Regeringens proposition
1999/2000: 68

Vissa skolfrågor

Prop.

1999/2000: 68

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 mars 2000

Göran Persson

Ingegerd Warnersson

(Utbildningsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att den pågående försöksverksamheten med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs.
Regeringen föreslår vidare att ämnet hemkunskap i grundskolans timplan
far benämningen hem- och konsumentkunskap med anledning av ämnets
förändrade karaktär i den reviderade kursplanen. Regeringen föreslår
vidare att bestämmelserna i skollagen om lärlingsutbildning upphävs
samt aviserar en förlängning av den pågående försöksverksamheten med
en ny modem lärlingsutbildning. Slutligen gör regeringen den
bedömningen att projektarbetet i gymnasieskolan skall betygsättas med
samma betygssystem som gäller för gymnasieskolans kurser.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 68

Innehållsförteckning

Prop. 1999/2000:68

1    Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3

2   Lagtext...............................................................................................4

2.1      Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)..........4

2.2      Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249)

om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång.......................................7

3   Ärendet och dess beredning..............................................................8

4   En gymnasieexamen..........................................................................9

5   Projektarbetet..................................................................................10

6   Lärlingsutbildning inom gymnasieskolan.......................................11

7   Fortsatt försöksverksamhet enligt lagen (1995:1249) om

försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång...................................................13

8   Ändring av namn på ämnet hemkunskap........................................16

9   Författningskommentarer................................................................18

9.1      Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) 18

9.2      Förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249)

om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
utvecklingsstörda barns skolgång.....................................18

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000 .......19

Rättsdatablad.....................................................................20

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1999/2000:68

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i skollagen (1985:1100),

2. lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet
med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång.

1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 68

Prop. 1999/2000:68

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § och bilaga 3 skollagen (1985:1100)*
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

5 kap.

2

Utbildningen i gymnasieskolan skall utgöras dels av utbildning på
nationella program, som är avsedda att kunna genomgås på tre läsår, dels
av utbildning på specialutformade program, som också är avsedda att
kunna genomgås på tre läsår, dels av individuella program.

Styrelsen för utbildningen far besluta att utbildningen på nationella och
specialutformade program får fördelas på en längre tid än tre läsår. Efter
regeringens medgivande får styrelsen besluta att utbildningen far fördelas
på kortare tid än tre läsår.

Inom de nationella programmen kan finnas utbildningar med olika
inriktningar. Dessa kan vara nationellt eller lokalt fastställda. Regeringen
far meddela närmare föreskrifter om dem.

Lärlingsutbildning kan anord-

nas inom de nationella och
specialutformade programmen.
Regeringen får meddela närmare
föreskrifter om lärlingsutbild-
ningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

1 Lagen omtryckt 1997:1212.

2 Senaste lydelse 1999:180.

Prop. 1999/2000:68

Nuvarande lydelse

Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för
ämnen och ämnesgrupper samt totalt.

Ämnen

Bild

230

Hemkunskap

118

Idrott och hälsa

500

Musik

230

Slöjd

330

Svenska

1 490

Engelska

480

Matematik

900

Geografi

885

Historia

Religionskunskap

Samhällskunskap

Biologi

800

Fysik

Kemi

Teknik

Språkval

320

Elevens val

382

Totalt garanterat antal timmar

6 665

Därav skolans val

600

Vid skolans val far antalet timmar i timplanen för ett ämne

eller en

ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.

Prop. 1999/2000:68

Föreslagen lydelse

Utbildningens omfattning i grundskolan i timmar om 60 minuter för
ämnen och ämnesgrupper samt totalt.

Ämnen

Bild

230

Hem- och konsumentkunskap

118

Idrott och hälsa

500

Musik

230

Slöjd

330

Svenska

1 490

Engelska

480

Matematik

900

Geografi

885

Historia

Religionskunskap

Samhällskunskap

Biologi

800

Fysik

Kemi

Teknik

Språkval

320

Elevens val

382

Totalt garanterat antal timmar

6 665

Därav skolans val

600

Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne

eller en

ämnesgrupp minskas med högst 20 procent.

