Regeringens skrivelse

1999/2000:20

1999 års redogörelse för företag med statligt ägande

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 9 september 1999

Göran Persson

Björn Rosengren

(Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av sta-
tens företagsägande samt för verksamheten i de företag som under år
1998 helt eller delvis ägdes av staten.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 20

Innehållsförteckning

Skr. 1999/2000:20

1 Förord................................................................................................4

2 En offensiv företagsportfölj..............................................................5

3 Aktivt ägande genom aktiv förvaltning.............................................6

4 Ägarpolicy för statliga företag..........................................................7

4.1 Aktivt ägande grundat på affärsmässighet..........................7

4.2 Tydlig kommunikation.......................................................7

5 Den statliga portföljen.......................................................................8

5.1 År 1998 för de statliga företagen......................................10

5.2 Särskilda enheter för statligt ägande.................................10

5.3 Viktiga händelser under 1998 och 1999...........................19

5.4 Pharmacia & Upj ohn........................................................19

5.5 Telia och Telenor..............................................................19

5.6 SveaskogAB.....................................................................20

5.7 Investeringar och förvärv..................................................20

5.8 Betydande effektiviseringar och omorganisationer..........21

5.9 Styrelse- och personförändringar......................................22

5.10 Övriga viktiga händelser...................................................22

5.11 Statens ägande i börsnoterade företag..............................23

6 Företagsbeskrivningar.....................................................................25

7 Stora företag....................................................................................26

7.1 Apoteket AB.....................................................................26

7.2 AssiDomän AB.................................................................29

7.3 Celsius AB........................................................................33

7.4 Luftfartsverket..................................................................36

7.5 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB.............................39

7.6 Nordbanken Holding AB..................................................42

7.7 MeritaNordbanken............................................................42

7.8 Posten AB.........................................................................45

7.9 SamhallAB.......................................................................48

7.10 SAS Sverige AB...............................................................52

7.11 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB...............55

7.12 SJ, Statens Järnvägar........................................................58

7.13 Svenska kraftnät (Affärsverket)........................................61

7.14 AB Svenska Spel..............................................................64

7.15 Systembolaget AB............................................................68

7.16 Telia AB............................................................................71

7.17 VasakronanAB.................................................................76

7.18 Vattenfall AB....................................................................81

7.19 V&S Vin & Sprit AB........................................................84

8 Övriga företag.................................................................................87

8.1 A-Banan projekt AB.........................................................88

8.2 ALMI Företagspartner AB...............................................90

8.3 AmuGruppen AB..............................................................92

8.4 AB Bostadsgaranti............................................................94 Skr. 1999/2000:20

8.5 Civitas Holding AB, Agilia Holding AB..........................96

8.6 AB Göta kanalbolag..........................................................97

8.7 IRECO Institute for Research and Competence Holding

AB...................................................................................100

8.8 Kasernen Fastighets AB.................................................102

8.9 Kungliga Dramatiska Teatern AB..................................103

8.10 Kungliga Operan AB......................................................105

8.11 AB Kurortsverksamhet...................................................107

8.12 Norrland Center AB........................................................109

8.13 SAQ Kontroll AB...........................................................110

8.14 SIS Miljömärkning AB...................................................112

8.15 Sjöfartsverket..................................................................114

8.16 SOS Alarm Sverige AB..................................................117

8.17 Specialfastigheter Sverige AB........................................119

8.18 Statens Väg- och Baninvest AB......................................121

8.19 Statliga Akademiska Hus AB.........................................124

8.20 S veaskog AB...................................................................126

8.21 Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB.....................127

8.22 AB Svensk Bilprovning..................................................129

8.23 Svensk-Danska Broförbindelsen AB..............................132

8.24 AB Svensk Exportkredit.................................................134

8.25 Svenska Lagerhusaktiebolaget........................................136

8.26 AB Svenska Miljöstymingsrådet....................................138

8.27 Svenska rymdaktiebolaget..............................................140

8.28 Svenska Skeppshypotekskassan.....................................142

8.29 Svenska Skogsplantor AB..............................................143

8.30 Svenskhemmet Voksenåsen A/S....................................145

8.31 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB.......147

8.32 Sveriges Rese- och Turistråd AB...................................149

8.33 Swedesurvey AB.............................................................151

8.34 Swedfund International AB............................................153

8.35 Teracom AB....................................................................

154

8.36 AB Tumba Bruk..............................................................157

8.37 Vasallen AB....................................................................158

8.38 VenantiusAB..................................................................

160

8.39 Värdepapperscentralen VPC AB

161

9 Specialforetag................................................................................163

9.1 A/O Dom Shvetsii...........................................................164

9.2 Grängesbergs Gruvor AB...............................................164

9.3 Förvaltningsaktiebolaget STATTUM.............................166

9.4 Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation).............167

9.5 Zenit Shipping AB..........................................................167

10 Definitioner

169

11 Personregister

170

12 Adressregister................................................................................

191

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 1999.196

Skr. 1999/2000:20

1 Förord

Regeringen lämnar varje år en redovisning till riksdagen av förvaltningen
av företag med statligt ägande samt en sammanställning över företagens
verksamheter. I det följande lämnas uppgifter om den aktuella utveck-
lingen i fråga om förvaltningen av statens företagsägande under år 1998
samt viktigare händelser under första halvåret 1999. Uppgifterna kommer
sent på året eftersom sammanställningarna i stora delar bygger på bola-
gens årsredovisningar.

Ursprungligen fattades ett beslut i riksdagen i februari 1981 (prop.
1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147) om att regeringen
skulle lämna en årlig redogörelse för företag med statligt ägande.

I föreliggande sammanställning har en rad förändringar genomförts.
För varje bolag anges tydligt affärsidé och mål med verksamheten. Lik-
som tidigare år lämnar bolagen en verksamhetsbeskrivning för att ge en
uppfattning om hur affärsidén och målen uppfylls, men i år kompletteras
redovisningen av en omvärldsbeskrivning. Årets redogörelse har också
för ett flertal företag kompletterats med en rapport för första kvartalet
1999 samt en prognos för helåret 1999.

Det finns fr.o.m. i år också uppgifter om respektive bolags hemside-
adress samt var årsredovisningen kan beställas.

I redovisningen ingår, utöver uppgifter om respektive bolag, även
sammanställningar över branschfördelning, ranking efter omsättning och
antal anställda, grad av kommersiell verksamhet etc. I år har även till-
kommit jämförelser med övrigt svenskt näringsliv.

Redovisningen har utarbetats inom Näringsdepartementet. I redogörel-
sen ingår aktiebolag direkt ägda och förvaltade av departementen samt
affärsverken. Redogörelsen bygger dels på de olika företagens och af-
färsverkens årsredovisningar för år 1998, dels på material som företagen
eller affärsverken överlämnat direkt. Uppgifterna om styrelsernas sam-
mansättning liksom prognoser för helåret 1999 avser förhållandena i juni
1999. Företagen och affärsverken svarar själva för bolagsbeskrivningama
på sidorna 26-167, undantaget uppgifterna om riktlinjer och riksdagsbe-
slut.

Näringsutskottet efterlyste i betänkandet 1998/99:NU5 en beskrivning
av den statliga företagssektorns regionala fördelning samt uppgifter om
de statliga företagen med avseende på jämställdhet, miljöanpassning och
anställda med invandrarbakgrund. Denna komplettering skall enligt Nä-
ringsutskottet genomföras senast fr.o.m. redogörelsen år 2000. Redan nu
finns dock mycket av denna information tillgänglig på företagens re-
spektive hemsidor och/eller i årsredovisningarna.

En offensiv företagsportfölj

Det svenska folket är genom staten en av Sveriges största företagsägare.
Kretsen av verksamheter som staten står som ägare till är bred. Totalt
handlar det om 59 foretag (efter försäljningen av SAQ Kontroll AB och
Värdepapperscentralen VPC AB), alltifrån Telia, Vattenfall, Vin & Sprit
och Posten till Kungliga Operan.

Bland de statligt ägda företagen återfinns också några av de största ar-
betsgivarna i Sverige - Posten, Telia, Samhall och SJ. Det är således ett
mycket stort ansvar som staten har att på bästa sätt sköta dessa företag
och ge dem förutsättningar att utvecklas.

Det är glädjande att kunna konstatera att statens företagsportfölj är
mycket modem och har goda möjligheter till värdetillväxt eftersom
största delen av omsättningen hänför sig till branscher som telekommu-
nikation och kraft. Det är därför ingen överdrift att säga att statens före-
tagsportfölj kan kallas offensiv.

Företagen är också generellt sett lönsamma. Även i internationell jäm-
förelse presterar svenska statliga företag bra, vilket till viss del förklaras
av att Sverige tidigare än andra avreglerade infrastrukturmarknadema.
Områdena tele, kraft och post har alltid räknats till Sveriges styrkefakto-
rer. Sverige har sedan gammalt intagit toppositionen bland världens tele-
fonländer och bakom det står i hög grad Telia.

Statens roll som företagsägare är naturlig som en följd av att landets
infrastruktur i stor utsträckning har utvecklats av staten. Vår tidigt så väl
utbyggda infrastruktur har också gett förutsättningar för andra företag att
utvecklas.

Nu har globaliseringen och Europas gemensamma marknad lett till att
även andra länder tvingas följa i avregleringens spår. De måste även de
riva sina monopol och öppna sina skyddade marknader för konkurrens.
Detta vidgar samtidigt perspektiven för de svenska statliga företagen att
utnyttja sitt kunnande om marknader och processer i andra länder.

Takten i omstruktureringen drivs på av den nya informationsteknolo-
gin, som också bidrar till att tidigare naturliga monopol konkurrensut-
sätts. Informationsteknologin leder också till att det blir lättare att leda
och samordna företag i större enheter, utan nationsgränser som hinder.
Svenska företag - såväl statsägda som de med andra ägare - kommer
även i fortsättningen att i hög grad delta i denna process mot internatio-
nalisering.

Det är således en omvärld stadd i snabb förändring som våra statliga
företag möter. Det understryker vikten av att ägandet och styrningen ut-
övas professionellt. Ägandet har nu koncentrerats framför allt till Nä-
ringsdepartementet och Finansdepartementet för att styrningen skall bli
enhetlig. Ingen part - vare sig företagsledning, fackförening eller med-
borgarna - skall behöva vara osäkra på hur staten agerar som ägare.

Därför kommer regeringen att lägga fram ett förslag till riktlinjer för
hur äganderollen skall utövas i företag där staten är dominerande ägare.

I centrum för ägarpolicyn står kravet på värdetillväxt, det vill säga ac-
ceptabel avkastning på statens kapital, och effektivt skötta företag. För de
företag som har ålagts att sköta vissa speciella uppgifter kan dock kraven

Skr. 1999/2000:20

vara annorlunda utformade. Där kommer avkastningen dessutom att mä- Skr. 1999/2000:20
tas på andra sätt, till exempel för Bilprovningen genom bättre trafiksä-
kerhet och miljö, eller genom socialpolitiska effekter.

För oss handlar det om att ge våra svenska statliga företag bästa möjli-
ga förutsättningar att fortsätta utvecklas och vara en drivkraft för hela
Sverige.

Diagram 1 Statliga foretag efter medelantal anställda, 1998°

52%

SJ
100%

LKAB
100%

Apoteket AB
100%

Systembolaget AB Svensk Bilprovning, AB
100%

* Schablonsammanvägning av heltidsanställda och deltidsanställda.

15 statliga företag har minst 1 000 anställda.

t Inklusive anställda i utlandet. Statens ägarandel anges i procent.

MeritaNordbanken

25.5%

3 Aktivt ägande genom aktiv förvaltning

Staten är en av Sveriges största företagsägare och kontrollerar flera av de
större företagen i Sverige. Den statliga företagssektorn, i vilken affärs-
verken och de statligt ägda bolagen ingår, omfattar 59 företag (efter för-
säljningen av SAQ Kontroll AB och Värdepapperscentralen VPC AB)
som förvaltas av de olika departementen inom regeringskansliet.

Huvuddelen av de statliga bolagen och affärsverken förvaltas i dag av
Näringsdepartementet, men Finansdepartementet ansvarar också för en
betydande andel av företagen. Statens uppgift är att för skattebetalarnas
bästa utöva en så effektiv förvaltning som möjligt av tillgångarna.

För att åstadkomma detta måste staten sätta tydliga mål, ge riktlinjer
och skapa system för uppföljning av verksamheterna som ingår i port-
följen samt organisera sin förvaltning effektivt. Hänsyn måste dessutom
tas till att verksamheterna är så olika till sin karaktär. Den statliga före-
tagsportfölj en har en unik verksamhetsbredd med såväl affärsverk, före-
tag med särskilda uppgifter och naturliga monopol som rent kommersi-
ella och fullt konkurrensutsatta verksamheter. Staten har därmed i många
fall en större komplexitet i sin ägarutövning jämfört med andra företags-
ägare.

Regeringskansliet har därför strävat efter att utforma övergripande,
gemensamma riktlinjer för förvaltningen av statliga företag som kan fun-

gera för hela den statliga företagssektorn. Regeringen kommer att lägga Skr. 1999/2000:20
fram förslag om ytterligare förändringar senare under 1999.

4 Ägarpolicy för statliga företag

4.1 Aktivt ägande grundat på affärsmässighet

• Tydliga mål och riktlinjer för styrelse och företag med system för upp-
följning av prestationer, effekter och avkastning. Utöver detta skall
lämpligheten av incentivesystem undersökas.

• Utifrån konkurrenskraftig kapitalstruktur och rörelsemarginal skall en
affärsmässig utdelningspolicy utformas.

• Transparent och aktiv styrelsenominering som skall styras av bolagets
behov av en allsidig och relevant kompetens.

4.2 Tydlig kommunikation

• Genom en enhetlig förvaltning inom regeringskansliet tillvarata kun-
nande och ge en enhetlig bild internt såväl som externt till företagen,
styrelser och marknaden.

• Statens ägarpolicy skall tydligt kommuniceras gentemot allmänhet och
riksdag för att ge en korrekt upplysning om de mål vaije företag fått
uppställt och om årets händelser.

Historiskt har staten haft ett flertal olika syften och mål för de statligt
ägda verksamheterna. Med medlemskapet i EU som för in konkurrens i
tidigare skyddade sektorer och med den accelererande globaliseringen
finns inte längre samma förutsättningar eller i vissa fall behov av att be-
driva verksamhet för nationella intressen eller enligt särskilt stipulerade
villkor. Det övergripande målet för statliga företag av mer kommersiell
art är att nå bästa möjliga långsiktiga förräntning av ägarens kapital med
årliga utdelningar på marknadsmässig nivå. För företag med särskilda
uppgifter och mindre grad av kommersiella inslag är ett viktigt mål att
verka med lägsta kostnad givet den nytta som skall produceras. I båda
fallen gäller att företagen skall ha optimal kapitalstruktur för att minime-
ra kapitalkostnaden.

Det innebär att resurser omprioriteras och skiftas över så att ett samlat
grepp på ägandet kan utövas. Inom regeringskansliet var ägandet tidigare
spritt på ett flertal departement. Detta ansvar var i de flesta fall kombine-
rat med ansvaret för statens politik inom respektive sektor. Denna sam-
manblandning av fackfrågor och bolagsförvaltning kom i viss utsträck-
ning att fokusera mer på detaljfrågor än att skapa värdetillväxt och kon-
kurrenskraftiga bolag. Nu har kompetens och resurser samlats till profes-
sionella ägarenheter inom regeringskansliet. Att utöva ett professionellt
ägande innebär också att staten framöver kommer att satsa mer resurser

på detta. Ambitionen är dock att bibehålla en kostnadseffektiv förvalt- Skr. 1999/2000:20
ning.

Som aktiva ägare kommer statens förvaltning att sätta fokus på värde-
skapande genom att formulera tydliga och mätbara mål samt införa ruti-
ner och system för uppföljning och utvärdering. För innehaven i de börs-
noterade bolagen är det lätt att följa värdeutvecklingen genom aktiekurs-
utvecklingen. För andra företag kan utvecklingen följas genom olika
nyckeltal.

Som aktiv ägare kommer staten inte enbart att syssla med utvärdering
och uppföljning utan i det aktiva ägandet ligger ett åtagande att genom
styrelsearbete bland annat aktivt analysera och föreslå lämpliga åtgärder
för att föra varje verksamhet framåt med fokus på kärnverksamheten.

Enligt de riktlinjer som regeringen senare i höst kommer att föreslå
riksdagen förutsätts ett grundligt analysarbete påbörjas med syfte att ge-
nomlysa affärsidé och strategier, föreslå nödvändiga förändringar och
kompletteringar/fusioner/försäljningar av verksamheter samt utvärdera
de finansiella strategierna. I detta ligger också att belysa statens syfte
med ägandet. Det övergripande målet är att maximera rörelseresultatet
och minimera kostnaden för kapital. För företag som ålagts att sköta vis-
sa speciella uppgifter, kan de övergripande målen behöva formuleras
annorlunda mot bakgrund av det aktuella företagets uppgifter.

På detta sätt skall vi uppnå ett så optimalt kapital- och resursutnyttjan-
de som möjligt i de statligt ägda företagen. Genom ett professionellt ak-
tivt ägande och styrning bör en period med stabil värdeutveckling kunna
bli möjlig. Genom att öka värdet i statens portfölj skapas resurser för
ökade utdelningar, och kapital kan frigöras för andra ändamål.

Att löpande hålla riksdag, kapitalmarknad, allmänhet och andra intres-
senter väl informerade om verksamhetens utveckling ingår också som en
viktig uppgift i rollen som aktiv ägare. Informationsverksamheten kom-
mer därför att kontinuerligt utvecklas. Ett första steg är den mer lättill-
gängliga verksamhetsberättelsen som är en bearbetning av denna skrivel-
se.

5 Den statliga portföljen

Den statliga företagsportföljen omfattar 59 företag (efter försäljningen av
SAQ Kontroll AB och Värdeapparscentralen VPC AB). Det är en stor
bredd mellan verksamheterna som ingår i den statliga portföljen - från
fullt konkurrensutsatta verksamheter till företag med särskilda uppgifter.
Som kommersiellt företag räknas de företag som har vinstkrav, ej om-
fattas av lagstadgat monopol, inte är anslagsfinansierade och saknar sär-
skilda uppgifter. I vissa fall finns det dock gränsdragningsproblem. Det
är regeringens mål att ytterligare söka bidra till att renodla vaije företags
syfte och mål för att kunna utveckla och tydliggöra de ingående värdena i
portföljen.

Det omsättningsmässigt största bolaget är Telia där svenska staten av-
talat med norska staten om att gå samman med norska Telenor. Det

sammanslagna Telia/Telenor far en ledande ställning på de nordiska Skr. 1999/2000:20
marknaderna för fast och mobil telefoni samt Internet. Målet är att ytter-
ligare stärka ställningarna och bli det ledande telekombolaget i Norden
och östersjöområdet. Förväntad marknadsutveckling innebär bland annat
ytterligare investeringar i nät, teknikplattformar, kortare produktutveck-
lingstider och förbättrad kundvård.

TABELL 1

De största statliga företagen efter omsättning

Statliga företags placering enligt Affärsvärlden 12 maj 1998

Rang	Affärsvärlden-rang	Företag	Omsättning 1998, Mkr *>
1	12	Telia	51 240
2	15	SAS-koncemen	40 946
3	-	MeritaNordbanken	29 544²>
4	23	Vattenfall	27 957
5	26	AssiDomän	23 993
6	27	Posten	24 359
7	28	Apoteket	23 420
8	40	Systembolaget	15 495
9	46	SJ	14 798
10	49	Celsius	14 293
11	54	Svenska Spel	12 924
12	68	Samhall	9 538

1) Enligt denna skrift. Affärsvärldens ranking sker efter en vidare definition av omsättning. Assi-
Domän kommer med nettoomsättning efter Posten.

2) MeritaNordbanken ingår ej i Affärsvärldens sammanställning.

Statens företagsportfölj består, utöver Telia, också av ett antal omsätt-
ningsmässigt stora företag som Vattenfall, Svenska Spel, Posten, LKAB,
Apoteket och Vin & Sprit. Bland övriga företag med betydande ba-
lansomslutning finns SBAB, Venantius och fastighetskoncemen Civitas
där bland annat Vasakronan ingår. Därutöver ingår börsnoterade aktier
som till exempel innehavet i Nordbanken Holding, SAS, Celsius och
AssiDomän samt många små och medelstora företag med skiftande verk-
samheter.

Nio företag med statligt ägande finns bland Sveriges 50 största företag
räknat efter omsättning. Om Telia räknats samman med Telenor redan
1998 skulle koncernen ha varit nummer åtta.

Staten är inte bara en av de enskilt största ägarna av företag i Sverige
utan också stor som arbetsgivare. Det totala antalet anställda i de statligt
ägda företagen uppgick under 1998 till 206 136 personer, huvudsakligen
i Sverige. Bland Sveriges tio största arbetsgivare återfinns privata bolag
som till exempel Ericsson och Volvo, samt de statliga företagen Posten,
Samhall, Telia och SJ.

De statliga företagen har mycket mindre verksamhet utomlands jäm-
fört med de allra största svenskbaserade bolagen. Det gör de statliga fö-
retagen betydelsefulla i Sverige, både som arbetsgivare, leverantörer och
kunder men mindre i ett globalt perspektiv.

TABELL 2

Näringslivets 15 största arbetsgivare i Sverige
Företag med minst 10 000 anställda i Sverige

Rang	Företag	Anställda i Sverige
1	Volvo	51 656
2	Posten	41907
3	Ericsson	41 554
4	Telia	27 540
5	Samhall	25 692
6	ABB	24 149
7	KF	17 434
8	SJ	15 600
9	Skanska	14 969
10	FöreningsSparbanken	13 223
11	NCC	13 139
12	SEB	11 503
13	Stora-Enso	11 354
14	Sandvik	11 048
15	Scania	10 380

Källa: Affärsvärlden

Fyra av näringslivets tio största arbetsgivare inom Sverige har stort stat-
ligt ägande. Uppgifterna avser anställda i Sverige.

Efter att Volvo sålt Volvo Personvagnar blir Posten sysselsättnings-
mässigt störst i det svenska näringslivet.

5.1 År 1998 för de statliga företagen

De 61 företagen i förteckningen omfattar företag av mycket varierande
storlek och inriktning, från Telia med en försäljning på 51 miljarder kro-
nor till verksamheter med en omsättning på några miljoner kronor. Den
totala försäljningen i de 61 företagen uppgick till drygt 282 miljarder
1998, vilket var en ökning med 8 procent från 1997. Vinsten uppgick till
33,7 miljarder kronor, vilket var marginellt lägre än 1997, då resultatet
efter finansiella poster uppgick till 34,2 miljarder kronor. Antalet anställ-
da var 206 136, nästan alla i Sverige.

5.2 Särskilda enheter för statligt ägande

Regeringskansliet har samlat resurser och kompetens för förvaltningen
av det statliga ägandet inom särskilda enheter för statligt ägande på Nä-
rings- och Finansdepartementen.

Näringsdepartementet förvaltar statens ägande i 32 företag (efter för-
säljningen av SAQ Kontroll AB) vilka tillsammans utgör cirka 80 pro-
cent av antalet anställda. Huvuddelen avser företag inom kraft-, telefon-
samt transportbranscherna och företagen är i de flesta fall konkurrensut-
satta.

Finansdepartementet är den andra stora förvaltaren av statligt ägande i
14 företag (efter försäljningen av innehavet i Värdepapperscentralen
VPC AB), företrädesvis verksamma inom den finansiella sektorn och
fastighetsbranschen. Huvuddelen av verksamheterna är konkurrensutsatta
och svarar för betydande intäkter i den totala företagsportfölj en.

Skr. 1999/2000:20

Enheternas uppdrag är att aktivt bevaka och sköta statens tillgångar så att Skr. 1999/2000:20
värdeutvecklingen blir den bästa möjliga.

Enheterna verkställer sitt uppdrag främst genom ett aktivt analys- och
styrelsearbete, följer och bevakar de olika branschernas utveckling och
föreslår lämpliga åtgärder. Enheternas medarbetare fungerar också som
kontaktlänkar mellan företagen och de politiskt tillsatta som är ytterst
ansvariga. Enheterna utformar då underlag och bereder ärendena för be-
slut inom Regeringskansliet.

Därutöver förvaltar Socialdepartementet, Kulturdepartementet, Miljö-
departementet och Utrikesdepartementet det statliga ägandet i ett antal
företag.

TABELL 3

Företag med statligt ägande efter huvudman 1998

Huvudman	Antal företag	Omsättning Mkr	Föränd- ring	Resultat efter finansiella Anställda poster, Mkr
Huvudman	Antal företag	1998	97-98	1998	1997	1998
Näringsdepartementet	33	185 726	28%	18 347	14 866	168 022
F inansdepartementet	15	53 787	7%	13 620	16 835	22 941
Socialdepartementet	3	39 092	5%	688	1 366	12 782
Kulturdepartementet	4	1 865	6%	88	98	1 695
Mi lj ödepartementer	3	398	21%	114	90	183
Utrikesdeparatementet	2	1 074	3%	938	938	103
Riksdagen	1	480	9%	-58	21	410
Samtliga	61	282 422	8%	33 737	34214	206 136

33 av de 61 statliga verksamheterna hade under 1998 Näringsdepartementet som huvudman och 15
Finansdepartementet. Näringsdepartementets företag svarar för över 81 procent av verksamheten mätt
efter antal anställda och Finansdepartementets företag svarar för 11 procent. I juni 1999 såldes SAQ
Kontroll AB vilket innebär att Näringsdepartemenet i dag förvaltar 32 företag. I juli 1999 såldes
Värdepapperscentralen VPC AB, vilket innebär att Finansdepartementet förvaltar 14 företag. Det
totala antalet företag med statligt ägande uppgår i augusti 1999 till 59 stycken.

Omsättningsökningen är 5-10 procent för nästan alla huvudmän.

TABELL 4

Skr. 1999/2000:20

Företag med statligt ägande, ordnade efter huvudman, augusti 1999
Statens ägarandel inom parentes

| Näringsdepartementet 7)

A-Banan Projekt AB (100)

ALMI Företagspartner AB (100)

AmuGruppen AB (100)
AssiDomän AB (35,31) ')

Celsius AB (25)

Grängesbergs Gruvor AB (100)
Göta kanalbolag, AB (100)
IRECO Holding AB (55)
Luftfartsverket

Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB (100)
Norrland Center AB (33,3)

Posten AB (100)

Samhall AB (100)

SAS Sverige AB (50) 2)

Sjöfartsverket

SOS Alarm Sverige AB (50)

Statens Järnvägar, SJ

Statens Väg- och Baninvest AB (100)

Stattum, Förvaltningsaktiebolaget (100)
Sveaskog AB (98)

Svensk Bilprovning, AB (52)
svenska kraftnät, Affärsverket

Svenska rymdaktiebolaget (100)

Svenska Skeppshypotekskassan (100)

Svenska Skogsplantor AB (100)

Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVED AB (100)

Sveriges Geologiska AB, SGAB i likvidation (100)

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, AB (100)

Sveriges Rese- och Turistråd AB (50)

Telia AB (100)

Vattenfall AB (100)

Zenit Shipping AB (100)

[Finansdepartementet 3), 8)
Agilia Holding AB (100) 4)

Bostadsgaranti, AB (50)
Civitas Holding AB (100) 4)
Dom Shvetsii, A/O (36)
Kasernen Fastighets AB (100)
Nordbanken Holding AB (42,5) 5)
OM Gruppen AB (7,7)
SIS Miljömärkning AB (10)
SKD- Företagen AB (100) 6)
Specialfastigheter Sverige AB (100)
Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag, SBAB (100)
Statliga Akademiska Hus AB (100)
Svenska Lagerhusaktiebolaget (100)
AB Svenska Spel (100)
V&S Vin & Sprit AB (100)
Vasakronan AB (100) 4)
Vasallen AB (100) 4)

Venantius AB (100)

| Kulturdepartementet

Kungliga Dramatiska Teatern AB (100)

Kungliga Teatern AB (Operan) (100)

Svenskhemmet Voksenåsen A/S (100)

Teracom AB (100)

| Miljödepartementet

Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB (1 aktie)

AB Svenska Miljöstymingsrådet (90)

Swedesurvey AB (100)______________________

[Socialdepartementet

Apoteket AB (100)

Kurortsverksamhet, AB (100)

Systembolaget AB (100)

Utrikesdepartementet

Swedfund International AB (100)

Svensk Exportkredit, AB, SEK (50)

| Riksdagen, Sveriges Riksbank__________________

AB Tumba Bruk (100)

Skr. 1999/2000:20

1) 50,24 procent före avknoppningen av Sveaskog AB.

2) 21,4 procent av SAS-koncemen.

3) Under året har Specialfastigheter Sverige AB och Statens Premiefond AB tillkommit. Bolagen är
helägda av staten. Statens Premiefond AB har sedermera lagts ner.

4) Civitas Holding AB äger Agilia Holding AB och Vasakronan AB. Vasallen AB är i sin tur dot-
terbolag till Agilia. Civitas och Agilia är portföljbolag utan egen verksamhet och ingår ej i ta-
bellsammanställningama.

5) Motsvarande 24,5 procent av kapitalet och 21,25 procent av rösterna i MeritaNordbanken.

6) SKD-fÖretagen ingår ej i sammanställningen.

7) SAQ Kontroll AB, som förvaltades av Näringsdepartementet, såldes i juni 1999.

8) Innehavet i Värdepapperscentralen VPC AB, som förvaltades av Finansdepartementet, såldes i
juli 1999.

TABELL 5 Skr. 1999/2000:20

61 företag med statligt ägande 1998

Företag i bokstavsordning

Företag	Omsätt- ning, Mkr 1998 \|	Föränd- ring 97-98	Resultat efter		Avkastning på sysselsatt kapital, %		Anställda 1998
			finansiella poster, Mk 1998 \|	1997	Avkastning på sysselsatt kapital, %
			finansiella poster, Mk 1998 \|	1997	1998	1997
A-Banan Projekt AB	11	12%	0	0	neg.	neg.	2
Akademiska Hus AB	3260	4%	698	737	8,0	8,4	389
ALMI Företagspartner AB	221	-36 %	255	-60	5,2	neg	566
AmuGruppen AB	1870	0%	30	67	6,2	10,8	2312
Apoteket AB	23 420	8%	341	1 126	10,6	neg.	9 147
AssiDomän AB med Sveaskog AB	23 993	16%	1 004	1 462	7	9	17 543
Bostadsgaranti, AB	22	59%	14,7	0,7	143	28,8	8
Celsius AB A/O Dom Shvetsii	14 293	23%	595	281	12	8	10 902
Grängesbergs Gruvor AB	0	0%	0	0			1
Göta kanalbolag, AB	43	12%	-0,4	0,5	0	2,2	94
IRECO Institute for Research and	101	4%	0,05	0	6	0	2
Competence Holding AB Kasernen Fastighets AB	30	-12%	8,6	10,6	6,8	6,4	3
Kungliga Dramatiska Teatem AB	228	10%	5,7	2,4	100	159	306
Kungliga Operan AB	353	11 %	-16	-20	-	-	590
Kurortsverksamhet, AB	178	2%	-3,6	1,4	neg.	6,4	365
Loussavaara-Kiirunavaara AB,	5 129	1 %	960	1206	10,5	13,3	3 568
LKAB Luftfartsverket	4 469	4%	606	361	10,5	8,1	3 450
MeritaN ordbanken	29 544	6%	6 198	9 336			19 700
Norrland Center AB	4,6	-4%	-0,2	1,3	neg.	9,4	3
Posten AB	24 359	4%	1 075	1 055	14,7	11,1	42 108
SAKAB	293	24%	109	86	88,5	53,8	144
Samhall AB	9 538	6%	55	-288	3,7	neg.	25 693
SAQ Kontroll AB •)	527	3%	6,7	18,6	6,4	14,8	719
SAS Sverige AB	1	0%	1 205	966	16	14	1,5
SBAB	852	-11 %	496	476	0,33	0,33	312
SIS Miljömärkning AB	32	-	4,6	-	4	-	27
SJ	14 798	7%	-135	-641	4,9	1	15 694
Sjöfartsverket	1 296	5%	231	21	13,8	5,7	1 414
SOS Alarm Sverige AB SP Sveriges Provnings- och	536,7	0%	31,1	23,4	20,4	26,7	723
Forskningsinstitut, AB	402	4%	20,7	21,4	9,1	9,5	561
Specialfastigheter Sverige AB	681	46%	114	91	6	6	70
Statens Väg- och Baninvest AB Stattum, Förvaltningsaktie-	228	2%	-8	-4	neg.	neg.	42
bolaget			817	218	14,6	3,8	0
Svedab	454	20%	-322	-245	1,0	1,9	98
Swedesurvey AB	101	12%	4,1	4,1	14,6	16,5	37
Swedfund International AB	61	17%	16	10,8	3,2	2,2	14
Svensk Bilprovning, AB	1 114	0%	-6,0	5,5	2,7	2,9	2216
Svensk Exportkredit, AB	1 014	2%	922	928			89
Svenska kraftnät	2 312	-17%	605	842	9,5	14	235
Svenska Lagerhusaktiebolaget	139	16%	12,9	10,9	19,1	14,2	108
Svenska Miljöstymingsrädet, AB	4	38%	0,9	-0,3	207	neg.	2
Svenska rymdaktiebolaget	264	10%	1,4	-2	1,3	neg.	285
Svenska Skeppshypotekskassan	59	-1 %	46,7	48,4	6,3	7	9
Svenska Skogsplantor AB	215	8%	12,8	15,1	8,2	9,2	292
Svenska Spel, AB	12 924	13%	3 937	3 612	104	115	483
Svenskhemmet Voksenäsen A/S	8	22%	0,6	0,6	11,2	11,0	2
Sveriges Geologiska AB i likvi- dation	0	-100%	0,9	0,8	2,5	2	0
Sveriges Rese- och Turistråd AB	147,1	-32 %	-2,1	1,2			64
Systembolaget AB	15 495	0%	351	239	29,7	22,9	3 270
Telia AB	51 240	10%	6 798	4 031	27,3	18,1	31 320
Teracom AB	1 276	4%	98	115	10	11	797
Tumba Bruk, AB	480	9%	-58,4	21,4	neg.	6,2	410
V&S Vin & Sprit AB	3 447	7%	1 060	672	47,0	35,0	698

Vasakronan AB	2 110	-12%	1 114	2 225	10,8	19,6	920 Skr. 1999/2000:20
Vasallen AB	81	580 %	1,2	-1,2	3,2	0	34
Vattenfall AB	27 957	-2%	4 448	5 439	10,4	13,3	7 996
Venantius AB	550	-26 %	-89	-403			190
V ärdepapperscentralen VPC AB2)	253	-1 %	63	79	27,1	44,1	107
Zenit Shipping AB	6	-52 %	4,2	9,3	53	116	0
Samtliga	282 422	8%	33 737	34 214			206 136

För finansverksamheter ersätts omsättning av summan av räntenetto, provisionsnetto, övriga intäkter

1) SAQ Kontroll AB såldes i juni 1999.

2) Innehavet i Värdepapperscentralen VPC AB såldes i juli 1999.

TABELL 6

Grad av kommersiell verksamhet, augusti 1999

Skr. 1999/2000:20

Motiv bakom statligt ägande och konkurrenssituation

Bolag	Vinst -krav	Sär- skilda upp- gifter	Konkurrens	Kommentarer
A-Banan Projekt AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansie- rat, temporärt bolag
ALMI Företagspartner AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansie- rat
AmuGruppen AB	Ja	Ja
Apoteket AB	Ja	Ja	Lagstadgat mono- pol')
AssiDomän AB med Sveaskog AB	Ja	Nej	Lagstadgat mono- pol')
Bostadgaranti, AB	Nej	Nej
Celsius AB	Ja	Nej
Civitas Holding AB med Agilia Holding AB	Ja	Nej
Dom Shvetsii A/O	Ja	Nej
Förvaltningsaktieboalget Stattum	Ja	Nej		Holdingbolag
Grängesbergs Gruvor AB	Nej	Nej
Göta kanalbolag, AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinanise- rat
IRECO Institute for Research and Competence Holding AB	Nej	Ja		Holdingbolag
Kurortsverksamhet AB	Nej	Nej		Delvis anslagsfinansie- rat
Kasernen Fastighets AB	Ja	Ja	Ensamställning
Kungliga Dramatiska Teatern AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansie- rat
Kungliga Teatern AB (Operan)	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansie- rat
Luftfartsverket	Ja	Ja
Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB	Ja	Nej
MeritaNordbanken	Ja	Nej
Norrland Center AB	Nej
Posten AB	Ja	Ja		Anslagsfinansierat för vissa tjänster
Samhall AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansie- rat
SAS Sverige AB	Ja	Nej		Holdingbolag
SIS Miljömärkning AB	Nej	Nej
Sjöfartsverket	Ja	Ja
SOS Alarm Sverige AB	Ja	Nej	Delvis ensamställ- ning
Specialfastigheter Sverige AB	Ja	Nej	Delvis ensamställ- ning
Statens bostadsfinansieringsaktiebo- lag SBAB	Ja	Nej
Statens Järnvägar, SJ	Ja	Nej
Statens Väg- och Baninvest	Nej	Nej
Statliga Akademiska Hus AB	Ja	Nej	Delvis ensamställ- ning
Svensk-Danska Broförbindelsen AB,	Nej	Nej		Delvis anslagsfinansie-
SVED AB Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB	Ja	Nej		rat, temporärt bolag
svenska kraftnät (Affärsverket)	Ja	Ja	Ensamställning
Svenska Lagerhusaktiebolaget	Ja	Nej
Svenska Miljöstymingsrådet AB	Nej	Nej	Ensamställning	Delvis anslagsfinansie- rat
Svenska rymdaktiebolaget	Ja	Nej
Svenska Skeppshypotekskassan	Ja	Nej
Svenska Skogsplantor AB	Ja	Nej

Svenska Spel, AB	Ja	Nej	Lagstadgat mono- pol	Skr. 1999/2000:20
Svenskhemmet Voksenåsen A/S	Nej	Ja	Ensamställning	Delvis anslagsfinansise- rat
Svensk Bilprovning, AB	Nej	Nej	Lagstadgat mono- pol 0
Svensk Exportkredit, AB, SEK	Ja	Nej		Lämnar statsstödda krediter
Sveriges Geologiska AB, i likvidation SGAB	n/a			Temporärt bolag
Sveriges Provnings- och Forsk-				Anslagsfinansierat för
ningsinstitut AB, SP	Ja	Nej		vissa tjänster
Sveriges Rese- och Turistråd AB	Nej	Nej		Delvis anslagsfinansie- rat
Swedesurvey AB	Ja	Nej
Swedfund International AB	Ja	Nej
Systembolaget AB	Ja	Ja	Lagstadgat mono- pol 0
Telia AB	Ja	Nej		Anslagsfinansierat för vissa tjänster
Teracom AB	Ja	Ja	Delvis monopol 2)
Tumba Bruk AB	Ja	Nej	Delvis ensamställ- ning
V &S Vin & Sprit AB	Ja	Nej
Vasakronan AB	Ja	Nej
Vasallen AB	Ja	Nej
Vattenfall AB	Ja	Nej
Venantius AB	Nej	Ja		Delvis anslagsfinansie-
				rat
Zenit Shipping AB	Nej	Nej		Temporärt bolag

‘'För delar av verksamheten, bedriver även verksamhet på den konkurrensutsatta marknaden

2) Sveriges Television, Sveriges Radio, Utbildningsradion samt TV4 är ålagda att anlita Teracom

TABELL 7

Statliga foretag per bransch 1998

Skr. 1999/2000:20

Bransch	Antal foretag	Om- sätting, Mkr	För- ändring	Resultat efter finansiella poster, Mkr		An- ställda
		1998	97-98	1998	1997	1998
Kraftindustrin	13	88 322	64%	8 812	9 755	68 328
Transport	9	45 122	5%	2 999	1 782	62 872
Telekom	2	52 516	10%	6 896	4 146	32 117
F inansverksamhet	9	32 354	5%	8 483	10 694	20 429
Handel, konsument-
tjänster, kultur	8	52 753	7%	4 613	4 963	14 227
Producenttj änster	11	4510	-2%	328	60	6607
Fastigheter	9	6 845	3%	1 606	2 814	1 556
Samtliga	61	282 422	8%	33 737	34 214	206 136

Industri och kraft är den största branschen med Samhall, AssiDomän,
Celsius och Vattenfall som största arbetsgivare.

Kommunikationsföretagen är också stora med Posten som domineran-
de arbetsgivare. Telekom är dock större räknat efter omsättning. Statligt
ägande i finansföretag och fastighetsbolag är värdemässigt omfattande,
även om de räknat efter sysselsättning eller omsättning ter sig mindre.

Den övergripande ägarformen för bolag med statligt ägande är helägda
aktiebolag. Bara fyra av verksamheterna bedrivs i affarsverksformen:
Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens Järnvägar och Svenska kraftnät.
Staten är delägare i totalt 15 av bolagen, varav fyra är börsnoterade. I tre
bolag har staten majoritetsinflytande men inte 100 procent av kapitalet:
AB Svensk Bilprovning, IRECO Institute for Research and Competence
Holding AB samt AB Svenska Milj östymingsrådet.

I fem företag ägde staten hälften av kapitalet:

Sveriges Rese- och Turistråd AB, AB Bostadsgaranti, SOS Alarm
Sverige AB, AB Svensk Exportkredit samt Värdepapperscentralen VPC
AB (innehavet sålt i juli 1999).

I A/O Dom Shvetsii, Norrland Center AB, SAKAB och SIS Miljö-
märkning AB har staten minoritetsposter.

Utöver de fyra börsnoterade (AssiDomän, Celsius, Celtica och Nord-
banken Holding) äger staten 7,7 procent av OM Gruppen.

Ägandet i Celtica sker genom Civitas Holding/Agilia Holding.

TABELL 8

Statliga foretag efter juridisk form 1998

Skr. 1999/2000:20

Bolagsform	Antal företag	Omsätt- ning, Mkr 1998	Förändring 97-98	Resultat efter finansiella		Anställda 1998
Bolagsform	Antal företag	Omsätt- ning, Mkr 1998	Förändring 97-98	1998	poster, Mkr 1997	Anställda 1998
Helägda aktiebo- lag	41	188 195	5%	22 291	20 462	133 811
Hälftenägda bolag	5	1 973	-1 %	1 028	1 032	991
Börsbolag	4	67 831	13%	9 002	12 045	48 147
Affärsverk	4	22 875	3%	1 307	583	20 793
Majoritetsägda	3	1 219	1%	-5	5	2 220
Minoritetsandelar i bolag	4	329	24%	114	87	174
Samtliga	61	282 422	8%	33 737	34 214	206 136

5.3 Viktiga händelser under 1998 och 1999

Aktivitetsnivån med förvärv, strukturgrepp och investeringar har gene-
rellt varit hög under 1998 och hittills under 1999. Den senaste större
händelsen är försäljningen av SAQ Kontroll i juni 1999 till Det Norske
Veritas.

I den följande redogörelsen över investeringar, förvärv samt struktur-
grepp och personförändringar har urvalet begränsats till de 18 största
företagen. Urvalskriterierna har varit omsättning, kapital och antalet an-
ställda.

De tre händelser som nog upplevs som de största och viktigaste i den
statliga företagssektorn under 1998 och första halvåret av 1999 är för-
säljningen av Pharmacia & Upjohninnehavet, svenska och norska statens
avtal om samgående mellan Telia och Telenor samt bildandet av Svea-
skog AB.

5.4 Pharmacia & Upjohn

Statens resterande innehav i Pharmacia & Upjohn såldes i januari 1999
när aktien noterades till den högsta kursen någonsin. Den totala försälj-
ningssumman uppgick till 15,4 miljarder kronor, vilket gav en realisa-
tionsvinst på cirka 10,8 miljarder kronor. Det försålda innehavet uppgick
till 7 procent av bolagets aktiekapital.

5.5 Telia och Telenor

Under våren 1999 beslöt riksdagen att godkänna samgåendet mellan
Telia och norska Telenor. Det nya telekomföretaget kommer att ägas till
60 procent av svenska staten och 40 procent av norska staten. Bolaget
kommer att registreras och ha sitt huvudkontor i Sverige. Ambitionen är
att så snart som möjligt börsintroducera koncernen och sälja aktier så att
de båda länderna innehar 33,4 procent vardera. De båda ägarna kan där-

efter sälja ytterligare aktier men avsikten är att tillsammans behålla minst Skr. 1999/2000:20
51 procent av aktierna i det nya bolaget.

5.6 SveaskogAB

I juni 1999 bildades Sveaskog AB som ett skogsbolag ägt till 98 procent
av staten. Bolaget bildades genom att AssiDomän AB förde över cirka en
tredjedel av sina skogstillgångar till ett dotterbolag som delades ut till
aktieägarna vid ordinarie bolagsstämma den 14 juni 1999. I samband
därmed erbjöd sig staten att byta in aktier i Sveaskog mot aktier i Assi-
Domän som tillhör staten. Erbjudandet fick stor anslutning och staten
äger nu 98 procent av aktierna i Sveaskog. Statens intention är att Svea-
skog AB skall ägas till 100 procent av staten. Enligt ett riksdagsbeslut
hösten 1998 som föregick bildandet skall Sveaskog vara en oberoende
part på virkesmarknaden samt ta tillvara miljö- och naturvårdsintressen.

5.7 Investeringar och förvärv

Flertalet av företagen har bibehållit eller ökat investeringsnivån jämfört
med föregående år. Utöver investeringar i teknikutveckling har förvärv
av olika slag för att stärka marknadspositioner varit en viktig del i inves-
teringarna. Investeringsbeslut fattas av företagen själva.

Sammantaget investerade de omsättningsmässigt 18 största företagen
för drygt 34 miljarder kronor (exklusive Nordbanken) under 1998 jäm-
fört med knappt 33 miljarder kronor under 1997 (exklusive Nordbanken).

AssiDomän förvärvade till exempel samtliga aktier i det europeiska
pappers- och förpackningsföretaget Esswell. AssiDomän tog också i bruk
nya wellpappenheter i Polen, Tjeckien, Italien och Ryssland.

Celsius ökade sin civila flygunderhållsverksamhet genom både orga-
nisk tillväxt och företagsförvärv.

Luftfartsverket påböljade under hösten 1998 byggnationen av den
tredje rullbanan på Arlanda efter det att Koncessionsnämnden för miljö-
skydd gett tillstånd. Under hösten påbörjades också planeringen av kapa-
citetsutbyggnaden av Arlandas terminalsystem.

Luftfartsverket bildade under perioden tillsammans med Maersk Air
ett nytt intressebolag för handlingverksamhet.

Posten förvärvade under perioden en aktiepost i speditionsföretaget
ASG som ett led i att vara med och utforma den framtida nordiska logis-
tikmarknaden.

SJ förvärvade ett antal företag under perioden i syfte att skapa ett brett
och integrerat sortiment av transport- och logistiktjänster inom det nybil-
dade SJ Cargo Group.

Svenska kraftnät fick under 1998 slutlig koncession för en lik-
strömskabel till Polen.

Telia förvärvade aktiemajoriteten i försteoperatören på fast telefoni
och mobil telefoni i Litauen tillsammans med finska Sonera. Telia har

under perioden gjort flera satsningar inom telekomområdet i de baltiska Skr. 1999/2000:20
länderna for att stärka sin position i Baltikum.

Vasakronan har förvärvat SEB:s rörelsefastigheter.

Vattenfall förvärvade sex elnätsföretag i Norden och ökade sitt aktie-
innehav till 75 procent i VASA Energy i Tyskland. Under perioden har
också gemensamma säljbolag bildats med dels NESA i Danmark och
Göteborg Energi.

5.8 Betydande effektiviseringar och omorganisationer

Apoteket har minskat sin personal med 450 befattningar till drygt 10 000
anställda. Staten övertog i juni 1998 samtliga aktier i Apoteket AB. Tidi-
gare ägde företagets pensionsstiftelse en tredjedel. Staten har ålagt bola-
get ett rationaliseringskrav på 400 miljoner kronor för 1998 och 1999.

AssiDomän har genomfört en mer affärs- och kundorienterad kon-
cernorganisation.

Celsius har under perioden genomfört omfattande rationaliserings- och
strukturinsatser inom försvarsområdet.

Gruvföretaget LKAB har under perioden flyttat över produktionen till
den nya huvudnivån på 1045 meters djup i Kiruna. Under 1998 fattades
också beslut om att effektivisera transportsystemet på Malmbanan genom
köp av nya lok och vagnar.

Luftfartsverket genomförde i oktober 1998 en genomgripande föränd-
ring av det svenska luftrummet genom en ny luftrumsorganisation med
betydligt rakare flygvägar.

MeritaNordbanken genomförde under 1998 samordning och integra-
tion av de ingående bankrörelserna. Verksamheten renodlades genom
aktieförsäljningar och avvecklingsprogram för det finska fastighetsbe-
ståndet.

Posten lanserade en ny tjänstestruktur med ett nytt tjänsteutbud från
och med den 1 april 1999 som baseras på att Marknadsdomstolen gett
klartecken för geografiskt differentierade priser.

Samhall påbörjade under perioden ett omfattande åt gärdsprogram för
kostnadsbesparingar och intäktsökningar under en tvåårsperiod. Pro-
grammet syftar till att ge en resultatförbättring på 200 miljoner kronor
under en tvåårsperiod.

SAS och Singapore Airlines inledde en strategisk allians och det nya
förändringsprogrammet SAS 2 000+ presenterades för SAS kunder i maj
1999.

SBAB utvecklade under 1998 ett Intemetkoncept för låneansök-
ningar som redan svarar för runt 10 procent av alla inkommande lånean-
sökningar.

SJ har infört en marknadsorienterad operativ styrning genom de nya
sektorerna SJ Resor, SJ Cargo Group, SJ Fäijetrafik, SJ Fastigheter och
SJ Teknik

Svenska Spel har tagit ny databaserad teknik i bruk för att förbättra och
effektivisera hanteringen av lotter.

Systembolagets effektivitetsprojekt har fortsatt och ytterligare 160 buti- Skr. 1999/2000:20
ker tagits med i projektet.

Telia införde under perioden också en ny affärsstruktur med de nya
affärsområdena: Publik Kommunikation, Företagskommunikation och
Mobil Kommunikation.

Koncernens verksamheter i Danmark, Norge och Finland samlades i
ett marknadsområde för respektive land.

Vasakronan har under perioden vidtagit avsevärda investeringar och
underhållsinsatser i det befintliga fastighetsbeståndet för sammanlagt
1 miljard kronor. Den sista offentliga specialfastigheten såldes och i
stället förvärvades bland annat SEB:s rörelsefastigheter.

Vattenfall har bedrivit ett omfattande program för kostnadseffekti vise-
ring och kompetensväxling inom koncernen.

Vin & Sprit fattade beslut om att avveckla sin största tappningsanlägg-
ning, belägen i Falkenberg, senast 1 juli 2000. Samtidigt har kapacitets-
utökningen i Åhus genomförts genom ett automatiserat höglager i Åhus
hamn.

5.9 Styrelse- och personförändringar

Nya styrelseledamöter har tillsatts i flera av de stora bolagens styrelser.

Ett flertal VD-byten har också skett under perioden.

Jan-Åke Kark är ny VD för Telia från och med den 1 mars 1999. I
Posten har Lennart Grabe tillträtt som ny VD den 15 februari och SBAB
har fått en ny VD i Christer Malm från och med 18 mars 1999. Daniel
Johannesson tillträdde redan den 1 februari 1998 som ny generaldirektör
i SJ.

Jan Magnusson är ny generaldirektör för Svenska kraftnät sedan den 2
april 1998.

AssiDomäns koncernchef Lennart Ahlgren lämnade företaget och
förste vice verkställande direktören Roger Asserståhl utsågs till tillför-
ordnad verkställande direktör. Gunnar Palme har utsetts till ny VD och
tillträdde den 1 september 1999.

I januari 1999 utsågs Stefan Carlsson till ny VD för Apoteket AB.

Anitra Steen utsågs i maj 1999 till ny VD för Systembolaget AB och
tillträdde den 1 september 1999.

Gerhard Larsson avgick under 1999 som VD för Samhall.

Knappt 28 procent av styrelseledamöterna i företag med statligt ägande
är kvinnor.

5.10 Övriga viktiga händelser

Beslut fattas om att Apoteket far behålla sin ensamrätt till detaljhandel
med läkemedel.

Samhalls affärsverksamhet kunde för första gången på 19 år bidra till ett Skr. 1999/2000:20
överskott för att täcka lönekostnaderna för anställda med arbetshandi-

kapp.

I slutet av 1998 blev det klart att ett privat konsortium av svenska och
utländska operatörer tar över pendeltågstrafiken i Stockholm från SJ från
och med år 2000.

I november 1998 fattade riksdagen beslut om att kravet på timmätare
vid elleverantörsbyte slopas för mindre elkunder.

Svenska Spel provade i maj 1999 för första gången några av sina be-
fintliga spelformer på Internet.

En ny alkoholpolitisk proposition lades fram för riksdagen i juni 1999
som förväntas få effekter på Systembolagets verksamhet.

Under 1999 införs förval och nummerportabilitet i de fasta telenäten
vilket kommer att ha stora implikationer på Telia eftersom kundens möj-
ligheter att på ett enkelt sätt byta mellan operatörer ökar.

Vin & Sprit avvecklade returglassystemet under 1998. 1998 utsågs Vin
& Sprit till ”Distiller of the Year” i den stora tävlingen International Wi-
ne and Spirit Competition. Vin & Sprit köpte Tjeckiens största sprittill-
verkare Dynybye under 1999.

Merparterna av Securum har avvecklats. Både Venantius och Agilia
har under 1998 sålt så gott som samtliga tillgångar som överfördes i
samband med att Securumprojektet avvecklades 1997. Det slutliga steget
i utförsäljningen av fastighetsbolaget Stenvalvet genomfördes.

5.11 Statens ägande i börsnoterade foretag

Staten har stora ägarintressen i sex företag noterade på Stockholms
Fondbörs. I SAS-gruppen och MeritaNordbanken är ägandet via SAS
Sverige (50 procent) respektive Nordbanken Holding, vilket innebär att
ägarandelen i det rörelsedrivande bolaget är väsentligt lägre. Det reste-
rande innehavet i Pharmacia & Upjohn avyttrades i januari 1999.

Den statliga börsportföljen ökade med 3 600 miljoner kronor i värde
eller med 7 procent under 1998. Med aktierna i Pharmacia & Upjohn
borträknade steg portföljen med 4 673 miljoner kronor i värde fram till
den 14 juni 1999, vilket motsvarar 12 procent. Affärsvärldens generalin-
dex steg med 10 procent under 1998 och under 1998 fram till 14 juni
1999 16 procent.

TABELL 9 Skr. 1999/2000:20

Börsföretag med statligt ägande 31 dec 1998 resp 14 juni 1999

Rang efter börsvärde, foretag, statens andel, statlig ägarprocent

Rang företag	Statlig andel 14 juni 1999		Statens del av börsvär- det		Kursutveckling
	Kapital	Röster	31 dec	14juni	Dec	Dec98-	Dec
			1998	1999	97-dec	14 juni	97-14
						99	juni 99
MeritaNordbanken ^l)	25.5	21,3	27 643	28 998	14	5	19
Assidomän ²⁾	50,2	50,2	7 553	10 824	-35	43	-7
SAS Sverige	50»	50»	2 679	2 697	-34	1	-33
Celsius	24,9	61,7»	760	770	-16	1	-14
OMGruppen	7,7	7,7	651	667	6	2	8
Celtica	38,5	38,5	47	49	28	6	35
Pharmacia&			16 238	0	56	1	57
Upjohn⁶⁾
Index (AFGX)			55 570	44 005	10	16	28

1) 42,5 procent av Nordbanken Holding som äger 60 procent av MeritaNordbanken (50 pro-

cent av röstetalet)

2) Efter Sveaskogsaffären är statens ägarandel 35,31 procent

3) SAS Sverige äger 3/7 av SAS-gruppen, vari ägarandelen därmed blir 21,4 procent

4) Rösträtten utnyttjas bara i vissa situationer

3) Genom Agilia Holding

6) 7 procent av aktiekapitalet sålt i januari 1999

Den statliga portföljen ökade med 3 600 miljoner kronor i värde (7 pro-
cent) under loppet av 1998. Med aktierna i Pharmacia & Upjohn borträk-
nade steg portföljen med 4 673 miljoner kronor i värde fram till den 14
juni 1999, vilket motsvarar 12 procent.

