Prop.
1999/2000:56
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 20 januari 2000.
Göran Persson
Lars Engqvist
(Socialdepartementet)
I propositionen föreslås att lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid
köp av läkemedel m.m. ändras så att läkemedel som far förskrivas av
sjuksköterskor omfattas av högkostnadsskyddet.
I propositionen föreslås också att Apoteket AB får använda recept-
registret för registrering av dosexpedierade läkemedel om den som om-
fattas av registreringen lämnat sitt samtycke. Patientens identitet far an-
vändas som sökbegrepp för detta ändamål. Uppgifter om dosexpedierade
läkemedel som rör enskild person skall tas bort ur registret under den
femtonde månaden efter den under vilken uppgifterna registrerades.
I propositionen föreslås slutligen att legitimation bör införas för yrkes-
gruppen röntgensjuksköterskor.
1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 56
Prop. 1999/2000:56
1. Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4
2. Lagtext...............................................................................................5
2.1 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763)...........................................................................5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1150) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m....................8
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om
receptregister.......................................................................9
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område........11
2.5 Lag om upphävande av lagen (1998:532) om infö
rande av lagen om yrkesverksamhet på hälso- och
sjukvårdens område...........................................................13
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:544) om
vårdregister........................................................................14
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:353) om
rättspsykiatriskt forskningsregister...................................15
3. Ärendet och dess beredning.............................................................17
4. Förskrivningsrätt för sjuksköterskor i öppen hälso- och
sjukvård m.m...................................................................................18
4.1 Förteckning över godkända indikationer samt
läkemedel som får förskrivas............................................20
5. Ändring i receptregisterlagen (1996:1156)......................................21
6. Legitimation för röntgensjuksköterskor..........................................23
7. Ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forsknings-
register .............................................................................................24
8. Ändringar i lagen (1998:544) om vårdregister och hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763)...............................................................25
9. Ikraftträdande och ekonomiska konsekvenser.................................26
10. Författningskommentar....................................................................27
10.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1150) om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m..................27
10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1156) om
receptregister.....................................................................27
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:531) om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område........27
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:532) om
införande av lagen om yrkesverksamhet på hälso-
och sjukvårdens område....................................................27
10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:544) om
vårdregister........................................................................28
10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:353) om
rättspsykiatriskt forskningsregister...................................28
Bilaga Apotekens registrering av kunduppgifter..........................29
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 20 januari 2000..................................................................................31
Rättsdatablad............................................................................................32
Prop. 1999/2000:56
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
2. lag om ändring i lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp
av läkemedel m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister,
4. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso-
och sjukvårdens område,
5. lag om ändring i lagen (1998:532) om införande av lagen om yrkes-
verksamhet på hälso- och sjukvårdens område,
6. lag om ändring i lagen (1998:544) om vårdregister,
7. lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forsknings-
register.
Prop. 1999/2000:56
Prop. 1999/2000:56
Härigenom föreskrivs att 3 b, 18 b, 26 och 26 a §§ hälso- och sjuk-
vårdslagen (1982:763)’ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3b§2
Landstinget skall erbjuda dem som är bosatta inom landstinget eller
som är kvarskrivna enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) och sta-
digvarande vistas där,
1. habilitering och rehabilitering,
2. hjälpmedel för funktionshindrade, och
3. tolktjänst för vardagstolkning för bamdomsdöva, dövblinda, vuxen-
döva och hörselskadade.
Landstingets ansvar omfattar
dock inte habilitering, rehabilite-
ring och hjälpmedel som en kom-
mun inom landstinget har ansvar
för enligt 18 a §. Landstingets
ansvar innebär inte någon in-
skränkning i de skyldigheter som
arbetsgivare eller andra kan ha
enligt annan lag.
Habilitering eller rehabilitering samt tillhandahållande av hjälpmedel
skall planeras i samverkan med den enskilde. Av planen skall planerade
och beslutade insatser framgå.
Landstingets ansvar omfattar
dock inte habilitering, rehabilite-
ring och hjälpmedel som en kom-
mun inom landstinget har ansvar
för enligt 18 b §. Landstingets
ansvar innebär inte någon in-
skränkning i de skyldigheter som
arbetsgivare eller andra kan ha
enligt annan lag.
18 b §3
Kommunen skall i samband med sådan hälso- och sjukvård som avses i
18 § första-tredje styckena erbjuda även habilitering, rehabilitering och
hjälpmedel för funktionshindrade.
Landstinget får även utan samband med överlåtelse av ansvar för
hälso- och sjukvård enligt 18 § träffa överenskommelse med en kommun
inom landstinget om att kommunen skall ha ansvar för hjälpmedel för
funktionshindrade.
Vad som sägs i 3 a § tredje
stycket gäller även i fråga om ha-
bilitering, rehabilitering och hjälp-
medel för funktionshindrade som
ombesörjs av en kommun.
Vad som sägs i 3 b § tredje
stycket gäller även i fråga om ha-
bilitering, rehabilitering och hjälp-
medel för funktionshindrade som
ombesörjs av en kommun.
1 Lagen omtryckt 1992:567.
2 Senaste lydelse 1998:1660.
3 Senaste lydelse 1998:1660.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:56
26 §4
Av patienter far vårdavgifter tas
ut enligt grunder som landstinget
eller kommunen bestämmer, i den
mån inte annat är särskilt föreskri-
vet. Patienter som är bosatta inom
landstinget respektive kommunen,
liksom patienter som avses i 3 c §,
skall därvid behandlas lika.
Av patienter far vårdavgifter tas
ut enligt grunder som landstinget
eller kommunen bestämmer, i den
mån inte annat är särskilt föreskri-
vet. Patienter som är bosatta inom
landstinget respektive kommunen,
liksom patienter som avses i 3 b §,
skall därvid behandlas lika.
om
av-
av-
är
Landstinget får dock för sluten
vård fastställa avgiftsnivåer i olika
inkomstintervall och besluta
vilka regler om nedsättning av
giften som skall gälla. Högsta
giftsbelopp för sluten vård
80 kronor för varje vårddag.
om
av-
av-
är
Landstinget far dock för sluten
vård fastställa avgiftsnivåer i olika
inkomstintervall och besluta
vilka regler om nedsättning av
giften som skall gälla. Högsta
giftsbelopp för sluten vård
80 kronor för varje vårddag.
Endast kommunen far ta ut vårdavgifter för sådan vård som den har
betalningsansvar för enligt 2 § lagen (1990:1404) om kommunernas be-
talningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Detsamma gäller i fråga om
sådan psykiatrisk långtidssjukvård med huvudsaklig omvårdnadsinrikt-
ning för vilken kommunen enligt 9 § samma lag har åtagit sig betalnings-
ansvar.
Avgifter för vård enligt 18 §, för
förbrukningsartiklar enligt 18 b §
eller för sådan långtidssjukvård
som en kommun har betalnings-
ansvar för enligt 2 eller 9 § lagen
(1990:1404) om kommunernas
betalningsansvar för viss hälso-
och sjukvård far inte, tillsammans
med avgifter som avses i 35 §
andra stycket socialtjänstlagen
(1980:620), uppgå till så stort be-
lopp att den enskilde inte förbe-
hålls tillräckliga medel för sina
personliga behov, boendekostnad
och andra normala levnadskostna-
der. När avgifterna fastställs skall
kommunen försäkra sig om att
vårdtagarens make eller sambo
inte drabbas av en oskäligt försäm-
rad ekonomisk situation.
