Regeringens proposition

<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1999/2000:2</h1>
<h2>Inkomstskattelagen</h2>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 16 september 1999</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Bosse Ringholm</p>
<p>(F inansdepartementet)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN032/prop_19992000__2-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN032/prop_19992000__2-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1999/2000:2</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>Propositionen innehåller ett förslag till en ny inkomstskattelag. Den er-<br>sätter trettiofem skattelagar, i första hand 1928 års kommunalskattelag<br>och 1947 års lag om statlig inkomstskatt.</p>
<p>I lagen har samlats i stort sett alla regler om hur man beräknar under-<br>laget för statlig och kommunal inkomstskatt och om skatteberäkningen.</p>
<p>Syftet med förslaget är att inkomstskattelagstiftningen skall bli över-<br>skådlig och språkligt moderniserad. Det är fråga om en omfattande lag-<br>teknisk bearbetning. Materialet har redigerats om och bearbetats språk-<br>ligt. Lagen är indelad i 12 avdelningar med sammanlagt 66 kapitel. Målet<br>med det språkliga arbetet har varit att förenkla meningsbyggnaden och<br>modernisera uttryckssätten.</p>
<p>Förslaget innehåller bara få materiella ändringar. Ändringarna syftar i<br>huvudsak till att undanröja inkonsekvenser eller förbiseenden i tidigare<br>lagstiftning.</p>
<p>Propositionen innehåller också förslag till en ikraftträdandelag.</p>
<p>Propositionen består av tre delar, Del 1 med lagtext och allmänmoti-<br>vering, Del 2 med författningskommentar och Del 3 med bilagor.</p>
<p>1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Del 1</p>
<p>Förkortningar ........................................................................................9</p>
<p>1       Förslag till riksdagsbeslut.......................................................10</p>
<p>2      Lagtext......................................................................................13</p>
<p>2.1     Förslag till inkomstskattelag.....................................................13</p>
<p>AVD. I    INNEHÅLL OCH DEFINITIONER...........................13</p>
<p>1 kap.      Grundläggande bestämmelser om kommunal och</p>
<p>statlig inkomstskatt.......................................................13</p>
<p>2 kap.       Definitioner och förklaringar.......................................16</p>
<p>AVD. II    SKATTSKYDLIGHET................................................24</p>
<p>3 kap.       Fysiska personer...........................................................24</p>
<p>4 kap       Dödsbon.......................................................................29</p>
<p>5 kap.       Svenska handelsbolag..................................................30</p>
<p>6 kap.        Juridiska personer.........................................................30</p>
<p>7 kap.        Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade</p>
<p>trossamfund och andra juridiska personer....................35</p>
<p>AVD. III   SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE</p>
<p>AVDRAGSGILLA UTGIFTER.................................40</p>
<p>8 kap.       Inkomster som är skattefria..........................................40</p>
<p>9 kap.       Utgifter som inte far dras av.........................................45</p>
<p>AVD. IV   INKOMSTSLAGET TJÄNST.....................................47</p>
<p>10 kap.      Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget</p>
<p>tjänst.............................................................................47</p>
<p>11 kap.      Vad som skall tas upp i inkomstslaget tjänst...............50</p>
<p>12 kap.      Vad som skall dras av i inkomstslaget tjänst...............60</p>
<p>AVD. V   INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET......69</p>
<p>13 kap.      Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet ..69</p>
<p>14 kap.      Beräkning av resultatet av näringsverksamhet.............71</p>
<p>15 kap.      Vad som skall tas upp i inkomstslaget</p>
<p>näringsverksamhet........................................................75</p>
<p>16 kap.      Vad som skall dras av i inkomstslaget</p>
<p>näringsverksamhet........................................................77</p>
<p>17 kap.      Lager och pågående arbeten.........................................85</p>
<p>18 kap.      Inventarier....................................................................90</p>
<p>19 kap.      Byggnader....................................................................94</p>
<p>20 kap.      Markanläggningar och substansminskning..................99</p>
<p>21 kap.      Skogsfrågor................................................................104</p>
<p>22 kap.      Uttag ur näringsverksamhet.......................................110</p>
<p>23 kap.      Underprisöverlåtelser.................................................112</p>
<p>24 kap.      Räntor och utdelningar i inkomstslaget</p>
<p>näringsverksamhet......................................................117</p>
<p>25 kap.      Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget</p>
<p>näringsverksamhet......................................................122</p>
<p>26 kap.      Äterföring av värdeminskningsavdrag.......................128</p>
<p>27 kap.      Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och</p>
<p>tomtrörelse..................................................................131</p>
<p>28 kap.      Arbetsgivares pensionskostnader...............................134</p>
<p>29 kap.      Näringsbidrag.............................................................140</p>
<p>30 kap.      Periodiseringsfonder..................................................142</p>
<p>31 kap.      Ersättningsfonder.......................................................145</p>
<p>32 kap.     Upphovsmannakonto..................................................150</p>
<p>33 kap.      Räntefördelning..........................................................152</p>
<p>34 kap.      Expansionsfonder.......................................................157</p>
<p>35 kap.      Koncernbidrag..................  162</p>
<p>36 kap.      Kommissionärsförhållanden......................................164</p>
<p>37 kap.      Fusioner och fissioner................................................165</p>
<p>3 8 kap.      Verksamhetsavyttringar.............................................171</p>
<p>39 kap.      Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer . 173</p>
<p>40 kap.      Tidigare års underskott...............................................180</p>
<p>AVD VI   INKOMSTSLAGET KAPITAL................................185</p>
<p>41 kap.      Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget</p>
<p>kapital.........................................................................185</p>
<p>42 kap.      Vad som skall tas upp och dras av i inkomstslaget</p>
<p>kapital........................................................................187</p>
<p>43 kap.      Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade</p>
<p>företag.........................................................................194</p>
<p>AVD VII   KAPITALVINSTER OCH</p>
<p>KAPITALFÖRLUSTER............................................200</p>
<p>44 kap.      Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster</p>
<p>och kapitalförluster.....................................................200</p>
<p>45 kap.      Avyttring av fastigheter..............................................207</p>
<p>46 kap.      Avyttring av bostadsrätter..........................................214</p>
<p>47 kap.      Uppskovsavdrag.........................................................218</p>
<p>48 kap.      Avyttring av delägarrätter samt fordringsrätter..........221</p>
<p>49 kap.      Uppskov med beskattningen vid andelsbyten............226</p>
<p>50 kap.      Avyttring av andelar i svenska handelsbolag.............233</p>
<p>51 kap.      Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid</p>
<p>avyttring av andelar i svenska handelsbolag.............235</p>
<p>52 kap.      Avyttring av andra tillgångar.....................................236</p>
<p>53 kap.      Överlåtelse av tillgångar till underpris.......................237</p>
<p>54 kap.      Betalning av skulder i utländsk valuta.......................240</p>
<p>55 kap.      Ersättning på grund av insättnings garanti och</p>
<p>investerarskydd..........................................................241</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>AVD. VIII  FÅMANSFÖRETAG OCH</p>
<p>FÅMANHANDELSBOLAG.....................................242</p>
<p>56 kap.      Vissa förmåner och ersättningar från fåmans-</p>
<p>foretag och fåmanshandelsbolag................................242</p>
<p>57 kap.      Utdelning och kapitalvinst på andelar i famans-</p>
<p>foretag.........................................................................244</p>
<p>AVD. IX   PENSIONSSPARANDE............................................247</p>
<p>58 kap.      Pensionsförsäkringar, kapitalförsäkringar och</p>
<p>pensionssparkonton....................................................247</p>
<p>59 kap.      Pensionssparavdrag....................................................254</p>
<p>AVD. X   VISSA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER.........258</p>
<p>60 kap.      Familjebeskattning.....................................................258</p>
<p>61 kap.      Värdering av inkomster i annat än pengar.................260</p>
<p>AVD. XI   ALLMÄNNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG</p>
<p>OCH SJÖINKOMSTAVDRAG................................264</p>
<p>62 kap.      Allmänna avdrag........................................................264</p>
<p>63 kap.      Grundavdrag...............................................................267</p>
<p>64 kap.      Sjöinkomstavdrag.......................................................269</p>
<p>AVD. XII  BERÄKNING AV SKATTEN..................................271</p>
<p>65 kap.      Skatteberäkningen......................................................271</p>
<p>66 kap.      Skatt på ackumulerad inkomst...................................274</p>
<p>Bilaga 24.1    280</p>
<p>Bilaga 24.2   281</p>
<p>Bilaga 37.1    282</p>
<p>Bilaga 37.2   283</p>
<p>2.2  Förslag till lag om ikraftträdande av inkomstskattelagen............284</p>
<p>1 kap.       Allmänna bestämmelser.............................................284</p>
<p>2 kap.       Övergångsbestämmelser om personförsäkringar.......286</p>
<p>3 kap.       Övriga övergångsbestämmelser som inte är samlade</p>
<p>i kapitelordning..........................................................291</p>
<p>4 kap.       Övergångsbestämmelser som är samlade i</p>
<p>kapitelordning.............................................................293</p>
<p>2.3     Förslag till lag om ändring i miljöbalken.................................318</p>
<p>2.4     Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäk-<br>ringsavtal .................................................................................319</p>
<p>2.5     Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt</p>
<p>och gåvoskatt...........................................................................320</p>
<p>2.6     Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om inven-<br>tering av varulager for inkomsttaxeringen..............................326</p>
<p>2.7     Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän</p>
<p>försäkring.................................................................................328</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>2.8     Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382) angående</p>
<p>införande av lagen om allmän försäkring...............................332</p>
<p>2.9     Förslag till lag om ändring i lagen (1963:587) om inkomst-<br>beskattning av fideikommissbo, m.m......................................333</p>
<p>2.10    Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med sär-</p>
<p>skilda bestämmelser om kommuns och annan menighets<br>utdebitering av skatt, m.m.......................................................336</p>
<p>2.11    Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om</p>
<p>tryggande av pensionsutfästelse m.m.....................................339</p>
<p>2.12    Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)... 340</p>
<p>2.13   Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på</p>
<p>annonser och reklam................................................................343</p>
<p>2.14    Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv</p>
<p>av hyresfastighet m.m..............................................................345</p>
<p>2.15   Förslag till lag om upphävande av lagen (1978:401) om</p>
<p>exportkreditstöd.......................................................................346</p>
<p>2.16    Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om betal-<br>ningssäkring för skatter, tullar och avgifter.............................347</p>
<p>2.17   Förslag till lag om ändring i lagen (1979:412) om kom-<br>munala indelningsdelegerade..................................................348</p>
<p>2.18   Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebi-<br>tering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning</p>
<p>i kommuner och landsting........................................................349</p>
<p>2.19    Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen</p>
<p>(1979:1152)..............................................................................350</p>
<p>2.20    Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)... 354</p>
<p>2.21    Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om social-<br>avgifter ....................................................................................360</p>
<p>2.22   Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punkt-<br>skatter och prisregleringsavgifter............................................364</p>
<p>2.23   Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på</p>
<p>gödselmedel.............................................................................365</p>
<p>2.24   Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt</p>
<p>på bekämpningsmedel..............................................................366</p>
<p>2.25   Förslag till lag om upphävande av lagen (1984:947) om</p>
<p>beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i<br>Sverige ....................................................................................367</p>
<p>2.26    Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig</p>
<p>fastighetsskatt...........................................................................368</p>
<p>2.27   Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning</p>
<p>av utländsk skatt.......................................................................370</p>
<p>2.28    Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen</p>
<p>(1986:617)................................................................................375</p>
<p>2.29   Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om</p>
<p>homosexuella sambor..............................................................376</p>
<p>2.30   Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om</p>
<p>Sveriges riksbank ..................................................................378</p>
<p>2.31    Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd         Prop. 1999/2000:2</p>
<p>för anställning på fartyg...........................................................379</p>
<p>2.32   Förslag till lag om upphävande av i lagen (1989:1035)</p>
<p>om särskild insamling av uppgifter från<br>bostadsrättsföreningar m.fl.....................................................380</p>
<p>2.33    Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324).........381</p>
<p>2.34   Förslag till lag om upphävande av i lagen (1990:655)</p>
<p>om återföring av obeskattade reserver.....................................388</p>
<p>2.35    Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild</p>
<p>löneskatt på vissa förvärvsinkomster.......................................389</p>
<p>2.36   Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om</p>
<p>avkastningsskatt på pensionsmedel.........................................392</p>
<p>2.37   Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på</p>
<p>ränta på skogskontomedel m.m...............................................395</p>
<p>2.38   Förslag till lag om ändring i lagen (1990:692) om upphä-</p>
<p>vande av lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa<br>sparformer................................................................................396</p>
<p>2.39   Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om ned-<br>sättning av socialavgifter.........................................................398</p>
<p>2.40    Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)...400</p>
<p>2.41    Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild</p>
<p>premieskatt för grupplivförsäkringar, m.m..............................401</p>
<p>2.42   Förslag till lag om ändring i lagen (1991:359) om arvoden</p>
<p>till statsråden m.m...................................................................402</p>
<p>2.43    Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild</p>
<p>inkomstskatt för utomlands bosatta.........................................403</p>
<p>2.44    Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild</p>
<p>inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl......................406</p>
<p>2.45    Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild</p>
<p>löneskatt på pensionskostnader................................................408</p>
<p>2.46   Förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om</p>
<p>Konungariket Sveriges stadshypotekskassa............................409</p>
<p>2.47   Förslag till lag om upphävande (1992:1352) om återföring</p>
<p>av allmän investeringsreserv....................................................410</p>
<p>2.48   Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1485)</p>
<p>om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst<br>vid 1994 och 1995 års taxeringar.............................................411</p>
<p>2.49   Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:672) om</p>
<p>skattereduktion för utgifter för byggnadsarbeten på<br>bostadshus................................................................................412</p>
<p>2.50   Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om</p>
<p>bostadsbidrag...........................................................................413</p>
<p>2.51    Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om indivi-<br>duellt pensionssparande ..........................................................416</p>
<p>2.52   Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1519) om</p>
<p>avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen<br>vid 1995-1997 års taxeringar..................................................417</p>
<p>2.53   Förslag till lag om upphävande av i lagen (1993:1540)</p>
<p>om återföring av skatteutjämningsreserv.................................418</p>
<p>2.54   Förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617)........419  Prop. 1999/2000:2</p>
<p>2.55   Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen</p>
<p>(1994:200)................................................................................420</p>
<p>2.56   Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om</p>
<p>bostadstillägg till pensionärer..................................................425</p>
<p>2.57   Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda</p>
<p>tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet................................427</p>
<p>2.58   Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:760) om</p>
<p>inkomst skatteregler vid ombildning av landshypoteks-<br>institutionen.............................................................................428</p>
<p>2.59   Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:774) om</p>
<p>beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering...............429</p>
<p>2.60   Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekono-<br>miska villkor för riksdagens ledamöter...................................430</p>
<p>2.61    Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän</p>
<p>pensionsavgift..........................................................................431</p>
<p>2.62    Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt</p>
<p>på energi...................................................................................432</p>
<p>2.63    Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1852) om<br>beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid</p>
<p>1996- 1999 års taxeringar.........................................................433</p>
<p>2.64   Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän</p>
<p>löneavgift.................................................................................434</p>
<p>2.65    Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:1623) om</p>
<p>skattereduktion för riskkapitalinvesteringar............................435</p>
<p>2.66   Förslag till lag om upphävande av lagen (1996:725) om</p>
<p>skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på<br>bostadshus................................................................................436</p>
<p>2.67   Förslag till lag om ändring i lagen (1996:761) om</p>
<p>inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade<br>bestämmelser om aktiekapitalets storlek.................................437</p>
<p>2.68   Förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om</p>
<p>registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekono-<br>miska intressen.........................................................................440</p>
<p>2.69   Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om</p>
<p>underhållsstöd .........................................................................441</p>
<p>2.70   Förslag till lag om upphävande av lagen (1996:1231) om<br>skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid</p>
<p>1997- 2001 års taxeringar.........................................................443</p>
<p>2.71    Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig</p>
<p>förmögenhetsskatt ..................................................................444</p>
<p>2.72   Förslag till lag om ändring i lagen (1997:324) om</p>
<p>begränsning av skatt.................................................................452</p>
<p>2.73    Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen</p>
<p>(1997:483)................................................................................454</p>
<p>2.74   Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om</p>
<p>inkomstgrundad ålderspension................................................466</p>
<p>2.75    Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1620) om</p>
<p>beskattning av valutakursreserv...............................................469</p>
<p>2.76    Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:000).......471</p>
<p>2.77   Förslag till lag om Forskarskattenämnden...............................472</p>
<p>3      Ärendet och dess beredning..................................................474</p>
<p>4      Lagförslagets allmänna inriktning.......................................476</p>
<p>5      Omfattningen.........................................................................481</p>
<p>6      Dispositionen..........................................................................484</p>
<p>6.1     En eller flera lagar......................................................484</p>
<p>6.2     Inkomstskattelagens indelning...................................486</p>
<p>7      Språkliga frågor.....................................................................492</p>
<p>7.1     Allmänna språkfrågor.................................................492</p>
<p>7.2     Vissa skatterättsliga uttryck.......................................497</p>
<p>7.2.1    Inkomst-utgift, intäkt-kostnad eller intäktspost-</p>
<p>kostnadspost...............................................................497</p>
<p>7.2.2   Resultat respektive överskott eller underskott...........499</p>
<p>7.2.3   Skall eller får dras av..................................................500</p>
<p>7.2.4   Kvantifierande uttryck................................................502</p>
<p>7.2.5   Realisationsvinst eller kapitalvinst.............................505</p>
<p>7.2.6   Egendom eller tillgång...............................................506</p>
<p>7.2.7   Omsättningstillgångar eller lagertillgångar................507</p>
<p>7.2.8   Finansiella instrument - värdepapper .......................508</p>
<p>7.2.9   Aktier eller andelar.....................................................512</p>
<p>7.2.10  Enskild näringsidkare och enskild närings-<br>verksamhet .................................................................513</p>
<p>7.2.11  Uttryck för skattemässig kontinuitet..........................514</p>
<p>7.2.12  Benefika förvärv.........................................................515</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>8      Utlandsfrågor.........................................................................517</p>
<p>8.1     Nuvarande oklarheter.................................................517</p>
<p>8.2    Överväganden.............................................................518</p>
<p>9      Ikraftträdande och övergångsfrågor...................................520</p>
<p>9.1      Ikraftträdande.............................................................520</p>
<p>9.2    Övergångsbestämmelser............................................521</p>
<p>10     Följdändringar.......................................................................524</p>
<p>11 Offentligfinansiella konsekvenser</p>
<p>527</p>
<p>Del 2</p>
<p>F örfattningskommentar</p>
<p>Del 3</p>
<p>Bilagor</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Förkortningar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>AvL</p></td><td>
<p>Lagen (1996:761) om ändrade inkomstskatteregler m.m.<br>med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapi-<br>talets storlek</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ErFL</p>
<p>ExmL</p>
<p>FUL</p></td><td>
<p>Lagen (1990:663) om ersättningsfonder</p>
<p>Lagen (1993:1537) om expansionsmedel</p>
<p>Lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fis-<br>sioner och verksamhetsöverlåtelser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>GBFL</p>
<p>IL</p>
<p>ILP</p>
<p>KapUL</p></td><td>
<p>Bokföringslagen (1976:125)</p>
<p>Inkomstskattelagen</p>
<p>Lagen (1999:000) om införande av inkomstskattelagen</p>
<p>Lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget<br>vid beskattning av ägare i fåmansföretag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KL</p>
<p>KÖL</p></td><td>
<p>Kommunalskattelagen (1928:370)</p>
<p>Lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsöverlåtelser inom koncerner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>LAU</p></td><td>
<p>Lagen (1993:1539) om avdrag för underskott i närings-<br>verksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>LSII</p></td><td>
<p>Lagen (1999:199) om skatteregler för ersättning från<br>insättningsgaranti och investerarskydd</p></td></tr>
<tr><td>
<p>LSK</p></td><td>
<p>Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-<br>gifter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NBFL</p>
<p>OL</p></td><td>
<p>Bokföringslagen (1999:000)</p>
<p>Lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gräns-<br>överskridande omstruktureringar inom EG</p></td></tr>
<tr><td>
<p>PFL</p>
<p>RFL</p>
<p>SAIL</p></td><td>
<p>Lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder</p>
<p>Lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning</p>
<p>Lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumule-<br>rad inkomst</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SBL</p>
<p>SHBL</p></td><td>
<p>Skattebetalningslagen (1997:483)</p>
<p>Lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning<br>av inkomst från handelsbolag i vissa fall</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SIL</p>
<p>SkkL</p>
<p>TL</p>
<p>UAL</p></td><td>
<p>Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</p>
<p>Skogskontolagen</p>
<p>Taxeringslagen (1990:324)</p>
<p>Lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bo-<br>stad</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UBA</p></td><td>
<p>Lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UBL</p>
<p>UmkL</p>
<p>UPL</p></td><td>
<p>Uppbördslagen (1953:272)</p>
<p>Lagen (1979:611) om upphovsmannakonto</p>
<p>Lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser<br>till underpris</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ÅRL</p></td><td>
<p>Årsredovisningslagen (1995:1554)</p></td></tr>
</table>
<h2>Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till</p>
<p>1.  inkomstskattelag,</p>
<p>2.  lag om ikraftträdande av inkomstskattelagen,</p>
<p>3.  lag om ändring i miljöbalken,</p>
<p>4.  lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,</p>
<p>5.  lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,</p>
<p>6.  lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för<br>inkomsttaxeringen,</p>
<p>7.  lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>8.  lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen<br>om allmän försäkring,</p>
<p>9 lag om ändring i lagen (1963:587) om inkomstbeskattning av fi-<br>deikommissbo, m.m.,</p>
<p>10. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om<br>kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,</p>
<p>11. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsut-<br>fästelse m.m.,</p>
<p>12. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),</p>
<p>13. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och re-<br>klam,</p>
<p>14. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet<br>m.m.,</p>
<p>15. lag om upphävande lagen (1978:401) om exportkreditstöd,</p>
<p>16. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skat-<br>ter, tullar och avgifter,</p>
<p>17. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdele-<br>gerad,</p>
<p>18. lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning<br>av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting,</p>
<p>19. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),</p>
<p>20. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),</p>
<p>21. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,</p>
<p>22. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-<br>ringsavgifter,</p>
<p>23. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,</p>
<p>24. lag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsme-<br>del,</p>
<p>25. lag om upphävande av lagen (1984:947) om beskattning av ut-<br>ländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige,</p>
<p>26. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,</p>
<p>27. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,</p>
<p>28. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),</p>
<p>29. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,</p>
<p>30. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,</p>
<p>31. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på<br>fartyg,</p>
<p>10</p>
<p>32. lag om upphävande av lagen (1989:1035) om särskild insamling<br>av uppgifter från bostadsrättsföreningar m.fl.,</p>
<p>33. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),</p>
<p>34. lag om upphävande av lagen (1990:655) om återföring av obeskat-<br>tade reserver,</p>
<p>35. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa<br>förvärvsinkomster,</p>
<p>36. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-<br>sionsmedel,</p>
<p>37. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogs-<br>kontomedel m.m.,</p>
<p>38. lag om ändring i lagen (1990:692) om upphävande av lagen<br>(1978:423) om skattelättnader for vissa sparformer,</p>
<p>39. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgif-<br>ter,</p>
<p>40. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),</p>
<p>41. lag om ändring i lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för<br>grupplivförsäkringar, m.m.,</p>
<p>42. lag om ändring i lagen (1991:359) om arvoden till statsråden<br>m.m.,</p>
<p>43. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt for<br>utomlands bosatta,</p>
<p>44. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för<br>utomlands bosatta artister m.fl.,</p>
<p>45. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen-<br>sionskostnader,</p>
<p>46. lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges<br>stadshypotekskassa,</p>
<p>47. lag om upphävande av lagen (1992:1352) om återföring av allmän<br>investeringsreserv,</p>
<p>48. lag om upphävande av lagen (1992:1485) om beräkning av statlig<br>inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxering-<br>ar,</p>
<p>49. lag om upphävande av lagen (1993:672) om skattereduktion för<br>utgifter for byggnadsarbeten på bostadshus,</p>
<p>50. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,</p>
<p>51. lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionsspar-<br>ande</p>
<p>52. lag om upphävande av lagen (1993:1519) om avdrag for kostnader<br>för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995-1997 års taxering-<br>ar,</p>
<p>53. lag om upphävande av lagen (1993:1540) om återföring av skatte-<br>utj ämningsreserv,</p>
<p>54. lag om ändring i ordningslagen (1993:1617),</p>
<p>55. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),</p>
<p>56. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionä-<br>rer,</p>
<p>57. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i<br>beskattningsforfarandet,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>11</p>
<p>58. lag om upphävande av lagen (1994:760) om inkomstskatteregler<br>vid ombildning av landshypoteksinstitutionen,</p>
<p>59. lag om upphävande av lagen (1994:774) om beskattning av vinst-<br>utdelning vid 1995 års taxering,</p>
<p>60. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för<br>riksdagens ledamöter,</p>
<p>61. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,</p>
<p>62. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,</p>
<p>63. lag om upphävande av lagen (1994:1852) om beräkning av statlig<br>inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar,</p>
<p>64. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,</p>
<p>65. lag om upphävande av lagen (1995:1623) om skattereduktion för<br>riskkapitalinvesteringar,</p>
<p>66. lag om upphävande av lagen (1996:725) om skattereduktion för<br>utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,</p>
<p>67. lag om ändring i lagen (1996:761) om inkomstskatteregler m.m.<br>med anledning av ändrade bestämmelser om aktiekapitalets stor-<br>lek,</p>
<p>68. lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdags-<br>ledamöters åtaganden och ekonomiska intressen,</p>
<p>69. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,</p>
<p>70. lag om upphävande av lagen (1996:1231) om skattereduktion för<br>fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar,</p>
<p>71. lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,</p>
<p>72. lag om ändring i lagen (1997:324) om begränsning av skatt,</p>
<p>73. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),</p>
<p>74. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion,</p>
<p>75. lag om ändring i lagen (1998:1620) om beskattning av valutakurs-<br>reserv,</p>
<p>76. lag om ändring i bokföringslagen (1999:000), och</p>
<p>77. lag om forskarskattenämnden</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>12</p>
<h2>Lagtext</h2>
<h3>2.1 Förslag till inkomstskattelag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER</p>
<p>1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och<br>statlig inkomstskatt</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig inkomst-<br>skatt.</p>
<p>I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I</p>
<p>2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa<br>termer och uttryck används i denna lag.</p>
<h4>Skattskyldighet</h4>
<p>2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns i 3-7 kap.</p>
<h4>Skatter</h4>
<p>3 § Fysiska personer skall betala</p>
<p>1. kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i in-<br>komstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster),</p>
<p>2. statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (skatt på<br>kapitalinkomster), och</p>
<p>3. statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond (expan-<br>sionsfondsskatt).</p>
<p>Juridiska personer skall betala statlig inkomstskatt på inkomster i in-<br>komstslaget näringsverksamhet.</p>
<p>4 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av<br>beskattningsåret skall betala kommunal inkomstskatt i form av kommu-<br>nalskatt till hemortskommunen och, om hemortskommunen ingår i ett<br>landsting, landstingsskatt till det landstinget. Vad som avses med hem-<br>ortskommun framgår av 65 kap. 3 §.</p>
<p>Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskatt-<br>ningsåret skall betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt<br>ändamål.</p>
<p>För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning<br>till utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap.<br>17 § 2-4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>13</p>
<h4>Underlaget för skatten</h4>
<p>Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster</p>
<p>5 § Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster skall beräknas på den<br>beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna skall beräknas på följande<br>sätt.</p>
<p>Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet<br>minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt<br>till helt hundratal kronor och är den taxerade förvärvsinkomsten.</p>
<p>Från den taxerade förvärvsinkomsten dras 75 procent av sådana avgif-<br>ter enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser be-<br>skattningsåret, avrundat uppåt till helt hundratal kronor, samt grundav-<br>drag eller särskilt grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen skall<br>göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomsten.</p>
<p>Fysiska personers skatt på kapitalinkomster</p>
<p>6 § Fysiska personers skatt på kapitalinkomster skall beräknas på över-<br>skottet i inkomstslaget kapital.</p>
<p>Juridiska personers skatt</p>
<p>1 § Juridiska personers skatt skall beräknas på den beskattningsbara in-<br>komsten. Denna skall beräknas på följande sätt.</p>
<p>Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna<br>avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och<br>är den taxerade och den beskattningsbara inkomsten.</p>
<p>För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som upp-<br>fyller kraven i 7 kap. 7 § första stycket minskas den taxerade inkomsten<br>med grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara in-<br>komsten.</p>
<p>Bestämmelser för olika inkomstslag</p>
<p>8 § Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika inkomstslagen<br>finns för</p>
<p>- inkomstslaget tjänst i 10-12 kap.,</p>
<p>- inkomstslaget näringsverksamhet i 13-40 kap., och</p>
<p>- inkomstslaget kapital i 41-A3 kap.</p>
<p>Gemensamma bestämmelser</p>
<p>9 § Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om grundavdrag<br>och särskilt grundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap.</p>
<p>10 § Bestämmelser finns om</p>
<p>- vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>14</p>
<p>- vissa utgifter som inte skall dras av i 9 kap.,                           Prop. 1999/2000:2</p>
<p>- kapitalvinster och kapitalförluster i 44-54 kap.,</p>
<p>- insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,</p>
<p>- fåmansföretag och famanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,</p>
<p>- pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,</p>
<p>- pensionssparavdrag i 59 kap.,</p>
<p>- familjebeskattning i 60 kap., och</p>
<p>- värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap.</p>
<h4>Skattens beräkning</h4>
<p>11 § Bestämmelser om hur skatten skall beräknas samt om skattereduk-<br>tion for underskott av kapital, allmän pensionsavgift och sjöinkomst<br>finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad<br>inkomst finns i 66 kap.</p>
<h4>Taxeringsår</h4>
<p>12 § Taxeringsåret är det kalenderår då taxeringsbeslut om den årliga<br>taxeringen for ett beskattningsår skall meddelas enligt 4 kap. 2 § taxe-<br>ringslagen (1990:324).</p>
<h4>Beskattningsår</h4>
<p>Fysiska personer</p>
<p>13 § Beskattningsåret är for fysiska personer kalenderåret före taxerings-<br>året.</p>
<p>Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokfö-<br>ringslagen (1999:000) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med<br>kalenderåret och har följt bestämmelserna i 3 kap. bokföringslagen, är<br>beskattningsåret for näringsverksamheten i stället det räkenskapsår som<br>slutat närmast före taxeringsåret.</p>
<p>Inkomster i handelsbolag</p>
<p>14 § Inkomster i ett svenskt handelsbolag skall tas upp vid den taxering<br>då handelsbolaget skulle ha taxerats om det hade varit skattskyldigt. För<br>delägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster<br>som inte skall tas upp i inkomstslaget kapital.</p>
<p>Juridiska personer</p>
<p>15 § Beskattningsåret är för juridiska personer det räkenskapsår som<br>slutat närmast före taxeringsåret. För näringsverksamhet som bokfö-<br>ringslagen (1999:000) inte tillämpas på är dock kalenderåret före taxe-<br>ringsåret alltid beskattningsår.</p>
<p>15</p>
<p>I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificera- Prop. 1999/2000:2<br>de fusioner och fissioner.</p>
<h4>Hänvisning till andra lagar</h4>
<p>16 § Bestämmelser om</p>
<p>- skyldighet att lämna uppgifter till skattemyndigheten till ledning för<br>taxeringen finns i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp-<br>gifter,</p>
<p>- förfarandet för att fastställa underlaget för skatten finns i taxeringsla-<br>gen (1990:324), och</p>
<p>- hur skatten bestäms, debiteras, redovisas och betalas finns i skatte-<br>betalningslagen (1997:483).</p>
<p>17 § Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i</p>
<p>- lagen (1991:5 86) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,</p>
<p>- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ar-<br>tister m.fl.,</p>
<p>- lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, och</p>
<p>- kupongskattelagen (1970:624).</p>
<p>2 kap. Definitioner och förklaringar</p>
<h4>Var det finns definitioner och förklaringar</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar<br>till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitio-<br>ner och förklaringar också i andra kapitel.</p>
<p>Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck<br>samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan<br>angivna paragrafer:</p>
<p>aktiebolag i 4 §</p>
<p>andelsbyte i 49 kap. 2 §</p>
<p>aktiv näringsverksamhet i 23 §</p>
<p>andelshus i 16 §</p>
<p>barn i 21 §</p>
<p>begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §</p>
<p>begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §<br>beskattningsår i 1 kap. 13-15 §§ och 37 kap. 19 §<br>byggnadsinventarier i 19 kap. 19-21 §§</p>
<p>delägare i famansföretag eller famanshandelsbolag i 56 kap. 6 §<br>delägarrätt i 48 kap. 2 §</p>
<p>dödsbo i 4 kap., se också 3 §</p>
<p>egenavgifter i 26 §</p>
<p>europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §</p>
<p>fast driftställe i 29 §</p>
<p>fastighet i 6 §</p>
<p>fastighetsägare i 7 §</p>
<p>16</p>
<p>fission i 37 kap. 5 §<br>fordringsrätt i 48 kap. 3 och 4 § §<br>fusion i 37 kap. 3 §<br>fysisk person i 4 kap. 1 och 2 §§<br>famansforetag i 56 kap. 2, 3 och 5 §§<br>famanshandelsbolag i 56 kap. 4 och 5 §§<br>företagsledare i 56 kap. 6 §<br>försäkringsaktiebolag i 4 §<br>förvaltningsföretag i 24 kap. 14 §<br>förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §<br>handelsbolag i 5 kap., se också 3 §<br>hyreshusenhet i 15 §<br>industrienhet i 15 §<br>inventarier i 18 kap. 1 §<br>investmentföretag i 39 kap. 15 §<br>juridisk person i 3 §<br>kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §<br>kapitaltillgång i 25 kap. 3 §<br>kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §<br>kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i</p>
<p>25 kap. 3-5 §<br>koncern (svensk) i 5 §<br>koncemintem andelsavyttring i 25 kap. 6 §<br>kooperativ förening i 39 kap. 21 §<br>kvalificerad andel i 57 kap. 4-6 §§<br>kvalificerad fission i 37 kap. 6 §,<br>kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §<br>lagertillgång i 17 kap. 3 §<br>lantbruksenhet i 15 §<br>livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §<br>makar i 20 §<br>markanläggning i 20 kap. 2 §<br>markinventarier i 20 kap. 15 och 16 §§<br>marknadsvärdet i 61 kap. 2 §<br>marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 §<br>näringsbidrag i 29 kap. 2 och 3 §§<br>näringsbostadsrätt i 19 §<br>näringsfastighet i 14 §<br>närstående i 22 §<br>obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3-5 §<br>obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §<br>omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §<br>option i 44 kap. 12 §<br>passiv näringsverksamhet i 23 §<br>pension i 10 kap. 5 §<br>pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §<br>pensionssparkonto i 58 kap. 21 §<br>prisbasbelopp i 27 §<br>privatbostad i 8-12 §§</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>17</p>
<p>privatbostadsfastighet i 13 §<br>privatbostadsföretag i 17 §<br>privatbostadsrätt i 18 §<br>rörelse i 24 §<br>sambor i 20 §</p>
<p>sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst i<br>10 kap. 7 §</p>
<p>sjöinkomst i 64 kap. 3 och 4 §§<br>skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §<br>skattemässigt värde i 31-33 §§<br>småhus i 15 §<br>småhusenhet i 15 §<br>statslåneräntan i 28 §<br>svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §<br>svensk koncern i 5 §<br>Sverige i 30 §<br>taxeringsenhet i 15 §<br>taxeringsvärde i 15 §<br>taxeringsår i 1 kap. 12 §<br>termin i 44 kap. 11 §<br>underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §<br>utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §<br>utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §<br>utländskt bolag i 6 kap. 9 och 10 §§<br>uttagsbeskattning i 22 kap. 7 §<br>verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §<br>verksamhetsgren i 25 §<br>vinstandelslån i 24 kap. 5 §<br>återföring av avdrag i 34 §.</p>
<h4>Utländska motsvarigheter</h4>
<p>2 § De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande ut-<br>ländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att<br>bara svenska företeelser avses.</p>
<p>Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen,<br>landsting, kommuner och kommunalförbund.</p>
<h4>Juridisk person</h4>
<p>3 § Bestämmelserna om juridiska personer skall inte tillämpas på</p>
<p>- dödsbon,</p>
<p>- svenska handelsbolag, eller</p>
<p>-juridiska personer som förvaltar samfålligheter och som avses i<br>6 kap. 6 § andra stycket.</p>
<p>Bestämmelserna om juridiska personer skall tillämpas också på svens-<br>ka värdepappersfonder.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>18</p>
<p>Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat<br>skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.</p>
<p>Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europe-<br>iska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §.</p>
<p>I vilka fall utländska associationer anses som juridiska personer fram-<br>går av 6 kap. 8 §.</p>
<h4>Aktiebolag</h4>
<p>4 § Försäkringsaktiebolag räknas som aktiebolag.</p>
<h4>Svensk koncern</h4>
<p>5 § Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra<br>näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.</p>
<h4>Fastighet</h4>
<p>6 § Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom. Det-<br>samma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap. 2 och<br>3 §§ jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.</p>
<p>Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt.</p>
<h4>Fastighetsägare</h4>
<p>7 § Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på det sätt som<br>anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fas-<br>tighetsägare.</p>
<h4>Privatbostad</h4>
<p>8 § Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används<br>eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom<br>för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat<br>till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig<br>del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående<br>till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.</p>
<p>Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i<br>ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är<br>avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för per-<br>manent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs<br>vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.</p>
<p>9 § Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lant-<br>bruksenhet räknas inte som privatbostad.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>19</p>
<p>Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt Prop. 1999/2000:2<br>fler än två familjer räknas inte som privatbostad.</p>
<p>Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som<br>privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och<br>nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 §<br>fastighetstaxeringslagen (1979:1152).</p>
<p>10 § Frågan om en bostad skall räknas som privatbostad under ett visst<br>kalenderår skall bestämmas på grundval av förhållandena vid årets ut-<br>gång. Om bostaden överlåts under året, skall i stället förhållandena på<br>överlåtelsedagen vara avgörande.</p>
<p>11 § Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte<br>längre skall räknas som privatbostad, skall den ändå räknas som privat-<br>bostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om<br>inte ägaren begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under ka-<br>lenderåret därefter, skall den räknas som privatbostad för den gamle äga-<br>ren under det året också, om han inte begär annat.</p>
<p>Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad<br>övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning,<br>inträffar något som gör att bostaden inte längre skall räknas som privat-<br>bostad.</p>
<p>12 § Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privat-<br>bostad, skall den räknas som privatbostad till och med det tredje kalen-<br>deråret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fort-<br>farande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad.</p>
<h4>Privatbostadsfastighet</h4>
<p>13 § Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset</p>
<p>är en privatbostad,</p>
<p>1. småhus med mark som utgör småhusenhet,</p>
<p>2. småhus på annans mark, och</p>
<p>3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet.</p>
<p>Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att<br>bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som<br>sägs om privatbostad i 10-12 §§.</p>
<h4>Näringsfastighet</h4>
<p>14 § Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privat-<br>bostadsfastighet.</p>
<p>20</p>
<h4>Småhus, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet,<br>lantbruksenhet, taxeringsenhet och taxeringsvärde</h4>
<p>15 § Med småhus, småhusenhet, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruks-<br>enhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag<br>som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).</p>
<p>Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighets-<br>taxeringslagen.</p>
<h4>Andelshus</h4>
<p>16 § Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller flera, antingen<br>direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är<br>avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.</p>
<h4>Privatbostadsforetag</h4>
<p>17 § Med privatbostadsforetag avses en svensk ekonomisk förening eller<br>ett svenskt aktiebolag vars verksamhet</p>
<p>1. till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller del-<br>ägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller<br>bolaget, eller</p>
<p>2. uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina med-<br>lemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras<br>personliga räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen<br>eller bolaget.</p>
<h4>Privatbostadsrätt</h4>
<p>18 § Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om<br>den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.</p>
<h4>Näringsbostadsrätt</h4>
<p>19 § Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett privatbostads-<br>företag som inte är en privatbostadsrätt.</p>
<h4>Makar och sambor</h4>
<p>20 § Bestämmelser om makar skall tillämpas också på sambor som tidi-<br>gare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensam-<br>ma barn.</p>
<h4>Barn</h4>
<p>21 § Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>21</p>
<h4>Närstående</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>22 § Med närstående avses</p>
<p>- make,</p>
<p>- förälder,</p>
<p>- mor- och farförälder,</p>
<p>- avkomling och avkomlings make,</p>
<p>- syskon, syskons make och avkomling, och</p>
<p>- dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda per-<br>sonerna är delägare i.</p>
<p>Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.</p>
<h4>Aktiv och passiv näringsverksamhet</h4>
<p>23 § Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken<br>den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig<br>omfattning.</p>
<p>Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Själv-<br>ständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands anses alltid som pas-<br>siv näringsverksamhet.</p>
<h4>Rörelse</h4>
<p>24 § Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta<br>medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värde-<br>papper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas<br>innehavet dock till rörelsen.</p>
<h4>Verksamhetsgren</h4>
<p>25 § Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig<br>för att avskiljas till en självständig rörelse.</p>
<h4>Egenavgifter</h4>
<p>26 § Bestämmelserna om egenavgifter skall tillämpas inte bara på egen-<br>avgift enligt 3 kap. lagen (1981:691) om socialavgifter utan också på</p>
<p>- särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster, och</p>
<p>- allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.</p>
<h4>Prisbasbelopp</h4>
<p>27 § Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp som enligt 1 kap. 6 §<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde för året före taxeringsåret.</p>
<p>22</p>
<h4>Statslåneräntan</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>28 § Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den statslåneränta<br>som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tid-<br>punkten infaller.</p>
<h4>Fast driftställe</h4>
<p>29 § Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande<br>plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis be-<br>drivs.</p>
<p>Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt</p>
<p>- plats för företagsledning,</p>
<p>- filial,</p>
<p>- kontor,</p>
<p>- fabrik,</p>
<p>- verkstad,</p>
<p>- gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av<br>naturtillgångar,</p>
<p>- plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och</p>
<p>- fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.</p>
<p>Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har<br>fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens<br>innehavare, anses fast driftställe också finnas här.</p>
<p>Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att nå-<br>gon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kom-<br>missionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i<br>representantens vanliga näringsverksamhet.</p>
<h4>Sverige</h4>
<p>30 § Med Sverige avses Sveriges land- och sjöterritorium och varje annat<br>område utanför Sveriges territorialvatten inom vilket Sverige, i överens-<br>stämmelse med folkrättens allmänna regler och avtal med utländska sta-<br>ter, har rätt att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtill-<br>gångar.</p>
<h4>Skattemässigt värde</h4>
<p>31 § Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående arbeten,<br>kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas<br>upp till vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.</p>
<p>I fråga om fastigheter skall hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som<br>har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna.</p>
<p>32 § Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnads-<br>belopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats.</p>
<p>23</p>
<p>I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning<br>av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som<br>avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 skall inte räknas som forbättringsut-<br>gift. Sådana gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 §<br>första stycket 1-4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. skall återfö-<br>ras vid en avyttring av fastigheten skall minska anskaffningsutgiften.<br>Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap. 16 § skall inte tillämpas.</p>
<p>I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräk-<br>ning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll<br>som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 skall inte räknas som forbätt-<br>ringsutgift.</p>
<p>33 § Med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet<br>minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.</p>
<p>Första stycket skall tillämpas på patent och andra sådana rättigheter<br>som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats<br>från någon annan.</p>
<h4>Återföring</h4>
<p>34 § Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett<br>gjort avdrag tas upp som intäkt.</p>
<p>AVD. II SKATTSKYLDIGHET</p>
<p>3 kap. Fysiska personer</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § Detta kapitel gäller for fysiska personer.</p>
<p>Det finns bestämmelser om</p>
<p>- obegränsat skattskyldiga i 3-16 §§,</p>
<p>- begränsat skattskyldiga i 17-21 §§, och</p>
<p>- skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska in-<br>komster i 22 och 23 §§.</p>
<p>För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.</p>
<p>I 7 kap. 21 § finns bestämmelser om att ägare av vissa fastigheter inte<br>är skattskyldiga for inkomst av fastigheten.</p>
<p>2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns for</p>
<p>- delägare i svenska handelsbolag i 5 kap.,</p>
<p>- delägare i vissa samfalligheter i 6 kap. 6 § andra stycket, och</p>
<p>- delägare i andra utländska juridiska personer än utländska bolag i<br>6 kap. 13-16 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>24</p>
<h4>Obegränsat skattskyldiga</h4>
<p>Vilka som är obegränsat skattskyldiga</p>
<p>3 § Följande personer är obegränsat skattskyldiga:</p>
<p>1. Den som är bosatt i Sverige.</p>
<p>2. Den som stadigvarande vistas i Sverige.</p>
<p>3. Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har<br>varit bosatt här.</p>
<p>Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk<br>stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2-4 är begränsat skatt-<br>skyldiga.</p>
<p>4 § Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat,<br>svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt<br>karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller<br>konsulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är<br>obegränsat skattskyldig.</p>
<p>Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och<br>barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk<br>medborgare.</p>
<p>5 § Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon an-<br>nan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obe-<br>gränsat skattskyldig om</p>
<p>- artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immu-<br>nitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet<br>av ett europeiskt universitetsinstitut skall tillämpas på honom,</p>
<p>- han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig,<br>och</p>
<p>- han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst vistas i en an-<br>nan stat inom Europeiska unionen.</p>
<p>Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som<br>inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden<br>om och underhåller.</p>
<p>En sådan person som avses i första eller andra stycket skall vid till-<br>lämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sve-<br>rige anses ha hemvist i Sverige.</p>
<p>6 § I artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet<br>och privilegier till fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett ge-<br>mensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenska-<br>perna finns bestämmelser om var gemenskapernas tjänstemän och de<br>andra personer som artikeln enligt protokollet skall tillämpas på, skall<br>anses bosatta.</p>
<p>7 § För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige<br>har väsentlig anknytning hit skall följande beaktas:</p>
<p>- om han är svensk medborgare,</p>
<p>- hur länge han var bosatt här,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>25</p>
<p>- om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,</p>
<p>- om han vistas utomlands for studier eller av hälsoskäl,</p>
<p>- om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,</p>
<p>- om han har sin familj här,</p>
<p>- om han bedriver näringsverksamhet här,</p>
<p>- om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar<br>som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i närings-<br>verksamhet här,</p>
<p>- om han har en fastighet här, och</p>
<p>- liknande förhållanden.</p>
<p>Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han<br>ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan<br>anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller<br>som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vis-<br>tats här.</p>
<p>Innebörden av obegränsad skattskyldighet</p>
<p>8 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina in-<br>komster i Sverige och från utlandet.</p>
<p>Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands</p>
<p>9 § En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär<br>att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för in-<br>komst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksam-<br>hetslandet (sexmånadersregeln).</p>
<p>Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i sam-<br>ma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om<br>denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning<br>eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal<br>(ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten,<br>landsting, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än<br>vid tjänsteexport.</p>
<p>10 § Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte<br>infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid<br>för vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får<br>inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som<br>anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.</p>
<p>11 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning om-<br>bord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.</p>
<p>12 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning<br>ombord på fartyg.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>26</p>
<p>Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvud-<br>sakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen<br>om</p>
<p>- vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en<br>tolvmånadersperiod, och</p>
<p>- arbetsgivaren är obegränsat skattskyldig.</p>
<p>Med oceanfart avses fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för<br>fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust<br>norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira.</p>
<p>13 § Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på<br>goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller<br>12 § andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställ-<br>ningen men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhål-<br>landen som medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet<br>inte finns, skall han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållan-<br>dena beror på omständigheter som han inte kunnat råda över och en be-<br>skattning skulle framstå som uppenbart oskälig.</p>
<p>Undantag från skattskyldighet för anställda vid utländsk stats<br>beskickning eller konsulat</p>
<p>14 § En obegränsat skattskyldig person som tillhör en utländsk stats be-<br>skickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskick-<br>ningens eller konsulatets personal, är inte skattskyldig för inkomst av sin<br>tjänst hos den utländska staten.</p>
<p>15 § En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst av sin<br>tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk<br>eller utländsk medborgare.</p>
<p>Undantag från skattskyldighet jor medlemmar av kungahuset</p>
<p>16 § Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag som an-<br>visas av staten.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Begränsat skattskyldiga</h4>
<p>Vilka som är begränsat skattskyldiga</p>
<p>17 § Följande personer är begränsat skattskyldiga:</p>
<p>1. Den som inte är obegränsat skattskyldig.</p>
<p>2. Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i<br>Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal.<br>Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var be-<br>gränsat skattskyldig när han kom att tillhöra beskickningen eller konsu-<br>latet eller dess personal.</p>
<p>27</p>
<p>3. Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om<br>maken eller barnet bor hos denne och inte är svensk medborgare.</p>
<p>4. Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om<br>han bor hos denne och inte är svensk medborgare.</p>
<p>Innebörden av begränsad skattskyldighet</p>
<p>18 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i</p>
<p>1. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe<br>eller en fastighet i Sverige,</p>
<p>2. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av<br>att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en<br>del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,</p>
<p>3. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egen-<br>avgifter,</p>
<p>4. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som av-<br>ser ett fast driftställe eller en näringsfastighet i Sverige,</p>
<p>5. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostads-<br>fastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,</p>
<p>6. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller<br>på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett<br>hus eller en del av ett hus i Sverige, och</p>
<p>7. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på an-<br>delar i svenska ekonomiska föreningar.</p>
<p>Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för<br>att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som skall räknas till<br>inkomstslaget näringsverksamhet skall anses som inkomst från ett fast<br>driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet<br>med ett fast driftställe här.</p>
<p>Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 7 gäller inte<br>för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2—4.</p>
<p>19 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på<br>sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid<br>något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de fö-<br>regående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande<br>vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapital-<br>vinsten skall tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsva-<br>rar en kapitalvinst och som enligt 51 kap. 3 och 4 §§ skall tas upp i in-<br>komstslaget näringsverksamhet.</p>
<p>Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar</p>
<p>1. andelar i svenska aktiebolag, svenska handelsbolag och svenska<br>ekonomiska föreningar med undantag för andelar i privatbostadsföretag,</p>
<p>2. konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis som getts<br>ut av svenska aktiebolag,</p>
<p>3. köp- och teckningsoptioner som utfärdats i förening med skuldebrev<br>av svenska aktiebolag, och</p>
<p>4. terminer och optioner som avser sådana tillgångar som anges i 1-3.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>28</p>
<p>20 § En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp skall dras<br>av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för<br>en motsvarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbe-<br>lopp.</p>
<p>Skattskyldighet enligt andra lagar</p>
<p>21 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i</p>
<p>- lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,</p>
<p>- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ar-<br>tister m.fl., och</p>
<p>- kupongskattelagen (1970:624).</p>
<h4>Skattskyldighet for överlåtna pensioner och periodiska inkomster</h4>
<p>22 § Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt enligt pen-<br>sionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår nå-<br>got mål om äktenskapsskillnad, är han - i stället för förvärvaren - skatt-<br>skyldig under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta<br>gäller dock inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för perio-<br>diskt understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.</p>
<p>23 § Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd eller liknande<br>periodisk inkomst, är överlåtaren - i stället för förvärvaren - skattskyldig<br>för utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle<br>ha haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva<br>och bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade<br>betalat ut det.</p>
<p>Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för<br>delägarna i handelsbolaget.</p>
<p>4 kap. Dödsbon</p>
<h4>Dödsåret</h4>
<p>1 § Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.</p>
<p>Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under<br>dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för<br>dödsbon.</p>
<h4>Senare beskattningsår</h4>
<p>2 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skatt-<br>skyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser<br>som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte<br>finns särskilda bestämmelser för dödsbon.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>29</p>
<p>3 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skatt-<br>skyldig tillämpas for senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser<br>som gäller for utländska bolag.</p>
<p>5 kap. Svenska handelsbolag</p>
<p>1 § Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster.<br>Inkomsterna skall i stället beskattas hos delägarna.</p>
<p>2 § Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska ekonomiska<br>intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr<br>2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegruppe-<br>ringar (EEIG).</p>
<p>Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om<br>delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om<br>europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive<br>andelar i dem.</p>
<p>3 § Varje delägare skall beskattas för så stort belopp som motsvarar hans<br>andel av handelsbolagets inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur bolaget<br>eller ej.</p>
<p>När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas</p>
<p>- 3 kap. för fysiska personer,</p>
<p>- 4 kap. för dödsbon, och</p>
<p>- 6 kap. för juridiska personer.</p>
<p>6 kap. Juridiska personer</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna i 6 § and-<br>ra stycket och 13-16 §§ gäller också för fysiska personer.</p>
<p>Det finns bestämmelser om</p>
<p>- obegränsat skattskyldiga i 3-6 §§,</p>
<p>- begränsat skattskyldiga i 7-18 §§, och</p>
<p>- skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.</p>
<p>I 7 kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa<br>stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska<br>personer.</p>
<p>2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för</p>
<p>- delägare i svenska handelsbolag i 5 kap.,</p>
<p>- delägare i vissa samfalligheter i 6 § andra stycket, och</p>
<p>- delägare i andra utländska juridiska personer än utländska bolag i<br>13-16 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>30</p>
<h4>Obegränsat skattskyldiga</h4>
<p>Vilka som är obegränsat skattskyldiga</p>
<p>3 § Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin<br>registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte<br>eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska<br>personer.</p>
<p>Innebörden av obegränsad skattskyldighet</p>
<p>4 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina in-<br>komster i Sverige och från utlandet.</p>
<p>Svenska värdepappersfonder</p>
<p>5 § Svenska värdepappersfonder är skattskyldiga för inkomst av till-<br>gångar som ingår i fonden.</p>
<p>Samfälligheter</p>
<p>6 § Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller<br>på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfallighet eller regle-<br>ringssamfallighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för<br>samfållighetens inkomster enligt 4 §.</p>
<p>Svenska juridiska personer som har bildats för att förvalta andra sam-<br>falligheter än sådana som avses i första stycket, är inte själva skatt-<br>skyldiga. Intäktspostema och kostnadsposterna fördelas i stället på del-<br>ägarna i samfalligheten med belopp som för varje delägare motsvarar<br>hans andel.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Begränsat skattskyldiga</h4>
<p>Vilka som är begränsat skattskyldiga</p>
<p>7 § Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.</p>
<p>8 § Med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, en-<br>ligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,</p>
<p>1. den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,</p>
<p>2. den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och</p>
<p>3. de enskilda delägarna inte fritt kan förfoga över associationens för-<br>mögenhetsmassa.</p>
<p>Utländska juridiska personer delas in i utländska bolag och andra ut-<br>ländskajuridiska personer än utländska bolag.</p>
<p>9 § Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas<br>i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som<br>gäller för svenska aktiebolag.</p>
<p>31</p>
<p>Bestämmelserna om utländska bolag skall tillämpas också på utländska<br>stater och utländska menigheter.</p>
<p>I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för<br>utländska bolag skall tillämpas på vissa dödsbon.</p>
<p>10 § Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som<br>hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i någon av följande stater<br>med vilka Sverige har ingått skatteavtal, om personen omfattas av avta-<br>lets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna<br>stat enligt avtalet:</p>
<p>- Albanien,</p>
<p>- Amerikas förenta stater,</p>
<p>- Argentina,</p>
<p>- Bangladesh,</p>
<p>- Barbados,</p>
<p>- Belgien,</p>
<p>- Bolivia,</p>
<p>- Botswana,</p>
<p>- Brasilien,</p>
<p>- Bulgarien,</p>
<p>- Danmark,</p>
<p>- Egypten,</p>
<p>- Estland,</p>
<p>- Filippinerna,</p>
<p>- Finland,</p>
<p>- Frankrike,</p>
<p>- Gambia,</p>
<p>- Grekland,</p>
<p>- Indien,</p>
<p>- Indonesien,</p>
<p>- Irland,</p>
<p>- Island,</p>
<p>- Israel,</p>
<p>- Italien,</p>
<p>- Jamaica,</p>
<p>- Japan,</p>
<p>- Kanada,</p>
<p>- Kazakstan,</p>
<p>- Kenya,</p>
<p>- Folkrepubliken Kina,</p>
<p>- Republiken Korea,</p>
<p>- Kroatien,</p>
<p>- Lettland,</p>
<p>- Litauen,</p>
<p>- Luxemburg,</p>
<p>- Makedonien,</p>
<p>- Malta,</p>
<p>- Marocko,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>32</p>
<p>- Mauritius,</p>
<p>- Mexiko,</p>
<p>- Namibia,</p>
<p>- Nederländerna,</p>
<p>- Norge,</p>
<p>- Nya Zeeland,</p>
<p>- Pakistan,</p>
<p>-Peru,</p>
<p>- Polen,</p>
<p>- Rumänien,</p>
<p>- Ryska federationen,</p>
<p>- Schweiz,</p>
<p>- Singapore,</p>
<p>- Slovakiska republiken,</p>
<p>- Slovenien,</p>
<p>- Sri Lanka,</p>
<p>-Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,</p>
<p>- Sydafrika,</p>
<p>- Förenade republiken Tanzania,</p>
<p>- Tjeckiska republiken,</p>
<p>- Trinidad och Tobago,</p>
<p>- Tunisien,</p>
<p>- Turkiet,</p>
<p>- Tyskland,</p>
<p>- Ukraina,</p>
<p>- Ungern,</p>
<p>- Venezuela,</p>
<p>- Vietnam,</p>
<p>- Vitryssland,</p>
<p>- Zambia,</p>
<p>- Zimbabwe, och</p>
<p>- Österrike.</p>
<p>Innebörden av begränsad skattskyldighet</p>
<p>11 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för</p>
<p>1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,</p>
<p>2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nytt-<br>janderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, och</p>
<p>3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska före-<br>ningar.</p>
<p>Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att ma-<br>teriella eller immateriella tillgångar utnyttjas skall anses som inkomst<br>från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en nä-<br>ringsverksamhet med ett fast driftställe här.</p>
<p>En kapitalförlust skall dras av, om den som är begränsat skattskyldig<br>skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 2, Del 1</p>
<p>Andra utländska juridiska personer än utländska bolag</p>
<p>12 § Andra utländska juridiska personer än utländska bolag skall från<br>sina inkomster enligt 11 § dra av sådan del av inkomsterna som del-<br>ägarna beskattas förenligt 13-16 §§.</p>
<p>13 § En obegränsat skattskyldig fysisk eller juridisk person som är del-<br>ägare i en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag är skatt-<br>skyldig i den utsträckning som framgår av 16 § för den utländska juridis-<br>ka personens inkomster under de förutsättningar som anges i 14 eller<br>15 §.</p>
<p>Innehav genom ett svenskt handelsbolag likställs med direkt innehav<br>vid tillämpning av 14-16 §§.</p>
<p>14 § Delägaren är skattskyldig, om delägaren beskattas för sin del av<br>inkomsterna i den stat där den juridiska personen hör hemma.</p>
<p>15 § Delägaren är skattskyldig, om vid utgången av året före taxe-<br>ringsåret</p>
<p>1. minst 10 procent av den juridiska personens kapital eller av röste-<br>talet för samtliga andelar i den juridiska personen innehades av delägaren<br>själv eller av en krets av personer som förutom delägaren består av</p>
<p>- närstående till delägaren om denne är en fysisk person, och</p>
<p>- juridiska personer som, direkt eller indirekt, innehades av delägaren<br>och av närstående till delägaren om denne är en fysisk person, samt</p>
<p>2. minst 50 procent av kapitalet eller röstetalet innehades eller kon-<br>trollerades, direkt eller indirekt, av obegränsat skattskyldiga personer.</p>
<p>Om en delägare är skattskyldig enligt första stycket, är också övriga<br>delägare som ingår i den krets som anges i första stycket 1 skattskyldiga.</p>
<p>16 § Varje delägare som är skattskyldig enligt 13-15 §§ beskattas för så<br>stort belopp som motsvarar hans andel av den juridiska personens in-<br>komst, oavsett om beloppet tas ut ur den juridiska personen eller ej.</p>
<p>När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas</p>
<p>- 3 kap. för fysiska personer,</p>
<p>- 4 kap. för dödsbon, och</p>
<p>- 3-6 §§ för juridiska personer.</p>
<p>Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst</p>
<p>17 § Regeringen far befria en utländsk stat från skattskyldighet för in-<br>komst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskick-<br>ning eller konsulat i Sverige. Detta gäller dock bara om den utländska<br>staten åtar sig att medge motsvarande befrielse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>34</p>
<p>Skattskyldighet enligt andra lagar</p>
<p>18 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i</p>
<p>- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ar-<br>tister m.fl., och</p>
<p>- kupongskattelagen (1970:624).</p>
<h4>Skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster</h4>
<p>19 § Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid överlåtelse av<br>rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också<br>för juridiska personer.</p>
<p>7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade<br>trossamfund och andra juridiska personer</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § T detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet<br>för</p>
<p>- staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,</p>
<p>- stiftelser i 3-6 §§,</p>
<p>- ideella föreningar i 7-13 §§,</p>
<p>- registrerade trossamfund i 14 §,</p>
<p>- vissa andra juridiska personer i 15-20 §§, och</p>
<p>- ägare av vissa fastigheter i 21 §.</p>
<p>I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster<br>som de är skattskyldiga för enligt 3 eller 6 kap.</p>
<h4>Helt undantagna juridiska personer</h4>
<p>2 § Helt undantagna från skattskyldighet är</p>
<p>1. staten,</p>
<p>2. landsting, kommuner och kommunalförbund, och</p>
<p>3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen-<br>sionsutfästelse m.m.</p>
<p>I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns be-<br>stämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.</p>
<h4>Stiftelser</h4>
<p>Skattskyldighet</p>
<p>3 § En stiftelse är skattskyldig bara för inkomst av sådan närings-<br>verksamhet som avses i 13 kap. 1 §, om stiftelsen uppfyller</p>
<p>- ändamålskravet i 4 §,</p>
<p>- verksamhetskravet i 5 §, och</p>
<p>- fullföljdskravet i 6 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>35</p>
<p>En stiftelse som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skatt-<br>skyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om pensionsstiftelser finns i 2 § och om vissa<br>andra stiftelser i 15-18 §§.</p>
<p>Ändamålskravet</p>
<p>4 § Stiftelsen skall ha till huvudsakligt ändamål att</p>
<p>1. främja vård och uppfostran av barn,</p>
<p>2. lämna bidrag för undervisning eller utbildning,</p>
<p>3. bedriva hjälpverksamhet bland behövande,</p>
<p>4. främja vetenskaplig forskning,</p>
<p>5. främja nordiskt samarbete, eller</p>
<p>6. stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan<br>myndighet.</p>
<p>Ändamålen far inte vara begränsade till vissa familjer eller bestämda<br>personer.</p>
<p>Verksamhetskravet</p>
<p>5 § Stiftelsen skall i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så gott<br>som uteslutande tillgodose sådant ändamål som anges i 4 §.</p>
<p>Fullföljdskravet</p>
<p>6 § Stiftelsen skall, sett över en period av flera år, bedriva en verksamhet<br>som skäligen motsvarar avkastningen av stiftelsens tillgångar.</p>
<h4>Ideella föreningar</h4>
<p>Skattskyldighet</p>
<p>7 § En ideell förening är skattskyldig bara för inkomst av sådan närings-<br>verksamhet som avses i 13 kap. 1 §, om föreningen uppfyller</p>
<p>- ändamålskravet i 8 §,</p>
<p>- verksamhetskravet i 9 §,</p>
<p>- fullföljdskravet i 10-12 §§, och</p>
<p>- öppenhetskravet i 13 §.</p>
<p>En förening som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skatt-<br>skyldig för</p>
<p>1. kapitalvinster och kapitalförluster,</p>
<p>2. sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet<br>eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till<br>huvudsaklig del kommer från</p>
<p>- verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som<br>avses i 8 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål,<br>eller</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>36</p>
<p>- verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt<br>arbete, eller</p>
<p>3. inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen och som<br>används i föreningens verksamhet på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 §<br>fastighetstaxeringslagen (1979:1152).</p>
<p>Särskilda bestämmelser om vissa ideella föreningar finns i 15-17 §§.</p>
<p>Ändamålskravet</p>
<p>8 § Föreningen skall ha till huvudsakligt syfte att främja sådana ändamål<br>som anges i 4 § eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, väl-<br>görande, sociala, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kultu-<br>rella ändamål.</p>
<p>Ändamålen far inte vara begränsade till vissa familjers, föreningens<br>medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.</p>
<p>Verksamhetskravet</p>
<p>9 § Föreningen skall i den verksamhet som bedrivs uteslutande eller så<br>gott som uteslutande tillgodose sådana ändamål som anges i 8 §.</p>
<p>Fullföljdskravet</p>
<p>10 § Föreningen skall, sett över en period av flera år, bedriva en verk-<br>samhet som skäligen motsvarar avkastningen av föreningens tillgångar.</p>
<p>11 § Skattemyndigheten far medge undantag från fullföljdskravet i 10 §<br>för en förening som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning<br>som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en<br>förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller<br>anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen.</p>
<p>Beslutet far avse högst fem beskattningsår i följd. Det far förenas med<br>villkor att föreningen skall ställa säkerhet eller liknande för den inkomst-<br>skatt eller förmögenhetsskatt som föreningen kan bli skyldig att betala på<br>grund av omprövning av taxeringarna för de år som beslutet avser, om<br>det upphör att gälla enligt 12 §.</p>
<p>Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riks-<br>skatteverkets beslut får inte överklagas.</p>
<p>12 § Om föreningen inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda<br>investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, är fö-<br>reningen skattskyldig som om undantaget inte hade medgetts.</p>
<p>Öppenhetskravet</p>
<p>13 § Föreningen får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte<br>finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av<br>föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annat.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>37</p>
<h4>Registrerade trossamfund</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>14 § Bestämmelserna om ideella föreningar i 7-13 §§ tillämpas också i<br>fråga om registrerade trossamfund.</p>
<h4>Vissa andra juridiska personer</h4>
<p>15 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av<br>sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:</p>
<p>- sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyr-<br>kan, i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för<br>Svenska kyrkans verksamhet,</p>
<p>- sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,</p>
<p>- barmhärtighetsinrättningar, och</p>
<p>- hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen<br>eller den myndighet som regeringen bestämt.</p>
<p>En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte<br>skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.</p>
<p>16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på<br>grund av innehav av fastigheter:</p>
<p>- akademier,</p>
<p>- allmänna undervisningsverk,</p>
<p>- sådana sammanslutningar av studerande vid svenska universitet och<br>högskolor som de studerande enligt lag eller annan författning är skyl-<br>diga att vara medlemmar i, samt samarbetsorgan för sådana samman-<br>slutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna<br>enligt författningen ansvarar för,</p>
<p>- regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om<br>beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fatt rätt att pröva frågor om<br>stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,</p>
<p>- allmänna försäkringskassor,</p>
<p>- arbetslöshetskassor,</p>
<p>-personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av<br>pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna un-<br>derstöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,</p>
<p>- stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgi-<br>vare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till fri-<br>ställda arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som<br>blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av drifts-<br>inskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering av företags verk-<br>samhet eller med ändamål att lämna permitteringslöneersättning, och</p>
<p>- bolag eller annan juridisk person som uteslutande har till uppgift att<br>lämna permitteringslöneersättning.</p>
<p>17 § Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst<br>på grund av innehav av fastigheter:</p>
<p>- Aktiebolaget Svenska Spel,</p>
<p>- Aktiebolaget Trav och Galopp,</p>
<p>38</p>
<p>- Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,</p>
<p>- Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling<br>m.m.,</p>
<p>- Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag,</p>
<p>- Dag Hammarskjölds minnesfond,</p>
<p>- Fonden för industriellt samarbete med u-länder,</p>
<p>- Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete,</p>
<p>- Handelsprocedurrådet,</p>
<p>- Industri- och nyföretagarfonden,</p>
<p>- Jemkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyt-<br>tiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,</p>
<p>- Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och mil-<br>jö,</p>
<p>-Nobelstiftelsen,</p>
<p>- Norrlandsfonden,</p>
<p>- Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam<br>säkerhet,</p>
<p>- SIS - Standardiseringen i Sverige, så länge dess vinstmedel används<br>till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna,</p>
<p>- Stiftelsen Industricentra,</p>
<p>- Stiftelsen industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland,</p>
<p>- Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och produkt-<br>utveckling,</p>
<p>- Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin -<br>PROTEKO,</p>
<p>- Stiftelsen Samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stock-<br>holm och de sex motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå, Upp-<br>sala, Linköping, Göteborg och Lund,</p>
<p>- Stiftelsen Svenska Filminstitutet,</p>
<p>- Stiftelsen Sveriges Nationaldag,</p>
<p>- Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet,</p>
<p>- Stiftelsen UV-huset,</p>
<p>- Stiftelsen ÖV-huset,</p>
<p>- Svenska bibelsällskapets bibelfond,</p>
<p>- Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,</p>
<p>- Svenska skeppshypotekskassan,</p>
<p>- Svenska UNICEF-kommittén,</p>
<p>- Sveriges exportråd, och</p>
<p>-TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes<br>minne.</p>
<p>18 § Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 15-17 §§<br>tillämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Om det<br>finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller liknande, tillämpas<br>bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna<br>i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa<br>krav. När det anges att stiftelserna uteslutande skall bedriva viss verk-<br>samhet gäller dock det.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>39</p>
<p>19 § Understödsföreningar är skattskyldiga bara för inkomst på grund av Prop. 1999/2000:2<br>innehav av sådan fastighet som inte förvaltas i livförsäkringsverksamhet.</p>
<p>I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns be-<br>stämmelser om avkastningsskatt för understödsföreningar.</p>
<p>20 § Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet för in-<br>komst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s<br>förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.</p>
<h4>Ägare av vissa fastigheter</h4>
<p>21 § Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastig-<br>hetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst från så-<br>dan användning av fastigheten som gör att byggnaden enligt 2 kap. 2 §<br>fastighetstaxeringslagen skall anses som annan specialbyggnad än kom-<br>munikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning.</p>
<p>Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxe-<br>ringslagen är inte skattskyldig för inkomst från sådan användning av fas-<br>tigheten som avses i den paragrafen.</p>
<p>Annan ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstax-<br>eringslagen än en sådan ideell förening eller ett sådant registrerat tros-<br>samfund som uppfyller kraven i 7 § första stycket är inte skattskyldig för<br>inkomst av fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som<br>avses i den paragrafen.</p>
<p>AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE</p>
<p>AVDRAGSGILLA UTGIFTER</p>
<p>8 kap. Inkomster som är skattefria</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster är skattefria<br>vid inkomstbeskattningen.</p>
<h4>Arv, gåva m.m.</h4>
<p>2 § Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.</p>
<h4>Lotterivinster och tävlingsvinster</h4>
<p>3 § Vinster i svenska lotterier eller vid vinstdragning på svenska premie-<br>obligationer är skattefria.</p>
<p>4 § Tävlingsvinster är skattefria om de</p>
<p>- inte hänför sig till anställning eller uppdrag,</p>
<p>40</p>
<p>- inte består av kontanter eller liknande, och</p>
<p>- avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre pro-<br>cent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.</p>
<h4>Stipendier</h4>
<p>5 § Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria.<br>Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de</p>
<p>- inte är ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för ut-<br>betalarens räkning, och</p>
<p>- inte betalas ut periodiskt.</p>
<p>Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria.<br>Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte skall tas upp<br>som inkomst finns i 11 kap. 47 §.</p>
<h4>Räntor</h4>
<p>6 § Räntor enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag<br>är skattefria.</p>
<p>7 § Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestäm-<br>melser är skattefria:</p>
<p>- 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,</p>
<p>- 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-<br>ringsavgifter,</p>
<p>- 40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-<br>ningsmyndi gheter,</p>
<p>- 33 § tullagen (1994:1550), och</p>
<p>- 19 kap. 2 och 12-14 §§ skattebetalningslagen (1997:483).</p>
<p>8 § Räntor som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i<br>kontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige under beskatt-<br>ningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.</p>
<h4>Barnbidrag</h4>
<p>9 § Följande bidrag är skattefria:</p>
<p>- allmänt barnbidrag enligt lagen (1947:529) om allmänt barnbidrag,</p>
<p>- förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,</p>
<p>- bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska<br>barn, och</p>
<p>- underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>41</p>
<h4>Bostadsbidrag</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>10 § Följande bidrag är skattefria:</p>
<p>- bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,</p>
<p>- bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensio-<br>närer, och</p>
<p>- kommunalt bostadstillägg till handikappade.</p>
<h4>Bistånd</h4>
<p>11 § Bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) och liknande ersättning-<br>ar är skattefria.</p>
<p>12 § Bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande<br>m.fl. är skattefria.</p>
<h4>Introduktionsersättningar för flyktingar</h4>
<p>13 § Introduktionsersättningar enligt lagen (1992:1068) om introduk-<br>tionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar är skattefria.</p>
<h4>Ersättningar på grund av kapitalförsäkring</h4>
<p>14 § Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring är skatte-<br>fria.</p>
<h4>Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.</h4>
<p>Försäkringsersättningar</p>
<p>15 § Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av<br>en försäkring som inte tecknats i samband med tjänst är skattefria. Detta<br>gäller dock inte ersättningar</p>
<p>1. i form av pension,</p>
<p>2. i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, eller</p>
<p>3. på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller skadeståndsför-<br>säkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp<br>som intäkt.</p>
<p>Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den för-<br>säkrade det skadestånd som han har rätt till för personskada vid överfall<br>och liknande.</p>
<p>Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m.<br>som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. Bestämmelser<br>om ersättningar som betalas ut på grund av avtalsgruppsjukförsäkring<br>finns i 11 kap. 20 § och 15 kap. 9 §.</p>
<p>42</p>
<p>Offentliga ersättningar</p>
<p>16 § Handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring och ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap.<br>7 a § samma lag är skattefria.</p>
<p>17 § Bidrag från en allmän försäkringskassa till handikappade eller till<br>föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon<br>är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för närings-<br>verksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.</p>
<p>18 § Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kom-<br>munala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skat-<br>tefria.</p>
<p>19 § Assistansersättningar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning<br>och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen<br>(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria.</p>
<p>20 § Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom statens riskgarantier<br>för anställda i utlandsstyrkan inom försvarsmakten är skattefria.</p>
<p>Ersättningar till arbetsgivare</p>
<p>21 § Ersättningar från en allmän försäkringskassa till arbetsgivare som<br>enligt 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring har rätt att få arbetstagares sjukpenning från försäkringskassan<br>är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte<br>skall dras av.</p>
<h4>Ersättningar vid sakskador</h4>
<p>22 § Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller lik-<br>nande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den del</p>
<p>- ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat<br>sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet, eller</p>
<p>- ersättningen betalas ut på grund av insättningsgaranti, investe-<br>rarskydd eller försäkring enligt 55 kap. och avser ersättning för ränta el-<br>ler för finansiella instrument.</p>
<p>I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i<br>första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastig-<br>het.</p>
<p>23 § Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när ett fartyg<br>förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till ar-<br>betstagare som har sjöinkomst.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>43</p>
<h4>Återbäring på grund av försäkring</h4>
<p>24 § Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på grund av en<br>försäkring är skattefria, om premien för försäkringen inte far dras av.<br>Detta gäller dock inte utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar<br>eller sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband<br>med tjänst.</p>
<h4>Underhåll till patient eller till intagen</h4>
<p>25 § Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på kriminal-<br>vårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.</p>
<h4>Begravningshj älp</h4>
<p>26 § Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte<br>tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.</p>
<h4>Ersättningar vid inställelse i domstol</h4>
<p>27 § Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av allmänna me-<br>del till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skatte-<br>fria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersätt-<br>ning för tidsspillan. Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmäs-<br>sigt.</p>
<h4>Bär-, svamp- och kottplockning</h4>
<p>28 § Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som<br>den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett<br>beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor. Detta gäller inte om plock-<br>ningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör<br>lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst.</p>
<h4>Blodgivning m.m.</h4>
<p>29 § Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller<br>organ är skattefria.</p>
<h4>Hittelön m.m.</h4>
<p>30 § Följande ersättningar är skattefria:</p>
<p>- hittelön,</p>
<p>- ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och</p>
<p>- ersättning till den som har bidragit till att personer som har begått<br>brott avslöjas eller grips.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>44</p>
<h4>Ersättningar vid självförvaltning</h4>
<p>31 § Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst far<br>för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett<br>öppet system for självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en for-<br>handlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304)<br>eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster.<br>Detta gäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bo-<br>stadens andel av den totala utgiften for dessa förvaltningsuppgifter och<br>under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självforvaltning-<br>en får avdrag med samma belopp.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för av-<br>drag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostads-<br>aktiebolag och liknande sammanslutningar.</p>
<p>9 kap. Utgifter som inte får dras av</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som inte far dras<br>av.</p>
<h4>Levnadskostnader m.m.</h4>
<p>2 § Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter far inte<br>dras av.</p>
<p>Utgifter for gåvor, premier for egna personliga försäkringar samt av-<br>gifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skatt-<br>skyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.</p>
<p>3 § Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till per-<br>soner i den skattskyldiges hushåll far inte dras av.</p>
<h4>Svenska allmänna skatter</h4>
<p>4 § Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas<br>bland annat kommunal och statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och<br>kupongskatt.</p>
<h4>Utgifter för vissa skattefria inkomster</h4>
<p>5 § Om en inkomst inte skall beskattas i Sverige på grund av ett skatte-<br>avtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter<br>for förvärv av inkomsten dras av.</p>
<p>Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ut-<br>ländska bolag till svenska juridiska personer, om utdelningen skulle ha<br>varit skattefri om också det utdelande bolaget varit svenskt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>45</p>
<h4>Bär-, svamp- och kottplockning</h4>
<p>6 § Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp och<br>kottar far dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster<br>som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.</p>
<h4>Räntor och avgifter</h4>
<p>7 § Följande räntor och avgifter far inte dras av:</p>
<p>- räntor enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349),</p>
<p>-avgifter enligt 22§ tredje stycket lagen (1993:737) om bostads-<br>bidrag, och</p>
<p>- räntor enligt 36 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.</p>
<p>8 § Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser far inte<br>dras av:</p>
<p>- 52, 52 a och 55 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,</p>
<p>-5 kap. 12 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-<br>avgifter,</p>
<p>- 60 § fordonsskattelagen (1988:327),</p>
<p>- 31 § tullagen (1995:1550), och</p>
<p>- 19 kap. 2 och 4-9 §§ skattebetalningslagen (1997:483).</p>
<p>Dröjsmålsavgifter beräknade enligt lagen (1997:484) om dröjsmåls-<br>avgift far inte dras av.</p>
<h4>Sanktionsavgifter</h4>
<p>9 § Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av.</p>
<h4>Mutor</h4>
<p>10 § Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar far inte dras av.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Arbetsgivaransvar</h4>
<p>11 § Belopp som en arbetsgivare är skyldig att betala enligt 12 kap. 1 §<br>skattebetalningslagen (1997:483) far inte dras av.</p>
<p>46</p>
<p>AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>10 kap. Grundläggande bestämmelser for inkomstslaget<br>tjänst</p>
<h4>Avgränsningen av inkomstslaget</h4>
<p>1 § Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av<br>tjänst till den del de inte skall räknas till inkomstslaget näringsverksam-<br>het eller kapital.</p>
<p>Med tjänst avses</p>
<p>1. anställning,</p>
<p>2. uppdrag, och</p>
<p>3. annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.</p>
<p>Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avytt-<br>ring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte skall räknas till<br>inkomstslaget näringsverksamhet och om</p>
<p>- tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att be-<br>arbetas av den skattskyldige, eller</p>
<p>- det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den<br>skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången.</p>
<p>2 § Som tjänst behandlas rätt till</p>
<p>1. pension,</p>
<p>2. livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster<br>som inte är ersättning for avyttrade tillgångar,</p>
<p>3. ersättning på grund av sådana sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som<br>tecknats i samband med tjänst,</p>
<p>4. engångsbelopp på grund av personskada,</p>
<p>5. undantagsförmåner, och</p>
<p>6. sådana förmåner som avses i 11 kap. 31,32, 34, 35 och 46 §§.</p>
<p>3 § Till inkomstslaget tjänst räknas</p>
<p>1. utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som<br>anges i 57 kap., i foretag som är eller har varit famansföretag,</p>
<p>2. kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträck-<br>ning som anges i 50 kap. 7 §,</p>
<p>3. penninglån i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen (1975:1385) el-<br>ler 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,</p>
<p>4. avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap.</p>
<p>19 §, och</p>
<p>5. avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 59 kap.</p>
<p>33 §.</p>
<p>4 § Till inkomstslaget tjänst räknas inte</p>
<p>1. räntor på skulder for utbildning eller på andra skulder för tjänsten,<br>och</p>
<p>2. vad delägare i ett svenskt handelsbolag fatt i lön från detta.</p>
<p>47</p>
<p>Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på<br>grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighets-<br>taxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen, även<br>om fastigheten innehas som en löneförmån.</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>Pension</p>
<p>5 § Med pension avses ersättningar som betalas ut</p>
<p>1. som inkomstpension, tilläggspension, premiepension och premie-<br>pension till efterlevande enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad<br>ålderspension,</p>
<p>2. som garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension,</p>
<p>3. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring, eller</p>
<p>4. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring.</p>
<p>Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensions-<br>sparkonto</p>
<p>1. till pensionsspararen,</p>
<p>2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,</p>
<p>3. till den som fått rätten till pension genom bodelning,</p>
<p>4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagar-<br>förordnande jämkats, eller</p>
<p>5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.</p>
<p>I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och<br>pensionssparkonton.</p>
<p>Periodiskt understöd</p>
<p>6 § Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån<br>från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all<br>framtid eller viss tid skall betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller<br>till bestämda personer.</p>
<p>Försäkring tecknad i samband med tjänst</p>
<p>7 § En sjuk- eller olycksfallsförsäkring anses ha tecknats i samband med<br>tjänst om arbetsgivaren skall betala premiema för försäkringen och an-<br>mälan görs till försäkringsbolaget om att försäkringen tecknats i samband<br>med tjänst.</p>
<h4>Beskattningstidpunkten</h4>
<p>Intäkter</p>
<p>8 § Inkomster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan dis-<br>poneras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>48</p>
<p>9 § Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 § skall tas<br>upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över<br>en handling eller dylikt som berättigar till resan.</p>
<p>10 § Förmån av drivmedel skall räknas till månaden efter den då formå-<br>nen kommit den skattskyldige till del.</p>
<p>11 § Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper<br>på förmånliga villkor, skall förmånen tas upp som intäkt det beskatt-<br>ningsår då förvärvet sker.</p>
<p>Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i<br>framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt<br>på förmånliga villkor, tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då<br>rätten utnyttjas eller överlåts. Upphör den skattskyldige att vara obegrän-<br>sat skattskyldig skall förmånen tas upp det beskattningsår då detta sker<br>och till den del förmånen då kunnat utnyttjas. Blir den skattskyldige åter<br>obegränsat skattskyldig skall en förmån som beskattats inte tas upp i den<br>delen om förmånen därefter utnyttjas eller överlåts.</p>
<p>12 § Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för</p>
<p>- avskattning av pensionsförsäkring i 58 kap. 19 §, och</p>
<p>- avskattning av pensionssparkonto i 59 kap. 33 §.</p>
<p>Kostnader</p>
<p>13 § Utgifter skall dras av som kostnad det beskattningsår då den skatt-<br>skyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.</p>
<p>Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet<br>som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §.</p>
<p>14 § Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt<br>skattebetalningslagen (1997:483) skall dras av som kostnad det beskatt-<br>ningsår då skatten debiteras.</p>
<p>15 § Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en sådan rätt<br>som avses i 11 § andra stycket, har betalat en ersättning för förmånen,<br>skall utgiften dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen skall<br>tas upp som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde.<br>Om rätten inte utnyttjas, skall utgiften dras av som kostnad det första<br>beskattningsår då rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras<br>gällande.</p>
<h4>Resultatet</h4>
<p>16 § Överskott eller underskott skall beräknas genom att intäktspostema<br>minskas med kostnadsposterna.</p>
<p>Underskott som uppkommer vid beräkningen skall dras av som kost-<br>nad det följande beskattningsåret.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>49</p>
<p>11 kap. Vad som skall tas upp i inkomstslaget tjänst</p>
<h4>Huvudregel</h4>
<p>1 § Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla<br>andra inkomster som erhålls på grund av tjänst skall tas upp som intäkt,<br>om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.</p>
<p>I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet om</p>
<p>- mervärdesskatt i 15 kap. 6 §, och</p>
<p>- återföring av avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 §.</p>
<p>Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i<br>61 kap.</p>
<h4>Förmåner vid tjänsteresa och vid representation</h4>
<p>2 § Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och fru-<br>kost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under<br>tjänsteresa skall inte tas upp, om kosten obligatoriskt ingår i priset för<br>transporten eller övernattningen. Förmån av kost vid representation skall<br>inte heller tas upp. För intern representation gäller detta bara vid sam-<br>mankomster som är tillfälliga och kortvariga.</p>
<p>Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa skall inte<br>tas upp.</p>
<h4>Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst</h4>
<p>3 § Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som tjänstgör i<br>väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands skall inte tas<br>upp.</p>
<h4>Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst</h4>
<p>4 § Förmån av resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för så-<br>dan resa skall inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst och<br>som har fartyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett<br>passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell. Vad som<br>avses med närfart framgår av 64 kap. 6 §.</p>
<p>5 § Förmån av logi ombord på fartyg skall inte tas upp hos skattskyldiga<br>som har sjöinkomst.</p>
<h4>Tryggande av tjänstepension</h4>
<p>6 § Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga pension skall<br>inte tas upp hos arbetstagaren.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>50</p>
<h4>Dator</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>7 § Förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som ar-<br>betsgivaren tillhandahåller skall inte tas upp. Detta gäller dock bara om<br>förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen<br>på arbetsplatsen.</p>
<h4>Varor och tjänster av begränsat värde</h4>
<p>8 § Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren<br>skall inte tas upp om</p>
<p>- varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige<br>skall kunna utföra sina arbetsuppgifter,</p>
<p>- förmånen är av begränsat värde för den anställde, och</p>
<p>- förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från<br>nyttan i anställningen.</p>
<h4>Kläder</h4>
<p>9 § Förmån av uniform och andra arbetskläder skall inte tas upp, om<br>förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen<br>kan användas privat.</p>
<h4>Statsministerns tjänstebostad</h4>
<p>10 § Statsministerns förmån av tjänstebostad skall inte tas upp, om<br>statsministern till sin privata disposition har en annan bostad som är in-<br>rättad för permanentboende.</p>
<h4>Personalvårdsförmåner</h4>
<p>11 § Personalvårdsförmåner skall inte tas upp. Med personalvårds-<br>förmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning<br>för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i ar-<br>betet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller<br>den verksamhet som det är fråga om.</p>
<p>Som personalvårdsförmåner räknas inte</p>
<p>1. rabatter,</p>
<p>2. förmåner som den anställde far byta ut mot kontant ersättning,</p>
<p>3. förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller</p>
<p>4. andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbets-<br>platser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem.</p>
<p>12 § Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana förfrisk-<br>ningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan<br>anses som måltid. Hit räknas också möjlighet till enklare slag av motion<br>och annan friskvård som</p>
<p>51</p>
<p>- utövas inom en anläggning som regelbundet disponeras av arbets-<br>givaren eller av en personalstiftelse som är knuten till arbetsgivaren,</p>
<p>- utövas enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas<br>direkt av denne till anläggningens innehavare,</p>
<p>- är av kollektiv natur, eller</p>
<p>- i andra fall i ringa omfattning utövas av den anställde.</p>
<h4>Rabatter</h4>
<p>13 § Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren eller<br>något annat foretag i samma koncern skall inte tas upp, om varan eller<br>tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om ra-<br>batten</p>
<p>- är en direkt ersättning för utfört arbete,</p>
<p>- överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärs-<br>mässiga grunder,</p>
<p>- uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i bran-<br>schen, eller</p>
<p>- lämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2-4.</p>
<h4>Gåvor till anställda</h4>
<p>14 § Följande förmåner skall inte tas upp:</p>
<p>1. julgåvor av mindre värde till anställda,</p>
<p>2. sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller</p>
<p>3. minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger<br>6 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss<br>ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock<br>vid högst ett tillfälle förutom när anställningen upphör.</p>
<p>Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar.</p>
<h4>Förvärv av aktier</h4>
<p>15 § Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett lägre pris än<br>marknadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i ett annat bolag i samma<br>koncern skall inte tas upp, om</p>
<p>1. aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma villkor<br>som för den anställde av andra än dels bolagets anställda och aktieägare,<br>dels anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern,</p>
<p>2. bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i<br>andra bolag i samma koncern inte sammanlagt förvärvar mer än 20 pro-<br>cent av det totala antalet utbjudna aktier, och</p>
<p>3. den anställde på grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett<br>belopp som överstiger 30 000 kronor.</p>
<p>Beräkningen enligt första stycket 2 skall även omfatta sådana aktier för<br>vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra<br>än de anställda och aktieägarna. Vad som sägs om aktier gäller också<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>52</p>
<p>konvertibla skuldebrev, vinstandelsbevis, skuldebrev förenade med op-<br>tion och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva<br>aktier.</p>
<p>Med anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter.</p>
<h4>Rätt att förvärva värdepapper</h4>
<p>16 § Har en sådan förmån i form av en rätt att i framtiden förvärva värde-<br>papper som avses i 10 kap. 11 § andra stycket helt eller delvis tjänats in<br>genom verksamhet utomlands, skall förmånen inte tas upp till den del<br>som den hade kunnat utnyttjas innan den skattskyldige blev obegränsat<br>skattskyldig. En förmån som utnyttjas här skall i första hand anses ha<br>tjänats in genom verksamhet utomlands.</p>
<h4>Utbildning vid omstrukturering m.m.</h4>
<p>17 § Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av väsentlig<br>betydelse för att den skattskyldige skall kunna fortsätta att förvärvsarbeta<br>skall inte tas upp hos den som riskerar att bli arbetslös på grund av om-<br>strukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verk-<br>samhet.</p>
<p>Första stycket gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmans-<br>handelsbolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget<br>eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild nä-<br>ringsidkare, gäller första stycket inte förmån till sådana anställda som är<br>närstående till arbetsgivaren.</p>
<h4>Hälso- och sjukvård</h4>
<p>18 § Förmån av hälso- och sjukvård eller tandvård skall inte tas upp om<br>förmånen avser</p>
<p>- vård i Sverige som inte är offentligt finansierad, och</p>
<p>- vård utomlands.</p>
<p>Följande förmåner skall inte heller tas upp</p>
<p>- läkemedel vid vård utomlands,</p>
<p>- företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering,</p>
<p>- vaccination som betingas av tjänsten, och</p>
<p>- tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till<br>tjänstens krav för försvarsmaktens submarina eller flygande personal och<br>för andra med i huvudsak liknande arbetsförhållanden.</p>
<h4>Grupplivförsäkringar m.m.</h4>
<p>19 § Förmån av grupplivförsäkring skall inte tas upp.</p>
<p>Om en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt förmån-<br>ligare än vad som gäller för statligt anställda, skall den dock tas upp till<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>53</p>
<p>den del den lämnas enligt förmånligare grunder än vad som gäller för<br>statligt anställda.</p>
<p>Ersättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring har<br>tecknats för anställdas räkning och som motsvarar ersättning på grund av<br>grupplivförsäkring skall bara tas upp till den del beloppet väsentligt<br>överstiger vad som betalas ut för statligt anställda.</p>
<h4>Gruppsjukförsäkringar</h4>
<p>20 § Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kol-<br>lektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer skall inte tas<br>upp. Ersättning som betalas ut på grund av en sådan försäkring skall där-<br>emot tas upp.</p>
<h4>Ersättningar till UD- och SIPRI-anställda</h4>
<p>21 § Utlandstillägg och liknande ersättningar och förmåner, såsom bo-<br>stadskostnadsersättning och förmån av bostad, till sådan personal vid den<br>svenska utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet som är<br>stationerad utomlands skall inte tas upp.</p>
<p>Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn<br>och förmån av bostad från Styrelsen för Stockholms internationella freds-<br>forskningsinstitut (SIPRI) skall inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI<br>som</p>
<p>- är utländska medborgare,</p>
<p>- är kontraktsanställda på bestämd tid, och</p>
<p>- vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta i Sverige.</p>
<h4>Ersättningar till utländska forskare</h4>
<p>22 § Sådana ersättningar och förmåner som avses i 23 § och som lämnas<br>på grund av en tillfällig anställning eller ett tillfälligt uppdrag i Sverige<br>till en forskare som inte är svensk medborgare skall inte tas upp, om</p>
<p>- anställningen eller uppdraget avser kvalificerat forsknings- eller ut-<br>vecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att<br>det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, och</p>
<p>- forskaren omedelbart innan han började arbeta i Sverige var bosatt<br>och verksam utomlands eller vistades här en kortare tid för uppdrag inom<br>sitt verksamhetsområde utan att vara att anse som bosatt här.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara under en tid av högst<br>två år eller, om det finns särskilda skäl, högst fyra år under en tioårs-<br>period.</p>
<p>Frågan om förutsättningarna enligt första stycket att inte ta upp sådana<br>ersättningar och förmåner är uppfyllda prövas av Forskarskattenämnden<br>enligt lagen (1999:000) om Forskarskattenämnden.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>54</p>
<p>23 § Bestämmelserna i 22 § gäller</p>
<p>1. ersättning för utgifter som forskaren på grund av vistelsen i Sverige<br>har haft</p>
<p>- för bostad i Sverige,</p>
<p>- för flyttning till eller från Sverige,</p>
<p>- för egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och hem-<br>landet, och</p>
<p>- i form av avgifter för barns skolgång i Sverige, samt</p>
<p>2. förmån av bostad i Sverige.</p>
<h4>Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret</h4>
<p>24 § Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska total-<br>försvaret skall tas upp.</p>
<p>25 § Totalförsvarspliktigas dagersättningar och tillägg till sådana ersätt-<br>ningar, naturaförmåner, falttraktamenten, befattningspenningar, utbild-<br>ningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag skall inte tas upp.</p>
<p>Familjebidrag till totalförsvarspliktiga skall tas upp bara om bidraget<br>betalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den total-<br>försvarspliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan. Familje-<br>bidrag i form av näringsbidrag skall tas upp i inkomstslaget tjänst, om<br>näringen bedrivs av en juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag<br>som den värnpliktige inte är delägare i, och i annat fall i inkomstslaget<br>näringsverksamhet.</p>
<p>Första och andra styckena tillämpas också för annan personal vid det<br>svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder som gäller för total-<br>försvarspliktiga.</p>
<h4>Resa vid anställningsintervju</h4>
<p>26 § Förmån av resa inom eller mellan Europeiska unionens medlems-<br>länder eller EES-ländema till eller från anställningsintervju skall inte tas<br>upp. Detta gäller också ersättning för sådan resa till den del ersättningen<br>inte överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med egen bil,<br>inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.</p>
<h4>Flyttningsersättningar</h4>
<p>27 § Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av<br>byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort skall inte tas upp, om<br>ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersätt-<br>ningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för köming<br>med egen bil, skall denna ersättning dock tas upp som intäkt till den del<br>den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §.</p>
<p>Som utgift för flyttning räknas utgifter för emballering, packning,<br>transport och uppackning av den skattskyldiges och hans familjs bohag<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>55</p>
<p>och övriga lösa saker, transport av den skattskyldige och hans familj från<br>den gamla till den nya bostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift for<br>flyttning räknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen<br>såsom utgifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor, dubbel bo-<br>sättning och forlust vid försäljning av bostad eller andra tillgångar.</p>
<p>Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter skall inte<br>tas upp.</p>
<h4>Ersättningar till företrädare i Europaparlamentet</h4>
<p>28 § De fasta resekostnads- och traktamentsersättningar som Europa-<br>parlamentet betalar till sina företrädare där skall tas upp bara till den del<br>ersättningen kan antas väsentligt överstiga de utgifter som den är avsedd<br>att täcka.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Ersättningar vid arbetskonflikt</h4>
<p>29 § Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organi-<br>sation som han tillhör skall inte tas upp.</p>
<h4>Sjukpenning</h4>
<p>30 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. skall tas upp<br>om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring,</p>
<p>2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt per-<br>sonskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjö-<br>män,</p>
<p>3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,</p>
<p>4. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smitt-<br>bärare, och</p>
<p>5. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller<br>olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring.</p>
<h4>Föräldrapenning och vårdbidrag</h4>
<p>31 § Följande ersättningar i samband med vård av närstående skall tas<br>upp:</p>
<p>1. föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, och</p>
<p>2. ersättningar enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för<br>närståendevård.</p>
<p>Vårdbidrag skall dock inte tas upp till den del det utgör ersättning för<br>merutgifter.</p>
<p>56</p>
<p>32 § Särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pen-<br>sionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt och handikappat<br>barn skall inte tas upp.</p>
<h4>Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet</h4>
<p>Utvecklingsersättningar till ungdomar</p>
<p>33 § Utvecklingsersättningar enligt lagen (1997:1268) om kommuners<br>ansvar for ungdomar mellan 20 och 24 år skall inte tas upp.</p>
<p>Studiestöd</p>
<p>34 § Följande ersättningar i samband med studier skall tas upp:</p>
<p>1. korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen<br>(1973:349),</p>
<p>2. sådant utbildningsbidrag för doktorander som avses i 4 kap. 3 § stu-<br>diestödslagen,</p>
<p>3. vuxenstudiebidrag enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxen-<br>studiestöd för arbetslösa,</p>
<p>4. särskilt utbildningsbidrag och timersättning vid vuxenutbildning för<br>psykiskt utvecklingsstörda (särvux) enligt 1 kap. 3 a § vuxenutbildnings-<br>lagen (1984:1118), och</p>
<p>5. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar<br>(TUFF).</p>
<p>Studiestöd enligt 3, 4 och 6 kap. studiestödslagen samt studielån enligt<br>7 kap. samma lag skall inte tas upp.</p>
<p>Bidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.</p>
<p>35 § Särskilda bidrag till deltagare i yrkesinriktad rehabilitering och i<br>arbetsmarknadsutbildning eller till andra som är likställda med dem när<br>det gäller rätt till sådana bidrag skall inte tas upp, om bidragen avser er-<br>sättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m.</p>
<p>Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av<br>funktionshinder som lämnas till elever i utbildning för döva eller hörsel-<br>skadade eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelse-<br>hindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) skall inte tas upp.</p>
<p>Ersättningar vid arbetslöshet</p>
<p>36 § Följande ersättningar i samband med arbetslöshet skall tas upp:</p>
<p>1. dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och</p>
<p>2.  statsbidrag som motsvarar dagpenning vid arbetsmarknads-<br>utbildning och som lämnas till den som startar egen näringsverksamhet<br>för att han som startar verksamheten skall kunna försörja sig under inled-<br>ningsskedet,</p>
<p>3. ersättning vid generationsväxling, och</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>57</p>
<p>4. dagpenning som betalas ut enligt bestämmelser som meddelats av<br>regeringen eller av statlig myndighet till deltagare i arbetsmarknadsut-<br>bildning och till andra som är likställda med dem när det gäller rätt till<br>sådan dagpenning.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Livräntor</h4>
<p>37 § Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund<br>av försäkringar som inte har tecknats i samband med tjänst och inte heller<br>är trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt la-<br>gen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller försäkring enligt lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Som intäkt skall den del av liv-<br>räntans belopp tas upp som framgår av följande tabell, nämligen om liv-<br>räntetagaren under beskattningsåret fyllt:</p>
<p>högst 35 år</p>
<p>36 till och med</p>
<p>47 år</p>
<p>80%</p>
<p>70%</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>48 ”</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>56 år</p></td><td>
<p>60%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>57 ”</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>63 år</p></td><td>
<p>50%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>64 ”</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>69 år</p></td><td>
<p>40%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>70 ”</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>76 år</p></td><td>
<p>30%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>77 ”</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>55</p></td><td>
<p>86 år</p></td><td>
<p>20%</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>minst 87 år</p></td><td></td><td></td><td>
<p>10%</p></td></tr>
</table>
<p>Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i första<br>stycket skall tas upp till den del de avser ersättning för förlorad inkomst<br>som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.</p>
<h4>Engångsbelopp</h4>
<p>38 § Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning för<br>framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt, skall<br>60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två eller flera sådana be-<br>lopp till följd av samma personskada, gäller detta för varje belopp. För<br>samma personskada far dock den del som inte tas upp som intäkt inte<br>överstiga 15 prisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde dispo-<br>neras.</p>
<p>39 § Om en livränta eller del av en livränta som betalas till följd av per-<br>sonskada och som skall tas upp som intäkt byts ut mot ett engångsbelopp,<br>tillämpas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte av annan livränta eller del av<br>en livränta som skall tas upp som intäkt skall hela engångsbeloppet tas<br>upp.</p>
<p>Engångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en livränta<br>än sådana som avses i första stycket skall inte tas upp. Detta gäller också<br>engångsbelopp vid utbyte av sådan livränta som avses i 37 § första styck-<br>et.</p>
<p>58</p>
<h4>Barnpension</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>40 § Barnpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring skall<br>bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel<br>av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna,<br>80 procent av prisbasbeloppet. Detta gäller också efterlevandelivränta<br>enligt annan författning till den del livräntan enligt 17 kap. 2 § lagen om<br>allmän försäkring medfört minskning av en sådan del av barnpensionen<br>som inte skall tas upp.</p>
<h4>Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk</h4>
<p>41 § Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller<br>livränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243)<br>om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskade-<br>försäkring behandlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt<br>sistnämnda lag.</p>
<h4>Ersättningar för sjukvårdsutgifter</h4>
<p>42 § Ersättning för utgifter för sjukvård utomlands eller inom den icke<br>offentligt finansierade vården i Sverige skall tas upp bara om ersättning-<br>en betalas i form av livränta på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäk-<br>ringar som tecknats i samband med tjänst.</p>
<h4>Utländska pensionsförsäkringar</h4>
<p>43 § Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 § anses som<br>pensionsförsäkring skall inte tas upp till den del den skattskyldige</p>
<p>1. inte fatt göra avdrag för premier som han betalat för försäkringen,<br>eller</p>
<p>2 förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett motsva-<br>rande avdrag.</p>
<p>Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av<br>bestämmelserna i 59 kap. 3-11 och 17 §§.</p>
<p>Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning bå-<br>de i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller<br>liknande skattelättnad utomlands.</p>
<h4>Egenavgifter</h4>
<p>44 § I 12 kap. 36 § och 62 kap. 5 § finns bestämmelser om ändrad debite-<br>ring och återföring av avdrag för egenavgifter och i 62 kap. 6 § bestäm-<br>melser om ändrad debitering av utländska socialförsäkringsavgifter.</p>
<p>59</p>
<h4>Förbjudna lån</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>45 § Om penninglån har lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensions-<br>utfästelse m.m., skall lånebeloppet tas upp som intäkt hos låntagaren eller<br>hos en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag som är<br>låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.</p>
<h4>Marie Curie-stipendier</h4>
<p>46 § Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller<br>indirekt av Europeiska gemenskaperna skall tas upp.</p>
<h4>Periodiska understöd</h4>
<p>47 § Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster skall inte<br>tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 62 kap. 7 § inte far dra<br>av det utbetalade beloppet.</p>
<p>Som inkomst skall inte heller tas upp sådana periodiska understöd som<br>betalas ut från en stiftelse som är undantagen från skattskyldighet enligt<br>7 kap. 3-6 §§ eller från en ideell förening som har till uppgift att främja<br>de ändamål som anges i 7 kap. 4 §, om föreningen uppfyller övriga vill-<br>kor i 7 kap. 7-13 §§ for undantag helt eller delvis från skattskyldighet.<br>Detta gäller dock bara om utbetalningen görs for att fullfölja något av de<br>ändamål som anges i 7 kap. 4 §.</p>
<p>12 kap. Vad som skall dras av i inkomstslaget tjänst</p>
<h4>Huvudregel</h4>
<p>1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som<br>kostnad om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.</p>
<p>I detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra utgifter<br>som har samband med tjänsten skall dras av.</p>
<p>I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet om</p>
<p>- avdrag för utgifter för representation i 16 kap. 2 §,</p>
<p>- mervärdesskatt i 16 kap. 16 §, och</p>
<p>- avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§.</p>
<h4>Inskränkningar i avdragsrätten</h4>
<p>Beloppsgränser</p>
<p>2 § Utgifter som avses i följande paragrafer skall dras av utan någon be-<br>loppsmässig begränsning, nämligen utgifter</p>
<p>- vid tjänsteresor enligt 5-17 §§,</p>
<p>60</p>
<p>- vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt<br>18-22 och 31 §§,</p>
<p>- för hemresor enligt 24 och 31 §§,</p>
<p>- för egenavgifter enligt 36 §, och</p>
<p>- i hobbyverksamhet enligt 37 §.</p>
<p>Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som<br>företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.</p>
<p>Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan bostaden<br>och arbets- och utbildningsplatsen enligt 26-31 §§ skall dras av bara till<br>den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger<br>7 000 kronor. Övriga utgifter skall dras av bara till den del kostnaderna<br>under beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor.</p>
<p>Utgifter för vissa skattefria ersättningar</p>
<p>3 § Om den skattskyldige far sådan ersättning som enligt 11 kap. 21 eller<br>28 § inte skall tas upp, far de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka<br>inte dras av.</p>
<p>Om den skattskyldige far sådant skattefritt bidrag vid utbildning eller<br>arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket<br>och 35 §, far de utgifter som bidraget är avsett att täcka inte dras av.</p>
<p>Utgifter som täcks av sådana ersättningar till utländska forskare som<br>enligt 11 kap. 22 och 23 §§ inte skall tas upp, far inte heller dras av.</p>
<p>Skattskyldiga med sjöinkomst</p>
<p>4 § Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag som avses<br>i 6-24 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga anses ha sitt<br>tjänsteställe på det fartyg där de arbetar.</p>
<h4>Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil</h4>
<p>5 § Utgifter för tjänsteresor med egen bil skall dras av med 1 krona och<br>50 öre för varje kilometer.</p>
<p>Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och beta-<br>lar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, skall<br>utgifter för dieselolja dras av med 50 öre för varje kilometer och utgifter<br>för annat drivmedel med 80 öre för varje kilometer.</p>
<h4>Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor</h4>
<p>Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten</p>
<p>6 § Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund av att<br>han i tjänsten vistas utanför sin vanliga verksamhetsort, skall dras av i<br>den utsträckning som följer av 7-17 §§. Avdrag skall göras bara vid resor<br>som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>61</p>
<p>Som ökade levnadskostnader räknas utgifter for logi, ökade utgifter för<br>måltider samt diverse småutgifter.</p>
<p>När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till<br>samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte längre be-<br>stämmelserna i första stycket. I stället bedöms rätten till avdrag för ökade<br>levnadskostnader enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete i 18—22 §§.<br>En tjänsteresa anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som<br>beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor.</p>
<p>Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om den<br>huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom.</p>
<p>Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe</p>
<p>7 § Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från<br>den skattskyldiges tjänsteställe.</p>
<p>Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilo-<br>meter från den skattskyldiges bostad.</p>
<p>8 § Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av<br>sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som<br>hela tiden växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar<br>och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsupp-<br>gifter som tjänsteställe.</p>
<p>Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller<br>för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknan-<br>de branscher, anses bostaden som tjänsteställe.</p>
<p>För reservofficerare anses bostaden som tjänsteställe. Detsamma gäller<br>för nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän<br>domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd, skattenämnd eller<br>arrendenämnd.</p>
<p>9 § En skattskyldig som under en begränsad tid arbetar vid någon av Eu-<br>ropeiska unionens institutioner eller organ eller vid Europaskolorna men<br>som far den huvudsakliga lönen för arbetet från en annan arbetsgivare<br>anses - om han begär det - under längst tre år ha sitt tjänsteställe hos<br>sistnämnda arbetsgivare.</p>
<p>I fall som avses i första stycket tillämpas inte bestämmelsen i 7 § andra<br>stycket för en bostad på arbetsorten om</p>
<p>- denna bostad är tillfällig och beror enbart på tjänsteutövningen, och</p>
<p>- den skattskyldige har en annan stadigvarande bostad.</p>
<p>Maximibelopp och normalbelopp</p>
<p>10 § Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i Sverige ett<br>maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett normalbelopp. Avdraget<br>beräknas för hel eller halv dag.</p>
<p>Som hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före<br>klockan 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>62</p>
<p>halv dag behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare Prop. 1999/2000:2<br>och hemkomstdagen om resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare.</p>
<p>11 § Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat till<br>närmaste tiotal kronor.</p>
<p>Normalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av<br>levnadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och middag som<br>består av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter.<br>Om det finns särskilda skäl, far normalbeloppet avse ökade utgifter för<br>måltider på en restaurang av bättre standard.</p>
<p>Vistelse i mer än ett land</p>
<p>12 § Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i<br>mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för vistelse i det<br>land där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00-24.00).</p>
<p>Av drag för logi</p>
<p>13 § Utgift för logi skall dras av. Kan den skattskyldige inte visa vilken<br>utgift han har haft, skall ett halvt maximibelopp per natt dras av vid<br>tjänsteresa i Sverige och ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utom-<br>lands.</p>
<p>Avdrag för måltider och småutgifter</p>
<p>14 § Om den skattskyldige fatt ersättning för ökade utgifter för måltider<br>och småutgifter (dagtraktamente) för en tjänsteresa i Sverige, skall ett<br>belopp som motsvarar ersättningen dras av. För varje hel dag som tagits i<br>anspråk för resan skall avdraget dock uppgå till högst ett maximibelopp<br>och för varje halv dag till högst ett halvt maximibelopp.</p>
<p>Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under<br>samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit<br>större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, skall i<br>stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.</p>
<p>15 § Om den skattskyldige fått dagtraktamente för tjänsteresa utomlands,<br>skall ett belopp som motsvarar ersättningen dras av. För varje hel dag<br>som tagits i anspråk för resan får avdraget dock uppgå till högst ett nor-<br>malbelopp och för varje halv dag till högst ett halvt normalbelopp.</p>
<p>Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit<br>större än avdraget, beräknat enligt första stycket, skall i stället ett belopp<br>som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.</p>
<p>16 § Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att<br>han haft ökade utgifter för måltider och småutgifter, skall avdrag göras<br>för varje hel dag med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige<br>och med ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.</p>
<p>63</p>
<p>Minskat avdrag på grund av kostförmåner</p>
<p>17 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6-16 §§ skall minskas<br>med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock<br>inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap.<br>2 § inte skall tas upp.</p>
<h4>Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid<br>dubbel bosättning m.m.</h4>
<p>Tillfälligt arbete på annan ort</p>
<p>18 § Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt<br>arbete på en annan ort än den där han har sin bostad skall dras av bara om</p>
<p>1. arbetet avser en kortare tid,</p>
<p>2. arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller<br>sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten,</p>
<p>3. arbetet skall bedrivas på flera olika platser, eller</p>
<p>4. det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den<br>skattskyldige bör flytta till arbetsorten.</p>
<p>Dubbel bosättning</p>
<p>19 § Ökade levnadskostnader skall dras av om den skattskyldige på<br>grund av sitt arbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den<br>skattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den tidigare<br>bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av</p>