TABELL 10

Förändring i det statliga ägandet i börsnoterade företag 1998-1999
kv2

Lista över transaktioner med namn på företag, tidpunkt, köpare/säljare,
ägarandelar, belopp mm

Tidpunkt	Verksamheter, köp/försäljning	Köpare	Transaktionsbelopp
Köp Jan 1999 Juni 1999	OM Gruppen AB ASGAB	Finansdep. Posten	6 413 154 aktier
Tidpunkt	Säljare	Objekt	T ransaktionsbelopp
Försäljning Juni & dec 1998	Civitas/Agilia	Castellum	1 242 Mkr
1998	Civitas/Agilia	Wihlborgs (köpoptioner)	133 Mkr
1998	Civitas/Agilia	Stenvalvet	515 Mkr
Jan 1999	Stattum	Pharmacia & Upjohn Inc	357 662 282 aktier/ 15 400 Mkr
Juni 1999	Stattum	AssiDomän	1)

*) Avknoppning av Sveaskog och byte av AssiDomänaktier mot Sveaskog med andra aktieägare.

De som genomförts av bolagen själva redovisas i huvudsak under re-
spektive bolag.

6 Företagsbeskrivningar ^Skr-1999/2000:20

I verksamhetsberättelsen ingår en sammanställning av verksamheten i
respektive foretag. Bolagen och affärsverken svarar själva för uppgifter-
na om verksamheten.

Företagen är uppdelade i två storlekskategorier med utgångspunkt från
omsättning, kapital och antal anställda. Samtliga företag redovisar upp-
gifter om affärsidé, verksamhetsbeskrivning samt en ekonomisk översikt
för de fem senaste åren. De större företagen (sidorna 26-84) lämnar även
en omvärldsbeskrivning, en redogörelse för viktiga händelser under 1998
och 1999, en kvartalsrapport för perioden januari till mars samt en pro-
gnos för hela 1999.

Andra uppgifter kan hämtas ur respektive företags årsredovisning, till
exempel om miljöaspekter, jämställdhet, ledningens förmåner och år
2000. För varje företag finns en hänvisning om var årsredovisningen kan
beställas.

Företagsbeskrivningama innehåller uppgifter om styrelsernas samman-
sättning. Samtliga styrelsemedlemmar med förteckning över styrelseupp-
drag samt titel finns i ett personregister, se sidor 170-190.

Företagens adress, telefonnummer, fax, e-post och webbadress finns
efter respektive företagsbeskrivning, samt i ett adressregister, se sidor
191-195

För vaije företag anges också riktlinjer och riksdagsbeslut. De allmän-
na riktlinjerna för statens bolagsförvaltning finns i prop. 1995/96:141
Aktiv förvaltning av statens företagsägande och bet. 1995/96:NU26. I
förteckningen ingår ej SKD-företagen eftersom företaget är under ned-
läggning och har inte bedrivit någon verksamhet det senaste året.

Statens Premiefond AB har uteslutits ur förteckningen. Företaget bil-
dades under 1998 för att förvalta pensionspengar som ett alternativ för
pensionssparande i det framtida pensionssystemet. Den 20 april 1999
beslöt regeringen att avveckla verksamheten efter att Statens Premiefond
AB gjort en grundlig genomgång av sina ekonomiska utsikter. Genom-
gången visade att bolaget skulle redovisa förlust under en följd av år utan
större utsikter till förbättrat ekonomiskt läge i framtiden.

Staten äger 6 413 154 aktier i OM Gruppen AB, vilket motsvarar 7,7
procent av samtliga aktier i bolaget, som en del av en överenskommelse
mellan olika aktieägargrupper i samband med att OM Gruppen blev äga-
re till Stockholms Fondbörs. Detta innehav var värt 651 miljoner kronor
vid årsskiftet 1998/99 och 667 miljoner kronor 14 juni 1999. Aktieköpen
gjordes runt årsskiftet 1997/98.

Staten ägde genom Stattum AB 35 766 282 aktier i Pharmacia &

Upjohn fram till mitten av januari 1999. Det motsvarande 7 procent av
aktiekapitalet. Aktieförsäljningen skedde genom anbudsförfarande och
priset blev 55 USD per aktie, motsvarande 429 275 kronor per aktie vid
uppgörelsen. Den totala försäljningsintäkten blev därmed 15,4 miljarder
kronor.

7 Stora företag ^Skr-1999/2000:20

Apoteket AB

Assi Domän AB - Sveaskog AB

Celsius AB

Luftfartsverket*

Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB

Nordbanken Holding AB/Merita Nordbanken

Posten AB

Samhall AB

SAS Sverige AB

Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag, SBAB

Statens Järnvägar, SJ*

svenska kraftnät, Affärsverket*

AB Svenska Spel

Systembolaget AB

Telia AB

Vasakronan AB

Vattenfall AB

V&S Vin & Sprit AB

Affärsverk

7.1 Apoteket AB

Affärsidé

Bolaget skall tillhandahålla varor och tjänster inom läkemedelsområdet
och verksamheten bedrivas så att en god läkemedelsförsörjning i Sverige
främjas.

Verksamhetsbeskrivning

Apoteket AB:s uppgift är att tillgodose allmänhetens och sjukvårdens
behov av läkemedel. Målet är att skapa största möjliga nytta till lägsta
möjliga kostnad. Apoteket skall även svara för information, rådgivning,
utbildning och andra tjänster kring läkemedel. Apotekets roll är att skapa
en trygg, säker och från samhällets synpunkt effektiv distribution av lä-
kemedel.

Bland europeiska apotekssystem behåller det svenska den lägsta ande-
len av varje läkemedelskrona. Knappt 19,9 procent av läkemedelskostna-
den tillfaller apoteken. Ett effektivt apoteksväsen är en viktig del av för-
klaringen till den låga marginalen.

Apoteket skall bära sina egna investeringar och inte tära på det egna
kapitalet. Företaget skall ge utdelning till ägaren och generera tillräckliga
resultat för att kunna utvecklas i finansiell balans. Om företaget gör till-
fällig vinst, till exempel på grund av oväntat hög försäljning, överförs

26

den normalt till ägaren i form av utdelning. Om företaget far varaktig hög Skr. 1999/2000:20
vinst skall detta leda till sänkta marginaler på läkemedel.

I Sverige finns 882 apotek, varav 93 på sjukhus. De drivs av Apoteket
AB som har ensamrätt på detaljhandeln med läkemedel i Sverige - ett
internationellt sett unikt system. Apoteket har därför också skyldighet att
tillhandahålla alla läkemedel - både receptbelagda och receptfria - som
är godkända för försäljning i Sverige.

Apoteket har inte ensamrätt på sjukhusmarknaden och inte heller på
läkemedelsinformation. Vad gäller produkter för egenvård, som till ex-
empel schampo och hudkrämer, konkurrerar Apoteket med motsvarande
produkter i andra affårer.

Vaije år producerar Apoteket boken Svensk läkemedelsstatistik. Den
innehåller bland annat en tydlig översikt över hur läkemedelsanvänd-
ningen ser ut i landet, hur den utvecklas under en viss tidsperiod och vil-
ka skillnader som finns mellan män och kvinnor i olika åldersgrupper.

Vartannat år ger Apoteket ut Läkemedelsboken som bland mycket an-
nat innehåller överskådliga tablåer över läkemedelskostnaderna för olika
behandlingar. Här kan läkarna snabbt få en uppfattning om vilka behand-
lingar som finns och vilka kostnader de för med sig.

Apotekets information till läkare och allmänhet fyller en viktig funk-
tion eftersom den är producentobunden och helt saknar kommersiellt
syfte.

Viktiga händelser 1998 och 1999

• Apoteket omsatte under 1998 23,4 miljarder kronor, en ökning med

8,3 procent jämfört med föregående år.

• Försäljningen av läkemedel mot recept ökade med 14,9 procent till

16,5 miljarder kronor.

• Apotekets tjänsteförsäljning, kvalificerad farmakologisk rådgivning

till läkare och sjukvårdspersonal, ökade under året.

• Personalen minskades med cirka 450 personer till drygt 10 000.

• Staten övertog i juni 1998 samtliga aktier i Apoteket AB. Tidigare

ägde företagets pensionsstiftelse en tredjedel.

• Augusti 1998 avgick Arne Björnberg som VD för Apoteket AB

• Styrelsen utsåg i januari 1999 Stefan Carlsson till ny VD.

• Utredningen ”Läkemedel i vård och handel” lades fram.

• Ägaren staten ålade bolaget ett rationaliseringskrav på 400 miljoner
kronor för 1998 och 1999.

• Våren 1999 fattades beslut om att Apoteket AB:s ensamrätt till detalj-
handel med läkemedel skall bestå.

• Under 1998 bytte företaget namn från Apoteksbolaget till Apoteket

AB.

Prognos 1999

Försäljningen till sjukhus förväntas öka med 7 procent. Försäljningen av
receptbelagda läkemedel väntas öka med 6 procent. Det finns en långsik-
tig trend mot allt dyrare terapier, allteftersom nya, dyrare läkemedel in-
troduceras på marknaden och det förklarar den förväntade ökningen av
försäljningen. Försäljningen av receptfria läkemedel och handelsvaror
väntas öka med 5 procent.

Apoteket AB är ålagt att minska kostnaderna under 1999 med ytterli-
gare 100 miljoner kronor räknat i förhållande till bokslutet 1996 i 1999
års pris- och lönenivå med korrigering för hamstringseffekten och extra-
ordinära kostnader. Några nedskärningar planeras inte utan den hand-
lingsplan som fastställdes 1997 ligger kvar.

Riktlinjer

Regeringen har, efter riksdagens bemyndigande, träffat avtal med Apote-
ket AB (publ) om bolagets verksamhet i enlighet med lagen (1996:1152)
om handel med läkemedel m.m. (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5,
rskr. 1996/97:58 och prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:SoUl, rskr.
1998/99:104). Riktlinjerna för Apoteket AB:s verksamhet lades fast i
samband med bolagets bildande år 1970 (prop. 1970:74, bet. 1970:2LU,
rskr. 1970:234). Därefter har riktlinjerna ändrats år 1985 (prop.
1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) och år 1996
(prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58).

Mot bakgrund av förslagen i Läkemedelsdistributionsutredningens hu-
vudbetänkande Läkemedel i vård och handel (SOU 1998:28) om att kon-
kurrensutsätta detaljhandel med läkemedel har regeringen i prop.
1998/99:106 Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m. redovisat som
sin bedömning att det för närvarande inte är aktuellt att förändra ensam-
rätten för Apoteket AB att bedriva detaljhandel med läkemedel. I sam-
band med riksdagsbehandlingen av propositionen avslog riksdagen mo-
tioner rörande avveckling av apoteksmonopolet (bet. 1998/99:SoU14,
rskr. 1998/99:209).

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	23 420	21 624	23 541	20 584	18 754
Rörelseresultat
efter avskrivningar	244	1 019	1 068	467	417
Resultat efter finansiella poster	341	1 126	1 175	576	512
Sysselsatt kapital	407	-33	523	610	519
Eget kapital	1 873	3 076	2 600	1 042	976
Investeringar i anläggningstill-
gångar	335	207	281	342	286
Utdelning	100	1 500	300	101	330
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	10,6	-0,7	18,1	18,1	17,1
Räntabilitet på eget kapital, %	13,6	-11,7	5,5	22,3	12,8
Soliditet, %	26	41	33	17	17
Antal anställda	9 147	9 447	9 550	9 590	9550
Statens ägarandel %	100	66	66	66	66

Styrelse

Bergquist, Jan, ordförande

Eberstein, Susanne

Engström Laurent, Anna

Persson, Margareta

Tiusanen, Bertil

Örtendahl, Claes

Behazadi, Mohammed, arbetstagarrepresentant

Skoglösa, Britt-Marie, arbetstagarrepresentant
Johansson, Kristina, arbetstagarrepresentant, suppleant
Söderhjelm, Margareta, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Carlsson, Stefan

Apoteket AB

131 88 Stockholm

Tfn 08-466 10 00, fax: 08-466 15 15

webbadress: www.apoteket.se

Förvaltningsberättelsen finns på webbadressen.

7.2 AssiDomän AB

Affärsidé

AssiDomän skall vara det bästa företaget på att tillgodose krävande kun-
ders behov av effektiva, träfiberbaserade förpackningslösningar och
förstklassiga trävaror. Koncernens långsiktiga mål är att vara Europas
ledande företag inom sina produktområden med avseende på lönsamhet,
produktivitet, kvalitet och kompetens.

Verksamhetsbeskrivning Skr. 1999/2000:20

Koncernen är Europas största börsnoterade skogsägare med 3,3 miljoner
hektar produktiv skogsmark, varav 3,0 miljoner hektar brukas. Koncer-
nen är marknadsledande inom säckpapper, tvåa i Europa inom säckar och
barriärbelagda pappersprodukter, trea i Europa inom wellpapp och väts-
kekartong och fyra inom sågade trävaror.

AssiDomäns verksamhet är uppdelad på följande tio affärsenheter:
Forestry, Wood Supply, Timber, Wood Products, Cartonboard,
Containerboard, Kraft Products, förpackningspapper och forpackningar.
Basen utgörs av skogsråvaran från den svenska skogen. Skogsråvaran
forädlas till trävaruprodukter, starka förpackningspapper, pappersfor-
packningar och kartong.

AssiDomäns huvudmarknad är Europa. Drygt 82 procent av försälj-
ningen sker utanför Sverige. Basproduktionen, det vill säga skogsrörel-
sen och tillverkningen av förpackningspapper, sker huvudsakligen i
Sverige, samt vid pappersbruk i Italien, Frankrike, Tjeckien och Slovaki-
en. I Italien och Frankrike tillverkas returfiberbaserade papperskvaliteter.
Vidareförädling till wellpappförpackningar och säckar sker vid ett 90-tal
anläggningar i sjutton olika länder.

Omvärldsbeskrivning

Asienkrisen hade under året en dämpande effekt på BNP-utvecklingen i
världen. Situationen i Ryssland verkade återhållande på den ekonomiska
utvecklingen i Central- och Östeuropa. Flertalet av de marknader som
AssiDomän verkar inom visade under året en svag utveckling med mins-
kad efterfrågan och pressade priser.

Viktiga händelser 1998 och 1999

För att öka AssiDomäns kostnadseffektivitet och förstärka marknadsfo-
kus genomfördes i slutet av 1998 en organisationsförändring. Den högsta
operativa nivån inom koncernen utgörs av tio affärsenheter direkt under-
ställda verkställande ledningen, vilket innebär en nivå mindre.

Resultatutvecklingen under 1998 var otillfredsställande. För några
produkter genomfördes prishöjningar i början av året men senare utsattes
de flesta produkterna i varierande omfattning for prispress.

Förutom påverkan av den svaga marknadsutvecklingen har idrifttagan-
de efter flera större ombyggnader och anläggningsinvesteringar under
året lett till fortsatt höga kostnader. Etablering av nya wellpappfabriker i
Polen, Tjeckien, Italien och Ryssland har medfört tillkommande kostna-
der.

Efter en femårig period av stora investeringar och starka expansioner
har AssiDomän övergått i en konsolideringsfas. Åtgärder vidtas for att
höja den låga lönsamheten. Investeringar och förvärv har lagt en god
grund for en sådan höjning. Årets större enskilda investeringar har främst

innefattat förstärkning av marknadspositionen för Corrugated genom
förvärvet av förpackningsföretaget Esswell samt större anläggningsin-
vesteringar inom Packaging Materials. Effektiviseringsarbetet har inten-
sifierats och en översyn av koncemstrategin pågår.

Under 1998 påbörjades FSC-certifieringen (Forest Stewardship
Council) av AssiDomäns innehav av produktiv skogsmark, 3,3 miljoner
hektar slutfördes.

Jordbruksverket har omprövat sitt tidigare avslag från februari 1999
och beviljat AssiDomäns ansökan om förvärvstillstånd enligt jordför-
värvslagen avseende en överlåtelse av 883 000 hektar produktiv skogs-
mark till dotterbolaget Sveaskog AB.

Jordbruksverket har lämnat AssiDomän AB och MoDo AB tillstånd att
förvärva de fastigheter som ingår i den omfattande markbytesaffären
mellan bolagen. Genom affären förvärvar AssiDomän 81 000 hektar pro-
duktiv skogsmark i Norr- och Västerbotten i utbyte mot 78 000 hektar
produktiv skogsmark huvudsakligen i Jämtlands och Västemorrlands län.
Av de från MoDo förvärvade markerna kommer 13 200 hektar att säljas
vidare till Sveaskog AB.

Skr. 1999/2000:20

Kvartalsrapport

Mkr

Nettoomsättning

Jan-mars
1999

5 947

Jan-mars
1998
5 717

Resultat efter finansiella poster

183

456

AssiDomäns nettoomsättning första kvartalet 1999 ökade med 4 procent i
förhållande till motsvarande period 1998. Resultatet efter finansiella
poster minskade med 60 procent.

Prognos 1999

Konjunkturen försvagades successivt under 1998 och tillväxten dämpa-
des, framför allt som en följd av krisen i Asien och mönstret kommer
troligtvis att hålla i sig under större delen av 1999. Det finns dock tecken
på att kapacitetsbegränsningar håller på att växa fram så att lagemivåema
kan reduceras, vilket i sin tur kan leda till prishöjningar under den senare
delen av året. För avsalumassa finns det dock möjligheter att priserna kan
höjas redan under första halvåret. På längre sikt bör effekterna av Asien-
krisen ebba ut med en bättre efterfrågan under nästa år. Av störst vikt är
dock att under de tre kommande åren bedöms den globala kapaciteten för
tillverkning inom bolagets produktområden öka med endast en procent,
vilket är under det tillväxttal som AssiDomän har haft under de senaste
åren.

Riktlinjer Skr. 1999/2000:20

Domänverket ombildades 1912 till affärsverk med uppgift att förvalta
statens skogs- och jordbruksmark. Dess myndighetsuppgifter övergick
till andra myndigheter och sedan 1960-talet har verksamheten varit
kommersiell. Genom beslut i riksdagen (prop. 1990/91:87,
bet. 1990/91 :NU38, rskr. 318) överfördes Domänverkets verksamhet till
ett statligt ägt aktiebolag, AssiDomän. Detta bolag som även inkluderar
de tidigare statliga skogsbolagen, NCB och ASSI, ålades marknadsmäs-
siga avskastningskrav. Knappt hälften av aktierna i AssiDomän såldes på
förslag från regeringen (prop. 1991/92:69) under 1994 till institutioner
och allmänheten. Statens andel uppgår efter Sveaskogsaffaren till 35,31
procent.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Nettoomsättning	23 993	20 725	18 548	21 016	16 762
Rörelseresultat
efter avskrivningar	1 578	1 845	1 843	4 473	2 265
Resultat efter finansiella poster	1 004	1 462	1 713	4 346	2 072
Sysselsatt kapital	26 384	23 939	19 274	18 565	14 973
Justerat eget kapital	15 777	15 623	15 499	14 707	11 688
Investeringar i anläggningstill-
gångar	3 854	7 469	3 912	6 022	1 453
Utdelning	651	621	622	592	385
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	7	9	11	28	16
Räntabilitet på JEK, %	5	5	9	26	18
Soliditet, %	47	50	61	59	58
Antal anställda	17 543	16 914	13 648	13 119	11 924
Statens ägarandel %	35,310

Efter att Sveaskogsaffären fullföljts.

Styrelse

Magnusson, Bernt, ordförande

Bjömsson, Björn

Carlsson, Hans

Duveblad, Gunnel

Helgesson, Lars-Åke

Palme, Gunnar

Ros, Carl Wilhelm

Tegnér, Per

Johansson, Roland, arbetstagarrepresentant

Pettersson, Lars-Olof, arbetstagarrepresentant
Eriksson, Torbjörn, arbetstagarrepresentant, suppleant
Jönsson, Lennart, arbetstagarrepresentant, suppleant
Utterström, Gösta, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ahlgren, Lennart (till april 1999)

Asserståhl, Roger (t.f. april-augusti 1999)

Palme, Gunnar (fr.o.m. 1999-09-01)

AssiDomän AB

105 22 Stockholm

Tfn 08-655 90 00, fax: 08-655 94 01
e-post: mailbox@asdo.se
webbadress: www.asdo.se

Skr. 1999/2000:20

All ekonomisk information finns på svenska och engelska och kan be-
ställas från: Corporate Communications, Tfn 08-655 91 05,
fax: 08-655 94 14, e-post:info@asdo.se

7.3 Celsius AB

Affärsidé

Celsius skall genom en dominerande närvaro och ett kraftfullt agerande
inom försvarsindustrin och inom teknologiskt näraliggande industri- och
tjänsteområden be fasta och utveckla sin ställning som en slagkraftig och
finansiellt stark grupp. Verksamheten skall präglas av högteknologisk
kompetens och utveckling där samlad styrka skall skapa korsbefruktning
mellan koncernens militära och civila marknader i syfte att befasta
Celsius position på valda marknader.

V erksamhetsbeskrivning

Celsius är ett internationellt, högteknologiskt kunskapsföretag med
hemmamarknader i Norden, USA och Australien. Koncernens kärnområ-
den är försvarsindustrien verksamhet och civilt flygunderhåll. Inom des-
sa områden sker utveckling, tillverkning och underhåll av avancerade
system, produkter och tjänster i nära samarbete med koncernens kunder.
Vidare utvecklar Celsius utifrån den omfattande kompetensbasen nya
affärer med stark tillväxtpotential för såväl den militära som den civila
marknaden.

Den försvarsindustriella verksamheten utgör fortsatt Celsiuskoncer-
nens bas och svarar för 65 procent och resterande 35 procent utgörs av
civil verksamhet. Celsius-koncemens industriella verksamhet bedrivs i
resultatansvariga affärsenheter baserade på renodlade produktområden.
Affärsenheterna medverkar aktivt i koncernens övergripande strategiska
utveckling och rapporterar var för sig direkt till Celsius koncernchef.

Försvar är det enskilt största affärsområdet och svarar sammantaget för
cirka 65 procent av Celsius totala verksamhet. Förs vars verksamheten
består av åtta affärsenheter och omfattar produktområdena: Vapensys-
tem, Missiler, Undervattensystem, Ammunition och lätta vapen, Led-

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 20

nings- och informationssystem, Sensorer och motmedel, Örlogsmarina Skr. 1999/2000:20
plattformar samt militärt underhåll.

Civilt flygunderhåll är en växande del inom Celsius och svarar för ca

20 procent av omsättningen. Verksamheten är inriktad på komponent-
och skrovunderhåll av regionalflygplan, underhåll av motorer, testsystem
för jetmotorer samt tjänster inom vindtunnelteknik och aerodynamik. En
viktig del av verksamheten utgörs också av försäljning eller leasing av
motorer och komponenter.

Flygunderhållsverksamheten bedrivs framför allt i USA, Australien
och Sydostasien men till viss del även i Europa med flygoperatörer värl-
den över som kunder.

Affärsutveckling är ett affärsområde som består av tre resultatansvari-

ga affärsenheter: Infomatik, Explosivämnen samt Materialteknik.

Affärsenheterna baseras på koncernens samlade teknologiska kompetens
men är till produkter och marknad artskilda. De har samtliga en betydan-
de utvecklingspotential och svarar i nuläget för cirka 5 procent av Celsius
nuvarande verksamhet.

Affärsområde Nischföretag utgörs av företag med civil inriktning vilka
inte tillhör koncernens kärnområden. Verksamheten omfattar bland annat
offshore, verkstadsindustri och fartygsreparationsvarv.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Celsius rörelseresultat för 1998 på 580 Mkr (248) visar en fortsatt positiv
trend och är bortsett från engångsposter på 194 Mkr (-46), till stor del
effekten av genomförda rationaliserings- och strukturinsatser inom för-
svarsområdet samt den goda resultatutvecklingen inom civilt flygunder-
håll.

Orderingången minskade med cirka 14 procent och uppgick till 9 866
Mkr (11 524). Orderstocken minskade med cirka 5 miljarder kronor un-
der året och uppgick till cirka 14 miljarder kronor. Den under hösten
1997 fastlagda strategin med en renodling av verksamheten, ökade civila
satsningar och en breddad internationell verksamhet har visat sig riktig
och bidragit till den positiva resultatutvecklingen.

Försvarsverksamheten har under året präglats av den stora osäkerheten
om det svenska försvarets framtida inriktning, vilket haft en negativ på-
verkan på såväl orderingång som resultat.

Den civila flygunderhållsverksamheten har utvecklats mycket positivt
under året med en kraftigt ökad omsättning. Ökningen har skett såväl
genom organisk tillväxt som genom företagsförvärv.

Inom Affärsutvecklingsområdet har betydande satsningar skett främst
på den avancerade bilradam som bedrivs i samarbete med Autoliv.

Kvartalsrapport

Mkr

Jan-mars

1999

Jan-mars

1998

Helår

1998

Omsättning

2 584

2 523

14 293

Resultat efter finansiella poster

195

595

Prognos 1999

Skr. 1999/2000:20

Rörelseresultatet exklusive engångsintäkter för helåret förväntas bli lägre
än förra året. Huvuddelen av resultatet kommer liksom för 1998 att gene-
reras mot slutet av året. Den marknadssituation som vår försvarsverk-
samhet befinner sig i innebär en betydande osäkerhet.

Riktlinjer

I juni 1993 börsintroducerades Celsius och såldes 75 procent av statens
aktier i bolaget. Statens andel om 25 procent av kapitalet i Celsius hän-
förs till B-aktier och samtliga röststarka A-aktier. Staten har i regerings-
beslut förbundit sig att inte utnyttja sin röststyrka utöver vad ett innehav
av motsvarande B-aktier skulle ha medfört så länge Celsius kontrolleras
av svenska ägare. Riksdagen har bemyndigat regeringen att avyttra sta-
tens innehav av B-aktier (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr.
1995/96:302). Bemyndigandet gäller inte A-aktiema.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	14 293	11 644	11 112	10817	10 881
Rörelseresultat
efter avkrivningar	580	248	99	-7931)	713"
Resultat efter finansiella poster	595	281	347	-5990	835"
Sysselsatt kapital på balansda-
gen	6 998	5 368	5 116	4 997	5 444
Justerat eget kapital	3 382	2 948	2 816	2 516	2 966
Investeringar i anläggningtill-
gångar	275	299	353	454	400
Utdelning	95	95	-	196	182
Räntabilitet på genomsnittligt
sysselsatt kapital	12	8	11	neg	18
Räntebilitet på genomsnitttligt
eget kapital, %	16	7	11	neg	26
Soliditet, %	27	25	25	21	24
Arsanställda på balansdagen	10 902	10 938	11 530	11 714	12 700
Statens ägarandel, %	25

O 1994 års värden innehåller realisationsvinst vid försäljning av Safe Partners med 143 miljoner
kronor. Vidare har resultatet påverkats av ianspråktagen riskreserv för CelsiusTech med 217 miljoner
kronor. 1995 års resultat är belastat med strukturkostnader på 607 miljoner kronor och goodwillned-
skrivning med 200 miljoner kronor.

Styrelse

Nilsson, Lennart, ordförande

Bruzelius, Peggy

Detter, Dag

Eriksson, Bertil

Fallenius, Peter

Holmqvist, Bjarne
Josefsson, Lars G.

Antoniusson, Bengt, arbetstagarrepresentant

Höök, Lars, arbetstagarrepresentant

Werner, Svenerik, arbetstagarrepresentant

Gren, Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant

Johansson, Ola, arbetstagarrepresentant, suppleant

Trolle, Claes, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Josefsson, Lars G.

Celsius AB

Box 7214, 103 88 Stockholm

Tfn 08-463 00 00, fax: 08-611 68 94

e-post: info@celsius.se

webbadress: www.celsius.se

Celsius årsredovisning finns på svenska och engelska. Ligger utlagd på
koncernens hemsida på Internet på båda språken. Kan beställas via nätet
eller fax, tel, post.

Skr. 1999/2000:20

7.4 Luftfartsverket

Affärsidé

Luftfartsverkets övergripande mål är att bidra till en samhällsekonomiskt
effektiv och långsiktigt hållbar transportförsöijning for medborgarna och
näringslivet, samt ansvara för att på ett företagsekonomiskt effektivt sätt
driva och utveckla statens flygtrafiktjänst och flygplatser och därmed
sammanhängande verksamhet.

V erksamhetsbeskrivning

Luftfartsverket (LFV) skall främja utvecklingen av den civila luftfarten,
ansvara för drift och utveckling av statens flygplatser för civil luftfart
samt utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten. Luftfarts-
verket driver ljorton flygplatser samt har hand om den civila trafiken på
fem militära flottilj flygplatser.

LFV skall ansvara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luft-
fart, svara för skyddet av miljön mot föroreningar från civil luftfart och
ombesörja beredskapsplanläggning för civila flygtransporter.

Skr. 1999/2000:20

Viktiga händelser 1998

• 1998 blev återigen ett nytt rekordår för flygtrafiken med 20,7 miljoner
passagerare. En ökning med 7 procent eller 1,4 miljoner passagerare
jämfört med 1997. Utrikesresoma ökade med 8 procent och inrikesre-
soma med 6 procent.

• I oktober 1998 infördes en ny luftrumsorganisation. Det är den mest
genomgripande förändringen av det svenska luftrummet någonsin.
Förändringen innebär rakare flygvägar, som minskar flygplanens
bränsleförbrukning.

• Under hösten påbörjades byggnationen av den tredje rullbanan på
Arlanda efter det att Koncessionsnämndens för Miljöskydd beslut er-
hållits. Under hösten påböljades också planeringen av kapacitetsut-
byggnaden av Arlandas terminalsystem.

• Den kommersiella verksamheten svarade för en tredjedel av LFV:s
omsättning under 1998 (40 procent av den svenska delen av intresse-
bolaget NOVIA Holding A/S inräknas). LFV satsar på utveckling av
verksamheten bland annat genom att LFV AirportCenter AB:s inrikt-
ning ändrats till att bli ett utvecklingsbolag för kommersiell verksam-
het.

• Tillsammans med Maersk Air A/S har ett nytt intressebolag för hand-
lingsverksamhet bildats, NOVIA Holding A/S, som ägs till lika delar
av LFV Holding AB och Maersk Air A/S.

Det ekonomiska resultatet för 1998 blev 606 Mkr (361). Rörelseintäkter-
na uppgick till 4 469 Mkr (4 316), en ökning med 4 procent vilken hu-
vudsakligen beror på ökad volym. Rörelsekostnadema uppgick till 3 700
Mkr (3 722), en minskning med 1 procent.

Kvartalsrapport

Flygmarknaden utvecklades fortsatt positivt under första kvartalet 1999.
Både infrastrukturintäktema och de kommersiella intäkterna ökade,
främst till följd av trafikökningar.

Mkr	Jan-mars 1999	Jan-mars 1998
Omsättning	1 115	1 011
Resultat efter finansiella poster	169	133

Prognos 1999

Internationella prognoser och LFV:s egna prognoser säger att flyget
kommer att fortsätta att växa. Under 1999 beräknas både antalet passage-
rare i utrikes trafik och i inrikes trafik öka med 5 procent. För den när-

maste treårsperioden beräknas också en årlig tillväxt på 5 procent för ut- Skr. 1999/2000:20
och inrikestrafik.

Det ekonomiska resultatet för 1999 beräknas ligga i nivå med 1998.

Riktlinjer

Luftfartsverket bildades år 1947 efter ombildande av luftfartsfonden till
en affarsverksfond och av luftfartsstyrelsen till ett affärsdrivande verk
(prop. 1947:194). Det affärsdrivande verket fick benämningen Luftfarts-
verket. Som skäl angavs bl.a. att verksamheten skulle få bättre affärsmäs-
siga förutsättningar och kunna drivas effektivare.

Luftfartsverket ansvarar för delfunktionen Flygtransporter inom funk-
tionen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	4 469	4316	4 037	3 820	3 570
Rörelseresultat efter avskriv-	788	594	558	705	668
ningar
Resultat efter finansiella poster	606	361	290	362	289
Sysselsatt kapital	7 835	7 447	7 159	7 120	6 088
Justerat eget kapital	2 403	1 943	1 684	1 526	1 265
Investeringar i anläggningstid-
gångar	881	763	808	706	327
Utdelning	130	12	32	65	69
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	10,5	8,1	8,2	10,1	11,2
Räntabilitet på JEK, %	20,0	14.3	13,0	18,7	11,9
Soliditet, %	27	23	21	19	16
Antal anställda	3 450O	4 068	3 979	3 892	3 713
Statens ägarandel, %	100	100	100	100	100

1) Exklusive LFV Handling

Styrelse

Adelsohn, Ulf, ordförande

Anneli, Elisabet

Jonsson, Jan

Orrenius, Jan

Plogéus, Eva

Skogö, Ingemar

Thapper, Inger

Örnfjäder, Krister

Andersson, Lars, arbetstagarrepresentant

Falk, Krister, arbetstagarrepresentant

Generaldirektör

Skogö, Ingemar

Luftfartsverket

601 79 Norrköping

Tfn 011-19 20 00, telex: 64250 CIVAIR S
e-post: luftfartsverket@lfv.se
webbadress: www.lfv.se

Årsredovisningen finns på svenska och engelska och kan beställas per
telefon eller på e-post enligt ovan från LFV publikationsförsäljning.

7.5 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB

Affärsidé

LKAB skall på affärsmässiga grunder uthålligt och kostnadseffektivt
marknadsfora, tillverka och leverera förädlade, kvalitetssäkrade jäm-
malmsprodukter från Malmfälten till utvalda kunder. Affärsidén är base-
rad på affärsmässighet, förädling och kvalitet samt långsiktiga kundrela-
tioner.

Verksamhetsbeskrivning

Luossavaara-Kiirunavaara AB grundades av privata intressenter 1890 för
att utvinna jämmalmsfyndigheten i bergen Luossavaara och Kiiruna-
vaara. Svenska staten inträdde som hälftenägare 1907 i utbyte mot ut-
ökade brytningsrättigheter. År 1957 löste staten in Grängesbergsbolagets
aktier och därmed blev LKAB statsägt.

Dagens LKAB är ett högteknologiskt internationellt malmförädlingsfö-
retag. Företaget är en av världens ledande producenter av högförädlade
jämmalmsprodukter och en av de största pelletsleverantörema. Kunderna
utgörs av stålverk runt om i världen.

LKAB har järnmalmsgruvor i Kiruna och Malmberget, malmföräd-
lingsverk i Kiruna, Svappavaara och Malmberget samt utskeppnings-
hamnar i Luleå och Narvik. Med avancerad teknik och en hög grad av
fjärrstyrning bryts årligen cirka 30 miljoner ton råmalm i undeijordsgru-
voma. Råmalmen förädlas sedan till omkring 20 miljoner ton jämmalm-
sprodukter i form av pellets (sintrade centimeterstora jämmalmskulor)
och fines (finkomigt jämmalmspulver). Pellets, som är den mest förädla-
de produkten, svarar för nära 80 procent av jämmalmsförsäljningen.

LKAB benämns ofta ”Europas hemmagruva” och cirka 80 procent av
leveranserna går till europeiska stålverk. Dessutom har LKAB sedan
länge en stark ställning på marknaden för DR-pellets i Mellanöstern och
Sydostasien. Den största enskilda kunden är SS AB i Sverige och största
enskilda kundland är Tyskland. Sett till försäljningsvärde svarar Sverige
för 25 procent, övriga EU-länder för 50 procent, Asien och Afrika för 19
procent och övriga länder 6 procent.

Vidareförädlingen har lagt grunden till LKAB:s starka marknadsposi-
tion. Visionen är att bli den mest attraktiva leverantören av högförädlade

Skr. 1999/2000:20

jämmalmsprodukter till Europa och övriga prioriterade marknader. Det Skr. 1999/2000:20
skall nås bland annat genom: Ökad förädlingsgrad, kvalitetsledarskap,
kontroll över hela transportkedjan och säkrad kompetensförsörjning.

Omvärldsbeskrivning

Jämmalmsbranschen är kapital intensiv och konjunkturberoende. Efter-
frågan styrs av stålkonjunkturen och volymförändringar får stora effekter
på grund av den höga kapitalbindningen. LKAB är också starkt expone-
rad för valutakursförändringar eftersom prissättningen och försäljningen
sker i US-dollar. Fraktkostnaden spelar också en stor roll för den totala
prisbilden och LKAB har, jämfört med leverantörer från andra världsde-
lar, konkurrensfördelar på den närbelägna europeiska marknaden när sjö-
fraktratema är höga.

Inför 1998 pekade trenden mot nya produktionsrekord för stålbran-
schen. Fördröjda effekter av de finansiella kriserna i Asien, Ryssland och
Sydamerika medförde dock att stålkonjunkturen vek kraftigt nedåt i
Europa och USA under hösten. Den minskade efterfrågan innebar att
LKAB i slutet av året tvingades till produktionsbegränsningar för första
gången på 15 år.

Viktiga händelser 1998 och 1999

I Kiruna har produktionen successivt flyttat över till den nya huvudnivån
på 1 045 meters djup och i Malmberget inleddes produktionen av hema-
titmalm. Båda verksamheterna drabbades dock av produktionsstömingar
som medförde minskade leveranser.

Under året beslutades att satsa på en effektivisering av transportsyste-
met på Malmbanan genom köp av nya lok och vagnar för totalt 1,1 mil-
jarder kronor. Mot bakgrund av det rådande konjunkturläget har dock
andra tidigare beslutade investeringar för cirka 400 miljoner kronor skju-
tits på framtiden, däribland planerad utbyggnad av pelletskapaciteten.

Intrimningen av den nya pilotmasugnen har pågått under året och nu
finns förutsättningar för en effektivare och snabbare produktutveckling.

LKAB är en av Sveriges största elkonsumenter och tillgång till säker
och billig elkraft är därför av stor strategisk betydelse. Under 1998 teck-
nades ett nytt avtal med Vattenfall som långsiktigt säkrar elleveransema
till ett på förhand bestämt pris.

Tertialrapport

Mkr

Jan-april

1999

Jan-april
1998

Föränd-
ring i %

Nettoomsättning

1 199

1 712

-30

Resultat efter finansiella poster

-47

428

-111

Prognos 1999

Marknadsutsiktema for 1999 är osäkra. Generellt väntas året bli sämre än
1998 för jämmalmsproducentema. För LKAB tyder det mesta på att det
blir ett mycket tufft år. Priserna faller med i snitt nära 15 procent och för
första gången sedan mitten av 1980-talet tycks marknaden bli begränsad
för avsättningsmöjligheterna. Kombinationen av lägre volymer och kraf-
tigt sänkta priser väntas ge ett väsentligt försämrat resultat.

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Nettoomsättning	5 129	5 096	4 655	4 354	3 349
Rörelseresultat efter avskrivning	647	794	422	485	148
Resultat efter finansiella poster	960	1 206	941	920	1 356
Sysselsatt kapital	9 670	9 392	9 110	8 753	8 256
Justerat eget kapital	8 638	8 183	7711	7 412	6 991
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	1 358	1 212	1 629	1 162	1 283
Utdelning	231»	290	428	423	294
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	10,5	13,3	11,1	12,1	17,4
Räntabilitet på JEK, %	11,1	14,7	12,2	12,4	19,4
Soliditet, %	74	75	75	76	76
Antal anställda	3 568	3 524	3 379	3 432	3 358
Statens ägardel, %	100	100	100	100	98

*1 Föreslagen utdelning

Styrelse

Sprängare, Björn, ordförande

Ameln, Carl

Enger, Ole

Lund, Olof

Olson, Hans Christer

Ros, Carl Wilhelm

Tengelin, Ursula

Östholm, Lars

Bäckström, Håkan, arbetstagarrepresentant

Larsson, Hans, arbetstagarrepresentant

Wikström, Karl, arbetstagarrepresentant

Kohkoinen, Thomas, arbetstagarrepresentant, suppleant
Thoméus, Torsten, arbetstagarrepresentant, suppleant
Åhult, Henrik, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Ameln, Carl

LKAB

Box 952, 971 28 Luleå

Tfn 0920-380 00, fax: 0920-195 05
e-post: info@lkab.com
webbadress: www.lkab.com

Skr. 1999/2000:20
LKAB:s årsredovisning kan beställas från LKAB, Koncemstab Informa-
tion. Årsredovisningen finns även på engelska.

7.6 Nordbanken Holding AB

Statens innehav i Nordbanken Holding AB (publ) är en finansiell place-
ring som riksdagen givit regeringen mandat att avyttra. Regeringens av-
sikt är att avyttra tillgången på ett sätt som maximerar statens avkastning
på innehavet.

Bakgrunden till innehavet är statens åtgärder för att stärka det finan-
siella systemet då staten köpte in samtliga utestående aktier i Nordban-
ken. I enlighet med tidigare beslut tog staten det första steget i oktober
1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att sälja 34,5 procent. I
september 1996 erbjöd Nordbanken ett aktieinlösenprogram, riktat till
samtliga aktieägare. Staten löste då in aktier för motsvarande 5 miljarder
kronor och minskade därmed sin ägarandel till 59,5 procent. I samband
med samgåendet mellan Nordbanken och Merita 1997 (se vidare nedan)
såldes aktier till svenska allmänheten och svenska och utländska institu-
tioner vilket minskade ägarandelen till 42,5 procent i Nordbanken Hol-
ding.

Nordbanken Holding AB (publ) äger, tillsammans med Merita Abp,
Merita Nordbankenkoncemens moderbolag, MeritaNordbanken Abp.
MeritaNordbanken förvaltas enligt avtal som en enhet. Aktieägarna i
Nordbanken Holding har rätt till 60 procent av gruppens kapital och re-
sultat. Aktieägarna i Merita Abp har rätt till 40 procent av nämnda kapi-
tal och resultat. MeritaNordbanken är ett år efter sammanslagningen av
Merita och Nordbanken en sammanhållen fungerande bankkoncem.

7.7 MeritaNordbanken

Affärsidé

MeritaNordbankens övergripande mål är att skapa värde för aktieägarna.
Koncernen ser Norden och Östersjöområdet som sin hemmamarknad och
erbjuder personliga finansiella lösningar som möjliggör för kunderna att
förverkliga drömmar och affärsidéer. Visionen är att vara den ledande
finansiella partnern i regionen och Europas ledande IT-bank. Koncernen
har inbjudit ledande banker i Norden till samgående och bygger upp en
regionbank i Baltikum och Polen.

V erksamhetsbeskrivning

MeritaNordbanken är en av Nordens ledande bankgrupper med ett brett
utbud av finansiella produkter och tjänster. Kundbasen omfattar över 6,5
miljoner privatpersoner samt 400 000 företag och institutioner. Kunderna
i Sverige och Finland erbjuds service via 800 bankkontor, cirka 1 000

svenska postkontor och genom effektiva telefonbanks- och intemettjäns- Skr. 1999/2000:20
ter. Omkring en miljon kunder använder gruppens elektroniska
banktjänster. Gruppen förvaltar cirka 370 miljarder kr eller cirka 42 mil-
jarder euro för privatkunders räkning. Utöver det nordiska kontorsnätet
finns gruppen representerad i 19 länder. Gruppen har över 19 000 an-
ställda, varav cirka 18 000 inom den egentliga bankrörelsen.

MeritaNordbankens samlade börsvärde uppgick vid utgången av 1998 till

11,5 miljarder euro (109 miljarder kr).

Omvärldsbeskrivning

Norden och Östersjöområdet framstår allt mer som ett område i Europa
med god tillväxtpotential. Allt fler företag definierar regionen som en
samlad hemmamarknad. Som ledande nordisk eurobank och Intemetbank
avser MeritaNordbanken att expandera organiskt med mindre förvärv i
Baltikum och Polen. Koncernen är verksam i Danmark och Norge och
har inbjudit ledande danska och norska banker att delta i koncernens
”samgående för tillväxt”.

Viktiga händelser 1998 och 1999

I linje med MeritaNordbankens fastlagda strategi, som syftar till att foku-
sera och expandera bankverksamheten, såldes under året väsentliga delar
av de större aktieinnehaven. Beslut fattades därtill om en snabbare av-
veckling av icke bankrelaterade fastigheter.

MeritaNordbankens rörelseresultat uppgick för 1998 till 8 145 miljoner
mark (12 083 miljoner kronor), en ökning med 13 procent jämfört med
pro forma resultatet för 1997. Trots stora fastighetsnedskrivningar, som
redovisas efter rörelseresultatet, blev räntabiliteten 14,3 procent.

Årets resultat påverkades av ytterligare ett antal jämförelsestörande
poster. Exklusive dessa poster uppgick rörelseresultatet till 6 889 miljo-
ner mark (10 220 miljoner kronor), en förbättring med 16 procent jämfört
med föregående år, justerat på motsvarande sätt. Räntabiliteten uppgick
till 18,7 procent.

De bedömningar om synergivinster som gjordes i samband med att fu-
sionsplanema offentliggjordes bedöms kunna infrias.

Kvartalsrapport

Från och med den 1 januari 1999 rapporterar MeritaNordbankengruppen
resultat- och balansräkningar i euro.

MeritaNordbankens rörelseresultat för årets tre första månader uppgick
till 489 miljoner euro (4 411 Mkr). Resultatet påverkades av realisations-
vinst om 114 miljoner euro (1 028 Mkr)⁰ och exklusive denna post för-
bättrades resultatet med 23 procent jämfört med ett på motsvarande sätt
korrigerat resultat för 1998. Räntabiliteten var under första kvartalet 28,6

procent (motsvarande period 1998: 32,2 procent). Korrigerat för realisa- Skr. 1999/2000:20
tionsvinst var räntabiliteten 22,4 procent (17,8).

MeritaNordbanken fortsätter att utöka sin närvaro på de växande
marknaderna i området kring Östersjön.

Riktlinjer

Som ett led i statens åtgärder för att stärka det finansiella systemet köpte
staten in samtliga utestående aktier i Nordbanken (1991/92: 153, bet.
1991/92:NU36, rskr. 352). I enlighet med tidigare beslut tog staten det
första steget i oktober 1995 i en utförsäljning av statens aktier genom att
sälja 34,5 procent.

Ekonomisk översikt för de två senaste åren

	Mkr 1998²⁾	FM 1998	FM 1997 Pro forma
Intäkter	544	19 922	18 879
Kostnader	16 342	11 016	10 293
Kreditförluster	1 316	887	1 351
Rörelseresultat	12 083	8 145	7 235
Årets resultat	6 198	4 178	6 345
Utlåning till allmänheten	527 716	355 722	339 867
Inlåning från allmänheten	339 342	228 744	233 309
Eget kapital	45 264	28 366	27 859
Kapitaltäckningsgrad %		9,9	H,3
Heltidsanställda		18 179	19 490
Deltidsanställda		2 279	2 094
Statens ägarandel av kapi- talet, %3⁾	25,5

O Omräkningskurs l:akvartalet 1999:1 euro=5,94573 FM=9,0214 kr

2) Omräkingskurs 1998: Resultatkurs (genmsnitt) 1 F = 1,4835 Skr Balanskurs (slutet av året 1

FM = 1,5957 Skr
3) 21,25 % av rösterna

Styrelse - Nordbanken Holding och MeritaNordbanken

Palmstiema, Jacob, ordförande

Vainio, Vesa, vice ordförande

Dalborg, Hans, verkställande direktör

Andersson, Dan

Andersson, Edward

Brandinger, Rune

Kivimäki, Mikko

Magnusson, Bernt

Niemelä, Juha

Peltola, Timo

Verkställande direktör och koncernchef

Dalborg, Hans

Skr. 1999/2000:20

MeritaNordbanken

Hamngatan 10, 105 71 Stockholm
Tfn 08-614 70 00, fax 08-10 50 69
Alexandersgatan 30, Fin-00020 MERITA
Tfn +358 9 1651, fax: +358 9 165 428 38

webbadress: www.meritanordbanken.com
webbadress: www.nb.se

webbadress: www.merita.fi

MeritaNordbankens årsredovisning, inklusive årsredovisning för Nord-
banken Holding AB och Merita Abp, finns tillgänglig på svenska, finska
och engelska.

7.8 Posten AB

Affärsidé

Genom Posten skall alla kunna nå alla med meddelanden, varor och be-
talningar. Posten skapar också mervärden för kunderna genom att krea-
tivt foga samman egna och andras resurser - framför allt inom områdena
marknadskommunikation, elektronisk handel och logistik.

Postens tre huvudmål, Nöjda kunder, Lönsamhet och Personal som
trivs har under 1998 kompletterats med ett ijärde målområde, Förnyelse.
De fyra målen samverkar och är en förutsättning för att kundernas behov
av service långsiktigt skall kunna tillgodoses under lönsamma former.

Verksamhetsbeskrivning

Posten AB (publ) är moderbolag i Postkoncemen. Posten AB blev i mars
1998 ett publikt bolag, i syfte att kunna finansiera sig på kapitalmarkna-
den.

Alla privatpersoner, företag och organisationer i Sverige, men även
utländska företag med affärsrelationer till Sverige är Postens kunder. Se-
dan 1997 arbetar Posten i en kundorienterad organisationsstruktur, detta
för att bättre kunna tillgodose kundernas behov av service och enkelhet.
Ett kundsegment är en affärsenhet med ansvar för en grupp kunder inde-
lade efter branschtillhörighet eller liknande. Kundsegmenten stöds av sex
affärsområden som tillhandahåller sortiment och produktion samt ut-
veckling av dessa. Affärsområdena är Posten Brev, Posten Logistik,
Posten Utrikes, PostNet, Postgirot och Posten Försäljning. Postkoncer-
nens resultat redovisas i affärsområdesstrukturen.

Inom Postkoncemen sker betydande köp av produktions- och försälj- Skr. 1999/2000:20
ningsresurser mellan affärsområdena. Huvudprincipen är marknadsmäs-
siga priser i dessa relationer.

Inom övriga koncemenheter ingår Postfastigheter, som förvaltar kon-
cernens fastigheter och Postbolagengruppen, som är en sammanhållande
enhet för flera affarsstödjande enheter. Vidare ingår Posten Affärsut-
veckling, Kundsegmentorganisationen samt process- och koncemstaber.

Omvärldsbeskrivning

Postens tre kämaffårer, meddelanden, betalningar och varor, möter en
ökad konkurrens framför allt genom den ökade globaliseringen, nya aktö-
rer och den elektroniska utvecklingen. Förutsättningarna förändras nu
mycket snabbt främst på logistikmarknaden och inom banksektorn.

Postens strategi är att växa på logistikmarknaden. Denna blir allt mer
internationell och kommer att fortsätta utvecklas i snabb takt mot färre
och större aktörer som verkar i flera länder. För att kunna erbjuda komp-
letta lösningar till kunderna skapas allianser och bolag köps upp. Posten
skall delta i denna utveckling och satsar därför på att bli ett ledande nor-
diskt logistikföretag.

Genom det förvärv av aktier i ASG som under våren 1999 genomförts
inleder Posten aktiviteter i syfte att spela en aktiv roll i den framtida ut-
formningen av den nordiska logistikmarknaden.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Under 1998 har strukturåtgärder genomförts inom de flesta affärsområ-
dena motsvarande 425 miljoner kronor. Dessa strukturåtgärder har i stor
utsträckning varit personalrelaterade, i form av avgångsvederlag, starta
eget bidrag och förtida pension. Strukturåtgärderna är en följd av de fort-
satta rationaliseringarna inom koncernen.

I sitt beslut i november 1998 slog Marknadsdomstolen fast att Posten
har kostnadsskillnader som motiverar lägre priser för stora sändningar till
de 19 största orterna jämfört med övriga landet. Domstolen konstaterade
att Postens kalkyler som ligger till grund för de geografiskt differentiera-
de priserna är korrekta. I och med beslutet har Posten fått möjlighet att
erbjuda en tjänstestruktur som bättre än tidigare motsvarar kundernas
behov. Det nya tjänsteutbudet började gälla den 1 april 1999.

Under 1998 har Posten AB haft, utöver ordinarie bolagsstämma, två
extra bolagsstämmor, bland annat för att besluta om förändringar i styrel-
sens sammansättning.

VD och koncernchef Ulf Dahlsten sade i augusti 1998 upp sig med en
uppsägningstid om maximalt ett år. Den 15 februari 1999 tillträdde
Lennart Grabe som ny VD och koncernchef.

Kvartalsrapport

Skr. 1999/2000:20

Postkoncemens totala rörelseintäkter uppgick till 6 008 (6 372) miljoner
kronor. Exklusive realisationsvinster om 436 miljoner kronor ökade rö-
relseintäktema med 1,2 procent jämfört med motsvarade period föregå-
ende år.

Mkr

Jan-mars

1999

Jan-mars

1998

Omsättning

6 008

6 372

Resultat efter finansiella poster

250

875

Den kundupplevda kvaliteten på Postens tjänster som den mäts i Nöjd

Kund Index har förbättrats och uppgick under första kvartalet 1999 till 59
(58).

Riktlinjer

Grundbeslut: Förändrad verksamhet för Postverket (prop. 1993/94:38,
bet,1993/1994:TU9, bet. 1993/94:TU1, rskr.1993/94:119).

Kompletterad med Postens finansiella tjänster (prop. 1995/96:3, bet.
1995/96:NU3, rskr. 1995/96:41).

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	24 359	23 424	22 725	22 271	21 609
Rörelseresultat efter avskrivning	1 060	1 207	765	761	1 446
Resultat efter finansiella poster	1 075	1 055	570	831	1 401
Justerat eget kapital	4 772	4 017	3 294	2 983	2 446
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	971	1 186	1 707	1 683	978
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	14,7	11,1	7,9	11,1	15,6
Räntabilitet på JEK, %	16,9	21,0	12,6	20,7	46,0
Soliditet, %	7	6	5	5	5
Antal anställda	42 108	42 903	45 137	46 048	46 937
Statens ägardel, %	100

Styrelse

Bemhardsson, Göte, ordförande

Detter, Dag

Grabe, Lennart

Olsson, Lars-Bertil

Ragsten Pettersson, Christina

Sandberg, Peter

Spång, Ulf

Strömberg, Karin

Tuvegran, Ingela

Töyrä Axelsson, Gunnel, personalrepresentant, ST-Post Skr.

Kihlberg, Åke, personalrepresentant, SEKO-Posten

Nyström, Björn, personalrepresentant, SACO-Posten

Verkställande direktör

Grabe, Lennart

Posten AB

105 00 Stockholm

Tfn 08-781 10 00

e-post: kimdtjanst@posten.se
webbadress: www.posten.se (där man även kan beställa årsredovisningen
på svenska och engelska).

7.9 Samhall AB

Affärsidé

Samhalls uppgift är att skapa meningsfullt och utvecklande arbete for
personer med arbetshandikapp där behoven finns. För detta bedriver
Samhall industriell och kommersiell verksamhet. Resultaten mäts mot
fyra mål:

• antalet anställda mätt i volymen arbetade timmar

• andel rekrytering från prioriterade grupper (personer med intellektu-
ella funktionshinder, personer med flera handikapp och psykiskt sju-
ka)

• andelen anställda som övergår till en anställning hos andra arbetsgiva-

re, så kallade övergångar

• ekonomiskt resultat

Verksamheten finansieras genom egna försäljningsintäkter och merkost-
nadsersättning från staten för de merkostnader Samhall har jämfört med
andra företag.