Avgifter för vård enligt 18 §, för
förbrukningsartiklar enligt 18 c §
eller för sådan långtidssjukvård
som en kommun har betalnings-
ansvar för enligt 2 eller 9 § lagen
(1990:1404) om kommunernas
betalningsansvar för viss hälso-
och sjukvård far inte, tillsammans
med avgifter som avses i 35 §
andra stycket socialtjänstlagen
(1980:620), uppgå till så stort be-
lopp att den enskilde inte förbe-
hålls tillräckliga medel för sina
personliga behov, boendekostnad
och andra normala levnadskostna-
der. När avgifterna fastställs skall
kommunen försäkra sig om att
vårdtagarens make eller sambo
inte drabbas av en oskäligt försäm-
rad ekonomisk situation.
Senaste lydelse 1998:856.
26 a §5
Den som har erlagt vårdavgifter
som avser öppen hälso- och sjuk-
vård enligt denna lag i andra fall
än som avses i 18 § första stycket,
avgifter för förbrukningsartiklar
som avses i 3 d § eller avgifter för
sådan tandvård som avses i 8 a §
tandvårdslagen (1985:125) med
sammanlagt högst 900 kronor,
eller det lägre belopp som be-
stämts av landstinget, är befriad
från att därefter erlägga ytterligare
avgifter för sådan vård eller sådana
förbrukningsartiklar under den tid
som återstår av ett år, räknat från
det första tillfälle då avgift erlagts.
Prop. 1999/2000:56
Den som har erlagt vårdavgifter
som avser öppen hälso- och sjuk-
vård enligt denna lag i andra fall
än som avses i 18 § första stycket,
avgifter för förbrukningsartiklar
som avses i 3 c § eller avgifter för
sådan tandvård som avses i 8 a §
tandvårdslagen (1985:125) med
sammanlagt högst 900 kronor,
eller det lägre belopp som be-
stämts av landstinget, är befriad
från att därefter erlägga ytterligare
avgifter för sådan vård eller sådana
förbrukningsartiklar under den tid
som återstår av ett år, räknat från
det första tillfälle då avgift erlagts.
Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under 18 år i sin
vård, får barnen gemensamt avgiftsbefrielse när kostnaderna för avgifter
enligt första stycket sammanlagt uppgår till där avsett belopp.
Kostnadsbefrielse gäller under den tid som avses i första stycket även
för barn som under denna tid fyller 18 år.
Med förälder avses även fosterförälder. Som förälder räknas även den
med vilken en förälder stadigvarande sammanbor och som är eller har
varit gift eller har eller har haft barn med föräldern.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
5 Senaste lydelse 1998:555.
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd
vid köp av läkemedel m.m. skall ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:56
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Receptbelagda läkemedel och
vissa receptfria läkemedel som av
läkare, tandläkare, distriktsskö-
terska eller legitimerad tandhygie-
nist förskrivs för människor i syfte
att påvisa, lindra eller bota sjuk-
dom eller symtom på sjukdom
eller i likartat syfte, omfattas av
högkostnadsskydd enligt 4 § om
ett försäljningspris fastställts för
läkemedlet på det sätt som anges i
3§-
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-
dela föreskrifter
1. om att ett visst receptbelagt läkemedel eller en viss grupp av sådana
läkemedel inte skall omfattas av högkostnadsskydd,
2. om vilka receptfria läkemedel som omfattas av högkostnadsskydd,
och
1§
Receptbelagda läkemedel och
vissa receptfria läkemedel som av
läkare, tandläkare, sjuksköterska
eller legitimerad tandhygienist
förskrivs för människor i syfte att
påvisa, lindra eller bota sjukdom
eller symtom på sjukdom eller i
likartat syfte, omfattas av högkost-
nadsskydd enligt 4 § om ett för-
säljningspris fastställts för läke-
medlet på det sätt som anges i 3 §.
3. om att läkemedel som avses i 5 § första stycket andra meningen och
tredje stycket läkemedelslagen (1992:859) far omfattas av högkostnads-
skydd utan att pris fastställs för dessa medel på det sätt som anges i 3 §.
Vad som i denna lag sägs om landsting gäller även kommuner som inte
ingår i ett landsting.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1156) om receptregister
dels att i 1 § orden ”Apoteksbolaget Aktiebolag” skall bytas ut mot
”Apoteket Aktiebolag”
dels att 3, 6 och 8 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:56
3. ekonomisk uppföljning och
framställning av statistik hos
Apoteket Aktiebolag,
3§
Receptregistret får användas för
1. registrering av underlaget för tillämpningen av bestämmelserna om
högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.,
2. debiteringen till landstingen,
3. ekonomisk uppföljning och
framställning av statistik hos
Apoteksbolaget Aktiebolag,
4. registrering och redovisning till landstingen av uppgifter för ekono-
misk uppföljning och framställning av statistik,
5. registrering och redovisning
till förskrivare, till verksamhets-
chefer enligt hälso- och sjuk-
vårdslagen (1982:763) och till lä-
kemedelskommittéer enligt lagen
(1996:1157) om läkemedelskom-
mittéer av uppgifter för medicinsk
uppföljning, utvärdering och kva-
litetssäkring i hälso- och sjukvår-
den, och
6. registrering och redovisning
till Socialstyrelsen av uppgifter för
medicinsk uppföljning, utvärde-
ring, kvalitetssäkring, epidemiolo-
giska undersökningar, forskning
och framställning av statistik.
5. registrering och redovisning
till förskrivare, till verksamhets-
chefer enligt hälso- och sjuk-
vårdslagen (1982:763) och till lä-
kemedelskommittéer enligt lagen
(1996:1157) om läkemedelskom-
mittéer av uppgifter för medicinsk
uppföljning, utvärdering och kva-
litetssäkring i hälso- och sjukvår-
den,
6. registrering och redovisning
till Socialstyrelsen av uppgifter för
medicinsk uppföljning, utvärde-
ring, kvalitetssäkring, epidemiolo-
giska undersökningar, forskning
och framställning av statistik, och
7. registrering av dosexpedie-
rade läkemedel.
Användningen enligt första
stycket 1 får endast omfatta den
som har lämnat sitt samtycke till
det. För ändamålet enligt första
stycket 2 far inte redovisas andra
uppgifter som kan hänföras till
någon enskild person än in-
köpsdag, kostnad, kostnadsreduce-
ring och patientens personnummer.
Ändamålen enligt första stycket 3,
4 och 5 omfattar inte några åtgär-
der som innebär att uppgifter som
Användningen enligt första
stycket 1 och 7 far endast omfatta
den som har lämnat sitt samtycke
till det. För ändamålet enligt första
stycket 2 far inte redovisas andra
uppgifter som kan hänföras till
någon enskild person än in-
köpsdag, kostnad, kostnadsreduce-
ring och patientens personnummer.
Ändamålen enligt första stycket 3,
4 och 5 omfattar inte några åtgär-
der som innebär att uppgifter som
1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 56
kan hänföras till någon enskild
person redovisas. Ändamålet enligt
första stycket 5 omfattar dock re-
dovisning av uppgifter som kan
hänföras till en enskild förskrivare
såvitt gäller den redovisning som
lämnas till samma förskrivare och
den redovisning som lämnas till
verksamhetschefen vid den enhet
vid vilken förskrivaren tjänstgör.