Prop. 1999/2000:68

2.2 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1995:1249) om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns
skolgång

Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med
ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, som gäller
till utgången av juni 2000, skall fortsätta att gälla till och med utgången
av juni 2005.

Prop. 1999/2000:68

3 Ärendet och dess beredning

Propositionen Gymnasieskola i utveckling — kvalitet och likvärdighet
(prop. 1997/98:169), som bl.a. innehöll förslag om ny programstruktur,
förändrad definition av begreppet gymnasiepoäng, om teknikprogrammet
och en ny lärlingsutbildning, beslutades i riksdagen den 18 april 1999
(bet. 1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160). Riksdagen ställde sig i princip
bakom tanken på en gymnasieexamen men begärde att regeringen ytter-
ligare skulle utreda frågan om hur en gymnasieexamen skall utformas och
återkomma till riksdagen med ett utvecklat förslag.

Enligt förordningen (1997:762) om försöksverksamhet med lärlings-
utbildning inom gymnasieskolan kan lärlingsutbildning påbörjas före den
1 juli 2000. Riksdagens beslut med anledning av förslag i nämnda
proposition (prop. 1997/98:169) innebär att lärlingsutbildning kan anord-
nas enligt bestämmelser i 5 kap. 3 § fjärde stycket skollagen (1985:1100)
inom de nationella och specialutformade programmen i gymnasieskolan
fr.o.m. den 1 juli 2000. Riksdagen uttalade att vissa frågor rörande
utbildningens innehåll och struktur borde beredas ytterligare inför starten.
Vidare betonade riksdagen vikten av att erfarenheterna från försöksverk-
samheten tas till vara när innehåll och struktur slutligen fastställs. En
arbetsgrupp för skola-arbetslivsfrågor inom Utbildningsdepartementet
har bland annat till uppgift att analysera frågan om en reguljär lärlingsut-
bildning och att lägga förslag angående den närmare utformningen av det
nya utbildningsalternativet.

Lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande
över utvecklingsstörda barns skolgång trädde i kraft den 1 januari 1996
och gäller till utgången av juni 2000 (prop. 1994/95:212,
bet.l995/96:UbUl, rskr. 1995/96: 27). Skolverket har på uppdrag av
regeringen följt upp och utvärderat försöksverksamheten (dnr
U199 8/316/S). Representanter för Statens institut för handikappfrågor i
skolan, Riksförbundet för utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna,
Riksförbundet Hem och Skola, Handikappombudsmannen, Svenska
Kommunförbundet, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Skolledar-
na har inbjudits till ett möte på Utbildningsdepartementet och därefter
givits möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter med anledning av
Skolverkets redovisning och förslag.

Regeringen föreslår en ändring i bilaga 3 till skollagen, som innebär att
ämnet Hemkunskap skall benämnas Hem- och konsumentkunskap.
Namnändringen föranleds av att regeringen den 2 mars 2000 fattade
beslut om en ny kursplan i hemkunskap för grundskolan. Revideringen
innebär att ämnets karaktär har förändrats i riktning mot konsument-
kunskap. De nya kursplanerna för grundskolan träder i kraft den 1 juli
2000. Skolverket, SIH, Svenska Kommunförbundet, Lärarförbundet och
Lärarnas Riksförbund har fått tillfälle att lämna synpunkter på förslaget
under hand.

Lagrådet

Prop. 1999/2000:68

Lagrådet har inte beretts tillfälle att yttra sig över förslaget till lag om
fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång. Med hänsyn
till att Lagrådet yttrade sig i samband med lagens tillkomst och att det nu
endast är fråga om förlängning av den pågående försöksverksamheten
anser regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse i detta fall.

4 En gymnasieexamen

Regeringen anmälde i budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1)
sin avsikt att återkomma till riksdagen med ett utvecklat förslag om en
gymnasieexamen under februari 2000.