Verksamhetsbeskrivning

Samhall är en statligt ägd koncern som bildades 1980 efter beslut av
riksdagen. Bildandet av Samhall - dåvarande Samhällsföretag - innebar
att landets alla verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler och
industriella beredskapsarbeten, fick en gemensam huvudman. Samhall är
ett arbetsmarknadspolitiskt medel för att underlätta att personer med
funktionshinder får arbete och lön för detta.

Samhall har totalt cirka 800 arbetsplatser över hela landet. Moderbola-
get Samhall AB ansvarar gentemot ägaren staten för verksamheten. Sam-
hall arbetar i en matrisorganisation med både en geografisk och en af-
färsmässig indelning. Koncernen omfattar totalt 23 dotterbolag och nio
affärsområden, de senare fördelade på affärsgruppema Industri och

1999/2000:20

Tjänster. Samhall erbjuder dessutom som ett komplement till kärnverk-
samheten genom dotterbolaget Samhall Resurs AB arbetslivsinriktad
rehabilitering och personalutveckling till externa kunder.

Samhall hade vid 1998 års utgång 29 592 anställda, varav 26 878 per-
soner eller 91 procent med arbetshandikapp. Av de anställda arbetade 40
procent inom tjänster och 60 procent inom industriverksamheten. Den
totala faktureringen 1998 uppgick till 4 974 miljoner kronor, en ökning
med 10 procent jämfört med 1997. Av faktureringen utgjorde exporten
21 procent, det vill säga en dryg miljard kronor.

Samtliga fastställda fyra mål infriades 1998. Arbetstimmarna uppgick
till 31,8 miljoner vilket i stort motsvarar vad riksdagen beställt (31,9). Av
de som rekryterades kom 44 procent från prioriterade handikappgrupper,
att jämföra med målet om minst 40 procent. 1 074 anställda eller 4,1 pro-
cent gick över till andra arbetsgivare. Målet är minst 3 procent. 1997 års
förlust om 288 miljoner kronor vände under 1998 till ett positivt resultat
efter fmansnetto på 55 miljoner kronor. Resultatet är främst en effekt av
det åtgärdsprogram som beslutades under 1997 och som genomfördes
under 1997 och 1998. Åtgärdsprogrammet genomfördes till följd av sta-
tens sänkta merkostnadsersättning.

Omvärldsbeskrivning

Samhall har fastställt sina strategier in på 2000-talet i strategirapporten
”Samhall mot År 2005”.

Några väsentliga strategiska vägval för Samhall är:

• Verksamhetsidén och kvaliteten i arbetet skall i första hand värnas

• Hälften av jobben skall finnas inom tjänstesektorn och hälften inom
industrin in på 2000-talet. Fler anställda skall arbeta integrerat med det
övriga arbetslivet

• Målet att 3-6 procent av de anställda varje år skall börja arbeta på den
övriga arbetsmarknaden kvarstår

• Samhalls kompletterande roll att sälja tjänster inom arbetslivsinriktad
rehabilitering och personalutveckling skall växa och utvecklas

• Den statliga ersättningen skall minska och en bit in på 2000-talet utgö-
ra 85-90 procent av lönekostnaden för anställda med arbetshandikapp

• Samhall affärsvolym skall växa inom både industri- och tjänstesektorn
men koncentreras och produktion med låg framtidspotential skall av-
vecklas

• Helhetslösningar för kunder och strategiska partnerskap med andra
företag skall eftersträvas

• Outsourcingtrenden utnyttjas genom att fler jobb skapas i entreprena-
der och genom bemanningsuppdrag.

Skr. 1999/2000:20

Viktiga händelser 1998 och 1999

1998 nåddes den hittills största resultatförbättringen då koncernen vände
en förlust på 288 miljoner kronor till en vinst på 55 miljoner kronor.
Samtidigt kunde affärsverksamheten for första gången under koncernens
nitton år bidra till ett överskott for att täcka lönekostnaderna för anställda
med arbetshandikapp.

Förutom resultaträkningen och det genomförda åtgärdsprogrammet
under 1998 kan noteras satsningen på kvalitetsarbetet. ISO-certifiering av
personalutvecklingsprocessen inleddes under året. 8000 eller 32 procent
av de anställda arbetade vid årets slut på arbetsplatser som var certifiera-
de. Alla arbetsplatser skall under 1999 ha certifierat personalutvecklings-
processen liksom all varu- och tjänsteproduktion enligt ISO 9000. Mil-
jöcertifiering (ISO 14 000) har inletts under 1997 och 1998 och fortsätter
under 1999. Under 1998 antogs en ny strategi för koncernens långsiktiga
profilering. Kärnbudskapet är ”Möjligheternas företag” som vill visa på
möjligheterna att koppla ihop mänskliga värden med kommersiell fram-
gång, ett budskap som skall foras ut till anställda, kunder och i samhället.
En ny personalenkät genomfördes under 1998 bland 6 000 anställda. En-
käten visar bland annat att tre av fyra anställda trivs på arbetet.

Ett nytt åtgärdsprogram har antagits som genomförs under 1999 och år
2000 mot bakgrund av riksdagens skärpta ekonomiska krav for 1999.
Programmet omfattar både intäktsskapande åtgärder och kostnadsbespa-
ringar. Det skall ge en resultatförbättring, utöver den redan inplanerade
om 250 miljoner kronor, på ytterligare cirka 200 miljoner kronor under
en tvåårsperiod.

Skr. 1999/2000:20

Kvartalsrapport

Mkr	Jan-mars 1999	Jan-mars 1998
Fakturering	1 228	1 198
Statlig merkostnadsersättning	1 110	1 139
Resultat efter fmansnetto	-23	7

Faktureringen ökade med 3 procent jämfört med motsvarande period fö-
regående år.

Resultatet efter fmansnetto blev -30 miljoner kronor sämre än föregå-
ende år. Det är huvudsakligen en konsekvens av minskad merkostnadser-
sättning från staten med 29 miljoner kronor.

Prognos 1999

Prognosen utgår från volym arbetstillfällen för personer med arbetshan-
dikapp, 26 800, motsvarande 31,9 miljoner arbetstimmar. Faktureringen
bedöms kunna öka med 4 procent jämfört med 1998 och förädlingsvärdet
med cirka 5 procent. Ökningen bedöms dock vara optimistisk med hän-
syn till den osäkra konjunkturutvecklingen.

Merkostnadsersättningen från staten minskar med drygt 4 procent eller Skr. 1999/2000:20
cirka 200 miljoner kronor.

Riktlinjer

Efter forslag i propositionen (1991/92:91) om ombildning av Samhall till
aktiebolag, m.m. beslutade riksdagen (bet. 1991/92:AU16, rskr.
1991/92:249) att den verksamhet som bedrevs av den centrala Stiftelsen
Samhall och de regionala stiftelserna för skyddat arbete fr o m. den 1 juli
1992 skulle bedrivas i aktiebolagsform. En koncern med ett moderbolag
samt dotterbolag skulle bildas. Samtliga aktier i moderbolaget skulle ägas
av den svenska staten. Moderbolaget skulle äga samtliga aktier i dotter-
bolagen. Ett väsentligt skäl till omvandlingen angavs vara att företags-
gruppen därigenom skulle få bättre affärsmässiga förutsättningar för sin
verksamhet och att verksamheten kunde bli effektivare. Vidare angavs att
aktiebolagsformen innebär en ansvars- och befogenhetsfördelning som är
klar, känd och beprövad av samarbetspartners och konkurrenter, natio-
nellt och internationellt.

Uppgiften för Samhall AB är att anordna, leda och samordna verksam-
het, som bedrivs inom koncernen för att ge utvecklande och meningsfullt
arbete åt arbetshandikappade där behoven finns. Koncernen skall upp-
fylla vissa resultatkrav i fråga om sysselsättningsvolym, effektivitetsför-
bättringar, rekrytering av vissa grupper arbetshandikappade samt ifråga
om andel anställda som under året lämnar Samhall för arbete på den re-
guljära arbetsmarknaden.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	9 538	8 992	9 144	9 142	8 843
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	4	-337	-180	-51	93
Resultat efter finansiella poster	55	-288	-91	103	234
Sysselsatt kapital	1 638	1 754	1 895	1 879	1 831
Justerat eget kapital	1 612	1 711	1 865	1 864	1 753
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	213	208	260	281	213
Utdelning	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	3,7	-16,1	-4,6	5,8	13,8
Räntabilitet på JEK, %	3,7	-16,5	-4,7	5,8	14,4
Soliditet, %	42	48	49	44	41
Antal anställda	25 693	25 914	27 520	28 721	28 085
Statens ägardel, %	100

Styrelse

Tidlund, Håkan, ordförande

Carlsson, Barbro

Curman, Maria

Ennerfelt, Göran

Svensson, Hans

Karlsson, Boel

Lundin, Ulf

Frideborger, Bengt, arbetstagarrepresentant

Josefsson, Sören, arbetstagarrepresentant

Litzell, Per-Olof, arbetstagarrepresentant

Swedenborg, Birgitta, suppleant

Wahlström, Victor, suppleant

Forsberg, Berth, arbetstagarrepresentant, suppleant

Gardelin, Olle, arbetstagarrepresentant, suppleant

Leppäniemi, Sven Olof, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Sevebrant, Göran (tf)

Samhall AB

Box 44,146 21 Tullinge

Tfn 08-607 02 00, fax: 08-607 02 99

e-post: samhall.info@samhall.se

webbadress: www.samhall.se

Samhalls årsredovisning kan beställas hos Samhalls informationsenhet
telefon 08-607 02 06 eller på vår e-post/ webbadress. Den finns även
tillgänglig på engelska.

7.10 SAS Sverige AB

Affärsidé

Affärsidén i SAS Sverige AB är att bedriva ett aktivt ägande i SAS Kon-
sortiet. Det övergripande målet är att långsiktigt utveckla SAS genom
aktivt styrelsearbete.

V erksamhetsbeskrivning

Genom konsortialavtal med SAS Danmark A/S och SAS Norge ASA
driver SAS Sverige AB flygtrafikrörelse i konsortierna Scandinavian
Airlines System (SAS) och SAS Commuter. SAS driver verksamheter
med anknytning till flygrörelsen i dotter- och intresseföretag. Dessa fo-
retag bildar SAS Gruppen, vilken ägs till 21,4 procent av svenska staten.

SAS Sverige AB:s huvudsakliga verksamhet är att äga och förvalta an-
delarna (3/7) i SAS konsortiet samt bedriva viss egen finansförvaltning.

Omvärldsbeskrivning

Den finansiella krisen i Asien, Ryssland och senare också Sydamerika
skapade oro och osäkerhet i industri och näringsliv världen över. Flygin-
dustrin är konjunkturkänslig och SAS har under 1998, i likhet med hela

Skr. 1999/2000:20

den internationella flygbranschen, upplevt ett turbulent år. Det kan kon- Skr. 1999/2000:20
stateras att det skedde ett trendbrott med en svagare efterfrågan på affärs-
resor under hösten 1998. Detta har fortsatt in i 1999.

Är 1998 har präglats av ett konkurrensmässigt hårdnande klimat med
aggressiva prisutspel samt lågprissatsningar med ny konkurrens på Skan-
dinavien från europeiska operatörer.

SAS trafik för helåret 1998 utvecklades relativt sett svagt. Passage-
rartrafiken ökade 2,7 procent jämfört med föregående år. Utvecklingen
under första kvartalet var stark, medan utvecklingen under resten av året
dämpades av arbetsmarknadskonflikter, konsekvensen av omläggning av
luftleder i Skandinavien, flytten från Fomebu till Gardermoen, Oslo,
samt i viss mån leveransförsening av nya flygplan.

Viktiga händelser 1998 och 1999

• Gardemoen öppnade för reguljär trafik i oktober 1998. Detta var en
milstolpe både för norsk luftfart och SAS’ verksamhet i Norge

• SAS sålde i februari 1999, 30 procent av sin andel i datanätsföretaget
Equant N.V.

• SAS International Hotels sålde hotellfastigheten i Amsterdam under
våren

• SAS och Singapore Airlines inleder en strategisk allians

• Förändringsprogrammet SAS 2000+ presenterades för SAS kunder i
maj 1999

Kvartalsrapport

Mkr

Jan-mars

1999

Jan-mars

1998

Resultat efter finansiella poster

266

Prognos 1999

Det är stor osäkerhet om förutsättningarna för trafik- och intäktsutveck-
lingen under 1999.

Kostnadsutvecklingen under första kvartalet var otillfredsställande,
men på helårsbasis för 1999 förväntas en utveckling där enhetskostnaden
inte blir högre än den var 1998.

Bedömningen av resultatet för 1999 är att resultatet före skatt för 1999
blir betydligt svagare än föregående år. I denna bedömning har hänsyn nu
tagits till ändringen i planenliga avskrivningar på flygplan från den 1
januari 1999.

Riktlinjer

Skr. 1999/2000:20

SAS-samarbetet etablerades i slutet av år 1950 genom retroaktiv tillämp-
ning av ett konsortialavtal som slöts i böljan av år 1951 mellan de dåva-
rande nationella moderbolagen i konsortiet. Konsortialavtalet godkändes
av de tre ländernas regeringar och följdes i slutet av år 1951 av ett avtal
mellan de tre ländernas regeringar rörande samarbete på luftfartens om-
råde. Detta avtal gäller så länge samarbetet i SAS upprätthålls. Vidare
utfärdades under år 1951 parallella koncessioner för moderbolagens
flygtrafik. Tillsammans utgör dessa beslut grundvalen för det skandina-
viska luftfartssamarbetet. Nu gällande svenska koncession beslutades av
regeringen år 1988 efter hörande av riksdagen. Regeringsavtalet förläng-
des senast genom regeringsbeslut 1989. Riksdagen godkände den 16 maj
1997 en föreslagen förlängning av SAS-samarbetet till den 30 september
2020 (prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232).

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	1	1	30	114	124
Rörelseresultat efter avskrivning	-6	-7	1	5	29
Resultat efter
finansiella poster 1)	1 205	966	930	1 367	765
Sysselsatt kapital	8 080	7 406	6 807	6 044	6 869
Justerat eget kapital	6 329	5 664	5 151	4 564	5 379
Investeringar i anläggningar	0	0	0	0	0
Utdelning	282	282	212	1 9252)	176
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	16	14	15	21	12
Räntabilitet på eget kapital, %	15	13	14	19	20
Soliditet, %	93	92	94	74	94
Antal anställda	1,5	3	3	3	4,5
Statens ägarandel, %	50

O Inklusive resultatandelar i SAS Gruppen
2) Inklusive engängsutdelning 1 713 Mkr.

Styrelse

Berggren, Bo, ordförande

Jansson, Urban, vice ordförande

Belffage, Erik

Linander, Nina

Verkställande direktör

Stenberg, Jan

SAS Sverige AB

195 87 Stockholm

Tfn 08-797 12 93
webbadress: www.sas.se

Alla rapporter finns på engelska, danska, norska, svenska och kan rekvi- Skr. 1999/2000:20
reras från SAS tfn 08-797 00 00, fax: 08-797 15 15. De finns tillgängliga
på Internet:

7.11 Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag, SBAB

Affärsidé

SBAB:s affärsidé är att på ett enkelt och prisvärt sätt finansiera boendet.
SBAB skall genom effektiv verksamhet bidra till konkurrens och mång-
fald. SBAB är det tredje största bolåneföretaget i Sverige och är den enda
bankoberoende och specialiserade långivaren på bostadskreditmarkna-
den.

V erksamhetsbeskrivning

Utlåningen sker sedan den 1 januari 1995 genom två helägda dotterbolag,
medan moderbolaget ansvarar för all upplåning i koncernen. All verk-
samhet sker i en gemensam organisation och under kontroll av moder-
bolagets styrelse och ledning. Verksamheten skall präglas av låg risk,
god lönsamhet och kostnadseffektivitet samt genomsyras av höga etiska
krav.

Vinsten för 1998 var 496 miljoner kronor och motsvarar en räntabilitet
på eget kapital efter skatt på 11,4 procent, vilket överstiger det avkast-
ningskrav (räntan på femåriga statsobligationer plus fem procentenheter
efter skatt) som ägaren ställt upp.

SBAB:s nyutlåning på företagsmarknaden uppgick under 1998 till
brutto 15 560 miljoner kronor. Efter lösen och amorteringar blev netto-
ökningen 3 780 miljoner kronor. Utlåningen till företagsmarknad var
120 916 miljoner kronor vid årsskiftet 1998/99 och till privatmarknad
23 744 miljoner kronor. Nyutlåningen på privatmarknad var under 1998
brutto 7 163 miljoner kronor och netto, efter amorteringar och lösen,
4 534 miljoner kronor. Utlåningen till företagsmarknad sker genom fem
regionkontor i Malmö,

Göteborg, Linköping, Stockholm och Umeå. All utlåning till privat-
marknad sker genom ett integrerat telefon- och Intemetkoncept i
Karlstad.

Ett viktigt inslag i SBAB:s strategier är allianser och samarbeten. Ut-
gångspunkten är att SBAB skall vara en specialiserad och från de stora
bankerna oberoende långivare. Vidgad kundbas och ett ökat produktut-
bud är en viktig del i SBAB:s samarbetskoncept samtidigt som samarbet-
spartners är viktiga distributionskanaler för SBAB:s lån. SBAB samar-
betar med Länsförsäkringar Wasa Bank, Provinsbankema/Den Danske
Bank, Sparbankerna Finn och Gripen, regionala fastighetsägareförening-
ar och fristående fastighetsmäklare.

Viktiga händelser 1998 och 1999

SBAB har under 1998 utvecklat ett omfattande Intemetkoncept, vilket
vid årsskiftet 98/99 svarade för cirka 8 procent av inkommande lånean-
sökningar. Denna andel har fortsatt öka kraftigt under 1999.

Resultatet för 1998 har inte belastats med några kreditförluster.
SBAB:s problemkrediter har minskat väsentligt och har stabiliserats på
nivån 0,6 procent av lånestocken.

Koncentrationen på bostadskreditmarknaden har ökat. Fem aktörer, de
fyra stora bankerna och deras bolåneföretag samt SBAB svarar för mer
än 95 procent av bostadskreditgivningen. SBAB:s marknadsandel uppgår
till cirka 14 procent av den totala bolånemarknaden. På företagsmarknad
(flerbostadshus) är SBAB:s andel cirka 23 procent, medan den på pri-
vatmarknad (villor/bostadsrätter) uppgår till knappt 5 procent.

Kvartalsrapport

Efterfrågan på bostadskrediter är fortsatt dämpad. SBAB:s målmedvetna
satsning på privatmarknad är fortsatt framgångsrik. SBAB:s andel av
marknaden för villakrediter ökar medan utlåningen till kommunala bo-
stadsföretag minskat sedan motsvarande period föregående år.

Problemkreditema efter reserveringar fortsätter att minska och uppgick
per 31 mars till 662 miljoner kronor.

Rörelseresultatet för första kvartalet 1999 uppgick till 97 miljoner kro-
nor. Resultatet under motsvarande period 1998 var 133 miljoner kronor.
Resultatförsämringen beror till övervägande del på ett lägre räntenetto.
SBAB:s totala utlåning var vid utgången av första kvartalet 139 107
miljoner kronor (136 137 miljoner kronor). Resultatet för 1999 förväntas
bli lägre än för 1998.

Skr. 1999/2000:20

Mkr

Jan-mars

1999

Jan-mars

1998

Utlåning till allmänhet

139 107

136 137

Rörelseresultat

133

SBAB:s kapitaltäckningsgrad var 10,5 procent vid utgången av mars
1999.

En fortsatt utveckling av IT med automatiserade system är av central
betydelse för kostnadseffektivitet, tillgänglighet och service. Under 1998
har stora resurser satsats på denna utveckling. Utvecklingen mot en allt
mer IT-stödd verksamhet kommer att fortsätta under 1999 och komman-
de år.

Vid bolagsstämman den 18 mars efterträddes Sune Jussil av Christer
Malm som verkställande direktör i SBAB.

Riktlinjer Skr. 1999/2000:20

T.o.m. budgetåret 1984/85 finansierades statliga bostadslån över stats-
budgeten. Fr. o. m. den 1 juli 1985 övertogs denna uppgift av SBAB.
Bolaget finansierade lån som beslutades av bostadsstyrelsen och läns-
bostadsnämnderna. I samband med bolagets ombildande (Prop.
1993/94:228) befästes bolagets nuvarande roll att med utgångspunkt i
sedvanlig företagsekonomisk målsättning bidra till mångfalden och kon-
kurrensen på marknaden.

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Utlåning	144 660	136 346	135 175	136 925	138 175
Resultat före kreditförluster	497	679	890	1 154	1 127
Rörelseresultat	496	476	572	516	-657
Justerat eget kapital	3 298	3 205	3 132	1 945	1 132
Investeringar i anläggningstill-
gångar	23	19	16	22	12
Utdelning	96	150	470	777	500
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	0,33	0,33	0,38	0,34	neg
Räntabilitet på JEK, %	15,0	14,9	18,3	26,5	neg
Soliditet, %	2	2	2	1	0,8
Antal anställda	312	261	257	232	233
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Eliasson, Ingemar, ordförande
Rung, Sören, vice ordförande
Granström, Per Erik

Ragsten Pettersson, Christina

Kotajoki, Juha

Klangby, Lars-Erik

Lindstam, Leif

Marking, Bo

Wiklund, Karin

Verkställande direktör

Malm, Christer

SBAB

Box 7543, 103 93 Stockholm

Tfn 08-614 43 00, fax: 08-611 46 00
e-post: headoffice@sbab.se
webbadress: www.sbab.se

SBAB:s årsredovisning kan beställas på telefon 08-614 43 00 eller på vår
webbadress: www.sbab.se. Årsredovisningen finns tillgänglig på
engelska.

7.12 SJ, Statens Järnvägar Skr. 1999/2000:20

Affärsidé

Med järnvägstrafiken som kämaffar skall SJ-koncemen utveckla, produ-
cera och sälja:

• resor åt människor som reser till och från arbetet, i tjänsten och på

fritiden

• effektiva logistik- och transportlösningar åt foretag så att de kan öka
sin attraktionskraft.

V erksamhetsbeskrivning

SJ-koncemen (SJ) består av moderföretaget affärsverket SJ och dess
dotterbolag. SJ verkar som andra företag i branschen på kommersiella
villkor inom ramen för trafikpolitiken och har inga myndighetsfunktio-
ner. SJ skall driva en effektiv järnvägstrafik på affärsmässiga villkor och
utvecklas som ett effektivt och konkurrenskraftigt transportföretag med
järnvägstrafiken som grund.

Koncernen är operativt organiserad i fem marknadsorienterade sektorer
samt därutöver supportenheter och koncemfunktioner. 18 procent av om-
sättningen 1998 kom från verksamhet som bedrivs med ensamrätt -
fjärrtrafik med persontåg. All övrig verksamhet bedrivs i konkurrens.
Externa kunder blir allt viktigare också för de sektorer och enheter, som
ursprungligen hade en intemstödjande roll. I takt med den europeiska
avregleringen kommer SJ i ökad utsträckning att konkurrera på intres-
santa marknader och tjänsteområden internationellt.

SJ:s vision är nöjda kunder och stolta medarbetare i ett livskraftigt fö-
retag.

Omvärldsbeskrivning

OmvärldsfÖrutsättningama för järnvägen och SJ kan generellt sägas vara
gynnsamma framöver. Det gäller inte minst på lite sikt och i det större
europeiska sammanhanget. Tåget är enligt olika bedömningar det trans-
portmedel som har störst utvecklingspotential såväl när det gäller ökad
hastighet som komfort och service. Tåget är också det i särklass mest
miljöanpassade transportmedlet och kan göras ännu mer energieffektivt.
Miljöargumentet väger allt tyngre när såväl företag som privatkunder
väljer transportmedel. De kommande åren innebär flera positiva yttre
förutsättningar for att driva ett framgångsrikt SJ.

1998 års nya transportpolitiska beslut innebar bland annat att även det
kapillära bannätet (spår till industrier, terminaler, och så vidare) överför-
des till Banverket och att ett nytt banavgiftssystem, baserat på samhälls-
ekonomiska marginalkostnader, infördes från och med årsskiftet
1998/99. Det nya systemet sänker SJ:s kostnader för att nyttja in-

frastrukturen med 700 miljoner kronor till 250 miljoner kronor, 1999. SJ Skr. 1999/2000:20
har också fatt rätt att agera på vissa internationella marknader.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Daniel Johannesson tillträdde den 1 februari 1998 som ny generaldirek-
tör. SJ:s företagsledning på totalt nio personer förnyades under året med
sex personer. SJ införde en marknadsorienterad operativ styrning genom
att affärsverkets divisioner, dotter- och intressebolag organiserades i
sektorerna SJ Resor, SJ Cargo Group, SJ Färjetrafik, SJ Fastigheter och
SJ Teknik. SJ Resor agerade framgångsrikt i den hårda konkurrensen och
förbättrade sitt rörelseresultat med 205 miljoner kronor. I slutet av året
förlorade SJ pendeltågstrafiken i Stockholm från och med år 2000 till ett
konsortium av utländska och svenska operatörer. Ett antal företag förvär-
vades under året i syfte att skapa ett brett och integrerat sortiment av
transport- och logistiktjänster inom det nybildade SJ Cargo Group. Den
nya miljömärkta transportlösningen GreenCargo lanserades framgångs-
rikt.

Prognos 1999

Lägre banavgifter, ökade resandevolymer samt fortsatt rationalisering av
verksamheten beräknas medföra en betydande resultatförbättring under
1999. Samtidigt slår den försämrade konjunkturen hårt mot transportvo-
lymema inom SJ Cargo Group. Sammantaget förväntas dock resultatet
för 1999 bli positivt.

Riktlinjer

1988 års trafikpolitiska beslut (prop. 1987/88:50) innebar att det dåva-
rande SJ delades upp i ett trafikföretag (SJ) och en ny myndighet med
ansvar för infrastrukturen, Banverket. Genom bildandet av Banverket
frigjordes SJ från ansvaret och finansieringen av stom- och länsjämvä-
gama och banavgifter infördes för utnyttjandet av spåren. Vidare inrätta-
des i Banverket en självständig Jämvägsinspektion, med ett säker-
hetsansvar för spårtrafiken vad gäller bl.a. tillsyn och godkännande.

År 1995 beslutade riksdagen bl.a. att öppna stom- och länsjämvägama
för viss konkurrens vad gäller godstrafik samt att ansvaret för banfördel-
ning och trafikledning skulle övergå från SJ till en självständig enhet
inom Banverket, Tågtrafikledningen (prop. 1995/96:92).

Vidare beslutade riksdagen hösten 1996 att Banverket skall ha ett s.k.
sektorsansvar för järnvägstrafiken. Det innebär att Banverket som statens
företrädare på central nivå har ett samlat ansvar för hela jämvägstrans-
portsystemets effektivitet, tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet
och miljöpåverkan samt för frågor inom järnvägsområdet som rör fordon,
kollektivtrafik och handikappanpassning.

Banverket ansvarar för delfunktionen Banhållning inom funktionen Skr. 1999/2000:20
Transporter inom den civila delen av totalförsvaret (prop. 1997/98:56,

bet. 1997/98 :TU 10, rskr. 1997/98:226).

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997»	1996	1995»	1994»
Omsättning	14 798	13 862	13 534	14 357	16 331
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	10	-614	608	1 078	939
Resultat efter finansiella poster	-135	-641	224	527	489
Sysselsatt kapital	14 743	12 614	11 546	14 934	13 971
Justerat eget kapital	1 688	1 884	2 887	4 463	4 484
Investeringar i anläggningstill-
gångar	1 128	1 161	1 685	2 398	2 212
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	4,9	1,0	9,5	9,9	9,0
Räntabilitet på JEK, %	-5,4	-19,4	6,5	8,2	7,8
Soliditet, %	9	11	15	21	23
Antal anställda	15 694	16517	18 277	18 641	24 042
Statens ägarandel, %	100

*) Efter justering för ändrade redovisningsprinciper

2) Proforma exklusive Swebus

3) Proforma exklusive ASG

Styrelse

Holmqvist, Karl-Gunnar, ordförande

Sprängare, Björn, vice ordförande

Ahlqvist, Johnny

Bonde, Ingrid

Borgcrantz, Anders

Halvarsson, Eva

Johannesson, Daniel

Pettersson, Åke

Tivéus, Meg

Ersson, Örjan, personalrepresentant
Kristensson, Roger, personalrepresentant
Saxvold, Bror, personalrepresentant

Generaldirektör och koncernchef

Johannesson, Daniel

SJ

Centralstationshuset, 105 50 Stockholm

Tfn 08-762 20 00, fax: 08-411 12 16

e-post: sjinfo@stab.sj.se

webbadress: www.sj.se

SJ:s års- och miljöredovisning kan beställas från SJ Centrallager, Gävle

Tfn 026 - 14 40 32, på fax: 026-10 77 39 eller på webbadress: www.sj.se.

Årsredovisningen finns tillgänglig på engelska.

7.13 Svenska kraftnät (Affärsverket) Skr. 1999/2000:20

Affärsidé

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) skall på ett affärsmäs-
sigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och
miljöanpassat kraftöverföringssystem, sälja överföringskapacitet samt i
övrigt bedriva verksamheter som är anknutna till kraftöverföringssyste-
met. Svenska kraftnät skall vidare främja en öppen svensk och nordisk
elmarknad med konkurrens.

V erksamhetsbeskrivning

Svenska kraftnät ansvarar for det svenska stamnätet som omfattar de
högsta spänningssystemen, 400 kiloVolt respektive 220 kiloVolt, i lan-
det, samt for huvuddelen av nätförbindelsema med de nordiska grannlän-
derna.

I januari 1995 lagfästes verkets så kallade systemansvar på elområdet.
Enkelt uttryckt omfattar det ett övergripande ansvar för balansen i det
svenska kraftsystemet. Från och med 1997 ansvarar Svenska kraftnät
även for elberedskapen i landet.

Verksamheten - förutom elberedskapen - finansieras genom de avgifter
kraftproducenter, industrier och andra förbrukare betalar for att trans-
portera energi via stamnätet. Elberedskapen finansieras delvis via stats-
anslag och delvis via elberedskapsavgiften.

Omvärldsbeskrivning

Verkets ställning som neutral, statligt ägd systemansvarig skapar förut-
sättningar for att tillgängligheten till stamnätet sker under konkurrens-
neutrala former och medför effektiv konkurrens i handeln med el.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Jan Magnusson utsågs till ny generaldirektör för Svenska kraftnät av re-
geringen den 2 april 1998. Han hade tidigare varit överdirektör och ställ-
företrädande generaldirektör på verket sedan starten 1992.

I september 1998 vek sig tre kraftledningsstolpar på 400 kiloVolt vid
Surte norr om Göteborg på grund av sabotage eller vandalism. Elförsörj-
ningen fungerade dock utan avbrott.

I november 1998 fattade riksdagen beslut om att kravet på timmätare
vid leverantörsbyte skall slopas för mindre elkunder. Svenska kraftnät
fick i uppdrag att utforma system för så kallade schablonavräkningen
som skall träda i kraft den 1 november 1999. Därmed kommer de positi-
va effekterna av elmarknadsreformen också de mindre kunderna till del.

Till år 1999 sänkte Svenska kraftnät överföringstariffen med tre procent.
Sänkningen genomfördes genom att den särskilda effektavgiften
(värmekraftavgiften) togs bort.

Under året fick bolaget slutlig koncession för likströmskabeln till
Polen. Koncessionsansökan för en ny 400 kiloVolt-kraftledning från
Alvesta till Hemsjö lämnades även in.

Genom beslut av regeringen i februari 1999 skapades möjligheter att ta
bort gränstariffema mellan Sverige och Finland.

Samarbetet mellan de fristående nordiska stamnätsföretagen fortsatte
under året, med inriktning på bland annat tariffharmonisering och ut-
veckling av gemensamma balanstjänster.

I februari 1999 löste fyra 400 kiloVolt-ledningar ut i västra Skåne un-
der loppet av en timme. Orsaken var att salthaltig is på isolatorema orsa-
kade överslag vid issmältningen. Ledningarna kopplades successivt in
efter ett dygn. Konsumenternas elförsörjning påverkades inte heller av
denna händelse.

Tertialrapport

Omsättning minskade med 5 procent tertial 1 1999 jämfört med tertial 1
1998, främst på grund av att det skett en tariffsänkning - se vidare under
Prognos för 1999 nedan.

Mkr

Jan-april

1999

Jan-april
1998

Omsättning

658

691

Resultat

223

260

Prognos 1999

Under 1999 sker en viss sänkning av tarifferna i och med att den så kal-
lade värmekraftsavgiften, som under 1998 uppgick till 59 miljoner kro-
nor, tas bort.

Resultatet prognostiseras att bli lägre jämfört med 1998 men bedöms
ligga väl i nivå med det resultatkrav som regeringen bestämt. Resultat-
kravet har minskat från 9 till 7 procent på justerat eget kapital mellan
1998 och 1999.

Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:97, 1990/91 :NU38, rskr.
1990/91:318) att verksamheten med storkraftnätet inom statens vatten-
fallsverk skulle föras över till en separat organisation, när huvuddelen av
verksamheten i Statens Vattenfallsverk fr.o.m. år 1992 skulle övergå till
att drivas i aktiebolagsform. Affärsverket Svenska kraftnät (Svenska
kraftnät) inrättades genom regeringsbeslut hösten 1991. Svenska kraftnät

Skr. 1999/2000:20

driver och förvaltar det svenska storkraftnätet, dvs. kraftledningar med en Skr. 1999/2000:20
spänning om 220 kV och däröver, samt de statligt ägda utlandsförbindel-
serna. Svenska kraftnät är enligt förordningen (1994 :1806) om syste-
mansvaret för elektrisk ström sedan den 1 januari 1995 systemansvarig
myndighet enligt ellagen (1997:857). Svenska kraftnät skall enligt riks-
dagens riktlinjer ansvara för driften av stamnätet, den löpande momenta-
na elbalansen och det svenska kraftsystemets övergripande driftsäkerhet.

Svenska kraftnät ansvarar vidare för delfunktionen Elförsörjning inom
funktionen Energiförsörjning inom den civila delen av totalförsvaret
(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl, rskr. 1996/97:112). Svenska kraft-
nät är sedan den 1 juli 1997 elberedskapsmyndighet enligt elbered-
skapslagen (1997:288) (prop. 1996/97:86, bet. 1996/97:FöU6, rskr.
1996/97:204). Svenska kraftnät har vidare sedan år 1998 det centrala
myndighetsansvaret för dammsäkerheten.

Ekonomisk översikt for de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	2 312	2 772	2 279	2 300	1 713
Rörelseresultat efter avskrivning	649	916	785	636	912
Resultat efter finansiella poster	605	842	592	453	681
Sysselsatt kapital, genomsnitt-
ligt under året	7 225	6 847	6 846	6 814	6 890
Justerat eget kapital, genom-
snittligt under året	4 634	4 393	4 138	4 027	3 831
Investeringar i anläggningstill-
gångar	1 053	589	607	146	369
Utdelning, avseende
föregående år	3020	421	366	346	335
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	9,5	14,0	12,4	10,5	14,3
Räntabilitet på JEK, %	9,4	13,8	10,3	8,1	12,8
Soliditet, %	48	51	47	47	45
Antal anställda	235	216	186	159	154
Statens ägarandel, %	100

*) Ej beslutat

Styrelse

Eriksson, Per-Olof, ordförande

Söderström, Bengt, vice ordförande

Berggren, Christer

Gustavsson, Yvonne

Kvart, Sussi

Magnusson, Jan

Nilsson, Pia

Persson, Agata, personalrepresentant
Örtegren, Bengt, personalrepresentant

Generaldirektör

Magnusson, Jan

Svenska kraftnät

Box 526, 162 15 Vällingby

Tfn 08-739 78 00, fax: 08-37 84 05

webbadress: www.svk.se

Svenska kraftnäts årsredovisning kan beställas hos Gun Lindgren på
Svenska kraftnäts ekonomiavdelning på tfn 08-739 78 98.

7.14 AB Svenska Spel

Affärsidé

Svenska Spels affärsidé är att till svenska folket sälja ett varierat utbud
av spännande och underhållande spel med penningvinster på ett ansvars-
fullt och säkert sätt.

V erksamhetsbeskrivning

Svenska Spel är organiserat i fyra affärsområden och erbjuder inom des-
sa sjutton olika spel.

Affärsområde skicklighetsspel inkluderar sportspel såsom Stryktipset,
Italienska Stryktipset, Måltipset, och Oddset. Under 1998 fanns även
Eurogoals och två omgångar av ett särskilt VM-tips med anledning av
fotbolls-VM i Frankrike.

Affärsområde turspel delas upp i nummerspel och lotterier. Till de för-
ra räknas Lotto, Viking Lotto, Lotto Express, Tipsbingo, Keno och Joker.
I den senare gruppen återfinns skraplotterna Triss, TrissBingo, Tia,
Astro, Holgersson och det traditionella Penninglotteriet. I december an-
ordnades ett särskilt Jul & Nyårslotteri.

Affärsområde restaurangspel består av värdeautomatspelet JackVegas.

Inom affärsområde Internet finns för närvarande Stryktipset, Italienska
Stryktipset och Joker.

Lördagsgodis är ett populärt spelsortiment som består av en av termi-
nalen slumpad blandning av Stryktipset, Måltipset, Lotto och Joker.

Ungefär hälften av de 7300 spelombuden är utrustade med en online-
terminal och säljer samtliga spel. Hos de övriga kan man köpa lotteripro-
duktema. Närmare en miljon av Svenska Spels kunder har skaffat sig ett
så kallat Tipskort hos ombuden. Detta är framför allt ett vinstbevak-
ningskort men är också ett bonuskort.

Svenska Spels huvudkontor ligger i Visby men en omfattande verk-
samhet bedrivs också i bolagets fastighet i Sundbyberg. Svenska Spel har
dessutom ett 30-tal representanter runt om i landet för kontakten med
ombuden och restaurangerna.

Några av spelen - Stryktipset, Italienska Stryktipset och Viking Lotto
— bedrivs i samarbete med andra nordiska spelbolag. Överskottet av
verksamheten går till staten utom 60 miljoner kronor till Riksidrottsför-

Skr. 1999/2000:20

bundet och vinsten på värdeautomatspelen 59,3 miljoner kronor - som Skr. 1999/2000:20
överfors till ungdomsaktiviteter inom föreningslivet.

Omvärldsbeskrivning

Spelmarknaden är visserligen mycket reglerad men ändå konkurrensut-
satt. Den stora procentuella ökningen för bolaget 1999 härrörde sig till
stor del från värdeautomatspelet Jack Vegas och skraplotten Triss med
Månadsklöver. Den starkaste konkurrenten ATG väntas behålla sin
marknadsandel genom förändringen av sitt V 54-spel till V 64 och sitt
spel över Internet förutom en stark närvaro i media. Föreningslivets andel
av spelmarknaden har diskuterats mycket. Denna fråga som ytterst berör
alla spelaktörer i Sverige kommer att utredas under senare delen av 1999.

Utländska bolag vill konkurrera med de svenska dels genom att försö-
ka öppna spelkontor i Sverige, vilket är olagligt, dels genom spelerbju-
danden över Internet. Ett antal fall som rör spelmonopolens vara eller
icke-vara i EU kommer att behandlas under året i EG-domstolen. Ten-
densen går mot en avreglerad marknad trots starka protester och invänd-
ningar från så gott som samtliga EU-länders regeringar.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Omsättningen av spel och lotteriintäkter steg med 13 procent och upp-
gick 1998 till 12,7 miljarder kronor. Den totala omsättningen uppgick till
12,9 miljarder kronor. Antalet värdeautomatspel fördubblades och var
vid årsskiftet cirka 4000 på 1400 restauranger och pubar. Två nya spel
lanserades 1998 - skraplotten Astro med tre omgångar per år och sport-
spelet Eurogoals i samarbete med spelbolagen Dansk Tipstjeneste och
Islenskar Getraunir. I maj 1999 upphörde dock det senare spelet. I april
1999 kom temalotten Holgersson.

Under 1998 fick Svenska Spel koncession att arrangera vadhållning på
hundkapplöpning. Denna verksamhet beräknas starta i början av år 2000.
Företaget har fått tillstånd att testa några av de befintliga spelformerna på
Internet med maximalt 10000 spelare. Premiär för den nya distributionen
av spel var det i maj 1999.

Under våren har ny teknik tagits i bruk för lotthanteringen som nu ock-
så den är uppkopplad till företagets centraldator. I samband därmed har
en smärre justering skett av antalet ombud.

Kvartalsrapport

Omsättningen för det första kvartalet 1999 var 3 519 miljoner kronor.
Motsvarande tid 1998 var försäljningen 3 250 miljoner kronor. Alltså en
uppgång på cirka 8,3 procent. Sedan april 1998 har två skrapspel till-
kommit samt antalet utplacerade värdeautomatspel fördubblats. Resulta-

3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 20

tet var första kvartalet 1998 1 059 miljoner kronor och första kvartalet Skr. 1999/2000:20
1999 929 miljoner kronor.

Mkr

Jan-mars

1999

Jan-mars

1998

Omsättning

3 519

3 250

Resultat

929

1 059

Prognos 1999

En förskjutning pågår hos Svenska Spels kunder från spel med låg
vinstutbetalning till sådana med högre utdelning. Detta innebär att resul-
tatet ser ut att bli sämre än tidigare trots ökad omsättning. Värdeauto-
matspelet Jack Vegas, Oddset, Keno och skraplotten Triss går bra. I öv-
rigt är lotterna starka. Sämre går det för nummerspelen framför allt för
Lotto som har tappat 7 procent.

Konkurrensen från de övriga spelarrangörema förväntas bli hård även i
fortsättningen, framför allt från ATG, men också från föreningslivet som
erbjuder allt fler skraplotter. I juni 1999 har riksdagen fattat beslut om att
4-6 internationella kasinon skall tillåtas i Sverige. Svenska Spel har fått
huvudansvaret för dessa liksom för utplacering av 500 värdeautomatspel
i bingohallar förutom de maximalt 7 000 som redan finns eller kommer
att ställas ut i restauranger och hotell.

Riktlinjer

AB Svenska Spel bildades 1996 då Svenska Penninglotteriet AB och AB
Tipstjänst slogs samman. Den verksamhet som AB Svenska Spel skall
bedriva, samt utgångspunkterna för regeringens förslag om sammanslag-
ning, framgår av propositionen Sammanslagning av Svenska Penning-
lotteriet AB och AB Tipstjänst m.m. (prop. 1995/96:169,

bet. 1995/96: FiU14, rskr. 1995/96:248). Statens ambition är att verka för
att spelmarknaden långsiktigt utvecklas på ett positivt sätt för att möjlig-
göra höga inkomster till staten och föreningslivet. Detta skall dock ske
inom ramen för ett socialt ansvarstagande, en väl utbyggd service och
utan risk för att säkerheten i hanteringen eftersätts. Med anledning av
denna proposition lämnade regeringen i september 1996 AB Svenska
Spel tillstånd att fr.o.m. den 1 januari 1997 anordna lotterier, nummerspel
och vadhållning på idrottstävlingar samt anordnar spel på värdeautoma-
ter. Svenska Spel har monopol de flesta verksamhetsområden.

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt for de tre senaste åren

Mkr	1998	1997	1996
Omsättning	12 924	11 464	10 903
Rörelseresultat efter avskriv-	3 902	3 575	2 594
ningar
Resultat efter finansiella poster	3 937	3 612	2 640
Sysselsatt kapital	3 793	3 144
Justerat eget kapital	3 937	3 612	2 640
Investeringar i anläggningstill-	283	179	484
gångar
Utdelning inklusive inleverans
av vinst	3 937	3 612	3 591
Räntabilitet på sysselsatt	104	115	-
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	100	100	-
Soliditet, %	74	77
Antal anställda	483	464	429
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Berg, Bengt-Åke, ordförande

Blomberg, Jan

Dalborg, Hans

Frebran, Rose-Marie

Johansson, Lennart

Lindström, Eva

Nilsson, Anders

Sundström, Monica

Palm, Ulla-Marie, arbetstagarrepresentant

Sandström, Berra, arbetstagarrepresentant

Jansson, Monica, arbetstagarrepresentant, suppleant

Rozenbeek, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Tivéus, Meg

AB Svenska Spel

621 80 Visby

Tfn 0498-263500, fax: 0498-263630
webbadress: www.svenskaspel.se

Årsredovisningen kan beställas från Informationsavdelningen, Svenska
Spel, 106 10 Stockholm. I allt väsentligt finns den även på företagets
webbadress. Engelsk version finns.

7.15 Systembolaget AB

Affärsidé

Skr. 1999/2000:20

Systembolaget skall vara ett modernt, effektivt detaljhandelsföretag som
med ansvar säljer alkoholdrycker och förmedlar dryckeskultur.

V erksamhetsbeskrivning

Systembolaget hade vid årsskiftet 1998/99 totalt 2 586 märken eller
3 155 artiklar (inklusive olika förpackningar). Under 1998 lanserades
totalt 871 märken. Systembolaget har 400 butiker runt om i landet.

I slutet av året fanns det cirka 300 företag med partihandelstillstånd för
handel med Systembolaget, vilket kan jämföras med ett fyra år tidigare.
Det kan nu konstateras att Systembolaget har klarat de stora omställning-
ar som EU-medlemskapet har inneburit.

Den totala försäljningen uppgick 1998 till 15 494,8 (15 464,0) miljoner
kronor, en ökning med 30,8 miljoner kronor eller 0,2 procent. Försälj-
ningen av sprit minskade med 4,3 procent vilket med all säkerhet beror
på en ökad illegal försäljning efter Sveriges anslutning till EU. Försälj-
ningen av vin och öl ökade bland annat tack vare en skattesänkning för
starköl. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick 1998
till 350,9 (239,1) miljoner kronor. Soliditeten var vid årsskiftet 32,9
(31,7) procent. Under 1998 uppgick koncernens investeringar i materiella
anläggningstillgångar till 138,8 (162,0) miljoner kronor och i finansiella
anläggningstillgångar till 8,5 (0,6) miljoner kronor.

Omvärldsbeskrivning

I oktober 1997 kom EG-domstolen med besked på tre viktiga punkter:

• Den svenska modellen att sälja alkohol är förenlig med EG-rätten
Detaljhandelsmonopolet kan bestå

• Det är viktigt att Systembolaget syftar till att skydda folkhälsan

• Systembolagets regler för urval av varor diskriminerar inte leverantö-
rer från andra EU-länder. Det betyder bland annat att svenska pro-
dukter inte gynnas framför importerade.

Eftersom andra alkoholpolitiska instrument har försvagats har System-
bolagets roll blivit allt viktigare.

Den svenska alkoholmarknaden har genomgått en kraftig förändring
sedan Sverige blev medlem i EU. Bland annat har Systembolaget fatt
ökade uppgifter. En central uppgift för Systembolaget kommer fortfaran-
de att vara att uppfylla EU:s krav på objektiv behandling av produkter
och leverantörer.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Under 1998 ökade produktiviteten i butiksarbetet med 2,2 procent och
lageromsättningen i butikerna med 12,0 procent. Två nya butiker öppna-
des och en lades ned. Under första halvåret 1999 har det öppnats ytterli-
gare tre butiker.

Några övergripande uppgifter for 1999 är:

• Regeringen lade fram en alkoholpolitisk proposition for riksdagen i
juni, som kommer att påverka Systembolagets verksamhet.

• Kampen mot svartspriten kommer att föras vidare genom samarbetet
inom OAS. Att den blir framgångsrik är mycket viktig för Systembo-
laget.

• Systembolagets effektivitetsprojekt rullar vidare. Ytterligare 160 buti-
ker tas med i projektet. Genomgången av huvudkontoret slutfors under
våren och sommaren.

• Diskussioner med leverantörerna om möjligheten till samordnad lo-
gistik fortsätter, det vill säga samordning av lagerhållning och distri-
bution till butikerna.

• Det undersöks om kunderna kan erbjudas att beställa sina varor genom
Internet och förbättra den interna kommunikationen genom intranet.

Riktlinjer

Systembolaget AB är det särskilda bolag, ägt av staten, som enligt alko-
hollagen (1994:1738; prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr.
1994/95:106) ensamt skall svara for detaljhandel med spritdrycker, vin
och starköl. Systembolagets verksamhet regleras förutom i alkohollagen i
ett avtal mellan bolaget och staten, som offentliggjorts i tillkännagivande
(1994:2049) av avtal mellan Systembolaget Aktiebolag och staten.

Riktlinjerna för Systembolaget lades fast i samband med att riksdagen
år 1977 godkände grunderna for den nuvarande svenska alkoholpolitiken
(prop. 1976/77:108, bet. SkU 1976/77:40, rskr 1976/77:231). Dessa
grunder gäller i huvudsak fortfarande. Som en följd av EES-avtalet god-
kände riksdagen år 1994 riktlinjer för ett nytt tillståndssystem för import,
export, tillverkning och partihandel med alkoholdrycker (prop.
1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249).

I målet C-185/95 slog EG-domstolen fast att ett statligt detaljhan-
delsmonopol for alkoholdrycker utformat och anpassat såsom det svens-
ka Systembolaget inte stred mot artikel 37 (om anpassningen av statliga
handelsmonopol) i EG-fördraget.

I prop. 1998/99:134 Vissa alkoholfrågor, m.m. föreslås riksdagen bl.a. att
godkänna de riktlinjer för detaljhandelsbolagets öppethållande, som före-
slås i propositionen.

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	15 495	15 464	15 837	16 063	16 199
Rörelseresultat efter avskrivning	343	234	146	-36	167
Resultat efter finansiella poster	351	239	145	88	342
Sysselsatt kapital	1 926	1 742	1 541	1 420	1 398
Justerat eget kapital	1 179	1 040	962	854	842
Investeringar i anläggningstill-
gångar	139	162	155	270	207
Utdelning	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	18,2	13,7	9,4	6,2	24,5
Räntabilitet på JEK, %	29,7	22,9	13,6	18,5	35,1
Soliditet, %	33	32	30	27	26
Antal anställda	3 270 D	3 364»	2 746	2 658	2 552
Statens ägarandel, %	100

¹) Beräkningsgrunderna för medelantalet anställda har ändrats varvid 1997 års uppgifter justerats

Styrelse

Larsson, Gunnar, ordförande

Begler, Ann-Marie, vice ordförande

Lindstedt, Monica

Markström, Elisebeht

Melin, Ulf

Olofsson, Sören

Salsbäck, Johan

Silfverstrand, Bengt

Steen, Anitra

Svensson, Hans

Dahl, Robin, suppleant

Jonasson, Lennart, suppleant

Löfstrand, Ingvar, suppleant

Petersson, Sven-Olof, suppleant

Pilsäter, Karin, suppleant

Danielsson, Sven-Olof, arbetstagarrepresentant

Höglund, Karin, arbetstagarrepresentant
Kjellström, Hans, arbetstagarrepresentant, suppleant
Hagelberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Romanus, Gabriel (tom 1999-07-01)

Steen, Anitra (from 1999-09-01)

Systembolaget AB

103 84 Stockholm

Tfn 08-789 35 00, fax: 08-789 35 02
webbadress: www.systembolaget.se

Årsredovisningen finns på webbadressen.

7.16 Telia AB

Skr. 1999/2000:20

Affärsidé

Telias mål är att vara det ledande och mest attraktiva telekommunika-
tionsbolaget i Norden och Östersjöområdet både vad avser den mera
etablerade fastnätsverksamheten och tillväxtområden som mobil telefoni,
Internet och transport av IP-baserad trafik.

Verksamhetsbeskrivning

Telias huvudstrategi i Sverige är fortsatt effektivisering av produktion
och distribution samtidigt som koncernen utvecklar förmågan att paket-
era och integrera egna och andras produkter till målgruppsanpassade er-
bjudanden. Stor tonvikt läggs vid utveckling av hemmets kommunikation
samt integrerade erbjudanden för prioriterade kundgrupper på företags-
marknaden.

I övriga Norden koncentreras verksamheten i inledningsskedet till pro-
duktområden där Telia har särskilt goda konkurrensfördelar med tonvikt
på företagsmarknaden. Norden har en växande inre marknad med för-
hållandevis stor andel multinationella företag. Inriktningen är därför att
utveckla pannordiska lösningar med global räckvidd.

Förhållandet i Östersjöområdet kännetecknas av starkt växande behov
av infrastruktur och tjänster på telekommunikationsområdet. Strategin i
de baltiska länderna är att investera i befintliga försteoperatörer och driva
förnyelseprojekt, som en förberedelse inför kommande konkurrens. I
Polen som domineras av den statligt kontrollerade försteoperatören
TPSA, har Telia valt att genom Netia etablera sig som andreoperatör på
fast telefoni då ett större aktieförvärv i försteoperatören skulle kräva av-
sevärda investeringar. Den position som skapats på mobiltelefoniområdet
i St Petersburg skall utnyttjas för ytterligare expansion i europeiska
Ryssland. Inriktningen är att expansionen i Baltikum och Ryssland skall
ske med nordisk partner. Koncentrationen av investeringar i regionen ger
möjlighet till synergi och skalfördelar.

På tillväxtområden expanderar Telia även utanför Norden och Öster-
sjöområdet. Det gäller särskilt mobila tjänster, Internet samt carrierverk-
samheten, det vill säga transport av trafik samt försäljning av kapacitet
till andra aktörer på marknaden, där Telia har ambitioner även på euro-
peisk och i vissa fall global nivå.

Unisource har framgångsrikt etablerat sig på marknaden för storföretag
som kräver global leveransförmåga och uppnått höga värden vid mätning
av kundtillfredsställelse. Framför allt har höga nätkostnader vid köp av
kapacitet från nationella operatörer dock medfört att lönsamheten inte
utvecklats tillfredsställande. Telia avser att på sikt minska sitt ägande i
Unisource.

För att kapitalisera kunnandet inom koncernen görs genom Telia
Overseas investeringar i licenser, främst på det mobila området, vilka
upparbetas till konkurrenskraftiga operatörer som kan avyttras på kort

eller medellång sikt. Affärsmöjligheterna på den växande konsultmark- Skr. 1999/2000:20
naden tas tillvara genom dotterbolaget Telia Swedtel.

Telekombranschen står inför ett teknikskifte. För att behålla en posi-
tion i teknikens framkant kommer Telia att använda IP-teknologi vid ny-
etablering samtidigt som befintliga produkter och befintlig infrastruktur
förs över på IP-plattform i takt med marknadskraven.

Konkurrensen och teknikutvecklingen ställer stora krav på förmågan
till affärsfomyelse. Telia kommer därför att koncentrera resurserna till
områden av strategisk betydelse. Som en konsekvens av detta kommer
även fortsättningsvis verksamhet utanför den strategiska kärnan att av-
vecklas eller avknoppas.

Telia skall ha en lönsamhet i nivå med bästa konkurrent i varje affar.
Avkastningen på eget kapital efter full skatt skall uppgå till minst 11 pro-
cent. För att Telia skall kunna expandera inom tillväxtområden med fi-
nansiell balans och bibehållen hög rating gäller som kompletterande mål
att resultatet efter finansiella poster långsiktigt skall öka med minst 10
procent årligen. Utifrån motsvarande resonemang har soliditetsmålet
satts till 40 procent, kompletterat med att räntetäckningsgraden skall
uppgå till minst 4 gånger.

Telias utdelningspolicy är att 50 procent av årets resultat, exklusive re-
alisationsvinster, skall utdelas och att utdelningstillväxten skall vara
minst 5 procent per år.