För ändamålet enligt första stycket
6 får redovisning av uppgifter som
kan hänföras till någon enskild
person göras endast i fråga om den
som har lämnat sitt samtycke till
det. Förskrivningsorsak får redo-
visas endast för de ändamål som
anges i första stycket 4, 5 och 6.
kan hänföras till någon enskild Prop. 1999/2000:56
person redovisas. Ändamålet enligt
första stycket 5 omfattar dock re-
dovisning av uppgifter som kan
hänföras till en enskild förskrivare
såvitt gäller den redovisning som
lämnas till samma förskrivare och
den redovisning som lämnas till
verksamhetschefen vid den enhet
vid vilken förskrivaren tjänstgör.
För ändamålet enligt första stycket
6 får redovisning av uppgifter som
kan hänföras till någon enskild
person göras endast i fråga om den
som har lämnat sitt samtycke till
det. Förskrivningsorsak får redo-
visas endast för de ändamål som
anges i första stycket 4, 5 och 6.
Patienters identitet får användas
som sökbegrepp endast for det
ändamål som anges i 3 § första
stycket 1. Förskrivares identitet får
användas som sökbegrepp endast
för det ändamål som anges i 3 §
första stycket 5. Kod för förskriv-
ningsorsak får inte användas som
sökbegrepp.
Uppgifter som kan hänföras till
enskilda personer och som beva-
rats för registerändamålet enligt
3 § första stycket 1 skall tas bort ur
registret under den femtonde må-
naden efter den under vilken de
registrerades. Uppgifter som kan
hänföras till enskilda personer
skall i övrigt tas bort ur registret
under den tredje månaden efter
den under vilken de registrerades.
6§
Patienters identitet får användas
som sökbegrepp endast för det
ändamål som anges i 3 § första
stycket 1 och 7. Förskrivares iden-
titet får användas som sökbegrepp
endast för det ändamål som anges i
3 § första stycket 5. Kod för för-
skrivningsorsak får inte användas
som sökbegrepp.
8§
Uppgifter som kan hänföras till
enskilda personer och som beva-
rats för registerändamålet enligt
3 § första stycket 1 och 7 skall tas
bort ur registret under den fem-
tonde månaden efter den under
vilken de registrerades. Uppgifter
som kan hänföras till enskilda per-
soner skall i övrigt tas bort ur re-
gistret under den tredje månaden
efter den under vilken de registre-
rades.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
10
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1998:531) om yrkesverk-
samhet på hälso- och sjukvårdens område skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
3 kap.
2§
Den som i enlighet med vad som anges i nedanstående tabell har avlagt
högskoleexamen eller har gått igenom utbildning och som, i förekom-
mande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring skall efter ansökan fa legitima-
tion för yrket.
Legitimation far inte meddelas om förhållandena är sådana att legiti-
mationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 5 kap. om sökan-
den hade varit legitimerad.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall i de
fall som anges i tabellen besluta om närmare föreskrifter om vilken ut-
bildning och praktisk tjänstgöring som skall krävas för att fa legitimation.
Yrke/Yrkestitel Utbildning Praktisk t jänstgöring
|
1. |
apotekare |
apotekarexamen | |
|
2. |
arbetsterapeut |
arbetsterapeutexamen | |
|
3. |
barnmorska |
bammorskeexamen | |
|
4. |
kiropraktor |
enligt föreskrifter |
enligt föreskrifter |
|
5. |
logoped |
logopedexamen | |
|
6. |
läkare |
läkarexamen |
enligt föreskrifter |
|
7. |
naprapat |
enligt föreskrifter |
enligt föreskrifter |
|
8. |
optiker |
optikerexamen | |
|
9. |
psykolog |
psykologexamen |
enligt föreskrifter |
|
10. |
psykoterapeut |
psykoterapeutexamen | |
|
11. |
receptarie |
receptarieexamen | |
|
12. |
sjukgymnast |
sj ukgymnastexamen | |
|
13. |
sjukhusfysiker |
sjukhusfysikerexamen | |
|
14. |
sjuksköterska |
sj uksköterskeexamen | |
|
15. |
tandhygienist |
tandhygienistexamen | |
|
16. |
tandläkare |
tandläkarexamen | |
En legitimerad psykoterapeut skall i samband med sin yrkesutövning
ange sin grundutbildning.
Bestämmelser om legitimation av yrkesutövare med utländsk utbild-
ning finns i 12 §.
Föreslagen lydelse
3 kap.
2§
Den som i enlighet med vad som anges i nedanstående tabell har avlagt
högskoleexamen eller har gått igenom utbildning och som, i förekom-
mande fall, fullgjort praktisk tjänstgöring skall efter ansökan få legitima-
tion för yrket.
11
Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legiti- Prop. 1999/2000:56
mationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i 5 kap. om sökan-
den hade varit legitimerad.
Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall i de
fall som anges i tabellen besluta om närmare föreskrifter om vilken ut-
bildning och praktisk tjänstgöring som skall krävas för att fa legitimation.
Yrke/Yrkestitel__________Utbildning__________________Praktisk tjänstgöring
|
1. |
apotekare |
apotekarexamen | |
|
2. |
arbetsterapeut |
arbetsterapeutexamen | |
|
3. |
barnmorska |
bammorskeexamen | |
|
4. |
kiropraktor |
enligt föreskrifter |
enligt föreskrifter |
|
5. |
logoped |
logopedexamen | |
|
6. |
läkare |
läkarexamen |
enligt föreskrifter |
|
7. |
naprapat |
enligt föreskrifter |
enligt föreskrifter |
|
8. |
optiker |
optikerexamen | |
|
9. |
psykolog |
psykologexamen |
enligt föreskrifter |
|
10. |
psykoterapeut |
psykoterapeutexamen | |
|
11. |
receptarie |
receptarieexamen | |
|
12. |
röntgensjuksköterska |
röntgensjuksköterskeexamen | |
|
13. |
sjukgymnast |
sj ukgymnastexamen | |
|
14. |
sjukhusfysiker |
sj ukhusfysikerexamen | |
|
15. |
sjuksköterska |
sj uksköterskeexamen | |
|
16. |
tandhygienist |
tandhygienistexamen | |
|
17. |
tandläkare |
tandläkarexamen | |
En legitimerad psykoterapeut skall i samband med sin yrkesutövning
ange sin grundutbildning.
Bestämmelser om legitimation av yrkesutövare med utländsk utbild-
ning finns i 12 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
12
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1998:532) om införande av lagen
om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall upphöra att
gälla vid utgången av juni 2000.
Prop. 1999/2000:56
13
2.6
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1998:544) om vårdregister skall
ha följande lydelse.
Prop. 1999/2000:56
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
För utlämnande av personupp-
gifter från ett vårdregister gäller de
begränsningar som följer av sek-
retesslagen (1980:100), pati-
entjoumallagen (1985:562), lagen
(1994:953) om åligganden för per-
sonal inom hälso- och sjukvården
och lagen (1996:786) om tillsyn
över hälso- och sjukvården.
12 §
För utlämnande av personupp-
gifter från ett vårdregister gäller de
begränsningar som följer av sek-
retesslagen (1980:100), pati-
entjoumallagen (1985:562) och
lagen (1998:531) om yrkesverk-
samhet på hälso- och sjukvårdens
område.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
14
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt
forskningsregister
dels att 8, 10 och 13 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 a §, av följande
lydelse.
Prop. 1999/2000:56
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
För varje person som har över-
lämnats till rättspsykiatrisk vård
eller dömts till fängelse far upp-
gifter om vård enligt lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk
vård registreras.
Uppgifter enligt första stycket får avse
1. tidpunkt när vården har påbörjats, avbrutits och upphört,
2. på vilka sjukvårdsinrättningar personen har vårdats, samt
3. vilka diagnoser som har ställts i samband med utskrivning.
