Regeringens skrivelse

1999/2000:33

Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda Skr.
omställningsproblem främst på grund av struktur- 1999/2000:33
omvandlingar inom Försvarsmakten

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 18 november 1999

Ingela Thalén

Björn Rosengren

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Skrivelsen beskriver det planerade arbetet med utvecklingsprogram för
kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av
strukturomvandlingar inom Försvarsmakten.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 33

Innehållsförteckning

Skr. 1999/2000:33

1    De beräknade sysselsättningseffekterna med anledning av bl.a.

regeringens proposition - Det nya försvaret......................................3

2   Behov av åtgärder i vissa kommuner.................................................3

3   Planerade åtgärder.............................................................................4

3.1      Tillsättande av en omställningsgrupp..................................4

3.2     Regeringens fempunktsprogram.........................................5

3.3     Vissa kommungemensamma åtgärder.................................6

3.4     Lokalisering av statliga verksamheter, m.m........................8

3.5     Övrigt..................................................................................9

4   Kommunvis beskrivning av planerade åtgärder................................9

5   Erfarenheter från Söderhamnskommittén........................................12

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 november 1999.14

Skr. 1999/2000:33

1 De beräknade sysselsättningseffekterna med
anledning av bl.a. regeringens proposition -
Det nya försvaret

I propositionen Det nya försvaret (prop. 1999/2000:30) redovisar rege-
ringen sin bedömning av det långsiktiga behovet av anställd personal
inom Försvarsmakten. Regeringens bedömning baseras i första hand på
Försvarsmaktens redovisning den 19 maj 1999. Enligt denna bedöms
behovet av anställd personal uppgå till ca 10 000 yrkesofficerare (för
närvarande ca 14 400) och till ca 6 550 civilanställda (för närvarande ca
8 900) fr.o.m år 2005. Eftersom regeringen i nämnda proposition föreslår
en delvis annorlunda utformning av Försvarsmakten, bedömer regeringen
att det långsiktiga behovet av anställd personal fr.o.m. år 2005 blir något
större än vad Försvarsmakten redovisat i sitt underlag.

I propositionen redovisas även förslag till förändringar i Försvarsmak-
tens grundorganisation. Regeringen vill i detta sammanhang erinra om att
behovet av att minska antalet anställda inom Försvarsmakten inte enbart
är knutet till olika förbandsnedläggningar utan även till nödvändigheten
av en övergripande omstrukturering av myndigheten och dess verksam-
het.

På grundval av redovisningen i propositionen rörande strukturföränd-
ringar inom Försvarsmakten har Regeringskansliet gjort följande preli-
minära bedömning vad gäller minskning av sysselsättningen i vissa
kommuner med följande antal arbetstillfällen:

-  Kiruna ca 215 arbetstillfällen,

- Boden ca 425 arbetstillfällen,

-  Sollefteå ca 450 arbetstillfällen,

-  Falun ca 400 arbetstillfällen,

- Gotland ca 400 arbetstillfällen (varav Fårösund ca 140 och

Visby ca 250 arbetstillfällen), samt

-  Hässleholm ca 900 arbetstillfällen.

Härutöver har bl.a. Härnösands och Karlsborgs kommuner vid tidigare
omstruktureringar påverkats av minskad sysselsättning inom Försvars-
makten.

Sysselsättningen i Karlskoga kommun har under lång tid minskat. Un-
der hösten 1999 har ytterligare ca 300 anställda varslats vid Bo-
fors/Celsius i Karlskoga.

2 Behov av åtgärder i vissa kommuner

Målen för regionalpolitiken är att skapa förutsättningar för uthållig eko-
nomisk tillväxt, rättvisa och valfrihet, så att likvärdiga levnadsförutsätt-
ningar skapas för människorna i hela Sverige.

