast den 31 december året
innan dödsfallet inträffade - pensionsgrundande belopp. Under vissa
förutsättningar skall förvärvsvillkoret kunna uppfyllas genom an-
tagandeinkomsten.

Den faktiska ålderspensionsbehållning som skall ligga till grund för
beräkningen av efterlevandepension skall vara den behållning som är
registrerad sedan den räknats om i förhållande till förändringarna av
inkomstindex och med tillägg för s.k. arvsvinster och avdrag för för-
valtningskostnader, allt t.o.m. ingången av dödsfallsåret. Vid beräk-
ningen av antagandeinkomsten skall pensionsunderlaget för vart och
ett av de fem åren som utgör underlag för beräkningen räknas om med
inkomstindex t.o.m. ingången av dödsfallsåret.

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. I betänkandet föreslogs emellertid att om förvärvsvillkoret för rätt
till tillgodoräknande av pensionsrätt för pensionsgrundande belopp för
bamår och plikttjänstgöring kunde uppfyllas genom en fiktivt beräknad
antagandeinkomst skulle även kvalifikationsvillkoret för rätt till an-
tagandeinkomstberäkning kunna uppfyllas.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker utred-
ningens förslag. Värmlands läns allmänna försäkringskassa och Center-
kvinnorna anser att förvärvsvillkoret inte skall behöva vara uppfyllt för att
hänsyn skall tas till pensionsgrundande belopp för pliktjänstgöring och
bamår.

Skälen för regeringens förslag: I det föregående har fastslagits att
efterlevandepension skall beräknas på grundval av den avlidnes intjänade
pensionsrätt fram till dödsfallstidpunkten och under vissa förutsättningar
även på grundval av pensionsrätt på framtida antagna inkomster. Beräk-
ningen av inkomstgrundade efterlevandeförmåner skall därmed ske på
grundval av den årliga pensionsrätt som registrerats för den avlidne inom
ramen för det reformerade ålderspensionssystemet och som resulterat i en
pensionsbehållning i ålderspensioneringens fördelningssystem.

Pensionsgrundande belopp

Till grund för beräkning av pensionsrätt i det reformerade ålderspen-
sionssystemet skall inte bara den försäkrades pensionsgrundande in-
komster ligga utan även andra pensionsgrundande belopp enligt LIP.
Dessa är pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandein-
komst enligt tilläggspensionssystemet, för bamår och för plikttjänstgöring.
Enligt riksdagens beslut den 14 december 1999 antog riksdagen
regeringens proposition Ett reformerat studiestödssystem (prop.
1999/2000:10) innebärande bl.a. att även studier med studiemedel fr.o.m.
den 1 januari 2001 skall ge pensionsrätt för ålderspension och då i form
av pensionsgrundande belopp. Pensionsgrundande belopp för studier skall
kunna tillgodoräknas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1995.

84

Pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst Prop. 1999/2000:91
innebär att en person som uppbär förtidspension (enligt hittillsvarande
regler för tilläggspension) beräknad - förutom på grundval av den fak-
tiska pensionsrätten - på grundval av antagandepoäng, tillgodoräknas
ålderspensionsrätt för dessa antagna framtida inkomster, genom att han
eller hon tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande belopp på grund-
val av den fiktivt antagna inkomsten. Om pensionsgrundande belopp för
förtidspension inte skulle ingå i pensionsunderlaget för beräkning av
efterlevandeförmåner, skulle det kunna resultera i att efterlevandepension-
en efter en person som blivit förtidspensionär i unga år, skulle kunna bli
mycket låg och att antagandeinkomst för efterlevandepension inte heller
skulle tillgodoräknas efter den som förtidspensionerats högre upp i åld-
rarna.

Som tidigare nämnts är frågan om hur en framtida förtidspension skall
grunda rätt till ålderspension under beredning inom Socialdepartementet.
Reglerna om pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt LIP
bygger därför på reglerna om beräkning av tilläggspension i form av för-
tidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Reger-
ingen finner inte skäl att nu föreslå en annan beräkning av den pensions-
rätt för förtidspension som skall ligga till grund för beräkningen av in-
komstgrundade efterlevandeförmåner.

Även om pensionsgrundande belopp för bamår, och i viss omfattning
även pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och studier, inte i
alla situationer och inte helt och hållet utgör en "inkomstersättning", skall
även dessa belopp påverka storleken på efterlevandepensionen. En förut-
sättning för att pensionsrätt för bamår, studier och plikttjänstgöring skall
beaktas vid beräkningen av efterlevandepension bör dock vara att den
avlidne vid dödsfallet har uppfyllt det s.k. förvärvsvillkoret enligt LIP.
Detta innebär i korthet att pensionsgrundande belopp för bamår, studier
och för plikttjänstgöring inte resulterar i någon faktisk pensionsutbetal-
ning, om den försäkrade inte har haft pensionsgrundande inkomster som
för vart och ett av fem år har uppgått till minst två inkomstbasbelopp.
Förvärvsvillkoret kan enligt LIP uppfyllas t.o.m. att den pensionsberät-
tigade fyller 70 år.

Eftersom de inkomstgrundade efterlevandeförmånema föreslås baseras
på den avlidnes livsinkomst, och beräknas på den för den avlidne fast-
ställda pensionsrätten, bör enligt regeringens uppfattning, pensionsgrun-
dande belopp för bamår, studier och plikttjänstgöring påverka storleken
av efterlevandeförmånema, endast om dessa belopp också skulle ha
medfört utbetalning av ålderspensionsrätt. Mot denna bakgrund anser
regeringen att vid dödsfallet måste förvärvsvillkoret vara uppfyllt för att
pensionsgrundande belopp skall påverka beräkningen av efterlevande-
förmånema. Detta skulle emellertid kunna drabba efterlevande till yngre
personer. Dessa kan i och för sig vara berättigade till pensionsgrundande
belopp men ännu inte ha hunnit förvärvsarbeta tillräckligt länge för att
uppfylla förvärvsvillkoret. För att ge efterlevande till yngre personer ett
skydd i denna del, anser regeringen att det inom efterlevandepensioner-
ingen bör finnas en alternativ möjlighet att uppfylla förvärvsvillkoret.

85

Denna möjlighet bör finnas i de situationer när det för den avlidne finns
fastställd pensionsrätt för minst tre av de fem åren närmast dödsfallet, dvs.
när kvalifikationsvillkoret för antagandeinkomstberäkning är uppfyllt. I
denna situation kan det antas att den avlidne skulle ha fortsatt att
förvärvsarbeta om dödsfallet inte hade inträffat. Om det efter den avlidne
skall beräknas en antagandeinkomst, föreligger enligt regeringens upp-
fattning därmed förutsättningar för att den avlidne också skulle ha uppfyllt
förvärvsvillkoret för pensionsgrundande belopp om dödsfallet inte in-
träffat. Vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt vid beräk-
ningen av efterlevandepension bör därför hänsyn tas även till den beräk-
nade antagandeinkomsten. Detta kommer dock endast att få betydelse om
den uppgår till minst två inkomstbasbelopp.

Regeringen föreslår således att om den pensionsgrundande inkomsten
eller de pensionsgrundande beloppen för förtidspension som ligger till
grund för antagandeinkomstberäkningen medför att den antagandein-
komst som beräknas för varje år uppgår till minst två inkomstbasbelopp,
skall det leda till att förvärvsvillkoret anses uppfyllt. Sålunda är för-
värvsvillkoret att anse som uppfyllt genom den fiktivt beräknade an-
tagandeinkomsten, vilket resulterar dels i att i den pensionsbehållning
som tjänats in före dödsfallsåret skall ingå pensionsrätt för pensions-
grundande belopp, dels att det vid antagandeberäkningen skall tas hänsyn
till denna pensionsrätt. Det skall noteras att efter den fiktivt beräknade an-
tagandeinkomsten skall en ny antagandeinkomstberäkning göras och då
med hänsynstagande till pensionsrätt för pensionsgrundande belopp.

Utredningen föreslog även att i en situation där kvalifikationsvillkoret
för antagandeinkomstberäkning inte var uppfyllt skulle förvärvsvillkoret
kunna uppfyllas genom en fiktiv antagandeberäkning. Detta skulle ske
genom att det i de fall som de latenta pensionsrättema för pensions-
grundande belopp låg under något eller några av de fem åren närmast före
dödsfallet, skulle även kvalifikationsvillkoret för antagandeberäkning
kunna uppfyllas genom dessa latenta pensionsrätter. Enligt regeringens
uppfattning skulle emellertid tillämpningen av en sådan regel innebära att
principen om att den avlidne skall ha haft viss anknytning till förvärvslivet
i Sverige för att antagandeinkomst skall beräknas inte upprätthålls.
Beräkning av antagandeinkomst skulle således ske, även om det inte kan
antas att den avlidne skulle ha fortsatt att förvärvsarbeta om dödsfallet inte
inträffat. Med hänsyn härtill, och att regeln i praktiken skulle komma att
tillämpas vid ett ytterst fåtal tillfällen, anser regeringen att en sådan
alternativ regel inte skall införas.

Regeringen föreslår således att för att pensionsgrundande belopp för
bamår, studier och plikttjänstgöring skall ligga till grund för beräkningen
av efterlevandepension, skall den avlidne ha uppfyllt förvärvsvillkoret
senast den 31 december året före dödsfallsåret eller uppfylla detta genom
antagandeinkomsten om denna uppgår till ett årligt belopp om minst två
inkomstbasbelopp.

Prop. 1999/2000:91

86

Reformerad ålderspension

Utgångspunkten för beräkningen av inkomstgrundad efterlevandepension
skall alltså, enligt regeringens förslag, vara den avlidnes intjänade pen-
sionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet. Pensionsrätt skall i
detta system tillgodoräknas dels som inkomstpension i ett fördelnings-
system, dels som premiepension i ett premiepensionssystem. För de per-
soner som kommer att få sin pensionsrätt beräknad helt enligt det refor-
merade systemet, kommer 16 % av den försäkrades pensionsgrundande
inkomster och pensionsgrundande belopp (pensionsunderlaget) att till-
godoräknas som inkomstpension och resterande del - 2,5 % härav - som
premiepension.

Inom premiepensionssystemet finns det möjlighet till ett frivilligt
efterlevandeskydd. Skyddet skall bekostas av den försäkrade och skall
kunna tecknas endast i situationer där det föreligger behov av ett efter-
levandeskydd. Under den s.k. spartiden är efterlevandeskyddet utformat
som en ren riskförsäkring där den försäkrade kan välja mellan två olika
bestämda försäkringsbelopp. Under pensionstiden innebär efterlevande-
skyddet att pensionen till den försäkrade räknas om för att gälla för både
hans eller hennes eget och dennes makes (eller motsvarandes) liv. Pen-
sionen utges alltså så länge någon av makarna lever. Omräkningen inne-
bär att den försäkrades egen ålderspension sänks så mycket som behövs
för att tillgodohavandet skall räcka under båda makarnas beräknade livs-
tid. Denna möjlighet till frivilligt efterlevandeskydd som finns inom
ramen för premiepensionssystemet bör inte påverka utformningen av den
allmänna efterlevandepensionen. De effekter som förvaltningen inom
premiepensionssystemet inneburit, eller den omständigheten att den av-
lidne där tecknat eller inte tecknat ett frivilligt efterlevandeskydd, bör
alltså inte påverka storleken på efterlevandepensionen inom den allmänna
pensioneringen.

Regeringen anser, på samma sätt som gäller för beräkning av garanti-
pension till ålderspension, att underlaget skall beräknas som om hela pen-
sionsrätten - 18,5 % - hade tillgodoräknats som inkomstpension i fördel-
ningssystemet. Uppgifter om inkomstpension beräknad efter avgiftssatsen
18,5 % kommer, med hänsyn till beräkningen av garantipension, redan att
finnas registrerade. Beräkningen av efterlevandepension enligt den av oss
föreslagna metoden kommer därför inte att leda till någon ökad admi-
nistration eller ställa krav på fler särregistreringar. Regeringen föreslår
således att ett underlag som motsvarar 18,5 % av pensionsunderlaget skall
läggas till grund för beräkningen.

Förändringar av beräknad pensionsbehållning

Till grund för beräkningen av efterlevandepension skall således enligt vårt
förslag läggas den avlidnes pensionsrätt i form av inkomstpension
beräknad som 18,5 % av pensionsunderlaget (pensionsgrundande inkomst
och pensionsgrundande belopp). Sådan pensionsrätt tillgodoräknas år-
ligen och summan av de årliga pensionsrättema utgör den avlidnes pen-
sionsbehållning i det reformerade ålderspensionssystemet. I detta system

Prop. 1999/2000:91

87

sker emellertid årligen vissa förändringar av den sålunda beräknade pen-
sionsbehållningen. Varje år görs t.ex. en omräkning med inkomstindex,
ett tillägg av s.k. arvsvinster och ett avdrag för förvaltningskostnader.

Till den del beräkningen av efterlevandepension utgår från den faktiska
pensionsbehållningen kommer denna således, när efterlevandepensions-
beloppet skall beräknas, redan att vara uppräknad till en för tidpunkten
aktuell inkomstnivå. Den omräkning som faktiskt har gjorts på grundval
av förändringarna i inkomstindex kommer och skall således påverka även
storleken på efterlevandepensionen.

Som ovan redovisats skall beräkningen av antagandeinkomst grunda sig
på de uppgifter om den årliga pensionsrätt som registrerats under de
aktuella åren före dödsfallet. Detta innebär att det är de årliga pensions-
underlagen under fem år före det år dödsfallet inträffade som kommer att
ligga till grund för beräkningen av den inkomst som den avlidne skulle
antas ha haft fr.o.m. dödsfallet och fram till en tänkt ålderspensionering.
Om dessa uppgifter lades till grund för beräkningen utan att någon juster-
ing gjordes, skulle det normalt innebära att inkomsterna skulle väga
tyngre ju närmare dödsfallet de är intjänade. Antagandeinkomsten skulle
alltså komma att beräknas utan att hänsyn skulle tas till vare sig prisför-
ändringar eller förändringar i den allmänna inkomstnivån. Detta är enligt
regeringens uppfattning inte rimligt. Vid antagandeinkomstberäkningen
bör i stället pensionsunderlaget för de olika åren likställas i värdehän-
seende, dvs. beräkningen skall göras sedan pensionsunderlaget för
respektive år räknats om till ett värde som underlaget skulle ha haft, om
de inkomster m.m. som ligger till grund för pensionsunderlaget hade
tjänats in vid samma tidpunkt.

En särskild fråga är om det härvid är förändringen i inkomstindex som,
på samma sätt som gäller i övrigt för pensionsbehållningen, skall beaktas
eller om beräkningen i stället skall ske med hänsyn till förändringen i den
allmänna prisnivån, dvs. med prisindex. Eftersom syftet med indexeringen
främst är att anpassa de inkomster som ligger till grund för beräkningen
till de inkomstnivåer som råder vid tidpunkten för beräkningen, föreslår vi
att även denna indexering görs utifrån ett inkomstindex. Detta bör utgå
från det inkomstindex som tillämpas inom ålderspensionssystemet.

Antagandeinkomstberäkning skall således enligt regeringens förslag
göras sedan pensionsunderlaget för respektive år har räknats upp med
inkomstindex till det värde som underlaget skulle ha haft, om de in-
komster m.m. som ligger till grund för pensionsunderlaget hade tjänats in
vid samma tidpunkt. Det förefaller vid en sådan beräkning naturligt att
räkna om pensionsunderlagen till det värde de skulle ha haft året före
dödsfallsåret, dvs. det sista år som skall beaktas vid beräkningen. Med
hänsyn till ålderspensionssystemets konstruktion skulle detta emellertid
innebära att en indexuppräkning inte kommer att beaktas, nämligen den
som räknar om inkomsterna till värdet under det första år för vilket an-
tagandeinkomst beräknas. Regeringen föreslår av denna anledning att
pensionsunderlaget för respektive år skall räknas om t.o.m. ingången av
dödsfallsåret.

På samma sätt som det är den omräkning som faktiskt har skett av den
avlidnes pensionsbehållning på grund av förändringarna i inkomstindex

Prop. 1999/2000:91

88

som skall påverka storleken på efterlevandepensionen, skall redan tillgo-
doräknade arvsvinster ingå i den avlidnes pensionsbehållning vid beräk-
ningen av efterlevandepension. Att skilja ut redan tillgodoräknade arvs-
vinster från den övriga pensionsbehållningen skulle utgöra inte obe-
tydande komplikationer. Även om tilldelande av arvsvinster principiellt
inte har något med efterlevandepensioner att göra, föreslår vi därför att de
redan tilldelade arvsvinstema skall ingå i det pensionsunderlag som
efterlevandepensionen skall beräknas på.

När det gäller beräkningen av antagandeinkomst förhåller det sig
emellertid något annorlunda. Denna beräkning kommer enligt vårt förslag
att grunda sig på uppgifter om den avlidnes pensionsunderlag under de
aktuella åren före dödsfallet (vilka uppgifter finns registrerade av andra
skäl). Pensionsunderlagen för dessa år räknas sedan för vart och ett av
åren upp med förändringen i inkomstindex enligt vad som föreslagits
ovan. I det sammanhanget torde det vara rimligt att det är den avlidnes
pensionsunderlag såsom det ursprungligen fastställts för vart och ett av
åren som beaktas, dvs. utan hänsyn till senare tillkommen ökning i form
av arvsvinstfördelning.

Ytterligare en omräkning som bör nämnas i detta sammanhang är den
minskning av pensionsbehållningen i fördelningssystemet som årligen
kommer att ske för att täcka en del av kostnaderna för förvaltning av
ålderspensionssystemets fördelningsdel. Förvaltningskostnaden kommer
att tas ut årligen av de försäkrade så länge de deltar som förvärvsaktiva i
systemet. Enligt de bedömningar som redovisas i propositionen Inkomst-
grundad ålderspension, m.m. (prop. 1997/98:151) kan det bli fråga om en
årlig nedjustering av pensionsbehållningen med knappt 0,02 %.

När det gäller frågan huruvida justeringen av pensionsbehållningama
för att täcka kostnaden för förvaltningen av ålderspensionssystemet skall
påverka beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget gör sig samma
argument gällande som beträffande den årliga omräkningen med hänsyn
till arvsvinster. Det förhållandet att pensionsbehållningen har minskat
med hänsyn till kostnaden för förvaltningen av fördelningssystemet har
principiellt sett inte något med efterlevandepensionernas storlek att göra.
En lösning som innebär att man lägger den avlidnes pensionsbehållning,
utan hänsyn till nämnda omräkning, till grund för beräkningen skulle
emellertid innebära betydande administrativa komplikationer och kan
därför inte förordas.

Regeringen föreslår därför att beräkningen av efterlevandepension på
grundval av den avlidnes faktiska pensionsbehållning även i detta av-
seende skall göras genom att den avlidnes pensionsbehållning vid
utgången av året före dödsfallsåret läggs till grund för beräkningen. När
det gäller beräkningen av antagandeinkomstens storlek bör det emellertid,
som beskrivits ovan, vara den avlidnes fastställda pensionsgrundande
inkomster och pensionsgrundande belopp för de aktuella fem åren före
dödsfallet, som läggs till grund för beräkningen utan hänsyn tagen till för-
valtningskostnaderna.

Prop. 1999/2000:91

89

Ålderspensionsavgifter

Det reformerade pensionssystemet skall, i likhet med vad som i dag gäller
för tilläggspensionssystemet, finansieras med tre typer av avgifter: ar-
betsgivaravgifter och egenavgifter i form av ålderspensionsavgift samt
allmän pensionsavgift.

Pensionsrätt som grundar sig på inkomst av anställning är, på samma
sätt som pensionspoäng i tilläggspensionssystemet, oberoende av om ar-
betsgivaren har betalat arbetsgivaravgifter och av för arbetstagaren inne-
hållna allmänna pensionsavgifter. Pensionsrätt som grundar sig på in-
komst av anställning tillgodoräknas således fullt ut oberoende av om av-
gift erlagts eller inte.

När det gäller egenavgifter till försäkringen för ålderspension följer
emellertid att pensionsrätt hänförlig till inkomster av annat förvärvsarbete
skall tillgodoräknas med en andel som motsvarar den andel av ålderspen-
sionsavgift och allmän pensionsavgift som anses betald enligt skattebe-
talningslagen (1997:483). Enligt den i nämnda lag gällande likafördel-
ningsmetoden gäller att om avgift har betalats endast till viss del, skall
pensionsrätt fastställas för den del av inkomsten för vilken betalning anses
ha erlagts. Samma andel av skatter och avgifter som har betalats för hela
inkomsten, oavsett hur hög denna har varit, skall användas vid be-
räkningen av hur stor andel av pensionsrätten som skall fastställas. Pen-
sionsrätt däremot räknas endast på inkomster upp till det s.k. intjänande-
taket (7,5 inkomstbasbelopp).

Den pensionsbehållning som således enligt regeringens förslag kommer
att ligga till grund för beräkning av efterlevandepension kommer storleks-
mässigt att vara beroende av i vilken omfattning den avlidne har betalat
ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift som är hänförlig till
inkomst av annat förvärvsarbete.

Sett ur ett rent principiellt perspektiv kan det naturligtvis ifrågasättas
om storleken på efterlevandepensionen bör vara beroende av om ålders-
pensionsavgift och allmän pensionsavgift har erlagts och inte i stället av
om efterlevandepensionsavgift har betalats eller inte. Det har emellertid
inte varit fråga om att efterlevandepensionen skall vara en exakt andel av
den årliga pensionsrätten. Regeringen har, som framgått i det förgående,
accepterat att t.ex. arvsvinster och omräkningar på grundval av förvalt-
ningskostnader kommer att påverka storleken på efterlevandepensionen.
Av administrativa skäl är det regeringens uppfattning att det bör kunna
godtas att den pensionsbehållning som ligger till grund för beräkningen
av efterlevandepension är reducerad på grund av att den avlidne inte har
betalat avgifter till ålderspensionssystemet i föreskriven tid. Med hänsyn
till den likafördelningsmetod som tillämpas enligt skattebetalningslagen
innebär det förhållandet att ålderspensionsavgiften anses betald enbart till
viss del att också efterlevandepensionsavgift anses betald till lika stor del.
En reducering av den pensionsrätt som ligger till grund för beräkningen
av efterlevandepension på grundval av obetalda efterlevandepensionsav-
gifter skulle således ge samma resultat som en reducering på grund av
obetalda ålderspensionsavgifter.

Till grund för beräkningen av efterlevandepension kommer således i
dessa fall att ligga den pensionsbehållning som beräknats på grundval av

Prop. 1999/2000:91

90

den reducerade pensionsrätten. Om den avlidne för något eller några av
de år som ligger till grund för antagandeinkomstberäkning av samma an-
ledning har tillgodoräknats endast viss del av den intjänade pensions-
rätten, kommer således denna reducering av pensionsrätten att påverka
även beräkningen av antagandeinkomsten för tid efter dödsfallet och
alltså härigenom att även i detta avseende påverka storleken på efter-
levandepensionen .

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att beräkningen av
efterlevandepension på grund av den avlidnes intjänade pensionsrätt fram
till dödsfallstidpunkten görs på grundval av den avlidnes totala pensions-
rätt, beräknad som om denna i sin helhet - till 18,5 % av pensionsunder-
laget - hade tillgodoräknats i fördelningssystemet. Därvid skall såväl
pensionsgrundande inkomst som pensionsgrundande belopp beaktas.
Vidare kommer den pensionsrätt som ligger till grund för beräkningen att
vara omräknad till dödsfallsårets inkomstnivå med förändringen i in-
komstindex. Pensionsrätten kommer också, i samma omfattning som
gäller för beräkning av ålderspension, att vara beroende av om den av-
lidne har betalat ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift som
hänför sig till inkomster av annat förvärvsarbete. Pensionsbehållningen,
dvs. summan av de årliga pensionsrättema, kommer att vara uppräknad
med årliga tillägg för arvsvinster och reducerad med hänsyn till kostna-
derna för förvaltning av ålderspensionssystemets fördelningsdel. Vid be-
räkning av storleken av antagandeinkomsten för efterlevandepension skall
beaktas de pensionsgrundande inkomster och belopp (pensionsunder-
laget) som har tillgodoräknats den avlidne under de tre i inkomst-
hänseende mellersta av vart och ett av de fem år som föregått dödsfallet
sedan de årliga pensionsrättema räknats om med ett inkomstindex till
inkomstnivån vid ingången av dödsfallsåret.

7.6      Fastställande av årlig efterlevandepension

7.6.1     Efterlevandepensionsunderlag

Regeringens förslag: Pensionsbehållningen i ålderspensionssystemets
fördelningssystem - beräknad på 18,5 % av pensionsunderlaget - samt
i förekommande fall en fiktiv pensionsbehållning beräknad på grund-
val av antagandeinkomster skall divideras med ett delningstal. Detta
delningstal skall motsvara det delningstal som inom ålderspensioner-
ingens fördelningssystem används för den årsklass som fyller 65 år i
januari det år då dödsfallet inträffade. Den sålunda beräknade kvoten
utgör det underlag på vilket inkomstgrundad efterlevandepension skall
beräknas, efterlevandepensionsunderlaget.

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i
denna del, bl.a. Riksförsäkringsverket (RFV), Pensionärernas Riksorga-
nisation (PRO) och PTK, tillstyrker utredningens förslag. Skåne läns all-
männa försäkringskassa påpekar att valet av delningstal leder till att

91

storleken av nybeviljade efterlevandepensioner påverkas negativt av att
den återstående medellivslängden ökar, vilket skulle kunna undvikas
genom att koppla efterlevandepensionsunderlaget till förtidspensionerna.

Skälen för regeringens förslag: Den samlade pensionsbehållning som
skall utgöra underlag för efterlevandepensionen kan enligt vad som har
beskrivits i föregående avsnitt komma att bestå dels av faktisk pensions-
behållning utgörande summan - beräknad på 18,5 % av pensionsunder-
laget - av de årligen fastställda och på visst sätt omräknade pensions-
rättema i det reformerade ålderspensionssystemets fördelningssystem, dels
av en fiktiv pensionsbehållning som utgörs av summan av de pen-
sionsrätter som beräknats för år med antagandeinkomster. På grundval av
denna samlade pensionsbehållning skall beräknas en årlig efterlevande-
pension. Detta bör enligt regeringens uppfattning i princip ske på samma
sätt som ålderspension i det reformerade ålderspensionssystemets fördel-
ningssystem beräknas, dvs. genom att den samlade pensionsbehållningen
divideras med ett delningstal.

För att de olika formerna av efterlevandepension skall kunna utges på
nivåer som anknyter till nivåerna enligt nuvarande regler för tilläggspen-
sion, bör delningstalet vid efterlevandepensionsberäkningen knyta an till
de delningstal som används vid beräkning av årlig ålderspension. Vi
föreslår därför att det delningstal som ett visst år tillämpas i fördelnings-
systemet för den årsklass som fyller 65 år i januari det år då dödsfallet
inträffade skall användas vid beräkning av den årliga efterlevandepen-
sionen. Härigenom kommer ett mera enhetligt delningstal att användas
vid beräkning av efterlevandepension och inte såsom inom ålders-
pensioneringen variera år för år för olika åldersgrupper. Detta kommer
emellertid att innebära olika delningstal för olika år, vilket utgör en direkt
effekt av kopplingen mellan fastställd ålderspensionsrätt och beräkningen
av efterlevandepensionsförmånema. Såsom Skåne läns allmänna försäk-
ringskassa påpekat är delningstalet inom ålderspensionssystemet bl.a. be-
stämt av medellivslängden. Detta innebär att ju högre denna är desto lägre
blir inte bara ålderspensionen utan även efterlevandepensionen. Det skall
påpekas att detta system emellertid innebär att samma delningstal används
för alla efterlevandepensioner som fastställs under ett visst år, vilket torde
vara en fördel ur administrativ synvinkel. Förslaget innebär vidare att
samma delningstal tillämpas oavsett om dödsfallet inträffat före eller efter
65 års ålder, dvs. oavsett om det finns ett definitivt fastställt delningstal
inom ålderspensionssystemet eller inte. Genom att knyta an till ålders-
pensionssystemet även i detta avseende vinner man emellertid en
administrativ fördel av sådan vikt, att regeringen anser att man får
acceptera den nackdel systemet kan komma att medföra.

Genom att den sammanlagda pensionsbehållningen - faktisk och fiktiv
- divideras med det sålunda fastställda delningstalet beräknas ett årligt
belopp på vilket efterlevandepension i form av barnpension och omställ-
ningspension kan beräknas. Regeringen föreslår att detta belopp benämns
efterlevandepensionsunderlag.

Prop. 1999/2000:91

92

7.6.2 Beräkning av årlig efterlevandepension, m.m.

Regeringens förslag: På grundval av det fastställda efterlevandepen-
sionsunderlaget skall en årlig inkomstgrundad efterlevandepensions-
förmån beräknas i form av barnpension och omställningspension. Den
efterlevandepension som ges ut skall årligen, fr.o.m. årsskiftet
2003/2004, räknas om med inkomstindexets procentuella förändring
reducerad med samma norm som tillämpas inom ålderspensioneringen
(följ samhetsindexering).

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Sveriges Pensionärers Riksförbund förordar att
indexeringen av inkomstgrundad efterlevandepension och garantipension
skall vara densamma och att värdesäkringen därför skall ske med kopp-
ling till prisbasbeloppet eller, om följsamhetsindexering skall ske, att
pensionen inledningsvis skall räknas upp med normen 1,6 %.

Skälen för regeringens förslag: I föregående avsnitt har lämnats för-
slag till utformningen av det efterlevandepensionsunderlag som föreslås i
framtiden skall läggas till grund för beräkningen av barnpension och om-
ställningspension. De årliga inkomstgrundade efterlevandepensionerna
kommer således att utgöra en viss procentsats av det beräknade efter-
levandepensionsunderlaget. Förslag till de olika procentsatserna kommer
att redovisas i avsnitt 8.3 och 9.3.

Enligt nuvarande regler räknas årlig ålderspension, förtidspension och
efterlevandepension om varje år i förhållande till förändringen i prisindex.
Detta sker genom att samtliga pensionsformer storleksmässigt uttrycks
som en viss andel av det för året fastställda prisbasbeloppet.

Inkomstpension skall i det reformerade ålderspensionssystemet följ-
samhetsindexeras. Detta innebär att inkomstpensionen skall vara kopplad
till förändringen i ett index - inkomstindex - som skall spegla utveck-
lingen av genomsnittsinkomsten för samtliga försäkrade.

Regeringen föreslår att den årliga inkomstgrundade efterlevandepen-
sionen skall räknas om enligt samma regler som gäller för inkomstpen-
sionen i det reformerade ålderspensionssystemet, dvs följsamhets-
indexeras. Om de årliga efterlevandepensionerna, i motsats till ålders-
pensionerna, enbart skulle prisindexeras skulle pensionsnivån inom de
olika pensionsformema kunna utveckla sig i olika riktningar, beroende på
hur den reala tillväxten i landet blir. Vid en tillväxt som är lägre än den
norm som redan tillgodoräknats i delningstalet skulle en ålderspensionär
inte fullt ut kompenseras för prisutvecklingen, medan en efterlevande-
pensionär skulle få sådan kompensation oavsett inkomstutvecklingen. Vid
en motsatt utveckling, dvs. en högre real tillväxt än normen, skulle ålders-
pensionären däremot få en högre uppräkning än efterlevandepensionären.
En följsamhetsindexering av den årliga efterlevandepensionen ter sig
också naturlig eftersom en del av uppräkningen med inkomstindex redan
har tillgodoräknats i det delningstal som använts för att räkna fram den
årliga pensionen. Detta innebär alltså att såväl i ålderspensionssystemet
som inom efterlevandepensioneringen kommer den förmånsberättigade
genom delningstalet att i förskott tillgodoräknas en årlig förväntad tillväxt

Prop. 1999/2000:91

93

på 1,6 %. Regeringen föreslår således att all utgående inkomstgrundad Prop. 1999/2000:91
efterlevandepension årligen skall följsamhetsindexeras.

Såsom kommer att utvecklas närmare i avsnitt 11.9 lämnas förslag till
att även inkomstrelaterad änkepension skall följsamhetsindexeras. Förslag
när det gäller frågan om indexering av grundskyddet inom bampen-
sioneringen och garantipension till omställningspension och änkepension
lämnas i avsnitt 8.4, 9.4 och 11.9.

7.6.3 Efterlevandepensionsunderlag vid tidigt eller sent uttag av
ålderspension

Regeringens förslag: Vid dödsfall som inträffar före 65 års ålder
skall, även om den avlidne gjort ett tidigt uttag av ålderspension,
efterlevandepension beräknas utan hänsyn till uttaget av ålderspension.
Vid dödsfall som inträffar efter 65 års ålder skall efterlevandepension
- oavsett vid vilken tidpunkt den avlidne börjat ta ut ålderspension -
beräknas på grandval av den avlidnes pensionsbehållning intjänad
t.o.m. det år då denne fyllt 64 år och omräknad till värdet vid ingången
av det år han eller hon fyller 65 år, utan hänsyn till uttag av
ålderspension. Den sålunda framräknade behållningen skall därefter
följsamhetsindexeras fram t.o.m. ingången av dödsfallsåret. Pensions-
rätt som tjänats in efter det år då den avlidne fyllde 64 år skall inte på-
verka storleken på efterlevandepensionen.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.
Skälen för regeringens förslag: Inkomstpension i det reformerade
systemet skall, liksom tilläggspension, kunna tas ut fr.o.m. 61 års ålder. I
det reformerade ålderspensionssystemet finns emellertid ingen bestämd
pensionsålder och pensionsrätt kan tjänas in även för tid fr.o.m. 65 års
ålder. Inkomstpensionens storlek påverkas dock av vid vilken ålder pen-
sionsuttaget görs. Den årliga ålderspensionen beräknas genom att pen-
sionsbehållningen divideras med ett delningstal. Delningstalet motsvarar r
princip det antal år som individen genomsnittligt sett kommer att uppbära
pension. Vid pensionsuttag före det år då den pensionsberättigade fyller
65 år skall ett preliminärt delningstal fastställas. Pension skall sedan vid
ingången av det år då den pensionsberättigade fyller 65 år räknas om med
det definitiva delningstalet. Om den pensionsberättigade i stället väljer att
ta ut pension först efter 65 års ålder, innebär det att delningstalet blir
lägre, dvs. den årliga pensionen blir större.

Ovan i detta avsnitt föreslås att den avlidnes pensionsbehållning i
ålderspensionssystemet skall läggas till grand för beräkningen av efter-
levandepension, oavsett om den avlidne vid dödsfallet hade börjat upp-
bära ålderspension eller inte samt att antagandeinkomst skall beräknas
fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.
För det fall dödsfallet inträffar före denna tidpunkt görs således ett an-
tagande om att den avlidne skulle ha gått i pension i januari det år han
eller hon skulle ha fyllt 65 år.

94

Oavsett om dödsfallet inträffar före eller efter det år då den avlidne
fyllde, eller skulle ha fyllt 65 år, kan det inträffa att den avlidne gjort ett
s.k. tidigt uttag av inkomstpension, dvs. gjort ett sådant uttag före det år
han eller hon skulle ha fyllt 65 år. Ett sådant uttag av ålderspension inne-
bär, om inga särregler införs, att den pensionsbehållning som föreslås
skall ligga till grund för beräkning av efterlevandepension blir mindre än
vad den skulle ha varit om något uttag inte hade skett. Om efterlevande-
pensionsunderlaget i de situationer när den avlidne gjort tidigt uttag skulle
baseras på den vid dödsfallet faktiskt utgående ålderspensionen, skulle
efterlevandepensionen bli lägre än vad den skulle bli efter en person som
avlider före det att ålderspension tagits ut men med ett antagande om att
han eller hon skulle ha förvärvsarbetat t.o.m. utgången av det år som han
eller hon skulle ha fyllt 64 år. En sådan ordning kan enligt regeringens
mening inte accepteras. Det skall också nämnas att förtida uttag av ålders-
pension enligt nuvarande regler i tilläggspensionssystemet inte påverkar
beräkningen av efterlevandepension.

Regeringen föreslår därför att uttag av ålderspensionen gjorda före 65
års ålder inte skall påverka beräkningen av efterlevandepension. Ett tidigt
uttag av inkomstpension skall inte heller påverka beräkningen av garanti-
pensionen i det reformerade ålderspensionssystemet. Uppgifter om den
pensionsberättigades pensionsbehållning vid 65 års ålder, utan hänsyn till
eventuella uttag av inkomstpension dessförinnan, måste mot denna bak-
grund finnas tillgängliga inom ramen för ålderspensionssystemet. En
ordning som innebär att också efterlevandepension beräknas utan att hän-
syn tas till uttag av ålderspension som har gjorts före 65 års ålder kommer
därför inte att innebära något administrativt merarbete.

På motsvarande sätt föreslår regeringen att inte heller ett sent uttag av
inkomstpension skall påverka beräkningen av efterlevandepension. Ök-
ningen av inkomstpensionen, som är en effekt av att ålderspensionsuttag
gjorts efter det att den avlidne fyllde 65 år, skall således inte påverka
storleken av efterlevandepensionen.

Inte heller den inkomstgrundade ålderspension som den avlidne tjänat
in efter det år han eller hon fyllde 64 år skall ingå i efterlevandepensions-
underlaget. Även om detta kan anses utgöra ett avsteg från principen att
efterlevandepension skall grundas på den avlidnes livsinkomst, anser re-
geringen att med hänsyn till att uttag av ålderspension före 65 års ålder
inte skall påverka storleken på efterlevandepensionen, bör pensionsrätt
intjänad efter det år då den avlidne fyllde 64 år inte heller beaktas vid
bestämmande av efterlevandepensionsunderlaget. Med hänsyn till det sätt
på vilket registrering av pensionsrätt är uppbyggd i det reformerade
ålderspensionssystemet torde inte heller detta innebära några administra-
tiva komplikationer.

Det föreslås således att det är den avlidnes 65-årsbehållning som skall
ligga till grund för beräkningen av efterlevandepension. Pensionsbehåll-
ningen i ålderspensionssystemet kommer så länge uttag av pension inte
har gjorts att årligen räknas om med inkomstindex. Sedan uttag av
ålderspension gjorts, kommer den årliga pensionen att följsamhetsindexe-
ras, dvs. en omräkning med inkomstindex reducerad med normen 1,6.
Som redovisats i föregående avsnitt har en uppräkning med 1,6 % redan

Prop. 1999/2000:91

95

tillgodoräknats den pensionsberättigade genom delningstalet. Regeringen
har föreslagit att årlig efterlevandepension skall beräknas med tillämpning
av samma delningstal som för dem som samma år som dödsfallet
inträffade fyller 65 år. Som en konsekvens därav bör den pensionsbehåll-
ning som läggs till grund för beräkningen vara följsamhetsindexerad
fr.o.m. 65 års ålder för att svara mot beräkningen med 65-årsdelningstalet
vid dödsfallstidpunkten. Beräkningen kommer därmed att bli densamma,
oavsett om ålderspension har tagits ut vid dödsfallstidpunkten eller inte.

Regeringen föreslår således att den pensionsbehållning som ligger till
grund för beräkningen av efterlevandepension skall följsamhetsindexeras
för tid fr.o.m. årsskiftet efter det år då den avlidne fyllde 65 år fram t.o.m.
ingången av dödsfallsåret.

Prop. 1999/2000:91

7.7 Beräkning av efterlevandepensionsunderlag efter
avlidna födda år 1953 eller tidigare

Regeringens förslag: Beräkning av inkomstgrundad efterlevandepen-
sion efter en person som är född något av åren 1938-1953 skall ske
genom att den kvotdelsberäknade pensionsbehållning som registrerats
för den avlidne i det reformerade ålderspensionssystemet räknas upp
som om hela pensionsrätten tillgodoräknats i detta system. Beräkning
av inkomstgrundad efterlevandepension efter en person som är född år
1937 eller tidigare skall ske utifrån en tilläggspension beräknad på
grundval av den avlidnes registrerade pensionspoäng för tilläggspen-
sion, sedan tillägg gjorts med en poäng.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens
förslag såvitt avser beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget för
personer födda år 1937 eller tidigare. Flera remissinstanser, däribland
TCO, Sveriges Pensionärsförbund och Sveriges Akademikers centralor-
ganisation (SACO), anser att för den s.k. mellangenerationen skall även
intjänad pensionsrätt inom tilläggspensionssystemet, inklusive tillägg för
första prisbasbeloppets inkomster, ligga till grund för beräkningen av
efterlevandepensionsunderlaget. TCO har därvid anfört att eftersom riks-
dagen har bestämt att det skall gälla övergångsregler för det reformerade
ålderspensionssystemet borde dessa gälla även för efterlevandepension.
Fler beräkningar borde vidare ha gjorts av konsekvenserna av utred-
ningens förslag.

Skälen för regeringens förslag: De föreslagna reglerna för beräkning
av inkomstgrundad efterlevandepension skall tillämpas i de fall dödsfallet
inträffar efter ikraftträdandet av våra förslag. Om dödsfall inträffat före
ikraftträdandet, dvs. före år 2003, skall inkomstgrundad efterlevandepen-
sionen beräknas i princip enligt nuvarande regler, se avsnitt 8.6 och 9.6.
Detsamma skall, som framgår i avsnitt 10, gälla för särskild efterlevande-
pension som beviljats eller vartill rätt förelegat före ikraftträdandet.

96

Den beräkningsmodell som i detta avsnitt har beskrivits har som ut- Prop. 1999/2000:91
gångspunkt att den avlidne tillhör en ålderskategori som får sin ålders-
pension helt beräknad enligt reformerade regler. Det kommer emellertid
under en lång tid efter ikraftträdandet av det reformerade ålderspensions-
systemet att inträffa att en person som avlider uppbär eller skulle ha
kommit att uppbära en ålderspension som är beräknad helt eller delvis
enligt nuvarande tilläggspensionssystem.

Personer som är födda år 1937 eller tidigare kommer att uppbära, eller i
vart fall vara berättigade till, ålderspension vid ikraftträdandet av de nya
reglerna om efterlevandepension år 2003. Deras inkomstgrundade ålders-
pension kommer att bestå av en tilläggspension, som beräknats på mot-
svarande sätt som tidigare gällde enligt AFL, samt det s.k. folkpensions-
tillägget som motsvarar folkpensionens grundbelopp.

Personer som är födda åren 1938-1953, och alltså tillhör den s.k.
mellangenerationen i ålderspensionshänseende, kommer att få sin in-
komstgrundade ålderspension beräknad med en viss kvotdel från det re-
formerade systemet och resterande kvotdel i form av tilläggspension. I
tilläggspensionen kommer, liksom för personer födda år 1937 eller
tidigare, att ingå ett folkpensionstillägg.

Eftersom det för dessa båda åldersgrupper inte alls eller endast delvis
kommer att fastställas en ålderspensionsrätt enligt det reformerade ålders-
pensionssystemet, kan efterlevandepensionsunderlaget inte bestå av pen-
sionsrätt för inkomstpension som annars följer av de regler som föreslås
ovan. Utgångspunkten för fastställandet av underlaget för dessa personer
bör dock enligt regeringens uppfattning vara att inkomstgrundad
efterlevandepension, dvs. barnpension och omställningspension, som be-
räknas vid ett och samma tillfälle skall - om förutsättningarna i övrigt är
desamma - bli i princip lika stor oavsett vilken åldersgrupp som den
avlidne tillhör. Underlaget bör därför så långt möjligt likna det underlag
som föreslås ligga till grund för beräkningen av efterlevandepension efter
avlidna som är födda år 1954 eller senare.

Eftersom vi anser att de anpassade reglerna om efterlevandepension
skall tillämpas fullt ut vid dödsfall som inträffar år 2003 eller senare, bör
underlaget för mellangenerationen så långt möjligt likna ett reformerat
underlag. Detta kan enklast ske genom att den kvotdel som härrör från det
reformerade ålderspensionssystemet räknas upp som om pensionsrätten i
sin helhet hade tillgodoräknats enligt reformerade regler. I stället för att
den faktiska pensionsbehållningen i fördelningssystemet (uppräknad som
om pensionsrätt om 18,5 % av avgiftsunderlaget hade tillgodoräknats i
detta system) läggs till grund för beräkningen, räknas den aktuella
kvotdelen som härrör från det reformerade systemet upp från t.ex. 11/20
till 20/20 om den avlidne var född år 1945. Hänsyn bör vid beräkningen
inte tas till det tillägg enligt den s.k. garantiregeln som den avlidne varit
eller skulle ha varit berättigad till vid beräkningen av ålderspension. Med
den nu beskrivna metoden undviks att det underlag som läggs till grund
för beräkningen av efterlevandepension blir olika stort beroende på hur
stor andel av pensionsrätten som härrör från tilläggspensionen.
Efterlevandepension efter alla personer som är födda år 1938 eller senare

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91

kommer i stället att beräknas på samma underlag oberoende av vilket år
de är födda.

Att såsom vissa remissinstanser vill låta efterlevandepensionsunderlaget
bestå av den kvotdelsberäknade ålderspensionsrätt som följer av ålders-
pensionssystemet, skulle medföra att underlaget skulle vara identiskt med
den ålderspension som den avlidne uppbar eller skulle ha uppburit om
dödsfallet inte inträffat. Eftersom tilläggspensionen och inkomstpen-
sionen beräknas på olika sätt skulle ett sådant kvotdelsberäknat underlag
medföra att efterlevandepensionen blir beroende av när den avlidne är
född. Ett sådant beräkningssätt skulle dock kunna anses befogat mot
bakgrund av att efterlevandepension baseras på den avlidnes intjänade
och i förekommande fall antagna pensionsrätt. Emellertid utgör
ålderspension och efterlevandepension två från varandra skilda förmåner.
Efterlevandepensionsunderlaget skall visserligen bestå av den ålderspen-
sion som den avlidne tjänat in eller kunde antas ha tjänats in om döds-
fallet inte hade inträffat, men detta underlag utgör enbart grunden för att
beräkna efterlevandepensionen. Sättet att beräkna de olika pensionsför-
månerna, deras syfte och storleken av respektive förmån har i övrigt inget
samband med varandra.

Mot denna bakgrund och det faktum att det i ett anpassat efterlevande-
pensionssystem inte krävs samma långa övergångstider och hänsyns-
tagande till redan intjänad tilläggspension som inom ålderspensionssy-
stemet, anser vi att en snabbare anpassning till det reformerade ålderspen-
sionssystemet väger över mot att lägga den faktiska ålderspensionsrätten
till grund för beräkning av efterlevandepension.

Enligt regeringens uppfattning bör målsättningen vara att efterlevande-
pension som beräknas vid ett och samma tillfälle skall - om förutsätt-
ningarna i övrigt är desamma - bli i princip lika stor oavsett vilken
åldersgrupp som den avlidne tillhör. Beträffande inkomstgrundad efter-
levandepension efter en person som är född år 1937 eller tidigare föreslår
regeringen därför att denna beräknas på grundval av den avlidnes tillgo-
doräknade pensionspoäng för tilläggspension med tillägg av en poäng.
Detta innebär att ersättningsnivån för första prisbasbeloppets inkomster
blir densamma som för inkomster i övrigt, vilket motsvarar vad som gäller
i det reformerade ålderspensionssystemet. Kompensationsgraden i de
båda systemen kommer emellertid inte att vara densamma, men detta är i
sig en oundviklig följd av ålderspensionssystemets konstruktion. Den
beräknade medelpoängen skall alltså sedan tillägg gjorts med en poäng
multipliceras med det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet. 60 % av
denna produkt kommer att utgöra det efterlevandepensionsunderlag som -
under förutsättning att den avlidne kan tillgodoräknas 30 år med pen-
sionspoäng för tilläggspension - skall läggas till grund för beräkningen av
årlig efterlevandepension i form av barnpension och omställningspension.

Regeringens förslag i denna del innebär sammanfattningsvis följande.
Om den avlidne är född år 1937 eller tidigare skall till grund för beräk-
ning av inkomstgrundad efterlevandepension läggas den avlidnes efter-
levandepensionsunderlag, beräknat på grundval av dennes tilläggspension
sedan det till medeltalet av de pensionspoäng som skall ligga till grund för
beräkningen gjorts ett tillägg med en poäng. Om den avlidne i stället är

Prop. 1999/2000:91

98

född något av åren 1938-1953 skall pensionsunderlaget i det reformerade Prop. 1999/2000:91
ålderspensionssystemet användas som beräkningsgrund, genom att den
kvotdel som registrerats för den avlidne från detta system räknas upp till
20/20.

8       Förmåner till efterlevande barn

8.1      Inledning

Bampensioneringen kom att få en framträdande plats vid 1990 års reform
av efterlevandepensioneringen. Denna pensionsform ansågs vara särskilt
viktig att värna om, vilket bl.a. resulterade i höjda nivåer och förlängd
utbetalningsperiod.

Bampensioneringen bör enligt regeringens mening även i framtiden ha
en betydelsefull roll inom efterlevandepensioneringen. Syftet med barn-
pensionerna bör alltjämt vara att trygga bams rätt till en likvärdig standard
även efter en av eller båda föräldrarnas frånfälle. Regeringen förslår där-
för inga mer ingripande förändringar av bampensioneringens konstruk-
tion. Sålunda anser vi att samma personkrets som i dag är berättigad till
barnpension skall vara det även fortsättningsvis. Inte heller i fråga om de
nuvarande åldersgränserna föreslår regeringen några förändringar.

För att stärka bams rätt till en garanterad ersättning i de fall bamet
förlorar en av eller båda sina föräldrar samt för att bibehålla överens-
stämmelsen mellan samhällets bidrag till bam till särlevande föräldrar
genom å ena sidan underhållsstödet och å andra sidan bampensioner-
ingen, föreslår regeringen emellertid en ny konstruktion av grundskyddet.
Vidare föreslår regeringen att barnpension skall bestämmas oberoende av
om det samtidigt utges änkepension.

8.2      Personkretsen och åldersgränser

Regeringens förslag: Den pensionsberättigade personkretsen och
åldersgränserna inom bampensioneringen skall vara desamma som
enligt nuvarande regler enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
(AFL).

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Många remissinstanser anser att återupptagnings-
regeln skall omfatta alla bam som återupptar studier under det kalenderår
som bamet fyller 19 år. Socialdemokratiska kvinnoförbundet och
Jönköpings läns allmänna försäkringskassa menar att förlängd barnpen-
sion bör kunna utges även när bamet bedriver utländska studier som är
jämförbara med svenska gymnasiestudier. Örebro läns allmänna försäk-
ringskassa anser att barnpension skall betalas ut t.o.m. juni månad det år
bamet fyller 19 år oavsett om studier bedrivs eller inte. Ungdomsstyrelsen

99

anser att det finns skäl att överväga en översyn av samhällets stödformer
till unga i åldern 18-20 år.

Skälen för regeringens förslag: Liksom i dag bör barnpension utges
till bam vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit. Pensionsrätt bör
föreligga oavsett om den avlidne hade vårdnaden om bamet och likaledes
oberoende av om denne bodde tillsammans med bamet vid tidpunkten för
dödsfallet. Någon rätt till barnpension efter fosterföräldrar bör däremot
inte uppkomma.

I fråga om den bampensionsberättigade personkretsen föreslår reger-
ingen alltså att nuvarande regler skall kvarstå oförändrade.

Barnpension utges generellt till dess bamet fyller 18 år. Dessutom utges
barnpension för förlängd tid om bamet vid fyllda 18 år bedriver studier
som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt
barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen (1973:349)
eller därefter men att bamet innan det fyller 19 år återupptar sådana
studier. Rätt till förlängd barnpension föreligger längst t.o.m. juni månad
det år bamet fyller 20 år.

Före reformen år 1990 gällde olika åldersgränser för rätt till barnpen-
sion från folk- respektive tilläggspensioneringen. Någon rätt till förlängd
barnpension för det fall bamet studerade fanns inte.

Sedan den 1 januari 1990 gäller emellertid samma åldersgränser för rätt
till barnpension från tilläggs- och folkpensioneringen. Anledningen till
denna konstruktion och till valet av de nu gällande åldersgränserna angavs
vara bl.a. vikten av en samordning med föräldrabalkens regler om
underhållsskyldighet på vilka bampensioneringens principer bygger.
Därmed kom även överensstämmelse att gälla mellan barnpension och de
då gällande reglerna för bidragsförskott.

Det har i detta sammanhang framförts viss kritik mot den nu gällande
och av utredningen föreslagna återupptagningsregeln, dvs. kravet på att
ett bam måste ha återupptagit studier på grund- eller gymnasieskolenivå
före det att bamet fyller 19 år för att det skall ha rätt till förlängd barn-
pension. En konsekvens av regeln är att ett bam, som tar studieuppehåll
under vårterminen ett år och som under samma period fyller 19 år, inte är
berättigad till barnpension till hösten även om bamet då återupptagit sina
studier. Om bamet i stället är fött på hösten samma år, uppstår inte
nämnda konsekvens. Barnets födelsedag kan således påverka rätten till
barnpension.

Någon förändring i förhållande till vad som tidigare gällde beträffande
åldersgränsen för rätt till s.k. förlängt bidragsförskott gjordes inte vid
tillkomsten av lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Inte heller har någon
förändring skett av föräldrabalkens regler om underhållsskyldighet vid
fortsatta studier efter det att bamet fyllt 18 år. I betänkandet Under-
hållsbidrag och bidragsförskott (SOU 1995:26) föreslogs emellertid en
förändring av denna återupptagningsregel för förlängt underhållsstöd och
underhållsbidrag. Betänkandet har remissbehandlats och majoriteten av
remissinstanserna är positiva till en förändring av regeln. Frågan bereds i
Justitiedepartementet. Om och i så fall när en förändring kan bli aktuell är
emellertid oklart.

Prop. 1999/2000:91

100

Trots att återupptagningsregeln innebär att det har betydelse när under
året bamet är fött och när studierna återupptas, anser regeringen att vikten
av en stark anknytning mellan en förälders underhållsskyldighet och rätten
att uppbära barnpension väger tyngre än de fördelar en omkonstruktion av
återupptagningsregeln inom bampensioneringen skulle kunna leda till i
enstaka fall. Eftersom bampensioneringen bygger på reglerna om för-
äldrars underhållsskyldighet enligt bestämmelserna i föräldrabalken, vill
regeringen inte i detta sammanhang föregripa den beredning av ålders-
gränserna för underhållsskyldighet som pågår inom Justitiedepartementet.

Mot samma bakgrund anser regeringen att utländska studier inte skall
berättiga till barnpension på annat sätt än vad som gäller enligt dagens
regler. Inte heller föreslår regeringen någon generell höjning av åldern för
hur länge barnpension skall utges.

Regeringen föreslår således att de nu gällande reglerna om hur länge
barnpension skall kunna utges i de fall det efterlevande bamet studerar på
grund- och gymnasieskolenivå skall stå fast och att frågan om en föränd-
ring härvidlag bör tas upp om och i så fall i samband med att en föränd-
ring genomförs av föräldrabalkens regel om underhållsskyldighet efter 18
års ålder.

8.3 Beräkning av barnpension, m.m.

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Barnpension efter en förälder skall utges med
35 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag om den avlidne
efterlämnar ett pensionsberättigat bam som inte fyllt 12 år. Utges
barnpension till ett bam efter en avliden förälder med 35 % av efter-
levandepensionsunderlaget skall barnpensionen, från och med måna-
den efter den då bamet fyller 12 år, i stället utges med 30 % av efter-
levandepensionsunderlaget. Hade bamet fyllt tolv år när föräldern av-
led skall barnpension efter föräldern utges med 30 % av den avlidnes
efterlevandepensionsunderlag.

Finns det fler bam som är berättigade till barnpension efter den av-
lidne föräldern skall procenttalet 35 ökas med 25 för varje bam utöver
det första till dess det yngsta bamet fyller tolv år. Från och med måna-
den efter den då det yngsta bamet fyller tolv år skall procenttalet 30
ökas med 20 för vaije ytterligare bam. Detsamma skall gälla för det
fall det finns fler bam och det yngsta bamet hade fyllt tolv år när för-
äldern avled. Det sammanlagda pensionsbeloppet skall i samtliga fall
därefter fördelas lika mellan bamen.

Barnpension efter båda föräldrarna skall utges med 35 % av respek-
tive förälders efterlevandepensionsunderlag. Vid fler än ett pensions-
berättigat bam skall detta procenttal ökas med 25 för vaije bam utöver
det första. Det sammanlagda pensionsbeloppet skall därefter fördelas
lika mellan bamen.

101

Utges barnpension till flera bam efter den avlidne och dessa pen-
sioner sammantagna överstiger efterlevandepensionsunderlaget skall
barnpensionerna sättas ned proportionellt motsvarande detta underlag.
I de fall omställningspension eller änkepension och barnpension sam-
tidigt utges efter en avliden, skall barnpensionerna reduceras om dessa
sammantagna överstiger 80 % av den avlidnes efterlevandepensions-
underlag till den nivån.

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för-
slag med undantag av att regeringen föreslår att barnpensionen skall be-
räknas på samma underlag och med samma andel av underlaget oavsett
om änkepension utges samtidigt eller inte. Utredningen förelog inte heller
någon höjning av ersättningsnivån varken för de fall efterlevande bam är
yngre än tolv år eller för de fall båda föräldrarna avlidit.

Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har direkt tillstyrkt för-
slaget. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) anser att en
nivå motsvarande 30 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag
sannolikt kommer att leda till lägre barnpension. SACO menar att det är
angeläget att inte utforma barnpensionen så att den blir lägre än med nu-
varande regler. Privattjänstemannakartellen (PTK) menar att det är
omöjligt att bedöma om de föreslagna ersättningsnivåerna storleksmässigt
kommer att motsvara den nuvarande barnpensionen och vill därför varken
tillstyrka eller avstyrka förslaget. Värmlands läns allmänna försäkrings-
kassa menar att det valda beräkningsunderlaget och ersättningsnivåerna
synes väl avvägda. Riksförbundet för änkor, änkemän och föräldralösa
bam invänder mot att förslaget kan ge en minskning av barnpensionen.

Skälen för regeringens förslag: Som redovisats i avsnitt 4 utgör enligt
dagens huvudregel barnpensionen från tilläggspensioneringen för ett bam
30 % av den avlidnes tilläggspension i form av ålders- eller förtids-
pension. I princip utges barnpensionen med samma belopp, oavsett om
efterlevandepension till vuxen utges samtidigt eller ej. Enligt regeringens
uppfattning bör barnpension även i ett anpassat efterlevandepensionssy-
stem utges med samma belopp, även om det samtidigt utges efterlevande-
pension till vuxen. Såsom nedan redovisas föreslås dock att de samman-
lagda barnpensionerna i sådana situationer inte får överstiga en viss andel
av efterlevandepensionsunderlaget.

Nuvarande barnpension från tilläggspensioneringen beräknas, som
tidigare nämnts, endast på inkomster överstigande ett prisbasbelopp. I
dagens system kompenseras den avlidnes årsinkomster upp till ett pris-
basbelopp genom folkpension med 25 % av prisbasbeloppet (för år 2000
motsvarande ungefär 762 kr i månaden). Som nämnts utgör tilläggspen-
sion i form av barnpension 30 % av den avlidnes egen tilläggspension i
form av ålderspension eller förtidspension, som i sin tur motsvarar 60 %
av prisbasbeloppet, eller 30 % x 60 % av prisbasbeloppet (549 kr i måna-
den för år 2000). Förmånen beräknad för det första prisbasbeloppets in-
komster är således betydligt högre än för inkomster över ett prisbasbe-
lopp. Enligt förslagen i denna proposition skall all inkomstgrundad
efterlevandepension beräknas på ett livsinkomstunderlag som utgörs av
den avlidnes intjänande eller förväntande pensionsrätt i det reformerade

102

ålderspensionssystemet, dvs. en pensionsrätt som grundas på samtliga,
från första kronan, intjänade inkomster. Kompensationsgraden i det re-
formerade ålderspensionssystemet förväntas bli mellan 50 % och 60 %.
Eftersom någon motsvarighet till dagens folkpensionering inte kommer
att finnas för framtiden leder denna skillnad i kompensationsgrad tanken
till att det anpassade bampensionssystemet skulle kunna utformas så att
det skulle gälla olika beräkningssätt av barnpensionen beroende på hur
stort inkomstunderlaget är. På detta sätt skulle bamet kunna kompenseras
för dagens folkpensionsdel inom bampensioneringen. En sådan differen-
tiering skulle emellertid enligt regeringens uppfattning stå i strid med
pensionsreformens tankegångar om livsinkomstprincipen och ett in-
komstgrundat system. Dessutom skulle det inte främja önskemålet om
enkla och begripliga regler. Det torde inte heller vara möjligt att ur den
försäkrades pensionsunderlag urskilja vad som utgör det första prisbas-
beloppets inkomster, varför ett sådant alternativ inte heller är möjligt av
administrativa hänsyn. Mot denna bakgrand föreslår regeringen inte
någon särskild reglering innebärande att olika procentsatser av efter-
levandepensionsunderlaget skulle tillämpas för det första respektive de
följande prisbasbeloppens inkomster. Som redovisas i avsnitt 8.4 kommer
det dock även i den anpassade bampensioneringen att finnas ett grand-
skydd vilket kan sägas ge kompensation för och ersätta dagens folkpen-
sion.

Enbart med hänsyn till det efterlevandepensionsunderlag som reger-
ingen i det följande föreslår skall ligga till grand för beräkningen av
barnpensionen och till det grandskydd som vi i det följande föreslår,
föreligger inte skäl att föreslå några förändringar vad gäller dagens nivåer
för barnpension. Eftersom barnpension i dag inte ger rätt till det särskilda
grundavdraget för pensionärer behöver ersättningnivån inte heller, på sätt
som föreslås för vuxna efterlevande, höjas för att ge kompensation för att
de särskilda skattereglerna vid ikraftträdandet av de anpassade efter-
levandepensionsreglema avskaffas. Som redovisas nedan föreslår reger-
ingen dock att liksom i dag skall en viss del av efterlevandeförmånema till
bam vara befriade från skatt.

Ett bibehållande av dagens ersättningsnivåer kan emellertid, såsom
vissa remissinstanser noterat, innebära en viss sänkning av barnpensio-
nerna jämfört med dagens system. Att skillnad därvid kan uppstå beror på
dels att en sådan lösning ger en lägre ersättning för första prisbasbe-
loppets inkomster än vad som följer av dagens bestämmelser om grand-
skydd i form av folkpension, dels att kompensationsgraden i det reforme-
rade ålderspensionssystemet kan komma att vara lägre i jämförelse med
tilläggspensioneringen. Av betydelse är också den avlidnes förvärvs-
mönster. Några exakta beräkningar går inte att göra eftersom förvärvs-
mönstret är olika för varje enskild person. Det går inte heller på förhand
att avgöra hur hög kompensationsgraden inom ålderspensionssystemet
kommer att bli.

Som kommer att framgå i avsnitt 9 föreslår regeringen emellertid vissa
förbättringar avseende efterlevandepension till vuxna. I nämnda avsnitt
föreslår vi bl.a. att tiden för omställningspension förlängs. Eftersom det i
många fall där barnpension utges även betalas ut omställningspension till

Prop. 1999/2000:91

103

en person som bor tillsammans med det pensionsberättigade bamet, kan
man anta att en sådan förbättring av pensionerna för vuxna efterlevande
även kommer bamen tillgodo. När det gäller småbarnsfamiljer saknar
emellertid denna koppling betydelse, eftersom efterlevande med bam
under tolv år redan enligt dagens regler har rätt till förlängd omställ-
ningspension. Enligt regeringens uppfattning torde det därför vara nöd-
vändigt att höja ersättningsnivån för barnpensionen till yngre bam för att
barnpensionen för dessa inte skall bli lägre än enligt dagens system.

Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att barnpension efter
en förälder skall utges med 35 % av den avlidnes pensionsunderlag om
den avlidne efterlämnar ett pensionsberättigat bam som inte fyllt tolv år
när föräldern avled. När bamet fyller tolv år föreslår vi dock att barnpen-
sionen efter föräldern skall utges med 30 % av den avlidnes efterlevande-
pensionsunderlag. Finns det fler pensionsberättigade bam än ett, föreslår
vi att procenttalet 35 ökas med 25 för vaije bam utöver det första till dess
det yngsta bamet fyller tolv år. När det yngsta bamet fyller tolv år skall
procenttalet 30 ökas med 20 för vaije ytterligare pensionsberättigat bam.
Det sammanlagda pensionsbeloppet skall i båda fallen därefter fördelas
lika mellan bamen. Om bamet fyllt tolv år när föräldern avled föreslår vi
att barnpensionen, i likhet med vad som i dag gäller för tilläggspension i
form av barnpension, skall utges med 30 % av den avlidnes efterlevande-
pensionsunderlag. Finns fler pensionsberättigade bam än ett skall detta
procenttal ökas med 20 för vaije bam utöver det första. Även i denna
situation föreslår vi att det sammanlagda pensionsbeloppet därefter skall
fördelas lika mellan bamen.

Den sänkning av barnpensionen för efterlevande bam som fyllt tolv år
när föräldern avled som detta förslag kan medföra anser regeringen vara
acceptabel med hänsyn till den förbättring som den efterlevande familjen
som helhet får genom den nyss omnämnda förlängningen av den tid var-
under omställningspension skall kunna utges. I den situationen att ett eller
flera bam har förlorat båda sina föräldrar utges inte någon omställ-
ningspension. Den förlängning av den tid under vilken omställningspen-
sion kan utges saknar således betydelse för dessa bam. Regeringen före-
slår därför att om båda föräldrarna har avlidit skall barnpensionen, obe-
roende av det efterlevande barnets ålder, utgöra 35 % av respektive för-
älders efterlevandepensionsunderlag. Om det finns fler än ett bam skall
detta procenttal ökas med 25 för vaije bam utöver det första. Om båda
föräldrarna inte avlider samtidigt, skall således barnpensionen efter den
först avlidne föräldern räknas om vid den andre förälderns dödsfall.

Som angetts i avsnitt 4 utges barnpension från tilläggspensioneringen i
dag med en lägre andel av den avlidnes egenpension i de fall då det efter
den avlidne utges även änkepension på grund av dödsfall som inträffat
före år 1990. Redan i samband med reformeringen av efterlevandepen-
sionssystemet år 1990 konstaterades att systemet med olika nivåer för
barnpension beroende av om pension utges till vuxen efterlevande inte
bör finnas i efterlevandepensionssystemet. Nämnda ordning avskaffades
också i princip för all barnpension som beviljats på grund av dödsfall efter
den I januari 1990. Vid reformen ansågs emellertid att änkepension och
barnpension skall ses som en förmån till hela familjen. För att familjen

Prop. 1999/2000:91

104

inte skulle bli överkompenserad behölls samordningsreglerna även för
beviljande av barnpension på grund av dödsfall efter utgången av år 1989.
Detta dock under förutsättning att kvinnan är född år 1944 eller tidigare.

Liksom konstaterades vid 1990 års reformering av efterlevandepensio-
neringen är det regeringens uppfattning att storleken på barnpensionen
inte bör påverkas av att det samtidigt med barnpension betalas ut pension
till efterlevande vuxna. Enligt vår mening finns det skäl att nu också för
framtiden avskaffa all samordning vad gäller barnpension i förhållande till
efterlevandepension till vuxen. En sådan lösning innebär att det efter-
levande barnets skydd ytterligare förstärks. Såsom framgår av avsnitt 8.4
föreslås att även grundskyddet skall utges oberoende av om änkepension
eller annan efterlevandepension till vuxen betalas ut samtidigt. Det skall
noteras att eftersom änkepensioneringen är under avveckling och antalet
kvinnor som är födda före år 1945 och som har bam som är berättigade
till barnpension blir allt färre, skulle samordningsregeln dessutom komma
att tillämpas endast i ett mindre antal fall och under en kortare tid.

Regeringen föreslår därför att även barnpension som utges samtidigt
med änkepension från tilläggspensioneringen till en kvinna som har rätt
till änkepension enligt övergångsbestämmelserna för kvinnor födda år
1944 eller tidigare, och som beviljas sådan pension på grund av dödsfall
som inträffat efter utgången av år 2002 i förekommande fall skall utgöra
30 % alternativt 35 % av efterlevandepensionsunderlaget. Som framgår av
avsnitt 8.6 skall dock i huvudsak tidigare regler gälla när barnpensionen
beviljats på grund av dödsfall före ikraftträdandet.

Den s.k. begränsningsregeln

I den nuvarande efterlevandepensioneringen finns en regel som före-
skriver att efterlevandepensionerna i form av omställningspension, sär-
skild efterlevandepension och barnpension från tilläggspensioneringen
sammantagna inte får överstiga den avlidnes framräknade egenpension.

Även i framtiden kommer inkomstgrundade efterlevandepensioner att
baseras på den ålderspension som den avlidne skulle haft rätt till om
dödsfallet inte hade inträffat. Eftersom de sammantagna inkomstgrundade
efterlevandepensionerna inte i allt för stor utsträckning bör överstiga den
ålderspension som den avlidne vid dödsfallet uppbar, eller skulle ha fått
om dödsfallet inte hade inträffat, bör det även i ett anpassat efterlevande-
pensionssystem finnas en begränsningsregel. Eftersom regeringen föreslår
att omställningspensionens ersättningsnivå skall var 55 % av efter-
levandepensionsunderlaget bör dagens 100-procentregel emellertid inte
tillämpas. Med denna förhöjda nivå för omställningspension följer att
utrymmet för barnpensionerna inte helt obetydligt skulle begränsas i för-
hållande till i dag om man väljer att ha kvar begränsningsregeln i dess
nuvarande utformning. Regeringen föreslår därför en lösning där barn-
pensioner, i de fall omställningspension inte utges, skall kunna ta i an-
språk hela den avlidnes efterlevandepensionsunderlag, dvs. 100 %. I de
situationer där omställningspension samtidigt utges till en vuxen pen-
sionsberättigad, föreslår regeringen att barnpensionerna skall kunna utges
med ett sammanlagt belopp motsvarande högst 80 % av den avlidnes

Prop. 1999/2000:91

105

efterlevandepensionsunderlag. Om flera barnpensioner samtidigt utges
efter en avliden, skall dessa sättas ned proportionellt så att de tillsammans
motsvarar 100 %, eller, om det samtidigt utges efterlevandepension till
vuxen, 80 % av efterlevandepensionsunderlaget.

Även om barnpensionen och änkepensionen enligt nu lämnade förslag
inte kommer att beräknas på samma underlag föreslår regeringen att
samma begränsningsregel skall gälla i de fall som änkepension och barn-
pension utges samtidigt. I denna situation skall alltså barnpension komma
att utges med högst 80 % av efterlevandepensionsunderlaget och änke-
pensionen med 35 % av ett tilläggspensionsunderlag (se avsnitt 11).

Om någon av pensionerna till bam eller vuxen efterlevande upphör att
betalas ut, exempelvis på grund av att något eller några bam fyller 18 (20)
år eller den vuxna efterlevande inte längre är berättigad till omställ-
ningspension, skall vid tillämpningen av begränsningsregeln, på samma
sätt som sker i dag, övriga pensioner räknas om så att de tillsammans
motsvarar den högsta sammanlagda nivån som kan utges under de nya
förutsättningarna.

8.4      Grundskyddet till efterlevande barn

8.4.1      Inledning

Enbart ett system som det som ovan har föreslagits skulle leda till att bam
till en avliden förälder, som helt saknar eller endast har ett lågt efter-
levandepensionsunderlag, inte skulle få någon eller endast en mycket låg
barnpension. Enligt regeringens uppfattning är det uppenbart att ett bam
även fortsättningsvis måste vara garanterad en viss miniminivå i händelse
av en förälders eller båda föräldrarnas död. Regeringen anser därför att
det är påkallat att barnpensionen också i framtiden kompletteras med ett
grundskydd.

Även om regeringen inte anser att grundskyddet inom bam-
pensioneringen skall utgöras av ett underhållsstöd, såsom utredningen har
föreslagit, föreslår vi en lösning som innebär att efterlevande bam
tillförsäkras ett grundläggande skydd genom ett regelverk som är upp-
byggt på i princip samma sätt som underhållsstödet. Bland annat lämnas
förslag om att grundskyddet skall utges endast till bam som har en låg
eller ingen barnpension. Vidare bör grundskyddet, liksom underhålls-
stödet, utges oberoende av den avlidnes anknytning till Sverige.

Bestämmelserna om grundskyddet bör dock regleras i samma lag som
de föreslagna bestämmelserna om barnpension. Genom den av regeringen
föreslagna konstruktionen av grundskyddet kommer emellertid bam till en
avliden förälder att ges i princip samma ekonomiska grundskydd som
samhället i dag ger till bam med särlevande föräldrar.

Prop. 1999/2000:91

106

8.4.2

Efterlevandestöd till barn

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Bam, vars mor eller far eller båda föräldrar har
avlidit, skall vara garanterade ett grundskydd från samhället, benämnt
efterlevandestöd till bam. Grundskyddets storlek skall inte vara av-
hängigt av den avlidnes anknytning till Sverige eller svensk förvärvs-
verksamhet. Däremot skall det krävas att bamet är bosatt i Sverige.

Efterlevandestöd till bam skall utges med 40 % av det för året
gällande prisbasbeloppet. Har barnets båda föräldrar avlidit skall ett
dubbelt efterlevandestöd till bam utges.

Barnpension efter den avlidne föräldern skall minska efterlevande-
stödet till bam krona för krona. Vidare skall, på motsvarande sätt, den
efterlevandelivränta som bamet enligt lagen (1976:380) om arbetsska-
deförsäkring uppbär minska efterlevandestödet. Även utländsk efter-
levandepension som inte är av utfyllnadskaraktär och utländsk efter-
levandelivränta skall minska efterlevandestödet genom en sådan av-
räkning.

Om båda föräldrarna har avlidit skall avräkningen ske mot den
sammanlagda barnpension som bamet uppbär efter båda föräldrarna,
liksom mot efterlevandelivränta och utländsk efterlevandepension.

Om bamet för samma månad har rätt till såväl efterlevandestöd till
bam som folkpension i form av förtidspension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL), skall endast den största av förmånerna
utges.

Regeringens bedömning: Barnpension och efterlevandestöd till
barn bör inte betraktas som skattepliktig inkomst till den del för-
månerna för vaije månad de avser uppgår till högst en tolftedel av
40 % eller, vid förmåner efter båda föräldrarna, 80 % av prisbas-
beloppet.

Underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd bör inte
utges till ett bam som förlorat en förälder eller båda sina föräldrar
genom dödsfall.

Utredningens förslag: Utredningens förslag skiljer sig i väsentliga
delar från regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslog att
grundskyddet inom bampensioneringen skulle utgöras av underhållsstöd
och regleras särskilt i en ny gemensam lag om underhållsstöd till bam till
avliden förälder och till bam med särlevande föräldrar. Utredningen före-
slog vidare att grundskyddet skulle bestämmas till ett i kronor bestämt
belopp och att detta skulle inkomstprövas mot barnets egna inkomster.
Utredningen föreslog dock, i likhet med regeringen, att grundskyddet
skulle utges endast till dem som har behov av ett ekonomiskt tillskott,
oberoende av den avlidnes anknytning till Sverige och att det endast
skulle utges till bam bosatta i Sverige.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser är positiva till att efter-
levande bam likställs med bam till särlevande föräldrar. Flertalet av dessa
remissinstanser anser emellertid att grundskyddet inom bampen-
sioneringen måste värdesäkras. Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) anser att grundskyddet måste värdesäkras genom att kopplas till

107

inkomstindex i det reformerade ålderspensionssystemet eller, i andra Prop. 1999/2000:91
hand, till prisbasbeloppet. Vissa andra remissinstanser anser att även om
de båda barngruppernas behov av ekonomiskt stöd kan likställas bör
barngrupperna inte i något annat avseende likställas. Många remissin-
stanser är också av den uppfattningen att bestämmelserna om grund-
skyddet bör tas in i den föreslagna lagen om efterlevandepension. Vissa
remissinstanser påpekar att med utredningens förslag kommer olika be-
stämmelser om retroaktiv utbetalning av barnpension och underhållsstöd
att gälla. Riksförsäkringsverket (RFV) framhåller att med nuvarande regler
missgynnas ett bam som har rätt till ett lågt antal 40-delar i förhållande till
ett bam som helt saknar rätt till barnpension, eftersom det senare men inte
det förra har rätt till underhållsstöd samt att denna orättvisa försvinner
med de föreslagna reglerna. RFV påpekar emellertid att handläggningen
av barnpension och underhållsstöd ofta sker på olika administrativa
enheter, vilket leder till att förslaget kräver organisatoriska förändringar
och utbildningsinsatser. Moderatkvinnoma och Riksförbundet för änkor,
änkemän och föräldralösa bam menar att grundskyddet inte skall
inkomstprövas mot barnets egna inkomster. Riksförbundet motsätter sig
även i övrigt förslaget eftersom det innebär en försämring av grund-
skyddet till bam. PTK är kritisk till att grundskyddet vid båda föräldrarnas
död skall avräknas mot den samlade barnpensionen utan uppdelning och
föreslår i stället att barnpensionerna räknas av var och en för sig mot en
garantinivå om 1 173 kr per månad efter vardera föräldern. Jönköpings
läns allmänna försäkringskassa påpekar att konsekvensen av utred-
ningens förslag är att ett bam med egen inkomst över 48 000 kr med rätt
till barnpension om 1 173 kr per månad kommer i ett bättre läge än ett
bam med samma inkomst men med underhållsstöd med samma belopp.
Riksskatteverket föreslår att den partiella skattefriheten för barnpension
skall utryckas i kronor i stället för i procent av prisbasbeloppet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt nuvarande
regler i AFL, som beskrivits närmare i avsnitt 4, utgörs grundskyddet
inom barnpensionen av folkpensioneringen. Sådan pension utges dels på
en grundnivå, dels på en garantinivå. Grundnivån utgör 25 % av prisbas-
beloppet per år vid en förälders död och den dubbla när båda föräldrarna
har avlidit. Enligt garantiregeln utges barnpension emellertid alltid med
sådant belopp att bamet, tillsammans med vad det får i tilläggspension, är
tillförsäkrat barnpension på en nivå som motsvarar 40 % av prisbasbe-
loppet efter varje avliden förälder (år 2000 uppgår detta garanterade be-
lopp till 1 220 kr/mån). För rätt till oavkortad folkpension i form av
barnpension krävs att den avlidne kunnat tillgodoräknas antingen 40 bo-
sättningsår i Sverige eller 30 år med tillgodoräknade pensionspoäng för
tilläggspension.

Eftersom det ansågs orimligt att ett bam med tillämpning av nämnda
försäkringsregler, efter en förälders död skulle stå utan ekonomiskt stöd i
de situationer när den avlidne föräldern inte varit bosatt i Sverige eller inte
haft anknytning till svensk förvärvsliv, infördes i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd en möjlighet för dessa bam att erhålla underhållsstöd även
efter en förälders död. Något krav på att föräldern skall ha haft någon
anknytning till Sverige uppställs inte för barnets rätt till underhållsstöd.

108

Detta var således ett sätt att stärka barnets rätt till en garanterad ersättning,
då det förlorat en förälder eller båda föräldrarna genom dödsfall.

Vid tidigare reformarbete på bampensioneringens område har det även
funnits en strävan att skapa en överensstämmelse mellan barnpensionerna
å ena sidan och föräldrars underhållsskyldighet enligt föräldrabalkens
regler respektive samhällets stöd till bam till särlevande föräldrar å andra
sidan. Utredningen har genom sitt förslag helt likställt grundskyddet inom
bampensioneringen med det grundskydd samhället genom underhållsstöd
ger till bam med särlevande föräldrar. Utredningen föreslog således att
underhållsstödet skulle utges såväl till efterlevande bam som till bam med
särlevande föräldrar. Underhållsstödet skulle fastställas och beräknas med
lika regler och regleras i en gemensam lag.

Även om regeringen anser att det är av vikt att såväl behålla som för-
stärka den koppling som i dag finns mellan underhållsstödet till bam med
särlevande föräldrar och grundsskyddet inom bampensioneringen, anser
vi att grundskyddet till bam till en avliden förälder inte fullt ut bör lik-
ställas med grundskyddet till bam med särlevande föräldrar. Istället före-
slår regeringen att grundskyddet skall utgöras av en från underhållsstödet
fristående förmån benämnd efterlevandestöd till bam.

Liksom ett flertal remissinstanser, anser regeringen att fördelarna med
att samtliga förmåner till efterlevande regleras i en och samma lag väger
över. Regeringen föreslår därför att efterlevandestödet skall regleras i
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.

Enligt regeringens uppfattning är det av vikt att personkretsen och
åldersgränsen för rätt till efterlevandestöd till bam är desamma som gäller
för rätt till barnpension. Med den föreslagna lagtekniska lösningen som
innebär att efterlevandestöd till bam regleras i lagen om efterlevan-
depension och efterlevandestöd till barn kommer detta att bli fallet. Vida-
re innebär detta bl.a. att möjligheten till retroaktiv utbetalning av för-
månerna kommer att vara densamma för såväl barnpension som efter-
levandestöd till bam.

Efterlevandestöd till bam skall ha till syfte att tillförsäkra det efter-
levande bamet en viss lägsta nivå i händelse av en förälders eller båda
föräldrarnas död. Liksom utredningen anser regeringen att barnets behov
av ekonomisk försörjning är densamma oavsett om den avlidne föräldern
före dödsfallet bott eller arbetat i Sverige eller inte haft sådan anknytning
till Sverige. Som ovan nämnts är ett bam vars förälder saknat anknytning
till Sverige berättigat till underhållsstöd vid förälderns dödsfall. En
tillämpning av dagens regler för rätt till barnpension och bestämmelserna
om underhållsstöd innebär att ett bam kan bli såväl underkompenserat
som överkompenserat. Ett bam blir i dag underkompenserat i de fall
bamet först uppbär underhållsstöd med 1 173 kr per månad och därefter
den bidragsskyldige föräldern avlider och efterlämnar en barnpension,
som på grund av den avlidnes begränsade anknytning till Sverige (eller
annat EU/EES-land) understiger underhållsstödets belopp på 1 173 kr per
månad. I dessa fall kan något underhållsstöd inte betalas ut enligt de nu
gällande reglerna. Överkompensation inträffar i de fall då det efter den
avlidne finns rätt till barnpension enligt någon utländsk lagstiftning men
inte enligt AFL. Här föreligger det inget hinder enligt lagen om under-

Prop. 1999/2000:91

109

hållsstöd mot att samtidigt med utbetalning av den utländska barn-
pensionen utge underhållsstöd till bamet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att efterlevandestöd till bam,
till skillnad från dagens folkpension, inte skall vara beroende av den av-
lidne förälderns anknytning till Sverige. Härigenom kommer storleken av
efterlevandestödet att vara detsamma såväl till ett efterlevande bam vars
förälder saknat anknytning till Sverige som till ett bam vars förälder haft
en längre eller kortare anknytning hit. Som en konsekvens av detta förslag
bör, enligt regeringens bedömning, ett bam till en avliden förälder i
framtiden inte längre vara berättigad till underhållsstöd eftersom han eller
hon alltid kommer att erhålla ett minimiskydd genom efterlevandestöd till
bam. Regeringen avser att senare återkomma med ett sådant förslag om
ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

Såsom två försäkringskassor påtalat kommer denna reglering även att
ge ett fullgott skydd till bam efter en förälder som har invandrat hit och
som bott eller arbetat i Sverige under endast en kortare tid. I detta av-
seende föreslog utredningen att om det efterlämnade bamet inte var
svensk medborgare skulle grundskyddet utges endast om den avlidne för-
äldern eller bamet har varit bosatt i Sverige under minst sex månader.
Detta är en bestämmelse som fram till utgången av år 2000 gäller för rätt
till underhållsstöd enligt lagen om underhållsstöd. I samband med ikraft-
trädandet av socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL) den 1 januari
2001, avskaffas denna bestämmelse. Genom nämnda lag skall svenskt
medborgarskap inte längre vara något försäkringsvillkor för rätt till
socialförsäkringsförmåner. Det finnas därför inget skäl att införa denna
kvalificeringsbestämmelse enbart för grundskyddet till efterlevande bam.
Detta är en bestämmelse som dessutom inte kan upprätthållas i förhållan-
de till medborgare i annat EU/EES-land.

Regeringen föreslår således att alla bam som har förlorat en eller båda
föräldrarna skall erhålla en lika hög minimiförmån. Efterlevandestöd till
bam bör dock utges endast till bam bosatta i Sverige. Visserligen kan
dagens folkpension, som baseras på den avlidnes tillgodoräknade pen-
sionspoäng för tilläggspension, betalas ut utanför Sverige, men det utbe-
talda beloppet är då relaterat till hur många år med tillgodoräknade pen-
sionspoäng som den avlidne har tillgodoräknats. Desto kortare anknyt-
ningstid till Sverige, desto lägre folkpension betalas ut. Inom EU/EES-
området kan även bosättningsbaserad folkpension i form av barnpension
betalas ut utanför Sverige, men även i det fallet gäller att vid en kortare
bosättningstid i Sverige är pensionen lägre. Eftersom den nu föreslagna
garanterade miniminivån utges med ett lika stort belopp oberoende av den
avlidnes anknytning till Sverige och i jämförelse med i dag gällande
system med i förekommande fall ett högre belopp, bör efterlevandestödet
inte betalas ut vid bosättning utanför Sverige. Regeringen föreslår därför
att efterlevandestöd till bam skall utges endast om bamet är bosatt i
Sverige. För det fall bamet flyttar från Sverige skall något efterlevande-
stöd inte längre betalas ut. Efterlevandestöd till bam är således enligt re-
geringens förslag en rent bosättningsbaserad minimiförmån, vars storlek
inte är beroende av den avlidnes försäkringstid i Sverige.

Prop. 1999/2000:91

110

Frågan om bamet är att anse som bosatt i Sverige bör bestämmas enligt
reglerna härom i SofL. Enligt 2 kap. 1 § nämnda lag kan en person anses
vara bosatt i Sverige även om han eller hon vistas utomlands, men endast
om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år. Regeringen gör bedöm-
ningen att efterlevandestöd till bam skall föras in som bosättningsbaserad
förmån enligt SofL. Regeringen återkommer dock i en senare proposition
med förslag i dessa avseenden.

Beräkning av efterlevandestöd till bam

Storleken på grundskyddet bör så långt möjligt motsvara den garantinivå
som ett efterlevande bam enligt dagens regler är berättigad till i form av
folkpension. Om grundskyddet skulle bestämmas på motsvarande sätt
som gäller för underhållsstöd skulle grundskyddet inom bampensioner-
ingen bli lägre än vad som gäller enligt dagens system. Eftersom under-
hållsstödet utges med ett bestämt belopp, och inte förändras i takt med
den allmänna prisutvecklingen, kan denna skillnad också komma att öka
redan efter något år efter ikraftträdandet av nu lämnade förslag. Reger-
ingen anser inte att det är motiverat med en sådan förändring av
efterlevande bams gmndskydd. Regeringen föreslår därför, i likhet med
vad flertalet remissinstanser påtalat, att grundskyddet skall vara värdesäk-
rat.

Efterlevandestöd till bam har liksom garantipension till syfte att
garantera alla en lägsta rimliga levnadsstandard. Regeringen föreslår
därför att efterlevandestödet till bam skall knytas till prisbasbeloppet. För
att behålla dagens nivå på grundskyddet föreslår regeringen att efter-
levandestödet skall fastställas till den nivå som i dag gäller som garanti-
nivå. Regeringen föreslår således att efterlevandestöd till bam skall utgöra
40 % av det för varje år gällande prisbasbeloppet. Vid båda föräldrarnas
död föreslås att efterlevandestödet skall utges med ett dubbelt belopp, dvs.
utgöra 80 % av prisbasbeloppet.

En koppling till inkomstindex innebär inte en värdesäkring av efter-
levandestödet till bam eftersom värdet av efterlevandeskyddet vid svag
tillväxt skulle komma att sjunka. Mot denna bakgrand bör efterlevande-
stödet till bam, såsom TCO föreslagit, inte knytas till nämnda index.

Överstiger barnpensionen den garanterade nivån bör det inte betalas ut
något efterlevandestöd. Regeringen föreslår därför att efterlevandestödet
skall avräknas krona för krona mot den barnpension som bamet har rätt
till. Vid denna avräkning föreslår regeringen att även utländska efter-
levandepensioner som bamet är berättigat till skall beaktas om dessa pen-
sioner inte är av utfyllnadskaraktär.

Som redovisas i avsnitt 12.2.2 föreslår regeringen att om bamet har rätt
till efterlevandelivränta efter den avlidne enligt lagen (1976:380) om ar-
betsskadeförsäkring, samtidigt som rätt till barnpension föreligger, skall
dessa båda förmåner samordnas. Detta sker genom att det är efterlevan-
delivräntan som minskas av barnpensionen. Detta motsvarar i huvudsak
dagens bestämmelser. Emellertid sker samordningen i dag såväl med
barnpension från folk- som tilläggspensioneringen. Detta leder tanken till

Prop. 1999/2000:91

111

att även efterlevandestödet till bam skall ingå i samordningen genom att
det skall minska efterlevandelivräntan.

Efterlevandestödet till bam skiljer sig emellertid på många sätt från
folkpensionsförmånen. Bl.a. utges efterlevandestödet bara till bam som på
grund av bristande barnpension är i behov av sådant skydd och då oavsett
den avlidnes anknytning till Sverige. Om bamet uppbär barnpension,
svensk eller likställd utländsk, med ett belopp motsvarande basnivån på
efterlevandestödet, eller minst 40 % av prisbasbeloppet, utges inget
efterlevandestöd till bam. Efterlevandestödet till bam är därmed att
betrakta som en miniförmån som alla bam som är bosatta i Sverige är
berättigade till, och inte som en pensionsförmån. Eftersom efterlevande-
ränta, på samma sätt som barnpension, har att ersätta bamet för den in-
komst som den avlidne tidigare bidragit med, anser regeringen att efter-
levanderäntan skall påverka efterlevandestödet till bam på samma sätt
som barnpension gör i stället för att efterlevandestödet till bam minskar
efterlevandelivräntan. Motsvarande skall gälla för utländsk likställd
efterlevandelivränta som bamet uppbär. Regeringen föreslår därför att den
efterlevanderänta som bamet uppbär, dvs. efter det att denna har minskats
på grund av samordningen med barnpensionen, skall minska efterlevande-
stödet till bam krona för krona.

På samma sätt som enligt dagens regler föreslår regeringen att ett dub-
belt så högt grandskydd i form av efterlevandestöd skall tillförsäkras bam
i de fall då det förlorat båda sina föräldrar. Enligt dagens regler avräknas
vid båda föräldrarnas död den gällande garantinivån från folkpensioner-
ingen mot den sammanlagda barnpensionen från tilläggspensioneringen.
Att såsom PTK föreslagit inte också göra detsamma vid avräkningen av
efterlevandestöd, finner regeringen inte skäl för eftersom efterlevandestöd
till bam är avsett att tillförsäkra bamet ett visst minimiskydd. Regeringen
föreslår därför att detta dubbla efterlevandestöd skall avräknas mot den
sammanlagda svenska eller utländska barnpension - som inte är av
utfyllnadskaraktär - och efterlevandelivränta som kan utbetalas efter båda
föräldrarna och att någon uppdelning på vardera föräldern inte skall göras.

I likhet med utredningens förslag, och till skillnad från vad som gäller
enligt nuvarande regler, anser regeringen att änkepension som betalas ut
vid sidan av barnpensionen inte i något fall bör påverka storleken av den
minimiförsötjning i form av efterlevandestöd som skall garanteras ett
efterlevande bam.

Enligt bestämmelser i AFL samordnas barnpension och förtidspension
från folkpensioneringen genom att om rätt till båda förmånerna föreligger
utges endast den största av dessa. Genom denna bestämmelse får bamet
alltså den förmån som ger honom eller henne det förmånligaste ekono-
miska resultatet. Regeringen anser att motsvarande skall gälla även i
framtiden. Vi föreslår således att samordning skall ske mellan förtidspen-
sion från folkpensioneringen och efterlevandestödet till bam och att
bamet därvid skall erhålla det i kronor mätt högsta beloppet. Det skall
noteras att det är det mot barnpensionen minskade efterlevandestödet som
skall jämföras med förtidspensionen.

Eftersom utredningen föreslagit att grundskyddet inom bampensioner-
ingen fullt ut skulle likställas med underhållsstöd till bam med särlevande

Prop. 1999/2000:91

112

föräldrar, var det en naturlig följd att även grundskyddet inom bam-
pensioneringen skulle inkomstprövas mot barnets egna inkomster. Med
det nu lämnade förslaget finns inte denna koppling. Mot denna bakgrund,
och eftersom förmåner till bam inte bör försämras i förhållande till dagens
system, är det regeringens uppfattning att efterlevandestödet bör utges
oavsett vilka egna inkomster bamet har. Regeringen lämnar därför inte
förslag om att efterlevandestöd till bam skall inkomstprövas mot barnets
egna inkomster.

Skattefritt belopp

Enligt 11 kap 40 § inkomstskattelagen (1999:1229), som trädde i kraft
den 1 januari 2000 men tillämpas första gången vid 2002 års taxering, är
barnpension inte - till den del pensionen för varje månad den avser upp-
går till en tolftedel av 40 % av prisbasbeloppet eller, vid pension efter
båda föräldrarna, 80 % av prisbasbeloppet - att anse som skattepliktig
inkomst. Detta motsvarar således garantinivån enligt dagens regler för
barnpension. Det är rimligt att en viss del av beloppen som betalas ut är
skattefritt. I likhet med de i dag gällande reglerna bör skattefriheten gälla
oberoende av om ersättningen till bamet helt och hållet består av efter-
levandestöd till bam eller om det delvis eller helt består av barnpension
(svensk eller utländsk sådan). Regeringen gör därför den bedömningen att
den i dag gällande bestämmelsen om skattebefrielse även bör gälla för det
nu föreslagna efterlevandestödet till bam och den barnpension som utges
till bamet för varje månad. Eftersom regeringen, till skillnad från
utredningen, föreslår att grundskyddet skall utges som en viss andel av
prisbasbeloppet bör det skattefria beloppet i framtiden också anges i
procent av nämnda basbelopp och inte såsom Riksskatteverket förordat
bestämmas i kronor. Regeringen avser att senare återkomma med förslag
om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) som överenstämmer med
vår nyss redovisade bedömning.

8.5 Internationella aspekter på förslagen

Prop. 1999/2000:91

Regeringens bedömning: Barnpension bör betalas ut oavsett var i
världen bamet är bosatt.

Efterlevandestöd till bam bör betalas ut endast så länge bamet är
bosatt i Sverige. Efterlevandestödet till bam faller inom tillämpnings-
området för förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av
systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras
familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, men bör betraktas som
en sådan särskild icke avgiftsfinansierad förmån som inte behöver
betalas ut inom EU/EES-området.

Efterlevandestödet till bam bör kunna avräknas mot utländsk efter-
levandepension som inte är av utfyllnadskaraktär.

113

Utredningens bedömning: Bedömningen i betänkandet stämmer Prop. 1999/2000:91
överens med regeringens bedömning, även om utredningen föreslog en
annan konstruktion av grundskyddet genom att det skulle utges i form av
underhållsstöd.

Remissinstanserna: RFV menar att utredningens förslag att låta
underhållsstöd utgöra det grundläggande skyddet inom barnpensionen
leder till att detta torde betraktas som barnpension i den mening som av-
ses i Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen
för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemed-
lemmar flyttar inom gemenskapen. Detta får till följd att Sverige kan
komma att tvingas exportera underhållsstödet fullt ut i vissa situationer
och att det i andra fall tas hänsyn till underhållsstödet vid beräkningen av
det tillägg som Sverige i vissa situationer har att ge ut.

Skälen för regeringens bedömning: Det underlag som regeringen
föreslår skall ligga till grund för beräkningen av inkomstgrundad efter-
levandepension är ett livsinkomstbaserat pensionsunderlag och innebär att
pensionens storlek med automatik är beroende av hur många års in-
komster som ligger till grund för beräkningen. Även den antagna pen-
sionsbehållningen som i förekommande fall skall ligga till grund för be-
räkningen av förmånen beräknas på den avlidnes inkomster under en viss
kortare tid före dödsfallet. Barnpension som har beräknats på grundval av
detta underlag bör, på samma sätt som gäller för tilläggspension enligt
dagens regler, betalas ut oavsett var i världen bamet är bosatt.

Det grundläggande skyddet inom bampensioneringen skall enligt reger-
ingens förslag vara konstruerat så att ett bam som förlorat en förälder blir
berättigat till efterlevandestöd till bam som är detsamma oavsett hur länge
den avlidne förvärvsarbetat i Sverige eller hur länge han eller hon har
varit bosatt här. Efterlevandestöd till bam skall avräknas krona för krona
mot den inkomstgrundade efterlevandepension - svensk eller utländsk -
som bamet är berättigat till. Efterlevandestödet skall emellertid utges
endast så länge bamet är bosatt i Sverige.

Om bamet är svensk medborgare och flyttar till ett land inom eller
utanför EU/EES-området gäller enligt nuvarande regler att dagens barn-
pension från folkpensioneringen betalas ut i relevant antal 30-delar i för-
hållande till den avlidne förälderns intjänade ATP-poäng. Även bosätt-
ningsbaserad folkpension kan betalas ut i relevanta 40-delar inom
EU/EES-området. Sverige har också kunnat, under vissa förutsättningar,
bli skyldigt att utge ett tillägg till utländsk barnpension, om den barnpen-
sion som bamet uppbär i det nya bosättningslandet understiger den barn-
pension han eller hon hade varit berättigat till i Sverige. Sedan september
1999 gäller i huvudsak samma regler för beräkning och utbetalning av
folkpension i form av barnpension som gäller för folkpension i form av
omställningspension eller särskild efterlevandepension. Barnpensionen
följer därmed bestämmelserna i förordningen (EEG) nr 1408/71 för pen-
sion och betraktas enligt huvudregeln som pension och inte som tidigare,
som en familjeförmån. Emellertid kan barnpension under vissa förutsätt-
ningar alltjämt betraktas som en familjeförmån. Om den avlidne föräldern
dels varit försäkrad i Sverige, dels under någon tid varit försäkrad i ett
land vars nationella regler inte ger rätt till barnpension kan Sverige bli

114

skyldigt att betala ut en barnpension från folkpensioneringen även om Prop. 1999/2000:91
bamet inte är bosatt i Sverige. Vidare kan Sverige komma att betala ut ett
tillägg till den barnpension som bamet är berättigat till i annat EU/EES-
land om denna pension understiger den som skulle ha betalats ut om
bamet varit bosatt i Sverige.

Enligt huvudregeln följer enligt förordningens exportabilitetsprincip att
kontantförmåner som betalas ut vid bl.a. invaliditet eller ålderdom eller
till efterlevande inte får minskas, ändras, innehållas, dras in eller kon-
fiskeras med anledning av att den berättigade är bosatt i eller flyttar till ett
annat medlemsland än det land som utger förmånen.

Även om efterlevandestödet, såsom Lagrådet påpekat, har kopplingar
till och likheter med förmånen underhållsstöd är det regeringens uppfatt-
ning att efterlevandestödet i första hand är att betrakta som en förmån till
efterlevande och därför faller inom tillämpningsområdet för förordningen
(EEG) nr 1408/71. Förmånen skall visserligen enligt vårt förslag regleras
inom ramen för efterlevandepension, men endast utges som en minimi-
förmån och inte göras beroende av vilken anknytning den avlidne haft till
Sverige. Efterlevandestödet kommer att prövas mot barnets barnpension
och det kommer inte att finansieras genom avgifter (se avsnitt 14). Mot
denna bakgrund torde förmånen kunna betraktas som en sådan förmån
som avses i art. 4.2 a i förordningen (EEG) nr 1408/71, dvs. en icke av-
giftsfinansierad förmån som utges som tillägg till andra förmåner. För-
månen bör då kunna förtecknas i bilaga 2 a till förordningen och skulle
enligt art. 10 a vara undantagen från exportskyldighet.

Enligt regeringens uppfattning torde regeringen i förhandlingar inom
EU på den sociala trygghetens område, med hänsyn till förmånens ka-
raktär, med framgång kunna hävda att den skall förtecknas i nämnda bi-
laga till förordningen (EEG) nr 1408/71. En bestämmelse som innebär att
grundskyddet betalas endast så länge bamet är bosatt i Sverige skulle
därigenom kunna upprätthållas även i förhållande till andra länder inom
EU/EES. Dämtöver bör vårt förslag till förfaranderegler för efterlevande-
stöd till bam närmare preciseras i bilaga 6 till nämnda förordning.

För det fall regeringen inte får framgång med sin begäran, måste nya
överväganden om efterlevandestödet göras. I detta sammanhang är det
möjligt att bestämmelserna i 8 kap. förordningen (EEG) 1408/71 kommer
att bli tillämpliga, varför Sverige kan bli tvingat att utge ett tillägg till ett
bam som är bosatt i ett annat medlemsland.

Som redovisats ovan föreslår regeringen att efterlevandestöd till bam
skall avräknas inte bara mot svensk barnpension utan även mot sådan
likställd utländsk pension. Det är regeringens bedömning att denna av-
räkning även kan tillämpas mot barnpension från annat EU/EES-land.
Efterlevandestöd till bam är en minimiförmån vars storlek inte är beroen-
de av försäkrings- eller bosättningsperioder, dvs. det utges oavhängigt av
den avlidnes eller barnets försäkringstid i Sverige. Däremot krävs att
bamet skall anses som bosatt i Sverige för att förmånen skall utges. Mot
denna bakgrund bör efterlevandestödet till bam kunna förtecknas i bilaga
4 D till den ovan nämnda förordningen (EEG) nr 1408/71. Därigenom
kan de nationella bestämmelserna om bl.a. minskning av förmånen enligt
artikel 46 b nämnda förordning tillämpas fullt ut. Regeringens bedömning

115

är således att efterlevandestödet till bam utan hinder av EG-rättsliga Prop. 1999/2000:91
bestämmelserna kan minskas av såväl svensk som utländsk barnpension.

8.6 Övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Tilläggspension i form av barnpension som har
beviljats eller som kommer att beviljas på grund av dödsfall före den
1 januari 2003 skall efter utgången av år 2002 betalas ut som barnpen-
sion.

Barnpension som grundar sig på dödsfall före den 1 januari 2003
skall efter utgången av år 2002 beräknas enligt nuvarande regler om
tilläggspension i form av barnpension i lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) jämte ett tillägg om 25 % av det för året gällande
prisbasbeloppet. Detta tillägg skall vara beroende av den avlidnes bo-
sättningstid eller antal år med intjänade pensionspoäng för tilläggs-
pension enligt nuvarande bestämmelser i 5 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL).

Den barnpension som, med stöd av övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring, utgör 15 %
av den avlidnes tilläggspension i form av tilläggs- eller förtidspension
skall, utöver ovan nämnda omräkning, räknas om till 30 % av samma
underlag.

Barnpension skall, för de bam som vid utgången av år 2002 uppbar
tilläggspension i form av barnpension med kompensationsgraden
40 %, även efter ikraftträdandet utges med denna kompensationsgrad.

Barnpension, beräknad enligt de nuvarande bestämmelserna om
tilläggspension inklusive tillägget om 25 % av prisbasbeloppet, skall
fr.o.m. årsskiftet 2003/2004 följsamhetsindexeras.

Folkpension i form av barnpension skall avskaffas, och reglerna om
efterlevandestöd till bam ges omedelbar tillämpning den 1 januari
2003 även för bam som beviljats barnpension på grund av dödsfall
före ikraftträdandet.

Vid beräkning av barnpension som grundar sig på dödsfall som in-
träffat före ikraftträdandet skall begränsningsregeln i 14 kap. 8 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL), i dess lydelse före den
1 januari 2003, tillämpas när det samtidigt utges inkomstgrundande
efterlevandepension till vuxen.

Regeringens bedömning: Den i dag gällande bestämmelsen om
skattebefrielse av barnpension bör gälla även barnpension och efter-
levandestöd som beviljats eller kommer att beviljas på grund av
dödsfall före ikraftträdandet.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag och
bedömning med undantag för att utredningen föreslog att folkpensionen
vid ikraftträdandet skulle avlösas av underhållsstöd och att utredningen
inte föreslog någon förändring av beräkningen av barnpension i fall när
änkepension samtidigt betalas ut.

116

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget.
Östergötlands läns allmänna försäkringskassa anser att övergångsbe-
stämmelserna är genomtänkta och heltäckande vilket i och för sig medför
en ökad komplexitet av regelverket och handläggningen. Skåne läns all-
männaförsäkringskassa förutsätter att bestämmelserna inte medför några
retroaktiva försämringar men anser att detta inte går att bedöma eftersom
det inte lämnats en genomarbetad redovisning av de individuella effek-
terna.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringens ut-
gångspunkt vid konstruktionen av övergångsbestämmelserna inom efter-
levandepensioneringen är att i huvudsak ingen skall få sin pension sänkt
på grund av den anpassning av efterlevandepension till det reformerade
ålderspensionssystemet som nu föreslås. Regeringens uppfattning är att
efterlevandepension, till såväl bam som vuxna, som vid ikraftträdandet
redan betalas ut, eller sådan pension som skall beviljas på grund av
dödsfall före den 1 januari 2003, även i framtiden bör utgöras av den
tilläggspension som har beviljats eller skall beviljas. Däremot bör folk-
pension, och vad gäller vuxna efterlevande, pensionstillskott och de sär-
skilda skattereglerna för pensionärer ersättas med annan förmån. Eftersom
tilläggspensionen beräknas på grundval av den avlidnes inkomster över ett
prisbasbelopp har regeringen även ansett att efterlevande på annat sätt
skall få kompensation för den folkpension som i dag kan anses utgöra
ersättning för den avlidnes inkomster under nämnda basbelopp.

Barnpension

Barnpension från tilläggspensioneringen betalas i dag ut med 30 % av den
avlidne förälderns ålderspension. Barnpension som har beviljats på grund
av dödsfall före år 1990 utgör emellertid 40 % av den avlidnes egen-
pension. Föreligger vid sidan om rätten till barnpension även rätt till
tilläggspension i form av änkepension efter den avlidne utgör barnpen-
sionen i stället 15 % av samma underlag. Detsamma gäller om barnpen-
sion betalas ut tillsammans med tilläggspension i form av änkepension till
en kvinna som är född år 1944 eller tidigare på grund av dödsfall som
inträffat efter utgången av år 1989.

För den avlidnes inkomster under ett prisbasbelopp kompenseras bamet
genom folkpension som utgör 25 % av prisbasbeloppet.

Vårt förslag till en anpassad bampensionering innebär att förutsätt-
ningarna för rätt till barnpension kommer att vara desamma som enligt
nuvarande regler. När det gäller beräkning av barnpension i ett anpassat
system föreslås emellertid vissa förändringar som innebär att barnpension
efter en förälder i fortsättningen skall betalas ut till ett ensamt bam med
35 % om bamet inte har fyllt tolv år och från och med månaden efter den
då bamet fyller tolv år med samma andel som enligt dagens regler, dvs.
med 30 %. Vid båda föräldrarnas död föreslår vi, som framgått i avsnitt
8.3, att barnpension skall betalas ut med 35 %. Den största skillnaden
jämfört med dagens regler är dock att underlaget skall beräknas på
grundval av den avlidnes livsinkomst från första intjänade kronan. Detta
förslag till beräkning av barnpension i framtiden innebär att barnpension

Prop. 1999/2000:91

117

som beviljas på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 kan komma
att bli lägre än motsvarande pension som beviljats eller kommer att be-
viljas på grund av dödsfall dessförinnan. Detta har sin huvudsakliga för-
klaring i att för den avlidnes inkomster under ett prisbasbelopp kompen-
seras bamet i dag genom folkpension som utgör 25 % av prisbasbeloppet.
Folkpensionsbeloppet utges med en högre nivå än vad som gäller inom
tilläggspensioneringen, genom att den utgör en viss andel av ett fullt
prisbasbelopp, medan tilläggspensionen utges med en andel av ett redan
minskat prisbasbelopp (30 % x 60 % av prisbasbeloppet).

Regeringens uppfattning är att för dem som vid ikraftträdandet redan
uppbär barnpension, eller som kommer att beviljas sådan på grund av
dödsfall före ikraftträdandetidpunkten, kan endast marginella sänkningar
av barnpensionen accepteras. För att beräkningen av barnpensioner skall
kunna ske enligt de anpassade reglerna, måste därför först och främst det
nuvarande tilläggspensionsunderlaget beräknas så att det täcker även in-
komster under ett prisbasbelopp.

Regeringen föreslår att med nedan nämnda undantag skall den tilläggs-
pension i form av barnpension som redan har beviljats vid ikraftträdandet
eller som skall beviljas på grund av dödsfall före utgången av år 2002
även fortsättningsvis beräknas enligt nuvarande bestämmelser om
tilläggspension i form av barnpension i AFL. Sådan pension skall, liksom
barnpension som kommer att beviljas på grund av dödsfall efter ikraft-
trädandet, betalas ut som barnpension. Det anförda innebär således att
barnpension som beviljats eller kommer att beviljas på grund av dödsfall
före ikraftträdandet av de anpassade efterlevandepensionsbestämmelsema
skall beräknas på samma sätt som i dag gäller för tilläggspension i form
av barnpension och utges med 30 %, med tillägg om 20 % för varje bam
utöver det första, av den avlidnes egenpension i form av tilläggspension.

Regeringens utgångspunkt är att barnpension i ett anpassat efterlevan-
depensionssystem skall utges oberoende av att det samtidigt utges efter-
levandepension till vuxna. Vi föreslår därför att den barnpension som
enligt dagens övergångsbestämmelser utges med 15 % av den avlidnes
egenpension, som gäller i vissa fall då det samtidigt utges änkepension,
skall avskaffas. Denna barnpension skall vid ikraftträdandet räknas om till
30 % av den avlidnes egenpension. För att inget bam skall få sin
barnpension sänkt skall emellertid de bam som har beviljats barnpension
med den högre ersättningsnivån om 40 % av den avlidnes egenpension, få
behålla denna pension. Genom vårt förslag i denna del kommer således
alla bam som har berättigats barnpension på grund av dödsfall före den
1 januari 2003 alltid vara berättigade till en barnpension motsvarande
minst 30 % av den avlidnes egenpension i form av tilläggspension.

Vid beräkningen av barnpension som grundar sig på dödsfall före
ikraftträdandet skall dagens begränsningsregel tillämpas när det samtidigt
utges efterlevandepension till vuxna, dvs. alla efterlevandepensioner
(förutom änkepension) skall sättas ned proportionellt så att de tillsammans
inte överstiger den avlidnes egenpension.

Därutöver måste barnet ges kompensation för den del av folkpensionen
som idag ger ersättning för det första prisbasbeloppets inkomster. En
fortsatt tillämpning av nuvarande folkpensionsregler är i och för sig möj-

Prop. 1999/2000:91

118

lig eftersom barnpension inte berättigar till särskilt grundavdrag för pen- Prop. 1999/2000:91
sionärer och inte heller till pensionstillskott. Regeringen anser emellertid
att det är olämpligt att behålla folkpensionen endast inom bampensioner-
ingen, när vi i övrigt föreslår ett avskaffande av denna förmån. Rege-
ringen föreslår i stället att till barnpension, som grundar sig på dödsfall
före ikraftträdandet och till följd därav beräknas på den avlidnes pen-
sionspoäng för tilläggspension, skall utges ett tillägg motsvarande folk-
pensionens grundförmån, dvs. 25 % av prisbasbeloppet, för att kompen-
sera i pensionsrättshänseende för det första prisbasbeloppets inkomster.

Detta tillägg, nedan kallat 25-procentstillägg, som skall tillgodoräknas
utöver barnpension beräknad enligt nuvarande regler om tilläggspension i
form av barnpension, skall betraktas som en del av den inkomstgrundade
barnpensionen. Med andra ord utgör tillägget en del av den sålunda be-
räknade tilläggspensionen, eftersom det utgör erättning för det första
prisbasbeloppets inkomster. En förutsättning för att 25-procentstillägget
skall tillgodoräknas skall därför vara att det för den avlidne tillgodoräk-
nats ATP-poäng under minst tre år.

Enligt nuvarande regler utges folkpension i form av barnpension i för-
hållande till den avlidnes bosättningstid eller i förhållande till det antal år
med ATP-poäng som tillgodoräknats honom eller henne, dvs. i 40-delar
eller i 30-delar enligt det alternativ som ger det bästa resultatet för den
efterlevande. Den 30-delsberäknade folkpensionen utgör en ersättning för
första prisbasbeloppets inkomster, medan den 40-delsberäknade utgör det
egentliga grundskyddet inom folkpensioneringen. Eftersom vi föreslår att
25-procentstillägget skall ingå i tilläggspensionen som en kompensation
för första prisbasbeloppet inkomster, förefaller det naturligt att detta
tillägg endast skall beräknas på grundval av antalet år med tillgodoräk-
nade pensionspoäng. Emellertid finns det bam som vid ikraftträdandet
uppbär barnpension i form av folkpension som har beräknats på grundval
av den avlidnes bosättningstid, eftersom det gav ett bättre resultat för
bamet. Om tillägget skulle beräknas enbart i 30-delar, skulle en sådan
lösning i nämnda situation innebära att pensionen för dessa bam skulle
komma att sänkas.

Regeringen anser att en sådan sänkning inte kan accepteras. Regeringen
föreslår därför att bamet i den beskrivna situationen skall ha rätt att få ett
tillägg med 25 % av det gällande prisbasbeloppet i så stor andel 30-delar
eller 40-delar som motsvarar den andel folkpension som bamet skulle haft
rätt till om reglerna i 5 kap. AFL alltjämt skulle ha tillämpats efter
ikraftträdandet av våra förslag. De bam som vid utgången av år 2002
uppbar tilläggspension i form av barnpension med kompensationsgraden
40 % skall dock, för att de inte skall åsamkas ett sämre utfall på sin
pension, även efter ikraftträdandet av de anpassade reglerna erhålla sådan
pension med kompensationsgraden 40 %.

Vad som ovan anförts kommer vidare, på samma sätt som i dag, att
innebära att endast ett tillägg beräknat i 30-delar kommer att exporteras
oberoende av var i världen bamet är bosatt. Ett tillägg beräknat i 40-delar
kommer att betalas ut enbart så länge bamet är bosatt i Sverige. Utbetal-
ning kommer dock att ske om bamet flyttar till ett annat EU/EES-land.

119

Närmare om de internationella konsekvenserna av våra förslag har redo-
visats i avsnitt 8.5 och kommer även att beröras senare i detta avsnitt.

Enligt nuvarande regler omräknas tilläggspension i form av barnpen-
sion årligen med förändringen i prisbasbeloppet till följd av att tilläggs-
pensionen storleksmässigt är uttryckt såsom en viss andel av det för året
fastställda prisbasbeloppet. Motsvarande gäller för folkpensionen. Reger-
ingen har i avsnitt 7.6.2 föreslagit att årlig barnpension, som beräknats på
grundval av det föreslagna efterlevandepensionsunderlaget, skall följ-
samhetsindexeras på motsvarande sätt som gäller för inkomstgrundad
ålderspension inom det reformerade ålderspensionssystemet.

Barnpension som har beviljats på grund av dödsfall före ikraftträdandet
kommer emellertid med den av regeringen föreslagna lösningen alltjämt
att vara beräknad på ett tilläggspensionsunderlag. Som nyss nämnts skall
reformerad, inkomstgrundad ålderspension också följsamhetsindexeras.
Detta gäller inte bara för inkomstpension, utan även inkomstgrundad
ålderspension i form av tilläggspension skall följsamhetsindexeras. Som
redovisas nedan i avsnitt 11.9 föreslår vi att också änkepension inklusive
det s.k. 90-procentstillägget skall följsamhetsindexeras. Detta skall även
gälla i de fall änkepension har beviljas på grundval av dödsfall som in-
träffat före ikraftträdandet. Detsamma bör enligt vår uppfattning gälla för
barnpension som har beviljats på grund av dödsfall före den 1 januari
2003. Regeringen föreslår således att årlig barnpension, som grundar sig
på dödsfall före ikraftträdandet, inklusive 25-procentstillägget fr.o.m.
årsskiftet 2003/2004 skall följsamhetsindexeras.

Grundskyddet till efterlevande bam

Utöver rätten till barnpension kommer det enligt regeringens förslag att
inom den anpassade bampensioneringen finnas möjlighet för bamet att
uppbära efterlevandestöd till bam. Efterlevandestöd till bam ersätter den
nuvarande garantiregeln som innebär att bamet alltid skall ha rätt till en
barnpension som uppgår till 40 % av det gällande prisbasbeloppet efter
varje avliden förälder.

Som redovisats ovan föreslår regeringen att bestämmelserna om folk-
pension skall avskaffas i samband med ikraftträdandet av lagen om
efterlevandepension och efterlevandestöd till bam. Detta bör gälla även
den del av folkpensionen i form av barnpension som utgör grundskyddet.
En fortsatt tillämpning av bestämmelserna om folkpension, en förmån
som är relaterad till den avlidnes bosättning i Sverige, skulle dessutom
kunna medföra att storleken på gmndskyddet inom bampensioneringen
blir olika beroende på om barnpension har beviljats på gmnd av dödsfall
före eller efter årsskiftet 2002/2003. Enligt regeringens uppfattning är det
inte tillfredsställande att andra, mindre gynnsamma regler skall gälla för
bam som beviljats barnpension på gmnd av dödsfall före år 2003. Det bör
i stället vara så att fr.o.m. år 2003 skall samtliga bam som uppbär
efterlevandepension, så länge de är bosatta i Sverige, garanteras samma
grundläggande försörjning oavsett när barnpensionen har beviljats.

Prop. 1999/2000:91

120

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att reglerna om efterlevande- Prop. 1999/2000:91
stöd till bam skall tillämpas även beträffande bam som beviljas barnpen-
sion på gmnd av dödsfall före den 1 januari 2003.

Enligt övergångsbestämmelserna till nuvarande regler om barnpension
kan folkpension i form av änkepension som betalas ut samtidigt med
barnpension påverka ett bams rätt till den garanterade nivån om 40 % av
prisbasbeloppet som annars gäller inom bampensioneringen. Av skäl som
närmare utvecklats i avsnitt 8.4.2 har regeringen föreslagit att grund-
skyddet inom änkepensioneringen inte skall påverka barnets rätt till den
minimiförsörjning i form av efterlevandestöd som enligt regeringens för-
slag skall garanteras bamet. Detsamma bör gälla beträffande barnpensio-
ner som har beviljats på gmnd av dödsfall som inträffat före ikraftträdan-
det av våra förslag. Detta kommer alltså att innebära en förbättring för de
bam som hittills, på grund av den nu beskrivna regeln, har varit berät-
tigade till en lägre barnpension än 40 % av prisbasbeloppet.

1 avsnitt 8.4 har regeringen gjort den bedömningen att den i dag
gällande bestämmelsen om viss skattebefrielse av barnpension bör gälla
även fortsättningsvis. Vi gör även den bedömningen att det samma skall
gälla för sådan barnpension och efterlevandestöd till bam som har be-
viljats på grund av dödsfall före den 1 januari år 2003. Regeringen avser
att även i detta hänseendet senare återkomma med förslag till ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229).

Internationella konsekvenser

En särskild fråga är vilka effekter en tillämpning av reglerna om efter-
levandestöd till bam kommer att få för förmåner till bam som vid ikraft-
trädandet betalas ut till bam som är bosatta utomlands. Efterlevandestöd
till bam bör inte, av skäl som vi närmare utvecklat i avsnitt 8.5, att betalas
ut utomlands utan skall enbart utges vid bosättning i Sverige.

När det gäller bam, som är bosatta i ett land utanför EU/EES-området
och i förhållande till vilket Sverige inte har några konventionsåtaganden,
utbetalas i dag endast folkpensionen i 30-delar. Ett bam, som inte har rätt
till någon inkomstrelaterad barnpension alls, och som i Sverige skulle ha
uppburit endast barnpension i form av folkpension med 40 % av prisbas-
beloppet (på gmnd av garantiregeln), har i ett sådant fall inte annat än
undantagsvis rätt till någon barnpension från Sverige vid bosättning
utomlands. Ett sådant fall är om bamet med tillämpning av den s.k.
dispensregeln i 5 kap. 16 § AFL är berättigat till folkpension även vid
bosättning utomlands.

En motsvarande bestämmelse har förts in i SofL. Eftersom bl.a. utbe-
talningsreglema i nämnda lag, enligt vad vi avser att i en senare proposi-
tion föreslå, kommer att vara tillämpliga även beträffande efterlevande-
stöd till bam, kan således även denna förmån utges utom Sverige, om det
skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in förmånen. Med beaktande
av efterlevandestödets karaktär och dess syfte att ge bam i Sverige ett
minimiskydd bör emellertid nämnda bestämmelse tillämpas ytterst
restriktivt.

