Prop.
1999/2000:38
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 2 december 1999
Göran Persson
Bosse Ringholm
(F inansdepartementet)
Regeringen har i propositionen Förvärv av egna aktier (prop.
1999/2000:34) föreslagit att publika aktiebolag vars aktier är noterade
vid en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad
marknad skall kunna förvärva egna aktier (s.k. återköp). Detsamma har
föreslagits gälla för motsvarande publika skade- och livförsäkringsaktie-
bolag som far dela ut vinst. Regeringen tar i denna proposition upp dels
inkomstskattefrågor, dels kupongskattefrågor som aktualiseras av de fö-
reslagna möjligheterna till återköp. I propositionen behandlas även uttag
av kupongskatt i samband med nedsättning av aktiekapitalet genom inlö-
sen av aktier eller genom nedsättning av aktiens nominella belopp samt
vid fusion och likvidation. Kupongskatt betalas av den som inte skall
betala inkomstskatt i Sverige för utdelning från bl.a. aktiebolag. Slutligen
behandlas vissa överlåtelser av lagerfastigheter.
De inkomstskattefrågor som uppkommer vid återköp är dels hur den
som överlåter aktien till bolaget (aktieägaren) skall beskattas, dels hur
aktiebolaget skall beskattas om bolaget i sin tur överlåter den återköpta
aktien.
Beträffande den skattemässiga behandlingen av aktieägarens överlå-
telse till aktiebolaget gör regeringen den bedömningen att denna skall
anses som en avyttring. Reavinstbeskattning skall då ske. Detta gäller
emellertid inte om aktien är en s.k. kvalificerad aktie som omfattas av de
särskilda skatteregler som gäller för sådana aktieägare som varit verk-
samma i betydande omfattning i famansföretag. I dessa situationer skall i
stället vinsten behandlas som en utdelning.
1 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 38
Ett aktiebolag som återköpt en egen aktie kan förfara på två sätt. Ak-
tien kan dras in genom nedsättning av aktiekapitalet. Ett annat alternativ
är att bolaget överlåter den återköpta aktien. Oavsett vilket alternativ bo-
laget väljer innebär förslaget att det inte skall medföra några skattekon-
sekvenser för bolaget. Bolaget skall heller inte ha rätt att göra avdrag för
en reaförlust.
Beträffande investmentföretag föreslås att egna aktier inte skall ingå i
underlaget för schablonintäkten eller avskattningsintäkten.
Kupongskatt skall tas ut i de fall återköp sker efter ett förvärvserbju-
dande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till ak-
tier av ett visst slag. Det föreslås att kupongskatt i framtiden skall tas ut
även vid utbetalningar till aktieägare i samband med nedsättning av
överkursfonden. Vid fusion skall kupongskatt tas ut på ett eventuellt
kontantvederlag i motsats till vid likvidation då kupongskatt även i fort-
sättningen skall tas ut på hela det utskiftade värdet. Rätt till återbetalning
av viss kupongskatt föreligger i dag om aktien har förlorat sitt värde till
följd av att ett bolag upplösts inom ett år från det att utbetalning vid lik-
vidation blev tillgänglig för lyftning. Denna tid föreslås förlängd till två
år.
I lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris
och i reglerna om verksamhetsöverlåtelser i lagen (1998:1603) om be-
skattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser föreslås
en ändring av rättelsekaraktär. Ändringen innebär att vid en överlåtelse
av en lagerfastighet skall överlåtaren återföra gjorda värdeminskningsav-
drag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. De nya
reglerna föreslås tillämpas på överlåtelser som sker den 6 december 1999
eller senare.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 10 mars 2000.
Prop. 1999/2000:38
Prop. 1999/2000:38
1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5
2 Lagtext...............................................................................................6
2.1 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624)...........................................................................6
2.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:000)...........................................................................9
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om
ikraftträdande av inkomstskattelagen...............................12
3 Ärendet och dess beredning............................................................16
4 Inkomstskattelagen..........................................................................17
5 Aktiebolagens forvärv och avyttring av egna aktier samt
utbetalning från aktiebolag m.m......................................................18
5.1 Gällande rätt......................................................................18
5.1.1 Förvärv och avyttring av aktier i det egna
bolaget............................................................18
5.1.2 Utbetalning från aktiebolag genom
nedsättning av aktiekapitalet..........................19
5.1.3 Kupongskatt....................................................20
5.2 Aktiebolagskommitténs förslag om förvärv av
egna aktier.........................................................................22
5.3 Associationsrättsliga regler om förvärv av egna aktier .... 23
6 Överväganden och förslag...............................................................24
6.1 Beskattning av aktieägare vid vissa publika bolags
förvärv av egna aktier.......................................................24
6.2 Aktiebolagens överlåtelse av egna aktier..........................28
6.3 Kupongskatt......................................................................32
6.4 Överlåtelse av fastighet till underpris...............................38
6.5 Rättelse i lagen om statlig inkomstskatt...........................40
7 Ikraftträdande..................................................................................40
8 Statsfinansiella effekter...................................................................40
9 Författningskommentar...................................................................41
9.1 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen
(1970:624).........................................................................41
9.2 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:000).........................................................................41
9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:000) om
ikraftträdande av inkomstskattelagen...............................43
Bilaga 1 Promemorians lagforslag..................................................46
Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser.....................................52
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.............................................53
Bilaga 4 Lagrådets yttrande.............................................................61
Prop. 1999/2000:38
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 december 1999 ... 63
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:000),
3. lag om ändring i lagen (1999:000) om ikraftträdande av inkomst-
skattelagen.
Prop. 1999/2000:38
Prop. 1999/2000:38
Härigenom föreskrivs att 2 och 27 §§ kupongskattelagen (1970:624)'
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§2
I denna lag förstås med
avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap.
8 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen
(1982:713),
central värdepappersförvarare: företag som har auktorisation som cen-
tral värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av
finansiella instrument,
egen aktie: aktie som innehas av
bolaget självt,
fondbolag: aktiebolag som utövar fondverksamhet enligt lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder,
förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen
om värdepappersfonder förvarar en värdepappersfonds tillgångar och
som sköter in- och utbetalningar avseende fonden,
utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 3 kap. 8 § aktiebolags-
lagen eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen avsedda dagen för avstäm-
ning och för andra aktiebolag liksom i fråga om värdepappersfond den
dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning,
utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen
del vid utdelningstillfället.
Med utdelning avses även utbe-
talning till aktieägare enligt 12 kap.
1 § aktiebolagslagen och 12 kap.
1 § försäkringsrörelselagen vid
nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden eller vid bolagets
likvidation. Till utdelning hänförs
vidare utbetalning av fusionsveder-
lag till aktieägare enligt 14 kap.
20 § aktiebolagslagen eller
15 a kap. 16 § försäkringsrörelse-
lagen.
Med utdelning avses även utbe-
talning till aktieägare enligt 12 kap.
1 § aktiebolagslagen och 12 kap.
1 § försäkringsrörelselagen vid
nedsättning av aktiekapitalet,
överkursfonden eller reservfonden
samt vid bolagets likvidation. Till
utdelning hänförs också utbetal-
ning till aktieägare vid bolagets
förvärv av egna aktier genom ett
förvärvserbjudande som har riktats
till samtliga aktieägare eller samt-
liga ägare till aktier av ett visst
slag. Till utdelning hänförs vidare
utbetalning av fusionsvederlag till
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.
2 Senaste lydelse 1998:1485.
aktieägare enligt 14 kap. 20 § ak-
tiebolagslagen eller 15 a kap. 16 §
försäkringsrörelselagen till den del
vederlaget utgörs av annat än ak-
tier i det övertagande företaget.
Prop. 1999/2000:38
27 §’
Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits
fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med
högre belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av
dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av
vad som innehållits för mycket.
Rätt till återbetalning föreligger
även om aktie förlorat sitt värde till
följd av att bolaget upplösts genom
likvidation eller genom fusion en-
ligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 11 kap. 1 §
bankaktiebolagslagen (1987:618)
och upplösning skett inom ett år
efter det att sådan utbetalning som
avses i 2 § andra stycket blivit till-
gänglig för lyftning. Underlaget för
kupongskatt skall i sådant fall be-
räknas på ett belopp som svarar
mot skillnaden mellan utbetal-
ningen till aktieägaren och dennes
anskaffningskostnad för aktierna.
Ansökan om återbetalning skall
myndigheten senast vid utgången av
tillfället.
Rätt till återbetalning föreligger
även om aktie förlorat sitt värde till
följd av att bolaget upplösts genom
likvidation inom två år efter det att
sådan utbetalning som avses i 2 §
andra stycket blivit tillgänglig för
lyftning. Underlaget för kupong-
skatt skall i sådant fall beräknas på
ett belopp som svarar mot skillna-
den mellan utbetalningen till aktie-
ägaren och dennes anskaffnings-
kostnad för aktierna. Har aktierna
förvärvats som fusionsvederlag
skall som anskaffningskostnad för
aktierna anses den anskaffnings-
kostnad som aktieägaren hade för
aktierna i det övertagna aktiebo-
laget.
göras skriftligen hos beskattnings-
femte kalenderåret efter utdelnings-
Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om
att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande
av att skattskyldighet ej föreligger för honom.
Beslut rörande återbetalning far anstå intill dess fråga om skattskyldig-
het för utdelningen enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt slut-
ligen prövats.
Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första
stycket först sedan länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten meddelat
beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberätti-
gad åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om återbetalning gö-
ras hos beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter det beslutet
meddelades eller eftertaxeringen skedde.
5 Senaste lydelse 1997:515.
Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala Prop. 1999/2000:38
skatt enligt denna lag eller skattebetalningslagen (1997:483), gäller
18 kap. skattebetalningslagen i tillämpliga delar.
Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000 och tillämpas på utbetal-
ningar och utdelningar som sker efter ikraftträdandet och på likvidationer
som påbörjats fore ikraftträdandet men som inte avslutats vid den tid-
punkten. Har kupongskatt tagits ut med tillämpning av 2 § i dess äldre
lydelse gäller även 27 § i sin äldre lydelse.
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:000)
dels att 23 kap. 13 §, 38 kap. 12 §, 39 kap. 14 och 17 §§ samt 57 kap.
2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 48 kap. 6 a § och
57 kap. 6 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Prop. 1999/2000:38
13 5
Avser underprisöverlåtelsen en
näringsfastighet eller närings-
bostadsrätt, tillämpas inte be-
stämmelserna i 26 kap. om återfö-
ring av värdeminskningsavdrag
m.m.
Värdeminskningsavdrag m.m.
för avyttrad näringsfastighet eller
näringsbostadsrätt skall inte åter-
föras enligt 26 kap. hos det säl-
jande företaget.
Avser underprisöverlåtelsen en
näringsfastighet som är kapitaltill-
gång eller näringsbostadsrätt, till-
lämpas inte bestämmelserna i
26 kap. 2 § första stycket 5 om
återföring av utgifter för
förbättrande reparationer och
underhåll.
38 kap.
12
§
Värdeminskningsavdrag m.m.
för avyttrad näringsfastighet som
är kapitaltillgång eller närings-
bostadsrätt skall inte återföras en-
ligt 26 kap. hos det säljande före-
taget.
14 §
För investmentföretag och svenska värdepappersfonder gäller, utöver
vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande:
1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och kapitalförluster
på delägarrätter far inte dras av.
2. Ett belopp som för helt år
motsvarar 2 procent för invest-
mentföretag och 1,5 procent för
värdepappersfonder av värdet på
deras delägarrätter vid beskatt-
ningsårets ingång skall tas upp.
2. Ett belopp som för helt år
motsvarar 2 procent för invest-
mentföretag och 1,5 procent för
värdepappersfonder av värdet på
deras delägarrätter vid beskatt-
ningsårets ingång skall tas upp.
Egna aktier eller optioner, termi-
ner eller liknande instrument vars
underliggande tillgångar består av
investmentföretagets sådana aktier
skall inte inräknas i underlaget.
3. Utdelning som företaget eller fonden lämnar skall dras av, dock inte Prop. 1999/2000:38
med så högt belopp att det uppkommer ett underskott. Sådan utdelning av
andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § skall dock inte dras av.
Svenska värdepappersfonder får dra av utdelning till annan än andels-
ägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens
värde vid utgången av beskattningsåret.
Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall dras av
som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.
Investmentföretaget skall som
avskattningsintäkt ta upp 16 pro-
cent av marknadsvärdet på de del-
ägarrätter som företaget innehar
vid ingången av beskattningsåret.
Om marknadsvärdet på företagets
delägarrätter var högre vid in-
gången av något av de fem föregå-
ende beskattningsåren och företa-
get var investmentföretag det året,
skall intäkten i stället beräknas på
det högsta av dessa värden.
17 §
Investmentföretaget skall som
avskattningsintäkt ta upp 16 pro-
cent av marknadsvärdet på de del-
ägarrätter som företaget innehar
vid ingången av beskattningsåret.
Innehav av egna aktier eller av
optioner, terminer eller liknande
instrument vars underliggande
tillgångar består av investmentfö-
retagets egna aktier skall inte be-
aktas. Om marknadsvärdet på fö-
retagets delägarrätter var högre vid
ingången av något av de fem före-
gående beskattningsåren och före-
taget var investmentföretag det
året, skall intäkten i stället beräk-
nas på det högsta av dessa värden.
Om någon som äger andelar i investmentföretaget avyttrar andelar i fö-
retaget under det beskattningsår för företaget då förändringen inträffar, är
avskattningsintäkten så stor andel av avskattningsintäkten enligt första
stycket som motsvarar förhållandet mellan icke avyttrade andelar och
samtliga andelar i företaget.
Andelar i investmentföretaget som ägs av ett investmentföretag vid så-
väl ingången som utgången av det förstnämnda investmentföretagets be-
skattningsår skall anses ha avyttrats under beskattningsåret.
6a§
Kapitalvinst som uppkommer då
ett aktiebolag som avses i 7 kap.
3 § första stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 6 a kap. 3 $
första stycket försäkringsrörelse-
lagen (1982:713) avyttrar egna
aktier skall inte tas upp. Det-
samma gäller för vinst då bolaget
utfärdar eller avyttrar optioner,
terminer eller liknande instrument
vars underliggande tillgångar be-
10
står av sådana aktier.
Prop. 1999/2000:38
Utdelning och kapitalvinst på
kvalificerade andelar skall hos
fysiska personer i den omfattning
som anges i 7 och 12 §§ tas upp i
inkomstslaget tjänst i stället för i
inkomstslaget kapital. Som utdel-
ning behandlas även vinst vid ned-
sättning av aktiekapitalet genom
inlösen av aktier.
2§
Utdelning och kapitalvinst på
kvalificerade andelar skall hos
fysiska personer i den omfattning
som anges i 7 och 12 §§ tas upp i
inkomstslaget tjänst i stället för i
inkomstslaget kapital. Som utdel-
ning behandlas även vinst vid ned-
sättning av aktiekapital genom
inlösen av aktier och vinst vid
överlåtelse till ett aktiebolag av
dess egna aktier.
Vid tillämpning av detta kapitel likställs med andelar andra delägar-
rätter som getts ut av företaget och med utdelning ränta på sådana del-
ägarrätter.
6a§
Om en aktieägare överlåter en
kvalificerad andel i ett aktiebolag
till bolaget och bolaget därefter
överlåter en egen aktie till honom,
skall den från bolaget förvärvade
aktien anses som en kvalificerad
andel hos aktieägaren i det fall
den till bolaget överlåtna andelen
skulle ha varit kvalificerad om han
fortfarande innehaft den.
Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000 och tillämpas första gången
vid 2002 års taxering.
11
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:000) om ikraftträdande
av inkomstskattelagen
dels att 1 kap. 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 5 kap., av följande ly-
delse.
Prop. 1999/2000:38
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Inkomstskattelagen (1999:000)
och denna lag träder i kraft den
1 januari 2000 och tillämpas första
gången vid 2002 års taxering.
§
Inkomstskattelagen (1999:000)
och denna lag träder i kraft den
1 januari 2000 och tillämpas första
gången vid 2002 års taxering om
inte annat följer av 3 §.
3§
De upphävda lagarna tillämpas alltjämt såvitt avser 2001 och tidigare
års taxeringar samt vid senare taxeringar i fråga om skattskyldiga som
taxeras för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet till den del
detta leder till lägre skatt.
Ytterligare bestämmelser om att äldre bestämmelser skall tillämpas
finns i 2—4 kap.
I 5 kap. finns särskilda bestäm-
melser om hur de upphävda la-
garna i vissa fall skall tillämpas.
5 kap. Bestämmelser om hur de
upphävda lagarna i vissa fall
skall tillämpas
Förvärv av egna aktier
1 §
Vid tillämpningen av punkt 1 a
av anvisningarna till 22 § i den
upphävda kommunalskattelagen
(1928:370) skall uttagsbeskattning
inte ske om ett aktiebolag som av-
ses 7 kap. 3 § första stycket aktie-
bolagslagen (1975:1385) eller
6 a kap. 3 § första stycket försäk-
ringsrörelselagen (1982:713) av-
yttrar egna aktier. Detsamma skall
gälla då bolaget överlåter optio-
ner, terminer eller liknande in-
12
strument vars underliggande till- Prop. 1999/2000:38
gångar består av sådana aktier.