Förutsättningar för ekonomisk tillväxt i kommuner och regioner måste
i första hand skapas genom aktiva insatser på den lokala och regionala
nivån. Men genom en aktiv och framsynt politik inom olika samhälls-

sektorer kan regeringen och riksdagen medverka till en god utveckling i Skr. 1999/2000:33
alla Sveriges kommuner och regioner.

I propositionen Det nya försvaret konstaterar regeringen att det militära
försvaret står inför betydande förändringar. Med hänsyn till utvecklingen
i vår omvärld betonas nödvändigheten av en ändrad inriktning av det
svenska försvaret.

Om riksdagen beslutar om de föreslagna förändringarna i Försvars-
maktens organisation, bland annat vissa förbandsnedläggningar och andra
strukturomvandlingar, bedömer regeringen att särskilda åtgärder behöver
vidtas i ett antal kommuner med särskilda svårigheter.

Regeringen har därför analyserat de regionalpolitiska konsekvenserna
för de 26 lokala arbetsmarknader som berörs av förslagen till ändringar i
Försvarsmaktens grundorganisation.

Analysen har gjorts med fem kriterier som grund: Långsiktig befolk-
nings- och sysselsättningsutveckling, aktuell arbetslöshet, bruttoregion-
produkt per invånare samt andel industrisysselsatta (som ett mått på ar-
betsmarknadens sårbarhet).

Begreppet lokal arbetsmarknad samt de fem kriterierna används bl.a.
inom den nationella regionalpolitiken som underlag för t.ex. beslut om
nationella stödområden.

Dessa fem kriterier har kompletterats med ett sjätte kriterium som är
specifikt för situationen - beroendet av Försvarsmakten, dvs. andel sys-
selsatta i Försvarsmakten i förhållande till totalt antal sysselsatta.

Analysen och de tidigare redovisade sysselsättningskonsekvensema i
vissa kommuner ger vid handen att utvecklingsprogram behöver utarbe-
tas och genomföras för följande kommuner: Kiruna, Boden, Sollefteå,
Härnösand, Falun, Karlskoga, Gotland och Hässleholm.

Även lokalisering av statlig verksamhet till Karlsborg övervägs. I detta
sammanhang skall prövas möjligheten att omvandla för andra verksam-
heter fastigheter inom kommunen som används för militära ändamål.

Regeringen avser att i konstruktiv samverkan med kommunerna, och
alla övriga berörda myndigheter och organ, genomföra utvecklingspro-
grammen för att stödja en positiv utveckling av arbetsmarknaden, såväl
beträffande existerande som nya näringar.

3      Planerade åtgärder

3.1      Tillsättande av en omställningsgrupp

Inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet) tillsätts en arbetsgrupp,
med uppdrag att föreslå och genomföra utvecklingsprogram för de nämn-
da kommunerna med särskilda omställningsproblem främst på grund av
strukturomvandlingar inom Försvarsmakten, den s.k. Omställningsgrup-
pen.

I uppdraget till Omställningsgruppen uttalas bl.a. att gruppen skall
lämna förslag till åtgärder för att stödja en positiv utveckling av arbets-
marknaden och övergång till nya näringar i följande kommuner: Kiruna,
Boden, Sollefteå, Härnösand, Falun, Karlskoga, Gotland och Hässleholm.

Omställningsgruppen, som särskilt skall arbeta med att stimulera Skr. 1999/2000:33
kommunernas förutsättningar för tillväxt och befintligt näringsliv, skall
även medverka vid genomförandet av etableringar av privata företag och
vid lokaliseringar av statlig verksamhet.

Arbetsgruppen skall i sitt arbete beakta jämställdhetsperspektivet.

3.2 Regeringens fempunktsprogram

Regeringen har även initierat ett fempunktsprogram för en positiv ut-
veckling i de prioriterade kommunerna. Programmet omfattar planerade
åtgärder inom följande områden:

Lokalisering av statlig verksamhet

Förutsättningarna för lokalisering av statlig verksamhet i berörda kom-
muner skall studeras noggrant. Statlig sysselsättning och verksamhet kan
bidra till en positiv utveckling i utsatta kommuner. Arbetet leds av en
särskild statssekreterargrupp inom Regeringskansliet.