121

Det av regeringen föreslagna 25-procentstillägget kommer att exporte-
ras i relevanta 30-delar på samma sätt som tilläggspension enligt nu-
varande regler, dvs. oavsett var i världen som bamet är bosatt. På mot-
svarande sätt som i dag kommer också ett 40-delsberäknat tillägg i viss
utsträckning exporteras (se avsnitt 8.5).

Ett införande av reglerna om efterlevandestöd till bam även för dem
som uppbär barnpension på gmnd av dödsfall före ikraftträdandet kan
således i vissa fall komma att få konsekvenser i form av sänkta pensioner
för bam som är bosatta utomlands. Å andra sidan är det enligt regeringens
uppfattning inte lämpligt att skapa övergångsregler som gäller enbart för
de situationer där barnpension betalas ut utanför Sverige. I detta samman-
hang skall noteras att förmånen folkpension genom vårt förslag avskaffas
och istället införs en ny grundskyddsförmån för efterlevande bam. Denna
nya förmån bör enligt regeringens förslag för framtiden endast kunna
utges till bam bosatta i Sverige. Det torde även när det gäller bam som är
bosatta utomlands vara rimligt att dessa behandlas lika oavsett om
barnpension har beviljats på grand av dödsfall före eller efter ikraft-
trädandet av det anpassade regelsystemet.

Sammantaget anser regeringen att de internationella konsekvenser som
kan uppstå när reglerna för efterlevandestöd till bam ges direkt tillämp-
lighet för samtliga barnpensioner inte är sådana att de bör föranleda sär-
skilda övergångsregler för utomlands bosatta bam.

Prop. 1999/2000:91

9      Omställningspension och garantipension

9.1      Inledning

Regeringen föreslår i detta avsnitt att såväl inledande som förlängd om-
ställningspension även fortsättningsvis skall kunna beviljas vuxna efter-
levande. Syftet med förmånen bör alltjämt vara att ge kompensation för de
direkta följderna av ett dödsfall under en viss period enligt vad som rent
allmänt sett kan sägas gälla för personer i olika familjesituationer. Liksom
i dag bör därför omställningspension utges under en kortare övergångs-
period närmast efter dödsfallet och till efterlevande förälder med bam
även under en längre tid. Omställningspensionens huvudsakliga uppgift
är, enligt regeringens uppfattning, att den efterlevande inte skall vid-
kännas en alltför stor standardsänkning under en viss omställningstid efter
makens död. Omställningspensionen bör därför vara en inkomstgrundad
förmån.

För att inte omställningspensionen skall bli alltför låg i de fall där den
avlidne bidragit till familjens försörjning på annat sätt än genom för-
värvsinkomster eller haft endast låga sådana bör det, på samma sätt som
enligt nuvarande system, finnas ett grandskydd inom efterlevandepen-
sioneringen. Detta grandskydd utgörs i dag av folkpension i form av dels
huvudförmån, dels pensionstillskott. Detta grundskydd är utformat så att
det, i vart fall tillsammans med reglerna för bostadstillägg till pensionärer
och det särskilda grundavdraget inom beskattningen, skall vara möjligt att

122

försörja sig på det. Regeringen anser att ett grundskydd inom efter-
levandepensioneringen fortsättningsvis inte skall ha till syfte att utgöra en
grundläggande försörjning utan endast skall syfta till att ge en komplette-
rande inkomst för den efterlevande.

I detta avsnitt behandlas den pensionsberättigade personkretsen samt
även frågan om i vad mån de villkor som i dag uppställs för rätt till om-
ställningspension skall föras över till ett anpassat system för efterlevan-
depension. Därutöver lämnas förslag till under vilken tidsperiod som om-
ställningspension och förlängd omställningspension bör betalas ut samt
hur pensionen skall beräknas.

9.2      Rätten till omställningspension

9.2.1     Omställningspension

Regeringens förslag: Omställningspension skall utges till efterlevande
make som inte uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sam-
manbodde med sin make vid dödsfallet. Med make skall likställas den
som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbor med en icke gift
kvinna eller man vid dennes död och som tidigare har varit gift med
eller har eller har haft eller då väntar bam med denne.

Omställningspension skall utges under en tid av tio månader räknat
från tidpunkten för dödsfallet. Rätt till sådan omställningspension skall
tillkomma efterlevande som vid dödsfallet stadigvarande bodde
tillsammans med bam under 18 år, som stod under vårdnad av makar-
na eller endera av dem, eller som oavbrutet hade sammanbott med
maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet.

Regeringens bedömning: Omställningspensionen bör fr.o.m. år
2005 utges under en tid av tolv månader.

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag och bedömning. Dock föreslog utredningen att inledande omställ-
ningspension skulle utges under en tid av tolv månader.

Remissinstanserna: I stort sett alla remissinstanser har instämt i ut-
redningens uppfattning att omställningspensionen inte skall ses som den
efterlevandes enda inkomst, utan att den skall utgöra en kompletterande
inkomst som skall betalas ut för en tid närmast efter dödsfallet. De flesta
remissinstanser ställer sig också positiva till att utbetalningstiden för in-
ledande omställningspension höjs till tolv månader från dödsfallet och att
den skall betalas ut även till efterlevande med bam under 18 år. Sveriges
Pensionärers Riksförbund menar att inledande omställningspension skall
kunna utges under tolv månader även till en efterlevande som uppbär
ålderspension. Privattjänstemannakartellen (PTK) anser att den övre
åldersgränsen om 65 år inte bör bibehållas.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Efterlevandepension i
form av omställningspension utges i dag till efterlevande make, som inte
uppnått 65 års ålder och som stadigvarande sammanbodde med sin make
vid dennes död, om den efterlevande antingen vid dödsfallet stadig-

123

varande bodde tillsammans med bam under tolv år, som stod under
vårdnad av makarna eller endera av dem eller också oavbrutet hade sam-
manbott med maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för
dödsfallet. Med efterlevande make likställs i fråga om rätt till omställ-
ningspension den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde
med en icke gift man eller kvinna vid dennes död och som tidigare har
varit gift med eller har eller har haft eller då väntade bam med denne. För
denna grupp gäller i övrigt samma krav för rätt till omställningspension
som för gifta, dvs. vårdnad om bam eller minst fem års stadigvarande
sammanboende.

Denna s.k. likställighetsregel infördes i samband med 1990 års refor-
mering av efterlevandepensioneringen. Likställighetsregeln gäller både
inom folk- och tilläggspensioneringen. Enligt lagen (1994:1117) om re-
gistrerat partnerskap likställs personer som låtit registrera sitt partnerskap
med makar enligt äktenskapsbalken. För dem gäller följaktligen direkt,
utan särskilda regler i efterlevandepensionssammanhang, samma regler
som för gifta.

Regeringen anser att de förändringar beträffande personkretsen som
trädde i kraft år 1990 och grunderna för dessa äger bärkraft även i dag.
Regeringen föreslår därför att omställningspension skall kunna tillerkän-
nas, förutom makar och personer som har ingått registrerat partnerskap
och som stadigvarande sammanbott med varandra fram till tidpunkten för
dödsfallet, även personer som sammanbott under liknande förhållanden
utan att ha varit gifta under de förutsättningar som gäller i dag för rätt till
omställningspension.

Liksom gäller för rätt till efterlevandepension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL), anser regeringen att det för rätten till om-
ställningspension i framtiden skall finnas en övre åldersgräns. Nuvarande
åldersgräns infördes i samband med 1990 års reform av efterlevandepen-
sion. Motiven till denna åldersgräns var att äldre efterlevande som uppnått
65 års ålder ansågs kunna få sin försörjning tryggad genom ålderspension
i form av folk- och tilläggspension samt att något behov av att anpassa
arbetsförhållandena efter den förändrade situationen inte förelåg. Vidare
angavs i förarbetena till 1990 års reform av efterlevandepensioneringen -
dvs. i betänkandet Efterlevandepension, reformering av den allmänna
försäkringens efterlevandeförmåner (SOU 1987:55) sid 215 ff och propo-
sitionen Reformering av den allmänna försäkringens efterlevande-
förmåner (prop. 1987/88:171) sid 106 - att det i denna situation normalt
inte förelåg behov av bostadsbyte och att i vart fall torde det särskilda
bostadsstödet som en ålderspensionär är berättigad till bidra till att ge den
efterlevande med ålderspension möjlighet att bo kvar i den tidigare
bostaden. Enligt regeringens uppfattning gäller dessa argument alltjämt
och regeringen delar således inte PTK:s och Sveriges Pensionärers
Riksförbunds uppfattning att den nu gällande övre åldersgränsen för rätt
till omställningspension bör slopas.

Som redovisats i avsnitt 7 föreslår regeringen att efterlevandepensions-
underlaget skall fastställas på pensionsgrundande inkomster eller beräk-
nad antagandeinkomst till och med det år den avlidne fyllde eller skulle ha
fyllt 64 år. Vid 65 års ålder kan också garantipension i form av ålders-

Prop. 1999/2000:91

124

pension till personer födda år 1938 eller senare betalas ut. Enligt det för-
slag som lämnats om garantipension för personer födda dessförinnan i
betänkandet Garantipension och bosättningstillägg till personer födda år
1937 eller tidigare (SOU 1999:17), skall sådan pension kunna betalas ut
även före 65 års ålder. Regeringen föreslår därför att omställningspen-
sionen även i framtiden skall avlösas av ålderspension när den efter-
levande fyller 65 år. Vårt förslag i denna del innebär att om den efter-
levande vid dödsfallet uppnått 65 års ålder, skall omställningspension inte
beviljas oavsett om den avlidne skulle efterlämna minderåriga bam, vilket
i praktiken är mindre vanligt. Vidare betyder det att omställnings-
pensionen skall upphöra att betalas ut om den efterlevande fyller 65 år
under omställningsperioden (pensionsperiod).

Utgångspunkten för utformningen av ekonomiska förmåner i form av
efterlevandepension till vuxna efterlevande bör, liksom enligt gällande
regler, huvudsakligen vara att förmånerna skall lämna ett tillfälligt bistånd
till den efterlevande mannen eller kvinnan, så att han eller hon skall
kunna komma över de särskilda svårigheter som i regel uppkommer till
följd av den förändrade familjesituationen en tid närmast efter dödsfallet.
Eftersom efterlevande män och kvinnor i förvärvsaktiv ålder i regel måste
anses ha möjlighet att försötja sig genom inkomster av eget förvärvsarbete
eller genom ersättningar som träder i stället för sådana inkomster, bör
efterlevandepensionen till vuxna inte ses som den efterlevandes huvud-
sakliga inkomst, utan i stället som en kompletterande inkomst.

I de ovan nämnda förarbetena till den reformerade efterlevandepen-
sioneringen - dvs. betänkandet Efterlevandepension, reformering av den
allmänna försäkringens efterlevandeförmåner sid. 215 ff och propositio-
nen Reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner,
m.m. sid. 101 ff - angavs att den inledande omställningsperioden inte bör
vara allt för kort, så att pensionen skulle kunna ge ett reellt stöd för den
efterlevande att anpassa ekonomin, bostads- och arbetsförhållanden m.m.
till den nya situationen. Å andra sidan anfördes att pensionsrätten inte
heller borde utsträckas alltför långt i tiden, eftersom meningen med pen-
sionen var att den skall utgöra ett ekonomiskt tillskott under en över-
gångsperiod. Anknytningen till dödsfallet och dess följder blir givetvis allt
mindre ju längre tid som förflyter därefter. Med dessa utgångspunkter
föreslogs och beslutades att inledande omställningspension skulle utges
under en tid av ett år.

Av besparingsskäl ändrades senare, med verkan fr.o.m den 1 januari
1997, den tid under vilken inledande omställningspension kan betalas ut
från ett år till sex månader. Enligt regeringens uppfattning är dock sex
månaders utbetalning av omställningspension i de allra flesta fall en allt-
för kort tid för att hinna anpassa sig till en sådan förändring av familje-
situationen som ett dödsfall innebär.

Det är också regeringens uppfattning att det statsfinansiella läget är
sådant att det finns möjligheter att ge den efterlevande en längre omställ-
ningstid för att med ekonomiskt stöd från samhället ställa om sitt liv till de
förändrade förhållanden som ett dödsfall kan innebära. Av nämnda skäl
anser regeringen därför att den inledande omställningsperioden skall
förlängas. Vi är emellertid av den uppfattningen att förlängningen bör ske

Prop. 1999/2000:91

125

i tvä steg. Regeringen föreslår därför initialt att den inledande omställ-
ningspensionen - på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av år
2002 - skall utges under en tid av tio månader räknat från dödsfallet. Vi
avser att senare återkomma med förslag som innebär att den inledande
omställningspensionen fr.o.m. år 2005 kommer att utges under en tid av
tolv månader.

De nuvarande reglerna innebär att samhället ger stöd till vuxna efter-
levande genom den inledande omställningspensionen om den efterlevande
har hemmavarande bam som inte har fyllt tolv år eller om makarna har
sammanbott under minst fem år. Det är regeringens uppfattning att ovan
nämnda behov av en viss omställningsperiod i anledning av ett dödsfall,
även föreligger i de situationer när den efterlevande har hemmavarande
bam över tolv år. Även i det fall som det hemmavarande bamet genomgår
högstadie- eller gymnasieskola, torde det kunna medföra att den
efterlevande föräldern har behov av exempelvis förkortad arbetstid. Om-
ställningspension bör därför kunna utges även till efterlevande med bam
över tolv år. Som redovisas nedan föreslår regeringen också en förstärk-
ning av omställningspensionen, innebärande att förlängd omställ-
ningspension skall kunna utges utöver den inledande tiomånadersperio-
den, när den efterlevande har hemmavarande bam som inte har fyllt 18 år.
Regeringen anser att samma åldersgräns bör gälla för rätt till den in-
ledande omställningspensionen. Regeringen föreslår därför att omställ-
ningspension under den inledande perioden skall kunna betalas ut även i
de fall då den efterlevande vid dödsfallet stadigvarande bodde tillsamman
med bam under 18 år, som stod under vårdnad av makarna eller endera av
dem, även om den efterlevande inte uppfyller kravet på att ha sammanbott
oavbrutet med den avlidne i fem år före dödsfallet.

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att omställningspen-
sion skall utges under tio månader om dödsfallet inträffar efter utgången
av år 2002. Rätt till sådan pension skall tillkomma efterlevande som inte
har fyllt 65 år och som vid dödsfallet stadigvarande bodde tillsamman
med bam under 18 år, som vid dödsfallet stod under vårdnad av makarna
eller endera av dem, eller som då oavbrutet hade sammanbott med maken
under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet.

9.2.2 Förlängd omställningspension

Regeringens förslag: Efterlevande som uppfyller villkoren för rätt till
inledande omställningspension och som har vårdnaden om och stadig-
varande bor tillsammans med bam under 18 år, som vid dödsfallet
stadigvarande vistades i makarnas hem, skall ha rätt till förlängd om-
ställningspension under en tid av ett år efter det att rätten till inledande
omställningspension har upphört, dock längst till dess det yngsta
hemmavarande bamet fyllt 18 år. En efterlevande skall dock alltid ha
rätt till förlängd omställningspension så länge han eller hon har vård-
naden om och stadigvarande sammanbor med bam under tolv år, som
vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem.

Prop. 1999/2000:91

126

Rätten till förlängd omställningspension upphör om den efterlevande
ingår nytt äktenskap eller om han eller hon stadigvarande bosätter sig
tillsammans med någon som den efterlevande har varit gift med eller
har eller har haft bam med.

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag för-
utom att utredningen föreslog att förlängd omställningspension alltid
skulle utges längst till dess att det yngsta bamet fyllt åtta år, istället för av
regeringen föreslagna tolv år.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, bl.a. Försäkringskasse-
förbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akade-
mikers centralorganisation (SACO), Sveriges Pensionärers Riksförbund
och PTK, tillstyrker förslaget om att förlängd omställningspension skall
kunna betalas ut under tolv månader om den efterlevande har vårdnaden
om bam under 18 år, men anser att den nuvarande tolvårsgränsen för bam
bör finnas kvar. Flera av remissinstanserna har påpekat att denna
åldersgräns stämmer överens med åldersgränsen för rätten att vara hemma
med sjukt bam.

Värmlands läns allmänna försäkringskassa ifrågasätter behovet av för-
längd omställningspension under en tid av ett år för det fall det finns
hemmavarande bam under 18 år och menar att resurserna i stället bör
läggas på ett förstärkt grundskydd. Vidare är kassan tveksam till åtta-års-
gränsen för förlängd omställningspension. Örebro läns allmänna försäk-
ringskassa avstyrker förslagen att ändra åldersgränserna. Landsorganisa-
tionen i Sverige (LO) framhåller att två år kan vara en för kort omställ-
ningstid och att förslaget därför måste följas upp noga. Centerkvinnoma
förordar att rätt till förlängd omställningspension alltid skall utges till dess
yngsta bamet fyllt 18 år.

Skälen för regeringens förslag: Vuxna efterlevande har i dag rätt till
förlängd omställningspension i de fall de uppfyller kraven för rätt till in-
ledande omställningspension och dessutom har vårdnaden om och stadig-
varande bor tillsamman med bam under tolv år, som vid dödsfallet stadig-
varande vistades i makarnas hem. Det bakomliggande skälet till denna
regel är att en efterlevande förälder med ett eller flera små bam typiskt
sett behöver längre tid för att anpassa sig och ställa om sig till de nya
förhållanden som dödsfallet innebär än de sex månader (tidigare ett år)
som den inledande omställningspensionen i dag ger möjlighet till. Därför
finns i dag rätt till förlängd omställningspension till dess det yngsta bamet
fyller tolv år.

De nuvarande reglerna innebär således att samhällets stöd för en efter-
levande som har vårdnaden om bam som har fyllt tolv år upphör redan
efter sex månader. Som angetts ovan föreslår regeringen att en förstärk-
ning av omställningspensionen initialt skall ske genom att denna förlängs
till tio månader. Dessutom har bamen, om de var bam också till den av-
lidne, rätt till barnpension efter denne. Regeringen anser emellertid att det
härutöver är befogat med ett ytterligare förstärkt skydd för en vuxen
efterlevande i denna situation. Även om ett dödsfall alltid innebär en svår
omställning för den efterlevande, måste en sådan omställning för en
efterlevande med tonårsbarn som går i gmnd- eller gymnasieskola i de

127

allra flesta fall vara förenad med större omställningsproblem och kostna-
der än för en efterlevande utan bam (eller med bara vuxna bam).

Av detta skäl föreslår regeringen en förändring, vilken stöds av de flesta
remissinstanserna som yttrat sig över förslaget, av rätten till omställnings-
pension på så sätt att sådan pension skall kunna betalas ut till efterlevande
med hemmavarande bam under 18 år under ytterligare ett år efter det att
rätten till inledande omställningspension har upphört. Omställnings-
pension som utges efter den inledande tiomånadersperioden skall dock ut-
betalas längst till dess det yngsta bamet, som vid dödsfallet stadigvarande
vistades i makamas hem, fyller 18 år.

För efterlevande med mindre bam bör det dessutom alltjämt finnas
möjlighet till ett skydd under en längre tid än sammanlagt 22 månader.
Enligt de nuvarande reglerna betalas förlängd omställningspension alltid
ut tills det att yngsta bamet har fyllt tolv år.

Utredningen har föreslagit att den förlängda omställningspensionen
skall utges till dess att det yngsta bamet har fyllt åtta år. Utredningen
menade i och för sig att även efterlevande med äldre bam kan ha behov av
det ekonomiska skydd som omställningspensionen utgör, men fann att de
ekonomiska ramar som den hade att arbeta inom inte gav utrymme till att
behålla dagens tolvårsgräns.

Bakgrunden till den i dag gällande åldersgränsen för rätt till förlängd
omställningspension är att bamet först vid tolv års ålder har ansetts ha
förutsättningar att klara sig själv utan mer regelbunden tillsyn av annan.
Regeringen delar denna uppfattning. Den förlängda omställningspen-
sionen bör betraktas som ett komplement till det regelsystem som avser att
ge föräldrar möjlighet att ta hand om sina bam. Tyngdpunkten i efter-
levandepensioneringen bör också ligga på att tillgodose barnets intresse. I
detta ingår att möjlighet skall finnas för den efterlevande maken att ge
bamet en tryggad uppväxt och tillfälle för bamet till en meningsfull sam-
varo med den efterlevande föräldern. En efterlevande förälder bör därför
också genom omställningspension ges ekonomisk möjlighet att ta vård
om sina bam till dess att det yngsta bamet har fyllt tolv år.

Regeringen anser emellertid inte, såsom Centerkvinnoma har föreslagit,
att det föreligger samma behov av ekonomiskt stöd för efterlevande med
bam mellan 12 och 18 år, varför den förlängda omställningspensionen
skulle utges så länge det finns bam under 18 år. Inte heller torde den
efterlevande förälderns behov av en längre tids arbetstidsförkortning vara
detsamma. Ett sådant förslag skulle vidare, av finansiella skäl, innebära
att kraftiga försämringar skulle behöva göras inom efterlevandepensioner-
ingen till efterlevande utan bam eller inom andra områden. Regeringen
föreslår således att den förlängda omställningspensionen, liksom i dag,
som längst skall betalas ut till dess att det yngsta bamet har fyllt tolv år.

Liksom gäller enligt dagens bestämmelser för rätt till förlängd omställ-
ningspension, föreslår regeringen att denna skall upphöra om den efter-
levande ingår nytt äktenskap. Motsvarande föreslås gälla om den efter-
levande i stället bosätter sig med en man eller kvinna som den efter-
levande tidigare varit gift med eller har eller har haft bam med. Denna
bestämmelse gäller endast för rätten till förlängd omställningspension.

Prop. 1999/2000:91

128

Rätten till den inledande omställningspensionen påverkas inte av ändrade Prop. 1999/2000:91
förhållande som inträffar efter dödsfallet.

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag att efterlevande som
har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam under 18 år,
som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makamas hem, skall ha rätt till
omställningspension under en tid av ett år efter det att inledande om-
ställningspension upphört att betalas ut. Denna förlängda omställnings-
pensionen skall dock betalas ut längst till dess att det yngsta bamet fyllt
18 år. En efterlevande skall emellertid alltid ha rätt till omställnings-
pension så länge han eller hon enligt samma vårdnads- och samman-
boendekriterier har hemmavarande bam som inte har fyllt tolv år.

9.3 Beräkning av omställningspension

Regeringens förslag: Omställningspension skall utges med 55% av
den avlidnes efterlevandepensionsunderlag. Denna nivå skall vara
densamma oavsett om barnpension samtidigt utges efter den avlidne
eller inte.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i
denna del, tillstyrker utredningens förslag. Sveriges Pensionärers Riks-
förbund menar att den av utredningen föreslagna ersättningsnivån om
55 % är för låg och i stället skall vara 60 % av den avlidnes efterlevande-
pensionsunderlag. PTK menar att det är omöjligt att bedöma om de före-
slagna nivåerna av omställningspensionen storleksmässigt kommer att
motsvara den nuvarande omställningspensionen och vill därför varken
tillstyrka eller avstyrka förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Såsom nämnts inledningsvis bör det
huvudsakliga syftet med omställningspension vara att den efterlevande
maken under en viss omställningstid efter dödsfallet inte skall behöva
vidkännas en alltför kraftig standardsänkning. Omställningspension bör
därför enligt regeringens uppfattning i första hand vara relaterad till den
avlidnes inkomstförhållanden.

I avsnitt 7 föreslås att det är den avlidnes livsinkomst som skall läggas
till grund för beräkningen av omställningspension. Beräkningen av om-
ställningspensionen skall således ske på den avlidnes efterlevandepen-
sionsunderlag, som i sin tur har beräknats på grundval av den avlidnes
pensionsrätt i det reformerade ålderspensionssystemet (med undantag för
om den avlidne är född år 1937 eller tidigare) samt i vissa fall även på en
pensionsrätt beräknad på grundval av antagna framtida inkomster.

Omställningspensionen skall således utgöra en viss andel av den avlid-
nes efterlevandepensionsunderlag. Vid bedömningen av hur stor del av
efterlevandepensionsunderlaget som omställningspensionen skall utgöra,
måste beaktas att den inkomstgrundade pensionen i det reformerade
ålderspensionssystemet skall beräknas på förvärvsinkomster från första
kronan. Detta innebär alltså, till skillnad från vad som gäller enligt dagens
regler där första prisbasbeloppets inkomster kompenseras genom

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91

folkpensionens grundförmån, att samma ersättningsnivå kommer att gälla Prop. 1999/2000:91
för årsinkomster såväl över som under ett prisbasbelopp. I dag betalas
omställningspension från folkpensioneringen ut med för år räknat 90 %
av prisbasbeloppet, eller 2 745 kr per månad i 2000 års priser. Därutöver
kan den efterlevande vara berättigad till pensionstillskott om maximalt
61,5 % av prisbasbeloppet, eller 1 876 kr per månad i 2000 års priser.
Enligt lagen (1999:264) om tillfällig beräkning av vissa pensionsförmåner
utgör dock pensionstillskottet 62,9 % av prisbasbeloppet under tiden den
1 juni 1999 t.o.m. utgången av november månad år 2000.

Det förhållandet att folkpension i form av omställningspension i dag
utgör en större andel av prisbasbeloppet än vad omställningspension från
tilläggspensioneringen utgör, bör därför beaktas vid bedömningen av
vilken procentsats av efterlevandepensionsunderlaget som skall väljas för
beräkning av omställningspensionen. Samtidigt bör hänsyn tas till hur
högt grundskydd som skall finnas och hur detta skall utformas. I detta
sammanhang måste även beaktas att pensionsförmånerna i ett anpassat
efterlevandepensionssystem, enligt regeringens förslag, kommer att vara
beskattade på motsvarande sätt som förvärvsinkomster beskattas i dag.
Något särskilt grundavdrag för pensionärer kommer således inte att finnas
i ett framtida efterlevandepensionssystem.

Det är mot bakgrund av de förutsättningar som ovan har beskrivits som
nivån för omställningspensionen skall bestämmas. Utgångspunkten bör
därvid vara att i möjligaste mån försöka att konstruera ett system som i
huvudsak ger samma kompensation som dagens omställningspension från
folk- och tilläggspensioneringen ger. Emellertid är det regeringens upp-
fattning att omställningspensionen inte skall utges på en sådan nivå att
den ger full kompensation för att möjligheterna till särskilt grundavdrag
för pensionärer (SGA) vid beskattning i framtiden försvinner. Som fram-
går nedan föreslår regeringen att kompensationen härför även skall ges
genom garantipensionen.

Liksom redovisats i avsnitt 8 är det, med hänsyn till konstruktionen och
utformningen av den reformerade ålderspensioneringen, förenat med
betydande svårigheter att ha kvar olika beräkningssätt för första prisbas-
beloppets inkomster och för inkomster därutöver. Vidare är det reger-
ingens uppfattning att det i alla avseenden skall eftersträvas att efter-
levandepensioneringen anpassas fullt ut till det reformerade ålderspen-
sionssystemet. Till följd härav bör en enhetlig procentsats av efterlevan-
depensionsunderlaget gälla för hela inkomsten. Valet av procentsats är
också i hög grad beroende av utformningen av det grundskydd som bör
finnas till omställningspensionen.

Den av utredningen valda nivån om 55 % av efterlevandepensions-
underlaget synes väl avvägd och bör ge ett utfall som bäst stämmer
överens med strävan att skapa ett system som totalt sett, dvs. tillsammans
med grundskyddet, ger i huvudsak samma utfall som dagens regler under
förutsättning att den avlidnes beräknade ålders- eller förtidspension är på
samma nivå som det av oss föreslagna efterlevandepensionsunderlaget.
Detta framgår av tabellerna 9.1-3 som redovisas i avsnitt 9.4.2.

Enligt dagens regler är omställningspensionens storlek beroende av om
den avlidne efterlämnar också bam som är berättigat till barnpension efter

130

honom eller henne. Bakom den nuvarande skillnaden i ersättningsnivån
låg önskemålet om att hänsyn skulle tas till de sammanlagda tilläggs-
pensionsförmåner som skulle kunna betalas ut efter en och samma av-
liden. Det ansågs inte rimligt att efterlevandepension skulle kunna ut-
betalas med ett belopp som sammantaget var högre än den egenpension
som den avlidne skulle ha varit berättigad till eller faktiskt uppbar i an-
slutning till dödsfallet. Detta argument äger i och för sig alltjämt bärighet.

En konsekvens av denna reglering är emellertid att efterlevande beviljas
omställningspension på olika nivåer om den efterlevande efterlämnar eget
bam med rätt till barnpension eller om det efterlevande bamet endast är
bam till den efterlevande maken. Enligt dagens regler får således den
efterlevande maken omställningspension med 20 % om den avlidne
maken var barnets biologiska förälder och barnpension utbetalas till
bamet, men med 40 % om den avlidne maken var barnets styvförälder och
inte själv hade något pensionsberättigat bam. Den efterlevande maken
torde emellertid i båda situationerna vara i lika stort behov av att kunna
avsätta tid för samvaro med bamet.

Konsekvenserna av en differentierad nivå kan även ifrågasättas i det fall
då en gift person avlider och efterlämnar i det ena fallet make och ett
styvbarn (dvs. den efterlevande makens bam) och i det andra fallet härut-
över även ett eget bam som inte bott tillsammans med den avlidne och
dennes familj. I det första fallet utges omställningspension till den efter-
levande maken med 40 % (eftersom barnpension inte utges till styv-
barnet). I det andra fallet blir omställningspensionen bara 20 %, eftersom
barnpension utges till det bam som inte bor tillsammans med den efter-
levande. Omställningsproblemen för den efterlevande maken och behovet
av att tillbringa tid med det egna bamet torde emellertid vara lika stora i
båda fallen.

Regeringens uppfattning är att nämnda konsekvenser av en samordning
mellan barnpension och omställningspension inte bör gälla för framtiden.
Dessutom föreslår regeringen att barnpension skall utges fullt ut oavsett
om det samtidigt betalas ut efterlevandepension till vuxen, se avsnitt 8.3.
På samma sätt bör omställningspension utges på samma nivå, oavsett om
barnpension samtidigt betalas ut eller inte. För att de sammanlagda efter-
levandepensionerna inte skall bli allt för hög, föreslår regeringen
emellertid att en begränsningsregel skall finnas i det anpassade efter-
levandepensionssystemet, men att denna skall avse endast barnpensioner,
se avsnitt 8.3.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att omställningspensionen -
såväl under den inledande omställningsperioden som under den förlängda
- skall uppgå till 55 % av den avlidnes beräknade efterlevandepensions-
underlag. Denna nivå föreslås vara densamma oavsett om barnpension
samtidigt utges efter den avlidne eller inte.

Prop. 1999/2000:91

131

9.4

9.4.1

Grundskyddet

Garantipension, m.m.

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Till efterlevande som har rätt till omställ-
ningspension skall i de situationer där den avlidne inte haft pensions-
grundande inkomster eller haft endast låga sådana omställningspension
utges i form av ett grundskydd - en beskattningsbar garantipension.

Regeringens bedömning: Frågan om efterlevande som kommer att
beviljas omställningspension på grund av dödsfall efter utgången av år
2002 jämte sådan förmån skall ha rätt till bostadstillägg till pensionärer
(BTP), bör behandlas i samband med den fortsatta beredningen av
betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer (SOU
1999:52).

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. Utredningen föreslog dessutom att efterlevande som är berät-
tigade till omställningspension jämte sådan förmån inte skulle kunna få
BTP.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att grund-
skyddet skall utges såsom en beskattningsbar garantipension. Örebro läns
allmänna försäkringskassa menar att någon garantipension för vuxna inte
bör införas, främst eftersom denna inte baseras på något inkomstbortfall.
Många remissinstanser menar att möjligheten till bostadstillägg för pen-
sionärer bör finnas kvar. Riksförsäkringsverket (RFV), som tillstyrker
förslaget, påpekar att med utredningens förslag får den som har rätt till
förtidspension och omställningspension samtidigt fortfarande rätt till BTP
trots att denne då uppbär högre inkomster i form av pension än en person
med endast omställningspension. Skåne läns allmänna försäkringskassa
påpekar att om den efterlevande inte har andra inkomster än garanti-
pension kommer han eller hon inte att klara sig på denna inkomst om inte
bostadsstöd samtidigt utges.

Skälen för regeringens förslag och bedömning:

Garantipension

Eftersom det huvudsakliga syftet med omställningspension bör vara att
den efterlevande maken inte skall behöva vidkännas en alltför stor stan-
dardsänkning under en viss omställningstid efter mannens eller hustruns
död, har regeringen i föregående avsnitt föreslagit att skyddet i första hand
skall vara relaterat till den avlidnes inkomster. Efterlevandepensionen
utgör vidare, med dagens förvärvsmönster, i regel en kompletterande
inkomst snarare än den efterlevandes enda inkomst. Detta medför att det i
och för sig inte finns lika tungt vägande skäl för ett grundskydd inom
ramen för ett anpassat efterlevandepensionssystem som inom det refor-
merade ålderspensionssystemet.

Emellertid är det regeringens uppfattning att även annat arbete än för-
värvsarbete skall kunna grunda rätt till efterlevandepension. Även i de

132

situationer där den avlidne arbetat i hemmet eller av andra anledningar Prop. 1999/2000:91
inte haft några pensionsgrundande inkomster, kan det finnas ett behov av
ett ekonomiskt skydd för den efterlevande under en omställningsperiod.
Om efterlevandepensionen skulle göras helt inkomstgrundad, skulle detta
innebära att efterlevande till avlidna som bidragit till familjens försörjning
på annat sätt än genom förvärvsinkomster eller haft endast låga sådana
inkomster skulle komma att ställas helt eller i det närmaste helt utan
ersättning i händelse av ett dödsfall. Enligt regeringens uppfattning bör
det även i detta fall finnas ett visst ekonomiskt skydd för den efterlevande
under en tidsperiod närmast efter ett dödsfall.

Det är också rimligt att det finns ett ekonomiskt skydd för efterlevande
även under tid då förlängd omställningspension betalas ut. Syftet med
omställningspensionen för efterlevande som har vårdnaden om hemma-
varande små bam ansågs vid införandet av de nuvarande bestämmelserna
vara att ge dessa efterlevande ett ekonomiskt tillskott för att t.ex. kunna
minska sin arbetstid i syfte att ta hand om bamen. För att en förälder helt
skulle kunna avstå från förvärvsarbete under en viss tid krävdes att om-
ställningspensionen betalades ut på en nivå som kunde täcka den efter-
levandes försörjning. Mot denna bakgrand kom omställningspensionen att
bestå dels av ett enhetligt grundbelopp från folkpensioneringen, dels av
ett belopp från tilläggspensioneringen som är relaterat till den avlidnes
ATP-poäng.

Detta resonemang kan appliceras även på dagens samhällsstruktur och
vuxnas förvärvsmönster. Regeringen föreslår därför att det även i en an-
passad efterlevandepensionering skall finnas ett grundskydd såväl under
tid då inledande omställningspension utges som under tid då förlängd
omställningspension betalas ut.

Emellertid anser regeringen att grundskyddet inte skall utgöra en för-
mån som utges till samtliga pensionsberättigade. Grundskydd bör enligt
regeringens uppfattning konstrueras som en garantipension. Liksom vad
gäller för garantipensionen inom den reformerade ålderspensioneringen
föreslår regeringen att garantipension till omställningspension skall utges
endast till dem vars avlidne make inte tjänat in någon pensionsgrundande
inkomst eller endast en låg sådan. Garantipensionen skall därför inte så-
som folkpension i form av omställningspension betalas ut med ett enhet-
ligt belopp utan avgörande för om garantipension skall utges och stor-
leken därav är om den efterlevande har behov av ett sådant ekonomiskt
stöd. Vad som skall bestämma detta behov behandlas närmare i avsnitt
9.4.2.

Särskilt grundavdrag för pensionärer

Enligt nuvarande regler är efterlevandepensioner förutom barnpension, på
samma sätt som andra pensionsinkomster, skattefria upp till en viss nivå
på grund av det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA).
Pensionärer med låg pension, däribland personer med efterlevandepen-
sion, betalar antingen ingen inkomstskatt alls eller en skatt som är lägre
än den som löntagare och egna företagare får betala vid lika hög taxerad
inkomst. Maximalt SGA är lika stort som den folkpension och det pen-

133

sionstillskott som betalas ut till ålderspensionärer. SGA minskas succes-
sivt i takt med stigande tilläggspension och andra pensionsinkomster.

Enligt riksdagsbeslut skall ålderspensioner i framtiden, till skillnad från
i dag, vara skattepliktiga på samma sätt som förvärvsinkomster, dvs.
någon motsvarighet till SGA skall inte finnas i ett framtida ålderspen-
sionssystem. Enligt av riksdagen antagna riktlinjer i propositionen Re-
formerad förtidspension, m.m. (prop. 1997/98:111), skall även förtids-
pensioner i princip beskattas som förvärvsinkomster, dvs. utan något sär-
skild grundavdrag. Av bl.a. denna anledning bör det inte komma i fråga
att ha kvar dessa särskilda skattebestämmelser enbart inom efterlevande-
pensioneringen med dess i förhållande till ålders- och förtidspensioner-
ingen relativt ringa antal berättigade personer.

Som framgått i avsnitt 6.4 föreslår regeringen bl.a. att bestämmelserna i
8 och 14 kap. AFL skall upphävas. Efterlevandepension i form av om-
ställningspension (och änkepension) skall därvid beskattas enligt samma
regler som gäller för förvärvsinkomster. Möjligheterna till SGA vid be-
skattning skall således inte längre finnas kvar.

Att möjligheterna till SGA vid beskattning försvinner, innebär
emellertid att efterlevandepensionärer med låga eller medelhöga pen-
sionsinkomster går miste om en skatteförmån och därmed vid oförändrad
bruttonivå får en lägre nettopension än i dag. Det är emellertid inte reger-
ingens avsikt att en anpassning av efterlevandepensioneringen till det
reformerade ålderspensionssystemet skall medföra att efterlevande skall få
en sämre nettobehållning av sin pension efter omläggningen. För att
avskaffandet av SGA inte skall påverka den enskildes nettobehållning
mer än marginellt, bör basnivån på garantipensionen vara betydligt högre
än vad som gäller för folkpensionens grundförmån.

Bostadstillägg till omställningspension

En efterlevande kan i dag vara berättigad även till bostadstillägg till pen-
sionärer. Bostadstillägg till pensionärer kan enligt nu gällande regler be-
talas ut till den som är bosatt i Sverige och som har ålderspension (fr.o.m.
65 års ålder), förtidspension eller sjukbidrag eller omställningspension
från folk- eller tilläggspensioneringen. BTP kan också utges till den som
har änkepension, särskild efterlevandepension eller till den som är bosatt i
Sverige och uppbär pension enligt lagstiftning i stat som ingår i EU/EES.

Som redovisats i avsnitt 4 är ett förslag till nya regler för bostadstillägg
till pensionärer föremål för beredning. Under våren 1999 överlämnade
BTP-utredningen sitt förslag till ett nytt system för inkomstprövning av
bostadstillägg till pensionärer, m.m. (betänkandet Inkomstprövning av
bostadstillägg till pensionärer [SOU 1999:52]). Betänkandet har remiss-
behandlats och regeringen avser att lämna förslag till riksdagen under
hösten 2000 eller våren 2001. I vilken omfattning nya regler om beräk-
ning av BTP kommer att påverka bostadstillägget för efterlevande går i
nuläget inte att förutse. Nämnas kan att av de personer som i december
1997 erhöll omställningspension fick 206 av totalt 4 302 pensionstagare
BTP, dvs. ca 5 %. Få av dessa hade maximalt bostadstillägg. I övriga fall

Prop. 1999/2000:91

134

utgavs bostadstillägg med reducerat belopp på grund av reglerna om in-
komstprövning.

Med hänsyn till den pågående beredningen av BTP-utredningens be-
tänkande anser regeringen att det är lämpligast att, i samband med att
regeringen lämnar förslag om hur bostadstillägget till pensionärer skall se
ut i framtiden, även förslag lämnas om sådant tillägg skall kunna utges till
efterlevande med rätt till omställningspension. Regeringen är således av
den uppfattningen att frågan om bostadstillägg till omställningspension
bör beredas ytterligare. Detta beredningsarbete bör ske inom ramen för
den fortsatta beredningen av BTP-utredningens betänkande. Regeringen
lämnar därför nu inte något förslag angående BTP till efterlevande som
kommer att beviljas omställningspension på grund av dödsfall efter
utgången av år 2002.

Prop. 1999/2000:91

9.4.2 Beräkningen av garantipension, m.m.

Regeringens förslag: Garantipension till omställningspension skall
utges under hela den tid den efterlevande är berättigad till omställ-
ningspension.

Garantipension till omställningspension skall beräknas med ut-
gångspunkt från en basnivå om 2,13 prisbasbelopp. Denna basnivå
skall trappas av med ett belopp som motsvarar 100 % av omställnings-
pensionen.

Med omställningspension skall likställas utländsk efterlevandepen-
sion som inte är av utfyllnadskaraktär.

Garantipension till omställningspension skall årligen räknas om i
förhållande till förändringen i det allmänna prisläget.

Utredningens förslag: Stämmer inte överens med regeringens förslag.
Utredningen föreslog att garantipension till den inledande omställnings-
pensionen skulle utges under endast sex månader och att garantipensionen
till inledande omställningspension skulle utges som en utfyllnad till den
inkomstgrundade efterlevandepensionen och även viss utländsk pension
upp till en nivå motsvarande två prisbasbelopp. Vidare föreslog ut-
redningen att garantipensionen till den förlängda omställningspensionen
skulle betalas ut med en basnivå om 1,5 prisbasbelopp. Denna garanti-
pension skulle trappas av med 100 % av omställningspensionen till den
del den inte översteg 1,15 prisbasbelopp. Omställningspension därutöver
skulle minska garantipensionen med 30 %. Denna senare garantipension
skulle kunna betalas ut direkt efter det att garantipensionen till den
inledande omställningspensionen upphört.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till att det
skall finnas ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen och att detta
skall konstrueras som en garantipension. Många remissinstanser anser
dock att garantipensionen till den inledande omställningspensionen skall
utges under hela den tid som den senare pensionen utges. Vissa remiss-
instanser har föreslagit att garantipensionen under den inledande och den
förlängda omställningspensionen skall utges med samma belopp och då

135

med företrädesvis två prisbasbelopp. Centerkvinnoma menar att garanti-
nivån om två prisbasbelopp bör gälla under hela den inledande omställ-
ningspensionen men menar att därefter kan en reducering till 1,5 prisbas-
belopp ske. Örebro läns allmänna försäkringskassa menar att någon ga-
rantipension för vuxna inte bör införas. Om en garantipension i form av
omställningspension skall införas menar försäkringskassan att den skall
utbetalas under tolv månader samt att strävan skall vara att ha så få nivåer
och reduceringsprocent som möjligt för hela efterlevandepensionen och
helst i enlighet med vad som gäller beträffande den reformerade ålders-
pensionen.

Sveriges Pensionärsförbund menar att beräkningen av garantipension
bör utgå från en kommunalskatt om 34 procent. Sveriges Pensionärers
Riksförbund anser att garantinivån i efterlevandepensionssystemet och i
det reformerade ålderspensionssystemet bör vara densamma, dvs. för
närvarande 2,13 prisbasbelopp, samt att denna nivå bör höjas till 2,31
prisbasbelopp.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått ovan föreslår regeringen
att det även i ett anpassat efterlevandepensionssystem skall finnas ett
grundläggande skydd i form av en garantipension för dem som inte är
berättigade till någon eller endast till en låg omställningspension.

Efterlevandepensionsutredningen föreslog emellertid att garantipen-
sionen skulle betalas ut på olika basnivåer under den inledande respektive
den förlängda omställningspensionen. Utredningen ansåg att det var
under den närmaste tiden efter dödsfallet som den efterlevande hade störst
behov av ett extra ekonomiskt tillskott för att hantera den omställning som
dödsfallet medfört. Mot denna bakgrund lämnades förslag om att till den
inledande omställningspensionen om tolv månader skulle garantipension
utges under endast sex månader och då med en basnivå på två prisbas-
belopp. Utredningens förslag i denna del har sin orsak även i finansiella
ställningstaganden.

Utredningen föreslog dock att garantipension skulle kunna utges även
under den tid förlängd omställningspension utges. För att den efterlevan-
de inte skulle få sin pension sänkt under en viss tid, för att efter sex
månader återigen få den höjd, föreslog utredningen att garantipension till
förlängd omställningspension skulle utges direkt efter att garantipension-
en till den inledande pensionen upphört. Denna garantipension skulle
dock utges från en lägre basnivå och med en annan avtrappning.

Regeringens delar den uppfattning som har framförts av flertalet av
remissinstanserna att garantipensionen skall utges under hela den tid som
omställningspensionen betalas ut. Såsom redovisats ovan föreslår rege-
ringen att tidsperioden för utbetalning av omställningspensionen skall
höjas från dagens sex månader till tio månader. Motiven till detta förslag
är att en tid om sex månader får anses allt för kort för att den efterlevande
skall kunna ställa om sig till den situation som makens dödsfall har inne-
burit. På samma sätt har en efterlevande vars avlidne make eller maka
saknat pensionsgrundande inkomst, eller endast haft en låg sådan, behov
av en längre tids stöd för att anpassa sig till den nya situationen. Mot
denna bakgrund föreslår regeringen att garantipensionen till omställ-

Prop. 1999/2000:91

136

ningspension skall betalas ut under tio månader från dödsfallet, dvs. lika
länge som omställningspensionen utges.

Ett av motiven till regeringens förslag att omställningspensionen skall
kunna utges under längre tid än tio månader i de fall när den efterlevande
har mindre bam är att han eller hon skall ha ekonomisk möjlighet till bl.a.
förkortad arbetstid. Regeringen anser därför att garantipension skall utges
även under denna tid och att garantipensionen skall beräknas på mot-
svarande sätt som föreslås för de första tio månaderna. Regeringen före-
slår således att garantipensionen skall var densamma under hela den tid
som den efterlevande har rätt till omställningspension.

Frågan är hur en garantipension skall konstrueras och framför allt
vilken nivå som är rimlig för att tillförsäkra samtliga efterlevande ett
ekonomiskt tillskott. Som nämnts ovan bör utgångspunkten vara att efter-
levandepension till vuxna efterlevande skall betraktas som en
kompletterande inkomst snarare än som en garanti för den efterlevandes
grundläggande försöijning. Samtidigt bör grandskyddet i ett anpassat
efterlevandepensionssystem i allt väsentligt inte skilja sig från dagens
grundskydd i form av folkpension och pensionstillskott. I detta samman-
hang bör även beaktas att efterlevandepensionerna, på samma sätt som
andra pensioner, kommer att beskattas som förvärvsinkomster. Detta har i
viss mån beaktats vid utformningen av nivån på omställningspensionen
men måste också beaktas vid utformningen av grandskyddet.

För att komma upp i samma nettoutfall som dagens folkpension och
pensionstillskott, med tillämpning av de särskilda skattereglerna för pen-
sionärer, måste basnivån för garantipensionen uppgå till dryga två pris-
basbelopp. Utredningen har föreslagit att basnivån på garantipensionen
under de inledande sex månaderna skall ligga på två prisbasbelopp.
Eftersom storleken på pensionen i framtiden kommer att vara beroende av
vilken kommunalskatt den enskilde betalar, anser regeringen emellertid
att denna nivå är för låg. Med en basnivå om två prisbasbelopp skulle den
garanterade nivån för vissa efterlevande komma att alltför mycket
understiga dagens nettonivå av grandskyddet. Frågan är då vilken basnivå
garantipensionen skall ha.

Som tidigare nämnts är grandskyddet inom efterlevandepensioneringen
i dag konstruerat på samma sätt som tidigare gällde inom ålderspensioner-
ingen. Vid arbetet med garantipension till ålderspension konstaterades att
med en basnivå om 2,13 prisbasbelopp kommer i huvudsak samtliga
pensionsberättigade att vara garanterade en nettopension som motsvarar
tidigare grandskydd. Som sagts ovan anser regeringen att omställnings-
pensionen, till skillnad från ålderspension, inte bör anses som den efter-
levandes huvudsakliga inkomst utan som en kompletterande sådan. Av
denna anledning finns det i och för sig skäl att garantipensionen till
omställningspension kan ha en annan, lägre basnivå än vad som gäller
inom ålderspensioneringen. Emellertid anser regeringen att för dem som
helt saknar omställningspension, dvs. i de fall som den avlidne inte tjänat
in någon pensionsgrundande inkomst, bör den garanterade nivån inom
grundskyddet vara av en sådan storlek att den i möjligaste mån motsvarar
dagens grandskydd jämte värdet av SGA. Regeringen föreslår därför att

Prop. 1999/2000:91

garantipension till omställningspensionen skall betalas ut med en basnivå Prop. 1999/2000:91
om 2,13 prisbasbelopp, eller ca 6 500 kr per månad i 2000 års priser.

Garantipensionen till omställningspension, liksom garantipensionen till
ålderspension, skall enligt vårt förslag endast utges till dem som har ingen
eller endast en låg inkomstgrundad pension. Även om vi föreslår att
basnivån för garantipension till omställningspension skall vara densamma
som gäller inom ålderspensioneringen, anser regeringen inte att det finns
skäl att såsom gäller för garantipension till ålderspension, låta av-
trappningen ske med olika avtrappningsintervall. Detta har sin orsak i att
omställningspensionen är att betrakta endast som en kompletterande
inkomst och inte som den efterlevandes enda försörjning. Mot denna
bakgrund anser regeringen att det är rimligt att garantipensionen till om-
ställningspension trappas av snabbare än vad som gäller inom ålderspen-
sioneringen, vilken i många fall utgör den pensionsberättigades huvud-
sakliga inkomstkälla.

Regeringen föreslår därför att garantipensionens basnivå om lägst 2,13
prisbasbelopp skall minskas med ett belopp som motsvarar 100 % av om-
ställningspensionen. Regeringens förslag innebär att alla efterlevande med
rätt till omställningspension garanteras en efterlevandepension om 2,13
prisbasbelopp, ca 6 500 kr per månad år 2000. En efterlevande med en
omställningspension understigande 2,13 prisbasbelopp erhåller således
garantipension med en utfyllnadsdel upp till detta belopp, medan en
efterlevande med rätt till högre omställningspension inte erhåller någon
garantipension.

I tabell 9.1-3 redovisas våra beräkningar på utfallet, sedan skatten är
avdragen, för enskilda efterlevande med fördelning på den avlidnes pen-
sionspoäng för tilläggspension. Det är emellertid inte möjligt att jämföra
utfallet enligt de olika systemen med anspråk på någon exakthet, eftersom
underlaget för beräkning av tilläggspension och det efterlevandepensions-
underlag som regeringen föreslår skall ligga till grund för beräkningen i
ett anpassat system bygger på olika förutsättningar. I tilläggspensions-
systemet är det de genomsnittliga inkomsterna under de 15 bästa åren som
ligger till grund för beräkningen, medan det reformerade ålders-
pensionssystemet bygger på ett livsinkomstunderlag och är beroende av
både den demografiska utvecklingen och förändringarna i samhälls-
ekonomin. För att i någon mån kunna få en uppfattning om utfallet av
regeringens förslag har vi vid jämförelsen utgått från en person som vid
dödsfallet är 54 år eller yngre och således har minst elva år kvar att arbeta
och att han eller hon med intjänad pensionsrätt sammanlagt med
antagandeberäkningen skulle komma upp i 30 år med tillgodoräknade
pensionspoäng för tilläggspension. Vidare har antagits att de sista åren
före dödsfallet är de i inkomsthänseende bästa åren. Detta innebär att
poängen i tilläggspensionssystemet är ett medeltal av de fyra sista åren
och elva år med antagen pensionsrätt. Vid beräkningarna har förutsatts att
den årliga tillväxten under de sista fyra åren före dödsfallet är 2 %.

I dag uppgår kompensationsgraden inom tilläggspensioneringen till ca
60 %. I det reformerade ålderspensionssystemet kommer motsvarande
kompensationsgrad för den inkomstgrundade ålderspensionen att variera,
bl.a. beroende på den enskildes samlade pensionsgrundande inkomster

138

(och pensionsgrundande belopp). Ett rimligt antagande i detta avseende är
att kompensationsgraden i det reformerade ålderspensionssystemet i regel
kommer att ligga mellan 50 och 60 %. Vid de utförda beräkningarna har
regeringen därför utgått från dessa antaganden och gjort beräkningarna
efter en genomsnittlig kompensationsgrad i det reformerade ålderspen-
sionssystemet om 55 %. De nedan redovisade beloppen kan därför bli
såväl högre som lägre om kompensationsgraden är högre eller lägre än
55 %.

I framtiden kommer nettopensionens storlek att vara beroende av vilken
kommunalskatt som den förmånsberättigade erlägger. Vi har därför valt
att redovisa nettoutfallet efter en genomsnittlig kommunalskatt (år 2000
30,62 %). Utfallet kommer alltså inte att för alla förmånsberättigade
uppgå till nämnda belopp; pension kan vara såväl högre som lägre. Vi har
emellertid inte ansett det möjligt att redovisa utfallet efter vaije enskild
kommuns skattesats. Dessutom är storleken av nettopensionen beroende
av vilka andra inkomster som den efterlevande uppbär.

Prop. 1999/2000:91

Tabell 9.1 Omställningspension, efter avdrag för skatt, för efterlevande man
eller kvinna utan barn eller med barn som vid dödsfallet var över 18 år.

Omställningspension från tilläggspensioneringen enligt nuvarande regler utgör 40 %
av den avlidnes egenpension och folkpensionen utgör 90 % av prisbasbeloppet. Om-
ställningspension enligt föreslagna regler utgör 55 % av efterlevandepensionsunder-
laget. Garantipensionen har beräknats enligt en basnivå om 2,13 prisbasbelopp och
har avräknats med 100 % av omställningspension. Beräkningarna är gjorda efter en
skattesats om 30,62 %. 2000 års prisbasbelopp, 36 600 kr.

Kompensationsgrad i det reformerade ålderspensionssystemet är 55 %

Den avlidnes
medelpoäng i
dagens system

Totalt utbetald enligt
dagens regler
(sammanlagt 6 mån.)

Totalt utbetald enligt
föreslagna regler
(sammanlagt

10 mån.)

Skillnad i den sam-
manlagda nettopen-
sionen för hela ut-
betalningsperioden

Poäng

Kronor

Kronor

Kronor

0

27 725

47 557

19 832

1

27 725

47 557

19 832

2

27 725

47 557

19 832

3

28 864

47 557

18 692

4

31 909

47 557

15 648

5

34 954

47 557

12 603

6

37 998

49 382

11 383

6,5

39 521

53 066

13 545

139

Tabell 9.2 Omställningspension, efter avdrag för skatt, för efterlevande man Prop. 1999/2000:91
eller kvinna med barn som vid dödsfallet var mellan 12 och 18 år.

Omställningspension från tilläggspensioneringen enligt nuvarande regler utgör 20 %
av den avlidnes egenpension och folkpensionen utgör 90 % av prisbasbeloppet. Om-
ställningspension enligt föreslagna regler utgör 55 % av efterlevandepensionsunder-
laget. Garantipensionen har beräknats enligt en basnivå om 2,13 prisbasbelopp och
har avräknats med 100 % av omställningspension. Beräkningarna är gjorda efter en
skattesats om 30,62 %. 2000 års prisbasbelopp, 36 600 kr.

Kompensationsgraden i det reformerade ålderpensionssystemet är 55 %

Den avlidnes
medelpoäng i
dagens system

Totalt utbetald enligt
dagens regler (sam-
manlagt 6 mån.)

Totalt utbetald enligt
föreslagna regler
(sammanlagt

22 mån.)

Skillnad i den sam-
manlagda netto pen-
sionen för hela ut-
betalningsperioden

Poäng

Kronor

Kronor

Kronor

0

27 725

104 891

77 167

1

27 725

104 891

77 167

2

27 725

104 891

77 167

3

27 725

104 891

77 167

4

27 725

104 891

77 167

5

27 725

104 891

77 167

6

28 864

109 127

80 263

6,5

29 625

117 281

87 656

För vissa efterlevande utan bam och med en högre omställningspension
kommer det månatliga nettobeloppet att bli lägre än med dagens system.
Detta beror huvudsakligen på att den 100-procentiga avtrappningen inte
ger kompensation för SGA vid en högre omställningspension. Regeringen
anser att detta är något som måste accepteras. Eftersom omställ-
ningspensionen med våra förslag kommer att betalas ut under en betydligt
längre tid än vad som följer av dagens regler, vilket i sin tur innebär att
den totala omställningspensionen blir högre, anser regeringen att detta
måste anses utgöra en fördel för den efterlevande. I dag utges omställ-
ningspension endast under sex månader om den efterlevande varit gift
eller därmed likställd med den avlidne på visst ovan angivit sätt. Med vårt
förslag kommer den efterlevande att ha rätt till omställningspension under
tio månader.

Av tabell 9.2. framgår att den totala omställningspensionen blir högre
med vårt förslag än vad som följer av dagens bestämmelser. De efter-
levande som i dag har bam över tolv år får omställningspension endast
under sex månader och om bamet har rätt till barnpension efter den av-
lidne betalas omställningspensionen ut med 20 % av den avlidnes egen-
pension. Om barnpension inte utges utgör omställningspensionen 40 % av
den avlidnes egenpension (se tabell 9.1) Med vårt förslag kommer den
efterlevande, om han eller hon har hemmavarande bam mellan tolv och
18 år, att erhålla omställningspension under 22 månader och då oavsett
om han eller hon varit gift eller likställd med den avlidne.

140

Tabell 9. 3 Omställningspension, efter avdrag för skatt, för efterlevande man
eller kvinna med barn under tolv år.

Omställningspension från tilläggspensioneringen enligt nuvarande regler utgör 20 %
av den avlidnes egenpension och folkpensionen utgör 90 % av prisbasbeloppet. Om-
ställningspension enligt föreslagna regler utgör 55 % av efterlevandepensionsunder-
laget. Garantipensionen har beräknats enligt en basnivå om 2,13 prisbasbelopp och
omställningspension har avräknats med 100 %. Beräkningarna är gjorda efter en
skattesats om 30,62 %. 2000 års prisbasbelopp, 36 600 kr.

Prop. 1999/2000:91

Kompensationsgraden i det reformerade ålderspensionssystemet är 55 %

Den avlidnes
medelpoäng i
dagens system

Omställningspension
utbetald under 12
mån. enligt dagens
regler

Omställningspension
utbetald under 12
mån. enl. föreslagna
regler

Skillnad i den sam-
manlagda netto pen-
sionen

Poäng

Kronor

Kronor

Kronor

0

55 449

57 334

1 885

1

55 449

57 334

1 885

2

55 449

57 334

1 885

3

55 449

57 334

1 885

4

55 449

57 334

1 885

5

55 449

57 334

1 885

6

57 163

59 745

2 582

6,5

58 257

64 215

5 959

Av tabell 9.3 framgår att omställningspensionen för samtliga efterlevande,
enligt regeringens förslag, kommer att vara minst lika hög som den
omställningspension som betalas ut med tillämpning av dagens regler. De
ovan redovisade beloppen blir emellertid ännu högre, om kompensa-
tionsgraden i det reformerade ålderspensionssystemet är högre än 55 %
och på motsvarande sätt lägre om nämnda kompensationsgrad blir lägre.

På motsvarande sätt som föreslagits för garantipensionen inom ålders-
pensioneringen bör garantipensionen till omställningspension reduceras
av viss utländsk pension av motsvarande karaktär. Detta för att garanti-
pensionens funktion av utfyllnad skall kunna fullgöras. Med hänsyn härtill
föreslår regeringen att utländska pensioner som inte är av utfyllnads-
karaktär, dvs. som inte betalas ut som utfyllnad till en inkomstgrundad
pension, skall reducera garantipensionen på motsvarande sätt som svensk
omställningspension. Hur detta förslag ställer sig i ett internationellt och
EG-rättsligt perspektiv kommer vi att utveckla närmare i avsnitt 12.3.2.

Enligt nuvarande regler räknas årlig efterlevandepension i form av såväl
folk- som tilläggspension om i förhållande till förändringen i prisindex.
På samma sätt som gäller för grundskyddet i dag, och som också gäller
för garantipension till ålderspension, föreslår regeringen att också garanti-
pension till omställningspension skall vara värdesäkrad genom att den
beräknas utifrån det för vaije år gällande prisbasbeloppet.

Detta kommer att innebära att den inkomstgrundade pensionen, som
enligt vårt förslag i avsnitt 7.6.2 skall följsamhetsindexeras, och garanti-
pensionen kommer att utvecklas på olika sätt och att det därför varje år
måste göras en prövning av om och i vad mån en efterlevande som har
beviljats garantipension till omställningspension fortfarande har rätt till
sådan pension och i så fall med vilket belopp garantipension skall betalas

141

ut för det aktuella året. Denna konstruktion motsvarar också den som
gäller för beräkning av garantipension inom det reformerade ålderspen-
sionssystemet.

Sammanfattningsvis föreslås att en efterlevande med rätt till omställ-
ningspension skall vara berättigad till en garantipension i form av en ut-
fyllnad till omställningspensionen intill ett belopp om 2,13 prisbasbelopp
räknat på årsbasis. Basnivån skall minskas med 100 % av omställ-
ningspensionen samt av utländsk efterlevandepension som inte är av ut-
fyllnadskaraktär. Garantipension till omställningspension skall årligen
räknas om i förhållande till förändringen i det allmänna prisläget.

9.4.3 Utbetalning av garantipension

Regeringens förslag: Garantipension till omställningspension skall
betalas ut endast till en efterlevande som är bosatt i Sverige.

Utbetalning av garantipension vid utlandsvistelse och handläggning
av ärenden om sådan pension skall ske enligt bestämmelserna i
socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL).

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer i princip överens med regeringens
förslag.

Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet och Uppsala läns all-
männa försäkringskassa avstyrker att garantipension skall kunna betalas
ut till en person som bosatt sig utomlands eftersom det rör sig om få fall
och begränsade förmåner samt leder till ett mer komplext regelsystem.

Skälen för regeringens förslag: Syftet med garantipensionen till om-
ställningspension är att även efterlevande till avlidna som har tjänat in
endast låg eller ingen inkomstgrundad pension skall ges ett visst ekono-
miskt stöd under en begränsad tid efter ett dödsfall. En förutsättning för
att sådan garantipension skall utges bör emellertid vara att den avlidne
haft någon anknytning till Sverige. Rätten till och storleken på garanti-
pension bör således, enligt vad som kommer att utvecklas i avsnitt 9.5, att
vara beroende av den avlidnes försäkringstid för garantipension.

Regeringen föreslår också att garantipension till omställningspension,
på samma sätt som garantipension till ålderspension, skall kunna betalas
ut enbart till en efterlevande som är bosatt i Sverige. Bestämmelser om
vem som skall anses bosatt i Sverige finns i socialförsäkringslagen
(1999:799) (SofL) och behandlas närmare i avsnitt 9.5. På grund av den
exporträtt som följer av förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen
av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras
familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och av konventionsförplik-
telser, kommer emellertid garantipension att i stor utsträckning få betalas
ut även till personer som inte är bosatta i Sverige.

I dag finns en viss möjlighet att i särskilt ömmande fall kunna betala ut
40-delsberäknad folkpension i form av efterlevandepension även utanför
EU/EES-området. Motsvarande bestämmelse har också införts SofL. Som
framgår nedan gör vi den bedömningen att garantipensionen inom efter-
levandepensioneringen skall utgöra en bosättningsbaserad förmån enligt

142

nämnda lag. Därigenom kommer också dispensregeln att gälla för
utbetalning av garantipension till omställningspension. Dessutom anses en
person enligt bestämmelserna i SofL bosatt i Sverige under viss tid även
om han eller hon inte har sitt egentliga hemvist här (se avsnitt 9.5).

Prop. 1999/2000:91

9.5      Anknytningskrav för rätt till oavkortad garantipension

9.5.1      Försäkringstid, m.m.

Regeringens förslag: Garantipension till omställningspension skall
vara beroende av den avlidnes försäkringstid. För rätt till oavkortad
garantipension skall det krävas att den avlidne har tillgodoräknats 40
års försäkringstid. Vid kortare försäkringstid skall garantipensionen
utges med så stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det
antal år för vilka försäkringstid har tillgodoräknats och talet 40.

Vid beräkning av försäkringstid bortses från tid före det år då den
avlidne uppnått 16 års ålder och tid efter det år då han eller hon har
fyllt eller skulle ha fyllt 64 år.

Försäkringstid skall i övrigt tillgodoräknas enligt motsvarande regler
som gäller för garantipension inom ålderspensionssystemet. Därtill
skall flyktingar, för tid före ankomsten till Sverige, tillgodoräknas
bosättningstid i hemlandet fr.o.m. 16 års ålder i förhållande till det
antal år som de har tillgodoräknats försäkringstid i Sverige.

Garantipension till omställningspension skall utges endast under
förutsättning att den avlidne har tillgodoräknats en försäkringstid om
minst tre år.

För tid före ikraftträdandet av lagen om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam skall som försäkringstid för garantipension
till omställningspension tillgodoräknas sådan tid som fått tillgodo-
räknats som bosättningstid för folkpension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL).

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Försäkringskassan i Skåne län menar att garanti-
pension bör beräknas utan hänsyn till bosättningstid i Sverige.

Skälen för regeringens förslag: För rätt till oavkortad folkpension i
form av efterlevandepension krävs i dag att den försäkrade (avlidne) kan
tillgodoräknas minst 40 års bosättning i Sverige mellan 16 och 64 års
ålder. Folkpension kan enligt de nu gällande reglerna även vara 30-dels-
beräknad, dvs. beräknad på grundval av antalet år med intjänade ATP-
poäng och motsvarande antagna sådana år. Till skillnad från den bosätt-
ningsbaserade folkpensionen betalas den 30-delsberäknade folkpensionen
ut även vid bosättning utanför Sverige. Denna begränsning kan dock inte
upprätthållas i förhållande till EU/EES. För medborgare som är bosatta i
något sådant land inom detta område (och som under en tid av minst ett år
varit bosatta i Sverige) gäller att förmåner skall betalas ut i samma om-
fattning som om de vore bosatta i Sverige. Detta innebär att såväl 40-
delsberäknad som 30-delsberäknad folkpension exporteras inom EU/EES.

143

Emellertid exporteras inte oavkortad folkpension utan endast så stor andel
som motsvarar antalet år med bosättningstid eller år med tillgodoräknade
pensionspoäng för tilläggspension.

Vad gäller reglerna om rätt till garantipension är det av vikt att systemet
med garantipension är anpassat till att många människor numera förvärvar
rätt till pension i mer än ett land. Detta är påkallat i en tid med ökad
rörlighet över nationsgränserna för att undvika dubbelförsäkring och allt
fler fall av sammanfallande pensionsförmåner från flera länder. Reger-
ingen anser att det är rimligt att en person med en starkare anknytning till
Sverige efterlämnar en högre garantipension i händelse av makens död än
en person som av olika anledningar har en svagare sådan anknytning.
Således får det anses skäligt att en person som bott utomlands några år
och sedan flyttar tillbaka också efterlämnar en lägre garantipension än en
person som bott i Sverige hela sitt liv. Dessa utflyttade personer har ofta
förvärvat rätt till pension från ett utländskt system under motsvarande tid.
Mot denna bakgrund finner regeringen inte skäl att, såsom Skåne läns
allmänna försäkringskassa föreslagit, låta garantipensionen betalas ut
oberoende av den avlidnes anknytning till Sverige.

Frågan är då vilken typ av anknytningsregel som skall reglera frågan
om oavkortad eller avkortad garantipension till omställningspension skall
utges. I detta sammanhang finns det anledning att dra paralleller till hur
motsvarande fråga lösts inom ålderspensioneringen.

Inom det reformerade ålderspensionssystemet är rätten till garantipen-
sion beroende av bl.a. den försäkrades anknytning till Sverige i form av
s.k. försäkringstid. Denna försäkringstid överensstämmer i allt väsentligt
med reglerna för bosättningstid i AFL. Eftersom även andra tidsperioder
än rena "bosättningsperioder" i dag kan grunda rätt till folkpension i form
av bl.a. ålderspension har det ansetts att terminologin i viss mån är miss-
visande. Till följd härav benämns de tidsperioder som tas i beaktande vid
beräkningen av garantipension för försäkringstid i stället för bosättnings-
tid. Regeringen föreslår att även inom efterlevandepensioneringen skall
begreppet försäkringstid användas.

För rätt till oavkortad garantipension till ålderspension krävs att den
försäkrade kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid i Sverige, men den tid
under vilken sådan försäkringstid kan tillgodoräknats har till skillnad från
nu gällande bestämmelser i AFL bestämts till intervallet 25-64 års ålder
(med vissa undantag beträffande dem som har haft pensionsgrundande
inkomst m.m. mellan 16 och 25 års ålder). Vid kortare försäkringstid skall
garantipensionen kortas av proportionellt.

Även för rätt till oavkortad garantipension till omställningspension bör
det enligt regeringens uppfattning krävas en stark anknytning till Sverige.
Någon anledning att sätta denna försäkringstid kortare för garantipension
inom efterlevandepensioneringen än vad som gäller enligt dagens regler,
och enligt de regler som skall gälla för oavkortad garantipension till
ålderspension, finns enligt regeringens mening inte. Regeringen föreslår
därför att det skall finnas ett krav på minst 40 års försäkringstid för rätt till
oavkortad garantipension till omställningspension.

Liksom gäller för garantipension till ålderspension föreslås att med för-
säkringstid skall avses endast bosättningstid i Sverige. Något skäl att göra

Prop. 1999/2000:91

144

en annan bedömning än att efterlevandepension är en från den avlidne
härledd rätt har regeringen inte funnit. Regeringen föreslår därför att det
liksom i dag skall vara på den avlidnes försäkringstid som garantipen-
sionen skall grundas.

I dag krävs för rätt till folkpension i form av bl.a. efterlevandepension
att den avlidne antingen har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggs-
pension i minst tre år eller har varit bosatt i Sverige i minst tre år. Även
för rätt till garantipension inom det reformerade ålderspensionssystemet
krävs att en försäkringstid för garantipension om minst tre år har tillgodo-
räknats den pensionsberättigade för att någon garantipension alls skall
betalas ut. En sådan regel ansågs påkallad för att undvika utbetalning av
garantipension med allt för små belopp. Regeringen anser att det finns
anledning att ha en sådan regel även i ett anpassat efterlevandepensions-
system. Regeringen föreslår således att garantipensionen till omställ-
ningspension skall kunna utges endast i de situationer där den avlidne har
en försäkringstid som uppgår till minst tre år. I detta sammanhang bör
emellertid påpekas att den som omfattas av förordningen (EEG) nr
1408/71 kommer till följd av den s.k. sammanläggningsprincipen i
nämnda förordning att som kvalifikationstid få tillgodoräkna sig även
försäkringstider som har fullgjorts i andra EU/EES-länder. För att sam-
manläggning skall kunna ske krävs dock att en försäkringstid om minst ett
år kan tillgodoräknas i Sverige.

Försäkringstidsbegreppet

För rätt till oavkortad garantipension till omställningspension skall så-
ledes, på samma sätt som gäller för garantipension till ålderspension,
krävas att den avlidne kan tillgodoräknas 40 år med försäkringstid i
Sverige. Den grundskyddsmodell som föreslås gälla för omställningspen-
sion har i många avseenden likheter med det garantipensionssystem som
valts inom det reformerade ålderspensionssystemet. Det försäkringstids-
begrepp som valts för ålderspensioneringen överensstämmer dessutom i
allt väsentligt med det bosättningsbegrepp för folkpension som finns i
dag. Av dessa skäl finns det anledning att i möjligaste mån samordna
reglerna om försäkringstid i de båda systemen och att inom dessa ha med
varandra överensstämmande regler.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den försäkringstid som
gäller för garantipension till ålderspension i princip också skall gälla som
försäkringstid för garantipension till omställningspension. Detta innebär
att vi föreslår att vid beräkning av försäkringstid för garantipension till
omställningspension skall i princip bestämmelserna i lagen (1998:702)
och garantipension tillämpas på motsvarande sätt oavsett om den avlidne
omfattas av den lagen i övrigt. Vissa justeringar har vi dock ansett nöd-
vändiga att göra, vilka redovisas nedan.

I dag kan bosättningstid för folkpension tillgodoräknas den försäkrade
fr.o.m. 16 års ålder t.o.m. 64 års ålder. I det reformerade ålderspensions-
systemet kommer motsvarande intjänandeperiod att räknas fr.o.m. 25
t.o.m. 64 års ålder. Skälet till denna förändring av intjänandeperioden är
bl.a. att undvika att garantipension skall kunna tjänas in enbart genom

Prop. 1999/2000:91

145

studier i Sverige under ungdomsåren och sedan betalas ut inom EU/EES,
trots att den försäkrade aldrig haft någon fastare anknytning till Sverige
eller svensk förvärvsverksamhet.

Enligt regeringens uppfattning föreligger det en skillnad mellan garan-
tipensionen inom ålderspensioneringen, som i de allra flesta fall betalas ut
efter det att den pensionsberättigades förvärvsaktiva period har gått till
ända, och ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen, som ofta
kommer i fråga på grund av dödsfall som sker i förvärvsaktiv ålder. Om
ungdomsåren inte gav rätt till tillgodoräknande av försäkringstid - och
därmed även till att få framtida försäkringstid beaktad - skulle detta leda
till att något grundskydd över huvud taget inte skulle betalas ut i de fall
dödsfallet inträffar före det att den avlidne fyllt 25 år. En avliden person
som ännu inte fyllt 25 år kan, på samma sätt som äldre personer, efter-
lämna make eller maka och barn där behovet av efterlevandepension
under en omställningsperiod kan vara särskilt uttalat. Trots den avvikelse
detta innebär i förhållande till ålderspensioneringen, föreslår regeringen
att samma åldersgräns som gäller i dag för tillgodoräknande av bosätt-
ningstid skall gälla beträffande försäkringstiden i ett anpassat efterlevan-
depensionssystem, dvs. en nedre åldersgräns vid 16 år (beträffande fram-
tida försäkringstid, se avsnitt 9.5.2).

Garantipensionen till omställningspension är således enligt vårt förslag
beroende av den avlidnes bosättningstid i Sverige. Enligt 3 kap. 2 § SofL
omfattas den som är bosatt i Sverige enligt bestämmelserna i nämnda lag
även av lagen (1998:702) om garantipension. På motsvarande sätt bör,
enligt regeringens uppfattning, pensionsförmånen garantipension till om-
ställningspension anses som en bosättningsbaserad förmån enligt SofL.
Det är således den tid som den avlidne enligt SofL har ansetts varit bosatt
i Sverige som skall ligga till grund vid fastställandet av vilken försäk-
ringstid som den avlidne kan tillgodoräknas för garantipension.

I nämnda lag regleras att en person anses bosatt i Sverige om han eller
hon har sitt egentliga hemvist här. Även en person som lämnar landet, på
grund av utsändning eller av annat skäl, anses bosatt här om utlands-
vistelsen kan antas vara längst ett år. På motsvarande sätt är den som
kommer till Sverige, och som kan antas komma att vistas här under en
längre tid än ett år, att anse som bosatt här. Om utlandsvistelsen sker på
grund av studier i utlandet gäller dock andra regler. Bl.a. anses den stude-
rande, och medföljande familjemedlemmar, som bosatta i Sverige under
den tid för vilken han eller hon bedriver studiestödsberättigad utbildning
eller uppbär utbildningsbidrag för doktorander. Även för personer som
kommer till Sverige för att studera gäller särskilda regler. För att denne
(och hans eller hennes medföljande familjemedlemmar) skall anses som
bosatt här krävs att han eller hon är berättigad till utbildningsbidrag för
doktorander. Som försäkringstid får vidare, liksom i dag, tillgodoräknas
tid under vilken en försäkrad sänds till annat land av en statlig arbets-
givare för att arbeta för arbetsgivarens räkning. Detta gäller även för
medföljande maka och bam under 18 år.

I det fall en flykting beviljas uppehållstillstånd i Sverige skall enligt
nuvarande regler som bosättningstid tillgodoräknas även tid då denne
varit bosatt i sitt tidigare hemland fr.o.m. det år då han eller hon uppnått

Prop. 1999/2000:91

146

16 års ålder t.o.m. året före det att han eller hon först ankom till Sverige.
Med hänsyn till den ändrade intjänandeperiod som gäller för garantipen-
sion inom ålderspensioneringen skall personen i fråga i stället tillgodo-
räknas försäkringstid för bosättning i hemlandet fr.o.m. det kalenderår då
han eller hon fyllt 25 år (och inte som i dag 16 år) t.o.m. den tidpunkt då
personen första gången kom till Sverige, i förhållande till den försäk-
ringstid som kan tillgodoräknas den försäkrade från tidpunkten för an-
komsten till Sverige t.o.m. det år då han eller hon fyller 64 år.

Med hänsyn till att vi här föreslår att försäkringstid för garantipension
till omställningspension skall kunna tillgodoräknas redan fr.o.m. det år
den avlidne uppnått 16 års ålder, bör i stället för den tid som valts inom
ålderspensionssystemet nuvarande 16 års gräns för tillgodoräknande av
försäkringstid för vistelse i hemlandet tillämpas i flyktingfallen.

På samma sätt som skall gälla för beräkning av försäkringstid för
garantipension till ålderspension föreslår regeringen att tid som före
ikraftträdandet av ett anpassat efterlevandepensionssystem tillgodoräknats
som bosättningstid för folkpension skall få tillgodoräknas som för-
säkringstid för garantipension inom efterlevandepensioneringen. Nöd-
vändiga ändringar i SofL kommer regeringen att återkomma till i en
senare proposition.

Sammanfattningsvis föreslås att oavkortad garantipension till omställ-
ningspension skall utges endast om den avlidne kan tillgodoräknas för-
säkringstid i Sverige som uppgår till minst 40 år. Är försäkringstiden
kortare än 40 år, skall garantipensionen betalas ut med så stor andel därav
som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka försäkringstid
tillgodoräknats och talet 40. Vid beräkning av försäkringstid skall bortses
från tid före det år då den avlidne uppnått 16 års ålder och tid efter det år
då han eller hon fyllde eller skulle ha fyllt 64 år. Regeringen föreslår
vidare att garantipension till efterlevandepension skall utges endast under
förutsättning att den avlidne tillgodoräknats försäkringstid om samman-
lagt minst tre år.

Som försäkringstid skall tillgodoräknas samma tider som gäller för
garantipension inom ålderspensionssystemet. Den beräkning av vilken tid
som en flykting skall kunna tillgodoräknas som försäkringstid före an-
komsten till Sverige skall, med den av oss föreslagna intjänandeperioden,
bestämmas till tid fr.o.m. 16 års ålder. När en person anses bosatt i
Sverige regleras i SofL.

För tid före ikraftträdandet av lagen om efterlevandepension och efter-
levandestöd till bam skall som försäkringstid för garantipension till om-
ställningspension tillgodoräknas sådan tid som enligt nuvarande regler fått
tillgodoräknas som bosättningstid för folkpension.

Prop. 1999/2000:91

147

9.5.2

Framtida försäkringstid

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Garantipension till omställningspension skall
utges på grundval av den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den
avlidne t.o.m. året före dödsfallet. Som försäkringstid skall under
särskilda förutsättningar kunna tillgodoräknas även tid därefter t.o.m.
det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas minst fyra femtedelar
av tiden fr.o.m. det år då han eller hon fyllde 16 år t.o.m. året före
dödsfallet som försäkringstid, skall som framtida försäkringstid tillgo-
doräknas så stor andel av tiden fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år då
den avlidne skulle ha uppnått 64 års ålder som motsvarar förhållandet
mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas fr.o.m. det år då den
avlidne fyllde 16 år t.o.m. året före dödsfallet och fyra femtedelar av
hela sistnämnda tidsperiod. Endast hela antal månader med försäk-
ringstid skall beaktas.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Skåne läns allmänna försäkringskassa föreslår att
om garantipensionen skall beräknas med hänsyn till försäkringstid skall
den föreslagna månadsavrundningen inte gälla.

Skälen för regeringens förslag: Dagens regler för folkpension gör det
möjligt att beakta framtida bosättningstid i de fall dödsfallet sker i för-
värvsaktiv ålder. Inträffar dödsfallet i förvärvsaktiv ålder utges således
folkpensionsförmånen på grundval av den bosättningstid som kan tillgo-
doräknas den avlidne fr.o.m. det år då han eller hon fyllde 16 år t.o.m. året
före pensionsfallet. Därutöver kan under vissa förutsättningar även
bosättningstid för tiden därefter t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt
64 år tillgodoräknas vid pensionsberäkningen. I detta sammanhang be-
aktas den avlidnes bosättningsförhållanden fr.o.m. 16 års ålder fram t.o.m.
året före dödsfallet vid bedömningen av i vilken omfattning även framtida
bosättningstid skall tillgodoräknas för beräkningen av folkpension. Om
den avlidne inte kan tillgodoräknas minst fyra femtedelar av tiden fr.o.m.
det år då han fyllde 16 år t.o.m. året före pensionsfallet som bosätt-
ningstid, skall som framtida bosättningstid tillgodoräknas så stor andel av
tiden fr.o.m. pensionsfallet t.o.m. det år då den avlidne skulle ha fyllt 64
år som motsvarar förhållandet mellan den bosättningstid som kan till-
godoräknas fr.o.m. det år den avlidne fyllde 16 år t.o.m. året före pen-
sionsfallet och fyra femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod. På grund
härav kan en person som avlider i unga år lämna efter sig lika stor efter-
levandepension från folkpensioneringen som en person som avlider efter
uppnådd pensionsålder.

Till skillnad från garantipensionen inom ålderspensioneringen, som i de
allra flesta fall utbetalas efter det att den pensionsberättigades för-
värvsaktiva period har gått till ända, betalas efterlevandepension ut i
flertalet fall på grund av pensionsfall som inträffar under den avlidnes
förvärvsaktiva period. Genom nuvarande regler om framtida bosättnings-
tid behöver emellertid detta förhållande inte påverka storleken av det
grundskydd som betalas ut till den efterlevande från folkpensioneringen.

148

Regeringen anser att det även i ett framtida efterlevandepensionssystem
bör finnas möjlighet att beakta framtida antagen försäkringstid vid beräk-
ningen av garantipensionens storlek. Utan en sådan "antagandeberäkning"
av den avlidnes framtida "bosättningsförhållanden", får man ett system
där en ung efterlevande efterlämnar ett grundskydd från efter-
levandepensioneringen som i förhållande till äldre avlidna kan vara be-
tydligt lägre just på grund av att dödsfallet inträffat i unga år. På samma
sätt som ovan föreslås för den inkomstgrundade efterlevandepensionen,
där även framtida antagna år med inkomst beroende av den avlidnes in-
komstsituation en viss tid före dödsfallet beaktas vid beräkningen av
efterlevandepensionen, bör motsvarande antagande avseende den avlidnes
försäkringstid ske med hänsyn till den försäkringstid som den avlidne haft
t.o.m. året före dödsfallet. Regeringen föreslår därför att det i ett anpassat
efterlevandepensionssystem skall finnas en regel som gör det möjligt att
vid bedömningen av rätten till oavkortad garantipension beakta även
framtida försäkringstid i de fall dödsfallet sker under den avlidnes
förvärvsaktiva period. Regeringen föreslår att dessa framtida regler skall
överensstämma med de som gäller i dag.

9.5.3 Reducering av garantipension i förhållande till dels
bristande försäkringstid, dels uppburen inkomstgrundad
efterlevandepension

Regeringens förslag: Om den avlidnes tillgodoräknade försäkringstid
i Sverige är kortare än 40 år skall garantipensionens basnivå först
minskas med hänsyn till antalet försäkringsår. Därefter görs avräkning
mot omställningspensionen.

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.
Skälen för regeringens förslag: Med en sådan anknytningsregel som
den regeringen valt att föreslå uppkommer frågan i vilket skede avkort-
ningen av garantipension till omställningspension skall ske på grund av
att den avlidne inte kunnat tillgodoräknas försäkringstid om 40 år. Som
redogjorts i avsnitt 9.4.2 föreslår vi att garantipensionen till omställ-
ningspension skall reduceras på visst sätt med hänsyn till den omställ-
ningspension som betalas ut efter den avlidne. Skall avkortningen med
hänsyn till bristande försäkringstid göras före eller efter det att hänsyn tas
till omställningspensionen?

För garantipensionen i det reformerade ålderspensionssystemet har valts
en beräkningsmetod där garantipensionens basnivå och avtrapp-
ningsintervall först kortas av med hänsyn till bristande försäkringstid.
Först därefter görs en avräkning mot den inkomstgrundade pensionen.

Eftersom vi föreslår ett grundskyddssystem inom efterlevandepensio-
neringen som i väsentliga avseenden liknar garantipensionen till ålders-
pension, är det rimligt att en avkortning av garantipensionen till omställ-
ningspension med hänsyn till bristande försäkringstid respektive till om-
ställningspension görs enligt samma principer som skall gälla för grund-

149

skyddet i det reformerade ålderspensionssystemet. Det finns klara fördelar
med att tillämpa samma avräkningsförfarande i de båda systemen.

Regeringens förslag innebär således för omställningspensionens del att
basnivån först minskas med hänsyn till bristande försäkringstid och att
hela omställningspensionen, inklusive eventuell likställd utländsk pension
som ej har utfyllnadskaraktär, därefter reducerar garantipensionen.

I propositionen Garantipension, m.m. (prop. 1997/98:152) har i författ-
ningskommentaren till denna bestämmelse inom ålderspensioneringen
redovisats för regeringens bedömning av hur den föreslagna avkort-
ningsmodellen skulle kunna tillämpas inom EU/EES. Sedan lagen om
garantipension antagits av riksdagen har EG-domstolen i dom den
22 oktober 1998 i mål C-143/97 (förhandsavgörande), Office national des
pensions Francesco Conti, uttalat sig avseende en nationell belgisk
pensionsbestämmelse liknande den som regeringen nu föreslår avseende
avtrappning av garantipension till efterlevandepension. Nämnda av-
görande innebär bl.a. att den ovan redovisade avräkningen av
garantipension till omställningspension mot utländsk pension inte kom-
mer att kunna tillämpas för pension från annat medlemsland om denna är
av samma slag som den svenska pensionen. Detta eftersom avräkningen
är att anse som en minskningsregel och inte som en beräkningsregel.
Emellertid torde avgörandet innebära att nu behandlade avkortnings-
modell beträffande bristande försäkringstid kan tillämpas även inom
EU/EES-området. Såsom regeringen har uppfattat domen torde avräk-
ningen av garantipensionen mot inkomstgrundad efterlevandepension
kunna ske utifrån garantipensionens basnivå sedan denna har kortats av
på grund av bristande försäkringstid för garantipension.

9.6 Övergångsbestämmelser

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Rätt till omställningspension på grund av
dödsfall som inträffat före ikraftträdandet av lagen om efterlevande-
pension och efterlevandestöd till bam skall även efter denna tidpunkt
bedömas enligt hittillsvarande regler i lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL).

Omställningspension som grundar sig på dödsfall före ikraftträdan-
det skall från och med den 1 januari 2003 beräknas enligt nuvarande
regler om tilläggspension i form av omställningspension i AFL jämte
ett tillägg om 90 % av det för året gällande prisbasbeloppet. En så-
lunda beräknad omställningspension skall efter utgången av år 2002
utbetalas som omställningspension.

Härutöver skall den efterlevande vara berättigad till en garantipen-
sion. Garantipensionen skall beräknas med utgångspunkt från en bas-
nivå om 2,15 prisbasbelopp. Denna basnivå skall trappas av med ett
belopp som motsvarar 100 % av omställningspensionen inklusive 90-
procentstillägget till den del den inte överstiger 1,49 prisbasbelopp.
För omställningspension dämtöver skall avtrappning göras med ett
belopp motsvarande 44 %.

150

Garantipension och sådan del av omställningspensionen som avser
90-procentstillägg skall utges på grundval av den bosättningstid eller
år med tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension som den
avlidne enligt nuvarande regler kan tillgodoräknas.

Om den avlidnes faktiska eller framtida beräknade bosättningstid i
Sverige är kortare än 40 år skall garantipensionens basnivå och av-
trappningsintervall minskas med 1,0 % för vaije år som understiger 40
år innan avräkning mot omställningspensionen görs.

Om garantipensionen istället skall beräknas på grundval av den av-
lidnes tillgodoräknade år med pensionspoäng för tilläggspension och
den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med faktiska eller antagna
pensionspoäng skall garantipensionens basnivå och avtrappnings-
intervall istället minskas med 1,8 % för vaije år som understiger 30 år.
Årlig omställningspension, beräknad enligt nuvarande bestämmelser
om tilläggspension i form av omställningspension i AFL, och den del
av årlig omställningspension som avser 90-procentstillägg skall fr.o.m.
årsskiftet 2003/2004 följsamhetsindexeras.

Garantipension till omställningspension skall räknas om i för-
hållande till förändringen i det allmänna prisläget. Folkpension i form
av omställningspension skall inte längre finnas kvar efter ikraftträdan-
det.

Garantipensionen skall ersätta det särskilda grundavdraget till pen-
sionärer.

Regeringens bedömning: Frågan om efterlevande som beviljats
eller kommer att beviljas omställningspension på grund av dödsfall
före år 2003 jämte sådan förmån skall ha rätt till bostadstillägg till
pensionärer (BTP), bör behandlas i samband med den fortsatta bered-
ningen av betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensio-
närer (SOU 1999:52).

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag och bedömning. Utredningen föreslog emellertid att garantipen-
sionen skulle beräknas från en lägre basnivå samt med en annan av-
trappning mot omställningspensionen. Vidare föreslog inte utredningen
någon särreglering för beräkningen av garantipensionen vid bristande
bosättningstid eller bristande år med tillgodoräknade pensionspoäng.

Remissinstanserna: Statens löne- och pensionsverk (SPV) ifrågasätter
till viss del om dödsfallstidpunkten bör vara avgörande för vilka regler
som skall tillämpas och påpekar bl.a. att efterlevande med hemmavarande
bam som vid ikraftträdandet är fyllda tolv men inte 18 år inte kommer att
berättigas till förlängd omställningspension. Skåne läns allmänna försäk-
ringskassa förutsätter att bestämmelserna inte medför några retroaktiva
försämringar men anser att detta inte går att bedöma eftersom det inte
lämnats en genomarbetad redovisning av de individuella effekterna.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: De anpassade reg-
lerna om efterlevandepension i form av omställningspension innebär
förändringar i förhållande till nuvarande regler såväl vad avser rätten till
förmånen och den tid under vilken den utges som när det gäller beräk-
ningen av förmånens storlek.

151

Inledande omställningspension utges enligt nuvarande regler endast
under sex månader. Enligt de ovan föreslagna reglerna skall omställ-
ningspension utges under tio månader och beräknas på grundval av den
avlidnes efterlevandepensionsunderlag. Detta underlag är, till skillnad
från vad som gäller inom den nuvarande tilläggspensioneringen, beräknat
från första kronans inkomster. Av bl.a. denna anledning föreslås en annan
procentsats för beräkning av omställningspension än vad som gäller enligt
nuvarande regler. Under samma period, dvs. under tio månader från
dödsfallet, skall enligt regeringens förslag den efterlevande även ha rätt
till en garantipension så att den sammanlagda pensionen oavkortad under
denna tid kommer att uppgå till minst 2,13 prisbasbelopp.

Regeringens förslag till förlängd omställningspension innebär också
förändringar såvitt gäller den personkrets som är berättigad till omställ-
ningspension under förlängd tid. Även en efterlevande som har vårdnad
om och stadigvarande bor tillsammans med barn under 18 år, skall ha rätt
till förlängd omställningspension.

Mot bakgrund av de nu beskrivna förändringarna avseende personkret-
sen har regeringen övervägt hur omställningspension som har beviljats
eller kommer att beviljas på grund av dödsfall före ikraftträdandet av
regeringens förslag skall behandlas efter denna tidpunkt. När det gäller
rätten till omställningspension och hur länge sådan pension skall betalas
ut föreslår regeringen att dödsfallstidpunkten skall vara avgörande för
vilka regler som skall tillämpas. Därigenom skall en efterlevande som har
beviljats eller kommer att beviljas inledande omställningspension på
grund av dödsfall före ikraftträdandet ha rätt till omställningspension
under sex månader och inte under tio månader, vilket kommer att gälla för
fall då sådan pension beviljas på grund av dödsfall efter ikraftträdandet av
våra förslag. En konsekvens av detta blir också att den av oss föreslagna
regeln, som innebär rätt i vissa fall till omställningspensionen under
ytterligare ett år efter den inledande perioden inte skall tillämpas i fall då
rätten till omställningspension grundar sig på dödsfall som inträffat före
ikraftträdandet av våra förslag.

Såsom SPV påtalat innebär det vidare att en efterlevande med bam
under 18 år men över tolv år inte kommer att beviljas förlängd omställ-
ningspension om dödsfallet skett före ikraftträdandet. Någon gräns för hur
länge övergångsreglerna skall gälla måste emellertid finnas. Eftersom det
är dödsfallstidpunkten som i sig är avgörande för rätten till omställ-
ningspension, finner regeringen att det är rimligt att denna tidpunkt också
bestämmer gränsen för när de föreslagna anpassade reglerna skall
tillämpas fullt ut. Om samtliga som vid ikraftträdandet uppbär omställ-
ningspension skulle omfattas även av de ovan föreslagna reglerna för rätt
till omställningspension, och samtidigt inte skulle få sin pension sänkt,
skulle övergångsreglerna behöva tillämpas under en enligt regeringen allt
för lång tid. Dessutom skulle dessa personer ges en överkompensation
genom att de skulle få en högre månatlig pension än de som beviljas
sådan pension på grund av dödsfall efter ikraftträdandet, som också skulle
betalas ut under en betydligt längre tid än vad som följer av dagens regler.

Den omställningspension som redan har beviljats vid ikraftträdandet
betalas ut i form av såväl tilläggspension som folkpension. Frågan är då

Prop. 1999/2000:91

152

hur denna utgående pension skall beräknas efter ikraftträdandet av de
anpassade reglerna.

Omställningspension

En lösning vore att räkna om samtliga omställningspensioner som betalas
ut vid ikraftträdandetidpunkten enligt de av regeringen för framtiden
föreslagna reglerna. Detta skulle kunna ske genom att det till underlaget
för tilläggspension läggs en poäng som kompensation för det första pris-
basbeloppets inkomster. På detta underlag skulle sedan beräknas en om-
ställningspension om 55 %. En sådan lösning skulle emellertid sannolikt
påverka nettopensionen för vissa grupper av efterlevande. Regeringen
anser att det inte är lämpligt att de förändringar som är föranledda av en
anpassning av reglerna till det reformerade ålderspensionssystemet skall
påverka omställningspensioner som har beviljats och som vid ikraft-
trädandetidpunkten redan betalas ut enligt nuvarande regler.

I stället bör eftersträvas en lösning som innebär att beräkningen av om-
ställningspension för vid ikraftträdandet utgående omställningspensioner
och omställningspensioner som kommer att beviljas på grund av dödsfall
före ikraftträdandet i huvudsak sker enligt nuvarande regler. Omställ-
ningspension, som grundar sig på dödsfall före ikraftträdandet, föreslås
därför även efter ikraftträdandet av de anpassade reglerna för efterlevan-
depension beräknas enligt nuvarande regler för tilläggspension i form av
omställningspension i AFL och således utges med 20 eller 40 % av den
avlidnes tilläggspension, exklusive den del som utgör ersättning för nu-
varande folkpension i form av omställningspension. En sådan lösning får
visserligen till följd att det för beräkning av omställningspension skulle
komma att tillämpas två olika system ett antal år framåt i tiden. Reger-
ingen anser dock att detta är att föredra framför en metod som kan innebär
nettosänkningar för vissa grupper av efterlevande. Även den i dag
gällande begränsningsregeln skall därvid tillämpas, dvs. om det samtidigt
betalas ut barnpension efter den avlidne skall efterlevandepensionerna
sättas ned proportionellt så att de tillsammans inte överstiger den avlidnes
egenpension. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till det nedan
redovisade 90-procentstillägget.

Liksom föreslås för barnpension som beviljas på grund av dödsfall före
den 1 januari 2003, föreslår regeringen att den del av omställningspen-
sionen som enligt nuvarande regler betalas ut i form av folkpension skall
betalas ut med ett tillägg till den pension som grundar sig på den avlidnes
pensionspoäng för tilläggspension. För omställningspension som grundar
sig på dödsfall före ikraftträdandet skall detta tillägg motsvara 90 % av
det för år 2003 gällande prisbasbeloppet. Detta tillägg är att betrakta som
en inkomstgrundad del av pensionen på samma sätt som den omställ-
ningspension som skall beräknas enligt nuvarande bestämmelse om
tilläggspension och bör därför tillgodoräknas endast om det för den av-
lidne tillgodoräknats ATP-poäng. 90-procentstillägget skall således ersätta
första prisbasbeloppets inkomster.

Tilläggspension i form av omställningspension som har beviljats eller
inkomstgrundad omställningspension som kan komma att beviljas på

Prop. 1999/2000:91

153

grund av dödsfall före den 1 januari 2003, skall efter utgången av år 2002 Prop. 1999/2000:91
betalas ut som omställningspension.

Garantipension

Regeringen har vidare försökt finna ett grundskydd som kan ersätta nu-
varande grundskydd i form av bosättningsbaserad folkpension och pen-
sionstillskott samt i möjligaste mån ge samma effekter för den samlade
pensionen som dessa förmåner tillsammans med SGA ger. Den lösning
som vi stannat för innebär att efterlevande utöver omställningspension
enligt vad som ovan angetts (dvs. tilläggspension enligt nuvarande be-
stämmelser i AFL och 90-procentstillägg), skall vara berättigad till en
garantipension. Regeringen föreslår att denna garantipension, liksom
också föreslås för garantipension till änkepension som beviljas på grund
av dödsfall före den 1 januari 2003, skall beräknas utifrån en basnivå om
2,15 prisbasbelopp, eller ca 6 560 kr per månad i 2000 års priser, som
sedan reduceras på visst sätt beroende på hur hög omställningspensionen
är. Minskningen föreslås ske krona för krona så länge omställningspen-
sionen uppgår till högst 1,49 prisbasbelopp och med 44 % av den del av
omställningspensionen som överstiger nämnda nivå.

Denna garantipension är, till skillnad från den garantipension som ut-
redningen föreslog, anpassad efter en kommunalskatt om 34 %. Häri-
genom kommer personer i kommuner med högre kommunalskatt än den i
landet genomsnittliga inte att få vidkännas en sänkt nettopension efter
ikraftträdandet av våra förslag. Genom att möjligheterna till SGA vid
beskattningen försvinner genom regeringens förslag om att avskaffa
möjligheterna att erhålla omställningspension i form av folk- och tilläggs-
pension, både för de personer som vid ikraftträdandet uppbär omställ-
ningspension och för dem som beviljas omställningspension på grund av
dödsfall efter ikraftträdandet, kommer således samtliga personer med
omställningspension att erlägga skatt på motsvarande sätt som gäller för
förvärvsinkomster. Liksom gäller i dag påverkas nettoutfallet emellertid
av om den efterlevande samtidigt med pensionen uppbär andra inkomster
än pensionsinkomster.

En tillämpning av de regler som nu föreslås om garantipension åskåd-
liggörs lättast i en uppställning där nettoutfallet av omställningspension
enligt dagens regler jämförs med en omställningspension inklusive
garantipension. En sådan jämförelse görs i figurerna 9.1-2.

De nettoberäkningar som har gjorts för att utfallet enligt nuvarande
system med särskilt grundavdrag skall kunna jämföras med utfallet då
reglerna om särskilt grundavdrag inte längre tillämpas, har gjorts på
grundval av en kommunal skattesats om dels 34 %, dels en för landet
genomsnittlig kommunalskatt om 30,62 % (år 2000). Av figurerna kan
utläsas att nettoutfallet vid 34 % kommunalskatt kommer att bli ungefär
detsamma som i dag. Vid lägre skatt blir nettoutfallet högre än i dag.

154

Figur 9.1 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt för efterlevande kvinna eller man
mellan det nuvarande systemet och ett omställningspensionssystem med 90-pro-
centstillägg och garantipension. Omställningspension från tilläggspensioneringen
i båda systemen utgör 40 % av den avlidnes egenpension från tilläggs-
pensioneringen för efterlevande med barn utan rätt till barnpension. Motsvarande
procentsats är 20 % om barnpension samtidigt utges. Kommunalskatt 30,62 %.

Prop. 1999/2000:91

Den avlidnes medelpoäng från ATP

Figur 9.2 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt för efterlevande man eller kvinna
mellan det nuvarande systemet och ett omställningspensionssystem med 90-pro-
centstillägg och garantipension. Omställningspension från tilläggspensioneringen
i båda systemen utgör 40 % av den avlidnes egenpension från tilläggspen-
sioneringen för efterlevande med barn utan rätt till barnpension. Motsvarande
procentsats är 20 % om barnpension samtidigt utges. Kommunalskatt 34 %.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att omställningspension som vid
ikraftträdandet har beviljats på grund av dödsfall dessförinnan eller efter
ikraftträdandet kommer att beviljas på grund av dödsfall före den

155

1 januari 2003 skall beräknas enligt nuvarande bestämmelser om
tilläggspension i form av omställningspension i AFL. Reglerna om folk-
pension i form av omställningspension skall avskaffas. I stället skall till
omställningspensionen (under förutsättning att den avlidne tjänat in
tilläggspension) göras ett tillägg för det första prisbasbeloppets inkomster.
Detta tillägg skall uppgå till 90 % av det för året gällande prisbasbeloppet.
Omställningspension som grundar sig på dödsfall före ikraftträdandet
skall efter utgången av år 2002, liksom omställningspension som beviljas
på grund av dödsfall efter utgången av år 2002, utbetalas som om-
ställningspension. Vidare skall för den efterlevande beräknas en garanti-
pension utifrån en basnivå om 2,15 prisbasbelopp. Denna basnivå skall
reduceras med omställningspension upp till 1,49 gånger prisbasbeloppet.
Om omställningspensionen överstiger denna nivå, skall 44 % av den
överskjutande delen ytterligare reducera basnivån. Denna garantipension
skall utgöra ersättning för den bosättningsbaserade folkpensionen,
pensionstillskottet och SGA.

Regeringen föreslår att årlig omställningspension inklusive 90-pro-
centsti 11 ägget skall, av samma skäl som redovisats i avsnitt 8.6, följsam-
hetsindexeras, dvs. räknas om med förändringen i ett index - inkomst-
index - sedan denna förändring minskats enligt den norm som tillämpas
inom ålderspensionssystemet (se närmare om följsamhetsindexering i
avsnitt 7.6.2). Årlig garantipension till omställningspension skall
emellertid, på samma sätt som i övrigt föreslagits beträffande garantipen-
sion till den framtida omställningspensionen och garantipension till
änkepension räknas om i förhållande till förändringen i det allmänna
prisläget (se avsnitten 9.4.2 och 11.9).

Försäkringstid, m.m.

För rätt till oavkortad folkpension krävs enligt nuvarande regler antingen
att den avlidne tillgodoräknats minst 30 år med intjänade ATP-poäng eller
att antalet bosättningsår i Sverige som tillgodoräknats honom eller henne
uppgått till minst 40. I annat fall betalas folkpension ut med så stor andel
som svarar mot förhållandet mellan antalet bosättningsår respektive år
med tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension och talet 40
respektive 30.

Den del av omställningspensionen som nu betalas ut i form av folkpen-
sion bör även efter ikraftträdandet av anpassade regler med 90-pro-
centstillägg och garantipension utges i förhållande till den avlidnes för-
säkringstid. Folkpensionen har i dag dubbla funktioner genom att å ena
sidan utgöra ersättning för första prisbasbeloppets inkomster och att å
andra sidan vara ett grundläggande skydd. Kompensationen för det första
prisbasbeloppets inkomster ges genom 90-procentstillägget varför reger-
ingen föreslår att 90-procentstillägget som huvudregel skall 30-delsbe-
räknas. Eftersom garantipensionen föreslås utgöra ett grundskydd föreslås
denna vara 40-delsberäknad.

På motsvarande sätt som ovan föreslagits för det s.k. 25-procents-
tillägget till barnpension, föreslår regeringen emellertid att när det gäller
omställningspension som grundar sig på dödsfall före ikraftträdandet av

Prop. 1999/2000:91

156

de nya reglerna, skall 90-procentstillägget betalas ut med en kvotdel som
svarar mot den som skulle ha legat till grund för beräkningen av folkpen-
sion om sådan pension hade beräknats enligt nuvarande bestämmelser i
5 kap. AFL. På samma sätt skall garantipensionen kunna beräknas såsom
i dag gäller för rätt till folkpension, dvs. såväl på grundval av den avlidnes
bosättningstid som på grundval av antalet år med tillgodoräknade pen-
sionspoäng. Detta innebär alltså att både 90-procentstillägget och garan-
tipensionen kommer att kunna vara beräknad antingen på grundval av det
antal år med ATP-poäng som tillgodoräknats den avlidne (30-delsberäk-
ning) eller på grundval av den bosättningstid som tillgodoräknats honom
eller henne (40-delsberäkning). Förslaget innebär också att de övergångs-
regler som tillkom då reglerna om 40-delsberäkning av folkpensionen i
förhållande till bosättningstid infördes alltjämt skall tillämpas. Om den
efterlevande uppbar folkpension i form av efterlevandepension
(reformerad efterlevandepension eller änkepension) i december år 1992
eller om dödsfallet som grundar rätt till efterlevandepension inträffade i
denna månad, skall 90-procentstillägget och garantipensionen alltjämt
anses grundad på en bosättningstid om 40 år (punkten 3 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1992:1279) om ändring i AFL).

Emellertid föreslår vi en förändring vad avser beräkningen av garanti-
pensionen om den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års bosättningstid
respektive 30 år med tillgodoräknade pensionspoäng. Folkpension betalas
i dag ut i förhållande till antalet år med tillgodoräknad bosättningstid eller
år med tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension. Detta innebär
att om den avlidne exempelvis endast tillgodoräknats 20 års bosättning
(inklusive framtida beräknad bosättningstid) utges pensionen med 20 40-
delar av hel sådan pension. Motsvarande avkortning vid bristande
försäkringstid föreslår regeringen också för beräkningen av garanti-
pension till omställningspension som kommer att beviljas på grund av
dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet av våra förslag.

Om motsvarande skulle gälla även för beräkning av garantipension till
dem som beviljas garantipension till omställningspension på grund av
dödsfall som inträffat före ikraftträdandet, skulle emellertid flertalet för-
månsberättigade komma att få sin nettopension sänkt. Detta har sin för-
klaring i att dagens skatteregler för pensionärer, är konstruerade på så sätt
att hänsyn endast tas till den pension som faktiskt betalas ut. Huruvida
pensionen betalas ut oavkortad eller inte saknar betydelse; kort uttryckt
SGA är inte 30-dels eller 40-dels beräknat. SGA:s grundnivå och av-
trappningsintervall är desamma för dem som har en oavkortad folkpen-
sion som för dem som har en avkortad sådan. Vid 2000 års taxering redu-
ceras SGA med 65 % av den del av uppburen pension som överstiger
avdrag sbeloppet (1,5232 prisbasbelopp vid 2000 års taxering). När det
gäller personer med avkortad pension tillämpas denna regel i praktiken så
att reduktionen för pensionsinkomster över avdragsbeloppet sker från
denna nivån och inte från den lägre SGA-nivån för faktiskt uppburen
folkpension och pensionstillskott. Det är först när skillnaden mellan
högsta för alla gällande och det för den pensionsberättigade beräknade
högsta SGA är bortreducerad som en reell reduktion av hans eller hennes
grundavdrag sker. Dock gäller ett allmän förbehåll att SGA inte kan vara

Prop. 1999/2000:91

157

högre än den pension som betalas ut och som också påverkar avdraget, Prop. 1999/2000:91
exempelvis folk- och tilläggspension.

Genom att de i dag mer förmånliga skattebestämmelsema för pensionä-
rer inte kommer att finnas kvar, skulle en avräkning av garantipensionen
motsvarande den som i dag gäller för folkpension, för de som redan upp-
bär folkpension i form av omställningspension, innebära att de skulle
kunna få sin nettopension sänkt.

Eftersom det är regeringens utgångspunkt att övergångsbestämmelserna
skall utformas på sätt så att den som vid ikraftträdandet redan uppbär
efterlevandepension skall få vidkännas anpassningen av efterlevandepen-
sioneringen till det reformerade ålderspensionssystemet i så liten omfatt-
ning som möjligt, anser vi att en försämring som nyss beskrivits inte kan
accepteras. För att lösa detta har regeringen funnit att minskningen av
garantipensionen måste göras på ett annat sätt än som gäller i dag, dvs.
avkortningen på grund av bristande bosättningstid eller färre än 30 år med
pensionspoäng måste ske med ett lägre belopp. Detta görs lättast genom
att garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall, i stället för att
den kvotdelsberäknas, minskas med en viss procentsats för varje år om
understiger 40 respektive 30 år.

Regeringen föreslår därför att om den avlidnes faktiska eller den fram-
tida beräknade bosättningstiden i Sverige, understiger 40 år skall, garan-
tipensionens basnivå och avtrappningsintervall minskas med 1,0 % för
vaije år som understiger 40 år innan avräkning mot omställningspension-
en görs. Om garantipensionen istället skall baseras på grundval av den
avlidnes tillgodoräknade år med pensionspoäng för tilläggspension, och
den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med faktiska eller antagna pen-
sionspoäng, skall garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall
istället minskas med 1,8 % för varje år som understiger 30. Härigenom
kommer personer som vid ikraftträdandet redan uppbär omställningspen-
sion i huvudsak inte att vidkännas någon sänkning av utgående pension.
Motsvarande regler föreslås också gälla för kvinnor som har rätt till
änkepension på grund av dödsfall före år 2003 och personer som antingen
beviljats särskild efterlevandepension före år 2003 eller vars rätt till
särskild efterlevandepension uppkommit före år 2003.

Utbetalning av pension, m.m.

De föreslagna reglerna kommer att innebära att den del av omställ-
ningspensionen som efter ikraftträdandet kommer att bestå av tilläggs-
pension beräknad enligt bestämmelserna i AFL bör exporteras oavsett i
vilket land den efterlevande är bosatt och oavsett den efterlevandes med-
borgarskap. Detsamma bör gälla för motsvarande antal 30-delar av 90-
procentstillägget. Till den del tillägget är 40-delsberäknat, skall det
emellertid enligt huvudregeln kunna utbetalas endast så länge den efter-
levande är bosatt i Sverige. Denna regel kommer emellertid inte att kunna
upprätthållas i förhållande till annat EU/EES-land. Om den efterlevande
är bosatt eller bosätter sig i ett annat medlemsland skall, alltså ett 30-dels-
eller 40-delsberäknat tillägg, jämte garantipension, betalas ut i samma
omfattning som om den efterlevande varit bosatt i Sverige.

158

Enligt nuvarande regler finns möjlighet att i vissa fall efter dispens be-
tala ut folkpension till bl.a. en efterlevande som har börjat uppbära sådan
pension, även om rätten till folkpension skulle upphöra till följd av bo-
sättning utomlands. Motsvarande bestämmelse har förts in i SofL. Som
redovisats i avsnitt 9.5. gör regeringen den bedömningen att garantipen-
sion till omställningspension skall föras in i SofL såsom en bosättnings-
baserad förmån. Härav kommer då att följa att bestämmelserna i nämnda
lag om utbetalning m.m. vid utlandsvistelse skall gälla även för garanti-
pension. På samma sätt som garantipension till omställningspension under
vissa närmare angivna förutsättningar skall betalas ut utomlands, kommer
även 90-procentstillägget, till den del det har beräknats på den avlidnes
bosättningstid i Sverige, att omfattas av dispensregeln i SofL. Nödvändiga
ändringar i SofL kommer regeringen att återkomma till i en senare
proposition.

Bostadstillägg till omställningspension

Vad regeringen anfört i avsnitt 9.4.1 om BTP till omställningspension
som kommer att beviljas på grund av dödsfall efter utgången av år 2002
har, enligt regeringens bedömning, bärighet även avseende BTP till om-
ställningspension som beviljats eller kommer att beviljas på grund av
dödsfall före den 1 januari 2003. Regeringen lämnar därför nu inte något
förslag angående BTP till efterlevande som beviljats eller kommer att
beviljas omställningspension på grund av dödsfall före den 1 januari
2003.

Prop. 1999/2000:91

10 Särskild efterlevandepension och
garantipension

10.1 Avveckling av särskild efterlevandepension för
framtiden

Regeringens förslag: Efter utgången av år 2002 skall särskild efter-
levandepension inte kunna beviljas.

Utredningens förslag: Stämmer inte överens med regeringens förslag.
Utredningen föreslog att särskild efterlevandepension skulle kunna be-
viljas även efter ikraftträdandet av det anpassade efterlevandepensions-
systemet enligt regler som i huvudsak stämmer överens med nuvarande
bestämmelser. Dock ansåg utredningen att särskild efterlevandepension
skulle avskaffas för framtiden men ansåg sig förhindrad att lämna ett så-
dant förslag.

159

Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser och organisationer Prop. 1999/2000:91
som har yttrat sig över förslaget anser att förmånen bör avskaffas eller att
frågan härom bör utredas vidare. Härvid har synpunkter framförts som att
om avsaknaden av förvärvsmöjligheter beror på medicinska orsaker bör
frågan lösas inom förtidspensioneringen och om den beror på andra or-
saker bör den kunna lösas inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen.

Skälen för regeringens förslag: Särskild efterlevandepension kan i
dag utges om villkoren för rätt till omställningspension är uppfyllda och
den efterlevande alltsedan makens död haft svårigheter att försörja sig
själv. Den särskilda efterlevandepensionen utges först efter det att rätten
till omställningspension inklusive förlängd sådan upphört. En ytterligare
förutsättning för rätt till särskild efterlevandepension är att den efter-
levandes möjlighet att bereda sig inkomst genom ett för denne lämpligt
arbete är nedsatt med minst en fjärdedel alltsedan makens död och att
nedsättningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa eller
annan därmed jämförlig omständighet samt kan antas vara inte endast
kortvarig. Nedsättning skall således ha bestått i princip oavbrutet fram till
den tidpunkt då rätten till omställningspension upphör, dvs. då rätten till
särskild efterlevandepension inträder. Det skall alltså finnas ett samband
mellan dödsfallet och de svårigheter som den efterlevande har att på egen
hand svara för sin försörjning. Även en person, som inte hade någon egen
förvärvsinkomst före makens död och då inte heller uppfyllde kraven för
rätt till förtidspension eller annan liknande ersättning kan emellertid efter
makens död komma att bli berättigad till särskild efterlevandepension.

Vid bedömningen av om förvärvsförmågan är nedsatt skall beaktas den
efterlevandes möjlighet att bereda sig inkomst genom sådant arbete som
motsvarar hans eller hennes krafter och färdigheter och som rimligen kan
begäras med hänsyn till utbildning och tidigare verksamhet samt ålder,
bosättningsförhållanden och andra därmed jämförliga omständigheter.
Något medicinskt kriterium motsvarande det som uppställs för rätt till
förtidspension finns således inte för rätt till särskild efterlevandepension.
Däremot fordras i princip att de svårigheter som pensionen avser att av-
hjälpa uppkommit som en följd av dödsfallet.

Särskild efterlevandepension kan utges som hel pension, tre fjärdedels
pension, halv pension eller en fjärdedels pension. Rätten till särskild
efterlevandepension upphör när den efterlevande fyller 65 år eller dess-
förinnan böljar ta ut ålderspension. Förmånen kan begränsas till viss tid
och skall under alla förhållanden omprövas minst en gång vart tredje år.
Omprövningen får emellertid inte medföra höjning av beviljad särskild
efterlevandepension.

Kartläggning och statistik

Såväl utredningen som flertalet av remissinstanserna har påtalat att reger-
ingen bör överväga möjligheten att för framtiden avskaffa den särskilda
efterlevandepensionen. Härvid har främst framförts synpunkter om att de
problem som är orsaken till att förmånen utges snarare bör lösas inom
ramen för arbetslöshetsförsäkringen eller förtidspensioneringen. För att
kunna ta ställning till om ett avskaffande av särskild efterlevandepension

160

för framtiden kan ske måste man ställa sig frågan i vilken situation den Prop. 1999/2000:91
enskilde personen befinner sig i vid beviljande av förmånen. Mot denna
bakgrund har regeringen gett Riksförsäkringsverket (RFV) i uppdrag att
göra en kartläggning och analys av den särskilda efterlevandepensionen.

Av RFV:s kartläggning, daterad den 26 augusti 1999, framgår att i juni
år 1999 hade 99 personer beviljats särskild efterlevandepension. Vid kart-
läggningen har RFV emellertid granskat 93 personer, eftersom det i sex
ärenden bl.a. saknas erforderliga uppgifter för att granskning skall vara
möjlig. Av dessa 93 personer är 21 män och 72 kvinnor. 65 personer är
födda år 1949 eller tidigare och resterande eller 28 personer är födda
mellan åren 1950 och 1969. Det är således en liten grupp som har rätt till
särskild efterlevandepension, varav många vid ett ikraftträdande av ett
anpassat efterlevandepensionssystem år 2003 kommer att ha fyllt 65 år.
Antalet beviljade pensioner har emellertid successivt ökat sedan för-
månens tillkomst år 1990. År 1995 fanns endast 56 personer som uppbar
särskild efterlevandepension. Sannolikt kommer antalet ansökningar om
särskild efterlevandepension att under ytterligare ett par år komma att öka.

Flertalet av de personer som uppbär särskild efterlevandepension är
lågutbildade och saknar i princip anknytning till arbetslivet. Endast ett
fåtal personer har högskoleutbildning och de flesta har enbart genomgått
grundskola. Vissa personer saknar också svensk utbildning.

I hela gruppen är den främsta orsaken till beviljad pension att de aldrig
har förvärvsarbetat eller inte arbetat under flera år före det att särskild
efterlevandepension beviljades, i kombination med ålder och utbildning.
Ett inte litet antal personer har också som delorsak beviljats särskild
efterlevandepension på grund av medicinska skäl.

Av kartläggningen går att utläsa att i många fall utgör den särskilda
efterlevandepensionen en icke oväsentlig inkomst. Endast ett fåtal perso-
ner har egen arbetsinkomst. En tredjedel av gruppen har egna tillgångar
som ligger över 10 000 kr. I ett fåtal ärenden utges vid sidan om särskild
efterlevandepension bl.a. tjänstepension, privat pensionsförsäkring, ar-
betslöshetsersättning och kompletterande socialbidrag.

Särskild efterlevandepension för framtiden

Av RFV:s kartläggning och analys kan konstateras att de som i dag upp-
bär särskild efterlevandepension och sannolikt även de som framöver
kommer att ansöka om sådan pension är i behov av förmånen på grund av
att de saknar möjlighet till eget förvärvsarbete. Detta torde såväl i dag
som för framtiden ha sin orsak i bristande utbildning. Frågan är då om det
inom en anpassad efterlevandepensionering skall finnas en förmån som
främst är att beteckna som en arbetsmarknadsmässig försäkring.

I samband med införandet av den särskilda efterlevandepensionen år
1990 fastställdes att förmånen skulle vara en subsidiär förmån till andra
former av stöd som kan utges till den efterlevande, t.ex. förtidspension,
sjukbidrag, arbetslöshetsstöd och vissa utbildningsbidrag. I förarbetena till
lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
(propositionen Reformering av den allmänna försäkringens efter-
levandeförmåner m.m. (prop. 1987/88:171)) har noga betonats att denna

6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91

efterlevandepensionsform skall vara subsidiär även i förhållande till av-
hjälpande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den efterlevande skall i
första hand beredas hjälp till sin framtida försöijning genom vidareut-
bildning eller andra arbetsmarknadsmässiga insatser. Endast i de fall
sådana åtgärder framstår som utsiktslösa eller inte leder till önskat resul-
tat, skall denna pensionsform träda in som ett skyddsnät. Mot vad som
ovan redovisats ifrågasätter regeringen om det finns skäl att även i fram-
tiden ha en pensionsform motsvarande den nuvarande särskilda efter-
levandepensionen.

