Skr.
1999/2000:37
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 9 december 1999
Göran Persson
Laila Freivalds
(Justitiedepartementet)
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse for tillämpningen av lagen
(1991:572) om särskild utlänningskontroll under tiden 1 juli 1998 - den
30 juni 1999.
I skrivelsen konstateras att lagen inte har tillämpats någon gång under
den nu aktuella perioden.
1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 37
Skr. 1999/2000:37
1 Inledning............................................................................................3
2 Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll............................3
3 Den parlamentariska kontrollen........................................................4
4 Redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild
utlänningskontroll..............................................................................5
5 Den internationella terrorismens utveckling.....................................5
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 december 1999.....7
Skr. 1999/2000:37
I samband med införandet av lagen (1991:572) om särskild
utlänningskontroll ansågs att den parlamentariska kontrollen av hur
regeringen tillämpar terroristbestämmelsema och reglerna om
tvångsåtgärder även i fortsättningen skulle ske genom att regeringen
årligen lämnar en skrivelse till riksdagen (prop 1990/91:118 s. 72, bet.
1990/9l:JuU29 s. 32, rskr. 1990/91:298). Den senaste redogörelsen
lämnades i regeringens skrivelse 1998/99:39.
Regeringen lämnar nu en motsvarande redogörelse för tiden den 1 juli
1998 - den 30 juni 1999. Rikspolisstyrelsen har som underlag för
redogörelsen i en skrivelse till regeringen den 25 november 1999
redogjort för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll under
den aktuella perioden.
Särskilda bestämmelser med syfte att bekämpa terrorism infördes i
svensk lagstiftning genom lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till
förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna
syftade till att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att
komma in eller stanna kvar i vårt land och att skapa utrymme för kontroll
i de fall då de av asylrättsliga skäl ändå måste beredas en fristad i landet.
Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen. Sedan den 1 juli 1991
återfinns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.
Vid den nya lagens tillkomst konstaterades att särskilda bestämmelser
alltjämt behövs som ger utrymme för att ur landet avlägsna sådana
utlänningar som bedöms som farliga med hänsyn till risken för
terrorhandlingar (prop 1990/91:118 s. 30).
Enligt lagen skall en utlänning kunna utvisas om det av hänsyn till
rikets säkerhet eller vad som är känt om hans tidigare verksamhet och
övriga omständigheter kan befaras att han kommer att begå eller
medverka till en brottslig gärning som innefattar våld, hot eller tvång för
politiska syften. Bestämmelserna i utlänningslagen (1989:529) om
avvisning och utvisning skall dock tillämpas i första hand.
Det krävs inte att personen i fråga tillhör en viss organisation för att
lagen skall kunna tillämpas. Utvisning kan tillämpas även vid brottslig
gärning i främmande stat. Detta gäller dock inte en gärning som har
övervägande karaktär av politiskt brott. Den tidigare möjligheten att
föreskriva om s.k. kommunarrest samt byte av bostad och arbetet har
avskaffats. Om ett utvisningsbeslut inte kan verkställas på grund av att
utlänningen t.ex. riskerar dödsstraff eller tortyr i det land till vilket han
skall utvisas, skall regeringen förordna om inhibition av verkställigheten.
Regeringen kan i sådant fall meddela bestämmelser om skyldighet för
utlänningen att på vissa tider anmäla sig hos en polismyndighet, s.k.
anmälningsplikt. Regeringen får även förordna att vissa särskilda
bestämmelser rörande tvångsåtgärder i spaningssyfte får tillämpas, t.ex. Skr. 1999/2000:37
husrannsakan och hemlig teleavlyssning. Ett beslut om anmälningsplikt
eller ett förordnande om befogenhet att tillämpa
tvångsmedelsbestämmelsema är giltigt i högst tre år. Efter
giltighetstidens utgång skall frågan prövas av allmän domstol.