<p>1. makens eller sambons förvärvsverksamhet,</p>
<p>2. svårigheter att skaffa en fast bostad på arbetsorten, eller</p>
<p>3. någon annan särskild omständighet.</p>
<p>Ytterligare förutsättningar för avdrag</p>
<p>20 § Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ skall dras av bara om<br>den skattskyldige övernattar på arbetsorten och avståndet mellan bo-<br>stadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.</p>
<p>Ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under längst tre år för<br>gifta och sambor och längst ett år för övriga skattskyldiga. Ökade lev-<br>nadskostnader skall dock dras av för längre tid om anställningens natur<br>eller andra särskilda skäl talar för det.</p>
<p>Beräkningen av avdragen</p>
<p>21 § Ökade utgifter för logi skall dras av med ett belopp som motsvarar<br>den faktiska utgiften. För tjänsteresor som har pågått under längre tid än<br>tre månader gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften inte kan<br>visas.</p>
<p>Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten skall dras av<br>antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som be-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>64</p>
<p>räknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas<br>for</p>
<p>1. skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort<br>avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande far ersättning från arbetsgiva-<br>ren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,</p>
<p>- för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maxi-<br>mibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av<br>normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och</p>
<p>- för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per<br>hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet<br>per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,</p>
<p>2. skattskyldiga med arbetsorten i Sverige som gör avdrag enligt 18 §,<br>till 50 procent av maximibeloppet per hel dag under de tre första måna-<br>derna av vistelsen och till 30 procent av maximibeloppet per hel dag för<br>tiden därefter,</p>
<p>3. skattskyldiga med arbetsorten utomlands som gör avdrag enligt<br>18 §, till 50 procent av normalbeloppet per hel dag under de tre första<br>månaderna av vistelsen och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag<br>för tiden därefter, och</p>
<p>4. skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximi-<br>beloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent<br>av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.</p>
<p>Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1-3 skall i den an-<br>givna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dra-<br>gits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§.</p>
<p>Minskat avdrag på grund av kostförmåner</p>
<p>22 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18-21 §§ skall minskas<br>med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock<br>inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap.<br>2 § inte skall tas upp.</p>
<h4>Utgifter för barns skolgång</h4>
<p>23 § Om en skattskyldig vid vistelse utomlands har rätt till avdrag för<br>ökade levnadskostnader under en viss tid enligt 6-17 §§, skall utgifter för<br>medföljande barns grundläggande skolgång under samma tid dras av.</p>
<h4>Hemresor</h4>
<p>24 § När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än<br>den där han eller hans familj bor, skall utgifter för hemresor dras av, om<br>avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.<br>Avdrag skall göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter<br>för resor inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller<br>EES-ländema.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>65</p>
<p>3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<p>Avdraget skall beräknas efter utgiften för det billigaste fardsättet. Skä- Prop. 1999/2000:2<br>liga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa skall dock dras av.</p>
<p>Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, skall utgifter<br>för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av<br>med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen<br>enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil<br>som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är<br>skattskyldig för.</p>
<h4>Inställelseresor</h4>
<p>25 § Utgifter för särskilda resor inom eller mellan Europeiska unionens<br>medlemsländer eller EES-ländema i samband med att den skattskyldige<br>börjar eller slutar en tjänst skall dras av. Bestämmelserna i 24 § andra<br>och tredje styckena tillämpas också för sådana avdrag.</p>
<h4>Arbetsresor</h4>
<p>26 § Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen<br>(arbetsresor) skall dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd<br>från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transport-<br>medel.</p>
<p>27 § Utgifter för arbetsresor med egen bil skall dras av om avståndet<br>mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart<br>framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för<br>allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt<br>minst två timmar.</p>
<p>Utgifter för arbetsresor med egen bil skall också dras av om bilen an-<br>vänds i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten<br>minst 60 dagar under året, skall utgifterna dras av för alla de dagar som<br>bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara<br>om körsträckan är minst 300 mil per år.</p>
<p>Avdrag skall göras med 1 krona och 50 öre för varje kilometer.</p>
<p>Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter skall också dras av.</p>
<p>28 § Bestämmelserna i 27 § första stycket tillämpas inte om allmänna<br>transportmedel saknas.</p>
<p>29 § För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil skall<br>utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26-28 §§. I<br>stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket skall utgifter för dieselolja<br>dras av med 50 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel<br>med 80 öre för varje kilometer. Detta gäller också den som gör resorna<br>med en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men<br>inte han själv är skattskyldig för.</p>
<p>66</p>
<p>30 § Bestämmelserna i 27 § första-tredje styckena tillämpas inte för<br>skattskyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller handikapp tvingas an-<br>vända egen bil eller sin förmånsbil. De tillämpas inte heller för skattskyl-<br>diga som tvingas använda en större bil på grund av skrymmande last.</p>
<h4>Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.</h4>
<p>31 § Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan<br>åtgärd enligt 11 kap. 17 § skall göra avdrag enligt 26-30 §§ för utgifter<br>för resor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden.</p>
<p>Om skattskyldiga som avses i första stycket far ersättning för ökade<br>levnadskostnader och för utgifter för hemresor, skall avdrag göras för<br>ökade levnadskostnader enligt de regler som gäller för tillfälligt arbete på<br>annan ort enligt 18 § och för utgifter för hemresor enligt 24 § Avdraget<br>för ökade levnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen<br>ersättning eller de schablonbelopp som anges i 21 §.</p>
<p>Har den skattskyldiges anställning upphört på grund av uppsägning får<br>avdrag inte göras för tid efter första året efter uppsägningstidens utgång.</p>
<h4>Skyddsutrustning och skyddskläder</h4>
<p>32 § Utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs för<br>tjänsten skall dras av. Till skyddsutrustning hör hjälmar, skyddsglasögon,<br>hörselskydd och skor med stålhätta. Med skyddskläder avses sådana klä-<br>der som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen eller meka-<br>niska skador eller mot väta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på<br>annat än klimatförhållanden.</p>
<h4>Förluster på grund av redovisningsskyldighet</h4>
<p>33 § Förluster på grund av ersättnings- eller återbetalningsskyldighet för<br>medel som den skattskyldige är redovisningsskyldig för i sin tjänst skall<br>dras av. Detta gäller dock inte om ersättnings- eller återbetalnings-<br>skyldigheten beror på att den skattskyldige har förskingrat medel eller<br>begått något annat brott.</p>
<h4>Pensionsutgifter</h4>
<p>34 § Avgifter som den skattskyldige betalar i samband med tjänsten för<br>sin egen eller efterlevandes pension på annat sätt än genom försäkring,<br>skall dras av bara om pensionen är utformad så att den överensstämmer<br>med villkoren i 58 kap. 4-16 §§ för en pensionsförsäkring.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>67</p>
<h4>Avgifter till arbetslöshetskassa</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>35 § Avgifter till svensk arbetslöshetskassa skall dras av. Om avdrag<br>kan komma i fråga i flera inkomstslag, skall de dras av i det inkomst-<br>slag där intäkterna är störst.</p>
<p>Avdrag skall göras även för avgifter till en utländsk arbetslöshetskassa<br>eller motsvarande avgifter enligt en utländsk stats system för förmåner<br>vid arbetslöshet, om inkomst av arbete i det landet skall tas upp i in-<br>komstslaget tjänst under beskattningsåret och utgiften inte skall dras av<br>enligt 62 kap. 6 §. Avdrag skall göras bara av dem som är obegränsat<br>skattskyldiga under beskattningsåret. Om de är obegränsat skattskyldiga<br>bara under en del av beskattningsåret, skall avdrag göras för avgifter som<br>avser den tiden.</p>
<h4>Egenavgifter</h4>
<p>36 § Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser inkomster</p>
<p>1 inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, skall motsvarande belopp<br>tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.</p>
<p>Vidare skall ett avdrag göras för egenavgiftema för beskattningsåret<br>med högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket.<br>Avdraget skall dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen<br>vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under<br>hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget skall åter-<br>föras till beskattning det följande beskattningsåret.</p>
<p>Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt</p>
<p>2 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension är in-<br>komst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som skall<br>dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket<br>och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknade ersättningar som<br>avses i 2 kap. 6 § första stycket 4 i den nämnda lagen.</p>
<h4>Hobbyverksamhet</h4>
<p>37 § I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte<br>skall räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskatt-<br>ningsårets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar be-<br>skattningsårets intäkter.</p>
<p>I sådan verksamhet skall avdrag göras även för något av de fem före-<br>gående beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets<br>intäkter och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag får dock inte göras med<br>högre belopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskatt-<br>ningsårets kostnader.</p>
<p>68</p>
<p>AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget<br>näringsverksamhet</p>
<h4>Huvudregler</h4>
<p>1 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter<br>på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses för-<br>värvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.</p>
<p>Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt av avverk-<br>ningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostads-<br>fastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en<br>näringsverksamhet.</p>
<p>I 27 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa tillgångar<br>anses bedriva näringsverksamhet i form av byggnadsrörelse eller handel<br>med fastigheter. Där finns också bestämmelser om vad som räknas som<br>tomtrörelse.</p>
<h4>Juridiska personer</h4>
<p>2 § För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på grund av in-<br>nehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapital-<br>förluster till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna el-<br>ler utgifterna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §.</p>
<p>3 § Penninglån som lämnas till en juridisk person i strid med 12 kap. 7 §<br>aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande<br>av pensionsutfästelse m.m., räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<h4>Handelsbolag</h4>
<p>4 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller också inkomster och utgifter hos<br>svenska handelsbolag.</p>
<p>För delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets kapital-<br>vinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter<br>inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital<br>samt handelsbolagets penninglån som avses i 3 § till inkomstslaget tjänst.</p>
<p>5 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett belopp som<br>motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett<br>svenskt handelsbolag i de särskilda fall som anges i 51 kap.</p>
<p>69</p>
<h4>Enskilda näringsidkare</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och<br>näringsbostadsrätter</p>
<p>6 § För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och kapitalförluster<br>på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital.</p>
<p>Om näringsidkaren begär det, skall dock kapitalvinster på närings-<br>fastigheter vid sådana avyttringar som enligt 31 kap. 5 § medför rätt till<br>avdrag för avsättning till ersättningsfond räknas till inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet.</p>
<p>Vissa tillgångar och skulder</p>
<p>7 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och<br>sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i nä-<br>ringsverksamheten för enskilda näringsidkare.</p>
<p>De skall dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är</p>
<p>- lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande till-<br>gångar,</p>
<p>- inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,</p>
<p>- banktillgodohavanden som hör till näringsverksamheten,</p>
<p>- fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som<br>skall tas upp i näringsverksamheten,</p>
<p>- andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna<br>betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring<br>av sådana andelar, eller</p>
<p>- fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på före-<br>ningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av närings-<br>verksamheten.</p>
<p>Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rät-<br>tigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier<br>även om de inte förvärvats från någon annan.</p>
<p>8 § För enskilda näringsidkare skall en skuld inte räknas till närings-<br>verksamheten, om skulden hänför sig till tillgångar som enligt 7 § inte<br>skall räknas som tillgångar i näringsverksamheten.</p>
<p>Rabatt och pristillägg</p>
<p>9 § Även om en andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening en-<br>ligt 7 § inte räknas som en tillgång i näringsverksamheten, skall utdel-<br>ning från aktiebolaget eller den ekonomiska föreningen räknas till in-<br>komstslaget näringsverksamhet, om utdelningen lämnas i förhållande till<br>köp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg) som gjorts i näringsverksam-<br>heten.</p>
<p>70</p>
<p>Samfälligheter</p>
<p>10 § Om en näringsfastighet har del i en sådan samfallighet som avses i<br>6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från samfalligheten för enskil-<br>da näringsidkare till inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<p>Om en näringsfastighet har del i en annan samfallighet än en sådan<br>som avses i 6 kap. 6 § första stycket, tillämpas för enskilda näringsidkare<br>bestämmelserna i 4 § i stället för bestämmelserna i 6-8 §§. Samfallighe-<br>tens kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och närings-<br>bostadsrätter räknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den<br>fastighet som har del i samfalligheten är en lagertillgång.</p>
<p>Royalty m.m.</p>
<p>11 § Den som får ersättning i form av royalty eller periodiskt utgående<br>avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses be-<br>driva näringsverksamhet. Om royaltyn eller avgiften grundar sig på an-<br>ställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en<br>näringsverksamhet, räknas den dock inte till inkomstslaget näringsverk-<br>samhet utan till inkomstslaget tjänst.</p>
<p>14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- beskattningstidpunkten i 2-9 §§,</p>
<p>- gemensam eller särskild beräkning i 10-15 §§,</p>
<p>- anskaffningsvärde efter karaktärsbyte i 16 §,</p>
<p>- överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl. i 17 och<br>18§§,</p>
<p>- oriktig prissättning m.m. i 19 och 20 §§, och</p>
<p>- hur man beräknar resultatet i 21 och 22 §§.</p>
<h4>Beskattningstidpunkten</h4>
<p>Bokforingsmässiga grunder</p>
<p>2 § Resultatet skall beräknas enligt bokforingsmässiga grunder.</p>
<p>Vid beräkningen av resultatet skall inkomster tas upp som intäkt och<br>utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till<br>enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i<br>lag. Detta gäller även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga.</p>
<p>Balansposter</p>
<p>3 § Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och<br>avsättningar skall bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskatt-<br>ningsårets utgång.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>71</p>
<p>Värdet av ingående lager och andra balansposter skall tas upp till<br>samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång.</p>
<p>Räkenskaperna</p>
<p>4 § Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, skall dessa läggas till<br>grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten.</p>
<p>Reserv i lager och liknande skall beaktas bara vid tillämpning av<br>17 kap. 4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket.</p>
<p>Justeringar</p>
<p>5 § Det redovisade resultatet skall justeras om en intäkts- eller kost-<br>nadspost hänförs till ett visst beskattningsår i strid med bestämmelserna i<br>2 §. Motsvarande justering skall göras ett tidigare eller senare beskatt-<br>ningsår, om det behövs för att undvika att någon intäkts- eller kost-<br>nadspost utelämnas eller räknas dubbelt.</p>
<p>6 § Även om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tas<br>upp till ett för lågt belopp eller avsättningar, leverantörsskulder eller lik-<br>nande till ett för högt belopp, skall resultatet inte justeras till den del<br>mellanskillnaden motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag<br>på andra tillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige skulle ha<br>kunnat göra enligt denna lag. Detta gäller dock bara om den skattskyldige<br>begär det.</p>
<p>Karaktärsbyte</p>
<p>7 § Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som hör till<br>inkomstslaget kapital blir tillgång i den skattskyldiges näringsverksam-<br>het, skall de justeringar göras som behövs för att inte någon intäkt eller<br>kostnad skall utelämnas eller dubbelräknas.</p>
<p>Fordringar och skulder i utländsk valuta</p>
<p>8 § Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk valuta skall<br>värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Om det finns ett ter-<br>minskontrakt eller någon annan liknande valutasäkringsåtgärd för en så-<br>dan post, får posten tas upp till det värde som motiveras av valutasäk-<br>ringen under förutsättning att</p>
<p>- samma värde används i räkenskaperna, och</p>
<p>- värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.</p>
<p>Kapitalvinster och kapitalförluster</p>
<p>9 § Bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster och ka-<br>pitalförluster finns i 44 kap. 26-32 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>72</p>
<h4>Gemensam eller särskild beräkning</h4>
<p>Juridiska personer</p>
<p>10 § All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas<br>som en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen är delägare i<br>ett svenskt handelsbolag, skall även handelsbolagets verksamhet räknas<br>in i den juridiska personens näringsverksamhet.</p>
<p>I 12 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska juridiska<br>personer. I 15 och 16 §§ finns bestämmelser om underskott från kom-<br>manditbolag och vissa andra handelsbolag.</p>
<p>11 § Underskott från en utländsk juridisk person vars inkomster enligt<br>6 kap. 15 § skall beskattas hos delägarna far inte dras av.</p>
<p>Underskott som inte får dras av på grund av bestämmelsen i första<br>stycket, skall dras av vid beräkning av den utländska juridiska personens<br>resultat det följande beskattningsåret.</p>
<p>Fysiska personer</p>
<p>12 § All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räk-<br>nas som en enda näringsverksamhet. Om han bedriver självständig nä-<br>ringsverksamhet utomlands, räknas dock all sådan verksamhet som en<br>egen näringsverksamhet.</p>
<p>13 § För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska han-<br>delsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen nä-<br>ringsverksamhet. Om ett handelsbolag bedriver självständig näringsverk-<br>samhet utomlands, räknas dock all sådan verksamhet som en egen nä-<br>ringsverksamhet.</p>
<p>Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handels-<br>bolag, skall verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande<br>bolagets näringsverksamhet. I 15 och 16 §§ finns bestämmelser om un-<br>derskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag.</p>
<p>Underskott för kommanditdelägare och vissa andra<br>handelsbolagsdelägare</p>
<p>14 § En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag far inte dra av<br>underskott från kommanditbolaget till den del summan av avdraget och<br>de avdrag som gjorts tidigare beskattningsår skulle överstiga ett belopp<br>som motsvarar vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.</p>
<p>En delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga<br>delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser<br>skall dra av sammanlagt högst ett belopp som motsvarar hans ansvar.</p>
<p>15 § Underskott som inte skall dras av på grund av bestämmelserna i<br>15 §, skall dras av vid beräkning av resultatet från bolaget det följande<br>beskattningsåret.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>73</p>
<h4>Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte</h4>
<p>16 § Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41 kap. 6 §, skall<br>den anses ha återanskaffats mot en ersättning som motsvarar marknads-<br>värdet. Vid karaktärsbyte i annat fall skall som anskaffningsvärde anses<br>anskaffningsutgiften ökad med utgifter for forbättring och minskad med<br>sådana avdrag som har gjorts för anskaffning, värdeminskning och lik-<br>nande.</p>
<p>1 18 kap. 10 §, 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 § finns bestämmelser om<br>värdeminskningsavdrag för byggnads- och markinventarier, byggnader<br>och markanläggningar i sådana fall.</p>
<h4>Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.</h4>
<p>17 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvud-<br>sakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, ett<br>landsting eller en kommun, skall bestämmelserna i 19 § tillämpas. Det-<br>samma gäller om överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del<br>innehas, direkt eller indirekt, av staten, ett landsting eller en kommun.</p>
<p>Bestämmelserna i 19 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom en<br>svensk koncern. De tillämpas inte heller om överlåtelsen framstår som ett<br>normalt led i företagets verksamhet.</p>
<p>Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts, skall<br>hänsyn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget eller föreningen<br>bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen<br>samt verksamhetens allmänna art och inriktning.</p>
<p>18 § En beräkning av resultatet görs som om ett beskattningsår hade av-<br>slutats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de tillgångar som<br>finns kvar efter överlåtelsen inte tas upp till ett högre värde än marknads-<br>värdet.</p>
<p>Om denna beräkning resulterar i ett underskott, anses resultatet vara<br>noll, och den återstående delen av beskattningsåret behandlas då som ett<br>särskilt beskattningsår. I annat fall beräknas resultatet för hela beskatt-<br>ningsåret efter vanliga regler.</p>
<p>Sådana underskott för ett tidigare beskattningsår än överlåtelseåret som<br>inte har kunnat dras av det följande beskattningsåret på grund av be-<br>stämmelserna i 40 kap., far inte dras av ett senare beskattningsår än det<br>då överlåtelsen sker.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Oriktig prissättning m.m.</h4>
<p>19 § Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att<br>villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sins-<br>emellan oberoende näringsidkare, skall resultatet beräknas till det belopp<br>som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller<br>dock bara om</p>
<p>74</p>
<p>1. den som på grund av avtalsvillkoren far ett högre resultat inte skall<br>beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på<br>grund av ett skatteavtal,</p>
<p>2. det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intresse-<br>gemenskap mellan parterna, och</p>
<p>3. det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av<br>andra skäl än ekonomisk intressegemenskap.</p>
<p>I 25 kap. 8 § finns bestämmelser om att det belopp som resultatet skall<br>ökas med i vissa fall skall behandlas som en kapitalvinst.</p>
<p>20 § Ekonomisk intressegemenskap som avses i 20 § anses föreligga om</p>
<p>- en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller över-<br>vakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta före-<br>tags kapital, eller</p>
<p>- samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller över-<br>vakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.</p>
<h4>Resultatet</h4>
<p>21 § Överskott och underskott i en näringsverksamhet skall beräknas<br>genom att intäktspostema minskas med kostnadsposterna.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i närings-<br>verksamhet finns i 60 kap.</p>
<p>22 § Bestämmelser om att underskott skall dras av samma beskattningsår<br>finns i fråga om</p>
<p>- kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 kap. 32 §, och</p>
<p>- kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46 kap. 17 §.</p>
<p>Bestämmelser om att underskott far dras av samma beskattningsår<br>finns i fråga om</p>
<p>- delägare i andelshus i 42 kap. 33 §,</p>
<p>- nystartad verksamhet i 62 kap. 3 §, och</p>
<p>- litterär eller konstnärlig verksamhet m.m. i 62 kap. 4 §.</p>
<p>Bestämmelser om att underskott skall dras av ett senare beskattningsår<br>finns i fråga om</p>
<p>- avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 och 40 kap., och</p>
<p>- avdrag för kvarstående underskott av avslutad näringsverksamhet i<br>42 kap. 34 §.</p>
<p>15 kap. Vad som skall tas upp i inkomstslaget<br>näringsverksamhet</p>
<h4>Huvudregel</h4>
<p>1 § Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av till-<br>gångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten<br>skall tas upp som intäkt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>75</p>
<p>Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om in-<br>komster i 8, 17-39, 44^16, 48-52, 55 och 60 kap.</p>
<p>Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i<br>61 kap.</p>
<h4>Medlemsavgifter</h4>
<p>2 § Föreningar skall inte ta upp medlemsavgifter som intäkt.</p>
<h4>Förbjudna lån</h4>
<p>3 § Om penninglån har lämnats i strid med 12 kap. 7 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385) eller 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensions-<br>utfästelse m.m., skall lånebeloppet tas upp som intäkt hos låntagaren eller<br>hos en juridisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag som är<br>låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.</p>
<h4>Förmåner för delägare i privatbostadsforetag</h4>
<p>4 § Sådan formån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har<br>i egenskap av delägare i ett privatbostadsforetag skall inte tas upp. Ut-<br>gifter i näringsverksamheten som hänför sig till utnyttjandet skall ändå<br>dras av.</p>
<h4>Ersättningar från personalstiftelser</h4>
<p>5 § Ersättning som en arbetsgivare får från en personalstiftelse skall tas<br>upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överfö-<br>ring till stiftelsen som arbetsgivaren inte fått dra av. Om en sådan överfö-<br>ring gjorts, skall mottagen ersättning i första hand anses avse denna.</p>
<h4>Mervärdesskatt</h4>
<p>6 § Vad som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen<br>(1994:200) skall inte tas upp. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om av-<br>drag för det fall att skatten ändå har tagits upp och om återföring av av-<br>drag för mervärdesskatt.</p>
<h4>Återföring av vissa avdrag</h4>
<p>7 § I 16 kap. 3 § finns bestämmelser om återföring av avdrag för framtida<br>garantiutgifter.</p>
<p>I 16 kap. 17, 18 och 29 §§ finns bestämmelser om återföring av avdrag<br>för avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av skatter och avgif-<br>ter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>76</p>
<h4>Sjukpenning m.m.</h4>
<p>8 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. skall tas upp, om<br>de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av näringsverksamhet:</p>
<p>1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring,</p>
<p>2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen<br>(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt per-<br>sonskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjö-<br>män, och</p>
<p>3. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smitt-<br>bärare.</p>
<h4>Grupplivförsäkringar m.m.</h4>
<p>9 § Förmån av grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygg-<br>hetsförsäkring vid arbetsskada skall inte tas upp, om försäkringen grun-<br>dar sig på avtal som träffats mellan försäkringsföretag och Lantbrukarnas<br>riksförbund åren 1978 och 1986, Sveriges skogsägareföreningars riksför-<br>bund år 1986, Sveriges fiskares riksförbund år 1983 respektive Svenska<br>samemas riksförbund år 1986. Ersättningar som betalas ut på grund av<br>sådana avtalsgruppsjukförsäkringar och trygghetsförsäkringar skall där-<br>emot tas upp.</p>
<h4>Inkomster i samfallighet</h4>
<p>10 § Har en näringsfastighet del i en annan svensk samfallighet än sådan<br>som avses i 6 kap. 6 § första stycket, behöver fastighetens andel av sam-<br>fallighetens intäkter och kostnader inte tas upp, om intäkterna med mind-<br>re än 300 kronor överstiger de utgifter som omedelbart skall dras av som<br>kostnad.</p>
<p>Första stycket gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster.</p>
<p>16 kap. Vad som skall dras av i inkomstslaget<br>näringsverksamhet</p>
<h4>Huvudregel</h4>
<p>1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som<br>kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster skall dras av även om de inte<br>är sådana utgifter.</p>
<p>Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om avdrag i<br>9, 17-25, 28-40,44- 46, 48-52, 55 och 60 kap.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>77</p>
<h4>Representation</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>2 § Utgifter for representation och liknande ändamål skall dras av bara<br>om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det<br>uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser<br>eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Av-<br>draget far inte överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter for lunch,<br>middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kronor per person och<br>måltid med tillägg for mervärdesskatt till den del denna inte skall dras av<br>enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen<br>(1994:200).</p>
<h4>Framtida garantiutgifter</h4>
<p>Avdrag</p>
<p>3 § Framtida garantiutgifter skall dras av enligt bestämmelserna i 4 eller<br>5 § med belopp som sätts av i räkenskaperna for att täcka risker med an-<br>ledning av garantiåtagandena vid beskattningsårets utgång. Avdraget<br>skall återföras det följande beskattningsåret.</p>
<p>Schablonregeln</p>
<p>4 § Avdraget for framtida garantiutgifter får inte överstiga kostnaderna<br>under beskattningsåret på grund av garantiåtaganden bortsett från föränd-<br>ringen av avsättningen for framtida garantiutgifter. Om garantitiden är<br>kortare än två år, far avdraget inte överstiga så många tjugofjärdedelar av<br>det sammanlagda beloppet av kostnader som garantitiden utgör i måna-<br>der. Brutet månadstal bortfaller.</p>
<p>Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, skall av-<br>draget justeras i motsvarande mån.</p>
<p>Utredningsregeln</p>
<p>5 § Avdrag skall göras med ett högre belopp än som följer av 4 §, om ett<br>betydligt större avdrag är motiverat med hänsyn till att</p>
<p>- näringsverksamheten är nystartad,</p>
<p>- garantiåtagandena avser ett eller ett fatal mycket stora tillverknings-<br>objekt eller arbeten,</p>
<p>- en betydande ökning av garantiåtagandenas omfattning skett under<br>beskattningsåret,</p>
<p>- produktsammansättningen avsevärt ändrats under året,</p>
<p>- en väsentlig del av garantiåtagandena avser en tid som betydligt<br>överstiger två år, eller</p>
<p>- någon annan liknande omständighet finns.</p>
<p>78</p>
<p>Utbränt kärnbränsle</p>
<p>6 § Företag som driver en kämkraftsanläggning skall dra av belopp som<br>sätts av i räkenskaperna för att täcka sådana utgifter för framtida hante-<br>ring av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall och liknande som avser<br>verksamheten före beskattningsårets utgång. Detsamma gäller företag<br>som mot förskottsbetalning åtar sig att svara för framtida utgifter för så-<br>dan hantering. Avdraget skall återföras det följande beskattningsåret.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket far inte göras för hanteringsutgifter som<br>företaget kan räkna med att fa ersättning för enligt 8 § lagen (1992:1537)<br>om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.</p>
<h4>Utgifter för fusion eller fission</h4>
<p>7 § Utgifter som överlåtande och övertagande företag har i samband med<br>fusion eller fission skall dras av.</p>
<h4>Organisationsutgifter</h4>
<p>8 § Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och<br>förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning<br>skall dras av. Utgifter som en ekonomisk förening har i samband med<br>förändring av föreningens medlems- och förlagsinsatser samt andra ut-<br>gifter för föreningens förvaltning skall dras av.</p>
<h4>Forskning och utveckling</h4>
<p>9 § Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få bety-<br>delse för näringsverksamheten skall dras av. Detta gäller även utgifter för<br>att få information om sådan forskning och utveckling.</p>
<p>Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa<br>tillgångar skall dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas<br>också på utgifter som avses i första stycket.</p>
<h4>Bidrag till Tekniska museet</h4>
<p>10 § Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet skall dras av.</p>
<h4>Avgifter och bidrag till Svenska Filminstitutet</h4>
<p>11 § Avdrag skall göras för sådana avgifter och bidrag till Stiftelsen<br>Svenska Filminstitutet som avses i ett avtal som träffats den 3 september<br>1992 mellan å ena sidan staten och å andra sidan Sveriges Biografagare-<br>förbund, Folkets Husföreningamas Riksorganisation, Riksföreningen<br>Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Föreningen Sveriges<br>Filmproducenter, Sveriges Videodistributörers Förening (VHF), Video-<br>Handelns Samarbetsorganisation (VHS), VIDSAM-Videouthyrarnas<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>79</p>
<p>Samarbetsorganisation (VIDSAM), Sveriges Television AB och Nordisk Prop. 1999/2000:2<br>Television AB.</p>
<h4>Bidrag till utvecklingsbolag</h4>
<p>12 § Bidrag som lämnas utan villkor till ett regionalt utvecklingsbolag<br>eller dess moderbolag skall dras av, om utvecklingsbolaget med stöd av<br>1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har<br>fatt rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare.</p>
<h4>Avgifter till arbetsgivarorganisationer</h4>
<p>13 § Avgifter till arbetsgivarorganisationer skall dras av till den del de<br>avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad avgifterna avser<br>får grundas på uppgifter i organisationens budget, om inte särskilda skäl<br>talar mot det. Vid denna bedömning skall avgifterna i första hand anses<br>bli använda för annat än konfliktändamål.</p>
<h4>Avsättning till personalstiftelser</h4>
<p>14 § Belopp som förs över till en personalstiftelse enligt lagen<br>(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. skall dras av.</p>
<h4>Arbetsrättsliga skadestånd</h4>
<p>15 § Skadestånd far inte dras av, om de grundas på lagen (1976:580) om<br>medbestämmande i arbetslivet eller någon annan lag som gäller för-<br>hållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och avser annat än eko-<br>nomisk skada.</p>
<h4>Mervärdesskatt</h4>
<p>16 § Sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som<br>medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap.<br>nämnda lag far inte dras av.</p>
<p>Mervärdesskatt skall dras av om skatten avser</p>
<p>- utgående skatt som i strid med 15 kap. 6 § har tagits upp som intäkt<br>och som har betalats in till staten, eller</p>
<p>- skatt som återförs enligt 9 kap. 5 eller 6 § mervärdesskattelagen och<br>som betalas in till staten på det sätt som anges i 9 kap. 3 § första stycket<br>2 nämnda lag.</p>
<p>Om mervärdesskatt som har dragits av enligt andra stycket sätts ned,<br>skall motsvarande del av avdraget återföras.</p>
<p>80</p>
<h4>Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel</h4>
<p>17 § Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten skall<br>dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, skall motsvarande del av<br>avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.</p>
<p>Avkastningsskatt som beräknas på kontoavsättning med tillämpning av<br>3 § femte stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-<br>medel skall dras av. Om skatten sätts ned, skall motsvarande del av av-<br>draget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Om skatten<br>sätts ned genom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte att hela<br>skattebeloppet dras av.</p>
<p>I 30-32 §§ finns bestämmelser om egenavgifter.</p>
<h4>Utländska skatter</h4>
<p>18 § Betald utländsk skatt skall dras av enligt bestämmelserna i 20 §.<br>Skatt som avser inkomster som skall undantas från beskattning i Sverige<br>på grund av skatteavtal skall dock inte dras av.</p>
<p>Återbetalas skatten, skall motsvarande del av avdraget återföras.</p>
<p>19 § Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten skall dras<br>av.</p>
<p>Allmän skatt till en utländsk stat skall dras av, om den har betalats av<br>en obegränsat skattskyldig person på inkomster som anses ha sitt ur-<br>sprung i den utländska staten. Med allmän skatt till en utländsk stat lik-<br>ställs skatt till en utländsk delstat, provins eller kommun.</p>
<p>Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de<br>inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte<br>om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt.</p>
<h4>Förluster av kontanta medel</h4>
<p>20 § Förluster av kontanta medel genom brott får dras av bara om det<br>klart framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Avdrag för<br>förlust av kontanta medel genom stöld eller rån far inte göras med större<br>belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i närings-<br>verksamheten, om det inte finns särskilda skäl.</p>
<h4>Brandförsäkringar för all framtid</h4>
<p>21 § Om en brandförsäkring tas för all framtid och premien enligt försäk-<br>ringsavtalet betalas på en gång, skall bara fem procent av premien dras<br>av.</p>
<p>Om premien enligt försäkringsavtalet i stället skall betalas under ett<br>bestämt antal år med lika stort belopp varje år, skall avdrag göras vart<br>och ett av dessa år enligt följande tabell:</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>81</p>
<p>Det hela antal år från avtalets ingående Avdrag i procent av den för Prop. 1999/2000:2<br>under vilka premien skall betalas         året betalda premien</p>
<p>högst 4 år</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>till och med</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>,5  99  99</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>,5  99  99</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>99  99  99</p></td><td>
<p>16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>99  99  99</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>99  99  99</p></td><td>
<p>23</p></td></tr>
</table>
<p>år...............................</p>
<p>år...............................</p>
<p>år...............................</p>
<p>år...............................</p>
<p>år...............................</p>
<p>år...............................</p>
<p>5 %</p>
<p>10%</p>
<p>15 %</p>
<p>20%</p>
<p>25 %</p>
<p>30%</p>
<p>35%</p>
<p>minst 24 år.................................................</p>
<p>40%</p>
<h4>Hälso- och sjukvård m.m.</h4>
<p>22 § Utgifter for sådan hälso- och sjukvård eller tandvård i Sverige som<br>inte är offentligt finansierad far inte dras av. Utgifterna skall dock dras av<br>om de avser en anställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett<br>svenskt handelsbolag som inte omfattas av den offentligt finansierade<br>vården enligt lagen (1962:381) om allmän forsäkring eller någon annan<br>svensk forfattning.</p>
<p>Utgifter for hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel utomlands<br>skall dras av om de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgö-<br>ring utomlands.</p>
<p>23 § Utgifter for företagshälsovård, för vaccinationer som betingas av<br>näringsverksamheten och för sådan nödvändig tandbehandling som avses<br>i 11 kap. 18 § skall dras av.</p>
<p>24 § Utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder skall dras av,<br>om arbetsgivaren skall svara för dem enligt 22 kap. lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring eller rehabiliteringen syftar till att den anställde skall<br>kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter skall också<br>göras av en enskild näringsidkare eller av en delägare i ett svenskt han-<br>delsbolag, om rehabiliteringen syftar till att han skall kunna fortsätta sitt<br>förvärvsarbete. Även utgifter för förebyggande behandling skall dras av,<br>om behandlingen har ett sådant syfte.</p>
<h4>Grupplivförsäkringar</h4>
<p>25 § Premie för grupplivförsäkring som en näringsidkare tecknar för<br>egen del skall dras av.</p>
<p>Om försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt förmånligare grun-<br>der än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för statligt anställda, skall<br>bara den del av premien dras av som kan anses motsvara förmåner enligt<br>grupplivförsäkring för statligt anställda.</p>
<p>82</p>
<h4>Reseskyddsforsäkringar</h4>
<p>26 § Premie för reseskyddsförsäkring avseende resor som en näringsid-<br>kare gör i näringsverksamheten skall dras av.</p>
<h4>Utgifter för resor med egen bil</h4>
<p>27 § Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i närings-<br>verksamheten skall dras av med 1 krona och 50 öre för varje kilometer.<br>Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten.</p>
<p>Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som skall uttagsbe-<br>skattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverk-<br>samheten och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade<br>med resorna, skall utgifter för dieselolja dras av med 50 öre för varje ki-<br>lometer och utgifter för annat drivmedel med 80 öre för varje kilometer.</p>
<h4>Arbetsresor</h4>
<p>28 § I fråga om utgifter för resor till och från arbetsplatsen och begräns-<br>ning i avdragsrätten för sådana utgifter tillämpas bestämmelserna i<br>12 kap. 2 och 26-30 §§. Om den skattskyldige har utgifter för sådana<br>resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet,<br>skall begränsningen avse de sammanlagda utgifterna och i första hand<br>medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst.</p>
<h4>Egenavgifter</h4>
<p>29 § Debiterade egenavgifter skall dras av till den del de avser närings-<br>verksamheten. Om avgifterna sätts ned skall motsvarande del av avdraget<br>återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.</p>
<p>Avdrag skall dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka<br>egenavgiftema för beskattningsåret. Avdraget skall återföras det följande<br>beskattningsåret.</p>
<p>Den som är skyldig att upprätta årsbokslut eller årsredovisning enligt<br>bokföringslagen (1999:000) far göra avdrag bara om en motsvarande<br>avsättning görs i räkenskaperna.</p>
<p>30 § Avdrag enligt 30 § andra stycket skall beräknas på ett underlag som<br>motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med</p>
<p>1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och</p>
<p>2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 3-5,</p>
<p>15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana in-<br>komster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsinkomster far dock avdraget uppgå till högst<br>20 procent.</p>
<p>Avdrag skall göras bara för näringsverksamhet här i landet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>83</p>
<p>31 § När det gäller svenska handelsbolag skall avdraget för egenavgifter<br>beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägar-<br>na.</p>
<h4>Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton</h4>
<p>32 § Premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensions-<br>sparkonton skall dras av i den omfattning som anges i 59 kap.</p>
<h4>Avgifter till arbetslöshetskassa</h4>
<p>33 § I fråga om avgifter till arbetslöshetskassa och liknande avgifter till-<br>lämpas bestämmelserna i 12 kap. 35 §.</p>
<h4>Arbete i bostaden</h4>
<p>34 § Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin<br>bostad i näringsverksamheten, skall en skälig del av utgifterna för hyra,<br>värme m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden skall<br>dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten.</p>
<p>35 § Om en enskild näringsidkare arbetar i sin bostad minst 800 timmar<br>under beskattningsåret, far han dra av utgifter för bostaden, även om nå-<br>got särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kro-<br>nor per år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans<br>makes fastighet och med 4 000 kronor per år i annat fall. Är beskatt-<br>ningsåret längre eller kortare än tolv månader skall timantalet och belop-<br>pet justeras.</p>
<p>I antalet arbetade timmar får bara sådant arbete räknas med som det<br>med hänsyn till arbetets karaktär är motiverat att utföra i bostaden. Även<br>tillfälligt arbete som räknas till inkomstslaget tjänst far räknas med om<br>det har nära samband med näringsverksamheten. Arbete som utförs av<br>den skattskyldiges barn far räknas med bara om barnet har fyllt 16 år.<br>Arbete som utförs av den skattskyldiges make får räknas med bara om<br>makarna driver verksamheten gemensamt.</p>
<h4>Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare</h4>
<p>36 § En yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är<br>förenade med övernattning utanför hemorten skall dra av sina ökade lev-<br>nadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten.</p>
<h4>Utgifter innan en näringsverksamhet startar</h4>
<p>37 § När en fysisk person startar enskild näringsverksamhet skall han det<br>första beskattningsåret dra av även sådana utgifter i verksamheten som<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>84</p>
<p>han haft före starten. Han skall dra av utgifter som han har haft under det<br>kalenderår som näringsverksamheten påbörjas och det föregående kalen-<br>deråret om utgifterna är av det slaget att omedelbart avdrag för dem skall<br>göras i en näringsverksamhet.</p>
<p>Utgifterna far inte dras av till den del de</p>
<p>1. dragits av på annat sätt,</p>
<p>2. räknas in i anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften för till-<br>gångar som tillförs näringsverksamheten när denna påbörjas, eller</p>
<p>3. motsvarar inkomster som har uppkommit i verksamheten under den<br>tid som avses i första stycket och som inte har tagits upp som intäkt.</p>
<p>Avdraget far göras bara om det klart framgår att förutsättningarna för<br>avdrag är uppfyllda.</p>
<p>17 kap. Lager och pågående arbeten</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- anskaffningsvärde och verkligt värde i 2 §,</p>
<p>- lager i 3-22 §§, och</p>
<p>- pågående arbeten i 23-32 §§.</p>
<h4>Anskaffningsvärde och verkligt värde</h4>
<p>2 § Med anskaffningsvärde och verkligt värde avses i detta kapitel det-<br>samma som i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckena årsredovisningslagen<br>(1995:1554) eller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om<br>årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § la-<br>gen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.</p>
<h4>Lager</h4>
<p>Huvudregler</p>
<p>3 § En tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning<br>(lagertillgång) far inte tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaff-<br>ningsvärdet och verkliga värdet, om inte annat följer av 4 §. Särskilda<br>bestämmelser om djur i jordbruk och renskötsel finns i 5 §. Bestämmel-<br>ser om nedskrivning på rätt till leverans finns i 22 §.</p>
<p>När anskaffningsvärdet bestäms, skall de lagertillgångar som finns<br>kvar i lagret vid beskattningsårets utgång anses vara de som anskaffats<br>eller tillverkats senast.</p>
<p>4 § Lagret far tas upp till lägst 97 procent av lagertillgångamas samman-<br>lagda anskaffningsvärde. Detta gäller dock inte lager av fastigheter och<br>liknande tillgångar och inte heller lager av aktier, obligationer, låneford-<br>ringar och liknande tillgångar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>85</p>
<p>Djur</p>
<p>5 § Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som lagertillgångar. Djur-<br>lager far inte tas upp till lägre värde än 85 procent av den genomsnittliga<br>produktionsutgiften för djur av det slag och den ålderssammansättning<br>som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett<br>högre värde än som motsvarar djurens sammanlagda verkliga värde.</p>
<p>Om den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte mot-<br>svarar anskaffningsvärdet, t.ex. för särskilt dyrbara avelsdjur, skall djuret<br>tas upp till lägst 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och verk-<br>liga värdet.</p>
<p>Andelar som förvärvas genom vissa utdelningar och utskiftningar</p>
<p>6 § För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotter-<br>bolag som avses i 42 kap. 16 § skall som anskaffningsvärde anses så stor<br>del av anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget som mot-<br>svarar den förändring i marknadsvärdet som utdelningen inneburit för<br>dessa aktier. Anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget skall<br>minskas i motsvarande mån.</p>
<p>Om den som förvärvar aktier genom utdelning utan att äga aktier i det<br>utdelande bolaget har lämnat ersättning för rätten till utdelning, anses<br>ersättningen som anskaffningsvärde. Om någon ersättning inte har läm-<br>nats, är anskaffningsvärdet noll.</p>
<p>7 § För aktier som förvärvas genom sådan utskiftning från en ekonomisk<br>förening som avses i 42 kap. 20 § skall som anskaffningsvärde anses an-<br>skaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftat ut aktierna.</p>
<p>Vissa andra andelsförvärv</p>
<p>8 § Om någon förvärvar aktier i ett svenskt aktiebolag och det inte är<br>uppenbart att han genom förvärvet far en tillgång av verkligt och särskilt<br>värde med hänsyn till hans näringsverksamhet, gäller bestämmelserna i</p>
<p>9 och 10 §§.</p>
<p>9 § Aktierna far inte på grund av en nedgång i deras värde tas upp till<br>lägre värde än anskaffningsvärdet, om nedgången beror på utdelning till<br>förvärvaren av medel som fanns hos det utdelande bolaget vid förvärvet<br>och inte motsvarar tillskjutet belopp. Om aktierna, innan sådana medel<br>delas ut, har tagits upp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet, far de<br>vid utgången av det beskattningsår då utdelningen sker inte tas upp till ett<br>lägre värde än det skattemässiga värdet vid ingången av samma år, med<br>tillägg av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan anskaffningsvärdet<br>och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>10 § Om sådan utdelning som avses i 9 § sker utan att det skattemässiga<br>värdet på aktierna påverkas och detta medför att den skattskyldige efter</p>
<p>86</p>
<p>överlåtelse av aktierna eller upplösning av bolaget redovisar en förlust, Prop. 1999/2000:2<br>skall förlusten minskas med ett belopp som motsvarar utdelningen.</p>
<p>11 § Vad som sägs om aktier i 8-10 §§ gäller även andelar i svenska<br>ekonomiska föreningar. Med tillskjutet belopp avses då inbetald insats.<br>Bestämmelserna gäller också vid förvärv av andelar i utländska juridiska<br>personer och tillämpas i detta fall även om förvärvaren far en tillgång av<br>verkligt och särskilt värde.</p>
<p>12 § Vid tillämpning av 9-11 §§ anses i första hand andra medel än så-<br>dana som motsvarar tillskjutet belopp ha delats ut.</p>
<p>Fusioner och fissioner</p>
<p>13 § I 37 kap. 29 § finns bestämmelser om vad som gäller vid kvalifice-<br>rade fusioner och fissioner, om andelarna i det överlåtande företaget är<br>lagertillgångar hos det övertagande företaget.</p>
<p>Delägarrätter i före detta investmentföretag</p>
<p>14 § I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om anskaffningsvärdet för ande-<br>larna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som<br>tidigare har varit ett investmentföretag men som inte längre anses som ett<br>sådant företag, i fall då avskattning sker hos delägaren.</p>
<p>Sammanläggning och delning av värdepappersfonder</p>
<p>15 § Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder enligt 33 a §<br>lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall inte leda till att del-<br>ägarna skall ta upp en intäkt.</p>
<p>Efter en sådan ombildning anses som anskaffningsvärde för de nya an-<br>delarna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre ande-<br>larna. Om en fond delas och den skattskyldige far andelar i mer än en<br>nybildad fond, skall det anskaffningsvärde som gällde för de äldre ande-<br>larna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fon-<br>ders värde vid delningen.</p>
<p>Bestämmelser om fondema finns i 39 kap. 20 §.</p>
<p>Andelsbyten</p>
<p>16 § I 49 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten.</p>
<p>Försäkringsföretag, kreditinstitut och värdepappersbolag</p>
<p>17 § Ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt lagen (1995:1560)<br>om årsredovisning i försäkringsföretag skall behandlas som lager-<br>tillgångar. Placeringstillgångarna får vid beskattningen tas upp till det<br></p>
<p>87</p>
<p>lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet även om de tagits upp Prop. 1999/2000:2<br>till ett högre värde i räkenskaperna.</p>
<p>18 § Vad som sägs i 17 § gäller inte for kontorsfastigheter som huvud-<br>sakligen är avsedda för försäkringsrörelsen och inte heller för andelar i<br>dotterföretag och intresseföretag.</p>
<p>19 § Kreditinstitut och värdepappersbolag far vid beskattningen ta upp<br>lager av överlåtbara värdepapper till det lägsta av anskaffningsvärdet och<br>verkliga värdet även om värdepapperen tagits upp till ett högre värde i<br>räkenskaperna.</p>
<p>20 § Om ett företag övergår från en kollektiv värderingsmetod till en<br>post-för-post-metod, skall det värde som tillgångarna tas upp till enligt<br>17 eller 19 § höjas med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan kol-<br>lektiv värdering och post-för-post-värdering av tillgångarna det föregå-<br>ende beskattningsåret.</p>
<p>21 § Det värde som tillgångarna har tagits upp till enligt 17 och 19 §§<br>skall höjas i den mån företaget har delat ut medel eller på något annat sätt<br>förfogat över vinst på ett sätt som inte lagligen hade kunnat ske om till-<br>gångarna tagits upp till samma värde i räkenskaperna som vid beskatt-<br>ningen.</p>
<p>Kontraktsnedskrivning</p>
<p>22 § Avdrag far göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av<br>lagertillgångar som köpts men ännu inte levererats (kontraktsned-<br>skrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av sam-<br>ma slag vid beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och<br>högst med ett belopp som motsvarar skillnaden.</p>
<h4>Pågående arbeten</h4>
<p>Huvudregler</p>
<p>23 § Den redovisning som gjorts i räkenskaperna av pågående arbeten i<br>byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller konsultrörelse skall följas vid<br>beskattningen om den inte strider mot bestämmelserna i 24-32 §§.</p>
<p>24 § Inkomsten av de pågående arbetena skall beräknas för</p>
<p>- arbeten på löpande räkning enligt 26, 31 och 32 §§, och</p>
<p>- arbeten till fast pris enligt 27-32 §§.</p>
<p>En enskild näringsidkare får tillämpa bestämmelserna om arbeten som<br>utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris, om<br>den årliga bruttoomsättningen i näringsverksamheten normalt understiger<br>20 gånger det prisbasbelopp som gäller vid beskattningsårets utgång.</p>
<p>88</p>
<p>Löpande räkning eller fast pris</p>
<p>25 § Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslut-<br>ande eller så gott som uteslutande grundar sig på ett på förhand bestämt<br>arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och de eventuella faktiska<br>utgifterna för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.</p>
<p>Löpande räkning</p>
<p>26 § Värdet av pågående arbeten som utförs på löpande räkning behöver<br>inte tas upp som tillgång. I stället skall de belopp som den skattskyldige<br>under beskattningsåret fakturerar för arbetena tas upp som intäkt.</p>
<p>Fast pris</p>
<p>27 § Pågående arbeten som utförs till fast pris och som inte har slutredo-<br>visats far inte tas upp till ett lägre värde än det lägsta av anskaffnings-<br>värdet och verkliga värdet.</p>
<p>För byggnads-, anläggnings- och hantverksrörelse far de pågående ar-<br>betena trots bestämmelserna i första stycket tas upp till lägst 97 procent<br>av det sammanlagda anskaffningsvärdet.</p>
<p>28 § Om den skattskyldige far ersättning för arbeten som avses i 27 §,<br>skall beloppet inte tas upp som intäkt utan som en skuld till den för vars<br>räkning arbetet utförs.</p>
<p>29 § Vid beräkning av anskaffningsvärdet för pågående arbeten skall<br>värdet av sådan arbetsinsats som utförts av den skattskyldige, dennes<br>make eller barn under 16 år inte beaktas.</p>
<p>Om uppdragstagaren är ett svenskt handelsbolag, skall värdet av den<br>arbetsinsats som utförts av delägare i handelsbolaget inte beaktas.</p>
<p>30 § Om den skattskyldige utför ett arbete till fast pris för någon annans<br>räkning, skall värdet av arbetet beräknas efter vad som är skäligt, om det<br>finns intressegemenskap mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren<br>och det finns anledning att anta att bestämmelserna i 27-29 §§ utnyttjats<br>för att den skattskyldige eller uppdragsgivaren skall fa en obehörig skat-<br>teförmån.</p>
<p>Underlåtenhet att slutredovisa eller fakturera</p>
<p>31 § Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli att slut-<br>redovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade<br>kunnat slutredovisas eller faktureras, skall de belopp som skäligen hade<br>kunnat slutredovisas eller faktureras tas upp som intäkt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>89</p>
<p>Justering</p>
<p>32 § Om den skattskyldige gör sannolikt att det belopp som enligt be-<br>stämmelserna i detta kapitel skall tas upp som intäkt av pågående arbeten<br>överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, skall<br>intäkten i skälig utsträckning justeras nedåt.</p>
<h4>Hänvisningar</h4>
<p>33 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för lager och<br>pågående arbeten finns när det gäller</p>
<p>- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,</p>
<p>- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,</p>
<p>- näringsbidrag i 29 kap. 7 §,</p>
<p>- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,</p>
<p>- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §.</p>
<p>- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och</p>
<p>- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i<br>53 kap. 10 och 11 §§.</p>
<p>18 kap. Inventarier</p>
<h4>Tillämpningsområde</h4>
<p>1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för maskiner och andra inven-<br>tarier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att byggnads- och mark-<br>inventarier behandlas som inventarier framgår av 19 kap. 19 § och<br>20 kap. 15 §.</p>
<p>Som inventarier behandlas också</p>
<p>1. koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och<br>liknande rättigheter som förvärvats från någon annan, och</p>
<p>2. anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser en nyttighet<br>som är knuten till en fastighet och inte till ägaren personligen.</p>
<h4>Reparation och underhåll</h4>
<p>2 § Utgifter för reparation och underhåll av inventarier får dras av ome-<br>delbart.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Avdrag för anskaffning</h4>
<p>Värdeminskningsavdrag</p>
<p>3 § Utgifter för att anskaffa inventarier skall dras av genom årliga vär-<br>deminskningsavdrag. Avdragen beräknas enligt bestämmelserna i<br>13-22 §§ om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.</p>
<p>Värdeminskningsavdrag skall inte göras för sådana konstverk och and-<br>ra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde.</p>
<p>90</p>
<p>Omedelbart avdrag</p>
<p>4 § För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekono-<br>misk livslängd på högst tre år, får hela utgiften dras av omedelbart. Detta<br>gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.</p>
<p>5 § Om inventarier avyttras, förloras, utrangeras eller tas ut ur närings-<br>verksamheten samma beskattningsår som de anskaffas, skall hela utgiften<br>dras av omedelbart.</p>
<p>Nyttjanderättshavares avdragsrätt</p>
<p>6 § I 19 kap. 27 och 28 §§ finns bestämmelser om arrendators och annan<br>nyttjanderättshavares anskaffning av inventarier.</p>
<p>Anskaffningsvärde</p>
<p>I § Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de<br>förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Om<br>inventarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet<br>som anskaffningsvärde.</p>
<p>8 § Om inventarierna ingår i en näringsverksamhet som den skattskyldige<br>förvärvar genom bodelning med anledning av makes död eller genom arv<br>eller testamente, anses det skattemässiga värde som gällde för den tidiga-<br>re ägaren som anskaffningsvärde, om inte särskilda skäl talar emot det.</p>
<p>9 § Om avdrag för kontraktsnedskrivning har gjorts enligt 23 §, är an-<br>skaffningsvärdet utgiften för förvärvet minskad med avdraget.</p>
<p>10 § Av 14 kap. 16 § om avskattning vid karaktärsbyte framgår hur an-<br>skaffningsvärdet skall bestämmas för inventarier som förs över till en<br>näringsverksamhet från ägarens privategendom.</p>
<p>Om avskattning inte sker i fråga om byggnads- eller markinventarier<br>som hör till en fastighet som var privatbostadsfastighet under det föregå-<br>ende beskattningsåret, är anskaffningsvärdet för dessa inventarier den<br>ursprungliga anskaffningsutgiften minskad med 20 procent för varje be-<br>skattningsår som den skattskyldige innehaft inventarierna och fastigheten<br>har varit en privatbostadsfastighet.</p>
<p>II § Om en skattskyldig eller en sådan fysisk eller juridisk person eller<br>ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vid-<br>tagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett<br>högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas<br>att detta har gjorts för att någon av dem skall få en obehörig skatteför-<br>mån, skall anskaffningsvärdet justeras i skälig mån.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>91</p>
<p>Hänvisningar</p>
<p>12 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för inventarier finns<br>när det gäller</p>
<p>- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,</p>
<p>- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,</p>
<p>- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,</p>
<p>- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,</p>
<p>- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 och 20 §§,</p>
<p>- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och</p>
<p>- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i<br>53 kap. 10 och 11 §§.</p>
<h4>Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning</h4>
<p>Huvudregel</p>
<p>13 § Värdeminskningsavdrag far för ett visst beskattningsår göras vid<br>räkenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och vid restvärdes-<br>avskrivning med högst 25 procent per år av avskrivningsunderlaget.</p>
<p>Avskrivningsunderlaget består av följande:</p>
<p>1. värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgång</p>
<p>- vid räkenskapsenlig avskrivning värdet enligt balansräkningen, och</p>
<p>- vid restvärdesavskrivning det skattemässiga värdet,</p>
<p>2. ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som anskaffats<br>under beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhör<br>näringsverksamheten,</p>
<p>3. minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.</p>
<p>Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, skall vär-<br>deminskningsavdraget justeras i motsvarande mån.</p>
<p>Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning</p>
<p>14 § Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning far tillämpas om<br>den skattskyldige haft ordnad bokföring som avslutats med årsbokslut<br>och om avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet.</p>
<p>Avyttringar</p>
<p>15 § Ett särskilt avdrag far göras om inventarier som anskaffats före be-<br>skattningsårets ingång avyttras under beskattningsåret eller den skatt-<br>skyldige har rätt till försäkringsersättning för sådana inventarier på grund<br>av att de gått förlorade under beskattningsåret. Avdraget motsvarar den<br>intäkt som uppkommer med anledning av avyttringen eller försäkrings-<br>fallet. Avdraget far dock inte överstiga avskrivningsunderlaget enligt<br>13 § före avdraget.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>92</p>
<p>Särskilt hög utgift</p>
<p>16 § Om en särskilt hög utgift för inventarier beror på att de anskaffas för<br>att utnyttjas under en tillfällig konjunktur eller liknande, far merutgiften<br>dras av under anskaffningsåret.</p>
<p>Kompletteringsregel</p>
<p>17 § Oavsett vad som föreskrivs i 13, 15 och 16 §§ far vid räkenskaps-<br>enlig avskrivning dras av ett så högt belopp att det skattemässiga värdet<br>inte överstiger anskaffningsvärdet av inventarierna minskat med en be-<br>räknad årlig avskrivning med 20 procent. Avdraget får göras särskilt för<br>varje sådant slag av inventarier som avses i 1 § första stycket, andra<br>stycket 1 respektive andra stycket 2.</p>
<p>Lågt verkligt värde</p>
<p>18 § Om det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det verkli-<br>ga värdet på inventarierna, får ytterligare avdrag göras med ett belopp<br>som motsvarar skillnaden.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket skall det bortses från värdet på såda-<br>na inventarier vars anskaffningsutgifter dragits av omedelbart med stöd<br>av 4 § första meningen.</p>
<p>För stora avskrivningar i räkenskaperna</p>
<p>19 § Vid räkenskapsenlig avskrivning gäller följande, om avskrivning har<br>gjorts med högre belopp i räkenskaperna än vad som godtagits vid be-<br>skattningen. Värdet på inventarierna enligt balansräkningen vid beskatt-<br>ningsårets utgång skall ligga till grund för beräkning av avskrivningsun-<br>derlaget för nästa beskattningsår. Det överskjutande beloppet skall i stäl-<br>let dras av genom avskrivning med 20 procent per år, räknat från och<br>med beskattningsåret efter det år avskrivning gjordes med ett för högt<br>belopp.</p>
<p>Övergång till räkenskapsenlig avskrivning</p>
<p>20 § Vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning skall vid tillämpning<br>av 13 § andra stycket 1 inventariernas skattemässiga värde vid det före-<br>gående beskattningsårets utgång anses som värdet enligt balansräk-<br>ningen, om årsbokslut inte har upprättats.</p>
<p>Om årsbokslut upprättats och värdet på inventarierna i detta inte<br>stämmer överens med det skattemässiga värdet, tillämpas bestämmel-<br>serna i 21 och 22 §§.</p>
<p>21 § Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning skall särskilt avdrag<br>göras för sådana avskrivningar som har gjorts i räkenskaperna före över-<br>gången men som inte har dragits av vid beskattningen. Ett sådant belopp<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>93</p>
<p>dras av genom avskrivning med 20 procent per år räknat från och med<br>det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas.</p>
<p>22 § Om en skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig avskriv-<br>ning har gjort högre värdeminskningsavdrag vid beskattningen än i rä-<br>kenskaperna, skall skillnaden mellan värdet enligt balansräkningen och<br>inventariernas skattemässiga värde tas upp som intäkt. Intäkten skall tas<br>upp det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas<br>eller, om den skattskyldige begär det, fördelas med lika belopp på det<br>beskattningsåret och de två följande beskattningsåren.</p>
<h4>Kontraktsnedskrivning</h4>
<p>23 § Avdrag far göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av<br>inventarier som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning).<br>Avdrag far göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid<br>beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett<br>belopp som motsvarar mellanskillnaden.</p>
<p>Första stycket gäller inte för sådana rättigheter m.m. som avses i 1 §<br>andra stycket.</p>
<p>19 kap. Byggnader</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- byggnader i 2-25 §§, och</p>
<p>- nyttjanderättshavares förbättringar och anskaffningar av byggnader,<br>markanläggningar och inventarier i 26-29 §§.</p>
<h4>Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten</h4>
<p>Huvudregel</p>
<p>2 § Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad far dras av ome-<br>delbart.</p>
<p>Utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses<br>normala i den bedrivna verksamheten behandlas som utgifter för repara-<br>tion och underhåll. Hit räknas inte åtgärder som innebär en väsentlig för-<br>ändring av byggnaden.</p>
<p>I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och under-<br>håll i samband med statliga räntebidrag.</p>
<p>Andelshus</p>
<p>3 § En delägare i ett andelshus far inte dra av utgifter för reparation och<br>underhåll av andelshuset omedelbart till den del hans andel av utgifterna</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>94</p>
<p>överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde året<br>före taxeringsåret.</p>
<p>Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte far dras av<br>omedelbart skall räknas in i anskaffningsvärdet.</p>
<h4>Avdrag för anskaffning</h4>
<p>Värdeminskningsavdrag</p>
<p>4 § Utgifter för att anskaffa en byggnad skall dras av genom årliga värde-<br>minskningsavdrag.</p>
<p>5 § Värdeminskningsavdragen skall beräknas enligt avskrivningsplan<br>efter en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde. Pro-<br>centsatsen skall bestämmas med hänsyn till byggnadens ekonomiska<br>livslängd. Beräkningen skall göras från den tidpunkt då byggnaden fär-<br>digställs eller förvärvas eller i fråga om en förbättring från den tidpunkt<br>den färdigställs.</p>
<p>Omedelbart avdrag</p>
<p>6 § Om en byggnad är avsedd att användas bara ett fatal år, får hela ut-<br>giften dras av omedelbart.</p>
<p>Utrangering</p>
<p>7 § Utrangeras en byggnad, skall avdrag göras för den del av anskaff-<br>ningsvärdet som inte har dragits av tidigare.</p>
<h4>Anskaffningsvärde</h4>
<p>Huvudregler</p>
<p>8 § Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaffningsvärdet<br>utgiften för att uppföra den.</p>
<p>9 § Om en byggnad förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, är<br>anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet.</p>
<p>I 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva<br>m.m.</p>
<p>Byggnadsinventarier och ledningar</p>
<p>10 § I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ända-<br>mål än bostadsändamål skall inte utgifter för byggnadsinventarier räknas<br>in. Vad som menas med byggnadsinventarier framgår av 19-21 §§.</p>
<p>Av 20 kap. 16 § framgår att ledningar för vatten m.m. i vissa fall inte<br>anses som markinventarier utan som byggnad.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>95</p>
<p>Förvärv av byggnad med mark</p>
<p>11 § Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den lig-<br>ger på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten avse byggnaden<br>som det värde för byggnaden som faställts vid fastighetstaxeringen utgör<br>av fastighetens hela taxeringsvärde. Har något taxeringsvärde inte fast-<br>ställts, skall beräkningen göras med tillämpning av bestämmelserna för<br>fasti ghetstaxering.</p>
<p>Ingår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 § jordabalken i för-<br>värvet, skall den del av ersättningen som avser dessa räknas bort före<br>beräkningen enligt första stycket.</p>
<p>Om det belopp som avser byggnaden enligt beräkningen i första styck-<br>et även omfattar byggnadsinventarier, utgörs anskaffningsvärdet för<br>byggnaden av beloppet minskat med ersättningen för dessa inventarier.</p>
<p>12 § Anskaffningsvärdet för byggnaden skall justeras om den del av er-<br>sättningen för fastigheten som enligt beräkningen i 11 § avser annat än<br>byggnaden och byggnadsinventariema mera avsevärt över- eller under-<br>stiger värdet av mark, skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som<br>förvärvas.</p>
<p>Har fastigheten del i en samfallighet som är en särskild taxeringsenhet,<br>skall fastighetens andel av samfallighetens taxeringsvärde beaktas vid<br>beräkningen enligt 11 §, om inkomsterna i samfalligheten beskattas hos<br>delägarna.</p>
<p>Förbättringar m.m.</p>
<p>13 § I anskaffningsvärdet skall också räknas in</p>
<p>1. utgifter för till- eller ombyggnad,</p>
<p>2. sådant värde av en nyttjanderättshavares förbättringar som enligt<br>29 § skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för fas-<br>tighetsägaren, och</p>
<p>3. utgifter för reparation och underhåll som inte har kunnat dras av på<br>grund av bestämmelserna i 3 § om andelshus eller i 24 och 25 §§ om<br>statligt räntebidrag.</p>
<p>Justering av anskaffningsvärdet</p>
<p>14 § Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller<br>ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vid-<br>tagit åtgärder för att denne skall kunna tillgodoräkna sig ett högre an-<br>skaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta<br>har gjorts för att någon av dem skall fa en obehörig skatteförmån, skall<br>anskaffningsvärdet justeras i skälig mån.</p>
<p>Hänvisningar</p>
<p>15 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för byggnader finns<br>när det gäller</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>96</p>
<p>- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,</p>
<p>- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,</p>
<p>- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,</p>
<p>- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,</p>
<p>- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,</p>
<p>- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och</p>
<p>- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i<br>53 kap. 10 och 11 §§.</p>
<p>Karaktärsbyte</p>
<p>16 § Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare beskattningsår<br>och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värde-<br>minskning ha gjorts med 1,5 procent av anskaffningsvärdet varje be-<br>skattningsår som byggnaden varit privatbostad.</p>
<h4>Arbeten i byggnadsrörelse</h4>
<p>17 § Som utgifter för arbeten i byggnadsrörelse skall anses det belopp<br>som tas upp som intäkt enligt 27 kap. 8 §.</p>
<h4>Arv, gåva m.m.</h4>
<p>18 § Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning<br>eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skatte-<br>mässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för<br>sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.</p>
<h4>Byggnadsinventarier</h4>
<p>19 § Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en<br>byggnad som är avsedda att direkt tjäna den näringsverksamhet som be-<br>drivs i byggnaden. Hit räknas inte sådana anordningar som är nödvändiga<br>för byggnadens allmänna användning.</p>
<p>För byggnadsinventarier gäller vad som sägs om inventarier.</p>
<p>20 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande<br>är avsedd för både en byggnads användning i näringsverksamheten och<br>byggnadens allmänna användning, skall anskaffningsvärdet fördelas<br>mellan byggnadsinventarier och byggnad i förhållande till den omfatt-<br>ning i vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens<br>allmänna användning.</p>
<p>En ledning hänförs i sin helhet till byggnadsinventarier, om anskaff-<br>ningsvärdet till minst tre ijärdedelar kan anses avse näringsverksam-<br>heten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse<br>byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till<br>byggnaden.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>97</p>
<p>4 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 2, Del 1</p>
<p>21 § En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts vid fastig-<br>hetstaxeringen hänförs till byggnadsinventarier, om konstruktionen helt<br>eller delvis utgör en maskin eller ett redskap.</p>
<h4>Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag</h4>
<p>22 § Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i<br>18 kap.</p>
<h4>Statliga räntebidrag</h4>
<p>23 S Bestämmelser om statliga räntebidrag för bostadsändamål finns i</p>
<p>29 kap. 14 §.</p>
<h4>Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag</h4>
<p>24 § Utgifter för reparation och underhåll som utförs i samband med en<br>ombyggnad för vilken statligt räntebidrag beviljats, skall dras av omedel-<br>bart bara till den del dessa utgifter tillsammans med utgifterna för om-<br>byggnad överstiger den i bidragshänseende godkända eller beräknade<br>utgiften (bidragsunderlaget).</p>
<p>Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte far dras av<br>omedelbart skall räknas in i anskaffningsvärdet.</p>
<p>25 § Om bidragsunderlaget ändras genom ett senare beslut, skall rätten<br>till omedelbart avdrag bedömas på grundval av det nya beslutet.</p>
<p>Innebär beslutet att ytterligare belopp skall dras av omedelbart, skall<br>underlaget för värdeminskningsavdrag minskas med detta belopp. Om<br>värdeminskningsavdrag tidigare har gjorts på grundval av detta belopp,<br>skall det omedelbara avdraget minskas med värdeminskningsavdragen.</p>
<p>Innebär beslutet att omedelbart avdrag tidigare har gjorts med för högt<br>belopp, skall underlaget för värdeminskningsavdrag ökas med det över-<br>skjutande beloppet. Samma belopp skall tas upp som intäkt i inkomst-<br>slaget näringsverksamhet. De värdeminskningsavdrag som skulle ha<br>gjorts tidigare år skall räknas av från intäkten.</p>
<p>Rättelse skall ske det beskattningsår då det nya beslutet meddelas.</p>
<h4>Nyttjanderättshavarens förbättringar</h4>
<p>Nyttjanderättshavarens beskattning</p>
<p>26 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för ny-, till- eller om-<br>byggnad eller annan liknande förbättring av en fastighet som han innehar<br>med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som<br>utförs, skall nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter genom årliga vär-<br>deminskningsavdrag. Avdraget skall beräknas enligt avskrivningsplan till</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>98</p>
<p>högst fem procent per år. För täckdiken får dock avdraget beräknas till<br>högst tio procent per år.</p>
<p>Är byggnaden eller markanläggningen avsedd att användas bara ett<br>fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart.</p>
<p>27 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för att anskaffa byggnads-<br>inventarier, markinventarier eller andra inventarier som han innehar med<br>nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som an-<br>skaffas, skall nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestäm-<br>melserna i 18 kap.</p>
<p>28 § Om en nyttjanderättshavare får ersättning av fastighetsägaren för<br>förbättringar eller anskaffningar som avses i 26 eller 27 §, skall ersätt-<br>ningen tas upp hos nyttjanderättshavaren. Denne skall samtidigt dra av<br>den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare, dock inte<br>med högre belopp än ersättningen.</p>
<p>En nyttjanderättshavare skall det beskattningsår då nyttjanderätten<br>upphör dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidi-<br>gare.</p>
<p>Fastighetsägarens beskattning</p>
<p>29 § Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande för-<br>bättring som avses i 26 § och som bekostats av en nyttjanderättshavare<br>skall tas upp som intäkt för fastighetsägaren det beskattningsår då nytt-<br>janderättshavarens rätt till fastigheten upphör, om förbättringen utförts<br>under den tid som fastighetsägaren ägt fastigheten. Om fastigheten över-<br>gått till en ny ägare genom arv, gåva eller på liknande sätt skall intäkten i<br>stället tas upp av den nya ägaren. Intäkten skall beräknas på grundval av<br>förbättringens värde vid den tidpunkt då nyttjanderätten upphör.</p>
<p>20 kap. Markanläggningar och substansminskning</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- markanläggningar i 2-16 §§,</p>
<p>- frukt- och bärodlingar i 17-19 §§, och</p>
<p>- substansminskning i 20-28 §§.</p>
<p>Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i<br>18 kap.</p>
<h4>Definition</h4>
<p>2 § Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar som<br>inte är byggnader eller inventarier och som är avsedda att användas i fas-<br>tighetsägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar, kanaler, hamninlopp, par-<br>keringsplatser, fotbollsplaner och planteringar. Brunnar, källare och<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>99</p>
<p>tunnlar räknas som markanläggningar till den del de inte räknas som<br>byggnad. Som markanläggningar räknas också sådana arbeten som be-<br>hövs för att marken skall göras plan eller fast.</p>
<h4>Reparation och underhåll</h4>
<p>3 § Utgifter för reparation och underhåll av en markanläggning far dras<br>av omedelbart.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Avdrag för anskaffning</h4>
<p>Värdeminskningsavdrag</p>
<p>4 § Utgifter för att anskaffa en markanläggning skall dras av genom årli-<br>ga värdeminskningsavdrag.</p>
<p>5 § Värdeminskningsavdragen skall beräknas enligt avskrivningsplan till<br>högst tio procent per år av anskaffningsvärdet för täckdiken och<br>skogsvägar och till högst fem procent per år av anskaffningsvärdet för<br>andra markanläggningar. Beräkningen skall göras från den tidpunkt då<br>anläggningen färdigställs.</p>
<p>6 § Avdrag skall göras bara för utgifter för markanläggningar som an-<br>skaffas under tid då den skattskyldige är ägare till fastigheten, om inte<br>annat följer av 12 § eller av någon av de bestämmelser som nämns i 13 §.<br>Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag är ägare till fastigheten.</p>
<p>7 § När en fastighet övergår till en ny ägare genom köp, byte eller på<br>liknande sätt, skall överlåtaren dra av den del av anskaffningsvärdet för<br>markanläggningen som inte har dragits av tidigare. Detta gäller också när<br>den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten läggs ned och fastig-<br>hetens markanläggningar därför saknar värde för fastighetens ägare.</p>
<p>I 12 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag vid arv, gåva<br>m.m.</p>
<p>Omedelbart avdrag</p>
<p>8 § Om en anläggning är avsedd att användas bara ett fatal år, far hela<br>utgiften dras av omedelbart.</p>
<h4>Nyttjanderättshavares avdragsrätt</h4>
<p>9 § I 19 kap. 26-29 §§ finns bestämmelser om nyttjanderättshavares an-<br>skaffning av markanläggningar.</p>
<p>100</p>
<h4>Anskaffningsvärde</h4>
<p>Markinventarier</p>
<p>10 § I anskaffningsvärdet för en markanläggning skall inte utgifter för<br>markinventarier räknas in. Vad som menas med markinventarier framgår<br>av 15 och 16 §§.</p>
<p>Markanläggning som anskaffas av den skattskyldige</p>
<p>11 § Anskaffningsvärdet för en markanläggning är den skattskyldiges<br>utgifter för att anskaffa eller förbättra anläggningen.</p>
<p>Som anskaffningsvärde räknas också sådant värde av nyttjanderätts-<br>havares förbättringsutgifter som enligt 19 kap. 29 § skall tas upp som<br>intäkt för fastighetsägaren.</p>
<p>Arv, gåva m.m.</p>
<p>12 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning<br>eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skatte-<br>mässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för<br>sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.</p>
<p>Hänvisningar</p>
<p>13 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för markanlägg-<br>ningar finns när det gäller</p>
<p>- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,</p>
<p>- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,</p>
<p>- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, och</p>
<p>- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §.</p>
<p>Karaktärsbyte</p>
<p>14 § Om den fastighet som markanläggningen hör till varit privatbostads-<br>fastighet under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt<br>41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts varje beskatt-<br>ningsår som fastigheten varit privatbostadsfastighet.</p>
<h4>Markinventarier</h4>
<p>15 § Som markinventarier räknas en markanläggning eller del av mark-<br>anläggning som är avsedd att tillsammans med inventarier användas i den<br>näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten. Som markinventarier<br>räknas också ledningar samt stängsel och liknande avspärmingsanord-<br>ningar.</p>
<p>För markinventarier gäller vad som sägs om inventarier.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>101</p>
<p>16 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande<br>är avsedd for både den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten och<br>en byggnads allmänna användning, skall anskaffningsvärdet fördelas<br>mellan markinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i<br>vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens all-<br>männa användning.</p>
<p>En ledning hänförs i sin helhet till markinventarier, om anskaffnings-<br>värdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om<br>anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens<br>allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden.</p>
<h4>Frukt- och bärodlingar</h4>
<p>17 § Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för frukt- eller<br>bärodling far dras av antingen under anskaffningsåret eller genom årliga<br>värdeminskningsavdrag.</p>
<p>18 § Värdeminskningsavdrag skall beräknas enligt avskrivningsplan efter<br>en viss procentsats per år på frukt- eller bärodlingens anskaffningsvärde.<br>Procentsatsen skall bestämmas med hänsyn till den tid odlingen anses<br>kunna utnyttjas. Beräkningen skall göras från den tidpunkt då odlingen<br>färdigställs.</p>
<p>19 § Bestämmelserna i 7 och 12 §§ tillämpas också på frukt- och bär-<br>odlingar.</p>
<h4>Avdrag för substansminskning</h4>
<p>Förutsättningar för avdrag</p>
<p>20 § Avdrag far göras för substansminskning vid utvinning av naturtill-<br>gångar på en fastighet som är kapitaltillgång.</p>
<p>I fråga om rätten till avdrag för substansminskning anses, trots be-<br>stämmelsen i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), en fastig-<br>hetsägare som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot engångsersätt-<br>ning som ägare till täktmarken även efter upplåtelsen.</p>
<p>Inträffad substansminskning</p>
<p>21 § Vid substansminskning på grund av utvinning av en naturtillgång<br>far avdrag göras med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag<br>som har gjorts tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaff-<br>ningsvärdet för hela tillgången som belöper sig på utvinningen före be-<br>skattningsårets utgång.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>102</p>
<p>Framtida substansminskning</p>
<p>22 § Om en fastighetsägare genom ett skriftligt avtal har upplåtit rätt till<br>utvinning av naturtillgångar och har fått betalt för framtida utvinning,<br>skall avdrag göras för belopp som sätts av i räkenskaperna för framtida<br>substansminskning. Högst den del av anskaffningsvärdet för hela natur-<br>tillgången får dras av som kan anses avse den återstående utvinning som<br>fastighetsägaren har fått betalt för. Avdraget skall återföras det följande<br>beskattningsåret.</p>
<p>23 § Avdrag enligt 22 § skall inte göras, om upplåtelseavtalet har ingåtts<br>mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare i intres-<br>segemenskap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak<br>gemensam ledning). Som närstående till en fysisk person räknas här, ut-<br>över vad som sägs i 2 kap. 22 §, sådana fåmansföretag och fåmanshan-<br>delsbolag där den fysiska personen eller någon närstående till honom är<br>företagsledare eller, direkt eller indirekt, äger andelar. Vad som sägs om<br>fysiska personer gäller inte dödsbon.</p>
<p>Anskaffningsvärde m.m.</p>
<p>24 § Anskaffningsvärdet för en naturtillgång som har förvärvats genom<br>köp, byte eller på liknande sätt skall beräknas med utgångspunkt i utgif-<br>ten för förvärvet.</p>
<p>Om fastigheten har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning<br>eller på liknande sätt, skall anskaffningsvärdet beräknas med utgångs-<br>punkt i utgiften vid närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv.</p>
<p>25 § Om den skattskyldige begär det, skall som anskaffningsvärde anses<br>det omkostnadsbelopp som han skulle ha kunnat använda, om han när<br>utvinningen började hade avyttrat täktmarken mot en ersättning som<br>motsvarade marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet för naturtillgången får<br>dock inte tas upp till högre belopp än 75 procent av täktmarkens mark-<br>nadsvärde vid samma tidpunkt.</p>
<p>26 § Om tillstånd enligt lag eller annan författning har getts för utvinning<br>av en naturtillgång, skall anskaffningsvärdet beräknas bara för det om-<br>råde som omfattas av tillståndet och, vid tillämpning av 25 §, på grundval<br>av förhållandena när utvinningen började på detta område.</p>
<p>27 § I anskaffningsvärdet skall, förutom belopp som har beräknats enligt<br>24-26 §§, räknas in utgifter för naturtillgångens exploatering till den del<br>utgifterna inte har dragits av tidigare och inte heller ingår i det omkost-<br>nadsbelopp som avses i 25 §.</p>
<p>28 § Om en fastighet där en naturtillgång har börjat utvinnas övergår till<br>en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande<br>sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation<br>när det gäller avdrag för substansminskning.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>103</p>
<p>21 kap. Skogsfrågor</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- ersättningar för avverkningsrätt i 2 §,</p>
<p>- anläggning av skog och diken i 3 §,</p>
<p>- skogsavdrag i 4-19 §§, och</p>
<p>- skogskonto och skogsskadekonto i 21 -40 §§.</p>
<p>Vad som avses med skogsbruk framgår av 22 §.</p>
<h4>Ersättningar for avverkningsrätt under flera år</h4>
<p>2 § Om ersättning för avverkningsrätt till skog skall betalas under flera<br>år, far den som har rätt till ersättningen som intäkt varje år ta upp den del<br>som betalas under året.</p>
<h4>Anläggning av skog och diken</h4>
<p>3 § Utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar<br>skogsbruk skall dras av omedelbart.</p>
<p>Bestämmelser om skogsvägar och andra markanläggningar finns i<br>20 kap.</p>
<h4>Skogsavdrag</h4>
<p>Huvudregler</p>
<p>4 § Avdrag på grund av avyttring av skog (skogsavdrag) på en fastighet i<br>Sverige som är taxerad som lantbruksenhet och är en kapitaltillgång far<br>göras enligt bestämmelserna i 5-19 §§.</p>
<p>Skogsavdrag far inte göras på grund av en intäkt som tas upp till be-<br>skattning efter det att all skogsmark som ingår i näringsverksamheten har<br>förvärvats av en ny ägare.</p>
<p>5 § Skogsavdrag skall beräknas med utgångspunkt i skogens anskaff-<br>ningsvärde, avdragsutrymmet och den avdragsgrundande skogsintäkten.</p>
<p>6 § Anskaffningsvärdet är det värde som enligt 12-19 §§ avser skog och<br>skogsmark vid förvärv av en fastighet som är taxerad som lantbruksen-<br>het.</p>
<p>Avdragsutrymmet är det högsta belopp som fastighetsägaren far dra av<br>under innehavstiden.</p>
<p>Avdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets intäkt<br>på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskatt-<br>ningsårets intäkt på grund av avyttring eller uttag av skogsprodukter.<br>Med skogsintäkt avses också försäkringsersättning för skog och skogs-<br>produkter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>104</p>
<p>Avdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer</p>
<p>7 § En juridisk person far under innehavstiden göra skogsavdrag med<br>högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Avdrag för ett visst beskatt-<br>ningsår far göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den<br>avdragsgrundande skogsintäkten.</p>
<p>Avdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag</p>
<p>8 § För svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 7 §. Avdraget<br>skall beräknas för bolaget.</p>
<p>Avdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer</p>
<p>9 § En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra skogsavdrag<br>med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med undantag för rationali-<br>seringsförvärv enligt 10 § får avdrag för ett visst beskattningsår göras<br>med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande<br>skogsintäkten.</p>
<p>Om ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet, tillämpas be-<br>stämmelserna i 7 §.</p>
<p>10 § En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst ett belopp<br>som motsvarar hela den avdragsgrundande skogsintäkten, om han för-<br>värvat fastigheten genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom<br>fastighetsreglering eller klyvning och förvärvet är ett led i jordbrukets<br>eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv). Det<br>sammanlagda avdragsbeloppet får inte överstiga 50 procent av det an-<br>skaffningsvärde som avser rationaliseringsförvärvet. Avdrag enligt denna<br>paragraf får göras bara det beskattningsår när fastigheten förvärvas och<br>de följande fem beskattningsåren.</p>
<p>Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den<br>tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen<br>(1970:988) eller, om den skattskyldige begär det och fastighetsbildning<br>sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal.</p>
<p>Beloppsgränser</p>
<p>11 § Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kronor och<br>bara med helt hundratal kronor. Om skogsbruket bedrivs i form av ett<br>enkelt bolag eller under samäganderätt får dock avdraget för varje del-<br>ägare uppgå till lägst 3 000 kronor, om ett beräknat avdrag för hela den<br>gemensamt bedrivna verksamheten skulle ha uppgått till minst<br>15 000 kronor.</p>
<p>Beloppsgränsema i första stycket gäller inte avdrag som ett visst be-<br>skattningsår omfattar hela det återstående avdragsutrymmet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>105</p>
<p>Anskaffningsvärde vid köp m.m.</p>
<p>12 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt,<br>anses som anskaffningsvärde så stor del av ersättningen för fastigheten<br>som den del av fastighetens taxeringsvärde som avser skogsbruket utgör<br>av hela taxeringsvärdet vid förvärvet. Till skogsbruket räknas skogsmark<br>med växande skog och sådana markanläggningar som används eller be-<br>hövs för skogsbruk.</p>
<p>13 § Om bestämmelsen i 12 § inte kan tillämpas eller det är uppenbart att<br>en tillämpning skulle ge ett värde som avviker från den verkliga ersätt-<br>ningen för skog och skogsmark, är anskaffningsvärdet det belopp som<br>kan anses motsvara den verkliga ersättningen.</p>
<p>Har ersättning betalats vid fastighetsreglering eller klyvning på grund<br>av att värdet av den skog och skogsmark som har lagts till den skatt-<br>skyldiges fastighet överstiger värdet av den skog och skogsmark som har<br>frångått denna, skall ett belopp motsvarande ersättningen anses som an-<br>skaffningsvärde.</p>
<p>14 § Om ett företag förvärvar en fastighet från ett annat företag inom<br>samma svenska koncern, tillämpas bestämmelserna i 16 § andra och<br>tredje styckena.</p>
<p>15 § Vid rationaliseringsförvärv skall i anskaffningsvärdet räknas in så-<br>väl ersättningen för skog och skogsmark som den del av övriga utgifter<br>med anledning av förvärvet som belöper sig på den förvärvade skogen<br>och skogsmarken.</p>
<p>Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.</p>
<p>16 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning<br>eller på liknande sätt, gäller vid beräkning av förvärvarens avdrags-<br>utrymme följande.</p>
<p>Omfattar förvärvet all skogsmark i den tidigare ägarens näringsverk-<br>samhet, tar förvärvaren över den tidigare ägarens anskaffningsvärde.<br>Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den ti-<br>digare ägaren.</p>
<p>Omfattar förvärvet bara en del av skogsmarken, anses som anskaff-<br>ningsvärde för förvärvaren så stor del av den tidigare ägarens anskaff-<br>ningsvärde som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör<br>av värdet av all skog och skogsmark i dennes näringsverksamhet när för-<br>värvet sker. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp<br>som den tidigare ägaren anses ha gjort på den förvärvade delen.</p>
<p>Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och<br>skogsmark i näringsverksamheten och är det inte fråga om en ideell andel<br>av en fastighet, anses den nye ägarens anskaffningsvärde och avdragsut-<br>rymme vara noll.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>106</p>
<p>Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring,<br>allframtidsupplåtelse m.m.</p>
<p>17 § Om en del av den skattskyldiges skogsmark förvärvas av en ny äga-<br>re, anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme<br>minska i samma proportion som minskningen av värdet av skogen och<br>skogsmarken i näringsverksamheten. En proportionell minskning skall<br>också göras om värdet av fastighetens skog och skogsmark minskar på<br>grund av fastighetsreglering eller klyvning.</p>
<p>Omfattar förvärvet eller minskningen mindre än 20 procent av värdet<br>av skogen och skogsmarken, och är det inte fråga om en ideell andel av<br>en fastighet, skall den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdrags-<br>utrymme dock inte minskas. Vad som sägs i detta stycke gäller inte såda-<br>na förvärv som avses i 14 §.</p>
<p>18 § Bestämmelserna i 17 § tillämpas också om</p>
<p>1. en fastighet enligt 27 kap. 11 § blir lagertillgång i en tomtrörelse<br>som den skattskyldige bedriver, eller</p>
<p>2. den skattskyldige på grund av allframtidsupplåtelse får sådan en-<br>gångsersättning som avses i 45 kap. 6 § för skog och skogsmark.</p>
<p>Skogen och skogsmarken anses då ha förvärvats av en ny ägare.</p>
<p>19 § I 45 kap. 8 § finns bestämmelser om att ersättning för upplåtelse av<br>avverkningsrätt och avyttrade skogsprodukter i samband med allfram-<br>tidsupplåtelse kan behandlas som engångsersättning för denna.</p>
<p>Hänvisningar</p>
<p>20 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för skog finns när det<br>gäller</p>
<p>- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,</p>
<p>- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,</p>
<p>- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,</p>
<p>- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och</p>
<p>- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i<br>53 kap. 10 och 11 §§.</p>
<h4>Skogskonto och skogsskadekonto</h4>
<p>Huvudregel</p>
<p>21 § En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt)<br>får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23—40 §§ för belopp som sätts in<br>på ett särskilt bankkonto (skogskonto eller skogsskadekonto).</p>
<p>Skogsbruk</p>
<p>22 § Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar skogen på sin<br>egen eller en arrenderad lantbruksenhet i Sverige. Som skogsbruk räknas</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>107</p>
<p>också avverkning av skog på en lantbruksenhet på grund av en avverk-<br>ningsrätt som den skattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en<br>fastighet eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan avverknings-<br>rätt.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om skogsskadekonto</p>
<p>23 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto far göras bara om storm-<br>fällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört<br>att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i<br>förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter<br>kommer från sådan avverkning.</p>
<p>24 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto far inte göras om den<br>skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för insättning på skogs-<br>konto.</p>
<p>Om avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats därför att<br>förutsättningarna enligt 23 § inte varit uppfyllda, far den skattskyldige<br>begära avdrag för insättning på skogskonto. En sådan begäran skall ha<br>kommit in till skattemyndigheten inom sex månader efter det att det be-<br>slut meddelades som innebär att den skattskyldige inte har rätt till avdrag<br>för insättning på skogsskadekonto, om inte längre tid följer av bestäm-<br>melserna i taxeringslagen (1990:324).</p>
<p>Avdragets storlek</p>
<p>25 § Om inte annat följer av 26 och 27 §§, far avdrag för insättning på<br>skogskonto eller skogsskadekonto ett visst beskattningsår motsvara högst<br>summan av</p>
<p>1. 60 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverknings-<br>rätt,</p>
<p>2. 40 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogspro-<br>dukter, och</p>
<p>3. 40 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.</p>
<p>26 § Om stormfallning, brand, insektsangrepp eller någon liknande hän-<br>delse medför att en betydande del av skogen bör avverkas i förtid, far den<br>skattskyldige, till den del intäkten kommer från sådan avverkning, göra<br>avdrag med högst ett belopp som motsvarar summan av</p>
<p>1. 80 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverknings-<br>rätt,</p>
<p>2. 50 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogspro-<br>dukter, och</p>
<p>3. 50 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.</p>
<p>27 § Belopp som anges i 26 § far dras av också från sådan ersättning för<br>skog eller skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelser som<br>avses i 45 kap. 8 § och som tas upp som intäkt av näringsverksamhet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>108</p>
<p>28 § Vad som sägs i 25-27 §§ tillämpas också på försäkringsersättning<br>för skog och skogsprodukter.</p>
<p>29 § Om utdelning från en samfallighet som avses i 6 kap. 6 § första<br>stycket tas upp som intäkt av näringsverksamheten, skall den del av ut-<br>delningen som kommer från intäkt av skogsbruk i samfalligheten under<br>det beskattningsår som utdelningen hänför sig till likställas med intäkt av<br>skogsbruk som den skattskyldige själv bedrivit.</p>
<p>30 § Avdrag far inte göras med så högt belopp att det uppkommer ett<br>underskott.</p>
<p>31 § Avdrag far göras bara om avdragsbeloppet uppgår till minst<br>5 000 kronor för skogskonto eller 50 000 kronor för skogsskadekonto.<br>Avdraget skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>Insättning på kontot</p>
<p>32 § En skattskyldig far för ett visst beskattningsår inte göra insättning<br>på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank. Om så ändå sker<br>far avdrag göras bara för insättning hos den först anlitade banken.</p>
<p>33 § Avdrag far göras bara om medlen sätts in på ett skogskonto eller<br>skogsskadekonto senast den dag som den skattskyldige enligt lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämna själv-<br>deklaration.</p>
<p>34 § Om den skattskyldige begär avdrag för insättning på skogskonto<br>enligt 24 § andra stycket, anses de medel som satts in på skogsskade-<br>kontot vara insatta på skogskonto den dag då insättningen på skogsska-<br>dekontot gjordes. Detta gäller dock bara om medlen på skogsskadekon-<br>tot, till den del de inte redan har tagits ut, har förts över till ett skogs-<br>konto när begäran om avdrag för insättning på skogskonto kommer in till<br>skattemyndigheten. En överföring som har skett senare än tio år efter<br>ingången av det år då medlen enligt 33 § senast skall ha satts in beaktas<br>inte.</p>
<p>35 § Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos<br>en svensk bank eller en utländsk banks filial i Sverige för vilket ränta<br>tillgodoräknas minst en gång per år.</p>
<p>I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns<br>bestämmelser om skatt på räntan.</p>
<p>Uttag från kontot</p>
<p>36 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto far göras tidigast<br>fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag far avse hela det inne-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>109</p>
<p>stående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått från<br>ingången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, skall<br>banken betala ut kvarstående medel.</p>
<p>37 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto skall tas upp som<br>intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget<br>görs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle<br>ha betalats ut enligt 36 § andra stycket.</p>
<p>Byte av bank</p>
<p>38 § Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto far föras över till en<br>annan bank utan att beskattning sker enligt 37 § under förutsättning att<br>hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i<br>den mottagande banken.</p>
<p>När kontomedel förs över skall den överförande banken lämna den<br>mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande ban-<br>ken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.</p>
<p>Arv, gåva m.m.</p>
<p>39 § Om den skattskyldiges lantbruksenhet övergår till en ny ägare ge-<br>nom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, skall medlen på<br>kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta<br>gäller dock bara om fastigheten utgjorde den övervägande delen av nä-<br>ringsverksamheten.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket gäller inte om äganderätten övergår ge-<br>nom gåva.</p>
<p>Överlåtelse och pantsättning</p>
<p>40 § Om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medel på<br>skogskonto eller skogsskadekonto, skall medlen på kontona tas upp som<br>intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Det anses inte som överlåtelse<br>eller pantsättning att en skattskyldig på begäran av en skogsvårdsstyrelse<br>förbinder sig att inte förfoga över medlen utan styrelsens tillstånd.</p>
<p>22 kap. Uttag ur näringsverksamhet</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid uttag av en tillgång eller en<br>tjänst ur näringsverksamheten. Det finns bestämmelser om</p>
<p>- vad som avses med uttag i 2-6 §§,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>110</p>
<p>- innebörden av uttagsbeskattning i 7 och 8 §§, och</p>
<p>- när uttagsbeskattning inte skall ske i 9-12 §§.</p>
<h4>Vad som avses med uttag</h4>
<p>2 § Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från<br>näringsverksamheten for privat bruk eller att han för över den till en an-<br>nan näringsverksamhet.</p>
<p>3 § Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan<br>ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att<br>detta är affärsmässigt motiverat. Motsvarande gäller om ett svenskt han-<br>delsbolag som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till<br>den skattskyldige eller någon annan.</p>
<p>4 § Bestämmelserna om uttag av en tillgång i 2 och 3 §§ tillämpas också<br>på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är mer än ringa.</p>
<p>5 § Som uttag räknas också att</p>
<p>1. en näringsverksamhet upphör,</p>
<p>2. skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller<br>delvis upphör,</p>
<p>3. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan<br>del om skattskyldighet föreligger för inkomst från den förra delen men<br>inte för inkomst från den senare delen,</p>
<p>4. inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis inte längre<br>skall beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal, eller</p>
<p>5. tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan<br>del om den senare delen men inte den förra är undantagen från beskatt-<br>ning i Sverige på grund av ett skatteavtal.</p>
<p>6 § I 27 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om uttagsbeskattning i<br>byggnadsrörelse.</p>
<h4>Innebörden av uttagsbeskattning</h4>
<p>7 § Uttag av en tillgång eller en tjänst skall behandlas som om den avytt-<br>ras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning).</p>
<p>Uttag i form av användande av bil skall värderas enligt bestämmel-<br>serna om bilförmån i 61 kap. 5-11 §§.</p>
<p>8 § Om den skattskyldige tar ut en tillgång eller en tjänst ur en närings-<br>verksamhet som han bedriver och för över den till en annan sådan nä-<br>ringsverksamhet skall, om uttagsbeskattning skett, tillgången eller tjäns-<br>ten anses förvärvad i den senare näringsverksamheten mot en ersättning<br>som motsvarar marknadsvärdet, om uttaget beskattas enligt bestämmel-<br>serna i 7 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>När uttagsbeskattning inte skall ske</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>9 § Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lant-<br>bruksenhet skall inte uttagsbeskattas, om bränslet används för uppvärm-<br>ning av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten. Undantaget gäller<br>också i fråga om sådan bostad som på grund av den skattskyldiges begä-<br>ran enligt 2 kap. 9 § tredje stycket inte skall räknas som privatbostad.</p>
<p>10 § Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § och vid<br>sådan utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 § skall uttagsbeskatt-<br>ning inte ske om marknadsvärdet på andelarna eller aktierna överstiger<br>omkostnadsbeloppet.</p>
<p>Första stycket gäller inte sådana andelar i fastighetsförvaltande företag<br>som enligt 27 kap. 16 § är lagertillgångar.</p>
<p>11 § Bestämmelser om att uttagsbeskattning i vissa fall inte skall ske vid<br>uttag av en tillgång finns i 23 kap. om underprisöverlåtelser.</p>
<p>12 § Om uttag av en tjänst har samband med uttag av en tillgång, skall<br>uttaget av tjänsten inte beskattas om uttaget av tillgången på grund av<br>bestämmelsen i 23 kap. 9 § inte skall uttagsbeskattas.</p>
<p>23 kap. Underprisöverlåtelser</p>
<h4>Tillämpningsområde</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid under-<br>prisöverlåtelser. Det finns bestämmelser om</p>
<p>- definitioner i 3-8 §§,</p>
<p>- beskattningen vid en underprisöverlåtelse i 9—13§§, och</p>
<p>- villkor för en underprisöverlåtelse i 14-29 §§.</p>
<p>2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om</p>
<p>1. bestämmelserna om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap.<br>skall tillämpas på överlåtelsen,</p>
<p>2. överlåtelsen innebär att sådana andelar i fastighetsförvaltande före-<br>tag som är lagertillgångar enligt 27 kap. 6 § delas ut enligt 42 kap. 16 §<br>eller skiftas ut enligt 42 kap. 20 §, eller</p>
<p>3. marknadsvärdet på tillgången är lika med eller lägre än tillgångens<br>skattemässiga värde.</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>3 § Med underprisöverlåtelse avses överlåtelse av en tillgång utan ersätt-<br>ning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta<br>är affärsmässigt motiverat, om villkoren i 14-29 §§ är uppfyllda.</p>
<p>112</p>
<p>4 § Med företag avses i detta kapitel</p>
<p>1. svenskt aktiebolag,</p>
<p>2. svensk ekonomisk förening,</p>
<p>3. svensk sparbank,</p>
<p>4. svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,</p>
<p>5. svensk stiftelse,</p>
<p>6. svensk ideell förening, och</p>
<p>7. utländskt bolag.</p>
<p>Som företag räknas inte privatbostadsföretag, investmentföretag eller<br>utländskt skadeförsäkringsföretag.</p>
<p>5 § Med svenskt handelsbolag avses i detta kapitel svenskt handelsbolag<br>som bara har fysiska personer eller andra företag än svenska stiftelser<br>och svenska ideella föreningar som delägare.</p>
<p>6 § Med andel avses i detta kapitel andel i sådant företag som anges i 4 §<br>1, 2 och 7.</p>
<p>7 § I detta kapitel anses innehav av andelar i ett företag som en närings-<br>verksamhet eller som en verksamhetsgren om förvärvaren efter förvärvet<br>under samma beskattningsår äger näringsbetingade andelar i företaget.<br>Vad som avses med näringsbetingade andelar framgår av 24 kap. 16 §.</p>
<p>8 § Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga<br>inventarier, skall som skattemässigt värde anses en skälig del av hela<br>värdet.</p>
<h4>Beskattningen vid en underprisöverlåtelse</h4>
<p>9 § En underprisöverlåtelse skall inte medföra uttagsbeskattning enligt<br>bestämmelserna i 22 kap.</p>
<p>10 § Om ersättning inte lämnas med ett belopp som motsvarar minst till-<br>gångens skattemässiga värde, skall överlåtelsen behandlas som om till-<br>gången avyttras mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga vär-<br>det. Tillgången anses i sådant fall förvärvad för samma belopp.</p>
<p>11 § Om tillgången överlåts av ett företag, skall överlåtelsen inte medföra<br>att någon som direkt eller indirekt äger andel i överlåtaren skall ta upp<br>skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning.</p>
<p>Om tillgången överlåts till en fysisk person och ersättning inte lämnas,<br>gäller bestämmelserna i första stycket inte för det belopp som motsvarar<br>det skattemässiga värdet av tillgången. Om ersättning lämnas med belopp<br>som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första<br>stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässi-<br>ga värdet och ersättningen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>113</p>
<p>Om tillgången överlåts till ett svenskt handelsbolag med fysiska perso-<br>ner som delägare, tillämpas bestämmelserna i andra stycket på dessa per-<br>soner.</p>
<p>12 § Om tillgången förvärvas av ett företag, skall skillnaden mellan<br>marknadsvärdet och ersättningen inte räknas som utgift för förbättring av<br>en andel i företaget eller av en andel i företag som, direkt eller indirekt,<br>äger andel i det förvärvande företaget.</p>
<p>Om tillgången förvärvas från en andelsägare i företaget gäller följande.<br>Lämnas inte ersättning för tillgången, gäller bestämmelserna i första<br>stycket inte det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av till-<br>gången. Lämnas ersättning med belopp som understiger det skattemässi-<br>ga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som<br>motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.</p>
<p>13 § Avser underprisöverlåtelsen en näringsfastighet eller närings-<br>bostadsrätt, tillämpas inte bestämmelserna i 26 kap. om återföring av<br>värdeminskningsavdrag m.m.</p>
<h4>Villkor för en underprisöverlåtelse</h4>
<p>Överlåtaren och förvärvaren</p>
<p>14 § Överlåtaren och förvärvaren skall vara en fysisk person, ett företag<br>eller ett svenskt handelsbolag.</p>
<p>En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening far inte vara förvär-<br>vare. En svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om<br>undantag från skattskyldighet i 7 kap. får dock förvärva en tillgång från<br>en annan ideell förening.</p>
<p>15 § Om överlåtaren är en fysisk person, skall förvärvaren vara en fysisk<br>person eller ett företag.</p>
<p>Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med någon fysisk person<br>som delägare, skall förvärvaren vara en fysisk person eller ett företag.</p>
<p>Skattskyldighet</p>
<p>16 § Förvärvaren skall omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för<br>inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. Inkomsten av<br>näringsverksamheten eller en del av näringsverksamheten där tillgången<br>ingår får inte vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteav-<br>tal.</p>
<p>Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller det som sägs i<br>första stycket samtliga delägare i bolaget.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>114</p>
<p>När rätt till avdrag för koncernbidrag saknas</p>
<p>17 § Om överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till<br>förvärvaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker, skall över-<br>låtarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel<br>av en verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket gäller inte vid överlåtelse mellan ett<br>svenskt handelsbolag och ett företag som är delägare i handelsbolaget.</p>
<p>Kvalificerade andelar</p>
<p>18 § Om överlåtaren är en fysisk person och förvärvaren är ett företag,<br>skall samtliga andelar i företaget vara kvalificerade.</p>
<p>19 § Om överlåtaren är ett företag och om någon andel i företaget är<br>kvalificerad, skall förvärvaren vara en fysisk person, ett företag eller ett<br>svenskt handelsbolag med enbart företag som delägare.</p>
<p>Om förvärvaren är ett företag, skall minst samma andel av andelarna i<br>det förvärvande företaget vara kvalificerade som andelen kvalificerade<br>andelar i det överlåtande företaget.</p>
<p>Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, skall minst samma andel<br>av andelarna i vart och ett av de delägande företagen vara kvalificerade<br>som andelen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget.</p>
<p>20 § Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med någon fysisk per-<br>son som delägare och förvärvaren är ett företag, skall samtliga andelar i<br>företaget vara kvalificerade.</p>
<p>21 § Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag med enbart företag som<br>delägare och om någon andel i något av företagen är kvalificerad, skall<br>förvärvaren vara en fysisk person eller ett företag. Är förvärvaren ett fö-<br>retag, skall minst samma andel av andelarna i det förvärvande företaget<br>vara kvalificerade som den största andelen kvalificerade andelar i ett del-<br>ägande företag i det överlåtande handelsbolaget.</p>
<p>22 § En andel i ett sådant överlåtande eller förvärvande företag som, di-<br>rekt eller indirekt, innehas av ett annat företag, skall anses kvalificerad<br>till den del som svarar mot förhållandet mellan kvalificerade andelar i det<br>andra företaget och övriga andelar i det andra företaget.</p>
<p>23 § Villkoret i 18-21 §§ om att en andel i ett förvärvande företag skall<br>vara kvalificerad skall anses uppfyllt även om andelen först efter förvär-<br>vet men under samma år hos samma ägare blir kvalificerad. Lämnas ut-<br>delning på andelen efter förvärvet men under samma år hos samma äga-<br>re, skall andelen vara kvalificerad vid tidpunkten för utdelningen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>115</p>
<p>Underskott hos förvärvaren</p>
<p>24 § Om förvärvaren är en fysisk person, far det under beskattningsåret<br>före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit under-<br>skott i den näringsverksamhet hos honom som förvärvet avser. Vidare<br>gäller att personen inte får ha rätt till avdrag for underskott i annan nä-<br>ringsverksamhet enligt 62 kap. 2-4 §§.</p>
<p>25 § Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller for varje deläga-<br>re som är fysisk person att det under beskattningsåret före det beskatt-<br>ningsår då överlåtelsen sker inte far ha uppkommit underskott i den nä-<br>ringsverksamhet som förvärvet avser. Vidare gäller att delägaren inte får<br>ha rätt till avdrag för underskott i någon annan näringsverksamhet enligt<br>62 kap. 2-4 §§.</p>
<p>26 § Om förvärvaren är ett svenskt handelsbolag, gäller för varje deläga-<br>re som är ett företag att det under beskattningsåret före det beskattningsår<br>då överlåtelsen sker inte får ha uppkommit underskott hos delägaren eller<br>hos ett företag till vilket delägaren kan med avdragsrätt lämna koncern-<br>bidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Detta gäller<br>dock inte om den som överlåtit tillgången också är delägare i det förvärv-<br>ande bolaget.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om överlåtaren under<br>det beskattningsår då överlåtelsen sker kan lämna koncernbidrag med<br>avdragsrätt till varje delägare i det förvärvande handelsbolaget. Som vill-<br>kor gäller att sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott<br>(avdragsbegränsning) som anges i koncembidragsspärren i 40 kap. 18 §<br>inte gäller för någon sådan delägare om delägaren får koncernbidrag från<br>överlåtaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbe-<br>gränsning får inte heller gälla om ett företag, till vilket någon delägare<br>kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning<br>gäller för företaget, indirekt via delägaren får koncernbidrag avseende<br>samma beskattningsår från överlåtaren.</p>
<p>27 § Om förvärvaren är ett företag, får det under beskattningsåret före det<br>beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott hos<br>förvärvaren eller hos ett företag till vilket förvärvaren kan med avdrags-<br>rätt lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen<br>sker.</p>
<p>28 § Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan med av-<br>dragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det beskattningsår<br>då överlåtelsen sker.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om en sådan begräns-<br>ning av rätt till avdrag för underskott (avdragsbegränsning) som anges i<br>koncembidragsspärren i 40 kap. 18 § gäller om förvärvaren respektive<br>varje delägare får koncernbidrag från överlåtaren avseende det beskatt-<br>ningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbegränsning får inte heller gälla om<br>ett företag, till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncem-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>116</p>
<p>bidrag utan att avdragsbegränsning gäller for företaget, indirekt via för-<br>värvaren får koncernbidrag avseende samma beskattningsår från överlå-<br>taren.</p>
<p>29 § En fysisk person eller ett företag får avstå från att utnyttja under-<br>skott som avses i 24-27 §§. I sådant fall skall det bortses från under-<br>skottet vid tillämpning av dessa bestämmelser.</p>
<p>24 kap. Räntor och utdelningar i inkomstslaget<br>näringsverksamhet</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmel-<br>ser i inkomstslaget kapital i 2 och 3 §§,</p>
<p>- kapitalrabatt på optionslån i 4 §,</p>
<p>- avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i 5-10 §§,</p>
<p>- avdrag för lämnad utdelning i 11 §, och</p>
<p>- skattefria utdelningar i 12-22 §§.</p>
<p>En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsforetag<br>finns i 15 kap. 4 §.</p>
<p>Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta<br>och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns</p>
<p>1 44 kap. 35 och 37-39 §§.</p>
<h4>Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital</h4>
<p>Hänvisningar</p>
<p>2 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i in-<br>komstslaget kapital om</p>
<p>- utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån i 42 kap.<br>15 §,</p>
<p>- utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,</p>
<p>- utbetalningar vid nedsättning av aktiekapital eller reservfond och lik-<br>nande förfaranden i 42 kap. 17 §,</p>
<p>- utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,</p>
<p>- utskiftning från ekonomiska föreningar i 42 kap. 19-21 §§,<br>-utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer i</p>
<p>42 kap. 22 §,</p>
<p>- utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var be-<br>gränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,</p>
<p>- skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §, och</p>
<p>- lotterier i 42 kap. 25 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>117</p>
<p>Utdelning av vissa andelar</p>
<p>3 § Om andelama i det utdelade bolaget i de fall som avses i 42 kap.<br>16 eller 20 § blir lagertillgångar hos mottagaren, skall det lägsta av an-<br>delamas anskaffningsvärde och deras verkliga värde tas upp som intäkt<br>av mottagaren. 117 kap. 6 och 7 §§ finns bestämmelser om hur anskaff-<br>ningsvärdet skall bestämmas i sådana fall.</p>
<h4>Kapitalrabatt på optionslån</h4>
<p>4 § Om ett svenskt aktiebolag ger ut skuldebrev som är förenade med<br>köp- eller teckningsoption avseende aktier, far bolaget inte dra av en så-<br>dan skillnad mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde<br>som beror på optionen.</p>
<h4>Avdragsrätt for ränta på vinstandelslån</h4>
<p>Huvudregler</p>
<p>5 § Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har<br>tagit upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den ut-<br>sträckning som följer av 6-10 §§.</p>
<p>Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det lån-<br>tagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett<br>lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta.</p>
<p>För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om<br>avdrag i näringsverksamheten.</p>
<p>Emissioner på den allmänna marknaden</p>
<p>6 § Vinstandelsräntan skall dras av om lånet har bjudits ut till teckning på<br>den allmänna marknaden.</p>
<p>Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan<br>dock inte dras av till den del den betalas till någon som</p>
<p>1. är andelsägare i företaget,</p>
<p>2. är företagsledare i företaget,</p>
<p>3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller</p>
<p>4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som an-<br>ges i 14 kap. 20 §.</p>
<p>Riktade emissioner</p>
<p>7 § Om en eller flera personer har fått ensamrätt eller företrädesrätt till<br>teckning av lånet, skall vinstandelsräntan dras av om ensamrätten eller<br>företrädesrätten inte har lämnats till någon som</p>
<p>1. är andelsägare i det låntagande företaget,</p>
<p>2. har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap.<br>20 §,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>118</p>
<p>3. är företagsledare i företaget om det är ett fåmansföretag, eller</p>
<p>4. är närstående till en företagsledare eller andelsägare i företaget om<br>det är ett fåmansföretag.</p>
<p>8 § Är andelarna i det låntagande företaget noterade på en svensk börs<br>eller auktoriserad marknadsplats, skall vinstandelsräntan dras av även om<br>de som äger andelar i företaget har fått en sådan företrädesrätt till teck-<br>ning av lånet som har lämnats i förhållande till deras innehav av andelar.</p>
<p>Om räntan skall dras av, skall det sammanlagda värde som genom fö-<br>reträdesrätterna kan anses ha tillförts andelsägarna tas upp av företaget.<br>Värdet skall tas upp som intäkt det beskattningsår då teckningen av lånet<br>avslutas.</p>
<p>9 § Skattemyndigheten får medge att vinstandelsräntan dras av även om<br>en eller flera som äger andelar i företaget har förbehållits rätt till teckning<br>av lånet. En förutsättning för ett sådant beslut är att lånevillkoren kan<br>antas ha bestämts på affärsmässig grund med hänsyn till omständigheter-<br>na när lånet togs upp.</p>
<p>Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riks-<br>skatteverkets beslut får inte överklagas.</p>
<p>10 § Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandels-<br>räntan inte dras av - även om förutsättningarna för avdrag i 7, 8 eller 9 §<br>är uppfyllda - till den del den betalas till någon som</p>
<p>1. är andelsägare i företaget,</p>
<p>2. är företagsledare i företaget,</p>
<p>3. är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller</p>
<p>4. på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som an-<br>ges i 14 kap. 20 §.</p>
<h4>Avdrag för lämnad utdelning</h4>
<p>11 § Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning skall dras av finns<br>för</p>
<p>- investmentföretag och värdepappersfonder i 39 kap. 14 §,</p>
<p>- kooperativa föreningar i 39 kap. 22-24 §§,</p>
<p>- sambruksföreningar i 39 kap. 28 §,</p>
<p>- samfalligheter i 39 kap. 29 §, och</p>
<p>- Sparbankernas säkerhetskassa i 39 kap. 31 §.</p>
<h4>Skattefria utdelningar</h4>
<p>Definitioner</p>
<p>12 § Med utdelning avses i 13-22 §§ inte sådan utdelning på andelar i<br>kooperativa föreningar i form av rabatt eller pristillägg som den utdelan-<br>de föreningen skall dra av enligt 39 kap. 22 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>119</p>
<p>Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt<br>ett skatteavtal skall anses ha hemvist i en utländsk stat, skall företaget vid<br>tillämpning av 13-22 §§ anses som en utländsk juridisk person som hör<br>hemma i den utländska staten.</p>
<p>Utdelning till förvaltningsföretag på svenska andelar</p>
<p>13 § Utdelning som ett förvaltningsföretag tar emot från ett svenskt ak-<br>tiebolag eller en svensk ekonomisk förening skall inte tas upp till den del<br>den motsvaras av utdelning som förvaltningsföretaget beslutar för samma<br>beskattningsår. Sådan utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i<br>42 kap. 16 § räknas inte in i utdelningen från förvaltningsföretaget.</p>
<p>14 § Med förvaltningsföretag avses ett sådant svenskt aktiebolag eller en<br>sådan svensk ekonomisk förening som förvaltar värdepapper eller lik-<br>nande tillgångar och som i övrigt varken direkt eller indirekt bedriver<br>näringsverksamhet i mer än obetydlig omfattning. Investmentföretag an-<br>ses inte som förvaltningsföretag.</p>
<p>Utdelning på svenska näringsbetingade andelar</p>
<p>15 § Utdelning på näringsbetingade andelar i svenska aktiebolag och<br>svenska ekonomiska föreningar skall inte tas upp, om den tas emot av</p>
<p>- ett sådant svenskt aktiebolag eller en sådan svensk ekonomisk före-<br>ning som inte är investmentföretag eller förvaltningsföretag,</p>
<p>- en sådan svensk stiftelse eller svensk ideell förening som inte om-<br>fattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,</p>
<p>- en svensk sparbank, eller</p>
<p>- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag.</p>
<p>16 § Med näringsbetingad andel avses en andel som är kapitaltillgång<br>hos ägarföretaget och som uppfyller förutsättningarna i 1 eller 2.</p>
<p>1. Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets andelar i det utdelan-<br>de företaget vid beskattningsårets utgång skall motsvara 25 procent eller<br>mer av röstetalet för samtliga andelar i det utdelande företaget.</p>
<p>2. Det görs sannolikt att innehavet av andelen betingas av rörelse som<br>bedrivs av ägarföretaget eller av företag som med hänsyn till äganderätts-<br>förhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.</p>
<p>17 § Bestämmelserna i 15 § gäller inte för utdelning från ett förvaltnings-<br>företag eller investmentföretag om det utdelande företaget, direkt eller<br>indirekt genom ett eller flera andra förvaltningsföretag eller investment-<br>företag, äger mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha<br>tagits upp om andelarna hade ägts direkt av det företag som äger andelar-<br>na i förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>120</p>
<p>18 § Om ett foretag förvärvar andelar i ett annat företag och det inte är<br>uppenbart att förvärvaren far en tillgång av verkligt och särskilt värde<br>med hänsyn till sin näringsverksamhet, gäller inte 15 § för utdelning av<br>sådana medel som fanns hos det utdelande företaget vid förvärvet och<br>som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning an-<br>ses i första hand ske av andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet<br>belopp eller inbetald insats.</p>
<p>19 § Bestämmelsen i 15 § gäller inte för sådan utdelning på förlagsinsat-<br>ser som den utdelande kooperativa föreningen skall dra av enligt 39 kap.<br>23 §.</p>
<p>Utdelning på utländska andelar</p>
<p>20 § Utdelning på andelar i en utländsk juridisk person skall inte tas upp<br>av ett svenskt företag om</p>
<p>1. utdelningen på grund av 12-19 §§ inte skulle ha tagits upp om den<br>utdelande juridiska personen hade varit svensk, och</p>
<p>2. inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är jäm-<br>förlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt företag<br>med motsvarande inkomster.</p>
<p>21 § Förutsättningen i 20 § 2 skall alltid anses uppfylld om</p>
<p>1. den utländska juridiska personen hör hemma i ett av de länder med<br>vilka Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att om-<br>fatta vissa inkomster (avtalsländer),</p>
<p>2. den juridiska personens inkomster har uppkommit i näringsverk-<br>samhet i Sverige eller i något avtalsland, och</p>
<p>3. inkomsterna beskattas med en inkomstskatt som normalt tillämpas<br>på juridiska personer i det land eller de länder där näringsverksamheten<br>bedrivs.</p>
<p>Om inkomsterna till obetydlig del har uppkommit i näringsverksamhet<br>i andra länder än avtalsländer eller i någon särskilt skattemässigt gynnad<br>verksamhet, skall det bortses från denna del av inkomsterna vid tillämp-<br>ning av första stycket 2 och 3.</p>
<p>22 § Andelar i ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är med-<br>lem i Europeiska unionen anses som näringsbetingade också om inneha-<br>vet motsvarar 25 procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även<br>om andelarna är lagertillgångar.</p>
<p>Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Euro-<br>peiska unionen avses ett utländskt företag som</p>
<p>1. bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,</p>
<p>2. enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den<br>staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist<br>utanför gemenskapen, och</p>
<p>3. är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2,<br>utan valmöjlighet eller rätt till undantag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>121</p>
<p>25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget<br>näringsverksamhet</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet i 3-5 §§,</p>
<p>- uppskov med beskattningen vid koncemintema andelsavyttringar i<br>6-27 §§, och</p>
<p>- avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap med<br>säljaren i 28-32 §§.</p>
<h4>Hänvisningar</h4>
<p>2 § I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och<br>kapitalförluster. I 45, 46, 48-50, 52 och 55 kap. finns särskilda bestäm-<br>melser för vissa slag av tillgångar.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om</p>
<p>- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,</p>
<p>- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,</p>
<p>- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,</p>
<p>- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,</p>
<p>- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och</p>
<p>- förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 10 och 11 §§.</p>
<h4>Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust</h4>
<p>3 § Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksam-<br>het avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar.</p>
<p>Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten än</p>
<p>- lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande till-<br>gångar,</p>
<p>- inventarier, och</p>
<p>- patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § and-<br>ra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.</p>
<p>4 § Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och förlust på<br>grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknan-<br>de avtal, när det inte är fråga om förpliktelser som är jämförbara med<br>lagertillgångar.</p>
<p>5 § Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust<br>vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>122</p>
<h4>Uppskov med beskattningen vid koncerninterna andelsavyttringar</h4>
<p>Definitioner och tillämpningsområde</p>
<p>6 § Med koncernintern andelsavyttring avses avyttring av en andel (den<br>avyttrade andelen) i ett foretag (det avyttrade företaget) som en juridisk<br>person eller ett svenskt handelsbolag (det säljande företaget) gör med<br>kapitalvinst till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag inom<br>samma svenska koncern (det köpande företaget), om villkoren i<br>13-16 §§ är uppfyllda.</p>
<p>7 § Med svensk koncern avses vid tillämpning av bestämmelserna om<br>koncemintema andelsavyttringar en koncern med ett sådant moderföre-<br>tag som anges i 14 §.</p>
<p>Om den skattskyldige har fatt uppskov med beskattningen med till-<br>lämpning av en bestämmelse om förbud mot diskriminering i ett skatte-<br>avtal, avses med svensk koncern också utländska motsvarigheter.</p>
<p>8 § Vad som sägs om kapitalvinster i bestämmelserna om koncemintema<br>andelsavyttringar skall tillämpas också i fråga om</p>
<p>1. ett belopp med vilket det säljande företagets resultat skall ökas på<br>grund av bestämmelserna om oriktig prissättning i 14 kap. 19 § vid en<br>koncemintem andelsavyttring av en andel som är kapitaltillgång, och</p>
<p>2. ett belopp som skall tas upp enligt bestämmelserna om uttags-<br>beskattning i 22 kap. vid en koncemintem andelsavyttring av en andel<br>som är kapitaltillgång.</p>
<p>9 § Vid en fusion eller fission skall vid tillämpning av bestämmelserna<br>om koncemintema andelsavyttringar det övertagande företaget anses kö-<br>pa sådana andelar i det överlåtande företaget som inte redan tidigare äg-<br>des av det övertagande företaget.</p>
<p>10 § Bestämmelserna om uppskov skall inte tillämpas</p>
<p>- i fråga om andelar som innehas av ett överlåtande företag vid en<br>kvalificerad fusion eller fission, eller</p>
<p>- om bestämmelserna i 38 kap. om undantag från omedelbar beskatt-<br>ning vid verksamhetsavyttringar skall tillämpas.</p>
<p>Begäran</p>
<p>11 § Bestämmelserna om uppskov skall tillämpas bara om det säljande<br>företaget begär det.</p>
<p>Är säljaren är ett svenskt handelsbolag, skall begäran göras av varje<br>delägare för sig. Om uppskov beviljas, får delägaren uppskov med be-<br>skattningen för den andel av vinsten som han är skattskyldig för.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>123</p>
<p>Handelsbolag som ägs genom handelsbolag</p>
<p>12 § Det som sägs i 11 § andra stycket och i 18 § om delägare i ett<br>svenskt handelsbolag som är säljande foretag gäller, om handelsbolaget<br>ägs direkt eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag av ett annat<br>svenskt handelsbolag, delägare i detta handelsbolag.</p>
<p>Villkor för uppskov</p>
<p>13 § Den avyttrade andelen skall vara en andel i</p>
<p>- ett svenskt aktiebolag,</p>
<p>- en svensk ekonomisk förening,</p>
<p>- ett svenskt handelsbolag, eller</p>
<p>- en utländsk juridisk person.</p>
<p>14 § Moderföretaget i den svenska koncernen skall vara</p>
<p>- ett svenskt aktiebolag,</p>
<p>- en svensk ekonomisk förening,</p>
<p>- en svensk sparbank, eller</p>
<p>- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag.</p>
<p>15 § Det säljande företaget får inte ingå i en annan koncern än</p>
<p>- en koncern som det köpande företaget ingår i, eller</p>
<p>- en underkoncem till en koncern som det köpande företaget ingår i.</p>
<p>Med koncern i första stycket avses svenska koncerner enligt 2 kap. 5 §<br>och motsvarande utländska företeelser.</p>
<p>16 § Det säljande företaget skall tillsammans med andra företag i den<br>svenska koncernen vid tidpunkten för avyttringen äga andelar i det avytt-<br>rade företaget med minst 25 procent av röstetalet för samtliga andelar i<br>företaget. Alternativt skall det göras sannolikt att innehavet av andelen<br>betingas av rörelse som bedrivs av det säljande företaget eller av ett annat<br>företag i koncernen.</p>
<p>Den huvudsakliga innebörden av uppskov</p>
<p>17 § Kapitalvinsten skall tas upp som intäkt först när det inträffar en om-<br>ständighet som medför att den avyttrade andelen inte längre existerar<br>eller inte längre innehas av ett företag som tillhör samma svenska kon-<br>cern som det säljande företaget eller av det säljande företaget, om inte<br>annat följer av 18-24 §§.</p>
<p>18 § Om det säljande företaget är ett svenskt handelsbolag gäller följan-<br>de. Övergår äganderätten till en delägares andel i handelsbolaget - eller<br>en andel i något svenskt handelsbolag som direkt eller indirekt genom ett<br>annat svenskt handelsbolag äger en andel i handelsbolaget - till någon<br>som inte tillhör samma svenska koncern som detta, skall delägarens ka-<br>pitalvinst tas upp som intäkt det beskattningsår då förändringen av ägan-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>124</p>
<p>derätten inträffar. Detsamma gäller om delägarens andel upphör att exis-<br>tera.</p>
<p>Det säljande företaget får hemvist i ett annat land</p>
<p>19 § Om det säljande företaget enligt ett skatteavtal får hemvist i ett an-<br>nat land, skall kapitalvinsten tas upp som intäkt. Detsamma gäller om det<br>säljande företaget är en utländsk juridisk person som bedriver närings-<br>verksamhet från ett fast driftställe i Sverige och upphör att bedriva sådan<br>verksamhet.</p>
<p>Det säljande företaget upphör att existera</p>
<p>20 § Om det inträffar en omständighet som medför att det säljande före-<br>taget inte längre existerar, skall kapitalvinsten tas upp som intäkt.</p>
<p>Detta gäller inte om det säljande företaget genom en fusion går upp i<br>ett företag som tillhör samma svenska koncern. I stället skall de bestäm-<br>melser som gäller för det säljande företaget tillämpas på det övertagande<br>företaget.</p>
<p>Den avyttrade andelen avyttras genom ett andelsbyte</p>
<p>21 § Om det köpande företaget avyttrar den avyttrade andelen genom ett<br>andelsbyte till någon som inte ingår i den svenska koncernen och får<br>uppskov med beskattningen enligt 49 kap., skall kapitalvinsten inte tas<br>upp. I stället anses var och en av de vid andelsbytet mottagna andelarna<br>som en vid den koncemintema andelsavyttringen avyttrad andel och ka-<br>pitalvinsten fördelas då på de mottagna andelarna. Om det köpande före-<br>taget vid andelsbytet avyttrar också andra andelar i det överlåtna företa-<br>get, gäller detta samtliga mottagna andelar.</p>
<p>Den avyttrade andelen delas ut</p>
<p>22 § Kapitalvinsten skall inte tas upp om det köpande företaget delar ut<br>den avyttrade andelen och utdelningen är skattefri hos någon mottagare<br>enligt 42 kap. 16 §. Detta gäller dock inte om det köpande företaget drar<br>av en kapitalförlust på grund av utdelningen.</p>
<p>Andelarna i det köpande företaget delas ut</p>
<p>23 § Om det köpande företaget är ett dotterföretag till ett svenskt aktie-<br>bolag, om moderföretaget delar ut sina andelar i det köpande företaget<br>och om utdelningen är skattefri hos någon mottagare enligt 42 kap. 16 §,<br>gäller följande.</p>
<p>Om det säljande företaget begär det och det köpande företaget godkän-<br>ner det, skall kapitalvinsten tas upp som intäkt först när det inträffar en<br>omständighet som medför att den avyttrade andelen inte längre innehas<br>av det köpande företaget eller av ett företag som tillhör samma svenska</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>125</p>
<p>koncern som det företaget. Intäkten skall i detta fall tas upp hos det köp-<br>ande företaget.</p>
<p>Andra stycket skall inte tillämpas om det under beskattningsåret före<br>det beskattningsår då andelarna delas ut uppkom ett underskott i en nä-<br>ringsverksamhet hos det köpande företaget eller hos ett företag till vilket<br>det köpande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag avseen-<br>de det beskattningsår då avyttringen sker.</p>
<p>Det avyttrade företaget går upp i ett koncernföretag genom fusion</p>
<p>24 § Kapitalvinsten skall inte tas upp om det avyttrade företaget går upp i<br>ett annat företag genom en fusion och det övertagande företaget ingår i<br>samma svenska koncern som det säljande företaget. Var och en av de<br>andelar i det övertagande företaget som omedelbart efter fusionen inne-<br>has av det säljande företaget och företag som ingår i samma svenska<br>koncern som det säljande företaget anses som en avyttrad andel. Summan<br>av kapitalvinsterna på de faktiskt avyttrade andelarna skall fördelas på<br>andelarna i det övertagande företaget.</p>
<p>Turordning</p>