8§
För varje person som har över-
lämnats till rättspsykiatrisk vård,
dömts till fängelse eller sluten
ungdomsvård far uppgifter om
vård enligt lagen (1991:1129) om
rättspsykiatrisk vård registreras.
För varje person som har dömts
till sluten ungdomsvård får, när
verkställigheten har skett enligt
lagen (1998:603) om verkställig-
het av sluten ungdomsvård, upp-
gifter registreras om när verkstäl-
ligheten har påbörjats respektive
avslutats samt när avbrott i verk-
ställigheten har skett.
Socialstyrelsen, Kriminalvårds-
styrelsen respektive Statens insti-
tutionsstyrelse skall lämna upp-
gifter enligt 6 § 7, 8 § och 9 § till
det rättspsykiatriska forskningsre-
gistret.
Rättsmedicinalverket skall till
Socialstyrelsen och Kriminal-
vårdsstyrelsen på medium för au-
tomatiserad behandling lämna de
uppgifter som är nödvändiga för
att dessa myndigheter skall kunna
lämna uppgifter enligt 10 § till det
§
Socialstyrelsen, Kriminalvårds-
styrelsen respektive Statens insti-
tutionsstyrelse skall lämna upp-
gifter enligt 6 § 7, 8 §, 9 § och
9 a § till det rättspsykiatriska
forskningsregistret
§
Rättsmedicinalverket skall till
Socialstyrelsen, Kriminalvårdssty-
relsen och Statens institutionssty-
relse på medium för automatiserad
behandling lämna de uppgifter
som är nödvändiga för att dessa
myndigheter skall kunna lämna
15
rättspsykiatriska forskningsregist- uppgifter enligt 10 § till det Prop. 1999/2000:56
|
ret. |
rättspsykiatriska forskningsregist- |
Uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret far, utöver vad
som sägs i första stycket, lämnas ut på medium för automatiserad be-
handling endast om uppgifterna skall användas för det ändamål som an-
ges i 3 § 1.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. De nya bestämmelserna skall
dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2000.
16
I detta lagstiftningsärende tar regeringen upp skilda frågor på hälso- och
sjukvårdsområdet.
Vårdförbundet har i en skrivelse till regeringen föreslagit att legitima-
tion skall införas för yrkesgruppen röntgensjuksköterskor. Vårdförbun-
dets förslag har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i
Socialdepartementet (dnr. S1999/2326/HS).
Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att göra en översyn av
forskrivningsrätten för distriktssköterskor samt att överväga en utvidg-
ning av forskrivningsrätten till att gälla andra sjuksköterskekategorier.
Socialstyrelsens förslag har remissbehandlats. Remissvaren finns till-
gängliga i Socialdepartementet (dnr. S1999/6097/HS).
Datainspektionen överlämnade i juni 1999 sin rapport Apotekens re-
gistrering av kunduppgifter till regeringen. En sammanfattning av rap-
porten finns i bilagan. Synpunkter på innehållet i rapporten har under
hand inhämtats från Apoteket AB. Upprättade lagförslag har beretts med
Datainspektionen och Apoteket AB.
Lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m.,
lagen (1996:1156) om receptregister, lagen (1998:544) om vårdregister
och lagen (1999:953) om rättspsykiatriskt forskningsregister faller inom
Lagrådets område. De ändringar som nu föreslås är enligt regeringens
mening av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna be-
tydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.
Prop. 1999/2000:56
17
Regeringens förslag: Lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid
köp av läkemedel m.m. ändras så att läkemedel som får förskrivas av
sjuksköterskor omfattas av högkostnadsskyddet.
Socialstyrelsens förslag: Socialstyrelsen föreslår att förskrivnings-
rätten skall utvidgas till att omfatta legitimerade sjuksköterskor som
uppfyller vissa utbildningskrav samt innehar viss befattning.
Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet och Vårdförbundet
instämmer i förslaget. Landstingsförbundet anser att behov av förskriv-
ningsrätten kan finnas hos vissa specialistfunktioner eller inom särskilda
verksamheter, t.ex. inom äldreboende eller i glesbygd. Styrelsen anser
också att forskrivningsrätten bör knytas till en anställning inom lands-
tingskommunal alternativt kommunal hälso- och sjukvård, eller till pri-
vata vårdgivare med vårdavtal med landsting. Sveriges Läkarförbund
avvisar förslaget.
Bakgrund: Sedan den 1 april 1994 gäller en generell förskrivningsrätt
för distriktssköterskor med 8-10 poängs utbildning i farmakologi och
sjukdomslära. De läkemedel som far förskrivas är upptagna på en särskild
lista som ges ut av Läkemedelsverket. Listan omfattar endast läkemedel
som används i omvårdnadsarbete. I Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd (SOSFS 1994:11) om rätt för sjuksköterskor i öppen hälso-
och sjukvård att förskriva vissa läkemedel fastställs villkor för erhållande
av förskrivningsrätt i det enskilda fallet m.m. Enligt lagen (1996:1150)
om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. omfattas receptbelagda
läkemedel och vissa receptfria läkemedel som förskrivs av bl.a.
distriktssköterska i syfte att påvisa, lindra eller bota sjukdom eller
symtom på sjukdom eller i likartat syfte av högkostnadsskyddet.
Förskrivningsreformen har följts upp av Socialstyrelsen under senare
hälften av år 1996. Resultatet visar att forskrivningsrätten, med därtill
hörande utbildning, på olika sätt bidragit till en enklare och effektivare
handläggning av vissa åtgärder inom hälso- och sjukvårdsområdet. Kom-
petenshöjningen har t.ex. medfört ett mervärde för patienten i form av
bättre omvårdnad, att distriktssköterskan fatt bättre överblick för upp-
komna läkemedelsproblem samt att andra behandlingsalternativ än läke-
medel väljs i ökad omfattning eller att man avvaktat läkemedelsbehand-
ling. Forskrivningsrätten i sig har medfört ett mervärde för patienten
genom att den ökar tillgängligheten till behandlingsalternativet läkeme-
del, underlättar för äldre, funktionshindrade och andra som har svårighe-
ter att ta sig till vårdcentral och att förskrivningen kan ske i hemmiljö
vilket underlättar kommunikationen, speciellt med äldre patienter.
Mot bakgrund av de positiva resultaten föreslog Socialstyrelsen därför
att en utvidgning av forskrivningsrätten till att gälla även andra sjukskö-
terskekategorier eller befattningar borde övervägas. Även en översyn av
ansvarsfördelningen vid framtagande av indikationer för förskrivning
samt vilka läkemedel som far förskrivas föreslogs.
18
Socialstyrelsen har därefter haft regeringens uppdrag att, i samråd med Prop. 1999/2000:56
Läkemedelsverket, göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan
Socialstyrelsen och Läkemedelsverket vid framtagande av förteckningen
över indikationsområden och läkemedel som far förskrivas. I uppdraget
har också ingått att överväga en utvidgning av forskrivningsrätten till att
gälla fler sjuksköterskekategorier än distriktssköterskor. Vid uppdragets
genomförande har en arbetsgrupp med representanter från Socialstyrel-
sen, Läkemedelsverket, Vårdförbundet, Sveriges Läkarförbund, Lands-
tingsförbundet och Svenska Kommunförbundet varit rådgivande.
Socialstyrelsen har redovisat sitt uppdrag med förslag till förändringar
till regeringen den 8 juli 1999. Socialstyrelsen har dessutom den
14 december 1999 inkommit med en skrivelse med förtydligande av sitt
förslag.