Inom Utbildningsdepartementet pågår sedan en tid ett arbete som syftar
till att sammanställa underlag och föreslå åtgärder som rör rekryteringen
till högskolan. Inriktningen av arbetet är att öka direktövergången till
högskolan, att öka rekryteringsunderlaget till vissa högskoleutbildningar,
som är särskilt efterfrågade på arbetsmarknaden, samt att minska den
sociala, etniska, könsbetingade och regionala snedrekryteringen.
Därutöver kommer, bl.a. med anledning av kommande förslag från
Kunskapslyftskommittén (dir. 1997:104), beredningsarbetet med att
reformera den kommunala vuxenutbildningen att påbörjas inom kort.
Vidare har regeringen den 21 oktober 1999 beslutat om direktiv för en
utredning om social och etnisk mångfald i högskolan. Utredningen skall
redovisas senast den 15 maj 2000. Regeringen avser att mot slutet av
innevarande år förelägga riksdagen en proposition om rekrytering till
högskolan.

Det finns samband mellan de ovan angivna arbetsuppgifterna och
frågan om hur en gymnasieexamen skall utformas. Bland annat behöver
sambandet mellan å ena sidan bestämmelserna om grundläggande
behörighet och urvalet till grundläggande högskoleutbildning och å andra
sidan kraven för en gymnasieexamen analyseras djupare. Det finns, enligt
regeringens bedömning, starka skäl att överväga förslag till förändringar i
tillträdesreglema för grundläggande högskoleutbildning och utformning-
en av en gymnasieexamen i ett sammanhang. Detta medför att den
tidsplan för propositionen om en gymnasieexamen som angavs i budget-
propositionen för år 2000, inte följs. Regeringen avser i stället att åter-
komma till riksdagen med förslag om en gymnasieexamen samtidigt med
propositionen om rekrytering till högskolan.

Prop. 1999/2000:68

5 Projektarbetet

Regeringens bedömning: Projektarbetet i gymnasieskolan bör betyg-
sättas med betygsstegen Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd och
Mycket väl godkänd. Som stöd för betygssättningen av projektarbetet bör
det finnas betygskriterier.

Skälen för regeringens bedömning: I proposition Gymnasieskola i
utveckling - kvalitet och likvärdighet (prop. 1997/98:169) föreslog
regeringen att ett examensarbete skulle införas som ett obligatoriskt
inslag i gymnasieskolan. Enligt regeringens bedömning i propositionen
skulle ett examensarbete vara av en sådan karaktär att det antingen kan
godkännas eller inte godkännas.

Utskottet ansåg, i likhet med vad regeringen anförde i propositionen,
att det är angeläget att eleven genomför ett större självständigt arbete som
ligger inom ramen för det aktuella programmets mål. Eftersom riksdagen
inte i detalj tog ställning till regeringens förslag om en gymnasieexamen
innebär beslutet att det som redovisats som förslag till examensarbete bör
genomföras med den ändringen att elevens självständiga arbete i stället
benämns projektarbete.

För de elever som börjar i gymnasieskolan efter den 1 juli 2000, ingår
projektarbetet i den poängplan som finns i bilaga 2 till skollagen
(1985:1100). Projektarbetet skall ha en omfattning som motsvarar cirka
fyra veckors arbete på heltid, dvs. 100 gymnasiepoäng.

Regeringen bedömer att projektarbetet på samma sätt som special-
arbetet bör betygsättas i enlighet den betygsskala som gäller för
kärnämnes- och karaktärsämneskurser, dvs. betygsstegen Icke godkänd,
Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Det främsta skälet är att
eleverna annars kan komma att lägga olika ambitionsnivå på projekt-
arbetet. En tvågradig betygsskala skulle kunna upplevas som orättvis för
de elever som lägger ned mycket arbete på projektarbetet. Ett annat skäl
är att det med en tvågradig betygsskala kan finnas en risk att kraven på
projektarbetet ställs för högt, vilket kan medföra att flera elever aldrig
fullföljer arbetet. Det bör ankomma på regeringen att besluta om de
ändringar i gymnasieförordningen (1992:394) som behövs.