<p>25 § Om det köpande företaget vid tidpunkten för den koncemintema<br>andelsavyttringen äger andelar av samma slag och sort som den avyttrade<br>andelen (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana andelar (nya an-<br>delar), skall senare avyttringar som företaget gör anses ske i följande<br>ordning:</p>
<p>1. gamla andelar,</p>
<p>2. avyttrade andelar,</p>
<p>3. nya andelar.</p>
<p>Bestämmelsen skall tillämpas på motsvarande sätt för andra företag<br>som tillhör samma svenska koncern som det säljande företaget och som i<br>ett senare led förvärvar en avyttrad andel.</p>
<p>Motsvarande turordning tillämpas</p>
<p>1. om det köpande företaget vid tidpunkten för ett sådant andelsbyte<br>som avses i 21 § äger andelar av samma slag och sort som de mottagna<br>andelama (gamla andelar) eller därefter förvärvar sådana andelar (nya<br>andelar), och</p>
<p>2. efter fusioner i sådana fall som avses i 24 § i fråga om andelar som<br>innehas i det övertagande företaget omedelbart efter fusionen (avyttrade<br>andelar) och andelar i detta företag som förvärvas senare (nya andelar).</p>
<p>Uppdelning och sammanläggning av uppskovsbelopp</p>
<p>26 § Om anskaffningsutgiften för en avyttrad andel fördelats på flera<br>andelar på grund av fondemission, split eller liknande förfarande, skall<br>var och en av dessa nybildade andelar anses som en avyttrad andel. Den<br>kapitalvinst som avser den tidigare avyttrade andelen skall fördelas på</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>126</p>
<p>denna andel, om den finns kvar efter förfarandet, och de nybildade ande- Prop. 1999/2000:2<br>lama.</p>
<p>27 § Om avyttrade andelar sammanläggs, skall den nybildade andelen<br>anses som en avyttrad andel. De kapitalvinster som avser de tidigare av-<br>yttrade andelama skall hänföras till den nybildade andelen.</p>
<h4>Avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap</h4>
<p>Tillämpningsområde</p>
<p>28 § Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person eller<br>ett svenskt handelsbolag (det säljande företaget) avyttrar en tillgång till<br>en annan juridisk person eller ett annat svenskt handelsbolag (det köp-<br>ande företaget) och de båda företagen är moderföretag och dotterföretag<br>eller står under i huvudsak gemensam ledning, skall bestämmelserna i<br>29-32 §§ tillämpas.</p>
<p>29 § Kapitalförlusten får inte dras av om</p>
<p>1. ersättningen understiger den avyttrade tillgångens marknadsvärde<br>utan att det är affärsmässigt motiverat, eller</p>
<p>2. bestämmelserna i 37 kap. om kvalificerade fusioner och fissioner<br>skall tillämpas.</p>
<p>Uppskjuten avdragsrätt</p>
<p>30 § Kapitalförlusten får dras av som kostnad först när det inträffar en<br>omständighet som medför att tillgången inte längre existerar eller inte<br>längre innehas av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som<br>står i sådant förhållande till det säljande företaget som anges i 28 § eller<br>av det säljande företaget.</p>
<p>Efterföljande fusion eller fission</p>
<p>31 § Om den avyttrade tillgången är en andel i ett företag och detta ge-<br>nom fusion eller fission helt eller delvis går upp i ett annat företag som<br>står i sådant förhållande till det säljande företaget som sägs i 28 §, far<br>kapitalförlusten inte dras av.</p>
<p>Turordning</p>
<p>32 § Om det är andelar i ett företag som avyttras (avyttrade andelar),<br>gäller följande. Om det köpande företaget vid tidpunkten för det förvärv<br>som avses i 28 § äger andelar av samma slag och sort som de avyttrade<br>andelarna (gamla andelar) eller om det köpande företaget därefter förvär-<br>var sådana andelar (nya andelar), skall senare avyttringar som det köpan-<br>de företaget gör anses ske i följande ordning:</p>
<p>1. gamla andelar,</p>
<p>127</p>
<p>2. avyttrade andelar,</p>
<p>3. nya andelar.</p>
<p>Bestämmelserna skall tillämpas också i fråga om andra tillgångar som<br>inte kan särskiljas från varandra.</p>
<p>26 kap. Återföring av värdeminskningsavdrag</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att gjorda värdeminsknings-<br>avdrag m.m. skall återföras om näringsfastigheter och näringsbostads-<br>rätter avyttras eller blir privatbostadsfastigheter respektive privatbostads-<br>rätter.</p>
<p>Bestämmelserna i 2-11 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som<br>är kapitaltillgångar medan bestämmelserna i 12 och 13 §§ gäller för fas-<br>tigheter och bostadsrätter som är lagertillgångar.</p>
<p>I 14 § finns en bestämmelse om skattemässig kontinuitet när en nä-<br>ringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller<br>på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt. Mot-<br>svarande bestämmelser samt bestämmelser om kontinuitet i fråga om<br>värdeminskningsavdrag finns för byggnader och fastigheter i 19 kap.<br>18 § respektive 20 kap. 12 §.</p>
<h4>Kapitaltillgångar</h4>
<p>Fastigheter</p>
<p>2 § Vid avyttring av en näringsfastighet skall följande avdrag återföras:</p>
<p>1. värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar,</p>
<p>2. skogsavdrag,</p>
<p>3. avdrag för substansminskning,</p>
<p>4. avdrag för sådana avskrivningar av byggnader och markanläggning-<br>ar som gjorts i samband med att en ersättningsfond eller liknande fond<br>har tagits i anspråk, och</p>
<p>5. avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskatt-<br>ningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av<br>byggnader och markanläggningar.</p>
<p>Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del fastig-<br>heten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid in-<br>gången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om fas-<br>tigheten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid<br>förvärvet.</p>
<p>3 § Avdragen som anges i 2 § skall inte återföras till den del de avser<br>tiden före år 1952.</p>
<p>4 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten<br>har skrivits av i samband med att en ersättningsfond har tagits i anspråk</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>128</p>
<p>och fonden var avsatt enligt 31 kap. 5 §, gäller följande vid tillämpning<br>av 2 § första stycket 4. Avdraget för avskrivning skall återföras bara till<br>den del det motsvarar det belopp som återfördes enligt detta kapitel vid<br>den avyttring som låg till grund för avsättningen till ersättningsfond.</p>
<p>5 § Om ersättningen för den avyttrade fastigheten understiger omkost-<br>nadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen, skall det belopp som skall<br>återföras enligt 2 § första stycket 1-4 minskas med skillnaden mellan<br>omkostnadsbeloppet och ersättningen.</p>
<p>Avser en del av ersättningen mark- eller byggnadsinventarier, skall den<br>delen inte räknas med i ersättningen.</p>
<p>Vid tillämpning av denna paragraf skall omkostnadsbeloppet beräknas<br>utan att anskaffningsutgiften minskas enligt</p>
<p>- 45 kap. 16 § med värdeminskningsavdrag m.m. som inte återförs,<br>och</p>
<p>- 45 kap. 27 § och 47 kap. 11 § på grund av tidigare uppskov.</p>
<p>6 § Med avyttring likställs sådan överföring av mark m.m. som avses i<br>45 kap. 5 § samt sådan allframtidsupplåtelse som avses i 45 kap. 7 §, om<br>den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.</p>
<p>7 § Om bara en del av fastigheten avyttras, skall återföringsbeloppet be-<br>räknas på grundval av förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen.<br>Vid tillämpning av 5 § skall i sådana fall omkostnadsbeloppet beräknas<br>enligt 45 kap. 19 §.</p>
<p>8 § Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en närings-<br>fastighet hos samma ägare blir privatbostadsfastighet.</p>
<p>Vid tillämpning av 5 § skall det belopp som motsvarar fastighetens<br>marknadsvärde vid beskattningsårets utgång anses som ersättning för<br>fastigheten. Om bara en del av fastigheten blir privatbostadsfastighet,<br>beräknas omkostnadsbeloppet enligt 45 kap. 20 §, om den skattskyldige<br>begär det.</p>
<p>9 § Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastig-<br>het övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning<br>om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet i och<br>med övergången.</p>
<p>Vid tillämpning av 5 § skall det belopp som motsvarar fastighetens<br>marknadsvärde vid övergången anses som ersättning för fastigheten.</p>
<p>Bostadsrätter</p>
<p>10 § Vid avyttring av en näringsbostadsrätt skall avdrag som avser be-<br>skattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för<br>förbättrande reparationer och underhåll av bostadsrättslägenheten återfö-<br>ras.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>129</p>
<p>5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<p>Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del lägen-<br>heten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid in-<br>gången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om nä-<br>ringsbostadsrätten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande<br>sätt, vid förvärvet.</p>
<p>11 § Bestämmelserna i 10 § tillämpas också när en näringsbostadsrätt</p>
<p>- hos samma ägare blir privatbostadsrätt, eller</p>
<p>- övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning,<br>om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsrätt i och med<br>övergången.</p>
<h4>Lagertillgångar</h4>
<p>12 § Vid avyttring av en näringsfastighet skall värdeminskningsavdragen<br>återföras om de gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna.</p>
<p>13 § Bestämmelserna i 2 och 7 §§ respektive 10 § tillämpas också när en<br>näringsfastighet eller näringsbostadsrätt övergår till en ny ägare genom<br>arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död, om den blir<br>privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt i och med övergången.</p>
<h4>Skattemässig kontinuitet vid arv, gåva m.m. av näringsbostadsrätter</h4>
<p>14 § Om en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva,<br>bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av närings-<br>bostadsrätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga si-<br>tuation när det gäller utgifter för sådana förbättrande reparationer och<br>underhåll som avses i 10 § andra stycket.</p>
<h4>Hänvisningar</h4>
<p>15 § Bestämmelser om att värdeminskningsavdrag m.m. inte skall åter-<br>föras finns när det gäller</p>
<p>- skogsavdrag i 21 kap. 14 §,</p>
<p>- underprisöverlåtelser i 23 kap. 13 §,</p>
<p>- fusioner och fissioner i 37 kap. 17 §,</p>
<p>- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §, och</p>
<p>- förvärv av vissa tillgångar till underpris från delägare och närstående<br>i 53 kap. 4 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>130</p>
<p>27 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och<br>tomtrörelse</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om</p>
<p>- byggnadsrörelse och handel med fastigheter i 2-8 och 18 §§, och</p>
<p>- tomtrörelse i 3 och 9-18 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Byggnadsrörelse och handel med fastigheter</h4>
<p>Innehav av lagertillgång</p>
<p>2 § Den som innehar en tillgång som är en lagertillgång enligt bestäm-<br>melserna i 4-7 §§ anses bedriva antingen byggnadsrörelse eller handel<br>med fastigheter.</p>
<p>Avyttring av byggnadstomt</p>
<p>3 § Om en byggnadstomt avyttras av någon som bedriver byggnads-<br>rörelse eller handel med fastigheter, anses avyttringen ingå i den verk-<br>samheten. Om verksamheten huvudsakligen består av tomtrörelse, an-<br>ses avyttringen i stället ingå i tomtrörelsen.</p>
<p>Vad som avses med byggnadstomt framgår av 9 §.</p>
<p>Lagerfastigheter</p>
<p>4 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av<br>någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, blir<br>fastigheten en lagertillgång hos förvärvaren. Detsamma gäller om en<br>fastighet förvärvas på sådant sätt av maken till den som bedriver bygg-<br>nadsrörelse eller handel med fastigheter.</p>
<p>Första stycket gäller också om förvärv aren eller dennes make är före-<br>tagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och fastig-<br>heten skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med<br>fastigheter om den hade förvärvats av företaget.</p>
<p>Att första och andra styckena inte gäller fastigheter som blir privatbo-<br>stadsfastigheter framgår av 13 kap. 1 § andra stycket.</p>
<p>5 § Bestämmelserna i 4 § gäller inte</p>
<p>1. om fastigheten uppenbarligen förvärvas för att till huvudsaklig del<br>användas stadigvarande i en annan näringsverksamhet än fastighets-<br>förvaltning som bedrivs av fastighetsägaren eller dennes make eller av ett<br>fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag där fastighetsägaren eller<br>maken är företagsledare, eller</p>
<p>2. när det gäller byggnadsrörelse, om förvärvet uppenbarligen helt sak-<br>nar samband med byggnadsrörelsen.</p>
<p>131</p>
<p>Lagerandelar i fastighetsförvaltande företag</p>
<p>6 § Andelar i fastighetsförvaltande företag anses som lagertillgångar,<br>om någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i<br>byggnadsrörelse eller handel med fastigheter för det fall att fastigheten<br>hade ägts direkt av den som innehar andelen. Detta gäller dock bara om</p>
<p>1. det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och inneha-<br>varen är företagsledare i företaget eller make till företagsledaren,</p>
<p>2. det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan innehavaren och<br>det fastighetsförvaltande företaget, eller</p>
<p>3. det fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt handelsbolag.</p>
<p>7 § I sådana fall som avses i 6 § 3 skall inte bara andelen i handelsbo-<br>laget utan också den del av handelsbolagets fastigheter som motsvarar<br>andelen anses som lagertillgång hos delägaren. Detta gäller dock bara<br>de av bolagets fastigheter som skulle ha varit lagertillgångar om fastig-<br>heterna hade ägts direkt av delägaren.</p>
<p>Uttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte är<br>lagertillgångar</p>
<p>8 § Om en fastighet som inte är lagertillgång har varit föremål för<br>byggnadsarbeten i en byggnadsrörelse som fastighetsägaren bedriver<br>direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, skall värdet av arbetena tas<br>upp som intäkt i byggnadsrörelsen.</p>
<p>Bedrivs byggnadsrörelsen, direkt eller genom ett svenskt handelsbolag,<br>av en fysisk person, skall dock värdet av hans eget arbete tas upp bara<br>om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i samband<br>med arbetet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Tomtrörelse</h4>
<p>Vad som är tomtrörelse</p>
<p>9 § Med tomtrörelse avses näringsverksamhet som består i avyttring av<br>mark för bebyggelse (byggnadstomt). Tomtrörelse kan vara kvalificerad<br>eller enkel.</p>
<p>Vad som är kvalificerad tomtrörelse</p>
<p>10 § Med kvalificerad tomtrörelse avses näringsverksamhet som huvud-<br>sakligen består i avyttring av byggnadstomter från fastigheter som up-<br>penbarligen har förvärvats för att ingå i yrkesmässig markavyttring.</p>
<p>Vad som är enkel tomtrörelse</p>
<p>11 § En enkel tomtrörelse uppkommer när en skattskyldig under tio<br>kalenderår har avyttrat minst femton byggnadstomter som kan räknas<br>samman till en tomtrörelse. Vid beräkningen skall avyttringar av bygg-<br></p>
<p>132</p>
<p>nadstomter på olika fastigheter eller på olika delar av en fastighet räk-<br>nas samman till en tomtrörelse bara om tomterna med hänsyn till inbör-<br>des läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse.</p>
<p>12 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter skall den<br>som är eller har varit gift räkna in också makens avyttringar under äk-<br>tenskapet under tioårsperioden.</p>
<p>Om en fastighet har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt<br>eller genom gåva, skall förvärvaren och överlåtaren räkna in också var-<br>andras avyttringar under tidsperioden, om förvärvaren är</p>
<p>1. överlåtarens förälder, far- eller morförälder, make, avkomling eller<br>avkomlings make,</p>
<p>2. ett dödsbo där överlåtaren eller någon person som nämns i 1 är del-<br>ägare, eller</p>
<p>3. ett aktiebolag, ett svenskt handelsbolag eller en ekonomisk förening<br>där överlåtaren ensam eller tillsammans med någon person som nämns i<br>1 på grund av det sammanlagda innehavet av andelar har ett bestämman-<br>de inflytande.</p>
<p>13 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter skall upplå-<br>telser av mark för bebyggelse likställas med avyttring.</p>
<p>Avyttringar av det slag som berättigar till avdrag för avsättning till er-<br>sättningsfond enligt 31 kap. 5 § skall inte räknas in.</p>
<p>14 § Avyttringar av byggnadstomter som huvudsakligen skall användas<br>av anställda för gemensamt ändamål och avyttringar av byggnadstomter<br>till anställda för bostadsändamål ingår inte i enkel tomtrörelse.</p>
<p>Detta gäller dock inte om den skattskyldige bedriver kvalificerad tomt-<br>rörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.</p>
<p>15 § En enkel tomtrörelse anses påbörjad i och med avyttringen av den<br>femtonde byggnadstomten.</p>
<p>Om flera byggnadstomter avyttras den dag då den femtonde bygg-<br>nadstomten avyttras, får den skattskyldige välja i vilken ordning tomterna<br>skall anses avyttrade.</p>
<p>Slutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse</p>
<p>16 § Om återstoden av lagret i en enkel tomtrörelse avyttras, anses av-<br>yttringen inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringen skall i stället behandlas<br>enligt bestämmelserna om kapitalvinster.</p>
<p>Om lagret vid utgången av beskattningsåret före det beskattningsår då<br>avyttringen skall tas upp som intäkt har tagits upp till ett lägre värde än<br>anskaffningsvärdet, skall mellanskillnaden tas upp som intäkt i tomt-<br>rörelsen.</p>
<p>Första och andra styckena gäller inte sådan del av vinsten som avser<br>mark inom detaljplan. De gäller inte heller om avyttringen kan antas ha<br>skett väsentligen i syfte att ge en obehörig skatteförmån till den skatt-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>133</p>
<p>skyldige eller förvärvaren eller till någon som en av dem har intresse-<br>gemenskap med.</p>
<p>När enkel tomtrörelse avbryts</p>
<p>17 § Om en skattskyldig som bedriver enkel tomtrörelse eller dennes<br>make inte har avyttrat några byggnadstomter i tomtrörelsen under tio<br>kalenderår, anses avyttringar som sker därefter inte ingå i tomtrörelsen.<br>Avyttringarna skall i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapi-<br>talvinster.</p>
<p>Första stycket gäller dock inte avyttringar av byggnadstomter inom<br>detaljplan. De gäller inte heller om avyttringama sker under sådana för-<br>hållanden att en tomtrörelse på nytt skall anses påbörjad.</p>
<p>Avyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till ersättningsfond<br>enligt 31 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i första stycket.</p>
<h4>Gemensamma bestämmelser om arv m.m.</h4>
<p>18 § Om någon genom arv, testamente eller genom bodelning på grund<br>av makes död förvärvar sådana fastigheter eller andelar som har varit<br>lagertillgångar i byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomt-<br>rörelse hos den döde, behåller tillgångarna sin karaktär hos förvärvaren<br>bara om denne</p>
<p>1. vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse, handel med fas-<br>tigheter eller tomtrörelse där tillgångarna skulle ha varit lagertillgångar<br>om de hade förvärvats genom köp, eller</p>
<p>2. avser att fortsätta den dödes näringsverksamhet.</p>
<p>Om tillgångarna är lagertillgångar hos förvärvaren, anses denne be-<br>driva byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse.</p>
<p>28 kap. Arbetsgivares pensionskostnader</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- krav på pensionsutfästelser i 2 §,</p>
<p>- avdrag för tryggande av pensionsutfästelser i 3-19 §§,</p>
<p>- kostnadsutjämning mellan arbetsgivare i 20 §,</p>
<p>- ersättning från en pensionsstiftelse i 21 §,</p>
<p>- återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen i 22-25 §§, och</p>
<p>- övertagande av pensionsutfästelser i 26 §.</p>
<h4>Krav på pensionsutfästelser</h4>
<p>2 § Vid bedömningen av avdrag enligt detta kapitel får en pensionsut-<br>fästelse beaktas bara om en försäkring för utfästelsen skulle ha varit en<br>pensionsförsäkring.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>134</p>
<h4>Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser</h4>
<p>Tryggandeformer</p>
<p>3 § Arbetsgivares tryggande av utfästelse om pension till en arbetstagare<br>skall dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 5-18 §§, om<br>utfästelsen tryggas genom</p>
<p>- överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggan-<br>de av pensionsutfästelse m.m.,</p>
<p>- avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring eller i för-<br>ening med kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti, eller</p>
<p>- betalning av premie för pensionsförsäkring.</p>
<p>Avsättning i balansräkning</p>
<p>4 § Med avsättning i balansräkning avses en särskild redovisning av pen-<br>sionsutfästelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfäst-<br>else m.m.</p>
<p>- under rubriken Avsatt till pensioner, eller</p>
<p>- i delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande<br>förpliktelser.</p>
<p>I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns be-<br>stämmelser om avkastningsskatt för arbetsgivare som tryggat pensionsut-<br>fästelse genom avsättning i balansräkningen. I 16 kap. 17 § finns be-<br>stämmelser om avdrag för avkastningsskatt.</p>
<p>Huvudregel</p>
<p>5 § Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § skall dras av<br>som kostnad. Avdraget far dock inte för någon arbetstagare överstiga<br>35 procent av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp.</p>
<p>6 § Som lön räknas vid tillämpning av detta kapitel sådan pensionsgrund-<br>ande ersättning enligt pensionsavtal som hänför sig till beskattningsåret<br>eller det föregående beskattningsåret.</p>
<p>Kompletteringsregel</p>
<p>7 § Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § skall, trots<br>vad som sägs i 5 §, dras av som kostnad med ett belopp som motsvarar<br>kostnaden för avtalad pension, om tryggandet föranleds av</p>
<p>- att ett pensionsavtal ändras vid förtida avgång från anställning eller<br>att ett nytt pensionsavtal ingås i ett sådant fall, eller</p>
<p>- att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas bara till den del något<br>annat inte följer något av 8-12 §§. Bestämmelserna i första stycket skall<br>inte tillämpas i sådana fall som avses i 17 och 18 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>135</p>
<p>8 § I fråga om ålderspension som skall betalas ut före 65 års ålder, får<br>avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden for en ålderspension som un-<br>der den avtalade tiden betalas ut med</p>
<p>- 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbas-<br>belopp,</p>
<p>- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte<br>20 prisbasbelopp, och</p>
<p>- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 pris-<br>basbelopp.</p>
<p>I fråga om ålderspension som skall betalas ut tidigast från 65 års ål-<br>der, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en livsvarig ål-<br>derspension som från den avtalade tidpunkten betalas ut med</p>
<p>-20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbas-<br>belopp,</p>
<p>- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte<br>20 prisbasbelopp, och</p>
<p>- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 pris-<br>basbelopp.</p>
<p>9 § Om pensionsavtalet ger rätt till sådan ålderspension som avses i 8 §<br>andra stycket utöver 20 procent av den del av lönen som inte överstiger<br>7,5 prisbasbelopp, skall ett belopp som motsvarar kostnaden for att upp-<br>nå avtalad pensionsnivå ändå dras av om den överskjutande pensionen är<br>avsedd att ersätta tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring eller enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.</p>
<p>10 § I fråga om fondförsäkringar som avses i 2 kap. 3 b § första stycket 3<br>försäkringsrörelselagen (1982:713) och andra avgiftsbaserade utfästelser,<br>far avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som mot-<br>svarar kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där genom<br>annan pensionsförsäkring än sådan som avses i den lagen.</p>
<p>11 § Avdrag som beräknas enligt 8-10 §§ förutsätter full intjänandetid.<br>Om pensionsrätten inte är fullt intjänad, skall avdragen minskas i mot-<br>svarande utsträckning.</p>
<p>Med full intjänandetid avses full intjänandetid enligt pensionsavtalet,<br>förutsatt att avtalet för full pension kräver dels intjänande under en sam-<br>manlagd tid av minst 30 år, dels fortsatt intjänande under anställningen<br>fram till den avtalade pensionstidpunkten. Om pensionsavtalet inte upp-<br>fyller dessa förutsättningar eller om pensionsavtalet saknar bestämmelser<br>om intjänandetid, avses med full intjänandetid tiden fram till den avtala-<br>de pensionstidpunkten, dock minst 30 år. Vid beräkningen av intjänan-<br>detiden skall såväl arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos ar-<br>betsgivaren som anställningstid hos andra arbetsgivare räknas med.</p>
<p>12 § När avdraget för kostnader för avtalad ålderspension beräknas, skall<br>värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryg-<br>gats under beskattningsåret eller tidigare av arbetsgivaren eller av någon</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>136</p>
<p>annan arbetsgivare i de tryggandeformer som anges i 3 §. Värdet av ål-<br>derspension för tid före 65 års ålder skall räknas av från avdrag som be-<br>räknas enligt 8 § första stycket. Värdet av ålderspension från tidigast<br>65 års ålder skall räknas av från avdrag som beräknas enligt 8 § andra<br>stycket.</p>
<p>Begränsningar i avdragsrätten vid olika tryggandeformer</p>
<p>13 § Överföring till pensionsstiftelse för att trygga pensionsutfästelser<br>enligt 3 § far inte dras av med högre belopp för varje pensionsberättigad<br>än som motsvarar pensionsreserven för sådan pensionsutfästelse som är<br>tryggad med avdragsrätt. Pensionsreserven skall beräknas enligt de grun-<br>der som anges i pensionsavtalet. Beräkningen skall dock inte göras med<br>lägre ränteantagande än som följer av 3 § lagen (1967:531) om tryggande<br>av pensionsutfästelse m.m.</p>
<p>Avdraget får inte överstiga vad som krävs för att stiftelsens förmögen-<br>het skall motsvara pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i<br>första stycket. Stiftelsens förmögenhet skall beräknas till ett belopp som<br>motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget vid ingången eller utgången av<br>beskattningsåret enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-<br>sionsmedel.</p>
<p>14 § Bestämmelserna i 13 § första stycket gäller också avsättning i ba-<br>lansräkningen för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 §.</p>
<p>Avdraget far inte överstiga ett belopp som motsvarar ökningen av pen-<br>sionsreserven för sådana utfästelser som avses i första stycket från det<br>föregående beskattningsårets utgång till beskattningsårets utgång.</p>
<p>15 § Arbetsgivarens utgifter för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 §<br>genom köp av pensionsförsäkring får inte dras av med högre belopp än<br>premien.</p>
<p>Förräntning, indexering eller annan värdesäkring</p>
<p>16 § Höjning av en pensionsreserv som avser pensionsutfästelser som<br>tidigare tryggats med avdragsrätt skall dras av som kostnad i den ut-<br>sträckning som anges i 13 och 14 §§, om höjningen följer av tillämpade<br>försäkringstekniska beräkningsgrunder eller av indexering eller annan<br>värdesäkring av utfästelserna.</p>
<p>Byte av tryggandeform</p>
<p>17 § Om en arbetsgivare byter tryggandeform för en pensionsutfästelse<br>som tidigare har tryggats med avdragsrätt, skall arbetsgivarens kostnad<br>för det nya tryggandet dras av i den utsträckning som anges i 13-15 §§.<br>Har det tidigare tryggandet skett genom överföring till pensionsstiftelse,<br>får avdrag inte göras med högre belopp än som motsvarar den ersättning<br>för kostnaderna som arbetsgivaren får från stiftelsen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>137</p>
<p>Byte av arbetsgivare</p>
<p>18 § Om en arbetsgivare tar över ansvaret för en pensionsutfästelse som<br>tidigare har tryggats av en annan arbetsgivare med avdragsrätt, skall den<br>övertagande arbetsgivaren, i den utsträckning som anges i 13-15 §§, dra<br>av kostnaden för att trygga pensionsutfästelsen.</p>
<p>Pensionsförsäkring till efterlevande i särskilda fall</p>
<p>19 § Premie för en pensionsförsäkring som sedan den anställde dött teck-<br>nats till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har<br>åtagit sig att betala samtliga premier för skall dras av som kostnad, dock<br>högst med belopp som motsvarar de i 8 § angivna förmånsnivåerna be-<br>räknade med hänsyn till den anställdes senaste lön.</p>
<h4>Kostnadsutjämning mellan arbetsgivare</h4>
<p>20 § Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en allmän<br>pensionsplan och planen innehåller bestämmelser om utjämning av pen-<br>sionskostnader mellan olika arbetsgivare, skall</p>
<p>- avgifter som arbetsgivaren betalar enligt dessa bestämmelser dras av,<br>och</p>
<p>- ersättningar som arbetsgivaren far enligt dessa bestämmelser tas upp.<br>Med allmän pensionsplan avses detsamma som i 58 kap. 20 §.</p>
<h4>Ersättning från en pensionsstiftelse</h4>
<p>21 § Ersättning som en arbetsgivare far från en pensionsstiftelse skall tas<br>upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överfö-<br>ring till stiftelsen som arbetsgivaren inte har fatt dra av.</p>
<p>Sådana överföringar som arbetsgivaren har gjort avdrag för och av-<br>kastning som stiftelsen har fått skall i första hand anses använda när stif-<br>telsen lämnar ersättning.</p>
<h4>Återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen</h4>
<p>Vad som skall tas upp</p>
<p>22 § Om den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med av-<br>dragsrätt gjorts i balansräkningen uppgår till ett lägre belopp vid beskatt-<br>ningsårets utgång än motsvarande avsättning vid det föregående beskatt-<br>ningsårets utgång, skall mellanskillnaden tas upp som intäkt.</p>
<p>23 § Om det finns disponibla pensionsbelopp vid beskattningsårets ut-<br>gång, skall som intäkt enligt 22 § dock tas upp lägst summan av</p>
<p>- dels tio procent av de disponibla pensionsbeloppen vid det föregåen-<br>de beskattningsårets utgång,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>138</p>
<p>- dels de avdrag som gjorts under beskattningsåret for premier för pen-<br>sionsförsäkringar, lämnad ersättning för pensionsutfästelse som tagits<br>över av någon annan och överföring till pensionsstiftelse till den del des-<br>sa avdrag avser samma pensionsutfästelser som omfattas av den avsätt-<br>ning som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen.</p>
<p>Om beskattning sker enligt första stycket, skall senare minskningar av<br>avsättningen i balansräkningen inte tas upp till den del minskningarna<br>motsvarar de belopp som redan tagits upp.</p>
<p>Disponibla pensionsbelopp</p>
<p>24 § Med disponibla pensionsbelopp avses skillnaden mellan</p>
<p>1. den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med avdrags-<br>rätt gjorts i balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång<br>ökad med förmögenheten vid beskattningsårets utgång i en sådan pen-<br>sionsstiftelse som tryggar samma pensionsutfästelser, och</p>
<p>2. pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana pensions-<br>utfästelser som avses i 1, till den del dessa inte är tryggade genom pen-<br>sionsförsäkring, ökad med medel som då står kvar i stiftelsen och som<br>inte har dragits av vid överföringen.</p>
<p>Disponibla pensionsbelopp skall dock aldrig anses uppgå till högre<br>belopp än vad som motsvarar den avsättning som med avdragsrätt gjorts i<br>balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket 1 skall förmögenheten i pen-<br>sionsstiftelsen beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av ka-<br>pitalunderlaget enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-<br>medel.</p>
<p>Upphörande av näringsverksamhet</p>
<p>25 § Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, skall dispo-<br>nibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår då verksam-<br>heten upphör.</p>
<p>Om en arbetsgivare träder i likvidation eller om ett dödsbo efter en ar-<br>betsgivare skiftas, skall disponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det<br>beskattningsår då beslutet om likvidation fattas eller boet skiftas.</p>
<h4>Övertagande av pensionsutfästelser</h4>
<p>26 § Ersättning som lämnas till den som tar över ansvaret för pensions-<br>utfästelser skall dras av.</p>
<p>Ersättning som en skattskyldig far för att ta över ansvaret för pen-<br>sionsutfästelser skall tas upp.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>139</p>
<p>29 kap. Näringsbidrag</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § Detta kapitel gäller näringsbidrag och vissa andra stöd till näringsid-<br>kare.</p>
<p>Det finns bestämmelser om</p>
<p>- näringsbidrag i 2-8 §§,</p>
<p>- befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet i 9-13 §§,</p>
<p>- statligt räntebidrag för bostadsändamål i 14 §, och</p>
<p>- avgångsvederlag till jordbrukare i 15 §.</p>
<h4>Näringsbidrag</h4>
<p>2 § Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som<br>lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europe-<br>iska gemenskaperna, landsting, kommuner, juridiska personer som avses<br>i 7 kap. 16, 17 och 20 §§ och allmänningsskogar enligt lagen (1952:167)<br>om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna.</p>
<p>3 § Med stöd utan återbetalningsskyldighet avses också stöd som skall<br>återbetalas bara om</p>
<p>1. näringsidkaren inte uppfyller villkoren för stödet,</p>
<p>2. näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats när stö-<br>det beviljades,</p>
<p>3. Europeiska gemenskapernas kommission genom beslut som vunnit<br>laga kraft eller Europeiska gemenskapernas domstol har funnit att stödet<br>strider mot artikel 92 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av<br>Europeiska ekonomiska gemenskapen, eller</p>
<p>4. något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna<br>för stödet.</p>
<p>4 § Ett näringsbidrag skall inte tas upp om det används för en utgift som<br>inte får dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminsknings-<br>avdrag.</p>
<p>5 § Ett näringsbidrag skall tas upp om det används för en utgift som skall<br>dras av omedelbart. Om utgiften hänför sig till ett tidigare beskattningsår<br>än det år då bidraget skall tas upp, får avdraget göras det senare året.</p>
<p>Återbetalas bidraget, skall det återbetalade beloppet dras av.</p>
<p>6 § Om ett näringsbidrag används för en sådan utgift för att anskaffa en<br>tillgång som skall dras av genom värdeminskningsavdrag, skall anskaff-<br>ningsvärdet minskas med bidraget. Om bidraget är större än det skatte-<br>mässiga värde som återstår när minskningen skall göras, skall mellan-<br>skillnaden tas upp.</p>
<p>Återbetalas bidraget, skall tillgångens avskrivningsunderlag ökas med<br>det återbetalade beloppet, dock med högst det belopp som har påverkat</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>140</p>
<p>anskaffningsvärdet. Till den del ett bidrag har tagits upp enligt första Prop. 1999/2000:2<br>stycket, skall det återbetalade beloppet dras av.</p>
<p>7 § Om ett näringsbidrag används för att anskaffa lagertillgångar, skall<br>den del av lagret för vilken utgiften har täckts av bidraget inte räknas<br>med när tillgångarna värderas.</p>
<p>Återbetalas bidraget, skall tillgångarnas anskaffningsvärde ökas med<br>det återbetalade beloppet.</p>
<p>8 § Om ett näringsbidrag skall användas ett senare beskattningsår än det<br>år bidraget lämnas, skall bestämmelserna i 5-7 §§ tillämpas först det se-<br>nare beskattningsåret, om den skattskyldige begär det.</p>
<h4>Befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet</h4>
<p>9 § Om ett stöd som skall återbetalas under andra villkor än som sägs i</p>
<p>3 §, har lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från staten<br>eller någon annan som avses i 2 § (stöd med villkorlig återbetalnings-<br>skyldighet) och näringsidkaren helt eller delvis befrias från återbetal-<br>ningsskyldigheten, tillämpas bestämmelserna i 10-12 §§.</p>
<p>10 § Ett efterskänkt belopp skall inte tas upp, om stödet har använts för<br>en utgift som inte skall dras av vare sig omedelbart eller i form av vär-<br>deminskningsavdrag.</p>
<p>11 § Ett efterskänkt belopp skall tas upp, om stödet har använts för en<br>utgift som skall dras av omedelbart eller i form av värdeminsknings-<br>avdrag.</p>
<p>12 § Om stödet har använts för en sådan utgift för att anskaffa en tillgång<br>som skall dras av genom värdeminskningsavdrag, far den skattskyldige<br>det beskattningsår då det efterskänkta beloppet skall tas upp, utöver ordi-<br>narie avskrivning, göra ett värdeminskningsavdrag som motsvarar det<br>efterskänkta beloppet. Detta avdrag far dock inte överstiga det skattemäs-<br>siga värdet på tillgången.</p>
<p>13 § Om det inte kan utredas vad stödet har använts till, skall det anses<br>ha använts till utgifter som skall dras av omedelbart, och det efterskänkta<br>beloppet skall tas upp.</p>
<h4>Statligt räntebidrag för bostadsändamål</h4>
<p>14 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål skall tas upp. Återbetalas<br>bidraget skall det återbetalade beloppet dras av omedelbart.</p>
<p>Bestämmelser om byggnadsarbeten i samband med räntebidrag finns i</p>
<p>19 kap. 24 och 25 §§.</p>
<p>141</p>
<h4>Avgångsvederlag till jordbrukare</h4>
<p>15 § Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med sitt jord-<br>bruk skall tas upp utom när det betalas till en jordbrukare som har fått<br>särskilt övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket eller hade varit be-<br>rättigad att fa sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket.</p>
<h4>Familjebidrag till totalforsvarspliktiga</h4>
<p>16 § Särskilda bestämmelser om familjebidrag till totalforsvarspliktiga i<br>form av näringsbidrag finns i 11 kap. 25 §.</p>
<p>30 kap. Periodiseringsfonder</p>
<h4>Avdrag for avsättningar</h4>
<p>1 § Avdrag far göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som<br>sätts av till periodiseringsfond.</p>
<p>Avdrag får dock inte göras av privatbostadsforetag, investmentföretag,<br>förvaltningsföretag och svenska värdepappersfonder.</p>
<p>2 § När det gäller svenska handelsbolag skall avdraget beräknas för varje<br>delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.</p>
<p>3 § Juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsbokslut enligt bok-<br>föringslagen (1999:000) far göra avdrag bara om motsvarande avsättning<br>görs i räkenskaperna.</p>
<p>När en juridisk person gör avsättning för en andel i ett svenskt han-<br>delsbolag och den juridiska personen och handelsbolaget inte har samma<br>räkenskapsår, skall avsättningen göras i bokslutet för det räkenskapsår då<br>handelsbolagets räkenskapsår löper ut. Beloppet skall dock alltid dras av<br>vid taxeringen för det beskattningsår då handelsbolagets överskott eller<br>underskott tas upp till beskattning.</p>
<p>4 § Varje års avsättning i näringsverksamheten skall bilda en egen fond.</p>
<h4>Beloppsgränser</h4>
<p>5 § Juridiska personer får dra av högst ett belopp som motsvarar 25 pro-<br>cent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget.</p>
<p>6 § Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svens-<br>ka handelsbolag får dra av högst ett belopp som motsvarar 30 procent av<br>ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat.</p>
<p>Med det for periodiseringsfond justerade resultatet avses resultatet av<br>näringsverksamheten före avdrag för avsättning till periodiseringsfond</p>
<p>ökat med</p>
<p>- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>142</p>
<p>-avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pen-<br>sionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen<br>(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa<br>poster, och</p>
<p>- avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,</p>
<p>minskat med</p>
<p>- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,</p>
<p>- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och</p>
<p>- återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.</p>
<h4>Återföring av avdragen</h4>
<p>7 § Avdrag för avsättning till en periodiseringsfond skall återföras senast<br>det sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till.<br>Om taxering på grund av förlängning av räkenskapsår inte sker det sjätte<br>taxeringsåret, skall avdraget återföras senast det följande taxeringsåret.</p>
<p>I 8-10 §§ finns bestämmelser om att avdragen för avsättningarna i vis-<br>sa fall skall återföras tidigare och i 11-14 §§ om att periodiseringsfond-<br>ema i vissa fall far föras över till annan näringsverksamhet i stället för att<br>avdragen återförs.</p>
<p>8 § En juridisk person skall återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte<br>har löpt ut, om</p>
<p>1. den upphör att bedriva näringsverksamhet,</p>
<p>2. den beskattas i Sverige bara såsom delägare i ett svenskt handels-<br>bolag och handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten eller<br>andelen avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,</p>
<p>3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,</p>
<p>4. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund<br>av ett skatteavtal,</p>
<p>5. den upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av be-<br>stämmelserna i 37 kap. 17 §.</p>
<p>6. det beslutas att den skall träda i likvidation, eller</p>
<p>7. den försätts i konkurs.</p>
<p>9 § En enskild näringsidkare skall återföra sina avdrag, även om tiden i</p>
<p>7 § inte har löpt ut, om</p>
<p>1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,</p>
<p>2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,</p>
<p>3. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund<br>av ett skatteavtal, eller</p>
<p>4. han försätts i konkurs.</p>
<p>10 § En fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag skall<br>återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om</p>
<p>1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,</p>
<p>2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på<br>något annat sätt,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>143</p>
<p>3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,</p>
<p>4. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund<br>av ett skatteavtal,</p>
<p>5. det beslutas att handelsbolaget skall träda i likvidation, eller</p>
<p>6. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.</p>
<h4>I vilka fall fonderna får tas över</h4>
<p>Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag</p>
<p>II § Om en enskild näringsidkare för över sin näringsverksamhet eller<br>driften av näringsverksamheten till ett aktiebolag far en periodiserings-<br>fond helt eller delvis tas över av aktiebolaget om</p>
<p>1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmel-<br>serna i 22 kap.,</p>
<p>2. den fysiska personen, såvida det inte är fråga om apportemission,<br>skjuter till ett belopp som motsvarar överförd periodiseringsfond till ak-<br>tiebolaget, och</p>
<p>3. aktiebolaget, såvida det inte är fråga om apportemission, gör avsätt-<br>ning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond.</p>
<p>Om en fysisk person har flera periodiseringsfonder och förutsättning-<br>arna enligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder,<br>skall senare gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före<br>tidigare gjord avsättning.</p>
<p>I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnads-<br>beloppet för aktierna.</p>
<p>Från handelsbolag till aktiebolag</p>
<p>12 § Om näringsverksamheten i ett svenskt handelsbolag förs över till ett<br>aktiebolag far en periodiseringsfond som avser handelsbolaget hos del-<br>ägarna helt eller delvis tas över av aktiebolaget om</p>
<p>1. överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelser-<br>na i 22 kap.,</p>
<p>2. handelsbolaget, såvida det inte är fråga om apportemission, skjuter<br>till ett belopp som motsvarar överförd periodiseringsfond till aktiebola-<br>get, och</p>
<p>3. aktiebolaget, såvida det inte är fråga om apportemission, gör avsätt-<br>ning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond.</p>
<p>Om en delägare har flera periodiseringsfonder och förutsättningarna<br>enligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder, skall<br>senare gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före tidiga-<br>re gjord avsättning.</p>
<p>I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnads-<br>beloppet för aktierna.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>144</p>
<p>Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet</p>
<p>13 § Om en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag till-<br>skiftas realtillgångar vid bolagets upplösning och överföringen inte för-<br>anleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap., får avsätt-<br>ningarna till periodiseringsfonder och de motsvarande avdrag som han<br>gjort för andelen anses ha gjorts i enskild näringsverksamhet vid de taxe-<br>ringar som avdragen hänför sig till.</p>
<p>Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §.</p>
<p>Från juridisk person till annan juridisk person</p>
<p>14 § Om näringsverksamheten i en juridisk person tas över av en annan<br>juridisk person, far också periodiseringsfondema tas över vid ombild-<br>ningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) och vid överlåtelse av ett<br>ömsesidigt livförsäkringsföretags hela försäkringsbestånd till ett försäk-<br>ringsaktiebolag som bildats för ändamålet.</p>
<p>Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som<br>avses i 42 kap. 20 §, far aktiebolaget ta över den ekonomiska föreningens<br>periodiseringsfonder.</p>
<p>Bestämmelser om att periodiseringsfonder far tas över finns för kvali-<br>ficerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 § och för verksamhetsavytt-<br>ringar i 38 kap. 15 §.</p>
<h4>Effekter hos den som tar över fonderna</h4>
<p>15 § Om en periodiseringsfond tas över, anses den som tar över fonden<br>själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna vid den taxering som<br>avdraget faktiskt hänför sig till.</p>
<p>31 kap. Ersättningsfonder</p>
<h4>Avdrag för avsättningar</h4>
<p>1 § Avdrag far göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som<br>sätts av till</p>
<p>- ersättningsfond för inventarier,</p>
<p>- ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,</p>
<p>- ersättningsfond för mark, och</p>
<p>- ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel.</p>
<p>Med inventarier avses i detta kapitel inte sådana tillgångar som nämns</p>
<p>1 18 kap. 1 § andra stycket.</p>
<p>2 § När det gäller svenska handelsbolag skall avdraget beräknas för bola-<br>get.</p>
<p>3 § Den som är skyldig att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt<br>bokföringslagen (1999:000) får göra avdrag bara om motsvarande avsätt-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>145</p>
<p>ning görs i räkenskaperna. Detta gäller dock inte för en ersättningsfond Prop. 1999/2000:2<br>för mark.</p>
<h4>Ersättningar som ger rätt till avdrag</h4>
<p>4 § Avdrag för avsättning till en ersättningsfond far göras om en närings-<br>idkare får ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse<br>på inventarier, byggnader, markanläggningar, mark och på djurlager i<br>jordbruk eller i renskötsel.</p>
<p>5 § Avdrag för avsättning får också göras om en näringsidkare får ersätt-<br>ning för inventarier, byggnader, markanläggningar eller mark i samband<br>med att</p>
<p>1. en fastighet tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfa-<br>rande,</p>
<p>2. en fastighet annars avyttras under sådana förhållanden att det måste<br>anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den<br>skulle ha avyttrats även om det inte hade funnits något tvång,</p>
<p>3. en fastighet avyttras som ett led i åtgärder för jordbrukets eller<br>skogsbrukets yttre rationalisering,</p>
<p>4. en fastighet avyttras till staten därför att det på grund av flygbuller</p>
<p>inte går att bo på den utan påtaglig olägenhet, eller</p>
<p>5. förfoganderätten till en fastighet inskränks för obegränsad tid med<br>stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författ-<br>ningar, under förutsättning att ersättningen är en engångsersättning.</p>
<p>6 § När det gäller byggnader, markanläggningar och mark får avdrag<br>göras bara om tillgångarna är kapitaltillgångar.</p>
<h4>Avdragets storlek</h4>
<p>7 § Avdraget får inte överstiga den ersättning som skall tas upp.</p>
<p>Om ersättningen avser en avyttrad fastighet, får avdraget inte överstiga<br>summan av de belopp som på grund av avyttringen tas upp i inkomstsla-<br>get näringsverksamhet som kapitalvinst enligt 45 kap. och som återförda<br>värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap.</p>
<p>Att sådan kapitalvinst som avses i andra stycket för enskilda närings-<br>idkare kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet framgår av<br>13 kap. 6 § andra stycket.</p>
<p>8 § Om den skattskyldige med anledning av skadan eller avyttringen gör<br>ett större avdrag för värdeminskning på inventarier, byggnader eller<br>markanläggningar än han annars skulle ha haft rätt till, skall avdraget för<br>avsättning till ersättningsfond för inventarier eller ersättningsfond för<br>byggnader och markanläggningar minskas i motsvarande mån.</p>
<p>146</p>
<p>9 § Avdraget för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbruk<br>och i renskötsel far inte överstiga minskningen av lagerreserven under<br>beskattningsåret.</p>
<p>Om lagret har stigit i pris under beskattningsåret, far lagerreserven vid<br>beskattningsårets ingång beräknas på grundval av den procentsats med<br>vilken lagret vid denna tidpunkt faktiskt har skrivits ned och det åter-<br>anskaffningsvärde samma lager skulle ha haft vid beskattningsårets ut-<br>gång.</p>
<h4>Ianspråktagande av fonderna</h4>
<p>Vad fonderna får tas i anspråk för</p>
<p>10 § En ersättningsfond för inventarier får tas i anspråk för</p>
<p>- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventari-<br>er, och</p>
<p>- nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel, med de begräns-<br>ningar som framgår av 13 § andra stycket.</p>
<p>11 § En ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får tas i<br>anspråk för</p>
<p>- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av byggna-<br>der och markanläggningar som är kapitaltillgångar,</p>
<p>- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventari-<br>er, och</p>
<p>- nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel med de begräns-<br>ningar som framgår av 13 § andra stycket.</p>
<p>12 § En ersättningsfond för mark får tas i anspråk för anskaffning av<br>mark som är kapitaltillgång.</p>
<p>13 § En ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel får tas i<br>anspråk för nedskrivning av ett sådant djurlager.</p>
<p>Fonden får tas i anspråk med högst ett belopp som motsvarar utgifterna<br>under beskattningsåret för att anskaffa djur till ett sådant lager. Ned-<br>skrivningen får inte leda till ett lägre värde på lagret i dess helhet vid be-<br>skattningsårets utgång än som annars skulle ha godtagits.</p>
<p>När fonderna far tas i anspråk</p>
<p>14 § En ersättningsfond får tas i anspråk för tillgångar som anskaffas och<br>arbeten som utförs efter utgången av det beskattningsår då avsättningen<br>gjordes.</p>
<p>Fonden får också tas i anspråk för byggnader, markanläggningar och<br>mark som anskaffas under samma beskattningsår som ersättningen skall<br>tas upp som intäkt. I sådant fall skall det anses att avsättning till fonden<br>görs och att fonden tas i anspråk omedelbart efteråt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>147</p>
<p>15 § Om arbete på byggnader eller markanläggningar sträcker sig över<br>flera beskattningsår, får fonden tas i anspråk under det sista beskatt-<br>ningsåret för avskrivning av tillgångarna eller för utgifter för underhåll<br>och reparationer av dem under de aktuella åren, om avdrag för utgifterna<br>inte redan har gjorts de tidigare åren. Detta gäller också i fråga om ny-<br>eller ombyggnad av fartyg och luftfartyg och i fråga om byggnadsinven-<br>tarier och markinventarier.</p>
<p>Turordning</p>
<p>16 § En tidigare avsättning anses ha tagits i anspråk före en senare av-<br>sättning till samma slags ersättningsfond.</p>
<p>Beskattningskonsekvenser när fonderna tas i anspråk</p>
<p>17 § Om en ersättningsfond tas i anspråk enligt bestämmelserna i detta<br>kapitel, skall det ianspråktagna beloppet inte tas upp som intäkt.</p>
<p>18 § En utgift som en ersättningsfond tas i anspråk för far inte dras av,<br>om utgiften annars skulle ha dragits av omedelbart.</p>
<p>Om fonden tas i anspråk för avskrivning av inventarier, byggnader el-<br>ler markanläggningar, räknas bara den del av utgifterna som inte täcks av<br>det ianspråktagna beloppet som anskaffningsvärde för tillgången.</p>
<p>Om fonden tas i anspråk för att anskaffa mark, skall anskaffnings-<br>utgiften för marken minskas med det ianspråktagna beloppet när omkost-<br>nadsbeloppet beräknas.</p>
<p>Om fonden tas i anspråk för att anskaffa lager, anses lagret nedskrivet<br>med det ianspråktagna beloppet.</p>
<h4>Återföring av avdragen</h4>
<p>19 § Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det beskatt-<br>ningsår för vilket taxering sker under det tredje taxeringsåret efter det<br>taxeringsår som avdraget hänför sig till, skall avdraget återföras det<br>tredje taxeringsåret. Om taxering på grund av förlängning av räkenskaps-<br>år inte sker det tredje taxeringsåret, skall avdraget återföras senast det<br>fjärde taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till.</p>
<p>Skattemyndigheten far, om det finns särskilda skäl, medge att fonden<br>behålls under en viss tid därefter. Som längst får den behållas till och<br>med det beskattningsår för vilket taxering sker under det sjätte taxe-<br>ringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till.</p>
<p>20 § Avdraget skall återföras, även om tiden i 19 § inte har löpt ut, om</p>
<p>1. fonden tas i anspråk i strid med bestämmelserna i 10-15 §§,</p>
<p>2. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten överlåts och inte<br>annat följer av 38 kap. 15 §,</p>
<p>3. den huvudsakliga delen av näringsverksamheten tillfaller en eller<br>flera nya ägare på grund av arv, testamente eller bodelning,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>148</p>
<p>4. den som innehar fonden upphör att bedriva näringsverksamheten,</p>
<p>5. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,</p>
<p>6. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund<br>av ett skatteavtal,</p>
<p>7. den som innehar fonden upplöses genom fusion eller fission och an-<br>nat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,</p>
<p>8. det beslutas att innehavaren av fonden skall träda i likvidation, eller</p>
<p>9. den som innehar fonden försätts i konkurs.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 2-4 gäller inte om avsättningen grundas<br>på en sådan avyttring som avses i 5 § 1-4.</p>
<p>I 23 och 24 §§ finns bestämmelser om att ersättningsfonder i vissa fall<br>far tas över av någon annan i stället för att avdragen återförs.</p>
<p>21 § Om en enskild näringsidkare har fatt avdrag för avsättning till en<br>ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i sådana fall som<br>avses i 5 §, skall återföringen göras i inkomstslaget näringsverksamhet<br>till den del fonden motsvarar belopp som har tagits upp i inkomstslaget<br>näringsverksamhet vid återföring av värdeminskningsavdrag m.m. enligt<br>26 kap. Avdraget i övrigt skall återföras i inkomstslaget kapital.</p>
<p>En enskild näringsidkare skall återföra avdrag för avsättning till en er-<br>sättningsfond för mark i inkomstslaget kapital.</p>
<p>22 § När avdraget återförs skall ett särskilt tillägg om 30 procent av det<br>återförda beloppet tas upp som intäkt i de inkomstslag som återföringen<br>görs i.</p>
<p>Om det finns synnerliga skäl skall något tillägg inte göras.</p>
<h4>I vilka fall fonderna får tas över</h4>
<p>23 § Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som<br>avses i 42 kap. 20 § far aktiebolaget ta över den ekonomiska föreningens<br>ersättningsfonder.</p>
<p>Bestämmelser om att ersättningsfonder får tas över finns för kvalifice-<br>rade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 § och för verksamhetsavyttringar<br>i 38 kap. 15 §.</p>
<p>24 § Skattemyndigheten far, om det finns särskilda skäl, medge att er-<br>sättningsfonder i en näringsverksamhet tas över av den som blir ägare till<br>den huvudsakliga delen av näringsverksamheten på grund av arv, testa-<br>mente eller bodelning i stället för att avdragen återförs enligt 20 § första<br>stycket 3.</p>
<p>25 § Skattemyndigheten far, om det finns särskilda skäl, medge att ett<br>företags ersättningsfonder helt eller delvis tas över av ett annat företag.<br>För ett sådant medgivande krävs</p>
<p>1. att det ena företaget är ett moderföretag och det andra företaget är<br>dess helägda dotterföretag,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>149</p>
<p>2. att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,<br>eller</p>
<p>3. att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekono-<br>misk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett moderföretag<br>tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess heläg-<br>da dotterföretag och det andra företaget är ett annat sådant företag, mo-<br>derföretaget eller moderföretagets helägda dotterföretag.</p>
<p>Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag<br>eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent<br>ägs av ett annat företag (moderföretaget). Bara svenska aktiebolag,<br>svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker, svenska ömsesidiga<br>försäkringsföretag och sådana svenska stiftelser eller svenska ideella fö-<br>reningar som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skatt-<br>skyldighet i 7 kap. kan räknas som moderföretag.</p>
<h4>Effekter hos den som tar över fonderna</h4>
<p>26 § Om en ersättningsfond tas över, anses den som tar över fonden själv<br>ha gjort avsättningen och avdraget för denna vid den taxering som avdra-<br>get faktiskt hänför sig till.</p>
<h4>Överklagande</h4>
<p>27 § Skattemyndighetens beslut enligt 19 § andra stycket, 24 eller 25 §<br>får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut far inte<br>överklagas.</p>
<p>32 kap. Upphovsmannakonto</p>
<h4>Huvudregler</h4>
<p>1 § En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman<br>enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga<br>verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra<br>av belopp som sätts in på ett särskilt bankkonto (upphovsmannakonto).<br>Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk.</p>
<p>Avdrag får inte göras av dödsbo.</p>
<p>2 § Uttag från ett upphovsmannakonto anses inte som upphovsmannain-<br>täkt.</p>
<p>3 § Som förutsättning för avdrag gäller</p>
<p>1. att den skattskyldige är obegränsat skattskyldig vid beskatt-<br>ningsårets utgång, och</p>
<p>2. att den skattskyldiges upphovsmannaintäkter under beskattningsåret<br>överstiger hans upphovsmannaintäkter under något av de två föregående<br>beskattningsåren med minst 50 procent.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>150</p>
<h4>Avdragets storlek</h4>
<p>4 § Avdrag far göras med högst ett belopp som motsvarar upphovsman-<br>naintäkten.</p>
<p>Avdraget far inte överstiga ett belopp som motsvarar två tredjedelar av<br>överskottet av näringsverksamheten före avdraget och före avdrag för<br>avsättning för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §. Avdrag far dock inte gö-<br>ras med högre belopp än att överskottet, efter avdraget men före avdraget<br>för avsättning för egenavgifter, uppgår till minst 30 000 kronor.</p>
<p>Avdraget skall avrundas nedåt till helt tusental kronor och far inte un-<br>derstiga 10 000 kronor.</p>
<h4>Insättning på kontot</h4>
<p>5 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på<br>upphovsmannakonto i mer än en bank. Om så ändå sker far avdrag göras<br>bara för insättning hos den först anlitade banken.</p>
<p>6 § Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett upphovsmannakonto<br>senast den dag som den skattskyldige enligt lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter skall lämna självdeklaration.</p>
<p>7 § Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos en svensk<br>bank eller en utländsk banks filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräk-<br>nas minst en gång per år.</p>
<p>I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns<br>bestämmelser om skatt på räntan.</p>
<h4>Uttag från kontot</h4>
<p>8 § Uttag från ett upphovsmannakonto far göras tidigast fyra månader<br>efter insättningsdagen. Ett uttag far avse hela det innestående beloppet<br>eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.</p>
<p>Sedan sex år har gått från ingången av det år då insättning enligt 6 §<br>senast skulle göras, skall banken betala ut kvarstående medel.</p>
<p>9 § Uttag från ett upphovsmannakonto skall tas upp som intäkt i in-<br>komstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Mot-<br>svarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats<br>ut enligt 8 § andra stycket.</p>
<h4>Byte av bank</h4>
<p>10 § Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till en annan bank<br>utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det in-<br>nestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i den mot-<br>tagande banken.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>151</p>
<p>När kontomedel fors över skall den överförande banken lämna den<br>mottagande banken de uppgifter som behövs för att den mottagande ban-<br>ken skall kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.</p>
<h4>Överlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall</h4>
<p>11 § Medel på ett upphovsmannakonto skall tas upp som intäkt i in-<br>komstslaget näringsverksamhet om</p>
<p>1. avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medlen,</p>
<p>2. medlen övergår till den skattskyldiges make genom bodelning, eller</p>
<p>3. den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är obe-<br>gränsat skattskyldig.</p>
<p>Om den skattskyldige dör, skall medel på ett upphovsmannakonto tas<br>upp som intäkt senast det beskattningsår då dödsboet skiftas helt eller<br>delvis, dock inte i något fall senare än vid den taxering som sker det<br>tredje kalenderåret efter det år dödsfallet inträffade.</p>
<p>33 kap. Räntefördelning</p>
<h4>Tillämpningsområde</h4>
<p>1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fy-<br>siska personer som är delägare i svenska handelsbolag.</p>
<p>Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av euro-<br>peiska ekonomiska intressegrupperingar eller av en utländska juridiska<br>personer.</p>
<h4>Hur räntefördelning görs</h4>
<p>Positiv och negativ räntefördelning</p>
<p>2 § Ett positivt fördelningsbelopp far dras av i inkomstslaget närings-<br>verksamhet (positiv räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma<br>belopp skall tas upp i inkomstslaget kapital.</p>
<p>Ett negativt fördelningsbelopp skall tas upp i inkomstslaget närings-<br>verksamhet (negativ räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma<br>belopp skall dras av i inkomstslaget kapital.</p>
<p>Positivt och negativt fördelningsbelopp</p>
<p>3 § Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt kapi-<br>talunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid<br>utgången av november andra året före taxeringsåret ökad med fem pro-<br>centenheter.</p>
<p>Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapital-<br>underlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid sam-<br>ma tidpunkt ökad med en procentenhet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>152</p>
<p>Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader,<br>skall fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.</p>
<p>Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8-20 §§.</p>
<p>Undantag från räntefördelning</p>
<p>4 § Räntefördelning skall inte göras om det positiva eller negativa kapi-<br>talunderlaget är högst 50 000 kronor. Om den skattskyldige skall beräkna<br>mer än ett kapitalunderlag, gäller detta för summan av kapitalunderlagen.</p>
<p>Särskilt om positiv räntefördelning</p>
<p>5 § Positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som motsvarar<br>ett för räntefördelning justerat resultat.</p>
<p>Med det för räntefördelning justerade resultatet avses resultatet av nä-<br>ringsverksamheten före räntefördelning</p>
<p>ökat med</p>
<p>- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,</p>
<p>- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pen-<br>sionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen<br>(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader för dessa poster,</p>
<p>- avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och</p>
<p>- avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,<br>minskat med</p>
<p>- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,</p>
<p>- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,</p>
<p>- återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap.,<br>och</p>
<p>- återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.</p>
<p>6 § Den skattskyldige får helt eller delvis avstå från att dra av ett positivt<br>fördelningsbelopp.</p>
<p>Sparat fördelningsbelopp</p>
<p>1 § Om inte hela det positiva fördelningsbeloppet dras av på grund av<br>5 eller 6 §, skall återstående belopp (sparat fördelningsbelopp) föras vi-<br>dare till följande beskattningsår. Om den skattskyldige då har ett negativt<br>fördelningsbelopp, skall det sparade fördelningsbeloppet kvittas mot<br>detta.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>153</p>
<h4>Kapitalunderlaget</h4>
<p>Enskilda näringsidkare</p>
<p>8 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning for en enskild närings-<br>idkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skul-<br>derna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång</p>
<p>ökad med</p>
<p>- underskott av näringsverksamheten under det föregående beskatt-<br>ningsåret till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon<br>av de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra styckena,</p>
<p>- kvarstående sparat fördelningsbelopp,</p>
<p>- en sådan övergångspost som avses i 14 §, och</p>
<p>- en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15-17 §§,<br>minskad med</p>
<p>- 72 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det föregående<br>beskattningsårets utgång, och</p>
<p>- sådana tillskott till näringsverksamheten under det föregående be-<br>skattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i<br>verksamheten.</p>
<p>9 § Andelar i svenska handelsbolag räknas inte som tillgångar i närings-<br>verksamheten.</p>
<p>10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte ford-<br>ringar eller skulder som avser</p>
<p>- statlig inkomstskatt,</p>
<p>- statlig förmögenhetsskatt,</p>
<p>- kommunal inkomstskatt,</p>
<p>- egenavgifter,</p>
<p>- avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt<br>på pensionsmedel,</p>
<p>- särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på<br>pensionskostnader,</p>
<p>- statlig fastighetsskatt,</p>
<p>- mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration enligt 10 kap.</p>
<p>31 § skattebetalningslagen (1997:483),</p>
<p>- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, och</p>
<p>- skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).</p>
<p>11 § Till den del avdrag har gjorts vid beskattningen skall som skuld räk-<br>nas</p>
<p>- avsättningar till periodiseringsfonder,</p>
<p>- avsättningar till ersättningsfonder, och</p>
<p>- avsättningar för framtida utgifter.</p>
<p>12 § Vid beräkning av kapitalunderlaget skall tillgångarna tas upp till det<br>skattemässiga värdet. I fråga om fastigheter som är kapitaltillgångar finns<br>bestämmelser också i 13 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>154</p>
<p>Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto skall Prop. 1999/2000:2<br>tas upp till halva beloppet.</p>
<p>13 § Fastigheter i Sverige som är kapitaltillgångar och som har förvärvats<br>före den 1 januari 1991 far i stället anses förvärvade den 1 januari 1993.1<br>sådant fall skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1993, ut-<br>över vad som anges i andra och fjärde styckena.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket skall anskaffningsutgiften anses mot-<br>svara den i det följande angivna delen av fastighetens taxeringsvärde för<br>år 1993 minskad med värdeminskningsavdrag vid 1982-1993 års taxe-<br>ringar, om avdraget per år uppgått till minst 10 procent av denna del av<br>taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet som skall användas är för</p>
<p>- småhusenheter 54 procent,</p>
<p>- hyreshusenheter 48 procent,</p>
<p>- industrienheter 64 procent, och</p>
<p>- lantbruksenheter 39 procent till den del taxeringsvärdet inte avser<br>bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för privatbostadsfastighet.</p>
<p>Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som<br>anses förvärvade den 1 januari 1993 vid det föregående beskattningsårets<br>utgång understeg 75 procent av anskaffningsutgiften enligt andra stycket,<br>skall denna utgift justeras i skälig mån.</p>
<p>Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande av-<br>drag, såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning, samt sådana<br>belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder har tagits i an-<br>språk.</p>
<p>14 § Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid<br>1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om ränteför-<br>delning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt rä-<br>kenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering,<br>avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering en-<br>ligt samma lag.</p>
<p>Övergångsposten skall beräknas utan sådan jämkning av fördelnings-<br>underlaget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning,<br>om beskattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastig-<br>het som inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre belopp än det<br>högsta av de värden som följer av 13 § 4 eller 14 § nämnda lag, skall<br>övergångsposten minskas med mellanskillnaden.</p>
<p>Om näringsverksamheten övergår till en fysisk person genom arv, tes-<br>tamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över<br>övergångsposten.</p>
<p>15 § En särskild post far beräknas om en fastighet förvärvas genom arv,<br>testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äkten-<br>skapsskillnad eller makes död och det kapitalunderlag för räntefördelning<br>som hänför sig till förvärvet är negativt vid förvärvstidpunkten. Detta<br>gäller bara om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren<br>som hos förvärvaren.</p>
<p>155</p>
<p>16 § Den särskilda posten uppgår till ett belopp som motsvarar det nega- Prop. 1999/2000:2<br>tiva kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet, be-<br>räknat vid förvärvstidpunkten. Posten far dock inte överstiga ett belopp</p>
<p>som motsvarar den ersättning som lämnas för fastigheten minskad med<br>det högsta värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § eller</p>
<p>13 § och ökad med 72 procent av en övertagen expansionsfond till den<br>del den avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räk-<br>nas inte som ersättning.</p>
<p>Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, skall posten<br>minskas i motsvarande mån.</p>
<p>Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksam-<br>heter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet<br>eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till<br>den näringsverksamhet som driften räknas till, skall posten minskas i<br>motsvarande mån.</p>
<p>17 § Den särskilda posten far öka kapitalunderlaget för räntefördelning<br>med högst ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlaget i nä-<br>ringsverksamheten före ökningen med posten.</p>
<p>Kapitalunderlaget far ökas med posten bara så länge någon del av fas-<br>tigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före<br>ökningen med posten ett visst år inte längre är negativt, upphör rätten att<br>öka kapitalunderlaget med posten.</p>
<p>18 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar<br>som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.</p>
<p>Handelsbolagsdelägare</p>
<p>19 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning i fråga om en andel i ett<br>svenskt handelsbolag avses den justerade anskaffningsutgiften för ande-<br>len i bolaget beräknad enligt 50 kap. vid det föregående beskattningsårets<br>utgång</p>
<p>ökad med</p>
<p>- kvarstående sparat fördelningsbelopp, och</p>
<p>- en sådan övergångspost som avses i 20 §,</p>
<p>minskad med</p>
<p>- sådana tillskott under det föregående beskattningsåret som gjorts i<br>annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och</p>
<p>- lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till delägaren<br>under det aktuella beskattningsåret, om räntan på lånet inte är mark-<br>nadsmässig.</p>
<p>Med kapitalunderlaget för räntefördelning avses när det gäller en andel<br>som är lagertillgång andelens skattemässiga värde vid det föregående<br>beskattningsårets utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.</p>
<p>20 § Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995<br>års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om räntefördelning</p>
<p>156<br></p>
<p>vid beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår<br>inte taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering, avses i<br>stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt sam-<br>ma lag.</p>
<p>Övergångsposten skall beräknas utan sådan jämkning av fördelnings-<br>underlaget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning,<br>om beskattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastig-<br>het som inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre värde än det<br>högsta av de värden som följer av 13 § 4 och 14 § nämnda lag, skall<br>övergångsposten minskas med mellanskillnaden.</p>
<p>Om delägarens nettouttag (skillnaden mellan uttag och tillskott) från<br>bolaget under de beskattningsår som taxerats åren 1991-1994 översteg<br>såväl hans nettoinkomst från bolaget vid beskattningen (skillnaden mel-<br>lan de inkomster som togs upp och de underskott som drogs av) som<br>hans andel av bolagets resultat under motsvarande period, skall över-<br>gångsposten minskas med mellanskillnaden.</p>
<p>Om andelen övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva,<br>bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över övergångsposten.</p>
<p>34 kap. Expansionsfonder</p>
<h4>Tillämpningsområde</h4>
<p>1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fy-<br>siska personer som är delägare i svenska handelsbolag.</p>
<p>Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av en eu-<br>ropeisk ekonomisk intressegruppering eller av en utländsk juridisk per-<br>son.</p>
<p>2 § Avdrag far göras för belopp som sätts av till expansionsfond.</p>
<p>När det gäller svenska handelsbolag skall avdraget beräknas för varje<br>delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.</p>
<h4>Expansionsfondsskatt</h4>
<p>3 § Av 1 kap. 3 § och 65 kap. 8 § framgår det att expansionsfondsskatt<br>skall betalas vid avsättning till en expansionsfond och att ett motsvarande<br>belopp skall dras av från den slutliga skatten vid återföring.</p>
<h4>Beloppsgränser</h4>
<p>Huvudregel</p>
<p>4 § Avdrag far göras med högst ett belopp som motsvarar ett för expan-<br>sionsfond justerat positivt resultat. Avdraget begränsas också på så sätt<br>att expansionsfonden inte far överstiga det högsta belopp som anges i<br>bestämmelserna om kapitalunderlaget i 6-13 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>157</p>
<p>Justerat resultat</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>5 § Med det för expansionsfond justerade resultatet avses resultatet av<br>näringsverksamheten före avdrag för avsättning till expansionsfond</p>
<p>ökat med</p>
<p>- avdrag för egenav gifter enligt 16 kap. 29 §, och</p>
<p>- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pen-<br>sionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen<br>(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa<br>poster,</p>
<p>minskat med</p>
<p>- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §, och</p>
<p>- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §.</p>
<p>6 § För enskilda näringsidkare far expansionsfonden uppgå till högst ett<br>belopp som motsvarar 138,89 procent av kapitalunderlaget för expan-<br>sionsfond.</p>
<p>7 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses skillnaden mellan<br>värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid<br>beskattningsårets utgång</p>
<p>ökad med</p>
<p>- underskott av näringsverksamheten till den del underskottet inte dras<br>av enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och<br>andra styckena,</p>
<p>- en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 14 §, och</p>
<p>- en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 8—10 §§,<br>minskad med</p>
<p>- sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som görs i<br>annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.</p>
<p>Bestämmelserna i 33 kap. 9-14 §§ om vilka tillgångar och skulder som<br>räknas till näringsverksamheten, om hur tillgångarna värderas samt om<br>övergångsposten skall tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget<br>för expansionsfond.</p>
<p>8 § En särskild post far beräknas om en fastighet förvärvas genom arv,<br>testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äkten-<br>skapsskillnad eller makes död och summan av egen och övertagen ex-<br>pansionsfond överstiger 138,89 procent av summan av förvärvarens ka-<br>pitalunderlag för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig<br>till förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond skall<br>beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det ka-<br>pitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna expansions-<br>fonden beräknas vid förvärvstidpunkten.</p>
<p>Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är<br>uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare<br>ägaren som hos förvärvaren.</p>
<p>158</p>
<p>9 § Den särskilda posten beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 16 §. Prop. 1999/2000:2</p>
<p>10 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansionsfond<br>med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst 138,89 pro-<br>cent av kapitalunderlaget som avses i 8 §.</p>
<p>Kapitalunderlaget far ökas med posten bara så länge någon del av fas-<br>tigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansionsfonden ett<br>visst år uppgår till eller är lägre än 138,89 procent av kapitalunderlaget<br>före ökningen med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med<br>posten.</p>
<p>11 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar<br>som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.</p>
<p>Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare</p>
<p>12 § För delägare i svenska handelsbolag far expansionsfonden inte upp-<br>gå till ett så högt belopp att kapitalunderlaget för expansionsfond är ne-<br>gativt.</p>
<p>13 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses delägarens juste-<br>rade anskaffningsutgift för andelen i bolaget vid beskattningsårets ut-<br>gång,</p>
<p>ökad med</p>
<p>- en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 20 §,</p>
<p>minskad med</p>
<p>- sådana tillskott under beskattningsåret som görs i annat syfte än att<br>varaktigt öka kapitalet i bolaget, och</p>
<p>- lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till delägaren,<br>om inte räntan på lånet är marknadsmässig.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket beräknas den justerade anskaffnings-<br>utgiften enligt 50 kap., dock utan sådan ökning på grund av beskatt-<br>ningsårets avsättning till expansionsfond som avses i 50 kap. 5 §.</p>
<p>Om andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med kapitalunder-<br>laget för expansionsfond andelens skattemässiga värde vid beskatt-<br>ningsårets utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.</p>
<p>Bestämmelserna om övergångsposten i 33 kap. 20 § skall tillämpas<br>också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond.</p>
<h4>Återföring av avdragen</h4>
<p>14 § Avdrag för avsättning till expansionsfond skall återföras senast när<br>förhållandena är sådana som anges i 15—17 §§.</p>
<p>I 18-22 §§ finns bestämmelser om att expansionsfonden i vissa fall får<br>föras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen återförs.</p>
<p>15 § Om expansionsfonden överstiger vad som är tillåtet enligt 6 eller<br>12 §, skall motsvarande del av avdragen återföras.</p>
<p>159</p>
<p>16 § En enskild näringsidkares avdrag skall återföras om</p>
<p>1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,</p>
<p>2. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,</p>
<p>3. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund<br>av ett skatteavtal,</p>
<p>4. han är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret, eller</p>
<p>5. han försätts i konkurs.</p>
<p>17 § Avdrag som en delägare i ett svenskt handelsbolag har gjort skall<br>återföras om</p>
<p>1. handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,</p>
<p>2. andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på<br>något annat sätt,</p>
<p>3. skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,</p>
<p>4. näringsverksamheten inte längre skall beskattas i Sverige på grund<br>av ett skatteavtal,</p>
<p>5. delägaren är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret,</p>
<p>6. det beslutas att handelsbolaget skall träda i likvidation, eller</p>
<p>7. delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.</p>
<h4>I vilka fall fonderna får tas över</h4>
<p>Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare</p>
<p>18 § Om samtliga realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår<br>till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva<br>eller bodelning får mottagaren ta över en expansionsfond om</p>
<p>- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar<br>över expansionsfonden, eller</p>
<p>- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om över-<br>tagandet.</p>
<p>Expansionsfonden far dock inte tas över till den del den överstiger<br>185 procent av det värde som realtillgångama i näringsverksamheten<br>uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella<br>beskattningsåret. Värdet av realtillgångama skall beräknas på det sätt<br>som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §.</p>
<p>Om expansionsfonden tas över, anses den som tar över fonden själv ha<br>gjort avsättningarna och avdragen för dem.</p>
<p>Från enskild näringsverksamhet till handelsbolag</p>
<p>19 § En expansionsfond far föras över om en enskild näringsidkare</p>
<p>- överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett<br>svenskt handelsbolag som han har en andel i eller genom överlåtelsen får<br>en andel i, och</p>
<p>- begär att expansionsfonden inte skall återföras.</p>
<p>Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättning-<br>arna och avdragen för dem såsom delägare i handelsbolaget.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>160</p>
<p>Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag</p>
<p>20 § En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14-16 §§ blir<br>tillämpliga om en enskild näringsidkare</p>
<p>- överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktie-<br>bolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga ak-<br>tier i,</p>
<p>- begär att expansionsfonden inte skall återföras, och</p>
<p>- såvida det inte är fråga om apportemission, skjuter till kapital till bo-<br>laget och detta kapital motsvarar minst 72 procent av expansionsfonden.</p>
<p>I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnads-<br>beloppet för aktierna.</p>
<p>Från handelsbolagsdelägare till annan handelsbolagsdelägare</p>
<p>21 § En expansionsfond får tas över om</p>
<p>- en delägares andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en obegrän-<br>sat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodel-<br>ning, och</p>
<p>- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar<br>över expansionsfonden, eller</p>
<p>- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om över-<br>tagandet.</p>
<p>Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger den<br>justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap. Den far inte heller tas över<br>till den del den överstiger den justerade anskaffningsutgiften vid utgång-<br>en av det tredje beskattningsåret före det aktuella ökad med en tredjedel.</p>
<p>Om andelen i handelsbolaget är en lagertillgång, gäller i stället att ex-<br>pansionsfonden inte far tas över till den del den överstiger andelens<br>skattemässiga värde. Den far inte heller tas över till den del den över-<br>stiger motsvarande värde vid utgången av det tredje beskattningsåret före<br>det aktuella året ökat med en tredjedel.</p>
<p>Om expansionsfonden tas över, anses den som tar över fonden själv ha<br>gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i handelsbola-<br>get.</p>
<p>Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet</p>
<p>22 § Om en delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar<br>vid bolagets upplösning far en expansionsfond föras över om</p>
<p>- delägaren begär att expansionsfonden inte skall återföras, och</p>
<p>- överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna<br>i 22 kap.</p>
<p>Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättningar-<br>na och avdragen för dem i enskild näringsverksamhet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>161</p>
<p>6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<p>Definition av realtillgångar</p>
<p>23 § Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i ka-<br>pitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med un-<br>dantag av kontanter, banktillgodohavanden och liknande tillgångar.</p>
<p>35 kap. Koncernbidrag</p>
<h4>Huvudregel</h4>
<p>1 § Koncernbidrag skall dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren,<br>om förutsättningarna för avdrag i detta kapitel är uppfyllda.</p>
<p>Med koncernbidrag avses inte en ersättning som är en utgift för giva-<br>ren för att förvärva eller bibehålla inkomster.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>2 § Med moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger mer än<br>90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekono-<br>misk förening och som är</p>
<p>- ett svenskt aktiebolag,</p>
<p>- en svensk ekonomisk förening,</p>
<p>- en svensk sparbank,</p>
<p>- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,</p>
<p>- en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om undan-<br>tag från skattskyldighet i 7 kap., eller</p>
<p>- en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om<br>undantag från skattskyldighet i 7 kap.</p>
<p>Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som ägs av<br>moderföretaget enligt första stycket.</p>
<h4>Förutsättningar</h4>
<p>Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag</p>
<p>3 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag<br>eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag skall dras av under<br>förutsättning att</p>
<p>1. varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag, invest-<br>mentföretag eller förvaltningsföretag,</p>
<p>2. både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i självdekla-<br>rationen vid samma års taxering,</p>
<p>3. dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela<br>beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva näringsverk-<br>samhet av något slag,</p>
<p>4. mottagaren inte enligt ett skatteavtal skall anses ha hemvist i en ut-<br>ländsk stat, och</p>
<p>162</p>
<p>5. om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdel-<br>ning under beskattningsåret från dotterföretaget inte skall tas upp hos<br>moderföretaget.</p>
<p>Bidrag mellan helägda dotterföretag</p>
<p>4 § Ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till ett annat helägt<br>dotterföretag till samma moderföretag skall dras av, om de förutsätt-<br>ningar som anges i 3 § 1-4 är uppfyllda och</p>
<p>1. moderföretaget är ett investmentföretag eller förvaltningsföretag,</p>
<p>2. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger kon-<br>cernbidraget inte skall tas upp av moderföretaget, eller</p>
<p>3. utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot<br>koncernbidraget skall tas upp av moderföretaget.</p>
<p>Bidrag mellan foretag som kan fusioneras</p>
<p>5 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett annat svenskt aktie-<br>bolag än ett helägt dotterföretag skall dras av, om de förutsättningar som<br>anges i 3 § 1,2 och 4 är uppfyllda och om ägarförhållandena under giva-<br>rens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan mottagaren började<br>bedriva näringsverksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren<br>genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat gå upp i<br>moderföretaget. Fusion skall anses kunna äga rum när ett moderföretag<br>äger mer än 90 procent av aktierna i ett dotterbolag, men inte i andra fall.</p>
<p>Bidrag som kurmat förmedlas</p>
<p>6 § Ett koncernbidrag skall dras av om givaren hade kunnat lämna ett<br>koncernbidrag till ett annat företag med rätt till avdrag enligt 3, 4 eller<br>5 § och bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare<br>företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på ett sådant sätt att<br>varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag för det vidare-<br>befordrade bidraget.</p>
<p>Ändrade ägarförhållanden</p>
<p>7 § Ett företag som blir helägt dotterföretag till ett nytt moderföretag och<br>som fortsätter att vara det till utgången av givarens och mottagarens be-<br>skattningsår anses trots ägarförändringen ha varit helägt av det nya mo-<br>derföretaget under hela beskattningsåret, om förhållandena mellan det<br>företaget och dotterföretaget under hela den del av bådas beskattningsår<br>som föregick ägarförändringen varit sådana att företagen skulle haft rätt<br>till avdrag för koncernbidrag till varandra om förhållandena hade bestått<br>under hela deras beskattningsår.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>163</p>
<h4>Dispens</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>8 § Regeringen får medge att ett bidrag dras av hos givaren och tas upp<br>hos mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i<br>detta kapitel inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om</p>
<p>- bidraget lämnas från ett svenskt foretag till ett annat svenskt foretag<br>som givaren har intressegemenskap med,</p>
<p>- bidraget lämnas for en näringsverksamhet som är av väsentlig bety-<br>delse från samhällsekonomisk synpunkt, och</p>
<p>- bidraget redovisas öppet.</p>
<p>36 kap. Kommissionärsforhållanden</p>
<h4>Huvudregel</h4>
<p>1 § Om ett kommissionärsföretag bedriver en näringsverksamhet för ett<br>kommittentföretags räkning, får kommittentföretaget ta upp överskottet<br>av kommissionärsverksamheten eller, om det uppkommer ett underskott,<br>dra av detta, om förutsättningarna i detta kapitel är uppfyllda.</p>
<p>Resultatet av kommissionärsverksamheten skall hos kommittentföre-<br>taget behandlas som om företaget självt hade bedrivit näringsverksam-<br>heten.</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>2 § Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en<br>svensk ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn<br>för ett eller flera andra svenska aktiebolags eller svenska ekonomiska<br>föreningars räkning.</p>
<p>Med kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars räk-<br>ning näringsverksamheten bedrivs.</p>
<h4>Förutsättningar</h4>
<p>Verksamhet for ett kommittentföretags räkning</p>
<p>3 § Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för<br>ett enda kommittentföretags räkning, får överskottet eller underskottet av<br>kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos kommittent-<br>företaget under förutsättning att</p>
<p>1. kommissionärsförhållandet är grundat på ett skriftligt avtal,</p>
<p>2. kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten ute-<br>slutande för kommittentföretagets räkning,</p>
<p>3. kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver nä-<br>ringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av kommissionärs-<br>verksamheten,</p>
<p>164</p>
<p>4. verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel un-<br>der båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärsföreta-<br>get började bedriva näringsverksamhet av något slag,</p>
<p>5. beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma tidpunkt, och</p>
<p>6. båda företagen skulle haft rätt till avdrag for koncernbidrag enligt<br>35 kap. om de hade lämnat sådant till det andra företaget under beskatt-<br>ningsåret.</p>
<p>Vid prövning av förutsättningen i första stycket 6 skall kommissio-<br>närsverksamheten anses ingå i båda företagens verksamhet.</p>
<p>Verksamhet för flera kommittentföretags räkning</p>
<p>4 § Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för<br>två eller flera kommittentföretags räkning under samma beskattningsår,<br>får överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp<br>respektive dras av hos dessa företag om de förutsättningar som anges i<br>3 § är uppfyllda i förhållande till varje kommittentfÖretag. När det gäller<br>förutsättningen i 3 § första stycket 2, skall kommissionärsföretaget be-<br>driva kommissionärsverksamheten uteslutande for kommittentföretagens<br>räkning.</p>
<p>5 § Skattemyndigheten far vid tillämpning av 4 § efter ansökan av kom-<br>mittentforetagen medge undantag från förutsättningen i 3 § första styck-<br>et 6, om kommissionärsforhållandet har tillkommit av organisatoriska<br>eller marknadstekniska skäl eller om det finns andra synnerliga skäl.</p>
<p>Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riks-<br>skatteverkets beslut far inte överklagas.</p>
<p>37 kap. Fusioner och fissioner</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid fusioner och<br>fissioner.</p>
<h4>Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget</h4>
<p>2 § Bestämmelser om uppskov med beskattningen hos ägare till andelar i<br>det överlåtande företaget vid en fusion eller fission finns i fråga om</p>
<p>- koncemintema andelsavyttringar i 25 kap.,</p>
<p>- ekonomiska föreningar och medlemsbanker i 42 kap. 21 § jämförd<br>med 48 kap. 10 §, och</p>
<p>- andelsbyten i 49 kap.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>165</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>3 § Med fusion avses en ombildning som uppfyller följande förutsätt-<br>ningar:</p>
<p>1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett fö-<br>retag (det överlåtande företaget) skall tas över av ett annat företag (det<br>övertagande företaget).</p>
<p>2. Det överlåtande företaget skall upplösas utan likvidation.</p>
<p>4 § Med kvalificerad fusion avses en fusion som uppfyller villkoren i<br>11-15 §§.</p>
<p>5 § Med fission avses en ombildning som uppfyller följande förutsätt-<br>ningar:</p>
<p>1. Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett fö-<br>retag (det överlåtande företaget) skall tas över av två eller flera andra<br>företag (de övertagande företagen).</p>
<p>2. Det överlåtande företaget skall upplösas utan likvidation.</p>
<p>6 § Med kvalificerad fission avses en fission som uppfyller villkoren i<br>11-15 §§.</p>
<p>7 § Vad som sägs om det överlåtande företaget gäller, om det vid en fu-<br>sion finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa. Vad som sägs<br>om det övertagande företaget gäller vid en fission de övertagande företa-<br>gen.</p>
<p>8 § En fusion eller fission skall anses genomförd när det överlåtande fö-<br>retaget har upplösts.</p>
<p>9 § Med företag avses i detta kapitel</p>
<p>1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk spar-<br>bank,</p>
<p>2. utländskt bolag, och</p>
<p>3. annat utländskt företag som hör hemma i en stat som är medlem i<br>Europeiska unionen och som bedrivs i någon av de associationsformer<br>som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som<br>anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.</p>
<p>Som företag räknas inte utländskt skadeförsäkringsföretag.</p>
<p>10 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en<br>viss stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lag-<br>stiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte<br>anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget<br>enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan medlemsstat, skall det<br>anses höra hemma i denna andra medlemsstat.</p>
<p>166</p>
<h4>Villkor for kvalificerade fusioner och fissioner</h4>
<p>Skattskyldighet</p>
<p>11 § Det överlåtande företaget skall omedelbart före fusionen eller fis-<br>sionen vara skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av närings-<br>verksamheten. Inkomsten far inte ha varit helt undantagen från beskatt-<br>ning på grund av ett skatteavtal.</p>
<p>12 § Det övertagande företaget skall omedelbart efter fusionen eller fis-<br>sionen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som<br>det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten far inte helt eller del-<br>vis vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal.</p>
<p>Fusions- och fissionsvederlag</p>
<p>13 § Om det övertagande företaget vid en fusion inte äger samtliga an-<br>delar i det överlåtande företaget, far fusionsvederlag betalas bara till and-<br>ra andelsägare i detta företag än det övertagande företaget.</p>
<p>Om de övertagande företagen vid en fission inte äger samtliga andelar i<br>det överlåtande företaget, far fissionsvederlag betalas bara till andra an-<br>delsägare i detta företag än de övertagande företagen.</p>
<p>Beskattningsårets längd</p>
<p>14 § Beskattningsåret enligt 19 § för den överlåtna näringsverksamheten<br>far inte komma att överstiga arton månader genom fusionen eller fissio-<br>nen.</p>
<p>Privatbostadsforetag</p>
<p>15 § Om det överlåtande företaget är ett privatbostadsföretag, skall det<br>övertagande företaget vara en bostadsrättsförening som är ett privat-<br>bostadsföretag.</p>
<h4>Beskattningen vid kvalificerade fusioner och fissioner</h4>
<p>Inledning</p>
<p>16 § Vid kvalificerade fusioner och fissioner skall bestämmelserna i<br>17-30 §§ tillämpas.</p>
<p>Huvudregler</p>
<p>17 § Det överlåtande företaget skall i fråga om sådan näringsverksamhet<br>som avses i 11 § inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på<br>grund av fusionen eller fissionen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>167</p>
<p>Företaget skall inte heller beskattas för resultatet för det beskattningsår<br>som avslutas genom att fusionen eller fissionen genomförs (det sista be-<br>skattningsåret).</p>
<p>18 § Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skat-<br>temässiga situation i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 17 §,<br>om det inte framgår något annat av 20-28 §§.</p>
<p>Företaget skall anses ha bedrivit det överlåtande företagets närings-<br>verksamhet från ingången av det överlåtande företagets sista beskatt-<br>ningsår.</p>
<p>Beskattningsåret</p>
<p>19 § Det övertagande företagets beskattningsår för den övertagna nä-<br>ringsverksamheten är tiden från ingången av det överlåtande företagets<br>sista beskattningsår till utgången av det räkenskapsår för det övertagande<br>företaget som avslutas närmast efter det att fusionen eller fissionen ge-<br>nomförs.</p>
<p>Räkenskapsenlig avskrivning</p>
<p>20 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företa-<br>gets räkenskaper än som följer av 18 §, far företaget tillämpa räkenskaps-<br>enlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten<br>skall tas upp det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs<br>eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande<br>beskattningsåren.</p>
<p>Underskott</p>
<p>21 § Om det kvarstår underskott hos det överlåtande företaget från be-<br>skattningsår före det sista beskattningsåret, tillämpas beloppsspärren i<br>40 kap. 15-17 §§.</p>
<p>Vid fusion avses med utgift i 40 kap. 15 och 16 §§ summan av fu-<br>sionsvederlaget och de utgifter som det övertagande företaget haft för<br>förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Vid fission avses med ut-<br>gift i 40 kap. 15 och 16 §§ summan av fissionsvederlagen och de utgifter<br>som de övertagande företagen haft för förvärv av andelar i det överlåtan-<br>de företaget. Med ny ägare avses det övertagande företaget.</p>
<p>22 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte om det övertagande företaget före<br>fusionen eller fissionen hade sådant bestämmande inflytande över det<br>överlåtande företaget som anges i 40 kap. 5 §.</p>
<p>23 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 12 kap. 1 och<br>3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 7 kap. 1 och 2 §§<br>sparbankslagen (1987:619) eller 10 kap. 1 och 2 §§ lagen (1995:1570)<br>om medlemsbanker.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>168</p>
<p>24 § Det övertagande företaget skall först det sjätte beskattningsåret efter Prop. 1999/2000:2<br>det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes dra av</p>
<p>1. underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsår före det<br>beskattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes, samt</p>
<p>2. underskott hos det överlåtande företaget som kvarstår från beskatt-<br>ningsår före det sista beskattningsåret.</p>
<p>Om en del av underskotten hos det överlåtande företaget inte får dras<br>av på grund av beloppsspärren i 40 kap. 15-17 §§, gäller första stycket 2<br>för den återstående delen.</p>
<p>25 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte om koncernbidrag hade kunnat<br>lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande fö-<br>retaget under följande beskattningsår,</p>
<p>i fråga om det övertagande företaget: under beskattningsåret före det be-<br>skattningsår för den sedan tidigare<br>bedrivna näringsverksamheten då<br>fusionen eller fissionen genomförs,<br>och</p>
<p>i fråga om det överlåtande företaget: under beskattningsåret före det sista<br>beskattningsåret.</p>
<p>Om det för något av företagen gällde en koncembidragsspärr enligt</p>
<p>40 kap. 18 § och koncernbidrag från det andra företaget enligt 40 kap.</p>
<p>19 § inte undantagslöst fick räknas med i överskottet, skall dock det<br>övertagande företaget dra av sådant underskott som avses i 24 § först när<br>begränsningen skulle ha upphört om fusionen eller fissionen inte hade<br>genomförts.</p>
<p>26 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan kooperativa före-<br>ningar enligt 12 kap. 1 och 3 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska före-<br>ningar.</p>
<p>Kvarstående kapitalförlust på delägarrätter</p>
<p>27 § Om det övertagande företaget är ett fåmansföretag vid utgången av<br>det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller om det<br>överlåtande företaget var ett fåmansföretag vid ingången av beskatt-<br>ningsåret före det sista beskattningsåret, gäller 18 § i fråga om rätt till<br>avdrag för kvarstående kapitalförlust på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §<br>första stycket bara om det övertagande företaget ägde mer än 90 procent<br>av andelarna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda tidpunkten.</p>
<p>Särskilda regler vid fission om fonder, underskott och kvarstående<br>kapitalförlust</p>
<p>28 § Vid en fission skall periodiseringsfonder, ersättningsfonder, rätt till<br>avdrag för underskott enligt 40 kap. och rätt till avdrag för kvarstående<br>kapitalförlust enligt 48 kap. 26 § första stycket fördelas på de övertagan-<br></p>
<p>169</p>
<p>de företagen i förhållande till det nettovärde som förs över till varje fö-<br>retag.</p>
<p>Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena<br>på tillgångarna och de värden på skulder och andra förpliktelser som<br>gäller vid beskattningen.</p>
<p>Värdepapper som getts ut av det överlåtande företaget</p>
<p>29 § Om det övertagande företaget innehar värdepapper som har getts ut<br>av det överlåtande företaget och dessa är kapitaltillgångar, skall värde-<br>papperen inte anses avyttrade enligt 44 kap. 8 §.</p>
<p>Om det övertagande företaget innehar andelar i det överlåtande företa-<br>get och dessa är lagertillgångar, skall andelarna anses ha avyttrats vid<br>fusionen eller fissionen mot en ersättning som motsvarar deras skatte-<br>mässiga värde.</p>
<p>Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EU-land</p>
<p>30 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom<br>en fusion eller fission från ett företag som hör hemma i Sverige till ett<br>företag som hör hemma i en annan stat som är medlem i Europeiska<br>unionen, gäller andra stycket till den del tillgångarna samt skulderna och<br>förpliktelserna är knutna till en sådan plats i en medlemsstat som är ett<br>fast driftställe enligt ett skatteavtal mellan Sverige och den staten eller -<br>om det inte finns något skatteavtal - som skulle ha varit ett fast driftställe<br>om 2 kap. 29 § hade tillämpats i den staten.</p>
<p>Det överlåtande företaget har vid tillämpning av 16 kap. 18 och 19 §§<br>och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt rätt till avdrag<br>respektive avräkning av utländsk skatt som om företaget faktiskt hade<br>betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där det fasta driftstället<br>är beläget om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i det<br>av Europeiska gemenskapernas råd den 23 juli 1990 antagna direktivet<br>om ett gemensamt beskattningssystem for fusion, fission, överföring av<br>tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika med-<br>lemsstater (90/434/EEG).</p>
<h4>Hänvisningar</h4>
<p>31 § Bestämmelser om fusioner och fissioner finns också i fråga om</p>
<p>- utgifter i samband med fusion eller fission i 16 kap. 7 §,</p>
<p>- koncemintema andelsavyttringar i 25 kap. 9, 20, 24 och 25 §§,</p>
<p>- avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap i<br>25 kap. 31 §,</p>
<p>- periodiseringsfonder i 30 kap. 8 §,</p>
<p>- ersättningsfonder i 31 kap. 20 §, och</p>
<p>- andelsbyten i 49 kap. 4 och 22 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>170</p>
<p>38 kap. Verksamhetsavyttringar</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från omedelbar be-<br>skattning när ett foretag avyttrar tillgångar till ett annat företag genom en<br>verksamhetsavyttring.</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>2 § Med verksamhetsavyttring avses en ombildning som uppfyller villko-<br>ren i 6-8 §§ samt följande förutsättningar:</p>
<p>1. Ett företag (det säljande företaget) skall avyttra samtliga tillgångar i<br>sin näringsverksamhet eller i en verksamhetsgren (de avyttrade tillgång-<br>arna) till ett annat företag (det köpande företaget).</p>
<p>2. Ersättningen skall vara marknadsmässig och lämnas i form av an-<br>delar i det köpande företaget (mottagna andelar). Om det säljande före-<br>taget har skulder eller andra förpliktelser som hänför sig till de avyttrade<br>tillgångarna, far ersättning lämnas också på det sättet att det köpande<br>företaget tar över ansvaret för förpliktelserna.</p>
<p>3 § Med företag avses i detta kapitel</p>
<p>1. svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk spar-<br>bank,</p>
<p>2. utländskt bolag, och</p>
<p>3. annat utländskt företag som hör hemma i en stat som är medlem i<br>Europeiska unionen och som bedrivs i någon av de associationsformer<br>som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som<br>anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.</p>
<p>Som företag räknas inte privatbostadsföretag, investmentföretag eller<br>utländskt skadeförsäkringsföretag.</p>
<p>4 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en<br>viss stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lag-<br>stiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte<br>anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget<br>enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan medlemsstat, skall det<br>anses höra hemma i denna andra medlemsstat.</p>
<h4>Begäran</h4>
<p>5 § Bestämmelserna om undantag från omedelbar beskattning skall till-<br>lämpas bara om det säljande och det köpande företaget begär det.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>171</p>
<h4>Villkor</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Skattskyldighet</p>
<p>6 § Det säljande företaget skall omedelbart före avyttringen ha varit<br>skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den avyttrade närings-<br>verksamheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte ha varit helt<br>undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal.</p>
<p>7 § Det köpande företaget skall omedelbart efter avyttringen vara skatt-<br>skyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det säljande före-<br>taget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen<br>från beskattning på grund av ett skatteavtal.</p>
<p>Ersättningens storlek</p>
<p>8 § Ersättningen skall överstiga summan av de skattemässiga värdena för<br>de avyttrade tillgångarna.</p>
<h4>Beskattningen</h4>
<p>Hos det säljande företaget</p>
<p>9 § Det säljande företaget skall inte ta upp ersättningen på grund av verk-<br>samhetsavyttringen.</p>
<p>10 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar skall det säljande företaget<br>ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.</p>
<p>Om inventarier som avyttras bara är en del av säljarens samtliga in-<br>ventarier, skall en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp.</p>
<p>11 § Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det säljande<br>företaget vid avyttringen skall inte tas upp respektive får inte dras av.</p>
<p>12 § Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet eller<br>näringsbostadsrätt skall inte återföras enligt 26 kap. hos det säljande fö-<br>retaget.</p>
<p>13 § De mottagna andelarna skall anses anskaffade för nettovärdet av den<br>avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.</p>
<p>Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena<br>på tillgångarna och de värden på skulderna och förpliktelserna som gäller<br>vid beskattningen.</p>
<p>Hos det köpande företaget</p>
<p>14 § Det köpande företaget skall anses ha anskaffat andra förvärvade<br>tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp<br>som det säljande företaget skall ta upp enligt 10 §.</p>
<p>172</p>
<p>I fråga om kapitaltillgångar inträder det köpande företaget i det säljan- Prop. 1999/2000:2<br>de företagets skattemässiga situation.</p>
<p>Fonder, avsättningar och underskott</p>
<p>15 § Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det säljande före-<br>taget skall tas över av det köpande företaget, om företagen begär det. Det<br>köpande företaget skall i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonder-<br>na och fatt avdragen för avsättningarna vid de taxeringar avdragen fak-<br>tiskt hänför sig till.</p>
<p>Om avyttringen inte omfattar samtliga tillgångar i det säljande före-<br>taget, far högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättnings-<br>fonder tas över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga vär-<br>dena på de avyttrade tillgångarna och motsvarande värden på samtliga<br>tillgångar i det säljande företaget vid tidpunkten för verksamhetsav-<br>yttringen.</p>
<p>16 § Om det säljande företaget har gjort avdrag för framtida utgifter som<br>hänför sig till det som avyttras, skall avdragen inte återföras hos det säl-<br>jande företaget utan hos det köpande företaget.</p>
<p>17 § Det köpande företaget far inte ta över rätt till avdrag för underskott<br>enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på del-<br>ägarrätter enligt 48 kap. 26 § första stycket.</p>
<p>Räkenskapsenlig avskrivning</p>
<p>18 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det köpande företagets<br>räkenskaper än som följer av 14 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig<br>avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten skall<br>tas upp det beskattningsår då verksamhetsavyttringen sker eller fördelas<br>med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskatt-<br>ningsåren.</p>
<p>Tillgångar knutna till ett fast driftställe i ett annat EU-land</p>
<p>19 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom<br>en verksamhetsavyttring från ett företag som hör hemma i Sverige till ett<br>företag som hör hemma i en annan stat som är medlem i Europeiska<br>unionen, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §.</p>
<p>39 kap. Särskilda bestämmelser för vissa juridiska<br>personer</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- försäkringsföretag i 2-13 §§,</p>
<p>173</p>
<p>- investmentföretag och värdepappersfonder i 14-20 §§,</p>
<p>- kooperativa föreningar i 21-24 §§,</p>
<p>- privatbostadsföretag i 25-27 §§,</p>
<p>- sambruksföreningar i 28 §,</p>
<p>- samfålligheter i 29 §, och</p>
<p>- sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa i 30 och 31 §§.</p>
<h4>Försäkringsföretag</h4>
<p>Definitioner</p>
<p>2 § Med livförsäkringsföretag avses</p>
<p>1.  livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen<br>(1982:713), och</p>
<p>2. utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i<br>Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares<br>verksamhet i Sverige.</p>
<p>Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livför-<br>säkringsföretag.</p>
<p>Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige<br>bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från<br>fast driftställe här.</p>
<p>Livförsäkringsföretag</p>
<p>3 § Livförsäkringsföretag skall inte ta upp inkomster som hänför sig till<br>tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller<br>influtna premier. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och pre-<br>mier far inte dras av.</p>
<p>4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premiema<br>och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende<br>tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfalls-<br>försäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b §<br>första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). För dessa<br>inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§.</p>
<p>5 § I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns be-<br>stämmelser om avkastningsskatt för livförsäkringsföretag.</p>
<p>Skadeförsäkringsföretag</p>
<p>6 § För svenska skadeförsäkringsföretag gäller, utöver vad som följer av<br>övriga bestämmelser i denna lag, att</p>
<p>följande skall tas upp:</p>
<p>1. minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,</p>
<p>2. minskning av säkerhetsreserv,</p>
<p>3. minskning av regleringsfond för trafikförsäkring, och</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>174</p>
<p>4. minskning av utjämningsfond,</p>
<p>följande skall dras av:</p>
<p>5. sådana avgifter och bidrag till kommuner, föreningar och samman-<br>slutningar som avser att stödja verksamhet med syfte att förebygga ska-<br>dor som faller inom ramen för den försäkringsrörelse som företaget be-<br>driver,</p>
<p>6. ökning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,</p>
<p>7. ökning av säkerhetsreserv,</p>
<p>8. utbetald återbäring, och</p>
<p>9. verkställd premieåterbetalning.</p>
<p>7 § Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses sådana<br>avsättningar enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen<br>(1982:713) (ej intjänade premier och kvardröjande risker, livförsäkrings-<br>avsättning, oreglerade skador, garanterad och villkorad återbäring, ut-<br>jämningsavsättning för kreditförsäkring och fondförsäkringsåtaganden<br>där försäkringstagaren bär placeringsrisken) minskade med värdet av<br>återförsäkringsgivares ansvarighet.</p>
<p>8 § Med säkerhetsreserv avses en reserv för att täcka sådana förluster i<br>försäkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller i övrigt svårbedöm-<br>bara faktorer till den del reserven inte överstiger vad som behövs för en<br>tillfredsställande konsolidering.</p>
<p>9 § Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen far<br>användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och -<br>efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksam-<br>heten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen<br>skall täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte<br>omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713) skall detta framgå av<br>bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen.</p>
<p>Om bolagsordningen ändras så att företaget far rätt att använda en ut-<br>jämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, skall fonden anses ha<br>minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För<br>utjämningsfonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det<br>funnits bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt.</p>
<p>10 § Ett utländskt skadeförsäkringsföretag skall som överskott av försäk-<br>ringsverksamhet ta upp två procent av företagets premieinkomst av den<br>försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige.</p>
<p>Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter</p>
<p>11 § Om ett försäkringsföretag skall dela upp en intäktspost eller en<br>kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, skall fördelningen<br>göras på skäligt sätt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>175</p>
<p>Övertagande av hela försäkringsbeståndet</p>
<p>12 § Om ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd tas över av ett<br>annat försäkringsföretag, skall det överlåtande företaget inte ta upp någon<br>inkomst eller dra av någon utgift på grund av överlåtelsen. Det överta-<br>gande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situa-<br>tion.</p>
<p>Hänvisningar</p>
<p>13 § Bestämmelser om försäkringsföretagens placeringstillgångar finns i<br>17 kap. 17, 18,20 och 21 §§.</p>
<h4>Investmentföretag och värdepappersfonder</h4>
<p>Huvudregler</p>
<p>14 § För investmentföretag och svenska värdepappersfonder gäller, ut-<br>över vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande:</p>
<p>1. Kapitalvinster på delägarrätter skall inte tas upp och kapitalförluster<br>på delägarrätter far inte dras av.</p>
<p>2. Ett belopp som för helt år motsvarar 2 procent för investmentföretag<br>och 1,5 procent för värdepappersfonder av värdet på deras delägarrätter<br>vid beskattningsårets ingång skall tas upp.</p>
<p>3. Utdelning som företaget eller fonden lämnar skall dras av, dock inte<br>med så högt belopp att det uppkommer ett underskott. Sådan utdelning av<br>andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § skall dock inte dras av.<br>Svenska värdepappersfonder far dra av utdelning till annan än andelsäga-<br>re i fonden med högst ett belopp som motsvarar 2 procent av fondens<br>värde vid utgången av beskattningsåret.</p>
<p>Den utdelning som skall dras av enligt första stycket 3 skall dras av<br>som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.</p>
<p>Definition</p>
<p>15 § Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk<br>ekonomisk förening</p>
<p>- som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper<br>eller liknande tillgångar,</p>
<p>- vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappers-<br>innehav erbjuda andelsägarna riskfördelning, och</p>
<p>- som ett stort antal fysiska personer äger andelar i.</p>
<p>Avskattning av investmentföretag</p>
<p>16 § Om det inträffar en sådan förändring i ett investmentföretag eller i<br>ägandet av detta att företaget inte längre kan räknas som investment-<br>företag enligt 15 §, skall avskattning ske enligt 17 och 18 §§. Avskatt-<br>ning skall dock inte ske om företaget upplöses genom likvidation.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>176</p>
<p>17 § Investmentföretaget skall som avskattningsintäkt ta upp 16 procent<br>av marknadsvärdet på de delägarrätter som företaget innehar vid ingång-<br>en av beskattningsåret. Om marknadsvärdet på företagets delägarrätter<br>var högre vid ingången av något av de fem föregående beskattningsåren<br>och företaget var investmentföretag det året, skall intäkten i stället beräk-<br>nas på det högsta av dessa värden.</p>
<p>Om någon som äger andelar i investmentföretaget avyttrar andelar i fö-<br>retaget under det beskattningsår för företaget då förändringen inträffar, är<br>avskattningsintäkten så stor andel av avskattningsintäkten enligt första<br>stycket som motsvarar förhållandet mellan icke avyttrade andelar och<br>samtliga andelar i företaget.</p>
<p>Andelar i investmentföretaget som ägs av ett investmentföretag vid så-<br>väl ingången som utgången av det förstnämnda investmentföretagets be-<br>skattningsår skall anses ha avyttrats under beskattningsåret.</p>
<p>Avskattning av andelar i investmentföretag</p>
<p>18 § Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än ett invest-<br>mentföretag vid utgången av investmentföretagets beskattningsår andelar<br>i företaget med mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar skall, om<br>personen begär det, avskattning ske av de andelar i företaget som perso-<br>nen ägde vid ingången av beskattningsåret. Avskattningen medför att<br>andelarna skall anses ha avyttrats under beskattningsåret för ett pris som<br>motsvarar marknadsvärdet vid ingången av beskattningsåret och köpts<br>tillbaka för samma pris.</p>
<p>Anskaffningsutgiften för delägarrätter</p>
<p>19 § De delägarrätter som investmentföretaget anskaffade innan det in-<br>träffade en sådan förändring som anges i 16 §, skall anses ha anskaffats<br>för ett belopp som motsvarar marknadsvärdet vid tidpunkten för föränd-<br>ringen.</p>
<p>Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder</p>
<p>20 § Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder enligt 33 a §<br>lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall inte leda till uttagsbe-<br>skattning enligt 22 kap.</p>
<p>Den eller de nya fondema inträder i den eller de upphörda fondernas<br>skattemässiga situation när det gäller tillgångarnas anskaffningsutgift och<br>annat som påverkar en kapitalvinstberäkning.</p>
<p>Rätt att dra av och skyldighet att ta upp skatt som avser tiden före om-<br>bildningen övergår till den eller de nybildade fondema. Vid delning för-<br>delas rättigheterna och skyldigheterna mellan de nybildade fondema i<br>förhållande till fondernas värde vid delningen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>177</p>
<h4>Kooperativa föreningar</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>21 § Med kooperativ förening avses en ekonomisk förening som är öp-<br>pen på det sätt som anges i 3 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska<br>föreningar och som tillämpar lika rösträtt. Om en ekonomisk förening<br>bedriver försäljning till personer som inte uppfyller kraven för inträde i<br>föreningen, skall föreningen för att anses som öppen ge dem samma rätt<br>till återbäring på köpta varor som medlemmarna far.</p>
<p>Kooperativa föreningars centralorganisationer anses som öppna även<br>om de beviljar inträde bara för sådana lokala föreningar som uppfyller<br>centralorganisationens krav på stadgar, skötsel och soliditet och även om<br>bara ett enda företag inom varje område antas som medlem. När det gäl-<br>ler kravet på lika rösträtt anses centralorganisationer som kooperativa<br>även om rösträtten utövas i förhållande till föreningarnas medlemsantal.</p>
<p>22 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den ko-<br>operativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till<br>gjorda köp eller försäljningar skall dras av.</p>
<p>Om föreningen har medlemmar som far sådan utdelning som enligt<br>42 kap. 14 § inte skall tas upp hos dem och det inte är fråga om bara en-<br>staka sådana medlemmar, far utdelningen dras av med högst ett belopp<br>som motsvarar 80 procent av statslåneräntan vid utgången av november<br>andra året före taxeringsåret multiplicerat med summan av medlemmar-<br>nas omsättning med föreningen.</p>
<p>23 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till in-<br>betalda insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall<br>dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte<br>till den del utdelningen enligt 24 kap. 13-18 §§ inte skall tas upp av<br>mottagaren. Om den del som inte skall tas upp av mottagaren uppgår till<br>högst tio procent av utdelningen, skall dock hela utdelningen dras av.</p>
<p>Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa fö-<br>reningar, skall utdelningen på förlagsinsatser dras av även om centralor-<br>ganisationen inte är kooperativ enligt 21 §.</p>
<p>Är en ekonomisk förening ett förvaltningsföretag, far utdelning inte<br>dras av till den del den enligt 24 kap. 13 § föranlett att utdelning som<br>föreningen har tagit emot inte skall tas upp.</p>
<p>24 § Den utdelning som skall dras av enligt 22 eller 23 § skall dras av<br>som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser.</p>
<h4>Privatbostadsforetag</h4>
<p>25 § Ett privatbostadsföretag skall i fråga om en fastighet i Sverige, ut-<br>över vad som sägs i 26 och 27 §§,</p>
<p>ta upp bara:</p>
<p>1. ett belopp som för helt år motsvarar tre procent av fastighetens taxe-<br>ringsvärde året före taxeringsåret, och</p>
<p>2. erhållna statliga räntebidrag för bostadsändamål,</p>
<p>178</p>
<p>dra av bara:</p>
<p>3. ränta på lånat kapital som har lagts ned i fastigheten,</p>
<p>4. återbetalning av statliga räntebidrag för bostadsändamål, och</p>
<p>5. tomträttsavgäld.</p>
<p>Om det inte fanns något taxeringsvärde fastställt för fastigheten, skall<br>inkomsten enligt första stycket 1 beräknas på ett värde som uppskattas<br>enligt de grunder som gällde för att fastställa ett taxeringsvärde för året<br>före taxeringsåret.</p>
<p>26 § Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan samfallighet<br>än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall fastighetens andel av<br>inkomster och utgifter i samfallighetens verksamhet tas upp respektive<br>dras av hos privatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter skall<br>dock tas upp eller dras av bara om det är fråga om</p>
<p>1. sådana inkomster och utgifter som avses i 25 §,</p>
<p>2. avkastning av kapital och bara till den del avkastningen överstiger<br>300 kronor, eller</p>
<p>3. kapitalvinster och kapitalförluster.</p>
<p>Om samfalligheten är en särskild taxeringsenhet, skall fastighetens an-<br>del av samfallighetens taxeringsvärde räknas in i underlaget för inkomst-<br>beräkningen enligt 25 § första stycket 1.</p>
<p>27 § Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en sådan samfallighet<br>som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall utdelning från samfalligheten<br>tas upp av privatbostadsföretaget.</p>
<h4>Sambruksföreningar</h4>
<p>28 § Lönetillägg och liknande ersättningar som en sambruksförening<br>lämnar till en medlem eller någon annan med hänsyn till resultatet av<br>verksamheten skall dras av.</p>
<h4>Samfälligheter</h4>
<p>29 § Juridiska personer som är skattskyldiga för inkomster i en samfäl-<br>lighet enligt 6 kap. 6 § första stycket skall dra av utdelning som lämnas<br>till delägarna.</p>
<p>Utdelningen skall dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet<br>om utdelning avser.</p>
<h4>Sparbanker och Sparbankernas säkerhetskassa</h4>
<p>30 § Bidrag som en sparbank lämnar till Sparbankernas säkerhetskassa<br>skall dras av.</p>
<p>Bidraget skall tas upp hos säkerhetskassan.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>179</p>
<p>31 § Utdelning som Sparbankernas säkerhetskassa lämnar till sparban- Prop. 1999/2000:2<br>kerna skall dras av.</p>
<p>40 kap. Tidigare års underskott</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns</p>
<p>- en huvudregel i 2 §,</p>
<p>- definitioner i 3-8 §§,</p>
<p>- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag for underskott</p>
<p>hos foretag efter ägarförändringar i 9-19 §§,</p>
<p>- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott vid</p>
<p>konkurs och ackord i 20 och 21 §§,</p>
<p>- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott</p>
<p>efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut i 22 §,</p>
<p>- bestämmelser om avdrag efter ombildningar i 23 §, och</p>
<p>- hänvisningar i 24 §.</p>
<h4>Huvudregel</h4>
<p>2 § Ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det före-<br>gående beskattningsåret skall dras av i den utsträckning det inte finns<br>några begränsningar i detta kapitel, i bestämmelserna om kvalificerade<br>fusioner och fissioner i 37 kap. 21-26 och 28 §§, i bestämmelserna om<br>verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 § eller i bestämmelserna om under-<br>skott av andelshus i 42 kap. 33 §.</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>3 § Med företag avses i detta kapitel</p>
<p>- svenskt aktiebolag,</p>
<p>- svensk ekonomisk förening,</p>
<p>- svensk sparbank,</p>
<p>- svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,</p>
<p>- svensk stiftelse,</p>
<p>- svensk ideell förening, och</p>
<p>- utländskt bolag.</p>
<p>4 § Med underskottsföretag avses ett företag som hade ett underskott det<br>föregående beskattningsåret eller som har ett eget eller övertaget under-<br>skott från tidigare år som inte har fatt dras av än på grund av koncembi-<br>dragsspärren i 18 § eller bestämmelserna i 37 kap. 24 och 25 §§ om rätt<br>till avdrag för underskott efter kvalificerade fusioner eller fissioner.</p>
<p>180</p>
<p>5 § Ett foretag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett<br>annat foretag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt</p>
<p>- 1 kap. 5 § aktiebolagslagen (1975:1385),</p>
<p>- 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,</p>
<p>- 1 kap. 6 § bankaktiebolagslagen (1987:618),</p>
<p>- 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619),</p>
<p>- 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker,</p>
<p>- 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713), eller</p>
<p>- 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220).</p>
<p>En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett<br>annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 §<br>årsredovisningslagen (1995:1554).</p>
<p>Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha<br>bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dot-<br>terföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit<br>ett svenskt aktiebolag.</p>
<p>6 § Med koncern avses i detta kapitel</p>
<p>- en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första<br>stycket,</p>
<p>- när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 §<br>årsredovisningslagen (1995:1554), och</p>
<p>- en motsvarande utländsk företagsgrupp, om moderföretaget hör<br>hemma i en medlemsstat i Europeiska unionen eller är ett sådant ut-<br>ländskt bolag som avses i 6 kap. 10 §.</p>
<p>7 § Med moderföretag avses i detta kapitel</p>
<p>- ett företag som är moderföretag enligt någon av de bestämmelser<br>som anges i 5 § första stycket,</p>
<p>- en svensk ideell förening som är moderföretag enligt 1 kap. 4 § års-<br>redovisningslagen (1995:1554), och</p>
<p>- ett utländskt bolag som skulle ha varit moderbolag om det hade varit<br>ett svenskt aktiebolag.</p>
<p>8 § Med ägarförändring avses i detta kapitel sådana förändringar i det<br>bestämmande inflytandet eller ägandet som anges i 10-14 §§.</p>
<h4>Begränsningar hos foretag efter ägarförändringar</h4>
<p>Innehåll</p>
<p>9§ I 10—14 §§ finns bestämmelser om att en beloppsspärr och en kon-<br>cembidragsspärr inträder för underskottsföretaget vid vissa ägarföränd-<br>ringar. Bestämmelser om innebörden av dessa spärrar finns i 15-19 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>181</p>
<p>Ägarförändringar</p>
<p>10 § Vid ägarförändringar som innebär att ett företag far det bestämman-<br>de inflytandet över ett underskottsföretag inträder en beloppsspärr och en<br>koncembidragsspärr.</p>
<p>Beloppsspärren inträder dock inte om det företag som far det bestäm-<br>mande inflytandet ingick i samma koncern som underskottsföretaget re-<br>dan före ägarförändringen.</p>
<p>Koncembidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara<br>berör företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som<br>underskottsföretaget.</p>
<p>11 § I andra fall än som avses i 10 § första stycket inträder en belopps-<br>spärr vid ägarförändringar som innebär att det bestämmande inflytandet<br>över ett underskottsföretag erhålls av</p>
<p>1. en fysisk person,</p>
<p>2. ett dödsbo,</p>
<p>3. en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag, eller</p>
<p>4. ett svenskt handelsbolag i vilket en fysisk person eller en sådan per-<br>son som anges i 2 eller 3 är delägare direkt eller genom ett eller flera<br>svenska handelsbolag.</p>
<p>En fysisk person och närstående till honom räknas som en enda person.<br>Som närstående räknas här, utöver vad som anges i 2 kap. 22 §, ett<br>svenskt handelsbolag där den fysiska personen själv eller en närstående<br>fysisk person är delägare. Vad som sägs om fysisk person i denna para-<br>graf gäller inte dödsbo.</p>
<p>12 § I andra fall än som avses i 10 § första stycket eller 11 § inträder en<br>beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att, under en period av<br>fem beskattningsår för ett underskottsföretag, sådana förvärvare som av-<br>ses i 11 § dels var och en har förvärvat andelar med minst 5 procent av<br>samtliga röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har förvärvat an-<br>delar med mer än 50 procent av samtliga röster i underskottsföretaget.<br>Bestämmelserna i 11 § andra stycket gäller också vid tillämpning av<br>denna paragraf.</p>
<p>Som förvärv som gjorts av en sådan person som avses i första stycket<br>räknas också förvärv som gjorts av</p>
<p>1. ett företag i vilket personen - direkt eller genom förmedling av en<br>annan juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som personen har<br>ett bestämmande inflytande över - innehar andelar med minst 5 procent<br>av röstetalet, eller</p>
<p>2. en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som ett sådant fö-<br>retag som avses i 1 har ett bestämmande inflytande över.</p>
<p>Vid tillämpning av denna paragraf gäller följande. Förvärv av andelar i<br>förhållande till tidigare andelsinnehav genom emission med lika rätt för<br>andelsägarna skall inte räknas in i antalet förvärvade andelar. Med för-<br>värv av andel likställs avtal om rätt att förvärva andelar i ett företag och<br>avtal om rätt att besluta i företagets angelägenheter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>182</p>
<p>13 § Bestämmelserna i 11 § gäller inte vid sådana förändringar i det be-<br>stämmande inflytandet som uppkommer genom arv, testamente, bodel-<br>ning eller ändrade familjeförhållanden. De gäller inte heller om den som<br>fått det bestämmande inflytandet har haft ställning som företagsledare i<br>underskottsföretaget under de två föregående beskattningsåren för detta<br>företag.</p>
<p>Bestämmelserna i 12 § gäller inte vid sådana förändringar i ägandet<br>som sker på grund av arv, testamente eller bodelning.</p>
<p>14 § En koncembidragsspärr inträder också vid ägarförändringar som<br>innebär att ett underskottsföretag eller ett moderföretag till ett under-<br>skottsföretag får det bestämmande inflytandet över ett annat företag.</p>
<p>Koncembidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara<br>berör företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som<br>underskottsföretaget.</p>
<p>Beloppsspärren</p>
<p>15 § Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av un-<br>derskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder till<br>den del underskotten överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva</p>
<p>1. det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget i sådana fall<br>som avses i 10 och 11 §§, eller</p>
<p>2. andelar med mer än 50 procent av rösterna i underskottsföretaget i<br>sådana fall som avses i 12 §.</p>
<p>Om förvärvet omfattar flera underskottsföretag i samma koncern, skall<br>avdragsutrymmet fördelas på dessa efter deras andel av koncernens<br>sammanlagda underskott.</p>
<p>16 § Utgiften enligt 15 § första stycket skall minskas med kapitaltillskott<br>som har lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen men tidi-<br>gast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen sked-<br>de. Utgiften skall också minskas med kapitaltillskott som under samma<br>tid har lämnats till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som<br>både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som under-<br>skottsföretaget.</p>
<p>Första stycket gäller inte kapitaltillskott som har lämnats av en juridisk<br>person eller ett svenskt handelsbolag som både före och efter ägarföränd-<br>ringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.</p>
<p>17 § Regeringen får medge undantag från beloppsspärren om det finns<br>anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse från sam-<br>hällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen annars inte skulle ge-<br>nomföras.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>183</p>
<p>Koncembidragsspärren</p>
<p>18 § Koncembidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte far dra<br>av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträ-<br>der, med högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat utan hän-<br>syn till avdragen för underskott och till sådana mottagna koncernbidrag<br>som skall tas upp enligt 35 kap.</p>
<p>Om en del av underskotten inte får dras av på grund av beloppsspärren,<br>gäller första stycket för den återstående delen.</p>
<p>Belopp som på grund av bestämmelsen i första stycket inte har kunnat<br>dras av skall dras av det följande beskattningsåret, om det inte finns nå-<br>gon begränsning då. Koncembidragsspärren gäller under de första fem<br>beskattningsåren efter det beskattningsår då spärren inträdde.</p>
<p>19 § Koncernbidrag från företag som ingick i samma koncern som un-<br>derskottsföretaget redan före ägarförändringen skall vid tillämpning av<br>18 § räknas med i överskottet. Koncernbidraget skall dock inte räknas<br>med i överskottet om ett företag som inte tillhörde samma koncern före<br>ägarförändringen genom fusion har gått upp i det företag som lämnar<br>bidraget. Koncernbidraget skall inte heller räknas med till den del det<br>motsvaras av koncernbidrag från något annat företag som inte ingick i<br>samma koncern före ägarförändringen.</p>
<h4>Begränsningar vid konkurs och ackord</h4>
<p>20 § Om den skattskyldige är eller har varit försatt i konkurs, får under-<br>skott som uppkommit före konkursen inte dras av.</p>
<p>Om konkursen läggs ned på grund av att borgenärerna har fått full be-<br>talning, skall avdrag göras för underskott som på grund av konkursen<br>inte har kunnat dras av tidigare.</p>
<p>21 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag som den skatt-<br>skyldige är delägare i får ackord utan konkurs eller skuldsanering enligt<br>skuldsaneringslagen (1994:334), skall avdrag för underskott minskas<br>med ett belopp som motsvarar summan av de skulder i näringsverksam-<br>heten som fallit bort genom ackordet eller skuldsaneringen.</p>
<h4>Begränsningar efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut</h4>
<p>22 § Om staten äger samtliga andelar i ett sådant kreditinstitut som kun-<br>nat få stöd enligt 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till<br>banker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana andelar,<br>får underskott som uppkommit hos kreditinstitutet före det beskattningsår<br>då överlåtelsen skedde inte dras av.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>184</p>
<h4>Avdrag efter ombildningar</h4>
<p>23 § Vid ombildningar enligt 8 kap. sparbankslagen (1987:619) tar det<br>övertagande bankaktiebolaget över den överlåtande sparbankens rätt att<br>dra av underskott enligt detta kapitel.</p>
<p>Vid sådana ombildningar av svenska ekonomiska föreningar till aktie-<br>bolag som avses i 42 kap. 20 § tar det aktiebolag vars aktier skiftas ut<br>över den ekonomiska föreningens rätt att dra av underskott enligt detta<br>kapitel.</p>
<h4>Hänvisningar</h4>
<p>24 § I 14 kap. 17 och 18 §§ finns bestämmelser om avdrag för underskott<br>om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter sin näringsverk-<br>samhet eller sina tillgångar till staten, en kommun eller till ett bolag som<br>helt eller till övervägande del innehas direkt eller indirekt av staten eller<br>en kommun.</p>
<p>I 37 kap. 21-26 och 28 §§ och 38 kap. 17 § finns bestämmelser om be-<br>handlingen av avdrag för underskott vid kvalificerade fusioner och fis-<br>sioner respektive vid verksamhetsavyttringar.</p>
<p>AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL</p>
<p>41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget<br>kapital</p>
<h4>Avgränsningen av inkomstslaget</h4>
<p>1 § Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter</p>
<p>- på grund av innehav av tillgångar och skulder, och</p>
<p>- i form av kapitalvinster och kapitalförluster.</p>
<p>Till inkomstslaget kapital räknas inte inkomster och utgifter som räk-<br>nas till inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<p>2 § Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses</p>
<p>- vinst och förlust vid avyttring av tillgångar,</p>
<p>- kursvinst och kursförlust vid betalning av skulder i utländsk valuta,<br>och</p>
<p>- vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller<br>sälj optioner och liknande avtal.</p>
<p>Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid<br>konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.</p>
<p>3 § Till inkomstslaget kapital räknas också</p>
<p>1. återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg<br>i den omfattning som anges i 31 kap. 21 och 22 §§,</p>
<p>2. fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med bestämmel-<br>serna i 42 kap. 9 §,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>185</p>
<p>3. avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med be-<br>stämmelserna i 42 kap. 11 §,</p>
<p>4. underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som följer av<br>42 kap. 33 §, 45 kap. 32 § och 46 kap. 6 §,</p>
<p>5. underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning som<br>följer av 42 kap. 34 §,</p>
<p>6. uppskovsavdrag, återfört uppskovsavdrag och särskilt tillägg enligt<br>47 kap., och</p>
<p>7. premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionsspar-<br>konton i den utsträckning som följer av 59 kap. 15 §.</p>
<p>4 § Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag som är eller<br>har varit fåmansföretag eller därmed likställt företag räknas enligt<br>57 kap. 2 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.</p>
<p>Kapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt 50 kap.</p>
<p>7 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.</p>
<p>5 § Avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas i de fall<br>som anges i 10 kap. 1 § inte till inkomstslaget kapital utan till inkomst-<br>slaget tjänst.</p>
<h4>Avskattning vid karaktärsbyte</h4>
<p>6 § Om det inträffar något som gör att ägaren av en tillgång, för det fall<br>att han skulle avyttra den, inte längre skall beskattas för avyttringen i<br>inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet, skall till-<br>gången anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvär-<br>det (avskattning).</p>
<p>Om tillgångens marknadsvärde överstiger dess omkostnadsbelopp<br>skall den - om den skattskyldige begär det - inte avskattas.</p>
<p>I 14 kap. 16 § finns bestämmelser om vilket anskaffningsvärde till-<br>gången anses ha i inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<h4>Privatbostadsfastighet som varit näringsfastighet</h4>
<p>7 § Om en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet, skall ränteutgifter<br>som avser fastigheten dras av i inkomstslaget kapital till den del de avser<br>tid efter övergången. Har räntor som avser tid efter övergången betalats<br>före övergången, behandlas de som om de betalats omedelbart efter<br>övergången. Motsvarande gäller för ränteinkomster och hyresinkomster.</p>
<p>Första stycket tillämpas också om en näringsbostadsrätt blir privat-<br>bostadsrätt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>186</p>
<p>Beskattningstidpunkten                                            Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Huvudregler</p>
<p>8 § Inkomster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan dis-<br>poneras.</p>
<p>Sådana bankräntor som tillgodoräknas insättaren per den 31 december<br>anses disponibla den dagen.</p>
<p>9 § Utgifter skall dras av som kostnad det beskattningsår då den skatt-<br>skyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.</p>