Terroristbestämmelsema och reglerna om särskilda tvångsåtgärder fick
vid sin tillkomst en begränsad giltighetstid vilket innebar en
kontrollmöjlighet över regeringens och myndigheternas handlande. När
terroristbestämmelsema permanentades år 1975 uttalades att regeringen
varje år skulle lämna en skrivelse till riksdagen med redovisning av
terroristbestämmelsernas tillämpning (prop 1975/76:18 s. 161). En
motsvarande redovisning sker såvitt avser bestämmelserna i
rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning
samt lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning. I samband med
införandet av lagen om särskild utlänningskontroll ansågs, som nämnts
ovan, att den parlamentariska kontrollen av hur regeringen tillämpar
terroristbestämmelsema och reglerna om tvångsåtgärder även i
fortsättningen bör ske genom att regeringen årligen lämnar en skrivelse
till riksdagen.
Som framgår av betänkandet 1996/97:JuU13 har regeringen den 30
januari 1997 fattat beslut om direktiv för en parlamentarisk kommitté
med uppgift att utreda frågan om en ny instans- och processordning vid
tillämpning av utlännings- och medborgarskapslagstiftningen (dir.
1997:20). I kommitténs uppdrag ingick att utreda om det mot bakgrund
av Sveriges internationella förpliktelser finns behov av att ändra den
gällande ordningen med regeringen som första och sista instans i ärenden
enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Kommittén om ny instans-
och processordning i utlänningsärenden (NIPU) har i februari 1999
överlämnat slutbetänkandet "Ökad rättssäkerhet i asylärenden" (SOU
1999:16) till utrikesdepartementet. Av slutbetänkandet framgår bl. a. att
kommittén föreslår ändringar i utlänningslagen och lagen om särskild
utlänningskontroll av innebörden att alla utlänningsärenden av betydelse
för rikets säkerhet eller annars för allmän säkerhet skall avgöras av
Statens invandrarverk i första instans och kunna överklagas till
regeringen. För att tillgodose kravet på prövning av ett oberoende organ
föreslås en skyldighet för regeringen att inhämta yttrande från Högsta
Domstolen innan regeringen beslutar om utvisning eller avvisning.
Remissvaren behandlas f.n. inom regeringskansliet och ändringarna kan
träda ikraft tidigast den 1 juli 2001.
Lagen har inte tillämpats vid något tillfälle under perioden.
Som en jämförelse redovisas antalet fall där lagen tidigare har
tillämpats.
- 1991/1992 - lagen tillämpades vid tre tillfallen
- 1992/1993 - lagen tillämpades vid tre tillfällen
- 1993/1994 - lagen tillämpades inte vid något tillfälle
- 1994/1995 - lagen tillämpades vid fem tillfallen
- 1995/1996 - lagen tillämpades vid fyra tillfällen
- 1996/1997 - lagen tillämpades inte vid något tillfälle
- 1997/1998 - lagen tillämpades vid ett tillfälle
Det kan därmed konstateras att lagen totalt har tillämpats vid mindre än
tjugo tillfallen under den tid den varit i kraft. I redovisningen ingår också
de ärenden där omprövning begärts av tidigare beslut.
Skr. 1999/2000:37
Sverige har under perioden varit förskonat från dåd med anknytning till
internationell terrorism. Fallet med de två svenskar som i augusti 1998
bortfördes i gränsområdet mellan Kongo, Uganda och Rwanda är dock
alltjämt olöst. Utrikesförvaltningen fortsätter ansträngningarna att söka fa
klarhet i vad som hänt dem.
Beträffande terrorismen i världen i stort fortsätter den tendens som
varit märkbar under de senaste åren och som pekat på ett färre antal
utförda terrordåd men med ett stort antal offer. Höstens omfattande
sprängattentat mot bostadshus i Moskva och i södra Ryssland, som totalt
krävde drygt 300 dödsoffer, är de senaste exemplen på det. Attentaten
sattes av ryska myndigheter i samband med orolighetema i gränsområdet
mellan Tjetjenien och Dagestan. Några bevis på ett sådant samband har
dock inte kunnat presenteras.
