Prop.
1999/2000:54
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 20 januari 2000
Göran Persson
Kjell Larsson
(Miljödepartementet)
Genom Fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen har Sve-
rige åtagit sig att acceptera kontroller enligt ett särskilt avtal om kontroll
av kärnämnen. I denna proposition föreslås att riksdagen godkänner Sve-
riges tillträde till ett tilläggsprotokoll till kontrollavtalet.
Svenska bestämmelser om verksamheter som avses i protokollet finns i
lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kämtekniklagen) och i lagen
(1998:397) om strategiska produkter. Protokollet innebär ett åtagande att
ge Internationella atomenergiorganet (IAEA) tillträde till platser som
IAEA pekar ut för kontroll av att det inte förekommer någon odeklarerad
verksamhet. Det kan alltså bli fråga om inspektion hos ett rättssubjekt
som inte bedriver någon verksamhet som omfattas av kämtekniklagen.
Därför föreslås en ny lag, lag om inspektioner enligt internationella avtal
om förhindrande av spridning av kärnvapen. Lagen bemyndigar reger-
ingen att fatta de beslut som en inspektion kan föranleda.
Tillträdet nödvändiggör också vissa ändringar i kämtekniklagen. Detta
gäller verksamheter med kärnämnen, verksamheter med kärnteknisk ut-
rustning samt forsknings- och utvecklingsverksamheter som har anknyt-
ning till kämämneshantering. Befintliga bestämmelser behöver komplet-
teras så att Sverige skall kunna uppfylla sina åtaganden om att lämna in-
formation till IAEA och ge IAEA tillträde för inspektioner. Ändringarna
innebär att verksamheter som avses i protokollet omfattas av anmäl-
ningsplikt samt skyldighet att lämna upplysningar till tillsynsmyndighe-
ten och ge den tillträde för kontroll. Sistnämnda skyldigheter föreslås
också kunna bli gällande gentemot IAEA:s inspektörer.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 54
Prop. 1999/2000:54
1 Förslag till riksdagsbeslut.....................................................................3
2 Lagtext..................................................................................................4
2.1 Förslag till lag om inspektioner enligt internationella
avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen..................4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärn-
teknisk verksamhet..................................................................5
3 Ärendet och dess beredning..................................................................9
4 Bakgrund...............................................................................................9
5 Protokollet om effektiv kontroll för att hindra spridning av
kärnvapen............................................................................................10
5.1 Informationsskyldighet..........................................................10
5.2 Tillträde för kontroll..............................................................12
5.3 Övriga bestämmelser i protokollet........................................14
6 Sveriges tillträde till protokollet.........................................................15
7 Den lagtekniska lösningen..................................................................15
7.1 Den nya lagen om inspektioner.............................................16
7.2 Ändringarna i kämtekniklagen..............................................23
7.2.1 Kärntekniska verksamheter....................................25
7.2.2 Forsknings- och utvecklingsverksamheter.............26
7.2.3 Kärnteknisk utrustning...........................................29
7.3 Ikraftträdande........................................................................32
7.4 Euratoms kontroll..................................................................32
7.5 Övrigt....................................................................................33
8 Konsekvenser......................................................................................34
9 F örfattningskommentar.......................................................................35
9.1 Förslaget till lag om inspektioner enligt internationella
avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen................35
9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärn-
teknisk verksamhet................................................................37
Bilaga 1 Tilläggsprotokollet av den 22 september 1998 till avtalet
mellan Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Irland,
Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien,
Sverige, Tyskland, Österrike, Europeiska atomenergi-
gemenskapen och Internationella atomenergiorganet
rörande tillämpningen av artikel III. 1 och III.4 i fördraget
om förhindrande av spridning av kärnvapen.........................40
Bilaga 2 Promemorians lagförslag.......................................................91
Bilaga 3 Remissinstanserna och remissvaren......................................95
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag...............................................101
Bilaga 5 Lagrådets yttrande...............................................................106
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 januari 2000.... 109
Rättsdatablad.........................................................................................110
Prop. 1999/2000:54
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner tilläggsprotokollet av den 22 september 1998 till avtalet
mellan Belgien, Danmark, Finland, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg,
Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike, Europe-
iska atomenergigemenskapen och Internationella atomenergiorganet rör-
ande tillämpningen av artikel III.l och III.4 i fördraget om förhindrande
av spridning av kärnvapen,
2. antar regeringens förslag till lag om inspektioner enligt internatio-
nella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen,
3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet.
Prop. 1999/2000:54
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller inspektioner som avses i avtal som Sverige har in-
gått med Internationella atomenergiorganet för kontroll enligt Förenta
nationernas fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen.
Bestämmelserna i denna lag gäller inspektioner som inte kan genomfö-
ras med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
2 § Om Internationella atomenergiorganet gör anmälan om en inspek-
tion som avses i 1 §, skall regeringen fatta beslut om inspektionens ge-
nomförande och närmare ange vilka åtgärder som får vidtas enligt 4 §.
Regeringen skall utse en myndighet som vid behov skall närvara vid in-
spektionen och bistå en inspektionsgrupp. Om inspektionens omfattning
föranleder det, far flera myndigheter utses.
Om inspektionen kan komma att röra en enskilds rätt, skall den enskil-
de ges tillfälle att yttra sig innan regeringen fattar beslut om inspektio-
nens genomförande. Den enskilde behöver dock inte höras, om den tid
som står till förfogande inte medger det eller om ett hörande allvarligt
skulle försvåra inspektionens genomförande.
3 § En myndighet som regeringen utsett att närvara vid inspektionen far
besluta i frågor som avser verkställighet av regeringens beslut. Myndig-
heten skall hänskjuta frågor av särskild vikt till regeringen. En enskild
har rätt att fa en fråga som rör hans rätt hänskjuten till regeringen.
4 § En inspektion får innefatta
1. att en internationell inspektionsgrupp och observatörer tillsammans
med representanter för en svensk myndighet ges tillträde till områden,
anläggningar eller byggnader,
2. att inspektörer tillåts att ta med sig och använda mätapparatur och
annan teknisk utrustning för att mäta strålning eller för att i övrigt samla
in och registrera uppgifter,
3. att mätningar utförs, att prover tas och att poster av kärnämne räk-
nas,
4. att sigill eller annan identifikationsmärkning eller anordningar place-
ras på objekt för att påvisa intrång eller annan manipulation,
5. att dokument som har betydelse för kontrollen granskas,
6. andra tekniskt beprövade åtgärder som är godkända av Internatio-
nella atomenergiorganets styrelse,
7. att prover och uppgifter fors ut ur landet för undersökning och ana-
lys.
En inspektion far inte innefatta tillträde till ett utrymme som utgör nå-
gons bostad.
5 § Vid en inspektion får inspektörerna inte vidta åtgärder som äventy-
rar säkerheten eller skyddet för människors hälsa eller för miljön. In-
spektörerna far inte heller vidta åtgärder som innebär att den verksamhet
som bedrivs på platsen hindras, om inte detta är nödvändigt för att uppnå
syftet med inspektionen.
6 § Om det behövs för att ett beslut enligt denna lag skall kunna verk-
ställas, far regeringen eller en myndighet som avses i 2 § första stycket
begära biträde av polismyndigheten. En sådan begäran skall ange vilka
åtgärder som behövs. Polismyndigheten skall lämna det biträde som be-
hövs.
Prop. 1999/2000:54
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verk-
samhet
dels att 2, 17 och 25 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 7 a-7 d §§, och
närmast före 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
I denna lag avses med
1. kärnteknisk anläggning:
a. anläggning för utvinning av kärnenergi (kämkraftsreaktor),
b. annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan
ske, såsom forskningsreaktor,
c. anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, för-
varing som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring
(lagring) av kärnämne, och
d. anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av
kärnavfall,
2. kärnämne:
a. uran, plutonium eller annat ämne som används eller kan användas
för utvinning av kärnenergi (kärnbränsle) eller förening i vilken sådant
ämne ingår,
b. torium eller annat ämne som är ägnat att omvandlas till kärnbränsle
eller förening i vilken sådant ämne ingår, och
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
c. använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar,
3. kärnavfall:
a. använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar,
b. radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och
som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i un-
dervisnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska
eller kommersiella ändamål,
c. material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och
blivit radioaktivt förorenat samt inte längre skall användas i en sådan an-
läggning, och
d. radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas.
4. kärnteknisk utrustning:
a. utrustning eller material som
särskilt har konstruerats eller
ställts i ordning för bearbetning,
användning eller framställning av
kärnämne, och
b. utrustning eller material som
kan användas för framställning av
kärnladdningar.
Prop. 1999/2000:54
Anmälningsskyldighet
7a§
Den som bedriver en forsknings-
eller utvecklingsverksamhet som
rör processer eller system i fråga
om kärntekniska anläggningar,
kärnämnen eller kärnavfall, är
skyldig att anmäla detta till den
myndighet som regeringen be-
stämmer.
Första stycket gäller inte teore-
tisk eller grundläggande forskning.
Det gäller inte heller forskning och
utveckling som rör
1. industriell användning av ra-
dioisotoper,
2. tillämpningar inom medicin,
hydrologi eller lantbruk,
3. hälso- och miljöeffekter,
4. förbättrat underhåll.
7b§
Den som tillverkar, monterar eller
på annat sätt framställer kärntek-
nisk utrustning är skyldig att an-
mäla detta till den myndighet som
regeringen bestämmer.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:54
7cf
Den som till Sverige för in eller
från Sverige för ut kärnteknisk ut-
rustning är skyldig att anmäla
detta till den myndighet som rege-
ringen bestämmer.
7d§
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag
från anmälningsskyldigheten i 7 a-
7c§§.
En tillståndshavare skall på begä-
ran av tillsynsmyndigheten
1. lämna myndigheten de upp-
lysningar och tillhandahålla de
handlingar som behövs för tillsy-
nen, och
2. ge myndigheten tillträde till
anläggning eller plats där kärntek-
nisk verksamhet bedrivs för under-
sökningar och provtagningar, i den
omfattning som behövs för tillsy-
nen.
En tillståndshavares skyldigheter
enligt första stycket gäller i den
utsträckning som föreskrivs av re-
geringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer även gent-
emot den som utsetts som överva-
kare av att de förpliktelser uppfylls
som följer av Sveriges överens-
kommelser i syfte att förhindra
spridning av kärnvapen.
Polismyndigheten skall lämna det
§
Den som bedriver eller har till-
stånd att bedriva en kärnteknisk
verksamhet, den som är anmäl-
ningsskyldig enligt 7 a-7 c §§ och
den som tar befattning med utrust-
ning som omfattas av anmälnings-
skyldighet enligt 7 c §, skall på be-
gäran av tillsynsmyndigheten
1. lämna myndigheten de upp-
lysningar och tillhandahålla de
handlingar som behövs för tillsy-
nen, och
2. ge myndigheten tillträde till
anläggning eller plats, där han be-
driver verksamhet, för undersök-
ningar och provtagningar, i den
omfattning som behövs för tillsy-
nen.
En skyldighet enligt första
stycket gäller i den utsträckning
som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen be-
stämmer även gentemot den som
utsetts som övervakare av att de
förpliktelser uppfylls som följer av
Sveriges överenskommelser i syfte
att förhindra spridning av kärnva-
pen,
iträde som behövs för tillsynen.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:54
25 §
Till böter eller fängelse i högst två
år döms den som med uppsåt eller
av oaktsamhet
1. bedriver kärnteknisk verksam-
het utan tillstånd enligt 5 § eller
5 a § andra stycket eller bryter mot
6 §, eller
2. åsidosätter villkor eller före-
skrifter som meddelats med stöd av
denna lag.
Till böter eller fängelse i högst två
år döms den som med uppsåt eller
av oaktsamhet
1. bedriver kärnteknisk verksam-
het utan tillstånd enligt 5 § eller
5 a § andra stycket eller bryter mot
6§, _
2. åsidosätter sin anmälnings-
skyldighet enligt 7 a-7 c §§, eller
3. åsidosätter villkor eller före-
skrifter som meddelats med stöd av
denna lag.
Den som i övrigt med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 10 §
döms till böter eller fängelse i högst två år.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Prop. 1999/2000:54
Ett protokoll undertecknades i september 1998 av de tretton kärnvapen-
fria staterna i Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen
(Euratom) och Internationella atomenergiorganet (IAEA). Syftet med
protokollet är att göra IAEA:s system för kontroll av kärnämnen effektivt
och mer ändamålsenligt och att därigenom stärka de åtgärder som vidtas
för att hindra spridning av kärnvapen. Protokollet återges i bilaga 1. Det
är ett tillägg till ett tidigare träffat avtal om kontroll där Sverige är avtals-
part. Sverige bör tillträda protokollet så snart det är möjligt.
Inom Miljödepartementet utarbetades en promemoria, Effektiv kontroll
av kärnämnen (Ds 1999:52), med lagförslag som bedömdes nödvändiga
för tillträdet av protokollet. Promemorians lagförslag återges i bilaga 2.
Promemorian remissbehandlades. En förteckning över remissinstanserna
finns och en sammanfattning av remissvaren finns i bilaga 3. Remissva-
ren finns tillgängliga i Miljödepartementet (dnr M1999/3851/R).
Promemorian lades till grund för ett lagförslag som remitterades till
Lagrådet. Lagrådsremissens lagförslag återges i bilaga 4.
Lagrådets yttrande återges i bilaga 5. Med anledning av yttrandet har
lagförslagen i denna proposition justerats i några avseenden jämfört med
lagrådsremissens förslag. Därmed har Lagrådets synpunkter tillgodosetts.
Lagrådets yttrande behandlas mer utförligt i avsnitt 7.1. Därutöver har
gjorts vissa redaktionella ändringar i lagtexten.
Ansträngningarna att hindra spridningen av kärnvapen tog ett viktigt steg
framåt när Fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen öppna-
des för undertecknande 1968 (Fördrag i London, Moskva och Washing-
ton om förhindrande av spridning av kärnvapen, 1 juli 1968, SÖ
1970:12). Fördraget, som trädde i kraft 1970, har numera en i det när-
maste universell anslutning. De mest betydande undantagen är de tre s.k.
tröskelstatema Indien, Israel och Pakistan.
Enligt fördraget har kämvapenstatema åtagit sig att inte överföra kärn-
vapen eller andra kärnladdningar till någon och att inte på något sätt bi-
träda, uppmuntra eller förmå kämvapenfria stater att tillverka eller på an-
nat sätt förvärva kärnvapen. De kämvapenfria staterna har å sin sida åta-
git sig att inte förvärva kärnvapen eller andra kärnladdningar.
Artikel III i fördraget innebär att varje kämvapenfri stat skall acceptera
kontroll av kärnämnen i den utsträckning som anges i ett särskilt avtal om
kontroll av kärnämnen (kontrollavtal) mellan staten och IAEA. Kontroll-
avtalet skall säkerställa att staten efterlever sina åtaganden enligt fördra-
get. Enligt det kontrollavtal som träffades 1973 mellan de kämvapenfria
staterna i Europeiska unionen, Euratom och IAEA är det IAEA som ut-
övar kontrollen. Sverige är bundet av kontrollavtalet.
Upptäckten av Iraks hemliga kämvapenprogram 1992 visade att det
farms brister i IAEA:s möjligheter att kontrollera kärntekniska verksam-
heter. Det internationella samfundet uppdrog därför åt IAEA att undersö-
ka hur kontrollmöjligheterna skulle kunna göras bättre.
IAEA tog fram en modell för ett tilläggsprotokoll till kontrollavtalen.
De stater som har kontrollavtal med IAEA har möjlighet att komplettera
kontrollavtalet med ett särskilt tilläggsprotokoll enligt modellen.
Ett sådant tilläggsprotokoll, fortsättningsvis kallat protokollet, under-
tecknades den 22 september 1998 av EU:s tretton kämvapenfria stater,
Euratom och IAEA. Särskilda tilläggsprotokoll undertecknades också var
för sig av kämvapenstatema Förenade kungariket Storbritannien och
Nordirland samt Frankrike tillsammans med Euratom och IAEA.
Protokollet har undertecknats av Belgien, Danmark, Finland, Grekland,
Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige,
Tyskland, Österrike, Euratom och IAEA. Det är ett tillägg till ett avtal
om kontroll av kärnämnen och avser tillämpningen av artiklarna III. 1 och
III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (fördraget).
Av protokollets ingress framgår att avtalet kommit till i syfte att stärka
åtgärderna för att förhindra spridning av kärnvapen. Detta skall ske ge-
nom att stärka effektiviteten och förbättra ändamålsenligheten i IAEA:s
system för kontroll av kärnämnen.
Den kontroll som åsyftas skall, enligt ingressen, inte fa hämma det in-
ternationella samarbetet om kärnteknikens fredliga användning. I ingres-
sen erinras också om att de enskildas rättigheter måste respekteras samt
att försiktighetsåtgärder måste vidtas för att skydda kommersiella, teknis-
ka och industriella hemligheter och annan konfidentiell information.
Protokollet kompletterar kontrollavtalet. Enligt protokollet skall kon-
trollavtalet vara tillämpligt i den utsträckning som det inte strider mot be-
stämmelserna i protokollet. Protokollets bestämmelser har alltså företräde
framför kontrollavtalets.
Enligt protokollet är staterna och Euratom skyldiga att förse IAEA med
viss information. Skyldigheten specificeras i artikel 2. Protokollet innebär
en ökad informationsskyldighet jämfört med kontrollavtalet. Ansvarsför-
delningen mellan Euratom och de enskilda staterna har fastställts av Eu-
ropeiska rådet efter förhandlingar mellan EU:s medlemsstater och kom-
missionen. Den enskilda staten har skyldighet att till IAEA lämna en de-
klaration som innehåller de uppgifter som närmare anges i artikel 2.
Forsknings- och utvecklingsverksamheter: Informationsskyldigheten
gäller uppgifter om forsknings- och utvecklingsverksamheter (artikel
2 a i). Staten skall lämna en allmän redogörelse för var det bedrivs forsk-
Prop. 1999/2000:54
10
nings- och utvecklingsverksamhet som är relaterad till kämbränslecykeln
men som inte innefattar kärnämnen. Detta gäller verksamheter som är fi-
nansierade eller står under statens tillsyn. Detta gäller också verksamhe-
ter som bedrivs med särskilt tillstånd av staten eller för statens räkning.
En informationsskyldighet gäller även forsknings- och utvecklings-
verksamheter som inte finansieras eller bedrivs på uppdrag av staten eller
med tillstånd av staten eller för dess räkning (artikel 2 b i). Staten har
skyldighet att göra varje rimlig ansträngning för att förse IAEA med
uppgifter om sådana verksamheter som inte innefattar kärnämnen men
som rör kämbränslecykeln. Detta gäller verksamheter som är speciellt in-
riktade på anrikning, upparbetning av kärnbränsle eller bearbetning av
mellan- eller högaktivt plutoniumhaltigt avfall, höganrikat uran eller
uran-233. Om IAEA begär det, finns också skyldighet att lämna informa-
tion om en verksamhet som IAEA pekar ut och som enligt IAEA skulle
kunna vara funktionsmässigt förknippad med en verksamhet som rör
kämbränslecykeln (artikel 2 b ii).
Verksamheter där kärnämnen används: Informationsskyldigheten gäl-
ler uppgifter om driftverksamhet där kärnämnen används och som har
betydelse för kontrollen av kärnämnen (artikel 2 a ii). Detta gäller an-
läggningar där kärnämnen normalt används och verksamheter utanför så-
dana anläggningar. IAEA skall göra en förteckning över vilka uppgifter
som behövs för att stärka effektiviteten och öka ändamålsenligheten i
kontrollen. När förteckningen har godkänts av staten, skall staten förse
IAEA med de uppgifter som omfattas av förteckningen.
Byggnader där verksamhet med kärnämnen bedrivs: Till IAEA skall
lämnas en beskrivning av varje byggnad som finns på de områden där
verksamheter med kärnämnen bedrivs (artikel 2 a iii). Information skall
lämnas om byggnadernas användning och innehåll. Kartor över de berör-
da områdena skall också lämnas. Denna skyldighet gäller både den en-
skilda staten och Euratom.
Tillverkning av kärnteknisk utrustning m.m: Informationsskyldigheten
gäller uppgifter om verksamheter där kärnteknisk utrustning eller icke-
nukleärt material tillverkas (artikel 2 a iv). De verksamheter som avses
framgår av förteckningen i bilaga I till protokollet. För varje plats där en
sådan verksamhet bedrivs skall uppgifter lämnas om verksamhetens om-
fattning.
Förvaring och vidarebehandling av kärnämnen: Informationsskyldig-
heten gäller uppgifter om var man förvarar eller vidarebehandlar mellan-
eller högaktivt plutoniumhaltigt avfall, höganrikat uran eller uran-233 där
kontroll upphört enligt kontrollavtalet (artikel 2 a viii). Denna skyldighet
gäller både den enskilda staten och Euratom.
Export och import av kärnteknisk utrustning m.m: Informationsskyl-
digheten gäller uppgifter om utrustning och material som förtecknats i
bilaga II till protokollet, dvs. uppgifter om kämreaktorer och tillbehör,
om material för sådana reaktorer, om upparbetningsanläggningar och ut-
rustning för sådana anläggningar samt om anläggningar och utrustning
för tillverkning av bränsleelement, separation av isotoper av uran, om-
vandling av uran och framställning av tungt vatten m.m. (artikel 2 a ix).
Uppgifter om de nämnda utrustningarna och materialen skall lämnas i
samband med faktisk eller planerad export. I sådana fall skall uppgifter
Prop. 1999/2000:54
11
lämnas om utrustningens eller materialets beteckning och mängd, avsedd
användningsplats i mottagarstaten samt faktiskt eller planerat utförselda-
tum. Vid import till Sverige gäller en skyldighet att bekräfta motsvarande
uppgifter som lämnats av den exporterande staten.
Översiktsplaner: Informationsskyldigheten gäller också av myndighe-
ter godkända översiktsplaner rörande kämbränslecykelns utveckling för
närmast följande tioårsperiod, inklusive forsknings- och utvecklingsverk-
samhet (artikel 2 a x).
Urangruvor och anrikningsanläggningar: Euratom har skyldighet att
förse IAEA med vissa uppgifter om urangruvor och anrikningsanlägg-
ningar för uran och torium i de olika staterna samt uppgifter om den
samlade årsproduktionen (artikel 2 a v).
Råmaterial till kärnämnen: Euratom har skyldighet att förse IAEA
med vissa uppgifter om sådant råmaterial till kärnämnen som inte uppnått
den sammansättning och renhet som krävs för bränsletillverkning eller
isotopanrikning (artikel 2 a vi). Det handlar om att redovisa mängder,
sammansättning och användningsområden i de enskilda staterna samt ex-
port till och import från Euratom-området. Informationsskyldigheten
omfattar även material som avses för en icke-nukleär användning, så
länge materialet inte föreligger i sin icke-nukleära slutanvändningsform.
Kärnämnen: Euratom har skyldighet att förse IAEA med uppgifter om
mängder, användningsområden och förvaringsplatser för kärnämnen som
enligt vissa bestämmelser i kontrollavtalet är undantagna från kontroll
(artikel 2 a vii). Detta omfattar även material som ännu inte föreligger i
icke-nukleär slutanvändningsform.
Tid för redovisning: Bestämmelser om tidsfrister för lämnande av in-
formationen till IAEA finns i artikel 3.
Protokollet utökar IAEA:s möjligheter att verifiera att den information
som lämnas av staterna och Euratom är riktig. IAEA får inte försöka ve-
rifiera uppgifterna på ett mekaniskt eller systematiskt sätt, men skall ha
rätt till tillträde till platser enligt vad som anges i artiklarna 4-10.
Tillträde till anläggningar där verksamhet bedrivs: Varje stat skall ge
IAEA tillträde till alla platser inom ett område (artikel 5 a i). Ett område
är den yta som i anläggningsbeskrivningen för en anläggning anges av
Euratom eller staten enligt det nuvarande kontrollavtalet. Enligt kontroll-
avtalet är IAEA:s rätt till tillträde begränsad till de platser som överens-
kommits i en anläggningsspecifik bilaga till det avtal som rör kontrollen
av respektive anläggning. Protokollet innebär att tillträdesrätten utökas
till att gälla hela anläggningen.
Rätt till tillträde gäller om IAEA bedömer att det är nödvändigt för att
förvissa sig om att det inte finns något odeklarerat kärnämne eller någon
odeklarerad verksamhet (artikel 4 a i).
Tillträde till platser där kärnämnen m.m. finns: IAEA skall också ges
tillträde till alla platser som avses i artikel 2 a v-viii, dvs. urangruvor och
anrikningsanläggningar, platser där råmaterial till kärnämnen finns, plat-
ser där kärnämnen förvaras och platser där man förvarar eller vidarebe-
Prop. 1999/2000:54
12
handlar mellan- eller högaktivt plutoniumhaltigt avfall, höganrikat uran
eller uran-233 (artikel 5 a ii). Protokollet ger tillträdesrätt till platser där
kärnämnen finns men som enligt kontroll avtalet är undantagna från kon-
troll. För Sverige innebär detta att IAEA skall ges tillträde till samtliga
platser där kärnämnen på något sätt hanteras eller bearbetas.
Rätten till tillträde gäller om IAEA bedömer att det är nödvändigt for
att förvissa sig om att det inte finns något odeklarerat kärnämne eller nå-
gon odeklarerad verksamhet (artikel 4 a i).
Tillträde till platser där verksamhet har bedrivits: IAEA skall ges till-
träde till varje nedlagd anläggning eller annan plats där kärnämnen re-
gelmässigt har använts (artikel 5 a iii). Också detta kompletterar kontroll-
avtalet. Enligt kontrollavtalet upphör IAEArs rätt till tillträde så snart
verksamheten vid en anläggning blivit nedlagd och kärnämnet flyttats
från anläggningen.
Rätten till tillträde gäller i den utsträckning som det är nödvändigt för
att IAEA skall kunna kontrollera uppgifter om att en verksamhet med an-
vändning av kärnämnen har lagts ned (artikel 4 a iii).
Tillträde till andra platser: IAEA skall ges tillträde också till alla plat-
ser som staten har angett i enlighet med artiklarna 2 a i, 2 a iv, 2 a ix b
eller 2 b, dvs. platser där det bedrivs forsknings- och utvecklingsverk-
samhet som är relaterad till kämbränslecykeln och som inte innefattar
kärnämnen, platser för tillverkning av kärnteknisk utrustning som avses i
bilaga I till protokollet och platser där kärnteknisk utrustning eller icke-
nukleärt material som avses i bilaga II till protokollet förvaras efter im-
port (artikel 5 b). Om staten inte har möjlighet att ge IAEA tillträde, skall
staten göra varje rimlig ansträngning för att på andra sätt tillmötesgå
IAEA:s krav.
IAEA skall också ges tillträde till alla platser som IAEA anger i syfte
att utföra en platsspecifik omgivningsprovtagning (artikel 5 c). Detta in-
nebär att IAEA kan ange och få tillträdesrätt till vilken plats som helst
där IAEA har anledning att misstänka att det förekommer en verksamhet
som inte har deklarerats. Om staten inte har möjlighet att ge IAEA tillträ-
de, skall staten göra varje rimlig ansträngning för att tillmötesgå IAEA:s
krav genom tillträde till närliggande platser eller på andra sätt.
Rätten till tillträde gäller om IAEA behöver det för att reda ut frågor
om riktigheten och fullständigheten hos de uppgifter som lämnats eller
för att reda ut bristande överensstämmelse i sådana uppgifter (artikel
4 a ii).
Förhandsanmälan m.m: Om IAEA avser att utföra en kontroll genom
tillträde har IAEA skyldighet att 24 timmar i förväg göra en skriftlig an-
mälan om tillträdet (artikel 4 b och c). Anmälan skall göras till den be-
rörda staten och i vissa fall också till Euratom. I vissa fall har IAEA rätt
att begära en kortare frist. I anmälan skall anges skälen för tillträde och
de åtgärder som kommer att vidtas.
Den berörda staten, i vissa fall också Euratom, skall alltid ges tillfälle
att reda ut de oklarheter som föreligger (artikel 4 d). IAEA skall ge till-
fälle till detta innan en förhandsanmälan om tillträde görs, såvida inte
IAEA anser att en försening skulle kunna vara till nackdel för det syfte
som tillträdet har.
Prop. 1999/2000:54
13
Tillträde kan vägras på annan tid än ordinarie arbetstid (artikel 4 e och
f). Den berörda staten och, i förekommande fall, Euratom har rätt att ha
egna företrädare närvarande under IAEArs tillträde.
Åtgärder vid tillträde m.m: De åtgärder som IAEA far vidta i samband
med ett tillträde anges i protokollets artikel 6. Det rör sig om okulärbe-
siktning, insamling av prover, användning av mätutrustning, märkning,
genomgång av dokument. Åtgärder som inte räknas upp i artikeln får
vidtas först efter samråd med staten eller i vissa fall endast med statens
godkännande. I vissa fall måste också samråd ske med eller godkännande
lämnas av Euratom.
Reglerat tillträde: Den berörda staten kan begära ett s.k. reglerat till-
träde (artikel 7). Det betyder att parterna skall komma överens om vilka
åtgärder som skall vidtas för att skydda information som för innehavaren
är kommersiellt eller på annat sätt känslig, för att hindra att känsliga upp-
gifter kommer ut till obehöriga och för att uppfylla krav på säkerhet eller
fysiskt skydd. Sådana åtgärder far dock inte hindra IAEA att fa fram tro-
värdiga uppgifter.
Kontroll på begäran av staten: Staten far ge IAEA tillträde även till
andra platser än de IAEA har rätt till (artikel 8). Staten får också begära
att IAEA skall kontrollera på en viss plats. IAEA skall tillmötesgå en så-
dan begäran.
Tillträde för omgivningsprovtagning: IAEA skall ha rätt till tillträde
till de platser som IAEA anger för att genomföra omgivningsprovtagning
(artikel 9). Om staten inte kan lämna sådant tillträde, skall staten göra
varje rimlig ansträngning för att tillmötesgå IAEA:s krav genom att ge
tillträde till alternativa platser. Omgivningsprovtagning skall föregås av
samråd.
Underrättelser om åtgärder och resultat: IAEA har skyldighet att un-
derrätta den berörda staten, i vissa fall också Euratom, om de åtgärder
som IAEA vidtar (artikel 10). Denna skyldighet gäller också resultaten av
åtgärder som vidtagits rörande oklarheter som IAEA uppmärksammat
staten på. Staten skall också underrättas om de slutsatser som IAEA
kommer fram till.
Protokollet innehåller bestämmelser om hur IAEA:s inspektörer utses. En
inspektör som utsetts på föreskrivet sätt och som anmälts till Euratom och
staterna anses vara utnämnd för staterna (artikel 11). Enligt kontrollavta-
let innebär detta att inspektören skall åtnjuta den immunitet och de privi-
legier som följer av ett särskilt avtal om immunitet och privilegier. Varje
stat har skyldighet att förse den utnämnde inspektören med visum så att
inspektören skall kunna fullgöra sina uppgifter (artikel 12).
Var och en av partema kan påkalla behov av tilläggsregler om tillämp-
ningen av protokollet (artikel 13). Ett avtal om sådana regler skall i så
fall träffas.
Staterna skall tillåta och skydda fri kommunikation mellan IAEA:s in-
spektörer och IAEA:s huvudkontor (artikel 14). Detta inbegriper överfö-
ring av data som registrerats av IAEA:s mätinstrument och rätt att ut-
Prop. 1999/2000:54
14
nyttja internationellt etablerade system för direktkommunikation. Hänsyn
skall tas till behovet att skydda känslig information. Vidare har IAEA
skyldighet att säkerställa ett effektivt skydd mot avslöjande av konfiden-
tiell information som kommer till IAEA:s kännedom (artikel 15).
Protokollets bilagor utgör en integrerad del av protokollet (artikel 16).
Bilaga I är en förteckning över verksamheter för vilka det gäller infor-
mationsskyldighet enligt artikel 2 a iv, dvs. verksamheter som innebär
tillverkning eller montering av tillbehör och utrustning för kärnteknisk
verksamhet. Bilaga II är en förteckning över utrustning och icke-kämtek-
niskt material för vilka det gäller rapporteringsskyldighet i händelse av
import eller export. I bilaga III anges hur bestämmelser i protokollet skall
tillämpas. Där anges bl.a. att de enskilda staterna kan uppdra åt Europe-
iska gemenskapernas kommission att genomföra bestämmelser som faller
inom staternas ansvarsområde. Av bilaga III framgår också att införsel
och utförsel inom Euratom-området omfattas av de i protokollet angivna
skyldigheterna.
Protokollet träder i kraft den dag IAEA far en skriftlig anmälan från
Euratom och staterna om att deras respektive krav rörande ikraftträdande
är uppfyllda (artikel 17). Innan dess är det möjligt för partema att tillkän-
nage sin avsikt att tillämpa det provisoriskt.
Prop. 1999/2000:54
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har gett uttryck för någon an-
nan bedömning.
Skälen för regeringens förslag: Sverige har anslutit sig till Fördraget
om förhindrande av spridning av kärnvapen och därmed förbundit sig att
godta de åtgärder för kontroll som anges i ett särskilt träffat avtal med
IAEA (det s.k. kontrollavtalet). Detta följer av artikel III i fördraget. Ef-
tersom protokollet är en del av kontrollavtalet, föreslår regeringen att
riksdagen godkänner protokollet.
Regeringens förslag: En ny lag, lag om inspektioner enligt internatio-
nella avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen, föreslås. Lagen
kompletterar de kontrollmöjligheter som följer av lagen (1984:3) om
kärnteknisk verksamhet (kämtekniklagen). Den bemyndigar reger-
ingen att fatta de beslut som behövs om en inspektion blir aktuell. För
att få in information om och kunna kontrollera alla verksamheter som
omfattas av protokollet, föreslås också ändringar i kämtekniklagen.
15
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Promemori-
ans förslag till ändringar i lagen om strategiska produkter har i regering-
ens förslag arbetats in i förslagen till ändringar i kämtekniklagen. Be-
träffande bestämmelsernas innehåll skiljer sig också promemorians för-
slag från regeringens i vissa detaljer. Vidare innebär regeringens förslag
vissa kompletteringar till promemorians förslag.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har gett uttryck för någon an-
nan bedömning än att det behövs en ny lag om inspektioner samt änd-
ringar i den befintliga lagstiftningen på området. Synpunkter har dock
lämnats rörande detaljer i förslagen.
Skälen för regeringens förslag: Den rätt till tillträde for kontroll som
IAEA skall ges enligt protokollet avser inte enbart pågående verksamhe-
ter med kärnämnen och kärnteknisk utrustning utan också platser som
IAEA pekar ut for kontroll av att det inte förekommer någon odeklarerad
verksamhet. Det kan alltså bli fråga om inspektion hos ett rättssubjekt
som inte bedriver någon verksamhet som omfattas av kämtekniklagen
eller lagen om strategiska produkter. Det lagstöd som redan finns i käm-
tekniklagen och lagen om strategiska produkter behöver därför komplett-
eras med en ny lag som ger stöd for det intrång i enskilda personers för-
hållanden som tillträdesrätten kan innebära.
Ändringar behövs också i kämtekniklagen. Behovet av lagstiftning av-
ser verksamheter med kärnämnen, verksamheter med kärnteknisk utrust-
ning samt forsknings- och utvecklingsverksamheter som har anknytning
till kämämneshantering. Det rör sig om att komplettera redan befintliga
bestämmelser så att Sverige skall kunna uppfylla sina skyldigheter i fråga
om att dels lämna information till IAEA, dels bereda IAEA tillträde for
inspektioner. När det gäller verksamheter av nu nämnda slag, är det
lämpligt att komplettera bestämmelserna i kämtekniklagen.
Prop. 1999/2000:54
Regeringens förslag: Den föreslagna nya lagen om inspektioner avser
inspektioner som påkallas enligt avtal som Sverige har ingått med Eur-
atom och IAEA och innebär bl.a. följande. Om IAEA gör en anmälan
om en inspektion, skall regeringen fatta de beslut om inspektionen som
behövs och utse en eller flera myndigheter att bistå inspektionen. En
inspektion far innefatta bl.a. att inspektörer ges tillträde till områden,
anläggningar eller byggnader samt att de far ha med sig och använda
mätutrustning och liknande. Om det behövs, skall polismyndighet bi-
träda inspektionen.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Jämfört med promemorians förslag innebär den av regeringen föreslagna
lydelsen av 1, 2 och 4 §§ vissa förtydligande justeringar. Promemorians
förslag innehåller inte någon motsvarande bestämmelse till 5 § i reger-
ingens förslag. Promemorians förslag till 5 § har en annan lydelse än den
motsvarande bestämmelsen i regeringens förslag (6 §). Som en följd av
16
vad Lagrådet har anfört, återfinns promemorians förslag till 6 § inte i re-
geringens förslag.
Remissinstanserna: Inspektionen för strategiska produkter, Juridiska
fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och Nyköpings kommun har
tillstyrkt förslaget. Försvarets forskningsanstalt har anfört att den före-
slagna lagen synes vara väl anpassad eftersom beslut om genomförandet
och villkoren ligger hos regeringen. Försvarsmakten, Statens strål-
skyddsinstitut och Varbergs kommun har förklarat sig inte ha någon erin-
ran mot förslaget. Strålskyddsinstitutet har anfört som önskvärt att insti-
tutet underrättas i de fall en inspektion kommer att innefatta verksamhet
med strålning.
Studsvik AB har beträffande 2 § anfört att det vore bättre om den ut-
sedda myndigheten får avgöra om en medverkan är meningsfull.
Rikspolisstyrelsen har anfört att det av 5 § (motsvarar 6 § i regeringens
förslag) bör framgå vilken myndighet som avses och föreslagit att ordet
”den” skall ersättas med ”en”. Styrelsen har också anfört att lagen eller
motiven till lagen bör innehålla skrivningar om vikten av att eventuella
framställningar om polismyndighetens bistånd är preciserade så att inte
den bistående polismyndigheten ställs inför avvägningar som inte bör
ankomma på den.
Barsebäck kraft AB har anfört att det i den föreslagna 4 § 4 bör tilläg-
gas att försegling skall anbringas på så sätt att den normala verksamheten
vid anläggningen inte påverkas eller påverkas endast marginellt. Bolaget
har också föreslagit att det skall tilläggas att även säkerheten för personal,
drift och anläggningen skall särskilt beaktas. Oskarshamns kraftgrupp AB
har anfört liknande synpunkter om innehållet i 4 §. Enligt bolaget kan
mätinstrument m.m. endast tillåtas om de är godkända enligt anläggning-
ens säkerhetskrav och ett generellt tillstånd att använda ospecificerad ut-
rustning kan inte accepteras. Detsamma gäller, enligt bolaget, för an-
bringande av sigill och vidtagande av andra tekniskt beprövade åtgärder.
För det sistnämnda är det, enligt bolaget, inte tillräckligt att IAEA anser
att en metodik är tekniskt beprövad, utan tekniska åtgärder måste god-
kännas i en säkerhetsteknisk granskning av anläggningsägaren så att
denne kan förvissa sig om att säkerhetsnivån upprätthålls. Även Ringhals
AB, Svensk kärnbränslehantering AB och Sydkraft AB har anfört syn-
punkter med denna innebörd.
Forsmarks kraftgrupp AB har anfört att med förslaget inskränks den
enskildes rättssäkerhet betydligt, att varje medborgare är enligt reger-
ingsformen skyddad mot husrannsakan och liknande intrång samt att det
inte står i överensstämmelse med svensk lagstiftning att en enskild skall
behöva bli utsatt för intrång utan någon typ av föregående rättsprövning.
Statens kärnkraftinspektion har anfört att den rätt som IAEA redan har
enligt kontrollavtalet inte har beaktats fullständigt i förslaget. Inspektio-
nen har anfört att det av 1 § bör framgå att lagens syfte är begränsat till
att tillförsäkra IAEA de rättigheter som avses i protokollet, eftersom
IAEA:s rättigheter enligt kontrollavtalet tillförsäkras genom 17 § käm-
tekniklagen. I fråga om 2 § i den föreslagna lagen har inspektionen pekat
på att protokollet innebär att IAEA skall ges rätt till tillträde, att en stat
inte kan hindra tillträde och att det därför inte är en fråga för regeringen
att besluta om genomförande. Med hänsyn till att det kan finnas behov av
Prop. 1999/2000:54
17
ett fortlöpande samarbete mellan IAEA och de svenska myndigheterna i
frågor som har att göra med IAEA-inspektioner enligt protokollet och då
aviseringstiden i det enskilda fallet kan bli mycket kort, har inspektionen
föreslagit att lagen utformas så att regeringen i förväg kan utse en för
protokollet ansvarig myndighet. Enligt inspektionen kan i så fall den fö-
reslagna 3 § utgå. Inspektionen har vidare anfört att uppräkningen i 4 §
om vad en IAEA-inspektion får innefatta inte har någon motsvarande
uppräkning i 17 § kämtekniklagen och att den föreslagna 4 § borde
kunna utformas på samma sätt som i kämtekniklagen, fast här med en
hänvisning till protokollet. Till detta har inspektionen anfört att den in-
spektionsrätt som avses i protokollet inte är så vid som i den föreslagna
4 §. I protokollet är t.ex. närmare angivet vad som menas med begreppet
område (artikel 18). Inspektionen har också anfört att bostäder bör un-
dantas. Vidare har inspektionen anfört att protokollet saknar stöd för att
låta observatörer delta i en IAEA-inspektion samt att det av lagförslaget
inte framgår vilka som avses kunna bli utsedda till observatörer, dvs. om
både nationella och internationella observatörer kan komma i fråga. Slut-
ligen har inspektionen anfört att 5 § bör utformas i likhet med 20 § tredje
stycket i den nuvarande lagen om strategiska produkter.
Skälen för regeringens förslag
Behovet av en särskild lag
Protokollet innebär att IAEA skall ges tillträde för kontroll även på
platser där det inte bedrivs någon verksamhet som avses i kämteknikla-
gen eller lagen om strategiska produkter. Detta gäller platser eller an-
läggningar där det har bedrivits kärnteknisk verksamhet men där verk-
samheten har upphört och inte längre omfattas av tillståndskrav (artikel
5 a iii). Detta gäller också platser som anges av IAEA och där det bedrivs
en verksamhet som enligt IAEA skulle kunna vara funktionsmässigt för-
knippad med den verksamhet som bedrivs inom t.ex. en kärnteknisk
anläggning (artikel 5 b jämförd med artikel 2 b ii). Vidare gäller detta
alla platser som IAEA anger i syfte att genomföra en s.k. platsspecifik
omgivningsprovtagning eller en s.k. omfattande omgivningsprovtagning
(artiklarna 5 c och 9 jämförda med 18 f och g). Provtagningen innebär att
IAEA på de angivna platserna eller i omedelbar anslutning till platserna
samlar in prover av t.ex. luft, vatten eller jord för att kunna dra slutsatser
om frånvaron av kärnämnen eller kärnverksamhet.
IAEA:s rätt till tillträde avser alltså alla platser som IAEA pekar ut och
oavsett om där faktiskt bedrivs någon verksamhet som avses i protokol-
let. Syftet med rätten till tillträde är att ge IAEA möjlighet att verifiera att
ingen odeklarerad verksamhet förekommer. Det finns skäl att anta att
IAEA:s önskemål om tillträde för att göra sådana verifieringar kommer
att vara sällsynta. I de flesta fall kommer tillträde att kunna ges genom
frivillighet eller genom tillämpning av allemansrätten. Det måste dock
finnas möjlighet att bereda tillträde med tvång.
Eftersom LAEA:s kontroll kan innebära att en plats skall inspekteras
mot en rättighetshavares önskan, behövs regler som ger en inspektions-
grupp tillträde till platser som privatpersoner råder över. Då det rör sig
Prop. 1999/2000:54
18
om ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska forhållanden, måste
tillträdesrätten ha stöd i lag.
Kämtekniklagen och lagen om strategiska produkter är inte tillämpliga
när det inte bedrivs någon sådan verksamhet som avses i de lagarna. Stöd
för tillträde bör därför ges genom kompletterande bestämmelser i en sär-
skild lag.
Om det skulle bli aktuellt med en inspektion, måste de flesta besluten i
samband med inspektionen fattas omedelbart innan den påbörjas och un-
der den tid som den pågår. Därför behövs ett flexibelt regelsystem och
lagstiftningen bör begränsas till det som inte kan regleras genom författ-
ningar på lägre nivå. Regeringen föreslår att bestämmelser om detta
kommer till uttryck i en ny lag, lag om inspektioner enligt internationella
avtal om förhindrande av spridning av kärnvapen.