Skälen för regeringens förslag: De erfarenheter som gjorts sedan en
generell rätt för distriktssköterskor att förskriva läkemedel infördes år
1994 har varit positiva för patienterna. Vinster har gjorts i form av för-
enkling och effektivisering, speciellt vid hembesök. Vidare har förbätt-
ring skett av bemötande och kommunikation med patienterna.
De förändringar som genomförts inom hälso- och sjukvården under
1990-talet har medfört att allt fler får vård i öppna vårdformer, utanför
sjukhusen. Vårdformerna varierar och antalet legitimerade sjuksköterskor
som arbetar inom öppen hälso- och sjukvård har ökat. Många av de sjuk-
sköterskor som nu arbetar inom öppen hälso- och sjukvård är inte dist-
riktssköterskor utan har annan inriktning på sin utbildning.
Tidigare positiva erfarenheter av distriktssköterskornas förskrivnings-
rätt samt den pågående utvecklingen mot allt mer öppen vård, framför allt
i kommunal regi talar enligt regeringens uppfattning för att förskrivnings-
rätten bör utvidgas till att, utöver distriktssköterskor, gälla även vissa
andra sjuksköterskor. Det största behovet av en ökad rätt till förskrivning
av läkemedel finns inom den kommunala hälso- och sjukvården för äldre
och funktionshindrade.
En ökad rätt för sjuksköterskor att förskriva läkemedel medför att visst
sådant arbete kan avlastas från läkarna. En särskild utredare har tillkallats
för att bl.a. utreda forskrivningsrätten för läkare (dir. 1999:35). Detta är
dock enligt regeringens mening inte något hinder för att nu föreslå en
utvidgning av forskrivningsrätten för sjuksköterskor.
Det är således regeringens bedömning att sjuksköterskor som uppfyller
något av följande utbildningskrav bör ges förskrivningsrätt:
1. Legitimerad sjuksköterska med sjuksköterskeexamen om 120 poäng,
samt därutöver 20 poäng i farmakologi och sjukdomslära.
2. Grundutbildning som legitimerad sjuksköterska i allmän hälso- och
sjukvård om 120 poäng samt därutöver 20 poäng i farmakologi och
sjukdomslära.
3. Legitimerad sjuksköterska med vidareutbildning om 50 poäng, inklu-
sive 10 poäng i farmakologi och sjukdomslära.
4. Legitimerad sjuksköterska med vidareutbildning om 40 poäng, samt
därutöver 10 poäng i farmakologi och sjukdomslära.
För att sjuksköterska som uppfyller minst ett av ovanstående utbildnings-
krav skall få förskriva läkemedel, bör dessutom krävas att denne tjänstgör
som distriktssköterska vid vårdcentral eller motsvarande, sjuksköterska
19
inom kommunal hälso- och sjukvård för äldre och funktionshindrade Prop. 1999/2000:56
eller inom hemsjukvård. Verksamheten där tjänstgöring sker skall be-
drivas av landsting, kommun eller av annan offentligt finansierad vård-
givare som utför motsvarande uppgifter. För distriktssköterskor skall
gälla samma förutsättningar för förskrivningsrätt som tidigare. Det bör
ankomma på Socialstyrelsen att utfärda närmare föreskrifter om de förut-
sättningar som skall gälla för sjuksköterskornas förskrivningsrätt.
Utvecklingen av den utvidgade forskrivningsrätten bör följas upp av
Socialstyrelsen genom en årlig statistisk sammanställning av gjorda för-
skrivningar. Dessutom skall en nationell uppföljning göras regelbundet
för att göra det möjligt att följa utvecklingen av förskrivningsmönster,
effekter samt att förskrivningarna håller en god kvalitet.
Regeringens bedömning: Socialstyrelsen bör få ansvaret för att i
samråd med Läkemedelsverket besluta om de indikationer och läke-
medel som far omfattas av sjuksköterskornas förskrivningsrätt. Social-
styrelsen bör fa ansvaret för den förteckning där godkända indikatio-
ner och läkemedel framgår.
Socialstyrelsen förslag: Socialstyrelsen föreslår att styrelsen far hu-
vudansvaret för förteckningen över indikationsområden för vilka läke-
medel får förskrivas av sjuksköterskor. Läkemedelsverket föreslås fa an-
svar för att i samråd med Socialstyrelsen ta fram och uppdatera förteck-
ningen över vilka läkemedel som får förskrivas av sjuksköterska med
ovan angiven utbildning och befattning.
Remissinstanserna: Vårdförbundet anser det logiskt och ändamålsen-
ligt att Socialstyrelsen beslutar om de indikationsområden som skall om-
fattas och att styrelsen och Läkemedelsverket i samverkan beslutar om
vilka läkemedel som skall upptas i förteckningen. Landstingsförbundet
ifrågasätter att ansvaret för förteckningen över preparat som sjuksköter-
skor far förskriva läggs på annan än Läkemedelsverket.
Skälen för regeringens bedömning: Vilka läkemedel som far förskri-
vas av sjuksköterska med förskrivningsrätt bestäms med utgångspunkt
från indikationsområdena, dvs. med ledning av de behov som finns hos
de patienter som sjuksköterskorna möter i sitt arbete. Läkemedelsverket
bestämmer vilka läkemedel som omfattas av forskrivningsrätten. En sär-
skild förteckning över indikationsområden och läkemedel som far för-
skrivas publiceras i särskild ordning av verket.
Mot bakgrund av att indikationsområdena bestäms med ledning av de
patienter som sjuksköterskorna möter i sitt arbete samt att Socialstyrelsen
utövar tillsyn över hälso- och sjukvårdens verksamheter samt hälso- och
sjukvårdspersonalens yrkesutövning, särskilt när det gäller säkerhet och
kvalitet, är det enligt regeringens mening en mer ändamålsenlig ordning
att Socialstyrelsen ges ansvar för att besluta om vilka indikationer som
20
skall ge rätt för en sjuksköterska med förskrivningsrätt att förskriva
läkemedel.
Det är viktigt att det ges en samlad och lättöverskådlig information om
gällande indikationer och läkemedel så att sjuksköterskor som far för-
skriva läkemedel lätt kan tillgodogöra sig information om förändringar i
förteckningen. Att ha separata förteckningar över vilka indikationer som
läkemedel far förskrivas för och vilka läkemedel som far förskrivas vore
därför enligt regeringen en olämplig ordning. Socialstyrelsen bör därför
ges ett samlat ansvar för att i samråd med Läkemedelsverket besluta om
indikationer för förskrivning av visst läkemedel samt vilka läkemedel
som får förskrivas av sjuksköterskor. Socialstyrelsen bör ges ansvar för
den förteckning där godkända indikationer och läkemedel framgår.
Regeringens förslag: Apoteket AB far använda receptregistret för regist-
rering av dosexpedierade läkemedel om den som omfattas av registre-
ringen lämnat sitt samtycke. Patientens identitet far användas som sök-
begrepp för detta ändamål. Uppgifter om dosexpedierade läkemedel som
rör en enskild person skall tas bort ur registret under den femtonde måna-
den efter den under vilken uppgifterna registrerades.
Datainspektionens rapport: Inspektionen pekar i sin rapport på att
det kan finnas ett behov av att ändra lagen (1996:1156) om receptregister
så att registrering av dosexpedierade läkemedel tillåts.