Skolverket fick i april 1999 i uppdrag att tillsammans med avnämare
för de olika programmen identifiera de kunskaper och kompetenser som
är särskilt viktiga att formulera som mål för projektarbetet samt att
utarbeta modeller för projektuppgifter och bedömning av projektarbetet.
Projektarbetets utformning på program med yrkesämnen behandlas för
närvarande även i den särskilda arbetsgrupp för frågor om skola och
arbetsliv som tillsatts inom Utbildningsdepartementet. Skolverket, som
deltar i arbetsgruppens arbete, har redovisat sitt uppdrag den 1 mars
2000. Skolverket har remissbehandlat sitt förslag innan det överlämnades
till regeringen. Av redovisningen framgår att huvuddelen av de som yttrat

10

sig över förslaget till mål, utan att det efterfrågats, framfört negativa
synpunkter på betygssättning av projektarbetet i en tvågradig skala.

Betygen ger information om måluppfyllelsen i de enskilda ämnes-
kursema, medan betyget på projektarbetet kompletterar kursbetygen
genom att det indirekt speglar i vilken utsträckning eleverna uppnått de
övergripande målen för respektive gymnasieprogram. Genom att införa
samma betygsskala som för kurser skapas förutsättningar för en likvärdig
betygssättning av måluppfyllelsen.

För att underlätta bedömningen av elevens prestationer bör särskilda
betygskriterier fastställas av Skolverket.

Prop. 1999/2000:68

6 Lärlingsutbildning inom gymnasieskolan

Regeringens förslag: Bestämmelserna i 5 kap. 3 § fjärde stycket skol-
lagen (1985:1100) om lärlingsutbildning upphävs.

Regeringens bedömning: Försöksverksamheten med lärlingsutbild-
ning förlängs och utvecklas i syfte att samla mer erfarenheter.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: En arbetsgrupp för
skola-arbetslivsfrågor inom Utbildningsdepartementet har bland annat
till uppgift att analysera frågan om en reguljär ny lärlingsutbildning och
att lägga förslag angående den närmare utformningen av det nya
utbildningsalternativet.

Försöksverksamheten med en ny lärlingsutbildning har inte fatt den
omfattning som var tänkt. Ett skäl till detta är dels att det mervärde som
en genomgången lärlingsutbildning kan ge i fråga om ökade färdigheter
och ökad anställningsbarhet inte framgår tillräckligt tydligt för eleverna,
dels att många företagare uppfattar kopplingen mellan lärlingsutbildning
och den skolbaserade yrkesutbildningens kursplanestyming som alltför
stark. Denna starka koppling kan således ha utgjort ett hinder för
företagens medverkan. Ett ytterligare skäl är att lärlingsutbildningen i dag
bara kan erbjudas som en alternativ studieväg inom de nationella
programmen. Dagens nationella program täcker av naturliga skäl inte
samtliga yrkesområden på arbetsmarknaden. Försöksverksamheten med
en ny modem lärlingsutbildning har inte kunnat användas för att erbjuda
utbildning inom dessa yrkesområden, t.ex. i form av specialutformade
program.

Mot ovanstående bakgrund gör regeringen bedömningen att den
nuvarande försöksverksamheten inte kan ligga till grund för en slutlig
utformning av en ny reguljär lärlingsutbildning. Regeringen föreslår
därför att 5 kap. 3 § fjärde stycket skollagen (1985:1100) upphävs.

Enligt regeringens mening bör utvecklingsbehoven inom yrkesutbild-
ningsområdet, t.ex. innan lärlingsutbildning införs som ett reguljärt
alternativ i gymnasieskolan, ses i ett brett sammanhang. Inom Utbild-
ningsdepartementet pågår också ett beredningsarbete i syfte att ordna så
att olika insatser präglas av ett helhetsperspektiv. Regeringen har i
utvecklingsplanen för förskola, skola och vuxenutbildning (skr.