Allmänt om den nya lagens utformning och innebörd
Lagar har tidigare utfärdats i fråga om andra internationella avtal om in-
spektioner, se lagen (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationer-
nas konvention om förbud mot kemiska vapen och lagen (1998:1702) om
inspektioner enligt Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud
mot kämsprängningar. Den nya lagen bör få en liknande utformning.
En inspektion torde komma att godtas på ett mot protokollet lojalt sätt.
Protokollet ger Sverige möjligheter att begränsa en inspektion eller
hindra att en inspektion utförs på det sätt som IAEA begär. Förutsätt-
ningen måste dock vara att de möjligheterna inte åberopas utan mycket
starka skäl. En inspektion skall dock inte få leda till större ingripanden i
enskildas förhållanden än vad som är absolut nödvändigt.
En inspektion aktualiserar avvägningar i säkerhets- och utrikespolitiska
frågor samt frågor som rör enskilda medborgares rättigheter. Om och när
en inspektion aktualiseras, bör beslut om genomförandet fattas av reger-
ingen. Enskilda som berörs av inspektionen bör höras innan inspektionen
eller villkoren för den bestäms. Om det behövs, kan regeringen använda
sig av de möjligheter som protokollet ger i fråga om att reglera inspektio-
nen, att inskränka den eller att erbjuda alternativa inspektionsmöjligheter.
Regeringen bör ges ett bemyndigande som innefattar detta.
Den föreslagna lagen har i stort sett samma utformning som de tidigare
nämnda lagarna om inspektioner. Bestämmelsen i 4 § är anpassad till
innehållet i protokollet.
Med anledning av det som Statens kärnkraftinspektion har anfört om
förhållandet till den inspektionsrätt som IAEA redan har enligt kontroll-
avtalet, gör regeringen följande överväganden. Enligt 17 § kämteknikla-
gen kan en skyldighet att lämna upplysningar och att ge tillträde för kon-
troll göras gällande också gentemot den som utsetts som övervakare av
att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i
syfte att förhindra spridning av kärnvapen. Kontrollavtalet och protokol-
let är sådana överenskommelser. Stöd för IAEA:s rättigheter enligt såväl
kontrollavtalet som protokollet finns alltså i 17 § kämtekniklagen. I dag
gäller detta dock endast de kärntekniska verksamheter som har fatt till-
stånd enligt de svenska tillståndskraven. Med de ändringar som reger-
ingen föreslår i kämtekniklagen (se avsnitt 7.2) utökas detta stöd till att
omfatta alla kärntekniska verksamheter samt de övriga verksamheter som
Prop. 1999/2000:54
19
avses i protokollet. Kämtekniklagen innebär att en verksamhetsutövare
kan åläggas skyldigheter gentemot IAEA-inspektörer i samma utsträck-
ning som gentemot den svenska tillsynsmyndigheten, dvs. att i den om-
fattning som behövs för tillsynen lämna upplysningar och handlingar
samt ge tillträde till anläggning eller plats där de ifrågavarande verksam-
heterna bedrivs. Skyldigheterna gäller i den utsträckning som föreskrivs
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. För de
nämnda verksamheterna kommer det alltså i kämtekniklagen att finnas
stöd för IAEA-inspektioner i samma omfattning som för den svenska till-
synsmyndigheten. Den nya lagen behövs för att täcka in alla de kontroll-
situationer som kan uppkomma till följd av protokollet och där kämtek-
niklagen inte är tillräcklig. Avsikten är inte att den nya lagen skall med-
föra några inskränkningar i de möjligheter som kämtekniklagen ger.
Jämfört med promemorians förslag bör därför de inledande bestämmel-
serna i den nya lagen utformas så att detta blir tydligt. Som ett andra
stycke i 1 § bör uttryckligen anges att bestämmelserna i lagen gäller in-
spektioner som inte kan genomföras med stöd av kämtekniklagen. Detta
föranleder också en justering av den föreslagna lydelsen i 2 §.
Beslut om genomförandet av en inspektion och om bistånd av svenska
myndigheter
Beträffande det som Statens kärnkraftinspektion har anfört om innehållet
i 2 §, gör regeringen följande överväganden. Den föreslagna 2 § innebär
inte att regeringen skall avgöra om en inspektion, som har stöd i proto-
kollet, skall tillåtas eller inte tillåtas. Regeringens beslut avser genomför-
andet. Den föreslagna lagen innehåller inte bestämmelser om alla de
överväganden som behöver göras i samband med en aktualiserad inspek-
tion, t.ex. i frågor som rör Sveriges möjligheter enligt protokollet att in-
skränka inspektionens omfattning eller att erbjuda inspektionsaltemativ.
Sådana överväganden måste göras i varje uppkommet fall innan inspek-
tionen genomförs. Det bör därför vara regeringen som beslutar om ge-
nomförandet. Den föreslagna 2 § utgör inget hinder för regeringen att ge
en myndighet i uppdrag att, oavsett om en inspektion har aktualiserats, ha
ett fortlöpande ansvar för samarbete med IAEA i frågor som rör inspek-
tioner. Det torde ligga nära till hands att den myndighet som har ett så-
dant uppdrag också kommer att utses enligt 2 § när en inspektion aktu-
aliseras. Den föreslagna bestämmelsen behöver inte ändras.
För att, som Studsvik AB pekat på, ge utrymme för att från fall till fall
bedöma om en svensk myndighets närvaro är nödvändig, föreslår reger-
ingen en lydelse av 2 § med denna innebörd.
Åtgärder som får vidtas i samband med en inspektion
Beträffande det som remissinstanserna har anfört om innehållet i den fö-
reslagna 4 § gör regeringen följande överväganden. Syftet med lagför-
slaget är att det skall finnas stöd i lag för de ingripanden som kan bli
nödvändiga i samband med en inspektion. Eftersom den nya lagen är av-
sedd för situationer då ett ingripande inte ges stöd i kämtekniklagen, dvs.
ofta i fall då det rör sig om verksamheter utanför den lagens tillämp-
ningsområde, är det angeläget att den yttre ramen för ingripandena inte är
Prop. 1999/2000:54
20
för vid. Statens kärnkraftinspektion har anfört att 4 § skulle kunna utfor-
mas med 17 § kämtekniklagen som förebild, dvs. utan någon annan pre-
cisering än den som följer av lagens tillämpningsområde och av angivan-
det att skyldigheten att ge tillträde gäller i den utsträckning som behövs.
Kämkraftinspektionen har också anfört att den föreslagna 4 § ger ett vi-
dare utrymme än vad som föreskrivs i protokollet. Enligt regeringens be-
dömning är det inte lämpligt att göra avgränsningen genom att enbart
hänvisa till protokollet. Det är inte heller lämpligt att i lagen göra av-
gränsningen på den detaljnivå som protokollet gör. Den avgränsning som
regeringen har valt motsvarar den yttre ram för vad IAEA enligt proto-
kollets artikel 6 har rätt att vidta i samband med en inspektion. Reger-
ingen kan enligt 2 § besluta om den närmare avgränsning av en inspek-
tion som i det enskilda fallet kan behövas och som protokollet tillåter.
Beträffande de åtgärder som enligt den föreslagna 4 § skall fa vidtas i
samband med en inspektion, kan remissinstansernas synpunkter om sä-
kerhetskrav m.m. tillgodoses genom att uttryckligen föreskriva att åtgär-
der inte får vidtas som äventyrar säkerheten eller skyddet för människors
hälsa eller för miljön eller som hindrar den inspekterade verksamheten på
ett sätt som inte är nödvändigt för att uppnå syftet med inspektionen. För-
slaget bör innehålla en sådan bestämmelse. Den föreslås som en ny 5 §.
De närmare villkoren för en inspektion kan i det konkreta fallet beslutas
av regeringen enligt den föreslagna 2 §.
Beträffande det som Statens kärnkraftinspektion har anfört om obser-
vatörer gör regeringen följande överväganden. Protokollet ger Sverige
rätt att låta IAEA:s inspektörer åtföljas av företrädare för den svenska
staten och, i tillämpliga fall, av inspektörer från Euratom (artikel 4 f). Det
kan förekomma inspektioner där det även från svensk synpunkt finns an-
ledning att låta observatörer delta som inte företräder den svenska staten,
t.ex. representanter för Euratom. Det utrymme för observatörer som an-
ges i förslaget innebär inte att Sverige måste eller kommer att låta obser-
vatörer delta. Frågan om eventuella observatörers närvaro far avgöras
från fall till fall inom ramen för de beslut som regeringen fattar enligt den
föreslagna 2 §. Det är varken nödvändigt eller lämpligt att begränsa be-
stämmelsen i 4 § 1 med att precisera observatörernas nationalitet eller
vem de företräder.
Möjligheter att kontrollera i bostadsutrymmen
Beträffande det som remissinstanserna har anfört om att bostäder bör un-
dantas från inspektion, gör regeringen följande överväganden.
Syftet med inspektioner i bostadsutrymmen är att kontrollera att där
inte förekommer någon odeklarerad verksamhet som avses i protokollet
eller att bekräfta uppgifter om en deklarerad sådan verksamhet. Proto-
kollet gör inget undantag för bostäder. Inspektionerna har också ett än-
damål som får anses godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Bestämmel-
serna i regeringsformen utgör därför inte hinder mot att låta inspektions-
rätten omfatta bostadsutrymmen.
Genom de föreslagna ändringarna i kämtekniklagen (se avsnitt 7.2) blir
dock verksamheterna föremål för åtminstone en anmälningsskyldighet
som är straffsanktionerad. Den som bedriver en sådan verksamhet är
skyldig att tåla inspektion enligt kämtekniklagens bestämmelser. När det
Prop. 1999/2000:54
21
är fråga om en deklarerad verksamhet kan IAEA:s intresse av kontroll
tillgodoses med stöd av de bestämmelserna.
Om det i andra fall skulle bli aktuellt att kontrollera i ett bostadsut-
rymme, torde det föreligga misstanke om att det förekommer en odekla-
rerad verksamhet, dvs. misstanke om en brottslig gärning. Rättegångsbal-
kens regler om husrannsakan kan då tillämpas för att kontrollera i bo-
stadsutrymmet. Tillämpningen av de bestämmelserna är ytterst en fråga
för allmän domstol. Lagrådet har mot denna bakgrund avstyrkt den ut-
formning av 4 § andra stycket som fanns i lagrådsremissens förslag. Ef-
tersom en husrannsakan enligt rättegångsbalken inte ger IAEA-inspektö-
rer någon rätt att med egna ögon kontrollera i bostadsutrymmet, upp-
kommer frågan om det bör införas någon uttrycklig bestämmelse som ger
en sådan rätt.
En kontroll i ett bostadsutrymme utgör ett så stort intrång i den enskil-
des personliga angelägenheter att det skydd som tillgodoses genom rätte-
gångsbalkens regelverk bör upprätthållas även i de fall då IAEA misstän-
ker att den enskilde bedriver en verksamhet som avses i protokollet. I
protokollet erinras också om att de enskildas rättigheter måste respekte-
ras. Vidare innehåller protokollet bestämmelser om att staten, när den
inte kan ge IAEA tillträde, skall tillmötesgå IAEA:s krav på andra sätt
(artikel 5 b och c). Det material som IAEA har lagt till grund för sin
misstanke om att det förekommer en odeklarerad verksamhet i ett bo-
stadsutrymme kan alltså av svenska myndigheter läggas till grund för
misstanke om brott mot kämtekniklagen. Om misstankarna är tillräckligt
starka, kan en husrannsakan genomföras inom ramen för den förunder-
sökning som brottsmisstanken föranleder. Med tillämpning av befintliga
sekretessbestämmelser kan de svenska myndigheterna låta IAEA ta del
av vad som kommer fram i förundersökningen.
Regeringen gör därför bedömningen att Sveriges åtaganden enligt
protokollet kan uppfyllas utan någon särskild bestämmelse om att IAEA
far inspektera i bostadsutrymmen. Mot denna bakgrund bör bestämmel-
sen i 4 § andra stycket få den utformning som Lagrådet har föreslagit.
Biträde av polismyndighet
Regeringen delar Rikspolisstyrelsens uppfattning att det är viktigt att en
begäran om polismyndighetens biträde är så preciserad att den handräck-
ande polismyndigheten inte ställs inför avvägningar som inte bör an-
komma på den. Jämfört med promemorian föreslår regeringen därför en
lydelse av den ifrågavarande bestämmelsen, 6 §, som tydligare ger ut-
tryck för att de avvägningar om vilket biträde som behövs skall göras av
den myndighet som begär handräckning.
Sekretess
I fråga om 7 § i lagrådsremissens förslag har Lagrådet pekat på att be-
stämmelsen framstår som onödig med hänsyn till att det avsedda skyddet
tillgodoses i den befintliga sekretesslagstiftningen. Regeringen har därför
valt att låta bestämmelsen utgå ur förslaget. Beträffande det som Lagrådet
har anfört om rätt för IAEA att ta del av sekretessbelagda uppgifter hos
svenska myndigheter, gör regeringen bedömningen att Sveriges åtagan-
Prop. 1999/2000:54
22
den enligt protokollet kan uppfyllas utan någon särskild bestämmelse om Prop. 1999/2000:54
en sådan rätt.
Regeringens förslag: Alla som bedriver kärntekniska verksamheter
skall omfattas av skyldighet att lämna information och att ge tillträde
för kontroll. Vidare infors en anmälningsskyldighet for forsknings- och
utvecklingsverksamheter som avses i protokollet samt för verksamhe-
ter där kärnteknisk utrustning framställs eller förs in till eller ut från
Sverige. Dessa verksamheter omfattas också av skyldigheterna att
lämna information och att ge tillträde för kontroll.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Promemorians förslag till ändringar i lagen om strategiska produkter har i
regeringens förslag arbetats in i förslagen till ändring i kämtekniklagen.
Remissinstanserna: Inspektionen för strategiska produkter och Nykö-
pings kommun har tillstyrkt förslagen. Studsvik AB har anfört att försla-
gen är motiverade och rimliga. Försvarsmakten, Försvarets forsknings-
anstalt, Statens strålskyddsinstitut, Varbergs kommun och Sveriges ex-
portkontrollförening har inte haft någon erinran mot förslagen. Barse-
bäck kraft AB och Sydkraft AB har anfört att förslagen endast innebär
marginella förändringar i de åligganden som bolagen redan har. Svensk
kärnbränslehantering AB har gjort bedömningen att den nya anmälnings-
skyldigheten inte är betungande. Vattenfall AB har förklarat sig instämma
i förslagen i stort, men anslutit sig till de synpunkter som förts fram av
Forsmarks kraftgrupp AB. 1 övrigt redovisas remissinstansernas syn-
punkter under respektive avsnitt nedan.
Skälen för regeringens förslag: Kämtekniklagen innehåller grund-
läggande bestämmelser om säkerheten i samband med kärnteknisk verk-
samhet. Lagen gäller uppförande, innehav och drift av kärntekniska an-
läggningar samt all befattning med kärnämnen och kärnavfall. Vad som
menas med kärnämne och kärnavfall definieras i 2 §. Definionen av
kärnämne är så vid att den täcker det som i protokollet avses med kärn-
ämne.
Den som bedriver kärnteknisk verksamhet måste göra det på ett sådant
sätt att de förpliktelser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser
i syfte att förhindra spridning av kärnvapen och obehörig befattning med
kärnämnen eller kärnavfall (3 §). Regeringen har ett bemyndigande att
meddela de föreskrifter som behövs för att sådana förpliktelser skall
uppfyllas.
En huvudregel är att all kärnteknisk verksamhet, dvs. all befattning
med kärnämnen eller kärnavfall, är tillståndspliktig (5 och 5 a §§). Den
som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet har skyldighet att
förse tillsynsmyndigheten med de upplysningar och de handlingar som
behövs för tillsynen. Tillståndshavaren har också skyldighet att ge till-
synsmyndigheten tillträde till den anläggning eller plats där den kämtek-
23
niska verksamheten bedrivs. Denna skyldighet gäller för de undersök-
ningar och provtagningar som behövs för tillsynen (17 § första stycket).
Skyldigheterna att lämna information och att ge tillträde gäller också
mot den som utsetts att övervaka att de förpliktelser uppfylls som följer
av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnva-
pen. Mot en sådan övervakare gäller skyldigheterna i den utsträckning
som föreskrivs av regeringen eller av den myndighet som regeringen be-
stämt (17 § andra stycket).
Statens kärnkraftinspektion, som är tillsynsmyndighet, kan med stöd av
17 § kämtekniklagen skaffa fram uppgifter för fullgörande av informa-
tionsskyldigheten mot IAEA enligt protokollets artikel 2 a ii, iii och viii.
Bestämmelsen i kämtekniklagen gäller dock endast verksamheter där till-
stånd för verksamheten finns.
För att kunna fullgöra det åtagande som protokollet innebär, behöver
bestämmelserna i kämtekniklagen kompletteras. En redogörelse för de
ändringar som behövs finns i respektive avsnitt nedan.
Lagen om strategiska produkter innehåller bestämmelser om kontroll
av produkter som kan användas för både civila och militära ändamål. La-
gen kompletterar rådets förordning (EG) nr 3381/94 av den 19 december
1994 om upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av
varor med dubbla användningsområden (EGT L 367, 31.12.1994 s. 1,
Celex 394R3381), ändrad genom förordning (EG) nr 837/95 (EGT L 90,
21.4.1995 s. 1, Celex 395R0837).
Lagens tillämpningsområde anges i 2 §. Där framgår att lagen är til-
lämplig på såväl kärnämnen som sådan kärnteknisk utrustning och icke-
nukleärt material som avses i protokollet.
I lagen anges de grundläggande förutsättningarna för tillstånd att ex-
portera eller föra ut strategiska produkter från Sverige. Enligt lagen krävs
tillstånd också för avtal om upplåtelse eller överlåtelse av tillverknings-
rätt till vissa strategiska produkter samt för tillhandahållande av strate-
giska produkter som finns i utlandet. Ett tillstånd far förenas med villkor
samt med kontroll- och ordningsbestämmelser. I den mån ett tillstånds-
krav inte följer direkt av rådets förordning eller av lagen, har regeringen
möjlighet att besluta vilka strategiska produkter som skall omfattas av ett
krav på tillstånd till export eller utförsel. Av 4 § förordningen (1998:400)
om strategiska produkter framgår att det krävs tillstånd för export av så-
dana produkter som anges i bilaga I till rådets beslut 94/942/GUSP (EGT
L 367, 31.12.1994, s. 8, Celex 394D0942). Regeringen har föreskrivit att
när det gäller kärnämnen och material som anges i bilaga I till rådets be-
slut 94/942/GUSP, kategori 0, skall frågor om tillstånd prövas av Statens
kärnkraftinspektion. Den nämnda bilagan omfattar alla produkter som
anges i protokollets bilaga II.
Den som ansöker om tillstånd att exportera strategiska produkter måste
lämna uppgifter om produkterna (art, mängd, värde och avsedd använd-
ning), om köparen, mottagaren och slutanvändaren samt om anledningen
till exporten (12 § förordningen om strategiska produkter).
Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran fa de upplysningar och
handlingar som behövs för kontrollen av den som för utförsel eller export
tar befattning med strategiska produkter (20 § lagen om strategiska pro-
dukter). Myndigheten har också rätt att få tillträde till lokaler där den som
Prop. 1999/2000:54
24
för utförsel eller export tar befattning med strategiska produkter bedriver Prop. 1999/2000:54
sin verksamhet. Rätten till tillträde gäller dock inte bostadsutrymmen
(20 § lagen om strategiska produkter).
Lagen om strategiska produkter är för närvarande föremål för en över-
syn som, enligt regeringens bedömning, troligen kommer att leda till att
den upphävs och ersätts med en ny lag om varor med dubbla använd-
ningsområden. Den nya lagens funktion blir att komplettera en EG-för-
ordning om varor med dubbla användningsområden.
För att uppfylla protokollet behövs kompletteringar i lagstiftningen.
Detta rör verksamheter, utrustning och material som har en stark knyt-
ning till kärntekniska verksamheter. Det är därför lämpligt att de kom-
pletteringarna görs i kämtekniklagen. En redogörelse för de bestämmel-
ser som behövs finns i respektive avsnitt nedan.
7.2.1 Kärntekniska verksamheter
Regeringens förslag: Den som bedriver kärnteknisk verksamhet skall
omfattas av skyldighet att lämna upplysningar till tillsynsmyndigheten
och ge den tillträde för kontroll, även om verksamheten inte omfattas
av tillstånd enligt kämtekniklagen. Dessa skyldigheter skall också
kunna gälla gentemot IAEA-inspektörer.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har gett uttryck för någon an-
nan bedömning. Forsmarks kraftgrupp AB har förordat att de komplette-
ringar som behövs inte skall göras i kämtekniklagen, utan i annan lag.
Skälet för detta är att kämtekniklagen är uppbyggd för tillståndsbaserad
verksamhet och att en utvidgning av lagen skulle komma att innebära
betydande ändringar i den.
Skälen för regeringens förslag: I förordningen (1984:14) om kärn-
teknisk verksamhet (kämteknikförordningen) räknas upp en rad undantag
(4-15 §§) från den tillståndsplikt som gäller enligt kämtekniklagen. Sta-
tens kärnkraftinspektion har ett bemyndigande att föreskriva om ytterli-
gare undantag. En innebörd av att en verksamhet omfattas av undantagen
är att det inte finns någon tillståndshavare. Detta innebär i sin tur att de
skyldigheter att lämna upplysningar och ge tillträde för kontroll som an-
ges i 17 § kämtekniklagen inte är tillämpliga. Det är inte heller möjligt
att förordna att sådana skyldigheter skall gälla gentemot IAEA-inspektö-
rer.
Sveriges åtaganden enligt protokollet gäller oavsett om en kärnteknisk
verksamhet bedrivs med svenskt tillstånd. Därför behöver lagen ändras så
att åtagandena att lämna information och att ge tillträde för inspektion
kan uppfyllas även i fråga om kärntekniska verksamheter som inte är till-
ståndspliktiga. Det föreslås att 17 § kämtekniklagen far en sådan utform-
ning.
Regeringen delar inte Forsmarks kraftgrupp AB:s uppfattning att
kompletteringarna bör ske i en annan lag. Tvärtom bör de göras i den lag
där reglerna om kärntekniska verksamheter finns, nämligen i kämtek-
25
niklagen. Av 1 § kämtekniklagen framgår att lagen gäller kärnteknisk
verksamhet, dvs. i praktiken all hantering med kärnämnen eller kärnav-
fall. Lagen är inte uteslutande tillämplig på de tillståndspliktiga verksam-
heterna. Med lagens nuvarande utformning har vissa verksamheter un-
dantagits från tillståndskravet. Mot bakgrund av det begränsade utrymmet
för undantag, torde inte heller nya undantag ge upphov till några bety-
dande ändringar i lagen. Att komplettera lagen så att de icke tillstånds-
pliktiga kärntekniska verksamheterna omfattas av informationsskyldighet
och skyldighet att ge tillträde är inte att utvidga lagens tillämpningsom-
råde.
7.2.2 Forsknings- och utvecklingsverksamheter
Regeringens forslag: Den som bedriver en sådan forsknings- eller ut-
vecklingsverksamhet som omfattas av protokollet skall vara skyldig att
anmäla detta till den myndighet som regeringen bestämmer. Detta
gäller verksamheter som särskilt rör processer eller system i fråga om
kärntekniska anläggningar, kärnämnen eller kärnavfall. I förslaget an-
ges undantag som överensstämmer med protokollet men utan att vara
lika detaljerade som protokollet. Regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer bemyndigas att föreskriva om ytterligare un-
dantag. En anmälningspliktig verksamhet omfattas av bestämmelserna
i 17 § om skyldighet att lämna upplysningar och ge tillträde för kon-
troll. Underlätelse att fullgöra anmälningsskyldighet skall kunna leda
till påföljd.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Promemorians förslag om 7 a och 17 §§ har i regeringens förslag fatt ett
annan utformning. I promemorian saknas förslag om bemyndigande att
föreskriva om undantag från anmälningsskyldigheten. Promemorian in-
nehåller inte heller något förslag om påföljd.
Remissinstanserna: Ringhals AB har anfört att de verksamheter som
anges i den föreslagna 7 a § inte omfattas av kämtekniklagen och att de
inledande bestämmelserna i lagen därför behöver kompletteras. Av
samma skäl har Forsmarks kraftgrupp AB förordat att de kompletteringar
som behövs inte skall göras i kämtekniklagen, utan i annan lag (se avsnitt
7.2.1). Bolaget har anfört att om förslagen förs in i kämtekniklagen, bör
det i lagen anges att underrättelse skall ske till den myndighet som reger-
ingen bestämmer eller att underrättelse skall ske till tillsynsmyndigheten.
Det skäl som bolaget angett är att lagens struktur bör bevaras. Enligt bo-
laget bör utpekandet av Statens kärnkraftinspektion göras i kärnteknik-
förordningen.
Studsvik AB har anmärkt att promemorians förslag kan leda tolknings-
svårigheter i fråga om vad som är anmälningspliktigt. Enligt bolaget bör
anmälningsplikt inte gälla för t.ex. utveckling av programvaror för opti-
mering av reaktorhärdar, konsultverksamhet inom kämavfallsområdet
eller utveckling av strålskyddsinstrument.
Statens kärnkraftinspektion har föreslagit att 7 a § första stycket bör
lyda ”Den som bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet relaterad
Prop. 1999/2000:54
26
till kämbränslecykeln och som inte innefattar kärnämne är skyldig att
underrätta Statens kärnkraftinspektion om det”. Skälet for denna lydelse
är att den motsvarar formuleringen i protokollets artikel 2 a i och 2 b i.
Inspektionen har vidare anfört att den nya 7 a § innebär att det i lagens
tillämpningsområde fors in verksamheter som har anknytning till kärn-
teknisk verksamhet och att detta bör framgå av 1 §. Enligt inspektionen
behövs också en följdändring i 5 § for att dessa verksamheter inte skall
bli tillståndspliktiga.
Skälen for regeringens förslag: Protokollet innehåller bestämmelser
om skyldighet att lämna information och att ge tillträde for kontroll i
fråga om vissa forsknings- och utvecklingsverksamheter som varken är
kärntekniska verksamheter eller avser befattning med någon produkt som
avses i lagen om strategiska produkter. De svenska bestämmelserna be-
höver kompletteras så att skyldigheterna att lämna information och att ge
tillträde omfattar alla forsknings- och utvecklingsverksamheter som avses
i protokollet.
Av definitionen i protokollets artikel 18 a framgår att vad som avses är
forsknings- och utvecklingsverksamheter som särskilt rör en process eller
systemutveckling i fråga om reaktorer, kritiska anläggningar, omvandling
eller anrikning av kärnämnen, framställning eller upparbetning av kärn-
bränslen samt behandling av mellan- eller högaktivt avfall. I fråga om
forsknings- och utvecklingsverksamheter som inte innefattar kärnämnen,
innehåller kämtekniklagen endast förbudet i 6 § att vidta förberedande
åtgärder i syfte att i Sverige uppföra en kämkraftsreaktor. För att lagen
om strategiska produkter skall vara tillämplig, räcker det inte med att
verksamheten är en sådan som avses i protokollet. Den måste omfatta
någon strategisk produkt på vilken lagen är tillämplig.
Det är alltså nödvändigt att komplettera de svenska bestämmelserna så
att det blir möjligt att uppfylla den informationsskyldighet som anges i
protokollets artikel 2 a i och artikel 2 b samt den skyldighet att ge tillträ-
de som anges i protokollets artikel 5 b.
I lagen bör införas en ny paragraf, 7 a §, med innebörden att den som
bedriver en forsknings- eller utvecklingsverksamhet som särskilt rör pro-
cesser eller system i fråga om kärntekniska anläggningar, kärnämnen el-
ler kärnavfall åläggs en skyldighet att underrätta Statens kämkraftinspek-
tion om detta. Med ändringen blir det möjligt for de svenska myndighet-
erna att få kännedom om sådana forsknings- och utvecklingsverksamhe-
ter som avses i protokollet. Vissa undantag bör anges i andra stycket.
Undantagen motsvarar verksamheter som också är undantagna i proto-
kollet. Det starka sambandet med kärnteknisk verksamhet gör att be-
stämmelsen bör foras in i kämtekniklagen.
Beträffande det som Ringhals AB och Forsmarks kraftgrupp AB i
denna del har anfört om kämtekniklagens tillämpningsområde och om
behovet att ändra de inledande bestämmelserna i lagen, gör regeringen
följande överväganden. Enligt 1 § första stycket gäller lagen inte enbart
kärntekniska verksamheter. Detta framgår av uttrycket ”Denna lag gäller
kärnteknisk verksamhet, m.m.” Lagen innehåller också en bestämmelse,
6 §, om verksamheter som inte är kärntekniska enligt lagens definition
men som har anknytning till kärnteknisk verksamhet. De forsknings- och
utvecklingsverksamheter som nu är i fråga har en sådan anknytning till
Prop. 1999/2000:54
27
kärnteknisk verksamhet att den föreslagna nya bestämmelsen kan föras in
i lagen utan att de inledande bestämmelserna behöver ändras.
Med hänsyn till den nuvarande utformningen av kämtekniklagen bör,
som Forsmarks kraftgrupp AB har pekat på, bestämmandet av den an-
mälningsmottagande myndigheten göras i kämteknikförordningen. I la-
gen bör därför anges att anmälan skall ske till den myndighet som rege-
ringen bestämmer.
Den alternativa lydelse av 7 a § som Statens kärnkraftinspektion har
föreslagit stämmer visserligen överens med formuleringen i protokollets
artikel 2 a i och 2 b i. Fråga är dock vad som avses med ”forsknings- och
utvecklingsverksamhet som är relaterad till kämbränslecykeln och som
inte innefattar kärnämne”. Uttrycket definieras i protokollets artikel 18.
Den definitionen sammanfattas i den lydelse av 7 a § som regeringen fö-
reslår. Bestämmelsen blir därigenom tydligare än enligt inspektionens
förslag. Jämfört med promemorians förslag finner dock regeringen att
sammanfattningen av definitionen blir bättre och bestämmelsen mer pre-
ciserad om orden ”är relaterad till” ersätts med ”särskilt rör”.
Regeringens förslag innebär ingen ändring av definitionen av kärntek-
nisk verksamhet i 1 § andra stycket kämtekniklagen. De verksamheter
som avses i den föreslagna 7 a § är inte kärntekniska verksamheter och
kommer inte att omfattas av lagens bestämmelser om tillståndsplikt. Den
följdändring i 5 § som Statens kärnkraftinspektion förordat behövs alltså
inte.
Beträffande det som Studsvik AB har anfört om tolkningssvårigheter
gör regeringen följande överväganden. Syftet med den föreslagna 7 a § är
att lagen skall ge det utrymme som behövs för att Sveriges åtaganden
enligt protokollet skall kunna uppfyllas. I protokollet finns mycket detal-
jerade bestämmelser om vad som skall vara föremål för information och
eventuell inspektion. Den föreslagna anmälningsplikten är tillräckligt
avgränsad för att de aktörer som ägnar sig åt forskning och utveckling
skall kunna avgöra om det föreligger anmälningsskyldighet eller inte. För
dessa aktörer kan inte heller anmälningsskyldigheten anses mer betung-
ande än att den uppvägs av det internationellt angelägna behovet av kun-
skap om vilka verksamheter som pågår och som skulle kunna ha betydel-
se från kämvapenspridningssynpunkt. Lagbestämmelsen är avsedd att
vara den yttre ramen för anmälningsskyldigheten. Regeringen avser att se
över frågan om det behövs mer detaljerade undantag. Därför föreslår re-
geringen att det i lagen förs in ett bemyndigande för regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om ytterligare un-
dantag från anmälningsskyldigheten. Bemyndigandet finns i den före-
slagna 7 d §.
En anmälningspliktig verksamhet bör omfattas av bestämmelserna i
17 § om skyldighet att lämna upplysningar och ge tillträde för kontroll.
Därför föreslås att 17 § far en lydelse med denna innebörd.
Underlätelse att fullgöra anmälningsskyldigheten bör kunna leda till
påföljd. Bestämmelserna i 25 § bör kompletteras i enlighet med detta.
Prop. 1999/2000:54
28
7.2.3
Kärnteknisk utrustning
Prop. 1999/2000:54
Regeringens förslag: En bestämmelse infors om att den som tillver-
kar, monterar eller på annat sätt framställer sådan kärnteknisk utrust-
ning som avses i protokollet är skyldig att anmäla detta till den myn-
dighet som regeringen bestämmer. En motsvarande bestämmelse infors
beträffande införsel och utförsel av sådan utrustning. Regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer bemyndigas att föreskriva
om undantag, t.ex. för verksamheter som omfattas av tillstånd som
meddelats med stöd av andra bestämmelser i lagen. En anmälnings-
pliktig verksamhet omfattas av bestämmelserna i 17 § om skyldighet
att lämna upplysningar och ge tillträde för kontroll. Underlätelse att
fullgöra anmälningsskyldighet skall kunna leda till påföljd.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Promemorians förslag om 5 a, 13 a och 20 §§ lagen om strategiska pro-
dukter motsvaras av regeringens förslag om 7 b, 7 c och 17 §§ kämtek-
niklagen och har här fatt ett annan utformning. I promemorian saknas
förslag om bemyndigande att föreskriva om undantag från anmälnings-
skyldigheten. Promemorian innehåller inte heller något förslag om på-
följd.
Remissinstanserna: Studsvik AB har anfört att det i den föreslagna
5 a § lagen om strategiska produkter (motsvaras av 7 b § i regeringens
förslag) bör sättas en kvantitativ gräns så att mycket små kvantiteter i
t.ex. forsknings- och utvecklingsverksamheter undantas från anmälnings-
plikten.
Tullverket har anfört att det av lagen eller av förordningen om strate-
giska produkter bör framgå att de skyldigheter som anges i 5 a och
13 a §§ samt 20 § första stycket 2 (motsvaras av 7 c och 17 §§ i regering-
ens förslag) omfattar endast produkter enligt protokollets bilaga II. Tull-
verket har också pekat på att promemorian inte behandlar frågan om på-
följder för den som underlåter att fullgöra underrättelseskyldigheten.
Statens kärnkraftinspektion har pekat på att lagen om strategiska pro-
dukter är föremål för översyn som troligen kommer att leda till ett förslag
till en ny omarbetad lag om produkter med dubbla användningsområden.
Inspektionen har föreslagit att det i kämtekniklagen skall införas en be-
stämmelse med lydelsen ”Den som tillverkar, monterar eller på annat sätt
framställer (a) utrustning och material som har särskilt konstruerats eller
ställts i ordning för bearbetning, användning eller framställning av kärn-
ämne (b) utrustning eller material som kan användas för framställning av
kärnladdningar är skyldig att underrätta Statens kärnkraftinspektion om
det”. Som skäl för sitt förslag har inspektionen anfört att tillverkning
m.m. av produkter som avses i protokollets bilaga I bör definieras som
kärnteknisk verksamhet. Bilagan är en förteckning över verksamheter
som innebär tillverkning eller framställning av utrustning som är avsedd
att användas i kärnteknisk verksamhet. Inspektionen har anfört att två av
de verksamheter som är förtecknade i bilagan inte omfattas av krav på
exportkontroll och att lagen om strategiska produkter därför inte är til-
lämplig på de verksamheterna. Genom att införa den föreslagna bestäm-
melsen i kämtekniklagen kan, enligt inspektionen, den tekniska precise-
29
ringen göras i föreskrifter som inspektionen meddelar. En sådan bestäm-
melse skulle också föranleda en följdändring i 5 § så att verksamheterna
inte blir tillståndspliktiga.
Inspektionen har anfört att det, om dess förslag genomförs, behövs en
följdändring i 17 § så att första stycket inleds med lydelsen ”Den som be-
driver kärnteknisk verksamhet skall på begäran av tillsynsmyndighe-
ten...”
Inspektionen har vidare pekat på att den föreslagna 13 a § lagen om
strategiska produkter (motsvaras av 7 c § i regeringens förslag) inte tar
hänsyn till protokollets bilaga III. Den bilagan ställer krav på redovisning
även i fråga om utförsel och införsel som sker inom Euratom-området.
Inspektionen har föreslagit att 13 a § skall ha följande lydelse: ”Den som
importerar eller för in produkter som omfattas av kategori 0, utom 0C001
och 0C002, i bilaga 1 till Rådets beslut 94/942/GUSP är skyldig att un-
derrätta Statens kärnkraftinspektion om det.” Med samma skäl har in-
spektionen föreslagit att 20 § första stycket 2 lagen om strategiska pro-
dukter skall ha följande lydelse: ”tar befattning med produkter som om-
fattas av kategori 0, utom OCOOl och 0C002, i bilaga 1 till Rådets beslut
94/942/GUSP, som har förts in eller importerats.”
Inspektionen har också pekat på att produkter som avses i 2 § 6 lagen
om strategiska produkter omfattas av kämtekniklagens bestämmelser.
Skälen för regeringens förslag: När det gäller tillverkning, montering
eller annan framställning av viss kärnteknisk utrustning gäller en infor-
mationsskyldighet enligt protokollets artikel 2 a iv jämförd med proto-
kollets bilaga I. Det saknas bestämmelser som gör det möjligt för Sverige
att hämta in alla de uppgifter som behövs för att kunna uppfylla informa-
tionsskyldigheten gentemot IAEA. De svenska bestämmelserna behöver
alltså kompletteras.
De svenska bestämmelserna innebär att Statens kärnkraftinspektion har
möjlighet att hämta in de uppgifter om export som behövs för att kunna
fullgöra den informationsskyldighet som anges i protokollets artikel 2 a
ix a. Däremot finns ingen svensk bestämmelse om import av sådana stra-
tegiska produkter som avses i protokollet. De svenska bestämmelserna
behöver alltså kompletteras så att det blir möjligt att uppfylla den infor-
mationsskyldighet som anges i protokollets artikel 2 a ix b.
För samtliga nämnda verksamheter skall IAEA ges rätt till tillträde för
kontroll. Den rätt till tillträde som anges i 20 § lagen om strategiska pro-
dukter förutsätter att det är fråga om en verksamhetsutövare vars befatt-
ning med de strategiska produkterna avser export. Bestämmelsen ger inte
någon rätt för IAEA-inspektörer. De svenska bestämmelserna behöver
alltså kompletteras.
Beträffande den nya bestämmelse som Statens kärnkraftinspektion har
föreslagit, gör regeringen följande överväganden. En ändring av den nu
etablerade definitionen av kärnteknisk verksamhet bör inte göras utan
starka skäl. Punkterna (a) och (b) i inspektionens förslag motsvaras av
2 § 7 och 8 lagen om strategiska produkter. Den lagen är föremål för en
översyn med syfte att renodla bestämmelserna med avseende på EG-lag-
stiftningen om varor med dubbla användningsområden. Den kärntekniska
utrustning som avses i protokollet ryms inom definitionerna i de nämnda
punkterna och har en stark anknytning till kärnteknisk verksamhet. De
Prop. 1999/2000:54
30
kompletteringar som behövs i fråga om anmälningsskyldighet samt skyl-
dighet att lämna upplysningar och ge tillträde bör därför föras in i käm-
tekniklagen.
Som Statens kärnkraftinspektion pekat på, innehåller protokollets bi-
laga III en bestämmelse som innebär en skyldighet att, när det är fråga
om överföringar till eller från ett annat land i Euratom-området, till IAEA
lämna uppgifter motsvarande de skyldigheter som anges i protokollets
artiklar 2 a ix a och 2 a ix b. Därför bör anmälningsskyldigheten inte be-
gränsas till införsel från ett land utanför Euratom-området.
Regeringen föreslår två nya bestämmelser. Enligt den ena, 7 b §, skall
den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer kärnteknisk ut-
rustning vara skyldig att anmäla detta till den myndighet som regeringen
bestämmer. Enligt den andra, 7 c §, skall anmälningsskyldighet gälla den
som till Sverige för in eller från Sverige för ut kärnteknisk utrustning.
Undantag från anmälningsskyldighet bör dock göras i fråga om utförsel
eller export för vilket har meddelats tillstånd enligt bestämmelser om
kontroll av sådana varor. En möjlighet att föreskriva om sådana undantag
omfattas av den föreslagna 7 d §.
Vad som menas med kärnteknisk utrustning bör definieras i lagens in-
ledande bestämmelse. Därför föreslås en ändring i 2 § som motsvarar de
nämnda punkterna i lagen om strategiska produkter.
Beträffande det som Studsvik AB, Tullverket och Statens kärnkraftin-
spektion har anfört om att närmare precisera anmälningspliktens omfatt-
ning gör regeringen följande överväganden. Syftet med de föreslagna be-
stämmelserna är att lagen skall ge det utrymme som behövs för att Sveri-
ges åtaganden enligt protokollet skall kunna uppfyllas. I protokollet finns
mycket detaljerade bestämmelser om vad som skall vara föremål för in-
formation och eventuell inspektion. De som ägnar sig åt att framställa
eller föra in produkter eller material som avses i protokollet torde inte ha
någon svårighet att avgöra om det finns en sådan anknytning till kärntek-
nisk verksamhet att kriterierna i den föreslagna definitionen i 2 § är upp-
fyllda. Anmälningsskyldigheten kan heller inte anses mer betungande än
att den uppvägs av det internationellt angelägna behovet av kunskap om
vilka verksamheter som pågår och som skulle kunna ha betydelse från
kämvapenspridningssynpunkt. Lagbestämmelserna utgör den yttre ra-
men. Regeringen avser att se över frågan om det behövs mer detaljerade
undantag från anmälningsskyldigheten. Därför bör det föras in ett be-
myndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-
mer att föreskriva om undantag. En möjlighet att föreskriva om sådana
undantag omfattas av den föreslagna 7 d §. De avgränsningar som re-
missinstanserna efterlyst kan alltså göras genom en förordning som med-
delas av regeringen eller i myndighetsföreskrifter. En förutsättning är
dock att de undantag som t.ex. Studsvik AB har föreslagit inte strider mot
protokollet. Eventuella preciseringar kan göras innan de föreslagna lag-
ändringarna träder i kraft.
En anmälningspliktig verksamhet bör omfattas av bestämmelserna i
17 § om skyldighet att lämna upplysningar och ge tillträde för kontroll.
Därför föreslår regeringen att 17 § får en lydelse med denna innebörd.
Underlätelse att fullgöra anmälningsskyldighet bör kunna leda till på-
följd. Bestämmelserna i 25 § bör kompletteras i enlighet med detta.
Prop. 1999/2000:54
31
Prop. 1999/2000:54
Regeringens förslag: Den nya lagen och lagändringarna träder i kraft
den dag regeringen bestämmer.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har inte gett uttryck för någon annan bedömning.
Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 17 i protokollet träder
protokollet i kraft den dag IAEA far en skriftlig information från Eur-
atom och staterna om att kraven för ikraftträdande är uppfyllda. Innan
protokollet har trätt i kraft far staterna och Euratom tillkännage sin avsikt
att tillämpa det provisoriskt. Den föreslagna nya lagen bör träda i kraft i
samband med att protokollet träder i kraft. Tidpunkten för protokollets
ikraftträdande är ännu okänd. Ändringarna i kämtekniklagen bör träda i
kraft senast vid samma tidpunkt som den nya lagen, men det bör övervä-
gas om inte ett tidigare ikraftträdande är lämpligt, så att information kan
börja hämtas in. Mot bakgrund av det som nu sagts, bör regeringen be-
myndigas att bestämma tidpunkterna för ikraftträdande.
Regeringens bedömning: Bestämmelserna i kommissionens förord-
ning (Euratom) nr 3227/76 om tillämpningen av bestämmelserna om
säkerhetskontroll inom Euratom innebär att Euratom kan uppfylla sina
åtaganden gentemot IAEA. Protokollets artikel 2 a v-vii gäller enbart
Euratom. I den delen föranleder protokollet inget lagförslag.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har gett uttryck för någon an-
nan bedömning än den som redovisas i promemorian. Statens kärnkraft-
inspektion har särskilt pekat på att Euratom förser IAEA med information
om innehav m.m. av kärnämne och att Euratom får tillgång till informa-
tionen med stöd av kommissionens förordning (Euratom) nr 3227/76 om
tillämpningen av bestämmelserna om säkerhetskontroll inom Euratom.