Regeringen avser att besluta vilka myndigheter eller andra statliga
verksamheter som skall lokaliseras till berörda kommuner - totalt ca
1 280 arbetstillfällen. En närmare fördelning anges i avsnitt 3.4. Rege-
ringen vill betona vikten av att lokaliseringarna skall ske i samarbete med
berörda myndigheter och fackliga organisationer, berörda kommuner och
Trygghetsstiftelsen. Frågan om att säkerställa myndigheternas kompetens
och servicenivå skall beaktas.

Kostnaderna för dessa verksamheter skall rymmas inom de utgiftsom-
råden, som för verksamheten ansvarigt departement svarar för.

Omvärlds- och sårbarhetsanalyser och utvecklingsplaner

Regeringen kommer att tillhandahålla särskilda resurser, som finansieras
inom befintliga budgetramar, för att stödja kommunerna i ett arbete med
analyser och utvecklingsplaner. Syftet är att stödja en utveckling av en
allsidig näringslivsstruktur och att skapa förutsättningar för att attrahera
företag att etablera verksamhet på de berörda orterna.

Infrastrukturåtgärder

Ett väg- och järnvägsnät med hög kvalitet är en viktig komponent för en
god utveckling av näringsliv och arbetsmarknad. Regeringen tidigareläg-
ger, genom omprioritering inom befintliga budgetramar, vissa infra-
strukturinvesteringar i ett antal kommuner.

Särskilda åtgärder

Regeringen konstaterar att det fmns stora resurser genom EG:s struktur-
fonder som kan användas i det lokala och regionala utvecklingsarbetet.
Beslut om strukturfondsmedel fattas på regional nivå, baserade på ett av

EG-kommissionen godkänt programdokument. Den nationella medfinan- Skr. 1999/2000:33
sieringen sker bl.a. via olika statliga myndigheter, kommuner och lands-
ting. Den svenska statliga finansieringen är inte fastställd i förväg utan
prioriteras och beslutas inom de årliga anslag som myndigheterna förfo-
gar över. Regeringen avser att prioritera resurser för nationell medfinan-
siering till de regioner vari de kommuner som berörs ingår.

Regeringen kommer även att verka för att statliga fastigheter, andra
anläggningar som används för militära ändamål och vissa markområden
ställs till förfogande för annan verksamhet och omvandlas på gynnsam-
ma, affärsmässiga villkor.

Utveckling av arbetsmarknad och övergång till nya näringar

Grundläggande för en positiv regional och kommunal utveckling är en
ökning av den privata sysselsättningen. Ett av Omställningsgruppens
uppdrag är att i samverkan med berörda kommuner, myndigheter, lokalt
näringsliv och lokala utvecklingsgrupper medverka till att förutsättningar
skapas för över 1 000 nya privata arbetstillfällen i de prioriterade kom-
munerna. Projekt och etablering av privata företag finansieras inom ra-
men för budgeterade medel.

Detta samlade fempunktsprogram avser främst att stimulera de berörda
kommunernas befintliga näringsliv till ökad tillväxt utifrån deras egna
förutsättningar. Programmet syftar även till att skapa förutsättningar att
utveckla och forma en ny, mer ffamtidsorienterad arbetsmarknad utifrån
respektive kommuns särskilda förutsättningar. Programmet syftar slutligt
till att nå målet för regeringens regionalpolitik: Att skapa likvärdiga lev-
nadsförutsättningar för människorna i hela Sverige.

3.3 Vissa kommungemensamma åtgärder

För de nämnda kommunerna gäller att ökade medel för arbetsmarknads-
politiska åtgärder såsom anställningsstöd, utbildningsåtgärder, flyttstöd,
starta eget stöd m.m. flexibelt skall kanaliseras till berörda länsarbets-
nämnder och arbetsförmedlingar via Arbetsmarknadsverket (AMV).