Omvärldsbeskrivning

Telekombranschen genomgår dramatiska förändringar. Bilden av den
nationelle teleoperatören som i skydd av sitt monopol tillhandahåller te-
letjänster till landets samtliga innevånare på likartade villkor har radikalt
förändrats. Fram träder i stället en bransch med ett snabbt växande antal
aktörer som i ökande grad specialiserar sig på vissa nischer och kund-
segment och som utifrån en lokal eller regional position opererar över allt
större del av den internationella marknaden. Teleoperatörerna måste, lik-
som andra aktörer segmentera marknaden och koncentrera utvecklingsre-
surserna till strategiska områden där de kan utveckla konkurrenskraft och
styrka. De senaste årens utveckling har resulterat i ett flertal strukturaffä-
rer och allianser.

Avtal om samgående med Telenor

Den 30 mars 1999 träffade de svenska och norska regeringarna ett avtal
om samgående mellan Telia och Telenor i ett gemensamt bolag. Avtalet
bygger på affärsmässighet och lika inflytande mellan ägarna. Styrelserna
i Telia och Telenor har ställt sig bakom avsiktsförklaringen. Bolaget skall
registreras i Sverige och ha sitt huvudkontor i Stockholm. Den svenska
staten kommer enligt avtalet att vid samgåendet äga 60 procent och den
norska staten 40 procent av det nya bolaget.

En börsintroduktion skall ske så snart som möjligt. Avtalet innebär att de Skr. 1999/2000:20
båda staterna skall sälja aktier så att de uppnår ett lika ägande om 33,4
procent vardera. De båda ägarna kan därefter sälja ytterligare aktier. En-
ligt avtalet kommer dock de båda ägarna att tillsammans behålla minst 51
procent av aktierna i det nya bolaget. Samgåendet har godkänts av
Sveriges riksdag och Stortinget men är avhängt av godkännande av EU-
kommissionen.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Telia försvarade sin ledande ställning på fasta tjänster i Sverige och
stärkte samtidigt sin position i övriga Norden. I Sverige var marknadsan-
delen för utlandssamtal 60 procent och för Sverigesamtal 70 procent. För
lokalsamtal var Telias marknadsandel 99 procent. I övriga Norden varie-
rade Telias marknadsandelar för utlandssamtal mellan 5 och 11 procent
och för nationella samtal mellan två och fem procent. Telia stärkte sin
ställning på Internet i Sverige - marknadsandelen var 37 procent - medan
marknadsandelen i Danmark och i Norge ökade till 10 respektive 13 pro-
cent.

För mobila tjänster var Telias marknadsandel i Sverige 59 procent och
i Danmark 6 procent. I Finland gjordes endast en smärre inbrytning på
den mobila marknaden medan ingen etablering skedde i Norge.

Marknadspositionen för kundutrustning och service var i stort oföränd-
rad i Sverige medan positionen försvagades något i övriga Norden.

Under året gjorde Telia en inbrytning på service av IT-baserade tjäns-
ter i Sverige.

Telia försvarade sin ledande position på kundfinansiering av IT-
produkter i Sverige. Finansieringen av andra IT-leverantörers produkter
uppvisade fortsatt kraftig ökning.

I Östersjöområdet stärktes Telias position ytterligare genom förvärv av
aktiemajoriteten i försteoperatören på fast telefoni och mobil telefoni i
Litauen tillsammans med Sonera.

Inom området informationstjänster försvarade Telia sin redan starka
ställning på katalogområdet i Norden samtidigt som ytterligare tjänster
lanserades i de baltiska länderna, Ryssland och Polen.

För att skapa tydligare ansvarsområden och bättre anpassning till kon-
cernens affarer infördes den 1 april 1998 en ny affarsstruktur. Antalet
affärsområden utökades från sex till åtta. Koncernens verksamheter i
Danmark, Norge och Finland samlades i ett marknadsområde för respek-
tive land. Relationerna med återförsäljare hanteras liksom tidigare av
koncemenheten Telia Handel.

Nya affärsområden är Publik Kommunikation som svarar för fasta te-
lekomtjänster till privatkunder och mindre företag, Företagskommunika-
tion som svarar för kommunikationslösningar till företagskunder samt
Mobil Kommunikation som svarar för alla mobila telekomtjänster. Mobil
Kommunikation tar över ansvaret för de mobila näten från affärsområde
Nät som i övrigt är oförändrat. Verksamheten inom elektronisk handel
överfördes till Företagskommunikation från affärsområde Infomedia som

i övrigt är oförändrat. Affärsområde System och Service tillfördes all IT- Skr. 1999/2000:20
serviceverksamhet, men är i övrigt i stort sett oförändrat. Affärsområdena
Financial Services och International är oförändrade. I slutet av året över-
fördes dock resterande fastighetsverksamhet från Financial Services till
koncemgemensam supportverksamhet.

Enligt beslut under 1998 införs i Sverige med början i juli 1999 num-
merportabilitet i alla tillståndshavares fasta nät. Vidare införs den 11
september 1999 förval i alla fasta nät. Förval och nummerportabilitet
skall också införas i de digitala mobila näten, men ingen tidplan är be-
slutad.

Telias förmåga att kapitalisera sitt kunnande och skapa värdetillväxt
visades av att försäljningen av innehavet i italienska Omnitel gav en rea-
lisationsvinst med 3 308 miljoner kronor. Som ett led i fokuseringen på
kärnverksamheten avyttrades i augusti Telias innehav av kommersiella
fastigheter. Försäljningen gav en realisationsvinst om 1 915 miljoner
kronor.

Telias koncernchef Lars Berg avgick den 28 februari 1999, och
Jan-Åke Kark tillträdde som ny koncernchef 1 mars 1999.

Kvartalsrapport

Teliakoncemens nettoomsättning ökade med 11,5 procent jämfört med
föregående år. Försäljningsökningen är framför allt en följd av volymtill-
växt. Andelen försäljning på marknaderna utanför Sverige var drygt 11
procent. Om hänsyn tas till Telias andel av de utländska intressebolagens
försäljning, som uppgick till cirka 1,3 miljarder kronor av totalt cirka 6,9
miljarder kronor, är andelen utlandsförsäljning drygt 19 procent.

Konkurrensen på Sverigemarknaden fortsatte att pressa priserna på de
mest lönsamma tjänste- och kundsegmenten inom alla affärsverksamhe-
ter. Volymtillväxten och insatta rationaliseringsåtgärder gav emellertid
positiv effekt. Resultatet i den svenska etablerade verksamheten förbätt-
rades kraftigt jämfört med föregående år. Bruttomarginalema i de fasta
och mobila tjänsterna ligger väl till i jämförelse med konkurrerande jäm-
förbara operatörer.

Telia sålde i mars 1999 sin andel på 47 procent i konsult- och mjukva-
ruföretaget AU-system vilket gav en realisationsvinst på 407 miljoner
kronor.

Riktlinjer

Telia bildades 1993 genom en bolagisering av dåvarande Televerket
(prop. 1992/93:200, bet. TU 11992/93:30, rskr. 1992/93:443). Bolagets
huvudinriktning blev att arbeta inom telekommunikationer i första hand i
Sverige och med tillfredsställande avkastning. Telia kunde driva annan
verksamhet än denna under förutsättning att den kompletterade huvudin-
riktningen och att det skedde med ett rimligt rikstagande. Riksdagen be-
slöt våren 1998 om nya riktlinjer för Telia (prop. 1997/98:121,

bet. NU1997/98:14, rskr. 1992/93:308 ). Huvudinriktningen blir att i Skr. 1999/2000:20
Norden och Östersjöområdet erbjuda telekommunikationer i vid bemär-
kelse samt bedriva internationell verksamhet som behövs för dessa
tjänster. Telia skall erbjuda telekombaserade informationstjänster där
Telias roll är att paketera information till tjänster som görs tillgängliga på
Telias olika nät. Annan verksamhet kan bedrivas om den kompletterar
huvudinriktningen men högra avkastningskrav skall gälla i de fall riskta-
gandet är högre.

Svenska och norska regeringen träffade den 29 mars ett avtal att slå
samman Telia AB och Telenor AB till ett bolag. Riksdagen har därefter
godkänt avtalet (prop. 1998/99:99, bet. NU 1998/99:14, rskr. 260).

Mkr

Jan-mars

1999

Jan-mars

1998

Omsättning

13 013

11 675

Resultat efter finansiella poster

1 057

576

Prognos 1999

1999 fortsätter arbetet med att effektivisera och rationalisera den etable-
rade verksamheten samtidigt som koncernen utvecklar förmågan att pa-
ketera och integrera egna och andras produkter till målgruppsanpassade
erbjudanden för privatkunder och företagskunder.

Ökade satsningar kommer att göras för att expandera bandbredden i
näten samtidigt som Telia planerar utveckling av koncept för personlig
kommunikation.

Telia avser stärka sin ställning ytterligare i Östersjöområdet genom
bland annat expansion i delar av europeiska Ryssland. Den globala nät-
affären skall upparbetas genom strategiska kabelinvesteringar på attrakti-
va marknadsplatser i första hand inom Europa.

Införandet av förval och nummerportabilitet ökar konkurrenstrycket på
Telia där företaget uppträder som försteoperatör men öppnar nya möjlig-
heter på marknader där Telia agerar som andreoperatör, till exempel i de
nordiska grannländerna.

Telia räknar med en fortsatt god resultatutveckling.

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	51 240	46 444	43 324	39 830	36 946
Rörelseresultat efter avskrivning	7 596	4 844	4 796	4 504	4 576
Resultat efter finansiella poster	6 798	4 031	3 622	3 227	2 955
Sysselsatt kapital	43 600	43 450	40 909	38 886	39 563
Justerat eget kapital	24 940	22 318	21 207	19 596	18 187
Investeringar i anläggningar	14 228	11 803	11 949	11 832	8 348
Utdelning	1 400	1 210	1 152	1 000	900
Räntabilitet på sysselsatt	18,0	11,9	12,6	12,3	12,3
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	27,3	18,1	17,1	16,5	16,2
Soliditet, %	40	36	35	35	35
Antal anställda	31 320	33 930	34 031	32 824	32 807
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Stenberg, Jan, ordförande

Wolrath, Bjöm, vice ordförande

Andersson, Frank

Cederlund, Lars Johan

Frejhagen, Birgitta

Johansson-Hedberg, Birgitta

Nyquist, Carl-Erik

Käck, Ronny, personalföreträdare, SEKO tele

Olofsson, Kjell, personalföreträdare, SEKO tele

Westman, Berith, personalföreträdare, ordförande SIF-Tele

André Christer, personalföreträdare, SEKO, suppleant

Isaksson, Elof, personalföreträdare, SEKO tele Norrbotten, suppleant

Mölleby, Gösta, personalföreträdare, SIF-Tele, suppleant

Verkställande direktör

Kark, Jan-Äke

Telia AB

123 86 Farsta

Tfn 08-713 10 00, fax: 08- 713 33 33
e-post: telia@telia.se

webbadress: www.telia.se

Telias årsredovisning finns tillgänglig på www.telia.se och kan beställas
från Telia AB, Trycksakslagret 123 86 Farsta eller fax: 08-604 54 72.

7.17 V asakronan AB

Affärsidé

Vasakronan är ett av Sveriges ledande fastighetsföretag och är störst på
kommersiella lokaler, främst kontor. Vasakronan erbjuder effektiva lo-
kaler och kundanpassade tjänster. Med hög kompetens, ständiga förbätt-

Skr. 1999/2000:20

ringar och i samverkan med kunderna skall Vasakronan uppnå en stark Skr. 1999/2000:20
marknadsposition och en god resultat- och värdeutveckling. Vasakronans
uppdrag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga
totala avkastning och värdetillväxt på det egna kapitalet. Vasakronan är
ett helägt dotterbolag till Civitas Holding AB.

Vasakronans styrelse har fastställt finansiella och icke-finansiella mål.
År 2000 skall Vasakronan ha uppnått målen for räntetäckningsgrad och
justerad soliditet samt de icke-finansiella målen. Kraven på avkastning
gäller över en konjunkturcykel. Målen är satta för att skapa ett lönsamt
och finansiellt starkt företag samt för att kunna ge företaget en stabil
långsiktig utveckling. Samtidigt skall det ge aktieägare en relativt hög
utdelningsandel.

V erksamhetsbeskrivning

Statens fastighetsförvaltning förändrades den 1 oktober 1993 då Bygg-
nadsstyrelsen och dess monopolsituation enligt riksdagsbeslut upphörde.
Myndigheter och verk var inte längre tvingade att hyra hos en statlig hy-
resvärd utan kunde fritt välja på marknaden efter andra sätt att lösa sina
lokalbehov. I en av Sveriges största fastighetsaffärer förvärvade
Vasakronan fastigheterna från staten till ett pris som fastställts med ut-
gångspunkt från värderingar gjorda av ledande värderingsinstitut under
våren 1993. Fastigheterna förvärvades för totalt 17,7 miljarder kronor.

När Vasakronan startade verksamheten ingick ett flertal fastigheter av
speciell karaktär, avsedda för Lantbruksuniversitet och kriminalvården, i
beståndet. 1995 såldes fastigheter för Lantbruksuniversitetet till
Akademiska Hus. 1997 bildades Specialfastigheter Sverige som ett sys-
terbolag till Vasakronan för att driva Vasakronan Krim och ytterligare tre
bolag med specialfastigheter. Bolaget delades under 1998 ut till Finans-
departementet.

Vasakronans dotterbolag teknikkonsultföretaget Confortia överläts un-
der 1997 till Agilia Holding som i sin tur sålde företaget till Sydkraft
Konsult. Under 1998 såldes de två sista specialfastighetema, polishuset
på Kungsholmen i Stockholm och Flygvapenmuseet i Linköping. Där-
med hade Vasakronans verksamhet koncentrerats till kärnverksamheten.

Det nybildade bolaget Stenvalvet Fastighets AB förvärvade i septem-
ber 1997 av Vasakronan 188 fastigheter på 98 orter för 4,8 miljarder kro-
nor. Vasakronan förvärvade 1997 det O-listenoterade Gotic i Malmö med
fastigheter för 1,8 miljarder kronor. Under 1998 förvärvade Vasakronan
SEB:s rörelsefastigheter för 4,2 miljarder kronor.

Vasakronan har i omstruktureringen av bolaget totalt sålt fastigheter
för knappt 10 miljarder kronor och köpt fastigheter för nära 8 miljarder
kronor. Hyresgästmixen har under denna tidsperiod förändrats från 100
procent statliga hyresgäster till 42 procent privata hyresgäster och 58
procent statliga hyresgäster.

Vasakronans strategi innebär en fokusering både funktionsmässigt och
geografiskt, vilket prioriterar resurserna till att skapa en ledande ställning
på de utvalda marknaderna. Nära 80 procent av fastighetsvärdet finns i

Stockholm, Malmö och Göteborg och resterande värde finns koncentrerat Skr. 1999/2000:20
i tolv övriga städer med god utvecklingspotential. Strategin är att skapa
en stark lokal närvaro, som för kunderna skall ge ett breddat utbud av
lokaler och en mer effektiv och kundnära förvaltning.

Vasakronans finansiering placerades vid bolagets start i Riksgälds-
kontoret till marknadsmässiga villkor. Vasakronan har successivt ersatt
lån i Riksgäldskontoret med upplåning på kapitalmarknaden. Det sista
lånet löstes i februari 1997. Baserat på Vasakronans starka balansräkning
har dessa lån ersatts utan att enskilda fastigheter pantsatts.

Omvärldsbeskrivning

Fastighetsmarknaden har under 1998 haft en mycket god utveckling i
Sverige. Intresset för att investera i svenska fastigheter har varit fortsatt
starkt från svenska och utländska investerare. Omstruktureringen av fas-
tighetsbranschen har därför fortsatt med stor intensitet. De fundamentala
faktorerna på fastighetsmarknaden är fortfarande gynnsamma. Det råder
ett historiskt lågt ränteläge, en fortsatt låg nyproduktion av kontorsfastig-
heter och uppåtgående hyresnivåer. Omstruktureringen av fastighetsbran-
schen kommer därför sannolikt att fortsätta under 1999.

Lokalhyresmarknadema har fortsatt att utvecklas positivt under 1998.1
storstäderna är hyresuppgången mellan 10 och 20 procent under det se-
naste året. Vakansgradema minskar över hela landet och på vissa orter är
det svårt att finna lediga kontorslokaler centralt.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Den sista offentliga specialfastigheten av så kallad ”ändamålskaraktär”,
kvarteret Kronoberg i Stockholm, har sålts för 1,7 miljarder kronor. Den
största investeringen under 1998 har gjorts i förvärvet av SEB:s rörelse-
fastigheter för 4,2 miljarder kronor.

Verksamheten har under 1998 koncentrerats på att utveckla Vasa-
kronans struktur, positionera företaget i marknaden samt förstärka kom-
petens och kundorienteringen. Avsevärda investeringar och underhållsin-
satser har vidtagits i det befintliga fastighetsbeståndet. De har sammanta-
get uppgått till drygt 1 miljard kronor. Detta gör Vasakronan till en av
Sveriges största investerare under 1998. Under hela året har ett aktivt
arbete pågått för att förbereda verksamhet och kunder samt att vidta åt-
gärder inför de problem som kan uppstå i samband med millenniumskif-
tet.

I april 1999 avgick före detta statssekreterare Knut Rexed och stats-
sekreterare Claes Ljungh invaldes i styrelsen.

Kvartalsrapport

Skr. 1999/2000:20

Resultatet efter finansiella poster exklusive fastighetsförsäljningar ökade
med 31 procent och uppgick till 101 (77) miljoner kronor. Hyresintäkter-
na ökade med 14 procent och uppgick till 567 (497) miljoner kronor. Va-
kansgraden for Vasakronan har sjunkit och uppgår till 8(9) procent av
uthymingsbara areor. Beräknat hyresbortfall var lägre och uppgick till 5
(6) procent.

Mkr	Jan-mars 1999	Jan-mars Förändring
Mkr	Jan-mars 1999	1998	%
Hyresintäkter	567	497	+14
Resultat efter finansiella poster
exkl.fastighetsforsäljningar	101	77	+31
Resultat efter finansiella poster	106	77	+38

Prognos 1999

Under 1999 kommer kontrakt motsvarande 12 procent att omförhandlas.
Dessa omförhandlingar kommer att ge en högre hyresnivå. På grund av
en ökad uthyrning bedöms vakansgraden fortsätta att gå ner. Vasakro-
nans hyresintäkter kommer att öka till cirka 2,2 miljarder kronor under
1999 beroende på förvärv av fastigheter under 1998.

Till följd av stora utvecklingsprojekt främst i Stockholm kommer in-
vesteringarna att vara fortsatt höga. Underhållskostnaderna kommer att
minska ytterligare.

Räntekostnaderna kommer att öka till följd av ökad upplåning beroen-
de på genomförda förvärv under 1998.

Vasakronans prognos är att resultatet efter finansiella poster, med be-
fintligt bestånd, och före resultat av fastighetsförsäljningar, kommer att
förbättras i jämförelse med 1998.

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut 1992 (prop. 1992/93:37, bet. 19917/92:FiU8,
rskr. 1991/92:107) ombildades byggnadsstyrelsen med följd att bl.a.
Akademiska hus och Vasakronan Holding AB bildades. Vasakronans
uppdrag är att som fastighetsföretag långsiktigt uppnå högsta möjliga
totala avkastning på det egna kapitalet. Bolaget ägs till 100 procent av
Civitas Holding AB (f.d. Vasakronan Holding AB) som är ett av staten
helägt bolag. Civitas Holding har ingen operativ verksamhet. Civitas
Holding AB har i dag två dotterbolag: Agilia Holding AB och Vasa-
kronan AB. Vasallen är ett dotterbolag till Agilia Holding AB.

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Skr. 1999/2000:20

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Hyresintäkter	2 110	2 396	2 832	2 858	2 862
Rörelseresultat efter avskrivning	817	810	1 098	1 240	1 304
Resultat efter finansiella poster	1 114	2 225	262	637	766
Sysselsatt kapital	15 046	14 120	14 217	14 583	14 626
Eget kapital	7 879	6 745	6 040	6213	6 236
Justerat eget kapital i)	12 200	-	—	—	6 236
Investeringar i fastigheter	4 992	2 357	246	148	63
Investeringar i anläggningar
(exkl. fastighetsförvärv)	663	377	377	431	617
Räntabilitet på sysselsatt	10,8	19,6	9,4	10,4	10,6
kapital, %
Räntabilitet på eget kapital, %	10,5	23,9	3,2	7,4	8,9
Räntabilitet på JEK, %	-	-	-	-	-
Soliditet, %	39	38	37	46	46
Utdelning^)	300	450	1 029	330	982
Medelantal anställda	920	910	865	592	321
Statens ägarandel, %	100

V Ojusterat för år 1995, 1996 och 1997.

2) Inklusive extra utdelning.

Styrelse

Brandinger, Rune, ordförande

Kylberg, Lars V, vice ordförande

Bryngelson, Håkan

Danell, Georg

Engman, Gerd

Lilja, Maria

Ljungh, Claes

Lydahl, Rolf

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant.

Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bryngelson, Håkan

Vasakronan AB

Box 24 234, 104 51 Stockholm

Tfn 08-783 21 00, fax: 08-783 21 01

e-post: info@vasakronan.se
webbadress: www.vasakronan.se

Vasakronans årsredovisning och övrig ekonomisk information på
svenska och engelska kan beställas på ovanstående adress eller via
e-post.

7.18 Vattenfall AB

Skr. 1999/2000:20

Affärsidé

Vattenfalls affärsidé är att utveckla kundernas konkurrenskraft, miljö och
livskvalitet genom en unik kombination av effektiva energilösningar och
service i världsklass.

Verksamhetsbeskrivning

Vattenfallkoncemen består av moderbolaget Vattenfall AB (publ) och ett
nittiotal direkt eller indirekt ägda rörelsedrivande dotterbolag. Vattenfall
säljer el, energi, värme, naturgas och kompletta energilösningar samt
service och konsulttjänster. Kunderna finns inom alla sektorer: industri-
och energiföretag, tjänstesektorn, fastighetsbolag, jordbruk och hushåll.
Vattenfall producerar också cirka 20 procent av den el som används i
Norden och är ledande operatör av elnät i Norden. Vattenfall är också
verksamt utanför Norden, framför allt i övriga Nordeuropa.

Visionen är att Vattenfall skall vara

• Ett ledande europeiskt energiföretag

• En global energipartner

Strategierna för att nå detta är

• Öka kundbasen

• Utveckla nya produkter och tjänster

• Förvärva elnät och fjärrvärme

• Befästa positionen som nordisk naturgasaktör

• Skapa en position på längre bort liggande tillväxtmarknader

Huvuddelen av Vattenfalls intäkter kommer fortfarande från Sverige
men andelen fakturering utanför Sverige ökar och uppgick till cirka 20
procent första kvartalet 1999.

Vattenfall har ny huvudorganisation från och med 1 juli 1999. Den nya
organisationen är en matrisorganisation med tre affärsområden - Elpro-
duktion, Elnät och Energimarknad - som har produktansvar och säljer
sina produkter med hjälp av ett antal marknadsområden. Därtill kan
komma ett fjärde affärsområde: Tjänster.

Omvärldsbeskrivning

Sedan elmarknaden avreglerades i Sverige, Norge och Finland har elpri-
serna sjunkit kraftigt. Priserna är tydliga på den nordiska elbörsen Nord-
Pool.

God tillgång på elproduktionskapacitet i Norden och i dess närområde
ger ökad konkurrens och minskade marginaler i produktionsledet. I slutet

av 1999 avses schablonavräkning införas för mindre kunder i Sverige Skr. 1999/2000:20
vilket kommer att förstärka priskonkurrensen inom detta segment.

Under 1999 tas första steget i avregleringen av elmarknaderna inom
EU. Avregleringen går dock något långsammare än vad EU-direktivet
föreskriver. Stora affärsmöjligheter uppstår när marknaden öppnas upp.

I hela Norden liksom världen i övrigt pågår en snabb omstrukturering
av kraftindustrin mot färre och större enheter. Nya aktörer kommer in på
marknaden och vi ser en klar branschglidning bland annat genom att de
stora oljeforetagen går in i elbranschen.

Avregleringen leder till att de nationella elmarknaderna kopplas ihop
till större geografiska marknadsområden och att kraftbolagen intematio-
naliseras.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Under 1998 och 1999 har

• Flera genombrottsaffärer genomförts bland annat med Elkem ASA i
Norge. Affären omfattar ett långsiktigt elavtal kombinerat med för-
säljning av energitjänster

• Gemensamma säljbolag bildats med Oslo Energi i Norge, NESA i
Danmark och Göteborgs Energi

• Tio elnätsforetag förvärvats i Norden med cirka 180 000 kunder

• Vattenfall stärkt sin närvaro i Nordeuropa utanför Norden bland annat
genom att öka sitt aktieinnehav till 75 procent i VASA Energy i
Tyskland

• Vattenkraftverket Theun Hinboun i Laos tagits i kommersiell drift

• Diskussioner forts med statens förhandlare, Kaj Janérus, om försälj-
ning av produktionskapacitet i Ringhals i samband med avveckling av
kämkraftblock i Barsebäck

• Omfattande program bedrivits for kostnadseffektivisering och kom-
petensväxling inom koncernen.

Kvartalsrapport		Skr. 1999/2000:20
Mkr	Jan-mars 1999	Jan-mars 1998	Förändring, %
Omsättning	8 373	8 436	-1
Rörelseresultat	3 008	3 066	-2

Prognos 1999

Efterfrågan på el ökar endast i måttlig takt. Elpriserna förväntas vara lå-
ga.

Riktlinjer

Vattenfall AB bildades år 1992 sedan riksdagen i juni 1991 beslutat att
överföra huvuddelen av verksamheten i Statens Vattenfallsverk till det
nybildade bolaget (prop. 1990/91:87, bet. 1991/92:NU38, rskr.
1991/92:318). Huvudmotivet för bolagiseringen var att effektivisera för-
valtningen av statens kapital. Genom bolagiseringen skulle bl.a. effekti-
visering och rationalisering av Vattenfalls verksamhet underlättas, lik-
som anpassningen till internationaliseringen av elmarknaden. Bolagsfor-
men skulle även ge Vattenfall ökade möjligheter att ta tillvara affärsmöj-
ligheter i Sverige och utomlands samt att konkurrera på lika villkor med
övriga företag på elmarknaden. En långsiktigt god lönsamhet och avkast-
ningsförmåga ansågs nödvändig för att Vattenfall skulle kunna fylla sin
uppgift att svara för en väl fungerande energiförsörjning (prop.
1991/92:49). Vattenfall har också uppgifter inom den beslutade käm-
kraftsavvecklingen (Ds 1997:14).

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	27 957	28 458	29 030	26 796	24 575
Rörelseresultat	6 067	7 376	7 672	7 354	7 600
Resultat efter finansiella poster	4 448	5 439	5 461	5 126	5 106
Sysselsatt kapital	62 414	59 773	59 690	56 655	54 906
Justerat eget kapital	32 325	31 158	28 875	26 305	24 084
Investeringar	4 528	4 877	5 984	6 043	2 992
Utdelning	1 500	1 500	1 500	1 500	1 343
Räntabilitet på sysselsatt	10,4	13,3	14,5	14,9	14,8
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	8,4	11,3	13,5	14,2	16,3
Soliditet, %	40	40	37	36	34
Antal anställda	7 996	7 847	8 263	8 460	9 071
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Andersson, Jörgen, ordförande

Fossum, Lilian

Eklund, Helge

Hjorth, Lars

Johansson, Göran

Marking, Bo

Nyquist, Carl-Erik

Striby, Christina

Olson, Hans Christer, suppleant

Ögren, Kent, suppleant

Bemhardsson, Johnny, arbetstagarrepresentant

Carlberg, Lars, arbetstagarrepresentant

Ekwall, Ronny, arbetstagarrepresentant

Carlsson, Lars, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lööv, Per-Ove, arbetstagarrepresentant, suppleant
Lindberg, Stig, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Nyquist, Carl-Erik

Vattenfall AB

162 87 Stockholm

Tfo 08-739 50 00, fax: 08-17 85 06

e-post: info@vattenfall.se
webbadress: www.vattenfall.se

Vattenfalls årsredovisning kan beställas från Vattenfall Support AB,

162 87 Stockholm, tfn 020-48 58 40, fax: 08-739 64 44. Årsredovisning-
en finns även tillgänglig på engelska.

7.19 V&S Vin & Sprit AB

Affärsidé

Att erbjuda konsumenterna alkoholprodukter av rätt kvalitet genom star-
ka och attraktiva varumärken eller koncept.

Verksamhetsbeskrivning

Vin & Sprit-koncernens verksamhet omfattar produktion, förpackning,
marknadsföring, försäljning och distribution av alkoholdrycker. Företa-
get bildades 1917 och hade till och med 1994 monopol inom sitt verk-
samhetsområde. Kärnverksamheten är indelad i tre affärsområden, Vin,
Reimersholms och The Absolut Company. Därutöver omfattar koncernen
dotterbolaget Amfora Vinhus AB. V&S äger också 92 procent av Svensk
Sprit AB, 91 procent av Tedeum AB samt 51 procent av Heinrich
Liqueur Company AB.

Vin & Sprit-koncernen är och skall förbli ett lönsamt alkoholdryckes-
företag i världsklass.

På den internationella marknaden är V&S väl etablerat sedan 20 år
med varumärket ABSOLUT VODKA, som är det sjätte största spritmär-
ket i världen och det tredje största i USA. Vin & Sprit deltar aktivt i om-

Skr. 1999/2000:20

struktureringen på den internationella alkoholmarknaden och har för av- Skr. 1999/2000:20
sikt att växa genom förvärv av företag och varumärken. På försommaren
1999 förvärvade V&S Tjeckiens största sprittillverkare, Dyaybyl. På en
krympande legal hemmamarknad är målet att även i fortsättningen vara
den ledande aktören.

Omvärldsbeskrivning

Spritförsäljningen på den svenska marknaden fortsätter att påverkas ne-
gativt av den illegala hanteringen och den registrerade försäljningen
minskar stadigt. Sedan 1989 har spritförsäljningen minskat med över 40
procent. Samtidigt som denna process fortgår har utbudet av nya varu-
märken i Systembolagets butiker mångdubblats. I den ökande konkurren-
sen har Vin & Sprit lyckats behålla marknadsandelen för sprit relativt
intakt. På vinsidan däremot har en stabil totalmarknad och en kraftigt
ökad konkurrens inneburit minskade marknadsandelar för V&S sorti-
ment.

Förändringarna på den internationella alkoholmarknaden går mot
sammanslagningar med allt större företag som följd. På den svenska
marknaden ser bilden helt annorlunda ut med över 300 registrerade före-
tag. Det innebär att omfattande strukturförändringar kan förväntas för de
skandinaviska länderna. Omstrukturering pågår även på den globala al-
koholmarknaden och Vin & Sprit kommer att delta i detta arbete för att
uppnå målet att bli ett alkoholdrycksföretag i världsklass.

Viktiga händelser 1998 och 1999

Under 1998 blev en ny typ av förpackningar för vin mycket populära på
den svenska marknaden. På kort tid tog viner förpackade i kartong och
papp nästan en femtedel av den totala marknaden. Utvecklingen av ytter-
ligare nyheter inom förpackningsområdet prioriteras inom V&S.

En ny vodka av super premiumkvalitet, Sundsvall Vodka, lanserades
på den amerikanska marknaden under sommaren 1998. Något senare
började Kron Vodka att produceras och säljas i Polen och ett samarbete
för att exportera några av Reimersholms akvaviter till USA inleddes.

Vin & Sprits arbete med kvalitet gav rejäl utdelning under 1998, då fö-
retaget i konkurrens med producenter från 43 länder utsågs till Distiller
of the Year i en välrenommerad internationell tävling.

Returglassystemet avvecklades under 1998. Andelen returglas hade
sjunkit mycket kraftigt och ingen av de övriga aktörerna på marknaden
var intresserad av att deltaga i systemet.

Det minskade intresset för härtappade produkter och den ökade kon-
kurrensen har bidragit till att beslut har fattats om att avveckla Vin &
Sprits största tappningsanläggning, belägen i Falkenberg. Anläggningen
kommer att avvecklas senast 1 juli år 2000.

De senaste årens investeringar för att öka kapaciteten vid anläggningen
i Åhus fullbordades med ett automatiserat höglager i Åhus hamn.

Sortimentet av ABSOLUT VODKA utökas med ytterligare en smakvari- Skr. 1999/2000:20
ant under sommaren 1999. Det är ABSOLUT MANDRIN, som lanseras
först på den amerikanska marknaden.

Riktlinjer

V&S Vin & Sprit AB (V&S) hade till och med år 1994 monopol på im-
port, export, tillverkning och partihandel av alkoholdrycker. V&S verk-
samhet reglerades av Lagen om handel med drycker och ett avtal mellan
staten och bolaget. Enligt avtalet var bolagets verksamhetsområde att
tillverka, förädla eller på annat sätt bereda spritdrycker, vin, starköl och
alkoholfria drycker, att driva partihandel med importera och exportera
nytt nämnda varor samt att driva sådan rörelse som har samband med
detta.

I samband med att marknaden för import, partihandel, tillverkning och
export av alkoholhaltiga drycker avmonopoliserades fastslog riksdagen
att V&S skulle vara ett av flera konkurrerande företag på marknaden för
dessa delar av alkoholhanteringen (prop. 1993/94:136,
bet. 1993/94:SoU22).

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	3 447	3 224	3 166	4 092	6 014
Rörelseresultat efter av- och
nedskrivningar	1 009	641	215	597	737
Resultat efter finansiella poster	1 060	672	272	725	827
Sysselsatt kapital	2 279	1 951	1 925	2 206	2 172
Justerat eget kapital	1 463	1 411	1 418	1 383	1 464
Investeringar i anläggningar	118	78	266	269	170
Utdelning	840	415	270	350	880
Räntabilitet på sysselsatt	47,0	35,0	17.9	33,5	38,5
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	72,5	47,6	19,2	52,4	56,5
Soliditet (JEK), %	37	42	43	39	29
Soliditet (traditionell), %	59	55	50	51	43
Antal anställda	698	729	776	902	1 022
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Dahlbäck, Claes, ordförande

Carlgren, Andreas

Håkansson, Per Olof

Jacobsson, Egon

Johansson, Anita

Lagerblad, Peter

Lundgren, Bo

Mårtensson, Arne

Sohlman, Michael

Starup, Helena, suppleant

Lundin, Jan, arbetstagarrepresentant

Wrangsell, Göran, arbetstagarrepresentant

Bengtsson, Sven-Uno, arbetstagarrepresentant V&S, suppleant

Cederström, Conny, arbetstagarrepresentant V&S, suppleant

Verkställande direktör

Jacobsson, Egon

V&S Vin & Sprit AB

117 97 Stockholm

Tel: 08-744 70 00, fax: 08-744 74 44

e-post: info@vinsprit.se
webbadress: www.vinsprit.se

Vin & Sprits årsredovisning kan beställas på tfn 08-744 70 00.
Årsredovisningen finns även tillgänglig på engelska.

8 Övriga foretag

A-Banan projekt AB

ALMI Företagspartner AB

AmuGruppen AB

AB Bostadsgaranti

Civitas Holding AB-Agilia Holding AB

AB Göta kanalbolag

IRECO Institute for Research and Competence Holding AB

Kasernen Fastighets AB

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Kungliga Operan AB

AB Kurortsverksamhet

Norrland Center AB

SAQ Kontroll AB

Sjöfartsverket*

SOS Alarm Sverige AB

Specialfastigheter Sverige AB

Statens Väg- och Baninvest AB

Statliga Akademiska Hus AB

Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB

AB Svensk Bilprovning

Svensk-Danska Broförbindelsen AB, SVEDAB

AB Svensk Exportkredit, SEK

Svenska Lagerhusaktiebolaget

AB Svenska Miljöstymingsrådet

Svenska rymdaktiebolaget

Svenska Skeppshypotekskassan

Svenska Skogsplantor AB

Svenskhemmet Voksenåsen A/S

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, SP, AB

Skr. 1999/2000:20

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Swedesurvey AB

Swedfund International AB

Teracom AB

AB Tumba Bruk

Vasallen AB

Venantius AB

Värdepapperscentralen VPC AB
’ Affärsverk

8.1 A-Banan projekt AB

Affärsidé

Ändamålet med A-Banan projekt AB:s (”A-Banan”) verksamhet är att
bevaka statens rättigheter och skyldigheter enligt de avtal som reglerar
genomförandet av den så kallade Arlandabanan.

Verksamhetsbeskrivning

I A-Banans uppgifter ingår att övervaka utbyggnaden av anläggningen
samt tillverkningen av tågen för flygpendeln. Vidare ingår att övervaka
den framtida driften av flygpendeln och anläggningen samt bevaka Åter-
betalningen av det villkorslån som staten utbetalat till A-Train AB
(”A-Train”). A-Train är det bolag som upphandlats för att bygga, finan-
siera och driva Arlandabanan. A-Banan skall efter färdigställandet överta
anläggningen som därefter leasas tillbaka till A-Train.

A-Banan är ett av staten helägt bolag och aktierna förvaltas till lika
delar av Luftfartsverket och Banverket. Bolagets aktiekapital uppgår till
10 Mkr. A-Train ägs av det vinnande konsortiet, bestående av Alstom,
NCC, John Mowlem samt Vattenfall.

Under 1998 har A-Banan, i samråd med den av Banverket särskilt ut-
sedde förhandlingsmannen, medverkat till att en överenskommelse har
träffats mellan SJ och A-Train avseende den framtida trafikeringen av
den särskilda Inter City-stationen på Arlanda. Därtill har diskussioner
även förts med SL avseende en kommande pendeltågstrafik på Arlanda-
banan. Dessa diskussioner beräknas fortsätta under 1999.

Verksamheten under 1999 kommer att präglas av slutbesiktning av
anläggningar och tåg inför A-Banans övertagande av anläggningen samt
A-Trains driftstart. A-Train planerar kommersiell driftstart i slutet av
augusti 1999.

Riktlinjer

A-Banan ägs till lika delar av Luftfartsverket och Banverket. Bolagets
verksamhet finansieras genom löpande fakturering av dess kostnader till
de båda ägarna. Därutöver erhåller A-Banan vissa intäkter genom en sär-

Skr. 1999/2000:20

skild kontroll- och övervakningsersättning från A-Train AB, det bolag Skr. 1999/2000:20
som det privata näringslivets representanter bildat för genomförande av
projektet.

Regeringen beslutade den 14 januari 1993 att ge Delegationen
(K 1991:04) för infrastrukturinvesteringar i uppdrag att genomföra upp-
handlingen av projektet. Arlandabanan är det första infrastrukturprojektet
i landet som samfinansieras av staten och det privata näringslivet. A-
Banan Projekt AB bildades (prop. 1993/94:39) för att dels administrera
den fortsatta upphandlingen av banan och dels för att samla projektets
rättigheter och skyldigheter.

Under året har regeringen godkänt vissa klarlägganden i Arlandabane-
avtalet (K95/4322/3) vad gäller begreppet "Lender" mellan A-Banan
Projekt AB och A-Train AB.

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	10,9	9,7	9,2	5,9	19,3
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	-0,4	-0,3	-0,4	-9,8	-0,8
Rörelseresultat efter finansiella	0	0	0	-0,2	-0,3
poster
Sysselsatt kapital	10,2	10,6	11	10,6	E/T
Justerat eget kapital	9,8	9,8	9,8	9,8	9,7
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	0	0,1	0	0	0
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt	neg	neg	neg	neg	neg
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	neg	neg	neg	neg	neg
Soliditet, %	72	84	78	69	81
Antal anställda	2	2	2	1	2
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Skogö, Ingemar, ordförande

Bårström, Sven

Danielson, Jan

Francke, Ulrika

Karlstrand, Hans

Öhman, Hans

Lundin, Ulf, suppleant

Sundberg, Kjell, suppleant

Verkställande direktör

Sundberg, Kjell

A-Banan Projekt AB

Box 133, 190 45 Stockholm-Arlanda

Tfn 08-797 98 50, fax: 08-797 98 51

e-post: a-banan@swipnet.se

Årsredovisning för A-Banan Projekt AB kan beställas hos bolaget.

8.2 ALMI Företagspartner AB

Affärsidé

ALMI skall främja tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv genom att
via rådgivning, kompetenshöjning, finansiering och kontaktskapande
insatser bidra till att det startas nya företag och att de små företagen får
en lönsam tillväxt.

V erksamhetsbeskrivning

ALMI Företagspartner AB ägs av staten och är moderbolag i ALMI-
koncemen som startade sin verksamhet den 1 juli 1994. Verksamheten
har under året bedrivits i 22 regionala dotterbolag i vilka ALMI Före-
tagspartner AB som regel äger 51 procent.

ALMLs kunder är de små och medelstora företagen, i alla branscher,
med upp till 250 anställda. Verksamheten bygger på en geografisk närhet
till kunderna och en regional anpassning till regionernas olika närings-
livsstruktur.

ALMLs kärnverksamhet är företagsutveckling, det vill säga utveck-
lingsinsatser och rådgivning, i kombination med lånefinansiering i väx-
ande företag eller potentiella tillväxtföretag. Kring kärnverksamheten
finns ett varierande utbud av allmän service- och rådgivningsverksamhet.
Dessa tjänster, av bredare karaktär än företagsutveckling, är inte nödvän-
digtvis tillväxtorienterade utan öppna för alla företag, potentiella företa-
gare och innovatörer.

Under 1998 har sammanlagt 24 000 fördjupade insatser genomförts i
olika företag. Detta är en ökning med cirka 12 procent jämfört med före-
gående år. Drygt hälften av insatserna genomfördes i befintliga växande
företag.

Den totala nyutlåningen 1998 minskade kraftigt jämfört med 1997 be-
roende på begränsade lånemedel, en försiktighet från växande företag att
investera samt att nyföretagandet minskade 1998.

Nyutlåningen uppgick till 741 (1 374) miljoner kronor i beviljade lån
varav utbetalats 706 (1231) miljoner kronor. Nyutlåningen i finansie-
ringsverksamheten väntas dock öka till knappt en miljard kronor under
1999.

ALMLs roll är att komplettera banker och andra finansieringsinstitut
och under året medverkade ALMI till att ytterligare 2 785 (4 826) miljo-
ner kronor förmedlades till de företag som erhöll lån från ALMI. Sam-

Skr. 1999/2000:20

manlagt medverkade således ALMI till att drygt 3 500 (drygt 6 200)
miljoner kronor lånades ut till små och medelstora företag.

ALMI har under 1998 sålt en tredjedel av aktierna i Investment AB
Bure till Allmänna Pensionsfonden, Sjätte Fondstyrelsen.

Skr. 1999/2000:20

Riktlinjer

Riksdagen beslutade den 14 december 1993 (prop. 1993/94:40,
NU 1993/94:11, rskr. 1993/94:80) att staten i samverkan med vissa nä-
ringslivsorganisationer bildar ett centralt aktiebolag med uppgift att dels
verka för företagsutveckling, dels äga aktier i ett antal regionala bolag,
vars verksamhet skall vara att bedriva rådgivning och finansiering. De
övergripande målen för verksamheten är att främja utvecklingen av ett
konkurrenskraftigt näringsliv samt främja nyföretagande och internatio-
nalisering. Verksamheten skall inrikta sig på information, rådgivning och
riskfinansiering till företag med mindre än 250 anställda och då särskilt
företag med mindre än 50 anställda. ALMI Företagspartner AB är mo-
derbolag i ALMI-koncemen som startade sin verksamhet den 1 juli 1994.

Ekonomisk översikt de tre senaste åren

Mkr	1998	1997	1996
Omsättning	221	343	395
Rörelseresultat efter avskrivningar	173	-87	20
Resultat efter finansiella poster	255	-60	38
Sysselsatt kapital	4 889	4 759	4 357
Justerat eget kapital	4 435	4319	4 266
Investeringar i anläggningar	-	1,7	2
Utdelning	-	-	18
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	5,2	-1,2	0,9
Räntabilitet på JEK, %	5,7	-1,3	0.9
Soliditet, %	88	91	89
Antal anställda	566	559	532
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Johansson, Arne, ordförande

Elväng, Katja

Engström, Gunvor

Jansson, Ingrid

Kronstam, Karin

Lindberg, Leif

Sandberg, Mona

Stark, Annelie

Hallberg, Gunilla, arbetstagarrepresentant

Hellberg, Björn, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Leif, arbetstagarrepresentant, suppleant
Ramneskär, Carin, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör och koncernchef

Smedman, Peter (t.o.m. maj 1999)

Ihre, Claes (t.f. VD fr.o.m. juni 1999)

Skr. 1999/2000:20

ALMI Företagspartner AB

Tegelbacken 4,111 52 Stockholm

Tfn 08-402 09 00, fax: 08-406 03 00

e-post: info@almi.se

webbadress: www.almi.se

Årsredovisningen for ALMI Företagspartner AB kan beställas skriftligen
eller per telefon 08-4020901.

8.3 AmuGruppen AB

Affärsidé

AmuGruppens affärsidé är att utbilda de många för ett föränderligt ar-
betsliv.

Verksamhetsbeskrivning

Koncernen AmuGruppen AB är Sveriges största kompetensutvecklings-
företag. Ett av AmuGruppens många kännetecken är att man hanterar ett
mycket stort antal kursdeltagare, årligen närmare 150 000. AmuGruppen
vill medverka till att den enskilde far hög kompetens och god anställ-
ningsbarhet, och därmed en bra beredskap för ett föränderligt arbetsliv.

Koncernen är i dag etablerad på cirka 110 orter i Sverige. Verksamhe-
ten bedrivs inom de fem affärsområdena YRKE, VÄXA, DELTA,
HADAR och Nu Personaluthyrning. YRKE är det dominerande affär-
sområdet med en omsättning motsvarande 76 procent av koncernens to-
tala omsättning. YRKE erbjuder kvalificerad yrkesutbildning till privata
och offentliga arbetsgivare. Därefter kommer VÄXA med 16 procent.
VÄXA bedriver kompetensutveckling inom allmänna och breda utbild-
ningsområden. DELTA med en andel av omsättningen på 3 procent be-
driver verksamhetsutveckling i stora företag och organisationer genom
konsultinsatser. HADAR: s verksamhet, vars andel av omsättningen utgör
5 procent av koncernens, har en inriktning på utbildning av funktions-
hindrade och bedrivs i en egen juridisk person med anställd personal.
Under året har Nu Personaluthyrning, ett personaluthymingsföretag som
riktar sig mot industrin, startat och tagits emot positivt av marknaden.

AmuGruppen har under året etablerat en pensionsstiftelse, som förval-
tar de pensionsmedel som överfördes till bolaget i samband med bolagi-
seringen 1993. Pensionsstiftelsen förvaltar cirka 440 miljoner kronor.

Om 1997 präglades av ett intensivt rekonstruktionsarbete, har 1998
kännetecknats av arbete med att stabilisera verksamheten. Vid sidan av
att i det dagliga arbetet säkerställa lönsamhet och stabilitet har omfattan-

de studier gjorts av hur samhället och utbildningsmarknaden kan bedö- Skr. 1999/2000:20
mas komma att förändras till några år in på det nya årtusendet. Detta ar-
bete har resulterat i en vision - ”Kunskapshuset 2002”.

AmuGruppens olika marknader kommer under 1999 vara minst i nivå
med 1998. På längre sikt kan de tillgängliga marknaderna förväntas öka.
Uthymingsmarknaden, där Nu Personaluthyrning har etablerat sig, för-
väntas ha fortsatt kraftig tillväxt.

Riktlinjer

Riktlinjerna för AmuGruppen AB lades fast i samband med bolagise-
ringen av AMU-gruppen 1993 (prop. 1992/93:152, bet. 1992/93 :AU6,
rskr. 1992/93:75) Överlåtelsen av verksamheten regleras i ett avtal mel-
lan staten och AmuGruppen AB. Genom beslut med anledning av pro-
positionen Kapitaltillskott mm. till AmuGruppen AB (prop. 1996/97:55,
bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) tillfördes bolaget som ett ägartill-
skott 600 miljoner kronor. Därefter har under 1997 förändringar avseen-
de inriktning och organisation genomförts (regeringens skrivelse Om-
strukturering av AmuGruppen AB, bet. 1996/97:AU6, rskr.
1996/97:189). Vid ordinarie bolagsstämma 1997 antogs ett ägardirektiv
för överlämnande till styrelsen. Ägardirektivet syftar till att tydliggöra
ägarens syn på verksamhetens inriktning samt ägarens förväntningar och
krav på bolaget.

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	1 870	1 870	2 542	3 089	3 380
Rörelseresultat efter avskrivning	17	31	-651	-148	93
Resultat efter finansiella poster	30	67	-582	-112	101
Sysselsatt kapital	615	752	667	724	760
Justerat eget kapital	404	396	329	311	435
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	85	40	31	75	171
Utdelning	22	22	-	-	35
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	6,2	10,8	neg	neg	29,2
Räntabilitet på JEK, %	7,8	18,5	neg	neg	20,7
Soliditet, %	53	28	20	25	33
Antal anställda	2312	2 888	3 997	4 892	4 847
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Dockered, Bo, ordförande

Nordmark-Nilsson, Anna-Stina

Hansson, Lise-Lott

Hjalmarson, Lennart

Jonson, Lars Christer

Kronstam, Karin

Johansson, Jan, arbetstagarrepresentant, Lärarförbundet

Larsson, Bengt, arbetstagarrepresentant, SACO

Blomquist, Bo-Gunnar, arbetstagarrepresentant, Skr. 1999/2000:20

ST, suppleant

Eriksson, Olle, arbetstagarrepresentant, SEKO, suppleant

Verkställande direktör

Carrick, Peter

AmuGruppen AB

Box 1181, 111 91 Stockholm

Tfn 08-701 65 00, fax: 08-411 00 93
webbadress: www.amu.se

Årsredovisningen kan rekvireras på 08-701 65 00 och på Internet.

8.4 AB Bostadsgaranti

Affärsidé

Bostadsgaranti skall ställa garantier för nybyggda småhus och bostads-
rättslägenheter. Vidare skall bolaget genom riktlinjer och information till
bostadsproducentema verka för ett seriöst och sakkunnigt genomförande
av bostadsrättsprojekt.

V erksamhetsbeskrivning

Bolaget bildades 1962 av dåvarande Svenska Byggnadsentreprenörföre-
ningen (numera Byggentreprenörerna). Verksamheten bestod ursprungli-
gen av att ställa garantier vid ny- och ombyggnad av bostadsrättslägen-
heter. Under 1976 introducerades en tioårsgaranti för köpare av nyprodu-
cerade småhus. Denna garanti gjordes 1984 till villkor för statliga lån
(senare för räntesubventioner) till egnahem och småhus med bostadsrätt.
I samband därmed inträdde staten som hälftenägare i bolaget.

Strategin är att med en liten organisation upprätthålla en hög nivå när
det gäller granskning av byggföretag, projekt och handlingar för att kun-
na teckna garantier som ger ett gott konsumentskydd för köpare av nya
bostadsrätter och egnahem.

Garantigivningen ökade 1998 jämfört med föregående år.

Bostadsgaranti har i juni 1999 beviljats koncession för att i ett blivande
dotterbolag bedriva försäkringsverksamhet.

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	22,4	14,1	20,7	15,4	13,1
Rörelseresultat efter avskriv-	0	-13,7	-17,3	-15,7	-9,6
ningar
Resultat efter finansiella poster	14,7	0,7	0,7	0,7	0,5
Sysselsatt kapital	11,3	6,4	6,4	5,8	5,1
Justerat eget kapital	10,1	4,7	4,2	3,7	3,2
Investeringar i anläggnings-
tillgängar	0	0	0,5	0	0
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt	143,0	28,8	19,4	19,3	51,2
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	159,6	39,3	29,8	30,3	81,2
Soliditet, %	7	2	2	2	2
Antal anställda	8	8	8	8	8
Statens ägarandel, %	50

Styrelse

Brink, Stig, ordförande

Drugge, Gun

Eriksson, Lennart

Hagberg, Michael

Hansén, Mårten

Kruuse, Thomas

Larsson, Sven

Lönnberg, Anders

Queckfeldt, Ewa

Ringdahl, Thomas

Schönning, Eje

Thor, Anders J

Westerståhl, Kristina

Verkställande direktör

Sundström, Hans (t.o.m 1999-07-31)

Eriksson, Kåre (fr.o.m. 1999-08-01)

AB Bostadsgaranti

Box 26029, 10041 Stockholm

Tfn 08-679 90 20, fax: 08-611 37 83

e-post: abo@bostadsgaranti.se

webbadress: www.bostadsgaranti.se

Bostadsgarantis årsredovisning kan beställas på tel 08-679 90 20. Den
finns ej tillgänglig på engelska.

Skr. 1999/2000:20

8.5 Civitas Holding AB, Agilia Holding AB

CIVITAS HOLDING

AB holdingbolag för Finansdepartementets ägande av bolag inom fastig-
hetssektorn. Tidigare hette bolaget Vasakronan Holding AB. Bolaget har
i dag två dotterbolag: Agilia Holding AB och Vasakronan AB, se sid. 76,
Vasallen AB, se sid. 158, är dotterbolag till Agilia Holding AB. Fram till
30 juni 1998 ägde Civitas också Specialfastigheter Sverige AB, som nu
dock ägs direkt av svenska staten, se sid. 119.

Styrelse

Brandinger, Rune, ordförande

Bryngelson, Håkan,VD

Engman, Gerd

Israelsson, Mats

Kylberg, Lars

Ljungh, Claes

Gustafsson, Marianne, arbetstagarrepresentant

Kjällbring, Rolf, arbetstagarrepresentant

Civitas Holding AB

Box 24234, 104 51 Stockholm

Tfn 08-783 21 00

AGILIA HOLDING AB

Dotterkoncemen Agilia Holding AB bildades som ett särskilt aktieför-
valtande bolag för att hantera de fastighetsrelaterade tillgångarna från
Securum som överförts till Civitas Holding-koncemen. Till denna grupp
överfördes även teknikkonsultbolaget Confortia AB och ägandet i
Stenvalvet Fastighets AB från Vasakronan.

Under 1997 sålde Agilia teknikkonsultbolaget Confortia till Sydkraft
Konsult AB och fastighetsbolaget Kungsleden. Under 1998 har köpop-
tioner i Wihlborgs sålts för 133 miljoner kronor. Aktieinnehavet i
Castellum har sålts för 1 242 miljoner kronor i juni och december 1998.
Ägandet i Stenvalvet har avyttrats för 515 miljoner kronor.

Agilias portfölj av fastigheter och bolag, utöver Vasallen AB, den 31
december 1998:

Skr. 1999/2000:20

	Antal aktier / andelar	Kapital/ andelar	Bokfört värde, Mkr
Infra City knov	nom 120 000 000	-	120
Infra City	40 020	40	119
PEAB kon	nom 66 583 334	-	67
Celtica	1 071 104	38,5	39
Bonifazius	4 100 000	26,4	0
EPI BV (2 tyska
fastigheter)	62	100	0
Totalt			345

Styrelse

Linglöf, Jan, ordförande

Bryngelson, Håkan

Alvemur, Christer

Lindström, Björn

Verkställande direktör

Bryngelson, Håkan

Agilia Holding AB

Box 24234, 104 51 Stockholm

Tfn 08-783 21 00

Civitas Holding AB och Agilia Holding AB har inga egna anställda.

Civitas ingår i övriga tabeller bara genom de två dotterbolagen

Vasakronan och Vasallen. Agilia ingår ej.

8.6 AB Göta kanalbolag

Affärsidé

AB Göta kanalbolag skall bevara och utveckla Göta kanal som Sveriges
största kulturhistoriska byggnadsverk samt ledande turistiska vattenled
och besöksmål. Målet är även att uppnå en volym av privatbåtar som
motsvarar cirka 6 000 båtar per år och verka för en positiv utveckling av
passagerartrafiken.