Skälen för regeringens förslag: Genom lagen (1996:1156) om recept-
register har Apoteket AB getts möjlighet att för ändamål som närmare
anges i 3 § föra ett register över förskrivning av läkemedel och andra
varor, som omfattas av lagen (1996:1150) om högkostnadsskydd vid köp
av läkemedel m.m. Registret är främst avsett att användas som underlag
för faktureringen från Apoteket AB till landstingen. Samtidigt skall re-
gistret användas för att samla in och vidarebefordra information från
recepten för landstingens ekonomiska uppföljning och planering och
även för läkemedelskommittéernas, förskrivamas, Socialstyrelsens och
Läkemedelsverkets medicinska uppföljning och kvalitetssäkringsarbete.
I lagen om receptregister finns närmare angivet i vilka fall den enskilde
patientens samtycke måste inhämtas innan registrering far ske. I 6 §
anges under vilka förutsättningar patientens identitet far användas som
sökbegrepp. I 8 § finns bestämmelser om gallring av registrerade
uppgifter. Huvudregeln är att uppgifter som kan hänföras till enskilda
personer skall tas bort ur registret under den tredje månaden efter den
under vilken uppgifterna registrerades. Om registreringen avser under-
laget för tillämpningen av bestämmelserna om högkostnadsskydd vid köp
av läkemedel m.m. är motsvarande tid femton månader.
På i stort sett alla sjukhusapotek och vissa andra apotek finns en ser-
vice för dem som inte själva klarar att dosera sina läkemedel. Dosexpe-
diering av läkemedel innebär en enklare och säkrare läkemedelshantering
med god överblick över vilka läkemedel som skall tas vid olika tider på
Prop. 1999/2000:56
21
dygnet och därmed även över patientens hela läkemedelsanvändning. För
patienter som far sina läkemedel med hjälp av dosexpediering samlas alla
läkemedelsordinationer på ett ordinationskort.
Dosexpedition minskar kassation och ökar kvaliteten i läkemedelsan-
vändningen bl.a. genom att dubbelmedicinering och olämpliga kombina-
tioner av läkemedel kan undvikas. För närvarande far mer än 100 000
patienter dosexpedierade läkemedel och omfattningen beräknas öka bl.a.
till följd av demografiska förändringar.
De tabletter och kapslar som skall tas in vid vissa tidpunkter finns i
färdigförpackade påsar med rätt dos ilagd. Påsarna görs färdiga på ett s.k.
dosapotek med hjälp av en särskild maskin. Uppgifterna på ordinations-
kortet registreras på apoteket eller förs över elektroniskt.
En ordination av läkemedel på ett ordinationskort är giltig under ett år
från ordinationsdagen. Under den tid receptet är giltigt kan patienten ex-
pedieras avdelade doser för en eller två veckor. Under förutsättning att
inte några ändringar görs av ordinationen, levereras veckodoser tills det
är dags att förnya ordinationerna. För att inte patienten skall bli utan lä-
kemedel om en förnyad ordination försenas har apoteket en viss säker-
hetsmarginal i systemet. Uppgifterna på ordinationskortet finns kvar i
registret tills det är dags att förnya ordinationen.
För patienter som har dosexpedierade läkemedel registreras transaktio-
nerna i ett separat system beroende på att patienterna faktureras månads-
vis. Andra apotek än det som har registrerat ordinationskortet kan se
uppgifterna på kortet. Detta är nödvändigt för att akut tilläggsmedicine-
ring skall kunna ske med bibehållen säkerhet. Det är även nödvändigt för
en korrekt fakturering.
Datainspektionen konstaterar i sin rapport Apotekens registrering av
kunduppgifter att den registrering av dosexpedierade läkemedel som fö-
rekommer på apoteken inte står i överensstämmelse med bestämmelserna
i receptregisterlagen. Några särskilda hänsyn till denna typ av expedie-
ring har enligt inspektionen inte tagits i lagstiftningen.
Som den tidigare redovisningen har visat finns det enligt vår bedöm-
ning behov av att apoteken skall kunna registrera dosexpedieringen för
den enskilda patienten. För att en sådan registrering skall fa ske måste
den enskildes samtycke först inhämtas. Det är angeläget att patientens
identitet kan användas som sökbegrepp i det här sammanhanget. På
samma sätt som gäller för registrering av underlaget för tillämpningen av
bestämmelserna om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel bör apote-
ken kunna spara uppgifterna i registret under 15 månader.
Genom de nu föreslagna ändringarna i receptregisterlagen anser rege-
ringen att den ändring i receptregisterlagen som Datainspektionen påtalat
ett behov av i sin rapport och som tillåter registrering av dosexpedierade
läkemedel införs. Vad inspektionen i övrigt redovisar i sin rapport avser
regeringen om det finns skäl till det att återkomma till. Frågorna kommer
i förekommande fall att beredas i det projekt för vissa läkemedelsfrågor
som inrättats inom Regeringskansliet och där ingå som en del i ett större
arbete om ett förbättrat system för medicinsk- och ekonomisk uppfölj-
ning.
Prop. 1999/2000:56
22
Prop. 1999/2000:56
Regeringens förslag: Legitimation införs för yrkesgruppen röntgen-
sjuksköterskor.
Vårdförbundets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Förslaget att införa legitimation för yrkesgruppen
tillstyrks av såväl Socialstyrelsen som Sveriges Läkarförbund. Delade
meningar råder dock om vilken titel som bör användas. Socialstyrelsen
anser att frågan om yrkesutbildningen inom radiologi snarast bör fa en
lösning som kan tillförsäkra verksamheten dess behov av behörig perso-
nal. En direktutbildning inom radiologi behöver få en reguljär status ge-
nom yrkesexamen och legitimation. Socialstyrelsen anser att den i de
nordiska länderna och EU redan etablerade yrkestiteln radiograf bör an-
vändas. Sveriges Läkarförbund anser att utbildningen till röntgensjuk-
sköterska bör vara av direktutbildningskaraktär och leda till legitimation.
Förbundets uppfattning är att titeln bör vara röntgensjuksköterska.
Landstingsförbundet förespråkar en direktutbildning, men anser att en
vidareutbildning också bör finnas kvar. Förbundet anser också att en an-
nan titel än röntgensjuksköterska bör övervägas.
Bakgrund: Hälso- och sjukvårdslinjens utbildning med inriktning mot
diagnostisk radiologi enligt 1982 års studieordning ledde till legitimation
som sjuksköterska. Den nya treåriga sjuksköterskeutbildningen som
startade år 1993 innefattar endast inriktningen allmän hälso- och sjuk-
vård. Någon inriktning mot diagnostisk radiologi finns således inte längre
inom den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Genom införandet
av en övergångsbestämmelse i behörighetslagen kan den som efter den
1 juli 1993 gått igenom treårig högskoleutbildning med inriktning mot
diagnostisk radiologi på ansökan få legitimation som sjuksköterska enligt
tidigare gällande ordning (prop. 1994/95:195, bet. 1994/95:SoU24, rskr.
1994/95:383, SFS 1995:841). Denna bestämmelse återfinns numera i 4 §
lagen (1998:532) om införande av lagen (1998:531) om yrkesverksamhet
på hälso- och sjukvårdens område, som trädde i kraft den 1 januari 1999
(prop. 1997/98:109, bet. 1997/98:SoU22). Behörighetskommittén före-
slog i sitt betänkande Ny behöringhetsreglering på hälso- och sjukvår-
dens område m.m. (SOU 1996:138) regler som överensstämmer med det
nu lagda förslaget. På grund av det blandade remissutfallet valde rege-
ringen dock att vid den tidpunkten inte lägga fram förslaget i proposition
(prop.l997/98:109) Yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Skälen för regeringens förslag: De EG-direktiv om sjuksköterskor
som finns är minimidirektiv som anger vilken omfattning en utbildning
skall ha för att godkännas. Enligt direktiven erkänns den nya treåriga
sammanhållna sjuksköterskeutbildningen som startade i Sverige den
1 juli 1993 och som enbart har inriktningen allmän hälso- och sjukvård.