2§
Om en aktieägare överlåter en
kvalificerad aktie som avses i 3 §
12 a mom i den upphävda lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
till aktiebolaget och bolaget där-
efter överlåter en egen aktie till
honom, skall den från bolaget för-
värvade aktien anses som kvalifi-
cerad aktie hos aktieägaren i det
fall den till bolaget överlåtna ak-
tien skulle ha varit kvalificerad om
han fortfarande innehaft den.
3§
Utöver vad som anges i 3 §
12 b mom. andra stycket andra
meningen i den upphävda lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall vinst som uppkommer vid
överlåtelse av en kvalificerad aktie
till aktiebolaget av dess egna ak-
tier behandlas som utdelning.
4§
Vid tillämpningen av 24 §
2 mom. i den upphävda lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall avyttring inte anses föreligga
när ett aktiebolag som avses i
7 kap. 3 § första stycket aktiebo-
lagslagen (1975:1385) eller
6 a kap. 3 § första stycket försäk-
ringsrörelselagen (1982:713)
överlåter egna aktier. Detsamma
gäller då bolaget överlåter optio-
ner, terminer eller liknande in-
strument vars underliggande till-
gångar består av sådana aktier.
13
5§
Vid tillämpning av bestämmel-
serna i 24 § 4 mom. tredje stycket i
den upphävda lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt skall skatt-
skyldighet inte föreligga för pre-
mie som aktiebolaget erhåller vid
utfärdandet av en option vars un-
derliggande tillgång består av det
utfärdande aktiebolagets egna
aktier.
6§
Om ett aktiebolag som avses i
7 kap. 3 § första stycket aktiebo-
lagslagen (1975:1385) eller
6 a kap. 3 § första stycket försäk-
ringsrörelselagen (1982:713) av-
yttrar egna aktier, skall den upp-
hävda lagen (1998:1600) om be-
skattningen vid överlåtelser till
underpris inte anses tillämplig på
överlåtelsen. Detsamma skall
gälla då bolaget överlåter optio-
ner, terminer eller liknande in-
strument vars underliggande till-
gångar består av sådana aktier.
Överlåtelse till underpris av en
fastighet som är lagertillgång
7§
Om en fastighet som är lager-
tillgång överlåts den 6 december
1999 eller senare till underpris
enligt bestämmelserna i den upp-
hävda lagen (1998:1600) om be-
skattningen vid överlåtelser till
underpris skall, i stället för vad
som sägs i 17 § nämnda lag, vär-
deminskningsavdrag återföras till
beskattning. Motsvarande gäller i
fråga om värdeminskningsavdrag
som inte har gjorts i räkenska-
perna enligt 23 § i den upphävda
lagen (1998:1603) om beskatt-
ningen vid fusioner, fissioner och
verksamhetsöverlåtelser om en
sådan fastighet överlåts genom en
Prop. 1999/2000:38
14
verksamhetsöverlåtelse efter
nämnda tidpunkt.
Tillämpning av 3 § 8 mom. i
den upphävda lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt
8§
Vid tillämpningen av 3 § 8 mom.
tredje stycket i den upphävda la-
gen (1947:576) om statlig in-
komstskatt skall med fåmansföre-
tag förstås sådant företag som
avses i 3 § 12 a mom. fjärde
stycket i den upphävda lagen om
statlig inkomstskatt.
Prop. 1999/2000:38
Denna lag träder i kraft den 10 mars 2000 och tillämpas på omständig-
heter som inträffat efter ikraftträdandet.
15
Prop. 1999/2000:38
Förvärv av egna aktier
Sverige är ett av de få europeiska länder som inte tillåter att aktiebolag
förvärvar aktier som det självt emitterat (s.k. egen aktie). Kritik har sedan
länge framförts mot detta. Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08) har haft i
uppdrag att lägga fram förslag till regler som tillåter förvärv av egna ak-
tier (s.k. återköp). I delbetänkandet Aktiebolagets kapital (SOU 1997:22,
s. 245 f) har kommittén föreslagit att svenska aktiebolag under vissa för-
utsättningar skall kunna förvärva egna aktier. Förslaget har remissbe-
handlats och proposition med nödvändiga lagändringar inom associa-
tionsrätten har beslutats den 25 november 1999. Behov av förslag på
skatteområdet avseende återköp av egna aktier behandlas inte vare sig i
Aktiebolagskommitténs delbetänkande eller i den associationsrättsliga
propositionen.
I 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100, s. 166) avi-
serade regeringen att ett förslag om beskattningen i samband med de
publika bolagens återköp av egna aktier skulle komma att presenteras
under hösten 1999. Det anfördes också att frågan om den skattemässiga
behandlingen av återköp i privata bolag inte skulle hinnas med redan till
år 2000 men att regeringen avsåg att så snart det är möjligt återkomma i
den frågan.
Förslaget om aktiebolags rätt att återköpa egna aktier aktualiserar både
inkomstskattefrågor och frågor om uttag av kupongskatt. Båda dessa frå-
gor har tagits upp i en promemoria - Vissa skattefrågor med anledning av
att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier, m.m. - som utarbetats
inom Finansdepartementet. I promemorian har behandlats även uttag av
kupongskatt vid nedsättning av aktiekapitalet, fusion och likvidation
samt frågan om kupongskatt vid näringsbetingat innehav. I bilaga 1 finns
promemorians lagförslag. Promemorian har remissbehandlats och en
förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Promemorian och en
sammanställning av remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftnings-
ärendet (dnr Fi 1999/2419).
Promemorians förslag om kupongskatt vid innehav av näringsbeting-
ade aktier har tagits upp i 2000 års budgetproposition (prop.
1999/2000:150, avsnitt 8.3.3).
Övriga frågor
I lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris och
lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verk-
samhetsöverlåtelser föreslås en ändring beträffande lagerfastigheter.
Ändringen innebär att överlåtaren, vid en underprisöverlåtelse eller verk-
samhetsöverlåtelse, skall återföra värdeminskningsavdrag som har gjorts
vid beskattningen men inte i räkenskaperna till beskattning. Förslagen
16
har upprättats inom Finansdepartementet och synpunkter på dessa förslag
har underhand inhämtats från Riksskatteverket.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 18 november 1999 att inhämta Lagrådets ytt-
rande över de lagförslag som finns i bilaga 3.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.
Regeringen har följt lagrådets förslag. Förutom de ändringar som före-
slagits av Lagrådet har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtext.
Förslagen till ändringar i tillämpningen av den upphävda lagen
(1998:1601) om beskattningen vid överlåtelser till underpris och den
upphävda lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner
och verksamhetsöverlåtelser har inte granskats av Lagrådet. Inte heller
har Lagrådet granskat förslaget till rättelse av ett hänvisningsfel i 3 §
8 mom. tredje stycket i den upphävda lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt. Dessa förslag är enligt regeringens mening av så enkel be-
skaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Prop. 1999/2000:38
Regeringen beslutade den 16 september 1999 proposition 1999/2000:2
Inkomstskattelagen. I propositionen, som överlämnades till riksdagen
den 28 september 1999, föreslås bl.a. att kommunalskattelagen
(1928:370), KL, och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, skall
upphöra att gälla den 1 januari 2000 och tillämpas sista gången vid 2001
års taxering. Det kan emellertid förekomma att de upphävda lagarna skall
tillämpas även vid senare taxeringar. Så är fallet beträffande skattskyl-
diga som ett senare taxeringsår än 2001 taxeras för beskattningsår som
påbörjats före den 1 januari 2000 till den del detta leder till lägre skatt.
Inkomstskattelagen som föreslås träda i kraft den 1 januari 2000 är av-
sedd att tillämpas första gången vid 2002 års taxering. Med sikte på 2001
års taxering innefattar propositionen förslag till ändringar i bestämmelser
i de upphävda lagarna (KL och SIL) samt kupongskattelagen (1970:624).
Ändringarna av bestämmelserna i de upphävda lagarna föreslås tas in
under ett nytt kapitel 5 i lagen (1999:000) om ikraftträdande av inkomst-
skattelagen, ILP. De bestämmelser som tas in i ILP har sina materiella
motsvarigheter i inkomstskattelagen. Med sikte på taxeringen år 2002
och senare taxeringar innehåller propositionen också förslag till änd-
ringar i dessa bestämmelser.
17
2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 38
Ett aktiebolag har inte rätt att teckna eller förvärva egna aktier. Förbudet
omfattar även möjligheten att ta emot sådana aktier som pant. Bestäm-
melser om detta finns i 7 kap. 1 och 2 §§ aktiebolagslagen (1975:1385),
ABL. Vissa undantag finns, t.ex. om ett aktiebolag övertar en affärsrö-
relse i vilken aktien ingår. Egna aktier får även förvärvas vid inlösen på
grund av maktmissbruk och vid inrop på auktion av aktie som har utmätts
för företagets fordran. Aktier som har förvärvats enligt någon av dessa
undantagsregler skall antingen dras in genom nedsättning av aktiekapi-
talet eller avyttras så snart det kan ske utan förlust, dock senast tre år ef-
ter förvärvet. Aktien blir annars ogiltig och bolaget skall sätta ned ak-
tiekapitalet med ett belopp motsvarande aktiens nominella belopp. Mot-
svarande bestämmelser finns i försäkringsrörelselagen (1982:713) beträf-
fande försäkringsaktiebolag. Vad som i den fortsatta framställningen an-
förs om aktiebolag gäller, om inte annat uttryckligen sägs, även för för-
säkringsaktiebolag.
Ett undantag från förbudet att förvärva egna aktier finns också i 4 kap.
5 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Enligt den bestämmelsen
får svenskt värdepappersinstitut som har tillstånd att driva värdepappers-
rörelse förvärva egna aktier och aktier i moderbolag för att underlätta
rörelsen. Detta gäller dock endast aktier som är noterade vid en svensk
eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad.
Några särskilda skatteregler för de situationer då ett bolag förvärvar,
äger respektive avyttrar egna aktier finns inte. Däremot finns regler för
beskattning när ett bolag avyttrar aktier.
Om ett bolag avyttrar en aktie är den skattemässiga hanteringen bero-
ende av vilken typ av tillgång som aktien utgör i bolagets verksamhet
eftersom det görs skillnad mellan sådana aktier som utgör lager och
andra aktier. Aktier och aktieanknutna finansiella instrument som utgör
lager skall beskattas enligt vanliga regler för näringsverksamhet. För öv-
riga aktier beräknas intäkt av näringsverksamhet enligt reavinstreglema.
Till den senare kategorin hänförs dels kapitalplaceringsaktier, dels nä-
ringsbetingade aktier. Kapitalplaceringsaktier är sådana aktier där inne-
havet inte betingas av den bedrivna näringsverksamheten. Som närings-
betingade aktier behandlas aktier i bolag vari aktieinnehavet motsvarar
minst 25 procent av röstetalet vid beskattningsårets utgång eller sådana
aktier som innehas som ett led i näringsverksamheten.
Avdrag för förlust vid avyttring av kapitalplaceringsaktier medges en-
dast mot vinst vid avyttring av tillgångar som avses i 27 § 1 mom. SIL,
18
den s.k. fållan. Kvittning får ske mot vinst vid avyttring av andra kapital- Prop. 1999/2000:38
placeringsaktier och aktieanknutna instrument men även mot vinst på
näringsbetingade aktier och aktieanknutna instrument. Någon inskränk-
ning i rätten att kvitta andra inkomster mot reaförluster på avyttring av
näringsbetingade aktier finns däremot inte. Dessa förluster är således
avdragsgilla fullt ut mot andra inkomster i näringsverksamheten.
Enligt 12 kap. 1 § ABL gäller att ett bolags medel får betalas ut till aktie-
ägarna endast om det sker enligt bestämmelserna om vinstutdelning, om
utbetalning vid nedsättning av aktiekapitalet, reservfonden eller
överkursfonden eller om det är fråga om utskiftning vid bolagets likvida-
tion. I regeringens proposition med civilrättsliga regler om förvärv av
egna aktier föreslås att bestämmelserna kompletteras på så sätt att utbe-
talning även far ske vid förvärv av egna aktier.
Aktiekapitalet kan sättas ned antingen genom att aktiens nominella
belopp sätts ned eller genom inlösen av aktier.
En utbetalning till aktieägarna som sker genom att aktiens nominella
belopp sätts ned skall beskattas som utdelning. Detta framgår av 3 §
7 mom. fjärde stycket SIL. Så är fallet även när utbetalning sker från re-
servfonden eller överkursfonden. Eftersom någon avyttring inte anses ha
skett vid nedsättning av aktiens nominella belopp påverkas inte det skat-
temässiga anskaffningsvärdet för aktien.
Inlösen av aktier innebär att aktieägaren inte längre har kvar dessa. I
propositionen om fortsatt reformering av inkomst- och företagsbeskatt-
ningen (prop. 1990/91:54 s. 312) anförs att vid nedsättning av aktiekapi-
talet skall avyttring inte anses föreligga i andra fall än när nedsättningen
genomförs på så sätt att ägaren definitivt avhänts aktien. En inlösen av
aktierna skall således anses innebära en avyttring.
Optioner
Beskattningen av optioner är olika för utfardare och för innehavare. Be-
skattningstidpunkten för utfardaren av optionen är också beroende av
optionens löptid. Gemensamt för utfardare och innehavare är emellertid
att båda skall beräkna anskaffningsvärdet enligt genomsnittsmetoden.
Detta innebär att varje slag och sort skall särskiljas och beräknas var för
sig.
Utfärdaren av en option med löptid på högst ett år beskattas för skill-
naden mellan den premie (priset för optionen) han fått och de kostnader
han haft för slutregleringen (kvittning och lösen). Om utfardaren återkö-
per optionen beskattas han för skillnaden mellan premien och återköps-
kostnaden. Om optionen går till förfall jämställs detta med en avyttring
och utfardaren reavinstbeskattas för premien. I de fall som utfardaren
måste sälja aktier (lösen av köpoption) skall försäljningen reavinstbe-
skattas. Premien skall då läggas till försäljningsintäkten för aktierna. Om
19
optionen är marknadsnoterad kan en reaförlust behandlas som en reaför-
lust på marknadsnoterade aktier. Om utfardaren måste köpa aktier (lösen
av sälj option) hanteras premien olika beroende på om de anskaffade akti-
erna säljs samma beskattningsår som optionen utfärdats eller senare. Om
aktierna säljs under samma beskattningsår får premien dras av från an-
skaffningskostnaderna för aktierna. I annat fall beskattas premien som en
reavinst det beskattningsår som optionen utfärdats.
För utfärdaren av en option med löptid längre än ett år gäller samma
regler för beräkning av vinst respektive förlust som beträffande optioner
med en löptid på högst ett år. Däremot skiljer sig beskattningstidpunkten
åt. Premien skall i dessa fall beskattas redan när utfärdaren av optionen
far den.
Innehavaren beskattas olika beroende på om han väljer att kvitta (sälja
optionen), lösa (köpa/sälja den underliggande egendomen) eller låter op-
tionen förfalla (optionen löper tiden ut utan kvittning eller lösen). Om
innehavaren väljer att kvitta skall en reavinstberäkning göras. Skillnaden
mellan försäljningslikviden och premien utgör reavinst alternativt rea-
förlust. Ett förfall jämställs med en avyttring. Försäljningsintäkten anses
då uppgå till noll kr, varför det uppkommer en reaförlust motsvarande
premien. Om innehavaren väljer att lösa optionen ingår premien i rea-
vinstberäkningen. Vid lösen av en köpoption skall kostnaden för optio-
nen läggas till anskaffningskostnaden för aktierna. Om innehavaren löser
en säljoption får kostnaden för optionen dras av som en försäljningskost-
nad.
Terminer
Ett terminsavtal innefattar en skyldighet för båda parter att fullgöra sina
åtaganden enligt avtalet. Någon betalning liknande den premie som be-
talas för en option förekommer inte vid avtalets ingående. En aktieter-
min, vilket nu främst är av intresse, omfattas av de instrument som räk-
nas upp i 27 § 1 mom. SIL. Den jämställs med en aktie och skall beskat-
tas på samma sätt. Genomsnittsmetoden skall därför användas. Skatt-
skyldighet för en reavinst respektive avdragsrätt för en reaförlust upp-
kommer först på terminens slutdag. Om terminen utnyttjas för att för-
värva den underliggande egendomen skall inte någon beskattning ske hos
köparen förrän den förvärvade egendomen avyttras. Säljaren skall dock
beskattas för vinsten alternativt få avdrag för reaförlusten vid fullgöran-
det av avtalet.
Kupongskatt betalas av den som inte skall betala inkomstskatt i Sverige
för utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska värde-
pappersfonder. Bestämmelser om kupongskatt finns i kupongskattelagen.