Förra årets konstaterande, att bilden i Europa ljusnat, har i övrigt visat
sig i stort sett bestå även under aktuell period. Sedan även
överenskommelse träffats om hur frågan oom avväpning av IRA:s
militära gren skall hanteras, har de stridande parterna i Nordirland enats
om det historiska steget att ingå i en gemensam regering. I Spanien
däremot har baskiska ETA sagt upp den ensidigt förklarade vapenvilan
sedan samtalen med regeringen uppenbarligen brutit samman.
I Turkiet har kampen mot den kurdiska separatistorganisationen PKK Skr. 1999/2000:37
kommit in i en ny fas. Gripandet av ledaren Öcalan i Nairobi i februari
och dödsdomen mot honom i juni 1999 har försatt rörelsen i kris. Efter
gripandet inträffade en rad mer eller mindre våldsamma incidenter runt
om i Europa i synnerhet riktade mot grekiska diplomatiska eller
konsulära utlandsmyndigheter. Ett antal självmordsattacker med flera
dödsoffer ägde rum i Turkiet. Från fängelset har Öcalan tagit avstånd från
tidigare ståndpunkter och uppmanat organisationen att upphöra med den
väpnade kampen i Turkiet, vilket godkänts av PKK:s militära och
politiska gren. Skulle Öcalan till sist avrättas, sedan alla rättsliga och
politiska instanser passerats, ökar givetvis risken igen för nya våldsdåd.
Den återupptagna fredsprocessen i Mellanöstern efter regeringsskiftet i
Israel, ger å ena sidan förnyat hopp om framsteg mot en lösning av den
segslitna konflikten, men ökar samtidigt risken för terroristattacker från
extrema "vägrargrupper" med maximalistisk dagordning.
I Algeriet har den under 1999 valde nye presidenten med militärens
stöd inlett en försoningsprocess, som besvarats positivt av huvuddelen av
det islamska samfundet i landet med undantag av de mest extrema
kretsarna inom ett numera splittrat GIA och vissa andra mindre
organisationer.
Den nya administrationen i Colombia fortsätter, trots flera bakslag,
sina ansträngningar att komma till verkliga förhandlingar med de två
gerillaorganisationema FARC och ELN liksom med andra stridande
parter.
Den internationella samverkan mot terrorism resulterade under
perioden i att arbetet på en internationell konvention mot finansiering av
terrorism kunde slutföras inom FN:s ram. FN:s säkerhetsråd har
dessutom antagit två resolutioner med anknytning till terrorism. En från
den 15 oktober 1999 vari talibanregimen i Afghanistan uppmanas att
överlämna den i landet verksamme f.d. saudiarabiske medborgaren
Usama bin Laden, som misstänks för inblandning i ett flertal terrordåd,
för att lagföras i stat där åtal väckts mot honom. Alternativet är
internationella sanktioner. Den 19 oktober 1999 antog säkerhetsrådet en
allmän resolution mot terrorism.
Inom EU fortsätter Sverige att också i övrigt aktivt medverka i det
arbete som bedrivs för att motverka terrorismen, dels inom samverkan
om utrikes- och säkerhetspolitiken, dels inom ramen för samarbetet på de
rättsliga och polisiära områdena. EUROPOL, som började sin verksam-
het den 1 juli 1999, har i tillägg till övriga arbetsuppgifter också fatt
uppdrag att verka mot terrorismen.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 december 1999
Närvarande: statsråden Hjelm-Wallén, ordförande, Freivalds, Thalén,
Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lövdén,
Ringholm
Skr. 1999/2000:37
Föredragande: statsrådet Freivalds
Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:37 med 1999 års redogörelse
för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.
Eländers Gotab 59650, Stockholm 1999