V erksamhetsbeskrivning

AB Göta kanalbolag förvaltar Göta kanal och ägs sedan 1978 av staten.

Sedan den 1 juli 1992 har bolaget Näringsdepartementet som direkt hu-
vudman.

Kanaltrafiken har under 1998 haft en nedgång vad gäller såväl passa-
gerartrafiken som fritidsbåtstrafiken innebärande en minskning med 27
procent respektive 5,6 procent. De till kanalen direkt knutna verksamhe-
97

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 20

tema, bland annat båtuppläggning, externa arbeten, brounderhåll, försälj- Skr. 1999/2000:20
ning, museiverksamhet och hyrbåtsverksamhet, har givit ett positivt bi-
drag till ekonomin.

Den tekniska upprustningen och underhållet av kanalen har under året
fortsatt enligt fastställd långsiktsplan. Målsättningen med upprustnings-
arbetena är att förutom normalt underhåll även återställa så mycket som
möjligt av kanalanläggningen och kanalfastighietema till ursprungligt
skick.

Intäkterna av fastighetsförvaltningen (skog, mark och fastigheter) har
under året ökat. Kanalbolaget förvaltar sedan 1 januari 1995 skogsinne-
havet i egen regi genom ett samarbetsavtal med Sydved. Avsikten är att
med stor hänsyn till miljö och speciellt känsliga biotoper (för att främja
ett rikt och varierat djurliv och en mångfald av växter) generera så stor
avkastning som möjligt.

Med en långsiktig marknadsplan som grund har stora ansträngningar
lagts ned på att beskriva Göta kanal som ett resmål och ett upplevelse-
område med många olika inriktningar, både på land och på vatten. Detta
har skett bland annat genom deltagande i olika båtmässor i Dtisseldorf,
Köpenhamn, Göteborg och Stockholm. Broschyren för Göta kanal har
ytterligare utvecklats för att ge bästa möjliga information till våra gäster.
En bok ”Kulturvandring i von Plåtens spår” har presenterats på markna-
den för de som vill veta ännu mer om kanalen. Möjligheten att via Inter-
net få information har utvecklats och for närvarande pågår ett arbete till-
sammans med kanalkommunema för att ytterligare förbättra denna in-
formation.

Avsikten med marknadsföringen är att medvetandegöra så många som
möjligt, både nationellt och internationellt, om Göta kanals fantastiska
möjligheter som turistmål och rekreationsområde.

Riktlinjer

AB Göta kanalbolag bildades år 1810 i samband med påböljandet av
byggandet av kanalen. Bygget av Göta kanal vara klart 1832 när kanalen
invigdes. Fram till 1978 var kanalen i privat ägo då bolaget övertogs av
staten och lades under Kommunikationsdepartementet. Den senaste pri-
vata ägaren utgjordes av intressen inom Wallenbergsfaren. Är 1984 blev
AB Göta kanalbolag ett dotterbolag till dåvarande Domänverket som
sorterade under dåvarande Industridepartementet. I samband med riksda-
gens beslut våren 1992 om riktlinjer för att föra över verksamheter vid
Domänverket till aktiebolagsform (prop. 1991/92:134,
bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) behandlades även det framtida
ansvaret för AB Göta kanalbolag. Riksdagen ansåg att det är en statlig
angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas upp och
drivs så att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och ett
attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall även i fortsättningen
äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och kanalfastigheten även i
fortsättningen skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av ka-
nalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmaktens försorg.

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	43,3	38,5	31,7	39,3	32,9
Rörelseresultat efter avskriv-	-2,4	-1,7	1,6	-2,4	-2,8
ningar
Resultat efter finansiella poster	-408	488	781	458	51
Sysselsatt kapital	36,0	36,4	35,9	35,1	34,6
Justerat eget kapital	36,0	36,4	35,9	35,1	34,6
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	3,8	2,8	4,5	1,6	0,4
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt	0	2,2	2,2	1,5	0,2
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	0	2,2	2,2	1,5	0,2
Soliditet, %	98	81	91	71	70
Antal anställda	94	60	50	59	47
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Janérus, Kaj, ordförande

Berggren, Christer, vice ordförande

Andersson, Elving

Modin, Anita

Svenheim, Lars-Olof

Söderlund, Thord

Wäm, Ragnhild

Löfström, Britt-Marie, personalrepresentant

Johansson, Billy, personalrepresentant
Pettersson Leif, personalrepresentant, suppleant
Åhfeldt Per-Olof, personalrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Österlund, Claes-Göran

AB Göta kanalbolag

Box 3, 591 21 Motala

Tfn 0141-53510, fax: 0141-215550

e-post: info@gotakanal.se

webbadress: www.gotakanal.se

AB Göta kanalbolags årsredovisning kan beställas per telefon

0141-53510.

8.7

IRECO Institute for Research and Competence Hol- Skr. 1999/2000:20
ding AB

Affärsidé

IRECO:s uppgifter är bland annat att äga och förvalta aktier eller andelar
i bolag som bedriver industrinära forskning, att främja industriforsk-
ningsinstitutens långsiktiga kompetensutveckling, att främja samverkan
mellan industriforskningsinstitut, universitet, högskolor och svenskt nä-
ringsliv och att främja en ändamålsenlig struktur inom industriforsk-
ningssystemet. Bolagets syfte är inte att bereda vinst till aktieägarna utan
att främja teknisk utveckling och kompetensspridning inom landets nä-
ringsliv.

Verksamhetsbeskrivning

IRECO Institute for Research and Competence Holding AB ägs sedan

1997 till 55 procent av staten genom Näringsdepartementet och till 45
procent av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling. 17 indust-
riforskningsinstitut ingår för närvarande i IRECO-gruppen.

Bolaget bildades för att samla det statliga ägandet i industriforsk-
ningsinstituten och att tillsammans med institutens huvudägare inom nä-
ringslivet utöva ett aktivt ägarskap i dessa institut. IRECO avses också
utöva en ”ägarroll” i de institut vars verksamhet tills vidare bedrivs i
stiftelseform.

Strategin för att uppnå detta är att

• Tillsammans med näringslivet medverka till att instituten bolagiserar
sin verksamhet

• Överta Närings- och Teknikutvecklingsverkets rätt att utse ledamöter i
stiftelsernas styrelser

• Finansiera institutens kompetensutveckling inom ramen för treåriga
avtal som övertagits från NUTEK

• Medverka i aktiviteter som främjar samverkan mellan högskola, in-
stitut och näringsliv

• Medverka till åtgärder som effektiviserar industriforskningssystemet

IRECO blev under verksamhetsåret delägare i ytterligare två industri-
forskningsinstitut: Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB och
Svenska IT-institutet SITI AB. Detta innebar att bolaget vid utgången av

1998 ägde aktier i fyra av industriforskningsinstituten. IRECO har under
året medverkat i aktiviteter som syftar till bolagisering av flera av de in-
dustriforskningsinstitut vars verksamhet bedrivs i stiftelseform, agerat för
att i NUTEK:s ställe inträda som statlig huvudman för dessa stiftelser
samt medverkat i åtgärder för samverkan och samgåenden mellan forsk-
ningsinstitut.

IRECO :s intäkter består av bidrag från KK-stifitelsen för administration
(10 miljoner kronor under 2,5 år) och ett anslag för att täcka avtalsmässi-

100

ga åtaganden för industriforskningsinstitutens kompetensutveckling (290 Skr. 1999/2000:20
miljoner kronor 1997-1999).

Bolaget avser under det följande räkenskapsåret fortsatt verka för att
industriforskningsinstituten som ingår i IRECO-gruppen bolagiserar sin
verksamhet med IRECO som minoritetsägare och näringslivet som majo-
ritetsägare. IRECO avser också att delta i de pågående samverkansakti-
vitetema som syftar till effektivitetshöjande förändringar i instituts-
strukturen.

Riktlinjer

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20,
rskr. 1996/97:284) bildades hösten 1997 holdingbolaget IRECO Holding
AB. Bolaget var tidigare ett helägt dotterbolag till Förvaltningsaktiebola-
get Stattum som ägs direkt av svenska staten. Stiftelsen för Kunskaps-
och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen, har under räkenskapsåret för-
värvat 45% av aktierna i IRECO. Resterande del av statens aktier ägs
numera av regeringskansliet genom Näringsdepartementet. I samband
med ägarförändringarna bytte bolaget namn och en ny bolagsordning
antogs.

Ekonomisk översikt för de två senaste åren

Mkr	1998	1997
Omsättning	100,6	97,0
Rörelseresultat efter avskrivningar	-0,4	0
Resultat efter finansiella poster	0,05	0
Sysselsatt kapital	0,8	0,7
Justerat eget kapital	0,8	0,7
Investeringar i anläggningstillgångar	0	0
Utdelning	0	0
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	6	0
Räntabilitet på JEK, %	6	0
Soliditet, %	4	25
Antal anställda	2	1
Statens ägarandel, %	55

Styrelse

Svedberg, Gunnar, ordförande

Caesar, Madeleine

Marklund, Kari

Nielsen, Niels Christian

Råland, Birgitta

Salzmann, Tomas

Ullenius, Christina

Verkställande direktör

Widmark, Håkan

101

IRECO

Klara Norra Kyrkogata 33, 111 22 Stockholm

Tfn 08-411 18 90, fax: 08-411 18 93
e-post: info@ireco.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 08-411 18 90.

8.8 Kasernen Fastighets AB

Affärsidé

Verksamheten består i att uppföra, förvärva, äga, förhyra och förvalta
fastigheter i syfte att i första hand åt anställda inom försvaret tillhanda-
hålla elevbostäder, hotellrum och permanentbostäder.

V erksamhetsbeskrivning

Kasernen Fastighets AB är moderbolag i en koncern som omfattar de
helägda dotterbolagen: Fastighets AB Kasernen i Stockholm, Fastighets
AB Kasernen i Kristinehamn, Fastighets AB Kasernen i Skövde, Fastig-
hets AB Kasernen i Halmstad och Fastighets AB Kasernen i Uppsala.

Totalt förvaltar koncernen 17 hyresfastigheter med drygt 500 lägenhe-
ter, en hotellfastighet och 14 bostadsrätter.

Nettoomsättningen år 1998 uppgick till 30,3 (34,3) miljoner kronor
och resultat efter finansiella poster uppgick till 8,6 (10,6) miljoner kro-
nor. Bokfört värde på koncernens fastighetsbestånd uppgick till 251,9
(307,7) miljoner kronor. Under året har dotterbolaget Fastighets AB
Kasernen i Umeå avyttrats med en realisationsvinst om 3,1 miljoner kro-
nor. Vidare har en mindre fastighet i Strängnäs sålts med en realisations-
vinst om 0,2 miljoner kronor.

Hyresintäkterna bedöms komma att minska under år 1999 till följd av
de förändringar som genomförs inom försvarsmakten. Kasernens pro-
gnos för 1999 är att resultatet efter fmansnetto, före eventuella resultat av
fastighetsförsäljningar, kommer att minska bland annat som en följd av
avtrappningen av räntebidragen.

Riktlinjer

Kasernen bildades 1990 med Diös fastigheter AB som majoritetsägare
och med staten som delägare. Under december 1991 förvärvade staten
alla aktier i bolaget (prop. 1991/92:44, bet.l991/92:FiU8, rskr.
1991/92:107) som en följd av den statliga reformen inom lokalförsörj-
ningen. Bolaget har till uppgift att tillhandahålla främst korttidsbostäder
bostäder åt Försvarsmakten.

Skr. 1999/2000:20

102

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	30,3	34,3	31,8	30,4	27,8
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	19,4	21,1	15,1	18,2	1,6
Resultat efter finansiella poster	8,6	10,6	11,3	15,1	8,9
Sysselsatt kapital	294,6	328,2	326,8	308,6	285,4
Justerat eget kapital	73,8	71,2	65,7	57,4	22,2
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	-	-	13,7	27,2	32,6
Utdelning*	2,1	2,2	2,0	-	-
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	6,8	6,4	5,0	6,4	0,8
Räntabilitet på JEK, %	26,3	29,6	23,0	31,7	0,07
Soliditet, 5	29	22	20	17	7
Antal anställda	3	4	4	4	4
Statens ägardel, %	100

* Utdelning 2,1 Mkr för räkenskapsrået 1998 beslutad på ordinarie bolagsstämma 199-04-27

Styrelse

Johansson, Bengt A W, ordförande
Alvemur, Christer

Lorentzon, Arne

Nyberg, Gunnar

Lundberg, Monica

Verkställande direktör

Lorentzon, Arne

Kasernen Fastighets AB

Gustav Adolfs gata 49, 541 45 Skövde.

Tfn 0500-41 08 05, fax: 0500-48 68 36

Årsredovisningen kan beställas på tfn 0500-41 08 05.

8.9 Kungliga Dramatiska Teatern AB

Syfte

Dramaten är Sveriges nationalscen för talteater. Verksamheten skall syfta
till att producera och främja scenisk konst, och ej att bereda vinst.

V erksamhetsbeskrivning

Dramaten har under det gångna verksamhetsåret haft 29 (32) produktio-
ner på repertoaren.

1 025 (1 012) egna föreställningar har spelats på teaterns scener för
275 259 (277 930) besökare. Av dessa var 341 (272) föreställningar spe-
ciellt riktade till barn- och ungdom och sågs av 55 445 (35 820) besöka-

103

re. Beläggningen har under året uppgått till 86 procent (86). Dramaten Skr. 1999/2000:20
har spelat 125 (97) föreställningar på turné för 34 226 (21 548) besökare.

Under kulturhuvudstadsåret 1998 har Dramaten tagit emot ett stort an-
tal gästande teatrar för spel på teaterns scener. Dramaten var under hös-
ten värd för den 7:e europeiska teaterfestivalen. På Stora scenen, Målar-
salen och den inhyrda teaterlokalen Folkan spelade 13 teatrar under en
period av tre veckor 27 föreställningar. Elverket tog under våren emot
fyra separata gästspel. Totalt har 56 föreställningar givits av gästande
teatrar och dessa sågs av 13 866 besökare.

Under året har Dramaten fört diskussioner med Statens Fastighetsverk
om en ombyggnad av Lilla scenen med start våren 1999. För Dramatens
del kommer detta att innebära en hyresökning från det att ombyggnaden
färdigställs, enligt plan i oktober 2000. Denna ökning kommer att finan-
sieras av minskade hyreskostnader i övrigt.

Sponsoravtalet med Telia har omförhandlats och förlängts till utgången
av år 2002. Dessutom träder Ernst & Young in den 1 juli 1999 som yt-
terligare en sponsor under tre år. Därmed har sponsorintäktema ökat med
50 procent samt en extern finansiering för turnéer tillskapats.

Under 1995/96 hade Kungliga Dramatiska Teatern två bokslut, dels
950701-960630 enligt den gamla budgetårsindelningen, dels ett förkortat
år 960701-961231. Från och med 1997 överensstämmer räkenskapsåret
med kalenderår.

Riktlinjer

Dramaten är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget
definierades senast i prop. 1996/97:3. Där sades att Dramaten bör vara
den i Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara ett före-
döme för andra scener, vårda och främja det nationella kulturarvet inom
sitt konstområde, nå en stor och bred publik, ha en bred repertoar samt
kunna hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996U	1995/96	1994/95
Omsättning	228,0	207,5	99,9	200,4	196,3
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	5,3	4,2	-18,3	-2,5	-2,5
Resultat efter finansiella poster	5,7	2,4	-19,2	-5,1	0
Sysselsatt kapital	6,0	2,7	12,3	26,5	30,6
Justerat eget kapital	5,0	3,0	neg	neg	0,1
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	5,9	6,8	4,8	5,7	4,1
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	100	159	-	-	-
Räntabilitet på JEK, %	120	-	-	-	-
Soliditet. %	11	-	-	-	0,2
Antal anställda	306	342	367	350	399
Statens ägardel, %	100

O 2:a halvåret 1996

104

Skr. 1999/2000:20

Styrelse

Wikström, Jan-Erik, ordförande

Bonnier, Eva

Dahlberg, Ingrid

Låftman, Lennart

Nilsson, Sam

Wästberg, Per

Åkerblom, Kjäll, arbetstagarrepresentant
Johansson, Lars-Erik, arbetstagarrepresentant
Wilkner, Pierre, arbetstagarrepresentant, suppleant
Damberg, Jan, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Dahlberg, Ingrid

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Box 5037, 102 41 Stockholm

Tfn 08-665 61 00, fax: 08-663 88 16
e-post: fomamn.eftemamn@dramaten.se
webbadress: www.dramaten.se

Årsredovisningen finns tillgänglig på Dramatens hemsida.

8.10 Kungliga Operan AB

Syfte

Kungliga Operan AB är Sveriges nationalscen för opera och balett. Verk-
samheten syftar till att producera och främja scenkonst, och ej att bereda
vinst.

V erksamhetsbeskrivning

Året 1998 har Operan genomfort ett omfattande och intensivt spelår med
särskilda satningar med anledning av kulturhuvudstadsåret, 100-
årsjubileet av Operahusets invigning och Kungliga Balettens 225-
årsjubileum.

Operan har under 1998 spelat 242 dagar med totalt 52 olika opera- och
balettverk samt konserter. Det totala antalet evenemang på Operan eller i
Operans regi ökade från 337 under 1997 till 361 under 1998. Antal före-
ställningar totalt var 352 och antal besökare cirka 220 000. Operan har
övertagit hyreskontraktet för Vasateatem och kan därigenom bedriva
verksamheten på två permanenta scener.

Kungliga Operan samverkar med näringslivet inom ramen för en
Operaakademi bestående av ett begränsat antal stora företag samt Utri-
kesdepartementet. Företagen bidrar inte enbart ekonomiskt utan även

105

genom att aktivt arbeta och verka inom Operaakademien. Genom detta Skr. 1999/2000:20
tillförs Operan nya kunskaper, får en delvis ny publik, nya marknadsfö-
ringskanaler och ekonomiska resurser för sin verksamhet. Under en inle-
dande avtalstid från 1997 till och med 2000 stöder medlemsföretagen
Operan med totalt 32 miljoner kronor.

Ett mycket viktigt led när det gäller utveckling och förnyelse är pro-
jektet Operastudio 98, ett samarbete mellan Operan och Operahögskolan
i Stockholm, inom vilket sångare och en repetitör vid skolan ges chansen
att under ett studieår få utvecklas och integreras i en professionell
operamiljö.

Riktlinjer

Operan är nationalscen för opera och balett. Nationalscensuppdraget de-
finierades senast i prop. 1996/97:3. Där sades att Operan bör vara den i
Sverige ledande institutionen inom sitt konstområde, vara ett föredöme
för andra scener, vårda och främja det nationella kulturarvet inom sitt
konstområde, nå en stor och bred publik, ha en bred repertoar samt kunna
hävda sig i jämförelse med de främsta scenerna utomlands.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	18 månader 1996/95 1995/94		1994/93
Omsättning	353	319	480	303	300
Rörelseresultat efter avskriv-					3
ningar	-17	-21	1	-22
Resultat efter finansiella poster	16	-20	5	-10	22
Sysselsatt kapital	27	46	54	61	60
Justerat eget kapital	3	18	36	17	25
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	8	5	15	7	9
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt	-	-	8	-	37
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	-	-	13	-	88
Soliditet, %	4	20	41	20	22
Antal anställda	590	586	581	649	647
Statens ägardel, %	100

Styrelse

Dalborg, Hans, ordförande

Andersson, Benny

Engdahl, Horace

Reinius, Ulla

Starrin, Karin

Stenberg, Jan

Tham, Carl

Tivéus, Meg

Alm, Eric, facklig representant

Swartz, Göran, facklig representant

106

Lundén, Gun-Maj, facklig representant, suppleant
Onne, Madeleine, facklig representant, suppleant

Skr. 1999/2000:20

Verkställande direktör och teaterchef

Hall, Bengt

Kungliga Operan AB

Box 16094, 103 22 Stockholm.

Tfn 08-791 43 00, fax: 08-791 44 44.

Epost: info@kungligaoperan.se
webbadress: www.kungligaoperan.se

Kungliga Operans resultatredovisning och årsredovisning kan beställas
på tfn 08-79143 11.

8.11 AB Kurortsverksamhet

V erksamhetsbeskrivning

Bolagen som i dag driver Riksförsäkringsverkets sjukhus har två hu-
vudinriktningar, dels försäkringsmedicinska utredningar m.m. som skall
ge underlag för försäkringskassornas beslut om olika förmåner inom so-
cialförsäkringen, dels olika program för medicinsk rehabilitering.

Beslutad förändring av verksamheten

AB KURORTSVERKSAMHET driver Riksförsäkringsverkets sjukhus i
Nynäshamn samt, via sitt dotterbolag AB TRANÅS KURANSTALT,
motsvarande verksamhet i Tranås. I dotterbolaget ingår också två andra
resursenheter, Badhotellet och Konferenscentrum i Tranås.

Riksdagen har godkänt regeringens proposition (1998/99:76), Försäk-
ringsmedicinska utredningar, m.m. Beslutet innebär att verksam-
hetsansvaret för vissa typer av utredningar överförs till en av de allmänna
försäkringskassorna, som skall driva verksamheten som en egen resul-
tatenhet - försäkringsmedicinskt centrum. Patienter inom den medicinska
rehabiliteringen som idag bedrivs vid Riksförsäkringsverkets sjukhus
skall i stället behandlas inom den allmänna hälso- och sjukvården. De
bolag som för närvarande förvaltar sjukhusen skall avvecklas. Badhotel-
let med tillhörande konferensverksamhet skall inte ingå som en del i den
omstrukturerade verksamheten utan drivas i annan regi,
bet. 1998/99:Sfu8, rskr. 1998/99:232).

Regeringen har beslutat att tillsätta en organisationskommitté med
uppdrag att förbereda inträdet av försäkringsmedicinska center från och
med den 1 januari 2000 (dir. 1999:30). Organisationskommittén skall
bland annat planera dimensioneringen och bemanningen av den nya or-
ganisationen, upprätta förslag till mål och verksamhetsidé, klargöra de

107

ekonomiska villkoren för verksamheten samt informera försäkringskas- Skr. 1999/2000:20
soma om verksamheten.

Organisationskommittén leds av direktören för försäkringskassan i
Östergötland, Roland Nilsson, tfn 013-10 82 01.

Regeringen har vidare beslutat att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag
att avveckla de bolag som driver sjukhusen i Tranås och Nynäshamn.
Avvecklingen skall vara genomförd senast i samband med utgången av år
1999.

Avvecklingsarbetet leds av Sören Olofsson, tfn 070-379 9759. Han är
också ordförande i de bolag som för närvarande driver verksamheten vid
sjukhusen.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning Rörelseresultat efter avskriv-	177,5	173,6	175,5	177,1	164,1
ningar	-2,6	2,5	0,6	0,4	-5,3
Resultat efter finansiella poster	-3,6	1,4	-0,1	-0,2	-5,6
Sysselsatt kapital	46,3	47,3	46,0	45,6	41,1
Justerat eget kapital	10,3	10,3	9,0	7,7	7,7
Investeringar i anläggningar	2,8	1,7	1,7	5,2	22,5
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet, %	-4,7	6,4	3,1	2,7	-11,0
Soliditet, %	10	10	9	7	7
Antal anställda	365	363	370	370	375
Statens ägardel, %	100

Styrelse

Olofsson, Sören, ordförande

Andersson, Jan, vice ordförande

Allebeck, Peter

Lindblom, Solveig

Marklund, Inger

Österbo, Örjan

Andersson, Hans, suppleant

Grell Ulf, suppleant

Rådberg, Barbro, suppleant

Johansson, Margareta, arbetstagarledamot

Svelander, Charlotte, arbetstagarledamot

Jones, Birgit, suppleant, arbetstagare
Karlsson-Pehrsson, Gullevi, suppleant, arbetstagare

Verkställande direktör

Nilsson, Jan-Eric

AB Kurortsverksamhet

c/o Riksförsäkringsverkets sjukhus, 573 81 Tranås.

Tfn 0140-461 00, fax: 0140-461 80

Årsredovisningen kan beställas på tfn 0140-461 00.

108

8.12 Norrland Center AB

Skr. 1999/2000:20

Affärsidé

Bolaget skall kommersiellt främja etableringar och utveckla näringslivet i
Norrland, företrädesvis Norrlands inland.

V erksamhetsbeskrivning

Norrland Center AB ägs till lika stora delar av staten genom Näringsde-
partementet, stiftelsen Norrlandsfonden och Norhold AB.

Bolaget bildades 1991 och var en följd av en överenskommelse mellan
staten, stiftelsen Norrlandsfonden och ett konsortium bestående av fyra
norrländska länsförsäkringsbolag och byggföretaget Hallström & Nisses
AB, vilka bildade Norrhold AB.

Norrland Center AB skall vara ledande företag vid etablering och ut-
veckling av företag i Norrland. Bolagets verksamhet bedrivs i nära sam-
arbete med ett antal kommuner i Norrland.

En viktig del av Norrland Center AB:s arbete består av uppsökande
verksamhet. Kontakter tas med företag och organisationer i storstadsom-
rådena för att intressera dem om möjligheterna och fördelarna med att
etablera verksamhet i Norrland. Med hjälp av fakta och analyser som
Norrland Center AB kostnadsfritt bistår med kan sedan varje enskilt fö-
retag fatta bra långsiktiga beslut.

Under 1998 har bolaget bland annat medverkat till tre större verksam-
hetsetableringar i Norrland som tillsammans kommer att sysselsätta cirka
400 personer inom de närmaste åren. En av de större etableringama un-
der 1998 är Westcalls supportcenter i Ljusdal som inom några år skall
sysselsätta drygt 250 personer.

Den fortsatt snabba förändringstakten i näringslivet bedömer vi skall
ge Norrland Center AB allt fler möjligheter att intressera företag att
etablera verksamhet i Norrland.

Riktlinjer

Norrland Center AB bildades efter regeringsbeslut 1991-04-18 för att
främja företagande i Norrland. Verksamheten bygger på samarbete mel-
lan staten, Norhold AB och stiftelsen Norrlandsfonden.

109

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt for de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	4,6	4,8	4,6	3,9	4,9
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	-0,7	-0,2	-0,9	-2,2	-3,0
Resultat efter finansiella poster	-0,2	1,3	0,7	-1,0	-2,9
Sysselsatt kapital	15,0	14,4	13,4	13,6	15,3
Justerat eget kapital	14,9	15,1	13,8	13,0	14,2
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	0	0	0	0	0
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt	-1,5	9,4	5,2	-8,6	-19,3
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	-1,5	8,9	5,1	-9,0	-20,8
Soliditet, %	86	79	76	74	77
Antal anställda	3	3	3	4	4
Statens ägardel, %	33,3

Styrelse

Näsman, Janaxel, ordförande

Andersson, Peter

Hjalmarsson, Dan

Holm, Johan

Söderström, Lars-Olov

Verkställande direktör

Bengtson, Sture

Norrland Center AB

Box 200, 101 23 Stockholm

Tfn 08-23 01 40, fax: 08- 24 19 79
e-post: info@norrlandcenter.se
webbadress: www.norrlandcenter.se

Norrland Centers årsredovisning kan beställas på tfn 08-23 01 40.

8.13 SAQ Kontroll AB

Affärsidé

SAQ Kontroll AB skall vara det ledande tekniska kontrollföretaget i
Norden för Tryckbärande anordningar, Lyftanordningar, Maskiner,
Mekaniska utrustningar och närliggande teknikområden. SAQ Kontroll
AB skall utifrån kundens totala behov leverera största möjliga kundnytta
- säkerhet, miljö och lönsamhet.

SAQ Kontroll AB såldes i juni 1999 till Det Norska Veritas för 270
Mkr samt en villkorad del som fastställs senare.

110

Verksamhetsbeskrivning Skr. 1999/2000:20

Den huvudsakliga verksamheten är att förse kunder inom alla sektorer av
samhället med tjänster inom områdena besiktning, provning, kontroll,
certifiering och tekniska utredningar, viss teknisk rådgivning samt ut-
bildning. Tjänsterna, som bland annat avser produktområdena tryckbä-
rande anordningar, lyftanordningar, hissar, maskinerier och mekaniska
utrustningar, har till syfte att trygga uppdragsgivarnas behov av säkerhet,
driftekonomi och tillgänglighet samt en god miljö.

Huvuddelen av certifieringsverksamheten bedrivs i dotterbolaget SIS
SAQ Certifiering AB. Sextio procent av aktierna i detta bolag förvärva-
des i mars 1998 från SIS fi Standardiseringen i Sverige, vilka kvarstår
som ägare till resterande 40 procent av aktierna. Verksamheten bedrivs
till största delen med ackreditering från Styrelsen för Ackreditering och
Teknisk Kontroll (SWEDAC). SAQ är ackrediterat inom i stort sett alla
sina verksamhetsområden och avvaktar ackrediteringsbeslut inom ett
fåtal resterande områden. Ackrediteringsläget har således inte utgjort
något hinder för verksamheten under det gångna året.

Inom besiktningsområdet har marknaden präglats av fortsatt hård kon-
kurrens. Drygt 50 anställda inom provningsområdet har under slutet av
1998 och början av 1999 slutat hos SAQ och övergått till konkurrent.
SAQ har genom nyrekryteringar och utbildning säkerställt kapaciteten
som leverantör inom provningsområdet, för att kunna möta den ökade
konkurrens som blir inom provning under 1999. Inom övriga affärsom-
råden förväntas inte någon förändring i konkurrenssituationen under
1999.

I september 1998 tillträdde Nils-Olof Hagberg som ny verkställande
direktör.

Riktlinjer

I propositionen 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda företag m.m.
fick regeringen bemyndigande om försäljning av aktier i statligt ägda
bolag varav SAQ Kontroll AB var ett. I beslutet ingick även ett bemyn-
digande för regeringen att genomföra de omstruktureringsinsatser som
kunde krävas inför en försäljning.

Senast var bolaget föremål för behandling i riksdagen i samband med
behandlingen av propositionen 1995/96:141 om aktiv förvaltning av
statens företagsägande. Riksdagens beslut innebar att regeringen fick
bemyndigande att avyttra statens aktier i bolaget utan riksdagens höran-
de. Regeringen fick även bemyndigande att vidta de åtgärder som be-
hövs för att företaget skall uppfylla de krav på effektivitet, avkastning
och strukturanpassning som ställs.

111

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	526,7	511,3	486,4	472,8	341,9
Rörelseresultat efter avskriv-	7,0	17,1	29,9	43,9	4,7
ningar
Resultat efter finansiella poster	6,7	18,6	31,8	45,4	9,0
Sysselsatt kapital	141,8	127,6	118,9	100,5	97,8
Justerat eget kapital	117,6	116,2	107,3	89,5	92,5
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	50,7	18,1	16,6	12,1	32,3
Utdelning	6,5	6,5	10,0	15,0	25,0
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	6,4	14,8	27,2	46,2	9,3
Räntabilitet på JEK, %	5,7	16,0	29,6	50,7	9,7
Soliditet, %	46	60	54	45	37
Antal anställda	719	709	704	711	568
Statens ägardel, %	100

Styrelse

Hedenskog, Lars, ordförande

Cederlund, Lars Johan

Fransson, Åsa

Jonson, Kerstin

Kivikas, Töive

Lundius, Annika

Öländer, Lars

Plane, Leif, personalrepresentant

Thell, Jan, personalrepresentant

Larsson, Tony, suppleant, personalrepresentant

Wander, Edward, suppleant, personalrepresentant

Verkställande direktör

Hagberg, Nils-Olof

SAQ Kontroll AB

Box 49306, 100 29 Stockholm

Tfn 08-617 40 00, fax: 08-651 70 43
e-post: info@saq.se
webbadress: www.saq.se

SAQ Kontroll ABs årsredovisning kan beställas på tfn 08-617 40 00 eller
e-post info@saq.se

8.14 SIS Miljömärkning AB

Affärside

SIS Miljömärknings affärsidé och syfte är att vägleda konsumenterna till
miljöanpassade produktval och därmed stimulera producenten att ta fram

112

produkter med hänsyn till vår hälsa och miljö. Detta sker genom att del- Skr. 1999/2000:20
taga i det nordiska och det europeiska arbetet med att ta fram kriterier, att
handha licensieringen för Svanen och Blomman samt att upprätthålla
efterfrågan på miljömärkta produkter genom information och marknads-
föring.

V erksamhetsbeskrivning

SIS Miljömärkning AB är delaktig i framtagandet av kriterier för både
den nordiska Svanen och den europeiska Blomman.

När kriterierna för de olika produktgrupperna utvecklas, bedöms pro-
duktens miljöpåvekan under hela livscykeln, från råvara till avfall. Mil-
jökriterierna kan omfatta produktens innehåll av miljöfarliga kemikalier,
utsläpp i luft, vatten och mark samt energi- och resursförbrukning.
Märkningen ställer också krav på licenstagarens underleverantörer och
även på produktens slutliga öde t.ex. återvinning.

När ett företag ansökt om miljömärkning, kontrollerar SIS Miljömärk-
ning AB genom krav på dokumentation, tester och fabriksbesök, att pro-
dukterna uppfyller de för produkten ställda kraven. Kriterierna och där-
med licenserna löper på högst tre år, sedan omarbetas kriterierna i enlig-
het med ny kunskap och erfarenhet. I allmänhet skärps kraven och på så
sätt drivs utvecklingen framåt och man far produkter som blir allt bättre
ur miljösynpunkt.

SIS Miljömärkning AB gör även återkommande kontroller under li-
censens giltighetstid för att säkerhetsställa att kraven efterlevs.

Verksamhetens mål är: Att genom frivillig miljömärkning stimulera till
utveckling och användning av produkter som ur miljösynpunkt är bättre
än andra övrigt jämförbara produkter.

Riktlinjer

År 1989 beslutade Nordiska ministerrådet att införa en gemensam, offi-
ciell miljömärkning i Norden. Man valde Svanen som symbol, en variant
av Nordiska ministerrådets logotype.

Regeringen gav SIS — Standardiseringen i Sverige - uppdraget att
sköta Svanmärkningen. Sedan 1994 har SIS Miljömärkning även hand
om den europeiska miljömärkningen EU-Blomman.

År 1998 blev SIS Miljömärkning ett aktiebolag, ett dotterbolag till SIS
med staten som delägare (10%). SIS är en oberoende ideell förening med
en styrelse som representerar näringsliv och samhälle. Verksamheten
drivs utan vinstsyfte och finansieras genom licensavgifter och statsan-
slag.

SIS Miljömärkning AB är organiserad i två avdelningar: en för krite-
rieutveckling och en för licensfrågor, d.v.s. licensansökningar, företags-
kontakter och marknadsföring.

113

Skr. 1999/2000:20

Ekonomiskt översikt

Kkr	1998
Omsättning Blomman	2 428
- varav bidrag	1 800 29 534
Omsättning Svanen - varav bidrag	2 800
Resultat efter avskrivningar	4 397
Resultat efter finansiella poster	4 561
Sysselsatt kapital	11 730
Justerat eget kapital	11 730
Investeringar i anläggningstillgångar	1 047
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	4%
Räntabilitet på JEK, %	4%
Soliditet	74%
Antal anställda	27
Statens ägardel	10%

Styrelse

Thiberg, Sven, ordförande

Berg, Ingolf

Blixt, Kerstin

Knutsson, Pernilla

Lundin, Svante

Mattsson, Annaa

Sköldefors, Walter

Verkställande direktör

Unge, Ragnar

SIS Miljömärkning AB

St Eriksgatan 115

Box 6455,113 82 Stockholm

Tfn 08-610 30 40, fax 08-34 20 10

e-post: svanen@sis.se eller blomman@sis.se
webbadress: www.svanen.nu

Årsredovisning kan beställas hos Pernilla Hedberg, VD Assistent
tfn: 08-610 30 43

8.15 Sj öfartsverket

Affärsidé

Sjöfartsverket skall

• främja en säker, miljöanpassad och effektiv sjöfart inom ramen för sitt
sektors ansvar

114

• svara för sjöfartens behov av infrastrukturtjänster i form av sjövägar, Skr. 1999/2000:20
lotsning, isbrytning, nautisk information, kommunikation och service

• ansvara för sjöräddningen

• verka för säkerheten ombord på svenska fartyg oberoende av farvatten

• bevaka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenssituation.

V erksamhetsbeskrivning

Verksamheten inriktas huvudsakligen på handelssjöfarten, men även fri-
tidsbåtstrafikens, fiskets och marinens intressen beaktas. Sjöfartsverkets
tjänster omfattar lotsning, farledsdrift, sjömätning, isbrytning, sjörädd-
ning, inspektion och besiktning samt konsultuppdrag och utredningar
inom dessa och angränsande områden. Verkets produkter är sjökort,
publikationer och teknisk utrustning som fyrar, bojar med mera.

• Under hösten 1998 presenterade regeringen en ny sjöfartspolitik. Den
nya politiken, i kombination med ett avtal mellan partema på sjöar-
betsmarknaden om tillfälligt anställda, stoppade upp utflaggningen
och vändes till förväntningar om viss inflaggning.

• Som första land i världen införde Sverige i januari 1998 miljödiffe-
rentierade farledsavgifter. När det gäller reduktion av svavel har av-
gifterna varit en stor framgång. När det gäller reduktion av kväveoxi-
der går processen långsammare, eftersom det handlar om betydande
investeringar.

• Sjöfartsverket lämnade ett förslag till regeringen om höghastighets-
fartyg, HSC, och regeringen utfärdade senare en förordning i enlighet
med Sjöfartsverkets förslag. Förordningen innebär att Sjöfartsverket i
samråd med berörda länsstyrelser kan ålägga HSC-fartyg att vidta åt-
gärder av säkerhets- eller miljöskäl.

• Ett avtal tecknades mellan Sjöfartsverket och B&N Viking A/S inne-
bärande att detta företag beställer tre isbrytande offshorefartyg för
verksamheten i oljefälten på Nordsjön.

• Förutsättningarna för att det skall bli obligatoriskt för större fartyg att
använda transponder har ökat. Det svenska AlS-systemet (Automatic
Identification System) godkändes under 1998 av Internationella Tele-
unionen och av Maritime Safety Committee inom IMO.

• Från den 1 juni 1998 skulle alla tank- och bulkfartyg vara certifierade
enligt ISM-koden (International Safety Management).

• Statsmakterna har fastställt ett nytt mål för Sjöfartsverkets soliditet
som innebär att denna minskas från nuvarande 50 procent till att på
lång sikt uppgå till lägst 30 procent.

Riktlinjer

Sjöfartsverket blev affärsverk den 1 juli 1987 (prop. 1986/87:100) då
riksdagen bl.a. beslutade att Sjöfartsverket fick disponera sina avskriv-
ningsmedel för finansiering av investeringar.

115

Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjöfart kan bedrivas året runt i Skr. 1999/2000:20
svenska farvatten och på samtliga svenska hamnar av betydelse under
säkra och effektiva former. Sjöfartsverket skall även verka för säkerheten
ombord på svenska fartyg, oberoende av farvatten. Vidare skall Sjöfarts-
verket arbeta för att sjöfarten miljöanpassas.

Sjöfartsverket ansvarar för delfunktionen Sjötransporter inom funktio-
nen Transporter inom den civila delen av totalförsvaret.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	1 296	1 234	1 399	1 159	1 102
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	206	4	21	131	87
Resultat efter finansiella poster	231	21	43	168	107
Sysselsatt kapital	1 770	1 818	1 744	1 658	1 523
Justerat eget kapital	942	1 080	1 098	1 094	982
Investeringar i anläggningar
tillgångar	96	63	119	91	68
Utdelning	305	33	26	9	-
Räntabilitet på
sysselsatt kapital, %	13,8	5,7	3,3	9,1	10,1
Räntabilitet på EK efter
skattemotsvarighet, %,	16,4	7,6	2,8	8,4	11,7
Soliditet, %	46	52	55	54	53
Antal anställda	1 414	1 434	1 424	1 443	1 408
Statens ägardel, %	100

Styrelse

Färm, Gunnel, ordförande

Lindström, Anders

Nilsson, Elisabeth

Olsson, Kent

Nyström, Elizabeth

Olsson, Karin

Pettersson, Ulla

Starkerud, Lars

Karlsson, Göte, arbetstagarrepresentant

Pettersson, Birgitta, arbetstagarrepresentant

Pålsson, Uno, arbetstagarrepresentant

Andersson, Daniel, arbetstagarrepresentant, suppleant

Hoffrén, Tapani, arbetstagarrepresentant, suppleant Johansson, Lennart,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Generaldirektör

Lindström, Anders

116

Sjöfartsverket

601 78 Norrköping

Tfn 011-19 10 00, fax:011-10 19 49.

e-post: hk@sjofartsverket.se
webbadress: www.sjofartsverket.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 011-19 10 00.

8.16 SOS Alarm Sverige AB

Affärsidé

SOS Alarm är i dag landets enda renodlade specialist på larmmottagning
och åtgärdsstyming. Sedan starten 1974 har företaget svarat för samord-
ning av räddningsuppdrag av bland annat polis, brandförsvar, ambulans,
sjöräddningjourhavande läkare, fjällräddning och militär.

En särställning av betydelse är att SOS Alarms ägarstruktur gör att fö-
retaget står oberoende i förhållande till larminstallatörer, jourföretag och
utryckningstjänster.

Verksamhetsbeskrivning

Under senare år har en mängd nya larmmöjligheter och larmtjänster ut-
vecklats. Automatlarm, trygghetslarm, personlarm och olika former av
jourtjänster går via SOS Alarm. Dessa tjänster utnyttjas av näringsliv och
offentlig sektor, men i allt högre utsträckning även av privatpersoner.

Koncernens ekonomiska resultat uppgick till cirka 31 miljoner kronor-
5,8 procent i vinstmarginal-vilket är det bästa resultat företaget hittills
presterat. Med detta resultat uppnåddes också det soliditetsmål om 30
procent som ägarna ställt upp för den långsiktiga ekonomiska utveck-
lingen.

Under 1998 togs cirka 16 miljoner larmanrop på 112 och övriga larm-
tjänster.

En Temo-undersökning hösten 1998 visade att allmänheten har ett
mycket stort förtroende för SOS Alarm och 112.

Trygghetscentralen i Örebro såldes under året. Centralen hade en om-
sättning på 10 miljoner kronor och 9 anställda.

SOS Alarm har markerat betydelsen av sitt 25-årsjubileum genom att
hösten 1998 starta en bred dialog om den framtida inriktningen, Fram-
tidsdialog 2000. Under 1999 kommer resultatet av denna dialog att ligga
till grund för SOS Alarms nya företagsvision.

Under 1998 satsade SOS Alarm på affärsutveckling inom främst visu-
ella och mobila larm, som bedöms som framtidsområden. Samarbetet
med bland annat larminstallatörer genomgick vissa förändringar, vilket
resulterat i avsevärt fler samarbetspartners.

SOS Alarms förutsättningar under innevarande år är fortsatt stabila.
Strategiska och långsiktiga framtidsfrågor kommer under 1999 att ägnas

Skr. 1999/2000:20

117

särskild uppmärksamhet. Avgörande beslut kommer bland annat att fattas Skr. 1999/2000:20
rörande den fortsatta utvecklingen av företagets nya teknikplattform samt
den fortsatta kompetensutvecklingen.

Riktlinjer

SOS Alarm ägs av Svenska Staten (50 procent), Landstingsförbundet (25
procent) och Förenade Kommunföretag (25 procent). På deras uppdrag
ansvarar bolaget för SOS-tjänsten i Sverige, genom att ta emot och för-
medla larm på nödnumret 112. För kommunernas räkning alarmeras
räddningstjänsten och för landstingen alarmeras och dirigeras ambulans-
trafiken. På uppdrag av landstingen ansvarar SOS Alarm även för sjuk-
vårdsupplysningen.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	536,7	537,7	525,6	478,7	525,6
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	32,6	27,7	9,5	-2,1	-0,1
Resultat efter finansiella poster	31,1	23,4	23,7	17,7	9,8
Sysselsatt kapital	204,5	133,5	57,4	70,8	82,2
Justerat eget kapital	111,8	83,5	57,4	42,9	33,1
Investeringar i anläggningar	36,1	30,7	60,9	68,7	34,0
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt	20,4	26,7	41,4	25,2	15,0
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	27,8	28,0	41.3	41,3	29,6
Soliditet, %	33	25	19	12	9
Antal anställda	723	746	777	747	755
Statens ägardel, %	50

Styrelse

Persson, Curt, ordförande

Jönsson, Benny, vice ordförande

Lindell, Lars-Olof, vice ordförande

Blomberg, Vincent

Brögger, Lise

Fredlund, Michael

Lennerwald, Ingrid

Myhlback, Lennart

Berglund, Irene, arbetstagarrepresentant

Wallin, Ove, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bergqvist, Sven-Runo

118

SOS Alarm Sverige AB

Box 5776, 114 87 Stockholm
Tfn 08-407 30 00, fax 08-611 63 36
webbadress: www.sosalarm.se

Årsredovisning kan beställas hos marknadsavdelningen på adress ovan,
den finns även tillgänglig på engelska.

8.17 Specialfastigheter Sverige AB

Affärsidé

Specialfastigheter Sverige AB skall i ett långsiktigt förhållande, med ef-
fektiv fastighetsförvaltning över hela landet, erbjuda offentliga myndig-
heter anpassade lokaler med därtill hörande kvalificerade tjänster.

Verksamhetsbeskrivning

Specialfastigheter Sverige AB bildades år 1997 genom att ett antal fas-
tigheter som tidigare ägts av Vasakronan AB placerades i en systerkon-
cem till Vasakronan. Gemensam ägare till de båda fastighetsbolagen var
Civitas Holding AB. Fastigheterna består av kriminalvårdsfastigheter,
räddningsskolor, specialskolor och vissa försvarsfastigheter. I och med
denna förändring nåddes två syften, dels en renodling av verksamheten
för förvaltningen av specialfastigheter, dels en förberedelse för att senare
kunna skilja av dessa fastigheter helt från Civitaskoncemen. Den 30 juni
1998 ändrades ägarstrukturen enligt dessa planer och Specialfastigheter
lämnade Civitaskoncemen och är nu helägt av svenska staten.

Specialfastigheter Sverige AB är moderbolag i en koncern som infattar
Kriminalvårdsfastigheter Sverige AB, Försvarsfastigheter Sverige AB,
Fastighetsbolaget Räddningsskolor Sverige AB, Fastighetsbolaget
Specialskolor Sverige AB och Polisfastigheter Sverige AB.

För att kunna genomföra en professionell förvaltning av bolagets fas-
tigheter i enlighet med vårt uppdrag har förvaltningsorganisationer
byggts upp i Malmö, Göteborg, Norrköping, Örebro, Stockholm och
Härnösand. Förvaltningsområdena stöttas från huvudkontoret i
Linköping.

I slutet av juni 1998 förvärvades fastigheten Kronoberg 18, Stockholm.
Det nybildade dotterbolaget Polisfastigheter Sverige AB, äger nu denna
fastighet. Samtidigt förvärvade Försvarsfastigheter Sverige AB fastighe-
ten Malmen 2:8, som uthyrs till Flygvapenmuseet i Linköping.

I samband med dessa förvärv genomförde den tidigare ägaren, Civitas
Holding AB, ett ovillkorligt aktieägartillskott om 616 miljoner kronor.

Den 1 januari 1998 övertogs fastighetsdriften vid samtliga kriminal-
vårdsanstalter och ett omfattande arbete har under året lagts ner på re-
krytering av nya medarbetare.

Skr. 1999/2000:20

119

Vid en extra bolagsstämma 25 november 1998 beslutades om en extra Skr. 1999/2000:20
utdelning om 275 miljoner kronor från Kriminalvårdsfastigheter Sverige
AB till moderbolaget.

I november 1998 beslöt regeringen att Statens Fastighetsverk skall
sälja de fastigheter som hyrs av Statens Institutionsstyrelse (SiS) till
Specialfastigheter Sverige AB. Affären genomfördes i februari 1999,
med tillträde 1 april. Specialfastigheters totala fastighetsbestånd ökar
därmed cirka 25 procent.

Under 1999 beräknas koncernens omsättning uppgå till 852 miljoner
kronor, inklusive SiS-fastighetema, medan resultatet förväntas bli lägre
än år 1998 på grund av ökade underhållskostnader.

Riktlinjer

I en strävan att renodla Vasakronan AB till ett rent kommersiellt fastig-
hetsbolag bildades Specialfastigheter Sverige AB som den 1 juli 1998
delades ut till staten, Finansdepartementet (Regeringens prop.
1997/98:137 "Förvaltning av statens fastigheter och statliga myndighe-
ters lokalförsörjning m.m."). I propositionen står bl.a. följande:

Gemensamt för statliga ändamålsfastigheter är att de är starkt förbund-
na med en viss statlig verksamhet och att de inte kan förvaltas på renod-
lat kommersiella grunder. Ett motiv för ett långsiktigt statligt ägande av
ändamålsfastigheter är att kunna erbjuda statlig verksamhet långsiktiga
och stabila förutsättningar.

Inriktningen på en fastighetsrörelse av ändamålskaraktär bör vara att
stödja den myndighet som brukar ändamålslokalerna i sin verksamhet.
Ett självklart mål bör vara att optimera kundnyttan, dvs. att till en given
hyresnivå erbjuda maximal nytta i form av t.ex. funktionella lokaler, hög
standard och god service

Regeringen anser att bolag och verk som äger ändamålsfastigheter
skall bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt. Avkastningskra-
ven skall bestämmas utifrån affärsmässiga principer med beaktande av
risktagande

120

Ekonomisk översikt		Skr. 1999/2000:20 1997
Mkr	1998	Skr. 1999/2000:20 1997
Omsättning	681	467
Rörelseresultat efter avskrivningar	248	206
Resultat efter finansiella poster	114	91
Sysselsatt kapital	3 966	3 217
Justerat eget kapital	929	638
Investeringar i anläggningstillgångar	1 851	1 778
Utdelning	115	20
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	6	6
Räntabilitet på JEK, %	27	33
Soliditet, %	26	19
Antal anställda	70	38
Statens ägarandel, %	100

Anmärkning: Bolaget startade 1997 varför utgående balans är använt för 1997

Styrelsen

Gustafsson, Eva-Britt, ordförande

Balazsi, Per

Falkman, Eva

Johansson, Bengt A W

Kjellander, Claes

Lennersand, Håkan

Wästlund, Holger

Ziegler, Ingemar

Cling, Thord, facklig representant, SIF

Hansson, Hans, facklig representant, SEKO

Verkställande direktör

Wästlund, Holger (Tf)

Specialfastigheter Sverige AB

Slottet, 582 28 Linköping

Tfn 013-24 92 00, fax: 013-10 01 33

Företagets årsredovisning kan beställas från huvudkontoret ovan. Finns
för närvarande ej tillgänglig på engelska.

8.18 Statens Väg- och Baninvest AB

Affärsidé

Bolagets verksamhet bedrivs inom vägsektom och banhållningsområdet
och omfattar skilda former av projektfinansiering av infrastrukturanlägg-
ningar liksom ägande och förvaltning av aktier, andelar och andra rättig-
heter i bolag.

121

Verksamhetsbeskrivning Skr. 1999/2000:20

Statens Väg- och Baninvest AB, ”Väg- och Baninvest”, är ett av staten
helägt bolag som bildades 1990 under namnet Vägverkets Investerings-
aktiebolag Väginvest. Regeringen beslutade under 1998 att aktierna i
bolaget från och med den 31 december 1998 skulle överföras från Väg-
verket till regeringskansliet (Näringsdepartementet) som därefter företrä-
der staten som ägare. Under 1999 har också bolaget fått sin nya firma
registrerad.

Väg- och Baninvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB,

100 procent, Göteborgs Trafikleder AB, 100 procent, Botniabanan AB,

91 procent, Trästabro AB, 37,5 procent samt Rödöbron AB, 15 procent.

Väg- och Baninvest har under 1998 bedrivit verksamhet inom tre om-

råden:

• Holdingverksamhet, som omfattar förvaltning och bevakning av äga-
rintresset i dotter- och intressebolag.

• Finansverksamhet som omfattar specialisttjänster inom området finan-
siering inriktade på upplåning för Stockholmsleder AB och Göteborgs
Trafikleder AB. Ett avtal för motsvarande tjänster för Botniabanan AB
har tecknats för 1999.

• Konsultverksamhet, som innefattar specialisttjänster inom områdena

redovisning, finansiering och kalkylering.

Under 1998 tecknade Väg- och Baninvest aktier i det nybildade

Botniabanan AB och förvaltar sedan den 1 juli statens andel av aktierna i
detta bolag. Botniabanan AB är ett projektbolag med uppgift att projekte-
ra, upphandla och finansiera en 19 mil lång jämvägssträckning mellan
Nyland och Umeå. Under 1998 såldes aktieinnehavet i Swedish National
Road Consulting AB (SweRoad) till Vägverket enligt ett regeringsupp-
drag.

Väg- och Baninvestkoncemen visade ett negativt resultat 1997 på
grund av att SweRoad hade en svag fakturering och ökade kostnader.
Väg- och Baninvests styrelse hade gjort bedömningen att SweRoads
verksamhet inte tillhör Väg- och Baninvests basverksamhet. Åtgärder
vidtogs för att utveckla och förbättra SweRoads resultat. Detta ledde till
att omstruktureringskostnader belastade resultatet under 1998. Styrelsen
anhöll hos regeringen att få avyttra SweRoad till Vägverket. Detta god-
kändes av regeringen och försäljningen ägde rum i augusti.

Koncemresultatet exklusive effekterna av SweRoad hade varit 0,4
miljoner kronor 1998 respektive 0,6 miljoner kronor 1997.

Riktlinjer

Vägverkets Investeringsaktiebolag Väginvest (AB Väginvest) etablera-
des vid årsskiftet 1990/91 i syfte att hantera sådana hel- och delägda bo-
lag som bildas i anslutning till avgifts- och lånefinansierade väg- och
broprojekt (projektfinansieringsbolag). AB Väginvest är ett av staten
helägt bolag som konsolideras i Vägverkets balansräkning. Bolaget för-

122

valtas enligt beslut av regeringen sedan den 24 april 1995 av Kommuni- Skr. 1999/2000:20
kationsdepartementet.

AB Väginvest äger och förvaltar aktier i Stockholmsleder AB (SLAB)
100 procent, Göteborgs Trafikleder AB (GTLAB) 100 procent, Swedish
National Road Consulting AB (SweRoad) 100 procent, Trastabro AB
37,5 procent samt Rödöbron AB 15procent.

SweRoad äger 40 procent av RST Sweden AB som gör mätningar och
beräkningar som är av betydelse for underhåll av vägar. I januari 1997
beslöt RST:s ägare mot bakgrund av bolagets balanssituation att hos PRV
ansöka om frivillig likvidation. I stort sett hela verksamheten har under
1997 försålts i likvidatoms regi. Likvidationen förväntas vara avslutad
under 1998. Erforderliga reserveringar for SweRoads engagemang gjor-
des i bokslutet 1995 och 1996.

Övriga delägare i Trästabro AB är Norrtälje kommun (37,5 procent)
och Rederi AB Eckerö (25 procent). Resterande andelar i Rödöbron AB
ägs av tre kommuner och sex lokala privata intressenter i Jämtland.

Aktierna i SweRoad AB ägs av staten och förvaltas av Vägverket.
Väginvests verksamhet skall omfatta skilda former av projektfinansiering
av infrastrukturanläggningar, att äga och förvalta aktier, andelar och
andra rättigheter i bolag och skall bedrivas inom vägsektom och banhåll-
ningsområdet (prop 1997/98:150).