Skatten är en definitiv källskatt och den ersätter i princip såväl inkomst-
skatt som förmögenhetsskatt. Skatten utgår med 30 procent på utdel-
ningen (5 §). Kupongskatt kan tas ut enligt en lägre skattesats genom
Prop. 1999/2000:38
20
överenskommelse i avtal om undvikande av dubbelbeskattning. Det gäl-
ler utdelning som lämnas till personer som enligt avtalet har hemvist i en
av de avtalsslutande staterna och uppbär utdelning från den andra.
Reavinst vid avyttring av aktier och andelar omfattas inte av kupong-
skattesystemet.
I den fortsatta framställningen kommer endast frågan om hanteringen
av utdelning och utbetalning från aktiebolag att behandlas.
Tidigare fanns en särskild utskiftningsskatt som togs ut av bolaget vid
utskiftning i samband med nedsättning av aktiekapitalet och vid likvida-
tion av bolaget. Bestämmelserna gällde för dem som var bosatta respek-
tive hemmahörande i Sverige och skattesatsen var 40 procent. Vid 1990
års skattereform utformades inkomstskattereglema så att utskiftat belopp
likställdes med utdelning och den särskilda utskiftningsskatten kunde
slopas.
I samband med att utskiftning överfördes till inkomstskattesystemet
genomfördes ändringar i kupongskattesystemet av liknande innebörd.
Det utskiftade beloppet behandlades som utdelning. Motsvarigheten till
avdragsrätten när bolaget upplöstes genom likvidation eller fusion utfor-
mades som en möjlighet till restitution av den kupongskatt som tagits ut
på anskaffningskostnaden för aktierna (27 §). En förutsättning för restitu-
tion var att bolaget upplösts inom ett år efter det att utbetalning till aktie-
ägaren blivit tillgänglig för lyftning.
År 1994 infördes ett undantag från inkomstbeskattning av utdelning på
svenska aktier, den s.k. enkelbeskattningen. Motsvarande ändring gjordes
inte i fråga om utdelning på utländska aktier. Utdelning till i utlandet
hemmahörande aktieägare undantogs inte heller från kupongskatt. Moti-
vet för detta var att sådan utdelning regelmässigt beskattas i hemlandet
som medger avräkning för den betalda kupongskatten. Att slopa ku-
pongskatten skulle således i allmänhet inte leda till enkelbeskattning utan
endast till svenskt skattebortfall och motsvarande ökat skatteuttag i den
skattskyldiges hemland.
Till följd av att utdelning på svenska aktier undantogs från inkomstbe-
skattning ändrades regleringen för beskattning av utskiftade medel. Ut-
betalning från aktiebolag behandlas numera i sin helhet inom reavinst-
systemet utom såvitt avser nedsättning av aktiekapitalet genom nedsätt-
ning av aktiernas nominella belopp som alltjämt behandlas som utdelning
(jfr föregående avsnitt).
Behandlingen av utskiftade belopp i kupongskattesystemet kvarstod
emellertid oförändrad. En ändring motsvarande den som gjorts i in-
komstskattesystemet ansågs inte möjlig eftersom det skulle ha förutsatt
att den som skulle innehålla skatten - numera central värdepappersförva-
rare eller det utbetalande bolaget - hade kännedom om hur stor del av det
utbetalda beloppet som utgjorde vinst för aktieägaren. Möjlighet att er-
hålla reduktion av underlaget för kupongskatt gavs som hittills genom det
restitutionsförfarande som finns i 27 § kupongskattelagen.
Beskattningen av utdelningsinkomster återinfördes fr.o.m. den 1 janu-
ari 1995. Någon ändring i behandlingen av utskiftade medel gjordes inte.
Hösten 1996 tillkallades en särskild utredare för att bl.a. genomföra en
översyn av reglerna för beskattning av utdelning på svenska aktier och på
Prop. 1999/2000:38
21
andelar i svenska värdepappersfonder till de aktieägare som är hemmahö-
rande i utlandet (Kupongskattelagsutredningen Fi 1996:12, dir. 1996:76).
Utredningen har den 22 juni 1999 överlämnat betänkandet Källskatt på
ränta och royalty för begränsat skattskyldiga (SOU 1999:79). En huvud-
fråga för utredningen har varit utformningen av nya förfaranderegler. Tre
ytterligare områden nämns i utredningens direktiv, nämligen skatteflykt,
kontroll av hemvist och beskattningen av sakutdelning. Däremot har ut-
redningen inte haft till uppgift att pröva om några utbetalningar från ak-
tiebolag skall undantas från uttag av kupongskatt (s. 76 f.).
Aktiebolagskommitténs förslag innebär i huvudsak följande (11 kap.
ABL, SOU 1997:22).
Ett bolag far förvärva egna aktier under förutsättning att det omedel-
bart efter köpet finns full täckning för det bundna egna kapitalet i balans-
räkningen. Försiktighetsprincipen skall iakttas även vid återköp. Därut-
över gäller skilda regler för publika respektive privata bolag. Publika
bolag har möjlighet att vända sig till allmänheten för att skaffa kapital.
Aktiekapitalet i ett publikt bolag måste alltid uppgå till minst 500 000 kr.
För privata bolag gäller att aktier, teckningsrätter i bolaget eller av bola-
get utgivna skuldebrev eller optionsbevis inte får bli föremål för handel
på börs eller annan organiserad marknadsplats. Ett sådant bolag far inte
heller söka sprida sådana värdepapper genom att erbjuda fler än 200 per-
soner att teckna eller förvärva värdepapperen. I ett privat aktiebolag
måste aktiekapitalet uppgå till minst 100 000 kr.
Aktiebolagskommittén föreslår att publika bolag endast skall fa åter-
köpa aktier via börs, annan organiserad marknadsplats eller genom ett
förvärvserbjudande som riktas till samtliga aktieägare eller till samtliga
ägare av aktier av ett visst slag. Bryter ett publikt bolag mot denna be-
stämmelse måste bolaget avyttra aktierna senast en månad efter förvär-
vet. Ett publikt bolag far vid varje given tidpunkt inte inneha mer än 10
procent av det totala antalet aktier i bolaget.
För privata bolag föreslås inte några begränsningar i fråga om tillåtna
förvärvsmetoder. För sådana bolag föreslås inte heller någon övre gräns
för innehav av egna aktier. Det skall dock alltid finnas minst en aktie som
inte ägs av bolaget självt.
Aktiebolagskommittén redovisar i betänkandet ett antal argument för
en möjlighet för aktiebolag att återköpa egna aktier. Det primära argu-
mentet - framförallt såvitt gäller publika bolag - är enligt kommittén att
det skulle förbättra bolagens förutsättningar att föra tillbaka överskotts-
medel till aktieägarna och på det sättet bidra till ett effektivare utnytt-
jande av företagens och näringslivets resurser. Det kan visserligen också
ske genom utdelning av överskottsmedel men det har i olika samman-
hang anförts att ett återköp ger en annan signal till ägarna och aktiemark-
naden än utdelning. De flesta bolag strävar efter en långsiktig och stabil
utdelningspolitik även om intjäningsförmågan varierar. Att temporärt
Prop. 1999/2000:38
22
höja utdelningen i syfte att återföra överlikviditet till ägarna skulle kunna
ge en felaktig bild av företagets långsiktiga utdelningspolitik. Utdel-
ningshöjningar förekommer därför normalt endast när det finns förutsätt-
ningar for att denna högre nivå kan antas bestå långsiktigt.
Ett annat argument som talar for en återköpsmöjlighet är att den erbju-
der en bättre anpassning till aktieägarnas önskemål än utdelningsalterna-
tivet. Aktieägare som vill ha en hög direktavkastning kan acceptera er-
bjudandet att sälja aktier till bolaget, medan aktieägare som föredrar en
investering med låg direktavkastning kan avstå från att sälja sina aktier.
5.3 Associationsrättsliga regler om förvärv av egna aktier
Regeringen beslutade den 25 november 1999 en proposition med förslag
om förvärv av egna aktier. I propositionen föreslås att publika aktiebolag
vars aktier är noterade vid en börs, en auktoriserad marknadsplats eller
någon annan reglerad marknad skall fa förvärva och överlåta egna aktier.
Vidare föreslås att ett publikt skadeförsäkringsaktiebolag och ett publikt
livförsäkringsaktiebolag som far dela ut vinst skall fa förvärva egna ak-
tier, om aktierna är noterade vid en börs, en auktoriserad marknadsplats
eller någon annan reglerad marknad.
Ett publikt aktiebolags förvärv av egna aktier skall enligt förslaget fa
ske på en börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad
marknad inom EES. Efter tillstånd av Finansinspektionen skall förvärv
också få ske på en marknad utanför EES. Slutligen skall förvärv få ske i
enlighet med ett forvärvserbjudande riktat till samtliga aktieägare eller
samtliga ägare av aktier av ett visst slag. Överlåtelse av egna aktier skall
antingen ske i enlighet med bestämmelserna om nyemission eller på en
marknad i överensstämmelse med vad som gäller för förvärv.
Bolagets innehav av egna aktier skall enligt förslaget fa utgöra högst
en tiondel av samtliga aktier i bolaget. Om bolaget förvärvat egna aktier i
strid med lagens bestämmelser, t.ex. om tillåtna forvärvsmetoder och
högsta tillåtna antal egna aktier, skall samtliga aktier som ingått i förvär-
vet avyttras inom sex månader.
Beslut om förvärv och överlåtelse av egna aktier skall fattas av bolags-
stämman eller, efter stämmans bemyndigande, av styrelsen.
Prop. 1999/2000:38
23
Regeringens bedömning: När ett publikt aktiebolag vars aktier är
noterade vid börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan
reglerad marknad förvärvar egen aktie på en börs eller en auktoriserad
marknadsplats i Sverige, på en utländsk reglerad marknad eller genom
ett forvärvserbjudande riktat till samtliga aktieägare eller samtliga
ägare till aktier av ett visst slag, bör den aktien anses ha avyttrats.
Om aktiebolaget överlåter en återköpt aktie mot ett vederlag som
understiger aktiens marknadsvärde skall detta inte medföra någon ut-
delningsbeskattning hos förvärvaren.
Regeringens förslag: Vinst som uppkommer vid en avyttring av en
kvalificerad aktie, dvs. aktieägaren omfattas av de särskilda skatte-
regler som gäller för aktieägare i fåmansföretag som i betydande om-
fattning varit verksam i företaget (3:12-reglema), då ett aktiebolag
återköper aktien skall behandlas som en utdelning. Den som äger en
kvalificerad aktie skall inte genom att överlåta aktien till bolaget och
därefter köpa tillbaka den kunna omvandla aktien till en okvalificerad
aktie.
Prop. 1999/2000:38
Promemorians bedömning och förslag stämmer i huvudsak överens
med regeringens. I promemorian föreslogs ett avdragsförbud för reaför-
lust till den del den uppkommit på grund av att vederlaget för aktien un-
derstigit marknadsvärdet vid tidpunkten för avyttringen. I promemorian
lämnades inget förslag för de fall då den som överlåter en aktie till det
återköpande bolaget omfattas av de särskilda skattereglerna för aktie-
ägare i fåmansföretag som i betydande omfattning varit verksam i företa-
get, de s.k. 3:12-reglema. Inte heller behandlades frågan om den skatte-
mässiga behandlingen hos den som från aktiebolaget förvärvar en åter-
köpt aktie för ett vederlag som understiger aktiens marknadsvärde.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller
har inget att invända mot bedömningen att avyttring bör anses ha skett.
Uppsala universitet, Skattemyndigheten i Stockholm, Skattemyndigheten i
Malmö och Näringslivets Skattedelegation ifrågasätter behovet av den
föreslagna avdragsbegränsningen vid reaförluster. Kammarrätten i
Stockholm anser att förslaget inte i befintligt skick kan läggas till grund
för lagstiftning och att utdelningsaltemativet bör utredas ytterligare. Vi-
dare anför kammarrätten att det borde ha gjorts en skatterättslig analys av
hur återköpen behandlas utomlands. Riksskatteverket, som inte har några
invändningar i sak, anför att det hade varit av värde om det i promemo-
rian redovisats hur motsvarande skattefrågor behandlats utomlands.
Skälen för regeringens bedömning och förslag: I det förslag till änd-
ringar i ABL och försäkringsrörelselagen (1982:713) som finns i den
tidigare nämnda propositionen föreslås att publika bolag vars aktier är
noterade vid börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reg-
24
lerad marknad skall kunna förvärva egna aktier. Äterköpen skall ske på
en börs eller en auktoriserad marknadsplats i Sverige, utländsk reglerad
marknad eller genom ett förvärvserbjudande riktat till samtliga aktieägare
eller samtliga ägare till aktier av visst slag. Begreppet ”egen aktie” defi-
nieras i den civilrättsliga lagstiftningen. I skatterättsligt avseende har
egen aktie samma innebörd som i civilrättsligt avseende.
Det finns inte några särskilda skatteregler som skall tillämpas på den
som överlåter en aktie till det bolag som gett ut den. Redan av de all-
männa reglerna inom kapitalbeskattningen följer emellertid att den över-
låtande aktieägaren anses ha avyttrat aktierna. Av de allmänna reglerna
följer då också att reavinstbeskattning skall ske för fysisk person och för
juridiska personer vid överlåtelse av kapitalplaceringsaktier och närings-
betingade aktier (jfr. avsnitt 5.1.1). Om aktien i fråga utgör lager hos
överlåtaren sker beskattning som vid försäljning av vilken lagertillgång
som helst. Frågan är här om det förhållandet att aktiebolagen får möjlig-
het att förvärva egna aktier skall föranleda en annan bedömning. En al-
ternativ lösning är att hela eller en del av vederlaget för den av bolaget
förvärvade aktien i stället behandlas som en utdelning hos aktieägaren.
För fysiska personer skall både reavinst vid avyttring av aktier och ut-
delning på aktier tas upp som intäkt av kapital. Skattesatsen i inkomst-
slaget kapital är 30 procent. För den enskilde kan det emellertid vara av
stor betydelse om den ersättning han far från företaget behandlas på det
ena eller andra sättet. En avgörande skillnad ligger i det förhållandet att
inom reavinstsystemet far aktieägaren från vederlaget för aktien göra ett
avdrag för den anskaffningskostnad som han haft för aktien. Skulle där-
emot vederlaget ses som en utdelning från företaget beskattas detta i sin
helhet. Skillnaden i beskattningen är särskilt tydlig om vederlaget för
aktien understiger anskaffningskostnaden för aktien. Om ersättningen för
aktien behandlas inom reavinstsystemet skulle det innebära en reaförlust
som kan kvittas mot vissa reavinster eller medföra en skattereduktion.
Behandlas ersättningen som en utdelning skulle den beskattas i sin hel-
het.
Om det är en juridisk person som avyttrar en aktie till det återköpande
bolaget finns ytterligare skillnader. Är det fråga om näringsbetingade
aktier är utdelningen enligt 7 § 8 mom. tredje stycket SIL skattefri. Ut-
delning på kapitalplaceringsaktier är dock skattepliktig. Beskattningen av
reavinst respektive avdrag vid reaförlust på kapitalplaceringsaktier och
näringsbetingade aktier har tidigare redovisats i avsnitt 5.1.1.
Investmentföretag och värdepappersfonder beskattas enligt 2 §
10 mom. SIL inte för reavinster på aktier och andra aktiebeskattade vär-
depapper som anges i 27 § 1 mom. SIL. Mottagen utdelning är däremot
skattepliktig. Avdrag medges för utdelning som beslutats för beskatt-
ningsåret. Genom att avdrag medges kan därför investmentföretag och
värdepappersfonder föra över den effektiva beskattningen av mottagen
utdelning på andelsägarna.
Ett skäl för att skattemässigt behandla återköp som avyttring hos aktie-
ägaren är att ett återköp företer systematiska likheter med inlösen av ak-
tier i samband med nedsättning av aktiekapitalet. Inlösen av aktier i så-
Prop. 1999/2000:38
25
dana fall behandlas som en avyttring och reavinstbeskattning skall ske
enligt vanliga regler.
Ett av skälen mot att behandla återköpen som avyttring hos aktieägaren
är att det kan antas att för många aktiebolag framstår möjligheten att
återköpa aktier som ett alternativ till utdelning i vanlig mening. Att be-
handla ersättningen för aktien som en utdelning skulle dock av skäl som
redovisats ovan kunna vara till nackdel för den skattskyldige. Till bilden
hör också att när det är fråga om större publika bolag har aktieägaren i
många fall möjlighet att sälja aktien före återköpstillfallet och på så vis
kunna välja det skattemässigt förmånligare alternativet med reavinstbe-
skattning. Ett skäl mot att behandla återköpen som en utdelning är att
aktieägaren normalt inte vet vem som är den egentliga köparen då åter-
köpen sker via börs eller annan auktoriserad marknadsplats. Endast vid
s.k. riktade förvärvserbjudanden går det att med klarhet fastställa vem
som förvärvar aktien. Det skulle således i vissa situationer vara oklart om
det är en försäljning till bolaget som skall bedömas som en utdelning
eller om någon annan än bolaget köpt aktien och reavinstbeskattning
skall ske.