Statliga fastigheter, andra anläggningar som används för militära än-
damål och vissa markområden skall - i förekommande fall och på gynn-
samma affärsmässiga villkor - ställas till förfogande för andra verksam-
heter och omvandlas för alternativ användning.

Under nästa programperiod för strukturfonderna, som löper mellan
åren 2000 och 2006, kommer Sverige att omfattas av dels de geografiska
målen 1 och 2, dels ett nationellt mål 3 och fyra gemenskapsinitiativ med
särskilda inriktningar. Det är huvudsakligen inom de tre målen som be-
rörda kommuner far möjlighet att ta del av resurser från strukturfonderna.

Det geografiska området för mål 1 är fastställt och omfattar norra Sve-
rige. För mål 1-området har Sverige lämnat förslag till två program till
EG-kommissionen som kommer att ta ställning till dessa under våren
2000. Programförslagen är dels Norra Norrland, som omfattar Norrbot-
tens och Västerbottens län, dels Södra skogslänsregionen som omfattar
Jämtlands och Västemorrlands län samt delar av Gävleborgs, Dalarnas

och Värmlands län. Av de prioriterade kommunerna ingår således Kiru- Skr. 1999/2000:33
na, Boden, Sollefteå och Härnösand i mål 1-området.

Den totala omfattningen av programmen for mål 1-området under peri-
oden beräknas uppgå till ca 1 850 miljoner euro varav EU svarar för ca
722 miljoner euro. Den nationella finansieringen sker via olika statliga
myndigheter, kommuner, landsting och det privata näringslivet. Den
svenska statliga finansieringen är inte fastställd i förväg utan prioriteras
och beslutas inom de årliga anslag som myndigheterna förfogar över.
Regeringen avser att prioritera resurser för nationell medfinansiering till
de regioner vari de kommuner som berörs ingår. Programmen är huvud-
sakligen inriktade på näringslivs- och kompetensutveckling. Programmen
har arbetats fram av de regionala partnerskapen i områdena och besluten
om programmens åtgärder kommer att tas på regional nivå.

För mål 2-programmen har EG-kommissionen avsatt ca 406 miljoner
euro. Regeringen har nyligen lämnat ett reviderat förslag till EG-
kommissionen om vilka kommuner som skall omfattas av mål 2. I detta
förslag ingår Falun, Karlskoga, Karlsborg och Gotland. Inriktningen av
programmen kommer att arbetas ffarn av de regionala partnerskapen i
områdena och ett förslag till program kommer att överlämnas till EG-
kommissionen under år 2000.

Hässleholm kommer inte att omfattas av något geografiskt avgränsat
strukturfondsprogram.

Regeringen har även lämnat ett förslag till program för mål 3 till EG-
kommissionen. Mål 3-programmet omfattar hela Sverige utanför mål 1-
områdena. Den totala omfattningen av programmet under perioden be-
räknas uppgå till ca 1 550 miljoner euro varav EU svarar för ca 720 mil-
joner euro. Programmet är huvudsakligen inriktat på kompetensutveck-
ling för både sysselsatta och arbetslösa. Besluten om programmens åtgär-
der kommer att tas på regional nivå.

I den mån det behövs, och förutsättningar i övrigt föreligger, ger staten
genom Kommundelegationen och Bostadsdelegationen ekonomiskt stöd
om strukturomvandlingen inom Försvarsmakten ger upphov till negativa
konsekvenser för den kommunala ekonomin.

Almi Företagspartner Örebro AB bedriver sedan våren 1999 ett aktivt
arbete i Karlskoga kommun. I ett projekt samarbetar Almi, stiftelsen
Svensk Industridesign och lokala aktörer verksamma inom näringslivsut-
veckling. Projektet bygger på att man tillvaratar den tillväxtpotential som
redan finns hos företagen i regionen och utvecklar den. Förutsättningarna
för liknande projekt i nu aktuella kommuner kommer att undersökas.