Den nordiska överenskommelsen om en gemensam arbetsmarknad för
viss hälso- och sjukvårdspersonal och veterinärer av den 14 juni 1993
godkänner både sjuksköterskor som genomgått den nya sammanhållna
treåriga utbildningen och sjuksköterskor som genomgått den tidigare
tvååriga utbildningen med inriktning mot allmän hälso- och sjukvård.
23
Eftersom både EG-direktiven om sjuksköterskor och den nordiska
överenskommelsen gäller sjuksköterskor med utbildningsinriktning mot
allmän hälso- och sjukvård kan det bli problem om Sverige väljer att ge
sjuksköterskelegitimation till den som genomgått sjuksköterskeutbildning
med annan inriktning.
Ett alternativ skulle kunna vara att den radiologiska omvårdnadsutbild-
ningen blir en påbyggnadsutbildning till sjuksköterskeutbildningen. Vi-
dareutbildningen borde i sådant fall regleras i högskoleförordningen
(1993:100). En sådan utbildning skulle emellertid, i förhållande till vad
som gällt under lång tid, bli relativt omfattande. Det framstår därför som
mycket tveksamt om en så lång utbildning skulle vara något attraktivt
alternativ för studerande som står i begrepp att välja inriktning.
Ett annat alternativ skulle kunna vara att göra om den radiologiska om-
vårdnadsutbildningen till en särskild utbildning. Denna kan då inte leda
till sjuksköterskelegitimation.
Regeringen anser att alternativet med vidareutbildning medför en ut-
bildningstid som i jämförelse med dagens utbildning framstår som så lång
att det sannolikt kommer att bli svårt att rekrytera sökande till utbild-
ningen. Den lösning som framstår som mest tilltalande är därför att den
radiologiska omvårdnadsutbildningen görs om till en ny direktutbildning.
Mycket talar för att utbildningen bör omfatta 120 poäng och föras in i
högskoleförordningen. Utbildningen skall kunna leda till legitimation,
dock inte som sjuksköterska. En särskild titel skall följa på utbildningen.
Regeringen har övervägt olika titelförslag men stannat för yrkestiteln
legitimerad röntgensjuksköterska. Den nya yrkestiteln skall regleras och
skyddas på samma sätt som flertalet legitimationstitlar. Övergångsbe-
stämmelsen i 4 § lagen om införande av lagen om yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdens område behövs enligt regeringens mening inte
längre och skall därför upphöra att gälla. Regeringen avser i stället att i
förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvår-
dens område ange vilka äldre utbildningar som skall anses likvärdiga
med röntgensjuksköterskeexamen och ge rätt att använda den skyddade
yrkestiteln röntgensjuksköterska och motsvarande yrkesbeteckning.
Regeringens förslag: Lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forsknings-
register ändras så att även uppgifter om personer som dömts till sluten
ungdomsvård skall kunna tas in i registret.
Prop. 1999/2000:56
Skälen för regeringens förslag: I propositionen Rättspsykiatriskt
forskningsregister (prop. 1998/99:72) föreslog regeringen att ett särskilt
register skall fa inrättas, vilket skall fa användas för två ändamål; forsk-
ning inom rättspsykiatrin samt Rättsmedicinalverkets uppföljning, utvär-
dering eller kvalitetssäkring av sin verksamhet inom rättspsykiatrin.
Rättsmedicinalverket skall ansvara för registret, som benämns det
24
rättspsykiatriska forskningsregistret. Registret skall i huvudsak regleras i
en särskild lag. En förutsättning för att uppgifter om en person skall få
registreras är att vederbörande har genomgått en rättspsykiatrisk under-
sökning eller en undersökning enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild
personutredning i brottmål, m.m. (eller motsvarande undersökningsfor-
mer enligt äldre lagstiftning). Registret får dock inte innehålla uppgifter
om en person vilka avser ett brottmål där åtalet mot denne helt har ogil-
lats. Ytterligare ett krav för att uppgifter skall få föras in i registret är att
domen i det brottmål i vilket utlåtande eller intyg över undersökningen
har inhämtats har vunnit laga kraft.
De personer som således kommer att registreras är, under förutsättning
att villkoren i lagen är uppfyllda, de som döms till rättspsykiatrisk vård,
de som döms till fängelse samt de som döms till fängelse men som under
verkställighet av fängelsestraffet bedöms vara i behov av rättspsykiatrisk
vård och därför överförs till en sjukvårdsinrättning.
Vid behandlingen i riksdagen av propositionen anförde justitieutskot-
tet, att även de personer som döms till påföljden sluten ungdomsvård
enligt 31 kap. 1 a § brottsbalken borde omfattas av registret
(bet.l998/99:JuU25). Utskottet föreslog därför att 10 § i lagförslaget
skulle kompletteras på så sätt att även Statens institutionsstyrelse skulle
vara skyldigt att lämna uppgifter till registret. Riksdagen beslutade i en-
lighet med utskottets förslag (rskr. 1998/99:213). Lagen trädde i kraft den
1 januari 2000.
Det tillägg som utskottet föreslog är dock inte tillräckligt för att lagen
skall anses omfatta här avsedd kategori. Det saknas bestämmelser om
vilka uppgifter som far registreras beträffande en person som dömts till
sluten ungdomsvård och att Rättsmedicinalverket till Statens institu-
tionsstyrelse skall lämna de uppgifter som är nödvändiga för att Statens
institutionsstyrelse i sin tur skall kunna lämna uppgifter till registret.
Regeringen, som delar utskottets uppfattning i sak, gör därför den be-
dömningen att genom tillägg i 8, 10 och 13 §§ och införande av en ny
9 a § i lagen kommer den att på avsett sätt också omfatta de personer som
döms till sluten ungdomsvård.
Regeringens förslag: Felaktiga hänvisningar i lagen (1998:544) om
vårdregister och i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) rättas till.
Prop. 1999/2000:56
Skälen för regeringens förslag: Lagen (1998:544) om vårdregister
trädde i kraft den 24 oktober 1998. I 12 § görs en hänvisning till bl.a.
lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården
och lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården. Dessa lagar
ersattes den 1 januari 1999 av lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdens område. 12 § lagen om vårdregister bör därför
justeras så att den hänvisar till gällande lag.
25
Vid en tidigare ändring av vissa paragrafers beteckningar i hälso- och
sjukvårdslagen (SFS 1998:1660) kom av förbiseende hänvisningarna i
lagen till dessa paragrafer inte att ändras till de nya beteckningarna. För-
biseendet bör därför rättas till.
Prop. 1999/2000:56
De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2000.
Socialstyrelsen får genom den föreslagna ändringen om att yrkes-
gruppen röntgensjuksköterskor skall fa legitimation något fler ärenden att
handlägga. Den yrkesgrupp som tillkommer torde emellertid inte medföra
ett så stort merarbete att det innebär någon betydande kostnadshöjning.
Det bör också påpekas att de som gått igenom en äldre utbildning med
inriktning mot diagnostisk radiologi redan tidigare genom en över-
gångsbestämmelse har kunnat fa legitimation som sjuksköterska.