Skälen för regeringens bedömning: Europeiska atomenergigemen-
skapen, Euratom, upprättades 1957 med uppgiften att bidra till en höjning
av levnadsstandarden i medlemsländerna genom att skapa de förutsätt-
ningar som behövs för en snabb organisation och tillväxt av kärnenergi.
Till Euratoms uppgifter hör också att bidra till utvecklingen av förbindel-
serna med andra länder. De uppgifter som anförtrotts gemenskapen ge-
nomförs av ett Europaparlament, ett råd, en kommission, en domstol och
en revisionsrätt, dvs. de institutioner som vi känner igen som Europeiska
gemenskapernas.
Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen
(Euratomfördraget) innehåller ett avsnitt om kämämneskontroll (andra
avdelningens kapitel 7). Där finns bestämmelser som har betydelse för
tillämpningen av protokollet.
32
Kommissionen skall försäkra sig om att malmer, råmaterial och speci-
ella klyvbara material inte används inom medlemsstaternas territorier för
andra ändamål än de som användarna har uppgett (artikel 77 i Euratom-
fördraget). Kommissionen skall också försäkra sig om att inom medlems-
staternas territorier alla särskilda kontrollföreskrifter iakttas som gemen-
skapen har avtalat om med ett tredje land eller en internationell organisa-
tion.
Kommissionen skall förses med uppgifter om grundläggande tekniska
data rörande de kärntekniska anläggningarna (artikel 78). Detta för att
kommissionen skall kunna fullgöra sin uppgift enligt artikel 77.
Kommissionens inspektörer skall ges tillträde till alla platser och hos
alla personer som i sitt yrke befattar sig med material, utrustning eller
anläggningar som omfattas av Euratoms kämämneskontroll (artikel 81).
Kommissionen har utfärdat en förordning, kommissionens förordning
(Euratom) nr 3227/76 av den 19 oktober 1976 om tillämpningen av be-
stämmelserna om säkerhetskontroll inom Euratom, senast ändrad genom
förordning nr 2130/93. Förordningen kom till som ett resultat av Eur-
atoms behov av att kunna uppfylla de åtaganden som följer av kontroll-
avtalet med IAEA. I förordningen ges basen för redovisnings- och rap-
porteringssystem för kärnämnen i de kärntekniska anläggningarna inom
gemenskapen.
Förordningen reglerar i detalj vilken information som skall finnas till-
gänglig för eller rapporteras till Euratom. Bestämmelserna i förordningen
innebär att Euratom kan uppfylla sina åtaganden gentemot IAEA. Artikel
2 a v-vii innebär skyldigheter för enbart Euratom och behandlas därför
inte vidare i denna proposition.
Prop. 1999/2000:54
Regeringens bedömning: Utöver vad som anges i avsnitten 7.1-7.3
behövs ingen ytterligare lagstiftning för att Sverige skall kunna upp-
fylla protokollets krav.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har gett uttryck för någon an-
nan bedömning.
Skälen för regeringens bedömning: Det behövs ingen ny lagstiftning
för att Sverige skall kunna uppfylla det som protokollet i övrigt innehål-
ler om information som de svenska myndigheterna förfogar över, om
vilka detalj uppgifter som skall lämnas i informationen till IAEA, om tid-
punkter för lämnande av informationen till IAEA samt om skyldigheter
att lämna kompletteringar och klarlägganden rörande uppgifter som har
lämnats.
Det som i protokollet sägs om IAEA:s inspektörer och visum kan
uppfyllas utan ny lagstiftning. Personer med tjänst hos eller uppdrag av
IAEA åtnjuter immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i ett
särskilt avtal om privilegier och immunitet för IAEA. Detta framgår av
33
2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 54
4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall och punk-
ten 8 i bilagan till lagen.
Också de skyldigheter som avser kommunikationsmöjligheter och sek-
retess kan uppfyllas utan ny lagstiftning. Tillräckliga bestämmelser om
sekretess finns i 2 kap. 1 § och 8 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen
(1980:100).
Prop. 1999/2000:54
Regeringens bedömning: De samhällsekonomiska merkostnaderna
for att fullgöra de åtaganden som protokollet innebär torde ha en mar-
ginell betydelse.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna har inte gett uttryck for någon annan bedömning,
förutom Studsvik AB som anfört att kostnaderna för att uppfylla kraven
kommer att bli avsevärda.
Skälen för regeringens bedömning: Den föreslagna lagen om in-
spektioner kompletterar skyldigheter som redan kan åläggas verksam-
hetsutövare enligt kämtekniklagen och lagen om strategiska produkter.
Lagförslaget avser skyldigheter som Sverige har åtagit sig enligt proto-
kollet. Kostnaderna för genomförandet av en IAEA-inspektion i Sverige
är beroende av vilka åtgärder som beslutas i samband med att en inspek-
tion aktualiseras. De merkostnader som den lya lagen kan medföra kan
påverkas genom de beslut som regeringen fattar enligt 2 §. I praktiken
torde inspektioner bli mycket sällsynta. Det kan därför antas att den sam-
hällsekonomiska merkostnad som lagförslaget innebär har marginell be-
tydelse.
De verksamheter som berörs av de föreslagna ändringarna i kämtek-
niklagen torde i praktiken vara mycket begränsade till antalet. Att under-
rätta myndigheten om att en verksamhet bedrivs eller att lämna uppgifter
om verksamheten kan inte medföra annat än obetydliga kostnader för
verksamhetsutövaren. Studsvik AB har deklarerat en annan uppfattning,
dock utan att ange vad som gör att en underrättelse om en pågående verk-
samhet medför avsevärda merkostnader. Merkostnaderna för myndighe-
ten torde också bli marginella.
34
Prop. 1999/2000:54
Lagens rubrik
Lagens rubrik har valts mot bakgrund av att Sveriges skyldigheter att ge
IAEA-inspektörer tillträde för inspektioner inte följer av protokollet en-
samt, utan av protokollet i förening med fördraget om förhindrande av
spridning av kärnvapen och det särskilda kontrollavtal till vilket proto-
kollet är knutet. Rubriken återspeglar också inspektionernas syfte att för-
hindra spridning av kärnvapen.
1 §
Bestämmelsen anger lagens tillämpningsområde. Under lagens bestäm-
melser faller endast sådana inspektioner för kontroll av efterlevnaden av
fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen som aktualiseras
enligt de avtal som Sverige träffat med IAEA.
Andra stycket avser förhållandet till de bestämmelser i kämtekniklagen
som innebär att en verksamhetsutövares skyldigheter också gäller gent-
emot den som utsetts som övervakare av att de förpliktelser uppfylls som
följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhindra spridning av
kärnvapen. En skyldighet att ge IAEA-inspektörer tillträde för kontroll
kan i många fall följa redan av bestämmelserna i kämtekniklagen. Lagen
om inspektioner inskränker inte de möjligheter till tillträde som ges enligt
kämtekniklagen. Om en inspektion helt eller delvis saknar stöd i käm-
tekniklagen, kan bestämmelserna i den nya lagen om inspektioner behöva
tillämpas. Detta gäller t.ex. om en inspektion behöver genomföras hos
någon som inte bedriver kärnteknisk verksamhet.
2§
Om IAEA anmäler en inspektion i Sverige och denna lag behöver tilläm-
pas, måste regeringen enligt första stycket fatta ett inledande beslut om
inspektionens genomförande. Beslutet innebär att inspektionen tillåts
men beslutet skall också ange vilka åtgärder som far företas vid inspek-
tionen enligt 4 § med de begränsningar som kan följa av 5 och 6 §§. Re-
geringen skall också utse en myndighet som vid behov skall närvara vid
inspektionen. Det far alltså avgöras från fall till i vilken utsträckning en
myndighets närvaro eller bistånd behövs. En inspektion kan komma att
röra verksamheter och platser på vilka kämtekniklagen inte är tillämplig.
Beroende på inspektionens omfattning bör därför regeringen ha möjlighet
att utse fler än en myndighet att närvara vid inspektionen. En inspektion
kan aktualiseras med kort varsel. Det kan därför vara lämpligt att förbere-
da frågan om vilken eller vilka myndigheter som kan komma i fråga för
att biträda vid inspektionen. En myndighet, som redan i förväg genom
35
särskilt beslut är utsedd att ha särskilt ansvar för och närvara vid inspek-
tioner, kan i det inledande regeringsbeslutet få närmare instruktioner.
En enskild som berörs av en inspektion skall enligt andra stycket som
huvudregel höras innan beslutet om genomförandet fattas. Det rör sig om
ägare eller nyttjanderättshavare till fastigheter eller annan egendom som
kan bli föremål för inspektion, dvs. de som har ett väsentligt intresse i
saken. Utöver ägare och nyttjanderättshavare kan exempelvis innehavare
av rätt till viss produktionsmetod eller motsvarande beröras. Ett hörande
kan underlåtas endast om tiden inte medger det eller om ett hörande an-
nars skulle avsevärt försvåra inspektionens genomförande. En inspektion
kan komma att beröra många enskilda, t.ex. vid en omfattande omgiv-
ningsprovtagning. IAEA:s önskemål om tillträde skulle i sådana fall ofta
kunna tillgodoses med tillämpning av allemansrätten eller med hjälp av
de möjligheter som protokollet ger i fråga om att erbjuda alternativa un-
dersökningsobjekt. Det förhållandet att en stor och obestämd krets av
rättighetshavare berörs kan utgöra skäl att underlåta ett hörande liksom
då man kan befara ren obstruktion.
3§
En myndighet som skall närvara vid inspektionen får fatta beslut om
verkställigheten. I de fall då fler än en myndighet har utsetts torde verk-
ställighetsbesluten begränsas till de frågor som rör myndighetens an-
svarsområde. För att undvika oklarheter bör därför regeringen i sitt inled-
ande beslut om inspektionen precisera de medverkande myndigheternas
roller. Flera situationer kan förväntas uppstå under en inspektion då verk-
ställighetsbeslut av skilda slag måste fattas. Det kan bl.a. komma att röra
sig om frågor om alternativa undersökningsobjekt. Frågor av särskild vikt
skall av myndigheten hänskjutas till regeringens bedömning. Myndighe-
ten avgör på eget ansvar vilken typ av frågor detta är. Det kan t.ex. röra
sig om bedömningar på platsen som rör svensk säkerhetspolitik. En en-
skild, vars rätt berörs av inspektionen på sätt som avses i 2 §, har rätt att
få en fråga prövad av regeringen.
4§
Bestämmelsen anger vad som får förekomma vid en inspektion. De beslut
som skall fattas i samband med en inspektion får inte gå utanför de ramar
som här anges då det avser ingrepp i enskildas rättssfår. Uppräkningen i
4 § omfattar de åtaganden som gäller gentemot IAEA enligt artikel 6 i
protokollet. Protokollet innehåller bestämmelser som innebär att reger-
ingen i viss utsträckning kan begränsa inspektionen och erbjuda alterna-
tiva inspektionsmöjligheter. Paragrafen anger ramen för vad en inspek-
tion får innefatta, men den innebär inte att IAEA i alla situationer skall
ges de rättigheter som räknas upp. Övervägandena om inspektionens
omfattning får göras av regeringen med beaktande av protokollets inne-
håll.
Enligt paragrafens andra stycke ger denna lag inte stöd för inspektion i
bostadsutrymmen. IAEA:s kontrollbehov får i stället tillgodoses på annat
sätt. Skulle det bli aktuellt att inspektera någons bostad och en inspektion
inte kan ske med stöd av kämtekniklagen, torde misstankarna om en
Prop. 1999/2000:54
36
odeklarerad verksamhet som avses i protokollet vara så starka och om-
fatta en brottslig gärning att det finns förutsättningar för husrannsakan
enligt 28 kap. rättegångsbalken. Om innehållet i IAEA:s anmälan om
inspektion ger underlag för t.ex. en polisanmälan om brott mot kämtek-
niklagen, kan en förundersökning bli aktuell och en kontroll ske inom
ramen för den undersökningen. Med tillämpning av befintliga sekretess-
bestämmelser kan de svenska myndigheterna låta IAEA ta del av vad
som kommer fram i förundersökningen.
5§
De åtgärder som räknas upp i 4 § far inte medföra ett oförsvarligt åsido-
sättande av säkerheten i t.ex. en inspekterad kärnteknisk anläggning. An-
vändning av mätinstrument och liknande måste ske med beaktande av de
säkerhetskrav som gäller på den ifrågavarande anläggningen. Skyddet för
människors hälsa eller miljön far inte äventyras. De föreskrifter om sä-
kerheten i anläggningen i övrigt får inte åsidosättas om det inte är nöd-
vändigt och försvarligt med hänsyn till syftet att hindra spridning av
kärnvapen. Om t.ex. en försegling med stöd 4 § 4 anbringas på ett före-
mål, får åtgärden inte innebära ett större intrång i den pågående verksam-
heten än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med åtgärden och
det bakomliggande syftet att förhindra spridning av kärnvapen.
6§
Det kan bli nödvändigt att begära hjälp av polismyndighet för genomför-
ande av en inspektion. Det kan avse möjlighet till tillträde till områden
eller anläggningar eller t.ex. att göra avspärrningar. Det är regeringen
eller den på platsen ansvariga svenska myndigheten som kan göra en
framställan om polishandräckning. En sådan framställan skall noga ange
vilka åtgärder som behövs, så att polismyndigheten inte behöver göra
andra avvägningar än i sådant som rör de insatser som krävs för att kunna
fullgöra biträdet.
2§
Tillägget är en definition av vad som i lagen avses med kärnteknisk ut-
rustning. Definitionen motsvarar 2 § 7 och 8 lagen om strategiska pro-
dukter. I definitionen ryms den utrustning och det material som avses i
protokollets bilaga II. Definitionen behövs för att underlätta utformandet
av de föreslagna 7 b och 7 c §§.
7a§
Protokollet innehåller åtaganden i fråga om såväl skyldighet att förse
IAEA med information som skyldighet att ge IAEA tillträde för inspek-
tioner. Dessa åtaganden gäller också forsknings- och utvecklingsverk-
samheter som rör kärnämnen men som inte innefattar fysisk hantering av
Prop. 1999/2000:54
37
kärnämnen, se artiklarna 2 a i och 2 b i jämförda med artikel 18 a. Para-
grafen innebär att de som bedriver sådana verksamheter skall anmäla
detta till den myndighet som regeringen bestämmer. Genom att myndig-
heten ges kännedom om verksamheten skapas förutsättningar att kunna
fullgöra de åtaganden som anges i protokollet. Eftersom verksamheterna
är nära knutna till kärnteknisk verksamhet, är det lämpligt att ta in be-
stämmelsen i kämtekniklagen. Enligt 1 § gäller lagen kärnteknisk verk-
samhet, m.m.
Undantagen i andra stycket motsvarar de undantag som följer av proto-
kollets artikel 18 a.
Om det uppkommer behov av att ytterligare inskränka anmälningsskyl-
digheten, kan detta göras genom en förordning som regeringen beslutar
eller genom myndighetsföreskrifter. Detaljerade preciseringar bör göras i
förordning eller i myndighetsföreskrifter. Avgränsningar kan göras med
stöd av bemyndigandet i 7 d §.
7b§
Protokollet innehåller åtaganden i fråga om verksamheter med kärntek-
nisk utrustning men som inte innefattar fysisk hantering av kärnämnen.
Den utrustning som avses i protokollet omfattas av definitionen i 2 § 4.
Genom den nya 7 b § blir den som tillverkar, monterar eller på annat sätt
framställer kärnteknisk utrustning skyldig att anmäla detta till den myn-
dighet som regeringen bestämmer. Genom att myndigheten ges känne-
dom om verksamheten skapas förutsättningar att kunna fullgöra de åtag-
anden som anges i protokollet, se artikel 2 a iv.
Om det uppkommer behov av att ytterligare inskränka anmälningsskyl-
digheten, kan detta göras genom en förordning som regeringen beslutar
eller genom myndighetsföreskrifter. Detaljerade preciseringar bör göras i
förordning eller i myndighetsföreskrifter. Avgränsningar kan göras med
stöd av bemyndigandet i 7 d §.
7c§
Bestämmelsen innebär att den som till Sverige för in eller från Sverige
för ut kärnteknisk utrustning, kärnämnen eller material eller varor som
innehåller kärnämnen är skyldig att anmäla det till den myndighet som
regeringen bestämmer. Den utrustning som avses i protokollet omfattas
av definitionerna i 2 § 4. Genom att myndigheten ges kännedom om
verksamheten skapas förutsättningar att kunna fullgöra de åtaganden som
anges i protokollet, se artikel 2 a ix. På grund av innehållet i protokollets
bilaga III finns behovet av information även i fråga om införsel från eller
utförsel till länder inom Euratom-området. Undantag kan föreskrivas med
stöd av bemyndigandet i 7 d §.
7d§
För att göra det möjligt att anpassa och ytterligare precisera anmälnings-
skyldigheterna, t.ex. med hänsyn till detaljerade krav i protokollet, bör
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ha ett bemyndig-
Prop. 1999/2000:54
38
ande att meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna om an-
mälningsskyldighet.
Undantag från anmälningsskyldighet bör också kunna föreskrivas i
fråga om utförsel eller export som omfattas av ett tillståndsbeslut och då
tillståndet har getts enligt bestämmelser i rådets förordning (EG) 3381/94
om inrättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av varor
med dubbla användningsområden (EGT L 367, 31.12.1994 s. 1, Celex
394R3381), ändrat genom förordning (EG) nr 837/95 (EGT L 90,
21.4.1995 s. 1, Celex 395R0837), eller enligt bestämmelser i lag eller
som meddelats med stöd av lag och bestämmelserna avser kontroll av så-
dana varor (t.ex. tillstånd enligt lagen om strategiska produkter eller en
kommande lag om kontroll av varor med dubbla användningsområden).
17 §
Med ändringarna i 17 § blir skyldigheterna för verksamhetsutövare att
lämna upplysningar till tillsynsmyndigheten och att ge tillträde för kon-
troll heltäckande. De omfattar alla som bedriver eller har tillstånd att be-
driva kärnteknisk verksamhet, oavsett om verksamheten omfattas av till-
ståndsplikt. Skyldigheterna gäller också den som bedriver sådana anmäl-
ningspliktiga verksamheter som avses i 7 a-7 c §§. Skyldigheterna gäller
även den som tar befattning med utrustning som omfattas av anmälnings-
plikt enligt 7 c §. Detta motsvarar innehållet i nuvarande 20 § lagen om
strategiska produkter, som gäller den som för utförsel eller export tar be-
fattning med strategiska produkter. För att kunna förse IAEA med den
information som behövs för att bekräfta uppgifter om utrustning som har
levererats till Sverige, bör på samma sätt skyldigheterna gälla den som tar
befattning med produkter som har förts in till Sverige.
Bestämmelsen i andra stycket gör det möjligt att låta dessa skyldigheter
gälla också gentemot den som utsetts som övervakare av att de förpliktel-
ser uppfylls som följer av Sveriges överenskommelser i syfte att förhind-
ra spridning av kärnvapen, dvs. i praktiken IAEA:s inspektörer och i den
utsträckning som föreskrivs av regeringen eller av den myndighet som
regeringen utsett.
25 §
Ändringen innebär att de anmälningsskyldigheter som avses i 7 a-7 c §§
omfattas av bestämmelsen om påföljd.
Prop. 1999/2000:54
39
Tilläggsprotokollet av den 22 september 1998 till
avtalet mellan Belgien, Danmark, Finland, Grekland,
Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal,
Spanien, Sverige, Tyskland, Österrike, Europeiska
atomenergigemenskapen och Internationella atom-
energiorganet rörande tillämpningen av artikel III. 1
och III.4 i fördraget om förhindrande av spridning av
kärnvapen
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
Additional protocol
to the Agreement between the Republic of
Austria, the Kingdom of Belgium, the King-
dom of Denmark, the Republic of Finland,
the Federal Republic of Germany, the Helle-
nic Republic, Ireland, the Italian Republic,
the Grand Duchy of Luxembourg, the King-
dom of the Netherlands, the Portuguese Re-
public, the Kingdom of Spain, the Kingdom
of Sweden, the European Atomic Energy
Community and the International Atomic
Energy Agency in implementation of Article
III(l) and (4) of the Treaty on the Non-proli-
feration of Nuclear weapons
Whereas the Republic of Austria, the Kingdom
of Belgium, the Kingdom of Denmark, the Re-
public of Finland, the Federal Republic of Ger-
many, the Hellenic Republic, Ireland, the Italian
Republic, the Grand Duchy of Luxembourg, the
Kingdom of the Netherlands, the Portuguese
Republic, the Kingdom of Spain, the Kingdom
of Sweden (hereinafter referred to as 'the Sta-
tes') and the European Atomic Energy Commu-
nity (hereinafter referred to as 'the Community')
are parties to an Agreement between the States,
the Community and the International Atomic
Energy Agency (hereinafter referred to as the
'the Agency') in implementation of Article
III(l) and (4) of the Treaty on the Non-prolife-
ration of Nuclear Weapons (hereinafter referred
to as the 'Safeguards Agreement'), which en-
tered into force on 21 February 1997;
Aware of the desire of the intemational com-
munity to further enhance nuclear non-prolife-
ration by strengthening the effectiveness and
improving the efficiency of the Agency's safe-
guards system;
Recalling that the Agency must take into ac-
count in the implementation of safeguards the
need to avoid hampering the economic and
technological development in the Community or
intemational cooperation in the field of peaceful
nuclear activities, to respect health, safety, phy-
sical protection and other security provisions in
force and the rights of individuals, and to take
every precaution to protect commercial,
technological and industrial secrets as well as
Tilläggsprotokoll
till avtalet mellan Konungariket Belgien, Ko-
nungariket Danmark, Republiken Finland,
Republiken Grekland, Irland, Republiken
Italien, Storhertigdömet Luxemburg, Ko-
nungariket Nederländerna, Republiken Por-
tugal, Konungariket Spanien, Konungariket
Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland, Re-
publiken Österrike, Europeiska Atomenergi-
gemenskapen och IAEA rörande tillämp-
ningen av artikel III.l och III.4 i fördraget
om förhindrande av spridning av kärnvapen
Konungariket Belgien, Konungariket Danmark,
Republiken Finland, Republiken Grekland, Ir-
land, Republiken Italien, Storhertigdömet Lux-
emburg, Konungariket Nederländerna, Republi-
ken Portugal, Konungariket Spanien, Konunga-
riket Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland,
Republiken Österrike (nedan kallade staterna)
och Europeiska atomenergigemenskapen (nedan
kallad Euratom) är parter i ett avtal (nedan kal-
lat avtalet om kontroll av kärnämne) mellan
staterna, Euratom och Internationella atomener-
giorganet (nedan kallat IAEA) rörande tillämp-
ningen av artikel III.l och III.4 i Fördraget om
förhindrande av spridning av kärnvapen, vilket
avtal trädde i kraft den 21 februari 1977.
Parterna erkänner världssamfundets önskan att
ytterligare stärka åtgärderna för att förhindra
spridningen av kärnvapen genom att göra
IAEA:s system för kontroll av kärnämne effek-
tivare och mer ändamålsenliga.
Parterna erinrar om att IAEA vid genomföran-
det av kontroll av kärnämne måste beakta följ-
ande krav: Den ekonomiska och tekniska ut-
vecklingen i Euratoms medlemsstater och det
internationella samarbetet rörande kärntekni-
kens fredliga användning får inte hämmas; gäll-
ande bestämmelser i fråga om hälsa, säkerhet
och fysiskt skydd och övriga säkerhetsbestäm-
melser måste följas; de enskildas rättigheter
måste respekteras; alla försiktighetsåtgärder
|
other confidential information coming to its |
måste vidtas för att skydda kommersiella, tek- |
Prop. 1999/2000:54 Bilaga 1 |
|
Whereas the frequency and intensity of activi- |
De åtgärder som beskrivs i detta protokoll skall | |
|
Now therefore the Community, the States and |
Euratom, staterna och IAEA har sålunda enats | |
|
Relationship between the Protocol and the |
Samband mellan protokollet och avtalet om | |
|
Article 1 |
Artikel 1 | |
|
The provisions of the Safeguards Agreement |
Bestämmelserna i avtalet om kontroll av kärn- |
Article 2
(a) Each State shall provide the Agency with a
declaration containing the information iden-
tified in sub-paragraphs (i), (ii), (iv), (ix)
and (x). The Community shall provide the
Agency with a declaration containing the in-
formation identified in sub-paragraphs (v),
(vi) and (vii). Each State and the Commu-
nity shall provide the Agency with a decla-
ration containing the information identified
in sub-paragraphs (iii) and (viii).
(i) A general description of and informa-
tion specifying the location of nuclear
fuel cycle-related research and deve-
lopment activities not involving nu-
clear material carried out anywhere
that are funded, specifically authorised
or controlled by, or carried out on be-
half of, the State concemed.
(ii) Information identified by the Agency
on the basis of expected gains in effec-
tiveness or efficiency, and agreed to by
the State concemed, on operational
activities of safeguards relevance at fa-
cilities and locations outside facilities
where nuclear material is customarily
used.
(iii) A general description of each building
on each site, including its use and, if
not apparent from that description, its
contents. The description shall include
a map of the site.
Artikel 2
a) Varje stat skall tillställa IAEA en deklara-
tion innehållande de uppgifter som räknas
upp i punkterna i, ii, iv, ix och x nedan. Eur-
atom skall tillställa IAEA en deklaration in-
nehållande de uppgifter som räknas upp i
punkterna v, vi och vii nedan. Var och en av
staterna samt Euratom skall tillställa IAEA
en deklaration innehållande de uppgifter
som räknas upp i punkterna iii och viii
nedan.
i) En allmän redogörelse, med uppgifter
om var sådan forsknings- och utveck-
lingsverksamhet relaterad till käm-
bränslecykeln bedrivs och som inte in-
nefattar kärnämne, och som finansieras
eller står under tillsyn av den berörda
staten, eller som bedrivs med särskilt
tillstånd av eller for den berörda sta-
tens räkning.
ii) De uppgifter som IAEA med sikte på
att uppnå bättre effektivitet och ända-
målsenlighet förtecknat och fått god-
kända av den berörda staten och som
rör driftsverksamhet av betydelse för
kontroll av kärnämne vid anläggningar
och på platser utanför anläggningar där
kärnämne används regelmässigt.
iii) En allmän beskrivning av varje bygg-
nad på respektive område, inbegripet
byggnadens användningsområde och
innehåll, om det senare inte omedelbart
framgår av beskrivningen. Till be-
41
(iv) A description of the scale of operations
for each location engaged in the acti-
vities specified in Annex I to this Pro-
tocol.
v) Information specifying the location,
operational status and the estimated
annual production capacity of uranium
mines and concentration plants and
thorium concentration plants in each
State, and the current annual produc-
tion of such mines and concentration
plants. The Community shall provide,
on request by the Agency, the current
annual production of an individual
mine or concentration plant. The pro-
vision of this information does not
require detailed nuclear material ac-
countancy.
(vi) Information regarding source material
which has not reached the composition
and purity suitable for fuel fabrication
or for being isotopically enriched, as
follows:
(a) the quantities, the Chemical compo-
sition, the use or intended use of
such material, whether in nuclear or
non-nuclear use, for each location
in the States at which the material
is present in quantities exceeding
10 tonnes of uranium and/or 20
tonnes of thorium, and for other
locations with quantities of more
than 1 tonne, the aggregate for the
States as a whole if the aggregate
exceeds 10 tonnes of uranium or 20
tonnes of thorium. The provision of
this information does not require
detailed nuclear material account-
ancy;
(b) The quantities, the Chemical com-
position and the destination of each
export from the States to a State
outside the Community, of such
material for specifically non-nu-
clear purposes in quantities ex-
ceeding:
(1) 10 tonnes of uranium, or for
successive exports of uranium
to the same State, each of less
than 10 tonnes, but exceeding a
total of 10 tonnes for the year;
(2) 20 tonnes of thorium, or for
successive exports of thorium
to the same State, each of less
than 20 tonnes, but exceeding a
total 20 tonnes for the year;
skrivningen skall fogas en karta över
området.
iv) En beskrivning av verksamhetens
storlek för varje plats med sådan verk-
samhet som anges i bilaga I till detta
protokoll.
v) Exakta uppgifter om geografiskt läge,
operativ status och beräknad årlig pro-
duktionskapacitet för urangruvor och
anrikningsanläggningar för uran och
torium i varje stat, samt den aktuella
samlade årsproduktionen vid sådana
gruvor och anrikningsanläggningar.
Euratom skall på IAEA:s begäran
lämna uppgift om aktuell årsproduk-
tion för en enskild gruva eller anrik-
ningsanlägg ning. För lämnandet av
dessa uppgifter krävs ingen utförlig
bokföring av kärnämne.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
vi) Uppgifter om kämråmaterial som inte
uppnått den sammansättning och ren-
het som krävs för bränsletillverkning
eller isotopanrikning, enligt följande:
a) Mängder, kemisk sammansättning,
användningsområde eller avsett an-
vändningsområde, såväl nukleärt
som icke-nukleärt, för sådant mate-
rial, för respektive plats i staterna
där materialet föreligger i mängder
över 10 ton uran och/eller 20 ton
torium, och för övriga platser, med
över 1 ton på varje plats, i form av
totalmängden för staterna som hel-
het i det fall då denna totalmängd
överskrider 10 ton uran eller 20 ton
torium. För lämnandet av dessa
uppgifter krävs ingen utförlig bok-
föring av kärnämne.
b) Mängder, kemisk sammansättning
och bestämmelseort för varje ex-
portleverans från staterna till en stat
utanför Euratom av sådant material
för vilket användningsområdet
angetts som icke-nukleärt och vid
mängder som överskrider följande:
1) 10 ton uran per leverans, eller
en årlig totalmängd av 10 ton i
de fall det är fråga om en serie
uranleveranser till samma stat
med mindre än 10 ton i varje
leverans.
2) 20 ton torium per leverans, el-
ler en årlig totalmängd av 20
ton i de fall det är fråga om en
serie toriumleveranser till sam-
ma stat med mindre än 20 ton i
varje leverans.
c) the quantities, Chemical composi-
tion, current location and use or
intended use of each import into
the Sates from outside the Commu-
nity of such material for specifi-
cally non-nuclear purposes in
quantities exceeding:
(1) 10 tonnes of uranium, or for
successive imports of uranium
each of less than 10 tonnes, but
exceeding a total of 10 tonnes
for the year;
(2) 20 tonnes of thorium, or for
successive imports of thorium
each of less than 20 tonnes, but
exceeding a total of 20 tonnes
for the year;
it being understood that there is no
requirement to provide information
on such material intended for a
non-nuclear use once it is in its
non-nuclear end-use form.
(vii) (a) Information regarding the quanti-
ties, uses and locations of nuclear
material exempted from safeguards
pursuant to Article 37 of the Safe-
guards Agreement;
(b) information regarding the quanti-
ties (which may be in the form of
estimates) and uses at each loca-
tion, of nuclear material exempted
from safeguards pursuant to Article
36(b) of the Safeguards Agreement
but not yet in a non-nuclear end-
use form, in quantities exceeding
those set out in Article 37 of the
Safeguards Agreement. The provi-
sion of this information does not
require detailed nuclear material
accountancy.
(viii) Information regarding the location or
further processing of intermediate or
high-level waste containing plutonium,
high enriched uranium or uranium-233
on which safeguards have been termi-
nated pursuant to Article 11 of the Sa-
feguards Agreement. For the purpose
of this paragraph, 'further processing'
does not include repackaging of the
waste or its further conditioning not
involving the separation of elements,
for storage or disposal.
(ix) The following information regarding
specified equipment and non-nuclear
material listed in Annex II:
c) Mängder, kemisk sammansättning,
aktuell förvaringsplats samt an-
vändningsområde eller avsett an-
vändningsområde för varje import-
leverans till staterna från någon stat
utanför Euratom av sådant material
för vilket användningsområdet
angetts som icke-nukleärt och vid
mängder som överskrider följande:
1) 10 ton uran per leverans, eller
en årlig totalmängd av 10 ton i
de fall det är fråga om en serie
uranleveranser med mindre än
10 ton i varje leverans.
2) 20 ton torium per leverans, el-
ler en årlig totalmängd av 20
ton i de fall det är fråga om en
serie toriumleveranser med
mindre än 20 ton i varje leve-
rans.
Det föreligger sålunda ingen infor-
mationsskyldighet för material av-
sett for icke-nukleär användning
när det väl föreligger i sin icke-
nukleära slutanvändningsform.
vii) a) Uppgifter om mängder, använd-
ningsområden och förvaringsplatser
for kärnämne som är undantagna
från kontroll av kärnämne enligt
artikel 37 i avtalet om kontroll av
kärnämne.
b) Uppgifter om mängder (även i form
av uppskattningar) och använd-
ningsområden för varje enskild för-
varingsplats i fråga om kärnämne
som är undantaget från kontroll av
kärnämne enligt artikel 36 b i av-
talet om kontroll av kärnämne men
som ännu inte föreligger i icke-
nukleär slutanvändningsform, i de
fall mängderna överskrider dem
som anges i artikel 37 i avtalet om
kontroll av kärnämne. För lämnan-
det av dessa uppgifter krävs ingen
utförlig bokföring av kärnämne.
viii) Uppgifter om var man förvarar eller
vidarebehandlar mellan- eller högaktivt
plutoniumhaltigt avfall, höganrikat
uran eller uran-233 där kontroll av
kärnämne har upphört i enlighet med
artikel 11 i avtalet om kontroll av
kärnämne. Begreppet "vidarebearbet-
ning" i denna punkt innefattar inte om-
packning av avfallet eller ytterligare
bearbetning där separation av grund-
ämnen inte ingår för lagring eller slut-
förvaring.
ix) Följande uppgifter om särskild utrust-
ning och icke-nukleärt material som
förtecknas i bilaga II:
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
(a) for each export out of the Commu-
nity of such equipment and mate-
rial: the identity, quantity, location
of intended use in the receiving
State and date or, as appropriate,
expected date, of export;
(b) on specific request by the Agency,
confirmation by the importing State
of information provided to the
Agency by a State outside of the
Community conceming the export
of such equipment and material to
the importing State.
(x) General plans for the succeeding 10-
year period relevant to the develop-
ment of the nuclear fuel cycle
(including planned nuclear fuel cycle-
related research and development acti-
vities) when approved by the appropri-
ate authorities in the State.
(b) Each State shall make every reasonable ef-
fort to provide the Agency with the fol-
lowing information:
(i) A general description of and informa-
tion specifying the location of nuclear
fuel cycle-related research and deve-
lopment activities not involving nu-
clear material which are specifically
related to enrichment, reprocessing of
nuclear fuel or the processing of inter-
mediate or high-level waste containing
plutonium, high enriched uranium or
uranium-233 that are carried out any-
where in the State concemed but which
are not funded, specifically authorised
or controlled by, or carried out on be-
half of, that State. For the purpose of
this paragraph 'processing' of interme-
diate or high-level waste does not in-
clude repackaging of the waste or its
conditioning not involving the separa-
tion of elements, for storage or dispo-
sal.
(ii) A general description of activities and
the identity of the person or entity car-
rying out such activities, at locations
identified by the Agency outside a site
which the Agency considers might be
functionally related to the activities of
that site. The provision of this infor-
mation is subject to a specific request
by the Agency. It shall be provided in
consultation with the Agency and in a
timely fashion.
(c) On request by any or all of the Agency, a
State or the Community, as appropriate,
shall provide amplifications or clarifications
of any information provided under this Art-
icle, in so far as relevant for the purpose of
safeguards.
a) För varje exportleverans från Eur-
atom av utrustning och material av
ovannämnt slag: beteckning,
mängd, avsedd användningsplats i
mottagarstaten samt faktiskt eller
planerat exportdatum.
b) På särskild begäran av IAEA, ett
bekräftande från mottagarstaten av
de uppgifter som lämnats till IAEA
av en stat utanför Euratom och som
rör exporten av material och utrust-
ning av ovannämnt slag till motta-
garstaten.
x) Översiktsplaner för den kommande tio-
årsperioden rörande utveckling av
kämbränslecykeln (däribland planerad
forsknings- och utvecklingsverksamhet
relaterad till kämbränslecykeln) sedan
de blivit godkända av de behöriga
myndigheterna i den berörda staten.
b) Varje stat skall göra varje rimlig ansträng-
ning för att förse IAEA med följande infor-
mation:
i) En allmän redogörelse med exakta
uppgifter om var sådan forsknings- och
utvecklingsverksamhet som är relate-
rad till kämbränslecykeln bedrivs i den
berörda staten, och som inte innefattar
kärnämne och som är speciellt inriktad
på anrikning, upparbetning av kärn-
bränsle eller bearbetning av mellan-
eller högaktivt plutoniumhaltigt avfall,
höganrikat uran eller uran-233, men
som inte finansieras eller står under
tillsyn av den berörda staten eller be-
drivs med särskilt tillstånd av den be-
rörda staten eller för dess räkning. Be-
greppet bearbetning av mellan- eller
högaktivt plutoniumhaltigt avfall i
denna punkt innefattar inte ompack-
ning av avfallet eller bearbetning där
separation av grundämnen inte ingår
för lagring eller slutförvaring.
ii) En allmän beskrivning av verksamhe-
ten, samt uppgift om den person eller
det organ som bedriver den verksam-
het, på platser utanför ett område vilka
angetts av IAEA, som enligt IAEA
skulle kunna vara funktionsmässigt
förknippad med verksamheten inom
detta område. Denna information skall
lämnas när IAEA så särskilt begär. Den
skall lämnas i samråd med IAEA och
utan dröjsmål.
c) På begäran av IAEA skall, i den mån det är
av betydelse för kontroll av kärnämne, en
stat eller Euratom, eller i tillämpliga fall
båda, lämna kompletteringar eller klarlägg-
anden rörande uppgifter som lämnats i en-
lighet med denna artikel.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
Article 3
(a) Each State or the Community, or both, as
appropriate, shall provide to the Agency the
information identified in Article 2(a)(i), (iii),
(iv), (v), (vi)(a), (vii) and (x) and Article
2(b)(i) within 180 days of the entry into
force of this Protocol.
(b) Each State or the Community, or both, as
appropriate, shall provide to the Agency, by
15 May of each year, updates of the infor-
mation referred to in paragraph (a) for the
period covering the previous calendar year.
If there has been no change to the informa-
tion previously provided, each State or the
Community, or both, as appropriate, shall so
indicate.
(c) The Community shall provide to the
Agency, by 15 May of each year, the infor-
mation identified in Article 2(a)(vi)(b) and
(c) for the period covering the previous ca-
lendar year.
(d) Each State shall provide to the Agency on a
quarterly basis the information identified in
Article 2(a)(ix)(a). This information shall be
provided within 60 days of the end of each
quarter.
(e) The Community and each State shall pro-
vide to the Agency the information identi-
fied in Article 2(a)(viii) 180 days before
further processing is carried out and, by 15
May of each year, information on changes in
location for the period covering the previous
calendar year.
(f) Each State and the Agency shall agree on
the timing and frequency of the provision of
the information identified in Article 2(a)(ii).
(g) Each State shall provide to the Agency the
information in Article 2(a)(ix)(b) within 60
days of the Agency's request.
Artikel 3
a) Varje stat eller Euratom, eller i tillämpliga
fall båda, skall tillställa IAEA de uppgifter
som räknas upp i artikel 2 a i, 2 a iii v, 2 a vi
a, 2 a vii, 2 a x och 2 b i inom 180 dagar ef-
ter det att detta protokoll har trätt i kraft.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
b) Varje stat eller Euratom, eller i tillämpliga
fall båda, skall årligen senast den 15 maj
tillställa IAEA information om hur de upp-
gifter som avses i punkt a ovan har föränd-
rats under det närmast föregående kalender-
året. Om inga förändringar har inträffat i ti-
digare lämnade uppgifter, skall varje stat el-
ler Euratom, eller i tillämpliga fall båda,
ange detta.
c) Euratom skall årligen senst den 15 maj till-
ställa IAEA de upgifter som räknas upp i ar-
tikel 2 a vi b c och som omfattar närmast fö-
regående kalenderår.
d) Varje stat skall varje kvartal tillställa IAEA
de uppgifter som räknas upp i artikel 2 a ix
a. Uppgifterna skall lämnas inom 60 dagar
efter utgången av respektive kvartal.
e) Euratom och varje stat skall tillställa IAEA
de uppgifter som räknas upp i artikel 2 a viii
180 dagar innan vidarebearbetning sker,
samt årligen senast den 15 maj uppgifter om
de byten av förvaringsplats som skett under
närmast föregående kalenderår.
f) Varje stat och IAEA skall träffa överens-
kommelse om på vilka tidpunkter och hur
ofta de uppgifter som räknas upp i artikel 2 a
ii skall lämnas.
g) Varje stat skall tillställa IAEA de uppgifter
som räknas upp i artikel 2 a ix b inom 60
dagar efter det att IAEA begärt det.
Article 4
The following shall apply in connection with
the implementation of complementary access
under Article 5 of this Protocol:
(a) The Agency shall not mechanistically or
systematically seek to verify the information
referred to in Article 2; however, the Agency
shall have access to:
(i) any location referred to in Article
5(a)(i) or (ii) on a selective basis in or-
der to assure the absence of undeclared
nuclear material and activities;
Artikel 4
Följande gäller i samband med genomförandet
av kompletterande tillträde i enlighet med arti-
kel 5 i protokollet:
a) IAEA får inte på ett mekaniskt eller syste-
matiskt sätt försöka verifiera de uppgifter
som avses i artikel 2; dock skall IAEA äga
tillträde till följande platser:
i) Varje plats som avses i artikel 5 a i
eller ii för vilka IAEA bedömer till-
träde som nödvändigt för att förvissa
sig om att det inte finns odeklarerat
kärnämne och odeklarerad verksamhet.
(ii) any location referred to in Article 5(b) ii)
or (c) to resolve a question relating to
the correctness and completeness of
the information provided pursuant to
Article 2 or to resolve an inconsistency
relating to that information;
(iii) any location referred to in Article iii)
5(a)(iii) to the extent necessary for the
Agency to confirm, for safeguards pur-
poses, the Community’s, or, as appro-
priate, a State's declaration of the
decommissioned status of a facility or
location outside facilities where nu-
clear material was customarily used.
Varje plats som avses i artikel 5 b eller PfOp. 1999/2000.54
c för att reda ut frågor om riktigheten Bilaga 1
och fullständigheten hos de uppgifter
som lämnats i enlighet med artikel 2
eller för att reda ut bristande överens-
stämmelse i sådana uppgifter.
Varje plats som avses i artikel 5 a iii i
den utsträckning det är nödvändigt för
IAEA att i kontroll av kämämnesyfte
styrka Euratoms, eller i tillämpliga fall
en stats, deklaration om att en anlägg-
ning eller plats utanför en anläggning,
där kärnämne använts regelmässigt, är
nedlagt.
(b) (i) Except as provided in paragraph (ii),
the Agency shall give the State concer-
ned, or for access under Article 5(a) or
under Article 5(c) where nuclear mate-
rial is involved, the State concemed
and the Community, advance notice of
access of at least 24 hours.
(ii) For access to any place on a site that is
sought in conjunction with design in-
formation verification visits or ad hoc
or routine inspections on that site, the
period of advance notice shall, if the
Agency so requests, be at least two
hours but, in exceptional circumstan-
ces, it may be less than two hours.
b) i) Med undantag av vad som föreskrivs i
punkt ii nedan skall IAEA minst 24
timmar i förväg göra en anmälan till
den berörda staten om tillträde, eller
vid tillträde enligt artikel 5 a eller 5 c
då kärnämne är inbegripet, till den be-
rörda staten och Euratom.
ii) För tillträde till platser på ett område
som besöks i samband med verifiering
av anläggningsbeskrivningar eller i
samband med speciella inspektioner
eller rutininspektioner på det aktuella
området, skall fristen för förhandsan-
mälan, om IAEA så begär, vara minst
två timmar; i undantagsfall får den
dock vara kortare.
(c) Advance notice shall be in writing and shall
specify the reasons for access and the activi-
ties to be carried out during such access.
c) Förhandsanmälan skall vara skriftlig och in-
nehålla de närmare skälen för tillträde och
de åtgärder som kommer att vidtas under
densamma.