Det är enligt regeringens uppfattning naturligt att efterlevandepen-
sioneringen skall träda in med ekonomiskt bistånd i situationer som för
den efterlevande typiskt sett är förenade med såväl ekonomiska
svårigheter som problem på det mer personliga planet. I fall där den
efterlevande har den faktiska vårdnaden om bam under viss ålder har vi
ansett detta hjälpbehov vara särskilt accentuerat. Vi ifrågasätter emellertid
om det, utöver redovisade pensionsförmån i form av omställningspension.
inom efterlevandepensioneringen skall finnas ytterligare en förmån sådan
som dagens särskilda efterlevandepension. Enligt regeringens uppfattning
är det mindre välmotiverat att ha bestämmelser som syftar till att ge efter-
levande med egna försörjningssvårigheter en pension i händelse av
makens dödsfall. Samma skydd finns inte för personen i fråga innan
maken avlider och motsvarande förmån finns inte heller för t.ex. från-
skilda makar. Det mest adekvata bör vara att lösa dessa i huvudsak ar-
betsmarknadsmässiga problem genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
För det fall arbetsoförmågan i stället har sin gmnd i medicinska skäl torde
frågan lämpligen behandlas inom ramen för förtidspensioneringen. Att ha
kvar en sådan förmån som den särskilda efterlevandepensionen inom
ramen för efterlevandepensioneringen synes också strida mot de ren-
odlingstankar som finns på socialförsäkringsområdet och som t.ex.
innebär att andra omständigheter än medicinska kriterier numera endast i
undantagsfall skall läggas till grund för bedömningen av rätt till sjuk-
penning, förtidspension och sjukbidrag. Den särskilda efterlevandepen-
sionen i sin nuvarande utformning torde även strida mot den arbetslinje
som på senare tid genomsyrat de sociala förmånsbestämmelsema.

Det är således regeringens uppfattning att en förmånsform som den
särskilda efterlevandepensionen inte bör finnas inom efterlevandepen-
sioneringen och att den särskilda efterlevandepensionen bör avskaffas.
Eftersom flertalet av de personer som skulle kunna komma att beviljas
särskild efterlevandepension i framtiden, enligt den analys som har gjorts,
kommer att vara relativt unga torde det finnas goda möjligheter att dessa
genom stöd till fortsatt utbildning kan komma ut i förvärvslivet och
genom egen arbetsinkomst kunna försörja sig. Det är regeringens upp-
fattning, vilket även gäller inom ohälsoförsäkring, av vikt att arbetet in-
riktas på att alla personer skall ges möjlighet att komma ut i arbetslivet
och inte skall behöva leva på stöd från samhället.

Regeringen föreslår därför att särskild efterlevandepension skall av-
skaffas för framtiden.

Prop. 1999/2000:91

162

10.2    Övergångsbestämmelser

10.2.1    Rätten till och beräkningen av särskild

efterlevandepension, m.m.

Regeringens förslag: Den som vid utgången av år 2002 uppbär eller
då är berättigad till särskild efterlevandepension skall ha fortsatt rätt till
sådan pension fram till 65 års ålder eller till dess rätten på annat sätt
upphör.

Särskild efterlevandepension skall, på samma sätt som omställ-
ningspension som beviljats på grund av dödsfall som inträffat före
ikraftträdandet, bestå av en del som grundar sig på den avlidnes till-
godoräknade pensionspoäng för tilläggspension och ett 90-procents-
tillägg och skall beräknas på samma sätt. Utgående partiell särskild
efterlevandepension skall dock vid ikraftträdandet räknas om genom
att pensionen i stället för att utges som %, */2 och lA pension skall utges
som 85 %, 65 % och 28 % av hel sådan pension.

Vid omprövning av sådan särskild efterlevandepension efter ikraft-
trädandet skall nuvarande regler enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) tillämpas. Dock skall även efter omprövning partiell
särskild efterlevandepension i stället för att utges som %, Yi och *4
pension utges som 85 %, 65 % och 28 % av hel sådan pension.

En sålunda beräknad pension skall efter utgången av år 2002 utbe-
talas som särskild efterlevandepension.

Till särskild efterlevandepension skall, liksom till omställningspen-
sion, kunna utges en garantipension. Denna garantipension skall be-
räknas enligt motsvarande regler som föreslås för garantipension till
omställningspension för den som beviljas sådan pension på grund av
dödsfall som inträffat före år 2003.

Årlig särskild efterlevandepension, beräknad på den avlidnes pen-
sionspoäng för tilläggspension enligt nuvarande bestämmelser och 90-
procentstillägg skall fr.o.m. årsskiftet 2003/2004 följsamhetsindexeras.

Garantipension till omställningspension skall räknas om i förhållan-
de till förändringar i det allmänna prisläget.

Regeringens bedömning: Frågan om efterlevande som vid ut-
gången av år 2002 uppbär eller då är berättigade till särskild efter-
levandepension jämte sådan förmån skall ha rätt till bostadstillägg till
pensionärer (BTP), bör behandlas i samband med den fortsatta bered-
ningen av betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensio-
närer (SOU 1999:52).

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag och bedömning. Utredningen föreslog emellertid att garantipen-
sionen skulle beräknas från en lägre basnivå samt med en annan avtrapp-
ning mot tilläggspension i form av särskild efterlevandepension. Utred-
ningen föreslog vidare inte någon höjning av partiell särskild efterlevan-
depension som utgår vid ikraftträdandet eller som kan komma att utgå vid
omprövning efter nämnda tidpunkt. Utredningen föreslog inte heller
någon kompensation för de förändrade beskattningsreglerna såvitt avser

Prop. 1999/2000:91

163

beräkningen av garantipension till särskild efterlevandepension vid bris- Prop. 1999/2000:91
tande försäkringstid.

Remissinstanserna: Gävleborgs läns allmänna försäkringskassa, som
menar att särskild efterlevandepension skall avskaffas, föreslår som över-
gångsbestämmelse att samtliga som i dag uppbär förmånen får behålla
denna till månaden före 65-årsmånaden.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Vid ikraftträdandet
av våra förslag kommer det att finnas personer som då uppbär särskild
efterlevandepension eller som har rätt till särskild efterlevandepension,
men antingen ännu inte fått pension eller med tillämpning av bestämmel-
serna i 16 kap. 7a § AFL för viss tid har fått pensionen minskad eller in-
dragen. Av de som i juni månad år 1999 uppbar särskild efterlevandepen-
sion kommer ca 25 personer att vid ikraftträdandet ha fyllt 65 år, varför
den särskilda efterlevandepensionen då har upphört för dem. Sannolikt
kommer dock efter nämnda tidpunkt ytterligare ett antal personer att ha
beviljats sådan pension. För de personer som har beviljats eller har rätt till
särskild efterlevandepension före ikraftträdandet är det enligt regeringens
uppfattning inte rimligt att denna pension omedelbart skall upphöra att
utges. Regeringen föreslår därför att de som har beviljats eller annars har
rätt till särskild efterlevandepension före utgången av år 2002 skall ha
fortsatt rätt till sådan pension fram till dess att den pensionsberättigade
fyller 65 år eller till dess rätten till särskild efterlevandepension på annat
sätt upphör. Att notera i detta sammanhang är att rätt till särskild
efterlevandepension faktiskt skall ha förelegat före ikraftträdandet av våra
förslag. Det är således inte när dödsfallet inträffade som är av betydelse.
Som redovisats i avsnitt 10.1. inträder rätten till särskild efterlevande-
pension i dag först när rätten till omställningspension upphört. Vårt
förslag innebär således att även om dödsfallet inträffat före ikraftträdandet
men särskild efterlevandepension inte har beviljats på grund av att om-
ställningspension alltjämt utges, kan särskild efterlevandepension inte
beviljas efter utgången av år 2002. Detta gäller även om den efterlevande
med tillämpning av dagens regler skulle vara berättigad till sådan pension.

När det gäller frågan om hur särskild efterlevandepension, som har be-
viljats enligt nuvarande regler, skall beräknas efter ikraftträdandet av ett
anpassat efterlevandepensionssystem saknas anledning att göra andra
bedömningar än vad som ovan redovisats beträffande omställningspen-
sion i avsnitt 9.6. Särskild efterlevandepension bör således även efter
ikraftträdandet i huvudsak utges enligt nu gällande regler. Detta innebär
att sådan pension skall beräknas enligt nuvarande bestämmelser om
tilläggspension i form av särskild efterlevandepension i AFL och således
utges med samma belopp som i dag, dvs. med 40 respektive 20 % av den
avlidnes egenpension (exklusive det tillägg som avser kompensation för
nuvarande folkpension) beroende på om barnpension samtidigt utges eller
inte. På samma sätt som när det gäller beräkning av omställningspension
och änkepension i form av folkpension, bör särskild efterlevandepension i
form av folkpension räknas om vid ikraftträdandet. Omräkningen innebär
att ett belopp om 90 % av det för året gällande prisbasbeloppet läggs till
den del av den särskilda efterlevandepensionen som beräknats på den
avlidnes pensionspoäng för tilläggspension. Den sålunda beräknade

164

pensionen, bestående av tilläggspension enligt nuvarande bestämmelser
och 90-procentstillägget, skall fr.o.m. den 1 januari 2003 betalas ut som
särskild efterlevandepension. Den efterlevande skall vidare vara be-
rättigad till en garantipension som beräknas utifrån en basnivå om 2,15
gånger prisbasbeloppet. Denna basnivå minskas på grundval av den sär-
skilda efterlevandepensionen inklusive 90-procentstillägget i sin helhet
upp till 1,49 basbelopp. Om den särskilda efterlevandepensionen inklu-
sive tillägget överstiger denna nivå, beaktas enbart 44 % av den över-
skjutande delen vid minskningen av basnivån.

På samma sätt som föreslagits när det gäller omställningspension före-
slår vi att 90-procentstillägget och garantipensionen skall utges med en
kvotdel som svarar mot den som skulle ha legat till grund för beräkning
av folkpension om reglerna i 5 kap. AFL bestått. Både 90-procents-
tillägget och garantipensionen kan således komma att beräknas antingen i
förhållande till hur många år med ATP-poäng som tillgodoräknats den
avlidne (30-delsberäkning) eller hur många bosättningsår enligt AFL som
tillgodoräknats honom eller henne (40-delsberäkning). Det skall härvid
beaktas att regeringen föreslår att den beräkning som härvid skall göras är
konstruerad på ett annat sätt än vad som i dag gäller för folkpension.
Denna konstruktion innebär att i stället för att garantipensionen bestäms i
förhållande till tillgodoräknade antal bosättningsår eller antalet år med
tillgodoräknade pensionspoäng skall beräkningen ske genom att det från
en oavkortad garantipension görs avdrag med en viss procentsats be-
roende på hur många år den avlidne tillgodoräknats bosättning i Sverige
eller pensionspoäng för tilläggspension. Om den avlidne inte har tillgodo-
räknats 30 år med pensionspoäng skall avkortning av hel garantipension
göras med 1,8% för vaije år som understiger 30 år. För den som inte har
tillgodoräknats 40 bosättningsår skall minskningen göras med 1,0 % för
varje år som understiger 40. Denna minskning gäller såväl garantipen-
sionens basnivå som avtrappningsintervall.

Regeringens målsättning vid konstruktionen av bestämmelserna har
varit att en efterlevande som vid ikraftträdandet av våra förslag redan
uppbär efterlevandepension eller har rätt till sådan pension på grund av
dödsfall som inträffat före nämnda tidpunkt, skall få sin nya pension med
i huvudsak samma nettobelopp som han eller hon då hade rätt till. Av
denna anledning föreslår vi också vissa förändringar i sättet att beräkna
partiell särskild efterlevandepension.

Om denna alltjämt skulle utges med de andelar som gäller i dag skulle
flertalet efterlevande få sin pension sänkt. Detta har sin orsak i att nivån
på det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) inte påverkas av om
pensionen endast utges med en viss andel utan det fastställs endast mot
bakgrund av faktiskt uppburen pension. Som tidigare framgått kommer de
särskilda skattereglerna för pensionärer inte att finnas kvar när lagen om
efterlevandepension och efterlevandestöd till bam träder i kraft. All
efterlevandepension skall således i framtiden beskattas på motsvarande
sätt som gäller för förvärvsinkomster. Detta innebär att den som vid
ikraftträdandet uppbär partiell särskild efterlevandepension skulle få sin
nettopension sänkt. Han eller hon har inte heller möjlighet att, såsom

Prop. 1999/2000:91

165

gäller inom ålderspensioneringen, öka sin andel pension för att på så sätt
undvika nämnda nettosänkning.

Regeringen anser att denna effekt inte kan accepteras. För att undvika
en nettosänkning för dem som uppbär partiell särskild efterlevandepen-
sion föreslår vi att de olika nivåerna av partiell pension höjs. Härigenom
kommer nettopensionen för flertalet förmånsberättigade att stämma över-
ens med den pension de erhåller med tillämpning av dagens skatteregler
för pensionärer. Regeringen föreslår därför att vid ikraftträdandet av lagen
om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall partiell
särskild efterlevandepension räknas om på så sätt att % pension skall ut-
göra 85 % av en hel pension. Halv pension skall räknas om till 65 % och
lA pension till 28 % av en hel särskild efterlevandepension. Denna om-
räkning skall även avse garantipension till särskild efterlevandepension.
Det saknar också betydelse om pensionen betalas ut partiellt på grund av
ett beslut om att sådan pension skall beviljas eller att tidigare beviljad
särskild efterlevandepension på grund av senare beslut har minskats för
viss tid eller delvis har hållits inne.

Rätten till särskild efterlevandepension omprövas enligt nuvarande be-
stämmelser i 8 kap. 10 § AFL när det finns skäl till det, dock minst en
gång vart tredje år. Detsamma föreslår regeringens skall gälla för dem
som vid ikraftträdandet uppbär särskild efterlevandepension. Vid en sådan
omprövning skall tillämpas samma regler som gällde för själva
beviljandet av särskild efterlevandepension enligt AFL. Dock skall vid
omprövning partiell särskild efterlevandepension i stället för att utges som
%, 16 och lA pension utges som 85 %, 65% och 28 % av hel sådan
pension. Vidare skall vid omprövning efter ikraftträdandet vid bristande
försäkringstid minskning ske på sätt som ovan beskrivits.

Indexering

I likhet med vad regeringen föreslagit beträffande omställningspension i
avsnitt 9.6, föreslår regeringen att årlig särskild efterlevandepension in-
klusive 90-procentstillägg skall följsamhetsindexeras och att garantipen-
sion skall räknas om i förhållande till förändringen i det allmänna pris-
läget.

Utbetalning av pension, m.m.

Vad regeringen anfört i avsnitt 9.6 om utbetalning av omställningspension
gäller även för utbetalning av särskild efterlevandepension jämte 90-
procentstillägg och garantipension till särskild efterlevandepension.

Bostadstillägg till särskild efterlevandepension

Vad regeringen anfört i avsnitt 9.6 om BTP till omställningspension för
personer som beviljats eller kommer att beviljas sådan pension på grund
av dödsfall före den 1 januari 2003, gäller även såvitt avser rätt till BTP
till särskild efterlevandepension.

Prop. 1999/2000:91

166

10.2.2 Minsknings- och samordningsregler

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: De samordningsregler som i dag gäller för rätt
till särskild efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) skall alltjämt tillämpas.

Särskild efterlevandepension skall - både vid ikraftträdandet och vid
omprövning därefter - enligt samma principer som enligt dagens regler
minskas med andra sociala förmåner som den efterlevande uppbär vid
sidan av pensionen under förutsättning att denna andra förmån utges
för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöjligheten som
den särskilda efterlevandepensionen. Även utländska sociala förmåner
skall reducera pensionen. Minskningen skall i första hand göras på
garantipensionen, därefter på 90-procentstillägget och sist på särskild
efterlevandepension i övrigt.

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. Utredningen föreslog att den minskning som i förekommande fall
skall ske av den särskilda efterlevandepensionen skulle göras mot hela
den sociala förmån som den efterlevande uppbär vid sidan av pensionen
utan något hänsynstagande till om den avlidne endast haft ett fåtal år med
pensionsgrundande inkomster eller tillgodoräknad bosättningstid enligt
AFL.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig i denna del.

Skälen för regeringens förslag: I samband med införandet av den sär-
skilda efterlevandepensionen uttalades i betänkandet Efterlevandepension,
reformering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner (SOU
1987:55 s 242) och i propositionen Reformering av den allmänna försäk-
ringens efterlevandeförmåner m.m. (prop. 1987/88:171 s. 128) att denna
förmån skulle syfta till att utgöra ett skyddsnät för änkor och änklingar
vilkas försörjning inte kunde tillgodoses på annan väg. För särskild
efterlevandepension gäller därför i dag vissa bestämmelser innebärande
att särskild efterlevandepension inte får utges om det samtidigt utges en
annan förmån som har för avsikt att ersätta samma arbetsoförmåga. Vida-
re skall särskild efterlevandepension enligt dagens regler minskas av vissa
andra förmåner som utges samtidigt. Eftersom regeringen föreslår att de
som vid utgången av år 2002 uppbär särskild efterlevandepension skall ha
fortsatt rätt till sådan pension på de villkor som följer enligt dagens regler
anser vi inte att det finns skäl att göra någon förändring av samordnings-
och minskningsreglema. Eftersom folkpension avskaffas för framtiden
måste dock vissa justeringar göras. Nedan kommer kortfattat reglerna att
beskrivas varefter vi lämnar förslag till nyss nämnda justering.

I 8 kap. 9 § AFL regleras bl.a. att särskild efterlevandepension inte ut-
ges med anledning av nedsättning i förvärvsmöjlighetema för vilken den
efterlevande är berättigad till egenlivränta från arbetsskadeförsäkringen.
Härutöver finns även i 3 kap. AFL bestämmelser om samordning mellan
särskild efterlevandepension och sjukpenning när det gäller förutsätt-
ningarna för beviljande av den sistnämnda förmånen. Sålunda har en för-
säkrad som uppbär hel särskild efterlevandepension inte rätt till sjukpen-
ning. Vidare skall, om den försäkrade uppbär särskild efterlevandepen-

167

sion, vid prövningen av den försäkrades rätt till sjukpenning hans eller
hennes arbetsförmåga bedömas med bortseende från den nedsättning av
arbetsförmågan som ligger till grund för utgående pension.

Vidare finns det särskilda minskningsregler. Dessa innebär att om den
efterlevande har rätt till annan social förmån som avser att ge kompensa-
tion för samma nedsättning av förvärvsmöjlighetema som den särskilda
efterlevandepensionen skall den särskilda efterlevandepensionen minskas
med den andra förmånens belopp. Dessa regler finns intagna i 8 kap. 12 §
och 14 kap. 7 § AFL. Minskning skall därvid göras med bl.a. förtidspen-
sion, dagpenning från arbetslöshetskassa och vissa vuxenstudiebidrag.
Vid tillämpning av nämnda minskningsregel skall även beaktas utländska
sociala förmåner på motsvarande sätt som svenska och även dessa skall
således reducera den särskilda efterlevandepensionen.

Om den särskilda efterlevandepensionen utges med viss andel av oav-
kortad sådan pension till följd av bestämmelserna i 5 kap. AFL skall
minskningen på grund av de ovan nämnda sociala förmånerna enligt hit-
tillsvarande regler göras endast med hänsyn till motsvarande andel av
förmånen. Har den avlidne kunnat tillgodoräknas endast 30 bosättningsår
skall folkpension i form av särskild efterlevandepension utges med endast
30/40 av oavkortad sådan pension. Har den pensionsberättigade efter-
levande rätt till t.ex. förtidspension skall även förtidspensionen vid be-
räkningen reduceras med hänsyn till den avlidnes bristande anknytning,
dvs. med 30/40 av förmånen, innan minskning görs av den särskilda
efterlevandepensionen och detta oavsett att den efterlevandes förtidspen-
sion fastställts på grundval av hans eller hennes tillgodoräknade bosätt-
ningsår och eventuellt med en annan andel av oavkortad folkpension.

I 14 kap. 7 § AFL anges att minskningsregeln i 8 kap. 12 § AFL skall
gälla även i fråga om särskild efterlevandepension från tilläggspensione-
ringen. I detta hänseende skall vid minskningen ses till den avlidnes
tillgodoräknade år med pensionspoäng för tilläggspension för frågan om
oavkortad förmån skall minska oavkortad tilläggspension i form av sär-
skild efterlevandepension. Motsvarande reducering skall göras med hän-
syn till utländsk social förmån. I första hand skall den sociala förmånen
minska tilläggspensionen och först därefter folkpensionen. Regeringen
föreslår att de ovan beskrivna reglerna alltjämt skall tillämpas för särskild
efterlevandepension som har beviljats före ikraftträdandet.

Som nämnts i avsnitt 9 beräknas garantipensionen som den efterlevande
har rätt till, dels med hänsyn till den inkomstgrundade efterlevande-
pensionen som den efterlevande har rätt till, dels på grundval av vilken
försäkringstid som den avlidne kan tillgodoräknas. Vid denna beräkning
skall beaktas den avlidnes eventuellt bristande försäkringstid för garanti-
pension genom att garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall
först avkortas. Därefter skall hela den inkomstgrundade pensionen be-
aktas vid bestämmandet av garantipensionens storlek.

Den sålunda framräknade särskilda efterlevandepensionen skall sedan
minskas med hänsyn till en social förmån som den efterlevande uppbär
avseende samma tid och samma nedsättning av förvärvsmöjligheten. Det
är vår uppfattning att även utländska sociala förmåner av motsvarande
slag skall beaktas i detta hänseende. Som framgått ovan minskas pension-

Prop. 1999/2000:91

168

en i dag med den andra förmånen med lika många andelar som pensionen Prop. 1999/2000:91
fastställs till. Om folkpensionen exempelvis utges med 30/40, eftersom
den avlidne endast tillgodoräknats 30 bosättningsår i Sverige, minskas
pensionen endast med 30/40 av den andra förmånen. Om hela förmånen
fr.o.m. ingången av år 2003 skulle samordnas med den särskilda efter-
levandepensionen skulle de efterlevande som uppbär partiell särskild
efterlevandepension komma att få sin pension sänkt. Detta är en lösning
som regeringen inte anser vara rimlig. Därför föreslår vi att samordningen
med annan förmån efter ikraftträdandet av de anpassade efterlevande-
pensionsreglema alltjämt skall ske enligt dagens kvotdelsberäkning. Vi
föreslår även att motsvarande skall gälla vid omprövning av särskild
efterlevandepension efter ikraftträdandet.

I detta sammanhang bör även ställning tas till om den särskilda efter-
levandepensionen skall minskas före garantipensionen till sådan pension
på motsvarande sätt som sker enligt nuvarande bestämmelser. Här bör
emellertid beaktas att garantipension till särskild efterlevandepension, till
skillnad från folkpension i form av efterlevandepension, utgör en utfyll-
nadspension och inte någon baspension. Mot denna bakgrund och med
beaktande av att garantipensionen enligt regeringens förslag skall finan-
sieras över statsbudgeten, är det enligt vår uppfattning lämpligt att låta
den sociala förmånen först reducera garantipensionen, därefter 90-
procentstillägget och sist den särskilda efterlevandepensionen i övrigt.

11     Änkepension och garantipension

11.1     Inledning

Som tidigare redovisats i avsnitt 6 föreslår regeringen att änkepensione-
ringen alltjämt skall finnas kvar och att nuvarande bestämmelser om
änkepensioneringen i princip förs över till den föreslagna lagen om
efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.

I detta avsnitt föreslår regeringen att en änka som har beviljats änke-
pension på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet av de an-
passade efterlevandepensionsreglema skall ha rätt till sådan pension även
efter denna tidpunkt. Regeringen föreslår därvid att kvinnor som i dag
omfattas av övergångsreglerna till de nuvarande efterlevandepensions-
reglema även efter ikraftträdandet skall kunna beviljas änkepension på
grand av dödsfall efter utgången av år 2002 efter i princip samma regler
som gäller i dag.

I avsnittet behandlas vidare frågan om på vilket underlag den änkepen-
sion, som grundas på den avlidne mannens intjänade ATP-poäng
(tilläggspension i form av änkepension) skall beräknas och frågan om i
vilken mån de villkor som i dag uppställs för rätt till tilläggspension i
form av änkepension skall föras över till ett anpassat änkepensionssystem.
Lagrådet har påpekat att det i den föreslagna lagen om efterlevande-
pension och efterlevandestöd till bam knappast finns skäl att betona att
inkomstrelaterad änkepension även i framtiden skall utges som tilläggs-

169

pension i form av änkepension. Lagrådet menar att utformningen av den
föreslagna lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam -
till skillnad mot utformningen av det nuvarande efterlevandepensions-
systemet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), där det
finns en grundläggande uppdelning i folkpension och tilläggspension som
regleras i olika delar av AFL - inte ger anledning att särskilt betona i
vilken form pensionsförmånen utges. Lagrådet föreslår därför att uttrycket
"tilläggspension i form av änkepension" byts ut mot termen änkepension.
Regeringen delar lagrådets uppfattning och tillgodoser lagrådets
synpunkt.

Regeringen föreslår i detta avsnitt att folkpensionsförmånema inom
änkepensioneringen jämte det särskilda grundavdraget (SGA) i framtiden
skall ersättas av en garantipension och ett tillägg till änkepensionen om
90 % av gällande prisbasbelopp. Därutöver lämnas förslag till under vilka
villkor som dessa båda förmåner skall betalas ut.

Regeringens utgångspunkt vid konstruktionen av garantipensionen till
änkepension har varit att garantipensionen, för de änkor som beviljats
änkepension på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet av de
anpassade änkepensionsreglema, så långt möjligt skall ge ett nettoutfall
som stämmer överens med vad dagens grundskydd ger. Vad gäller
garantipension till änkepension som kommer att beviljas på grund av
dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet av de anpassade reglerna gör
sig inte detta krav gällande med samma styrka. I stället bör konstruktionen
av garantipensionen för dessa fall vara präglad bl.a. av de förändringar
som skett i samhället. Därutöver har regeringen funnit det angeläget att all
garantipension till efterlevandepension skall utformas på i princip samma
sätt.

11.2 Änkepension i ett anpassat
efterlevandepensionssystem

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: En kvinna som har beviljats eller kommer att
beviljas änkepension på grund av dödsfall före den 1 januari 2003
skall ha rätt till sådan pension även efter denna tidpunkt.

Änkepension skall även kunna beviljas på grund av dödsfall som
inträffar efter utgången av år 2002.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig över utred-
ningens förslag är det några som antingen generellt tillstyrker utred-
ningens samtliga förslag i betänkandet eller anger att de inte har några
invändningar mot förslagen. Jönköpings läns allmänna försäkringskassa
konstaterar att änkepensionerna kommer att försämras ytterligare med
utredningens förslag. Försäkringskassan har emellertid inget att erinra
mot förslaget, men ifrågasätter om det ändå inte borde gå att finna enklare
regeländringar än de föreslagna, vilka kommer att innebära expert-
handläggning på försäkringskassan. Örebro läns allmänna försäkrings-

170

kassa menar att det bör övervägas om änkepension till kvinnor födda år
1945 eller senare skall kunna nybeviljas efter ett ikraftträdande, dels på
grund av administrativa skäl, dels av jämställdhetsskäl eftersom endast
kvinnor kan beviljas förmånen. Stockholm läns allmänna försäkrings-
kassa anser att det är otidsenligt att ha kvar en förmån som endast kan
uppbäras av kvinnor och föreslår att förmånen för kvinnor födda år 1945
eller senare bör finnas kvar endast en begränsad tid, förslagsvis till år
2010.

Skälen för regeringens förslag: Änkepensioneringen är tillskapad
under en tid då samhällsstrukturen och förvärvsförhållandena såg ut på ett
annat sätt än vad de gör i dag. Det fanns då ett uttalat behov av eko-
nomiskt bistånd för kvinnor, framför allt äldre kvinnor, som blivit änkor
efter en tids äktenskap.

Änkepension på grund av dödsfall före år 2003

I förarbetena till 1990 års efterlevandepensionsreform - betänkandet
Efterlevandepension, Reformering av den allmänna försäkringens efter-
levandeförmåner (SOU 1987:55) och propositionen Reformering av den
allmänna försäkringens efterlevandeförmåner m.m. (prop. 1987/88.171) —
angavs att en viktig utgångspunkt för en reformering av efterlevande-
pensioneringen var att den skulle ta sikte på framtida generationer efter-
levande. Under reformarbetet underströks det alltså att ett reformerat
efterlevandepensionssystem kunde få genomslag endast för den genera-
tion efterlevande som vuxit upp under de samhälls- och förvärvsför-
hållanden som det nya efterlevandepensionssystemet arbetats fram utifrån.
Vidare menade man att särskild hänsyn alltjämt skulle tas till de
generationer där makarna i en familj ofta haft den arbetsfördelningen att
mannen utfört förvärvsarbete medan kvinnan skött hushållet och bamen,
dvs. till de generationer som inrättat sina liv efter dåvarande lagstiftning
och förlitat sig på att den skulle bestå. Reformtakten kom därför att be-
stämmas på ett sätt som gjorde att det som ansågs vara en ekonomiskt
svagare kategori gavs ett fortsatt ekonomiskt skydd under lång tid fram-
över genom änkepensioneringen.

Många kvinnor som i dag uppbär änkepension har under lång tid upp-
burit denna förmån. De har därvid inrättat sina liv härefter och förlitat sig
på att möjligheterna till änkepension skall bestå. Dessa kvinnor har i
många fall även, med hänsyn till arbetslivserfarenhet och utbildning, svårt
att hävda sig på dagens arbetsmarknad. Till följd härav utgör änke-
pensionen i många fall den huvudsakliga eller enda inkomsten för dessa
kvinnor.

Med hänsyn härtill är regeringen av den uppfattningen att de skäl som
låg till grund för nu gällande bestämmelser fortfarande har sådan tyngd
och aktualitet att det är mindre lämpligt att föreslå några mer radikala
förändringar av gällande bestämmelser. Därför bör endast förändringar
vidtas av det nuvarande regelverket som är nödvändiga för anpassningen
till det reformerade ålderspensionssystemet. Regeringen föreslår således
att de kvinnor, som vid ikraftträdandet uppbär eller kan komma att be-
viljas änkepension på grund av dödsfall före ikraftträdandet, skall ha fort-

Prop. 1999/2000:91

171

satt rätt till sådan pension också i framtiden enligt regler som i huvudsak Prop. 1999/2000:91
överensstämmer med nuvarande regler.

Änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002

Under reformarbetet i slutet av 1980-talet konstaterades att utvecklingen
på arbetsmarknaden lett till att kvinnor på ett helt annan sätt än tidigare
börjat förvärvsarbeta och fortsatt med detta även efter det att de ingått
äktenskap. Denna samhällsutveckling har fortsatt under 1990-talet. Detta
talar för att män och kvinnor i dag har ett mer likvärdigt behov av efter-
levandeskydd och leder, såsom vissa remissinstanser påpekat, fram till att
det kan ifrågasättas om det skall vara möjligt att kunna bevilja änkepen-
sioner långt in på 2000-talet. Det huvudsakliga motivet som ursprungligen
fanns för införandet av änkepensioneringen, nämligen att ge efterlevande
kvinnor möjlighet till ekonomisk försörjning om mannen avled, kan
således med förändringarna i samhällsstrukturen och förvärvsvillkoren
generellt sett sägas ha försvagats.

Emellertid är förhållandena alltjämt sådana att kvinnor arbetar deltid i
större utsträckning än män. Dessutom finns det kvinnor, företrädesvis
födda under 1930-talet eller början av 1940-talet, som när de bildade
familj påtog sig uppgiften att sköta bamen och hemmet. Dessa kvinnor
har inte haft samma möjligheter som sina män att i ett tidigt skede av sina
liv etablera sig på arbetsmarknaden eller att skaffa sig någon högre ut-
bildning. Enligt regeringens uppfattning är dessa kvinnor i ett större be-
hov av efterlevandeskydd än män i motsvarande ålder samt yngre kvinnor
som arbetat och utbildats på ungefär samma villkor som män. Det nu
anförda utgör skäl att i vart fall låta de kvinnor, som är födda under den
första delen av 1940-talet och tidigare, även i framtiden vara berättigade
till änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av år
2002.

När det gäller yngre kvinnor bör i detta sammanhang beaktas att den
breda politiska överenskommelse som träffades i samband med reformar-
betet under 1980-talet, och som ledde fram till 1990 års efterlevandepen-
sionsreform, innebar att det för framtiden ansågs viktigt att även tillför-
säkra kvinnor som var födda år 1945 eller senare, och som skulle beviljas
änkepension efter år 1989, en rätt till mannens intjänade pension t.o.m. år
1989. Det förändrade förvärvsmönstret bland yngre kvinnor hade således
inte sådan bärighet att det var lämpligt att helt ta bort möjligheterna för
dessa kvinnor att genom änkepension få del av den pensionsrätt som deras
män tjänat in t.o.m. år 1989.

Även om det, särskilt med hänsyn till yngre kvinnor och den fortgående
samhällsutvecklingen, kan ifrågasättas om det även i framtiden skall
kunna beviljas änkepension, bör hänsyn tas till att det endast är ett tiotal år
sedan de nuvarande änkepensionsreglema beslutades efter ett omfattande
utredningsarbete och under bred politisk enighet på området. Vidare bör
beaktas att den huvudsakliga avsikten med de regeländringar som rege-
ringen i det följande föreslår är att anpassa änkepensionsbestämmelsema
till det reformerade ålderspensionssystemet.

172

Mot bakgrund av det anförda anser regeringen, till skillnad mot Örebro Prop. 1999/2000:91
läns allmänna försäkringskassa och Försäkringskassan i Stockholms län,
att det inte för någon åldersgrupp kvinnor finns tillräckliga skäl att helt ta
bort möjligheterna till beviljande av änkepension i framtiden eller att be-
gränsa den tid under vilken sådan pension skall kunna utges. Regeringen
föreslår därför att änkepension skall kunna beviljas även på grund av
dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002.

11.3    Änkepension

11.3.1    Den pensionsberättigade personkretsen

Regeringens förslag: Den personkrets som skall ha rätt till änkepen-
sion skall vara densamma som enligt nuvarande regler för rätt till
tilläggspension i form av änkepension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL).

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över
förslaget.

Skälen för regeringen förslag: Som tidigare framgått avskaffades i
princip änkepensioneringen fr.o.m. år 1990. Dock utges och beviljas
alltjämt änkepension både från folk- och tilläggspensioneringen enligt
omfattande övergångsbestämmelser. Regeringen har i avsnitt 4.4 gett en
översikt av övergångsbestämmelserna till AFL och de genom dessa allt-
jämt gällande reglerna för änkepension. Reglerna som är förhållandevis
komplicerade kan sammanfattas enligt följande såvitt avser tilläggspen-
sion i form av änkepension.

Änkor före år 1990

Kvinnor som redan den 31 december 1989 hade rätt till änkepension har
fortsatt rätt till sådan pension med tillämpning fullt ut av de tidigare be-
stämmelserna. Angående dessa bestämmelser se avsnitt 4.4.

Änkor efter år 1990

1 .Kvinnorfödda år 1944 eller tidigare

En efterlevande kvinna, som är född år 1944 eller tidigare, kan enligt de
gällande övergångsbestämmelserna ha rätt till änkepension enligt äldre
bestämmelser, även om dödsfallet inträffar efter den 31 december 1989.
En förutsättning för detta är enligt övergångsbestämmelserna att kvinnan
vid utgången av år 1989 var gift med mannen efter vilken änkepensionen
skall utges. För rätt till änkepension från tilläggspensioneringen krävs att
kvinnan var gift med mannen såväl senast den 31 december 1989 som vid
dödsfallet. Övergångsbestämmelserna avser endast att reglera om kvinnan
skall hänföras till det äldre regelsystemet eller om hon skall omfattas av
de reformerade bestämmelserna om efterlevandepension. Om kvinnan

173

sedan kan ha rätt till änkepension blir beroende av om villkoren för rätt
till sådan pension enligt AFL i dess lydelse före år 1990 är uppfyllda vid
dödsfallet. Angående dessa villkor se avsnitt 4.4.

2. Kvinnor födda år 1945 eller senare

Efterlevande kvinnor, som är födda år 1945 eller senare, omfattas av det
reformerade efterlevandepensionssystemet om deras make avlider efter
den 31 december 1989. De kan dessutom enligt övergångsbestämmelser-
na ha rätt till änkepension. Enligt övergångsbestämmelserna omfattas en
kvinna, som är född år 1945 eller senare av bestämmelserna om änkepen-
sion i AFL i dessas lydelse före den 1 januari 1990 under förutsättning att
hon skulle ha varit berättigad till änkepension om mannen hade avlidit
före år 1990. Som villkor för rätt till änkepension från tilläggspensione-
ringen gäller då att kvinnan skall ha varit gift med sin make i minst fem år
och att de gifte sig senast den dag mannen fyllde 60 år. Dessutom krävs
att kvinnan fortlöpande varit gift med mannen fram till dödsfallet. Hade
de inte varit gifta minst fem år den 31 december 1989 eller gifte de sig
efter mannens 60-årsdag omfattas änkan ändå av övergångsbestäm-
melserna om det fanns gemensamma bam. Barnens ålder saknar bety-
delse.

Om makarna skilt sig från varandra efter den 31 december 1989 men
senare på nytt ingått äktenskap omfattas änkan således inte av över-
gångsbestämmelserna även om äktenskapet bestått till mannens död.

Dessa villkor för tilläggspension tar enbart sikte på att avgöra om en
kvinna född år 1945 eller senare skall ha visst skydd i äldre lagstiftning
om änkepension eller inte. För att sådan pension skall beviljas måste de i
avsnitt 4.4 angivna villkoren i AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990
vara uppfyllda vid dödsfallet.

Enligt regeringens uppfattning föreligger det inte skäl att ändra den
nuvarande personkretsen som är berättigad till tilläggspension i form av
änkepension för att anpassa regelverket till det reformerade ålderspen-
sionssystemet. Regeringen föreslår därför att änkepension efter ikraft-
trädandet som huvudregel skall kunna utges till samma personkrets som
enligt nuvarande regler om tilläggspension i form av änkepension. Som
kommer att framgå nedan i avsnitt 11.3.5 föreslår regeringen att som en
del av änkepensionen skall också utges ett tillägg om 90 % av prisbasbe-
loppet (nedan kallat 90-procentstillägget) och att det för rätt till detta
tillägg skall gälla delvis andra regler. 90-procentstillägget kommer, som
nyss nämnts, att behandlas i avsnitt 11.3.5. Avsnitt 11.3.2-11.3.4 be-
handlar därför endast änkepension som i dag beräknas enligt bestämmel-
serna om tilläggspension i form av änkepension i AFL.

Prop. 1999/2000:91

174

11.3.2 Beräkning av änkepension för tid före det änkan fyllt 65 år Prop. 1999/2000:91
för kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas
änkepension på grund av dödsfall före år 2003

Regeringens förslag: Änkepension till kvinnor som beviljats eller
kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003
skall även för tid därefter beräknas på samma sätt som i dag sker enligt
bestämmelserna om tilläggspension i form av änkepension i lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL).

För rätt till änkepension skall, liksom i dag gäller för rätt till
tilläggspension i form av änkepension, krävas att den avlidne
tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension i minst tre år.

Änkepension skall, liksom enligt nuvarande bestämmelser om
tilläggspension i form av änkepension, utgöra 40 % eller, om den av-
lidne efterlämnar bam som är berättigat till barnpension, 35 % av en
för den avlidne på visst sätt beräknad ålders- eller förtidspension i
form av tilläggspension.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (7?FV)och Sveriges Pen-
sionärsförbund tillstyrker förslaget. Övriga remissinstanser har inte sär-
skilt kommenterat förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Vid avgörandet av hur inkomst-
underlaget, dvs. det underlag på vilket änkepensionen skall beräknas, för
de kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änkepension från
tilläggspensioneringen på grund av dödsfall före år 2003 skall vara ut-
format i ett framtida system, bör särskilt beaktas att det här rör sig om
förmåner som redan betalas ut och som i vissa fall kan ha betalats ut
under en längre tidsperiod. Det är därför angeläget att ett nytt system ut-
formas på ett sätt som i huvudsak ger samma resultat som dagens änke-
pensionssystem. Att över ett årsskifte ändra bestämmelserna så att änkor i
vissa fall kan få en kraftig höjning eller sänkning av sin utgående pension
är enligt regeringens uppfattning något som i görligaste mån bör und-
vikas. Vidare finns det anledning att välja ett inkomstunderlag som kan
tillämpas för alla kvinnor som har beviljats änkepension enligt gällande
övergångsregler före de anpassade reglernas ikraftträdande.

Dagens änkepensionering och dess övergångsbestämmelser är en be-
ståndsdel i tilläggspensionssystemet. I detta innefattas de komplexa sam-
ordnings- och garantiregler som ryms inom övergångsbestämmelserna
och som tillämpas i vissa fall efter det att kvinnan fyllt 65 år. Dessa regler
gäller fall där änkan är född år 1930 eller senare och har beviljats änke-
pension efter år 1989 (se avsnitt 11.3.4). Det bör i detta sammanhang
poängteras att garantiregeln endast gäller för kvinnor födda något av åren
1930-1944.

Kvinnor som har beviljats änkepension från tilläggspensioneringen före
år 2001 erhåller i samtliga fall tilläggspension i form av änkepension som
baserats på den avlidne mannens ATP-poäng, eftersom mannen avlidit
före det att bestämmelserna om utbetalning av reformerad ålderspension
trätt i kraft. Endast när änkepension beviljas på grund av dödsfall som

175

inträffat något av åren 2001-2002 kan det inträffa att den avlidne mannen
kommit att beröras av det reformerade ålderspensionsystemet. Detta
förhållande kommer dock, jämfört med det totala antalet änkepensioner
som beviljats på grund av dödsfall som inträffat före år 2003, inte att vara
särskilt vanligt. Med hänsyn bl.a. härtill torde det mest lämpliga vara att
även efter utgången av år 2002 beräkna änkepension för den nu
behandlade kategorin änkor på grundval av den avlidne mannens beräk-
nade egenpension från tilläggspensioneringen. Uppgifter härom är lätt
tillgängliga och vållar således ur ett administrativt perspektiv inte några
problem. En fortsatt tillämpning av tilläggspensionsreglema borgar även
för ett identiskt utfall jämfört med dagens änkepension. Som kommer att
framgå i avsnitt 11.3.4 innebär ett bevarande av tilläggspensionssystemet
även en rad fördelar vid tillämpningen av samordnings- och garantireg-
lema.

Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att änkepensionen till
de kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änkepension på grund
av dödsfall före år 2003 även fortsättningsvis skall beräknas utifrån ett
underlag som baseras på den avlidne mannens intjänade eller antagna
ATP-poäng. Vidare föreslår regeringen att detta underlag, på samma sätt
som sker i dag, skall 30-delsberäknas med hänsyn till den avlidne man-
nens tillgodoräknade antal år med ATP-poäng och beräknas på grundval
av den genomsnittliga pensionspoängen för de 15 bästa poängåren. Där-
utöver föreslår regeringen att för rätt till änkepension skall, liksom i dag
gäller för rätt till tilläggspension i form av änkepension, krävas att den
avlidne tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension under minst tre
år.

Enligt den tidigare i avsnitt 11.2 omnämnda breda politiska överens-
kommelse som träffades i samband med reformarbetet under 1980-talet
ansågs det viktigt att även för framtiden tillförsäkra de kvinnor som är
födda år 1945 eller senare, och som skulle komma att beviljas änkepen-
sion efter år 1989, en rätt till mannens "intjänade" ålderspension t.o.m. år
1989. Med anledning härav är det endast den avlidne mannens intjänade
ATP-poäng fram till och med år 1989 som enligt nuvarande regler ligger
till grund för beräkningen av tilläggspension i form av änkepension för
denna kategori kvinnor. Någon antagandepoängberäkning sker alltså inte
för det fall mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder efter år 1989. Mot bak-
grund av vad som ovan anförts beträffande vad som bör gälla för kvinnor
som beviljats tilläggspension i form av änkepension före år 2003, finner
regeringen inte skäl att förändra förutsättningarna för beräkningen av
änkepension för kvinnor födda år 1945 eller senare och som beviljats eller
kommer att beviljas änkepension under något av åren 1990-2002.
Regeringen föreslår således att änkepension för denna grupp änkor även
efter utgången av år 2002 skall beräknas på samma sätt som enligt nu-
varande bestämmelser om tilläggspension i form av änkepension.

Ersättningsnivå

Eftersom regeringens förslag innebär att ett med i dag identiskt underlag
kommer att ligga till grund för beräkningen av änkepensionen, behöver

Prop. 1999/2000:91

176

några justeringar inte göras av de ersättningsnivåer som i dag gäller för Prop. 1999/2000:91
tilläggspension i form av änkepension. Regeringen föreslår därför att
änkepension för de kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änke-
pension på grund av dödsfall före år 2003 skall, liksom enligt nuvarande
bestämmelser om tilläggspension i form av änkepension, utgöra 40 %
eller, om den avlidne efterlämnar bam som är berättigat till barnpension
efter honom, 35 % av mannens beräknade ålders- eller förtidspension från
tilläggspensioneringen utan 20-delsberäkning.

11.3.3 Beräkning av änkepension för tid före det änkan fyllt 65 år

för kvinnor som kommer att beviljas änkepension på
grund av dödsfall efter utgången av år 2002

Regeringens förslag:

A. Kvinnor födda år 1944 eller tidigare som kommer att beviljas
änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 skall få
sin änkepension beräknad utifrån ett på tilläggspension baserat
underlag bestående av på visst sätt en beräknad ålders- eller för-
tidspension.

För rätt till änkepension skall, liksom för rätt till tilläggspension i
form av änkepension enligt nuvarande bestämmelser, krävas att den
avlidne tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension under minst
tre år.

Om dödsfallet sker under den försäkrades förvärvsaktiva ålder skall
hänsyn även tas till antagandepoäng enligt nuvarande regler för be-
räkning av förtidspension och efterlevandepension med undantag av
att antagandepoängberäkning inte skall komma till stånd endast på
grund av att den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet haft en sjukpen-
ninggrundande inkomst motsvarande minst ett prisbasbelopp.

Är den avlidne mannen född år 1954 eller senare skall den avlidne
mannens faktiska ATP-poäng t.o.m. år 2002 beaktas vid beräkningen
av änkepension. Till dessa poängtal skall i förekommande fall läggas
antagandepoäng för åren därefter fram t.o.m. det år den avlidne skulle
ha fyllt 64 år. Dessa antagandepoäng beräknas som om den avlidne
hade börjat uppbära förtidspension enligt nuvarande bestämmelser den
1 januari 2003 och som om hittillsvarande regler beträffande beräk-
ning av förtidspension, med ovan nämnda undantag avseende
sjukpenninggrundande inkomst, då fortfarande gäller.

B. Kvinnor födda år 1945 eller senare som beviljas änkepension på
gmnd av dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002 skall, liksom
vid beviljande av tilläggspension i form av änkepension enligt nu-
varande regler på gmnd av dödsfall som inträffat efter år 1990, få
änkepensionen 30-delsberäknad med hänsyn till mannens t.o.m. år
1989 intjänade antal år med ATP-poäng. För rätt till änkepension skall,
liksom enligt nuvarande regler om tilläggspension i form av
änkepension, krävas att den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng för
tilläggspension under minst tre år.

177

C. Änkepensionen skall till samtliga änkor även i fortsättningen,
liksom enligt nuvarande bestämmelser om tilläggspension i form av
änkepension, utgöra 40 % eller, om den avlidne efterlämnar bam som
är berättigat till barnpension, 35 % av det sålunda beräknade under-
laget.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte särskilt kom-
menterat denna del av förslaget. RFV, som tillstyrker förslaget, påpekar
emellertid att för kvinnor födda år 1944 eller tidigare som är gifta med
män födda år 1954 eller senare kan änkepensionen enligt utredningens
förslag bli lägre om mannen gör sen karriär. Detta beror enligt RFV på att
mannens pensionspoäng för tilläggspension bara räknas fram till och med
december månad år 2002. För tiden därefter räknas, oavsett när mannen
dör, antagandepoäng fr.o.m. den 1 januari 2003 till och med mannens 64
levnadsår. Försäkringskasseförbundet och Uppsala läns allmänna försäk-
ringskassa anser att även i de fall en avliden man född år 1954 eller sena-
re vid dödsfallet var gift med en kvinna född år 1944 eller tidigare skall
änkepensionen i framtiden beräknas genom att det på den för den avlidne
i det nya pensionsregistret registrerade pensionsgrundande inkomsten
räknas fram de ATP-poäng som den avlidne med dagens system hade fått
tillgodoräkna sig.

Skälen för regeringens förslag: När det gäller beviljande av änkepen-
sion till kvinnor som blir änkor efter utgången av år 2002 finns inte på
samma sätt som för flertalet av de kvinnor som blivit änkor före ikraft-
trädandet en naturlig anknytning till det nuvarande tilläggspensionssy-
stemet. De män som avlider efter år 2000 kan tillhöra den "äldre" genera-
tionen (personer födda år 1937 eller tidigare), mellangenerationen (per-
soner födda under något av åren 1938-1953) eller den "yngre" genera-
tionen (personer födda år 1954 eller senare) i ålderspensionshänseende.
Pensionsunderlaget består då av helt eller delvis olika komponenter.
Eftersom det reformerade ålderspensionssystemet består av en livsin-
komstberäknad ålderspension beräknad från den första intjänade kronan
skulle en tänkbar lösning vara att beräkna änkepensioner på ett underlag
som har anknytning till ett reformerat pensionsunderlag. Detta skulle
emellertid kräva en särreglering i de fall den avlidne mannen är född år
1937 eller tidigare. Nämnda kategori personer får nämligen sin ålders-
pension beräknad helt enligt tilläggspensionssystemet. En sådan lösning,
där man alltså för änkepensioner beviljade på grund av dödsfall som in-
träffar efter utgången av år 2002 väljer ett reformerat ålderspensions-
underlag för beräkning av änkepensionen, skulle även innebära en annan
konstruktion av änkepensionerna än den som föreslås gälla för änkepen-
sioner som har beviljats före år 2003. Mot en sådan lösning talar såväl
principiella som administrativa skäl. Vidare skulle detta kunna ge upphov
till inte obetydliga skillnader i utfallet av änkepensionen i de fall döds-
fallet sker strax före respektive strax efter övergången till det anpassade
efterlevandepensionssystemet.

Som redan tidigare framgått är änkepensioneringen uppbyggd med ut-
gångspunkt från nuvarande system med folkpension och tilläggspension.

Prop. 1999/2000:91

178

Att under sådana förutsättningar helt ändra grundvalen för beräknings-
metodiken för tilläggspension i form av änkepension torde vara mindre
lämpligt. Som kommer att framgå i avsnitt 11.3.4 framstår en sådan lös-
ning, som den tidigare beskrivna, dessutom som mer svårhanterbar i de
fall samordnings- och garantireglema skall tillämpas. Dessa regler har
gjorts helt beroende av tilläggspensionssystemet när det gäller såväl
kvinnans ålderspension som mannens ålderspension och den på grundval
härav beräknade änkepensionen. Regeringen anser att det skulle vara för-
enat med betydande svårigheter att, med ett bibehållande av de syften och
den utformning som övergångsbestämmelserna har i dag, genomföra en
förändring av inkomstunderlaget beträffande tilläggspension i form av
änkepension för de fall där änkepension beviljas på grund av dödsfall som
inträffar efter utgången av år 2002. För att undvika att göra ett redan
tekniskt komplicerat system än mer komplicerat har regeringen funnit det
vara förenat med betydande fördelar att ha samma underlag för dem som
beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter utgången av
år 2002 som för dem som redan dessförinnan böljat uppbära sådan pen-
sion.

Regeringen föreslår därför att änkepension som kommer att beviljas på
grund av dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet av de anpassade
reglerna skall beräknas på grundval av mannens intjänade ATP-poäng,
dvs. på samma typ av underlag som de änkepensioner i form av tilläggs-
pension som beviljats på grund av dödsfall som inträffat före år 2003. På
samma sätt som sker i dag skall detta underlag 30-delsberäknas med hän-
syn till den avlidne mannens tillgodoräknade antal år med pensionspoäng.
Liksom i dag gäller för rätt till tilläggspension i form av änkepension skall
för rätt till änkepension krävas att den avlidne tillgodoräknats pensions-
poäng för tilläggspension under minst tre år.

Även vid beviljande av änkepension på grund av dödsfall som inträffar
efter ikraftträdandet skall således mannens intjänade ATP-poäng vara
avgörande för pensionens storlek. Detta skapar inte några problem så
länge mannen tillhör den äldre generationen. I dessa fall finns uppgift om
mannens ATP-poäng registrerade även efter utgången av år 2000, efter-
som det är dessa poäng som ligger till grund för beräkningen av mannens
ålderspension. Detsamma gäller för män som tillhör mellangenerationen.
För personer i mellangenerationen registreras ATP-poäng också fullt ut.
Först vid ålderspensionsuttaget görs en kvotdelsberäkning av tilläggspen-
sionen i förhållande till vilket år mannen är född. Även här kan man så-
ledes på ett administrativt enkelt sätt räkna ut en tilläggspension i form av
änkepension baserad på befintliga ATP-poäng på samma sätt som för män
som tillhör den äldre generationen. Sker dödsfallet i förvärvsaktiv ålder
föreslår regeringen att i princip nuvarande regler för beräkning av
förtidspension skall tillämpas för att i förekommande fall räkna fram an-
tagandepoäng för tiden fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år då den avlidne
skulle ha fyllt 64 år. Således skall mannen kunna tillgodoräknas antagan-
depoäng under förutsättning att han tjänat in pensionspoäng för minst två
av de fyra åren närmast före dödsfallet. Däremot anser regeringen att den
nuvarande möjligheten att kvalificera för antagandepoängberäkning
genom en viss sjukpenninggrundande inkomst vid tidpunkten för döds-

Prop. 1999/2000:91

179

fallet inte skall få någon motsvarighet när det gäller förutsättningarna för
att en antagandepoängberäkning skall ske vid beräkning av änkepension.
Detta mot bakgrund av att det numera ofta saknas registeruppgift om ak-
tuell sjukpenninggrundande inkomst, eftersom det inte längre föreligger
någon skyldighet att anmäla ändrad inkomst till försäkringskassan. Rege-
ringen föreslår att antagandepoängen även storleksmässigt skall beräknas
enligt samma regler som gäller för närvarande. Detta innebär att om för-
utsättningarna för antagandepoäng är uppfyllda skall antagandepoängen
beräknas enligt den av två metoder som ger det för den försäkrade mest
förmånliga resultatet. Den ena metoden innebär att antagandepoäng be-
räknas motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra
åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagan-
depoängen beräknas på grundval av poängförvärven under samtliga år
fr.o.m. fyllda 16 år t.o.m. det år mannen skulle ha fyllt 64 år. Av dessa
poäng beräknas sedan ett genomsnitt, varvid bortses från den hälft som
har lägst poäng.

Det är först när mannen tillhör den yngre generationen och således får
sin ålderspension helt beräknad helt enligt reformerade ålderspensions-
regler som det uppstår vissa svårigheter. Dessa män har efter utgången av
år 2000 inte någon anknytning till tilläggspensionssystemet utan får sin
ålderspension beräknad enligt andra principer. Emellertid kommer, med
hänsyn till de för närvarande gällande reglerna för förtidspension, ATP-
poäng fortsättningsvis att registreras även för denna kategori män. Detta
beror på att de till det reformerade ålderspensionssystemet anpassade
förtidspensionsreglema inte kommer att träda i kraft år 2001 och inte
heller före de av regeringen nu föreslagna reglerna. Emellertid kommer,
när även de anpassade förtidspensionsreglema trätt i kraft, den nu be-
handlade kategorin män att inte ha någon anknytning till tilläggspen-
sionssystemet. Ett sätt att komma till rätta med detta problem skulle kunna
vara att för dessa män fortsätta att registrera ATP-poäng även för tid efter
utgången av år 2002. Detta skulle emellertid medföra ett inte obetydligt
administrativt merarbete. Man bör även hålla i minnet att sådana ATP-
poäng endast skulle påverka änkepensionens storlek i de fall då mannen
är född år 1954 eller senare och är gift med en kvinna som är född före år
1945. För kvinnor födda år 1945 eller senare gäller i dag och föreslås
gälla även fortsättningsvis (se nedan) en särskild reglering, som innebär
att dessa endast kan få en änkepension som är beräknad på mannens
intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989. Dessutom skall de förutsättningar
som uppställs för att rätt till änkepension skall föreligga, ha varit upp-
fyllda senast den 31 december 1989 och alltjämt vara uppfyllda vid tid-
punkten för dödsfallet. Man kan således räkna med att en fortsatt re-
gistrering av ATP-poäng för hela gruppen män födda år 1954 eller senare
skulle få betydelse för änkepensionsberäkning i endast ett mycket be-
gränsat antal fall. Med hänsyn härtill anser regeringen att en fortsatt re-
gistrering av ATP-poäng för denna grupp män efter utgången av år 2002
är mindre lämplig att föreslå.

Ett annat sätt, som Uppsala läns allmänna försäkringskassa påpekat,
skulle kunna vara att efter utgången av år 2002 beräkna änkepensionen
efter dessa män utifrån en fiktiv beräkning av den ATP-poäng som enligt

Prop. 1999/2000:91

180

det tidigare tilläggspensionssystemet skulle tillgodoräknats den avlidne. Prop. 1999/2000:91
En sådan beräkning är i och för sig möjlig att göra eftersom uppgifter om
pensionsgrundande inkomster finns i det nya pensionsregistret. Med be-
aktande av vad som ovan anförts om det begränsade antalet fall en sådan
beräkning skulle få betydelse för, anser regeringen att ett sådant system att
beräkna underlaget för änkepension är mindre lämpligt att föreslå bl.a. av
administrativa skäl.

I stället föreslår regeringen att uppgifterna om ATP-poäng t.o.m. år
2002 för män födda år 1954 eller senare skall sparas även efter ikraft-
trädandet av de reformerade ålderspensionsreglema. När sedan ett döds-
fall inträffar skall, om förutsättningarna för änkepension är uppfyllda,
mannens tilläggspension per den 1 januari 2003 enligt äldre bestämmelser
räknas fram, som om mannen då hade erhållit hel förtidspension enligt
dessa bestämmelser. En sådan beräkning skall göras utifrån mannens
faktiska ATP-poäng t.o.m den 31 december 2002 samt, i förekommande
fall, tillgodoräknade antagandepoäng för tiden fr.o.m. år 2003 t.o.m. det
år då mannen skulle ha fyllt 64 år. Sådan antagandepoängberäkning skall
således göras oavsett om dödsfallet sker i förvärvsaktiv ålder eller sedan
mannen gått i pension.

Som förutsättning för antagandepoängberäkning vid det fiktiva pen-
sionsfallet föreslår regeringen att samma regler som ovan föreslagits för
antagandepoängberäkning efter män som är födda år 1953 eller tidigare
skall gälla även i de nu aktuella fallen. Om därvid förutsättningarna för
antagandepoäng är uppfyllda skall antagandepoängen beräknas enligt den
av två metoder som ger det för den försäkrade mest förmånliga resultatet.
Den ena metoden innebär att antagandepoäng beräknas motsvara medel-
talet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pen-
sionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på
grundval av poängförvärven under samtliga år fr.o.m. fyllda 16 år t.o.m.
år 2002. Av dessa poäng beaktas sedan genomsnittet, varvid bortses från
den hälft som har lägst poäng.

Regeringens förslag innebär, som även RFV påpekat i sitt remissvar, i
denna mycket speciella situation att mannens inkomster efter utgången av
år 2002 helt kommer att sakna betydelse för det efterlevandepensions-
underlag som änkepensionen skall beräknas på grundval av. I de fall man-
nen har en relativt låg inkomst år 2002 och senare ökar sin inkomst
väsentligt, kommer det höjda inkomstläget alltså inte att påverka änke-
pensionens storlek, trots att dödsfallet kanske inträffar långt senare. Även
det motsatta förhållandet kan emellertid uppstå, dvs. att mannen år 2002
hade en hög inkomst och denna därefter väsentligt sänkts. Sänkningen
kommer då inte heller att påverka änkepensionens storlek. Med hänsyn
bl.a. till att man på goda grunder kan utgå från att den nu aktuella beräk-
ningsmodellen kommer att tillämpas endast i ett begränsat antal fall anser
regeringen att detta är konsekvenser som kan godtas.

Visserligen kan det mot det förslag till beräkningsmodell som presente-
rats ovan i detta avsnitt anföras kritik i det avseendet att det kan anses
mindre lämpligt att under relativt lång tid framöver tillämpa tilläggspen-
sionsregler, trots att dessa i andra sammanhang är avvecklade eller på väg
att avvecklas. Å andra sidan leder regeringens förslag till att man står fast

181

vid den breda politiska överenskommelse som träffades i samband med
nuvarande övergångsbestämmelsers tillkomst. Visserligen avser de här
aktuella reglerna beviljande av änkepension på grund av dödsfall efter
utgången av år 2002. Dessa regler måste dock, som änkepensioneringen i
sin helhet, ändå ses som övergångsbestämmelser. Genom regeringens för-
slag kommer änkepensionsreglema att tillämpas enligt sitt syfte och ge i
förhållande till dagens bestämmelser i huvudsak samma utfall för de
efterlevande kvinnorna. Dessutom har detta förslag administrativa för-
delar, framför allt på så sätt att samma regelsystem används både i de fall
änkepension beviljats före år 2003 och i de fall beviljande sker på grund
av dödsfall fr.o.m. detta år.

Kvinnor födda år 1945 eller senare

Som framgått ovan är det enligt nuvarande regler endast den avlidne
mannens intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989 som ligger till grund för
beräkningen av tilläggspension i form av änkepension vid beviljande av
änkepension till kvinnor födda år 1945 eller senare på grund av dödsfall
som inträffat efter utgången av år 1989. Regeringen anser inte att det
finns skäl att för denna kategori kvinnor förändra förutsättningarna för
beräkning av änkepensionen vid beviljande av änkepension på grund av
dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002. Regeringen föreslår
därför att änkepension som beviljas på grund av dödsfall som inträffar
efter utgången av år 2002 skall beräknas på samma sätt som enligt nu-
varande bestämmelser om tilläggspension i form av änkepension. För att
kvinnor tillhörande denna grupp skall ha rätt till änkepension skall, lik-
som i dag gäller för rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt
nuvarande bestämmelser, krävas att den avlidne tillgodoräknats pen-
sionspoäng för tilläggspension under minst tre år.

Ersättningsnivå

Eftersom regeringen, för beräkningen av änkepension, föreslår ett under-
lag som är identiskt med det underlag som ligger till grund för beräk-
ningen av tilläggspension i form av änkepension idag, behöver några
justeringar inte göras av de ersättningsnivåer som gäller i dag. Således
föreslår regeringen att änkepension, liksom enligt nuvarande bestämmel-
ser om tilläggspension i form av änkepension, skall utgöra 40 % eller, om
den avlidne efterlämnar bam som är berättigat till barnpension efter
honom, 35 % av den avlidne mannens på visst sätt beräknade egen-
pension från tilläggspensioneringen.

Prop. 1999/2000:91

182

11.3.4 Rätten till och beräkning av änkepension för tid efter det Prop. 1999/2000:91
att änkan har fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära
ålderspension

Regeringens förslag: Änkepension skall även utges sedan kvinnan har
fyllt 65 år och oberoende av om ålderspension utges vid denna tid-
punkt eller om sådan pension utgetts dessförinnan. Både samordnings-
och garantiregeln enligt nuvarande övergångsbestämmelser till lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL) skall få sin motsvarighet i
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.

För de änkor som är födda år 1953 eller tidigare och som beviljats
änkepension efter år 1989 skall samordningen ske mellan kvinnans
änkepension och kvinnans egen inkomstgrundade ålderspension.
Kvinnans ålderspension skall vid tillämpningen av samordnings- och
garantiregeln utgöras av inkomstgrundad ålderspension i form av
tilläggspension beräknad enligt 6 kap. 2 § 1 lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension (LIP). Garantiregeln, som liksom enligt
nuvarande bestämmelser endast skall tillämpas för kvinnor som är
födda något av åren 1930-1944, skall tillämpas på den avlidne man-
nens och änkans respektive ålderspensioner beräknade enligt de
tidigare reglerna för tilläggspension. Samma procentsatser för garanti-
regeln som gäller i dag skall därvid tillämpas.

För kvinnor födda år 1954 eller senare skall samordningen ske
mellan kvinnans egen faktiska ålderspension och änkepension baserad
på den avlidne mannens ATP-poäng t.o.m. år 1989 med tillägg av en
ATP-poäng och beräknad i relevanta 30-delar.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Stockholms läns allmänna försäkringskassa har
påpekat att de föreslagna beräkningarna, vilka innebär att två olika fiktiva
beräkningar måste göras för att få fram ett underlag för samordning och
beräkning av änkepension vid 65 års ålder, kommer att vara svåra att för-
stå och förklara för den enskilde.

Skälen för regeringens förslag: Tilläggspension i form av änkepension
utges i dag efter det att kvinnan fyllt 65 år. Detta innebär att kvinnan kan
uppbära såväl änkepension som ålderspension från tilläggspensioner-
ingen. Det saknar betydelse om kvinnan gjort ett s.k. tidigt uttag av
ålderspension eller om uttag av ålderspension sker först efter det att
kvinnan fyllt 65 år. Folkpension i form av änkepension, och även om-
ställningspension eller särskild efterlevandepension från såväl folk- som
tilläggspensioneringen, utges dock längst till dess att den efterlevande
böijar uppbära ålderspension och som längst till dess att den efterlevande
fyller 65 år. Regeringen har, som tidigare framgått, föreslagit att mot-
svarande regler skall gälla för omställningspension och för de förmåner
som ersätter folkpensioneringen i ett anpassat efterlevandepensionssy-
stem. Den principiella utgångspunkten för denna reglering är att ålders-
pension utgör ett fullgott skydd för den efterlevande. Motsvarande skulle
kunna gälla även för änkepension. Emellertid är det regeringens uppfatt-
ning att bestämmelserna om änkepension i huvudsak skall ändras endast i

183

den mån det är erforderligt för att anpassa dessa bestämmelser till det
reformerade ålderspensionssystemet. Regeringen föreslår därför att
dagens bestämmelser om utbetalning av tilläggspension i form av änke-
pension skall gälla i ett anpassat efterlevandepensionssystem även sedan
kvinnan börjat uppbära ålderspension eller fyllt 65 år.

Enligt de övergångsbestämmelser, som beskrivits i avsnitt 4.4, som
gäller för de fall änkepension beviljats efter år 1989, skall det för kvinnor
födda år 1930 eller senare emellertid ske en samordning mellan änkans
egen inkomstgrundade ålderspension och den av henne uppburna änke-
pensionen från tilläggspensioneringen efter det att hon uppnått 65 års
ålder eller dessförinnan böijat uppbära ålderspension. Samordningen skall
således ske senast när änkan uppnått 65 års ålder oavsett om hon då tar ut
ålderspension eller inte. Samordningen innebär i korthet att änkan får
behålla endast den del av änkepensionen som överstiger hennes ålders-
pension. Vidare finns en garantiregel för kvinnor födda något av åren
1930-1944. Denna regel innebär att kvinnan, oavsett vad samordnings-
regeln ger för resultat, har rätt att behålla en viss andel av hennes egen
och mannens sammanlagda inkomstgrundade ålderspension.

Såväl samordnings- som garantiregeln var viktiga komponenter vid den
politiska överenskommelse som låg bakom beslutet om övergångsbe-
stämmelser vid reformeringen av efterlevandepensioneringen i slutet av
1980-talet. Med tillämpning av garantiregeln tillförsäkras, som nyss
framgått, äldre änkor en viss andel av den sammanlagda inkomstgrundade
ålderspensionen som skulle ha utbetalats till makarna om dödsfallet inte
inträffat. Regeringen finner inte skäl att ändra dessa bestämmelser, vilket
skulle kunna få till följd att för kvinnor som vid ikraftträdandet uppbär
änkepension skulle den sammanlagda pensionen minska jämfört med
nuvarande bestämmelser. Regeringen föreslår därför att både sam-
ordnings- och garantiregeln skall finnas kvar i ett anpassat efterlevande-
pensionssystem.

Fråga är emellertid hur samordnings- och garantiregeln skall harmoni-
seras med det reformerade ålderspensionssystemet så att utfallet för
änkorna blir i stort sett detsamma som enligt nuvarande bestämmelser.

Regeringen har, som tidigare framgått, föreslagit att änkepension allt-
jämt skall beräknas på den avlidnes intjänade och i förekommande fall
antagna pensionspoäng. Detta förhållande innebär att det för frågan om
samordning, liksom vid tillämpningen av garantiregeln, är nödvändigt att
beträffande kvinnans egen ålderspension ha ett underlag som är jämför-
bart med underlaget för beräkningen av änkepensionen. För kvinnor
födda år 1937 eller tidigare uppkommer härvidlag i princip inga problem.
Dessa kvinnor kommer även i framtiden att erhålla sin inkomstgrundade
ålderspension i form av tilläggspension. Dock kommer till denna tilläggs-
pension att läggas ett tillägg motsvarande folkpensionens grundbelopp,
eller 96 % av det första prisbasbeloppets inkomster, i aktuella 30-delar.
För kvinnor som är födda år 1938 eller senare och som kan få hela eller
viss del av sin inkomstgrundade ålderspension i form av reformerad
ålderspension måste emellertid andra överväganden göras.

Det är enligt regeringens uppfattning uteslutet att vid tillämpningen av
samordnings- och garantireglema utgå från änkepensionen respektive

Prop. 1999/2000:91

184

mannens ålderspension, som baseras på den avlidne mannens intjänade
ATP-poäng, vilka i sin tur grundar sig enbart på inkomster överstigande
ett prisbasbelopp, och sedan jämföra dessa med änkans egen ålderspen-
sion, vilken kan vara beräknad från den första intjänade kronans in-
komster. En sådan tillämpning skulle leda till ett alltför oförmånligt re-
sultat för ett stort antal änkor.

För att komma till rätta med detta problem skulle ett alternativ kunna
vara att vid sammanläggningen till mannens tilläggspensionsunderlag
lägga en ATP-poäng som kompensation för det första prisbasbeloppets
inkomster. Med en sådan konstruktionen skulle emellertid kvinnan bli
ofördelaktigare behandlad i de fall hon tillhör mellangenerationen än i de
fall hon är att hänföra till den äldre eller till den yngre generationen. An-
ledningen härtill är att till den inkomstgrundade ålderspensionen i form av
tilläggspension som kvinnan uppbär görs ett tillägg om 96 % av pris-
basbeloppet (det s.k. folkpensionstillägget) som en kompensation för den
tidigare folkpensionsdelen. Eftersom detta är en betydligt högre ersätt-
ningssnivå än vad tilläggspensionen i sig utgör (60 % av prisbasbeloppet)
skulle detta medföra att kvinnan skulle få ett lägre utfall enligt garanti-
regeln.

För att komma ifrån sådana konsekvenser som de berörda skulle det
krävas särreglering i de fall kvinnan tillhör mellangenerationen. Detta
gäller såväl änkepensioner som beviljats på grund av dödsfall som in-
träffat före år 2003 som änkepensioner som beviljas på grund av dödsfall
som inträffar efter utgången av år 2002. Detta skulle i sin tur medföra
administrativt merarbete och komplikationer vid tillämpningen av redan
komplicerade bestämmelser. Av dessa skäl har regeringen stannat för att
inte föreslå en lösning som innebär att kvinnans faktiska ålderspension, i
vissa fall i kombination med ett tillägg med en ATP-poäng till mannens
tilläggspensionsunderlag, används vid tillämpningen av samordnings- och
garantireglema.

Regeringen föreslår i stället att beräkningsunderlaget för samtliga änkor
i huvudsak skall baseras på de tidigare tilläggspensionsreglema, dvs.
beräkningsunderlaget skall inte omfatta tillägget om 96 % av pris-
basbeloppet enligt LIP. Ett beräkningsunderlag konstruerat utifrån dessa
regler ger änkan ett rimligt och med dagens regler överensstämmande
utfall vid tillämpningen av övergångsbestämmelserna. Dessutom kommer
övergångsbestämmelserna att tillämpas enligt sitt ursprungliga syfte.

Enligt regeringens förslag skall varken den garantipension till änke-
pension som regeringen föreslår i avsnitt 11.4.1 eller det tillägg till änke-
pensionen, dvs. 90-procentstillägget, som regeringen föreslår i avsnitt

11.3.5 utges efter det att kvinnan fyllt 65 år. Änkepensionen kommer
därefter - liksom i dag - att bestå endast av en inkomstrelaterad del
beräknad på mannens intjänade och i förekommande fall antagna ATP-
poäng. Denna änkepension skall sedan jämföras med kvinnans egen
ålderspension beräknad enligt tidigare bestämmelser om tilläggspension.
Är den sistnämnda pensionen till sitt belopp högre än änkepensionen skall
någon änkepension inte utbetalas efter det att kvinnan fyllt 65 år eller
dessförinnan böijat uppbära egen ålderspension. Är däremot änke-
pensionen högre än den beräknade ålderspensionen skall mellan-

Prop. 1999/2000:91

185

skillnaden betalas ut som änkepension. I detta sammanhang bör påpekas
att för det fall kvinnan gör uttag av ålderspension före 65 års ålder skall
det i avsnitt 11.3.5 behandlade 90-procentstillägget inte ingå i änke-
pensionen vid samordningen. Även i dessa fall skall således änkepension
beräknad på den avlidne mannens intjänade och antagna pensionspoäng
jämföras med kvinnans ålderspension beräknad enligt tidigare be-
stämmelser om tilläggspension.

Vidare skall vid garantiregelns tillämpning mannens respektive kvin-
nans ålderspensioner, baserade på intjänade eller antagna ATP-poäng,
läggas samman. Av detta totalbelopp skall sedan kvinnan garanteras en
viss andel, på samma sätt som enligt dagens bestämmelser.

Frågan är då hur det skall vara möjligt att ta fram uppgifter om kvin-
nans ATP-poäng efter utgången av år 2002. I de fall kvinnan tillhör den
äldre generationen eller mellangenerationen, dvs. är född år 1953 eller
tidigare, möter en sådan beräkningsmodell inte något större hinder, efter-
som uppgifter om hennes ATP-poäng finns bevarade i befintliga register.
Dessa poäng ligger till grund för beräkningen av hela eller delar av kvin-
nans egen ålderspension. Kvinnans ATP-poäng kan således användas vid
den samordning som skall ske mellan hennes egen inkomstgrundade
ålderspension och änkepension baserad på den avlidne mannens ATP-
poäng. I dessa sammanhang skall till kvinnans inkomstgrundade ålders-
pension inte ingå något folkpensionstillägg till den framräknade ålders-
pensionen. I det nu berörda fallet skall änkans inkomstgrundade ålders-
pension, baserad endast på hennes beräknade inkomstgrundade ålders-
pension i form av tilläggspension, samordnas med hennes änkepension
som i sin tur beräknats på den avlidne mannens ATP-poäng. I båda fallen
skall enligt regeringens förslag bortses från det första prisbasbeloppets
inkomster. På samma sätt kan mannens och kvinnans samlade
ålderspensioner i form av tilläggspension - utan beaktande av folkpen-
sionstillägget - användas vid tillämpningen av garantiregeln, som gäller
för kvinnor födda under åren 1930-1944 och som beviljats änkepension
efter år 1989. Tillhör änkan mellangenerationen beaktas hennes ATP-
poäng fullt ut, dvs. det görs en beräkning grundad på antagandet att hon
skulle ha fått sin ålderspension beräknad helt på grundval av dessa. Har
kvinnan redan före år 2003 börjat uppbära änkepension och dessutom
tagit ut egen ålderspension eller fyllt 65 år är samordningen och tillämp-
ningen av garantiregeln redan utförd utifrån mannens och kvinnans sam-
lade tilläggspension i form av ålderspension.

Däremot uppstår vissa svårigheter i de fall kvinnan tillhör den yngre
generationen, dvs. är född år 1954 eller senare. För dessa kvinnor regist-
reras inte ATP-poäng för tid efter utgången av år 2002. Kvinnans egen
ålderspension kommer att fullt ut utgöras av reformerad ålderspension
och därigenom vara beräknad från den första intjänade kronan till skillnad
från den beräknade ålders- eller förtidspension för den avlidne mannen
som hennes tilläggspension i form av änkepension är beräknad utifrån.
Som vi nämnt ovan skulle en tillämpning av samordningsregeln utifrån
änkepensionen och kvinnans faktiska ålderspension i dessa fall innebära
att dessa kvinnor mera sällan skulle kunna få behålla något av
änkepensionen. Det skulle alltså för dessa bli ett sämre utfall än vad som

Prop. 1999/2000:91

186

blir fallet med nuvarande regler. Å andra sidan bör det framhållas att det Prop. 1999/2000:91
även med dagens regler är relativt ovanligt att denna kategori kvinnor får
behålla något av änkepensionen efter det att de fyllt 65 år, eftersom änke-
pensionen för dem är beräknad endast på mannens intjänade ATP-poäng
t.o.m. år 1989.

Trots detta föreslår regeringen att det i dessa situationer skall göras en
omräkning av underlaget för beräkningen av änkepensionen, för att
komma till rätta med de olikheter som uppstår om man skulle jämföra
änkepensionen, baserad på mannens inkomster över ett prisbasbelopp,
med kvinnans ålderspension, beräknad från första kronan. Denna omräk-
ning skall ske genom att det görs ett tillägg med en ATP-poäng till man-
nens ATP-poäng, dock i relevanta 30-delar med hänsyn till det antal år
som mannen tjänat in ATP-poäng t.o.m. år 1989. På detta sätt skapar man
två underlag som vid tillämpningen av samordningsregeln båda baserar
sig på inkomster från första kronan. Någon garantiregel blir i dessa situa-
tioner inte aktuell att tillämpa, eftersom kvinnan är född efter år 1944.

Även om de föreslagna beräkningskonstruktionema, som Stockholms
läns allmänna försäkringskassa påpekat, för den enskilde i vissa delar kan
vara svårförståliga har de övervägande fördelar jämfört med andra alter-
nativ. Konstruktionerna ger i huvudsak ett utfall som överensstämmer
med vad en tillämpning av dagens övergångsbestämmelser ger. Dessutom
medför konstruktionerna en anpassning av reglerna till det reformerade
ålderspensionssystemet som ur administrativ synvinkel är att föredra.
Beträffande de kvinnor som erhållit änkepension före år 1990 och kvinnor
som är födda år 1929 eller tidigare föreslår regeringen ingen förändring i
förhållande till dagens regler, dvs. någon samordning mellan änkepension
och egen ålderspension skall inte ske för dessa kvinnor.

11.3.5 Tillägg till änkepension

Regeringens förslag: Till en kvinna som inte har fyllt 65 år och som
har rätt till änkepension skall till sådan pension utges ett tillägg om ett
belopp motsvarande folkpensionens grundbelopp om 90 % av pris-
basbeloppet (90-procentstillägg). För rätt till tillägget skall dessutom
krävas att änkan uppfyller kraven för rätt till garantipension till änke-
pension enligt föreslagna regler.

Uttag av ålderspension som sker före 65 års åldern skall inte påverka
rätten till tillägget.

Tillägget skall vara beroende av den avlidnes antal år med tillgodo-
räknade pensionspoäng för tilläggspension. För rätt till oavkortat
tillägg skall den avlidne ha tillgodoräknats 30 år med intjänade eller
antagna pensionspoäng för tilläggspension. Vidare skall för rätt till
tillägget krävas att den avlidne tillgodoräknats pensionspoäng för
tilläggspension under minst tre år. Beräkningen av antal år med in-
tjänade eller antagna pensionspoäng skall ske enligt samma regler som
skall gälla för övrig änkepension.

För rätt till oavkortat tillägg skall, såvida rätten till änkepension inte
grundar sig på sammanboende med bam under 16 år, vidare krävas att

187

kvinnan vid dödsfallet hade fyllt 50 år. Om så inte är fallet skall den
nuvarande bestämmelsen om 15-delsberäkning av folkpension i form
av änkepension tillämpas.

En kvinna som är född år 1944 eller tidigare som beviljats eller
kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003
eller en änka född år 1945 eller senare som beviljats änkepension på
grund av dödsfall före år 1990 skall alltid vara berättigad till så stor
andel av tillägget som hon skulle haft rätt till i form av folkpension om
nuvarande regler i 5 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring
(AFL) alltjämt hade tillämpats. För kvinnor födda år 1945 eller senare
som beviljats eller kommer att beviljas änkepension på grund av
dödsfall efter år 1989 skall tillägget 30-delsberäknas med hänsyn till
den avlidne mannens antal år med tillgodoräknade ATP-poäng t.o.m.
år 1989.

Regeringens bedömning: 90-procentstillägg som beräknas med
hänsyn till den avlidnes antal år med tillgodoräknade pensionspoäng
för tilläggspension skall liksom övrig änkepension utges oavsett var
änkan är bosatt.

90-procentstillägg som efter ikraftträdandet beräknas med hänsyn till
den avlidnes bosättningstid i Sverige - enligt bestämmelserna i 5 kap.
AFL i deras lydelse före den 1 januari 2003 - skall betalas ut till änkan
endast om hon är bosatt i Sverige.

Utbetalning av ett sålunda beräknat 90-procentstillägg vid utlands-
vistelse och handläggningen av ärenden om sådan pensionsförmån
skall ske enligt bestämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799)
(SofL).

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag och bedömning. Utredningen föreslog dock inte att bestäm-
melserna i SofL skulle tillämpas såvitt avser bosättningsbaserat 90-
procentstillägg.

Remissinstanserna: Sveriges Pensionärers Riksförbund anser att det
med hänsyn till likformigheten mellan det reformerade ålderspensions-
systemet och efterlevandepensionssystemet så skall 90-procentstillägget
utgöras av 96 % av prisbasbeloppet i stället för 90 %. Riksförbundet anser
vidare att 65-årsgränsen i förmånssystemet skall slopas och ersättas med
annat kriterium för ändrade förhållanden, t.ex. tidpunkten från vilken
ålderspension utgår.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som framgått i
avsnitt 6 är en följd av regeringens förslag och bedömning bl.a. att
bestämmelserna om folkpension och reglerna om pensionstillskott måste
upphävas vid ikraftträdandet av det anpassade efterlevandepensions-
systemet. Till följd härav skall bl.a. änkepensionen beskattas enligt
samma regler som gäller för inkomster av arbete, vilket innebär att möj-
ligheten till särskilt grundavdrag för pensionärer kommer att försvinna
fr.o.m. taxeringsåret 2004. Det nu anförda innebär således att folk-
pensionsbestämmelsema kommer att avskaffas såväl för de kvinnor som
redan uppbär änkepension som för de kvinnor som i framtiden kommer
att beviljas änkepension.

Prop. 1999/2000:91

188

Enligt nuvarande regler utges änkepension från folkpensioneringen så Prop. 1999/2000:91
länge änkan inte har fyllt 65 år. Fr.o.m. den månad änkan fyller 65 år eller
dessförinnan tar ut ålderspension ersätts folkpensionen i form av
änkepension med ålderspension som i vart fall t.o.m. år 2000 betalas ut i
form av folkpension.

De nuvarande reglerna om folkpension har två delvis olika funktioner.
Folkpensionens ena funktion är att utgöra en ersättning för det första
prisbasbeloppets inkomster, för vilka tilläggspension inte tillgodoräknas.
Den andra funktionen är att den bosättningsbaserade folkpensionen till-
sammans med pensionstillskottet och SGA ger ett grundläggande skydd
för änkor i situationer där mannen tjänat in endast låg eller ingen
tilläggspension.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts har regeringen övervägt olika
alternativ för att finna nya regler som kan ersätta folkpensionen inom
änkepensioneringen. Vid dessa överväganden har utgångspunkten varit att
i görligaste mån föra över de regler som i dag gäller till den av regeringen
nu föreslagna lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam
och därvid i huvudsak endast vidta förändringar av regelverket som är
föranledda av anpassningen till det reformerade ålderspensionssystemet.
En annan utgångspunkt har varit att de nya reglerna som skall ersätta
folkpensioneringen i huvudsak skall ge samma nettoutfall som enligt
nuvarande regler.

Regeringen tar först ställning till hur första prisbasbeloppets inkomster
skall kompenseras i ett anpassat änkepensionssystem.

Tillägg till änkepension

Enligt nuvarande regler tillgodoräknas pensionspoäng endast för in-
komster som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Lägre inkomster under
ett år kompenseras genom folkpensionen, som inom ålderspensioneringen
uppgår till 96 % av prisbasbeloppet för en ensamstående och inom
änkepensioneringen till 90 % av prisbasbeloppet. Pensionsrätt inom det
reformerade ålderspensionssystemet grundas däremot på hela inkomsten
från första kronan. Ersättningsnivån är därvid densamma från första
kronan. Personer som är födda år 1953 eller tidigare kommer helt eller
delvis att få sin pension beräknad enligt nuvarande regler. För att de
inkomstgrundade pensionerna från de olika systemen i detta avseende
skall vara jämförbara måste den försäkrade som även är berättigad till
tilläggspension kompenseras för den folkpension som skulle ha utgetts
om pension i framtiden hade utbetalats enligt nuvarande regler.

Inom den reformerade ålderspensioneringen har kompensationspro-
blematiken för det första prisbasbeloppets inkomster lösts genom att man
till tilläggspensionen gör ett tillägg motsvarande den högre nivå som
folkpensionen i dag utges med, dvs. 96 % av ett prisbasbelopp för en ogift
pensionär och 78,5 % av ett prisbasbelopp en för gift pensionär, det s.k.
folkpensionstillägget. Tillägget kommer härigenom att utgöra en del av
tilläggspensionen. För det fall den pensionsberättigade inte är berättigad
till oavkortad tilläggspension kommer folkpensionstillägget att, liksom

189

tilläggspensionen i övrigt, 30-delsberäknas i förhållande till antalet år med
tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension.

När det gäller frågan om kompensation för det första prisbasbeloppets
inkomster inom änkepensioneringen har regeringen stannat för en lösning
som motsvarar den som valts inom ålderspensioneringen, dvs. att dessa
inkomster skall kompenseras genom ett tillägg till änkans tilläggspension
i form av änkepension. Vid bedömningen av hur detta tillägg skall beräk-
nas bör, på samma sätt som inom ålderspensioneringen, den högre kom-
pensation som enligt nuvarande regler ges inom folkpensioneringen få
genomslag.

Folkpension i form av änkepension uppgår enligt nuvarande regler till
90 % av prisbasbeloppet. Eftersom en av regeringens utgångspunkter är
att föreslå förändringar av de nuvarande änkepensionsreglema som är
föranledda av anpassningen till det reformerade ålderspensionsystemet
föreligger inte skäl att, som Sveriges Pensionärers Riksförbund föreslagit,
höja tillägget till 96 % av prisbasbeloppet.

Regeringen föreslår således att det som en kompensation för det första
prisbasbeloppets inkomster görs ett tillägg till änkans änkepension med
90 % av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet.

Eftersom det föreslagna tillägget utgör en kompensation för inkomster
som understiger ett prisbasbelopp bör det enligt regeringens uppfattning
krävas att den försäkrade haft inkomster som i vart fall med något belopp
överstiger denna nivå för att tillägget skall kunna tillgodoräknas. Om den
avlidne mannen före sitt frånfälle inte tjänat in någon ATP-poäng alls
skall därför inte något 90-procentstillägg tillgodoräknas änkan. Rege-
ringen förslår således att 90-procentstillägget skall utges endast om den
försäkrade mannen tjänat in tilläggspension före sin död. I likhet med vad
som gäller i dag för rätt till såväl folk- som tilläggspension skall den av-
lidne ha tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension under minst tre
år för att rätt till 90-procentstillägget skall föreligga.

I detta sammanhang bör emellertid påpekas att den som omfattas av
förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar
flyttar inom gemenskapen kommer, till följd av den s.k. sammanlägg-
ningsprincipen i nämnda förordning, att som kvalifikation få tillgodo-
räkna sig även försäkringstid som har fullgjorts i andra EU/EES-länder.
För att sammanläggning skall kunna ske krävs dock att pensionspoäng
tillgodoräknats i Sverige för minst ett år.

Rätt till 90-procentstillägg

Som framgått ovan är 90-procentstillägget enligt regeringens uppfattning
en del av änkepensionen som grundar sig på den avlidne mannens pen-
sionspoäng för tilläggspension. En förutsättning för att rätt till tillägget
skall föreligga bör därför vara att änkan uppfyller villkoren för rätt till
änkepension. Dessa villkor har redovisats i avsnitt 11.3.1. Regeringen
föreslår således att änkan för att vara berättigad till 90-procentstillägget
skall uppfylla de nuvarande villkoren för rätt till tilläggspension i form av
änkepension.

Prop. 1999/2000:91

190

Förslaget innebär bl.a. att änkan, till skillnad från vad som enligt nu-
varande regler gäller för rätt till folkpension i form av änkepension, måste
ha varit gift med den avlidne. Om kvinnan och mannen i stället varit
sammanboende uppkommer alltså inte någon rätt till änkepension och
därmed inte heller rätt till 90-procentstillägget. Det föreslagna villkoret
innebär alltså att änkor som enligt nuvarande regler har rätt till 30-
delsberäknad folkpension i form av änkepension inte automatiskt kommer
att bli berättigade till 90-procentstillägget.

Enligt regeringens uppfattning kommer detta inte att påverka storleken
på änkepensionen för de änkor som efter ett ikraftträdande kommer att
vara berättigade till garantipension till änkepension. Vem som skall ha rätt
till garantipension till änkepension redovisas nedan i avsnitt 11.4.2. Som
framgår i avsnitt 11.4.3 kommer dessa änkor inte att ha någon inkomst-
relaterad änkepension som trappar av basnivån på garantipensionen till
änkepensionen.

Även om 90-procentstillägget betraktas som en del av änkepensionen
som grundar sig på den avlidne mannens pensionspoäng för tilläggspen-
sion ersätter det till en viss del folkpension i form av änkepension enligt
nuvarande regler. För att rätt till tillägget skall uppkomma föreslår rege-
ringen därför att det för rätt till 90-procentstillägg också skall uppställas
krav på att kvinnan uppfyller villkoren för rätt till garantipension till
änkepension (se nedan avsnitt 11.4.2). Kvinnan måste alltså ha varit gift
med den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet och vid den tidpunkten
även haft vårdnaden om och stadigvarande sammanbott med bam under
16 år eller ha fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

Det sålunda uppställda kravet innebär att en kvinna som enligt nu-
varande regler varit berättigad till tilläggspension i form av änkepension
men inte till folkpension inte kommer att vara berättigad till 90-
procentstillägget (t.ex. en kvinna som var 30 år vid makens död och som
inte hade några bam). Genom förslaget undviks härigenom den över-
kompensation i förhållande till nuvarande regler som i annat fall skulle
kunna uppkomma för kvinnor som inte har uppfyllt villkoren för rätt till
folkpension men som haft rätt till tilläggspension. En sådan änka skulle,
om något villkor inte hade uppställts, ha fått ett årligt tillskott med 90 %
av ett prisbasbelopp. En sådan konsekvens skulle, enligt regeringens
uppfattning, kunna te sig särskilt olämplig i de fall där kvinnan redan
uppbär änkepension vid ikraftträdandet och är bosatt utomlands.

15-delsreduktionsregeln

Regeringens förslag innebär att bl.a. 90-procentstillägget utgör en ersätt-
ning för 30-delsberäknad folkpension i form av änkepension. Nuvarande
folkpensionsregler innebär, som framgått i avsnitt 4.4, att det sker en re-
duktion av folkpension i form av änkepension i 15-delar för kvinnor som
vid dödsfallet är under 50 år, såvida rätten till folkpension i form av
änkepension inte grundar sig på sammanboende med bam under 16 år.
Regeringen är av den uppfattningen att motsvarande regel bör gälla även
beträffande beräkningen av 90-procentstillägget och såväl för de kvinnor
som vid ikraftträdandet redan uppbär änkepension som för beviljande av

Prop. 1999/2000:91

191

änkepension därefter. Utan en sådan 15-delsberäkning skulle, på samma
sätt som beskrivits ovan, en överkompensation kunna uppstå i de fall en
kvinna enligt nuvarande regler varit berättigad till folkpension beräknad i
15-delar, men som annars med regeringens förslag skulle ha blivit berät-
tigad till ett oavkortat 90-procentstillägg. Mot bakgrund av det anförda
föreslår regeringen att den reduktion av folkpension i form av änkepen-
sion som i dag gäller för kvinnor som vid dödsfallet är under 50 år skall
gälla även beträffande beräkningen av 90-procentstillägget. Denna re-
duktion skall göras före beräkningen av änkepension på grund av den
avlidne mannens antal år med intjänade pensionspoäng, som nedan när-
mare beskrivs.

Rätten till oavkortat tillägg till änkepensionen

1. Kvinnor födda år 1944 eller tidigare

Det föreslagna 90-procentstillägget är en kompensation för det första
prisbasbeloppets inkomster och skall därför utgöra en del av änkepension-
en. Det förefaller därför naturligt att, precis som rätten till änkepension,
koppla rätten till tillägget till den avlidnes antal år med tilläggspensions-
poäng före sin bortgång. Därvid bör beräkningen av antal år med till-
godoräknade pensionspoäng eller antagna sådana poäng ske på samma
sätt som för övrig änkepension, dvs. beräknas i 30-delar.

Som framgått ovan skall 90-procentstillägget även utges till de änkor
som beviljats eller beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003.
Dessa änkor kan emellertid ha fått sin folkpension beräknad på grundval
av den avlidne mannens bosättningstid i Sverige, eftersom det gett en
bättre pension. Det framstår som mindre lämpligt att förorda en lösning
som medför att dessa kvinnor efter utgången av år 2002 blir berättigade
till en lägre änkepension på grund av att 90-procentstillägget 30-
delsberäknas. Sistnämnda i synnerhet mot bakgrund av att en av rege-
ringens utgångspunkter är att anpassningen av änkepensioneringen för de
änkor som är berättigade till änkepension på grund av dödsfall om in-
träffat före ikraftträdandet i huvudsak inte skall medföra ett sämre netto-
utfall än enligt nuvarande bestämmelser. Dessa änkor bör därför även
efter ikraftträdandet kunna vara berättigade till ett 90-procentstillägg be-
räknat på grundval av den avlidnes bosättningstid i Sverige. Mot bak-
grund vad som nu redovisats föreslår regeringen att huvudregeln skall
vara att 90-procentstillägget skall utges i förhållande till det antal år med
ATP-poäng som kunnat tillgodoräknas den avlidne. Om den avlidne inte
kunnat tillgodoräknas 30 år med ATP-poäng skall 90-procentstillägget
utges med så stor andel som svarar mot förhållandet mellan antalet år för
vilka pensionspoäng tillgodoräknats och talet 30. Vidare föreslår rege-
ringen att för kvinnor födda år 1944 eller tidigare och som beviljats eller
kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003 alltid
skall vara berättigade till så stor andel av 90-procentstillägget som svarar
mot den kvotdel med vilken folkpension i form av änkepension skulle ha
utgetts enligt nuvarande regler i 5 kap. AFL.

Prop. 1999/2000:91

192

2. Kvinnor födda år 1945 eller senare

Änkepension som beviljats på grund av dödsfall före år 1990

Dessa änkor har beviljats änkepension enligt samma regler som gäller för
änkor födda år 1944 eller tidigare. Enligt regeringens uppfattning före-
ligger inte skäl att, för änkor födda år 1945 eller senare och som beviljats
änkepension före år 1990, beräkna 90-procentstillägget på annat sätt än
vad som föreslagits skall gälla för änkor födda år 1944 eller tidigare vilka
beviljas änkepension på grund av dödsfall som har inträffat före år 2003.
Regeringen föreslår således att en änka född år 1945 eller senare som
beviljats änkepension på grund av dödsfall före år 1990 skall fr.o.m. år
2003 få 90-procentstillägget beräknat enligt samma regler som föreslås
för änkor födda är 1944 eller tidigare.

Änkepension som beviljats eller kommer att beviljas på grund
av dödsfall efter utgången av år 1989

Enligt den tidigare nämnda överenskommelsen (se bl.a. avsnitt 11.2) som
träffades i samband med 1990 års reformering av efterlevandepensione-
ringen, ansågs det viktigt att även för framtiden tillförsäkra kvinnor som
är födda år 1945 eller senare och som skulle komma att beviljas änkepen-
sion på grund av dödsfall efter utgången av år 1989 en rätt till mannens
intjänade pension t.o.m. år 1989 såvitt avser den på tilläggspension base-
rade änkepensionen, men även på motsvarande beräkningsgrunder för det
första prisbasbeloppets inkomster.

En kvinna som är född år 1945 eller senare och som beviljats änkepen-
sion på grund av dödsfall efter utgången av år 1989 har således rätt till
folkpension i form av änkepension i förhållande till det antal år som den
avlidne mannen har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension
fram t.o.m. år 1989. Har mannen vid denna tidpunkt tillgodoräknats pen-
sionspoäng för minst 30 år, har änkan rätt till oavkortad folkpension. I
annat fall utges pension med så stor andel av den sålunda beräknade
änkepensionen som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka
pensionspoäng har tillgodoräknats vid utgången av år 1989 och talet 30.

Änkepension till dessa kvinnor kom även att omfatta folkpension i form
av pensionstillskott, rätt till SGA samt också bostadstillägg till pen-
sionärer (BTP).

På samma sätt som föreslagits ovan, skall 90-procentstillägget beräknas
i förhållande till för den avlidne tillgodoräknade pensionspoäng för
tilläggspension. Emellertid skall hänsyn tas endast till tillgodoräknade
pensionspoäng t.o.m. år 1989. I dessa fall skall, varken för pension som
beviljats före eller som beviljas efter ikraftträdandet, någon beräkning i
förhållande till den avlidnes bosättningstid i Sverige göras. Detta kan i
vissa fall, på grund av en tillämpad 40-delsberäkning av den redan 30-
delsberäknade folkpensionen, komma att innebära en viss höjning av
änkepensionen. Däremot kan det aldrig innebära att summan av 90-
procentstillägget och garantipensionen till änkepension av denna anled-
ning blir lägre än den folkpension som utgetts före ikraftträdandet.

Prop. 1999/2000:91

193

7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91

Regeringen föreslår således att för kvinnor födda år 1945 eller senare
och som beviljats eller kommer att beviljas änkepension på grund av
dödsfall som inträffat eller inträffar efter år 1989 skall 90-procents-
tillägget 30-delsberäknas med hänsyn till den avlidne mannens antal år
med intjänade år med ATP-poäng t.o.m. år 1989.

Utbetalning av 90-procentstillägget, m.m. från och med den 1 januari
2003

Som framgått ovan utges änkepension från folkpensioneringen som längst
till dess änkan fyller 65 år. Även om 90-procentstillägget skall betraktas
som en del av änkepensionen utgör tillägget ersättning för folkpensionen
enligt nuvarande bestämmelser. För att ersättning för det första pris-
basbeloppets inkomster inom änkepensioneringen även i framtiden skall
motsvara den kompensation som i dag ges inom folkpensioneringen, bör
90-procentstillägget utges fram till dess änkan fyller 65 år. Vid 65 års
ålder kan änkan ta ut garantipension till ålderspension. Att vid sådana
förhållanden fortsätta att utbetala 90-procentstillägget skulle innebära att
änkan skulle komma att erhålla en betydligt högre pension jämfört med
dagens regler. För det fall änkan väljer att ta ut ålderspension före 65 års
ålder har änkan emellertid inte rätt till garantipension till ålderspension,
eftersom sådan rätt infaller först vid 65 års ålder. Att under dessa
förhållanden inte utge 90-procentstillägget skulle således innebära att
änkan skulle bli underkompenserad jämfört med dagens system. Med
andra ord innebär en annan ordning på utbetalning av 90-procentstillägget
än fram till 65 års ålder mer än en anpassning av det nuvarande
regelverket till det reformerade ålderspensionssystemet. Regeringen
föreslår således att 90-procentstillägget skall utges till dess änkan fyller 65
år oberoende av om änkan väljer att ta ut inkomstgrundad ålderspension
före 65 års ålder eller hon väljer att inte ansöka om ålderspension vid 65
års ålder.

Liksom enligt nuvarande regler idag sker med tilläggspension i form av
änkepension, skall änkepension utges till en änka oavsett var hon är
bosatt. Eftersom 90-procentstillägget utgör en del av änkepensionen och
enligt huvudregeln beräknas på den avlidnes antal år med tillgodoräknade
pensionspoäng, skall detta tillägg betalas ut i motsvarande omfattning
som övrig änkepension.

En änka som vid ikraftträdandet har rätt till änkepension på grund av
dödsfall som inträffat före år 2003 är - om hon är född år 1944 eller
tidigare eller om hon är född år 1945 eller senare och har beviljats änke-
pension på grund av dödsfall som inträffat före år 1990 - emellertid be-
rättigad till så stor andel av 90-procentstillägget som hon skulle haft rätt
till i form av folkpension om bestämmelserna i 5 kap. AFL, i deras lydelse
för den 1 januari 2003, hade tillämpats. Detta innebär att en sådan änka
kan vara berättigad till ett 90-procentstillägg som är baserat på den
bosättningstid som mannen haft i Sverige före sin bortgång. Ett sålunda
beräknat 90-procentstillägg saknar således anknytning till den avlidnes
förvärvsverksamhet. Tillägget bör därför betraktas som en bosättnings-
baserad förmån.

Prop. 1999/2000:91

194

90-procentstillägg som beräknas på nyss angivet sätt bör, i likhet med Prop. 1999/2000:91
vad som i dag gäller för bosättningsbaserad folkpension, betalas ut till en
änka endast om hon är bosatt i Sverige. Som framgår i avsnitt 12 kommer
emellertid även ett sådant beräknat 90-procentstillägg att kunna betalas ut
inom EU/EES-området.

I dag finns en viss möjlighet att i särskilt ömmande fall kunna betala ut
40-delsberäknad folkpension i form av efterlevandepension även utanför
EU/EES. Motsvarande bestämmelse har förts in i SofL. Som redovisas
nedan i avsnitt 11.4.4 kommer regeringen att föreslå att garantipension till
änkepension skall utgöra en bosättningsbaserad förmån enligt SofL.
Därigenom kommer också bestämmelserna i nämnda lag om utbetalning
m.m. vid utlandsvistelse att gälla även för garantipension till änkepension.
På samma sätt som garantipension till änkepension, under vissa i SofL
närmare angivna förutsättningar, skall kunna betalas ut utomlands bör
även 90-procentstillägg som beräknats på den avlidnes bosättningstid i
Sverige i motsvarande omfattning kunna betalas ut utomlands. Rege-
ringen anser således sammanfattningsvis att 90-procentstillägget, till den
del det beräknats på den avlidnes bosättningstid, liksom garantipension
till änkepension bör betraktas som en bosättningsbaserad förmån enligt
SofL. Nödvändiga ändringar i SofL till följd härav kommer regeringen att
återkomma till i en senare proposition.

11.4     Grundskyddet inom änkepensioneringen

11.4.1    Garantipension till änkepension

Regeringens förslag: Till en änka som inte har fyllt 65 år och vars
avlidne man inte haft pensionsgrundande inkomster eller endast haft
låga sådana inkomster skall en beskattningsbar garantipension till
änkepensionen - som skall ersätta nuvarande regler om bosättnings-
baserad folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag för
pensionärer - utges. Denna garantipension skall trappas av på visst sätt
mot änkepension, inklusive 90-procentstillägget, eller i vissa fall av
omställningspension eller särskild efterlevandepension (inklusive i
förekommande fall 90-procentstillägg).

Garantipensionen skall utges även om änkan tagit ut ålderspension
före 65 års ålder.

Beräkning av garantipension till änkepension skall, när änkan tagit
ut ålderspension före 65 års ålder, göras före den samordning som all-
tid skall ske mellan kvinnans egen ålderspension i form av tilläggs-
pension och hennes änkepension från tilläggspensioneringen.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Riksförbundet för änkor, änkeman och föräldra-
lösa bam anser att det inte skall finnas någon fast 65-årsgräns för garanti-
pension till änkepension utan gränsen för när garantipension skall kunna
utges skall vara flexibel beroende på den enskilda änkans situation. Även
Sveriges Pensionärers Riksförbund anser att 65-årsgränsen skall ersättas

195

med annat kriterium för ändrade förmåner, t.ex. tidpunkten från vilken
ålderspension utgår.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått i avsnitt 11.3.5 har
regeringen föreslagit att den del av folkpensionen som utgör ersättning för
det första prisbasbeloppets inkomster skall ersättas med ett tillägg till
änkepensionen. Den i dag bosättningsbaserade folkpensionen inklusive
pensionstillskottet utgör tillsammans med SGA det egentliga grund-
skyddet.

När det gäller frågan hur ett framtida grundskydd skall utformas har
regeringen haft som utgångspunkt att i huvudsak endast föreslå föränd-
ringar av de nuvarande änkepensionsreglema som är påkallade med hän-
syn till anpassningen av regelverket till det reformerade ålderspensions-
systemet och att därvid skapa regler som i möjligaste mån ger ett oför-
ändrat utfall för den enskilde. En annan utgångspunkt har varit att finna
en lösning för änkepensioneringens grundskydd som har samma grund-
konstruktion som grundskyddet inom den reformerade ålderspensione-
ringen. En sådan konstruktion av grundskyddet inom änkepensioneringen
bidrar till enhetlighet mellan de olika pensionssystemen.

Liksom vad gäller för garantipensionen inom den reformerade ålders-
pensioneringen bör grundskyddet inom änkepensioneringen utges endast
till de änkor som har behov av ett grundskydd. Grundskyddet skall därför
inte såsom folkpensionen utges med ett enhetligt belopp utan avgörande
för om grundskyddet skall utges och storleken därav är om den efter-
levande har behov av ett sådant stöd. Grundskyddsförmånen bör därför
också på visst sätt avräknas mot änkepension eller i vissa fall av
omställningspension eller särskild efterlevandepension. Med hänsyn här-
till föreslår regeringens att det även inom änkepensioneringen tillskapas
en garantipension som skall ersätta nuvarande regler om bosättnings-
baserad folkpension, pensionstillskott och SGA.

Utbetalning av garantipension

Garantipension till änkepension skall ersätta de nuvarande änkepen-
sionsförmånema i form av bosättningsbaserad folkpension, pensionstill-
skott och SGA. Även garantipension till ålderspension avser att ersätta
dessa förmåner.

Enligt nuvarande regler har en änka rätt till änkepension från folkpen-
sioneringen till dess att hon uppbär folkpension i form av ålderspension,
dock längst till dess hon fyller 65 år. Bakgrunden till denna ordning är att
det inte har ansetts rimligt att en person skall erhålla ett dubbelt grund-
skydd från folkpensioneringen. Vid den tidpunkt som änkan har rätt till
och uppbär ålderspension skall denna pension i stället utgöra hennes
grundskyddsförmån. Regeringen anser att även i framtiden skall grund-
skyddet inom ålderspensioneringen utgöra den förmånsberättigades enda
grundskyddsförmån. Mot denna bakgrund bör garantipension till änke-
pension utges längst till dess att änkan börjar uppbära ålderspension.

I det reformerade ålderspensionssystemet skall inkomstgrundad ålders-
pension kunna tas ut när den pensionsberättigade fyller 61 år. Emellertid
kan grundskyddet i form av garantipension till ålderspension inte tas ut

Prop. 1999/2000:91

196

förrän den pensionsberättigade fyller 65 år. Eftersom änkan inte kan er- Prop. 1999/2000:91
hålla något grundskydd inom ålderspensioneringen förrän den månad hon
fyller 65 år, anser regeringen att garantipension till änkepension inte
automatiskt bör upphöra, när änkan börjar uppbära ålderspension. En
sådan lösning skulle innebära att en kvinna som tar ut ålderspension vid
exempelvis 61 års ålder skulle komma att stå utan grundskydd under fyra
års tid. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att garantipension till
änkepension skall utges till dess änkan har rätt till garantipension till
ålderspension. Garantipension till änkepension skall således utges till dess
änkan fyller 65 år och då oavsett om hon dessförinnan tagit ut in-
komstgrundad ålderspension. Det saknar vidare betydelse om änkan fak-
tiskt ansöker om garantipension till ålderspension eller inte utan det är
själva rätten till sådan pension som är avgörande för hur länge garanti-
pension till änkepension skall utges.

Eftersom regeringens förslag inte innebär annat än att grundskyddet
inom änkepensioneringen inte skall utges under tid då grundskyddet inom
ålderspensioneringen kan utges, innebär vårt förslag ingen förändring i
sak utan utgör endast en anpassning av änkepensioneringen till det
reformerade ålderspensionssystemet. Att såsom Riksförbundet för änkor,
änkemän och föräldralösa bam föreslagit låta garantipensionen till änke-
pension utges även efter det att änkan fyllt 65 år, och att därvid göra en
behovsprövning i vaije enskilt fall, skulle innebära en utvidgning av
dagens bestämmelser om grundskydd inom de olika pensionssystemen.
Detta skulle innebära att en änka skulle erhålla en betydligt högre pension
än vad övriga ålderspensionsberättigade har rätt till, vare sig de är
ensamstående eller gifta. Det skulle dessutom innebära att betydande ad-
ministrativa och personella resurser togs i anspråk hos de allmänna för-
säkringskassorna. Även det förslag som Sveriges Pensionärsförbund
lämnat i sitt remissyttrande skulle innebära en ökad administration hos
försäkringskassan. Till detta kommer att förslaget innebär mer än en an-
passning av de nuvarande bestämmelserna.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen att garantipension till änke-
pension alltid skall utges till dess änkan fyller 65 år. Rätten till garanti-
pension till änkepension skall kvarstå även om änkan tagit ut inkomst-
grundad ålderspension före 65 års ålder. Vidare skall rätten till garanti-
pension till änkepension inte påverkas av att änkan inte ansöker om
ålderspension när hon fyller 65 år, dvs. garantipension till änkepension
skall aldrig utges efter det att änkan har fyllt 65 år.

Samo rdn ingskonsekvenser

De nedan i avsnitt 11.4.3 föreslagna reglerna för beräkning av garanti-
pension till änkepension skulle, om inget annat görs, kunna leda till att
den minskning av änkepensionen från tilläggspensioneringen som sam-
ordningen med kvinnans egen ålderspension från tilläggspensioneringen
kan innebära kompenseras med "extra" utfyllnad i form av garantipension
till änkepension upp till den basnivå som regeringen föreslår att garanti-
pensionen skall utges från. (Garantipensionens basnivå kommer att be-
handla nedan i avsnitt 11.4.3.) För att detta inte skall kunna inträffa före-

197

slår vi att beräkningen av garantipension till änkepension vid uttag av
ålderspension före 65 års ålder alltid skall göras före samordningen
mellan kvinnans egen ålderspension från tilläggspensioneringen och hen-
nes änkepension från tilläggspensioneringen.

11.4.2 Den pensionsberättigade personkretsen

Regeringens förslag: Den personkrets som skall ha rätt till garanti-
pension till änkepension skall vara densamma som enligt nuvarande
regler för rätt till folkpension i form av änkepension. Kvinnor födda år
1945 eller senare skall dock vid beviljande av änkepension på grund
av dödsfall efter år 2003 inte ha rätt till garantipension till änkepen-
sion.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Sveriges Pensionärers Riksförbund och Riksför-
bundet för änkor, änkemän och föräldralösa bam anser att kvinnor födda
år 1945 eller senare även vid beviljande av änkepension efter ikraft-
trädandet bör ha rätt till garantipension till änkepension.

Skälen för regeringens förslag: Som tidigare framgått följer av de
omfattande övergångsbestämmelser som beslutades i samband med 1990
års efterlevandepensionsreform att de tidigare reglerna om änkepension
har fortsatt giltighet under en lång tidsperiod även vad gäller beviljande
av änkepension efter den reformerade lagstiftningens ikraftträdande den
1 januari 1990. Regeringen har i avsnitt 4.4 gett en översikt av övergångs-
bestämmelserna och de genom övergångsbestämmelserna alltjämt gällan-
de reglerna för änkepension, vilka medför att änkepension kan komma att
beviljas långt in på 2000-talet. Övergångsbestämmelserna såvitt avser
folkpension i form av änkepension kan sammanfattas enligt följande.

Änkor före år 1990

Kvinnor som redan den 31 december 1989 hade rätt till änkepension har
fortsatt rätt till sådan pension med tillämpning fullt ut av de tidigare be-
stämmelserna. Angående dessa bestämmelser se avsnitt 4.4.

Änkor efter år 1990

1. Kvinnor födda år 1944 eller tidigare

En förutsättning för att en efterlevande kvinna född år 1944 eller tidigare
skall ha rätt till änkepension enligt äldre bestämmelser även om dödsfallet
inträffar efter utgången av år 1989 är att hon vid utgången av år 1989 var
gift med den man efter vilken änkepension skall utges. Änkepension från
folkpensioneringen utges dock även till en kvinnan som enligt regelverket
i AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990, enligt den s.k. likställig-
hetsregeln, likställs med en gift kvinna. Nämnda regel innebär att en
kvinna som var ogift, frånskild eller änka och som stadigvarande bodde

Prop. 1999/2000:91

198

tillsammans med en ogift eller frånskild man eller änkling den Prop. 1999/2000:91
31 december 1989 likställs med en gift kvinna om hon tidigare hade eller
hade haft bam tillsammans med den avlidne mannen.

Övergångsbestämmelserna avser endast att reglera om en kvinna skall
hänföras till det äldre regelsystemet eller om hon skall omfattas av de nya
bestämmelserna om efterlevandepension. Om kvinnan sedan kan ha rätt
till folkpension i form av änkepension är beroende av om villkoren för rätt
till sådan pension i AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990 är
uppfyllda vid dödsfallet. Dessa villkor framgår av den tidigare redogörel-
sen i avsnitt 4.4.

2. Kvinnor födda år 1945 eller senare

En efterlevande kvinna som tillhör denna kategori omfattas av de refor-
merade reglerna om efterlevandepension om hennes make (eller därmed
likställd) avlider efter den 31 december 1989 och hon kan dessutom enligt
övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring ha rätt till änkepension.

En kvinna, som är född år 1945 eller senare omfattas av övergångsbe-
stämmelserna till reglerna om änkepension i AFL i deras lydelse före den
1 januari 1990 om hon den 31 december 1989 uppfyllde villkoren för rätt
till änkepension, dvs. skulle ha haft rätt till änkepension om mannen hade
avlidit vid utgången av år 1989. Detta innebär att en kvinna som tillhör
denna kategori vid utgången av år 1989 skall ha varit gift med den avlidne
och då haft den rättsliga vårdnaden om och stadigvarande bott till-
sammans med barn under 16 år eller ha fyllt 36 år och ha varit gift med
honom i minst fem år.

Dock kan folkpension i form av änkepension utges till en kvinna om
hon är att likställa med gift enligt den tidigare beskrivna likställighets-
regeln.

Det krävs vidare att äktenskapet eller sammanboendet fortlöpande har
bestått fram till dödsfallet.

En kvinna som vid utgången av år 1989 var gift med den avlidne om-
fattas fortfarande av övergångsbestämmelserna om äktenskapet upplöses
utan att makarna flyttar isär. Så är också fallet för en kvinna som vid ut-
gången av år 1989 var likställd med gift och som senare har gift sig med
mannen utan att samboendet dessförinnan har upphört.

Dessa villkor för folkpension tar enbart sikte på att avgöra om en
kvinna, som är född år 1945 eller senare, skall ha ett visst skydd enligt
äldre lagstiftning. Om en sådan änkepension skall beviljas bestäms av
reglerna i AFL i deras lydelse före den 1 januari 1990. De villkor som
anges där och som närmare beskrivits i avsnitt 4.4, måste vara uppfyllda
vid dödsfallet för att änkepension skall kunna beviljas.

Rätt till garantipension till änkepension

Som tidigare framgått skall garantipensionen till änkepension ersätta den
bosättningsbaserade folkpensionen, pensionstillskott och SGA. Garanti-
pensionen till änkepension utgör en, till skillnad mot folkpension i form
av änkepension, utfyllnadspension för de änkor som helt saknar eller en-

199

dast har en låg tilläggspension i form av änkepension. Även om garanti-
pensionen till änkepension och folkpension i form av änkepension således
till sin konstruktion skiljer sig åt utgör båda konstruktionerna ett
grundläggande skydd för änkor. Med hänsyn härtill föreslår regeringen att
för rätt till garantipension till änkepension skall krävas att änkan uppfyller
kraven för rätt till folkpension i form av änkepension enligt nuvarande
bestämmelser. Fråga är dock om alla kvinnor som uppfyller dessa krav
skall var berättigade till garantipension till änkepension.

Kvinnor som beviljats änkepension på grund av dödsfall före år 2003

Regeringens utgångspunkten vid anpassningen av änkepensionsreglema
för de kvinnor som blivit änkor före år 2003 är att åstadkomma regler som
leder till att i huvudsak ingen änka får ett sämre nettoutfall av änke-
pensionen än vad de har i dag. En annan utgångspunkt är att endast vidta
förändringar av det nuvarande regelverket som är nödvändiga för anpass-
ningen till det reformerade ålderspensionssystemet. Med beaktande härav
och med hänsyn till vad som i det föregående har anförts angående vilka
förmåner garantipension till änkepensionen avser att ersätta, föreslår
regeringen att de kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änke-
pension på grund av dödsfall före år 2003 skall var berättigade till garan-
tipension till änkepension under förutsättning att de uppfyller villkoren för
rätt till denna förmån.

Kvinnor som kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall efter
utgången av år 2002

1. Kvinnor födda år 1944 eller tidigare

Dessa kvinnor har, enligt regeringens uppfattning, ett större behov av
efterlevandeskydd än övriga vuxna efterlevande. Därför föreslår rege-
ringen att kvinnor födda år 1944 eller tidigare, som kommer att beviljas
änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002, skall vara
berättigade till garantipension till änkepension under förutsättning att de
uppfyller villkoren för rätt till denna förmån.

2. Kvinnor födda år 1945 eller senare

Vid den överenskommelse som träffades i samband med 1990 års efter-
levandepensionsreform ansågs det, som framgått i avsnitt 11.3.5, viktigt
att även för framtiden tillförsäkra kvinnor födda år 1945 eller senare och
som skulle komma att beviljas änkepension på grund av dödsfall efter
utgången av år 1989 en rätt till mannens intjänade pension t.o.m. år 1989
såvitt avser den pension som grundas på tillgodoräknade pensionspoäng
men även på motsvarande beräkningsgrunder för det första prisbasbe-
loppets inkomster. Den överenskommelse som träffades i samband med
1990 års reform beträffande bl.a. änkepensioneringens fortlevnad hade
således egentligen till syfte att tillvarata dessa kvinnors rätt till viss andel
av den rätt mannen "tjänat in" i form av ATP-poäng t.o.m. år 1989. Av
denna anledning kom även änkepension från folkpensioneringen, motsva-

Prop. 1999/2000:91

200

rande kompensation för mannens inkomster upp till ett prisbasbelopp, att
behandlas på samma sätt som tilläggspensionen.

Varför änkepensionen till dessa kvinnor även kom att omfatta pen-
sionstillskott, rätt till SGA samt också bostadstillägg till pensionärer
(BTP) kommenterades inte närmare och överensstämmer, enligt rege-
ringens uppfattning, inte med de resonemang som i övrigt fördes om "in-
tjänade" rättigheter. Detta talar, enligt regeringens uppfattning, närmast
för att änkepensionen till dessa kvinnor utöver änkepension i form av
tilläggspension endast bör bestå av ett 90-procentstillägg motsvarande
kompensation för det första prisbasbeloppets inkomster.

Den garantipension till änkepension som regeringen föreslagit avser att
ersätta nuvarande regler om bosättningsbaserad folkpension, pensionstill-
skott och SGA. Det förefaller bättre stämma överens med de syften som
legat bakom övergångsbestämmelserna vid 1990 års reform att kvinnor
födda år 1945 eller senare, utöver änkepension beräknad på mannens
ATP-poäng t.o.m. år 1989, endast erhåller ett 90-procentstillägg men
däremot inte någon garantipension till änkepension. En sådan lösning har
även administrativa fördelar.

I detta sammanhang bör även påpekas att regeringen i avsnitt 11.12
föreslår att kvinnor födda år 1945 eller senare, liksom i dag, även skall ha
rätt till omställningspension på grund av dödsfall som inträffar efter ut-
gången av år 2002. Härigenom kommer dessa kvinnor, till skillnad från
de kvinnor som är födda år 1944 eller tidigare och som uppfyller förut-
sättningarna för änkepension, att samtidigt vara berättigade till änkepen-
sion och omställningspension. De kommer således att erhålla ett grund-
skydd genom garantipensionen till omställningspension. Ett sådant förslag
innebära dessutom att regeringen, i linje med internationella åtaganden,
verkar för ett mer könsneutralt efterlevandepensionssystem.

Mot bakgrund av det anförda föreslår regeringen att kvinnor födda år
1945 eller senare som kommer att beviljas änkepension på grund av
dödsfall efter ikraftträdandet av det anpassade regelverket inte skall ha rätt
till garantipension till änkepension.