Arbetslivsinstitutet bedriver sedan år 1997 ett forsknings- och utbild-
ningsprojekt i Bergslagen i vilket tio kommuner är involverade. Projektet
utgår ifrån varje kommuns unika förutsättningar och syftar till att skapa
nya arbetstillfällen genom att stimulera regionalt samarbete mellan nä-
ringsliv, högskolor, kommuner, länsmyndigheter m.fl. Projektet syftar
även till att öka kunskapen om regional utveckling hos berörda aktörer.
Förutsättningarna för liknande projekt i nu aktuella kommuner kommer
att undersökas.

Delegationen för utländska investeringar i Sverige (ISA) arbetar aktivt
med att främja utländska investeringar i Sverige. ISA leder tillsammans
med Kommunförbundet och Almi Företagspartner AB ett program för att

i samarbete med lokala och regionala myndigheter och organisationer Skr. 1999/2000:33
stärka kompetens, marknadsföring, organisation och mottagningskapaci-
tet för utländska direktinvesteringar i kommuner och regioner runt om i
landet. För att förbättra samarbetet med och mellan olika regioner samt
öka aktiviteten i den investeringsfrämjande verksamheten på regional
nivå för ISA diskussioner om samarbete med ett antal regioner. Avtal har
träffats med tre regioner och förhandlingar förs med ytterligare sex. ISA
samverkar dessutom aktivt med ett stort antal regioner inom ramen för de
regionala tillväxtavtalen. Dessa aktiviteter avser i hög grad de regioner
som drabbas i samband med omstruktureringen av Försvarsmakten.

Sveriges Exportråd arbetar aktivt med att främja svensk export. Regio-
nalt samarbetar Exportrådet med Almi Företagspartner AB och handels-
kammarorganisationen inom ramen för s.k. exportcentra som täcker i
stort sett hela landet. De regioner som drabbas i samband med omstruktu-
reringen inom Försvarsmakten omfattas av respektive exportcentrums
aktiviteter.

Näringsdepartementet har, under hand, kontaktat konsultföretag för att
initiera samarbete avseende etablering av privata tjänsteföretag i priorite-
rade försvarsorter. Detta som ett led i arbetet med att skapa förutsättning-
ar för sammanlagt mer än 1 000 nya arbetstillfällen i de prioriterade
kommunerna.

3.4 Lokalisering av statliga verksamheter, m.m.

Som en del av utvecklingsprogram för de nämnda kommunerna avses ca
1 280 statliga arbetstillfällen att lokaliseras till i första hand följande
kommuner:

-  Kiruna ca 100 arbetstillfällen,

-  Boden ca 75 arbetstillfällen,

-  Sollefteå ca 300 arbetstillfällen,

-  Härnösand ca 15 arbetstillfällen,

-  Falun ca 135 arbetstillfällen,

-  Karlskoga ca 150 arbetstillfällen,

-  Gotland ca 90 arbetstillfällen, samt

-  Hässleholm ca 215 arbetstillfällen.

Lokalisering av ytterligare ca 200 arbetstillfällen till de prioriterade
kommunerna skall beslutas.

Trygghetsstiftelsen har tillsammans med Försvarsmakten tagit fram en
rikstäckande plan för avvecklingsarbetet. För den personal som arbetar på
arbetsplatser som skall omlokaliseras finns det möjlighet att fa hjälp av
Trygghetsstiftelsen och det statliga trygghetsavtalet för att fa ett nytt ar-
bete. Den som väljer att inte följa med till den nya orten omfattas av
trygghetsreglema på samma sätt som den som blir uppsagd på grund av
arbetsbrist. Villkoren och möjligheterna i det statliga trygghetssystemet
är goda och statistiken från Trygghetsstiftelsen visar att systemet är ef-
fektivt och att det stora flertalet arbetssökande får nytt arbete - oftast in-
om den privata sektorn.