Kammarrätten i Stockholm har anfört att eftersom det inte hävdas att
ett aktiebolags återköp av egna aktier är annat än en värdetransferering
till aktieägarna framstår det som inkonsekvent att behandla den aktuella
typen av överföring som annat än utdelning. Utdelningsaltemativet borde
enligt kammarrätten utredas närmare, inte minst vad gäller möjligheten
att behandla en del av vederlaget för aktierna som utdelning från företa-
get. Inte heller torde, enligt kammarrätten, samma problematik upp-
komma vid riktade återköp som vid återköp på börs eller auktoriserad
marknadsplats.
Regeringen kan, som ovan också framgått, i viss utsträckning dela
kammarrättens uppfattning att den betalning som sker när ett bolag för-
värvar egna aktier har vissa likheter med en utdelning. Denna likhet är
emellertid tydligast på bolagsnivå. För aktieägaren är betalningen snarare
att likna vid en köpeskilling. Efter betalningen har han ju inte längre kvar
aktien. Mot bakgrund av de ovan redovisade svårigheterna att på börs
eller auktoriserad marknadsplats avgöra vem som är köpare av aktierna
är det heller knappast en framkomlig väg att vederlaget, helt eller delvis,
behandlas som utdelning.
Enligt regeringens mening föreligger det därför övervägande skäl för
att återköp av aktier hos aktieägaren skall behandlas som en avyttring
och beskattas enligt reavinstreglema.
Förslaget att endast vissa publika bolag för närvarande skall kunna
återköpa egna aktier har delvis sin bakgrund i de särskilda regler som
gäller för beskattning av aktieägare i fåmansföretag som i betydande om-
fattning varit verksam i företaget. Regelsystemet finns i 3 § 12 -
12 e mom. SIL och behandlar utdelning från företaget samt reavinst vid
avyttring av aktien (3:12-reglema). Bestämmelserna skall således tilläm-
pas på aktieägarnivå och aktieägaren sägs inneha en kvalificerad aktie.
Enligt den s.k. karensen i 3 § 12 a mom. tredje stycket SIL gäller de sär-
skilda skattereglerna i vissa fall under fem beskattningsår efter det att
företaget upphört att vara ett fåmansföretag. Regeringen har den
Prop. 1999/2000:38
26
9 september 1999 beslutat att tillkalla en särskild utredare för att se över
3:12-reglema. Även frågan om den skattemässiga behandlingen av åter-
köp i privata bolag bör ses över i det sammanhanget.
I avvaktan på en ny lagstiftning i den delen bör emellertid särskilda
regler gälla för återköp i de situationer då en aktieägare i ett noterat pub-
likt aktiebolag på grund av den tidigare nämnda karensen omfattas av de
särskilda skattereglerna. Inom 3:12-systemet behandlas vinst som upp-
kommit vid nedsättning av aktiekapitalet i företaget genom inlösen av
aktier som en utdelning. Även vinst som uppkommer då aktiebolaget
återköper en aktie bör behandlas som en utdelning inom 3:12-systemet.
För att en aktieägare som omfattas av de särskilda skattereglerna inte
skall kunna omvandla en kvalificerad aktie till en okvalificerad bör, i de
fall bolaget återköper en aktie som är kvalificerad i ägarens hand för att
sedan sälja den tillbaka till aktieägaren, aktien anses som kvalificerad.
Först när det finns ett nytt system för beskattning av aktieägare som i
betydande omfattning varit verksam i ett fåmansföretag kan således frå-
gan om återköp i privata och i sådana publika bolag, som inte omfattas av
de föreslagna reglerna om återköp, lösas.
För att inte skapa möjligheter till skatteplanering - även om dessa an-
sågs vara marginella i de bolag som nu avses - föreslogs i promemorian
att rätten till avdrag för reaförluster skulle begränsas. Rätten till avdrag
för en reaförlust föreslogs begränsad på så sätt att den del av förlusten
som betingats av att aktier återköpts för ett pris under dess marknads-
värde inte skulle få dras av. Skattemyndigheten i Stockholm, Skattemyn-
digheten i Malmö samt Uppsala universitet har ifrågasatt behovet av en
sådan reglering. Skattemyndigheterna har hänvisat till den allmänna
principen om att endast verkliga förluster är avdragsgilla. Regeringen
anser att promemorians förslag inte bör genomföras då det saknas skäl
för att i de nu aktuella fallen ha en särskild reglering. I stället bör den
bestämmelse som finns i 3 § 1 h mom. SIL tillämpas även vid återköp av
egna aktier. Den bestämmelsen tar sikte på överlåtelser av bl.a. aktie till
ett svenskt bolag i vilket överlåtaren eller närstående direkt eller indirekt
äger aktie. Om överlåtelsen sker utan vederlag eller till ett vederlag som
understiger såväl marknadsvärdet av tillgången som omkostnadsbeloppet
skall aktien anses ha avyttrats mot en ersättning motsvarande omkost-
nadsbeloppet. Om marknadsvärdet understiger omkostnadsbeloppet skall
aktien anses avyttrad för en ersättning motsvarande aktiens marknads-
värde. På motsvarande sätt kan bestämmelserna om uttagsbeskattning i
punkt 1 a av anvisningarna till 22 § KL bli tillämpliga i de fall ett aktie-
bolag överlåter aktier till ett återköpande aktiebolag utan vederlag eller
till ett vederlag som understiger marknadsvärdet.
Om aktiebolaget efter ett återköp överlåter de förvärvade egna aktierna
skall - i de fall överlåtelsen inte sker över börs eller annan reglerad
marknad - överlåtelsen genomföras med tillämpning av de regler som
gäller för nyemission. Detta innebär bl.a. att aktieägarna skall ha företrä-
desrätt att förvärva de återköpta aktierna men att bolagsstämman kan be-
sluta att avvika från företrädesrätten. För det fall att bolaget överlåter
aktierna till aktieägarna och detta sker mot ett vederlag som understiger
aktiens marknadsvärde innebär det inte att aktieägaren därigenom anses
Prop. 1999/2000:38
27
ha fatt en utdelning från bolaget, dvs. någon beskattning skall inte ske. Prop. 1999/2000:38
Skälet härför är att aktieägaren - typiskt sett - inte har tillförts något utan
endast att dennes förmögenhet har fördelats på ett större antal andelar.
Regeringens förslag: Överlåter ett aktiebolag egna aktier skall en
reavinst inte vara skattepliktig. På motsvarande sätt skall aktiebolaget
inte ha rätt att dra av en reaförlust. Återköpta aktier som ingår i han-
delslagret skall däremot inkomstberäknas enligt vanliga regler för nä-
ringsverksamhet.
Om ett aktiebolag utfärdar, förvärvar eller överlåter derivatinstru-
ment vars underliggande tillgångar består av egna aktier skall detta
inte föranleda skatteplikt respektive avdragsrätt.
Ett investmentföretags egna aktier eller innehav av derivatinstru-
ment vars underliggande tillgångar består av sådana aktier skall inte
ingå i underlaget för schablonintäkten eller avskattningsintäkten.
Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens.
I promemorian behandlades inte frågan om den skattemässiga behand-
lingen i bolaget vid handel med egen aktie genom derivatinstrument.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller
har inget att invända mot förslagen. Kammarrätten i Stockholm avstyrker
att förslagen utan ytterligare utredning läggs till grund för lagstiftning.
Skattemyndigheten i Malmö ifrågasätter om det inte i lagstiftningen bör
införas ett uttryckligt förbud mot avdrag för kostnad för förvärv av egen
aktie. Vidare anför skattemyndigheten att det är en brist att det inte när-
mare har utretts de skatteproblem som kan uppkomma om aktiebolagets
förvärv respektive överlåtelse sker med utnyttjande av derivatinstrument.
Ett aktiebolag som har förvärvat sina egna aktier kan förfara på två olika
sätt. Aktierna kan antingen överlåtas eller så kan aktierna dras in genom
nedsättning av aktiekapitalet.
I den tidigare nämnda propositionen med civilrättsliga regler om för-
värv av egna aktier föreslås att bolagets egna aktier inte skall berättiga till
del i bolagets vinst eller andra utbetalningar enligt aktiebolagslagen.
Några skattemässiga konsekvenser uppkommer inte för bolaget om det
drar in de förvärvade aktierna och därmed sätter ned aktiekapitalet. An-
norlunda kan det förhålla sig om bolaget överlåter aktierna. Enligt punkt
1 a tredje stycket av anvisningarna till 22 § KL skall uttagsbeskattning
ske om bolaget överlåter en tillgång från en förvärvskälla utan ersättning
eller mot en ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är
affärsmässigt motiverat. Effekten av en uttagsbeskattning innebär att bo-
laget blir beskattat som om tillgången avyttrats mot en ersättning som
motsvarar marknadsvärdet.
28
Att ett bolag skall vara skattskyldigt för vinst respektive ha avdragsrätt
för en förlust vid avyttring av egna aktier är emellertid inte självklart.
Av intresse för den fortsatta framställningen är ett av Skatterättsnämn-
den den 30 mars 1999 meddelat förhandsbesked. Omständigheterna var
följande.
Ett dotterbolag ägde aktier i moderbolaget. Moderbolaget beslutade att
utan vederlag dra in dessa aktier. Dotterbolaget frågade Skatterättsnämn-
den om indragningen av aktierna skulle leda till en avdragsgill reaförlust
med belopp motsvarande anskaffningskostnaden för aktierna eller skill-
naden mellan anskaffningskostnaden och marknadsvärdet på aktierna vid
indragningen.
Enligt Skatterättsnämnden skulle indragningen inte föranleda några in-
komstskattekonsekvenser för dotterbolaget. I motiveringen till förhands-
beskedet anförde Skatterättsnämnden såvitt nu är av intresse följande.
Om ett aktiebolag mot vederlag förvärvar egen aktie kan det ses som en
överföring av eget kapital till aktieägare i form av (i ABL oreglerad) utdel-
ning eller ett kringgående av reglerna om nedsättning av aktiekapital i 6 kap.
ABL. Tidigare skulle i vissa fall utskifitningsskatt utgå vid förvärv av egen
aktie. En egen aktie skall vidare räknas som tillgång utan värde enligt 4 kap.
14 § årsredovisningslagen (1995:1554).
Ett förvärv av egna aktier kan därför ses som en disposition av bolagets
egna kapital eller en "omvänd nyemission" och därmed inte som ettoneröst
förvärv av tillgång, jfr SOU 1997:22 s. 21 och 251. Ett sådant synsätt leder
till att en (onerös) avyttring av egna aktier jämställs med en nyemission och
alltså inte ses som en avyttring som kan föranleda realisationsvinst eller rea-
lisationsförlust i skattemässigt hänseende. Vid en indragning av egna aktier
skulle vidare varken realisationsvinst eller realisationsförlust kunna upp-
komma.
En ledamot var skiljaktig och ansåg att det inte förelåg skäl att behandla
den uppkomna förlusten på annat sätt än vid utdelning eller försäljning
till utomstående.
Förhandsbeskedet är överklagat.
Hur skall aktiebolagets överlåtelse av egna aktier behandlas?
Den skattemässiga lösning som framkommer i Skatterättsnämndens för-
handsbesked, dvs. att varken reavinst eller reaförlust uppkommer när ett
aktiebolag avyttrar egen aktie, är inte självklar när aktiebolagen skall
kunna återköpa egna aktier. En annan lösning kan vara att bolaget be-
skattas för reavinst respektive har rätt till avdrag för reaförlust vid avytt-
ring av återköpta aktier.
Vid förvärv av egna aktier far bolaget endast ta i anspråk fria vinstme-
del. Antag att ett bolag har återköpt aktier till gällande börskurs 100. Ef-
ter en tid har marknadspriset gått ner till 60. Om bolaget säljer aktierna
vid den tidpunkten ger det en förlust på 40. Ett återköp av aktier följt av
en försäljning av samma aktier kan även beskrivas som om bolaget har
delat ut 100 och därefter fått ett tillskott på 60, ett tillskott som har läm-
nats av beskattade medel.
Prop. 1999/2000:38
29
Under förutsättning att likabehandlingsprincipen inte kränks kan bola-
get sälja ut aktier till underpris. Om en sådan vidareförsäljning behandlas
inom reavinstsystemet skulle bolaget alltså medges avdrag för förlusten.
Innebörden av ett sådant förlustavdrag kan också beskrivas så att bolaget
- som med hjälp av fria vinstmedel beslutat köpa tillbaka aktier och se-
dan fått tillbaka viss del av kapitalet genom att åter sälja ut aktierna - fatt
ett utdelningsavdrag. Har å andra sidan värdet på de återköpta aktierna
ökat under den tid bolaget innehaft aktierna skulle bolaget med en sådan
lösning beskattas för vinsten om det säljer aktierna.
En avyttring av egna aktier kan emellertid jämföras med en nyemis-
sion. Vid en nyemission uppkommer inte några skattemässiga konsek-
venser för bolaget. Detta talar för att en avyttring av egna aktier inte
skulle medföra några skattekonsekvenser för bolaget.
Om vinster vid försäljning av egna aktier inte skulle vara skattepliktiga
skulle det innebära att det för bolaget är skattemässigt förmånligare att
äga egna aktier än egendom som är föremål för reavinstbeskattning. I
motsats till vad som gäller vid innehav av aktier i andra bolag, såväl ka-
pitalplaceringsaktier som näringsbetingade innehav, skulle således en
vinst vid försäljning av egna aktier vara skattefri. Ä andra sidan skulle
bolaget inte kunna utnyttja de kvittningsmöjligheter som föreligger om
försäljningen i stället skulle resultera i en förlust. En av huvudprinciperna
inom skatterätten är dock att skattereglerna skall vara neutrala på så sätt
att dessa inte skall påverka den skattskyldiges handlingsval. En skattefri-
het för reavinster respektive ett förbud mot avdrag för reaförluster vid
försäljning av egna aktier skulle därför kunna rubba denna neutralitet.
Detta talar emot en skattefrihet.
Jämförelsen med en nyemission är emellertid väsentlig. Inte minst får
denna aspekt betydelse om ett bolag, som tidigare återköpt egna aktier
behöver tillgång till ytterligare kapital, t.ex. för en investering. Ett sätt att
åstadkomma detta är att göra en nyemission. I stället kan bolaget välja att
sälja det egna innehavet. Om detta skulle leda till negativa skattekon-
sekvenser torde i stället bolaget genomföra en nyemission. Det troliga är
då att bolaget väljer avyttring om marknadsvärdet på aktien har gått ned
och nyemission om marknadsvärdet har stigit. I denna situation skulle
således skattereglerna inte vara neutrala. Det kan i och för sig förhålla sig
på det sättet, som Kammarrätten i Stockholm har påpekat, att ett aktie-
bolag avyttrar sina återköpta aktier av andra skäl än att uppnå den effekt
som erhålls genom nyemission. Avsikten med och ett av huvudargu-
menten för bolagens möjlighet att förvärva egna aktier är att bolaget på
så sätt skall kunna föra över bolagets överskottsmedel till aktieägarna.
När så skett är det inte troligt att bolaget därefter avyttrar aktierna och
därigenom återförs nytt "överskottsmedel". Det troliga är då att bolaget i
stället sätter ned aktiekapitalet eller har kvar aktierna för att, om behov
uppstår, avyttra dessa om bolaget behöver stärka kassan.
Sammantaget är skälen för en skattefrihet vid förvärv och överlåtelse
av egna aktier som inte ingår i handelslagret så betydande att den lös-
ningen väger över. Aktier som ingår i handelslagret skall däremot in-
komstberäknas enligt vanliga regler för näringsverksamhet.
Prop. 1999/2000:38
30
Genom att en avyttring av de återköpta aktierna inte skall reavinstbe- Prop. 1999/2000:38
skattas bör inte heller reglerna om uttagsbeskattning bli tillämpliga på
sådana överlåtelser. Inte heller bestämmelserna i underprislagen bör bli
tillämpliga på bolagets överlåtelse av egna aktier.
Som en konsekvens av att återköp av egna aktier inte skall medföra
några skattemässiga konsekvenser för bolaget bör ett investmentföretag
som återköpt egna aktier inte heller inkomstbeskattas för dessa. Vid in-
komstberäkningen för ett investmentföretag gäller enligt 2 § 10 mom.
SIL bl.a. att som intäkt skall tas upp 2 procent av värdet vid ingången av
beskattningsåret av egendom som avses i 27 § 1 mom. SIL, dvs. aktier
och andra aktieliknande finansiella instrument. Det bör därför vid beräk-
ningen av intäkten göras undantag för egna aktier som innehas vid den
aktuella tidpunkten. Även bestämmelsen om beräkning av den s.k. av-
skattningsintäkten bör ändras så att egna aktier inte ingår i underlaget för
denna.
Indirekta förvärv eller överlåtelser av egna aktier
Skattemyndigheten i Malmö har påpekat att skattekonsekvenser då bola-
gen indirekt förvärvar eller överlåter egna aktier inte har behandlats.