Konsekvenser av förslagen avseende kvinnor födda år 1945 eller senare
som kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall efter utgången
av år 2002

Genom förslaget kommer således kvinnor födda år 1945 eller senare som
beviljas änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 att,
om de uppfyller villkoren för rätt till 90-procentstillägget, precis som i dag
få ersättning för den tilläggspensionsberäknade folkpensionen.

En konsekvens härav blir emellertid att vissa kvinnor, födda år 1945
eller senare, som beviljas änkepension på grund av dödsfall efter ikraft-
trädandet kommer att påverkas av de föreslagna kvalifikationsreglerna för
90-procentstillägget. Som ovan framgått kommer de inte att vara be-
rättigade till garantipension till änkepension.

För kvinnor födda år 1945 eller senare utges hel eller viss andel av en
änkepension beräknad enligt äldre bestämmelser. Denna beräkning görs i
förhållande till det antal år mannen före år 1990 tillgodoräknats ATP-

Prop. 1999/2000:91

201

poäng. Detta innebär att folkpension i form av änkepension utges med
samma andel oavkortad pension som tilläggspension i form av änkepen-
sion. För en kvinna född år 1945 eller senare, som inte var gift med den
avlidne men väl uppfyller villkoren för rätt till änkepension från folkpen-
sioneringen på grund av den s.k. likställighetsregeln, beräknas i dag en
fiktiv tilläggspension i form av änkepension motsvarande vad som skulle
ha utgetts till kvinnan om villkoren för rätt till sådan pension varit upp-
fyllda. Beräkningen avser i detta hänseende endast att fastställa hur stor
andel (dvs. hur många 30-delar) av en oavkortad änkepension från
tilläggspensioneringen som skulle ha utgetts till kvinnan om hon varit
berättigad därtill. Den sålunda erhållna kvotdelen används sedan för att
räkna ut kvinnans folkpension i form av änkepension.

Eftersom regeringen anser att kvinnor som inte uppfyller förutsätt-
ningarna för rätt till änkepension vid beviljande av änkepension på grund
av dödsfall efter utgången av år 2002 inte heller skall kunna erhålla något
90-procentstillägg, och eftersom de inte heller kommer att kunna beviljas
garantipension till änkepension, innebär förslaget att dessa kvinnor inte
kommer att erhålla någon form av änkepension.

Dessa kvinnor kommer dock, som tidigare framgått, att kunna erhålla
omställningspension på samma villkor som männen. Den beskrivna
effekten innebär således i praktiken att dessa kvinnor kommer att be-
handlas på samma sätt som män som förlorar sin partner på grund av
dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002 och som för kvinnor som
av andra skäl saknar rätt till änkepension.

11.4.3 Beräkning av garantipension till änkepension

Regeringens förslag: Garantipension till änkepension skall, för de
kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änkepension på grund
av dödsfall före år 2003, beräknas utifrån en basnivå om 2,15 prisbas-
belopp. Denna basnivå skall trappas av med 100 % av änkepension
(inklusive 90-procentstillägget) till den del denna inte överstiger 1,49
prisbasbelopp. Av änkepension däröver skall en avtrappning göras
med 44 %.

Om en kvinna, som är berättigad till garantipension till änkepension,
har rätt till omställningspension eller särskild efterlevandepension men
inte till änkepension skall omställningspension eller särskild efter-
levandepension (inklusive 90-procentstillägg) trappa av garanti-
pensionen till änkepension på samma sätt.

Garantipension till änkepension skall, för de kvinnor som kommer
att beviljas änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år
2002, beräknas utifrån en basnivå om 2,13 prisbasbelopp. Denna bas-
nivå skall trappas av med 100 % av änkepension (inklusive 90-
procentstillägget).

Prop. 1999/2000:91

202

Om en kvinna, som är berättigad till garantipension till änkepension,
har rätt till omställningspension men inte till änkepension, skall
omställningspensionen trappa av garantipensionen till änkepension på
samma sätt.

Med änkepension skall likställas utländsk efterlevandepension som
inte är av utfyllnadskaraktär.

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer inte överens med regeringens förslag.
Utredningen föreslog att garantipension, såväl till änkepension som be-
viljats eller kommer att beviljas på grund av dödsfall före år 2003 som till
änkepension som kommer att beviljas på grund av dödsfall efter utgången
av år 2002, skulle utges med en basnivå om 2,04 prisbasbelopp. Denna
basnivå skulle trappas av med 100 % av tilläggspension i form av änke-
pension (inklusive 90-procentstillägget) till den del denna inte översteg
1,49 prisbasbelopp. Tilläggspension i form av änkepension däröver skulle
trappa av med 30 %.

Remissinstanserna: Sveriges Pensionärers Riksförbund anser att
garantinivån i efterlevandepensionssystemet och i det reformerade ålders-
pensionssystemet bör vara densamma. Vidare anser riksförbundet att
änkepensionerna skall återfå åtminstone det realvärde de hade år 1990.
Dalarnas läns allmänna försäkringskassa menar att garantipensionen i
efterlevandepensionssystemet och i det reformerade ålderspensions-
systemet bör beräknas på liknande sätt. Riksförbundet för änkor, änkeman
och föräldralösa bam anser, som förbundet får förstås, att garantinivån i
ett efterlevandepensionssystem och i det reformerade ålderspensions-
systemet bör vara densamma. Riksförbundet PensionärsGemenskapen
utgår från att full kompensation erhålls för avskaffandet av det särskilda
grundavdraget.

Skälen för regeringens förslag:

Änkepension och garantipension till änkepension som beviljats eller
kommer att beviljas på grund av dödsfall före år 2003

Särskilt när det gäller anpassningen av änkepensioneringen enligt över-
gångsbestämmelser är regeringens utgångspunkt att skapa en modell för
änkepensioneringen som ger de kvinnor som beviljats eller kommer att
beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003 ett ekonomiskt
utfall som i huvudsak inte ger ett sämre nettoutfall än dagens regler. För
att uppnå detta syfte har regeringen bl.a. föreslagit att såväl den samord-
ningsregel som garantiregel avseende änkans ålderspension och änkepen-
sion som i dag gäller efter det att änkan fyllt 65 år eller dessförinnan
börjat uppbära egen ålderspension alltjämt skall finns kvar.

Garantipensionen skall ge kompensation för den bosättningsbaserade
folkpension och pensionstillskott som den förmånsberättigade vid ikraft-
trädandet uppbär. Därutöver måste också garantipensionens basnivå och
dess avtrappningsintervall bestämmas med beaktande av att det särskilda
grundavdraget inte skall finnas kvar fr.o.m. taxeringsåret 2004. Eftersom
änkepensionen inklusive garantipensionen därigenom kommer att be-

203

skattas på samma sätt som förvärvsinkomster, måste hänsyn tas till att det
i dag gäller olika skattesatser i olika kommuner. Regeringen har därför
konstruerat en garantipension som avser att täcka en kommunalskattesats
om 34 %.

Den garantipension till änkepensionen som regeringen föreslår för den
nu behandlade kategorin kvinnor har följande konstruktion. Basnivån
motsvarar 2,15 prisbasbelopp, ca 6 560 kr i månaden år 2000. Basnivån
avräknas krona för krona upp till 1,49 prisbasbelopp av kvinnans änke-
pension (inklusive 90-procentstillägget). Till den del änkepensionen över-
stiger 1,49 prisbasbelopp sker avräkningen med ett belopp motsvarande
44 % av denna.

Förslaget innebär att en änka efter en man som inte tjänat in rätt till
någon tilläggspension, dvs. änkan har inte någon rätt till änkepension,
kommer att vara berättigad till en beskattad garantipension till änkepen-
sionen om 2,15 prisbasbelopp.

Som framgår av figur 11.1 och 11.2 medför garantipensionskonstruk-
tionen att i huvudsak ingen änka i den nu behandlade kategorin får ett
sämre nettoutfall än enligt dagens regler.

Figur 11.1 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett änkepensionssystem
med garantipension och det nuvarande systemet. Kommunalskatt 30,62 %. Anka
utan bam erhåller 40 % av den avlidnes beräknade egenpension och änka med
bam erhåller 35 % av den avlidnes beräknad egenpension (2000 års prisbasbe-
lopp, 36 600 kr).

Prop. 1999/2000:91

204

Figur 11.2 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett änkepensionssystem Prop. 1999/2000:91
med garantipension och det nuvarande systemet. Kommunalskatt 34 %. Änka utan
barn erhåller 40 % av den avlidnes beräknade egenpension och änka med barn
erhåller 35 % av den avlidnes beräknade egenpension (2000 års prisbasbelopp,
36 600 kr).

I figurerna 11.1 och 11.2 visas skillnaden i pensionsnivåer sedan skatten
är avdragen mellan det nuvarande regelsystemet och regeringens förslag
till garantipension till änkepension. Beräkningarna som ligger till grund
för diagrammen har gjorts med utgångspunkt från att änkan endast har
inkomst från änkepensioneringen. Att beräkningarna gjorts med denna
begränsning beror på att frågan om inkomstprövning av änkepensioner-
ingen efter utgången av år 2002 alltjämt är under beredning (se avsnitt
11.5). Figur 11.1 avser änkor bosatta i kommun med en för år 2000 ge-
nomsnittlig skattesats om 30,62 %. Figur 11.2 avser änkor bosatta i
kommun med en skattesats om 34 %. Det framgår att samtliga änkor, dvs.
änkor såväl med som utan bam, får en höjning av sin nettopension vid en
övergång till ett änkepensionssystem med garantipension. Hur stor höj-
ningen kommer att bli är beroende av bl.a. kommunalskattens storlek.

Änkepension och garantipension till änkepension som kommer att
beviljas på grund av dödsfall efter utgången av år 2002

Liksom angetts beträffande garantipension till omställningspension som
beviljas på gmnd av dödsfall efter utgången av år 2002 bör även änke-
pension som beviljas på gmnd av dödsfall efter denna tidpunkt betraktas
som en kompletterande inkomst snarare än den efterlevandes grund-
läggande försörjning. Dock bör gmndskyddet i ett anpassat efterlevande-
pensionssystem i allt väsentligt inte skilja sig från dagens grundskydd i
form av folkpension och pensionstillskott. Härvid bör vid konstruktionen
av garantipensionen i ett anpassat efterlevandepensionssystem även
beaktas att efterlevandepension, liksom andra pensioner, i framtiden

205

kommer att beskattas som förvärvsinkomster. Härtill kommer att både
omställningspensionen och änkepensionen initialt avser att ersätta
bortfallet av den avlidnes förvärvsinkomst. Mot denna bakgrund bör,
enligt regeringens uppfattning, garantipensionens basnivå och av-
trappningen av densamma se likadan ut inom omställningspensioneringen
och änkepensioneringen. Skillnaden mellan de båda förmånerna är att
garantipension till omställningspension är tidsbegränsad, medan garanti-
pension till änkepension däremot är att betrakta som ett permanent
komplement till kvinnans egen inkomst, som vid 65 års ålder kan avlösas
av garantipension till ålderspension. Med hänsyn härtill är det regeringens
uppfattning att garantipension till änkepension på sikt utgör en
ekonomiskt bättre förmån än garantipension till omställningspension.

Även om änkepensionen är att anse som en kompletterande inkomst, är
det regeringens uppfattning att en kvinna som helt saknar inkomstrelate-
rad änkepension, i likhet med vad regeringen föreslagit inom omställ-
ningspensioneringen, skall ges ett grundskydd som i huvudsak motsvarar
dagens grundskydd i form av folkpension och pensionstillskott komplet-
terat med SGA. Med hänsyn härtill skall basnivån för garantipension till
änkepension, liksom garantipension till omställningspension, utges med
en basnivå om 2,13 prisbasbelopp (ca 6 500 kr per månad år 2000), vilket
motsvarar basnivån för garantipension till ålderspension för personer
födda år 1938 eller senare. Eftersom änkepensionen skall betraktas som
en kompletterande inkomst, skall garantipensionen trappas av med 100 %
av änkepensionen i de fall kvinnan är berättigad till sådan förmån.

Förslaget innebär således att de kvinnor som är födda år 1944 eller
tidigare, och som kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall
efter utgången av år 2002, kommer att vara garanterade en beskattad
änkepension som lägst uppgår till 2,13 prisbasbelopp. Övriga kvinnor,
dvs. kvinnor födda år 1945 eller senare, är inte berättigade till något
grundskydd i form av garantipension till änkepension, om dödsfallet sker
efter utgången av år 2002.

I detta sammanhang bör dessutom påpekas att det är vanligt att en
kvinna vid mannens bortgång utöver änkepension har rätt till efterlevan-
depension i form av tjänstepension efter den avlidne mannen. År 1999
fanns det 54 000 kvinnor födda år 1944 eller tidigare som inte hade fyllt
65 år och som uppbar änkepension. 14 000 av dessa änkor uppbar änke-
pension i form av folkpension. 40 % av de 54 000 änkorna uppbar dess-
utom efterlevandepension i form av tjänstepension efter den avlidne
mannen. Genomsnittsinkomsten från sådan tjänstepension uppgick till
45 000 kr brutto om året.

Enligt nuvarande bestämmelser minskas det särskilda grundavdraget
även av efterlevandepension i form av tjänstepension eftersom sådan
pension likställs med tilläggspension. Som framgått ovan i detta avsnitt
skall, enligt regeringens förslag, tjänstepension inte påverka garantipen-
sion till änkepension vid avräkning av basnivån. Detta innebär att endast
änkepension jämte utländsk efterlevandepension som inte är av garanti-
pensionskaraktär skall trappa av garantipensionens basnivå. Regeringens
förslag i denna delen innebär således en förbättring jämfört med dagens
regler. Dock kan efterlevandepension i form av tjänstepension liksom i

Prop. 1999/2000:91

206

dag komma att påverka garantipensionen till änkepension vid den in- Prop. 1999/2000:91
komstprövning som kan komma att ske.

Avtrappning av garantipension till änkepension i vissa fall

För att en kvinna skall vara berättigad till änkepension uppställs, som
framgått i avsnitt 11.3.1, som krav bl.a. att hon var gift med den avlidne
mannen senast de 31 december 1989. En kvinna som inte uppfyller det
nämnda villkoret kan emellertid, som framgått i avsnitt 11.4.2, vara be-
rättigad till garantipension till änkepension. Vidare kan hon, som kommer
att framgår av avsnitt 11.7, samtidigt vara berättigad till omställ-
ningspension.

För det fall en kvinna är berättigad till garantipension till änkepension,
men inte till änkepension, samtidigt som hon är berättigad till omställ-
ningspension föreslår regeringen att garantipension till änkepension skall
trappas av mot omställningspensionen. Enligt regeringens uppfattning
erhålls härvid en likabehandling av de kvinnor som jämte garantipension
till änkepension är berättigade till inkomstrelaterad efterlevandepension
oberoende av i vilken form den utges.

För det fall mannen har avlidit före år 2003 och kvinnan - som inte var
gift med den avlidne mannen senast den 31 december 1989 - jämte
garantipension till änkepension har rätt till omställningspension eller sär-
skild efterlevandepension, som beviljats före ikraftträdandet, men inte till
änkepension, föreslår regeringen att garantipensionen till änkepension i
stället skall avtrappas av omställningspension eller särskild efterlevan-
depension (inklusive 90-procentstillägg).

Utländsk efterlevandepension

Garantipension till änkepension är på samma sätt som garantipension till
ålderspension en utfyllnadsförmån och skall således avräknas mot änke-
pension. För att garantipensionen till änkepensionen skall ha kvar sin
karaktär av utfyllnad föreslår regeringen att även utländsk efterlevande-
pension som inte är av utfyllnadskaraktär skall trappa av garantipension-
en.

När det gäller efterlevandepension från land inom EU/EES-området
finns dock vissa bestämmelser som begränsar möjligheterna till avräkning
(se avsnitt 12).

207

11.4.4 Krav på försäkringstid för rätt till oavkortat grundskydd,

m.m.

Regeringens förslag: Garantipension till änkepensionen skall vara be-
roende av den avlidnes försäkringstid.

För rätt till oavkortad garantipension till änkepension, skall för
kvinnor födda år 1944 eller tidigare, krävas att den avlidne kunnat till-
godoräknas 40 år med försäkringstid för garantipension i Sverige. Vid
kortare försäkringstid än 40 år skall garantipensionen avkortas pro-
portionellt.

Försäkringstid skall tillgodoräknas enligt samma regler som föreslås
för garantipension till omställningspension.

Vid bedömningen av hur många år med försäkringstid som skall
tillgodoräknas den avlidne skall beaktas även framtida försäkringstid.

Kvinnor, födda år 1944 eller tidigare, som beviljats eller kommer att
beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffar före år 2003
skall alltid vara berättigad till så stor andel av garantipension till
änkepensionen som de skulle ha haft rätt till i form av folkpension om
bestämmelserna i 5 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring
(AFL), i deras lydelse före den 1 januari 2003, alltjämt hade tillämpats.

Har kvinnor födda år 1945 eller senare beviljats änkepension före år
1990 skall försäkringstid för garantipension till änkepensionen beräk-
nas enligt samma regler som för änkor födda år 1944 eller tidigare.

För kvinnor födda år 1945 eller senare, som beviljats eller kommer
att beviljas änkepension på grund av dödsfall under något av åren
1990-2002, skall garantipension till änkepensionen 30-delsberäknas
med hänsyn till den avlidne mannens antal år med tillgodoräknade
ATP-poäng t.o.m. år 1989.

För rätt till oavkortad garantipension till änkepension - som grundar
sig på dödsfall före år 2003 - skall, såvida rätten till änkepension inte
grundar sig på sammanboende med bam under 16 år, krävas att kvin-
nan vid dödsfallet hade fyllt 50 år. Om så inte är fallet skall den nu-
varande bestämmelsen om 15-delsberäkning av folkpension i form av
änkepension tillämpas.

För samtliga kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änke-
pension på grund av dödsfall före år 2003 skall följande gälla vid be-
räkningen av garantipension till änkepension. Om den avlidnes fak-
tiska eller framtida beräknade bosättningstid i Sverige är kortare än 40
år skall garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall reduceras
med 1,0 % för varje år som understiger 40 år innan avräkning mot
änkepension görs. Om garantipensionen till änkepension i stället skall
beräknas på grundval av den avlidnes tillgodoräknade år med pen-
sionspoäng för tilläggspension, och den avlidne inte kan tillgodoräknas
30 år med faktiska eller antagna pensionspoäng, skall garantipension-
ens basnivå och avtrappningsintervall i stället minskas med 1,8 % för
varje år som understiger 30 år.

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. Utredningen föreslog emellertid inte någon kompensation för de

Prop. 1999/2000:91

208

förändrade beskattningsreglerna såvitt avser beräkningen av garantipen-
sion på grund av dödsfall före år 2003 vid bristande försäkringstid.

Remissinstanserna: Förutom de remissinstanser som generellt an-
tingen tillstyrker eller inte har några invändningar mot utredningens för-
slag är det någon enstaka remissinstans som särskilt tillstyrkt förslaget
såvitt avser kvinnor födda år 1945 eller senare.

Skälen för regeringens förslag: För rätt till oavkortad folkpension
krävs enligt nuvarande regler att den försäkrade kunnat tillgodoräkna sig
40 års bosättning i Sverige eller 30 år med intjänade ATP-poäng. I annat
fall utges folkpensionen med så stor andel som svarar mot förhållandet
mellan antalet bosättningsår eller år med intjänade pensionspoäng och
talet 40 respektive 30. När det gäller efterlevandepension - såväl den
reformerade efterlevandepensionen som änkepension enligt övergångsbe-
stämmelserna - är det den avlidne som är den försäkrade och det är så-
ledes dennes bosättningstid eller år med intjänade pensionspoäng för
tilläggspension som är avgörande för beräkningen. I de fall dödsfallet sker
i förvärvsaktiv ålder räknas som bosättningstid under angivna förut-
sättningar även tid fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år den avlidne
skulle ha uppnått 64 års ålder. På motsvarande sätt kan även under vissa
förutsättningar antagna ATP-poäng för tid efter dödsfallet läggas till
grund för beräkningen (antagandepoängberäkning).

Dagens regler bygger helt på principen att änkepensionen är en från den
avlidne härledd rätt. Regeringen föreslår att detsamma skall gälla även i
ett anpassat efterlevandepensionssystem.

1. Kvinnor födda år 1944 eller tidigare

Regeringen har när det gäller rätten till garantipension till omställ-
ningspension föreslagit att det skall krävas 40 års försäkringstid för rätt
till oavkortat grundskydd. För garantipension såväl till ålderspension som
till omställningspension används begreppet försäkringstid i stället för
bosättningstid. Motsvarande föreslår regeringen skall gälla för garanti-
pension till änkepension.

Garantipension till änkepension utgör, liksom garantipension till om-
ställningspension, ett grundskydd och saknar således anknytning till den
avlidnes förvärvsverksamhet. Med hänsyn härtill bör garantipensionen till
änkepension relateras till den avlidnes försäkringstid för garantipension
enligt samma regler som föreslagits för garantipension till omställ-
ningspensionen, se avsnitt 9.5.

Regeringen föreslår därför att när det gäller kvinnor som beviljas
änkepension på gmnd av dödsfall efter utgången av år 2002 skall krävas
att den avlidne kunnat tillgodoräknas minst 40 år med försäkringstid i
Sverige. Om den avlidne inte kunnat tillgodoräknas 40 år med sådan för-
säkringstid, skall garantipension till änkepensionen utges med så stor an-
del som svarar mot förhållandet mellan antalet år för vilka försäkringstid
har tillgodoräknats och talet 40. Först efter en sådan avkortning skall ga-
rantipensionen minskas av änkepension.

Garantipensionen till änkepension skall emellertid ersätta den bosätt-
ningsbaserade folkpensionen, pensionstillskott och SGA även för de
kvinnor som har beviljats eller kommer att beviljas änkepension på gmnd

Prop. 1999/2000:91

209

av dödsfall före år 2003. Dessa kvinnor kan ha en på den avlidne man-
nens ATP-poäng beräknad folkpension i form av änkepension. Det fram-
står som mindre lämpligt att förorda en lösning som medför att dessa
kvinnor efter utgången av år 2002 kan bli berättigade till en änkepension
som, på grund av att garantipensionen till änkepension skall 40-
delsberäknas, kan komma att bli lägre. Dessa kvinnor bör därför efter
ikraftträdandet även vara berättigade till en 30-delsberäknad garanti-
pension till änkepension om detta är mer förmånligt för dem.

Regeringen föreslår därför att en kvinna som beviljats eller kommer att
beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003 alltid skall vara
berättigad till så stor andel av garantipension till änkepension som svarar
mot den kvotdel med vilken folkpension i form av änkepension skulle ha
utgetts om nuvarande regler i 5 kap. AFL alltjämt tillämpats.

Detta innebär att för kvinnor, födda år 1944 eller tidigare som beviljats
änkepension på grund av dödsfall före år 2003, skall den i avsnitt 11.4.3
angivna basnivån på garantipensionen om 2,15 prisbasbelopp kortas av
till den andel av 40 år som den tillgodoräknade försäkringstiden eller till
den andel av 30 år som den tillgodoräknade tiden med pensionspoäng
utgör.

Liksom föreslås för omställningspension som beviljats eller beviljas på
gmnd av dödsfall före år 2003, föreslår regeringen att om den avlidnes
faktiska eller den framtida beräknade bosättningstid i Sverige understiger
40 år skall garantipensionens basnivå och avtrappningsintervall minskas
med 1,0 % för varje år som understiger 40 år innan avräkning mot änke-
pension sker. Om garantipensionen till änkepension i stället baseras på
grundval av den avlidnes tillgodoräknade år med pensionspoäng för
tilläggspension och den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med faktiska
eller antagna pensionspoäng, skall garantipensionens basnivå och
avtrappningsintervall i stället minskas med 1,8 % för varje år som under-
stiger 30 år. Nivåerna 1,49 prisbasbelopp och 0,66 prisbasbelopp (dvs.
differensen mellan 2,15 prisbasbelopp och 1,49 prisbasbelopp) skall
också minskas på motsvarande sätt. Först därefter skall den i avsnitt
11.4.3 beskrivna reduceringen av garantipensionen ske mot änkepension
eller omställningspension eller särskild efterlevandepension och utländsk
efterlevandepension som inte är av utfyllnadskaraktär.

Genom förslaget kommer kvinnor som vid ikraftträdandet redan be-
viljats eller kommer att beviljas änkepension på gmnd av dödsfall före
nämnda tidpunkt i huvudsak inte att vidkännas någon sänkning av änke-
pensionen jämfört med dagens regler.

Vad som avses med försäkringstid och tillgodoräknande av sådan tid
för garantipension till omställningspension föreslår regeringen även skall
gälla för garantipension till änkepension. Angående sistnämnda förslag
och skälen därtill, se avsnitt 9.5. Vad regeringen anfört under rubriken
"Försäkringstidsbegreppet" i avsnitt 9.5.1 om SofL avseende garantipen-
sion till omställningspension har bärighet även avseende garantipension
till änkepension. Som framgått i nyss nämnda avsnitt återkommer rege-
ringen i en senare proposition med nödvändiga ändringar i SofL.

Som ovan framgått är garantipension till änkepension, liksom garanti-
pension till omställningspension, beroende av den avlidnes bosättningstid

Prop. 1999/2000:91

210

i Sverige. Garantipension till änkepension bör således betraktas som en
bosättningsbaserad förmån enligt SofL.

15-delsreduktionsregeln

De nuvarande folkpensionsreglema innebär att det sker en reduktion av
folkpension i form av änkepension i 15-delar för kvinnor som vid döds-
fallet är under 50 år, såvida rätten till folkpension i form av änkepension
inte grundar sig på sammanboende med bam under 16 år. Eftersom
garantipension till änkepension, liksom folkpension i form av änkepen-
sion, är ett grundskydd är det regeringen uppfattningen att motsvarande
regel bör gälla även beträffande beräkningen av garantipension till änke-
pension i ett anpassat änkepensionssystem. I detta sammanhang bör
emellertid skillnad göras mellan kvinnor som beviljats eller kommer att
beviljas änkepension på gmnd av dödsfall före år 2003 respektive efter
utgången av år 2002. Som framgått ovan i avsnitt 11.4.2 är det endast
kvinnor födda år 1944 eller tidigare som kan erhålla garantipension till
änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002. En kvinna
som är född år 1944 har fyllt 50 år redan år 1994. Med hänsyn härtill
föreligger enligt regeringens uppfattning inte skäl att låta den reduktion av
folkpension i form av änkepension som i dag gäller för kvinnor under 50
år gälla även beträffande beräkningen av garantipension till änkepension i
de fall änkepensionen kommer att beviljas på grund av dödsfall efter
utgången av år 2002. Däremot är det motiverat att låta den nämnda
reduktionen av folkpension i form av änkepension som i dag gäller för
kvinnor under 50 år få en motsvarighet i det anpassade regelverket be-
träffande beräkning av garantipension till änkepension som beviljats eller
kommer att beviljas på gmnd av dödsfall före år 2003. Detta beror på att
kvinnor födda såväl tidigare som senare än år 1944 efter utgången av år
2002 kan komma att vara berättigade till garantipension till änkepension
om dödsfallet skett före år 2003. Mot bakgrand härav föreslår regeringen
att den reduktion av folkpension i form av änkepension som i dag gäller
för kvinnor som är under 50 år skall gälla även beträffande beräkningen
av garantipension till änkepension i de fall änkepension beviljats eller
kommer att beviljas på grand av dödsfall före år 2003. Denna reduktion
skall göras före beräkningen av garantipension med hänsyn till den av-
lidne mannens försäkringstid för garantipension.

2. Kvinnor födda år 1945 eller senare

Änkepension som beviljats på grand av dödsfall före år 1990

Dessa kvinnor har beviljats änkepension enligt samma regler som gäller
för kvinnor födda år 1944 eller tidigare. Enligt regeringens uppfattning
föreligger inte skäl att, för kvinnor födda år 1945 eller senare och som
beviljats änkepension före år 1990, beräkna garantipensionen på annat
sätt än vad som föreslagits för kvinnor födda år 1944 eller tidigare. Reger-
ingen föreslår därför att en kvinna född år 1945 eller senare som beviljats
änkepension på grand av dödsfall före år 1990 skall få garantipension

Prop. 1999/2000:91

21

beräknad enligt samma regler som gäller för kvinnor födda är 1944 eller Prop. 1999/2000:91
tidigare.

Änkepension som beviljats eller kommer att beviljas på grund av
dödsfall något av åren 1990-2002

En kvinna som är född år 1945 eller senare och som beviljas änkepension
på grund av dödsfall efter år 1989 har rätt till folkpension i form av änke-
pension baserad endast på mannens tillgodoräknade pensionspoäng t.o.m.
år 1989. Regeringen har på skäl som angetts i avsnitt 11.4.3 funnit anled-
ning att föreslå att 90-procentstillägget skall baseras enbart på grundval av
den avlidne mannens intjänade ATP-poäng vid utgången av år 1989
oavsett när dödsfallet har inträffat. Eftersom garantipension till änkepen-
sionen, liksom 90-procentstillägget, avser att ersätta en nuvarande folk-
pensionsförmån bör även garantipensionen till änkepension för den nu
behandlade kategorin kvinnor endast baseras på den avlidne mannens
tillgodoräknade pensionspoäng. Med hänsyn härtill föreslår regeringen att
för kvinnor födda år 1945 eller senare som beviljats eller kommer att
beviljas änkepension på grund av dödsfall något av åren 1990-2002 skall
garantipensionen 30-delsberäknas med hänsyn till den avlidne mannens
antal år med intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989.

Vad som ovan anförts avseende reduktion av garantipension till änke-
pension i 15-delar för kvinnor som vid dödsfallet är under 50 år, skall
gälla även beträffande denna grupp kvinnor.

Garantipensionen för kvinnor födda år 1945 eller senare som beviljats
eller kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall under något
av åren 1990-2002 skall, enligt vad om ovan anförts, baseras enbart på
grundval av den avlidne mannens intjänade pensionspoäng t.o.m. år 1989.
Om den avlidne därvid inte kan tillgodoräknas pensionspoäng för 30 år
skall, i likhet med vad som föreslagits för övriga kategorier kvinnor som
beviljats änkepension på grund av dödsfall före år 2003, garantipen-
sionens basnivå och avtrappningsintervall minskas med 1,8 % för vaije år
som understiger 30 år. Även för dessa änkor skall sådan minskning ske
före den reducering av garantipensionen som beskrivits i avsnitt 11.4.3.

11.4.5 Utbetalning av garantipension till änkepension

Regeringens förslag: Garantipension till änkepension skall betalas ut
endast till en änka som är bosatt i Sverige.

Utbetalning av garantipension till änkepension vid utlandsvistelse
och handläggning av ärenden om sådan pension skall ske enligt be-
stämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL).

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. Utredningen föreslog emellertid inte att bestämmelserna i SofL
skulle tillämpas vid bedömningen av om änkan skall anses bosatt i
Sverige.

212

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över Prop. 1999/2000:91
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Dagens grundskydd i form av bosätt-
ningsbaserad folkpension och pensionstillskott utges endast om den pen-
sionsberättigade är bosatt i Sverige. På motsvarande sätt bör grundskyddet
i ett anpassat efterlevandepensionssystem endast utges till efterlevande i
Sverige.

Regeringen föreslår därför att garantipension till änkepension, på
samma sätt som garantipension till omställningspension, skall betalas ut
enbart till en änka som är bosatt i Sverige. Bestämmelser om vem som
skall anses bosatt i Sverige finns i SofL och dessa bestämmelser har när-
mare behandlats i avsnitt 9.5.

På grund av den exporträtt som följer av förordningen (EEG) nr
1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen
och av konventionsförpliktelser kommer emellertid garantipension att i
stor utsträckning att få betalas ut även till personer som är inte är bosatta i
Sverige utan bor i annat EU/EES-land m.fl. länder.

I dag finns en viss möjlighet att i särskilt ömmande fall kunna betala ut
40-delsberäknad folkpension i form av efterlevandepension även utanför
EU/EES. Motsvarande bestämmelse har förts in i SofL. Som tidigare
framgått har regeringen gjort bedömningen att garantipension inom
efterlevandepensioneringen skall utgöra en bosättningsbaserad förmån
enligt SofL. Härigenom kommer också den tidigare nämnda dispens-
regeln i SofL att gälla för utbetalning av garantipension till änkepension.
Utbetalning av garantipension till änkepension vid utlandsvistelse och
handläggning av ärenden om garantipension till änkepension kommer
således att ske enligt bestämmelserna i SofL. Vad regeringen anfört
avseende handläggning av ärende vid utbetalning av garantipension till
omställningspension vid utlandsvistelse i avsnitt 9.5 har bärighet även
beträffande garantipension till änkepension.

Som framgått ovan är en kvinna, som har rätt till änkepension på grund
av dödsfall före år 2003, berättigad till så stor andel av garantipension till
änkepension som hon skulle ha haft rätt till i form av folkpension om
bestämmelserna i 5 kap. AFL, i deras lydelse före den 1 januari 2003,
hade tillämpats. Detta innebär att en sådan kvinna kan vara berättigad till
garantipension till änkepension som är baserad på den avlidne mannens
intjänade pensionspoäng för tilläggspension. Även en sålunda beräknad
garantipension till änkepension skall betraktas som en bosättningsbaserad
förmån enligt SofL.

Som tidigare framgått återkommer regeringen i en senare proposition
med förslag till nödvändiga ändringar i SofL.

213

11.5 Inkomstprövning av änkepension

Prop. 1999/2000:91

Regeringens bedömning: Frågan om inkomstprövning av änkepen-
sion i framtiden bör behandlas i samband med den fortsatta bered-
ningen av betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till pensio-
närer (SOU 1999:52).

Utredningens förslag: Utredningen föreslog att 90-procentstillägget
och garantipensionen till änkepensionen skulle inkomstprövas. Dock
föreslog utredningen att änkepensionen, under vissa förhållanden och
under viss tid, inte skulle inkomstprövas.

Remissinstanserna: Vissa remissinstanser kommenterar i sina
remissvar den år 1997 införda inkomstprövningen av folkpension i form
av änkepension. Bl.a. Landsorganisationen i Sverige (LO) uttrycker sitt
missnöje med det beslut som tidigare tagits om inkomstprövning av folk-
pensionsförmånerna inom änkepensioneringen. LO framför emellertid att
organisationen har förståelse för det bakomliggande synsättet men finner
det djupt otillfredsställande med retroaktiva förändringar i lagstiftningen.
Övriga remissinstanser som i sina remissvar framfört kritik mot den år
1997 införda inkomstprövningen ger även på olika sätt uttryck för att de
motsätter sig att 90-procentstillägget och garantipensionen till änkepen-
sionen i framtiden inkomstprövas. Sveriges Pensionärsförbund, Sveriges
Pensionärers Riksförbund, Riksförbundet för änkor, änkemän och föräld-
ralösa bam och Husmodersförbundet Hem och Samhälle anser samtliga
att garantipensionen till änkepensionen och 90-procentstillägget inte skall
inkomstprövas. Riksförbundet för änkor, änkemän och föräldralösa bam
menar dessutom att om en inkomstprövning skall finnas kvar skall den
göras enbart mot förvärvsinkomster och utgå från helt andra och högre
nivåer än i dag. Moderatkvinnoma menar att reglerna för änkepension
skall återställas till vad som gällde för 1990 års pensionsöverenskom-
melse.

Vidare framför ett par remissinstanser annan typ av kritik. Dalarnas
läns allmänna försäkringskassa anser att eftersom garantipension till om-
ställningspension bör utges under tolv månader bör inte en inkomstpröv-
ning av grundskyddet för änkepension ske redan efter sex månader.
Vidare förutsätter försäkringskassan att, för det fall inkomstprövning
kommer att ske i framtiden, avtalade tjänstepensionsförsäkringar inte tas
med vid inkomstprövningen. Tjänstemännens centralorganisation (TCO)
är kritiska till att privat pensionsförsäkring och pensionssparkonto men
inte avtalad tjänstepensionsförsäkring undantas vid inkomstprövningen.

Skälen för regeringens bedömning: Sedan den 1 april 1997 sker in-
komstprövning av folkpension inklusive pensionstillskott inom änkepen-
sioneringen. Utgångspunkten för inkomstprövningen är änkans årsin-
komst beräknad enligt reglerna i 5, 5 a och 5 b §§ lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer. Som sådan inkomst räknas inte folkpension
och inte heller tilläggspension i den mån den reducerat pensionstillskottet.
Vidare räknas inte utbetalning från privata pensionsförsäkringar som
inkomst i detta sammanhang. Utbetalning i form av bl.a. efterlevan-

214

depension från avtalad tjänstepensionsförsäkring räknas emellertid som
sådan inkomst som påverkar storleken av folkpension i form av änkepen-
sion. Folkpensionen minskas med 30 % av den sålunda beräknade in-
komsten. Om änkan är berättigad även till BTP, skall även sådant tillägg
minskas med hänsyn till änkans egna inkomster. Denna minskning skall
då göras fullt ut före det att minskning av folkpension i form av änkepen-
sion kan komma i fråga och det är enbart änkans årsinkomst som över-
stiger den inkomst vid vilken BTP inte längre utges som minskar änke-
pensionen.

Regeringen har i tidigare sammanhang, budgetpropositionen för år
1997 volym 4 utgiftsområde 11 (prop. 1996/97:1 volym 4), uttalat att det
kan ifrågasättas om det med ett förvärvsmönster där kvinnor som uppbär
änkepension som regel förvärvsarbetar är rimligt med ett generellt grund-
skydd fram till ålderspensioneringen. Eftersom det finns änkor som har
låg inkomst och för vilka folkpensionen har stor betydelse skall, enligt
vad regeringen uttalat, folkpension alltjämt betalas ut, men först efter en
inkomstprövning.

Regeringen lämnade den 18 december 1997 i uppdrag till en särskild
utredare att göra en översyn av systemet för inkomstprövning av BTP
m.m. (Dir 1997:150). I uppdraget ingick bl.a. att se över bestämmelserna
om inkomstprövning av änkepension. Utredningen, som antog namnet
BTP-utredningen, överlämnade i april 1999 betänkandet Inkomstprövning
av bostadstillägg till pensionärer (SOU 1999:52). BTP-utredningens
betänkande har varit föremål för remissbehandling och bereds för när-
varande inom Socialdepartementet. Regeringen avser att under hösten
2000 eller våren 2001 för riksdagen lägga fram förslag om hur det sär-
skilda bostadstillägget till pensionärer skall se ut i framtiden.

Det förslag till inkomstprövning av änkepension som BTP-utredningen
lämnat avser inkomstprövning av garantipensionen till änkepension och
90-procentstillägget. Inkomstprövning enligt förslaget kan dock under
vissa förutsättningar leda till att nettoutfallet i det enskilda fallet blir
väsentligt lägre än vad det blir vid en inkomstprövning av folkpensions-
förmånema enligt dagens regler. Denna effekt hänger samman med hur
avskaffandet av det särskilda grundavdraget vid beskattning skall kom-
penseras vid den framtida inkomstprövningen. Den nettoeffekt som BTP-
utredningens förslag om inkomstprövning av 90-procentstillägget och
garantipension till änkepensionen medför framstår, enligt regeringens
uppfattning, inte som acceptabel. BTP-utredningen har i betänkandet även
redovisat en inkomstprövningsmodell som eliminerar eller minskar
omfattningen av den ovan redovisade nettoeffekten. Den sålunda angivna
inkomstprövningsmodellen innebär bl.a. att endast garantipensionen till
änkepensionen och inte 90-procentstillägget inkomstprövas i framtiden.

En slutsats som kan dras av de två inkomstprövningsmodeller som
BTP-utredningen redovisat i sitt betänkande är att det är tekniskt komp-
licerat att översätta nuvarande inkomstprövningsbestämmelser för änke-
pensionen till ett helt beskattat änkepensionssystem. Frågan om in-
komstprövning av änkepensionen bör därför beredas ytterligare. Med
hänsyn till det nära samband som finns mellan bostadstillägg till pensio-
närer och inkomstprövning av änkepension bör detta beredningsarbete ske

Prop. 1999/2000:91

215

inom ramen för den fortsatta beredningen av BTP-utredningens be-
tänkande. Mot bakgrund härav lämnar regeringen således nu inga kon-
kreta förslag om inkomstprövning av änkepensionen.

11.6 Bostadstillägg till änkepension

Prop. 1999/2000:91

Regeringens bedömning: Frågan om kvinnor som är berättigade till
änkepension jämte sådan förmån skall ha rätt till bostadstillägg till
pensionärer (BTP), bör behandlas i samband med den fortsatta
beredningen av betänkandet Inkomstprövning av bostadstillägg till
pensionärer (SOU 1999:52).

Utredningens förslag: Utredningen föreslog att kvinnor som beviljats
eller kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003,
liksom kvinnor födda år 1944 eller tidigare som beviljas änkepension på
grund av dödsfall efter utgången av år 2002, efter utgången av år 2002,
liksom enligt nuvarande regler skulle ha rätt till BTP. Vidare föreslog
utredningen att kvinnor födda år 1945 eller senare som beviljas
änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 inte skulle ha
rätt till BTP.

Remissinstanserna: Några remissinstanser har, som tidigare framgått,
generellt uttalat att de antingen ställer sig bakom utredningens förslag
avseende änkepensionen eller inte har något att erinra mot förslagen.
Riksförbundet PensionärsGemenskapen anser att utredningens förslag
inte skall bli föremål för lagstiftning. Därutöver har en del remissinstanser
uttalat sig såvitt avser en viss åldersgrupp kvinnor. Sveriges Pensio-
närsförbund tillstyrker utredningens förslag att kvinnor födda år 1945
eller senare efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna inte skall
kunna beviljas BTP. Örebro läns allmänna försäkringskassa och
Östergötlands allmänna försäkringskassa instämmer i utredningens
förslag att kvinnor födda år 1945 eller senare i framtiden inte skall vara
berättigade till BTP. Sveriges Pensionärers Riksförbund, Riksförbundet
för änkor, änkemän och föräldralösa bam, Riksförbundet Pensionärs-
Gemenskapen och Moderatkvinnoma avvisar utredningens förslag om att
kvinnor födda år 1945 eller senare, som blir änkor på grund av dödsfall
efter utgången av år 2000, inte skall kunna beviljas BTP.

Skälen för regeringens bedömning: Som framgått ovan i avsnitt 11.5,
är inkomstprövningen av folkpension i form av änkepension enligt
nuvarande regler kopplad till reglerna om BTP. Ett eventuellt borttagande
av möjligheten att bevilja BTP till kvinnor som uppbär änkepension kan
få betydelse för utformningen av bestämmelserna om inkomstprövning av
änkepensionen. Med hänsyn härtill gör regeringen den bedömningen att
det är lämpligast att, i samband med att regeringen lämnar förslag om hur
bostadstillägget till pensionärer skall se ut i framtiden, även förslag
lämnas om och i vilken utsträckning sådant tillägg skall kunna utges till
kvinnor med rätt till änkepension. Frågan om bostadstillägg till änke-
pension bör således beredas ytterligare. Med hänsyn till det nära samband
som finns mellan BTP och inkomstprövning av änkepension bör detta

216

beredningsarbete ske inom ramen för den fortsatta beredningen av BTP-
utredningens betänkande. Regeringen lämnar således nu inte några
förslag angående BTP till kvinnor med rätt till änkepension.

11.7 Samordning av omställningspension eller särskild
efterlevandepension och änkepension

Regeringens förslag: Efterlevande kvinnor födda år 1944 eller tidiga-
re skall, liksom enligt nuvarande bestämmelser, på grund av dödsfall
efter utgången av år 2002 kunna beviljas efterlevandepension endast i
form av änkepension om förutsättningarna för sådan pension är upp-
fyllda. I annat fall skall kvinnor födda år 1944 eller tidigare, liksom
enligt nuvarande bestämmelser, beviljas efterlevandepension i form av
omställningspension om de uppfyller villkoren för denna förmån.

Efterlevande kvinnor födda år 1945 eller senare skall, liksom enligt
nuvarande bestämmelser, på grund av dödsfall efter utgången av år
2002 kunna beviljas såväl änkepension som omställningspension om
förutsättningarna för var och en av dessa pensionsförmåner är upp-
fyllda. Är en sådan kvinna för samma månad berättigad till såväl
änkepension som omställningspension skall endast omställningspen-
sionen utges. För det fall änkepensionen i dess helhet är större än den
totala omställningspensionen, skall dock änkepensionen utges med det
totala belopp varmed änkepensionen överstiger den totala omställ-
ningspensionen. Minskning skall i första hand göras på det s.k. 90-
procentstillägget och därefter på änkepensionen i övrigt.

Vad som ovan anförts skall gälla även för det fall en kvinna född år
1945 eller senare efter utgången av år 2002 uppbär änkepension och
omställningspension som har beviljats på grund av dödsfall som in-
träffat före år 2003 eller särskild efterlevandepension som har beviljats
eller vartill rätt uppstått före den 1 januari 2003. Dock skall minsk-
ningen därvid i första hand göras på garantipensionen till änkepension,
därefter på 90-procentstillägget och sist på änkepensionen i övrigt.

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. Dock lämnade utredningen inte något förslag om i vilken ordning
minskningen av änkepensionen skulle göras.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över
förslaget.

Skälen för regeringens förslag:

Kvinnor födda år 1944 eller tidigare

Som tidigare framgått i avsnitt 4.4 kan efterlevande kvinnor som är födda
år 1944 eller tidigare i dag beviljas efterlevandepension endast i form av
änkepension om förutsättningarna för denna pensionsform är uppfyllda.
För sådana kvinnor kan det således inte komma i fråga att bevilja om-
ställningspension eller särskild efterlevandepension. Dock kan, enligt

217

nuvarande bestämmelser, änkor som är födda år 1944 eller tidigare be-
viljas efterlevandepension i form av omställningspension eller särskild
efterlevandepension om änkan inte uppfyller förutsättningarna för rätt till
änkepension.

Kvinnor födda år 1945 eller senare

Kvinnor födda år 1945 eller senare kan enligt nuvarande bestämmelser
beviljas, förutom efterlevandepension i form av omställningspension och
särskild efterlevandepension, änkepension om förutsättningarna för sådan
pension är uppfyllda. För fall av nu nämnda slag gäller att endast om-
ställningspension eller särskild efterlevandepension skall utges. Är
änkepensionen större skall dock det överskjutande beloppet betalas ut.
Vid tillämpningen tas i fråga om folkpension i form av omställnings-
pension eller särskild efterlevandepension hänsyn endast till folkpension i
form av änkepension. Beträffande tilläggspension i form av omställnings-
pension eller särskild efterlevandepension tas hänsyn enbart till tilläggs-
pension i form av änkepension.

Samordning i ett anpassat efterlevandepensionssystem

Som tidigare framgått är det regeringens utgångspunkt att i huvudsak
endast anpassa de nuvarande efterlevandepensionsbestämmelsema till det
reformerade ålderspensionssystemet. Med hänsyn härtill föreligger, enligt
regeringens uppfattning, inte skäl att för efterlevande kvinnor ändra de
nuvarande förutsättningarna för att dessa kvinnor utöver eller i stället för
änkepension kan beviljas omställningspension på grund av dödsfall som
inträffar efter ikraftträdandet av de anpassade efterlevandepensionsbe-
stämmelsema. Som framgått av vårt förslag i avsnitt 10 kommer det dock
inte att finnas möjlighet att efter ikraftträdandet av de anpassade efter-
levandepensionsbestämmelsema bevilja särskild efterlevandepension
eftersom vi föreslår att denna förmån avskaffas för framtiden. Regeringen
föreslår således att kvinnor även efter ikraftträdandet av de anpassade
efterlevandepensionsbestämmelsema skall kunna beviljas änkepension
eller omställningspension på grund av dödsfall som inträffat efter ikraft-
trädandet under samma förutsättningar som sker i dag.

Som framgått ovan gäller i dag för kvinnor födda år 1945 eller senare,
och som är berättigade till både änkepension och omställningspension
eller särskild efterlevandepension, som huvudregel att endast en av de
båda sistnämnda förmånerna skall betalas ut. Är änkepensionen större
utbetalas dessutom överskjutande belopp. Enligt regeringens uppfattning
föreligger inte skäl att för framtiden ändra vad som nu gäller för utbetal-
ning såvitt avser omställningspension och änkepension till kvinnor födda
år 1945 eller senare. Regeringen föreslår således att dessa kvinnor, om de
för samma månad är berättigade till såväl änkepension som omställ-
ningspension på grund av dödsfall efter utgången av år 2002, skall den
sistnämnda förmånen utges samt, om änkepensionen är större, sådan pen-
sion utges i den mån den överstiger omställningspensionen.

Prop. 1999/2000:91

218

Som tidigare framgått föreslår regeringen att folkpension i form av
efterlevandepension inte skall utges efter utgången av år 2002 och att
efterlevandepensionsinkomster till följd härav, efter utgången av år 2002,
skall beskattas på samma sätt som förvärvsinkomster. Därvid föreslår,
som tidigare framgått, regeringen att folkpensionen inom änkepensioner-
ingen skall ersättas av ett tillägg till änkepensionen om 90 % av gällande
prisbasbelopp, det s.k. 90-procentstillägget, och en garantipension till
änkepensionen samt att grundskyddet inom omställningspensioneringen
skall bestå av en garantipension som endast skall utges under viss tid.
Dock skall kvinnor födda år 1945 eller senare i framtiden, enligt vad re-
geringen föreslagit i avsnitt 11.4.2, bl.a. inte vara berättigade till garanti-
pension till änkepension om de beviljas änkepension på grund av dödsfall
efter utgången av år 2002.

Som framgått föreligger det olikheter mellan de förmåner som avser att
ersätta folkpensionen inom å ena sidan änkepensioneringen och å andra
sidan omställningspensioneringen med hänsyn till bl.a. dels på vilket be-
räkningsunderlag de föreslås beräknas, dels under vilka förutsättningar de
skall utges. Därutöver kommer garantipensionema att variera för olika
förmånstagare med hänsyn till att den endast är en utfyllnadsförmån. Vid
en högre inkomstrelaterad efterlevandepension är garantipensionen lägre
eller kanske inte alls utges. Vid en lägre inkomstrelaterad efterlevande-
pension är effekten den motsatta. För att erhålla jämförbara underlag är
det enligt regeringens uppfattning lämpligast att vid tillämpningen av
avräkningsregeln jämföra den totala änkepensionen inklusive grundskyd-
det med den totala omställningspensionen inklusive grundskyddet. Reger-
ingen föreslår således att för det fall änkepensionen i dess helhet är större
än den totala omställningspensionen, skall änkepensionen utges med det
totala belopp varmed änkepensionen överstiger den totala omställnings-
pensionen. För det fall änkepensionen överstiger omställningspensionen
är det änkepensionen som skall betalas ut före 90-procentstillägget. Den
nu beskrivna samordningen skall göras före en eventuell samordning
mellan kvinnans ålderspension och änkepension (se avsnitt 11.3.4).

Vad som ovan anförts bör enligt regeringens uppfattning gälla även för
det fall en kvinna född år 1945 eller senare uppbär både änkepension och
omställningspension på grund av dödsfall som inträffat före år 2003 eller
särskild efterlevandepension som beviljats eller vartill rätt uppkommit
före ikraftträdandet, dvs. före den 1 januari 2003. Regeringen föreslår att
vad som ovan anförts beträffande samordning och avräkning vid utbetal-
ning av änkepension och omställningspension skall gälla även för
änkepension och omställningspension eller särskild efterlevandepension
som grundar sig på dödsfall som inträffat före år 2003.

För att i förekommande fall samordning mellan kvinnans ålderspension
och änkepension skall gå att utföra i sistnämnda fall, skall vid sam-
ordningen mellan änkepensionen och omställningspensionen eller den
särskilda efterlevandepensionen minskningen i första hand göras på
garantipensionen till änkepension, därefter på 90-procentstillägget och sist
på änkepensionen i övrigt.

Prop. 1999/2000:91

219

11.8

Änkepension till kvinnor som beviljats sådan pension Prop. 1999/2000:91
före den 1 juli 1960

Regeringens förslag: En kvinna som beviljats folkpension i form av
änkepension på grund av ett dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960
skall efter utgången av år 2002 i stället uppbära garantipension till
änkepension på samma sätt som föreslagits för kvinnor födda år 1944
eller tidigare och som beviljats änkepension före år 2003.

Regeringens bedömning: Garantipension till änkepension som
ersätter folkpension i form av änkepension för en kvinna som beviljats
sådan pension på grund av ett dödsfall före den 1 juli 1960 bör inte
inkomstprövas.

Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för-
slag och bedömning. Utredningen föreslog i betänkandet att garanti-
pension till änkepension för dessa änkor skulle vara föremål för inkomst-
prövning mot änkans egna inkomster under samma förutsättningar och på
samma sätt som för övriga änkor.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över
förslaget.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt
övergångsbestämmelserna till lagen (1960:99) angående ändring i lagen
den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering gäller särskilda regler för
en änka som uppbär änkepension på grund av ett dödsfall som inträffat
före den 1 juli 1960. En sådan änka har endast rätt till folkpension i form
av änkepension. Denna pension är helt eller delvis inkomstprövad enligt
särskilda bestämmelser som återfinns bl.a. i 16 § lagen (1962:382)
angående införande av lagen om allmän försäkring.

Dessa särskilda bestämmelser innebär bl.a. att änkepensionen är helt
inkomstprövad om dödsfallet inträffat före den 1 juli 1958. Har dödsfallet
inträffat under tiden den 1 juli 1958 - den 30 juni 1959 är en tredjedel av
änkepensionen fri från inkomstprövning, medan detta gäller två tredje-
delar av änkepensionen om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1959
- den 30 juni 1960.

Inkomstprövningen sker därvid enligt delvis andra regler än vad som
gäller för annan folkpension i form av änkepension. Vidare påverkas
änkepension efter en man som avlidit före den 1 juli 1960 inte av att den
efterlevande änkan samtidigt uppbär yrkesskadelivränta i form av efter-
levandelivränta.

Som tidigare framgått har regeringen föreslagit att det inte skall utbe-
talas någon folkpension i form av änkepension efter utgången av år 2002.
Fråga är om kvinnor som beviljat änkepension på grund av dödsfall före
den 1 juli 1960, med hänsyn till de bestämmelser som i dag reglerar dessa
kvinnors änkepension, på något sätt även i fortsättningen skall särbe-
handlas i förhållande till övriga änkor.

I december 1997 fanns det endast 23 änkor som uppbar änkepension
beviljad på grund av dödsfall före den 1 juli 1960. Enligt gjorda beräk-
ningar kommer endast två av dessa änkor att kunna uppbära sådan änke-

220

pension efter år 2001. Vidare kommer, enligt uppgifter från RFV, endast Prop. 1999/2000:91
en änka år 2003 att under en begränsad tidsperiod det året uppbära sådan
änkepension. Övriga änkor i denna kategori kommer dessförinnan att ha
fyllt 65 år. Dessa änkor kommer därmed inte längre att vara berättigade
till folkpension i form av änkepension.

Enligt regeringens uppfattning framstår det inte som realistiskt att ha
kvar reglerna om folkpension, pensionstillskott och SGA för att någon
enstaka änka även efter utgången av år 2002 skall erhålla ett nettoutfall av
änkepensionen, som motsvara vad som utges i dag. Med beaktande av att
det endast rör någon enstaka änka under en begränsad tid föreslår re-
geringen därför att efter utgången av år 2002 skall folkpension i form av
änkepension, för kvinnor som blivit änkor på grund av dödsfall före den 1
juli 1960, ersättas med garantipension till änkepension på samma sätt som
föreslagits för kvinnor födda år 1944 eller tidigare och som beviljats
änkepension på grund av dödsfall före år 2003. Som redovisats ovan är
dessa regler också utformade på så sätt att de ger i huvudsak samma
nettoutfall som dagens bestämmelser. Den föreslagna lösningen innebär
även, enligt regeringens uppfattning, en förenkling av det framtida regel-
verket.

Med hänsyn till hur de nuvarande bestämmelserna om inkomstprövning
av folkpension i form av änkepension är konstruerad för dessa kvinnor
och med beaktande av det endast rör någon enstaka kvinna som efter
utgången av år 2002 kommer att uppbära änkepension som beviljats på
grund av dödsfall före den 1 juli 1960, finner regeringen att det inte är
rimligt att föreslå att garantipension till änkepension för dessa kvinnor
efter utgången av år 2002 skall inkomstprövas enligt regler motsvarande
de nuvarande bestämmelserna om inkomstprövning av folkpension i form
av änkepension. Regeringen gör således den bedömningen att
garantipensionen till änkepension för kvinnor som beviljats änkepension
för den 1 juli 1960 inte skall inkomstprövas i framtiden.

11.9 Indexering av årlig änkepension

Regeringens förslag: Änkepension skall fr.o.m. årsskiftet 2003/2004
räknas om med inkomstindexets procentuella förändring reducerad
med normen 1,6 (följsamhetsindexering).

Garantipension till änkepensionen skall årligen räknas om i för-
hållande till prisbasbeloppets förändring.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans som yttrat sig har haft något
att erinra mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler räknas den
årliga änkepensionen som utges till änkor om i förhållande till föränd-
ringen i det allmänna prisläget. Detta sker genom att både folk- och
tilläggspension i form av änkepension storleksmässigt är uttryckta såsom
utgörande en viss andel av det för året fastställda prisbasbeloppet.

221

Inkomstpension är i det reformerade ålderspensionssystemet följsam-
hetsindexerad. Detta gäller även för inkomstgrundad ålderspension i form
av tilläggspension. Detta innebär att inkomstpensionen är kopplad till
förändringen i inkomstindex som speglar utvecklingen av genomsnittsin-
komsten för samtliga försäkrade. Inkomstpensionen skall, när den börjar
betalas ut, emellertid inte räknas om med hela denna förändring utan med
förändringen minskad med den uppräkning som redan har tillgodoräknats
i delningstalet.

Som tidigare framgått har regeringen föreslagit att årlig barnpension
och omställningspension skall, på samma sätt som gäller för årlig in-
komstgrundad ålderspension från det reformerade ålderspensionssyste-
mets fördelningssystem, följsamhetsindexeras (inklusive 90-procents-
tillägg) fr.o.m. årsskiftet 2003/2004. Detta innebär att barn- respektive
omställningspensionen storleksmässigt kommer att vara kopplad både till
prisutvecklingen och till utvecklingen av den reala genomsnittsinkomsten
för samtliga försäkrade (förändringen av inkomstindex).

Regeringen föreslår, på samma skäl som anförts vad gäller barnpen-
sionen och omställningspensionen, att änkepension (inklusive 90-
procentstillägget) fr.o.m. årsskiftet 2003/2004 räknas om med hänsyn till
förändringarna i inkomstindex reducerat med normen 1,6. Regeringen
föreslår alltså att änkepension skall följsamhetsindexeras från nämnda tid-
punkt.

Regeringen föreslår vidare att garantipensionen till änkepension, på
samma sätt som gäller för grundskyddet i dag och som också gäller för
garantipension till ålderspension, skall vara värdesäkrad genom att den
beräknas utifrån det för varje år gällande prisbasbeloppet. Härigenom
kommer garantipensionen till änkepension att värdesäkras på samma sätt
som regeringen föreslagit skall gälla för garantipension till omställ-
ningspension. Genom att garantipensionens basnivå anges som viss andel
av prisbasbeloppet räknas garantipensionen om år från år med hänsyn till
förändringen i det allmänna prisläget.

Regeringens förslag kommer att innebära att änkepension, som följ-
samhetsindexeras, och garantipensionen till änkepension, som årligen
räknas om i förhållande till prisbasbeloppets förändring, kommer att ut-
vecklas på olika sätt. Med hänsyn härtill måste det varje år göras en
prövning av om och i vad mån en kvinna som har beviljats änkepension
har fortsatt rätt till garantipension till änkepension och i så fall med vilket
belopp garantipension skall utges för det aktuella året. Denna konstruk-
tion motsvarar också den som gäller för beräkning av garantipension inom
det reformerade ålderspensionssystemet och vad som regeringen före-
slagit skall gälla för garantipension till omställningspension.

11.10 Sammanfattning

Regeringens förslag innebär att en änka som har beviljats änkepension på
grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet av de av regeringen nu
föreslagna reglerna skall ha rätt till sådan änkepension även efter denna
tidpunkt. Regeringen föreslår vidare att änkepension skall kunna beviljas

Prop. 1999/2000:91

222

på grund av dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet av de anpassade
efterlevandepensionsreglema enligt regler som i huvudsak överensstäm-
mer med nu gällande övergångsbestämmelser.

En utgångspunkt för regeringens överväganden har varit att det inte
skall göras någon förändring i sak för de kvinnor som i dag uppbär änke-
pension på grund av dödsfall som inträffat före år 1990. Vidare har reger-
ingens målsättning varit att skapa en sådan modell för anpassningen av de
nuvarande övergångsreglerna som ger de kvinnor som redan uppbär
änkepension, eller som kommer att beviljas sådan pension på grund av
dödsfall som inträffar före ikraftträdandet av förslagen, ett utfall som en-
ligt de nya reglerna i huvudsak motsvarar utfallet enligt dagens änkepen-
sionsbestämmelser. Beträffande kvinnor som efter ikraftträdandet kom-
mer att beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffar härefter,
och särskilt då vad gäller yngre kvinnor, föreslår regeringen emellertid
delvis andra regler.

Regeringen föreslår att änkepension även efter ikraftträdandet av för-
slagen skall beräknas på grundval av den avlidnes intjänade ATP-poäng.
Med en sådan lösning kommer änkepension som har beviljats på grund av
ett dödsfall som inträffat före ikraftträdandet och änkepension som
beviljas på grund av dödsfall efter denna tidpunkt alltjämt att beräknas på
samma underlag. Lösningen innebär vidare att storleken på änkepen-
sionen blir oförändrad i förhållande till dagens system. För att en sådan
lösning skall kunna tillämpas även i de fall där den avlidne mannen
kommer att få sin ålderspension beräknad helt eller delvis enligt det
reformerade ålderspensionssystemets regler, och alltså endast till viss del
eller inte alls från tilläggspensionssystemet, föreslår regeringen särskilda
regler för att ett tilläggspensionsunderlag skall kunna beräknas även
beträffande personer i dessa ålderskategorier.

Regeringen föreslår att änkepension i form av folkpension och pen-
sionstillskott inte skall kunna utges efter den 31 december 2002. Fr.o.m.
taxeringsåret 2004 försvinner också möjligheterna till SGA vid beskatt-
ningen av änkepensionen.

Den 30-dels beräknande folkpensionen utgör i dag kompensation för
det första prisbasbeloppets inkomster. Dessa inkomster föreslås i pen-
sionsrättshänseende kompenseras även sedan möjligheten att utge folk-
pension upphört genom ett tillägg till änkepensionen. Tillägget föreslås
motsvarar 90 % av prisbasbeloppet och skall utgöra en del av änke-
pensionen.

Den 40-delsbaserade folkpensionen, pensionstillskottet och SGA ger
enligt nuvarande regler änkan ett grundskydd. Bl.a. för att ge motsvarande
kompensation, då reglerna om dessa förmåner upphör att gälla, föreslår
regeringen att det till änkepensionen utges en garantipension.

Regeringen föreslår att garantipension till änkepensionen för de kvinnor
som beviljats änkepension på grund av dödsfall som inträffat före
ikraftträdandet av förslagen skall beräknas utifrån en basnivå om 2,15
prisbasbelopp, vilket innebär att en änka efter en man som inte har tjänat
in rätt till någon tilläggspension kommer att vara berättigad till en be-
skattad änkepension om 2,15 prisbasbelopp. Basnivån avtrappas krona för
krona mot av änkepension (inklusive 90-procentstillägg), så länge denna

Prop. 1999/2000:91

223

inte överstiger 1,49 prisbasbelopp. Änkepension som överstiger denna
nivå beaktas till 44 % vid avtrappningen av basnivån. Vidare föreslår
regeringen att garantipension till änkepension, för de kvinnor som beviljas
änkepension på grund av dödsfall som inträffar efter ikraftträdandet av de
nya reglerna, skall beräknas utifrån en basnivå om 2,13 prisbasbelopp,
vilket innebär att en änka efter en man som inte tjänat in rätt till någon
tilläggspension kommer att vara berättigad till en beskattad änkepension
om 2,13 prisbasbelopp. Basnivån trappas av krona för krona mot änke-
pension (inklusive 90-procentstillägg).

Förslaget att ersätta de nuvarande reglerna om folkpension, pen-
sionstillskott och SGA med ett tillägg till änkepensionen och en garanti-
pension till änkepension skall tillämpas även för änkepension som be-
viljats på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet. En konsek-
vens härav blir att änkepensioner som beviljats före ikraftträdandet måste
räknas om vid ikraftträdandet.

Rätten till kompensation för det första prisbasbeloppets inkomster (90-
procentstillägget) och rätten till garantipension till änkepension skall på
samma sätt som nuvarande folkpension och pensionstillskott vara be-
roende av den avlidnes antal år med intjänade ATP-poäng respektive år
med försäkringstid för garantipension. För rätt till oavkortat 90-pro-
centstillägg skall krävas att den avlidne har tillgodoräknats 30 år med
pensionspoäng för tilläggspension. För rätt till oavkortad garantipension
till änkepension skall fordras 40 års försäkringstid. När det gäller änke-
pension som har beviljats på grund av dödsfall före ikraftträdandet av
förslagen föreslår regeringen emellertid vissa särregler för att övergången
från folkpension till de föreslagna reglerna inte skall leda till en sänkning
av den årliga änkepensionen.

Kompensation för det första prisbasbeloppets inkomster och garanti-
pension till änkepension skall, på samma sätt som den nuvarande
folkpensionen inom änkepensioneringen, utges fram till dess kvinnan
fyller 65 år. För tiden därefter skall endast änkepension beräknad enligt
regler som motsvarar nuvarande bestämmelser om tilläggspension i form
av änkepension utges. Denna änkepension skall under vissa förutsätt-
ningar samordnas med änkans egen ålderspension som kan vara beräknad
helt eller delvis enligt reformerade regler. De nuvarande samordnings-
och garantireglema skall därvid anpassas till det reformerade ålders-
pensionssystemet.

Kvinnor som är födda år 1945 eller senare och som beviljas änkepen-
sion på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 skall inte vara berät-
tigade till garantipension till änkepension. Den inkomstrelaterade änke-
pensionen, dvs. tilläggspension och 90-procentstillägg, skall liksom
tilläggspension enligt dagens regler för dessa kvinnor beräknas på grund-
val av den avlidne mannens intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989.

Prop. 1999/2000:91

224

12     Samordning av efterlevandeförmåner, m.m. ProP-1999/2000:91

12.1     Inledning

Enligt dagens bestämmelser sker en samordning mellan efterlevandepen-
sioner och vissa andra förmåner. Denna samordning kan innebära an-
tingen att storleken på efterlevandepensionsförmånen eller den andra
förmånen påverkas. Regeringen föreslår att sådan samordning skall ske
även i ett anpassat efterlevandepensionssystem. De förmåner som skall
samordnas med efterlevandepensionsförmånema är arbetsskadeförsäk-
ringens efterlevandeförmåner och yrkesskadelivränta i form av efter-
levandelivränta. Vad gäller yrkesskadelivränta i form av efterlevandeliv-
ränta skall sådan livränta samordnas även med efterlevandestöd till bam.
Med hänsyn till regeringens förslag om ett till det reformerade ålderspen-
sionssystemet anpassat efterlevandepensionssystem måste emellertid även
dessa samordningsregler justeras i förhållande till de föreslagna efter-
levandepensionsreglema och reglerna om efterlevandestöd till bam.
Dämtöver föreslås i detta avsnitt särskilda samordningsbestämmelser
såvitt avser hur efterlevandepensionsförmånema och efterlevandestödet
till bam skall påverkas av att den efterlevande bl.a. är intagen på krimi-
nalvårdsanstalt eller är föremål för annan form av institutionsvård.

I detta avsnitt behandlas dessutom frågan om hur beräkningen av
garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och
änkepension skall påverkas av att den avlidne varit försäkrad i ett annat
EU/EES-land.

Slutligen lämnar regeringen förslag om hur efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam, med hänsyn till överledandereglema i 5 kap.
11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL), skall påverkas av att
den efterlevande uppbär förtidspension när rätt till efterlevandepension
inträder.

12.2     Arbetsskadeförsäkringens och

yrkesskadeförsäkringens efterlevandeförmåner

12.2.1    Bakgrund

Det nuvarande efterlevandeskyddet inom arbetsskadeförsäkringen har i
huvudsak samma syfte som motsvarande förmåner inom den allmänna
pensioneringen, nämligen att lämna ekonomiskt stöd till efterlevande efter
en närståendes dödsfall. Efterlevandeförmånema inom arbetsskadeförsäk-
ringen är också utformade enligt samma principer som gäller för mot-
svarande efterlevandepensioner och förutsättningarna för rätten till efter-
levandeförmåner har inom arbetsskadeförsäkringen i stort utformats efter
mönster från vad som gäller inom den allmänna pensioneringen. Dessa
förhållanden gällde även före de lagändringar inom både efterlevande-
pensioneringen och arbetsskadeförsäkringen som trädde i kraft den
1 januari 1990. Den nära anknytningen mellan de två försäkrings-
systemens efterlevandeförmåner har vidare kommit till uttryck genom
reglerna om inbördes samordning dem emellan.

225

8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91

Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) trädde i kraft den 1 Prop. 1999/2000:91
juli 1977, samtidigt som lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
(YFL) upphörde att gälla.

Den centrala lagstiftningen vad beträffar ersättning för arbetsskador och
därmed jämförliga skador utgörs i dag, som nyss nämnts, av LAF och
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, vilka trädde i kraft
samtidigt. Emellertid regleras ersättning för skador som inträffat under
olika äldre författningars giltighetstid alltjämt enligt bestämmelserna i
dessa författningar. Till följd härav betalas fortfarande ut och kan även
framdeles komma att börja betalas ut ersättning enligt ett stort antal äldre,
i de flesta fall upphävda, författningar om obligatorisk försäkring för
yrkesskador eller motsvarande. Det är i dessa fall fråga om ersättning för
skador som inträffat under åren 1903-1977. Huvuddelen av dessa liv-
räntor betalas ut enligt YFL. Samlingsbegreppet för dessa livräntor har
därför kommit att bli yrkesskadelivräntor.

Regeringen har i avsnitt 4.6 sammanfattningsvis redogjort för hur sam-
ordningen i dag sker av efterlevandepension med efterlevandelivräntor i
form av arbetsskadelivränta eller yrkesskadelivränta.

12.2.2 Anpassning av arbetsskadeförsäkringens bestämmelser om
efterlevandelivränta till ett anpassat
efterlevandepensionssystem, m.m.

Regeringens förslag: Samordning mellan efterlevandelivräntor i form
av arbetsskadelivräntor och efterlevandepension skall ske i ett anpassat
efterlevandepensionssystem.

Reglerna om arbetsskadeförsäkringen skall anpassas till de föränd-
ringar som föreslagits beträffande motsvarande förmåner inom efter-
levandepensioneringen såvitt avser förutsättningarna för rätt till efter-
levandelivränta.

En efterlevande skall således ha rätt till omställningslivränta under
tio månader räknat från dödsfallet, om den efterlevande vid dödsfallet
stadigvarande bodde tillsammans med bam under 18 år, som stod
under vårdnad av makarna eller endera av dem, eller oavbrutet hade
sammanbott med maken under en tid av minst fem år fram till tid-
punkten för dödsfallet. Därutöver skall en efterlevande med hemma-
varande bam under 18 år ha rätt till omställningslivränta för förlängd
tid under ytterligare tolv månader efter det att den inledande omställ-
ningsperioden gått till ända, dock längst till dess det hemmavarande
bamet fyllt 18 år. En efterlevande skall emellertid alltid ha rätt till om-
ställningslivränta så länge den efterlevande har vårdnaden om och
stadigvarande bor tillsammans med bam under tolv år, som vid döds-
fallet stadigvarande vistades i makamas hem.

Särskild efterlevandelivränta skall inte kunna beviljas efter utgången
av år 2002. För det fall särskild efterlevandepension har beviljats eller
rätt till sådan pension uppkommit före den 1 januari 2003 skall dock
särskild efterlevandelivränta kunna beviljas enligt i övrigt samma
förutsättningar som gäller enligt dagens bestämmelser.

226

De ändrade bestämmelser för rätt till efterlevandelivränta i form av
omställningslivränta skall gälla även i de fall visandedagen (dvs. tid-
punkten för skadan) inträffat före år 2003 såvida dödsfallet inträffar
efter utgången av år 2002, under förutsättning att den efterlevande
samtidigt är berättigad till efterlevandepension i form av omställ-
ningspension.

Är den efterlevande, samtidigt med efterlevandelivränta i form av
omställningslivränta eller särskild efterlevandelivränta, berättigad till
änkepension enligt övergångsbestämmelser till AFL skall nuvarande
regler beträffande visandedagens betydelse för livräntan alltjämt gälla.

Den som har rätt till efterlevandelivränta i form av arbetsskadeliv-
ränta samtidigt som han eller hon är berättigad till efterlevandepension
med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan, skall
livräntan utges enligt regler som motsvarar nuvarande bestämmelser.
För den som inte har fyllt 65 år och som har rätt till efterlevandeliv-
ränta i form av arbetsskadelivränta och samtidigt är berättigad till
efterlevandepension på grund av dödsfall före år 2003 med anledning
av den inkomstförlust som föranlett livräntan, skall dock livränta efter
utgången av år 2002 betalas ut varje månad - så länge den efterlevande
är berättigad till både efterlevandelivränta och efterlevandepension -
med det överskjutande belopp som räknats fram för december månad
år 2002. Det sålunda framräknade beloppet skall, fr.o.m. år 2003
årligen räknas om med förändringarna i prisindex.

Utredningens förslag: Stämmer till stora delar i sak överens med
regeringens förslag. Utredningen föreslog emellertid, till följd av vad
utredningen föreslog om rätten till förlängd omställningspension, att en
efterlevande alltid skulle ha rätt till omställningslivränta så länge den
efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam
under åtta år. Vidare föreslog utredningen, till följd av vad utredningen
föreslagit avseende efterlevandeförmåner till bam, att bam som erhöll
underhållsstöd på grund av att bamet mist en förälder jämte efterlevan-
delivränta, skulle underhållsstödet samordnas med efterlevandelivräntan
på motsvarande sätt som för efterlevande som var berättigade till efter-
levandepension jämte efterlevandelivränta. Dämtöver föreslog utred-
ningen, med hänsyn till vad utredningen föreslagit om särskild efter-
levandepension, att särskild efterlevandelivränta skulle utges till efter-
levande som vid dödsfallet uppnått 55 års ålder.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I dag är reglerna i LAF om efter-
levandelivränta starkt knutna till motsvarande regler om efterlevandepen-
sion i AFL. Lagtekniskt har detta lösts genom att det i respektive paragraf
i LAF beträffande rätten till de olika livräntorna hänvisas till den be-
stämmelse i AFL som innehåller förutsättningarna för rätt till motsva-
rande efterlevandepension. Detta förhållande rådde även före reforme-
ringen på efterlevandepensionsområdet i slutet av 1980-talet.

Både efterlevandepension och efterlevandelivränta har i huvudsak ett
och samma syfte, nämligen att bistå en efterlevande med ekonomiskt stöd

Prop. 1999/2000:91

227

under en viss tid efter det att en make (eller därmed likställd) eller för- Prop. 1999/2000:91
älder har avlidit. Samma skäl som talar för en förändring på efterlevan-
depensioneringens område kan därför anföras till stöd för att genomföra
förändringar med liknande inriktning även beträffande arbetsskadeförsäk-
ringens efterlevandeförmåner. Sådana förändringar är dessutom, enligt
regeringens uppfattning, både naturliga och ofrånkomliga, också mot bak-
grund av de regler som finns om samordning mellan förmånerna från de
båda systemen. Det får alltjämt anses rimligt att begränsa utbetalningen av
efterlevandelivränta i de fall den efterlevande samtidigt uppbär efter-
levandepension efter den avlidne.

Mot bakgrund härav föreslår således regeringen att samordning mellan
efterlevandelivräntor i form av arbetsskadelivräntor och efterlevandepen-
sion skall ske även i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Vidare
föreslår regeringen att reglerna för efterlevandeförmåner inom arbets-
skadeförsäkringen skall anpassas till de förändringar som vi föreslår be-
träffande motsvarande bestämmelser inom efterlevandepensioneringen
såvitt avser rätten till de olika förmånsslagen.

Beträffande bamlivränta innebär detta inte någon förändring i sak.
Detta beror på att regeringen - som framgått i avsnitt 8 - inte föreslår
några förändringar avseende rätten till den anpassade barnpensionen
jämfört med vad som gäller i dag.

Inte heller i fråga om rätten till övergångsvis änkepension föreslår re-
geringen några i förhållande till i dag förändrade regler, varför några änd-
ringar inte heller är påkallade såvitt gäller rätten till änkelivränta enligt
LAF.

De förändringar som regeringen föreslår beträffande rätten till omställ-
ningspension tar framför allt sikte på under vilken tidsperiod en sådan
pension skall kunna betalas ut med hänsyn till förekomsten av minder-
åriga bam som den efterlevande har vårdnaden om. Det skall sålunda
även fortsättningsvis vara möjligt för en efterlevande make, eller därmed
likställd, som inte har uppnått 65 års ålder och som antingen varit gift
eller sammanboende med den avlidne i minst fem år före dödsfallet eller
som när detta inträffade sammanbodde med bam under en viss angiven
ålder, att uppbära omställningspension. Som framgår i avsnitt 9 föreslår
regeringen att den inledande omställningsperioden skall förlängas till tio
månader generellt och att möjlighet att uppbära omställningspension skall
finnas för dem som har hemmavarande bam under 18 år under ytterligare
ett år efter de första tio månaderna. Liksom i dag skall förlängd omställ-
ningspension alltid utges till dess att det yngsta hemmavarande bamet
fyller 12 år.

De föreslagna förändringarna beträffande rätten till omställningspen-
sion bör av de skäl som redovisats ovan få genomslag även på efter-
levandelivräntoma. Regeringen föreslår därför att en efterlevande skall ha
rätt till omställningslivränta under tio månader räknat från dödsfallet, om
den efterlevande vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med bam
under 18 år, som stod under vårdnad av makarna eller endera av dem,
eller oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år
fram till tidpunkten för dödsfallet. Dämtöver skall en efterlevande med
hemmavarande bam under 18 år ha rätt till omställningslivränta under

228

ytterligare tolv månader efter det att den inledande omställningsperioden
gått till ända, dock längst till dess att det hemmavarande bamet fyllt 18 år.
En efterlevande skall emellertid alltid ha rätt till omställningslivränta så
länge den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande bor till-
sammans med barn under tolv år, som vid dödsfallet stadigvarande
vistades i makarnas hem.

Såvitt gäller den särskilda efterlevandepensionen har regeringen, som
tidigare framgått, föreslagit att sådan förmån i princip endast skall kunna
utges efter ikraftträdandet om den beviljas på grund av ansökan före ut-
gången av år 2002. Regeringen föreslår därför att särskild efterlevande-
livränta inte skall kunna beviljas efter utgången av år 2002. Dock föreslår
vi att särskild efterlevandelivränta - enligt samma förutsättningar som
enligt dagens bestämmelser - skall kunna beviljas även efter utgången av
år 2002, för det fall särskild efterlevandepension beviljas på grund av an-
sökan som gjorts före den 1 januari 2003 eller vartill rätt uppkommit före
denna tidpunkt.

Inom arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförmåner finns enligt nu-
varande regler möjlighet även för frånskild kvinna att under vissa förut-
sättningar uppbära änkelivränta, antingen till följd av att visandedagen för
arbetsskadan (dvs. tidpunkten för arbetsskadan) inträffat före den
1 januari 1990 eller att visandedagen är senare men kvinnan är född år
1944 eller tidigare. Även efterlevande föräldrar till bam som avlidit till
följd av en arbetsskada kan enligt äldre bestämmelser i LAF tillerkännas
livränta under förutsättning att föräldern till följd av dödsfallet går miste
om behövligt underhåll. Enligt äldre bestämmelser har även bam till den
efterlevande maken, s.k. styvbarn, rätt till livränta efter den avlidne, om
bamet stod under den efterlevande makens vårdnad vid tiden för döds-
fallet. Dessa äldre bestämmelser, som alltså kan aktualiseras till följd av
de nu gällande övergångsbestämmelserna, påverkas inte av de av rege-
ringen föreslagna förändringarna angående efterlevandepensioneringen.
Någon anledning för regeringen att föreslå förändringar beträffande dessa
delar föreligger därför inte.

I dag kan änkelivränta och omställningspension eller omställningsliv-
ränta och änkepension utbetalas samtidigt. Detta har sin gmnd i att efter-
levandelivränta beviljas enligt de bestämmelser som gällde vid tillfället
för den arbetsskada som senare lett till dödsfallet medan efterlevandepen-
sionen beviljas utifrån de regler som gällde vid tidpunkten för dödsfallet.
Efter en person som drabbats av en arbetsskada t.ex. år 1988 och som år
1995 avlider till följd av denna skada kommer således att utges efter-
levandelivränta enligt LAF med tillämpning av äldre regler men efter-
levandepension enligt AFL i reglernas lydelse efter år 1989.

Ett bibehållande av denna skillnad beträffande vilken tidpunkt som
skall vara avgörande för vilken typ av förmån som skall utges kommer att
kunna leda till att äldre regler om efterlevandelivränta i form av bl.a. än-
kelivränta och omställningslivränta tillämpas samtidigt som omställ-
ningspension utges enligt de regler som föreslås träda i kraft år 2003.
Följande situationer skulle kunna inträffa.

Om visandedagen är före år 1990 och dödsfallet inträffar först efter ut-
gången av år 2002, kan änkelivränta komma att betalas ut till efterlevande

Prop. 1999/2000:91

229

kvinnor oavsett när dessa är födda, samtidigt som det utges antingen Prop. 1999/2000:91
änkepension eller omställningspension.

Om däremot visandedagen inträffar något av åren 1990-2002 och
dödsfallet efter utgången av år 2002, kan den situationen inträffa att om-
ställningslivränta utges samtidigt med änkepension till den efterlevande
kvinnan. Även det motsatta förhållandet kan inträffa, dvs. att änkelivränta
och omställningspension utges samtidigt. Vidare kan änkelivränta och
änkepension respektive omställningslivränta och omställningspension
betalas ut samtidigt.

Slutligen kan även den situationen uppkomma att såväl tidpunkten för
arbetsskadan som tidpunkten för dödsfallet inträffar efter utgången av år
2002.

Med bibehållande av nuvarande regler skulle detta innebära att änke-
livränta utges samtidigt med antingen änkepension eller omställningspen-
sion eller att omställningslivränta och antingen omställningspension eller
änkepension kommer att betalas ut samtidigt.

Sådana diskrepanser mellan efterlevandelivränta och efterlevandepen-
sion, som sålunda kan uppstå efter en förändring av förutsättningarna för
rätt till efterlevandepension, kan emellertid uppkomma redan i dag. Som
redovisats ovan kan änkelivränta utges samtidigt med omställningspen-
sion samt även omställningslivränta tillsammans med änkepension. Dessa
konsekvenser är en följd av de förändrade regler som tillkom i samband
med den breda politiska uppgörelse som träffades vid 1990 års reform.
Med hänsyn till att dessa skillnader mellan de olika förmånerna, såvitt
avser förutsättningarna för rätt till efterlevandelivränta respektive efter-
levandepension men även beträffande de olika förmånernas omfattning i
tiden, godtogs vid det föregående reformarbetet på området anser rege-
ringen inte att sådana omständigheter skall påverka utformningen av
regeringens förslag i någon mer avgörande riktning. Således kan det även
med våra förslag vara möjligt att erhålla änkelivränta, trots att omställ-
ningspension eller särskild efterlevandepension utges från den allmänna
pensioneringen och även den motsatta situationen kan uppkomma, dvs. att
omställningslivränta och änkepension utges samtidigt.

Däremot har regeringen övervägt om motsvarande diskrepans skall
godtas i de fall den efterlevande är berättigad till reformerad efterlevan-
delivränta i form av omställningslivränta till följd av en arbetsskada som
inträffat under något av åren 1990-2002 men omställningspension enligt
de av regeringen föreslagna reglerna till följd av ett dödsfall som inträffar
efter ikraftträdandet av dessa regler, dvs. efter utgången av år 2002. Om
det även fortsättningsvis skall vara visandedagens regler som skall
tillämpas för efterlevandelivräntan medan däremot dödsfallstidpunkten
blir avgörande för vilka efterlevandepensionsregler som skall gälla kom-
mer detta, till följd av de ändrade åldersgränserna och ändringar be-
träffande efterlevandepensioneringens omfattning, att få till följd att
antingen efterlevandelivränta betalas ut trots att motsvarande efter-
levandepension slutat utges eller tvärtom. Detta har regeringen funnit
mindre lämpligt. Om samma typ av förmån utges från de båda systemen, i
form av omställningslivränta och omställningspension, bör de också vara
baserade på samma åldersgränser och även ha samma utsträckning i tiden.

230

Detta talar enligt regeringens uppfattning för att de av oss föreslagna
förändringarna beträffande förutsättningarna för rätt till omställ-
ningspension skall få genomslag även på motsvarande livräntor som skall
utges till följd av en arbetsskada som inträffat under 1990-talet, dvs. att
dödsfallstidpunkten blir avgörande för vilka regler som skall tillämpas
beträffande omställningslivräntans närmare utformning. En sådan föränd-
ring innebär att en efterlevande får sin omställningslivränta och även sin
omställningspension baserad på de av oss föreslagna reglerna om döds-
fallet inträffar efter utgången av år 2002 och detta oavsett om arbets-
skadan inträffat dessförinnan men efter utgången av år 1989. Enligt rege-
ringens uppfattning skapar sådan ordning en bättre överensstämmelse
med de samordningsregler som alltjämt bör finnas kvar i ett anpassat
system.

Däremot anser regeringen inte att det föreligger skäl att föreslå en mot-
svarande ordning i de fall nuvarande regler leder till att änkelivränta skall
utges vid sidan av omställningspension (eller omställningslivränta vid
sidan av änkepension). Bestämmelserna om i vilka situationer och i vilken
omfattning änkelivränta skall erhållas tillkom efter ett omfattande
utredningsarbete och under en bred politisk enighet i frågan. Av denna
anledning anser regeringen det vara mindre lämpligt att föreslå en ordning
där dödsfallstidpunkten blir avgörande för vilka regler som skall tillämpas
på livräntan i andra fall än där nuvarande regler leder till att en reformerad
livränta i form av omställningslivränta ändå skulle betalas ut vid sidan av
motsvarande efterlevandepension (dvs. om visandedagen är efter år 1989
och den efterlevande inte är en kvinna som är född år 1944 eller tidigare
och som år 1989 uppfyllde förutsättningarna för rätt till änkelivränta).

Regeringen föreslår alltså att de av oss föreslagna förändringarna av
bestämmelserna för rätt till efterlevandelivränta i form av omställnings-
livränta skall gälla även i de fall visandedagen inträffat före år 2003 i de
fall dödsfallet inträffar år 2003 eller senare, under förutsättning att den
efterlevande samtidigt är berättigad till reformerad efterlevandepension i
form av omställningspension. Däremot föreslår regeringen inte någon
förändring i de fall den efterlevande är berättigad till änkepension vid
sidan av efterlevandelivräntan eller till änkelivränta och efterlevandepen-
sion i form av omställningspension.

Efterlevandelivräntor beräknas enligt nuvarande regler, till skillnad från
efterlevandepensioner, på den avlidnes uppburna livränta eller, om sådan
inte utbetalades vid dödsfallet, på sådan arbetsskadelivränta som skulle ha
utbetalats om förutsättningar härtill förelåg vid tidpunkten för dödsfallet.
Den avlidnes egenlivränta beräknas utifrån dennes sjukpenninggrundande
inkomst.

Efterlevandelivräntor och efterlevandepensioner beräknas sålunda på
helt olika underlag. De ersättningsnivåer som gäller för efterlevandeför-
måner inom arbetsskadeförsäkringen har ingen koppling till det utfall som
uppkommer för motsvarande förmåner från den allmänna pensioneringen.
De ändringar som regeringen föreslår beträffande beräkningsunderlaget
för efterlevandepensionerna, men även beträffande ersättningsnivåerna för
omställningspension och särskild efterlevandepension, bör därför inte i
sig leda till någon förändring såvitt avser underlaget och ersättnings-

Prop. 1999/2000:91

231

nivåerna för efterlevandelivräntomas del. Inte heller av andra skäl är
någon förändring påkallad av efterlevandelivräntomas ersättningsnivåer.
Regeringen föreslår således inte några i förhållande till i dag förändrade
regler i dessa avseenden beträffande arbetsskadeförsäkringens efter-
levandeförmåner.

Samordning

Utbetalas såväl efterlevandepension som efterlevandelivränta efter en
avliden person, samordnas enligt nuvarande regler förmånerna med
varandra på så sätt att livräntan betalas ut endast i den mån den överstiger
efterlevandepensionen. Denna samordning gäller under förutsättning av
att båda förmånerna täcker samma inkomstförlust. Efter det att den efter-
levande fyllt 65 år utges varken omställningslivränta eller särskild efter-
levandelivränta, varför någon samordning då inte aktualiseras. Samord-
ning mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension efter det att den
efterlevande fyllt 65 år kan emellertid bli aktuell i de situationer där
änkelivränta betalas ut enligt bestämmelser som gällde före den 1 januari
1990 (dvs. visandedagen är före den 1 januari 1990 eller om denna dag är
efter utgången av år 1989 men den efterlevande är en kvinna som är född
år 1944 eller tidigare). I dessa fall samordnas livräntan med efterlevande-
pension enligt AFL på gmnd av äldre bestämmelser i LAF. Dessa be-
stämmelser innebär att sådan livränta utges endast om den efterlevande
inte har rätt till tilläggspension i form av änkepension och folkpension i
form av ålderspension som tillsammans uppgår till 65 % av tidigare be-
räknad livränta. Vid denna samordning skall enligt övergångsbestämmel-
serna till lagen (1988:881) om ändring i AFL hänsyn tas till den tilläggs-
pension i form av änkepension som beräknas före det att samordning sker
mellan änkepension och kvinnans egen tilläggspension i form av ålders-
pension. Om änkan har gjort förtida uttag eller uppskjutet uttag av
ålderspension, skall enligt LAF samordningen göras som om hel ålders-
pension hade börjat betalas ut vid 65 års ålder.

I de fall änkelivränta och omställningspension utges samtidigt samord-
nas förmånerna med varandra fullt ut så att änkelivränta utbetalas endast i
den mån den överstiger omställningspensionen. När väl rätten till om-
ställningspension upphört utbetalas änkelivräntan fullt ut till dess änkan
fyllt 65 år, då en samordning sker mellan änkelivräntan och änkans
ålderspension från folkpensioneringen (och i viss mån även mot änkepen-
sion från tilläggspensioneringen om sådan utges). Om någon efterlevande
skulle vara berättigad till såväl livränta enligt äldre bestämmelser som
omställningslivränta eller särskild efterlevandelivränta utbetalas endast
någon av de båda sistnämnda förmånerna. I de fall livränta enligt de äldre
bestämmelserna överstiger den reformerade efterlevandelivräntan utbe-
talas emellertid denna överskjutande del till den efterlevande.

Som tidigare framgått är efterlevandeförmånema inom arbetsskadeför-
säkringen uppbyggda efter mönster av motsvarande bestämmelser på den
allmänna pensioneringens område. Någon anledning att föreslå ett av-
skaffande eller förändring av de nuvarande bruttosamordningsregler
föreligger i huvudsak inte. Det får alltjämt anses rimligt att begränsa ut-

Prop. 1999/2000:91

232

betalningen av efterlevandelivräntan i de fall den efterlevande samtidigt Prop. 1999/2000:91
uppbär efterlevandepension efter den avlidne. Regeringen föreslår således
att den som har rätt till livränta i form av arbetsskadelivränta samtidigt
som den är berättigad till efterlevandepension med anledning av den
inkomstförlust som har föranlett livräntan, skall livränta - liksom i dag -
utges enligt regler som motsvarar nuvarande bestämmelser. I vad mån
efterlevandelivräntan påverkar efterlevandestödet till bam har regeringen
tidigare redogjort för i avsnitt 8.4.2.

Samordning mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension på
grund av dödsfall före år 2003för vuxna efterlevande som inte har fyllt
65 år

Som regeringen tidigare anfört bör utgångspunkten vid anpassningen av
efterlevandepensionsreglema för de personer som beviljats eller kommer
att beviljas efterlevandepension på grund av dödsfall före år 2003 vara att
åstadkomma regler som innebär att i huvudsak ingen efterlevande får ett
sämre nettoutfall av sin efterlevandepension än vad de har i dag. Detta bör
gälla även för det fall en efterlevande jämte efterlevandelivränta är
berättigad till efterlevandepension med anledning av den inkomstförlust
som föranlett livräntan.

Som framgått i avsnitt 6 kommer all efterlevandepension att fr.o.m. in-
komståret 2003 beskattas på samma sätt som förvärvsinkomster. Detta
betyder att möjligheterna till särskilt grundavdrag för pensionärer (SGA)
försvinner fr.o.m. taxeringsåret 2004. Vad gäller efterlevandepensionerna
har regeringen, som framgått i avsnitt 9 och 11, föreslagit att garantipen-
sion till omställningspension och änkepension skall innehålla en kompen-
sation för SGA. Detsamma skall, enligt vad som framgått i avsnitt 10,
gälla för särskild efterlevandepension som beviljats eller då rätt till sådan
pension uppkommit före utgången av år 2002. Detta medför i många fall
en bruttohöjning av efterlevandepensionerna för vuxna efterlevande som
vid ikraftträdandet är berättigade till efterlevandepension. Denna brutto-
höjning skulle, om nuvarande samordningsregler tillämpas efter utgången
av år 2002, medföra att efterlevande - som förutom omställningspension
eller änkepension på grund av dödsfall före år 2003 och särskild efter-
levandepension som beviljats eller vartill sådan rätt uppkommit före ut-
gången av år 2002 - också är berättigade till efterlevandelivränta, i många
fall inte skulle få någon eller i vart fall få en lägre överskjutande
efterlevandelivränta än vad de får i dag. Dessa efterlevande skulle således,
till följd av de ändrade beskattningsreglerna, över en natt i många fall få
en sämre nettobehållning av sina efterlevandeförmåner i form av
efterlevandelivränta och efterlevandepension.

Regeringen anser att en sådan försämring inte kan accepteras. För att
lösa problemet har regeringen funnit att samordningen av efterlevandeliv-
ränta och efterlevandepension för vuxna efterlevande på grund av dödsfall
före år 2003 i framtiden måste göras på annat sätt än enligt nuvarande
regler. Enligt regeringens uppfattning undviks den beskrivna nettoför-
sämringen enklast genom att den överskjutande efterlevandelivräntan per
december månad år 2002 räknas fram genom en samordning helt enligt

233

nuvarande regler. Den sålunda beräknade överskjutande efterlevandeliv-
ränta som därvid erhålls skall, så länge den efterlevande inte uppnått 65
års ålder och så länge han eller hon är berättigade till både efterlevande-
livränta och efterlevandepension, betalas ut till den efterlevande. Detta
överskjutande belopp som erhålls vid beräkningen per december månad år

2002 skall fr.o.m. år 2003 årligen räknas om i förhållande till föränd-
ringarna i prisindex.

Regeringen föreslår således att den som inte har fyllt 65 år och som har
rätt till efterlevandelivränta i form av arbetsskadelivränta och som sam-
tidigt är berättigad till efterlevandepension på grund av dödsfall före år

2003 med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan,
skall livränta betalas ut - så länge den efterlevande är berättigad till både
efterlevandelivränta och efterlevandepension - med det överskjutande
belopp som räknats fram för december månad 2002. Vidare föreslår rege-
ringen att det sålunda framräknade beloppet, fr.o.m. år 2003, årligen skall
räknas om med förändringarna i prisindex.

När det gäller samordning mellan efterlevandelivränta och efterlevan-
depension på grund av dödsfall före år 2003, för tid efter det att den
efterlevande änkan fyllt 65 år, föranleder inte de föreslagna anpassade
änkepensionsreglema skäl att för dessa änkor införa särskilda bestämmel-
ser.

12.2.3 Samordning mellan yrkesskadelivränta och
efterlevandepension i ett anpassat
efterlevandepensionssystem

Regeringens förslag: Samordning mellan efterlevandelivräntor i form
av yrkesskadelivräntor och efterlevandepension eller efterlevandestöd
till bam skall ske i ett anpassat efterlevandepensionssystem.

Efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam till den som be-
viljats eller kommer att beviljas sådan förmån på gmnd av dödsfall
före år 2003 och som samtidigt uppbär yrkesskadelivränta i form av
efterlevandelivränta skall minskas med ett belopp som motsvarar 45 %
av den yrkesskadelivränta som överstiger en sjättedels prisbasbelopp.
Avdrag på efterlevandepension som baserar sig på den avlidnes
pensionspoäng för tilläggspension i form av ålderspension enligt nu-
varande bestämmelser om efterlevandepension i lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) får, med undantag av 90-procentstillägget
respektive 25-procentstillägget, dock göras endast om den avlidne till-
godoräknats pensionspoäng för minst ett år vid den tidpunkt då skadan
inträffade.

Efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam till den som be-
viljas sådan förmån på gmnd av dödsfall efter utgången av år 2002 och
som samtidigt uppbär yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta
skall minskas med ett belopp motsvarande 75 % av den yrkesskade-
livränta som överstiger en sjättedels prisbasbelopp. Avdrag på in-
komstgrundad efterlevandepension och änkepension, med undantag av
90-procentstillägget, får dock göras endast om den avlidne tillgo-

Prop. 1999/2000:91

234

doräknats pensionspoäng för minst ett är vid tidpunkten då skadan in-
träffade.

Minskningen såvitt avser omställningspensionsförmåner och efter-
levandeförmåner till bam som beviljas på gmnd av dödsfall efter ut-
gången av år 2002 skall i första hand göras på garantipension eller
efterlevandestöd till bam och därefter på inkomstgrundad efterlevan-
depension. Beträffande änkepension som beviljas på grund av dödsfall
efter utgången av år 2002 skall minskningen i första hand göras på
garantipensionen, därefter på 90-procentstillägget och sist på änke-
pensionen i övrigt. Motsvarande skall gälla beträffande efterlevan-
deförmåner som beviljats eller kommer att beviljas på gmnd av döds-
fall före år 2003, med undantag av att före det att minskningen sker av
den inkomstgrundade efterlevandepensionen eller änkepensionen skall
90-procentstillägget för vuxna efterlevande och 25-procentstillägget
för bam minskas.

Minskningen såvitt avser efterlevandeförmåner till bam får inte leda
till att summan av efterlevandestöd till bam och barnpension under-
stiger en fjärdedel av det för bamet garanterade beloppet.

Tillämpning av denna minskningsregel såvitt avser änkepension -
för såväl kvinnor som beviljats eller kommer att beviljas änkepension
på gmnd av dödsfall före år 2003 som kvinnor som kommer att be-
viljas änkepension på grund av dödsfall därefter - får inte leda till att
sammanlagd änkepension understiger 9 % av prisbasbeloppet per
månad.

Vad som ovan anförts skall gälla även i de fall då livränta utges en-
ligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

Utredningens förslag: Stämmer delvis överens med regeringens för-
slag. Utredningen föreslog att efterlevandepensionsförmånen skulle
minskas med tre fjärdedelar för såväl de personer som beviljats efter-
levandepension på grund av dödsfall före år 2003 som för personer som
kommer att beviljas efterlevandepension på gmnd av dödsfall därefter.
Vidare föreslog utredningen inte att avdrag på inkomstgrundad efter-
levandepension och änkepension endast skulle få ske om den avlidne
kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år vid tidpunkten då
skadan inträffade. Slutligen föreslog utredningen att minskningen av
änkepensionen vid samordningen inte skulle få leda till att sammanlagd
änkepension kom att understiga 8,5 %.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Med de av regeringen föreslagna
reglerna för utformningen av en till det reformerade ålderspensionssy-
stemet anpassad efterlevandepensionering uppkommer frågan om dessa
förmåner, på motsvarande sätt som sker i dag, skall samordnas med
yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta som jämte efterlevan-
depension kan utbetalas till den efterlevande.

I anslutning till ålderspensionsreformen har beslutats regler för sam-
ordning mellan yrkesskadelivräntor och ålderspensioner. De nya reglerna
har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med dagens regler. En

Prop. 1999/2000:91

235

utgångspunkt har därvid varit att samordningsreglerna skall ge i stort sett
samma utfall som nuvarande regler på området. Reglerna innebär i kort-
het följande.

Ålderspension i form av garantipension, inkomstpension och tilläggs-
pension skall reduceras av en samtidigt med dessa pensionsförmåner ut-
betald yrkesskadelivränta. Däremot skall premiepension inte påverkas av
sådan livränta. I första hand skall garantipensionen tas i anspråk. Därefter
skall reducering ske av tilläggspension och sist av inkomstpension.

Minskningen av pensionen skall ske med ett belopp som motsvarar tre
fjärdedelar av yrkesskadelivräntan i den mån den överstiger en sjättedels
prisbasbelopp.

Anledningen till att man valt att liksom i dag samordna endast tre fjär-
dedelar av livräntan med ålderspensionen är att i viss mån kompensera för
livräntetagares minskade möjligheter att tjäna in inkomstgrundad ålders-
pension till följd av skadan. Eftersom livräntan i sig inte är pensions-
grundande, har det ansetts att ett undantagande av en viss del av livräntan
är rimligt. Till skillnad från nuvarande bestämmelser på området skall,
efter det reformerade ålderspensionssystemets ikraftträdande, den försäk-
rade kompenseras för lyte och men genom att det från samordningen
undantas ett belopp som schablonmässigt kan antas motsvara en
ersättning härför. Detta belopp har bestämts till en sjättedels prisbasbe-
lopp.

Liksom enligt nuvarande regler skall reglerna för samordning mellan
yrkesskadelivränta och ålderspension innehålla en garantiregel, som
innebär att den pensionsberättigade alltid skall ha rätt att behålla så
mycket av garantipensionen tillsammans med den inkomstgrundade pen-
sionen som motsvarar minst ca tre fjärdedelar av den lägsta garanterade
nivån för garantipension.

Även samordningen mellan yrkesskadelivränta och förtidspension skall
enligt antagna riktlinjer för en reformerad förtidspensionering för fram-
tiden ske på i princip motsvarande sätt som i dag och i huvudsak enligt
samma bestämmelser som för samordningen mellan yrkesskadelivränta
och ålderspension, se propositionen Reformerad förtidspension, m.m.
(prop. 1997/98:111).

Genom vad som ovan anförts kan således konstateras att samordning
skall ske mellan yrkesskadelivränta i form av egenlivränta och ålderspen-
sion enligt samma principer som gäller enligt nuvarande bestämmelser.
Även på förtidspensioneringens område är avsikten att en motsvarande
lösning skall genomföras.

I dag sker samordning mellan yrkesskadelivränta och efterlevandepen-
sion på i huvudsak samma sätt som tidigare gällde inom ålderspensione-
ringen enligt AFL. Emellertid sker samordning mellan efterlevandeliv-
ränta och efterlevandepension endast i ett relativt begränsat antal fall. I
december 1996 uppbar inte någon manlig pensionsberättigad en samord-
ningsbar efterlevandelivränta vid sidan av efterlevandepension. Däremot
fanns det drygt 1 500 kvinnliga pensionstagare som hade en samord-
ningsbar efterlevandelivränta jämte efterlevandepensionen. I bampen-
sionsfallen var motsvarande siffra 8 pensionsberättigade. Vid samma tid-
punkt var det totalt ca 430 000 personer som uppbar efterlevandepension i

Prop. 1999/2000:91

236

någon form. Antalet fall med samordningsbar efterlevandelivränta är
således begränsat. Därtill kommer att sådana livräntor kommer att nybe-
viljas i allt mindre utsträckning och att dessa livräntor på sikt helt kommer
att försvinna.

I detta perspektiv kan det finnas anledning att överväga om en samord-
ning för framtiden mellan efterlevandelivränta och efterlevandepension
över huvud taget bör komma i fråga. Enskilda efterlevande skulle
emellertid, om samordningsreglerna tas bort, kunna få en icke avsedd
väsentlig höjning av sina förmåner från en dag till en annan, utan att för-
hållandena och behovet av ekonomisk ersättning på något sätt förändrats.
Med hänsyn härtill samt även med beaktande av att en sådan samordning
föreslagits för såväl ålders- som förtidspensionernas del, föreslår vi att
samordning mellan efterlevandelivräntor och efterlevandepensioner skall
ske även i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Motsvarande skall
gälla i fall då livränta utges enligt utländsk lagstiftning om yrkesskade-
försäkring.

I likhet med vad som sker i dag föreslår regeringen att samordningen -
liksom vad som gäller inom ålderspensioneringen - skall gå till så att
efterlevandelivräntan reducerar efterlevandepensionen i stället för
tvärtom.

Vid införandet av AFL fann man det motiverat att vissa livräntetagares
minskade möjligheter att tjäna in tilläggspension till följd av skadan skulle
påverka samordningens omfattning. Av betydelse i detta sammanhang är
att yrkesskadelivräntor, till skillnad från livräntor enligt LAF, inte är
pensionsgrundande för allmän pension. Den som till följd av en skada
som ersätts enligt lagstiftningen om yrkesskadeförsäkring har betagits
möjligheten att genom arbete tjäna in inkomstgrundad pension kan därför,
om han eller hon inte kvalificerat sig för förtidspension med an-
tagandepoängberäkning, komma att få en ganska låg ålderspension. Av
denna anledning valde man att från samordningen med bl.a. ålders- och
förtidspension undanta en viss del av livräntebeloppet. Av samma skäl har
ett motsvarande belopp undantagits från samordningen mellan yrkes-
skadelivränta och den reformerade ålderspensionen. Samma undantagan-
de görs i dag från livräntan vid samordningen mellan efterlevandelivränta
och efterlevandepension, dvs. det är endast tre fjärdedelar av livräntan
som i sig kan reducera efterlevandepensionen. Vidare får yrkesskadeliv-
räntan dras av från tilläggspensionen endast om den försäkrade vid den
tidpunkt skadan inträffade ägde tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst
ett år. I de fall sistnämnda förutsättning inte är uppfylld är en avräkning
inte motiverad för att förebygga överkompensation. Tilläggspensionen
måste i sådana fall antagas vara grundad på inkomster som den
försäkrade, dvs. den avlidne, kunnat skaffa sig med sin efter yrkesskadan
kvarstående arbetsförmåga.

Det skall anmärkas att det i efterlevandefallen inte är den efterlevande
som drabbats av en skada som i sig kan påverka dennes möjligheter att
tjäna in inkomstrelaterad ålderspension. Samordningen sker endast med
efterlevandelivräntan, dvs. den livränta som betalas ut efter en skada som
den avlidne personen råkat ut för. Om den efterlevande drabbats av egen
skada som i sig ger upphov till yrkesskadelivränta i form av egenlivränta

Prop. 1999/2000:91

237

påverkar denna livränta inte efterlevandepensionens storlek. Av denna
anledning kan ifrågasättas om det vid samordningen mellan efterlevan-
delivränta och efterlevandepension fortsättningsvis bör undantas någon
viss andel av efterlevandelivräntan innan samordningen sker.

Regeringen har, som tidigare framgått, som utgångspunkt haft att i
görligaste mån harmonisera nuvarande regler till det reformerade ålders-
pensionssystemet och i huvudsak föreslå förändringar av gällande regler
som är nödvändiga för denna anpassning. Därutöver har regeringen i en
del sammanhang föreslagit regler som innebär administrativa förenk-
lingar. Mot bakgrund av vad som nu anförts föreslår regeringen att sam-
ordningen mellan efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall,
såvitt avser efterlevandepension som beviljas på grund av dödsfall efter
utgången av år 2002, beräknas på motsvarande sätt som föreslagits inom
den reformerade ålderspensioneringen. Detta innebär att regeringen
föreslår att, utöver en fjärdedel av efterlevandelivräntan, skall även
schablonmässigt undantas en del av efterlevandelivräntan som motsvarar
en sjättedels prisbasbelopp. Genom att införa en sådan begränsningsregel
inom efterlevandepensioneringen undviks en tekniskt komplicerad be-
räkning i de fall de efterlevande erhåller efterlevandelivränta i form av
yrkesskadelivränta med lågt belopp. Skälet för denna begränsningsregel
inom efterlevandepensioneringen är således, till skillnad mot förhållan-
dena inom den reformerade ålderspensioneringen, uteslutande av admi-
nistrativ karaktär. Skäl att inom efterlevandepensioneringen avskaffa den
nuvarande begränsningsregeln innebärande att yrkesskadelivränta får dras
av från den inkomstrelaterade efterlevandepensionen, exklusive i
förekommande fall 90-procentstillägg, endast om den försäkrade vid tid-
punkten när skadan inträffade ägde tillgodoräkna sig pensionspoäng för
ett år föreligger inte.

När det gäller efterlevandepensioner som beviljats eller kommer att
beviljas på grund av dödsfall före år 2003 är förhållandena något annor-
lunda. Regeringen har genomgående lämnat förslag som i huvudsak in-
nebär att ingen enskild person som uppbär eller är berättigad till efter-
levandepension vid ikraftträdandet skall få ett sämre nettoutfall än enligt
nuvarande regler.

Som tidigare framgått kommer det särskilda grundavdraget för pensio-
närer (SGA) att avskaffas från och med taxeringsåret 2004. Efterlevande-
pensionerna kommer således att beskattas på samma sätt som förvärvsin-
komster från och med inkomståret 2003. Med hänsyn till vad som nyss
anförts, angående regeringens utgångspunkter för anpassningen av efter-
levandepensionsreglema till det reformerade ålderspensionssystemet för
de personer som är berättigade till efterlevandepension på gmnd av
dödsfall före ikraftträdandet, bör hänsyn tas till avskaffandet av SGA vid
bestämmandet av den del av efterlevandelivräntan som skall minska
efterlevandepensionen eller efterlevandestödet till bam.

Regeringen föreslår därför att efterlevandepension eller efterlevande-
stöd till bam till den som beviljats eller kommer att beviljas sådan förmån
på gmnd av dödsfall före år 2003 och som jämte sådan förmån uppbär
yrkesskadelivränta skall minskas med ett belopp som motsvarar 45 % av
den yrkesskadelivränta som överstiger en sjättedels prisbasbelopp. I övrigt

Prop. 1999/2000:91

238

bör samordningen mellan yrkesskadelivränta och efterlevandepension i ett Prop. 1999/2000:91
anpassat efterlevandepensionssystem för personer som beviljats eller
kommer att beviljas efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam på
grund av dödsfall före år 2003 ske på samma sätt som angetts för personer
som kommer att beviljas efterlevandepension på grund av dödsfall efter
utgången av år 2002. Dock skall avdrag på inkomstrelaterad övergångsvis
utgiven omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension
eller barnpension ske av 90-procentstillägget respektive 25-procents-
tillägget före avdrag på övrig inkomstrelaterad efterlevandepension.

Enligt dagens bestämmelser reducerar efterlevandelivräntan både
tilläggs- och folkpensionen. Fråga är om det finns anledning att i fram-
tiden undanta någon del av efterlevandeförmånema från samordningen.

I det reformerade ålderspensionssystemet skall garantipensionen utgöra
en grundskyddsförmån och utges som utfyllnad till den som har tjänat in
endast låg inkomstgrundad pension och som enda pension till den som
inte har tjänat in någon inkomstgrundad pension alls. Av denna anledning
har det ansetts naturligt att samordningen med utgående yrkesskadeliv-
ränta i första hand skall avse garantipensionen. Den som uppbär yrkes-
skadelivränta har inte samma behov av grundskydd i form av garantipen-
sion som den som inte har rätt till sådan livränta. Samma ordning har
föreslagits för samordningen mellan yrkesskadelivränta och förtidspen-
sion. Även såvitt gäller efterlevandefallen är det av skäl som angetts för
ålderspensioneringens del rimligt att efterlevandelivräntan samordnas med
garantipensionen till efterlevandepension till vuxna efterlevande och inte
som sker i dag först med den inkomstrelaterade efterlevandepensionen.
Samma ordning bör gälla vid samordning mellan efterlevandelivränta och
förmåner till bam, dvs. efterlevandestödet till bam bör i första hand bli
föremål för minskning i de fall det efterlevande bamet även uppbär
efterlevandelivränta. Regeringen föreslår således att efterlevandelivräntan
i första hand skall samordnas med garantipension till efterlevandepension
till vuxna efterlevande. Såvitt avser förmåner till bam skall minskningen i
första hand ske mot efterlevandestödet till bam.

Med hänsyn till att det inom ålderspensioneringen kommer att ske en
samordning mellan egenlivräntan och den uppburna ålderspensionen så-
vitt avser både grundskyddet och den inkomstgrundade pensionen anser
regeringen att övervägande skäl talar för att samordningen mellan efter-
levandelivräntor och efterlevandepension även fortsättningsvis skall ske i
förhållande till hela efterlevandepensionen, dvs. även beträffande den
inkomstgrundade delen. Med hänsyn härtill föreslår regeringen att vid
samordningen skall minskningen även göras av den inkomstgrundade
pensionen samt av änkepensionen.

Garantiregler

I dag finns garantiregler som innebär att folkpensionen i form av barn-
pension respektive änkepension inte får minskas i större omfattning än att
bamet respektive änkan får behålla minst en fjärdedel respektive hälften
av vad som annars skulle ha utgetts, dvs. samordningen förutan.

239

En motsvarande garantiregel med i huvudsak samma innehåll som i dag Prop. 1999/2000:91
skall fortsättningsvis gälla för samordningen mellan egenlivränta och
ålderspension. Motsvarande lösning har föreslagits för samordningen
mellan livränta och förtidspension. För ålderspensioneringens del har
denna garantiregel konstruerats på så sätt att minskningen av ålderspen-
sionen inte får leda till att sammanlagd ålderspension kommer att under-
stiga en viss procent av prisbasbeloppet, motsvarande en viss andel av den
lägsta garanterade nivån för garantipension per månad. Eftersom
garantipensionen till ålderspension utges endast som en utfyllnad till den
som har låg inkomstgrundad ålderspension och inte som en baspension
som nuvarande folkpension, valde man att för golvregeln anknyta till den
lägsta garanterade nivån för garantipensionen.

Eftersom vi i övriga hänseenden i huvudsak valt att ansluta oss till de
regler som skall gälla för samordningen mellan yrkesskadelivränta och
ålderspension, men även med hänsyn till att vi haft som utgångspunkt att
få till stånd en harmonisering av nuvarande regler till ett anpassat efter-
levandepensionssystem, anser vi att en motsvarighet till de garantiregler
som finns i dag beträffande efterlevandeförmåner till bam och änkor bör
finnas även för framtiden. Det grundskydd som vi föreslår beträffande
änkepensioneringen överensstämmer i många avseenden med garantipen-
sionen inom ålderspensioneringen. Även efterlevandestödet till bam är i
likhet med garantipensionen till ålderspension en utfyllnad som utges till
den som har endast låg eller ingen barnpension. Det finns därför anled-
ning att utforma garantireglema för efterlevandeförmånemas del på mot-
svarande sätt som valts för garantiregeln inom ålderspensioneringen.

Regeringen föreslår således beträffande förmånerna till bam att bamet
oavsett samordningen med efterlevandelivräntan skall ha rätt att behålla
en viss andel av det belopp som alltid skall garanteras bam till en avliden
förälder eller bam till särlevande föräldrar, dvs. 40 % av det för året
gällande prisbasbeloppet, eller 1  220 kr i månaden år 2000

(0,4 x 36 600 / 12). På motsvarande sätt som gäller i dag skall bamet vara
garanterad en fjärdedel av det garanterade beloppet eller 305 kr per
månad år 2000 år (0,25 x 0,4 x 36 600 / 12). I likhet med vad som
föreslagits inom ålderspensioneringen skall det inte spela någon roll om
detta belopp helt eller delvis består av efterlevandestöd till bam eller av
barnpension.

Motsvarande lösning bör gälla även för änkepensioneringens del. I
detta avseende föreslår regeringen grundskyddsregler som motsvarar
garantipensionen inom ålderspensioneringen. Av skäl som anförts ovan
kan garantiregeln inte knytas till de olika nivåerna på garantipensionen.
Basnivån för garantipensionen är dessutom beroende av om garantipen-
sionen beviljas på grand av om dödsfallet har inträffat före år 2003 eller
efter utgången av år 2002. Med hänsyn härtill bör samordningsregeln
konstrueras så att änkan, efter det att samordning gjorts mellan efter-
levandelivränta och änkepension, får behålla en viss andel av den lägsta
garanterade nivån. En översättning av nuvarande garantiregel skulle där-
med leda till att änkepension, oavsett om utfallet av samordningen med
efterlevandelivräntan skulle leda till en större reducering, alltid för såväl
de kvinnor som beviljats änkepension på grand av dödsfall före år 2003

240

som för de kvinnor som beviljas änkepension på grund av dödsfall efter
utgången av år 2002 skulle utges med ett belopp som motsvarar hälften av
det inom änkepensioneringen garanterade beloppet i form av garanti-
pension. Detta motsvarar ca 8,9 % av prisbasbeloppet per månad
((1/2 x (2,13 x 36 600 / 12)) / 36 600) för kvinnor som kommer att vara
berättigade till änkepension på grund av dödsfall efter utgången av år
2002. För kvinnor som vid ikraftträdandet är berättigade till änkepension
på grund av dödsfall före år 2003 motsvarar detta ca 9 % av prisbasbe-
loppet per månad ((1/2 x (2,15 x 36 600 /12)) / 36 600). Eftersom skill-
naden mellan dessa båda grupper är liten, och då ingen enskild person
förlorar på en sådan ordning, anser regeringen att garantinivån av admi-
nistrativa skäl lämpligen bör bestämmas till 9 % av prisbasbeloppet eller
ca 275 kr per månad år 2000 för båda grupperna kvinnor. Regeringen
föreslår således att minskning såvitt avser änkepension inte får leda till att
sammanlagd änkepension kommer att understiga 9 % av prisbasbeloppet
per månad. Detta garanterade belopp skall inte vara beroende av om änke-
pensionen består av garantipension eller inkomstrelaterad änkepension.
Tillämpningen av garantiregeln får dock inte leda till att kvinnan i det
enskilda fallet får en högre änkepension än vad hon skulle ha fått sam-
ordningen förutan.

12.3     Efterlevandepension i internationella förhållanden

12.3.1    Inledning

När det gäller utformningen både av dagens regler för efterlevandepen-
sion och av de regler som regeringen föreslår för beräkning av efter-
levandepension i ett till det reformerade ålderspensionssystemet anpassat
system har hänsyn tagits till att den avlidne kan ha varit bosatt utomlands
under den förvärvsaktiva tiden eller att den efterlevande är bosatt utom-
lands under den tid då efterlevandepension utges. När det gäller rätten till
grundskydd krävs både i det nuvarande systemet och med de av rege-
ringen föreslagna reglerna en försäkringstid om minst ett visst antal år för
rätt till oavkortad garantipension. Vidare finns regler för vad som skall
gälla för utbetalning av grundskyddet till efterlevande som är bosatta
utomlands. När det gäller rätten till inkomstgrundad efterlevandepension
och tilläggspension i form av änkepension skall emellertid, på samma sätt
som enligt nuvarande regler gäller för rätt till efterlevandepension i form
av tilläggspension, sådan pension betalas ut oavsett var i världen den
efterlevande är bosatt.

Som regeringen konstaterat tidigare, bl.a. i samband med våra över-
väganden om hur ett efterlevandepensionsunderlag bör utformas, kommer
de nationella reglerna med hänsyn till internationella förpliktelser inte
alltid att få fullt genomslag. I detta avsnitt behandlas de avsteg från de
nationella reglerna som EG-rätten kan medföra såvitt avser omställ-
ningspension, särskild efterlevandepension och änkepension. Vissa av-
vikelser kan komma att gälla även i förhållande till länder med vilka
Sverige träffar överenskommelse om socialförsäkringskonvention. I av-

Prop. 1999/2000:91

241

snitt 8 har behandlats internationella aspekter avseende barnpension och Prop. 1999/2000:91
efterlevandestöd till bam.

12.3.2 Samordning av garantipension och utländsk pension från
länder inom EU/EES-området, m.m.

Regeringens bedömning: Garantipension till omställningspension,
särskild efterlevandepension och änkepension bör få betalas ut inom
EU/EES.

Utländsk efterlevandepension från ett land inom EU/EES-området
torde inte kunna trappa av garantipension till omställningspension,
särskild efterlevandepension och änkepension.

90-procentstillägg till omställningspension, särskild efterlevande-
pension och änkepension som utges med hänsyn till den avlidnes bo-
sättningstid i Sverige enligt bestämmelserna i 5 kap. AFL, i deras nu-
varande lydelse, bör få betalas ut inom EU/EES.