3.5

Övrigt

Inom Kunskapslyftet avdelas 1 500 riktade platser till de berörda kom-
munerna for år 2000. Platserna fordelas av Skolverket efter ansökan. Yt-
terligare platser kan tilldelas kommunerna vid behov i samband med den
omfördelning av återlämnade platser som sker vid halvårsskiftet år 2000.
För år 2001 fordelas Kunskapslyftsplatser till de berörda kommunerna
inom ramen for Skolverkets ordinarie fordelning men med hänsyn till
uppkomna strukturförändringar i kommunerna.

Möjligheten att inrätta ett 020-nummer för myndighetskontakter och
samhällsinformation skall utredas, liksom fördelning och lokalisering av
en sådan funktion.

En utredning genomförs om möjligheten att inrätta ett
”myndighetshotell”; en gemensam administrativ funktion för myndighe-
ter utan egna administrativa resurser, samt lokalisering av en sådan funk-
tion.

Förhandlingar om etablering av privat verksamhet har inletts for flera
orter.

Sjöfartsverket har fatt i uppdrag att utreda frågan om en sommarlokali-
sering av isbrytarverksamheten till Härnösand.

Regeringen avser att efter hand återkomma till riksdagen med de för-
slag som bedöms behöva underställas riksdagen samt med rapporter om
utvecklingsprogrammens fortskridanden.

4 Kommunvis beskrivning av planerade åtgär-
der

Kiruna

Statliga fastigheter och andra anläggningar som används för militära än-
damål ställs till förfogande och omvandlas for andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.

Bostadsdelegationen medverkar till att lösa kommunala borgensåta-
ganden.

Stomnätsplanen Gällivare-Riksgränsen (STAX 30) tidigareläggs.
Regeringens inriktning är att etablera en rymdhögskola i Kiruna.

Luleå tekniska universitets lärarutbildning i Kiruna utökas inom be-
fintlig ram med 25 helårsstudieplatser med början år 2001.

Den verksamhet som bedrivs vid Stiftelsen Cold Center skall utvecklas
och kan på sikt ge ca 60 nya arbetstillfällen.

Utveckling av ett samiskt centrum, innefattande bl.a. information om
samer och samisk historia, i anslutning till Sametingets verksamhet, ut-
reds.

Cirka 100 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Kiruna.

Omställningsgruppen far i uppdrag att i samarbete med Kiruna kom-
mun, berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa förutsättningar for
etablering av ytterligare ca 100 privata arbetstillfällen i Kiruna.

Skr. 1999/2000:33

Boden

Skr. 1999/2000:33

I budgetpropositionen för 2000 föreslås de inre delarna av Bodens kom-
mun placeras i nationellt stödområde A, övriga delar i stödområde B. I
dag ligger endast de inre delarna av kommunen i stödområde 2.

Statliga fastigheter och andra anläggningar som används för miltära
ändamål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.

Cirka 75 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Boden.

Omställningsgruppen far i uppdrag att i samarbete med Bodens kom-
mun, berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa förutsättningar för
etablering av ytterligare ca 425 privata arbetstillfällen i Boden.

Sollefteå

I budgetpropositionen för 2000 föreslås de centrala delarna av Sollefteå
kommun inplaceras i nationellt stödområde A från nuvarande inplacering
i stödområde 2.

Statliga fastigheter och andra anläggningar som används för militära
ändamål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.

Bostadsdelegationen bistår med att sanera kommunens fastighetsbe-
stånd.

Regeringen avser att inom gällande budgetramar avsätta ytterligare 20
miljoner kronor per år under en treårsperiod, totalt 60 miljoner kronor,
för projekt inom Sollefteå, Härnösands och Kramfors kommuner som
stöd bl.a. för byggandet av ett inomkommunalt transportnät för bred-
bandskommunikation i Sollefteå.