(d) In the case of a question or inconsistency,
the Agency shall provide the State concer-
ned and, as appropriate, the Community
with an opportunity to clarify and facilitate
the resolution of the question or inconsist-
ency. Such an opportunity will be provided
before a request for access, un less the
Agency considers that delay in access would
prejudice the purpose for which the access is
sought. In any event, the Agency shall not
draw any conclusions about the question or
inconsistency until the State concemed and,
as appropriate, the Community have been
provided with such an opportunity.
d) Om det uppstår frågor eller framkommer
bristande överensstämmelse skall IAEA be-
reda den berörda staten, och i tillämpliga fall
Euratom, tillfälle att klargöra frågorna och
den bristande överensstämmelsen och att bi-
dra till att reda ut dem. Sådant tillfälle skall
lämnas före en begäran om tillträde, såvida
inte IAEA anser att en försening av tillträdet
skulle kunna vara till nackdel för det syfte
för vilket tillträdet begärs. Under alla om-
ständigheter far IAEA inte dra några slutsat-
ser om frågan eller den bristande överens-
stämmelsen förrän den berörda staten, och i
tillämpliga fall Euratom, har beretts sådant
tillfälle.
(e) Unless otherwise agreed to by the State con-
cemed, access shall only take place during
regular working hours.
(f) The State concemed, or for access under
Article 5(a) or under Article 5(c) where
nuclear material is involved, the State con-
e) Såvida den berörda staten inte gått med på
annat får tillträdet ske bara under ordinarie
arbetstid.
f) Den berörda staten, eller både den berörda
staten och Euratom vid tillträde enligt artikel
5 a eller 5 c då kärnämne är inbegripet, har
cemed and the Community, shall have the
right to have agency inspectors accompanied
during their access by its representatives
and, as appropriate, by Community inspec-
tors provided that Agency inspectors shall
not thereby be delayed or otherwise impeded
in the exercise of their functions.
rätt att under tillträdet låta IAEA:s inspektö- Prop. 1999/2000:54
rer åtföljas av företrädare för den berörda
staten, och i tillämpliga fall av inspektörer DllagS 1
från Euratom, såvida inte IAEA:s inspektö-
rer därigenom försenas eller på annat sätt
hindras i sin tjänsteutövning.
Article 5
Each State shall provide the Agency with access
to:
(a) (i) any place on a site;
(ii) any location identified under Article
2(a)(v) to (viii);
(iii) any decommissioned facility or
decommissioned location outside faci-
lities where nuclear material was
customarily used.
(b) Any location identified by the State con-
cemed under Article 2(a)(i), Article 2(a)(iv),
Article 2(a)(ix)(b) or Article 2(b), other than
those referred to in paragraph (a)(i), provi-
ded that if the State concemed is unable to
provide such access, that State shall make
every reasonable effort to satisfy Agency
requirements, without delay, through other
means.
(c) Any location specified by the Agency, other
than locations referred to in paragraphs (a)
and (b), to carry out location-specific envi-
ronmental sampling, provided that if the
State concemed is unable to provide such
access, that State shall make every reason-
able effort to satisfy Agency requirements,
without delay, at adj acent locations or
through other means.
Article 6
When implementing Article 5, the Agency may
carry out the following activities:
(a) for access in accordance with Article 5(a)(i)
or (iii): visual observation; collection of en-
vironmental samples; utilisation of radiation
detection and measurement devices; appli-
cation of seals and other identifying and
tamper indicating devices specified in Sub-
sidiary Arrangements; and other objective
measures which have been demonstrated to
be technically feasible and the use of which
has been agreed by the Board of Govemors
(hereinafter referred to as 'the Board') and
following consultations between the
Agency, the Community and the State con-
cemed.
(b) For access in accordance with Article
5(a)(ii): visual observation; item counting of
nuclear material; non-destructive measure-
ments and sampling; utilisation of radiation
Artikel 5
Var och en av staterna skall ge IAEA tillträde
till följande platser:
a) i) Alla platser inom ett område.
ii) Alla platser som avses i artikel 2 a v-
viii.
iii) Varje nedlagd anläggning eller varje
nedlagd plats utanför en anläggning
där kärnämne regelmässigt använts.
b) Alla platser som angetts av den berörda sta-
ten i enlighet med artikel 2 a i, 2 a iv, 2 a ix
b eller 2 b, utöver dem som avses i punkt a i
ovan. Om den berörda staten är ur stånd att
lämna sådant tillträde, skall den göra varje
rimlig ansträngning för att på andra sätt till-
mötesgå IAEA:s krav utan dröjsmål.
c) Alla platser som angetts av IAEA, utöver
dem som avses i punkterna a och b ovan, i
syfte att utföra platsspecifik omgivnings-
provtagning. Om den berörda staten är ur
stånd att lämna sådant tillträde, skall den
göra varje rimlig ansträngning för att till-
mötesgå IAEA:s krav genom tillträde till
närliggande platser eller på andra sätt utan
dröjsmål.
Artikel 6
Vid tillämpningen av artikel 5 får IAEA vidta
följande åtgärder:
a) I samband med tillträde enligt artikel 5 a i
eller 5 a iii: okulärbesiktning; insamling av
omgivningsprov; användning av utrustning
för detektering och mätning av strålning; an-
bringande av sigill eller annan identifika-
tionsmärkning och anordningar specificerat i
tilläggsregler som påvisar intrång eller an-
nan manipulation; samt andra tekniskt be-
prövade objektiva åtgärder, vars användning
har godkänts av IAEA:s styrelse och efter
samråd mellan IAEA, Euratom och den be-
rörda staten.
b) I samband med tillträde enligt artikel 5 a ii:
okulärbesiktning, räkning av poster av kärn-
ämne, oförstörande mätning och provtag-
ning, användning av utrustning för detekte-
detection and measurement devices; exami-
nation of records relevant to the quantities,
origin and disposition of the material; col-
lection of environmental samples; and other
objective measures which have been demon-
strated to be technically feasible and the use
of which has been agreed by the Board and
following consultations between the
Agency, the Community and the State con-
cemed.
ring och mätning av strålning, genomgång
av dokument med uppgifter om materialets
mängder, ursprung och disposition, insam-
ling av omgivningsprovmaterial, samt
andra tekniskt beprövade objektiva åtgärder,
vars användning har godkänts av IAEA:s
styrelse och efter samråd mellan IAEA, Eur-
atom och den berörda staten.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
(c) For access in accordance with Article 5(b):
visual observation; collection of environ-
mental samples; utilisation of radiation de-
tection and measurement devices; examina-
tion of safeguards relevant production and
shipping records; and other objective measu-
res which have been demonstrated to be
technically feasible and the use of which has
been agreed by the Board and following
consultations between the Agency and the
State concemed.
c) I samband med tillträde enligt artikel 5 b:
okulärbesiktning, insamling av omgivnings-
prov, användning av utrustning för detekte-
ring och mätning av strålning, genomgång
av produktions- och leveransdokument av
betydelse för kontroll av kärnämne, samt
andra tekniskt beprövade objektiva åtgärder,
vars användning har godkänts av IAEA:s
styrelse och efter samråd mellan IAEA och
den berörda staten.
(d) For access in accordance with Article 5(c),
collection of environmental samples and, in
the event the results do not resolve the
question or inconsistency at the location
specified by the Agency pursuant to Article
5(c), utilisation at that location of visual ob-
servation, radiation detection and measure-
ment devices, and, as agreed by the State
concemed and, where nuclear material is in-
volved, the Community, and the Agency,
other objective measures.
d) I samband med tillträde enligt artikel 5 c: in-
samling av omgivningsprov samt, i de fall
resultaten inte gör att frågan eller den brist-
ande överensstämmelsen kan redas ut för
den plats som IAEA angett i enlighet med
artikel 5 c, användande på den aktuella plat-
sen av okulärbesiktning, utrustning för de-
tektering och mätning av strålning samt efter
överenskommelse med den berörda staten,
och då kärnämne är inbegripet, efter över-
enskommelse mellan Euratom och IAEA
andra objektiva åtgärder.
Article 7
(a) On request by a State, the Agency and that
State shall make arrangements for managed
access under this Protocol in order to pre-
vent the dissemination of proliferation sen-
sitive information, to meet safety or physical
protection requirements, or to protect prop-
rietary or commercially sensitive informa-
tion. Such arrangements shall not preclude
the Agency from conducting activities ne-
cessary to provide credible assurance of the
absence of undeclared nuclear materials and
activities at the location in question, inclu-
ding the resolution of a question relating to
the correctness and completeness of the in-
formation referred to in Article 2 or of an
inconsistency relating to that information.
(b) A State may, when providing the informa-
tion referred to in Article 2, inform the
Agency of the places at a site or location at
which managed access may be applicable.
(c) Pending the entry into force of any necess-
ary Subsidiary Arrangements, a State may
have recourse to managed access consistent
with the provisions of paragraph (a).
Artikel 7
a) På begäran av en stat skall IAEA och den
berörda staten ombesörja reglerat tillträde
inom ramen för detta protokoll i syfte att
förhindra att känsliga uppgifter om icke-
spridning kommer ut till obehöriga, att upp-
fylla krav på säkerhet eller fysiskt skydd och
att skydda information som för innehavaren
är kommersiellt eller på annat sätt känslig.
Sådana åtgärder får inte hindra IAEA från
att vidta åtgärder som krävs för att få fram
trovärdiga garantier för att det inte finns
odeklarerat kärnämne och odeklarerat verk-
samhet på den aktuella platsen, vari ingår att
reda ut frågor om riktigheten och fullstän-
digheten hos uppgifter som avses i artikel 2
och reda ut bristande överensstämmelse i
fråga om sådana uppgifter.
b) En stat får när den lämnar de uppgifter som
avses i artikel 2 underrätta IAEA om de
ställen, inom ett område eller en plats, där
reglerat tillträde kan vara tillämpligt.
c) I avvaktan på att eventuella nödvändiga
til läggsregler skall träda i kraft får en stat
använda sig av reglerat tillträde i överens-
stämmelse med bestämmelserna i punkt a
ovan.
Article 8
Nothing in this Protocol shall preclude a State
from offering the Agency access to locations in
addition to those referred to in Artides 5 and 9
or from requesting the Agency to conduct veri-
fication activities at a particular location. The
Agency shall, without delay, make every rea-
sonable effort to act on such a request.
Artikel 8
Ingenting i detta protokoll skall hindra en stat
från att ge IAEA tillträde till platser utöver dem
som avses i artiklarna 5 och 9 eller från att be-
gära att IAEA skall genomfora kontroller på en
viss plats. IAEA skall göra varje rimlig an-
strängning för att utan dröjsmål tillmötesgå en
sådan begäran.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
Article 9
Each State shall provide the Agency with access
to locations specified by the Agency to carry out
wide-area environmental sampling, provided
that if a State is unable to provide such access
that State shall make every reasonable effort to
satisfy Agency requirements at altemative loca-
tions. The Agency shall not seek such access
until the use of wide-area environmental samp-
ling and the procedural arrangements therefor
have been approved by the Board and following
consultations between the Agency and the State
concemed.
Artikel 9
Var och en av staterna skall ge IAEA tillträde
till platser som IAEA anger för att genomföra
omfattande omgivningsprovtagning, men om en
stat är ur stånd att lämna sådant tillträde skall
den göra varje rimlig ansträngning för att till-
mötesgå IAEA:s krav på alternativa platser. In-
nan IAEA begär sådant tillträde skall använd-
ningen av omfattande omgivningsprovtagning
och förfarandena för denna ha godkänts av styr-
elsen, och samråd skall ha ägt rum mellan IAEA
och den berörda staten.
Article 10
(a) The Agency shall inform the State con-
cemed and, as appropriate, the Community
of:
(i) the activities carried out under this
Protocol, including those in respect of
any questions or inconsistencies the
Agency had brought to the attention of
the State concemed and, as appropri-
ate, the Community within 60 days of
the activities being carried out by the
Agency.
(ii) The results of activities in respect of
any questions or inconsistencies the
Agency had brought to the attention of
the State concemed and, as appropri-
ate, the Community as soon as possible
but in any case within 30 days of the
results being established by the
Agency.
(b) The Agency shall inform the State con-
cemed and the Community of the conclu-
sions it has drawn from its activities under
this Protocol. The conclusions shall be pro-
vided annually.
Artikel 10
a) IAEA skall underrätta den berörda staten,
och i tillämpliga fall Euratom, om
i) de åtgärder som vidtas inom ramen för
detta protokoll, inbegripet sådana som
rör frågor eller bristande överensstäm-
melser som den berörda staten, och i
tillämpliga fall Euratom, uppmärk-
sammats på av IAEA, inom 60 dagar
efter det att IAEA vidtagit åtgärderna,
ii) resultaten av åtgärder som rör frågor
eller bristande överensstämmelser som
den berörda staten, och i tillämpliga
fall Euratom, uppmärksammats på av
IAEA, snarast möjligt men under alla
omständigheter inom 30 dagar efter det
att resultaten har fastställts av IAEA,
b) IAEA skall underrätta den berörda staten
och Euratom om de slutsatser om IAEA
kommit fram till som ett resultat av de åt-
gärder som vidtagits inom ramen för detta
protokoll. Slutsatserna skall meddelas årli-
gen.
Article 11
(a) (i) The Director-General shall notify the
Community and the States of the
Board's approval of any Agency offi-
Artikel 11
a) i) Generaldirektören skall göra en anmä-
lan till Euratom och staterna varje gång
styrelsen godkänner en IAEA-tjänste-
cial as a safeguards inspector. Unless
the Community advises the Director-
General of the rejection of such an
official as an inspector for the States
within three months of receipt of noti-
fication of the Board's approval, the in-
spector so notified to the Community
and the States shall be considered de-
signated to the States.
(ii) The Director-General, acting in re-
sponse to a request by the Community
or on his own initiative, shall imme-
diately inform the Community and the
States of the withdrawal of the design-
ation of any official as an inspector for
the States.
(b) A notification referred to in paragraph (a)
shall be deemed to be received by the Com-
munity and the States seven days after the
date of the transmission by registered post of
the notification by the Agency to the Com-
munity and the States.
Article 12
Each State shall, within one month of the re-
ceipt of a request therefor, provide the designa-
ted inspector specified in the request with
appropriate multiple entry/exit and/or transit
visas, where required, to enable the inspector to
enter and remain on the territory of the State
concemed for the purpose of carrying out
his/her functions. Any visas required shall be
valid for at least one year and shall be renewed,
as required, to cover the duration of the inspec-
tor's designation to the States.
Article 13
(a) Where a State or the Community, as appro-
priate, or the Agency indicate that it is ne-
cessary to specify in subsidiary Arrange-
ments how measures laid down in this Pro-
tocol are to be applied, that State, or that
State and the Community and the Agency
shall agree on such Subsidiary Arrange-
ments within 90 days of the entry into force
of this Protocol or, where the indication of
the need for such Subsidiary Arrangements
is made after the entry into force of this Pro-
tocol, within 90 days of the date of such in-
dication.
(b) Pending the entry into force of any necess-
ary Subsidiary Arrangements, the Agency
shall be entitled to apply the measures laid
down in this Protocol.
man som inspektör för kontroll av
kärnämne. Såvida Euratom inte, inom
tre månader efter mottagandet av an-
mälan om styrelsens godkännande, un-
derrättar generaldirektören om att den
motsätter sig valet av tjänsteman som
inspektör för staterna, skall den in-
spektör som på detta sätt anmälts till
Euratom och staterna anses vara ut-
nämnd för staterna.
ii) Generaldirektören, som handlar på be-
gäran av Euratom eller på eget initia-
tiv, skall omedelbart underrätta Eur-
atom och staterna om han återkallat ut-
nämningen av en tjänsteman till in-
spektör för staterna.
b) En anmälan som avses i punkt a ovan skall
anses ha mottagits av Euratom och staterna
sju dagar efter det att IAEA avsänt anmälan
med rekommenderat brev till Euratom och
staterna.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
Artikel 12
Var och en av staterna skall, inom en månad
efter mottagandet av en begäran om detta, förse
den utnämnde inspektören, som anges i begä-
ran, med visum för upprepade in- och utresor
och/eller transitresor, där så krävs, för att in-
spektören skall kunna resa till och stanna på den
berörda statens territorium i syfte att fullgöra
sina uppgifter. Alla visum som krävs skall vara
giltiga under minst ett år och skall förlängas, när
så krävs, så att de gäller så länge inspektörens
utnämning till inspektör för staterna varar.
Artikel 13
a) När en stat, eller i tillämpliga fall Euratom
eller IAEA, tillkännager att det är nödvän-
digt att ange i tilläggsregler hur de förfa-
ringssätt som fastställs i detta protokoll skall
tillämpas, skall den berörda staten, eller den
berörda staten och Euratom, och IAEA av-
tala om sådana tilläggsregler inom 90 dagar
efter ikraftträdandet av detta protokoll, eller,
då behovet av sådana tilläggsregler tillkän-
nages efter ikraftträdandet av detta proto-
koll, inom 90 dagar efter den dag då ett så-
dant tillkännagivande gjorts.
b) I avvaktan på att eventuella nödvändiga
tilläggsregler skall träda i kraft, skall IAEA
ha rätt att tillämpa de bestämmelser som
fastställs i detta protokoll.
Article 14
(a) Each State shall permit and protect free
Communications by the Agency for official
purposes between Agency inspectors in that
State and Agency Headquarters and/or Re-
gional Offices, including attended and
unattended transmission of information ge-
nerated by Agency containment and/or sur-
veillance or measurement devices. The
Agency shall have, in consultation with the
State concemed, the right to make use of
intemationally established systems of direct
Communications, including satellite systems
and other forms of telecommunication, not
in use in that State. At the request of a State,
or the Agency, details of the implementation
of this paragraph in that State with respect to
the attended or unattended transmission of
information generated by Agency contain-
ment and/or surveillance or measurement
devices shall be specified in the Subsidiary
Arrangements.
(b) Communication and transmission of inform-
ation as provided for in paragraph (a) shall
take due account of the need to protect pro-
prietary or commercially sensitive informa-
tion or design information which the State
concemed regards as being of particular sen-
sitivity.
Artikel 14
a) Var och en av staterna skall tillåta och
skydda fri kommunikation i tjänsteärenden
mellan IAEA-inspektörer i den berörda sta-
ten och IAEAis huvudkontor och/eller regi-
onkontor, vari ingår bemannad och obeman-
nad överföring av data som registreras av
IAEA:s inneslutningsanordning och/eller
övervaknings- eller mätutrustning. IAEA
skall, i samråd med den berörda staten, ha
rätt att utnyttja internationellt etablerade sy-
stem för direktkommunikation, inbegripet
satellitsystem och andra former av telekom-
munikation som inte är i bruk i den berörda
staten. På begäran av en av staterna eller
IAEA skall tilläggsreglema innehålla när-
mare uppgifter om tillämpningen av denna
punkt i den berörda staten i fråga om den
bemannade eller obemannade överföringen
av data som registreras av IAEAis inneslut-
ningsanordning och/eller övervaknings- eller
mätutrustning.
b) Vid kommunikation och överföring av in-
formation enligt punkt a ovan skall veder-
börlig hänsyn tas till behovet av att skydda
information som for innehavaren är kom-
mersiellt eller på annat sätt känslig samt an-
läggningsbeskrivningar som av den berörda
staten betraktas som särskilt känsliga.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
Article 15
(a) The Agency shall maintain a stringent re-
gime to ensure effective protection against
disclosure of commercial, technological and
industrial secrets and other confidential in-
formation coming to its knowledge, inclu-
ding such information coming to the Agen-
cy's knowledge in the implementation of this
Protocol.
(b) The regime referred to in paragraph (a) shall
include, among others, provisions relating
to:
(i) general principles and associated mea-
sures for the handling of confidential
information;
(ii) conditions of staff employment relating
to the protection of confidential infor-
mation;
(iii) procedures in cases of breaches or
alleged breaches of confidentiality.
(c) The regime referred to in paragraph (a)
above shall be approved and periodically re-
viewed by the Board.
Artikel 15
a) IAEA skall upprätthålla ett rigoröst system
för att säkerställa effektivt skydd mot avslöj-
ande av kommersiella, tekniska och indust-
riella hemligheter och annan konfidentiell
information som kommer till dess känne-
dom, däribland sådan information som
kommer till IAEA:s kännedom i samband
med tillämpningen av detta protokoll.
b) Det system som avses i punkt a ovan skall
bland annat innefatta bestämmelser omfatt-
ande
i) allmänna principer och därmed för-
bundna åtgärder för hantering av kon-
fidentiell information,
ii) villkor avseende skydd av konfidentiell
information i samband med anställning
av personal,
iii) förfaranden som skall tillämpas vid
brott eller påstådda brott mot tystnads-
plikten.
c) Det system som avses i punkt a ovan skall
godkännas och med jämna mellanrum ses
över av IAEA:s styrelse.
51
Article 16
(a) The Annexes to this Protocol shall be an in-
tegral part thereof. Except for the purposes
of amendment of Annexes I and II, the term
'Protocol' as used in this instrument means
this Protocol and the Annexes together.
(b) The list of activities specified in Annex I,
and the list of equipment and material spe-
cified in Annex II, may be amended by the
Board on the advice of an open-ended
working group of experts established by the
Board. any such amendment shall take effect
four months after its adoption by the Board.
(c) Annex III to this Protocol specifies how
measures in this Protocol shall be imple-
mented by the Community and the States.
Artikel 16
a) Bilagorna till detta protokoll skall utgöra en
integrerad del av detsamma. Utom när det
gäller ändring av bilagorna I och II, avses
med "protokoll" i detta dokument protokol-
let tillsammans med sina bilagor.
b) Listan över åtgärder som är förtecknade i
bilaga I, samt listan över utrustning och
material i bilaga II, får ändras av IAEA:s
styrelse på inrådan från en öppen arbets-
grupp som består av experter och som är in-
rättad av IAEA:s styrelse. Varje sådan änd-
ring skall träda i kraft fyra månader efter det
att den godkänts av styrelsen.
c) I bilaga III till protokollet anges hur be-
stämmelser i detta protokoll skall tillämpas
av Euratom och staterna.
Article 17
(a) This Protocol shall enter into force on the
day on which the Agency receives from the
Community and the States written notifica-
tion that their respective requirements for
entry into force have been met.
(b) The States and the Community may, at any
date before this Protocol enters into force,
declare that they will apply this Protocol
provisionally.
(c) The Director-General shall promptly inform
all Member States of the Agency of any
declaration of provisional application of,
and of the entry into force of, this Protocol.
Artikel 17
a) Protokollet träder i kraft den dag IAEA får
en skriftlig anmälan från Euratom och stat-
erna om att deras respektive krav rörande
ikraftträdande är uppfyllda.
b) Staterna och Euratom får, när som helst in-
nan protokollet träder i kraft, tillkännage sin
avsikt att tillämpa det provisoriskt.
c) Generaldirektören skall omedelbart under-
rätta IAEA:s samtliga medlemsstater om
varje tillkännagivande om provisorisk til-
lämpning och om ikraftträdande av detta
protokoll.
Article 18
For the purpose of this Protocol:
(a) 'nuclear fuel cycle-related research and
development activities' means those activi-
ties which are specifically related to any
process or system development aspect of any
of the following:
conversion of nuclear material,
enrichment of nuclear material,
nuclear fuel fabrication,
reactors,
critical facilities,
reprocessing of nuclear fuel,
Artikel 18
I detta protokoll avses med
a) forsknings- och utvecklingsverksamhet re-
laterad till kärnbränslecykeln: den verk-
samhet som särskilt rör en process eller sys-
temutveckling i fråga om något av följande:
omvandling av kärnämne,
anrikning av kärnämne,
framställning av kärnbränsle,
reaktorer,
kritiska anläggningar,
upparbetning av kärnbränsle,
behandling (förutom ompackning eller
52
processing (not including repackaging
or conditioning not involving the sepa-
ration of elements, for storage or dis-
posal) of intermediate or high-level
waste containing plutonium, high en-
riched uranium or uranium-233,
but do not include activities related to theo-
retical or basic scientific research or to re-
search and development on industrial radio-
isotope applications, medical, hydrological
and agricultural applications, health and en-
vironmental effects and improved main-
tenance.
bearbetning som inte omfattar separa-
tion av grundämnen, för lagring eller
slutförvaring) av mellanaktivt eller
högaktivt avfall innehållande pluto-
nium, höganrikat uran eller uran-233.
men inte verksamhet som rör teoretisk eller
grundläggande forskning eller forskning och
utveckling rörande industriell tillämpning av
radioisotoper, tillämpningar inom medicin,
hydrologi eller lantbruk, hälso- och miljö-
effekter samt förbättrat underhåll.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
(b) 'Site’ means that area delimited by the
Community and a State in the relevant de-
sign information for a facility, including a
closed-down facility, and in the relevant in-
formation on a location outside facilities
where nuclear material is customarily used,
including a closed-down location outside fa-
cilities where nuclear material vjzs customa-
rily used (this is limited to locations with hot
cells or where activities related to conver-
sion, enrichment, fuel fabrication or repro-
cessing were carried out). 'Site' shall also
include all installations, colocated with the
facility or location, for the provision or use
of essential services, including: hot cells for
processing irradiated materials not contain-
ing nuclear material-, installations for the
treatment, storage and disposal of waste; and
buildings associated with specified activities
identified by the State concemed under
Article 2(a)(iv).
(c) 'Decommissioned facility' or 'decommis-
sioned location outside facilities' means an
installation or location at which residual
structures and equipment essential for its use
have been removed or rendered inoperable
so that it is not used to store and can no
longer be used to handle, process or utilise
nuclear material.
(d) 'Closed-down facility’ or 'closed-down
location outside facilities ’ means an install-
ation or location where operations have been
stopped and the nuclear material removed
but which has not been decommissioned.
(e) 'High enriched uranium’ means uranium
containing 20 % or more of the isotope ura-
nium-235.
(f) 'Location-specific environmental sampling’
means the collection of environmental
samples (e.g. air, water, vegetation, soil,
smears) at, and in the immediate vicinity of,
a location specified by the Agency for the
purpose of assi sting the Agency to draw
conclusions about the absence of undeclared
nuclear material or nuclear activities at the
specified location.
(g) 'Wide-area environmental sampling’ means
the collection of environmental samples (e.
g. air, water, vegetation, soil, smears) at a set
of locations specified by the Agency for the
b) område: den yta som anges av Euratom och
en stat i anläggningsbeskrivningen för an-
läggning, inbegripet stängd anläggning, och
1 uppgifterna om plats utanför anläggningen
där kärnämne regelbundet används, inbegri-
pet stängd plats utanför anläggningen där
kärnämne regelbundet användes (detta avser
endast platser med högaktiva celler eller där
verksamhet relaterad till omvandling, anrik-
ning, bränsleframställning eller upparbet-
ning genomförts). Området skall också om-
fatta alla installationer som lokaliserats till
anläggningen eller platsen för att tillhanda-
hålla eller utnyttja väsentliga tjänster, inbe-
gripet högaktiva celler för bearbetning av
bestrålat material som inte innehåller kärn-
ämne, installationer för bearbetning, lagring
och omhändertagande av avfall samt bygg-
nader som kan knytas till särskilda föremål
angivna av den berörda staten enligt artikel
2 a iv ovan.
c) nedlagd anläggning eller nedlagd plats
utanför anläggningen-, en installation eller
plats där kvarvarande strukturer och den ut-
rustning som krävs för dess användning av-
lägsnats eller gjorts obrukbar, så att den inte
längre används för att lagra och inte längre
kan användas för att handha, bearbeta eller
använda kärnämne.
d) stängd anläggning eller stängd plats utanför
anläggningen', en installation eller plats där
verksamheten upphört och kärnämne av-
lägsnats, men som inte lagts ned.
e) höganrikat uran-, uran som innehåller 20
procent eller mer av isotopen uran-235.
f) platsspecifik omgivningsprovtagning-. in-
samling av omgivningsprover (t.ex. luft,
vatten, vegetation, jord, strykprover) på och
i omedelbar anslutning till en plats som
IAEA anger för att det skall kunna dra slut-
satser om frånvaron av odeklarerat kärnäm-
ne eller kärnverksamhet på den angivna
platsen.
g) omfattande omgivningsprovtagning-. insam-
ling av omgivningsprover (t.ex. luft, vatten,
vegetation, jord, strykprover) på en serie
platser som IAEA anger för att det skall
53
purpose of assisting the Agency to draw
conclusions about the absence of undeclared
nuclear material or nuclear activities over a
wide area.
(h) 'Nuclear material' means any source or any
special fissionable material as defmed in
Article XX of the Statute. The term source
material shall not be interpreted as applying
to ore or ore residue. Any determination by
the Board under Article XX of the Statute of
the Agency after the entry into force of this
Protocol which adds to the materials consi-
dered to be source material or special fis-
sionable material shall have effect under this
Protocol only on acceptance by the Commu-
nity and the States.
(i) 'Facility' means:
(i) a reactor, a critical facility, a conver-
sion plant, a fabrication plant, a repro-
cessing plant, an isotope separation
plant or a separate storage installation,
or
(ii) any location where nuclear material in
amounts greater than one effective
kilogram is customarily used.
(j) 'Location outside facilities' means any in-
stallation or location, which is not a facility,
where nuclear material is customarily used
in amounts of one effective kilogram or less.
kunna dra slutsatser om frånvaron av odek-
larerat kärnämne eller kärnverksamhet inom
ett omfattande område.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
h) kärnämne: varje kämråmaterial eller speci-
ellt klyvbart material enligt definitionen i
artikel XX i stadgarna. Termen kämråmate-
rial skall inte tolkas så, att den tillämpas på
malm eller gångart. Alla styrelsens avgöran-
den i enlighet med artikel XX i IAEA:s
stadgar efter det att detta protokoll trätt i
kraft som utökar förteckningen över material
som är att anse som kämråmaterial eller spe-
ciellt klyvbart material skall påverka detta
protokoll endast efter det att det godkänts av
Euratom och staterna.
i) anläggning: antingen
i) en reaktor, en kritisk anläggning, en
omvandlingsanläggning, en tillverk-
ningsanläggning, en anläggning för
isotopseparation eller en särskild an-
läggning för lagring, eller
ii) varje anläggning där kärnämne regel-
bundet används i mängder om mer än
ett effektivt kilogram.
j) plats utanför anläggning: varje installation
eller plats som inte är en anläggning och där
kärnämne regelbundet används i mängder
om ett effektivt kilogram eller mindre.
Done at Vienna in duplicate, on the twenty
second day of September 1998 in the Danish,
Dutch, English, Finnish, French, German,
Greek, Italian, Portuguese, Spanish and Swe-
dish languages, the texts of which are equally
authentic except that, in case of divergence,
those texts concluded in the official languages
of the IAEA Board of Govemors shall prevail.
Utfärdat i Wien i två exemplar den 22 septem-
ber 1998 på danska, engelska, finska, franska,
grekiska, italienska, nederländska, portugisiska,
spanska, svenska och tyska språken, varvid
varje språkversion skall äga lika giltighet, utom
ifall de skulle skilja sig åt då de texter som in-
gåtts på IAEA:s styrelses officiella språk skall
ha företräde.
Annex I
Bilaga I
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
(i) The manufacture of centrifuge rotor
tubes or the assembly of gas centrifuges.
Centrifuge rotor tubes means thin-walled cylin-
ders as described at point 5.1.l(b) of Annex II.
Gas centrifuges means centrifuges as described
in the introductory note to point 5.1 of Annex
II.
i) Tillverkning av centrifugrotorrör eller
montering av gascentrifuger.
Med centrifugrotorrör menas cylindrar med
tunna väggar enligt beskrivningen i punkt 5.1.1
b i bilaga II.
Med gascentrifuger menas centrifuger enligt
inledningen till sektion 5.1 i bilaga II.
(ii) The manufacture of dijfusion barriers.
Dijfusion barriers means thin, porous filters as
described in point 5.3. l(a) of Annex II
ii) Tillverkning av dijfusionsmembran.
Med dijfusionsmembran menas tunna, porösa
filter enligt beskrivningen i punkt 5.3.1 a i bi-
laga II.
(iii) The manufacture or assembly of laser-
based systems.
Laser-based systems means systems incorpora-
ting those items as described in point 5.7 of
Annex II.
iii) Tillverkning eller montering av laser-
baserade system.
Med laserbaserade system menas system som
innehåller den utrustning som anges i sektion
5.7 i bilaga II.
(iv) The manufacture or assembly of elec-
tromagnetic isotope separators.
Electromagnetic isotope separators means
those items referred to in point 5.9.1 of Annex
II containing ion sources as described in
5.9.1 (a) of Annex II.
i v) Tillverkning eller montering av elektro-
magnetiska isotopseparatorer.
Med elektromagnetiska isotopseparatorer me-
nas den utrustning som anges i punkt 5.9.1. i
bilaga II, och som innehåller jonkällor enligt
beskrivningen i 5.9.1 a i bilaga II.
(v) The manufacture or assembly of columns
or extraction equipment.
Columns or extraction equipment means those
items as described in points 5.6.1, 5.6.2, 5.6.3,
5.6.5, 5.6.6, 5.6.7 and 5.6.8 of Annex II.
v) Tillverkning eller montering av kolonner
eller utrustning för extraktion.
Med kolonner eller utrustning för extraktion
menas utrustning enligt beskrivningarna i
punkterna 5.6.1, 5.6.2, 5.6.3, 5.6.5, 5.6.6, 5.6.7
och 5.6.8 i bilaga II.
(vi) The manufacture of aerodynamic sepa-
ration nozzles or vortex tubes.
Aerodynamic separation nozzles or vortex tubes
means separation nozzles and vortex tubes as
described respectively in points 5.5.1 and 5.5.2
of Annex II.
vi) Tillverkning av munstycken för aerody-
namisk separation eller vortexrör.
Med munstycken för aerodynamisk separation
eller vortexrör menas munstycken och rör enligt
beskrivningarna i punkterna 5.5.1 respektive
5.5.2 i bilaga II.
(vii) The manufacture or assembly of uranium
plasma generation systems.
Uranium plasma generation systems means
systems for the generation of uranium plasma as
described in point 5.8.3 of Annex II.
(viii) The manufacture of zirconium tubes.
Zirconium tubes means tubes as described in
point 1.6 of Annex II.
vii) Tillverkning eller montering av system
för alstring av uranplasma.
Med system för alstring av uranplasma menas
system enligt beskrivningen i punkt 5.8.3 i bi-
laga II.
viii) Tillverkning av zirkoniumrör
Med zirkoniumrör menas rör enligt beskriv-
ningen i punkt 1.6 i bilaga II.
(viii) The manufacture or upgrading of heavy
water or deuterium.
Heavy water or deuterium means deuterium,
heavy water (deuterium oxide) and any other
deuterium compound in which the ratio of deu-
terium to hy drogen atoms exceeds 1:5 000.
viii) Framställning eller anrikning av tungt
vatten eller deuterium.
Med tungt vatten eller deuterium menas deute-
rium, tungt vatten (deuteriumoxid) och varje
annan deuteriumförening där förhållandet deu-
terium till väteatomer överskrider 1:5 000.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
(x) The manufacture of nuclear grade
graphite.
Nuclear grade graphite means graphite having
a purity level better than five parts per million
boron equivalent and with a density greater than
1,50 g/cm3.
x) Tillverkning av grafit med kärnteknisk
kvalitet.
Med grafit med kärnteknisk kvalitet menas gra-
fit med en renhet högre än 5 ppm borekvivalent
och en densitet högre än l,50g/cm3.
(xi) The manufacture of fläsks for irradiated
fuel.
A flask for irradiated fuel means a vessel for the
transportation and/or storage of irradiated fuel
which provides Chemical, thermal and radiolo-
gical protection, and dissipated decay heat dur-
ing handling, transportation and storage.
(xii) The manufacture of reactor control rods.
Reactor control rods means rods as described in
point 1.4 of Annex II.
(xiii) The manufacture of criticality safe tanks
and vessels.
Criticality safe tanks and vessels means those
items as described in points 3.2 and 3.4 of An-
nex II.
xi) Tillverkning av behållare för bestrålat
bränsle.
Med behållare för bestrålat bränsle menas ett
kärl för transport och/eller lagring av bestrålat
bränsle som ger kemiskt, termiskt och radiolo-
giskt skydd och som leder bort sönderfallsvärme
under hantering, transport och lagring.
xii) Tillverkning av reaktorstyrstavar.
Med reaktorstyrstavar menas stavar enligt be-
skrivningen i punkt 1.4 i bilaga II.
xiii) Tillverkning av kriticitetssäkra tankar
och behållare.
Med kriticitetssäkra tankar och behållare me-
nas utrustning enligt beskrivningen i punkterna
3.2 och 3.4 i bilaga II.
(xiv) The manufacture of irradiatedfuel ele-
ment chopping machines.
Irradiated fuel element chopping machines me-
ans equipment as described in point 3.1 of An-
nex II.
xiv) Tillverkning av maskiner för att hugga
upp bestrålade bränsleelement.
Med maskiner för att hugga upp bestrålade
bränsleelement menas utrustning enligt be-
skrivningen i punkt 3.1 i bilaga II.
(xv) The construction of hot cells.
Hot cells means a cell or interconnected cells
totalling at least 6 m3 in volume with shielding
equal to or greater than the equivalent of 0,5 m
of concrete, with a density of 3,2 g/cm3 or
greater, outfitted with equipment for remote
operations.
xv) Tillverkning av högaktiva celler.
Med högaktiva celler menas en cell eller ett
antal med varandra förbundna celler med en
total volym om minst 6 m3 och skärmning som
motsvarar minst 0,5 m betong med en densitet
om minst 3,2 g/cm3, utrustad för fjärrhantering.
Appendix II
List of specified equipment and non-nuclear
material for the reporting of exports and
imports according to Article 2(a)(ix)
Förteckning över särskild utrustning och
icke-kärntekniskt material för rapportering
av import och export i enlighet med
artikel 2 a ix
1.1. Complete nuclear reactors
Nuclear reactors capable of operation so as to
maintain a controlled self-sustaining fission
chain reaction, excluding zero energy reactors,
the latter being defined as reactors with a desig-
ned maximum rate of production of plutonium
not exceeding 100 grams per year.
Explanatory note
A 'nuclear reactor' basically includes the items
■within or attached directly to the reactor vessel,
the equipment -which Controls the level of power
in the core, and the components which normally
contain or come in direct contact with or con-
trol the primary coolant of the reactor core.
It is not intended to exclude reactors which
could reasonably be capable of modification to
produce significantly more than 100 grams of
plutonium per year. Reactors designed for sus-
tained operation at significant power levels, re-
gardless of their capacity for plutonium pro-
duction, are not considered as 'zero energy re-
actors'.
1.1 Fullständig kämreaktor
Kärnreaktorer som kan underhålla och styra en
självunderhållande kedjereaktion av kämklyv-
ning, med undantag för nollenergireaktorer,
vilka definieras som reaktorer med en nominell
plutoniumproduktion om högst 100 gram per år.
Förklaring
En kärnreaklor omfattar normalt delar inuti
reaktorkärlet eller direkt monterade på detta,
utrustning för kontroll av effekten i härden,
samt komponenter som normalt innehåller eller
kommer i kontakt med eller styr det primära
kylmediet i reaktorhärden.
Definitionen är inte avsedd att utesluta re-
aktorer som rimligen kan tänkas ändras till att
producera avsevärt mer än 100 gram plutonium
per år. Reaktorer som konstruerats för kontinu-
erlig drift vid viss högre effekt anses inte som
nollenergireaktorer, oavsett hur mycket pluto-
nium de kan producera.
1.2. Reactor pressure vessels
Metal vessels, as complete units or as major
shop-fabricated parts therefor, which are espe-
cially designed or prepared to contain the core
of a nuclear reactor as defined in paragraph 1.1
and are capable of withstanding the operating
pressure of the primary coolant.
Explanatory note
A top plate for a reactor pressure vessel is
covered by item 1.2 as a major shop-fabricated
part of a pressure vessel.
Reactor internals (e.g. support columns and
plates for the core and other vessel internals,
control rod guide tubes, thermal shields, baff-
les, core grid plates, diffuser plates, etc.) are
normally supplied by the reactor supplier. In
some cases, certain internal support compo-
nents are included in the fabrication of the
pressure vessel. These items are sujficiently
critical to the safety and reliability of the ope-
ration of the reactor (and, therefore, to the gua-
rantees and liability of the reactor supplier), so
that their supply, outside the basic supply
arrangement for the reactor itself, would not be
common practice. Therefore, although the se-
parate supply of these unique, especially desig-
ned and prepared, critical, large and expensive
items would not necessarily be considered as
falling outside the area of concern, such a mode
of supply is considered unlikely.
1.2 Reaktortryckkärl
Metalltryckkärl, som kompletta enheter eller
som större verkstadstillverkade delar till dem,
som är speciellt konstruerade eller iordning-
ställda för att innesluta härden hos en kämre-
aktor enligt definitionen i punkt 1.1, och som
kan motstå primärkylmediets drifttryck.
Förklaring
Ett topplock till ett reaktortryckkärl omfattas av
punkt 1.2, eftersom det är en större verkstads-
tillverkad del till ett reaktor tryckkärl.
Innanmätet i en reaktor (t.ex. stödben och
härdgaller och andra delar inuti tryckkärlet,
styrrör för kontrollstavar, värmeskärmar, mel-
lanväggar, styrplåtar för härden, diffusorplåtar
etc.) levereras normalt av reaktorleverantören.
I vissa fall ingår vissa inre stödkomponenter i
tillverkningen av tryckkärlet. Dessa föremål är
så viktiga för att göra reaktordriften säker och
tillförlitlig (och således också för reaktorleve-
rantörens garantier och ansvar) att det inte kan
anses vara praxis att leverera dem i något an-
nat sammanhang än som ett led i det grundläg-
gande leveransavtalet för själva reaktorn. Å ven
om separat leverans av dessa unika, speciellt
konstruerade och iordningställda, nödvändiga,
stora och dyra föremål inte nödvändigtvis
måste anses som utanför området, bedöms dock
ett sådant leveranssätt som osannolikt.
1.3. Reactor fiiel charging and discharging
machines
Manipulative equipment especially designed or
prepared for inserting or removing fuel in a
nuclear reactor as defined in paragraph 1.1 ca-
pable of on-load operation or employing techni-
cally sophisticated positioning or alignment
features to allow complex off-load fuelling ope-
rations such as those in which direct viewing of
or access to the fuel is not normally available.
1.3 Maskiner för laddning och borttagande
av reaktorbränsle
Utrustning för handhavande som särskilt kon-
struerats eller iordningställts för att ladda eller
ta bort bränsle i en kämreaktor, enligt defini-
tionen i punkt 1.1 ovan, med möjlighet till
laddning eller tekniskt avancerade system för
positionsbestämning eller inrättning för att
möjliggöra komplexa urlastningar av bränsle,
exempelvis då direkt sikt eller tillgång till
bränslet inte finns.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
1.4. Reactor control rods
Rods especially designed or prepared for the
control of the reaction rate in a nuclear reactor
as defined in paragraph 1.1.
Explanatory note
This item includes, in addition to the neutron
absorbing part, the support or suspension
structures therefor is supplied separately.
1.4 Styrstavar för reaktor
Stavar som speciellt konstruerats eller iordning-
ställts för att reglera reaktionshastigheten i en
kämreaktor enligt definitionen i punkt 1.1 ovan.
Förklaring
Detta innefattar förutom den neutronabsorbe-
rande delen tillhörande delar för stöd eller
upphängning, om dessa levereras separat.
1.5. Reactor pressure tubes
Tubes which are especially designed or prepa-
red to contain fuel elements and the primary
coolant in a reactor as defined in paragraph 1.1
at an operating pressure in excess of 5,1 MPa
(740 psi).
1.5 T ryckrör för reaktor
Rör som är speciellt konstruerade eller iord-
ningställda för att innehålla bränsleelement och
primärkylmedel i en reaktor enligt definitionen i
punkt 1.1 ovan, vid ett drifttryck om 5,1 MPa
eller mer.
1.6. Zirconium tubes
Zirconium metal and alloys in the form of tubes
or assemblies of tubes, and in quantities ex-
ceeding 500 kg in any period of 12 months,
especially designed or prepared for use in a re-
actor as defined in paragraph 1.1, and in which
the relation of hafnium to zirconium is less than
1:500 parts by weight.
1.6 Zirkoniumrör
Zirkoniummetall och legeringar i form av rör
eller sammansättningar av rör, i kvantiteter över
500 kg under en tolvmånadersperiod, speciellt
konstruerade eller iordningställda för använd-
ning i en kämreaktor enligt definitionen i punkt
1.1 ovan, och i vilka massförhållandet mellan
hafnium och zirkonium är mindre än 1:500.