11

1998/99:121) aviserat en utredning av gymnasieskolans framtida pro-
gramutbud. Denna utredning planeras att tillsättas under våren 2000. Ett
beredningsarbete pågår inom regeringskansliet om utformningen av den
eftergymnasiala yrkesutbildningen i framtiden. Kommitténs for den
kvalificerade yrkesutbildningen (KY-kommittén) slutbetänkande (SOU
1999:122) remissbehandlas for närvarande. En internationell expertgrupp
har granskat svensk vuxenutbildning och överlämnat en rapport (SOU
1999:141) som diskuterar övergripande frågor om strategival när det
gäller framtidens vuxenutbildningspolitik. Kunskapslyftskommittén skall
under våren 2000 lämna sina forslag till en reformerad vuxenutbildning
och en proposition i frågan avses lämnas till riksdagen under hösten.

Regeringen bedömer att den pågående försöksverksamheten enligt
förordningen (1997:762) om försöksverksamhet med lärlingsutbildning
inom gymnasieskolan som alternativ studiemöjlighet inom nationella
program bör förlängas till en tidpunkt som är knuten till såväl resultatet
av utredningen om gymnasieskolans framtida programutbud som
kommande överväganden om den framtida eftergymnasiala yrkes-
utbildningen.

Regeringen anser att ett särskilt nationellt måldokument bör tas fram
för den förlängda försöksverksamheten med lärlingsutbildning. Detta
måldokument skall ersätta kursplanestymingen inom den del av
gymnasieutbildningen som motsvaras av inriktningar och valbara kurser
(ca 700 gymnasiepoäng). Försöksverksamhet med lärlingsutbildning bör
även kunna anordnas inom en inriktning på ett nationellt program samt
inom hantverksprogrammet utan att inriktningen respektive hantverks-
programmet erbjuds av skolhuvudmannen i skolförlagd form.

Regeringen avser att ändra bestämmelserna i förordningen om försöks-
verksamhet bland annat så att utbildningstiden för lärlingsutbildning i
gymnasieskolan i normalfallet skall vara tre år. Försöksverksamhet med
lärlingsutbildning bör, efter särskilt beslut av regeringen, vidare fa
förekomma inom specialutformade program. De skolhuvudmän, som
redan planerat att införa en reguljär lärlingsutbildning till hösten 2000,
kan ansöka om att få delta i den fortsatta försöksverksamheten.

En viktigt förutsättning för att en sådan vidgning av försöks-
verksamheten med lärlingsutbildning skall kunna genomföras är dock att
denna utbildning kan kvalitetssäkras på samma sätt som annan
utbildning. Bland annat bör vissa krav kunna ställas på arbetsplatsen t.ex.
beträffande ansvaret för att eleven får den utbildning som avses i elevens
individuella studieplan och för handledarens kompetens.

Prop. 1999/2000:68

12

Prop. 1999/2000:68

7 Fortsatt försöksverksamhet enligt lagen
(1995:1249) om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda
barns skolgång

Regeringens förslag: Den pågående försöksverksamheten med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs till
utgången av juni 2005.

Statens skolverks förslag: Lagen (1995:1249) om försöksverksamhet
med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång
permanentas. Innan det sker behöver dock vissa frågeställningar utredas.

Remissinstanserna: Sammanfaller i huvudsak med regeringens förslag.

Skälen för regeringens förslag: Lagen om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång trädde i kraft
den 1 januari 1996 och gäller till utgången av juni 2000 (prop.
1994/95:212, bet. 1995/96 :UbUl, rskr. 1995/96:27). Lagens
bestämmelser gäller i stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 3 § andra
stycket skollagen (1985:1100) och innebär att barn som bedöms inte
kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är
utvecklingsstörda inte får tas emot i särskolan utan vårdnadshavarens
medgivande. Om vårdnadshavaren inte lämnar sitt medgivande till att
barnet tas emot i särskolan, skall skolplikten fullgöras enligt vad som
gäller för barn i allmänhet enligt skollagen.

Skolverket har haft regeringens uppdrag att kontinuerligt följa och
utvärdera tillämpningen av lagen för att ge regeringen ett kvalitativt
underlag för framtida ställningstaganden vad gäller ökat föräldra-
inflytande över val av skolform för utvecklingsstörda barn.

Skolverket redovisade den 30 juni 1999 sin uppföljning och
utvärdering av försöksverksamheten i en slutrapport. Av denna framgår
följande.