Frågan om aktiebolagens rätt att handla egna aktier genom derivatin-
strument har inte närmare behandlats i Aktiebolagskommitténs delbetän-
kande Aktiebolagets kapital. Huruvida de civilrättsliga reglerna om åter-
köp medger att bolagen förvärvar respektive överlåter egna aktier genom
derivatinstrument är inte helt klarlagt. Trots den osäkerhet som föreligger
i denna fråga anser regeringen att det finns behov av särskilda skattereg-
ler för de fall då förvärv och överlåtelser av egna aktier sker med utnytt-
jande av optioner, terminer eller liknande instrument.
Den skattemässiga behandlingen av handel med egna aktier genom de-
rivatinstrument bör inte skilja sig från den skattemässiga behandlingen
vid handel direkt med egna aktier. Det innebär att bolaget inte bör be-
skattas för den premie som bolaget erhåller för en option som bolaget har
utfärdat med den egna aktien som underliggande tillgång. På motsva-
rande sätt bör bolaget inte heller ha rätt att dra av den premie som beta-
lats vid ett förvärv av en option. Slutligen bör varken reavinster eller rea-
förluster på grund av options- eller terminsaffärer med den egna aktien
som underliggande tillgång vara skattepliktiga respektive ge rätt till av-
drag.
31
Prop. 1999/2000:38
Regeringens förslag: Utländska aktieägare skall betala kupongskatt
då bolaget förvärvar egna aktier i enlighet med ett förvärvsersbju-
dande riktat till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av
ett visst slag.
Utbetalningar till aktieägare vid nedsättning av överkursfonden
skall utgöra underlag för kupongskatt.
Vid fusion skall endast kontantvederlag utgöra underlag för ku-
pongskatt. Rätten till återbetalning av kupongskatt på anskaffnings-
kostnaden slopas.
Vid likvidation skall kupongskatt fortfarande tas ut på hela det ut-
skiftade värdet. Bestämmelserna om restitution av kupongskatt vid
likvidation skall kvarstå. Fristen för sådan restitution av kupongskatt
på anskaffningskostnaden för aktien om bolaget upplösts förlängs till
två år. Har aktierna förvärvats som fusionsvederlag skall som anskaff-
ningskostnad för aktierna anses den anskaffningskostnad som aktie-
ägaren hade för aktierna i det övertagna aktiebolaget.
Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att kupongskatt inte
i något fall skulle tas ut vid ett aktiebolags återköp av egen aktie. Vidare
föreslogs att det inte skulle tas ut någon kupongskatt vid inlösen av aktie.
Promemorian innehöll inte heller något förslag beträffande anskaffnings-
kostnad för aktie som förvärvats som fusionsvederlag om bolaget senare
likvideras. I övrigt stämmer promemorians förslag överens med rege-
ringens.
Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig har ma-
joriteten inte några invändningar mot förslaget. Kammarrätten i Stock-
holm invänder att det inte föreligger skäl att avstå från kupongskatt vid
återköp som sker genom riktade erbjudanden. I fråga om den föreslagna
ändringen vid fusioner har kammarrätten anfört att argumentet för skatte-
frihet på annat än kontantvederlag inte är övertygande. Skattemyndig-
heten i Stockholm är tveksam till den föreslagna lösningen att behandla
kontantvederlaget vid fusion som utdelning och beskatta det i sin helhet.
Uppsala Universitet anser att symmetriskälet är tillräckligt för att under-
låta att ta kupongskatt vid likvidation. Även Näringslivets Skattedelega-
tion och Värdepapper scentralen VPC Aktiebolag anser att kupongskatt
inte bör tas ut vid likvidation.
Utöver inkomstskattefrågor aktualiserar återköp av aktier även frågan om
hur dessa skall behandlas i kupongskattehänseende. Nära den frågan lig-
ger den kupongskattemässiga behandlingen vid inlösen av aktier. I det
följande behandlas även frågan om kupongskatt vid fusioner och likvida-
tioner.
32
Förvärv av egna aktier
Valet mellan att inom inkomstskattesystemet behandla utbetalade belopp
som utdelning eller avyttring innebär i huvudsak endast en skillnad i
fråga om vilket belopp som skall beskattas. Bedömningen i kupong-
skattefrågan är däremot av avgörande betydelse för om beskattning över-
huvudtaget skall ske eftersom kupongskatt inte utgår på reavinster. I de
fall utbetalning från ett aktiebolag är att jämställa med utdelning skall
således kupongskatt tas ut.
Frågan om den skattemässiga behandlingen av företagens återköp av
aktier har i föregående avsnitt besvarats med att återköp skall anses inne-
bära att aktieägaren avyttrat sin aktie. Återköp företer emellertid vissa
likheter med inlösen av aktier vid nedsättning av aktiekapitalet som utgör
sådan utbetalning på vilken kupongskatt skall utgå. Det talar för att även
återköp bör jämställas med utdelning i kupongskattehänseende. Även
fiskala intressen talar för en sådan lösning. En praktisk skillnad mellan
inlösen och återköp är dock att i den situation då ett publikt bolag återkö-
per sina aktier på börsen har säljaren inte någon vetskap om vem som
köper aktierna. Inte heller har central värdepappersförvarare eller förval-
tare någon sådan kännedom. Det återköpande bolaget vet förvisso att det
rör sig om ett återköp men knappast vem det är som sålt aktien. Om åter-
köpen däremot sker genom riktade erbjudanden till aktieägarna föreligger
inte samma problem. Kammarrätten i Stockholm menar att eftersom det
primära argumentet för att tillåta återköp är att underlätta överföring av
överskottsmedel till aktieägarna kan det antas att återköp genom riktade
erbjudanden kommer att dominera. I den situationen menar kammarrät-
ten att det inte föreligger några svårigheter att fastställa vem som köper
aktierna och därför finns det inte heller skäl att avstå från att ta ut ku-
pongskatt. Det är i de fall återköpen sker på börs eller auktoriserad mark-
nadsplats som det inte är praktiskt möjligt att behandla återköpen som
utdelning i kupongskattehänseende. Det kan i och för sig antas att en så-
dan reglering skulle medföra att återköp genom riktade erbjudanden i
praktiken inte kommer att vara ett alternativ för aktiebolaget i de fall det
finns aktieägare i bolaget som är hemmahörande i utlandet. Skattereg-
lerna kommer då att fa en icke avsedd effekt. Emellertid anser regeringen
att det förhållandet inte utgör någon övertygande omständighet för att
avstå en beskattningsrätt. Av fiskala skäl bör kupongskatt tas ut i de si-
tuationer det är praktiskt möjligt. Av den anledningen bör kupongskatt
tas ut i de fall återköp sker genom ett förvärvsersbjudande riktat till
samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag. Vid
återköp som sker på börs eller annan marknadsplats är det av ovan redo-
visade skäl däremot inte möjligt.
Kupongskatt vid inlösen av aktier
Av 2 § kupongskattelagen följer att med utdelning avses även utbetalning
till aktieägare enligt 12 kap. 1 § ABL och 12 kap. 1 § försäkringsrörel-
selagen (1982:713) vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden
Prop. 1999/2000:38
33
3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 38
eller vid bolagets likvidation. Till utdelning hänförs vidare utbetalning av
fusionsvederlag.
Kritik har framförts mot det förhållandet att utskiftning i vissa fall
jämställs med utdelning i kupongskattehänseende. Det gäller framför allt
situationen efter den lagändring som innebar att inlösen av aktier vid
nedsättning av aktiekapitalet behandlas som avyttring i inkomstskatte-
hänseende. En synpunkt som framförts är att detta skulle kunna anses
diskriminerande mot utländska aktieägare bl.a. beroende på att rätt till
restitution inte föreligger vid nedsättning av aktiekapitalet. Vid inlösen
av aktier kommer således den aktieägare som inte är hemmahörande i
Sverige att belastas med kupongskatt på hela det utbetalda beloppet.
I promemorian föreslogs att det inte skulle tas ut någon kupongskatt
vid återköp av egna aktier. Som en naturlig följd av det förslaget före-
slogs därför att det inte heller skulle tas ut kupongskatt vid inlösen av
aktier. Regeringen har nu föreslagit att kupongskatt skall tas ut vid åter-
köp som sker genom ett förvärvsersbjudande riktat till samtliga aktie-
ägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag. Vid inlösen av aktier
föreligger inte samma praktiska problem som vid återköp av aktier som
sker på börs eller liknande marknad. Vid inlösen är det ju alltid känt att
det är bolaget som förvärvar aktien. Detta talar för att inlösen av aktier
alltjämt borde jämställas med utdelning. Utöver rent fiskala intressen
talar även de möjligheter till skatteplanering och skatteundandraganden
som en total eller partiell skattefrihet skulle kunna öppna för att kupong-
skatten behålls i dessa fall. I viss mån - om än inte så uttalat - talar sys-
tematiska skäl för att kupongskatt inte skall behållas vid inlösen av aktier
och då särskilt med beaktande av de likheter som föreligger mellan inlö-
sen av aktier och återköp av egna aktier. Det kan antas att bolagen i stäl-
let för inlösen av aktier i framtiden kommer att använda sig av återköps-
institutet även i de situationer då avsikten är att aktiekapitalet skall sättas
ned. De skäl som talar mot att inlösen av aktier omfattas av kupongskatt
är emellertid inte lika starka som de skäl som talar för att kupongskatt
även i fortsättningen skall tas ut. Regeringen anser därför att övervä-
gande skäl talar för att i kupongskattesystemet behandla inlösen av aktier
på samma sätt som hittills.
Nedsättning av aktiekapital
Vid en utbetalning i samband med nedsättning av aktiekapitalet genom
minskning av aktiens nominella belopp föreligger inte några skäl att
överväga att undanta utbetalningen från kupongskatten. Inom inkomst-
skattesystemet behandlas dessutom sådan utbetalning som utdelning.
Kupongskatt skall således även i fortsättningen tas ut på utbetalning
samband med nedsättning av aktiekapitalet genom nedsättning av aktiens
nominella belopp.
Prop. 1999/2000:38
34
Överkursfonden
Kupongskatt bör även tas ut på utbetalningar till aktieägare vid nedsätt-
ning av överkursfonden, vilket inte sker idag. Det främsta skälet för att
kupongskatt bör utgå är att sådan utbetalning redan idag utgör en utdel-
ning enligt inkomstskattereglema. Skäl att underlåta kupongskatt i den
situationen föreligger således inte.
Fusion
Enligt 2 § kupongskattelagen avses med utdelning även fusionsvederlag
vid fusioner mellan fristående aktiebolag och mellan försäkringsaktiebo-
lag. På sådan utbetalning skall därför kupongskatt tas ut.
Ett särskilt problem kan uppkomma vid fusion och i vissa fall även
likvidation. Enligt reglerna för fusion i 14 kap. 1 § ABL utgörs fusions-
vederlaget av aktier i det övertagande företaget. Som fusionsvederlag får
också lämnas pengar.
1 fråga om utbetalning vid fusion finns särskilda inkomstskatteregler i
lagen (1998:1600) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten. Om
vederlaget utgörs av aktier och kontanter motsvarande högst 10 procent
av de mottagna andelarnas nominella värde beskattas endast kontantve-
derlaget. Uppskov medges med beskattningen i övrigt. Som villkor för
uppskov gäller dock bl.a. att den skattepliktiga reavinsten överstiger
kontantvederlaget. Är det fråga om koncemförhållanden kan i stället la-
gen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser
inom koncerner vara tillämplig.
I de fall vederlaget enbart utgörs av aktier saknar utbetalaren eller den
som verkställer utbetalningen - i förekommande fall central värdepap-
persförvarare eller förvaltare - möjlighet att innehålla kupongskatt. Detta
innebär ett inte oväsentligt praktiskt problem och särskilt i de fall central
värdepappersförvarare (VPC) skall verkställa utbetalning och kupong-
skatteavdrag. Kammarrätten i Stockholm har i denna del anfört att det
både för utbetalaren som den som skall verkställa utbetalningen är känt
både vem som är betalningsmottagare och skattens storlek. I de fall där
aktieägaren är direkt registrerad hos central värdepappersförvarare är
förvisso, som kammarrätten säger, identiteten på betalningsmottagaren
känd. Flertalet av aktieägarna är emellertid inte registrerade hos den cent-
rala värdepappersförvararen utan aktien är i stället registrerad på en för-
valtare. Hos denne förvaltare kan i sin tur depån vara kontoförd på t.ex.
en utländsk bank i vilken den verklige aktieägaren i sin tur har en depå.
Kammarrätten anser också att inget hindrar att en räkning på skatten till-
ställs mottagaren av utdelningen. En sådan lösning innebär emellertid ett
avsteg från gällande princip om en effektiv beskattning vid källan. I de
fall då mottagarens identitet inte är känd för beskattningsmyndigheten
skulle det krävas ett inte helt obetydligt och tidskrävande utredningsar-
bete innan ett krav på betalning skulle kunna framställas. Det är heller
inte alldeles säker att det i alla situationer skulle vara möjligt att få reda
på aktieägarens identitet, t.ex. på grund av sekretessregler. Om det trots
allt går så långt att ett krav kan tillställas aktieägaren är delgivningspro-
Prop. 1999/2000:38
35
ceduren i utlandet dessutom många gånger tidskrävande och det är van-
ligt att det inte går att nå den skattskyldige. Dessutom är en indrivning av
en svensk skattefordran utomlands ofta mödosam, dyrbar och verk-
ningslös. Dessa praktiska problem talar - om än inte i någon avgörande
riktning - för att fusionsvederlag i vart fall i form av vederlagsaktier bör
undantas från kupongskatt.
Om det i fusionsvederlaget ingår aktier i det övertagande företaget kan
avkastning på dessa komma att lämnas i form av utdelning. Utdelning på
dessa blir då föremål för uttag av kupongskatt. Om fusionsvederlaget, till
den del det utgörs av aktier, undantas från uttag av kupongskatt kommer
det inte att medföra någon skillnad i beskattningsunderlag. Intresset av
att beskatta fusionsvederlaget i denna del gör sig därför inte fullt så starkt
gällande som i fråga om beskattning av kontantvederlag. Om kupong-
skatt skulle behållas på vederlagsaktier kan det dessutom medföra att
angelägna omstruktureringar försvåras. Däremot skulle det inte föreligga
några negativa konsekvenser för omstruktureringar m.m. om kupongskatt
tas ut på ett eventuellt kontantvederlag.
I den remitterade promemorian föreslogs att det inte skulle medges nå-
got avdrag för anskaffningskostnaden utan att kontantvederlaget skulle
beskattas i sin helhet. Som skäl för en sådan lösning sades att om det i
den situationen skulle föreligga en nettobeskattning skulle detta medföra
behov av proportionaliseringsregler och att sådana regler skulle bli rela-
tivt komplicerade. Inte heller skulle det vara möjligt att redan vid skatt-
skyldighetens inträde kunna ta hänsyn till avdraget utan det skulle förut-
sätta ett återbetalningssystem. Redan i dag föreligger ett restitutionsförfa-
rande vid fusioner. Enligt 27 § andra stycket kupongskattelagen förelig-
ger rätt till återbetalning och underlaget för kupongskatten skall då be-
räknas på belopp som svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till
aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för aktierna. Regeringen
delar emellertid promemorians slutsats att det inte bör föreligga någon
rätt till avdrag för anskaffningskostnaden för aktierna i det övertagna
bolaget. Regeringen anser att i stället för en restitutionsmöjlighet bör an-
skaffningskostnaden för de aktier som aktieägaren hade i det övertagna
bolaget övergå på de nya aktierna i det övertagande bolaget. Detta får då
beaktas vid en restitution om det övertagande bolaget senare likvideras.
På så sätt upprätthålls en skattemässig kontinuitet. Den rätt till återbetal-
ning av kupongskatt som finns i dag i 27 § kupongskattelagen vid fusio-
ner bör således slopas. I stället införs en bestämmelse som reglerar akti-
ens anskaffningskostnad vid en likvidation av bolaget.
Likvidation
Vid utbetalning i samband med likvidation gör sig inte samma omstän-
digheter som vid fusion gällande. Skillnaden i förhållande till fusion är
bl.a. att hela beskattningsunderlaget torde försvinna vid likvidation. Ut-
betalning i samband med likvidation omfattas (i likhet med vad som gäl-
ler vid fusion) av ett restitutionsförfarande som indirekt innebär att av-
drag medges för anskaffningskostnaden på aktierna. Det skäl som kan
Prop. 1999/2000:38
36
föreligga för att undanta utskiftning i samband med likvidation från ku-
pongskatt är att samma praktiska problem som kan uppkomma vid fusion
även kan uppkomma vid likvidation om utbetalningen sker i form av
andra tillgångar än kontanter. Den som verkställer utbetalningen har då
inte möjlighet att innehålla någon kupongskatt. För de bolag för vilka
central värdepappersförvarare skall innehålla kupongskatt torde det av
flera skäl inte vara en framkomlig väg att genomföra ett likvidationsfor-
farande genom att skifta ut andra tillgångar än kontanter. Det blir då först
fråga om att i bolagets regi realisera tillgångarna. Det kan emellertid ifrå-
gasättas om det överhuvudtaget förekommer att den typ av aktiebolag det
är frågan om i någon större omfattning skiftar ut endast annat än pengar.