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	228	224	243	234	119
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	-8	-6	3	2	4
Resultat efter finansiella poster	-8	-4	5	5	6
Sysselsatt kapital	4 205	3 274	2 535	1 788	870
Justerat eget kapital	30	37	41	41	38
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	0	0	0	0	0
Utdelning	0	0,5	2	0	0
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	neg	neg	0,2	0,3	1
Räntabilitet på JEK, %	neg	neg	12	12	16
Soliditet 1), %	0.6	1	1	2	3
Antal anställda	42	53	52	78	83
Statens ägarandel, %	100

•) Den låga soliditeten beror på att SLAB och GTLAB lånar upp pengar på marknaden och vidarebe-
fordrar dessa till Vägverket. Motfordran finns på Vägverket, vilken garanteras av Riksgälden.

Styrelse

Gunnarsson, Gösta, ordförande

Agerback, Christer

Engman, Gerd

Gustafsson, Eva-Britt

Holmgren, Gunnar

Jäderholm, Bengt

123

Verkställande direktör

Johansson, Bo

Statens Väg- och Baninvest AB

781 87 Borlänge

Tfn 0243-754 00, fax: 0243-756 11

Årsredovisningen kan beställas på tfn 0243-754 00.

8.19 Statliga Akademiska Hus AB

Affärsidé

Akademiska Hus skall leda utvecklingen av högskolemiljöer i Sverige
och erbjuda universitet och högskolor attraktiva studie- och forsknings-
miljöer.

V erksamhetsbeskrivning

Akademiska Hus bildades i samband med Byggnadsstyrelsens ombild-
ning 1992-93. Koncernen skulle dels garantera långsiktigheten och upp-
rätthålla värdet i statens innehav av högskolefastigheter, dels garantera
att fastighets- och förmögenhetsförvaltningen genomfördes på ett kom-
petent och effektivt sätt. Akademiska Hus äger och förvaltar fastigheter
främst för att erbjuda universitet och högskolor ändamålsenliga lokaler
och service på marknadsmässiga villkor.

Sedan den statliga fastighetsreformen 1992 har vaije universitet och
högskola ansvar för sin egen lokalförsörjning. Akademiska Hus har för
närvarande en marknadsandel på cirka 80 procent av universitetens lo-
kaler och drygt 40 procent av högskolelokalema.

Akademiska Hus organisation består av moderbolaget och åtta helägda
dotterbolag vilka äger och förvaltar koncernens fastigheter. Dotterbola-
gens säten är lokaliserade till utbildningscentra från Lund i söder till
Luleå i norr. Dotterbolagen, med sin närhet till kunderna och sin lokala
kännedom, är uppbyggda med effektiva förvaltningsorganisationer och
moderbolaget har koncemgemensamma funktioner för bland annat eko-
nomi, finansiering, IT och teknik.

Koncernen bedriver ett omfattande investeringsprogram i ny- och om-
byggnationer av fastigheter. Investeringsnivån för 1999 ligger på cirka 3
miljarder kronor för att därefter sjunka till cirka 2 miljarder kronor år
2000 och 2001.

Riktlinjer

Efter riksdagens beslut 1992 (prop. 1992/93:37, bet. 19917/92:FiU8,
rskr. 1991/92:107. ) ombildades Byggnadsstyrelsen varav bl.a. Akade-
miska hus och Vasakronan AB bildades. Motivet till att bilda AK hus var

Skr. 1999/2000:20

124

att säkerställa lärosätenas lokalbehov och få en långsiktig förvaltning. Skr. 1999/2000:20
AK Hus skall erbjuda främst universitet och högskolor kundanpassade
lokaler på affärsmässiga villkor samt långsiktigt äga och förvalta fastig-
heter.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	3 260	3 126	2 031	1 723	1 605
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	1 359	1 327	972	828	781
Resultat efter finansiella poster	698	737	531	503	484
Sysselsatt kapital	17 261	15 759	11 653	7915	7 056
Justerat eget kapital	5 956	5 706	4 442	4 249	3 122
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	1 908	1 504	8 014	918	702
Utdelning	400	235	200	127	112
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	7,9	8,4	11,3	14,1	11,0
Räntabilitet på JEK, %	23,1	23,3	29,5	26,3	25,6
Soliditet, %	32	34	34	39	36
Antal anställda	389	372	308	285	280
Statens ägardel, %	100

Styrelse

Nilsson, Lennart, ordförande

Axelsson, Charlotte

Brändström, Dan

Kantola, Birgitta

Lagerblad, Peter

Nilsson, Jan S

Staffas, Fritz

Jensen, Hans, arbetstagarledamot

Johansson, Magnus, arbetstagarledamot

Verkställande direktör

Rogestam, Christina

Akademiska Hus AB

Box 483,401 27 Göteborg

Tfn 031 -63 67 00, fax: 031 -63 67 05
e-post: info@akademiskahus.se
webbadress: www.akademiskahus.se

Årsredovisning kan beställas på telefon 031 -63 6700 eller på
e-postadress: info@akademiskahus.se. Den finns även tillgänglig på
engelska.

125

8.20 Sveaskog AB

Vid bolagsstämman i AssiDomän AB den 14 juni 1999 beslöts att dela ut
samtliga aktier i Sveaskog AB till aktieägarna. Därmed kan svenska sta-
tens erbjudande om aktier i AssiDomän i utbyte mot tilldelade aktier i
Sveaskog fullföljas.

Per den 14 juni 1999 hade 98 procent av aktieägarna i AssiDomän AB
accepterat erbjudandet från svenska staten. För dem som accepterat er-
bjudandet fullföljdes transaktionen under juni. Övriga aktieägare kan
fullfölja erbjudandet fram till den 1 oktober 1999.

När samtliga aktier bytts ut kommer staten att äga 35,31 procent av
AssiDomän och 100 procent av Sveaskog AB.

Bolaget skall medverka till att markbyten underlättas såväl genom för-
värv som försäljningar och bidra till en ökad konkurrens på virkesmark-
naden i avsikt att skapa en bättre virkesförsörjning för köpsågverken och
andra aktörer. Bolaget skall i sin verksamhet ta naturvårdshänsyn och
arbeta med vilt- och faunavård.

Sveaskog AB har tillförts 883 500 hektar produktiv skogsmark utanför
AssiDomäns kärnområden, varav 778 700 hektar är kommersiell skogs-
mark. Virkesförrådet bedöms uppgå till 62 miljoner m3. Den årliga till-
växten bedöms till 2,1 miljoner m3. Under 1999 förvärvades 13 000
hektar efter en bytestransaktion mellan AssiDomän och MoDo.

Proforma uppgick omsättningen 1998 för Sveaskog AB till 855 miljo-
ner kronor och resultatet efter finansiella poster till cirka 255 miljoner
kronor. I januari 1999 överfördes omkring 200 personers anställning till
Sveaskog AB. Under året väntas personalstyrkan minska till 170 perso-
ner. Per den 1 januari 1999 uppgick balansomslutningen till 764 miljoner
kronor.

Genom avknoppningen och försäljningen av Sveaskog minska Assi-
Domäns skogsinnehav med en fjärdedel och framför allt med den del
som ligger minst lämpligt till i förhållande till AssiDomäns industrier.
Vidare blir balansen bättre mellan industrirörelsen och skogsrörelsen
inom AssiDomän. Statens ägarandel i AssiDomän minskar också till
35,31 procent när utbytet med aktier i Sveaskog AB nått 100 procent,
vilket torde gynna handeln i AssiDomänaktien.

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998D	1997D	19961)
Nettoomsättning	560	553	509
Rörelseresultat efter avskrivning	255	243	201
Sysselsatt kapital	714	713	700
Investeringar
i anläggningstillgångar	13	20	15
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	36	34	29
Antal anställda	210	230	250
Statens ägarandel, %	98

1) Proforma 1998

126

Styrelse Skr. 1999/2000:20

Dockered, Bo, ordförande

Cederlund, Lars Johan

Domeij, Åsa

Johansson, Lena

Liffner, Christina

Söderberg, Lena

Öländer, Lars

Karlberg, Tofte, arbetstagarrepresentant

Hägglund, Jan-Ove, arbetstagarrepresentant

Rud, Karl-Erik, arbetstagarrepresentant

Thorell, Lars, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Kjellberg, Anders

Sveaskog AB

Storsjöstråket 15

831 34 Östersund

Tfn 063-19 39 00, fax:063-19 39 29

webbadress: www.sveaskog.se

8.21 Svensk Avfallskonvertering AB, SAKAB

Affärsidé

SAKAB :s affärsidé är att ge en god service åt industrier och kommuner
genom att tillhandahålla tjänster inom området farligt avfall.

V erksamhetsbeskrivning

Under 1998 tog SAKAB emot nära 115 000 ton avfall för behandling vid
anläggningen i Norrtorp. Detta är den högsta siffran någonsin sedan
SAKAB etablerades. Jämfört med 1997 är ökningen 35 000 ton. I tillägg
till dessa mängder behandlades cirka 15 000 ton förorenad jord utanför
anläggningen i Norrtorp.

Marknadsföringen sker med en egen försäljningsorganisation, som
även förfogar över insamlingsstationer spridda från Umeå till Helsing-
borg. 1998 uppgick intäkterna till 293 miljoner kronor jämfört med 236
miljonor kronor 1997. Rörelseresultatet förbättrades från 77 miljoner
kronor till 96 miljoner kronor som ett resultat av den ökade försäljning-
en.

De ständigt stigande mängderna till SAKAB får förmodligen ses som
ett resultat av ett ökat miljömedvetande och en ambition att det farliga
avfallet skall få ett miljöriktigt slutomhändertagande. SAKAB har stän-
digt strävat efter att höja kvalitén på verksamheten för att kunna möta
högt ställda förväntningar från såväl kunder som miljömyndigheter. Den

127

kvalitetscertifiering enligt ISO 9001 som genomfördes 1997 följdes un- Skr. 1999/2000:20
der 1998 upp med en miljöcertifiering enligt ISO 14001.

Forskning och utveckling har getts stort utrymme och verksamheten
utvecklas hela tiden för att kunna öka återvinningen och minska emissio-
nerna till luft och vatten från verksamheten. Under 1998 påbörjades ett
projekt för behandling av uttjänta lysrör. Den nya anläggningen, som
kommer att tas i drift i augusti 1999, kommer att återvinna 97 procent av
materialet i lysrören och kommer att ersätta den anläggning som SAKAB
drivit i Karlskrona. Den nya anläggningen fullt utnyttjad kommer att
kunna behandla alla förbrukade lysrör i Sverige.

Utveckling av biologiska behandlingsmetoder for förorenad jord har
bedrivits tillsammans med SLU i Uppsala samt moderbolaget i USA.

För att öka kapaciteten och förbättra arbetsmiljön i våtkemianlägg-
ningen gjordes en omfattande om- och tillbyggnad under 1998. Även
mottagningskapaciteten i form av tankar ökades.

För att ytterligare öka SAKAB:s kapacitet och flexibilitet har en pro-
jektering av en ny forbränningslinje påbörjats. Den planerade linjen
kommer att få en kapacitet av 75 000 ton per år och kommer, utöver far-
ligt avfall, även att förbränna vanligt hushålls- och industriavfall. Den
nya linjen planeras kunna tas i kommersiell drift i början av år 2002.

Riktlinjer

Bolaget skall svara för att omhänderta, behandla och destruera farligt
avfall åt kommuner och företag. Huvudägarens, WM Sellbergs AB, en-
gagemang i SAKAB regleras i ett aktieägaravtal. Bl.a. skall engage-
manget vara långsiktigt och verksamheten bedrivas på ett miljöanpassat
och kommersiellt sätt.

Riksdagen beslutade den 18 december 1991 (prop. 1991/92:69,
bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) att bemyndiga regeringen att sälja
aktier i SAKAB. I regeringens proposition anges bl.a. att i syfte att uppnå
industriellt riktiga lösningar vissa företag kan behöva säljas direkt till ett
annat företag. Vidare anges det att det i vissa särskilda fall kan vara mo-
tiverat att staten behåller ett minoritetsintresse för att i någon mån kunna
påverka företagets verksamhet.

I augusti 1992 sålde staten 90,1 procent av sina aktier till WM
Sellbergs AB. Vid försäljningen fick staten en option att sälja ytterligare
poster inom tre år. Denna option utnyttjades under hösten 1995, då reste-
rande aktier, med undantag av en, såldes till WM Sellbergs. Denna enda
aktie, "The Golden Share", tillförsäkrar staten fortsatt insyn i företaget,
bl.a. genom representation i styrelsen.

Regeringen upphävde den 1 juli 1994 behandlingsmonopolet for farligt
avfall i 13 § lagen (1985:426) om kemiska produkter (prop. 1993/94:110,
bet. 1993/94:JoU16). Med detta beslut upphörde SAKAB:s ensamrätt till
omhändertagande av farligt avfall i Sverige.

128

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	292,8	235,7	220,5	186,0	194,5
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	96,4	76,7	71,3	28,5	29,8
Resultat efter finansiella poster	108,7	85,6	83,4	41,8	38,5
Sysselsatt kapital	89,3	156,4	161,3	132,9	161,1
Justerat eget kapital	52,7	74,2	146,2	117,5	143,9
Investeringar i anläggningar	21,8	40,5	14,5	50,0	24,8
Utdelning	0	67,2	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt	88,5	53,8	56,7	28,4	25,2
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	171,3	77,7	63,3	32	30,4
Soliditet, %	15	25	46	38	41
Antal anställda	144	131	123	120	119
Statens ägardel, %	O%0

1) Bolaget är dotterbolag till WM Sellbergs AB. Staten äger en aktie i bolaget

Styrelse

Ekman, Jan, ordförande

Feldt, Kjell-Olof

Holm, Lars-Erik

Lindstedt, Jan

Lärkert, Anders

Ekecrantz, Lars, suppleant

Jemt, Mari, suppleant

Sivertsson, Lennart, suppleant

Samuelsson, Jan-Åke, arbetstagarrepresentant
Vestergren, Lennarth, arbetstagarrepresentant
Erhagen, Conny, arbetstagarrepresentant, suppleant
Hjalmarsson, Bo, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lärkert, Anders

SAKAB

Box 904, 692 29 Kumla

Tfn 019-30 51 00, fax: 019-57 70 21
e-post: info@sakab.se
webbadress: www.sakab.se

Årsredovisningen kan beställas på telefon 019-30 51 00.

8.22 AB Svensk Bilprovning

Affärsidé

Bilprovningen arbetar för trygghet och säkerhet genom att erbjuda mark-

naden fordonsbesiktning, test- och provningstjänster samt rådgivning

inom verksamhetsområdet. För Bilprovningen är det avgörande att vara

129

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 20

opartiska, kunniga och kompetenta. Bolaget erbjuder produkter inom Skr. 1999/2000:20
miljö, trafiksäkerhet och fordonsekonomi.

För bolaget är det viktigt att leda branschens utveckling. Detta vill Bil-
provningen göra genom att med utgångspunkt från samhällets och kun-
dernas behov, samt kunniga och kompetenta medarbetare, erbjuda effek-
tiv produktion.

V erksamhetsbeskrivning

Bilprovningens drygt 2 000 anställda finns på 175 stationer över hela
Sverige. Cirka 90 procent av verksamheten utgörs av den obligatoriska
kontrollbesiktningen. Bilprovningen erbjuder även tester och rådgivning
inom fordonsområdet samt informationstjänster baserade på uppgifter ur
företagets databas. Från och med den 1 januari 1998 drivs Bilprovning-
ens konkurrensutsatta verksamhet i dotterbolagsform: Bilprovningen
MTC AB, Bilprovningen International AB och Bilprovningen Test och
Information AB.

Antalet besiktningar under 1998 uppgick till 5,5 miljoner. Tillgänglig-
heten har förbättrats avsevärt sedan ett par år tillbaks. Tidigare års köer
är borta och det går att se en markant förändring av allmänhetens upp-
fattning om hur Bilprovningen sköter verksamheten.

Det ledarutvecklingsprogram som på böljades för samtliga chefer
1997, avslutades sommaren 1998. Kvaliteten i besiktningsarbetet har
under året förbättrats genom att metoderna för kvalitetsstyrningen ut-
vecklats och kontrollutrustningen förbättrats. Under 1998 tog utveckling-
en av företagets konkurrensutsatta produkter ordentlig fart. Jämfört med
året innan nåddes en markant försäljningsökning. En utvärdering har ge-
nomförts av företagets verksamhet utifrån kriterierna i Utmärkelsen
Svensk Kvalitet. En ny avdelning för omvärldsbevakning, Fordon &
Samhälle, startades i mars 1998.

Samtliga medarbetare använder någon typ av dator i sitt dagliga arbete.
All teknisk personal sköter numera besiktningsarbetet via handdatorer.
Under 1998 slutfördes införandet av det datoriserade bokningssystemet
BOKA.

Riktlinjer

Organisationen av den periodiska fordonskontrollen och verksamheten
inom AB Svensk Bilprovning behandlades senast i riksdagen med anled-
ning av budgetpropositionen 1997 utgiftsområde 22, sid 92 ff (prop
1996/97:1 utg.omr.22, bet 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115). Då beslöt
riksdagen om en fortsatt ensamrätt för Bilprovningen att göra nationella
typbesiktningar, registreringsbesiktningar, kontrollbesiktningar m.m.
Vidare beslöts att den fortsatta besiktningsverkssamheten vid AB Svensk
Bilprovning skall möta minst samma kravnivå som gäller för övriga ak-
törer på provnings- och kontrollmarknaden. En klar avgränsning skall
göras för verksamheter som bedrivs i konkurrens. I det senare avseendet

130

fastslogs att inkomster från monopolverksamheten inte får användas in- Skr. 1999/2000:20
om den konkurrensutsatta verksamheten

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	1 114	1 112	1 051	989	983
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	-19	-12	-27	42	134
Resultat efter finansiella poster	-6	6	-2	60	132
Sysselsatt kapital	707	711	705	710	694
Justerat eget kapital	481	492	490	505	488
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	66	88	93	48	58
Utdelning	4	0	12	24	0,1
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	2,7	2,9	5,0	13,0	22,0
Räntabilitet på JEK, %	-1,2	1,1	-0,5	11,8	27,0
Soliditet, %	50	50	51	52	52
Antal anställda	2 216	2 135	2 001	1 909	1 854
Statens ägardel, %	52	52	52	52	52

Styrelse

Malm, Stig, ordförande

Alkärr, Kjell

Blomgren, Ulf

Cederlund, Lars Johan

Frejhagen, Birgitta

Johansson, Sonny

Ohlson, Göran

Persson, Bertil

Sundén, Staffan, arbetstagarrepresentant

Winskog, Thomas

Jakobsson, Rolf, arbetstagarrepresentant, suppleant

Steincke, Gtinter, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Johansson, Per Egon

AB Svensk Bilprovning

Box 508, 162 15 Vällingby

Tfn 08-759 21 00, fax: 08-759 54 24

e-post: info@bilprovningen.se

webbadress: www.bilprovningen.se

Årsredovisningen kan laddas ner samt beställas via Bilprovningens hem-
sida: www.bilprovningen.se. Årsredovisningen finns på såväl svenska
som engelska.

131

8.23 Svensk-Danska Broförbindelsen AB

Skr. 1999/2000:20

Affärsidé

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB ägs av staten och förval-
tas till vardera 50 procent av Vägverket och Banverket och har sitt säte i
Malmö. Bolagets uppgift är dels att förvalta de svenska intressena i det
50-procentigt ägda Öresundskonsortiet, dels att svara för planering, pro-
jektering, byggande, drift, underhåll och finansiering av väg- och jäm-
vägsanslutningama på den svenska sidan. Bolaget skall dessutom med-
verka i finansieringen av Citytunnelprojektets tunneldelar.

Öresundskonsortiet svarar för planering, projektering, byggande, drift,
underhåll och finansiering av kust till kustdelen av den fasta förbindelsen
mellan Sverige och Danmark.

V erksamhetsbeskrivning

Sveriges och Danmarks regeringar slöt den 23 mars 1991 ett avtal om en
fast förbindelse över Öresund. Riksdagen godkände avtalet den 12 juni

1991 liksom de ekonomiska åtagandena som avtalet förutsatte (prop.
1990/91:158, bet. 1990/91 :TU31). Med anledning av avtalet bildades i
Sverige Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB och i Danmark
A/S Öresundsförbindelsen. De två helstatliga bolagen bildade januari

1992 ett konsortium som gavs namnet Öresundskonsortiet.

Byggandet av de svenska väg- och jämvägsanslutningama pågår. Både
den fastställda totalbudgeten på 2,6 miljarder (svenska kronor och prisni-
vå 1997-01) och den fastlagda tidplanen med trafiköppning 2000-07-01
beräknas följas. För 1999 framskrider arbetena inom lagda ramar för
budget och tidplan. Byggandet av Öresundsförbindelsen finansieras med
statsgaranterade lån. Upplåningen garanteras solidariskt av den svenska
och danska staten (prop. 1990/91:158).

Byggandet av kust till kustdelen pågår. Både den fastställda totalbud-
geten på 17,2 miljarder (danska kronor och prisnivå 1997-01) och den
fastlagda tidplanen med trafiköppning 2000-07-01 beräknas följas. För
1999 framskrider arbetena inom lagda ramar för budget och tidplan.

132

Ekonomisk översikt for de fem senaste åren Skr. 1999/2000:20

(inklusive Öresundskonsortiet)

Mkr	1998 1997	1996	1995	1994
Omsättning	454,4 380,0	109,3	ET	ET
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	0 0	0	ET	ET
Resultat efter finansiella poster	-322,4 -244,8	-7,9	ET	ET
Sysselsatt kapital	10 412,9 6 607,2	3 735,4	1 316,1	423,4
Justerat eget kapital	15 15	15	15	15
Investeringar i anläggningar
totalt	11 255,9 6 874,9	3 879,6	1 645,5	566,9
Årets investeringar i anlägg-
ningar	4 381,0 2 995,3	2 234,1	1 078,6	276,8
Utdelning	0 0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	0,98 1,87	1,96	ET	ET
Räntabilitet på JEK, %	0 0	0	ET	ET
Soliditet, %	0,11 0,17	0,24	0,63	2,33
Antal anställda	98 96	77	52	39
Statens ägardel, %	100

ET= Ej tillgänglig

Styrelse

Skogö, Ingemar, ordförande

Ahlström, Göran

Bondestam, Anitha

Brandbom, Jan

Bylund, Bo

Yngvesson, Nils

Ahlberg, Ann, suppleant

Saxton, Ulla-Brita, suppleant

Verkställande direktör

Sicking, Karl-Otto

SVEDAB

Box 4044, 203 11 Malmö

Tfn 040-660 37 00, fax: 040-30 00 21
e-post: ekonomi@svedab.se
webbadress: www.oresundskonsortiet.se

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDABs årsredovisning kan beställas
på tfn 040-660 37 00 eller via e-post: ekonomi@svedab.se

133

8.24 AB Svensk Exportkredit

Affärsidé

AB Svensk Exportkredit, SEK, skall främja svenskt näringsliv, särskilt
exportindustrin, genom att tillhandahålla långfristiga finansieringslös-
ningar till konkurrenskraftiga villkor.

V erksamhetsbeskrivning

SEK är ett publikt aktiebolag som ägs till hälften av svenska staten och
till hälften av affärsbanker. Sedan starten 1962 har SEK arbetat huvud-
sakligen med exportfinansiering for svenska foretag.

SEK lämnar krediter både for exportaffärer och för finansiering av
svenska utlandsinvesteringar, så kallade marknadsinvesteringskrediter,
med antingen fast eller rörlig ränta och med långa löptider. SEK kan
dessutom finansiera infrastrukturella investeringar i Sverige som främjar
svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft. SEK samarbetar med
en rad nationella och internationella organisationer och finansinstitut.

Projektfinansiering är exempel på en annan typ av finansiering som
SEK kan tillhandahålla. Under 1998 inrättades en grupp med särskild
inriktning på nya valutor som efterfrågas för projekt och investeringar på
nya tillväxtmarknader. SEK erbjuder också rådgivning i finansieringsfrå-
gor.

Verksamheten finansieras genom publika och privata emissioner på de
internationella kapitalmarknaderna. För att säkerställa upplåning till låg
kostnad har SEK en kreditvärdighet som ifråga om rating är den högsta
möjliga i Sverige, AA+/AAA hos Standard & Poor’s och AawAai hos
Moody’s.

På uppdrag av svenska staten administrerar SEK också det svenska
systemet för statsstödda exportkrediter och statens biståndskreditpro-
gram, S-systemet.

I Sverige samverkar SEK bland annat med Exportkreditnämnden,
EKN, biståndsorganet Sida och Swedfund International AB.

Riktlinjer

AB Svensk Exportkredit bildades 1962 gemensamt av staten och de
svenska affärsbankerna. Den främsta orsaken till att SEK bildades var
kapitalmarknadens bristande institutionella förutsättningar att lämna av
exportindustrins kunder efterfrågade långa och bundna exportkrediter.
Hälften av aktierna (A-aktier) ägs av staten och hälften (B-aktier) av
bankerna. Det av riksdagen beslutade huvudsyftet med SEK är att stödja
den svenska exportindustrin genom att ställa krediter till förfogande vid
export av varor och tjänster. Verksamheten skall drivas så att den ger en
tillfredsställande avkastning på satsat kapital. I mars 1996 (prop.
1995/96:105, bet. 1995/96:NU18, rskr. 1995/96:197) godkände riksdagen
en ändring i bolagsordningen och gav därmed SEK ett utökat arbetsom-

Skr. 1999/2000:20

134

råde. Uppgiften innefattar därefter också att kunna erbjuda långfristig Skr. 1999/2000:20
finansiering för utbyggnad av infrastrukturen i Sverige och utvecklings-
projekt inom exportindustrin för att stärka den svenska industrins inter-
nationella konkurrenskraft. SEK hanterar också statens system för
u-krediter.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr_______________________1998

Utlåning 60 625

Räntenetto 1 014

Resultat efter finansiella poster 922

Justerat eget kapital 4 028

Investeringar i anläggningar 3

Utdelning 667

Räntabilitet på JEK % 15,6

Soliditet, % 3

Antal anställda 89

1997	1996	1995	1994
52 817	42 245	39 690	46 682
993	946	968	1 029
928	822	903	937
4 028	4 027	3 916	3 811
8	3	4	2
709	658	497	315
15,7	14,1	16,6	19,6
4	4	4	4
85	84	86	83

Statens ägardel, %

50 50

50 50 50

Styrelse

Wolrath, Björn, ordförande

Hedenström, Anders, vice ordförande

Cederlund, Lars Johan

Charpentier, Robert

Freyschuss, Agneta

Lindvall, KG

Lotsberg, Kari

Pehrsson, Ulf

Lindblom, Staffan, suppleant

Ringblom, Erland, suppleant

Wall, Carin, suppleant

Wickenberg Karlsson, Birgitta, suppleant

Verkställande direktör

Yngwe, Peter

AB Svensk Exportkredit

Box 16368, 103 27 Stockholm

Tfn 08-613 83 00, fax: 08-20 38 94
e-post: info@sek.se

webbadress: www.sek.se

SEK:s årsredovisning kan beställas på telefon 08-613 83 00 eller på
webbadressen. Årsredovisningen finns även på engelska.

135

8.25 Svenska Lagerhusaktiebolaget

Affärsidé

Skr. 1999/2000:20

Svenska Lagerhusaktiebolaget utvecklar och erbjuder tjänster inom om-
rådena lagring, förvaring, kvalificerat underhåll och service samt distri-
bution av information, varor, föremål och material. Kunderna är företag,
myndigheter och organisationer. Bolaget skall ses som en naturlig sam-
arbetspartner till statliga och privata kunder. Genom samverkan mellan
olika tjänsteområden erbjuds kunderna helhetslösningar med hög kvali-
tet, professionalism, säkerhet och till rätt prisnivå inom bolagets kärnom-
råden.

V erksamhetsbeskrivning

Svenska Lagerhusaktiebolaget grundades 1917 då Sverige var i akut be-
hov av en lagerhållare av livsviktiga förnödenheter. Kärnverksamheten
har bibehållits och utvecklingen har lett till att bolaget i dag är ett mo-
dernt tjänsteföretag. Verksamheten sträcker sig från traditionell bered-
skapslagring av viktiga basfömödenheter och medicinsk utrustning till
spetskompetens inom de snabbt växande framtidsbranschema informa-
tionshantering och distributionslogistik. De senaste tre åren har bolaget
genom förvärv breddat produktutbudet och möjligheten till helhetslös-
ningar för kunderna.

Svenska Lagerhus bolagiserades 1935 och är i dag helägt av staten.
Verksamheten drivs kommersiellt och finansieras uteslutande av försälj-
ningsintäkter. Verksamheten är konkurrensutsatt i och med kraven på
myndigheterna i lagen om offentlig upphandling.

Svenska Lagerhusaktiebolagets tjänsteområden är huvudsakligen Do-
kumenthantering - fysisk och digital hantering av dokument, Förvaring -
förvaring av gods och föremål under längre tid, Kvalificerat underhåll
och service - främst inom medicinteknik, Omsättningslagring - lagring
av gods som skall användas inom en förutsägbar framtid, Tredjepartslo-
gistik - helhetslösningar kring förvaring och distribution.

Koncernen disponerar - genom ägande och förhyrning - cirka 200 an-
läggningar på cirka 100 driftsplatser i Sverige med en total lageryta om
cirka 550 000 kvadratmeter. Vakansgraden är låg. Av koncernens totala
fakturering hänförs cirka 72 procent till statliga myndigheter och cirka 28
procent till privata företag och organisationer. Tjänsteförsäljningen - det
vill säga allting utom lagring och förvaring - svarar för cirka 50 procent
av intäkterna.

Den av statsmakterna beslutade neddragningen av beredskapslagring
av spannmål medför ett intäktsbortfall om cirka 25 procent årligen till
och med 2001. För 1998 innebar det en försämring av nettoresultatet med
cirka 4 miljoner kronor, vilket bolaget har lyckats kompensera med andra
affärer. Svenska Lagerhusaktiebolaget har erhållit partihandelstillstånd
för läkemedel och har därigenom fått möjlighet att erbjuda olika kunder
tredjepartslogistik av läkemedel, vilket kan utvecklas till en komplette-

136

rande verksamhet och öppna möjligheter till allianser med externa intres- Skr. 1999/2000:20
senter. Museernas ambitioner och önskan att utnyttja bolagets anlägg-
ningar och tjänsteutbud för att bevara det svenska kulturarvet begränsas
för närvarande av deras ekonomiska förutsättningar.

Riktlinjer

Redan 1954 års riksdag fastställde att Svenska Lagerhus AB skulle för-
valta de statliga lagerhusen, handha lagring av spannmål, frö, fodermedel
och andra varor ävensom bedriva handel och annan verksamhet som är
förenlig med lagerrörelsen. Svenska Lagerhus AB skulle vidare i sin
verksamhet vara beredd att åta sig de särskilda uppgifter som avtalades
med statsmakterna.

Den 1 januari 1992 överlät Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB),
efter godkännande av staten, samtliga anläggningstillgångar och viss per-
sonal som ingick i ÖCB:s förrådssektion till Svenska Lagerhus AB.
Samma år överläts bolagets samtliga aktier från statliga Procordia till
staten.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	139,0	119,7	108,7	95,3	90,7
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	12,9	9,6	18,2	25,4	23,7
Resultat efter finansiella poster	12,9	10,9	20,2	29,4	26,8
Sysselsatt kapital	72,4	77,6	73,8	61,4	45,7
Justerat eget kapital	57,8	60,5	64,8	52,4	38,1
Investeringar i anläggnings till-
gångar	12,3	13,4	14,1	39,5	7,7
Utdelning	3,6	23,6	7,5	6,5	7,5
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	19,1	14,2	27,4	48,6	59,1
Räntabilitet på JEK, %	25,1	20,8	33,8	59,4	74,9
Soliditet, %	49	45	51	44	37
Antal anställda	108	98	82	66	64
Statens ägardel, %	100

Styrelse

Nordbeck, Gunnar, ordförande

Sorte, Per, vice ordförande
von Arbin, Christina

Hentzel, Mats

Lundquist, Ulla

Ringström, Anita

Skareil,Gunnar

Lind, Lars Åke, personalrepresentant

Verkställande direktör

Nyländer, Göran

Svenska Lagerhusaktiebolaget

Box 301 43,104 25 Stockholm

Tfn 08-657 44 00, fax: 08-737 01 16
webbadress: www.lagerhus.se

Årsredovisningen kan beställas hos Inga Jarl, VD sekreterare,
tfn 08-657 4443.

8.26 AB Svenska Miljöstymingsrådet

Affärsidé

Miljöstymingsrådets skall stödja industri, näringsliv och offentlig för-
valtning med att vidareutveckla sitt miljöarbete på ett systematiskt och
kostnadseffektivt sätt, samt att ge de som öppet beskriver sitt syfte med
och resultatet av sitt miljöarbete, ett erkännande som kan förstås såväl
nationellt som internationellt.

V erksamhetsbeskrivning

Bolaget bedriver informations- och registreringsverksamhet inom miljö-
området.

Miljöstymingsrådet bildades 1995 och är huvudman för EMAS- och
EPD-systemen. EMAS är EU:s förordning om miljöstyrning och miljö-
revision (EC Eco Management and Audit Scheme) medan EPD står för
Environmental Product Declaration och är ett nationellt system för certi-
fierade miljövarudeklarationer. Miljöstymingsrådet har regeringens och
sina ägares uppdrag att stödja och främja införandet av systemen, regist-
rera de företag, organisationer samt produkter och tjänster som klarar
kraven i EMAS och EPD samt upprätthålla uppgifter om dessa i ett of-
fentligt register. Miljöstymingsrådet arbetar också med att sprida kun-
skap om de företag, organisationer samt produkter och tjänster som an-
slutits till systemen.

Miljöstymingsrådets EMAS-verksamhet har till övervägande delen in-
neburit att på olika sätt och i olika sammanhang sprida kunskap om
EMAS-systemet och de företag och organisationer som anslutit sig till
systemet. Miljöstymingsrådets verksamhet med etablerandet av systemet
för certifierade miljövarudeklarationer, EPD, har koncentrerats på att
utarbeta former för det organisatoriska arbetet.

Miljöstymingsrådet har besökts av ett flertal internationella experter
och grupper som haft intresse av att följa det svenska arbetet med att
etablera systemet för certifierade miljövarudeklarationer.

Riktlinjer

Regeringen beslutade den 2 mars 1995 med stöd av 2§ lagen (1994:1596)
om frivillig miljöstyrning och miljörevision att ett nybildat bolag, Aktie-

Skr. 1999/2000:20

138

bolaget Svenska Miljöstymingsrådet, skulle ansvara för registrering av Skr. 1999/2000:20
anläggningar och offentliggörande av förteckningen över registrerade
anläggningar, i enlighet med vad som anförs i artikel 8 och 9 i rådets för-
ordning (EEG) nr 1836/93 av den 29 juni 1993 om frivilligt deltagande
för industriföretag i gemenskapens miljöstyrnings- och miljörevision-
sordning. Bolaget ägs gemensamt av staten, Svenska Kommunförbundet
och Sveriges Industriförbund. Genom regeringsbeslut den 17 juni 1998
utvidgas antalet sektorer som kan delta i verksamheten.

Enligt regeringens beslut den 13 november 1997 utvidgas bolagets
verksamhet till att även omfatta att förvalta system för certifierade miljö-
varudeklarationer, registrering av miljövarudeklarationer, att informera
om systemets uppbyggnad samt om miljövarudeklarerade varor, produk-
ter och tjänster m.m. och om den principiella skillnaden gentemot den
positiva miljömärkningen.

Ekonomisk översikt for de fyra senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995
Omsättning	4,0	2,9	8,2	1,0
- varav bidrag	0	0	0,1	0,9
Resultat efter avskrivningar	0,8	-0,3	-1,8	0,08
Resultat efter finansiella poster	0,9	-0,3	-1,8	0,09
Sysselsatt kapital	0,4	0,2	1,2	1,1
Justerat eget kapital	0,8	0,09	0,4	2,2
Investeringar i anläggningstillgångar	0,1	0,07	0,03	0,03
Utdelning	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	207	-143	-146	8
Räntabilitet på JEK, %	110	-306	-483	4
Soliditet, %	58	13	53	88
Antal anställda	2	2	1	0
Statens ägardel, %	90

Styrelse

Wenblad, Axel, ordförande

Brandinger, Rune, vice ordförande

Almgren, Richard

Gunnarsson, Ulf

Gustafsson, Henry

Haglind, Ingrid

Mattsson, Annaa

Ryding, Sven-Olof

Smith, Eva

Waldner, Lars

Wikman, Marianne

Verkställande direktör

Ryding, Sven-Olof

AB Svenska Miljöstymingsrådet

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70 d

Box 70396, 107 24 Stockholm

139

Tfn 08-700 62 54, fax: 08-700 62 59
e-post: ryding@miljostyming.se
webbadress: www.miljostyming.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 08-700 62 54.

8.27 Svenska rymdaktiebolaget

Affärsidé

Svenska rymdaktiebolagets affärsidé är att till användare i hela världen
utveckla, tillverka och sälja:

• Rymdtekniska system och komponenter

• Drift av rymdsystem

• Produkter och tj änster inom j ordobservationsområdet

V erksamhetsbeskrivning

Svenska rymdaktiebolaget grundades 1972 och verksamheten bedrivs i
dag i fem rörelsedrivande divisioner: Esrange Division, Earth
Observation Division, Telecom Division, Science Systems Division samt
Remote Sensing Technology Division.

Uppsändning av sondraketer och ballonger vid Esrange Division sker
enligt femåriga internationella avtal inom ramen for Sveriges medlem-
skap i den europeiska rymdorganisationen ESA.

Earth Observation Divisionens verksamhet omfattar Esrange satellit-
station, drift av ESA:s satellitstation vid Salmijärvi samt dotterbolaget
SSC Satellitbild AB.

Svenska rymdaktiebolaget äger 37,5 procent i Nordiska Satellitaktie-
bolaget (NSAB) och Telecom Division utför bland annat satellitkontroll.

Science Systems Division driver sedan 1994 det vetenskapliga satellit-
projektet Odin. Projektet syftar till att sända upp en satellit med veten-
skapliga uppgifter inom såväl aeronomi som astronomi. Satelliten beräk-
nas sändas upp 1999.

Remote Sensing Technology Divisions största verksamhetsfält är me-
todutveckling inom fjärranalysområdet, särskilt användning av satellit-
data.

1998 års verksamhet var omfattande. Science Systems Division har
bland annat utvecklat en andra svensk mikrosatellit, Astrid 2. Satelliten
har vetenskapliga instrument för studier av elektriska och magnetiska fält
i övre jonosfären. Satelliten sändes upp i december 1998. Rymdbolaget
levererade under samma år ett nyutvecklat flygburet havsövervaknings-
system till Norges miljöskyddsorgan Forurensingstilsynet. I november
1998 genomfördes framgångsrikt raketkampanjen MAXUS3, som inne-
bar experiment under drygt 12 minuters tyngdlöshet.

Skr. 1999/2000:20

140

Riktlinjer

Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och un-
der sextiotalet inleddes verksamheten, målen utreddes i bl.a. SOU
1963:61. Svenska rymdbolagets verksamhet syftar dels till att, uppfylla
de åtaganden som följer av Sveriges deltagande i ESA (prop.
1985/86:127, bet. 1985/86:NU21), for att stärka svenskt näringslivs kon-
kurrenskraft på området samt att utnyttja de synergier som rymdforsk-
ningen ger (prop. 1992/93:170). Därutöver finns regionalpolitiska motiv
till verksamheten (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21).

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	263,7	239,0	298,1	255,7	312,0
Resultat efter avskrivningar	-4,0	-8,3	10,8	-1,2	5,5
Resultat efter finansiella poster	1,4	-2,0	17,8	11,0	15,0
Sysselsatt kapital	142,3	143,8	138,8	138,3	152,7
Justerat eget kapital *	142,1	143,4	139,1	131,5	124,0
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	41,3	39,2	16,2	15,7	6,3
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt	1,3	-0,4	15,4	8,1	10,3
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	-1,1	-5,4	12,5	4,1	10,4
Soliditet, %	41	45	54	47	50
Antal anställda	285	280	287	281	278
Statens ägardel, %	100

* Genomsnittlig

Styrelse

Liibeck, Lennart, ordförande

Ahlqvist, Birgitta

Björk, Gunnar

Cederlund, Lars Johan

Fredga, Kerstin

Mohlin, Per-Erik

Tegnér, Per

Åkesson Bonde, Ingrid

Mörtberg, Carl-Ivar, arbetstagarrepresentant

Wallin, Sven, arbetstagarrepresentant

Jordung, Åsa, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Jangblad, Dan

Svenska rymdaktiebolaget

Box 4207, 171 04 Solna

Tfn 08-627 62 00, fax: 08-98 70 69
e-post: info@ssc.se
webbadress: www.ssc.se

141

Svenska rymdaktiebolagets åsredovisning kan beställas på telefon Skr. 1999/2000:20

08-627 62 00. En engelsk åsrapport finns som trycksak.

8.28 Svenska Skeppshypotekskassan

Affärsidé

Svenska Skeppshypotekskassan skall underlätta finansiering för svenska
rederier samt för utländska rederier med betydande svenskt intresse och
medverka till handelsflottans föryngring.

V erksamhetsbeskrivning

Sveriges riksdag fattade 1929 beslut om att inrätta Svenska Skepps-
hypotekskassan. Kassans uppgift skulle vara att medverka till den nöd-
vändiga föryngringen och moderniseringen av den svenska handelsflot-
tan. Under 30-talet förnyades, konsoliderades och moderniserades flot-
tan. En ny fartygs generation av dieseldrivna fartyg kom till. Kassan hade
en stor betydelse för denna utveckling.

Kassan finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller ut-
ländskt ägande med svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga
lån mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp. Upplåning och utlåning
sker i princip på lika villkor. Kassan administrerar på uppdrag av rege-
ringen även Rederinämndens angelägenheter.

En av de viktigaste händelserna 1998 var den lagändring som trädde i
kraft den 1 juli nämnda år. Ändringen ger Kassan möjlighet att arbeta
mera internationellt och medverka vid finansiering av utlandsflaggat ton-
nage så länge det finns ett betydande svenskt intresse. Dessa möjligheter
har utnyttjats aktivt i Kassans marknadsföring och lett till ökat intresse
från rederiernas sida. På sikt kommer detta med stor sannolikhet att inne-
bära en ökad volym. Svenska Skeppshypotekskassan skall underlätta
finansiering för svenska rederier samt för utländska rederier med bety-
dande svenskt intresse och medverka till handelsflottans föryngring.

Riktlinjer

För verksamheten i Svenska Skeppshypotekskassan gäller lagen (1980:
1097) om Svenska Skeppshypotekskassan. Detta innebär att kassan inte
är något aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig
prägel. Regeringen utser styrelsen och beviljar styrelsen ansvarsfrihet.
Staten har ställt en garantifond till förfogande för kassan och låntagaren
har ett ansvar vid en eventuell likvidation av kassan.

Enligt lagen, som ändrades senast våren 1998 (prop. 1997/98:129), är
ändamålet med kassan att medverka vid finansiering av rederiverksamhet
som bedrivs av svenskt rederi eller av utländsk juridisk person där svens-
ka fysiska eller juridiska personer har ett betydande inflytande eller in-

142

tresse. Vidare finns i lagen regler om säkerhet for lån, värdering av pan- Skr. 1999/2000:20
ter m. m. Kassan har redovisat en kreditförlust sedan starten år 1929.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Utlåning	1 842	2 049	4 072	4 507	4 324
Räntenetto	59	59	79	89	75
Rörelseresultat	47	48	68	75	63
Räntabilitet på
eget kapital, %	6,3	7,0	10,8	13,6	12,9
Soliditet, %	31	28	15	13	12
Kapitaltäclcningsgrad, %	42,8	37,0	18,9	17,0	15,4
Antal anställda	9	9	9	9	9
Statens ägarandel, %	100	100	100	100	100

Styrelse

Gyllenhammar, Pehr G, ordförande

Källsson, Jan, vice ordförande

Berggren, Christer

Engström, Anna-Lisa

Kastman Heuman, Åsa

Lindström, Anders

Patriksson, Folke

Holmgren, Gunnar, suppleant

Holmgren, Lars-Göran, suppleant

Johnsson, Hans-Yngve, suppleant

Kronstam, Karin, suppleant

Lerenius, Bo, suppleant

Lorentzon, Ola, suppleant

Rodosi, Agneta, suppleant

Verkställande direktör

Wickenberg Karlsson, Birgitta

Svenska Skeppshypotekskassan

Box 11010, 404 21 Göteborg

Tfn 031-80 61 60, fax: 031-15 80 85

e-post: loan@skeppshypotek.o.se

Årsredovisningen, som även finns tillgänglig på engelska, kan beställas
på telefon 031-80 61 60.

8.29 Svenska Skogsplantor AB

Affärsidé

Svenska Skogsplantor AB skall producera och marknadsföra skogsod-
lingsmaterial och utföra tjänster inom skogsskötselområdet och idka
därmed förenlig verksamhet.

143

Verksamhetsbeskrivning

Svenska Skogsplantor AB startade sin verksamhet 1994 då skogsstyrel-
sens fröstationer och plantskolor bolagiserades. Verksamheten har ex-
panderat dels genom ökad plantproduktion för den svenska marknaden,
dels genom försäljning på den finska marknaden. Ett dotterbolag har
startats i Finland.

Under senare år har verksamheten breddats till att omfatta olika tjäns-
ter åt enskilda skogsägare eller skogsföretag. Exempel på sådana tjänster
är markberedning, plantering, återväxtvård, rotpoststämpling, skogs-
bruksplanering samt rådgivning inom skogsskötsel. Under år 1999 skall
företaget certifieras enligt ISO9001 kvalitet och år 2000 enligt ISO 14001
miljö.

Under 1998 och 1999 har två plantskolor förvärvats från AssiDomän.
En terminal för distribution av plantor har förvärvats i Finland.

Trots de senaste årens uppgång i försäljningen av plantor ligger
Svenska Skogsplantor AB långt under produktionsnivån på 1980-talet.
Orsaken härtill är att det årligen planteras ca 200 miljoner färre än på
1980-talet. Svenska Skogsplantor AB:s bedömning är att uppgången i
skogsplanteringen nu stagnerar och försäljningen de närmaste åren inte
ändras särskilt mycket.

Skr. 1999/2000:20

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	215,3	198,6	179,5	152,8	137,9
Rörelseresultat
efter avskrivningar	22,7	24,6	18,3	18,3	12,8
Resultat efter
finansiella poster	12,8	15,1	6,5	6,4	2,5
Sysselsatt kapital	277,7	270,1	254,8	238,8	228,6
Justerat eget kapital	114,1	108,2	102,1	99,4	98,3
Investeringar i
anläggningstillgångar	15,7	7,9	6,1	9,5	9,5
Utdelning	3	0	0	0	0
Räntabilitet på
sysselsatt kapital, %	8,2	9,2	7,3	7,8	5,9
Räntabilitet på JEK, %	11,3	13,9	6,4	6,5	2,5
Soliditet, %	37	37	35	35	37
Antal anställda	292	288	281	270	253
Statens ägarandel, %	100

144

Styrelse

Öhm, Ingemar, ordförande

Ekström, Solweig

Fredlund, Michael

Idermark, Thomas

Söderberg, Lena

Lundholm, Anders, arbetstagarrepresentant

Torstensson, Lennart, arbetstagarrepresentant

Eriksson, Lars-Olov, arbetstagarrepresentant, suppleant

Lindberg, Eva, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Lidén, Sverker

Svenska Skogsplantor AB

Box 33, 551 12 Jönköping

Tfn 036-30 56 00, fax: 036-19 07 40

e-post: skog@skogsplantor.se
webbadress: www.skogsplantor.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 036-30 56 00.

8.30 Svenskhemmet V oksenåsen A/S

Skr. 1999/2000:20

Affärsidé

Svenskhemmet Voksenåsen är ett kurs- och konferenscentrum med syfte
att främja kulturellt, ekonomiskt och politiskt erfarenhetsutbyte och sam-
arbete mellan Sverige och Norge.

V erksamhetsbeskrivning

Svenskhemmet Voksenåsen är Norges nationalgåva till Sverige som ett
tack till det svenska folket för den humanitära hjälpen till Norge under
andra världskriget. Gåvan överräcktes 1960 till statsminister Tage
Erlander av Norges statsminister Einar Gerhardsen.

Voksenåsen drivs i form av ett norskt aktiebolag som är helägt av
svenska staten. Styrelsen består av både norska och svenska ledamöter.
Bolaget förvaltar anläggningen på den svenska statens vägnar och bedri-
ver kulturell programverksamhet m.m. i denna. Sedan den 1 juli 1999
svarar företaget även för driften av hotell- och restaurangverksamheten.
Statens fastighetsverk svarar för fastighetens underhåll och tar för detta
ut en årlig hyra av bolaget.

145

Riktlinjer

Skr. 1999/2000:20

Med anledning av betänkandet Svenskhemmet Voksenåsens förvalt-
ningsform (SOU 1997:59) har regeringen i regleringsbrev för budgetåret
1998 angivit särskilda verksamhetsmål för Svenskhemmets verksamhet.
Voksenåsen skall göras till en självklar mötesplats och ett välutnyttjat
debattforum för kultur- och samhällslivet i Sverige och Norge. Voksen-
åsen skall i detta syfte öka andelen arrangemang i samverkan med myn-
digheter och organisationer i både Sverige och Norge samt ha fler pro-
graminslag riktade till barn och ungdomar.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

	1998 Skr	1998 Nkr	1997 Nkr	1996 Nkr	1995 Nkr	1994 Nkr
Omsättning	8,1	7,7	6,3	11,7	10,8	10,3
Bidrag från
svenska staten	8,5	8,1	8,0	7,3	7,2	7,0
Driftsresultat	0,7	0,7	0,8	-0,6	-0,2	0,1
Resultat efter
finansiella poster	0,6	0,6	0,6	-0,7	-0,6	0,1
Balansomslutning	8,2	7,6	6,7	6,7	6,6	7,0
Sysselsatt kapital	6,4	6,0	5,2	5,0	5,7	6,3
Justerat eget kapital	5,7	5,3	5,4	5,0	5,7	6,3
Investeringar i
anläggningar	1,2	1,1	1,8	2,6	1,7	2,5
Utdelning	0	0	0	0	0	0
Räntabilitet på
sysselsatt kapital, %	11,2	11,2	11,0	neg	neg	5,5
Räntabilitet på JEK, %	12,7	12,7	14,0
Soliditet, %	70,1	70,1	77,0	74,2	86,5	90,4
Antal fast anställda*	2	2	2	2	3	3
Statens ägarandel, %	100

* Därtill knyts projektanställda.

Styrelse

Bohlin, Görel, ordförande

Kleppe, Per, vice ordförande

Berge, Mathis

Buttedahl, Johan

Enochsson, Pia

Eidem, Bjarne Mork

Ruth, Arne

Sohlman, Ragnar

Stendahl, Christina

Generalsekreterare

Ellingsen, Karl Einar

146

Svenskhemmet Voksenåsen A/S

Ullveien 4, 0791 Oslo, Norge

Tfn +47 22 14 30 90, fax: +47 22 49 93 33
e-post: program@voksenaasen.no

Årsredovisningen kan beställas på tfn +47 22 14 30 90.

8.31 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB

Affärsidé

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB är ett bolag för tek-
nisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveckling.

V erksamhetsbeskrivning

SP erbjuder näringsliv och samhälle tjänster inom teknisk utvärdering,
mätteknik, forskning och utveckling präglade av kompetens, effektivitet,
opartiskhet och internationell acceptans och bidrar därmed till näringsli-
vets utveckling och konkurrenskraft samt till säkerhet, resurshållning och
god miljö i samhället. SP fungerar som en länk mellan den akademiska
forskningen och företagens behov av teknisk kunskap.

SP:s verksamhet inom byggområdet har utvecklats positivt genom
medverkan i flera av de stora inffastrukturprojekten och i bygg-
branschens arbete med kvalitets-, miljö- och kretsloppsfrågor. Även
energiområdet har präglats av god efterfrågan, främst vad gäller förbrän-
ning, energieffektivisering och energihushållning.

Inom brandteknik har övergången till europeiska metoder inletts med
SP i en central expertroll. Kemi- och materialteknik har genom anskaff-
ning av nya avancerade analysinstrument utvecklat verksamheten inom
materialkaraktärisering, för problemlösning och forskningsuppdrag till
branscher som medicinteknik, kemi, elektronik och fordon. Ett annat
växande område är olika former av tekniskt stöd vid framtagning av till-
förlitlig elektronik och programvara, främst för verkstads- och elektroni-
kindustrin.

Under 1998 har SP genomfört den andra etappen i uppdraget från rege-
ringen gällande tekniköverföring till små och medelstora företag (SMF)
omfattande 150 projektaktiviteter i samverkan med 450 företag, bland
annat vad gäller utveckling och marknadsintroduktion av produkter, in-
formation om regler på olika exportmarknader och framtagning av pro-
duktdokumentation.

Under hösten 1998 beslutade regering och riksdag att ge SP det samla-
de ansvaret för den grundläggande fysikaliska mättekniken i landet. Av-
sikten är att skapa ett nationellt metrologiskt institut enligt den modell
som gäller inom andra EU-länder. Huvuddelen av verksamheten finns
sedan tidigare samlad vid SP.

Skr. 1999/2000:20

147

Miljö framstår allt mer som ett av SP:s stora tillväxtområden och SP Skr. 1999/2000:20
deltar bland annat i bildandet av ett centrum för miljödriven företagsut-
veckling. Avsikten är att institutet skall bli en länk mellan forskning, ut-
bildning och företagens konkreta miljöarbete. Efterfrågan på SP:s tjänster
inom utvärdering, utveckling och forskning ökade under 1998 och förut-
ses vara fortsatt god. Genom ökad samverkan med högskolor och forsk-
ningsinstitut förväntas en fortsatt tillväxt av FoU-verksamheten med fi-
nansiering från EU-program, stiftelser, forskningsråd med flera. Som ett
led i anpassningen till nya miljökrav och europeisk harmonisering kom-
mer en större investering att genomföras inom brandteknik under 1999.

Riktlinjer

Sveriges Provnings- och forskningsinstitut AB är ett av staten helägt bo-
lag för teknisk utvärdering, mätteknik, provning, forskning och utveck-
ling samt certifiering av produkter och kvalitetssystem. Verksamheten
startade 1920 under namnet Statens Provningsanstalt. SP, Sveriges
Provnings- och forskningsinstitut AB bildades år 1993 sedan riksdagen i
juni 1993 beslutat överföra verksamheten i Statens provningsanstalt till
det nybildade bolaget (prop. 1992/93:239, bet. 1992/93:NU32, rskr.
1992/93:384). De ekonomiska målen är formulerade i den nämnda pro-
positionen som föregick bolagiseringen. Verksamheten skall generera de
överskott som erfordras för investeringar och utveckling hos ett teknik-
och FoU-institut på en europeisk nivå. Avkastningskraven skall ställas
utifrån normala kommersiella bedömningar med beaktande av verksam-
hetens förutsättningar.

Ekonomisk översikt for de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	401,6	384,7	353,3	311,6	283,3
Rörelseresultat
efter avskrivningar	17,7	19,6	22,5	26,8	29,7
Resultat efter
finansiella poster	20,7	21,4	23,5	27,8	35,6
Sysselsatt kapital	262,5	254,4	238,1	217,5	196,6
Justerat eget kapital	198,6	183,5	167,4	159,0	139,1
Investeringar i
anläggningstillgångar	36,9	29,9	25,9	27,4	16,5
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet pä sysselsatt
kapital, %	9,1	9,5	11,7	14,8	16,5
Räntabilitet på JEK, %	10,4	11,7	14,0	17,5	25,6
Soliditet, %	57	53	51	55	52
Antal anställda	561	567	545	465	444
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Persson, Jan-Crister, ordförande

Bankvall, Claes

Kjömsberg, Solveig

Olson, Hans Christer

Sundgren, Jan-Eric

148

Weichbrodt, Björn

Milovancevic, Marina, personalrepresentant, SACO

Nilsson, Karin, personalrepresentant, ST

Bogren, Bengt, personalrepresentant, suppleant

Johansson, Ulrika, personalrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Bankvall, Claes

SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut

Box 857, 501 15 Borås

Tfn 033-16 50 00, fax: 033-13 55 02

e-post: info@sp.se, webbadress: www.sp.se

SP:s årsredovisning kan beställas på tel 033-16 50 00 eller på
e-postadress: info@sp.se. Årsredovisningen finns tillgänglig på engelska.