1.7. Primary coolant pumps
Pumps especially designed or prepared for cir-
culating the primary coolant for nuclear reactors
as defined in paragraph 1.1.
Explanatory note
Especially designed or prepared pumps may
include elaborate sealed or multisealed systems
to prevent leakage of primary coolant, canned-
driven pumps, and pumps with inertial mass
systems. This definition encompasses pumps
certified to NC-1 or equivalent standards.
1.7 Primärkylpumpar
Kylpumpar speciellt konstruerade eller iord-
ningställda för att pumpa runt primärkylmedel i
en kämreaktor enligt definitionen i punkt 1.1
ovan.
Förklaring
Speciellt konstruerade eller iordningställda
pumpar omfattar avancerade förseglade eller
flerfaldigt förseglade system för att förhindra
läckage av primärkylmedel, inkapslade pumpar
och pumpar med tröghetssystem. Definitionen
omfattar pumpar som certifierats enligt NC-1
eller motsvarande standarder.
2. Non-nuclear materials for reactors
2.1. Deuterium and heavy water
Deuterium, heavy water (deuterium oxide) and
any other deuterium compound in which the
ratio of deuterium to hydrogen atoms exceeds
1:5000 for use in a nuclear reactor as defined in
paragraph 1.1 in quantities exceeding 200 kg of
deuterium atoms for any one recipient country
in any period of 12 months.
2.2. Nuclear grade graphite
Graphite having a purity level better than 5
parts per million boron equivalent and with a
density greater than 1,50 g/cm3 for use in a
nuclear reactor as defined in paragraph 1.1 in
quantities exceeding 3 x 104 kg (30 tonnes) for
any one recipient country in any period of 12
months.
Note
For the purpose of reporting, the government
will determine w het her or not the exports of
graphite meeting the above specifications are
for nuclear reactor use.
2. Icke-kärntekniskt material för reakto-
rer
2.1 Deuterium och tungt vatten
Deuterium, tungt vatten (deuteriumoxid) och
alla andra deuteriumföreningar i vilka förhåll-
andet mellan deuterium- och väteatomer över-
stiger 1:5 000, för användning i en kämreaktor
enligt definitionen i punkt 1.1 ovan, i kvantite-
ter om mer än 200 kg deuteriumatomer för ett
enskilt mottagarland under en tolvmånaderspe-
riod.
2.2 Grafit med kärnteknisk kvalitet
Grafit med en renhet som är högre än 5 ppm
borekvivalent och har en densitet högre än 1,50
g/cm3 för användning i en kämreaktor enligt
definitionen i punkt 1.1 ovan, i kvantiteter över-
stigande 3 x 104 kg (30 ton) för ett enskilt mot-
tagarland under en tolvmånadersperiod.
Anmärkning
För rapporteringsändamål skall regeringen
avgöra huruvida export av grafit som uppfyller
ovanstående specifikationer är avsedd för an-
vändning i en kämreaktor.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
3. Plants for the reprocessing of irradia-
ted fuel elements, and equipment espe-
cially designed or prepared therefor
Introductory note
Reprocessing irradiated nuclear fuel separates
plutonium and uranium from intensely radio-
active fission products and other transuranic
elements. Different technical processes can ac-
complish this separation. However, over the
years purex has become the most commonly
used and accepted process. Purex involves the
dissolution of irradiated nuclear fuel in nitric
acid, followed by separation of the uranium,
plutonium, and fission products by solvent ex-
traction using a mixture of tributyl phosphate in
an organic diluent.
Purex facilities have process functions si-
milar to each other, including: irradiated fuel
element chopping, fuel dissolution, solvent ex-
traction, and process liquor storage. There may
also be equipment for thermal denitration of
uranium nitrate, conversion of plutonium
nitrate to oxide or metal, and treatment of fis-
sion product -waste liquor to a form suitable for
long term storage or disposal. However, the
specific type and configuration of the equip-
ment performing these functions may dijfer
between purex facilities for several reasons, in-
cluding the type and quantity of irradiated
nuclear fuel to be reprocessed and the intended
disposition of the recovered materials, and the
safety and maintenance philosophy incorpora-
ted into the design of the facility.
A 'plant for the reprocessing of irradiated
fuel elements' included the equipment and com-
3. Anläggningar för upparbetning av be-
strålade bränsleelement, och utrust-
ning särskilt konstruerad eller iord-
ningställd härför
Inledning
Vid upparbetning av bestrålat kärnbränsle se-
pareras plutonium och uran från starkt radio-
aktiva ldyvningsprodukter och övriga transura-
na grundämnen. Separationen kan ske genom
olika tekniska processer. På senare år har dock
Purex blivit den vanligaste processen. I Purex
upplöser man bestrålat bränsle i salpetersyra,
varpå uran, plutonium och klyvningsprodukter
separeras genom att lösningsmedlet extraheras
med hjälp av en blandning av tributylfosfat i ett
organiskt lösningsmedel.
Purexanläggningar liknar varandra till pro-
cessfunktionerna, bland annat följande: upp-
huggning av bestrålade bränsleelement, upplös-
ning av bränsle, extraktion ur lösningen och
lagring av processvätskor. Där kan också fin-
nas utrustning för termisk spjälkning av uran-
nitrat, omvandling av plutoniumnitrat till oxid
eller metall, och omvandling av restvätska in-
nehållande klyvningsprodukter till en form som
lämpar sig för långtidsforvaring eller omhän-
dertagande. Exakt typ och sammansättning för
utrustning som klarar av dessa funktioner kan
dock skilja sig åt mellan olika Purexanlägg-
ningar av olika anledningar, bland annat typ
och mängd bestrålat bränsle som skall uppar-
betas, hur det återvunna materialet är tänkt att
användas samt vilken säkerhets- och under-
hållsfilosofi som styrt anläggningens konstruk-
tion.
En anläggning för upparbetning av bestrål-
59
ponents which normally come in direct contact
with and directly control the irradiated fuel and
the major nuclear material and fission product
processing streams.
These processes, including the complete
systems for plutonium conversion and pluto-
nium metal production, may be identified by the
measures taken to avoid criticality (e.g. by
geometry), radiation exposure (e.g. by shield-
ing), and toxicity hazards (e.g. by containment).
Items of equipment that are considered to
fall within the meaning of the phrase 'and
equipment especially designed or prepared' for
the reprocessing of irradiated fuel elements
include:
ade bränseelement omfattar utrustning och
komponenter som normalt kommer i direkt
kontakt med och direkt styr det bestrålade
bränslet och de huvudsakliga procesströmmar-
na med kärnämne och klyvningsprodukter.
Dessa processer, inbegripet fullständiga
system för omvandling av plutonium och fram-
ställning av metalliskt plutonium, utmärks av
åtgärder för att undvika kriticitet (t.ex. den
geometriska utformningen), bestrålning (t.ex.
genom skärmning) och toxicitet (t.ex. genom
inneslutning).
Utrustning som anses omfattas av frasen
"och utrustning särskilt konstruerad eller iord-
ningställd härför" är bland annat följande:
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
3.1. Irradiated fuel element chopping machi-
nes
Introductory note
This equipment breaches the cladding of the
fuel to expose the irradiated nuclear material to
dissolution. Especially designed metal cutting
shears are the most commonly employed,
although advanced equipment, such as lasers,
may be used.
Remotely operated equipment especially desig-
ned or prepared for use in a reprocessing plant
as identified above and intended to cut, chop or
shear irradiated nuclear fuel assemblies, bundles
or rods.
3.1 Maskiner för att hugga upp bestrålat
bränsle
Inledning
Denna utrustning slår hål på bränslets inkaps-
ling så att det bestrålade kärnämnet blottläggs
för upplösning. Särskilt konstruerade metall-
skär är vanligast förekommande, även om
avancerad utrustning, såsom lasrar, kan an-
vändas.
Fjärrstyrd utrustning som konstruerats eller
iordningställts speciellt för användning i en
upparbetningsanläggning enligt definitionen
ovan, vars syfte är att skära, hugga eller klippa
bestrålade element, knippen eller stavar med
kärnbränsle.
3.2. Dissolvers
Introductory note
Dissolvers normally receive the chopped-up
spent fuel. In these critically safe vessels, the
irradiated nuclear material is dissolved in nitric
acid and the remaining hulls removed from the
process stream.
Critically safe tanks (e.g. small diameter, annu-
lar or slab tanks) especially designed or prepa-
red for use in a reprocessing plant as identified
above, intended for dissolution of irradiated
nuclear fuel and which are capable of withstan-
ding hot, highly corrosive liquid, and which can
be remotely loaded and maintained.
3.2 Upplösningskärl
Inledning
Det upphuggna bränslet går normalt vidare till
ett upplösningskärl. I dessa kriticitetssäkra be-
hållare upplöses det bestrålade kärnämnet i
salpetersyra och de kvarvarande skalen avlägs-
nas från processflödet.
Kriticitetssäkra behållare (t.ex. med liten dia-
meter, ringformade eller skivformade) som kon-
struerats eller iordningställts speciellt för an-
vändning i en upparbetningsanläggning enligt
definitionen ovan, avsedda för upplösning av
bestrålat kärnbränsle, som är beständiga mot
het, starkt korrosiv vätska och som kan laddas
och underhållas med fjärrstyrning.
3.3. Solvent extractors and solvent extraction
equipment
Introductory note
Solvent extractors both receive the solution of
irradiated fuel from the dissolvers and the or-
ganic solution which separates the uranium,
plutonium, and fission products. Solvent ex-
traction equipment is normally designed to meet
strict operating parameters, such as long ope-
rating lifetimes with no maintenance require-
ments or adaptability to easy replacement,
simplicity of operation and control, and fiexibi-
lity for variations in process conditions.
3.3 Lösningsmedelsextraktion och utrustning
härför
Inledning
I lösningsmedelsextraktorer blandas lösningen
med bestrålat bränsle från upplösningskärlen
med den organiska lösning som används för att
separera uran, plutonium och klyvningspro-
dukter. Utrustning för lösningsmedelsextraktion
är vanligtvis konstruerad för att uppfylla strikta
driftsparametrar, såsom lång driftstid utan un-
derhåll eller enkel ersättning, enkel drift och
reglering, och flexibilitet för variationer i pro-
cessförutsättningarna.
Especially designed or prepared solvent extrac-
tors such as packed or pulse columns, mixer
settlers or centrifugal contactors for use in a
plant for the reprocessing of irradiated fuel.
Solvent extractors must be resistant to the cor-
rosive effect of nitric acid. Solvent extractors
are normally fabricated to extremely high stan-
dards (including special welding and inspection
and quality assurance and quality control tech-
niques) out of low carbon stainless steels, tita-
nium, zirconium, or other high quality materi-
als.
Speciellt konstruerade eller iordningställda lös-
ningsmedelsextraktorer, såsom fyllkroppsko-
lonner eller pulskolonner, blandare, utfall-
ningskärl eller centrifugalblandare för använd-
ning i en anläggning för upparbetning av be-
strålat bränsle. Lösningsmedelsextraktorer
måste vara beständiga mot salpetersyra. Lös-
ningsmedelsextraktorer tillverkas vanligen med
mycket höga krav (inbegripet särskild teknik för
svetsning, inspektion, kvalitetssäkring och kva-
litetskontroll) i rostfritt stål med låg kolhalt,
titan, zirkonium eller andra material av hög
kvalitet.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
3.4. Chemical holding or storage vessels
3.4 Kemiska behållare eller lagringstankar
Introductory note
Three main process liquor streams result from
the solvent extraction step. Holding or storage
vessels are used in the further processing of all
three streams, as follows:
(a) the pure uranium nitrate solution is con-
centrated by evaporation and passed to a de-
nitration process where it is converted to ura-
nium oxide. This oxide is reused in the nuclear
fuel cycle;
(b) the intensely radioactive fission products
solution is normally concentrated by evapora-
tion and stored as a liquor concentrate. This
concentrate may be subsequently evaporated
and converted to a form suitable for storage or
disposal;
(c) the pure plutonium nitrate solution is
concentrated and stored pending its transfer to
further process steps. In particular, holding or
storage vessels for plutonium Solutions are de-
signed to avoid criticality problems resulting
from changes in concentration and form of this
stream.
Inledning
Tre huvudsakliga vätskeflöden härrör från ex-
traktionen med lösningsmedel. Behållare och
lagringstankar används i vidarebearbetningen
av alla tre flödena på följande sätt:
a) Den rena urannitratlösningen koncentre-
ras genom avdunstning och vidarebefordras till
en denitreringsprocess där den omvandlas till
uranoxid. Denna oxid återanvänds i kärn-
bränslecykeln.
b) Den starkt radioaktiva lösningen med
klyvningsprodukter koncentreras normalt ge-
nom indunstning och lagras som vätskekoncent-
rat. Detta koncentrat kan senare indunstas och
omvandlas till en form som lämpar sig för lag-
ring eller omhändertagande.
c) Den rena plutoniumnitratlösningen kon-
centreras och lagras i väntan på ytterligare
processteg. Närmare bestämt är behållare och
lagringstankar för plutoniumlösningar konstru-
erade så att kriticitetsproblem på grund av för-
ändringar i detta processflödes koncentration
och form kan undvikas.
Especially designed or prepared holding or sto-
rage vessels for use in a plant for the reproces-
sing of irradiated fuel. The holding or storage
vessels must be resistant to the corrosive effect
of nitric acid. The holding or storage vessels are
normally fabricated of materials such as low
carbon stainless steels, titanium or zirconium, or
other high quality materials. Holding or storage
vessels may be designed for remote operation
and maintenance and may have the following
features for control of nuclear criticality:
(1) walls or intemal structures with a boron
equivalent of at least 2 %, or
(2) a maximum diameter of 175 mm (7?) for
cylindrical vessels, or
(3) a maximum width of 75 mm (3?) for
either a slab or annular vessel.
Speciellt konstruerade eller iordningställda be-
hållare eller lagringstankar för användning i en
anläggning för upparbetning av bestrålat
bränsle. Behållarna eller lagringstankama måste
vara korrosionsbeständiga mot salpetersyra. Be-
hållarna eller lagringstankama tillverkas van-
ligen i material som rostfritt stål med låg kol-
halt, titan, zirkonium eller andra material av hög
kvalitet. Behållare eller lagringstankar kan kon-
strueras för fjärrstyrd drift och underhåll, och ha
följande egenskaper för att kontrollera kriticitet:
1) Väggarna eller den inre uppbyggnaden
har en borekvivalent på minst 2 %.
2) Den maximala diametern är 175 mm för
ett cylindriskt kärl.
3) Den maximala vidden är 75 mm för an-
tingen en skivformig eller ringformad behållare.
3.5. Plutonium nitrate to oxide conversion
system
Introductory note
In most reprocessing facilities, this final pro-
cess involves the conversion of the plutonium
nitrate solution to plutonium dioxide. The main
functions involved in this process are: process
3.5 System för omvandling av plutonium-
nitrat till plutoniumoxid
Inledning
I de flesta upparbetningsanläggningar innebär
slutsteget i processen omvandling av plutoni-
umnitratlösningen till plutoniumdioxid. De hu-
vudsakliga funktionerna i denna process är
feed storage and adjustment, precipitation and
solid/liquor separation, calcination, product
handling, ventilation, waste management, and
process control.
Complete systems especially designed or prepa-
red for the conversion of plutonium nitrate to
plutonium oxide, in particular adapted so as to
avoid criticality and radiation effects and to
minimise toxicity hazards.
följande: lagring och reglering av tillflöde till
processen, utfällning och separation av vätska
och fast fas, kalcinering, hantering av produk-
ten, ventilation, hantering av avfall samt pro-
cesstyrning.
Fullständiga system speciellt konstruerade eller
iordningställda för omvandling av plutonium-
nitrat till plutoniumoxid, i synnerhet sådana
som utformats för att undvika kriticitet och
strålningseffekter och minimera risker med toxi-
citet.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
3.6. Plutonium oxide to metal production
system
Introductory note
This process, which could be related to a re-
processing facility, involves the fluorination of
plutonium dioxide, normally with highly corro-
sive hydrogen fluoride, to produce plutonium
fluoride which is subsequently reduced using
high purity calcium metal to produce metallic
plutonium and a calcium fluoride slag. The
main functions involved in this process are:
fluorination (e.g. involving equipment fabrica-
ted or lined with a precious metal), metal re-
duction (e.g. employing ceramic crucibles), slag
recovery, product handling, ventilation, waste
management and process control.
Complete systems especially designed or prepa-
red for the production of plutonium metal, in
particular adapted so as to avoid criticality and
radiation effects and to minimise toxicity
hazards.
3.6 System för omvandling av plutonium-
oxid till metalliskt plutonium
Inledning
Denna process, som kan vara relaterad till en
upparbetningsanläggning, innebär fluorering
av plutoniumdioxid, normalt med starkt korro-
siv vätefluorid, för att producera plutonium-
fluorid, vilken sedan reduceras med metalliskt
kalcium av hög renhet, varvid man får metal-
liskt plutonium och slagg av kalciumfluorid. De
huvudsakliga funktionerna i denna process är
följande: fluorering (t.ex. med hjälp av utrust-
ning tillverkad av eller skyddad med ädelme-
tall), metallreduktion (t.ex. med hjälp av kera-
miska deglar), avlägsnande av slagg, hantering
av produkten, ventilation, hantering av avfall
samt processtyrning.
Fullständiga system speciellt konstruerade eller
iordningställda för omvandling av plutonium-
oxid till metalliskt plutonium, i synnerhet såda-
na som utformats för att undvika kriticitet och
strålningseffekter och minimera risker med
toxicitet.
A 'plant for the fabrication of fuel elements'
includes the equipment:
(a) which normally comes in direct contact
with, or directly processes, or Controls, the pro-
duction flow of nuclear material, or
(b) which seals the nuclear material within
the cladding.
En anläggning för tillverkning av bränsleele-
ment omfattar utrustning som
a) normalt kommer i direkt kontakt med
eller som direkt behandlar eller styr produk-
tionsflöden av kämämmen, eller
b) förseglar kapslingen kring kärnämnet.
5. Plants for the separation of isotopes of
uranium and equipment, other than
analytical instruments, especially de-
signed or prepared therefor
Items of equipment that are considered to fall
within the meaning of the phrase 'equipment,
other than analytical instruments, especially
designed or prepared' for the separation of iso-
topes of uranium include:
5. Särskilt konstruerade eller iordning-
ställda anläggningar för separation av
isotoper av uran, förutom analysin-
strument
Utrustning som anses omfattas av frasen
"särskilt konstruerade eller iordningställda an-
läggningar för separation av isotoper av uran,
förutom analysinstrument" inbegriper följande:
5.1. Gas centrifuges and assemblies and
components especially designed or pre-
pared for use in gas centrifuges
Introductory note
The gas centrifuge normally consists of a thin-
walled cylinder(s) of between 75 mm (3?) and
400 mm (16?) diameter contained in a vacuum
environment and spun at high peripheral speed
of the order of300 m/s or more with its central
axis vertical. In order to achieve high speed the
materials of construction for the rotating com-
ponents have to be of a high strength to density
ratio and the rotor assembly, and hence its in-
dividual components, have to be manufactured
to very close tolerances in order to minimise the
imbalance. In contrast to other centrifuges, the
gas centrifuge for uranium enrichment is cha-
racterised by having within the rotor chamber a
rotating disc-shaped baffle(s) and a stationary
tube arrangement for feeding and extracting to
UF6 gas and featuring at least three separate
channels, of which two are connected to scoops
extending from the rotor axis towards the pe-
riphery of the rotor chamber. A Is o contained-
within the vacuum environment are a number of
critical items which do not rotate and which
although they are especially designed are not
difficult to fabricate nor are they fabricated out
of unique materials. A centrifuge facility how-
ever requires a large number of these compo-
nents, so that quantities can provide an impor-
tant indication of end use.
5.1 Gascentrifuger samt utrustning och kom-
ponenter som är speciellt konstruerade
eller iordningställda för användning i
gascentrifuger
Inledning
En gascentrifug består normalt av en eller flera
tunnväggiga cylindrar mellan 75 mm och 400
mm i diameter, monterade inuti en vakuum-
kammare, som roteras med hög tangentiell
hastighet (ca 300 M/s eller mer) kring en verti-
kal axel. För att uppnå hög hastighet måste
materialen i de roterande komponenterna ha
hög specifik hållfasthet, och den roterande de-
len och dess individuella komponenter måste
tillverkas med mycket snäva toleranser så att
obalansen minimeras. Till skillnad från andra
centrifuger utmärks gascentrifugen för anrik-
ning av uran av att den inuti rotorkammaren
har en eller flera roterande skivformiga mel-
lanväggar (bafflar) och en stationär rör anord-
ning för till- och frånflöde av UF6-gasen med
åtminstone tre separata kanaler, varav två är
anslutna till uttagsrör som sträcker sig från
rot or axeln mot rotorkammarens periferi. I va-
kuumkammaren sitter också ett antal nödvän-
diga komponenter som inte roterar vilka varken
är svårtillverkade eller tillverkade i unika mate-
rial, även om de är särskilt konstruerade. En
centrifuganläggning kräver dock ett stort antal
av dessa komponenter, varför kvantiteter kan ge
en viktig vägledning om slutanvändning.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.1.1. Rotating components
(a) Complete rotor assemblies
Thin-walled cylinders, or a number of inter-
connected thin-walled cylinders, manufactured
from one or more of the high strength to density
ratio materials described in the explanatory note
to this section. If interconnected, the cylinders
are joined together by flexible bellows or rings
as described in Section 5.1.1.(c) following. The
rotor is fitted with an intemal baffle(s) and end
caps, as described in Section 5.1.1.(d) and (e)
following, if in final form. However the com-
plete assembly may be delivered only partly
assembled.
(b) Rotor tubes
Especially designed or prepared thin-walled
cylinders with thickness of 12 mm (0,5?) or
less, a diameter of between 75 mm (3?) and 400
mm (16?), and manufactured from one or more
of the high strength to density ratio materials
described in the explanatory note to this section.
(c) Rings or bellows
Components especially designed or prepared to
give localised support to the rotor tube or to
join together a number of rotor tubes. The bel-
lows is a short cylinder of wall thickness 3 mm
(0,12?) or less, a diameter of between 75 mm
5.1.1 Roterande komponenter
a) Fullständiga rotoranordningar
Tunnväggiga cylindrar, eller ett antal med var-
andra förbundna tunnväggiga cylindrar, tillver-
kade i ett eller flera av de material med hög spe-
cifik hållfasthet som anges i förklaringen till
denna sektion nedan. Om de är förbundna, är
cylindrarna förbundna med hjälp av flexibla
bälgar eller ringar enligt beskrivningen i punkt
5.1.1 c nedan. Om den är i slutmonterat skick är
rotom utrustad med en eller flera inre mellan-
väggar och topp- eller bottenplattor, enligt be-
skrivningen i punkt 5.1.1 de nedan. Den full-
ständiga anordningen kan dock levereras i del-
vis monterat skick.
b) Rotorrör
Särskilt konstruerade eller iordningställda tunn-
väggiga cylindrar med en godstjocklek om 12
mm eller mindre, en diameter om 75 mm till
400 mm, tillverkad i ett eller flera av de material
med hög specifik hållfasthet som anges i för-
klaringen nedan.
c) Ringar eller bälgar
Komponenter som speciellt konstruerats eller
iordningställts för att lokalt förstärka eller för-
binda ett antal rotorrör. Bälgen är en kort cylin-
der med en godstjocklek som är 3 mm eller
mindre och en diameter mellan 75 mm och 400
63
(3?) and 400 m (16?), having a convolute, and
manufactured from one of the high strength to
density ratio materials described in the expla-
natory note to this section.
(d) Baffles
Disc-shaped components of between 75 mm
(3?) and 400 m (16?) diameter especially desig-
ned or prepared to be mounted inside the cent-
rifuge rotor tube, in order to isolate the take-off
chamber from the main separation chamber and,
in some cases, to assist the UF6 gas circulation
within the main separation chamber of the rotor
tube, and manufactured from one of the high
strength to density ratio materials described in
the explanatory note to this section.
(e) Top caps/bottom caps
Disc-shaped components of between 75 mm
(3?) and 400 (16?) diameter especially designed
or prepared to fit to the ends of the rotor tube,
and so contain the UF6 within the rotor tube,
and in some cases to support, retain or contain
as an integrated part an element of the upper
bearing (top cap) or to carry the rotating ele-
ments of the motor and lower bearing (bottom
cap), and manufactured from one of the high
strength to density ratio materials described in
the explanatory note to this section.
Explanatory note
The materials used for centrifuge rotating com-
ponents are:
(a) maraging Steel capable of an ultimate
tensile strength of 2,05 x 109 N/m2 (300 000
psi) or more,
(b) aluminium alloys capable of an ultimate
tensile strength of 0,46 x 109 N/m2 (67 000 psi)
or more,
(c) filamentary materials suitable for use in
composite structures and having a specific mo-
dulus of 12,3 x 106 m or greater and a specific
ultimate tensile strength of 0,3x106 m or
greater ('Specific Modulus' is the Young's
Modulus in N/m2 divided by the specific weight
in N/m3; 'Specific Ultimate Tensile Strength' is
the ultimate tensile strength in N/m2 divided by
the specific weight in N/m3.)
mm, har en inklädning och är tillverkad i ett av
de material med hög specifik hållfasthet som
beskrivs i förklaringen nedan.
d) Mellanväggar (bafflar)
Skivformade komponenter mellan 75 mm och
400 mm i diameter, speciellt konstruerade eller
iordningställda för att monteras inuti centrifu-
gens rotorrör, för att isolera ffånflödeskamma-
ren från huvudseparationskammaren, och i vissa
fall underlätta cirkulationen av UF6-gas inuti
rotorrörets huvudseparationskammare, tillver-
kad i ett av de material med hög specifik håll-
fasthet som beskrivs i förklaringen nedan.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
e) Topp- och bottenplattor
Skivformade komponenter mellan 75 mm och
400 mm i diameter, speciellt konstruerade eller
iordningställda för att passa in i rotorrörets än-
dar, och därigenom innesluta UF6 inuti rotorrö-
ret, och i vissa fall som en integrerad bestånds-
del förstärka, hålla fast eller innesluta en kom-
ponent i det övre lagret (topplatta) eller bära de
roterande delarna av motorn och det lägre lagret
(bottenplatta), tillverkad i ett av de material med
hög specifik hållfasthet som beskrivs i förkla-
ringen nedan.
Förklaring
De material som används för roterande centri-
fugkomponenter är
a) maråldrat stål som kan ges en brottgräns
på 2,05 x 109 N/m2 eller mer,
b) aluminiumlegeringar som kan ges en
brottgräns på 0,46 x 109 N/m2 eller mer, eller
c) fibrer eller fiberliknande material med en
specifik elasticitetsmodul om 12,3 x 106 m eller
mer och en specifik brottgräns om 0,3x 106 m
eller mer. (Specifik elasticitetsmodul är elastici-
tetsmodulen i N/m2 delad med den specifika
tyngden i N/m3; specifik brottgräns är brott-
gränsen i N/m2 delad med den specifika tyngden
i N/m3.)
5.1.2. Static components
(a) Magnetic suspension bearings
Especially designed or prepared bearing assem-
blies consisting of an annular magnet suspended
within a housing containing a damping medium.
The housing will be manufactured from a UF6-
resistant material (see explanatory note to Sec-
tion 5.2). The magnet couples with a pole piece
or a second magnet fitted to the top cap descri-
bed in Section 5.1.1.(e). The magnet may be
ring-shaped with a relation between outer and
inner diameter smaller or equal to 1,6:1. The
magnet may be in a form having an initial per-
meability of 0,15 H/m (120 000 in CGS units)
or more, or a remanence of 98,5 % or more, or
an energy product of greater than 80 kJ/m3 (107
5.1.2 Statiska komponenter
a) Magnetiskt upphängda lager
Speciellt konstruerade eller iordningställda la-
geranordningar bestående av en ringformig
magnet som är upphängd i ett lagerhus innehåll-
ande ett dämpande medium. Lagerhuset tillver-
kas i ett mot UF6 beständigt material (se förkla-
ringen till punkt 5.2). Magneten är parad med
en pol eller en sekundär magnet som är fast på
den topplatta som beskrivs i punkt 5.1.1 e.
Magneten kan vara ringformad med ett förhåll-
ande mellan ytter- och innerdiameter om 1,6:1
eller mindre. Magneten kan vara i en form med
ursprunglig permeabilitet om 0,15 H/m eller
mer, eller en remanens om 98,5 % eller mer,
eller en energiprodukt om 80 kJ/m3 eller mer.
64
gauss-oersteds).
In addition to the usual material properties,
it is a prerequisite that the deviation of the mag-
netic axes from the geometrical axes is limited
to very small tolerances (lower than 0,1 mm or
0,004 in) or that homogeneity of the material of
the magnet is specially called for.
(b) Bearings/dampers
Especially designed or prepared bearings com-
prising a pivot/cup assembly mounted on a
damper. The pivot is normally a hardened Steel
shaft with a hemisphere at one end with a means
of attachment to the bottom cap described in
section 5.1.1.(e) at the other. The shaft may
however have a hydrodynamic bearing attached.
The cup is pellet-shaped with a hemispherical
indentation in one surface. These components
are often supplied separately to the damper.
(c) Molecular pumps
Especially designed or prepared cylinders ha-
ving intemally machined or extruded helical
grooves and intemally machines bores. Typical
dimensions are as follows: 75 mm (3?) to 400
mm (16?) intemal diameter, 10 mm (0,4?) or
more wall thickness, with the length equal to or
greater than the diameter. The grooves are typi-
cally rectangular in cross-section and 2 mm
(0,08?) or more in depth.
(d) Motor stators
Especially designed or prepared ring-shaped
stators for high speed multiphase AC hysteresis
(or reluctance) motors for synchronous opera-
tion within a vacuum in the frequency range of
600-2 000 Hz and a power range of 50-1 000
VA. The stators consist of multiphase windings
on a laminated low loss iron core comprised of
thin layers typically 2,0 mm (0,08?) thick or
less.
Förutom de vanliga materialegenskaperna är
det ett krav att de magnetiska axlama avviker
från de geometriska axlama inom mycket snäva
toleranser (lägre än 0,1 mm) eller att särskilda
krav gäller för magnetens homogenitet.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
b) Lager/dämpare
Särskilt konstruerade eller iordningställda lager
som består av en lagertapp/lagerskålanordning
monterad på en dämpare. Lagertappen är nor-
malt en härdad stålstång med ett havklot i den
ena änden och en fog med den bottenplatta som
beskrivs i punkt 5.1.1 e i den andra änden.
Stången kan dock vara upphängd i ett hydrody-
namiskt lager.Lagerskålen är kulformad med en
halvsfarisk urskålning i en av ytorna. Dessa
komponenter levereras ofta separat från dämpa-
ren.
c) Molekylarpumpar
Särskilt konstruerade eller iordningställda mo-
lekylarpumpar som består av cylindrar som har
invändigt maskinbearbetade eller utpressade
spiralformade spår och invändigt maskinbear-
betade borrningar. Typiska dimensioner är följ-
ande: 75 mm till 400 mm innerdiameter, 10 mm
eller mer i godstjocklek, och längden lika med
eller större än diametern. Spåren har normalt
rektangulärt tvärsnitt och är 2 mm djupa eller
mer.
d) Motorstatorer
Särskilt konstruerade eller iordningställda
ringformade statorer för elektriska flerfasiga
växelströmshysteres- (eller växelströmsreluk-
tans-) motorer för synkron drift i vakuum i fre-
kvensomfånget 600 till 2 000 Hz och med en
effekt om 50 till 1 000 VA. Statorema består av
flerfaslindning på en laminerad jämkärna med
låg effektförlust bestående av tunna lager, nor-
malt 2,0 mm tjocka eller mindre.
(e) Centrifuge housing/recipients
Components especially designed or prepared to
contain the rotor tube assembly of a gas centri-
fuge. The housing consists of a rigid cylinder of
wall thickness up to 30 mm (1,2?) with preci-
sion machined ends to locate the bearings and
with one or more flanges for mounting. The
machined ends are parallel to each other and
perpendicular to the cylinder's longitudinal axis
to within 0,05° or less. The housing may also be
a honeycomb type structure to accommodate
several rotor tubes. The housings are made of or
protected by materials resistant to corrosion by
UF6.
(f) Scoops
Especially designed or prepared tubes up to 12
mm (0,5?) intemal diameter for the extraction of
UF6 gas from within the rotor tube by a pilot
tube action (that is, with an aperture facing into
the circumferential gas flow within the rotor
tube, for example by bend ing the end of a radi-
ally disposed tube) and capable of being fixed
e) Centrifugbehållare/tankar
Särskilt konstruerade eller iordningställda kom-
ponenter som innehåller gascentrifugens rotor-
röranordning Behållaren består av en stel cylin-
der med godstjocklek upp till 30 mm och med
precisionsbearbetade ändar med plats för lager
och en eller flera flänsar för montering. De ma-
skinbearbetade ändarna är parallella med var-
andra och vinkelräta mot cylinderns längdaxel
med en tolerans om 0,05 grader eller mindre.
Behållaren kan också ha bikakestruktur för att
hysa flera rotorrör. Behållarna är tillverkade i
eller skyddade med material som gör dem be-
ständiga mot UF6.
f) Uttagsrör
Särskilt konstruerade eller iordningställda rör
med upp till 12 mm innerdiameter för att tappa
av UF6 från centrifugens rotorrör enligt pitå-
rörsprincipen (dvs. med en öppning som vetter
mot det perifera gasflödet inuti rotorröret, ex-
empelvis anordnade genom att änden på ett ra-
diellt monterat rör böjs) och som kan anslutas
3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 54
to the central gas extraction system. The tubes
are made of or protected by materials resistant
to corrosion by UF6.
till det centrala systemet för gasuttag. Rören är
tillverkade i eller skyddade med ett material
som är beständigt mot UF6.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.2. Especially designed or prepared auxiliary
systems, equipment and components for
gas centrifuge enrichment plants
Introductory note
The auxiliary systems, equipment and compo-
nents for a gas centrifuge enrichment plant are
the systems of plant needed to feed UF6 to the
centrifuges, to link the individual centrifuges to
each other to form cascades (or stages) to allow
for progressively higher enrichments and to
extract the 'product' and 'tails' UF6 from the
centrifuges, together with the equipment requi-
red to drive the centrifuges or to control the
plant.
Normally UF6 is evaporated from the solid
using heated autoclaves and is distributed in
gaseous form to the centrifuges by way of Cas-
cade header pipework. The 'product' and 'tails'
UF6 gaseous streams flowing from the centrifu-
ges are also passed by way of Cascade header
pipework to cold traps (operating at about 203
K (-70 °C)) where they are condensed prior to
onward transfer into suitable containers for
transportation or storage. Because an enrich-
ment plant consists of many thousands of cent-
rifuges arranged in cascades there are many
kilometres of Cascade header pipework, incor-
porating thousands of welds with a substantial
amount of repetition of layout. The equipment,
components and piping systems are fabricated
to very high vacuum and cleanliness standards.
5.2.1. Feed systems/product and tails with-
drawal systems
Especially designed or prepared process systems
including:
- feed autoclaves (or stations), used for pas-
sing UF6 to the centrifuge cascades at up to 100
kPa (15 psi) and at a rate of 1 kg/h or more,
- desublimers (or cold traps) used to remove
UF6 from the cascades at up to 3 kPa (0,5 psi)
pressure. The desublimers are capable of being
chilled to 203 K (-70 °C) and heated to 343 K
(70 °C),
- 'product' and 'tails' stations used for trap-
ping UF6 into containers.
This plant, equipment and pipework is
wholly made of or lined with UF6-resistant ma-
terials (see explanatory note to this section) and
is fabricated to very high vacuum and clean-
liness standards.
5.2 Särskilt konstruerade eller iordning-
ställda hjälpsystem samt hjälputrustning
och hjälpkomponenter for anäggningar
för anrikning genom gascentrifugering
Inledning
Hjälpsystem, hjälputrustning och hjälpkompo-
nenter för en anläggning för anrikning genom
gascentrifugering är de system som krävs för
att mata UF6 till centrifugerna, förbinda de
enskilda centrifugerna med varandra i kaskader
(eller steg) för att ge successivt högre anrik-
ningsgrad och tappa av slutprodukt och rest-
fraktion av UF6 från centrifugerna, jämte den
utrustning som krävs för att driva centrifugerna
eller styra anläggningen.
Normalt forångas UF6 från fast form med
uppvärmda autoklaver och distribueras i gas-
form till centrifugerna via kaskadgrenrör. Slut-
produkt- och restfraktionsströmmarna med UF6
från centrifugerna leds också via kaskadgrenrör
till köldfällor (med en driftstemperatur om ca
203 K (-70 °C)) där de kondenseras innan de
överförs till lämpliga behållare för transport
eller lagring. Eftersom en anrikningsanlägg-
ning består av tusentals centrifuger i kaskader,
finns det många kilometer med kaskadgrenrör,
med tusentals svetsfogar och avsevärd upprep-
ning av utformningen. Utrustningen, kompo-
nenterna och rörsystemen tillverkas med mycket
höga krav i fråga om vakuum och renlighet.
5.2.1 System för matning och avtappning av
slutprodukt och restfraktion
Särskilt konstruerade eller iordningställda pro-
cessystem, inbegripet följande:
- Matningsautoklaver, ugnar eller system
som används för att överföra UF6 till centrifug-
kaskadema med ett tryck på upp till 100 kPa
och ett flöde på 1 kg/h eller mer.
- Desublimeringsutrustning (eller kylfallor)
som används för att bortföra UF6 från kaskader-
na vid ett tryck på upp till 3 kPa. Desublimato-
rema kan kylas till 203 K (-70 °C) och värmas
till 343 K (70 °C).
- Stationer för slutprodukt och restfraktion
som används för att överföra UF6 till behållare.
Anläggningen, utrustningen och kompo-
nenterna är helt tillverkade i eller klädda med
UF6-beständiga material (se förklaring nedan)
och tillverkas med mycket höga krav i fråga om
vakuum och renlighet.
5.2.2. Machine header piping systems
Especially designed or prepared piping systems
and header systems for handling UF6 within the
centrifuge cascades. The piping network is
normally of the 'triple' header system with each
centrifuge connected to each of the headers.
5.2.2 Grenrörssystem för maskineriet
Speciellt konstruerade eller iordningställda rör-
system eller grenrörssystem för att hantera UF6
inom centrifugkaskaderna. Römätet är normalt
ett s.k. trippelgrenrörssystem med varje centri-
fug ansluten till varje grenrör. Därför upprepas
There is thus a substantial amount of repetition
in its form. It is wholly made of UF6-resistant
materials (see explanatory note to this section)
and is fabricated to very high vacuum and
cleanliness standards.
utformningen i avsevärd omfattning. Den är helt
tillverkad i UF6-beständiga material (se förkla-
ring nedan) och tillverkas med mycket höga
krav i fråga om vakuum och renlighet.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.2.3. UF6 mass spectrometers/ion sources
Especially designed designed or prepared mag-
netic or quadrupole mass spectrometers capable
of taking ’on-line' samples of feed, product or
tails, from UF6 gas streams and having all of the
following characteristics:
1. unit resolution for atomic mass unit
greater than 320;
2. ion sources constructed of or lined with
nichrome or monel or nickel plated;
3. electron bombardment ionisation sources;
4. having a collector system suitable for
isotopic analysis.
5.2.3 UF6-masspektrometrar/j onkäl lor
Speciellt konstruerade eller iordningställda
magnetspektrometrar eller kvadrupol-
masspektrometrar för att under drift ta prover på
matarflöde, slutprodukter eller restfraktioner
från UF6-gasflödet och som har alla nedanstå-
ende egenskaper:
1) Upplösning för atommassenheter större
än 320.
2) Jonkälla tillverkad av eller skyddad med
kromnickel legering (NiCr) monel- eller nickel-
pläterad.
3) Jonisationskälla med elektronbombarde-
mang.
4) Uppsamlingssystem lämpligt för isotop-
analys.
5.2.4. Frequency changers
Frequency changers (also known as converters
or invertors) especially designed or prepared to
supply motor stators as defined under 5.1.2(d),
or parts, components and subassemblies of such
frequency changers having all of the following
characteristics:
1. a multiphase output of 600 to 2 000 Hz;
2. high stability (with frequency control
better than 0,1 %);
3. low harmonic distortion (less than 2 %),
and
4. an efficiency of greater than 80 %.
5.2.4 Frekvensskiftare
Frekvensskiftare (även kallade omriktare eller
inverterare), speciellt konstruerade eller iord-
ningställda för att mata motorstatorer enligt de-
finitionen i punkt 5.1.2 d, eller delar, kompo-
nenter eller delsystem till sådana frekvensskifta-
re, som har alla följande egenskaper:
1) Flerfasig utspänning med frekvens i om-
fånget 600-2 000 Hz.
2) Hög stabilitet (med frekvenskontroll
bättre än 0,1 %).
3) Låg harmonisk distorsion (mindre än 2
%).
4) Verkningsgrad på mer än 80 %.
Explanatory note
The items listed above either come into direct
contact with the UF6 process gas or directly
control the centrifuges and the passage of the
gas from centrifuge to centrifuge and Cascade
to Cascade.
Materials resistant to corrosion by UF6
include stainless Steel, aluminium, aluminium
alloys, nickel or alloys containing 60 % or more
nickel.
Förklaring
Den utrustning som anges ovan kommer i direkt
kontakt med gasen i UF6-processen eller direkt-
styr centrifugerna och ledningen av gas mellan
centrifuger och kaskader.
Material som är UF6-beständiga omfattar
rostfritt stål, aluminium, aluminiumlegeringar,
nickel och legeringar som innehåller 60 %
nickel eller mer.
5.3. Especially designed or prepared assem-
blies and components for use in gaseous
diffusion enrichment
Introductory note
In the gaseous diffusion method of uranium
isotope separation, the main technological as-
sembly is a special porous gaseous diffusion
barrier, heat exchanger for cooling the gas
(which is heated by the process of compres-
sion), seal valves and control valves, and pipe-
5.3 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda uppsättningar och komponenter
för användning i anrikning genom gas-
diffusion
Inledning
I gasdiffusionsmetoden för uranisotopsepara-
tion är den huvudsakliga tekniska uppsätt-
ningen ett särskilt poröst gasdiffusionsmem-
bran, värmeväxlare för att kyla gasen (gasen
värms upp genom kompressionsprocessen), för-
seglingsventiler och kontrollventiler samt rör-
|
lines. Inasmuch as gaseous diffusion technology |
ledningar. Eftersom uranhexafluorid (UFf) an- Prop 1999/2000154 ning, alla rör och alla instrumentytor (som Dl laga 1 |
|
5.3.1. Gaseous diffusion barriers |
5.3.1 Membran for gasdiffusion |
|
(a) Especially designed or prepared thin, porous |
a) Speciellt konstruerade eller iordningställda |
|
(b) especially prepared compounds or powders |
b) speciellt iordningställda föreningar eller pul- |
|
5.3.2. Diffuser housings |
5.3.2 Membranbehållare |
|
Especially designed or prepared hermetically |
Specielt konstruerade eller iordningställda her- |
|
5.3.3. Compressors and gas blowers |
5.3.3 Kompressorer och biåsmaskiner |
|
Especially designed or prepared axial, centrifu- |
Speciellt konstruerade eller iordningställda ax- |
|
5.3.4. Rotary shaft seals |
5.3.4 Axeltätningar |
|
Especially designed or prepared vacuum seals, |
Speciellt konstruerade eller iordningställda va- Oo |
into the inner chamber of the compressor or gas
blower which is filled with UF6. Such seals are
normally designed for a buffer gas in-leakage
rate of less than 1 000 cm3/min (60 in3/min).
litlig tätning mot läckage av luft in i kompres-
sorns eller biåsmaskinens innerkammare, vilken
är fylld med UF6. Sådana tätningar är normalt
konstruerade så att inläckningen av en buffert-
gas är mindre än 1 000 cm3/min.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.3.5. Heat exchangers for cooling UF6
Especially designed or prepared heat ex-
changers made of or lined with UF6-resistant
materials (except stainless Steel) or with copper
or any combination of those metals, and inten-
ded for a leakage pressure change rate of less
than 10 Pa (0,0015 psi) per hour under a pressu-
re difference of 100 kPa (15 psi).