Utredningens bedömning: Stämmer endast i viss mån överens med
regeringens bedömning. Utredningen gjorde den bedömningen att om den
avlidne har varit försäkrad i ett annat EU/EES-land skulle garanti-
pensionen kunna trappas av mot utländsk efterlevandepension som inte är
av utfyllnadskaraktär.

Remissinstanserna: Östergötlands läns allmänna försäkringskassa
ifrågasätter om utredningens förslag om hur utländsk efterlevandepension
skall påverka garantipension till de olika efterlevandepensionsförmånema
står i samklang med förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av
systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras
familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt regeringens bedömning i
förarbetena till lagen (1998:702) om garantipension - propositionen
Garantipension, m.m. (prop. 1997/98:152) - skall garantipension till
ålderspension för personer födda år 1938 eller senare betraktas som en
trygghetsförmån och därmed falla under förordningens (EEG) nr 1408/71
tillämpningsområde snarare än att betraktas som en socialhjälpsförmån.
Garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension och
änkepension enligt regeringens förslag är uppbyggd på samma sätt som
garantipension till ålderspension och bör därför i detta avseende behand-
las på samma sätt.

Folkpension och pensionstillskott utges i förhållande till antingen an-
talet bosättningsår i Sverige eller antalet år med pensionspoäng inom
tilläggspensionssystemet. För rätt till folkpension krävs enligt nationella
regler antingen minst tre bosättningsår eller tre år med tillgodoräknade
pensionspoäng.

Garantipension skall enligt regeringens förslag utges i förhållande till
den avlidnes försäkringstid i Sverige. Vi har vidare föreslagit att det på
samma sätt som enligt nuvarande regler skall krävas minst tre års försäk-
ringstid för rätt till garantipension. Till följd av den s.k. sammanlägg-
ningsprincipen i förordningen (EEG) nr 1408/71 kommer den som om-

242

fattas av förordningen att som kvalifikationstid emellertid få tillgodoräkna
sig även försäkringstider som har fullgjorts i andra EU/EES-länder. För
att sammanläggning skall kunna ske krävs dock att en försäkringstid om
minst ett år kan tillgodoräknas i Sverige.

Garantipension till efterlevandepension skall vidare enligt regeringens
förslag utges enbart till efterlevande som är bosatta i Sverige. Denna regel
kommer, enligt vår bedömning, emellertid inte att kunna upprätthållas
inom EU/EES. Enligt den s.k. exportabilitetsprincipen i nämnda
förordning får bl.a. en kontantförmån till en vuxen efterlevande inte dras
in eller minskas med anledning av att den berättigade är bosatt i eller
flyttar till ett annat medlemsland än det land som utger förmånen. Mot
denna bakgrund torde garantipension till efterlevandepension, på samma
sätt som gäller för garantipension till ålderspension, att få betalas ut även
vid bosättning inom EU/EES-området.

Garantipension till efterlevandepension är på samma sätt som garanti-
pension till ålderspension en utfyllnadsförmån och skall således avräknas
mot inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension. Enligt vad
regeringen har föreslagit i det föregående skall garantipensionen även
avräknas mot utländska pensionsförmåner (se bl.a. avsnitt 10.3.3). Även
garantipension till ålderspension skall avräknas mot utländska pensions-
förmåner.

Regeringen har i propositionen Garantipension, m.m. (prop.
1997/98:152) behandlat frågan huruvida reglerna i förordningen (EEG) nr
1408/71 uppställer något hinder mot att garantipension reduceras med
hänsyn till utländsk pension.

Regeringens överväganden i nämnda proposition innebär i huvudsak
följande. En grundläggande princip i förordningen (EEG) nr 1408/71 är
att det ankommer på den nationella lagstiftningen att, om så är önskvärt,
ställa upp regler om minskning av pensionsförmåner med hänsyn till ut-
ländsk pension. I förordningens artikel 12.2 föreskrivs som huvudregel att
minskningsregler i den nationella lagstiftningen får åberopas även
gentemot förmåner som har förvärvats enligt en annan medlemsstats lag-
stiftning. Detta gäller dock inte om annat är föreskrivet i förordningen.
Beträffande pensioner finns det sådana föreskrifter i artiklarna 46a-46c. I
artiklarna finns dels allmänna, dels särskilda bestämmelser om minskning,
innehållande eller indragning av förmåner. I artikel 46b regleras i vilka
fall minskning, innehållande och indragning av en förmån får ske när
denna sammanträffar med förmåner av samma slag enligt två eller flera
medlemsstaters lagstiftning. Här anges bl.a. att nationella minsk-
ningsregler inte får användas på en förmån som har prorataberäknats en-
ligt artikel 46.2. Med förmåner av samma slag avses förmåner vid invali-
ditet, ålderdom eller till efterlevande som beräknas eller utges på grundval
av försäkrings- och/eller bosättningsperioder som har fullgjorts av en och
samma person. Eventuella minskningsregler i den nationella lagstift-
ningen torde bli aktuella att tillämpa först sedan en förmån har beräknats.
Den bedömning som gjordes i propositionen Garantipension, m.m. (prop.
1997/98:152) var att avtrappningen av garantipensionen mot utländsk
pension var att hänföra till en beräkningsregel och inte utgjorde en
minskning av pensionen. Därigenom skulle garantipensionen, utan hinder

Prop. 1999/2000:91

243

av bestämmelserna i förordningen (EEG) nr 1408/71, kunna avtrappas av
all utländsk pension som inte var av utfyllnadskaraktär.

Sedan lagen om garantipension antagits av riksdagen har emellertid
EG-domstolen i dom den 22 oktober 1998 i mål C-143/97 (förhands-
avgörande), Office national des pensions ./. Francesco Conti uttalat sig
avseende en nationell belgisk pensionsbestämmelse liknande den som
regeringen föreslår i denna proposition avseende avtrappning av garanti-
pension till efterlevandepension. I nämnda dom uttalade EG-domstolen
att en nationell bestämmelse som föreskriver att ett pensionstillägg skall
minskas med det pensionsbelopp som den pensionsberättigade har rätt till
enligt föreskrifter i en annan medlemsstat är en bestämmelse om
minskning av förmåner i den mening som avses i artikel 12.2 i förord-
ningen (EEG) nr 1408/71. Detta gäller oavsett vad bestämmelsen kallas i
den nationella lagstiftningen.

Mot bakgrund av vad EG-domstolen uttalat är det regeringens uppfatt-
ning att avtrappningen av garantipension till efterlevandepension inte är
att betrakta som en beräkningsregel utan som en minskningsregel i den
mening som avses i artikel 12.2 i förordningen (EEG) nr 1408/71. Detta
innebär att garantipension till efterlevandepension inte kan trappas av mot
efterlevandepension från annat land inom EU/EES-området.

Med denna tolkning av förordningens bestämmelser kommer avtrapp-
ning av garantipensionen med hänsyn till den svenska inkomstgrundade
efterlevandepensionen att ske först sedan garantipensionen prorataberäk-
nats utifrån basnivån för denna. Avkortningen av basnivån med hänsyn till
bristande försäkringstid kommer således att, även i EU/EES-förhållanden,
ske före avtrappningen med hänsyn till inkomstrelaterad pension. Även i
denna del skiljer sig således beräkning sförfarandet från vad som var
regeringens utgångspunkt i propositionen Garantipension, m.m. (prop.
1997/98:152).

90-procentstillägg

En efterlevande som vid ikraftträdandet har rätt till omställningspension,
särskild efterlevandepension eller änkepension på grund av dödsfall som
inträffat före år 2003 kan, under de förutsättningar som angetts i avsnitt 9,
10 och 11, vara berättigade till ett tillägg om 90 % av prisbasbeloppet till
den inkomstrelaterade efterlevandepensionen. Detta s.k. 90-procents-
tillägg skall, enligt vad som är mest förmånligt för den efterlevande, utges
på grundval av den bosättningstid eller år med tillgodoräknade pen-
sionspoäng för tilläggspension som den avlidne enligt nuvarande folk-
pensionsregler kan tillgodoräkna sig. Detta innebär att den efterlevande
kan vara berättigad till ett 90-procentstillägg som är baserat på den bo-
sättningstid som den avlidne haft i Sverige före sin bortgång. Liksom
garantipension till efterlevandepension skall enligt regeringens förslag 90-
procentstillägg som beräknas på sådant sätt utges enbart till efterlevande
som är bosatta i Sverige. På skäl som angetts ovan beträffande
garantipension till efterlevandepension kommer denna regel enligt den
s.k. exportabilitetsprincipen inte att kunna upprätthållas inom EU/EES.
Med hänsyn härtill torde 90-procentstillägg till omställningspension, sär-

Prop. 1999/2000:91

244

skild efterlevandepension eller änkepension som grundar sig på dödsfall Prop. 1999/2000:91
före den 1 januari 2003 och som baseras på den bosättningstid som den
avlidne hade i Sverige före sin bortgång, på samma sätt som gäller för
garantipension till ålderspension, att få betalas ut även vid bosättning
inom EU/EES-området.

12.4     Reduktion av efterlevandepension och

efterlevandestöd till barn i vissa fall

12.4.1    Reduktion av garantipension till efterlevandepension

Regeringens förslag: För den som är intagen i kriminalvårdsanstalt
eller häktad skall garantipension till omställningspension, särskild
efterlevandepension eller änkepension reduceras fr.o.m. den trettio-
första dagen av ett sammanhängande frihetsberövande. Garantipen-
sionen skall därvid utges med högst ett belopp som innebär att denna
pension, tillsammans med inkomstgrundad efterlevandepension eller
änkepension, uppgår till 4,5 % av prisbasbeloppet per månad.

Skall garantipension dras in för del av kalendermånad skall garanti-
pensionen beräknas för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet
och avrundas till närmaste krontal.

Även den som olovligen avvikit från anstalt eller som vistas utom
anstalt på grund av permission anses i detta sammanhang som intagen.

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med
regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: För vuxna intagna i kriminalvårds-
anstalt och personer som är häktade gäller i dag att avdrag görs på den
pensionsberättigades folkpension och pensionstillskott. Den person som
berörs av bestämmelserna om minskning får alltid behålla ett belopp
motsvarande 30 % av folkpensionens grundbelopp för en ensamstående
ålderspensionär jämte 30 % av sitt pensionstillskott. År 2000 är förbe-
hållsbeloppet 1 386 kr per månad. Vidare gäller att Riksförsäkringsverket
får sätta ned det nämnda beloppet, om den pensionsberättigade på grund
av sitt tillstånd uppenbarligen inte kan tillgodogöra sig hela sig hela det
angivna beloppet. I praktiken förekommer inte sådan nedsättning.

Pensionen för en intagen person skall även minskas när den pensions-
berättigade vistas utanför anstalten lovligt, t.ex. vid permission, om vis-
telsen är begränsad till högst 30 dagar. Permissioner som överstiger 30
dagar kan medges med stöd av reglerna inom ramen för nuvarande regel-
verk. I praktiken förekommer dock inte så långa permissioner inom kri-
minalvården. Vid olovlig vistelse utanför anstalten skall pensionen
minskas.

Försäkringskassan får dock medge att en nära anhörig, som för sitt
uppehälle är beroende av den pensionär som är häktad eller intagen i

245

kriminalvårdsanstalt, helt eller delvis får uppbära den pension som hållits
inne.

För att ålderspension skall kunna reduceras eller uppbäras av någon
annan krävs att den pensionsberättigade vistas på anstalt under hel kalen-
dermånad, dvs. från den första till sista dagen i en kalendermånad.

Även i det reformerade ålderspensionssystemet finns bestämmelser om
reduktion av ålderspensionen för intagna i kriminalvårdsanstalt och häk-
tade. Det nämnda kravet på en kalendermånads sammanhängande an-
staltsvistelse ha därvid modifierats på så sätt att pensionen reduceras efter
30 dagars sammanhängande frihetsberövande.

Endast garantipensionen reduceras i det reformerade systemet. Den
pensionsberättigade får alltid behålla hela den inkomstgrundade ålders-
pensionen. Detta innebär att den person som inte har någon garantipen-
sion också under anstaltsvistelsen kan lyfta oreducerad ålderspension.

I likhet med de i dag gällande bestämmelserna har den pensionsberät-
tigade i det reformerade ålderspensionssystemet alltid rätt att behålla
ålderspensionen till ett belopp motsvarande 4,5 % av prisbasbeloppet per
månad. I detta förbehållsbelopp skall förutom garantipensionen också den
inkomstgrundade ålderspensionen medräknas. Om den inkomstgrundade
ålderspensionen överstiger förbehållsbeloppet reduceras garantipensionen
till 0 kr.

Genom beslut den 17 juni 1999 bemyndigade regeringen det statsråd
som har till uppgift att föredra ärende rörande allmän försäkring med
vissa undantag att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en
översyn av de bestämmelser inom socialförsäkringen som reglerar rätten
till förmåner för tid under vilken en försäkrad på det allmännas bekostnad
vistas på en institution (Dir 1999:5). I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga
olika institutionsvistelsers inverkan på de intagnas rätt till olika socialför-
säkringsförmåner och de intagnas skyldighet att betala avgift för uppe-
hälle. Utredaren skall lämna förslag till en ordning som innebär att alla
pensionsberättigade som vistas på en institution behandlas lika i ekono-
misk hänseende. Förslaget skall också vara anpassat till de anpassade
reglerna för efterlevandepension. Härvid skall utredaren samråda med de
arbetsgrupper inom Regeringskansliet som bereder betänkandena Efter-
levandepension (SOU 1998:120) och Garantipension och bosättnings-
tillägg för personer födda år 1937 eller tidigare (SOU 1999:17). Vidare
skall utredaren beakta den fortsatta beredningen rörande reformeringen av
systemet för förtidspension. Den med stöd av det nämnda bemyndigandet
förordnade utredaren skall redovisa uppdraget under hösten 2000.
Utredningen har antagit namnet Utredningen (S 1999:09) om social-
försäkringsförmåner vid institutionsvistelse (USI). När och om en sådan
samordning av en intagens rätt till socialförsäkringsförmåner och av-
giftsskyldighet vid institutionsvistelse kan träda i kraft är i nuläget ovisst.
Med anledning härav lämnar regeringen därför förslag till en anpassning
av dagens regler till de av oss föreslagna efterlevandepensionssystemet.
De förslag som regeringen i det följande lämnar kan emellertid komma att
ändras i samband med den kommande beredningen av den redovisning
USI kommer att lämna över sitt uppdrag.

Prop. 1999/2000:91

246

Efterlevandepension till vuxna skall enligt regeringens förslag utges
som en inkomstrelaterad förmån jämte en garantipension. På samma sätt
som gäller enligt nuvarande regler, och som även i framtiden skall gälla
inom ålderspensioneringen, bör - i avvaktan på resultatet av den ovan
nämnda översynen - inkomstgrundad efterlevandepension och änkepen-
sion inte heller inom efterlevandepensioneringen beröras av reduktions-
reglema. Detsamma bör gälla beträffande det tillägg för det första pris-
basbeloppets inkomster som vi föreslagit skall läggas till änkepension och
övergångsvis utgiven omställningspension och särskild efterlevandepen-
sion. Nämnda tillägg är, som tidigare framgått, att betrakta som en del av
den inkomstrelaterade efterlevandepensionen.

Det förhåller sig emellertid annorlunda med garantipension till efter-
levandepension till vuxna efterlevande. Dessa förmånsformer har karaktär
av grundskydd och skall finansieras genom skattemedel. Det kan, på
samma sätt som inom ålderspensioneringen, te sig orimligt att efterlevan-
de, som är intagna i kriminalvårdsanstalt m.m. och därigenom till viss del
är försörjda av staten, under denna tid skall uppbära ett oreducerat
skattefinansierat tillskott. Regeringen anser att det, i avvaktan på resultatet
av den nämnda utredningens uppdrag, bör införas regler inom efter-
levandepensioneringen som till sin konstruktion så långt möjligt har lik-
heter med de regler som skall tillämpas inom ålderspensioneringen. Re-
geringen föreslår därför att garantipensionen till efterlevandepension till
vuxna efterlevande skall reduceras i fall då den efterlevande är intagen i
kriminalvårdsanstalt eller är häktad.

En vuxen efterlevande som är intagen i anstalt och som uppbär efter-
levandepension i form av garantipension bör på samma sätt som gäller
enligt nuvarande regler alltid få behålla en viss del av pensionen, ett s.k.
förbehållsbelopp. Med hänsyn till den pågående översynen av hur in-
stitutionsvistelse skall påverka olika former av socialförsäkringsersätt-
ningar, anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att föreslå
särskilda och från ålderspensioneringens garantipension avvikande regler
för beräkning av förbehållsbeloppet inom efterlevandepensioneringen.
Regeringen föreslår därför att garantipension till änkepension, omställ-
ningspension och särskild efterlevandepension i dessa situationer skall
utges med högst ett belopp som tillsammans med den inkomstgrundade
efterlevandepensionen eller änkepensionen uppgår till 4,5 % av ett pris-
basbelopp per månad. Vad som nu sagts skall gälla även garantipension
som utges till efterlevande som redan vid ikraftträdandet uppbär efter-
levandepension.

När det gäller tidpunkten för när reduceringen skall påbörjas anser re-
geringen att de skäl som ligger bakom förändringen av motsvarande regel
i lagen (1998:702) om garantipension har bärkraft även när det gäller
reduktion av efterlevandepension till vuxna efterlevande. Regeringen
föreslår därför att minskning skall påböijas efter 30 dagars samman-
hängande frihetsberövande. Vidare föreslår regeringen, för det fall att
garantipensionen dras in för del av kalendermånad, att garantipensionen,
liksom inom ålderspensioneringen, skall beräknas för vaije dag till en
trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.

Prop. 1999/2000:91

247

Enligt nuvarande regler ges möjlighet för försäkringskassa att medge att
nära anhörig som är beroende av den pensionsberättigade får uppbära hela
eller del av den pension som inte skall utges. En motsvarande regel har
tagits in i lagen om garantipension. Rätten till efterlevandepension för
vuxna efterlevande innefattar enligt regeringens bedömning inte någon
försörjningsgaranti på det sätt som gäller beträffande grundskyddet inom
ålderspensioneringen. Efterlevandepension ges som ett tillskott till den
egna försörjningen och, såvitt avser omställningspensionen, under en
övergångstid då behovet av ett försörjningstillskott kan sägas vara särskilt
stort. Efterlevandepensionen är vidare i första hand en inkomstgrundad
förmån och denna skall enligt regeringens förslag inte påverkas av att den
pensionsberättigade är intagen i anstalt. Regeringen har mot denna
bakgrund gjort bedömningen att det i lagen om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam inte skall införas någon bestämmelse som ger
möjlighet för anhörig att uppbära hela eller delar av garantipensionen.

I dag finns i 10 kap. 3 § AFL även regler för reduktion av pensions-
förmåner för personer som är föremål för olika former av kommunal vård
eller kommunfinansierad vård på olika typer av hem för vård eller boende
eller familjehem inom socialtjänsten. Huvuddelen av dessa vårdformer
har dock frångått systemet med pensionsreduktion. I stället debiteras
vårdtagaren en viss kostnad per dag. Avdrag på ålderspensionen gjordes
dock fram till den 1 januari 2000 fortfarande för de personer som bodde
på vårdhem som avses i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt sjuka. Dessa vårdhem skall dock ha avvecklats per den
31 december 1999. Det finns således inte behov av några bestämmelser
om pensionsreduktion i lagen om efterlevandepension och efterlevande-
stöd till bam för de personer som vistas på kommunala eller kommun-
finansierade vårdformer. Regeringen finner således inte skäl att i ett
anpassat efterlevandepensionssystem införa bestämmelser motsvarande de
bestämmelser som återfinns i 10 kap 3 § AFL.

12.4.2 Reduktion av efterlevandestöd till barn

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Om ett bam sedan minst trettio dagar i följd på
statens bekostnad har fått vård på anstalt eller annars kost och bostad,
skall efterlevandestöd till bam inte utges.

Om efterlevandestöd till bam dras in för en del av en kalendermånad
skall förmånen beräknas för varje dag till en trettiondel av månads-
beloppet och avrandas till närmaste krontal.

Reducering av efterlevandestöd till bam skall inte ske för tid då
bamet är inackorderat vid sameskola.

I fråga om elev i specialskola får efterlevandestöd till bam utges
utan hinder av bestämmelserna ovan för tid då eleven vistas utom
skolan. För sådan tid skall bestämmelserna i 16 § andra stycket lagen
(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag tillämpas på mot-
svarande sätt.

248

Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer delvis överens
med regeringens förslag. Utredningen föreslog att det av utredningen
föreslagna grundskyddet till bam som förlorat sin ena förälder inte skulle
lämnas om ett bam sedan minst 30 dagar är föremål för vård enligt de
förutsättningar som anges i 11 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Om ett bam under en hel månad på
statens bekostnad får vård på anstalt eller annars kost och bostad, får
folkpension i form av barnpension inte utges för den månaden. Sådan
förmån får dock alltid utges för tid då bamet är inackorderat vid same-
skola. Vidare gäller särskilda bestämmelser om bamet går på special-
skola. Folkpensionsförmån för bam vid sådan skola utges, utan hinder av
vad som tidigare sagts, då barnet vistas utanför skolan. För sådan tid äger
bestämmelserna om vårdbidrag i 9 kap. 5 § tredje stycket AFL mot-
svarande tillämpning.

Barnpension skall enligt de av regeringen föreslagna reglerna utges
som en inkomstgrundad förmån. Emellertid är det enligt regeringens
uppfattning uppenbart att ett bam även i framtiden måste vara garanterat
en viss miniminivå i händelse av en förälders eller båda föräldrarnas död.
Regeringen har därför föreslagit att barnpensionen också i framtiden skall
kompletteras med ett grundskydd. Som framgått tidigare i avsnitt 8.4.1
har regeringen föreslagit att efterlevande bam skall tillförsäkras ett
grundläggande skydd genom efterlevandestöd till bam.

Genom efterlevandestödet till bam är ett efterlevande bam, så länge det
är bosatt i Sverige, garanterat en viss försörjning motsvarande 40 % av det
för året gällande prisbasbeloppet.

I det föregående har slagits fast att inkomstgrundad efterlevandepension
till vuxna inte bör komma i fråga för minskning för det fall den
efterlevande vistas i anstalt. Detta bör gälla även såvitt avser barnpension
till efterlevande bam och såvitt avser 25-procentstillägget som skall
läggas till övergångsvis utgiven barnpension.

Det förhåller sig emellertid annorlunda med efterlevandestödet till bam.
Detta är på samma sätt som garantipension till vuxna efterlevande ett
grundskydd och skall finansieras genom skattemedel. När det gäller
frågan om hur efterlevandestödet till bam skall påverkas av att bamet är
intaget i kriminalvårdsanstalt eller på annat sätt är föremål för kommunalt
finansierad vård kan konstateras att 11 § lagen (1996:1030) om under-
hållsstöd har i huvudsak samma innehåll som bestämmelserna i 10 kap. 2
och 3 §§ AFL.

I avvaktan på att den pågående utredningen om översynen av socialför-
säkringsersättningar vid institutionsvistelse blir klar, föreslår regeringen
att de nuvarande reglerna om rätt till folkpension i form av barnpension i
10 kap. 2 § AFL förs över till den föreslagna lagen om efterlevandepen-
sion.

Enligt 10 kap. 2 § tredje stycket AFL gäller dock att om ett bam under
hel månad på statens bekostnad erhåller vård på anstalt eller annars kost
och bostad, får barnpension inte utges för den månaden. Denna regel
innebär att ett bam som den första dagen i en månad påbörjar t.ex. vård på

Prop. 1999/2000:91

249

anstalt på en månad inte får någon folkpension i form av barnpension för
den månaden medan ett bam som påbörjar vård på anstalt på en månad
den andra dagen i månaden får ograverad folkpension i form av
barnpension för hela månaden. Skäl att i ett anpassat efterlevandepen-
sionssystem bibehålla villkoret med kalendermånad föreligger inte. Av
rättviseskäl föreslår regeringen i stället att bam, som minst trettio dagar i
följd på statens bekostnad erhåller vård på anstalt eller annars kost och
logi, inte skall erhålla efterlevandestöd till bam. Vidare föreslår reger-
ingen att för det fall efterlevandestödet dras in för del av en kalender-
månad skall efterlevandestödet beräknas för varje dag till en trettiondel av
månadsbeloppet avmndat till närmast krontal.

1 fråga om elev i specialskola skall, liksom i dag gäller för folkpension,
efterlevandestöd till bam få utges - utan hinder av vad som ovan före-
slagits - för tid då eleven vistas utom skolan. För sådan tid föreslår reger-
ingen att bestämmelserna i 16 § andra stycket lagen (1998:703) om
handikappersättning och vårdbidrag skall tillämpas på motsvarande sätt.

I likhet med vad som angetts avseende reglerna om minskning av
garantipension för vuxna efterlevande, kan de föreslagna reglerna om
minskning av efterlevandestöd till bam komma att ändras vid en kom-
mande beredning av de slutsatser USI kommer fram till.

12.5 Överledanderegler i ett anpassat
efterlevandepensionssystem

Regeringens förslag: Överledanderegeln i 5 kap. 11 § andra stycket
lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) skall avskaffas. Be-
stämmelsen skall emellertid efter ikraftträdandet av våra förslag
tillämpas vid en beräkning av 90-procentstillägg och garantipension till
änkepension, omställningspension respektive särskild efterlevan-
depension samt 25-procentstillägg till barnpension i de fall rätten till
pension grundar sig på dödsfall som har inträffat före ikraftträdandet
eller - såvitt avser särskild efterlevandepension - förmånen även be-
viljats före ikraftträdandet.

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag. Ut-
redningen föreslog emellertid dessutom att överledandereglema i 2 kap.
6 § lagen (1998:702) om garantipension och 5 kap. 8 § tredje stycket AFL
skulle avskaffas för framtiden såvitt avser överledande från efterlevande-
pension till garantipension och folkpension i form av ålderspension.
Vidare föreslog utredningen att punkten 6 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1992:1277) om ändring i AFL skulle avskaffas för framtiden.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt yttrat sig över
förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I såväl AFL som i lagen om garanti-
pension finns i dag bestämmelser som i korthet innebär att den efter-
levande vid beräkning av hans eller hennes ålderspension (folkpension
eller garantipension) kan få tillgodoräkna sig den avlidnes bosättningstid

250

eller år för vilka pensionspoäng för tilläggspension har tillgodoräknats om
det är mer förmånligt för den efterlevande. Utredningen har lämnat
förslag om att dessa bestämmelser skall avskaffas för framtiden. Reger-
ingen anser emellertid att dessa regler är att hänföra till ålderspensions-
regler, varför regeringen avser att lämna förslag härom i samband med att
förslag om garantipension till ålderspension för personer födda 1937 eller
tidigare lämnas till riksdagen.

Enligt nuvarande regler finns även en överledanderegel i 5 kap. 11 §
AFL som tar sikte på övergång från förtidspension till efterlevandepen-
sion. Om den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet uppbar folkpension i
form av hel förtidspension, beräknas efterlevandepensionen på grundval
av samma bosättningstid som förtidspensionen, om det är förmånligare.

Det kommer efter år 2002 inte att finnas ett system där grundskyddet
för ålderspension, förtidspension och efterlevandepension är utformat
efter i huvudsak identiska principer. Den grundskyddsmodell som enligt
antagna riktlinjer skall finnas i ett reformerat förtidspensionssystem skiljer
sig från såväl grundskyddet inom ålderspensioneringen som från det
grundskydd vi föreslår skall finnas inom efterlevandepensioneringen. Med
hänsyn härtill föreslår regeringen att den nuvarande bestämmelsen i 5 kap.
11 § andra stycket AFL avskaffas för framliden. Bestämmelsen skall
emellertid tillämpas även efter ikraftträdandet om den efterlevande vid
denna tidpunkt uppbär eller därefter beviljas efterlevandepension på
grund av ett dödsfall som inträffat före ikraftträdandet.

Prop. 1999/2000:91

13     Processuella regler, m.m.

13.1     Ansökan om efterlevandepension och

efterlevandestöd till barn, m.m.

Regeringens förslag: Efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam skall betalas ut efter ansökan. Ansökan skall göras skriftligen hos
den allmänna försäkringskassan. Den som vid ikraftträdandet redan
beviljats efterlevandepension eller ansökt om efterlevandepension skall
inte efter ikraftträdandet inkomma med ny ansökan. Uppbär vid
ikraftträdandet den efterlevande särskild efterlevandepension som be-
viljats för begränsad tid, får den tid för vilken pensionen skall utges
förlängas utan att ansökan har gjorts.

Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall utges fr.o.m.
den månad då den försäkrade har avlidit eller, om han eller hon vid sin
död uppbar förtids- eller ålderspension, fr.o.m. månaden efter den då
dödsfallet inträffade.

Efterlevandepension till vuxna efterlevande skall inte betalas ut för
längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Barnpen-
sion och efterlevandestöd till bam får betalas ut för längst två år före
ansökningsmånaden. Efterlevandepension som betalats ut för förfluten
tid får minskas om för mycket pension felaktigt har betalats ut för
samma tidsperiod till annan efterlevande, på gmnd av att besluten om

251

efterlevandepension inte förelegat samtidigt. Minskning skall därvid
ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut om
beslutet om den förstnämnda efterlevandepensionen förelegat vid ut-
betalningen av den eller de andra efterlevandepensionerna.

Uttag av efterlevandepension får avbrytas genom skriftlig anmälan
till den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan skall ha kommit in
till den allmänna försäkringskassan senast månaden före den månad
som ändringen avser.

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. Regeringen föreslår dock att förmånen efterlevandestöd till bam
skall föras in i den nu föreslagna nya lagen om efterlevandeförmåner och
att denna förmån skall kunna betalas ut för längst två år före ansök-
ningsmånaden.

Remissinstanserna: Örebro läns allmänna försäkringskassa menar att
det inte är försvarbart att ha olika retroaktivitetstid för förmåner som ut-
betalas på samma grunder. Försäkringskassan menar vidare att om grund-
skyddet i bampensioneringen skall utgöras av underhållsstöd måste reg-
lerna ändras så att ett bam vars förälder har avlidit kan beviljas under-
hållsstöd med samma retroaktivitet som vid barnpension.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler i lagen
(1962:381) om allmän försäkring (AFL) skall den som önskar efterlevan-
depension ansöka om det hos den allmänna försäkringskassan hos vilken
den efterlevande är inskriven eller skulle ha varit inskriven. Om den
efterlevande har beviljats särskild efterlevandepension för en begränsad
tid och denna tid skall förlängas föreligger emellertid inte krav på an-
sökan. Regeringen föreslår att dessa regler skall gälla även i ett anpassat
efterlevandepensionssystem. Regeringen föreslår vidare att den som an-
tingen beviljats efterlevandepension eller ansökt om efterlevandepension
före ikraftträdandet, inte på nytt skall behöva ansöka om förmånen. Inte
heller den som vid ikraftträdandet har beviljats särskild efterlevandepen-
sion skall vid en senare förlängning på nytt behöva ansöka om sådan
förmån.

Enligt nuvarande regler i AFL finns vidare en bestämmelse om att för-
säkringskassan får betala ut ålderspension och efterlevandepension utan
ansökan från den pensionsberättigade om ett statligt eller kommunalt per-
sonalpensionsorgan begär det. Någon motsvarande regel har inte införts i
det reformerade ålderspensionssystemet. Det saknas enligt regeringens
uppfattning skäl att här göra andra överväganden än vad som gjorts inom
ramen för den reformerade ålderspensioneringen. Regeringen föreslår
således att en regel om utbetalning utan ansökan på sätt som beskrivits
inte bör införas i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam.

Efterlevandepension skall enligt nuvarande regler betalas ut fr.o.m. den
månad då den försäkrade avlidit eller, om han eller hon vid sin död upp-
bar ålderspension eller förtidspension, fr.o.m. månaden efter den då
dödsfallet inträffade. Regeringen föreslår att detsamma skall gälla i ett an-
passat system för utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd
till barn.

252

Enligt nuvarande regler om retroaktiv utbetalning av efterlevandepen-
sion gäller att sådan pension inte får betalas ut för längre tid tillbaka än tre
månader före ansökningstidpunkten. Möjlighet till viss retroaktiv utbe-
talning är nödvändig eftersom efterlevandepension endast utges under
viss tid räknat från dödsfallet. Om möjligheten inte skulle finnas, skulle
reglerna innebära att den efterlevande i omedelbar anslutning till döds-
fallet skulle vara tvungen att ansöka om efterlevandepension.

Barnpension får enligt nuvarande regler betalas ut för längst två år före
ansökningsmånaden. Regeringen finner inte skäl att föreslå att andra
regler skall gälla inom den anpassade efterlevandepensioneringen.

Regeringen föreslår således att de regler som gäller för ansökan om och
utbetalning av efterlevandepension, med undantag för möjligheten till
utbetalning efter ansökan av ett statligt eller kommunalt personalpen-
sionsorgan, överförs oförändrade till lagen om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam.

Som tidigare framgått i avsnitt 8 har regeringen föreslagit att förmånen
efterlevandestöd till barn, som är ett grundskydd och utges till bam när
den avlidne föräldern inte tjänat in någon inkomstgrundad pension eller
endast låg sådan pension, skall regleras i den nu föreslagna lagen om
efterlevandeförmåner. I likhet med vad Örebro läns allmänna försäk-
ringskassa har anfört, finner regeringen inte skäl att för denna förmån
föreslå någon annan regel för retroaktiv utbetalning än den som före-
slagits beträffande barnpension. Enligt vårt förslag skall således även
efterlevandestöd till bam kunna betalas ut för längst två år före ansök-
ningsmånaden.

I dag finns en bestämmelse som innebär att de sammantagna inkomst-
grundade efterlevandepensionerna inte får överstiga den ålderspension
som den avlidne vid dödsfallet uppbar eller skulle ha uppburit om döds-
fallet inte inträffat. Regeringen har, som framgått i avsnitt 8, föreslagit att
en motsvarande bestämmelse skall föras in i lagen om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam. Den föreslagna begränsningsregeln
innebär att det endast är barnpensionerna som skall minskas om det sam-
tidigt utges inkomstgrundad efterlevandepension till vuxna. I denna
situation får de sammanlagda barnpensionerna uppgå till högst 80 procent
av efterlevandepensionsunderlaget. Om efterlevandepension beviljas på
grund av dödsfall före den 1 januari 2003 skall dagens begränsningsregel
alltjämt tillämpas. Regeringen anser att nämnda begränsningsregler skall
kunna tillämpas även i fall när en efterlevandepension beviljas retroaktivt
och efterlevandepension till annan efterlevande redan har beviljats. Om
det exempelvis har beviljats barnpension till två eller fler bam och
omställningspension till efterlevande maka eller make, och det därefter
skall beviljas barnpension för ytterligare ett bam skall begränsningsregeln
kunna tillämpas även i efterhand. Regeringen föreslår därför att avdrag
skall kunna ske på en retroaktivt utbetald efterlevandepension i fall då
begränsningsregeln skall tillämpas. I den anpassade efterlevandepensione-
ringen skall alltså finnas en bestämmelse som innebär att efterlevande-
pension till en efterlevande får minskas om för mycket utbetald efter-
levandepension felaktigt har betalats ut för samma tidsperiod till en annan
eller andra efterlevande på gmnd av att besluten inte förelegat samtidigt.

Prop. 1999/2000:91

253

Minskningen skall därvid ske på det belopp som först förfaller till
betalning.

Med hänsyn bland annat till internationella förhållanden föreslår reger-
ingen att uttag av efterlevandepension får avbrytas genom anmälan till
den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan skall, enligt vårt förslag,
göras skriftligen och ha kommit in till den allmänna försäkringskassan
senast månaden före den månad som ändringen avser.

Prop. 1999/2000:91

13.2 Utbetalning av pension och efterlevandestöd till bam

Regeringens förslag: Efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam skall betalas ut månadsvis t.o.m. den månad då rätten till för-
månen upphör. Omställningspension, särskild efterlevandepension
samt garantipension till sådan pension och 90-procentstillägg samt
garantipension till änkepension skall dock utges längst t.o.m. månaden
före den då den efterlevande fyller 65 år.

Om den årliga efterlevandepensionen eller det årliga efterlevande-
stödet inte uppgår till mer än 2 400 kronor skall efterlevandepensionen
eller efterlevandestödet betalas ut i efterskott en eller två gånger per år
om inte särskilda skäl talar emot det.

Om en person som är berättigad till efterlevandepension eller efter-
levandestöd i väsentlig omfattning fått sin försöijning genom ekono-
miskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) utan villkor om åter-
betalning, får retroaktivt beviljad efterlevandepension eller efter-
levandestöd betalas ut till socialnämnd.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Östergötlands läns allmänna försäkringskassa
anser att en motsvarighet till bestämmelsen i 20 kap. 2 a § AFL bör
överföras till lagen om efterlevandepension för att göra det möjligt att
betala ut ersättning med skäligt belopp utan betydande dröjsmål.

Skälen för regeringens förslag: Pensionsförmåner enligt AFL utges
enligt huvudregeln t.o.m. den månad då den pensionsberättigade avlidit
eller rätten till förmånen annars upphört. Regeringen föreslår att detta
skall gälla även beträffande utbetalning av efterlevandepension i ett an-
passat system.

Enligt dagens bestämmelser upphör rätten till omställningspension och
särskild efterlevandepension senast när den efterlevande fyller 65 år eller
såvitt avser särskild efterlevandepension om han eller hon dessförinnan
tagit ut ålderspension, vid den tidpunkten sådant uttag görs. Motsvarande
gäller för folkpension i form av änkepension. Eftersom garantipension till
ålderspension kan utges fr.o.m. den månad den pensionsberättigade fyller
65 år, föreslår regeringen att omställningspension och särskild efterle-
vandepension samt garantipension till sådan pension och 90-pro-
centstillägg samt garantipension till änkepension inte skall kunna betalas
ut för längre tid än t.o.m. månaden före den då den efterlevande fyller 65
år.

254

Skälet till att vi anser att 90-procentstillägget till, i förekommande fall, Prop. 1999/2000:91
omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension inte
skall utges längre än t.o.m. månaden före det att den efterlevande fyller 65
år är att tillägget ersätter den i dag 30-dels beräknade folkpensionen
(ersättning för första prisbasbeloppets inkomster). Den kan således sägas
utgöra ersättning för en folkpensionsförmån i det anpassade efterlevan-
depensionssystemet.

I de fall den efterlevande flyttar utomlands skall enligt vårt förslag, på
samma sätt som skall gälla beträffande utbetalning av garantipension till
ålderspension, garantipension till omställningspension, särskild efter-
levandepension och till änkepension samt efterlevandestöd till bam ut-
betalning ske t.o.m. den månad då den efterlevande inte längre skall anses
som bosatt i Sverige enligt socialförsäkringslagen (1999:799) (SofL).

Pension skall enligt nuvarande regler i AFL i normalfallet betalas ut
månadsvis. En årspension som inte uppgår till mer än 2 400 kronor skall
emellertid betalas ut i efterskott en eller två gånger per år, om inte sär-
skilda skäl talar emot det. Detsamma kan efter överenskommelse ske även
i annat fall. Motsvarande regel har införts i det reformerade ålders-
pensionssystemet. Detsamma föreslår vi skall gälla beträffande utbetal-
ning av efterlevandepension och efterlevandestöd i ett anpassat system
både såvitt avser förmåner som beviljats såväl före som efter ikraft-
trädandet.

Enligt nuvarande bestämmelser i AFL har försäkringskassan i vissa
situationer möjlighet att betala ut pension till en annan person än den
pensionsberättigade. Förutsättningarna härför är att den pensionsberät-
tigade av sjukdom eller annat skäl är ur stånd att själv ta hand om sin
pension. Denna möjlighet har inte förts över till det reformerade ålders-
pensionssystemet. Som skäl härför har anförts att den som inte kan ta
hand om sin egen pension sannolikt behöver hjälp med att förvalta sin
egendom även i andra avseenden och att utbetalning av pensionen till
någon av den pensionsberättigades anhöriga skulle kunna leda till att
godmansskap eller förvaltarskap inte kommer till stånd trots att det vore
sakligt påkallat. Regeringen anser att dessa skäl har bärkraft även när det
gäller utbetalning av efterlevandepension. Det är också önskvärt att
samma regler gäller beträffande utbetalning av ålderspension och efter-
levandepension.

När det gäller redan fattade beslut om utbetalning av pension till annan
än den pensionsberättigade uppstår frågan om undantag bör göras så att
utbetalning i dessa fall kan ske till annan även fortsättningsvis. Under
arbetet med det reformerade ålderspensionssystemet konstaterades att
möjligheten att betala ut ålderspension till annan sällan används. Eftersom
efterlevandepension, till skillnad från ålderspension, oftast betalas ut till
yngre personer torde utbetalning av sådan pension till annan användas än
mer sällan. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att inte heller för
dem som vid ikraftträdandet redan uppbär efterlevandepension skall göras
något undantag. Detta förslag kräver dock vissa insatser för att informera
den pensionsberättigade och den som för dennes räkning uppbär
pensionen om nu föreslagen ändring av utbetalningsreglema. Vi föreslår
således att en regel om möjlighet att betala ut pension till annan än den

255

pensionsberättigade inte införs i lagen om efterlevandepension och efter-
levandestöd till bam.

I likhet med vad som gäller i dag skall emellertid i en annan situation
efterlevandepension och efterlevandestöd kunna betalas ut till annan än
den förmånsberättigade. Om den förmånsberättigade i väsentlig omfatt-
ning har fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt social-
tjänstlagen (1980:620), får en retroaktivt beviljad pension eller efter-
levandestöd till bam betalas ut till socialnämnden. En förutsättning härför
är att biståndet har betalats ut utan villkor om återbetalning. Av den
retroaktivt beviljade pensionen eller särskilda efterlevandestödet får till
socialnämnd betalas ut den del som motsvarar vad nämnden sammanlagt
har betalat ut till den ersättningsberättigades och dennes familjs försöij-
ning.

Enligt nuvarande regler i 20 kap. 2 a § AFL finns en bestämmelse som
innebär att en försäkringskassa kan besluta om ersättning om det inte utan
dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning föreligger men det finns san-
nolika skäl för att så är fallet. Ersättningen skall då betalas ut med ett
skäligt belopp om det är av väsentlig betydelse för den försäkrade. Det-
samma gäller om det är klart att rätt till ersättningen föreligger men er-
sättningens belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål. Regeln
har inte fått någon motsvarighet i det reformerade ålderspensionssystemet.
Örebro läns allmänna försäkringskassa anser att bestämmelsen bör föras
över till lagen om efterlevandepension. Med hänsyn till vad som sålunda
har beslutats i det reformerade ålderspensionssystemet och då den
nuvarande möjligheten till provisoriska beslut i dag inte synes tillämpas i
praktiken såvitt gäller efterlevandepension, delar regeringen inte
försäkringskassans uppfattning. Vi föreslår därför inte att en bestämmelse
motsvarande den i 20 kap. 2 a § AFL skall föras över till lagen om
efterlevandepension och efterlevandestöd till bam. Denna fråga behandlas
även i avsnitt 7.3.

13.3 Ändring av beslut, m.m.

Regeringens förslag: Ett beslut om efterlevandepension skall ändras
om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den pensions-
behållning som legat till grund för beräkningen av efterlevandepen-
sion.

Ett beslut om garantipension eller efterlevandestöd till bam skall
ändras om storleken av garantipensionen eller efterlevandestödet på-
verkas av en ändring som gjorts beträffande den inkomstgrundade
efterlevandepensionen eller av den änkepension som legat till gmnd
för beräkningen av garantipensionen eller efterlevandestödet.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över
detta förslag.

Skälen för regeringens förslag: Efterlevandepension i form av om-
ställningspension och barnpension skall enligt regeringens förslag fast-

Prop. 1999/2000:91

256

ställas på grundval av den avlidnes pensionsrätt i det reformerade ålders- Prop. 1999/2000:91
pensionssystemet. Änkepension beräknas på den avlidnes på visst sätt
beräknade ålderspension i form av tilläggspension. Även efterlevande-
pension som beviljats före ikraftträdandet eller beviljas efter ikraftträdan-
det på grund av dödsfall före denna tidpunkt är på visst sätt beräknad på
den avlidnes ålderspension i form av tilläggspension. Av betydelse vid
beräkningen är dels uppgift om den avlidnes pensionsbehållning vid
dödsfallstidpunkten, dels uppgift om den avlidnes pensionsrätt under
vissa år i anslutning till dödsfallet.

Beslutsfattandet såvitt avser pensionsgrundande inkomster och pen-
sionsrätt sker med viss eftersläpning (se närmare avsnitt 7). Eftersom det
är fastställda pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande be-
lopp som enligt vårt förslag skall ligga till grund för beräkningen av in-
komstgrundad efterlevandepension och änkepension kommer denna
eftersläpning att få betydelse också för beräkningen av efterlevandepen-
sion.

Den inkomstgrundade efterlevandepensionens och änkepensionens
storlek skall i första hand grunda sig på den avlidnes pensionsbehållning i
anslutning till dödsfallet. Hänsyn skall därvid tas till pensionsrätt som
tjänats in t.o.m. året före det år som dödsfallet inträffade. Då efterlevan-
depension skall beräknas, dvs. i anslutning till dödsfallet, har emellertid
pensionsrätt för året före dödsfallsåret ännu inte fastställts. Regeringen
föreslår att en fastställd efterlevandepension skall justeras i efterhand, när
den slutliga pensionsbehållningen t.o.m. året före dödsfallsåret är fast-
ställd. Ett sålunda ändrat beslut skall enligt vårt förslag leda till retroak-
tiva utbetalningar.

Eftersläpningsproblematiken får enligt regeringens förslag även bety-
delse när det gäller beräkningen av antagandepensionens storlek såvitt
avser inkomstgrundad efterlevandepension. Enligt vårt förslag skall denna
beräkning göras utifrån inkomsterna under tre av de fem åren närmast
före dödsfallet, varvid bortses från det bästa och det sämsta året. Är
pensionsrätten för visst år ännu inte fastställd får vid beräkningen antas att
det rör sig om år utan någon pensionsrätt alls. Det kan självfallet inträffa
att just året före dödsfallet - för vilket pensionsrätten alltså ännu inte är
fastställd - är ett år som borde tas med i beräkningen. Om det senare, när
pensionsrätten för samtliga år har fastställts, skulle visa sig att
efterlevandepensionen skulle ha blivit högre föreslår vi att en korrigering
med retroaktiva utbetalningar skall göras i efterhand.

Ett annat förhållande som kan leda till en förändring av den avlidnes
pensionsbehållning är bristande eller för sen betalning av ålderspensions-
avgifter och allmänna pensionsavgifter. En person som endast till viss del
betalat sådana avgifter anses enligt de nuvarande bestämmelserna i
skattebetalningslagen (1997:483) ha betalat efterlevandepensionsavgift i
samma utsträckning. Beräkningen av efterlevandepension skall enligt vårt
förslag göras med beaktande av den minskning av den avlidnes pen-
sionsbehållning som obetalda avgifter kan innebära. För den händelse
underlaget för beräkningen av efterlevandepension av denna anledning
förändras föreslår regeringen således att den beräknade årliga efterlevan-
depensionen skall räknas om.

257

9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91

Pensionsunderlaget som legat till grund för fastställandet av efter-
levandepension kan vidare komma att ändras på grund av omprövning
eller överklagande av den avlidnes taxering. I lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension (LIP) finns härvid en bestämmelse som in-
nebär att en ändring av ett beslut om pensionsgrundande inkomst eller
pensionsgrundande belopp endast skall göras om inkomsten eller beloppet
skulle öka eller minska med minst 1 000 kronor. I de fall en ändring av
taxeringen innebär förändring av pensionsunderlaget skall, enligt
regeringens förslag, även beslutet om efterlevandepension ändras. Om en
ändring av taxeringen innebär att efterlevandepensionen blir högre före-
slår regeringen att resterande belopp skall betalas ut retroaktivt. En ändrad
taxering som innebär att efterlevandepensionen skulle ha varit lägre än
den som har fastställts skall enligt vårt förslag leda till en sänkning för
framtiden av en efterlevandepension som alltjämt utges.

Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension kan enligt reger-
ingens förslag påverka storleken av garantipensionen respektive efter-
levandestödet (se närmare avsnitten 8-11). Regeringen föreslår att beslut
om garantipension och efterlevandestöd till bam skall ändras i efterhand
om storleken på garantipensionen eller efterlevandestödet påverkas av en
ändring som gjorts beträffande den inkomstgrundade efterlevandepension
eller änkepensionen som legat till grund för beräkningen av garantipen-
sionen eller efterlevandestödet.

Regeringen anser inte att förändringen av efterlevandepensionsbeloppet
eller efterlevandestödet behöver vara av en viss storlek för att beslutet om
efterlevandepension skall ändras och föreslår därför inte någon mot-
svarighet till den ovan nämnda bestämmelsen i LIP som innebär att en
ändring av ett beslut skall göras endast om inkomsten eller beloppet
skulle öka eller minska med minst 1 000 kronor.

Frågan om i vilken omfattning den efterlevande skall vara återbetal-
ningsskyldig kommer att behandlas i avsnitt 13.5.

13.4 Omprövning och överklagande

Regeringens förslag: Reglerna om omprövning och överklagande av
beslut i 13 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
(LIP) skall i tillämpliga delar gälla även beträffande beslut om efter-
levandepension och efterlevandestöd till bam.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping menar att tillämpliga
bestämmelser i 13 kap. LIP i sin helhet bör införas i lagen om efterlevan-
depension eller, alternativt, att en särskild ramlag tillskapas. Kammar-
rätten erinrar härvid om den av Socialdepartementet i september 1998
tillsatta utredningen (Dir. 1998:73) Översyn av processuella regler inom
socialförsäkringen, m.m.

Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag innebär att
efterlevandeförmånema skall beräknas på grundval av uppgifter om den
avlidnes pensionsbehållning i det reformerade ålderspensionssystemet

Prop. 1999/2000:91

258

samt för änkepension på den avlidnes tillgodoräknade pensionspoäng för Prop. 1999/2000:91
tilläggspension samt i förekommande fall år med antagna sådana poäng.
Många beslut som kommer att få betydelse vid beräkningen av efter-
levandeförmåner kommer därmed att regleras av de processuella be-
stämmelserna i LIP. Med hänsyn till denna koppling mellan efterlevan-
depensioneringen och ålderspensioneringen föreslår regeringen att de
processuella reglerna i LIP i tillämpliga delar skall gälla även beslut enligt
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam. En sådan
ordning bidrar till enhetliga förfaranderegler inom den allmänna pen-
sioneringen även om förmånerna regleras i olika lagar.

I avsnitt 13.3 är beskrivet situationer där förändringar av pensionsbe-
hållningen i det reformerade ålderspensionssystemet i efterhand kan på-
verka en redan fastställd efterlevandeförmån. Det kan emellertid inträffa
att beräkningsunderlaget av annan anledning blivit felaktigt. Beräkningen
av barnpension skulle t.ex. ha gjorts annorlunda om det varit känt att den
avlidne efterlämnat fler bam med rätt till barnpension. En annan situation
är om den efterlevande har lämnat felaktiga uppgifter som legat till grand
för beräkningen av efterlevandepension. Sådana situationer skall enligt
regeringens förslag utgöra grand för omprövning av det tidigare fattade
beslutet om efterlevandepension. Det rör sig alltså om fall där beslutet har
fattats på ett ofullständigt underlag eller att den avlidne eller efterlevande
tidigare lämnat felaktiga uppgifter. I dessa situationer gäller enligt 13 kap.
13 § LIP att omprövningar får göras oberoende av hur lång tid som har
förflutit sedan det ursprungliga beslutet fattades. Regeringen föreslår att
motsvarande skall gälla i ett anpassat system för efterlevandepension.

Såsom Kammarrätten i Jönköping påtalat pågår för närvarande en ut-
redning om bl.a. översyn av de processuella reglerna inom socialförsäk-
ringen m.m. (Dir 1998:73). De i detta avsnitt föreslagna reglerna kan
därför i framtiden komma att ändras beroende på vad nämnda utrednings
senare lämnade förslag utmynnar i.

13.5 Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad
pensionsrätt, m.m.

Regeringens förslag: Den allmänna försäkringskassan skall besluta
om återbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,
om den efterlevande eller den avlidne genom att lämna oriktiga
uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller an-
mälningsskyldighet har orsakat att pensionen eller efterlevandestödet
har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma skall
gälla om efterlevandepension eller efterlevandestöd till barn i annat fall
har betalats ut felaktigt eller med för högt belopp och den efterlevande
insett eller skäligen bort inse detta.

Om pensionsrätt minskas på grand av bristande eller underlåten av-
giftsbetalning efter det att efterlevandepension betalats ut skall försäk-
ringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald efter-
levandepension.

259

Försäkringskassan skall kunna helt eller delvis efterge återbetal-
ningsskyldighet om det finns särskilda skäl.

Om försäkringskassan har fattat beslut om återbetalning av för
mycket uppburen inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepen-
sion och beviljas till följd därav retroaktivt för samma tid garantipen-
sion eller efterlevandestöd till bam får avdrag för den återkrävda pen-
sionen göras på den retroaktivt beviljade förmånen. Om det i stället är
frågan om ett beslut om återbetalning av garantipension eller efter-
levandestöd till bam skall kvittningen göras på retroaktivt beviljad in-
komstgrundad efterlevandepension eller änkepension.

Om allmän försäkringskassa har fattat beslut om återbetalning av en
ersättning som har betalats ut enligt lagen om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam eller annan författning får avdrag ske på
pension eller efterlevandestöd med skäligt belopp.

Avdrag på retroaktivt beviljad efterlevandepension och efterlevan-
destöd får ske om det för samma tid har betalats ut ersättning till den
efterlevande enligt lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd
eller annan författning, om förmånerna skulle ha samordnats om be-
sluten förelegat samtidigt.

Prop. 1999/2000:91

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Riksförbundet för änkor, änkemän och föräldra-
lösa bam menar att det är orimligt att en efterlevande skall stå till svars
för eventuella felaktiga uppgifter som lämnats av den avlidne.

Skälen för regeringens förslag: En i efterhand gjord ändring eller
omprövning av ett beslut om efterlevandepension eller efterlevandestöd
till barn bör enligt regeringens mening i vissa fall leda till att den efter-
levande blir återbetalningsskyldig för för mycket utbetald pension eller
efterlevandestöd till bam. Regeringen föreslår att återbetalningsskyldighet
skall föreligga om den efterlevande eller den avlidne genom oriktiga
uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en upplysnings- eller an-
mälningsskyldighet har förorsakat att pensionen eller efterlevandestödet
utbetalats felaktigt. Återbetalningsskyldighet skall även enligt regeringens
förslag åläggas om den efterlevande annars uppburit pensionen eller
efterlevandestödet obehörigen eller med för högt belopp och insett eller
skäligen borde ha insett detta. I det förra fallet krävs således inte att den
efterlevande varit medveten om felaktigheten. I det senare fallet är den
efterlevande skyddad av god tro. Förslaget om återbetalningsskyldighet av
efterlevandeförmåner harmonierar härmed med motsvarande regler inom
ålderspensioneringen.

Om den avlidne har lämnat oriktiga uppgifter e.d., vilket fått till följd
att efterlevandepension eller efterlevandestöd betalats ut med för högt
belopp, skall således enligt regeringens förslag återbetalningsskyldighet
åläggas den efterlevande. Riksförbundet för änkor, änkemän och föräld-
ralösa bam anser att en sådan ordning är orimlig. En efterlevande bör
emellertid enligt regeringens mening inte undgå återbetalningsskyldighet i
en situation där den avlidne skulle ha blivit återbetalningsskyldig om
frågan gällt utbetalning av för mycket ålderspension.

260

En ändring av taxeringen som påverkar den pensionsgrundande in-
komsten innebär, som angetts ovan i avsnitt 13.3, att ett beslut om efter-
levandepension eller efterlevandestöd skall ändras. Justering skall enligt
vårt förslag då ske för framtiden av en efterlevandepension som alltjämt
utges. Om den ändrade taxeringen har sin grund i att den avlidne lämnat
oriktiga uppgifter eller liknande föreslår regeringen, i linje med vad som
har anförts ovan, att den efterlevande skall åläggas återbetalningsskyldig-
het för för mycket utbetald efterlevandepension eller efterlevandestöd.

En ändring av den inkomstgrundade efterlevandepensionen eller änke-
pensionen innebär att garantipensionen till sådan pension eller efter-
levandestödet till bam också behöver ändras. Om det på grund av ett fel-
aktigt beslut har betalats ut för mycket inkomstgrundad efterlevandepen-
sion eller änkepension kan det innebära att garantipensionen eller efter-
levandestödet har betalats ut med ett för litet belopp. Den efterlevande
kan, såsom redovisats ovan, i vissa fall vara skyldig att betala tillbaka för
mycket utbetald inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension,
men samtidigt vara berättigad till en retroaktiv garantipension eller ett
efterlevandestöd till bam. Av administrativa hänsyn föreslår regeringen att
i denna situation skall det belopp som den efterlevande har att betala
tillbaka, i stället dras av från den retroaktiva garantipensionen eller från
efterlevandestödet. Om det motsatta gäller, dvs. att återbetalningsskyl-
dighet skall ske av för mycket utbetald garantipension eller efterlevande-
stöd föreslår vi att det belopp som skall betalas tillbaka skall dras av på
den retroaktivt beviljade inkomstgrundade efterlevandepensionen eller
änkepensionen.

Återbetalningsskyldighet skall i det reformerade ålderspensionssystemet
också åläggas om för mycket utbetald inkomstpension har sin gmnd i att
den pensionsberättigade inte har betalat föreskriven egenavgift i form av
ålderspensionsavgift eller allmän pensionsavgift. Om ändringen av
pensionsunderlaget i stället sker sedan efterlevandepension böijat betalas
ut föreslår regeringen att den efterlevande skall vara återbetalningsskyldig
i samma omfattning som hade gällt för den avlidne inom ålderspen-
sionssystemet.

Regeringen föreslår att försäkringskassan skall ha möjlighet att helt
eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten om det finns särskilda skäl.

Om en efterlevande retroaktivt beviljas efterlevandepension kan i dag
även i andra situationer än som ovan redovisats, avdrag ske på retroaktiv
ersättning. Detta gäller i de fall när den efterlevande för samma tid som
den retroaktiva förmånen avser, genom beslut av allmän försäkringskassa
har erhållit annan ersättning enligt lagen om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam eller annan författning. Sådan ersättning kan
t.ex. utgöras av underhållsstöd till bam med särlevande föräldrar. Detta är
således en bestämmelse om samordning mellan olika förmåner i retroak-
tiva situationer. Regeringen föreslår att en motsvarande bestämmelse skall
finnas i det anpassade efterlevandepensionssystemet. För att avdrag på
den retroaktivt beviljade efterlevandepensionen eller efterlevandestödet
skall ske, krävs emellertid att förmånerna hade samordnats om besluten
hade fattats vid samma tidpunkt. Detta har lagtekniskt reglerats genom att
avdraget på den retroaktivt beviljade förmånen skall ske med ett belopp

Prop. 1999/2000:91

261

motsvarande det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för
perioden om beslut om båda ersättningarna förelegat samtidigt.

Även i andra situationer bör kvittning kunna komma i fråga. Detta bör
kunna ske i fall när den efterlevande genom beslut av en allmän försäk-
ringskassa blivit återbetalningsskyldig för viss ersättning. Om den efter-
levande ålagts återbetalningsskyldighet för efterlevandepension eller
efterlevandestöd eller förmån enligt annan författning, föreslår regeringen,
liksom gäller i dag, att avdrag skall kunna göras på framtida utbetalning
av efterlevandepension eller efterlevandestöd. Avdrag på en framtida
pension får således ske, inte endast på grund av beslut om återbetalning
av efterlevandepension eller efterlevandestöd, utan även på grund av
återbetalningsskyldighet av andra förmåner som felaktigt har betalats ut
till den enskilde. Avdraget skall då ske med ett skäligt belopp. Denna
kvittningsbestämmelse skall dock enligt regeringens mening tillämpas
med försiktighet. I vaije enskilt fall skall särskild hänsyn tas till den
ersättningsberättigades och dennes familjs försöijning och ekonomiska
situation i övrigt.

13.6 Övriga bestämmelser

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Den som har rätt till ersättning enligt lagen om
efterlevandepension och efterlevandestöd till bam är skyldig att lämna
de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen.

Om den efterlevande är omyndig eller har god man eller förvaltare,
har förmyndaren eller, om det kan anses ingå i uppdraget, gode
mannen eller förvaltaren motsvarande skyldighet att lämna uppgif-
terna.

Bestämmelserna i 15 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension (LIP) om bl.a. underrättelse till enskild, preskription och
uppgiftsskyldighet samt undantagande från sekretess och utmätning
skall gälla i tillämpliga delar även beträffande beslut om efter-
levandepension och efterlevandestöd till bam.

Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall inte beviljas
den som genom brottslig gärning uppsåtligen dödat den avlidne. Om
den efterlevande genom vårdslöshet har orsakat den avlidnes död och
dömts till ansvar för gärningen får efterlevandepension eller efter-
levandestöd dras in eller sättas ned.

På motsvarande sätt som gäller i dag skall efterlevandepension och
efterlevandestöd kunna utges efter en person som har försvunnit.

Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens
förslag. Utredningen föreslog dock inte att någon bestämmelse om att en
ersättningsberättigad skall vara skyldig att lämna de uppgifter som är av
betydelse för tillämpningen av lagen skulle föras in i den nu förslagna nya
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över
detta förslag.

262

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler i AFL är den
som har rätt till ersättning skyldig att lämna de uppgifter som är av be-
tydelse för tillämpningen av lagen. Beträffande den som är omyndig eller
har god man eller förvaltare har förmyndaren eller, om det kan anses följa
av uppdraget, gode mannen eller förvaltaren skyldighet att lämna upp-
gifterna. Regeringen anser att motsvarande skall gälla i ett anpassat sy-
stem för efterlevandeförmåner och föreslår därför att en bestämmelse
härom förs in i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam. Uppgifter om faktiska förhållanden skall enligt vårt förslag, på
samma sätt som gäller enligt nuvarande regler, lämnas på heder och sam-
vete.

I 15 kap. LIP regleras bl.a. frågan om enskilds rätt att få del av uppgif-
ter som tillförts ett ärende och om enskilds rätt att yttra sig före ompröv-
ning av ett beslut. I samma kapitel finns även bestämmelser om skyldighet
för enskild att efter föreläggande från försäkringskassan lämna upp-
lysningar som är av betydelse för tillämpning av lagen. Regeringen anser
att bestämmelserna är relevanta också när det gäller beslut om efter-
levandepension och efterlevandestöd till barn och föreslår därför att mot-
svarande regler skall gälla i ett anpassat system för efterlevandeförmåner.

Det är tveksamt om preskriptionslagen är tillämplig på en rätt till
efterlevandepension. En bestämmelse om att preskriptionslagen inte skall
vara tillämplig har tagits in i LIP. För att markera att detsamma skall gälla
beträffande enskilds rätt till efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam förslår regeringen för tydlighets skull att motsvarande bestämmelse
förs in i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.
Beträffande enskilds fordran på efterlevandepension och efterlevandestöd
till bam som förfallit till betalning skall enligt vårt förslag, på samma sätt
som gäller enligt nuvarande regler och på samma sätt som gäller för
ålderspension, denna vara preskriberad om beloppet inte har lyfts före
utgången av andra året efter det då beloppet blev tillgängligt för lyftning.

Enligt LIP får innestående fordran på pension inte utmätas. Det torde
visserligen vara tveksamt om en fordran på inkomstgrundad efterlevan-
depension och änkepension kan uppstå före det att pensionen är
tillgänglig för utbetalning. För att undvika missförstånd vid en jämförelse
mellan bestämmelserna i de olika lagarna föreslår regeringen att en be-
stämmelse om undantag från utmätning av fordran på inkomstgrundad
efterlevandepension och änkepension införs i lagen om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam. Ett sådant undantag från reglerna i
utsökningsbalken skall enligt vårt förslag dock inte hindra utmätning en-
ligt vad som föreskrivs i 7 kap. samma balk.

Liksom gäller i dag skall den som genom brottslig gärning uppsåtligen
har berövat annan livet eller medverkat till brottet inte vara berättigad till
pension eller efterlevandestöd till bam efter den avlidne. Om den efter-
levande genom vårdslöshet har orsakat den avlidnes död och dömts till
ansvar för gärningen får efterlevandepensionen eller efterlevandestödet
dras in eller sättas ned.

Regeringen har i det föregående lämnat förslag till den efterlevande-
pension eller efterlevandestöd som en efterlevande kan beviljas vid
makes/ makas eller förälders död. I vissa fall inträffar emellertid att en

Prop. 1999/2000:91

263

person försvinner utan att det kan fastställas att han eller hon har avlidit. I
dag regleras detta genom att om någon försvinner under en resa eller
under andra omständigheter försvinner, kan den efterlevande ändå ha rätt
till efterlevandepension. Som villkor härför krävs dock att den efter-
levande lämnar en förklaring på heder och samvete att denne inte vet om
den försvunne är i livet. Regeringen föreslår att motsvarande bestämmelse
skall föras in i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam.

Prop. 1999/2000:91

14     Kostnader och finansiering

14.1     Inledning

Regeringens förslag innebär främst att regelverket för efterlevandepension
anpassas till det reformerade ålderspensionssystemet. I vissa delar har
regeringen också valt att föreslå förbättringar, exempelvis föreslås att
utbetalningen av omställningspensionen förlängs från sex till tio månader
vid ikraftträdandet av de anpassade efterlevandepensionsbestämmelsema.
Vidare har regeringen aviserat att utbetalningen av omställningspensionen
år 2005 förlängs med ytterligare två månader till ett år. I de kost-
nadsberäkningar som gjorts har även den sistnämnda förlängningen av
utbetalningstiden för omställningspension beaktats.

Initialt ökar kostnaderna för efterlevandepensioneringen till följd av att
de övergångsbestämmelser som föreslås är relativt generösa i de fall
efterlevandepension utbetalas på grund av dödsfall som har inträffat före
år 2003. Sammantaget innebär emellertid regeringens förslag inte att
kostnaderna för systemet på sikt ökar. Kostnaderna redovisas i avsnitt
14.2.

I avsnitt 14.3 redovisas förslagen till finansiering av efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam. I det nämnda avsnittet framgår dels att
den inkomstrelaterade efterlevandepensionen föreslås finansieras med en
efterlevandepensionsavgift, dels att grundskyddet föreslås finansieras med
skattemedel.

14.2 Kostnader

Regeringens bedömning: Kostnaderna för utvecklandet av datasystem
i samband med införandet av det anpassade efterlevandepensions-
systemet beräknas uppgå till 25 miljoner kr. Dessa kostnader kommer
att finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Kostnaderna för infor-
mations- och utbildningsinsatser beräknas uppgå till 5 miljoner kr.
Dessa kostnader kommer att finansieras inom befintlig ram för admi-
nistrationsanslaget.

Utredningens bedömning: Stämmer inte med regeringens bedömning
vad gäller de administrativa merkostnaderna. Utredningens bedömning

264

var att merkostnaden för administrationen endast skulle bli av begränsad
omfattning.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) delar inte utred-
ningens uppfattning att förslagen endast leder till administrativa merkost-
nader av begränsad omfattning utan bedömer att de nödvändiga föränd-
ringar som krävs i verkets datasystem leder till en merkostnad om ca 25
miljoner kr. Till detta skall läggas kostnader för information och utbild-
ning om ca 5 miljoner kr. Dessutom bedömer RFV att försäkringskassor-
na måste tillföras ytterligare resurser motsvarande ca 25 årsarbetare för att
täcka den löpande administrationen av regelverket. Detta på grund av
regelverkets komplexitet. Försäkringskas seförbundet och ett flertal för-
säkringskassor har framfört liknande åsikter.

Skälen för regeringens bedömning:

Administrationskostnaderna

Det har framgått att det i dag gällande regelverket för efterlevandepen-
sioneringen är en av de mest komplexa delarna inom socialförsäkrings-
området. Regeringen har i denna proposition eftersträvat att i möjligaste
mån översätta detta regelverk på ett sådant sätt att den enskilda för-
månstagaren som vid ikraftträdandet uppbär någon form av efterlevande-
pension inte får sänkt pension efter omläggningen. Detta har bl.a. resulte-
rat i omfattande övergångsbestämmelser. Dessa tillsammans med de nya
reglerna ökar naturligtvis regelverkets komplexitet ytterligare. Detta har
uppmärksammats av flera remissinstanser, bl.a. av RFV, som därvid an-
fört att försäkringskassorna bör förstärkas personalmässigt. Även Lag-
rådet har i sitt yttrande lyft fram komplexiteten i det här föreslagna
regelverket.

Vad gäller ökade resurser till försäkringskassorna kan det konstateras
att även flera andra delar inom socialförsäkringsområdet för närvarande är
föremål för det anpassningsarbete som är nödvändigt till följd av in-
förandet av det nya ålderspensionssystemet. Således bereds för närvarande
de framtida reglerna för förtidspension, garantipension till personer som
är födda år 1937 eller tidigare och bostadstillägg till pensionärer. Först
efter det att samtliga dessa delar har fått sin slutliga utformning är det,
enligt regeringen, möjligt att bedöma frågan om ytterligare resursför-
stärkning till administrationen hos försäkringskassorna.

Den löpande förvaltningen av efterlevandepensionsförmånema finan-
sieras i dag genom en efterlevandepensionsavgift. Regeringen föreslår i
avsnitt 14.3 att efterlevandepensionsavgiften framöver endast skall finan-
siera administrationskostnaderna för den inkomstrelaterade förmånen och
att administrationen av de löpande utgifterna för grundskyddet skall finan-
sieras med statsmedel.

Vad gäller initialkostnaderna för systemutveckling, information och
utbildning finner regeringen inte skäl till en annan bedömning än den som
RFV har redovisat i sitt remissyttrande. Regeringens bedömning är
således att förslagen i denna proposition medför ökade kostnader för
systemutveckling om ca 25 miljoner kr och för information och utbildning

Prop. 1999/2000:91

265

om ca 5 miljoner kr. Av budgetpropositionen för år 2000, prop. Prop. 1999/2000:91
1999/2000:1, framgår att förberedelser för det reformerade ålderspen-
sionssystemet samt planerade följdreformer i form av anläggningstill-
gångar finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Således bör förändringarna
i RFV:s datasystem finansieras via lån i Riksgäldskontoret. Vad gäller
kostnaderna för utbildning och information är regeringens bedömning att
sådana kostnader skall finansieras inom befintlig ram för administra-
tionsanslaget.

U tgiftsutveckl ingen

Nedan presenteras utgifterna för efterlevandepensioneringen enligt våra
förslag och med beaktande av den aviserade förlängningen år 2005, från
tio månader till ett år, av utbetalningstiden av omställningpension. Efter-
som många av förslagen kostnadsmässigt slår igenom med en viss efter-
släpning presenteras utgifterna för såväl åren 2003, 2005 som för år 2010.
Beräkningarna är baserade på Statistiska centralbyråns befolknings-
prognoser år 1999. I beräkningarna har inte beaktats reallöneutveckling/
ekonomisk tillväxt. En ökning av reallönerna ökar utgifterna för de in-
komstrelaterade förmånerna men minskar utgifterna för garantipensionen
och efterlevandestödet till bam. Vidare gäller att avgiftsunderlaget/
skatteunderlaget ökar vid tillväxt. Det som har ansetts intressant är att i
första hand få fram en jämförelse mellan nuvarande och föreslagna regler.
Beräkningarna har gjorts med det för år 2000 gällande prisbasbeloppet
36 600 kr.

Beräkningarna behäftas av en viss osäkerhet för den del som avser
änkepensionerna med anledning av att något förslag till inkomstprövning
inte lämnas i detta sammanhang. Förslag till inkomstprövning kommer i
stället att lämnas i samband med att regeringen lämnar förslag till den
framtida inkomstprövningen av bostadstillägget till pensionärer (BTP).

De inkomstrelaterade förmånerna till efterlevande baseras i det nu-
varande systemet dels på den tilläggspension som den avlidne hunnit tjäna
in före dödsfallet, dels på vissa antagandeberäkningar. Regeringen har i
tidigare avsnitt föreslagit att kopplingen till ålderspensionssystemet bibe-
hålls. Således kommer omställningspensionen och barnpensionen att
baseras på ett beräkningsunderlag som kan sägas motsvara en fiktiv
ålderspension som har beräknats för den avlidne enligt reformerade reg-
ler. I dag uppgår ålderspensionens andel av slutlönen, den s.k. kompen-
sationsgraden, normalt till ca 60 %. I det reformerade ålderspensionssy-
stemet kommer motsvarande kompensationsgrad för den inkomst-
grundade ålderspensionen att variera beroende på den försäkrades för-
värvsmönster m.m. Ett rimligt antagande i detta avseende är att
kompensationsgraden i det reformerade ålderspensionssystemet i regel
kommer att ligga mellan 50 och 60 %. Vid beräkningarna nedan har vi
utgått från antagandet att kompensationsgraden är 55 %.

I tabell 14.1 redovisas bruttoutgiftema för efterlevandepensioner enligt
nuvarande regler. Motsvarande uppgifter för de av oss föreslagna reglerna
finns i tabell 14.2.

266

Tabell 14.1 Bruttoutgifter enligt nuvarande regler. Miljoner kronor.
Prisbasbelopp 36 600 kr.

Förmån

År

2003

2005

2010

Barnpension

1 013

1 026

954

Omställningspension

344

382

452

Särskild efterlevandepension

5

6

8

Änkepension1

1 903

1 691

1 063

Summa

3 265

3 105

2 477

1 Exkl. utbetalning av tilläggspension i form av änkepension till kvinnor som fyllt 65
år. Det föreslås inte några förändringar beträffande dessa änkor. Bruttoutgifterna för
änkepension till änkor som fyllt 65 år är därför i princip desamma enligt nuvarande
bestämmelser som med de föreslagna bestämmelserna. Bruttoutgiftema för åren
2003, 2005 och 2010 beräknas till 11 300, 11 700 och 11 800 miljoner kronor.

Tabell 14.2 Bruttoutgifter enligt föreslagna regler. Miljoner kronor.
Prisbasbelopp 36 600 kr. Kompensationsgrad i det reformerade
ålderspensionssystemet är 55 %.

År

Förmån

2003

2005

2010

Barnpension inkl. Efterlevan-

destöd till barn

1 007

1 004

908

Omställningspension

496

655

867

Särskild efterlevandepension

enligtövergångsbestämmelser

4

3

0

Änkepension1

2 574

2 197

1 221

Summa

4 081

3 859

2 996

Skillnad jämfört med nuvaran-

de regler

816

754

519

1 Exkl. utbetalning av änkepension till kvinnor som fyllt 65 år. Det föreslås inte
några förändringar beträffande dessa änkor. Bruttoutgifterna för änkepension till
änkor som fyllt 65 år är därför i princip desamma enligt nuvarande bestämmelser
som med de föreslagna bestämmelserna. Bruttoutgiftema för åren 2003, 2005, och
2010 beräknas till 11 300, 11 700 och 11 800 miljoner kronor.

Av tabellen 14.2 kan utläsas att bruttoutgiftema enligt de föreslagna reg-
lerna är högre än motsvarande utgifter enligt nuvarande regler. Detta för-
klaras huvudsakligen med att regeringen har strävat efter att kompensera
för att möjligheterna till särskilt grandavdrag för pensionärer (SGA) vid
beskattningen i framtiden inte längre kommer att finnas kvar. Som tidiga-
re framgått ovan kommer nämligen efterlevandepensioner till vuxna
efterlevande i framtiden att beskattas som förvärvsinkomster, dvs. det
skall inte finnas någon motsvarighet till SGA i det anpassade efterlevan-
depensionssystemet. Istället föreslås en högre nivå för garantipensionen
än den i dag gällande nivån för folkpension och pensionstillskott för per-
soner som uppbär någon form av efterlevandepension.

Som vidare framgår av tabell 14.1 och 14.2 utgör utgifterna för änke-
pension den dominerande delen av de sammantagna utgifterna både i det
nya och det nuvarande systemet. Det framgår också att utgifterna för
änkepensionering minskar kraftigt efter år 2005. Detta har bl.a. sin grand

Prop. 1999/2000:91

267

i att änkepension inte längre beviljas i samma omfattning som tidigare till
följd av övergångsbestämmelsernas utformning. Härtill kommer att än-
kepension som utges enligt mer förmånliga bestämmelser till kvinnor
födda år 1944 och tidigare, avvecklas snabbare än änkepension enligt
mindre förmånliga regler till yngre kvinnor. År 2010 skulle endast kvin-
nor som är födda år 1945 eller därefter kunna erhålla folkpension i form
av änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna. Övriga ålders-
kategorier har vid denna tidpunkt fyllt 65 år.

Prop. 1999/2000:91

Tabell 14.3 Nettoutgifter enligt nuvarande regler. Miljoner kronor.
Prisbasbelopp 36 600 kronor.

Förmån

År

2003

2005

2010

Barnpension

922

934

868

Omställningspension

320

355

418

Särskild efterlevandepension

4

5

6

Änkepension1

1 736

1 540

970

Summa

2 982

2 834

2 262

1 Exkl. utbetalning av tilläggspension i form av änkepension till kvinnor som fyllt 65
år.

Tabell 14.4 Nettoutgifter enligt föreslagna regler. Miljoner kronor.

Prisbasbelopp 36 600 kronor. Kompensationsgrad i det reformerade
ålderspensionssystemet är 55 %.

År

Förmån

2003

2005

2010

Barnpension inkl. Efterlevande-

stöd till barn

917

924

836

Omställningspension

327

435

564

Särskild efterlevandepension

enligt övergångsbestämmelser

3

2

0

Änkepension1

1 776

1 516

842

Summa

3 023

2 877

2 242

Skillnad jämfört med nuvarande

regler

41

43

-20

1 Exkl. utbetalning av änkepension till kvinnor som fyllt 65 år.

Som tidigare nämnts innebär det förhållandet att möjligheterna till SGA
vid beskattningen försvinner, att utgifterna för efterlevandepensioneringen
ökar men också att skatteinkomsterna ökar. Därför anser regeringen att
det är mer relevant att jämförelserna mellan dagens system och våra för-
slag görs i termer av nettoutgifter. Nettoutgiftema enligt nuvarande regler
presenteras i tabell 14.3. Nettoutgiftema beträffande de av oss föreslagna
reglerna finns i tabell 14.4.

Av tabell 14.4 framgår att nettoutgiftema för efterlevandepensione-
ringen ökar något under de första åren efter ikraftträdandet. Detta kan
huvudsakligen förklaras med att den föreslagna garantipensionen för
efterlevande vars make/maka avlidit före ikraftträdandet, ger i genomsnitt

268

ett bättre nettoutfall för den pensionsberättigade än det nuvarande grund- Prop. 1999/2000:91
skyddet.

De föreslagna förbättringarna vad gäller omställningspensionen medför
ökade utgifter framförallt på sikt. Nettoutgiftema för omställningspension
ökar med 80 miljoner kronor år 2005 och 147 miljoner kronor år 2010
jämfört med de i dag gällande reglerna. En tredjedel av utgiftsökningen
täcks av en motsvarande besparing inom änkepensioneringen. Denna
omfördelning av utgifterna beror på att det för änkor födda år 1945 eller
senare i första hand skall beviljas reformerad efterlevandepension i form
av omställningspension. Änkepension skall utges endast i de situationer
då denna överstiger den reformerade efterlevandepensionen. Att perioden
med omställningspension förlängs från 6 månader till 10 månader år 2003
och, som ovan nämnts, aviseras höjas till 12 månader år 2005 innebär
således att den nämnda gruppen av änkor under ytterligare 4 alternativt 6
månader kommer att få omställningspension. Denna förmån betalas i
stället för den änkepension som skulle ha utgetts enligt de nuvarande
bestämmelserna.

Utgiftsökningarna inom omställningspensioneringen balanseras delvis
av sänkta utgifter för bampensioneringen. Detta hänger samman med att
en utgångspunkt för våra beräkningar har varit att kompensationsgraden i
det reformerade ålderspensionssystemet är 55 % och i tilläggspensions-
systemet 60 %. För närvarande gäller att barnpensionen för ett bam utgör
30 % av en fiktiv ålderspension baserad på den avlidnes ATP-päng eller
förtidspension som beräknas för den avlidne, här benämnt efterlevande-
pensionsunderlag. För varje ytterligare bam är andelen 20 %. Regeringens
förslag innebär att barnpensionen även i fortsättningen skall utgöra 30 %
resp. 20 % av efterlevandepensionsunderlaget när samtliga bam till den
avlidne har fyllt 12 år. Skillnaden är att underlaget i det anpassade
systemet beräknas på grundval av reglerna för det reformerade ålders-
pensionssystemet. Det bör påpekas att kompensationsgraden i det re-
formerade ålderspensionssystemet kommer att variera från person till
person. För de efterlevande bam, vars barnpension beräknas på ett under-
lag som motsvarar 60 % av den avlidnes slutlön, innebär inte våra förslag
några försämringar jämfört med de i dag gällande bestämmelserna.

Är något av de efterlevande bamen yngre än 12 år uppgår barnpensio-
nen till 35 % av efterlevandepensionsunderlaget vad gäller det första
bamet och till 25 % av underlaget för vaije ytterligare bam med barnpen-
sion. När det gäller barnpension efter båda föräldrarna uppgår barnpen-
sionen till 35 % av respektive förälders efterlevandepensionsunderlag.
Vad gäller det första bamet och till 25 % av respektive underlag för varje
ytterligare bam med barnpension. Någon försämring jämfört med dagens
regler torde därför inte uppstå för dessa bam.

Sammantaget innebär förslagen i denna proposition att utgifterna sett
över en längre period är ungefär desamma som enligt gällande regler,
vilket även framgår av tabell 14.4.

269

14.3 Finansiering

Prop. 1999/2000:91

Regeringens förslag: Utgifterna och administrationskostnaderna för
inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension skall finansieras
med efterlevandepensionsavgift enligt lagen (1981:691) om social-
avgifter (SAL).

Utgifterna och administrationskostnaderna för garantipension till
omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension
samt utgifterna och administrationskostnaderna för efterlevandestöd
till bam skall finansieras med skattemedel.

Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket instämmer i utredningens
förslag. Landsorganisationen i Sverige tillstyrker att efterlevandepensio-
nen finansieras med arbetsgivaravgifter och att grundskyddet skattefinan-
sieras. Riksrevisionsverket menar att det inte går att bedöma de redovisade
kostnadsberäkningarna eftersom underlaget saknas. Verket framhåller att
för att kunna bedöma den föreslagna avgiftsnivån om 1,7 procent av
avgiftsunderlaget vore det värdefullt med en känslighetsanalys av kost-
nadsutvecklingen. Sveriges Akademikers Centralorganisation menar att
avgifter och skatter i socialförsäkringssystemet skall vara direkt relaterade
till förmånerna och kan därför inte acceptera att efterlevandepensions-
avgift tas ut på inkomster över förmånstaket. Moderatkvinnoma föreslår
att efterlevandepensionsavgiften delas upp i en grundskyddsavgift och en
tilläggsskyddsavgift och att de som väljer att lösa sitt efterlevandeskydd
genom egna försäkringar bara skall behöva betala in grundskyddsavgiften.

Skälen för regeringens förslag: Ett syfte med ålderspensionsreformen
är att skapa ett administrativt och finansiellt avskilt system för de inkomst-
grundade ålderspensionerna. Regeringens bedömning har därför varit att
uppdelningen av finansieringen mellan AP-fonden och statsbudgeten bör
vara en annan än vad som gäller för dagens pensionssystem. Mot denna
bakgrund har kostnaderna för tilläggspension i form av förtidspension och
efterlevandepension flyttats över från AP-fonden till statsbudgeten fr.o.m.
den 1 januari 1999. Kostnaderna för dessa pensionsförmåner finansieras
med socialavgifter. Socialavgifter betalas enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter (SAL). Avgifterna tas ut i form av arbetsgivaravgifter eller
egenavgifter.

Tilläggspensionen och folkpensionen från efterlevandepensioneringen
finansieras genom efterlevandepensionsavgiften. Efterlevandepensions-
avgiften skall även finansiera de allmänna försäkringskassornas förvalt-
ningskostnader för efterlevandepensioner. Avgiften för år 2000 har fast-
ställts till 1,7 % av avgiftsunderlaget.

Regeringen har, som tidigare framgått, föreslagits att efterlevandepen-
sion i framtiden skall bestå av en inkomstrelaterad del och ett grundskydd.
Den principiella utgångspunkten för finansiering av efterlevandepen-
sionerna bör, enligt regeringens uppfattning, vara att de inkomstrelaterade
förmånerna skall finansieras genom en avgift och att förmåner inom
grundskyddet skall finansieras med skattemedel. Denna finansieringsform

270

ligger också i linje med strävan att avgifter som tas ut i form av egenavgift
eller i form av socialavgift enligt SAL skall finansiera enbart inkomst-
relaterade förmåner.

Mot denna bakgrund föreslår vi att enbart inkomstgrundad efterlevan-
depension och änkepension inom den anpassade efterlevandepensione-
ringen skall finansieras genom avgifter. Vi föreslår vidare att garantipen-
sion till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepen-
sion samt efterlevandestöd till bam skall finansieras av skattemedel.

I propositionen Inkomstgrundad ålderspension, m.m. (prop. 1997/98:151)
framhålls att skatteinnehållet i efterlevandepensionsavgiften blir högt i ett
system där avgiftssatsen fastställs till en nivå som ger balans mellan de
årliga avgiftsintäkterna och utgifterna för efterlevandepension. Skälet är
att den nuvarande befolkningen inte kommer att få rätt till efter-
levandepension i samma utsträckning som de som för närvarande uppbär
sådan pension. Ett alternativt synsätt skulle därför vara att efterlevande-
pensionsavgiften bestäms utifrån vad som i genomsnitt är försäkrings-
mässigt mest rättvist för dem som för närvarande förvärvsarbetar, vilket
skulle innebära en lägre avgift än vad som gäller för år 2000. Detta synsätt
har emellertid avvisats av utredningen med motiveringen att efterlevande-
pensioneringen är en del i ett allmänt obligatoriskt socialförsäkrings-
system där förmånerna finansieras genom avgifter eller genom skatt.

Utredningen framför även att avgiften enligt nuvarande regler procen-
tuellt sett är densamma oberoende av om den tas ut av t.ex. en gift man,
som vid ett dödsfall kommer att kunna efterlämna änkepension enligt
äldre regler, eller av en kvinna, som kan efterlämna enbart omställnings-
pension under begränsad tid, eller av en person som är ensamstående och
inte har några bam och efter vilken ingen efterlevandepension alls således
kan utges. Om systemet skulle vara försäkringsmässigt i förhållande till
den enskilde individen skulle det i dessa situationer tas ut olika stor avgift
och avgiften skulle för den enskilde variera i förhållande till familje-
situationen.

Regeringen instämmer i vad som framförts av utredningen. Sett i det nu
beskrivna perspektivet saknas det skäl att efterlevandepensionsavgiften
bestäms utifrån vad som i genomsnitt är försäkringsmässigt mest rättvist
för dem som för närvarande förvärvsarbetar. Av samma skäl avvisas
Moderatkvinnomas förslag till en frivillig efterlevandepensionsavgift.

En särskild fråga är hur avgiftsfinansieringen skall utformas. Det finns i
detta avseende anledning att beakta formerna för finansieringen av den
inkomstgrundade ålderspensioneringen. Intentionen är att denna till hälf-
ten skall finansieras av en allmän pensionsavgift och till hälften av en
ålderspensionsavgift som tas ut som arbetsgivaravgift eller egenavgift
enligt SAL. Den allmänna pensionsavgiften tas ut enbart på inkomster
som inte överstiger det s.k. intjänandetaket och skall dras av vid beräk-
ningen av den pensionsgrundande inkomsten.

Vi anser inte att kopplingen mellan avgift och förmån är så uttalad inom
efterlevandepensioneringen att det är lämpligt att på motsvarande sätt
finansiera förmånerna med en allmän pensionsavgift. Utgångspunkten bör
i stället vara att en avgift för finansiering av inkomstrelaterade efter-
levandeförmåner tas ut i form av socialavgift. Detta innebär att avgiften

Prop. 1999/2000:91

271

tas ut även på den del av inkomstunderlaget som inte grundar rätt till
efterlevandepension, dvs. även på inkomster över intjänandetaket.

Socialavgifter betalas i huvudsak på lön. Statlig ålderspensionsavgift
betalas fr.o.m. inkomståret 1999 även för pensionsgrundande socialför-
säkrings- och arbetsmarknadsersättningar. Detsamma gäller för pensions-
grundande belopp som det kan tillgodoräknas pensionsrätt för. De in-
komstgrundade efterlevandepensionsförmånema beräknas visserligen på
grundval av den pensionsrätt som har tillgodoräknats i ålderspensions-
systemet, dvs. även på pensionsgrundande belopp. Ett på detta sätt bred-
dat avgiftsunderlag är motiverat vad gäller ålderspensioner men inte vad
gäller efterlevandepensioner eftersom den inkomstgrundade ålderspen-
sionen mer kan ses som ett sparande medan efterlevandepensioneringen
mer är en riskförsäkring.

Regeringen föreslår således att efterlevandepensionsavgiften även efter
ikraftträdandet skall beräknas på samma underlag som övriga socialav-
gifter, dvs. inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvs-
arbete.

Som ovan nämnts avser den idag gällande avgiften om 1,7 % att täcka
kostnaderna för såväl tilläggspensionen som de förmåner som kan hän-
föras till grandskyddet. Från och med år 2003 skall dock kostnaderna för
garantipension till efterlevandepension till vuxna och efterlevandestöd till
bam, enligt förslaget, finansieras med skattemedel, vilket kan komma att
påverka storleken på avgiften. Vidare gäller att efterlevandepensionsav-
giften med tiden kan sänkas till följd av minskade kostnader för änkepen-
sioneringen efter år 2005.

Av betydelse är i detta sammanhang även den framtida utformningen av
inkomstprövningen av änkepensioner. Vi föreslår i denna proposition att
den 30-delsberäknade folkpensionen skall utgöra en del av änkepen-
sionen. I dag gäller att folkpension i form av änkepension är en inkomst-
prövad förmån. Regeringen lämnar dock i detta sammanhang inte något
förslag till nya regler för inkomstprövningen, utan denna fråga skall be-
redas i samband med beredningen av bostadsstöd till pensionärerna. Mot
bakgrund av att det saknas förslag på denna för utgiftsutvecklingen av-
görande faktor lämnas inte heller något förslag till hur stor avgiften skall
vara år 2003. Ett sådant förslag skall i stället lämnas i samband med
förslaget om inkomstprövningen av änkepensioner.

Regeringen instämmer i vad Riksrevisionsverket har anfört om behovet
av känslighetsanalys av kostnadsutvecklingen och menar att en sådan
analys bör göras i samband med att avgiftens storlek och inkomstpröv-
ningen bereds.

Ersättningar enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, däri-
bland efterlevandelivränta, finansieras genom arbetsskadeavgifter enligt
SAL. Dessa avgifter har t.o.m. år 1998 förts till arbetsskadefonden.
Denna fond har avvecklats fr.o.m. den 1 januari 1999. Vi har i avsnitt 12
lämnat förslag till hur reglerna om efterlevandeförmåner inom arbets-
skadeförsäkringen skall anpassas till de förändringar som vi föreslagit
inom efterlevandepensioneringen. Vi föreslår emellertid inte någon för-
ändring av hur efterlevandeförmånema skall finansieras utan detta skall,
på samma sätt som i dag, ske genom arbetsskadeavgift.

Prop. 1999/2000:91

272

15

Författningskommentarer

Prop. 1999/2000:91

15.1 Förslaget till lag om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn

Denna lag innehåller bestämmelser om efterlevandepension och efter-
levandestöd till bam. Efterlevandepension till vuxna efterlevande skall
bestå av en inkomstgrundad förmån i form av omställningspension och ett
grundskydd i form av garantipension till sådan pension. Den inkomst-
grundade förmånen till bam skall bestå av en barnpension och det
grundläggande skyddet av ett efterlevandestöd till bam.

Änkepension regleras enligt nuvarande regler genom övergångsbe-
stämmelser till ändringar i 8 och 14 kap. lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) som beslutats år 1988. Förslagen i denna proposition
innebär i princip inte någon förändring vad det gäller möjligheten att be-
vilja änkepension efter den föreslagna ikraftträdandetidpunkten. Be-
stämmelserna om rätt till änkepension och beräkningen av denna förmån
skall, på samma sätt som beträffande övriga efterlevandepensionsför-
måner, regleras i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam (EPL). Vissa förändringar föreslås dock när det gäller beräkning av
änkepension både till änkor som kommer att beviljas sådan pension i
framtiden och till änkor som redan har beviljats eller kommer att beviljas
sådan pension på gmnd av dödsfall före ikraftträdandet av denna lag.
Särskilda bestämmelser såvitt avser änkepension till den sistnämnda
gruppen ges i lagen om införande av denna lag. Införandelagen innehåller
också bestämmelser om hur barnpension och omställningspension som
har beviljats på grund av ett dödsfall före ikraftträdandet av denna lag
skall beräknas efter denna tidpunkt. Dämtöver innehåller införandelagen
särskilda bestämmelser om pensionsförmånen särskild efterlevandepen-
sion för de personer som uppbär sådan pension vid utgången av år 2002.

Lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam föreslås
träda i kraft den 1 januari 2003. Eftersom lagen ersätter de nuvarande
bestämmelserna i 8 och 14 kap. och vissa andra paragrafer i AFL samt
övergångsbestämmelserna till ändringarna år 1988 i dessa kapitel föreslås
att samtliga dessa bestämmelser upphävs fr.o.m. samma tidpunkt.

1 kap. Allmänna bestämmelser

I denna paragraf anges innehållet i lagen. Som har framgått av den in-
ledande kommentaren skall bestämmelserna om efterlevandepension i 8
och 14 kap. AFL och övergångsbestämmelserna till dessa upphävas och
ersättas med bestämmelser i denna lag.

Paragrafen innehåller upplysningar om att det i socialförsäkringslagen
(SofL) finns bestämmelser om vem som är försäkrad enligt denna lag. Det

273

är den avlidne som måste ha varit försäkrad - genom bosättning i Sverige
respektive genom arbete här i landet - för att förmåner till efterlevande
överhuvudtaget skall kunna utges till efterlevande. Ett undantag härifrån
skall dock göras för efterlevandestöd till bam som kan utges oavsett
vilken anknytning till Sverige den avlidne föräldern haft. Bamet måste
emellertid vara bosatt i Sverige för att förmånen skall kunna utges. Likaså
bör bosättningsbegreppet i SofL vara tillämpligt även vid bedömningen av
om den efterlevande kan anses vara bosatt i Sverige. Vidare anges att
SofL också innehåller bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och
om handläggning av ärenden m.m.

I denna paragraf ges en översikt över var i lagen som de olika inkomst-
grundade efterlevandeförmånema regleras. Särskilda bestämmelser om
efterlevandepension till personer som redan vid ikraftträdandet av denna
lag uppbär sådan pension eller som därefter beviljas efterlevandepension
på gmnd av ett dödsfall före ikraftträdandet ges i lagen om införande av
denna lag.

Bestämmelser om barnpension ges i 2 kap. En efterlevande make -
varmed enligt regler i 4 kap. likställs vissa sambor - har rätt till omställ-
ningspension enligt de närmare förutsättningar som anges i 4 kap. En
efterlevande kvinna kan emellertid, enligt vad som framgår av 6 §, även
vara berättigad till änkepension. Änkepension utges under vissa förut-
sättningar i stället för omställningspension men kan också såvitt avser
yngre kvinnor utges till den del änkepensionen är högre än omställ-
ningspensionen. Vid sådan samordning inkluderas även eventuell garan-
tipension till omställningspension respektive änkepension.

I denna och den följande paragrafen anges den grandläggande strukturen
såvitt gäller de olika förmånsslagen. Barnpension och omställningspen-
sion utges som förmåner relaterade till den avlidnes inkomster. Dessa
förmåner benämns inkomstgrundad efterlevandepension. Inkomstgrundad
efterlevandepension i form av barnpension och omställningspension be-
räknas på grundval av ett och samma underlag: ett efterlevandepensions-
underlag. Bestämmelser om hur detta underlag beräknas ges i 5 kap. I
stället för eller som utfyllnad till omställningspension kan under vissa
förutsättningar utges garantipension. Förutsättningarna för att sådan
garantipension skall utges anges i 7 § samt i 4 kap. I det nu nämnda
kapitlet ges också bestämmelser om hur garantipensionen skall beräknas.
Utöver barnpension, som utgör en inkomstgrundad förmån, finns i 3 kap.
bestämmelser om efterlevandestöd till bam.

Änkepension utges på samma sätt som förmåner till vuxna efterlevande i
övrigt som en inkomstrelaterad förmån men beräknas till skillnad från
dessa förmåner alltjämt på ett ATP-baserat underlag. De närmare skälen
härför redovisas i avsnitt 11. Till änkepensionen skall det emellertid på
samma sätt som beträffande omställningspension under vissa föratsätt-

Prop. 1999/2000:91

274

ningar kunna utges en garantipension. De närmare bestämmelserna om
hur denna skall beräknas ges i 6 kap.

Såsom anges i paragrafen första stycke skall änkepension utges i form
av tilläggspension. Till skillnad från det nuvarande systemet i AFL om
efterlevandepension från dels folkpensioneringen dels tilläggspensione-
ringen finns det i den nu föreslagna lagen inte längre anledning att i en-
skilda paragrafer särskilt poängtera att änkepensionen är en tilläggspen-
sionsförmån. I enlighet med vad Lagrådet har föreslagit kommer därför
termen änkepension att användas i lagen i stället för ”tilläggspension i
form av änkepension”.

I första stycket anges att efterlevande kvinnor som är födda år 1944 eller
tidigare endast kan beviljas efterlevandeförmån i form av änkepension om
förutsättningarna för denna pensionsform i övrigt är uppfyllda. För dessa
kan det således inte komma i fråga att bevilja omställningspension. Detta
kan, med de förändringar som föreslås beträffande beräkning av omställ-
ningspension, i vissa enstaka fall innebära att änkepensionen tillfälligt
uppgår till ett lägre belopp än den reformerade efterlevandepensionen.
Änkepension är emellertid, till skillnad från omställningspension,
tidsobegränsad varför en sådan pension totalt sett alltid får anses mer för-
delaktig för den efterlevande än en reformerad efterlevandepensionsför-
mån.

Däremot kan änkor som är födda år 1944 eller tidigare beviljas efter-
levandepension i form av omställningspension om änkan inte uppfyller
förutsättningarna för rätt till änkepension. I dessa fall kommer således
bestämmelserna i 4 kap. att reglera änkans efterlevandeförmån och avgöra
om förutsättningar för rätt till sådan pensionsförmån föreligger.

I undantagsfall kan den situationen uppkomma att en kvinna kan bli
berättigad till förmåner från både det reformerade efterlevandepensions-
systemet och änkepensioneringen. Detta kan bl.a. inträffa för en kvinna
som är född år 1944 eller tidigare och som vid utgången av år 1989 var
sammanboende med den sedermera avlidne mannen under sådana för-
hållanden att hon då var att anse som likställd med en änka (se 6 kap.
15 §). Hon är härigenom berättigad till garantipension till änkepension
och inte till garantipension till omställningspension. Hon är däremot inte
berättigad till änkepension, eftersom hon inte var gift med mannen i fråga
vid nyss nämnda tidpunkt. Däremot kan hon vara berättigad till omställ-
ningspension enligt 4 kap. I nuvarande system regleras detta så att änkan
får änkepension från folkpensioneringen och reformerad efterlevande-
pension från tilläggspensioneringen. Motsvarande bör gälla även fortsätt-
ningsvis, dvs. kvinnan skall i den situation som beskrivits få rätt till
garantipension till änkepension och omställningspension enligt 4 kap. om
hon vid tidpunkten för dödsfallet efter år 1989 uppfyllt förutsättningarna
för rätt till sådan pension. Denna omställningspension skall även ligga till
grund för beräkningen av garantipensionens storlek enligt 6 kap. 17 §, se
vidare i kommentaren till den paragrafen.

I andra stycket anges att kvinnor som är födda år 1945 eller därefter
under vissa förutsättningar kan beviljas, förutom omställningspension och

Prop. 1999/2000:91

275

garantipension till sådan pension enligt 4 kap., även änkepension enligt 6
kap. Dessa förutsättningar anges i tredje stycket och innebär att änke-
pension kan utges till dessa änkor endast i de fall denna pension över-
stiger omställningspensionen jämte garantipension samt i så fall endast
med det belopp varmed den överstiger de sistnämnda förmånerna. Detta
kan innebära, framför allt med hänsyn till de något mindre förmånliga
beräkningsbestämmelser för änkepension som gäller enligt nuvarande
bestämmelser och som föreslås överflyttade i huvudsak oförändrade till en
anpassad änkepensionering och till att dessa kvinnor inte skall kunna
beviljas garantipension till änkepension (se bl.a. 6 kap. 6 §), att någon
änkepension inte utbetalas förrän rätten till omställningspension upphört.
Sista meningen har i princip formulerats i enlighet med förslag av
Lagrådet med anledning av vad Lagrådet anfört i anslutning till 5 § om
termen änkepension.

Garantipension till omställningspension och änkepension beräknas i för-
hållande till den avlidnes försäkringstid enligt vad som närmare anges i 4
och 6 kap.

Bestämmelsen i denna paragrafs andra stycke i lagrådsremissen om
kravet på tre års försäkringstid för rätt till garantipension har efter Lag-
rådets påpekande flyttats till de kapitel där övriga förutsättningar finns
(4 kap. 6 § och 6 kap. 14 §).

I denna paragraf anges hur efterlevandepensionsförmånema skall finan-
sieras. Inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension och de
administrationskostnader som dessa förmåner medför skall finansieras
genom en efterlevandepensionsavgift enligt lagen (1981:691) om social-
avgifter. Denna avgift skall emellertid, till skillnad från vad som gäller för
avgifterna inom ålderspensioneringen, föras till statsbudgeten. Efter-
levandepensioneringen skall alltså inte, såsom det inkomstgrundade
ålderspensionssystemet, utgöra ett från staten avskilt självständigt pen-
sionssystem.

Kostnaderna för grundskyddsförmånema, dvs. garantipension till om-
ställningspension och änkepension, skall finansieras med statsmedel.
Detsamma skall gälla för efterlevandestöd till bam.

Garantipensionemas nivå liksom nivån för efterlevandestödet till bam och
utgångspunkten för beräkningen skall, på samma sätt som garantipension
till ålderspension, följa den allmänna prisutvecklingen. Garantipension
och efterlevandestöd till bam skall beräknas utifrån prisbasbeloppet enligt
1 kap. 6 § AFL, medan den inkomstgrundade efterlevandepensionen skall
omräknas med hänsyn till inkomstutvecklingen varvid inkomstbas-
beloppet skall användas.

Prop. 1999/2000:91

276

10 §

I denna paragraf regleras hur årlig inkomstgrundad efterlevandepension
(dvs. barnpension och omställningspension) och änkepension skall räknas
om (följsamhetsindexeras) vid vaije årsskifte. Omräkningen görs, i likhet
med vad som gäller för följsamhetsindexering av årlig inkomstgrundad
ålderspension, med hänsyn till förändringen av inkomstindex mellan två
år. Skälet till att inte hela förändringen av inkomstindex beaktas är att det
delningstal som skall användas vid beräkningen av efterlevandepensions-
underlaget har bestämts med utgångspunkt från en årlig real tillväxt om
1,6%.

Det är endast den inkomstgrundade efterlevandepensionen och änke-
pensionen som skall följsamhetsindexeras enligt de nu beskrivna reglerna.
Garantipension till omställningspension och änkepension skall beräknas
på grundval av det årligt fastställda prisbasbeloppet. Detta följer av att
garantipensionemas nivåer är uttryckta som en viss andel av prisbas-
beloppet. Detta innebär att den inkomstgrundade efterlevandepensionen
och garantipensionen kan utvecklas olika, varför det inför varje årsskifte
måste göras en ny beräkning för att konstatera om den efterlevande allt-
jämt är berättigad till garantipension och med vilket belopp sådan pension

1 så fall skall utges. På samma sätt får vid ingången av vaije år göras en ny
beräkning av om efterlevandestöd skall utges och i så fall med vilket
belopp mot bakgrund av den omräkning med följsamhetsindex som då
görs av barnpensionen.

2 kap. Barnpension

Första stycket motsvarar 14 kap. 1 § AFL och reglerar den grundläggande
förutsättningen för att barnpension skall kunna utges. Barnpension skall
liksom enligt nuvarande regler kunna utges till biologiska bam eller
adopterade bam oavsett om den avlidne hade vårdnaden om bamet och
likaledes oberoende av om denne sammanbodde med bamet vid tid-
punkten för dödsfallet. Däremot föreligger inte någon rätt till barnpension
efter foster- eller styvföräldrar.

I andra stycket anges att en person som med socialnämndens tillstånd
har tagit emot ett utländskt bam för vård och fostran i adoptionssyfte skall
vid tillämpningen av 2 kap. anses som barnets förälder. Barnpension skall
således kunna utges efter en sådan person och detta även innan ett rättsligt
adoptionsbeslut fattats av behörig domstol. (Motsvarar 20 kap. 2 § fjärde
stycket AFL).

Denna paragraf motsvarar 14 kap. 2 § jämförd med 8 kap. 2 § AFL. I
paragrafen regleras de närmare förutsättningar som uppställs för rätt till
barnpension bl.a. såvitt avser pensionens utsträckning i tiden.

I paragrafen, som delvis har sin motsvarighet i 14 kap. 3 § AFL, anges de
ersättningsnivåer som skall gälla för barnpension.

Prop. 1999/2000:91

277

I förevarande paragraf anges att barnpension skall beräknas som en viss
andel av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag beräknat enligt 5 kap.
Efterlevandepensionsunderlaget har en nära anknytning till det inkomst-
grundade underlaget i det reformerade ålderspensionssystemet. Någon
exakt överensstämmelse mellan dessa båda underlag föreligger emellertid
inte.

Ersättningsnivåerna för bampensioneringen skall vara desamma i det
anpassade efterlevandepensionssystemet som i det nuvarande systemet i
det fall det finns ett pensionsberättigat efterlevande bam som har fyllt tolv
år och endast en av föräldrarna avlider. I ett sådant fall skall barnpension
utgöra 30 % av det beräknade efterlevandepensionsunderlaget. I det fall
den avlidne efterlämnar ett pensionsberättigat bam som inte har fyllt tolv
år skall barnpensionen emellertid utgöra 35 procent av samma underlag.
Efterlämnar den avlidne flera pensionsberättigade bam skall de nämnda
procenttalen ökas med 20 respektive 25 procent för varje bam utöver det
första. Om båda föräldrarna har avlidit skall barnpensionen efter vardera
föräldern alltid utgöra 35 % av ersättningsunderlaget oavsett barnets
ålder. Detta procenttal skall ökas med 25 för varje bam utöver det första
om den avlidne efterlämnar flera pensionsberättigade bam. Det samman-
lagda bampensionsbeloppet skall sedan fördelas lika mellan bamen. En
omräkning av barnpensionerna kan bli aktuell att göra om rätten till
barnpension för något av bamen upphör.

Denna paragraf har sin motsvarighet i 14 kap. 8 § AFL. Bestämmelsen
reglerar de fall där samtliga efterlevandepensioner efter en avliden person
överstiger det efterlevandepensionsunderlag som beräknats enligt 5 kap.

I första stycket regleras de fall där endast barnpensioner utges efter den
avlidne men där det totala pensionsbeloppet överstiger 100% av den
avlidnes efterlevandepensionsunderlag beräknat enligt 5 kap. På mot-
svarande sätt som gäller i dag skall barnpension inte kunna utbetalas med
högre sammanlagt belopp än vad som motsvarar den avlidnes efterlevan-
depensionsunderlag. En omräkning skall emellertid ske av barnpensio-
nerna när något av de pensionsberättigade bamen upphör att uppbära
barnpension, t.ex. på gmnd av att ett pensionsberättigat bam till följd av
åldersgränsen inte längre har rätt till barnpension efter den avlidne.

I andra stycket tas upp de fall där antingen inkomstgmndad efterlevan-
depension i form av omställningspension eller änkepension utges efter en
avliden samtidigt med barnpension. I dessa situationer skall det efter-
levandepensionsunderlag som skall kunna tas i anspråk för barnpension
begränsas till 80 % av det totala underlaget beräknat enligt 5 kap. Denna
andel överensstämmer med den andel av den avlidnes tilläggspension som
med nuvarande regler kan tas i anspråk för barnpension om samtidigt
omställningspension eller särskild efterlevandepension utges efter den
avlidne. I de fall då den avlidne efterlämnar, förutom den vuxne pen-
sionsberättigade, även fyra eller fler bam kommer det att bli aktuellt att
tillämpa denna regel. För det fall något eller några av de efterlevande
bamen inte har fyllt tolv år eller inte är bam till den vuxne efterlevande
och också uppbär barnpension efter den andra föräldern kommer regeln

Prop. 1999/2000:91

278

dock att i förhållande till dessa bam tillämpas redan när tre bam skall
beviljas barnpension. Den nedsättning som sålunda kan komma att göras
för pensionsberättigade bam med tillämpning av denna regel kommer
emellertid inte att behöva bestå för hela den tid varunder pension kan
utbetalas efter den avlidne. En uppräkning av barnpensionerna kan
komma i fråga i de fall där pensionen till den vuxne efterlevande upphör
att utbetalas exempelvis till följd av att denne inte längre har bam under
arton respektive tolv år. I dessa situationer skall första stycket tillämpas.
Detsamma kan gälla i de fall en efterlevande make eller därmed likställd
gifter om sig eller av någon annan anledning inte längre har rätt till
efterlevandepension. Även i de fall barnpension till ett förutvarande pen-
sionsberättigat bam upphör att utbetalas kan övriga barnpensioner bli
föremål för uppräkning.

3 kap. Efterlevandestöd till bam

Pensionsförmånen folkpension i form av barnpension skall fr.o.m. den
1 januari 2003 avskaffas. I stället införs ett nytt grundläggande skydd,
som inte är en pensionsförmån, och som skall kunna utges till alla bam
som bor i Sverige och vars ena eller båda föräldrar har avlidit. De ytter-
ligare förutsättningar som gäller för rätt till detta grundskydd är desamma
som anges i 2 kap I och 2 §§ om rätt till barnpension. Vid bedömning av
om ett bam skall anses bosatt i Sverige bör bosättningsbegreppet i SofL
tillämpas.

Basnivån för efterlevandestöd till bam skall motsvara 40 procent av pris-
basbeloppet, vilket motsvarar den garantinivå som i dag gäller för folk-
pension i form av barnpension tillsammans med den tilläggspension som
bamet är berättigat till. Har båda föräldrarna avlidit utges efterlevandestöd
efter vardera föräldern.

Efterlevandestödet till bam är konstruerat som en utfyllnad till barnpen-
sion på motsvarande sätt som garantipension till efterlevandepension till
vuxna efterlevande. Detta innebär att efterlevandestöd till efterlevande
bam skall kunna betalas ut endast i de fall den avlidne inte efterlämnat
något eller endast ett lågt efterlevandepensionsunderlag på vilket barn-
pension skall beräknas.

Av första stycket framgår att efterlevandestöd skall utges endast för de
fall det efterlevande barnets barnpension efter den avlidne föräldern
understiger det belopp som anges i 2 §. Efterlevandestödet skall således
avräknas krona för krona mot den utgående barnpensionen

Av andra stycket framgår att efterlevandestöd till bam vars båda för-
äldrar har avlidit skall utges endast i den mån den sammanlagda barnpen-
sionen enligt 2 kap. inte uppgår till det belopp som anges i 2 § andra
stycket. Detta innebär att man vid beräkningen av om efterlevandestöd
skall utges eller inte skall ta hänsyn till den barnpension som sammanlagt

Prop. 1999/2000:91

279

utbetalas efter båda föräldrarna. Detta kan innebära att något efterlevan-
destöd inte skall utbetalas till följd av att den ena föräldern efterlämnar ett
högt efterlevandepensionsunderlag medan den andra föräldern inte
efterlämnar någon rätt över huvud taget till barnpension och trots att
efterlevandestöd skulle ha utgetts om det varit endast den sistnämnde
föräldern som avlidit. Med hänsyn till att efterlevandestöd skall ses som
en utfyllnad i de situationer då bamet inte får motsvarande försöijning
tillgodosedd på annat sätt är en sådan lösning följdriktig och ofrånkomlig.

I linje med detta ligger även den bestämmelse som är intagen i tredje
stycket och som anger att även arbetsskadelivränta och utländsk efter-
levandepension skall beaktas vid den avräkning krona för krona som skall
göras enligt första och andra styckena. En förutsättning härför är dock att
den utländska efterlevandepensionen inte är att betrakta som en utfyllnad
till en inkomstrelaterad utländsk efterlevandepension.

Denna paragraf har sin motsvarighet i nuvarande 10 kap. 4 § andra
stycket AFL och innebär i sak inte någon förändring. Av bestämmelsen
framgår att en samordning skall ske mellan folkpension i form av förtids-
pension och efterlevandestöd till bam, i de fall då det efterlevande bamet
har rätt till båda förmånerna, på sådant sätt att endast den största av för-
månerna utbetalas.

4 kap. Omställningspension och garantipension

Omställningspension

Avgörande för rätten till omställningspension skall på samma sätt som
enligt nuvarande regler vara hur de i paragrafen angivna förhållandena
gestaltade sig vid tidpunkten då dödsfallet inträffade. Att villkoren blir
uppfyllda vid en senare tidpunkt utgör inte gmnd för att bevilja omställ-
ningspension, liksom att senare inträffade förändringar inte heller på-
verkar rätten till sådan pension (jfr kommentaren till 2 §). Det grand-
läggande kravet att partema stadigvarande skall ha sammanbott vid tid-
punkten för dödsfallet är detsamma som i dag. Vidare gäller på samma
sätt som enligt nuvarande regler att detta sammanboende - i icke-bam-
fallen - skall ha varat oavbrutet i minst fem år. När det gäller den närmare
innebörden av begreppet stadigvarande sammanboende och hur detta
skall tolkas i olika situationer hänvisas till förarbetena till de nuvarande
bestämmelserna (prop. 1987/88:171) där frågorna kommenteras utförligt.

En skillnad mot nuvarande regler ligger i att en efterlevande som inte
oavbrutet har sammanbott med den avlidne maken (eller därmed likställd)
i minst fem år före dödsfallet har rätt till omställningspension om den
efterlevande vid dödsfallet sammanbodde med bam under 18 år som stod
under en av eller båda makarnas vårdnad. Enligt nuvarande regler skall
bamet ha varit under 12 år. På samma sätt som enligt nuvarande regler
fordras inte att bamet under hela tiden då inledande omställningspension
utges är under 18 år. Det är, som nämnts ovan, förhållandena vid

Prop. 1999/2000:91

280

dödsfallet som är avgörande. Bamet behöver vidare, på samma sätt som Prop. 1999/2000:91
gäller i dag, inte vara ett för makarna gemensamt bam eller ett för någon
av makarna biologiskt bam eller adoptivbarn. Även andra bam, t.ex.
fosterbarn, bör liksom hittills kunna grunda rätt till omställningspension.

Det krävs dock att bamet stadigvarande vistades hos makarna (eller
därmed likställda) och att barnet hade en av eller båda makarna som
vårdnadshavare vid tidpunkten för dödsfallet.

Omställningspension utges på samma sätt som enligt nuvarande be-
stämmelser till efterlevande som är yngre än 65 år. Beviljad sådan pension
skall alltså dras in vid utgången av månaden före den månad då den
efterlevande fyller 65 år. Detta framgår av 7 kap. 5 § som motsvarar delar
av den nuvarande bestämmelsen i 16 kap. 9 § sista meningen AFL.

I andra stycket har tagits in en regel som innebär att med efterlevande
make likställs den som stadigvarande sammanbodde med en icke gift man
eller kvinna vid dennes död och som varit gift med eller har eller har haft
eller vid dödsfallet väntade bam med denne. Bestämmelsen är densamma
som enligt nuvarande regler (8 kap. 1 § andra stycket AFL). Några
förändringar föreslås inte beträffande den pensionsberättigade per-
sonkretsen när det gäller vuxna efterlevande.

I paragrafen anges att omställningspension skall utges under en tid av tio
månader räknat från tidpunkten för dödsfallet. Enligt nuvarande regler är
motsvarande tid sex månader. Av 7 kap. 2 § följer att omställningspension
skall utges fr.o.m. den månad då maken avled eller, om denne vid sin död
uppbar ålderspension, fr.o.m. ingången av månaden därefter. Om-
ställningspension skall utbetalas under tio månader därefter. Som angetts i
kommentaren till 1 § är det förhållandena vid dödsfallet som är avgörande
för rätten till omställningspension under denna tid. Det förhållandet att
t.ex. det bam som maken sammanbott med vid tidpunkten för dödsfallet
fyller 18 år inom den angivna tiomåndersperioden eller avlider innebär
alltså inte att omställningspensionen skall dras in, oavsett om makarna
inte har bott tillsammans i fem år. Pensionen skall dock dras in fr.o.m.
den månad då den efterlevande fyller 65 år (7 kap. 5 §). Pensionen skall
vidare dras in om den efterlevande avlider.

Rätten till omställningspension påverkas enligt nuvarande regler inte av
att den efterlevande gör ett förtida uttag av ålderspension. Någon ändring
föreslås inte i detta avseende. Rätten till omställningspension skall således
inte påverkas av att den efterlevande börjar uppbära inkomstgrundad
ålderspension före 65 års ålder.

I denna paragraf ges bestämmelser om förlängd omställningspension.
Förslaget innebär vissa förändringar i förhållande till nuvarande bestäm-
melse i 8 kap. 5 § och 14 kap. 4 § AFL såvitt avser den tid under vilken
förlängd omställningspension skall kunna utges.

Det grandläggande kravet för att en efterlevande man eller kvinna skall
kunna beviljas omställningspension för förlängd tid är enligt första stycket
att de i 1 § angivna villkoren för rätt till omställningspension är uppfyllda.

281

Den efterlevande måste alltså ha stadigvarande sammanbott med maken Prop. 1999/2000:91
(eller därmed likställd) vid den tidpunkt då denne avled. Dessutom skall
den efterlevande ha oavbrutet sammanbott med maken i minst fem år
fram till tidpunkten för dödsfallet eller vid samma tidpunkt ha stadig-
varande sammanbott med bam som inte fyllt 18 år och som stod under
rättslig vårdnad av makarna eller endera av dem.

Rätten till förlängd omställningspension skall, på samma sätt som enligt
nuvarande regler, avse tid efter det att rätt till inledande omställ-
ningspension har upphört. Detta innebär alltså att förlängd omställnings-
pension utges fr.o.m. månaden efter den då rätten till inledande omställ-
ningspension har upphört. Förlängd omställningspension kan utges om
den efterlevande har vårdnad om och stadigvarande sammanbor med bam
under 18 år, i stället för som enligt dagens regler 12 år. På samma sätt
som i dag krävs att bamet måste stadigvarande ha vistats i makamas hem
vid dödsfallet.

Bestämmelsen i andra stycket första meningen tar sikte på efterlevande
som har hemmavarande bam i skolåldern. Om den efterlevande fort-
löpande, sedan tiden för den inledande omställningspensionen löpt ut, har
vårdnad om och stadigvarande sammanbor med bam under 18 år utges
omställningspension under ytterligare tolv månader efter dödsfallet. Om
bamet under detta år fyller 18 år upphör dock rätten till omställningspen-
sion fr.o.m. utgången av den månad då bamet fyller 18 år. Ytterligare
gäller, på samma sätt som enligt nuvarande regler, att pensionsrätten
bortfaller om den efterlevande skulle upphöra att stadigvarande sam-
manbo med bamet eller förlora vårdnaden om det eller om bamet skulle
avlida. Av 7 kap. 5 § framgår att pensionen då skall dras in fr.o.m. ut-
gången av den månad under vilken rätten därtill upphör. Detta innebär en
skillnad i förhållande till den inledande omställningspensionen som alltid
utbetalas under tio månader om villkoren för pensionsrätt var uppfyllda
vid dödsfallet. Om den efterlevande senare skulle uppfylla villkoren på
nytt, t.ex. att ett bam som under den inledande omställningstiden flyttat
hemifrån, senare under den förlängda omställningstiden åter flyttar hem,
kan pension - efter ny ansökan - utges på nytt. Pensionen utges då så
länge det inte har förflutit tjugotvå månader från dödsfallet, dock längst
till dess bamet uppnått 18 års ålder.