När det gäller aktiebolag som inte är registrerat hos VPC ansvarar bola-
get själv för att göra skatteavdrag och redovisa skatten till skattemyndig-
heten, varför inte samma praktiska problem föreligger.
Av symmetriska skäl skulle emellertid kunna hävdas att beskattning - i
likhet med vad som föreslås för utbetalning i samband med fusion - inte
skall ske vid likvidation annat än då kontanter skiftas ut. Om kupongskatt
helt eller delvis undantas i likvidationsfallen skulle detta emellertid inne-
bära att beskattningsrätten i motsvarande utsträckning överlåts till den
stat där mottagaren är hemmahörande. Sker inte någon beskattning av
reavinster på utländska aktier i hemviststaten, något som inte är ovanligt,
kommer inte någon beskattning att ske överhuvudtaget i dessa delar. Sker
däremot reavinstbeskattning i hemviststaten torde kupongskatt som tagits
ut i Sverige fa räknas av mot den skatt som skall betalas i hemviststaten.
Skäl att undanta utbetalning i samband med likvidation från kupongskatt
föreligger därför inte.
Om likvidation helt eller delvis skulle undantas från kupongskatt skulle
detta öppna för uppenbara möjligheter till skatteplanering, i vart fall för
aktieägare i bolag med ett mindre antal ägare. Detta talar starkt mot en
total eller partiell skattefrihet.
Sammantaget menar regeringen att skälen for att behålla kupongskatt
vid likvidation är så starka att någon ändring inte föreslås i denna del.
Kupongskatt skall alltså alltjämt tas ut vid likvidation.
Restitution
Som ovan framgått föreslår regeringen att det inte längre skall föreligga
rätt till återbetalning av kupongskatt på anskaffningskostnaden for aktien
vid fusion. I stället bör det gälla kontinuitet på så sätt att anskaffnings-
kostnaden för aktierna i det övertagna bolaget övergår på aktierna i det
övertagande bolaget. Om det övertagande bolaget senare likvideras får
anskaffningskostnaden beaktas vid beräkningen av kupongskatt.
Har ett bolag upplösts genom likvidation skall underlaget for beräk-
ning av kupongskatt således minskas med ett belopp motsvarande aktie-
ägarens anskaffningskostnad för aktien. Nedsättning av kupongskatten i
dessa fall sker genom ansökan om restitution enligt 27 § tredje och fjärde
styckena kupongskattelagen. Som förutsättning för restitution i dessa fall
gäller dock att bolaget måste ha upplösts inom ett år efter det att utbetal-
Prop. 1999/2000:38
37
ningen av utskiftat belopp till aktieägaren blivit tillgänglig for lyftning.
Denna tid är emellertid allt for kort. Få bolag är upplösta inom den tiden.
Detta innebär att den som betalat kupongskatt på hela det utbetalda be-
loppet förlorar sin rätt till återbetalning. Tiden bör därför förlängas till
två år.
Sammanfattning
Slutsatsen beträffande den kupongskattemässiga hanteringen är att det
vid återköp av egen aktie skall tas ut kupongskatt om återköpet sker ge-
nom ett forvärvserbjudande riktat till samtliga aktieägare eller samtliga
ägare till aktier av ett visst slag. Vid inlösen av aktier i samband med
nedsättning av aktiekapitalet skall kupongskatt alltjämt utgå.
Förslaget beträffande fusion är att det bör göras en ändring i gällande
rätt på så sätt att kupongskatt tas ut endast på ett eventuellt kontantve-
derlag. Restitutionsmöjligheten vid fusion slopas. Anskaffningskostna-
den för aktierna i det övertagna bolaget övergår på aktierna i det överta-
gande bolaget.
Begäran om återbetalning av kupongskatt vid likvidation skall kunna
ske då bolaget upplösts inom två år efter det att utbetalningen av utskiftat
belopp till aktieägaren blivit tillgänglig for lyftning.
Prop. 1999/2000:38
Regeringens förslag: Värdeminskningsavdrag skall återföras till be-
skattning när en lagerfastighet överlåts om bestämmelserna i lagen
(1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris eller
reglerna om verksamhetsöverlåtelse i lagen (1998:1603) om beskatt-
ningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser är tillämp-
liga på överlåtelsen.
Skälen för regeringens förslag: År 1998 infördes särskilda beskatt-
ningsregler för att underlätta omstruktureringar inom näringslivet. Ut-
tagsbeskattningsreglema i punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunal-
skattelagen (1928:370, KL) ersattes av nya regler i punkt 1 a och 1 b av
anvisningarna till 22 § KL. Möjligheten att underlåta uttagsbeskattning
om särskilda skäl förelåg slopades. De krav som uppställts i praxis för att
det skulle vara fråga om särskilda skäl ersattes med en konkret lagregle-
ring. Reglerna togs in i lagen (1998:1601) om beskattningen vid överlå-
telser till underpris, UPL.
Reglerna i UPL innebär att uttagsbeskattning inte skall ske vid överlå-
telse av en tillgång till underpris om angivna villkor i lagen är uppfyllda.
Om villkoren är uppfyllda och ersättningen uppgår till högst det skatte-
mässiga värdet skall tillgången anses avyttrad till skattemässigt värde
vilket också utgör förvärvarens anskaffningsvärde resp, anskaffningsut-
gift för tillgången. Reglerna innebär att några omedelbara beskattnings-
38
konsekvenser inte uppkommer på grund av överlåtelsen om ersättningen
uppgår till högst det skattemässiga värdet.
I UPL finns definierat vad som avses med skattemässigt värde för
olika tillgångar. Skattemässigt värde är enligt 9 § för lagertillgångar det
värde som gäller vid beskattningen. Beträffande fastigheter som är lager-
tillgångar anges dock att hänsyn skall tas till värdeminskningsavdrag som
har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. I 17 § anges att
vid överlåtelse av en fastighet som utgör lagertillgång skall medgivna
värdeminskningsavdrag inte återföras till beskattning. I specialmotive-
ringen till 17 § framgår att bestämmelsen infördes på grund av att förvär-
varen far ett motsvarande lägre anskaffningsvärde. Såsom de nu be-
skrivna reglerna utformats i UPL kan överlåtaren på grund av under-
prisöverlåtelsen göra avdrag för ett belopp som motsvarar tidigare gjorda
värdeminskningsavdrag trots att lagstiftarens avsikt var att inga beskatt-
ningskonsekvenser skulle uppkomma. Ett exempel kan illustrera: A som
bedriver handel med fastigheter överlåter en fastighet till det av barnen
ägda bolaget B AB. Fastighetens bokförda värde är 100. A har gjort vär-
deminskningsavdrag med 20. Ersättningen bestäms till 80 vilket mot-
svarar det skattemässiga värdet. Eftersom det bokförda värdet är 100 och
den skattepliktiga ersättningen på grund av överlåtelsen är 80 uppkom-
mer en förlust på 20 som A kan dra av. För att överlåtelsen inte skall
medföra några skattekonsekvenser bör A återföra de gjorda värdeminsk-
ningsavdragen på 20. Bestämmelsen i 17 § UPL som anger att gjorda
värdeminskningsavdrag inte skall återföras vid en underprisöverlåtelse
bör därför slopas.
Undantag från omedelbar beskattning medges också vid en överlåtelse
av en verksamhet eller verksamhetsgren mot vederlag i andelar i det kö-
pande företaget. I lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fis-
sioner och verksamhetsöverlåtelser, FUL, finns i fråga om lagerfastighe-
ter vid verksamhetsöverlåtelser en motsvarande reglering som i UPL. Av
21 § FUL framgår att som ersättning för bl.a. lagertillgångar skall sälja-
ren ta upp det skattemässiga värdet. Av 23 § FUL framgår att värde-
minskningsavdrag som gjorts vid beskattningen inte skall återföras. På
motsvarande sätt som i UPL bör regeln slopas i 23 § FUL. Bestämmel-
serna i 23 § FUL bör bara ta sikte på fastigheter som inte är lagertill-
gångar.
Den nuvarande regleringen medför omotiverade skatteförmåner och
kan ge upphov till icke avsedda skatteplaneringsåtgärder. Denna möjlig-
het till skatteundandragande bör förhindras med omedelbar verkan. Re-
geringen föreslår därför att de nya reglerna skall tillämpas på överlåtelser
som sker fr.o.m. dagen efter det att propositionen överlämnats till riks-
dagen.
UPL och reglerna om verksamhetsöverlåtelser i FUL föreslås upp-
hävas i propositionen om ny inkomstskattelag (prop. 1999/2000:2) den 1
januari 2000 och ersättas av 23 kap. resp. 38 kap. i den föreslagna in-
komstskattelagen (1999:000, IL). IL föreslås träda i kraft den 1 januari
2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. Motsvarande
justeringar bör därför också göras i 23 kap. 13 § och 38 kap. 12 § IL.
Prop. 1999/2000:38
39
Vid införandet av IL har det i 23 kap. 13 § gjorts en ändring i
förhållande till vad som gäller enligt UPL. Enligt bestämmelserna i IL
skall värdeminskningsavdrag inte heller återföras om
underprisöverlåtelsen avser en fastighet som är kapitaltillgång.
Regeringen föreslår att bestämmelsen i IL ändras så att den
överensstämmer med bestämmelserna i 16 § UPL.
Prop. 1999/2000:38
Regeringen förslag: Ett förbiseende vid en tidigare ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall rättas till.
Skälen för regeringens förslag: I prop. 1998/99:15 Omstrukturering
och beskattning föreslog regeringen bl.a. ett nytt andra stycke i 3 §
12 a mom. SIL. Av förbiseende gjordes ingen följdändring i 3 § 8 mom.
tredje stycket SIL såvitt avser hänvisningen till den tidigare bestämmel-
sen i 3 § 12 a mom. tredje stycket SIL (nuvarande fjärde stycket). Änd-
ringen i 3 § 12 a mom. SIL trädde i kraft den 1 januari 1999 (SFS
1998:1606). Förbiseendet bör rättas till så snart som möjligt.
De skatterättsliga bestämmelserna beträffande förvärv av egna aktier bör
träda i kraft vid samma tidpunkt som de civilrättsliga reglerna om
aktiebolagens förvärv av egna aktier. Regeringen har i den proposition
som beslutades den 25 november 1999 i denna del uppgett (avsnitt 10) att
de nya reglerna bör träda i kraft så snart som möjligt. Med hänsyn till
riksdagsbehandlingen har föreslagits att reglerna skall börja gälla den 10
mars 2000.
I propositionen med associationsrättsliga bestämmelser om förvärv av
egna aktier föreslås att publika aktiebolag vars aktier är noterade vid en
börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad
skall få förvärva och överlåta egna aktier. De statsfinansiella kostnaderna
anses därför uppkomma i och med att den civilrättsliga lagändringen
medger förvärv av egna aktier. Av propositionen med civilrättsliga för-
slag framgår att den offentligfinansiella effekten beror till största del på i
vilken utsträckning återköp av aktier kommer att ersätta utdelningar.
Sammantaget beräknas den varaktiga statsfinansiella kostnaden de första
20 åren bli 0,40 mdkr per år.
40
Prop. 1999/2000:38
2§
I första stycket definieras vad som avses med en egen aktie.
Ändringen i andra stycket innebär att det skall utgå kupongskatt vid ett
aktiebolags förvärv av egen aktie då förvärvet sker efter ett förvärvser-
bjudande riktat till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av
ett visst slag. Även utbetalningar vid nedsättning av överkursfonden skall
utgöra underlag för kupongskatt. Däremot skall kupongskatt inte tas ut på
utbetalning av fusionsvederlag till den del detta utgörs av aktier i det
övertagande företaget.
27 §
I andra stycket ändras förutsättningen för återbetalning av kupongskatt
på belopp som betalats ut i samband med likvidation. Den tid inom vilket
bolaget skall ha upplösts för att återbetalning skall kunna ske förlängs
från ett till två år.
Om ett bolag likvideras och aktierna har förvärvats som fusionsveder-
lag skall som anskaffningskostnad för aktierna i det övertagande bolaget
anses den anskaffningskostnad som aktieägaren hade för aktierna i det
övertagna aktiebolaget.
Bestämmelsen om rätt till återbetalning av kupongskatt som tagits ut
på fusionsvederlag slopas.
13 §
Bestämmelserna i 23 kap. 13 § och 38 kap. 12 § innebär att överlåtaren
kan ett avdrag vid en underprisöverlåtelse eller en verksamhets-
överlåtelse av en fastighet som är lagertillgång. Bestämmelserna i 23 kap.
13 § och 38 kap. 12 § föreslås ändras så att de inte omfattar lager-
fastigheter. Ändringen har kommenterats i avsnitt 6.4.
12 §
Bestämmelsen har kommenterats i kommentaren till 23 kap. 13 § ovan.
Ändringen i första stycket 2 innebär att ett investmentföretag som innehar
egna aktier inte skall inkomstbeskattas för dessa. De egna aktierna un-
41
dantas från vad som skall ingå i underlaget för schablonintäkten. Detta är
en konsekvens av att aktiebolag som återköper egna aktier inte skall be-
skattas för innehavet eller for kapitalvinst respektive ha rätt till avdrag
för kapitalförlust. I underlaget skall inte heller ingå derivatinstrument
vars underliggande tillgångar består av egna aktier.
Ändringen i första stycket innebär att i underlaget för den s.k. avskatt-
ningsintäkten skall egna aktier eller derivatinstrument vars underliggande
tillgångar består av egna aktier inte ingå.
Bestämmelsen är ny. Av bestämmelsen följer att ett aktiebolag som avses
i 7 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 6 a kap. 3 §
första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) inte skall beskattas för
en kapitalvinst då bolaget avyttrar egna aktier. Detsamma gäller om bo-
laget överlåter en option, en termin eller ett liknande instrument vars un-
derliggande tillgångar består av egna aktier. Av bestämmelsen följer vi-
dare att ett aktiebolag inte skall beskattas för en premie som bolaget far i
samband med utfärdandet av en option med den egna aktien som under-
liggande tillgång. Av 44 kap. 2 § inkomstskattelagen framgår att vad som
sägs om kapitalvinster i bl.a. 48 kap. gäller på motsvarande sätt för kapi-
talförluster. Av detta följer att kapitalförlust som uppkommer i nu
nämnda situationer inte får dras av.
Av 44 kap. 4 § första stycket 4 inkomstskattelagen framgår att en op-
tion anses avyttrad om tiden för utnyttjande löper ut utan att optionen
utnyttjas. Av detta följer att den premie som bolaget betalat vid ett för-
värv av en köp- eller säljoption inte far dras av.
2§
Tillägget i första stycket innebär att om en egen aktie som aktiebolaget
förvärvar hos överlåtaren utgör en kvalificerad andel skall den vinst som
överlåtaren gör behandlas som en utdelning. Detta kan bli fallet då aktien
på grund av den s.k. karensen i 57 kap. 6 § inkomstskattelagen utgör en
kvalificerad andel.
Bestämmelsen är ny och innebär att en aktieägare som har en kvalificerad
andel inte genom att överlåta aktien till aktiebolaget och därefter köpa
tillbaka den skall kunna ”omvandla” aktien till en okvalificerad aktie. I
denna situation skall man bortse från överlåtelserna och tillämpa de sär-
skilda reglerna i 57 kap. inkomstskattelagen som om aktieägaren hela
tiden ägt aktien. Bestämmelsen tar endast sikte på aktiens egenskap som
kvalificerad. Däremot innebär det inte att aktieägaren ånyo får tillgodo-
räkna sig sparat utdelningsutrymme o.d. som förbrukats vid försäljningen
till aktiebolaget.
Prop. 1999/2000:38
42
Ändringen föreslås i förtydligande syfte.
3§
Av 1 kap. 3 § lagen (1999:000) om ikraftträdande av inkomstskattelagen
framgår att de upphävda lagarna, dvs. bl.a. kommunalskattelagen
(1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och lagen
(1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris, kan komma
att tillämpas vid senare taxeringar än 2001 års taxering. Detta gäller då
beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet av inkomstskattelagen,
dvs. 1 januari 2000, men taxering inte sker förrän taxeringsåret 2002 och
reglerna i 5 kap. leder till lägre skatt än reglerna i inkomstskattelagen
(1999:000). Detta innebär att det således kan förekomma situationer då
de nya bestämmelserna i 5 kap. skall tillämpas även vid 2002 års taxe-
ring.
Några särskilda regler övergångsvis för investmentbolag är inte nöd-
vändiga, eftersom underlaget för schablonintäkten är värdet på delägar-
rätter vid beskattningsårets ingång.
I ett nytt tredje stycke hänvisas till att det i 5 kap. finns bestämmelser
om hur de upphävda lagarna i vissa fall skall tillämpas.