8.32 Sveriges Rese- och Turistråd AB

Affärsidé

Sveriges Rese- och turistråd AB (TuristRådet) skall vara en samlande
och drivande kraft i internationell marknadsföring av Sverige som resmål
och fungera som en marknadsfunktion för en stor del av svensk turistnä-
ring. Det skall ske genom:

• Att profilera Sverige som ett högkvalitativt resmål som erbjuder en
mångfald av upplevelser i en ren, kulturrik och naturskön miljö

• Att samverka med övriga Sverigeintressenter

• Att etablera effektiva samarbetsformer för utveckling av marknadsfö-
ring av svensk turism.

V erksamhetsbeskrivning

Bolaget startade sin verksamhet den 1 juli 1995 genom att rörelsen
övertogs från Swedish Travel & Tourism Council AB. Ägare till bolaget
är svenska staten genom Näringsdepartementet till 50 procent och Sveri-
ges Rese- och Turistråd Intressenter AB till 50 procent.

Inom ramen för inriktningen genomfördes under 1998 en rad aktivite-
ter till exempel konsumentkampanjer, trycksaksproduktion i form av ka-
taloger, marknadsbearbetningar genom mässor, workshops, besöksverk-
samhet och utbildning.

Projektkostnaderna uppgick under året till 99,8 (163,4) miljoner kronor
varav näringen finansierade 56,0 (54,0) miljoner kronor och staten 43,8
(109,4) miljoner kronor. Kostnader för egen personal, lokaler, hjälpmedel
m.m. uppgick för året till 49,4(51,7) miljoner kronor.

Under året förekom projektsamverkan med näringen på en rad områ-
den. Värdet av denna samverkan, som ej redovisas i TuristRådets årsre-

Skr. 1999/2000:20

149

dovisning, överstiger 25 (99) miljoner kronor. Beaktat detta tillägg har
näringen finansierat 47 procent (52) och staten 53 procent (48) av verk-
samheten 1998.

Staten har beviljat 68,5 miljoner kronor som anslag för 1999. För 1998
var anslaget 68,1 miljoner kronor och för 1997 68,4 miljoner kronor. För
1997 erhölls ett engångsbelopp om 90 miljoner kronor. Staten har därut-
över medfinansierat ett antal EU-projekt de senaste åren.

Riktlinjer

Riksdagen beslutade våren 1995 om inriktningen och utformningen av
turistpolitiken (prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet.
1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395). Det övergripande målet för turist-
politiken är att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och
en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Den 1 juli 1995 bildades
det av staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget, Sveriges Rese-
och Turistråd AB, med uppgift att svara för övergripande marknadsfö-
ring och information utomlands av Sverige som turistland. Turismen har
stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa regionalpolitiskt prio-
riterade områden. För att öka turismen i och till Sverige samt för att ut-
veckla branschen krävs en rad olika åtgärder. Huvudansvaret för att ut-
veckla näringen måste åvila företagen. Staten kan emellertid spela en
strategisk roll framförallt när det gäller marknadsföringen av Sverige
som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är att den övergripande
internationella marknadsföringen bäst främjas om den sker i samverkan
mellan staten och turistbranschens företag och organisationer.

Ekonomisk översikt för de tre senaste åren

Mkr	1998	1997	1996*)
Omsättning	147,1	216,1	127,7
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	-2,6	0,9	-1,4
Resultat efter finansiella	-2,1	1,2	-0,6
poster
Sysselsatt kapital	9,0	9,6	9,5
Justerat eget kapital	9,0	9,6	9,5
Investeringar i anläggningar	0	0	0
Utdelning	0	0	0
Räntabilitet, %	-	-	-
Soliditet, %	26,3	16,1	15,2
Antalet anställda	64	56	46
Statens ägarandel, %	50	50	50

*) 18 mån.

Styrelse

Larsson, Stig, ordförande

Adelsohn, Ulf

Bjerkne, Claes

Carlsson, Nils

Leijon, Anna-Greta

Skr. 1999/2000:20

150

Nilsson, Roland

Reuterskiöld, Marianne

Ödqvist, Olof

Skr. 1999/2000:20

Verkställande direktör

Wallgren, Anders

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Box 3030, 103 61 Stockholm

Tfn 08-725 55 00, fax: 08-725 55 31
webbadress: www.swetourism.se
e-post: info@swetourism.se

TuristRådets Intemettjänst för svensk turistindustri, Global Visitor’s

Guide to Sweden: www.visit-sweden.com.

Årsredovisningen kan beställas på tfn 08-725 55 00.

8.33 Swedesurvey AB

Affärsidé

Swedesurvey AB bedriver verksamhet utomlands inom områdena fastig-
hetssystem och geografisk information samt härmed förenlig verksamhet.

V erksamhetsbeskrivning

Tjänsteexporten genomförs i följande verksamhetsformer:

• Institutionellt samarbete - rådgivning till/för utveckling av främst ut-
ländska lantmäteriorganisationer - inom företrädesvis fastighetssystem
och geografisk information

• Utbildning - genomförande av bilaterala och internationella kurser i

Sverige och utomlands inom landskaps- och fastighetsområdet

• Produktion av mät- och karttjänster - försäljning av lantmäteripro-
dukter såsom flygfoto, ortofotokartor, produkter avseende geografiska
informationssystem (GIS), tekniska konsulttjänster.

Bolagets viktigaste kundkategorier är lantmäteri-, kart-, mark- och in-
skrivningsmyndigheter.

Verksamheten har sammantaget utvecklats väl under 1998. Efterfrågan
på bolagets tjänster var fortsatt god och rörelseintäktema ökade till drygt
100 miljoner kronor - att jämföra med det tidigare rekordåret 1997 om
cirka 90 miljoner kronor. Vid slutet av verksamhetsåret uppgick bolagets
orderstock till cirka 120 miljoner kronor, innefattande ett 80-tal enskilda
uppdrag.

Bolagets möjligheter till fortsatt expansion av verksamheten bedöms
allmänt sett som goda, men blir beroende av dels resultatet av det kvali-

151

tetssäkringsarbete som företaget inlett, dels möjligheterna att rekrytera Skr. 1999/2000:20
kompetent och internationellt erfaren expertis till projekten och att ut-
veckla internationellt särskilt intressanta tjänsteprodukter till konkur-
renskraftiga priser. Bolagets mål är att inom två år öka den årliga omsätt-
ningen till 140 miljoner kronor.

Riktlinjer

Bolaget bildades genom bolagiseringen (1992/93:100 bil 15, bet.
1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217) av Lantmäteriverkets uppdragsverk-
samhet och startade sin verksamhet 1 juli 1993. Det bedömdes att verk-
samheten skulle gynnas av bolagiseringen och den därav följande
affärsmässiga friheten. I bolaget ingår även Centralnämnden för fastig-
hetsdatas tidigare utlandsverksamhet. Syftet med verksamheten är att
bedriva verksamhet utomlands inom fastighetsområdet, mätnings- och
kartläggningsområdet samt därmed förenlig verksamhet.

Ekonomisk översikt for de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	100,9	90,3	83,9	70,9	53,0
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	3,7	3,6	3,5	7,3	2,4
Resultat efter finansiella poster	4,1	4,1	4,5	8,4	3,3
Sysselsatt kapital	30,0	26,6	23,6	21,0	14,8
Justerat eget kapital	27,5	24,5	21,6	18,3	12,3
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	0,6	0,8	0,4	0,5	0,5
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt	14,6	16,5	20,5	41,1	23,2
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	15,8	17,9	22,8	54,7	38,8
Soliditet, %	42	47	41	47	45
Antal anställda	37	28	28	21	16
Statens ägardel, %	100

Styrelse

Ollén, Joakim, ordförande
Andersson, Axel
Christiansson, Annika
Jeding, Lars

Westman, Erik

Verkställande direktör

Pettersson, Sture

152

Swedesurvey AB

801 82 Gävle

Tfn 026-63 33 00, fax: 026-65 18 19
e-post: swedesurvey@swedesurvey.se
webbadress: www.swedesurvey.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 026-63 33 00.

8.34 Swedfund International AB

Affärsidé

Swedfund skall delta i investeringar samt utveckla och sälja projektfinan-
sieringstjänster för att bl.a. i samverkan med svenska företag som arbetar
i eller vill arbeta i u-länder samt i Central- och Östeuropa främja ett kon-
kurrenskraftigt näringsliv och därmed bidra till tillväxt och samhällseko-
nomisk utveckling i samarbetsländema.

V erksamhetsbeskrivning

Swedfund bolagiserades 1991 och arbetar för att medverka till utveckling
av bärkraftiga företag i u-länder respektive länder i Central- och Öst-
europa genom att dels medverka till att skräddarsy projektfinansierings-
lösningar, dels genom att delta i riskkapitalsatsningar såväl direkt i joint
ventures som indirekt via riskkapital- och investeringsfonder. Swedfund
skall vidare i sin investeringsverksamhet bidra till att främja en hållbar
utveckling och en god miljö, både vad gäller yttre miljö- och arbetsför-
hållanden. Strategierna för att uppnå detta är att Swedfund skall vara en
långsiktigt engagerad partner, ha god kunskap om tillväxtmarknaderna i
syd och öst samt ha hög kompetens vad gäller projektfinansiering.

Under 90-talets fem första år ökade det bokförda investeringsport-
följvärdet med cirka 60 miljoner kronor till drygt 150 Mkr. De senaste tre
åren har bolagets investeringsportfölj, bestående av drygt 60 bolag, mer
än fördubblats och uppgick vid årsskiftet 1998/99 till drygt 330 miljoner
kronor. Afrika samt Central- och Östeuropa svarar för närmare 40 pro-
cent vardera av portföljvärdet medan Asien och Latinamerika svarar för
resterande 20-25 procent. Bolaget har varit vinstgivande de senaste sex
åren.

Riktlinjer

Swedfund bildades 1978 i form av en stiftelse men omvandlades 1991
efter riksdagsbeslut (prop. 1991/92:100) till aktiebolag. Bolaget har i
uppdrag att förena utvecklingsmål med affärsmässighet. Huvudmotivet
för bolagiseringen var att kombinera verksamheten med affärsmässighet.
Målet var att nå så hög grad av kostnadstäckning som möjligt. I böijan av

Skr. 1999/2000:20

153

1991beslöt regeringen att utvidga bolagets verksamhetsområde till att Skr. 1999/2000:20
även omfatta länder i Central- och Östeuropa.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996'	1995	1994
Omsättning	60,5	51,7	101,6	103,1	35,0
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	5,1	-7,8	-23,7	-11,4	-18,4
Resultat efter finansiella poster	16,0	10,8	27,4	17,7	5,6
Sysselsatt kapital	706	698	639	562	488
Justerat eget kapital	541	541	532	519	481
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	106	106	106	0,7	0,4
Utdelning		-	-	-	-
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	3,2	2,2	5,5	3,6	1,7
Räntabilitet på JEK, %	4,1	2,9	6,6	3,9	1,7
Soliditet, %	73	73	75	84	89
Antal anställda	14	14	15	13	12
Statens ägardel, %	100

* 18 månader (tidigare brutet räkenskapsår)

Styrelse

Cedergren, Jan, ordförande

Thelin, Hugo, vice ordförande

Carlsson, Boel

Liljeson, Lars

Rooth, Lena

Uustalu, Ann

Wall, Carin

Öjefors, Lars

Verkställande direktör

Arefalk, Olle

Swedfund Intenational AB

Box 3286, 103 65 Stockholm

Tfn 08-725 94 00, fax: 08-20 30 93

e-post: info@swedfund.se

webbadress: www.swedfund.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 08-725 94 00 eller hämtas på
webbadressen. Finns tillgänglig på engelska.

8.35 Teracom AB

Affärsidé

Teracoms huvuduppgift är att bedriva utsändning och överföring av ra-
dio- och tv-program. Bolaget skall även utveckla, marknadsföra och utfö-

154

ra andra tjänster som är förenliga med huvudverksamheten. Teracoms Skr. 1999/2000:20
landstäckande nät för utsändning och överföring skall vara bas för verk-
samheten i Sverige.

V erksamhetsbeskrivning

Bolaget bildades 1992. Verksamheten ingick tidigare inom dåvarande
Televerket.

Teracoms målsättning är att företaget skall ha en stark position när det
gäller utsändning och förmedling av radio, TV och andra IT-tjänster. En
breddning har skett till nya tjänsteområden som ligger nära kärnverk-
samheten. Kunderna är främst företag inom mediebranschen. Teracoms
digitala plattformar innebär möjlighet att på ett enkelt sätt nå så gott som
samtliga svenska hushåll och dessutom erbjuda många mobil och porta-
bel mottagning.

Teracoms pågående utbyggnad av digitala marknät innebär att cirka 85
procent av befolkningen våren 1999 kunde nås av nationella sändningar
av digital ljudradio (DAB) och cirka 35 procent av regionala sändningar.
Vad gäller utbyggnaden av digital TV var tre nät med kapacitet för åt-
minstone tolv programkanaler utbyggda i vissa av regeringen utpekade
geografiska områden med tillsammans cirka 50 procent av landets be-
folkning. Teracom har en hög beredskap för att kunna bygga ut samtliga
nät till rikstäckning. För digital-TV-nätens del kan också fler nät byggas
än de nuvarande tre. Genom intressebolaget Nordiska satellitaktiebolaget
(NSAB) kan satellitutsändningstjänster erbjudas som komplement.

Under 1998 förvärvade Teracom bolaget Factum Elektronik AB, som
bedriver konsultverksamhet och produktutveckling bland annat för digi-
tal ljudradio och TV. Vidare deltog Teracom i bildandet av Boxer TV-
Access AB, som i egen eller återförsäljares regi skall hyra ut och sälja
utrustning för mottagning av digital TV samt medverka i utvecklingen av
interaktiv digital-TV. Tillsammans med Norska Median AS bildades un-
der året även bolaget Travel Vision Scandinavia AB som erbjuder infor-
mationstjänster till resenärer i mobila och närliggande miljöer. I början
av 1999 gick Teracom in som delägare i norska SmartCom AS som er-
bjuder affärs-TV-tjänster åt företag och organisationer. Samarbetena ut-
gör viktiga led i att kunna erbjuda kundanpassade lösningar och främja
utvecklingen av Teracoms kärnverksamhet.

Till följd av de omfattande satsningar som Teracom gjort och gör på
digital ljudradio och TV med åtföljande investeringar beräknas resultatet
år 1999 bli något lägre i moderbolaget än för föregående år.

Riktlinjer

Teracom AB bildades den 1 juli 1992 efter beslut i riksdagen den 2 juni
1992 (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329).

Regering och riksdag ansåg att rundradionätet som en del av samhäl-
lets grundläggande infrastruktur samt av bl.a. beredskapsskäl borde be-

155

hållas i helt statlig ägo. Det statliga ägandet skulle också ses som en ga- Skr. 1999/2000:20
ranti för konkurrensneutralitet inom rundradioverksamheten, och för att
priserna i den del av verksamheten som inte är konkurrensutsatt, dvs.
utsändningstjänstema för TV via marknätet, inte blir oskäligt höga.

Enligt bolagsordningen skall bolaget bedriva utsändning och överfö-
ring av radio- och TV-program. Bolaget skall vidare utveckla, marknads-
föra och utföra andra tjänster med stöd av de resurser som har byggts upp
för radio- och TV-verksamheten eller som på annat sätt är förenliga med
verksamheten inom radio- och TV-området.

Teracom har ett avtal med staten om verksamheten under höjd bered-
skap och vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Finansieringen av
Teracoms beredskapsåtgärder tas ut via avgifter av de programvaruföre-
tag som använder sig av Teracoms distributionstjänster.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	1 276	1 229	1 177	1 142	1 087
Rörelseresultat efter avskrivning	206	214	270	216	260
Resultat efter finansiella poster	98	115	316	128	156
Sysselsatt kapital	2 162	2 114	1 732	1 644	1 527
Justerat eget kapital	1 006	951	880	603	523
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	529	420	234	276	115
Utdelning	16	12	5	0	0
Räntabilitet på sysselsatt	10	11	16	14	18
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	7	9	31	16	21
Soliditet, %	37	42	43	31	26
Antal anställda	797	740	740	747	741
Statens ägardel, %	100

Styrelse

Gunnarsson, Gösta, ordförande

Abjömer, Lena

Bondestam, Anitha

Gustafsson, Karl Erik

Gustavsson, Åke

Persson, Valdemar

Zander, Jens

Blomkvist, John-Olof, arbetstagarrepresentant

Howe, Peter, arbetstagarrepresentant

Johansson, Lena, arbetstagarrepresentant, suppleant
Viktorsson, Elisabeth, arbetstagarrepresentant, suppleant

Verkställande direktör

Persson, Valdemar

Teracom AB

Box 17666, 118 92 Stockholm.

Tfn 08-555 420 00, fax: 08-555 421 01

156

e-post: info@teracom.se

webbadress: www.teracom.se

Teracoms årsredovisning kan beställas på telefon 08-555 420 00 eller på
webbadressen. Årsredovisningen finns tillgänglig på engelska.

8.36 AB Tumba Bruk

Verksamhetsbeskrivning

Tumba Bruk grundades 1755 av Sveriges riksbank, som äger företaget än
idag. År 1970 slog Riksbanken samman sitt sedeltryckeri med bruksrö-
relsen i ett enda företag, en integration som gav banken fullständig kon-
troll över hela sin produktion av sedlar och värdetryck.

Tumba Bruk producerar sedelpapper, säkerhetspapper, finpapper och
värdetryck, samt mynt och medaljer. Tumba Bruk är ett av de fa företag i
världen som kan åta sig samtliga steg i produktionen, i en enda obruten
tillverkningskedja. Från den rena kambomullen i pappersframställningen
till det färdiga trycket. Kombinationen av tradition och högteknologi ger
Tumba Bruk en unik styrka, ställning och karaktär.

Riksbanken är också kund hos Tumba Bruk vad avser svenska sedlar
och mynt. I förhållandet kund/leverantör eftersträvar riksbanken och
Tumba Bruk affärsmässiga relationer, vilka också regleras i ett avtal.

Försäljningen har ökat kraftigt för exportsedlar, sedelpapper och pass-
böcker. Ett viktigt inslag i verksamheten har varit tillverkning av pass-
böcker för det nya svenska passet.

En av de främsta uppgifterna för år 1999 är en fortsatt effektivisering
av driften pappersbruket.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	479,6	439,0	341,5	367,5	448,8
Rörelseresultat	-62,7	15,4	-30,9	-12,7	44,2
Resultat efter finansiella poster	-58,4	21,4	-21,8	1,8	53,0
Balansomslutning	419,9	477,2	430,2	468,0	479,4
Sysselsatt kapital	324,6	350,9	349,4	362,2	344,6
Justerat eget kapital	309,9	335,9	340,8	309,9	332,0
Investeringar i anläggningar	87,2	28	31,9	53,8	24,4
Utdelning	8,6	4,3	4,3	4,3	4,3
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	neg	6,2	neg	0,8	15,7
Räntabilitet på JEK, %	neg	4,6	neg	0,4	11,4
Soliditet, %	66	72	77	75	73
Antal anställda	410	382	378	381	427

Styrelse

Nyberg, Lars, ordförande
Berg, Bengt Åke
Bergstedt, Lennart

Skr. 1999/2000:20

157

Carlsson, Hans

Dahlsten, Gunnar

Ericsson, Bernt

Eriksen, Kersti

Bektesevic, Bajram, Uttran, arbetstagarrepresentant

Norberg, Viveca, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Bergstedt, Lennart

AB Tumba Bruk

147 82 Stockholm

Tfn 08-578 695 00, fax: 08- 578 698 00
webbadress: www.tumbabruk.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 08-578 695 00.

Skr. 1999/2000:20

8.37 Vasallen AB

Affärsidé

Vasallen utvecklar och förädlar före detta försvarsfastigheter för ny an-
vändning, i syfte att skapa värdetillväxt och för att slutligen sälja fastig-
heterna på kommersiella villkor. Lokalerna skall vara det bästa alternati-
vet vad gäller funktion, miljö och ekonomi.

V erksamhetsbeskrivning

Utgångspunkten i uppbyggnaden av Vasallen har varit att skapa ett fas-
tighetsbolag som via sina enskilda dotterbolag snabbt blir en betydande
aktör på sin lokala marknad. Eftersom de tidigare förvärvade försvars-
fastighetema är omfattande både vad gäller lokal- och markarea har
Vasallen valt att arbeta fram nya översikt- och detaljplaner i nära sam-
arbete med respektive kommun. Målet är att skapa möjligheter för ny
användning av såväl befintliga byggnader som nya byggrätter. Föräd-
lingsarbetets inriktning skiftar mellan de olika områdena men i huvudsak
kan den skapas inom sektorerna utbildning, kultur, forskning och utveck-
ling, kontor, bostäder, närservice och industri.

Vasallen har sedan starten 1997 verksamhet i Östersund A 4, Tullinge
F 18, Linköping 14/A 1, Borås 115 och Ystad Lv 4. Dessutom har rege-
mentsområdet i Uddevalla I 17 övertagits från Vasakronan. Det första
större beslutade projekt som har påbörjats är byggnationen för Mitthög-
skolan i Östersund. Projektet uppgår till cirka 300 miljoner kronor. Ut-
över de mindre investeringsprojekten pågår ett investeringsprojekt för en
så kallad Rättsenhet vid dotterbolaget i Linköping för cirka 350 miljoner
kronor.

Vasallens totala lokalarea är cirka 332 000 kvadratmeter.

158

De pågående strukturförändringarna inom försvarsmakten kommer med Skr. 1999/2000:20
stor sannolikhet leda till att ytterligare militära anläggningar kommer att
friställas. Vasallen kan därigenom inom de kommande åren komma att
tillföras fler försvarsfastigheter än de sex som idag räknas in i koncernen.

Vasallen överfördes maj 1998 till Agilia Holding AB, ett helägt dotter-
bolag till av svenska staten helägda Civitas Holding AB.

Riktlinjer

Se Vasakronan AB

Ekonomisk översikt för de två senaste åren

Mkr	1998	1997
Omsättning	80,7	11,8
Hyresintäkter	78,6	11,6
Investeringar i anläggningar	32,7	149,3
Resultat efter finansiella poster	1,2	-1,2
Eget kapital	113,1	12,4
Justerat eget kapital	113,1	12,4
Räntabilitet på sysselsatt kapital, %	3,2	0
Soliditet, %	54	7
Antal anställda	34	6
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Bryngelson, Håkan, ordförande

Jonsson, Jan-Peter

Lindström, Björn

Linglöf, Jan

Netz, Bo

Sandesten, Stefan

Sturk, Böije, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Jonsson, Jan-Peter

Vasallen AB

Trädgårdsgatan 14, 702 12 Örebro
Tfn 019-17 50 70, fax: 019-17 50 90
e-post: infomaster@vasallen.se
webbadress: www.vasallen.se

Årsredovisningen kan beställas på tfn 019-17 50 70.

159

8.38 Venantius AB

Skr. 1999/2000:20

Affärsidé

Venantius AB är ett av staten helägt kreditmarknadsbolag som förvaltar
vissa av staten beviljade bostadslån med särskilt hög risk for kreditför-
luster. Venantius övertog 1995 mer än 70 000 bostadslån från staten och
SBAB motsvarande cirka 33 miljarder kronor nominellt. Inriktningen på
verksamheten skall vara att på ett för staten som helhet förmånligt sätt
sköta den fortsatta hanteringen av dessa lån. Under 1997 tillfördes
Venantius även Securum-koncemens resterande tillgångar motsvarande
ca 6 miljarder kronor.

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetens mål är att åstadkomma finansiella rekonstruktioner så att
bästa möjliga utfall nås för såväl staten som de enskilda låntagarna. Idag
består Venantius lånestock i huvudsak av bostadslån till bostadsrättsför-
eningar och fastighetsbolag, beviljade av staten under slutet av 80-talet
och början av 90-talet. Lånestocken uppgår idag till cirka 25 miljarder
kronor och består av cirka 30 000 bostadslån.

De finansiella rekonstruktioner som Venantius genomför baserar sig på
en bedömning av låntagarens framtida kassaflöde. Merparten av
Venantius låntagare befinner sig utanför de centrala delarna av storstä-
derna. Detta innebär att de underliggande säkerheterna i form av pantbrev
i många fall saknar marknadsvärde även efter en rekonstruktion. Venan-
tius målsättning är att öka värdet på lånestocken genom att långsiktigt
försöka säkerställa låntagarnas betalningsförmåga och därmed minska
Venantius stora riskexponering.

Venantius strategiska inriktning är att låneportföljen över tiden skall
renodlas och fördjupas mot bostadsrättssektom. Därigenom skall den
långsiktiga risknivån sänkas och ett mervärde skapas i form av en homo-
gen och väl analyserad låneportfölj med en god intjäningsförmåga.

Venantius finansierar sin verksamhet på kapitalmarknaden i eget
namn. Bolaget har erhållit en bedömning av sin kreditvärdighet (rating)
från Standard & Poor's och Moody's på samma nivå som svenska staten
baserat på de garantier som Venantius erhöll från staten i samband med
övertagandet av lånen från SBAB.

Riktlinjer

Bolaget skall enligt prop. 19914/95:219,BoU 1994/95:20 ha till huvud-
sakliga uppgift att förvalta och finansiera myndighetsbeslutade bostads-
lån. Inriktningen för skall vara att på ett för staten som helhet förmånligt
sätt sköta förvaltningen av dessa lån under resterande avtalsperiod

160

Ekonomisk översikt for de fyra senaste åren Skr. 1999/2000:20

Mkr	1998	1997	1996	1995*
Omsättning, räntenetto Rörelseresultat efter administrativa	550	744	1 092	362
kostnader	231	441	949	297
Resultat efter kreditförluster	-89	-403	1 569	-3 078
Balansomslutning	27 350	31 949	24 954	27 998
Utlåning till allmänheten	20 203	19 925	21 741	25 068
Justerat eget kapital	3 240	3 351	3 738	5 307
Utdelning	0	10	0	0
Kapitaltäckningsgrad, %	21	18	32	42
Soliditet, %	12	10	15	19
Antal anställda	190	230	159	60
Statens ägarandel, %	100

* Resultatet huvudsakligen hänförligt till perioden 30 juni - 31 december 1995

Styrelse

Persson, Curt, ordförande
Dillén, Mats

Johansson, Karl-Erik

Kjellander, Claes

Rönnberg, Mats

Verkställande direktör

Gustafsson, Eva-Britt

Venantius AB

Box 16184,103 24 Stockholm

Tfn 08-440 8100, fax: 08-440 8110
e-post: info@venantius.se
webbadress: www.venantius.se

Venantius årsredovisning kan beställas på telefon 08-440 8105 eller på
webbadress www.venantius.se. Årsredovisningen finns tillgänglig på
svenska och engelska.

8.39 Värdepapperscentralen VPC AB

Affärsidé

VPC:s uppgift är att långsiktigt tillhandahålla säkra och kostnadseffekti-
va tjänster för hantering av finansiella instrument.

Statens 50-procentiga andel i VPC såldes i juli 1999 till de fyra ban-
kerna FöreningsSparbanken, Nordbanken, Skandinaviska Enskilda
Banken och Svenska Handelsbanken.

161

6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 20

Verksamhetsbeskrivning Skr. 1999/2000:20

Värdepapperscentralen VPC AB är navet i den svenska värdepappers-
marknaden. VPC svarar för registerföring av finansiella instrument på
uppdrag av emittenter. VPC tillhandahåller också system för matchning,
clearing och avveckling. Handeln på OM Stockholmbörsen och på den
svenska penningmarknaden clearas och avvecklas hos VPC. Verksam-
heten övervakas av Finansinspektionen. Verksamheten, som helt baseras
på automatisk databehandling, sker i det så kallade VPC-systemet - ett
datasystem som togs i bruk 1989 och som ägs och utvecklas av VPC.

1998 var VPC:s tjugoåttonde verksamhetsår. Vid årsskiftet 98/99 hade
VPC 761 anslutna bolag. Omsättningen hos VPC, mätt i handelslikvider,
var i december 1998 cirka 13 miljarder svenska kronor per dag avseende
aktiemarknaden och cirka 325 miljoner kronor avseende penningmarkna-
den.

Arbetet under 1998 har i hög grad präglats av den internationalisering
som äger rum på värdepappersmarknaden. Ett ökat internationellt intres-
se från även mindre investerare och den gemensamma europeiska valutan
gör att VPC ser det som sin naturliga uppgift att möjliggöra kostnadsef-
fektiva och säkra innehav för svenska investerare i utländska värdepap-
per och för utländska investerare i svenska värdepapper. Med detta som
mål har VPC mycket aktivt deltagit i arbetet i den europeiska samar-
betsorganisationen ESCDA vars främsta uppgift är att standardisera län-
kar mellan de olika clearing- och registerorganisationema i Europa. De
första länkarna byggs nu mellan VPC och danska VP. Ett motsvarande
intensivt arbete pågår också med att bygga länkar till schweiziska SEGA
och engelska Crest. Under 1998 och fortsatt under 1999 arbetar vi vidare
med vp-kontostrukturen och tjänsterna till de 3,2 miljoner privatplacerar-
na. Såväl Internet-, som telefon- och faxbaserade tjänster utvecklas och
förbättras kontinuerligt.

Servicekontot introducerades. Det är en tjänst som riktar sig mot för-
valtare, banker eller fondkommissionärer och innebär att vi använder vårt
system av vp-konton som förvaltarens depåsystem.

År 1998 har vidare dominerats av ett antal betydande utvecklingspro-
jekt. Utbetalningssystemet har anpassats för att kunna hantera såväl
svenska kronor som euro och andra valutor. Utvecklingen av
VPCAn@lys, ett Intemetbaserat system för emittentemas analys av egna
aktie- och skuldböcker går vidare och ett nytt system (VPI) för elektro-
niskt distribuerad information om utgivna värdepappers grunddata växer
fram.

Vid årsskiftet 98/99 avskaffades VPC:s legala monopol vad gäller re-
gisterföring.

Riktlinjer

Bemyndigandet att sälja statens 50-procentiga innehav i VPC gavs i
prop. 1996/97:150, 1997 års ekonomiska vårproposition.

162

Ekonomisk översikt de fem senaste åren

Mkr 1998 1997 1996 1995 1994

Skr. 1999/2000:20

Omsättning 253

Rörelseresultat efter avskriv-

ningar 48

Resultat efter finansiella poster 63

Sysselsatt kapital 232

Justerat eget kapital 253

Investeringar i anläggningar 1

Utdelning 0

Räntabilitet på sysselsatt

kapital, % 27,1

Räntabilitet på JEK, % 19,7

Soliditet, % 81

Antal anställda 107

Statens ägarandel, %

256	215	211	292
67	38	10	72
79	53	26	80
180	133	104	66
209	152	114	95
1	6	17	5
0	0	0	0
44,1	39,9	25,2	121,1
31,8	28,8,	17,7	85,9
76	72	69	56
107	107	112	116

Styrelse

Lundius, Annika, ordförande

Almqvist, Stephan

Haag, Göran

Grönstedt, Lars O

Gustafsson, Lars

Stenberg, Kerstin

Åkesson Bonde, Ingrid

Öberg, Lars G

Modin, Krister, personalrepresentant

Wainwright, Marianne, personalrepresentant

Verkställande direktör

Reveman, Anders

Värdepapperscentralen VPC AB

Box 7822, 103 97 Stockholm

Tfn 08-402 90 00, fax: 08-24 67 88

webbadress: www.vpc.se

Årsredovisning kan rekvireras från bolaget eller läsas på hemsidan.

9 Specialföretag

A/O Dom Shvetsii

Grängesbergs Gruvor AB
Förvaltningsaktiebolaget STATTUM
Sveriges Geologiska AB, SGAB
Zenit Shipping AB

163

9.1 A/O Dom Shvetsii

Skr. 1999/2000:20

V erksamhetsbeskrivning

A/O Dom Shvetsii är ett ryskt bolag som ägs av Skanska till 49 procent,
svenska staten till 36 procent och av staden St Petersburg till 15 procent.
Bolaget har ett eget kapital om cirka 20 miljoner kronor. Bolagets verk-
samhet är att förvalta Sverigehuset i St Petersburg.

A/O Dom Shvetsii äger Sverigehuset och har rätt att disponera marken
under 49 år. Fastigheten har cirka 5 000 kvm uthymingsbar yta fördelad
på cirka 3 500 kvm kontor och 1 500 kvm bostäder. Största hyresgästen
är Sveriges Generalkonsulat som hyr cirka en tredjedel av fastigheten.

Bolagets uthyrningsverksamhet inleddes under 1998 och fastigheten
blev under hösten fullt uthyrd. Hyresintäkterna uppgick 1998 till ca 2,5
miljoner USD.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Siffror utgår med hänvisning till att de ej är relevanta på grund av det
ekonomiska läget i Ryssland.

Styrelse

Lundberg, Gunnar, ordförande

Alvemur, Christer

Avdeev, Kirill V

Bergman, Johan

Gunnarsson, Carl-Johan

Verkställande direktör

Koppeli, Risto

A/O Dom Shvetsii

8 Sovetskaya 31, 193 144 St Petersburg, Ryssland

9.2 Grängesbergs Gruvor AB

V erksamhetsbeskrivning

Ansvaret för återställningsarbeten har övertagits av Utvecklings AB La-
ven, sedan år 1995 helägt av Ludvika kommun.

Bolagets åtaganden för den slutliga avvecklingen efter gruvverksam-
heten i Grängesberg bör täckas av gjorda reserver och eget kapital.

Riktlinjer

Riksdagen beslutade hösten 1987 (prop. 1987/88:25, bet 1987/88:NU12,
rskr. 1987/88:112) att godkänna överlåtelseavatal mellan SSAB och sta-

164

ten innebärande att samtliga aktier i SSAB gruvor AB per den 31 decem- Skr. 1999/2000:20
ber 1987 överläts till staten samt att staten övertog SSAB:s perso-
nalansvar i Grängesberg med anställningsskydd t.o.m. utgången av år
1991. Gruvbolagets namn ändrades samtidigt till Grängesbergs Gruvor
AB (GGAB). Hösten 1987 etablerades dotterbolaget Utvecklings AB
Laven med uppgift att stimulera etablerandet av nya företag i Gränges-
berg. I enighet mellan ägare, bolag, kommun och fackliga organisationer
beslutades våren 1989 att gruvdriften skulle upphöra årsskiftet 1989/90,
dvs. två år tidigare än beräknat. Sedan nedläggningen har GGAB:s verk-
samhet huvudsakligen bestått av personalavveckling, etablering av nya
företag samt återställande av gruvområdet. Genom avtal förvärvade den
29 juni 1995 Ludvika kommun från GGAB samtliga aktier i Utvecklings
AB Laven. Genom optionsavtal till detta köpeavtal äger Ludvika kom-
mun rätt men inte skyldighet att senast 31 december 2000 förvärva samt-
liga aktier i GGAB.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	0	0	0	0	1
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	0	0	0	-1	-2
Resultat efter finansiella poster	0	0	0	0	0
Sysselsatt kapital	3	3	3	3	3
Justerat eget kapital	3	3	3	3	3
Investeringar i anläggningstill-
gångar	0	0	0	0	0
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på JEK, %	0	0	0	0	0
Soliditet, %	37	35	32	32	26
Antal anställda	1	1	-	-	1
Statens ägarandel, %	100

Styrelse

Engman, Gunnar, ordförande

Berggren, Christer

Mitteregger, Fritz

Verkställande direktör

Aronsson, Per

Grängesbergs Gruvor AB

Box 26, 772 21 Grängesberg

Tfn 0240-214 00, fax: 0240-203 73

Grängesbergs Gruvor AB:s årsredovisning kan beställas på telefon
0240-214 00.

165

7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 20

9.3 Förvaltningsaktiebolaget STATTUM

Skr. 1999/2000:20

Affärsidé

Bolaget har som mål att förvalta fast och lös egendom, främst värdepap-
per.

Verksamhetsbeskrivning

Bolaget är ett av staten helägt bolag, som förvaltar vissa aktieposter. Bo-
laget har innehav i AssiDomän AB (3 procent), Celsius AB (15 procent)
och Fastighets AB Varvsudden (26 procent). Bolaget har inga anställda.

Under mars 1998 avyttrades genom anbudsförfarande samtliga aktier i
Enator AB till institutionella placerare. Försäljningsintäkten uppgick till
929 miljoner kronor, vilket innebar en realisationsvinst om 452 miljoner
kronor. I samband med att Karo Bio AB börsintroducerades avyttrade
bolaget under mars 1998 samtliga sina aktier i detta bolag. Försälj-
ningsintäkten uppgick till drygt 9 miljoner kronor, vilket innebar en rea-
lisationsvinst om knappt 9 miljoner kronor.

Under januari 1999 avyttrades samtliga aktier i Pharmacia & Upjohn
Inc. Den totala försäljningssumman uppgick till 15,4 miljarder kronor,
vilket innebar en realisationsvinst om cirka 10,8 miljarder kronor.

Riktlinjer

I samband med det tidigare statliga förvaltningsbolaget Fortias likvida-
tion år 1993 överfördes vissa innehav till staten och vissa aktier, främst i
delägda bolaget, till Förvaltningsaktiebolaget Stattum. Förvaltningen av
bolaget har skötts i samarbete med Närings- och handelsdepartementet.
Några särskilda mål för verksamheten har inte givits.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Balansomslutning	5 447	5 724	5 755	7 529	7 595
Resultat efter finansiella poster	817	218	314	-8	598
Sysselsatt kapital	5 585	5 738	6 642	6 009	12 468
Justerat eget kapital	4517	4 744	5 740	5 561	6 013
Utdelning	1 000	925	325	550	126
Räntabilitet på sysselsatt
kapital, %	14,6	3,8	4,7	4,1	5,8
Soliditet, %	83	83	100	74	80
Antal anställda	0	0	0	0	0
Statens ägarandel %	100

Styrelse

Rekke, Lars, ordförande
Eriksson, Per Olof
Magnusson, Bernt
Nilsson, Lennart

166

Sprängare, Björn

Stenberg, Jan

Skr. 1999/2000:20

Verkställande direktör

Detter, Dag

Förvaltningsaktiebolaget STATTUM

c/o Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm

Tfn 08-405 21 17, fax: 08-21 57 99

9.4 Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvidation)

V erksamhetsbeskrivning

Avvecklingen av verksamheten i bolaget har fortsatt under år 1998. Bo-
laget har under hela året varit i likvidation. Likvidatom räknar med att
verksamheten ska avvecklas helt under år 2000.

Riktlinjer

Bolaget är under likvidation, likvidationen beräknas vara klar 1999.

Ekonomisk översikt för de tre senaste åren

Mkr	1998	1997	1996
Omsättning	0	0,6	1,7
Rörelseresultat	-0,5	-2	-6,3
Resultat efter finansiella poster	0,9	0,8	-2,8
Justerat eget kapital	35,5	34,9	33,7
Investeringar i anläggningar	0	0	0
Utdelning	0	0	0
Räntabilitet på JEK, %	2,5	2	neg
Soliditet, %	100	100	98
Antal anställda	0	0	0
Statens ägarandel, %	100

Likvidator

Advokat Eva-Maj Muhlenbock
Tisell & Co, Advokatfirma
Box 7234, 103 90 Stockholm

9.5 Zenit Shipping AB

Verksamhetsbeskrivning

Zenit Shipping AB har i uppdrag att med bästa möjliga resultat avveckla
bolaget. Zenit Shipping AB redovisade för år 1998 en vinst om 126 411
kronor före dispositioner.

167

Bolaget har under 1998 fortsatt avvecklingen av kvarvarande engage- Skr. 1999/2000:20
mang från tidigare ägda fartyg. Under året har ytterligare 4,1 miljoner
kronor av villkorade tillskott återbetalats till Riksgäldskontoret.

Verksamheten fortsätter under 1999 enligt samma mål och förutsätt-
ningar som under föregående år.

Riktlinjer

Zenit Shipping AB bildades under 1930-talet som ett dotterbolag till det
då privata AB Götaverken, for att så som beställare för fartyg som bygg-
des för varvets egen räkning. I samband med förstatligandet av
Götaverken vid bildandet av Svenska Varv koncernen år 1977 fick Zenit
Shipping en aktivare roll. I samband med sjöfartskrisen överläts kund-
fordringar för vilka beställarna inte kunde fullgöra sina betalningar till
Zenit Shipping. Riksdagen beslöt våren 1983 att rekonstruera Svenska
Varv AB varvid Zenit Shipping blev ett instrument här för. Alla nödli-
dande engagemang överfördes till Zenit Shipping varvid Svenska Varv
AB:s balansräkning kunde saneras. Zenit Shipping tillfördes 3 000 mil-
joner kronor. Under år 1985 träffades en uppgörelse med Riksgäldskon-
toret innebärande åtagande av medelst villkorade medel tillskott succes-
sivt täck förlusterna vid avvecklande av fartyg inom en ram av 1700
miljoner kronor. Till och med 1989 hade bolaget tillgodoräknat sig 1181
miljoner kronor av dessa medel. Under åren 1990 - 1995 har detta be-
lopp till fullo återbetalats. Av övrigt tillskott på 1 093 miljoner kronor
har hittills återbetalats 193 miljoner kronor. Som mest har Zenit Shipping
kontrollerat 6 400 000 dwt. fördelat på ca. 40 fartyg, enligt riksdagsbeslut
har samtliga enheter avyttrats. Zenit Shippings nuvarande verksamhet är
avveckling av kvarvarande engagemang från tidigare ägda fartyg.

Ekonomisk översikt för de fem senaste åren

Mkr	1998	1997	1996	1995	1994
Omsättning	5,7	11,8	17,7	51,1	66,6
Rörelseresultat efter avskriv-
ningar	3,9	8,1	23,5	41,3	64,5
Resultat efter finansiella poster	4,2	9,3	45,5	57,4	77,0
Sysselsatt kapital	8,0	8,0	114,7	125,4	123,0
Justerat eget kapital	6,5	6,3	6,3	120,4	121,4
Investeringar i anläggnings-
tillgångar	0	0	0	0	0
Utdelning	0	0	0	0	0
Räntabilitet på sysselsatt	53,0	116,0	40,0	46,0	63,0
kapital, %
Räntabilitet på JEK, %	65,0	115.0		48,0	63,0
Soliditet, %	81	78	112	93	98
Antal anställda	0	0	0	0	0
Statens ägarandel, %	100

168

Skr. 1999/2000:20

Styrelse

Lewin, Leif, ordförande

Berggren, Christer

Camhagen, Göran

Molander, Harald

Verkställande direktör

Molander, Harald

Zenit Shipping AB

Vingalandsgatan 8, 417 63 Göteborg

Tfn 031-22 25 42, fax: 031-51 10 90

Årsredovisningen kan beställas på tfn 031-22 25 42.

10 Definitioner

Antal anställda

Medelantalet anställda omräknat till årsanställda.

Justerat eget kapital (JEK)

Beskattat eget kapital plus minoritetens andel i eget kapital minus före-
slagen utdelning (medelvärde av utgående och ingående balans).

Kapitaltäckningsgrad

Med kapitaltäckningsgrad avses kapitalbasen i procent av summa
riskvägda tillgångar och andra åtaganden.

Kapitalbasen utgörs av summa primärt och supplementärt kapital, från
vilken summa avgår kapitaltillskott till annat företag som driver bank-
eller försäkringsrörelse. Gäller endast kreditinstitut.

Omsättning

Fakturerad försäljning exklusive intern försäljning.

Räntabilitet på sysselsatt kapital

Rörelseresultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i relation till
sysselsatt kapital.

169

Räntabilitet på JEK

Nettovinst efter skatt i relation till JEK.

Skr. 1999/2000:20

Soliditet

JEK i relation till balansomslutningen (utgående balans).

Sysselsatt kapital

Genomsnittlig balansomslutning (medelvärde av utgående och ingående
balans) exklusive 28 procent av obeskattade reserver, minus genomsnitt-
liga icke räntebärande skulder.

11 Personregister

Abjörner, Lena

regionsskattechef

Teracom AB, ordinarie

Adelsohn, Ulf

landshövding, Stockholms län
Luftfartsverket, ordförande
Sveriges Rese- och Turistråd AB,
ordinarie

Agerback, Christer
departementsråd, Näringsdepartementet
Statens Väg- och Baninvest AB,
ordinarie

Ahlberg, Ann

VD, Vattenfall Treasury AB

SVEDAB, suppleant

Ahlström, Göran

direktör, Sydkraft AB

SVEDAB, ordinarie

Ahlqvist, Birgitta

riksdagsledamot

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Ahlqvist, Johnny

riksdagsledamot

Statens Järnvägar, ordinarie

Alkärr, Kjell

VD, Motorbranschens Riksförbund
AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Allebeck, Peter

professor

AB Kurortsverksamhet, ordinarie

Alm, Eric

Kungliga Operan AB, facklig
representant

Almgren, Richard

områdeschef miljö

AB Svenska Miljöstymingsrådet,
ordinarie

Almqvist, Stephan

direktör, AB LM Ericsson

VPC Värdepapperscentralen AB,
ordinarie

Alvemur, Christer

vVD och chef region Stockholm, Va-
sakronan AB

Agilia Holding AB, ordinarie

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Kasernen Fastighets AB, ordförande

Ameln, Carl

VD, LKAB

LKAB, ordinarie

Andersson, Axel

f d riksdagsman

Swedesurvey AB, ordinarie

Andersson, Benny

kompositör

Kungliga Operan AB, ordinarie

Andersson, Dan

statssekreterare, Näringsdepartementet
Nordbanken Holding

AB/MeritaNordbanken, ordinarie

170

Andersson, Daniel

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Asserståhl, Roger
tf VD t.o.m. augusti 1999,
AssiDomän AB

Skr. 1999/2000:20

Andersson, Edward

professor

Nordbanken Holding
AB/MeritaNordbanken, ordinarie

Andersson, Elving

regionssekreterare

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Andersson, Frank

Kommunstyrelsen, Göteborg

Telia AB, ordinarie

Andersson, Hans

departementsråd, Socialdepartementet
AB Kurortsverksamhet, suppleant

Andersson, Jan

avdelningschef, RFV Stockholm

AB Kurortsverksamhet, vice ordförande

Andersson, Jörgen

f d statsråd

Vattenfall AB, ordförande

Andersson, Lars

l:e reparatör

Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant

Andersson, Peter

verkställande direktör

Norrland Center AB, ordinarie

André, Christer

Telia AB, personalföreträdare, SEKO,
suppleant

Anneli, Elisabet

VD och senior partner, SMG Sweden
AB

Luftfartsverket, ordinarie

Antoniusson, Bengt

Celsius AB, arbetstagarrepresentant

von Arbin, Christina

avdelningschef, Riksantikvarieämbetet
Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Arefalk, Olle

VD, Swedfund International AB

Aronsson, Per

VD, Grängesbergs Gruvor AB

Avdeev, Kirill V

Staden St Petersburg

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Axelsson, Charlotte

VD, Svenska Bostäder AB

Statliga Akademiska Hus AB, ordinarie

Balazsi, Per

departementssekreterare,

F inan sdepartementet

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Bankvall, Claes

VD, SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB

SP Sveriges Provnings- och Forsk-
ningsinstitut AB, ordinarie

Begler, Ann-Marie

generaldirektör

Systembolaget AB, vice ordförande

Behazadi, Mohammed

apotekare

Apoteket AB, arbetstagarrepresentant

Bektesevic, Bajram, Uttran

AB Tumba Bruk, arbetstagarrepresentant

Belfrage, Erik

bankdirektör, Skandinaviska Enskilda
Banken

SAS Sverige AB, ordinarie

Bengtson, Sture

VD, Norrland Center AB

Bengtsson, Sven -Uno

arbetstagarrepresentant

V&S Vin & Sprit AB, suppleant

Berg, Bengt- Åke

direktör

AB Svenska Spel, ordförande

AB Tumba Bruk, ordinarie

Berg, Ingolf

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Berge, Mathis

f d hotelldirektör

Svenskhemmet Voksenåsen

A/S, ordinarie

171

Berggren, Bo

tekn. dr. hc

SAS Sverige AB, ordförande

Blixt, Kerstin Skr. 1999/2000:20

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Blomberg, Jan

Berggren, Christer

departementssekreterare,
Näringsdepartementet
Grängesbergs Gruvor AB, ordinarie
AB Göta kanalbolag, vice ordförande
Svenska kraftnät, ordinarie
Svenska Skeppshypotekskassan,
ordinarie

Zenit Shipping AB, ordinarie

direktör

AB Svenska Spel, ordinarie

Blomberg, Vincent

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Blomgren, Ulf

VD, TrafiksäkerhetsfÖrening-
en/Larmtjänst

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Berglund, Irene

SOS Alarm Sverige AB,
arbetstagarrepresentant

Blomkvist, John-Olof

ingenjör

Teracom AB, arbetstagarrepresentant

Bergman, Johan

Skanska AB

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Blomquist, Bo-Gunnar

AmuGruppen AB, arbetstagarrepresen-
tant, ST, suppleant

Bergquist Helene

auktoriserad revisor, öhrlings Coopers &

Lybrand AB

Zenit Shipping AB, suppleant

Bogren, Bengt

SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB,
personalrepresentant, suppleant

Bergquist, Jan
riksdagsledamot
Apoteket AB, ordförande

Bohlin, Görel

f d landshövding, Västerbottens län
Svenskhemmet Voksenåsen A/S,

Bergqvist, Sven-Runo

VD, SOS Alarm Sverige AB

ordförande

Bonde, Ingrid

Bergstedt, Lennart

VD, AB Tumba Bruk
AB Tumba Bruk, ordinarie

överdirektör, Riksgäldskontoret
Statens Järnvägar, ordinarie

Bondestam, Anitha

Bernhardsson, Göte

landshövding

Posten AB, ordförande

kammarrättspresident
SVEDAB, ordinarie
Teracom AB, ordinarie

Bernhardsson, Johnny

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant

Bonnier, Eva

Kungliga Dramatiska Teatem AB,
ordinarie

Bjerkne, Claes

VD, Göteborg & Co

Sveriges Rese- och Turistråd AB,
ordinarie

Borgcrantz, Anders

vVD, FöreningsSparbanken AB
Statens Järnvägar, ordinarie

Björk, Gunnar

landshövding, Dalamas län

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

Brandborn, Jan
generaldirektör, Vägverket
SVEDAB, ordinarie

Björnsson, Björn
konsult

AssiDomän AB, ordinarie

172

Brandinger, Rune

VD, Nordbanken Holding AB
Civitas Holding AB, ordförande
Nordbanken Holding
AB/MeritaNordbanken, ordinarie
AB Svenska Miljöstymingsrådet,
vice ordförande

Vasakronan AB, ordförande

Carlsson, Barbro Skr. 1999/2000:20

generalsekreterare, Handikappsorganisa-

tionemas Internationella

BiståndsfÖrening

Samhall AB, ordinarie

Carlsson, Boel

Swedfund International AB, ordinarie

Brink, Stig

f d regeringsråd

AB Bostadsgaranti, ordförande

Carlsson, Hans
direktör

AssiDomän AB, ordinarie
AB Tumba Bruk, ordinarie

Bruzelius, Peggy

Lancelot Asset Management
Celsius AB, ordinarie

Carlsson, Lars

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Bryngelson, Håkan

VD, Vasakronan AB och Civitas
Holding AB

Agilia Holding AB, ordinarie
Civitas Holding AB, ordinarie
Vasakronan AB, ordinarie
Vasallen AB, ordförande

Carlsson, Nils

VD, Sveriges Campingvärdars
Riksförbund

Sveriges Rese- och Turistråd AB,
ordinarie

Carlsson, Stefan

Brändström, Dan

VD, Riksbankens Jubileumsfond

Statliga Akademiska Hus AB, ordinarie

VD, Apoteket AB

Carnhagen, Göran
generaldirektör, Statens

Brögger, Lise

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Bostadskreditnämnd

Zenit Shipping AB, ordinarie

Buttedahl, Johan

Svenskhemmet Voksenåsen A/S,
ordinarie

Carrick, Peter

VD, AmuGruppen AB

Cedergren, Jan

Bylund, Bo
generaldirektör, Banverket

SVEDAB, ordinarie

utrikesråd, Utrikesdepartementet
Swedfund International AB, ordförande

Cederlund, Lars Johan

Bårström, Sven
direktör

A-Banan Projekt AB, ordinarie

kansliråd, Näringsdepartementet
SAQ Kontroll AB, ordinarie
Sveaskog AB, ordinarie
AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Bäckström, Håkan

LKAB, arbetstagarrepresentant

AB Svensk Exportkredit, ordinarie
Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie
Telia AB, ordinarie

Caesar, Madeleine

tf VD, KK-stifielsen

IRECO Holding AB, ordinarie

Cederström, Conny

V&S Vin & Sprit AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Carlberg, Lars

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant

Charpentier, Robert

bankdirektör FöreningsSparbanken AB

Carlgren, Andreas
riksdagsledamot

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Christiansson, Annika
affärsområdeschef, Telia AB

Swedesurvey, ordinarie

173

Cling, Thord

Specialfastigheter Sverige AB, facklig
representant, SIF

Dockered, Bo Skr. 1999/2000:20

vice ordförande, FöreningsSparbanken

AmuGruppen AB, ordförande

Sveaskog AB, ordförande

Curman, Maria

dramachef, Sveriges Television
Samhall AB, ordinarie

Domeij, Åsa

Sveaskog AB, ordinarie

Dahl, Robin

ekonom, Uppsala Läns landsting
Systembolaget AB, suppleant

Drugge, Gun

oppositionsråd, Hedemora kommun

AB Bostadsgaranti, suppleant

Dahlbäck, Claes

vice styrelseordförande, Investor AB
V&S Vin & Sprit AB, ordförande

Duveblad, Gunnel

IBM

AssiDomän AB, ordinarie

Dahlberg, Ingrid

VD, Kungliga Dramatiska Teatern AB
Kungliga Dramatiska Teatern AB,
ordinarie

Eberstein, Susanne
riksdagsledamot
Apoteket AB, ordinarie

Eidem, Bjarne Mark

Dahlsten, Gunnar
direktör

AB Tumba Bruk, ordinarie

riksrevisor

Svenskhemmet VoksenÅsen A/S,
ordinarie

Dalborg, Hans

VD och koncernchef, Nordbanken
Holding AB/MeritaNordbanken
Kungliga Operan AB, ordförande
Nordbanken Holding
AB/MeritaNordbanken, ordinarie
AB Svenska Spel, ordinarie

Ekecrantz, Lars

departementsråd, Miljödepartementet
SAKAB, suppleant

Eklund, Helge

VD och koncernchef, SÖDRA

Vattenfall AB, ordinarie

Damberg, Jan

Kungliga Dramatiska Teatem AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Ekman, Jan

direktör, Handelsbanken

SAKAB, ordförande

Danell, Georg
vVD, KREAB AB
Vasakronan AB, ordinarie

Ekström, Solweig
fÖrvaltiningschef, Uppsala Läns
Landsting

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Danielson, Jan

direktör

A-Banan Projekt AB, ordinarie

Ekwall, Ronny

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant

Danielsson, Sven-Olof
butikschef

Systembolaget AB,
arbetstagarrepresentant

Eliasson, Ingemar
landshövding, Värmlands län
SBAB, ordförande

Elväng, Katja

Dillén, Mats

departementsråd, Finansdepartementet
Venantius AB, ordinarie

VD, STT Airways AB

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Engdahl, Horace

Detter, Dag

departementsråd, Näringsdepartementet;

VD, Förvaltningsaktiebolaget
STATTUM

Celsius AB, ordinarie

Posten AB, ordinarie

författare

Kungliga Operan AB, ordinarie

Enger, Ole

VD, Elkem AS

LKAB, ordinarie

174

Engman, Gerd

landshövding, Örebro län

Civitas Holding AB, ordinarie

Statens Väg- och Baninvest AB,
ordinarie

Vasakronan AB, ordinarie

Engman, Gunnar

f d direktör

Grängesbergs Gruvor AB, ordförande

Engström, Anna-Lisa

VD, Dag Engström Rederi AB
Svenska Skeppshypotekskassan,
ordinarie

Engström, Gunvor
departementsråd, Näringsdepartementet
ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Engström Laurent, Anna

läkare, universitetslektor Umeå
Universitet

Apoteket AB, ordinarie

Ennerfelt, Göran

VD och koncernchef, Axel Johnson AB
Samhall AB, ordinarie

Enochsson, Pia
generaldirektör, Glesbygdsverket
AmuGruppen AB, ordinarie
Svenskhemmet Voksenåsen A/S,
ordinarie

Erhagen, Conny

underhållschef

SAKAB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Ericsson, Bernt

forskn ingsdirektör

AB Tumba Bruk, ordinarie

Eriksen, Kersti
riksbanksdirektör

AB Tumba Bruk, ordinarie

Eriksson, Bertil

f d vice VD, Atlas Copco

Celsius AB, ordinarie

Eriksson, Kåre

VD, AB Bostadsgaranti

(from 1999-07-31)

Eriksson, Lars-Olov

Svenska Skogsplantor AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Eriksson, Lennart Skr. 1999/2000:20

direktör, NCC AB

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Eriksson, Olle

AmuGruppen AB,

arbetstagarrepresentant,

suppleant

Eriksson, Per-Olof

direktör

Svenska kraftnät, ordförande

Förvaltningsaktiebolaget STATTUM,
ordinarie

Eriksson, Torbjörn

AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Ersson, Örjan

Statens Järnvägar, personalrepresentant

Fallenius, Peter

ekonomidirektör, AGA

Celsius AB, ordinarie

Falk, Krister

brandmästare

Luftfartsverket, arbetstagarrepresentant

Falkman, Eva

konsult, Falkman Råd & Retorik AB

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Feldt, Kjell-Olof

SAKAB, ordinarie

Forsberg, Berth

Samhall AB, arbetstagarrepresentant,

suppleant

Fossum, Lilian

direktör

Vattenfall AB, ordinarie

Francke, Ulrika

direktör

A-Banan Projekt AB, ordinarie

Fransson, Åsa

civilingenjör

SAQ Kontroll AB, ordinarie

Frebrans, Rose-Marie

riksdagsledamot, kd

AB Svenska Spel, ordinarie

Fredga, Kerstin

professor

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

175

Fredlund, Michael

departementssekreterare,

Näringsdepartementet

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie
Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Gunnarsson, Ulf Skr. 1999/2000:20

verkställande direktör

AB Svenska Miljöstymingsrådet,

ordinarie

Gustafsson, Eva-Britt

Frejhagen, Birgitta

VD, Info Komp AB

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Telia AB, ordinarie

VD, Venantius AB

Specialfastigheter Sverige AB,
ordförande

Statens Väg- och Baninvest AB,
ordinarie

Frejschuss, Agneta
bankdirektör,
Svenska Handelsbanken AB
AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Gustafsson, Karl-Erik
professor

Teracom AB, ordinarie

Frideborger, Bengt

Samhall AB, arbetstagarrepresentant

Gustafsson, Lars
direktör, S-E-Banken

Färm, Gunnel
generaldirektör, Rådet för
arbetslivsforskning
Sjöfartsverket, ordförande

Gustafsson, Marianne

Civitas Holding AB,
arbetstagarrepresentant

Vasakronan, arbetstagarrepresentant

Gardelin, Olle

Samhall AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Gustavsson, Henry
distriktsordförande

AB Svenska Miljöstymingsrådet,
ordinarie

Grabe, Lennart

VD, Posten AB
Posten AB, ordinarie

Gustavsson, Yvonne

statssekreterare, Näringsdepartementet

Svenska kraftnät, ordinarie

Granström, Per Erik
riksdagsledamot
SBAB, ordinarie

Gustavsson Åke
riksdagsledamot
Teracom AB, ordinarie

Grell, Ulf

direktör, Försäkringskassan

Jönköpings län

AB Kurortsverksamhet, suppleant

Gyllenhammar, Pehr G
med. dr. hc, tekn. dr. hc
Svenska Skeppshypotekskassan,
ordförande

Gren, Leif

Celsius AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Haag, Göran

departementsråd, Finansdepartementet
VPC Värdepapperscentralen AB,

Grönstedt, Lars O

direktör, Handelsbanken

VPC Värdepapperscentralen AB,
ordinarie

ordinarie

Hagberg, Michael

riksdagsledamot

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Gunnarsson, Carl-Johan
ambassadråd

A/O Dom Shvetsii, ordinarie

Hagelberg, Eva

försäljare
Systembolaget AB,

Gunnarsson, Gösta

f d landshövding

Statens Väg- och Baninvest AB,
ordförande

Teracom AB, ordförande

arbetstagarrepresentant, suppleant

Haglind, Ingrid

miljöanalytiker

AB Svenska Miljöstymingsrådet,
ordinarie

176

Hall, Bengt

VD, Kungliga Operan AB

Hallberg, Gunilla

ALMI Företagspartner AB,
arbetstagarrepresentant

Halvarsson, Eva

departementssekreterare,
Näringsdepartementet
Statens Järnvägar, ordinarie

Hansén, Mårten

direktör, Besqab Projekt och
fastigheter AB

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Hansson, Hans

Specialfastigheter Sverige AB, facklig
representant, SEKO

Hansson, Lise-Lott

utredare, LO

AmuGruppen AB, ordinarie

Hedenskog, Lars
direktör

SAQ Kontroll AB, ordinarie

Hedenström, Anders

vVD, Walleniusrederiema AB

AB Svensk Exportkredit, vice
ordförande

Helgesson, Lars-Äke

direktör, Marinus AB

AssiDomän AB, ordinarie

Hellberg, Björn

ALMI Företagspartner AB,
arbetstagarrepresentant

Hentzel, Mats

ordförande, Stadab AB

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Hjalmarsson, Bo

förbränn ingsarbetare

SAKAB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Hjalmarsson, Dan
ekon. dr.