Resurser motsvarande 200 distansutbildningsplatser inom Distansut-
bildningsmyndighetens befintliga ram anslås från och med höstterminen
år 2000.

Cirka 300 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Sollefteå.

Omställningsgruppen far i uppdrag att i samarbete med Sollefteå
kommun, berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa förutsättningar
för etablering av ytterligare ca 300 privata arbetstillfällen i Sollefteå.

Härnösand

I budgetpropositionen för 2000 föreslås Härnösands kommun inplaceras i
nationellt stödområde B från nuvarande placering i tillfälligt stödområde.

Mitthögskolan förlägger redan tilldelade 100 nya helårsstudieplatser
inom lärarutbildning matematik-NO och 200 nya helårsstudieplatser in-
om det tekniska området till Härnösand med början år 2001.

Cirka 15 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Härnösand.

Sjöfartsverket har fatt i uppdrag att utreda en sommarlokalisering av
isbrytarverksamheten till Härnösand.

Omställningsgruppen far i uppdrag att i samarbete med Härnösands
kommun, berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa förutsättningar
för etablering av ytterligare ca 100 privata arbetstillfällen i Härnösand.

10

Falun

Skr. 1999/2000:33

Statliga fastigheter och andra anläggningar som används för militära än-
damål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.

Högskolan Dalarna anordnar inom befintlig ram totalt 150 helårs-
studieplatser för vidareutbildning av lärare och skolledare samt för andra
skräddarsydda utbildningar med början år 2000.

Länsplanen Riksväg 60, Gruvan-Tallen, Omäs-Tallen, tidigareläggs.

Cirka 135 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Falun.

Omställningsgruppen får i uppdrag att i samarbete med Falu kommun,
berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa förutsättningar för eta-
blering av ytterligare ca 50 privata arbetstillfällen i Falun.

Karlskoga

I budgetpropositionen för 2000 föreslås Karlskoga kommun inplaceras i
nationellt stödområde B från nuvarande placering i tillfälligt stödområde.

Karlstads och Örebro universitet avser att använda tilldelade resurser
till distansutbildningar vid lärcentret i Karlskoga (upp till 30 helårsstudie-
platser), från år 2001.

Möjligheten att stödja uppbyggnaden av ett nationellt utvecklings- och
utbildningscentrum för distansoberoende service utreds.

Möjligheten till uppbyggnad av ett formningscentrum vid Industriellt
Utvecklingscentrum (IUC) i samverkan med bl.a. Karlstads och Örebro
universitet för tillämpad utveckling av teknik, produkter och processer i
samverkan med företag i regionen utreds.

Vägverkets nationella plan, E 18 Lekhyttan-Adolfsberg tidigareläggs.

Cirka 150 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Karlskoga.

Karlsborg

I budgetpropositionen för 2000 föreslås Karlsborgs kommun inplaceras i
nationellt stödområde B från nuvarande placering i tillfälligt stödområde.

Viss lokalisering av statlig verksamhet övervägs för närvarande.

Möjligheterna att omvandla för andra verksamheter fastigheter inom
kommunen som används för militära ändamål, skall prövas.

Gotland

Statliga fastigheter och andra anläggningar som används för militära än-
damål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.

Högskolan använder inom befintlig ram medel för ett stort antal ut-
bildningsplatser inom bl.a. ekonomi, IT, ekologi samt lärar- och ingen-
jörsutbildningar.

Möjlighet till stöd till pilotprojektet Gotlands livsmedelsinstitut (ca 10
arbetstillfällen) undersöks.

Cirka 90 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Gotland.

11

Omställningsgruppen far i uppdrag att i samarbete med Gotlands Skr. 1999/2000:33
kommun, berörda myndigheter och lokalt näringsliv skapa förutsättningar
för etablering av ytterligare ca 260 privata arbetstillfällen på Gotland.