5 kap. Bestämmelser om hur de upphävda lagarna i vissa fall skall
tillämpas
1§
Bestämmelsen innebär att uttagsbeskattning inte skall ske om ett aktie-
bolag som avses i 7 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385)
eller 6 a kap. 3 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) avytt-
rar egna aktier. Eftersom bolaget vid en överlåtelse av egna aktier inte
skall anses ha avyttrat dessa, dvs. bolaget skall inte beskattas för kapital-
vinst eller ha rätt till avdrag för kapitalförlust, bör inte heller uttagsbe-
skattning ske i de fall då bolaget överlåter aktierna för ett vederlag som
understiger aktiens marknadsvärde. Av andra meningen följer att uttags-
beskattning inte heller skall ske om bolaget mot ett vederlag understi-
gande marknadsvärdet överlåter optioner, terminer eller liknande finansi-
ella instrument vars underliggande tillgångar består av det överlåtande
bolagets egna aktier.
Motsvarande bestämmelse finns inte i inkomstskattelagen. I den lagen
är den lagtekniska lösningen att kapitalvinster vid överlåtelse av egna
aktier m.m. inte är skattepliktiga. Med en sådan lösning blir bestämmel-
serna om uttagsbeskattning inte tillämpliga.
Prop. 1999/2000:38
43
2§
Bestämmelsen motsvarar den föreslagna bestämmelsen i 57 kap. 6 a §
inkomstskattelagen (1999:000).
3§
Tillägget i 3 § 12 b mom. andra stycket andra meningen i den upphävda
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt motsvaras av det föreslagna
tillägget i 57 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen (1999:000).
4§
I bestämmelsen anges att avyttring inte skall anses föreligga om ett ak-
tiebolag överlåter egna aktier. Inte heller skall avyttring anses föreligga
om aktiebolaget överlåter optioner, terminer eller liknande instrument
vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. Bestämmelsen
motsvarar delvis den föreslagna bestämmelsen i 48 kap. 6 a § inkomst-
skattelagen (1999:000). Effekten av båda bestämmelserna är att vinst
eller förlust inte skall tas upp till beskattning respektive dras av även om
de lagtekniska lösningarna skiljer sig åt.
Bestämmelsen motsvarar den föreslagna bestämmelsen i 48 kap. 6 a §
andra meningen inkomstskattelagen (1999:000).
6§
Av bestämmelsen följer att överlåtelser av egna aktier inte skall omfattas
av bestämmelserna i lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtel-
ser till underpris. Detta gäller även beträffande överlåtelser av optioner,
terminer eller liknande instrument vars tillgångar består av överlåtarens
egna aktier. Bestämmelsen är en konsekvens av att bolaget - oavsett om
överlåtelsen av den egna aktien sker direkt av själva aktien eller indirekt
genom derivatinstrument - inte skall beskattas för kapitalvinst eller ha
rätt till avdrag för kapitalförlust samt att bolaget inte skall uttagsbeskattas
då en egen aktie överlåts till ett vederlag som understiger tillgångens
marknadsvärde. Motsvarande bestämmelse saknas i inkomstskattelagen,
eftersom den lagtekniska lösningen i den lagen är att kapitalvinster vid
överlåtelse av egna aktier m.m. inte är skattepliktiga. Med en sådan lös-
ning blir bestämmelserna om underprisöverlåtelser inte tillämpliga.
7§
Bestämmelserna i 17 § i den upphävda lagen (1998:1600) om beskatt-
ningen vid överlåtelser till underpris medför att överlåtaren vid en under-
prisöverlåtelse av en lagerfastighet kan tillgodogöra sig dubbla värde-
minskningsavdrag. Bestämmelsen föreslås därför inte gälla vid överlåtel-
ser efter 6 december 1999. Motsvarande gäller när en sådan fastighet
överlåts genom en verksamhetsöverlåtelse enligt 23 § i den upphävda
lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksam-
Prop. 1999/2000:38
44
hetsöverlåtelser efter nämnda tidpunkt. Ändringen har kommenterats i
avsnitt 6.4.
Tillämpning av 3 § 8 mom. i den upphävda lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt
8J
Ändringen har kommenterats i avsnitt 6.5.
Prop. 1999/2000:38
45
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att punkt 3 av anvisningarna till 22 § kommunal-
skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Anvisningar
till 22
3.21 bank- och annan penningrö-
relse och i försäkringsrörelse är
utdelning på aktier och andelar i
värdepappersfonder och ekono-
miska föreningar att räkna som
intäkt av näringsverksamhet.
§
3. I bank- och annan penningrö-
relse och i försäkringsrörelse är
utdelning på aktier och andelar i
värdepappersfonder och ekono-
miska föreningar att räkna som
intäkt av näringsverksamhet. Avytt-
ring av aktie som förvärvats enligt
7 kap. 3 § aktiebolagslagen
(1975:1385) skall inte föranleda
skattepliktig intäkt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången
vid 2001 års taxering.
Härigenom föreskrivs att 2 § 10 mom. och 24 § 2 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt3 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
10 mom.2 Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller,
utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,
1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och
andra värdepapper som avses i 27 § 1 mom.,
2. att som intäkt tas upp 2 pro- 2. att som intäkt tas upp 2 pro-
cent för år räknat av värdet vid in- cent för år räknat av värdet vid in-
gången av beskattningsåret av gången av beskattningsåret av
egendom som avses i 27 § 1 mom., annan egendom som avses i 27 § 1
mom. än egna aktier,
1 Senaste lydelse 1990:1421.
3 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.
2 Senaste lydelse 1998:1606.
46
3. att avdrag får göras för annan utdelning än som avses i 3 § 7 a mom.
som företaget har beslutat för beskattningsåret, dock inte med så stort
belopp att det föranleder underskott.
Vad som föreskrivs i första stycket för investmentföretag gäller också
för värdepappersfonder med följande avvikelser:
1. Intäkten enligt första stycket 2 utgör 1,5 procent.
2. I fråga om utdelning till annan än andelsägare i fonden far avdrag
enligt första stycket 3 inte göras med större belopp än 2 procent av fon-
dens värde vid utgången av beskattningsåret.
Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk
ekonomisk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande för-
valtar värdepapper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentli-
gen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller
andelsägare riskfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger
aktier eller andelar.
Som intäkt hos företaget skall tas
upp 16 procent av det högsta av
marknadsvärdena på aktier och
andra värdepapper som avses i
första stycket 2 som innehafts av
företaget vid ingången av det be-
skattningsår då förändringen inträf-
far eller vid något av de fem före-
gående beskattningsåren
(avskattningsintäkt). Har aktier
eller andra andelar i företaget av-
yttrats under det beskattningsår för
företaget då förändringen inträffar,
utgörs avskattningsintäkten i stället
av den andel av ett belopp, beräk-
nat på sätt anges i första meningen,
som motsvarar förhållandet mellan
icke avyttrade andelar och samtliga
andelar i företaget. Andelar i före-
taget som ägs av ett investmentfö-
retag vid såväl ingången som ut-
gången av beskattningsåret för det
förstnämnda företaget skall anses
ha avyttrats under beskattningsåret.
Inträffar i fråga om ett investmentföretag en sådan förändring beträf-
fande företaget eller ägandet till detta att villkoren i tredje stycket inte
längre uppfylls gäller - när det inte är fråga om att företaget upplöses ge-
nom likvidation - bestämmelserna i femte och sjätte styckena.
Som intäkt hos företaget skall tas
upp 16 procent av det högsta av
marknadsvärdena på aktier och
andra värdepapper som avses i 27 §
1 mom. som innehafts av företaget
vid ingången av det beskattningsår
då förändringen inträffar eller vid
något av de fem föregående be-
skattningsåren (avskattningsintäkt).
Har aktier eller andra andelar i fö-
retaget avyttrats under det beskatt-
ningsår för företaget då föränd-
ringen inträffar, utgörs avskatt-
ningsintäkten i stället av den andel
av ett belopp, beräknat på sätt an-
ges i första meningen, som motsva-
rar förhållandet mellan icke avytt-
rade andelar och samtliga andelar i
företaget. Andelar i företaget som
ägs av ett investmentföretag vid
såväl ingången som utgången av
beskattningsåret för det först-
nämnda företaget skall anses ha
avyttrats under beskattningsåret.
Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än ett investment-
företag vid utgången av beskattningsåret andelar i företaget med mer än
hälften av röstetalet för samtliga andelar, gäller följande. På yrkande av
personen skall andelar i företaget som personen ägde vid ingången av
beskattningsåret avskattas. Avskattning medför att andelarna under be-
skattningsåret skall anses ha avyttrats för ett pris motsvarande marknads-
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 1
47
värdet vid ingången av beskattningsåret och köpts tillbaka for samma prop. 1999/2000:38
Pris- Bilaga 1
24 §
2 mom.3 Med avyttring av egendom avses försäljning, byte eller där-
med jämförlig överlåtelse av egendom. Med avyttring jämställs också att
tiden för utnyttjande av en option löpt ut utan att optionen har utnyttjats.
Avyttring av ett finansiellt instrument anses också föreligga om det
företag som givit ut instrumentet
1. upplöses genom konkurs eller, om det är ett svenskt aktiebolag eller
en svensk ekonomisk förening, när företaget försätts i konkurs,
2. träder i likvidation,
3. upplöses genom sådan fusion eller fission som anges i 2 respektive 3
§ lagen 1998:1603 om uppskov med beskattningen vid fusioner, fissioner
och verksamhetsöverlåtelser eller
4. upplöses genom att avregistreras efter den 4 april 1995 enligt punkt
5 eller 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i
aktiebolagslagen.
Med avyttring avses däremot inte
utlåning av egendom för blankning.
Avyttring anses inte heller före-
ligga när en andel definitivt förlo-
rar sitt värde i fall som avses i 3 §
8 mom. tredje stycket.
Med avyttring avses däremot inte
utlåning av egendom för blankning.
Avyttring anses inte heller före-
ligga när en andel definitivt förlo-
rar sitt värde i fall som avses i 3 §
8 mom. tredje stycket eller när ett
aktiebolag avyttrar egna aktier.
En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bola-
get om andelen inlöses eller bolaget upplöses.
Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt
28 § negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.
Inlöses andel i värdepappersfond eller utskiftas fondens behållna till-
gångar till fondandelsägare i samband med att fonden upplöses, skall
avyttring av andelen anses ha skett mot vederlag motsvarande vad fond-
andelsägaren uppbär vid inlösen eller utskiftning. Detsamma gäller om
medlem avgår ur en ekonomisk förening.
Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt,
företrädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, options-
rätt, konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för för-
värv av aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av
det utnyttjade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egen-
domen är summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat ve-
derlag.
Bestämmelsen i första stycket 3 gäller inte finansiellt instrument som
innehas av det övertagande företaget eller de övertagande företagen.
3 Senaste lydelse 1998:1606.
48
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas i fråga om prOp_ 1999/2000:38
omständigheter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet. Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att 2, 4 och 27 §§ kupongskattelagen
(1970:624)’ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §2
I denna lag förstås med
avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8
§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen
(1982:713),
central värdepappersförvarare: företag som har auktorisation som cen-
tral värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av
finansiella instrument,
fondbolag: aktiebolag som utövar fondverksamhet enligt lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder,
förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen
om värdepappersfonder förvarar en värdepappersfonds tillgångar och
som sköter in- och utbetalningar avseende fonden,
utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 3 kap. 8 § aktiebolags-
lagen eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen avsedda dagen för avstäm-
ning och för andra aktiebolag liksom i fråga om värdepappersfond den
dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning,
utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen
del vid utdelningstillfället.
Med utdelning avses även utbe-
talning till aktieägare enligt 12 kap.
1 § aktiebolagslagen och 12 kap.
1 § försäkringsrörelselagen vid
nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden eller vid bolagets
likvidation. Till utdelning hänförs
vidare utbetalning av
fusionsvederlag till aktieägare
enligt 14 kap. 20 §
aktiebolagslagen eller 15 a kap.
16 § försäkringsrörelselagen.
Med utdelning avses även utbe-
talning till aktieägare enligt 12 kap.
1 § aktiebolagslagen och 12 kap.
1 § försäkringsrörelselagen vid
nedsättning av aktiekapitalet
genom minskning av aktiernas
nominella belopp, vid nedsättning
av reservfonden eller över-
kursfonden samt vid bolagets
likvidation. Till utdelning hänförs
vidare utbetalning av
fusionsvederlag till aktieägare en-
ligt 14 kap. 20 § aktiebolagslagen
eller 15 a kap. 16 § försäkringsrö-
relselagen till den del vederlaget
utgörs av annat än aktier i det
övertagande företaget.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.
2 Senaste lydelse 1998:1485.
49
4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 38
4§3
Skattskyldighet föreligger för utdelningsberättigad, om denne är fysisk
person, som ej är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket, dödsbo efter
sådan person eller utländsk juridisk person, och utdelningen ej är hänför-
lig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från fast driftställe
här i riket. Skattskyldighet föreligger dock inte för utdelningsberättigad
utländsk juridisk person för den del av utdelningen som enligt punkt 10
andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:370)
har beskattats hos delägaren.
För handelsbolag, europeisk ekonomisk intressegruppering, komman-
ditbolag och rederi föreligger skattskyldighet för den del av utdelningen
som ej är hänförlig till inkomst av näringsverksamhet som bedrivits från
fast driftställe här i riket och som belöper på delägare eller medlem som
ej är bosatt eller stadigvarande vistas här.
Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som in-
nehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen
beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från
kupongskatt.
Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 §
1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främ-
mande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, om den innehar
25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och upp-
fyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den 23
juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning
avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i direktivets ly-
delse den 1 januari 1995 (90/435/EEG).
Skattskyldighet föreligger inte
heller för utländskt bolag som av-
ses i 16 § 2 mom. andra eller
tredje stycket lagen om statlig in-
komstskatt för utdelning på aktier
och andelar, om det utländska
bolaget innehar 25 procent eller
mer av andelskapitalet i det ut-
delande bolaget.
27 §4
Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits
fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med
högre belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av
dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av
vad som innehållits för mycket.
Rätt till återbetalning föreligger Rätt till återbetalning föreligger
3 Senaste lydelse 1994:1868.
4 Senaste lydelse 1997:515.
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 1
50
även om aktie förlorat sitt värde till
följd av att bolaget upplösts genom
likvidation eller genom fusion en-
ligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 11 kap. 1 §
bankaktiebolagslagen (1987:618)
och upplösning skett inom ett år
efter det att sådan utbetalning som
avses i 2 § andra stycket blivit till-
gänglig för lyftning. Underlaget for
kupongskatt skall i sådant fall be-
räknas på ett belopp som svarar
mot skillnaden mellan utbetal-
även om aktie förlorat sitt värde till
följd av att bolaget upplösts genom
likvidation och upplösning skett
inom två år efter det att sådan ut-
betalning som avses i 2 § andra
stycket blivit tillgänglig för lyft-
ning. Underlaget for kupongskatt
skall i sådant fall beräknas på ett
belopp som svarar mot skillnaden
mellan utbetalningen till aktieäga-
ren och dennes anskaffningskost-
nad för aktierna.
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 1
ningen till aktieägaren och dennes
anskaffningskostnad for aktierna.
Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattnings-
myndigheten senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelnings-
tillfället.
Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om
att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande
av att skattskyldighet ej föreligger för honom.
Beslut rörande återbetalning far anstå intill dess fråga om skattskyldig-
het för utdelningen enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt slut-
ligen prövats.
Föreligger de förutsättningar for återbetalning som anges i första
stycket först sedan länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten meddelat
beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberätti-
gad åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om återbetalning gö-
ras hos beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter det beslutet
meddelades eller eftertaxeringen skedde.
Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala
skatt enligt denna lag eller skattebetalningslagen (1997:483), gäller 18
kap. skattebetalningslagen i tillämpliga delar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas på utbetal-
ningar och utdelningar som sker efter utgången av år 1999. Har kupong-
skatt tagits ut enligt äldre bestämmelser i 2 § gäller äldre bestämmelser i
27 §.
51
Efter remiss har yttrande över promemorian inkommit från Sveriges
riksbank, Hovrätten for Nedre Norrland, Kammarrätten i Stockholm,
Länsrätten i Göteborg, Ekobrottsmyndigheten, Statskontoret, Statistiska
Centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Stockholms Fond-
börs AB, Juridiska fakulteten vid Uppsala Universitet, Juridiska fakulte-
ten vid Lunds Universitet, Invest in Sweden Agency (ISA), Svenska
Handel, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Näringslivets
nämnd för regelgranskning (NNR), Sveriges Aktiesparares Riksförbund,
Värdepapperscentralen VPC AB,
Riksskatteverket har till sitt yrkande fogat yttranden som inhämtats
från skattemyndigheterna i Stockholm och i Malmö.
Yttrande har också kommit in från Näringslivets skattedelegation.