De föreslagna regeländringarna i övrigt, utom såvitt avser ändringarna
i lagen om högkostnadsskydd vid köp av läkemedel m.m. och i recept-
registerlagen, utgör närmast förtydliganden eller rättelser av bestämmel-
sernas nuvarande lydelse och medför därför inte några ekonomiska kon-
sekvenser. De föreslagna ändringarna i lagen om högkostnadsskydd vid
köp av läkemedel m.m. och i receptregisterlagen har inte heller några
kostnadskonsekvenser.
1§
Genom den nya lydelsen kommer även läkemedel som förskrivs av andra
kategorier av sjuksköterskor än distriktssköterskor att omfattas av lagens
bestämmelser. Vad beträffar reglerna om sjuksköterskornas förskriv-
ningsrätt hänvisas till avsnitt 4.1.
3§
1 paragrafens första stycke införs en ny punkt 7 som gör möjliggör att
receptregistret kan användas för registrering av dosexpedierade läke-
medel.
I paragrafens andra stycke anges att även registrering av dosexpeditio-
ner kräver den enskilde patientens samtycke.
26
6§
Genom den nya bestämmelsen i paragrafen far patientens identitet an-
vändas som sökbegrepp för registrering av dosexpedierade läkemedel.
8§
Även för ändamål som anges i 3 § första stycket 7 skall uppgifter tas bort
ur registret under den femtonde månaden efter den då uppgifterna regist-
rerades.
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:531) om
yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
3 kap. 2 §
Ett tillägg har gjorts i tabellen till 3 kap. 2 § så att även yrkesgruppen
röntgensjuksköterskor kan fa legitimation. Vad avser skälen för att införa
titeln röntgensjuksköterska hänvisas till avsnitt 4.5.
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:532) om
införande av lagen om yrkesverksamhet på hälso-
och sjukvårdens område
4§
Paragrafen upphävs. Skälen härför framgår närmare av avsnitt 4.4.
10.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:544) om
vårdregister
12 §
Ändringen är föranledd av att lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdens område, som trätt i kraft den 1 januari 1999, bl.a.
har ersatt lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och
sjukvården och lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården.
10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:353) om
rättspsykiatriskt forskningsregister
8§
Den ändring som har gjorts i första stycket innebär att det även beträf-
fande personer som dömts till sluten ungdomsvård får uppgifter om vård
enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård registreras i det
rättspsykiatriska forskningsregistret.
9a§
Paragrafen är ny. I den nya paragrafen anges vilka uppgifter som far re-
gistreras om personer som dömts till sluten ungdomsvård. De uppgifter
Prop. 1999/2000:56
27
som får registreras är när verkställigheten har påbörjats och avslutats. Prop. 1999/2000:56
Vidare får också avbrott i verkställigheten av påföljden registreras.
10 §
Den ändring som har gjorts innebär att uppgiftsskyldigheten i paragrafen
även omfattar uppgifter enligt den nya 9 a §.
13 §
Den ändring som har gjorts i första stycket innebär att Rättsmedicinal-
verket även till Statens institutionsstyrelse skall lämna vissa uppgifter på
medium för automatiserad behandling för att Statens institutionsstyrelse
skall kunna lämna uppgifter enligt 10 § till Rättsmedicinalverket.
Ikraftträdandebestämmelser
Bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2000. De skall dock tillämpas
från och med den 1 januari 2000, dvs. samma tidpunkt som lagen om
rättspsykiatriskt forskningsregister träder i kraft.
28
Apoteket AB har ännu inte fullt ut anpassat behandlingen av personupp-
gifter från recept till reglerna i receptregisterlagen, utan tillämpar vissa av
reglerna parallellt med bestämmelserna i tillstånd från Datainspektionen.
Apoteket AB följer inte de bestämmelser som finns i receptregister-
lagen om information och samtycket. Receptregistret innehåller fler upp-
gifter än det far göra enligt lagen. Uppgifter inhämtas från andra register
än de som lagen anger att uppgifter får hämtas från. Apotekspersonalen
har tillgång till uppgifter i receptregistret på ett sätt som inte är förenligt
med vad registret skall användas till. Uppgifter från vissa recept finns
kvar i registret under en längre tid än vad som är föreskrivet. De begräns-
ningar som föreskrivits beträffande möjligheterna att söka i receptregist-
ret iakttas inte fullt ut.
Beträffande IT-säkerheten finns också anmärkningar. De skåp i vila
servrar är placerade står olåsta i apotekslokalen. Kopia av receptregistret
förvaras inte under tillfredsställande skydd. Någon återskapning av sä-
kerhetskopior har inte prövats på apoteken. Åtkomst till personuppgifter
via läsning kan inte, p.g.a. datasystemets utformning, kontrolleras i erfor-
derlig utsträckning. Uppringbara anslutningar via modem till apotekets
centrala datasystem har inte tillräckligt skydd i form av engångslösen,
kryptering eller dylikt.
Datainspektionen har uppmanat Apoteket AB att se över sin hantering
av personuppgifter så att den överensstämmer med receptregisterlagen
och datalagen samt de föreskrifter som meddelats med stöd av datalagen.
Vad som är av särskild vikt är att kunderna får fullgod information om
hur uppgifterna behandlas. Av central betydelse för integritetsskyddet är
att den enskilde vet om vilka register han förekommer i och vad uppgif-
terna används till. Att den enskilde verkligen ges rätt att välja om han vill
att uppgifter registreras eller används när sådan valmöjlighet finns är av
stor betydelse när det gäller att värna om den enskildes personliga in-
tegritet. Information måste lämnas på det sätt som föreskrivs i recept-
registerlagen bl.a. för att den enskilde skall kunna ta ställning om sam-
tycke skall lämnas till registrering som förutsätter samtycke. Information
är också många gånger en förutsättning för att den enskilde skall kunna
utnyttja rätten till registerutdrag.
Datainspektionen vill understryka vikten av att de bestämmelser som
syftar till att skydda den enskildes personliga integritet följs. Detta är sär-
skilt viktigt i det fortsatta arbetet inom Apoteket AB med registrering av
så känsliga uppgifter som uppgift om förskrivningsorsak.
Den faktiska hanteringen a v de personuppgifter som sker på apoteken
överensstämmer inte fullt ut med receptregisterlagen. Den s.k. dosexpe-
dieringen som innebär att kunden får medicin som skall intas vid viss
tidpunkt fardigförpackad i särskilda påsar med rätt dos ilagd, omnämns
inte i lagen och inte heller i förarbetena till lagstiftningen.
Prop. 1999/2000:56
Bilaga
29
Några särskilda hänsyn till behovet av denna typ av receptexpedition
har således inte tagits i lagstiftningen. Datainspektionen avser uppmärk-
samma regeringen på detta förhållande och att det kan finnas anledning
att ändra lagen så att även dosexpedieringen tillåts.
Datainspektionen har för avsikt att följa utvecklingen vad gäller be-
handlingen av personuppgifter från receptexpeditionen vid apoteken.
Prop. 1999/2000:56
Bilaga
30
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 januari 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,
Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,
Wämersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Engqvist
Prop. 1999/2000:56
Regeringen beslutar proposition 1999/2000:56 Vissa hälso- och
sjukvårdsfrågor.
31
Prop. 1999/2000:56
Författningsrubrik
Bestämmelser som
infor, ändrar, upp-
häver eller upprepar
Celexnummer for
bakomliggande EG-
regler
ett normgivnings-
bemyndigande
Lag om ändring i lagen 1 §
(1996:1150) om
högkostnadsskydd vid
köp av läkemedel m.m.
Lag om ändring i lagen 3 kap. 2 §
(1998:531) om
yrkesverksamhet på
hälso- och sjukvårdens
område.
Eländers Gotab 59721, Stockholm 2000
32