<p>Förskottsräntor skall dras av som kostnad det beskattningsår då de be-<br>talas bara till den del de avser tid intill utgången av januari månad året<br>efter beskattningsåret. Den återstående delen skall dras av som kostnad<br>med lika belopp varje beskattningsår under resten av den tid som för-<br>skottsbetalningarna avser.</p>
<p>I 42 kap. 34 § finns bestämmelser om när sådana underskott som avses</p>
<p>i 3 § 5 skall dras av.</p>
<p>Kapitalvinster och kapitalförluster</p>
<p>10 § Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller inte kapitalvinster och kapital-<br>förluster. För sådana vinster och förluster finns bestämmelser om be-<br>skattningstidpunkten i 44 kap. 26-32 §§ och 54 kap. 5 §.</p>
<p>Räntekompensation</p>
<p>11 § Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta<br>skall dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skulde-<br>brevet skall betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan<br>räntan skall betalas, skall räntekompensationen dock dras av som kostnad<br>redan det beskattningsår då denna avyttring skall tas upp som intäkt.</p>
<h4>Resultatet</h4>
<p>12 § Överskott eller underskott skall beräknas genom att intäktspostema<br>minskas med kostnadsposterna.</p>
<p>För underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas bestämmel-<br>serna om skattereduktion i 65 kap. 9 och 12 §§.</p>
<p>42 kap. Vad som skall tas upp och dras av i inkomstslaget<br>kapital</p>
<h4>Huvudregler</h4>
<p>1 § Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privat-<br>bostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt</p>
<p>187</p>
<p>kapitalvinster skall tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta<br>kapitel eller i 8 eller 43 kap.</p>
<p>Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som<br>kostnad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.<br>Ränteutgifter och kapitalförluster skall dras av även om de inte är sådana<br>utgifter. Begränsat skattskyldiga far dock inte dra av ränteutgifter som<br>inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster.</p>
<h4>Hänvisningar</h4>
<p>2 § I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget<br>näringsverksamhet om</p>
<p>- mervärdesskatt i 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 §,</p>
<p>- utgifter för representation i 16 kap. 2 §,</p>
<p>-utländsk skatt i 16 kap. 18 och 19 §§, och</p>
<p>- återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt<br>tillägg i 31 kap. 21 och 22 §§.</p>
<p>3 § Bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster finns i 43 kap.<br>8 §, 44-54 kap. och 57 kap. 12 §.</p>
<p>Bestämmelser om insättningsgaranti och investerarskydd finns i<br>55 kap.</p>
<p>Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i<br>61 kap.</p>
<h4>Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton</h4>
<p>4 § Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar på sådant<br>pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om indivi-<br>duellt pensionssparande skall inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster<br>som avser tillgångarna far inte dras av. I lagen (1990:661) om avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt på<br>tillgångar på sådana konton.</p>
<p>Ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan pensions-<br>försäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel skall inte heller tas upp.</p>
<p>5 § Premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto<br>skall dras av i den omfattning som anges i 59 kap.</p>
<h4>Förvaltningsutgifter</h4>
<p>6 § Förvaltningsutgifter far dras av bara till den del kostnaderna under<br>beskattningsåret sammanlagt överstiger 1 000 kronor.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>188</p>
<h4>Belopp som behandlas som ränta</h4>
<p>Ersättning när lån återbetalas i förtid</p>
<p>I § Om en låntagare vid förtida inlösen av lån betalar ersättning till lån-<br>givaren för utebliven ränta, skall denna ersättning behandlas som ränta.</p>
<p>Räntekompensation</p>
<p>8 § Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev betalar till<br>överlåtaren för upplupen men inte forfallen ränta behandlas som ränta.</p>
<p>Första stycket tillämpas också vid förvärv av marknadsnoterade ande-<br>lar i en svensk värdepappersfond som bara innehåller svenska fordrings-<br>rätter.</p>
<p>Räntefördelningsbelopp</p>
<p>9 § Fördelningsbelopp som vid räntefördelning skall dras av i inkomst-<br>slaget näringsverksamhet enligt 33 kap., skall tas upp i inkomstslaget<br>kapital. Fördelningsbelopp som skall tas upp i inkomstslaget närings-<br>verksamhet, skall dras av i inkomstslaget kapital.</p>
<p>Hänvisningar</p>
<p>10 § Att tomträttsavgäld behandlas som ränteutgift framgår av 27 §.</p>
<p>Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta<br>och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns<br>i 44 kap. 35 och 37-39 §§.</p>
<p>Ränteförmån</p>
<p>II § Ett belopp som motsvarar värdet enligt 61 kap. 15-17 §§ av sådan<br>ränteförmån som skall tas upp i inkomstslaget tjänst skall dras av i in-<br>komstslaget kapital.</p>
<h4>Skattskyldighet för utdelning</h4>
<p>12 § Utdelning skall tas upp av den som har rätt till utdelningen när den<br>kan disponeras.</p>
<h4>Förvärv av rätt till utdelning eller ränta</h4>
<p>13 § Om rätt till enbart utdelning förvärvas genom köp, byte eller på lik-<br>nande sätt, skall utdelningen, minskad med vad förvärvaren betalat för<br>rätten, tas upp.</p>
<p>Om betalningen avser rätt till utdelning vid flera tillfallen, skall minsk-<br>ningen på grund av betalningen fördelas på dessa tillfällen. Fördelningen<br>skall göras med hänsyn till den tid som rätten avser. Är ett fördelat be-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>189</p>
<p>lopp vid något tillfälle större än utdelningsintäkten, skall den överskju-<br>tande delen räknas av från närmast följande utdelning eller utdelningar.<br>Om förvärvet avser rätt till utdelning under obestämd tid, skall minsk-<br>ningen fördelas på tio år, om det inte finns särskilda skäl till en annan<br>fördelning.</p>
<p>Om den förvärvade rätten överlåts vidare, skall ersättningen, minskad<br>med vad som betalats vid förvärvet, tas upp.</p>
<p>Denna paragraf tillämpas också vid förvärv av rätt till enbart ränta.</p>
<h4>Vissa utdelningar och utskiftningar</h4>
<p>Återbäring</p>
<p>14 § Utdelning från ett aktiebolag eller en ekonomisk förening i förhål-<br>lande till inköp eller försäljningar eller efter liknande grunder<br>(återbäring) skall inte tas upp till den del den innebär att den skattskyldi-<br>ges levnadskostnader minskar.</p>
<p>Vinstandelslån</p>
<p>15 § Utnyttjandet av en företrädesrätt att teckna ett vinstandelslån skall<br>inte medföra att värdet av rätten tas upp, om den som utnyttjar rätten fatt<br>den på grund av sitt innehav av andelar i det låntagande företaget.</p>
<p>Utdelning av andelar i dotterbolag</p>
<p>16 § Utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i form av<br>andelar i ett dotterbolag skall inte tas upp om</p>
<p>1. utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbola-<br>get,</p>
<p>2. aktierna i moderbolaget är marknadsnoterade,</p>
<p>3. samtliga moderbolagets andelar i dotterbolaget delas ut,</p>
<p>4. andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte innehas av något före-<br>tag som tillhör samma koncern som moderföretaget,</p>
<p>5. dotterbolaget är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag, och</p>
<p>6. dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av rö-<br>relse eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i sådana företag som<br>till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller<br>indirekt, innehar andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer<br>än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget.</p>
<p>Första stycket gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger akti-<br>erna i det utdelande bolaget.</p>
<p>I 48 kap. 8 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften på andelarna<br>i moderbolaget och dotterbolaget.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>190</p>
<p>Nedsättning av aktiekapitalet m.m.                                      Prop. 1999/2000:2</p>
<p>17 § Som utdelning behandlas utbetalningar till aktieägarna i samband<br>med att ett svenskt aktiebolag sätter ned</p>
<p>1. aktiekapitalet genom minskning av aktiernas nominella belopp,</p>
<p>2. reservfonden, eller</p>
<p>3. överkursfonden.</p>
<p>Utbetalningar från en utländsk juridisk person vid ett förfarande som<br>motsvarar något av dem som nämns i första stycket skall också behandlas<br>som utdelning.</p>
<p>Utskiftning från ideella föreningar</p>
<p>18 § Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en ideell<br>förening i samband med att föreningen upplöses eller när medlemmen<br>utträder ur föreningen eller i liknande fall behandlas som utdelning.</p>
<p>Utskiftning från ekonomiska föreningar</p>
<p>19 § Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en<br>svensk ekonomisk förening i samband med att föreningen upplöses be-<br>handlas som utdelning, om det inte framgår något annat av 20 eller 21 §.</p>
<p>20 § Vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett svenskt<br>aktiebolag skall aktier i bolaget som skiftas ut till medlemmen inte be-<br>handlas som utdelning, om</p>
<p>1. den utskiftande föreningen inte är ett sådant fåmansföretag som av-<br>ses i 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 §,</p>
<p>2. föreningen äger samtliga aktier i bolaget,</p>
<p>3. samtliga aktier i bolaget skiftas ut, och</p>
<p>4. värdet av vad medlemmarna far utöver aktierna inte överstiger fem<br>procent av aktiernas nominella värde.</p>
<p>Vad som utöver aktierna skiftas ut till medlemmen skall i sin helhet<br>behandlas som utdelning.</p>
<p>I 48 kap. 9 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de utskifta-<br>de aktierna.</p>
<p>21 § Vid sådana fusioner som avses i 12 kap. 1 och 3 §§ lagen<br>(1987:667) om ekonomiska föreningar och i 10 kap. 1 och 2 §§ lagen<br>(1995:1570) om medlemsbanker skall andelar i den övertagande före-<br>ningen som skiftas ut till medlemmen inte behandlas som utdelning.</p>
<p>Vad som utöver andelarna skiftas ut till medlemmen skall i sin helhet<br>behandlas som utdelning.</p>
<p>I 48 kap. 10 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de utskif-<br>tade andelarna.</p>
<p>191</p>
<p>Utdelning från delägarbeskattade utländska juridiska personer</p>
<p>22 § Utdelning från andra utländska juridiska personer än utländska bo-<br>lag skall inte tas upp till den del delägaren har beskattats for sin del av<br>den utländska juridiska personens inkomst enligt 6 kap. 13-16 §§.</p>
<p>Utdelning och utskiftning från utländska dödsbon</p>
<p>23 § Vad som delas eller skiftas ut till obegränsat skattskyldiga skall tas<br>upp, om utdelningen eller utskiftningen avser inkomst i ett dödsbo efter<br>någon som var begränsat skattskyldig vid dödsfallet. Detta gäller dock<br>inte till den del dödsboet är skattskyldigt i Sverige för inkomsten.</p>
<p>Skattetillgodohavanden</p>
<p>24 § Utbetalning genom en utländsk stats försorg inom ramen för ett<br>system för nedsättning av skatten på utdelad bolagsvinst (skattetill-<br>godohavande) behandlas som utdelning.</p>
<p>Skattetillgodohavanden skall tas upp som intäkt samma beskattningsår<br>som den utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat.</p>
<h4>Lotterier</h4>
<p>25 § Vinst i ett utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska pre-<br>mieobligationer skall tas upp om vinsten överstiger 100 kronor.</p>
<p>Utgifter för att delta i svenska och utländska lotterier far inte dras av.</p>
<h4>Bostäder</h4>
<p>Statliga räntebidrag</p>
<p>26 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål skall tas upp. Återbetalas<br>bidraget, skall det återbetalade beloppet dras av.</p>
<p>Tomträttsavgälder</p>
<p>27 § Tomträttsavgälder behandlas som ränteutgifter.</p>
<p>Utdelning från privatbostadsforetag</p>
<p>28 § Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige<br>har i egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag skall inte tas upp.<br>Annan utdelning från ett sådant företag skall tas upp till den del den<br>överstiger andra avgifter och inbetalningar till företaget under beskatt-<br>ningsåret än kapitaltillskott.</p>
<p>Första stycket gäller också förmåner från en motsvarande utländsk ju-<br>ridisk person.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>192</p>
<p>Inkomster i samfallighet</p>
<p>29 § Om en privatbostadsfastighet har del i en annan svensk samfallighet<br>än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall den del av fastig-<br>hetens andel av samfallighetens inkomster som är avkastning av kapital<br>och som överstiger 300 kronor tas upp.</p>
<p>För fastighetens andel av samfallighetens statliga räntebidrag och<br>tomträttsavgälder gäller bestämmelserna i 26 och 27 §§.</p>
<p>I fråga om fastighetens andel i samfallighetens kapitalvinster och ka-<br>pitalförluster tillämpas vad som skulle ha gällt för fastighetsägaren vid en<br>avyttring.</p>
<p>Uthyrning</p>
<p>30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad<br>upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bo-<br>städer avyttras skall tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad<br>som innehas med hyresrätt upplåts.</p>
<p>Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället<br>skall avdrag göras med 4 000 kronor per år för varje privatbostadsfastig-<br>het, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse,<br>skall ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i</p>
<p>31 §. Avdraget far inte i något fall vara högre än intäkten.</p>
<p>31 § När en privatbostadsfastighet upplåts, skall ett belopp som mot-<br>svarar 20 procent av intäkten av upplåtelsen dras av.</p>
<p>När en bostad som innehas med hyresrätt upplåts, skall den del av<br>upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av.</p>
<p>När en bostad som innehas med bostadsrätt eller liknande besittnings-<br>rätt upplåts, skall den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den<br>upplåtna delen dras av. I avgiften skall inte räknas in kapitaltillskott som<br>innehavaren gjort till företaget eller bolaget. Andra inbetalningar skall<br>räknas in i avgiften bara till den del de överstiger sådan utdelning som<br>innehavaren har fatt på annat sätt än i förhållande till sina andelar i före-<br>taget.</p>
<p>32 § Bestämmelserna i 30 § andra stycket och 31 § gäller inte i fråga om<br>upplåtelser som sker till</p>
<p>1. ett svenskt handelsbolag av en delägare i handelsbolaget eller av en<br>närstående till delägaren,</p>
<p>2. den skattskyldiges arbetsgivare eller en arbetsgivare till någon som<br>är närstående till den skattskyldige, eller</p>
<p>3. någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som en sådan<br>arbetsgivare som avses i 2.</p>
<p>Vid sådana upplåtelser som avses i första stycket skall skäligt avdrag<br>göras för den skattskyldiges utgifter för upplåtelsen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>193</p>
<p>7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<h4>Avdrag för underskott som uppkommit i en näringsverksamhet</h4>
<p>Underskott av andelshus</p>
<p>33 § Underskott som uppkommit i en näringsverksamhet får dras av med<br>70 procent till den del</p>
<p>1. underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus som skulle ha va-<br>rit den skattskyldiges privatbostad om han innehaft den med bostadsrätt,<br>och</p>
<p>2. underskottet inte dras av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller<br>62 kap. 2-4 §§.</p>
<p>I fråga om avdraget tillämpas också bestämmelserna om begränsningar<br>vid konkurs, ackord och skuldsanering i 40 kap. 20 och 21 §§.</p>
<p>Om ett underskott har dragits av enligt första stycket, far avdrag inte<br>göras enligt 40 kap. 2 §.</p>
<p>Underskott av avslutad näringsverksamhet</p>
<p>34 § Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en enskild<br>näringsidkare upphör att bedriva näringsverksamheten skall dras av med<br>70 procent.</p>
<p>Underskottet skall dock inte dras av om det avser självständigt bedri-<br>ven näringsverksamhet utomlands. Det skall inte heller dras av till den<br>del underskottet</p>
<p>- dragits av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap. 2—4 §§ eller<br>legat till grund för avdrag enligt 33 §, eller</p>
<p>- skulle ha fallit bort om tillgångar eller tjänster som har tagits ut ur<br>näringsverksamheten hade uttagsbeskattats.</p>
<p>Underskottet skall dras av det följande beskattningsåret eller, om den<br>skattskyldige begär det, fördelas på det året och de två därefter följande<br>beskattningsåren.</p>
<p>Bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord och skuldsane-<br>ring i 40 kap. 20 och 21 §§ tillämpas också på sådant underskott.</p>
<p>43 kap. Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade<br>foretag</p>
<h4>Tillämpningsområde</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att utdelningar och kapital-<br>vinster på andelar i viss utsträckning inte skall tas upp.</p>
<p>Bestämmelserna gäller utdelningar och kapitalvinster på</p>
<p>- aktier i svenska aktiebolag,</p>
<p>- andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa,<br>och</p>
<p>- andelar i utländska juridiska personer, om inkomstbeskattningen av<br>den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen<br>enligt denna lag av ett svenskt företag med motsvarande inkomster.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>194</p>
<p>2 § Bestämmelserna tillämpas inte på utdelning från ett företag, om</p>
<p>1. företaget är marknadsnoterat,</p>
<p>2. företaget under det räkenskapsår som beslutet om utdelning avser<br>eller under något av de fyra föregående räkenskapsåren, direkt eller ge-<br>nom dotterföretag, ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på 25 pro-<br>cent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en mark-<br>nadsnoterad utländsk juridisk person,</p>
<p>3. företaget, om det är ett förvaltningsföretag och under det räken-<br>skapsår som beslutet om utdelning avser, direkt eller genom ett annat<br>förvaltningsföretag, ägt någon andel i ett svenskt marknadsnoterat aktie-<br>bolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person, eller</p>
<p>4. företaget är ett privatbostadsföretag.</p>
<p>Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget är mark-<br>nadsnoterad. I fråga om marknadsnoterade företag finns bestämmelser i<br>9 och 10 §§.</p>
<h4>Utdelning</h4>
<p>3 § Utdelning skall tas upp bara till den del den överstiger ett lättnads-<br>belopp. Detta är summan av</p>
<p>1. underlaget för lättnadsbelopp multiplicerat med 70 procent av<br>statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret, och</p>
<p>2. sparat lättnadsutrymme.</p>
<p>4 § Underlaget för lättnadsbelopp är summan av</p>
<p>1. det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade av-<br>yttrats vid tidpunkten för utdelningen,</p>
<p>2. sparat lättnadsutrymme, och</p>
<p>3. löneunderlag enligt 12-16 §§.</p>
<p>I 17 och 18 §§ finns bestämmelser om att omkostnadsbeloppet för en<br>andel i vissa fall beräknas efter uppräkning eller på grundval av ett kapi-<br>talunderlag.</p>
<p>När det gäller kvalificerade andelar tillämpas också de begränsningar<br>som följer av 15 och 16 §§.</p>
<p>5 § Det beskattningsår en andel förvärvas skall inte något lättnadsbelopp<br>beräknas för förvärvaren om företaget tidigare under året lämnat utdel-<br>ning.</p>
<h4>Sparat lättnadsutrymme</h4>
<p>6 § Om utdelningen understiger lättnadsbeloppet, skall skillnaden (sparat<br>lättnadsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår.</p>
<p>Lämnar företaget inte någon utdelning, skall hela lättnadsbeloppet, be-<br>räknat vid beskattningsårets utgång, föras vidare till nästa beskattningsår.<br>Vid prövning av om förutsättningarna i 2 § första stycket är uppfyllda<br>skall, i stället för vad som sägs där om räkenskapsår som beslutet om</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>195</p>
<p>utdelningen avser, gälla det räkenskapsår som har avslutats närmast före Prop. 1999/2000:2<br>ingången av den skattskyldiges beskattningsår.</p>
<p>7 § Om en andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva,<br>bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens<br>sparade lättnadsutrymme.</p>
<h4>Kapitalvinst</h4>
<p>8 § Av en kapitalvinst på en andel skall bara ett belopp som överstiger<br>det sparade lättnadsutrymmet tas upp som intäkt.</p>
<h4>Verkan av en marknadsnotering</h4>
<p>9 § Om ett företag marknadsnoteras tillämpas 1-8 §§, utom 2 § första<br>stycket 1, på utdelning och kapitalvinst på andelar i företaget till och med<br>det tionde kalenderåret efter det år företaget noterades. Sparat lättnads-<br>utrymme vid utgången av det tionde året skall läggas till anskaffnings-<br>utgiften för andelen.</p>
<p>Första stycket gäller bara</p>
<p>1. andelar som getts ut före tidpunkten för noteringen eller den tidigare<br>tidpunkt då företaget inför en marknadsintroduktion offentligt eller på<br>något annat sätt riktat en inbjudan till en vidare krets att förvärva andelar<br>i företaget och som inte därefter har övergått till en ny ägare genom köp,<br>byte eller på liknande sätt, och</p>
<p>2. andelar som förvärvats med stöd av andelar som avses i 1 och inte<br>efter förvärvet har övergått till en ny ägare genom köp, byte eller på lik-<br>nande sätt.</p>
<p>10 § Bestämmelserna i 9 § första stycket gäller inte i fråga om andelar i</p>
<p>1. investmentföretag,</p>
<p>2. företag som någon gång under de senaste fem åren före tidpunkten<br>för marknadsnoteringen tidigare varit marknadsnoterat, eller</p>
<p>3. företag som någon gång under de senaste fem åren före tidpunkten<br>för marknadsnoteringen varit dotterföretag till ett marknadsnoterat före-<br>tag.</p>
<h4>Andelsbyten</h4>
<p>11 § Bestämmelser om beräkningen av lättnadsbeloppet på mottagna an-<br>delar vid andelsbyten finns i 49 kap. 32 §.</p>
<h4>Löneunderlag</h4>
<p>12 § Löneunderlaget skall beräknas på grundval av ersättning som ingår i<br>underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen (1981:691)<br>om socialavgifter eller 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på</p>
<p>196</p>
<p>vissa förvärvsinkomster och som under året före beskattningsåret har<br>lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag.</p>
<p>Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är hel-<br>ägt, skall så stor del av ersättningen räknas med som motsvarar moderfö-<br>retagets andel av antalet aktier i dotterföretaget.</p>
<p>13 § Vid beräkningen av löneunderlaget skall följande ersättningar inte<br>räknas med:</p>
<p>1. ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader, och</p>
<p>2. ersättningar till arbetstagare som har kvalificerade andelar som getts<br>ut av företaget eller av ett annat företag inom samma koncern.</p>
<p>14 § Löneunderlaget är den del av den sammanlagda ersättningen som<br>överstiger ett belopp som motsvarar tio gånger det prisbasbelopp enligt<br>1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde året före<br>beskattningsåret. Löneunderlaget fördelas med lika belopp på andelar i<br>företaget.</p>
<p>15 § Om andelsägaren året före beskattningsåret varit verksam i betydan-<br>de omfattning i företaget eller i dess dotterföretag, skall löneunderlag<br>beräknas bara om andelsägaren för nämnda år har fatt ersättning från<br>företagen som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap.<br>3 § lagen (1981:691) om socialavgifter eller 1 § lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster med belopp som samman-<br>lagt inte understiger det lägsta av</p>
<p>- 120 procent av den högsta löneunderlagsgrundande ersättningen<br>samma år till en arbetstagare, och</p>
<p>- tio prisbasbelopp för året före beskattningsåret.</p>
<p>16 § För en andelsägare som avses i 15 § får löneunderlaget inte översti-<br>ga ett belopp som motsvarar 50 gånger den ersättning som andelsägaren<br>för året före beskattningsåret fatt från företaget eller dess dotterföretag<br>och som ingår i underlaget för beräkning av avgifter enligt 2 kap. 3 §<br>lagen (1981:691) om socialavgifter eller 1 § lagen (1990:659) om sär-<br>skild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Begränsningen gäller för an-<br>delsägarens sammanlagda innehav av andelar i företaget.</p>
<h4>Andelar förvärvade före år 1990</h4>
<p>17 § Anskaffningsutgiften för andelar som har förvärvats före år 1990<br>skall vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 4 § räknas upp med<br>hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med förvärvs-<br>året, dock tidigast från och med år 1970, till år 1990. Motsvarande gäller<br>för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket gäller inte om omkostnadsbeloppet<br>beräknas med tillämpning av 18 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>197</p>
<h4>Andelar förvärvade före år 1992</h4>
<p>Beräkning av omkostnadsbeloppet</p>
<p>18 § Som anskaffningsutgift för andelar som har förvärvats före år 1992<br>far vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 4 § första stycket 1 tas<br>upp det justerade kapitalunderlaget i företaget enligt 19-27 §§ fördelat<br>med lika belopp på andelarna i företaget. Hänsyn far inte tas till ovillkor-<br>liga kapitaltillskott som gjorts före utgången av det beskattningsår som<br>avses i 19 §.</p>
<p>Som förutsättning för tillämpning av första stycket gäller att denna be-<br>räkning används för samtliga andelar i företaget som andelsägaren för-<br>värvat före år 1992.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket gäller inte i fråga om andelar i utländska<br>juridiska personer.</p>
<p>Beräkning av kapitalunderlaget</p>
<p>19 § Kapitalunderlaget är skillnaden mellan värdet på tillgångarna och<br>skulderna i företaget vid utgången av det beskattningsår för vilket taxe-<br>ring skedde år 1993. Om företaget inte taxerades då, är kapitalunderlaget<br>motsvarande skillnad det beskattningsår för vilket taxering skedde år<br>1992.</p>
<p>20 § Tillgångarna skall tas upp till det skattemässiga värdet, om inte an-<br>nat följer av andra stycket eller av 21 eller 22 §.</p>
<p>Andelar i svenska handelsbolag tas upp till den justerade anskaffnings-<br>utgiften enligt 50 kap.</p>
<p>21 § Andelar i andra svenska dotterföretag än handelsbolag skall tas upp<br>till ett värde som motsvarar kapitalunderlaget i dotterföretaget. Om dot-<br>terföretaget inte var helägt, skall så stor del av detta värde tas upp som<br>motsvarar moderföretagets andel av antalet andelar i dotterföretaget.</p>
<p>22 § Fastigheter i Sverige som var kapitaltillgångar och som har förvär-<br>vats före utgången av år 1990 far i stället anses förvärvade den 1 januari<br>1991. I sådant fall skall hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år<br>1991, utöver vad som anges i andra stycket.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket skall anskaffningsutgiften anses mot-<br>svara den i det följande angivna delen av fastighetens taxeringsvärde för<br>år 1991 minskad med värdeminskningsavdrag vid 1982-1991 års taxe-<br>ringar, i den mån avdraget per år uppgått till minst 10 procent av denna<br>del av taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet som skall användas är<br>för</p>
<p>1. småhusenheter 70 procent,</p>
<p>2. hyreshusenheter 60 procent,</p>
<p>3. industrienheter 75 procent, och</p>
<p>4. lantbruksenheter 100 procent.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>198</p>
<p>Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som<br>anses förvärvade den 1 januari 1991 vid beskattningsårets utgång under-<br>steg 75 procent av anskaffningsutgiften enligt andra stycket, skall denna<br>utgift justeras i skälig mån.</p>
<p>Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande av-<br>drag såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt sådana<br>belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder tagits i anspråk.</p>
<p>23 § Som skuld räknas 28 procent av</p>
<p>1. en avsättning till skatteutjämningsreserv enligt den upphävda lagen<br>(1990:654) om skatteutjämningsreserv,</p>
<p>2. sådant uppskovsbelopp som avses i den upphävda lagen (1990:655)<br>om återföring av obeskattade reserver till den del det vid beskatt-<br>ningsårets utgång inte hade återförts, och</p>
<p>3. avsättningar till ersättningsfonder och liknande fonder.</p>
<p>Avsättningar för framtida utgifter räknas som skuld till den del avdrag<br>gjordes vid beskattningen.</p>
<p>Justering av kapitalunderlaget</p>
<p>24 § Om företaget gjorde avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994<br>års taxering, far 28 procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540)<br>om återföring av skatteutjämningsreserv minst skall återföras vid<br>1995-2002 års taxeringar tas upp som skuld i stället för vad som anges i<br>23 § första stycket 1. Om avdraget för avsättning är lägre än det avdrag<br>som avses i nämnda bestämmelse, skall kapitalunderlaget minskas med<br>28 procent av skillnaden.</p>
<p>25 § Kapitalunderlaget skall minskas med vinstutdelning som lämnats för<br>det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1993 eller, om företaget<br>inte taxerades då, det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1992.</p>
<p>26 § Vinstutdelning som lämnas för senare räkenskapsår än som avses i<br>25 § skall minska kapitalunderlaget till den del utdelat belopp överstiger<br>nettovinsten enligt fastställd balansräkning eller, i förekommande fall,<br>fastställd koncembalansräkning.</p>
<p>Kapitalunderlaget i ett aktiebolag skall minskas med belopp som mot-<br>svarar utbetalningar från bolaget som gjorts i samband med nedsättning<br>av aktiekapitalet eller reservfonden, om utbetalningen skett efter utgång-<br>en av det räkenskapsår då underlaget beräknades.</p>
<p>Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening skall minskas med belopp<br>som motsvarar utbetalningar enligt 10 kap. 1 § lagen (1987:667) om eko-<br>nomiska föreningar vid nedsättning av medlemsinsatsemas belopp eller<br>enligt 4 kap. 3 § samma lag vid återbetalning av överskjutande medlems-<br>insatser. Detta gäller bara om utbetalningen skett efter utgången av det<br>räkenskapsår då underlaget beräknades.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>199</p>
<p>27 § När kapitalunderlaget justeras på grund av utdelningar och andra<br>utbetalningar som avses i 26 §, tillämpas det nya kapitalunderlaget för<br>utdelningar som görs och kapitalvinster som uppkommer efter den utbe-<br>talning som medfört justeringen.</p>
<p>AVD. VII KAPITALVINSTER OCH<br>KAPITALFÖRLUSTER</p>
<p>44 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster<br>och kapitalförluster</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns de grundläggande bestämmelserna om kapital-<br>vinster och kapitalförluster. De gäller, om inte annat anges, alla slag av<br>tillgångar och förpliktelser.</p>
<p>Särskilda bestämmelser för olika slag av tillgångar och förpliktelser<br>finns i 45-52 kap.</p>
<p>I 53 kap. finns bestämmelser om överlåtelser till underpris från deläga-<br>re och närstående.</p>
<p>I 54 kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster vid<br>betalning av skulder i utländsk valuta som gäller bara i inkomstslaget<br>kapital.</p>
<p>155 kap. finns bestämmelser om avyttringar av delägarrätter och ford-<br>ringsrätter i samband med insättningsgaranti och investerarskydd.</p>
<p>I 25 kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster<br>som gäller bara i inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<h4>Kapitalförluster</h4>
<p>2 § Vad som sägs om kapitalvinster i detta kapitel samt i 45, 46, 48, 50,<br>52 och 54 kap. gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster.</p>
<h4>Vad som avses med avyttring</h4>
<p>Huvudregel</p>
<p>3 § Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande<br>överlåtelse av tillgångar.</p>
<p>Fordringar, optioner och terminer</p>
<p>4 § Till avyttring räknas att</p>
<p>1. innehavaren av en fordran far betalt för denna,</p>
<p>2. innehavaren av en option far betalt för att motpartens förpliktelse<br>skall upphöra,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>200</p>
<p>3. innehavaren av en option får betalt utan att de underliggande till-<br>gångarna överlåts när optionen löper ut,</p>
<p>4. tiden för utnyttjande av en option löper ut utan att optionen ut-<br>nyttjas,</p>
<p>5. ena parten i ett terminsavtal får betalt för att motpartens förpliktelse<br>skall upphöra, eller</p>
<p>6. ena parten i ett terminsavtal far betalt utan att de underliggande till-<br>gångarna överlåts vid sluttidpunkten.</p>
<p>De bestämmelser i första stycket som gäller optioner och terminsavtal<br>gäller också liknande avtal.</p>
<p>Utträde ur ekonomisk förening</p>
<p>5 § En medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha avyttrat<br>andelen.</p>
<p>Upplösning av värdepappersfond</p>
<p>6 § Om en svensk värdepappersfond upplöses, anses varje andelsägare ha<br>avyttrat sin andel.</p>
<p>Likvidation</p>
<p>7 § Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det träder i<br>likvidation.</p>
<p>Vid sådan ombildning av en svensk ekonomisk förening till aktiebolag<br>som avses i 42 kap. 20 § anses andelen i föreningen inte ha avyttrats på<br>grund av föreningens upplösning.</p>
<p>Konkurs, fusion och fission</p>
<p>8 § Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det</p>
<p>1. försätts i konkurs och är ett svenskt aktiebolag eller en svensk eko-<br>nomisk förening,</p>
<p>2. upplöses genom konkurs och är ett annat företag än ett svenskt ak-<br>tiebolag eller en svensk ekonomisk förening, eller</p>
<p>3. upplöses genom fusion eller fission.</p>
<p>Vid sådana konkurser som avses i första stycket 1 skall en kapitalför-<br>lust alltid anses definitiv när företaget försätts i konkurs.</p>
<p>Av 37 kap. 29 § första stycket framgår att bestämmelsen i första styck-<br>et 3 inte gäller värdepapper som innehas av det övertagande företaget vid<br>en kvalificerad fusion eller fission. Bestämmelsen gäller inte heller an-<br>delar i en överlåtande ekonomisk förening vid sådana fusioner som avses<br>i 42 kap. 21 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>201</p>
<p>Utlåning för blankning</p>
<p>9 § Som avyttring anses inte att delägarrätter eller fordringsrätter lånas ut<br>för blankning.</p>
<p>Vad som avses med blankning framgår av 29 §.</p>
<p>Utnyttjande av rätt att förvärva tillgångar</p>
<p>10 § Om en teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teckning av vinst-<br>andelslån, termin, option, ett konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt<br>vinstandelsbevis utnyttjas för att förvärva aktier eller andra tillgångar,<br>anses detta inte som avyttring av det utnyttjade värdepapperet.</p>
<p>I 20 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för de förvärvade<br>tillgångarna.</p>
<h4>Vad som avses med terminer och optioner</h4>
<p>11 § Med termin avses ett avtal, lämpat för allmän omsättning, om</p>
<p>- förvärv av aktier, obligationer eller andra tillgångar vid en viss fram-<br>tida tidpunkt och till ett bestämt pris, eller</p>
<p>- en framtida betalning vars storlek beror på värdet av underliggande<br>tillgångar eller av kursindex eller liknande.</p>
<p>12 § Med option avses en rätt för innehavaren att</p>
<p>- förvärva eller avyttra aktier, obligationer eller andra tillgångar till ett<br>bestämt pris, eller</p>
<p>- få betalning vars storlek beror på värdet av underliggande tillgångar,<br>eller av kursindex eller liknande.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Beräkningen</h4>
<p>Huvudregel</p>
<p>13 § Kapitalvinsten skall beräknas som skillnaden mellan</p>
<p>- ersättningen för den avyttrade tillgången eller för den utfärdade för-<br>pliktelsen minskad med utgifterna för avyttringen eller utfärdandet, och</p>
<p>- omkostnadsbeloppet.</p>
<p>Omkostnadsbelopp</p>
<p>14 § Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för<br>anskaffning {anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring<br>(förbättringsutgifter).</p>
<p>202</p>
<p>Förpliktelser</p>
<p>15 § I fråga om förpliktelser skall den betalning som utfärdaren far för att<br>han åtar sig förpliktelsen anses som ersättning. Vad utfärdaren ger ut för<br>att förpliktelsen skall upphöra anses som anskaffningsutgift.</p>
<p>Att betalningen i vissa fall i stället ingår i kapitalvinstberäkningen för<br>den underliggande tillgången framgår av 32 §.</p>
<p>Betalningar i utländsk valuta</p>
<p>16 § Om ersättning för avyttrade tillgångar erhålls i utländsk valuta som<br>växlas till svenska kronor inom trettio dagar från avyttringen, skall kur-<br>sen på växlingsdagen användas för beräkningen av värdet på ersättning-<br>en.</p>
<p>Ersättningen överstiger marknadsvärdet</p>
<p>17 § Om en tillgång avyttras till ett pris som överstiger marknadsvärdet<br>och den överskjutande delen tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst,<br>skall ersättningen anses motsvara marknadsvärdet.</p>
<p>Utgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun</p>
<p>18 § I omkostnadsbeloppet skall inte sådana utgifter räknas in som täckts<br>genom näringsbidrag eller statligt eller kommunalt bidrag.</p>
<p>Tillgångar som avyttras på grund av att en sälj option utnyttjas</p>
<p>19 § Till anskaffningsutgiften för tillgångar som innehavaren av en sälj-<br>option avyttrar genom att utnyttja optionen skall läggas vad han betalat<br>för optionen.</p>
<p>Tillgångar som förvärvas genom att ett värdepapper utnyttjas</p>
<p>20 § I anskaffningsutgiften för en tillgång som den skattskyldige för-<br>värvar genom att utnyttja en teckningsrätt, delrätt, företrädesrätt till teck-<br>ning av vinstandelslån, termin, option, ett konvertibelt skuldebrev eller<br>konvertibelt vinstandelsbevis skall det omkostnadsbelopp räknas in som<br>skulle ha använts om det utnyttjade värdepapperet hade avyttrats vid tid-<br>punkten för utnyttjandet.</p>
<p>Tillgångar som förvärvas genom arv, gåva m.m.</p>
<p>21 § Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning<br>eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skatte-<br>mässiga situation.</p>
<p>I fråga om delägarrätter, fordringsrätter och sådana tillgångar som av-<br>ses i 52 kap. skall som anskaffningsutgift räknas ett belopp som motsva-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>203</p>
<p>rar det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om den tidigare ägaren i<br>stället hade avyttrat tillgångarna på dagen for äganderättsövergången.</p>
<p>22 § En tillgång som förvärvas genom arv, testamente eller bodelning på<br>grund av makes död och som varit lagertillgång hos den döde men inte<br>kommer att vara det hos förvärvaren anses, i stället för vad som anges i<br>21 §, förvärvad till det skattemässiga värdet.</p>
<h4>Kapitalförluster</h4>
<p>23 § Bara verkliga kapitalförluster skall anses som kapitalförluster.</p>
<p>24 § Kapitalförluster som beror på att tillgångar avyttras mot en ersätt-<br>ning som understiger deras marknadsvärde, skall anses som kapitalför-<br>luster bara om det framgår av omständigheterna att säljaren inte har för<br>avsikt att öka köparens förmögenhet.</p>
<p>25 § Om den skattskyldige eller någon närstående till honom på grund av<br>avyttringen, direkt eller indirekt, far en rättighet eller en förmån som -<br>trots att den inte skall räknas in i ersättningen vid kapitalvinstberäkning-<br>en - far antas ha ett värde och det uppkommer en kapitalförlust, skall den<br>del av kapitalförlusten som motsvarar detta värde inte anses som kapital-<br>förlust.</p>
<h4>Beskattningstidpunkten</h4>
<p>Huvudregel</p>
<p>26 § Kapitalvinster skall tas upp som intäkt det beskattningsår då till-<br>gången avyttras.</p>
<p>Kapitalförluster skall dock inte dras av som kostnad förrän det beskatt-<br>ningsår då förlusten är definitiv.</p>
<p>Hänvisningar</p>
<p>27 § Det finns bestämmelser om</p>
<p>- uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid koncemintema an-<br>delsavyttringar i 25 kap. 6-27 §§,</p>
<p>- att kapitalförluster skall dras av vid ett senare tillfälle vid avyttringar<br>till företag i intressegemenskap med säljaren i 25 kap. 28-32 §§,</p>
<p>- uppskovsavdrag vid avyttring av privatbostäder i 47 kap., och</p>
<p>- uppskov med beskattningen vid andelsbyten i 49 kap.</p>
<p>Tillkommande belopp</p>
<p>28 § Om kapitalvinstens storlek beror på någon händelse i framtiden och<br>därför inte kan fastställas det år tillgången avyttras, skall den kapitalvinst<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>204</p>
<p>som uppkommer på grund av tillkommande belopp tas upp som intäkt<br>det eller de beskattningsår då storleken av tillkommande belopp kan be-<br>räknas. Kapitalvinstberäkningen skall då göras med utgångspunkt i för-<br>hållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beräkningsregler<br>som gällde vid denna tidpunkt.</p>
<p>Blankning</p>
<p>29 § Kapitalvinst på grund av att en lånad delägarrätt avyttras<br>(blankningsaffar) skall tas upp som intäkt det beskattningsår då en del-<br>ägarrätt återställs till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår<br>då den lånade delägarrätten avyttrades. Om den skattskyldige vid avytt-<br>ringen ägde delägarrätter av samma slag som den lånade, gäller dock inte<br>första meningen.</p>
<p>Vad som sägs om delägarrätter gäller också fordringsrätter.</p>
<p>Terminer</p>
<p>30 § Kapitalvinster på grund av en termin skall tas upp som intäkt det år<br>då avtalet fullföljs eller upphör att gälla.</p>
<p>Optioner</p>
<p>31 § Utfärdarens kapitalvinst på grund av en köp- eller sälj option som är<br>lämpad for allmän omsättning och som löper på högst ett år skall tas upp<br>som intäkt det beskattningsår då han befrias från sina förpliktelser.</p>
<p>I fråga om andra köp- eller säljoptioner skall utfardarens kapitalvinst<br>som avser utfärdandet tas upp som intäkt det beskattningsår den utfärdas<br>och utfardarens kapitalförlust vid upphörandet dras av som kostnad det<br>beskattningsår den upphör. Om förpliktelsen upphör samma beskatt-<br>ningsår som den utfärdas, skall det göras en gemensam kapitalvinst-<br>beräkning.</p>
<p>32 § Om utfärdaren av en köpoption som är lämpad for allmän omsätt-<br>ning och som löper på högst ett år avyttrar den underliggande tillgången,<br>skall ersättningen för denna ökas med premien.</p>
<p>Om utfärdaren av en sälj option som är lämpad för allmän omsättning<br>och som löper på högst ett år förvärvar den underliggande tillgången,<br>skall premien räknas av från anskaffningsutgiften for den förvärvade till-<br>gången, om denna i sin tur avyttras samma beskattningsår som premien<br>skall tas upp till beskattning.</p>
<p>Om utfärdaren av en köp- eller säljoption som är lämpad för allmän<br>omsättning och som löper på längre tid än ett år under samma beskatt-<br>ningsår som optionen utfärdas avyttrar den underliggande tillgången eller<br>avyttrar en tillgång som han förvärvat på grund av optionen, skall premi-<br>en räknas av från anskaffningsutgiften for den avyttrade tillgången.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>205</p>
<h4>Värdepapper som anses avyttrade på grund av likvidation eller<br>konkurs</h4>
<p>Likvidation</p>
<p>33 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 7 § anses ha avyttrats<br>på grund av att det företag som gett ut det trätt i likvidation och värde-<br>papperet därefter faktiskt avyttras, är omkostnadsbeloppet vad som åter-<br>står av omkostnadsbeloppet vid den faktiska avyttringen.</p>
<p>Upphör likvidationen, anses anskaffningsutgiften därefter uppgå till<br>vad som återstår av omkostnadsbeloppet när likvidationen upphör.</p>
<p>Konkurs</p>
<p>34 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 8 § första stycket 1<br>anses ha avyttrats på grund av att det svenska aktiebolag eller den svens-<br>ka ekonomiska förening som gett ut det försatts i konkurs och värdepap-<br>peret därefter faktiskt avyttras, är omkostnadsbeloppet noll.</p>
<p>Om ackord träffas eller utdelning i konkursen erhålls, skall ersätt-<br>ningen tas upp som kapitalvinst till den del den inte överstiger avdraget<br>för kapitalförlust när värdepapperet ansågs avyttrat. Om avdrag gjordes<br>bara för viss del av kapitalförlusten, skall en motsvarande del av ersätt-<br>ningen tas upp som kapitalvinst.</p>
<p>Om beslutet om konkurs upphävs eller om konkursen avslutas med<br>överskott, skall avdraget återföras. Anskaffningsutgiften anses därefter<br>vara omkostnadsbeloppet när värdepapperet ansågs avyttrat. Vad som<br>sagts nu gäller inte till den del avdraget räknats av mot erhållen ersätt-<br>ning enligt andra stycket.</p>
<h4>Ersättningar i form av livräntor och liknande periodiska<br>utbetalningar</h4>
<p>Beskattning av livräntor som kapitalvinst och ränta</p>
<p>35 § När tillgångar avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta<br>skall livräntan beskattas som kapitalvinst enligt 36 § och som ränta enligt<br>37 §.</p>
<p>Beräkning av kapitalvinst för livräntor</p>
<p>36 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig liv-<br>ränta, skall det kapitaliserade värde av livräntan som framkommer med<br>tillämpning av tabell III till lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt<br>anses som ersättning vid beräkningen av kapitalvinsten. Är livräntan be-<br>roende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlid-<br>nes död, bestäms kapitalvärdet med utgångspunkt i hur gammal den<br>äldste är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, bestäms värdet<br>efter den yngstes ålder.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>206</p>
<p>Ersättningen beräknas med tillämpning av tabell II till lagen om arvs-<br>skatt och gåvoskatt, om överlåtelseavtalet innebär att</p>
<p>1. livräntan skall betalas ut livsvarigt, dock högst ett visst antal år, och<br>en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir lägre än enligt första<br>stycket, eller</p>
<p>2. livräntan skall betalas ut livsvarigt, dock minst ett visst antal år, om<br>en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir högre än enligt första<br>stycket.</p>
<p>Om en livsvarig livränta upphör på grund av ett dödsfall inom fem år<br>från avyttringen skall, i stället för vad som sagts i första och andra<br>styckena, det sammanlagda livräntebelopp som betalats ut tas upp som<br>ersättning om denna därmed blir lägre.</p>
<p>Beräkning av ränta för livräntor</p>
<p>37 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig liv-<br>ränta, anses så stor del av den årliga ersättningen som ränta som fram-<br>kommer vid tillämpning av tabellen i 11 kap. 37 §. Är livräntan beroende<br>av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död,<br>görs beräkningen med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om liv-<br>räntan upphör vid den sist avlidnes död, görs beräkningen efter den<br>yngstes ålder. Om den person efter vars ålder beräkningen skall göras dör<br>och livräntan skall fortsätta att betalas ut under viss tid, tillämpas tabellen<br>med utgångspunkt i den ålder den avlidne skulle ha uppnått om han hade<br>levt under beskattningsåret.</p>
<p>Räntebeskattning av periodiska ersättningar</p>
<p>38 § Om en tillgång avyttras mot en periodisk ersättning som kan lik-<br>ställas med livränta och som utöver ett fast årligt belopp dessutom om-<br>fattar ett tillägg som till sin storlek är beroende av förändringar i det all-<br>männa prisläget eller liknande förhållande, anses tillägget som ränta.</p>
<p>Köparens ränteutgift</p>
<p>39 § Belopp som anses som ränteinkomst för säljaren enligt 37 eller 38 §<br>anses som ränteutgift för köparen.</p>
<p>45 kap. Avyttring av fastigheter</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avytt-<br>ring av fastigheter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.</p>
<p>Bestämmelserna om kapitalvinst vid avyttring av näringsfastigheter<br>skall tillämpas också på strömfall och rättigheter till vattenkraft.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>207</p>
<p>2 § I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapi-<br>talvinst för den som avyttrar en privatbostadsfastighet.</p>
<h4>Beräkningsenhet</h4>
<p>3 § Kapitalvinsten skall beräknas särskilt for varje avyttrad taxerings-<br>enhet eller del av taxeringsenhet.</p>
<p>Omfattar en taxeringsenhet både en privatbostadsfastighet och en nä-<br>ringsfastighet, skall kapitalvinsten beräknas för dem var för sig.</p>
<p>För fastigheter utomlands skall beräkningen göras med utgångspunkt i<br>en motsvarande indelning av fastigheterna.</p>
<p>4 § Avyttras två eller flera taxeringsenheter och har dessa tidigare under<br>innehavet ingått i samma taxeringsenhet, skall beräkningen göras som<br>om de vid avyttringen fortfarande var en enda taxeringsenhet, om den<br>skattskyldige begär det. I fråga om en taxeringsenhet som delvis har in-<br>gått i den tidigare taxeringsenheten, skall första meningen tillämpas om<br>mer än 50 procent av enhetens taxeringsvärde vid avyttringen avser den<br>del som har ingått i den tidigare taxeringsenheten.</p>
<h4>Fastighetsreglering, klyvning och inlösen</h4>
<p>5 § Överföring av mark eller andel i samfallighet genom fastighetsreg-<br>lering enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och uppdelning i<br>lotter genom klyvning enligt 11 kap. samma lag anses som avyttring av<br>fastighet, om överföringen eller uppdelningen sker helt eller delvis mot<br>kontant ersättning. Är den kontanta ersättningen högst 5 000 kronor, skall<br>kapitalvinsten inte tas upp.</p>
<p>Av kapitalvinsten skall bara så stor del tas upp som den kontanta er-<br>sättningen minskad med 5 000 kronor utgör av den totala ersättningen för<br>överföringen eller uppdelningen minskad med 5 000 kronor. Större be-<br>lopp än den kontanta ersättningen minskad med 5 000 kronor skall dock<br>inte tas upp.</p>
<p>Avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap. fastighetsbildningsla-<br>gen anses som avyttring.</p>
<h4>Allframtidsupplåtelser</h4>
<p>6 § Om en ägare till en fastighet far engångsersättning för allfram-<br>tidsupplåtelse, anses en så stor del av fastigheten avyttrad som ersätt-<br>ningen motsvarar av hela fastighetens marknadsvärde vid tiden för det<br>beslut eller den upplåtelse som ersättningen grundar sig på.</p>
<p>7 § Med allframtidsupplåtelse avses</p>
<p>- att förfoganderätten till fastigheten inskränks för obegränsad tid med<br>stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författ-<br>ningar, eller</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>208</p>
<p>- att nyttjanderätt till eller servitut i fastigheten upplåts för obegränsad Prop. 1999/2000:2<br>tid.</p>
<p>8 § Ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt i samband med<br>en allframtidsupplåtelse skall behandlas som engångsersättning på grund<br>av allframtidsupplåtelsen, om den skattskyldige begär det. Detsamma<br>gäller för 60 procent av ersättningen för avyttrade skogsprodukter.</p>
<p>Första stycket gäller dock bara om ersättningen för avverkningsrätten<br>eller skogsprodukterna skall tas upp till beskattning samma beskatt-<br>ningsår som engångsersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen.</p>
<p>9 § Vid tillämpning av bestämmelserna om allframtidsupplåtelser i 6, 7,</p>
<p>24 och 25 §§ skall varje taxeringsenhet eller sådan större enhet som på<br>grund av bestämmelserna i 4 § behandlas som en enda taxeringsenhet<br>anses som en fastighet.</p>
<h4>Ersättning för inventarier</h4>
<p>10 § Om en del av ersättningen för en avyttrad fastighet avser mark- eller<br>byggnadsinventarier, skall den delen inte tas med vid kapitalvinstberäk-<br>ningen. Detsamma gäller utgifter för sådana tillgångar.</p>
<h4>Omkostnadsbeloppet</h4>
<p>Förbättringsutgifter</p>
<p>11 § Förbättringsutgifter som inte har förts upp på avskrivningsplan får<br>beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår<br>då de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor.</p>
<p>Förbättringsutgifter som har förts upp på avskrivningsplan hänförs<br>normalt till det år då de förts upp på planen. I andra fall hänförs utgifter<br>normalt till det år då räkning eller faktura på det utförda arbetet har er-<br>hållits.</p>
<p>12 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på privatbo-<br>stadsfastigheter och privatbostadsföretags fastigheter räknas som förbätt-<br>ringsutgifter.</p>
<p>Med förbättrande reparationer och underhåll avses här reparationer<br>och underhåll som hänför sig till beskattningsåret eller något av de fem<br>föregående beskattningsåren till den del åtgärderna medfört att fastighe-<br>ten är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.</p>
<p>13 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på näringsfas-<br>tigheter räknas som förbättringsutgifter, om avdragen för utgifterna</p>
<p>1. skall återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap.</p>
<p>2-7 §§ på grund av avyttringen, eller</p>
<p>209</p>
<p>2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 8, 9 el-<br>ler 13 § därför att en fastighet som tidigare varit näringsfastighet blivit<br>privatbostadsfasti ghet.</p>
<p>Bestämmelserna i 11 § gäller inte för sådana utgifter som avses i första<br>stycket.</p>
<p>14 § Utgifter för reparation och underhåll på näringsfastigheter i sam-<br>band med statligt räntebidrag räknas som förbättringsutgifter till den del<br>de inte kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 19 kap. 24 §.</p>
<p>Utgifter för reparation och underhåll av andelshus räknas som förbätt-<br>ringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på grund av bestämmel-<br>serna i 19 kap. 3 §.</p>
<p>15 § Om en fastighet har varit föremål för förbättringsarbeten eller för<br>förbättrande reparations- eller underhållsarbeten i ägarens byggnadsrö-<br>relse, skall förbättringsutgiftema för dessa arbeten anses uppgå till det<br>belopp som enligt 27 kap. 8 § tagits upp som intäkt i näringsverksamhet<br>på grund av arbetena.</p>
<p>Värdeminskningsavdrag m.m.</p>
<p>16 § Avyttras en näringsfastighet, skall anskaffningsutgiften minskas<br>med sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på<br>grund av 26 kap. 5 § inte skall återföras i inkomstslaget näringsverksam-<br>het.</p>
<p>Avyttras en privatbostadsfastighet som tidigare har varit närings-<br>fastighet, skall anskaffningsutgiften minskas med sådana värdeminsk-<br>ningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av 26 kap. 5 och 8<br>eller 9 §§ inte återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet när fastig-<br>heten blev privatbostadsfastighet.</p>
<p>Ersättningsfond</p>
<p>17 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastighe-<br>ten har skrivits av i samband med att en ersättningsfond tagits i anspråk,<br>gäller följande.</p>
<p>För en näringsfastighet skall anskaffningsutgiften minskas med den del<br>av det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap. 4 § medför att<br>avdraget för avskrivning inte skall återföras i inkomstslaget näringsverk-<br>samhet.</p>
<p>För en privatbostadsfastighet som tidigare har varit näringsfastighet<br>skall anskaffningsutgiften minskas med den del av det ianspråktagna be-<br>loppet som på grund av 26 kap. 4 och 8 eller 9 §§ medförde att avdraget<br>för avskrivning inte återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet när<br>fastigheten blev privatbostadsfastighet.</p>
<p>18 § Av 31 kap. 18 § tredje stycket framgår att anskaffningsutgiften skall<br>minskas när en ersättningsfond tas i anspråk för förvärv av mark.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>210</p>
<p>Omkostnadsbeloppet vid delavyttringar</p>
<p>19 § Avyttras en del av en fastighet, skall kapitalvinsten beräknas på<br>grundval av förhållandena på den avyttrade delen. Frågan om belopps-<br>gränsen för förbättringsutgifter i 11 § första stycket är uppnådd skall<br>dock avgöras med hänsyn till förhållandena på hela fastigheten.</p>
<p>20 § Om den skattskyldige begär det, skall omkostnadsbeloppet för den<br>avyttrade delen, i stället för att beräknas enligt 19 §, beräknas till ett be-<br>lopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade om-<br>kostnadsbeloppet som ersättningen utgör av hela fastighetens marknads-<br>värde vid avyttringen.</p>
<p>21 § Om delavyttringen gäller en eller ett fatal tomter som är avsedda att<br>bebyggas med bostadshus och försäljningspriset understiger tio procent<br>av fastighetens taxeringsvärde, far omkostnadsbeloppet för den avyttrade<br>fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till en krona per kvad-<br>ratmeter. Omkostnadsbeloppet far dock inte beräknas till högre belopp än<br>ersättningen.</p>
<p>22 § Vad som sägs i 19 och 20 §§ gäller också vid marköverföringar en-<br>ligt fastighetsbildningslagen (1970:988).</p>
<p>23 § Vid tillämpning av bestämmelserna om delavyttringar i 19-22 och<br>25 §§ skall varje taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av<br>bestämmelserna i 4 § behandlas som en enda taxeringsenhet anses som<br>en fastighet.</p>
<p>Omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser</p>
<p>24 § Om fastighetsägaren får sådan engångsersättning för allfram-<br>tidsupplåtelse som avses i 6 §, gäller följande.</p>
<p>Så stor del av omkostnadsbeloppet för fastigheten anses avse den del<br>av fastigheten som anses avyttrad som ersättningen utgör av hela fastig-<br>hetens marknadsvärde vid tiden för inskränkningen eller upplåtelsen.</p>
<p>Omkostnadsbeloppet för den eller de allframtidsupplåtelser som den<br>skattskyldige gör under beskattningsåret får i stället beräknas till sam-<br>manlagt 5 000 kronor. Omkostnadsbeloppet får dock inte överstiga de<br>sammanlagda ersättningarna.</p>
<p>Omkostnadsbeloppet efter delavyttringar och allframtidsupplåtelser</p>
<p>25 § Om fastighetsägaren under innehavstiden avyttrat en del av en fas-<br>tighet, skall detta beaktas vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för<br>resten av fastigheten. Går det inte att utreda hur stor andel av omkost-<br>nadsbeloppet som avser den tidigare avyttrade fastighetsdelen, anses<br>denna andel av omkostnadsbeloppet ha motsvarat 50 procent av ersätt-<br>ningen för fastighetsdelen. Den på detta sätt beräknade andelen av om-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>211</p>
<p>kostnadsbeloppet får dock inte överstiga omkostnadsbeloppet för hela Prop. 1999/2000:2<br>fastigheten omedelbart innan fastighetsdelen avyttrades.</p>
<p>Första stycket tillämpas också om fastighetsägaren under innehavsti-<br>den har fatt sådan engångsersättning för allframtidsupplåtelse som avses i<br>6§-</p>
<p>Om fastighetsägaren under innehavstiden har avstått från mark genom<br>marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), anses om-<br>kostnadsbeloppet för fastigheten ha minskat med så stor andel av om-<br>kostnadsbeloppet för den mark som fastighetsägaren avstått från som den<br>kontanta ersättningen utgjort av den totala ersättningen för marken.</p>
<p>Skadeersättningar</p>
<p>26 § Om fastighetsägaren har fått skattefri försäkringsersättning eller<br>annan skattefri skadeersättning för förbättringsarbeten eller därmed lik-<br>ställda reparations- och underhållsarbeten, skall utgifterna för arbetena<br>räknas med bara till den del de inte täcks av ersättningen. Har ersättning-<br>en överstigit utgifterna, skall anskaffningsutgiften minskas med det över-<br>skjutande beloppet.</p>
<p>Uppskov</p>
<p>27 § I 47 kap. 11 § finns bestämmelser om minskning av anskaffnings-<br>utgiften när uppskovsavdrag har gjorts.</p>
<p>Om uppskov har erhållits enligt den upphävda lagen (1968:276) om<br>uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst eller den upp-<br>hävda lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisations-<br>vinst, skall anskaffningsutgiften för ersättningsfastigheten minskas med<br>uppskovsbeloppet.</p>
<p>Fastigheter förvärvade före år 1952</p>
<p>28 § En fastighet som har förvärvats före år 1952 skall anses förvärvad<br>den 1 januari 1952.</p>
<p>Som anskaffningsutgift anses 150 procent av fastighetens taxerings-<br>värde för år 1952. Ersättningen vid förvärvet får dock användas som an-<br>skaffningsutgift om den överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år<br>1952.</p>
<p>Fanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1952, skall ett mot-<br>svarande värde beräknas med ledning av taxeringsvärdet för den fastighet<br>som den avyttrade fastigheten ingick i, eller det närmast därefter fast-<br>ställda taxeringsvärdet.</p>
<p>Vid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf skall<br>hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1952.</p>
<p>29 § Bestämmelserna i 28 § gäller inte fastigheter utomlands. Sådana<br>fastigheter anses i stället förvärvade den 1 januari 1952 för en ersättning<br>som motsvarar marknadsvärdet vid samma tidpunkt. Ersättningen vid</p>
<p>212</p>
<p>forvärvet får dock användas som anskaffningsutgift om den överstiger<br>detta marknadsvärde.</p>
<p>Vid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf skall<br>hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1952.</p>
<h4>Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående</h4>
<p>30 § Om ett svenskt handelsbolag överlåter en fastighet till en delägare i<br>handelsbolaget eller till någon närstående till en delägare till ett pris som<br>understiger marknadsvärdet och fastigheten blir eller kan antas komma<br>att bli privatbostad i och med överlåtelsen, skall det anses som om den<br>avyttrats till ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Detsamma gäller för<br>sådana överlåtelser när det är fråga om tomtmark som avses bli bebyggd<br>med en privatbostad.</p>
<p>Första stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<h4>Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i<br>intressegemenskap</h4>
<p>31 § Bestämmelserna i 25 kap. 28-30 §§ om att en kapitalförlust skall<br>dras av först vid ett senare tillfälle skall tillämpas också i inkomstslaget<br>kapital for en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag<br>om handelsbolaget avyttrar en näringsfastighet.</p>
<h4>Underskott i näringsverksamhet</h4>
<p>32 § I inkomstslaget kapital skall en enskild näringsidkare eller en fysisk<br>person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring av en<br>näringsfastighet göra avdrag från kapitalvinsten för underskott samma<br>beskattningsår i den näringsverksamhet dit fastigheten hörde. Avdraget<br>får inte överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget.</p>
<h4>Kvotering i inkomstslaget kapital</h4>
<p>33 § I inkomstslaget kapital skall 50 procent av kapitalvinsten på en pri-<br>vatbostadsfastighet och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsfastig-<br>het tas upp.</p>
<p>Uppkommer det en kapitalförlust, skall i det förra fallet 50 procent av<br>förlusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>213</p>
<p>46 kap. Avyttring av bostadsrätter</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avytt-<br>ring av privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter. De grundläggande<br>bestämmelserna finns i 44 kap.</p>
<p>2 § I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapi-<br>talvinst för den som avyttrar en privatbostadsrätt.</p>
<h4>När andelar skall vara privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter</h4>
<p>3 § Vid bedömningen av om en andel i ett företag vid tillämpning av<br>detta kapitel är en privatbostadsrätt respektive näringsbostadsrätt, skall<br>frågan om företaget är ett privatbostadsföretag avgöras med utgångs-<br>punkt i förhållandena vid avyttringsårets ingång.</p>
<h4>Ersättning för lägenhetsutrustning eller inre reparationsfond</h4>
<p>4 § Om den skattskyldige far särskild ersättning för lägenhetsutrustning<br>som han äger men som skulle ha varit byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 §<br>jordabalken om den hade ägts av privatbostadsföretaget, skall den sär-<br>skilda ersättningen räknas in i ersättningen för bostadsrätten. Den sär-<br>skilda ersättningen skall dock inte räknas in om den avser tillgångar som<br>behandlats som inventarier i näringsverksamhet.</p>
<p>Sådan särskild ersättning som den skattskyldige far för andel i inre re-<br>parationsfond eller för någon annan avsättning hos privatbostadsföretaget<br>som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, räk-<br>nas inte in i ersättningen för bostadsrätten. Om någon sådan särskild er-<br>sättning inte avtalas, skall ersättningen för bostadsrätten minskas med ett<br>belopp som motsvarar den del av avsättningen som vid avyttringen avser<br>bostadsrätten.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Omkostnadsbeloppet</h4>
<p>Anskaffningsutgiften</p>
<p>5 § Om bostadsrätten har förvärvats genom upplåtelse från privatbostads-<br>företaget, anses den insats som angetts i upplåtelseavtalet som anskaff-<br>ningsutgift. Har insatsen för lägenheten sänkts efter det att bostadsrätten<br>förvärvades, skall anskaffningsutgiften minskas med motsvarande be-<br>lopp.</p>
<p>Med den insats som anges i upplåtelseavtalet likställs när det gäller</p>
<p>1. andra föreningar än bostadsrättsföreningar: den insats i föreningen<br>som var fastställd när andelen uppläts, och</p>
<p>2. aktiebolag: den betalning för aktien som gjordes i anslutning till att<br>aktien gavs ut.</p>
<p>214</p>
<p>Upplåtelseavgifter, överlåtelseavgifter och andra avgifter som betala-<br>des till företaget i samband med förvärvet av bostadsrätten skall också<br>räknas in i anskaffningsutgiften.</p>
<p>6 § Särskild ersättning som den skattskyldige betalade för andel i inre<br>reparationsfond eller för någon annan avsättning hos privatbostadsföreta-<br>get som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter,<br>räknas inte in i anskaffningsutgiften för bostadsrätten. Om någon sådan<br>ersättning inte avtalades, skall den ersättning som den skattskyldige vid<br>förvärvet betalade för bostadsrätten minskas med ett belopp som mot-<br>svarar den del av avsättningen som vid förvärvet avsåg bostadsrätten.</p>
<p>Kapitaltillskott</p>
<p>7 § Andra kapitaltillskott som har lämnats till privatbostadsföretaget un-<br>der innehavstiden än insatser som anges i 5 § skall räknas in i omkost-<br>nadsbeloppet bara om tillskotten har varit avsedda att användas av före-<br>taget för amortering av lån eller för finansiering av ny-, till- eller om-<br>byggnad på fastigheten.</p>
<p>Tillskotten för amorteringar anses ha uppgått till ett belopp som mot-<br>svarar bostadsrättens andel av de amorteringar som företaget har gjort<br>under innehavstiden. Om företaget har finansierat amorteringen av ett lån<br>genom att ta upp ett nytt lån, skall den amorteringen inte räknas med vid<br>beräkning av den del av kapitaltillskottet som skall räknas in i omkost-<br>nadsbeloppet. Andelsförhållandena vid avyttringen avgör hur stor del av<br>tillskotten för amorteringar som avser bostadsrätten.</p>
<p>För att ett tillskott för ny-, till- eller ombyggnad skall beaktas krävs att<br>tillskottet har använts för ett bestämt byggnadsarbete och att de tillskott<br>som bostadsrättshavama har lämnat för byggnadsarbetet i fråga sam-<br>manlagt har uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat med antalet<br>deltagande bostadsrätter.</p>
<p>Förbättringsutgifter</p>
<p>8 § Förbättringsutgifter far beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet<br>bara för de beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst<br>5 000 kronor.</p>
<p>Förbättringsutgifter hänförs normalt till det år då räkning eller faktura<br>på det utförda arbetet har erhållits.</p>
<p>Sådana utgifter som vid beskattningen behandlats som utgifter i nä-<br>ringsverksamhet räknas inte som förbättringsutgifter.</p>
<p>9 § Utgifter som den skattskyldige haft för förbättring av lägenheten räk-<br>nas som förbättringsutgifter.</p>
<p>10 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av lägenheten<br>räknas i fråga om privatbostadsrätter som förbättringsutgifter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>215</p>
<p>Med förbättrande reparationer och underhåll avses här reparationer<br>och underhåll av lägenheten som hänför sig till beskattningsåret eller<br>något av de fem föregående beskattningsåren till den del lägenheten på<br>grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.</p>
<p>11 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll räknas i fråga<br>om näringsbostadsrätter som förbättringsutgifter, om avdragen för utgif-<br>terna</p>
<p>1. skall återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 10 §<br>på grund av avyttringen, eller</p>
<p>2. återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 11 eller<br>13 § därför att en bostadsrätt som tidigare varit näringsbostadsrätt blivit<br>privatbostadsrätt.</p>
<p>Bestämmelserna i 8 § gäller inte för sådana utgifter som avses i första<br>stycket.</p>
<p>12 § Om särskild ersättning för lägenhetsutrustning skall räknas in i er-<br>sättningen för en bostadsrätt enligt bestämmelserna i 4 § första stycket,<br>gäller följande.</p>
<p>Har utrustningen förvärvats tillsammans med bostadsrätten, skall ut-<br>giften för utrustningen räknas in i anskaffningsutgiften för bostadsrätten.</p>
<p>Har utrustningen i stället förvärvats under innehavstiden, anses utgif-<br>ten för utrustningen som en utgift för förbättring eller för reparation eller<br>underhåll av lägenheten. Om utgiften far räknas med i omkostnadsbelop-<br>pet avgörs enligt bestämmelserna i 8-11 §§.</p>
<p>Uppskov</p>
<p>13 § I 47 kap. 11 § finns bestämmelser om minskning av anskaffnings-<br>utgiften när uppskovsavdrag har gjorts.</p>
<p>Bostadsrätter förvärvade före år 1974</p>
<p>14 § En bostadsrätt som har förvärvats före år 1974 skall anses förvärvad<br>den 1 januari 1974.</p>
<p>Som anskaffningsutgift anses 150 procent av bostadsrättens andel av<br>privatbostadsföretagets behållna förmögenhet nämnda dag. Förmögen-<br>heten skall beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet på företagets<br>fastighet för år 1974 och med hänsyn till företagets övriga tillgångar och<br>skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före<br>ingången av år 1974. Fanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1974,<br>beräknas ett motsvarande värde med ledning av det taxeringsvärde som<br>fastställts närmast därefter.</p>
<p>Ersättningen vid förvärvet far dock användas som anskaffningsutgift,<br>om den överstiger 150 procent av andelen i företagets behållna förmö-<br>genhet den 1 januari 1974. När ersättningen skall bestämmas bortses i<br>detta fall från om det vid förvärvet av lägenheten fanns en inre repara-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>216</p>
<p>tionsfond eller en annan avsättning hos företaget som är avsedd för repa-<br>ration och underhåll av upplåtna lägenheter.</p>
<p>Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet enligt denna paragraf skall<br>hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1974.</p>
<h4>Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående</h4>
<p>15 § Om ett svenskt handelsbolag överlåter en bostadsrätt till en delägare<br>i handelsbolaget eller till någon närstående till en delägare till ett pris<br>som understiger marknadsvärdet och bostadsrätten blir eller kan antas<br>komma att bli privatbostad i och med överlåtelsen, skall det anses som<br>om den avyttrats till ett pris som motsvarar marknadsvärdet.</p>
<p>Första stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<h4>Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i<br>intressegemenskap</h4>
<p>16 § Bestämmelserna i 25 kap. 28-30 §§ om att en kapitalförlust skall<br>dras av först vid ett senare tillfälle skall tillämpas också i inkomstslaget<br>kapital för en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag<br>om handelsbolaget avyttrar en näringsbostadsrätt.</p>
<h4>Underskott i näringsverksamhet</h4>
<p>17 § I inkomstslaget kapital skall en enskild näringsidkare eller en fysisk<br>person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring av en<br>näringsbostadsrätt göra avdrag från kapitalvinsten för underskott samma<br>beskattningsår i den näringsverksamhet dit bostadsrätten hörde. Detta<br>gäller inte till den del underskottet skall dras av enligt 45 kap. 28 § från<br>kapitalvinst som avser en näringsfastighet. Avdraget far inte överstiga<br>kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget.</p>
<h4>Kvotering i inkomstslaget kapital</h4>
<p>18 § I inkomstslaget kapital skall 50 procent av kapitalvinsten på en pri-<br>vatbostadsrätt och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsbostadsrätt<br>tas upp.</p>
<p>Uppkommer det en kapitalförlust, skall i det förra fallet 50 procent av<br>förlusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>217</p>
<p>47 kap. Uppskovsavdrag</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om uppskovsavdrag vid avyttring<br>av en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt och om hur upp-<br>skovsavdraget beaktas vid en senare avyttring.</p>
<h4>Förutsättningar för uppskovsavdrag</h4>
<p>Villkor</p>
<p>2 § En skattskyldig får göra uppskovsavdrag om han</p>
<p>1. tar upp kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en ur-<br>sprungsbostad,</p>
<p>2. har förvärvat eller tänker förvärva en ersättningsbostad, och</p>
<p>3. har bosatt sig eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden.</p>
<p>I 14 och 15 §§ finns särskilda bestämmelser om dödsbos rätt till upp-<br>skovsavdrag när den som avyttrat sin bostad dör innan förutsättningarna<br>för avdrag uppkommer.</p>
<p>Ursprungsbostad</p>
<p>3 § Med ursprungsbostad avses en sådan privatbostad i Sverige som vid<br>avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad.</p>
<p>Med permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit bo-<br>satt</p>
<p>1. under minst ett år närmast före avyttringen, eller</p>
<p>2. under minst tre av de senaste fem åren.</p>
<p>Om den skattskyldige förvärvar en ny bostad innan han avyttrar den ti-<br>digare bostaden, skall frågan om den tidigare bostaden är hans perma-<br>nentbostad avgöras med utgångspunkt i förhållandena när den nya bosta-<br>den förvärvas, om han begär detta.</p>
<p>En bostad som vid avyttringen ägs av ett dödsbo kan inte vara ur-<br>sprungsbostad.</p>
<p>4 § En privatbostad i Sverige räknas som ursprungsbostad även om den<br>inte är permanentbostad, om den skattskyldige är bosatt i bostaden men<br>ännu inte har bott där ett år och</p>
<p>1. den tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,</p>
<p>2. den annars avyttras under sådana förhållanden att det måste anses<br>som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha<br>avyttrats även om det inte hade funnits något tvång, eller</p>
<p>3. den avyttras till staten därför att det på grund av flygbuller inte går<br>att bo i den utan påtaglig olägenhet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>218</p>
<p>Ersättningsbostad</p>
<p>5 § Med ersättningsbostad avses en tillgång i Sverige som vid förvärvet<br>är</p>
<p>1. småhus med mark som är småhusenhet,</p>
<p>2. småhus på annans mark,</p>
<p>3. småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med till-<br>hörande tomtmark på lantbruksenhet, eller</p>
<p>4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3.</p>
<p>Som ersättningsbostad räknas också en bostad i ett privatbostadsföre-<br>tag.</p>
<p>Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än<br>året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.</p>
<p>Beloppsgränser</p>
<p>6 § Uppskovsavdrag far göras bara om kapitalvinsten uppgår till minst<br>50 000 kronor. I fall som avses i 4 § far uppskovsavdrag dock göras om<br>vinsten uppgår till minst 10 000 kronor.</p>
<h4>Uppskovsavdragets storlek</h4>
<p>7 § Om den skattskyldige förvärvar en ersättningsbostad före utgången<br>av det år då han avyttrar ursprungsbostaden och bosätter sig där senast<br>den 15 februari året därefter, beräknas uppskovsavdraget på följande sätt.</p>
<p>Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersätt-<br>ningen for ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsavdraget den del av<br>kapitalvinsten som tas upp.</p>
<p>Om ersättningen for ersättningsbostaden understiger ersättningen for<br>ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsavdraget så stor del av den del av<br>kapitalvinsten som tas upp som ersättningen för ersättningsbostaden ut-<br>gör av ersättningen för ursprungsbostaden. Avdraget skall alltså beräknas<br>enligt följande formel:</p>
<p>ersättningen för ersättningsbostaden<br>den del av kapitalvinsten som tas upp x -----------------------------------</p>
<p>ersättningen för ursprungbostaden</p>
<p>Om den skattskyldige har haft eller avser att ha utgifter for ny-, till-<br>eller ombyggnad av ersättningsbostaden under tiden mellan den 15 feb-<br>ruari året efter det år då han avyttrade ursprungsbostaden och den 15 feb-<br>ruari andra året efter avyttringen, motsvarar uppskovsavdraget den del av<br>kapitalvinsten som tas upp, om den skattskyldige begär det.</p>
<p>8 § Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad före ut-<br>gången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden eller inte bosätter sig<br>på en ersättningsbostad senast den 15 februari året därefter, motsvarar<br>uppskovsavdraget den del av kapitalvinsten som tas upp.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>219</p>
<h4>Återföring av uppskovsavdrag</h4>
<p>9 § Om ett uppskovsavdrag har gjorts enligt 7 § fjärde stycket eller 8 §,<br>skall avdraget återföras nästa år.</p>
<p>Om den skattskyldige senast året efter det år då han avyttrade ur-<br>sprungsbostaden förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där se-<br>nast den 15 februari andra året efter avyttringen, gäller dock följande.</p>
<p>Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersätt-<br>ningen för ursprungsbostaden, skall ingen del av uppskovsavdraget åter-<br>föras.</p>
<p>Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för<br>ursprungsbostaden, skall uppskovsavdraget återföras sedan det minskats<br>med så stor del av detta som ersättningen för ersättningsbostaden utgör<br>av ersättningen för ursprungsbostaden. Avdraget skall alltså återföras<br>med ett belopp som beräknas enligt följande formel:</p>
<p>ersättningen för ersättningsbostaden<br>uppskovsavdraget - uppskovsavdraget x --------------------------------</p>
<p>ersättningen för ursprungsbostaden</p>
<p>10 § När ett uppskovsavdrag helt eller delvis återförs enligt 9 §, skall<br>också ett särskilt tillägg som motsvarar tio procent av det återförda be-<br>loppet tas upp.</p>
<h4>Avyttring av ersättningsbostaden</h4>
<p>11 § Om ett uppskovsavdrag har gjorts, skall anskaffningsutgiften vid<br>avyttring av ersättningsbostaden minskas med ett belopp som motsvarar<br>kapitalvinsten när ursprungsbostaden avyttrades, om ersättningen för<br>ersättningsbostaden var minst lika stor som ersättningen för ursprungs-<br>bostaden.</p>
<p>Understeg ersättningen för ersättningsbostaden ersättningen för ur-<br>sprungsbostaden, skall anskaffningsutgiften minskas med så stor del av<br>kapitalvinsten för ursprungsbostaden som ersättningen för ersättnings-<br>bostaden utgjorde av ersättningen för ursprungsbostaden.</p>
<h4>Beräkning av ersättningarna</h4>
<p>12 § Vid jämförelse mellan ersättningen för ursprungsbostaden och er-<br>sättningen för ersättningsbostaden skall hänsyn tas till försäljnings- och<br>inköpsprovision, stämpelskatt och liknande utgifter.</p>
<p>13 § Är ersättningsbostaden en fastighet skall ersättningen för ersätt-<br>ningsbostaden också ökas med utgifter för ny-, till- eller ombyggnad un-<br>der tiden mellan förvärvet av ersättningsbostaden och den dag då bosätt-<br>ning senast skall ha skett enligt bestämmelserna i 7 eller 9 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>220</p>
<h4>Dödsfall efter avyttring av ursprungsbostaden</h4>
<p>14 § Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad dör innan<br>han har förvärvat en ersättningsbostad, har dödsboet rätt till avdrag enligt<br>bestämmelserna i detta kapitel, om en efterlevande make eller sambo<br>uppfyller de villkor i fråga om förvärv av en ersättningsbostad och bo-<br>sättning där som skulle ha gällt för den döde.</p>
<p>Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad och förvärvat<br>en ersättningsbostad dör innan han har bosatt sig i ersättningsbostaden,<br>har dödsboet rätt till avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om en<br>efterlevande make eller sambo bosätter sig i ersättningsbostaden och den<br>då ägs av dödsboet eller genom arv, testamente eller bodelning övergått<br>till den efterlevande.</p>
<p>Bestämmelserna i första och andra styckena gäller bara om den efter-<br>levandes bosättning i ursprungsbostaden uppfyller bosättningskraven i<br>3 eller 4 §.</p>
<p>15 § Om ett dödsbo begär uppskovsavdrag och en efterlevande make<br>eller sambo enligt 14 § förvärvat en ersättningsbostad, krävs den efter-<br>levandes samtycke för att bostaden skall anses som ersättningsbostad.</p>
<p>48 kap. Avyttring delägarrätter samt fordringsrätter</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avytt-<br>ring av delägarrätter och fordringsrätter. Vidare finns bestämmelser om<br>förpliktelser vars underliggande tillgångar består av delägarrätter eller<br>fordringsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>Delägarrätter</p>
<p>2 § Med delägarrätt avses</p>
<p>- aktie,</p>
<p>- rätt på grund av teckning av aktier,</p>
<p>- teckningsrätt,</p>
<p>- delrätt,</p>
<p>- andel i en svensk värdepappersfond,</p>
<p>- andel i en ekonomisk förening, och</p>
<p>- annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.</p>
<p>Bestämmelserna om delägarrätter skall tillämpas också på</p>
<p>- vinstandelsbevis som avser lån i svenska kronor,</p>
<p>- konvertibelt skuldebrev i svenska kronor,</p>
<p>- termin och option vars underliggande tillgångar består av aktier eller<br>termin och option som avser aktieindex, och</p>
<p>- annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.</p>
<p>Andel i privatbostadsföretag anses inte som delägarrätt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>221</p>
<p>Fordringsrätter</p>
<p>3 § Med svensk fordringsrätt avses fordran i svenska kronor.</p>
<p>Bestämmelserna om svenska fordringsrätter skall tillämpas också på<br>termin, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan hän-<br>föras till fordran i svenska kronor eller termin, option och liknande avtal<br>som avser ränteindex.</p>
<p>Som fordringsrätt räknas inte en tillgång</p>
<p>- som enligt 2 § första stycket är en delägarrätt, eller</p>
<p>- på vilken bestämmelserna om delägarrätter enligt 2 § andra stycket<br>skall tillämpas.</p>
<p>4 § Med utländsk fordringsrätt avses fordran i utländsk valuta.</p>
<p>Bestämmelserna om utländska fordringsrätter skall tillämpas också på</p>
<p>- utländsk valuta, och</p>
<p>- termin, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan<br>hänföras till utländsk valuta, fordran i utländsk valuta eller termin, option<br>och liknande avtal som avser index beroende av sådan valuta.</p>
<p>Marknadsnotering</p>
<p>5 § En delägarrätt eller fordringsrätt anses marknadsnoterad om den är<br>noterad på svensk eller utländsk börs eller, utan att vara noterad på börs,<br>är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av<br>marknadsmässig omsättning.</p>
<h4>Undantag från skatteplikt</h4>
<p>6 § Kapitalvinster på sådan utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta<br>som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under<br>en tillfällig vistelse utomlands skall inte tas upp.</p>
<h4>Omkostnadsbeloppet</h4>
<p>Genomsnittsmetoden</p>
<p>1 § Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet skall det genomsnittliga<br>omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av<br>samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga<br>omkostnadsbeloppet skall beräknas med hänsyn till inträffade föränd-<br>ringar i innehavet.</p>
<p>I 49 kap. 26 § finns ett undantag från denna bestämmelse vid andels-<br>byten.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>222</p>
<p>Andelar som erhålls genom utdelning i vissa fall</p>
<p>8 § För andelar som erhålls genom sådan utdelning av andelar i dotter-<br>bolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsutgift så stor del<br>av omkostnadsbeloppet for aktierna i moderbolaget - beräknat vid tid-<br>punkten för utdelningen - som motsvarar den förändring i marknadsvär-<br>det på dessa aktier som utdelningen medför.</p>
<p>När det senare skall beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i mo-<br>derbolaget, skall den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i mot-<br>svarande mån.</p>
<p>Om den som erhåller andelar i utdelning utan att äga aktier i moderbo-<br>laget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som<br>anskaffningsutgift. Om någon ersättning inte lämnas, är de utdelade an-<br>delarnas anskaffningsutgift noll.</p>
<p>Aktier som erhålls genom utskiftning i vissa fall</p>
<p>9 § För aktier som erhålls genom utskiftning från en ekonomisk förening<br>vid sådan ombildning av en svensk ekonomisk förening till aktiebolag<br>som avses i 42 kap. 20 §, anses som anskaffningsutgift det omkostnads-<br>belopp som skulle ha använts om andelarna i föreningen hade avyttrats<br>vid tidpunkten för utskiftningen.</p>
<p>Andelar i ekonomiska föreningar som erhålls genom fusion</p>
<p>10 § Efter en sådan fusion som avses i 42 kap. 21 § anses som anskaff-<br>ningsutgift för andelen i den övertagande föreningen det omkostnadsbe-<br>lopp som skulle ha använts om andelen i den överlåtande föreningen ha-<br>de avyttrats vid tidpunkten för utskiftningen.</p>
<p>Företag som tidigare har varit investmentföretag</p>
<p>11 § I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om avskattning av andelar i ett<br>företag som tidigare har varit ett investmentföretag men som inte längre<br>kan räknas som investmentföretag samt om anskaffningsutgiften för an-<br>delarna efter avskattningen.</p>
<p>I 39 kap. 19 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för delägar-<br>rätter som anskaffats av ett företag som tidigare har varit investmentfö-<br>retag men som inte längre kan räknas som investmentföretag.</p>
<p>Periodiseringsfond förs över och expansionsfond upphör</p>
<p>12 § Om en periodiseringsfond förs över till ett aktiebolag enligt 30 kap.<br>11 eller 12 §, skall det tillskott som är en förutsättning för överföringen<br>inte räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet för aktierna i bo-<br>laget. Om en expansionsfond upphör i samband med att tillgångar över-<br>låts till ett aktiebolag och fonden enligt 34 kap. 20 § inte skall återföras,<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>223</p>
<p>skall det tillskott som är en förutsättning för tillämpningen av bestäm-<br>melsen inte räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet.</p>
<p>Vid apportemission skall anskaffningsutgiften för aktierna minskas<br>med överförd periodiseringsfond minskad med den avsättning som bola-<br>get gör i räkenskaperna för skatt som belöper sig på fonden. Vidare skall<br>anskaffningsutgiften för aktierna minskas med ett belopp som motsvarar<br>72 procent av den expansionsfond som upphör.</p>
<p>Teckningsrätter och delrätter</p>
<p>13 § För teckningsrätter och delrätter som grundas på aktieinnehav i bo-<br>laget är anskaffningsutgiften noll.</p>
<p>Detsamma gäller teckningsrätter och delrätter som grundas på innehav<br>av ett konvertibelt skuldebrev eller en liknande rätt till förvärv av aktier i<br>bolaget, om innehavaren vid tilldelningen av aktier likställs med en ak-<br>tieägare.</p>
<p>Skuldebrev med köp- eller teckningsoption</p>
<p>14 § Anskaffningsutgiften för ett skuldebrev förenat med en köp- eller<br>teckningsoption, skall beräknas till skuldebrevets marknadsvärde vid<br>förvärvet. Denna anskaffningsutgift far dock inte överstiga den sam-<br>manlagda anskaffningsutgiften för skuldebrevet och optionen. Anskaff-<br>ningsutgiften för optionen skall beräknas till vad som återstår av den<br>sammanlagda anskaffningsutgiften.</p>
<p>Schablonmetoden</p>
<p>15 § För marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet be-<br>stämmas till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan utgifter i<br>samband med denna dragits av. Detta gäller dock inte terminer och op-<br>tioner och inte heller sådana teckningsrätter och delrätter som avses i<br>13 §.</p>
<p>Åldre andelar i värdepappersfonder</p>
<p>16 § Har andelar i svenska värdepappersfonder förvärvats före år 1995,<br>får fysiska personer som anskaffningsutgift använda andelens marknads-<br>värde den 31 december 1992 eller, om fonden bildades under åren 1993<br>eller 1994, det först noterade marknadsvärdet. Motsvarande gäller i fråga<br>om fondandelsbevis vars innehavare registrerats efter utgången av<br>år 1994.</p>
<p>Första stycket gäller inte andelar i sådana värdepappersfonder som ti-<br>digare var allemansfonder. Om sådana andelar förvärvats före år 1991,<br>får anskaffningsutgiften bestämmas till andelens marknadsvärde<br>den 31 december 1990.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>224</p>
<p>Utländska fordringsrätter</p>
<p>17 § Om en utländsk fordringsrätt på grund av bestämmelsen i 14 kap.<br>8 § har värderats till ett annat värde än anskaffningsutgiften, gäller föl-<br>jande.</p>
<p>Om fordringen har värderats till ett högre värde än anskaffningsutgif-<br>ten, skall denna ökas med mellanskillnaden. Om fordringen har värderats<br>till ett lägre värde än anskaffningsutgiften, skall denna minskas med<br>mellanskillnaden.</p>
<h4>Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder</h4>
<p>18 § Sammanläggning eller delning av värdepappersfonder enligt 33 a §<br>lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall inte leda till att kapital-<br>vinster tas upp hos delägarna.</p>
<p>Efter en sådan ombildning anses som anskaffningsutgift för de nya an-<br>delarna det sammanlagda omkostnadsbelopp som skulle ha använts om<br>de äldre andelarna hade avyttrats. Om en fond delas och den skattskyl-<br>dige far andelar i mer än en nybildad fond, skall det sammanlagda om-<br>kostnadsbeloppet fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa<br>nybildade fonders värde vid delningen.</p>
<h4>Avdrag för kapitalförluster</h4>
<p>Inkomstslaget kapital</p>
<p>19 § Bestämmelserna i 20-24 §§ gäller för kapitalförluster i inkomstsla-<br>get kapital. Vad som sägs om en tillgång i dessa bestämmelser skall till-<br>lämpas också på en förpliktelse med sådan underliggande tillgång.</p>
<p>Att kapitalförluster på utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta i<br>vissa fall inte skall dras av följer av 6 §.</p>
<p>20 § Kapitalförluster på andra marknadsnoterade delägarrätter än andelar<br>i svenska värdepappersfonder skall dras av i sin helhet mot kapitalvinster<br>på marknadsnoterade delägarrätter.</p>
<p>21 § Kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländ-<br>ska juridiska personer som inte är marknadsnoterade, skall dras av i sin<br>helhet mot kapitalvinster på sådana tillgångar samt mot kapitalvinster på<br>sådana marknadsnoterade tillgångar som avses i 20 § och 22 § första<br>stycket.</p>
<p>22 § Kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i svenska värde-<br>pappersfonder skall dras av i sin helhet mot kapitalvinster på marknads-<br>noterade delägarrätter, om värdet av fondens innehav av delägarrätter<br>inte annat än tillfälligtvis understigit 75 procent av fondförmögenheten.</p>
<p>Kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i svenska värdepappers-<br>fonder som innehåller bara svenska fordringsrätter skall dras av i sin hel-<br>het.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>225</p>
<p>8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<p>23 § Kapitalförluster på andra marknadsnoterade svenska fordringsrätter<br>än premieobligationer skall dras av i sin helhet.</p>
<p>24 § Om inte hela kapitalförlusten skall dras av enligt bestämmelserna i<br>20-23 §§, skall 70 procent dras av.</p>
<p>Inkomstslaget näringsverksamhet</p>
<p>25 § I inkomstslaget näringsverksamhet skall kapitalförluster dras av mot<br>alla intäkter och i sin helhet, om inte något annat anges i 26 eller 27 §.<br>Vad som sägs i första meningen skall tillämpas också på förpliktelser och<br>vad som sägs om en tillgång i 26 och 27 §§ skall tillämpas också på en<br>förpliktelse med sådan underliggande tillgång.</p>
<p>26 § Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter får dras av bara<br>mot kapitalvinster på delägarrätter. Om en del av en förlust inte kan dras<br>av mot sådana kapitalvinster, behandlas den som en ny kapitalförlust på<br>delägarrätter det följande beskattningsåret.</p>
<p>Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av delägarrät-<br>terna betingats av rörelse som bedrivs av den skattskyldige eller av före-<br>tag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska<br>förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära.</p>
<p>Begränsningen i första stycket gäller inte heller i fråga om kapitalför-<br>luster när sådana svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar<br>som inte är förvaltningsföretag avyttrar andelar eller när svenska spar-<br>banker eller svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag avyttrar ande-<br>lar, om det sammanlagda röstetalet för deras innehav vid avyttringen<br>motsvarade 25 procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i före-<br>taget.</p>
<p>27 § I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag<br>tillämpas 19-24 §§.</p>
<p>Kapitalförluster på sådana delägarrätter och fordringsrätter vars inne-<br>hav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon<br>som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska för-<br>hållanden kan anses stå handelsbolaget nära, skall dock alltid dras av i<br>sin helhet.</p>
<p>49 kap. Uppskov med beskattningen vid andelsbyten</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid<br>andelsbyten.</p>
<p>I inkomstslaget näringsverksamhet gäller bestämmelserna inte bara för<br>andelar som är kapitaltillgångar utan också för andelar som är lagertill-<br>gångar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>226</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>2 § Med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i<br>8-13 §§ samt följande förutsättningar:</p>
<p>1. En säljare (säljaren) skall avyttra en andel (den avyttrade andelen) i<br>ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande<br>företaget).</p>
<p>2. Ersättningen skall vara marknadsmässig och lämnas i form av an-<br>delar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen far till en<br>del lämnas i pengar, dock högst med tio procent av de mottagna andelar-<br>nas nominella värde. Om det saknas nominellt värde på de mottagna an-<br>delarna, skall den högsta ersättningen i pengar i stället beräknas på den<br>del av det inbetalade kapitalet som belöper sig på andelarna.</p>
<p>3 § Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra<br>hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget en-<br>ligt lagstiftningen i någon sådan stat hör hemma i staten i skattehänseen-<br>de och inte på grund av ett skatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte<br>är medlem i unionen.</p>
<h4>Tillämpningsområde</h4>
<p>4 § Vid en fusion eller fission skall, vid tillämpning av detta kapitel, det<br>övertagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företa-<br>get som inte redan ägs av det övertagande företaget.</p>
<p>5 § Bestämmelserna i detta kapitel far inte tillämpas om</p>
<p>1. det finns förutsättningar - bortsett från förutsättningen i 25 kap.<br>11 och 12 §§ om begäran - att tillämpa bestämmelserna i 25 kap.<br>6-27 §§ om uppskov med beskattningen vid koncemintema andelsavytt-<br>ringar, eller</p>
<p>2. bestämmelserna i 38 kap. om undantag från omedelbar beskattning<br>vid verksamhetsavyttringar skall tillämpas.</p>
<h4>Begäran</h4>
<p>6 § Bestämmelserna om uppskov skall tillämpas bara om säljaren begär<br>det.</p>
<p>Är säljaren ett svenskt handelsbolag, skall begäran göras av varje del-<br>ägare för sig. Om uppskov beviljas, får delägaren uppskov med beskatt-<br>ningen för den andel av vinsten som han är skattskyldig för.</p>
<h4>Handelsbolag som ägs genom handelsbolag</h4>
<p>7 § Det som sägs i 6 § andra stycket, 15 och 18 §§ samt 19 § andra<br>stycket om delägare i ett svenskt handelsbolag som är säljare gäller, om</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>227</p>
<p>handelsbolaget ägs direkt, eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag, Prop. 1999/2000:2<br>av ett annat svenskt handelsbolag, delägare i detta handelsbolag.</p>
<h4>Villkor for uppskov</h4>
<p>Säljaren</p>
<p>8 § Om säljaren är en fysisk person, skall han vara obegränsat skattskyl-<br>dig på annan grund än sådan väsentlig anknytning som avses i 3 kap. 3 §<br>första stycket 3.</p>
<p>Det köpande företaget</p>
<p>9 § Det köpande företaget skall vara en juridisk person av något av följ-<br>ande slag:</p>
<p>1. ett svenskt aktiebolag,</p>
<p>2. ett utländskt bolag, eller</p>
<p>3. ett annat utländskt företag som hör hemma i en stat som är medlem i<br>Europeiska unionen och som bedrivs i någon av de utländska associa-<br>tionsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de<br>skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.</p>
<p>Verksamhetskrav när den avyttrade andelen är kvalificerad</p>
<p>10 § Om det är en kvalificerad andel som avyttras och säljaren omedel-<br>bart efter avyttringen ensam eller tillsammans med närstående, direkt<br>eller indirekt, äger andelar i det köpande företaget med minst 25 procent<br>av röstetalet för samtliga andelar i företaget, skall det köpande företagets<br>näringsverksamhet till huvudsaklig del bestå av rörelse eller direkt eller<br>indirekt innehav av andelar i dotterföretag som till huvudsaklig del be-<br>driver rörelse.</p>
<p>Som rörelse anses i denna paragraf inte sådant innehav av kontanta<br>medel, värdepapper eller liknande som avses i 2 kap. 24 § andra mening-<br>en. Med dotterföretag avses i denna paragraf ett företag i vilket det kö-<br>pande företaget, direkt eller indirekt, äger andelar med mer än 50 procent<br>av röstetalet för samtliga andelar i företaget.</p>
<p>Det avyttrade företaget</p>
<p>11 § Det avyttrade företaget skall vara en sådan juridisk person som an-<br>ges i 9 § eller en svensk ekonomisk förening.</p>
<p>Röstetal</p>
<p>12 § Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker skall det köp-<br>ande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett samman-<br>lagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i<br>det avyttrade företaget. Om särskilda skäl medfört att det köpande före-</p>
<p>228</p>
<p>taget avyttrat andelar i det avyttrade företaget efter andelsbytet, är det<br>tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter<br>andelsbytet under det nämnda kalenderåret.</p>
<p>Första stycket gäller inte vid fusion eller fission.</p>
<p>Vinst</p>
<p>13 § Om den avyttrade andelen är en tillgång som kapitalvinstbeskattas<br>hos säljaren, skall det uppkomma en kapitalvinst. Om det lämnas ersätt-<br>ning i pengar för andelen, skall kapitalvinsten överstiga denna del av er-<br>sättningen.</p>
<p>Om den avyttrade andelen är en lagertillgång hos säljaren, skall ersätt-<br>ningen överstiga andelens skattemässiga värde. Om det lämnas ersättning<br>i pengar för andelen, skall skillnaden mellan hela ersättningen och det<br>skattemässiga värdet av andelen överstiga ersättningen i pengar.</p>
<h4>Beskattning av andelsbytet och uppskovsbeloppets storlek</h4>
<p>Andel som kapitalvinstbeskattas</p>
<p>14 § Om vinsten på den avyttrade andelen skall kapitalvinstbeskattas hos<br>säljaren, skall så stor del av kapitalvinsten som motsvarar ersättningen i<br>pengar tas upp som intäkt det beskattningsår då andelsbytet sker.</p>
<p>Återstående del av kapitalvinsten skall fördelas på de mottagna ande-<br>larna. Det belopp som fördelas på en andel benämns uppskovsbelopp.</p>
<p>15 § Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, skall den del av kapital-<br>vinsten som avses i 14 § första stycket fördelas på delägarna och tas upp<br>som intäkt hos dem.</p>
<p>Den återstående delen av kapitalvinsten skall fördelas på de mottagna<br>andelarna. Den del av kapitalvinsten som belöper sig på en mottagen an-<br>del fördelas på delägarna. Det belopp som fördelas på en delägare be-<br>nämns uppskovsbelopp.</p>
<p>16 § Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel, skall det göras<br>en beräkning av de belopp som skulle ha tagits upp i inkomstslaget kapi-<br>tal (kapitalbeloppet) och i inkomstslaget tjänst (tjänstebeloppet) om hela<br>ersättningen skulle ha tagits upp. Den del av kapitalvinsten som enligt<br>14 § första stycket skall tas upp som intäkt det beskattningsår då andels-<br>bytet sker skall tas upp hos säljaren i inkomstslaget kapital i den ut-<br>sträckning delen ryms inom kapitalbeloppet. Överskjutande del skall tas<br>upp i inkomstslaget tjänst.</p>
<p>Återstående del av kapitalbeloppet respektive av tjänstebeloppet skall<br>fördelas på de mottagna andelarna. De belopp som fördelas på en andel<br>benämns uppskovsbelopp. Med uppskovsbelopp avses i följande be-<br>stämmelser båda dessa uppskovsbelopp.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>229</p>
<p>Andel som var lagertillgång</p>
<p>17 § Om den avyttrade andelen var en lagertillgång hos säljaren, skall<br>ersättningen i pengar tas upp som intäkt det beskattningsår då andelsbytet<br>sker. Samtidigt skall ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet<br>på den avyttrade andelen tas upp som intäkt.</p>
<p>Återstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som motsva-<br>rar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen, skall fördelas på<br>de mottagna andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns<br>uppskovsbelopp.</p>
<p>18 § Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, skall den ersättning och det<br>belopp som avses i 17 § första stycket fördelas på delägarna och tas upp<br>som intäkt hos dem.</p>
<p>Återstående del av ersättningen i pengar, minskad med ett belopp som<br>motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen, skall för-<br>delas på de mottagna andelarna. Den del som belöper sig på en mottagen<br>andel fördelas på delägarna. Det belopp som fördelas på en delägare be-<br>nämns uppskovsbelopp.</p>
<h4>Beskattning av uppskovsbeloppet</h4>
<p>Huvudregel</p>
<p>19 § Det uppskovsbelopp som enligt 14-18 §§ avser en mottagen andel<br>skall tas upp som intäkt senast det beskattningsår då äganderätten till<br>andelen övergår till någon annan eller andelen upphör att existera, om<br>inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.</p>
<p>Om säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten till en<br>delägares andel i handelsbolaget - eller en delägares andel i något<br>svenskt handelsbolag som direkt eller indirekt genom ett svenskt han-<br>delsbolag äger en andel i handelsbolaget - övergår till någon annan, skall<br>uppskovsbeloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då detta inträffar.<br>Detsamma gäller om delägarens andel upphör att existera.</p>
<p>Uttagsbeskattning</p>
<p>20 § Om uttagsbeskattning skall ske enligt 22 kap. av en mottagen andel,<br>skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt även om det inte följer av<br>19 §.</p>
<p>Efterföljande underprisöverlåtelse</p>
<p>21 § Om säljaren överlåter en mottagen andel genom en underprisöver-<br>låtelse, skall uppskovsbeloppet inte tas upp. I stället inträder köparen i<br>säljarens skattemässiga situation när det gäller uppskovsbeloppet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>230</p>
<p>Efterföljande koncernintern avyttring</p>
<p>22 § Om en mottagen andel avyttras genom en koncemintem an-<br>delsavyttring, skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när kapi-<br>talvinsten på grund av den koncemintema andelsavyttringen skall tas upp<br>som intäkt. Om det vid en avyttring av en mottagen andel inte uppkom-<br>mer vare sig en kapitalvinst eller en kapitalförlust men det skulle ha fun-<br>nits förutsättningar för uppskov med beskattningen av en kapitalvinst<br>enligt bestämmelserna om koncemintema andelsavyttringar i 25 kap.<br>6-27 §§ om det hade uppkommit en sådan vinst, skall uppskovsbeloppet<br>tas upp som intäkt först när en faktisk kapitalvinst på grund av den avytt-<br>ringen skulle ha tagits upp som intäkt.</p>
<p>Kapitalvinsten på grund av den koncemintema andelsavyttringen skall<br>anses ha tagits upp som intäkt</p>
<p>- vid utdelning som avses i 25 kap. 22 eller 23 §, och</p>
<p>- vid fusion som avses i 25 kap. 24 § första stycket om det är kon-<br>cemmoderföretaget som är övertagande företag.</p>
<p>23 § Om en mottagen andel avyttras genom en sådan avyttring med ka-<br>pitalförlust till ett företag som medför att avdragsrätten för kapitalförlus-<br>ten skjuts upp enligt 25 kap. 28-32 §§, skall uppskovsbeloppet tas upp<br>som intäkt först när kapitalförlusten på grund av den avyttringen skall<br>dras av som kostnad.</p>
<p>Efterföljande andelsbyte</p>
<p>24 § Om en mottagen andel avyttras genom ett andelsbyte, skall upp-<br>skovsbeloppet inte tas upp om den skattskyldige begär det. I stället över-<br>går uppskovsbeloppet på de nya mottagna andelarna. Avyttras vid an-<br>delsbytet också andra andelar i det tidigare köpande företaget, övergår<br>uppskovsbeloppet på samtliga nya mottagna andelar.</p>
<p>Vid bedömningen av om det är ett andelsbyte behöver villkoren i 13 §<br>inte vara uppfyllda.</p>
<p>Efterföljande arv m.m.</p>
<p>25 § Om en mottagen andel övergår till en ny ägare genom arv, testa-<br>mente, gåva eller bodelning, inträder förvärvaren i överlåtarens skatte-<br>mässiga situation när det gäller uppskovsbeloppet.</p>
<p>Obegränsad skattskyldighet</p>
<p>26 § Om en fysisk person inte längre uppfyller villkoret i 8 § om obe-<br>gränsad skattskyldighet, skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>231</p>
<p>Verksamhetsvillkoret</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>27 § Var den avyttrade andelen en kvalificerad andel och gällde villkoret<br>enligt 10 § för det köpande företagets näringsverksamhet, skall upp-<br>skovsbeloppet tas upp som intäkt om villkoret inte längre är uppfyllt.<br>Detta gäller i fråga om förändringar i det köpande företagets näringverk-<br>samhet till och med det tjugonde kalenderåret efter året för andelsbytet.</p>
<p>Första stycket gäller dock bara om säljaren, ensam eller tillsammans<br>med närstående, också vid tidpunkten för förändringen av näringsverk-<br>samheten, direkt eller indirekt, äger andelar i det köpande företaget med<br>minst 25 procent av röstetalet för samtliga andelar i företaget.</p>
<h4>Övriga bestämmelser</h4>
<p>Turordning vid avyttring av andelar i det köpande företaget</p>
<p>28 § Om säljaren äger andelar av samma slag och sort som den mottagna<br>andelen vid tidpunkten för andelsbytet (gamla andelar) eller förvärvar<br>sådana andelar efter andelsbytet (nya andelar), skall avyttringar anses ske<br>i följande ordning:</p>
<p>1. gamla andelar,</p>
<p>2. mottagna andelar,</p>
<p>3. nya andelar.</p>
<p>Genomsnittsmetoden</p>
<p>29 § Vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § skall mottagna<br>andelar inte anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det<br>köpande företaget som innehas av säljaren.</p>
<p>Uppdelning och sammanläggning av uppskovsbelopp</p>
<p>30 § Om anskaffningsutgiften eller anskaffningsvärdet för en mottagen<br>andel fördelats på flera andelar på grund av fondemission, split eller lik-<br>nande förfarande, skall var och en av dessa nybildade andelar anses som<br>en mottagen andel. Uppskovsbeloppet för den tidigare mottagna andelen<br>skall fördelas på denna andel, om den finns kvar efter förfarandet, och de<br>nybildade andelarna.</p>
<p>31 § Om mottagna andelar sammanläggs, skall den nybildade andelen<br>anses som en mottagen andel. Uppskovsbeloppet för de tidigare mottagna<br>andelama övergår på den nybildade andelen.</p>
<p>Lättnadsbelopp och gränsbelopp</p>
<p>32 § Vid beräkning av ett lättnadsbelopp enligt 43 kap. eller ett gränsbe-<br>lopp enligt 57 kap. för de mottagna andelarna, skall anskaffningsutgiften<br>minskas med ett belopp som motsvarar uppskovsbeloppet.</p>
<p>232</p>
<p>50 kap. Avyttring av andelar i svenska handelsbolag</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avytt-<br>ring av andelar i svenska handelsbolag. De grundläggande bestämmel-<br>serna finns i 44 kap.</p>
<h4>Avyttring</h4>
<p>2 § Om en andel i ett handelsbolag inlöses eller bolaget upplöses, anses<br>andelen avyttrad.</p>
<p>Som avyttring behandlas också att en andel övergår till en ny ägare ge-<br>nom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, om den juste-<br>rade anskaffningsutgiften hos den tidigare ägaren är negativ.</p>
<h4>Omkostnadsbeloppet</h4>
<p>3 § Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall anskaffningsutgiften<br>justeras enligt bestämmelserna i 5 och 6 §§.</p>
<p>Blir den justerade anskaffningsutgiften negativ, anses omkostnads-<br>beloppet vara noll. Ersättningen för andelen skall då ökas med den nega-<br>tiva justerade anskaffningsutgiften.</p>
<p>4 § Om en äganderättsövergång har behandlats som en avyttring på<br>grund av bestämmelserna i 2 § andra stycket, anses den nya ägarens an-<br>skaffningsutgift vara noll.</p>
<p>5 § Anskaffningsutgiften skall ökas med</p>
<p>- den skattskyldiges tillskott till bolaget,</p>
<p>- belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets in-<br>komster,</p>
<p>-28 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond enligt<br>34 kap., och</p>
<p>- 72 procent av expansionsfond som förs över från andel i handels-<br>bolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §.</p>
<p>- det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om<br>överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.</p>
<p>Anskaffningsutgiften skall minskas med</p>
<p>- den skattskyldiges uttag ur bolaget,</p>
<p>- belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets un-<br>derskott,</p>
<p>- negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett<br>underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,</p>
<p>- 28 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond en-<br>ligt 34 kap., och</p>
<p>- 72 procent av expansionsfond som förs över från enskild närings-<br>verksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>233</p>
<p>6 § För en andel i ett handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag<br>skall anskaffningsutgiften justeras enligt bestämmelserna i 5 § som om<br>ägarbolaget var skattskyldigt för bolagens inkomster. För andelen i ägar-<br>bolaget skall anskaffningsutgiften justeras med hänsyn till inkomster och<br>underskott i båda bolagen.</p>
<h4>Vissa avyttringar</h4>
<p>7 § Om en fysisk person avyttrar en andel i ett handelsbolag som, direkt<br>eller indirekt, äger en andel som skulle ha varit en kvalificerad andel om<br>den ägts direkt av den fysiska personen, gäller följande. Av den del av<br>vinsten som motsvarar den sistnämnda andelens marknadsvärde i för-<br>hållande till ersättningen för andelen i handelsbolaget skall 50 procent tas<br>upp i inkomstslaget tjänst.</p>
<p>Första stycket tillämpas inte på sådana avyttringar som avses i 51 kap.</p>
<p>8 § I 51 kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som avyttrar en<br>andel i ett handelsbolag till någon annan än en obegränsat skattskyldig<br>fysisk person i särskilda fall skall ta upp ett belopp som motsvarar kapi-<br>talvinsten i inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<h4>Kapitalförluster</h4>
<p>Inkomstslaget kapital</p>
<p>9 § I inkomstslaget kapital skall 70 procent av en kapitalförlust dras av.</p>
<p>Inkomstslaget näringsverksamhet</p>
<p>10 § I inkomstslaget näringsverksamhet skall en kapitalförlust dras av i<br>sin helhet, om inte något annat anges i 11 §.</p>
<p>11 § En kapitalförlust som uppkommer när ett svenskt handelsbolag av-<br>yttrar en andel i ett annat svenskt handelsbolag skall dras av med<br>70 procent av förlusten.</p>
<p>En kapitalförlust på en andel vars innehav betingats av rörelse som be-<br>drivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderätts-<br>förhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbo-<br>laget nära, skall dock alltid dras av i sin helhet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>234</p>
<p>51 kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid<br>avyttring av andelar i svenska handelsbolag</p>
<h4>Förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna</h4>
<p>1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller om</p>
<p>1. en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag,</p>
<p>2. andelen är en kapitaltillgång hos överlåtaren,</p>
<p>3. förvärvaren inte är en obegränsat skattskyldig fysisk person, och</p>
<p>4. verksamheten i handelsbolaget varit sådan som anges i 2 §.</p>
<p>Vid inlösen gäller bestämmelserna, i stället för vad som anges i första<br>stycket 3, om någon av de kvarvarande delägarna i handelsbolaget inte är<br>en obegränsat skattskyldig fysisk person.</p>
<p>2 § Bestämmelserna gäller bara om</p>
<p>1. verksamheten i handelsbolaget under det räkenskapsår då avyttring-<br>en sker är aktiv näringsverksamhet för överlåtaren,</p>
<p>2. någon närstående till överlåtaren varit delägare i handelsbolaget och<br>verksamheten under räkenskapsåret är aktiv näringsverksamhet för den-<br>ne,</p>
<p>3. någon närstående till överlåtaren varit anställd hos handelsbolaget<br>under räkenskapsåret, eller</p>
<p>4. överlåtaren eller någon närstående under räkenskapsåret på motsva-<br>rande sätt bedrivit näringsverksamhet i en juridisk person genom han-<br>delsbolaget.</p>
<p>Vid tillämpning av första stycket anses också tidigare innehavare av<br>andelen under samma räkenskapsår som överlåtare, om avyttringen före-<br>gåtts av en eller flera överlåtelser från obegränsat skattskyldiga fysiska<br>personer. Frågan om verksamheten varit aktiv näringsverksamhet skall<br>bedömas med hänsyn till förhållandena före överlåtelsen.</p>
<h4>Belopp som motsvarar kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet</h4>
<p>3 § Ett belopp som motsvarar kapitalvinsten på grund av avyttringen<br>skall tas upp hos överlåtaren som överskott av aktiv näringsverksamhet<br>från handelsbolaget.</p>
<p>Om avyttringen har föregåtts av en eller flera avyttringar under samma<br>räkenskapsår från obegränsat skattskyldiga fysiska personer, skall belop-<br>pet ökas med summan av kapitalvinsterna vid dessa avyttringar.</p>
<p>4 § Bestämmelsen i 3 § första stycket tillämpas också på kapitalvinst på<br>grund av tillkommande ersättning som erhålls efter det räkenskapsår för<br>handelsbolaget då avyttringen skedde. I andra fall än då tillkommande<br>ersättning beräknas på grundval av handelsbolagets resultat eller omsätt-<br>ning eller liknande för det nämnda räkenskapsåret gäller detta dock bara<br>om överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt,<br>varit verksam i handelsbolaget efter avyttringen och det inte är uppenbart<br>att verksamheten saknat betydelse för storleken av ersättningen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>235</p>
<p>5 § Vid beräkningen av det belopp som enligt 3 och 4 §§ skall tas upp<br>som överskott av näringsverksamhet, skall andelens anskaffningsutgift<br>inte ökas med beloppet. En sådan ökning görs däremot vid beräkningen<br>av kapitalvinst eller kapitalförlust i inkomstslaget kapital.</p>
<h4>Inkomsten tas upp av överlåtaren</h4>
<p>6 § Bestämmelserna i 3-5 §§ skall inte tillämpas, om</p>
<p>1. överlåtaren enligt en överenskommelse med förvärvaren tar upp<br>överskott eller drar av underskott i handelsbolaget som avser tiden före<br>avyttringen eller tiden före tillträdesdagen samt tar upp kapitalvinster och<br>drar av kapitalförluster vid avyttringar av handelsbolagets näringsfastig-<br>heter och näringsbostadsrätter fore samma tidpunkt, och</p>
<p>2. ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1.</p>
<p>Bokslutet enligt första stycket 2 skall upprättas som om handelsbolaget<br>hade ett beskattningsår som avslutats vid den sluttidpunkt för inkomstbe-<br>räkningen som överlåtaren valt enligt första stycket 1. Bokslutet och så-<br>dana uppgifter till ledning för taxering som avses i 2 kap. 19 § lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha godkänts<br>skriftligen av förvärvaren.</p>
<p>Med förvärvare avses vid inlösen de kvarvarande delägarna i handels-<br>bolaget.</p>
<p>7 § Bestämmelserna i 6 § gäller inte, om</p>
<p>1. överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt,<br>varit verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt för inkomstberäk-<br>ningen som överlåtaren valt enligt 6 § första stycket 1, eller</p>
<p>2. handelsbolaget, direkt eller indirekt, äger andelar som, om de hade<br>ägts direkt av överlåtaren, skulle ha varit kvalificerade andelar.</p>
<h4>Närståendebegreppet</h4>
<p>8 § Om överlåtaren är ett dödsbo, anses vid tillämpning av detta kapitel<br>också delägare i dödsboet som närstående.</p>
<p>52 kap. Avyttring av andra tillgångar</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avytt-<br>ring av andra tillgångar och förpliktelser än sådana som avses i 45, 46, 48<br>och 50 kap. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.</p>
<h4>Beräkningen</h4>
<p>2 § För tillgångar som den skattskyldige innehaft för personligt bruk<br>(personliga tillgångar) får som omkostnadsbelopp räknas 25 procent av<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>236</p>
<p>ersättningen minskad med försäljningsprovision och andra utgifter för<br>avyttringen.</p>
<p>Kapitalvinster vid avyttring av personliga tillgångar skall tas upp bara<br>till den del de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 50 000 kronor.</p>
<p>En avlidens personliga tillgångar skall behandlas som personliga till-<br>gångar också hos hans dödsbo.</p>
<p>3 § För andra tillgångar än personliga tillgångar skall kapitalvinsten vid<br>en avyttring beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap.</p>
<p>7 §, om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt<br>värde.</p>
<p>4 § Anskaffningsutgiften skall minskas med gjorda avdrag för tillgångar-<br>nas anskaffning, värdeminskning eller liknande.</p>
<h4>Kapitalförluster</h4>
<p>Inkomstslaget kapital</p>
<p>5 § I inkomstslaget kapital skall 70 procent av en kapitalförlust dras av.</p>
<p>Förluster vid avyttring av personliga tillgångar får dock inte dras av.<br>Ett dödsbos förluster vid avyttring av sådana tillgångar som boet förvär-<br>vat för en delägares privata bruk får inte heller dras av.</p>
<p>Inkomstslaget näringsverksamhet</p>
<p>6 § I inkomstslaget näringsverksamhet skall en kapitalförlust dras av i sin<br>helhet, om inte något annat anges i 7 §.</p>
<p>7 § I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag<br>tillämpas bestämmelserna i 5 §.</p>
<p>Kapitalförluster på sådana tillgångar eller förpliktelser vars innehav<br>betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som<br>med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållan-<br>den kan anses stå handelsbolaget nära, skall dock alltid dras av i sin hel-<br>het.</p>
<p>53 kap. Överlåtelse av tillgångar till underpris</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om överlåtelser av tillgångar till<br>underpris från en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag till ett fö-<br>retag som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren är delägare i.</p>
<p>Bestämmelserna 2-9 §§ gäller bara i inkomstslaget kapital. Bestäm-<br>melsen i 4 § andra meningen gäller dock inte i inkomstslaget kapital utan<br>i inkomstslaget näringsverksamhet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>237</p>
<p>Bestämmelserna om förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaff-<br>ningsvärde i 10 och 11 §§ gäller i inkomstslagen näringsverksamhet och<br>kapital. I inkomstslaget näringsverksamhet gäller de inte bara för kapi-<br>taltillgångar utan också för lagertillgångar och inventarier.</p>
<h4>Inkomstslaget kapital</h4>
<p>Överlåtelser till svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar eller<br>svenska handelsbolag</p>
<p>2 § Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller om en fysisk person överlåter en till-<br>gång utan ersättning eller mot ersättning som understiger såväl tillgång-<br>ens marknadsvärde som omkostnadsbelopp till ett sådant svenskt aktie-<br>bolag, en sådan svensk ekonomisk förening eller ett sådant svenskt han-<br>delsbolag som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren, direkt<br>eller indirekt, äger andelar i.</p>
<p>Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag<br>som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller<br>näringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger<br>såväl tillgångens marknadsvärde som omkostnadsbelopp till ett sådant<br>svenskt aktiebolag, en sådan svensk ekonomisk förening eller ett sådant<br>svenskt handelsbolag som den fysiska personen eller någon närstående<br>till honom, direkt eller indirekt, äger andelar i.</p>
<p>Bestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelser som om-<br>fattas av bestämmelserna i 6-8 §§.</p>
<p>3 § Den överlåtna tillgången skall anses ha avyttrats mot en ersättning<br>som motsvarar tillgångens omkostnadsbelopp eller marknadsvärde om<br>detta är lägre.</p>
<p>4 § Om det är en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt som överlåts,<br>skall den överlåtna tillgångens skattemässiga värde anses som omkost-<br>nadsbelopp. Bestämmelserna om återföring av avdrag för utgifter för<br>förbättrande reparationer och underhåll i 26 kap. 2 och 10 §§ skall inte<br>tillämpas.</p>
<p>5 § När det skall beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens och<br>närståendes andelar i det förvärvande företaget skall, om ersättning inte<br>har lämnats, den sammanlagda anskaffningsutgiften för andelarna ökas<br>med ett belopp som motsvarar omkostnadsbeloppet för tillgången eller<br>marknadsvärdet om det är lägre. Om ersättning har lämnats, skall an-<br>skaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden mellan omkostnadsbe-<br>loppet för tillgången respektive marknadsvärdet och ersättningen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>238</p>
<p>Överlåtelser till utländska juridiska personer</p>
<p>6 § Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller om en fysisk person överlåter en<br>tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens<br>marknadsvärde till</p>
<p>1. en utländsk juridisk person som överlåtaren eller någon närstående<br>till överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i, eller</p>
<p>2. ett sådant svenskt aktiebolag, en sådan svensk ekonomisk förening<br>eller ett sådant svenskt handelsbolag som en utländsk juridisk person<br>som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i.</p>
<p>Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag<br>som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller<br>näringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger<br>tillgångens marknadsvärde till</p>
<p>1. en utländsk juridisk person som den fysiska personen eller någon<br>närstående till honom, direkt eller indirekt, äger andelar i, eller</p>
<p>2. ett sådant svenskt aktiebolag, en sådan svensk ekonomisk förening<br>eller ett sådant svenskt handelsbolag som en utländsk juridisk person<br>som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i.</p>
<p>7 § Den överlåtna tillgången skall anses ha avyttrats mot en ersättning<br>som motsvarar tillgångens marknadsvärde.</p>
<p>8 § När det skall beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens och<br>närståendes andelar i den förvärvande juridiska personen skall, om er-<br>sättning inte har lämnats, den sammanlagda anskaffningsutgiften för an-<br>delarna ökas med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet på tillgång-<br>en. Om ersättning har lämnats, skall anskaffningsutgiften i stället ökas<br>med skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen.</p>
<p>Närstående</p>
<p>9 § Med närstående avses i detta kapitel inte syskon, syskons make eller<br>syskons avkomling.</p>
<h4>Inkomstslagen näringsverksamhet och kapital</h4>
<p>Förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde</p>
<p>10 § Om bestämmelserna i 2-5 §§ är tillämpliga, skall förvärvaren anses<br>ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den ersättning som<br>överlåtaren enligt 3 § skall anses ha fått.</p>
<p>11 § Om bestämmelserna i 6-8 §§ är tillämpliga, skall förvärvaren anses<br>ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den ersättning som<br>överlåtaren enligt 7 § skall anses ha fått.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>239</p>
<p>54 kap. Betalning av skulder i utländsk valuta</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om låntagares kapitalvinster på<br>grund av valutakursförändringar vid betalning av skulder i utländsk va-<br>luta. Bestämmelserna gäller bara i inkomstslaget kapital.</p>
<h4>Skulder tas över</h4>
<p>2 § Att en skuld mot ersättning tas över av en annan låntagare anses som<br>betalning av skulden.</p>
<p>Om en skuld tas över i samband med ett forvärv som sker genom arv,<br>testamente, gåva eller på liknande sätt, inträder förvärvaren dock i den<br>tidigare låntagarens skattemässiga situation.</p>
<h4>Beräkningen</h4>
<p>3 § Kapitalvinsten skall beräknas som skillnaden mellan det återbetalade<br>beloppets värde vid upplåningen och dess värde vid återbetalningen.<br>Värdet vid upplåningen skall beräknas som ett genomsnitt av värdena av<br>olika upplånade belopp i samma valuta och med beaktande av de åter-<br>betalningar som gjorts.</p>
<h4>Undantag från skatteplikt</h4>
<p>4 § Kapitalvinster på skulder i utländsk valuta som är avsedd för den<br>skattskyldiges personliga levnadskostnader under tillfällig vistelse ut-<br>omlands skall inte tas upp.</p>
<h4>Beskattningstidpunkten</h4>
<p>5 § Kapitalvinster vid betalning av skulder i utländsk valuta skall tas upp<br>som intäkt det beskattningsår då återbetalningen görs.</p>
<h4>Kapitalförluster</h4>
<p>6 § Kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta skall dras<br>av med 70 procent av förlusten. Att kapitalförluster i vissa fall inte skall<br>dras av följer av 4 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>240</p>
<p>55 kap. Ersättning på grund av insättningsgaranti och<br>investerarskydd</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- ersättning på grund av insättningsgaranti i 2-4 §§, och</p>
<p>- ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring i 5-11 §§.</p>
<p>#</p>
<h4>Ersättning på grund av insättningsgaranti</h4>
<p>Ersättning</p>
<p>2 § Ersättning som betalas ut av Insättningsgarantinämnden enligt lagen<br>(1995:1571) om insättningsgaranti anses utbetald av det institut där in-<br>sättningen gjorts.</p>
<p>3 § Ersättningen skall i första hand anses som ersättning för insatt kapi-<br>talbelopp. Till den del ersättningen avser upplupen ränta skall den be-<br>handlas som ränteinkomst.</p>
<p>Återbetalning av ersättning</p>
<p>4 § Vid återbetalning av ersättning enligt 18 § lagen (1995:1571) om in-<br>sättningsgaranti skall den del av det återbetalda beloppet som inte avser<br>ersättning för det insatta kapitalbeloppet behandlas som ränteutgift.</p>
<h4>Ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring</h4>
<p>Ersättning</p>
<p>5 § Ersättning som betalas ut av Insättningsgarantinämnden enligt lagen<br>(1999:158) om investerarskydd eller av en försäkringsgivare på grund av<br>en försäkring som ett värdepappersbolag tecknat i enlighet med bestäm-<br>melsen i 5 kap. 2 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall anses<br>utbetald av det institut där investeringen finns.</p>
<p>6 § Om ersättningen inte täcker allt, skall den i första hand anses som<br>ersättning för medel (kapitalbelopp och ränta). Kapitalbeloppet skall an-<br>ses ersatt före räntebeloppet. I andra hand skall ersättningen anses avse<br>finansiella instrument.</p>
<p>Ränta</p>
<p>7 § Ersättning för ränta enligt 8 § lagen (1999:158) om investerarskydd<br>eller ersättning för ränta från en försäkring som avses i 5 § skall behand-<br>las som ränteinkomst.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>241</p>
<p>Finansiella instrument</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>8 § De finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet eller en<br>sådan försäkring som avses i 5 § skall anses avyttrade vid den tidpunkt<br>då ersättningen fastställs. Om de finansiella instrumenten är lagertill-<br>gångar skall de dock anses avyttrade när ersättningen enligt god redovis-<br>ningssed skall redovisas.</p>
<p>Ersättning som skall anses avse finansiella instrument, skall behandlas<br>som ersättning för de avyttrade instrumenten.</p>
<p>9 § Om de finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet eller<br>en sådan försäkring som avses i 5 § avser såväl marknadsnoterade som<br>icke marknadsnoterade instrument, skall ersättningen i första hand anses<br>avse marknadsnoterade finansiella instrument, om inte den som har rätt<br>till ersättningen begär annat.</p>
<p>Återbetalning av ersättning</p>
<p>10 § Vid återbetalning av ersättning enligt 19 § lagen (1999:158) om in-<br>vesterarskydd skall den del av det återbetalade beloppet som motsvarar<br>ränteinkomst enligt 6 och 7 §§ behandlas som ränteutgift.</p>
<p>Utländskt investerarskydd eller utländsk försäkring</p>
<p>11 § Om en obegränsat skattskyldig fysisk eller juridisk person eller ett<br>svenskt handelsbolag far ersättning från ett utländskt investerarskydd<br>eller från en utländsk försäkringsgivare enligt en försäkring som motsva-<br>rar sådan försäkring som avses i 5 §, skall bestämmelserna i 5-10 §§ till-<br>lämpas.</p>
<p>AVD. VIII FÅMANSFÖRETAG OCH<br>FÅMANSHANDELSBOLAG</p>
<p>56 kap. Vissa förmåner och ersättningar från<br>fåmansföretag och fåmanshandelsbolag</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vad som avses med fåmansfö-<br>retag och fåmanshandelsbolag samt ägare och företagsledare i sådana<br>företag.</p>
<p>Särskilda bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på aktier i få-<br>mansföretag och företag som har varit fåmansföretag finns i 57 kap. I 8 §<br>finns hänvisningar till övriga bestämmelser som berör fåmansföretag,<br>fåmanshandelsbolag och deras delägare m.fl.</p>
<p>242</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>Fåmansföretag och fömanshandelsbolag</p>
<p>2 § Medfåmansföretag avses aktiebolag och ekonomiska föreningar där</p>
<p>1. fyra eller färre fysiska personer äger andelar som motsvarar mer än<br>50 procent av rösterna for samtliga andelar i företaget, eller</p>
<p>2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoen-<br>de av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, ge-<br>nom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över<br>en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat.</p>
<p>3 § Aktiebolag vars aktier är noterade vid en svensk eller utländsk börs<br>och privatbostadsforetag är inte fåmansföretag.</p>
<p>4 § Medfåmanshandelsbolag avses handelsbolag där</p>
<p>1. fyra eller färre fysiska personer genom innehav av andelar eller på<br>liknande sätt har ett bestämmande inflytande, eller</p>
<p>2. näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoen-<br>de av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, ge-<br>nom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över<br>en sådan verksamhet.</p>
<p>5 § Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag skall sådana<br>delägare som är fysiska personer och ingår i samma krets av närstående<br>räknas som en person. Detsamma gäller vid bedömningen av om ett han-<br>delsbolag är ett fåmanshandelsbolag i fråga om fysiska personer som<br>genom innehav av andelar eller på liknande sätt har ett bestämmande<br>inflytande i handelsbolaget.</p>
<p>Delägare och företagsledare</p>
<p>6 § Med delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avses den<br>som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i<br>företaget.</p>
<p>Med företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag<br>avses den eller de fysiska personer som genom eget eller närståendes<br>innehav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt inflytan-<br>de i företaget. När det gäller företag som avses i 2 § första stycket 2 och<br>4 § första stycket 2 anses som företagsledare den som har den faktiska<br>bestämmanderätten över en viss verksamhet och självständigt kan förfo-<br>ga över dess resultat.</p>
<p>Dödsbon</p>
<p>7 § Vad som sägs om fysisk person i detta kapitel gäller inte dödsbon.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>243</p>
<h4>Hänvisningar</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>8 § När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare<br>m.fl. finns även särskilda bestämmelser om</p>
<p>- förmån av utbildning i 11 kap. 17 §,</p>
<p>- avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §,</p>
<p>- underprisöverlåtelser i 23 kap. 18-23 §§,</p>
<p>- avdrag för ränta på vinstandelslån i 24 kap. 6, 7 och 10 §§,</p>
<p>- när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap. 4-6 §§,</p>
<p>- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,</p>
<p>- utskiftning vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ak-<br>tiebolag i 42 kap. 20 §,</p>
<p>- uppskov med beskattningen vid andelsbyten 49 kap. 10, 16 och<br>32§§,</p>
<p>- avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 § och 51 kap.<br>7§,</p>
<p>- pensionssparavdrag i 59 kap. 4, 10, och 15 §§,</p>
<p>- familjebeskattning i 60 kap. 12-14 §§,</p>
<p>- grundavdrag i 63 kap. 5 §, och</p>
<p>57 kap. Utdelning och kapitalvinst på andelar i<br>fåmansföretag</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om utdelningar, räntor och kapital-<br>vinster på andelar och andra delägarrätter som getts ut av fåmansföretag<br>och tidigare fåmansföretag.</p>
<h4>Huvudregler</h4>
<p>2 § Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar skall hos fysiska<br>personer i den omfattning som anges i 7 och 12 §§ tas upp i inkomstsla-<br>get tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Som utdelning behandlas<br>även vinst vid nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier.</p>
<p>Vid tillämpning av detta kapitel likställs med andelar andra delägar-<br>rätter som getts ut av företaget och med utdelning ränta på sådana del-<br>ägarrätter.</p>
<h4>Definitioner</h4>
<p>3 § Vid bedömningen av om ett företag är fåmansföretag gäller vid till-<br>lämpning av detta kapitel, utöver vad som sägs i 56 kap. 2, 3 och 5 §§,<br>följande.</p>
<p>Om flera delägare själva eller genom någon närstående är eller under<br>något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i fö-<br>retaget i betydande omfattning, skall de anses som en enda person.</p>
<p>244</p>
<p>4 § Med kvalificerad andel avses andel i ett fåmansföretag under förut-<br>sättning att</p>
<p>1. andelsägaren eller någon närstående till honom under beskatt-<br>ningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verk-<br>sam i betydande omfattning i företaget eller i ett annat fåmansföretag<br>som bedriver samma eller likartad verksamhet, eller</p>
<p>2. företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av<br>de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmans-<br>företag och andelsägaren eller någon närstående till honom under be-<br>skattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit<br>verksam i betydande omfattning i detta företag.</p>
<p>Om en sådan andel i ett fåmansföretag som inte skall anses vara kvali-<br>ficerad enligt bestämmelserna i första stycket förvärvats under beskatt-<br>ningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren genom så-<br>dan utdelning på kvalificerad andel i ett annat fåmansföretag som på<br>grund av bestämmelserna i 42 kap. 16 § inte har beskattats, skall villko-<br>ren i första stycket tillämpas som om det företag som den utdelade aktien<br>avser vore det företag som delat ut aktien.</p>
<p>Dör ägaren till en kvalificerad andel, anses andelen kvalificerad även<br>hos dödsboet. Delägare i dödsboet likställs då med närstående.</p>
<p>5 § Om utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har<br>rätt till utdelning, skall en andel anses kvalificerad bara om det finns sär-<br>skilda skäl. Vid bedömningen skall förhållandena under beskattningsåret<br>och de fem föregående beskattningsåren beaktas.</p>
<p>Med företag avses här det företag i vilket delägaren eller någon närstå-<br>ende till honom varit verksam i betydande omfattning under den tid som<br>anges i första stycket.</p>
<p>Ett företag anses ägt av utomstående till den del det varken direkt eller<br>indirekt ägs av fysiska personer som äger kvalificerade andelar i företa-<br>get eller i ett annat fåmansföretag som avses i 4 §.</p>
<p>6 § Upphör ett företag att vara fåmansföretag, anses en andel ändå kvali-<br>ficerad under fem beskattningsår därefter eller den kortare tid som följer<br>av 4 §. Detta gäller dock bara om andelsägaren eller någon närstående till<br>honom</p>
<p>1. ägde andelen när företaget upphörde att vara fåmansföretag och an-<br>delen då var kvalificerad, eller</p>
<p>2. har förvärvat andelen med stöd av en sådan andel som avses i 1.</p>
<h4>Utdelning</h4>
<p>7 § Utdelning på en kvalificerad andel skall tas upp i inkomstslaget tjänst<br>till den del den överstiger ett gränsbelopp. Gränsbeloppet är summan av</p>
<p>1. underlaget för gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan vid ut-<br>gången av november året före beskattningsåret ökad med fem procent-<br>enheter, och</p>
<p>2. sparat utdelningsutrymme.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>245</p>
<p>För andra delägarrätter än aktier och andelar skall statslåneräntan ökas<br>bara med en procentenhet.</p>
<p>Om lättnadsbeloppet enligt 43 kap. 3 § överstiger gränsbeloppet, till-<br>lämpas bestämmelserna i första stycket på utdelningen minskad med<br>skillnaden.</p>
<p>8 § Underlaget för gränsbelopp är summan av</p>
<p>1. det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avytt-<br>rats vid tidpunkten för utdelningen,</p>
<p>2. sparat utdelningsutrymme, och</p>
<p>3. löneunderlag enligt 43 kap. 12-16 §§.</p>
<p>Vid beräkning av omkostnadsbeloppet tillämpas bestämmelserna om<br>uppräkning i 43 kap. 17 § och, för svenska andelar, bestämmelserna om<br>kapitalunderlaget i 43 kap. 18 §.</p>
<p>Bestämmelserna om löneunderlag i första stycket 3 och om omkost-<br>nadsbeloppet i andra stycket gäller inte för andra delägarrätter än aktier<br>och andelar.</p>
<p>9 § Det beskattningsår en andel förvärvas från någon närstående skall<br>något gränsbelopp inte beräknas för förvärvaren om företaget tidigare<br>under året lämnat utdelning.</p>
<p>Sparat utdelningsutrymme</p>
<p>10 § Om utdelningen understiger gränsbeloppet, skall skillnaden (sparat<br>utdelningsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår. Lämnar före-<br>taget inte någon utdelning, skall hela gränsbeloppet, beräknat vid be-<br>skattningsårets utgång, föras vidare.</p>
<p>11 § Om en kvalificerad andel övergår till en ny ägare genom arv, testa-<br>mente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den<br>tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme.</p>
<h4>Kapitalvinst</h4>
<p>12 § Av en kapitalvinst på kvalificerade andelar skall 50 procent av den<br>del som överstiger det sparade utdelningsutrymmet tas upp i inkomstsla-<br>get tjänst.</p>
<p>Den kapitalvinst som enligt första stycket skall fördelas tar beräknas<br>med utgångspunkt i ett omkostnadsbelopp som bestäms med tillämpning<br>av bestämmelserna om uppräkning i 43 kap. 17 § och, för svenska ande-<br>lar, bestämmelserna om kapitalunderlaget i 43 kap. 18 §. Bestämmelser-<br>na i detta stycke gäller inte för andra delägarrätter än aktier och andelar.</p>
<p>En kapitalvinst skall inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det<br>skulle medföra att den skattskyldige och närstående till honom under<br>avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren sammanlagt tagit<br>upp högre belopp än som motsvarar 100 gånger det prisbasbelopp enligt</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>246</p>
<p>1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde för avytt-<br>ringsåret.</p>
<p>Om sparat lättnadsutrymme enligt 43 kap. 6 § överstiger sparat ut-<br>delningsutrymme, tillämpas bestämmelserna i första stycket på kapital-<br>vinsten minskad med mellanskillnaden.</p>
<h4>Andelsbyten</h4>
<p>13 § Bestämmelser om fördelning mellan inkomstslagen tjänst och kapi-<br>tal av ersättning i pengar vid andelsbyten finns i 49 kap. 16 §.</p>
<p>Bestämmelser om beräkningen av gränsbeloppet vid andelsbyten finns<br>i 49 kap. 32 §.</p>
<h4>Skatteberäkning inom familjen</h4>
<p>14 § Om andelsägarens make i betydande omfattning är eller under nå-<br>gon del av den senaste femårsperioden har varit verksam i ett fåmans-<br>företag som avses i 4 §, gäller följande. Understiger andelsägarens be-<br>skattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från vad som enligt detta kapitel<br>skall tas upp i inkomstslaget tjänst (tjänsteintäkten), makens beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomst skall skatten på tjänsteintäkten beräknas en-<br>ligt 65 kap. 5 § som om andelsägarens beskattningsbara förvärvsinkomst,<br>bortsett från tjänsteintäkten, motsvarade makens beskattningsbara för-<br>värvsinkomst.</p>
<p>Vad som sägs om make i första stycket skall, om andelsägaren fyller<br>högst 18 år under beskattningsåret, i stället avse dennes föräldrar.</p>
<p>Som makar anses vid tillämpning av denna paragraf de som skall be-<br>handlas som makar under större delen av beskattningsåret.</p>
<p>AVD. IX PENSIONSSPARANDE</p>
<p>58 kap. Pensionsförsäkringar, kapitalförsäkringar och<br>pensionssparkonton</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om<br>-pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar i 2-20 och 34 §§, och<br>-pensionssparkonton i 21-34 §§.</p>
<h4>Pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar</h4>
<p>Gränsdragningen</p>
<p>2 § En försäkring är en pensionsförsäkring om den uppfyller de villkor<br>som anges i 4-16 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>247</p>
<p>Med kapitalförsäkring avses en livförsäkring som inte är en pensions-<br>försäkring. Också en försäkring som uppfyller villkoren för en pensions-<br>försäkring anses som en kapitalförsäkring om så bestämts när avtalet<br>ingicks.</p>
<p>3 § En premiebefrielseförsäkring anses tillhöra samma slag av försäkring<br>som huvudförsäkringen.</p>
<p>4 § En pensionsförsäkring skall ha meddelats i en försäkringsrörelse som<br>bedrivs i Sverige och som skall beskattas enligt denna lag eller enligt<br>lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.</p>
<p>5 § En försäkring som huvudsakligen avser ålders-, sjuk-, eller efter-<br>levandepension och som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte<br>bedrivs från ett fast driftställe i Sverige anses som en pensionsförsäkring,<br>om den försäkrade var bosatt utomlands när försäkringen tecknades och<br>fick avdrag, skattereduktion eller liknande skattelättnad för premiema<br>där.</p>
<p>Första stycket gäller också om arbetsgivaren betalat premier under den<br>försäkrades bosättning eller förvärvsarbete utomlands utan att betalning-<br>en räknats som inkomst för den försäkrade vid beskattningen i det landet.<br>Ett sådant förvärvsarbete skall vara den försäkrades huvudsakliga för-<br>värvsverksamhet.</p>
<p>Om det i annat fall finns särskilda skäl, far skattemyndigheten medge<br>att en försäkring som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte be-<br>drivs från ett fast driftställe i Sverige skall anses som en pensionsförsäk-<br>ring.</p>
<p>En försäkring som har ansetts vara en pensionsförsäkring enligt denna<br>paragraf, kan inte övergå till att vara en kapitalförsäkring.</p>
<p>6 § En pensionsförsäkring får inte medföra rätt till andra försäkrings-<br>belopp än sådana som betalas ut</p>
<p>1. till den försäkrade när denne uppnått en viss ålder (ålderspension),</p>
<p>2. till den försäkrade när dennes arbetsförmåga är nedsatt helt eller<br>delvis (sjukpension), eller</p>
<p>3. efter den försäkrades död till sådana efterlevande som avses i 13 §<br>(efterlevandepension).</p>
<p>Tjänstepensionsförsäkring</p>
<p>7 § Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har<br>samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att<br>betala samtliga premier för.</p>
<p>Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som</p>
<p>- sedan en anställd dött - tecknats av arbetsgivaren till förmån för den<br>anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala<br>samtliga premier för.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>248</p>
<p>Den försäkrade</p>
<p>8 § Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen har tecknats eller,<br>när det gäller sjukpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen gäller.</p>
<p>9 § I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring<br>skall den försäkrade vara försäkringstagare.</p>
<p>Om försäkringstagaren eller hans make eller sambo har barn under<br>20 år, far försäkringstagaren dock teckna en försäkring som avser efter-<br>levandepension på makens eller sambons liv, om barnet sätts in som<br>förmånstagare.</p>