Norrland Center AB, ordinarie

Hjalmarsson, Lennart
vVD, KF ekonomisk förening
AmuGruppen AB, ordinarie

Hjorth, Lars

vVD, Kooperativa Förbundet
Vattenfall AB, ordinarie

Hoffrén, Tapani

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Holm, Johan

Norrland Center AB, ordinarie

Holm, Lars-Erik

generaldirektör, Statens
Strålskyddsinstitut
SAKAB, ordinarie

Holmgren, Gunnar

VD, Sveriges försäkringsförbund
Statens Väg- och Baninvest AB,
ordinarie

Svenska Skeppshypotekskassan,
suppleant

Holmgren, Lars-Göran

l:e förbundssekreterare, SEKO

Svenska Skeppshypotekskassan,
suppleant

Holmqvist, Bjarne

VD, Gunnebo AB

Celsius AB, ordinarie

Holmqvist, Karl-Gunnar

landstingsråd, Norrbottens län

Statens Järnvägar, ordförande

Howe, Peter

tekniker

Teracom AB, arbetstagarrepresentant

Håkansson, Per-Olof
riksdagsledamot
V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Hägglund, Jan-Ove

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant

Höglund, Karin

Systembolaget AB,
arbetstagarrepresentant

Höök, Lars

Celsius AB, arbetstagarrepresentant

Idermark, Thomas
direktör, Candelia AB
Celsius AB, ordinarie

Ibre, Claes

t.f. koncernchef fr.o.m. juni 1999,
ALMI Företagspartner

Skr. 1999/2000:20

177

Isaksson, Elof

Telia AB, personalföreträdare, SEKO
tele Norrbotten, suppleant

Johansson, Bengt A W Skr. 1999/2000:20

f d generaldirektör Luftfartsverket

Kasernen Fastighets AB, ordförande

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Israelsson, Mats
direktör

Civitas Holding AB, ordinarie

Johansson, Billy
AB Göta kanalbolag,
personalrepresentant

Jacobsson, Egon

VD, V&S Vin & Sprit AB
V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Johansson, Bo

VD, Statens Väg- och Baninvest AB

Jakobsson, Rolf

AB Svensk Bilprovning,
personalrepresentant, suppleant

Johansson, Göran
kommunalråd, Göteborg
Vattenfall AB, ordinarie

Janérus, Kaj

sjökapten

AB Göta kanalbolag, ordförande

Johansson, Jan

AmuGruppen AB,
arbetstagarrepresentant, Lärarförbundet

Jangblad, Dan

VD, Svenska rymdaktiebolaget

Jansson, Ingrid

marknadsdirektör, Skandinaviska
Enskilda Banken

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Jansson, Monica

AB Svenska Spel,
arbetstagarrepresentant

Jansson, Urban

direktör

SAS Sverige AB, vice ordförande

Jeding, Lars

direktör

Swedesurvey, ordinarie

Jemt, Mari

bolagsjurist, WM Sellbergs AB

SAKAB, suppleant

Jensen, Hans

Statliga Akademiska Hus AB,
arbetstagarledamot

Johannesson, Daniel

generaldirektör och koncernchef,
Statens Järnvägar

Statens Järnvägar, ordinarie

Johansson, Anita

riksdagsledamot

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Johansson, Arne

ordförande, Företagamas

Riksorganisation

ALMI Företagspartner AB, ordförande

Johansson, Karl-Erik

konsult

Venantius AB, ordinarie

Johansson, Kristina

receptarie

Apoteket AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Johansson, Lars-Erik

Kungliga Dramatiska Teatern AB,
arbetstagarrepresentant

Johansson, Lena

ekonom

Teracom AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Johansson, Lena

Sveaskog AB, ordinarie

Johansson, Lennart

president, UEFA

AB Svenska Spel, ordinarie

Johansson, Lennart

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Johansson, Magnus

Statliga Akademiska Hus AB,
arbetstagarledamot

Johansson, Margareta

AB Kurortsverksamhet, arbetstagarle-
damot, arbetsledare RFV Nynäshamn

Johansson, Ola

Celsius AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

178

Johansson, Roland

AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant

Johansson, Sonny

AB Svensk Bilprovning,
personalrepresentant

Johansson, Ulrika

SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB,
personalrepresentant, suppleant

Johansson-Hedberg, Birgitta

direktör

Telia AB, ordinarie

Johnsson, Hans-Yngve

skeppsredare, Ektank AB

Svenska Skeppshypotekskassan,
suppleant

Jonasson, Lennart

sektionschef, Svenska

Kommunförbundet

Systembolaget AB, suppleant

Jones, Birgit

arbetstagare, kurator RFV Nynäshamn
AB Kurortsverksamhet, suppleant

Jonson, Lars Christer

direktör, AB Volvo

AmuGruppen AB, ordinarie

Jonsson, Jan

generalinspektör

Luftfartsverket, ordinarie

Jonsson, Jan-Peter

VD, Vasallen AB

Vasallen AB, ordinarie

Jordung, Åsa

civilingenjör

Svenska rymdaktiebolaget,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Josefsson, Lars G.

VD, Celsius AB

Celsius AB, ordinarie

Josefsson, Sören

Samhall AB, arbetstagarrepresentant

Jäderholm, Bengt

eknonomidirektör, Vägverket

Statens Väg- och Baninvest AB,
ordinarie

Jönson, Kerstin

civilingenjör

SAQ Kontroll AB, ordinarie

Jönsson, Benny

SOS Alarm Sverige AB, vice ordförande

Jönsson, Lennart

AssiDomänAB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Kantola, Birgitta

vice president International Finance
Corporation

Statliga Akademiska Hus AB, ordinarie

Kark, Jan-Åke

VD och koncernchef, Telia AB

Karlberg, Tofte

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Boel

Samhall AB, ordinarie

Karlsson, Göte

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant

Karlsson-Pehrsson, Gullevi
sjukvårdsbiträde RFV

AB Kurortsverksamhet, arbetstagare,
suppleant

Karlsson, Leif

ALMI Företagspartner AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Karlstrand, Hans

flygplatsdirektör

A-Banan Projekt AB, ordinarie

Kastman Heuman, Åsa
expeditions- och rättschef,
Näringsdepartementet

Svenska Skeppshypotekskassan,
ordinarie

Kihlberg, Åke

Posten AB, personalrepresentant,
SEKO-Posten

Kivikas, Töive

direktör

SAQ Kontroll AB, ordinarie

Kivimäki, Mikko

bergsråd

Nordbanken Holding
AB/MeritaNordbanken, ordinarie

Skr. 1999/2000:20

179

Kjellander, Claes

VD, Stenvalvet AB

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Venantius AB, ordinarie

Kvart, Sussi

advokat

Svenska kraftnät, ordinarie

Kylberg, Lars V

Kjellberg, Anders

VD, Sveaskog AB

direktör

Civitas Holding AB, ordinarie
Vasakronan AB, vice ordförande

Kjällbring, Rolf
arbetstagarrepresentant
Civitas Holding AB, ordinarie
Vasakronan AB, ordinarie

Käck, Ronny

Telia AB, personalföreträdare, SEKO
tele

Kjellström, Hans

butikschef

Systembolaget AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Källsson, Jan

VD, Erik Thun AB

Svenska Skeppshypotekskassan,
vice ordförande

Kjörnsberg, Solveig
kommunalråd, Borås kommun
SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB, ordinarie

Lagerblad, Peter

statssekreterare, Finansdepartementet
Statliga Akademiska Hus AB, ordinarie
V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Klangby, Lars-Erik
finansdirektör
SBAB, ordinarie

Larsson, Bengt

AmuGruppen AB,
arbetstagarrepresentant

Kläppe, Per

f d statsråd i Norge

Svenskhemmet Voksenåsen A/S,
vice ordförande

Larsson, Gunnar

Systembolaget AB, ordförande

Larsson, Hans

LKAB, arbetstagarrepresentant

Knutsson, Pernilla

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Larsson, Stig
direktör

Kohkoinen, Thomas

LKAB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Sveriges Rese- och Turistråd AB,
ordförande

Larsson, Sven

Kopeli, Risto

VD, A/O Dom Shvetsii

direktör

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Kotajoki, Juha
direktör

SBAB, ordinarie

Leijon, Anna-Greta

VD, Skansen

Sveriges Rese- och Turistråd AB,
ordinarie

Kristensson, Roger

Statens Järnvägar, personalrepresentant

Lennersand, Håkan
fastighetsdirektör, Skandia Fastighet

Kronstam, Karin

VD, Samhall Freja AB

ALMI Företagspartner AB, ordinarie
AmuGruppen AB, ordinarie
Svenska Skeppshypotekskassan,
suppleant

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Lennerwald, Ingrid

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Leppänniemi, Sven-Olof

Samhall AB, arbetstagarrepresentant,

Kruuse, Thomas

Byggentreprenörerna, Jur kand
AB Bostadsgaranti, suppleant

suppleant

Skr. 1999/2000:20

180

Lerenius, Bo

direktör, Stena AB

Svenska Skeppshypotekskassan,
suppleant

Lewin, Leif

direktör

Zenit Shipping AB, ordförande

Lidén, Sverker

VD, Svenska Skogsplantor AB

Liffner, Christina

Sveaskog AB, ordinarie

Lilja, Maria

VD och koncernchef

Nyman & Schultz AB

Vasakronan AB, ordinarie

Liljeson, Lars

biträdande avdelningschef

Swedfund International AB, ordinarie

Linander, Nina

direktör

SAS Sverige AB, ordinarie

Lind Lars Åke

Svenska Lagerhusaktiebolaget,
personalrepresentant

Lindberg, Eva

Svenska Skogsplantor AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Lindberg, Leif

VD, AB Tidkort

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Lindberg, Stig

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Lindblom, Solveig

direktör, Försäkringskassan
Södermanlands län

AB Kurortsverksamhet, ordinarie

Lindblom, Staffan

bankdirektör, Den Danske Bank

Aktieselskab

AB Svensk Exportkredit, suppleant

Lindell, Lars-Olof

SOS Alarm Sverige AB, vice ordförande

Lindstam, Leif

regeringsråd

SBAB, ordinarie

Lindstedt, Jan Skr. 1999/2000:20

chefscontroller, WM Sellbergs AB

SAKAB, ordinarie

Lindstedt, Monica

konsult

Systembolaget AB, ordinarie

Lindström, Anders

generaldirektör, Sjöfartsverket

Sjöfartsverket, ordinarie

Svenska Skeppshypotekskassan,

ordinarie

Lindström, Björn

ekonomi- och finansdirektör,

Vasakronan AB

Agilia Holding AB, ordinarie

Vasallen AB, ordinarie

Lindström, Eva

budgetchef, Finansdepartementet

AB Svenska Spel, ordinarie

Lindvall, KG

bankdirektör, Nordbanken AB

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Linglöf, Jan

chefsjurist, Vasakronan AB

Agilia Holding AB, ordförande

Vasallen AB, ordinarie

Litzell, Per-Olof

arbetstagarrepresentant

Samhall AB, ordinarie

Ljungh, Claes

statssekreterare, Finansdepartementet

Civitas Holding AB, ordinarie

Vasakronan AB, ordinarie

Lorentzon, Arne

VD, Kasernen Fastighets AB

Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Lorentzon, Ola

VD, ICB Shipping AB

Svenska Skeppshypotekskassan,

suppleant

Lotsberg, Kari

statssekreterare, Finansdepartementet

AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Liibeck, Lennart

direktör, tekn. dr.

Svenska rymdaktiebolaget, ordförande

181

Lund, Olof

direktör

LKAB, ordinarie

Lundberg, Gunnar

Skanska BOT Projects AB

A/O Dom Shvetsii, ordförande

Lundberg, Monica

kansliråd, Finansdepartementet
Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Lundgren, Bo

riksdagsledamot

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Lundén, Gun-Maj

facklig representant

Kungliga Operan AB, suppleant

Lundholm, Anders

Svenska Skogsplantor AB,
arbetstagarrepresentant

Lundin, Jan

V&S Vin & Sprit AB,
arbetstagarrepresentant

Lundin, Ulf

kansliråd, Näringsdepartementet
A-Banan Projekt AB, suppleant
Samhall AB, ordinarie

Lundin, Svante

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Lundius, Annika

rättschef, Finansdepartementet

SAQ Kontroll AB, ordinarie

VPC Värdepapperscentralen AB,
ordförande

Lundquist, Ulla

VD, Svenska Bankföreningen

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Lydahl, Rolf

senior adviser, Credit Suisse
Vasakronan AB, ordinarie

Låtman, Lennart

Kungliga Dramatiska Teatem AB,
ordinarie

Lärkert, Anders

VD, SAKAB och WM Sellbergs AB
SAKAB, ordinarie

Löfstrand, Ingvar

sakkunnig, Socialdepartementet
Systembolaget AB, suppleant

Löfström, Britt-Marie

AB Göta kanalbolag,
personalrepresentant

Lönnberg, Anders

kansliråd, Finansdepartementet

AB Bostadsgaranti, ordinarie

Lööv, Per-Ove

Vattenfall AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Magnusson, Bernt

AssiDomän AB, ordförande
Förvaltningsaktiebolaget STATTUM,
ordinarie, Nordbanken Holding
AB/MeritaNordbanken, ordinarie

Magnusson, Jan

generaldirektör, Svenska kraftnät

Svenska kraftnät, ordinarie

Malm, Christer

VD, SBAB

Malm, Stig

AB Svensk Bilprovning, ordförande

Marking, Bo

finanskonsult

Vattenfall AB, ordinarie

SBAB, ordinarie

Marklund, Inger

avdelningschef, RFV Stockholm

AB Kurortsverksamhet, ordinarie

Marklund, Kari

landshövding, Norrbotten

IRECO Holding AB, ordinarie

Markström, Elisabeth

Systembolaget AB, ordinarie

Mattsson, Annaa

konsult

AB Svenska Miljöstymingsrådet,
ordinarie, SIS Miljömärkning AB,
ordinarie

Melin, Ulf

Systembolaget AB, ordinarie

Milovancevic, Marina

SP Sveriges Provnings- och Forsk-
ningsinstitut AB, personalrepresentant,
SACO

Mitteregger, Fritz

f d direktör

Grängesbergs Gruvor AB, ordinarie

Skr. 1999/2000:20

182

Modin, Anita

direktör

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Nilsson, Jan s Skr. 1999/2000:20

VD, Knut och Alice Wallenbergs

Stiftelse Statliga Akademiska Hus AB,
ordinarie

Modin, Krister

VPC Värdepapperscentralen AB,
personalrepresentant

Nilsson, Karin

SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB,

Mohlin, Per-Erik

direktör, Askus KW

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie

personalrepresentant, ST

Nilsson, Lennart

ordförande, Sveriges Verkstadsindustrier

Molander, Harald

VD, Zenit Shipping AB
Zenit Shipping AB, ordinarie

Celsius AB, ordförande
Förvaltningsaktiebolaget STATTUM,
ordinarie

Myhlback, Lennart

GD, Räddningsverket

SOS Alarm Sverige AB, ordinarie

Nilsson, Lennart

VD, AP-Fonden; l:a, 2:a och 3:e
Fondstyrelserna

Statliga Akademiska Hus AB,

Mårtensson, Arne

VD, Handelsbanken

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

ordförande

Nilsson, Pia

VD, Fondbolagens Förening

Mölieby, Gösta

Telia AB, personalföreträdare,
SIF-Tele, suppleant

Svenska kraftnät, ordinarie

Nilsson, Roland

VD, Scandic AB

Mörtberg, Carl-Ivar

ingenjör

Svenska rymdaktiebolaget,
arbetstagarrepresentant

Sveriges Rese- och Turistråd AB,
ordinarie

Nilsson, Sam

Kungliga Dramatiska Teatern AB,

Netz, Bo

departementsråd, Finansdepartementet

Vasallen AB, ordinarie

ordinarie

Norberg, Viveca

AB Tumba Bruk, arbetstagarrepresentant

Nielsen, Niels Christian
utvecklingsdirektör, Danskt
teknologiskt Institut

IRECO Holding AB, ordinarie

Nordbeck, Gunnar

f.d. generaldirektör, ÖCB

Svenska Lagerhusaktiebolaget,
ordförande

Niemelä, Juha

bergsråd

Nordbanken Holding

AB/MeritaNordbanken, ordinarie

Nordmark-Nilsson, Anna-Stina

VD, PiteåTidningen

AmuGruppen AB, ordinarie

Nilsson, Anders

f d riksdagsledamot, s

AB Svenska Spel, ordinarie

Nyberg, Gunnar

f d personaldirektör, Försvarsstaben
Kasernen Fastighets AB, ordinarie

Nilsson, Elisabeth
bergsingenjör, SSAB
Sjöfartsverket, ordinarie

Nyberg, Lars

vice riksbankschef

AB Tumba Bruk, ordförande

Nilsson, Jan-Eric

VD, AB Kurortsverksamhet

Nyländer, Göran

VD, Svenska Lagerhusaktiebolaget

183

Nyquist, Carl-Erik

VD och koncernchef, Vattenfall AB
Telia AB, ordinarie

Vattenfall AB, ordinarie

Nyström, Björn

Posten AB, personalrepresentant,
SACO-Posten

Nyström, Elizabeth

kommunalråd, Trollhättans kommun

Sjöfartsverket, ordinarie

Näsman, Janaxel

verkställande direktör

Norrland Center AB, ordförande

Ohlson, Göran

VD, Motorföramas

Helnykterhetsförbund

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Ollén, Joakim

generaldirektör, Lantmäteriet

Swedesurvey, ordförande

Olofsson, Kjell

Telia AB, personalföreträdare, SEKO
tele

Olofsson, Sören

verkställande direktör

AB Kurortsverksamhet, ordförande
Systembolaget AB, ordinarie

Olson, Hans Christer
departementsråd, Näringsdepartementet
LKAB, ordinarie

SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB, ordinarie

Vattenfall AB, suppleant

Olsson, Karin

riksdagsledamot

Sjöfartsverket, ordinarie

Olssons, Kent

riksdagsledamot

Sjöfartsverket, ordinarie

Olsson, Lars-Bertil

Senior Vice President, Electrolux AB

Posten AB, ordinarie

Onne, Madeleine

Kungliga Operan AB,
facklig representant, suppleant

Palm, Ulla-Marie

arbetstagarrepresentant

AB Svenska Spel, ordinarie

Palme, Gunnar

VD, AssiDomän AB, fr.o.m. 99-09-01

Palmstierna, Jacob

ekonomie doktor h.c

Nordbanken Holding

AB/MeritaNordbanken, ordförande

Patriksson, Folke

VD, B&N Nordsjöffakt AB

Svenska Skeppshypotekskassan,
ordinarie

Pehrsson, Ulf

departementsråd, Utrikesdepartementet
AB Svensk Exportkredit, ordinarie

Peltola, Timo

ekonomie doktor h.c

Nordbanken Holding

AB/MeritaNordbanken, ordinarie

Persson, Agata

Svenska kraftnät, personalrepresentant

Persson, Bertil

vice VD, LPG Telecom AB

AB Svensk Bilprovning, ordinarie

Persson, Curt

f d förbundsordförande

Venantius AB, ordförande

SOS Alarm Sverige AB, ordförande

Persson, Jan-Crister

direktör, IVS

SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB, ordförande

Persson, Margareta

ordförande, Nationella Folkhälsomål

Apoteket AB, ordinarie

Persson, Valdemar

VD, Teracom AB

Teracom AB, ordinarie

Petersson, Sven-Olof

f d riksdagsledamot

Systembolaget AB, suppleant

Pettersson, Birgitta

Sjöfartsverket, arbetstagarrepresentant

Skr. 1999/2000:20

Orrenius, Jan

advokat

Luftfartsverket, ordinarie

Pettersson, Lars-Olof

AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant

184

Pettersson, Leif

AB Göta kanalbolag
personalrepresentant, suppleant

Pettersson, Sture

VD, Swedesurvey AB

Pettersson, Ulla

förbundssekreterare

Sjöfartsverket, ordinarie

Pettersson, Åke

senior advisor 6:e AP-Fonden,

f d partisekreterare

Statens Järnvägar, ordinarie

Pilsäter, Karin

Systembolaget AB, suppleant

Piane, Leif

SAQ Kontroll AB, personalrepresentant

Plogeus, Eva
länsarbetsdirektör, Östergötlands län
Luftfartsverket, ordinarie

Pålsson, Uno
arbetstagarrepresentant, Sjöfartsverket
Sjöfartsverket, ordinarie

Queckfeldt, Ewa

SEB BoLån

AB Bostadsgaranti, suppleant

Ragsten Pettersson, Christina
departementsråd, Finansdepartementet
Posten AB, ordinarie

SBAB, ordinarie

Ramneskär, Carin

ALMI Företagspartner AB, arbetstagar-
representant, ALMI Väst AB, suppleant

Reinius, Ulla

direktör

Kungliga Operan AB, ordinarie

Rekke, Lars

statssekreterare, Näringsdepartementet
Förvaltningsaktiebolaget STATTUM,
ordförande

Reuterskiöld, Marianne

VD, Sveriges MarknadsfÖrbund
Sveriges Rese- och Turistråd AB,
ordinarie

Ringblom, Erland

bankdirektör, Skandinaviska Enskilda
Banken AB

AB Svensk Exportkredit, suppleant

Ringdahl, Thomas Skr.

divisionschef, Skanska Sverige AB

AB Bostadsgaranti, suppleant

Ringström, Anita

vVD, Kemikontoret

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Rodosi, Agneta

finansdirektör,

Statliga Akademiska Hus AB

Svenska Skeppshypotekskassan,
suppleant

Rogestam, Christina

VD, Statliga Akademiska Hus AB

Romanus, Gabriel

VD, Systembolaget AB (t.o.m 99-07-01)

Rooth, Lena

direktör

Swedfund International AB, ordinarie

Ros, Carl Wilhelm

vVD, LM Ericsson

AssiDomän AB, ordinarie

LKAB, ordinarie

Rozenbeek, Lena

AB Svenska Spel,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Rud, Karl-Erik

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant

Rung, Sören

bankdirektör

SBAB, vice ordförande

Ruth, Arne

Svenskhemmet Voksenåsen A/S,
ordinarie

Ryding, Sven-Olof

VD, AB Svenska Miljöstymingsrådet

AB Svenska Miljöstymingsrådet,
ordinarie

Rådberg, Barbro

försäkringschef, Försäkringskassan

Stockholms län

AB Kurortsverksamhet, suppleant

Råland, Birgitta

kansliråd, Näringsdepartementet

IRECO Holding AB, ordinarie

Rönnberg, Mats

f d generaldirektör

Venantius AB, ordinarie

1999/2000:20

185

Salsbäck, Johan

finansråd, Finansdepartementet

Systembolaget AB, ordinarie

Salzmann, Tomas

VD, Graphium AB

IRECO Holding AB, ordinarie

Samuelsson, Jan-Åke

förbränn ingsarbetare

SAKAB, arbetstagarrepresentant

Sandberg, Mona

VD, Sandbergs tyger och gardiner
ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Sandberg, Peter

VD, Sjätte AP-Fonden

Posten AB, ordinarie

Sandesten, Stefan

teknisk direktör, Vasakronan AB
Vasallen AB, ordinarie

Sandström, Berra

AB Svenska Spel,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Saxton, Ulla-Brita

departementsråd, Näringsdepartementet
SVEDAB, suppleant

Saxvold, Bror

Statens Järnvägar, personalrepresentant

Schönning, Eje

direktör, Järntorget

Mark & Byggnads AB

AB Bostadsgaranti, suppleant

Sevebrant, Göran

tf VD och koncernchef, Samhall AB

Sicking, Karl-Otto

VD, SVEDAB

Silfverstrand, Bengt

riksdagsledamot

Systembolaget AB, ordinarie

Sivertsson, Lennart

miljö- och teknikchef, WM Sellbergs AB
SAKAB, suppleant

Skarell, Gunnar

finansråd

Svenska Lagerhusaktiebolaget, ordinarie

Skoglösa, Britt-Marie

receptarie, ordförande Farmaciförbundet
Apoteket AB, arbetstagarrepresentant

Skogö, Ingemar skr. 1999/2000:20

generaldirektör, Luftfartsverket

A-Banan Projekt AB, ordförande

Luftfartsverket, ordinarie

SVEDAB, ordförande

Sköldefors, Walter

SIS Miljömärkning AB, ordinarie

Smedman, Peter

VD och koncernchef t.o.m. maj 1999,

ALMI Företagspartner AB

Smith, Eva

enhetschef

AB Svenska Miljöstymingsrådet,
ordinarie

Sohlman, Michael

VD, Nobelstiftelsen

V&S Vin & Sprit AB, ordinarie

Sohlman, Ragnar

Svenskhemmet Voksenåsen A/S,
ordinarie

Sorte, Per

f d koncernchef och VD, AB Ceralia

Svenska Lagerhusaktiebolaget,

vice ordförande

Sprängare, Björn

ståthållare

LKAB, ordförande

Statens Järnvägar, vice ordförande

Förvaltningsaktiebolaget STATTUM,
ordinarie

Spång, Ulf

vVD, Försäkringsbolaget Skandia

Posten AB, ordinarie

Staffas, Fritz

ordförande, Ortivus AB

Statliga Akademiska Hus AB, ordinarie

Stark, Annelie

landstingsråd, Landstinget Skaraborg

ALMI Företagspartner AB, ordinarie

Starkerud, Lars

ekonom, Landsorganisationen

Sjöfartsverkets, ordinarie

Starup, Helena

departementsråd, Socialdepartementet

V&S Vin & Sprit AB, suppleant

Starrin, Karin

landshövding, Halmstads län

Kungliga Operan AB, ordinarie

186

Steen, Anitra

generaldirektör Riksskatteverket,
fr.o.m. 99-10-01 VD Systembolaget
Systembolaget AB, ordinarie

Steincke, Gflnter

AB Svensk Bilprovning,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Stenberg, Jan

VD och koncernchef, SAS Sverige AB
Förvaltningsaktiebolaget STATTUM,
ordinarie

Kungliga Operan AB, ordinarie
Telia AB, ordförande

Stenberg, Kerstin
ekonomidirektör, Försäkringsbolaget
SPP

VPC Värdepapperscentralen AB,
ordinarie

Stendahl, Christina

universitetskapellan

Svenskhemmet Voksenåsen A/S,
ordinarie

Striby, Christina
chefsjurist, Posten AB

Vattenfall AB, ordinarie

Strömberg, Karin
vVD, SAS Airlines NetWork

Management

Posten AB, ordinarie

Sturk, Börje

Vasallen AB, arbetstagarrepresentant

Sundberg, Kjell

VD, A-Banan Projekt AB

A-Banan Projekt AB, suppleant

Sundén, Staffan

AB Svensk Bilprovning,
arbetstagarrepresentant

Sundgren, Jan-Eric

rektor, CTH

SP Sveriges Provnings- och
Forskningsinstitut AB, ordinarie

Sundström, Hans

VD, AB Bostadsgaranti
(tom 1999-07-31 )

Sundström, Monica

VD, Landstingsförbundet

AB Svenska Spel, ordinarie

Swartz, Göran

Kungliga Operan AB, facklig
representant

Svedberg, Gunnar
rektor, Mitthögskolan

IRECO Holding AB, ordförande

Swedenborg, Birgitta

vVD, SNS

Samhall AB, suppleant

Svelander, Charlotte
sjuvkårdsbiträde RFV

AB Kurortsverksamhet,

arbetstagarledamot

Svenheim, Lars-Olof

direktor

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Svensson, Hans

statssekreterare, Socialdepartementet
Samhall AB, ordinarie
Systembolaget AB, ordinarie

Söderberg, Lena

miljöchef, Stockholms Läns Landsting
Sveaskog AB, ordinarie

Svenska Skogsplantor AB, ordinarie

Söderhjelm, Margaretha

apotekstekniker

Apoteket AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Söderlund, Thord

direktör

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Söderström, Bengt

VD, Göteborgs Energi

Svenska kraftnät, vice ordförande

Söderström, Lars-Olov
verkställande direktör

Norrland Center AB, ordinarie

Tegnér, Per

generaldirektör, Rymdstyrelsen
Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie
AssiDomän AB, ordinarie

Tengelin, Ursula

VD, Hoechst Marion Russel AB
LKAB, ordinarie

Tham, Carl

f d statsråd

Kungliga Operan AB, ordinarie

Skr. 1999/2000:20

187

Thapper, Inger
f d Kommunalråd

Luftfartsverket, ordinarie

Thelin, Hugo

teknisk direktör

Swedfund International AB, vice
ordförande

Thell, Jan

SAQ Kontroll AB, personalrepresentant

Thiberg, Sven

SIS Miljömärkning AB, ordförande

Thor, Anders J

l:e vice förbundsordförande,
Villaägarnas Riksförbund
AB Bostadsgaranti, suppleant

Thorell, Lars

Sveaskog AB, arbetstagarrepresentant

Thornéus, Torsten

LKAB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Tidlund, Håkan

f d VD och koncernchef, Folksam
Samhall AB, ordförande

Tiusanen, Bertil
vVD Vattenfall AB

Apoteket AB, ordinarie

Tiveus, Meg

VD, AB Svenska Spel

Kungliga Operan AB, ordinarie

Statens Järnvägar, ordinarie

Torstensson, Lennart

Svenska Skogsplantor AB,
arbetstagarrepresentant

Trolle, Claes

Celsius AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Tuvegarn, Ingela

VD, Samhall Vinga AB

Posten AB, ordinarie

Töyrä Axelsson, Gunnel

Posten AB, personalrepresentant,

ST-Post

Ullenius, Christina
rektor, Karlstads Universitet
IRECO Holding AB, ordinarie

Unge, Ragnar Skr. 1999/2000:20

VD, SIS Miljömärkning AB

Utterström, Gästa

AssiDomän AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Uustalu, Ann

kansliråd, Utrikesdepartementet

Swedfund International AB, ordinarie

Vainio, Vesa

vicehäradshövding

Nordbanken Holding

AB/MeritaNordbanken

Wahlström, Victor

sakkunnig, FUB

Samhall AB, suppleant

Waldner, Lars

teknisk handläggare

AB Svenska Miljöstymingsrådet,

ordinarie

Wall, Carin

departementsråd, Utrikesdepartementet

Swedfund International AB, ordinarie

AB Svensk Exportkredit, suppleant

Wallgren, Anders

VD, Sveriges Rese- och Turistråd AB

Wallin, Ove

SOS Alarm Sverige AB,
arbetstagarrepresentant

Wallin, Sven

ingenjör

Svenska rymdaktiebolaget,

arbetstagarrepresentant

Wainwright, Marianne

VPC Värdepapperscentralen AB,

personalrepresentant

Weichbrodt, Björn

SP Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB, ordinarie

Wenblad, Axel

miljöchef

AB Svenska Miljöstymingsrådet,

ordförande

Werner, Svenerik

Celsius AB, arbetstagarrepresentant

Vestergren, Lennarth

skiftförman

SAKAB, arbetstagarrepresentant

188

Westerståhl, Kristina
enhetschef, Konsumentverket
AB Bostadsgaranti, ordinarie

Wärn, Ragnhild Skr. 1999/2000:20

ordförande, Landstingsfullmäktige

AB Göta kanalbolag, ordinarie

Westman, Berith
personalföreträdare, SIF-Tele
Telia AB, ordinarie

Wästberg, Per

Kungliga Dramatiska Teatern AB,
ordinarie

Westman, Erik

kansliråd, Miljödepartementet
Swedesurvey, ordinarie

Wästlund, Holger

tf VD Specialfastigheter Sverige AB
Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Wickenberg Karlsson, Birgitta

VD, Svenska Skeppshypotekskassan
AB Svensk Exportkredit, suppleant

Yngvesson, Nils
f d kommunalråd
SVEDAB, ordinarie

Widmark, Håkan

VD, IRECO Holding AB

Yngwe, Peter

VD, AB Svensk Exportkredit

Wiklund, Karin
civilekonom
SBAB, ordinarie

Zander, Jens
professor

Teracom AB, ordinarie

Wikman, Marianne
hovrättsassessor

AB Svenska Mijöstymingsrådet,
ordinarie

Ziegler, Ingemar

koncernchef, Locum AB

Specialfastigheter Sverige AB, ordinarie

Ährfeldt, Per-Olof

Wikström, Jan-Erik

Kungliga Dramatiska Teatern AB,
ordförande

AB Göta kanalbolag,
personalrepresentant,
suppleant

Wikström, Karl

LKAB, arbetstagarrepresentant

Åhult, Henrik

LKAB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Viktorsson, Elisabeth

ingenjör

Teracom AB, arbetstagarrepresentant,
suppleant

Åkerblom, Kjäll

Kungliga Dramatiska Teatern AB,
arbetstagarrepresentant

Wilhelm Ros, Carl

LKAB, ordinarie

Wilkner, Pierre

Kungliga Dramatiska Teatern AB,
arbetstagarrepresentant, suppleant

Åkesson Bonde, Ingrid
överdirektör, Riksgäldskontoret

Svenska rymdaktiebolaget, ordinarie
VPC Värdepapperscentralen AB,
ordinarie

Winskog, Thomas

VD, Svenska Taxiförbundet
AB Svensk Bilprovning, ordinarie

öjefors, Lars G

direktör, Asticus AB

VPC Värdepapperscentralen AB,
ordinarie

Wolrath, Björn

ordförande Momentum AB

AB Svensk Exportkredit, ordförande
Telia AB, vice ordförande

Ödqvist, Olof

direktör, Stena Line AB

Sveriges Rese- och Turistråd AB,
ordinarie

Wrangsell, Göran
V&S Vin & Sprit AB,
arbetstagarrepresentant

Ögren, Kent
kommunalråd, Jokkmokk
Vattenfall AB, suppleant

189

öhman, Hans

regionschef

A-Banan Projekt AB, ordinarie

öhrn, Ingemar

landshövding

Svenska Skogsplantor AB, ordförande

öjefors, Lars

verkställande direktör

Swedfund International AB, ordinarie

Öländer, Lars

direktör

SAQ Kontroll AB, ordinarie

Sveaskog AB, ordinarie

Örnfjäder, Kristina

riksdagsledamot

Luftfartsverket, ordinarie

Örtegren, Bengt

Örtendahl, Claes

f d GD, ordförande Östeuropakommittén

Apoteket AB, ordinarie

österbo, Örjan

direktör, Försäkringskassan Kalmar län

AB Kurortsverksamhet, ordinarie

österlund, Claes-Göran

VD, AB Göta kanalbolag

östholm, Lars

direktör

LKAB, ordinarie

Skr. 1999/2000:20

190

Skr. 1999/2000:20

12 Adressregister

A-Banan Projekt AB

Box 133

190 45 STOCKHOLM-ARLAND A

Telefon: 08-797 98 50

Telefax: 08-797 98 51

E-post: a-banan@swipnet.se

ALMI Företagspartner AB

Tegelbacken 4

111 52 STOCKHOLM

Telefon: 08-402 09 00

Telefax: 08-406 03 00

E-post: info@almi.se

Webbadress: www.almi.se

AmuGruppen AB

Box 1181

11191 STOCKHOLM

Telefon: 08-701 65 00

Telefax: 08-411 00 93

Webbadress: www.amu.se

Apoteket AB

131 88 STOCKHOLM
08-466 10 00
08-466 15 15
www.apoteket.se

AssiDomän AB

105 22 STOCKHOLM

Telefon: 08-655 90 00

Telefax: 08-655 94 01

E-post: mailbox@asdo.se
Webbadress: www.asdo.se

AB Bostadsgaranti

Box 26029

10041 STOCKHOLM

Telefon: 08-679 90 20

Telefax: 08-611 37 83

E-post: abo@bostadsgaranti.se

Webbadress: www.bostadsgaranti.se

Celsius AB

Box 7214

103 88 STOCKHOLM

Telefon: 08-463 00 00

Telefax: 08-611 68 94

E-post: info@celsius.se

Webbadress: www.celsius.se

Civitas Holding AB - Agilia

Holding AB

Box 24234

104 51 STOCKHOLM

Telefon: 08-783 21 00

Telefax: 08-783 21 04

A/O Dom Shvetsii

8 Sovetskaya 31

193 144 ST PETERSBURG, RYSS-
LAND

Förvaltningsaktiebolaget STATTUM
c/o Näringsdepartementet

103 33 STOCKHOLM

Telefon: 08-405 21 17

Telefax: 08-21 57 99

Grängesberg Gruvor AB

Box 26

772 21 GRÄNGESBERG
0240-21400

AB Göta kanalbolag

Box 3

59121 MOTALA

Telefon: 0141-53 510

Telefax: 0141-21 55 50

E-post: info@gotakanal.se
Webbadress: www.gotakanal.se

IRECO Holding AB

Kungsgatan 30,6 tr.

11135 STOCKHOLM

Telefon: 08-411 18 90

Telefax: 08-411 18 93

E-post: info@ireco.se

Kasernen Fastighets AB

Gustav Adolfs gata 49

541 45 SKÖVDE

Telefon: 0500-41 08 05

Telefax: 0500-48 68 36

Kungliga Dramatiska Teatern AB

Box 5037

10241 STOCKHOLM

Telefon: 08-665 61 00

Telefax: 08-663 88 16

Webbadress: www.dramaten.se

191

Kungliga Operan AB

Box 16094

103 22 STOCKHOLM

Telefon: 08-791 43 00

Telefax: 08-791 44 44

info@kungligaoperan.se

Webbadress: www.kungligaoperan.se

Norrland Center AB Skr. 1999/2000:20

Box 200

101 23 STOCKHOLM

Telefon: 08-23 01 40

Telefax: 08-24 19 79

E-post: info@norrlandcenter.se

Webbadress: www.norrlandcenter.se

AB Kurortsverksamhet

c/o Riksförsäkringsverkets sjukhus

573 81 TRANÄS

Telefon: 0140-461 00

Telefax: 0140-461 80

E-post: jan-eric.nilsson@kuran.se

Posten AB

105 00 STOCKHOLM

Telefon: 08-781 10 00

E-post: kundtjanst@posten.se
Webbadress: www.posten.se

Samhall AB

Luftfartsverket

601 79 NORRKÖPING

Telefon: 011-19 20 00

E-post: luftfartsverket@lfv.se
Webbadress: www.lfv.se

Box 44

14621 TULLINGE

Telefon: 08-607 02 00

Telefax: 08-607 02 99

E-post: samhall.info@samhall.se

Webbadress: www.samhall.se

Luossavaara-Kiirunavaara, LKAB

Box 952

971 28 LULEÄ

Telefon: 0920-380 00

Telefax: 0920-195 05

E-post: info@lkab.com

Webbadress: www.lkab.com

SAQ Kontroll AB

Box 49306

100 29 STOCKHOLM

Telefon: 08-617 40 00

Telefax: 08-651 70 43

E-post: info@saq.se
Webbadress: www.saq.se

AB Svenska Miljöstymingsrådet

Box 70396

107 24 STOCKHOLM

Telefon: 08-700 62 54

Telefax: 08-700 62 59

E-post: yding@miljostyming.se

Webbadress: www.miljostyming.se

SAS Sverige AB

195 87 STOCKHOLM

Telefon: 08-797 12 93

Webbadress: www.sas.se

SIS Miljömärkning AB

Box 6455

Nordbanken Holding
AB/MeritaNordbanken

Hamngatan 10

105 71 STOCKHOLM

Telefon: 08-614 70 00

Telefax: 08-10 50 69

Webbadress:

113 82 Stockholm

Telefon: 08-610 30 40

Telefax: 08-34 20 10

Webbadress: www.svanen. nu

Sjöfartsverket

601 78 NORRKÖPING

www.meritanordbanken.com

Telefon: 011-19 10 00

Telefax: 011-10 19 49

MeritaNordbanken

Webbadress: www.nb.se
MeritaNordbanken

Alexandersgatan 30
00020 MERITA, FINLAND
Telefon: 00935-9 1651
Telefax: 00935-9 165 428 38
Webbadress: www.merita.fi

E-post: hk@sjofartsverket.se

Webbadress: www.sjofartsverket.se

SKD Företagen AB

Box 1252

171 04 SOLNA

Telefon: 08-705 80 00

SOS Alarm Sverige AB

Box 5776

114 87 STOCKHOLM

Telefon: 08-407 30 00

Telefax: 08-611 63 36

Webbadress: www.sosalarm.se

192

Specialfastigheter Sverige AB

Slottet

582 28 LINKÖPING

Telefon: 013-24 92 00

Telefax: 013-10 01 33

AB Svensk Exportkredit, SEK Skr. 1999/2000:20

Box 163 68

103 27 STOCKHOLM

Telefon: 08-613 83 00

Telefax: 08-20 38 94

E-post: info@sek.se

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag

Webbadress: www.sek.se

Box 7543

103 93 STOCKHOLM

Telefon: 08-614 43 00

Telefax: 08-61146 00

E-post: headoffice@sbab.se

Webbadress: www.sbab.se

Svenska kraftnät, Affärsverket

Box 526

162 15 VÄLLINGBY

Telefon: 08-739 78 00

Telefax: 08-37 84 05

Webbadress: www.svk.se

Statens Järnvägar, SJ

Centralstationen

105 50 STOCKHOLM

Telefon: 08-762 20 00

Telefax: 08-411 12 16

E-post: sjinfo@stab.sj.se
Webbadress: www.sj.se

Svenska Lagerhusaktiebolaget

Box 301 43

104 25 STOCKHOLM

Telefon: 08-657 44 00

Telefax: 08-737 01 16

Webbadress: www.lagerhus.se

Statens Väg- och Baninvest AB

781 87 BORL/NGE

Telefon: 0243-754 00

Telefax: 0243-756 11

Svenska rymdaktiebolaget

Box 4207

171 04 SOLNA

Telefon: 08-627 62 00

Telefax: 08-98 70 69

Statliga Akademiska Hus AB

Box 483

401 27 GÖTEBORG

E-post: info@ssc.se

Webbadress: www.ssc.se

Telefon: 031-63 67 00

Telefax: 031-63 67 05

E-post: info@akademiskahus.se
www.akademiskahus.se

Svenska Skeppshypotekskassan

Box 11010

404 21 GÖTEBORG

Telefon: 031-80 61 60

Telefax: 031-15 80 85

Sveaskog AB

Storsjöstråket 15

831 34 Östersund

Telefon: 063-19 39 00

Telefax: 063-19 39 29

Webbadress: www.sveaskog.se

E-post: loan@skeppshypotek.o.se

Svenska Skogsplantor AB

Box 33

551 12 JÖNKÖPING

Telefon: 036-30 56 00

Telefax: 036-19 07 40

Svensk Avfallskonvertering AB
(SAKAB)

Box 904

692 29 KUMLA

Telefon: 019-30 51 00

Webbadress: www.sakab.se

E-post: skog@skogsplantor.se

Webbadress: www.skogsplantor.se

AB Svenska Spel

621 80 VISBY

Telefon: 0498-26 35 00

Telefax: 0498-26 36 30

AB Svensk Bilprovning

Box 508

162 15 VÄLLINGBY

Telefon: 08-759 21 00

Telefax: 08-759 54 24

E-post: info@bilprovningen.se

Webbadress: www.bilprovningen.se

Webbadress: www.svenskaspel.se

Svensk-Danska Broförbindelsen AB,
SVEDAB

Box 4044

203 11 MALMÖ

Telefon: 040-660 37 00

Telefax: 040-30 00 21

E-post: ekonomi@svedab.se

Webbadress: www.oresundskonsortiet.se

193

Svenskhemmet Voksenåsen A/S

Ullveien 4

NO-0791 OSLO, NORGE

Telefon: 00947-22 14 30 90

Telefax: 00947-22 49 93 33

E-post: program@voksenaasen.no

Teracom AB Skr. 1999/2000:20

Box 17666

118 92 STOCKHOLM

Telefon: 08-555 420 00

Telefax: 08-555 421 01

E-post: info@teracom.se

Webbadress: www.teracom.se

Sveriges Geologiska AB, SGAB
Under likvidation

AB Tumba Bruk

147 82 TUMBA

Sveriges Provnings- och Forskningsin-
stitut, SP, AB

Box 857

501 15 BORAS

Telefon: 033-16 50 00

Telefax: 033-13 55 02

E-post: info@sp.se

Webbadress: www.sp.se

Telefon: 08-578 695 00

Telefax: 08-578 698 00

Webbadress: www.tumbabruk.se

V&S Vin & Sprit AB

117 97 STOCKHOLM

Telefon: 08-744 70 00

Telefax: 08-744 74 44

E-post: info@vinsprit.se

Sveriges Rese- och Turistråd AB

Box 3030

103 61 STOCKHOLM

Telefon: 08-725 55 00

Telefax: 08-725 55 31

E-post: info@swetourism.se

Webbadress: www.swetourism.se

Webbadress: www.vinsprit.se

Vasakronan AB

Box 24234

104 51 STOCKHOLM

Telefon: 08-783 21 00

Telefax: 08-783 21 01

E-post: info@vasakronan.se

Swedesurvey AB

Webbadress: www.vasakronan.se

801 82 GÄVLE

Telefon: 026-63 33 00

Telefax: 026-65 18 19

E-post: swedesurvey@swedesurvey.se

Webbadress: www.swedesurvey.se

Vasallen AB

Trädgårdsgatan 14

702 12 ÖREBRO
Telefon: 019-17 50 70
Telefax: 019-17 50 90

Swedfund International AB

Box 3286

103 65 STOCKHOLM

E-post: infomaster@vasallen.se
Webbadress: www.vasallen.se

Telefon: 08-725 94 00

Telefax: 08-20 30 93

E-post: info@swedfund.se

Webbadress: www.swedfimd.se

Vattenfall AB

162 87 STOCKHOLM

Telefon: 08-739 50 00

Telefax: 08-17 85 06

E-post: info@vattenfall.se

Systembolaget AB

Webbadress: www.vattenfall.se

103 84 STOCKHOLM

Telefon: 08-789 35 00

Telefax: 08-789 35 02

Webbadress:

Venantius AB

Box 16184

103 24 STOCKHOLM

www.systembolaget.se

Telefon: 08-440 81 00

Telefax: 08-440 81 10

Telia AB

123 86 FARSTA

Telefon: 08-713 10 00

Telefax: 08-713 33 33

E-post: telia@telia.se

Webbadress: www.telia.se

E-post: info@venantius.se
Webbadress: www.venantius.se

Värdepapperscentralen,

VPC, AB

Box 7822

103 97 STOCKHOLM

Telefon: 08-402 90 00

Telefax: 08-24 67 88

Webbadress: www.vpc.se

194

Zenit Shipping AB

Vingalandsgatan 8

417 63 GÖTEBORG

Telefon: 031-22 25 42

Telefax: 031-51 10 90

Skr. 1999/2000:20

195

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 1999.

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden,

Freivalds, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky,
Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,
Lövdén, Ringholm

Föredragande: Björn Rosengren

Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:20 1999 års redogörelse för
företag med statligt ägande

Eländers Gotab 59030, Stockholm 1999

196

Regeringens skrivelse

1999/2000:20

1999 års redogörelse för företag med statligt ägande

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1 Förord

En offensiv företagsportfölj

3 Aktivt ägande genom aktiv förvaltning

4 Ägarpolicy för statliga företag

4.1 Aktivt ägande grundat på affärsmässighet

4.2 Tydlig kommunikation

5 Den statliga portföljen

5.1 År 1998 för de statliga företagen

5.2 Särskilda enheter för statligt ägande

TABELL 3

Företag med statligt ägande efter huvudman 1998

TABELL 4

61 företag med statligt ägande 1998

5.3 Viktiga händelser under 1998 och 1999

5.4 Pharmacia & Upjohn

5.5 Telia och Telenor

5.6 SveaskogAB

5.7 Investeringar och förvärv

5.8 Betydande effektiviseringar och omorganisationer

5.9 Styrelse- och personförändringar

5.10 Övriga viktiga händelser

5.11 Statens ägande i börsnoterade foretag

6 Företagsbeskrivningar Skr-1999/2000:20

7 Stora företag Skr-1999/2000:20

7.1 Apoteket AB

Affärsidé

Verksamhetsbeskrivning

26

Viktiga händelser 1998 och 1999

Prognos 1999

Riktlinjer

Styrelse

Verkställande direktör

7.2 AssiDomän AB

Affärsidé

Verksamhetsbeskrivning Skr. 1999/2000:20

Omvärldsbeskrivning

Viktiga händelser 1998 och 1999

Kvartalsrapport

Prognos 1999

Styrelse

Verkställande direktör

AssiDomän AB

7.3 Celsius AB

Affärsidé

V erksamhetsbeskrivning

Viktiga händelser 1998 och 1999

Prognos 1999

Riktlinjer

Styrelse

Verkställande direktör och koncernchef

Celsius AB

7.4 Luftfartsverket

Affärsidé

V erksamhetsbeskrivning

Viktiga händelser 1998

Kvartalsrapport

Prognos 1999

Riktlinjer

Styrelse

Generaldirektör

Luftfartsverket

7.5 Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB

Affärsidé

Verksamhetsbeskrivning

Omvärldsbeskrivning

Viktiga händelser 1998 och 1999

Tertialrapport

Prognos 1999

Styrelse

Verkställande direktör

LKAB

7.6 Nordbanken Holding AB

7.7 MeritaNordbanken

Affärsidé

6 Företagsbeskrivningar ^Skr-1999/2000:20

7 Stora företag ^Skr-1999/2000:20