Vid utvecklingsprogrammets genomförande skall särskilt beaktas möj-
ligheten att förlägga verksamheter till Fårösund.

Hässleholm

Statlig mark, fastigheter och andra anläggningar som används för militära
ändamål ställs till förfogande och omvandlas för andra verksamheter på
gynnsamma affärsmässiga villkor.

På Högskolans i Kristianstad campus anordnas inom befintlig ram 120
helårsstudieplatser inom dataelektronik och polymerteknik med början år
2000.

Cirka 215 statliga arbetstillfällen lokaliseras till Hässleholm.

5 Erfarenheter från Söderhamnskommittén

Genom beslut vid regeringssammanträde den 17 oktober 1996 tillkallades
en särskild utredare för att lämna förslag till åtgärder för att stärka ut-
vecklingen i Söderhamn. I uppdraget ingick dels att utarbeta förslag till
vilka statliga verksamheter som kunde lokaliseras till Söderhamn och att
medverka vid genomförandet av beslutade lokaliseringar, dels att föreslå
andra åtgärder som kunde stärka utvecklingen i Söderhamn. Till utredare
utsågs f.d. generaldirektören Lars Jeding och den s.k. Söderhamnskom-
mittén tillsattes.

Bakgrunden till uppdraget var regeringens förslag att lägga ned
Hälsinge flygflottilj, F 15 i Söderhamn. Dessutom hade omställningen
från industrisamhälle till postindustriell era slagit hårt mot Söderhamn
som de senaste decennierna förlorat tusentals arbetstillfällen och en rad
industrier, bl.a. hade sågverk och massaindustrier lagts ned.

Avsikten med att tillsätta Söderhamnskommittén var att de traditionella
närings-, regional- och arbetsmarknadspolitiska instrumenten skulle
kompletteras med en kommitté, som i nära samarbete med Regerings-
kansliet, Söderhamns kommun och berörda myndigheter skulle arbeta för
att en mångårig negativ utveckling skulle ersättas med en positiv.

I sin rapport SOU 1998:89 Greppet - att vända en regions utveckling
betonar kommittén inledningsvis att nödvändigheten för att bedriva ett
framgångsrikt arbete var att kommunen accepterade situationen och
snabbt nådde politisk enighet kring en handlingsplan och därefter enga-
gerade sig i ett omfattande utvecklingsarbete.

Sammanfattningsvis konstateras att sedan ett och ett halvt år efter
F 15:s nedläggning har arbetslösheten minskat och att det andas en fram-
tidsoptimism i Söderhamn som inte funnits sedan massaindustrins glans-
dagar på 1960-talet. Bruksmentaliteten är på väg att bytas ut och allt fler
inser att om något skall bli gjort så måste Söderhamnarna göra det själva.
Pratet om ”Döderhamn” har tystnat och i stället diskuteras satsningar på

12

IT och utbildningar. De förändrade attityderna och den nya, omtalade Skr. 1999/2000:33
Söderhamnsandan märks tydligt.

I rapporten konstateras även att den största betydelse som lokalisering-
arna av statliga myndigheter haft var att skapa en minsta kritisk massa för
att förändra arbetsmarknaden i syfte att skapa bra förutsättningar för pri-
vata företag.

Kommittén betonar slutligen vikten av att skapa god infrastruktur som
grund för bl.a. distansutbildning och etablering av företag inom kun-
skaps-, kommunikations- och IT-sektom.

13

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 november 1999

Skr. 1999/2000:33

Närvarande: Statsrådet Thalén, ordförande, och statsråden Ulvskog,
Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Rosengren, Larsson,
Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm.

Föredragande: statsrådet Bjöm Rosengren.

Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:33 Utvecklingsprogram för
kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av
strukturomvandlingar inom Försvarsmakten.

14

Eländers Gotab 59590, Stockholm 1999