<p>Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten medge att dödsboet<br>efter en skattskyldig som, direkt eller indirekt, bedrivit näringsverksam-<br>het i Sverige får teckna en försäkring som avser efterlevandepension. Ett<br>sådant medgivande far lämnas bara om den efterlevande inte har något<br>betryggande pensionsskydd och försäkringen tecknas i samband med att<br>boet upphör att bedriva näringsverksamheten.</p>
<p>Ålderspension</p>
<p>10 § Ålderspension far inte börja betalas ut innan den försäkrade fyller<br>55 år.</p>
<p>Utbetalning får dock göras tidigare om den försäkrade har fatt rätt till<br>förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om det i<br>annat fall finns särskilda skäl, får skattemyndigheten medge att pensio-<br>nen får börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år.</p>
<p>Förmånstagare far inte sättas in till annan ålderspensionsförsäkring än<br>tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring skall vara<br>den som var anställd när avtalet ingicks.</p>
<p>11 § Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än fem år. Om<br>utbetalningarna skall upphöra när den försäkrade fyller 65 år, får pensio-<br>nen dock inte betalas ut under kortare tid än tre år. Pensionen skall under<br>de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalnings-<br>tillfalle eller med stigande belopp. Pensionen skall upphöra när den för-<br>säkrade dör, även om den bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut.</p>
<p>För sådan ålderspension enligt allmän pensionsplan som skall upphöra<br>under den försäkrades livstid gäller, i stället för vad som sägs i första<br>stycket, det som anges i planen. Vad som avses med allmän pensionsplan<br>framgår av 20 §.</p>
<p>Sjukpension</p>
<p>12 § Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det att försäkrings-<br>avtalet ingicks. Pensionen far dock betalas ut bara så länge den försäkra-<br>de helt eller delvis saknar arbetsförmåga.</p>
<p>Förmånstagare far inte sättas in till annan sjukpensionsförsäkring än<br>tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring skall vara<br>den som var anställd när avtalet ingicks.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>249</p>
<p>Efterlevandepension</p>
<p>13 § Efterlevandepension far betalas ut bara till</p>
<p>1. person som varit den försäkrades make eller sambo, och</p>
<p>2. barn till den försäkrade eller till en person som avses i 1.</p>
<p>Efterlevandepension på grund av försäkring som tecknats av arbets-<br>givare med stöd av 7 § andra stycket eller av dödsbo enligt medgivande<br>som avses i 9 § tredje stycket far betalas ut som om den döde hade varit<br>den försäkrade.</p>
<p>Förmånstagare till försäkring som avser efterlevandepension skall vara<br>en sådan person som avses i första stycket.</p>
<p>14 § Efterlevandepension far betalas ut bara så länge den efterlevande<br>lever. Pensionen skall under de första fem åren betalas ut med samma<br>belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp.</p>
<p>Efterlevandepensionen far under den efterlevandes livstid inte upphöra<br>förrän fem år förflutit från den försäkrades död med följande undantag:</p>
<p>1. Efterlevandepension till en person som avses i 13 § första stycket 1<br>får upphöra om denne gifter sig.</p>
<p>2. Om den försäkrade har dött mindre än fem år före den tidpunkt då<br>försäkringen enligt avtalet annars skulle ha upphört att gälla, far efter-<br>levandepensionen upphöra vid sistnämnda tidpunkt.</p>
<p>3. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år har på-<br>börjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.</p>
<p>4. Efterlevandepension till barn på grund av försäkring som avses i 9 §<br>andra stycket, skall upphöra senast när barnet fyller 20 år.</p>
<p>Fondförsäkringar</p>
<p>15 § För fondförsäkringar enligt 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkrings-<br>rörelselagen (1982:713) skall det vid bedömningen enligt 11 och 14 §§<br>av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana<br>förändringar av beloppen som beror på fondandelarnas kursutveckling.</p>
<p>Försäkringsavtalets utformning</p>
<p>16 § Pensionsförsäkringsavtalet skall innehålla villkor att försäkring inte<br>får</p>
<p>1. pantsättas eller belånas,</p>
<p>2. ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller villkoren för pen-<br>sionsförsäkring, eller</p>
<p>3. överlåtas eller återköpas i andra fall än som avses i 17 eller 18 §.<br>Försäkringsavtalet skall också innehålla de villkor i övrigt som avgör om<br>försäkringen är en pensionsförsäkring. Avtalet får inte innehålla villkor<br>som är oförenliga med bestämmelserna om pensionsförsäkring.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>250</p>
<p>Överlåtelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>17 § Under den försäkrades livstid far en pensionsförsäkring överlåtas<br>bara</p>
<p>1. till följd av ändring av anställningsförhållanden, förutsatt att försäk-<br>ringen före eller efter överlåtelsen är en tjänstepensionsförsäkring,</p>
<p>2. på grund av utmätning, ackord eller konkurs, eller</p>
<p>3. genom bodelning.</p>
<p>Återköp</p>
<p>18 § En pensionsförsäkring far återköpas trots bestämmelserna i detta<br>kapitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av<br>prisbasbeloppet. Återköp far också ske om</p>
<p>1. det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp,</p>
<p>2. försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagar-<br>förordnande, och</p>
<p>3. premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren.</p>
<p>Om det i andra fall finns synnerliga skäl för återköp och sådant far ske<br>enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer, far återköp<br>medges av skattemyndigheten.</p>
<p>Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap.<br>4 § äktenskapsbalken av försäkringstagarens tillgodohavande. De hindrar<br>inte heller en överföring av hela försäkringens värde direkt till en pen-<br>sionsförsäkring som försäkringstagaren tecknar hos samma eller annan<br>försäkringsgivare med samma person som försäkrad. Överföringen skall i<br>så fall inte anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 4 och inte<br>heller som en betalning av premier för pensionsförsäkring.</p>
<p>Avskattning av pensionsförsäkring</p>
<p>19 § Det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring skall tas upp i<br>inkomstslaget tjänst (avskattning), om försäkringsgivaren</p>
<p>1. överlåter försäkringen till en försäkringsgivare som inte meddelar<br>pensionsförsäkring, eller</p>
<p>2. för över försäkringen till en sådan del av sin verksamhet som inte<br>avser pensionsförsäkring.</p>
<p>Avskattningen skall ske i fall som avses i första stycket 1 när ansvaret<br>för försäkringen övergår på den övertagande försäkringsgivaren och i fall<br>som avses i första stycket 2 när försäkringen förs över.</p>
<p>Allmän pensionsplan</p>
<p>20 § Vad som avses med allmän pensionsplan framgår av 4 § lagen<br>(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pen-<br>sionsplan avses också</p>
<p>- pensionsutfästelser som ryms inom vad som enligt en allmän pen-<br>sionsplan är sedvanligt inom branschen för arbetstagare med motsvaran-</p>
<p>251</p>
<p>de uppgifter, dock när det gäller utfästelser som tryggas genom avsätt-<br>ning i balansräkningen bara i förening med kreditförsäkring,</p>
<p>- pensionsutfästelser for vilka det har tecknats kommunal eller statlig<br>borgen eller liknande garanti, och</p>
<p>- pensionsutfästelser i enlighet med pensionsavtal som har godkänts på<br>arbetstagarsidan av sådan organisation som enligt lagen (1976:580) om<br>medbestämmande i arbetslivet anses som central arbetstagarorganisation.</p>
<h4>Pensionssparkonto</h4>
<p>Definitioner</p>
<p>21 § Ett pensionssparkonto är ett sådant konto som avses i 1 kap. 2 §<br>lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande och som uppfyller de<br>villkor som anges i 22-31 §§.</p>
<p>Med pensionssparavtal, pensionssparinstitut och pensionssparare av-<br>ses detsamma som i lagen om individuellt pensionssparande.</p>
<p>Vem som för kontot</p>
<p>22 § Pensionssparkonto skall föras av ett svenskt pensionssparinstitut<br>eller av ett utländskt instituts filial i Sverige.</p>
<p>Utbetalning från pensionssparkonto</p>
<p>23 § Utbetalningar från ett pensionssparkonto får avse bara</p>
<p>1. belopp som betalas ut till en pensionssparare när denne uppnått viss<br>ålder (ålderspension),</p>
<p>2. belopp som betalas ut efter pensionsspararens död till sådana efter-<br>levande som avses i 27 § (efterlevandepension),</p>
<p>3. behållning som skall avskattas enligt 33 §,</p>
<p>4. utbetalning på grund av jämkning av ett förmånstagarförordnande,</p>
<p>5. återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken,</p>
<p>6. skatter och avgifter för kontot, och</p>
<p>7. ersättning för att förvärva tillgångar till kontot.</p>
<p>Ålderspension</p>
<p>24 § Ålderspension far inte börja betalas ut innan pensionsspararen fyller<br>55 år.</p>
<p>Utbetalning far dock göras tidigare om pensionsspararen har fatt rätt<br>till förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om det<br>i annat fall finns särskilda skäl, far skattemyndigheten medge att pensio-<br>nen får börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år.</p>
<p>25 § Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än fem år. Om<br>pensionssparavtalet skall upphöra när pensionsspararen fyller 65 år, får<br>pensionen dock inte betalas ut under kortare tid än tre år. Pensionen skall</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>252</p>
<p>under de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbe tal-<br>ningstillfälle eller med stigande belopp. Pensionen skall upphöra när pen-<br>sionsspararen dör, även om den bestämda utbetalningstiden inte har löpt<br>ut.</p>
<p>26 § Förmånstagare till ålderspension far inte sättas in.</p>
<p>Efterlevandepension</p>
<p>27 § Efterlevandepension far betalas ut bara till</p>
<p>1. person som varit pensionsspararens make eller sambo, och</p>
<p>2. barn till pensionsspararen eller till person som avses i 1.</p>
<p>Förmånstagare till efterlevandepension skall vara en sådan person som<br>avses i första stycket.</p>
<p>28 § Efterlevandepension far betalas ut bara så länge den efterlevande<br>lever. Pensionen skall under de första fem åren betalas ut med samma<br>belopp vid varje utbetalningstillfalle eller med stigande belopp.</p>
<p>Efterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte upphöra<br>förrän fem år förflutit från den försäkrades död med följande undantag:</p>
<p>1. Om pensionsspararen har dött mindre än fem år före den tidpunkt då<br>utbetalningarna annars skulle ha upphört, far efterlevandepensionen upp-<br>höra vid sistnämnda tidpunkt.</p>
<p>2. Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år har på-<br>börjats, far pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.</p>
<p>Sparande i fondpapper m.m.</p>
<p>29 § För sparande i fondpapper och inlåning i utländsk valuta skall det<br>vid bedömningen enligt 25 och 28 §§ av utbetalningarnas storlek under<br>de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som be-<br>ror på fondpapperens eller den utländska valutans kursutveckling.</p>
<p>Pensionssparavtalets utformning</p>
<p>30 § Pensionssparavtalet skall innehålla villkor att rätten enligt avtalet<br>eller tillgångarna på pensionssparkontot inte far pantsättas eller belånas<br>samt de villkor i övrigt som avgör om ett avtal är ett pensionssparavtal.<br>Avtalet far inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna<br>om pensionssparavtal i detta kapitel.</p>
<p>Pensionssparavtalet far inte ändras på sådant sätt att det inte längre<br>uppfyller de föreskrifter som anges för ett sådant avtal i lag.</p>
<p>Överlåtelse av pensionssparkonto</p>
<p>31 § Rätt till behållning på pensionssparkonto far överlåtas bara</p>
<p>- på grund av utmätning, ackord eller konkurs, eller</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>253</p>
<p>- på det sätt som anges i 4 kap. 12 och 16 §§ lagen (1993:931) om in- Prop. 1999/2000:2<br>dividuellt pensionssparande.</p>
<p>Avslutning av konto i förtid</p>
<p>32 § Ett pensionssparkonto far avslutas genom en utbetalning i förtid vid<br>den tidpunkt pensionen får börja betalas ut, om behållningen då uppgår<br>till högst 30 procent av prisbasbeloppet. Utbetalning i förtid får också ske<br>om</p>
<p>1. behållningen på kontot uppgår till högst ett prisbasbelopp,</p>
<p>2. kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnan-</p>
<p>de, och</p>
<p>3. inbetalning på kontot inte har gjorts under de senaste tio åren.</p>
<p>Om det i andra fall finns synnerliga skäl, får skattemyndigheten medge</p>
<p>att kontot får avslutas genom utbetalning i förtid.</p>
<p>Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap.</p>
<p>4 § äktenskapsbalken av pensionsspararens tillgodohavande.</p>
<p>Av skattning av pensionssparkonto</p>
<p>33 § Behållning på pensionssparkonto skall tas upp i inkomstslaget tjänst<br>(avskattning) till den del pensionssparavtalet upphör att gälla enligt<br>4 kap. 6 eller 14 § eller 6 kap. 5 § lagen (1993:931) om individuellt pen-<br>sionssparande eller till den del behållningen tas i anspråk på grund av<br>utmätning, ackord eller konkurs.</p>
<p>Med behållning på pensionssparkonto avses marknadsvärdet på till-<br>gångarna på kontot efter avräkning för den skatt enligt lagen (1990:661)<br>om avkastningsskatt på pensionsmedel som avser kontot.</p>
<p>Avskattningen skall ske när pensionssparavtalet upphör att gälla för<br>tillgångarna.</p>
<h4>Överklagande</h4>
<p>34 § Skattemyndighetens beslut enligt 5, 9, 10, 18, 24 eller 32 § får över-<br>klagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.</p>
<p>59 kap. Pensionssparavdrag</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om avdrag för premier för pen-<br>sionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton (pensions-<br>sparavdrag).</p>
<p>254</p>
<h4>Villkor for avdragsrätt</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>2 § Pensionssparavdrag får göras bara för</p>
<p>- premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger, och</p>
<p>- inbetalningar på pensionsspararens eget pensionssparkonto.</p>
<p>Avdrag far inte göras för pensionsförsäkring som förvärvats genom<br>bodelning under äktenskapet utan att det pågått något mål om äkten-<br>skapsskillnad.</p>
<p>Pensionssparavdrag far inte göras för försäkring som ägs av arbetsgi-<br>vare. I fråga om avdrag för sådan försäkring gäller bestämmelserna i<br>28 kap.</p>
<h4>Beräkning av pensionssparavdrag</h4>
<p>Avdragsgrundande inkomster</p>
<p>3 § Den skattskyldiges högsta pensionssparavdrag skall beräknas med<br>utgångspunkt i hans avdragsgrundande inkomster. Beräkningen skall<br>grundas på antingen beskattningsårets eller det föregående beskatt-<br>ningsårets inkomster.</p>
<p>4 § Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrund-<br>ande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst avses</p>
<p>1. överskott av aktiv näringsverksamhet beräknat före</p>
<p>- pensionssparavdraget,</p>
<p>- avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pen-<br>sionssparavdrag, och</p>
<p>- avdrag för avsättning för egenavgifter, och</p>
<p>2. överskott i inkomstslaget tjänst minskat med sådana lån, utdelningar<br>och kapitalvinster som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. skall<br>tas upp i inkomstslaget tjänst.</p>
<p>5 § Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 0,5 prisbasbelopp med<br>tillägg enligt andra-fjärde styckena.</p>
<p>För annan avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst än sådan<br>som avses i tredje stycket är tillägget 5 procent till den del inkomsten<br>överstiger 10 men inte 20 prisbasbelopp.</p>
<p>För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den<br>skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av in-<br>komsten, dock högst 10 prisbasbelopp.</p>
<p>För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget<br>35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.</p>
<p>Flera näringsverksamheter</p>
<p>6 § Om den skattskyldige har avdragsgrundande inkomst av aktiv nä-<br>ringsverksamhet från flera näringsverksamheter, får pensionsspar-<br>avdraget inte överstiga det avdrag som kunnat göras om inkomsten avsett<br>en enda näringsverksamhet.</p>
<p>255</p>
<p>Avdrag ett senare beskattningsår</p>
<p>7 § Om en premie eller en inbetalning helt eller delvis inte far dras av<br>enligt 3-6 §§, skall återstående belopp dras av nästa beskattningsår. Av-<br>drag skall då i första hand göras för de betalningar som görs det beskatt-<br>ningsåret. Det sammanlagda avdraget far inte vara större än som följer av<br>3-6 §§ för sistnämnda beskattningsår.</p>
<h4>Dispens</h4>
<p>Beslut om dispens</p>
<p>8 § Om det finns särskilda skäl, far skattemyndigheten medge att pen-<br>sionssparavdrag görs med ett högre belopp än som följer av 3-7 §§. Be-<br>stämmelser om detta finns i 9-12 §§.</p>
<p>Skattemyndighetens beslut får överklagas hos Riksskatteverket. Riks-<br>skatteverkets beslut far inte överklagas.</p>
<p>Tjänst</p>
<p>9 § För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget<br>tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, far skattemyndig-<br>heten medge pensionssparavdrag med högst samma belopp som för så-<br>dana inkomster som avses i 5 § tredje stycket. För skattskyldiga som fått<br>särskild ersättning i samband med att en anställning upphört och som inte<br>har ett betryggande pensionsskydd, får skattemyndigheten medge avdrag<br>med ett högre belopp.</p>
<p>Näringsverksamhet som upphör</p>
<p>10 § För skattskyldiga som har bedrivit näringsverksamhet direkt eller<br>indirekt, som har upphört med driften av denna och som inte har skaffat<br>sig ett betryggande pensionsskydd under verksamhetstiden, får skatte-<br>myndigheten medge att pensionssparavdrag beräknas också på</p>
<p>- inkomst i inkomstslaget kapital i form av kapitalvinster vid avyttring<br>av näringsverksamheten minskade med motsvarande kapitalförluster,</p>
<p>- överskott av passiv näringsverksamhet före pensionssparavdrag, och</p>
<p>- sådana utdelningar och kapitalvinster som enligt 50 kap. 7 § eller<br>57 kap. skall tas upp i inkomstslaget tjänst.</p>
<p>Avdraget skall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyl-<br>dige bedrivit näringsverksamheten, dock högst tio år. Vid beräkningen<br>skall hänsyn tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra<br>möjligheter till pensionssparavdrag.</p>
<p>11 § Pensionssparavdrag som avses i 10 § får inte överstiga ett belopp<br>som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger prisbasbeloppet<br>för det år då driften av näringsverksamheten upphörde. Det får inte heller<br>överstiga summan för beskattningsåret av sådan inkomst i inkomstslaget</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>256</p>
<p>kapital som avser vinst med anledning av avyttring av näringsverksam-<br>heten och av överskottet av näringsverksamheten före</p>
<p>- pensionssparavdraget,</p>
<p>- avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pen-<br>sionssparavdrag, och</p>
<p>- avdrag för avsättning för egenavgifter.</p>
<p>Dödsbon</p>
<p>12 § Om skattemyndigheten enligt 58 kap. 9 § medger att ett dödsbo<br>tecknar pensionsförsäkring, skall skattemyndigheten också besluta med<br>vilket belopp pensionssparavdrag för försäkringen högst får göras. Detta<br>belopp skall beräknas med tillämpning av bestämmelserna i 10 och<br>11 §§•</p>
<h4>Avdrag i inkomstslag eller allmänt avdrag</h4>
<p>13 § Pensionssparavdrag som grundar sig på överskott av en närings-<br>verksamhet eller inkomst i inkomstslaget kapital skall göras i inkomst-<br>slaget näringsverksamhet och annat pensionssparavdrag skall göras som<br>allmänt avdrag, om inte annat sägs i 14 eller 15 §.</p>
<p>14 § Om den skattskyldige skall göra pensionssparavdrag både i in-<br>komstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, far han upp till<br>0,5 prisbasbelopp fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och<br>allmänna avdrag.</p>
<p>15 § Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar<br>i ett fåmansföretag avyttrats, skall i första hand göras som allmänt av-<br>drag. Det allmänna avdraget får dock inte uppgå till högre belopp än den<br>del av kapitalvinsten som skall tas upp i inkomstslaget tjänst och får inte<br>heller överstiga överskottet i inkomstslaget tjänst. Om inte hela pensions-<br>sparavdraget skall göras som allmänt avdrag, skall återstående del dras<br>av i inkomstslaget kapital.</p>
<p>Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar i<br>ett fåmanshandelsbolag avyttrats, skall alltid göras i inkomstslaget kapi-<br>tal.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Avdrag för begränsat skattskyldiga</h4>
<p>16 § Pensionssparavdrag får göras bara av den som är obegränsat skatt-<br>skyldig. Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av be-<br>skattningsåret skall göra de avdrag som avser den tiden.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket gäller inte i inkomstslaget kapital.</p>
<p>257</p>
<p>9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<p>Rättelse: S. 273 rad 1 Står: 75 rättat till: 25, s. 285 rad 20 Står: 1998 Rättat till: 1999</p>
<h4>Begränsning av pensionssparavdrag som allmänt avdrag</h4>
<p>17 § När pensionssparavdrag görs som allmänt avdrag får det inte i något<br>fall överstiga skillnaden mellan</p>
<p>- summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet,<br>och</p>
<p>- andra allmänna avdrag än pensionssparavdrag.</p>
<p>Belopp som inte får dras av enligt första stycket skall dras av senare<br>beskattningsår, dock senast det sjätte beskattningsåret efter det då betal-<br>ningen gjordes.</p>
<p>Avdrag får inte något beskattningsår göras med högre belopp än som<br>anges i första stycket. Avdrag skall i första hand göras för det aktuella<br>beskattningsårets betalningar.</p>
<p>AVD. X VISSA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER</p>
<p>60 kap. Familjebeskattning</p>
<h4>Innehål)</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om ersättning till barn och make<br>för utfört arbete samt om uppdelning av inkomster i övrigt inom famil-<br>jen.</p>
<p>Bestämmelser om</p>
<p>- ersättning till barn och make i enskild näringsverksamhet samt i in-<br>komstslagen tjänst och kapital finns i 2 och 3 §§,</p>
<p>- makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet finns i<br>4-11 §§, och</p>
<p>- fåmansföretag och fåmanshandelsbolag finns i 12-14 §§.</p>
<h4>Enskild näringsverksamhet samt inkomstslagen tjänst och kapital</h4>
<p>Ersättning till barn</p>
<p>2 § Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges barn under<br>16 år får inte dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen<br>tjänst och kapital. Avdrag för ersättning för arbete som utförs av barn<br>som har fyllt 16 år får inte överstiga marknadsmässig ersättning för ar-<br>betsinsatsen.</p>
<p>Ersättning som enligt första stycket inte får dras av, skall inte tas upp<br>hos barnet.</p>
<p>Ersättning till make</p>
<p>3 § Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges make får inte<br>dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och ka-<br>pital.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>258</p>
<p>Ersättning som enligt första stycket inte far dras av, skall inte tas upp Prop. 1999/2000:2<br>hos maken.</p>
<h4>Makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet</h4>
<p>Företagsledande och medhjälpande make</p>
<p>4 § Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och den<br>ena är företagsledande make medan den andra är medhjälpande make,<br>tillämpas 6-9 och 11 §§. Om båda eller ingen av dem är företagsledande<br>make tillämpas 10 och 11 §§.</p>
<p>5 § En make anses som företagsledande make om denna make med hän-<br>syn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses<br>ha en ledande ställning i näringsverksamheten. En make som inte har en<br>sådan ledande ställning anses som medhjälpande make.</p>
<p>Verksamhet med en företagsledande och en medhjälpande make</p>
<p>6 § Om den ena maken är företagsledande make och den andra är med-<br>hjälpande make, anses näringsverksamheten bedriven av den företagsle-<br>dande maken. Hela överskottet eller underskottet skall tas upp hos den<br>företagsledande maken, om annat inte framgår av 7-9 §§.</p>
<p>7 § Makarna får fördela inkomsten så, att en del av överskottet av nä-<br>ringsverksamheten, beräknat utan avdrag för avsättning för egenavgifter,<br>tas upp hos den medhjälpande maken. Denna del får inte överstiga vad<br>som motsvarar marknadsmässig ersättning för den medhjälpande makens<br>arbete, ökad med den makens sjukpenning och annan ersättning som av-<br>ses i 15 kap. 8 §.</p>
<p>8 § Om den medhjälpande maken äger del i näringsverksamheten eller i<br>det kapital som är nedlagt i näringsverksamheten, får den maken ta upp<br>ytterligare en del av överskottet. Denna del får inte överstiga vad som<br>motsvarar skälig avkastning på grund av äganderätten eller kapitalinsat-<br>sen.</p>
<p>9 § Avdrag för avsättning för egenavgifter skall göras hos vardera maken<br>för sig.</p>
<p>Gemensamt bedriven verksamhet</p>
<p>10 § Om båda eller ingen av makarna är företagsledande makar anses de<br>bedriva näringsverksamheten gemensamt. Vardera maken skall ta upp<br>den del av intäkterna och kostnaderna i verksamheten som är skälig med<br>hänsyn till makens arbete och övriga insatser i verksamheten.</p>
<p>259</p>
<p>Expansionsfond och räntefördelning</p>
<p>11 § Deltar makar tillsammans i enskild näringsverksamhet, skall kapi-<br>talunderlaget för expansionsfond och för räntefördelning delas upp mel-<br>lan dem på grundval av deras delar av kapitalet i verksamheten.</p>
<h4>Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag</h4>
<p>12 § Om ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag betalar ersättning<br>för arbete som utförs av företagsledarens eller företagsledarens makes<br>barn under 16 år, skall ersättningen tas upp av den av makarna som har<br>den högsta inkomsten från företaget. Om makarna har lika stor inkomst<br>från företaget, skall den äldsta maken ta upp ersättningen.</p>
<p>Om barnet har fyllt 16 år, skall barnet ta upp ersättningen till den del<br>den är marknadsmässig. För överskjutande del tillämpas första stycket.</p>
<p>13 § Om den ena maken är företagsledare i ett fåmansföretag eller få-<br>manshandelsbolag och den andra maken inte är företagsledare där, skall<br>den make som inte är företagsledare ta upp ersättning för arbete som den<br>maken utför i företaget till den del den är marknadsmässig. Överskjutan-<br>de del skall tas upp av företagsledaren.</p>
<p>14 § I fråga om ett barn som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där<br>barnets förälder eller förälders make är företagsledare och i fråga om en<br>make som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där den andra maken är<br>företagsledare, gäller följande för beräkningen av resultatet från handels-<br>bolaget.</p>
<p>Till den del inkomsten motsvarar ersättning för utfört arbete tillämpas<br>12 och 13 §§.</p>
<p>Till den del inkomsten motsvarar skälig avkastning på kapitalinsatsen i<br>bolaget skall den tas upp hos delägaren. Resterande del skall tas upp hos<br>företagsledaren. Om delägaren är ett barn och båda makarna har inkomst<br>från bolaget, tillämpas dock bestämmelserna i 12 §.</p>
<p>61 kap. Värdering av inkomster i annat än pengar</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- marknadsvärde i 2 §</p>
<p>- kostförmån i 3 och 4 §§,</p>
<p>- bilförmån i 5-11 §§,</p>
<p>- reseförmån med inskränkande villkor i 12-14 §§,</p>
<p>-ränteförmån i 15-17 §§, och</p>
<p>-justering av förmånsvärde i 18-21 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>260</p>
<h4>Marknadsvärde</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>2 § Inkomster i annat än pengar skall värderas till marknadsvärdet om<br>inte annat följer av övriga bestämmelser i detta kapitel.</p>
<p>Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle ha fatt<br>betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller<br>förmåner mot kontant betalning.</p>
<p>I fråga om tillgångar eller tjänster från den egna näringsverksamheten<br>avses med marknadsvärde det pris som näringsidkaren skulle ha fatt om<br>tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som med hän-<br>syn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga.</p>
<h4>Kostförmån</h4>
<p>3 § Kostförmån skall för hel en dag beräknas till ett belopp - avrundat till<br>närmaste tiotal kronor - som motsvarar 250 procent av genomsnittspriset<br>i Sverige för en normal lunch. Förmånsvärdet för lunch eller middag är<br>40 procent av värdet för kostförmån för en hel dag. Förmånsvärdet för<br>frukost är 20 procent av värdet för kostförmån för en hel dag.</p>
<p>Om en anställds kostnader för en måltid är lägre än det belopp som<br>motsvarar förmånsvärdet enligt första stycket på grund av att arbetsgiva-<br>ren bidrar till kostnaderna för denna, skall förmånen behandlas som en<br>kostförmån med ett värde som motsvarar mellanskillnaden.</p>
<p>4 § Om den skattskyldige lämnar ersättning för kostförmånen, skall för-<br>månsvärdet beräknas till värdet för kosten enligt 3 § minskat med vad<br>han har betalat.</p>
<h4>Bilförmån</h4>
<p>5 § Värdet av bilförmån exklusive drivmedel skall för ett kalenderår be-<br>räknas till summan av</p>
<p>- 0,3 prisbasbelopp,</p>
<p>- ett ränterelaterat belopp, och</p>
<p>- ett prisrelaterat belopp.</p>
<p>Det ränterelaterade beloppet skall beräknas till 75 procent av stats-<br>låneräntan vid utgången av november andra året före taxeringsåret mul-<br>tiplicerat med nybilspriset för årsmodellen.</p>
<p>Det prisrelaterade beloppet skall beräknas till 9 procent av nybilspriset<br>för årsmodellen, om detta uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp. Om ny-<br>bilspriset för årsmodellen är högre, skall det prisrelaterade beloppet be-<br>räknas till summan av 9 procent av 7,5 prisbasbelopp och 20 procent av<br>den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp.</p>
<p>6 § Med nybilspris för årsmodellen avses det pris som bilen hade när den<br>introducerades på den svenska marknaden. Om ett sådant introduktions-<br>pris ändras efter kort tid, avses med nybilspris det justerade priset. Om<br>det inte finns något nybilspris, anses som nybilspris för årsmodellen det<br></p>
<p>261</p>
<p>pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på Prop. 1999/2000:2<br>den svenska marknaden när den var ny.</p>
<p>7 § För en bil av en årsmodell som är sex år eller äldre, skall nybilspriset<br>anses vara det högsta av</p>
<p>- det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften for extrautrustning<br>enligt 6 och 8 §§, och</p>
<p>- fyra prisbasbelopp.</p>
<p>8 § Vid beräkning av förmånsvärdet skall anskaffningsutgiften för even-<br>tuell extrautrustning som ingår i förmånen läggas till nybilspriset. Detta<br>gäller dock inte om nybilspriset beräknats enligt 7 §.</p>
<p>9 § För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under<br>ett kalenderår skall förmånsvärdet beräknas till 75 procent av det värde<br>som beräknats enligt 5-8 §§.</p>
<p>För en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av året,<br>skall värdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som<br>han inte haft förmånen.</p>
<p>10 § Om det i bilförmånen ingår förmån av drivmedel för förmånsbilen,<br>skall denna förmån beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av<br>den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens to-<br>tala körsträcka under den tid den skattskyldige har varit skattskyldig för<br>bilförmånen. Om han gör sannolikt att den mängd drivmedel som han har<br>förbrukat vid privat köming är lägre, skall marknadsvärdet för driv-<br>medelsförmånen sättas ned i motsvarande mån.</p>
<p>11 § Om den skattskyldige lämnar ersättning för bilförmånen, skall för-<br>månsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 5-10 §§ minskat med<br>vad han betalat.</p>
<p>Om den skattskyldige haft bilförmån bara i ringa omfattning skall för-<br>månen värderas till noll.</p>
<h4>Reseförmån med inskränkande villkor</h4>
<p>12 § Om den skattskyldige har reseförmåner på grund av anställning eller<br>särskilt uppdrag inom rese- eller trafikbranschen, skall om resorna är<br>förenade med inskränkande villkor, värdet av resorna beräknas enligt<br>bestämmelserna i 13 § när reseförmånen avser flyg och 14 § när reseför-<br>månen avser inrikes tåg.</p>
<p>Med inskränkande villkor avses villkor som</p>
<p>- innebär att resan far göras bara under vissa tider, på vissa avgångar<br>eller under förutsättning att det finns plats vid resans avgång, och</p>
<p>- är väsentligt sämre än för resor som säljs på den allmänna markna-<br>den.</p>
<p>262</p>
<p>13 § En flygresa med sådana inskränkande villkor att resan far göras bara<br>om det finns plats vid avgången skall värderas till 40 procent av det<br>lägsta normalt förekommande pris som en konsument har fått betala för<br>motsvarande resa utan inskränkande villkor under perioden från och med<br>oktober andra året före beskattningsåret till och med september året före<br>beskattningsåret. Flygresor med andra inskränkande villkor skall värde-<br>ras till 75 procent av nämnda pris.</p>
<p>När det lägsta normalt förekommande priset för en motsvarande resa<br>utan inskränkande villkor skall bestämmas, skall en jämförelse göras<br>med priser för flygresor med samma destinationsort eller, om en sådan<br>jämförelse är svår att göra, med en likartad resesträcka.</p>
<p>14 § Årskort som avser inrikes tågresor skall värderas till 5 procent av<br>det pris som en konsument får betala för ett årskort som ger rätt till mot-<br>svarande resor utan inskränkande villkor under beskattningsåret. För barn<br>som under beskattningsåret fyller 16, 17 eller 18 år skall årskortet värde-<br>ras till 50 procent av detta värde. För barn som under beskattningsåret<br>fyller högst 15 år skall årskortet värderas till noll.</p>
<h4>Ränteförmån</h4>
<p>15 § Värdet av ränteförmån vid lån i svensk valuta med en fast räntesats<br>eller med en räntesats som står i fast förhållande till marknadsräntan för<br>motsvarande lån skall beräknas på grundval av skillnaden mellan stats-<br>låneräntan när lånet togs upp plus en procentenhet och den avtalade rän-<br>tesatsen.</p>
<p>16 § Värdet av ränteförmån vid annat lån i svensk valuta än lån som av-<br>ses i 15 § skall beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan<br>vid utgången av november året före beskattningsåret plus en procenten-<br>het och den avtalade räntan för beskattningsåret.</p>
<p>Om statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret har<br>ändrats med minst två procentenheter sedan utgången av november året<br>före beskattningsåret, skall förmånens värde för tiden juli-december un-<br>der beskattningsåret beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåne-<br>räntan vid utgången av maj under beskattningsåret plus en procentenhet<br>och den avtalade räntan.</p>
<p>17 § För ränteförmåner vid lån i utländsk valuta skall 15 och 16 §§ till-<br>lämpas med den ändringen att i stället för statslåneräntan skall närmast<br>motsvarande ränta för lån i den aktuella valutan användas.</p>
<h4>Justering av förmånsvärde</h4>
<p>18 § Värdet av kostförmån enligt 3 § och bilförmån enligt 5-9 §§ skall<br>justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>263</p>
<p>19 § Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses</p>
<p>- att bilen använts som arbetsredskap,</p>
<p>- att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verk-<br>samheten under kalenderåret och att dispositionen för privat köming varit<br>begränsad i mer än ringa utsträckning, eller</p>
<p>- att det finns liknande omständigheter.</p>
<p>Värdet av bilförmån skall justeras nedåt också när bilen ingår i en stör-<br>re grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för att prova ut ny<br>eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det<br>utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europe-<br>iska unionens medlemsländer eller EES-ländema.</p>
<p>Om bilen är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med mil-<br>jövänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet och<br>bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara<br>bil utan sådan teknik, skall förmånsvärdet justeras nedåt till en nivå som<br>motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.</p>
<p>20 § Värdet av en tjänstebostad som är större än vad den skattskyldige<br>och hans familj behöver skall beräknas som värdet av en normal bostad<br>för dem. Detta gäller dock bara om bostadens storlek beror på den skatt-<br>skyldiges representationsskyldighet eller på annat sätt beror på tjänsten.</p>
<p>21 § Om en praktikant eller motsvarande far kostförmån, bostadsförmån<br>eller liknande förmån och inte far någon annan ersättning eller bara obe-<br>tydlig annan ersättning, skall förmånens värde justeras till skäligt belopp.</p>
<p>AVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH<br>SJÖINKOMSTAVDRAG</p>
<p>62 kap. Allmänna avdrag</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om allmänna avdrag för</p>
<p>- underskott i 2-4 §§,</p>
<p>- debiterade egenavgifter i 5 §,</p>
<p>- utländska socialförsäkringsavgifter i 6 §,</p>
<p>- periodiska understöd i 7 §, och</p>
<p>- pensionssparande i 8 §.</p>
<p>Bestämmelser om allmänna avdrag för begränsat skattskyldiga finns i<br>9§-</p>
<h4>Underskott</h4>
<p>2 § Underskott av aktiv näringsverksamhet far dras av som allmänt av-<br>drag i den omfattning som anges i 3 och 4 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>264</p>
<p>Avdrag far inte göras till den del underskottet dras av enligt 42 kap.<br>34 §, 45 kap. 32 § eller 46 kap. 17 §.</p>
<p>Kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag och sådan delägare i<br>ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare förbehållit<br>sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser far inte göra avdrag i<br>vidare utsträckning än som anges i 14 kap. 14 och 15 §§.</p>
<p>3 § Allmänt avdrag far göras för underskott det beskattningsår den skatt-<br>skyldige börjar bedriva näringsverksamheten (startåret) och de fyra föl-<br>jande beskattningsåren. Avdrag får vart och ett av åren göras med högst<br>100 000 kronor.</p>
<p>Avdrag far inte göras om</p>
<p>1. den skattskyldige någon gång under de fem beskattningsåren när-<br>mast före startåret direkt eller indirekt bedrivit liknande näringsverksam-<br>het, eller</p>
<p>2. en fastighet på ägarens begäran enligt 2 kap. 9 § ingår i näringsverk-<br>samheten i stället för att vara privatbostadsfastighet.</p>
<p>Den som förvärvar en näringsverksamhet från en närstående inträder i<br>den närståendes skattemässiga situation när det gäller rätten till avdrag.<br>Detta gäller dock inte om förvärvet sker genom köp, byte eller liknande<br>förvärv från den skattskyldiges förälder eller far- eller morförälder.</p>
<p>4 § För näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande<br>avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet far allmänt avdrag<br>för underskott göras utan de begränsningar som anges i 3 §. Avdrag får<br>göras bara till den del underskottet överstiger avdraget enligt 40 kap. för<br>föregående beskattningsårs underskott.</p>
<p>Avdrag enligt första stycket far göras bara om den skattskyldige under<br>den period som omfattar beskattningsåret och de tre föregående beskatt-<br>ningsåren har haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. Vid bedöm-<br>ningen skall även intäkter som räknas till inkomstslaget tjänst beaktas.</p>
<h4>Debiterade egenavgifter</h4>
<p>5 § Allmänt avdrag skall göras för debiterade egenavgifter som inte skall<br>dras av i något av inkomstslagen. Om avgifterna sätts ned, skall mot-<br>svarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då de-<br>biteringen ändras.</p>
<h4>Utländska socialförsäkringsavgifter</h4>
<p>6 § Allmänt avdrag skall göras för obligatoriska utländska socialförsäk-<br>ringsavgifter under förutsättning att</p>
<p>1. den avgiftsgrundande intäkten skall tas upp som intäkt för beskatt-<br>ningsåret i Sverige, och</p>
<p>2. den skattskyldige på grund av utfört arbete enligt slutligt fastställd<br>debitering eller liknande skall betala avgifterna</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>265</p>
<p>- i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen<br>(1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992<br>om social trygghet, eller</p>
<p>- till följd av att den skattskyldige enligt rådets förordning (EEG) nr<br>1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social<br>trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar<br>flyttar inom gemenskapen skall omfattas av ett annat lands lagstiftning<br>om social trygghet.</p>
<p>Om avgifterna sätts ned, skall motsvarande belopp tas upp i inkomst-<br>slaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras.</p>
<h4>Periodiska understöd</h4>
<p>7 § Allmänt avdrag skall göras för periodiska understöd och andra perio-<br>diska utbetalningar under beskattningsåret som inte skall dras av i något<br>av inkomstslagen, om utbetalningen</p>
<p>1. avser skadestånd,</p>
<p>2. avser fastställt underhållsbidrag till make eller tidigare make,</p>
<p>3. görs till en tidigare anställd,</p>
<p>4. görs på grund av föreskrift i testamente, eller</p>
<p>5. görs från juridiska personer och dödsbon utan att vara ersättning för<br>avyttrade tillgångar.</p>
<p>Avdrag för skadestånd vid personskada skall göras bara med belopp<br>som avser ersättning för förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som<br>intäkt eller för förlorat underhåll.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 2-5 gäller inte utbetalningar till motta-<br>gare som är under 18 år eller som inte avslutat sin utbildning. Bestäm-<br>melser om att periodiska utbetalningar till hushållsmedlemmar inte skall<br>dras av finns i 9 kap. 3 §.</p>
<h4>Pensionssparande</h4>
<p>8 § Allmänt avdrag skall göras för beskattningsårets premier för pen-<br>sionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den ut-<br>sträckning som anges i 59 kap.</p>
<h4>Begränsat skattskyldiga</h4>
<p>9 § Rätt till avdrag som avses i 5-7 §§ har bara de som är obegränsat<br>skattskyldiga. Om de är obegränsat skattskyldiga bara under en del av<br>beskattningsåret, har de rätt till de avdrag som avser den tiden. Att det-<br>samma gäller för avdrag enligt 8 § framgår av 59 kap. 16 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>266</p>
<p>63 kap. Grundavdrag</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om grundavdrag och särskilt<br>grundavdrag.</p>
<h4>Fysiska personer</h4>
<p>Grundavdrag och särskilt grundavdrag</p>
<p>2 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av<br>beskattningsåret och haft förvärvsinkomst har rätt till grundavdrag be-<br>räknat enligt 3-5 §§ eller särskilt grundavdrag beräknat enligt 6-10 §§.<br>Bestämmelserna om särskilt grundavdrag tillämpas bara om de leder till<br>ett högre avdrag.</p>
<p>Dödsbon har inte rätt till avdrag for senare år än det år då dödsfallet<br>inträffade.</p>
<p>Avdraget skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>Grundavdrag</p>
<p>3 § För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret<br>uppgår grundavdraget till följande belopp.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Taxerad<br>förvärvsinkomst</p></td><td>
<p>Grundavdrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överstiger inte</p>
<p>1,86 prisbasbelopp</p></td><td>
<p>0,24 prisbasbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överstiger</p>
<p>1,86 men inte</p>
<p>2,89 prisbasbelopp</p></td><td>
<p>0,24 prisbasbelopp ökat med 25 procent av det<br>belopp med vilket den taxerade förvärvsin-<br>komsten överstiger 1,86 prisbasbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överstiger</p>
<p>2,89 men inte</p>
<p>3,04 prisbasbelopp</p></td><td>
<p>0,4975 prisbasbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överstiger</p>
<p>3,04 men inte</p>
<p>5,615 prisbasbe-<br>lopp</p></td><td>
<p>0,4975 prisbasbelopp minskat med 10 procent<br>av det belopp med vilket den taxerade för-<br>värvsinkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>överstiger</p>
<p>5,615 prisbasbe-<br>lopp</p></td><td>
<p>0,24 prisbasbelopp</p></td></tr>
</table>
<p>267</p>
<p>4 § För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av be-<br>skattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,24 prisbasbelopp för<br>varje kalendermånad eller del av kalendermånad som de är obegränsat<br>skattskyldiga.</p>
<p>5 § Grundavdraget far inte överstiga den skattskyldiges sammanlagda<br>överskott av aktiv näringsverksamhet och av tjänst, minskat med hans<br>allmänna avdrag.</p>
<p>Vid denna beräkning skall överskottet av tjänst minskas med sådana<br>lån, kapitalvinster och utdelningar som enligt 11 kap. 45 § 50 kap. 7 §<br>eller 57 kap. skall tas upp i inkomstslaget tjänst.</p>
<p>Vidare skall vid beräkningen de allmänna avdragen minskas med så-<br>dana avdrag som på grund av dispens enligt 59 kap. 8 och 10-12 §§<br>grundas på</p>
<p>- överskott av passiv näringsverksamhet, eller</p>
<p>- sådana kapitalvinster och utdelningar som enligt 50 eller 57 kap.<br>skall tas upp i inkomstslaget tjänst.</p>
<p>Särskilt grundavdrag</p>
<p>6 § Skattskyldiga har rätt till särskilt grundavdrag, om de har fatt folk-<br>pension som uppgår till minst 6 000 kronor eller minst 20 procent av<br>summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet.</p>
<p>Som folkpension räknas inte ålderspension, barnpension eller vårdbi-<br>drag. Som folkpension räknas däremot</p>
<p>- tilläggspension till den del den enligt lagen (1969:205) om pen-<br>sionstillskott medfört avräkning av pensionstillskott, och</p>
<p>- förtids- eller efterlevandepension enligt utländsk lagstiftning om so-<br>cial trygghet, om pensionen betalas ut enligt grunder som är jämförbara<br>med vad som gäller för folkpension och mottagaren är skattskyldig för<br>pensionen i Sverige.</p>
<p>7 § Om folkpensionen enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring har samordnats med yrkesskadelivränta<br>eller annan livränta som anges där, skall vid tillämpning av 6 och 8 §§<br>samt 10 § andra stycket det särskilda grundavdraget beräknas med ut-<br>gångspunkt i den folkpension som skulle ha betalats ut om någon sådan<br>samordning inte gjorts.</p>
<p>8 § För skattskyldiga som fått folkpension som gifta är det särskilda<br>grundavdraget 134 procent av prisbasbeloppet.</p>
<p>För övriga skattskyldiga är det särskilda grundavdraget 151,5 procent<br>av prisbasbeloppet. Detta gäller också gifta skattskyldiga som under nå-<br>gon del av beskattningsåret har fått folkpension som ogifta.</p>
<p>9 § Det särskilda grundavdraget skall minskas med 65 procent av den del<br>av den skattskyldiges pension som överstiger avdraget enligt 10 §. Har<br>skattskyldig som fått folkpension i form av förtidspension också fått liv-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>268</p>
<p>ränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring skall liv-<br>räntan likställas med pension. Det särskilda grundavdraget skall dock inte<br>minskas med pension på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-<br>pensionsförsäkring eller med pension från pensionssparkonto. Vad som<br>avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 58 kap. 7 §.</p>
<p>För den som inte hade folkpension vid utgången av året före beskatt-<br>ningsåret skall det särskilda grundavdraget i stället minskas med 65 pro-<br>cent av den del av den taxerade förvärvsinkomsten som överstiger avdra-<br>get enligt 8 §.</p>
<p>10 § Det särskilda grundavdraget får inte överstiga sådan pension som<br>skall ligga till grund för minskning enligt 9 § första stycket, om den<br>skattskyldige</p>
<p>- hade folkpension vid utgången av både beskattningsåret och det fö-<br>regående beskattningsåret,</p>
<p>- inte under beskattningsåret hade folkpension i form av förtidspension<br>enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>- var obegränsat skattskyldig under hela beskattningsåret, och</p>
<p>- inte dött under året.</p>
<p>I annat fall än som avses i första stycket får det särskilda grund-<br>avdraget inte överstiga den skattskyldiges folkpension och pensionstill-<br>skott enligt 2 eller 2 a § lagen (1969:205) om pensionstillskott.</p>
<p>Om den skattskyldige får sådan livränta som avses i 9 §, tillämpas and-<br>ra stycket i stället för första stycket om detta leder till ett högre avdrag.</p>
<h4>Ideella föreningar</h4>
<p>11 § Ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kra-<br>ven i 7 kap. 7 § första stycket har rätt till grundavdrag med 15 000 kro-<br>nor.</p>
<p>64 kap. Sjöinkomstavdrag</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om</p>
<p>- sjöinkomstavdragets storlek i 2 §,</p>
<p>- sjöinkomst i 3 och 4 §§,</p>
<p>- anställning på svenskt handelsfartyg i 5 §, och</p>
<p>- fartområden i 6 §.</p>
<h4>Sjöinkomstavdragets storlek</h4>
<p>2 § Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret har rätt<br>till sjöinkomstavdrag med</p>
<p>- 36 000 kronor vid anställning på fartyg som huvudsakligen går i<br>fjärrfart, och</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>269</p>
<p>- 35 000 kronor vid anställning på annat fartyg.</p>
<p>Skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskatt-<br>ningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag för varje dag som de haft sjöin-<br>komst med en trehundrasextiofemtedel av beloppen enligt första stycket.</p>
<p>Avdraget skall avrundas nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<h4>Sjöinkomst</h4>
<p>3 § Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersätt-<br>ning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och<br>som är anställd i redarens tjänst på ett svenskt handelsfartyg. Med an-<br>ställning hos redare likställs anställning hos en annan arbetsgivare som<br>redaren anlitar som entreprenör.</p>
<p>Med sjöinkomst avses också inkomster som uppbärs av</p>
<p>1. den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant när ett fartyg<br>byggs eller biträder när fartyget utrustas och som senare skall tillträda en<br>befattning på fartyget, och</p>
<p>2. den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad och in-<br>nan han börjar tjänstgöra ombord, inställer sig på fartyget för att lära<br>känna det och dess tekniska utrustning m.m.</p>
<p>Första och andra styckena gäller bara om fartyget har en bruttodräktig-<br>het på minst 100 och huvudsakligen används i fjärrfart eller närfart.</p>
<p>4 § Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till en sjöman<br>som anställs för att tillträda en befattning på ett visst fartyg, anses som<br>sjöinkomst av anställningen på fartyget.</p>
<p>Ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som mönstrar av ett<br>visst fartyg för att tillträda en befattning på ett annat fartyg som tillhör<br>samma redare, anses som sjöinkomst av anställningen på det förra farty-<br>get.</p>
<h4>Anställning på ett svenskt handelsfartyg</h4>
<p>5 § Med anställning på ett svenskt handelsfartyg avses anställning på ett<br>fartyg som skall anses som svenskt enligt sjölagen (1994:1009) och som<br>används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till något<br>annat ändamål som har samband med handelssjöfarten. Om fartyget hyrs<br>ut i huvudsak obemannat till en utländsk redare, anses sjömannen an-<br>ställd på ett svenskt handelsfartyg bara om han är anställd hos fartygets<br>ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar.</p>
<p>Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs anställning på ett<br>utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat,<br>om anställningen sker hos redaren eller hos en arbetsgivare som redaren<br>anlitar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>270</p>
<h4>Fartområden</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>6 § Med fj ärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.</p>
<p>Med inre fart avses fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på<br>floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.</p>
<p>Med närfart avses</p>
<p>- linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs<br>vid kusterna, och</p>
<p>- linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska<br>hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs eller<br>bortom Cuxhaven.</p>
<p>AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN</p>
<p>65 kap. Skatteberäkningen</p>
<h4>Innehåll</h4>
<p>1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig och kom-<br>munal inkomstskatt. Bestämmelser om avrundning av skatten finns i<br>23 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483).</p>
<h4>Gränsbelopp</h4>
<p>2 § Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst<br>100 kronor.</p>
<h4>Fysiska personer</h4>
<p>Kommunal inkomstskatt</p>
<p>3 § För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del<br>av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de<br>skattesatser för kommunalskatt och landstingsskatt som gäller i hemorts-<br>kommunen för året före taxeringsåret multiplicerad med den beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomsten.</p>
<p>Med hemortskommun avses hemortskommunen enligt 2 kap. 1 § skat-<br>tebetalningslagen (1997:483) för året före taxeringsåret. Med hemorts-<br>kommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret.<br>Om den döde hade bytt folkbokföringsort efter den 1 november året före<br>dödsåret, skall dock hemortskommunen för dödsboet från och med andra<br>taxeringsåret efter dödsåret anses vara den kommun där den döde hade<br>sin senaste rätta folkbokföringsort.</p>
<p>4 § För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela be-<br>skattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den be-<br>skattningsbara förvärvsinkomsten.</p>
<p>271</p>
<p>För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till ut-<br>ländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas dock 3 §.</p>
<p>Statlig inkomstskatt</p>
<p>5 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattnings-<br>bara förvärvsinkomster</p>
<p>- 200 kronor,</p>
<p>- 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten<br>som överstiger en nedre skiktgräns, och</p>
<p>- 5 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som<br>överstiger en övre skiktgräns.</p>
<p>Skiktgränsema bestäms med utgångspunkt i en nedre skiktgräns på<br>232 600 kronor vid 2001 års taxering och en övre skiktgräns på<br>374 000 kronor vid 2001 års taxering.</p>
<p>Vid de därpå följande taxeringarna uppgår skiktgränsema till skikt-<br>gränsema för det föregående taxeringsåret multiplicerade med det jämfö-<br>relsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna<br>prisläget i juni andra året före taxeringsåret och prisläget i juni tredje året<br>före taxeringsåret plus två procentenheter. Skiktgränsema fastställs av<br>regeringen före utgången av andra året före taxeringsåret och avrundas<br>nedåt till helt hundratal kronor.</p>
<p>6 § För dödsbon skall den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster<br>beräknas enligt 5 § med följande ändringar.</p>
<p>Från och med beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträf-<br>fade skall beloppet 200 kronor betalas bara om den beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten överstiger ett belopp som motsvarar ett grundavdrag be-<br>räknat enligt 63 kap. 3 och 4 §§. Från och med det fjärde beskattningsåret<br>efter det kalenderår då dödsfallet inträffade är skatten på förvärvsin-<br>komsten, utöver vad som sägs i 5 § och i detta stycke, 20 procent av hela<br>den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett belopp som motsva-<br>rar den nedre skiktgränsen i 5 §.</p>
<p>7 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på kapital-<br>inkomster 30 procent av överskottet i inkomstslaget kapital.</p>
<p>8 § Expansionsfondsskatten är 28 procent av det belopp som dras av vid<br>avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs, skall<br>ett belopp som motsvarar 28 procent av minskningen av expansions-<br>fonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt.</p>
<p>Skattereduktion</p>
<p>9 § Om det uppkommer ett underskott av kapital, skall skatten minskas<br>med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger<br>100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet<br>(skattereduktion).</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>272</p>
<p>10 § Skattereduktion skall göras med 25 procent av allmän pensionsav- Prop. 1999/2000:2<br>gift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser be-<br>skattningsåret. Skattereduktionen skall avrundas nedåt till helt hundratal</p>
<p>kronor.</p>
<p>11 § För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret,<br>skall skattereduktion göras med 14 000 kronor vid anställning på fartyg<br>som huvudsakligen går i Q ärrfart och med 9 000 kronor vid anställning<br>på annat fartyg. För skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del<br>av beskattningsåret är skattereduktionen för varje dag som sjöinkomsten<br>uppbärs en trehundrasextiofemtedel av dessa belopp. Vad som avses med<br>närfart och fjärrfart framgår av 64 kap. 6 §.</p>
<p>12 § Skattereduktion skall räknas av mot kommunal och statlig inkomst-<br>skatt samt mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt.</p>
<p>Skattereduktion skall göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift och<br>underskott av kapital i nu nämnd ordning.</p>
<p>Hänvisningar</p>
<p>13 § Bestämmelser om skatteberäkning inom familjen i famansföretags-<br>förhållanden finns i 57 kap. 14 §.</p>
<p>Bestämmelser om särskild skatteberäkning i vissa fall för inkomst som<br>hänför sig till minst två beskattningsår finns i 66 kap.</p>
<p>Bestämmelser om begränsning av skatten finns i lagen (1997:324) om<br>begränsning av skatt.</p>
<h4>Juridiska personer</h4>
<p>14 § För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 28 procent av<br>den beskattningsbara inkomsten.</p>
<p>För värdepappersfonder är skatten i stället 30 procent.</p>
<h4>Gemensamma bestämmelser</h4>
<p>15 § Om en skattskyldig beskattats för samma inkomst både i Sverige<br>och utomlands, far regeringen, för att undanröja eller lindra dubbel-<br>beskattningen, helt eller delvis medge befrielse från statlig inkomstskatt,<br>om det finns ömmande omständigheter eller annars synnerliga skäl.</p>
<p>16 § I lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt finns bestämmel-<br>ser om avräkning av utländsk skatt för obegränsat skattskyldiga.</p>
<p>273</p>
<p>66 kap. Skatt på ackumulerad inkomst</p>
<h4>Förutsättningar för särskild skatteberäkning</h4>
<p>Huvudregler</p>
<p>1 § Om en fysisk person ett visst beskattningsår får en förvärvsinkomst<br>som tjänats in under minst två beskattningsår eller på något annat sätt<br>hänför sig till minst två beskattningsår (ackumulerad inkomst), far en<br>särskild beräkning av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster<br>göras enligt bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna gäller inte<br>för dödsbon efter det tredje beskattningsåret efter det kalenderår då döds-<br>fallet inträffade.</p>
<p>2 § Särskild skatteberäkning skall göras bara om den skattskyldige begär<br>det. Skatteberäkningen skall omfatta all ackumulerad inkomst i ett in-<br>komstslag. Ackumulerad inkomst som uppkommit i ett annat inkomst-<br>slag far däremot undantas vid skatteberäkningen. Om den ackumulerade<br>inkomsten hänför sig till inkomst av näringsverksamhet gäller vad som<br>sagts om inkomstslag för varje näringsverksamhet.</p>
<p>Om förutsättningarna är uppfyllda både för skatteberäkning enligt detta<br>kapitel och för nedsättning av skatten enligt lagen (1997:324) om be-<br>gränsning av skatt, tillämpas de bestämmelser som leder till lägst skatt.</p>
<p>3 § I inkomstslaget tjänst far särskild skatteberäkning göras för all acku-<br>mulerad inkomst med undantag av sådant engångsbelopp till följd av<br>personskada som avses i 11 kap. 37 § eller 38 § första stycket första me-<br>ningen.</p>
<p>I inkomstslaget näringsverksamhet far särskild skatteberäkning göras<br>bara för inkomster som avses i 18-21 §§.</p>
<p>Spärregler</p>
<p>4 § Särskild skatteberäkning far göras bara om nettobeloppet av den ac-<br>kumulerade inkomsten enligt 6 och 7 §§ uppgår till minst 50 000 kronor<br>och den beskattningsbara förvärvsinkomsten, inklusive nettobeloppet,<br>överstiger den nedre skiktgränsen enligt 65 kap. 5 § med minst<br>50 000 kronor.</p>
<p>Omfattar den särskilda skatteberäkningen flera nettobelopp, skall deras<br>sammanlagda nettobelopp vara minst 50 000 kronor.</p>
<h4>Den särskilda beräkningen</h4>
<p>Underlagen för beräkningen</p>
<p>5 § Vid den särskilda skatteberäkningen skall skatten beräknas dels på<br>nettobeloppet av varje ackumulerad inkomst, dels på den beskattningsba-<br>ra förvärvsinkomsten för beskattningsåret minskad med nettobeloppen.<br>Summan av skattebeloppen utgör beskattningsårets statliga inkomstskatt<br>på förvärvsinkomster.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>274</p>
<p>Vid beräkningen av skatten på nettobeloppet av en ackumulerad in-<br>komst skall nettobeloppet delas upp i så många lika stora belopp som<br>motsvarar det antal år som inkomsten hänför sig till (årsbelopp), dock<br>högst tio. Skatten på ett årsbelopp utgörs av den skatteökning som upp-<br>kommer om beloppet läggs till en genomsnittlig beskattningsbar för-<br>värvsinkomst beräknad enligt 11-15 §§. Det på så sätt framräknade<br>skattebeloppet multipliceras med antalet årsbelopp och utgör skatten på<br>nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten.</p>
<p>Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst</p>
<p>6 § Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst är</p>
<p>- den ackumulerade inkomsten minskad med sådana utgifter för dess<br>förvärvande som skall dras av samma beskattningsår, eller</p>
<p>- den till statlig inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten, om<br>denna är lägre.</p>
<p>När nettobeloppet av en ackumulerad inkomst beräknas av skogsbruk<br>skall intäkt av skogsbruk minskas med skogsavdrag som görs samma<br>beskattningsår.</p>
<p>7 § När en inkomst avser avyttring av en tillgång som kan vara föremål<br>för värdeminskningsavdrag, anses som nettobelopp skillnaden mellan<br>ersättningen och tillgångens skattemässiga värde.</p>
<p>För inkomst genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel anses<br>som nettobelopp skillnaden mellan djurens marknadspris vid beskatt-<br>ningsårets ingång och deras skattemässiga värde vid det föregående be-<br>skattningsårets utgång.</p>
<p>Fördelningstiden i vissa fall</p>
<p>8 § Engångsbelopp som ersättning för årlig pension skall i allmänhet an-<br>ses hänföra sig till tio år.</p>
<p>Intäkt av skogsbruk skall anses hänföra sig till det antal år som mot-<br>svarar förhållandet mellan nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten<br>och värdet av ett års skogstillväxt på fastigheten.</p>
<p>Inkomst i ett svenskt handelsbolag skall inte anses hänföra sig till tid<br>innan den skattskyldige förvärvade andelen utom i sådana fall som avses<br>i 9 §.</p>
<p>9 § Har en efterlevande make som ensam dödsbodelägare tagit över en<br>näringsverksamhet eller en andel i ett svenskt handelsbolag vid den andra<br>makens död, anses han, om han begär det, ha bedrivit näringsverksam-<br>heten eller innehaft andelen även under den tid som den andra maken<br>innehade den. Detta gäller dock bara för sådana beskattningsår då makar-<br>na varit gifta hela eller en del av året.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>275</p>
<p>10 § Om det det antal år som den ackumulerade inkomsten hänför sig till<br>inte kan utredas, skall inkomsten anses hänföra sig till tre år, om inte sär-<br>skilda omständigheter föranleder något annat.</p>
<p>Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten</p>
<p>11 § Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten räknas<br>fram med utgångspunkt i summan av den beskattningsbara förvärvsin-<br>komsten för taxeringsåret, minskad med nettobeloppen av de ackumule-<br>rade inkomsterna och de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för så<br>många av de närmast föregående taxeringsåren att det sammanlagda an-<br>talet år motsvarar antalet årsbelopp.</p>
<p>12 § I fråga om taxeringsår då den skattskyldige inte taxerats på grund av<br>att han ändrat räkenskapsår eller varit begränsat skattskyldig, skall den<br>beskattningsbara förvärvsinkomsten tas upp till noll.</p>
<p>Om det för ett taxeringsår fattats beslut om två taxeringar för den<br>skattskyldige på grund av att han ändrat räkenskapsår, skall dessa taxe-<br>ringar behandlas som två skilda taxeringsår.</p>
<p>Justering av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten</p>
<p>13 § Om en ackumulerad inkomst helt eller delvis hänför sig till tid före<br>beskattningsåret, skall den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsin-<br>komsten justeras enligt bestämmelserna i 14 och 15 §§. Justering skall<br>dock inte göras om den ackumulerade inkomsten hänför sig till bara två<br>år.</p>
<p>14 § Om en ackumulerad inkomst hänför sig enbart till beskattningsåret<br>och tid dessförinnan, skall den genomsnittliga beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten ökas med ett belopp som motsvarar den nedre skiktgrän-<br>sens förändring mellan</p>
<p>1. det närmast föregående taxeringsåret och det aktuella taxeringsåret,<br>om den ackumulerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskatt-<br>ningsår,</p>
<p>2. det andra taxeringsåret före taxeringsåret och det aktuella taxe-<br>ringsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex<br>beskattningsår,</p>
<p>3. det tredje taxeringsåret före taxeringsåret och det aktuella taxe-<br>ringsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta<br>beskattningsår, eller</p>
<p>4. det fjärde taxeringsåret före taxeringsåret och det aktuella taxe-<br>ringsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio<br>beskattningsår.</p>
<p>15 § Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter be-<br>skattningsåret, men till sammanlagt högst tio år, skall justering göras<br>bara om antalet år till och med beskattningsåret överstiger antalet år efter<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>276</p>
<p>beskattningsåret med minst tre. Justering skall göras enligt 14 § som om<br>inkomsten fördelade sig på så många förflutna år som överstiger antalet<br>kommande år.</p>
<p>Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter beskatt-<br>ningsåret, men till sammanlagt mer än tio år, skall först antalet år före<br>och efter minskas proportionellt så att summan blir tio och skillnaden<br>avrundas till helt tal. Därefter skall justeringen för skiktgränsens föränd-<br>ring göras på det sätt som sägs i första stycket.</p>
<h4>Beräkning av skatten</h4>
<p>16 § Skatten på den ackumulerade inkomsten skall beräknas enligt den<br>skatteskala som gäller det beskattningsår då den skall tas upp till beskatt-<br>ning.</p>
<p>17 § Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår far flera<br>olika ackumulerade inkomster som hänför sig till olika antal år, skall in-<br>komsterna fördelas, oberoende av varandra, på de år som de hänför sig<br>till. Skatten skall beräknas i sådan ordning att den först beräknas på den<br>ackumulerade inkomst som hänför sig till tio eller flera år och sist på den<br>som hänför sig till minst antal år. Vid beräkning av skatten på varje ac-<br>kumulerad inkomst skall till den genomsnittliga beskattningsbara för-<br>värvsinkomsten läggas ett årsbelopp av de tidigare fördelade ackumule-<br>rade inkomsterna. Detta gäller även beträffande ackumulerade inkomster<br>som hänför sig till tid efter beskattningsåret.</p>
<h4>Inkomstslaget näringsverksamhet</h4>
<p>18 § I inkomstslaget näringsverksamhet far särskild skatteberäkning gö-<br>ras för ackumulerad inkomst i form av</p>
<p>1. sådana inkomster genom vetenskaplig, litterär eller konstnärlig<br>verksamhet eller annan personlig, självständig näringsutövning som inte<br>medför avdrag på grund av insättning på upphovsmannakonto,</p>
<p>2. inkomster vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firma-<br>namn och andra liknande rättigheter av goodwills natur,</p>
<p>3. ersättning som den skattskyldige far för att flytta från en lokal som<br>används i näringsverksamheten,</p>
<p>4. återföring av värdeminskningsavdrag m.m. avseende näringsfastig-<br>heter enligt 26 kap. 2, 8, 9 eller 13 §,</p>
<p>5. återföring av avdrag för utgifter för förbättrande reparationer och<br>underhåll avseende näringsbostadsrätter enligt 26 kap. 10, 11 eller 13 §,</p>
<p>6. engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt,<br>dock inte upplåtelse av rätt att avverka skog, eller servitutsrätt och vid<br>överlåtelse av nyttjanderätt, och</p>
<p>7. ersättning vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken och inkoms-<br>ter för en fastighetsägare som avser värdet av sådan förbättring som en<br>nyttjanderättshavare bekostat.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>277</p>
<p>19 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning gö-<br>ras för ackumulerad inkomst i form av</p>
<p>1. försäkringsersättning, skadestånd eller liknande ersättning för in-<br>komstbortfall,</p>
<p>2. ersättning för tillgångar som tas i anspråk genom expropriation eller<br>annars under sådana förhållanden att ianspråktagandet måste anses som<br>en tvångsavyttring,</p>
<p>3. försäkringsersättning eller annan ersättning för skada genom brand<br>eller annan olyckshändelse på byggnader, markanläggningar eller växan-<br>de skog, och</p>
<p>4. inkomster genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverk-<br>ningen var nödvändig på grund av brand, stormfällning, torka, insekts-<br>skador eller liknande eller på grund av vattenuppdämning eller framdra-<br>gande av kraftledning.</p>
<p>Särskild skatteberäkning får inte göras om inkomsten medför avdrag<br>för avsättning till ersättningsfond eller avdrag på grund av insättning på<br>skogskonto.</p>
<p>20 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning gö-<br>ras för ackumulerad inkomst i form av</p>
<p>1. engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet<br>samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under förutsätt-<br>ning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med att närings-<br>verksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens<br>avveckling,</p>
<p>2. inkomster vid avyttring av maskiner och andra inventarier i samband<br>med att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i<br>verksamhetens avveckling, och</p>
<p>3. inkomster vid avyttring av djur i jordbruk och renskötsel i samband<br>med att djurskötseln upphör.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket 1 och 2 om att näringsverksamhet över-<br>låts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling skall<br>gälla även för en av flera verksamheter i en näringsverksamhet.</p>
<p>Med inkomst vid avyttring likställs i fall som avses i första stycket 2<br>och 3 försäkringsersättning och annan skadeersättning vid förlust av så-<br>dana tillgångar, om ersättningen inte föranleder avdrag för avsättning till<br>ersättningsfond.</p>
<p>För inkomst som avses i första stycket 1 och 2 får särskild skatteberäk-<br>ning för ackumulerad inkomst göras endast under förutsättning att det vid<br>beskattningsårets utgång finns kvar inventarier av bara obetydlig omfatt-<br>ning som inte har avyttrats eller arrenderats ut. Vidare krävs att avdrag<br>som har gjorts för avsättning till ersättningsfond har återförts eller att<br>fonden tagits i anspråk vid nämnda tidpunkt.</p>
<p>21 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning gö-<br>ras för ackumulerad inkomst i form av</p>
<p>1. avdrag för avsättning till periodiseringsfond som återförs enligt<br>30 kap. 9 § 1 eller 10 § 1,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>278</p>
<p>2. avdrag för avsättning till ersättningsfond som återförs på grund av<br>att näringsverksamheten överlåtits eller lagts ned, och</p>
<p>3. avdrag för avsättning till expansionsfond som återförs enligt 34 kap.<br>16 eller 17 §.</p>
<p>22 § Om ackumulerad inkomst uppkommer i näringsverksamhet som<br>enligt 60 kap. 6 § bedrivs av den ena maken med den andra som med-<br>hjälpande, anses den ackumulerade inkomsten ingå i den inkomst som<br>skall beskattas hos den make som bedriver näringsverksamheten.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen<br>(1999:000) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:000).</p>
<p>279</p>
<p>Bilaga 24.1 Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Associationsformer som avses i 24 kap. 22 § andra stycket 1:</p>
<p>-  bolag som enligt belgisk rättsordning kallas ”société ano-<br>nyme”/”naamloze vennootschap”, ”société en commandite par ac-<br>tions”/”commanditaire vennootschap op aandelen” eller ”société privée å<br>responsabilité limitée”/”besloten vennootschap met beperkte aansprake-<br>lijkheid” och sådana offentligrättsliga organ som fungerar enligt civil-<br>rättsliga regler,</p>
<p>- bolag som enligt dansk rättsordning kallas ”aktieselskab” eller<br>”anpartsselskab”,</p>
<p>- bolag som enligt tysk rättsordning kallas ”Aktiengesellschaft”,<br>”Kommanditgesellschaft auf Aktien”, ”Gesellschaft mit beschränkter<br>Haftung” eller ”Bergrechtliche gewerkschaft”,</p>
<p>- bolag som enligt grekisk rättsordning kallas ”avövup.r] etatpiaa,”</p>
<p>- bolag som enligt spansk rättsordning kallas ”sociedad anönima”,<br>”sociedad comanditaria por acciones” eller ”sociedad de responsabilidad<br>limitada” och de offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga<br>regler,</p>
<p>- bolag som enligt fransk rättsordning kallas ”société anonyme”,<br>”société en commandite par actions” eller ”société ä responsabilité limi-<br>tée” och industriella och affarsdrivande offentliga organ och foretag,</p>
<p>- bolag som enligt irländsk rättsordning kallas ”public companies li-<br>mited by shares or by guarantee”, ”private companies limited by shares<br>or by guarantee”, organ registrerade enligt ”the Industrial and Provident<br>Societies Acts” eller byggnadsföretag registrerade enligt ”the Building<br>Societies Acts”,</p>
<p>- bolag som enligt italiensk rättsordning kallas ”societä per azioni”,<br>”societä in accomandita per azioni” eller ”societå a responsabilitå limita-<br>ta” och offentliga och privata organ som bedriver industriell och kom-<br>mersiell verksamhet,</p>
<p>- bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas ”société anony-<br>me”, ”société en commandite par actions” eller ”société å responsabilité<br>limitée”,</p>
<p>- bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas ”naamloze vennoot-<br>schap” eller ”besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”,</p>
<p>- handelsföretag eller bolag som är bildade enligt civillagstiftning och<br>som har handelsföretagsform, kooperativ och offentliga företag, bildade i<br>enlighet med portugisisk rätt,</p>
<p>- bolag som bildats enligt lagstiftningen i Förenade konungariket Stor-<br>britannien och Nordirland,</p>
<p>- bolag som enligt österrikisk rättsordning kallas ”Aktiengesellschaft”<br>eller ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”, och</p>
<p>- bolag som enligt finsk rättsordning kallas ”osakeyhtiö/aktiebolag”,<br>”osuuskunta/andelslag”, ”säästöpankki/sparbank” eller ”vakuutusyhtiö-<br>/försäkringsbolag”.</p>
<p>280</p>
<p>Bilaga 24.2 Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Skatter som avses i 24 kap. 22 § andra stycket 3:</p>
<p>- impöt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien,</p>
<p>- selskabsskat i Danmark,</p>
<p>- Körperschaftsteuer i Tyskland,</p>
<p>- ipöpoc; etooSi^narot; vopiKcov rrpooconwv KepöooKOTUKOu<br>XapaKTTjpa i Grekland,</p>
<p>- impuesto sobre sociedades i Spanien,</p>
<p>- impöt sur les sociétés i Frankrike,</p>
<p>- Corporation tax i Irland,</p>
<p>- imposta sul reddito delle persone giuridiche i Italien,</p>
<p>- impöt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,</p>
<p>- vennootschapsbelasting i Nederländerna,</p>
<p>- imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,</p>
<p>- Corporation tax i Förenade konungariket Storbritannien och Nordir-<br>land,</p>
<p>- Körperschaftsteuer i Österrike,</p>
<p>- yhteisöjen tulovero/inkomstskatten för samfund i Finland, och</p>
<p>- statlig inkomstskatt i Sverige.</p>
<p>281</p>
<p>Bilaga 37.1 Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Associationsformer som avses i 37 kap. 9 § 3 och 49 kap. 9 § 3:</p>
<p>- bolag som enligt belgisk rättsordning kallas ”société anony-<br>me”/”naamloze vennootschap”, ”société en commandite par ac-<br>tions”/”commanditaire vennootschap op aandelen” eller ”société privée ä<br>responsabilité limitée”/”besloten vennootschap met beperkte aansprake-<br>lijkheid” och sådana offentligrättsliga organ som fungerar enligt civil-<br>rättsliga regler,</p>
<p>- bolag som enligt dansk rättsordning kallas ”aktieselskab” eller<br>”anpartsselskab”,</p>
<p>- bolag som enligt tysk rättsordning kallas ”Aktiengesellschaft”,<br>”Kommanditgesellschaft auf Aktien”, ”Gesellschaft mit beschränkter<br>Haftung” eller ”Bergrechtliche gewerkschaft”,</p>
<p>- bolag som enligt grekisk rättsordning kallas ”av<övup.r) GTatpia”,</p>
<p>- bolag som enligt spansk rättsordning kallas ”sociedad anonima”,<br>”sociedad comanditaria por acciones” eller ”sociedad de responsabilidad<br>limitada” och de offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga<br>regler,</p>
<p>- bolag som enligt fransk rättsordning kallas ”société anonyme”,<br>”société en commandite par actions” eller ”société å responsabilité limi-<br>tée” och industriella och affärsdrivande offentliga organ och foretag,</p>
<p>- bolag som enligt irländsk rättsordning kallas ”public companies li-<br>mited by shares or by guarantee”, ”private companies limited by shares<br>or by guarantee”, organ registrerade enligt ”the Industrial and Provident<br>Societies Acts” eller byggnadsföretag registrerade enligt ”the Building<br>Societies Acts”,</p>
<p>- bolag som enligt italiensk rättsordning kallas ”societä per azioni”,<br>”societä in accomandita per azioni” eller ”societä a responsabilitä limita-<br>ta” och offentliga och privata organ som bedriver industriell och kom-<br>mersiell verksamhet,</p>
<p>- bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas ”société anony-<br>me”, ”société en commandite par actions” eller ”société å responsabilité<br>limitée”</p>
<p>- bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas ”naamloze vennoot-<br>schap” eller ”besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid”,</p>
<p>- handelsföretag eller bolag som är bildade enligt civillagstiftning och<br>som har handelsföretagsform liksom också andra juridiska personer som<br>bedriver handel eller industriell verksamhet, bildade i enlighet med por-<br>tugisisk rätt,</p>
<p>- bolag som bildats enligt lagstiftningen i Förenade konungariket Stor-<br>britannien och Nordirland,</p>
<p>- bolag som enligt österrikisk rättsordning kallas ”Aktiengesellschaft”<br>eller ”Gesellschaft mit beschränkter Haftung”, och</p>
<p>- bolag som enligt finsk rättsordning kallas ”osakeyhtiö/aktiebolag”,<br>”osuuskunta/andelslag”, ”säästöpankki/sparbank” eller ”vakuutusyhtiö-<br>/försäkringsbolag”.</p>
<p>282</p>
<p>Bilaga 37.2 Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Skatter som avses i 37 kap. 9 § 3 och 49 kap. 9 § 3:</p>
<p>- impöt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien,</p>
<p>- selskabsskat i Danmark,</p>
<p>- Körperschaftsteuer i Tyskland,</p>
<p>- tpopoi; €iooöt]p.aro<; voptKwv 7tpoow7rwv KepöooKottiKOv<br>XapaKTfjpa i Grekland,</p>
<p>- impuesto sobre sociedades i Spanien,</p>
<p>- impöt sur les sociétés i Frankrike,</p>
<p>- Corporation tax i Irland,</p>
<p>- imposta sul reddito delle persone giuridiche i Italien,</p>
<p>- impöt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,</p>
<p>- vennootschapsbelasting i Nederländerna,</p>
<p>- imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,</p>
<p>- Corporation tax i Förenade konungariket Storbritannien och Nordir-<br>land,</p>
<p>- Körperschaftsteuer i Österrike,</p>
<p>- yhteisöjen tulovero/inkomstskatten for samfund i Finland, och</p>
<p>- statlig inkomstskatt i Sverige.</p>
<p>283</p>
<h3>2.2 Förslag till lag om ikraftträdande av<br>inkomstskattelagen</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>1 kap. Allmänna bestämmelser</p>
<p>1 § Inkomstskattelagen (1999:000) och denna lag träder i kraft den 1 ja-<br>nuari 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.</p>
<p>2 § Genom denna lag upphävs</p>
<p>1. kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p>
<p>3. kungörelsen (1950:674) angående grunder för sådan uppdelning av<br>pensionsstyrelsens frivilliga försäkring, som avses i punkt 1 tionde<br>stycket anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen,</p>
<p>4. kungörelsen (1951:723) angående grunder för uppdelning av vissa<br>försäkringar på en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring,</p>
<p>5. lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst,</p>
<p>6. skogskontolagen (1954:142),</p>
<p>7. förordningen (1962:42) om skattefrihet för belopp, som utgår på<br>grund av vissa riskgarantier,</p>
<p>8. lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska<br>Filminstitutet, m.m.,</p>
<p>9. lagen (1969:739) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till<br>Oljeprospektering Aktiebolag, m.m.,</p>
<p>10. lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt ändamål,</p>
<p>11. lagen (1974:990) om den skattemässiga behandlingen med anled-<br>ning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m.m.,</p>
<p>12. lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,</p>
<p>13. lagen (1982:60) om beräkning av avdrag på grund av avyttring av<br>skog i vissa fall,</p>
<p>14. lagen (1990:663) om ersättningsfonder,</p>
<p>15. lagen (1990:696) om avdrag för bidrag till Stiftelsen Sveriges Tek-<br>niska Museum,</p>
<p>16. lagen (1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa<br>omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.,</p>
<p>17. lagen (1992:1061) om inkomstskatteregler vid ombildning av före-<br>ningsbank till bankaktiebolag,</p>
<p>18. lagen (1992:1091) om inkomstskatteregler vid utskiftning av aktier<br>i vissa fall,</p>
<p>19. lagen (1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst<br>från handelsbolag i vissa fall,</p>
<p>20. lagen (1993:5) om inkomstskatteregler vid statligt stöd till vissa<br>kreditinstitut,</p>
<p>21. lagen (1993:541) om inkomstbeskattning vid ombildning av värde-<br>pappersfond,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>284</p>
<p>22. lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad,</p>
<p>23. lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,</p>
<p>24. lagen (1993:1537) om expansionsmedel,</p>
<p>25. lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,</p>
<p>26. lagen (1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet,</p>
<p>27. lagen (1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskatt-<br>ning av ägare i fåmansföretag,</p>
<p>28. lagen (1994:1850) om direktavdrag för byggnader m.m.,</p>
<p>29. lagen (1994:1853) om beskattning av europeiska ekonomiska in-<br>tressegrupperingar,</p>
<p>30. lagen (1996:161) med vissa bestämmelser om tillämpningen av<br>dubbelbeskattningsavtal,</p>
<p>31. lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris,</p>
<p>32. lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsby-<br>ten,</p>
<p>33. lagen (1998:1602) om uppskov med beskattningen vid an-<br>delsöverlåtelser inom koncerner,</p>
<p>34. lagen (1998:1603) om beskattningen vid fusioner, fissioner och<br>verksamhetsöverlåtelser, och</p>
<p>35. lagen (1999:199) om skatteregler för ersättning från insättningsga-<br>ranti och investerarskydd.</p>
<p>3 § De upphävda lagarna tillämpas alltjämt såvitt avser 2001 och tidigare<br>års taxeringar samt vid senare taxeringar i fråga om skattskyldiga som<br>taxeras för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet till den del<br>detta leder till lägre skatt.</p>
<p>Ytterligare bestämmelser om att äldre bestämmelser skall tillämpas<br>finns i 2-4 kap.</p>
<p>4 § Om någon bestämmelse i de upphävda lagarna har tillämpats och den<br>motsvaras av en bestämmelse i inkomstskattelagen (1999:000), skall be-<br>stämmelsen i inkomstskattelagen anses ha tillämpats.</p>
<p>5 § Om det i lag eller annan författning finns en hänvisning till en be-<br>stämmelse i någon av de upphävda lagarna som motsvaras av en be-<br>stämmelse i inkomstskattelagen (1999:000) eller denna lag, skall hänvis-<br>ningen i stället avse den nya bestämmelsen.</p>
<p>6 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:000).</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>285</p>
<p>2 kap. Övergångsbestämmelser om personförsäkringar</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Personförsäkringar meddelade före år 1951</h4>
<p>1 § I fråga om personförsäkringar meddelade före år 1951 tillämpas de<br>bestämmelser om försäkringstagares beskattning som gällde före ikraft-<br>trädandet den 1 januari 1951 av lagen (1950:308) om ändring i kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) med följande undantag:</p>
<p>1. Avdrag skall inte göras för premier för sådana försäkringar som av-<br>ses i punkt 5 av anvisningarna till 28 § i den upphävda kommunalskatte-<br>lagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet (s.k. ledareförsäk-<br>ringar). Belopp som utfaller på grund av sådan försäkring skall tas upp<br>som intäkt bara till den del det enligt en försäkringsteknisk beräkning<br>motsvarar de premier som betalats före år 1951.</p>
<p>2. Sådant avdrag från livränta på grund av pupillförsäkring som avses i<br>32 § 2 mom. första stycket a i den upphävda kommunalskattelagen i dess<br>lydelse före år 1951 skall inte göras, om livräntan utbetalas på grund av<br>dödsfall som inträffat efter år 1950.</p>
<p>3. Avdrag skall inte göras enligt 46 § 2 mom. första stycket 3 i den<br>upphävda kommunalskattelagen i dess lydelse före ikraftträdandet.</p>
<h4>Förmånstagarförordnanden före år 1959</h4>
<p>2 § I fråga om belopp som uppburits på grund av ett förmånstagarförord-<br>nande som gjorts före år 1959 tillämpas de bestämmelser som gällde före<br>ikraftträdandet den 27 maj 1959 av lagen (1959:171) om ändring i kom-<br>munalskattelagen (1928:370) och lagen (1959:172) om ändring i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, om det visas att förordnandet inte<br>kunnat återkallas efter år 1958.</p>
<h4>Personförsäkringar meddelade före år 1960</h4>
<p>3 § Om en försäkring som meddelats före den 1 juli 1960 var att anse<br>som en pensionsförsäkring enligt de bestämmelser som gällde före den<br>31 mars 1960 av lagen (1960:43) om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370), skall den anses som en sådan försäkring även efter den<br>30 mars 1960. Om en försäkring som meddelats före den 31 mars 1960<br>var att anse som en kapitalförsäkring enligt dessa bestämmelser, skall<br>den anses som en sådan försäkring även efter den 30 mars 1960.</p>
<h4>Försäkringsfall före år 1962</h4>
<p>4 § I fråga om livräntebelopp på grund av försäkringsfall som inträffat<br>före år 1962 tillämpas de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet<br>den 1 januari 1962 av lagen (1961:42) om ändring i kommunalskatte-<br>lagen (1928:370).</p>
<p>286</p>
<h4>Försäkringsfall före år 1963</h4>
<p>5 § I fråga om försäkringsfall som inträffat före år 1963 tillämpas de<br>bestämmelser i punkt 1 av anvisningarna till 31 § i den upphävda kom-<br>munalskattelagen (1928:370) som gällde före ikraftträdandet den 9 april<br>1963 av lagen (1963:50) om ändring i nämnda lag.</p>
<h4>Försäkringar meddelade utomlands före år 1969</h4>
<p>6 § Försäkring som meddelats före år 1969 i en försäkringsrörelse som<br>bedrevs utomlands och som enligt de bestämmelser som gällde före<br>ikraftträdandet den 1 januari 1970 av lagen (1969:754) om ändring i<br>kommunalskattelagen (1928:370) var att anse som en pensionsförsäkring<br>skall även efter ikraftträdandet anses som en pensionsförsäkring om hela<br>premien för försäkringen i enlighet med försäkringsavtalet i dess lydelse<br>den 31 december 1968 betalats senast den dagen.</p>
<p>Skulle premie enligt avtalets lydelse den 31 december 1968 betalas<br>även efter utgången av år 1968 anses försäkringen den 1 januari 1969 ha<br>delats upp på en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring. Som pen-<br>sionsförsäkring anses sådan del av försäkringen som motsvarar premie<br>som i enlighet med försäkringsavtalet i dess lydelse den 31 december<br>1968 hade betalats eller skulle ha betalats före år 1969.</p>
<h4>Överlåtelser av pensionsförsäkringar före år 1973</h4>
<p>7 § I fråga om överlåtelser av pensionsförsäkringar före år 1973 tillämpas<br>de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet den 16 juni 1973 av<br>lagen (1973:374) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och<br>lagen (1973:375) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<h4>Oåterkalleliga förmånstagarförordnanden före den 9 november 1973</h4>
<p>8 § I fråga om belopp som uppburits på grund av ett oåterkalleligt för-<br>månstagarförordnande som gjorts före den 9 november 1973 tillämpas de<br>bestämmelser som gällde före ikraftträdandet den 1 januari 1974 av lagen<br>(1973:1113) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen<br>(1973:1114) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<h4>Överlåtelser av pensionsförsäkring mellan makar före år 1974</h4>
<p>9 § Den som genom överlåtelse från sin make förvärvat äganderätten till<br>en pensionsförsäkring före år 1974 och vid taxering åren 1971-1973<br>gjort avdrag helt eller till övervägande del för de premier som betalats<br>under åren 1970-1972 anses som ägare till försäkringen utan hinder av<br>bestämmelserna i 53 § 4 mom. andra stycket i den upphävda kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och 6 § 4 mom. andra stycket i den upphävda<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, i de båda lagrummens lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>287</p>
<p>enligt lagen (1973:374) om ändring i kommunalskattelagen och lagen<br>(1973:375) om ändring i lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Om den som förvärvat en försäkring enligt första stycket återförde<br>denna till den tidigare innehavaren under år 1976, skall detta ha skatte-<br>rättslig verkan.</p>
<h4>Pensionsförsäkringar på ansökan före den 21 januari 1975</h4>
<p>10 § I fråga om pensionsförsäkringar som meddelats på grund av ansö-<br>kan som kom in till försäkringsgivarens huvudkontor före den 21 januari</p>
<p>1975 skall det högsta belopp för avdrag som gäller enligt 59 kap. 5 och<br>6 §§ inkomstskattelagen (1999:000) anses uppgå till minst 25 000 kro-<br>nor.</p>
<h4>Pensionsförsäkringar på ansökan före år 1976</h4>
<p>11 § I fråga om pensionsförsäkringar som meddelats i överensstämmelse<br>med ansökan som kom in till försäkringsgivarens huvudkontor före år</p>
<p>1976 tillämpas punkt 1 av anvisningarna till 31 § i den upphävda kom-<br>munalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den<br>1 januari 1976 av lagen (1975:1347) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Överenskommelse som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller<br>tidigareläggning av premiebetalning, skall vid tillämpning av denna pa-<br>ragraf anses som ett nytt försäkringsavtal.</p>
<p>12 § Om försäkringsavtalet för pensionsförsäkring som avses i 11 §<br>ändras eller förmånstagare sätts in efter år 1976 i strid mot punkt 1 av<br>anvisningarna till 31 § i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370)<br>i dess lydelse enligt lagen (1975:1347) om ändring i nämnda lag, skall<br>den mot försäkringen svarande premiereserven och övriga tillgodo-<br>havanden vid tidpunkten för ändringen anses som belopp som på grund<br>av försäkringen utbetalats under det beskattningsår då ändringen sker.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket tillämpas inte om försäkringstagaren utan<br>kännedom om bestämmelserna satt in förmånstagare men återkallar för-<br>månstagarförordnandet utan dröjsmål sedan han underrättats om på-<br>följden av förordnandet.</p>
<p>13 § Överlåts pensionsförsäkring som avses i 11 § efter den 31 december<br>1976 i strid mot bestämmelserna i punkt 1 femtonde stycket av anvis-<br>ningarna till 31 § i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i dess<br>lydelse enligt lagen (1975:1347) om ändring i nämnda lag, skall den mot<br>försäkringen svarande premiereserven och övriga tillgodohavanden vid<br>tidpunkten för överlåtelsen anses som belopp som på grund av försäk-<br>ringen utbetalats under det beskattningsår då överlåtelsen sker. Återbe-<br>talning av försäkringstagarens tillgodohavande enligt 13 kap. 4 § äkten-<br>skapsbalken skall inte anses strida mot de angivna bestämmelserna.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>288</p>
<p>14 § I fråga om pensionsförsäkringar som avses i 11 § tillämpas 53 § Prop. 1999/2000:2<br>4 mom. i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) och 6 §</p>
<p>4 mom. i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, i de<br>båda lagrummens lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1976 av lagen<br>(1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen och lagen (1975:1350)<br>om ändring i lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>15 § Vid uppdelning av försäkring som avses i 11 § enligt punkt 1 tionde<br>stycket av anvisningarna till 31 § i den upphävda kommunalskattelagen<br>(1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1976 av lagen<br>(1975:1347) om ändring i nämnda lag gäller andra stycket i fråga om</p>
<p>1. försäkringar som avses i 1 § första stycket c i den upphävda kun-<br>görelsen (1947:981) angående anordnandet av den frivilliga statliga pen-<br>sionsförsäkringen (pensionsstyrelsens frivilliga försäkring), dock ej för-<br>säkringar på grund av avgift som betalats före år 1951, och</p>
<p>2. livränteförsäkringar som meddelats av Ränte- och kapitalförsäk-<br>ringsanstalten i Stockholm, Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten i<br>Göteborg, Skånska livränte- och kapitalförsäkringsanstalten samt Skara-<br>borgs läns ränte- och kapitalförsäkringsanstalt, för vilka utfästelse om<br>försäkringsbeloppets storlek inte har lämnats och som dessutom är för-<br>enade med villkoret att betalda premier - utan ränta - skall betalas till-<br>baka om den försäkrade dör innan livräntan börjat utbetalas, dock ej för-<br>säkringar på grund av premie som betalats före år 1952.</p>
<p>Försäkringen skall anses som en kapitalförsäkring till den del den<br>avser återbetalning av premier eller avgifter vid dödsfall och i övrigt som<br>en pensionsförsäkring. Inbetalade premier eller avgifter skall anses betal-<br>da till 10 procent för kapitalförsäkringen och till 90 procent för pensions-<br>försäkringen.</p>
<h4>Utländska försäkringar som meddelats före år 1976</h4>
<p>16 § Om Riksskatteverket enligt punkt 3 av övergångsbestämmelserna<br>till lagen (1969:754) om ändring i den upphävda kommunalskattelagen<br>(1928:370) har förklarat att en försäkring som meddelats i en försäk-<br>ringsrörelse som bedrevs utomlands skall anses som en pensionsförsäk-<br>ring, tillämpas 10-14 §§ i fråga om försäkringen.</p>
<h4>Livräntor fastställda före år 1976</h4>
<p>17 § I fråga om livräntor som betalas ut på grund av personskada och inte<br>avser ersättning för förlorat underhåll och som fastställts före år 1976<br>finns bestämmelser i 4 kap. 13 §.</p>
<p>289</p>
<p>10 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<h4>Sjuk- eller olycksfallsförsäkringar tagna i samband med tjänst före Prop. 1999/2000:2<br>år 1988</h4>
<p>18 § Avdrag medges i inkomstslaget tjänst för avgifter som en arbets-<br>tagare betalat för sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband<br>med tjänst före år 1988. En sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits<br>före år 1988 anses tagen i samband med tjänst under förutsättning att det<br>enligt anställningsavtalet fanns en skyldighet för arbetstagaren att ha en<br>sådan försäkring eller - om sådan skyldighet inte fanns - att premiema<br>för försäkringen skulle betalas av arbetsgivaren eller av denne och arbets-<br>tagaren samt att anmälan gjordes till försäkringsanstalten om att försäk-<br>ringen hade tagits i samband med tjänst.</p>
<h4>Gruppsjukförsäkringsfall före år 1991</h4>
<p>19 § I fråga om ersättning på grund av gruppsjukförsäkring tillämpas, om<br>försäkringsfallet inträffade före år 1991, den upphävda kommunalskatte-<br>lagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 juli 1990 av<br>lagen (1990:650) om ändring i nämnda lag.</p>
<h4>Överlåtelser av pensionsförsäkringar genom bodelning före år 1994</h4>
<p>20 § I fråga om pensionsförsäkring som överlåtits före år 1994 genom<br>bodelning under äktenskapet utan att mål om äktenskapsskillnad pågått<br>tillämpas punkt 6 första stycket av anvisningarna till 46 § i den upphävda<br>kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den<br>1 januari 1994 av lagen (1993:938) om ändring i nämnda lag i dess lydel-<br>se enligt lagen (1993:1542) om ändring i sistnämnda lag.</p>
<h4>Utländska försäkringar som tecknats före år 1997</h4>
<p>21 § En försäkring som tecknats före år 1997 i en försäkringsrörelse som<br>bedrevs utomlands anses som en pensionsförsäkring, om den på den<br>skattskyldiges begäran med stöd av ikraftträdandebestämmelsema till<br>lagen (1996:1240) om ändring i den upphävda kommunalskattelagen<br>(1928:370) ansetts som pensionsförsäkring. En försäkring anses också<br>som pensionsförsäkring, om en skattemyndighet eller Riksskatteverket<br>enligt punkt 1 sjuttonde stycket av anvisningarna till 31 § i den upphävda<br>kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den<br>1 januari 1997 av lagen (1996:1240) om ändring i nämnda lag har lämnat<br>en förklaring om detta. I fråga om andra personförsäkringar som tecknats<br>före år 1997 i en försäkringsrörelse som bedrevs utomlands tillämpas vad<br>som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen i den nyss angivna<br>lydelsen, om inte den skattskyldige begär att nya bestämmelser skall till-<br>lämpas.</p>
<p>290</p>
<p>3 kap. Övriga övergångsbestämmelser som inte är samlade<br>i kapitelordning</p>
<h4>Förvärv från vissa upplösta aktiebolag</h4>
<p>1 § Om ett aktiebolag, vars aktiekapital inte uppgick till 50 000 kronor,<br>upplöstes genom likvidation under åren 1975-1981 eller genom avregist-<br>rering enligt punkt 4 eller 5 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag och om den<br>upphävda lagen (1974:990) om den skattemässiga behandlingen med<br>anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform, m.m. har<br>tillämpats på upplösningen, skall den som övertog tillgångar vid upplös-<br>ningen anses ha inträtt i aktiebolagets skattemässiga situation i fråga om<br>tillgångarna.</p>
<p>2 § Om ett aktiebolag, vars aktiekapital inte uppgick till 100 000 kronor,<br>upplöstes genom avregistrering enligt punkt 5 eller 6 av övergångs-<br>bestämmelserna till lagen (1994:802) om ändring i aktiebolagslagen<br>(1975:1385) och om verksamheten togs över på ett sådant sätt att lagen<br>(1996:761) om inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade be-<br>stämmelser om aktiekapitalets storlek är tillämplig, gäller följande.</p>
<p>Övertagaren skall ta upp de inkomster och göra de avdrag som aktie-<br>bolaget skulle ha tagit upp eller dragit av.</p>
<p>Om byggnader, markanläggningar eller inventarier togs över, skall<br>övertagaren anses ha inträtt i aktiebolagets skattemässiga situation i fråga<br>om värdeminskningsavdrag och liknande avdrag. Detsamma gäller patent<br>och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1<br>inkomstskattelagen (1999:000) även om de inte förvärvats från någon<br>annan.</p>
<p>Det finns ytterligare bestämmelser som gäller efter sådana övertagan-<br>den för tillgångar som är kapitaltillgångar hos övertagaren</p>
<p>- i fråga om skattemässig kontinuitet i 4 kap. 71 §,</p>
<p>- i fråga om anskaffningsutgiften på fastigheter och bostadsrätter i</p>
<p>4 kap. 74 §, och</p>
<p>- i fråga om den justerade anskaffningsutgiften på andelar i handels-<br>bolag i 4 kap. 91 §.</p>
<h4>Övertagande av bankrörelse fore den 1 juli 1987</h4>
<p>3 § I fråga om övertagande av bankrörelse före den 1 juli 1987 finns be-<br>stämmelser i 4 kap. 57 §.</p>
<h4>Likvidationer och fusioner före år 1991</h4>
<p>4 § Har likvidation eller fusion föranlett utskiftning före år 1991 tilläm-<br>pas i fråga om aktieägarna vad som gällde enligt den upphävda kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) och den upphävda lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt före ikraftträdandet den 1 januari 1991 av lagen<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>291</p>
<p>(1990:1421) om ändring i kommunalskattelagen och lagen (1990:1422) Prop. 1999/2000:2<br>om ändring i lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<h4>Utländskt övertagande av bankrörelse</h4>
<p>5 § Om ett utländskt bankföretag enligt 5 § i den upphävda lagen<br>(1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktu-<br>reringar inom den finansiella sektorn, m.m. har övertagit hela den rörelse<br>som bedrevs av ett svenskt bankaktiebolag som hade bildats före den<br>1 augusti 1990 och som ägdes direkt eller genom förmedling av ett helägt<br>dotterbolag, tillämpas 2 § 4 mom. andra-fjärde, sjunde, åttonde och elfte<br>styckena i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i deras<br>lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1999 av lagen (1998:1606) om<br>ändring i nämnda lag och 12 § i den upphävda lagen (1993:1539) om<br>avdrag för underskott av näringsverksamhet.</p>
<h4>Mervärdesskatt</h4>
<p>6 § I fråga om skatt och ränta enligt den upphävda lagen (1968:430) om<br>mervärdeskatt tillämpas de bestämmelser i den upphävda kommunal-<br>skattelagen (1928:370) som gällde före ikraftträdandet den 1 juli 1994 av<br>lagen (1994:201) om ändring i nämnda lag.</p>
<h4>Direktavdrag för byggnader och markanläggningar</h4>
<p>7 § Har direktavdrag gjorts för utgifter för anskaffning eller förbättring<br>av byggnader eller markanläggningar enligt den upphävda lagen<br>(1994:1850) om direktavdrag för byggnader m.m. skall de utgifter som<br>direktavdraget avser räknas in i anskaffningsutgiften utom vid beräkning<br>av värdeminskningsavdrag. Direktavdraget skall anses som värdeminsk-<br>ningsavdrag.</p>
<h4>Vinstdelningsskatt</h4>
<p>8§ Debiterad skatt enligt den upphävda lagen (1983:1086) om vinst-<br>delningsskatt skall dras av. Om skatten sätts ned, skall motsvarande del<br>av avdraget återföras. Efter fusion och då ett försäkringsbolag övertar ett<br>annat försäkringsbolags hela försäkringsbestånd tillämpas 2 § 4 mom.<br>åttonde stycket i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 juli 1990 av lagen (1990:651) om<br>ändring i nämnda lag.</p>
<p>En begränsat skattskyldig juridisk person är skattskyldig för återfört<br>avdrag för vinstdelningsskatt.</p>
<p>292</p>
<h4>Tillgångar förvärvade genom skattefri utdelning</h4>
<p>Utdelning före år 1986</p>
<p>9 § I fråga om tillgångar som förvärvats genom skattefri utdelning be-<br>slutad före år 1986 gäller att tillgångarna anses anskaffade mot en ersätt-<br>ning motsvarande marknadsvärdet då utdelningen kunde disponeras.</p>
<p>Utdelning före år 1999</p>
<p>10 § Om bestämmelsen om skattefri utdelning i 2 § 4 mom. sista stycket i<br>den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse<br>innan momentet ändrades genom lagen (1998:1606) om ändring i nämn-<br>da lag eller i tidigare lydelser har tillämpats på tillgångar som har förvär-<br>vats genom skattefri utdelning, tillämpas de bestämmelser som gällde fö-<br>re ändringen alltjämt i fråga om anskaffningsutgift m.m.</p>
<h4>Redovisningslagstiftning for räkenskapsår som har påbörjats före år<br>2001</h4>
<p>11 § Hänvisningarna till bokföringslagen (1999:000) i inkomstskatte-<br>lagen (1999:000) skall i fråga om den som är skyldig att föra räkenskaper<br>enligt den upphävda bokföringslagen (1975:125) eller den upphävda<br>jordbruksbokföringslagen (1979:141) i stället avse motsvarande bestäm-<br>melser i de nämnda upphävda lagarna.</p>
<p>4 kap. Övergångsbestämmelser som är samlade i<br>kapitelordning</p>
<h4>Till 6 kap.</h4>
<p>Utländska bolag</p>
<p>1 § Bestämmelserna i 6 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:000) tillämpas<br>när det gäller Albanien från och med den 1 januari året efter det att skat-<br>teavtalet mellan Sverige och Albanien träder i kraft.</p>
<h4>Till 7 kap.</h4>
<p>Förening som fått bestå som registrerad</p>
<p>2 § Det förhållandet att en ekonomisk förening med stöd av 14 § lagen<br>(1987:668) om införande av lagen (1987:669) om ekonomiska föreningar<br>fatt bestå som registrerad förening hindrar inte att föreningen vid till-<br>lämpning av inkomstskattelagen (1999:000) behandlas som en ide-<br>ell förening.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>293</p>
<h4>Till 8 kap.</h4>
<p>Ränta på skatter, tullar och avgifter</p>
<p>3 § Räntor på återbetalade skatter, tullar och avgifter enligt den upphävda<br>uppbördslagen (1953:272), den upphävda lagen (1958:295) om sjömans-<br>skatt, den upphävda lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldig-<br>het beträffande vissa uppdragsersättningar, den upphävda lagen<br>(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, den upphäv-<br>da tullagen (1987:1065) samt mervärdesskattelagen (1994:200) är skatte-<br>fria.</p>
<p>4 § I fråga om ersättning som betalas ut på grund av försäkring som av-<br>ses i 5 kap. 2 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse och som avser<br>skada som inträffat före den 1 maj 1999 tillämpas 19 § i den upphävda<br>kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före den 1 maj 1999.</p>
<h4>Till 9 kap.</h4>
<p>Ränta som är undantagen från beskattning</p>
<p>5 § I fråga om inkomst som utgörs av ränta på utlånade medel och som är<br>undantagen från beskattning på grund av skatteavtal tillämpas - om lånet<br>har beviljats före den 1 juli 1986 - 74 § i den upphävda kommunalskat-<br>telagen (1928:370) och 22 § i den upphävda lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt i deras lydelse före ikraftträdandet den 1 juli 1986 av lagen<br>(1986:465) om ändring i kommunalskattelagen och lagen (1986:466) om<br>ändring i lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Avgifter avseende studiemedel</p>
<p>6 § Avgifter enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349) i dess lydelse före<br>den 1 januari 1989 får inte dras av.</p>
<p>Ränta på skatt m.m. för tid före år 1993</p>
<p>1 § Bestämmelserna i 9 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:000) om<br>avdragsförbud för ränta på skatter, tullar och avgifter tillämpas inte på<br>ränta som belöper sig på tid före år 1993.</p>
<p>Ränta på skatter, tullar och avgifter</p>
<p>8 § Räntor på skatter, tullar och avgifter enligt den upphävda uppbörds-<br>lagen (1953:272), den upphävda lagen (1984:668) om uppbörd av soci-<br>alavgifter från arbetsgivare, den upphävda tullagen (1987:1065) eller<br>mervärdesskattelagen (1994:200) far inte dras av till den del de belöper<br>sig på tid efter år 1992.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>294</p>
<p>Arbetsgivaransvar</p>
<p>9 § Avdrag får inte göras för belopp som en arbetsgivare är skyldig att<br>betala enligt 75 § i den upphävda uppbördslagen (1953:272).</p>
<h4>Till 10 kap.</h4>
<p>Rätt att förvärva värdepapper i framtiden på förmånliga villkor</p>
<p>10 § I fråga om en sådan rätt att i framtiden fa förvärva värdepapper som<br>avses i 10 kap. 11 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:000) och<br>som hade kunnat utnyttjas före den 1 juli 1998 tillämpas bestämmelserna<br>i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse före<br>ikraftträdandet den 1 juli 1998 av lagen (1998:337) om ändring i nämnda<br>lag.</p>
<h4>Till 11 kap.</h4>
<p>Ersättningar på grund av arbetsgivares självrisk enligt 1916 års lag om<br>olycksfall i arbete</p>
<p>11 § I fråga om ersättning vid sjukdom eller olycksfall i arbete från<br>arbetsgivare på grund av att denne stått självrisk enligt den upphävda<br>lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete tillämpas de<br>bestämmelser som gällde före ikraftträdandet den 1 januari 1955 av lagen<br>(1954:204) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Ersättningar vid sjukdom och olycksfall enligt lagstiftningen före år 1955</p>
<p>12 § I fråga om sådana livräntor enligt lag eller annan författning på<br>grund av sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring<br>som fastställts enligt de bestämmelser som gällde före den 1 januari 1955<br>tillämpas de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet den 1 juni<br>1955 av lagen (1955:245) om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370).</p>
<p>Livräntor fastställda före år 1976 eller på grund av skada före juli 1977</p>
<p>13 § I fråga om livräntor som utbetalas på grund av personskada och inte<br>avser ersättning för förlorat underhåll och som fastställts före år 1976<br>gäller vad som sägs i andra och tredje styckena. I fråga om livräntor en-<br>ligt den upphävda lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller mot-<br>svarande ersättning som utbetalas enligt annan författning eller på grund<br>av regeringens förordnande och som bestäms av eller utbetalas från Riks-<br>försäkringsverket gäller vad som sägs i andra och tredje styckena även<br>beträffande livränta som har fastställts senare på grund av skadefall som<br>har inträffat före den 1 juli 1977.</p>
<p>Vid tillämpning av 11 kap. 37 § inkomstskattelagen (1999:000) skall<br>hälften av det livräntebelopp som hänför sig till ett beskattningsår, till<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>295</p>
<p>den del detta inte överstiger ett basbelopp, anses avse ersättning för annat<br>än förlorad inkomst av skattepliktig natur (skattefri del av livräntan). Om<br>den skattskyldige under beskattningsåret fatt flera sådana livräntor, skall<br>för totalbeloppet på motsvarande sätt beräknas en skattefri del som skall<br>hänföras till de olika livräntorna i förhållande till deras storlek.</p>
<p>Om en sådan livränta helt eller delvis byts ut mot ett engångsbelopp,<br>skall vid tillämpningen av 11 kap. 39 § inkomstskattelagen så stor del av<br>engångsbeloppet anses utgöra ersättning för annat än förlorad inkomst av<br>skattepliktig natur som motsvarar förhållandet mellan den skattefria de-<br>len av det livräntebelopp som hänför sig till året för utbytet och hela detta<br>livräntebelopp, beräknat som om livräntan utbetalats hela året på oför-<br>ändrade villkor.</p>
<p>Skadestånd fastställda före år 1977</p>
<p>14 § 1 fråga om periodisk utbetalning av skadestånd som har fastställts<br>före år 1977 tillämpas punkt 5 av anvisningarna till 46 § i den upphävda<br>kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den<br>2 mars 1977 av lagen (1977:41) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Avgångsbidrag när anställningen upphört före år 1991</p>
<p>15 § I fråga om avgångsbidrag tillämpas, om anställningen upphörde före<br>år 1991, 32 § 1 mom. tredje stycket och punkt 11 av anvisningarna till<br>32 § i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse<br>före ikraftträdandet den 1 juli 1990 av lagen (1990:650) om ändring i<br>nämnda lag.</p>
<p>Marie Curie-stipendier beviljade före år 1998</p>
<p>16 § Bestämmelsen i 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:000) tilläm-<br>pas inte i fråga om stipendier som har beviljats före år 1998 och vars<br>storlek bestämts med utgångspunkt i att de inte skall tas upp.</p>
<h4>Till 12 kap.</h4>
<p>Egenavgifter</p>
<p>17 § I fråga om personer födda 1937 eller tidigare skall hänvisningarna i<br>12 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:000) till 2 kap. 6 § respektive<br>2 kap. 6 § första stycket 4 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-<br>pension i stället avse 11 kap. 3 § respektive 11 kap. 3 § första stycket d<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring i deras lydelse före ikraftträdan-<br>det av lagen (1998:677) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>296</p>
<h4>Till 14 kap.</h4>
<p>Juridisk persons underskott i kommanditbolag</p>
<p>18 § Vid tillämpning av 14 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:000)<br>skall för juridiska personer inte beaktas underskott som har dragits av ett<br>beskattningsår som påbörjats före år 1989.</p>
<p>Lån med uppskjuten ränta</p>
<p>19 § Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten<br>ränta skall göras det beskattningsår då räntan betalas.</p>
<h4>Till 16 kap.</h4>
<p>Egenavgifter</p>
<p>20 § I fråga om personer födda 1937 eller tidigare skall hänvisningen i<br>16 kap. 30 § inkomstskattelagen (1999:000) till 2 kap. 3-5, 15 och 16 §§<br>lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension i stället avse 11 kap.<br>2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse<br>före ikraftträdandet av lagen (1998:677) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Allmännyttiga bostadsföretag</p>
<p>21 § I fråga om ett sådant bostadsföretag som avses i 2 § 7 mom. fjärde<br>stycket i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess<br>lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1994 av lagen (1993:670) om<br>ändring i nämnda lag gäller följande. Om ett sådant företag i sin balans-<br>räkning för det sista beskattningsår för vilket taxering skedde enligt de<br>äldre bestämmelserna redovisade en särskild tillgångspost enligt lagen<br>(1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m.,<br>skall företaget göra avdrag med tre procent om året av tillgångspostens<br>belopp.</p>
<h4>Till 17 kap.</h4>
<p>Aktier som förvärvats genom vissa utdelningar före år 1999</p>
<p>22 § Bestämmelserna i 17 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:000) skall<br>också tillämpas när aktier har delats ut före år 1999 genom sådan utdel-<br>ning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket i den upphävda lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den<br>1 januari 1999 av lagen (1998:1671) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Vissa aktier och andelar</p>
<p>23 § Det finns särskilda bestämmelser om</p>
<p>- aktier som erhållits genom skifte av föreningsbank i 81 §,</p>
<p>297</p>
<p>- aktier som skiftats ut från löntagarfond i 82 §, och</p>
<p>- andelar som har erhållits vid ombildning av landshypoteksorganisa-<br>tionen i 84 §.</p>
<p>Vad som sägs om anskaffningsutgift i dessa bestämmelser, skall när<br>det gäller lagertillgångar i stället avse anskaffningsvärde.</p>
<h4>Till 18 kap.</h4>
<p>Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag före mars 1991</p>
<p>24 § I fråga om utgifter for anslutningsavgifter och anläggningsbidrag<br>som avses i 18 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:000) och som upp-<br>kommit fore den 1 juli 1990 men under ett beskattningsår for vilket taxe-<br>ring skedde år 1991 tillämpas bestämmelserna i den upphävda kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) i deras lydelse före ikraftträdandet den 1 juli<br>1990 av lagen (1990:650) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>För stora avskrivningar före taxeringsåret 1991</p>
<p>25 § I fråga om sådan avskrivning för överskjutande belopp som avses i<br>18 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:000) gäller att avdrag medges<br>först sedan taxeringen i fråga blivit slutligt avgjord, om det överskjutande<br>beloppet hänför sig till 1990 eller tidigare års taxering.</p>
<h4>Till 19 kap.</h4>
<p>Värmepannor, hissmaskineri o.d. anskaffade före mars 1991</p>
<p>26 § I fråga om värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell<br>utrustning som har anskaffats före den 1 juli 1990 men under ett beskatt-<br>ningsår för vilket taxering skedde år 1991 tillämpas bestämmelserna om<br>avdrag för värdeminskning i punkt 2 b av anvisningarna till 25 § i den<br>upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträ-<br>dandet den 1 juli 1990 av lagen (1990:650) om ändring i nämnda lag. Om<br>utrustningen byts ut och den skattskyldige på grund av detta har rätt till<br>avdrag för reparation av byggnad, medges dock inte avdrag för utrange-<br>ring. I sådant fall skall ett belopp motsvarande vad som återstår oavskri-<br>vet av anskaffningsvärdet för utrustningen läggas till anskaffningsvärdet<br>för byggnaden till den del beloppet överstiger vad som inflyter genom<br>avyttring av material eller dylikt i samband med utbytet.</p>
<p>Nyttjanderättshavares förbättringar före mars 1991</p>
<p>27§ I fråga om utgifter som avses i 19 kap. 26 eller 27 § inkomstskattela-<br>gen (1999:000) och som en arrendator eller annan nyttjanderättshavare<br>haft före den 1 juli 1990 men under ett beskattningsår för vilket taxering<br>skedde år 1991 tillämpas bestämmelserna i den upphävda kommunal-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>298</p>
<p>skattelagen (1928:370) i deras lydelse före ikraftträdandet den 1 juli 1990 Prop. 1999/2000:2<br>av lagen (1990:650) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Reparation och underhåll med statligt stöd beslutat före år 1992</p>
<p>28 § I fråga om avdrag för reparation och underhåll i samband med stat-<br>liga lån och bidrag tillämpas punkt 4 andra-fjärde styckena av anvisning-<br>arna till 23 § i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i deras<br>lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1992 av lagen (1991:1832) om<br>ändring i nämnda lag, om det ursprungliga beslutet fattats före år 1992.</p>
<h4>Till 20 kap.</h4>
<p>Utvinning av naturtillgång påbörjad före april 1981</p>
<p>29 § Har utvinning av naturtillgång påbörjats före den 1 april 1981 till-<br>lämpas i stället för bestämmelserna i 20 kap. 20-28 §§ inkomstskatte-<br>lagen (1999:000) vad som gällde enligt den upphävda kommunalskatte-<br>lagen (1928:370) före ikraftträdandet den 1 april 1981 av lagen<br>(1981:256) om ändring i nämnda lag. Detta gäller dock inte om den<br>skattskyldige vid 1982 års taxering eller - om han då inte gjorde avdrag<br>för substansminskning avseende fyndigheten - vid den första taxering<br>därefter då han gjorde sådant avdrag begärde att bestämmelserna i sin<br>lydelse efter ikraftträdandet skulle tillämpas. I sådana fall skall beräk- /<br>ningen göras som om en ny utvinning hade påbörjats vid ingången av det<br>beskattningsår då avdrag första gången gjordes enligt de nya bestämmel-<br>serna. Om tillstånd enligt lag har getts för utvinning vid skilda tillfällen<br>och för skilda områden, skall tidpunkten för utvinningens början be-<br>stämmas särskilt för varje område.</p>
<p>Diken och skogsvägar färdiga före mars 1983</p>
<p>30 § I fråga om avdrag för diken och skogsvägar som har färdigställts<br>under ett beskattningsår för vilket taxering har skett senast år 1983 till-<br>lämpas vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen<br>(1928:370) före ikraftträdandet den 1 juli 1982 av lagen (1982:323) om<br>ändring i nämnda lag.</p>
<p>Markanläggningar anskaffade före mars 1991</p>
<p>31 § I fråga om markanläggning som har anskaffats före den 1 juli 1990<br>men under ett beskattningsår för vilket taxering skedde år 1991 tillämpas<br>bestämmelserna i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i deras<br>lydelse före ikraftträdandet den 1 juli 1990 av lagen (1990:650) om änd-<br>ring i nämnda lag.</p>
<p>299</p>
<h4>Till 21 kap.</h4>
<p>Äldre skogsinnehav</p>
<p>32 § I fråga om skog som fanns på fastigheten vid ingången av det be-<br>skattningsår för vilket taxering skedde år 1981 eller, om taxering inte<br>skedde då, år 1982, (övergångstillfället) skall anskaffningsvärdet och<br>avdragsutrymmet bestämmas med utgångspunkt i skogens ingångsvärde<br>enligt vad som gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen<br>(1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den 23 juli 1979 av lagen<br>(1979:500) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Som anskaffningsvärde anses ingångsvärdet vid övergångstillfället till<br>den del sistnämnda värde grundade sig på ersättning vid köp, byte eller<br>liknande förvärv efter år 1951 och i fråga om annat förvärv på taxerings-<br>värdet för år 1952 eller senare år. Anskaffningsvärdet eller del av detta<br>far inte beräknas med stöd av bestämmelserna i punkt 7 andra stycket<br>sista meningen av anvisningarna till 22 § i den upphävda kommunal-<br>skattelagen i dess lydelse före ikraftträdandet den 23 juli 1979 av lagen<br>(1979:500) om ändring i nämnda lag (20-årsregeln).</p>
<p>Vid beräkning av det återstående avdragsutrymmet beaktas avdrag som<br>den skattskyldige vid 1952 eller senare års taxering har gjort för minsk-<br>ning av skogens ingångsvärde o.d. Är enligt punkt 7 andra stycket av<br>anvisningarna till 22 § i den upphävda kommunalskattelagen i dess lydel-<br>se före ikraftträdandet den 23 juli 1979 av lagen (1979:500) om ändring i<br>nämnda lag makes eller skyldemans förvärv avgörande för beräkningen<br>av ingångsvärdet, skall avdrag som förvärvaren, eller i förekommande<br>fall senare ägare, har gjort anses som avdrag som den skattskyldige själv<br>har gjort. Avdragsutrymmet skall dock inte tas upp till lägre belopp än<br>50 procent av anskaffningsvärdet eller, i fråga om juridisk person som<br>avses i punkt 7 femte stycket av anvisningarna till 22 § i den upphävda<br>kommunalskattelagen i dess lydelse efter ikraftträdandet den 23 juli 1979<br>av lagen (1979:500) om ändring i nämnda lag, 25 procent av anskaff-<br>ningsvärdet. Kan den skattskyldige göra sannolikt att belopp, varmed<br>avdrag har gjorts, hänför sig till en fastighet för vilken något anskaff-<br>ningsvärde inte skall beräknas enligt denna paragraf, skall hänsyn inte tas<br>till beloppet vid tillämpning av detta stycke.</p>
<p>Förvärv av skogsfastighet under år 1981</p>
<p>33 § Vid tillämpning av bestämmelserna om skogsavdrag i 21 kap.<br>4-19 §§ inkomstskattelagen (1999:000) skall en skattskyldig, om han<br>begär det, anses ha förvärvat en fastighet genom köp, byte eller på lik-<br>nande sätt om</p>
<p>1. fastigheten förvärvades under år 1981,</p>
<p>2. fastigheten då var taxerad som jordbruksfastighet,</p>
<p>3. överlåtelsen var betecknad som köp, byte eller liknande, och</p>
<p>4. den avtalade ersättningen inte understeg fastighetens taxeringsvärde<br>för år 1980.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>300</p>
<p>Om den överlåtna fastigheten utgjorde en del av en taxeringsenhet vid<br>1980 års fastighetstaxering, skall den del av taxeringsvärdet som belöpte<br>sig på fastigheten anses som dess taxeringsvärde vid tillämpning av<br>första stycket 4.</p>
<h4>Till 25 kap.</h4>
<p>Koncerninterna andelsavyttringar före år 1999</p>
<p>34 § Om andelar har avyttrats till ett foretag inom samma koncern före<br>den 21 januari 1998 och bestämmelserna i 2 § 4 mom. i den upphävda<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller i motsvarande äldre be-<br>stämmelser i 35 § 3 mom. i den upphävda kommunalskattelagen<br>(1928:370) innan lagen ändrades genom lag (1984:1060) om ändring i<br>nämnda lag har tillämpats på avyttringen, skall bestämmelserna i deras<br>lydelse vid avyttringen tillämpas i fråga om det övertagande företaget,<br>om det inte framgår något annat av 35 §.</p>
<p>35 § Om andelar har avyttrats till ett svenskt aktiebolag inom samma<br>koncern under tiden den 1 januari 1997-den 20 januari 1998 mot ersätt-<br>ning i form av nyemitterade aktier i det köpande företaget och bestäm-<br>melserna i 2 § 4 mom. tionde stycket i den upphävda lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den 30 decem-<br>ber 1998 av lagen (1998:1605) om ändring i nämnda lag har tillämpats på<br>avyttringen, gäller följande. Vid avyttring av en aktie som erhållits i er-<br>sättning skall kapitalvinsten eller kapitalförlusten beräknas med utgångs-<br>punkt i det säljande företagets anskaffningsutgift för de avyttrade ande-<br>larna. En förutsättning är dock att det köpande företaget vid tidpunkten<br>för denna avyttring fortfarande äger de avyttrade andelarna. Det köpande<br>företagets anskaffningsutgift för de avyttrade andelarna skall justeras till<br>marknadsvärdet vid tidpunkten för förvärvet.</p>
<p>Vad som sägs i första stycket om beräkning av kapitalvinst när det<br>säljande företaget avyttrar en aktie som erhållits som ersättning gäller<br>också om det köpande företaget överlåtit de avyttrade andelarna vidare<br>mot en ersättning som understiger marknadsvärdet för andelarna vid tid-<br>punkten för vidareöverlåtelsen. I sådant fall skall anskaffningsutgiften för<br>de avyttrade andelarna hos det företag som då innehar dessa justeras till<br>marknadsvärdet vid tidpunkten för det ursprungligen köpande företagets<br>förvärv, om detta värde är högre än anskaffningsutgiften för andelarna<br>hos det företag som då innehar dessa.</p>
<p>36 § Om andelar har avyttrats till ett företag inom samma koncern under<br>tiden den 21 januari-den 31 december 1998 och uppskov har medgetts<br>med beskattningen av vinsten enligt 2 § 4 mom. tionde stycket första<br>meningen i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess<br>lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1999 av lagen (1998:1606) om<br>ändring i nämnda lag, skall vinsten tas upp enligt bestämmelserna i<br>25 kap. 17-27 §§ inkomstskattelagen (1999:000).</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>301</p>
<p>Det avyttrade företaget går upp i ett koncernföretag genom fusion under<br>tiden 1 januari-19 mars 1999</p>
<p>37 § Om det avyttrade företaget gått upp i ett annat företag genom fusion<br>som genomförts under tiden den 1 januari-den 19 mars 1999 tillämpas -<br>i stället för bestämmelserna i 25 kap. 24 och 25 §§ inkomstskattelagen<br>(1999:000) - bestämmelserna i 14 och 15 §§ i den upphävda lagen<br>(1998:1602) om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom<br>koncerner i lagrummens lydelse före ikraftträdandet den 5 juli 1999 av<br>lagen (1999:646) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Avyttringar med kapitalförlust till närstående företag fore år 1999</p>
<p>38 § Om tillgångar har avyttrats med kapitalförlust till ett närstående fö-<br>retag före år 1999 och bestämmelserna som fanns om sådana avyttringar<br>i 2 § 4 mom. nionde stycket i den upphävda lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt innan momentet ändrades genom lag (1998:1606) om änd-<br>ring i nämnda lag har tillämpats på avyttringen, skall bestämmelserna i<br>deras lydelse vid avyttringen tillämpas i fråga om det övertagande företa-<br>get.</p>
<h4>Till 27 kap.</h4>
<p>Fastigheter förvärvade före mars 1983</p>
<p>39 § I fråga om fastigheter som förvärvats före det beskattningsår för<br>vilket taxering skedde år 1984 och som inte är privatbostadsfastigheter<br>gäller - om inte annat följer av 40 § - i stället för bestämmelserna i<br>27 kap. 4, 5 och 18 §§ inkomstskattelagen (1999:000) att de är lagertill-<br>gångar om de var att anse som sådana vid 1983 års taxering eller, om<br>taxering inte skedde då, vid 1982 års taxering, enligt vad som gällde en-<br>ligt den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) före ikraftträdandet<br>den 1 juli 1981 av lagen (1981:295) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>En- och tvåfamilj sfastigheter förvärvade före år 1983</p>
<p>40 § En en- eller tvåfamilj sfastighet som en fysisk person innehade den<br>1 januari 1983, som var lagertillgång i rörelse och som den fysiska per-<br>sonen var bosatt på under hela åren 1981 och 1982 är inte lagertillgång<br>om</p>
<p>1. fastigheten inte var nedskriven vid utgången av år 1982, eller</p>
<p>2. den fysiska personen tog upp det belopp varmed fastigheten var<br>nedskriven vid utgången av år 1982 som intäkt vid 1984 års taxering.</p>
<p>Första stycket gäller inte om fastigheten under år 1981 eller 1982 var<br>föremål för annat byggnadsarbete än normalt underhåll i byggnadsrörelse<br>som bedrevs av den skattskyldige, dennes make eller av ett fåmansföre-<br>tag där den skattskyldige eller dennes make var företagsledare. Med få-<br>mansföretag avses här fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>302</p>
<p>till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträ- Prop. 1999/2000:2<br>dandet av lagen (1999:000) om ändring i nämnda lag</p>
<p>Andelar i fastighetsförvaltande företag förvärvade före år 1983</p>
<p>41 § I fråga om sådana andelar i fastighetsförvaltande företag som för-<br>värvats före år 1983 tillämpas i stället för bestämmelserna i 27 kap.<br>6, 7 och 18 §§ inkomstskattelagen (1999:000) vad som gällde enligt den<br>upphävda kommunalskattelagen (1928:370) före ikraftträdandet den<br>1 juli 1981 av lagen (1981:295) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Lagerfastigheter förvärvade före år 1991</p>
<p>42 § Om en fastighet är lagertillgång i en sådan tomtrörelse, byggnadsrö-<br>relse eller handel med fastigheter som har påbörjats före år 1991 och fas-<br>tigheten har förvärvats innan verksamheten påbörjades, skall fastighetens<br>värde vid tiden för verksamhetens början beräknas enligt bestämmelserna<br>om beräkning av kapitalvinst i punkterna 1 och 2 a av anvisningarna till<br>36 § i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse<br>före ikraftträdandet den 1 juli 1990 av lagen (1990:650) om ändring i<br>nämnda lag. Detta värde utgör därefter fastighetens anskaffningsvärde.</p>
<h4>Till 28 kap.</h4>
<p>Pensionsutfästelser före år 1967</p>
<p>43 § Vid beräkning enligt 44 § av avdrag för avsättning till pensionsstif-<br>telse och för ökning av posten Avsatt till pensioner enligt punkt 2 av an-<br>visningarna till 29 § i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370)<br>och av disponibla pensionsmedel som skall tas upp som intäkt enligt 28 §<br>1 mom. samma lag, i de båda lagrummens lydelse enligt lagen<br>(1967:546) om ändring i nämnda lag, skall utöver vad som sägs i de<br>nämnda lagrummen följande gälla.</p>
<p>Har utfästelse om pension som inte är förenad med fribrev lämnats fö-<br>re år 1967, skall - vid beräkning av arbetsgivares pensionsreserv enligt<br>lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vid be-<br>räkning av upplupen del av utfäst pension som tryggas av pensionsstiftel-<br>se - hänsyn tas även till sådant utfäst tillägg som föranleds av levnads-<br>kostnadernas ökning fram till den tidpunkt beräkningen avser. Vid be-<br>räkningen anses pension som börjat utbetalas före den 5 juni 1955 utbe-<br>talad på grund av utfästelse.</p>
<p>Pensionsutfästelser före år 1976</p>
<p>44 § I fråga om utfästelse om pension som lämnats skriftligen före år<br>1976 av arbetsgivaren eller den anställdes tidigare arbetsgivare får ar-<br>betsgivaren tillämpa 19 §, 28 § 1 mom., punkt 1 av anvisningarna till<br>22 §, punkt 6 av anvisningarna till 25 § och punkt 2 av anvisningarna till</p>
<p>303</p>
<p>29 § i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i bestämmelsernas<br>lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1976 av lagen (1975:1347) om<br>ändring i nämnda lag i den omfattning som anges i 8 § lagen (1976:1100)<br>om ändring i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen (1975:1347)<br>om ändring i kommunalskattelagen.</p>
<h4>Till 29 kap.</h4>
<p>Näringsbidrag m.m. före mars 1984</p>
<p>45 § I fråga om stöd till näringsidkare för deras näringsverksamhet som<br>lämnats före den 1 juli 1983 men under ett beskattningsår för vilket taxe-<br>ring har skett år 1984, tillämpas vad som gällde enligt den upphävda<br>kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet av<br>lagen (1983:311) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Räntebidrag före år 1992</p>
<p>46 § Vid återbetalning av sådant statligt räntebidrag för bostadsändamål<br>som uppburits före år 1992 tillämpas punkt 4 första stycket av anvisning-<br>arna till 23 § den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) och 3 §<br>4 mom. första stycket den upphävda lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt i deras lydelse före ikraftträdandet av lagen (1991:1832) om<br>ändring i kommunalskattelagen och lagen (1991:1833) om ändring i la-<br>gen om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Stöd till kreditinstitut</p>
<p>47 § Återbetalas stöd som avses i den upphävda lagen (1993:765) om<br>statligt stöd till banker och andra kreditinstitut skall det återbetalade<br>beloppet dras av.</p>
<p>Bidrag från Stiftelsen Svenska Filminstitutet före år 1994</p>
<p>48 § I fråga om bidrag som betalats ut från Stiftelsen Svenska Film-<br>institutet före år 1994 tillämpas 3 § i den upphävda lagen (1963:173) om<br>avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m. i dess<br>lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1994 av lagen (1993:1552) om<br>ändring i nämnda lag.</p>
<p>Näringsbidrag m.m. från Europeiska gemenskaperna före år 1997</p>
<p>49 § I fråga om stöd från Europeiska gemenskaperna som en närings-<br>idkare mottagit för sin näringsverksamhet före år 1997 tillämpas vad som<br>gällde enligt den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) före ikraft-<br>trädandet den 1 januari 1997 av lagen (1996:1399) om ändring i nämnda<br>lag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>304</p>
<h4>Till 30 kap.</h4>
<p>Periodiseringsfonder som övertagits av ett aktiebolag</p>
<p>50 § I fråga om periodiseringsfonder som har övertagits av ett aktiebolag<br>före den 17 mars 1998 gäller 6 § den upphävda lagen (1993:1538) om<br>periodiseringsfonder i dess lydelse före ikraftträdandet av lagen<br>(1998:643) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Reservfond hos landshypoteksinstitutionen</p>
<p>51 § Vid beräkning enligt 30 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:000) av<br>högsta avdrag for avsättning till periodiseringsfond skall överskottet av<br>näringsverksamheten minskas med belopp som återförs enligt 2 § i den<br>upphävda lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen.</p>
<p>Äldre övertaganden av periodiseringsfond</p>
<p>52 § Har periodiseringsfonder övertagits enligt 5 § i den upphävda lagen<br>(1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa omstrukture-<br>ringar inom den finansiella sektorn, m.m. anses den som övertar fonden<br>själv ha gjort avsättningarna och avdragen for avsättningarna vid de taxe-<br>ringar som avdragen faktiskt hänför sig till.</p>
<h4>Till 33 kap.</h4>
<p>Återfört avdrag for avsättning till skatteutjämningsreserv</p>
<p>53 § Vid beräkning av det för räntefördelning justerade resultatet enligt<br>33 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:000) skall resultatet minskas med<br>avdrag för avsättning till skatteutjämningsreserv som återförs enligt den<br>upphävda lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv.</p>
<h4>Till 33 och 34 kap.</h4>
<p>Fastighetsförvärv fore år 1996</p>
<p>54 § Bestämmelserna i 33 kap. 15-17 §§ och 34 kap. 8-10 §§ inkomst-<br>skattelagen (1999:000) tillämpas inte, om fastigheten förvärvats före år<br>1996.</p>
<h4>Till 37 kap.</h4>
<p>Fusioner mellan ekonomiska föreningar före mars 1956</p>
<p>55 § I fråga om fusioner mellan ekonomiska föreningar som genomförts<br>före den 1 mars 1956 tillämpas vad som gällde enligt den upphävda</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>305</p>
<p>kommunalskattelagen (1928:370) före ikraftträdandet den 5 april 1957 av Prop. 1999/2000:2<br>lagen (1957:72) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Fusioner mellan jordbrukskassor enligt äldre lag</p>
<p>56 § I fråga om fusioner enligt 87 § 1 mom. i den upphävda lagen<br>(1956:216) om jordbrukskasserörelsen tillämpas 2 § 4 mom. i den upp-<br>hävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse efter<br>ikraftträdandet den 1 juli 1987 av lagen (1987:657) om ändring i nämnda<br>lag.</p>
<p>Fusioner mellan sparbanker enligt äldre lag och övertagande av<br>bankrörelse före juli 1987</p>
<p>57 § I fråga om fusioner enligt 78 § i den upphävda lagen (1955:416) om<br>sparbanker och i de fall då ett bankaktiebolag före den 1 juli 1987 över-<br>tagit ett annat bankaktiebolags hela bankrörelse, tillämpas 2 § 4 mom. i<br>den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse<br>före ikraftträdandet den 1 juli 1987 av lagen (1987:657) om ändring i<br>nämnda lag.</p>
<p>Fusioner mellan ekonomiska joreningar enligt äldre lag</p>
<p>58 § I fråga om fusioner enligt 96 § i den upphävda lagen (1951:308) om<br>ekonomiska föreningar tillämpas vad som gällde enligt 2 § 4 mom. i den<br>upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före ikraftträdandet<br>den 1 januari 1988 av lagen (1987:1149) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Internationella fusioner och fissioner under åren 1995-1998</p>
<p>59 § I fråga om sådana internationella fusioner och fissioner som avses i<br>den upphävda lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gräns-<br>överskridande omstruktureringar inom EG och som har genomförts un-<br>der åren 1995-1998, tillämpas den upphävda lagen.</p>
<p>Fusioner fore år 1999</p>
<p>60 § I fråga om fusioner som har genomförts före år 1999 - i andra fall<br>än sådana som avses i 55-59 §§ - tillämpas de bestämmelser som gällde<br>före ikraftträdandet av den upphävda lagen (1998:1603) om beskattning-<br>en vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser.</p>
<h4>Till 38 kap.</h4>
<p>Internationella verksamhetsöverlåtelser under åren 1995-1998</p>
<p>61 § I fråga om sådana internationella verksamhetsöverlåtelser som avses<br>i den upphävda lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gräns-<br></p>
<p>306</p>
<p>överskridande omstruktureringar inom EG och som har genomförts un- Prop. 1999/2000:2<br>der åren 1995-1998, tillämpas den upphävda lagen.</p>
<h4>Till 39 kap.</h4>
<p>Reserv hos skadeförsäkringsföretag före år 1983</p>
<p>62 § I fråga om sådan reserv hos skadeförsäkringsföretag som avses i</p>
<p>17 § lagen (1982:728) om införande av försäkringsrörelselagen<br>(1982:713) tillämpas bestämmelserna om säkerhetsfond i punkt 2 av an-<br>visningarna till 30 § i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i<br>dess lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1983 av lagen (1982:1087)<br>om ändring i sistnämnda lag.</p>
<p>Försäkringstekniska avsättningar för egen räkning före år 2002</p>
<p>63 § För att avgöra vad som avses med försäkringstekniska avsättningar<br>för egen räkning tillämpas för försäkringsbolag som tillämpar punkten 2<br>av övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i försäk-<br>ringsrörelselagen (1982:713) bestämmelserna i 2 § 6 mom. sjunde styck-<br>et i den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse<br>före ikraftträdandet den 1 januari 2000 av lagen (1999:000) om ändring i<br>nämnda lag.</p>
<p>Anskaffningsutgift för delägarrätter som innehas av investmentföretag</p>
<p>64 § Bestämmelsen i 39 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:000) om<br>anskaffningsutgift för delägarrätter som innehas av investmentföretag vid<br>karaktärsbyte gäller inte om karaktärsbytet skedde före år 1999.</p>
<h4>Till 41 och 42 kap.</h4>
<p>Räntekompensation åren 1991-1993</p>
<p>65 § Har förvärvare av skuldebrev eller av andel i värdepappersfond som<br>avses i 48 kap. 22 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:000) under<br>åren 1991-1993 lämnat överlåtaren kompensation för upplupen men inte<br>förfallen avkastning, tillämpas 3 § 6 mom. i den upphävda lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den<br>1 januari 1994 av lagen (1993:1543) om ändring i nämnda lag.</p>
<h4>Till 42 kap.</h4>
<p>Räntebidrag fore år 1992</p>
<p>66 § Bestämmelser om återbetalning av räntebidrag som uppburits före år</p>
<p>1992 finns i 46 §.</p>
<p>307</p>
<h4>Till 43 kap.</h4>
<p>Marknadsnotering före år 1997</p>
<p>67 § Bestämmelserna i 43 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:000) gäller<br>inte, om ett företag har marknadsnoterats före år 1997.1 stället gäller att<br>43 kap. 1-8 §§ inkomstskattelagen, utom 2 § första stycket 1, tillämpas<br>på utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar, dock längst till<br>och med år 2006.</p>
<h4>Till 44 kap.</h4>
<p>Periodisk ersättning på grund av avyttring före den 1 juli 1984</p>
<p>68 § I fråga om periodisk ersättning på grund av avyttringar före den<br>1 juli 1984 tillämpas vad som gällde enligt den upphävda kommunal-<br>skattelagen (1928:370) före ikraftträdandet den 1 juli 1984 av lagen<br>(1984:498) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Avyttringar före år 1991 som ej beskattats senast år 1991</p>
<p>69 § Om en tillgång har avyttrats före år 1991 och vinst på grund av av-<br>yttringen skulle tas upp som intäkt enligt 35 § i den upphävda kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 juli<br>1990 av lagen (1990:650) om ändring i nämnda lag men beskattning på<br>grund av bestämmelserna i 41 § den förstnämnda lagen i den angivna<br>lydelsen inte skedde senast vid 1991 års taxering, gäller följande. Vinsten<br>på grund av avyttringen skall tas upp som intäkt det första beskattningsår<br>då någon del av ersättningen kan disponeras. Om ersättningens storlek är<br>beroende av viss framtida händelse och intäktens totala belopp därför inte<br>kan fastställas då, skall tillkommande belopp beaktas det beskattningsår<br>då beloppet kan disponeras.</p>
<p>Tillkommande ersättningar vid avyttringar före år 1991</p>
<p>70 § Om beskattning på grund av en avyttring skedde vid 1991 eller tidi-<br>gare års taxering men en viss del av ersättningen inte kunde beaktas då,<br>skall tillkommande ersättning beaktas när den kan disponeras. Beräk-<br>ningen av kapitalvinst eller kapitalförlust skall då göras enligt de regler<br>som tillämpades när den första delen av ersättningen togs upp till be-<br>skattning med undantag av 35 § 3 mom. andra stycket i den upphävda<br>kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraftträdandet den<br>1 juli 1990 av lagen (1990:650) om ändring i nämnda lag. Bestämmel-<br>serna i 57 kap. inkomstskattelagen (1999:000) tillämpas inte i de fall som<br>avses i denna paragraf.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>308</p>
<p>Förvärv från vissa upplösta aktiebolag</p>
<p>71 § Om kapitaltillgångar togs över i samband med ett sådant övertagan-<br>de av verksamheten i ett bolag som avses i 3 kap. 2 § och uttagsbeskatt-<br>ning inte skedde vid övertagandet, skall övertagaren anses ha inträtt i<br>aktiebolagets skattemässiga situation i fråga om anskaffningsutgift och<br>annat som påverkar kapitalvinstberäkningen.</p>
<h4>Till 45 kap.</h4>
<p>Fastighetsförvärv från närstående m.fl. före år 1968</p>
<p>72 § Har en fastighet förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt<br>före år 1968 och har lagfart på förvärvet sökts efter den 8 november<br>1967, skall fastigheten vid beräkningen av kapitalvinst eller kapitalförlust<br>anses förvärvad genom det köp, byte eller liknande förvärv som skett<br>närmast innan dess från någon annan än en sådan person som nämns<br>nedan om</p>
<p>- den skattskyldige förvärvade fastigheten från föräldrar, far- eller<br>morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make eller från aktie-<br>bolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, som den skattskyldige<br>ensam eller tillsammans med sådana personer, direkt eller indirekt, på<br>grund av det samlade innehavet av andelar hade ett bestämmande infly-<br>tande i, eller</p>
<p>- fastigheten genom förvärvet övergick på aktiebolag, handelsbolag<br>eller ekonomisk förening, som säljaren ensam eller tillsammans med<br>nämnda personer, direkt eller indirekt, hade ett sådant inflytande i, eller<br>på dödsbo, som säljaren eller sådan person var delägare i.</p>
<p>Med lagfartsansökan likställs annan ansökan hos en myndighet om en<br>viss åtgärd med åberopande av fangeshandlingen.</p>
<p>Reparation och underhåll vid statligt stöd</p>
<p>73 § Bestämmelserna i 45 kap. 14 § första stycket inkomstskattelagen<br>(1999:000) om utgifter för reparation och underhåll i samband med stat-<br>ligt räntebidrag tillämpas också i fråga om utgifter för reparation och<br>underhåll med statligt stöd som inte kunnat dras av på grund av motsva-<br>rande äldre bestämmelser.</p>
<h4>Till 45 och 46 kap.</h4>
<p>Förvärv från vissa upplösta aktiebolag</p>
<p>74 § Om en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt togs över i samband<br>med ett sådant övertagande av verksamheten i ett bolag som avses i<br>3 kap. 2 § och ändrade karaktär till privatbostadsfastighet respektive pri-<br>vatbostadsrätt vid övertagandet, skall bestämmelserna i andra-fjärde<br>styckena tillämpas för att bestämma anskaffningsutgiften hos övertaga-<br>ren. De skall dock tillämpas bara om marknadsvärdet vid övertagandet<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>309</p>
<p>översteg bolagets omkostnadsbelopp i fråga om kapitaltillgångar eller<br>bokförda värde i fråga om lagertillgångar.</p>
<p>Var fastigheten eller bostadsrätten en kapitaltillgång hos aktiebolaget,<br>skall anskaffningsutgiften minskas med 0,8 gånger skillnaden mellan<br>marknadsvärdet och omkostnadsbeloppet.</p>
<p>Var fastigheten eller bostadsrätten en lagertillgång hos aktiebolaget, är<br>anskaffningsutgiften det bokförda värdet i aktiebolaget minskat med<br>2,307 gånger skillnaden mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet.</p>