5.3.5 Värmeväxlare för kylning av UF6
Särksilt konstruerade eller iordningställda vär-
meväxlare tillverkade av eller skyddade med
UF6-beständiga material (med undantag för
rostfritt stål) eller koppar eller någon kombina-
tion av dessa metaller, avsedd för en förändring
av läckagetryck på mindre än 10 Pa/h vid en
tryckskillnad på 100 kPA.
5.4. Especially designed or prepared auxiliary
systems, equipment and components for
use in gaseous diffusion enrichment
Introductory note
The auxiliary systems, equipment and compo-
nents for gaseous diffusion enrichment plants
are the systems of plant needed to feed UF6 to
the gaseous diffusion assembly, to link the indi-
vidual assemblies to each other to form casca-
des (or stages) to allow for progressively higher
enrichments and to extract the 'product' and
'tails' UF6 from the diffusion cascades. Because
of the high inertial properties of diffusion cas-
cades, any interruption in their operation, and
especially their shutdown, leads to serious con-
sequences. Therefore, a strict and constant
maintenance of vacuum in all technological
systems, automatic protection from accidents,
and precise automated regulation of the gas
flow is of importance in a gaseous diffusion
plant. All this leads to a need to equip the plant
with a large number of special measuring, re-
gulating and controlling systems.
Normally UF6 is evaporated from cylinders
placed within autoclaves and is distributed in
gaseous form to the entry point by way of Cas-
cade header pipework. The 'product' and 'tails'
UF6 gaseous streams flowing from exit points
are passed by way of Cascade header pipework
to either cold traps or to compression stations
where the UF6 gas is liquefied prior to onward
transfer into suitable containers for transporta-
tion or storage. Because a gaseous dijfusion
enrichment plant consists of a large number of
gaseous dijfusion assemblies arranged in cas-
cades, there are many kilometres of Cascade
header pipework, incorporating thousands of
welds with substantial amounts of repetition of
layout. The equipment, components and piping
systems are fabricated to very high vacuum and
cleanliness standards.
5.4 Särskilt konstruerade eller iordning-
ställda hjälpsystem, samt hjälputrustning
och hjälpkomponenter för anrikning ge-
nom gasdiffusion
Inledning
Hjälpsystem, hjälpkomponenter och hjälpu-
trustning för gasdijfusionsanläggningar är de
system som krävs for att mata UF6 till gasdijfu-
sionsuppställningen, förbinda de enskilda upp-
sättningarna med varandra i kaskader (eller
steg) för successivt högre anrikningsgrad samt
extrahera UF6 i form av slutprodukt och rest-
fraktion från diffusionskaskaderna. Eftersom
dijfusionskaskaderna är så tröga, får varje
driftsstörning eller avstängning allvarliga följ-
der. Därför är strikt och konstant vakuum i alla
tekniska system, automatiskt skydd från olyckor
samt exakt automatisk styrning av gasflödet av
stor vikt i en gasdijfusionsanläggning. På
grund av detta måste anläggningen utrustas
med ett stort antal särskilda system för mätning,
styrning och reglering.
Normalt förångas UF6 från cylindrar i au-
toklaver och leds sedan vidare i gasform till
inflödet i kaskadernas grenrör. Gasströmmarna
med slutprodukt respektive restfraktion från
utloppen leds via kaskadgrenrör till kylfällor
eller kompressionsstationer, där UF6-gasen
kondenseras innan den överförs till behållare
som är lämpliga för transport eller lagring.
Eftersom en anläggning för anrikning genom
gasdiffusion består av ett stort antal gasdijfu-
sionsuppställningar i kaskader, finns det åtskil-
liga kilometer med kaskadgrenrör, med tusen-
tals svetsfogar och en högt standardiserad kon-
struktion. Utrustningen, komponenterna och
rören tillverkas med mycket höga krav i fråga
om vakuum och renlighet.
5.4.1. Feed systems/product and tails with-
drawal systems
Especially designed or prepared process sys-
tems, capable of operating at pressures of 300
5.4.1 System för matning och extraktion av
slutprodukt och restfraktion
Speciellt konstruerade eller iordningställda pro-
cessystem som kan drivas under tryck om upp
69
kPa (45 psi) or less, including:
- feed autoclaves (or systems), used for pas-
sing UF6 to the gaseous diffusion cascades,
- desublimers (or cold traps) used to remove
UF6 from diffusion cascades,
- liquefaction stations where UF6 gas from
the Cascade is compressed and cooled to form
liquid UF6,
- 'product' or 'tails' stations used for trans-
ferring UF6 into containers.
till 300 kPa, innefattande följande:
- Matningsautoklaver (eller system) som
används för att leda UF6 till gasdiffusionskaska-
dema.
- Desublimeringsutrustning (eller kylfållor)
som används för att bortföra UF6 från diffu-
sionskaskadema.
- Kondenseringsstationer där UF6-gas
komprimeras och kyls till flytande form.
- Stationer för slutprodukt och restfraktion
som används för att överföra UF6 till behållare.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.4.2. Header piping systems
Especially designed or prepared piping systems
and header systems for handling UF6 within the
gaseous diffusion cascades. This piping network
is normally of the 'double' header system with
each cell connected to each of the headers.
5.4.2 Grenrörssystem
Rörsystem och grenrör speciellt konstruerade
eller iordningställda för att leda UF6 i gasdiffu-
sion skaskadema. Detta römät är vanligtvis ett
sk. dubbelt grenrörssystem där varje cell är
kopplad till varje grenrör.
5.4.3. Vacuum systems
(a) Especially designed or prepared large
vacuum manifolds, vacuum headers and
vacuum pumps having a suction capacity of 5
m3/min. (175 ft3/min.) or more.
(b) Vacuum pumps especially designed for ser-
vice in UF6-bearing atmospheres made of, or
lined with, aluminium, nickel, or alloys bearing
more than 60 % nickel. These pumps may be
either rotary or positive, may have displacement
and fluorocarbon seals, and may have special
working fluids present.
5.4.4. Special shut-off and control valves
Especially designed or prepared manual or au-
tomated shut-off and control bellows valves
made of UF6-resistant materials with a diameter
of 40 to 1 500 mm (1,5 to 59?) for installation
in main and auxiliary systems of gaseous diffu-
sion enrichment plants.
5.4.3 Vakuumsystem
a) Speciellt konstruerade eller iordningställda
uppsamlings- ochförgreningsrör för vakuum
som har en sugkapacitet på 5 m3/min
b) Speciellt konstruerade vakuumpumpar för
användning i UF6-haltig atmosfär, tillverkade i
eller skyddade med aluminium, nickel, eller
legeringar med mer än 60 % nickel. Dessa pum-
par kan vara med roterande kolv eller arbeta
med övertryck eller vara deplacementpumpar
med fluorokrabontätningar och med särskilda
arbetsfluider.
5.4.4 Speciella avstängnings- och reglerings-
ventiler
Speciellt konstruerade eller iordningställda ma-
nuella eller automatiska avstängnings- och reg-
leringsventiler tillverkade i UF6-beständiga
material med en diameter om 40-1 500 mm för
installation i en gasdiffusionsanläggnings hu-
vud- eller hjälpsystem.
5.4.5. UF6 mass spectrometers/ion sources
Especially designed or prepared magnetic or
quadrupole mass spectrometers capable of
taking on-line samples of feed, product or tails,
from UF6 gas streams and having all of the fol-
lowing characteristics:
1. unit resolution for atomic mass unit grea-
ter than 320;
2. ion sources constructed of or lined with
nichrome or monel or nickel plated;
3. Electron bombardment ionisation sources;
4. collector system suitable for isotopic
analysis.
5.4.5 UF6-masspektrometrar/j onkäl lor
Speciellt konstruerade eller iordningställda
magnetspektrometrar eller kvadrupolmasspekt-
rometrar för att under drift ta prover på matar-
flöde, slutprodukter eller restffaktioner frå UF6-
gasflödet och som har alla följande egenskaper:
1) Upplösning för atommassenheter större
än 320.
2) Jonkälla tillverkad av eller skyddad med
kromnickellegering eller monel eller nickelplä-
terad.
3) Jonisationskälla med elektronbombarde-
mang.
4) Uppsamlingssystem lämpligt för isotop-
analys.
Explanatory note
The items listed above either come into direct
contact with the UF6 process gas or directly
control the flow within the Cascade. All surfaces
Förklaring
Delarna som anges ovan kommer i direkt kon-
takt med gasen i UF6-processen eller direktstyr
flödet i kaskaderna. Alla ytor som kommer i
which come into contact with the process gas
are wholly made of, or lined with, UFg-resistant
materials. For the purposes of the sections re-
lating to gaseous diffusion items the materials
resistant to corrosion by UF6 include stainless
Steel, aluminium, aluminium alloys, aluminium
oxide, nickel or alloys containing 60 % or more
nickel and UF6-resistant fully fluorinated hyd-
rocarbon polymers.
kontakt med processgasen är tillverkade av el-
ler fodrade med UF6-beständiga material. I
samband med sektionerna om gasdiffusionsut-
rustning räknas som UF'^beständiga material
bland annat rostfritt stål, alumnium, alumini-
umlegeringar, nickel eller legeringar som inne-
håller 60 % nickel eller mer samt UF6-bestän-
diga helt fluorerade kolvätepolymerer.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.5. Especially designed or prepared systems,
equipment and components for use in
aerodynamic enrichment plants
Introductory note
In aerodynamic enrichment processes, a mix-
ture of gaseous UF6 and light gas (hydrogen of
helium) is compressed and then passed through
separating elements wherein isotopic separa-
tion is accomplished by the generation of high
centrifugal forces over a curved-wall geo-
metry. Two processes of this type have been
successfully developed: the separation nozzle
process and the vortex tube process. For both
processes the main components of a separation
stage include cylindrical vessels housing the
special separation elements (nozzles or vortex
tubes), gas compressors and heat exchangers to
remove the heat of compression. An aerodyna-
mic plant requires a number of these stages, so
that quantities can provide an important indi-
cation of end use. Since aerodynamic processes
use UF6 all equipment, pipeline and instru-
mentation surfaces (that come in contact with
the gas) must be made of materials that remain
stable in contact with UF6.
Explanatory note
The items listed in this section either come into
direct contact with the UF6 process gas or di-
rectly control the flow within the Cascade. All
surfaces which come into contact with the pro-
cess gas are wholly made of or protected by
UF6-resistant materials. For the purpose of the
section relating to aerodynamic enrichments
items, the materials resistant to corrosion by
UF6 include copper, stainless Steel, aluminium,
aluminium alloys, nickel or alloys containing
60 % or more nickel and UF6-resistant fully
fluorinated hydrocarbon polymers.
5.5 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system, utrustning och kompo-
nenter för aerodynamisk anrikning
Inledning
I den aerodynamiska anrikningsprocessen
komprimeras en blandning av UF6-gas och en
lätt gas (väte eller helium), varefter den leds
genom separationselement där isotopseparation
genomförs genom att starka centrifugalkrafter
alstras över en krökt vägg. Två processer av
denna typ har kunnat utvecklas: separation med
separationsmunstycke (dysa) respektive med
vortexrör. I bägge processerna är de viktigaste
komponenterna i separationssteget cylindriska
behållare som hyser de särskilda separations-
komponenterna (dysor eller vortexrör) samt
gaskompressorer och värmeväxlare för att leda
bort kompressionsvärmet. En anläggning för
aerodynamisk anrikning kräver ett antal sådana
steg, varför kvantitet kan ge en viktig antydan
om slutanvändning. Eftersom UF6 används i
aerodynamiska processer måste all utrustning,
alla rör och alla instrumentytor (som kommer i
kontakt med gasen) tillverkas av UF6-beständi-
ga material.
Förklaring
Delarna som anges ovan kommer i direkt kon-
takt med gasen i UF6-processen eller direktstyr
flödet i kaskaderna. Alla ytor som kommer i
kontakt med processgasen är tillverkade av el-
ler fodrade med UF6-beständiga material. I
samband med sektionerna om utrustning för
aerodynamisk separation räknas som UF6-be-
ständiga material bland annat rostfritt stål,
aluminium, aluminiumlegeringar, nickel eller
legeringar som innehåller 60 % nickel eller mer
samt UF6-beständiga helt fluorerade kolväte-
polymerer.
5.5.1. Separation nozzles
Especially designed or prepared separation
nozzles and assemblies thereof. The separation
nozzles consist of slit-shaped, curved channels
having a radius of curvature less than 1 mm
(typically 0,1 to 0,05 mm), resistant to corro-
sion by UF6 and having a knife-edge within the
nozzle that separates the gas flowing through
the nozzle into two ffactions.
5.5.1 Separationsmunstycken
Speciellt konstruerade eller iordningställda se-
parationsmunstycken (dysor) eller sammansätt-
ningar därav. Separationsmunstyckena består av
skårformiga, böjda kanaler (UF6-beständiga)
vars kurvradier är mindre än 1 mm och som i
munstycket har en knivegg som delar
gasströmmen genom munstycket i två strömmar.
5.5.2. Vortex tubes
Especially designed or prepared vortex tubes
and assemblies thereof. The vortex tubes are
5.5.2 Vortexrör
Speciellt konstruerade eller iordningställda
vortexrör eller sammansättningar därav. Vortex-
cylindrical or tapered, made of or protected by
materials resistant to corrosion by UF6, having a
diameter of between 0,5 cm and 4 cm, a length
to diameter ratio of 20:1 or less and with one or
more tangential inlets. The tubes may be equip-
ped with nozzle-type appendages at either or
both ends.
Explanatory note
The feed gas enters the vortex tube tangentially
at one end or through swirl vanes or at nume-
rous tangential positions along the periphery of
the tube.
rören är cylindriska eller koniska rör, tillverkade
i UF6-beständiga material, med en diameter
mellan 0,5 cm och 4 cm och ett förhållande
mellan längd och diameter på 20:1 eller mindre
och med ett eller flera tangentiella inlopp. Rö-
ren kan förses med dysliknande påbyggnad i ena
änden eller bägge ändar.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
Förklaring
Matningsgasen kommer in i vortexröret tan-
gentiellt vid ena änden eller genom virvelkana-
ler eller vid flera tangentiella punkter längs
rörets periferi.
5.5.3. Compressors and gas blowers
Especially designed or prepared axial, centrifu-
gal or positive displacement compressors or gas
blowers made of or protected by materials resi-
stant to corrosion by UF6 and with a suction
volume capacity of 2 m3/min. or more of
UFfc/carrier gas (hydrogen or helium) mixture.
Explanatory note
These compressors and gas blowers typically
have apressure ratio between 1.2:1 and 6:1.
5.5.4. Rotary shaft seals
Especially designed or prepared rotary shaft
seals, with seal feed and seal exhaust connec-
tions, for sealing the shaft connecting the comp-
ressor rotor or the gas blower rotor with the
driver motor so as to ensure a reliable seal
against out-leakage of process gas or in-leakage
of air or seal gas into the inner chamber of the
compressor or gas blower which is filled with a
UFö/carrier gas mixture.
5.5.3 Kompressorer och biåsmaskiner
Speciellt konstruerade eller iordningställda ax-
ial-, centrifugal- eller deplacementkompressorer
eller biåsmaskiner tillverkade av eller skyddade
med UF6-beständiga material, med en sugkapa-
citet om 2 m3/min eller mer av en blandning
mellan UF6 och bärgas (väte eller helium).
Förklaring
Dessa kompressorer eller bläsmaskiner har
vanligtvis etttryckförhållande mellan 1,2:1 och
6:1.
5.5.4 Axeltätningar
Speciellt konstruerade eller iordningställda
axeltätningar, med anslutningar till matartät-
ningen och utblåstätningen, avsedda att täta
axeln mellan kompressorns eller biåsmaskinens
rotor och drivmotom så att man får en tillförlit-
lig tätning mot läckage av processgas ut i om-
givningen eller av luft eller tätningsgas in i
kompressorns eller biåsmaskinens innerkamma-
re, vilken är fylld med en blandning av UF6 och
bärgas.
5.5.5. Heat exchangers for gas cooling
Especially designed or prepared heat exchang-
ers made of or protected by materials resistant
to corrosion by UF6.
5.5.5 Värmeväxlare för kylning av gas
Speciellt konstruerade eller iordningställda
värmeväxlare tillverkade av eller skyddade med
UF6-beständiga material.
5.5.6. Separation element housings
Especially designed or prepared separation ele-
ment housings, made of or protected by materi-
als resistant to corrosion by UF6, for containing
vortex tubes or separation nozzles.
Explanatory note
These housings may be cylindrical vessels
greater than 300 mm in diameter and greater
than 900 mm in length, or may be rectangular
vessels of comparable dimensions, and may be
designed for horizontal or vertical installation.
5.5.6 Behållare för separationselement
Speciellt konstruerade eller iordningställda be-
hållare för separationselement, tillverkade av
eller skyddade med UF6-beständiga material och
som rymmer vortexrör eller separationsdysor.
Förklaring
Dessa kan vara cylindriska behållare med en
diameter större än 300 mm och längd större än
900 mm, eller rektangulära behållare med lik-
nande mått, och kan konstrueras för horisontell
eller vertikal montering.
5.5.7. Feed systems/product and tails with-
drawal systems
Especially designed or prepared process systems
or equipment for enrichment plants made of or
5.5.7 Matningssystem samt system för extrak-
tion av slutprodukt och restfraktion
Speciellt konstruerade eller iordningställda pro-
cessystem eller utrustning för anrikningsanlägg-
protected by materials resistant to corrosion by
UF6, including:
(a) feed autoclaves, ovens, or systems used
for passing UF6 to the enrichment process;
(b) desublimers (or cold traps) used to re-
move UF6 from the enrichment process for sub-
sequent transfer upon heating;
(c) solidification or liquefaction stations
used to remove UF6 from the enrichment pro-
cess by compressing and converting UF6 to a
liquid or solid form;
(d) ‘product' or ‘tails' stations used for
transferring UF6 into containers.
ningar tillverkade av eller skyddade med UF6-
beständiga material, innefattande följande:
a) Matningsautoklaver, ugnar eller system
som används för att leda UF6 till anrikningspro-
cessen.
b) Desublimeringsutrustning (eller kylfällor)
som används för att bortföra UF6 från anrik-
ningsprocessen för vidare befordran efter upp-
värmning.
c) Kondenseringsstationer där UF6-gas av-
lägsnas från anrikningsprocessen genom att
kondenseras och kylas till flytande eller fast
form.
d) Stationer för slutprodukt och restfraktion
som används för att överföra UF6 till behållare.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.5.8. Header piping systems
Especially designed or prepared header piping
systems, made of or protected by materials resi-
stant to corrosion by UF6 for handling UF6
within the aerodynamic cascades. This piping
network is normally of the ‘double' header de-
sign with each stage or group of stages connec-
ted to each of the headers.
5.5.8 Grenrörssystem
Speciellt konstruerade eller iordningställda
grenrörssystem, tillverkade av eller skyddade
med UF6-beständiga material, för att leda UF6 i
de aerodynamiska kaskaderna. Detta römät är
vanligtvis ett sk. dubbelt grenrörssystem där
varje steg eller grupp av steg är kopplad till
varje grenrör.
5.5.9. Vacuum systems and pumps
(a) Especially designed or prepared vacuum
systems having a suction capacity of 5 m3/min
or more, consisting of vacuum manifolds,
vacuum headers and vacuum pumps, and desig-
ned for service in UF6-bearing atmospheres.
(b) Vacuum pumps especially designed or pre-
pared for service in UF6-bearing atmospheres
and made of or protected by materials resistant
to corrosion by UF6. These pumps may use
fluorocarbon seals and special working fluids.
5.5.9 Vakuumsystem och pumpar
a) Speciellt konstruerade eller iordningställda
vakuumsystem med en sugkapacitet om 5
m3/min eller mer, bestående av vakuumgren led-
ningar, vakuumgrenrör och vakuumpumpar,
konstruerade för drift i UF6-haltig atmosfär.
b) Speciellt konstruerade eller iordningställda
vakuumpumpar för drift i UF6-haltig atmosfär,
tillverkade av eller skyddade med UF6-bestän-
diga material. Dessa pumpar kan använda fluo-
rokrabontätningar och särskilda arbetsfluider.
5.5.10.Special shut-off and control valves
Especially designed or prepared manual or au-
tomated shut-off and control bellows valves
made of or protected by materials resistant to
corrosion by UF6 with a diameter of 40 to 1 500
mm for installation in main and auxiliary sys-
tems of aerodynamic enrichment plants.
5.5.10 Speciella avstängnings- och reglerings-
ventiler
Speciellt konstruerade eller iordningställda ma-
nuella eller automatiska avstängnings- och reg-
leringsventiler tillverkade i UF6-beständiga
material med en diameter om 40-1 500 mm för
installation i huvud- eller hjälpsystem vid en
anläggning för aerodynamisk anrikning.
5.5.1 l.UF6 mass spectrometers/ion sources
Especially designed or prepared magnetic or
quadrupole mass spectrometers capable of
taking 'on-line' samples of feed, 'product' or
'tails', from UF6 gas streams and having all of
the following characteristics:
1. unit resolution for mass greater than 320;
2. ion sources constructed of or lined with
nichrome or monel or nickel plated;
3. electron bombardment ionisation sources;
4. collector system suitable for isotopic
analysis.
5.5.11 UF6-masspektrometrar/jonkällor
Speciellt konstruerade eller iordningställda
magnetspektrometrar eller kvadrupol-
masspektrometrar för att under drift ta prover på
matarflödet, slutprodukter eller restffaktioner
från UF6-gasflödet och som har alla följande
egenskaper:
1) Upplösning för atommassenheter större
än 320.
2) Jonkälla tillverkad av eller skyddad med
kromnickellegering eller monel eller nickel-
pläterad.
3) Jonisationskälla med elektronbombarde-
mang.
4) Uppsamlingssystem lämpligt för isotop-
analys.
73
5.5. n.UFö/carrier gas separation systems
Especially designed or prepared systems for
separating UF6 from carrier gas (hydrogen or
helium).
Explanatory note
These systems are designed to reduce the UF6
content in the carrier gas to 1 ppm or less and
many incorporate equipment such as:
(a) cryogenic heat exchangers and cryo-
separators capable of temperatures of -120 °c
or less, or
(b) cryogenic refrigeration units capable of
temperatures of -120 °C or less, or
(c) separation nozzle or vortex tube units for
the separation of UF6from carrier gas, or
(d) UF6 cold traps capable of temperatures
of -20 °C or less.
5.5.12 System för separation av UF6 och bär-
gas
Särskilt konstruerade eller iordningställda sys-
tem för att separera UF6 från bärgas (väte eller
helium).
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
Förklaring
Dessa system är avsedda att minska UF6-halten
i bärgasen till 1 ppm eller mindre och kan om-
fatta
a) Kryogeniska värmeväxlare och kryosepa-
ratorer som tål temperaturer om -120 °C eller
lägre, eller
b) Kryogeniska kylningsenheter som tål
temperaturer om -120 °C eller lägre, eller
c) Separationsdysor eller vortexrör för se-
paration av UF6från bärgas, eller
d) UFg-köldfällor som tål temperaturer om -
20 °C eller lägre.
5.6. Especially designed or prepared systems,
equipment and components for use in
Chemical exchange or ion exchange en-
richment plants
Introductory note
The slight difference in mass between the iso-
topes of uranium causes small changes in Che-
mical reaction equilibria that can be used as a
basis for separation of the isotopes. Two pro-
cesses have been successfully developed: liquid-
liquid Chemical exchange and solid-liquid ion
exchange.
In the liquid-liquid Chemical exchange pro-
cess, immiscible liquid phases (aqueous and
organic) are countercurrently contacted to give
the cascading effect of thousands of separation
stages. The aqueous phase consists of uranium
chloride in hydrochloric acid solution; the or-
ganic phase consists of an extractant contain-
ing uranium chloride in an organic solvent. The
contactors employed in the separation Cascade
can be liquid-liquid exchange columns (such as
pulsed columns with sieve plates) or liquid
centrifugal contactors. Chemical conversions
(oxidation and reduction) are required at both
ends of the separation cascade in order to pro-
vide for the reflux requirements at each end. A
major design concern is to avoid contamination
of the process streams with certain metal ions.
Plastic, plastic-lined (including use of fluoro-
carbon polymers) and/or glass-lined columns
and piping are therefore used.
In the solid-liquid ion-exchange process,
enrichment is accomplished by uranium
adsorption/desorption on a special, very fast-
acting, ion-exchange resin or adsorbent. A so-
lution of uranium in hydrochloric acid and
other Chemical agents is passed through cylind-
rical enrichment columns containing packed
beds of the adsorbent. For a continuous pro-
cess, a reflux system is necessary to release the
uranium from the adsorbent back into the liquid
flow so that 'product' and 'tails' can be collec-
ted. This is accomplished with the use of suit-
5.6 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system, utrustning och kompo-
nenter för anläggningar för anrikning ge-
nom kemiskt utbyte eller jonbyte
Inledning
Den lilla masskillnaden mellan olika uranisoto-
per medför små förändringar i jämvikten för
vissa kemiska reaktioner, vilket kan användas
för att separera isotoperna. Två processer har
utvecklats med framgång: kemiskt utbyte vätska
vätska samt jonbyte mellan vätska och fast fas.
I processen med kemiskt utbyte låter man
två oblandbara vätskefaser (vattenfas och or-
ganisk fas) komma i kontakt med varandra mot-
ströms för att åstadkomma samma kaskadeffeki
som tusentals separationssteg. Vattenfasen be-
står av uranklorid i saltsyrelösning; den or-
ganiska fasen av en extraktant med uranklorid i
ett organiskt lösningsmedel. De kontaktdon som
används i separationskaskaden kan vara utby-
teskolonner för vätska vätska (såsom puls-
kolonner med silplattor) eller centrifugalkon-
taktorer för vätska. Kemisk omvandling (oxi-
dation och reduktion) krävs i bägge ändar av
separationskaskaden så att återflödesvillkoren
uppfylls i båda ändarna. Ett stort konstruk-
tionsproblem är att undvika att processflödena
förorenas med vissa metalljoner. Man använder
därför rör och kolonner av plast, eller plast-
skyddade (bland annat med fluorokarbonpoly-
merer) eller glasklädda rör och kolonner.
I jonbytesprocessen sker anrikningen genom
att uran adsorberas och desorberas på en sär-
skild, mycket snabbverkande jonbytarmassa
eller adsorbent. Uran upplöses i saltsyra och
andra kemikalier tillsätts, varefter lösningen
leds genom cylindriska anrikningskolonner som
innehåller packade lager med absorbent. I en
kontinuerlig process krävs ett återflödessystem
för att lösgöra uranet från adsorbenten tillba-
ka till lösningen, så att slutprodukt och rest-
fraktion kan samlas in. Detta görs med hjälp av
lämpliga reduktions- och oxidationsmedel, vilka
able reduction/oxidation Chemical agents that
are fully regenerated in separate external cir-
cuits and that may be partially regenerated
within the isotopic separation columns themsel-
ves. The presence of hot concentrated hydro-
chloric acid Solutions in the process requires
that the equipment be made of or protected by
special corrosion-resistant materials.
5.6.1. Liquid-liquid exchange columns
(chemical exchange)
Countercurrent liquid-liquid exchange columns
having mechanical power input (i.e., pulsed
columns with sieve plates, reciprocating plate
columns, and columns with intemal turbine
mixers), especially designed or prepared for
uranium enrichment using the Chemical ex-
change process. For corrosion resistance to con-
centrated hydrochloric acid Solutions, these co-
lumns and their intemals are made of or pro-
tected by suitable plastic materials (such as
fluorocarbon polymers) or glass. The stage resi-
dence time of the columns is designed to be
short (30 seconds or less).
5.6.2. Liquid-liquid centrifugal contactors
(chemical exchange)
Liquid-liquid centrifugal contactors especially
designed or prepared for uranium enrichment
using the chemical exchange process. Such
contactors use rotation to achieve dispersion of
the organic and aqueous streams and then cent-
rifugal force to separate the phases. For corro-
sion resistance to concentrated hydrochloric
acid Solutions, the contactors are made of or are
lined with suitable plastic materials (such as
fluorocarbon polymers) or are lined with glass.
The stage residence time of the centrifugal con-
tactors is designed to be short (30 seconds or
less).
regenereras fullständigt i separata externa
kretslopp, och vilka kan regenereras delvis inuti
själva isotopseparationskolonnerna. Eftersom
het koncentrerad saltsyra används i processen,
måste utrustningen skyddas med speciella syra-
beständiga material.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.6.1 Utbyteskolonner vätska-vätska (kemiskt
utbyte)
Motströms utbyteskolonner (vätska-vätska)
med mekanisk drivning (dvs. pulskolonner med
silplattor, kolonner med fram- och återgående
plattor och kolonner med interna turbinblanda-
re), speciellt konstruerade eller iordningställda
för urananrikning med den kemiska utbytespro-
cessen. För beständighet mot koncentrerad salt-
syrelösning är dessa kolonner och deras inre
delar tillverkade av eller skyddade med lämpliga
plastmaterial (t.ex. fluorokarbonpolymerer) eller
glas. Uppehållstiden i kolonnen skall vara kort
(30 sekunder eller kortare).
5.6.2 Centrifugalkontaktorer vätska-vätska
(kemiskt utbyte)
Speciellt konstruerade eller iordningställda
vätske vätske-centrifugalkontaktorer för uran-
anrikning med den kemiska utbytesprocessen. I
kontaktorema används rotation för att disperge-
ra de organiska och vattenlösliga flödena, och
sedan centrifugalkrafi för att separera faserna.
För att vara beständiga mot koncentrerad saltsy-
relösning är kontaktorema tillverkade av eller
skyddade med lämpliga plastmaterial (såsom
fluorokarbonpolymerer) eller skyddade med
glas. Tiden där varje skede innehålls i kolonnen
är utformad att vara kort (30 sekunder eller
mindre).
5.6.3. Uranium reduction systems and equip-
ment (chemical exchange)
(a) Especially designed or prepared electro-
chemical reduction cells to reduce uranium from
one valence State to another for uranium en-
richment using the chemical exchange process.
The cell materials in contact with process Solu-
tions must be corrosion resistant to concentrated
hydrochloric acid Solutions.
5.6.3 System och utrustning för reduktion av
uran (kemiskt utbyte)
a) Speciellt konstruerade eller iordningställda
elektrokemiska reduktionsceller för reduktion
av uran från ett valenstal till ett annat för uran-
anrikning genom den kemiska utbytesprocessen.
De delar av cellen som kommer i kontakt med
processlösningama måste vara beständiga mot
koncentrerad saltsyrelösning.
Explanatory note
The cell cathodic compartment must be desig-
ned to prevent reoxidation of uranium to its
higher valence State. To keep the uranium in the
cathodic compartment, the cell may have an
impervious diaphragm membrane constructed
of special cation exchange material. The
cathode consists of a suitable solid conductor
such as graphite.
Förklaring
Cellens katoddel måste vara konstruerad så, att
den förhindrar återoxidation av uran till ett
högre oxidationstal. För att bevara uran i ka-
toddelen kan cellen vara försedd med ett oge-
nomträngligt diafragmamembran som är till-
verkat i ett särskilt material som lämpar sig för
utbyte av katjoner. Katoden består av en lämp-
lig ledare i fast form, exempelvis grafit.
(b) Especially designed or prepared systems at
the product end of the Cascade for taking the
U4+ out of the organic stream, adjusting the acid
concentration and feeding to the electrochemi-
cal reduction cells.
Explanatory note
These systems consist of solvent extraction
equipment for stripping the Ut+ from the orga-
nic stream into an aqueous solution, evapora-
tion and/or other equipment to accomplish so-
lution pH adjustment and control, and pumps
or other transfer devices for feeding to the
electrochemical reduction cells. A major design
concern is to avoid contamination of the aque-
ous stream with certain metal ions. Conse-
quently, for those parts in contact with the pro-
cess stream, the system is constructed of equip-
ment made of or protected by suitable materials
(such as glass, fluorocarbon polymers, poly-
phenyl sulfate, polyether sulfone, and resin-
impregnated graphite).
b) Speciellt konstruerade eller iordningställda
system vid kaskadens produktände för att tappa
av U4+ ur det organiska flödet samt justera syra-
koncentrationen och matningen till de elektro-
kemiska reduktionscellema.
Förklaring
Dessa system består av extraktionsutrustning
för att strippa lf+ från den organiska fasen till
vattenfasen, indunstningsutrustning eller övrig
utrustning för justering och reglering av lös-
ningens pH-värde, samt pumpar och andra an-
ordningar för tillflödet till de elektrokemiska
reduktionscellema. Ett viktigt konstruktions-
problem är att förebygga att vattenflödet för-
orenas med vissa metalljoner. Därför använder
man lämpliga material (såsom glas, fluorokar-
bonpolymerer, polyfenyIsulfat, polyetersulfon
och impregnerad grafit) för att tillverka eller
fodra de delar som kommer i kontakt med pro-
cessflödet.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.6.4. Feed preparation systems (chemical ex-
change)
Especially designed or prepared systems for
producing high-purity uranium chloride feed
Solutions for chemical exchange uranium iso-
tope separation plants.
E/xplanatory note
These systems consist of dissolution, solvent
extraction and/or ion exchange equipment for
purification and electrolytic cells for reducing
the uranium U6+ or lf + to U3+. These systems
produce uranium chloride Solutions having only
a few parts per million of metallic impurities
such as chromium, iron, vanadium, molyb-
denum and other bivalent or higher multi-va-
lent cations. Materials of construction for por-
tions of the systems processing high-purity U3'
include glass, fluorocarbon polymers, poly-
phenyl sulfate or polyether sulfone plastic-lined
and resin-impregnated graphite.
5.6.4 Förberedande matarsystem (kemiskt ut-
byte)
Speciellt konstruerade eller iordningställda
system för att producera matar ningar av uran-
klorid med hög renhet för uranisotopsepara-
tionsanläggningar som använder den kemiska
utbytesprocessen.
Förklaring
Systemet består av utrustning för upplösning,
vätskeextraktion och/eller jonbyte för rening
och elektrolytiska celler för att reducera
eller lf+ till U3+. Systemen producerar uran-
kloridlösningar som innehåller endast några få
ppm metalliska föroreningar såsom krom, järn,
vanadin, molybden och andra katjoner med
valenstal två eller högre. Material som används
i de delar av systemet som hanterar med
hög renhet omfattar glas, fluorokarbonpolyme-
rer, polyfenylsulfat, polyetersulfon och impreg-
nerad grafit.
5.6.5. Uranium oxidation systems (chemical
exchange)
Especially designed or prepared systems for
oxidation of U3+ to U4+ for retum to the urani-
um isotope separation Cascade in the chemical
exchange enrichment process.
Explanatory note
These systems may incorporate equipment such
as:
(a) equipment for contacting chlorine and
oxygen with the aqueous effluent from the iso-
tope separation equipment and extracting the
resultant U4+ into the stripped organic stream
retuming from the product end of the Cascade,
(b) equipment that separates water from hyd-
5.6.5 Uranoxidationssystem
Speciellt konstruerade eller iordningställda
system för oxidation av U3+ till U4+ för återgång
till kaskaden för uranisotopseparation i anrik-
ningsprocessen genom kemiskt utbyte.
Förklaring
Dessa system kan omfatta följande utrustning:
a) Utrustning för att låta klor och syre
komma i kontakt med vattenfasen från isotop-
separationsutrustningen och för att därur extra-
hera det U4+ som till den organiska fasen leds
tillbaka från kaskadens produktände.
b) Utrustning för separation av vatten från
saltsyra så att vattnet och den koncentrerade
76
rochloric acid so that the water and the concent-
rated hydrochloric acid may be reintroduced to
the process at the proper locations.
saltsyran kan återföras till processen på lämplig
plats.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.6.6. Fast-reacting ion exchange re-
sins/adsorbents (ion exchange)
Fast-reacting ion-exchange resins or adsorbents
especially designed or prepared for uranium
enrichment using the ion exchange process,
including porous macroreticular resins, and/or
pellicular structures in which the active Chemi-
cal exchange groups are limited to a coating on
the surface of an inactive porous support struc-
ture, and other composite structures in any suit-
able form including particles or fibres. These
ion exchange resins/adsorbents have diameters
of 0,2 mm or less and must be chemically re-
sistant to concentrated hydrochloric acid Solu-
tions as well as physically strong enough so as
not to degrade in the exchange columns. The
resins/adsorbents are especially designed to
achieve very fast uranium isotope exchange
kinetics (exchange rate half-time of less than 10
seconds) and are capable of operating at a tem-
perature in the range of 100 °C to 200 °C.
5.6.6 Snabbreagerande jonbytarmas-
sor/adsorbenter (jonbyte)
Snabbreagerande jonbytarmassor eller adsorb-
enter som speciellt konstruerats eller iordning-
ställts för urananrikning genom jonbytesproces-
sen, inbegripet porösa makroretikulära massor
och/eller tunnskiktsstrukturer där de aktiva ke-
miska utbytesgruppema är begränsade till ytbe-
läggningen på en icke aktiv porös bärarkropp,
och andra lämpliga kompositstrukturer, inbegri-
pet partiklar och fibrer. Dessa mas-
sor/adsorbenter har en diameter om 0,2 mm
eller mindre och måste vara kemiskt beständiga
mot koncentrerad saltsyrelösning och fysiskt be-
ständiga mot att brytas ned i jonbytarkolonner-
na. Massorna/adsorbentema är speciellt kon-
struerade för att ha en mycket snabb kinetik för
byte av uranisotoper (halveringstid för utbyte på
mindre än 10 sekunder) och tål drift vid tempe-
raturer om 100 °C - 200 °C.
5.6.7. Ion exchange columns
(ion exchange)
Cylindrical columns greater than 1 000 mm in
diameter for containing and supporting packed
beds of ion exchange resin/adsorbent, especially
designed or prepared for uranium enrichment
using the ion exchange process. These columns
are made of or protected by materials (such as
titanium or fluorocarbon plastics) resistant to
corrosion by concentrated hydrochloric acid
Solutions and are capable of operating at a tem-
perature in the range of 100°C to 200°C and
pressures above 0,7 MPa (102 psia).
5.6.7 Jonbytarkolonner (jonbyte)
Cylindriska kolonner mer än 1 000 mm i dia-
meter för att innesluta och hålla packade lager
av jonbytarmassa/adsorbent, speciellt konstrue-
rade eller iordningställda för urananrikning med
jonbytarprocessen. Kolonnerna är tillverkade av
eller skyddade med sådana material (till exem-
pel titan eller fluorokarbonplast) som är bestän-
diga mot koncentrerad saltsyrelösning och tål
drift vid temperaturer om 100°C-200°C och
tryck över 0,7 MPa.
5.6.8. Ion exchange reflux systems
(ion exchange)
(a) Especially designed or prepared chemical or
electrochemical reduction systems for regenera-
tion of the chemical reducing agent(s) used in
ion exchange uranium enrichment cascades.
(b) Especially designed or prepared chemical or
electrochemical oxidation systems for regenera-
tion of the chemical oxidising agent(s) used in
ion exchange uranium enrichment cascades.
Explanatory note
The ion exchange enrichment process may use,
for example, trivalent titanium (Ti3+) as a redu-
cing cation in which case the reduction system
would regenerate Ti3* by reducing Ti4*.
The process may use, for example, trivalent
iron (Fe3*) as an oxidant in which case the oxi-
dation system would regenerate Fe3* by oxi-
dising Fe2*.
5.6.8 Återströmningssystem för jonbyte
a) Speciellt konstruerade eller iordningställda
kemiska eller elektrokemiska reduktionssystem
för regenerering av den/de kemiska reducerande
agens(er) som används i urananrikningskaska-
der med jonbyte.
b) Speciellt konstruerade eller iordningställda
kemiska eller elektrokemiska oxidationssystem
för regenerering av den/de kemiska oxiderande
agens(er) som används i urananrikningskaska-
der med jonbyte.
Förklaring
I anrikningsprocessen kan man exempelvis an-
vända trevärt titan (Ti3*) som reducerande
katjon, och i detta fall regenererar reduktions-
systemet Ti3* genom att reducera Ti2*.
I processen kan man exempelvis använda
trevärt järn (Fe3*) som oxidationsmedel, och i
detta fall regenererar oxidations systemet Fe3*
genom att oxidera Fe2*.
5.7. Expecially designed or prepared systems,
equipment and components for use in la-
ser-based enrichment plants
Introductory note
Present systems for enrichment processes using
lasers fall into two categories: those in which
the process medium is atomic uranium vapour
and those in which the process medium is the
vapour of a uranium compound. Common no-
menclature for such processes include: first
category, atomic vapour laser isotope separa-
tion (AVLIS or SILVA); second category, mole-
cular laser isotope separation (MLIS or
MOLIS) and chemical reaction by isotope se-
lective laser activation (CR1SLA). The systems,
equipment and components for laser enrich-
ment plants embrace:
(a) devices to feed uranium-metal vapour
(for selective photo-ionisation) or devices to
feed the vapour of a uranium compound (for
photo-dissociation or chemical activation);
(b) devices to collect enriched and depleted
uranium metal as 'product' and 'tails' in the
first category, and devices to collect dissociated
or reacted compounds as 'product' and un-
affected material as 'tails' in the second catego-
ry;
(c) process laser systems to selectively excite
the uranium-235 species, and
(d) feed preparation and product conversion
equipment.
The complexity of the spectroscopy of ura-
nium atoms and compounds may require incor-
poration of any of a number of available laser
technologies.
Explanatory note
Many of the items listed in this section come
into direct contact with uranium metal vapour
or liquid or with process gas consisting of UF6
or a mixture of UF6 and other gases. All surfa-
ces that come into contact with the uranium or
UF6 are wholly made of or protected by corro-
sion-resistant materials. For the purposes of the
section relating to laser-based enrichment
items, the materials resistant to corrosion by
the vapour or liquid of uranium metal or urani-
um alloys include yttria-coated graphite and
tantalum; and the materials resistant to corro-
sion by UF6 include copper, stainless Steel,
aluminium, aluminium alloys, nickel or alloys
containing 60 % or more nickel and UF6-resist-
ant fully fluorinated hydrocarbon polymers.
5.7 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system, utrustning och kompo-
nenter för användning i laserbaserade an-
rikningsanläggningar
Inledning
För närvarande kan anrikningssystem med la-
ser indelas i två kategorier: sådana där pro-
cessmediet är atomär uranånga och sådana där
processmediet är en ånga av en uranförening.
Sådana processer kallas vanligen i första kate-
gorin AVLIS eller SILVA (atomic vapor laser
isotope separation) och i andra kategorin
MLIS/MOLIS (molecular laser isotope separa-
tion) eller CRISLA (chemical reaction by iso-
tope selective laser activation). System, utrust-
ning och komponenter för laseranrikningsan-
läggningar omfattar:
a) anordningar för matning av förångat
metalliskt uran (för selektiv fotojonisation) eller
anordningar för matning av en förångad uran-
förening (för fotodissociation eller kemisk akti-
vering),
b) anordningar för att samla upp anrikat
och utarmat metalliskt uran som slutprodukt
och restfraktion i den första kategorin, och an-
ordningar för att samla upp dissocierade eller
reagerade föreningar som produkt och opåver-
kat material som restfraktion i den andra kate-
gorin,
c) processlasersystem för att selektivt excite-
ra uran-235, samt
d) utrustning för att förbereda matningen
och omvandla slutprodukten.
Eftersom uranatomernas och uranförening-
arnas spektroskopi är så komplex, kan flera
olika tillgängliga lasertekniker behöva använ-
das.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
Förklaring
Många av de föremål som förtecknas i denna
sektion kommer i direkt kontakt med förångat
eller flytande metalliskt uran eller med process-
gas i form av UF6 eller en blandning av UF6
och andra gaser. Alla ytor som kommer i kon-
takt med uran eller UF6 är tillverkade av eller
skyddade med korrosionsbeständiga material. I
samband med sektionen om laserbaserad an-
rikningsutrustning räknas som material som tål
uran eller uranföreningar i flytande form eller
gasform bland annat yttriumoxidbelagd grafit
och tantal, och som UF6-beständiga material
bland annat koppar, rostfritt stål, aluminium,
aluminiumlegeringar, nickel eller legeringar
innehållande 60 % nickel eller mer, samt UF6-
beständiga helt fluorerade kolvätepolymerer.
5.7.1. Uranium vaporisation systems (AVLIS)
Especially designed or prepared uranium vapo-
risation systems which contain high-power strip
or scanning electron beam guns with a delivered
power on the target of more than 2,5 kW/cm.