Rätt till omställningspension föreligger emellertid enligt andra stycket
andra meningen alltid så länge den efterlevande på det sätt som gäller
enligt nuvarande regler har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor
med bam som inte har fyllt tolv år. När bamet fyller tolv år bortfaller
pensionsrätten om förlängd omställningspension då har utgetts i minst ett
år. Annars kvarstår rätten till förlängd omställningspension enligt första
meningen. Pensionen skall enligt vad som framgår av 7 kap. 5 § dras in
fr.o.m. utgången av den månad under vilken rätten till den har upphört.
Även när förlängd omställningspension utges enligt andra stycket andra
meningen, dvs. då det hemmavarande bamet är under tolv år, bortfaller
pensionsrätten alltid om den efterlevande upphör att stadigvarande sam-
manbo med bamet eller förlorar vårdnaden om det eller om bamet skulle
avlida. Om den efterlevande senare skulle uppfylla kraven på nytt, t.ex.

282

återfå vårdnaden om bamet kan pension - efter ny ansökan - utges på nytt
om bamet då inte uppnått tolv års ålder.

Reglerna innebär alltså att en efterlevande, som uppfyllt förutsätt-
ningarna för rätt till inledande omställningspension och fortfarande har
bam under tolv år då tio månader förflutit från dödsfallet, har rätt till om-
ställningspension t.o.m. den månad då bamet fyller tolv år. Om detta in-
träffar när kortare tid än tjugotvå månader förflutit från dödsfallet utges
omställningspension under den tid som återstår av denna tid, under förut-
sättning att den efterlevande alltjämt bor tillsammans med bamet och har
rättslig vårdnad om det. Bamet är ju då alltjämt under 18 år och omställ-
ningspension utges därför med stöd av bestämmelsen i andra stycket
första meningen.

På samma sätt som gäller för den inledande omställningspensionen
upphör rätten till förlängd omställningspension alltid fr.o.m. den månad
då den efterlevande fyller 65 år.

Denna bestämmelse motsvarar 8 kap. 5 § andra stycket AFL. Bestämmel-
sen innebär att rätten till förlängd omställningspension upphör om den
efterlevande gifter om sig eller sammanbor enligt de förutsättningar som
anges i paragrafen. Denna regel avser enbart omställningspension som
utges under förlängd tid, dvs. enligt 3 §. Rätten till inledande omställ-
ningspension påverkas inte av ändrade förhållanden som inträffar efter
dödsfallet. Till skillnad från vad som sagts ovan beträffande vårdnads-
och sammanboenderekvisiten i förhållande till bamet gäller att rätten till
omställningspension som har upphört att utges på gmnd av bestämmelsen
i förevarande paragraf inte kan åtempplivas om det nya äktenskapet eller
sammanboendet skulle upplösas.

Omställningspension beräknas på samma sätt som övriga inkomstgrun-
dade efterlevandeförmåner på grundval av den avlidnes efterlevandepen-
sionsunderlag. Regler för hur detta underlag skall beräknas ges i 5 kap.
Till gmnd för beräkningen ligger den pensionsrätt för ålderspension som
den avlidne har tjänat in.

I paragrafen föreskrivs att omställningspensionen skall utgöra 55 % av
efterlevandepensionsunderlaget.

Enligt nuvarande bestämmelser är ersättningsnivån beroende av om
barnpension samtidigt utges efter den avlidne eller inte. Någon mot-
svarande differentiering skall inte finnas i framtiden. Omställningspension
skall således utges med 55 % av efterlevandepensionsunderlaget oavsett
om barnpension samtidigt utges eller inte. Detta innebär emellertid inte att
utrymmet för barnpensioner kommer att påverkas. Barnpensioner kommer
således alltid att kunna uppta minst 80 % av den avlidnes egenpension.
För en närmare beskrivning av denna begränsningsregel hänvisas till
kommentaren till 2 kap. 4 §.

Den årliga omställningspension som sålunda har beräknats skall enligt
bestämmelsen i 1 kap. 10 § räknas om (följsamhetsindexeras) vid varje
årsskifte.

Prop. 1999/2000:91

283

Bestämmelserna om beräkning av omställningspension enligt detta Prop. 1999/2000:91
kapitel gäller då omställningspension beviljas på grund av ett dödsfall
som inträffar fr.o.m. den 1 januari 2003, dvs. efter ikraftträdandet av
denna lag. Frågan hur omställningspension som har beviljats på grund av
nuvarande bestämmelser och som utges i form av folkpension och
tilläggspension skall behandlas efter ikraftträdandet av den nya lagen
regleras i införandelagen till denna lag (6 och 7 §§).

Garantipension till omställningspension

Garantipension utgör ett tillägg till eller en ersättning för omställnings-
pensionen. För att rätt till garantipension skall föreligga krävs att den
efterlevande uppfyller förutsättningarna för rätt till omställningspension.
Den efterlevande måste alltså ha uppfyllt de grundläggande kraven för rätt
till omställningspension enligt 1 § och, såvitt avser garantipension till
förlängd omställningspension, ha vårdnaden om och stadigvarande sam-
manbo med bam under 18 år som vid dödsfallet stadigvarande vistades i
makarnas hem. Detta behöver emellertid inte innebära att sådan pension
verkligen utbetalas eftersom efterlevandepensionsunderlaget enligt 5 kap.
trots det kan ha varit noll om den avlidne inte tjänat in vare sig någon
pensionspoäng för tilläggspension eller pensionsrätt i det reformerade
ålderspensionssystemet. Under förutsättning att villkoren i denna paragraf
är uppfyllda och den efterlevande inte har rätt till sådan pension som
anges i 7 § kommer garantipensionen i en sådan situation att utgöra hela
omställningspensionen för den efterlevande.

I enlighet med Lagrådets förslag har förutsättningen att försäkringstid
måste ha tillgodoräknats den avlidne för minst tre år för att rätt till garan-
tipension skall föreligga flyttats till denna paragraf. Bestämmelsen har
formulerats i enlighet med Lagrådets förslag. Kravet på tre års försäk-
ringstid behöver emellertid inte vara uppfyllt vid dödsfallstidpunkten utan
kan även uppfyllas genom beräkning av framtida försäkringstid.

Till följd av samordningsregeln i artikel 45 i rådets förordning (EEG) nr
1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen
kommer emellertid den som har försäkringstid från andra länder inom
EU/EES att få räkna med den tiden för att uppnå de tre kvalifikationsåren.
En förutsättning för en sådan sammanläggning är emellertid att den
avlidne kunnat tillgodoräknas minst ett år med försäkringstid i Sverige.

Garantipension till omställningspension utbetalas enbart till efterlevan-
de som är bosatt i Sverige. Motsvarande gäller enligt nuvarande regler för
folkpension som är beräknad på grundval av den avlidnes bosättningstid i
Sverige. Frågan om vem som skall anses bosatt i Sverige bör bedömas
enligt bestämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799). Av 4 kap. 4 §
socialförsäkringslagen framgår vidare att det undantagsvis finns möjlighet
att betala ut garantipension vid bosättning utomlands om det skulle
framstå som uppenbart oskäligt att dra in pensionen. Till följd av export-
rätten enligt förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemet
för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemed-

284

lemmar flyttar inom gemenskapen kommer garantipension dock att i stor
utsträckning betalas ut även till personer som inte är bosatta i Sverige.
Detsamma kan komma att gälla efterlevande som bor i ett land med vilket
Sverige kommer att ha en socialförsäkringskonvention. För den som bo-
sätter sig i ett annat land utanför EU/EES - och som inte kan åberopa
någon konvention med annan innebörd - kommer dock exportförbudet att
gälla.

I paragrafen anges att utgångspunkten för beräkning av garantipension är
omställningspensionen. Om garantipension skall utges och i så fall med
vilket belopp är beroende av omställningspensionens storlek. Med sådan
pension likställs utländsk efterlevandepension som inte, liksom garanti-
pensionen, är av utfyllnadskaraktär. De särskilda frågeställningar som
uppstår vid beräkning av garantipension när den avlidne har varit försäk-
rad enligt flera länders lagstiftningar inom EG/EES redovisas i avsnitt
12.3.2.

I denna paragraf anges hur garantipension beräknas. Garantipensionen är
konstruerad som en utfyllnad till omställningspensionen upp till en bas-
nivå som motsvarar 2,13 gånger det prisbasbelopp som gäller det år då
pensionen utges. Storleken på garantipensionen är således beroende av
hur stor omställningspensionen är. Med sådan pension likställs även ut-
ländsk efterlevandepension som inte är av utfyllnadskaraktär (jfr 7 §). En
förutsättning för att garantipension skall utges upp till en basnivå om 2,13
prisbasbelopp är att den avlidne kunnat tillgodoräknas 40 år med försäk-
ringstid för garantipension. Hur beräkningen skall göras i annat fall
framgår av 12 §. I enlighet med Lagrådets förslag har en ny tredje mening
lagts till som anger att minskningen enligt denna paragraf skall göras efter
det att basnivån avkortats med tillämpning av 12 §.

Vid beräkningen av garantipensionens storlek är det den faktiska om-
ställningspensionen som skall läggas till grund för avtrappningen av bas-
nivån. Det förhållandet att den avlidne inte alls eller endast delvis har
betalat avgifter till ålderspensioneringen och därför endast delvis eller inte
alls tillgodoräknats pensionsrätt för vissa år skall således inte innebära att
garantipensionen skall beräknas på grundval av någon annan om-
ställningspension än den faktiska. Detta överensstämmelser med vad som
gäller enligt nuvarande regler för beräkning av pensionstillskott till folk-
pension i form av efterlevandepension. Det skiljer sig emellertid från vad
som gäller för beräkning av garantipension till ålderspension enligt lagen
(1998:702) om garantipension, där garantipensionen i fall av obetalda
avgifter skall beräknas som om full avgift hade erlagts.

Garantipensionen skall vara relaterad till prisbasbeloppet. Detta innebär
att det vid ingången av varje nytt år måste göras en ny beräkning av den
garantipension som skall utges under det kommande året. Ytterligare ett
skäl till att en sådan beräkning måste göras är att omställningspensionen
som skall reducera garantipensionens basnivå skall följsamhetsindexeras

Prop. 1999/2000:91

285

(jfr kommentaren till 1 kap. 10 §), vilket innebär att omställ- Prop. 1999/2000:91
ningspensionen och garantipensionen kommer att kunna utvecklas olika.

I 1 kap. 7 § föreskrivs att garantipension till omställningspension är be-
roende av den avlidnes försäkringstid. I denna och följande bestämmelse
anges vilken tid före respektive efter dödsfallet som skall tillgodoräknas
som försäkringstid.

I förevarande paragrafs första stycke anges att garantipensionen skall
beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas den
avlidne till och med året före dödsfallsåret. Som försäkringstid skall be-
aktas - med några undantag - sådan tid som utgör försäkringstid för
garantipension till ålderspension enligt lagen (1998:702) om garantipen-
sion. Detta innebär att den tid som skall tillgodoräknas som försäkringstid
inom efterlevandepensioneringen i princip kommer att överensstämma
med den tid som i dag tillgodoräknas som bosättningstid för folkpension.
I första stycket anges att bestämmelserna i 2 kap. 1-4 §§ och 5 § första
stycket lagen om garantipension skall tillämpas även när det gäller be-
räkning av försäkringstid för garantipension till omställningspension. För
en närmare utveckling av bakgrunden till dessa bestämmelser hänvisas till
författningskommentaren till desamma (prop. 1997/98:152 s. 145 ff).

När det gäller frågan under vilken tidsperiod som försäkringstid för
garantipension skall kunna tillgodoräknas innebär bestämmelsen att tiden
fr.o.m. det år då den avlidne fyllde 16 år t.o.m. året före dödsfallet, dock
längst t.o.m. det år han eller hon fyllde 64 år skall kunna tillgodoräknas
som försäkringstid. Detta innebär en skillnad i förhållande till möjligheten
att tillgodoräknas försäkringstid för garantipension till ålderspension.
Enligt 2 kap. 5 § andra stycket lagen om garantipension uppställs krav på
att den försäkrade såvitt gäller tiden fr.o.m. det år då han eller hon fyller
16 år t.o.m. det år då 24-årsdagen inträder skall ha haft en pen-
sionsgrundande inkomst av viss storlek för att tiden skall få tillgodoräknas
som försäkringstid för garantipension till ålderspension. Något mot-
svarande krav uppställs inte när det gäller försäkringstid för garantipen-
sion till efterlevandepension. Försäkringstid skall således kunna tillgodo-
räknas på samma villkor fr.o.m. det år den avlidne fyllde 16 år t.o.m.
dödsfallsåret. Detta framgår genom att någon hänvisning i första stycket
inte sker till 2 kap. 5 § andra stycket lagen om garantipension utan enbart
till första stycket samma paragraf.

I 2 kap. 3 § lagen om garantipension anges att en person som haft skäl
att lämna sitt hemland och som kan antas ha gått miste om pensions-
rättigheter skall som försäkringstid på visst sätt få tillgodoräkna sig även
tid då han varit bosatt i sitt hemland. Denna tid skall enligt nämnda
paragraf räknas fr.o.m. det år personen fyllde 25 år. Bakgrunden härtill är
att försäkringstid för garantipension enligt huvudregeln tillgodoräknas
först fr.o.m. det år den försäkrade fyller 25 år. När det gäller beräkningen
av försäkringstid för garantipension till omställningspension föreslås att
en motsvarande möjlighet att tillgodoräkna sig bosättningstid i hemlandet
som finns enligt lagen om garantipension skall finnas även när det gäller
beräkning av garantipension till omställningspension. Härvid skall

286

emellertid även tid fr.o.m. det år den avlidne uppnått 16 års ålder t.o.m. Prop. 1999/2000:91
det år han fyllt 24 år kunna beaktas. Detta anges i andra stycket.

10 §

I 9 § föreskrivs att det är den avlidnes försäkringstid t.o.m. året före
dödsfallet som i första hand ligger till grund för beräkningen av garanti-
pension. Om dödsfallet inträffar under förvärvsaktiv tid, dvs. före det år
den avlidne skulle ha fyllt 65 år, får emellertid även tid efter dödsfallet
t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år räknas som försäkringstid.
Denna tid benämns framtida försäkringstid. I andra stycket upptas en
regel om hur framtida bosättningstid skall beräknas. Bestämmelsen är
utformad på samma sätt som enligt nuvarande regler gäller för beräkning
av framtida bosättningstid för folkpension i form av förtidspension och
efterlevandepension (5 kap. 9 § AFL).

II §

Paragrafen innehåller en avrundningsregel som innebär att det, sedan
samtliga tillgodoräknade försäkringstider för garantipension till omställ-
ningspension har lagts samman, skall ske en avrundning nedåt till helt
antal år. Bestämmelsen motsvarar 2 kap. 7 § lagen om garantipension.

12 §

Av bestämmelserna i 1 kap. 7 § och 6 § detta kapitel följer att rätten till
garantipension är beroende av den avlidnes försäkringstid och att en för-
säkringstid om minst tre år måste kunna tillgodoräknas den avlidne för att
rätt till garantipension skall föreligga. Vidare krävs för att garantipension
faktiskt skall betalas ut att den efterlevande är bosatt i Sverige. Vid be-
räkningen av garantipension beaktas såväl försäkringstid fram till döds-
fallet som framtida försäkringstid (jfr 9 och 10 §§). För att den efter-
levande skall vara berättigad till oavkortad garantipension, krävs att an-
talet år med försäkringstid som enligt bestämmelserna i denna lag kan
tillgodoräknas den avlidne uppgår till minst 40. I annat fall görs först en
avkortning av basnivån enligt 8 § till så stor andel som svarar mot för-
hållandet mellan det antal år som tillgodoräknats den avlidne och talet 40.
Därefter sker en reducering med hänsyn till storleken på omställ-
ningspensionen. Om den avlidne kan tillgodoräknas t.ex. 20 år med för-
säkringstid för garantipension innebär alltså detta att garantipension till
omställningspension beräknas genom att basnivån avkortas till 20/40 av
2,13 gånger prisbasbeloppet. Den sålunda reducerade basnivån avtrappas
därefter mot 100 % av omställningspensionen.

Den i paragrafen upptagna beräkningsmetoden överensstämmer med
den som gäller för beräkning av garantipension inom ålderspensione-
ringen. Metoden innebär att det i stort sett kommer att finnas en korre-
spondens mellan de år som ligger till grund för beräkning av omställ-
ningspension och de år som tillgodoräknas som försäkringstid för garan-
tipension.

287

Omställningspension efter flera avlidna

13 §

Denna bestämmelse har sin motsvarighet i nuvarande 10 kap. 4 § första
stycket AFL som avser folkpension i form av omställningspension. Be-
stämmelsen tillämpas emellertid enligt 14 kap. 4 § andra stycket AFL
även beträffande tilläggspension i form av omställningspension. Den nya
regeln tar sikte på omställningspension enligt 1 och 2 §§ jämte garanti-
pension. Sådan pension utges, i likhet med vad som gäller enligt nu-
varande regler, oberoende av att den efterlevande ingår nytt äktenskap
under tiden med inledande omställningspension. I undantagsfall skulle
således den efterlevande, om den nye maken (eller därmed likställd)
skulle avlida under denna tid, kunna för samma tid bli berättigad till om-
ställningspension också efter denne och således till två pensioner sam-
tidigt. I den situationen skall endast en av pensionerna utges. Vid bedöm-
ningen av vilken av två eller flera omställningspensioner som skall utges
görs enligt nuvarande regler en jämförelse mellan folkpensionsförmåner-
na å ena sidan och tilläggspensionsförmånema å andra sidan. Nu före-
liggande förslag innebär att en jämförelse görs mellan omställningspen-
sionema sedan hänsyn tagits även till den garantipension som den efter-
levande kan vara berättigad till. Det största av dessa pensionsbelopp utges
eller, om de är lika stora, pensionen efter den sist avlidne.

5 kap. Underlag för beräkning av inkomstgrundad
efterlevandepension

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1938
eller senare

I paragrafen ges en övergripande beskrivning av hur underlaget för be-
räkning av inkomstgrundad efterlevandepension efter avlidna som är
födda år 1938 eller senare är konstruerat. Inkomstgrundad efterlevande-
pension beräknas i första hand på grundval av den avlidnes faktiska pen-
sionsbehållning i det reformerade ålderspensionssystemet. Närmare be-
stämmelser om hur denna skall beräknas lämnas i 2 och 3 §§. Under vissa
förutsättningar skall även ett belopp som motsvarar summan av de pen-
sionsrätter som den avlidne skulle kunna ha tillgodoräknats från tid-
punkten för dödsfallet fram till en tänkt ålderspensionering vid ingången
av 65-årsåret läggas till grund för beräkningen. Denna del av efterlevan-
depensionsunderlaget har benämnts antagen pensionsbehållning. De
närmare förutsättningarna för beräkning av antagen pensionsbehållning
anges i 4—6 §§.

Paragrafen anger hur den avlidnes faktiska pensionsbehållning som enligt
1 § skall ligga till grund för beräkning av efterlevandepensionsunderlaget
skall beräknas. Den faktiska pensionsbehållningen skall utgöras av sum-
man av de årliga pensionsrätter för inkomstpension som har beräknats
enligt 4 kap. 2-4 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Prop. 1999/2000:91

288

och som har tillgodoräknats den avlidne t.o.m. den 31 december året före
det år då dödsfallet inträffade. Vid summeringen av de årliga pensions-
rättema skall dessa beaktas sedan omräkning gjorts enligt 5 kap. 4, 6, 7
och 9 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension. Bestämmelsen innebär
att de årliga omräkningar av pensionsrätten som i det reformerade ålders-
pensionssystemet sker med hänsyn till arvsvinsttilldelning, förändringar i
inkomstindex samt med hänsyn till förvaltningskostnader skall beaktas
även vid fastställandet av efterlevandepensionsunderlaget.

Beräkning av pensionsrätt för inkomstpension sker enligt bestämmel-
serna i 4 kap. 2-6 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension. I 4 kap.
2 § den lagen anges att pensionsrätten beräknas på den försäkrades pen-
sionsunderlag, dvs. pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande
belopp. I 4 kap. 3 § anges hur stor del av pensionsunderlaget som till-
godoräknas som pensionsrätt för inkomstpension respektive pensionsrätt
för premiepension. De nu angivna bestämmelserna för beräkning av pen-
sionsrätt skall tillämpas även vid beräkning av den pensionsrätt som ligger
till grund för beräkningen av efterlevandepension. Vid denna beräkning
skall dock alltid 18,5 % av pensionsunderlaget läggas till grund för
beräkningen (se avsnitt 7.5). Vidare måste, enligt vad som anges i 3 §, det
s.k. förvärvsvillkoret vara uppfyllt för att hänsyn skall tas till den del av
pensionsbehållningen som härrör från pensionsgrundande belopp för
plikttjänstgöring, pensionsgrundande belopp för föräldrar med små bam
och pensionsgrundande belopp för studier (se kommentaren till 3 §).

I 4 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension föreskrivs hur
pensionsrätt för inkomster från annat förvärvsarbete skall tillgodoräknas
då den försäkrade inte har erlagt ålderspensionsavgift och allmän pen-
sionsavgift. Pensionsrätt skall då tillgodoräknas med en andel som mot-
svarar den andel av ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift som
anses betald enligt skattebetalningslagen (1997:483). Bakgrunden till
denna regel redovisas i avsnitt 7.5.1 samma avsnitt behandlas frågan hur
obetalda ålderspensionsavgifter skall påverka beräkningen av efterlevan-
depension. Bestämmelsen i 4 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålders-
pension innebär, om inte särskilda regler införs, att den pensionsbehåll-
ning som skall ligga till gmnd för beräkningen av efterlevandepensionen
kommer att vara reducerad med hänsyn till obetalda avgifter. Av avsnitt

7.5 framgår att det ur ett rent principiellt perspektiv kan ifrågasättas om
det är lämpligt att låta storleken på efterlevandepensionen påverkas av att
ålderspensionsavgift inte har betalats. Bl.a. med hänsyn till att efter-
levandepensionen kommer att påverkas av tillägg för arvsvinster och av-
drag för förvaltningskostnader i ålderspensionssystemet, bör det kunna
godtas att även i nu diskuterat avseende lägga den faktiska pensionsbe-
hållningen till grund för beräkningen. Den skillnad som ligger i att den
pensionsrätt som ligger till gmnd för beräkningen av efterlevandepension
har reducerats på gmnd av obetalda ålderspensionsavgifter och inte på
gmnd av obetalda efterlevandepensionsavgifter är enbart teoretisk. Med
hänsyn till den likafördelningsmetod som tillämpas i skattebetalnings-
lagen anses efterlevandepensionsavgiften betald till lika stor del som
ålderspensionsavgiften. Genom hänvisningen till 4 kap. 4 § lagen om
inkomstgmndad ålderspension kommer den pensionsbehållning som skall

Prop. 1999/2000:91

289

iO Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91

läggas till grund för beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget att
vara reducerad med hänsyn till att den avlidne underlåtit att betala ålders-
pensionsavgift och allmän pensionsavgift.

Regeln i 4 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension avser be-
räkningen av premiepension vilket, enligt vad som kommer att framgå av
det följande, inte är relevant för beräkningen av efterlevandepension. Inte
heller är den minskning av pensionsrätten för inkomstpension som enligt
4 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad ålderspension skall göras vid be-
räkning av ålderspension för personer som är födda åren 1938-1953 rele-
vant för beräkningen av efterlevandepension efter avlidna som är födda
under samma tid. Skälet härtill kommer att utvecklas i det följande.

Summan av de årliga pensionsrättema för inkomstpension i ålderspen-
sionssystemet räknas varje år om med hänsyn till ett antal olika faktorer.
En sådan faktor är fördelningen av s.k. arvsvinster, dvs. avlidnas pen-
sionsbehållningar. Arvsvinstema tillfaller övriga personer i försäkrings-
kollektivet, dvs. personer som har tillgodoräknats pensionsrätt för in-
komstpension, och skall fördelas proportionellt i förhållande till vars och
ens pensionsbehållning. Detta innebär alltså att den avlidnes pensions-
behållning för inkomstpension inte enbart kommer att bestå av pensions-
rätt som han eller hon själv tjänat in utan till viss del även av pensionsrätt
som tillgodoräknats på grundval av arvsvinster från andra i försäkrings-
kollektivet. Det är således den avlidnes pensionsbehållning efter om-
räkning med hänsyn till arvsvinster som skall ligga till grund för be-
räkning av efterlevandepensionsunderlaget. Detta framgår genom hänvis-
ningen till 5 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension. När det
gäller beräkningen av antagen pensionsbehållning följer emellertid mot-
satsvis av en bestämmelse i 6 § att beräkningen av sådan behållning skall
göras utan att hänsyn tas till den årliga omräkningen på grund av arvs-
vinster.

I det reformerade ålderspensionssystemet skall pensionsbehållningen
för den som tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension räknas om
även med hänsyn till förändringar i inkomstindex. Bestämmelser om
sådan omräkning ges i 5 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad ålderspen-
sion. Den omräkning som faktiskt har skett av pensionsbehållningen skall
beaktas även när det gäller beräkningen av efterlevandepension.

Pensionsrätten för inkomstpension minskas årligen med hänsyn till
kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och
tilläggspension. Avdraget görs genom att pensionsbehållningen, sedan
denna räknats om med hänsyn till arvsvinster och inkomstindex, multi-
pliceras med en förvaltningskostnadsfaktor. Detta kommer alltså att inne-
bära att pensionsbehållningen minskar något, vilket också kommer att
påverka den framtida inkomstpensionen. Bestämmelserna i denna para-
graf innebär, genom hänvisningen till 5 kap. 7 § lagen om inkomstgrun-
dad ålderspension, att det är pensionsbehållningen efter denna omräkning
som skall ligga till grund för beräkning av efterlevandepensionsunder-
laget. Detta gäller dock enbart till den del beräkningen grundar sig på den
avlidnes faktiska pensionsbehållning. Beräkningen av antagen pensions-
behållning skall, på samma sätt som skall gälla beträffande arvsvinsttill-

Prop. 1999/2000:91

290

delningen, göras på grundval av den avlidnes årliga pensionsrätt utan Prop. 1999/2000:91
hänsyn till minskningen på grund av förvaltningskostnader.

Den pensionsbehållning som beräknats sedan omräkningar gjorts enligt
bestämmelserna i 5 kap. 4, 6 och 7 §§ lagen om inkomstgrundad ålders-
pension skall avrundas till närmaste lägre hela krontal. Detta framgår
genom hänvisningen till 5 kap. 9 § lagen om inkomstgrundad ålderspen-
sion.

I paragrafen anges att det är pensionsrätt som tillgodoräknas den av-
lidne t.o.m. den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade som
skall läggas till grund för beräkningen av faktisk pensionsbehållning. Det
är alltså pensionsrätt på grundval av pensionsgrundande inkomster och
pensionsgrundande belopp som tjänats in t.o.m. det år som föregår döds-
fallsåret som skall läggas till grund för beräkningen. Pensionsrätten för
året före dödsfallet kommer emellertid i de flesta fall inte att vara fast-
ställd då efterlevandepensionen skall beräknas. Detta beror på att pen-
sionsgrundande inkomst fastställs först i samband med taxeringen året
efter inkomståret och pensionsgrundande belopp och pensionsrätt fast-
ställs i sin tur först ytterligare någon tid senare. Denna eftersläpning är
emellertid en oundviklig följd av att pensionsrätt inom det reformerade
ålderspensionssystemet läggs till grund för beräkningen av efterlevande-
pension. Motsvarande problem föreligger även med nuvarande regler och
det torde inte innebära några stora administrativa problem. Beräkningen
av den faktiska pensionsbehållningen skall i första hand göras med hän-
syn till de uppgifter om den avlidnes pensionsbehållning som finns till-
gängliga vid beräkningstillfallet. Beräkningen får senare justeras när den
slutliga pensionsbehållningen t.o.m. dödsfallsåret är fastställd. Detta kan i
sin tur komma att leda till retroaktiva utbetalningar av efterlevande-
pension.

Till grund för beräkningen av pensionsrätt i det reformerade ålderspen-
sionssystemet skall ligga inte bara pensionsgrundande inkomster utan
även pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst
enligt tilläggspensionssystemet, för bamår, vid plikttjänstgöring och för
studier. Pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagande-
inkomst innebär att en person som uppbär förtidspension (enligt hittills-
varande regler för tilläggspension), som beräknas på grundval av både
faktiska ATP-poäng för tid före förtidspensionsfallet och framtida antagna
inkomster, tillgodoräknas ålderspensionsrätt för de framtida inkomsterna
genom att han eller hon tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande
belopp beräknat på dessa. Sådana pensionsgrundande belopp som till-
godoräknats för tid före dödsfallet skall ligga till gmnd även för be-
räkning av efterlevandepension på samma sätt som gäller för pensions-
grundande inkomst. Vad som nu sagts om beräkning av ålderspensionsrätt
för förtidspensionärer - och därmed också för beräkning av efterlevande-
pension - gäller enbart förtidspension som är beräknad enligt nuvarande
regler.

Pensionsgrundande belopp för förtidspensionärers antagandeinkomst
skall alltså ligga till gmnd för beräkning av efterlevandepension i samma

291

utsträckning som pensionsgrundande inkomster. Även pensionsgrundan-
de belopp för bamår, plikttjänstgöring och studier skall ingå i efterlevan-
depensionsunderlaget. I denna paragraf uppställs dock vissa begräns-
ningar för att sådana belopp skall beaktas vid beräkningen. Förutsätt-
ningen är att den avlidne senast vid en viss tidpunkt hade uppfyllt det s.k.
förvärvsvillkoret, dvs. har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomster
som för vart och ett av minst fem år har uppgått till lägst två gånger det
för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet. Med pensions-
grundande inkomst skall här även jämställas pensionsgrundande belopp
för förtidspensionärers antagandeinkomst. När det gäller frågan om vid
vilken tidpunkt som förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt, för att pensions-
rätten på grund av de pensionsgrundande beloppen skall läggas till gmnd
för beräkning av efterlevandepension, är utgångspunkten i första stycket
att detta skall ha skett senast den 31 december året före det år då döds-
fallet inträffade. Om den avlidne under åren fram till denna tidpunkt har
haft pensionsgmndande inkomster som under åtminstone fem år uppgått
till minst två gånger inkomstbasbeloppet är alltså förvärvsvillkoret redan
härigenom uppfyllt. På samma sätt som beskrivits i kommentaren till 2 §
kan det emellertid i många fall inträffa att den pensionsgmndande in-
komsten för året före dödsfallsåret inte är fastställd då beräkningen skall
göras. Bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt får då i första
hand göras på gmndval av de uppgifter om pensionsgmndande inkomst
som finns tillgängliga vid beräkningstidpunkten. Om det senare skulle
visa sig att det sista årets pensionsgmndande inkomst får avgörande be-
tydelse kan detta komma att leda till retroaktiva utbetalningar av efter-
levandepension.

Det bör emellertid beaktas att den avlidne under vissa förutsättningar
skall tillgodoräknas pensionsrätt även för framtida antagen inkomst. Be-
stämmelser härom ges i 4 och 5 §§. Av andra stycket framgår att även
sådan inkomst skall beaktas vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är
uppfyllt. I praktiken innebär det att endast om medeltalet av den pen-
sionsgrundande inkomsten för de år som ligger till gmnd för beräkningen
av antagandeinkomsten enligt 5 § uppgår till minst två gånger det för året
före dödsfallet gällande inkomstbasbeloppet kommer sådana framtida år
att beaktas vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt. Om den
avlidne då efterlevandepensionsunderlaget skall beräknas inte har uppfyllt
förvärvsvillkoret på gmndval av de uppgifter om pensionsgmndande
inkomster för åren före dödsfallsåret som då finns tillgängliga, kan alltså
även år då den avlidne skulle antas ha tjänat in pensionsgmndande in-
komster beaktas. Detta sker om den avlidne har uppfyllt kvalifikations-
villkoret i 4 § och om medeltalet av de inkomster som enligt 5 § skall
beaktas uppgår till minst två gånger det för dödsfallsåret gällande in-
komstbasbeloppet.

Vid prövningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt, genom att även år
med antagen pensionsbehållning medräknas, tas hänsyn endast till an-
tagen inkomst beräknad på grundval av pensionsgmndande inkomster och
pensionsgrundande belopp för förtidspensionärer. Därmed beaktas inte,
vilket är fallet vid den verkliga beräkningen av antagen pensionsbe-
hållning enligt 5 §, pensionsrätt för plikttjänstgöring, för föräldrar med

Prop. 1999/2000:91

292

små bam eller för studier. Det är alltså medeltalet av den pensionsgrun- Prop. 1999/2000:91
dande inkomsten ensam eller tillsammans med pensionsgrundande belopp
för förtidspensionärer som måste uppgå till minst två inkomstbasbelopp
för de tre år som tas i beaktande.

I 5 kap. 13 § andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension
finns en bestämmelse som innebär att inkomstpension beräknad på pen-
sionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp för
plikttjänstgöring, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små bam
och pensionsgmndande belopp för studier skall börja utges tidigast året
efter fastställelseåret för pensionsgmndande belopp det sista av de fem
åren som krävs för att förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt. Någon mot-
svarande regel föreslås inte när det gäller beräkningen av efterlevande-
pension. Om den avlidne genom antagandeinkomstberäkningen skall an-
ses ha uppfyllt förvärvsvillkoret, skall efterlevandepension beräknad på
gmndval av pensionsrätt som härrör från de nu aktuella pensionsgmn-
dande beloppen utges från dödsfallet oavsett hur många år med antagen
pensionsbehållning som läggs till grund för uppfyllandet av förvärvs-
villkoret.

I paragrafen anges förutsättningarna för att även en antagen pensionsbe-
hållning, utöver den faktiska pensionsbehållningen beräknad enligt 2 och
3 §§, skall läggas till grund för beräkningen av efterlevandepension.
Denna beräkning blir aktuell om dödsfallet inträffar före det år då den
avlidne skulle ha fyllt 65 år. För att antagen pensionsbehållning skall be-
räknas krävs enligt första stycket att pensionsrätt för inkomstpension har
fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderår som närmast
föregått det år då dödsfallet inträffade. Om villkoret är uppfyllt skall en
beräkning göras av vilken inkomst den avlidne kunde förväntats ha haft
för tiden efter dödsfallet till en tänkt ålderspensionering vid ingången av
65-årsåret. På gmndval av denna inkomst tillgodoräknas pensionsrätt
även för vaije år efter dödsfallet fram till dess.

Vid den tidpunkt då bedömningen skall göras av om kvalifikations-
villkoret är uppfyllt eller inte, kan det inträffa att pensionsrätten för året
närmast före dödsfallsåret ännu inte är fastställd. I sådant fall får beräk-
ningen göras utifrån de uppgifter om fastställd pensionsrätt för de aktuella
fem kalenderåren som finns tillgängliga vid beräkningstillfället. Om
pensionsrätten för året före dödsfallet inte är fastställd och det skulle visa
sig att frågan huruvida pensionsrätt har tillgodoräknats för detta år får
avgörande betydelse för om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt, får efter-
levandepensionen inledningsvis beräknas med hänsyn enbart till den av-
lidnes faktiska pensionsbehållning. Om det sedan skulle visa sig att pen-
sionsrätt har fastställts för även detta sista år och att kvalifikationsvillkoret
således är uppfyllt, får en ny beräkning göras, varvid även får beaktas
reglerna om beräkning av antagen pensionsbehållning i 5 §. Detta kan i
sin tur leda till retroaktiva utbetalningar av efterlevandepension.

Pensionsrätt som härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänst-
göring, pensionsgmndande belopp för föräldrar med små bam och pen-
sionsgrundande belopp för studier skall vid bedömningen enligt första

293

stycket beaktas enbart under förutsättning att den avlidne uppfyllt för-
värvsvillkoret (se härom i kommentaren till 3 §). Detta framgår av andra
stycket.

I paragrafen anges metoden för beräkning av s.k. antagandeinkomst. En
förutsättning för att en beräkning enligt denna paragraf skall göras är att
kvalifikationskravet i 4 § är uppfyllt. Det skall alltså ha fastställts pen-
sionsrätt för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före
det år då dödsfallet inträffade. Om så är fallet skall förutom faktisk
pensionsrätt även tillgodoräknas pensionsrätt för den avlidne för varje år
fr.o.m. det år då dödsfallet inträffade t.o.m. det år då den avlidne skulle ha
fyllt 64 år. Pensionsrätten för vart och ett av dessa år skall, enligt vad som
föreskrivs i paragrafens andra mening, beräknas på grundval av ett
genomsnitt av den avlidnes pensionsgrundande inkomster och pensions-
grundande belopp (pensionsunderlaget) ett visst antal år före dödsfallet.
Denna tidsperiod sammanfaller med den tidsperiod som är avgörande för
om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt, dvs. de fem åren närmast före det år
då dödsfallet inträffade. Den framtida pensionsrätten beräknas på
grundval av ett medeltal av pensionsunderlagen under dessa fem år, var-
vid bortses från de två år för vilka pensionsunderlaget var högst respek-
tive lägst. Det är sålunda ett medeltal av de i inkomsthänseende tre
mellersta av de aktuella fem åren som beaktas.

Även i detta sammanhang måste beaktas att pensionsgrundande in-
komst och pensionsgrundande belopp vid dödsfallet inte alltid har fast-
ställts för samtliga de fem kalenderår som är relevanta. På samma sätt
som framhållits i kommentaren till 4 § bör emellertid vid beräkningen
hänsyn tas endast till pensionsgrundande inkomst och belopp som har
fastställts. Om det senare då uppgifterna för samtliga år är kända skulle
visa sig att dessa uppgifter skulle ha lett till en högre efterlevandepension
får en ny beräkning göras med retroaktiva utbetalningar som följd.

Det bör vidare framhållas att det, enligt vad som anges i kommentaren
till 6 §, är pensionsunderlaget utan hänsyn till den årliga arvs vinsttilldel-
ningen och minskningen med förvaltningskostnadsfaktom som skall tas i
beaktande vid beräkning av antagandeinkomsten. Av 6 § framgår också
att pensionsunderlagen som skall ligga till grund för beräkningen skall
räknas om på grundval av förändringen i inkomstindex för att pensions-
underlagen för de olika åren skall väga lika tungt vid antagandeinkomst-
beräkningen.

Det kan inträffa att den avlidne har tagit ut ålderspension under något
eller några av de år som kommer att ligga till grund för bedömningen av
om kvalifikationsvillkoret är uppfyllt och som också skall läggas till grund
för antagandeinkomstberäkningen. Om den avlidne ett visst år har tagit ut
ålderspension men ändå haft pensionsgrundande inkomster får dessa
inkomster läggas till grund för antagandeinkomstberäkningen. Ålderspen-
sionen som sådan beaktas emellertid inte eftersom den inte är pensions-
grundande.

Prop. 1999/2000:91

294

6§                                                                Prop. 1999/2000:91

I paragrafen ges ytterligare bestämmelser för hur beräkningen av an-
tagandeinkomst och framtida pensionsrätt enligt 5 § skall göras. På
samma sätt som gäller för beräkning av den faktiska pensionsbehållning
som skall ingå i efterlevandepensionsunderlaget skall enligt första stycket
även antagen pensionsbehållning grunda sig på enbart pensionsrätt för
inkomstpension. Därvid skall beräkningen göras som om denna pensions-
rätt utgjort 18,5 % av pensionsunderlaget.

Beräkningen av framtida pensionsrätt grundar sig på de årliga pen-
sionsunderlagen, dvs. de pensionsgrundande inkomsterna och pensions-
grundande beloppen som fastställts för den avlidne under vart och ett av
de fem kalenderåren före dödsfallsåret. Dessa uppgifter finns att hämta i
det reformerade ålderspensionssystemet. Med stöd av bestämmelsen i 5 §
beräknas ett genomsnittligt pensionsunderlag och utifrån detta beräknas
en årlig pensionsrätt som tillgodoräknas den avlidne för vaije år efter
dödsfallet till en tänkt ålderspensionering. Detta innebär att den omräk-
ning med hänsyn till arvsvinsttilldelning och förvaltningskostnader som
sker av den årliga pensionsrätten för inkomstpension inte kommer att
påverka beräkningen av den framtida pensionsrätten.

Det förhållande att det är ett genomsnittligt pensionsunderlag som läggs
till grund för beräkningen av en årlig pensionsrätt för tiden efter dödsfallet
innebär också att beräkningen sker utan hänsyn till den 20-delsberäkning
som enligt bestämmelsen i 4 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad ålders-
pension skall tillämpas vid beräkning av pensionsrätt för personer som är
födda något av åren 1938-1953. Detta innebär att efterlevandepension
efter personer som tillhör den s.k. mellangenerationen kommer att
beräknas på ett underlag som fastställts enligt samma regler som det som
tillämpas för personer som är födda år 1954 eller senare, dvs. på ett
reformerat pensionsunderlag.

I paragrafens andra stycke regleras frågan om indexering av det pen-
sionsunderlag som ligger till grund för beräkningen av den framtida pen-
sionsrätten enligt 5 §. Här ges en bestämmelse som innebär att de årliga
pensionsunderlagen skall omräknas med hänsyn till inkomstindex enligt 1
kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension om det skett någon
förändring i detta index mellan något av de aktuella åren och ingången av
det år då dödsfallet inträffade. Denna omräkning skall inte påverkas av de
tillfälliga justeringar av inkomstindex som kan komma att ske inom
ramen för ålderspensionssystemet.

Syftet med indexeringen är att beräkna det värde som inkomsten fem,
fyra, tre, två respektive ett år före dödsfallet hade haft om den hade tjänats
in under året före dödsfallet. Med hänsyn till hur inkomstindex enligt 1
kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension är utformat måste
omräkningen emellertid ske i förhållande till inkomstindex för dödsfalls-
året för att värdeförändringen t.o.m. året före dödsfallsåret skall beaktas.

I paragrafen anges hur beräkningen av pensionsbehållningen skall ske i de
situationer då dödsfallet inträffar efter 65 års ålder. Därvid skall pensions-
behållningen, beräknad på grundval enbart av pensionsrätt som tjänats in

295

t.o.m. det år den avlidne fyllde 64 år, läggas till grund för beräkningen.
Pensionsrätt som tjänats in därefter skall alltså inte beaktas.

Värdeförändringar som inträffat efter 65-årsåret bör emellertid även de
påverka den pensionsbehållning som ligger till grund för beräkningen av
efterlevandepensionsunderlaget. Detta skall ske genom att den sålunda
beräknade pensionsbehållningen räknas om med inkomstindex till in-
gången av 65-årsåret och därefter följsamhetsindexeras efter samma prin-
ciper som utgående ålderspensioner fram till ingången av det år då döds-
fallet inträffade (jfr 5 kap. 14 § lagen om inkomstgrundad ålderspension).

I paragrafen regleras hur beräkningen av efterlevandepension skall på-
verkas av att den avlidne tagit ut ålderspension före 65 års ålder. Genom
ett sådant uttag av pension har den faktiska pensionsbehållningen
minskat. En sådan minskning av pensionsbehållningen skall inte påverka
beräkningen av efterlevandepension. Beräkningen skall i stället ske på
grundval av den pensionsbehållning som den avlidne skulle ha haft om
uttaget inte hade skett. Vad som nu sagts gäller oavsett om dödsfallet
inträffar före eller efter 65 års ålder. Om dödsfallet inträffar efter 65 års
ålder skall pensionsbehållningen t.o.m. det år den avlidne fyllde 64 år
räknas om med inkomstindex till ingången av det år den avlidne fyllde 65
år och därefter följsamhetsindexeras (jfr 7 §). Om dödsfallet i stället in-
träffar före 65 års ålder skall pensionsbehållningen t.o.m. året före döds-
fallsåret beräknas som om uttaget inte hade gjorts. Därtill skall, om den
avlidne hade uppfyllt kvalifikationsvillkoret i 4 §, en antagandeinkomst-
beräkning göras fr.o.m. dödsfallsåret t.o.m. det år den avlidne skulle ha
fyllt 64 år. På grundval av denna antagandeinkomst beräknas en årlig
pensionsrätt för de sista åren före 65 år som läggs till den beräknade fak-
tiska pensionsbehållningen.

I denna paragraf definieras begreppet efterlevandepensionsunderlag.
Detta underlag beräknas genom att summan av faktisk pensionsbehållning
enligt 2 och 3 §§ och antagen pensionsbehållning enligt 4-6 §§ efter
omräkning enligt 7 och 8 §§ divideras med ett delningstal. Tekniken mot-
svarar den som tillämpas för beräkning av årlig ålderspension i det re-
formerade ålderspensionssystemet. Det belopp som sålunda beräknas
utgör underlag för beräkning av årlig barnpension och omställningspen-
sion.

I andra stycket regleras vilket delningstal som skall tillämpas. Be-
stämmelsen innebär att efterlevandepensionsunderlaget skall beräknas på
grundval av samma delningstal som tillämpas vid beräkning av inkomst-
pension inom ålderspensionssystemet för den åldersgrupp som i januari
det år då dödsfallet inträffade fyllde 65 år.

Prop. 1999/2000:91

296

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1937
eller tidigare

10 §

I paragrafen anges hur efterlevandepensionsunderlaget för avlidna som är
födda år 1937 eller tidigare skall beräknas. Bestämmelsen motsvarar i
grunden nuvarande 12 kap. 2 § första stycket första meningen lagen
(1962:381) om allmän försäkring och 6 kap. 2 § 1 lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension. Underlaget beräknas således som 60 % av
produkten av det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet och medeltalet
av de pensionspoäng för tilläggspension (se nedan) som har tillgodo-
räknats den avlidne. Om pensionspoäng har tillgodoräknat för fler än 15
år skall vid beräkning av medeltalet hänsyn tas enbart till de 15 år för
vilka de högsta poängtalen har tillgodoräknats. För att pensionsunder-
laget, på samma sätt som gäller för reformerad pensionsrätt, skall beräk-
nas från första kronans inkomster, skall göras ett tillägg med en pen-
sionspoäng till den medelpoäng som har beräknats. På så sätt ges kom-
pensation för det första prisbasbeloppets inkomster med samma kompen-
sationsnivå som gäller för inkomsterna i övrigt. En förutsättning för att
beräkningen skall göras helt i enlighet med vad som nu sagts är emeller-
tid, som framgår av 11 §, att den avlidne har tjänat in pensionspoäng för
minst 30 år.

Pensionspoäng för personer som är födda år 1937 eller tidigare beräk-
nas enligt vad som föreskrivs i 15 § lagen (1998:675) om införande av
lagen om inkomstgrundad ålderspension enligt 11 kap. 6 § AFL i dess
lydelse före den 1 januari 1999 och inte enligt reglerna i 4 kap. lagen om
inkomstgrundad ålderspension. Bestämmelserna i 11 kap. 6 § AFL skall
tillämpas på det sätt som anges i 15 § införandelagen. Vidare skall vid
beräkningen av poängmedeltalet enligt första stycket 22 § lagen om in-
förande av lagen om inkomstgrundad ålderspension tillämpas. Den para-
grafen innebär en gynnsammare pensionsberäkning för personer som är
födda år 1927 eller tidigare och som under visst år uppburit bl.a. sjuk-
penning enligt AFL i mer än 90 dagar. Bestämmelsen var tidigare intagen
i 15 kap. 2 § AFL men behövdes inte sedan sjukpenning m fl. ersättningar
blev pensionsgrundande fr.o.m. år 1974. Bestämmelsen tillämpas dock
övergångsvis för vissa äldre personer.

I de situationer där dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65
år är det inte prisbasbeloppet för dödsfallsåret som skall läggas till grund
för beräkningen utan denna skall ske på grundval av prisbasbeloppet det
då den avlidne fyllde 65 år. För tid fr.o.m årsskiftet därefter skall det så-
lunda beräknade efterlevandepensionsunderlaget följsamhetsindexeras
enligt bestämmelserna i 5 kap. 14 § lagen om inkomstgrundad ålderspen-
sion. Följsamhetsindexering skall ske för första gången vid årsskiftet
2001/2002 och kommer således inte att kunna ske för tid dessförinnan. I
de fall den avlidne har fyllt 65 år före år 2001 kommer således prisbas-
beloppet det år den avlidne fyllde 65 år inte att kunna läggas till grund för
beräkningen. I stället skall vid beräkningen av efterlevandepensions-
underlaget enligt denna paragraf tillämpas prisbasbeloppet för år 2001.
Detta framgår av andra stycket.

Prop. 1999/2000:91

297

Enligt bestämmelserna i 7 och 8 §§ skall efterlevandepensionsunder- Prop. 1999/2000:91
laget för personer födda år 1938 eller senare inte påverkas av att den av-
lidne gjort ett tidigt eller sent uttag av inkomstpension. Detsamma skall,
på samma sätt som i dag, gälla beträffande beräkningen av efterlevande-
pensionsunderlaget för personer som är födda år 1937 eller tidigare. Detta
framgår genom att någon hänvisning inte har gjorts till bestämmelsen i

6 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Personerna i de nu diskuterade åldersgrupperna, den ”äldre” generatio-
nen, kommer att ha fyllt 65 år före år 2003 och blir således inte aktuella
för antagandeinkomstberäkning.

11 §

Paragrafens första stycke motsvarar 12 kap. 2 § första stycket sista me-
ningen AFL och 6 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-
pension och upptar krav på 30 år med intjänade pensionspoäng för
tilläggspension för att oreducerad tilläggspension skall beräknas såsom
angetts i 10 §. Det förhållandet att den avlidne inte haft 30 år med in-
tjänade pensionspoäng för ATP skall således påverka även underlaget för
efterlevandepension. Om pensionspoäng tjänats in för kortare tid än 30 år
skall vid beräkningen enligt 10 § hänsyn tas endast till så stor del av den i
paragrafen angivna produkten som svarar mot förhållandet mellan det
antal år för vilka pensionspoäng har tjänats in och talet 30. Detta innebär
alltså att även den poäng som läggs till den beräknade medelpoängen för
att kompensera för det första basbeloppets inkomster tillgodoräknas fullt
ut enbart om den avlidne haft 30 år med intjänade ATP-poäng. I annat fall
reduceras denna poäng till relevant antal 30-delar.

Hänvisningen i andra stycket till 6 kap. 14 § lagen om inkomstgrundad
ålderspension innebär att det vid den beräkning som skall göras enligt
första stycket skall talet 30 bytas ut mot talet 20 för det fall den avlidne
var född under något av åren 1896-1914 och under förutsättning att han
eller hon var svensk medborgare. Om den avlidne i stället var född under
något av åren 1915-1923 skall talet 20 ökas med ett för varje helt år som
förflutit fr.o.m. år 1915 till utgången av den avlidnes födelseår. I 6 kap.
15 § samma lag ges särskilda bestämmelser för personer som inte är
svenska medborgare och som är födda år 1923 eller tidigare. Paragraferna
motsvarar delar av 15 kap. 1 § samt även 15 kap. 1 a § AFL. Hänvis-
ningen till 6 kap. 16 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, som mot-
svarar 15 kap. 2 § AFL, innebär att det för en avliden under vissa för-
hållanden skall kunna tillgodoräknas pensionspoäng även för det år då
han eller hon fyllde 65 år om detta leder till att pensionen för den efter-
levande därigenom blir högre.

I andra stycket anges vidare att bestämmelserna i 19-21 §§ lagen
(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension
skall tillämpas vid den andel sberäkning som skall göras enligt första
stycket. I 19 § nämnda lag anges att talet 30 vid beräkningen enligt första
stycket skall ökas med ett för vaije år före år 1998 för vilket den avlidne
till följd av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensions-
poäng. Talet 30 får därvid inte ökas till mer än 50. I 20 § införandelagen
anges att 19 § inte skall tillämpas för svenska medborgare som är födda år

298

1914 eller tidigare. Vidare skall bestämmelsen i 19 § tillämpas på ett
särskilt sätt för svenska medborgare som är födda under något av åren
1915-1923. Detta anges i 20 § andra stycket. I 21 § nämnda lag ges sär-
skilda bestämmelser för tillämpningen av 19 § såvitt avser personer som
är födda år 1923 eller tidigare och för vilka undantagande enligt 11 kap.
7 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1982 gällt.

6 kap. Änkepension och garantipension

Rätt till änkepension

1 §

I 1-4 §§ anges de närmare förutsättningar som måste vara uppfyllda för
att rätt till tilläggspension i form av änkepension skall föreligga. I 14-
16 §§ finns på motsvarande sätt angivet de förutsättningar som krävs för
att en änka skall vara berättigad till garantipension.

Bestämmelserna i första stycket överensstämmer i huvudsak med mot-
svarande bestämmelse i 14 kap. 1 § AFL i dess lydelse före den 1 januari
1990. Bestämmelsen innebär bl.a. att en förutsättning för att rätt till
tilläggspension i form av änkepension skall föreligga är att den avlidne
vid tidpunkten för dödsfallet var berättigad till tilläggspension i form av
förtidspension enligt AFL eller skulle ha varit berättigad till sådan för-
tidspension om förutsättningarna härför förelegat vid tidpunkten för
dödsfallet. Också om den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet var berät-
tigad till inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension har hans efterlevande änka rätt till änkepen-
sion.

I andra stycket är intaget ett krav på att den försäkrade måste ha tillgo-
doräknats pensionspoäng för minst tre år för att rätt till änkepension skall
föreligga. Detta överensstämmer med vad som gäller enligt nuvarande
regler.

Utöver ovan nämnda krav måste emellertid även de ytterligare förut-
sättningar som anges i 2 § vara uppfyllda för att rätt till änkepension skall
föreligga.

Paragrafen överensstämmer i sak med bestämmelsen i 14 kap. 2 § AFL i
dess lydelse före den 1 januari 1990 och med de övergångsbestämmelser
som återfinns i punkterna 5 och 6 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I paragrafen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, anges
de förutsättningar som uppställs för att änkepension skall kunna beviljas
en efterlevande kvinna.

För att en änka över huvud taget skall omfattas av bestämmelserna om
änkepension enligt förevarande kapitel krävs att änkan var gift med den
avlidne mannen vid utgången av år 1989 samt att hon även vid tidpunkten
för dödsfallet är gift med mannen i fråga.

Detta innebär beträffande änkor som är födda år 1944 eller tidigare
inget krav på att äktenskapet skall ha varat under hela perioden från ut-

Prop. 1999/2000:91

299

gången av år 1989 fram till tidpunkten för dödsfallet. Även om makarna
däremellan har skilt sig kan förutsättningarna för rätt till änkepension
enligt förevarande bestämmelse vara för handen om makarna före döds-
fallet åter ingått äktenskap med varandra. Avgörande är således de för-
hållanden som rådde vid de två relevanta tidpunkterna, dvs. vid utgången
av år 1989 och vid tidpunkten för dödsfallet. Detta framgår av paragrafens
första stycke.

Utöver krav på äktenskap gäller som villkor för att änkan skall vara be-
rättigad till änkepension enligt första stycket även att hon vid tidpunkten
för dödsfallet varit gift med den avlidne i minst fem år samt att äkten-
skapet ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år eller att den
efterlevande kvinnan har bam gemensamt med den avlidne mannen. I det
sistnämnda fallet är det inte en förutsättning att bamet också är pensions-
berättigat efter den avlidne mannen. Även vuxna gemensamma bam ger
änkan rätt till änkepension.

För yngre kvinnor, dvs. för kvinnor födda år 1945 eller senare, förut-
sätts emellertid som framgår av paragrafens andra stycke att äktenskapet
skall ha bestått fortlöpande från utgången av år 1989 till tidpunkten för
dödsfallet för att rätt till änkepension skall föreligga. Om makarna skilts
efter år 1989 men senare på nytt ingått äktenskap som bestått fram till
mannens död, blir alltså änkan inte berättigad till änkepension enligt
förevarande bestämmelse.

Är änkan född år 1945 eller senare krävs dessutom att de närmare för-
utsättningar som uppställs enligt andra stycket 1 skall ha varit uppfyllda
redan senast vid utgången av år 1989. Detta innebär ett krav på att äkten-
skapet redan vid utgången av år 1989 skall ha varat i minst fem år och att
det ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år eller att kvinnan då
har ett bam gemensamt med den avlidne mannen. Dämtöver skall något
av de i andra stycket 1 angivna villkoren även vara uppfyllda vid tid-
punkten för dödsfallet och vid varje tidpunkt mellan utgången av år 1989
och dödsfallet. Detta innebär bl.a. att om makarna vid utgången av år
1989 var nygifta men makarna hade ett gemensamt bam som senare dör
så har änkan rätt till änkepension, om äktenskapet vid barnets död varat
fem år och ingåtts senast då mannen fyllde 60 år samt att äktenskapet
därefter bestått fram till dödsfallet.

I denna paragraf, som har formulerats efter förslag av Lagrådet, uppställs
som krav för rätt till det s.k. 90-procentstillägget i 5 § första stycket 2 att
den efterlevande kvinnan, utöver förutsättningarna i 1 och 2 §§, dvs. vid
utgången av år 1989 samt även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med
den avlidne samt att hon även vid sistnämnda tidpunkt antingen har
vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam under 16 år, som
stadigvarande vistas i makamas hem eller hos änkan, eller har fyllt 36 år
och varit gift med den avlidne i minst fem år. Någon motsvarighet till den
likställighetsregel som finns i 15 § och som i vissa fall likställer samman-
boende med gifta i fråga om rätt till garantipension finns inte för 90-
procentstillägget. I dessa fall skall alltid krävas äktenskap enligt bestäm-
melsen i 2 §.

Prop. 1999/2000:91

300

Till skillnad från vad som gäller änkor som är födda år 1944 eller Prop. 1999/2000:91
tidigare förutsätts för en änka som är född år 1945 eller senare att änkan
var gift med den avlidne mannen vid utgången av år 1989 och fortlöpande
varit detta fram till dödsfallstidpunkten. Dessutom skall något av de
ytterligare krav som uppställts i andra stycket ha varit uppfyllda senast vid
utgången av år 1989 och alltjämt vara det vid dödsfallet.

Denna paragraf motsvarar bestämmelsen i 14 kap. 2 § tredje stycket AFL
i dess lydelse före den 1 januari 1990. Innebörden av bestämmelsen är att
änkepension inte får utges om änkan efter dödsfallet ingår nytt äktenskap.
Om emellertid detta äktenskap upplöses innan det varat i fem, år skall
änkepensionen börja utbetalas igen. Första meningen i paragrafen har
utformats efter påpekande av Lagrådet.

Däremot är kvinnan alltjämt berättigad till änkepension enligt denna
paragraf om hon stadigvarande sammanbor med någon som hon tidigare
varit gift med eller har eller haft bam tillsammans med. Ett sådant
”kvalificerat” sammanboende, som i andra fall påverkar rätten till efter-
levandeförmåner, inverkar således inte på änkans rätt till änkepension.

Beräkning av änkepension till kvinnor som inte har fyllt 65 år

5-9 §§ innehåller bestämmelser om hur änkepension till kvinnor som
ännu inte fyllt 65 år skall beräknas. Med änkepension avses både den del
som beräknas på den avlidnes på visst sätt beräknade egenpension från
tilläggspensioneringen och den del som anses utgöra kompensation för
det första basbeloppets inkomster (90-procentstillägget).

5 § innehåller bestämmelser om hur beräkningen av änkepension skall
göras för en änka som är född år 1944 eller tidigare och som ännu inte har
fyllt 65 år. Har änkan fyllt 65 år (eller dessförinnan böijat uppbära
inkomstgrundad ålderspension) finns särskilda bestämmelser i vissa hän-
seenden beträffande beräkning av änkepension. Dessa bestämmelser
återfinns i 10-13 §§.

Änkepension skall i huvudsak basera sig på den avlidne mannens fak-
tiska eller beräknade egenpension från tilläggspensioneringen på mot-
svarande sätt som sker enligt nuvarande bestämmelser. Underlaget för
beräkning av änkepension skall vara detsamma som i dag, dvs. beräknas
på grundval av den avlidnes pensionspoäng inom tilläggspensioneringen.
Uppbar den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet förtids- eller ålderspen-
sion är det i princip denna pension som skall ligga till grund för beräk-
ningen av änkepensionen. Om den avlidne då hade fyllt 65 år är det en
beräknad ålderspension som tas till utgångspunkt för beräkningen av
änkepensionen. Var den avlidne yngre och förelåg inte rätt till förtidspen-
sion vid tidpunkten för dödsfallet skall änkepensionen beräknas på den
förtidspension som den avlidne skulle ha varit berättigad till om rätt till
sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Vid denna be-
räkning skall i huvudsak nuvarande regler för beräkning av förtidspension
alltjämt tillämpas. Detta framgår genom en hänvisning till 13 kap. 2 §

301

första stycket första och andra meningarna och andra stycket samt 3 §
AFL. Sålunda skall den avlidne bli tillgodoräknad antagandepoäng för
tiden fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det år han skulle ha fyllt 64 år om
pensionspoäng har tillgodoräknats den avlidne för minst två av de fyra år
som närmast föregått det år då dödsfallet inträffat. Däremot skall sådan
antagandepoängberäkning inte ske endast på grundval av att den avlidne
har en sjukpenninggrundande inkomst uppgående till lägst ett basbelopp.
Detta framgår av att hänvisning inte görs till 13 kap. 2 § första stycket
tredje meningen.

Uppbar den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet inkomstgrundad
ålderspension eller hade han fyllt 65 år men ännu inte böijat uppbära
sådan pension skall änkepensionen beräknas med utgångspunkt från den
avlidnes pensionspoäng för tilläggspension. Denna beräkning skall göras
utifrån förutsättningen att den avlidnes ålderspension helt och hållet var
beräknad enligt nuvarande bestämmelser för tilläggspension i form av
ålderspension. Detta framgår av hänvisningen till bl.a. 6 kap. 2 § 1 lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Hänsyn skall härvid inte
tas till tidiga eller sena ålderspensionsuttag. Detta framgår genom att
någon hänvisning i paragrafen inte görs till 6 kap. 5 § nämnda lag. Har
den avlidne böijat ta ut inkomstgrundad ålderspension före 65 års ålder
och avlider han före det att han fyller 65 år skall änkepensionen beräknas
på ett underlag utan motsvarande minskning som anges i 6 kap. 5 § första
stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension. Någon ökning av
underlaget skall inte heller göras på sätt anges i nämnda paragrafs andra
stycke i de fall den avlidne inte börjat ta ut inkomstgrundad ålderspension
vid 65 års ålder. Den avlidnes tilläggspension i form av ålderspension
skall alltså alltid beräknas som om den tagits ut från 65-årsmånaden.
Genom hänvisningen till 6 kap. 4 och 12 §§ lagen om inkomstgrundad
ålderspension anges vilket prisbasbelopp som skall tillämpas vid be-
räkningen av änkepension enligt 5 § första stycket 1 i de situationer där
dödsfallet inträffar efter det år den avlidne fyllde 65 år. I sådant fall är det,
vilket följer av hänvisningen till 6 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad
ålderspension, inte prisbasbeloppet för dödsfallsåret som skall läggas till
grund för beräkningen utan denna skall ske på grundval av prisbas-
beloppet det år då den avlidne fyllde 65 år. För tid fr.o.m. årsskiftet där-
efter skall det sålunda beräknade tilläggspensionsunderlaget följsamhets-
indexeras enligt bestämmelserna i 5 kap. 14 § lagen om inkomstgrundad
ålderspension. Följsamhetsindexering enligt nämnda lag skall ske för
första gången vid årsskiftet 2001/2002 och kommer således inte att kunna
ske för tid dessförinnan. I de fall den avlidne har fyllt 65 år före år 2001
kommer således prisbasbeloppet det år den avlidne fyllde 65 år inte att
kunna läggas till grund för beräkningen. I stället skall vid beräkningen av
änkepensionen enligt 5 § första stycket 1 tillämpas prisbasbeloppet för år
2001. Detta framgår genom hänvisningen till 6 kap. 12 § lagen om
inkomstgrundad ålderspension.

På motsvarande sätt som sker i dag skall änkepension 30-delsberäknas
med hänsyn till den avlidnes antal år med tillgodoräknade pensionspoäng.
Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap. 3 § lagen om in-
komstgrundad ålderspension såvitt gäller ålderspension och av bestäm-

Prop. 1999/2000:91

302

melserna i 13 kap. 2 § AFL när det gäller förtidspension. Hänvisningen i
paragrafen till 6 kap. 14—16 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension
innebär att 30-delsberäkning av tilläggspensionen inte skall göras i de fall
den avlidne är född före år 1924.1 stället skall vid beräkningen de i 6 kap.
14 och 15 §§ nämnda lag angivna beräkningsgrunderna tillämpas för
dessa personer. De sistnämnda paragraferna motsvarar i huvudsak delar
av 15 kap. 1 § samt även 15 kap. 1 a § AFL. Hänvisningen till 6 kap. 16 §
lagen om inkomstgrundad ålderspension, som motsvarar 15 kap. 2 § AFL,
innebär att en avliden under vissa förhållanden skall kunna tillgodoräknas
pensionspoäng även för det år då han fyllt eller skulle ha fyllt 65 år om
detta leder till att pensionen för den efterlevande därigenom blir större.
Bestämmelserna i 19-22 §§ lagen (1998:675) om införande av lagen om
inkomstgrundad ålderspension skall tillämpas vid den andel sberäkning
som skall göras enligt första stycket 1. I 19 § nämnda lag anges att talet
30 vid beräkningen skall ökas med ett för vaije år före år 1998 för vilket
den avlidne till följd av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats
pensionspoäng. Talet 30 får därvid inte ökas till mer än 50. I 20 §
införandelagen anges att 19 § inte skall tillämpas för svenska medborgare
som är födda år 1914 eller tidigare. Vidare skall bestämmelsen i 19 §
tillämpas på ett särskilt sätt för svenska medborgare som är födda under
något av åren 1915-1923. Detta anges i 20 § andra stycket. I 21 § nämnda
lag ges särskilda bestämmelser för tillämpningen av 19 § såvitt avser
personer som är födda år 1923 eller tidigare och för vilka undantagande
enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1982 gällt. 22 §
innehåller bestämmelser för personer födda år 1927 eller tidigare. För
dessa skall vid beräkning av tilläggspension enligt 6 kap. 2 § lagen om
inkomstgrundad ålderspension bestämmelserna i 15 kap. 2 § AFL i dess
lydelse före den 1 januari 1974 tillämpas på motsvarande sätt för tid före
nämnda datum.

Änkepension skall, liksom enligt nuvarande bestämmelser, utges med
40 % eller, om det efter den avlidne finns pensionsberättigat bam som för
samma månad har rätt till barnpension enligt 2 kap., 35 % av det ovan
angivna underlaget.

Utöver detta skall änkepension utges med 90 % av det för året gällande
prisbasbeloppet. Detta avser att lämna kompensation för det första pris-
basbeloppets inkomster, dvs. den del som i nuvarande system motsvaras
av folkpensionen. En förutsättning för att detta tillägg skall kunna utges är
att den avlidne varit försäkrad för tilläggspension och tillgodoräknats
pensionspoäng för minst tre år, t.ex. genom att han har haft inkomster
överstigande ett prisbasbelopp under minst ett år och dessutom har tillgo-
doräknats antagandepoäng för åtminstone två år (1 §).

Att 90-procentstillägget skall såväl 15-dels- som 30-delsberäknas
framgår av 7 och 8 §§. Om den avlidne mannen var född år 1927 eller
tidigare skall i vissa fall andra regler än 30-årsregeln tillämpas vid beräk-
ning av änkepensionen. Detta framgår av 8 § i vilken hänvisning görs till
6 kap. 14—16 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§
införandelagen.

I andra stycket regleras beräkningen av änkepension för en änka som är
född år 1944 eller tidigare och som var gift med en man som var född år

Prop. 1999/2000:91

303

1954 eller senare, dvs. som i ålderspensionshänseende tillhör den s.k.
”yngre” generationen. Till skillnad från äldre män kommer dessa personer
efter år 2002 inte längre att få ATP-poäng registrerade för sig. Denna
generation faller helt under det reformerade ålderspensionssystemet och
kommer således i framtiden att få sin ålderspension beräknad helt och
hållet på grundval av det livsinkomstbaserade underlag som skall gälla för
detta system. För att inte åstadkomma regler som för en och samma
pensionsförmån leder till olika beräkningsunderlag beroende av när den
avlidne mannen var född föreslås för denna speciella situation regler som
syftar till att få fram ett likvärdigt underlag baserat på den avlidne man-
nens pensionspoäng för beräkning av änkepension. Dessa regler innebär
att det för denna kategori män skall sparas uppgifter om deras ATP-poäng
t.o.m. den 31 december 2002. För den händelse mannen skulle avlida och
efterlämna rätt till änkepension skall med hjälp av dessa uppgifter om
registrerade pensionspoäng räknas fram ett underlag enligt i princip
nuvarande regler för förtidspension under antagande att den avlidne
mannen vid ingången av år 2003 erhållit hel förtidspension (eller med
andra ord som om mannen vid denna tidpunkt hade avlidit). Detta innebär
att mannens t.o.m. år 2002 intjänade pensionspoäng i förekommande fall
läggs samman med antagna sådana poäng för tiden efter år 2002 t.o.m.
det år då mannen fyllt eller skulle ha fyllt 64 år, om mannen vid ingången
av år 2003 uppfyllt förutsättningar för antagandepoängberäkning i 13 kap.
2 § första stycket första och andra meningarna AFL, dvs. om han då har
tillgodoräknats pensionspoäng för minst två av de fyra föregående åren.
Beräkningen av antagandepoängen skall därvid göras enligt bestämmel-
serna i 13 kap. 2 § andra stycket AFL. Däremot skall någon antagande-
poängberäkning inte ske endast på grundval av att den avlidne vid
ingången av år 2003 haft en sjukpenninggrundande inkomst uppgående
till lägst ett prisbasbelopp. Om förutsättningen för antagandepoäng-
beräkning enligt ovan inte är uppfylld, skall endast mannens t.o.m. år
2002 intjänade pensionspoäng ligga till grund för beräkningen av
änkepension (se 13 kap. 3 § AFL).

Mannens inkomstförhållanden efter år 2002 kommer i detta avseende
att sakna betydelse. Har mannens inkomster sjunkit eller helt bortfallit
kommer detta således inte att påverka änkepensionen i negativ riktning.
Inte heller det motsatta förhållandet kommer att leda till någon förändring
av det underlag på vilket änkepensionen skall beräknas. I detta samman-
hang bör emellertid beaktas att en beräkning enligt den ovan beskrivna
modellen kommer att tillämpas i endast ett mycket begränsat antal fall,
nämligen där en man född år 1954 eller senare den 31 december 1989 var
och även vid tidpunkten för dödsfallet är gift med en kvinna född år 1944
eller tidigare. Är kvinnan född senare tar reglerna i 6 § och den s.k. 1989-
årsregeln över.

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser om beräkning av änkepen-
sion till kvinnor som är födda år 1945 eller senare såvitt avser tid före det
kvinnan fyller 65 år. Paragrafen motsvarar i sak den bestämmelse som
finns intagen i punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)

Prop. 1999/2000:91

304

om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Första stycket i
paragrafen har i förtydligande syfte formulerats om i enlighet med Lag-
rådets förslag.

Den änkepension som änkan kan beviljas med stöd av förevarande be-
stämmelse beräknas under antagande att mannen avlidit vid utgången av
år 1989 och på grundval av den ålderspensionsrätt han fram till dess
tjänat in inom tilläggspensioneringen. Någon antagandepoängberäkning
skall således inte ske i dessa fall. Detta framgår genom att hänvisning
gjorts endast till 13 kap. 3 § AFL. Mannens egenpension beräknas i stället
på grundval av de före år 1990 intjänade pensionspoängen. Sådan
beräkning görs i princip även i de fall då mannen vid utgången av år 1989
uppbär förtidspension med antagandepoängberäkning. I sådana fall tas
hänsyn till år med antagandepoäng fram t.o.m. år 1989 men inte för tiden
därefter.

Hade den avlidne mannen före år 1990 gjort ett förtida eller uppskjutet
uttag av sin ålderspension, dvs. hade han böijat uppbära ålderspension
före eller först efter 65 års ålder skall dessa förhållanden inte påverka
underlaget på vilket änkepensionen skall beräknas. Detta framgår genom
en hänvisning till 12 kap. 2 § första och andra styckena AFL i dessa lag-
rums lydelse vid utgången av år 1989.

Såväl ATP-delen som 90-procentstillägget beräknas med tillämpning av
30-årsregeln (8 §). Vid denna beräkning tas dock hänsyn endast till de år
med pensionspoäng och storleken av dessa som mannen förvärvat t.o.m.
år 1989. Detta framgår av andra stycket.

Förevarande paragraf innehåller bestämmelser om 15-delsberäkning av
90-procentstillägget. Denna beräkning innebär att detta tillägg, i de fall
rätt till sådan pension grundar sig på att kvinnan vid tidpunkten för
dödsfallet fyllt 36 år och då varit gift med den avlidne mannen i minst fem
år, i vissa fall skall utges endast i ett visst antal 15-delar. Har änkan fyllt
36 år men däremot inte 50 år vid dödsfallet skall 90-procentstillägget
reduceras med 1/15 för varje år som antalet år som den pen-
sionsberättigade fyllt vid angivna tidpunkt understiger 50. Någon mot-
svarande reducering av 90-procentstillägget skall däremot inte ske under
den tid som änkan uppbär detta tillägg till följd av att hon har vårdnaden
om och stadigvarande sammanbor med bam under 16 år, som vid makens
död stadigvarande vistades i makamas hem. I dessa fall spelar det således
ingen roll hur gammal kvinnan var vid dödsfallstidpunkten.

Har 90-procentstillägget inledningsvis utgetts till följd av det s.k. barn-
villkoret i 3 § andra stycket 1 och övergår sedan änkan till att uppbära
detta tillägg på gmnd av bestämmelsen i 3 § andra stycket 2, skall 15-
delsberäkningen enligt förevarande paragraf göras med hänsyn till kvin-
nans ålder (och även äktenskapets längd) vid tidpunkten då rätten till 90-
procentstillägget övergår till att grunda sig på bestämmelsen i 3 § andra
stycket 2. Detta kan med andra ord innebära att en änka som endast var 36
år fyllda vid dödsfallet ändå kan få oreducerat tillägg enligt bestäm-
melserna i denna paragraf, nämligen om hon vid tidpunkten för dödsfallet
hade vårdnaden om och stadigvarande sammanbodde med ett nyfött bam

Prop. 1999/2000:91

305

som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem. När väl detta Prop. 1999/2000:91
bam fyller 16 år har änkan i sin tur uppnått den ålder som krävs för att
oavkortat 90-procentstillägg skall utges.

Denna 15-delsberäkning med hänsyn till änkans ålder skall göras före
det att avkortning görs till följd av att den avlidne inte kan tillgodoräknas
30 år med intjänade ATP-poäng enligt 8 §.

Paragrafen innehåller en 30-årsregel även för 90-procentstillägget, dvs.
den del av änkepensionen som motsvarar kompensation för första pris-
basbeloppets inkomster. Även denna del av änkepensionen skall 30-dels-
beräknas utifrån det antal år med intjänade och i förekommande fall an-
tagna år med poäng för tilläggspension som kunnat tillgodoräknas den
avlidne mannen. På motsvarande sätt som gäller för övrig änkepension
skall, i de fall den efterlevande kvinnan är född år 1945 eller senare, en-
dast intjänade poäng t.o.m. år 1989 beaktas (se i övrigt kommentaren till
6 §).

Beträffande hänvisningen i andra stycket till 6 kap. 14—16 §§ lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§ lagen
(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension
hänvisas till kommentaren till 5 §.

I tredje stycket anges att avkortning enligt denna paragraf skall ske efter
sådan 15-delsberäkning som avses i 7 §.

Denna paragraf anger att bestämmelserna i 11-13 §§ skall gälla för en
änka som tar ut ålderspension före det att hon har fyllt 65 år. Det är endast
sådan änkepension som avses i 5 § första stycket 1 som dessa särskilda
beräkningsregler skall gälla för. 90-procentstillägget enligt 5 § första
stycket 2, som inte utges efter fyllda 65 år, skall inte påverkas av att änkan
gör ett tidigt uttag av ålderspension. Detta innebär således att en änka som
före fyllda 65 år uppbär egen ålderspension samtidigt kan uppbära såväl
garantipension till änkepension som det i 5 § första stycket 2 upptagna 90-
procentstillägget utan att detta påverkas av änkans ålderspension. När
änkan fyller 65 år upphör emellertid rätten till både garantipension och
90-procentstillägg.

Beräkning av änkepension till kvinnor som har fyllt 65 år

10 §

10-13 §§ innehåller bestämmelser om hur änkepension skall beräknas för
kvinnor som har fyllt 65 år. 11-13 §§ gäller även för änkor som har böijat
uppbära ålderspension före 65 år. Detta anges i 9 §. I 10 § anges vilka
regler som skall tillämpas beroende på när änkan är född.

Paragrafen behandlar endast frågan om vad som skall ske med änke-
pension när änkan fyller 65 år. Paragrafen anger inget om hur garantipen-
sionen påverkas av att änkan fyller 65 år eller dessförinnan böijar uppbära
egen ålderspension. Detta framgår i stället av den bestämmelse som
reglerar rätten till sådan pension, dvs. 14 §. I den paragrafen anges att

306

garantipension till änkepension utges, om förutsättningarna härför före-
ligger, till dess änkan fyller 65 år. Förevarande paragraf, jämförd med 11-
13 §§, innehåller endast särskilda beräkningsregler för den ATP-baserade
änkepensionen enligt 5 § första stycket 1. Av detta följer att inte heller 90-
procentstillägget skall utges från och med den månad änkan fyller 65 år.

Liksom enligt nuvarande regler skall den änkepension som grundar sig
på den avlidne mannens tillgodoräknade ATP-poäng i vissa fall påverkas
av att änkan fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära egen ålderspen-
sion. I de följande paragraferna finns bestämmelser om när samordning
skall ske med änkans egen ålderspension och hur denna samordning skall
gå till. Paragraferna utgör i huvudsak en anpassning till motsvarande be-
stämmelser i nuvarande lagstiftning.

I förevarande paragrafs punkt 1 hänvisas till 5 § första stycket 1. Detta
innebär att änkor som är födda år 1929 eller tidigare har rätt till änkepen-
sion beräknat fullt ut på grundval av den avlidne mannens beräknade
tilläggspension i form av egenpension enligt de beräkningsgrunder som
anges i 5 § första stycket 1. Eftersom dessa kvinnor vid ikraftträdandet av
regeln har fyllt 65 år har de inte rätt till det 90-procentstillägg som har till
syfte att lämna kompensation för det första prisbasbeloppets inkomster
och inte heller till garantipension till änkepension. Någon samordning
skall beträffande dessa kvinnor inte ske mellan änkepensionen och den in-
komstgrundade ålderspension som kvinnan kan uppbära.

I punkt 2 finns bestämmelser beträffande beräkning av änkepension till
änkor som är födda under något av åren 1930-1944 och som fyllt eller
fyller 65 år. För dessa änkor gäller att de är berättigade till änkepension
endast i den utsträckning denna överstiger änkans egen inkomstgrundade
ålderspension beräknad på visst sätt. I dessa fall gäller även en särskild
garantiregel. Reglerna härför upptas i 11 och 12 §§.

Slutligen anges i punkt 3 vad som skall gälla beträffande beräkning av
änkepension till änkor födda år 1945 eller senare när dessa fyllt eller fyller
65 år. Pensionen beräknas enligt reglerna i 6 § första stycket men utan 90-
procentstillägg enligt 5 § första stycket 2. Till skillnad från äldre änkor är
dessa änkor berättigade endast till den del av änkepensionen baserad på
den avlidne mannens t.o.m. år 1989 intjänade ATP-poäng som överstiger
änkans egen inkomstgrundade ålderspension. Någon garantiregel mot-
svarande den som gäller för äldre kvinnor (se 11 §) finns inte för denna
kategori änkor. Hur beräkningen av änkepension i förevarande fall skall
gå till anges i 11 § första stycket samt 12 och 13 §§.

11 §

I förevarande paragraf regleras den samordning som skall ske mellan
tilläggspension i form av ålderspension och änkepension för änkor som är
födda under något av åren 1930-1953. Samordningen avser endast sådan
änkepension som avses i 5 § första stycket 1. Den del som avser att kom-
pensera för det första prisbasbeloppets inkomster, det s.k. 90-procents-
tillägget, ingår således inte i samordningen med änkans egen ålderspen-
sion, bl.a. eftersom sådant tillägg inte utges efter 65 års ålder. Detta gäller
emellertid också för änkor som har gjort ett uttag av ålderspension före 65
års ålder och som i och för sig har rätt till det angivna tillägget. Be-

Prop. 1999/2000:91

307

stämmelsema i förevarande paragraf är en anpassning av nuvarande
bestämmelser i punkterna 8 och 9 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring och innebär inte
några förändringar i sak. Även bestämmelserna i 12 och 13 §§ innehåller
föreskrifter om samordning mellan ålderspension och änkepension i vissa
situationer.

Samordningsbestämmelsen i första stycket tar sikte endast på änkor
som är födda under något av åren 1930-1953. Om en sådan änka har rätt
till änkepension baserad på den avlidne mannens pensionspoäng och för
samma månad får inkomstgrundad ålderspension skall en samordning
mellan dessa förmåner ske. Denna samordning skall göras efter det att
eventuell samordning har gjorts mellan omställningspension och änke-
pension enligt bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket Detta blir aktu-
ellt i det fall änkan före det att hon har fyllt 65 år har börjat uppbära in-
komstgrundad ålderspension.

Samordningen innebär, som tidigare nämnts och som även närmare
framgår av avsnitt 11.3, att den på den avlidne mannens pensionspoäng
baserade änkepensionen skall minskas med kvinnans inkomstgrundade
ålderspension beräknad på visst sätt. Överstiger därvid ålderspensionen
änkepensionen, skall någon änkepension inte längre utges. Är det däremot
så att änkepensionen överstiger ålderspensionen skall den förstnämnda
förmånen utges med det överskjutande beloppet. För att uppnå likvärdiga
jämförelsematerial vid denna samordning skall även kvinnans
ålderspension beräknas utifrån den förutsättningen att hon erhåller in-
komstgrundad ålderspension beräknad helt och hållet enligt nuvarande
bestämmelser för tilläggspension i form av ålderspension. Detta innebär
med andra ord att man, i de fall kvinnan tillhör mellangenerationen i
ålderspensionshänseende (dvs. är född under något av åren 1938-1953),
inte skall ta hänsyn till den del av kvinnans inkomstgrundade ålderspen-
sion som hon rent faktiskt uppbär från det reformerade ålderspensions-
systemet till följd av de särbestämmelse som finns beträffande denna
generation i 6 kap. 8-11 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-
pension. I detta sammanhang skall inte heller beaktas det tillägg enligt
6 kap. 2 § första stycket 2 som skall göras till kvinnans inkomstgrundade
ålderspension från tilläggspensioneringen motsvarande kompensation för
det första basbeloppets inkomster. I stället skall änkans ålderspension
beräknas på i princip motsvarande sätt som det underlag som änkepension
enligt 5 § första stycket 1 beräknats på grundval av. Detta framgår av att
det i 11 § hänvisas till i stort sett samma bestämmelser i 6 kap. lagen om
inkomstgrundad ålderspension som det hänvisas till i 5 § 1. För en
närmare redogörelse för de olika bestämmelsernas innebörd hänvisas till
kommentaren till 5 §. Detta innebär med andra ord att även kvinnans
ålderspension som skall samordnas med den kvarvarande inkomstrelate-
rade änkepensionen skall beräknas fullt ut på grundval av hennes tillgo-
doräknade pensionspoäng för tilläggspension. Genom en samordnings-
modell som den här beskrivna vinner man den fördelen att den inkomst-
grundade änkepensionen, beräknad endast på grundval av den avlidne
mannens tilläggspensionsunderlag, samordnas med änkans egen inkomst-
grundade ålderspension beräknad på motsvarande sätt. De skillnader som

Prop. 1999/2000:91

308

kan finnas mellan det nuvarande och det reformerade ålderspensionssys-
temet kommer härigenom inte att påverka änkor med rätt till änkepension
utan dessa behandlas på samma sätt som enligt nuvarande bestämmelser.

På motsvarande sätt som enligt nuvarande bestämmelser skall det för-
hållandet att änkan gjort ett tidigt uttag av sin ålderspension påverka
storleken av änkepensionen vid tillämpningen av såväl samordningsregeln
enligt första stycket som garantiregeln enligt andra stycket i denna
paragraf. Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap. 5 § första stycket
lagen om inkomstgrundad ålderspension. Beträffande sena uttag finns
bestämmelser i 12 § (jfr 5 § första stycket 1).

Andra stycket innehåller ett undantag till regeln i första stycket för
änkor födda under något av åren 1930-1944. Bestämmelsen i detta stycke
innebär att samordningsregeln i första stycket inte alltid skall tillämpas
fullt ut. De kvinnor som här avses har alltid rätt att erhålla så stor änke-
pension att denna tillsammans med änkans egen ålderspension uppgår till
visst minsta belopp vars storlek gjorts beroende av när änkan är född.
Detta garanterade belopp utgörs av viss andel av summan av kvinnans
och den avlidne mannens tilläggspension i form av ålderspension beräk-
nade enligt reglerna i första stycket oavsett generationstillhörighet i det
reformerade ålderspensionssystemet. I fråga om mannens pension beaktas
inte tidiga eller sena ålderspensionsuttag. Om kvinnan däremot har gjort
ett tidigt uttag av sin ålderspension kommer detta att påverka utfallet av
garantiregeln. Detta framgår genom en hänvisning i första stycket till
6 kap. 5 § första stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Har kvinnan inte någon inkomstgrundad ålderspension eller endast låg
sådan begränsas enligt regeln i sista meningen den ovan beskrivna garan-
tiregeln av att änkepensionen aldrig vid tillämpning av denna regel kan
tillåtas överstiga den änkepension som utgetts eller skulle ha utgetts vid
tillämpning av 5 § första stycket 1. Änkepensionen skall alltså inte på
grundval av garantiregeln kunna höjas.

12 §

Även förevarande paragraf har sin motsvarighet i nuvarande övergångs-
bestämmelser till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring (punkt 8). Bestämmelsen innebär att en änka som om-
fattas av samordningsbestämmelsema i 11 § inte kan uppskjuta uttaget av
den egna inkomstgrundade ålderspensionen och därigenom undvika att
samordning görs mellan änkepensionen och denna ålderspension. Om en
sådan änka avstår från att ta ut ålderspensionen, skall fr.o.m. den månad
varunder hon fyller 65 år ändå göras en samordning mellan änkepension
och ålderspension. Samordningen avser då den ålderspension som skulle
ha utgetts om kvinnan hade erhållit rätt därtill fr.o.m. 65-årsmånaden.

Samma princip skall gälla i de fall kvinnan gjort undantagande från
försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före
år 1982. Ålderspension från tilläggspensioneringen skall i dessa fall
beräknas som om något undantagande inte hade skett. Även den ålders-
pension som skulle ha utgetts om kvinnan inte hade underlåtit att erlägga
fastställd avgift till tilläggspensioneringen eller för inkomstgrundad
ålderspension skall beaktas vid beräkningen enligt samordnings- respek-

Prop. 1999/2000:91

309

tive garantiregeln i 11 §. Detta innebär med andra ord att någon andelsbe-
räkning motsvarande den som föreskrivs i 4 kap. 4 § och 8 § andra stycket
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension inte skall komma i
fråga vid tillämpning av reglerna om samordning. Kvinnans ålderspension
skall vid samordningen alltså beräknas som den hade varit om avgifter
hade erlagts till fullo.

13 §

I förevarande paragraf finns de samordningsbestämmelser som skall gälla
för kvinnor som är födda år 1954 eller senare. De motsvarar regler som i
dag gäller enligt punkterna 6 och 9 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring. Samordningen en-
ligt denna paragraf innebär, på samma sätt som samordningsbestämmel-
sen i 11 §, att änkepension utges efter det att kvinnan fyllt 65 år eller
dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension endast om
änkepensionen överstiger kvinnans egen ålderspension. För dessa änkor
finns inte någon motsvarighet till garantiregeln i 11 § andra stycket.

Dessa kvinnor tillhör i ålderspensionshänseende den ”yngre” genera-
tionen. Deras inkomstgrundade ålderspension kommer således att vara
beräknad helt och hållet med utgångspunkt från det reformerade ålders-
pensionssystemet. Detta innebär bl.a., till skillnad från nuvarande system,
att änkans inkomstgrundade ålderspension beräknas från första kronan
och inte som i dag på inkomster överstigande ett basbelopp. Änkepensio-
nen, med vilken samordningen skall ske, är emellertid beräknad enbart på
den avlidne mannens inkomster överstigande ett prisbasbelopp och detta
oavsett när mannen var född. För att dessa skillnader i beräkningarna inte
skall vara till nackdel för änkan vid den samordning som skall ske enligt
denna paragraf, skall till mannens underlag på vilket änkepensionen be-
räknats läggas en ATP-poäng motsvarande det första prisbasbeloppets
inkomster innan samordning sker med kvinnans inkomstgrundade ålders-
pension. På detta sätt åstadkommer man likvärdiga underlag, dvs. under-
lag som båda hänför sig till inkomster från första kronan.

Den ATP-poäng som enligt denna bestämmelse läggs till det ursprung-
liga tilläggspensionsunderlaget skall på motsvarande sätt som gäller för
detta underlag 30-delsberäknas med hänsyn till den avlidne mannens in-
tjänade antal år med ATP-poäng t.o.m. år 1989. Vid denna 30-delsberäk-
ning skall inte någon hänsyn tas till antagna år med ATP-poäng för tid
efter år 1989. Detta framgår genom en hänvisning till 6 §.

Vid den samordning som skall ske skall även beaktas bestämmelserna i
12 §. Detta innebär att kvinnan inte kan påverka resultatet av samord-
ningen genom att skjuta upp sitt ålderspensionsuttag. Samordningen skall
således oavsett ett sådant sent uttag beräknas utifrån den ålderspension
som skulle ha utgetts till änkan om hon börjat lyfta sådan pension fr.o.m.
den månad då hon fyllt eller fyller 65 år. Inte heller underlåten avgifts-
betalning skall i detta hänseende påverka samordningen. Även här skall
utgångspunkten vara att kvinnan betalat sina avgifter för inkomstgrundad
ålderspension fullt ut och samordning skall således, i fall av bristande
avgiftsbetalning, ske med den ålderspension som skulle ha utgetts om
avgiften hade betalats i vederbörlig ordning.

Prop. 1999/2000:91

310

Rätt till garantipension till änkepension

14 §

I 14-16 §§ regleras de närmare förutsättningar som krävs för att rätt till
garantipension till änkepension skall föreligga.

Av bestämmelsen i 14 § framgår att garantipension till änkepension kan
komma i fråga endast för kvinnor som är födda år 1944 eller tidigare. För
yngre änkor föreligger ingen rätt till garantipension om dödsfallet inträffar
efter ikraftträdandet av de nya reglerna.

Dessutom fordras att vissa ytterligare villkor är uppfyllda. Dessa
överensstämmer med de - på grund av övergångsbestämmelser - alltjämt
gällande reglerna i 8 kap. 1 § AFL i dess lydelse före den 1 januari 1990.
Ett villkor är att den efterlevande kvinnan vid tidpunkten för dödsfallet
inte uppnått 65 års ålder. Den omständigheten att änkan kan ha gjort ett
tidigt uttag av sin inkomstgrundade ålderspension skall inte i detta av-
seende påverka rätten till garantipension från änkepensioneringen. Detta
har sin förklaring i att garantipension till ålderspension, till skillnad från
folkpension i form av ålderspension enligt nuvarande bestämmelser, inte
kommer att kunna utbetalas förrän den försäkrade fyllt 65 år oavsett om
denne gör ett tidigt uttag av sin inkomstgrundade ålderspension. Av detta
skäl har det befunnits påkallat att ha kvar möjligheten för änkan att upp-
bära någon form av grundtrygghet motsvarande nuvarande folkpension
och pensionstillskott från änkepensioneringen till dess att grundskyddet
inom ålderspensioneringen tar över. Motsvarande skall gälla för 90-pro-
centstillägget (se kommentaren till 5 och 10 §§).

Vidare krävs enligt paragrafen att kvinnan var gift (eller därmed lik-
ställd, se 15 §) med mannen den 31 december 1989 och att hon vid tid-
punkten för dödsfallet alltjämt är gift (eller därmed likställd) med mannen

1 fråga. Detta innebär, som angetts i kommentaren till 2 §, inget krav på
att äktenskapet skall ha varat under perioden mellan utgången av år 1989
och tidpunkten för dödsfallet. Även om makarna däremellan har skilt sig
kan förutsättningarna för rätt till änkepension enligt förevarande
bestämmelse vara för handen om makarna före dödsfallet åter ingått äk-
tenskap med varandra eller återupptagit ett stadigvarande sammanboende.
Det finns alltså inget krav på att kvinnan fortlöpande skall ha sammanbott
med mannen från den 31 december 1989 fram till dödsfallstidpunkten.
Även en kvinna som vid utgången av år 1989 var att anse som likställd
med änka men som vid tidpunkten för dödsfallet ingått äktenskap med
samme man är berättigad till garantipension enligt förevarande paragraf.
Avgörande är således de förhållanden som rådde vid de två relevanta
tidpunkterna, dvs. vid utgången av år 1989 och vid tidpunkten för
dödsfallet. Däremot har en sådan kvinna inte rätt till änkepension enligt

2 § eftersom det för sådan pension gäller ett krav på äktenskap vid ut-
gången av år 1989.

Är ovan angivna förutsättningar för handen görs en prövning enligt de
bestämmelser som finns intagna i första stycket 1 och 2. Dessa förutsätt-
ningar är alternativa, varför endast en av dem behöver vara uppfyllda för
att rätt till garantipension skall föreligga. Den första innebär att änkan vid
tidpunkten för dödsfallet skall ha den rättsliga vårdnaden om och stadig-
varande sammanbo med bam under 16 år, som vid makens död stadigva-

Prop. 1999/2000:91

311

rande vistades i makarnas hem eller hos änkan, det s.k. bamvillkoret. Rätt Prop. 1999/2000:91
till garantipension föreligger även för änka, som inte uppfyller detta
bamvillkor men som har fyllt 36 år vid dödsfallstidpunkten och som då
varit gift med den avlidne mannen i minst fem år.

I andra stycket finns en speciell bestämmelse avseende regleringen av
vilken tidpunkt som skall vara avgörande för om rätt till garantipension
föreligger i de situationer där rätt till sådan pension inledningsvis före-
legat på grund av det s.k. bamvillkoret men detta villkor sedermera inte
längre är uppfyllt, exempelvis på gmnd av att bamet uppnått 16 års ålder.
Om detta inträffar kan i stället rätt till garantipension föreligga på den
grunden att änkan vid denna tidpunkt har fyllt 36 år och äktenskapet då
varat i minst fem år. Dessa förutsättningar skall i denna speciella situation
räknas från tidpunkten då rätten till garantipension upphört enligt första
stycket 1. Äktenskapet anses då ha varat till denna tidpunkt (även om
alltså dödsfallet inträffat dessförinnan). Detta innebär med andra ord att,
om änkan vid dödsfallet var endast 30 år gammal men då hade vårdnaden
om ett bam som var 8 år fyllda, hon när bamet fyller 16 år har fortsatt rätt
till garantipension eftersom hon då fyllt 36 år och äktenskapet dessutom,
oavsett längden på äktenskapet vid tidpunkten för dödsfallet, varat i minst
fem år.

Regeln i andra stycket är av betydelse även vid bedömningen av om 90-
procentstillägget och garantipensionen skall minskas på gmnd av att
änkan inte har fyllt 50 år (se 7 och 22 §§).

I tredje stycket anges att rätt till garantipension till änkepension endast
föreligger om en försäkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas den
avlidne. Denna bestämmelse har efter Lagrådets förslag flyttats till denna
paragraf (jfr författningskommentaren till I kap. 7 §). Stycket har for-
mulerats i enlighet med Lagrådets förslag.

15 §

Denna paragraf överensstämmer med bestämmelsen i 8 kap. 2 § AFL i
dess lydelse före den 1 januari 1990.

Paragrafen innehåller den s.k. likställighetsregeln för rätt till garanti-
pension till änkepension. Även en kvinna som under vissa närmare förut-
sättningar sammanbor med en man utan att vara gift med denne kan så-
ledes bli berättigad till garantipension. En förutsättning härför är att en
ogift kvinna stadigvarande sammanbor med en ogift man vid dennes död
och att hon tidigare varit gift med eller har eller har haft bam tillsammans
med mannen. En motsvarande likställighetsregel finns i nuvarande 8 kap.
AFL för rätt till bl.a. folkpension i form av omställningspension. Denna
likställighetsregel är emellertid något utvidgad i förhållande till regeln i
förevarande paragraf, nämligen på så sätt att även kvinnor som vid man-
nens bortgång väntar bam med denne är berättigad till omställningspen-
sion.

Den i paragrafen intagna likställighetsregeln skall inte tillämpas på 90-
procentstillägget. Som framgår av kommentaren till 5 § krävs för rätt till
detta tillägg, utöver att förutsättningarna för rätt till änkepension enligt 1
och 2 §§ är uppfyllda, även att förutsättningarna för rätt till garantipension
enligt 14 § föreligger. Däremot krävs det, liksom för änkepensionen i

312

övrigt, att den efterlevande kvinnan varit gift med den avlidne för att hon
skall vara berättigad till 90-procentstillägg.

I andra stycket anges att sådant sammanboende som avses i första
stycket likställs med tid varunder äktenskap bestått vid tillämpningen av
14 § första stycket 2.

16 §

Paragrafen överensstämmer med bestämmelsen i 8 kap. 3 § AFL i dess
lydelse före den 1 januari 1990.

I första stycket regleras det fall att två makar lever åtskilda vid tid-
punkten för dödsfallet och den efterlevande kvinnan efter det att sam-
manlevnaden med mannen upphörde stadigvarande sammanbott med en
annan man med vilken hon varit gift eller har eller har haft bam. Någon
rätt till garantipension föreligger inte i dessa fall. Däremot är det - till
skillnad från vad som gäller beträffande rätten till omställningspension -
inget som hindrar att en efterlevande maka i händelse av makens dödsfall
får garantipension även om hon inte sammanbodde med maken vid tid-
punkten för dödsfallet under förutsättning att hon efter separationen inte
sammanbott med en annan man eller visserligen sammanbor eller har
sammanbott med en annan man men övriga förutsättningar enligt första
stycket inte är uppfyllda.

I andra stycket regleras fall där rätt till garantipension föreligger vid
tidpunkten för dödsfallet men denna sedan upphör. Detta kan inträffa,
förutom i de fall där den efterlevande kvinnan efter dödsfallet ingår äk-
tenskap, även om hon därefter stadigvarande sammanbor med en annan
man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft barn. I dessa fall
kan emellertid rätt till garantipension återuppstå om äktenskapet eller
sammanboendet enligt ovan upphör innan det bestått i fem år om förut-
sättningarna enligt 14 § vid denna tidpunkt alltjämt är för handen.

Beräkning av garantipension till änkepension

17 §

I paragrafens första stycke anges att utgångspunkten för beräkning av
garantipension är den änkepension som tillkommer änkan, dvs. den
egentliga tilläggspensionen plus 90-procentstillägget beräknade enligt 5, 7
och 8 §§. Om garantipension skall utges och i så fall till vilket belopp är
således beroende av bl.a. storleken av den efterlevandes änkepension.
Med sådan pension likställs utländsk efterlevandepension som inte är av
utfyllnadskaraktär.

Andra stycket reglerar de fall där änkan är berättigad till garantipension
till änkepension men däremot inte till änkepension eftersom hon inte var
gift med den avlidne mannen vid utgången av år 1989. Denna situation
har även berörts i kommentaren till 1 kap. 6 §. Har änkan i nyss nämnda
fall uppfyllt förutsättningarna för rätt till reformerad efterlevandepension
kan hon emellertid vara berättigad till inkomstgrundad sådan pension i
form av omställningspension. I sådant fall skall beräkningen av garanti-
pension till änkepension enligt 14—16 §§ göras med hänsyn till den in-
komstgrundade efterlevandepension som änkan uppbär från det reforme-

Prop. 1999/2000:91

313

rade systemet. Eftersom omställningspension, till skillnad från änkepen- Prop. 1999/2000:91
sion, är tidsbegränsad kan detta leda till att garantipension till änkepen-
sion utges oreducerad efter det att rätten till omställningspension upphört.
Detsamma kan inträffa i nuvarande system med den del av folkpensionen
som utgörs av pensionstillskottet.

I tredje stycket anges en särskild beräkningsregel för de fall där den
efterlevande kvinnan har börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension
innan hon fyllt 65 år. Som framgår av de bestämmelser som reglerar
rätten till garantipension till änkepension påverkar inte detta änkans rätt
till garantipension på motsvarande sätt som ett tidigt uttag av ålderspen-
sion enligt nuvarande bestämmelser förtar änkans rätt att fortsättningsvis
uppbära folkpension i form av änkepension. Detsamma gäller för 90-pro-
centstillägget (se 7 § och 19-22 §§). Detta har, som angetts ovan, sin
förklaring i att en änka inte har rätt till garantipension från ålderspensio-
neringen förrän hon fyllt 65 år oavsett om hon dessförinnan börjat upp-
bära inkomstgrundad ålderspension.

En omständighet som kan komma att begränsa ett dubbeluttag är den
samordning som beträffande änkor födda år 1930 eller senare skall ske
mellan änkans inkomstgrundade ålderspension beräknad på visst sätt och
den änkepension som utges till henne (11-13 §§). Endast i de fall änke-
pensionen överstiger änkans inkomstgrundade ålderspension skall den
förstnämnda förmånen fortsätta att utbetalas men då endast till den del
denna överstiger ålderspensionen (garantiregeln modifierar emellertid
detta något, se kommentaren till 12 §). För att inte den nu nämnda sam-
ordningen skall leda till att änkan kompenseras för den del av änkepen-
sionen från tilläggspensioneringen som har samordnats bort enligt be-
stämmelserna i 11-13 §§ genom en förhöjd garantipension enligt 14 §,
skall vid beräkningen av garantipensionens storlek hänsyn tas till änke-
pension före det att samordningen med hennes egen inkomstgrundade
ålderspension sker enligt 20 §.

18 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur garantipension till änkepen-
sion skall beräknas. Garantipensionen är, till skillnad från nuvarande
folkpension i form av änkepension, inte någon grundpension som utges
med i stort sett samma belopp till alla pensionsberättigade utan skall sna-
rare ses som en pension som har till syfte att täcka ett visst mått av
grundtrygghet för dem som inte får detta behov täckt genom inkomstre-
laterad änkepension. För efterlevande till män som inte tjänat in något
underlag till en inkomstrelaterad änkepension alls utgör emellertid
garantipensionen på detta sätt den enda pensionen, medan det för efter-
levande till män som har ett lågt pensionsunderlag utges garantipension
som en utfyllnad upp till den fastställda basnivån.

Garantipensionen är således konstruerad som en utfyllnad till den in-
komstrelaterade änkepensionen upp till en basnivå som för år räknat mot-
svarar 2,13 gånger det prisbasbelopp som gäller för det år då garantipen-
sionen utbetalas. Storleken på garantipensionen skall således reduceras av
änkepension. Denna minskning skall göras krona för krona. Även ut-
ländsk efterlevandepension som inte är av utfyllnadskaraktär skall redu-

314

cera den utgående garantipensionen (se 17 §). Som framgår av bestäm-
melserna i 22 och 23 §§ gäller den angivna basnivån enbart under förut-
sättning att änkan uppfyllt villkoren för rätt till oavkortad pension enligt
den s.k. 15-delsberäkningen (22 §) samt att den avlidne kunnat tillgodo-
räknas 40 år med försäkringstid för garantipension (23 §). Minskningen
enligt denna paragraf skall göras på det med tillämpning av 22 och 23 §§
minskade respektive avkortade beloppet. Sista meningen i paragrafen har
lagts till och utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

19 §

På motsvarande sätt som för garantipension till omställningspension skall
garantipension till änkepension vara beroende av den försäkringstid som
kan tillgodoräknas den avlidne till och med året före dödsfallet. Som för-
säkringstid för garantipension skall i huvudsak räknas samma tid som
utgör försäkringstid för garantipension i det reformerade ålderspensions-
systemet. De skillnader som föreligger i förhållande till de regler som
gäller för garantipension till ålderspension framgår av paragrafens andra
stycke. För en närmare beskrivning av innehållet i paragrafen hänvisas till
kommentaren till 4 kap. 9 § samt till avsnitt 11.4.4.

20 §

I paragrafen anges under vilken tid som den avlidne kan tillgodoräknas
försäkringstid för garantipension. Om dödsfallet inträffar under den av-
lidnes förvärvsaktiva ålder, dvs. före det år då han skulle ha fyllt 65 år, får
även tid efter dödsfallet t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år
under vissa förutsättningar tillgodoräknas honom som försäkringstid.
Denna tid benämns framtida försäkringstid. I andra och tredje styckena
intas regler om hur sådan framtida försäkringstid skall beräknas. Be-
stämmelsen är utformad på samma sätt som nuvarande regler om framtida
bosättningstid för beräkning av folkpension i form av förtidspension
(5 kap. 9 § AFL). Samma bestämmelse skall gälla för beräkning av för-
säkringstid för garantipension till omställningspension, se 4 kap. 10 § och
kommentaren till den paragrafen.

21 §

Paragrafen innehåller en avrundningsregel som innebär att det, sedan
samtliga tillgodoräknade försäkringstider för garantipension har lagts
samman, skall ske en avrundning nedåt till helt antal år. Bestämmelsen
motsvarar nuvarande bestämmelse i 5 kap. 5 § femte stycket AFL och
4 kap. 11 § denna lag.

22 §

Förevarande paragraf innehåller regler för den s.k. 15-delsberäkningen
inom änkepensioneringen. Denna innebär att garantipensionen, i de fall
rätten till sådan pension grundar sig på att kvinnan vid tidpunkten för
dödsfallet fyllt 36 år och då varit gift med den avlidne mannen i minst fem
år, i vissa fall skall utges endast i ett visst antal 15-delar. Har änkan fyllt
36 år men däremot inte 50 år, skall enligt bestämmelsen i denna paragraf
garantipension reduceras med 1/15 för varje felande år upp till 50 år.

Prop. 1999/2000:91

315

Någon motsvarande reducering av garantipensionen skall däremot inte
ske under tid som änkan uppbär garantipension till följd av att hon har
vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam under 16 år, som
vid makens död stadigvarande vistades i makamas hem. I dessa fall spelar
det således ingen roll hur gammal kvinnan var vid dödsfallstidpunkten.

Har garantipension inledningsvis utgetts till följd av det s.k. bam-
villkoret i 14 § första stycket 1 och övergår sedan änkan till att uppbära
garantipension på gmnd av bestämmelsen i 14 § första stycket 2, skall 15-
delsberäkningen enligt förevarande paragraf göras med hänsyn till
kvinnans ålder vid tidpunkten då rätten till garantipension övergår till att
grunda sig på bestämmelsen i 14 § första stycket 2.

Avkortningen enligt denna 15-delsberäkning skall göras på motsvaran-
de sätt som den 40-delsberäkning som skall göras i de fall det för den
avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension
enligt 22 §. Är änkan 50 år fyllda vid tidpunkten för dödsfallet eller vid
den senare tidpunkt som anges i 14 § andra stycket, skall någon avkort-
ning av garantipensionen inte ske. Uppfyller emellertid änkan inte detta
krav skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor andel som svarar
mot det antal år som kan tillgodoräknas änkan enligt bestämmelserna i
14 § och talet 15.

Denna 15-delsberäkning med hänsyn till den efterlevande kvinnans
ålder skall göras innan avkortning till följd av att det för den avlidne inte
kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension sker enligt
23 §.

23 §

Första stycket innehåller beräkningsbestämmelser för de fall den avlidne
inte kan tillgodoräknas minst 40 års försäkringstid för garantipension
enligt 19 och 20 §§.

Som närmare redogjorts för i avsnitt 11.4.4 skall garantipension till
änkepension vara beroende av den försäkringstid som kan tillgodoräknas
den avlidne på motsvarande sätt som folkpension i form av änkepension
är beroende av den avlidnes bosättningstid (eller antal år med intjänade
ATP-poäng). Härvid skall såväl försäkringstid fram till tidpunkten för
dödsfallet som under vissa förutsättningar även framtida försäkringstid,
dvs. försäkringstid från dödsfallet t.o.m. tidpunkten då den avlidne skulle
ha fyllt 64 år, beaktas. För att änkan skall vara berättigad till oavkortad
garantipension enligt förevarande bestämmelse erfordras att det för den
avlidne kan tillgodoräknas minst 40 års sammanlagd försäkringstid. I
annat fall skall en avkortning göras av basnivån till så stor andel som sva-
rar mot förhållandet mellan det antal år som tillgodoräknats den avlidne
och talet 40.

Om den avlidne kan tillgodoräknas t.ex. 20 års försäkringstid innebär
alltså detta att garantipensionen beräknas genom att basnivån avkortas till
20/40 av 2,13 gånger prisbasbeloppet. Den sålunda reducerade basnivån
avtrappas därefter med 100 % av den inkomstrelaterade änkepensionen.
Genom detta beräknings sätt kommer änkepensionen att trappa av garan-
tipensionen på en lägre nivå än om i stället reduceringen först hade skett

Prop. 1999/2000:91

316

av oavkortad garantipension och därefter avkortning hade skett med hän-
syn till försäkringstiden.

Den föreslagna beräkningsmetoden överensstämmer i princip med den
som gäller för beräkning av garantipension inom ålderspensioneringen.

7 kap. Utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd
till barn, m.m.

Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, m.m.

Denna paragraf innehåller bestämmelser hur ansökan om efterlevande-
pension och efterlevandestöd till bam skall göras. Bestämmelser om an-
sökan om pension och formerna härför finns i dag i 16 kap. 1 § AFL. Ut-
betalning av efterlevandepension skall kräva att en ansökan görs. Denna
skall vara skriftlig. Bestämmelser om vilken försäkringskassa som är
behörig att fatta beslut finns i 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799).

Bestämmelserna angående ansökan om och utbetalning av efterlevan-
depension och efterlevandestöd till bam i detta kapitel skall tillämpas
oavsett den efterlevandes ålder och oavsett om efterlevandepensionen
skall beviljas på grund av dödsfall som inträffat före eller efter ikraft-
trädandet. Efterlevande som uppbär pension vid ikraftträdandet kommer
emellertid även efter denna tidpunkt att få pensionen utbetald utan att en
ny ansökan behöver göras. Detta framgår av 2 § i införandelagen.

Paragrafen motsvarar delar av nuvarande 16 kap. 5 § AFL.

Första stycket motsvarar 16 kap. 5 § tredje stycket AFL. Efterlevande-
pension och efterlevandestöd till bam utges fr.o.m. den månad då döds-
fallet inträffade eller, om den avlidne vid sin död uppbar ålderspension
enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller förtids-
pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, fr.o.m. månaden
efter den då dödsfallet inträffade.

I andra stycket sägs att efterlevandepension skall betalas ut fr.o.m den
månad då rätten till förmånen inträder om denna tidpunkt är en annan än
vad som åsyftas i första stycket, dvs. dödsfallet. En sådan situation är att
den efterlevande återfår vårdnaden om ett bam under tolv år eller börjar
sammanbo med ett bam i denna ålder som han eller hon har vårdnaden
om men tidigare inte stadigvarande sammanbott med.

I 16 kap. 5 § femte stycket finns en bestämmelse som innefattar en
generell möjlighet att få pension utbetalad för viss tid före ansökan.
Denna tid är om det gäller barnpension två år och annars tre månader.
Möjligheten att få pension utbetalad för tid före ansökan har såvitt avser
ålderspension avskaffats fr.o.m. den 1 januari 1999. Någon sådan möjlig-
het har inte heller införts i det reformerade ålderspensionssystemet.
Möjligheten till retroaktiv utbetalning skall dock finnas kvar inom efter-
levandepensioneringen. Ett av skälen härför är att efterlevandepension
inte kan betraktas som en intjänad rättighet utan beräknas på grundval av
ett beräkningsunderlag först då frågan om rätt till efterlevandepension
uppstår. Om möjligheten till retroaktiv utbetalning skulle avskaffas, skulle

Prop. 1999/2000:91

317

detta innebära att den efterlevande omedelbart i anslutning till dödsfallet Prop. 1999/2000:91
skulle vara tvungen att ansöka om efterlevandepension för att kunna
uppbära sådana förmåner under hela den tid som bestämmelserna ger
möjlighet till. En regel motsvarande den nuvarande har därför tagits in i
tredje stycket. Liksom enligt nuvarande regler skall barnpension därvid
kunna beviljas för en tid av två år före ansökningsmånaden. Denna längre
retroaktivtid skall även gälla för efterlevandestödet till bam.

I 16 kap. 5 § sjätte stycket AFL finns i dag en bestämmelse som reglerar
avdrag på barnpension från tilläggspensioneringen för för mycket utbetald
tilläggspension i form av omställningspension eller särskild efterlevande-
pension i vissa fall. Dessa förmåner skall enligt nuvarande regler utges
med 20 % av underlaget om rätt till barnpension samtidigt föreligger efter
den avlidne och annars med 40 %. Om det då omställningspension ut-
betalas saknas kännedom om att rätt till barnpension föreligger, kan
omställningspension felaktigt komma att ha utgetts med ett för högt
belopp. Om det senare framkommer att barnpension skall utges retroaktivt
för samma tid, skall på det belopp som först förfaller till betalning sedan
beslutet om barnpension har fattats avdrag ske med för mycket utbetald
omställningspension.

Omställningspension skall inte längre utges med olika kompensations-
grad beroende på om barnpension samtidigt utges efter den avlidne eller
inte. Någon motsvarighet till bestämmelsen i 16 kap. 5 § sjätte stycket
AFL behövs därför inte. En situation motsvarande den som i dag regleras
i 16 kap. 5 § sjätte stycket AFL kan dock uppkomma då begränsnings-
regeln inom bampensioneringen skall tillämpas. Om enbart barnpension
utges efter en avliden får bampensionsbeloppen sammanlagt uppgå till
högst 100 % av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag. Om rätt till
omställningspension samtidigt föreligger skall barnpension kunna utges
med högst 80 % av underlaget. Härutöver skall alltså omställningspension
utges med 55 %. Detta innebär att storleken på barnpensionerna kommer,
i fall då den efterlevande efterlämnar så många bam att det totala
bampensionsbelopp som skall utges kommer att överstiga 80 % av
efterlevandepensionsunderlaget, att vara beroende av om omställnings-
pension samtidigt skall utges eller inte. Om det då barnpension utbetalas
inte är känt att det samtidigt föreligger rätt till omställningspension efter
den avlidne kan barnpension komma att utges med för högt belopp. Enligt
nuvarande regler finns inte någon bestämmelse som medger att avdrag får
ske på en retroaktivt utbetald efterlevandepension i fall då begränsnings-
regeln tillämpas med vad som utgetts i efterlevandepension till annan eller
andra efterlevande med för högt belopp avseende samma tid som den
retroaktivt utbetalda pensionen avser. De skäl som legat till grund för den
nuvarande regeln i 16 kap. 5 § sjätte stycket AFL kan göras gällande även
i nu beskrivna situationer.

Med hänsyn till de nu beskrivna situationerna har det i denna paragraf
tagits in en bestämmelse som innebär att efterlevandepension till en
efterlevande får minskas om det visar sig att för mycket efterlevandepen-
sion felaktigt har utgetts för samma tidsperiod till en annan efterlevande

318

på grund av att besluten om efterlevandepension inte förelegat samtidigt.
Denna bestämmelse avser alltså fall då begränsningsregeln i 2 kap. 4 § är
tillämplig beträffande retroaktivt utgiven inkomstgrundad efterlevande-
pension till bam eller vuxen efterlevande. Paragrafen har formulerats i
enlighet med Lagrådets förslag.

Enligt denna paragraf kan uttag av efterlevandepension avbrytas genom
skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Bestämmelser om
ändring av pension i annat fall, t.ex. på grund av förändringar i beräk-
ningsunderlaget, finns i 8 kap. En särskild bestämmelse om möjlighet att
avbryta en utbetalning av efterlevandepension är påkallad bl.a. med hän-
syn till internationella förhållanden. Paragrafen har omformulerats efter
påpekande av Lagrådet.

Motsvarande bestämmelse finns i dag i 16 kap. 9 § AFL. I paragrafen
anges att efterlevandepension och efterlevandestöd till bam utges t.o.m.
den månad då rätten till förmånen har upphört. Det kan t.ex. vara för att
den efterlevande avlidit under tid då rätt till efterlevandepension före-
ligger. Rätten kan vidare t.ex. när det gäller förlängd omställningspension
upphöra genom att det hemmavarande bamet fyller tolv år. Omställ-
ningspension utges då t.o.m. månaden för denna händelse.

Omställningspension och garantipension till sådan pension utges aldrig
efter det att den efterlevande fyllt 65 år. Detta framgår av bestämmelserna
i 4 kap. Enligt bestämmelserna i denna paragraf skall sådan pension utges
längst t.o.m. månaden före den då den efterlevande fyller 65 år. Det-
samma gäller för rätt till det av oss föreslagna 90-procentstillägget inom
änkepensioneringen och för rätt till garantipension till änkepension. Den
efterlevande kan under samma tid uppbära inkomstgrundad ålderspen-
sion. Rätten till efterlevandepension skall inte vara beroende av huruvida
ålderspension samtidigt utges eller inte. Möjligheten att ta ut garantipen-
sion från ålderspensioneringen inträder emellertid först fr.o.m. den månad
då 65-årsdagen inträffar. Omställningspension och garantipension till
sådan pension skall därför kunna utges t.o.m. månaden före den då den
efterlevande fyller 65 år.

Paragrafen motsvarar nuvarande 16 kap. 10 § AFL.

Paragrafen motsvarar 16 kap. 11 § AFL i den nuvarande lydelsen.

I förarbetena till AFL (se prop. 1962:90, s. 370) underströks att be-
stämmelserna i andra stycket inte är ovillkorliga utan att tillämpningen är
beroende på en prövning i det enskilda fallet. En restriktiv tillämpning
avsågs och bestämmelserna är till för att undvika direkt stötande resultat i
vissa fall.

Prop. 1999/2000:91

319

Utbetalning av pension och efterlevandestöd till bam

Prop. 1999/2000:91

Paragrafen motsvarar i huvudsak 16 kap. 4 § AFL.

Motsvarande regel finns också i lagen om inkomstgrundad ålderspen-
sion och skall gälla även för utbetalning av garantipension enligt lagen
om garantipension.

I andra och tredje styckena upptas utbetalningsbestämmelser som in-
nebär att den totala årliga ersättningen skall avrundas till närmast hela
krontal som är delbart med tolv. Den ökning eller minskning som av-
rundningen kan innebära skall, enligt vad som sägs i tredje stycket, till-
komma respektive belasta garantipensionen eller efterlevandestödet till
bam.

Enligt nuvarande regel i 16 kap. 4 § andra stycket AFL anses, vid den
avrundning som skall göras enligt regeln, samtliga de pensionsförmåner
som tillkommer den pensionsberättigade som en pension. Ålders-, förtids-
respektive efterlevandepension kommer emellertid i framtiden att be-
räknas enligt olika regelsystem. Detta bör innebära att även avrundningen
sker inom vaije system för sig. En sådan lösning är också att föredra ur
lagteknisk synvinkel.

Denna paragraf ansluter till motsvarande bestämmelser i 12 kap. 8 § LIP
och motsvarar i princip 17 kap. 1 § andra stycket AFL.

Samordning med livränta, m.m.

10 §

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak nuvarande samordningsbestämmelse
i 17 kap. 2 § AFL och tar sikte på de situationer där efterlevandepension
och efterlevandestöd till bam och yrkesskadelivränta i form av efter-
levandelivränta utges samtidigt. I paragrafen anges i vilka situationer en
samordning skall ske och att det i sådana fall är efterlevandepensionen
och efterlevandestödet som skall minskas. De närmare bestämmelserna
om hur denna minskning skall göras ges i 11-13 §§.