Försöksverksamheten har pågått sedan januari 1996. Det innebär att
uppföljning och utvärdering endast har kunnat göras för tre läsår, medan
skolgången för en elev är 9-10 år. Varje år har försöksverksamheten
omfattat ca 100 elever, vars föräldrar aktivt valt grundskolan i stället för
särskolan. Föräldrarna anser att de inte har fatt tillräcklig information om
lagens möjlighet och om skillnaderna mellan de båda skolformerna vad
gäller kunskapsmål, organisation och resurser. Ungefär 40 procent av de
elever som följts upp har övergått från grundskolan till särskolan under
uppföljningsperioden bland annat på grund av att föräldrarna har
uppmärksammat att barnen inte klarar de mål som gäller för grundskolan.
Nästan ingen elev uppnår grundskolans mål. De deltar sällan i

13

diagnostiska prov eller nationella prov för år fem, även om kommunen
beslutat att dessa är obligatoriska. Eleverna får stöd i form av
elevassistenter, speciallärarinsatser och undervisning i mindre grupper.
Assistenterna får ofta ensamma ta ett alltför stort pedagogiskt ansvar.
Marginella förändringar av arbetssättet har skett i hälften av
kommunerna. Ungefär hälften av kommunerna anger att kostnaderna för
verksamheten ökat främst vad gäller ersättning till elevassistenter,
lokalförändringar, extra datorer och handledning. Det förekommer att
föräldrar känner sig mer eller mindre tvingade att byta skolform, eftersom
bamet behöver mer stöd än vad som kan erbjudas inom grundskolan,
vilket i första hand anges bero på resursbrist.

Skolverket har noterat ett flertal negativa konsekvenser men har ändå
valt att föreslå att lagen permanentas. Som motiv anges att föräldrarna
har det yttersta ansvaret för sitt barn och därför bör ha rätt att välja
skolform. Vidare skall barn med utvecklingsstörning ha rätt att vistas i
samma skolmiljö som andra barn, vilket leder till en ökad ömsesidig
förståelse och respekt för de mänskliga värdena.

Skolverket pekar emellertid på ett antal problem som bör lösas innan
lagen kan permanentas. Det gäller främst rätten till stöd för elever som
fullgör sin skolplikt i grundskolan samt behovet av anpassningar av
grundskolans kursplaner och betygskriterier, eftersom de båda skolfor-
merna har olika kunskapsmål och elever med utvecklingsstörning
vanligen inte har förutsättningar att nå grundskolans mål.

Regeringen anser att de problem som Skolverket redovisat kräver en
omfattande beredning och att ytterligare beslutsunderlag behöver tas
fram, innan ett beslut kan tas om att försöksverksamheten skall övergå till
reguljär verksamhet.

Enligt regeringens mening finns det skäl att gå varsamt fram. Med
tanke på att skolgången omfattar 9-10 år för de berörda eleverna ger inte
erfarenheterna från den hittillsvarande försöksverksamheten tillräckligt
underlag för att nu införa bestämmelser om en reguljär verksamhet.

Dessutom pekar vissa av resultaten på mycket allvarliga brister i
tillämpningen av försökslagstiftningen t.ex. att ansvaret för undervisning
läggs på en elevassistent och att en stor andel av eleverna undervisas i en
mindre grupp eller utanför klassens ram och med elevassistent. Det kan
ifrågasättas om detta ger eleven en skolgång av god kvalitet som är
likvärdig med den som andra elever i grundskolan får. En ytterligare
aspekt är att förutsättningarna för försöksverksamheten kan ha påverkats
av den svåra ekonomiska situation som medfört besparingar i kommun-
sektorn.