5.7.1 Uranförångningssystem (AVLIS)
Speciellt konstruerade eller iordningställda
uranförångningssystem som innehåller elektron-
strålekanoner med hög effekt, som arbetar i
band eller skannande och kan leverera mer ef-
fekt än 2,5 kW/cm till strålmålet.
5.7.2. Liquid uranium metal handling systems
(AVLIS)
Especially designed or prepared liquid metal
handling systems for molten uranium or urani-
um alloys, consisting of crucibles and cooling
equipment for the crucibles.
Explanatory note
The crucibles and other parts of this system that
come into contact with molten uranium and
uranium alloys are made of or protected by
materials of suitable corrosion and heat resist-
ance. Suitable materials include tantalum, ytt-
ria-coated graphite, graphite coated with other
rare earth oxides or mixtures thereof
5.7.2 System för hantering av flytande metal-
liskt uran (AVLIS)
Speciellt konstruerade eller iordningställda
system för att hantera smält uran eller smälta
uranlegeringar, bestående av deglar och kylut-
rustning till dessa.
Förklaring
Deglarna och andra delar av detta system som
kommer i kontakt med smält uran eller smälta
uranlegeringar är tillverkade av eller skyddade
med material som är beständiga mot korrosion
och värme. Lämpliga material är bland annat
tantal, yttriumoxidbelagd grafit, grafit belagd
med andra sällsynta jordmetalloxider eller
blandningar av dem.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.7.3. Uranium metal 'product' and 'tails'
collector assemblies (AVLIS)
Especially designed or prepared 'product' and
'tails' collector assemblies for uranium metal in
liquid or solid form.
Explanatory note
Components for these assemblies are made of
or protected by materials resistant to the heat
and corrosion of uranium metal vapour or
liquid (such as yttria-coated graphite or tan-
talum) and may include pipes, valves, fittings,
'gutters', feed-throughs, heat exchangers and
collector plates for magnetic, electrostatic or
other separation methods.
5.7.3 Anordningar för att uppsamla slut-
produkt och restfraktion (AVLIS)
Speciellt konstruerade eller iordningställda an-
ordningar för att uppsamla slutprodukt och
restfraktion av metalliskt uran i flytande eller
fast form.
Förklaring
Komponenter för dessa anordningar är tillver-
kade av eller skyddade med material som är
beständiga mot hetta och korrosion från flytan-
de eller fast metalliskt uran (såsom yttriumox-
idbelagd grafit eller tantal) och kan omfatta
rör, ventiler, fogstycken, avlopp, matarledning-
ar, värmeväxlare och uppsamlarplåtar för
magnetiska, elektrostatiska eller andra separa-
tionsmetoder.
5.7.4. Separator module housings (AVLIS)
Especially designed or prepared cylindrical or
rectangular vessels for containing the uranium
metal vapour source, the electron beam gun, and
the 'product' and 'tails' collectors.
Explanatory note
These housings have multiplicity of ports for
electrical and water feed-throughs, laser beam
Windows, vacuum pump connections and in-
strumentation diagnostics and monitoring. They
have provisions for opening and c losure to
allow refurbishment of internal components.
5.7.4 Behållare för separatormoduler (AVLIS)
Speciellt konstruerade eller iordningställda cy-
lindriska eller rektangulära behållare som inne-
håller källa till förångat metalliskt uran, elek-
tronstrålekanon och uppsamlingsanordning för
slutprodukt och restfraktion.
Förklaring
Dessa behållare har ett antal öppningar for
matning av el och vatten, fönster för laserstrå-
lar, vakuumpumps anslutningar och kontrollpa-
neler for instrument. De kan öppnas och
stängas så att de inre komponenterna kan bytas
ut.
5.7.5. Supersonic expansion nozzles (MLIS)
Especially designed or prepared supersonic ex-
pansion nozzles for cooling mixtures of UF6
and carrier gas to 150 K or less and which are
corrosion resistant to UF6.
5.7.5 Expansionsmunstycken för överljuds-
hastighet (MLIS)
Speciellt konstruerade eller iordningställda ex-
pansionsmunstycken för överljudshastighet som
är avsedda att kyla blandningen av UF6 och
bärgasen till 150 K eller lägre och tillverkade av
ett material som är beständigt mot UF6.
5.7.6. Uranium pentafluoride product collec-
tors (MLIS)
Especially designed or prepared uranium penta-
fluoride (UF5) solid product collectors consist-
ing of filter, impact, or cyclone-type collectors,
or combinations thereof, and which are corro-
sion resistant to the UF5/UFö environment.
5.7.6 Uppsamlare för uranpentafluorid (MLIS)
Speciellt konstruerade eller iordningställda upp-
samlare för fast uranpentafluorid (UF5), som
består av filter, uppsamlare av anslags-eller cy-
klontyp, eller kombinationer av dessa typer, och
är beständiga mot UF5/UF6-miljön.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.7.7. UFé/carrier gas compressors (MLIS)
Especially designed or prepared compressors
for UFö/carrier gas mixtures, designed for long
term operation in a UF6 environment. The com-
ponents of these compressors that come into
contact with process gas are made of or protec-
ted by materials resistant to corrosion by UF6.
5.7.7 UF6-bärgaskompressorer
(MLIS)
Speciellt konstruerade eller iordningställda
kompressorer för blandningar av UFé/bärgas,
avsedda för lång drift i en UF6-haltig miljö. De
komponenter som kommer i kontakt med pro-
cessgasen är tillverkade av eller skyddade med
UF6-beständiga material.
5.7.8. Rotary shaft seals (MLIS)
Especially designed or prepared rotary shaft
seals, with seal feed and seal exhaust connec-
tions, for sealing the shaft connecting the comp-
ressor rotor with the driver motor so as to en-
sure a reliable seal against out-leakage of pro-
cess gas or in-leakage of air or seal gas into the
inner chamber of the compressor which is filled
with a UFfc/carrier gas mixture.
5.7.8 Axeltätningar (MLIS)
Speciellt konstruerade eller iordningställda
axeltätningar, med anslutningar till matartät-
ningen och utblåstätningen, avsedda att täta
axeln mellan kompressorns rotor och drivmotor
så att man får en tillförlitlig tätning mot läckage
av luft eller tätningsgas in i kompressorns in-
nerkammare, vilken är fylld med en blandning
av UF6 och bärgas.
5.7.9. Fluorination systems (MLIS)
Especially designed or prepared systems for
fluorinating UF5 (solid) to UF6 (gas).
Explanatory note
These systems are designed to fluorinate the
collected UFS powder to UF6 for subsequent
collection in product containers or for transfer
as feed to MLIS units for additional enrichment.
In one approach, the fluorination reaction may
be accomplished within the isotope separation
system to react and recover directly off the
'product' collectors. In another approach, the
UF5 powder may be removed/transferred from
the 'product' collectors into a suitable reaction
vessel (e.g., fluidised-bed reactor, screw reactor
or flame tower) for fluorination. In both ap-
proaches, equipment for storage and transfer of
fluorine (or other suitable fluorinating agents)
and for collection and transfer of UF6 are used.
5.7.9 Fluoreringssystem (MLIS)
Speciellt konstruerade eller iordningställda
system för att fluorera UF5 (fast) till UF6 (gas).
Förklaring
Dessa system är avsedda att fluorera det upp-
samlade UF5-pulvret till UF6, vilket sedan kan
samlas upp i produktbehållare och matas vida-
re till MLIS-enheterna för ytterligare anrikning.
I en metod genomförs fluoreringsreaktionen
inuti isotopseparationssystemet direkt i pro-
duktuppsamlarna. I en annan metod kan UF5-
pulvret avlägsnas från produktuppsamlarna till
ett lämpligt reaktionskärl (t.ex. en reaktor med
fluidiserad bädd, en skruvreaktor eller ett för-
bränningstorn) för fluorering. I bägge meto-
derna används utrustning för att lagra och
överföra fluor (eller något annat lämpligt fluo-
reringsmedel) och för att samla upp och över-
föra UF6.
5.7.10. UF6 mass spectrometers/ion sources
(MLIS)
Especially designed or prepared magnetic or
quadrupole mass spectrometers capable of
taking 'on-line' samples of feed, 'product' or
'tails', from UF6 gas streams and having all of
the following characteristics:
1. unit resolution for mass greater than 320;
5.7.10 UF6-masspektrometrar/jonkällor (MLIS)
Speciellt konstruerade eller iordningställda
magnetspektrometrar eller kvadrupol-
masspektrometrar för att under drift ta prover på
matarflöde, slutprodukter eller restfraktioner
från UF6-gasflödet och som har alla nedanstå-
ende egenskaper:
80
2. ion sources constructed of or lined with
nichrome or monel or nickel plated;
3. electron bombardment ionisation sources;
4. collector system suitable for isotopic
analysis.
1) Upplösning för atommassenheter större
än 320.
2) Jonkälla tillverkad av eller skyddad med
kromnickellegering eller monel eller nickelplä-
terad.
3) Jonisationskälla med elektronbombarde-
mang.
4) Uppsamlingssystem lämpligt for isotop-
analys.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.7.11. Feed systems/product and tails with-
drawal systems (MLIS)
Especially designed or prepared process systems
or equipment for enrichment plants made of or
protected by materials resistant to corrosion by
UF6, including:
(a) feed autoclaves, ovens, or systems used
for passing UF6 to the enrichment process;
(b) desublimers (or cold traps) used to re-
move UF6 from the enrichment process for sub-
sequent transfer upon heating;
(c) solidification or liquefaction stations
used to remove UF6 from the enrichment pro-
cess by compressing and converting UF6 to a
liquid or solid form;
(d) 'product' or 'tails' stations used for
transferring UF6 into containers.
5.7.11 Matningssystem/system för extraktion
av slutprodukt och restfraktion (MLIS)
Speciellt konstruerade eller iordningställda pro-
cessystem eller utrustning för anrikningsanlägg-
ningar tillverkade av eller skyddade med UF6-
beständiga material, innefattande:
a) Matningsautoklaver, ugnar eller system
som används för att leda UF6 till anriknings-
processen.
b) Desublimeringsutrustning (eller kylfällor)
som används för att bortföra UF6 från anrik-
ningsprocessen för vidare befordran efter upp-
värmning.
c) Kondenserings- eller sublimeringsstatio-
ner där UF6-gas avlägsnas från anrikningspro-
cessen genom att komprimeras och omvandlas
till flytande eller fast form.
d) Stationer för slutprodukt och restfraktion
som används för att överföra UF6 till behållare.
5.7.12. UFé/carrier gas separation systems
(MLIS)
Especially designed or prepared process systems
for separating UF6 from carrier gas. The carrier
gas may be nitrogen, argon, or other gas.
Explanatory note
These systems may incorporate equipment such
as:
(a) cryogenic heat exchangers or cryosepa-
rators capable of temperatures of -120°C or
less, or
(b) cryogenic refrigeration units capable of
temperatures of -120°C or less, or
(c) UF6 cold traps capable of temperatures
of-20°C or less.
5.7.12 System för separation av UF6 och bär-
gas
Särskilt konstruerade eller iordningställda sys-
tem för att separera UF6 från bärgas. Bärgasen
kan vara kväve, argon eller någon annan gas.
Förklaring
Dessa system kan omfatta följande utrustning:
a) Kryogeniska värmeväxlare och kryosepa-
ratorer som klarar av temperaturer om -120°C
eller lägre, eller
b) Kryogeniska kylenheter som klarar av
temperaturer om -120°C eller lägre, eller
c) UFg-köldfällor som klarar av temperatu-
rer om -20°C eller lägre.
5.7.13. Laser systems (AVLIS, MLIS and
CRISLA)
Lasers or laser systems especially designed or
prepared for the separation of uranium isotopes.
Explanatory note
The laser system for the A VLIS process usually
consists of two lasers: a copper vapour laser
and a dye laser. The laser system for MLIS usu-
ally consists of a CO2 or excimer laser and a
multipass optical cell with revolving mirrors at
both ends. Lasers or laser systems for both pro-
cesses require a spectrum frequency stabiliser
for operation over extended periods of time.
5.7.13 Lasersystem (AVLIS, MLIS och
CRISLA)
Lasrar eller lasersystem som speciellt konstru-
erats eller iordningställts för separation av
uranisotoper.
Förklaring
Lasersystemet för A VLIS-processen består van-
ligen av två lasrar: en kopparångelaser och en
färgämneslaser. Lasersystemet för MLIS består
vanligen av en koldioxidlaser eller en excimer-
laser och en optisk flerpasscell med roterande
speglar i bägge ändar. Lasrar eller lasersystem
för bägge processerna kan kräva en spektral-
frekvensstabilisator för drift under lång tid.
81
5.8. Especially designed or prepared systems,
equipment and components for use in
plasma separation enrichment plants
Introductory note
In the plasma separation process, a plasma of
uranium ions passes through an electric field
tuned to the U-235 ion resonance frequency so
that they preferentially absorb energy and in-
crease the diameter of their corkscrew-like or-
bits. lons with a large-diameter path are trap-
ped to produce a product enriched inU-235.
The plasma, which is made by ionising uranium
vapour, is contained in a vacuum chamber with
a high-strength magnetic field produced by a
superconducting magnet. The main technologi-
cal systems of the process include the uranium
plasma generation system, the separator mo-
dule with superconducting magnet and metal
removal systems for the collection of 'product'
and 'tails'.
5.8 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system, utrustning och kompo-
nenter för användning i anrikningsan-
läggningar för plasmaseparation
Inledning
I plasmaseparationsprocessen passerar ett
plasma av uranjoner genom ett elektriskt fält
som avstämts till resonansfrekvensen i LJ-235-
jonen, så att dessa joner preferentiellt absorbe-
rar energi och får en större diameter på sina
korkskruvsliknande banor. Joner med en större
diameter på sina banor fångas in, varigenom en
U-235-anrikad produkt framställs. Plasmat,
som alstras genom att uranånga joniseras, in-
nesluts i en vakuumkammare med ett starkt
magnetfält som genereras av en supraledande
magnet. De viktigaste tekniska systemen i pro-
cessen omfattar systemet för alstring av uran-
plasma, separatormodulen med den supraled-
ande magneten samt system för att avlägsna
slutprodukt och restfraktion i form av metall.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.8.1. Microwave power sources and antennae
Especially designed or prepared microwave
power sources and antennae for producing or
accelerating ions and having the following cha-
racteristics: greater than 30 GHz frequency and
greater than 50 kW mean power output for ion
production.
5.8.1 Mikrovågskällor och mikrovågsantenner
Speciellt konstruerade eller iordningställda mik-
rovågskällor och mikrovågsantenner som kan
producera eller accelerera joner, med en utfre-
kvens högre än 30 GHz och en medeluteffekt
större än 50 kW.
5.8.2. Ion excitation coils
Especially designed or prepared radio frequency
ion excitation coils for frequencies of more than
100 kHz and capable of handling more than 40
kW mean power.
5.8.2 Jonexcitationsspolar
Speciellt konstruerade eller iordningställda ra-
diofrekventa jonexcitationsspolar för frekvenser
över 100 kHz som kan arbeta med mer än 40
kW medeleffekt.
5.8.3. Uranium plasma generation systems
Especially designed or prepared systems for the
generation of uranium plasma, which may con-
tain high-power strip or scanning electron beam
guns with a delivered power on the target of
more than 2,5 kW/cm.
5.8.3 System för alstring av uranplasma
Speciellt konstruerade eller iordningställda
system för alstring av uranplasma, som kan in-
nehålla elektronstrålekanoner med hög effekt,
vilka arbetar i band eller skannande och kan
leverera mer effekt än 2,5 kW/cm till strålmålet.
5.8.4. Liquid uranium metal handling systems
Especially designed or prepared liquid metal
handling systems for molten uranium or urani-
um alloys, consisting of crucibles and cooling
equipment for the crucibles.
Explanatory note
The crucibles and other parts of this system that
come into contact with molten uranium or ura-
nium alloys are made of or protected by mate-
rials of suitable corrosion and heat resistance.
Suitable materials include tantalum, yttria-
coated graphite, graphite coated with other
rare earth oxides or mixtures thereof.
5.8.4 Hanteringssystem för flytande metalliskt
uran
Speciellt konstruerade eller iordningställda
system för att hantera flytande metalliskt uran
eller uranlegeringar, bestående av deglar med
kylutrustning.
Förklaring
Deglarna och andra delar av detta system som
kommer i kontakt med smält uran eller smälta
uranlegeringar tillverkas av eller fodras med
korrosions- och värmebeständiga material.
Lämpliga material är bland annat tantal, yttri-
umoxidbelagd grafit, grafit belagd med andra
sällsynta jordmetalloxider eller blandningar av
5.8.5. Uranium metal 'product' and 'tails'
collector assemblies
Especially designed or prepared 'product' and
'tails' collector assemblies for uranium metal in
solid form. These collector assemblies are made
of or protected by materials resistant to the heat
and corrosion of uranium metal vapour, such as
yttria-coated graphite or tantalum.
5.8.5 Anordningar för uppsamling av metall-
iskt uran som slutprodukt och restfrak-
tion
Speciellt konstruerade eller iordningställda an-
ordningar för uppsamling av metalliskt uran i
fast form som slutprodukt och restfraktion.
Dessa anordningar tillverkas av eller fodras med
korrosions- och värmebeständiga material, så-
som yttriumoxidbelagd grafit eller tantal.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.8.6. Separator module housings
Cylindrical vessels especially designed or pre-
pared for use in plasma separation enrichment
plants for containing the uranium plasma
source, radio-frequency drive coil and the 'pro-
duct' and 'tail' collectors.
Explanatory note
These housings have a multiplicity of ports for
electrical feed-throughs, diffusion pump con-
nections and instrumentation diagnostics and
monitoring. They have provisions for opening
and closure to allow for refurbishment of inter-
nal components and are constructed of a suit-
able non-magnetic material such as stainless
Steel.
5.8.6 Behållare för separatormodul
Speciellt konstruerade eller iordningställda cy-
lindriska behållare för användning i anlägg-
ningar för anrikning genom plasmaseparation.
Behållarna är avsedda att inrymma uranplasma-
källan, den radiofrekventa drivspolen samt upp-
samlare för slutprodukt och restfraktion.
Förklaring
Dessa behållare har ett antal öppningar för
matning av el, diffusionspumpanslutningar och
kontrollpaneler för instrument. De kan öppnas
och slutas så att de inre komponenterna kan
bytas ut och de är tillverkade av något lämpligt
icke-magnetiskt material, t.ex. rostfritt stål.
5.9. Especially designed or prepared systems,
equipment and components for use in
electromagnetic enrichment plants
Introductory note
In the electromagnetic process, uranium metal
ions produced by ionisation of a salt feed mate-
rial (typically Uclj) are accelerated and passed
through a magnetic field that has the effect of
causing the ions of different isotopes to follow
different paths. The major components of an
electromagnetic isotope separator include: a
magnetic field for ion-beam diversion/separa-
tion of the isotopes, an ion source with its ac-
celeration system, and a collection system for
the separated ions. Auxiliary systems for the
process include the magnet power supply sys-
tem, the ion source high-voltage power supply
system, the vacuum system, and extensive Che-
mical handling systems for recovery of product
and cleaning/recycling of components.
5.9 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system, utrustning och kompo-
nenter för användning i elektromagnetisk
anrikning
Inledning
I den elektromagnetiska processen alstras me-
talliska uranjoner genom att man utgår från ett
salt (exempelvis Uclj) som joniseras. Jonerna
accelereras och leds genom ett magnetfält så att
joner av olika isotoper följer olika banor. De
viktigaste komponenterna i en elektromagnetisk
isotopseparator är följande: ett magnetfält för
att dela upp jonstrålen i olika isotoper, en jon-
källa med acceleratorsystem samt ett uppsam-
lingssystem för de separerade jonerna.
Hjälpsystem för processen är bland annat mag-
netens kraftförsörjning, jonkällans högspända
kraftförsörjning, vakuumsystemet samt omfatt-
ande kemiska hanteringssystem för att extrahe-
ra slutprodukten och rena och återanvända
komponenter.
5.9.1. Electromagnetic isotope separators
Electromagnetic isotope separators, especially
designed or prepared for the separation of ura-
nium isotopes, and equipment and components
therefor, including:
(a) ion sources
Especially designed or prepared single or mult-
iple uranium ion sources consisting of a vapour
source, ioniser, and beam accelerator,
constructed of suitable materials such as
5.9.1 Elektromagnetiska isotopseparatorer
Elektromagnetiska isotopseparatorer som speci-
ellt konstruerats eller iordningställts för separa-
tion av uranisotoper samt tillhörande utrustning
och komponenter, däribland följande:
a) Jonkällor
Speciellt konstruerade eller iordningställda
enkla eller multipla uranjonkällor bestående av
ångkälla, jonisator och strålaccelerator, tillver-
kade i lämpliga material såsom grafit, rostfritt
83
graphite, stainless Steel, or copper, and capable
of providing a total ion beam current of 50 mA
or greater;
(b) ion collectors
Collector plates consisting of two or more slits
and pockets especially designed or prepared for
collection of enriched and depleted uranium ion
beams and constructed of suitable materials
such as graphite or stainless Steel;
(c) vacuum housings
Especially designed or prepared vacuum hous-
ings for uranium electromagnetic separators,
constructed of suitable non-magnetic materials
such as stainless Steel and designed for opera-
tion at pressures of 0,1 Pa or lower;
Explanatory note
The housings are specially designed to contain
the ion sources, collector plates and water-
cooled liners and have provision for diffusion
pump connections and opening and closure for
removal and reinstallation of these components.
(d) Magnet pole pieces
Especially designed or prepared magnet pole
pieces having a diameter greater than 2 m used
to maintain a constant magnetic field within a
electromagnetic isotope separator and to trans-
fer the magnetic field between adjoining sepa-
rators.
stål eller koppar och som ger en total jonstråle-
ström om 50 mA eller mer.
b) Jonuppsamlare
Uppsamlingsplåtar bestående av två eller flera
skåror och fickor, vilka speciellt konstruerats
eller iordningställts för uppsamling av strålar av
anrikade respektive utarmade uranjoner, till-
verkade i lämpliga material såsom grafit eller
rostfritt stål.
c) Vakuumbehållare
Speciellt konstruerade eller iordningställda va-
kuumbehållare för elektromagnetiska uransepa-
ratorer, tillverkade av lämpliga icke-magnetiska
material såsom rostfritt stål och som konstrue-
rats för drift vid tryck på 0,1 Pa eller lägre.
Förklaring
Behållarna är speciellt konstruerade för att
innehålla jonkällor, uppsamlingsplattor och
slingor för vattenkylning. Man kan till dem an-
sluta diffusionspumpar och öppna och stänga
dem för att avlägsna och byta ut dessa kompo-
nenter.
d) Magnetpolskor
Speciellt konstruerade eller iordningställda
magnetpolskor med en diameter på mer än 2 m,
avsedda att alstra ett konstant magnetfält i en
elektromagnetisk isotopseparator och överföra
magnetfältet mellan bredvid varandra placerade
separatorer.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
5.9.2. High voltage power supplies
Especially designed or prepared high-voltage
power supplies for ion sources, having all of the
following characteristics: capable of continuous
operation, output voltage of 20 000 V or great-
er, output current of 1 A or greater, and voltage
regulation of better than 0,01 % over a period of
eight hours.
5.9.2 Högspänd kraftförsörjning
Speciellt konstruerade eller iordningställda hög-
spända kraftförsörjningsaggregat för jonkällor
med alla dessa egenskaper: gjorda för kontinu-
erlig drift, utspänning om 20 kV eller högre, ut-
ström om 1 A eller mer, och spänningsreglering
bättre än 0,01 % över en tidsperiod på 8 t.
5.9.3. Magnet power supplies
Especially designed or prepared high-power,
direct current magnet power supplies having all
of the following characteristics: capable of con-
tinuously producing a current output of 500 A
or greater at a voltage of 100 V or greater and
with a current or voltage regulation better than
0,01 % over a period of 8 hours.
5.9.3 Kraftaggregat för magneter
Speciellt konstruerade eller iordningställda
kraftaggregat (högeffekt, likström) för magneter
med alla dessa egenskaper: kontinuerlig utström
om 500 A eller mer vid en spänning om 100 V
eller mer och spänningsreglering bättre än 0,01
% över en tidsperiod på 8 t.
6. Plants for the production of heavy
water, deuterium and deuterium com-
pounds and equipment especially de-
signed or prepared therefor
Introductory note
Heavy water can be produced by a variety of
processes. However, the two processes that
have proven to be commercially viable are the
6. Anläggningar för framställning av
tungt vatten, deuterium eller deuteri-
umföreningar samt speciellt konstrue-
rad eller iordningställd utrustning här-
för
Inledning
Tungt vatten kan produceras i ett antal olika
processer. De två processer som visat sig eko-
nomiskt försvarliga är vatten svavelväteutbyte
water-hydrogen sulphide exchange process (GS
process) and the ammonia-hydrogen exchange
process.
The GS process is based upon the exchange
of hydrogen an deuterium between water and
hydrogen sulphide within a series of towers
which are operated with the top section cold
and the bottom section hot. Water flows down
the towers while the hydrogen sulphide gas cir-
culates from the bottom to the top of the towers.
A series of perforated trays are used to promote
mixing between the gas and the water. Deuteri-
um migrates to the water at low temperatures
and to the hydrogen sulphide at high tempera-
tures. Gas or water, enriched in deuterium, is
removed from the first stage towers at the
junction of the hot and cold sections and the
process is repeated in subsequent stage towers.
The product of the last stage, water enriched up
to 30 % in deuterium, is sent to a distillation
unit to produce reactor grade heavy water, i.e.,
99,75 % deuterium oxide.
The ammonia-hydrogen exchange process
can extract deuterium from synthesis gas
through contact with liquid ammonia in the
presence of a catalyst. The synthesis gas is fed
into exchange towers and to an ammonia con-
verter. Inside the towers the gas flows from the
bottom to the top while the liquid ammonia
flows from the top to the bottom. The deuterium
is stripped from the hydrogen in the synthesis
gas and concentrated in the ammonia. The am-
monia then flows into an ammonia cracker at
the bottom of the tower while the gas flows into
an ammonia converter at the top. Further en-
richment takes place in subsequent stages and
reactor grade heavy water is produced through
final distillation. The synthesis gas feed can be
provided by an ammonia plant that, in tum, can
be constructed in association with a heavy
water ammonia-hydrogen exchange plant. The
ammonia-hydrogen exchange process can also
use ordinary water as a feed source of deuteri-
um.
Many of the key equipment items for heavy
water production plants using GS or the ammo-
nia-hydrogen exchange processes are common
to several segments of the chemical and petro-
leum industries. This is particularly so for small
plants using the GS process. However, few of
the items are available 'off-the shelf. The GS
and ammonia-hydrogen processes require the
handling of large quantities of flammable, cor-
rosive and toxic fluids at elevated pressures.
Accordingly, in establishing the design and
operating standards for plants and equipment
using these processes, careful attention to the
materials selection and specifications is requi-
red to ensure long service life with high safety
and reliability factors. The choice of scale is
primarily a function of economics and need.
Thus, most of the equipment items would be
prepared according to the requirements of the
customer.
Finally, it should be noted that, in both the
GS and the ammonia-hydrogen exchange pro-
cesses, items of equipment which individually
are not especially designed or prepared for
heavy water production can be assembled into
(GS-processen) och ammoniak väteutbyte.
GS-processen innebär utbyte av väte och
deuterium mellan vatten och svavelväte inuti en
serie kolonner där toppen hålls kall och botten
varm. Vatten flödar ner genom kolonnerna och
svavelvätet cirkulerar uppåt. En serie perfore-
rade bottnar används för att underlätta bland-
ningen mellan gasen och vattnet. Deuterium
migrerar till vatten vid låga temperaturer och
till svavelväte vid höga. Gas eller vatten, anri-
kat med avseende på deuterium, tappas av från
kolonnerna i det första steget i skarven mellan
den varma och den kalla sektionen, och pro-
cessen upprepas i kolonnerna i följande steg.
Slutprodukten, vatten som anrikats upp till 30
% med avseende på deuterium, förs till en des-
tillationsanläggning där man framställer tungt
vatten av reaktorkvalitet (dvs. 99,75 % deuteri-
umoxid).
I ammoniak väte-processen extraheras deu-
terium från en syntesgas genom kontakt med
flytande ammoniak med en katalysator närvar-
ande. Syntesgasen matas in i utbyteskolonner
och en ammoniakomvandlare. Inuti kolonnerna
stiger gasen, medan den flytande ammoniaken
flödar nedåt. Deuteriumet avlägsnas från vätet i
syntesgasen och koncentreras i ammoniaken.
Ammoniaken flödar sedan in i en ammoniak-
kracker vid kolonnens botten, medan gasen går
in i en ammoniakomvandlare vid toppen. Ytter-
ligare anrikning sker i påföljande steg och
tungt vatten av reaktorkvalitet framställs genom
slutdestillation. Syntesgasen kan framställas vid
en ammoniakanläggning, vilken i sin tur kan
byggas vid en anläggning för framställning av
tungt vatten med ammoniak väte-processen. I
processen kan också vanligt vatten användas
som råmaterial för deuterium.
Mycket av den viktigaste utrustningen för
tungvattenframställning enligt GS-processen
eller ammoniak väte-proceseen används också i
många led i den kemiska och petrokemiska in-
dustrin. Detta är i synnerhet fallet med småska-
liga anläggningar för GS-processen. Få av
komponenterna finns dock tillgängliga som
standarddelar. GS-processen och ammoniak
väte-processen kräver att stora mängder
brännbara, korrosiva och giftiga fluider hante-
ras vid högt tryck. Därför lägger man, när man
konstruerar och uppställer driftskrav för sådan
utrustning, stor vikt vid materialval och specifi-
kationer för att säkerställa lång driftstid med
hög säkerhet och tillförlitlighet. Anläggningens
storlek är främst en fråga om ekonomi och be-
hov. Därför torde de flesta komponenterna till-
verkas enligt kundens krav.
Slutligen bör man notera att både i GS-pro-
cessen och ammoniak väte-processen kan kom-
ponenter som var för sig inte är speciellt kon-
struerade eller iordningställda för tungvatten-
framställning monteras till system som är spe-
ciellt konstruerade eller iordningställda för
tungvattenframställning. Det katalysatorfram-
ställningssystem som används i ammoniak väte-
processen och det destillationssystem som an-
vänds i bägge processerna för den slutliga kon-
centrationen till tungt vatten av reaktorkvalitet
är exempel på sådana system.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
85
systems which are especially designed or prepa-
red for producing heavy water. The catalyst
production system used in the ammonia-hydro-
gen exchange process and water distillation
systems used for the final concentration of hea-
vy water to reactor-grade in either process are
examples of such systems.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
The items of equipment which are especially
designed or prepared for the production of
heavy water utilising either the water-hydrogen
sulphide exchange process or the ammonia-hyd-
rogen exchange process include the following:
Komponenter som är särskilt konstruerade eller
iordningställda för framställning av tungt vatten
genom vatten svavelväte-processen eller ammo-
niak väteprocessen omfattar följande:
6.1. Water - hydrogen sulphide exchange
towers
6.1 Utbyteskolonner för vatten-vätesulfidut-
byte
Exchange towers fabricated from fme carbon
Steel (such as ASTM A516) with diameters of
6 m (20’) to 9 m (39’), capable of operating at
pressures greater than or equal to 2 MPa
(300 psi) and with a corrosion allowance of
6 mm or greater, especially designed or prepa-
red for heavy water production utilising the
water-hydrogen sulphide exchange process.
Utbyteskolonner tillverkade i kolstål av hög
kvalitet (såsom ASTM A516) med diameter om
6 m-9 m, som kan drivas under tryck om 2 MPa
eller mer och med korrosionsmarginal om 6 mm
eller mer, speciellt konstruerade eller iordning-
ställda för tungvattenframställning med vatten
sva ve 1 väteutbytesprocessen.
6.2. Blowers and compressors
Single stage, low head (i.e., 0,2 MPa or 30 psi)
centrifugal blowers or compressors for hydro-
gen-sulphide gas circulation (i.e., gas containing
more than 70 % H2S) especially designed or
prepared for heavy water production utilising
the water-hydrogen sulphide exchange process.
These blowers or compressors have a through-
put capacity greater than or equal to 56
m3/second (120,000 SCFM) while operating at
pressures greater than or equal to 1,8 MPa (260
psi) suction and have seals designed for wet
H2S service.
6.2 Biåsmaskiner och kompressorer
Centrifugalblåsmaskiner eller kompressorer i ett
steg, med lågt tryck (dvs. 0,2 MPa) för cirkula-
tionspumpning av vätesulfidgas (dvs. gas inne-
hållande mer än 70 % H2S), speciellt konstrue-
rade eller iordningställda för tungvattenfram-
ställning med vatten-svavelväteutbytesproces-
sen. Blåsmaskinema eller kompressorerna har
ett flöde om 56 m3/s eller mer vid drift vid 1,8
MPa sugtryck eller mer, och har tätningar som
konstruerats för drift med våt H2S.
6.3. Ammonia-hydrogen exchange towers
Ammonia-hydrogen exchange towers greater
than or equal to 35 m (114,3’ in height with
diameters of 1,5 m (4,9’ to 2,5 m (8,2’) capable
of operating at pressures greater than 15 MPa
(2225 psi) especially designed or prepared for
heavy water production utilising the ammonia-
hydrogen exchange process. These towers also
have at least one flanged axial opening of the
same diameter as the cylindrical part through
which the tower intemals can be inserted or
withdrawn.
6.3 Utbyteskolonner för ammoniak-väte
Utbyteskolonner för ammoniak-väte, minst 35
m höga, med en diameter mellan 1,5 m och 2,5
m, konstruerade för drift vid ett tryck om 15
MPa eller mer, speciellt konstruerade eller iord-
ningställda för tungvattenframställning med
ammoniak-väte-utbytesprocessen. Kolonnerna
har också minst en flänsförsedd axiell öppning
av samma diameter som den cylindriska delen,
genom vilken kolonnens interna delar kan föras
in eller avlägsnas.
6.4. Tower intemals and stage pumps
Tower intemals and stage pumps especially de-
signed or prepared for towers for heavy water
production utilising the ammonia-hydrogen
exchange process. Tower intemals include
especially designed stage contactors which
promote intimate gas/liquid contact. Stage
pumps include especially designed submersible
6.4 Inre utrustning och stegpumpar
Kolonnens inre utrustning och stegpumpar spe-
ciellt konstruerade eller iordningställda för
tungvattenframställning med ammoniak-väte-
utbytesprocessen. Kolonnens inre utrustning
omfattar speciellt konstruerade stegkontaktorer
som sörjer för nära kontakt mellan gas och
vätska. Stegpumpar omfattar speciellt konstrue-
pumps for circulation of liquid ammonia within
a contacting stage intemal to the stage towers.
rade dränkbara pumpar för cirkulationspump-
ning av flytande ammoniak i ett kontaktsteg
inuti kolonnerna.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
6.5. Ammonia crackers
Ammonia crackers with operating pressures
greater than or equal to 3 MPa (450 psi) especi-
ally designed or prepared for heavy water pro-
duction utilising the ammonia-hydrogen ex-
change process.
6.5 Ammoniakkrackrar
Ammoniakkrackrar med ett drifttryck större än
3 MPa speciellt konstruerade eller iordning-
ställda för tungvattenframställning med ammo-
n i ak-väte-utbytesprocessen.
6.6. Infrared absorption analysers
Infrared absorption analysers capable of on-line
hydrogen/deuterium ratio analysis where deute-
rium concentrations are equal to or greater than
90 %.
6.6 Analysatorer för absorption av infrarött
ljus
Analysatorer för absorption av infrarött ljus som
under drift kan analysera förhållandet mellan
väte och deuterium när deuteriumkoncentratio-
nen är större än eller lika med 90 %.
6.7. Catalytic bumers
Catalytic bumers for the conversion of enriched
deuterium gas into heavy water especially de-
signed or prepared for heavy water production
utilising the ammonia-hydrogen exchange pro-
cess.
6.7 Katalytiska brännare
Katalytiska brännare för omvandling av anrikad
deuteriumgas till tungt vatten, speciellt konstru-
erade eller iordningställda för tungvattenfram-
ställning med ammoniak-väte-utbytesprocessen.
7. Plants for the conversion of uranium
and equipment especially designed or
prepared therefor
Introductory note
Uranium conversion plants and systems may
perform one or more transformations from one
uranium chemical species to another, includ-
ing: conversion of uranium ore concentrates to
UO3, conversion of UO3 to UO2, conversion of
uranium oxides to UF4 or UF6, conversion of
UF4 to UF6, conversion of UF6 to UF4, conver-
sion of UF4 to uranium metal, and conversion
of uranium fluorides to UO2. Many of the key
equipment items for uranium conversion plants
are common to several segments of the chemi-
cal process industry. For example, the types of
equipment employed in these processes may
include: furnaces, rotary kilns, fluidised bed
reactors, flame tower reactors, liquid centrifu-
ges, distillation columns and liquid-liquid ex-
traction columns. However, few of the items are
available 'off-the-shelf, most would be prepa-
red according to the requirements and speci-
fications of the customer. In some instances,
special design and construction considerations
are required to address the corrosive properties
of some of the Chemicals handled (HF, F2, CIF3,
and uranium fluorides). Finally, it should be
noted that, in all of the uranium conversion
processes, items of equipment which individu-
ally are not especially designed or prepared for
uranium conversion can be assembled into sys-
tems which are especially designed or prepared
for use in uranium conversion.
7. Anläggningar för omvandling av uran
samt utrustning som speciellt konstru-
erats eller iordningställts för detta än-
damål
Inledning
Anläggningar och system för omvandling av
uran kan genomföra en eller flera omvand-
lingar från en uranförening till en annan, inbe-
gripet omvandling av uranmalmskoncentrat till
UO3, omvandling av UO3 till UO2, omvandling
av uranoxider till UF4 eller UF6, omvandling av
UF4 till UF6, omvandling av UF6 till UF4, om-
vandling av UF4 till metalliskt uran samt om-
vandling av uranfluorider till UO2. Mycket av
den viktigaste utrustningen i en uranomvand-
lingsanläggning är densamma som den i många
delar av den kemiska processindustrin. De typer
av utrustning som används i dessa processer
kan t.ex. vara ugnar, roterande ugnar, reakto-
rer med fluidiserad bädd, reaktorer med för-
bränningstorn, vätskecentrifuger, destilla-
tionskolonner och vätske-vätske-extrak-
tionskolonner. Få av dessa komponenter är
dock tillgängliga som standarddelar; de flesta
torde tillverkas enligt kundens specifikation och
önskemål. I vissa fall krävs särskild konstruk-
tion för att hantera de korrosiva egenskaperna
hos vissa av de kemikalier som används (HF,
F2, CIF3 och uranfluorider). Slutligen bör man
notera att i alla uranomvandlingsprocesserna
kan komponenter som inte var för sig är speci-
ellt konstruerade eller iordningställda för
uranomvandling monteras till system som är
speciellt konstruerade eller iordningställda för
uranomvandling.
7.1. Especially designed or prepared systems
for the conversion of uranium ore con-
centrates to UO3
Explanatory note
Conversion of uranium ore concentrates to UO3
can be performed by first dissolving the ore in
nitric acid and extracting purified uranyl
nitrate using a solvent such as tributyl phos-
phate. Next, the uranyl nitrate is converted to
UO3 either by concentration and denitration or
by neutralization with gaseous ammonia to
produce ammonium diuranate with subsequent
filtering, drying, and calcining.
7.1 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system för omvandling av uran-
malmskoncentrat till UO3
Förklaring
Uranmalmskoncentrat kan omvandlas till UO3
genom att malmen först löses upp i salpetersyra
och renat uranylnitrat extraheras med ett lös-
ningsmedel, t.ex. tributylfosfat. Därefter om-
vandlas uranylnitratet till UO3 antingen genom
koncentration och denitrering eller genom
neutralisering med ammoniak i gasform till
ammoniumdiuranat, med därpå följande filtre-
ring, torkning och kalcinering.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
7.2. Especially designed or prepared systems
for the conversion of UO3 to UF6
Explanatory note
Conversion of UO3 to UF6 can be performed
directly by fluorination. The process requires a
source of fluorine gas or chlorine trifluoride.
7.2 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system för omvandling av UO3
till UF6
Förklaring
UO3 kan omvandlas direkt till UF6 genom fluo-
rering. Processen kräver en källa till fluorgas
eller klortrifluorid.
7.3. Especially designed or prepared systems
for the conversion of UO3 to UO2
Explanatory note
Conversion of UO3 to UO2 can be performed
through reduction of UO3 with cracked ammo-
nia gas or hydrogen.
7.3 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system för omvandling av UO3
till UO2
Förklaring
UO3 kan omvandlas till UO2 genom reduktion
av UO3 med krackad ammoniakgas eller väte.
7 A. Especially designed or prepared systems
for the conversion of UO2 to UF4
Explanatory note
Conversion of UO2 to UF4 can be performed by
reacting UO2 with hydrogen fiuoride gas (HF)
at 300-500 °C.
7.4 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system för omvandling av UO2
till UF4
Förklaring
UO2 kan omvandlas till UF4 genom att UO2 får
reagera med fluorvätegas (HF) vid 300-500
°C.
7.5. Especially designed or prepared systems
for the conversion of UF4to UF6
Explanatory note
Conversion of UF4 to UF6 is performed by ex-
othermic reaction with fluorine in a tower re-
actor. UF6 is condensed from the hot effluent
gases by passing the effluent stream through a
cold trap cooled to -10 °C. The process re-
quires a source of fluorine gas.
7.5 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system för omvandling av UF4 till
UF6
Förklaring
UF4 omvandlas till UF6 genom en exoterm re-
aktion med fluor i en kolonnreaktor. UF6 kon-
denseras från de heta utloppsgaserna genom att
denna leds genom en köldfälla som håller -10
°C. Processen kräver en källa till fluorgas.
7.6. Especially designed or prepared systems
for the conversion of UF4
to U metal
Explanatory note
Conversion UF4 to U metal is performed by
reduction with magnesium (large batches) or
calcium (small batches). The reaction is carried
out at temperatures above the melting point of
uranium (1 130 °C).
7.6 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system för omvandling av UF4 till
uranmetall
Förklaring
UF4 omvandlas till metalliskt uran genom re-
duktion med magnesium (stora satser) eller
kalcium (små satser). Reaktionen genomförs vid
en temperatur högre än uranets smältpunkt
(1 130 °C).
88
7.7. Especially designed or prepared systems
for the conversion of UF6to UO2
Explanatory note
Conversion of UF6 to UO2 can be performed by
one of three processes. In the first, UF6 is redu-
ced and hydrolysed to UO2 using hydrogen and
steam. In the second, UF6 is hydrolysed by so-
lution in water, ammonia is added to precipitate
ammonium diuranate, and the diuranate is redu-
ced to UO2 with hydrogen at 820 °C. In the
third process, gaseous UF6, CO2 and NH3 are
combined in water, precipitating ammonium
uranyl carbonate. The ammonium aranyl carbo-
nate is combined with steam and hydrogen at
500-600 °C to yield UO2.
UF6 to UO2 conversion is often performed
as the first stage of a fuel fabrication plant.
7.7 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system för omvandling av UF6 till
UO2
Förklaring
UF6 kan omvandlas till UO2 genom tre proces-
ser. I den första reduceras UF6 och hydrolyseras
till UO2 md hjälp av väte och vattenånga. I den
andra hydrolyseras UF6 genom upplösning i
vatten, varpå ammoniak tillsätts så att ammoni-
umdiuranat fälls ut och diuranatet reduceras till
UO2 med väte vid 820 °C. I den tredje proces-
sen blandas gasformigt UF6, CO2 och NH3 i
vatten, varpå ammoniumuranylkarbonat falls ut.
Ammoniumuranylkarbonatet får reagera med
vattenånga och väte vid 500-600 °C till UO2.
UF6 omvandlas ofta till UO2 som det första
steget vid en anläggning för bränsletillverkning.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 1
7.8. Especially designed or prepared systems
for the conversion of UF6to UF4
Explanatory note
Conversion of UF6 to UF4 is performed by re-
duction -with hydrogen.
7.8 Speciellt konstruerade eller iordning-
ställda system för omvandling av UF6 till
UF4
Förklaring
UF6 omvandlas till UF4 genom reduktion med
väte.
Bilaga III
To the extent that the measures in this Protocol
involve nuclear material declared by the Com-
munity and without prejudice to Article 1 of this
Protocol, the Agency and the Community shall
cooperate to facilitate implementation of those
measures and shall avoid unnecessary duplica-
tion of activities.