11 §

Denna paragraf reglerar samordningen mellan å ena sidan barnpension
och efterlevandestöd till bam och å andra sidan yrkesskadelivränta i form
av efterlevandelivränta. Av 10 § framgår i vilka situationer som en sådan
samordning skall ske och att det i sådant fall är barnpensionen eller
efterlevandestödet som skall minskas. Samordning skall, enligt vad som
föreskrivs i första stycket, ske genom att summan av barnpension och
efterlevandestöd till bam minskas med tre fjärdedelar av varje livränta
som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som bamet för samma
tid har rätt till såsom efterlevande. Däremot skall yrkesskadelivränta som
den efterlevande själv uppbär på gmnd av egen skada, s.k. egenlivränta,
inte påverka vare sig efterlevandestödets eller barnpensionens storlek.
Minskningen skall i första hand ske av efterlevandestödet. Detta innebär

320

en skillnad i förhållande till nuvarande regler enligt vilka minskningen i
första hand skall göras på tilläggspensionen. Liksom enligt nuvarande
regler i 17 kap. 2 § gäller den begränsningen att avdrag på den inkomst-
grundade förmånen, dvs. här barnpensionen, endast skall göras om den
avlidne vid tidpunkten för skadan kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng
för minst ett år.

I paragrafens andra stycke ges på samma sätt som enligt nuvarande
regler en garanti som innebär att bamet oavsett samordningen skall vara
garanterat ett visst minsta belopp i form av barnpension eller efterlevan-
destöd. Enligt nuvarande regler är bamet garanterat ett visst minsta belopp
från folkpensioneringen. En bestämmelse om att bamet skall vara
garanterat ett visst minsta belopp kan emellertid inte på motsvarande sätt
ta sikte på enbart efterlevandestödet eftersom detta till sin storlek på-
verkas av barnpensionen och inte på samma sätt som folkpensionen utgör
någon baspension. Regeln i andra stycket innebär därför att barnpension
aldrig skall utges med ett belopp som tillsammans med efterlevandestödet
understiger en fjärdedel av det genom efterlevandestödet garanterade
beloppet, dvs. för år räknat en fjärdedel av 40 % av prisbasbeloppet. Det
belopp som på detta sätt garanteras utgör vid ett prisbasbelopp för år 2000
om 36 600 kronor, 305 kr per månad. Om någon rätt till efterlevandestöd
till bam inte föreligger och barnpensionen ändå före samordning enligt
förevarande paragraf uppgår till ett belopp som understiger det här
angivna beloppet, skall emellertid inte ett högre belopp utges p.g.a. sam-
ordningen. Detta framgår av att det i andra stycket anges att den angivna
nivån inte får underskridas på gmnd av bestämmelserna i denna paragraf.

12 §

Denna paragraf reglerar samordningen mellan omställningspension och
yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta enligt 10 §.

Samordningen skall ske på motsvarande sätt som gäller för samord-
ningen med barnpension och efterlevandestöd till bam enligt 11 §. Sum-
man av omställningspension och garantipension till sådan pension skall
minskas med tre fjärdedelar av vaije livränta som överstiger en sjättedel
av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade för samma tid är
berättigad till såsom efterlevande. Minskningen skall därvid, till skillnad
från i dag, i första hand göras på garantipensionen och först därefter på
den inkomstgrundade pensionen. Även för omställningspensionen gäller
att avdrag på sådan pension endast får göras om den avlidne vid tid-
punkten för skadan kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett
år.

Någon garantiregel som innebär att den efterlevande alltid skall vara
berättigad till en viss minsta efterlevandepension efter samordningen finns
inte i dag och har inte heller föreslagits i denna lag.

13 §

I denna paragraf regleras hur minskningen av änkepension och garanti-
pension till sådan pension skall ske då denna enligt 10 § skall samordnas
med yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta.

Prop. 1999/2000:91

321

11 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 91

Summan av änkepensionen (inklusive 90-procentstillägget) och garan-
tipension till änkepensionen skall minskas med tre fjärdedelar av varje
livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pen-
sionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minsk-
ningen skall i första hand göras på garantipensionen till änkepension och
därefter på sådan del av änkepensionen som avses i 6 kap. 5 § första
stycket 2 (90-procentstillägget) och sist på änkepensionen i övrigt.

På samma sätt som enligt nuvarande regler skall den efterlevande ga-
ranteras en viss minsta änkepension vid samordningen. Denna är i dag, på
samma sätt som när det gäller barnpension, utformad som en viss andel av
folkpensionen. Folkpensionen skall enligt hittillsvarande regler i AFL vid
samordningen minskas endast så mycket att minst hälften återstår av det
belopp som annars skulle ha betalats ut. Garantiregeln kan av samma skäl
som redovisats beträffande garantiregeln inom bampensioneringen inte
knytas till den beräknade garantipensionen som sådan. Vid samordningen
får änkan i stället behålla ett visst minsta belopp av den lägsta garanterade
nivån inom änkepensioneringen. Detta gäller oberoende av om pensionen
består av garantipension eller inkomstrelaterad änkepension. En över-
sättning av den nuvarande garantiregeln leder till att änkan efter samord-
ning enligt föreliggande paragraf alltid skall få behålla ett belopp som
motsvarar 9 % av prisbasbeloppet per månad, dvs. med ett prisbasbelopp
för år 2000 om 36 600 kr, ca 275 kr. Om summan av änkepension och
garantipension, före samordning sammanlagt uppgår till ett belopp som
understiger detta belopp skall emellertid inte ett högre belopp utges p.g.a.
samordningen. Detta framgår av att det i andra stycket anges att den
angivna nivån inte får underskridas på gmnd av bestämmelserna i denna
paragraf.

14 §

Bestämmelsen i första stycket motsvarar i huvudsak nuvarande bestäm-
melse i 10 kap. 2 § första stycket AFL. Den som är intagen i kriminal-
vårdsanstalt m.m. får sin folkpension i form av bl.a. efterlevandepension
minskad på visst sätt. Motsvarande regel har när det gäller rätt till garan-
tipension till ålderspension införts i lagen om garantipension (4 kap 5 §).
Som framgått av avsnitt 12.4 bör en regel om minskning av garantipen-
sion införas även när det gäller garantipension till omställningspension
och änkepension. Till skillnad från vad som gäller enligt nuvarande regler
skall, på samma sätt som är fallet enligt lagen om garantipension, re-
duktion av förmånen ske först efter 30 dagars sammanhängande anstalts-
vistelse. Detta skall gälla även om den pensionsberättigade då inte varit
intagen under en hel kalendermånad. Reduktionen skall ske även för tid
då den pensionsberättigade har permission eller olovligen har avvikit från
anstalten. På samma sätt som gäller i dag skall ett visst belopp förbehållas
den intagne. Detta belopp skall vara detsamma som skall gälla inom
ålderspensioneringen, dvs. för månad räknat 4,5 % av prisbasbeloppet.
Detta förbehållsbelopp inkluderar även eventuell inkomstgrundad efter-
levandepension.

Bestämmelserna i andra och tredje styckena motsvarar i princip nu-
varande regler i 10 kap. 2 § tredje och fjärde styckena AFL

Prop. 1999/2000:91

322

8 kap. Övriga bestämmelser

Beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

1 §

Beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam fattas av
allmän försäkringskassa. Närmare bestämmelser om vilken försäkrings-
kassa som skall fatta beslut finns i 5 kap. socialförsäkringslagen
(1999:799) till vilka bestämmelser denna paragraf hänvisar.

I 5 kap. 4 och 5 §§ socialförsäkringslagen (SofL) finns bestämmelser
om vilken försäkringkassa som är behörig att fatta beslut när det gäller
personer som bor i Sverige eller som arbetar här i landet utan att vara
bosatta här. Bestämmelserna i 5 kap. 6 § SofL gäller i EG-fall efterlevan-
de till personer som avses i 5 §.

Enligt 13 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
gäller att bl.a. beslut om inkomstpension får fattas genom automatiserad
behandling. Detta skall gälla även för beslut om efterlevandepension,
vilket framgår genom en hänvisning i denna paragraf till nämnda be-
stämmelse i lagen om inkomstgrundad ålderspension. Beslut genom au-
tomatiserad behandling fattas av Riksförsäkringsverket för försäkrings-
kassans räkning. Detta innebär att det fortfarande är försäkringskassan
som är beslutsinstans i dessa frågor men att Riksförsäkringsverket be-
slutar i stället för försäkringskassan i de fall då beslutet tillkommer med
stöd av ADB. Det är försäkringskassan som beslutande organ som avgör
om ett beslut av en eller annan anledning inte bör fattas genom ADB, t.ex.
på grund av att beslutet bör innehålla en utförligare motivering. Även
beslut som tillkommer genom automatiserad behandling får emellertid
motiveras.

Eftersom det är försäkringskassan som är beslutsinstans skall ändringar
och omprövningar av beslutet göras av försäkringskassan. Beslut som har
fattats av Riksförsäkringsverket för försäkringskassans räkning skall änd-
ras eller omprövas av den försäkringskassa som vid tillfället för ändringen
eller omprövningen är behörig att fatta beslut enligt bestämmelserna i 1 §.
Detta framgår genom hänvisningen i 13 kap. 5 § lagen om inkomst-
grundad ålderspension till 4 § samma lag som i sin tur hänvisar till 5 kap.
socialförsäkringslagen.

Ändring, omprövning och överklagande av beslut

I denna paragraf regleras när ett beslut om efterlevandepension skall änd-
ras. An första stycket följer att ett sådant beslut skall ändras när detta för-
anleds av att den pensionsbehållning eller den pensionspoäng enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som legat till grund för
beräkningen ändras. Detta kan i sin tur bero på ändringar i den avlidnes
taxering eller andra sådana ändringar som påverkat beräkningen av pen-
sionsgrundande inkomst, pensionsgrundande belopp eller pensionsrätt för
inkomstpension. Ett annat skäl är den eftersläpning som när det gäller

Prop. 1999/2000:91

323

fastställande av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande be-
lopp kan leda till att pensionsbehållningen efter det att beslut om efter-
levandepension har fattats visar sig vara högre än vad den var vid tid-
punkten för beslutet. En annan situation som kan leda till en ändring av
pensionsbehållningen är att den avlidne inte har betalat in ålderspen-
sionsavgift eller allmän pensionsavgift i föreskriven ordning, vilket i sin
tur påverkar beräkningen av pensionsrätt och därigenom också pensions-
behållningen.

Förutom de nu reglerade situationerna finns i 26 § förvaltningslagen
(1986:223) möjlighet att ändra ett beslut enligt bestämmelserna om själv-
rättelse. Härutöver kan ett beslut om efterlevandepension ändras efter
omprövning och överklagande enligt 5 §. Vilka situationer som därvid
avses kommenteras i anslutning till den paragrafen.

Av andra stycket framgår att ett beslut om garantipension eller särskilt
efterlevandestöd till bam skall ändras om det föranleds av att storleken på
dessa förmåner påverkas av en ändring som gjorts beträffande inkomst-
grundad efterlevandepension eller änkepension. En sådan ändring kan
innebära att det beslutade garantipensionsbeloppet eller efterlevandestödet
blir antingen högre eller lägre än den varit enligt det ursprungliga beslutet.
Ändringen kan också innebära att den inkomstgrundade efter-
levandepensionen eller änkepensionen är så hög att det inte längre före-
ligger rätt till garantipension eller efterlevandestöd.

I 13 kap. 9-23 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
regleras vad som skall gälla för omprövning och överklagande av beslut
som avser bl.a. inkomstpension. I denna paragraf anges vilka av dessa
bestämmelser som i tillämpliga delar skall gälla även beträffande om-
prövning och överklagande av ett beslut om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam.

Hänvisningen till 13 kap. 9 § första stycket innebär att ett beslut om
efterlevandepension skall omprövas om den som beslutet avser begär det
eller om det finns andra skäl. Ett sådant skäl är att den efterlevande läm-
nat oriktiga uppgifter om t.ex. den avlidnes bosättningstid, som kan ha
påverkat beräkningen av garantipension.

Frågan om när omprövning av ett beslut om efterlevandepension får ske
och vem som får begära sådan omprövning regleras genom hänvisning till
bestämmelserna i 13 kap. 11-13, 15 och 16 §§ i tillämpliga delar. På
motsvarande sätt regleras frågan om överklagande av ett beslut om
efterlevandepension av en hänvisning till bestämmelserna i 13 kap. 17
och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20-21 §§, 22 § andra och
tredje styckena samt 23 §.

Bestämmelsen i 13 kap. 13 § tredje stycket lagen om inkomstgrundad
ålderspension reglerar i vilka situationer ett beslut får omprövas utan
hänsyn till de tidsfrister som annars gäller för omprövning (jfr 13 kap.
13 § första stycket nämnda lag). En sådan situation är att den som beslutet
avser, dvs. såvitt gäller beslut om efterlevandepension den efterlevande,
har lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller
anmälningsskyldighet. Detsamma skall gälla om det är den avlidne som

Prop. 1999/2000:91

324

har lämnat oriktiga uppgifter på sätt som nu sagts. Detta anges i Prop. 1999/2000:91
paragrafens andra stycke.

Åtgärder på grund av felaktig utbetalning av efterlevandepension
och efterlevandestöd till bam, m.m.

Av denna paragraf framgår i vilka situationer en efterlevande kan åläggas
återbetalningsskyldighet för efterlevandepension eller efterlevandestöd till
bam som utbetalats felaktigt. Våra överväganden i dessa frågor har vi
redovisat i avsnitt 13.5.

Frågan om när ett beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd
skall ändras behandlas i 3 §. Av 4 § framgår vidare att beslut om efter-
levandepension och efterlevandestöd kan omprövas i vissa situationer,
vilket i sin tur kan leda till att beslutet om efterlevandepension eller
efterlevandestöd visar sig ha varit felaktigt och att förmån skulle ha utgått
med ett lägre belopp. Det är emellertid inte alla ändringar och ompröv-
ningar av sådana beslut som leder till återbetalningsskyldighet för den
efterlevande. Detta skall i första hand ske när den efterlevande lämnat
oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller
anmälningsskyldighet har orsakat att pensionen har lämnats med för högt
belopp. Återbetalningsskyldighet skall emellertid också åläggas om den
efterlevande uppburit efterlevandepension eller efterlevandestöd med för
högt belopp och insett eller skäligen borde ha insett det.

Den efterlevande bör emellertid inte kunna undgå återbetalnings-
skyldighet i de situationer där den avlidne själv skulle ha ålagts återbetal-
ningsskyldighet om det hade gällt utbetalning av ålderspension. Om det är
den avlidne som har lämnat felaktiga uppgifter, t.ex. i sin deklaration,
som i sin tur lett till ett felaktigt beslut om efterlevandepension eller
efterlevandestöd skall detta således kunna leda till återbetalningsskyldig-
het för den efterlevande. Likaså skall det förhållandet att den avlidne
underlåtit att fullgöra sin avgiftsskyldighet, vilket inneburit att pensions-
rätten eller pensionspoäng enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension
har minskat, kunna leda till återbetalningsskyldighet för den efterlevande.

Av tredje stycket framgår att den efterlevande inte är skyldig att betala
tillbaka för mycket uppburen efterlevandepension eller efterlevandestöd i
andra situationer än de som anges i denna paragraf. Vidare kan försäk-
ringskassan efterge kravet på återbetalningsskyldighet helt eller delvis om
det finns särskilda skäl för det. Denna regel bör tillämpas enligt samma
principer som motsvarande regel i 14 kap. 1 § lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension

I första stycket i denna paragraf regleras möjligheten att i vissa fall göra
avdrag på retroaktivt utbetald garantipension eller efterlevandestöd till
bam i fall då den efterlevande ålagts återbetalningsskyldighet för för
mycket uppburen inkomstgmndad efterlevandepension eller änkepension.
Förutsättningarna för att sådan återbetalningsskyldighet skall uppstå reg-
leras i 5 §. Gmnden för återbetalningsskyldighet kan vara att antingen den

325

efterlevande själv eller den avlidne lämnat felaktiga uppgifter som orsakat
att pension utbetalats med för högt belopp. Ett annat skäl kan vara att den
pensionsrätt eller pensionspoäng som ligger till grund för beräkningen av
efterlevandepension i efterhand ändras på grund av bristande eller
underlåten avgiftsbetalning. Om den inkomstgrundade efterlevande-
pensionen eller änkepensionen blir lägre till följd av det ändringsbeslut
som i sin tur föranlett beslutet om återbetalning kan detta innebära att
garantipension kan komma att utges med ett högre belopp även för
förfluten tid. I stället för att den efterlevande åläggs att betala in det
återkrävda pensionsbeloppet skall i sådant fall, enligt vad som föreskrivs i
denna paragraf, i första hand avdrag göras från det garantipensionsbelopp
som skall utges retroaktivt.

Enligt paragrafens andra stycke skall motsvarande bestämmelse gälla
om försäkringskassa har beslutat om återbetalning av garantipension eller
efterlevandestöd till bam. Avdrag skall då göras på inkomstgrundad
efterlevandepension eller änkepension som utges för samma tid som den
för högt utbetalda förmånen avser.

Denna paragraf motsvarar i princip 14 kap. 7 § lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension och 20 kap. 4 § fjärde och femte styckena
AFL.

Har försäkringskassan fattat beslut om återkrav får det belopp som skall
återbetalas dras av från framtida utbetalningar enligt denna lag. Avdrag
får göras såväl för en ersättning som skall återbetalas enligt denna lag som
en ersättning som skall betalas ut på grund av en annan författning, om
försäkringskassan har beslutat om återkrav av den ersättningen. I för-
arbetena till AFL (prop. 1962:90 s. 384) underströks att möjligheterna till
kvittning måste begagnas med urskillning och att skälig hänsyn i varje
enskilt fall måste tas till den ersättningsberättigades och dennes familjs
försöijning.

Denna paragraf motsvarar i princip 14 kap. 8 § lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension och 17 kap. 1 § första stycket AFL.

Uppgiftsskyldighet m.m.

Denna paragraf motsvarar i princip 20 kap. 8 § första och andra styckena
AFL.

10 §

I 15 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension finns olika
administrativa bestämmelser avseende inkomstgrundad ålderspension.
Bestämmelserna gäller efter hänvisning i lagen (1998:702) om garanti-
pension i tillämpliga även för garantipension.

I denna paragraf, där de inledande orden har formulerats i enlighet med
Lagrådets förslag, anges att vissa uppräknade bestämmelser i 15 kap.

Prop. 1999/2000:91

326

lagen om inkomstgrundad ålderspension också skall tillämpas på efter-
levandepension och efterlevandestöd till bam. Således skall reglerna om
Riksförsäkringsverkets skyldigheter i 1 § och bestämmelserna om under-
rättelse till enskild i 3 § första stycket första meningen och andra stycket
gälla även beträffande ärenden om efterlevandepension och efterlevande-
stöd. Likaså skall bestämmelserna om uppgiftsskyldighet för enskilda och
för statliga och kommunala myndigheter m.fl. i 11 och 13 §§ och regler
om undantag från sekretess i 15 § gälla i tillämpliga delar för beslut om
efterlevandepension.

När det gäller bestämmelsen i 15 kap. 16 § lagen om inkomstgrundad
ålderspension om utmätning av ålderspension redovisas i avsnitt 13.6
gjorda överväganden i fråga om behovet av en sådan bestämmelse be-
träffande efterlevandepension. Det synes tveksamt om en fordran på
efterlevandepension kan uppstå före det att pensionen är tillgänglig för
utbetalning och om en bestämmelse motsvarande 16 § första stycket så-
ledes är erforderlig. I syfte att inte skapa utrymme för missförstånd vid en
jämförelse mellan bestämmelserna i de olika lagarna har det befunnits
lämpligt att, på samma sätt som gäller enligt nuvarande regler, föreslå en
uttrycklig bestämmelse om undantag från utmätning för innestående ford-
ran på efterlevandepension. En sådan fordran får inte heller pantsättas
eller överlåtas innan pensionen är tillgänglig för lyftning. Ett sådant un-
dantag hindrar dock inte att utmätning av efterlevandepension kan ske
enligt reglerna i 7 kap. utsökningsbalken. Detta framgår genom hänvis-
ningen till 15 kap. 16 § andra stycket.

I 15 kap. 17 § regleras frågan om preskription av enskilds fordran på
pension. I paragrafens andra stycke finns en bestämmelse som innebär att
preskriptionslagen (1981:130) inte är tillämplig på enskilds fordran på
pension. Det torde vara tveksamt om preskriptionslagen över huvud taget
är tillämplig på en rätt till efterlevandepension eller särskilt efterlevande-
stöd. Av samma skäl som redovisats beträffande utmätning bör en be-
stämmelse motsvarande 17 § andra stycket gälla även beträffande efter-
levandepension och särskilt efterlevandestöd. Enskilds fordran på pen-
sionsbelopp som har förfallit till betalning skall på samma sätt som i dag
(20 kap. 5 § AFL) vara preskriberad om beloppet inte har lyfts före ut-
gången av det andra året efter det då det blev tillgängligt för lyftning.

15.2 Förslaget till lag om införande av lagen (2000:000)
om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

De övergångsbestämmelser som erfordras för införandet av lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam (EPL)
är så omfattande att det bedöms som lämpligt att sammanföra dem i en
särskild införandelag. I enlighet med förslag av Lagrådet har förevarande
lag delats upp i olika avsnitt med särskilda underrubriker. Rubrikerna har
utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Lagrådet har påpekat att bestämmelserna i 1 § i lagrådsremissen är
överflödiga. Den paragrafen har därför utmönstrats och den tidigare 2 §
har i stället fått beteckningen 1 §.

Prop. 1999/2000:91

327

Allmänna bestämmelser

I denna paragraf anges tidpunkten för ikraftträdandet av lagen (2000:000)
om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam (EPL) och denna
lag. Överväganden kring ikraftträdandetidpunkten har redovisats i avsnitt
6.4. Vidare anges att bestämmelserna i EPL skall gälla även för efterle-
vandepension och efterlevandestöd som har beviljats eller som kommer
att beviljas på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet. Detta
gäller emellertid endast i den mån inte annat anges i de följande över-
gångsbestämmelserna (2-20). I 4—7 §§ ges särskilda bestämmelser av-
seende rätten till och beräkningen av barnpension och omställningspen-
sion som har beviljats på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträ-
dandet. I 8 § ges sådana bestämmelser för särskild efterlevandepension
för personer som vid ikraftträdandet uppbär sådan pension. 19-18 ges på
motsvarande sätt bestämmelser för beståndet änkepensioner. I 19 och
20 §§ ges bestämmelser om hur samordningsreglerna i 7 kap. 11-13 §§
EPL skall tillämpas för efterlevandepension och särskilt efterlevandestöd
till bam som beviljats på grund av dödsfall som inträffat före ikraft-
trädandet.

En efterlevande som vid ikraftträdandet uppbär efterlevandepension på
grund av ett dödsfall som inträffat före denna tidpunkt skall vid denna
tidpunkt beviljas sådan pension med stöd av de föreslagna övergångsbe-
stämmelserna i denna lag. Pensionen skall då beräknas per den 1 januari
2003 på grundval av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet. För tid
därefter skall den årliga inkomstgrundade efterlevandepensionen och
änkepension följsamhetsindexeras enligt vad som föreskrivs i 1 kap. 10 §
EPL. Detta innebär alltså att årlig inkomstgrundad efterlevandepension
och änkepension kommer att utvecklas på samma sätt oberoende av om
förmånerna har beviljats på grund av dödsfall som inträffat före
ikraftträdandet eller om de har nybeviljats på grund av dödsfall därefter.
Garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension
eller änkepension enligt 7, 8, 15 och 16 §§ skall på samma sätt vid
ikraftträdandet beräknas på grundval av prisbasbeloppet år 2003 men
skall även för tid därefter, på samma sätt som garantipension enligt 4 och
6 kap. EPL, räknas om i förhållande till förändringen i prisindex.

Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall enligt 7 kap. 1 §
EPL betalas ut efter ansökan. En sådan ansökan skall vara skriftlig.
Efterlevande som vid utgången av år 2002 uppbär efterlevandepension
eller underhållsstöd på grund av ett dödsfall som inträffat före denna tid-
punkt skall vid ikraftträdandet av EPL beviljas pension och efterlevande-
stöd med stöd av bestämmelserna i denna lag. Detta innebär i princip att
en efterlevande som enligt nuvarande regler har rätt till efterlevandepen-
sion kommer att ha det även efter ikraftträdandet. Pensionen skall
emellertid vid denna tidpunkt räknas om i enlighet med de nya bestäm-
melserna. En sådan omräkning av utgående efterlevandepensioner skall
göras utan att den efterlevande ansöker om det. Efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam skall alltså betalas ut utan ansökan om den

Prop. 1999/2000:91

328

efterlevande vid utgången av år 2002 uppbär efterlevandepension enligt
AFL eller underhållsstöd enligt lagen om underhållsstöd (p.g.a att ena
föräldema är avliden) under förutsättning att rätt till pension eller efter-
levandestöd föreligger även enligt EPL eller övergångsbestämmelserna i
denna lag.

Bestämmelsen innebär att tid före den 1 januari 2003 som har tillgodo-
räknats en avliden som bosättningstid för folkpension enligt 5 kap. AFL
och övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i AFL i
dessa reglers lydelse före den 1 januari 2003 skall tas i beaktande som
försäkringstid för garantipension till omställningspension och änkepen-
sion.

Barnpension och efterlevandestöd till bam

1 bestämmelsen regleras hur barnpension skall beräknas när det dödsfall
som rätten till pension grundar sig på har inträffat före år 2003. Utgångs-
punkten är att rätten till barnpension även i dessa fall skall bedömas enligt
de nya reglerna i EPL. Detta innebär att ett efterlevande bam som före år
2003 har beviljats barnpension enligt tidigare regler i AFL, eller som skall
beviljas sådan pension på grund av ett dödsfall som har inträffat före år
2003, efter denna tidpunkt skall ha rätt till barnpension enligt vad som
sägs i 2 kap. EPL. I den förevarande bestämmelsen ges särskilda regler
om hur barnpension skall beräknas i dessa fall.

Barnpension kan enligt de nya reglerna vara enbart inkomstgrundad.
Den skall beräknas på grundval av det underlag som anges i 5 kap. EPL,
dvs. ett pensionsunderlag som till skillnad mot tilläggspensioneringen är
beräknat från första kronans inkomster. Detta underlag skall emellertid
inte ligga till grund för beräkningen av barnpension för bam som har be-
viljats tilläggspension i form av barnpension före ikraftträdandet av EPL
eller som i övrigt beviljas sådan pension på grundval av dödsfall som
inträffat före ikraftträdandet. För dessa bam skall barnpensionen även
efter ikraftträdandet beräknas som en tilläggspension. Denna skall beräk-
nas på samma sätt som enligt hittillsvarande regler och skall alltså utges
med i princip samma belopp som före ikraftträdandet av EPL. Detta ut-
trycks i andra stycket 1. Barnpension skall således beräknas på gmndval
av antingen den tilläggspension i form av hel förtidspension enligt 13 kap.

2 och 3 §§ AFL som den avlidne var berättigad till vid dödsfallet eller då
skulle ha varit berättigad till eller, om den avlidne vid dödsfallet var
berättigad till tilläggspension i form av ålderspension, på gmndval av en
beräknad ålderspension. Ålderspensionen skall emellertid inte beräknas
på gmndval av bestämmelserna i 12 kap. AFL utan skall i stället beräknas
enligt vissa i paragrafen angivna bestämmelser i 6 kap. lagen (1998:674)
om inkomstgmndad ålderspension och vissa bestämmelser i lagen
(1998:675) om införande av nämnda lag. Detta ger emellertid samma
resultat som en beräkning enligt nuvarande regler i AFL och innebär att
pensionen beräknas på gmndval av medeltalet av de pensionspoäng som

Prop. 1999/2000:91

329

har tillgodoräknats den avlidne eller, om sådan poäng har tillgodoräknats
för mer än 15 år, medeltalet av de 15 högsta poängtalen. Ålderspensionen
beräknas som 60 % av produkten av detta medeltal och det för år 2003
gällande prisbasbeloppet. Pensionspoäng måste emellertid ha tillgodo-
räknats den avlidne för minst 30 år för att tilläggspension skall tillgodo-
räknat fullt ut på det nu redovisade underlaget. I annat fall reduceras
tilläggspensionen i förhållande till det antal år som saknas upp till 30.
Detta framgår genom hänvisningen till 6 kap. 3 § lagen om inkomst-
grundad ålderspension. Det förhållandet att den avlidne gjort tidigt eller
sent uttag av ålderspension skall emellertid, på samma sätt som i dag, inte
påverka beräkningen av barnpensionens storlek. Detta framgår genom att
någon hänvisning till 6 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension
inte görs. Om den avlidne var född år 1927 eller tidigare gäller enligt 6
kap. 14-16 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension vissa särskilda
regler för den reduktion som skall göras vid tillämpningen av
bestämmelsen om andelsberäkning i 6 kap. 3 § samma lag. Härutöver kan
denna andelsberäkning påverkas av att det för den avlidne på grund av
underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng för
tilläggspension för tid före år 1998. Särskilda bestämmelser gäller i detta
avseende för en avliden som var född år 1923 eller tidigare och för vilken
undantagande enligt 11 kap. 7 § AFL i bestämmelsens lydelse före den 1
januari 1982 gällt.

Barnpensionen skall, på samma sätt som gäller enligt hittillsvarande
regler, utgöra 30 % av den sålunda beräknade förtidspensionen eller
ålderspensionen. Om den avlidne efterlämnar fler pensionsberättigade
bam än ett skall tillägg till denna procentsats göras med 20 för vaije bam
utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet delas sedan
lika mellan bamen. Därtill gäller den begränsningen att de sammanlagda
barnpensionerna beräknade enligt andra stycket I tillsammans med mot-
svarande övriga inkomstgrundade efterlevandepensioner inte får överstiga
den beräknade förtidspensionen eller ålderspensionen. Det senare framgår
av hänvisningen till 14 kap. 8 § AFL i dess lydelse före den 1 januari
2003. Vad som nu sagts gäller om inte annat följer av bestämmelserna i
5 §■

Tilläggspensionen är beräknad på enbart inkomster som överstiger ett
prisbasbelopp. Inkomster därunder kompenseras i dag genom folkpensio-
nen. Efterlevandepension skall emellertid efter ikraftträdandet av EPL inte
kunna utges i form av folkpension. Detta skall gälla även beträffande
efterlevandepension som har beviljats på gmnd av dödsfall som inträffat
före ikraftträdandet av EPL. För att kompensera för inkomster under-
stigande ett prisbasbelopp skall ett tillägg göras till den beräknade barn-
pensionen enligt andra stycket 1. Detta tillägg skall uppgå till 25 % av det
för år 2003 gällande prisbasbeloppet och motsvarar således den ersätt-
ningsnivå som enligt nuvarande regler ges genom folkpensionen.

Barnpensionen beräknas som summan av sådan barnpensionen som av-
ses i punkt 1 och det enligt punkten 2 angivna tillägget om 25 % av pris-
basbeloppet. Den sålunda beräknade barnpensionen skall fr.o.m. årsskiftet
2003/2004 följsamhetsindexeras enligt samma principer som den årliga

Prop. 1999/2000:91

330

inkomstgrundade efterlevandepensionen (jfr kommentaren till 1 kap. 10 §
EPL).

Det tillägg som skall kompensera för det första prisbasbeloppets in-
komster är att betrakta som en del av den inkomstrelaterade pensionen.
En förutsättning för att ett tillägg skall tillgodoräknas är därför att den
avlidne har tjänat in rätt till tilläggspension. Eftersom tillägget är en del av
den inkomstrelaterade pensionen skall det i princip utges i samma antal
30-delar som barnpensionen i övrigt. Tillägget motsvaras emellertid enligt
nuvarande regler av folkpensionen, som utges i 40-delar efter bo-
sättningstid eller 30-delar efter antal år med pensionspoäng beroende på
vilket som är mest förmånligt för den enskilde. Tillägget bör därför utges
enligt samma regler även efter ikraftträdandet av de nya reglerna. Detta
framgår av hänvisningarna i fjärde stycket till nu gällande bestämmelser i
5 kap. AFL. Detta innebär att 25-procentstillägget skall beräknas i för-
hållande till det antal år som den avlidne kan tillgodoräknas bosättningstid
om det leder till ett förmånligare resultat än om tillägget beräknas på i
förhållande till antalet år med pensionspoäng.

Vidare innebär hänvisningen till 5 kap. 1 § AFL att ett tillägg beräknat
på grundval av bosättningstid (40-delsberäknat tillägg) utges enligt
huvudregeln enbart så länge den efterlevande är bosatt i Sverige, medan
ett 30-delsberäknat tillägg betalas ut även vid bosättning utomlands. Ett
40-delsberäknat 25-procentstillägg kommer härutöver, med hänsyn till
EG-rätten och med hänsyn till konventionsåtaganden, att utbetalas i vissa
fall även vid bosättning utomlands.

Enligt 5 kap. 11 § AFL i dess nuvarande lydelse skall folkpension i
form av efterlevandepension beräknas på grundval av den bosättningstid
som legat till grund för beräkning av den folkpension i form av förtids-
pension som den avlidne uppbar vid dödsfallet om detta leder till ett för-
månligare resultat än en beräkning på grundval av en bosättningstid som
kan tillgodoräknas den avlidne vid dödsfallet. Denna bestämmelse skall
tillämpas även vid en 40-delsberäkning av 25-procentstillägget. Vidare
innehåller bestämmelsen i punkten 3 i övergångsbestämmelserna till 1992
års ändringar i AFL vissa särbestämmelser om 40-delsberäkning för
personer som uppbar folkpension vid ikraftträdandet av de nuvarande
bestämmelserna om 40-delsberäkning av folkpensionsförmånerna. Dessa
särbestämmelser skall, i den omfattning som följer av bestämmelsen i
dess nuvarande lydelse, tillämpas även vid en 40-delsberäkning av 25-
procentstillägget.

Barnpension skall inte kunna utges som folkpension efter ikraftträdan-
det av EPL. Detta skall gälla även för de bam som uppbär sådan pension
på grund av dödsfall före ikraftträdandet. Dessa bam skall emellertid ut-
över barnpensionen vara berättigade till efterlevandestöd till bam enligt
reglerna i 3 kap. EPL.

I denna paragraf ges särskilda bestämmelser om beräkning av barnpen-
sion för bam som vid utgången av år 2002 har rätt till sådan pension på
grund av ett dödsfall som inträffat före den 1 januari 1990.

Prop. 1999/2000:91

331

Barn som uppbär barnpension på grund av dödsfall som inträffade före
den 1 januari 1990 uppbär barnpension enligt punkten 2 i 1988 års över-
gångsbestämmelser. Detta innebär att barnpension i form av tilläggspen-
sion fortfarande utges enligt äldre bestämmelser och uppgår, om det
samtidigt föreligger rätt till tilläggspension i form av änkepension efter
den avlidne, till 15 % av en beräknad förtidspension eller ålderspension
och annars till 40 % av ett sådant underlag. Beräkningen av barnpension
för dessa bam efter skall, enligt vad som sägs i denna paragraf, från och
den januari 2003 göras enligt samma principer som anges i 5 §. Barnet
skall alltså vara berättigat till barnpension och efterlevandestöd till bam.
Barnpensionen skall, på samma sätt som barnpension enligt 5 §, beräknas
på gmndval av ett tilläggspensionsunderlag. Barnpensionen skall emeller-
tid för de bam som vid utgången av år 2002 uppbar tilläggspension i form
av barnpension med kompensationsgraden 40 % även efter ikraftträdandet
av de nya reglerna utges med denna kompensationsgrad. I övrigt skall
bestämmelserna i 4 § gälla.

Omställningspension och garantipension

I bestämmelsen regleras hur tilläggspension i form av omställningspen-
sion vartill rätt föreligger vid utgången av år 2002 skall behandlas efter
denna tidpunkt. De nya reglerna om omställningspension skiljer sig från
de nuvarande både såvitt avser den tid under vilken förmånen skall kunna
utges som vad gäller beräkningen av den.

När det gäller rätten till omställningspension och hur länge en sådan
förmån skall kunna utges skall dödsfallstidpunkten vara avgörande för
vilka regler som skall tillämpas. Rätten till omställningspension som har
beviljats på grund av ett dödsfall som inträffat före ikraftträdandet skall
bedömas enligt äldre regler. Detta framgår av andra stycket och innebär
alltså att omställningspension som har beviljats enligt hittillsvarande
regler skall kunna utges under en tid om sex månader och inte under tio
månader. Vidare skall förlängd omställningspension kunna utges så länge
den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med ett
bam som inte har fyllt tolv år. Möjligheten att uppbära förlängd om-
ställningspension under en begränsad tid så länge det yngsta hemma-
varande bamet inte har fyllt 18 år skall alltså inte gälla i de fall dödsfallet
inträffat före ikraftträdandet. Förlängd omställningspension kommer
emellertid alltid att utges så länge bamet inte har fyllt tolv år.

Beräkningen av omställningspension regleras i 4 kap. 5 § EPL. Denna
bestämmelse skall inte tillämpas vid beräkningen av omställningspension
i de fall dödsfallet har inträffat före ikraftträdandet. I sådana fall skall den
efterlevande även efter ikraftträdandet få inkomstgrundad omställnings-
pension beräknad på samma sätt som enligt äldre regler i AFL. Detta
framgår av tredje stycket 1. Omställningspensionen skall alltså beräknas
enligt de hittillsvarande nivåerna, dvs. 20 %, om det samtidigt föreligger
rätt till barnpension efter den avlidne och annars med 40 % av den
avlidnes beräknade förtidspension eller ålderspension. Hur förtids-

Prop. 1999/2000:91

332

pensionen respektive ålderspensionen skall beräknas framgår av 4 § andra Prop. 1999/2000:91
stycket 1 och har kommenterats närmare i anslutning till den paragrafen.

Till den sålunda beräknade omställningspensionen, som är beräknad på
inkomster som överstiger det för året gällande prisbasbeloppet, skall det,
enligt vad som sägs i tredje stycket 2, läggas ett belopp om 90 % av det
för år 2003 gällande prisbasbeloppet. Härigenom ges kompensation för
det första prisbasbeloppets inkomster i samma omfattning som enligt nu-
varande regler ges genom folkpensionens huvudförmån. Summan av om-
ställningspensionen enligt 1 och 90-procentstillägget enligt 2 utgör den
omställningspension som skall utges efter ikraftträdandet. Denna pension
skall, på samma sätt som gäller för barnpension enligt 4 §, årligen fr.o.m.
årsskiftet 2003/2004 följsamhetsindexeras i enlighet med vad som före-
skrivs i 1 kap. 10 § EPL.

90-procentstillägget skall, på samma sätt som 25-procentstillägget till
övergångsvis barnpension (4 §), betraktas som en del av den inkomstre-
laterade omställningspensionen och skall utges i samma omfattning som
sådan omställningspensionen som avses i tredje stycket 1, dvs. i för-
hållande till det antal år med pensionspoäng som kan tillgodoräknas den
avlidne (30-delsberäkning). Tillägget utgör emellertid även en ersättning
för folkpensionens huvudförmån och skall därför enligt samma principer
som redovisats beträffande 25-procentstillägget kunna 40-delsberäknas
om detta leder till ett för den efterlevande fördelaktigare resultat. Detta
framgår av femte stycket som är utformat på samma sätt som 4 § fjärde
stycket. Bestämmelsen har kommenterats utförligt i anslutning till 4 §.

En förutsättning för att rätt till 90-procentstillägget skall föreligga är att
den efterlevande vid utgången av år 2002 hade rätt till tilläggspension.
Detta innebär alltså att den avlidne måste ha tillgodoräknats ATP-poäng i
sådan omfattning att rätt till tilläggspension förelegat, dvs. den avlidne
måste ha kunnat tillgodoräknas ATP-poäng för minst tre år. När det väl
konstaterats att rätt till tilläggspension och därmed till ett 90-procents-
tillägg föreligger kan detta tillägg 40-delsberäknas enligt förevarande
bestämmelse om det leder till ett för den efterlevande fördelaktigare
resultat.

På motsvarande sätt som gäller beträffande barnpension skall här en
begränsning gälla på så sätt att omställningspension beräknad enligt tredje
stycket 1 skall sättas ner om den tillsammans med barnpensioner be-
räknade enligt 4 § andra stycket 1 överstiger den beräknade förtidspen-
sionen eller ålderspensionen.

I denna paragraf regleras beräkningen av garantipension till omställ-
ningspension för efterlevande när dödsfallet har inträffat före ikraft-
trädandet av EPL. Folkpension i form av omställningspension skall inte
kunna utges efter ikraftträdandet. Detta skall gälla även i de situationer
där folkpension i form av omställningspension har beviljats med stöd av
hittillsvarande bestämmelser i AFL. Enligt vad som föreskrivs i första
stycket skall, i stället för vad som sägs i 4 kap. 6-12 §§ EPL, gälla vad
som föreskrivs i denna paragraf.

333

En förutsättning för beräkning av garantipension enligt denna paragraf
är emellertid att villkoren i 8 kap. 4 och 5 §§ AFL i bestämmelsernas
lydelse före ikraftträdandet av EPL är uppfyllda. Den efterlevande skall
t.ex. för att rätt till garantipension till förlängd omställningspension skall
föreligga ha vårdnaden om och stadigvarande sammanbo med ett bam
under tolv år. Om sammanboendet upphör, upphör också rätten till
garantipension enligt bestämmelsen i denna paragraf (och även rätten till
omställningspension enligt 6 §). Garantipensionen är konstruerad som en
utfyllnad till omställningspensionen upp till en basnivå som för år räknat
motsvarar 2,15 gånger det prisbasbelopp som gäller det år då garantipen-
sionen utbetalas. Storleken på garantipensionen skall således reduceras av
omställningspension. Härmed avses såväl den ATP-baserade omställ-
ningspensionen enligt 6 § tredje stycket 1 som 90%-tillägget enligt samma
paragraf tredje stycket 2. Även utländsk efterlevandepension som inte är
av utfyllnadskaraktär skall reducera den utgående garantipensionen. I
fjärde stycket anges vad som skall gälla för en efterlevande som inte har
rätt till någon omställningspension alls eller för vilken denna inte
överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet. I sådant fall kommer den totala
efterlevandepensionen, oavsett om denna består av garantipension och
omställningspension eller helt och hållet av antingen garantipension eller
omställningspension, att vara 2,15 gånger prisbasbeloppet. Garantipen-
sionen avräknas i dessa fall krona för krona mot omställningspension upp
till 1,49 prisbasbelopp. Detta gäller dock enbart om den efterlevande har
rätt till oavkortad pension.

I paragrafens femte stycke regleras vad som skall gälla om den efter-
levande har rätt till omställningspension som överstiger 1,49 gånger pris-
basbeloppet. Basnivån om 2,15 prisbasbelopp skall då, utöver den
minskning som gjorts enligt fjärde stycket upp till 1,49 gånger prisbas-
beloppet, minskas med 44 % av den omställningspension som överstiger
1,49 prisbasbelopp. Detta kan också uttryckas som att garantipensionen
beräknas utifrån 0,66 (skillnaden mellan 2,15 prisbasbelopp och 1,49
prisbasbelopp) gånger prisbasbeloppet och minskas med 44 % av den
omställningspension som överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet.

Storleken på garantipension till omställningspension skall enligt be-
stämmelserna i 4 kap. EPL vara beroende av den försäkringstid som kan
tillgodoräknas den avlidne. Försäkringstid för garantipension motsvarar i
princip bosättningstid inom folkpensioneringen. Folkpension kan emeller-
tid beräknas även på grundval av det antal år med pensionspoäng som kan
tillgodoräknas den avlidne om detta ger ett för den efterlevande för-
månligare resultat. Garantipension till omställningspension som utges till
efterlevande på grund av dödsfall före ikraftträdandet av EPL skall därför,
på samma sätt som gäller för 90-procentstillägget, beräknas enligt de
regler som gäller för beräkning av folkpension i form av omställ-
ningspension före ikraftträdandet, dvs. enligt en 30- eller 40-delsberäk-
ning beroende på vilket som ger det förmånligaste resultatet. Detta fram-
går av bestämmelsen i sjätte stycket, som i denna del är utformad på
samma sätt som beträffande 90-procentstillägget i 6 § och 25-procents-
tillägget i 4 §. Här hänvisas till kommentarerna till dessa bestämmelser.

Prop. 1999/2000:91

334

För garantipensionen skall dock enligt vad som följer av sjunde stycket Prop. 1999/2000:91
gälla vissa särskilda regler för 40-dels respektive 30-dels beräkning. I de
fall antalet år med pensionspoäng eller bosättningstid som kan tillgodo-
räknas den avlidne inte uppgår till 30 respektive 40 skall garantipensionen
avkortas. För det fall garantipensionen skall 40-delsberäknas skall därvid
basnivån och beloppen 1,49 respektive 0,66 gånger prisbasbeloppet
avkortas med en procent för varje år som det antal år som kan till-
godoräknas den avlidne understiger 40. Om garantipensionen i stället
skall 30-delsberäknas skall motsvarande avkortning ske med 1,8 procent
per år som det antal år som ATP-poäng har tillgodoräknats den avlidne
understiger 30. Den på detta sätt avkortade garantipensionen skall sedan
reduceras med hänsyn till storleken på hela omställningspensionen.

Särskild efterlevandepension och garantipension

I denna paragraf ges bestämmelser om fortsatt rätt till särskild efterlevan-
depension och beräkningen av sådan pension för en efterlevande som vid
utgången av år 2002 uppbär folkpension eller tilläggspension i form av
särskild efterlevandepension.

Beräkningen av särskild efterlevandepension enligt denna paragraf skall
göras enligt samma principer som gäller för beräkning av omställ-
ningspension enligt 6 och 7 §§. Således skall särskild efterlevandepension
beräknas som omställningspension enligt 6 § tredje-femte styckena, dvs.
som en tilläggspension jämte ett tillägg om 90 % av prisbasbeloppet. Till
denna pension skall den efterlevande vara berättigad till en garantipension
enligt vad som sägs i 7 § i tillämpliga delar.

För den som vid ikraftträdandet uppbär partiell särskild efterlevande-
pension skall dock enligt vad som framgår av andra stycket gälla vissa
särskilda bestämmelser. Dessa innebär att den särskilda efterlevandepen-
sionen skall utges med ett högre procenttal av hel pension än vad som
motsvarar den tidigare utgivna andelen. Skälen till detta har närmare ut-
vecklats i avsnitt 10.2.1. Som framgår av fjärde stycket skall 8 kap. 12 §
AFL tillämpas även efter ikraftträdandet och vid den minskning som av-
ses där skall med särskild efterlevandepension likställas särskild efter-
levandepension (inklusive 90-procentstillägget) samt garantipension till
sådan pension enligt bestämmelserna i denna paragraf.. Minskning skall i
första hand göras av garantipensionen. Därefter skall minskning göras på
den särskilda efterlevandepensionen, varvid den del som består av 90-
procentstillägget skall minskas före minskning av övrig efterlevandepen-
sion. Vid minskningen skall, om den särskilda efterlevandepensionen
utges med avkortat belopp, dvs. pensionen är 30-delsberäknad eller, såvitt
avser 90-procentstillägget, 40-delsberäknat, endast en motsvarande andel
av den andra förmånen minska pensionen. Motsvarande gäller om partiell
särskild efterlevandepension utges.

335

Änkepension och garantipension

I denna paragraf anges att samtliga efterlevande som vid utgången av år
2002 är berättigade till änkepension från folk- eller tilläggspensioneringen
enligt hittillsvarande regler har rätt till änkepension och garantipension till
sådan pension enligt de följande bestämmelserna i 10-18 §§. Denna
hittillsvarande rätt till änkepension följer av de nuvarande övergångs-
bestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Paragrafen har i huvudsak utformats i enlighet med
Lagrådets förslag.

En änka som beviljats änkepension på grund av dödsfall som inträffat
före den 1 juli 1960 skall, om hon uppfyller förutsättningarna för rätt till
garantipension till änkepension, uppbära sådan pension i stället för
folkpension i form av änkepension som utges enligt nuvarande regler.
Däremot kommer en sådan änka, i likhet med vad som är fallet enligt
nuvarande regler, inte att uppbära tilläggspension i form av änkepension
efter ikraftträdandet av de nu föreslagna reglerna. För dessa änkor gäller i
tillämpliga delar de nya reglerna i EPL, bl.a. vad som där föreskrivs om
samordning mellan efterlevandepension och yrkesskadelivränta.

10 §

I denna paragraf anges vad som fortsättningsvis skall gälla bl.a. be-
träffande beräkning av änkepension som beviljats på grund av ett dödsfall
som inträffat före ikraftträdandet av det reformerade efterlevandepen-
sionssystemet, dvs. före år 1990. Vilket år änkan är född är i detta sam-
manhang utan intresse. Samma beräkningsgrunder skall således tillämpas
på samtliga dessa änkor oavsett födelseår. Samma beräkningsförutsätt-
ningar skall gälla även beträffande änkepension till änkor som är födda år
1929 eller tidigare och som beviljats änkepension under något av åren
1990-2002 eller som beviljas sådan pension efter de nya reglernas
ikraftträdande (jfr 6 kap. 10 § EPL). Lagrådet har förordat att förutsätt-
ningarna för änkepension till dem som blivit änkor före utgången av år
1989 skall anges fullständigt i paragrafen. En precisering av förutsätt-
ningarna har därför gjorts.

Änkepension skall för dessa änkor beräknas dels som en viss andel av
den avlidne mannens t.o.m. dödsfallet intjänade ATP-poäng. Om mannen
har avlidit i förvärvsaktiv ålder skall i förekommande fall även antagna
ATP-poäng t.o.m. det år den avlidne skulle ha fyllt 64 år beaktas under
förutsättning att den avlidne mannen uppfyllt villkoren för antagande-
poängberäkning i 13 kap. 2 § AFL. Som angetts i kommentaren till 6 kap.
5 § EPL skall någon antagandepoängberäkning, till skillnad från nu-
varande regler, inte göras vid nybeviljande av änkepension endast på den
grunden att den avlidne mannen vid dödsfallet hade en sjukpenninggrun-
dande inkomst uppgående till lägst ett basbelopp. Detta framgår av att
någon hänvisning i den nämnda paragrafen inte görs till 13 kap. 2 § första
stycket tredje meningen AFL. I fråga om änkor som beviljats eller kom-
mer att beviljas änkepension på grund av dödsfall före år 2003 skall en
sådan begränsning beträffande villkoren för när en antagandepoängbe-
räkning skall kunna komma till stånd dock inte göras. Därför har i 13 §

Prop. 1999/2000:91

336

intagits en regel som möjliggör antagandepoängberäkning på grund av
denna SGI-regel beträffande dessa änkor även efter ikraftträdandet.

Änkepension skall utgöra 40 % eller, om det efter den avlidne finns
bam som är berättigat till barnpension efter honom, 35 % av den avlidnes
beräknade egenpension från tilläggspensioneringen. Därtill skall utges ett
90-procentstillägg motsvarande kompensation för det första prisbasbe-
loppets inkomster. Något sådant tillägg skall emellertid inte utges till
änkor som är födda år 1929 eller tidigare, eftersom dessa änkor vid
ikraftträdandet har fyllt 65 år.

De änkor som omfattas av förevarande paragraf skall, om de utöver
förutsättningarna för rätt till tilläggspension i form av änkepension även
uppfyllt förutsättningar enligt nuvarande regler för rätt till folkpension i
form av änkepension, kunna uppbära ett 90-procentstillägg. Någon mot-
svarighet till den för garantipension till änkepension gällande likställig-
hetsregeln i 6 kap. 15 § skall emellertid inte gälla för 90-procentstillägget.
För rätt till detta tillägg skall, liksom för änkepension i övrigt, alltid
krävas äktenskap.

Den del av änkepension som utgörs av ett 90-procentstillägg kan utges
endast till änkor som vid ikraftträdandet ännu inte fyllt 65 år. Detsamma
skall gälla för garantipensionen till änkepension. Till skillnad från nu-
varande regler skall emellertid både garantipension och 90-procents-
tillägget kunna utges fram till dess änkan fyller 65 år oavsett om hon
dessförinnan börjat uppbära egen inkomstgrundad ålderspension. Detta
har sin förklaring i att garantipension till ålderspension inte kommer att
utbetalas före det att den pensionsberättigade har fyllt 65 år oavsett om
denne dessförinnan böijat uppbära inkomstgrundad ålderspension. För en
närmare redogörelse i denna del hänvisas till kommentaren till 6 kap. 14 §
EPL.

90-procentstillägget skall på samma sätt som föreslagits gälla för övrig
änkepension som beviljas på grund av dödsfall efter utgången av år 2002 i
vissa fall 15-delsberäknas utifrån änkans ålder. Detta följer av hänvis-
ningen i förevarande paragraf till 6 kap. 7 § EPL. Dessa bestämmelser
överensstämmer med nuvarande regler där en sådan 15-delsberäkning
under vissa förutsättningar sker av folkpension i form av änkepension och
därmed även av den del som avser att ge kompensation för det första
prisbasbeloppets inkomster. Av 17 § framgår att den del av änkepensio-
nen som består av 90-procentstillägget skall avkortas i vissa fall, nämligen
då den avlidne inte kunnat tillgodoräknas 40 års bosättningstid (eller
framtida bosättningstid) eller 30 år med intjänade (eller antagna) ATP-
poäng. Att också övrig änkepension skall avkortas utifrån den avlidnes
antal år med intjänade eller antagna ATP-poäng framgår av den
hänvisning som görs i 6 kap. 5 § EPL till 6 kap. 3 § lagen om inkomst-
grundad ålderspension.

I tredje stycket i denna paragraf anges att änkor som fyllt 65 år skall
vara berättigade endast till den del av änkepension som beräknas på den
avlidne mannens ATP-poäng. Varken 90-procentstillägg eller garantipen-
sion till änkepension skall således, i likhet med vad som är fallet för folk-
pension enligt dagens regler, utges efter det att änkan uppnått denna ålder.
Någon samordning av denna kvarvarande del av änkepension och änkans

Prop. 1999/2000:91

337

egen inkomstgrundade ålderspension skall inte ske för den kategori änkor
som avses i denna paragraf.

Änkepension får inte utges om den efterlevande kvinnan ingår
äktenskap. Upplöses äktenskapet innan det har bestått i fem år skall
emellertid änkepensionen böija betalas ut på nytt om förutsättningarna för
sådan pension alltjämt är för handen. Detta framgår av fjärde stycket
genom en hänvisning till 6 kap. 4 § EPL.

11 §

Förevarande paragraf reglerar tilläggspension i form av änkepension som
beviljats eller kommer att beviljas på grund av dödsfall under något av
åren 1990-2002 till en änka som är född under något av åren 1930-1944.
Paragrafen har formulerats om med beaktande av de synpunkter Lagrådet
anfört. Även i dessa fall skall änkepensionen beräknas på grundval av den
avlidne mannens intjänade och i förekommande fall antagna ATP-poäng
jämte ett därtill kopplat 90-procentstillägg motsvarande kompensation för
det första prisbasbeloppets inkomster. I nu angivna avseenden gäller
samma regler som för de änkor som omfattas av 10 §.

En änka som avses i denna paragraf skall, på samma sätt som skall
gälla för änkor som omfattas av 10 § men till skillnad från vad som är
fallet i dag, kunna uppbära 90-procentstillägg till dess att hon fyller 65 år
även om hon dessförinnan böljar uppbära inkomstgrundad ålderspension.
Detsamma skall gälla för garantipension till änkepension, se 15 och
16 §§.

Till skillnad från vad som skall gälla beträffande de i 10 § angivna
änkepensionerna skall den del av änkepension som enligt denna paragraf
beräknats på den avlidne mannens ATP-poäng bli föremål för samordning
med änkans egen inkomstgrundade ålderspension. Detta skall ske när
änkan böljar uppbära sådan ålderspension, dock senast då hon fyller 65
år. Sålunda kan denna samordning komma i fråga redan före det att änkan
har fyllt 65 år om hon dessförinnan har böijat uppbära ålderspension.
Detta framgår av hänvisningen till 6 kap. 9 § EPL. Hur denna samordning
skall gå till har redovisats i avsnitt 11.3.4 samt även i kommentarerna till
6 kap. 11 och 12 §§ EPL. Gör änkan ett tidigt uttag av sin inkomst-
grundade ålderspension skall emellertid beräkningen av garantipensionen
göras utifrån den änkepension som framräknats före det att samordningen
mellan kvinnans ålderspension och den inkomstrelaterade änkepensionen
enligt 6 kap. 11 och 12 §§ EPL sker. Detta framgår av 6 kap. 17 § EPL.

Liksom enligt nuvarande bestämmelser skall den omständigheten att
änkan skjuter upp sitt ålderspensionsuttag inte påverka den samordning
som skall ske. Således skall samordning ske av änkepensionen med den
inkomstgrundade ålderspension som änkan skulle ha varit berättigad till
om hon börjat uppbära sådan pension vid 65 års ålder. Samma princip
skall gälla i de fall änkan gjort undantagande från försäkringen för
tilläggspension enligt 11 kap. 7 § AFL i dess lydelse före år 1982. Detta
framgår genom en hänvisning till 6 kap. 12 § EPL.

På samma sätt som gäller enligt nuvarande bestämmelser skall dessa
änkor komma i åtnjutande av den s.k. garantiregeln som garanterar änkan
en viss angiven andel av den avlidne mannens och änkans egen inkomst-

Prop. 1999/2000:91

338

grundade ålderspension (dvs. den som änkan faktiskt uppbär eller skulle
ha uppburit om hon tagit ut ålderspension vid 65 års ålder). Denna andels
storlek är beroende av änkans ålder. Även detta har redovisats i kom-
mentaren till 6 kap. 11 § EPL.

Änkepension får inte utges om den efterlevande kvinnan ingår äkten-
skap. Upplöses äktenskapet innan det har bestått i fem år skall emellertid
änkepensionen börja betalas ut på nytt om förutsättningarna för sådan
pension alltjämt är för handen. Detta framgår genom en hänvisning till
6 kap. 4 § EPL.

12 §

Denna paragraf anger bl.a. vilka beräkningsbestämmelser som skall till-
lämpas på tilläggspension i form av änkepension som beviljats under
något av åren 1990-2002 till en änka som är född år 1945 eller senare.
Paragrafen har formulerats om med beaktande av de synpunkter som
Lagrådet anfört. På samma sätt som enligt nuvarande regler och som även
föreslagits för änkepension som beviljats på grund av dödsfall efter
utgången av år 2002 skall en sådan änkepension beräknas på den avlidne
mannens t.o.m. år 1989 intjänade ATP-poäng utan någon möjlighet till
antagandepoängberäkning för det fall mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder.
Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap. 6 § EPL. Utöver denna
änkepension som baseras på den avlidne mannens pensionspoäng har
dessa änkor, på samma sätt som de änkor som omfattas av 10 och 11 §§,
rätt till ett 90-procentstillägg om de uppfyllt förutsättningarna härför.
Även detta tillägg skall beräknas utifrån den avlidnes t.o.m. år 1989 in-
tjänade antal år med ATP-poäng. Har den avlidne mannen vid denna tid-
punkt färre än 30 år med sådana poäng skall en avkortning ske. Detta
följer av andra stycket i 6 kap. 6 § EPL jämförd med 6 kap. 8 § EPL till
vilken också hänvisas i förevarande paragraf. Var den avlidne mannen
född år 1927 eller tidigare gäller andra bestämmelser för rätt till oavkortad
tilläggspension i form av änkepension. Även detta framgår av 6 kap. 8 §
EPL.

Av 6 kap. 6 § EPL framgår dessutom att tidiga respektive sena ålders-
pensionsuttag som den avlidne mannen kan ha gjort före år 1990 inte
skall påverka det underlag på vilket änkepensionen skall beräknas.

På samma sätt som för änkor enligt 10 och 11 §§ skall en änka som av-
ses i förevarande paragraf kunna uppbära 90-procentstillägg (och garan-
tipension till änkepension) fram till dess att hon fyller 65 år oavsett om
hon dessförinnan börjar uppbära inkomstgrundad ålderspension.

Av hänvisningen till 6 kap. 7 § EPL framgår att 90-procentstillägg skall
15-delsberäknas utifrån änkans ålder i vissa fall.

Av hänvisningen till 6 kap. 9-13 §§ framgår hur samordningen mellan
änkans egen inkomstgrundade ålderspension och änkepensionen skall gå
till. Som nämnts under kommentaren till 16 § skall en sådan samordning
komma till stånd även före det att änkan fyllt 65 år under förutsättning att
hon dessförinnan böijat uppbära egen inkomstgrundad ålderspension. På
motsvarande sätt som gäller enligt nuvarande övergångsbestämmelser
skall änkepensionen baserad på mannens t.o.m. år 1989 intjänade ATP-
poäng minskas med den inkomstgrundade ålderspension som änkan upp-

Prop. 1999/2000:91

339

bär. Är änkan född under något av åren 1945-1953 skall den ålderspen-
sion med vilken samordning med änkepension skall ske beräknas utifrån
den förutsättningen att hon erhåller inkomstgrundad ålderspension beräk-
nad helt och hållet enligt nuvarande bestämmelser om tilläggspension i
form av ålderspension och inte utifrån den ålderspension som hon faktiskt
uppbär från det reformerade ålderspensionssystemet. Någon kvot-
delsberäkning som i det reformerade ålderspensionssystemet skall göras
för pensionsberättigade tillhörande den s.k. mellangenerationen skall så-
ledes inte göras vid den samordning som skall ske enligt 6 kap. 11 §
första stycket EPL. Anledningen till denna konstruktion är att uppnå ett
med änkepensionen överensstämmande jämförelseunderlag.

Är däremot änkan född år 1954 eller senare skall vid den samordning
som skall ske enligt 6 kap. 13 § EPL den faktiska inkomstgrundade
ålderspension som änkan uppbär läggas till grund för samordningen.
Orsaken härtill är att det för denna kategori inte kommer att registreras
några pensionspoäng för tilläggspension för tiden efter år 2002. Denna
sålunda helt enligt reformerade ålderspensionsregler beräknade
ålderspension omfattar inkomster från den första kronan till skillnad från
det underlag på vilket änkans änkepension är beräknad. För att denna
skillnad inte skall vara till nackdel för änkan skall det till den avlidne
mannens ATP-poäng adderas en poäng, dock i ett visst antal 30-delar med
hänsyn till den avlidne mannens t.o.m. år 1989 intjänade antal år med
ATP-poäng. För en närmare redogörelse för hur denna beräkning skall gå
till hänvisas till kommentaren till 6 kap. 13 § EPL och avsnitt 11.3.4.

Liksom enligt nuvarande bestämmelser skall den omständigheten att
änkan skjuter upp sitt ålderspensionsuttag inte påverka den samordning
som skall ske enligt 6 kap. 11 och 13 §§ EPL. Således skall samordning
ske av änkepensionen med den inkomstgrundade ålderspension som
änkan skulle ha varit berättigad till om hon böijat uppbära sådan pension
vid 65 års ålder. Samma princip skall gälla i de fall änkan gjort undan-
tagande från försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § AFL i
dess lydelse före år 1982. Detta framgår genom en hänvisning till 6 kap.

12 § EPL.

13 §

Denna paragraf anger att antagandepoängberäkning, i de fall då den av-
lidne mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder, vid fastställandet av den avlid-
nes ATP-poäng skall komma till stånd även då den avlidne mannen vid
tidpunkten för dödsfallet haft en sjukpenninggrundande inkomst upp-
gående till lägst ett prisbasbelopp. Som angetts under 10 § har det ansetts
mindre lämpligt att beträffande de änkepensionärer som uppbär
änkepension på grund av dödsfall före den 1 januari 2003 reducera be-
räkningsunderlaget för änkepension, i de fall då den avlidne enligt nu-
varande bestämmelser har tillgodoräknats antagandepoäng på grund av
SGI-regeln. Denna bestämmelse avser endast beräkning av änkepension
till änkor som avses i 10 och 11 §§. Till änkor som är födda år 1945 eller
senare och som blivit berättigade till änkepension på grund av ett dödsfall
som inträffat något av åren 1990-2002 gäller alltjämt att underlaget på
vilket änkepensionen beräknas skall utgöras av mannens t.o.m. år 1989

Prop. 1999/2000:91

340

faktiskt intjänade ATP-poäng utan någon möjlighet till antagandepoäng- Prop. 1999/2000:91
beräkning för de fall mannen avlidit i förvärvsaktiv ålder.

14 §

Beräkningen av änkepension skall enligt vad som sägs i 10-12 §§ ske
enligt bestämmelserna i bl.a. 6 kap. 5 § EPL. Beräkningen enligt sist-
nämnda paragraf är relaterad till prisbasbeloppet för dödsfallsåret, vilket
är det prisbasbelopp som skall tillämpas vid beviljande av änkepension på
grund av dödsfall efter ikraftträdandet av de nya reglerna i de fall
dödsfallet inträffar i förvärvsaktiv ålder. När det gäller beräkning av pen-
sion vid utgången av år 2002 skall emellertid av naturliga skäl tillämpas
det prisbasbelopp som gäller för år 2003. Detta gäller såväl vid beräkning
av den del av änkepensionen som grundar sig på den avlidnes intjänade
ATP-poäng som vid beräkning av 90-procentstillägget.

Det belopp som beräknas med stöd av bestämmelserna i 10-12 §§ skall
därefter årligen följsamhetsindexeras enligt bestämmelserna i 1 kap. 10 §
EPL.

15 §

I denna paragraf anges vad som efter ikraftträdandet skall ske bl.a. be-
träffande folkpension i form av änkepension som beviljats på grund av ett
dödsfall som inträffat före år 1990 eller, såvitt gäller en änka som är född
år 1944 eller tidigare, under något av åren 1990-2002. Denna bestäm-
melse tar sålunda sikte även på sådan änkepension som beviljats på grund
av ett dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960.

Folkpension i form av änkepension skall utmönstras och i stället er-
sättas av bl.a. en garantipension på motsvarande sätt som föreslagits för
änkepensioner som beviljats på grund av dödsfall efter utgången av år
2002. Denna änkegarantipension är bl.a. att se som en kompensation för
nuvarande regler om pensionstillskott och det särskilda grundavdraget för
pensionärer.

En förutsättning för att änkan skall ha rätt till garantipension är att hon
uppfyllt förutsättningarna för rätt härtill. Detta framgår genom en hänvis-
ning till 6 kap. 14-16 §§ EPL. Garantipensionens storlek är beroende av
den änkepension inklusive 90-procentstillägg som änkan uppbär. Även
utländsk efterlevandepension som inte är av utfyllnadskaraktär skall be-
aktas vid beräkningen av garantipensionen. Beräkningen skall ske utifrån
samma bestämmelser som reglerar sådan pension som kommer att kunna
nybeviljas efter år 2002. För en närmare redogörelse för hur denna be-
räkning skall gå till hänvisas till kommentaren till 6 kap. 17 § EPL och
7 §. Änkor, som beviljats änkepension före den 1 juli 1960, har i dag inte
rätt till tilläggspension i form av änkepension och kommer därför inte
heller efter ikraftträdandet att ha rätt till inkomstrelaterad änkepension.
Dessa änkor kommer därför att uppbära en oreducerad änkegarantipen-
sion.

En änka, som har beviljats änkepension efter år 1989, kan emellertid
samtidigt med garantipension till änkepension vara berättigad till om-
ställningspension (eller särskild efterlevandepension) i stället för änke-
pension. Detta kan inträffa i de fall då den efterlevande kvinnan var

341

sammanboende med den avlidne mannen vid utgången av år 1989 och
dödsfallet inträffat därefter. Uppfyllde kvinnan vid tidpunkten för döds-
fallet villkoren för rätt till omställningspension (eller särskild efterlevan-
depension) kan hon vara berättigad till sådan inkomstgrundad efter-
levandepension jämte garantipension till änkepension. Någon rätt till
inkomstrelaterad änkepension föreligger emellertid inte, eftersom hon inte
var gift med den avlidne vid utgången av år 1989.1 dessa situationer skall
omställningspension ligga till grund för beräkningen av änkegaranti-
pensionen. Detta framgår av 6 kap. 17 § andra stycket EPL.

En änka enligt förevarande paragraf skall kunna uppbära garantipen-
sion till änkepension (och 90-procentstillägg) fram till dess att hon fyller
65 år oavsett om hon dessförinnan börjar uppbära inkomstgrundad
ålderspension. Anledningen härtill har angetts i kommentarerna till 10 §
och till 6 kap. 14 § EPL. I 6 kap. 17 § tredje stycket EPL anges att garan-
tipensionen skall beräknas på grundval av den änkepension som framräk-
nats före det att samordningen mellan kvinnans ålderspension och den
inkomstrelaterade änkepensionen sker enligt 6 kap. 11 och 12 §§ EPL i
de fall kvinnan gjort ett tidigt uttag av sin ålderspension.

Den sålunda framräknade garantipensionen till änkepension skall där-
efter i vissa fall 15-delsberäknas på samma sätt som 90-procentstillägget
utifrån änkans ålder. Detta följer av hänvisningen i förevarande paragraf
till 6 kap. 22 § EPL. Dessa bestämmelser överensstämmer med nuvarande
regler där en sådan 15-delsberäkning under vissa förutsättningar sker av
folkpension i form av änkepension. För en närmare redogörelse för hur
denna 15-delsberäkning skall göras hänvisas till kommentaren till 6 kap.
22 § EPL.

Av 17 § framgår att garantipensionen skall avkortas i vissa fall, näm-
ligen då den avlidne inte kunnat tillgodoräknas 40 års bosättningstid (eller
framtida bosättningstid) eller 30 år med intjänade (eller antagna) ATP-
poäng.

Garantipension till änkepension får inte utges om den efterlevande
kvinnan efter dödsfallet ingår äktenskap eller stadigvarande sammanbor
med en man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft bam.
Detta framgår av hänvisningen till 6 kap. 16 § EPL.

16 §

Även de änkor som avses i förevarande paragraf är, om de uppfyllt nu-
varande förutsättningar för rätt till folkpension i form av änkepension,
berättigade till garantipension till änkepension. Till skillnad från de fall
som avser nybeviljande av änkepension efter ikraftträdandet kan således
garantipension utges även till en änka som är född efter år 1944 om
dödsfallet inträffat under något av åren 1990-2002 (eller före år 1990, se
15 §). Sådan garantipension beräknas bl.a. utifrån den änkepension (dvs.
även 90-procentstillägget) som tillkommer änkan. Även efterlevandepen-
sion enligt utländsk lagstiftning skall härvid påverka garantipensionens
omfattning. På motsvarande sätt som angetts i kommentaren till 15 § (och
till 6 kap. 17 § EPL) kan det även förekomma att garantipensionen be-
räknas på grundval av omställningspension i de fall där rätt till sådan

Prop. 1999/2000:91

342

pension föreligger i stället för rätt till änkepension. Detta kan inträffa i de
fall som nämnts i kommentaren till 15 §.

På samma sätt som skall gälla för änkor som avses i 15 § skall en änka
enligt förevarande paragraf kunna uppbära garantipension till änkepen-
sion (och 90-procentstillägg) fram till dess att hon fyller 65 år oavsett om
hon dessförinnan böljar uppbära inkomstgrundad ålderspension. Gör
änkan ett sådant tidigt uttag av sin inkomstgrundade ålderspension skall
beräkningen av garantipensionen göras utifrån den änkepension som
framräknats före det att samordningen mellan kvinnans ålderspension och
den inkomstrelaterade änkepensionen sker enligt 6 kap. 10-13 §§ EPL.
Detta framgår av 6 kap. 17 § tredje stycket EPL.

I andra meningen föreskrivs under vilka förutsättningar som oavkortad
garantipension till änkepension skall utges till änkor som är födda år 1945
eller senare. Liksom beträffande den del av änkepensionen som består av
90-procentstillägget skall förhållandena vid utgången av år 1989 vara
avgörande för i vilken omfattning sådan garantipension skall utbetalas.
Har den avlidne vid nyss nämnda tidpunkt inte kunnat tillgodoräknas
minst 30 år med intjänade ATP-poäng, skall garantipensionens basnivå
om 2,15 gånger prisbasbeloppet avkortas med 1,8 procent per år som
antalet år med ATP-poäng som kan tillgodoräknas den avlidne under-
stiger 30. Motsvarande avkortning skall göras för beloppen 1,49 respek-
tive 0,66 gånger prisbasbeloppet. Någon ytterligare avkortning skall, till
skillnad från hur nuvarande regler i 5 kap. AFL tillämpas, inte komma till
stånd på grund av att den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet inte kunnat
tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension. Avkortningen
skall göras efter den 15-delsberäkning som skall ske enligt 6 kap. 22 §
EPL.

Garantipension till änkepension får inte utges om den efterlevande
kvinnan efter dödsfallet ingår äktenskap eller stadigvarande sammanbor
med en man med vilken hon har varit gift eller har eller har haft bam.
Detta framgår av hänvisningen till 6 kap. 16 § EPL.

17 §

Första stycket i denna paragraf innehåller bestämmelser om hur den del
av änkepensionen som består av 90-procentstillägget och garantipensio-
nen till änkepension skall avkortas i de fall då den avlidne mannen inte
har uppfyllt kraven på viss längre tids anknytning till Sverige eller svensk
förvärvsverksamhet. Bestämmelserna i denna paragraf tar endast sikte på
sådan änkepension som har beviljats före år 1990 och änkepension be-
viljad under något av åren 1990-2002 till änkor som är födda år 1944
eller tidigare. Övriga fall regleras i 12 och 16 §§.

För rätt till oavkortad folkpension krävs enligt nuvarande regler i 5 kap.
AFL, som trädde i kraft den 1 januari 1993, att den försäkrade eller den
avlidne kunnat tillgodoräknas 40 års bosättning i Sverige eller 30 år med
intjänade ATP-poäng. I annat fall utges folkpensionen med så stor andel
som svarar mot förhållandet mellan antalet bosättningsår eller år med
intjänade ATP-poäng och talet 40 respektive 30.1 fråga om folkpension i
form av efterlevandepension (samt även förtidspension) beaktas även
framtida bosättningstid samt antagna år med pensionspoäng under vissa

Prop. 1999/2000:91

343

förutsättningar. För rätt till oavkortad tilläggspension krävs att den
försäkrade kan tillgodoräknas 30 år med intjänade (eller antagna) ATP-
poäng.

Det 90-procentstillägg som skall kompensera för det första prisbasbe-
loppets inkomster är att betrakta som en del av den inkomstrelaterade
änkepensionen. Av den anledningen borde detta tillägg utges i samma
antal 30-delar som änkepensionen i övrigt. Tillägget motsvarar emellertid
också nuvarande folkpension. Folkpension i form av bl.a. änkepension
utges i dag i 40-delar efter den avlidnes bosättningstid eller i 30-delar
efter antal år med pensionspoäng, beroende på vilken av dessa beräk-
ningar som ger det för den efterlevande förmånligaste resultatet. Ett krav
på 30 års ATP-poäng för oavkortat 90-procentstillägg skulle därför kunna
innebära att änkor, som före ikraftträdandet fått sin folkpension 40-dels-
beräknad, efter utgången av år 2002 skulle kunna få sänkt pension. För de
änkor som redan vid ingången av år 2003 uppbär änkepension eller
kommer att beviljas änkepension på grund av dödsfall som inträffat före
år 2003, bör regler inte införas som får en sådan konsekvens. Till dessa
änkor skall detta tillägg därför utges enligt samma regler som i dag även
efter ikraftträdandet av nya regler. 90-procentstillägget skall sålunda an-
tingen 30- eller 40-delsberäknas enligt hittillsvarande regler i 5 kap. AFL.
En grundläggande förutsättning för att detta 90-procentstillägg över
huvud taget skall utges är att änkan vid utgången av år 2002 varit berät-
tigad till tilläggspension i form av änkepension. Detta innebär alltså att
den avlidne mannen måste ha tillgodoräknats ATP-poäng i sådan omfatt-
ning att rätt till tilläggspension förelegat, dvs. den avlidne måste ha till-
godoräknats ATP-poäng för minst tre år. Även garantipension till änke-
pension skall 30- eller 40-delsberäknas. Här skall dock 30-delsberäk-
ningen respektive 40-delsberäkningen, i likhet med vad som gäller för
dem som får garantipension till omställningspension p.g.a. dödsfall före
ikraftträdandet, ske enligt en annan beräkningsmodell än vad som följer
av hittillsvarande bestämmelser i 5 kap. AFL. Vid 40-delsberäkning av
garantipensionen skall således avkortning ske med en procent för vaije år
som det antal bosättningsår som kan tillgodoräknas den avlidne under-
stiger 40 och vid 30-delsberäkning skall avkortning på motsvarande sätt
ske med 1,8 procent per år. Efter avkortningen skall en reducering ske
med hänsyn till storleken på hela den inkomstgrundade änkepensionen.

Genom den hänvisning som görs till punkterna 3 och 5 i övergångsbe-
stämmelserna till 1992 års ändringar i AFL framgår att även de särskilda
regler som där anges beträffande bl.a. änkor som erhållit änkepension på
grund av ett dödsfall som inträffat före 30- och 40-delsbestämmelsemas
ikraftträdande skall tillämpas också fortsättningvis. Dessa särbestämmel-
ser skall alltså alltjämt tillämpas för beståndet beträffande både 90-pro-
centstillägget och garantipensionen till änkepension.

I tredje stycket anges att avkortning enligt denna paragraf skall ske efter
den 15-delsberäkning som skall ske enligt 6 kap. 7 och 22 §§ EPL på
grund av hänvisning dit i 10, 11 och 15 §§.

Prop. 1999/2000:91

344

18 §                                                                      Prop.

Denna paragraf motsvarar punkt 10 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring och innebär att en

änka åter kan uppbära inkomstrelaterad änkepension även om förutsätt-
ningar härför enligt 6 kap. 4 § andra meningen inte är uppfyllda, dvs. i fall
då hon varit gift med en annan man i mer än fem år när detta senare
äktenskap upplöses. En förutsättning för att regeln skall vara tillämplig är
att kvinnan före år 1990 har beviljats tilläggspension i form av änkepen-
sion. Vidare krävs att denna änkepension före ikraftträdandet av de re-
formerade efterlevandepensionsreglema den 1 januari 1990 har dragits in
på den grunden att kvinnan ingått nytt äktenskap. Innebörden av denna
regel är att kvinnan kan återfå den indragna änkepensionen efter den
förste mannen, om det nya äktenskapet skulle upplösas efter att ha bestått
i mer än fem år. Detta gäller dock enbart under förutsättning att den nye
mannen var 60 år eller äldre vid äktenskapets ingående (varför kvinnan
inte kan bli berättigad till inkomstrelaterad änkepension efter den man-
nen). Skulle det nya äktenskapet upplösas efter att ha bestått kortare tid än
fem år följer redan av hänvisningen i 10-12 §§ till 6 kap. 4 § EPL att
kvinnan återfår rätten till änkepension efter den förste mannen.

Samordning med livränta

19 §

Lagrådsremissens 20 § har på Lagrådets inrådan delats upp i två para-
grafer, 19 och 20 §§. Paragraferna har formulerats i enlighet med Lag-
rådets förslag.

Beträffande den minskning av pensionen som enligt 7 kap. 11-13 §§
EPL skall ske, så skall minskning ske, i stället för tre fjärdedelar av varje
livränta som överstiger en sjättedels basbelopp, med 45 % av vaije liv-
ränta som överstiger en sjättedels basbelopp. Minskning skall, på samma
sätt som gäller för efterlevandepension eller efterlevandestöd som har
beviljats på grund av dödsfall efter ikraftträdandet, göras på i första hand
på efterlevandestödet respektive på garantipensionen. Därefter skall enligt
vad som anges i förevarande paragraf minskning beträffande barnpension
göras på 25-procentstillägget enligt 4 § andra stycket 2 och beträffande
omställningspension och särskild efterlevandepension på 90-procents-
tillägget enligt 6 § tredje stycket 2. Först därefter skall minskning göras på
övrig pension, dvs. den del av pensionen som är beräknad på grundval av
den avlidnes pensionspoäng för tilläggspension (4 § andra stycket 1 och 6
§ tredje stycket 1). Beträffande änkepensionen är i 7 kap. 13 § EPL
reglerat i vilken ordning de olika delarna av tilläggspensionen skall
minskas.

20 §

I denna paragraf ges bestämmelser om hur samordningsreglerna i 7 kap.

II och 12 §§ EPL skall tillämpas i de fall inkomstgrundad efterlevande-
pension har beräknats med stöd av bestämmelserna i 4, 6 och 8 §§. Be-
stämmelserna i 7 kap. 11 och 12 §§ som anger att avdrag på barnpension
respektive omställningspension endast får göras om den avlidne kunnat

1999/2000:91

345

tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år vid den tidpunkt då ska- Prop. 1999/2000:91
dan inträffade skall enligt vad som framgår av första meningen i denna
paragraf endast gälla för barnpension respektive omställningspension
beräknad enligt 4 § andra stycket 1 respektive 6 § tredje stycket 1. För
övrig barnpension respektive omställningspension gäller således inte
denna begränsning.

15.3     Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Eftersom lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam
ersätter de nuvarande bestämmelserna i 5 kap. 11 §, 8 kap., 10 kap. 4 §,
14 kap., 16 kap. 3, 7a, 10 och 11 §§ AFL föreskrivs här att dessa
bestämmelser skall upphöra att gälla från och med ikraftträdandet av den
nya lagen. Detsamma gäller punkterna 2-10, 13, 14 och 18-20 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i AFL samt
punkten 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i
AFL.

15.4     Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:382)
angående införande av lagen om allmän försäkring

För änkor som beviljats änkepension på grund av ett dödsfall som in-
träffat före den 1 juli 1960 gäller i dag särskilda bestämmelser beträffande
bl.a. inkomstprövning av sådan pension. Av skäl som närmare redovisats i
avsnitt 11.8 kommer emellertid dessa änkor att omfattas av samma
bestämmelser, utom såvitt avser inkomstprövning, som övriga änkor med
änkepension efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Detta
innebär att det för dessa änkor efter år 2002 kommer att betalas ut en
garantipension till änkepension i stället för den folkpension i form av
änkepension som utges enligt hittillsvarande regler. Någon inkomstpröv-
ning av denna garantipension skall efter ikraftträdandet av de nya reglerna
dock inte göras för änkor som beviljats änkepension före den 1 juli 1960.
Reglerna i 7 kap. lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam om samordning mellan yrkesskadelivränta i form av efter-
levandelivränta och änkepension skall dock gälla även för de nu berörda
änkepensionerna. På motsvarande sätt som skall gälla för övriga efter-
levandepensionsförmåner skall nu diskuterad änkepension beskattas som
förvärvsinkomster, dvs. utan någon möjlighet till särskilt grundavdrag för
pensionärer. Med hänsyn till härtill kan reglerna i 16, 17 och 32 §§ lagen
angående införande av lagen om allmän försäkring nu upphävas.

346

15.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om Prop. 1999/2000:91
arbetsskadeförsäkring

5 kap. 2,4, 6,8 och 11 §§, 6 kap. 1 och 7 §§ samt 8 kap. 4 §

Det nuvarande efterlevandeskyddet inom arbetsskadeförsäkringen har i
huvudsak samma syfte som efterlevandepensioneringen. Det är också
uppbyggt enligt samma principer, och förutsättningarna för rätten till
efterlevandepension har inom arbetsskadeförsäkringen i huvudsak utfor-
mats efter mönster från de som gäller inom den allmänna pensioneringen.
Den nära anknytningen mellan de båda försäkringssystemens efterlevan-
deskydd har vidare kommit till uttryck genom reglerna om inbördes sam-
ordning dem emellan. Med hänsyn bl.a. härtill föreslås nu samma föränd-
ringar beträffande förutsättningarna för rätt till efterlevandelivränta och
även livräntans tidsmässiga utsträckning som föreslagits beträffande mot-
svarande efterlevandepension. Detta innebär en viss skillnad i förhållande
till idag vad beträffar omställningslivränta och särskild efterlevandeliv-
ränta. Eftersom pensionsformen särskild efterlevandepension inte fort-
sättningsvis kommer att kunna nybeviljas har också särskild efterlevan-
delivränta utmönstrats ur lagen (5 kap. 2 och 7-9 §§ samt 8 kap. 4 §). I
övrigt innebär förslagen om en anpassad efterlevandepensionering inte
någon förändring i dessa hänseenden som påverkar efterlevandelivräntor
enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. I punkt 4 i övergångsbestämmel-
serna finns emellertid en särskild bestämmelse om efterlevandelivränta till
vuxna. För en närmare redogörelse av hur de föreslagna förändringarna
skiljer sig från nuvarande bestämmelser hänvisas till avsnitt 12.2.2.

Övriga ändringar i 5 och 6 kap. är bl.a. en följd av att efterlevandepen-
sioner fortsättningsvis kommer att regleras i lagen om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam och inte i lagen om allmän försäkring.
Detta har föranlett en rad följdändringar i de hänvisningar som görs i
lagen om arbetsskadeförsäkring till lagen om allmän försäkring. I den
mån de bestämmelser till vilka hänvisningar i dag görs har flyttats över till
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam har således
nya hänvisningar varit påkallade. Efter rekommendation av Lagrådet har
den hänvisning som gjorts i 6 kap. 7 § första stycket till 8 kap. 5 och 10
§§ lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam tagits bort,
då en sådan hänvisning inte bedöms fylla någon praktisk funktion

Övergångsbestämmelserna

De nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2003. Liksom enligt nu-
varande bestämmelser skall utgångspunkten för vilka bestämmelser om
efterlevandelivränta som skall tillämpas vara när arbetsskadan uppstod
oavsett när dödsfallet till följd av arbetsskadan inträffar. Har således ar-
betsskadan inträffat före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna skall
även fortsättningsvis äldre bestämmelser tillämpas. Detta innebär bl.a. att
övergångsbestämmelserna till lagen (1988:882) om ändring i lagen om
arbetsskadeförsäkring har fortsatt tillämpning i fall som där avses.

347

Vad som nu sagts skall emellertid inte gälla i de fall den efterlevande är
berättigad till omställningslivränta på grund av en arbetsskada som
inträffat under något av åren 1990-2002 om den efterlevande samtidigt är
berättigad till omställningspension på grund av ett dödsfall som inträffat
till följd av arbetsskadan efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. I
denna situation skall dödsfallstidpunkten vara avgörande för vilka be-
stämmelser som skall tillämpas beträffande efterlevandelivräntan. Detta
innebär sålunda att de nya bestämmelserna i lagen om arbetsskadeförsäk-
ring angående omställningslivränta skall tillämpas i dessa fall även om
den s.k. visandedagen uppstått före år 2003. Är däremot den efterlevande
samtidigt med efterlevandelivränta i form av omställningslivränta berät-
tigad till änkepension enligt 6 kap. lagen om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam, skall alltjämt visandedagen för arbetsskadan
vara avgörande för vilka bestämmelser som skall tillämpas beträffande
livräntan. Detta innebär att en efterlevande kvinna som är född år 1945
eller senare och som är berättigad till änkepension enligt 6 kap. lagen om
efterlevandepension och efterlevandestöd till bam på gmnd av ett dödsfall
som inträffat efter ikraftträdandet till följd av en arbetsskada som uppstått
under något av åren 1990-2002, men som enligt 1 kap. 6 § sistnämnda
lag faktiskt uppbär omställningspension, ändå skall få sin livränta enligt
de bestämmelser som gällde vid visandedagen och inte vid tidpunkten för
dödsfallet. För att också de vuxna efterlevande som uppbär efter-
levandelivränta vid årsskiftet 2002/2003 skall kompenseras för de ändrade
skattereglerna (slopande av SGA) och inte få ett sämre nettoutfall vid
samordningen av pensionen och livräntan införs i punkt 4 en särskild
övergångsregel. Denna innebär att det belopp som efter samordning med
efterlevandepensionen betalas ut i livränta för december 2002 i princip
skall utges oförändrad för januari 2003. För en närmare redogörelse för
dessa bestämmelser hänvisas till avsnitt 12.2.

Prop. 1999/2000:91

348

Förteckning över remissinstanser som yttrat
sig över betänkandet Efterlevandepension
- En anpassning till det reformerade
ålderspensionssystemet (SOU 1998:120)

Efter remiss har yttrande över betänkandet Efterlevandepension (SOU
1998:120) angetts av Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i
Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket, Riksförsäk-
ringsverket, Försäkringskasseförbundet, Stockholms läns allmänna för-
säkringskassa, Statskontoret, Statistiska Centralbyrån, Riksrevisions-
verket, Riksskatteverket , Statens löne- och pensionsverk, ILO-kom-
mittén, Jämställdhetsombudsmannen, Ungdomsstyrelsen, Handikappför-
bundens samarbetsorgan, Pensionärernas riksorganisation, Sveriges Pen-
sionärsförbund, Landstingsförbundet, Sveriges försäkringsförbund.
Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorga-
nisation, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges Pensionärers Riksför-
bund och Riksförbundet PensionärsGemenskap.

Yttrande över betänkandet har dessutom kommit in från Ensamståendes
intresseorganisation, Riksförbundet för änkor, änkemän och föräldralösa
bam, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Sveriges Socialdemokra-
tiska Kvinnoförbund, Moderatkvinnoma, Centerkvinnoma, SPI Vellinge,
Privattjänstemannakartellen (PTK) och Integrationsverket.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 1

349

Lagförslag i Lagrådsremissen

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

2.1 Förslag till lag om efterlevandepension och
efterlevandestöd till barn

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § I denna lag finns bestämmelser om efterlevandepension i form av
barnpension, omställningspension och änkepension samt garantipension
till omställningspension och änkepension. Dessutom finns bestämmelser
om efterlevandestöd till bam.

2 § I socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som
är försäkrad enligt denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också
bestämmelser om förmåner vid utlandsvistelse och om handläggning av
ärenden m.m.

3 § Barnpension utges enligt bestämmelser i 2 kap. till bam vars ena eller
båda föräldrar har avlidit.

Omställningspension utges enligt bestämmelser i 4 kap. till en man eller
kvinna vars make har avlidit. En efterlevande kvinna kan ha rätt till
änkepension enligt bestämmelserna i 6 kap., i stället för eller utöver om-
ställningspension.

4 § Barnpension och omställningspension enligt denna lag utges som in-
komstgrundad efterlevandepension. Denna beräknas på gmndval av ett
efterlevandepensionsunderlag enligt bestämmelser i 5 kap.

Som tillägg till eller ersättning för barnpension och omställningspen-
sion kan det under vissa förutsättningar utges efterlevandestöd till bam
och garantipension enligt bestämmelser i 3 och 4 kap.

5 § Änkepension enligt denna lag utges i form av tilläggspension och
beräknas på grundval av det underlag som anges i 6 kap.

Som tillägg till eller ersättning för änkepension kan det under vissa
förutsättningar utges garantipension enligt bestämmelser i samma kapitel.

6 § En änka, som är född år 1944 eller tidigare och som uppfyller förut-
sättningarna för rätt till änkepension och garantipension till sådan pension
enligt 6 kap. 1-3 och 14-16 §§, har inte rätt till efterlevandepension enligt
4 kap. En änka som avses i 6 kap. 15 § har dock, om förutsättningarna för
det är uppfyllda, rätt till omställningspension enligt 4 kap.

I fråga om rätt till efterlevandepension för en änka som är född år 1945
eller senare gäller, förutom bestämmelserna om omställningspension och
garantipension till sådan pension i 4 kap., även bestämmelserna i 6 kap.
enligt vad som där särskilt anges.

350

Är en änka som avses i andra stycket för samma månad berättigad till
änkepension och omställningspension, utges endast omställningspensio-
nen och garantipension till sådan pension. Om änkepensionen är större
utges den dock i den utsträckning den överstiger omställningspensionen
och garantipensionen till sådan pension. Minskning skall i första hand
göras på garantipension till änkepension och därefter på sådan tilläggs-
pension som avses i 6 kap. 5 § första stycket 2.

7 § Garantipension till omställningspension eller änkepension är beroende
av den avlidnes försäkringstid.

Den efterlevande maken har rätt till garantipension endast om en för-
säkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas för den avlidne.

8 § Inkomstgrundad efterlevandepension och tilläggspension i form av
änkepension enligt denna lag samt kostnaderna för administrationen av
sådana pensioner skall finansieras genom efterlevandepensionsavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Garantipension till omställ-
ningspension och änkepension samt efterlevandestöd till bam skall finan-
sieras med allmänna skattemedel. Även kostnader för administrationen av
garantipension och efterlevandestöd till bam skall finansieras med all-
männa skattemedel.

9 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring årligen fastställda prisbasbeloppet och
med inkomstbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension årligen fastställda inkomstbasbeloppet.

10 § Inkomstgrundad efterlevandepension och tilläggspension i form av
änkepension skall vid ingången av varje kalenderår räknas om i enlighet
med bestämmelserna i 5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension.

2 kap. Barnpension

1 § Efterlevandepension i form av barnpension utges till bam vars ena
eller båda föräldrar har avlidit.

Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt
bam i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid
tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel bamet anses som bam till
denne.

2 § Ett bam som inte har fyllt 18 år har rätt till barnpension.

Om ett bam som har fyllt 18 år bedriver studier som ger rätt till förlängt
barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag eller
studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), har bamet rätt till
barnpension även för studietiden, dock längst till och med juni månad det
år då bamet fyller 20 år. En förutsättning för rätt till barnpension enligt
detta stycke är att bamet bedriver studierna när det fyller 18 år eller åter-
upptar dem innan det fyller 19 år.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

351

Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt
tid då bamet på gmnd av sjukdom inte kan bedriva sina studier.

Ett bam som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta
veckor är inte på gmnd av bestämmelserna i andra stycket berättigat till
barnpension.

3 § Barnpension för ett bam som inte har fyllt tolv år utgör för år räknat
35 procent av det efterlevandepensionsunderlag som anges i 5 kap. Är
flera bam berättigade till barnpension efter föräldern, skall det nämnda
procenttalet ökas med 25 procent för varje bam utöver det första. Det
sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan
bamen. Från och med månaden efter den då det yngsta bamet fyller tolv
år skall de nämnda procenttalen bytas ut mot talen 30 respektive 20.

Om barnets båda föräldrar har avlidit utgör barnpensionen alltid 35
procent av det i första stycket nämnda underlaget. Är i sådant fall flera
barn berättigade till barnpension efter en förälder skall det nämnda pro-
centtalet ökas med 25 procent för varje bam utöver det första. Det sam-
manlagda bampensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan
bamen.

4 § Om flera barnpensioner skall utges efter en avliden och dessa pensio-
ner beräknade enligt 3 § sammantagna skulle överstiga det efterlevande-
pensionsunderlag som anges i 5 kap., skall pensionerna sättas ned pro-
portionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.

Om det efter en avliden skall utges, förutom barnpensioner, även om-
ställningspension eller tilläggspension i form av änkepension skall de
sammanlagda barnpensionerna utges med högst 80 procent av efterlevan-
depensionsunderlaget. Om barnpensionerna överstiger denna nivå skall de
sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar 80 procent av
efterlevandepensionsunderlaget.

3 kap. Efterlevandestöd till barn

1 § Ett bam som är bosatt i Sverige och som uppfyller villkoren för rätt till
barnpension enligt 2 kap. 1 och 2 §§, har rätt till efterlevandestöd till bam
enligt vad som föreskrivs i 2-^4 §§.

2 § Efterlevandestöd till bam skall för år räknat motsvarar 40 procent av
prisbasbeloppet.

Om barnets båda föräldrar har avlidit, utges efterlevandestöd till bam
enligt första stycket efter vardera föräldern.

3 § Ett efterlevande bam som har barnpension enligt 2 kap. efter den av-
lidne föräldern har rätt till efterlevandestöd till bam endast i den ut-
sträckning barnpensionen inte uppgår till det belopp som följer av 2 §
första stycket.

Till bam vars båda föräldrar har avlidit utges efterlevandestöd endast i
den utsträckning bamet har barnpension enligt 2 kap. efter föräldrarna

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

352

som sammanlagt inte uppgår till det belopp som följer av 2 § andra
stycket.

Med barnpension enligt 2 kap. likställs livränta enligt lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring, efter samordning enligt 6 kap. 1 § samma lag,
och sådan efterlevandepension och efterlevandelivränta som bamet har
rätt till enligt utländsk lagstiftning. Det gäller dock inte utländsk efter-
levandepension som är att likställa med efterlevandestöd till bam enligt
denna lag.

4 § Om ett bam för samma månad har rätt till såväl efterlevandestöd till
bam som folkpension i form av förtidspension enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, utges endast den till beloppet största av förmånerna.

4 kap. Omställningspension och garantipension

Omställningspension

1 § En efterlevande make, som inte har uppnått 65 års ålder och som sta-
digvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, har rätt till
tilläggspension om den efterlevande

1. vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med bam under 18 år,
som stod under vårdnad av makarna eller en av dem, eller

2. oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år
fram till dödsfallet.

Med efterlevande make likställs den som, utan att vara gift, stadig-
varande sammanbor med en icke gift man eller kvinna vid dennes död
och som tidigare varit gift med eller har eller har haft eller då väntar bam
med denne.

2 § Rätt till omställningspension enligt 1 § avser en tid av tio månader
från tidpunkten för dödsfallet.

3 § Rätt till omställningspension har vidare en efterlevande som haft rätt
till omställningspension enligt 2 §, för tid efter det att denna rätt upphört,
om den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor
med bam under 18 år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makar-
nas hem (förlängd omställningspension).

Rätten till förlängd omställningspension enligt första stycket avser en
tid av tolv månader. En sådan efterlevande har dock alltid rätt till förlängd
omställningspension till dess det yngsta bamet fyller tolv år.

4 § Rätten till förlängd omställningspension upphör om den efterlevande
ingår äktenskap. Detsamma gäller om den efterlevande stadigvarande
sammanbor med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller
har haft bam med.

5 § Omställningspension utgör för år räknat 55 procent av det efter-
levandepensionsunderlag som anges i 5 kap.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

353

12 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91

Garantipension till omställningspension

6 § En efterlevande make som är bosatt i Sverige och som uppfyller vill-
koren för rätt till omställningspension och villkoret i 1 kap. 7 § andra
stycket har rätt till garantipension till omställningspension.

7 § Beräkningen av garantipension till omställningspension skall grunda
sig på den omställningspension som den efterlevande har rätt till. Med
omställningspension avses även sådan efterlevandepension enligt utländsk
lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt denna lag.

8 § Garantipension till omställningspension skall, om inte annat anges i
12 §, för år räknat motsvara 2,13 gånger prisbasbeloppet (basnivån). Om
den efterlevande har rätt till omställningspension skall basnivån minskas
med beloppet för den pensionen.

9 § Garantipension till omställningspension skall beräknas med hänsyn till
den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med
året före dödsfallet. Som försäkringstid skall sådan tid räknas som utgör
försäkringstid för garantipension enligt 2 kap. 1-4 §§ och 5 § första
stycket lagen (1998:702) om garantipension.

Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 2 kap. 3 § lagen om
garantipension skall som försäkringstid för garantipension till omställ-
ningspension även bosättningstid i hemlandet tillgodoräknas för den av-
lidne från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år
då han eller hon fyllde 24 år.

10 § Som försäkringstid för garantipension till omställningspension skall
även tillgodoräknas tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och
med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med
minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde
16 år till och med året före dödsfallet, skall som framtida försäkringstid
tillgodoräknas så stor andel av tiden från och med året för dödsfallet till
och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år som motsvarar för-
hållandet mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med
det år då den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra
femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod.

Vid beräkningen skall försäkringstiden sättas ned till närmaste antal
hela månader.

11 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas
ned till närmaste hela antal år.

12 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid
för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor
andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet som svarar mot förhållandet mellan
det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas och talet 40.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

354

Omställningspension efter flera avlidna

13 § Är någon för samma månad berättigad till omställningspension efter
flera avlidna, utges endast pensionen jämte garantipension efter den sist
avlidne eller, om pensionsbeloppen är olika höga, det högsta beloppet.

5 kap. Underlag för beräkning av inkomstgrundad
efterlevandepension

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1938 eller senare

1 § Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna födda år
1938 eller senare skall läggas den avlidnes pensionsbehållning för in-
komstpension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
beräknad enligt 2 och 3 §§ (faktisk pensionsbehållning) samt, under de
förutsättningar som anges i 4 §, även ett belopp som motsvarar summan
av de årliga pensionsrätter som enligt bestämmelserna i 5 § kan tillgodo-
räknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträf-
fade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (antagen pen-
sionsbehållning ).

2 § Faktisk pensionsbehållning är summan av de pensionsrätter för in-
komstpension, beräknade enligt 4 kap. 2-4 §§ lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension, som kan tillgodoräknas för den avlidne till
och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade sedan
dessa pensionsrätter räknats om enligt 5 kap. 4, 6, 7 och 9 §§ samma lag.
Pensionsrättema skall beräknas som om det för den avlidne tillgodoräk-
nats endast pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensions-
rätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

3 § Vid beräkning av den faktiska pensionsbehållningen skall hänsyn tas
till pensionsbehållning som avser pensionsgrundande belopp för
plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små bam enligt
3 kap. 10 § och pensionsgmndande belopp för studier enligt 3 kap. 24 §
samma lag endast om den avlidne till och med den 31 december året före
det år då dödsfallet inträffade, eller på grund av beräkning enligt andra
stycket, kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst som för vart och
ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive
intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet. Med pensionsgmndande in-
komst skall likställas pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt

3 kap. 4 § lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Vid bedömningen av om villkoret i första stycket är uppfyllt skall hän-
syn även tas till sådana år efter dödsfallet för vilka antagen pensionsbe-
hållning enligt 4 § skall beräknas.

4 § Om dödsfallet har inträffat före det år då den avlidne skulle ha fyllt 65
år och pensionsrätt för inkomstpension enligt lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension har fastställts för den avlidne för minst tre

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

355

av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet, skall en antagen
pensionsbehållning beräknas enligt 5 och 6 §§.

Hänsyn skall tas till pensionsrätt som avser pensionsgrundande belopp
för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålders-
pension, pensionsgrundande belopp för föräldrar till små bam enligt
3 kap. 10 § och pensionsgrundande belopp för studier enligt 3 kap. 24 §
samma lag endast om det för den avlidne till och med den 31 december
året före det år då dödsfallet inträffade kan tillgodoräknas pensionsgrun-
dande inkomst eller pensionsgrundande belopp för förtidspension som för
vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive
intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.

5 § Antagen pensionsbehållning utgör ett belopp som svarar mot summan
av de årliga pensionsrätter som kan tillgodoräknas den avlidne för tiden
från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den
avlidne skulle ha fyllt 64 år. Pensionsrätten för vart och ett av dessa år
skall beräknas på ett pensionsunderlag som svarar mot medeltalet av de
pensionsunderlag enligt 4 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension som kan tillgodoräknas den avlidne för vart och ett av de
fem åren närmast före det år då dödsfallet inträffade. När medeltalet be-
räknas skall det bortses från de två år för vilka pensionsunderlaget är
högst respektive lägst.

6 § Vid beräkning av den antagna pensionsbehållningen skall pensions-
rätter enligt 5 § beräknas som om all pensionsrätt vore pensionsrätt för
inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent
av pensionsunderlaget.

Om inkomstindexet enligt 1 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension för något eller några av de fem år närmast före
dödsfallet som avses i 5 § avviker från inkomstindexet för dödsfallsåret,
skall pensionsunderlaget för det eller de åren räknas om med hänsyn till
förändringen av inkomstindexet för dödsfallsåret före beräkningen av det
i 5 § nämnda medeltalet.

7 § Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 65 år skall till
grund för beräkning av efterlevandepension läggas den avlidnes pen-
sionsbehållning, beräknad enligt 2 och 3 §§, som tjänats in till och med
det år då den avlidne fyllde 64 år. Denna pensionsbehållning skall räknas
om med förändringar av inkomstindexet fram till ingången av det år då
den avlidne fyllde 65 år och skall från och med årsskiftet därefter räknas
om i enlighet med 5 kap. 14 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension till ingången av det år då dödsfallet inträffade.

8 § Om den avlidne har tagit ut inkomstpension före den månad då han
eller hon fyllt eller skulle ha fyllt 65 år, skall den avlidnes pensionsbe-
hållning, beräknad som om något uttag av inkomstpension inte hade
gjorts, läggas till grund för beräkningen av faktisk pensionsbehållning.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

356

9 § Underlaget för beräkning av årlig efterlevandepension (efterlevande-
pensionsunderlaget) skall beräknas genom att summan av faktisk pen-
sionsbehållning och antagen pensionsbehållning divideras med ett del-
ningstal.

Som delningstal skall det delningstal tillämpas som enligt 5 kap. 12 §
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension gäller för beräkning
av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade
fyllde 65 år.

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1937 eller tidigare

10 § Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna födda år 1937 eller tidi-
gare skall utgöra 60 procent av produkten av det prisbasbelopp som gällde
det år som den avlidne fyllde 65 år och medeltalet av de pensionspoäng
för tilläggspension som enligt 15 § lagen (1998:675) om införande av
lagen om inkomstgrundad ålderspension tillgodoräknats för den avlidne
efter det att denna medelpoäng ökats med talet ett. Om pensionspoäng
tillgodoräknats för mer än 15 år, beaktas vid beräkningen av medeltalet
enbart de 15 år för vilka de högsta poängtalen tillgodoräknats. Härvid
tillämpas 22 § lagen om införande av lagen om inkomstgrundad ålders-
pension. Från och med årsskiftet efter det att den avlidne fyllde 65 år skall
efterlevandepensionsunderlaget räknas om enligt 5 kap. 14 § lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension till ingången av det år
dödsfallet inträffade.

För den som är född år 1935 eller tidigare skall vad som i första stycket
sägs om det år då den avlidne fyllde 65 år i stället avse år 2001.

11 § Om den avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspen-
sion för färre än 30 år, skall vid beräkningen enligt 10 § hänsyn tas endast
till så stor del av den där angivna produkten som svarar mot förhållandet
mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och talet
30.

Om den avlidne var född år 1927 eller tidigare skall vid beräkning en-
ligt första stycket även 6 kap. 14-16 §§ lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension och 19-21 §§ lagen (1998:675) om införande av
lagen om inkomstgrundad ålderspension tillämpas.

6 kap. Änkepension och garantipension

/?äti till tilläggspension i form av änkepension

1 § Om en avliden vid sin död hade rätt till tilläggspension i form av för-
tidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller till in-
komstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension eller om han, om det fall som avses i 13 kap. 1 § först-
nämnda lag varit för handen vid tidpunkten för dödsfallet, hade varit be-
rättigad till förtidspension, har hans efterlevande maka rätt till tilläggs-
pension i form av änkepension enligt vad som sägs i 2—4 §§.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

357

En änka har rätt till tilläggspension i form av änkepension endast om
det för den avlidne kan tillgodoräknas pensionspoäng för tilläggspension
för minst tre år.

2 § En änka som vid utgången av år 1989 samt även vid tidpunkten för
dödsfallet var gift med den avlidne har rätt till tilläggspension i form av
änkepension, om inte annat sägs i andra stycket, om

1. äktenskapet vid tidpunkten för dödsfallet hade varat minst fem år och
ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år, eller

2. den avlidne efterlämnar bam som också är bam till änkan.

En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till tilläggspension i
form av änkepension endast om villkoren enligt första stycket var upp-
fyllda vid utgången av år 1989 och detta förhållande inte ändrats fram till
tidpunkten för dödsfallet.

3 § För rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt 5 § första
stycket 2 krävs, utöver vad som anges i 1 och 2 §§, att fömtsättningama i
14 § är uppfyllda. För en änka som är född år 1945 eller senare krävs
dessutom att villkoren enligt 14 § första stycket var uppfyllda vid ut-
gången av år 1989 och att detta förhållande inte ändrats fram till tid-
punkten för dödsfallet.

4 § Tilläggspension i form av änkepension skall dras in om änkan ingår
äktenskap. Upplöses äktenskapet inom fem år, skall pensionen bötja be-
talas ut på nytt.

Beräkning av tilläggspension i form av änkepension till kvinnor som inte
har fyllt 65 år

5 § Tilläggspension i form av änkepension till en änka som är född år
1944 eller tidigare utgör, för tid före den månad änkan fyller 65 år, om
inte annat följer av 7-13 §§, för år räknat summan av

1.40 procent eller, om det efter den avlidne finns bam som har rätt till
barnpension efter honom enligt 2 kap., 35 procent

- av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 § första stycket första
och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring som den avlidne var berättigad till eller skulle ha varit
berättigad till om rätt till sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för
dödsfallet eller,

- av inkomstgrundad ålderspension beräknad enligt 6 kap. 2 § 1, 3, 4,
12 och 14—16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgmndad ålderspension och
19-22 §§ lagen (1998:675) om införande av lagen om inkomstgmndad
ålderspension, om den avlidne uppbar sådan pension eller hade fyllt 65 år
och var berättigad till sådan pension, och

2. 90 procent av det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet.

Om den avlidne mannen var född år 1954 eller senare beräknas
tilläggspensionen enligt första stycket 1 som om mannen fått hel förtids-
pension vid ingången av år 2003. Därvid skall 13 kap. 2 § första stycket

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

358

första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen om allmän
försäkring tillämpas.

6 § Tilläggspension i form av änkepension till en änka som är född år
1945 eller senare utgör, för tid före den månad änkan fyller 65 år, ett be-
lopp som motsvarar vad som skulle ha utgetts till kvinnan om mannen
hade avlidit vid utgången av år 1989. Vid beräkningen av sådan änkepen-
sion tillämpas, om mannen vid den angivna tidpunkten inte var berättigad
till ålderspension enligt 12 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring i
det kapitlets dåvarande lydelse, 5 § första stycket. Beloppet enligt 5 §
första stycket 1 skall dock alltid beräknas på grundval av den förtidspen-
sion som skulle ha utgetts till mannen om denne blivit berättigad till hel
sådan pension vid utgången av år 1989 och pensionen då hade beräknats
med tillämpning av 13 kap. 3 § lagen om allmän försäkring. Om mannen
vid utgången av år 1989 var berättigad till tilläggspension i form av
ålderspension, skall beloppet enligt 5 § första stycket 1 beräknas med
tillämpning av 12 kap. 2 § första och andra styckena lagen om allmän
försäkring i deras lydelse vid utgången av år 1989.

Vid beräkningen enligt 8 § skall inte första stycket andra meningen i
nämnda paragraf tillämpas och skall hänsyn endast tas till det antal år med
pensionspoäng som tillgodoräknats för den avlidne mannen till och med
år 1989.

7 § Om en änka har rätt till tilläggspension i form av änkepension enligt
5 § första stycket 2 med tillämpning av 14 § första stycket 2 och hon inte
hade fyllt 50 år vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 14 §
andra stycket, skall beloppet enligt 5 § första stycket 2 minskas. Minsk-
ningen skall ske med en femtondel för varje år som det antal år som den
pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid den tidpunkt som
avses i 14 § andra stycket understiger 50.

8 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas pensionspoäng för
tilläggspension för minst 30 år, skall vid beräkningen enligt 5 § första
stycket 2 hänsyn tas endast till så stor del av beloppet där som svarar mot
förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng tillgodräknas
honom och talet 30. Vid denna beräkning skall 13 kap. 2 § första stycket
första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring tillämpas.

Vid tillämpning av första stycket skall 6 kap. 14-16 §§ lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§ lagen
(1998:675) om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension
gälla.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som
avses i 7 §.

9 § För en änka som har böijat uppbära ålderspension enligt lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension före det att hon fyllt 65 år
skall även 11-13 §§ gälla. Vad som där sägs om tilläggspension skall
dock endast gälla sådan tilläggspension som avses i 5 § första stycket 1.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

359

Beräkning av tilläggspension i form av änkepension till kvinnor som har
fyllt 65 år

10 § Tilläggspension i form av änkepension skall från och med den
månad en änka fyller 65 år beräknas med tillämpning av

1. 5 § första stycket 1, om änkan är född år 1929 eller tidigare,

2. 5 § första stycket 1,11 och 12 §§, om änkan är född under något av
åren 1930-1944, eller

3. 6 $ första stycket och 11-13 §§, dock utan sådant belopp som avses i
5 § första stycket 2, om änkan är född år 1945 eller senare.

11 § Om en änka, som är född under något av åren 1930-1953, har rätt
till tilläggspension i form av änkepension och för samma månad får in-
komstgrundad ålderspension enligt 6 kap. lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension, skall tilläggspension i form av änkepension utan
sådant belopp som avses i 5 § första stycket 2 och efter samordning enligt
1 kap. 6 § tredje stycket utges endast i den mån den överstiger ålderspen-
sionen. Vid beräkning av änkans inkomstgrundade ålderspension skall 6
kap. 2 § 1, 3 och 4 §§, 5 § första stycket, 12 § och 14-16 §§ nämnda lag
tillämpas.

En änka som avses i första stycket och som är född under något av åren
1930-1944 har dock, oavsett vad som anges i första stycket, rätt till
tilläggspension i form av änkepension med sådant belopp att denna, till-
sammans med änkans inkomstgrundade ålderspension, motsvarar en viss
andel av summan av kvinnans inkomstgrundade ålderspension beräknad
enligt första stycket och den tilläggspension för den avlidne mannen som
avses i 5 § första stycket 1. Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är
född år 1930, 58 procent om kvinnan är född år 1931, 56 procent om
kvinnan är född år 1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 pro-
cent om kvinnan är född år 1934 och 50 procent om kvinnan är född
under något av åren 1935-1944. Tilläggspension i form av änkepension
får emellertid inte med stöd av denna regel betalas ut med högre belopp
än vad som följer av 5 § första stycket 1.

12 § Vid tillämpning av 11 § skall, om änkan tar ut inkomstgrundad
ålderspension som avses i nämnda paragraf vid en senare tidpunkt än från
och med den månad då hon fyllt 65 år, hänsyn tas till den inkomstgrun-
dade ålderspension, beräknad enligt 11 § första stycket, som skulle ha
betalats ut om hon haft rätt till pensionen från och med den månaden.
Vidare skall, om änkan gjort undantagande från försäkringen för tilläggs-
pension, hänsyn tas till den tilläggspension i form av ålderspension som
skulle ha betalats ut om undantagande inte skett. Motsvarande skall gälla
om pensionspoäng på grund av underlåten avgiftsbetalning inte har till-
godoräknats eller har minskats.

13 § Om en änka som är född år 1954 eller senare har rätt till tilläggspen-
sion i form av änkepension och för samma månad får inkomstgrundad
ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
utges änkepensionen endast i den mån den överstiger ålderspensionen.
Härvid tillämpas 12 §.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

360

Vid beräkning enligt första stycket skall ett tillägg om en pensions-
poäng enligt 4 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålderspension göras till
det underlag som beräkningen av tilläggspensionen i form av änkepension
skall grunda sig på innan samordning sker med kvinnans inkomst-
grundade ålderspension. På detta tillägg tillämpas 6 och 8 §§.

Rätt till garantipension till änkepension

14 § En änka som är född år 1944 eller tidigare har rätt till garantipension
enligt 17-23 §§ för tid före den månad då hon fyller 65 år, om hon vid
utgången av år 1989 och även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med
den avlidne samt vid sistnämnda tidpunkt

1. hade vårdnaden om och stadigvarande sammanbodde med bam
under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makamas hem
eller hos änkan, eller

2. hade fyllt 36 år och varit gift med med den avlidne i minst fem år.

Upphör rätten till änkepension på grund av att villkoren i första stycket
1 inte längre är uppfyllda, skall det vid bedömningen av rätten till pension
enligt 2 anses dels som om mannen avlidit då rätten till pension enligt 1
upphörde, dels att äktenskapet varat till nämnda tidpunkt.

15 § Med en änka likställs i fråga om rätt till garantipension en kvinna
som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbor med en icke gift man
vid dennes död och som tidigare varit gift med honom eller har eller har
haft bam med honom.

Den tid under vilken kvinnan oavbrutet sammanbott med mannen fram
till dennes död skall vid tillämpningen av 14 § första stycket 2 likställas
med tid i ett äktenskap.

16 § En änka har inte rätt till garantipension efter en man som hon inte
lever tillsammans med vid dennes död, om kvinnan efter det sammanlev-
naden med mannen upphörde, stadigvarande sammanbor med en annan
man med vilken hon varit gift eller har eller har haft bam.

Rätten till garantipension upphör om den pensionsberättigade gifter sig
eller stadigvarande sammanbor med en man som hon varit gift eller har
eller har haft bam med. Upplöses äktenskapet innan det bestått i fem år
eller upphör samboendet inom samma tid, skall garantipensionen bötja
betalas ut på nytt, om förutsättningarna i övrigt för rätt till sådan pension
fortfarande är uppfyllda.

Beräkning av garantipension till änkepension

17 § Beräkningen av garantipensionen skall grunda sig på den tilläggs-
pension i form av änkepension som änkan har rätt till. Med tilläggspen-
sion i form av änkepension avses även sådan efterlevandepension enligt
utländsk lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt
denna lag.

Har en änka som är berättigad till garantipension till änkepension rätt
till omställningspension men däremot inte till tilläggspension i form av

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

361

änkepension, skall omställningspensionen ligga till grund för beräkning
av garantipensionen till änkepension.

Om en änka för tid före den månad då hon fyller 65 år uppbär ålders-
pension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som
skall samordnas med tilläggspension i form av änkepension enligt 11 och
12 §§, skall garantipensionen beräknas med hänsyn till änkepensionen
före samordning av pensionerna.

18 § Garantipension till änkepension skall, om inte annat anges i 22 och
23 §§, för år räknat motsvara 2,13 gånger prisbasbeloppet (basnivån). Om
en änka har rätt till tilläggspension i form av änkepension eller om-
ställningspension skall basnivån minskas med beloppet för den pensionen.

19 § Garantipension till änkepension skall beräknas med hänsyn till den
försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året
före dödsfallet. Som försäkringstid skall sådan tid räknas som utgör för-
säkringstid för garantipension enligt 2 kap. 1^4 §§, 5 § första stycket
lagen (1998:702) om garantipension.

Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 2 kap. 3 § lagen om
garantipension skall som försäkringstid för garantipension till änkepen-
sion även bosättningstid i hemlandet tillgodoräknas för den avlidne från
och med det år då han fyllde 16 år till och med det år då han fyllde 24 år.

20 § Som försäkringstid för garantipension till änkepension skall även
tillgodoräknas tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och med
det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).

Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med
minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han fyllde 16 år till
och med året före dödsfallet, skall som framtida försäkringstid tillgodo-
räknas så stor andel av tiden från och med året för dödsfallet till och med
det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år som motsvarar förhållandet
mellan den försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med det år då
den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femte-
delar av hela sistnämnda tidsperiod.

Vid beräkningen skall försäkringstiden sättas ned till närmaste antal
hela månader.

21 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall sättas
ned till närmaste hela antal år.

22 § Utges garantipension med tillämpning av 14 § första stycket 2 och
hade den pensionsberättigade inte fyllt 50 år vid mannens död eller vid
den tidpunkt som avses i 14 § andra stycket, skall garantipensionens bas-
nivå minskas. Minskningen skall ske med en femtondel för vaije år som
det antal år som den pensionsberättigade fyllt vid mannens död eller vid
nämnda tidpunkt understiger 50.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

23 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid
för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor

362

andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet som svarar mot förhållandet mellan
det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas och talet 40.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som
avses i 22 §.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

7 kap. Utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn. m.m.

Ansökan om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, m.m.

1 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam enligt denna lag
betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den
allmänna försäkringskassan.

2 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam utges från och med
den månad då dödsfallet inträffat eller, om den avlidne vid sin död uppbar
ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgmndad ålderspension
eller förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, från
och med månaden efter den då dödsfallet inträffade.

Inträder rätten till efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam
vid annan tidpunkt än som avses i första stycket, skall förmånen betalas ut
från och med den månad då rätten har inträtt.

Efterlevandepension får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre
månader eller, i fråga om barnpension eller efterlevandestöd till bam, två
år före ansökningsmånaden.

3 § Vid utbetalning av efterlevandepension för tid före ansökningsmåna-
den skall det belopp minskas som först förfaller till betalning om det för
samma tid tidigare har betalats ut efterlevandepension till annan eller
andra efterlevande. Minskningen skall ske med det belopp som överstiger
vad som skulle ha utgetts om beslutet om den förstnämnda efterlevande-
pensionen förelegat vid utbetalningen av den eller de andra efterlevande-
pensionerna.

4 § Uttag av efterlevandepension enligt denna lag får återkallas genom
skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan
skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast månaden
före den månad som ändringen avser.

5 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam utges till och med
den månad då rätten till förmånen upphör. Omställningspension, tilläggs-
pension i form av änkepension enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 samt ga-
rantipension till omställningspension och änkepension utges dock längst
till och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 år.

Ändring av efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall
gälla från och med månaden efter den månad när anledningen till änd-
ringen uppkommit.

363

6 § Har någon försvunnit under resa eller under andra omständigheter och
kan det antas att han eller hon har avlidit, har efterlevande till honom eller
henne rätt till efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam enligt
denna lag. Som villkor för utbetalning av pension eller efterlevandestöd
får det dock krävas en förklaring på heder och samvete av den
efterlevande att denne inte vet om den försvunna personen är i livet. I
fråga om en omyndig får sådan förklaring krävas från hans eller hennes
förmyndare. Förklaring kan också krävas av en god man eller förvaltare
som har förordnats enligt föräldrabalken. Visar det sig senare att den för-
svunna personen lever, skall pension och efterlevandestöd inte fortsätta att
utges.