<p>Om annat inte visas, skall marknadsvärdet vid övergången i fråga om<br>fastigheter anses ha varit 133 procent av taxeringsvärdet och i fråga om<br>bostadsrätter 150 procent av bostadsrättens andel av privatbostadsföreta-<br>gets behållna förmögenhet, beräknad med utgångspunkt i taxeringsvärdet<br>för år 1994 och med hänsyn till privatbostadsföretagets övriga tillgångar<br>och skulder enligt bokslut för det räkenskapsår som avslutades närmast<br>före ingången av år 1994.</p>
<h4>Till 46 kap.</h4>
<p>Bostadsrätter förvärvade från närstående år 1983</p>
<p>75 § Avyttras en bostadsrätt som den skattskyldige har förvärvat under år<br>1983 från en närstående person genom köp, byte eller på liknande sätt,<br>skall kapitalvinst eller kapitalförlust beräknas som om han hade förvärvat<br>bostadsrätten genom närmast föregående förvärv av nämnda slag som har<br>skett från någon annan än en närstående person under år 1983 eller som<br>har skett före år 1983.</p>
<p>Första stycket tillämpas inte om det visas</p>
<p>1. att det uppkom en skattepliktig kapitalvinst för den närstående per-<br>sonen på grund av överlåtelsen till den skattskyldige, eller</p>
<p>2. att den närstående personens bosättning i lägenheten upphörde eller<br>den skattskyldige bosatte sig i lägenheten i nära anslutning till nämnda<br>överlåtelse.</p>
<p>Som närstående personer räknas vid tillämpning av denna paragraf den<br>skattskyldiges make, barn och föräldrar.</p>
<h4>Till 48 kap.</h4>
<p>Ej marknadsnoterade värdepapper förvärvade fore den 2 april 1971</p>
<p>76 § För sådana andelar i aktiebolag, ekonomiska föreningar och svenska<br>värdepappersfonder som förvärvats före den 2 april 1971 och som inte är<br>marknadsnoterade far anskaffningsutgiften vid beräkningen av kapital-<br>vinst eller kapitalförlust bestämmas till tre fjärdedelar av det värde till<br>vilket andelen skulle tas upp vid taxeringen till statlig förmögenhetsskatt<br>år 1976 eller, i fråga om aktie som var noterad på börs eller föremål för<br>liknande notering den 31 december 1975 och andelar i värdepappersfon-<br>der, till två tredjedelar av detta värde.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>310</p>
<p>Vissa andelsförsäljningar och återköp under åren 1973 och 1974</p>
<p>77 § Om skattepliktig kapitalvinst uppkom vid avyttring av andelar under<br>år 1973 enligt 35 § 3 mom. nionde stycket i den upphävda kommunal-<br>skattelagen (1928:370) i dess lydelse efter ikraftträdandet den 26 decem-<br>ber 1973 av lagen (1973:1057) om ändring i nämnda lag men vinsten<br>enligt övergångsbestämmelserna till den sistnämnda lagen undantogs<br>från skatteplikt på grund av att återköp skedde senast den 30 september<br>1974 till samma köpeskilling och på i övrigt oförändrade villkor, skall<br>beskattningen vid senare avyttring av andelarna ske som om den tidigare<br>avyttringen och återköpet inte hade ägt rum.</p>
<p>Konvertibla skuldebrev förvärvade fore den 2 juli 1980</p>
<p>78 § För konvertibla skuldebrev som förvärvats före den 2 juli 1980 lår<br>anskaffningsutgiften vid beräkningen av kapitalvinst och kapitalförlust<br>bestämmas till marknadsvärdet den 1 juli 1985.</p>
<p>Andelar i aktiesparfonder förvärvade före april 1984</p>
<p>79 § Om en andel i en sådan aktiesparfond som avses i den upphävda<br>lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer har förvärvats<br>genom insättningar före år 1984, skall, om den skattskyldige begär det,<br>som anskaffningsutgift vid beräkningen av kapitalvinst eller kapitalför-<br>lust anses</p>
<p>- andelens marknadsvärde vid utgången av det femte kalenderåret efter<br>det år för vilket sparskattereduktion medgavs, eller</p>
<p>- värdet på andelen vid utgången av det år för vilket sparskattereduk-<br>tion medgavs ökat med avkastningen under de därpå följande fem åren.</p>
<p>Om andelen förvärvades under första kvartalet 1984, skall, om den<br>skattskyldige begär det, som anskaffningsutgift vid beräkningen av ka-<br>pitalvinst eller kapitalförlust anses</p>
<p>- andelens marknadsvärde vid utgången av år 1988, eller</p>
<p>- värdet på andelen vid utgången av mars 1984 ökat med avkastningen<br>till och med år 1988.</p>
<p>Optionsskuldebrev förvärvade före den 1 juli 1985</p>
<p>80 § I fråga om kapitalförlust vid avyttring av ett skuldebrev utgivet i<br>förening med optionsrätt utan att optionsrätten avyttras tillämpas - om<br>beslut om utgivning av skuldebrevet fattats av bolagsstämma eller bola-<br>gets styrelse efter den 5 december 1984 och skuldebrevet förvärvats före<br>den 1 juli 1985 - punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 36 § i den<br>upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före ikraft-<br>trädandet den 1 juli 1985 av lagen (1985:307) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>311</p>
<p>Aktier förvärvade år 1993 genom skifte av föreningsbank</p>
<p>81 § För aktier som erhållits genom skifte av den centrala föreningsban-<br>kens tillgångar enligt 11 kap. 10 § i den upphävda föreningsbankslagen<br>(1987:620) skall som anskaffningsutgift anses anskaffningsutgiften för<br>andelarna i den centrala föreningsbanken.</p>
<p>Aktier som skiftats ut från löntagarfond</p>
<p>82 § För aktier som erhållits från Delegationen för utskiftning av vissa<br>medel ur förutvarande löntagarfonderna skall anskaffningsutgiften anses<br>vara noll. Detsamma gäller aktier som erhållits genom sådan överföring<br>som avses i den upphävda lagen (1992:1091) om inkomstskatteregler vid<br>utskiftning av aktier i vissa fall.</p>
<p>Fusioner mellan ekonomiska föreningar före år 1993</p>
<p>83 § I fråga om fusioner mellan ekonomiska föreningar som skett före år<br>1993 tillämpas i stället för bestämmelserna i 48 kap. 10 § inkomstskatte-<br>lagen (1999:000) vad som gällde om anskaffningsutgift för andelar i den<br>övertagande föreningen före ikraftträdandet den 1 januari 1993 av lagen<br>(1992:1344) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</p>
<p>Andelar förvärvade vid landshypoteksinstitutionens ombildning<br>1994/1995</p>
<p>84 § För andelar som låntagare erhållit till följd av ombildning enligt den<br>upphävda lagen (1994:758) om ombildning av landshypoteksinstitutio-<br>nen i den ekonomiska förening som avses i 2 § samma lag, skall anskaff-<br>ningsutgiften anses vara noll.</p>
<p>Aktier som erhållits genom utdelning i vissa fall före år 1999</p>
<p>85 § Bestämmelserna i 48 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:000) skall<br>tillämpas också när aktier har delats ut före år 1999 genom sådan utdel-<br>ning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket i den upphävda lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den<br>1 januari 1999 av lagen (1998:1606) om ändring i nämnda lag.</p>
<h4>Till 49 kap.</h4>
<p>Internationella andelsbyten under åren 1995-1998</p>
<p>86 § I fråga om sådana internationella andelsbyten som avses i den upp-<br>hävda lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskri-<br>dande omstruktureringar inom EG och som har skett under åren 1995—<br>1998, tillämpas den upphävda lagen och bestämmelsen i 6 § 1 mom. i<br>den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>312</p>
<p>före ikraftträdandet den 1 januari 1999 av lagen (1998:1606) om ändring Prop. 1999/2000:2<br>i sistnämnda lag.</p>
<p>Aktier förvärvade enligt strukturregeln och koncernregeln eller<br>förlustregeln före år 1997</p>
<p>87 § Om nyemitterade aktier har förvärvats före år 1997 vid ett byte av<br>aktier och både 2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket och 27 § 4 mom. i<br>den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i deras lydelse<br>före ikraftträdandet den 1 januari 1997 av lagen (1996:1227) om ändring<br>i nämnda lag var tillämpliga på avyttringen, gäller följande. Som an-<br>skaffningsutgift för aktierna anses marknadsvärdet på de avyttrade akti-<br>erna vid nyemissionen ökat med eventuell kontant ersättning vid avytt-<br>ringen som har tagits upp som intäkt.</p>
<p>Aktier förvärvade enligt strukturregeln före år 1999</p>
<p>88 § Om nyemitterade aktier har förvärvats före år 1999 vid ett sådant<br>byte av aktier på vilket bestämmelserna i 27 § 4 mom. i den upphävda<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har tillämpats, skall, om inte<br>87 § är tillämplig, bestämmelserna i deras lydelse vid bytet tillämpas i<br>fråga om anskaffningsutgift för aktierna.</p>
<p>Efterföljande koncernintern andelsavyttring genom fusion under tiden</p>
<p>1 januari-19 mars 1999</p>
<p>89 § I fråga om mottagna andelar som avyttrats genom en koncemintem<br>andelsavyttring vid en fusion som genomförts under tiden den 1 januari -<br>den 19 mars 1999 tillämpas - i stället för bestämmelserna i 49 kap. 22 §<br>inkomstskattelagen (1999:000) - bestämmelsen i 19 § i den upphävda<br>lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten i dess<br>lydelse före ikraftträdandet den 5 juli 1999 av lagen (1999:645) om änd-<br>ring i nämnda lag.</p>
<h4>Till 50 kap.</h4>
<p>Skatteutjämningsreserv i handelsbolag</p>
<p>90 § Vid justering av anskaffningsutgiften för andel i handelsbolag enligt</p>
<p>50 kap. 5 och 6 §§ inkomstskattelagen (1999:000) samt enligt 92 och</p>
<p>93 §§, skall anskaffningsutgiften ökas med ett belopp motsvarande den<br>del av en avsättning till skatteutjämningsreserv som enligt den upphävda<br>lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv inte skall<br>återföras till beskattning.</p>
<p>313</p>
<p>Förvärv från vissa upplösta aktiebolag</p>
<p>91 § Om ett handelsbolag har tagit över verksamheten i ett aktiebolag på<br>ett sådant sätt som anges i 3 kap. 2 § och aktierna i aktiebolaget har till-<br>skjutits till handelsbolaget från delägarna, skall vid beräkning av en del-<br>ägares justerade anskaffningsutgift för andelen i handelsbolaget enligt<br>50 kap. inkomstskattelagen (1999:000) tillskottet bestämmas med ut-<br>gångspunkt i delägarens omkostnadsbelopp för de tillskjutna aktierna.</p>
<p>Vissa äldre förvärv</p>
<p>92 § Om en andel i ett handelsbolag har förvärvats före utgången av det<br>räkenskapsår för handelsbolaget som avslutades närmast före den 1 mars<br>år 1988, skall den justerade anskaffningsutgiften beräknas vid utgången<br>av det räkenskapsåret (bokslutsdagen). Beräkningen skall göras med ut-<br>gångspunkt i andelens anskaffningsutgift och den ökning eller minskning<br>i den skattskyldiges kapitalbehållning i bolaget som hade inträffat fram<br>till bokslutsdagen. Om saldot blir negativt, skall den justerade anskaff-<br>ningsutgiften på bokslutsdagen anses vara noll. Den justerade anskaff-<br>ningsutgiften på bokslutsdagen skall sedan läggas till grund för justering-<br>ar enligt 50 kap. 5 och 6 §§ inkomstskattelagen (1999:000) för tiden där-<br>efter.</p>
<p>När kapitalbehållningen på bokslutsdagen bestäms skall lager, pågåen-<br>de arbeten, fordringar och skulder tas upp till de skattemässiga värdena.<br>Om inkomstberäkningen vid beskattningen inte skedde enligt bokfö-<br>ringsmässiga grunder, skall förutbetalda kostnader och intäkter samt<br>upplupna intäkter och kostnader inte räknas med.</p>
<p>Avyttrade handelsbolaget före utgången av år 1989 sådana tillgångar<br>som avses i 93 §, gäller dessutom vad som sägs där.</p>
<p>93 § Om handelsbolaget före utgången av år 1989 har avyttrat tillgångar<br>som har anskaffats före den 19 augusti 1988, om bestämmelserna i 35 §<br>2-4 mom. i den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) i deras ly-<br>delse före den 1 juli 1990 var tillämpliga på avyttringen och om beskatt-<br>ning på grund av avyttringen av tillgångarna har skett senast vid 1990 års<br>taxering, skall andelens anskaffningsutgift justeras på grundval av det<br>bokforingsmässiga resultatet av avyttringen, även om detta inte följer av<br>92 §. Från resultatet skall ett belopp som motsvarar den avskrivning eller<br>nedskrivning av tillgången som gjorts i räkenskaperna efter boksluts-<br>dagen dras av.</p>
<p>94 § Om den skattskyldige begär det, skall 92 och 93 §§ inte tillämpas.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>314</p>
<h4>Till 51 kap.</h4>
<p>Avyttringar av andelar i svenska handelsbolag före den 21 september<br>1999</p>
<p>95 § I fråga om avyttringar av andelar i svenska handelsbolag före den 21<br>september 1999 tillämpas vad som gällde enligt 2 § den upphävda lagen<br>(1992:1643) om särskilda regler för beskattning av inkomst från handels-<br>bolag i vissa fall.</p>
<h4>Till 53 kap.</h4>
<p>Överlåtelser av tillgångar fore år 1999</p>
<p>96 § Bestämmelserna i 53 kap. inkomstskattelagen (1999:000) gäller inte<br>för överlåtelser av tillgångar före år 1999.</p>
<p>Överlåtelser av tillgångar under tiden 1 januari-19 mars 1999</p>
<p>97 § I fråga om överlåtelser av tillgångar under tiden den 1 januari-den<br>19 mars 1999 till ett sådant svenskt aktiebolag, en sådan svensk ekono-<br>misk förening eller ett sådant svenskt handelsbolag som en utländsk juri-<br>disk person, direkt eller indirekt, äger andelar i gäller bestämmelserna i<br>53 kap. 3-5 och 10 §§ inkomstskattelagen (1999:000) i stället för be-<br>stämmelserna i 53 kap. 8 och 11 §§ inkomstskattelagen, om överlåtaren<br>eller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i<br>den utländska juridiska personen.</p>
<h4>Till 55 kap.</h4>
<p>Ersättning för skada som inträffat fore maj 1999</p>
<p>98 § I fråga om ersättning från försäkring som ett värdepappersbolag<br>tecknat i enlighet med bestämmelsen i 55 kap. 5 § inkomstskattelagen<br>(1999:000) tillämpas inte bestämmelserna i 55 kap. 5-10 §§ inkomst-<br>skattelagen på sådan ersättning som avser skada som inträffat före maj<br>1999. Detsamma gäller ersättning som avses i 55 kap. 11 § inkomstskat-<br>telagen.</p>
<h4>Till 57 kap.</h4>
<p>Aktier som förvärvats genom skattefri utdelning före år 1999</p>
<p>99 § Bestämmelsen i 57 kap. 4 § andra stycket inkomstskattelagen<br>(1999:000) tillämpas inte på aktier som har förvärvats genom utdelning<br>före år 1999.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>315</p>
<p>Sparat utdelningsutrymme till och med år 1993</p>
<p>100 § Vid beräkning av sparat utdelningsutrymme enligt 57 kap. 10 §<br>inkomstskattelagen (1999:000) för tiden till och med år 1993 far den<br>skattskyldige tillämpa 3 § 12 mom. fjärde stycket 1 i den upphävda lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt i dess lydelse före ikraftträdandet den<br>1 juli 1994 av lagen (1994:778) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Sparat utdelningsutrymme till och med år 1994</p>
<p>101 § Vid beräkning av sparat utdelningsutrymme enligt 57 kap. 10 §<br>inkomstskattelagen (1999:000) för tiden till och med år 1994 far den<br>skattskyldige tillämpa bestämmelserna i 9 § i den upphävda lagen<br>(1994:775) om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i<br>fåmansföretag i dess lydelse före ikraftträdandet den 1 januari 1995 av<br>lagen (1994:1859) om ändring i nämnda lag.</p>
<p>Delavyttringföre år 1997</p>
<p>102 § Om den skattskyldige eller någon närstående till honom har avytt-<br>rat en del av andelarna ett företag under något av beskattningsåren<br>1991-1996 och någon del av en kapitalvinst togs upp som intäkt av tjänst<br>på grund av bestämmelserna i 3 § 12 mom. i den upphävda lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vid avyttring av återstående<br>andelar i stället för perioden på fem år i 57 kap. 12 § tredje stycket in-<br>komstskattelagen (1999:000) gälla en period på tio år.</p>
<p>Första stycket tillämpas under tio beskattningsår efter det senaste år då<br>en kapitalvinst på grund av en avyttring under något av beskattningsåren<br>1991-1996 togs upp som intäkt av tjänst.</p>
<h4>Till 58 kap.</h4>
<p>Försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer</p>
<p>103 § Vad som sägs i 58 kap. 18 § inkomstskattelagen (1999:000) om<br>försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer gäller under åren<br>2000 och 2001 i stället försäkringstekniska grunder, när försäkringsgiva-<br>ren tillämpar punkten 2 av övergångsbestämmelserna till lagen<br>(1999:000) om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713).</p>
<h4>Till 61 kap.</h4>
<p>Äldre ränteförmånliga lån</p>
<p>104 § Vid värdering av ränteförmån som avses i 61 kap. 15 § inkomst-<br>skattelagen (1999:000) skall i fråga om lån som tagits upp före den<br>5 december 1986 i stället för statslåneräntan vid lånetillfället användas<br>närmast motsvarande ränta.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>316</p>
<p>Förmånsbil av 1996 års modell</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>105 § Vid värdering av bilförmån skall nybilspriset för bilar av 1996 års<br>modell justeras med hänsyn till de förändringar av försäljningsskatten<br>som skedde genom lagen (1996:833) om ändring i lagen (1996:537) om<br>ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.</p>
<h4>Till 62 kap.</h4>
<p>Periodiska understöd utfästa före den 9 november 1973</p>
<p>106 § I fråga om periodiska utbetalningar på grund av bindande förplik-<br>telse som uppkommit före den 9 november 1973 tillämpas vad som gäll-<br>de enligt den upphävda kommunalskattelagen (1928:370) och den upp-<br>hävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt i deras lydelse före<br>ikraftträdandet av lagen (1973:1113) om ändring i kommunal skatte lagen<br>och lagen (1973:1114) om ändring i lagen om statlig inkomstskatt.</p>
<h4>Till 63 kap.</h4>
<p>Särskilt grundavdrag</p>
<p>107 § I fråga om personer födda 1937 eller tidigare tillämpas i stället för<br>63 kap. 6-10 §§ inkomstskattelagen (1999:000) bestämmelserna i punkt<br>1 av anvisningarna till 48 § den upphävda kommunalskattelagen<br>(1928:370) i deras lydelse före ikraftträdandet av lagen (1998:682) om<br>ändring i nämnda lag.</p>
<p>317</p>
<p>2.3</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i miljöbalken</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 kap. 3 § miljöbalken skall ha följande ly-<br>delse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>10 kap.</h4>
<p>Kan inte någon verksamhets-<br>utövare utföra eller bekosta efter-<br>behandling av en förorenad fastig-<br>het är var och en efterbehand-<br>lingsansvarig som förvärvat fas-<br>tigheten och vid förvärvet känt till<br>föroreningarna eller då borde ha<br>upptäckt dem. Avser förvärvet en<br>privatbostadsfastighet enligt 1 kap.<br>5    § kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370) ansvarar endast en<br>förvärvare som känt till förore-<br>ningen. I fråga om förorenad<br>byggnad eller anläggning gäller<br>detsamma den som förvärvat den<br>fastighet där byggnaden eller an-<br>läggningen är belägen. Med för-<br>värv av fastighet likställs förvärv<br>av tomträtt.</p>
<p>3§</p>
<p>Kan inte någon verksamhets-<br>utövare utföra eller bekosta efter-<br>behandling av en förorenad fastig-<br>het är var och en efterbehand-<br>lingsansvarig som förvärvat fas-<br>tigheten och vid förvärvet känt till<br>föroreningarna eller då borde ha<br>upptäckt dem. Avser förvärvet en<br>privatbostadsfastighet enligt 2 kap.<br>13     § inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) ansvarar endast en<br>förvärvare som känt till förore-<br>ningen. I fråga om förorenad<br>byggnad eller anläggning gäller<br>detsamma den som förvärvat den<br>fastighet där byggnaden eller an-<br>läggningen är belägen. Med för-<br>värv av fastighet likställs förvärv<br>av tomträtt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förvärv som gjorts före ikraftträdandet.</p>
<p>318</p>
<h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:77) om       Prop. 1999/2000:2</h3>
<h3>försäkringsavtal</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall</p>
<p>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>3 §*</p>
<p>Avviker försäkringsvillkor från bestämmelse i denna lag, vare det ej<br>hinder för villkorets tillämpning, med mindre sådant i lagen angives.</p>
<p>Överlåtelse, pantsättning, för-<br>månstagarförordnande eller annat<br>förfogande över försäkring är utan<br>verkan om förfogandet skett i strid<br>mot försäkringsvillkor, som enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall intagas i försäkringsavtalet.<br>Förbud mot överlåtelse skall dock<br>ej utgöra hinder mot utmätning<br>eller överlåtelse vid ackord eller<br>konkurs i vidare mån än sådant<br>hinder föreligger på grund av vad<br>eljest föreskrivits i lag eller annan<br>författning.</p>
<p>Överlåtelse, pantsättning, för-<br>månstagarförordnande eller annat<br>förfogande över en försäkring är<br>utan verkan om förfogandet skett i<br>strid mot försäkringsvillkor, som<br>enligt 58 kap. 16 § inkomstskatte-<br>lagen (1999:000) skall tas in i för-<br>säkringsavtalet. Förbud mot över-<br>låtelse skall dock ej utgöra hinder<br>mot utmätning eller överlåtelse vid<br>ackord eller konkurs i vidare mån<br>än sådant hinder föreligger på<br>grund av vad som i övrigt före-<br>skrivits i lag eller annan för-<br>fattning.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den i januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förfoganden som skett före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1975:1353.</p>
<p>319</p>
<p>2.5</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1941:416) om<br>arvsskatt och gåvoskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 12 §, 22 § 3 mom., 23 § B och F samt 43 §<br>lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>12 §<sup>2</sup></p>
<p>Har någon i enlighet med lagen (1927:77) om försäkringsavtal insatts<br>såsom förmånstagare och erhåller han vid försäkringstagarens död förfo-<br>ganderätten över försäkringen eller, utan att sådan rätt förvärvas, utbetal-<br>ning på grund av försäkringen, skall vad förmånstagaren sålunda be-<br>kommer vid beräknande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom.<br>Vad nu sagts skall gälla jämväl vad som tillfaller någon enligt bestäm-<br>melserna i 104 § andra stycket nämnda lag. Hälften av vad som tillfaller<br>försäkringstagarens make i egenskap av förmånstagare är fritt från skatt.</p>
<p>Vidare skall</p>
<p>a) där livförsäkring, som är kapitalförsäkring men ej livränte-<br>försäkring, tagits å försäkringstagarens eller hans makes liv samt den rätt,<br>som på grund av försäkringsavtalet tillkommit endera av dem, jämlikt<br>116 § första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>någonderas gäld, eller</p>
<p>b) där försäkring tagits för<br>olycksfall eller sjukdom, vid skat-<br>tens beräknande från värdet av vad<br>som tillfallit någon i egenskap av<br>förmånstagare såsom skattefritt<br>avräknas ett belopp som motsvarar<br>sex gånger basbeloppet enligt la-<br>gen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring för det år under vilket skatt-<br>skyldigheten inträdde. Har på<br>grund av förordnande av samma<br>person förmånstagaren tidigare<br>erhållit sådant förvärv, som jäm-<br>likt 37 § 2 mom. är i beskattnings-<br>hänseende likställt med gåva, får<br>likväl från värdet av vad som inom<br>loppet av tio år tillfallit för-<br>månstagaren ej avräknas mer än ett<br>belopp som motsvarar sex gånger<br>basbeloppet enligt lagen om all-<br>män försäkring för det år under<br>vilket skattskyldighet inträdde för<br></p>
<p>b) där försäkring tagits för<br>olycksfall eller sjukdom, vid skat-<br>tens beräknande från värdet av vad<br>som tillfallit någon i egenskap av<br>förmånstagare såsom skattefritt<br>avräknas ett belopp som motsvarar<br>sex gånger prisbasbeloppet enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring för det år under vilket<br>skattskyldigheten inträdde. Har på<br>grund av förordnande av samma<br>person förmånstagaren tidigare<br>erhållit sådant förvärv, som jäm-<br>likt 37 § 2 mom. är i beskattnings-<br>hänseende likställt med gåva, far<br>likväl från värdet av vad som inom<br>loppet av tio år tillfallit för-<br>månstagaren ej avräknas mer än ett<br>belopp som motsvarar sex gånger<br>prisbasbeloppet enligt lagen om<br>allmän försäkring för det år under<br>vilket skattskyldighet inträdde för</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1993:940.</p>
<p>320</p>
<p>det senaste förvärvet.<br></p>
<p>det senaste förvärvet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Vad som pa grund av insättningar av samma person i ränte- och kapi-<br>talförsäkringsanstalt på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare<br>skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring, och skall<br>så anses som om försäkringen tagits vid tiden för den första insättningen<br>och på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning, vari insätt-<br>ningarna i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och försäk-<br>ringstagaren skolat äga rum.</p>
<p>Skattskyldighet enligt första stycket föreligger inte för rätt till pension<br>som utgår på grund av pensionsförsäkring. Skattskyldighet föreligger inte<br>heller för rätt till livränta som utgår på grund av annan försäkring än pen-<br>sionsförsäkring i den mån vad som på grund av förordnande av samma<br>person tillfallit den berättigade inte överstiger 2 500 kronor per år.</p>
<p>Angående vad som förstås med<br>kapitalförsäkring och pensions-<br>försäkring stadgas i anvisning-<br>arna till 31 § kommunalskatte-<br>lagen (1928:370).</p>
<p>Vad i första och andra styckena<br>här ovan sägs skall, även om för-<br>månstagarförordnande i enlighet<br>med lagen om försäkringsavtal<br>icke föreligger, äga tillämpning<br>jämväl i fråga om vad som tillfallit<br>någon på grund av statens grupp-<br>livförsäkring eller jämförbar av<br>kommunal eller enskild arbets-<br></p>
<p>givare avtalad grupplivförsäkring<br>eller på grund av sådan förmån<br>från kommun, som avses i punkt 1<br>adertonde stycket av anvisningar-<br>na till 31 § kommunalskattelagen.</p>
<p>Angående vad som förstås med<br>kapitalförsäkring och pensions-<br>försäkring stadgas i 58 kap. 2 §<br>inkomstskattelagen (1999:000).</p>
<p>Vad i första och andra styckena<br>här ovan sägs skall, även om för-<br>månstagarförordnande i enlighet<br>med lagen om försäkringsavtal<br>icke föreligger, äga tillämpning<br>jämväl i fråga om vad som tillfallit<br>någon på grund av statens grupp-<br>livförsäkring eller jämförbar av<br>kommunal eller enskild arbets-<br></p>
<p>givare avtalad grupplivförsäkring<br>eller på grund av sådan förmån<br>från kommun, som motsvarar<br>statens grupplivförsäkring, även<br>om förmånen inte utgår på grund<br>av försäkring.</p>
<p>Vad som vid en försäkringstagares död tillfaller någon på grund av<br>förordnande som avser utländsk försäkring skall vid beräknande av arvs-<br>skatt behandlas som om det hade tillhört boet och tillagts förmånstagaren<br>genom testamente. Har försäkringen tagits för olycksfall eller sjukdom<br>eller är fråga om en sådan försäkring som - om den inte hade varit ut-<br>ländsk - skulle ha uppfyllt de förutsättningar som anges i andra stycket<br>a), tillämpas bestämmelserna i det stycket. För rätt till pension på grund<br>av en utländsk försäkring som skall behandlas som pensionsförsäkring<br>vid inkomsttaxeringen föreligger inte skattskyldighet. Vid övriga förvärv<br>av livränta på grund av utländsk försäkring tillämpas bestämmelserna i<br>fjärde stycket andra meningen.</p>
<p>Med utländsk försäkring förstås en försäkring som har meddelats i en<br>utomlands bedriven försäkringsrörelse.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte<br>för rätt till pension på grund av<br>pensionssparavtal enligt 1 kap. 2 §</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte<br>för rätt till pension på grund av<br>pensionssparavtal enligt 1 kap. 2 §</p>
<p>321</p>
<p>11 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 2, Del 1</p>
<p>lagen (1993:931) om individuellt<br>pensionssparande. När behållning<br>på pensionssparkonto skall tas upp<br>som en tillgång i dödsboet och<br>avskattning skall ske enligt 32 §<br>1 mom. första stycket j kommunal-<br>skattelagen skall behållningen tas<br>upp till halva värdet.</p>
<p>22 §</p>
<p>3 mom.<sup>3</sup> Ingår fast egendom<br>enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370) i en förvärvskälla inom<br>inkomstslaget näringsverksamhet<br>tillämpas bestämmelserna i 4 §<br>och, med undantag av femte<br>stycket sista meningen, punkt 2 av<br>anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen<br>(1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt i dess lydelse intill ut-<br>gången av år 1991. Vad nu har<br>sagts gäller även sådan egendom<br>som enligt punkt 2 sjunde och åt-<br>tonde styckena av anvisningarna<br>till 3 och 4 §§ lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt i dess lydelse<br>intill utgången av år 1991 skall<br>anses som en särskild förvärvs-<br>källa inom inkomstslaget närings-<br>verksamhet.<br></p>
<p>lagen (1993:931) om individuellt<br>pensionssparande. När behållning<br>på pensionssparkonto skall tas upp<br>som en tillgång i dödsboet och<br>avskattning skall ske enligt 58 kap.<br>33 § inkomstskattelagen skall be-<br>hållningen tas upp till halva vär-<br>det.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>3 mom. Ingår fast egendom<br>enligt          inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) i en näringsverksamhet<br>tillämpas bestämmelserna i 4 §<br>och, med undantag av femte<br>stycket sista meningen, punkt 2 av<br>anvisningarna till 3 och 4 §§ den<br>upphävda lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt. Vad nu<br>har sagts gäller även sådan egen-<br>dom som enligt punkt 2 sjunde och<br>åttonde styckena av anvisningarna<br>till 3 och 4 §§ den upphävda lagen<br>om statlig förmögenhetsskatt<br>skulle anses som en särskild för-<br>värvskälla inom inkomstslaget<br>näringsverksamhet.</p>
<p>Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket skall<br>som taxeringsvärde anses det värde som enligt 1 eller 2 mom. skall ligga<br>till grund för beräkning av arvsskatt.</p>
<p>23 §</p>
<p>B.<sup>4</sup> Aktier som är inregistrerade<br>vid inländsk börs eller noteras på<br>utländsk börs, andelar i värde-<br>pappersfonder samt andra värde-<br>papper än aktier som omsätts<br>marknadsmässigt och är av det<br>slag som anges i 27 § 1 mom. la-<br>gen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt tas upp till 75 procent<br>av det noterade värdet.</p>
<p>B. Aktier som är inregistrerade<br>vid inländsk börs eller noteras på<br>utländsk börs, andelar i värde-<br>pappersfonder samt andra värde-<br>papper än aktier som omsätts<br>marknadsmässigt och är av det<br>slag som anges i 48 kap. 2 § in-<br>komstskattelagen (1999:000) tas<br>upp till 75 procent av det noterade<br>värdet.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1991:1836.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1992:1093.</p>
<p>322</p>
<p>Aktier som inte är av det slag som avses i första stycket men som är<br>föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om<br>avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet.</p>
<p>Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade<br>eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier<br>i bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade<br>aktierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas<br>upp till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.</p>
<p>Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det<br>noterade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en<br>försäljning under normala förhållanden, far i stället priset vid en sådan<br>försäljning läggas till grund för värderingen.</p>
<p>Aktier som inte omfattas av be-<br>stämmelserna i första-tredje<br>styckena samt andelar i ekono-<br>miska föreningar och handelsbolag<br>tas upp till det pris som kan påräk-<br>nas vid en försäljning under nor-<br>mala förhållanden, varvid dock<br>följande skall iakttas. I den mån<br>uppskattningen grundas på värdet<br>av tillgångar som ingår i förvärvs-<br>källa i inkomstslaget näringsverk-<br>samhet beräknas - under förutsätt-<br>ning att egendomen är sådan som<br>avses i punkt 2 första stycket eller<br>sjunde och åttonde styckena av<br>anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen<br>(1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt i dess lydelse intill ut-<br>gången av år 1991 - tillgångarnas<br>värde med tillämpning av reglerna<br>i F tredje stycket; vid gåva dock<br>under den ytterligare förutsätt-<br>ningen att de i 43 § andra stycket<br>angivna kraven iakttagits. I den<br>mån uppskattningen grundas på<br>värdet av tillgångar som avses i<br>första-tredje styckena, skall värdet<br>av dessa tillgångar anses motsvara<br>vad som skulle tas upp vid en till-<br>lämpning av bestämmelserna i<br>första-fjärde styckena.</p>
<p>Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första-tredje och<br>femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning<br>under normala förhållanden.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Aktier som inte omfattas av be-<br>stämmelserna i första-tredje<br>styckena samt andelar i ekono-<br>miska föreningar och handelsbolag<br>tas upp till det pris som kan på-<br>räknas vid en försäljning under<br>normala förhållanden, varvid dock<br>följande skall iakttas. I den mån<br>uppskattningen grundas på värdet<br>av tillgångar som ingår i en nä-<br>ringsverksamhet beräknas - under<br>förutsättning att egendomen är<br>sådan som avses i punkt 2 första<br>stycket eller sjunde och åttonde<br>styckena av anvisningarna till 3<br>och 4 §§ den upphävda lagen<br>(1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt - tillgångarnas värde<br>med tillämpning av reglerna i F<br>tredje stycket; vid gåva dock under<br>den ytterligare förutsättningen att<br>de i 43 § andra stycket angivna<br>kraven iakttagits. I den mån upp-<br>skattningen grundas på värdet av<br>tillgångar som avses i första-tredje<br>styckena, skall värdet av dessa<br>tillgångar anses motsvara vad som<br>skulle tas upp vid en tillämpning<br>av bestämmelserna i första-ljärde<br>styckena.</p>
<p>323</p>
<p>F.<sup>5</sup> Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett vär-<br>de som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller<br>bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde<br>som föreningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22 § och<br>med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder<br>enligt senaste bokslut.</p>
<p>Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas<br>ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts<br>av boets avveckling.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Vid värderingen av förvärvs-<br>källa eller del av förvärvskälla<br>som enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370) ingår i inkomstslaget<br>näringsverksamhet tillämpas - un-<br>der förutsättning att egendomen är<br>sådan som avses i punkt 2 första<br>stycket eller sjunde och åttonde<br>styckena av anvisningarna till<br>3 och 4 §§ lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt i dess<br>lydelse intill utgången av år 1991<br>- bestämmelserna i 4 § och, med<br>undantag av femte stycket sista<br>meningen, punkt 2 av anvisningar-<br>na till 3 och 4 §§ lagen om statlig<br>förmögenhetsskatt i dess lydelse<br>intill utgången av år 1991.</p>
<p>Vid värderingen av en närings-<br>verksamhet eller en del av en nä-<br>ringsverksamhet tillämpas - under<br>förutsättning att egendomen är<br>sådan som avses i punkt 2 första<br>stycket eller sjunde och åttonde<br>styckena av anvisningarna till<br>3 och 4 §§ den upphävda lagen<br>(1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt - bestämmelserna i 4 §<br>och, med undantag av femte styck-<br>et sista meningen, punkt 2 av an-<br>visningarna till 3 och 4 §§ den<br>upphävda lagen om statlig för-<br>mögenhetsskatt.</p>
<p>43 §<sup>6</sup></p>
<p>Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan sär-<br>skilt angivna bestämmelser i 6-9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om<br>arvsskatt vidare är stadgat i 4 § tredje stycket, 13 § 2 mom., 14 och<br>20 §§, 22 § med undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje<br>stycket, 24-27 §§, 28 § med undantag av andra och fjärde styckena samt<br>32 §. Därvid skall hänvisningen i 32 § f) till 19 § i stället gälla 41 § samt<br>28 § första och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter<br>givaren.</p>
<p>Har gåva lämnats utan förbehåll<br>till förmån för givaren eller annan<br>och avser gåvan all givarens rätt<br>till förvärvskälla eller del av för-<br>värvskälla inom inkomstslaget<br>näringsverksamhet enligt kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) som<br>han äger direkt eller genom juri-<br>disk person, skall, utöver bestäm-</p>
<p>Har gåva lämnats utan förbehåll<br>till förmån för givaren eller annan<br>och avser gåvan all givarens rätt<br>till en näringsverksamhet eller en<br>del av en näringsverksamhet som<br>han äger direkt eller genom juri-<br>disk person, skall, utöver bestäm-<br>melserna i första stycket - under<br>förutsättning att egendomen är</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1991:1836.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1991:1836.</p>
<p>324</p>
<p>melserna i första stycket - under<br>förutsättning att egendomen är<br>sådan som avses i punkt 2 första<br>stycket eller sjunde och åttonde<br>styckena av anvisningarna till 3<br>och 4 §§ lagen (1947:577) om<br>statlig förmögenhetsskatt i dess<br>lydelse intill utgången av år 1991<br>- även 22 § 3 mom. och 23 § F<br>tredje stycket tillämpas när gå-<br>voskatten bestäms. Har gåvotaga-<br>ren inom fem år efter det att skatt-<br>skyldighet för gåvan inträtt genom<br>köp, byte eller något därmed jäm-<br>förligt fång eller genom gåva eller<br>bodelning av annan anledning än<br>makes död avhänt sig egendomen<br>eller väsentlig del därav, skall ny<br>gåva anses föreligga med det värde<br>varmed den ursprungliga gåvan<br>nedsatts.</p>
<p>sådan som avses i punkt 2 första<br>stycket eller sjunde och åttonde<br>styckena av anvisningarna till<br>3 och 4 §§ den upphävda lagen<br>(1947:577) om statlig förmögen-<br>hetsskatt - även 22 § 3 mom. och<br>23 § F tredje stycket tillämpas när<br>gåvoskatten bestäms. Har gåvota-<br>garen inom fem år efter det att<br>skattskyldighet för gåvan inträtt<br>genom köp, byte eller något där-<br>med jämförligt fång eller genom<br>gåva eller bodelning av annan an-<br>ledning än makes död avhänt sig<br>egendomen eller väsentlig del där-<br>av, skall ny gåva anses föreligga<br>med det värde varmed den ur-<br>sprungliga gåvan nedsatts.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas i de fall<br>skattskyldighet inträder efter utgången av år 1999.</p>
<p>325</p>
<h3>2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1955:257) om<br>inventering av varulager för inkomsttaxeringen</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1955:257) om inventering av<br>varulager för inkomsttaxeringen' skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN032/prop_19992000__2-3.png" style="width:15pt;height:12pt;"/>
<p>Skattskyldig som är bokförings-<br>skyldig enligt bokföringslagen<br>(1999:000) skall inventera varje i<br>lagret ingående post av tillgångar<br>avsedda för omsättning eller för-<br>brukning. Vid inventeringen skall<br>upprättas en förteckning som för<br>varje post anger det lägsta av an-<br>skaffningsvärdet och verkliga vär-<br>det. Begreppen anskaffningsvärde<br>och verkligt värde har den inne-<br>börd som anges i 4 kap. 9 § andra-<br>fjärde styckena årsredovisnings-<br>lagen (1995:1554), 4 kap. 5 § la-<br>gen (1995:1559) om årsredovis-<br>ning i kreditinstitut och värdepap-<br>persbolag eller 4 kap. 4 § lagen<br>(1995:1560) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag. Vid bestäm-<br>mande av lagrets anskaffnings-<br>värde skall de lagertillgångar, som<br>ligger kvar i den skattskyldiges<br>lager vid beskattningsårets utgång,<br>anses som de av honom senast</p>
<p>Skattskyldig som är bokförings-<br>skyldig enligt bokföringslagen<br>(1999:000) skall inventera varje i<br>lagret ingående post av tillgångar<br>avsedda för omsättning eller för-<br>brukning. Vid inventeringen skall<br>upprättas en förteckning som för<br>varje post anger det lägsta av an-<br>skaffningsvärdet och verkliga vär-<br>det. Begreppen anskaffningsvärde<br>och verkligt värde har den inne-<br>börd som anges i 4 kap. 9 § andra-<br>fjärde styckena årsredovisnings-<br>lagen (1995:1554), 4 kap. 5 § la-<br>gen (1995:1559) om årsredovis-<br>ning i kreditinstitut och värdepap-<br>persbolag eller 4 kap. 4 § lagen<br>(1995:1560) om årsredovisning i<br>försäkringsföretag. Vid bestäm-<br>mande av lagrets anskaffnings-<br>värde skall de lagertillgångar, som<br>ligger kvar i den skattskyldiges<br>lager vid beskattningsårets utgång,<br>anses som de av honom senast</p>
<p>anskaffade eller tillverkade. Om<br></p>
<p>anskaffade eller tillverkade. Om</p>
<p>den skattskyldige yrkar att lagret<br>skall värderas i enlighet med punkt<br>2 tredje stycket av anvisningarna<br>till 24 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) skall anskaffningsvär-<br>det på varje post anges i för-</p>
<p>den skattskyldige yrkar att lagret<br>skall värderas i enlighet med 17<br>kap. 4 § inkomstskattelagen<br>(1999:000), skall anskaffningsvär-<br>det på varje post anges i förteck-<br>ningen.</p>
<p>teckningen.</p>
<p>Första stycket gäller inte tillgångar som värderats med tillämpning av<br>4 kap. 12 § årsredovisningslagen.</p>
<p>Om inventeringen sker före balansdagen skall värdet på lagertill-<br>gångama vid inventeringstillfallet kunna korrigeras på ett tillfreds-</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144.</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1998/99:130.</p>
<p>326</p>
<p>ställande sätt med hänsyn till lagerutvecklingen fram till och med balans- Prop. 1999/2000:2<br>dagen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången<br>i fråga om 2002 års taxering.</p>
<p>327</p>
<p>2.7</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>3 kap.</h4><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN032/prop_19992000__2-4.png" style="width:15pt;height:10pt;"/>
<p>Sjukpenninggrundande inkomst<br>är den årliga inkomst i pengar som<br>en försäkrad kan antas komma att<br>tills vidare få för eget arbete, an-<br>tingen såsom arbetstagare i allmän<br>eller enskild tjänst (inkomst av<br>anställning) eller på annan grund<br>(inkomst av annat förvärvsarbete).<br>Som inkomst av anställning räknas<br>dock inte ersättning från en ar-<br>betsgivare som är bosatt utom-<br>lands eller en utländsk juridisk<br>person, om arbetet har utförts i<br>arbetsgivarens verksamhet utom<br>riket. I fråga om arbete som utförs<br>utomlands av den som av en statlig<br>arbetsgivare sänts till ett annat<br>land för arbete för arbetsgivarens<br>räkning bortses vid beräkningen av<br>sjukpenninggrundande inkomst<br>från sådana lönetillägg som be-<br>tingas av ökade levnadskostnader<br>och andra särskilda förhållanden i<br>sysselsättningslandet. Som in-<br>komst av anställning eller inkomst<br>av annat förvärvsarbete räknas inte<br>heller intäkt som avses i 32 §<br>1 mom. första stycket h och i<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller sådan ersättning som anges i<br>1 § första stycket 1-5 och fjärde<br>stycket lagen (1990:659) om sär-<br>skild löneskatt på vissa för-<br>värvsinkomster. Som inkomst av<br>annat förvärvsarbete räknas inte</p>
<p>Sjukpenninggrundande inkomst<br>är den årliga inkomst i pengar som<br>en försäkrad kan antas komma att<br>tills vidare få för eget arbete, an-<br>tingen såsom arbetstagare i allmän<br>eller enskild tjänst (inkomst av<br>anställning) eller på annan grund<br>(inkomst av annat förvärvsarbete).<br>Som inkomst av anställning räknas<br>dock inte ersättning från en ar-<br>betsgivare som är bosatt utom-<br>lands eller en utländsk juridisk<br>person, om arbetet har utförts i<br>arbetsgivarens verksamhet utom<br>riket. I fråga om arbete som utförs<br>utomlands av den som av en statlig<br>arbetsgivare sänts till ett annat<br>land för arbete för arbetsgivarens<br>räkning bortses vid beräkningen av<br>sjukpenninggrundande inkomst<br>från sådana lönetillägg som be-<br>tingas av ökade levnadskostnader<br>och andra särskilda förhållanden i<br>sysselsättningslandet. Som in-<br>komst av anställning eller inkomst<br>av annat förvärvsarbete räknas inte<br>heller inkomst som avses i 10 kap.<br>3   §   1-3 inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) eller sådan ersättning<br>som anges i 1 § första stycket 1-5<br>och fjärde stycket lagen<br>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster. Som<br>inkomst av annat förvärvsarbete<br>räknas inte sådan ersättning enligt</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1982:120.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:677.</p>
<p>328</p>
<p>sådan ersättning enligt gruppsjuk-<br>försäkring eller trygghetsförsäk-<br>ring vid arbetsskada som enligt 2 §<br>första stycket lagen om särskild<br>löneskatt på vissa förvärvsin-<br>komster utgör underlag för nämn-<br>da skatt. Den sjukpenninggrun-<br>dande inkomsten fastställs av för-<br>säkringskassan. Inkomst av an-<br>ställning och inkomst av annat<br>förvärvsarbete skall därvid var för<br>sig avrundas till närmast lägre<br>hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst bortses från<br>sådan inkomst av anställning och<br>annat förvärvsarbete som översti-<br>ger sju och en halv gånger pris-<br>basbeloppet. Det belopp som så-<br>lunda skall undantas skall i första<br>hand räknas av från inkomst av<br>annat förvärvsarbete. Ersättning<br>för utfört arbete i annan form än<br>pension räknas som inkomst av<br>anställning, såvida ersättningen<br>under ett år uppgår till minst 1 000<br>kronor, även om mottagaren inte<br>är anställd hos den som utger er-<br>sättningen. I nu angivna fall skall<br>den som utför arbetet anses såsom<br>arbetstagare och den som utger<br>ersättningen såsom arbetsgivare.<br>Kan ersättning för arbete för nå-<br>gon annans räkning under året inte<br>antas uppgå till minst 1 000 kro-<br>nor, skall ersättningen från denne<br>inte tas med vid beräkningen av<br>den sjukpenninggrundande in-<br>komsten i annat fall än då den ut-<br>gör inkomst av näringsverksamhet.<br>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst av anställning<br>skall bortses från ersättning som<br>enligt 2 a § skall anses som in-<br>komst av annat förvärvsarbete<br>samt ersättning som idrottsutövare<br>far från sådan ideell förening som<br>avses i 7 £ 5 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br></p>
<p>gruppsjukförsäkring eller trygg-<br>hetsförsäkring vid arbetsskada<br>som enligt 2 § första stycket lagen<br>om särskild löneskatt på vissa för-<br>värvsinkomster utgör underlag för<br>nämnda skatt. Den sjukpenning-<br>grundande inkomsten fastställs av<br>försäkringskassan. Inkomst av<br>anställning och inkomst av annat<br>förvärvsarbete skall därvid var för<br>sig avrundas till närmast lägre<br>hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst bortses från<br>sådan inkomst av anställning och<br>annat förvärvsarbete som översti-<br>ger sju och en halv gånger pris-<br>basbeloppet. Det belopp som så-<br>lunda skall undantas skall i första<br>hand räknas av från inkomst av<br>annat förvärvsarbete. Ersättning<br>för utfört arbete i annan form än<br>pension räknas som inkomst av<br>anställning, såvida ersättningen<br>under ett år uppgår till minst 1 000<br>kronor, även om mottagaren inte<br>är anställd hos den som utger er-<br>sättningen. I nu angivna fall skall<br>den som utför arbetet anses såsom<br>arbetstagare och den som utger<br>ersättningen såsom arbetsgivare.<br>Kan ersättning för arbete för nå-<br>gon annans räkning under året inte<br>antas uppgå till minst 1 000 kro-<br>nor, skall ersättningen från denne<br>inte tas med vid beräkningen av<br>den sjukpenninggrundande in-<br>komsten i annat fall än då den ut-<br>gör inkomst av näringsverksamhet.<br>Vid beräkning av sjukpenning-<br>grundande inkomst av anställning<br>skall bortses från ersättning som<br>enligt 2 a § skall anses som in-<br>komst av annat förvärvsarbete<br>samt ersättning som idrottsutövare<br>får från sådan ideell förening som<br>avses i 7 kap. 7 § första stycket<br>inkomstskattelagen (1999:000)</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>329</p>
<p>och som har till huvudsakligt syfte<br>att främja idrottslig verksamhet,<br>om ersättningen från föreningen<br>under året inte kan antas uppgå till<br>minst ett halvt prisbasbelopp. Vid<br>beräkning av sjukpenninggrund-<br>ande inkomst av anställning bort-<br>ses även från ersättning från en<br>stiftelse som har till väsentligt än-<br>damål att tillgodose ekonomiska<br>intressen hos dem som är eller har<br>varit anställda hos en arbetsgivare<br>som lämnat bidrag till stiftelsen<br>(vinstandelsstiftelse) eller från en<br>annan juridisk person med motsva-<br>rande ändamål, om ersättningen<br>avser en sådan anställd och inte<br>utgör ersättning för arbete för den<br>juridiska personens räkning. Detta<br>gäller dock endast om de bidrag<br>arbetsgivaren lämnat till den juri-<br>diska personen varit avsedda att<br>vara bundna under minst tre ka-<br>lenderår och att på likartade villkor<br>tillkomma en betydande del av de<br>anställda. Om arbetsgivaren är ett<br>fåmansföretag eller ett fåmansägt<br>handelsbolag skall vid beräkning-<br>en inte bortses från ersättning som<br>den juridiska personen lämnar till<br>sådan företagsledare eller delägare<br>i företaget eller denne närstående<br>person som avses i punkt 14 av<br>anvisningarna till 32 § kommunal-<br>skattelagen. Vid beräkning av<br>sjukpenninggrundande inkomst av<br>anställning skall alltid bortses från<br>ersättning från en vinstandelsstif-<br>telse som härrör från bidrag som<br>arbetsgivaren lämnat under åren<br>1988-1991.</p>
<p>person avses detsamma som i in-<br>komstskattelagen. Vid beräkning<br>av sjukpenninggrundande inkomst<br>av anställning skall alltid bortses<br>från ersättning från en vinstan-<br>delsstiftelse som härrör från bidrag<br>som arbetsgivaren lämnat under<br>åren 1988-1991.</p>
<p>Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där för-<br>hållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplys-<br>ningar som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgi-<br>vare eller som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts<br>av den försäkrades inkomst. Semesterlön får inte inräknas i den sjukpen-<br>ninggrundande inkomsten till högre belopp än vad som skulle ha utgivits</p>
<p>och som har till huvudsakligt syfte<br>att främja idrottslig verksamhet,<br>om ersättningen från föreningen<br>under året inte kan antas uppgå till<br>minst ett halvt prisbasbelopp. Vid<br>beräkning av sjukpenninggrund-<br>ande inkomst av anställning bort-<br>ses även från ersättning från en<br>stiftelse som har till väsentligt än-<br>damål att tillgodose ekonomiska<br>intressen hos dem som är eller har<br>varit anställda hos en arbetsgivare<br>som lämnat bidrag till stiftelsen<br>(vinstandelsstiftelse) eller från en<br>annan juridisk person med motsva-<br>rande ändamål, om ersättningen<br>avser en sådan anställd och inte<br>utgör ersättning för arbete för den<br>juridiska personens räkning. Detta<br>gäller dock endast om de bidrag<br>arbetsgivaren lämnat till den juri-<br>diska personen varit avsedda att<br>vara bundna under minst tre ka-<br>lenderår och att på likartade villkor<br>tillkomma en betydande del av de<br>anställda. Om arbetsgivaren är ett<br>fåmansföretag eller ett fåmans-<br>handelsbolag skall vid beräkning-<br>en inte bortses från ersättning som<br>den juridiska personen lämnar till<br>sådan företagsledare eller delägare<br>i företaget eller en person som är<br>närstående till någon av dem. Med<br>fåmansföretag, fåmanshandelsbo-<br>lag, företagsledare och närstående</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>330</p>
<p>i lön for utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning Prop. 1999/2000:2<br>skall gälla semesterersättning. Inkomst av arbete för egen räkning far ej<br>beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för<br>annans räkning.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om inkomst som avser tid före ikraftträdandet.</p>
<p>331</p>
<h3>2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382)<br>angående införande av lagen om allmän försäkring</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1962:382) angående införande av<br>lagen om allmän försäkring skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>16 §</p>
<p>Bestämmelserna i tredje stycket<br>punkterna 1-4 övergångsbestäm-<br>melserna till lagen (1960:99) an-<br>gående ändring i lagen den 29 juni<br>1946 (nr 431) om folkpensionering<br>skall fortfarande tillämpas. Beträf-<br>fande änkepension efter man, som<br>avlidit före den 1 juli 1960, skall<br>dock i stället för 8 § första stycket<br>lagen om folkpensionering i lag-<br>rummets lydelse före nämnda tid-<br>punkt gälla, att sådan pension<br>minskas med 35 procent av den<br>pensionsberättigades årsinkomst.<br>Vid tillämpning i fall som nu sagts<br>av 13 § 2 mom. sistnämnda lag<br>skall även procenttalet 20 utbytas<br>mot 10 samt beloppet 20 000 kro-<br>nor utbytas mot 75 000 kronor.<br>Vid inkomstberäkningen bortses<br>från inkomst av privatbostadsfas-<br>tighet eller privatbostad som avses<br>i 5 f kommunalskattelagen<br>(1928:370) och som utgör pensio-<br>närens permanentbostad. Vid be-<br>räkning av förmögenhet skall vär-<br>det av sådan privatbostadsfastighet<br>eller privatbostad inte beaktas.</p>
<p>Bestämmelserna i tredje stycket<br>punkterna 1-4 övergångsbestäm-<br>melserna till lagen (1960:99) an-<br>gående ändring i lagen den 29 juni<br>1946 (nr 431) om folkpensionering<br>skall fortfarande tillämpas. Beträf-<br>fande änkepension efter man, som<br>avlidit före den 1 juli 1960, skall<br>dock i stället för 8 § första stycket<br>lagen om folkpensionering i lag-<br>rummets lydelse före nämnda tid-<br>punkt gälla, att sådan pension<br>minskas med 35 procent av den<br>pensionsberättigades årsinkomst.<br>Vid tillämpning i fall som nu sagts<br>av 13 § 2 mom. sistnämnda lag<br>skall även procenttalet 20 utbytas<br>mot 10 samt beloppet 20 000 kro-<br>nor utbytas mot 75 000 kronor.<br>Vid inkomstberäkningen bortses<br>från inkomst av sådan privatbo-<br>stadsfastighet eller privatbostads-<br>rätt som avses i 2 kap. 13 respek-<br>tive 18 § inkomstskattelagen<br>(1999:000) och som utgör pen-<br>sionärens permanentbostad. Vid<br>beräkning av förmögenhet skall<br>värdet av sådan privatbostadsfas-<br>tighet eller privatbostadsrätt inte<br>beaktas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande vid beräkning av inkomst eller förmögenhet som avser tid<br>före ikraftträdandet.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:1588.</p>
<p>332</p>
<h3>2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1963:587) om<br>inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963:587) om inkomstbeskatt-<br>ning av fideikommissbo, m.m.<sup>1</sup></p>
<p>dels att 2 e § skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att nuvarande 2 f och 2 g §§ skall betecknas 2 e och f §§,</p>
<p>dels att 2, 2a, 2c och 2 d §§ samt de nya 2 e och f §§ skall ha följande<br>lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 §, av följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>2</p>
<p>Om en fideikommissfastighet<br>överförs till ett aktiebolag genom<br>tillskott i samband med aktie-<br>teckning, skall skattepliktig reali-<br>sationsvinst eller avdragsgill reali-<br>sationsförlust inte anses uppkom-<br>ma genom överföringen.</p>
<p>2</p>
<p>I fall som avses i 2 § har en fi-<br>deikommissinnehavare eller ett<br>fideikommissbo rätt att efter an-<br>mälan undantas från beskattning<br>för sådan intäkt av näringsverk-<br>samhet som hänför sig till skogs-<br>bruk eller tomtrörelse och som<br>föranleds av överföringen. Därvid<br>gäller i fråga om skogsbruk att<br>aktiebolaget skall överta det in-<br>gångsvärde som gäller för fidei-<br>kommisset eller fideikommissboet.<br>I fråga om tomtrörelse gäller att<br>bolagets anskaffningsvärde för en<br>fastighet eller en del av fastighet<br>som vid överföringen ingår i tomt-<br>rörelsen anses motsvara det skat-<br>temässiga värdet av en sådan fas-<br>tighet eller fastighetsdel hos fidei-<br>kommisset eller fideikommissboet.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Om en fideikommissfastighet<br>överförs till ett aktiebolag genom<br>tillskott i samband med aktie-<br>teckning, skall skattepliktig kapi-<br>talvinst eller avdragsgill kapital-<br>förlust inte anses uppkomma ge-<br>nom överföringen.</p>
<p>a§<sup>3</sup></p>
<p>I fall som avses i 2 § har en fi-<br>deikommissinnehavare eller ett<br>fideikommissbo rätt att efter an-<br>mälan undantas från beskattning<br>för sådan intäkt av näringsverk-<br>samhet som hänför sig till skogs-<br>bruk eller tomtrörelse och som<br>föranleds av överföringen. Därvid<br>gäller i fråga om skogsbruk att<br>aktiebolaget skall överta det åter-<br>stående anskaffningsvärde som<br>gäller för fideikommisset eller<br>fideikommissboet. I fråga om<br>tomtrörelse gäller att bolagets an-<br>skaffningsvärde för en fastighet<br>eller en del av fastighet som vid<br>överföringen ingår i tomtrörelsen<br>anses motsvara det skattemässiga<br>värdet av en sådan fastighet eller<br>fastighetsdel hos fideikommisset<br>eller fideikommissboet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av lagens rubrik 1986:1294.</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1998/99:114.</p>
<p><sup>3</sup> Lydelse enligt prop. 1998/99:114.</p>
<p>333</p>
<p>Om en samling som avses i 17 §<br>lagen (1963:583) om avveckling<br>av fideikommiss överförs till ett<br>aktiebolag genom tillskott i sam-<br>band med aktieteckning, skall<br>skattepliktig realisationsvinst eller<br>avdragsgill realisationsförlust inte<br>anses uppkomma genom överför-<br>ingen.</p>
<p>Om en fastighet eller en tillgång<br>som ingår i en samling som avses i<br>17 § lagen (1963:583) om avveck-<br>ling av fideikommiss efter utgång-<br>en av år 1999 har överförts till ett<br>aktiebolag genom tillskott i sam-<br>band med aktieteckning, skall bo-<br>lagets anskaffningsvärde för egen-<br>domen anses motsvara tillgångens<br>skattemässiga värde vid tidpunk-<br>ten för överföringen.</p>
<p>(2 f §)</p>
<p>Vid överföring av en närings-<br>fastighet enligt 2 § tillämpas inte<br>bestämmelserna om återföring av<br>värdeminskningsavdrag m.m. i<br>punkt 4 andra stycket och punkt 5<br>av anvisningarna till 22 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370).</p>
<p>2c§<sup>4</sup></p>
<p>Om en samling som avses i 17 §<br>lagen (1963:583) om avveckling<br>av fideikommiss överförs till ett<br>aktiebolag genom tillskott i sam-<br>band med aktieteckning, skall<br>skattepliktig kapitalvinst eller av-<br>dragsgill kapitalförlust inte anses<br>uppkomma genom överföringen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>§<sup>5</sup></p>
<p>Om en fastighet eller en tillgång<br>som ingår i en samling som avses i<br>17 § lagen (1963:583) om avveck-<br>ling av fideikommiss efter utgång-<br>en av år 1999 har överförts till ett<br>aktiebolag genom tillskott i sam-<br>band med aktieteckning, skall bo-<br>lagets anskaffningsvärde eller an-<br>skaffningsutgift för egendomen<br>anses motsvara tillgångens skat-<br>temässiga värde vid tidpunkten för<br>överföringen.</p>
<p>Vid överföring av en närings-<br>fastighet enligt 2 § tillämpas inte<br>bestämmelserna om återföring av<br>värdeminskningsavdrag m.m. i 26<br>kap.           inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000).</p>
<p>(2g§)</p>
<p>Om i fall som avses i 2 eller<br>2 c § en överföring av en fidei-<br>kommissfastighet eller en samling<br>som avses i 17 § lagen (1963:583)<br>om avveckling av fideikommiss<br>gjorts efter utgången av år 1999</p>
<p>2/?</p>
<p>Om i fall som avses i 2 eller<br>2 c § en överföring av en fidei-<br>kommissfastighet eller en samling<br>som avses i 17 § lagen (1963:583)<br>om avveckling av fideikommiss<br>gjorts efter utgången av år 1999</p>
<p><sup>4</sup> Lydelse enligt prop. 1998/99:114.</p>
<p><sup>5</sup> Lydelse enligt prop. 1998/99:114.</p>
<p><sup>6</sup> Lydelse enligt prop. 1998/99:114.</p>
<p><sup>7</sup> Lydelse enligt prop. 1998/99:114.</p>
<p>334</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>skall anskaffningsvärdet for aktie<br>som förvärvas i samband med<br>överföringen anses motsvara den<br>överförda fastighetens respektive<br>samlingens marknadsvärde vid<br>den tidpunkten, fördelat på de ak-<br>tier som då förvärvas.</p></td><td>
<p>skall anskaffningsvärdet eller an- Prop. 1999/2000:2<br>skaffningsutgiften for aktie som<br>förvärvas i samband med överför-<br>ingen anses motsvara den överför-<br>da fastighetens respektive sam-<br>lingens marknadsvärde vid den<br>tidpunkten, fördelat på de aktier<br>som då förvärvas.</p>
<p>Termer och uttryck som används<br>i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområde som i<br>inkomstskattelagen (1999:000).</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i den kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första<br>gången vid 2002 års taxering.</p>
<p><sup>s</sup> Tidigare 3 § upphävd genom (1990:352).</p>
<p>335</p>
<h3>2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med<br>särskilda bestämmelser om kommuns och annan<br>menighets utdebitering av skatt, m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 a§§ lagen (1965:269) med sär-<br>skilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av<br>skatt, m.m.<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Skattesatsen för kommuns uttag<br>av kommunal inkomstskatt och<br>landstings uttag av landstingsskatt<br>samt avgiftssatsen för uttag av<br>begravningsavgift enligt 9 kap.<br>begravningslagen (1990:1144)<br>skall bestämmas i förhållande till<br>det antal skattekronor, som enligt<br>skattemyndighetens beräkning<br>kommer att påföras de skattskyldi-<br>ga vid taxeringen det år skatte-<br>och avgiftssatserna skall faststäl-<br>las. Motsvarande gäller vid be-<br>stämmande av avgiftssatsen för ett<br>trossamfunds uttag av avgift som<br>avses i lagen (1999:291) om avgift<br>till registrerat trossamfund.</p>
<p>Om enligt 8 kap. 9 § andra<br>stycket          kommunallagen</p>
<p>(1991:900) någon annan skatte-<br>eller avgiftssats slutligt fastställts<br>än den som har bestämts tidigare,<br>skall den nya skatte- eller avgifts-<br>satsen om möjligt bestämmas med<br>hänsyn till det antal skattekronor<br>som har påförts de skattskyldiga<br>vid taxeringen det år skatte- eller<br>avgiftssatsen skall fastställas.</p>
<p>Skattesatsen för kommuns uttag<br>av kommunal inkomstskatt och<br>landstings uttag av landstingsskatt<br>samt avgiftssatsen för uttag av<br>begravningsavgift enligt 9 kap.<br>begravningslagen (1990:1144)<br>skall bestämmas i förhållande till<br>de av skattemyndigheten beräkna-<br>de sammanlagda beskattningsbara<br>förvärvsinkomsterna vid taxering-<br>en det år skatte- och avgiftssatser-<br>na skall fastställas. Motsvarande<br>gäller vid bestämmande av av-<br>giftssatsen för ett trossamfunds<br>uttag av avgift som avses i lagen<br>(1999:291) om avgift till registre-<br>rat trossamfund.</p>
<p>Om enligt 8 kap. 9 § andra<br>stycket          kommunallagen</p>
<p>(1991:900) någon annan skatte-<br>eller avgiftssats slutligt fastställts<br>än den som har bestämts tidigare,<br>skall den nya skatte- eller avgifts-<br>satsen om möjligt bestämmas med<br>hänsyn till de sammanlagda be-<br>skattn ingbara förvärvsinkomster-<br>na vid taxeringen det år skatte-<br>eller avgiftssatsen skall fastställas.</p>
<p>3§<sup>3</sup></p>
<p>Skattemyndigheten skall senast den 8 mars till kommuner och lands-<br>ting redovisa den skatt för det föregående året som tillkommer kommu-<br>nen eller landstinget. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om så-<br>dan redovisning.</p>
<p>' Lagen omtryckt 1973:437. Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:298.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1999:298.</p>
<p>336</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skattemyndigheten skall senast<br>den 10 september varje år lämna<br>kommuner och landsting uppgift<br>om det beräknade antal skattekro-<br>nor som avses i 1 § första stycket.</p></td><td>
<p>Skattemyndigheten skall senast Prop. 1999/2000:2<br>den 10 september varje år lämna<br>kommuner och landsting uppgift<br>om den beräknade sammanlagda<br>beskattningsbara förvärvsinkoms-<br>ten som avses i 1 § första stycket.</p></td></tr>
</table>
<p>Riksskatteverket skall i fråga om avgifter till trossamfund lämna redo-<br>visning och uppgifter motsvarande dem som anges i första och andra<br>styckena till Svenska kyrkan och andra registrerade trossamfund, som<br>enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund har bevil-<br>jats statlig hjälp med att ta in avgifterna. Riksskatteverket skall lämna<br>motsvarande redovisning och uppgifter i fråga om begravningsavgift en-<br>ligt begravningslagen (1990:1144) till den forsamling, kyrkliga samfal-<br>lighet eller kommun som är huvudman for begravningsverksamheten.</p>
<p>4a§<sup>4</sup></p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ett registrerat trossamfund som<br>avses i lagen (1999:291) om avgift<br>till registrerat trossamfund är be-<br>rättigat att under visst år av staten<br>uppbära avgift som avses i den<br>lagen med belopp som motsvarar<br>vad som skulle utgå på grundval<br>av antalet skattekronor och skatte-<br>ören for de avgiftsskyldiga i tros-<br>samfundet enligt skattemyndighe-<br>tens beslut enligt 4 kap. 2 § taxe-<br>ringslagen (1990:324) vid det fö-<br>regående årets (taxeringsåret) tax-<br>ering, beräknat efter den eller de<br>avgiftssatser som har bestämts för<br>året före taxeringsåret.</p></td><td>
<p>Ett registrerat trossamfund som<br>avses i lagen (1999:291) om avgift<br>till registrerat trossamfund är be-<br>rättigat att under visst år av staten<br>uppbära avgift som avses i den<br>lagen med belopp som motsvarar<br>vad som skulle utgå på grundval<br>av de sammanlagda beskattnings-<br>bara förvärvsinkomsterna för de<br>avgiftsskyldiga i trossamfundet<br>enligt skattemyndighetens beslut<br>enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen<br>(1990:324) vid det föregående<br>årets (taxeringsåret) taxering, be-<br>räknat efter den eller de avgiftssat-<br>ser som har bestämts för året före<br>taxeringsåret.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Trossamfund som avses i första<br>stycket är berättigat att under ett<br>visst år av staten såsom förskott<br>uppbära ett belopp som motsvarar<br>produkten av den eller de avgifts-<br>satser som har beslutats för året<br>och det antal skattekronor och<br>skatteören, som enligt skattemyn-<br>dighetens beslut enligt 4 kap. 2 §<br>taxeringslagen rörande det föregå-<br>ende årets taxering till kommunal<br>inkomstskatt har påförts de av-<br>giftsskyldiga. Förskottet avräknas</p></td><td>
<p>Trossamfund som avses i första<br>stycket är berättigat att under ett<br>visst år av staten såsom förskott<br>uppbära ett belopp som motsvarar<br>produkten av den eller de avgifts-<br>satser som har beslutats för året<br>och de sammanlagda beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomster, som<br>enligt skattemyndighetens beslut<br>enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen<br>rörande det föregående årets taxe-<br>ring till kommunal inkomstskatt<br>har påförts de avgiftsskyldiga.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1999:298.</p>
<p>337</p>
<p>Förskottet avräknas mot de avgif-<br>ter, som trossamfundet har rätt att<br>uppbära av staten på grundval av<br>taxeringen under året efiter det, då<br>förskottet enligt bestämmelserna i<br>nästfoljande stycke utanordnas.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>mot de avgifter, som trossamfun-<br>det har rätt att uppbära av staten på<br>grundval av taxeringen under året<br>efter det, då forskottet enligt be-<br>stämmelserna i nästfoljande stycke<br>utanordnas.</p>
<p>Belopp, som vid ingången av ett år utgör trossamfundets fordran hos<br>staten enligt denna paragraf skall Riksskatteverket under samma år<br>utanordna till trossamfundet med en tolftedel per månad den tredje var-<br>dagen räknat från den 17 i månaden, varvid vardag som enligt 2 § lagen<br>(1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän helgdag<br>inte skall medräknas. Är trossamfundets fordran inte uträknad vid utbe-<br></p>
<p>talningstillfällena i månaderna januari och februari, skall vid dessa till-<br>fällen utbetalas samma belopp som har utbetalats i december månad det<br>föregående året. När särskilda skäl föranleder det får Riksskatteverket<br>dock forordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Om något av<br>de belopp som utbetalades i månaderna januari och februari inte motsva-<br>rar en tolftedel av trossamfundets fordran, skall den jämkning som för-<br>anleds härav ske i fråga om det belopp, som utbetalas i mars månad.</p>
<p>Vad som har sagts om avgift till registrerat trossamfund tillämpas på<br>motsvarande sätt i fråga om begravningsavgift enligt begravningslagen<br>(1990:1144), om den inte enligt 3 § lagen om avgift till registrerat tros-<br>samfund skall räknas in i kyrkoavgiften. Det som sägs om Riksskattever-<br>ket och trossamfund skall dock i stället gälla skattemyndigheten respek-<br>tive den församling eller kyrkliga samfällighet som är huvudman for be-<br>gravningsverksamheten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>i fråga om 2002 års taxering.</p>
<p>338</p>
<h3>2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om<br>tryggande av pensionsutfästelse m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pen-<br>sionsutfästelse m.m. skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>H §’</p>
<p>Pensionsstiftelse får icke mot-<br>taga fordran mot arbetsgivaren.<br>Avtal i strid härmed är ogiltigt.<br>Stiftelsen äger dock utlåna medel<br>till arbetsgivaren, om betryggande<br>säkerhet ställes för lånet eller till-<br>synsmyndigheten medger det.</p>
<p>Om en pensionsstiftelse har till<br>ändamål att trygga utfästelse om<br>pension till arbetstagare eller ar-<br>betstagares efterlevande i aktiebo-<br>lag som är fåmansföretag enligt<br>56 kap. 2 och 3 §§ inkomstskatte-<br>lagen (1999:000) skall, i fråga om<br>stiftelsens rätt att lämna lån och<br>ställa säkerhet, bestämmelserna i<br>12 kap. 7 och 8 §§ samt 19 kap.<br>1 § aktiebolagslagen tillämpas.</p>
<p>En pensionsstiftelse får inte ta<br>emot en fordran mot arbetsgivaren.<br>Avtal som strider mot detta är<br>ogiltigt. Stiftelsen far dock låna ut<br>medel till arbetsgivaren, om det<br>ställs betryggande säkerhet för<br>lånet eller tillsynsmyndigheten<br>medger det.</p>
<p>En stiftelse får inte ta emot egendom från arbetsgivaren på villkor, som<br>väsentligt begränsar stiftelsens rätt att förfoga över egendomen. Inte hel-<br>ler får en stiftelse som har grundats av aktiebolag, utan att tillsynsmyn-<br>digheten godkänner det, äga aktier i bolaget eller i bolag vilket står i så-<br>dant förhållande till detta som avses i 1 kap. 5 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385).</p>
<p>Om en pensionsstiftelse har till<br>ändamål att trygga utfästelse om<br>pension till arbetstagare eller ar-<br>betstagares efterlevande i aktiebo-<br>lag som avses i punkten 14 av an-<br>visningarna till 32 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) skall, i<br>fråga om stiftelsens rätt att lämna<br>lån och ställa säkerhet, bestäm-<br>melserna i 12 kap. 7 och 8 §§ samt<br>19 kap. 1 § aktiebolagslagen<br>(1975:1385) tillämpas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om lån och ställande av säkerhet som avser tid före<br>ikraftträdandet.</p>
<p>Senaste lydelse 1994:805.</p>
<p>339</p>
<h3>2.12 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen<br>(1970:624)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 4, 17 och 27 §§ kupongskattelagen<br>(1970:624)’ skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>1</p>
<p>Kupongskatt erläggs enligt den-<br>na lag till staten för utdelning av<br>annat slag än som avses i 3 §<br>7 a mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomtskatt på aktie i<br>svenskt aktiebolag.</p>
<p>Vad i denna lag sägs om aktie i:<br>svensk värdepappersfond.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Kupongskatt skall betalas enligt<br>denna lag till staten för utdelning<br>av annat slag än som avses i<br>42 kap. 16 § inkomstskattelagen<br>(1999:000) på aktie i svenskt ak-<br>tiebolag.</p>
<p>/enskt aktiebolag gäller även andel i</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN032/prop_19992000__2-5.png" style="width:16pt;height:12pt;"/>
<p>Skattskyldighet föreligger för<br>utdelningsberättigad, om denne är<br>fysisk person, som ej är bosatt<br>eller stadigvarande vistas här i<br>riket, dödsbo efter sådan person<br>eller utländsk juridisk person, och<br>utdelningen ej är hänförlig till in-<br>komst av näringsverksamhet som<br>bedrivits från fast driftställe här i<br>riket. Skattskyldighet föreligger<br>dock inte för utdelningsberättigad<br>utländsk juridisk person för den<br>del av utdelningen som enligt<br>punkt 10 andra stycket av anvis-<br>ningarna till 53 § kommunalskat-<br>telagen (1928:370) har beskattats<br>hos delägaren.</p>
<p>För handelsbolag, europeisk<br>ekonomisk intressegruppering,<br>kommanditbolag och rederi före-<br>ligger skattskyldighet för den del<br>av utdelningen som ej är hänförlig<br>till inkomst av näringsverksamhet<br>som bedrivits från fast driftställe<br>här i riket och som belöper på del-<br>ägare eller medlem som ej är bo-</p>
<p>Skattskyldighet föreligger för<br>utdelningsberättigad om denne är<br>fysisk person, som är begränsat<br>skattskyldig, dödsbo efter sådan<br>person eller utländsk juridisk per-<br>son, och utdelningen ej är hänför-<br>lig till inkomst av näringsverk-<br>samhet som bedrivits från fast<br>driftställe här i riket. Skattskyldig-<br>het föreligger dock inte för utdel-<br>ningsberättigad utländsk juridisk<br>person för den del av utdelningen<br>som enligt 6 kap. 13-15 §§ in-<br>komstskattelagen (1999:000) har<br>beskattats hos delägaren.</p>
<p>För handelsbolag, europeisk<br>ekonomisk intressegruppering,<br>kommanditbolag och rederi före-<br>ligger skattskyldighet för den del<br>av utdelningen som ej är hänförlig<br>till inkomst av näringsverksamhet<br>som bedrivits från fast driftställe<br>här i riket och som belöper på del-<br>ägare eller medlem som är be-</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:1607.</p>
<p><sup>3</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:1.</p>
<p>340</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte<br>för person som avses i 3 kap. 17 §<br>2-4 inkomstskattelagen.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte<br>heller för utländskt bolag som av-<br>ses i 6 kap. 9 § första stycket och<br>10 § inkomstskattelagen för utdel-<br>ning på aktier och andelar, om det<br>utländska bolaget innehar 25 pro-<br>cent eller mer av andelskapitalet i<br>det utdelande bolaget.</p>
<p>satt eller stadigvarande vistas här. gränsat skattskyldig.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som in-<br>nehar aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen<br>beredes förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från<br>kupongskatt.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger icke<br>för person, som avses i 17 § eller<br>18 § 1 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt.</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte heller för en juridisk person i en främ-<br>mande stat som är medlem i Europeiska gemenskapen, om den innehar<br>25 procent eller mer av andelskapitalet i det utdelande bolaget och upp-<br>fyller villkoren i artikel 2 i det av Europeiska gemenskapernas råd den<br>23 juli 1990 antagna direktivet om en gemensam ordning för beskattning<br>avseende moder- och dotterbolag i olika medlemsstater i direktivets ly-<br>delse den 1 januari 1995 (90/435/EEG).</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte<br>heller för utländskt bolag som av-<br>ses i 16 § 2 mom. andra eller<br>tredje stycket lagen om statlig in-<br>komstskatt för utdelning på aktier<br>och andelar, om det utländska bo-<br>laget innehar 25 procent eller mer<br>av andelskapitalet i det utdelande<br>bolaget.</p>
<p>17 §<sup>4</sup></p>
<p>Blanketter med uppgift om utdelning, som lämnas enligt 15 §, skall va-<br>ra ordnade enligt 3 kap. 58 § tredje stycket lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter. Blanketter, vid vilkas avgivande ku-<br>pongskatt innehållits, skall dock vara skilda från övriga blanketter, och<br>sammanlagda beloppet av den utdelning uppgifterna i dessa blanketter<br>avser skall anges särskilt.</p>
<p>Senast den 31 januari varje ar<br>skall de blanketter som nämns i<br>första stycket och som gäller det<br>årets taxering av beskattnings-<br>myndigheten tillställas skattemyn-<br>digheten i den region, där den som<br>avses med uppgiften enligt kom-<br>munalskattelagen (1928:370) har<br>sin hemortskommun.</p>
<p>Senast den 31 januari varje ar<br>skall de blanketter som nämns i<br>första stycket och som gäller det<br>årets taxering av beskattnings-<br>myndigheten tillställas den skat-<br>temyndighet som enligt 2 kap.<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>är behörig att fatta beslut som rör<br>den utdelningsberättigade.</p>
<p>27 §<sup>5</sup></p>
<p>Elar i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fast-<br>än skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med hög-</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1998:242.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1997:515.<br></p>
<p>341</p>
<p>re belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av dub-<br>belbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad<br>som innehållits för mycket.</p>
<p>Rätt till återbetalning föreligger även om aktie förlorat sitt värde till<br>följd av att bolaget upplösts genom likvidation eller genom fusion enligt<br>14 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 § bankaktiebo-<br>lagslagen (1987:618) och upplösning skett inom ett år efter det att sådan<br>utbetalning som avses i 2 § andra stycket blivit tillgänglig för lyftning.<br>Underlaget för kupongskatt skall i sådant fall beräknas på ett belopp som<br>svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieägaren och dennes<br>anskaffningskostnad för aktierna.</p>
<p>Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattnings-<br>myndigheten senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelnings-<br>tillfället.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Beslut rörande återbetalning far<br>anstå intill dess fråga om skatt-<br>skyldighet för utdelningen enligt<br>inkomstskattelagen    (1999:000)</p>
<p>slutligen prövats.</p>
<p>Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om<br>att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande<br>av att skattskyldighet ej föreligger för honom.</p>
<p>Beslut rörande återbetalning får<br>anstå intill dess fråga om skatt-<br>skyldighet för utdelningen enligt<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt slutligen prövats.</p>
<p>Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första<br>stycket först sedan länsrätt, kammarrätt eller Regeringsrätten meddelat<br>beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberätti-<br>gad åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om återbetalning gö-<br>ras hos beskattningsmyndigheten senast inom ett år efter det beslutet<br>meddelades eller eftertaxeringen skedde.</p>
<p>Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala<br>skatt enligt denna lag eller skattebetalningslagen (1997:483), gäller 18<br>kap. skattebetalningslagen i tillämpliga delar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>i fråga om utdelning som skett före ikraftträdandet.</p>
<p>342</p>
<h3>2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om<br>skatt på annonser och reklam</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att anvisningarna till 9 och 13 §§ lagen<br>(1972:266) om skatt på annonser och reklam<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>Anvisningar</h4>
<p>till 9 §<sup>2</sup></p>
<p>Verksamhet anses som yrkes-<br>mässig när inkomsten utgör in-<br>komst av näringsverksamhet enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt. Verksamhet som ej<br>utgör näringsverksamhet enligt<br>kommunalskattelagen eller lagen<br>om statlig inkomstskatt anses som<br>yrkesmässig, när den innefattar ej<br>enbart enstaka tillhandahållande av</p>
<p>En verksamhet anses som yr-<br>kesmässig om den utgör närings-<br>verksamhet enligt 13 kap. in-<br>komstskattelagen (1999:000).<br>Verksamhet som inte utgör nä-<br>ringsverksamhet enligt inkomst-<br>skattelagen anses som yrkesmäs-<br>sig, när den innefattar ej enbart<br>enstaka tillhandahållande av skat-<br>tepliktig annons eller skattepliktig<br>reklam.</p>
<p>skattepliktig annons eller skatte-<br>pliktig reklam.</p>
<p>Har innehavare av publikation träffat avtal med annan om rätt för den-<br>ne att upplåta utrymme i publikationen för annons och uppbära vederla-<br>get härför, är endast den sistnämnde skattskyldig. Motsvarande gäller i<br>fråga om reklam enligt 5 §.</p>
<p>till 13 §<sup>3</sup></p>
<p>Med vederlag avses det avtalade priset, däri inräknat avtalade<br>pristillägg enligt faktura eller annan handling.</p>
<p>Från vederlag får ej avräknas s.k. villkorlig rabatt som utgår vid betal-<br>ning i efterhand inom viss tid. Utställes växel eller annat skuldebrev för<br>betalningen, utgöres beskattningsvärdet av belopp enligt sådan handling<br>med tillägg av vederlag som därutöver kommit den skattskyldige till<br>godo. Avdrag får ej göras för diskonto vid diskontering av sådant skul-<br>debrev.</p>
<p>Utgår gemensamt vederlag för prestationer som skall inräknas i be-<br>skattningsvärdet och för andra prestationer, bestäms beskattningsvärdet<br>efter uppdelning av vederlaget efter skälig grund.</p>
<p>Skäligt värde enligt 13 § tredje<br>stycket bestämmes enligt ortens<br>pris enligt samma grunder som</p>
<p>Skäligt värde enligt 13 § tredje<br>stycket bestämmes enligt ortens<br>pris enligt samma grunder som</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1984:156.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:597.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1998:597.</p>
<p>343</p>
<p>föreskrives for saluvärde i kom- föreskrives för marknadsvärde i<br>munalskattelagen (1928:370).        61 kap.        inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>344</p>
<h3>2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om<br>förvärv av hyresfastighet m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyres-<br>fastighet m.m.<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>8§</p>
<p>Bestämmelserna i 9-11 §§ gäller i fråga om</p>
<p>1. aktiebolag vari minst 75 procent av aktierna äges eller på därmed<br>jämförligt sätt innehas, direkt eller genom förmedling av juridisk person,<br>av högst tio fysiska personer,</p>
<p>2. handelsbolag.</p>
<p>Innehas aktier av varandra närstående personer, skall vid tillämpningen<br>av första stycket 1 aktierna anses tillhöra en fysisk person. Som närstå-<br>ende person räknas därvid föräldrar, far- eller morföräldrar, make, av-<br>komling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkom-<br>ling. Med avkomling avses även styvbarn och fosterbarn.</p>
<p>Första stycket 1 gäller inte bo-<br>stadsaktiebolag som avses i punkt<br>3 av anvisningarna till 24 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Första stycket 1 gäller inte pri-<br>vatbostadsaktiebolag som avses i<br>2 kap. 17 § inkomstskattelagen<br>(1999:000).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>Lagen omtryckt 1983:438.</p>
<p>345</p>
<h3>2.15 Förslag till lag om upphävande av lagen (1978:401)<br>om exportkreditstöd</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1978:401) om exportkreditstöd skall<br>upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Den upphävda lagen gäller<br>dock fortfarande i fråga om exportkreditavtal som har ingåtts under tiden<br>den 13 april 1978-den 31 december 1981.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>346</p>
<h3>2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om<br>betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1978:880) om betalningssäkring<br>för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>20 §</p>
<p>Mål om betalningssäkring prö-<br>vas av den länsrätt inom vars<br>domkrets gäldenären hade sin<br>hemortskommun den 1 november<br>året före det kalenderår då fram-<br>ställning om betalningssäkring<br>görs. Vid bestämmande av hem-<br>ortskommun gäller bestäm-<br>melserna i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt i tillämpliga<br>delar. Finns inte behörig domstol<br>enligt vad som nu har sagts, prö-<br>vas målet av den länsrätt inom<br>vars domkrets verkställigheten kan<br>äga rum.</p>
<p>Mål om betalningssäkring prö-<br>vas av den länsrätt inom vars<br>domkrets beslut om skatt enligt<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>skall fattas då framställningen om<br>betalningssäkring görs.</p>
<p>Om beslut om skatten skall<br>meddelas av Skattemyndigheten i<br>Stockholm enligt bestämmelsen i<br>2 kap. 1 § tredje stycket sista me-<br>ningen eller 2 § femte stycket sista<br>meningen skattebetalningslagen,<br>skall mål om betalningssäkring<br>prövas av den länsrätt inom vars<br>domkrets verkställigheten kan äga<br>rum.</p>
<p>Behörig att föra det allmännas talan är skattemyndigheten i den region<br>där behörig länsrätt finns. Vad som föreskrivs i 6 kap. 15 och 16 §§ taxe-<br>ringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i mål om betalningssäk-<br>ring.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter skall<br>fortfarande gälla i fråga om framställningar som gjorts före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p>Senaste lydelse 1998:240.</p>
<p>347</p>
<h3>2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:412) om<br>kommunala indelningsdelegerade</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1979:412) om kommunala indel-<br>ningsdelegerade skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>En kommun som har valt de-<br></p>
<p>legerade skall tillhandahålla medel<br>för delegerades verksamhet. Om<br>mer än en kommun skall tillhanda-<br>hålla medel, skall skyldigheten<br>fördelas mellan kommunerna i<br>förhållande till det antal skatte-<br>kronor och skatteören som enligt<br>lagen (1965:269) med särskilda<br>bestämmelser om kommuns och<br>annan menighets utdebitering av<br>skatt, m.m. skall ligga till grund<br>för kommunernas bestämmande av<br>skattesatsen för uttag av skatt för<br>det år då beslutet om indelning-<br>sändringen meddelas. Om endast<br>en del av en kommun ingår i<br>kommunen enligt den nya indel-<br>ningen, skall fördelningen ske i<br>förhållande till antalet skattekro-<br>nor och skatteören för den kom-<br>mundelen.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>20 §</p>
<p>En kommun som har valt de-<br>legerade skall tillhandahålla medel<br>för delegerades verksamhet. Om<br>mer än en kommun skall tillhanda-<br>hålla medel, skall skyldigheten<br>fördelas mellan kommunerna i för-<br>hållande till de sammanlagda be-<br>skattningsbara förvärvsinkomster<br>som enligt lagen (1965:269) med<br>särskilda bestämmelser om kom-<br>muns och annan menighets utde-<br>bitering av skatt, m.m. skall ligga<br>till grund för kommunernas be-<br>stämmande av skattesatsen för<br>uttag av skatt för det år då beslutet<br>om indelningsändringen meddelas.<br>Om endast en del av en kommun<br>ingår i kommunen enligt den nya<br>indelningen, skall fördelningen ske<br>i förhållande till de sammanlagda<br>beskattningsbara förvärvsinkoms-<br>terna för den kommundelen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>i fråga om 2002 års taxering.</p>
<p>348</p>
<h3>2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om<br>utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i<br>rikets indelning i kommuner och landsting</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1979:417) om utdebitering och ut-<br>betalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och lands-<br>ting<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>]</p>
<p>Om en kommuns område ändras<br>vid ingången av ett år, skall vid<br>bestämmande av skattesatsen för<br>kommunens uttag av skatt för<br>detta år enligt 1 § lagen<br>(1965:269) med särskilda bestäm-<br>melser om kommuns och annan<br>menighets utdebitering av skatt,<br>m.m. antalet skattekronor beräk-<br>nas med hänsyn tagen till indel-<br>ningsändringen. Motsvarande skall<br>gälla när en ny kommun bildas.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Om en kommuns område ändras<br>vid ingången av ett år, skall vid<br>bestämmande av skattesatsen för<br>kommunens uttag av skatt för<br>detta år enligt 1 § lagen<br>(1965:269) med särskilda bestäm-<br>melser om kommuns och annan<br>menighets utdebitering av skatt,<br>m.m. de sammanlagda beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomsterna<br>beräknas med hänsyn tagen till<br>indelningsändringen. Motsvarande<br>skall gälla när en ny kommun bil-<br>das.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>i fråga om 2002 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av lagens rubrik 1999:299.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1992:1588.</p>
<p>349</p>
<h3>2.19 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 §, 3 kap. 4 §, 24 kap. 1 §, 32 kap. 1 §<br>och 38 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>1 kap.</h4>
<p>5§*</p>
<p>Som ägare av fastighet skall i fall som avses nedan anses</p>
<p>a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall<br>utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande;</p>
<p>b) den som innehar fastighet med åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt<br>samt den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besitt-<br>ningsrätt;</p>
<p>c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till kanal-<br>bolag eller till kommun eller annan menighet;</p>
<p>d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;</p>
<p>e) juridisk person, som förvaltar<br>samfällighet och som enligt 6 §<br>1 mom. första stycket b lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>är skattskyldig för inkomst-, samt</p>
<p>e) juridisk person, som förvaltar<br>samfallighet och som enligt 6 kap.<br>6 § första stycket inkomstskatte-<br>lagen (1999:000) är skattskyldig<br>för samfallighetens inkomster,<br>samt</p>
<p>f) nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 §, om nyttjan-<br>derätten har förvärvats mot engångsvederlag.</p>
<p>Såsom innehavare av publikt<br>boställe eller på lön anslagen jord<br>skall anses den tjänsteinnehavare<br>eller annan som författningsenligt<br>äger nyttja fastigheten eller tillgo-<br>donjuta dess avkastning. Beträf-<br>fande sådant löneboställe som<br>avses i 41 kap. kyrkolagen<br>(1992:300) är vederbörande pas-<br>torat att anse såsom innehavare.</p>
<p>Såsom innehavare av publikt<br>boställe eller på lön anslagen jord<br>skall anses den tjänsteinnehavare<br>eller annan som författningsenligt<br>äger nyttja fastigheten eller tillgo-<br>donjuta dess avkastning.</p>
<p>Skall avkastning utöver husbehovet av skog på fastighet, som avses<br>under b eller d, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond<br>eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt<br>angår fastighetens värde av skogsmark med växande skog och markan-<br>läggningar som används eller behövs för skogsbruk.</p>
<p>Senaste lydelse 1994:1909.</p>
<p>350</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>4§<sup>2</sup></p>
<p>Byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden samt<br>markanläggning som hör till fastigheten skall undantas från skatteplikt<br>om fastigheten ägs av någon av följande institutioner och om den till<br>övervägande del används i deras verksamhet såsom sådana</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>1. kyrkor, barmhärtighetsinrätt-<br>ningar, stiftelser, ideella förening-<br>ar och registrerade trossamfund<br>som avses i 7 § 5 och 6 mom. la-<br>gen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt samt sådana särskilda<br>rättssubjekt som avses i 10 § första<br>stycket lagen (1998:1592) om in-<br>förande av lagen (1998:1591) om<br>Svenska kyrkan</p>
<p>1. kyrkor samt barmhärtighets-</p>
<p>inrättningar som avses i 7 kap.<br>15 §          inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) samt sådana särskilda<br>rättssubjekt som avses i 10 § första<br>stycket lagen (1998:1592) om in-<br>förande av lagen (1998:1591) om<br>Svenska kyrkan</p>
<p>2.  stiftelser, ideella föreningar<br>och registrerade trossamfund som<br>uppfyller kraven i 7 kap. 3 §<br>första stycket respektive i 7 kap.<br>7 § första stycket inkomstskattela-</p>
<p>2.  akademier, Nobelstiftelsen,<br>stiftelsen Dag Hammarskjölds<br>Minnesfond, Apotekarsocietetens<br>stiftelse för främjande av farma-<br>cins utveckling m.m., stiftelsen<br>Sveriges sjömanshus</p>
<p>3. sådana sammanslutningar av<br>studerande vid universitet och</p>
<p>gew.</p>
<p>3.  akademier, Nobelstiftelsen,<br>stiftelsen Dag Hammarskjölds<br>Minnesfond, Apotekarsocietetens<br>stiftelse för främjande av farma-<br>cins utveckling m.m., stiftelsen<br>Sveriges sjömanshus</p>
<p>4. sådana sammanslutningar av<br>studerande vid svenska universitet</p>
<p>högskolor, i vilka de studerande är<br>skyldiga att vara medlemmar, samt<br>samarbetsorgan för sådana sam-<br>manslutningar med ändamål att<br>fullgöra uppgifter som ankommer<br>på sammanslutningarna och</p>
<p>4. främmande makts beskick-<br>ningar.</p>
<p>och högskolor som de studerande<br>enligt lag eller annan författning<br>är skyldiga att vara medlemmar i<br>samt samarbetsorgan för sådana<br>sammanslutningar med ändamål<br>att sköta de uppgifter som sam-<br>manslutningarna enligt författ-<br>ningen ansvarar for och</p>
<p>5. utländska staters beskick-<br>ningar.</p>
<p>Skattefriheten skall endast avse egendom, som enligt 4 kap. 5 § utgör<br>annan typ av taxeringsenhet än lantbruksenhet.</p>
<p>24 kap.</p>
<p>Rätt att begära omprövning eller<br>att överklaga som enligt 20-<br>22 kap. gäller för ägare av fastig-</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>Rätt att begära omprövning eller<br>att överklaga som enligt 20-<br>22 kap. gäller för ägare av fastig-</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:300.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1993:1193.</p>
<p>351</p>
<p>het, tillkommer den som vid in-<br>gången av taxeringsåret är ägare<br>av fastighet liksom den som där-<br>efter, dock senast före ingången av<br>femte året efter taxeringsåret, har<br>blivit ägare av fastigheten. Vad nu<br>sagts gäller även en arrendator,<br>som enligt avtal, ingånget efter<br>kommunalskattelagens (1928:370)<br>ikraftträdande, gentemot ägare har<br>att ansvara för skatt för fastighe-<br>ten.</p>
<p>het, tillkommer den som vid in- Prop. 1999/2000:2<br>gången av taxeringsåret är ägare<br>av fastighet liksom den som där-<br>efter, dock senast före ingången av<br>femte året efter taxeringsåret, har<br>blivit ägare av fastigheten. Vad nu<br>sagts gäller även en arrendator,<br>som enligt avtal, ingånget efter år<br>1928, gentemot ägare har att an-<br>svara för skatt för fastigheten.</p>
<p>En ny ägare har rätt att begära omprövning eller att överklaga endast<br>när ärende avser senaste allmänna fastighetstaxering eller ny taxering<br>avseende taxeringsenheten som därefter skett genom särskild fastig-<br>hetstaxering.</p>
<h4>32 kap.</h4>
<p>1 §<sup>4</sup></p>
<p>Rätt att begära omprövning och<br>att överklaga, som enligt 28-<br>30 kap. gäller för ägare av fastig-<br>het, tillkommer den som vid in-<br>gången av taxeringsåret är ägare<br>av fastighet liksom den som där-<br>efter, dock senast före ingången av<br>det taxeringsår då allmän fas-<br>tighetstaxering sker nästa gång,<br>har blivit ägare av fastigheten. Vad<br>nu sagts gäller även arrendator,<br>som enligt avtal, ingånget efter år<br>1928, gentemot ägare har att an-<br>svara för skatt för fastigheten.</p>
<p>Rätt att begära omprövning och<br>att överklaga, som enligt 28-<br>30 kap. gäller för ägare av fastig-<br>het, tillkommer den som vid in-<br>gången av taxeringsåret är ägare<br>av fastighet liksom den som där-<br>efter, dock senast före ingången av<br>det taxeringsår då allmän fas-<br>tighetstaxering sker nästa gång,<br>har blivit ägare av fastigheten. Vad<br>nu sagts gäller även arrendator,<br>som enligt avtal, ingånget efter<br>kommunalskattelagens (1928:370)<br>ikraftträdande, gentemot ägare har<br>att ansvara för skatt för fastighe-<br>ten.</p>
<h4>38 kap.</h4>
<p>Rätt att begära omprövning och<br>att överklaga, som enligt 35-<br>37 kap. gäller för ägare av fastig-<br>het, tillkommer den som någon<br>gång under taxeringsåret är ägare<br>av fastigheten. Vad nu sagts gäller<br>även arrendator, som enligt avtal,<br>ingånget efter kommunalskatte-</p>
<p>Rätt att begära omprövning och<br>att överklaga, som enligt 35-<br>37 kap. gäller för ägare av fastig-<br>het, tillkommer den som någon<br>gång under taxeringsåret är ägare<br>av fastigheten. Vad nu sagts gäller<br>även arrendator, som enligt avtal,<br>ingånget efter år 1928, gentemot</p>
<p>“Senaste lydelse 1993:1193.</p>
<p><sup>5</sup>Senaste lydelse 1994:1909.</p>
<p>352</p>
<p>lagens (1928:370) ikraftträdande, ägare har att ansvara för skatt för Prop. 1999/2000:2<br>gentemot ägare har att ansvara för fastigheten.</p>
<p>skatt för fastigheten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års fastighetstaxering.</p>
<p>353</p>
<p>12 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<h3>2.20 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen<br>(1980:343)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 6, 7 och 19 §§ skatteregisterlagen<br>(1980:343)' skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4. redovisning, bestämmande<br>och betalning av skatt enligt skat-<br>tebetalningslagen (1997:483),<br>mervärdesskattelagen (1994:200),<br>lagen (1991:586) om särskild in-<br>komstskatt för utomlands bosatta<br>och lagen (1990:912) om nedsätt-<br>ning av socialavgifter.</p>
<p>1 §<sup>2</sup></p>
<p>För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto-<br>matisk databehandling föras ett centralt skatteregister för hela riket och<br>ett regionalt skatteregister för varje region.</p>
<p>Registren skall användas vid beskattning för</p>
<p>1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter beträffande fy-<br>siska och juridiska personer,</p>
<p>2. revisions- och annan kontrollverksamhet,</p>
<p>3. taxering enligt taxeringslagen (1990:324) samt bestämmande av<br>pensionsgrundande inkomst,</p>
<p>4.  redovisning, bestämmande<br>och betalning av skatt enligt skat-<br>tebetalningslagen (1997:483),<br>mervärdesskattelagen (1994:200),<br>lagen (1991:586) om särskild in-<br>komstskatt för utomlands bosatta,<br>lagen (1990:912) om nedsättning<br>av socialavgifter samt lagen<br>(1951:763) om statlig inkomstskatt<br>på ackumulerad inkomst.</p>
<p>Registren skall dessutom användas för</p>
<p>1. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av<br>skatter och avgifter,</p>
<p>2. bestämmande av skattereduktion enligt lagen (1993:672) om skatte-<br>reduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, lagen<br>(1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, lagen<br>(1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bo-<br>stadshus och lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i<br>vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar,</p>
<p>3. gäldenärsutredning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga<br>fordringar m.m.</p>
<p>Det centrala skatteregistret skall också användas för andra utredningar<br>i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet än som avses i tredje<br>stycket och för Riksskatteverkets tillsyn enligt lagen (1974:174) om<br>identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1983:143.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:348.</p>
<p>354</p>
<p>6§<sup>3</sup></p>
<p>För juridisk person och för enkelt bolag, partrederi och utländskt före-<br>tags filial i Sverige skall i det centrala skatteregistret anges</p>
<p>1. organisationsnummer med<br>tidpunkt för registrering och avre-<br>gistrering i registret, namn, firma,<br>adress, hemortskommun, säte och<br>juridisk form,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>1. organisationsnummer med<br>tidpunkt för registrering och avre-<br>gistrering i registret, namn, firma,<br>adress och juridisk form samt i<br>fråga om handelsbolag och andra<br>juridiska personer sådana uppgif-<br>ter om huvudkontor och säte som</p>
<p>avses i 2 kap. 2 § skattebetalnings-<br>lagen (1997:483),</p>
<p>2. registrering enligt skattebetalningslagen (1997:483), särskilt regist-<br>rerings- och redovisningsnummer.</p>
<p>För dödsbo skall även den av- För dödsbo skall även hem-</p>
<p>lidnes personnummer och dagen ortskommun, den avlidnes per-</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>för dödsfallet anges.</p></td><td>
<p>sonnummer och dagen för döds-<br>fallet anges.</p></td></tr>
</table>
<p>1. Sådana uppgifter om ägarför-<br>hållandena i fåmansföretag, före-<br>tag som enligt 57 kap. 3 § in-<br>komstskattelagen (1999:000) skall<br>behandlas som fåmansföretag,<br>fåmanshandelsbolag och dotterfö-<br>retag som avses i 2 kap. 16 § lagen<br>(1990:325) om självdeklaration<br>och kontrolluppgifter, uppgift om<br>företagsledare i dessa företag samt<br>uppgift om delägare i enkelt bolag<br>och partrederi.</p>
<p>7§<sup>4</sup></p>
<p>För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5<br>och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.</p>
<p>1. Sådana uppgifter om ägarför-<br>hållandena i fåmansföretag, före-<br>tag som enligt 3 § 12 a mom.<br>tredje stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt skall behand-<br>las som fåmansföretag, fåmansägt<br>handelsbolag och dotterföretag<br>som avses i 2 kap. 16 § lagen<br>(1990:325) om självdeklaration<br>och kontrolluppgifter, uppgift om<br>företagsledare i dessa företag samt<br>uppgift om delägare i enkelt bolag<br>och partrederi.</p>
<p>2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat<br>sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324) eller<br>14 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). För varje sådan åtgärd får<br>anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om be-<br>loppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av<br>åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.</p>
<p>3. Uppgift om registrering av<br>skyldighet att betala skatt, uppgift<br>om innehav av skattsedel på pre-<br>liminär skatt, uppgifter om beslut<br>om återkallelse av F-skattsedel</p>
<p>3. Uppgift om registrering av<br>skyldighet att betala skatt, uppgift<br>om innehav av skattsedel på pre-<br>liminär skatt, uppgifter om beslut<br>om återkallelse av F-skattsedel</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:523.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1999:410.</p>
<p>355</p>
<p>med angivande av skälen för be-<br>slutet, uppgifter som behövs för att<br>bestämma skatt enligt skattebetal-<br>ningslagen, lagen (1991:586) om<br>särskild inkomstskatt för utom-</p>
<p>med angivande av skälen för be-<br>slutet, uppgifter som behövs för att<br>bestämma skatt enligt skattebetal-<br>ningslagen, lagen (1991:586) om<br>särskild inkomstskatt för utom-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>lands bosatta, lagen (1990:912)<br>om nedsättning av socialavgifter<br>och         mervärdesskattelagen</p>
<p>(1994:200) samt uppgifter om re-<br>dovisning, inbetalning och återbe-<br>talning av sådana skatter eller av-<br>gifter.</p>
<p>lands bosatta, lagen (1990:912)<br>om nedsättning av socialavgifter,<br>mervärdesskattelagen (1994:200)<br>och lagen (1951:763) om beräk-<br>ning av statlig inkomstskatt på<br>ackumulerad inkomst samt upp-<br>gifter om redovisning, inbetalning<br>och återbetalning av sådana skatter<br>eller avgifter.</p>
<p>4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.</p>
<p>5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift<br>om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt,<br>dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga<br>förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.</p>
<p>6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattning-<br></p>
<p>en.</p>
<p>7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild<br>självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 2-4 och andra<br>stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter<br>som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kon-<br>trolluppgifter.</p>
<p>8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och<br>uppgift om utmätning enligt 18 kap. 9 § skattebetalningslagen.</p>
<p>9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogde-<br>myndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person<br>ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för<br>en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvida-<br>tion eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.</p>
<p>10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.</p>
<p>11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsän-<br>delse samt namn, adress och telefonnummer för ombud.</p>
<p>12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdekla-<br>ration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från<br>sådan särskild uppgift som avses i 2 kap. 19 § lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension.</p>
<p>13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxe-<br>ringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tid-<br>punkt för fanget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens<br>storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs<br>för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för vär-<br>dering av bostad på fastighet.</p>
<p>14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt<br>beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid</p>
<p>356</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>16. Uppgift om antal dagar för<br>vilka den skattskyldige uppburit<br>sjöinkomst som avses i 64 kap.<br>3 och 4 §§ inkomstskattelagen.</p>
<p>för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxe-<br>ringslagen eller 14 kap. 6 § skattebetalningslagen.</p>
<p>15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är nä-<br>ringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank- eller postgiro att ta emot<br>skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots<br>nummer och typ.</p>
<p>16. Uppgift om antal dagar för<br>vilka den skattskyldige uppburit<br>sjöinkomst enligt punkt 1 av an-<br>visningarna till 49 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370).</p>
<p>17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.</p>
<p>18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräk-<br>ning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp<br>som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader.</p>
<p>19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om<br>fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell samt tillstånd<br>enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning.</p>
<p>20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift,<br>uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skat-<br>tereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter en-<br>ligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvestering-<br>ar, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:725) om<br>skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för be-<br>stämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om be-<br>slut om sådan skattereduktion, uppgifter för bestämmande av skattere-<br>duktion enligt lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighetsskatt i<br>vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar samt uppgift om beslut om sådan<br>skattereduktion.</p>
<p>21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättnings-<br>land.</p>
<p>22. Uppgifter om antal arsanställda i en koncern i fall som avses i<br>2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,<br>totalt respektive i Sverige, koncemomsättning och koncembalansomslut-</p>
<p>ning för koncemmoderföretag.</p>
<p>23. Uppgift om beteckning på<br>ersättningsbostad som avses i 11 §<br>lagen (1993:1469) om uppskovs-<br>avdrag vid byte av bostad, upp-<br>skovsavdragets storlek, belopp<br>som enligt 10 § nämnda lag skall<br>reducera omkostnadsbeloppet<br>samt, om ersättningsbostaden ut-<br>görs av bostad som avses i 11 §<br>andra meningen nämnda lag, före-<br>ningens eller bolagets organisa-<br>tionsnummer och namn.</p>
<p>23. Uppgift om beteckning på<br>ersättningsbostad som avses i<br>47 kap. 5 § inkomstskattelagen,<br>uppskovsavdragets storlek, belopp<br>som enligt 47 kap. 11 § nämnda<br>lag skall minska anskaffningsut-<br>giften samt, om ersättningsbosta-<br>den utgörs av bostad som avses i<br>47 kap. 5 § andra stycket nämnda<br>lag, föreningens eller bolagets or-<br>ganisationsnummer och namn.</p>
<p>24. Uppgift som skall lämnas enligt 10 kap. 17 § första stycket 5 och<br>andra stycket samt 33 § skattebetalningslagen.</p>
<p>357</p>
<p>25. Uppgifter från aktiebolagsregistret om styrelseledamöter, verkstäl-<br>lande direktör, firmatecknare och revisor, om att styrelsen inte är fulltalig<br>eller att årsredovisning inte har lämnats i tid, om företagsrekonstruktion<br>och fusion samt uppgifter från handels- och föreningsregistret om firma-<br>tecknare, revisor och företagsrekonstruktion.</p>
<p>26. Uppgifter från Alkoholinspektionen om tillstånd enligt alkoholla-<br>gen (1994:1738) och om omsättning enligt restaurangrapport.</p>
<p>27. Uppgifter från länsarbetsnämnder om beslut om arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder samt utbetalat belopp och datum för utbetalningen.</p>
<p>28. Uppgifter från Tullverket om debiterad mervärdesskatt vid import,<br>exportvärden, antal import- och exporttillfallen samt de tidsperioder som<br>uppgifterna avser samt uppgifter från verket som behövs för tillämpning-<br>en av 3 kap. 30 § andra stycket mervärdesskattelagen.</p>
<p>29. Uppgifter från Riksförsäkringsverket om försäkring mot kostnader<br>för sjuklön såvitt avser arbetsgivarens organisations- eller personnum-<br>mer, beräknad lönesumma, datum då försäkringen börjat gälla och datum<br>för förändring av lönesumma, om sjukpenninggrundande inkomst av an-<br>nat förvärvsarbete såvitt avser den försäkrades personnummer och datum<br>för inkomstanmälan samt om utsänd person såvitt avser uppgifter från<br>intyg om tillämplig lagstiftning och intyg om utsändning.</p>
<p>30. Uppgift om att en näringsidkare ingår i en sådan mervärdesskatte-<br>grupp som avses i 6 a kap. 1 § mervärdesskattelagen.</p>
<p>31. Uppgift om uppskovsbelopp<br>vid andelsbyte enligt lagen<br>(1998:1601) om uppskov med be-<br>skattningen vid andelsbyten, namn<br>och organisationsnummer på det<br>överlåtna företaget, antal andelar<br>som lämnats som ersättning vid<br>andelsbytet samt namn och organi-<br>sationsnummer på det köpande<br>företaget samt de övriga uppgifter<br>som behövs för beskattning av<br>uppskovsbelopp.</p>
<p>32. Uppgift om uppskovsbelopp<br>vid andelsöverlåtelse inom kon-<br>cerner enligt lagen (1998:1602)<br>om uppskov med beskattningen vid<br>andelsöverlåtelser inom koncer-<br>ner, namn och organisationsnum-<br>mer på det överlåtna företaget,<br>antalet överlåtna andelar samt de<br>övriga uppgifter som behövs för<br>beskattning av vinsten.</p>
<p>33. Uppgift om av giftsskyldighet till annat registrerat trossamfund än<br>Svenska kyrkan och uppgift om tillhörighet till icke-territoriell försam-<br>ling inom Svenska kyrkan.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>31. Uppgift om uppskovsbelopp<br>vid andelsbyte enligt 49 kap. in-<br>komstskattelagen, namn och orga-<br>nisationsnummer på det överlåtna<br>företaget, antal andelar som läm-<br>nats som ersättning vid andelsbytet<br>samt namn och organisations-<br>nummer på det köpande företaget<br>samt de övriga uppgifter som be-<br>hövs för beskattning av uppskovs-<br>belopp.</p>
<p>32. Uppgift om uppskovsbelopp<br>vid koncerninterna andelsav-<br>yttringar enligt 25 kap. 6-27 §§<br>inkomstskattelagen, namn och or-<br>ganisationsnummer på det överlåt-<br>na företaget, antalet överlåtna an-<br>delar samt de övriga uppgifter som<br>behövs för beskattning av vinsten.</p>
<p>358</p>
<p>19 §<sup>5</sup></p>
<p>Om inte annat sägs i andra-fjärde styckena skall sådana uppgifter i det<br>centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras<br>sju år efter utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.</p>
<p>Uppgifter som avses i 5 §, med<br>undantag av de i första stycket 5, i<br>6 §, i 7 § 3, med undantag av upp-<br>gifter om beslut om återkallelse av<br>F-skattsedel, i 7 § 23, med undan-<br>tag av uppgift om uppskovsavdrag<br>enligt lagen (1993:1469) om upp-<br>skovsavdrag vid byte av bostad,<br>samt i 7 § 31 och 32, far bevaras<br>även efter utgången av den tid som<br>anges i första stycket. Detsamma<br>gäller uppgifter om</p>
<p>1. personnummer för make och person som likställs med make vid be-<br>skattningen,</p>
<p>2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,</p>
<p>3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart<br>på kontrolluppgift om inkomst av kapital,</p>
<p>4. antal dagar för vilka den<br>skattskyldige uppburit sjöinkomst<br>enligt punkt 1 av anvisningarna<br>till 49 § kommunalskattelagen<br>(1928:370),</p>
<p>5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investerings-<br>avdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdes-<br>skatt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Uppgifter som avses i 5 §, med<br>undantag av de i första stycket 5, i<br>6 §, i 7 § 3, med undantag av upp-<br>gifter om beslut om återkallelse av<br>F-skattsedel, i 7 § 23, med undan-<br>tag av uppgift om uppskovsavdrag<br>enligt 47 kap. inkomstskattelagen<br>(1999:000), samt i 7 § 31 och 32,<br>far bevaras även efter utgången av<br>den tid som anges i första stycket.<br>Detsamma gäller uppgifter om</p>
<p>4. antal dagar för vilka den<br>skattskyldige uppburit sjöinkomst<br>som avses i 64 kap. 3 och 4 §§<br>inkomstskattelagen,</p>
<p>Uppgift om tillstånd enligt yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen<br>(1998:492) om biluthyrning samt uppgifter som avses i 7 § 26-29, med<br>undantag av uppgifter som behövs för tillämpningen av 3 kap. 30 § andra<br>stycket mervärdesskattelagen (1994:200), skall gallras två år efter ut-<br>gången av det år då uppgifterna registrerades.</p>
<p>Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av<br>det år under vilket revisionen avslutades.</p>
<p>Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för upp-<br>gifter som avses i första eller fjärde stycket.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>i fråga om 2002 års taxering.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1998:1608.</p>
<p>359</p>
<p>2.21</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om<br>socialavgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § samt 2 kap. 2 och 4 §§ lagen<br>(1981:691) om socialavgifter<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<h4>1 kap.</h4>
<p>2§<sup>2</sup></p>
<p>Avgifterna utgörs av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Arbetsgi-<br>varavgifter skall betalas av den som är arbetsgivare. Egenavgifter skall<br>betalas av den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring eller enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension<br>och som har inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller<br>2 a § lagen om allmän försäkring eller 2 kap. lagen om inkomstgrundad<br>ålderspension. Med inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 kap. 2 och<br>2 a §§ lagen om allmän försäkring skall även likställas inkomst för eget<br>arbete i form av andra skattepliktiga förmåner än pengar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Vid tillämpning av denna lag<br>skall, även om ett anställnings-<br>förhållande inte föreligger, den<br>som har utgett sådan ersättning<br>som enligt bestämmelserna i<br>3 kap. 2 § andra stycket lagen om<br>allmän försäkring eller enligt be-<br>stämmelserna i 2 kap. 11 eller 12 §<br>lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension är att hänföra till inkomst<br>av anställning anses som arbetsgi-<br>vare. Med inkomst av anställning<br>enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän<br>försäkring skall i denna lag lik-<br>ställas inkomst i form av andra<br>skattepliktiga förmåner än pengar<br>samt kostnadsersättning som inte<br>enligt 8 kap. 19 eller 20 § skatte-<br>betalningslagen (1997:483) un-<br>dantas vid beräkning av skatteav-<br>drag. I fråga om skattepliktig m-<br>täkt enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370) i form av rabatt, bonus<br>eller annan förmån som ges ut på<br>grund av kundtrohet eller liknande,<br>skall den som slutligt har stått för<br>de kostnader som ligger till grund</p>
<p>Vid tillämpning av denna lag<br>skall, även om ett anställnings-<br>förhållande inte föreligger, den<br>som har utgett sådan ersättning<br>som enligt bestämmelserna i<br>3 kap. 2 § andra stycket lagen om<br>allmän försäkring eller enligt be-<br>stämmelserna i 2 kap. 11 eller 12 §<br>lagen om inkomstgrundad ålders-<br>pension är att hänföra till inkomst<br>av anställning anses som arbetsgi-<br>vare. Med inkomst av anställning<br>enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän<br>försäkring skall i denna lag lik-<br>ställas inkomst i form av andra<br>skattepliktiga förmåner än pengar<br>samt kostnadsersättning som inte<br>enligt 8 kap. 19 eller 20 § skatte-<br>betalningslagen (1997:483) un-<br>dantas vid beräkning av skatteav-<br>drag. I fråga om skattepliktig m-<br>komst enligt inkomstskattelagen<br>(1999:000) i form av rabatt, bonus<br>eller annan förmån som ges ut på<br>grund av kundtrohet eller liknande,<br>skall den som slutligt har stått för<br>de kostnader som ligger till grund</p>
<p>'Lagen omtryckt 1989:633.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:597.</p>
<p>360</p>
<p>för förmånen, anses som arbetsgi-<br>vare, om denne är någon annan än<br>den som är skattskyldig för förmå-<br>nen. I fråga om skattepliktig intäkt<br>enligt kommunalskattelagen i form<br>av en förmån eller ersättning, som<br>getts ut eller anses utgiven av en<br>fysisk person som är bosatt utom-<br>lands eller en utländsk juridisk<br>person, skall den hos vilken den<br>skattskyldige är anställd i Sverige<br>anses som arbetsgivare, om för-<br>månen eller ersättningen har sin<br>grund i anställningen i Sverige och<br>det inte finns något anställnings-<br>förhållande mellan utgivaren av<br>förmånen eller ersättningen och<br>den skattskyldige.</p>
<p>för förmånen, anses som arbetsgi-<br>vare, om denne är någon annan än<br>den som är skattskyldig för förmå-<br>nen. I fråga om skattepliktig zn-<br>komst enligt inkomstskattelagen i<br>form av en förmån eller ersättning,<br>som getts ut eller anses utgiven av<br>en fysisk person som är bosatt ut-<br>omlands eller en utländsk juridisk<br>person, skall den hos vilken den<br>skattskyldige är anställd i Sverige<br>anses som arbetsgivare, om för-<br>månen eller ersättningen har sin<br>grund i anställningen i Sverige och<br>det inte finns något anställnings-<br>förhållande mellan utgivaren av<br>förmånen eller ersättningen och<br>den skattskyldige.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>2 kap.</h4>
<p>2§<sup>3</sup></p>
<p>En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som<br>utgetts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgift med<br>1,20 procent.</p>
<p>I fråga om sjömän skall sjukförsäkringsavgift och arbetsmarknadsav-<br>gift beräknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter regering-<br>ens bemyndigande, Riksförsäkringsverket årligen fastställer. Procentsat-<br>serna skall utgöra den andel av de i 1 § första stycket 1 och 6 angivna<br>procentsatserna som svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjö-<br>män och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den<br>30 september de tre år som närmast föregått det år då procentsatserna<br>fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg med en bruttodräktighet<br>understigande 300. Procentsatserna beräknas med två decimaler.</p>
<p>Med sjöman avses i denna lag<br>arbetstagare som avses i punkt 1<br>av anvisningarna till 49 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Med sjöman avses i denna lag<br>arbetstagare som har sådan sjöin-<br>komst som avses i 64 kap. 3 och<br>4 §§          inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000).</p>
<p>4§<sup>4</sup></p>
<p>Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från</p>
<p>1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte<br>uppgått till 1 000 kronor,</p>
<p>3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av<br>barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen mot-<br>svarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1998:679.</p>
<p><sup>4</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:6.</p>
<p>361</p>
<p>arbetsgivare far uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 §<br>lagen (1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>4. ersättning för vilken skall betalas särskild inkomstskatt enligt lagen<br>(1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,</p>
<p>5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i<br>hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte far göras<br>vid inkomsttaxeringen,</p>
<p>6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som ar-<br>betstagare haft att täcka med ersättningen,</p>
<p>8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna<br>inte räknas som pensionsgrundande inkomst enligt 2 kap. 16 § andra<br>stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,</p>
<p>9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeför-<br>farandet är av utländsk nationalitet,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>10. ersättning som på grund av<br>bestämmelserna i 5 § lagen<br>(1984:947) om beskattning av ut-<br>ländska forskare vid tillfälligt ar-<br>bete i Sverige inte utgör skatte-</p>
<p>10. ersättning som på grund av<br>bestämmelserna i 11 kap. 22 och<br>23     §§ inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) inte skall tas upp som<br>intäkt,</p>
<p>pliktig intäkt,</p>
<p>11. ersättning som enligt 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring skall<br>anses som inkomst av annat förvärvsarbete,</p>
<p>12. intäkt som avses i 32 §     12. inkomst som avses i 10 kap.</p>
<p>1 mom. första stycket h och i kom- 3 £ 1-3 inkomstskattelagen,<br>munalskattelagen (1928:370),</p>
<p>13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 1-5 lagen (1990:659)<br>om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för<br>nämnda skatt,</p>
<p>14. ersättning till en och samme<br>idrottsutövare från en sådan ideell</p>
<p>14. ersättning till en och samme<br>idrottsutövare från en sådan ideell</p>
<p>förening som avses i 7 £ 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet, om ersättningen från<br>föreningen under året inte uppgått<br>till ett halvt prisbasbelopp enligt<br>lagen om allmän försäkring,</p>
<p>15. före utgången av år 1992<br>utbetalade ersättningar från en<br>vinstandelsstiftelse, som avses i<br>3 kap. 2 § andra stycket lagen om<br>allmän försäkring, till den del de<br>inte utgör ersättning for arbete för</p>
<p>förening som avses i 7 kap. 7 §<br>första stycket inkomstskattelagen<br>och som har till huvudsakligt syfte<br>att främja idrottslig verksamhet,<br>om ersättningen från föreningen<br>under året inte uppgått till ett halvt<br>prisbasbelopp enligt lagen om all-<br>män försäkring,</p>
<p>stiftelsens räkning,</p>
<p>16. sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller en annan juridisk<br>person med motsvarande ändamål från vilken enligt de fyra sista me-<br>ningarna i 3 kap. 2 § andra stycket lagen om allmän försäkring skall bort-<br>ses vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst,</p>
<p>362</p>
<p>17. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993<br>om ersättningen avser tid därefter och utgår på grund av ansvarighetsför-<br>säkring vilken åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mel-<br>lan arbetsmarknadens huvudorganisationer,</p>
<p>18. ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992<br>om skadan anmälts till allmän försäkringskassa efter utgången av juni<br>1993 och ersättningen utgår på grund av sådan ansvarighetsförsäkring<br>som anges i 17,</p>
<p>19. ersättning enligt 2 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspen-<br>sion.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna<br>kan beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från<br>arbetsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som re-<br>geringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares<br>kostnader i viss verksamhet. Schablonen skall avse bestämda yrkesgrup-<br>per och grundas på de genomsnittliga kostnaderna inom respektive<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>grupp.</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket 17 och 18 gäller endast ersättning som<br>inte avser de första 180 dagarna efter skadetillfället och som för en och<br>samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en<br>halv gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.</p>
<p>I fråga om inkomst från fåmans-<br>företag och famansägt handels-<br>bolag skall föreskrifterna i<br>punkt 13 av anvisningarna till 32 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>tillämpas vid bestämmande av<br>avgiftsunderlaget.</p>
<p>I fråga om inkomst från fåmans-<br>företag och fåmanshandelsbolag<br>skall föreskrifterna i 60 kap. 12-<br>14 §§ inkomstskattelagen tilläm-<br>pas vid bestämmande av avgifts-<br>underlaget.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.</p>
<p>363</p>
<h3>2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om<br>punktskatter och prisregleringsavgifiter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 9 § lagen (1984:151) om punktskatter<br>och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>1 kap.</h4>
<p>9</p>
<p>Beskattningsår enligt denna lag<br>utgörs av beskattningsåret enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370).<br>Om den verksamhet som redovis-<br>ningen avser inte medför skatt-<br>skyldighet enligt den lagen utgörs<br>beskattningsåret av kalenderåret.<br>Förs i verksamheten räkenskaper<br>som avslutas med årsbokslut eller<br>årsredovisning, får dock räken-<br>skapsåret utgöra beskattningsår<br>om det sammanfaller med räken-<br>skapsår som är tillåtet enligt bok-<br>föringslagen (1999:000).</p>
<p>§'</p>
<p>Beskattningsår enligt denna lag<br>utgörs av beskattningsåret enligt<br>inkomstskattelagen (1999:000).<br>Om den verksamhet som redovis-<br>ningen avser inte medför skatt-<br>skyldighet enligt den lagen utgörs<br>beskattningsåret av kalenderåret.<br>Förs i verksamheten räkenskaper<br>som avslutas med årsbokslut eller<br>årsredovisning, får dock räken-<br>skapsåret utgöra beskattningsår<br>om det sammanfaller med räken-<br>skapsår som är tillåtet enligt bok-<br>föringslagen (1999:000).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>Lydelse enligt prop. 1998/99:130.</p>
<p>364</p>
<h3>2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om<br>skatt på gödselmedel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:409) om skatt på gödselme-<br>del<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>4§<sup>2</sup></p>
<p>Med skattskyldig avses i det följande</p>
<p>1. den som inom landet yrkesmässigt tillverkar gödselmedel,</p>
<p>2. den som inför gödselmedel till landet för yrkesmässig återför-<br>säljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet,</p>
<p>3. den som har registrerats som återförsäljare enligt 6 § andra stycket.</p>
<p>En verksamhet är yrkesmässig,<br>om den utgör näringsverksamhet<br>enligt 21 § kommunalskattelagen<br>(1928:370), eller om den bedrivs i<br>former som är jämförliga med en<br>till sådan näringsverksamhet hän-<br>förlig rörelse och ersättningen för<br>omsättningen i verksamheten un-<br>der ett kalenderår överstiger<br>30 000 kr.</p>
<p>En verksamhet är yrkesmässig,<br>om den utgör näringsverksamhet<br>enligt 13 kap. inkomstskattelagen<br>(1999:000), eller om den bedrivs i<br>former som är jämförliga med en<br>till sådan näringsverksamhet hän-<br>förlig rörelse och ersättningen för<br>omsättningen i verksamheten un-<br>der ett kalenderår överstiger<br>30 000 kr.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före ikraftträdandet.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1995:616. Senaste lydelse av lagens rubrik 1995:616.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:1527.</p>
<p>365</p>
<h3>2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:410) om<br>skatt på bekämpningsmedel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1984:410) om skatt på bekämp-<br>ningsmedel<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>4§</p>
<p>Med skattskyldig avses i det följande</p>
<p>1. den som inom landet yrkesmässigt tillverkar bekämpningsmedel,</p>
<p>2. den som inför bekämpningsmedel till landet för yrkesmässig återför-<br>säljning eller för egen yrkesmässig användning inom landet.</p>
<p>Som tillverkning enligt första stycket 1 anses även blandning av olika<br>bekämpningsmedel och sådan märkning eller dylikt av en vara som anges<br>i 1 § andra stycket 2 som medför att varan anses utgöra bekämp-<br>ningsmedel.</p>
<p>En verksamhet är yrkesmässig,<br>om den utgör näringsverksamhet<br>enligt 21 § kommunalskattelagen<br>(1928:370), eller om den bedrivs i<br>former som är jämförliga med en<br>till sådan näringsverksamhet hän-<br>förlig rörelse och ersättningen för<br>omsättningen i verksamheten un-<br>der ett kalenderår överstiger<br>30 000 kronor.</p>
<p>En verksamhet är yrkesmässig,<br>om den utgör näringsverksamhet<br>enligt 13 kap. inkomstskattelagen<br>(1999:000), eller om den bedrivs i<br>former som är jämförliga med en<br>till sådan näringsverksamhet hän-<br>förlig rörelse och ersättningen för<br>omsättningen i verksamheten un-<br>der ett kalenderår överstiger<br>30 000 kronor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före ikraftträdandet.</p>
<p>Lagen omtryckt 1995:617.</p>
<p>366</p>
<h3>2.25 Förslag till lag om upphävande av lagen (1984:947)<br>om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt<br>arbete i Sverige</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1984:947) om beskattning av utländ-<br>ska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige skall upphöra att gälla vid ut-<br>gången av år 2000. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 2001<br>och tidigare års taxeringar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>367</p>
<h3>2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om<br>statlig fastighetsskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 9 §§ lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §’</p>
<p>Till fastighetsskatt skattepliktiga fastigheter är sådana som vid fastig-<br>hetstaxeringen betecknats som småhusenhet, hyreshusenhet, industrien-<br>het, elproduktionsenhet eller lantbruksenhet om på lantbruksenheten<br>finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller<br>tomtmark för småhus. Från skatteplikt undantas fastighet som året fore<br>taxeringsåret inte varit skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen<br>(1979:1152).</p>
<p>Utöver vad som sägs i första<br>stycket är sådan privatbostad, som<br>avses i 5 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) och som är belägen i<br>utlandet, skattepliktig till fastig-<br>hetsskatt.</p>
<p>Utöver vad som sägs i första<br>stycket är sådan bostad som enligt<br>2 kap. 8-12 §§ inkomstskattelagen<br>(1999:000) är privatbostad och<br>som är belägen utomlands, skatte-<br>pliktig till fastighetsskatt.</p>
<p>3§<sup>2</sup></p>
<p>Fastighetsskatten utgör for varje beskattningsår</p>
<p>a) 1,5 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende småhusenhet,</p>
<p>det omräknade bostadsbyggnadsvärdet och det omräknade tomt-<br>marksvärdet avseende småhus på lantbruksenhet,</p>
<p>75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,</p>
<p>b) 1,5 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värde-<br>ringsenhet för bostäder, värderingsenhet för bostäder under uppförande,<br>värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa bostäder samt an-<br>nan värderingsenhet avseende tomtmark som är obebyggd,</p>
<p>c) 1,0 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värde-<br>ringsenhet för lokaler, värderingsenhet for lokaler under uppförande och<br>värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,</p>
<p>d) 0,5 procent av:</p>
<p>taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet.</p>
<p>Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostä-<br>der och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastig-<br>hetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fas-<br>tighetsskatt på bostadsdelen for det fastighetstaxeringsåret och de fyra<br>följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1999:632.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1999:632.</p>
<p>368</p>
<p>kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Det-<br>samma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken vär-<br>deår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett<br>värdeår motsvarande året fore det fastighetstaxeringsår som föregått in-<br>komsttaxeringsåret, om ny fastighetstaxering då hade företagits.</p>
<p>För fastighet, som avses i 5 §<br>kommunalskattelagen (1928:370),<br>skall fastighetens andel av taxe-<br>ringsvärdet på sådan samfallighet<br>som avses i 41 a § nämnda lag<br>inräknas i underlaget for fastig-<br>hetsskatten om samfalligheten ut-<br>gör en särskild taxeringsenhet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>För fastighet, som avses i 2 kap.<br>13 §          inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000), skall fastighetens an-<br>del av taxeringsvärdet på annan<br>samfallighet än sådan som avses i<br>6 kap. 6 § första stycket nämnda<br>lag inräknas i underlaget for fas-<br>tighetsskatten om samfalligheten<br>utgör en särskild taxeringsenhet.</p>
<p>Har byggnad, som är avsedd for användning under hela året, på grund<br>av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under<br>viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kun-<br>nat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfatt-<br>ning, vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit<br>fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsätt-<br>ning dock inte ske.</p>
<p>Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder for skilda delar<br>av fastigheten skall underlaget for beräkningen av fastighetsskatten for<br>dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fas-<br>tighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra<br>stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxerings-<br>värdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhö-<br>rande tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som små-<br>huset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomt-<br>mark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på<br>den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser<br>bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken<br>ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.</p>
<p>9§<sup>3</sup></p>
<p>Beteckningar i denna lag som<br>används även i fastighetstaxe-<br>ringslagen (1979:1152) eller kom-<br>munalskattelagen (1928:370) har<br>samma betydelse som i dessa la-<br>gar.</p>
<p>Termer och uttryck i denna lag<br>som används även i fastighetstaxe-<br>ringslagen (1979:1152) eller in-<br>komstskattelagen (1999:000) har<br>samma betydelse och tillämp-<br>ningsområden som i dessa lagar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1984:1078.</p>
<p>369</p>
<h3>2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om<br>avräkning av utländsk skatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4, 7 och 14 §§ lagen (1986:468) om av-<br>räkning av utländsk skatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>1</p>
<p>Om fysisk person, under tid då<br>han varit bosatt här i riket, eller<br>inländsk juridisk person har haft<br>intäkt</p>
<p>a) som medtagits vid taxering</p>
<p>enligt       kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370) eller lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt,</p>
<p>b) för vilken han beskattats i ut-<br>ländsk stat och</p>
<p>c)  som enligt skattelagstift-<br>ningen i den utländska staten anses<br>härröra därifrån,</p>
<p>har han - med den inskränkning<br>som följer av 2 § - genom avräk-<br>ning av den del av den utländska<br>skatten som belöper på intäkten<br>rätt att erhålla nedsättning av stat-<br>lig inkomstskatt, expansions-<br>medelsskatt och kommunal in-<br>komstskatt i enlighet med vad som<br>framgår av 4-13 §§.</p>
<p>Motsvarande gäller i tillämpliga<br>delar i fall fysisk person enligt<br>lagen (1984:1052) om statlig fas-<br>tighetsskatt har att erlägga fastig-<br>hetsskatt för en i utlandet belägen<br>privatbostad.</p>
<p>Kan ett svenskt företag vid<br>prövning enligt 7 § 8 mom. lagen<br>om statlig inkomstskatt inte visa<br>att den inkomstbeskattning som<br>den utländska juridiska personen<br>är underkastad är jämförlig med<br>den inkomstbeskattning som skulle<br>ha skett enligt lagen om statlig<br>inkomstskatt om inkomsten hade<br>förvärvats av svenskt företag, och</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§'</p>
<p>Om en obegränsat skattskyldig<br>har haft intäkt</p>
<p>a) som medtagits vid taxering</p>
<p>enligt          inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000),</p>
<p>b) för vilken han beskattats i ut-<br>ländsk stat, och</p>
<p>c)  som enligt skattelagstift-<br>ningen i den utländska staten anses<br>härröra därifrån,</p>
<p>har han - med den inskränkning<br>som följer av 2 § - genom avräk-<br>ning av den del av den utländska<br>skatten som belöper sig på intäk-<br>ten rätt att erhålla nedsättning av<br>statlig inkomstskatt och kommunal<br>inkomstskatt enligt 4-13 §§.</p>
<p>Motsvarande gäller i tillämpliga<br>delar i fall en fysisk person enligt<br>lagen (1984:1052) om statlig fas-<br>tighetsskatt skall betala fastighets-<br>skatt för en privatbostad som är<br>belägen utomlands.</p>
<p>Om ett svenskt företag vid en<br>prövning enligt 24 kap. 20 § in-<br>komstskattelagen inte kan visa att<br>inkomstbeskattningen av den ut-<br>ländska juridiska personen är jäm-<br>förlig med inkomstbeskattningen<br>enligt nämnda lag av ett svenskt<br>företag med motsvarande inkoms-<br>ter men övriga förutsättningar för<br>skattefrihet för utdelningen är upp-</p>
<p>Senaste lydelse 1995:1341.</p>
<p>370</p>
<p>skall mottagen utdelning därför<br>beskattas i Sverige, men är övriga<br>förutsättningar för att erhålla<br>skattefrihet för utdelningen i<br>nämnda moment uppfyllda har<br>företaget, utöver den avräkning<br>som medges enligt första stycket<br>och enligt dubbelbeskattningsav-<br>tal, genom avräkning rätt att er-<br>hålla nedsättning av statlig in-<br>komstskatt med ett belopp motsva-<br>rande tretton procent av denna ut-<br>delnings bruttobelopp. Vid sådan<br>avräkning gäller i tillämpliga delar<br>vad som föreskrivs i 4-13 §§.</p>
<p>2</p>
<p>Rätt till avräkning enligt 1 §<br>första stycket föreligger inte om<br>statlig inkomstskatt, kommunal<br>inkomstskatt, den utländska skat-<br>ten samt den utländska intäkten<br>omfattas av dubbelbeskattnings-<br>avtal. Med att den utländska in-<br>täkten omfattas av dubbelbe-<br>skattningsavtal avses även fall då<br>någon intäkt av i utlandet belägen<br>privatbostad inte uppburits men,<br>om sådan intäkt hade uppburits,<br>denna omfattats av dubbel-<br>beskattningsavtal. Rätt till avräk-<br>ning genom nedsättning av expan-<br>sionsmedelsskatt enligt 1 § första<br>stycket föreligger inte om expan-<br>sionsmedelsskatten omfattas av<br>dubbelbeskattningsavtal. Rätt till<br>avräkning enligt 1 § andra stycket<br>föreligger inte om statlig fastig-<br>hetsskatt omfattas av dubbelbe-<br>skattningsavtal. Vid avräkning<br>med stöd av dubbelbeskattnings-<br>avtal tillämpas dock bestämmel-<br>serna i 4-13 §§.</p>
<p>fyllda, gäller följande. Utöver den<br>avräkning som medges enligt<br>första stycket och enligt dubbel-<br>beskattningsavtal, har företaget<br>rätt att genom avräkning erhålla<br>nedsättning av statlig inkomstskatt<br>med ett belopp som motsvarar<br>tretton procent av utdelningens<br>bruttobelopp. Vid en sådan av-<br>räkning gäller 4-13 §§ i tillämp-<br>liga delar.</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Rätt till avräkning enligt 1 §<br>första stycket föreligger inte om<br>statlig inkomstskatt, kommunal<br>inkomstskatt, den utländska skat-<br>ten samt den utländska intäkten<br>omfattas av dubbelbeskattnings-<br>avtal. Med att den utländska in-<br>täkten omfattas av dubbelbe-<br>skattningsavtal avses även fall då<br>någon intäkt av en privatbostad<br>som är belägen utomlands inte<br>uppburits men, om sådan intäkt<br>hade uppburits, denna omfattats av<br>dubbelbeskattningsavtal. Rätt till<br>avräkning enligt 1 § andra stycket<br>föreligger inte om statlig fastig-<br>hetsskatt omfattas av dubbelbe-<br>skattningsavtal. Vid avräkning<br>med stöd av dubbelbeskattnings-<br>avtal tillämpas dock 4-13 §§.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1995:1341.</p>
<p>371</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN032/prop_19992000__2-6.png" style="width:17pt;height:11pt;"/>
<p>Avräkning skall i första hand<br>ske från statlig inkomstskatt. I den<br>mån den statliga inkomstskatten<br>understiger vad som enligt 1-<br>13 §§ far avräknas, skall avräkning<br>i andra hand ske från statlig fastig-<br>hetsskatt och i tredje hand från<br>expansionsmedelsskatt. I den mån<br>den statliga inkomstskatten, den<br>statliga fastighetsskatten och ex-<br>pansionsmedelsskatten samman-<br>lagt understiger vad som enligt 1-<br>13 §§ får avräknas, skall avräkning<br>ske från kommunal inkomstskatt.</p>
<p>Avräkning skall i första hand<br>ske från statlig inkomstskatt. Till<br>den del den statliga inkomstskatten<br>understiger vad som enligt 1-<br>13 §§ får avräknas, skall avräkning<br>i andra hand ske från statlig fastig-<br>hetsskatt Till den del den statliga<br>inkomstskatten och den statliga<br>fastighetsskatten sammanlagt un-<br>derstiger vad som enligt 1-13 §§<br>får avräknas, skall avräkning ske<br>från kommunal inkomstskatt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Avräkning skall ske från svensk skatt som tas ut på grund av taxering<br>det år då den intäkt som beskattats i utländsk stat medtagits vid taxering<br>här. När fråga är om avräkning av en utländsk skatt som är jämförlig med<br>den statliga fastighetsskatten eller som beräknats på schablonintäkt eller<br>liknande skall avräkning ske från svensk skatt som tas ut på grund av<br>taxering samma år som den utländska skatten fastställts.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN032/prop_19992000__2-7.png" style="width:16pt;height:11pt;"/>
<p>Vid beräkning av den statliga<br>inkomstskatt som hänför sig till de<br>utländska inkomsterna skall den<br>del av den statliga inkomstskatten<br>som hänför sig till de utländska<br>förvärvsinkomsterna (inkomst av<br>tjänst och näringsverksamhet) re-<br>spektive den del som hänför sig till<br>de utländska kapitalinkomsterna<br>(inkomst av kapital) beräknas var<br>för sig. Den statliga respektive<br>kommunala inkomstskatt som hän-<br>för sig till de utländska förvärvs-<br>inkomsterna (intäkterna efter av-<br>drag för kostnader) skall anses<br>utgöra så stor del av den skattskyl-<br>diges hela statliga respektive<br>kommunala inkomstskatt på för-<br>värvsinkomst, beräknad utan av-<br>räkning, som dessa inkomster ut-<br>gör av den skattskyldiges sam-<br>manlagda förvärvsinkomst av oli-</p>
<p>Vid beräkning av den statliga<br>inkomstskatt som hänför sig till de<br>utländska inkomsterna skall den<br>del av den statliga inkomstskatten<br>som hänför sig till de utländska<br>förvärvsinkomsterna (inkomst-<br>slagen tjänst och näringsverksam-<br>het) respektive den del som hänför<br>sig till de utländska kapitalin-<br>komsterna (inkomstslaget kapital)<br>beräknas var för sig. Den statliga<br>inkomstskatt och den kommunala<br>inkomstskatt som hänför sig till de<br>utländska förvärvsinkomsterna<br>(intäkterna efter avdrag för kost-<br>nader) skall anses utgöra så stor<br>del av den skattskyldiges hela<br>statliga respektive kommunala<br>inkomstskatt på förvärvsinkomst,<br>beräknad utan avräkning, som des-<br>sa inkomster utgör av den skatt-<br>skyldiges sammanlagda för-</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1995:1341.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:530.</p>
<p>372</p>
<p>ka förvärvskällor före allmänna<br>avdrag (sammanräknad förvärvs-<br>inkomst). Motsvarande gäller i<br>tillämpliga delar vid beräkning av<br>den del av den statliga in-<br>komstskatten som hänför sig till de<br>utländska kapitalinkomsterna.</p>