The Community shall provide the Agency with
information relating to transfers, for both nu-
clear and non-nuclear purposes, from each State
to another Member State of the Community and
to such transfers to each State from another
Member State of the Community that corres-
ponds to the information to be provided under
Article 2 (a)(vi)(b) and under Article 2(a)(vi)(c)
in relation to exports and imports of source
material which has not reached the composition
and purity suitable for fuel fabrication or for
being isotopically enriched.
Each State shall provide the Agency with in-
formation relating to transfers to or from an-
other Member State of the Community that cor-
responds to the information on specified equip-
ment and non-nuclear material listed in Annex
II of this Protocol to be provided under Article
2(a)(ix)(a) in relation to exports and, on specific
request of the Agency, under Article 2(a)(ix)(b)
in relation to imports.
With regard to the Community’s Joint Research
Centre, the Community shall also implement the
measures which this Protocol sets out for States,
as appropriate in close collaboration with the
State on whose territory an establishment of the
centre is located.
The Liaison Committee, established under Art-
icle 25(a) of the Protocol referred to in Article
26 of the Safeguards Agreement, will be exten-
ded in order to al low for participation by repre-
sentatives of the States and adjustment to the
new circumstances resulting from this Protocol.
For the sole purposes of the implementation of
this Protocol, and without prejudice to the re-
spective competences and responsibilities of the
Community and its Member States, each State
which decides to entrust to the Commission of
the European Communities implementation of
certain provisions which under this Protocol are
the responsibility of the States, shall so inform
the other Parties to the Protocol through a side
letter. The Commission of the European Com-
munities shall inform the other Parties to the
Protocol of its acceptance of any such decisions.
I den mån som bestämmelserna i detta protokoll
inbegriper kärnämne som deklarerats av Eur-
atom, och utan att det påverkar tillämpningen av
artikel 1 i detta protokoll, skall IAEA och Eur-
atom samarbeta för att underlätta genomför-
andet av dessa åtgärder och undvika onödigt
dubbelarbete.
Euratom skall tillställa IAEA uppgifter som
avser överföringar, för såväl nukleära som icke-
nukleära ändamål, från varje stat till en annan
stat som är medlem i Euratom, och sådana
överföringar till varje stat från en annan stat
som är medlem i Euratom, motsvarande de upp-
gifter som skall lämnas i enlighet med artikel 2
a vi b och artikel 2 a vi c vid export och import
av kämråmaterial som inte uppnått den sam-
mansättning och renhet som krävs, för bränsle-
tillverkning eller isotopanrikning.
Varje stat skall tillställa IAEA uppgifter avse-
ende överföringar till eller från en annan stat
som är medlem i Euratom, motsvarande de upp-
gifter om särskild utrustning och icke-nukleärt
material som förtecknas i bilaga II till detta pro-
tokoll och vilka skall lämnas i enlighet med
artikel 2 a ix a vid export och, på särskild begä-
ran av IAEA, i enlighet med artikel 2 a ix b vid
import.
Även i fråga om Euratoms gemensamma forsk-
ningscenter skall Euratom tillämpa de bestäm-
melser som i detta protokoll föreskrivs för sta-
ter, i tillämpliga fall i nära samarbete med den
stat till vars territorium centret har en inrättning
förlagd.
Den samarbetskommitté som inrättats i enlighet
med artikel 25 a i det protokoll som nämns i
artikel 26 i avtalet om kontroll av kärnämne
kommer att utvidgas så att den medger deltag-
ande av företrädare för staterna och möjliggör
en anpassning till de nya omständigheter som
blir följden av detta protokoll.
I den enda avsikten att tillämpa detta protokoll,
och utan att det inverkar på Euratoms och dess
medlemsstaters respektive behörighets- och an-
svarsområden, skall varje stat, som beslutar att
uppdra åt Europeiska gemenskapernas kommis-
sion att genomföra vissa bestämmelser som en-
ligt detta protokoll hör till staternas ansvarsom-
råde, informera övriga parter till protokollet om
detta via ett följebrev. Europeiska gemenskap-
ernas kommission skall informera övriga parter
i protokollet om att kommissionen godtagit så-
dana beslut.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller sådana inspektioner som avses i avtal som Sverige
har ingått med Europeiska atomenergigemenskapen och Internationella
atomenergiorganet för kontroll enligt Förenta nationernas fördrag om
förhindrande av spridning av kärnvapen.
2 § Om Internationella atomenergiorganet aktualiserar en inspektion i
enlighet med ett sådant avtal som avses i 1 §, skall regeringen fatta beslut
om inspektionens genomförande och närmare ange vilka åtgärder som far
vidtas enligt 4 §. Regeringen skall utse en myndighet som skall närvara
vid inspektionen och bistå en inspektionsgrupp. Om inspektionens om-
fattning föranleder det, far flera myndigheter utses.
Om inspektionen kan komma att röra en enskilds rätt, skall den enskil-
de ges tillfälle att yttra sig innan regeringen fattar beslut om inspektio-
nens genomförande. Den enskilde behöver dock inte höras, om den tid
som står till förfogande inte medger det eller om ett hörande allvarligt
skulle försvåra inspektionens genomförande.
3 § En myndighet som regeringen utsett att närvara vid inspektionen far
besluta i frågor som avser verkställighet av regeringens beslut. Myndig-
heten skall hänskjuta frågor av särskild vikt till regeringen. En enskild
har rätt att fa en fråga som rör hans rätt hänskjuten till regeringen.
4 § En inspektion far innefatta
1. att en internationell inspektionsgrupp och observatörer tillsammans
med representanter för en svensk myndighet ges tillträde till områden,
anläggningar eller byggnader,
2. att inspektionen tillåts att ta med sig och använda mätapparatur och
annan teknisk utrustning för att detektera och mäta strålning eller för att i
övrigt samla in och registrera uppgifter,
3. att mätningar utförs, att prover tas och att poster av kärnämne räk-
nas,
4. att sigill eller annan identifikationsmärkning eller anordningar an-
bringas på objekt för att påvisa intrång eller annan manipulation,
5. att dokument som har betydelse för kontrollen granskas,
6. att andra åtgärder vidtas, om åtgärderna avser tekniskt beprövade
förfaranden som är godkända av Internationella atomenergiorganets styr-
else,
7. att prover och uppgifter förs ut ur landet för undersökning och ana-
lys.
91
5 § Polismyndighet skall på begäran av regeringen eller av den myn- Prop. 1999/2000:54
dighet som avses i 2 § första stycket lämna det biträde som kan behövas Bilaga 2
för att ett beslut enligt denna lag skall kunna verkställas.
6 § Vid tillämpningen av denna lag skall särskilt beaktas intresset av att
skydda uppgifter av betydelse för rikets säkerhet samt företagshemlig-
heter.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet
dels att 17 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 a §, och en ny rubrik
närmast före 7 a § av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse Anmäln ingsplikt 7a§ Den som bedriver en forsknings- Första stycket gäller inte teore- |
17 §
En tillståndshavare skall på begä- Den som bedriver eller har till-
ran av tillsynsmyndigheten stånd att bedriva en kärnteknisk
1. lämna myndigheten de upp- verksamhet, eller som bedriver en
lysningar och tillhandahålla de verksamhet som avses i 7 a §, skall
Nuvarande lydelse
handlingar som behövs för tillsy-
nen, och
2. ge myndigheten tillträde till
anläggning eller plats där kärntek-
nisk verksamhet bedrivs för under-
sökningar och provtagningar, i den
omfattning som behövs för tillsy-
nen.
En tillståndshavares skyldigheter
enligt första stycket gäller i den
utsträckning som föreskrivs av re-
geringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer även gent-
emot den som utsetts som övervak-
are av att de förpliktelser uppfylls
som följer av Sveriges överens-
kommelser i syfte att förhindra
spridning av kärnvapen.
Polismyndigheten skall lämna det
Föreslagen lydelse
på begäran av tillsynsmyndigheten
1. lämna myndigheten de upp-
lysningar och tillhandahålla de
handlingar som behövs för tillsy-
nen, och
2. ge myndigheten tillträde till
anläggning eller plats där kärntek-
nisk verksamhet bedrivs för under-
sökningar och provtagningar, i den
omfattning som behövs för tillsy-
nen.
En skyldighet enligt första
stycket gäller i den utsträckning
som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen be-
stämmer även gentemot den som
utsetts som övervakare av att de
förpliktelser uppfylls som följer av
Sveriges överenskommelser i syfte
att förhindra spridning av kärnva-
pen.
iträde som behövs för tillsynen.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 2
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:397) om strategiska
produkter
dels att 20 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 a, 13 a och
20 a §§, samt en rubrik närmast före 5 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Tillverkning
5a§
Den som tillverkar, monterar eller
på annat sätt framställer produkter
som avses i 2 § 7 och 8 är skyldig
att underrätta Statens kärnkraft-
inspektion om det.
93
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 2
13 a §
Den som från ett land utanför
Europeiska atomenergigemenska-
pen for in produkter som avses i
2 § 6-8 är skyldig att underrätta
Statens kärnkraftinspektion om det.
20 §
Tillsynsmyndigheten har rätt att på Tillsynsmyndigheten har rätt att på
begäran fa de upplysningar som begäran få de upplysningar som
behövs för kontrollen av den som behövs för kontrollen av den som
för utförsel eller export tar befatt- l.för utförsel eller export tar
ning med strategiska produkter befattning med strategiska pro-
dukter eller,
2. i fråga om produkter som av-
ses i 2 § 6-8, tillverkar, monterar
eller på annat sätt framställer så-
dana produkter eller tar befattning
med produkter som har förts in
från ett land utanför Europeiska
atomenergigemenskapen.
Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som av-
ses i första stycket bedriver sin verksamhet. Vad som nu har sagts gäller
dock inte bostadsutrymmen.
Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att kontrollen
skall kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära biträde även av
andra statliga myndigheter för sin tillsyn.
20a§
I den utsträckning som föreskrivs
av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer, gäller
det som i 20 § sägs om till-
synsmyndigheten även den som ut-
setts som övervakare av att de för-
pliktelser uppfylls som följer av
Sveriges överenskommelser i syfte
att förhindra spridning av kärn-
vapen.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
94
Följande remissinstanser har anmodats eller beretts tillfälle att avge ytt-
rande: Rikspolisstyrelsen, Inspektionen for strategiska produkter, För-
svarsmakten, Försvarets forskningsanstalt, Generaltullstyrelsen, Statens
kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut, Boverket, Stockholms
universitet, Nyköpings kommun, Varbergs kommun, Östhammars kom-
mun, Oskarshamns kommun, Kävlinge kommun, Utrikespolitiska insti-
tutet, SIPRI, Svenska kraftverksforeningen, Sveriges exportkontrollföre-
ning, AB SVAFO, ABB Atom AB, Barsebäck Kraft AB, Forsmarks
kraftgrupp AB, Oskarshamns kraftgrupp AB, Ringhals AB, Studsvik AB,
Vattenfall AB, Sydkraft AB, Ranstad Mineral AB, Sandvik AB, Svensk
kämbränslehantering AB, Naturskyddsföreningen, Folkkampanjen mot
kärnkraft och kärnvapen, Greenpeace
Följande remissinstanser har inte svarat eller avstått från att svara på re-
missen: Boverket, Östhammars kommun, Oskarshamns kommun, Käv-
linge kommun, Naturskyddsföreningen, AB SVAFO, ABB Atom AB,
Folkkampanjen mot kärnkraft och kärnvapen, Greenpeace, Ranstad Mi-
neral AB, Sandvik AB och SIPRI.
Rikspolisstyrelsen har förklarat sig i princip inte ha någon erinran mot
promemorians förslag och anfört i huvudsak följande. Det bör tydligare
framgå vilken myndighet som avses i 5 § i den föreslagna lagen om in-
spektioner. Eftersom flera myndigheter kan komma att utses enligt 2 §,
bör ordet ”den” i 5 § bytas ut mot ”en”. Eftersom beslut enligt lagförsla-
get kan komma att medföra avvägningar som det inte bör ankomma på en
handräckningslämnande polismyndighet att göra, far en begäran om bi-
träde inte vara allmänt hållen. Därför är det angeläget att lagen eller lag-
motiven innehåller skrivningar om vikten av precision i framställningar
om biträde.
Inspektionen för strategiska produkter har tillstyrkt promemorians
förslag och anfört i huvudsak följande. Inspektionen för strategiska pro-
dukter har som nationell myndighet för FN:s konvention om förbud mot
kemiska vapen praktisk erfarenhet av internationella inspektioner. Den
föreslagna nya lagen om inspektioner har sin förebild i lagen (1994:118)
om inspektioner enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot
kemiska vapen. Inspektionens erfarenhet av den lagen är att den fungerar
bra.
Försvarsmakten har förklarat att den har sakmässigt inget att erinra
mot promemorians förslag.
Försvarets forskningsanstalt har anfört i huvudsak följande. Prome-
morians lagändringsförslag är små och medför inga kommentarer. Den
nya lagen om inspektioner syns väl anpassad till Sveriges förpliktelser
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 3
95
enligt protokollet och där beslut om genomförande av inspektioner och
villkoren för dessa ligger hos regeringen. Den svenska översättningen av
protokollet innehåller vissa felaktigheter och oklarheter, särskilt i fråga
om tekniska termer i bilaga II. Översättningen av facktermer avviker från
den gängse använda och överenskomna (TNC 90). Därför rekommende-
ras att texten ses över när så blir möjligt. Under en övergångsperiod bör
den engelska originaltexten vara styrande för tolkningen av protokollets
bilaga II, men även den texten är i behov av smärre typografiska änd-
ringar för att övergången från t.ex. ”Introductory note” till kontrolltext
skall bli tydlig.
Generaltullstyrelsen (Tullverket) har anfört att det av lagen eller av
förordningen om strategiska produkter bör framgå att de skyldigheter
som anges i 5 a och 13 a §§ samt 20 § första stycket 2 omfattar endast
produkter enligt protokollets bilaga II. Tullverket har också pekat på att
promemorian inte behandlar frågan om påföljder för den som underlåter
att fullgöra underrättelseskyldigheten.
Statens kärnkraftinspektion har anfört huvudsakligen följande. Be-
träffande den föreslagna lagen om inspektioner: Den rätt som IAEA re-
dan har enligt kontrollavtalet har inte beaktats fullständigt i promemori-
ans förslag. Av 1 § bör framgå att lagens syfte är begränsat till att tillför-
säkra IAEA de rättigheter som avses i protokollet, eftersom IAEA:s rätt-
igheter enligt kontrollavtalet tillförsäkras genom 17 § kämtekniklagen.
Protokollet innebär att IAEA skall ges rätt till tillträde. En stat kan inte
kan hindra tillträde. Det är därför inte en fråga för regeringen att besluta
om genomförande, såsom sägs i 2 § i förslaget. Med hänsyn till att det
kan finnas behov av ett fortlöpande samarbete mellan IAEA och de
svenska myndigheterna i frågor som har att göra med IAEA-inspektioner
enligt protokollet och då aviseringstiden i det enskilda fallet kan bli
mycket kort, bör lagen om inspektioner utformas så att regeringen i för-
väg kan utse en för protokollet ansvarig myndighet. I så fall kan den fö-
reslagna 3 § utgå. Uppräkningen i 4 § har inte någon motsvarande upp-
räkning i 17 § kämtekniklagen. Den föreslagna 4 § borde kunna utformas
på samma sätt som i kämtekniklagen, fast här med en hänvisning till
protokollet. Den inspektionsrätt som avses i protokollet är inte så vid som
i den föreslagna 4 §. I protokollet är t.ex. närmare angivet vad som menas
med begreppet område (artikel 18). Bostäder bör undantas från inspek-
tion. Vidare saknar protokollet stöd för att låta observatörer delta i en
IAEA-inspektion. Av lagförslaget framgår inte vilka som avses kunna bli
utsedda till observatörer, dvs. om både nationella och internationella ob-
servatörer kan komma i fråga. Den föreslagna 5 § bör utformas i likhet
med 20 § tredje stycket i den nuvarande lagen om strategiska produkter.
Beträffande de föreslagna ändringarna i kärntekniklagen: Den föreslag-
na 7 a § första stycket bör lyda ”Den som bedriver forsknings- och ut-
vecklingsverksamhet relaterad till kämbränslecykeln och som inte inne-
fattar kärnämne är skyldig att underrätta Statens kärnkraftinspektion om
det”. Skälet för denna lydelse är att den motsvarar formuleringen i proto-
kollets artikel 2 a i och 2 b i. Den nya 7 a § innebär att det i lagens
tillämpningsområde förs in verksamheter som har anknytning till kärn-
teknisk verksamhet och att detta bör framgå av 1 §. Det behövs också en
följdändring i 5 § för att dessa verksamheter inte skall bli tillståndsplikti-
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 3
96
ga. I kämtekniklagen bör inforas ytterligare en ny paragraf, 7 b §, med
lydelsen ”Den som tillverkar, monterar eller på annat sätt framställer (a)
utrustning och material som har särskilt konstruerats eller ställts i ordning
for bearbetning, användning eller framställning av kärnämne (b) utrust-
ning eller material som kan användas för framställning av kärnladdningar
är skyldig att underrätta Statens kärnkraftinspektion om det”. Skälen för
detta är att tillverkning m.m. av produkter som avses i protokollets bilaga
I bör definieras som kärnteknisk verksamhet. Bilagan är en förteckning
över verksamheter som innebär tillverkning eller framställning av utrust-
ning som är avsedd att användas i kärnteknisk verksamhet. Två av de
verksamheter som är förtecknade i bilagan omfattas inte av krav på ex-
portkontroll. Lagen om strategiska produkter är därför inte tillämplig på
de verksamheterna. Genom att införa den föreslagna 7 b § i kämteknikla-
gen kan den tekniska preciseringen göras i föreskrifter som inspektionen
meddelar. En ny 7 b § enligt förslaget skulle också föranleda en följdänd-
ring i 5 § så att verksamheterna inte blir tillståndspliktiga. Om inspektio-
nens förslag genomförs, behövs en följdändring i 17 § så att första stycket
inleds med lydelsen ”Den som bedriver kärnteknisk verksamhet skall på
begäran av tillsynsmyndigheten...” Beträffande de föreslagna ändringar-
na i lagen om strategiska produkter: Strålskyddslagen är föremål för
översyn som troligen kommer att leda till ett förslag till en ny omarbetad
lag om produkter med dubbla användningsområden. Med hänvisning till
inspektionens förslag om att i kämtekniklagen införa en ny 7 b § behövs
inte den föreslagna 5 a § lagen om strategiska produkter. Den föreslagna
13 a § tar inte hänsyn till protokollets bilaga III. Den bilagan ställer krav
på redovisning även i fråga om utförsel och införsel som sker inom Eur-
atom-området. Den föreslagna 13 a § bör ha följande lydelse: ”Den som
importerar eller för in produkter som omfattas av kategori 0, utom 0C001
och 0C002, i bilaga 1 till Rådets beslut 94/942/GUSP är skyldig att un-
derrätta Statens kärnkraftinspektion om det.” Med samma skäl och med
hänvisning inspektionens förslag om att i kämtekniklagen införa en ny
7 b § bör 20 § första stycket 2 lagen om strategiska produkter ha följande
lydelse: ”tar befattning med produkter som omfattas av kategori 0, utom
0C001 och 0C002, i bilaga 1 till Rådets beslut 94/942/GUSP, som har
förts in eller importerats.” Produkter som avses i 2 § 6 lagen om strate-
giska produkter omfattas av kämtekniklagens bestämmelser. Övrigt om
IAEA.s rätt till information: Det är inte angivet vilken svensk instans
som skall lämna godkännande enligt protokollets artikel 2 a ii. Inspektio-
nen agerar som IAEA:s motpart i liknande situationer kopplade till til-
lämpningen av kontrollavtalet. Genom att enbart hänvisa till befintlig
lagstiftning täcks inte alla verksamheter som räknas upp i protokollets
bilaga I. Där finns produkter angivna som inte omfattas av lagen om
strategiska produkter. Om språk och ordval: I författningsförslagen och i
promemorians texter i övrigt anges olika begrepp i bestämd form. Mot-
svarande begrepp (t.ex. kärnämne och kärnteknisk verksamhet) anges i
obestämd form i lagen och förordningen om kärnteknisk verksamhet.
Promemorians rubrik kan leda läsaren att tro att förslagen är begränsade
till kontroll av kärnämne. Rubriken ”Effektivare metoder att motverka
spridning av kärnvapen” skulle bättre avspegla avsikten med protokollet.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 3
4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 54
Det finns behov att se över översättningen av protokollet eftersom det fö-
religger felaktigheter, främst i bilaga II.
Statens strålskyddsinstitut har förklarat att institutet från strålskydds-
synpunkt inte har några invändningar mot promemorians förslag. Enligt
den föreslagna lagen om inspektioner kan IAEA ges rätt att utföra mät-
ningar och ta prover. Institutet har anfört att strålskyddslagens krav på
tillstånd för innehav, införsel, utförsel, förvärv, transport m.m. kan behö-
va tillämpas på utrustning och prover som innehåller radioaktiva ämnen.
Institutet önskar därför få information om de beslut som regeringen med-
delar om inspektioner som medför verksamhet med strålning.
Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden har anfört hu-
vudsakligen följande. I svensk rätt finns en generell oklarhet om av-
gränsningen av begreppet verksamhetsutövare (”den som bedriver...”).
Med begreppet kan avses det subjekt som har faktisk, juridisk eller eko-
nomisk kontroll över en aktuell verksamhet. I promemorians förslag ut-
vidgas begreppet till att även omfatta de som monterar eller enbart befat-
tar sig med aktuella produkter. Denna långtgående omfattning av begrep-
pet inger betänkligheter, inte minst då den framförs okommenterad. I öv-
rigt, med tanke på det skydd som föreslagits för enskilds rätt och för fö-
retagshemligheter, kan förslagen tillstyrkas.
Vattenfall AB har förklarat sig instämma i stort i förslaget, men har
anslutit sig till de ändringsförslag på vissa punkter som förts fram av
Ringhals AB och Forsmarks Kraftgrupp AB.
Nyköpings kommun har tillstyrkt promemorians förslag som väl ge-
nomtänkta och väl avvägda.
Varbergs kommun har förklarat sig inte ha något att erinra mot inne-
hållet i promemorian.
Utrikespolitiska institutet har anfört i huvudsak följande. Promemo-
rians titel synes något snäv med hänsyn till att de nya åtagandena även
gäller utrustning för kämkraftsindustrin. De föreslagna lagändringarna är
små och medför endast den kommentaren att bestämmelserna bygger helt
på att regeringen eller utsedd myndighet känner till alla förhållanden som
är relevanta för att fullgöra skyldigheterna enligt protokollet. Det är inte
klart om det s.k. ”terroristfallet”, eller generellt dold hantering och
smuggling av kärnämnen, är täckt av lagförslagen. Det skulle kunna in-
träffa att de svenska myndigheterna inte känner till en verksamhet, medan
kanske IAEA genom sitt kontaktnät har fatt information som kan väcka
misstankar och därför påkallar en inspektion där olika parametrar som
t.ex. platsen för inspektionen inte är precist kända. Vidare innehåller den
svenska översättningen av protokollet felaktigheter. Översättningen bör
ses över före ratificering.
Svenska kraftverksföreningen har hänvisat till svaren från Vattenfall
AB och Sydkraft AB.
Sveriges exportkontrollförening har förklarat att den inte har några
synpunkter att framföra.
Barsebäck Kraft AB har anfört i huvudsak följande. Lagförslagen in-
nebär endast marginella förändringar i de åligganden och åtaganden som
bolaget redan har. Beträffande 4 och 6 §§ i promemorians förslag till lag
om inspektioner bör i lagen tilläggas att även säkerheten avseende perso-
nal, drift och anläggningen skall särskilt beaktas samt att eventuell för-
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 3
98
segling på objekt skall anbringas på så sätt att den normala verksamheten
vid anläggningen inte påverkas eller påverkas endast marginellt.
Forsmarks kraftgrupp AB har anfört i huvudsak följande. Promemo-
rians lagförslag bör omarbetas i sin helhet. Med förslagen ändras struktu-
ren i kämtekniklagstiftningen och rättssäkerheten för den enskilde tange-
ras. Ytterligare åtgärder bör vidtas för att förtydliga de olika myndighet-
ernas uppgifter inom safe guard-området. Beträffande den föreslagna la-
gen om inspektioner: Med förslaget inskränks den enskildes rättssäkerhet
betydligt. Varje medborgare är enligt regeringsformen skyddad mot hus-
rannsakan och liknande intrång. Det står inte i överensstämmelse med
svensk lagstiftning att en enskild skall behöva bli utsatt för intrång utan
någon typ av föregående rättsprövning. Den föreslagna 2 § står inte i
överensstämmelse med 28 kap. rättegångsbalken vilket bör vara ett mi-
nimikrav. Beträffande de föreslagna ändringarna i kämtekniklagen och
lagen om strategiska produkter: Kämtekniklagen omfattar endast kärn-
teknisk verksamhet som bedrivs med tillstånd. Det innebär att lagen inte
omfattar den verksamhet som beskrivs i den föreslagna 7 a § kämteknik-
lagen. Antingen måste 1 § ändras eller regelringen ske genom annan lag-
stiftning, t.ex. i den föreslagna lagen om inspektioner. Om förslagen förs
in i kämtekniklagen, bör det i lagen anges att underrättelse skall ske till
den myndighet som regeringen bestämmer eller att underrättelse skall ske
till tillsynsmyndigheten. Skälet är att lagens struktur bör bevaras. Utpek-
andet av Statens kärnkraftinspektion bör göras i kämteknikförordningen.
Samma gäller lagen om strategiska produkter. Om tillsynsmyndigheter:
IAEA, Euratom och Statens kärnkraftinspektion utför tillsyn inom safe
guard-området. Regeringen bör i sitt regleringsbrev göra tydligt att det är
IAEA och Euratom som kontrollerar kämämnesinventariet samt att käm-
kraftinspektionens roll är systemtillsyn. Ett förtydligande skulle innebära
ett mer effektivt utnyttjande av resurser.
Oskarshamns kraftgrupp (OKG AB) har om förslaget till lag om in-
spektioner anfört i huvudsak följande. Mätinstrument m.m. kan endast
tillåtas om de är godkända enligt anläggningens säkerhetskrav. Ett gene-
rellt tillstånd att använda ospecificerad utrustning kan inte accepteras.
Detsamma gäller för anbringande av sigill och vidtagande av andra tek-
niskt beprövade åtgärder. För det sistnämnda är det inte tillräckligt att
IAEA anser att en metodik är tekniskt beprövad, utan tekniska åtgärder
måste godkännas i en säkerhetsteknisk granskning av anläggningsägaren
så att denne kan förvissa sig om att säkerhetsnivån upprätthålls.
Ringhals AB har anfört i huvudsak följande. Beträffande den före-
slagna lagen om inspektioner: För att tillståndshavama skall kunna ta sitt
ansvar för den kärntekniska verksamheten är det nödvändigt att IAEA:s
inspektörer följer gällande regler, även om dessa kan fördröja eller för-
svåra inspektionen. Ett exempel på en sådan regel är att mätutrustning
inte far sänkas ner i vattnet över bestrålat bränsle utan att tillståndshava-
ren har granskat och godkänt utrustningen och dess handhavande. Lag-
förslaget måste ändras så att det krävs att försiktighetsåtgärder vidtas så
att gällande bestämmelser i fråga om hälsa, säkerhet, fysiskt skydd och
övriga säkerhetsbestämmelser följs samt så att kommersiella, tekniska
och industriella hemligheter skyddas. Beträffande de föreslagna ändring-
arna i kämtekniklagen: Enligt 1 § kämtekniklagen omfattar lagen inte de
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 3
99
verksamheter som beskrivs i den föreslagna 7 a §. De inledande bestäm-
melserna i lagen behöver alltså ändras.
Studsvik AB har anfört i huvudsak följande. Promemorians förslag är
motiverade och rimliga. Beträffande den föreslagna lagen om inspektio-
ner: Det vore bättre om den myndighet som utses enligt 2 § far avgöra
om en medverkan är meningsfull. Beträffande de föreslagna ändringarna
i kämtekniklagen: Den föreslagna 7 a § kan leda tolkningssvårigheter i
fråga om vad som är anmälningspliktigt. Enligt bolaget bör anmälnings-
plikt inte gälla för t.ex. utveckling av programvaror för optimering av re-
aktorhärdar, konsultverksamhet inom kämavfallsområdet eller utveckling
av strålskyddsinstrument. Kostnaderna för att uppfylla kraven enligt för-
slagen kan bli avsevärda. Beträffande de föreslagna ändringarna i lagen
om strategiska produkter: I den föreslagna 5 a § bör sättas en kvantitativ
gräns så att mycket små kvantiteter i t.ex. forsknings- och utvecklings-
verksamheter undantas från anmälningsplikten. I övrigt har Studsvik AB
i vissa delar kommenterat innehållet i protokollet.
Sydkraft AB har instämt i och understrukit det som förts fram i svaren
från Barsebäck Kraft AB och Oskarshamns kraftgrupp (OKG AB).
Svensk kärnbränslehantering AB har anfört i huvudsak följande.
Promemorians förslag bedöms inte som betungande för bolagets verk-
samhet. Beträffande 4 § i den föreslagna lagen om inspektioner bör ett
förtydligande göras med följande mening: ”Vid val av utrustning ska så-
dan hänsyn tas att säkerheten för anläggningen eller dess personal inte
äventyras.” Det har hänt att inspektörer medfört tung utrustning med
bristfälliga fästanordningar som lätt har kunnat tappas ned i bränslebas-
sängen. Det är viktigt att använd utrustning inte på något sätt riskerar den
radiologiska säkerheten i anläggningen.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 3
100
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 4
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller inspektioner som avses i avtal som Sverige har in-
gått med Internationella atomenergiorganet för kontroll enligt Förenta
nationernas fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen.
Bestämmelserna i denna lag gäller inspektioner som inte kan genomfö-
ras med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
2 § Om Internationella atomenergiorganet aktualiserar en inspektion
som avses i 1 §, skall regeringen fatta beslut om inspektionens genomför-
ande och närmare ange vilka åtgärder som får vidtas enligt 4 §. Reger-
ingen skall utse en myndighet som vid behov skall närvara vid inspektio-
nen och bistå en inspektionsgrupp. Om inspektionens omfattning föranle-
der det, får flera myndigheter utses.
Om inspektionen kan komma att röra en enskilds rätt, skall den enskil-
de ges tillfälle att yttra sig innan regeringen fattar beslut om inspektio-
nens genomförande. Den enskilde behöver dock inte höras, om den tid
som står till förfogande inte medger det eller om ett hörande allvarligt
skulle försvåra inspektionens genomförande.
3 § En myndighet som regeringen utsett att närvara vid inspektionen får
besluta i frågor som avser verkställighet av regeringens beslut. Myndig-
heten skall hänskjuta frågor av särskild vikt till regeringen. En enskild
har rätt att få en fråga som rör hans rätt hänskjuten till regeringen.
4 § En inspektion får innefatta
1. att en internationell inspektionsgrupp och observatörer tillsammans
med representanter för en svensk myndighet ges tillträde till områden,
anläggningar eller byggnader,
2. att inspektörer tillåts att ta med sig och använda mätapparatur och
annan teknisk utrustning for att mäta strålning eller för att i övrigt samla
in och registrera uppgifter,
3. att mätningar utförs, att prover tas och att poster av kärnämne räk-
nas,
4. att sigill eller annan identifikationsmärkning eller anordningar place-
ras på objekt för att påvisa intrång eller annan manipulation,
5. att dokument som har betydelse for kontrollen granskas,
6. att andra åtgärder vidtas, om åtgärderna avser tekniskt beprövade
förfaranden som är godkända av Internationella atomenergiorganets styr-
else,
7. att prover och uppgifter fors ut ur landet for undersökning och ana-
lys.
101
I fråga om rätt att företa inspektioner i bostäder gäller som förutsätt-
ning bestämmelserna om husrannsakan i 28 kap. rättegångsbalken.
5 § Vid en inspektion får inspektörerna inte vidta åtgärder som äventy-
rar säkerheten eller skyddet för människors hälsa eller för miljön. In-
spektörerna får inte heller vidta åtgärder som innebär att den verksamhet
som bedrivs på platsen hindras, om inte detta är nödvändigt för att uppnå
syftet med inspektionen.
6 § Om det behövs för att ett beslut enligt denna lag skall kunna verk-
ställas, får regeringen eller en myndighet som avses i 2 § första stycket
begära polismyndighetens bistånd. En sådan begäran skall ange vilka åt-
gärder som behövs. Polismyndigheten skall lämna det bistånd som be-
gärs.
7 § Vid tillämpningen av denna lag skall särskilt beaktas intresset av att
skydda uppgifter som är av betydelse för rikets säkerhet samt företags-
hemligheter.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 4
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:3) om kärnteknisk verk-
samhet
dels att 2, 17 och 25 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 7 a-7 d §§, och
närmast före 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
I denna lag avses med
1. kärnteknisk anläggning:
a. anläggning för utvinning av kärnenergi (kämkraftsreaktor),
b. annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan
ske, såsom forskningsreaktor,
c. anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, för-
varing som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring
(lagring) av kärnämne, och
d. anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av
kärnavfall,
2. kärnämne:
a. uran, plutonium eller annat ämne som används eller kan användas
för utvinning av kärnenergi (kärnbränsle) eller förening i vilken sådant
ämne ingår,
102
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
b. torium eller annat ämne som är ägnat att omvandlas till kärnbränsle
eller förening i vilken sådant ämne ingår, och
c. använt kärnbränsle som inte har placerats i slutförvar,
3. kärnavfall:
a. använt kärnbränsle som har placerats i slutförvar,
b. radioaktivt ämne som har bildats i en kärnteknisk anläggning och
som inte har framställts eller tagits ur anläggningen för att användas i un-
dervisnings- eller forskningssyfte eller för medicinska, jordbrukstekniska
eller kommersiella ändamål,
c. material eller annat som har tillhört en kärnteknisk anläggning och
blivit radioaktivt förorenat samt inte längre skall användas i en sådan an-
läggning, och
d. radioaktiva delar av en kärnteknisk anläggning som avvecklas.
4. kärnteknisk utrustning:
a. utrustning eller material som
särskilt har konstruerats eller
ställts i ordning för bearbetning,
användning eller framställning av
kärnämne, och
b. utrustning eller material som
kan användas för framställning av
kärnladdningar.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 4
Anmälningsskyldighet
7a§
Den som bedriver en forsknings-
eller utvecklingsverksamhet som
rör processer eller system i fråga
om kärntekniska anläggningar,
kärnämnen eller kärnavfall, är
skyldig att anmäla detta till den
myndighet som regeringen be-
stämmer.
Första stycket gäller inte teore-
tisk eller grundläggande forskning.
Det gäller inte heller forskning och
utveckling som rör
1. industriell användning av ra-
dioisotoper,
2. tillämpningar inom medicin,
hydrologi eller lantbruk,
3. hälso- och miljöeffekter,
4. förbättrat underhåll.
7b§
Den som tillverkar, monterar eller
på annat sätt framställer kärntek-
nisk utrustning är skyldig att an-
103
Nuvarande lydelse
17
En tillståndshavare skall på begä-
ran av tillsynsmyndigheten
1. lämna myndigheten de upp-
lysningar och tillhandahålla de
handlingar som behövs för tillsy-
nen, och
2. ge myndigheten tillträde till
anläggning eller plats där kärntek-
nisk verksamhet bedrivs för under-
sökningar och provtagningar, i den
omfattning som behövs för tillsy-
nen.
En tillståndshavares skyldigheter
enligt första stycket gäller i den
utsträckning som föreskrivs av re-
geringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer även gent-
emot den som utsetts som överva-
kare av att de förpliktelser uppfylls
som följer av Sveriges överens-
kommelser i syfte att förhindra
spridning av kärnvapen.
Polismyndigheten skall lämna det
Föreslagen lydelse
mäla detta till den myndighet som
regeringen bestämmer.
7c§
Den som till Sverige för in eller
från Sverige för ut kärnteknisk ut-
rustning är skyldig att anmäla
detta till den myndighet som rege-
ringen bestämmer.
7d§
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag
från anmälningsskyldigheten i 7 a-
7c§§.
§
Den som bedriver eller har till-
stånd att bedriva en kärnteknisk
verksamhet, den som är anmäl-
ningsskyldig enligt 7 a-7 c §§ och
den som tar befattning med utrust-
ning som omfattas av anmälnings-
skyldighet enligt 7 c §, skall på be-
gäran av tillsynsmyndigheten
1. lämna myndigheten de upp-
lysningar och tillhandahålla de
handlingar som behövs för tillsy-
nen, och
2. ge myndigheten tillträde till
anläggning eller plats där verksam-
heten bedrivs för undersökningar
och provtagningar, i den omfatt-
ning som behövs för tillsynen.
En skyldighet enligt första
stycket gäller i den utsträckning
som föreskrivs av regeringen eller
den myndighet som regeringen be-
stämmer även gentemot den som
utsetts som övervakare av att de
förpliktelser uppfylls som följer av
Sveriges överenskommelser i syfte
att förhindra spridning av kärnva-
pen.
»iträde som behövs för tillsynen.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 4
104
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 4
25
Till böter eller fängelse i högst två
år döms den som med uppsåt eller
av oaktsamhet
1. bedriver kärnteknisk verksam-
het utan tillstånd enligt 5 § eller
5 a § andra stycket eller bryter mot
6 §, eller
2. åsidosätter villkor eller före-
skrifter som meddelats med stöd av
denna lag.
6§, .
2. åsidosätter sin anmälnings-
skyldighet enligt 7 a-7 c §§, eller
3. åsidosätter villkor eller före-
skrifter som meddelats med stöd av
denna lag.
Den som i övrigt med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot 10 §
döms till böter eller fängelse i högst två år.
§
Till böter eller fängelse i högst två
år döms den som med uppsåt eller
av oaktsamhet
1. bedriver kärnteknisk verksam-
het utan tillstånd enligt 5 § eller
5 a § andra stycket eller bryter mot
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
105
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-12-16.
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thorsson,
regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 9 december 1999 (Miljödepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om inspektioner enligt internationella avtal om förhindrande av
spridning av kärnvapen,
2. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Egon Abresparr.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om inspektioner enligt internationella avtal om
förhindrande av spridning av kärnvapen
4§
Enligt andra stycket skall i fråga om rätt att företa inspektioner i bostäder
gälla som förutsättning bestämmelserna om husrannsakan i 28 kap. rätte-
gångsbalken. Det bör erinras om att förutsättningarna för husrannsakan
enligt rättegångsbalken ytterst är en fråga för allmän domstol. Den före-
slagna bestämmelsen måste förstås, antingen så att de myndigheter som
beslutar om inspektionens genomförande, ytterst regeringen, tar ställning
till frågan, om erforderliga rekvisit för husrannsakan i form av brotts-
misstankar etc. föreligger, eller så att inspektörerna deltar i en enligt 28
kap. rättegångsbalken beslutad husrannsakan. En sådan sammanbland-
ning av de administrativa och de rättsvårdande myndigheternas uppgifter
är av flera skäl utesluten, oavsett vilketdera alternativet som väljs. Lag-
rådet avstyrker den föreslagna bestämmelsen.
För lagstiftaren öppnar sig två möjligheter. Inspektioner i bostäder kan
tillåtas och detta kan motiveras av Sveriges fördragsbundenhet och in-
spektionernas allvarliga syften. I så fall bör emellertid av integritetsskäl
möjligheten till inspektioner kringgärdas med begränsningar som anges i
lag. Mot detta alternativ talar att inspektioner i bostäder uteslutits i
lagarna (1994:118) om inspektioner enligt Förenta nationernas
konvention om förbud mot kemiska vapen och (1998:1702) om
inspektioner enligt Förenta nationernas fördrag om fullständigt förbud
mot kämsprängningar, vilka avser väl så allvarliga ämnen. Om
inspektioner i bostäder anses inte böra tillåtas bör detta anges i lagen,
förslagsvis efter mönster av förstnämnda lag genom att i stället för den
föreslagna bestämmelsen föreskrivs: "En inspektion far inte innefatta
tillträde till ett utrymme som utgör någons bostad."
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 5
106
7§
Den föreslagna paragrafen inleds med orden "Vid tillämpningen av denna
lag". Detta ger upphov till frågan vilka subjekt som kan tänkas komma att
tillämpa lagen. Av 2 och 3 §§ framgår att regeringen och den eller de
myndigheter som regeringen utsett att "närvara" vid en inspektion skall
följa lagens regler. Lagens 5 § kan emellertid läsas så att IAEA:s inspek-
törer på egen hand skall tillämpa den på svenska språket avfattade para-
grafen. Ett annat sätt att uppfatta paragrafen på är att regeringen, när den
meddelar beslut om inspektionens genomförande, inte bara skall tillämpa
4 § utan också skall beakta 5 §. I den allmänna motiveringen sägs i sam-
band med att 5 § presenteras att de närmare villkoren for en inspektion i
det konkreta fallet kan beslutas av regeringen enligt den föreslagna 2 §.
Möjligt är att det uttryckligen borde framgå av 2 § att regeringen skall
tillämpa även 5 § när den fattar beslut om inspektionens genomförande.
Av vad nu sagts bör den slutsatsen kunna dras att tillämpningen av den
föreslagna lagen åvilar regeringen och annan av regeringen utsedd svensk
myndighet.
I den föreslagna paragrafen sägs att vid tillämpningen av lagen särskilt
skall beaktas intresset av att skydda uppgifter som är av betydelse for
rikets säkerhet samt företagshemligheter. En svensk myndighet skall
naturligtvis beakta alla sekretessregler som kan bli tillämpliga i ett in-
spektionsärende. Det gäller därvid att skydda enskilds personliga och
ekonomiska angelägenheter i lika hög grad som de i paragrafen angivna
intressena, särskilt om lagen kommer att medge tillträde till bostäder. Pa-
ragrafen framstår som onödig och kan faktiskt inge felaktiga föreställ-
ningar om sekretessreglernas tillämpning.
Den sekretess som inspektörerna kommer att få upprätthålla följer av
artikel 15 i tilläggsprotokollet till kontrollavtalet och skall innebära ett
rigoröst system for skyddande av konfidentiell information. Om inspektö-
rerna skulle begära att utfå handlingar som förvaras hos svensk myndig-
het, kommer en sådan begäran att få hanteras enligt svensk offentlighets-
och sekretesslagstiftning. Beträffande handlingar, som ingår i regeringens
inspektionsärende, bör regeringen med stöd av 11 kap. 1 § andra stycket
sekretesslagen kunna besluta att sekretessbelagd uppgift får lämnas ut.
Om handlingen eller uppgifterna skulle förvaras hos annan myndighet,
kan problem uppkomma om en sekretessregel skulle vara tillämplig. En
uttrycklig regel i den föreslagna lagen, som medger inspektörerna rätt att
erhålla sekretessbelagda uppgifter hos myndigheter, kan vara ett sätt att
lösa ett sådant problem. En möjlighet att lämna ut sekretesskyddade upp-
gifter till en mellanfolklig organisation anvisas dock 1 kap. 3 § tredje
stycket sekretesslagen. Förutsättningarna for ett utlämnande är att uppgif-
ten i motsvarande fall skulle få utlämnas till svensk myndighet och det
enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är fören-
ligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den mellanfolkliga
organisationen. Denna bestämmelse medför dock inte någon förpliktelse
att lämna uppgifter till den mellanfolkliga organisationen. Härför skulle
krävas att en sådan skyldighet är särskilt föreskriven på sätt som ovan an-
getts.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 5
107
Förslaget till lag om ändring i lagen om kärnteknisk verksamhet
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 1999/2000:54
Bilaga 5
108
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 januari 2000
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-
Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,
Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,
Wämersson, Lejon, Lövdén
Föredragande: statsrådet Larsson
Prop. 1999/2000:54
Regeringen beslutar proposition 1999/2000:54 Effektiv kontroll för att
hindra spridning av kärnvapen.
109
Författningsrubrik
Bestämmelser som
inför, ändrar, upp-
häver eller upprepar
ett normgivnings-
bemyndigande
Celexnummer för
bakomliggande EG-
regler
Lag om inspektioner 3 §
enligt internationella
avtal om förhindrande av
spridning av kärnvapen
Lag om ändring i lagen 7 d §, 17 §
(1984:3) om kärnteknisk
verksamhet
Eländers Gotab 59720, Stockholm 2000