7 § Den som genom brottslig gärning uppsåtligen har berövat någon an-
nan livet eller medverkat till brottet enligt 23 kap. 4 eller 5 § brottsbalken
har inte rätt till efterlevandepension eller efterlevandestöd till bam efter
den avlidne.

Efterlevandepension och efterlevandestöd får dras in eller skäligen
sättas ned, om den efterlevande på annat sätt än vad som sägs i första
stycket har vållat dödsfallet genom en handling för vilken ansvar ådömts
honom eller henne genom dom som vunnit laga kraft.

Utbetalning av pension ocht efterlevandestöd till bam

8 § Pension och efterlevandestöd till bam enligt denna lag skall betalas ut
månadsvis. Årspension och efterlevandestöd som beräknas komma att
uppgå till högst 2 400 kr skall dock, om det inte finns särskilda skäl, be-
talas ut i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med
den efterlevande får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger
per år.

Vid beräkning av efterlevandepension och efterlevandestöd skall den
totala årliga ersättningen avrundas till närmaste hela krontal som är del-
bart med tolv.

Vid samtidig utbetalning av garantipension eller efterlevandestöd och
inkomstgrundad efterlevandepension eller tilläggspension i form av
änkepension skall avrundning enligt andra stycket ske på garantipensio-
nen eller efterlevandestödet.

9 § Om en person som är berättigad till efterlevandepension eller efter-
levandestöd till bam enligt denna lag i väsentlig omfattning har fått sin
försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620)
utan villkor om återbetalning, får retroaktivt beviljad sådan pension eller
efterlevandestöd betalas ut till socialnämnden till den del ersättningen
motsvarar vad socialnämnden sammanlagt har betalat ut till den
pensionsberättigades och dennes familjs försöijning för den tid som den
retroaktiva ersättningen avser.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

364

Samordning med livränta m.m.

10 § Efterlevandepensionen och efterlevandestödet till bam skall minskas
enligt vad som sägs i 11-13 §§ för en efterlevande som har rätt till liv-
ränta på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om för-
säkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa
yrkessjukdomar eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller som
enligt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens
förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av
Riksförsäkringsverket. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges
enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall
däremot inte ske på grund av livränta som utges enligt lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring eller annan livränta som bestäms med
tillämpning av nämnda lag. Har livränta eller del av livränta eller livränta
för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt
12-14 §§ anses som om livränta utges eller som om den livränta som
utges har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de
försäkringstekniska grunder som tillämpas vid utbytet.

11 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av barnpension och efter-
levandestöd till bam minskas med tre fjärdedelar av vaije livränta som
överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som bamet för samma tid
har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall i första hand göras på
efterlevandestödet. Avdrag på barnpension får dock göras endast om den
avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när
skadan inträffade.

Barnpension skall dock aldrig, på grand av bestämmelserna i denna
paragraf, tillsammans med efterlevandestöd understiga en fjärdedel av det
belopp som anges i 3 kap. 2 §.

12 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av omställningspension och
garantipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar av varje
livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pen-
sionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minsk-
ningen skall i första hand göras på garantipensionen. Avdrag på omställ-
ningspension får dock göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna
sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

13 § Vid beräkning enligt 10 § skall summan av tilläggspension i form av
änkepension och garantipension till sådan pension minskas med tre fjär-
dedelar av vaije livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet
och som den pensionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efter-
levande. Minskningen skall i första hand göras på garantipensionen och
därefter på tilläggspension i form av änkepension enligt 6 kap. 5 § första
stycket 2. Avdrag på tilläggspension i form av änkepension enligt 6 kap.
5 § första stycket 1 får dock göras endast om den avlidne kunnat tillgodo-
räkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

Tilläggspension i form av änkepension skall dock aldrig, på grand av
bestämmelserna i denna paragraf, tillsammans med utgiven garantipen-

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

365

sion till sådan pension för månad räknat understiga nio procent av pris-
basbeloppet.

14 § Om en pensionsberättigad som avses i 4 eller 6 kap. sedan minst
trettio dagar i följd är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad skall,
från och med den trettioförsta dagen, garantipension enligt denna lag ut-
ges med högst ett belopp som innebär att garantipensionen tillsammans
med inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension enligt denna
lag uppgår till för månad räknat 4,5 procent av prisbasbeloppet. Såsom
intagen räknas även den som olovligen avvikit från anstalt eller vistas
utom anstalt med anledning av permission. Skall garantipensionen dras in
för del av en kalendermånad, beräknas garantipensionen för vaije dag till
en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.

Om ett bam sedan minst trettio dagar i följd vårdats på anstalt på
statens bekostnad eller annars fått kost och bostad, får efterlevandestöd till
bam enligt 3 kap. inte utges. Sådan förmån får dock utges för tid då
bamet är inackorderat vid sameskola. Skall efterlevandestödet dras in för
del av en kalendermånad, beräknas efterlevandestödet för vaije dag till en
trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.

I fråga om en elev i specialskola får efterlevandestöd utges utan hinder
av bestämmelserna i andra stycket för tid då eleven vistas utom skolan.
För sådan tid skall 16 § andra stycket lagen (1998:703) om handikapper-
sättning och vårdbidrag tillämpas på motsvarande sätt.

8 kap. Övriga bestämmelser

Beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam

1 § Ett beslut i ett ärende enligt denna lag skall fattas av den allmänna
försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799)
skall avgöra ett ärende som gäller den efterlevande.

2 § För ett beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam
gäller i tillämpliga delar 13 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension om beslut genom automatiserad behandling samt ändring
och omprövning av sådana beslut.

Ändring, omprövning och överklagande av beslut

3 § Ett beslut om efterlevandepension skall ändras om det föranleds av en
ändring som gjorts beträffande den pensionsbehållning eller den pen-
sionspoäng enligt lagen (1998:674) om inkomstgmndad ålderspension
som legat till gmnd för beräkningen av efterlevandepensionen.

Ett beslut om garantipension eller efterlevandestöd till bam enligt
denna lag skall ändras om storleken av garantipensionen eller efterlevan-
destödet påverkas av en ändring som gjorts beträffande den inkomstgrun-
dade efterlevandepension eller tilläggspension i form av änkepension som
legat till gmnd för beräkning av garantipensionen eller efterlevandestödet.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

366

4 § För omprövning och överklagande av ett beslut om efterlevandepen-
sion eller efterlevandestöd till bam gäller i tillämpliga delar följande be-
stämmelser om pension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-
pension:

- 13 kap. 9 § första stycket samt 11-13, 15 och 16 §§ om omprövning,
och

- 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och 21 §§,
22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.

Bestämmelsen i 13 kap. 13 § andra stycket lagen om inkomstgrundad
ålderspension skall gälla även i fall då den avlidne har lämnat oriktiga
uppgifter eller underlåtit att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyl-
dighet.

Åtgärder på grund av felaktig utbetalning av efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam

5 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om återbetalning av
efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, om den efterlevande
eller den avlidne genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att un-
derlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att
pensionen eller efterlevandestödet har lämnats felaktigt eller med ett för
högt belopp. Detsamma gäller om efterlevandepension eller efterlevande-
stöd i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den
som uppburit förmånen har insett eller skäligen borde ha insett detta.

Har efterlevandepension betalats ut enligt denna lag och minskas där-
efter pensionsrätt eller pensionspoäng enligt lagen (1998:674) om in-
komstgmndad ålderspension på grund av bristande eller underlåten av-
giftsbetalning, skall försäkringskassan besluta om återbetalning av för
mycket utbetald pension.

Den som uppburit för mycket efterlevandepension eller efterlevande-
stöd till bam enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka sådan pension
eller sådant efterlevandestöd endast om beslut om återbetalning meddelats
enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får för-
säkringskassan helt eller delvis efterge kravet på återbetalning.

6 § Har allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av
inkomstgmndad efterlevandepension eller tilläggspension i form av
änkepension och beviljas till följd av beslutet om sänkt sådan pension
garantipension enligt 4 kap. 6 § eller 6 kap. 14 § eller efterlevandestöd till
bam enligt 3 kap. 1 § retroaktivt för samma tid, skall avdrag för den åter-
krävda pensionen göras på den retroaktivt beviljade förmånen.

Om allmän försäkringskassa enligt 5 § beslutat om återbetalning av ga-
rantipension till omställningspension eller till änkepension eller efter-
levandestöd till barn skall avdrag för den återkrävda garantipensionen
eller det återkrävda efterlevandestödet göras på retroaktivt beviljad in-
komstgrundad efterlevandepension eller tilläggspension i form av änke-
pension som avser samma tid som garantipensionen eller efterlevande-
stödet.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

367

7 § Avdrag på pension och efterlevandestöd till bam enligt denna lag får
göras med skäligt belopp om den efterlevande enligt beslut av en allmän
försäkringskassa är återbetalningsskyldig för en ersättning som har utgetts
på grund av denna lag eller annan författning.

8 § Om en ersättning enligt denna lag eller en annan författning har be-
talats ut efter beslut av en allmän försäkringskassa och beviljas senare
pension eller efterlevandestöd retroaktivt enligt denna lag för samma tid
som för den tidigare utbetalade ersättningen, skall avdrag göras på den
retroaktiva ersättningen. Detta belopp skall motsvara det belopp som
överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda
ersättningarna hade fattats samtidigt.

Uppgiftsskyldighet m.m.

9 § Den som har rätt till ersättning enligt denna lag är skyldig att lämna de
uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen.

Om den efterlevande är omyndig eller har en god man eller förvaltare
enligt föräldrabalken, har förmyndaren eller, om det kan anses ingå i
uppdraget, gode mannen eller förvaltaren motsvarande skyldighet enligt
första stycket att lämna uppgifterna.

10 § För efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall följande
bestämmelser i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
tillämpas:

- 15 kap 1 § om Riksförsäkringsverkets skyldigheter,

- 15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket om un-
derrättelse till en enskild,

- 15 kap. 11 och 13 §§ samt 14 § andra stycket om anmälan och upp-
giftsskyldighet,

- 15 kap. 15 § om undantag från sekretess,

- 15 kap. 16 § om utmätning, pantsättning och överlåtelse,

- 15 kap. 17 § om preskription.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen
(2000:000) om införande av lagen (2000:000) om efterlevandepension
och efterlevandestöd till bam.

368

2.2

Förslag till lag om införande av lagen (2000:000) om Prop. 1999/2000:91
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn Bilaga 2

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ikraftträdande av lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och
övergångsbestämmelser med anledning därav.

2 § Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Detsamma gäller lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam. Be-
stämmelserna i lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam gäller också, om inte annat följer av 3-20 §§, i fall då rätten till
efterlevandepension grundas på dödsfall som inträffat före ikraftträdandet.

3 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till bam enligt lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall
betalas ut utan ansökan fr.o.m. januari 2003 till den som vid utgången av
år 2002 uppbär efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhålls-
stöd, under förutsättning att rätt till förmånen föreligger enligt först-
nämnda lag eller denna lag.

4 § Med försäkringstid för garantipension enligt lagen (2000:000) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till bam skall för tid före den
1 januari 2003 avses bosättningstid enligt 5 kap. lagen (1962:381) om
allmän försäkring i kapitlets lydelse före den 1 januari 2003.

5 § I fråga om barnpension på gmnd av dödsfall som inträffat före ikraft-
trädandet skall, i stället för vad som föreskrivs i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, gälla
följande.

Barnpension skall utges i form av tilläggspension som beräknas som
summan av

1. 30 procent av hel förtidspension, beräknad enligt 13 kap. 2 och 3 §§
lagen om allmän försäkring i paragrafernas lydelse före den 1 januari
2003, som den avlidne var berättigad till när han eller hon avled eller
skulle ha varit berättigad till om rätt till sådan pension hade inträtt vid
tidpunkten för dödsfallet eller, 30 procent av inkomstgmndad ålderspen-
sion, beräknad enligt 6 kap. 2 § 1 samt 3 och 14-16 §§ lagen om in-
komstgmndad ålderspension och 19-22 §§ lagen (1998:675) om införan-
de av lagen om inkomstgmndad ålderspension, om den avlidne vid
dödsfallet var berättigad till sådan pension, och

2. 25 procent av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet.

Är flera bam berättigade till barnpension efter den försäkrade, skall det
i andra stycket 1 nämnda procenttalet ökas med 20 för vaije bam utöver
det första. Detta belopp skall därefter delas lika mellan bamen. Vid be-
räkning av beloppet enligt andra stycket 1 skall bestämmelserna i 14 kap.

369

8 § lagen om allmän försäkring i dessa bestämmelsers lydelse före den 1
januari 2003 ha fortsatt tillämpning.

Vid beräkning av beloppet enligt andra stycket 2 skall bestämmelserna i

5 kap. 1, 3-7 och 11 §§ lagen om allmän försäkring och punkt 3 i över-
gångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om all-
män försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003,
tillämpas.

6 § I fråga om efterlevande barn som vid utgången av år 2002 uppbär
tilläggspension i form av barnpension enligt punkten 2 i övergångsbe-
stämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen om allmän försäk-
ring på grund av dödsfall som inträffat före den 1 januari 1990 skall be-
stämmelserna i 5 § gälla med det undantaget att talet 30 i 5 § andra
stycket 1 skall bytas ut mot talet 40 om barnpension i form av tilläggs-
pension vid ikraftträdandet utges med denna andel till ett barn.

7 § I fråga om omställningspension på grund av dödsfall som inträffat
före ikraftträdandet skall, i stället för vad som föreskrivs i 4 kap. 1-3 och
5 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam, gälla följande.

I fråga om rätten till omställningspension skall 14 kap. 4 § första
stycket lagen om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2003
ha fortsatt tillämpning.

Omställningspension skall utges i form av tilläggspension och beräknas
som summan av

1. 40 procent eller, om det efter den avlidne finns bam som har rätt till
barnpension enligt 5 § efter honom eller henne, 20 procent av den för-
tidspension eller ålderspension som anges i 5 § andra stycket 1, och

2. 90 procent av det för år 2003 gällande prisbasbeloppet.

Vid beräkning av beloppet enligt tredje stycket 2 skall bestämmelserna i
5 kap. 1, 3-7 och 11 §§ lagen om allmän försäkring samt punkt 3 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om
allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003,
tillämpas.

Vid beräkning av beloppet enligt tredje stycket 1 skall bestämmelserna i
14 kap. 8 § lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse
före den 1 januari 2003 ha fortsatt tillämpning.

8 § I fråga om garantipension till omställningspension på gmnd av döds-
fall som inträffat före ikraftträdandet skall, i stället för vad som sägs i
4 kap. 6-12 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam, gälla följande.

Den efterlevande skall, om villkoren i 8 kap. 4 och 5 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring i dessa bestämmelsers lydelse före den 1
januari 2003 är uppfyllda, ha rätt till garantipension beräknad enligt
tredje-sjunde styckena.

Till gmnd för beräkning av garantipension skall ligga den tilläggspen-
sion i form av omställningspension som den efterlevande har rätt till. Med
tilläggspension i form av omställningspension avses även efter-

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

370

levandepension enligt utländsk lagstiftning som inte är att likställa med
garantipension enligt lagen (2000:000) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam.

För en efterlevande som helt saknar rätt till tilläggspension i form av
omställningspension eller vars tilläggspension i form av omställningspen-
sion inte överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet skall den årliga garanti-
pensionen motsvara 2,15 gånger prisbasbeloppet (basnivån) minskat med
ett belopp som motsvarar den nämnda tilläggspensionen.

För en efterlevande, som har rätt till tilläggspension i form av omställ-
ningspension som överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga
garantipensionen motsvara skillnaden mellan 0,66 gånger prisbasbeloppet
och 44 procent av den del av tilläggspensionen som överstiger 1,49
gånger prisbasbeloppet.

Vid beräkning av garantipension enligt tredje-femte styckena skall, om
inte annat följer av sjunde stycket, bestämmelserna i 5 kap. 1, 3-7 och
11 §§ lagen om allmän försäkring och punkt 3 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om allmän försäkring,
i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003, tillämpas.

För en avliden för vilken det inte kan tillgodoräknas 40 års försäk-
ringstid för garantipension skall, garantipensionens basnivå, 2,15 gånger
prisbasbeloppet, minskas med en procent för vaije år som, det antal år för
vilka försäkringstid kan tillgodoräknas den avlidne understiger talet 40.
Motsvarande avkortning skall göras av beloppen 1,49 respektive 0,66
gånger prisbasbeloppet Motsvarande skall gälla även fall då garantipen-
sionen beräknas enligt 5 kap. 1 § första stycket a lagen om allmän försäk-
ring med den ändringen att minskningen i stället skall göras med 1,8 pro-
cent för vaije år som det antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodo-
räknas den avlidne understiger talet 30.

9 § En efterlevande som vid utgången av år 2002 uppbär eller hade rätt till
folkpension eller tilläggspension i form av särskild efterlevandepension
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och som alltjämt uppfyller
förutsättningarna i 8 kap. 6-10 §§ och 14 kap. 5 § samma lag i
paragrafernas lydelse före den 1 januari 2003 har rätt till särskild efter-
levandepension och garantipension till sådan pension enligt bestämmel-
serna i denna paragraf.

I fråga om efterlevande som avses i denna paragraf och som i december
2002 uppbär partiell särskild efterlevandepension skall pensionen
beräknas och utges enligt följande:

med 85 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension
till den som haft tre fjärdedelar av hel särskild efterlevandepension,

med 65 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension
till den som haft halv särskild efterlevandepension,

med 28 procent av hel särskild efterlevandepension och garantipension
till den som haft en fjärdedel av hel särskild efterlevandepension.

Vid beräkningen av särskild efterlevandepension skall gälla vad som
föreskrivs i 7 § tredje-femte styckena. Den efterlevande skall vidare ha
rätt till garantipension som beräknas enligt bestämmelserna i 8 § tredje-
sjunde styckena. Därvid skall vad som där sägs om tilläggspension i form

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

371

av omställningspension avse tilläggspension i form av särskild efter-
levandepension.

Bestämmelserna i 8 kap. 12 § lagen om allmän försäkring i deras lydel-
se före den 1 januari 2003 skall gälla även efter utgången av år 2002.
Därvid skall med särskild efterlevandepension likställas tilläggspension i
form av särskild efterlevandepension och garantipension till sådan pen-
sion beräknad enligt andra och tredje styckena. Minskning skall göras i
första hand på garantipension och därefter på beloppet enligt 7 § tredje
stycket 2 före minskning av annan tilläggspension.

Om den efterlevande har ålderspension enligt lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension utges inte särskild efterlevandepension.

För efterlevande som avses i denna paragraf skall gälla vad som före-
skrivs om särskild efterlevandepension i 16 kap. 1 § tredje och femte
styckena samt 2, 3, 7 a, 8 och 9 §§, 18 kap. 17 § och 20 kap. 3 § lagen om
allmän försäkring i paragrafernas lydelse före den 1 januari 2003.

10 § En efterlevande som vid utgången av år 2002 har rätt till folkpension
eller tilläggspension i form av änkepension enligt övergångsbestäm-
melserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring har rätt till änkepension och garantipension till sådan pension
enligt bestämmelserna i lagen (2000:000) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam och enligt vad som föreskrivs i 11-19 §§.
Detsamma skall gälla om rätten till sådan änkepension uppkommer först
efter ikraftträdandet men grundar sig på dödsfall som inträffat
dessförinnan.

11 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit på
grund av ett dödsfall som inträffat före år 1990 skall, oavsett när änkan är
född, änkepensionen för tid efter år 2002, om annat inte sägs i andra
stycket, utges med tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§
lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam
samt beräknas enligt 6 kap. 5 § första stycket samt 7 § nämnda lag. Det-
samma skall gälla för änkor som är födda år 1929 eller tidigare och vars
rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit på gmnd av
dödsfall som inträffat under något av åren 1990-2002.

För en änka som avses i första stycket och som har fyllt 65 år beräknas
tilläggspension i form av änkepension med tillämpning av endast 6 kap.
5 § första stycket 1 lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam.

12 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit för en
änka som är född under något av åren 1930-1944 på gmnd av ett dödsfall
som inträffat under något av åren 1990-2002 skall änkepensionen för tid
efter år 2002 utges med tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och
4 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till
bam samt beräknas enligt 6 kap. 5 § första stycket samt 7 och 9-12 §§
nämnda lag.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

372

13 § Har rätt till tilläggspension i form av änkepension uppkommit för en
änka som är född år 1945 eller senare på grund av ett dödsfall som in-
träffat under något av åren 1990-2002 skall änkepensionen för tid efter år
2002 utges med tillämpning av bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket
och 6 kap. 3 och 4 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam samt beräknas enligt 6 kap. 6-13 §§ nämnda
lag.

14 § För änkor som avses i 11 och 12 §§ skall tilläggspension i form av
änkepension enligt 6 kap. 5 § första stycket 1 lagen (2000:000) om efter-
levandepension och efterlevandestöd till bam beräknas med tillämpning
även av 13 kap. 2 § första stycket tredje meningen lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

15 § I fall som avses i 11-13 §§ skall beräkningen ske på gmndval av
prisbasbeloppet för år 2003 i stället för prisbasbeloppet för dödsfallsåret.

16 § Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit på gmnd
av ett dödsfall som inträffat före år 1990 eller, såvitt gäller en änka som är
född år 1944 eller tidigare, på gmnd av ett dödsfall som inträffat under
något av åren 1990-2002, skall änkan för tid efter år 2002 ha rätt till
garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den ut-
sträckning som följer av bestämmelserna i 6 kap. 14—17 och 22 §§ lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam samt
8 § fjärde och femte styckena denna lag.

17 § Har rätt till folkpension i form av änkepension uppkommit för en
änka som är född år 1945 eller senare på grund av ett dödsfall som in-
träffat under något av åren 1990-2002, skall änkan för tid efter år 2002 ha
rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den
utsträckning som följer av bestämmelserna i 1 kap. 6 § tredje stycket, 6
kap. 14—17 och 22 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam samt 8 § fjärde och femte styckena denna lag.
För en änka som avses i denna paragraf utges garantipensionen i för-
hållande till det antal år för vilka den avlidne maken vid utgången av år
1989 tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension. För en avliden
som inte kan tillgodoräknas 30 år med intjänade pensionspoäng, skall
garantipensionens basnivå, 2,15 gånger prisbasbeloppet, minskas med 1,8
procent för varje år som, det antal år för vilka pensionspoäng kan tillgo-
doräknas den avlidne understiger talet 30. Motsvarande avkortning skall
göras av beloppen 1,49 respektive 0,66 gånger prisbasbeloppet. Avkort-
ning enligt denna punkt skall ske efter sådan minskning som avses i
6 kap. 22 § lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.

18 § Vid beräkning av tilläggspension i form av änkepension enligt 6 kap.
5 § första stycket 2 lagen (2000:000) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam samt av garantipension enligt 8 § denna lag till
en änka som avses i någon av paragraferna 11, 12 och 16 skall, om inte
annat följer av andra stycket, bestämmelserna i 5 kap. 1, 3-7 och 11 §§

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

373

lagen (1962:381) om allmän försäkring samt punkterna 3 och 5 i över-
gångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen om all-
män försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003,
tillämpas.

För en avliden för vilken det inte kan tillgodoräknas 40 års försäk-
ringstid för garantipension skall garantipensionens basnivå, 2,15 gånger
prisbasbeloppet minskas med en procent för vaije år som, det antal år för
vilka försäkringstid kan tillgodoräknas den avlidne understiger talet 40.
Motsvarande avkortning skall göras av beloppen 1,49 respektive 0,66
gånger prisbasbeloppet. Motsvarande skall gälla även fall då garantipen-
sionen beräknas enligt 5 kap. 1 § första stycket a lagen om allmän försäk-
ring, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 2003, med den ändringen
att minskningen i stället skall göras med 1,8 procent för vaije år som det
antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodoräknas för den avlidne
understiger talet 30.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som
avses i 6 kap. 7 och 22 §§ lagen om efterlevandepension och efterlevan-
destöd till bam.

19 § Om en änka som avses i 11 § har beviljats tilläggspension i form av
änkepension före den 1 januari 1990 och denna dragits in före denna tid-
punkt till följd av att hon ingått äktenskap, skall vid tillämpningen av
6 kap. 4 § lagen (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd
till bam gälla att änkepensionen skall börja betalas ut på nytt även i fall då
det nya äktenskapet upplöses efter att ha bestått i fem år eller mer, dock
under förutsättning att detta äktenskap ingåtts efter den dag då mannen
fyllde 60 år.

20 § Vid tillämpning av 7 kap. 11 eller 12 § lagen (2000:000) om efter-
levandepension och efterlevandestöd till bam skall den begränsning för
när avdrag får ske, i fall som avses i 5, 7 och 9 §§ denna lag, endast gälla
pension beräknad enligt 5 § andra stycket 1 och 7 § tredje stycket 1. För
efterlevandepension och efterlevandestöd till bam som beviljats på grand
av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet skall minskning enligt 7 kap.
11-13 §§ lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam, i
stället för med som där sägs, göras med 45 procent av varje livränta som
överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet. Minskningen skall göras på det
belopp som anges i 5 § andra stycket 2 respektive 7 § tredje stycket 2 före
minskning av annan tilläggspension.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

374

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-
ring'

dels att 5 kap. 11 §, 8 kap., 10 kap. 4 §, 14 kap., 16 kap. 3, 7 a, 10 och
11 §§, punkterna 2-10, 13-14 och 18-20 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:881) om ändring i nämnda lag samt punkten 5 i övergångs-
bestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i nämnda lag skall
upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 3, 5 och 7 §§, 5 kap. 1, 3-5 och 7 §§, 10 kap. 2 §,
16 kap. 1, 2, 4, 5, 8 och 9 §§, 17 kap. 2 §, 18 kap. 17 §, 19 kap. 1 § och
20 kap. 2 och 3 §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen (1979:127) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om
ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

3 kap.

En försäkrad, som uppbär hel
förtidspension eller hel särskild
efterlevandepension enligt denna
lag eller uppburit sådan pension
under månaden närmast före den
då han börjat uppbära hel ålders-
pension, har inte rätt till sjukpen-
ning. För tid efter ingången av den
månad då den försäkrade fyllt 70 år
eller dessförinnan börjat uppbära

En försäkrad, som uppbär hel
förtidspension enligt denna lag
eller har uppburit sådan pension
under månaden närmast före den
då han eller hon har börjat uppbära
hel ålderspension, har inte rätt till
sjukpenning. För tid efter ingången
av den månad då den försäkrade
fyllt 70 år eller dessförinnan har
böijat uppbära hel ålderspension

1 Lagen omtryckt 1982:120.
Senaste lydelse av

5 kap. 11 § 1992:1277

8 kap. 1 § 1988:881

8 kap. 2 § 1999:1397

8 kap. 3 § 1988:881

8 kap. 4 § 1996:1587

8 kap. 5 § 1988:881

8 kap. 6 § 1992:1702

8 kap. 7 § 1992:1702

8 kap. 8 § 1988:881

8 kap. 9 § 1992:1277

8 kap. 10 § 1988:881

8 kap. 11 § 1996:1587

8 kap. 12 § 1999:1397

10 kap. 4 § 1988:881

14 kap. 1 § 1988:881

14 kap. 2 § 1988:881

2 Senaste lydelse 1988:881.

14 kap. 3 § 1997:1040

14 kap. 4 § 1988:881

14 kap. 5 § 1988:881
14 kap. 6 § 1988:881
14 kap. 7 § 1992:1277
14 kap. 8 § 1988:881
16 kap. 3 § 1988:881
16kap. 7a§ 1988:881
16 kap. 10 § 1988:1327
16 kap. 11 § 1988:881
punkt 2 1996:1587
punkt 5 1996:1587
punkt 6 1996:1587
punkt 8 1998:677
punkt 18 1997:1312
punkt 19 1996:1587
punkt 20 1996:1587.

375

hel ålderspension enligt denna lag   enligt denna lag får sjukpenning Prop. 1999/2000:91

får sjukpenning utgå för högst 180   utges för högst 180 dagar.           Bilaga 2

dagar.

3

Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en försäkrads till-
hörighet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande
inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart
anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet
skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att
hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäk-
ringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan-
den eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för
rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension eller sär-
skild efterlevandepension enligt
denna lag beviljas den försäkrade
eller redan utgående sådan pension
ändras med hänsyn till ändring i
den försäkrades arbetsförmåga
eller, vid särskild efterlevandepen-
sion, förmåga eller möjlighet att
bereda sig inkomst genom arbete,

b) när förtidspension enligt
denna lag beviljas den försäkrade
eller redan utgående sådan pension
ändras med hänsyn till ändring i
den försäkrades arbetsförmåga.

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- eller inkomstförhållanden,

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade, samt

e) när ett beslut om vilandeförklaring av förtidspension enligt 16 kap.
16 eller 17 § upphör.

Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då
anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande in-
komst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för
ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som
inträffar i anslutning till att försäkringskassan fått kännedom om in-
komständringen.

Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller d är
tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst
till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då
känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka hon eller han uppbär studiestöd enligt
studiestödslagen (1999:1395), bidrag enligt förordningen (1995:938) om
utbildningsbidrag för doktorander eller särskilt utbildningsbidrag,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetmark-
nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,

3 Senaste lydelse 1999:1397.

376

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex
månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av bam, om den
försäkrade är förälder till bamet eller likställs med förälder enligt 1 §
föräldraledighetslagen (1995:584) och bamet inte har fyllt ett år. Mot-
svarande gäller vid adoption av bam som ej fyllt tio år eller vid mot-
tagande av sådant bam i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har
förflutit sedan den försäkrade fick bamet i sin vård,

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings-
kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en
sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på gmndval av enbart
den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna
tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är
att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på gmndval av
enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifråga-
varande förvärvsarbete under utbildningstiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som av-
ses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning
enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under
den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenning-
grundande inkomst som har fastställts på gmndval av enbart den inkomst
av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock
under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte
uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen
beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-
tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på
den sjukpenninggmndande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6
när den försäkrade genomgår gmndutbildning som är längre än 60 dagar.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej
omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på gmnd av så-
dant förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.

4

Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades ar-
betsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom
föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala
och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett tillstånd av nedsatt
arbetsförmåga, som orsakats av sjukdom för vilken sjukpenning utgetts
och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.

Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om ar-
betsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar
utges tre fjärdedels sjukpenning. Är arbetsförmågan nedsatt i mindre grad

Senaste lydelse 1996:1542.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

377

men med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en fjär-
dedels sjukpenning.

Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall,
om den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete, särskilt
beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra
sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt er-
bjuder den anställde. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver
avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid
en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande
mån den dagen.

Om den försäkrade inte kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete
eller till annat arbete hos arbetsgivaren, skall vid bedömningen av ar-
betsförmågans nedsättning särskilt beaktas om den försäkrade kan för-
sörja sig genom sådant arbete efter åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap.

Om det efter prövning enligt fjärde stycket bedöms att den försäkrade
inte kan återgå till arbete hos arbetsgivaren eller försörja sig själv genom
annat förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden,
skall vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning särskilt beaktas
om den försäkrade efter åtgärd som avses i 7 b § eller 22 kap. kan försörja
sig själv genom sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på
arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för
den försäkrade.

Om det finns särskilda skäl för det får vid bedömningen av arbetsför-
mågans nedsättning beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades
bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra lik-
nande omständigheter. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning
enligt fjärde och femte styckena skall göras i förhållande till högst ett
heltidsarbete.

Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under
vilken han annars skulle ha uppburit föräldrapenning, skall arbetsför-
mågan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades för-
måga att vårda bamet är nedsatt på grund av sjukdomen.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Om den försäkrade uppbär för-
tidspension eller särskild efter-
levandepension enligt denna lag,
skall vid prövning av den försäk-
rades rätt till sjukpenning bedöm-
ningen av hans arbetsförmåga ske
med bortseende från den nedsätt-
ning av förmågan eller möjligheten
att bereda sig inkomst genom
arbete som ligger till grund för
utgående pension.

Om den försäkrade uppbär för-
tidspension enligt denna lag, skall
vid prövning av den försäkrades
rätt till sjukpenning bedömningen
av hans arbetsförmåga ske med
bortseende från den nedsättning av
arbetsförmågan som ligger till
grund för utgående pension.

5 kap.

5

5 Senaste lydelse 1999:800.

378

En försäkrad har rätt till folk-
pension i form av förtidspension,
efterlevandepension och handi-
kappersättning som utgör tillägg
till pension

En försäkrad har rätt till folk-
pension i form av förtidspension
och handikappersättning som utgör
tillägg till pension

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

a) enligt 3 och 4 §§ i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräk-
nats pensionspoäng för tilläggspension, eller

b) enligt 5-7 och 9—77 §§ i för-
hållande till det antal år som till-
godoräknats som bosättningstid i
Sverige.

b) enligt 5-7 och 9-10 §§ i för-
hållande till det antal år som till-
godoräknats som bosättningstid i
Sverige.

En försäkrad har rätt till folkpension i form av ålderspension enligt 3 § i
förhållande till det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för
tilläggspension.

Folkpension enligt 1 § första
stycket a eller andra stycket beräk-
nas i förhållande till det antal år för
vilka den pensionsberättigade eller,
när fråga är om efterlevande-
pension, den avlidne vid tilläggs-
pensionens beräkning tillgodoräk-
nats pensionspoäng.

§6

Folkpension enligt 1 § första
stycket a eller andra stycket beräk-
nas i förhållande till det antal år för
vilka den pensionsberättigade vid
tilläggspensionens beräkning till-
godoräknats pensionspoäng.

Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år, utges folkpension
med oavkortat belopp. I annat fall utges folkpension med så stor andel
därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensions-
poäng tillgodoräknats och talet 30.

Om rätt till tilläggspension inte föreligger krävs att antalet år för vilka
pensionspoäng tillgodoräknats uppgår till minst tre.

Med år för vilket har tillgodo-
räknats pensionspoäng likställs vid
beräkning av förtidspension och
efterlevandepension

7

Med år för vilket har tillgodo-
räknats pensionspoäng likställs vid
beräkning av förtidspension

1. år, för vilket pensionspoäng inte har tillgodoräknats till följd av be-
stämmelserna i 11 kap. 6 § första stycket, i detta lagrums lydelse före den
1 januari 1999, eller 4 kap. 8 § andra stycket lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension om tillgodoräknande av pensionspoäng vid

6 Senaste lydelse 1998:704.

7 Senaste lydelse 1998:704.

379

bristande eller underlåten avgiftsbetalning eller bestämmelserna i 11 kap.
7 § denna lag, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1982,

2. år före år 1960, för vilket beräknats till statlig inkomstskatt taxerad
inkomst,

3. såvitt gäller svensk medborgare, år före år 1960 eller, såvitt gäller
utländsk medborgare, år före år 1974, för vilket erlagts sjömansskatt, samt

4. såvitt gäller person som uppburit ersättning som avses i 2 kap. 12 §
lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, år före år 1963, för
vilket skulle ha beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst om
skattskyldighet hade förelegat för ersättningen.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Folkpension enligt 1 § första
stycket b beräknas på grundval av
den sammanlagda tid varunder den
pensionsberättigade eller, såvitt
gäller efterlevandepension, den
avlidne kan tillgodoräknas bosätt-
ningstid i Sverige.

Folkpension enligt 1 § första
stycket b beräknas på grundval av
den sammanlagda tid varunder den
pensionsberättigade kan tillgodo-
räknas bosättningstid i Sverige.

För rätt till folkpension krävs att bosättningstid i Sverige kan tillgodo-
räknas för minst tre år.

Vid beräkning av bosättningstid
bortses från tid före det år då den
pensionsberättigade eller, såvitt
gäller efterlevandepension, den
avlidne uppnått 16 års ålder och tid
efter det år då han fyllt eller skulle
ha fyllt 64 år.

Vid beräkning av bosättningstid
bortses från tid före det år då den
pensionsberättigade uppnått 16 års
ålder och tid efter det år då han
eller hon fyllt eller skulle fylla 64
år.

Om bosättningstid kan tillgodoräknas för minst 40 ar, utges folkpension
med oavkortat belopp. I annat fall utges folkpension med så stor andel
därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka bo-
sättningstid kan tillgodoräknas och talet 40.

Bosättningstiden sätts ned till närmaste hela antal år.

7 §’

Om den försäkrade har beviljats
uppehållstillstånd i Sverige med
stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlän-
ningslagen (1989:529) skall som
bosättningstid även tillgodoräknas
tid då han eller hon har varit bosatt
i sitt tidigare hemland från och
med det år då den försäkrade fyllde

Om den försäkrade har beviljats
uppehållstillstånd i Sverige med
stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlän-
ningslagen (1989:529) skall som
bosättningstid även tillgodoräknas
tid då han eller hon har varit bosatt
i sitt tidigare hemland från och
med det år då den försäkrade fyllde

8 Senaste lydelse 1992:1277.

9 Senaste lydelse 1998:704.

380

16 år till tidpunkten då han eller
hon först ankom till Sverige.
Därvid skall en så stor andel av
tiden i hemlandet tillgodoräknas
som svarar mot förhållandet mellan
den tid under vilken den försäkrade
har varit bosatt i Sverige från den
första ankomsten till landet till och
med det år då han eller hon fyllde
64 år och hela tidsrymden från det
att den försäkrade första gången
kom till landet till och med det år
då han eller hon fyllde 64 år. I
fråga om förtidspension eller
efterlevandepension skall i stället
för året då den försäkrade skulle
fylla 64 år som utgångspunkt tas
året före pensionsfallet. Vid
beräkningen enligt detta stycke
bortses från tid för vilken den
försäkrade, vid bosättning i
Sverige, har rätt till pension från
hemlandet.

16 år till tidpunkten då han eller Prop. 1999/2000:91
hon först ankom till Sverige. Bilaga 2
Därvid skall en så stor andel av
tiden i hemlandet tillgodoräknas
som svarar mot förhållandet mellan
den tid under vilken den försäkrade
har varit bosatt i Sverige från den
första ankomsten till landet till och
med det år då han eller hon fyllde
64 år och hela tidsrymden från det
att den försäkrade första gången
kom till landet till och med det år
då han eller hon fyllde 64 år. I
fråga om förtidspension skall i
stället för året då den försäkrade
skulle fylla 64 år som
utgångspunkt tas året före pen-
sionsfallet. Vid beräkningen enligt
detta stycke bortses från tid för
vilken den försäkrade, vid bosätt-
ning i Sverige, har rätt till pension
från hemlandet.

Med tid för bosättning i hemlandet likställs tid då den försäkrade före
den första ankomsten till Sverige befunnit sig i annat land där han eller
hon beretts en tillfällig fristad.

Vad som i första stycket sägs om den som beviljats uppehållstillstånd
med stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen (1989:529) skall gälla även
en försäkrad som

a) annars beviljats uppehållstillstånd på grund av att han eller hon an-
setts som flykting enligt konventionen d. 28 juli 1951 angående flyk-
tingars rättsliga ställning, eller

b) beviljats uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. 1 § 2 eller 3 utlän-
ningslagen i paragrafens lydelse före den 1 januari 1997 eller enligt mot-
svarande äldre bestämmelser.

10 kap.

2 §‘°

Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i kriminalvårds-
anstalt eller är häktad eller eljest är på statens bekostnad intagen i anstalt
eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, må av hans å månaden belöpande
folkpension ej utgå högre belopp än regeringen bestämmer.

Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt
uppehälle är beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller delvis
uppbära sådan del av folkpension, som enligt vad i första stycket sägs icke
skall utgivas.

10 Senaste lydelse 1988:881. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.

381

Om ett bam under en hel månad
på statens bekostnad erhåller vård
på anstalt eller annars kost och
bostad, får barnpension inte utges
för den månaden. Sådan förmån
får dock utges för tid då bamet är
inackorderat vid sameskola.

I fråga om elev i specialskola må
pensionsförmån utgå utan hinder
av bestämmelserna i första och
tredje styckena för tid då eleven
vistas utom skolan. För sådan tid
äga bestämmelserna om
vårdbidrag i 9 kap. 5 § tredje
stycket motsvarande tillämpning

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

I fråga om elev i specialskola får
pensionsförmån utges utan hinder
av bestämmelserna i första stycket
för tid då eleven vistas utom
skolan. För sådan tid har bestäm-
melserna om vårdbidrag i 16 §
andra stycket lagen (1998:703) om
handikappersättning och vård-
bidrag motsvarande tillämpning.

16 kap.

1 §“

Den som önskar pension skall göra ansökan hos allmän försäkrings-
kassa i enlighet med vad regeringen förordnar. I fall som närmare anges
av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkrings-
verket, skall försäkringskassan dock utan ansökan besluta om hel ålders-
pension till en pensionsberättigad från och med den månad han fyller 65
år, om han inte skriftligen begärt annat.

Uppbär en försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård eller
rehabiliteringspenning enligt denna lag, får försäkringskassan tillerkänna
honom förtidspension utan hinder av att han inte gjort ansökan därom.
Detsamma skall gälla då en försäkrad uppbär sjukpenning, ersättning för
sjukhusvård eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller
på grund av regeringens förordnande.

Uppbär en försäkrad sjukbidrag
eller har handikappersättning eller
vårdbidrag tillerkänts honom för
begränsad tid, får den tid för vilken
förmånen skall utgå förlängas utan
att ansökan har gjorts.
Motsvarande gäller i fråga om
särskild efterlevandepension som
tillerkänts en efterlevande för be-
gränsad tid.

Uppbär en försäkrad sjukbidrag
eller har handikappersättning eller
vårdbidrag tillerkänts honom för
begränsad tid, får den tid för vilken
förmånen skall utges förlängas
utan att ansökan har gjorts.

11 Senaste lydelse 1999:800.

382

I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tiller- Prop. 1999/2000:91
känna den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder av att Bilaga 2
han icke gjort ansökan därom.

För kostnader för läkarunder-
sökning och läkarutlåtande vid an-
sökan om förtidspension, handi-
kappersättning, vårdbidrag eller
särskild efterlevandepension skall
ersättning lämnas i enlighet med
vad regeringen eller, efter rege-
ringens bemyndigande, Riksför-
säkringsverket föreskriver.

För kostnader för läkarunder-
sökning och läkarutlåtande vid an-
sökan om förtidspension, handi-
kappersättning eller vårdbidrag
skall ersättning lämnas i enlighet
med vad regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande. Riks-
försäkringsverket föreskriver.

Som villkor för rätt till förtids-
pension eller handikappersättning
får föreskrivas att den försäkrade
skall under högst 30 dagar vara
intagen på visst sjukhus, vistas på
vårdinrättning för försäkrings-
medicinsk utredning eller under-
kasta sig undersökning av viss
läkare. Motsvarande gäller i fråga
om rätt till vårdbidrag och, såvitt
gäller efterlevande, särskild efter-
levandepension. För kostnader som
uppstår med anledning av en sådan
föreskrift skall ersättning lämnas i
enlighet med vad regeringen
förordnar.

u

Som villkor för rätt till förtids-
pension eller handikappersättning
får föreskrivas att den försäkrade
skall under högst 30 dagar vara
intagen på visst sjukhus, vistas på
vårdinrättning för försäkrings-
medicinsk utredning eller under-
kasta sig undersökning av viss
läkare. Motsvarande gäller i fråga
om rätt till vårdbidrag. För kostna-
der som uppstår med anledning av
en sådan föreskrift skall ersättning
lämnas i enlighet med vad rege-
ringen förordnar.

I fråga om rätt till förtidspension gäller även vissa bestämmelser om ut-
redning i 7 kap. 3 b §.

13

Pension skall betalas ut månadsvis. Om årspensionen uppgår till högst
2 400 kronor skall dock, om det inte finns särskilda skäl, utbetalning ske i
efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den
pensionsberättigade får utbetalning även i annat fall ske en eller två
gånger per år.

Vid beräkning av pensionsbe-
lopp för månad skall den årspen-
sion, från vilken beräkningen ut-
går, avrundas till närmaste hela

Vid beräkning av pensionsbe-
lopp för månad skall den årspen-
sion, från vilken beräkningen ut-
går, avrundas till närmaste hela

12 Senaste lydelse 1999:377.

13 Senaste lydelse 1997:1312.

383

krontal, som är jämnt delbart med
tolv. Är årspensionsbeloppet lägre
än tolv kronor, bortfaller pensionen
för den månad som beräkningen
avser. Vid tillämpning av vad nu
sagts skola samtliga den pensions-
berättigade tillkommande pen-
sionsförmåner anses som en pen-
sion. Avrundning skall i första
hand göras å folkpension enligt 6,
7 eller 8 kap.

krontal, som är jämnt delbart med Prop. 1999/2000:91
tolv. Är årspensionsbeloppet lägre Bilaga 2
än tolv kronor, bortfaller pensionen
för den månad som beräkningen
avser. Vid tillämpning av vad nu
sagts skall samtliga den pensions-
berättigade tillkommande pen-
sionsförmåner enligt denna lag
anses som en pension. Avrundning
skall i första hand göras på folk-
pension enligt 6 eller 7 kap.

5§'4

Ålderspension utges från och med den månad varunder den försäkrade
fyller 65 år eller, om han eller hon önskar att pensionen skall börja utges
tidigare eller senare, från och med den månad som anges i pensionsan-
sökningen.

Förtidspension, handikappersättning och vårdbidrag utgår från och med
den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall som avses i 1 § andra stycket
utgår dock förtidspension från och med månaden näst efter den då
beslutet om pension meddelats.

Efterlevandepension utges från
och med den månad då den försäk-
rade avlidit eller, om han eller hon
vid sin död uppbar ålderspension
eller förtidspension, från och med
månaden näst efter den då döds-
fallet inträffat.

Inträder rätt till ålderspension
eller efterlevandepension vid
annan tidpunkt än som åsyftas i
första och tredje styckena, skall
pensionen betalas ut för tid från
och med den månad då rätten in-
trätt.

Annan pension än ålderspension
får inte betalas ut för längre tid
tillbaka än tre månader eller, i
fråga om barnpension eller handi-
kappersättning, två år före ansök-
ningsmånaden. Ålderspension får
betalas ut tidigast för månaden
närmast efter ansökningsmånaden.
Har den försäkrade uppburit
förtidspension eller särskild efter-

Inträder rätt till ålderspension
vid annan tidpunkt än som åsyftas i
första stycket, skall pensionen
betalas ut för tid från och med den
månad då rätten inträtt.

Annan pension än ålderspension
får inte betalas ut för längre tid
tillbaka än tre månader eller, i
fråga om handikappersättning två
år före ansökningsmånaden.
Ålderspension får betalas ut
tidigast för månaden närmast efter
ansökningsmånaden. Har den för-
säkrade uppburit förtidspension
enligt denna lag omedelbart före

14 Senaste lydelse 1998:677. Ändringen innebär bl.a. att tredje och sjätte styckena
upphävs.

384

levandepension omedelbart före 65
års ålder får dock ålderspension
betalas ut för högst tre månader
före ansökningsmånaden.

Det belopp som först förfaller till
betalning efter beslut om barn-
pension enligt 14 kap. 2 skall
minskas med vad som utbetalats i
omställningspension enligt 14 kap.
4 § eller särskild efterlevandepen-
sion enligt 14 kap. 5 § för den tid
som bampensionsbeloppet avser
utöver vad som skulle ha utgetts
om beslutet om barnpension före-
legat vid utbetalningen av omställ-
ningspensionen eller den särskilda
efterlevandepensionen.

65 års ålder får dock ålderspension Prop. 1999/2000:91
betalas ut för högst tre månader Bilaga 2
före ansökningsmånaden.

Den som uppbär förtidspension
enligt 7 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §
är skyldig att utan oskäligt dröjs-
mål anmäla till allmän försäk-
ringskassa om han eller hon börjar
förvärvsarbeta, börjar förvärvs-
arbeta i större omfattning än
tidigare, fortsätter att förvärvs-
arbeta efter tid som avses i 15-
17 §§ eller om hans eller hennes
arbetsförmåga väsentligt förbättras
utan att han eller hon börjar för-
värvsarbeta, börjar förvärvsarbeta i
större utsträckning än tidigare eller
fortsätter att förvärvsarbeta efter tid
som avses i 15-17 §§. Mot-
svarande skall gälla den som upp-
bär efterlevandepension eller för-
mån enligt 9 kap., om förhållan-
dena ändras så att rätten till pen-
sionen eller förmånen påverkas. Är
den försäkrade omyndig, åvilar
anmälningsskyldigheten förmyn-
daren. Om den försäkrade har en
god man eller förvaltare enligt för-
äldrabalken, har denne motsvaran-
de skyldighet att göra anmälan, om
det kan anses ingå i uppdraget.

15

Den som uppbär förtidspension
enligt 7 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §
är skyldig att utan oskäligt dröjs-
mål anmäla till allmän försäk-
ringskassa om han eller hon börjar
förvärvsarbeta, börjar förvärvs-
arbeta i större omfattning än
tidigare, fortsätter att förvärvs-
arbeta efter tid som avses i 15-
17 §§ eller om hans eller hennes
arbetsförmåga väsentligt förbättras
utan att han eller hon börjar för-
värvsarbeta, börjar förvärvsarbeta i
större utsträckning än tidigare eller
fortsätter att förvärvsarbeta efter tid
som avses i 15-17 §§. Mot-
svarande skall gälla den som upp-
bär förmån enligt 9 kap. om för-
hållandena ändras så att rätten till
förmånen påverkas. Är den försäk-
rade omyndig, åvilar anmälnings-
skyldigheten förmyndaren. Om den
försäkrade har en god man eller
förvaltare enligt föräldrabalken.
har denne motsvarande skyldighet
att göra anmälan, om det kan anses
ingå i uppdraget.

15 Senaste lydelse 1999:1363.

385

13 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 91

Underlåts anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, får pen- Prop. 1999/2000:91
sionen eller förmånen dras in för viss tid eller tills vidare.                    Bilaga 2

9§“

Pensionsförmån utges, om inte
något annat är särskilt föreskrivet,
till och med den månad då den
pensionsberättigade avlidit eller
rätten till förmånen annars har
upphört. Vårdbidrag utges till och
med månaden före den då bamet
fyller 16 år.

Pensionsförmån utgår, om inte
något annat är särskilt föreskrivet,
till och med den månad då den
pensionsberättigade avlidit eller
rätten till förmånen annars upphört.
Vårdbidrag utgår till och med
månaden före den då bamet fyller
16 år. Omställningspension och
särskild efterlevandepension utgår
längst till och med månaden före
den då den efterlevande fyller 65
år.

17 kap.

17

Äger pensionsberättigad rätt till livränta på gmnd av obligatorisk för-
säkring jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, lagen om för-
säkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen om yrkesskadeförsäkring
eller äger han jämlikt annan lag eller särskild författning eller enligt rege-
ringens förordnande rätt till livränta, som bestämmes av eller utbetalas
från Riksförsäkringsverket, minskas honom eljest tillkommande pension
enligt vad nedan stadgas. Motsvarande skall äga tillämpning i fall då liv-
ränta utgår enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Medför
skada, för vilken livränta börjat utgivas, återigen sjukdom som berättigar
till sjukpenning, skall det anses som om livränta utginge under sjuk-
domstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid utbytts
mot ett engångsbelopp, skall anses som om livränta utginge eller den ut-
gående livräntan vore förhöjd med belopp som enligt de vid utbytet
tillämpade försäkringstekniska grunderna svarar mot engångsbeloppet.

Folkpension och tilläggspension i form av förtidspension eller ålders-
pension minskas med tre fjärdedelar av den pensionsberättigade för
samma tid tillkommande livränta såsom skadad; dock må avdrag å annan
förtidspension än hel sådan ske endast om skadan inträffat före den tid-
punkt från vilken pensionen utgår och avdrag å tilläggspension göras en-
dast om den pensionsberättigade ägt tillgodoräkna sig pensionspoäng för
minst ett år vid den tidpunkt då skadan inträffat.

Folkpension i form av ålders-
pension eller efterlevandepension
samt tilläggspension i form av
efterlevandepension minskas med
tre fjärdedelar av den livränta som

Folkpension i form av ålders-
pension minskas med tre fjärde-
delar av den livränta som den pen-
sionsberättigade för samma tid har
rätt till såsom efterlevande. Avdrag

16 Senaste lydelse 1988:881.

17 Senaste lydelse 1988:881.

386

den pensionsberättigade för samma
tid har rätt till såsom efterlevande.
Avdrag på tilläggspension får dock
göras endast om den avlidne
kunnat tillgodoräkna sig pensions-
poäng för minst ett år vid den
tidpunkt då skadan inträffat.

Minskning enligt denna paragraf
skall i första hand göras på
tilläggspension. Utan hinder av vad
som föreskrivs i paragrafen skall
folkpension alltid utgå, i form av
förtidspension eller barnpension
med minst en fjärdedel och i form
av ålderspension med minst tre
fjärdedelar av det belopp som
annars skulle ha utgått.

på tilläggspension får dock göras Prop. 1999/2000:91
endast om den avlidne kunnat Bilaga 2
tillgodoräkna sig pensionspoäng
för minst ett år vid den tidpunkt då
skadan inträffat.

Minskning enligt denna paragraf
skall i första hand göras på
tilläggspension. Utan hinder av vad
som föreskrivs i paragrafen skall
folkpension alltid utgå, i form av
förtidspension med minst en
fjärdedel och i form av ålders-
pension med minst tre fjärdedelar
av det belopp som annars skulle ha
utgått.

I fråga om samordning av pension med livränta som utgår enligt eller
eljest bestämmes med tillämpning av lagen (1976:380) om arbetsskade-
försäkring föreskrives i 4 kap. 4 § och 6 kap. 1 § sagda lag.

18 kap.

17 §18

En socialförsäkringsnämnd skall avgöra ärenden om rätt till

1. förtidspension,

2. särskild efterlevandepension,

3. handikappersättning,

4. vårdbidrag,

1. förtidspension,

2. handikappersättning,

3. vårdbidrag,

dock inte såvitt avser förutsättningarna för rätt till pension enligt 5 kap.

Socialförsäkringsnämnden skall även avgöra ärenden om vilandeför-
klaring av förtidspension enligt 16 kap. när det samtidigt med pensionen
utgetts sådan livränta som samordnats med pensionen enligt 6 kap. 1 §
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Socialförsäkringsnämnden
skall dessutom avgöra ärenden om rätt till förmåner enligt vad som före-
skrivs i andra författningar.

Om ett ärende som avgjorts av en socialförsäkringsnämnd överklagas,
skall nämnden företräda den allmänna försäkringskassan om försäkrings-
kassan skall föra det allmännas talan i målet. Nämnden får bemyndiga en
tjänsteman vid försäkringskassan att företräda nämnden vid domstol.

Senaste lydelse 1999:1363.

387

19 kap.

Om avgifter för finansiering av
sjukförsäkringen m.m., föräldra-
försäkringen och efterlevandepen-
sioner föreskrivs i lagen
(1981:691) om socialavgifter.

Om avgifter för finansiering av
sjukförsäkringen m.m. och föräld-
raförsäkringen föreskrivs i lagen
(1981:691) om socialavgifter.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

20 kap.

2§“

Vid tillämpningen av denna lag skall, om inte annat sägs i lagen, vårdår
som tillgodoräknats enligt 11 kap. 6 a §, i detta lagrums lydelse före den
1 januari 1999, eller 4 kap. 12 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension likställas med år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats.

Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §
likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft
bam, om de stadigvarande sammanbor.

Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap. 4 §
också likställas den som med socialnämndens tillstånd har tagit emot ett
utländskt bam för vård och fostran i syfte att adoptera det.

Har någon med socialnämndens
medgivande tagit emot ett ut-
ländskt bam i sitt hem här i landet
för vård och fostran i adoptions-
syfte, skall vid tillämpning av be-
stämmelserna i 8 och 14 kap. om
rätt till barnpension bamet anses
som bam till denne. 1 sådana fall
anses bamet bosatt i Sverige, om
den blivande adoptivföräldern var
bosatt här i landet vid den tidpunkt
då han eller hon avled.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 2 a § andra stycket skall
den som lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en anbudshand-
ling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även inne-
håller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och
adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om
betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organi-
sationsnummer anses ha en sådan skattsedel. Uppgiften om innehav av en
F-skattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-skattsedeln
som avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket. Det som nu sagts gäller dock inte
om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav
av en F-skattsedel är oriktig. Bestämmelser om påföljd för den som läm-
nar oriktig uppgift finns i skattebrottslagen (1971:69).

19 Senaste lydelse 1998:677.

20 Senaste lydelse 1999:1051. Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs.

388

2'

Ersättning enligt denna lag får dras in eller sättas ned, om den som är
berättigad till ersättningen

a) ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott som han har
dömts för genom dom som har vunnit laga kraft;

b) vägrar att genomgå undersökning av läkare eller att följa läkares
föreskrifter;

c) underlåter att ge in sådant läkarintyg, läkarutlåtande, försäkran eller
särskild försäkran som skall ges in till försäkringskassan enligt 3 kap. 8 §;

d) medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande, som är av betydelse för rätten till ersätt-
ning.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Vägrar en försäkrad utan giltig
anledning att genomgå sådan be-
handling, utredning eller rehabili-
tering som avses i 3 kap. 7 b och
8 a §§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap. 4,
5 och 7 §§ får sjukpenning eller
förtidspension helt eller delvis tills
vidare förvägras honom, under
förutsättning att han erinrats om
denna påföljd. Motsvarande skall
gälla i fråga om särskild efter-
levandepension, om den efter-
levande utan giltig anledning väg-
rar att följa ett villkor som upp-
ställts med stöd av 16 kap. 3 §.

Vägrar en försäkrad utan giltig
anledning att genomgå sådan be-
handling, utredning eller rehabili-
tering som avses i 3 kap. 7 b och
8 a §§, 7 kap. 3 b § eller 22 kap. 4,
5 och 7 §§ får sjukpenning eller
förtidspension helt eller delvis tills
vidare förvägras honom, under
förutsättning att han erinrats om
denna påföljd.

Om någon som är berättigad till ersättning enligt denna lag i annat fall
underlåter att lämna uppgifter i enlighet med vad som anges i 8 § eller
vägrar att ta emot besök som anges där, får ersättningen dras in eller sättas
ned om omständigheterna motiverar det.

I.22 Svensk medborgare som är
född år 1929 eller tidigare eller
som är född senare men den 1 juli
1979 uppbar folkpension i form av
ålderspension, förtidspension eller
änkepension samt uppbar sådan
pension också vid utgången av år
1992, har, om han varit mantals-
skriven i Sverige för det år var-
under han fyllt sextiotvå år och för
de fem åren närmast dessförinnan,

1. Svensk medborgare som är
född år 1929 eller tidigare eller
som är född senare men den 1 juli
1979 uppbar folkpension i form av
ålderspension eller förtidspension
samt uppbar sådan pension också
vid utgången av år 1992, har, om
han eller hon varit mantalsskriven i
Sverige för det år varunder han
eller hon fyllt 62 år och för de fem
åren närmast dessförinnan, rätt att

21 Senaste lydelse 1997:275.

22 Senaste lydelse 1994:746.

389

rätt att vid bosättning utomlands
uppbära folkpension med samma
belopp som skulle ha utgått vid
bosättning i Sverige.

vid bosättning utomlands uppbära
folkpension med samma belopp
som skulle ha utgått vid bosättning
i Sverige.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Vid tillämpningen av mantalsskrivningskravet i föregående stycke
likställs år efter år 1991 då den försäkrade varit folkbokförd i Sverige den
1 november året innan med år då han varit mantalsskriven här.

3.23 Folkpension i form av ål-
derspension, förtidspension eller
efterlevandepension som utges för
december 1992 och vartill rätt
föreligger vid ikraftträdandet skall
utan hinder av 5 kap. 5 § i dess nya
lydelse anses grundad på en bo-
sättningstid om 40 år. Detsamma
skall gälla folkpension i form av
ålderspension som utges till den
som senast i december 1992 fyllde
65 år och som då var berättigad till
ålderspension och i fråga om
efterlevandepension för det fall att
dödsfallet har inträffat i december
1992 men efterlevandepension
utges först för januari 1993 på
grund av att den avlidne vid
dödsfallet uppbar ålderspension
eller förtidspension. Vad nu sagts
gäller dock inte i fråga om sådan
folkpension som utges med redu-
cerat belopp till följd av 5 kap. 2 §
i dess äldre lydelse eller på grund
av motsvarande bestämmelse i en
sådan överenskommelse som avses
i 20 kap. 15 § första stycket.

Vad som sägs i första stycket om
efterlevandepension gäller också
folkpension i form av änkepension,
som utges med stöd av övergångs-
bestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

3. Folkpension i form av ål-
derspension eller förtidspension
som utges för december 1992 och
vartill rätt föreligger vid ikraft-
trädandet skall utan hinder av
5 kap. 5 § i dess nya lydelse anses
grundad på en bosättningstid om
40 år. Detsamma skall gälla folk-
pension i form av ålderspension
som utges till den som senast i
december 1992 fyllde 65 år och
som då var berättigad till ålders-
pension. Vad nu sagts gäller dock
inte i fråga om sådan folkpension
som utges med reducerat belopp
till följd av 5 kap. 2 § i dess äldre
lydelse eller på grund av motsva-
rande bestämmelse i en sådan
överenskommelse som avses i
20 kap. 15 §.

I fall då folkpension i form av förtidspension utges för december 1992
och det efter ikraftträdandet sker en ändring av den andel enligt 7 kap. 2 §

23 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

390

varmed förtidspension utges, skall bestämmelserna i första stycket gälla Prop. 1999/2000:91

också i fråga om den förtidspension som utges efter ändringen.            Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser om
efterlevandepension skall fortfarande tillämpas såvitt gäller sådan pension
som avser tid före ikraftträdandet.

391

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382)
angående införande av lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16, 17 och 32 §§ lagen (1962:382) angående
införande av lagen om allmän försäkring1 skall upphöra att gälla.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall
fortsätta att gälla i fråga om änkepension som avser tid före ikraftträdan-
det.

1 Senaste lydelse av

16 § 1996:1588

32 § 1999:801.

392

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott
dels att 2 b och 5 §§' skall upphöra att gälla,

dels att 1, 2 c, 3 och 4 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Till folkpension i form av för-
tidspension, omställningspension
eller särskild efterlevandepension
utges pensionstillskott enligt denna
lag. Sådant tillskott utges också till
folkpension i form av änkepension,
som uppbärs med stöd av över-
gångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

2

Till folkpension i form av för-
tidspension utges pensionstillskott
enligt denna lag.

I socialförsäknngslagen (1999:799) finns bestämmelser om vem som
omfattas av denna lag. Socialförsäkringslagen innehåller också bestäm-
melser om förmåner vid utlandsvistelse och handläggning av ärenden.

m.m.

Pensionstillskottet till ålderspen-
sion, omställningspension, särskild
efterlevandepension, änkepension
eller förtidspension som enligt
bestämmelserna i 5 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring
utges med viss andel av oavkortad
sådan pension utgör motsvarande
andel av det pensionstillskott som
anges i 2, 2 a eller 2 b §.

Den som utöver folkpension har
tilläggspension i form av ålders-
pension, änkepension, omställ-
ningspension, särskild efterlevan-
depension eller förtidspension har

3

Pensionstillskottet till ålderspen-
sion eller förtidspension som enligt
bestämmelserna i 5 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring
utges med viss andel av oavkortad
sådan pension utgör motsvarande
andel av det pensionstillskott som
anges i 2 eller 2 a §.

§4

Den som utöver folkpension har
tilläggspension i form av ålders-
pension eller förtidspension eller
har omställningspension eller
tilläggspension i form av änkepen-

1 Senaste lydelse av

2b § 1998:548

5 § 1996:1589.

2 Senaste lydelse 1999:807.

3 Senaste lydelse 1996:1589.

4 Senaste lydelse 1997:795.

393

14 Riksdagen 1999/2000. I samt. Nr 91

rätt till pensionstillskott endast i
den män tilläggspensionen inte
uppgår till det belopp som följer av
2,2 a, 2 b eller 2 c §.

Om pensionstillskott till ålders-
pension, omställningspension, sär-
skild efterlevandepension, änke-
pension eller förtidspension utges
med viss andel av oavkortat sådant
tillskott till följd av 2 c §, skall
avräkning enligt första stycket
göras på ett oavkortat pensionstill-
skott och andelsberäkning enligt
2 c § göras på det belopp som
framkommer efter denna avräk-
ning.

sion enligt lagen (2000:000) om Prop. 1999/2000:91
efterlevandepension och efter- Bilaga 2
levandestöd till barn har rätt till
pensionstillskott endast i den mån
tilläggspensionen och omställ-
ningspensionen inte uppgår till det
belopp som följer av 2, 2 a eller
2c§.

Om pensionstillskott till ålders-
pension eller förtidspension utges
med viss andel av oavkortat sådant
tillskott till följd av 2 c §, skall
avräkning enligt första stycket
göras på ett oavkortat pensionstill-
skott och andelsberäkning enligt
2 c § göras på det belopp som
framkommer efter denna avräk-
ning.

Vid tillämpning av 3 § skall, då
pensionspoäng enligt 4 kap. 8 §
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension på grund av
underlåten eller bristande avgifts-
betalning inte tillgodoräknats den
försäkrade till fullo, hänsyn tas till
den tilläggspension, som skulle ha
utgetts om full avgift betalats.
Därvid skall inte beaktas sådan
tilläggspension i form av änkepen-
sion, omställningspension eller
särskild efterlevandepension som
skulle ha utgetts om full avgift
betalats.

s

Vid tillämpning av 3 § skall, då
pensionspoäng enligt 4 kap. 8 §
lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension på grund av
underlåten eller bristande avgifts-
betalning inte tillgodoräknats den
försäkrade till fullo, hänsyn tas till
den tilläggspension, som skulle ha
utgetts om full avgift betalats.
Därvid skall inte beaktas sådan
tilläggspension i form av änkepen-
sion eller omställningspension
enligt lagen (2000:000) om efter-
levandepension och efterlevande-
stöd till bam som skulle ha utgetts
om full avgift betalats.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande såvitt avser pensionstill-
skott för tid före ikraftträdandet.

3. Bestämmelserna i 3 och 4 §§ skall gälla också i fråga om tilläggs-
pension i form av omställningspension eller särskild efterlevandepension
som med stöd av 7 eller 9 § lagen (2000:000) om införande av lagen

5 Senaste lydelse 1998:690.

394

(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam utges Prop. 1999/2000:91
för tid efter ikraftträdandet.                                                   Bilaga 2

395

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-
säkring1

dels att 5 kap. 7 och 9 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 5 kap. 2, 4, 6, 8 och 11 §§, 6 kap. 1 och 7 §§ samt 8 kap. 4 §
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

5 kap.

Om en försäkrad har avlidit till följd av arbetsskada, har hans efter-
levande rätt till livränta enligt detta kapitel.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Livränta utges i form av bamliv-
ränta till den försäkrades efter-
levande bam och i form av om-
ställningslivränta och särskild
efterlevandelivränta till den för-
säkrades efterlevande make.

Med efterlevande make likställs i
fråga om rätt till omställningsliv-
ränta och särskild efterlevandeliv-
ränta den som, utan att vara gift,
stadigvarande sammanbodde med
en icke gift försäkrad vid dennes
död och som tidigare har varit gift
med eller har eller har haft eller då
väntade bam med den försäkrade.

Bam till en avliden försäkrad har
rätt till livränta för tid till och med
den månad då bamet fyller 18 år
eller, under de förutsättningar som
anges i 8 kap. 2 § andra och tredje
styckena lagen (1962:381) om
allmän försäkring, längst till och
med juni månad det år då bamet
fyller 20 år.

Livränta utges i form av bamliv-
ränta till den försäkrades efter-
levande bam och i form av om-
ställningslivränta till den försäkra-
des efterlevande make.

Med efterlevande make likställs i
fråga om rätt till omställningsliv-
ränta den som, utan att vara gift,
stadigvarande sammanbodde med
en icke gift försäkrad vid dennes
död och som tidigare har varit gift
med eller har eller har haft eller då
väntade bam med den försäkrade.

Bam till en avliden försäkrad har
rätt till livränta för tid till och med
den månad då bamet fyller 18 år
eller, under de förutsättningar som
anges i 2 kap. 2 § andra-fjärde
styckena lagen (2000:000) om
efterlevandepension och efter-
levandestöd till bam, längst till och
med juni månad det år då bamet
fyller 20 år.

Lagen omtryckt 1993:357.

396

Bestämmelserna i 20 kap. 2 §
fjärde stycket lagen om allmän
försäkring tillämpas även i fråga
om rätt till livränta enligt denna
paragraf.

Rätt till omställningslivränta har
efterlevande make under de när-
mare förutsättningar och för den
tid som anges i fråga om omställ-
ningspension i 8 kap. 4 och 5 §§
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

Omställningslivränta liksom hel
särskild efterlevandelivränta utges
med belopp, som när den försäk-
rade även efterlämnar barn som har
rätt till livränta efter honom enligt
denna lag, för år räknat motsvarar
20 och i annant fall 45 procent av
det ersättningsunderlag som anges
i 3 §.

Bestämmelserna i 2 kap. 1 §
andra stycket lagen om efterlevan-
depension och efterlevandestöd till
bam tillämpas även i fråga om rätt
till livränta enligt denna paragraf.

Rätt till omställningslivränta har
efterlevande make under de när-
mare förutsättningar och för den
tid som anges i fråga om omställ-
ningspension i 4 kap. 1-4 §§ lagen
(2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam.

Omställningslivränta utges med
belopp, som när den försäkrade
även efterlämnar barn som har rätt
till livränta efter honom enligt
denna lag, för år räknat motsvarar
20 och i annan fall 45 procent av
det ersättningsunderlag som anges
13 §.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

11§

Överstiger livräntorna till de efterlevande efter en försäkrad samman-
tagna det ersättningsunderlag som anges i 3 §, sätts livräntorna ned pro-
portionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.

Bestämmelserna i 16 kap. 1 §
första, tredje och femte styckena,
5 § femte och sjunde styckena samt
8 och 9 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring tillämpas även i
fråga om livränta enligt detta
kapitel.

Bestämmelserna i 7 kap. 1 §, 2 §
tredje stycket, 3 och 5 §§ lagen
(2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till barn
tillämpas även i fråga om livränta
enligt detta kapitel.

6 kap.

Är någon som har rätt till liv-
ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt
berättigad till folkpension eller
tilläggspension i form av förtids-
pension eller efterlevandepension
enligt lagen (1962:381) om allmän

Är någon som har rätt till liv-
ränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt
berättigad till folkpension eller
tilläggspension i form av förtids-
pension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring eller efter-

2 Senaste lydelse 1998:678.

397

försäkring med anledning av den
inkomstförlust som har föranlett
livräntan, utgår livräntan endast i
den mån den överstiger pensionen.

levandepension enligt lagen
(2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam
med anledning av den inkomst-
förlust som har föranlett livräntan,
utges livräntan endast i den mån
den överstiger pensionen.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Har delpension utgått till någon som tillerkänns livränta enligt 4 kap.
och avser livräntan samma inkomstförlust som delpensionen, får livränta
för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension som
utgått för samma tid.

Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt sys-
tem för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.

Om bestämmelserna om beräkning av pensionspoäng vid underlåten
eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket lagen om all-
män försäkring, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1999, eller
4 kap. 8 § andra stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-
sion har tillämpats för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid
tillämpning av denna paragraf hänsyn tas till den tilläggspension som
skulle ha utgivits om full avgift hade erlagts.

Bestämmelserna i 3 kap. 17 §,

10 kap. 4 § första stycket, 16 kap.

11 § och 20 kap. 3-7 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring
om förmåner som sammanträffar,
indragning och nedsättning av er-
sättning i vissa fall, återbetalnings-
skyldighet, preskription, utmät-
ningsförbud och rätt till skadestånd
har motsvarande tillämpning i
fråga om ersättning från arbets-
skadeförsäkringen .

Bestämmelserna i 3 kap. 17 §
och 20 kap. 3-7 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring
samt 4 kap. 13 §, 7 kap. 7 § och
8 kap. 5 och 10 §§ lagen
(2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till barn
om förmåner som sammanträffar,
indragning och nedsättning av
ersättning i vissa fall, återbetal-
ningsskyldighet, preskription och
utmätningsförbud har motsvarande
tillämpning i fråga om ersättning
från arbetsskadeförsäkringen.

Vad som sägs i 17 kap. 1 § lagen om allmän försäkring tillämpas även i
fråga om ersättning från arbetsskadeförsäkringen

8 kap.

Ärende angående livränta till
den försäkrade, i annat ärende
uppkommen fråga huruvida den
försäkrade har ådragit sig arbets-

4 §'

Ärende angående livränta till
den försäkrade och i annat ärende
uppkommen fråga huruvida den
försäkrade har ådragit sig arbets-

3 Senaste lydelse 1998:90.

398

skada till följd av annat än
olycksfall och ärende angående
särskild efterlevandelivränta skall i
försäkringskassa avgöras av social-
försäkringsnämnd. Regeringen får
dock meddela föreskrifter om
behörighet för tjänsteman hos
försäkringskassan att avgöra ären-
den som är av enkel beskaffenhet
och inte angår livränta till den
försäkrade eller särskild efter-
levandelivränta.

skada till följd av annat än
olycksfall skall i försäkringskassa
avgöras av socialförsäkrings-
nämnd. Regeringen får dock med-
dela föreskrifter om behörighet för
tjänsteman hos försäkringskassan
att avgöra ärenden som är av enkel
beskaffenhet och inte angår liv-
ränta till den försäkrade.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för livränta som grundas på dödsfall före den 1 januari
2003.

2.1 fall då rätt till livränta grundas på en arbetsskada som har inträffat
före ikraftträdandet gäller också, om annat inte sägs i punkterna 3 och 4,
fortfarande äldre bestämmelser om sådan livränta.

3. De nya bestämmelserna om omställningslivränta i 5 kap. 6 § gäller
även om arbetsskadan har inträffat under något av åren 1990-2002 under
förutsättning att den efterlevande till följd av dödsfallet inte samtidigt har
rätt till änkepension enligt 6 kap. lagen (2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam.

4. Vid tillämpning av de nya bestämmelserna i 6 kap. 1 § skall efter-
levandelivränta till en efterlevande make, som vid utgången av år 2002
hade rätt till sådan livränta, betalas ut med lägst det belopp som den
efterlevande vid tillämpning av de äldre bestämmelserna i samma para-
graf hade rätt till i december 2002. Detta belopp skall anknytas till pris-
basbeloppet och räknas om vid förändring av detta. Skall livräntan om-
prövas av annan anledning skall dock de nya reglerna tillämpas.

399

2.7 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100)’ skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

1 kap.

Sekretess gäller hos allmän
försäkringskassa, Premiepensions-
myndigheten, Riksförsäkrings-
verket och domstol i ärende enligt
lagstiftningen om allmän försäk-
ring, allmän ålderspension, arbets-
skadeförsäkring eller handikapp-
ersättning och vårdbidrag eller om
annan jämförbar ekonomisk för-
mån för enskild, eller om läkar-
vårdsersättning eller ersättning för
sjukgymnastik, för uppgift om
någons hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det
kan antas att den som uppgiften rör
eller någon honom närstående lider
men om uppgiften röjs. Samma
sekretess gäller hos annan myn-
dighet på vilken det ankommer att
handlägga ärende enligt lagstift-
ning som nu har nämnts. I fråga
om myndighet som anges i 8 §
gäller dock bestämmelserna där.

2

Sekretess gäller hos allmän
försäkringskassa, Premiepensions-
myndigheten, Riksförsäkrings-
verket och domstol i ärende enligt
lagstiftningen om allmän försäk-
ring, allmän pension, arbets-
skadeförsäkring eller handikapper-
sättning och vårdbidrag eller om
annan jämförbar ekonomisk för-
mån för enskild, eller om läkar-
vårdsersättning eller ersättning för
sjukgymnastik, för uppgift om
någons hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det
kan antas att den som uppgiften rör
eller någon honom närstående lider
men om uppgiften röjs. Samma
sekretess gäller hos annan myn-
dighet på vilken det ankommer att
handlägga ärende enligt lagstift-
ning som nu har nämnts. I fråga
om myndighet som anges i 8 §
gäller dock bestämmelserna där.

Sekretess enligt första stycket gäller också i förhållande till en vård-
eller behandlingsbehövande själv i fråga om uppgift om hans hälsotill-
stånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är
av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom.

Sekretess gäller hos myndighet som avses i första stycket för anmälan
eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra per-
sonliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den
som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom närstående
utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Utan hinder av sekretessen får Utan hinder av sekretessen får
uppgift lämnas till enskild enligt   uppgift lämnas till enskild enligt

Lagen omtryckt 1992:1474.

2 Senaste lydelse 1998:709.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

400

vad som föreskrivs i lagstiftningen
om allmän försäkring, lagstift-
ningen om allmän ålderspension,
lagstiftningen om handikappersätt-
ning och vårdbidrag och lagstift-
ningen om sjuklön.

vad som föreskrivs i lagstiftningen Prop. 1999/2000:91
om allmän försäkring, lagstift- Bilaga 2
ningen om allmän pension, lag-
stiftningen om handikappersättning
och vårdbidrag och lagstiftningen
om sjuklön.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år
eller, i fall som avses i tredje stycket, i högst femtio år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

401

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § lagen (1981:691 om socialavgifter1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

4 kap.

Efterlevandepensionsavgifter förs
till staten för finansiering av folk-
pension i form av efterlevande-
pension enligt 8 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring
och tilläggspension i form av
efterlevandepension enligt 14 kap.
samma lag, änkepension enligt
övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:881) om ändring i
lagen om allmän försäkring samt
kostnader för förvaltning av efter-
levandepension och änkepension.

2

Efterlevandepensionsavgifter förs
till staten för finansiering av
inkomstgrundad efterlevandepen-
sion och tilläggspension i form av
änkepension enligt lagen
(2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam
samt kostnader för administration
av sådana pensioner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

Lagen omtryckt 1989:633.

2 Senaste lydelse 1998:679.

402

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om
underhållsstöd

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1996:1030) om underhålls-
stöd skall ha följande lydelse

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Nuvarande lydelse

Ett bam har rätt till underhålls-
stöd, om föräldrarna inte bor till-
sammans eller den ena föräldern
är avliden. Det krävs dessutom att
bamet varaktigt bor och är folk-
bokfört hos en av föräldrarna
(boföräldem) samt att boföräldem
bor här i landet och, om bamet är
underårigt, är vårdnadshavare för
bamet.

Föreslagen lydelse

3 §'

Ett bam har rätt till underhålls-
stöd om föräldrarna inte bor till-
sammans. Det krävs dessutom att
bamet varaktigt bor och är folk-
bokfört hos en av föräldrarna
(boföräldem) samt att boföräldem
bor här i landet och, om bamet är
underårigt, är vårdnadshavare för
bamet.

Ett bam har också rätt till underhållsstöd, om det varaktigt bor och är
folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som bor
här i landet eller hos någon eller några som bor här i landet och som var
särskilt förordnade vårdnadshavare för bamet, när det fyllde 18 år. Vad
som i lagen sägs om boförälder gäller då den eller de särskilt förordnade
vårdnadshavama. Bestämmelserna i 4 § 1 och 5 § tillämpas inte i dessa
fall.

Ett bam har inte rätt till underhållsstöd, om

1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl
låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet till
bamet fastställt,

2. det finns anledning anta att, om det finns en bidragsskyldig förälder,
denne i rätt ordning betalar underhåll som inte är lägre än det belopp som
enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till bamet,

3. det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat sätt
ser till att bamet får motsvarande underhåll,

4. boföräldem trots föreläggande enligt 31 § första stycket utan giltigt
skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som begärs, eller

5. bamet har rätt till barnpension
efter en bidragsskyldig förälder på
grund av 8 kap. 2 § eller 14 kap.
2§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

5. bamet har rätt till barnpension
eller efterlevandestöd till bam
efter en bidragsskyldig förälder på
grund av bestämmelserna i 2 eller
3 kap. lagen (2000:000) om efter-
levandepension och efterlevande-
stöd till bam.

Senaste lydelse 1999:822.

403

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2002 och tillämpas första
gången i fråga om underhållsstöd som avser tid efter den 31 december
2002.

2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om underhållsstöd
för tid före den 1 januari 2003.

3. Vad som föreskrivs i 5 § 5 skall också gälla barnpension som utges
med stöd av 5 § lagen (2000:000) om införande av lagen (2000:000) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till bam.

404

2.10

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomst-
grundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

12 kap.

Ålderspension skall utges från och med den månad som anges i an-
sökan, dock tidigast från och med månaden efter det att ansökan kom in

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

till den allmänna försäkringskassan.

Har den pensionsberättigade
uppburit förtidspension eller sär-
skild efterlevandepension enligt
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring omedelbart före 65 års
ålder får inkomst- och tilläggspen-
sion beviljas för högst tre månader
före ansökningsmånaden, dock
tidigast från och med den månad
då den pensionsberättigade fyllde
65 år.

Har den pensionsberättigade
uppburit förtidspension enligt
lagen (1962:381) om allmän för-
säkring eller särskild efterlevande-
pension enligt 9 § lagen
(2000:000) om införande av lagen
(2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam
omedelbart före 65 års ålder får
inkomst- och tilläggspension be-
viljas för högst tre månader före
ansökningsmånaden, dock tidigast
från och med den månad då den
pensionsberättigade fyllde 65 år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

405

2.11 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799)

Härigenom föreskrivs att det i övergångsbestämmelserna till socialför-
säkringslagen (1999:799) skall införas en ny punkt, 6, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

6. En änka som vid utgången av
år 2000 uppbär folkpension i form
av änkepension vid bosättning
utomlands med stöd av bestämmel-
sen i punkt 1 i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1979:127) om
ändring i lagen om allmän försäk-
ring skall ha rätt till utbetalning av
sådan pension även efter
ikraftträdandet.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

406

2.12 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1, 2, 4, 5 och 8 §§, 4 kap. 2 och 7 §§
och punkten 6 i övergångsbestämmelserna till socialförsäkringslagen
(1999:799) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

3 kap.

Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner som an-
ges i lagen (1962:381) om allmän försäkring:

1. ersättning för sjukvård m.m. enligt 2 kap. i fråga om förmåner som
beslutas av de allmänna försäkringskassorna,

2. föräldrapenning på garantinivå,

3. folkpension i form av förtids-
pension och efterlevandepension
beräknad i förhållande till det antal
år som har tillgodoräknats som
bosättningstid i Sverige, samt

3. folkpension i form av förtids-
pension beräknad i förhållande till
det antal år som har tillgodoräknats
som bosättningstid i Sverige, samt

4. rehabilitering och särskilt bidrag enligt 22 kap. i fråga om förmåner
som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.

Den som är bosatt i Sverige omfattas även av

1. lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

2. lagen (1969:205) om pensionstillskott,

3. lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,

4. lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handi-
kappade,

5. lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska bam,

6. lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för
långvarig vård av sjukt eller handikappat bam,

7. lagen (1993:389) om assistansersättning,

8. lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

9. lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,

10. lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

11. lagen (1998:702) om garan-
tipension, och

12. lagen (1998:703) om handi-
kappersättning och vårdbidrag.

11. lagen (1998:702) om garan-
tipension,

12. lagen (1998:703) om handi-
kappersättning och vårdbidrag, och

13. lagen (2000:000) om efter-
levandepension och efterlevande-
stöd till bam i fråga om

— garantipension till omställ-

407

ningspension och änkepension,

— efterlevandestöd till bam, och

- tilläggspension enligt 6 kap.

5 § första stycket 2 samma lag,
tilläggspension enligt 5 § andra
stycket 2 och 7 § tredje stycket 2
lagen (2000:000) om införande av
lagen om efterlevandepension

och efterlevandestöd till bam
beräknad i förhållande till det an-
tal år som har tillgodoräknats som
bosättningstid i Sverige.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring:

1. sjukpenning och havandeskapspenning,

2. föräldrapenning över garantinivå och tillfällig föräldrapenning,

3. tilläggspension i form av för-
tidspension och efterlevandepen-
sion,

4. folkpension i form av förtids-
pension och efterlevandepension
beräknad i förhållande till det antal
år för vilka tillgodoräknats pen-
sionspoäng för tilläggspension,
samt

3. tilläggspension i form av för-
tidspension,

4. folkpension i form av förtids-
pension beräknad i förhållande till
det antal år för vilka tillgodoräk-
nats pensionspoäng för tilläggs-
pension, samt

5. rehabilitering och rehabiliteringsersättning enligt 22 kap. i fråga om
förmåner som beslutas av de allmänna försäkringskassorna.

Den som arbetar i Sverige omfattas även av

1. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

2. lagen (1988:1465) om ersätt-
ning och ledighet för närstående-
vård, och

3.  lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension.

2. lagen (1988:1465) om ersätt-
ning och ledighet för närstående-
vård,

3.  lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension, samt

4. lagen (2000:000) om efter-
levandepension och efterlevande-
stöd till bam i fråga om inkomst-
grundad efterlevandepension och
tilläggspension i form av änkepen-
sion med undantag av sådan
tilläggspension som avses i 2 § 13.

408

Försäkringen för pensioner eller
skadeersättningar som avses i 4 § 3
och 4 samt 5 § 1 och 3 skall gälla
när rätten till en förmån enligt de
lagar som anges där kan härledas
från ett arbete i Sverige. Detsamma
gäller försäkringen för för-
äldrapenning över garantinivå en-
ligt 4 §2.

Försäkringen för pensioner eller
skadeersättningar som avses i 4 § 3
och 4 samt 5 § 1, 3 och 4 skall
gälla när rätten till en förmån enligt
de lagar som anges där kan
härledas från ett arbete i Sverige.
Detsamma gäller försäkringen för
föräldrapenning över garantinivå
enligt 4 § 2.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Försäkringen för pensioner enligt första stycket skall också gälla i det
fall rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 12
och 13 §§.

4 kap.

Förmåner får utges om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex
månader.

När det gäller ersättning för sjukvård m.m. enligt 3 kap. 1 § 1 tillämpas
särskilda bestämmelser om vård som ges utomlands.

Pensionsförmåner enligt 3 kap.
1 § 3 samt 2 § 2, 6 och 11 utges så
länge den försäkrades bosättning i
Sverige består enligt 2 kap.

Pensionsförmåner enligt 3 kap.

1 § 3 samt 2 § 2, 6, 11 och 13
utges så länge den försäkrades
bosättning i Sverige består enligt

2 kap.

För utbetalning av en förmån utomlands får krävas bevis om att rätten
till förmånen består.

Beträffande efterlevandeför-
måner skall vad som sägs i detta
kapitel om försäkrad gälla den
försäkrades efterlevande.

6.1 En änka som vid utgången av år 2000 uppbär folkpension i form av
änkepension vid bosättning utomlands med stöd av bestämmelsen i punkt
1 i övergångsbestämmelserna till lagen (1979:127) om ändring i lagen om
allmän försäkring skall ha rätt till utbetalning av sådan pension även efter
ikraftträdandet.

Sådan folkpension som avses i
första stycket skall från och med
den 1 januari 2003 i stället avse

1 Senaste lydelse 2000:000.

409

tilläggspension i form av änkepen-
sion enligt 6 kap. 5 § första stycket
2 lagen (2000:000) om efterlevan-
depension och efterlevandestöd till
bam samt garantipension till
änkepension enligt samma lag.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

410

2.13 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 40 § inkomstskattelagen (1999:1229)
skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 2

11 kap.

40 §

lagen

Barnpension enligt
(1962:381) om allmän försäkring
skall bara tas upp till den del pen-
sionen för varje månad överstiger
en tolftedel av 40 procent av pris-
basbeloppet eller, vid pension efter
båda föräldrarna, 80 procent av
prisbasbeloppet. Detta gäller också
efterlevandelivränta enligt annan
författning till den del livräntan
enligt 17 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring medfört minskning av
en sådan del av barnpensionen som
inte skall tas upp.

Barnpension och efterlevande-
stöd till bam enligt lagen
(2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam
skall bara tas upp till den del pen-
sionen och efterlevandestödet för
vaije månad tillsammans överstiger
en tolftedel av 40 procent av
prisbasbeloppet eller, vid pension
och efterlevandestöd efter båda
föräldrarna, 80 procent av prisbas-
beloppet. Detta gäller också efter-
levandelivränta enligt annan för-
fattning till den del livräntan enligt
3 kap. 3 § eller 7 kap. 10 och 11 §§
lagen om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam medfört
minskning av en sådan del av
barnpensionen eller efterlevan-
destödet som inte skall tas upp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången
vid 2004 års taxering.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-02-24

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet

Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 3 februari 2000 (Socialdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.  lag (2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam,

2.  lag om införande av lagen (2000:000) om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam,

3.  lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4.  lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om
allmän försäkring,

5.  lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

6.  lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

7.  lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

8.  lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

9.  lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

10. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

11. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),

12. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799) och

13. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren
Elisabeth Lane och kanslirådet Marianne Jenryd.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Lagrådet har i tidigare yttranden i anledning av reformeringen av den
allmänna pensioneringen påtalat att förslag lagts fram som i betydande
delar haft karaktär av temporära lösningar i avvaktan på resultaten av
fortsatt utredningsarbete. I sakernas nuvarande tillstånd är det nödvändigt
att fortsätta på den inslagna vägen med partiella reformer. Lagrådet kan
därvid inte finna annat än att det är väl motiverat att behandla efterlevan-
depensioneringen för sig och att de föreliggande delförslagen har fått en
lämplig avgränsning i förhållande till reformarbetet i övrigt.

Lagrådet har vidare i sina tidigare yttranden påpekat att lagen om all-
män försäkring blivit alltmer urholkad - och därmed också oöverskådlig -
genom att väsentliga delar av lagen brutits ut till annan lagstiftning.
Denna utveckling accentueras genom föreliggande lagförslag som bl.a.
innebär att två hela kapitel i lagen föreslås bli upphävda. Samtidigt före-
kommer i de föreliggande lagförslagen ett stort antal hänvisningar till
olika lagrum i lagen om allmän försäkring, dessvärre dessutom till lydel-
ser av dessa som gällt vid olika tidpunkter. Lagrådet har tidigare erinrat
om behovet av en genomgripande översyn och omarbetning av bestäm-
melserna i lagen om allmän försäkring, kanske inom ramen för en ut-

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 3

412

byggd socialförsäkringslag. De föreliggande förslagen gör sådana tanke-
gångar än mer aktuella.

Åtskilliga bestämmelser i förslagen till lag om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam och till lagen om införande av nämnda lag -
särskilt de som rör änkepensionerna, vilka i gällande och här överförd
lydelse i huvudsak inte är lagrådsgranskade - hör till de mest komplice-
rade föreskrifterna i lagstiftningen om allmän pensionering för att inte
säga i svensk lagstiftning över huvud taget. Om det för den med systemet
något så när förtrogne är möjligt att med utgångspunkt i en given situation
reda ut vilken pensionsrätt en enskild pensionär har - för den enskilde
torde i allmänhet detta vara omöjligt - kan starkt betvivlas att mer än ett
fåtal personer kan ha en fullständig överblick av systemet. Med de
erfarenheter som vunnits av den hittillsvarande utbyggnaden av dator-
systemen inom den allmänna pensioneringen kan också befaras att an-
passningen av Riksförsäkringsverkets datorer till de nya reglerna inte
hinns med till den föreslagna ikraftträdandetidpunkten, som det dock av
andra skäl är angeläget att hålla. Som exempel på nyheter som kan med-
föra övergångsproblem må nämnas att underhållsstöd som utgår vid
ikraftträdandet skall omvandlas till efterlevandestöd till bam, utan att det
behövs någon ansökan av den berättigade.

Den komplexitet som vidlåder systemet synes emellertid främst vara att
tillskriva regeringens strävan - förutom att trygga stabiliteten i systemet
genom att uppnå bredast möjliga politiska enighet - att dels undvika så-
dana ändringar som skulle medföra försämringar för de pensionsberät-
tigade jämfört med vad som nu gäller, dels så långt det låter sig göra an-
passa reglerna till det nya pensionssystemet. Från de synpunkter Lagrådet
har att beakta - särskilt rättssäkerhetens krav och kravet på konsekvens i
rättsordningen - finns intet att erinra mot de båda sålunda uppställda
målen. De brister i fråga om överskådlighet med vilka förslagen är be-
häftade får därför accepteras.

Mot bakgrund av den antydda komplexiteten är det inte möjligt att inom
den tidrymd som står till buds för en lagrådsgranskning säkerställa att
rådande rättsläge - när så skolat ske - till alla delar på ett korrekt sätt getts
motsvarighet i de föreliggande förslagen. Något sådant skulle ha krävt ett
dubblerat utredningsarbete från Lagrådets sida. Såvitt Lagrådet kunnat
överblicka, har emellertid transformeringen av rättsreglerna skett på ett
noggrant och insiktsfullt sätt och Lagrådet kan inte finna annat än att
förslagen är så utformade att lagarna kan antas tillgodose angivna syften.

På grund av det anförda kommer Lagrådets fortsatta yttrande att i
huvudsak avse mer detaljbetonade frågor.

1 kap. 5 §

1 första stycket föreskrivs att änkepension enligt lagen utges i form av
tilläggspension och beräknas på grundval av det underlag som anges i
6 kap. Trots detta klargörande används i lagen mera sällan enbart termen
änkepension. I stället förekommer på ett stort antal ställen uttrycket
"tilläggspension i form av änkepension", se t.ex. 1 kap. 8 och 10 §§,

2 kap. 4 §, 6 kap. 1-7, 10, 11, 17 och 18 §§, 7 kap. 5 § och 8 kap. 6 §. I
det äldre pensionssystemet enligt lagen om allmän försäkring gjordes en

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 3

413

grundläggande uppdelning i folkpension och tilläggspension, vilka regle-
rades i olika avdelningar i lagen. Det fanns då oftast anledning att i en-
skilda paragrafer poängtera enligt vilken huvudform en pensionsförmån
utgavs. I den nya lagen finns knappast skäl att betona detta, allra helst inte
mot bakgrund av den förklaring som finns i paragrafens första stycke.
Lagrådet föreslår därför att uttrycket "tilläggspension i form av änke-
pension" byts ut mot termen änkepension i de paragrafer där uttrycket
förekommer.

1 kap. 6 §

Tredje stycket sista meningen bör på grund av det förut anförda ges
följande lydelse: "Minskning skall i första hand göras på garantipension
till änkepension och därefter på sådan del av änkepensionen som avses i
6 kap. 5 § första stycket 2."

1 kap. 7 §

Regeln i andra stycket är inte en sådan allmän bestämmelse som hör
hemma i det inledande kapitlet. I regeln uppställs en väsentlig förutsätt-
ning för rätt till garantipension, nämligen att en försäkringstid om minst
tre år kan tillgodoräknas för den avlidne. Övriga förutsättningar har
samlats i de kapitel där respektive förmån behandlas, dvs. omställnings-
pensionen i 4 kap. och änkepensionen i 6 kap. I 4 kap. 6 § finns en erin-
ran om regeln i 1 kap. 7 § andra stycket, medan någon motsvarande hän-
visning inte finns i 6 kap. Regeln bör flyttas till de kapitel där övriga för-
utsättningar finns, se nedan under 4 kap. 6 § och 6 kap. 14 §. Andra
stycket bör således utgå.

3 kap. 1 §

Efterlevandestöd till bam har i princip samma konstruktion som under-
hållsstödet enligt lagen om underhållsstöd. Båda stödformerna är avsedda
att garantera att bamet får ett ekonomiskt stöd upp till ett visst belopp.
Förslaget om införandet av ett efterlevandestöd innefattar också den
följdändringen att ett bam inte längre skall ha rätt till underhållsstöd
därför att den ena föräldern är avliden (3 § lagen om underhållsstöd).

Regeringen har intagit den hållningen att underhållsstödet, liksom dess
föregångare bidragsförskottet, inte faller inom tillämpningsområdet för
förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social
trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar
flyttar inom gemenskapen. Åsikten torde ha sitt ursprung i uttalanden i
betänkandet "Social trygghet och EES", SOU 1993:115 s. 200 f. Denna
uppfattning är dock inte odiskutabel. Den omständigheten att underhålls-
stödet, liksom tidigare bidragsförskottet, är en garantiförmån av ett
socialrättsligt slag kan göra stödet till en familjeförmån enligt artikel
1 u) i) förordningen (EEG) nr 1408/71.1 andra länder är underhållsstödet
(bidragsförskottet) oftast ett verkligt förskott på det underhåll som en
underhållsskyldig egentligen skulle ha utgett. Någon familjeförmån där-
utöver brukar då inte ingå i stödet.

Av lagrådsremissen framgår att regeringen betraktar det föreslagna
efterlevandestödet till bam såsom en förmån som faller inom tillämp-

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 3

414

ningsområdet för förordningen (EEG) nr 1408/71. Detta skulle medföra
att detta slags stöd genom överflyttningen från en lag till en annan skulle
komma att omfattas av den nämnda förordningen. Huruvida stödet genom
denna åtgärd blir en pensionsförmån enligt artikel 1 t) förordningen
förefaller dock inte självklart. Oavsett hur det förhåller sig härmed har
Lagrådet inte något att invända emot att efterlevandestödet till bam räknas
som en förmån enligt förordningen, vilket torde ligga väl i linje med dess
egenskap av en garantiförmån.

Fastän efterlevandestödet till bam, enligt lagrådsremissen, faller inom
tillämpningsområdet för förordningen (EEG) nr 1408/71, är avsikten att
förordningen inte skall bli tillämplig på stödet. Som ett slags beredskap
härför innehåller den föreslagna paragrafen förutsättningen att bamet skall
vara bosatt i Sverige. Regeringen avser att i förhandlingar inom EU
begära att stödet med tillämpning av artikel 10a skall upptagas i bilaga
II a med den följd att det skulle bli undantaget från exportskyldighet.

Lagrådet vill påpeka att fömtsättningen för att stödet skall förtecknas i
bilagan bland annat är att det skall utges i stället för eller som tillägg till
annan förmån. Frågan är om efterlevandestödet kan anses vara ett tillägg
till annan förmån, främst då barnpensionen. Efterlevandestödet är i så
måtto en självständig förmån att det i lagen skall föreskrivas att stödet för
år räknat skall motsvara 40 procent av prisbeloppet. Vad i övrigt gäller
stödets storlek skall inte bara barnpension utan också vissa andra ersätt-
ningar enligt 3 § tredje stycket minska det belopp som skall utges i efter-
levandestöd. Vidare finns i 4 § en regel om samordning mellan sådant
stöd och förtidspension. Det är också att märka att om bamet över huvud
taget inte uppbär någon barnpension "hela" förmånen i princip kommer
att bestå av efterlevandestöd.

Med det anförda har Lagrådet velat framhålla att det kan föreligga viss
tveksamhet om huruvida stödet uppfyller kraven för att förtecknas på den
ifrågavarande bilagan till förordningen.

4 kap. 6 §

Som ovan framhållits, bör det villkor som finns i regeln i 1 kap. 7 § andra
stycket ingå som en uttrycklig förutsättning i denna paragraf. Lagrådet
föreslår därför att paragrafen ges följande lydelse: "En efterlevande make
som är bosatt i Sverige och som uppfyller villkoren för rätt till omställ-
ningspension har rätt till garantipension till omställningspension, om en
försäkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas för den avlidne."

4 kap. 7 och 8 §§

I 7 § första stycket anges att beräkningen av garantipension till omställ-
ningspension skall grunda sig på den omställningspension som den
efterlevande har rätt till. Denna föreskrift synes visserligen inte tillföra
regleringen något, eftersom beräkningen sker på gmnd av olika, av om-
ställningspensionen oberoende faktorer som anges i det följande. Endast i
fråga om avräkningen mot omställningspensionen har bestämmelsen
någon innebörd men även denna fråga regleras i det följande. Egentligen
borde första meningen i 7 § få utgå och andra meningen sammanföras
med 8 § som en ny tredje mening i denna. Emellertid används samma

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 3

415

konstruktion i 6 kap. 17 och 18 §§, där den motsvarar konstruktionen i
3 kap. 3 § lagen om garantipension. Skäl kan därför finnas att avstå från
ändring i den föreslagna konstruktionen.

Lagrådet förordar att i 8 § klart anges att minskningen enligt 8 § skall
göras på det med tillämpning av 12 § avkortade beloppet. I 8 § bör därför
införas en ny tredje mening av förslagsvis följande lydelse: "Sådan
minskning görs efter det att basnivån avkortats med tillämpning av 12 §."

6 kap. 2 §

Tekniken vid överföringen av nuvarande regelsystem om änkepension till
den föreslagna lagen bygger främst på att de föreskrifter som före år 1990
gällde om änkepensioneringen har arbetats samman med de övergångsbe-
stämmelser som reglerade den fortsatta tillämpningen av dessa föreskrif-
ter. Detta har lett till att förutsättningarna för änkepension knyts till två
olika tidpunkter, dels tidpunkten för dödsfallet, dels utgången av år 1989,
då den reformerade familjepensioneringen trädde i kraft. Resultatet av
denna sammanställning av olika bestämmelser är visserligen komplicerat.
Tekniken framstår emellertid som nödvändig, om inte lagtexten skall bli
alltför vidlyftig, och resultatet har i allmänhet blivit acceptabelt. På vissa
punkter har lagtexten emellertid blivit alltför komprimerad och är svår att
tillgodogöra sig.

Så är fallet med förevarande paragraf. I andra stycket, som gäller för
änkor födda år 1945 eller senare, anges att de i första stycket föreskrivna
villkoren skall vara uppfyllda vid utgången av år 1989 och att detta för-
hållande inte får ha ändrats fram till tidpunkten för dödsfallet. Den av-
lidne kan emellertid "efterlämna" bam endast vid dödsfallet. Det kan inte
heller krävas att båda de angivna villkoren skall vara "uppfyllda" vid båda
tidpunkterna, eftersom villkoren är alternativa och kan kombineras på
olika sätt. För bättre förståelse krävs att paragrafen löses upp. Lagrådet
förordar följande lydelse:

"En änka som är född år 1944 eller tidigare och som vid utgången av år
1989 samt även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med den avlidne har
rätt till änkepension om antingen äktenskapet vid tidpunkten för döds-
fallet hade varat minst fem år och ingåtts senast den dag då den avlidne
fyllde 60 år eller den avlidne efterlämnar bam som också är bam till
änkan.

En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till änkepension om
hon har varit gift med den avlidne från utgången av år 1989 till dödsfallet
samt dessutom

1. vid utgången av år 1989 antingen äktenskapet hade varat minst fem
år och ingåtts senast den dag då mannen fyllde 60 år eller manen hade
bam som också var barn till kvinnan, och

2. något av de i 1 angivna villkoren var uppfyllt även vid dödsfallet och
vid vaije tidpunkt mellan utgången av år 1989 och dödsfallet."

Detta innebär i fråga om de yngre änkorna bl.a. att om makarna vid ut-
gången av år 1989 var nygifta men makarna hade ett gemensamt bam som
senare dör så har änkan rätt till pension, ifall äktenskapet vid barnets död
varat fem år (och ingåtts senast då mannen fyllde 60) samt därefter bestått
fram till dödsfallet.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 3

416

6 kap. 3 §

I bestämmelsen hänvisas i fråga om vissa villkor för den del av änkepen-
sionen enligt 6 kap. 5 § första stycket som ersätter änkepensionen inom
folkpensioneringen (90-procentsdelen) till förutsättningarna för garanti-
pension till änkepension enligt 6 kap. 14 §. Hänvisningen till en betydligt
senare paragraf än den som reglerar den pensionsform som nu är i fråga
framstår som förvirrande. Dessutom behandlar 14 § över huvud taget inte
änkor födda 1945 och senare, vilka däremot omfattas av förevarande
paragraf. Lagrådet förordar att villkoren för 90-procentsdelen regleras
redan här. Lagrådet föreslår därför att förevarande paragraf ges följande
lydelse:

"För rätt till sådan del av änkepension som avses i 5 § första stycket 2
krävs, utöver vad som anges i 1 och 2 §§, att förutsättningarna enligt
andra och tredje styckena eller enligt fjärde stycket är uppfyllda.

En änka som är född år 1944 eller tidigare har rätt till änkepension en-
ligt första stycket om hon dessutom vid tidpunkten för dödsfallet

1. har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med bam under 16
år, som stadigvarande vistas i makamas hem eller hos änkan, eller

2. har fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

Om villkoret enligt andra stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten
till änkepension enligt denna punkt. Vid bedömningen av rätten till
änkepension enligt andra stycket 2 skall i så fall anses som om mannen
avlidit då rätten till änkepension enligt andra stycket 1 upphörde och äk-
tenskapet varat till nämnda tidpunkt.

En änka som är född år 1945 eller senare har rätt till änkepension enligt
första stycket, om hon dessutom uppfyllde något av de i andra stycket 1
eller 2 angivna villkoren såväl vid utgången av år 1989 som vid dödsfallet
och vid vaije tidpunkt mellan utgången av år 1989 och dödsfallet. Därvid
tillämpas bestämmelserna i tredje stycket."

6 kap. 4 §

I första stycket skall enligt lagförslaget föreskrivas att tilläggspension i
form av änkepension skall dras in om änkan ingår äktenskap. Paragrafen
motsvarar en äldre bestämmelse i 14 kap. 2 § tredje stycket lagen om
allmän försäkring (i dess lydelse före den 1 januari 1990).

Paragrafen har placerats i ett avsnitt i 6 kap. som enligt rubriken gäller
rätt till tilläggspension i form av änkepension. Orden "dras in" i bestäm-
melsen ger knappast uttryck för tanken att det skulle vara fråga om en
rättighetsbestämmelse. De hänvisningar till bestämmelsen som finns i 11-
13 §§ förslaget till lag om införande av lagen om efterlevandepension och
efterlevandestöd till bam och som innebär att ersättning skall utges med
tillämpning av bl.a. bestämmelsen stämmer inte heller med dess karaktär
av indragningsregel.

Termen "indragning" i socialförsäkringsrätten används ofta i sådana
sammanhang, där en försäkrad, som i och för sig är berättigad till en er-
sättning, på gmnd av en förseelse eller en underlåtenhet får ersättningen
indragen av en försäkringskassa. Om den försäkrade däremot inte längre
skulle uppfylla förutsättningarna för rätt till ersättning, kommer rätten att
upphöra. I lagen om allmän försäkring används, när det är fråga om ett

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 3

417

slags sanktion, just termen "indragning", se 3 kap. 17 § och 20 kap. 3 §
lagen om allmän försäkring. I det nu aktuella förslaget får indragning ske
enligt 7 kap. 7 § andra stycket, om den ersättningsberättigade vållat den
försäkrades död.

Enligt Lagrådets mening bör inte orden "dras in" användas i paragra-
fens första stycke. Lagrådet föreslår i första hand följande formulering:
"Rätten till änkepension upphör om änkan ingår äktenskap." Denna kon-
struktion används för övrigt i lagförslaget i både 4 kap. 4 § och 6 kap.
16 § andra stycket. I den sistnämnda bestämmelsen gäller det också det
fall att rätten till ersättning kan återvinnas sedan hindret inte längre före-
ligger. Andra formuleringar är naturligtvis också tänkbara, såsom "en
änka har inte rätt till ..." (jfr 6 kap. 16 § första stycket) eller "änkepension
får inte utges ..." (jfr 7 kap. 14 § andra stycket).

6 kap. 6 §

Lydelsen av första stycket är något oklar. Lagrådet förordar följande
lydelse: "Änkepension till en änka som är född år 1945 eller senare
hade avlidit vid utgången av år 1989. Vid beräkningen av sådan änkepen-
sion tillämpas 5 § första stycket. Beloppet enligt 5 § första stycket 1 be-
räknas på grundval av den förtidspension lagen om allmän försäk-
ring. Om mannen vid utgången av år 1989 var berättigad till tilläggspen-
sion i form av ålderspension, skall dock beloppet enligt 5 § första stycket
1 beräknas vid utgången av år 1989."

6 kap. 14 §

Enligt vad som anförts under 1 kap. 7 § bör innehållet i andra stycket i
nämnda paragraf flyttas hit. Lagrådet föreslår att ett nytt tredje stycke
införs i paragrafen och ges följande lydelse: "Änkan har dock rätt till
garantipension endast om en försäkringstid om minst tre år kan tillgodo-
räknas för den avlidne."

6 kap. 17 och 18 §§

Jämför vad som sägs under 4 kap. 7 och 8 §§.

I lagtexten bör klart anges att minskningen enligt 18 § skall göras på
det med tillämpning av 22 och 23 §§ minskade respektive avkortade be-
loppet. Lagrådet förordar att i 18 § införs en ny tredje mening av för-
slagsvis följande lydelse: "Sådan minskning görs efter det att basnivån
minskats eller avkortats med tillämpning av 22 och 23 §§."

7 kap. 3 §

Bestämmelsen avses för en situation som för närvarande regleras i 16 kap.
5 § sjätte stycket AFL, där det föreskrivs om viss avräkning på det belopp
som först förfaller till betalning efter det att beslut om barnpension
meddelats. Förevarande paragraf tar sikte på vissa fall av retroaktivt
utbetalad efterlevandepension, nämligen bl.a. när det vid utbetalningen av
omställningspension efter den avlidne inte är känt att en rätt till efter-
levandepension till bam samtidigt föreligger. Den avräkning som föreslås
skola ske skall göras på den retroaktiva utbetalningen, vilken får förut-
sättas ske som en engångsbetalning. Det finns inte anledning att behandla

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 3

418

avräkningen olika för det fall att det retroaktiva beloppet betalas med ett
engångsbelopp respektive det fall att det betalas i flera rater. Orden "som
först förfaller till betalning" bör därför utgå och orden "det belopp" bytas
mot "beloppet".

7 kap. 4 §

I första meningen sägs att uttag av efterlevandepension får återkallas
genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Den språk-
liga utformningen är inte korrekt och kan faktiskt ge upphov till feltolk-
ning av bestämmelsen. Den omständigheten att uttag återkallas för näm-
ligen tankarna närmast till att det skulle vara fråga om gjorda uttag. Om
verbet återkallas skall behållas, bör klargöras att begäran (ansökningen)
om uttag återkallas. I annat fall måste ordet återkallas bytas ut, t.ex. mot
ordet avbrytas.

7 kap. 14 §

I andra stycket skall enligt förslaget föreskrivas att, om ett bam sedan
minst trettio dagar i följd vårdats på anstalt på statens bekostnad eller
annars fått kost och bostad, efterlevandestöd till bam inte får utges. I spe-
cialmotiveringen sägs att andra och tredje styckena i princip motsvarar
nuvarande regler i 10 kap. 2 § tredje och fjärde styckena lagen om allmän
försäkring. De angivna bestämmelserna i lagen om allmän försäkring
avser barnpension (tredje stycket) och pensionsförmån (fjärde stycket).

Den föreslagna bidragsformen efterlevandestöd till barn motsvarar det
nuvarande underhållsstödet i det fall att den ena föräldern är avliden. I

II § lagen om underhållsstöd finns en bestämmelse om att underhållsstöd
inte lämnas för sådan kalendermånad då bamet under hela månaden på
statens bekostnad får vård på institution eller annars kost och logi. Be-
stämmelsen omfattar emellertid också boende i familjehem eller bostad
med särskild service för bam och ungdomar enligt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade (2) eller vård i familjehem eller hem
för vård eller boende inom socialtjänsten (3). Dessa två punkter faller bort
när underhållsstödet förvandlas till ett efterlevandestöd och därmed flyttas
över till den nya lagen.

Förslaget är till fördel för de barn som blir berättigade till efterlevande-
stöd. Lagrådet har självfallet inte något att erinra mot detta resultat i sak.

8 kap. 10 §

De bestämmelser i lagen om inkomstgmndad ålderspension vartill hän-
visas avser oftast uttryckligen den i den lagen reglerade försäkrings-
formen. Av paragrafen borde tydligare framgå att avsikten är att dessa
bestämmelser också skall omfatta efterlevandepension och efterlevande-
stöd till bam. Lagrådet föreslår därför att de inledande orden omformule-
ras på följande sätt: "Följande bestämmelser i lagen (1998:674) om in-
komstgrundad ålderspension skall också tillämpas på efterlevandepension
och efterlevandestöd till bam:".

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 3

419

Förslaget till lag om införande av lagen om efterlevandepension
och efterlevandestöd till barn

1 §

En bestämmelse av här föreslaget innehåll framstår med hänsyn till lagens
rubrik som överflödig. Jämför lagen om ikraftträdande av in-
komstskattelagen, vars inledning har fått en korrekt utformning. Det har
blivit upplyst att de lagförslag som nu föreligger remitterade kan komma
att delas upp på olika propositioner och att i så fall en bestämmelse om
upphävande av olika föreskrifter kan behöva införas i förevarande lagför-
slag. Därvid kan 1 § utgå, 2 § ges beteckningen 1 § och upphävandeföre-
skriftema införas i en ny 2 §. En fördel med detta förfarande är att den
efterföljande paragrafnumreringen inte behöver ändras.

I motsats till den föreslagna portalparagrafen skulle en uppdelning av
lagen i olika avsnitt med särskilda underrubriker väsentligt bidra till läs-
barheten. Därvid kan rubriken före 1 § ges beteckningen "Allmänna be-
stämmelser". Före 5 § sätts rubriken "Barnpension och efterlevandestöd
till bam". Därefter sätts följande rubriker: före 7 § "Omställningspension
och garantipension", före 9 § "Särskild efterlevandepension och garanti-
pension", före 10 § "Änkepension och garantipension" samt före 20 §,
slutligen, "Samordning med livränta".

10- 13 §§

Enligt 10 § har en änka som vid utgången av år 2002 har rätt till änke-
pension inom folkpensioneringen och tilläggspensioneringen rätt till
änkepension och garantipension till änkepension enligt lagen om efter-
levandepension och efterlevandestöd till bam (EPL). Paragrafen ger in-
trycket av att utgöra en materiell bestämmelse av vilken framgår att den
nya lagen rent allmänt anger förutsättningarna för änkepensionen i över-
gångsfallen. Från denna utgångspunkt synes svårförståeligt att det i

11- 13 §§ anges att änkepension "utges" med tillämpning av
bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§ EPL, som om förutsättningarna för
änkepension skulle fullständigt regleras genom hänvisningen till angivna
paragrafer, trots att detta, med hänsyn till innehållet i 10 §, uppenbarligen
inte kan vara meningen. Avsikten med 10 § lärer emellertid vara att denna
endast skall utgöra en inledning till följande paragrafer och att de närmare
förutsättningarna för - liksom även metoderna för beräkningen av -
änkepension i olika situationer skall framgå av dessa. Innebörden av 10 §
skulle klarare framgå om den gavs följande lydelse:

"En efterlevande som vid utgången av år 2002 har rätt till folkpension
enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring har rätt till änkepension och garanti-
pension till sådan pension enligt vad som föreskrivs i 11-19 §§. Det-
samma skall gälla om rätt till sådan änkepension uppkommer först efter
ikraftträdandet men grundar sig på dödsfall som inträffat dessförinnan.
För änkepension och garantipension till sådan pension enligt denna para-
graf skall dessutom gälla vad som föreskrivs i 1, 7 och 8 kap. lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam."

Vad sedan angår bestämmelserna i 11-13 §§ blir hänvisningen till
6 kap. 3 och 4 §§ EPL alltför kortfattad för att ange förutsättningarna för

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 3

420

rätten till änkepension. 6 kap. 3 § avser rätten till 90-procentsdelen av
änkepensionen enligt 6 kap. 5 § första stycket 2 EPL. Det måste - om

10 § omformuleras i enlighet med vad som föreslås i det föregående -
finnas en bestämmelse som anger förutsättningarna också för rätten till
änkepension enligt 6 kap. 5 § första stycket 1 EPL. Ehuru 11 § anger att
den skall tillämpas oavsett änkans ålder utgör hänvisningen till 6 kap. 3 §
en hänvisning till bestämmelser som är olika för skilda ålderskategorier.
Vidare innefattar hänvisningen via 6 kap. 3 § till 6 kap. 14 § EPL att
änkan skall ha varit gift med den avlidne vid utgången av år 1989, vilket i
fråga om 11 § inte är möjligt i betraktande av att paragrafen avser pen-
sioner i anledning av dödsfall före år 1990 (frånsett den särskilda be-
stämmelsen om änkor födda år 1929 och tidigare).

Lagrådet förordar att förutsättningarna för änkepension till dem som
blivit änkor före utgången av år 1989 anges fullständigt i 11 §. Det är
möjligt att förutsättningarna för änkepension i de i 12 och 13 §§ behand-
lade situationerna kan åtminstone delvis anges genom hänvisningar till

11 §. För Lagrådet framstår det emellertid som sannolikt att även dessa
situationer bör ges en självständig reglering.

Lagrådet saknar tillräcklig överblick över de äldre bestämmelserna för
att med anspråk på fullständighet kunna lägga fram förslag till ny lydelse
av 11-13 §§. Lagrådet förordar därför att angivna paragrafer omarbetas
under det fortsatta beredningsarbetet i Regeringskansliet, med beaktande
av de synpunkter Lagrådet nu anfört.

20 §

Bestämmelserna i denna paragraf rör olika frågor och skulle kunna vinna i
tillgänglighet på att delas upp på två paragrafer. Lagtexten skulle för-
slagsvis kunna lyda så:

"20 § Om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam har be-
viljats på grund av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet skall
minskning enligt 7 kap. 11-13 §§ lagen (2000:000) om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd göras med 45 procent av varje livränta som
överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet. Minskningen skall göras på det
belopp som anges i 5 § andra stycket 2 respektive 7 § tredje stycket 2 före
minskning av annan tilläggspension.

21 § I fall som avses i 5, 7 och 9 §§ denna lag skall bestämmelserna i
7 kap. 11 § första stycket sista meningen och 12 § sista meningen lagen
(2000:000) om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam
tillämpas endast på pension som beräknats enligt 5 § andra stycket 1 och
7 § tredje stycket 1."

Förslaget till lag om ändring i lagen om arbetsskadeförsäkring

6 kap. 7 §

Enligt förslaget skall bl.a. 8 kap. 5 och 10 §§ lagen om efterlevandepen-
sion och efterlevandestöd till bam ha motsvarande tillämpning i fråga om
ersättning från arbetsskadeförsäkringen. 1 paragrafen finns emellertid
redan en hänvisning till återbetalningsregeln i 20 kap. 4 § lagen om all-
män försäkring, vilken också skall behållas för framtiden. Förslaget skulle

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 3

421

med andra ord innebära att från och med den 1 januari 2003 två
återbetalningsbestämmelser skulle vara tillämpliga på för mycket upp-
burna ersättningar från arbetsskadeförsäkringen. Till yttermera visso är de
två reglerna inte likalydande. I 20 kap. 4 § lagen om allmän försäkring
finns således kvittningsregler som saknar motsvarigheter i 8 kap. 5 §
lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till bam (jfr 8 kap.
7§).

Om avsikten är att två olika återbetalningsregler skall vara tillämpliga
på arbetsskadeersättningar måste klargöras hur reglerna skall förhålla sig
till varandra i den praktiska rättstillämpningen.

Det förhållandet att bestämmelserna i 8 kap. 10 § lagen om efterlevan-
depension och efterlevandestöd till bam skall ha motsvarande tillämpning
i fråga om ersättning från arbetsskadeförsäkringen medför att en mängd
hänvisningar i nämnda 10 § till 15 kap. lagen om inkomstgmndad ålders-
pension också skulle komma att omfatta arbetsskadeförsäkringen. Detta
skulle bl.a. innebära att bestämmelsen i 15 kap. 1 § sistnämnda lag om att
Riksförsäkringsverket skall verka för en likformig och rättvis lagtillämp-
ning kom att avse också arbetsskadeförsäkringen. Den grundläggande
regeln härom i 20 kap. 12 § lagen om allmän försäkring får väl antagas
sedan länge ha varit tillämplig på arbetsskadeförsäkringen (jfr 8 kap. 12 §
lagen om arbetsskadeförsäkring).

I övrigt är att märka att preskriptionsregeln i 20 kap. 5 § lagen om all-
män försäkring och reglerna i samma kapitels 6 § om utmätning och
överlåtelse redan gäller för arbetsskadeersättningar.

Naturligast är att arbetsskadeförsäkringen även i fortsättningen är
knuten till de ifrågavarande reglerna i 20 kap. lagen om allmän försäk-
ring. Som framgått, torde inte det tillägg som innefattar en hänvisning till
8 kap. 5 och 10 §§ lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till
barn fylla någon praktisk funktion och kan till och med vara ägnat att
skapa lagkollisioner på området. Lagrådet rekommenderar att hänvis-
ningen utgår.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1999/2000:91

Bilaga 3

422

S oc i al departementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Klingvall, Östros,
Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén,
Ringholm

Föredragande: statsrådet Thalén

Prop. 1999/2000:91

Regeringen beslutar proposition 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och
efterlevandestöd till bam

423