Stockholms Handelskammare, Sveriges Industriförbund, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Svenska Bankföreningen och Svenska Fond-
handlareföreningen har åberopat yttrande från Näringslivets skattedele-
gation. Företagarnas Riksorganisation har förutom eget yttrande åberopar
detta yttrande.
Datainspektionen, Finansinspektionen, Bokföringsnämnden, Handels-
högskolan i Stockholm, Aktiefrämjandet, Fondbolagens förening och
Finansbolagens förening har förklarat sig avstå från att yttra sig över för-
slaget.
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 2
52
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 2 och 27 §§ kupongskattelagen (1970:624)4
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §2
I denna lag förstås med
avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap.
8 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen
(1982:713),
central värdepappersförvarare: företag som har auktorisation som cen-
tral värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av
finansiella instrument,
egen aktie: aktie som innehas av
bolaget självt,
fondbolag: aktiebolag som utövar fondverksamhet enligt lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder,
förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen
om värdepappersfonder förvarar en värdepappersfonds tillgångar och
som sköter in- och utbetalningar avseende fonden,
utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 3 kap. 8 § aktiebolags-
lagen eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen avsedda dagen för avstäm-
ning och för andra aktiebolag liksom i fråga om värdepappersfond den
dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning,
utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen
del vid utdelningstillfället.
Med utdelning avses även utbe-
talning till aktieägare enligt 12 kap.
1 § aktiebolagslagen och 12 kap.
1 § försäkringsrörelselagen vid
nedsättning av aktiekapitalet eller
reservfonden eller vid bolagets
likvidation. Till utdelning hänförs
vidare utbetalning av
fusionsvederlag till aktieägare
enligt 14 kap. 20 §
aktiebolagslagen eller 15 a kap.
16 § försäkringsrörelselagen.
Med utdelning avses även utbe-
talning till aktieägare enligt 12 kap.
1 § aktiebolagslagen och 12 kap.
1 § försäkringsrörelselagen vid
nedsättning av aktiekapitalet,
överkursfonden eller reservfonden
samt vid bolagets likvidation. Till
utdelning hänförs också utbetal-
ning till aktieägare vid bolagets
förvärv av egna aktier genom ett
förvärv ser bjudande som har riktats
till samtliga aktieägare eller samt-
liga ägare till aktier av ett visst
slag. Till utdelning hänförs vidare
utbetalning av fusionsvederlag till
aktieägare enligt 14 kap. 20 §
4 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.
2 Senaste lydelse 1998:1485.
53
aktiebolagslagen eller 15 a kap.
16 § försäkringsrörelselagen till
den del vederlaget utgörs av annat
än aktier i det övertagande företa-
get.
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 3
27 §’
Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits
fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med
högre belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av
dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av
vad som innehållits för mycket.
Rätt till återbetalning föreligger
även om aktie förlorat sitt värde till
följd av att bolaget upplösts genom
likvidation eller genom fösion en-
ligt 14 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 11 kap. 1 §
bankaktiebolagslagen (1987:618)
och upplösning skett inom ett år
efter det att sådan utbetalning som
avses i 2 § andra stycket blivit till-
gänglig för lyftning. Underlaget för
kupongskatt skall i sådant fall be-
räknas på ett belopp som svarar
mot skillnaden mellan utbetal-
ningen till aktieägaren och dennes
anskaffningskostnad för aktierna.
Rätt till återbetalning föreligger
även om aktie förlorat sitt värde till
följd av att bolaget upplösts genom
likvidation inom två år efter det att
sådan utbetalning som avses i 2 §
andra stycket blivit tillgänglig för
lyftning. Underlaget för kupong-
skatt skall i sådant fall beräknas på
ett belopp som svarar mot skillna-
den mellan utbetalningen till aktie-
ägaren och dennes anskaffnings-
kostnad för aktierna. Har aktierna
förvärvats som fusionsvederlag
skall som anskaffningskostnad för
aktierna anses den anskaffnings-
kostnad som aktieägaren hade för
aktierna i det övertagna aktiebo-
laget.
Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattnings-
myndigheten senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelnings-
tillfället.
Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om
att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande
av att skattskyldighet ej föreligger för honom.
Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skattskyldig-
het för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:000) slutligen prö-
vats.
Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första
stycket först sedan länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten meddelat
beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberätti-
gad åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om återbetalning gö-
ras hos beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter det beslutet
meddelades eller eftertaxeringen skedde.
3 Lydelse enligt prop. 1999/2000:2.
54
Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala
skatt enligt denna lag eller skattebetalningslagen (1997:483), gäller
18 kap. skattebetalningslagen i tillämpliga delar.
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas på utbetalningar
och utdelningar som sker efter ikraftträdandet och på likvidationer som
påbörjats före ikraftträdandet men som inte avslutats vid den tidpunkten.
Har kupongskatt tagits ut med tillämpning av 2 § i sin äldre lydelse gäller
även 27 § i sin äldre lydelse.
Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:000)
dels att 39 kap. 14 och 17 §§ samt 57 kap. 2 och 4 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 48 kap. 6 a § och
57 kap. 4 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
39 kap.
14 §
För investmentföretag och svenska värdepappersfonder gäller, utöver
vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande:
1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och kapitalförluster
på delägarrätter far inte dras av.
2. Ett belopp som för helt år
motsvarar 2 procent för invest-
mentföretag och 1,5 procent för
värdepappersfonder av värdet på
deras delägarrätter vid beskatt-
ningsårets ingång skall tas upp.
2. Ett belopp som för helt år
motsvarar 2 procent för invest-
mentföretag och 1,5 procent för
värdepappersfonder av värdet på
deras delägarrätter vid beskatt-
ningsårets ingång skall tas upp.
Egna aktier eller innehav av
optioner, terminer eller liknande
instrument vars underliggande
tillgångar består av investment-
företagets egna aktier skall inte
inräknas i underlaget.
3. Utdelning som företaget eller fonden lämnar skall dras av, dock inte
med så högt belopp att det uppkommer ett underskott. Sådan utdelning av
andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § skall dock inte dras av.
Svenska värdepappersfonder får dra av utdelning till annan än andels-
ägare i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens
värde vid utgången av beskattningsåret.
Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall dras av
som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.
55
Investmentföretaget skall som
avskattningsintäkt ta upp 16 pro-
cent av marknadsvärdet på de del-
ägarrätter som företaget innehar
vid ingången av beskattningsåret.
Om marknadsvärdet på företagets
delägarrätter var högre vid in-
gången av något av de fem föregå-
ende beskattningsåren och företa-
get var investmentföretag det året,
skall intäkten i stället beräknas på
det högsta av dessa värden.
17 §
Investmentföretaget skall som
avskattningsintäkt ta upp 16 pro-
cent av marknadsvärdet på de del-
ägarrätter som företaget innehar
vid ingången av beskattningsåret.
Innehav av egna aktier skall inte
beaktas. Inte heller skall innehav
av optioner, terminer eller lik-
nande instrument vars underlig-
gande tillgångar består av invest-
mentföretagets egna aktier beak-
tas. Om marknadsvärdet på före-
tagets delägarrätter var högre vid
ingången av något av de fem före-
gående beskattningsåren och före-
taget var investmentföretag det
året, skall intäkten i stället beräk-
nas på det högsta av dessa värden.
Om någon som äger andelar i investmentföretaget avyttrar andelar i
företaget under det beskattningsår för företaget då förändringen inträffar,
är avskattningsintäkten så stor andel av avskattningsintäkten enligt första
stycket som motsvarar förhållandet mellan icke avyttrade andelar och
samtliga andelar i företaget.
Andelar i investmentföretaget som ägs av ett investmentföretag vid så-
väl ingången som utgången av det förstnämnda investmentföretagets be-
skattningsår skall anses ha avyttrats under beskattningsåret.
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 3
6a§
Kapitalvinst som uppkommer då
ett aktiebolag avyttrar egna aktier
som förvärvats med stöd av 7 kap.
3 § första stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 6 a kap. 3 j
första stycket försäkringsrörelse-
lagen (1982:713) eller genom ut-
nyttjande av optioner, terminer
eller liknande instrument skall inte
tas upp. Detsamma gäller för vinst
då bolaget utfärdar eller avyttrar
optioner, terminer eller liknande
instrument vars underliggande
tillgångar består av egna aktier.
2§
Utdelning och kapitalvinst på Utdelning och kapitalvinst på
56
kvalificerade andelar skall hos
fysiska personer i den omfattning
som anges i 7 och 12 §§ tas upp i
inkomstslaget tjänst i stället för i
inkomstslaget kapital. Som utdel-
ning behandlas även vinst vid ned-
sättning av aktiekapitalet genom
inlösen av aktier.
Vid tillämpning av detta kapitel li
rätter som getts ut av företaget och r
kvalificerade andelar skall hos
fysiska personer i den omfattning
som anges i 7 och 12 §§ tas upp i
inkomstslaget tjänst i stället för i
inkomstslaget kapital. Som utdel-
ning behandlas även vinst vid ned-
sättning av aktiekapitalet genom
inlösen av aktier och vinst vid
överlåtelse till aktiebolaget av
dess egna aktier.
tälls med andelar andra delägar-
d utdelning ränta på sådana del-
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 3
ägarrätter.
4a§
Om en aktieägare som innehar
en kvalificerad andel överlåter den
till aktiebolaget, skall om aktie-
bolaget därefter till aktieägaren
överlåter en egen aktie, den anses
som kvalificerad andel hos denne i
de fall den hade varit kvalificerade
om den första överlåtelsen inte
hade skett.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången
vid 2002 års taxering.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:000) om ikraftträdande
av inkomstskattelagen
dels att 1 kap. 1 och 3 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 5 kap., av följande ly-
delse.
Nuvarande lydelse
Inkomstskattelagen (1999:000)
och denna lag träder i kraft den
1 januari 2000 och tillämpas första
gången vid 2002 års taxering.
Föreslagen lydelse
1 §
Inkomstskattelagen (1999:000)
och denna lag träder i kraft den
1 januari 2000 och tillämpas första
gången vid 2002 års taxering om
inte annat följer av 3 §.
57
|
3 § Prop. 1999/2000:38 .... . ........ „ a |
De upphävda lagarna tillämpas alltjämt såvitt avser 2001 och tidigare års
taxeringar samt vid senare taxeringar i fråga om skattskyldiga som taxe-
ras för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet till den del detta
leder till lägre skatt.
Ytterligare bestämmelser om att äldre bestämmelser skall tillämpas
|
finns i 2-4 kap. |
I 5 kap. finns särskilda bestäm- 5 kap. Bestämmelser om hur de Förvärv av egna aktier 1 § Vid tillämpningen av punkt 1 a eller 6 a kap. 3 § första stycket utnyttjande av optioner, terminer 2§ Utöver vad som anges i 3 § 3§ |
Om en aktieägare som innehar
58
en kvalificerad aktie enligt 3 §
12 a mom. i den upphävda lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
överlåter aktien till aktiebolaget,
skall om aktiebolaget därefter till
aktieägaren överlåter en egen
aktie, den anses som kvalificerad
aktie hos denne i de fall den hade
varit kvalificerad om den första
överlåtelsen inte hade skett.
4§
Vid tillämpningen av 24 §
2 mom. i den upphävda lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
skall avyttring inte anses föreligga
när ett aktiebolag överlåter egna
aktier som förvärvats med stöd av
7 kap. 3 § första stycket aktiebo-
lagslagen (1975:1385) eller
6 a kap. 3 § första stycket försäk-
ringsrörelselagen (1982:713) eller
genom utnyttjande av optioner,
terminer eller liknande instrument.
Detsamma gäller för vinst då bo-
laget överlåter optioner, terminer
eller liknande instrument vars un-
derliggande tillgångar består av
egna aktier.
5§
Vid tillämpning av bestämmel-
serna i 24 § 4 mom. tredje stycket i
den upphävda lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt skall skatt-
skyldighet inte föreligga för pre-
mie som aktiebolaget erhåller vid
utfärdandet av en option vars un-
derliggande tillgång består av det
utfärdande aktiebolagets egna
aktier.
6§
Om ett aktiebolag förvärvat
egna aktier med stöd av 7 kap. 3 §
första stycket aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 6 a kap. 3 §
första stycket försäkringsrörelse-
lagen (1982:713) eller genom ut-
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 3
59
nyttjande av optioner, terminer
eller liknande instrument och där-
efter överlåter aktierna, skall den
upphävda lagen (1999:1600) om
beskattningen vid överlåtelser till
underpris inte anses tillämplig på
överlåtelsen. Detsamma skall
gälla då bolaget överlåter optio-
ner, terminer eller liknande in-
strument vars underliggande till-
gångar består av egna aktier.
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 3
Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas på omständig-
heter som inträffat efter ikraftträdandet.
60
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-11-29
Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet Leif Thors-
son, regeringsrådet Rune Lavin.
Enligt en lagrådsremiss den 18 november 1999 (Finansdepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:000),
3. lag om ändring i lagen (1999:000) om ikraftträdande av inkomst-
skattelagen (1999:000).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ewa Lind-
bäck.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen
48 kap. 6 a §
Under föredragningen inför Lagrådet har upplysts att avsikten är att pa-
ragrafen skall täcka alla fall då ett aktiebolag som kunnat förvärva egna
aktier med stöd av de angivna lagrummen avyttrar egna aktier, alltså
även fall då förvärvet skett i strid med de nämnda bestämmelserna. Lag-
rådet förordar att paragrafens första mening ges följande lydelse:
”Kapitalvinst som uppkommer då ett aktierbolag som avses i 7 kap. 3 §
första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) eller 6 a kap 3 § första
stycket försäkringsrörelselagen (1982:7113) avyttrar egna aktier skall
inte tas upp.”
Förslaget föranleder motsvarande ändring i 1, 4 och 6 §§ i det före-
slagna 5 kap. i lagen om ändring i lagen om ikraftträdande av inkomst-
skattelagen.
57 kap. 4 a §
Enligt förslaget gäller följande. Om en aktieägare som innehar en kvalifi-
cerad andel överlåter den till aktiebolaget, skall, om aktiebolaget därefter
till aktieägaren överlåter en egen aktie, den anses som kvalificerad andel
hos denne i de fall den hade varit kvalificerad om den första överlåtelsen
inte hade skett.
Förslaget synes sammanhänga med 57 kap. 6 §. Andelar som avses i
57 kap. 4 § är nämligen under där angivna förutsättningar kvalificerade
oavsett när eller hur de förvärvats (frånsett tredje stycket som inte är ak-
tuellt i sammanhanget). Enligt 57 kap. 6 § gäller, att om ett företag upp-
hör att vara fåmansföretag, så anses en andel ändå kvalificerad under fem
beskattningsår därefter eller den kortare tid som följer av 4 §. Detta gäller
dock endast om andelsägaren eller någon närstående till honom ägde an-
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 4
61
delen när företaget upphörde att vara fåmansföretag och andelen då var
kvalificerad eller har förvärvat andelen med stöd av en sådan andel som
nyss nämnts.
Under föredragningen inför Lagrådet har upplysts att avsikten är att
vid överlåtelse och återförvärv som avses i paragrafen skall bara så
många andelar som överlåtits anses vara kvalificerade efter återförvärvet.
Om exempelvis tre andelsägare överlåter fem kvalificerade andelar var
till aktiebolaget och en av dem därefter förvärvar alla femton blir endast
fem av dem kvalificerade under återstoden av den i 6 § angivna tiden.
Lagrådet förordar att paragrafen ges följande lydelse: ”Om en aktieägare
överlåter en kvalificerad andel i ett aktiebolag till bolaget och bolaget
därefter överlåter en egen aktie till honom, skall den från bolaget förvär-
vade aktien anses som en kvalificerad andel hos aktieägaren i det fall den
till bolaget överlåtna andelen skulle ha varit det om han fortfarande in-
nehaft den.”
Paragrafen bör därvid ges beteckningen 6 a §. Detta föranleder en änd-
ring i ingressen.
Förslag till lag om ändring i lagen om ikraftträdande av inkomstskattela-
gen
5 kap. 1,4 och 6 §§
Lagrådet erinrar om vad som anförts under 48 kap. 6 a § förslaget till lag
om ändring i inkomstskattelagen.
5 kap. 3 §
I enlighet med vad som sagts under 57 kap. 4 a § förslaget till lag om
ändring i inkomstskattelagen förordar Lagrådet att paragrafen ges föl-
jande lydelse: ”Om en aktieägare överlåter en kvalificerad aktie som av-
ses i 3 § 12 a mom: i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomst-
skatt till aktiebolaget och bolaget därefter överlåter en egen aktie till ho-
nom, skall den från bolaget förvärvade aktien anses som en kvalificerad
aktie hos aktieägaren i det fall den till bolaget överlåtna aktien skulle ha
varit det om han fortfarande innehaft den.”
Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Prop. 1999/2000:38
Bilaga 4
62
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 december 1999
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,
Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Messing, Engqvist,
Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet Ringholm
Prop. 1999/2000:38
Regeringen beslutar proposition 1999/2000:38 Vissa skattefrågor med
anledning av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier, m.m.
63
Eländers Gotab, Stockholm 1999