I sammanhanget bör vidare erinras om möjligheten att vara inskriven i
särskolan men vara ”integrerad” i en klass i grundskolan. Enligt 6 kap.
1 § särskoleförordningen (1995:206) kan en elev som är inskriven i
särskolan få sin undervisning i en klass i grundskolan eller sameskolan
(integrerad elev), om berörda rektorer är ense om detta och elevens vård-
nadshavare medger det. Integrerade elever följer i sådana fall särskolans
kursplaner. Efter beslut av rektorn i särskolan får de avvikelser göras från
särskolans timplan som krävs med hänsyn till undervisningens upplägg-
ning i grundskolan eller sameskolan. Denna möjlighet till integrering har
funnits sedan början av 1990-talet. I propositionen Om ändrat

Prop. 1999/2000:68

14

huvudmannaskap för särskolan och särvux m.m. (prop. 1991/92:94) Prop. 1999/2000:68
anfördes bland annat att ”frågan om integrering skall självfallet kunna
väckas av elevens vårdnadshavare. Även i detta sammanhang är det
viktigt att beslut fattas i samråd med vårdnadshavaren.” De erfarenheter
som kan finnas från den integrerade verksamheten bör också tas till vara
inför bedömningen av försöksverksamheten. Enligt Jämförelsetal för
huvudmän (rapport nr 173, Skolverket) fanns det under 1998 11 585
elever i grundsärskolan och träningsskolan. Av dessa var 1 623 (14 %)
elever integrerade i grundskolan. Omfattningen av integreringen varierar
mellan olika kommuntyper. Störst andel har glesbygdskommunerna
(42 %), medan den lägsta andelen finns i medelstora städer (ca 8 %).
Riksförbundet för utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)
menar att även denna möjlighet fungerar för ca 10 procent av eleverna
men anser att integreringen borde utvecklas ytterligare. Det uppdrag
Skolverket nyligen fatt att dels analysera skälen till att andelen elever i
särskolan fortsätter att öka, dels ytterligare analysera särskolans
verksamhet i syfte att öka kunskapen om hur skolformen svarar mot
elevernas behov och förutsättningar, uppfattas positivt av FUB. Ett
gemensamt drag såväl för försöksverksamheten som för individ-
integreringen enligt särskoleförordningen är att aktuella elever väljer att i
högre årskurser gå över till särskolan. Mot den bakgrunden bör såväl
elevernas som föräldrarnas inflytande på verksamheten särskilt studeras.

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) instämmer i
förslaget att permanenta lagen om försöksverksamhet och framför liksom
FUB att problemet med anpassade kursplaner och betygskriterier borde
kunna lösas genom s.k. gränsöverskridande kursplaner och i likhet med
vad som gäller i läroplanen för förskolan. Vidare påpekar FUB att det i
läroplanen för förskolan (Lpfö 98) bl.a. anges att förskolan skall sträva
efter ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och
fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett
långsiktigt perspektiv. Motsvarande skrivning finns i läroplanen för det
obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94).
En liknande bestämmelse om samarbete mellan grundskolan och
särskolan borde gälla anser FUB.

Svenska Kommunförbundet och Riksförbundet Hem och Skola (RHS)
stöder i sina remissyttranden förslaget om permanentning av försöksverk-
samheten. RHS kan dock acceptera en förlängning av försöksverksam-
heten, om den begränsas till högst två år och att tiden används, bl.a. för
utredning av de problemområden Skolverket pekar på. Handikapp-
ombudsmannen (HO) tillstyrker att lagen permanentas i avvaktan på en
utveckling till att särskolan kan tas bort som egen skolform,. HO anser
dock att de problem som Skolverket pekat ut skyndsamt måste utredas
och lösas. Lärarförbundet menar att det finns många oklarheter om
konsekvenserna av att permanenta lagen, varför det i dagsläget är
nödvändigt att förlänga försöksverksamheten med tre år. Lärarnas
riksförbund avvisar förslaget om permanentning och anser att det är
orealistiskt att anpassa grundskolans mål så att barn med utvecklings-
störning skall kunna uppnå samma kunskapsmål som övriga elever.

15

Regeringen anser, mot bakgrund av vad som framkommit i Skolverkets
utvärdering, att det är för tidigt att nu omvandla försöksverksamheten till
en reguljär verksamhet.