<p>Vid tillämpningen av första<br>stycket skall, i de fall då skatt-<br>skyldig erhållit skattereduktion<br>enligt 11 kap. 11 § skatte-<br>betalningslagen (1997:483), sådan<br>reduktion anses ha skett från<br>kommunal inkomstskatt, statlig<br>inkomstskatt respektive statlig<br>fastighetsskatt med så stor del av<br>reduktionen som respektive skatt<br>utgör av det sammanlagda belop-<br>pet av nämnda skatter före sådan<br>reduktion. Om skattskyldig har att<br>erlägga fastighetsskatt såväl för<br>fastighet i Sverige som för privat-<br>bostad i utlandet skall reduktionen<br>av statlig fastighetsskatt enligt<br>första meningen anses ha skett<br>från statlig fastighetsskatt som<br>hänför sig till privatbostad i utlan-<br>det med så stor del som den statli-<br>ga fastighetsskatten på privatbo-<br>stad i utlandet utgör av det sam-<br>manlagda beloppet av statlig fas-<br>tighetsskatt före sådan reduktion.</p>
<p>I de fall då skattskyldig enligt<br>2 § 5 lagen (1990:661) om av-<br>kastningsskatt på pensionsmedel<br>har att betala avkastningsskatt som<br>tas ut på skatteunderlag som be-<br>räknas enligt bestämmelserna i 3 f<br>första och femte styckena samma<br>lag eller skattskyldig enligt 3 §<br>lagen (1993:1537) om expan-<br>sionsmedel har att betala expan-<br>sionsmedelsskatt skall följande<br>gälla. Vid beräkningen av spärr-<br>beloppet skall, vid bestämmande<br>enligt första stycket av den statliga<br>inkomstskatt som hänför sig till de<br>utländska inkomsterna, sådan av-<br></p>
<p>värvsinkomst före allmänna av-<br>drag. Motsvarande gäller i tillämp-<br>liga delar vid beräkning av den del<br>av den statliga inkomstskatten som<br>hänför sig till de utländska kapital-<br>inkomsterna.</p>
<p>Vid tillämpningen av första<br>stycket skall, i de fall då skatt-<br>skyldig erhållit skattereduktion<br>enligt 64 kap. 9-12 §§ inkomst-<br>skattelagen (1999:000), sådan re-<br>duktion anses ha skett från kom-<br>munal inkomstskatt, statlig in-<br>komstskatt respektive statlig fas-<br>tighetsskatt med så stor del av re-<br>duktionen som respektive skatt<br>utgör av det sammanlagda belop-<br>pet av nämnda skatter före sådan<br>reduktion. Om skattskyldig skall<br>betala fastighetsskatt såväl för<br>fastighet i Sverige som för privat-<br>bostad utomlands skall reduktio-<br>nen av statlig fastighetsskatt enligt<br>första meningen anses ha skett<br>från statlig fastighetsskatt som<br>hänför sig till privatbostad utom-<br>lands med så stor del som den<br>statliga fastighetsskatten på pri-<br>vatbostad i utlandet utgör av det<br>sammanlagda beloppet av statlig<br>fastighetsskatt före sådan reduk-<br>tion.</p>
<p>I de fall en skattskyldig enligt<br>2 § 5 lagen (1990:661) om avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel skall<br>betala avkastningsskatt gäller föl-<br>jande. Vid beräkningen av spärr-<br>beloppet skall, vid bestämmande<br>enligt första stycket av den statliga<br>inkomstskatt som hänför sig till de<br>utländska inkomsterna, sådan av-<br>kastningsskatt likställas med stat-<br>lig inkomstskatt på förvärvsin-<br>komster. Om en skattskyldig enligt<br>34 kap. inkomstskattelagen har<br>gjort avdrag för avsättning till<br>expansionsfond eller har återfört<br>sådant avdrag skall, vid bestäm-<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>373</p>
<p>kastningsskatt respektive expan-<br>sionsmedelsskatt jämställas med<br>statlig inkomstskatt på förvärvsin-<br>komst. Om skattskyldig enligt 2 §<br>lagen om expansionsmedel erhållit<br>avdrag med en ökning av expan-<br>sionsmedel eller tagit upp som<br>intäkt en minskning av expansions-<br>medel skall, vid bestämmande en-<br>ligt första stycket av den statliga<br>inkomstskatt som hänför sig till de<br>utländska inkomsterna, spärrbe-<br>loppet beräknas som om ett sådant<br>avdrag inte erhållits respektive<br>intäkt inte medtagits vid taxering-</p>
<p>mande enligt första stycket av den<br>statliga inkomstskatt som hänför<br>sig till de utländska inkomsterna,<br>spärrbeloppet beräknas som om<br>den skattskyldige inte gjort re-<br>spektive inte återfört ett sådant<br>avdrag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>en.</p>
<p>Spärrbeloppet skall alltid anses uppgå till minst 100 kronor.</p>
<p>14 §<sup>5</sup></p>
<p>Skattskyldig enligt 2 § 1-4 och 6 lagen (1990:661) om avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel har genom avräkning av utländsk skatt rätt<br>att erhålla nedsättning av sådan avkastningsskatt. Avräkning skall därvid<br>ske för utländsk skatt som erlagts under kalenderåret närmast före be-<br>skattningsåret och som belöper på avkastning - på den skattskyldiges<br>utländska tillgångar - som vid beräkning av avkastningsskatt på pen-<br>sionsmedel ingår i kapitalunderlaget för ifrågavarande beskattningsår.</p>
<p>Skattskyldig enligt 2 § 5 lagen<br>om avkastningsskatt på pensions-<br>medel har, till den del den statliga<br>inkomstskatten, den statliga fas-<br>tighetsskatten, expansionsmedels-<br>skatten och den kommunala in-<br>komstskatten sammanlagt under-<br>stiger vad som enligt 1-13 §§ far<br>avräknas, genom avräkning av<br>utländsk skatt rätt att till denna del<br>erhålla nedsättning av sådan av-<br>kastningsskatt.</p>
<p>Skattskyldig enligt 2 § 5 lagen<br>om avkastningsskatt på pensions-<br>medel har, till den del den statliga<br>inkomstskatten, den statliga fas-<br>tighetsskatten och den kommunala<br>inkomstskatten sammanlagt under-<br>stiger vad som enligt 1-13 §§ far<br>avräknas, genom avräkning av<br>utländsk skatt rätt att till denna del<br>erhålla nedsättning av sådan av-<br>kastningsskatt.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1996:739.</p>
<p>374</p>
<h3>2.28 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen<br>(1986:617)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 7 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>7§'</p>
<p>Riksskatteverket och kronofogdemyndigheterna får for de ändamål<br>som anges i 1 § ha terminalåtkomst till det centrala utsökningsregistret.</p>
<p>Terminalåtkomsten for en kronofogdemyndighet får avse endast upp-<br>gifter om</p>
<p>1. den som är registrerad hos myndigheten som gäldenär i mål om exe-<br>kutiva åtgärder,</p>
<p>2. den som i annat fall än som avses under 1 är gäldenär eller svarande<br>i mål eller ärende som handläggs hos myndigheten,</p>
<p>3. make till person som avses under 1,</p>
<p>4. den som är gemensamt betalningsansvari g med person som avses<br>under 1,</p>
<p>5. fåmansföretag och fåmans-<br>handelsbolag som avses i 56 kap.<br>2-4 §§        inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) och delägare i sådant<br>företag, om företaget eller delägare<br>i detta är gäldenär som avses under<br>1,</p>
<p>5. fåmansföretag och famansägt<br>handelsbolag som avses i punkt 14<br>av anvisningarna till 32 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) och<br>delägare i sådant företag, om fö-<br>retaget eller delägare i detta är<br>gäldenär som avses under 1,</p>
<p>6. skuldsanering, företagsrekonstruktion, konkurs och näringsförbud.</p>
<p>I den utsträckning som regeringen föreskriver får en sökande eller<br>dennes ombud ha terminalåtkomst till uppgifter i det centrala ut-<br>sökningsregistret om de mål eller ärenden som sökanden gett in.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid fore ikraftträ-<br>dandet.</p>
<p>i Senaste lydelse 1996:1439.</p>
<p>375</p>
<h3>2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om<br>homosexuella sambor</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor<sup>1<br></sup>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall<br>vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser<br>tillämpas även på de homosexuella samborna:</p>
<p>1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,</p>
<p>2. ärvdabalken,</p>
<p>3. jordabalken,</p>
<p>4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,</p>
<p>5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,</p>
<p>6. 19 § första stycket, punkt 1     6.           inkomstskattelagen</p>
<p>nionde stycket och punkt 3 sjunde (1999:000),</p>
<p>stycket av anvisningarna till 31 §<br>samt punkterna 3 a, 3 b och 4 av<br>anvisningarna till 33 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370),</p>
<p>7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,</p>
<p>8. bostadsrättslagen (1991:614),</p>
<p>9. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,</p>
<p>10. 5 kap. 18 § tredje stycket fastighetsbildningslagen (1970:988),</p>
<p>11. 10 § insiderlagen (1990:1342),</p>
<p>12. 14 kap. 3 §, 4 § tredje stycket och 8 § tredje stycket vallagen<br>(1997:157),</p>
<p>13. 36 § första stycket lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigeval,</p>
<p>m.m.,</p>
<p>14.4</p>
<p>75. lagen (1993:1469) om upp-<br>skovsavdrag vid byte av bostad,</p>
<p>16. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15<br>och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt<br>16 kap. 7 och 9 §§ föräldrabalken,</p>
<p>77.       säkerhetsskyddslagen</p>
<p>(1996:627),</p>
<p>18. lagen (1996:1231) om skat-<br>tereduktion för fastighetsskatt i<br>vissa fall vid 1997-2001 års taxe-<br>ringar,</p>
<p>19. lagen (1993:737) om bo-<br>stadsbidrag,</p>
<p>20. 35 § andra stycket social-<br>tjänstlagen (1980:620), samt</p>
<p>§ lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall,</p>
<p>75. 10 kap. 18 §, 11 kap. 2, 15<br>och 16 §§, 12 kap. 7 och 8 §§ samt<br>16 kap. 7 och 9 §§ föräldrabalken,</p>
<p>16.       säkerhetsskyddslagen</p>
<p>(1996:627),</p>
<p>77. lagen (1996:1231) om skat-<br>tereduktion för fastighetsskatt i<br>vissa fall vid 1997-2001 års taxe-<br>ringar,</p>
<p>18. lagen (1993:737) om bo-<br>stadsbidrag,</p>
<p>19. 35 § andra stycket social-<br>tjänstlagen (1980:620), samt</p>
<p>Senaste lydelse 1998:1665.</p>
<p>376</p>
<p>21. 26 § tredje stycket hälso- 20. 26 § tredje stycket hälso-<br>och sjukvårdslagen {1982:762). och sjukvårdslagen {1982:763).</p>
<p>Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara<br>ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>377</p>
<h3>2.30 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om<br>Sveriges riksbank</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 kap. 4 § lagen (1988:1385) om Sveriges<br>riksbank<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>4 kap.</h4>
<p>4§</p>
<p>Ordföranden och vice ordföranden i fullmäktige samt ledamöterna i di-<br>rektionen skall till riksdagen skriftligen anmäla</p>
<p>1. innehav av finansiella instrument som anges i 1 kap. 1 § lagen<br>(1991:980) om handel med finansiella instrument,</p>
<p>2. innehav av andel i ett handelsbolag eller en ekonomisk förening ut-<br>om bostadsrättsförening samt andel i en motsvarande utländsk juridisk</p>
<p>person,</p>
<p>3. ägande, helt eller delvis, av<br>näringsfastighet enligt 1 kap. 5 §<br>kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>3. ägande, helt eller delvis, av<br>näringsfastighet enligt 2 kap. 14 §<br>inkomstskattelagen (1999:000),</p>
<p>4. avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal<br>om löne- eller pensionsförmån som lämnas under den tid som omfattas<br>av uppdraget i fullmäktige eller anställningen i direktionen, och</p>
<p>5. krediter eller andra skulder samt villkoren för dessa.</p>
<p>Anmälan av tillgångar och avtal enligt första stycket 2-4 behöver inte<br>göras om dessa tillsammans understiger ett marknadsvärde på 500 000<br>kronor. Detsamma gäller krediter och andra skulder enligt första stycket<br>5 om dessa tillsammans understiger 500 000 kronor.</p>
<p>Anmälan enligt första stycket skall göras när uppdraget eller anställ-<br>ningen påbörjas. Behöver enligt andra stycket tillgångar och avtal eller<br>krediter och andra skulder inte anmälas vid denna tidpunkt skall anmälan<br>ske senast inom fyra veckor från det att den i andra stycket angivna grän-<br>sen uppnåtts.</p>
<p>Anmälan skall därefter göras av förändring som innebär att</p>
<p>1. tillgång som avses i första stycket 1 förvärvas,</p>
<p>2. det sammanlagda värdet av tillgångar och avtal enligt första stycket<br>2-4 eller det sammanlagda beloppet av krediter och andra skulder enligt<br>första stycket 5 förändrats med mer än 100 000 kronor sedan anmälan<br>senast gjordes, under förutsättning att det sammanlagda värdet eller be-<br>loppet efter förändringen inte understiger 500 000 kronor eller</p>
<p>3. villkorsändring sker beträffande krediter och andra skulder som har<br>anmälts.</p>
<p>Anmälan av sådana förändringar som avses i fjärde stycket skall göras<br>senast fyra veckor från det att förändringen inträffade.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före ikraftträdandet.</p>
<p>Lagen omtryckt 1999:19</p>
<p>378</p>
<h3>2.31 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om<br>tillstånd för anställning på fartyg</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:532) om tillstånd for anställ-<br>ning på fartyg skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>1 § <sup>1</sup></p>
<p>En utlänning skall ha tillstånd for att ha anställning som avser befatt-<br>ning på svenskt fartyg i utrikes trafik (anställningstillstånd) om inte ut-<br>länningen har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller är medborgare<br>i Danmark, Finland, Island eller Norge.</p>
<p>Kravet på anställningstillstånd gäller inte för annan utlänning som är<br>medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet</p>
<p>(EES).</p>
<p>Kravet på anställningstillstånd<br>omfattar inte heller annan utlän-<br>ning än som avses i första och<br>andra styckena, om fartyget hu-<br>vudsakligen används i sådan fj ärr-<br>fart som avses i punkt 3 av anvis-<br>ningarna till 49 § kommunalskat-<br>telagen (1928:370).</p>
<p>Regeringen far föreskriva andra<br>tillstånd.</p>
<p>Kravet på anställningstillstånd<br>omfattar inte heller annan utlän-<br>ning än som avses i första och<br>andra styckena, om fartyget hu-<br>vudsakligen används i sådan fjärr-<br>fart som avses i 64 kap. 6 § in-<br>komstskattelagen (1999:000).</p>
<p>dantag från kravet på anställnings-</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före ikraftträdandet.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:1343.</p>
<p>379</p>
<h3>2.32 Förslag till lag om upphävande av lagen<br>(1989:1035) om särskild insamling av uppgifter<br>från bostadsrättsföreningar m.fl.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1989:1035) om särskild insamling av<br>uppgifter från bostadsrättsföreningar m.fl. skall upphöra att gälla vid ut-<br>gången av år 1999.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>380</p>
<h3>2.33 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen<br>(1990:324)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324)<br>dels att 1 kap. 1 och 3 §§, 3 kap. 3 §, 4 kap. 5, 13, 17, 18, 20 och 23 §§<br>samt 5 kap. 1, 2 och 13 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 11 a §, av föl-<br>jande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>1 kap.</p>
<p>1 §’</p>
<p>Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller<br>avgift (taxering) enligt</p>
<p>1.         kommunalskattelagen 1.           inkomstskattelagen</p>
<p>(1928:370),</p>
<p>2. lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt,</p>
<p>3. lagen (1997:323) om statlig<br>förmögenhetsskatt,</p>
<p>4. lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt,</p>
<p>5. lagen (1990:661) om avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel i fall<br>som avses i 2 § första stycket 1-5<br>och 7 nämnda lag,</p>
<p>6. lagen (1991:687) om särskild<br>löneskatt på pensionskostnader,</p>
<p>7. lagen (1994:1744) om all-<br>män pensionsavgift,</p>
<p>8. lagen (1993:1537) om expan-<br>sionsmedel.</p>
<p>(1999:000),</p>
<p>2. lagen (1997:323) om statlig<br>förmögenhetsskatt,</p>
<p>3. lagen (1984:1052) om statlig<br>fastighetsskatt,</p>
<p>4. lagen (1990:661) om avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel i fall<br>som avses i 2 § första stycket 1-5<br>och 7 nämnda lag,</p>
<p>5. lagen (1991:687) om särskild<br>löneskatt på pensionskostnader,</p>
<p>6. lagen (1994:1744) om all-<br>män pensionsavgift.</p>
<p>Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter<br>(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.</p>
<p>Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av<br>mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för<br>fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skatte-<br>betalningslagen (1997:483).</p>
<p>Begrepp som används i denna<br>lag har samma innebörd som i<br>kommunalskattelagen (1928:370),<br>lagen (1947:576) om statlig in-</p>
<p>§<sup>2</sup></p>
<p>Termer och uttryck som används<br>i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområden som i<br>inkomstskattelagen (1999:000)</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:947.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:328.</p>
<p>381</p>
<p>komstskatt och lagen (1997:323) och lagen (1997:323) om statlig Prop. 1999/2000:2<br>om statlig förmögenhetsskatt.        förmögenhetsskatt.</p>
<p>Bestämmelserna om juridiska<br>personer skall dock tillämpas ock-<br>så på handelsbolag och dödsbon.</p>
<p>Med kommun likställs i denna lag landsting och annan menighet som<br>har beskattningsrätt.</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>3</p>
<p>Kan det antas att den skatt-<br>skyldige inte är deklarationsskyl-<br>dig enligt bestämmelserna i lagen<br>(1990:325) om självdeklaration<br>och kontrolluppgifter får beslut om<br>taxering fattas på grundval av<br>kontrolluppgift om inkomst av<br>kapital utan att den skattskyldige<br>underrättats om och fått tillfälle att<br>yttra sig över kontrolluppgiften.</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>Kan det antas att den skatt-<br>skyldige inte är deklarationsskyl-<br>dig enligt bestämmelserna i lagen<br>(1990:325) om självdeklaration<br>och kontrolluppgifter får beslut om<br>taxering fattas på grundval av<br>kontrolluppgift om intäkter i in-<br>komstslaget kapital utan att den<br>skattskyldige underrättats om och<br>fått tillfälle att yttra sig över kon-<br>trolluppgiften.</p>
<h4>4 kap.</h4><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN032/prop_19992000__2-8.png" style="width:15pt;height:10pt;"/>
<p>Skattemyndigheten skall inte ta<br>upp en inkomst till beskattning hos<br>en skattskyldig for vilken grund-<br>läggande beslut om årlig taxering<br>fattas senast den 15 augusti taxe-<br>ringsåret om den skattskyldige gör<br>sannolikt att det efter denna tid-<br>punkt kommer att finnas förutsätt-<br>ningar för att han skall frikallas<br>från skattskyldighet för inkomsten<br>på grund av bestämmelserna i 54 §<br>första stycket f kommunalskatte-<br>lagen (1928:370). I det fall grund-<br>läggande beslut fattas efter den 15<br>augusti gäller motsvarande om den<br>skattskyldige gör sannolikt att<br>nämnda förutsättningar kommer<br>att finnas efter utgången av no-<br>vember taxeringsåret.</p>
<p>Skattemyndigheten skall inte ta<br>upp en inkomst till beskattning hos<br>en skattskyldig for vilken grund-<br>läggande beslut om årlig taxering<br>fattas senast den 15 augusti taxe-<br>ringsåret om den skattskyldige gör<br>sannolikt att det efter denna tid-<br>punkt kommer att finnas förutsätt-<br>ningar for att han inte skall vara<br>skattskyldig för inkomsten på<br>grund av bestämmelserna i 3 kap.<br>9-13   §§ inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000). I det fall grundlägg-<br>ande beslut fattas efter den 15 au-<br>gusti gäller motsvarande om den<br>skattskyldige gör sannolikt att<br>nämnda förutsättningar kommer<br>att finnas efter utgången av no-<br>vember taxeringsåret.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1992:1660.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1994:486.</p>
<p>382</p>
<p>11 a§</p>
<p>En begäran om omprövning som<br>avser särskild skatteberäkning för<br>ackumulerad inkomst får göras<br>efter utgången av den tid som an-<br>ges i 9 §, om denna begäran för-<br>anleds av en skattemyndighets<br>taxeringsbeslut eller av en allmän<br>förvaltningsdomstols beslut i mål<br>om taxering. En sådan begäran<br>skall ha kommit in till skattemyn-<br>digheten inom ett år från det att<br>beslutet meddelades.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>13 §<sup>5</sup></p>
<p>Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får om-<br>prövningsbeslut som är till den skattskyldiges fordel meddelas före ut-<br>gången av det femte året efter taxeringsåret.</p>
<p>Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det<br>femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av</p>
<p>1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols<br>beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skatt-</p>
<p>skyldig,</p>
<p>2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i<br>fastighetstaxering,</p>
<p>3. skattemyndighets beslut om<br>taxeringslagen (1979:1152),</p>
<p>4. beslut om utländsk skatt eller<br>om obligatoriska avgifter som av-<br>ses i 46 § 2 mom. första stycket 3<br>kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får<br>skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett<br>beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föran-<br>lett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.</p>
<p>fastighetstaxering enligt fastighets-</p>
<p>4. beslut om utländsk skatt eller<br>om obligatoriska avgifter som av-<br>ses i 62 kap. 6 § inkomst-<br>skattelagen (1999:000).</p>
<p>17 §<sup>6</sup></p>
<p>Eftertaxering får också ske</p>
<p>1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbi-<br>seende,</p>
<p>2. när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit<br>felaktig,</p>
<p>3. när en ändring i ett taxerings- 3. när en ändring i ett taxerings-</p>
<p>beslut föranleds av beslut som an- beslut föranleds av beslut som an-<br>ges i 13 § andra stycket 1-4.          ges i 13 § andra stycket 1-4,</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1996:1333.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1996:1333.</p>
<p>383</p>
<p>4. när en förening eller ett re-<br>gistrerat trossamfund inte har ge-<br>nomfort en investering inom den<br>tid som har föreskrivits i ett sådant<br>beslut som avses i 7 kap. 12 § in-<br>komstskattelagen (1999:000) eller<br>inte har iakttagit ett annat villkor i<br>beslutet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Efitertaxering enligt 16 § samt<br>17 § 1 och 2 får ske endast om den<br>avser belopp av någon betydelse.</p>
<p>18 §<sup>7</sup></p>
<p>Eftertaxering enligt 16 § samt</p>
<p>17 § första stycket 1 och 2 får ske<br>endast om den avser belopp av<br>någon betydelse.</p>
<p>Eftertaxering får inte ske om beslutet med hänsyn till omständigheter-<br>na skulle framstå som uppenbart oskäligt eller om skattemyndigheten<br>tidigare fattat beslut om eftertaxering avseende samma fråga.</p>
<p>20 §<br>Beslut om eftertaxering enligt<br>17 § första stycket 3 får meddelas<br>även efter den tid som anges i 19 §<br>men senast sex månader efter det</p>
<p>Beslut om eftertaxering enligt<br>17 § 3 får meddelas även efter den<br>tid som anges i 19 § men senast<br>sex månader efter det beslut som</p>
<p>beslut som föranleder ändringen. föranleder ändringen.</p>
<p>Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i omprövnings-<br>ärende eller mål om taxering får meddelas efter den tid som anges i 19 §<br>men senast inom ett år från utgången av den månad då skattemyndighe-<br>tens eller domstolens beslut i ärendet eller målet vunnit laga kraft.</p>
<p>Om den skattskyldige har avlidit, får beslut om eftertaxering inte med-<br>delas efter utgången av det andra året efter det kalenderår då bouppteck-<br>ningen efter honom gavs in för registrering.</p>
<p>23 §</p>
<p>Skattemyndigheten skall snarast<br>efter det att en domstol meddelat<br>beslut i ett mål om taxering fast-<br>ställa den skattskyldiges beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomst och<br>inkomst av kapital och vidta de<br>taxeringsåtgärder i övrigt som för-<br>anleds av domstolens beslut.</p>
<p>Skattemyndigheten skall snarast<br>efter det att en domstol meddelat<br>beslut i ett mål om taxering fast-<br>ställa den skattskyldiges beskatt-<br>ningsbara inkomst eller beskatt-<br>ningsbara förvärvsinkomst och<br>överskott eller underskott i in-<br>komstslaget kapital och vidta de<br>taxeringsåtgärder i övrigt som för-<br>anleds av domstolens beslut.</p>
<p><sup>7</sup> Senaste lydelse 1991:1902.</p>
<p><sup>8</sup> Senaste lydelse 1990:1138.</p>
<p>384</p>
<h4>5 kap.</h4>
<p>1 §<sup>9</sup></p>
<p>Om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under förfarandet<br>har lämnat en uppgift till ledning för taxeringen och uppgiften befinns<br>oriktig, skall en särskild avgift (skattetillägg) tas ut. Detsamma gäller,<br>om en sådan uppgift har lämnats i ett mål om taxering och uppgiften inte<br>har godtagits efter prövning i sak.</p>
<p>Skattetillägg enligt första styck-<br>et tas ut med tjugo procent av den<br>mervärdesskatt och med fyrtio<br>procent av sådan skatt som avses i<br>1 kap. 1 § första stycket 1-6 och 8<br>som, om den oriktiga uppgiften<br>hade godtagits, inte skulle ha på-<br>förts den skattskyldige eller hans<br>make eller, i fråga om förmögen-<br>hetsskatt, person som sambeskat-<br>tas med honom, eller, vad gäller<br>mervärdesskatt, felaktigt skulle ha<br>tillgodoräknats honom. Skulle den<br>oriktiga uppgiften, om den hade<br>godtagits, ha medfört sådant un-<br>derskott z förvärvskälla i inkomst-<br>slaget näringsverksamhet eller<br>tjänst som inte utnyttjas taxe-<br>ringsåret, skall skattetillägg i stäl-<br>let beräknas på ett underlag som<br>utgör en fjärdedel av den minsk-<br>ning av underskottet som rättelsen<br>av den oriktiga uppgiften medfört.</p>
<p>Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tjugo procent eller,<br>vad gäller mervärdesskatt, tio procent av underlaget när den oriktiga<br>uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollma-<br>terial som normalt är tillgängligt för skattemyndigheten och som varit<br>tillgängligt för myndigheten före utgången av november taxeringsåret.</p>
<p>Avgiftsberäkning enligt andra stycket sker efter tio procent eller, vad<br>gäller mervärdesskatt, fem procent av underlaget, när den oriktiga upp-<br>giften avser periodisering eller därmed jämställd fråga.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Skattetillägg enligt första styck-<br>et tas ut med tjugo procent av den<br>mervärdesskatt och med fyrtio<br>procent av sådan skatt som avses i<br>1 kap. 1 § första stycket 1-5 som,<br>om den oriktiga uppgiften hade<br>godtagits, inte skulle ha påförts<br>den skattskyldige eller hans make<br>eller, i fråga om förmögenhets-<br>skatt, person som sambeskattas<br>med honom, eller, vad gäller mer-<br>värdesskatt, felaktigt skulle ha<br>tillgodoräknats honom. Skulle den<br>oriktiga uppgiften, om den hade<br>godtagits, ha medfört sådant un-<br>derskott av en näringsverksamhet<br>eller i inkomstslaget tjänst som<br>inte utnyttjas taxeringsåret, skall<br>skattetillägg i stället beräknas på<br>ett underlag som utgör en fjärdedel<br>av den minskning av underskottet<br>som rättelsen av den oriktiga upp-<br>giften medfört.</p>
<p>2§</p>
<p>Om avvikelse har skett från en<br>självdeklaration genom skönstaxe-<br>ring, påförs den skattskyldige<br>skattetillägg. Tillägget beräknas på<br>den skatt som till följd av<br>skönstaxeringen påförs den skatt-</p>
<p>10</p>
<p>Om avvikelse har skett från en<br>självdeklaration genom skönstaxe-<br>ring, påförs den skattskyldige<br>skattetillägg. Tillägget beräknas på<br>den skatt som till följd av<br>skönstaxeringen påförs den skatt-</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1997:1028.</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1997:494.</p>
<p>385</p>
<p>13 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<p>skyldige utöver den skatt som an-<br>nars skulle ha påförts honom.<br>Medför skönstaxeringen att sådant<br>underskott i förvärvskälla i in-<br>komstslaget näringsverksamhet<br>eller tjänst som inte utnyttjas taxe-<br>ringsåret minskar, skall skatte-<br>tillägget i stället beräknas på ett<br>underlag som utgör en fjärdedel av<br>den minskning av underskottet<br>som skönstaxeringen medfört. Vid<br>beräkningen skall dessutom be-<br>stämmelserna i 1 § andra stycket<br>tillämpas. Till den del skönstaxe-<br>ringen innefattar rättelse av oriktig<br>uppgift från den skattskyldige<br>skall skattetillägg tas ut enligt be-<br>stämmelserna i 1 §.</p>
<p>Första stycket tillämpas också<br>om skönstaxering har skett på<br>grund av utebliven självdeklara-<br>tion och självdeklaration inte kom-<br>mit in trots att föreläggande sänts<br>ut till den skattskyldige. Tillägget<br>beräknas på den skatt som till följd<br>av skönstaxeringen påförs den<br>skattskyldige utöver den skatt<br>som skulle ha påförts enligt de<br>uppgifter som den skattskyldige på<br>annat sätt än muntligen kan ha<br>lämnat till ledning för taxeringen.<br>Innefattar skönstaxeringen att ett<br>vid tidigare taxering fastställt un-<br>derskott z förvärvskälla i inkomst-<br>slaget näringsverksamhet eller<br>tjänst utnyttjas helt eller delvis,<br>skall skattetillägg beräknas på ett<br>underlag som utgör en ljärdedel av<br>den minskning av underskottet<br>som skönstaxeringen medfört. Har<br>den skattskyldige på annat sätt än<br>muntligen till ledning för taxe-<br>ringen redovisat underskott i för-<br>värvskälla i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet eller tjänst som<br>inte utnyttjas taxeringsåret och<br>medför skönstaxeringen att sådant<br>underskott minskar, skall skatte-<br>tillägget beräknas på ett underlag<br></p>
<p>skyldige utöver den skatt som an-<br>nars skulle ha påförts honom.<br>Medför skönstaxeringen att sådant<br>underskott av en näringsverksam-<br>het eller i inkomstslaget tjänst som<br>inte utnyttjas taxeringsåret mins-<br>kar, skall skattetillägget i stället<br>beräknas på ett underlag som utgör<br>en fjärdedel av den minskning av<br>underskottet som skönstaxeringen<br>medfört. Vid beräkningen skall<br>dessutom bestämmelserna i 1 §<br>andra stycket tillämpas. Till den<br>del skönstaxeringen innefattar<br>rättelse av oriktig uppgift från den<br>skattskyldige skall skattetillägg tas<br>ut enligt bestämmelserna i 1 §.</p>
<p>Första stycket tillämpas också<br>om skönstaxering har skett på<br>grund av utebliven självdeklara-<br>tion och självdeklaration inte kom-<br>mit in trots att föreläggande sänts<br>ut till den skattskyldige. Tillägget<br>beräknas på den skatt som till följd<br>av skönstaxeringen påförs den<br>skattskyldige utöver den skatt<br>som skulle ha påförts enligt de<br>uppgifter som den skattskyldige på<br>annat sätt än muntligen kan ha<br>lämnat till ledning för taxeringen.<br>Innefattar skönstaxeringen att ett<br>vid tidigare taxering fastställt un-<br>derskott av en näringsverksamhet<br>eller i inkomstslaget tjänst utnytt-<br>jas helt eller delvis, skall skatte-<br>tillägg beräknas på ett underlag<br>som utgör en fjärdedel av den<br>minskning av underskottet som<br>skönstaxeringen medfört. Har den<br>skattskyldige på annat sätt än<br>muntligen till ledning för taxering-<br>en redovisat underskott av en nä-<br>ringsverksamhet eller i inkomst-<br>slaget tjänst som inte utnyttjas<br>taxeringsåret och medför sköns-<br>taxeringen att sådant underskott<br>minskar, skall skattetillägget be-<br>räknas på ett underlag som utgör<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>386</p>
<p>som utgör en fjärdedel av den<br>minskning av underskottet som<br>skönstaxeringen medfört.</p>
<p>en fjärdedel av den minskning av<br>underskottet som skönstaxeringen<br>medfört.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>13 §"</p>
<p>Särskild avgift påförs enligt skattebetalningslagen (1997:483). Skatte-<br>tillägg som inte uppgår till 100 kronor, påförs inte. Särskild avgift till-<br>faller staten.</p>
<p>Skall någon vid taxering till statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst<br>påföras skattetillägg på undandragen skatt efter skilda procentsatser ut-<br>räknas först skatten på summan av de undanhållna beloppen. Skatten för-<br>delas sedan vid tillämpningen av de skilda procentsatserna efter den<br>kvotdel som vart och ett av de undanhållna beloppen utgör av de sam-<br>manlagda undanhållna beloppen.</p>
<p>Bestämmelserna i andra stycket<br>tillämpas också när någon skall<br>påföras skattetillägg efter skilda<br>procentsatser på undandragen skatt<br>i annat fall än som avses i andra<br>stycket. Vid beräkning av skatte-<br>tillägg på minskning av underskott<br>z förvärvskälla skall underlaget vid<br>tillämpning av de skilda procent-<br>satserna fördelas efter den kvotdel<br>som vart och ett av de undanhållna<br>beloppen utgör av de sammanlag-<br>da undanhållna beloppen.</p>
<p>Skall skattetillägg påföras efter<br>skilda procentsatser och beräknas<br>på såväl undandragen skatt som<br>minskning av underskott i för-<br>värvskälla görs beräkningen med<br>tillämpning av andra och tredje<br>styckena på de båda underlagen<br>var för sig.</p>
<p>Bestämmelserna i andra stycket<br>tillämpas också när någon skall<br>påföras skattetillägg efter skilda<br>procentsatser på undandragen skatt<br>i annat fall än som avses i andra<br>stycket. Vid beräkning av skatte-<br>tillägg på minskning av underskott<br>av en näringsverksamhet eller i<br>inkomstslaget tjänst skall underla-<br>get vid tillämpning av de skilda<br>procentsatserna fördelas efter den<br>kvotdel som vart och ett av de un-<br>danhållna beloppen utgör av de<br>sammanlagda undanhållna belop-<br>pen.</p>
<p>Skall skattetillägg påföras efter<br>skilda procentsatser och beräknas<br>på såväl undandragen skatt som<br>minskning av underskott av en<br>näringsverksamhet eller i inkomst-<br>slaget tjänst görs beräkningen med<br>tillämpning av andra och tredje<br>styckena på de båda underlagen<br>var för sig.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>Senaste lydelse 1997:494.</p>
<p>387</p>
<h3>2.34 Förslag till lag om upphävande av lagen (1990:655)<br>om återföring av obeskattade reserver</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1990:655) om återföring av obeskatta-<br>de reserver skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Den upphäv-<br>da lagen gäller dock fortfarande vid 1992-1996 års taxeringar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>388</p>
<h3>2.35 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om<br>särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1-3 §§ lagen (1990:659) om särskild löne-<br>skatt på vissa förvärvsinkomster<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §<sup>2</sup></p>
<p>Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 16,16 pro-<br>cent på lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets ingång är<br>65 år eller äldre och i övrigt med 24,26 procent på</p>
<p>1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångs-<br>bidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbets-<br></p>
<p>tagare,</p>
<p>2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtals-<br>grundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller<br>kommunalförbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet,<br>Landstingsförbundet, det för kommunerna och landstingen gemensamma<br>organet för administration av personalpension eller Sjukvårdens och so-<br>cialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning<br>att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan ar-<br>betsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt<br>pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun,<br>kommunalförbund, Svenska Kommunförbundet eller Landstingsförbun-<br>det,</p>
<p>3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,</p>
<p>4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt<br>grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud-<br>organisationer till den del ersättningen utgör komplement till förtidspen-<br>sion eller till sjukbidrag,</p>
<p>5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts<br>enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens<br>huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbe-<br>lopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,</p>
<p>6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse<br>som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäk-<br>ring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med un-<br>dantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse en-<br>ligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.</p>
<p>Skattskyldig är den som utgett<br>sådan ersättning eller sådant bi-<br>drag som avses i första stycket. I<br>fråga om sådan för mottagaren<br>skattepliktig intäkt i form av ra-<br>batt, bonus eller annan förmån,</p>
<p>Skattskyldig är den som utgett<br>sådan ersättning eller sådant bi-<br>drag som avses i första stycket. I<br>fråga om sådan för mottagaren<br>skattepliktig intäkt i form av ra-<br>batt, bonus eller annan förmån</p>
<p>' Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:1.</p>
<p>389</p>
<p>som ges ut på grund av kundtrohet<br>eller liknande, skall den som slut-<br>ligt har stått för de kostnader som<br>ligger till grund för förmånen an-<br>ses som skattskyldig enligt denna<br>lag, om inte denne är den som är<br>skattskyldig till inkomstskatt för<br>förmånen. I fråga om sådan för<br>mottagaren skattepliktig intäkt av<br>tjänst i form av en förmån eller<br>ersättning som getts ut eller anses<br>utgiven av fysisk person som är<br>bosatt utomlands eller av utländsk<br>juridisk person, skall den hos vil-<br>ken mottagaren är anställd i Sveri-<br>ge anses som skattskyldig enligt<br>denna lag, om förmånen eller er-<br>sättningen kan anses ha sin grund i<br>anställningen i Sverige och det inte<br>finns något anställningsförhållande<br>mellan utgivaren av förmånen eller<br>ersättningen och mottagaren.</p>
<p>som ges ut på grund av kundtrohet<br>eller liknande, skall den som slut-<br>ligt har stått för de kostnader som<br>ligger till grund för förmånen an-<br>ses som skattskyldig enligt denna<br>lag, om inte denne är den som är<br>skattskyldig till inkomstskatt för<br>förmånen. I fråga om sådan för<br>mottagaren skattepliktig intäkt i<br>inkomstslaget tjänst i form av en<br>förmån eller ersättning som getts<br>ut eller anses utgiven av fysisk<br>person som är bosatt utomlands<br>eller av utländsk juridisk person,<br>skall den hos vilken mottagaren är<br>anställd i Sverige anses som skatt-<br>skyldig enligt denna lag, om för-<br>månen eller ersättningen kan anses<br>ha sin grund i anställningen i Sve-<br>rige och det inte finns något an-<br>ställningsförhållande mellan utgi-<br>varen av förmånen eller ersätt-<br>ningen och mottagaren.</p>
<p>Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i<br>2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4 §<br>första stycket 13 och 5 § andra stycket första meningen.</p>
<p>Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall bort-<br>ses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni<br>1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbets-<br>skada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till all-<br>män försäkringskassa efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock en-<br>dast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar<br>som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap.<br>6 § lagen om allmän försäkring.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN032/prop_19992000__2-9.png" style="width:16pt;height:12pt;"/>
<p>En enskild person eller ett döds-<br>bo skall för varje år till staten be-<br>tala särskild löneskatt med 24,26<br>procent på inkomst enligt kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) av an-<br>nan näringsverksamhet här i lan-<br>det än sådan aktiv näringsverk-<br>samhet som avses i 2 kap. 6 § la-<br>gen (1998:674) om inkomst-<br>grundad ålderspension (passiv<br>näringsverksamhet) samt på er-</p>
<p>En enskild person eller ett döds-<br>bo skall för varje år till staten be-<br>tala särskild löneskatt med 24,26<br>procent på överskott av passiv nä-<br>ringsverksamhet enligt inkomst-<br>skattelagen (1999:000) här i landet<br>samt på ersättning som utges en-<br>ligt sådan avtalsgruppsjukförsäk-<br>ring som avses i 75 kap. 9 § in-<br>komstskattelagen eller enligt sådan<br>trygghetsförsäkring som avses i</p>
<p><sup>3</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:1.</p>
<p>390</p>
<p>sättning som utges enligt sådan<br>avtalsgruppsjukförsäkring som av-<br>ses i punkt 12 av anvisningarna till<br>22 § kommunalskattelagen eller<br>enligt sådan trygghetsförsäkring<br>som avses i nämnda anvisnings-<br>punkt till den del ersättningen ut-<br>ges i form av engångsbelopp som<br>inte utgör kompensation för mistad<br>inkomst. Om en skattskyldig före<br>årets början har fyllt 65 år eller<br>inte har fyllt 65 år men under hela<br>året uppburit hel ålderspension<br>skall särskild löneskatt betalas<br>med 16,16 procent eller, om en<br>skattskyldig avlidit under året,<br>med 24,26 procent på inkomst som<br>avses i 3 kap. 4 § andra stycket<br>lagen (1981:691) om socialavgif-<br>ter. Bedömningen om näringsverk-<br>samhet är aktiv eller passiv görs<br>för en förvärvskälla enligt kom-</p>
<p>nämnda lagrum till den del ersätt-<br>ningen utges i form av engångs-<br>belopp som inte utgör kompensa-<br>tion för mistad inkomst. Om en<br>skattskyldig före årets början har<br>fyllt 65 år eller inte har fyllt 65 år<br>men under hela året uppburit hel<br>ålderspension skall särskild lö-<br>neskatt betalas med 16,16 procent<br>eller, om en skattskyldig avlidit<br>under året, med 24,26 procent på<br>inkomst som avses i 3 kap. 4 §<br>andra stycket lagen (1981:691) om<br>socialavgifter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>munalskattelagen.</p>
<p>Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestäm-<br>melserna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.</p>
<p>Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN032/prop_19992000__2-10.png" style="width:17pt;height:11pt;"/>
<p>I fråga om särskild löneskatt<br>gäller bestämmelserna i 5 kap.<br>lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter samt vad som i nedan an-<br>givna författningar är föreskrivet i<br>fråga om avgifter enligt nämnda<br>lag:</p>
<p>1.        kommunalskattelagen<br>(1928:370),</p>
<p>2. lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter,</p>
<p>3. lagen (1979:611) om upp-<br>hovsmannakonto.</p>
<p>I fråga om särskild löneskatt<br>gäller bestämmelserna i 5 kap.<br>lagen (1981:691) om socialav-<br>gifter och vad som i fråga om av-<br>gifter enligt den lagen är föreskri-<br>vet i lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas på lön eller<br>annan sådan ersättning enligt 1 § som betalas ut efter utgången av år<br>2000 och på sådan inkomst enligt 2 § som tas upp till beskattning vid<br>2002 års taxering eller senare.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1996:676.</p>
<p>391</p>
<h3>2.36 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om<br>avkastningsskatt på pensionsmedel</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:661) om avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel</p>
<p>dels att 11 §' skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att 2, 9 och 12 §§ samt övergångsbestämmelserna till lagen skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2§<sup>2</sup></p>
<p>Skattskyldiga till avkastningsskatt är</p>
<p>1. svenska livförsäkringsföretag,</p>
<p>2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från<br>fast driftställe i Sverige,</p>
<p>3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verk-<br>samhet,</p>
<p>4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen-<br>sionsutfästelse m.m.,</p>
<p>5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse<br>under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pen-<br>sionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag,</p>
<p>6. i Sverige bosatt innehavare av<br>pensionssparkonto enligt 1 kap.<br>2 § lagen (1993:931) om individu-<br>ellt pensionssparande,</p>
<p>7. svensk juridisk person och i<br>Sverige bosatt fysisk person som<br>innehar</p>
<p>6. obegränsat skattskyldiga som<br>innehar pensionssparkonto,</p>
<p>7. obegränsat skattskyldiga som<br>innehar</p>
<p>a) kapitalförsäkring som avses i<br>punkt 1 av anvisningarna till 31 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>och är meddelad i försäkringsrö-<br>relse som inte bedrivs från fast<br>driftställe i Sverige, eller</p>
<p>b) försäkring som anses som<br>pensionsförsäkring enligt sjuttonde<br>stycket av samma anvisningspunkt.</p>
<p>a)  kapitalförsäkring som är<br>meddelad i försäkringsrörelse som<br>inte bedrivs från fast driftställe i<br>Sverige, eller</p>
<p>b) försäkring som anses som</p>
<p>pensionsförsäkring enligt 58 kap.<br>5 §           inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000).</p>
<p>Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart<br>avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och<br>som inte är återköpsbar.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av 11 § 1998:332.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:332.</p>
<p>392</p>
<p>9§<sup>4</sup></p>
<p>Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte<br>annat följer av andra och tredje styckena.</p>
<p>För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses<br>i 2 § första stycket 1-3 och 7 är hänförligt till annan personförsäkring än</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>pensionsförsäkring uppgår skatten<br>skatteunderlaget.</p>
<p>I det fall beskattningsåret är<br>längre eller kortare än 12 månader<br>skall skattesatsen jämkas i motsva-<br>rande mån. Sådan jämkning skall<br>också göras om hela behållningen<br>på ett pensionssparkonto avskattas<br>enligt 32 § 1 mom. första stycket j<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>eller avsättning som avses i 3 §<br>fjärde stycket helt upplöses under<br>beskattningsåret. Överlåts ett helt<br>försäkringsbestånd från ett livför-<br>säkringsföretag till ett annat sådant<br>företag eller sker fusion enligt<br>15 a kap. 1 eller 18 § försäkrings-<br>rörelselagen (1982:713) anses som<br>om överlåtande företag och över-<br>tagande företag utgjort en skatt-<br>skyldig.</p>
<p>till 30 procent av nio tiondelar av</p>
<p>I det fall beskattningsåret är<br>längre eller kortare än 12 månader<br>skall skattesatsen jämkas i motsva-<br>rande mån. Sådan jämkning skall<br>också göras om hela behållningen<br>på ett pensionssparkonto avskattas<br>enligt 58 kap. 33 § inkomstskatte-<br>lagen (1999:000) eller avsättning<br>som avses i 3 § fjärde stycket helt<br>upplöses under beskattningsåret.<br>Överlåts ett helt försäkringsbe-<br>stånd från ett livförsäkringsföretag<br>till ett annat sådant företag eller<br>sker fusion enligt 15 a kap. 1 eller<br>18    § försäkringsrörelselagen</p>
<p>(1982:713) inträder det överta-<br>gande företaget i det överlåtande<br>företagets skattemässiga situation.</p>
<p>12 §<sup>5</sup></p>
<p>Beteckningar i denna lag har<br>samma betydelse som i kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) och<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt. Beskattningsåret för<br>skattskyldiga som avses i 2 §<br>första stycket 7 skall dock alltid<br>vara kalenderåret.</p>
<p>Termer och uttryck i denna lag<br>har samma betydelse och tillämp-<br>ningsområde som i inkomst-<br>skattelagen (1999:000). Beskatt-<br>ningsåret för skattskyldiga som<br>avses i 2 § första stycket 7 skall<br>dock alltid vara kalenderåret.</p>
<p>Denna lag<sup>6</sup> träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången<br>vid 1992 års taxering. Lagen tillämpas dock inte om beskattningsåret har<br>påbörjats före ikraftträdandet. Omfattar beskattningsåret vid 1992 års<br>taxering del av kalenderåret 1990 nedsätts skatten med belopp motsva-<br>rande den andel av beskattningsåret som infallit under kalenderåret 1990.</p>
<p>För skattskyldiga som bedriver försäkringsrörelse och för pen-<br>sionsstiftelser skall innehavet av värdepapper värderas till det högsta av</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1998:332.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1996:1236.</p>
<p><sup>6</sup> 1990:661.</p>
<p>393</p>
<p>anskaffningsvärdet och marknadsvärdet vid övergångstillfället. Innehavet<br>av andra fastigheter än anläggningsfastigheter skall värderas till det hög-<br>sta av anskaffningsvärdet och det uppskattade värdet vid övergångs-<br>tillfället.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Om ett ömsesidigt livförsäk-<br>ringsföretag överlåter hela sitt<br>försäkringsbestånd till ett för än-<br>damålet bildat försäkrings-<br>aktiebolag, inträder det överta-<br>gande företaget i det överlåtande<br>företagets skattemässiga situation<br>vid tillämpning av andra stycket.</p>
<p>Denna lag<sup>7</sup> träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gång-<br>en vid 2002 års taxering.</p>
<p><sup>7</sup> 1999:000.</p>
<p>394</p>
<h3>2.37 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om<br>skatt på ränta på skogskontomedel m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:676) om skatt på ränta på<br>skogskontomedel m.m. skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §</p>
<p>Skatt enligt denna lag betalas till staten för ränta på</p>
<p>1. skogskonto och skogsskade-<br>konto enligt skogskontolagen<br>(1954:142),</p>
<p>2.  upphovsmannakonto enligt<br>lagen (1979:611) om upphovs-<br>mannakonto.</p>
<p>1. skogskonto och skogsskade-<br>konto som avses i 21 kap. 21 §<br>inkomstskattelagen (1999:000),<br>och</p>
<p>2. upphovsmannakonto som av-<br>ses i 32 kap. 1 § inkomstskatte-<br>lagen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om ränta som gottskrivits före ikraftträdandet.</p>
<p>395</p>
<h3>2.38 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:692) om<br>upphävande av lagen (1978:423) om skattelättnader<br>för vissa sparformer</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1990:692) om upphävande av lagen<br>(1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer skall ha följande ly-<br>delse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Enligt riksdagens beslut före-<br>skrivs att lagen (1978:423) om<br>skattelättnader för vissa sparfor-<br>mer skall upphöra att gälla vid<br>utgången av juni 1990. Den upp-<br>hävda lagen tillämpas dock allt-<br>jämt vid 1991 och tidigare års tax-<br>eringar. Vid senare års taxeringar<br>gäller följande.</p>
<p>Vid beräkning av realisations-<br>vinst på grund av avyttring av an-<br>del i aktiesparfond som förvärvats<br>genom insättningar före den 1 ja-<br>nuari 1984 får, efter den skatt-<br>skyldiges val, anskaffningsvärdet<br>bestämmas till antingen</p>
<p>1. andelens marknadsvärde vid<br>utgången av det femte kalen-<br>deråret efter det år för vilket spar-<br>skattereduktion har medgivits,<br>eller</p>
<p>2. värdet på andelen vid ut-<br>gången av det år för vilket spar-<br>skattereduktion har medgivits ökat<br>med avkastningen under de därpå<br>följande fem åren.</p>
<p>Om andelen förvärvats under<br>ftirsta kvartalet 1984 beräknas<br>anskaffningskostnaden antingen<br>till andelens marknadsvärde vid<br>utgången av år 1988 eller, efter<br>den skattskyldiges val, till värdet<br>vid utgången av mars 1984 ökat<br>med avkastningen till och med år<br>1988.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Enligt riksdagens beslut före-<br>skrivs att lagen (1978:423) om<br>skattelättnader för vissa sparfor-<br>mer skall upphöra att gälla vid<br>utgången av juni 1990. Den upp-<br>hävda lagen tillämpas dock fortfa-<br>rande vid 1991 och tidigare års<br>taxeringar.</p>
<p>396</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>397</p>
<h3>2.39 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:912) om<br>nedsättning av socialavgifter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§ lagen (1990:912) om nedsättning<br>av socialavgifter<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>8§<sup>2</sup></p>
<p>För en arbetsgivare eller en försäkrad som är berättigad till stöd för<br>verksamhet som avses i 6 § eller för arbete som avses i 7 § skall den pro-<br>centsats efter vilken arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter sam-<br>manlagt skall tas ut sättas ned med</p>
<p>1. i fråga om en arbetsgivare: åtta procentenheter till och med ut-<br>giftsåret 2000, eller</p>
<p>2. i fråga om en försäkrad: åtta<br>procentenheter till och med in-<br>komståret 2000, om den försäk-<br>rades hemortskommun enligt 66 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>för inkomståret är belägen inom<br>stödområdet.</p>
<p>2. i fråga om en försäkrad: åtta<br>procentenheter till och med in-<br>komståret 2000, om den för-<br>säkrades hemortskommun enligt 2<br>kap. 1 § andra stycket skattebe-<br>talningslagen (1997:483) för in-<br>komståret är belägen inom stöd-<br>området.</p>
<p>Nedsättningen enligt första stycket kan kombineras med nedsättning<br>enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.</p>
<p>13 §<sup>3</sup></p>
<p>För en arbetsgivare eller en försäkrad som är berättigad till stöd för<br>verksamhet som avses i 11 § eller för arbete som avses i 12 § skall den<br>procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter sam-<br>manlagt skall tas ut sättas ned med</p>
<p>1. i fråga om en arbetsgivare: åtta procentenheter till och med ut-<br>giftsåret 2000, eller</p>
<p>2. i fråga om en försäkrad: åtta<br>procentenheter till och med in-<br>komståret 2000, om den för-<br>säkrades hemortskommun enligt<br>66 §       kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370) för inkomståret är be-<br>lägen inom stödområdet.</p>
<p>2. i fråga om en försäkrad: åtta<br>procentenheter till och med in-<br>komståret 2000, om den för-<br>säkrades hemortskommun enligt 2<br>kap. 1 § andra stycket skatte-<br>betalningslagen (1997:483) för<br>inkomståret är belägen inom<br>stödområdet.</p>
<p>Nedsättningen enligt första stycket kan kombineras med nedsättning<br>enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.</p>
<p><sup>1</sup> Lagen omtryckt 1994:548. Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1843.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1489.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1996:1489.</p>
<p>398</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>399</p>
<h3>2.40 Förslag till lag om ändring i begravningslagen<br>(1990:1144)</h3>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 9 kap. 4 § begravningslagen (1990:1144)<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>9 kap.</p>
<p>4§'</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver<br>på förslag av huvudmannen den avgiftssats enligt vilken de som inte till-<br>hör Svenska kyrkan skall betala begravningsavgift. Huvudmannen fast-<br>ställer avgiftssats för dem som tillhör Svenska kyrkan. I de fall en kom-<br>mun är huvudman fastställer kommunen dock alltid avgiftssatsen. Av-<br>giftssatsen skall grundas på en särredovisning av verksamhetens intäkter</p>
<p>och kostnader.</p>
<p>Avgiftssatsen skall bestämmas<br>på grundval av antalet skattekro-<br>nor och skatteören för de avgifts-<br>skyldiga på det sätt som anges i<br>lagen (1965:269) med särskilda<br>bestämmelser om kommuns och<br>annan menighets utdebitering av<br>skatt, m.m. I den lagen finns också<br>bestämmelser om beräkning och<br>utbetalning av begravningsavgif-<br>ten till huvudmännen.</p>
<p>Avgiftssatsen skall bestämmas<br>på grundval av de sammanlagda<br>beskattningsbara förvärvsinkoms-<br>terna för de avgiftsskyldiga på det<br>sätt som anges i lagen (1965:269)<br>med särskilda bestämmelser om<br>kommuns och annan menighets<br>utdebitering av skatt, m.m. I den<br>lagen finns också bestämmelser<br>om beräkning och utbetalning av<br>begravningsavgiften till huvud-<br>männen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>i fråga om 2002 års taxering.</p>
<p>Senaste lydelse 1999:306.</p>
<p>400</p>
<h3>2.41 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1427) om<br>särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1990:1427) om särskild premie-<br>skatt för grupplivförsäkring, m.m. skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3§</p>
<p>För försäkringsföretag före-<br>ligger skatteplikt för premie för<br>grupplivförsäkring i den mån för-<br>månen av försäkringen enligt 11<br>kap. 19 § eller 75 kap. 9§ in-<br>komstskattelagen (1999:000) inte<br>skall tas upp som intäkt eller pre-<br>mien enligt 16 kap. 25 § samma<br>lag skall dras av.</p>
<p>För försäkringsföretag före-<br>ligger skatteplikt för premie för<br>grupplivförsäkring i den mån en-<br>ligt punkt 12 av anvisningarna till<br>22 § eller enligt 32 § 3 a mom.<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>förmånen av försäkringen inte ut-<br>gör skattepliktig intäkt eller i den<br>mån enligt punkt 23 andra stycket<br>av anvisningarna till 23 § samma<br>lag försäkringstagaren medges<br>avdrag för premien.</p>
<p>För staten föreligger skatteplikt för belopp som utan att försäkring<br>tecknats betalas ut i ersättning enligt avtal som motsvarar försäk-<br>ringsavtal som avses i första stycket.</p>
<p>För annan arbetsgivare föreligger skatteplikt för belopp som utan att<br>försäkring tecknats betalas ut i ersättning, i den mån ersättningen utgår<br>enligt villkor och med belopp som i huvudsak motsvarar utbetalning av<br>staten enligt andra stycket.</p>
<p>För arbetsgivare och näringsidkare föreligger skatteplikt för premie för<br>grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkrings-<br>rörelse i den mån betalning av premie på motsvarande försäkring till<br>svenskt försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt för det svenska för-<br>säkringsföretaget enligt första stycket.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>i fråga om 2002 års taxering.</p>
<p>401</p>
<h3>2.42 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:359) om<br>arvoden till statsråden m.m.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1991:359) om arvoden till statsrå-<br>den m.m.<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Ett statsråd som har längre färd-<br>väg än 70 km från bostaden på<br>hemorten till regeringskansliet<br>har, om förutsättningarna för av-<br>drag i anvisningarna till 33 §<br>punkt 3 a i kommunalskattelagen<br>(1928:370) är uppfyllda, rätt till<br>avlöningsförstärkning och tillägg<br>för logikostnad med de belopp<br>som gäller för tjänstemän med<br>tidsbegränsad anställning i rege-<br>ringskansliet. För resor mellan<br>Stockholm och hemorten betalas<br>dessutom resekostnadsersättning.</p>
<p>Ett statsråd som har längre färd-<br>väg än 70 km från bostaden på<br>hemorten till Regeringskansliet<br>har, om förutsättningarna för av-<br>drag i 12 kap. 18-20 §§ inkomst-<br>skattelagen (1999:000) är uppfyll-<br>da, rätt till avlöningsförstärkning<br>och tillägg för logikostnad med de<br>belopp som gäller för tjänstemän<br>med tidsbegränsad anställning i<br>regeringskansliet. För resor mellan<br>Stockholm och hemorten betalas<br>dessutom resekostnadsersättning.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>dock fortfarande för tid före ikraftträdandet.</p>
<p>Lagen omtryckt 1991:832. Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:832.</p>
<p>402</p>
<h3>2.43 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om<br>särskild inkomstskatt för utomlands bosatta</h3>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2, 3 och 5 §§ lagen (1991:586) om särskild<br>inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>2§'</p>
<p>Termer och uttryck som används<br>i inkomstskattelagen (1999:000)<br>och         skattebetalningslagen</p>
<p>(1997:483) har samma betydelse<br>och tillämpningsområden i denna<br>lag, om inte annat anges eller<br>framgår av sammanhanget. I denna<br>lag avses med bosatt utomlands:<br>om fysisk person att denne är be-<br>gränsat skattskyldig, samt med<br>hemmahörande i utlandet: om fy-<br>sisk person att denne är bosatt ut-<br>omlands och om juridisk person<br>att denne inte är registrerad här i<br>riket och inte heller har fast drift-<br>ställe här.</p>
<p>Beteckningar som används i<br>kommunalskattelagen (1928:370),<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och skattebetalnings-<br>lagen (1997:483) har samma bety-<br>delse i denna lag, om inte annat<br>anges eller framgår av samman-<br>hanget. I denna lag avses med bo-<br>satt utomlands: om fysisk person<br>att denne inte är bosatt här i riket<br>eller stadigvarande vistas här,<br>samt med hemmahörande i utlan-<br>det: om fysisk person att denne är<br>bosatt utomlands och om juridisk<br>person att denne inte är registrerad<br>här i riket och inte heller har fast<br>driftställe här.</p>
<p>3§<sup>2</sup></p>
<p>Skattskyldiga är fysiska personer som är bosatta utomlands och uppbär<br>inkomst som är skattepliktig enligt 5 § och som inte undantagits från<br>skatteplikt enligt 6 § 1 eller 4.</p>
<p>Sådana personer som avses i</p>
<p>69 §       kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370) är inte skattskyldiga<br>enligt denna lag.</p>
<p>5§<sup>3</sup></p>
<p>Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:</p>
<p>1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning<br>eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;</p>
<p>2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an-<br>ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun,<br>i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;</p>
<p>3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap<br>av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:496.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1991:1871.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:251.</p>
<p>403</p>
<p>aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten<br>utövats;</p>
<p>4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del<br>beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som upp-<br>burits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som<br>uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet över-<br>stiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som<br>uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt be-<br>stämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med<br>yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den<br>del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan sam-<br>ordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän för-<br>säkring;</p>
<p>5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten<br>eller svensk kommun;</p>
<p>6. belopp, som utgår på grund av arman pensionsförsäkring än tjänste-<br>pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för-<br>säkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av<br>ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sve-<br>rige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;</p>
<p>7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension<br>eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande<br>tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;</p>
<p>8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller la-<br>gen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om er-<br>sättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått<br>till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militär-<br>tjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt per-<br>sonskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjö-<br>män;</p>
<p>9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1997:238) om ar-<br>betslöshetsförsäkring;</p>
<p>10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);</p>
<p>11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad<br>inkomst av tjänst;</p>
<p>12. återfört avdrag för egen-<br>avgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter, egenavgifter<br>som fallit bort, i den mån avdrag<br>har medgetts för avgifterna samt<br>avgifter som avses i 46 § 2 mom.<br>första stycket 3 kommunalskatte-<br>lagen (1928:370) och som satts<br>ned genom ändrad debitering i den<br>mån avdrag har medgetts för av-<br>gifterna och dessa inte hänför sig<br>till näringsverksamhet;</p>
<p>13.  sjöinkomst som avses i<br>punkt 1 av anvisningarna till 49 §</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>12. återfört avdrag för egen-<br>avgifter enligt lagen (1981:691)<br>om socialavgifter, egenavgifter<br>som satts ned genom ändrad de-<br>bitering, i den mån avdrag har<br>medgetts för avgifterna samt av-<br>gifter som avses i 62 kap. 6 § in-<br>komstskattelagen (1999:000) och<br>som satts ned genom ändrad debi-<br>tering i den mån avdrag har med-<br>getts för avgifterna och dessa inte<br>hänför sig till näringsverksamhet;</p>
<p>13. sjöinkomst som avses i 64<br>kap. 3 och 4 §§ inkomstskatte-</p>
<p>404</p>
<p>kommunalskattelagen.               lagen.</p>
<p>Som inkomst enligt första stycket 1-3 anses också förskott på sådan<br>inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den<br>enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.<br>Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.</p>
<p>Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här<br>i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälli-<br>ga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kring-<br>resande (t.ex. handelsresande).</p>
<p>Skattepliktig inkomst enligt<br>denna lag är dock endast sådan<br>inkomst som är skattepliktig in-<br>komst enligt kommunalskattelagen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Skattepliktig inkomst enligt<br>denna lag är dock endast sådan<br>inkomst som skulle ha beskattats<br>hos en obegränsat skattskyldig<br>enligt inkomstskattelagen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på inkomst<br>som uppbärs efter ikraftträdandet.</p>
<p>405</p>
<h3>2.44 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om Prop. 1999/2000:2<br>särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister</h3>
<h3>m.fl.</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2, 3 och 5 §§ lagen (1991:591) om särskild<br>inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2§</p>
<p>Beteckningar som används i<br>kommunalskattelagen (1928:370),<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och skattebetalningsla-<br>gen (1997:483) har samma bety-<br>delse i denna lag, om inte annat<br>anges eller framgår av samman-<br>hanget.</p>
<p>Termer och uttryck som används<br>i inkomstskattelagen (1999:000)<br>och         skattebetalningslagen</p>
<p>(1997:483) har samma betydelse<br>och tillämpningsområden i denna<br>lag, om inte annat anges eller<br>framgår av sammanhanget.</p>
<p>I denna lag avses med</p>
<p>bosatt utomlands: om fysisk per-<br>son att denne inte är bosatt här i<br>riket eller stadigvarande vistas<br>här,</p>
<p>bosatt utomlands: om fysisk<br>person att denne är begränsat<br>skattskyldig,</p>
<p>hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utom-<br>lands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och<br>inte heller har fast driftställe här,</p>
<p>artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid<br>ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller lik-<br>nande,</p>
<p>artist: den som utövar artistisk verksamhet,</p>
<p>idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller<br>genom ljud- eller bildupptagningar,</p>
<p>idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet,</p>
<p>artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör<br>mot ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,</p>
<p>arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med<br>artistisk eller idrottslig verksamhet,</p>
<p>svenskt fartyg; sådant svenskt<br>eller utländskt handelsfartyg som<br>avses i punkt 2 av anvisningarna<br>till 49 § kommunalskattelagen<br>(1928:370).</p>
<p>svenskt fartyg; sådant svenskt<br>eller utländskt handelsfartyg som<br>avses i 64 kap. 5 § inkomstskat-<br>telagen (1999:000).</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:498.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1341.</p>
<p>406</p>
<p>5§</p>
<p>Skattskyldighet föreligger inte för en artist eller idrottsman, om han<br>uppbär inkomsten från ett artistföretag som är hemmahörande i utlandet.</p>
<p>Sådana personer som avses i</p>
<p>69 §       kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370) är inte skattskyldiga<br>enligt denna lag.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på inkomst<br>som uppbärs efter ikraftträdandet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>407</p>
<h3>2.45 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om<br>särskild löneskatt på pensionskostnader</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1991:687) om särskild lö-<br>neskatt på pensionskostnader skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>3§</p>
<p>En enskild person eller ett döds-<br>bo som medges avdrag för avgift<br>för pensionsförsäkring enligt punkt<br>21 av anvisningarna till 23 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall för det beskattningsåret till<br>staten betala särskild löneskatt</p>
<p>En enskild person eller ett<br>dödsbo som drar av utgifter för<br>premier för pensionsförsäkring<br>enligt 16 kap. 32 § inkomst-<br>skattelagen (1999:000) skall för<br>det beskattningsåret till staten<br>betala särskild löneskatt med</p>
<p>24,26 procent på avgiften.</p>
<p>Detsamma gäller för enskild<br>person som drar av utgifter för<br>inbetalning på pensionssparkonto<br>enligt nämnda paragraf.</p>
<p>med 24,26 procent på avgiften.</p>
<p>Detsamma gäller för enskild<br>person som medges avdrag för<br>inbetalning på pensionssparkonto<br>enligt nämnda anvisningspunkt.</p>
<p>Särskild löneskatt skall dock inte betalas till den del avdraget måste<br>göras från sådan ersättning som utgjort underlag för uttag av arbetsgivar-<br>avgifter enligt 1 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter eller, vad<br>avser arbetstagare som vid årets ingång är 65 år eller äldre, särskild lö-<br>neskatt enligt 1 § första stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster.</p>
<p>Begrepp som används i denna<br>lag har samma innebörd som i<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>och lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt. Med beskattningsår<br>för staten, landstingskommuner,<br>kommuner och andra menigheter<br>förstås dock i denna lag kalen-<br>derår.</p>
<p>4§</p>
<p>Termer och uttryck som används<br>i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområde som i<br>inkomstskattelagen (1999:000).<br>Med beskattningsår för staten,<br>landstingskommuner, kommuner<br>och kommunalförbund förstås<br>dock i denna lag kalenderår.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1999:634.</p>
<p>408</p>
<h3>2.46 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om<br>Konungariket Sveriges stadshypotekskassa</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 a § lagen (1992:701) om Konungariket<br>Sveriges stadshypotekskassa<sup>1</sup> skall upphöra att gälla vid utgången av år<br>1999. Bestämmelserna gäller dock fortfarande vid 1997 års taxering.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av 1 a § 1996:1115.</p>
<p>409</p>
<h3>2A7 Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1352)<br>om återföring av allmän investeringsreserv</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1352) om återföring av allmän<br>investeringsreserv skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Den<br>upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 1993-2001 års taxeringar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>410</p>
<p>2.48</p>
<h3>Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:1485) Prop. 1999/2000:2<br>om beräkning av statlig inkomstskatt på</h3>
<h3>förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1485) om beräkning av statlig<br>inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års taxeringar skall<br>upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Den upphävda lagen gäller<br>dock fortfarande i fråga om 1994 och 1995 års taxeringar.</p>
<p>411</p>
<h3>2.49 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:672)<br>om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på<br>bostadshus</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1993:672) om skattereduktion för ut-<br>gifter för byggnadsarbete på bostadshus skall upphöra att gälla vid ut-<br>gången av år 1999. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga<br>om byggnadsarbete som har utförts under tiden den 15 februari 1993-den<br>31 december 1994 och betalats senast den 15 februari 1995.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>412</p>
<h3>2.50 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om<br>bostadsbidrag</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:737) om bostadsbidrag<br>dels att 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 a och 4 b §§, av<br>följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>4</p>
<p>Bidragsgrundande inkomst ut-<br>görs av summan av inkomst av<br>näringsverksamhet och inkomst av<br>tjänst enligt kommunalskattelagen<br>(1928:370) och inkomst av kapital<br>enligt lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt, med de tillägg och<br>avdrag som anges i andra och<br>tredje styckena samt 5 och 7 §§.</p>
<p>Beloppet enligt första stycket<br>skall ökas med</p>
<p>1. inkomst som på grund av be-<br>stämmelserna i 54 § första stycket<br>f) kommunalskattelagen eller avtal<br>om undvikande av dubbelbeskatt-<br>ning inte ingår i inkomst av nä-<br>ringsverksamhet, tjänst eller kapi-<br>tal,</p>
<p>2. studiemedel i form av studie-<br>bidrag,</p>
<p>3. icke skattepliktiga stipendier<br>över 3 000 kronor per månad,</p>
<p>6. skattepliktiga inkomster en-<br>ligt 5 § lagen (1991:586) om sär-<br>skild inkomstskatt för utomlands<br>bosatta.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>i</p>
<p>Bidragsgrundande inkomst be-<br>räknas med utgångspunkt i</p>
<p>1.  överskott i inkomstslaget<br>tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomst-<br>skattelagen (1999:000),</p>
<p>2. överskott i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet beräknat enligt<br>4 a §, och</p>
<p>3. överskott i inkomstslaget ka-<br>pital beräknat enligt 4 b §.</p>
<p>Till de sammanlagda överskott-<br>en skall läggas belopp enligt tredje<br>stycket samt 5 och 7 §§. Det på så<br>sätt framräknade beloppet är den<br>bidragsgrundande inkomsten.</p>
<p>Överskottet enligt första stycket<br>skall ökas med</p>
<p>1. inkomst som på grund av 3<br>kap. 9-13 §§ inkomstskattelagen<br>eller skatteavtal inte skall tas upp<br>som intäkt i inkomstslaget nä-<br>ringsverksamhet, tjänst eller kapi-<br>tal,</p>
<p>2. studiemedel i form av studie-<br>bidrag,</p>
<p>3. skattefria stipendier över<br>3 000 kronor per månad, och</p>
<p>4. skattepliktiga inkomster en-<br>ligt 5 § lagen (1991:586) om sär-<br>skild inkomstskatt för utomlands<br>bosatta.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1998:1621.</p>
<p>413</p>
<p>4<br>(4 § andra stycket)</p>
<p>4. belopp varmed inkomst av nä-<br>ringsverksamhet har minskats ge-<br>nom avdrag för</p>
<p>- avsättning till periodiserings-<br>fond</p>
<p>- ökning av expansionsmedel</p>
<p>- utgift för egen pension intill<br>ett belopp motsvarande ett halvt<br>prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 §<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring</p>
<p>- underskott från tidigare be-<br>skattningsår,</p>
<p>(4 § tredje stycket)</p>
<p>2. Belopp varmed inkomst av<br>näringsverksamhet har ökats ge-<br>nom</p>
<p>- återföring till beskattning av<br>avdrag för avsättning till periodi-<br>seringsfond</p>
<p>- minskning av expansionsme-<br>del.</p>
<p>4<br>(4 § andra stycket)</p>
<p>5. belopp varmed inkomst av<br>kapital har minskats genom av-<br>drag, utom där</p>
<p>- realisationsvinst har minskats<br>med realisationsförlust upp-<br>kommen under beskattningsåret,</p>
<p>- avdrag har gjorts enligt lagen<br>(1993:1469) om uppskovsavdrag<br>vid byte av bostad, eller</p>
<p>- avdrag har gjorts för negativ</p>
<p>£</p>
<p>Överskottet eller underskottet av<br>en näringsverksamhet enligt 14<br>kap. 21  § inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) skall</p>
<p>ökas med</p>
<p>- avdrag enligt 16 kap. 32 § in-<br>komstskattelagen för utgift för<br>egen pension intill ett belopp mot-<br>svarande ett halvt prisbasbelopp<br>enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381)<br>om allmän försäkring,</p>
<p>- avdrag for avsättning till peri-<br>odiseringsfond enligt 30 kap. in-<br>komstskattelagen,</p>
<p>- avdrag för avsättning till ex-<br>pansionsfond enligt 34 kap. in-<br>komstskattelagen, och</p>
<p>- avdrag för underskott från ti-<br>digare beskattningsår enligt</p>
<p>40 kap. inkomstskattelagen,</p>
<p>minskas med</p>
<p>- återfört avdrag för avsättning<br>till periodiseringsfond, och</p>
<p>- återfört avdrag för avsättning<br>till expansionsfond.</p>
<p>§</p>
<p>Överskottet eller underskottet i<br>inkomstslaget kapital enligt</p>
<p>41 kap. 12 § inkomstskattelagen<br>(1999:000) skall ökas med andra<br>gjorda avdrag i inkomstslaget än</p>
<p>- avdrag för kapitalförluster till<br>den del de motsvarar kapital-<br>vinster som tagits upp som intäkt<br>enligt 42 kap. 1 § inkomstskatte-<br>lagen,</p>
<p>- uppskovsavdrag enligt 47 kap.<br>inkomstskattelagen vid byte av<br>bostad, och</p>
<p>- avdrag för negativ ränteför-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>414</p>
<p>räntefördelning, och</p>
<p>(4 § tredje stycket)</p>
<p>Belopp enligt första stycket skall<br>minskas med</p>
<p>1. Belopp varmed inkomst av<br>kapital har ökats på grund av stat-<br>ligt räntebidrag för den bostad för<br>vilken bostadsbidrag söks, och</p>
<p>7</p>
<p>Om ett eller flera barn som av-<br>ses i 10 § med undantag av första<br>stycket 2 och 3 samt tredje stycket<br>har inkomst av kapital, skall till<br>sökandens bidragsgrundande in-<br>komst läggas varje barns inkomst<br>av kapital till den del inkomsten<br>överstiger 1 000 kronor.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av<br>kapital tillämpas 4 § andra stycket</p>
<p>5.</p>
<p>Tillägg enligt denna paragraf skall</p>
<p>delning enligt 33 kap. inkomst- Prop. 1999/2000:2<br>skattelagen.</p>
<p>Överskottet eller underskottet<br>enligt första stycket skall minskas<br>med</p>
<p>- statligt räntebidrag för den<br>bostad för vilken bostadsbidrag<br>söks, om bidraget tagits upp som<br>intäkt.</p>
<p>j<sup>2</sup></p>
<p>Om ett eller flera barn som av-<br>ses i 10 § första stycket 1, andra<br>och Jjärde styckena har överskott i<br>inkomstslaget kapital, skall till<br>sökandens bidragsgrundande in-<br>komst läggas varje barns överskott<br>i inkomstslaget kapital till den del<br>överskottet överstiger 1 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Vid beräkning av överskott i in-<br>komstslaget kapital tillämpas 4 b §<br>första stycket.</p>
<p>fördelas lika mellan makar.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>i fråga om 2002 års taxering.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:1621.</p>
<p>415</p>
<h3>2.51 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:931) om<br>individuellt pensionssparande</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 § samt 4 kap. 1 och 4 §§ lagen<br>(1993:931) om individuellt pensionssparande skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>3 kap.<br>2§</h4>
<p>Ytterligare bestämmelser om<br>villkor som skall tas in i ett pen-<br>sionssparavtal finns i kommunal-<br>skattelagen (1928:370).</p>
<p>Ytterligare bestämmelser om<br>villkor som skall tas in i ett pen-<br>sionssparavtal finns i 58 kap. 30 §<br>inkomstskattelagen (1999:000).</p>
<h4>4 kap.<br>1§</h4>
<p>Överlåtelse eller annat förfo-<br>gande över tillgångar på ett pen-<br>sionssparkonto eller över rätten<br>enligt ett pensionssparavtal får inte<br>ske på ett sätt som strider mot<br>denna lag eller mot villkor som<br>enligt       kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370) skall tas in i avtalet.<br>Sådana förfoganden är ogiltiga.</p>
<p>Överlåtelse eller annat förfo-<br>gande över tillgångar på ett pen-<br>sionssparkonto eller över rätten<br>enligt ett pensionssparavtal far inte<br>ske på ett sätt som strider mot<br>denna lag eller mot villkor som<br>enligt 58 kap. 30 § inkomstskatte-</p>
<p>lagen (1999:000) skall tas in i av-<br>talet. Sådana förfoganden är ogil-<br>tiga.</p>
<p>Bestämmelsen i första stycket hindrar dock inte utmätning eller över-<br>låtelse vid ackord eller konkurs.</p>
<p>En pensionssparare far förordna<br>sådana närstående som avses i<br>punkt 3 sjunde stycket av anvis-<br>ningarna till 31 § kommunalskat-<br>telagen (1928:370) som förmåns-<br>tagare till rätten enligt pen-<br>sionssparavtalet. Ett sådant för-<br>månstagarförordnande kan åter-<br>kallas av pensionsspararen, om<br>han inte gentemot förmånstagaren<br>åtagit sig att inte återkalla det.</p>
<p>En pensionssparare får förordna<br>sådana närstående som avses i<br>58 kap. 27 § inkomstskattelagen<br>(1999:000) som förmånstagare till<br>rätten enligt pensionssparavtalet.<br>Ett sådant förmånstagarförordnan-<br>de kan återkallas av pensionsspa-<br>raren, om han inte gentemot för-<br>månstagaren åtagit sig att inte<br>återkalla det.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser till-<br>lämpas fortfarande på förhållanden som hänför sig till tid före ikraftträ-<br>dandet.</p>
<p>416</p>
<p>2.52</p>
<h3>Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1519) Prop. 1999/2000:2<br>om avdrag för kostnader för bilresor till och från<br>arbetsplatsen vid 1995—1997 års taxeringar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1519) om avdrag för kostnader<br>för bilresor till och från arbetsplatsen vid 1995-1997 års taxeringar skall<br>upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Den upphävda lagen gäller<br>dock fortfarande i fråga om 1995-1997 års taxeringar.</p>
<p>417</p>
<p>14 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<h3>2.53 Förslag till lag om upphävande av lagen (1993:1540)<br>om återföring av skatteutjämningsreserv</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1993:1540) om återföring av skatte-<br>utjämningsreserv skall upphöra att gälla vid utgången av år 2001. Den<br>upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om 2002 och tidigare års<br>taxeringar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>418</p>
<h3>2.54 Förslag till lag om ändring i ordningslagen<br>(1993:1617)</h3>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § ordningslagen (1993:1617) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<h4>2 kap.</h4>
<p>26 §</p>
<p>Den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning skall ersätta po-<br>lismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Om<br>det finns särskilda skäl far också den som i vinstsyfte anordnar en allmän<br>sammankomst åläggas en motsvarande ersättningsskyldighet.</p>
<p>Ersättningsskyldigheten gäller<br>inte sådana ideella föreningar som<br>anges \ 7 § 5 mom. fjärde stycket<br>a)-d) lagen (1947:576) om statlig<br></p>
<p>Ersättningsskyldigheten gäller<br>inte sådana ideella föreningar som<br>anges i 7 kap. 7första stycket<br>inkomstskattelagen (1999:000).</p>
<p>inkomstskatt.</p>
<p>Ersättningsskyldigheten enligt första stycket far sättas ned eller efter-<br>ges, om det finns särskilda skäl.</p>
<p>Polismyndigheten beslutar om ersättningsskyldighet. Därvid far det<br>högsta belopp som har bestämts enligt 11 § inte överskridas.</p>
<p>Regeringen far meddela föreskrifter om hur polismyndighetens kost-<br>nader för ordningshållning skall beräknas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före ikraftträdandet.</p>
<p>419</p>
<h3>2.55 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen<br>(1994:200)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 och 14 §§, 2 kap. 7 §, 3 kap. 11 a<br>och 27 §§, 4 kap. 1, 3 och 8 §§, 6 a kap. 2 §, 8 kap. 9 § samt 13 kap. 13 §<br>mervärdesskattelagen (1994:200) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>1 kap.<br>4§</h4>
<p>I stället för vad som föreskrivs i<br>3 § gäller i fråga om upplåtelse av<br>avverkningsrätt till skog i de fall<br>som avses i punkt 1 femte stycket<br>av anvisningarna till 24 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) att<br>skattskyldigheten inträder alltefter-<br>som betalningen tas emot av upp-<br>låtaren.</p>
<p>I stället för vad som föreskrivs i<br>3 § gäller i fråga om upplåtelse av<br>avverkningsrätt till skog i de fall<br>som avses i 21 kap. 2 § inkomst-<br>skattelagen (1999:000) att skatt-<br>skyldigheten inträder allteftersom<br>betalningen tas emot av upplåta-<br>ren.</p>
<p>14 §</p>
<p>Med beskattningsår förstås be-<br>skattningsår enligt kommunal-<br>skattelagen (1928:370) eller lagen<br>(1947:576) om statlig in-<br>komstskatt.</p>
<p>Med beskattningsår förstås be-<br>skattningsår enligt inkomst-<br>skattelagen (1999:000).</p>
<p>Om skatt enligt denna lag hänför<br>sig till en verksamhet för vilken<br>skattskyldighet inte föreligger en-<br>ligt någon av de nämnda lagarna,<br>förstås med beskattningsår:</p>
<p>1. kalenderåret, eller</p>
<p>2. räkenskapsåret, om detta är 1<br>som anges i 3 kap. bokföringslagen</p>
<p>Om skatt enligt denna lag hänför<br>sig till en verksamhet för vilken<br>skattskyldighet inte föreligger en-<br>ligt inkomstskattelagen, förstås<br>med beskattningsår:</p>
<p>itet och överensstämmer med vad<br>999:000).</p>
<h4>2 kap.<br>7§</h4>
<p>Med uttag av tjänst förstås även<br>att den skattskyldige utför eller<br>förvärvar sådana tjänster som an-<br>ges i andra stycket och tillför dem<br>en egen fastighet som enligt kom-<br>munalskattelagen (1928:370) ut-<br>gör omsättningstillgång i bygg-<br>nadsrörelse, om han i byggnads-<br>rörelsen både tillhandahåller</p>
<p>Med uttag av tjänst förstås även<br>att den skattskyldige utför eller<br>förvärvar sådana tjänster som an-<br>ges i andra stycket och tillför dem<br>en egen fastighet som enligt zn-<br>komstskattelagen (1999:000) utgör<br>lagertillgång i byggnadsrörelse,<br>om han i byggnadsrörelsen både<br>tillhandahåller tjänster åt andra</p>
<p>Lydelse enligt prop. 1998/99:130.</p>
<p>420</p>
<p>(byggnadsentreprenader) och utför Prop. 1999/2000:2<br>tjänster på sådana egna fastigheter.</p>
<p>tjänster åt andra (bygg-<br>nadsentreprenader) och utför<br>tjänster på sådana egna fastigheter.</p>
<p>Första stycket gäller</p>
<p>1. byggnads- och anläggningsarbeten, inräknat reparationer och under-<br>håll, och</p>
<p>2. ritning, projektering, konstruktion eller andra jämförliga tjänster.</p>
<p>Första stycket gäller också om<br>tjänsterna utförs av den skatt-<br>skyldige på en egen fastighet som<br>utgör tillgång i rörelsen men inte<br>är en sådan omsättningstillgång<br>som avses i första stycket.</p>
<p>Första stycket gäller också om<br>tjänsterna utförs av den skatt-<br>skyldige på en egen fastighet som<br>utgör tillgång i rörelsen men inte<br>är en sådan lagertillgång som av-<br>ses i första stycket.</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>H a §<sup>2</sup></p>
<p>Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster varigenom någon be-<br>reds tillträde till idrottsligt evenemang eller tillfälle att utöva idrottslig<br>verksamhet. Från skatteplikt undantas vidare omsättning av tjänster som<br>har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten<br>om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verk-<br>samheten.</p>
<p>Undantaget gäller endast om<br>tjänsterna omsätts av staten eller<br>en kommun eller av en ideell före-<br>ning när inkomsten av verksam-<br>heten utgör en sådan inkomst av<br>näringsverksamhet för vilken före-<br>ningen är frikallad från skatt-<br>skyldighet enligt 7 § 5 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig in-<br>komstskatt.</p>
<p>Undantaget gäller endast om<br>tjänsterna omsätts av staten eller<br>en kommun eller av en förening i<br>de fall verksamheten inte anses<br>som yrkesmässig enligt 4 kap. 8 §.</p>
<p>27 §<sup>3</sup></p>
<p>Från skatteplikt undantas uttag<br>enligt 2 kap. 2 § då den skatt-<br>skyldige tar i anspråk en vara för<br>representation eller liknande än-<br>damål, under förutsättning att den<br>skattskyldige har rätt till avdrag<br>för utgifterna för ändamålet enligt<br>punkt 1 tredje stycket av anvis-<br>ningarna till 20  § kommu-</p>
<p>nalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Från skatteplikt undantas uttag<br>enligt 2 kap. 2 § då den skatt-<br>skyldige tar i anspråk en vara för<br>representation eller liknande än-<br>damål, under förutsättning att den<br>skattskyldige har rätt till avdrag<br>för utgifterna för ändamålet enligt<br>16 kap. 2 § inkomstskattelagen<br>(1999:000).</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1996:1327.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1994:1798.</p>
<p>421</p>
<h4>4 kap.</h4>
<p>1 §</p>
<p>En verksamhet är yrkesmässig, om den</p>
<p>1. utgör näringsverksamhet en- 1. utgör näringsverksamhet en-</p>
<p>ligt 21 § kommunalskattelagen ligt 13 kap. inkomstskattelagen<br>(1928:370), eller                     (1999:000), eller</p>
<p>2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan närings-<br>verksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verk-<br>samheten under beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>3§</p>
<p>En verksamhet är yrkesmässig även till den del den innefattar</p>
<p>1. en sådan upplåtelse av av-<br>verkningsrätt eller avyttring av<br>skogsprodukter för vilken ersätt-<br>ningen på grund av 25 § 2 mom.<br>tredje stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt utgör skatte-<br>pliktig intäkt av kapital,</p>
<p>2. försäljning av en vara från en<br>fastighet som är privatbostads-<br>fastighet enligt 5 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) eller för<br>vilken inkomsten beskattas enligt<br>2§ 7 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt eller upplåtel-<br>se av en avverkningsrätt eller rätt<br>att ta jord, sten eller annan natur-<br>produkt från sådana fastigheter,<br>eller</p>
<p>1. en sådan upplåtelse av av-<br>verkningsrätt eller avyttring av<br>skogsprodukter för vilken ersätt-<br>ningen på grund av 45 kap. 8 §<br>inkomstskattelagen (1999:000)<br>behandlas som engångsersättning<br>for allframtidsupplåtelse,</p>
<p>2. försäljning av en vara från en<br>fastighet som är privatbostads-<br>fastighet enligt 2 kap. 13 § in-<br>komstskattelagen eller från en fas-<br>tighet som tillhör ett privatbo-<br>stadsforetag enligt 2 kap. 17 §<br>samma lag eller upplåtelse av en<br>avverkningsrätt eller rätt att ta<br>jord, sten eller annan naturprodukt<br>från sådana fastigheter, eller</p>
<p>3. uthyrning i fall som avses i 9 kap. 1 § av en sådan fastighet som an-<br>ges i 2.</p>
<p>I de fall som avses i första stycket 2 och 3 anses den där nämnda verk-<br>samheten som yrkesmässig endast om ersättningen för omsättningen un-<br>der beskattningsåret överstiger 30 000 kronor.</p>
<p>8§<sup>4</sup></p>
<p>Som yrkesmässig verksamhet<br>räknas inte en verksamhet som<br>bedrivs av en ideell förening eller<br>ett registrerat trossamfund, när<br>inkomsten av verksamheten utgör<br>sådan inkomst av näringsverksam-<br>het för vilken föreningen eller<br>trossamfundet frikallas från skatt-<br>skyldighet enligt 7 § 5 mom. lagen</p>
<p>Som yrkesmässig verksamhet<br>räknas inte en verksamhet som<br>bedrivs av en ideell förening eller<br>ett registrerat trossamfund, när<br>inkomsten av verksamheten utgör<br>sådan inkomst av näringsverksam-<br>het för vilken skattskyldighet inte<br>föreligger för föreningen enligt<br>7 kap. 7 § första och andra stycket</p>
<p>* Senaste lydelse 1999:310.</p>
<p>422</p>
<p>(1947:576) om statlig inkomst- eller för trossamfundet enligt 14 §<br>skatt.                                inkomstskattelagen (1999:000).</p>
<p>Vad som sägs i första stycket om<br>ideella föreningar gäller också för<br>sådan förening som omfattas av<br>4 kap. 2 § lagen (1999:000) om<br>ikraftträdande av inkomstskattela-<br>gen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>6 a kap.</h4>
<p>2§<sup>5</sup></p>
<p>I en mervärdesskattegrupp far endast ingå</p>
<p>1. näringsidkare som står under Finansinspektionens tillsyn och som<br>bedriver verksamhet som inte medför skattskyldighet därför att omsätt-<br>ningen av tjänster är undantagen från skatteplikt med stöd av 3 kap. 9<br>eller 10 §, och</p>
<p>2. näringsidkare med huvudsaklig inriktning att tillhandahålla nä-<br>ringsidkare som avses i punkt 1 varor eller tjänster, eller</p>
<p>3. näringsidkare som är kom-<br>missionärsföretag och kommittent-<br>företag i ett sådant kommissionärs-<br>förhållande som avses i 2 §<br>2 mom. lagen (1947:576) om stat-<br></p>
<p>3. näringsidkare som är kom-<br>missionärsföretag och kommittent-<br>företag i ett sådant kommissionärs-<br>förhållande som avses i 36 kap.<br>inkomstskattelagen (1999:000).</p>
<p>lig inkomstskatt.</p>
<p>I en mervärdesskattegrupp far endast ingå en näringsidkares fasta drift-<br>ställe i Sverige.</p>
<p>Näringsidkare som avses i första stycket 1 och 2 far inte ingå i fler än<br>en mervärdesskattegrupp.</p>
<h4>8 kap.</h4>
<p>9§<sup>6</sup></p>
<p>Avdrag får inte göras för sådan ingående skatt som hänför sig till</p>
<p>1. stadigvarande bostad om inte annat följer av 10 §,</p>
<p>2. utgifter för representation och<br>liknande ändamål för vilka den</p>
<p>2. utgifter för representation och<br>liknande ändamål för vilka den</p>
<p>skattskyldige inte har rätt att göra<br>avdrag vid inkomsttaxeringen en-<br>ligt punkt 1 tredje stycket av an-<br>visningarna till 20 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370),</p>
<p>3. förvärv av varor för försäljning<br></p>
<p>skattskyldige inte har rätt att göra<br>avdrag vid inkomsttaxeringen en-<br>ligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen<br>(1999:000),</p>
<p>ån fartyg i de fall som avses</p>
<p>i 5 kap. 9 § tredje stycket, eller</p>
<p>4. kostnader vid uttag av tjänst där beskattningsunderlaget beräknats<br>enligt 7 kap. 5 § andra stycket.</p>
<p>19a kap. 13 § och 9 b kap. 3 § finns ytterligare begränsningar av<br>rätten till avdrag för ingående skatt.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1998:346.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1995:700.</p>
<p>423</p>
<p>Om den som bedriver bygg-<br>nadsrörelse som avses i kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) genom<br>uttag tar i anspråk en tjänst som<br>till större delen avser ny-, till- eller<br>ombyggnad av en egen fastighet,<br>skall han redovisa sådan utgående<br>skatt som hänför sig till uttaget<br>senast för den redovisningsperiod<br>som infaller två månader efter det<br>att fastigheten eller den del av fas-<br>tigheten som uttaget avser har<br>kunnat tas i bruk.</p>
<p>13 kap.</p>
<p>13 §</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Om den som bedriver bygg-<br>nadsrörelse som avses i inkomst-<br>skattelagen (1999:000) genom<br>uttag tar i anspråk en tjänst som<br>till större delen avser ny-, till- eller<br>ombyggnad av en egen fastighet,<br>skall han redovisa sådan utgående<br>skatt som hänför sig till uttaget<br>senast för den redovisningsperiod<br>som infaller två månader efter det<br>att fastigheten eller den del av fas-<br>tigheten som uttaget avser har<br>kunnat tas i bruk.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före ikraftträ-<br>dandet.</p>
<p>424</p>
<h3>2.56 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om<br>bostadstillägg till pensionärer</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till<br>pensionärer skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>5 §’</p>
<p>Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionä-<br>rens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år<br>räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden.</p>
<p>Som årsinkomst räknas inte</p>
<p>1. allmänt barnbidrag,</p>
<p>2. folkpension,</p>
<p>3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till<br>den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § la-<br>gen (1969:205) om pensionstillskott eller av bamtillägg enligt 9 kap. 1 §<br>sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid ut-<br>gången av år 1989,</p>
<p>4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad<br>den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som nå-<br>gon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,</p>
<p>5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen<br>(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,</p>
<p>6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,</p>
<p>8. socialbidrag,</p>
<p>9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,</p>
<p>10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),</p>
<p>12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för ersätt-<br>ning till neurosedynskadade.</p>
<p>Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara</p>
<p>en kostnadsersättning.</p>
<p>Avdrag från årsinkomsten far<br>göras på sådant sätt som anges i<br>33 § 1 mom. kommunalskattelagen<br>för kostnader som hänför sig till<br>intäkt av tjänst i den mån sådan<br>inkomst ingår i årsinkomsten samt<br>för underhållsbidrag till före detta<br>make i den utsträckning som anges<br>i 46 § samma lag.</p>
<p>För den som uppbär partiell<br>beräkningen bortses från ett belopp</p>
<p>Avdrag från årsinkomsten far<br>göras på sådant sätt som anges i<br>12 kap.        inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) för kostnader som hän-<br>för sig till inkomstslaget tjänst i<br>den mån sådan intäkt ingår i årsin-<br>komsten samt för underhållsbidrag<br>till före detta make i den utsträck-<br>ning som anges i 62 kap. 7 och<br>9 §§ samma lag.</p>
<p>förtidspension skall vid inkomst-<br>om motsvarar skillnaden mellan</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:1313.</p>
<p>425</p>
<p>a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte<br>däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk-<br>nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän för-<br>säkring och</p>
<p>b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.</p>
<p>Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av<br>regeringen.</p>
<p>Avkastning av förmögenhet<br>skall anses utgöra fem procent av<br>förmögenhetsvärdet för år räknat.<br>Vid beräkning av förmögenhets<br>avkastning skall dock denna höjas<br>med tio procent av det belopp,<br>varmed förmögenheten överstiger<br>för den som är gift sextiotusen<br>kronor, och för annan sjuttiofem-<br>tusen kronor. Vid beräkning av<br>förmögenhet skall värdet av sådan<br>privatbostadsfastighet eller privat-<br>bostad som avses i 5 § kommunal-<br>skattelagen och som utgör pensio-<br>närens permanentbostad inte be-<br>aktas. För pensionär som har sin<br>bostad i särskild boendeform skall<br>detsamma gälla i fråga om värdet<br>av privatbostadsfastighet eller pri-<br>vatbostad som utgör permanentbo-<br>stad för pensionärens make.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Avkastning av förmögenhet<br>skall anses utgöra fem procent av<br>förmögenhetsvärdet för år räknat.<br>Vid beräkning av förmögenhets<br>avkastning skall dock denna höjas<br>med tio procent av det belopp,<br>varmed förmögenheten överstiger<br>för den som är gift sextiotusen<br>kronor, och för annan sjuttiofem-<br>tusen kronor. Vid beräkning av<br>förmögenhet skall värdet av sådan<br>privatbostadsfastighet eller privat-<br>bostadsrätt som avses i 2 kap. 13<br>respektive 18 § inkomstskattelagen<br>och som utgör pensionärens per-<br>manentbostad inte beaktas. För<br>pensionär som har sin bostad i<br>särskild boendeform skall det-<br>samma gälla i fråga om värdet av<br>privatbostadsfastighet eller privat-<br>bostad som utgör permanentbostad<br>för pensionärens make.</p>
<p>I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra<br>hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde<br>stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften<br>av deras sammanlagda förmögenhet.</p>
<p>Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela<br>tiotal kronor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>i fråga om 2002 års taxering.</p>
<p>426</p>
<h3>2.57 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om<br>särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1994:466) om särskilda tvångsåt-<br>gärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>28 §</p>
<p>Ansökan om åtgärd, gransk-<br>ningsledarens beslut enligt 15 §<br>och begäran om undantagande<br>enligt denna lag prövas av den<br>länsrätt inom vars domkrets den<br>som åtgärden avser hade sin hem-<br>ortskommun den 1 november året<br>före det kalenderår då framställ-<br>ningen görs. Vid bestämmande av<br>hemortskommun gäller bestäm-<br>melserna i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt i tillämpliga<br>delar. Om det inte finns någon<br>sådan länsrätt är den länsrätt be-<br>hörig inom vars domkrets beslut<br>om åtgärd skall verkställas eller<br>har verkställts.</p>
<p>Ansökan om åtgärd, gransk-<br>ningsledarens beslut enligt 15 §<br>och begäran om undantagande<br>enligt denna lag prövas av den<br>länsrätt inom vars domkrets beslut<br>om skatt enligt skattebetalningsla-<br>gen (1997:483) skall fattas då<br>framställningen görs.</p>
<p>Om beslut om skatten skall<br>meddelas av Skattemyndigheten i<br>Stockholm enligt bestämmelsen i 2<br>kap. 1 § tredje stycket sista me-<br>ningen eller 2 § femte stycket sista<br>meningen skattebetalningslagen,<br>är den länsrätt behörig inom vars<br>domkrets beslut om åtgärd skall<br>verkställas eller har verkställts.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser skall<br>fortfarande tillämpas i fråga om ansökan om åtgärd och begäran om un-<br>dantagande som har gjorts och beslut som har meddelats före ikraft-<br>trädandet.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1997:1104.</p>
<p>427</p>
<p>2.58</p>
<h3>Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:760)<br>om inkomstskatteregler vid ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1994:760) om inkomstskatteregler vid<br>ombildning av landshypoteksinstitutionen skall upphöra att gälla vid ut-<br>gången av år 1999. I fråga om 2002 och tidigare års taxeringar gäller<br>dock fortfarande 2 § i den upphävda lagen.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>428</p>
<h3>2.59 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:774)<br>om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års<br>taxering</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1994:774) om beskattning av vinstut-<br>delning vid 1995 års taxering skall upphöra att gälla vid utgången av år<br>1999. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 1995 års taxering.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>429</p>
<h3>2.60 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om<br>ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1994:1065) om ekonomiska<br>villkor för riksdagens ledamöter skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h4>5 kap.</h4>
<p>1 §'</p>
<p>En ledamot har rätt till trakta-<br>mente enligt andra-fjärde styckena<br>om förutsättningarna för avdrag<br>för ökade levnadskostnader är<br>uppfyllda enligt 12 kap. 6 § in-<br>komstskattelagen (1999:000).</p>
<p>En ledamot har rätt till trakta-<br>mente enligt andra-fjärde styckena<br>om förutsättningarna för avdrag<br>för ökade levnadskostnader är<br>uppfyllda enligt punkt 3 av anvis-<br>ningarna till 33 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning i Sverige betalas för varje hel<br>dag som tagits i anspråk för förrättningen med ett belopp som motsvarar<br>en etthundratjugondel av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring avrundat till närmaste tiotal kronor. Har förrättningen påbör-<br>jats efter kl. 12.00 avresedagen eller avslutats före kl. 19.00 hemreseda-<br>gen skall traktamente betalas med halva det nämnda beloppet.</p>
<p>Har ledamot som har rätt till dagtraktamente tillhandahållits kostför-<br>mån skall traktamentet reduceras med hänsyn härtill, såvida inte förmå-<br>nen avser fri kost som tillhandahållits på allmänna transportmedel vid<br>tjänsteresa och som inte utgör skattepliktig intäkt. Ersättning för logi-<br>kostnad i Sverige (nattraktamente) betalas med belopp motsvarande visad<br>kostnad upp till ett högsta belopp per månad som riksdagens förvalt-<br>ningskontor bestämmer. Vid särskild tjänsteförrättning i Sverige mer än<br>fem mil från bostaden och Riksdagshuset betalas dock ersättning för fak-<br>tisk logikostnad som föranleds av förrättningen.</p>
<p>Vid flerdygnsförrättning utomlands betalas ersättning för ökade lev-<br>nadskostnader enligt de villkor och med de belopp som gäller för tjäns-<br>temän inom den inre riksdagsförvaltningen och fastställs av riksdagens<br>förvaltningskontor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>dock fortfarande för tid före ikraftträdandet.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:296.</p>
<p>430</p>
<h3>2.61 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om<br>allmän pensionsvgift</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1744) om allmän pen-<br>sionsavgift<sup>1</sup> skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN032/prop_19992000__2-11.png" style="width:16pt;height:12pt;"/>
<p>Avgiften beräknas dels på sådan<br>inkomst av anställning som avses i<br>2 kap. lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension, dels<br>på sådan inkomst av annat för-<br>värvsarbete som avses i 2 kap.<br>nämnda lag om den enskilde är<br>skattskyldig för inkomsten enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370).<br>Inkomst av anställning och in-<br>komst av annat förvärvsarbete</p>
<p>Avgiften beräknas dels på sådan<br>inkomst av anställning som avses i<br>2 kap. lagen (1998:674) om in-<br>komstgrundad ålderspension, dels<br>på sådan inkomst av annat för-<br>värvsarbete som avses i 2 kap.<br>nämnda lag om den enskilde är<br>skattskyldig för inkomsten enligt<br>inkomstskattelagen (1999:000).<br>Inkomst av anställning och in-<br>komst av annat förvärvsarbete</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>skall därvid var för sig avrundas<br>till närmast lägre hundratal kronor.</p>
<p>skall därvid var för sig avrundas<br>till närmast lägre hundratal kronor.</p>
<p>Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostna-<br>der som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna,<br>minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.</p>
<p>Vid beräkning av avgiften bortses från inkomst av anställning och in-<br>komst av annat förvärvsarbete till den del summan av inkomsterna över-<br></p>
<p>stiger 8,07 gånger det förhöjda prisbasbeloppet som anges i 1 kap. 6 §<br>(1962:381) lagen om allmän försäkring. Därvid skall i första hand bortses<br>från inkomst av annat förvärvsarbete.</p>
<p>Avgiften avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgift som slutar<br>på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av lagens rubrik 1997:936.</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:1.</p>
<p>431</p>
<h3>2.62 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om<br>skatt på energi</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 § lagen (1994:1776) om skatt på<br>energi skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<h4>1 kap.</h4>
<p>4§</p>
<p>En verksamhet är yrkesmässig, om den</p>
<p>1. utgör näringsverksamhet en- 1. utgör näringsverksamhet en-</p>
<p>ligt 21 § kommunalskattelagen ligt 13 kap. inkomstskattelagen<br>(1928:370), eller                     (1999:000), eller</p>
<p>2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan närings-<br>verksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verk-<br>samheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>432</p>
<h3>2.63 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1852)<br>om beräkning av statlig inkomstskatt på<br>förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1852) om beräkning av statlig<br>inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996-1999 års taxeringar skall<br>upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Den upphävda lagen gäller<br>dock fortfarande vid 1996-1999 års taxeringar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>433</p>
<h3>2.64 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om<br>allmän löneavgift</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>4§</p>
<p>I fråga om allmän löneavgift<br>gäller bestämmelserna i 5 kap.<br>lagen (1981:691) om socialavgif-<br>ter samt vad som i nedan angivna<br>författningar är föreskrivet i fråga<br>om avgifter enligt nämnda lag:</p>
<p>1.        kommunalskattelagen<br>(1928:370),</p>
<p>2. lagen (1990:325) om själv-<br>deklaration och kontrolluppgifter,</p>
<p>3. lagen (1979:611) om upp-<br>hovsmannakonto.</p>
<p>I fråga om allmän löneavgift<br>gäller bestämmelserna i 5 kap.<br>lagen (1981:691) om socialavgif-<br>ter och vad som är föreskrivet i<br>fråga om avgifter enligt den lagen<br>i lagen (1990:325) om självdek-<br>laration och kontrolluppgifter.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.</p>
<p>Senaste lydelse 1996:683.</p>
<p>434</p>
<h3>2.65 Förslag till lag om upphävande av lagen (1995:1623) Prop. 1999/2000:2<br>om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1623) om skattereduktion för<br>riskkapitalinvesteringar skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999.<br>Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om förvärv av aktier<br>mot betalning i pengar under år 1996.</p>
<p>435</p>
<h3>2.66 Förslag till lag om upphävande av lagen (1996:725)<br>om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på<br>bostadshus</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1996:725) om skattereduktion för ut-<br>gifter för byggnadsarbete på bostadshus skall upphöra att gälla vid ut-<br>gången av år 1999. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga<br>om byggnadsarbete som har utförts under tiden den 15 april 1996-den 31<br>mars 1999 och betalats senast den 1 mars 2000.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>436</p>
<h3>2.67 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:761) om<br>inkomstskatteregler m.m. med anledning av ändrade<br>bestämmelser om aktiekapitalets storlek</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:761) om in-<br>komstskatteregler m.m. med anledning av ändrade bestämmelser om ak-<br>tiekapitalets storlek<sup>1</sup></p>
<p>dels att 3-5, 7, 12-14 och 16 §§ skall upphöra att gälla,<br>dels att 1, 2, 11 och 18 §§ skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Denna lag innehåller regler för<br>beräkning av inkomst enligt kom-<br>munalskattelagen (1928:370) och<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt, avkastningsskatt enligt<br>lagen (1990:661) om avkast-<br>ningsskatt på pensionsmedel, sär-<br>skild löneskatt enligt lagen<br>(1991:687) om särskild löneskatt<br>på pensionskostnader samt mer-<br>värdesskatt enligt mervärdesskat-<br>telagen (1994:200) i fall då aktie-<br>bolag upplösts genom avregistre-<br>ring enligt punkt 5 eller 6 av över-<br>gångsbestämmelserna till lagen<br>(1994:802) om ändring i aktiebo-<br>lagslagen (1975:1385).</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§</p>
<p>Denna lag innehåller regler för<br>beräkning av inkomst enligt in-<br>komstskattelagen (1999:000), av-<br>kastningsskatt enligt lagen<br>(1990:661) om avkastningsskatt på<br>pensionsmedel, särskild löneskatt<br>enligt lagen (1991:687) om sär-<br>skild löneskatt på pensions-<br>kostnader samt mervärdesskatt<br>enligt mervärdesskattelagen<br>(1994:200) i fall då aktiebolag<br>upplösts genom avregistrering en-<br>ligt punkt 5 eller 6 av övergångs-<br>bestämmelserna till lagen<br>(1994:802) om ändring i aktiebo-<br>lagslagen (1975:1385).</p>
<p>2§</p>
<p>Lagen tillämpas om verksamheten i ett sådant aktiebolag som avses i</p>
<p>1 § tas över av en fysisk person, delägare i ett enkelt bolag, ett dödsbo,<br>förening eller ett aktiebolag</p>
<p>ett handelsbolag, en ekonomisk<br>(övertagaren) under förutsättning att</p>
<p>1. aktiebolaget sedan ingången<br>av år 1995 i mer än obetydlig om-<br>fattning har bedrivit närings-<br>verksamhet som avses i 21 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370),</p>
<p>1. aktiebolaget sedan ingången<br>av år 1995 i mer än obetydlig om-<br>fattning har bedrivit närings-<br>verksamhet som avsågs i 21 § den<br>upphävda kommunalskattelagen<br>(1928:370),</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av</p>
<p>4 § 1997:854</p>
<p>7 § 1997:854</p>
<p>14 §1997:854.</p>
<p>437</p>
<p>2. övertagaren har tagit över aktiebolagets hela verksamhet och fortfa-<br>rande bedriver denna vid utgången av det beskattningsår då den övertag-<br>na verksamheten skall redovisas första gången, och</p>
<p>3. aktiebolaget har upprättat en balansräkning med anledning av över-<br>tagandet.</p>
<p>Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller vidare att den eller<br>de personer som har tagit över aktiebolagets verksamhet ägde aktierna i<br>bolaget, direkt eller indirekt, vid utgången av år 1995. Är det fråga om<br>flera personer, krävs dessutom att de skall ha ägt lika stora andelar vid<br>utgången av år 1995 som vid övertagandet. Skillnader som beror på arv,<br>testamente eller bodelning med anledning av en makes död utgör dock<br>inte hinder för lagens tillämpning.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>11 §</p>
<p>Övertagaren övertar aktiebolagets rätt till avdrag enligt lagen<br>(1993:1539) om avdrag för underskott av näringsverksamhet med de be-<br>gränsningar som följer av andra stycket.</p>
<p>Har aktiebolaget genomgått en ägarförändring inom fem år före det be-<br>skattningsår då övertagandet sker har övertagaren rätt till avdrag för<br>gammalt underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret<br>efter ägarförändringen. Detta gäller om</p>
<p>1. övertagaren är ett annat aktiebolag eller en ekonomisk förening,</p>
<p>2. övertagaren vid tiden för övertagandet även bedriver annan verk-<br>samhet eller</p>
<p>3. övertagaren är ett handelsbolag som helt eller delvis ägs av ett före-<br>tag som avses i 3 § första stycket lagen om avdrag för underskott av nä-<br>ringsverksamhet.</p>
<p>I fråga om fysisk person medges Fysiska personer får inte dra av</p>
<p>inte avdrag för underskott enligt<br>bestämmelserna i 46 § I mom.<br>första stycket kommunal-<br>skattelagen (1928:370).</p>
<p>Underskott som avses i 2 § 14<br>mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>får tas över av aktiebolag, ekono-<br>misk förening eller handelsbolag.<br>Avdragsrätten för sådant under-<br>skott är för handelsbolag begrän-<br>sad till 70 procent av underskottet.</p>
<p>18 §</p>
<p>Beteckningar i denna lag som<br>förekommer i kommunalskattela-<br>gen (1928:370) och i lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>har samma betydelse som i de la-<br>garna.</p>
<p>underskott enligt 62 kap. 2 och</p>
<p>3 §§          inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000).</p>
<p>Termer och uttryck som används<br>i denna lag och i inkomstskattela-<br>gen (1999:000) har samma bety-<br>delse och tillämpningsområde som<br>i den lagen.</p>
<p>438</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>439</p>
<h3>2.68 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om<br>registrering av riksdagsledamöters åtaganden och<br>ekonomiska intressen</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1996:810) om registrering av<br>riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen skall ha följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>10 §</p>
<p>Registret skall innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och val-<br>krets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.</p>
<p>För varje ledamot skall följande uppgifter registreras:</p>
<p>Art av åtagande eller Uppgifter som skall re-<br>ekonomiskt intresse          gistreras</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>2. Ägande, helt eller delvis, av Fastighetens beteckning,<br>näringsfastighet enligt 1 kap. 5 §<br>kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>10 §</p>
<p>Registret skall innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och val-<br>krets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.</p>
<p>För varje ledamot skall följande uppgifter registreras:</p>
<p>Art av åtagande eller Uppgifter som skall re-<br>ekonomiskt intresse          gistreras</p>
<p>2. Ägande, helt eller delvis, av Fastighetens beteckning,<br>näringsfastighet enligt 2 kap. 14 §<br>inkomstskattelagen (1999:000).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser gäller<br>dock fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid före ikraftträdan-<br>det.</p>
<p>440</p>
<h3>2.69 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om<br>underhållsstöd</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd<br>skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>25 §'</p>
<p>Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet med det<br>senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>(1990:324) och med utgångspunkt i</p>
<p>1. inkomst av tjänst enligt 34 §<br>kommunalskattelagen (1928:370),</p>
<p>2. inkomst av kapital enligt 3 §<br>14 mom. lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstsskatt, och</p>
<p>3. inkomst av näringsverksamhet<br>enligt 25 § kommunalskattelagen<br>justerad enligt tredje stycket.</p>
<p>Inkomsten av kapital enligt<br>första stycket skall ökas med det<br>belopp som den bidragsskyldiges<br>inkomst av kapital har minskats<br>genom avdrag, utom där</p>
<p>1. realisationsvinst har minskats<br>med realisationsförlust som upp-<br>kommit under beskattningsåret,<br>eller</p>
<p>2. avdrag har gjorts enligt lagen<br>(1993:1469) om uppskovsavdrag<br>vid byte av bostad.</p>
<p>Inkomsten av näringsverksam-<br>het skall</p>
<p>ökas med belopp med vilket in-<br>komst av näringsverksamhet har<br>minskats genom avdrag för</p>
<p>a) underskott från tidigare be-<br>skattningsår,</p>
<p>b) utgift för egen pension intill<br>ett halvt basbelopp enligt 1 kap.<br>6 § lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring,</p>
<p>1.  överskott i inkomstslaget<br>tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomst-<br>skattelagen (1999:000),</p>
<p>2. överskott i inkomstslaget ka-<br>pital beräknat enligt andra styck-<br>et, och</p>
<p>3. överskott av en näringsverk-<br>samhet beräknat enligt tredje<br>stycket.</p>
<p>Överskottet eller underskottet i<br>inkomstslaget kapital enligt 41<br>kap. 12 § inkomstskattelagen skall<br>ökas med andra gjorda avdrag i<br>inkomstslaget än</p>
<p>1. avdrag för kapitalförluster<br>till den del de motsvarar kapital-<br>vinster som tagits upp som intäkt<br>enligt 42 kap. 1 § inkomstskatte-<br>lagen,</p>
<p>2.  uppskovsavdrag enligt 47<br>kap. inkomstskattelagen vid byte<br>av bostad.</p>
<p>Överskottet eller underskottet<br>av en näringsverksamhet enligt 14<br>kap. 21 § inkomstskattelagen skall<br>ökas med</p>
<p>a) avdrag för underskott för ti-<br>digare beskattningsår enligt<br>40 kap. inkomstskattelagen,</p>
<p>b) avdrag enligt 16 kap. 32 §<br>inkomstskattelagen för utgift för<br>egen pension intill ett halvt pris-<br>basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen</p>
<p>Senaste lydelse 1999:396.</p>
<p>441</p>
<p>c) avsättning till periodiserings-<br>fond,</p>
<p>d) ökning av expansionsmedel,<br>och</p>
<p>minskas med belopp med vilket<br>inkomst av näringsverksamhet har<br>ökats genom</p>
<p>a) återföring till beskattning av<br>avdrag för avsättning till periodi-<br>seringsfond, och</p>
<p>b) minskning av expansions-<br>medel.</p>
<p>(1962:381) om allmän försäkring,</p>
<p>c) avdrag för avsättning till pe-<br>riodiseringsfond enligt 30 kap.<br>inkomstskattelagen, och</p>
<p>d) avdrag för avsättning till ex-<br>pansionsfond enligt 34 kap. in-<br>komstskattelagen,</p>
<p>minskas med</p>
<p>a) återfört avdrag för avsättning<br>till periodiseringsfond, och</p>
<p>b) återfört avdrag för avsätt-<br>ning till expansionsfond.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>i fråga om 2002 års taxering.</p>
<p>442</p>
<h3>2.70 Förslag till lag om upphävande av lagen (1996:1231)<br>om skattereduktion för fastighetsskatt i vissa fall vid<br>1997-2001 års taxeringar</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att lagen (1996:1231) om skattereduktion för<br>fastighetsskatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar skall upphöra att<br>gälla vid utgången av år 1999. Den upphävda lagen gäller dock fortfa-<br>rande i fråga om 1997-2001 års taxeringar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>443</p>
<h3>2.71 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om<br>statlig förmögenhetsskatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:323) om statlig förmö-<br>genhetsskatt</p>
<p>dels att nuvarande 22 § skall betecknas 23 §,</p>
<p>dels att 1, 3, 4, 6, 7, 11, 12, 14 och 21 §§ skall ha följande lydelse,<br>dels att rubriken närmast före 22 § skall sättas närmast före 23 §,<br>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 22 §, av följande lydel-<br>se.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §</p>
<p>Förmögenhetsskatt skall betalas till staten enligt bestämmelserna i<br>denna lag.</p>
<p>Bestämmelser om skattemyndigheter och förfarandet vid taxering till<br>statlig förmögenhetsskatt finns i taxeringslagen (1990:324).</p>
<p>Begrepp som används i denna<br>lag har samma betydelse som i<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>och lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt samt omfattar också<br>motsvarande utländska företeelser<br>om inte annat anges eller framgår<br>av sammanhanget.</p>
<p>Termer och uttryck som används<br>i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområde som i<br>inkomstskattelagen (1999:000)<br>och omfattar också motsvarande<br>utländska företeelser om inte annat<br>anges eller framgår av samman-<br>hanget.</p>
<p>3 §'</p>
<p>Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall som tillgång</p>
<p>tas upp</p>
<p>1.  privatbostadsfastighet och<br>privatbostad som avses i 5 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370),</p>
<p>2.  privatbo stadsfastighet på<br>lantbruksenhet som på ägarens<br>begäran räknas som näringsfas-<br>tighet enligt 5 § sjunde stycket<br>kommunalskattelagen,</p>
<p>3. den del av en näringsfastighet<br>som används eller är avsedd att an<br>eller närståendes boende,</p>
<p>1.  privatbostadsfastighet och<br>privatbostadsrätt,</p>
<p>2.  småhus med tillhörande<br>tomtmark på lantbruksenhet som<br>på grund av ägarens begäran enligt<br>2 kap. 9 § första stycket in-<br>komstskattelagen (1999:000) är<br>näringsfastighet,</p>
<p>som inrymmer en bostadslägenhet<br>'ändas av fastighetsägaren för eget</p>
<p>4. aktie i ett aktieslag som är inregistrerat vid börs i det land där aktie-<br>bolaget är hemmahörande samt marknadsnoterad aktie i ett aktiebolag<br>som är hemmahörande i Sverige om ett aktieslag i bolaget den 29 maj</p>
<p>Senaste lydelse 1997:954.</p>
<p>444</p>
<p>1997 var eller senare har varit inregistrerad vid svensk börs med undan-<br>tag för huvuddelägares aktie,</p>
<p>5. aktie i ett aktieslag som inte är marknadsnoterat i det land där aktie-<br>bolaget är hemmahörande med undantag för huvuddelägares aktie i ett<br>aktiebolag i vilket finns ett aktieslag som är marknadsnoterat,</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>6. annan inte marknadsnoterad<br>delägarrätt som avses i 27 §<br>1 mom. lagen (1947:576) om stat-<br>lig inkomstskatt än aktie samt an-<br>del i handelsbolag och europeisk<br>ekonomisk intressegruppering med<br>undantag för andel i juridisk per-<br>son till den del den juridiska per-<br>sonen är skattskyldig,</p>
<p>7. arman marknadsnoterad till-</p>
<p>6. annan delägarrätt än aktie om<br>den inte är marknadsnoterad samt<br>andel i handelsbolag och europeisk<br>ekonomisk intressegruppering med<br>undantag för andel i juridisk per-<br>son till den del den juridiska per-<br>sonen är skattskyldig,</p>
<p>7. annan marknadsnoterad del-</p>
<p>gång som avses i 27 § 1 mom. la-<br>gen om statlig inkomstskatt än ak-<br>tie samt marknadsnoterad tillgång<br>som avses i 29 § 1 mom., 30 §</p>
<p>ägarrätt än aktie, marknadsno-<br>terad fordringsrätt och mark-<br>nadsnoterad tillgång som avses i<br>52 kap. inkomstskattelagen,</p>
<p>1 mom. och 31 § samma lag,</p>
<p>8. livförsäkring med undantag för</p>
<p>a) pensionsförsäkring som avses a) pensionsförsäkring samt</p>
<p>i punkt 1 av anvisningarna till</p>
<p>31 § kommunalskattelagen samt</p>
<p>b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller döds-<br>fall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar,</p>
<p>9. rätt till livränta eller därmed jämförlig utbetalning med undantag för</p>
<p>rätt till</p>
<p>a) utbetalning pa grund av försäkring,</p>
<p>b) utbetalning på grund av tidigare anställning samt</p>
<p>c) underhållsbidrag,</p>
<p>10. kontobehållning med un-<br>dantag för behållning på pensions-<br>sparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen<br>(1993:931) om individuellt pen-</p>
<p>10. kontobehållning med un-<br>dantag för behållning på pensions-<br>sparkonto,</p>
<p>sionssparande,</p>
<p>11. fordran i pengar och liknade betalningsmedel samt fordran avseen-<br>de marknadsnoterad tillgång som anges i 4, 5, eller 7,</p>
<p>12. pengar och liknande betalningsmedel till den del de sammanlagt<br>överstiger 25 000 kronor,</p>
<p>13. lösöre med undantag för</p>
<p>a) inre lösöre för personligt bruk,</p>
<p>b) yttre lösöre för personligt bruk till den del det enskilda föremålets<br>värde understiger 10 000 kronor,</p>
<p>c) fordon som avses i 9 § första stycket fordonsskattelagen (1988:327)</p>
<p>samt</p>
<p>d) lösöre som är deponerat på museum eller liknande inrättning,<br>om tillgången inte ingår i sådan om tillgången inte ingår i sådan<br>näringsverksamhet som avses i näringsverksamhet som avses i</p>
<p>445</p>
<p>21 § kommunalskattelagen i annat 13 kap. 1 och 11 §§ inkomstskat- Prop. 1999/2000:2<br>fall än enligt 2 och 3.                  telagen i annat fall än enligt 2</p>
<p>och 3.</p>
<p>Undantaget i första stycket 4 och 5 för huvuddelägares aktie tillämpas<br>På</p>
<p>1. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade vid börs vid ut-<br>gången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller indirekt av en<br>huvuddelägare sedan denna tidpunkt,</p>
<p>2. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har inregistrerats vid börs första<br>gången efter utgången av år 1991, om aktien har innehafts direkt eller<br>indirekt av en huvuddelägare sedan inregistreringen,</p>
<p>3. aktie i ett aktiebolag i vilket aktier har marknadsnoterats första<br>gången efter utgången av år 1996, om aktien har innehafts direkt eller<br>indirekt av en huvuddelägare sedan marknadsnoteringen,</p>
<p>4. aktie som har förvärvats med stöd av aktie som avses i 1-3, om akti-<br>en har innehafts direkt eller indirekt av en huvuddelägare sedan detta<br>förvärv,</p>
<p>5. aktie som avses i 1-4 och som har förvärvats av ett barn eller barn-<br>barn till huvuddelägaren och i förekommande fall därefter åter förvärvats<br>av huvuddelägaren och som har innehafts direkt eller indirekt av ett barn,<br>barnbarn eller av huvuddelägaren sedan först nämnda förvärv.</p>
<p>Med huvuddelägare avses sådan aktieägare som, ensam eller tillsam-<br>mans med närstående, innehade aktier direkt eller indirekt motsvarande<br>minst 25 procent för röstvärdet av aktierna i bolaget vid utgången av år<br>1991 i fråga om aktier i ett aktiebolag i vilket aktier var inregistrerade<br>vid den tidpunkten och i övriga fall vid tidpunkten för inregistrering eller<br>marknadsnotering som avses i andra stycket. Som huvuddelägare anses<br>även dödsboet efter sådan aktieägare.</p>
<p>Som närstående räknas sådana<br>personer som anges i punkt 14<br>sista stycket av anvisningarna till<br>32 § kommunalskattelagen.</p>
<p>Vid beräkning av den skattepliktiga förmögenheten skall alla skulder<br>dras av från värdet av tillgångarna.</p>
<p>Som avdragsgill skuld räknas dock inte</p>
<p>1. skuld i sådan näringsverk-<br>samhet som avses i 13 kap. loch<br>11 §§         inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) med undantag för<br>skuld hänförlig till tillgång som<br>anges i 3 § första stycket 2 och 3,</p>
<p>1. skuld i sådan näringsverk-<br>samhet som avses i 21 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) med<br>undantag för skuld hänförlig till<br>tillgång som anges i 3 § första<br>stycket 2 och 3,</p>
<p>2. skuld hänförlig till aktie som är undantagen från skatteplikt,</p>
<p>3. skuld hänförlig till delägarrätt som är skattepliktig enligt 3 § första<br>stycket 5 eller 6 till den del tillgångar och skulder i den juridiska perso-<br>nen inte beaktas vid värdering enligt 14 §,</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1997:954.</p>
<p>446</p>
<p>4. förpliktelse på grund av marknadsnoterad option eller termin och Prop. 1999/2000:2<br>därmed jämförlig förpliktelse till den del det sammanlagda beloppet av-<br>seende sådana förpliktelser överstiger det sammanlagda värdet på rättig-<br>heter på grund av sådana avtal,</p>
<p>5. förpliktelse vars motsvarande rättighet hos annan är av sådant slag<br>att den är undantagen från skatteplikt,</p>
<p>6. skuld hänförlig till lösöre som är av sådant slag att det är undantaget<br>från skatteplikt,</p>
<p>7. annan skuld hos begränsat skattskyldig enligt 7 § än sådan som är<br>hänförlig till tillgång som anges i den paragrafen,</p>
<p>8. skuld hänförlig till tillgång som är undantagen från beskattning till<br>följd av dubbelbeskattningsavtal,</p>
<p>9. skatt som avses i 1 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) som<br>ännu inte debiterats.</p>
<p>6§</p>
<p>Förmögenhetsskatt för skattepliktig förmögenhet skall betalas av</p>
<p>1. fysisk person som är bosatt i 1. fysisk person som är obe-<br>Sverige vid beskattningsårets ut- gränsat skattskyldig vid beskatt-</p>
<p>gång,</p>
<p>2. dödsbo efter den som vid sin<br>död var bosatt i Sverige,</p>
<p>3. fysisk person som enligt 69 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>behandlas som en i Sverige bosatt<br>person,</p>
<p>4. svensk förening eller svenskt<br>samfund utom till den del en<br>medlem genom sin andel har del i<br>dess förmögenhet,</p>
<p>5. svensk stiftelse.</p>
<p>Som bosatt i Sverige anses i<br>denna lag även fysisk person som<br>stadigvarande vistas här. Fysisk<br>person som inte är svensk med-<br>borgare och som vistas i Sverige<br>under en begränsad tid av högst tre<br>år anses inte bosatt i Sverige.</p>
<p>Juridisk person som avses i 7 f<br>3-6 eller 10 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>är inte skattskyldig.</p>
<p>ningsårets utgång,</p>
<p>2. dödsbo efter den som vid sin<br>död var obegränsat skattskyldig,</p>
<p>3. svensk förening eller svenskt<br>samfund utom till den del en<br>medlem genom sin andel har del i<br>dess förmögenhet,</p>
<p>4. svensk stiftelse.</p>
<p>En fysisk person som inte är<br>svensk medborgare och som vistas<br>i Sverige under en begränsad tid<br>av högst tre år behandlas som be-<br>gränsat skattskyldig.</p>
<p>Juridisk person som avses i 7<br>kap. 2 §, 3 § första stycket, 7 §<br>förstastycket, 15-17, 19 eller 20§<br>inkomstskattelagen (1999:000) är<br>inte skattskyldig. Detta gäller ock-<br>så registrerat trossamfund som<br>uppfyller kraven i 7 kap. 7 § första<br>stycket nämnda lag.</p>
<p>447</p>
<p>Fysisk person som inte är bosatt<br>i Sverige vid beskattningsårets<br>utgång skall betala förmögen-<br>hetsskatt för skattepliktig för-<br>mögenhet avseende i Sverige be-<br>lägen tillgång som anges i 3 §<br>första stycket 1 och 2.</p>
<p>En fysisk person som är begrän-<br>sat skattskyldig vid beskattnings-<br>årets utgång skall betala för-<br>mögenhetsskatt för skattepliktig<br>förmögenhet avseende sådan i<br>Sverige belägen tillgång som an-<br>ges i 3 § första stycket 1 och 2.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>11 §</p>
<p>Privatbostad som innehas av<br>medlem i en bostadsrättsförening<br>eller i en bostadsförening eller av<br>delägare i ett bostadsaktiebolag<br>tas upp till ett värde som motsva-<br>rar medlemmens eller delägarens<br>andel i föreningens eller bolagets<br>behållna förmögenhet. Denna för-<br>mögenhet bestäms med utgångs-<br>punkt i ett värde på föreningens<br>eller bolagets fastighet beräknat<br>enligt 10 § och med hänsyn till<br>föreningens eller bolagets övriga<br>tillgångar och skulder enligt bok-<br>slutet för det räkenskapsår som<br>avslutats närmast före den 1 juli<br>under beskattningsåret.</p>
<p>12 §<sup>3</sup></p>
<p>Marknadsnoterad tillgång som<br>avses i 27 § 1 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>med undantag för andel i sådan<br>värdepappersfond som avses i 27 §<br>6 mom. nämnda lag tas upp till 80<br>procent av det vid beskatt-<br>ningsårets utgång senast noterade<br>värdet om inte annat följer av 13 §.<br>Marknadsnoterad tillgång som<br>avses i 27 § 6 mom., 29 § 1 mom.,<br>30 § 1 mom. och 31 § lagen om<br>statlig inkomstskatt tas upp till det<br>vid beskattningsårets utgång se-<br>nast noterade värdet. Om det note-<br>rade värdet inte omfattar upplupen</p>
<p>Privatbostadsrätt tas upp till ett<br>värde som motsvarar medlemmens<br>eller delägarens andel i förening-<br>ens eller bolagets behållna för-<br>mögenhet. Denna förmögenhet<br>bestäms med utgångspunkt i ett<br>värde på föreningens eller bolagets<br>fastighet beräknat enligt 10 § och<br>med hänsyn till föreningens eller<br>bolagets övriga tillgångar och<br>skulder enligt bokslutet för det<br>räkenskapsår som avslutats när-<br>mast före den 1 juli under beskatt-<br>ningsåret.</p>
<p>Marknadsnoterad delägarrätt<br>med undantag för andel i sådan<br>värdepappersfond som avses i<br>48 kap. 22 § andra stycket in-<br>komstskattelagen (1999:000) tas<br>upp till 80 procent av det vid be-<br>skattningsårets utgång senast note-<br>rade värdet om inte annat följer av<br>13 §. Marknadsnoterad fordrings-<br>rätt, andel i sådan värdepappers-<br>fond som avses i 48 kap. 22 § and-<br>ra stycket samt marknadsnoterad<br>tillgång som avses i 52 kap.<br>nämnda lag, tas upp till det vid be-<br>skattningsårets utgång senast no-<br>terade värdet. Om det noterade</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1997:954.</p>
<p>448</p>
<p>avkastning skall värdet ökas med värdet inte omfattar upplupen av-<br>sådan avkastning.                   kastning skall värdet ökas med</p>
<p>sådan avkastning.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>14 §<sup>4</sup></p>
<p>Vid värdering av aktie och an-<br>nan delägarrätt som avses i 27 §<br>1 mom. lagen (1947:576) om stat-<br>lig inkomstskatt och som inte är<br>marknadsnoterad samt andel i<br>handelsbolag och europeisk eko-<br>nomisk intressegruppering beaktas<br>tillgångar och skulder i den juri-<br>diska personen i den omfattning<br>som skulle ha gällt om de inne-<br>hafts direkt av delägaren och inte<br>annat följer av andra stycket eller<br>13 §. Om tillgången eller skulden<br>ingår i sådan näringsverksamhet<br>som avses i 21 § kommunalskatte-<br>lagen (1928:370) hos den juridiska<br>personen anses detsamma gälla for<br>delägaren, dock inte i fråga om<br>tillgång som for delägaren vid di-<br>rekt innehav omfattas av 3 § första<br>stycket 1 och därtill hänförlig<br>skuld.</p>
<p>Vid värdering av aktie och där-<br>med jämförlig delägarrätt som inte<br>är marknadsnoterad samt andel i<br>handelsbolag och europeisk eko-<br>nomisk intressegruppering beaktas<br>tillgångar och skulder i den juridi-<br>ska personen i den omfattning som<br>skulle ha gällt om de innehafts<br>direkt av delägaren och inte annat<br>följer av andra stycket eller 13 §.<br>Om tillgången eller skulden ingår i<br>sådan näringsverksamhet som av-<br>ses i 13 kap. 1, eller 11 § inkomst-<br>skattelagen (1999:000) hos den<br>juridiska personen anses det-<br>samma gälla för delägaren, dock<br>inte i fråga om tillgång som för<br>delägaren vid direkt innehav om-<br>fattas av 3 § första stycket 1 och<br>därtill hänförlig skuld.</p>
<p>Aktie i ett aktiebolag som är hemmahörande i Sverige och som inte är<br>marknadsnoterad tas upp till 80 procent av marknadsvärdet om ett<br>aktieslag i bolaget har varit inregistrerat vid svensk börs under beskatt-<br>ningsåret.</p>
<p>Har en andel i ett handelsbolag eller i en europeisk ekonomisk intresse-<br>gruppering ett negativt värde, får detta beaktas av delägare eller medlem<br>som inte har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets eller gruppe-<br>ringens förbindelser.</p>
<p>21 §<br>(Första och fjärde styckena)<br>Sambeskattning skall ske av<br>makar som levt tillsammans under<br>beskattningsåret samt av föräldrar<br>och deras hemmavarande under-<br>åriga barn.</p>
<p>Sambeskattning skall ske av</p>
<p>1. makar som levt tillsammans<br>under beskattningsåret,</p>
<p>2. sambor som tidigare har varit<br>gifta med varandra eller som har<br>eller har haft barn tillsammans,<br>och</p>
<p>3. föräldrar och deras hemmava-<br>rande barn under 18 år.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1997:954.</p>
<p>449</p>
<p>15 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<p>Vid sambeskattning tillämpas<br>bestämmelserna i 65 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) och punkt<br>2 av anvisningarna till den para-<br>grafen. Fosterbarn anses dock inte<br>som hemmavarande barn.</p>
<p>(21 § andra och tredje styckena)</p>
<p>Den skattepliktiga förmögenhe-<br>ten beräknas för var och en för sig.<br>Om ett barn inte skall lämna själv-<br>deklaration för beskattningsåret<br>enligt 2 kap. 4 § lagen (1990:325)<br>om självdeklaration och kontroll-<br>uppgifter, räknas dock barnets till-<br>gångar och skulder in i föräldrar-<br>nas skattepliktiga förmögenheter.</p>
<p>Den beskattningsbara förmö-<br>genheten beräknas gemensamt för<br>de personer som skall sambeskat-<br>tas. Om skulderna överstiger vär-<br>det av tillgångarna vid beräkning<br>av en persons skattepliktiga för-<br>mögenhet avräknas underskottet<br>vid beräkning av den beskattnings-<br>bara förmögenheten. Skatten be-<br>räknas och fördelas på dessa per-</p>
<p>Makar sambeskattas inte det be-<br>skattningsår då de ingår äkten-<br>skap, om de inte skall sambeskat-<br>tas enligt första stycket 2. Sambor<br>sambeskattas inte det beskatt-<br>ningsår då den omständighet som<br>medför att de skall sambeskattas<br>inträffar. Vid ena makens eller<br>sambons död sambeskattas ma-<br>karna respektive samborna det<br>beskattningsår då dödsfallet in-<br>träffade. Om det i annat fall in-<br>träffar ändring i något förhållande<br>som har betydelse för frågan om<br>makar eller sambor skall sambe-<br>skattas ett visst beskattningsår,<br>bedöms frågan efter förhållandena<br>under den större delen av beskatt-<br>ningsåret.</p>
<p>Frågan om barn är hemmava-<br>rande eller under 18 år bedöms<br>efter förhållandena den 1 no-<br>vember beskattningsåret. Foster-<br>barn anses inte som hem-<br>mavarande barn.</p>
<p>22</p>
<p>Den skattepliktiga förmögenhe-<br>ten beräknas för var och en för sig.<br>Om ett barn inte skall lämna själv-<br>deklaration för beskattningsåret<br>enligt 2 kap. 4 § lagen (1990:325)<br>om självdeklaration och kontroll-<br>uppgifter, räknas dock barnets till-<br>gångar och skulder in i föräldrar-<br>nas skattepliktiga förmögenheter.</p>
<p>Den beskattningsbara förmö-<br>genheten beräknas gemensamt för<br>de personer som skall sambeskat-<br>tas. Om skulderna överstiger vär-<br>det av tillgångarna vid beräkning<br>av en persons skattepliktiga för-<br>mögenhet avräknas underskottet<br>vid beräkning av den beskattnings-<br>bara förmögenheten. Skatten be-<br>räknas och fördelas på dessa per-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>450</p>
<p>soner efter förhållandet mellan   soner efter förhållandet mellan Prop. 1999/2000:2</p>
<p>deras skattepliktiga förmögenhe-   deras skattepliktiga förmögenhe-</p>
<p>ter.                                             ter.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>451</p>
<h3>2.72 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:324) om<br>begränsning av skatt</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1997:324) om begräns-<br>ning av skatt skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>1 §</p>
<p>Vid debitering av slutlig och tillkommande skatt skall statlig inkomst-<br>skatt och förmögenhetsskatt begränsas enligt bestämmelserna i denna<br>lag.</p>
<p>Begrepp som används i denna<br>lag har samma betydelse som i<br>kommunalskattelagen (1928:370),<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och lagen (1997:323)<br>om statlig förmögenhetsskatt om<br>inte annat anges eller framgår av<br>sammanhanget.</p>
<p>Termer och uttryck som används<br>i denna lag har samma betydelse<br>och tillämpningsområde som i<br>inkomstskattelagen (1999:000)<br>och lagen (1997:323) om statlig<br>förmögenhetsskatt om inte annat<br>anges eller framgår av samman-<br>hanget.</p>
<p>Begränsning av skatt skall ske<br>endast för fysisk person som är<br>bosatt i Sverige under någon del<br>av beskattningsåret eller för döds-<br>bo efter den som vid sin död var<br>bosatt i Sverige.</p>
<p>Begränsning av skatt skall ske<br>endast för fysisk person som är<br>obegränsat skattskyldig under nå-<br>gon del av beskattningsåret eller<br>för dödsbo efter den som vid sin<br>död var obegränsat skattskyldig.</p>
<p>4§’</p>
<p>Spärrbeloppet jämförs med det sammanlagda beloppet av statlig in-<br>komstskatt, kommunal inkomstskatt och förmögenhetsskatt som beräk-<br>nats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). För<br>personer som skall sambeskattas enligt 21 § lagen (1997:323) om statlig<br>förmögenhetsskatt beräknas skattebeloppet som summan av deras sam-<br>manlagda skatter om beskattningsbar förmögenhet uppkommer vid sam-</p>
<p>beskattningen.</p>
<p>Är den skattskyldige berättigad<br>till nedsättning av statlig inkomst-<br>skatt, kommunal inkomstskatt eller<br>förmögenhetsskatt genom skatte-<br>reduktion som avses i 11 kap. 11 §<br>skattebetalningslagen (1997:483)<br>eller genom avräkning av utländsk<br>skatt enligt särskilda föreskrifter,<br>beräknas skattebeloppet som om<br>skattereduktion eller avräkning av</p>
<p>Är den skattskyldige berättigad<br>till nedsättning av statlig inkomst-<br>skatt, kommunal inkomstskatt eller<br>förmögenhetsskatt genom skatte-<br>reduktion som avses i 64 kap.<br>9-10 §§ inkomstskattelagen<br>(1999:000) eller genom avräkning<br>av utländsk skatt enligt särskilda<br>föreskrifter, beräknas skattebe-<br>loppet som om skattereduktion</p>
<p>Senaste lydelse 1997:955.</p>
<p>452</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>skatt inte hade skett.</p></td><td>
<p>eller avräkning av skatt inte hade Prop. 1999/2000:2<br>skett.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>453</p>
<h3>2.73 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen<br>(1997:483)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)'<br>dels att 2 kap. 3 § och 11 kap. 11 § skall upphöra att gälla,<br>dels att rubriken närmast före 11 kap. 11 § skall utgå,</p>
<p>dels att 1 kap. 3 och 6 §§, 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 1 §, 4 kap. 13 §, 5<br>kap. 2-4, 9 och 11 §§, 8 kap. 4, 5, 17, 19 och 23 §§, 9 kap. 2 § samt 11<br>kap. 9, 12 och 14 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 9 a §, samt<br>närmast före 12 kap. 9 a § en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>1 kap.</p>
<p>3§</p>
<p>Termer och uttryck som an-<br>vänds i denna lag har samma inne-<br>börd som i de lagar som anges i<br>1 och 2 §§ samt i 1 kap. 1 § taxe-<br>ringslagen (1990:324), om inte<br>annat anges i detta kapitel eller<br>framgår av sammanhanget. Med<br>arbetsgivaravgift avses dock även<br>sådan särskild löneskatt och all-<br>män löneavgift som en arbetsgiva-<br>re är skyldig att betala enligt 1 §<br>lagen (1990:659) om särskild lö-<br>neskatt på vissa förvärvsinkomster<br>och 1 § lagen (1994:1920) om<br>allmän löneavgift.</p>
<p>Termer och uttryck som an-<br>vänds i denna lag har samma bety-<br>delse och tillämpningsområden<br>som i de lagar som anges i 1 och 2<br>§§ samt i 1 kap. 1 § taxeringslagen<br>(1990:324), om inte annat anges i<br>detta kapitel eller framgår av<br>sammanhanget. Med arbetsgivar-<br>avgift avses dock även sådan sär-<br>skild löneskatt och allmän löneav-<br>gift som en arbetsgivare är skyldig<br>att betala enligt 1   § lagen</p>
<p>(1990:659) om särskild löneskatt<br>på vissa förvärvsinkomster och 1 §<br>lagen (1994:1920) om allmän lö-<br>neavgift. Vidare avses med juri-<br>disk person också dödsbon och<br>handelsbolag.</p>
<p>6§<sup>2</sup></p>
<p>I denna lag avses med</p>
<p>arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete,<br>arbetstagare: den som tar emot ersättning för arbete,</p>
<p>beskattningsår:   beskattningsår</p>
<p>enligt       kommunalskattelagen</p>
<p>(1928:370), lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt eller mervär-<br>desskattelagen (1994:200) eller, i</p>
<p>beskattningsår: beskattningsår<br>enligt          inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) eller mervärdes-<br>skattelagen (1994:200) eller, i frå-<br>ga om skatt som inte avses i någon</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse av</p>
<p>2 kap. 3 § 1998:232</p>
<p>11 kap. 11 § 1997:1145.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1998:347.</p>
<p>454</p>
<p>fråga om skatt som inte avses i av de nämnda lagarna, kalender-<br>någon av de nämnda lagarna, ka- året för vilket skatten skall betalas,<br>lenderåret för vilket skatten skall<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>betalas,</p>
<p>grupphuvudman: den som enligt 6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen</p>
<p>(1994:200) utsetts som huvudman för en mervärdesskattegrupp,<br>inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret,</p>