En förlängning av försöksverksamheten skulle ge förutsättningar för ett
bättre underlag bland annat så att frågeställningarna i det ursprungliga
uppföljnings- och utvärderingsuppdraget till Skolverket kan belysas
djupare och hänsyn kan tas till de problem som noterats under den
hittillsvarande försöksperioden. I propositionen Elever med funktions-
hinder — ansvar för utbildning och stöd (prop. 1998/99:105, bet.
1999/2000:UbU 4, rskr. 1999/2000:14) aviserade regeringen en treårig
satsning på kompetensutveckling av lärare bland annat i syfte att stärka
förutsättningarna för elever i behov av särskilt stöd, däribland elever med
funktionshinder, att nå målen. Även dessa insatser skulle skapa bättre
förutsättningar för den elevgrupp det nu gäller. Sammantaget bör alltså
försöksverksamheten förlängas och kontinuerligt följas upp och
utvärderas. Ansvaret för en fördjupad uppföljning och utvärdering av
försöksverksamheten bör ligga på Skolverket.

Regeringen föreslår att den pågående försöksverksamheten med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs till
utgången av juni 2005. Regeringen avser att ge Skolverket ett nytt
uppdrag att dels fortsätta och fördjupat följa och utvärdera försöksverk-
samheten, dels att utvärdera alternativet att vara inskriven i särskolan
men integrerad i en klass i grundskolan. Redovisning av uppdraget bör
ske under våren 2002.

8 Ändring av namn på ämnet hemkunskap

Regeringens förslag: Amnet hemkunskap i timplanen för grundskolan i
bilaga 3 till skollagen (1985:1100) skall benämnas hem- och konsu-
mentkunskap.

Skäl för regeringens förslag: Statens skolverk överlämnade den 23
november 1999 förslag till reviderade kursplaner för alla ämnen i
grundskolan. Regeringen fastställde med detta förslag som underlag den
2 mars 2000 nya kursplaner för alla ämnen i grundskolan, som skall gälla
fr.o.m. den 1 juli 2000. Ändringarna i tidigare gällande kursplan för
hemkunskap innebär att ämnet har fått en tydligare inriktning mot
konsumentkunskap. Bl.a. har mål tillförts, som innebär att eleverna skall
kunna jämföra priser och uppfatta skillnader mellan information och
reklam. Ett annat mål är att känna till sina rättigheter som konsument och
kunna värdera olika slags information vid utförandet av verksamheter i
hushållet. Regeringen anser därför att ämnet också skall ha en
benämning, som motsvarar denna förändring i ämnets karaktär.

Lärarförbundet har givit uttryck för önskemål om en sådan namn-
ändring vid en uppvaktning på Utbildningsdepartementet. Skolverket,
SIH, Svenska Kommunförbundet, Lärarförbundet och Lärarnas
Riksförbund har också beretts tillfälle att ge synpunkter under hand på
namnändringen.

Prop. 1999/2000:68

16

Regeringen föreslår av ovanstående skäl en ändring i bilaga 3 till Prop. 1999/2000:68
skollagen, som innebär att ämnet hemkunskap skall benämnas hem- och
konsumentkunskap.

17

9 Författningskommentarer

9.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

5 kap.

Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs. Skälen för detta har
redovisats i avsnitt 6.

Ändring av bilag 3 till skollagen

Ändringen i bilaga 3 i timplanen för grundskolan har behandlats i
avsnitt 8.

9.2 Förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1995:1249) om försöksverksamhet med ökat
föräldrainflytande över utvecklingsstörda bams
skolgång

Lagens giltighetstid föreslås bli förlängd med fem år. Skälen för detta har
redovisats i avsnitt 7.

Prop. 1999/2000:68

18

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Freivalds,
Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Klingvall, Östros, Messing,
Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm.

Föredragande: statsrådet Ingegerd Wämersson

Regeringen beslutar proposition 1999/2000:68 Vissa skolfrågor.

Prop. 1999/2000:68

19

Prop. 1999/2000: 68

Rättsdatablad

Författningsrubrik

Bestämmelser som      Celexnummer för

inför, ändrar, upp-       bakomliggande EG-

häver eller upprepar     regler

ett normgivnings-
bemyndigande

Lag om ändring i skol-
lagen (1985:1100)

5 kap. 3 §

Eländers Gotab 59890, Stockholm 2000

20