<p>näringsverksamhet: verksamhet<br>av sådant slag att intäkt i verksam-<br>heten, om den är skattepliktig här i<br>landet, enligt bestämmelserna i<br>22 § kommunalskattelagen eller<br>2 § 1 mom. lagen om statlig in-<br>komstskatt räknas till inkomstsla-<br>get näringsverksamhet för den som<br>bedriver verksamheten eller, när<br>verksamheten bedrivs av ett han-<br>delsbolag, för någon delägare i<br></p>
<p>näringsverksamhet: verksamhet<br>av sådant slag att intäkter i verk-<br>samheten enligt bestämmelserna i<br>13 kap. inkomstskattelagen<br>(1999:000) räknas till inkomstsla-<br>get näringsverksamhet för den som<br>bedriver verksamheten eller, när<br>verksamheten bedrivs av ett han-<br>delsbolag, för någon delägare i<br>bolaget,</p>
<p>bolaget,</p>
<p>överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående mervär-<br>desskatt som överstiger utgående mervärdesskatt.</p>
<p>2 kap.</p>
<p>1 §<sup>3</sup></p>
<p>Beslut enligt denna lag som rör<br>en fysisk person fattas av skatte-<br>myndigheten i den region där den<br>fysiska personen författningsenligt<br>skall vara folkbokförd den 1 no-<br>vember året fore det år då beslutet<br>skall fattas.</p>
<p>För den som har varit bosatt el-<br>ler stadigvarande vistats här i lan-<br>det under någon del av det år då<br>beslut skall fattas men som inte<br>skall ha varit folkbokförd här den<br>1 november året före fattas beslut<br>av skattemyndigheten i den region<br>där den fysiska personen först va-<br>rit bosatt eller stadigvarande vis-<br>tats.</p>
<p>För den som skall anses bosatt<br>här i landet på grund av sådan<br>väsentlig anknytning som avses i<br>punkt 1 andra stycket av anvis-<br>ningarna till 53 § kommunalskat-<br>telagen (1928:370), fattas beslut</p>
<p>Beslut enligt denna lag som rör<br>en fysisk person fattas av skatte-<br>myndigheten i den region där den<br>fysiska personen har sin hemorts-<br>kommun det år då beslutet skall<br>fattas.</p>
<p>Med hemortskommun avses den<br>kommun där den fysiska personen<br>författningsenligt skall vara folk-<br>bokförd den 1 november året fore<br>det år då beslutet skall fattas. För<br>den som har varit bosatt eller sta-<br>digvarande vistats här i landet un-<br>der någon del av det år då beslut<br>skall fattas men som inte skall ha<br>varit folkbokförd här den 1 no-<br>vember året före avses med hem-<br>ortskommun den kommun där den<br>fysiska personen först varit bosatt<br>eller stadigvarande vistats. För den<br>som på grund av väsentlig anknyt-<br>ning till Sverige är obegränsat</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1998:232.</p>
<p>455</p>
<p>av skattemyndigheten i den region<br>där den kommun ligger till vilken<br>anknytningen var starkast under<br>året före det år då beslutet skall<br>fattas.</p>
<p>Första-tret^e styckena gäller<br>inte om annat följer av 5-5 §§. Om<br>behörig myndighet inte finns, fat-<br>tas beslut av Skattemyndigheten i<br>Stockholm.</p>
<p>2</p>
<p>Beslut som rör ett handelsbolag<br>fattas av skattemyndigheten i den<br>region där bolaget enligt uppgift i<br>handelsregistret har sitt huvud-<br>kontor.</p>
<p>Beslut som rör en europeisk<br>ekonomisk intressegruppering fat-<br>tas av skattemyndigheten i den<br>region där intressegrupperingen<br>har sitt säte.</p>
<p>Beslut som rör någon annan ju-<br>ridisk person än som avses i första<br>eller andra stycket fattas av skat-<br>temyndigheten i den region inom<br>vilket styrelsen eller förvaltningen<br>har sitt säte. Beslut som rör en<br>skattskyldigs dödsbo fattas dock<br>av den myndighet som senast var<br>behörig att fatta beslut som rörde<br>den skattskyldige.<br></p>
<p>skattskyldig enligt 3 kap. 3 § första<br>stycket 3 inkomstskattelagen<br>(1999:000), avses med hemorts-<br>kommun den kommun till vilken<br>anknytningen var starkast under<br>året före det år då beslutet skall<br>fattas.</p>
<p>Första och andra styckena gäller<br>inte om annat följer av 4-5 §§. Om<br>behörig myndighet inte finns, fat-<br>tas beslut av Skattemyndigheten i<br>Stockholm.</p>
<p>§<sup>4</sup></p>
<p>Beslut som rör ett handelsbolag<br>fattas av skattemyndigheten i den<br>region där bolaget enligt uppgift i<br>handelsregistret hade sitt huvud-<br>kontor den 1 november året före<br>det år då beslutet skall fattas.</p>
<p>Beslut som rör en europeisk<br>ekonomisk intressegruppering fat-<br>tas av skattemyndigheten i den<br>region där intressegrupperingen<br>hade sitt säte den 1 november året<br>före det år då beslutet skall fattas.</p>
<p>Beslut som rör någon annan ju-<br>ridisk person än som avses i första<br>eller andra stycket fattas av skat-<br>temyndigheten i den region inom<br>vilket styrelsen eller förvaltningen<br>hade sitt säte den 1 november året<br>före det år då beslutet skall fattas.<br>Beslut som rör en skattskyldigs<br>dödsbo fattas dock av den myn-<br>dighet som senast var behörig att<br>fatta beslut som rörde den skatt-<br>skyldige.</p>
<p>Om en juridisk person har bil-<br>dats efter den 1 november året<br>före det år då beslutet skall fattas<br>skall beslutet fattas av skatte-<br>myndigheten i den region där hu-<br>vudkontoret eller sätet var beläget<br>då den juridiska personen bilda-<br>des. Om beslutet rör ett dödsbo<br>och den avlidne hade bytt folk-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1998:232.</p>
<p>456</p>
<p>Första- tredje styckena gäller<br>inte om annat följer av 3-5 §§. Om<br>en juridisk person har upplösts<br>fattas beslut av den senast behö-<br>riga myndigheten. Om behörig<br>myndighet inte finns fattas beslut<br>av Skattemyndigheten i Stock-<br>holm.<br></p>
<p>bokföringsort efter den 1 novem-<br>ber året före dödsfallsåret skall<br>beslut efter utgången av döds-<br>fallsåret fattas av skattemyndig-<br>heten i den region där den avlid-<br>nes senaste rätta folkbokföringsort<br>var belägen.</p>
<p>Törsta-fjärde styckena gäller<br>inte om annat följer av 4-5 §§. Om<br>en juridisk person har upplösts<br>fattas beslut av den senast behö-<br>riga myndigheten. Om behörig<br>myndighet inte finns fattas beslut<br>av Skattemyndigheten i Stock-<br>holm.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>1 §<sup>5</sup></p>
<p>Skattemyndigheten skall registrera</p>
<p>1. den som är skyldig att göra skatteavdrag enligt 5 kap. eller betala ar-<br>betsgivaravgifter,</p>
<p>2. den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200),<br>med undantag av en sådan mervärdesskattegrupp som avses i 6 a kap. 1 §<br>mervärdesskattelagen och av den som är skattskyldig endast på grund av<br>förvärv av sådana varor som anges i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2<br></p>
<p>nämnda lag, och</p>
<p>3. den som är grupphuvudman.</p>
<p>En fysisk person skall för visst<br>år vara registrerad hos den skatte-<br>myndighet som enligt 2 kap. 1 §<br>första-tredje styckena är behörig<br>att fatta beslut som rör den perso-</p>
<p>En fysisk person skall för visst<br>år vara registrerad hos den skatte-<br>myndighet som enligt 2 kap. 1 §<br>första stycket är behörig att fatta<br>beslut som rör den personen.</p>
<p>nen.</p>
<p>En juridisk person skall för visst<br>år vara registrerad hos den skatte-<br>myndighet som den 1 november<br>året före enligt 2 kap. 2 § första-<br>tredje styckena var behörig att<br>fatta beslut som rör den personen.<br>Om inte någon skattemyndighet<br>var behörig att fatta beslut som<br>rör den juridiska personen vid<br>nämnda tidpunkt, skall registre-<br>ringen ske hos den skattemyndig-<br>het som därefter först fick sådan<br>behörighet.</p>
<p>En juridisk person skall för visst<br>år vara registrerad hos den skatte-<br>myndighet som enligt 2 kap. 2 §<br>första-fjärde styckena var behörig<br>att fatta beslut som rör den perso-<br>nen.</p>
<p><sup>5</sup> Senaste lydelse 1998:347.</p>
<p>457</p>
<p>I samband med ett beslut enligt 2 kap. 5 § far beslutas att registrering- Prop. 1999/2000:2<br>en skall ske hos den skattemyndighet som tar över behörigheten att fatta<br>beslut.</p>
<h4>4 kap.</h4>
<p>13 §</p>
<p>Skattemyndigheten skall återkalla en F-skattsedel, om innehavaren</p>
<p>1. begär att skattsedeln skall återkallas,</p>
<p>2. upphör att bedriva näringsverksamhet här i landet,</p>
<p>3. inte följer villkor som har meddelats enligt 9 § eller på annat sätt<br>missbrukar sin F-skattsedel och missbruket inte är obetydligt,</p>
<p>4. inte följer ett föreläggande att lämna särskild självdeklaration eller, i<br>fråga om handelsbolag, uppgifter som avses i 2 kap. 25 § lagen<br>(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, eller endast lämnar<br>en handling med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan<br>ligga till grund för taxering,</p>
<p>5. brister i redovisning eller betalning av skatt enligt denna lag i en ut-</p>
<p>sträckning som inte är obetydlig,</p>
<p>6. har meddelats näringsförbud,</p>
<p>7. är i konkurs,</p>
<p>8. är eller har varit företags-<br>ledare i ett fåmansföretag eller i ett<br>fåmansägt handelsbolag och det<br>finns eller fanns förutsättningar att<br>återkalla företagets eller bolagets<br>F-skattsedel på grund av ett för-<br>hållande som kan hänföras till fö-<br>retagsledaren, eller</p>
<p>9. är ett fåmansföretag eller ett<br>fåmansägt handelsbolag och en<br>företagsledare i företaget eller bo-<br>laget har handlat på ett sådant sätt<br>att en F-skattsedel inte får utfärdas<br>för företagsledaren på grund av ett<br>förhållande som avses i 3-8.</p>
<p>8. är eller har varit företags-<br>ledare i ett fåmansföretag eller i ett<br>fåmanshandelsbolag och det finns<br>eller fanns förutsättningar att åter-<br>kalla företagets eller bolagets<br>F-skattsedel på grund av ett för-<br>hållande som kan hänföras till fö-<br>retagsledaren, eller</p>
<p>9. är ett fåmansföretag eller ett<br>fåmanshandelsbolag och en före-<br>tagsledare i företaget eller bolaget<br>har handlat på ett sådant sätt att en<br>F-skattsedel inte får utfärdas för<br>företagsledaren på grund av ett<br>förhållande som avses i 3-8.</p>
<h4>5 kap.</h4>
<p>2§<sup>6</sup></p>
<p>Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 3-5 §§, göras från kontant<br>ersättning för arbete.</p>
<p>Med ersättning för arbete likställs i denna lag</p>
<p>1. pension,</p>
<p>2. livränta som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,</p>
<p>3. sådan ersättning vid sjukdom<br>eller olycksfall som avses i 32 §<br>1 mom. fårsta stycket e och g<br>kommunalskattelagen (1928:370)</p>
<p>3.ersättning på grund av sjuk-<br>eller olycksfallsförsäkring som<br>tecknats i samband med tjänst om<br>ersättningen inte utgör livränta,</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1997:1032.</p>
<p>458</p>
<p>samt ersättning som avses i tredje<br>stycket samma moment,</p>
<p>4. sjukpenning och annan er-<br>sättning som avses i punkt 11 av<br>anvisningarna till 22 § och punkt<br>12 av anvisningarna till 32 §<br>kommunalskattelagen,</p>
<p>5. ersättning för förlorad ar-<br>betsförtjänst och för intrång i nä-<br>ringsverksamhet,</p>
<p>6. undantagsförmåner och så-<br>dant periodiskt understöd eller<br>sådan liknande periodisk utbetal-<br>ning för vilken givaren enligt 23 §<br>kommunalskattelagen är berät-<br>tigad till avdrag,</p>
<p>7. behållning på pensionsspar-<br>konto som skall avskattas enligt<br>32 § 1 mom. första stycket j kom-<br>munalskattelagen på grund av att<br>pensionssparavtalet har upphört att<br>gälla eller att behållningen tagits i<br>anspråk vid utmätning, konkurs<br>eller ackord, och</p>
<p>8. annan kontant ersättning som<br>utgår med anledning av tjänsten.</p>
<p>4. engångsbelopp på grund av<br>personskada,</p>
<p>5. sjukpenning och annan er-</p>
<p>sättning som avses i 11 kap. 24,<br>30, 31, 34 och 36 §§ samt 15 kap.<br>8      § inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000),</p>
<p>6.  ersättning för förlorad ar-<br>betsförtjänst och för intrång i nä-<br>ringsverksamhet,</p>
<p>7. undantagsförmåner och så-<br>dant periodiskt understöd eller<br>sådan liknande periodisk utbetal-<br>ning som givaren enligt inkomst-<br>skattelagen skall dra av i inkomst-<br>slaget näringsverksamhet,</p>
<p>8. behållning på pensionsspar-<br>konto som skall avskattas enligt<br>58 kap. 33 § inkomstskattelagen på<br>grund av att pensionssparavtalet<br>har upphört att gälla eller att be-<br>hållningen tagits i anspråk vid ut-<br>mätning, konkurs eller ackord, och</p>
<p>9. annan kontant ersättning som<br>utgår med anledning av tjänsten.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>3§<sup>7</sup></p>
<p>Skatteavdrag skall inte göras, om</p>
<p>1. ersättningen är mindre än 100 kronor,</p>
<p>2. det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till motta-<br></p>
<p>garen under inkomståret inte uppgår till 1 000 kronor,</p>
<p>3. utbetalarens sammanlagda ersättning för arbete till mottagaren un-<br>derstiger 10 000 kronor under inkomståret och</p>
<p>a) utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,</p>
<p>b) ersättningen inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven närings-<br>verksamhet,</p>
<p>c) utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskom-<br></p>
<p>melse som avses i 3 kap. 2 a § andra stycket 2 d lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring, samt</p>
<p>d) det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap.</p>
<p>16 § föräldrabalken,</p>
<p>4. ersättningen betalas ut till en<br>idrottsutövare av en sådan ideell</p>
<p>4. ersättningen betalas ut till en<br>idrottsutövare av en sådan ideell</p>
<p>förening som avses i 7 £ 5 mom.<br>lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt och som har till huvud-<br></p>
<p>förening som avses i 7 kap. 7 §<br>första stycket inkomstskattelagen<br>(1999:000) och som har till hu-</p>
<p><sup>7</sup> Lydelse enligt prop. 1999/2000:6.</p>
<p>459</p>
<p>halvt prisbasbelopp enligt lagen<br>om allmän försäkring,<br>ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget,<br>ersättningen är familjebidrag till någon som tjänstgör inom totalför-</p>
<p>sakligt syfte att främja idrottslig<br>verksamhet och ersättningen under<br>inkomståret understiger ett halvt<br>basbelopp enligt lagen om allmän<br>forsäkring,</p>
<p>5.</p>
<p>6.</p>
<p>svaret, eller</p>
<p>7. ersättningen är sjukpenning<br>eller annan ersättning som avses i<br>punkt 11 av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>till mottagare som debiterats pre-<br>liminär skatt för inkomståret.<br></p>
<p>vudsakligt syfte att främja idrotts-<br>lig verksamhet och ersättningen<br>under inkomståret understiger ett</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>7. ersättningen är sjukpenning<br>eller annan ersättning som avses i<br>75 kap. 8 § inkomstskattelagen till<br>mottagare som debiterats prelimi-<br>när skatt för inkomståret.</p>
<p>4§<sup>8</sup></p>
<p>Skatteavdrag skall inte göras från ersättning som betalas ut till</p>
<p>1. staten, landsting, kommuner eller kommunalförbund,</p>
<p>2. fysiska personer som inte är 2. fysiska personer som är be-<br>bosatta i Sverige,                    gränsat skattskyldiga i Sverige,</p>
<p>3. utländska juridiska personer, eller</p>
<p>4. mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från skatte-<br>avdrag som avses i 10 eller 11 §.</p>
<p>Första stycket 2 och 3 gäller inte, om ersättningen betalas ut för nä-<br>ringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i<br>landet.</p>
<p>9§<sup>9</sup></p>
<p>Skatteavdrag skall inte göras från</p>
<p>1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor,</p>
<p>2. ränta eller utdelning till juridiska personer, med undantag för svens-<br>ka dödsbon,</p>
<p>3. ränta eller utdelning till fysis-<br>ka personer som inte är bosatta i<br>Sverige,</p>
<p>4. ränta eller utdelning som en-<br>ligt dubbelbeskattningsavtal är<br>helt undantagen från beskattning i</p>
<p>Sverige,</p>
<p>5. ränta på ett förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325)<br>om självdeklaration och kontrolluppgifter, om räntan är mindre än</p>
<p>1 000 kronor,</p>
<p>3. ränta eller utdelning till fysis-<br>ka personer som är begränsat<br>skattskyldiga, i Sverige,</p>
<p>4. ränta eller utdelning som en-<br>ligt skatteavtal är helt undantagen<br>från beskattning i Sverige,</p>
<p>6. ränta på ett konto för klientmedel,</p>
<p>7. ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är<br>okänt för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och<br>utbetalaren därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt</p>
<p><sup>8</sup> Lydelse enligt prop. 1998/99:124.</p>
<p><sup>9</sup> Senaste lydelse 1997:1032.</p>
<p>460</p>
<p>3 kap. 22 § sjätte stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter,<br>eller</p>
<p>8. ränta eller utdelning som ett utländskt foretag skall lämna kontroll-<br>uppgift för enligt 3 kap. 32 b § lagen om självdeklaration och kontroll-<br>uppgifter.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>11</p>
<p>Skattemyndigheten far, utom i d<br>sluta att skatteavdrag enligt denna k</p>
<p>1. en arbetstagare som är bosatt<br>här i landet men utför arbete i en<br>annan stat som Sverige har träffat<br>överenskommelse med för undvi-<br>kande av att preliminär skatt tas ut<br>i mer än en av staterna, eller</p>
<p>2. en arbetstagare som är bosatt i<br>utför arbete här i landet.</p>
<p>§</p>
<p>fall som avses i tredje stycket, be-<br>inte skall göras för</p>
<p>1. en arbetstagare som är obe-<br>gränsat skattskyldig här i landet<br>men utför arbete i en annan stat<br>som Sverige har träffat överens-<br>kommelse med för undvikande av<br>att preliminär skatt tas ut i mer än<br>en av staterna, eller</p>
<p>n sådan stat som anges under 1 men</p>
<p>En förutsättning för beslut enligt första stycket är att avdrag för preli-<br>minär skatt på grund av arbetet görs i den andra staten.</p>
<p>Om det råder tvist om i vilken stat den preliminära skatten skall tas ut<br>och om Riksskatteverket träffar överenskommelse med behörig myndig-<br>het i den andra staten om att skatten skall tas ut där, far Riksskatteverket<br>besluta att skatteavdrag enligt denna lag inte skall göras.</p>
<p>8 kap.</p>
<p>4§</p>
<p>Skatteavdrag skall, om inte an-<br>nat följer av 9 §, göras enligt sär-<br>skilda skattetabeller från sjuk-<br>penning och annan ersättning som<br>avses i 11 kap. 24, 30 och 31 §§<br>samt 15 kap. 8 § inkomst-<br>skattelagen (1999:000), med un-<br>dantag för vårdbidrag enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Skatteavdrag skall, om inte an-<br>nat följer av 9 §, göras enligt sär-<br>skilda skattetabeller från sjuk-<br>penning och annan ersättning som<br>avses i punkt 11 av anvisningarna<br>till 22 § samt punkt 12 första, and-<br>ra och femte styckena av anvis-<br>ningarna till 32 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370), med<br>undantag för vårdbidrag enligt<br>lagen (1962:381) om allmän för-<br>säkring.</p>
<p>De särskilda skattetabellerna skall för olika sjukpenninggrundande in-<br>komster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange det skatteavdrag<br>som skall göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller<br>bestämmelserna i 3 §.</p>
<p>I fråga om sjöinkomst som av-<br>ses i första stycket punkt 1 av an-<br>visningarna till 49 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370) skall</p>
<p>I fråga om sjöinkomst skall<br>skatteavdrag beräknas enligt sär-<br>skilda skattetabeller för sjömän.<br>Tabellerna skall grundas på att den<br></p>
<p>461</p>
<p>skatteavdrag beräknas enligt sär-<br>skilda skattetabeller för sjömän.<br>Tabellerna skall grundas på att den<br>skattskyldige har rätt till sjöin-<br>komstavdrag enligt 49 § kommu-<br>nalskattelagen och skattereduktion<br>enligt 11 kap. 11 § andra stycket. I<br>övrigt gäller bestämmelserna i 3 §.</p>
<p>17 §</p>
<p>Värdet av en förmån i andra fall<br>skall beräknas enligt bestämmel-<br>serna i kommunalskattelagen<br>(1928:370).</p>
<p>Bestämmelserna om jämkning i<br>punkt 4 andra stycket av anvis-<br>ningarna till 42 § kommunal-<br>skattelagen far dock tillämpas en-<br>dast i fråga om förmån av fri kost<br>och efter beslut av skattemyndig-<br>heten.</p>
<p>skattskyldige har rätt till sjö-<br>inkomstavdrag enligt 64 kap. in-<br>komstskattelagen (1999:000) och<br>skattereduktion enligt 65 kap. 11 §<br>samma lag. I övrigt gäller be-<br>stämmelserna i 3 §.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Värdet av en förmån i andra fall<br>skall beräknas enligt bestämmel-<br>serna i inkomstskattelagen<br>(1999:000).</p>
<p>Bestämmelserna om jämkning i<br>61 kap. 18 § inkomstskattelagen<br>får dock tillämpas endast i fråga<br>om förmån av fri kost och efter be-<br>slut av skattemyndigheten.</p>
<p>Från ersättning för ökade lev-<br>nadskostnader som lämnas vid</p>
<p>19 §<sup>10</sup></p>
<p>Från ersättning för ökade<br>nadskostnader som lämnas</p>
<p>lev-</p>
<p>vid</p>
<p>sådan tjänsteresa som avses i<br>punkt 3 av anvisningarna till 33 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall skatteavdrag göras endast till<br>den del ersättningen överstiger de<br>schablonbelopp som anges i punkt<br>3 respektive 3 a eller, när det gäl-<br>ler kostnad för logi, den faktiska<br>utgiften.</p>
<p>23 §</p>
<p>På begäran av en utbetalare far<br>skattemyndigheten besluta att<br>skatteavdrag skall göras utan hän-<br>syn till förmån av fri hemresa eller<br>ersättning för kostnad för hemresa<br>med allmänna kommunikationer.<br>Detta gäller dock endast till den<br>del förmånen eller ersättningen<br>inte överstiger det belopp som far</p>
<p>sådan tjänsteresa som avses i 12<br>kap. 6  § inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) skall skatteavdrag gö-<br>ras endast till den del ersättningen<br>överstiger de schablonbelopp som<br>anges i 12 kap. 10-15, 17 och<br>21 §§ inkomstskattelagen eller, när<br>det gäller kostnad för logi, den<br>faktiska utgiften.</p>
<p>På begäran av en utbetalare far<br>skattemyndigheten besluta att<br>skatteavdrag skall göras utan hän-<br>syn till förmån av fri hemresa eller<br>ersättning för kostnad för hemresa<br>med allmänna kommunikationer.<br>Detta gäller dock endast till den<br>del förmånen eller ersättningen<br>inte överstiger det belopp som far</p>
<p><sup>10</sup> Senaste lydelse 1999:316.</p>
<p>462</p>
<p>dras av enligt 12 kap. 24 § in-<br>komstskattelagen (1999:000).</p>
<p>dras av enligt punkt 3 b av anvis-<br>ningarna till 33 § kommunalskat-<br>telagen (1928:370).</p>
<h4>9 kap.<br>2§</h4>
<p>Skattepliktiga förmåner skall tas<br>upp till ett värde som bestäms i<br>enlighet med 8 kap. 14, 15 och<br>17 §§. Sådan drivmedelsförmån<br>som avses i punkt 2 sjunde stycket<br>av anvisningarna till 42 § kommu-<br>nalskattelagen (1928:370') skall<br>dock värderas till marknadsvärdet.</p>
<p>På begäran av arbetsgivaren får<br>skattemyndigheten bestämma vär-<br>det av förmånen om</p>
<p>1. det finns grund för jämkning<br>av värdet av bilförmån eller kost-<br>förmån enligt punkt 4 andra-<br>fjärde styckena av anvisningarna<br>till 42 § kommunalskattelagen,<br>eller</p>
<p>2. bostadsförmånsvärde som be-<br>stäms enligt 8 kap. 15 § avviker<br>med mer än 10 % från det värde<br>som följer av 42 § första stycket<br>kommunalskattelagen och punkt 1<br>andra stycket av anvisningarna till<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Förmåner skall tas upp till ett<br>värde som bestäms i enlighet med<br>8 kap. 14, 15 och 17 §§. Sådan<br>drivmedelsförmån som avses i<br>61 kap. 10 § inkomstskattelagen<br>(1999:000) skall dock värderas till<br>marknadsvärdet.</p>
<p>På begäran av arbetsgivaren får<br>skattemyndigheten bestämma vär-<br>det av förmånen om</p>
<p>1.  värdet av bilförmån eller<br>kostförmån skall justeras enligt<br>61 kap. 18 eller 19 § inkomstskat-<br>telagen, eller</p>
<p>2. bostadsförmånsvärde som be-<br>stäms enligt 8 kap. 15 § avviker<br>med mer än 10 % från det värde<br>som följer av 61 kap. 2 eller 20 §<br>inkomstskattelagen.</p>
<p>den paragrafen.</p>
<p>Arbetsgivaren skall underrätta arbetstagaren om skattemyndighetens<br>beslut.</p>
<h4>11 kap.</h4>
<p>9§</p>
<p>Skattemyndigheten fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den<br>årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt<br>kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut<br>av domstol.</p>
<p>Med slutlig skatt avses summan<br>av skatter och avgifter enligt 10 §<br>minskad med skattereduktion en-<br>ligt 7/§.</p>
<p>Med slutlig skatt avses summan<br>av skatter och avgifter enligt 10 §<br>minskad med skattereduktion en-<br>ligt 65 kap. 9-12 §§ inkomstskat-<br>telagen (1999:000).</p>
<p>Lydelse enligt prop. 1999/2000:6.</p>
<p>463</p>
<p>12</p>
<p>När den slutliga skatten bestäms<br>gäller att</p>
<p>1. kommunal inkomstskatt räk-<br>nas ut i en post med ledning av<br>den skattesats som för inkomståret<br>gäller för den skattskyldige i hem-<br>ortskommunen,</p>
<p>2.  egenavgifter enligt lagen<br>(1981:691) om socialavgifter debi-<br>teras på grundval av uppgifter om<br>försäkringsförhållanden som läm-<br>nas av den allmänna försäkrings-<br>kassan,</p>
<p>3. begravningsavgift enligt be-<br>gravningslagen (1990:1144), som<br>inte ingår i avgift enligt 4, räknas<br>ut med ledning av den avgiftssats<br>som för inkomståret gäller för den<br>skattskyldige enligt de uppgifter<br>som lämnats för den församling<br>eller kommun som avgiften skall<br>betalas till, och att</p>
<p>4.  avgift som avses i lagen<br>(1999:291) om avgift till registre-<br>rat trossamfund räknas ut med<br>ledning av den avgiftssats som för<br>inkomståret gäller för den skatt-<br>skyldige enligt de uppgifter som<br>lämnats av trossamfundet.</p>
<p>§<sup>12</sup></p>
<p>När den slutliga skatten bestäms<br>gäller att</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>1.  egenavgifter enligt lagen<br>(1981:691) om socialavgifter debi-<br>teras på grundval av uppgifter om<br>försäkringsförhållanden som läm-<br>nas av den allmänna försäkrings-<br>kassan,</p>
<p>2. begravningsavgift enligt be-<br>gravningslagen (1990:1144), som<br>inte ingår i avgift enligt 3, räknas<br>ut med ledning av den avgiftssats<br>som för inkomståret gäller för den<br>skattskyldige enligt de uppgifter<br>som lämnats för den församling<br>eller kommun som avgiften skall<br>betalas till, och att</p>
<p>3.  avgift som avses i lagen<br>(1999:291) om avgift till registre-<br>rat trossamfund räknas ut med<br>ledning av den avgiftssats som för<br>inkomståret gäller för den skatt-<br>skyldige enligt de uppgifter som<br>lämnats av trossamfundet.</p>
<p>14 §</p>
<p>Sedan den slutliga skatten har bestämts skall skattemyndigheten göra<br>en avstämning av skattekontot.</p>
<p>Innan avstämning görs skall skattemyndigheten</p>
<p>1. från den slutliga skatten göra avdrag för</p>
<p>a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt,</p>
<p>b) avdragen A-skatt,</p>
<p>c) A-skatt som skall betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 §<br>andra stycket,</p>
<p>d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått över-<br>enskommelse om uppbörd och överföring av skatt,</p>
<p>e) skatt som betalats enligt<br>lagen (1991:586) om särskild in-<br>komstskatt för utomlands bosatta<br>eller enligt lagen (1991:591) om<br>särskild inkomstskatt för utom-</p>
<p>e) skatt som betalats enligt<br>lagen (1991:586) om särskild in-<br>komstskatt för utomlands bosatta<br>eller enligt lagen (1991:591) om<br>särskild inkomstskatt för utom-</p>
<p><sup>12</sup> Senaste lydelse 1999:315.</p>
<p>464</p>
<p>lands bosatta artister m.fl. för den</p>
<p>lands bosatta artister m.fl. för den</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>tid under beskattningsåret då den<br>skattskyldige varit bosatt i Sverige<br>eller stadigvarande vistats här,</p>
<p>2. till den slutliga skatten lägga</p>
<p>tid under beskattningsåret då den<br>skattskyldige varit obegränsat<br>skattskyldig i Sverige,</p>
<p>a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket,</p>
<p>b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första</p>
<p>stycket, och</p>
<p>c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen<br>(1990:324).</p>
<p>12 kap.</p>
<p>Ansvar vid sammanläggning<br>eller delning av värdepappers-<br>fonder</p>
<p>9a§</p>
<p>Om en värdepappersfond har<br>sammanlagts eller delats enligt 33<br>a § lagen (1990:1114) om värde-<br>pappersfonder, övergår rättigheter<br>och skyldigheter när det gäller<br>skatt som avser tiden före ombild-<br>ningen till den eller de nybildade<br>fondema. Vid delning fördelas<br>rättigheterna och skyldigheterna<br>mellan de nybildade fondema i<br>förhållande till fondernas värde<br>vid delningen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas från och med<br>den 1 januari 2001. De nya bestämmelserna i 2 kap. 2 §, 3 kap. 1 § och<br>12 kap. 9 a § samt upphävandet av 2 kap. 3 § tillämpas dock från och<br>med ikraftträdandet.</p>
<p>465</p>
<h3>2.74 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4, 6, 13, 14, 16 och 19 §§ lagen<br>(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>2 kap.<br>4§</h4>
<p>Som pensionsgrundande in-<br>komst av anställning räknas även<br>stipendium som enligt punkt 12<br>sjunde stycket av anvisningarna<br>till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) skall tas upp som in-<br>täkt av tjänst, om stipendiet har<br>betalats ut av en fysisk person bo-<br>satt i Sverige eller av en svensk<br>juridisk person. Den som har be-<br>talat ut ett sådant stipendium anses<br>som arbetsgivare.</p>
<p>Som pensionsgrundande in-<br>komst av anställning räknas även<br>stipendium som enligt 11 kap.<br>46 §          inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) skall tas upp som in-<br>täkt i inkomstslaget tjänst, om sti-<br>pendiet har betalats ut av en fysisk<br>person bosatt i Sverige eller av en<br>svensk juridisk person. Den som<br>har betalat ut ett sådant stipendium<br>anses som arbetsgivare.</p>
<p>1. inkomst av en sådan närings-<br>verksamhet här i landet som enligt<br>2 kap. 23 § inkomstskattelagen<br>(1999:000) utgör aktiv närings-<br>verksamhet,</p>
<p>6§</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete är</p>
<p>1. inkomst av näringsverksam-<br>het här i landet i vilken den försäk-<br>rade har arbetat i inte oväsentlig<br>omfattning (aktiv näringsverksam-<br>het),</p>
<p>2. tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet,</p>
<p>3. ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra<br>skattepliktiga förmåner,</p>
<p>4. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om<br>allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-<br>skadeförsäkring eller motsvarande ersättning som har utgetts enligt an-<br>nan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträck-<br>ning ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i 1-3,</p>
<p>5. stipendium som enligt punkt</p>
<p>12 sjunde stycket av anvisningarna<br>till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370) skall tas upp som in-<br></p>
<p>5. stipendium som enligt 11 kap.</p>
<p>46 § inkomstskattelagen skall tas<br>upp som intäkt i inkomstslaget<br>tjänst.</p>
<p>täkt av tjänst.</p>
<p>Första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte skall<br>räknas som inkomst av anställning, såvida inte inkomsten utgör ersätt-<br>ning för utfört arbete från ett handelsbolag eller en europeisk ekonomisk<br>intressegruppering till en delägare i handelsbolaget respektive en medlem<br>i intressegrupperingen.</p>
<p>466</p>
<p>Bedömningen i första stycket 1<br>skall göras för varje förvärvskälla<br>enligt kommunalskattelagen för<br>sig.</p>
<p>13</p>
<p>Ersättning som en idrottsutövare<br>har fått från en sådan ideell före-<br>ning som avses i 7 £ 5 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>och som har till huvudsakligt syfte<br>att främja idrottslig verksamhet, är<br>inte pensionsgrundande som in-<br>komst av anställning om ersätt-<br>ningen från föreningen under ett år<br>har understigit hälften av det för<br>det året gällande prisbasbeloppet<br>enligt lagen (1962:381) om allmän<br>försäkring.</p>
<p>§</p>
<p>Ersättning som en idrottsutövare<br>har fått från en sådan ideell före-<br>ning som avses i 7 kap. 7 § första<br>stycket        inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000) och som har till hu-<br>vudsakligt syfte att främja idrotts-<br>lig verksamhet, är inte pensions-<br>grundande som inkomst av an-<br>ställning om ersättningen från fö-<br>reningen under ett år har understi-<br>git hälften av det för det året gäl-<br>lande prisbasbeloppet enligt lagen<br>(1962:381) om allmän försäkring.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>14 §</p>
<p>Ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose<br>ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en ar-<br></p>
<p>betsgivare som har lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) eller<br>från en annan juridisk person med motsvarande ändamål, är inte pen-<br>sionsgrundande om ersättningen avser en sådan anställd och inte har ut-<br>gjort ersättning för arbete för den juridiska personens räkning. Detta gäl-<br>ler dock endast om de bidrag arbetsgivaren har lämnat till den juridiska<br>personen varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att<br>på likartade villkor tillkomma en betydande del av de anställda.</p>
<p>Om arbetsgivaren är ett fåmans-<br>företag eller ett fömansägt han-<br>delsbolag gäller första stycket inte<br>ersättning som den juridiska per-<br>sonen har lämnat till sådan före-</p>
<p>Om arbetsgivaren är ett fåmans-<br>företag eller ett fåmanshandels-<br>bolag gäller första stycket inte<br>ersättning som den juridiska per-<br>sonen har lämnat till sådan före-</p>
<p>tagsledare eller delägare i företaget<br>eller denne närstående person som<br>avses i punkt 14 av anvisningarna<br>till 32 § kommunalskattelagen<br>(1928:370).</p>
<p>tagsledare eller delägare i företaget<br>eller en person som är närstående<br>till någon av dem. Med fåmansfö-<br>retag, fåmanshandelsbolag, före-<br>tagsledare och närstående avses<br>detsamma som i inkomstskattela-</p>
<p>gen (1999:000).</p>
<p>Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skall alltid bortses från<br>sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som<br>arbetsgivaren har lämnat under åren 1988-1991.</p>
<p>467</p>
<p>Intäkt som avses i 10 kap. 3 § 1-<br>4 inkomstskattelagen (1999:000)<br>är inte pensionsgrundande in-<br>komst.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>16 §</p>
<p>Intäkt som avses i 32 § 1 mom.<br>första stycket h och i kommunal-<br>skattelagen (1928:370) är inte<br>pensionsgrundande inkomst.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst är inte heller sådana lönetillägg som, vid<br>arbete som har utförts utomlands, har betingats av ökade levnadskostna-<br>der och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst av<br>anställning för vilken en försäkrad<br>inte är skattskyldig i Sverige enligt<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall bestämmas med ledning av<br>en särskild kontrolluppgift från<br>arbetsgivaren.</p>
<p>19 §</p>
<p>Pensionsgrundande inkomst av<br>anställning för vilken en försäkrad<br>inte är skattskyldig i Sverige enligt<br>inkomstskattelagen (1999:000)<br>skall bestämmas med ledning av<br>en särskild kontrolluppgift från<br>arbetsgivaren.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid fastställande av pensionsgrundande inkomst för år 2001.</p>
<p>468</p>
<p>2.75</p>
<h3>Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1620) om<br>beskattning av valutakursreserv</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1998:1620) om beskattning<br>av valutakursreserv skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §</p>
<p>Ett företag som vid utgången av det beskattningsår som avslutas när-<br>mast fore den 31 december 1999 har valutakursreserv får återföra denna<br>till beskattning i den omfattning som anges i denna lag. Detsamma gäller<br>avsättning till valutakursreserv som har gjorts i bokslut per den 31 de-<br>cember 1999 eller under år 2000 under förutsättning att det räkenskapsår<br>som ligger till grund för bokslutet har påbörjats före den 1 januari 1999.</p>
<p>Valutakursreserv anses föreligga<br>om tillgångarna vid inkomsttaxe-<br>ringen har tagits upp till ett lägre<br>värde än som skulle ha följt vid en<br>tillämpning av punkt 4 av anvis-<br>ningarna till 24 § kommunalskat-<br>telagen (1928:370) i dess lydelse<br>den 1 januari 1999.</p>
<p>Som förutsättning för att lagen skall tillämpas gäller att den kvarvaran-<br>de valutakursreserven finns avsatt i räkenskaperna.</p>
<p>Med företag avses i denna lag fysiska och juridiska personer.</p>
<p>Valutakursreserv anses föreligga<br>om tillgångarna vid inkomsttaxe-<br>ringen har tagits upp till ett lägre<br>värde än som skulle ha följt vid en<br>tillämpning av punkt 4 av anvis-<br>ningarna till 24 § den upphävda<br>kommunalskattelagen (1928:370).</p>
<p>7§</p>
<p>Överför en fysisk person sin näringsverksamhet eller driften av denna<br>till ett aktiebolag eller överförs näringsverksamheten i ett handelsbolag<br>till ett aktiebolag far kvarvarande valutakursreserv övertas av och återfö-<br>ras hos aktiebolaget under förutsättning</p>
<p>1. att överföringen inte föranle-<br>der uttagsbeskattning enligt punkt<br>1 a av anvisningarna till 22 §<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>och</p>
<p>1. att överföringen inte föranle-<br>der uttagsbeskattning enligt<br>22 kap.        inkomstskattelagen</p>
<p>(1999:000), och</p>
<p>2. att den fysiska personen eller handelsbolaget, såvida det inte är fråga<br>om apportemission, skjuter till ett belopp motsvarande överförd valuta-</p>
<p>kursreserv till aktiebolaget.</p>
<p>Tillskott som avses i första<br>stycket 2 beaktas inte vid beräk-<br>ning av anskaffningsvärdet för<br>aktierna. Vid apportemission skall<br>anskaffningsvärdet för aktierna<br>minskas med ett belopp motsva-<br>rande överförd valutakursreserv<br>minskad med den avsättning som<br>bolaget gör i räkenskaperna för</p>
<p>Tillskott som avses i första<br>stycket 2 beaktas inte vid beräk-<br>ning av omkostnadsbeloppet för<br>aktierna. Vid apportemission skall<br>anskaffningsutgiften för aktierna<br>minskas med ett belopp motsva-<br>rande överförd valutakursreserv<br>minskad med den avsättning som<br>bolaget gör i räkenskaperna för</p>
<p>469</p>
<p>skatt som belöper på valutakursre- skatt som belöper sig på valuta-<br>serven.                               kursreserven.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>470</p>
<h3>2.76 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen<br>(1999:000)</h3>
<p>Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § och 3 kap. 1 § bokföringslagen<br>(1999:000) skall ha följande lydelse.</p>
<h4>2 kap.</h4>
<p>6§</p>
<p>En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig<br>för denna.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Vid tillämpningen av första<br>stycket skall uthyrning av en fas-<br>tighet som enligt 5 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370) räknas<br>som privatbostadsfastighet inte<br>anses som näringsverksamhet.<br>Ägande eller brukande av en fas-<br>tighet som enligt 5 § kommunal-<br>skattelagen räknas som närings-<br>fastighet skall alltid anses som<br>näringsverksamhet</p>
<p>Vid tillämpningen av första<br>stycket skall uthyrning av en så-<br>dan privatbostadsfastighet som<br>avses i 2 kap. 13 § inkomstskatte-<br>lagen (1999:000) inte anses som<br>näringsverksamhet. Ägande eller<br>brukande av en sådan näringsfas-<br>tighet som avses i 2 kap. 14 §<br>nämnda lag skall alltid anses som<br>näringsverksamhet</p>
<h4>3 kap.</h4>
<p>1 §</p>
<p>Ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader.</p>
<p>Fysiska personer, handelsbolag<br>där en fysisk person skall beskat-<br>tas för hela eller en del av bolagets<br>inkomst och sådana samfållighets-<br>förvaltande juridiska personer som<br>avses i 53 § 2 mom. kommunal-<br>skattelagen (1928:370) skall ha<br>kalenderåret som räkenskapsår.</p>
<p>Fysiska personer, handelsbolag<br>där en fysisk person skall beskat-<br>tas för hela eller en del av bolagets<br>inkomst och sådana samfallighets-<br>förvaltande juridiska personer som<br>avses i 6 kap. 6 § andra stycket<br>inkomstskattelagen (1999:000)<br>skall ha kalenderåret som räken-<br>skapsår.</p>
<p>Andra företag far tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet rä-<br>kenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj-den<br>30 april, den 1 juli-den 30 juni eller den 1 september-den 31 augusti.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på räken-<br>skapsår som avslutas efter utgången av år 2000.</p>
<p>471</p>
<h3>2.77 Förslag till lag om Forskarskattenämnden</h3>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<h4>Uppgifter</h4>
<p>1 § Forskarskattenämnden prövar frågan om de förutsättningar för skat-<br>telättnader som anges i 11 kap. 22 § inkomstskattelagen (1999:000) är<br>uppfyllda.</p>
<h4>Sammansättning</h4>
<p>2 § Forskarskattenämnden är knuten till Riksskatteverket.</p>
<p>Ordförande i nämnden är Riksskatteverkets generaldirektör med över-<br>direktören i verket som personlig suppleant.</p>
<p>Nämnden skall i övrigt bestå av tre ledamöter, var och en med en per-<br>sonlig suppleant. Av ledamöterna skall en ha särskild insikt i beskatt-<br>ningsfrågor och två särskild insikt i forskningsfrågor. Motsvarande gäller<br>deras suppleanter.</p>
<p>3 § Ledamöterna och deras suppleanter förordnas av regeringen för tre år.<br>Ordförandena i Naturvetenskapliga forskningsrådet och Medicinska<br>forskningsrådet skall gemensamt ge förslag till en ledamot och suppleant.<br>Ordföranden i Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet skall<br>ge förslag till en ledamot. Generaldirektören för Närings- och teknikut-<br>vecklings verket skall ge förslag till en suppleant.</p>
<p>4 § En suppleant far kallas att delta i behandlingen av ett ärende i stället<br>för ledamoten, om han har särskild sakkunskap inom det område som<br>ärendet avser.</p>
<h4>Handläggning</h4>
<p>5 § En ansökan till Forskarskattenämnden skall vara skriftlig och avse en<br>viss forskare. Ansökan får göras, förutom av forskaren, av den som anli-<br>tar eller avser att anlita forskaren och av arbetsgivaren i utlandet om<br>forskaren kvarstår i dennes tjänst.</p>
<p>6 § Om det framkommer skiljaktiga meningar vid en överläggning, till-<br>lämpas föreskrifterna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning i tviste-<br>mål.</p>
<p>Forskarskattenämnden är beslutför med ordföranden och två ledamö-<br>ter, om de är ense om beslutet.</p>
<p>7 § Om Forskarskattenämnden finner att förutsättningarna för skattelätt-<br>nader är uppfyllda, skall det anges i beslutet vilken tid beslutet avser.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>472</p>
<p>8 § Forskaren och den som anlitar eller avser att anlita forskaren skall Prop. 1999/2000:2<br>underrättas om nämndens beslut, även om han inte är sökande.</p>
<h4>Överklagande</h4>
<p>9 § Forskarskattenämndens beslut får inte överklagas.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången<br>vid 2002 års taxering.</p>
<p>473</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Den dåvarande regeringen tillsatte den 2 maj 1991 en utredning för att<br>göra en teknisk översyn av inkomstskattelagstiftningen och utforma ett<br>skattesystem som är överskådligt och språkligt moderniserat (dir.<br>1991:39). Utredningen antog namnet Skattelagskommittén, SLK.</p>
<p>SLK avlämnade i januari 1997 sitt huvudbetänkande Inkomstskattelag<br>(SOU 1997:2). Betänkandet innehåller förslag till en ny inkomstskatte-<br>lag, IL. Vidare innehåller det ett förslag till en ikraftträdandelag, ILP,<br>som förutom ikraftträdande- och övergångsbestämmelser innehåller be-<br>stämmelser om upphävande av kommunalskattelagen (1928:370), KL,<br>lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, och 29 andra lagar. Ut-<br>redningens sammanfattning av betänkandet finns i Del 3 bilaga 1.</p>
<p>I juni 1997 avlämnade kommittén sitt slutbetänkande Uppföljning av<br>inkomstskattelagen (SOU 1997:77). Slutbetänkandet innehåller dels en<br>uppdatering av de lämnade lagförslagen i huvudbetänkandet med anled-<br>ning av lagändringar under hösten 1996 och våren 1997, dels följd-<br>ändringar i annan lagstiftning med anledning av förslagen till IL och ILP.</p>
<p>Båda betänkandena har remissbehandlats. I Del 3 bilaga 2 finns en<br>förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig. Det har gjorts<br>sammanställningar av remissyttranden över de båda betänkandena. Dessa<br>finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi97/79 och FI97/2015).</p>
<p>Regeringens förslag i denna proposition bygger på dessa två betänkan-<br>den. Under arbetet med utarbetandet av propositionen har det emellertid<br>skett en hel del ändringar i lagstiftningen. En av de större ändringarna är<br>de nya reglerna om omstrukturering och beskattning som riksdagen antog<br>år 1998 (prop. 1998/99:15, bet. 1998/99:SkU5, SFS 1998:1600 f.). De<br>ändringar som har beslutats av riksdagen har inarbetats i förslaget till IL.<br>Vidare har inarbetats de förslag till lagändringar som har tagits in i pro-<br>positioner som har avlämnats till riksdagen samt förslag till lagändringar<br>i en lagrådsremiss om de s.k. stoppreglema som har beslutats i dag.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen har inhämtat Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns<br>i Del 3 bilaga 3-5. Dessa förslag är uppdelade i fyra olika lagrådsremis-<br>ser. Den 3 september 1998 beslutade regeringen att inhämta Lagrådets<br>yttrande över ett förslag till ny inkomstskattelag. Den 17 september 1998<br>beslutades att inhämta yttrande över ett förslag till lag om ikraftträdande<br>av inkomstskattelagen. Den 4 mars 1999 beslutades att inhämta yttrande<br>över dels ett förslag till ändringar i den föreslagna inkomstskattelagen<br>och ikraftträdandelagen, dels ett förslag till följdändringar i 16 lagar med<br>anledning av den föreslagna inkomstskattelagen samt förslag till en ny<br>lag om forskarskattenämnden. I förslaget till ändringar i IL återkallades<br>de delar som ersattes av nya bestämmelser. I bilaga 3 har förslagen redi-<br>gerats samman så att det är den version som remitterats till Lagrådet som<br>finns med.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>474</p>
<p>I propositionen finns förslag till upphävanden av ytterligare 15 lagar<br>som har eller inom kort kommer att förlora sin aktualitet samt följdänd-<br>ringar i ytterligare 43 lagar. Ändringarna i dessa lagar är av samma ka-<br>raktär som ändringarna i de till Lagrådet remitterade förslagen. Något<br>yttrande har därför inte inhämtats.</p>
<p>Lagrådets yttranden finns i Del 3 bilaga 6-8.</p>
<p>Regeringen har i de flesta fall följt Lagrådets förslag till ändringar i ut-<br>formningen av lagtexten. Däremot har regeringen mer sällan följt Lag-<br>rådets förslag till materiella ändringar. Lagrådets förslag samt hur de har<br>beaktats av regeringen behandlas i författningskommentarerna till de lag-<br>rum som Lagrådet lämnar synpunkter på. Lagrådet har vidare under lag-<br>rådsföredragningen kommit med förslag till justeringar i lagtexten. Dessa<br>har i allmänhet följts utan att det kommenteras särskilt i författnings-<br>kommentarerna. Vidare har vissa justeringar, huvudsakligen av redaktio-<br>nell karaktär, gjorts efter lagrådsbehandlingen. Dessa har ofta gjorts för<br>att lagtexten skall få en enhetlig uppbyggnad. När det är frågan om rent<br>redaktionella ändringar i linje med vad Lagrådet föreslagit i andra lagrum<br>nämns inte detta. I andra fall finns det upplysningar om att ändringarna<br>har gjorts efter lagrådsgranskningen.</p>
<p>De ändringar i IL som har gjorts med anledning av ändringar i lagstift-<br>ningen i år eller av ändringsförslag som lämnats i propositioner till riks-<br>dagen har inte granskats av Lagrådet.</p>
<p>Regeringen återkommer till Lagrådets yttranden i den allmänna moti-<br>veringen och i aktuella författningskommentarer.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>475</p>
<h2>Lagförslagets allmänna inriktning</h2>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Regeringens forslag: Lagförslaget utformas i huvudsak i överens-<br>stämmelse med SLK:s förslag. Det innebär att inkomstskattelagstift-<br>ningen genomgår en omfattande lagteknisk och språklig bearbetning.<br>Däremot innehåller förslaget få materiella ändringar. Praxis kodifieras<br>i några fall.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanser som har yttrat sig<br>över SLK:s förslag till en ny inkomstskattelag är i huvudsak positiva och<br>tillstyrker att det läggs till grund för lagstiftning. Några remissinstanser<br>är emellertid negativa. Näringslivets nämnd för regelgranskning anser att<br>förslaget, innan det genomförs, skall bearbetas med syfte att ta bort onö-<br>diga regler och förenkla de som måste vara kvar så mycket som möjligt.<br>Också Företagarnas Riksorganisation och Sveriges Köpmannaförbund<br>anser att förslaget inte skall genomföras innan det företagits en översyn<br>från ett förenklingsperspektiv. Lantbrukarnas Riksförbund och Skogs-<br>ägarnas Riksförbund befarar att förslaget medför risk för lagtolknings-<br>svårigheter och försvårar tillämpningen för andra än de renodlade skatte-<br>expertema. Yngre generationer får mycket svårt att konkurrera med dem<br>som tillämpat reglerna i dess äldre lydelse. En fullständig omarbetning av<br>lagarna kan praktiskt omöjliggöra för flertalet att finna äldre rättsfall och<br>förarbeten.</p>
<p>Ett antal remissinstanser tar upp frågan om materiella ändringar.<br>Många vill att reglerna skall förenklas materiellt, men accepterar att det<br>får anstå till ett annat sammanhang. Flera remissinstanser menar att yt-<br>terligare materiella ändringar bör göras i vissa speciella frågor. Vissa<br>instanser är kritiska till de materiella ställningstaganden som görs. Svens-<br>ka Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen anser att för-<br>slagen innehåller fler materiella ändringar än vad SLK påpekar samt att<br>SLK på åtskilliga områden gjort sådana tolkningar eller förtydliganden<br>att det lett till väsentliga materiella förändringar, oftast i en riktning som<br>organisationerna inte finner önskvärd. Dessa frågor tas upp i kommenta-<br>rerna till de olika paragraferna. Sveriges Advokatsamfund framhåller ris-<br>ken för oavsiktliga materiella ändringar. När det gäller avsiktliga änd-<br>ringar menar samfundet att det, bl.a. på grund av materialets omfattning,<br>finns en risk för godtycklighet och slumpmässighet. Föreningen Auktori-<br>serade Revisorer FAR framhåller vikten av att tydligt ange om en materi-<br>ell ändring kan tänkas förekomma och Sveriges Bokförings- & Revi-<br>sionsbyråers Förbund efterlyser en sammanställning av de materiella<br>ändringar som föreslås.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Allmänt om förslaget</p>
<p>Förslaget till en ny inkomstskattelag har mottagits väl.</p>
<p>476</p>
<p>Tre av de remissinstanser som är negativa anser att reglerna skall för-<br>enklas innan inkomstskattelagama arbetas om. Förenklingsutredningen<br>(dir. 1996:78) arbetar för närvarande med förenklingar i reglerna för en-<br>skilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. Utredningen avlämna-<br>de i mars ett betänkande, Kontantmetod för småföretagare (SOU<br>1999:28), som just remissbehandlats. Utredningen arbetar vidare med<br>bl.a. beskattningen av handelsbolag. Vidare har regeringen i vårproposi-<br>tionen (1998/99:100) aviserat att de s.k. 3:12-reglema skall ses över.<br>Med hänsyn till den nya dispositionen bör det bli betydligt enklare att<br>ändra i IL än i dagens lagstiftning när det kommer förslag om förenk-<br>lingar, se avsnitt 6.2 under rubriken Kommande ändringar. IL bör därför<br>antas nu.</p>
<p>Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund befarar att<br>ett sådant omfattande redigeringsarbete som det föreslagna kommer att<br>leda till att det blir svårare att tolka lagarna och att finna äldre rättsfall<br>och förarbeten. Vidare befarar de att det skapas större klyftor mellan ren-<br>odlade skatteexperter och andra samt att det blir svårare för yngre gene-<br>rationer att förstå skattereglerna. Regeringen delar inte dessa farhågor<br>utan anser tvärtom att det kommer att bli enklare för andra än experter att<br>hitta i den föreslagna inkomstskattelagstiftningen och att förstå reglerna.<br>Viktigare förarbeten finns samlade i denna proposition. Visserligen kan<br>det bli svårare att leta efter rättsfall och i äldre litteratur. Dessa svårighe-<br>ter kan dock inte vara så stora att de överväger fördelarna med en lag<br>som det är enklare att hitta i och att förstå.</p>
<p>Lagrådet anser att målet att åstadkomma ett klarare och mer lättill-<br>gängligt regelsystem på inkomstbeskattningens område på det hela taget<br>uppfyllts på ett utmärkt sätt och anför. I formellt hänseende är IL över-<br>lägsen den nuvarande lagstiftningen på inkomstbeskattningens område.<br>Den föreslagna strukturen och terminologin i förening med den språkliga<br>bearbetningen innebär en avsevärd förbättring jämfört med dagens splitt-<br>rade och oenhetliga regelverk. Ett införande av IL måste betecknas som<br>en odiskutabel förbättring av skattelagstiftningen. Lagrådet tillstyrker att<br>förslaget läggs till grund för lagstiftning.</p>
<p>SLK:s lagförslag kan därför, efter en bearbetning, enligt regeringens<br>bedömning ligga till grund för lagstiftning. Förslaget innebär en lagtek-<br>nisk och språklig bearbetning av bestämmelserna. Hur denna har gått till<br>redogörs närmare för i avsnitten 6 och 7.</p>
<p>Materiella frågor</p>
<p>Kommittén har i enlighet med sina direktiv varit restriktiv med att föreslå<br>materiella ändringar. Denna restriktivitet har i stort accepterats av re-<br>missinstanserna.</p>
<p>Lagrådet har haft en annan utgångspunkt och anför i huvudsak följan-<br>de. Vid Lagrådets granskning är det likgiltigt om de föreslagna reglerna<br>överensstämmer med eller om de skiljer sig från dittills gällande regler.<br>Lagrådet kan inte avstå från att kritisera oklara eller motstridiga regler<br>endast av den anledningen att motsvarande brister finns i dagens system.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>477</p>
<p>Lagrådet har därför behandlat frågor som regeringen medvetet avstått<br>från att ta ställning till. En konsekvens av detta är att det ofta saknas till-<br>räckligt underlag för att lägga fram förslag om en alternativ lydelse. Lag-<br>rådet har emellertid förståelse för att det i ett lagstiftningsprojekt av aktu-<br>ellt slag inte varit möjligt att annat än punktvis ta ställning i materiella<br>frågor och att en allmän översyn hade försenat projektet. Bristen på mate-<br>riella analyser kan mot denna bakgrund inte utgöra något hinder mot ett<br>genomförande av IL.</p>
<p>Lagrådet menar att den kritik som kan riktas mot förslaget beror i hu-<br>vudsak på befintliga materiella brister. Lagrådet utvecklar detta och<br>kommer fram till att IL - liksom dagens regler - är av sådan komplex<br>natur att det är en illusion att tro att de materiella reglerna får avsett ge-<br>nomslag i praktiken. Lagstiftningen på inkomstbeskattningens område<br>bör därför i högre grad än vad som hittills skett inriktas på förenklingar<br>av de materiella reglerna. Lagrådet konstaterar emellertid att det pågår ett<br>arbete att förenkla reglerna och att regeringen således är medveten om att<br>regelsystemet måste förenklas. Lagrådets slutsats är att förekommande<br>brister inte utgör något hinder mot att IL läggs till grund för lagstiftning.</p>
<p>Regeringen gör följande bedömning. Lagrådet har dels allmänt kritise-<br>rat lagstiftningens komplexitet, dels i ett antal bestämmelser föreslagit<br>förtydliganden av oklara eller motstridiga regler eller föreslagit ändringar<br>i de utarbetade reglerna. Dessa regler överensstämmer oftast i sak med<br>gällande rätt. Regeringens avsikt med detta lagstiftningsärende har aldrig<br>varit att alla oklara frågor skulle klaras ut eller att det skulle företas<br>egentliga materiella ändringar. Som framgår av de direktiv som regering-<br>en gav till SLK var avsikten att göra en teknisk bearbetning för att få en<br>bättre struktur på reglerna. Det skulle utformas ett regelsystem som är<br>överskådligt och språkligt moderniserat. Det arbete som har utförts är<br>också i första hand ett omredigeringsarbete. 35 lagar har förts samman<br>till en stor lag med 66 kapitel. Av direktiven framgår också att målet har<br>varit att hålla borta materiella frågor. Om de frågor som Lagrådet tagit<br>upp skulle lösas, skulle det ta alltför lång tid innan detta förslag skulle<br>kunna läggas fram för riksdagen. Många frågor kräver beredning, inte<br>bara inom Regeringskansliet, utan också ytterligare remissbehandling.<br>Om det föreslogs materiella ändringar skulle det kunna leda till att pro-<br>jektet försenades eller i värsta fall omintetgjordes. Slutsatsen av detta är<br>att regeringen i de flesta fall inte har gjort de förtydliganden eller lag-<br>ändringar som Lagrådet föreslår. Det innebär inte att frågorna läggs helt<br>åt sidan. Många frågor är stora och viktiga. Vissa frågor är redan föremål<br>för prövning i olika utredningar, andra frågor kommer att lämnas över till<br>nya utredningar.</p>
<p>För att det skall vara möjligt att genomföra detta omfattande lagstift-<br>ningsprojekt utan att det skall ta alltför lång tid är det således en nödvän-<br>dighet att fullfölja den restriktiva linje som SLK hållit. De ändringar som<br>trots allt finns med är ofta förorsakade av en bristande samordning mel-<br>lan olika regler. I vissa fall har oklara frågor reglerats. Det har huvud-<br>sakligen skett när det är nödvändigt för att kunna redigera om lagtexten.<br>Materiella ställningstaganden har t.ex. gjorts när det gäller reglernas till-<br>lämplighet på utländska förhållanden. Detta behandlas i avsnitt 8.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>478</p>
<p>Remissinstansernas inställning till de föreslagna materiella ändringarna Prop. 1999/2000:2<br>tas upp i kommentarerna till de aktuella paragraferna. Remissinstanserna<br>har kommit med en hel del egna förslag till materiella ändringar. Om<br>regeringen inte finner skäl att överväga ett sådant förslag redovisas det i<br>allmänhet inte i kommentaren.</p>
<p>Vissa remissinstanser påpekar att omarbetningen sannolikt kommer att<br>medföra materiella ändringar som inte är avsedda. Det hävdas att änd-<br>ringarna ibland kan leda till rättsförluster för enskilda eller till minskade<br>skatteintäkter för det allmänna. Regeringen menar emellertid att detta är<br>en risk man måste ta när en omarbetning av denna omfattning skall gö-<br>ras. Det är viktigt att noga följa upp och ändra lagen om det visar sig att<br>det har blivit några misstag. Lagrådet uttalar att till förslagets förtjänster<br>hör att överföringen av bestämmelserna synes ha skett med stor nog-<br>grannhet och på ett sådant sätt att risken för icke avsedda förändringar i<br>rättsläget framstår som liten.</p>
<p>Någon remissinstans framhåller vikten av att ange om en materiell<br>ändring av en bestämmelse kan tänkas förekomma. Detta är självfallet<br>viktigt. Regeringens inställning är att om det finns en avsikt att ändra en<br>bestämmelse materiellt, skall det anges. Om det inte står att en ändring är<br>avsedd, kan läsaren således utgå ifrån att avsikten är att bestämmelsen<br>inte skall ändras. Den omständigheten att det inte står att regeln skall<br>ändras behöver emellertid inte innebära att den faktiskt inte har ändrats.<br>Så är ju fallet om det av misstag har blivit en ändring.</p>
<p>I många paragrafer kan det dessutom finnas ett utrymme för tvekan om<br>vad som avses. Denna osäkerhet anges ibland i författningskommentaren<br>- se t.ex. inledningen till 27 kap. IL om behovet av en översyn av be-<br>stämmelserna i kapitlet eller kommentaren till 24 kap. 20 § IL när det<br>gäller om utdelning till förvaltningsföretag omfattas av bestämmelserna -<br>men oftast nämns den inte. Om en tolkning är den naturligaste och om<br>regeln i IL utformas i enlighet med den tolkningen, nämns oftast inte en<br>eventuell tveksamhet. Som exempel kan nämnas sista meningen i punkt 1<br>av anvisningarna till 24 § KL, där det står ”Vid beräkning av realisa-<br>tionsvinst eller realisationsförlust som är hänförlig till näringsverksamhet<br>tillämpas 24 § 1-5 mom. SIL ...”. Här kan man tveka om bestämmelserna<br>gäller bara vid beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust eller<br>om de bestämmelser som finns i 24 § 4 mom. SIL om beskattningstid-<br>punkten också skall tillämpas. Eftersom det verkar meningslöst att hänvi-<br>sa till 4 mom. om de bestämmelser som finns där angående beskatt-<br>ningstidpunkten inte skall tillämpas, så har slutsatsen dragits att de skall<br>tillämpas i inkomstslaget näringsverksamhet. Denna osäkerhet nämns<br>varken i kommentaren till 25 kap. 2 § eller till 44 kap. 26-32 §§ IL. En<br>redogörelse för alla eventuella tveksamheter skulle tynga kommentaren<br>utan att några större fördelar var vunna.</p>
<p>Om en oklarhet far bestå, finns det oftast inte heller någon anledning<br>att påpeka den. Som exempel kan nämnas att Kammarrätten i Stockholm<br>anser att det av 3 kap. 4 § andra stycket IL (som motsvarar 69 § första<br>stycket KL och 17 § första stycket SIL) bör framgå om det med uttrycket<br>bor hos avses make och barn som faktisk bor hos de nämnda personerna</p>
<p>479</p>
<p>eller om här även avses make och barn som visserligen inte bor hos den-<br>ne men tillhör dennes hushåll.</p>
<p>Kodifiering av praxis</p>
<p>SLK har kodifierat praxis i enstaka fall. Det har inte kommenterats av<br>remissinstanserna, med undantag för att Juridiska fakulteten vid Lunds<br>universitet vill se vissa ytterligare kodifieringar. Regeringen följer SLK:s<br>förslag till kodifiering (se t.ex. 18 kap. 3 § andra stycket och 4 § samt<br>35 kap. 7 § IL) men har kodifierat praxis i ytterligare några fall (se t.ex.<br>12 kap. 28 § IL).</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>480</p>
<h2>Omfattningen</h2>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Regeringens förslag: Lagförslaget innehåller, med enstaka undantag,<br>samtliga regler om beräkning av underlaget för kommunal och statlig<br>inkomstskatt samt om beräkning av skatten och skattereduktion.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket, Kammarrätten i Stockholm och<br>Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet tillstyrker att IL omfattar de<br>regler som SLK har placerat där. Handelshögskolan i Stockholm anser att<br>övervägande skäl talar för att även lagarna om särskilda inkomstskatte-<br>former för utomlands bosatta systematiskt hör hemma i en inkomstskat-<br>telag. Skogsstyrelsen och Svenska Revisorsamfundet SRS anser att lagen<br>om skatt på ränta på skogskontomedel borde tas med. Svenska Revisor-<br>samfundet SRS vill vidare ta med lagen om fastighetsskatt. Kammar-<br>rätten i Jönköping vill gå något steg längre än vad SLK föreslår och ta in<br>i vart fall vissa av lagarna av speciell karaktär (se nedan under rubriken<br>Undantag). Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att kyrkoavgiften,<br>begravningsavgiften och den kyrkoantikvariska skatten, som har före-<br>slagits i SOU 1997:42, SOU 1997:43 och SOU 1997:46, bör inarbetas i<br>IL eller i vart fall bli föremål för överväganden under lagstiftningsarbe-<br>tet.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Reglerna om kommunal och statlig inkomstskatt</p>
<p>En första fråga är vilka regler som skall tas in i den nya inkomstskatte-<br>lagen. Att innehållet i de två grundläggande lagarna, KL och SIL, samt<br>ett antal kompletterande lagar till dessa i allt väsentligt hör dit är själv-<br>klart. Vid sidan av dessa finns emellertid ytterligare lagar som kan sägas<br>avse inkomstskatt. Dessa är av tre slag. Den första kategorin är lagarna<br>om särskilda inkomstskatteformer för utomlands bosatta (kupongskatt<br>samt särskilda inkomstskatter för artister och andra utomlands bosatta).<br>Den andra kategorin är lagarna om särskilda skatter som på olika sätt<br>kompletterar inkomstskatten (statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på<br>pensionsmedel samt skatt på ränta på skogskonto och upphovsmanna-<br>konto). Slutligen finns lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt<br>och lagen (1997:324) om begränsning av skatt. Lagrådet har inga in-<br>vändningar mot det urval av författningar som tagits med i IL.</p>
<p>Att ta med lagarna i den första kategorin om särskilda inkomstskatte-<br>former för utomlands bosatta, som Handelshögskolan i Stockholm vill, är<br>kanske teoretiskt riktigt eftersom de ersätter den kommunala och den<br>statliga inkomstskatten. Det blir också lättare att hitta bestämmelserna.<br>Mot detta talar emellertid att skattebasen är olika och att skatterna räknas<br>ut på olika sätt. Man har således inte någon större fördel av att skatterna<br>behandlas i samma lag och IL blir i så fall mer omfattande och svårhan-<br>terlig. Också lagarna i den andra kategorin (kompletterande lagar) blir</p>
<p>481</p>
<p>16 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<p>lättare att hitta, men även dessa lagar har en annorlunda skattebas och Prop. 1999/2000:2<br>skatteuträkning. För att IL inte skall bli alltför omfattande bör den be-<br>gränsas till reglerna om kommunal och statlig inkomstskatt, inklusive<br>expansionsmedelsskatt (i IL benämnd expansionsfondsskatt). Att expan-<br>sionsfondsskatten tas med trots att skattebasen är annorlunda beror på att<br>avdrag görs vid inkomsttaxeringen för belopp som sätts av till fonden<br>och att motsvarande avdrag i vissa fall skall återföras. Vidare är bestäm-<br>melserna om beräkning av underlaget för avdrag för avsättning till ex-<br>pansionsfond till stora delar desamma som bestämmelserna om beräk-<br>ning av underlaget för räntefördelning.</p>
<p>Bestämmelserna om avräkning av utländsk skatt omfattar inte bara in-<br>komstskatt utan även fastighetsskatt och avkastningsskatt på pensions-<br>medel och kan därför inte sägas naturligt ansluta sig till inkomstskatten.<br>Lagen om begränsning av skatt har närmare anknytning till förmögen-<br>hetsskatten än till inkomstskatten. Inte heller denna kategori tas därför in<br>i IL.</p>
<p>Bestämmelserna om skattereduktion, som i dag finns i skattebetal-<br>ningslagen (1997:483), hör mer ihop med de materiella reglerna om<br>skattens storlek än med reglerna om hur man fastställer och tar in skatten.<br>Bestämmelserna har därför tagits med i IL.</p>
<p>I den utsträckning de lagar som arbetet omfattar innehåller bestämmel-<br>ser om förfarandet eller uppgiftsskyldigheten flyttas dessa till taxerings-<br>lagen (1990:324) eller lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-<br>trolluppgifter.</p>
<p>När det gäller avgifter till Svenska kyrkan och andra registrerade<br>trossamfund föreskrivs det i 4 § i den numera antagna lagen (1999:291)<br>om avgift till registrerat trossamfund att avgifter som tas in med statlig<br>hjälp beräknas på grundval av den till kommunal inkomstskatt beskatt-<br>ningsbara inkomsten. För begravningsavgifter finns numera bestämmel-<br>ser i 9 kap. begravningslagen (1990:1144). Enligt 9 kap. 3 § begravnings-<br>lagen beräknas också begravningsavgift på grundval av den skattskyldi-<br>ges till kommunal inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomst. Nå-<br>gon kyrkoantikvarisk avgift har inte införts. Det behövs därför inga sär-<br>skilda bestämmelser om avgifter i IL.</p>
<p>Undantag</p>
<p>Det har gjorts vissa undantag från principen att lagförslaget skall inne-<br>hålla samtliga materiella regler om kommunal och statlig inkomstskatt.<br>För det första har lagar som det finns förslag om att upphäva utelämnats.<br>För det andra har vissa lagar av speciell karaktär inte tagits med. Slutli-<br>gen har sådana lagar inte tagits med som har förlorat sin aktualitet när<br>den nya inkomstskattelagstiftningen träder i kraft eller som då kommer<br>att förlora den inom kort. (Här används beteckningen lagar på alla för-<br>fattningar med sådant innehåll att lagformen numera skall användas.)<br>Kammarrätten i Jönköping vill ta med i vart fall vissa av bestämmelserna<br>i lagarna av mera speciell karaktär. Kammarrätten har emellertid inte</p>
<p>482</p>
<p>angett vilka bestämmelser den avser eller varför de skall tas med. Rege-<br>ringen finner inte skäl att avvika från SLK:s förslag.</p>
<p>De lagar som har utelämnats på grund av förslag om upphävande är:</p>
<p>1. förordningen (1947:339) om rätt att vid taxering för inkomst njuta<br>avdrag för avgifter till vissa stiftelser, m.m.,</p>
<p>2. förordningen (1948:497) om rätt att vid taxering för inkomst njuta<br>avdrag för avgifter till vissa stiftelser, m.m.,</p>
<p>3. förordningen (1950:25) om rätt att vid taxering för inkomst njuta<br>avdrag för avgifter till Stiftelsen Trävaruindustriens konjunkturutjäm-<br>ningsfond, m.m.,</p>
<p>4. förordningen (1951:148) om rätt att vid taxering för inkomst njuta<br>avdrag för avgifter till vissa stiftelser, m.m.,</p>
<p>5. förordningen (1951:149) om rätt att vid taxering för inkomst njuta<br>avdrag för avgifter till viss av Aktiebolaget Tegefors verk grundad stif-<br>telse, m.m., och</p>
<p>6. kungörelsen (1959:82) om skattefrihet för vissa anslag från lågkon-<br>junkturfond m.m.</p>
<p>Dessa lagar har föreslagits upphävda av Stiftelse- och föreningsskatte-<br>kommittén, som anser att frågan om stiftelsernas skattskyldighet i stället<br>bör bedömas enligt de allmänna reglerna (SOU 1995:63 s. 243). Rege-<br>ringen tar inte upp den frågan här, utan återkommer till den i samband<br>med behandlingen av Stiftelse- och föreningsskattekommitténs förslag.</p>
<p>De lagar som har lämnas utanför på grund av deras speciella karaktär<br>är:</p>
<p>1. förordningen (1965:29) om skattefrihet för ersättning till offer för<br>nationalsocialistisk förföljelse,</p>
<p>2. lagen (1971:118) om skattefrihet för ersättning till neurosedynska-<br>dade,</p>
<p>3. lagen (1988:177) om skattefrihet för viss ersättning från Tyska De-<br>mokratiska Republiken,</p>
<p>4. lagen (1988:1461) om skattefrihet för vissa ersättningar från Öster-<br>rike,</p>
<p>5. lagen (1998:1620) om beskattning av valutakursreserv, och</p>
<p>6. lagen (1999:290) om skattefrihet för prästlönetillgångar vid 2001-<br>2010 års taxeringar.</p>
<p>Lagen under 5 är tillämplig bara t.o.m. 2005 års taxering, varför den<br>har lämnats utanför. Lagen under 6 gäller både inkomstskatt och förmö-<br>genhetsskatt. För att slippa splittra upp lagen, som för övrigt är tidsbe-<br>gränsad t.o.m. 2010 års taxering, har den lämnats utanför.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>483</p>
<p>6.1</p>
<h2>Dispositionen</h2>
<h3>En eller flera lagar</h3>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Regeringens forslag: Samtliga bestämmelser samlas i en enda lag,<br>inkomstskattelagen.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.<br>Remissinstanserna: Remissinstanserna är överlag positiva.</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Bestämmelserna är svåra att hitta</p>
<p>Ett av problemen med dagens lagstiftning är svårigheten att hitta den<br>bestämmelse man söker.</p>
<p>En orsak till denna svårighet är den oklara fördelningen av bestäm-<br>melserna mellan KL och SIL. Detta är särskilt påtagligt i inkomstslaget<br>näringsverksamhet. Bestämmelserna for de tre inkomstslag som numera<br>slagits samman till inkomstslaget näringsverksamhet fanns ursprungligen<br>i KL. I samband med att den kommunala beskattningen av juridiska per-<br>soner slopades fördelades dessa bestämmelser mellan KL och SIL. Såda-<br>na regler som uteslutande gällde juridiska personer flyttades över till SIL.<br>I vissa fall där en överflyttning till SIL skulle ha krävt en mera omständ-<br>lig reglering fick dock bestämmelserna stå kvar i KL. Bestämmelser som<br>gällde enbart fysiska personer eller såväl fysiska som juridiska personer<br>fick stå kvar i KL.</p>
<p>Ytterligare en orsak till svårigheten att hitta är att många regler står i<br>kompletterande lagstiftning, dvs. i andra lagar än KL och SIL, och därför<br>är mer eller mindre okända.</p>
<p>Olika alternativ</p>
<p>SLK övervägde följande alternativ för att komma till rätta med proble-<br>men:</p>
<p>1. En kommunal inkomstskattelag och en statlig inkomstskattelag.</p>
<p>2. Tre separata lagar för inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och<br>kapital samt en gemensam lag med allmänna bestämmelser och bestäm-<br>melser for beräkning av skatten.</p>
<p>3. Två lagar, en för fysiska personer och en för juridiska personer.</p>
<p>4. En heltäckande inkomstskattelag.</p>
<p>SLK stannade for alternativ 4 med följande motivering.</p>
<p>"Alternativen 1, 2 och 3 leder antingen till att många regler med iden-<br>tiskt eller likartat innehåll måste tas in i de olika lagarna eller till att<br>den materiella regleringen i många fall måste göras genom hänvisning-<br>ar mellan lagarna.</p>
<p>484</p>
<p>Att ta in bestämmelser med samma, eller så gott som samma, inne-<br>håll i de olika lagarna är inte invändningsfritt. Det kan medföra pro-<br>blem vid ändringar i bestämmelserna. Om tillägg och justeringar sker<br>så att det blir skillnader i formuleringarna, kan praxis lätt gå i olika<br>riktningar. Det kan också skapa osäkerhet om vilka likheterna och<br>skillnaderna är.</p>
<p>Man kan i stället bygga upp ett system med hänvisningar mellan la-<br>garna. Men också ett sådant system har nackdelar. Ett skäl att ha sepa-<br>rata lagar för olika inkomstslag eller för olika skattskyldiga är att det<br>kan bli lättare att hitta just de bestämmelser som man söker i den aktu-<br>ella lagen. Om man blir hänvisad till en annan lag, har fördelen med<br>separata lagar gått förlorad. Då kan det vara bättre att hänvisa inom en<br>lag.</p>
<p>Att separera reglerna enligt alternativ 1, som motsvarar dagens upp-<br>delning, har vi avfärdat. Uppdelningen känns inte aktuell. Visserligen<br>innebär det för juridiska personer att de bara behöver tillämpa en lag.<br>Men för fysiska personer är bestämmelserna om beräkningen av över-<br>skott eller underskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet de-<br>samma.</p>
<p>När det gäller alternativ 2 kan tilläggas att det i dag sällan är något<br>problem att avgöra var reglerna för ett visst inkomstslag är placerade.<br>Problemet är i stället att hitta bestämmelserna inom ett inkomstslag.<br>Det som talar mot alternativet är framför allt att det finns en hel del be-<br>stämmelser som är gemensamma för de olika inkomstslagen.</p>
<p>Alternativ 3 har visserligen en hel del förtjänster men nackdelarna<br>överväger. Det är ofta svårt att avgöra vilka bestämmelser som gäller<br>för en viss typ av skattesubjekt. Behovet av en uppdelning finns hu-<br>vudsakligen i inkomstslaget näringsverksamhet. Samtidigt uppkommer<br>det problem i detta inkomstslag. Där krävs en omfattande dubbelregle-<br>ring eller hänvisningsapparat. Detsamma gäller i fråga om beräkning<br>av kapitalvinster och kapitalförluster.</p>
<p>När det gäller alternativ 4 krävs också vissa hänvisningar. En fördel<br>är dock att hänvisningarna håller sig inom samma lag. Man kan ha en<br>enhetlig begreppsapparat. En nackdel är att en stor lag kan bli oöver-<br>skådlig. Tillämparen kan emellertid ledas rätt genom en logisk upp-<br>byggnad med kapitel och mellanrubriker.”</p>
<p>SLK har också övervägt att ha en särskild lag för utlandsfirågor, men för-<br>kastat detta alternativ. Den enda remissinstans som berört frågan är Han-<br>delshögskolan i Stockholm, som delar SLK:s uppfattning. Det finns<br>mycket fa regler som gäller enbart för utländska förhållanden och de<br>regler som finns avser mycket disparata företeelser. Det är därför inte<br>meningsfullt att ha en sådan lag. En annan möjlighet vore att utforma en<br>lag för dem som är begränsat skattskyldiga i Sverige. Ett stort antal be-<br>stämmelser, däribland de flesta i inkomstslaget näringsverksamhet, kan<br>emellertid bli tillämpliga även för begränsat skattskyldiga, varför inte<br>heller det alternativet är lämpligt.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>485</p>
<p>SLK:s slutsats var att bestämmelserna skall samlas i en enda lag. Re-<br>missinstanserna är positiva till förslaget. Regeringen delar också denna<br>uppfattning.</p>
<h3>6.2 Inkomstskattelagens indelning</h3>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Regeringens förslag: Inkomstskattelagen delas in i 66 kapitel, som<br>bildar tolv avdelningar. De första tre avdelningarna innehåller grund-<br>läggande bestämmelser och definitioner, skattskyldighetsregler samt<br>gemensamma bestämmelser om skattefria inkomster och om utgifter<br>som inte skall dras av. Följande tre avdelningar innehåller bestämmel-<br>ser för de tre inkomstslagen. Därefter följer avdelningar om kapital-<br>vinster och kapitalförluster, fåmansföretag och fåmanshandelsbolag,<br>pensionssparande samt familj ebeskattning och värdering av inkomster<br>i annat än pengar. Slutligen finns det en avdelning om allmänna av-<br>drag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag samt en om skatteberäkning.</p>
<p>Paragraferna delas inte in i moment och det finns inte några anvis-<br>ningspunkter.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Också när det gäller inkomstskattelagens indel-<br>ning är remissinstanserna överlag positiva. I olika detaljfrågor har re-<br>missinstanserna dock åtskilliga invändningar. Dessa redovisas i kom-<br>mentarerna till de aktuella bestämmelserna. I två allmänna frågor finns<br>avvikande meningar.</p>
<p>Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet ifrågasätter omfattningen<br>av antalet underrubriker, särskilt de kursiverade. Övriga remissinstanser<br>som yttrat sig i frågan är emellertid positiva, t.ex. Kammarrätten i Stock-<br>holm, Kammarrätten i Jönköping och Juridiska fakulteten vid Lunds uni-<br>versitet.</p>
<p>Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet uppskattar försöket att ge-<br>nom hänvisningar underlätta sökandet i lagförslaget, men vill samtidigt<br>varna för risken att dessa hänvisningar kan ge intryck av att vara del i ett<br>heltäckande system. Det gäller såväl hänvisningar till andra bestämmel-<br>ser i IL som hänvisningar till andra lagar. Fakulteten anser att det bör<br>utredas om fördelarna överväger nackdelarna. Näringslivets Skattedele-<br>gation ser också en fara i att hänvisa till andra lagar. Risken är att läsaren<br>förleds att tro att uppräkningen i hänvisningsparagrafen är fullständig.<br>Kammarrätten i Stockholm anser att systemet med hänvisningar är<br>strukturerat och lättillgängligt. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet<br>anser att tillgängligheten underlättas genom hänvisningar till andra lag-<br>rum som behandlar samma fråga.</p>
<p>När det gäller inkomstslaget näringsverksamhet har flera remissinstan-<br>ser haft synpunkter på ordningsföljden på kapitlen. Dessa synpunkter<br>redovisas i inledningen till kommentaren till avdelning V Inkomstslaget<br>näringsverksamhet. Vissa remissinstanser vill flytta bestämmelser mellan<br>eller inom kapitel. Dessa synpunkter redovisas i de aktuella kapitlen.</p>
<p>486</p>
<h4>Skälen for regeringens förslag</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Indelning efter inkomstslag</p>
<p>SLK har fört samma resonemang om hur en gemensam lag skall delas in<br>som man gjorde när det gäller om bestämmelserna skall finnas i en eller<br>flera lagar, se avsnitt 6.1. En sådan indelning som motsvarar alternativ 1<br>(kommunal - statlig skatt) har därför förkastats. Alternativ 3 (fysiska -<br>juridiska personer) har ansetts ha samma negativa effekter som att dela in<br>bestämmelserna i två lagar. Kommittén har kommit fram till att det är<br>bättre att tydligare markera - ofta genom mellanrubriker - om bestäm-<br>melserna gäller för fysiska personer/enskilda näringsidkare, juridiska<br>personer eller delägare i handelsbolag.</p>
<p>Det alternativ som SLK har utformat IL efter motsvarar alternativ 2,<br>nämligen att lagen delas in efter inkomstslagen. Det är en indelning som<br>vi har haft i Sverige sedan KL tillkom. Någon kritik har inte riktats mot<br>en sådan indelning. Regeringen instämmer i att denna indelning är den<br>bästa.</p>
<p>Indelningen kan vara mer eller mindre konsekvent genomförd. Det<br>finns ganska många regler som inte alls är kopplade till ett visst inkomst-<br>slag, t.ex. vissa skattskyldighetsbestämmelser, och regler som är gemen-<br>samma för alla eller två inkomstslag, t.ex. bestämmelserna i 19 och 20 §§<br>KL. SLK har i vissa fall flyttat regler som är gemensamma för inkomst-<br>slagen till något av dem. Bestämmelserna i 19 och 20 §§ KL om mervär-<br>desskatt och representation har t.ex. flyttats till inkomstslaget närings-<br>verksamhet med hänvisningar från övriga inkomstslag. I andra fall har ett<br>antal grupper av regler som kommer från flera inkomstslag samlats ihop<br>och lagts i avdelningar efter inkomstslagen, t.ex. en avdelning om få-<br>mansföretag och fåmanshandelsbolag och en avdelning om pensionsspa-<br>rande. Även denna indelning är enligt regeringens mening motiverad.</p>
<p>Att tillskapa en avdelning med utlandsfrågor har förkastats av kom-<br>mittén av samma skäl som idén att ha en särskild lag för sådana frågor, se<br>avsnitt 6.1. Regeringen delar även denna uppfattning.</p>
<p>Avdelningarnas innehåll</p>
<p>Kommittén har delat in IL i avdelningar. I avdelning I finns vissa inle-<br>dande bestämmelser samt definitioner av begrepp och förklaringar till<br>hur vissa termer och uttryck används i IL. Därefter har skattskyldighets-<br>bestämmelsema placerats i avdelning II. Avdelning III är gemensam för<br>alla inkomstslag och innehåller bestämmelser om inkomster och utgifter<br>som inte skall påverka inkomstskatten. Sedan kommer tre avdelningar<br>IV-VI med de olika inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital.<br>Därefter följer fyra ”gemensamma avdelningar”. Avdelning VII innehål-<br>ler bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster och är gemensam<br>för inkomstslagen kapital och näringsverksamhet. Avdelning VIII om<br>fåmansföretag och fåmanshandelsbolag är gemensam för samtliga in-<br>komstslag. Avdelning IX om pensionssparande gäller i alla tre inkomst-</p>
<p>487</p>
<p>slagen och innehåller även bestämmelser om vissa allmänna avdrag. Av-<br>delning X innehåller bestämmelser om familjebeskattning och värdering<br>av inkomster i annat än pengar. Allmänna avdrag, grundavdrag samt<br>sjöinkomstavdrag finns i avdelning XI. I avdelning XII finns bestämmel-<br>ser om beräkning av skatten.</p>
<p>Indelningen har inte kommenterats av remissinstanserna. Lagrådet ut-<br>talar att den i lagrådsremissen föreslagna indelningen i avdelningar<br>(vilken motsvarar kommitténs förslag) framstår i allt väsentligt som än-<br>damålsenlig. Regeringen anser att kommitténs förslag är lämpligt.</p>
<p>Kapitlens uppbyggnad</p>
<p>De olika avdelningarna har i sin tur delats in i sammanlagt 62 kapitel.<br>Kommittén diskuterade först möjligheten att dela in de tre inkomstslagen<br>i bestämmelser som avgränsar inkomstslaget, inkomst- och utgiftsbe-<br>stämmelser, samt bestämmelser som reglerar beskattningstidpunkten och<br>hur resultatet räknas fram. Kommittén resonerade på följande sätt.</p>
<p>”När det gäller inkomstslaget tjänst passar en sådan indelning bra. Den<br>finns redan i KL. När det gäller näringsverksamhet skulle det gå att gö-<br>ra en sådan indelning, med undantag för bestämmelser om hur kapital-<br>vinster och kapitalförluster beräknas. Men det krävs också ett antal<br>särbestämmelser beroende på skattesubjektets karaktär. Det som fram-<br>för allt talar mot att ha ett kapitel för intäkter och ett för kostnader är<br>dels att dessa kapitel skulle bli alltför omfattande, dels att vissa intäkts-<br>och kostnadsbestämmelser är så förknippade med varandra att en upp-<br>delning minskar förståelsen för reglerna. I inkomstslaget kapital skulle<br>det fungera med en sådan uppställning när det gäller vissa delar men<br>inte i fråga om t.ex. kapitalvinstberäkning och uthyrning av bostäder.”</p>
<p>SLK kom fram till att i stället för att ha en sådan indelning är det bättre<br>att varje inkomstslag struktureras så att den mest ändamålsenliga indel-<br>ningen skall uppnås.</p>
<p>Dessa frågor har inte kommenterats särskilt av remissinstanserna. Lag-<br>rådet uttalar att den i lagrådsremissen föreslagna indelningen i kapitel<br>(vilken bygger på SLK:s förslag) framstår i allt väsentligt som ändamåls-<br>enlig och detsamma gäller dispositionen av de enskilda kapitlen. Rege-<br>ringen följer SLK:s förslag. Hur indelningen har gjorts finns redovisat i<br>inledningen till varje inkomstslag.</p>
<p>Lagrådet tar dock upp frågan hur reglerna om en avgränsning av in-<br>komstslagen och bestämmelserna om vilka inkomster som skall tas upp<br>skall förhålla sig till varandra och anför bl.a. följande. Det kan ifrågasät-<br>tas om det är en lämplig ordning att det finns ett inledande kapitel med<br>avgränsningsregler medan bestämmelserna om vilka inkomster som skall<br>tas upp respektive inte tas upp finns i ett följande kapitel. En naturlig<br>utgångspunkt är att de inkomster som avgränsas till ett visst inkomstslag<br>också tas upp till beskattning. Det kan tyckas vara en onödig omgång att i<br>ett särskilt kapitel på nytt ange inkomster och föreskriva att de skall tas</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>488</p>
<p>upp. Det finns emellertid ett behov av en omfattande reglering som anger<br>vilka av de inkomster som hör till ett visst inkomstslag som inte skall tas<br>upp eller som skall tas upp med vissa begränsningar. En sådan reglering<br>passar mindre väl i ett avgränsningskapitel. Det kan då vara lämpligt att<br>inleda det följande kapitlet med en allmän bestämmelse om att de in-<br>komster som hör till inkomstslaget skall tas upp om inte annat anges. Om<br>man väljer en sådan ordning måste man givetvis se till att den allmänna<br>bestämmelsen omfattar alla inkomster som avgränsas till inkomstslaget.<br>Vidare bör man i övrigt i detta kapitel undvika att räkna upp inkomster<br>som skall tas upp, eftersom det innebär en dubbelreglering och skapar<br>osäkerhet om hur bestämmelserna förhåller sig till varandra. Lagrådet<br>återkommer till denna fråga i anslutning till varje inkomstslag.</p>
<p>Regeringen vill först klargöra att inkomstkapitlen inte inleds med en<br>sådan allmän bestämmelse om att de inkomster som hör till inkomstsla-<br>get skall tas upp. Det SLK gjort är i stället att inleda kapitlen med en hu-<br>vudregel som täcker de vanligaste inkomsterna i inkomstslaget. Sedan<br>följer kompletterande bestämmelser i övriga kapitel i inkomstslaget. Det-<br>samma gäller i fråga om utgifter. Regeringen menar att Lagrådets förslag<br>leder till ett cirkelresonemang och att det skulle leda till att ett antal be-<br>stämmelser behöver tas bort. Det skulle i sin tur leda till att lagen gav en<br>sämre information till läsarna än vad de far i det av SLK framlagda för-<br>slaget. Regeringen ser det i stället så att avgränsningskapitlen ger infor-<br>mation om till vilket inkomstslag olika inkomster och utgifter skall hän-<br>föras. När man sedan läser de kommande kapitlen får man information<br>om i vilken utsträckning inkomster och utgifter i inkomstslaget skall tas<br>upp respektive dras av. Regeringen återkommer till denna fråga bl.a. i<br>kommentaren till 42 kap. 1 § IL.</p>
<p>Regeringen följer SLK:s förslag, med undantag för att det efter inar-<br>betandet av nytillkomna bestämmelser finns 66 kapitel.</p>
<p>Mellanrubriker och inledande paragrafer</p>
<p>För att underlätta läsningen inom ett kapitel finns det många mellan-<br>rubriker och de flesta kapitel inleds med en paragraf som upplyser om<br>kapitlets innehåll. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser att<br>antalet mellanrubriker är för stort. Övriga remissinstanser är emellertid<br>positiva. Regeringen följer SLK:s förslag, men lägger till ytterligare ru-<br>briker efter förslag av Lagrådet.</p>
<p>Lagrådet anför att till skillnad från vad som varit vanligt i svensk lag-<br>stiftning inleds de flesta kapitel i IL med en eller ett par paragrafer som<br>anger vad kapitlet innehåller. Lagrådet har ingen erinran mot en sådan<br>teknik utan föreslår att fler kapitel skall inledas med sådana paragrafer.</p>
<p>Lagrådet konstaterar emellertid att de inledande avsnitten mera sällan<br>har underrubriker trots att flertalet andra avsnitt inom kapitlen har egna<br>underrubriker, vilket kan ge intrycket att bestämmelserna i dessa avsnitt<br>är av en annan karaktär än övriga bestämmelser. Lagrådet föreslår att<br>sådana bestämmelser förses med avsnittsrubriken ”Innehåll” för att läsa-<br>ren snabbt skall kunna se att det rör sig om vad man kan kalla en inne-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>489</p>
<p>hållsförteckning och inte en materiell reglering. Lagrådet konstaterar att<br>vissa paragrafer som saknar rubrik innehåller regler av materiell karaktär.<br>Dessa bestämmelser bör förses med en rubrik som upplyser vad reglerna<br>handlar om. Lagrådet återkommer till dessa frågor i sitt yttrande över<br>46 kap. 1 § IL och Lagrådet noterar att paragrafen, efter en omredigering,<br>utgör en ren upplysning om innehållet i 46 kap. och bör bilda en egen<br>paragraf med rubriken ”Innehåll”.</p>
<p>Regeringen följer Lagrådets förslag att föra in fler paragrafer som an-<br>ger kapitlets innehåll, se t.ex. 40 kap. 1 § och 57 kap. 1 § IL. Likaså föl-<br>jer regeringen Lagrådets förslag att ta in underrubriker framför alla av-<br>snitt, dvs. även de inledande avsnitten. Rubriken Innehåll är då en lämp-<br>lig rubrik.</p>
<p>Regeringen vill dock framhålla att många av de inledande bestämmel-<br>serna också innehåller materiella regler. I många fall bildar den inledande<br>paragrafen en ram för vad kapitlet skall tillämpas på. Ett exempel är just<br>46 kap. 1 § IL, där det står. ”1 detta kapitel finns särskilda bestämmelser<br>om kapitalvinst vid avyttring av privatbostadsrätter och näringsbostads-<br>rätter. ...” Genom att denna bestämmelse finns behöver man inte inleda<br>alla paragrafer med att de gäller vid avyttring av privatbostadsrätter och<br>näringsbostadsrätter. Det finns remissinstanser som har påpekat att vissa<br>regler fått en för vid utformning. Ett exempel på en sådan synpunkt är att<br>bestämmelsen i 50 kap. 9 § IL gör att alla kapitalförluster får dras av med<br>70 %. Där står ”1 inkomstslaget kapital skall 70 procent av en kapital-<br>förlust dras av.”. Här menar regeringen att denna paragraf inte kan läsas<br>helt isolerat. Genom att det i 50 kap. 1 § IL står ”1 detta kapitel finns sär-<br>skilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av andelar i svenska<br>handelsbolag.” så gäller bestämmelsen i 50 kap. 9 § bara kapitalförluster<br>vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag. Trots detta påpekande<br>anser regeringen att rubrikerna kan ha lydelsen Innehåll. Rubrikerna i<br>svenska lagar anses ju inte ha någon självständig materiell innebörd utan<br>är till för att hjälpa läsaren att hitta rätt.</p>
<p>Hänvisningar</p>
<p>På många ställen finns det upplysningar om att det finns särskilda be-<br>stämmelser och var de är placerade, se t.ex. 14 kap. 22 §, 18 kap. 12 §<br>och 56 kap. 8 § IL. Dessa upplysningar har tagits med av pedagogiska<br>skäl för att läsaren skall hitta andra bestämmelser som har samband med<br>den aktuella frågan. Det finns också bestämmelser med hänvisningar till<br>andra lagar, se t.ex. 3 kap. 21 §, 6 kap. 18 § och 39 kap. 5 § IL.</p>
<p>Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet ifrågasätter båda dessa ty-<br>per av hänvisningar och Näringslivets Skattedelegation ifrågasätter den<br>sistnämnda typen av hänvisningar. Övriga remissinstanser som har yttrat<br>sig är positiva till hänvisningar. Dessa hänvisningar underlättar för läsar-<br>na att hitta relevanta lagrum i IL eller andra aktuella lagar. Det är inte<br>fråga om några dubbelregleringar. Hänvisningarna är inte nödvändiga<br>men den pedagogiska vinsten är stor. Risken att en läsare kan bli miss-<br>ledd så att han inte hittar en relevant bestämmelse eller lag förefaller<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>490</p>
<p>mindre än att en läsare inte hittar en sådan bestämmelse eller lag på<br>grund av att en hänvisning saknas. De av SLK intagna hänvisningarna<br>bör därför finnas med. Vidare har ytterligare några hänvisningar lagts till<br>i regeringens förslag.</p>
<p>Det kan nämnas att det finns ytterligare typer av hänvisningar, t.ex. att<br>vissa bestämmelser i andra lagrum skall tillämpas, se bl.a. 24 kap. 2 § IL.</p>
<p>När det gäller samtliga dessa typer av hänvisningar lämnas i allmänhet<br>uppgifter om vad eller vilka fall den särskilda bestämmelsen avser, se<br>t.ex. 2 kap. 3 § tredje-ferrite styckena IL. Detta görs för att underlätta för<br>läsaren att bedöma om han har anledning att ta del av den särskilda be-<br>stämmelsen.</p>
<p>Inga moment eller anvisningspunkter</p>
<p>Ett problem med KL och SIL är att paragraferna är långa, i vissa fall in-<br>delade i moment och i KL ofta kompletterade med anvisningspunkter.<br>Från början gav paragraferna i KL en ram för bestämmelserna medan<br>anvisningarna innehöll en förklaring och exemplifiering av lagtexten.<br>Enligt förarbetena var avsikten med anvisningar att underlätta taxerings-<br>arbetet. Man ville inte lämna för många frågor oreglerade eftersom man<br>befarade att det skulle leda till för mycket slitningar mellan de skattskyl-<br>diga och skattemyndigheterna.</p>
<p>KL:s ursprungliga ordning hade fördelar. Man kunde snabbt hitta den<br>grupp av bestämmelser som man sökte. Själva paragraferna kunde an-<br>vändas som en utförlig innehållsförteckning till anvisningarna. Av KL<br>kan man emellertid se att det har varit svårt att behålla denna uppbygg-<br>nad. Det har skett en mängd ändringar i lagtexten. Det är många gånger<br>en slump om en bestämmelse står i en paragraf eller i en anvisnings-<br>punkt. Det finns inte några nya lagar som är uppbyggda på detta sätt.<br>Termen anvisningar används inte längre för att meddela bindande före-<br>skrifter. Därför används den gängse metoden att skriva lagtext, dvs. lagen<br>delas in i kapitel och paragrafer.</p>
<p>Kommande ändringar</p>
<p>Att lagen delas in i 66 kapitel, varav många är relativt korta, underlättar<br>ändringar. Naturligtvis kommer det även med ett sådant system att finnas<br>behov av att införa paragrafer med bokstavsbeteckning (t.ex. 1 a §) för att<br>nya bestämmelser skall kunna få den mest logiska placeringen. Om det<br>med tiden blir för många sådana paragrafer i ett kapitel, kan kapitlet om-<br>arbetas. Detsamma gäller vid större regeländringar inom ett kapitel. In-<br>förs det helt nya regelkomplex är det ofrånkomligt att införa kapitel med<br>bokstavsbeteckning. Samtidigt kan det naturligtvis bli så att hela kapitel<br>försvinner när bestämmelserna ändras. Ibland kan en sådan lucka fyllas<br>ut av nya regelkomplex.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>491</p>
<h2>Språkliga frågor</h2>
<h3>Allmänna språkfrågor</h3>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Regeringens förslag: Meningsbyggnaden förenklas så långt som<br>möjligt. Moderna och allmänspråkliga ord och uttryck används.</p>
<p>Reglerna byggs i allmänhet upp med utgångspunkt i vad som skall<br>göras med inkomster och utgifter (objektsperspektiv) inte vem som<br>skall göra det (subjektsperspektiv). Presens används vanligen för att<br>beskriva de händelser som inträffar under beskattningsåret.</p>
<p>Maskulina former (han, honom, den skattskyldige) används som<br>gemensam beteckning för fysiska personer av båda könen och juridis-<br>ka personer.</p>
<p>Skall används normalt i stället för enbart presens (s.k. bjudande<br>presens) för att tala om vad som skall göras (skall tas upp som intäkt i<br>stället för tas upp som intäkt).</p>
<p>Ordet visa används för att markera vem som har bevisbördan.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. När det<br>gäller ordet visa fanns inte någon uttalad princip.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna är i allmänhet positiva när det<br>gäller de språkliga och redaktionella förändringarna.</p>
<p>De negativa synpunkter som har kommit fram berör i allt väsentligt<br>bytet av uttryckssätt. Landsorganisationen i Sverige framhåller att det är<br>viktigt att följa upp tolkningen av ändringarna i språkbruket så att det inte<br>leder till större materiella ändringar än som är avsett. Lantbrukarnas<br>Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund är negativa till bytet av ter-<br>minologi. Näringslivets Skattedelegation är positiv till den redaktionella<br>och språkliga förnyelsen, men reagerar mot att ordet bara skjuts in utan<br>att något är vunnet med det. Delegationen uttrycker också tveksamhet när<br>det gäller utbyte av uttryck och menar att ett sådant utbyte kan innebära<br>en ändring av sakinnehållet. Detta måste vägas mot fördelarna med för-<br>nyelsen. I beredningsarbetet bör de nya uttrycken prövas noga och om<br>det finns en risk för ändrad innebörd bör de gamla uttrycken väljas eller<br>så skall det klart markeras att någon ändrad innebörd inte är avsedd. Sve-<br>riges Advokatsamfund uttrycker samma restriktivitet när det gäller utbyte<br>av uttryck. Byggentreprenörerna menar att utbytet av vederlag mot er-<br>sättning kan leda till materiellt felaktiga resultat. Sveriges Aktieägares<br>Riksförbund menar att bytet från vederlag till ersättning orsakar onödig<br>förvirring.</p>
<p>Riksrevisionsverket tar upp frågan om en könsneutral utformning av<br>lagtexten och kommer fram till att en oberoende utredning bör pröva frå-<br>gan om en könsneutral utformning av svensk lagtext i allmänhet.</p>
<p>492</p>
<h4>Skälen for regeringens förslag</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Allmän förenkling av språk och meningsbyggnad</p>
<p>Målet är att göra de ofta komplicerade bestämmelserna så lättlästa som<br>möjligt. Därför har SLK försökt att undvika såväl krånglig menings-<br>byggnad som ålderdomliga och svårbegripliga ord och uttryck. Remiss-<br>instanserna har varit positiva och regeringen anser att kommitténs förslag<br>i allmänhet är bra.</p>
<p>Långa meningar har ofta brutits upp i punktuppställningar, antingen<br>som numrerade led eller som strecksatser. I valet mellan dessa har SLK<br>tagit hänsyn till om det finns eller kan antas uppkomma ett behov av att<br>hänvisa till de olika leden. Då har kommittén beaktat inte bara ett behov<br>av hänvisningar i lagtexten utan även mellan lagar och i t.ex. lagkom-<br>mentarer. När det behövs hänvisningar numreras leden. I rena definitio-<br>ner används som regel strecksatser, liksom i hänvisningar.</p>
<p>Många ålderdomliga eller svårbegripliga ord har bytts ut och moderna<br>former har använts, t.ex. gett i stället för givit.</p>
<p>Som exempel på ålderdomliga eller svårbegripliga ord har kommittén<br>nämnt vederlag och köpeskilling, som omväxlande används i skattelag-<br>stiftningen för att beteckna vad som betalas som ersättning vid ett köp. I<br>IL används uttrycket ersättning. Det kan nämnas att vederlag redan bytts<br>mot ersättning i flera nya lagar, bl.a. när 1968 års mervärdeskattelag er-<br>sattes av mervärdesskattelagen (1994:200). Några remissinstanser är ne-<br>gativa till detta byte. Regeringen delar kommitténs uppfattning att ordet<br>vederlag är så ålderdomligt att det inte längre passar i modem lagtext.</p>
<p>Flera remissinstanser vill att det tydligare skall markeras att någon<br>ändring inte är avsedd när termer och uttryck byts ut. I vissa fall har SLK<br>nämnt i författningskommentaren att ett uttryck har bytts ut utan att nå-<br>gon materiell ändring är avsedd. Ofta kommenteras dock inte bytet, men<br>även i dessa fall är naturligtvis avsikten att innebörden skall vara den-<br>samma som i dagens lagtext. Annars skulle det finnas sådana kommenta-<br>rer i så gott som samtliga paragrafer och det skulle bara tynga texten.<br>Regeringen kommer därför att tillämpa samma princip i författnings-<br>kommentaren, nämligen att i de fall en materiell ändring är avsedd så<br>påpekas det medan det normalt inte kommenteras att en ändring inte är<br>avsedd när termer och uttryck ändras. (Se också i avsnitt 4 under rubri-<br>ken Materiella frågor.)</p>
<p>Lagrådet uttalar att förslaget språkligt sett innebär en påtaglig förbätt-<br>ring i förhållande till dagens regler. I författningskommentaren återkom-<br>mer vi till Lagrådets synpunkter i olika lagrum.</p>
<p>Objektsperspektiv</p>
<p>Skatteregler kan utformas med utgångspunkt i inkomster och utgifter<br>{objektsperspektiv), de skattskyldiga {subjektsperspektiv) eller myndig-<br>heterna {myndighetsperspektiv). I dagens lagtext används samtliga alter-<br>nativ och det är svårt att se någon systematik i användningen. Eftersom</p>
<p>493</p>
<p>lagreglerna i de flesta fall riktar sig till både skattskyldiga och myndig-<br>heter är det som regel lämpligast med ett objektsperspektiv och flertalet<br>bestämmelser har utformats på det sättet.</p>
<p>I vissa fall är det dock naturligare med ett subjektsperspektiv, se t.ex.<br>bestämmelserna om skattskyldighet för fysiska personer i 3 kap. 8 § IL<br>och om återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond i<br>30 kap. 8-10 §§ IL. Myndighetsperspektivet används i sådana bestäm-<br>melser som ger myndigheter rätt att ge dispens, se t.ex. 58 kap. 9 § IL.</p>
<p>Tidsperspektivet</p>
<p>Den nuvarande skattelagstiftningen har sedan länge tidsmässigt haft sin<br>utgångspunkt i taxeringen. Reglerna anger vad som skall tas upp som<br>intäkt och vad som skall dras av som kostnad när olika händelser har in-<br>träffat under beskattningsåret. De händelser som ligger till grund för be-<br>skattningen beskrivs därför ofta i förfluten tid, och det tempus som an-<br>vänds är vanligen perfektum. Som exempel kan nämnas reglerna om av-<br>drag för ökade levnadskostnader vid resor i tjänsten i punkt 3 av anvis-<br>ningarna till 33 § KL. Det finns emellertid också bestämmelser som tar<br>sin utgångspunkt i de inträffade händelserna och därför är uttryckta i pre-<br>sens. Som exempel på detta kan nämnas reglerna om koncernbidrag i 2 §<br>3 mom. SIL.</p>
<p>I IL används vanligen presens för att beskriva de händelser som inträf-<br>far under beskattningsåret. Däremot används tempus för förfluten tid i<br>vissa fall när regleringen tar sikte på vad som sammanlagt inträffat under<br>beskattningsåret eller på sådant som bildar bakgrund till en händelse un-<br>der beskattningsåret. Dessutom används sådant tempus för händelser un-<br>der tidigare beskattningsår.</p>
<p>Genom att presens oftast används när det gäller händelser under be-<br>skattningsåret blir uttrycket under beskattningsåret i de flesta fall onödigt<br>(se t.ex. i kommentaren till 39 kap. 26 § IL). I några fa bestämmelser<br>behålls uttrycket som ett förtydligande (se kommentaren till 42 kap. 6 §<br>IL).</p>
<p>Könsneutral utformning</p>
<p>I skattelagstiftningen används - i enlighet med traditionellt språkbruk -<br>maskulinum när den person som avses inte är närmare definierad. Efter-<br>som det i skattelagstiftningen inte i något avseende finns olika regler för<br>män och kvinnor används inte någonstans femininum. Ord i maskulinum<br>som ofta förekommer i lagtexten är den skattskyldige, den anställde, ma-<br>ke, han, honom och denne.</p>
<p>SLK har tagit upp frågan om IL skall få en könsneutral utformning och<br>resonerat på följande sätt.</p>
<p>En könsneutral utformning kan uppnås på flera sätt. Ett är att genom-<br>gående använda dubbla former, den skattskyldige eller den skattskyldiga,<br>han eller hon, honom eller henne osv. Ett annat är att finna andra ut-<br>tryckssätt, t.ex. att använda en opersonligare, vanligen passiv, konstruk-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>494</p>
<p>tion, att använda pluralform eller att genomgående skriva t.ex. den skatt-<br>skyldiga personen i stället för den skattskyldige.</p>
<p>En nackdel är att sådana omformuleringar vanligen tynger texten i be-<br>tydande omfattning. Detta är särskilt olyckligt i skattelagstiftningen, ef-<br>tersom den redan i sak är så komplicerad. Trots kommitténs ansträng-<br>ningar att uppnå en lättläst och klar text har det inte kunnat undvikas att<br>den delvis är tung och invecklad. Att då ytterligare tynga texten med upp-<br>repningar enligt den förstnämnda metoden är inte lämpligt. Det är inte<br>heller en godtagbar metod att göra omskrivningar för att uppnå en oper-<br>sonligare text, om detta gör texten mindre lättläst.</p>
<p>Ett annat problem är att uttrycken, med undantag för den anställde och<br>make, ofta syftar inte bara på såväl män som kvinnor utan också på ak-<br>tiebolag, ekonomiska föreningar och andra juridiska personer som skall<br>beskattas. Uttryckssättet den skattskyldige eller den skattskyldiga, han<br>eller hon osv. ger läsaren intrycket av att bara fysiska personer avses. Ett<br>alternativ skulle då vara att använda dubbelformerna när bara fysiska<br>personer avses och använda maskulinum eller omskrivningar när både<br>fysiska och juridiska personer avses. Risken är dock att ett sådant skriv-<br>sätt skulle verka förvirrande.</p>
<p>SLK kom fram till att de nackdelar som inte kan undvikas vid en köns-<br>neutral utformning klart överväger fördelarna. Därför behölls maskuli-<br>num som gemensam beteckning för fysiska personer av båda könen och<br>juridiska personer. Regeringen delar SLK:s bedömning.</p>
<p>Bjudande presens</p>
<p>I lagspråket har s.k. bjudande presens traditionellt använts för att ut-<br>trycka vad som skall göras när vissa förutsättningar föreligger. Som ex-<br>empel kan straffbestämmelserna användas. I brottsbalken används vanli-<br>gen uttryckssättet: ”Den som ... dömes för ...” (i paragrafer som ändrats<br>på senare tid används formen döms) trots att det rör sig om ett påbud och<br>inte om en definition eller annan beskrivning. Uttrycket skall dömas fö-<br>rekommer också, särskilt i paragrafer som ändrats efter brottsbalkens<br>tillkomst. Även i straffbestämmelser utanför brottsbalken är det vanligt<br>med bjudande presens men formen skall dömas förekommer i många<br>lagar.</p>
<p>I den ursprungliga lydelsen av KL görs skillnad mellan påbud och de-<br>finitioner. Det föreskrivs alltså att något skall eller inte skall tas upp som<br>intäkt. Däremot används ”med ... förstås”, ”såsom ... betraktas”, ”till ...<br>räknas” och ”till... hänföres” genomgående utan skall.</p>
<p>Utvecklingen därefter har inneburit att bjudande presens börjat använ-<br>das i KL, sannolikt på grund av påverkan från språkbruket i andra lagar.<br>Inte minst gäller detta i nekande satser (”som intäkt tas inte upp”). Även i<br>SIL och övriga skattelagar finns bjudande presens och detta gäller även<br>lagar som tillkommit under de senaste åren. Det är svårt att urskilja några<br>principer för när bjudande presens eller former med skall används.</p>
<p>SLK anser att det är angeläget att ett konsekvent uttryckssätt används och<br>presenterar två alternativ. Det ena alternativet bygger på att det inledande</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>495</p>
<p>kapitlet innehåller påbudet om att beräkningen skall göras enligt be-<br>stämmelserna i de följande kapitlen och att dessa innehåller en närmare<br>beskrivning av hur beräkningen sker. Fördelarna med detta alternativ är<br>att man slipper den ibland inte helt enkla gränsdragningen mellan påbud<br>och definitioner och att texten blir kortare. Det andra alternativet är att<br>återgå till det ursprungliga uttryckssättet i KL, vilket innebär att skall<br>genomgående används i bestämmelser som har karaktär av påbud, medan<br>presens används i definitioner och andra beskrivningar. SLK kom fram<br>till att det sistnämnda alternativet överensstämmer bättre med riktlinjerna<br>för det nutida forfattningsspråket och att det ligger närmare det allmänna<br>språkbruket. SLK har utformat reglerna i enlighet med detta alternativ.</p>
<p>Inga remissinstanser har berört frågan om bjudande presens. Regering-<br>en följer kommitténs förslag att inte använda bjudande presens. När det<br>gäller uttrycket skall dras av återkommer vi emellertid i avsnitt 7.2.3.</p>
<p>Visa</p>
<p>Lagrådet påpekar att ordet visa används i olika betydelser i lagrådsremis-<br>sen. Ofta avses med detta ord att markera vem som har bevisbördan men<br>någon gång är avsikten att understryka att skattemyndigheten inte har<br>någon skyldighet att efterforska ett visst förhållande. På en del ställen<br>avser ordet emellertid att det skall gälla ett strängare beviskrav än nor-<br>malt. Lagrådet förordar att ordet visa reserveras för de båda förstnämnda<br>fallen. I det sistnämnda fallet kan t.ex. uttrycket klart framgå användas.</p>
<p>Regeringen har med anledning av Lagrådets yttrande omprövat an-<br>vändningen av termen visa i IL. Regeringen föreslår att termen bara an-<br>vänds när avsikten är att markera vem som har bevisbördan. I det remit-<br>terade lagförslaget användes ordet visa oftast for att markera bevisbördan<br>trots att det inte innebär något annat än vad som följer av allmänna regler<br>om bevisbördans placering. Det är enligt regeringens mening onödigt att<br>belasta IL med sådana regler. Ordet visa har därför i propositionen stru-<br>kits i 11 paragrafer nämligen 11 kap. 43 §, 16 kap. 5 och 24 §§, 17 kap.<br>22 §, 18 kap. 18 och 23 §§, 19 kap. 12 §, 29 kap. 13 §, 35 kap. 1 §,<br>39 kap. 24 § och 57 kap. 5 § IL. Ordet visa har också strukits i 21 kap.<br>10, 23 och 26 §§ IL. I motsvarande paragrafer anges i dag hur den skatt-<br>skyldige skall visa något, t.ex. med intyg från länsstyrelsen i fråga om<br>rationaliseringsforvärv. I IL har inte tagits med bestämmelser som inne-<br>håller vägledning om på vilket sätt den skattskyldige skall visa något.<br>Eftersom reglerna som anger hur bevisningen skall gå till har tagits bort<br>blir ordet visa onödigt i dessa paragrafer.</p>
<p>I de fall då ordet visa använts i lagrådsremissen för att ange att ett<br>strängare beviskrav ställs än normalt ersätts det, i enlighet med Lagrådets<br>förslag, med uttrycket klart framgår Som exempel på när visa ersätts<br>med klart framgår kan nämnas 16 kap. 20 § IL, som gäller förlust av<br>kontanter.</p>
<p>I bestämmelserna i 12 kap. står ordet visa kvar. Bestämmelserna om<br>ökade levnadskostnader är föremål for översyn av utredningen om ökade<br>levnadskostnader (dir. 1997:128). Utredningen förväntas komma med sitt</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>496</p>
<p>slutbetänkande under hösten. Det finns därför inte nu anledning att ändra<br>dessa bestämmelser. Också i ILP behålls ordet visa eftersom lagen inne-<br>håller fortsatt giltighet av upphävda regler.</p>
<h3>7.2      Vissa skatterättsliga uttryck</h3>
<h4>7.2.1      Inkomst-utgift, intäkt-kostnad eller intäktspost-</h4>
<h4>kostnadspost</h4>
<p>Regeringens förslag: Uttrycken inkomster och utgifter används när det<br>saknas periodanknytning. Inkomster används ibland också i en mer all-<br>män bemärkelse i olika uttryck for att tala om resultatet av vissa intäkter<br>och kostnader, bl.a. i skattskyldighetsbestämmelsema. Det används dock<br>inte för slutresultatet i ett inkomstslag.</p>
<p>Uttrycken intäkter och kostnader används for periodiserade inkomster<br>och utgifter.</p>
<p>Uttrycken intäktsposter och kostnadsposter används som en samlings-<br>beteckning for intäkter, balansposter och vissa poster som skall tas upp<br>bara vid taxeringen respektive kostnader, balansposter och vissa poster<br>som skall dras av bara vid taxeringen.</p>
<p>SLK:s förslag: I SLK:s förslag till IL används uttrycken inkomst, in-<br>täkt och intäktspost samt utgift, kostnad och avdragspost. Någon redogö-<br>relse for principerna för när de olika uttrycken används lämnas inte.</p>
<p>Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet tar<br>upp frågan hur orden inkomster och utgifter samt intäkter och kostnader<br>används. Fakulteten anser att det vore värdefullt med en genomgång av<br>principerna for hur dessa uttryck används. Näringslivets Skattedelegation<br>anser att SLK har blandat samman uttrycken intäkt-inkomst och kost-<br>nad-utgift-avdrag. Som exempel nämner delegationen 16 kap. 1 § IL där<br>det står ”Kostnader för att förvärva ... samt andra ränteutgifter ...”. Dele-<br>gationen påpekar att motsvarande bekymmer är minst lika stora i KL och<br>SIL och efterlyser en genomgång av uttrycken. Delegationen anser att det<br>är olämpligt att, vid sidan av de redan etablerade uttrycken, införa de nya<br>uttrycken intäktspost och avdragspost utan att klargöra den närmare in-<br>nebörden. Svenska Revisorsamfundet SRS efterlyser en översyn av termi-<br>nologin intäkt-kostnad, inkomst-utgift samt inbetalning-utbetalning.<br>Samfundet framhåller betydelsen av att termerna stämmer med gängse<br>företagsekonomiska definitioner och med kontantprincipen respektive<br>bokforingsmässiga grunder.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Intäkter och kostnader används nor-<br>malt som ett uttryck for periodiserade inkomster och utgifter. SLK an-<br>vänder oftast uttrycken intäkter och kostnader i de bestämmelser som<br>reglerar hur man beräknar skatteunderlaget. Men det finns också ett antal<br>bestämmelser i dessa kapitel som innehåller uttrycken inkomst och utgift.<br>I vissa fall beror det på att det är operiodiserade poster som avses, t.ex. i<br>SLK:s förslag till 18 kap. 3 § IL där det står att utgifter for att anskaffa<br>inventarier skall dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. I andra<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>497</p>
<p>fall är det inte så att man behandlar just operiodiserade poster, se t.ex. Prop. 1999/2000:2<br>SLK:s förslag till 16 kap. 3 § IL (16 kap. 2 § i regeringens förslag), som<br>reglerar utgifter för representation. Denna användning stämmer inte<br>överens med t.ex. SLK:s förslag till 16 kap. 26 § IL (16 kap. 27 § i rege-<br>ringens förslag), som reglerar kostnader för resor med egen bil.</p>
<p>Det är naturligtvis viktigt att ha en konsekvent användning av uttryck-<br>en. Regeringen har, till skillnad från kommittén, stannat för att i bestäm-<br>melserna om beräkning av skatteunderlaget normalt använda uttrycken<br>inkomster och utgifter när en viss typ av inkomst eller utgift behandlas.<br>När man skall avgöra om en inkomst eller utgift skall tas upp respektive<br>dras av behöver man vanligen inte ta ställning till när detta skall ske. Det<br>innebär således att i 16 kap. 2 § IL behålls uttrycket utgifter för repre-<br>sentation och i 16 kap. 27 § IL ändras uttrycket till utgifter för resor med<br>egen bil.</p>
<p>Eftersom det normalt är de periodiserade inkomsterna som tas upp till<br>beskattning liksom de periodiserade utgifterna som dras av står det i hu-<br>vudbestämmelserna för de olika inkomstslagen att inkomsterna skall tas<br>upp som intäkt (se 11 kap. 1 §, 15 kap. 1 § och 42 kap. 1 § IL) och att<br>utgifterna skall dras av som kostnad (se 12 kap. 1 §, 16 kap. 1 § och<br>42 kap. 1 § IL). I förhållande till kommitténs förslag har alltså orden som<br>kostnad lagts till i de sistnämnda lagrummen.</p>
<p>I de olika bestämmelserna om vad som skall tas upp eller dras av har<br>SLK skrivit att intäkterna/inkoms t er na skall tas upp som intäkt medan<br>kostnaderna/utgifterna skall dras av. Det är ologiskt att på inkomstsidan<br>säga att något skall tas upp som en periodiserad inkomst, medan det på<br>utgiftssidan inte sägs något om periodiserade utgifter. Regeringen anser<br>att uttryckssätten bör vara enhetliga för inkomst- och utgiftssidorna och<br>har stannat för att använda uttrycken att inkomsterna tas upp (dvs. som<br>intäkt utelämnas) och att utgifterna dras av. I vissa bestämmelser behövs<br>det en betoning att något skall tas upp som intäkt och inte som lagervärde<br>eller något annat, se t.ex. 17 kap. 28 § och 27 kap. 16 § andra stycket IL.<br>Där har som intäkt behållits.</p>
<p>I bestämmelserna om beskattningstidpunkten används uttryckssättet att<br>inkomsterna skall tas upp som intäkt och utgifterna skall dras av som<br>kostnad vid en viss tidpunkt. Där är det ju frågan om de periodiserade<br>inkomsterna och utgifterna. Dessa finns som huvudregler i inkomstslaget<br>tjänst i 10 kap. 8 och 13 §§ IL, i inkomstslaget näringsverksamhet i<br>14 kap. 2 § IL och i inkomstslaget kapital i 41 kap. 8 och 9 §§ IL. Men<br>det finns också ett antal andra bestämmelser i inkomstslagen om när in-<br>komster skall tas upp till beskattning och när utgifter skall dras av.</p>
<p>Det finns emellertid andra poster än sådana som normalt benämns in-<br>täkter och kostnader som skall påverka resultatet. Exempel på sådana<br>poster är balansposter som in- och utgående lager, pågående arbeten,<br>fordrings- och skuldposter. För att få med sådana poster vid beräkningen<br>av resultatet introducerade SLK uttrycken intäktspost och avdragspost,<br>som en samlingsbeteckning för alla poster som skall tas upp respektive<br>skall dras av i näringsverksamheten. Regeringen följer detta förslag med<br>den ändringen att avdragspost benämns kostnadspost. SLK använde ut-<br>trycken bara i inkomstslaget näringsverksamhet. Eftersom det kan före-</p>
<p>498</p>
<p>komma sådana poster också i de andra inkomstslagen (t.ex. i 12 kap. 36 §<br>och 47 kap. 9 och 10 §§ IL) används uttrycken i samtliga inkomstslag.</p>
<p>Den ändrade användningen av uttrycken har lett till att vissa av SLK<br>använda uttryck ändras. T.ex. kan nämnas att i kapitalvinstbestämmel-<br>sema används uttrycken anskaffningsutgift och forbättringsutgift i stället<br>för anskaffningskostnad och förbättringskostnad. I andra fall behålls vis-<br>sa uttryck eftersom de är så inarbetade eller svåra att ändra (t.ex. omkost-<br>nadsbeloppet).</p>
<p>SLK har i ett antal lagrum bytt uttrycket inkomster mot överskott eller<br>underskott när det handlar om resultatet i ett inkomstslag. Regeringen<br>anser att det är bra att ordet inkomster inte används i dessa bestämmelser,<br>se vidare i avsnitt 7.2.2.</p>
<p>Uttrycket inkomster har behållits som ett allmänt uttryck för intäkter,<br>kostnader och balansposter i en verksamhet. Ordet finns i t.ex. inkomst-<br>skatt, förvärvsinkomster, ackumulerad inkomst och inkomstberäkning.<br>Detta är sedan gammalt använda uttryck, som det inte finns någon anled-<br>ning att ändra på. Kommittén har också använt inkomster i skattskyldig-<br>hetsbestämmelsema (3-7 kap. IL). Skattskyldighetsbestämmelsema reg-<br>lerar om ett subjekt skall beskattas i Sverige och i så fall för vilka typer<br>av inkomster. De innehåller inga regler om att inkomsterna skall hänföras<br>till vissa perioder. Även i dessa bestämmelser kan inkomst behållas som<br>ett allmänt uttryck.</p>
<p>Svenska Revisorsamfundet SRS tar upp termerna inbetalningar och<br>utbetalningar. Dessa har av SLK använts för att uttrycka själva betal-<br>ningsflödet. Som exempel kan nämnas att ett belopp har betalats in på ett<br>pensionssparkonto (16 kap. 32 § IL) respektive har betalats ut till aktie-<br>ägare (42 kap. 17 § IL). Det finns inte anledning att kommentera dessa<br>uttryck vidare.</p>
<h4>7.2.2 Resultat respektive överskott eller underskott</h4>
<p>Regeringens förslag: Uttrycken överskottet eller underskottet eller<br>resultatet används för att uttrycka slutsumman i ett inkomstslag.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>SLK:s förslag: Kommittén använder uttrycket överskottet eller under-<br>skottet för att uttrycka slutsumman i ett inkomstslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Några remissinstanser - bl.a. Juridiska fakulteten<br>vid Uppsala universitet - påpekar att det i vissa bestämmelser saknas<br>regler för om resultatet blir noll kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I KL används ofta uttrycket inkomst<br>för resultatet i t.ex. ett inkomstslag. SLK har ändrat det till överskott eller<br>underskott och har motiverat det med att uttrycket inkomst ibland kan<br>föranleda tveksamhet om endast överskott avses eller om det avser såväl<br>överskott som underskott (se t.ex. kommentaren till 14 kap. 22 § IL i<br>SOU 1997:2).</p>
<p>Regeringen delar kommitténs uppfattning att uttrycket inkomst bör<br>bytas ut när det handlar om slutsumman i ett inkomstslag. Uttrycken</p>
<p>499</p>
<p>överskott och underskott används när det är just överskottet eller under-<br>skottet som avses, se t.ex. 1 kap. 5 § och 1 kap. 11 § IL. Uttrycket över-<br>skottet eller underskottet behålls också i vissa paragrafer där det står att<br>överskottet tas upp respektive att underskottet dras av, t.ex. i 36 kap. 1 §<br>IL. Uttrycket överskottet eller underskottet är emellertid långt och tynger<br>ibland lagtexten. Regeringen använder därför i stället uttrycket resultatet<br>i vissa bestämmelser. Det uttrycket kan stå för såväl ett positivt som ett<br>negativt resultat. Det kan också stå för resultatet noll.</p>
<h4>7.2.3 Skall eller får dras av</h4>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Regeringens förslag: Uttryckssättet får dras av används huvudsakli-<br>gen när det är fråga om en valfrihet för den skattskyldige. När något<br>inte får dras av används uttrycket får inte dras av. I andra fall används<br>skall dras av.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag, bortsett från<br>att kommittén använder uttrycket skall inte dras av i stället för det av<br>regeringen använda uttrycket far inte dras av.</p>
<p>Remissinstanserna: Handelshögskolan i Stockholm anser att den dis-<br>kussion som förts i kommittén kring användningen av uttrycken skall<br>eller far sannolikt är korrekt, men att man inte kan utesluta att dessa<br>språkliga förändringar kan leda till en materiellt förändrad lagstiftning.<br>Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR instämmer i tanken att ordet<br>får bör ersättas av skall när det inte finns någon valmöjlighet, men menar<br>att det är fel att det saknas valmöjlighet när det gäller omedelbart avdrag<br>för reparationer av inventarier, byggnader och markanläggningar. Se vi-<br>dare i kommentarerna till 18 kap. 2 §, 19 kap. 2 § och 20 kap. 3 § IL.<br>Näringslivets Skattedelegation anser att uttryckssätten får dras av eller<br>avdrag medges för skall användas i stället för skall. Delegationen anser<br>inte som SLK att ordvalet i 20 § KL innebär att det inte finns en valfrihet<br>när det gäller avdrag och resonerar på följande sätt. I andra regler, t.ex.<br>3 § 2 mom. SIL sägs att avdrag får göras för omkostnader. I praxis har<br>valfrihet alltid förelegat beträffande avdrag. Om en skattskyldig har velat<br>avstå från ett avdrag, t.ex. en reaförlust, har han kunnat det. Den ord-<br>ningen bör bestå. Enligt delegationen tillkommer på företagsbeskattning-<br>ens område komplikationen att beskattningen normalt skall grunda sig på<br>den skattskyldiges räkenskaper. I räkenskaperna har den skattskyldige<br>många gånger möjlighet att välja att dra av en utgift antingen omedelbart<br>eller i form av avskrivningar. Att ändra till skall innebär att denna valfri-<br>het försvinner. Ett exempel på detta är bestämmelserna i 18 kap. 2 § IL<br>om omedelbart avdrag för utgifter för reparation och underhåll. Också<br>Sveriges Fastighetsägareförbund tar upp bestämmelserna om reparation<br>och underhåll i 19 kap. 2 § och 20 kap. 3 § IL och anser att här passar det<br>med uttrycket har rätt till avdrag eller något liknande. Svenska Revisor-<br>samfundet SRS anser att uttryckssättet skall dras av är mindre lyckat,<br>särskilt för de fall där den skattskyldige har en reell valmöjlighet genom<br></p>
<p>500</p>
<p>att t.ex. inte yrka avdrag för en i sig avdragsgill post. Uttryckssättet blir<br>märkligt när själva avdragsrätten är begränsad, t.ex. i 16 kap. 3 § IL<br>(16 kap. 2 § i regeringens förslag).</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om avdrag är i nuva-<br>rande lagstiftning i stor utsträckning formulerade så att avdrag får göras<br>för en viss utgift eller dylikt. Vidare förekommer uttryckssätten att av-<br>drag medges och att den skattskyldige har rätt till avdrag. Så har det varit<br>sedan KL:s tillkomst. Ett undantag är dock den grundläggande avdrags-<br>regeln i 20 § KL, som alltid har haft lydelsen att alla omkostnader för<br>intäkternas förvärvande och bibehållande skall avräknas från intäkterna.</p>
<p>Ordet får ger - liksom uttrycket har rätt till - intryck av att den skatt-<br>skyldige har möjlighet att göra avdraget men också möjlighet att avstå.<br>Även om det oftast förhåller sig så att det är till fördel för den skattskyl-<br>dige att ett avdrag görs, är detta inte alltid fallet. Särskilt gäller detta när<br>alternativen är att göra avdraget ett visst år eller ett senare år. Det kan då<br>vara en nackdel att göra avdraget omedelbart, om inkomsten är lägre än<br>nästa år eller avdraget helt eller delvis blir verkningslöst. I rättsfallet RÅ<br>1968 ref. 66 fann Regeringsrätten att bestämmelsen i 52 § KL i den då<br>gällande lydelsen att underskottsavdrag som ena maken inte kunnat ut-<br>nyttja ”må avräknas från andra makens inkomst” inte innebar att makarna<br>hade rätt att avstå från en sådan avräkning.</p>
<p>Genom denna användning av ordet får har det uppkommit behov av att<br>på annat sätt markera när det finns en valfrihet. Som exempel kan näm-<br>nas att det i reglerna om underskott av nystartad verksamhet i 46 §<br>1 mom. första stycket KL anges att avdrag far göras efter yrkande av den<br>skattskyldige. I bestämmelserna om underskott av andelshus i 3 §<br>13 mom. andra stycket SIL anges att delägare i andelshus efter yrkande<br>har rätt till avdrag.</p>
<p>SLK använder i enlighet med den grundläggande bestämmelsen i 20 §<br>KL ordet skall när det gäller regleringen av avdrag för utgifter. Ordet får<br>används för att markera att den skattskyldige har en valfrihet. Får an-<br>vänds också i vissa andra fall där ordet skall inte passar t.ex.”avdraget far<br>inte överstiga...”.</p>
<p>SLK påpekar att användningen av ordet skall inte påverkar skattemyn-<br>digheternas utredningsskyldighet när det gäller avdrag. Redan i dag skall<br>givetvis skattemyndigheterna räkna av de avdrag som de har kännedom<br>om vid beräkningen av skatteunderlaget oavsett om den skattskyldige<br>särskilt begär avdraget.</p>
<p>Näringslivets Skattedelegation är avvisande till SLK:s resonemang och<br>menar att det finns en valfrihet när det gäller avdragen. Flera andra re-<br>missinstanser instämmer däremot i kommitténs uppfattning. Lagrådet<br>utgår från att användningen av uttrycket skall dras av inte inverkar på<br>omfattningen av skattemyndigheternas utredningsskyldighet och förkla-<br>rar sig med hänsyn härtill godta att uttrycket används. Lagrådet förordar<br>emellertid att skall byts ut mot får i uttrycket skall inte dras av och moti-<br>verar det med att det är ett naturligare språkbruk samt att det i sådana<br>bestämmelser inte finns någon valfrihet för den skattskyldige varför det<br>saknas anledning att markera att sådan valfrihet saknas.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>501</p>
<p>Regeringen anser att det är lämpligt att avdragsreglema som huvud-<br>regel utformas som ”skall-regler”. Från denna huvudprincip görs undan-<br>tag i de fall då det finns en valrätt eller då skall inte passar (se SLK:s för-<br>slag ovan). När det gäller Lagrådets kritik mot uttrycket skall inte dras av<br>vill regeringen påminna om att, som nämnts i avsnitt 7.1 under rubriken<br>Objektsperspektiv, ambitionen är att reglerna skall rikta sig till både<br>skattskyldiga och myndigheter och därför har de i allmänhet utformats ur<br>ett objektsperspektiv. Orsaken är att reglerna bör rikta sig till såväl de<br>skattskyldiga som till myndigheterna. Ur myndighetsperspektivet passar<br>ordet skall bättre. Regeringen anser emellertid inte att detta är en så an-<br>gelägen fråga och kan dela Lagrådets uppfattning att det blir ett naturli-<br>gare språkbruk i vissa situationer att skriva för inte dras av. Regeringen<br>följer därför Lagrådets förslag. Vidare ändras de regler som är utforma-<br>des som skall dras av bara till för dras av bara eftersom de skattskyldiga<br>också i dessa situationer saknar en valfrihet Dessa byten görs utan att det<br>nämns i författningskommentarerna till de enskilda paragraferna.</p>
<p>Flera remissinstanser har haft synpunkter på enskilda paragrafer och<br>menar att det där bör finnas en valrätt. Dessa synpunkter redovisas i<br>kommentarerna till de aktuella paragraferna.</p>
<p>Som exempel på användningen av orden skall och för i IL kan nämnas<br>regleringen av avdrag för underskott av näringsverksamhet. I 14 kap.<br>22 § IL finns en sammanställning av de olika reglerna.</p>
<h4>7.2.4 Kvantifierande uttryck</h4>
<p>Regeringens förslag: Uttryck som anger en viss andel (s.k. kvantifieran-<br>de uttryck) skall användas på ett konsekvent sätt.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. SLK kalla-<br>de dem för kvantifierande begrepp i stället för kvantifierande uttryck.</p>
<p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm är positiv till att ut-<br>trycken används på ett konsekvent sätt. Sveriges Fastighetsägareförbund<br>är också positivt. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet håller med<br>om att det är viktigt att uttrycken samordnas. Fakulteten efterlyser dock<br>tydligare förklaringar till gjorda ändringar och hur dessa står i överens-<br>stämmelse med avgöranden från Regeringsrätten samt efterlyser också en<br>diskussion om innebörden av de olika uttrycken. Handelshögskolan i<br>Stockholm anser att kommitténs försök att använda dagens uttryck på ett<br>konsekvent sätt inger farhågor och är negativ till utbytet av huvudsak-<br>ligen till uteslutande eller så gott som uteslutande i 7 kap. 5 § IL. Han-<br>delshögskolan menar att det bör diskuteras vad uttrycken skall relateras<br>till. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet anser att man bör avstå<br>från att införa nya uttryck - som tz7Z klart övervägande del - och i stället<br>överväga att begränsa antalet uttryck. Närings- och teknikutvecklingsver-<br>ket förordar att man ersätter de kvantifierande uttrycken med procentsat-<br>ser eller andelstal, i förekommande fall kompletterade med cirka, när<br>detta är möjligt och lämpligt. Även Näringslivets Skattedelegation tar<br>upp frågan om man kan gå ett steg längre än SLK och ersätta uttrycken</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>502</p>
<p>med exakta procenttal i de fall det är möjligt med hänsyn till förekomsten<br>av en beräkningsbas. Sveriges Advokatsamfund har samma utgångs-<br>punkter men ifrågasätter om syftet med kvantifieringen av uttrycken är<br>att förstärka och låsa fast bedömningarna. Samfundet menar att det är en<br>avvägning mellan praktisk tillämpning och flexibilitet. Hur denna fråga<br>behandlas kan fa betydelse vid den praktiska tillämpningen och även för<br>framtida lagstiftning. Det är därför av vikt att lagstiftaren beaktar risker-<br>na och betonar rättssäkerheten. Ett mål bör vara att begränsa utrymmet<br>för skälighetsbedömningar och att i största möjliga utsträckning uttryck-<br>ligen ange ramarna för tillämpningen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Med kvantifierande uttryck avses ut-<br>tryck som innebär en andel som inte är exakt bestämd, t.ex. huvudsaklig,<br>övervägande och väsentlig. SLK har övervägt möjligheten att redogöra<br>för vad som avses med uttrycken t.ex. genom att i stället uttrycka dem i<br>en procentsats eller att använda ett uttryck i stället för flera med samma<br>eller liknande betydelse.</p>
<p>Som remissinstanserna har påpekat är detta en viktig fråga som inte är<br>helt lätt att hantera. Ett problem är att det ofta saknas en beräkningsbas.<br>Det kan illustreras med ett exempel. Om man tar betydande/betydligt<br>som exempel kan först nämnas bestämmelsen i 11 kap. 22 § IL, som be-<br>handlar frågan om skattefria inkomster hos utländska forskare. Ett rekvi-<br>sit för skattefrihet är att anställningen eller uppdraget avser kvalificerat<br>forsknings- eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan<br>kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom<br>landet. Här saknas beräkningsbas.</p>
<p>I andra fall är det oklart vad som är beräkningsbasen. I 16 kap. 5 § IL,<br>som innehåller utredningsregeln när det gäller garantiåtaganden, står det i<br>första stycket ”Avdrag skall göras med ett högre belopp än som följer av<br>4 §, om den skattskyldige visar att ett betydligt större avdrag är motive-<br>rat...”. Här går det bra att i första stycket avgöra vad som är beräknings-<br>basen, nämligen det avdrag som skulle följa av 4 §. Kvantifieringen<br>skulle således kunna uttryckas i en procentsats. I paragrafens tredje<br>strecksats finns villkoret att ”en betydande ökning av garantiåtagandenas<br>omfattning skett under året”. Där skulle man visserligen kunna skriva in<br>att omfattningen har ökat med en viss procentsats, men vad menas med<br>omfattning? Kan det vara antal garantiåtaganden, de belopp som garante-<br>ras eller skall man även se på riskstorleken? Sedan kommer den femte<br>strecksatsen där det står att ”en väsentlig del av garantiåtagandena avser<br>en tid som betydligt överstiger två år”. Där är beräkningsbasen år. Om<br>betydligt innebär 30 % skall den sistnämnda satsen innebära att tiden kan<br>räknas ut till 2 år och drygt 7 månader?</p>
<p>Ett annat exempel är 17 kap. 31 § IL om underlåtenhet att slutredovisa<br>eller fakturera. Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli<br>att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed<br>hade kunnat slutredovisas eller faktureras, skall de belopp som skäligen<br>hade kunnat slutredovisas eller faktureras tas upp som intäkt. Anta fortfa-<br>rande att betydande står för 30 %. Är det något som skall ställas i relation<br>till den skattskyldiges totala slutredovisade eller fakturerade belopp eller<br>menar man att beloppen tillsammans skall anses vara betydande oavsett</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>503</p>
<p>vilka forhållanden som råder hos den skattskyldige (jämför en enskild<br>byggmästare och ett börsnoterat företag)?</p>
<p>Det skulle naturligtvis vara värdefullt att gå igenom samtliga bestäm-<br>melser med kvantifierande uttryck, penetrera dem när det gäller förar-<br>beten, litteratur och praxis samt översätta dem till procentsatser i de fall<br>det går. Som några remissinstanser har påpekat är det emellertid ett svårt<br>arbete om det inte skall leda till materiella förändringar. Det finns ett<br>antal uttalanden i förarbetena om vad uttrycken avser, men det är inte<br>säkert att dessa har följts i praxis. I vissa fall finns det kanske en<br>rättstillämpning även om den inte har manifesterats i avgöranden från<br>högsta instans. Eftersom syftet är att arbetet inte skall leda till materiella<br>förändringar skulle en genomgång innebära ett så omfattande arbete att<br>detta lagstiftningsärende skulle fördröjas. Man skulle emellertid kunna<br>fora in procentsatser i de bestämmelser där man utan vidare efterforsk-<br>ningar säkert kan säga vad som gäller. Mot det talar att det skulle kunna<br>uppfattas som slumpartat om vissa bestämmelser ändrades medan andra,<br>som för några kan kännas lika självklara, inte ändrades därför att det tar<br>for lång tid att utreda vad som gäller enligt förarbeten, praxis och littera-<br>tur. Det kan också vara olämpligt att lägga fram förslag utan en ytterliga-<br>re remissbehandling. Slutligen kan det konstateras att inkomstskattelag-<br>stiftningen sedan länge har haft dessa kvantifierande uttryck utan att det<br>har riktats några allvarligare invändningar mot dem. Man kan därför ifrå-<br>gasätta behovet av ett sådant omfattande arbete. I vart fall är det inte<br>nödvändigt att företa denna genomgång i detta lagstiftningsärende. Det är<br>inte heller lämpligt att här göra uttalanden om ytterligare uttryck och låsa<br>fast betydelsen av dem.</p>
<p>Det innebär att de kvantifierande uttrycken kommer att behållas. Då<br>uppkommer frågan om det finns några uttryck som har så likartad bety-<br>delse att det är lämpligt att slå samman dem utan att det innebär några<br>materiella förändringar. SLK har inte funnit några sådana och remiss-<br>instanserna har inte tagit upp frågan. Regeringen anser inte att det finns<br>något skäl att utreda frågan vidare.</p>
<p>Arbetet far i stället begränsas till att använda dagens uttryck på ett<br>konsekvent sätt. I det sammanhanget har SLK gjort vissa mindre änd-<br>ringar. Regeringen anser att dessa ändringar är lämpliga.</p>
<p>För det första har uttrycket huvudsakligen i 7 § 6 mom. fjärde stycket<br>SIL (7 kap. 5 § IL) bytts mot uteslutande eller så gott som uteslutande<br>när det gäller verksamhetskravet för stiftelser. Med huvudsakligen avses<br>cirka 75 % och med uteslutande eller så gott som uteslutande avses 90-<br>95 % upp till 100 %. Handelshögskolan i Stockholm är negativ till detta<br>byte och anser att frågan i stället bör tas upp inom ramen for behandling-<br>en av Stiftelse- och foreningsskattekommitténs betänkande, SOU<br>1995:63.1 författningskommentaren till 7 kap. 5 § IL finns en redogörel-<br>se för skälen till bytet. Bytet hindrar givetvis inte att frågan tas upp på<br>nytt i samband med behandlingen av Stiftelse- och foreningsskattekom-<br>mitténs betänkande. I sammanhanget kan nämnas att uttrycket ringa ock-<br>så finns i stycket. Med ringa avses ca 5-10 %.</p>
<p>I den bestämmelse som motsvarar 2 § 7 mom. första stycket SIL<br>(2 kap. 17 § IL), som innehåller en definition av s.k. äkta bostadsföretag<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>504</p>
<p>(privatbostadsföretag), har uttrycket huvudsakligen bytts mot till klart Prop. 1999/2000:2<br>övervägande del. Enligt rekommendationer från Riksskatteverket, som<br>tillämpas sedan lång tid tillbaka, bör huvudsaklig del i det sammanhanget<br>innebära minst 60 %. Eftersom huvudsaklig normalt avser ca 75 % har<br>uttrycket bytts ut. I definitionen av privatbostad i 5 § andra stycket KL<br>används uttrycket övervägande. Enligt förarbetena avses med detta ut-<br>tryck mer än hälften (prop. 1990/91:54 s. 191). Med det uttrycket som<br>utgångspunkt har det nya uttrycket till klart övervägande del fatt repre-<br>sentera ca 60 % och uppåt.</p>
<p>I de bestämmelser som motsvarar 9 § skogskontolagen (1954:142)<br>(21 kap. 39 § IL) om skogskonto och skogsskadekonto har väsentlig<br>bytts mot övervägande eftersom mer än hälften avses. I detta samman-<br>hang kan nämnas att uttrycket väsentlig del används också i definitionen<br>av privatbostad i 5 § andra stycket KL (2 kap. 8 § IL). Enligt uttalanden i<br>förarbetena menas där 40 % (prop. 1990/91:54 s. 192).</p>
<p>Lagrådet påpekar att uttrycken ringa, oväsentlig och nämnvärd i all-<br>mänt språkbruk ligger mycket nära varandra betydelsemässigt. Lagrådet<br>anser att frågan om en eventuell samordning av dessa och liknande ut-<br>tryck bör övervägas i lämpligt sammanhang. Vidare föreslår Lagrådet att<br>ordet huvudsaklig skall bytas ut mot helt övervägande del.</p>
<p>Som antytts ovan är det en svår gränsdragning när man ändrar använda<br>uttryck utan att det skall fa någon ändrad betydelse. Den ändring som<br>Lagrådet föreslår skulle kanhända inte leda till några sådana problem.<br>Regeringen anser dock inte att uttrycket helt övervägande del ger en bätt-<br>re indikation på vad som avses - cirka 75 % - än uttrycket huvudsaklig.<br>Dessutom finns det en risk for sammanblandning av uttrycken helt över-<br>vägande del och klart övervägande del. Sammantaget finner regeringen<br>inte att det av Lagrådet föreslagna uttrycket har sådana fördelar framför<br>dagens uttryck att man bör ta de nackdelar som det kan medföra att ändra<br>dagens uttryckssätt.</p>
<h4>7.2.5 Realisationsvinst eller kapitalvinst</h4>
<p>Regeringens förslag: Uttrycken realisationsvinst och realisationsförlust<br>byts ut mot kapitalvinst och kapitalförlust.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm är positiv till ett byte<br>och menar att det stämmer bättre överens med motsvarande internatio-<br>nella terminologi. Också Handelshögskolan i Stockholm och Juridiska<br>fakulteten vid Uppsala universitet stöder förslaget. Kammarrätten i Jön-<br>köping anser att uttrycken realisationsvinst och realisationsförlust är väl<br>inarbetade och inte uppfattas som svårförståeliga från allmänspråklig<br>synpunkt. Uttrycket kapitalvinst kan däremot hos den mindre insatte leda<br>tanken till något annat och mer omfattande som vinst på kapital, dvs.<br>även t.ex. ränteinkomster. En annan nackdel är att uttrycket kapitalförlust<br>far en annan innebörd än den nuvarande. Grossistförbundet Svensk Han-<br>del, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund och Sveriges</p>
<p>505</p>
<p>Fastighetsägareförbund är också negativa till ett byte. Fastighetsägare-<br>förbundet anser dock att dagens uttryck kan förenklas till reavinst och<br>reaförlust.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sedan gammalt används i skattelag-<br>stiftningen realisationsvinst som beteckning på vissa vinster vid försälj-<br>ning av tillgångar. Avgränsningen av vad som varit att anse som realisa-<br>tionsvinst har ändrats under åren och beskattningen av sådana vinster har<br>utökats men beteckningen har kvarstått oförändrad. Beteckningen kan<br>sägas ge uttryck både för att det är en extraordinär inkomst (till skillnad<br>mot inkomst från löpande varuförsäljning) och för att den värdeökning<br>som har skett sedan tillgången förvärvades realiseras genom försäljning-<br>en.</p>
<p>Utom i lagtext används uttrycket realisationsvinst sällan. I stället an-<br>vänds kortformen reavinst. SLK har övervägt att införa detta uttryck i<br>lagtexten, eftersom det är inarbetat och känt även hos allmänheten, men<br>har stannat för att inte göra det. Kommittén menar att den bakomliggande<br>innebörden i uttrycket realisationsvinst ofta inte är känd och att ett utbyte<br>skulle leda till att ordet blir ännu mer frikopplat från sin egentliga inne-<br>börd.</p>
<p>SLK har i stället valt att använda uttrycket kapitalvinst. Detta används<br>redan nu för att mer allmänt beteckna vinster av det slag som i dag be-<br>skattas som realisationsvinst. Det anknyter också till motsvarande be-<br>teckning i andra språk.</p>
<p>I det föregående nämns bara vinster, men det som sagts gäller också<br>förluster. Här tillkommer den komplikationen att kapitalförlust tidigare<br>har använts för att beteckna vissa förluster som i princip inte skall dras av<br>(20 § andra stycket tjugofjärde ledet och punkt 5 av anvisningarna till<br>20 § KL). Avdragsförbudet har emellertid tagits bort genom en ändring<br>år 1997 (SOU 1995:137, prop. 1996/97:154, bet. 1997/98:SkU2, SFS<br>1997:851).</p>
<p>Enligt regeringens mening finns det skäl som talar för och emot båda<br>alternativen. En ytterligare aspekt att beakta är att det i inkomstslaget<br>näringsverksamhet är värdefullt att ha ett uttryck för de tillgångar som<br>vid en avyttring beskattas enligt reglerna för realisationsvins-<br>ter/kapitalvinster. Då är det av kommittén föreslagna uttrycket kapital-<br>tillgångar att föredra framför uttrycken realisationstillgångar eller rea-<br>tillgångar. Regeringen stannar för att följa SLK:s förslag.</p>
<h4>7.2.6 Egendom eller tillgång</h4>
<p>Regeringens förslag: Ordet tillgång används i stället för egendom.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Handelshögskolan i Stockholm anser att bytet är<br>befogat med hänsyn till syftet att språkligt förenkla lagtexten, men fram-<br>håller att det inte kan uteslutas att ändringen leder till materiella föränd-<br>ringar. Sveriges Fastighetsägareförbund har inget att invända mot bytet.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>506</p>
<p>Skälen for regeringens förslag: I stället for ordet egendom används<br>tillgång. Ordet egendom finns på många ställen i både KL och SIL men i<br>nyare lagstiftning, t.ex. lagen (1990:663) om ersättningsfonder och för-<br>mögenhetsskattelagen (1997:323), används i stället genomgående till-<br>gång. Det kan påpekas att egendom i första hand för tanken till tillgångar<br>av materiell natur medan tillgång på ett mer naturligt sätt täcker också<br>t.ex. immateriella rättigheter.</p>
<p>I civilrätten fyller uttrycket egendom en funktion genom distinktionen<br>mellan fast och lös egendom. I KL och SIL används uttrycket fast egen-<br>dom däremot inte alls utan i stället talar man om fastighet och låter be-<br>stämmelserna om dessa omfatta även byggnader som är lös egendom (4 §<br>KL, 2 kap. 6 § IL). Uttrycket lös egendom förekommer därutöver inte i<br>KL men väl i definitionerna av investmentföretag och förvaltningsföretag<br>i 2 § 10 mom. respektive 7 § 8 mom. SIL (39 kap. 15 § respektive<br>24 kap. 14 § IL). I definitionen av fastighet i 2 kap. 6 § IL behövs ut-<br>trycket lös egendom. I 24 kap. 14 § och 39 kap. 15 § IL i regeringens<br>förslag har uttrycket bytts mot tillgång. I redovisningslagstiftningen an-<br>vänds genomgående tillgång.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>7.2.7 Omsättningstillgångar eller lagertillgångar</h4>
<p>Regeringens förslag: Ordet omsättningstillgångar används inte. I stället<br>används lagertillgångar och i vissa fall görs en utförligare uppräkning av<br>de tillgångar som avses.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Riksskatteverket och Näringslivets Skattedelega-<br>tion tillstyrker ändringen. Sveriges Fastighetsägareförbund har inget att<br>invända mot bytet. Handelshögskolan i Stockholm anser att bytet är be-<br>fogat med hänsyn till syftet att språkligt förenkla lagtexten, men fram-<br>håller att det inte kan uteslutas att ändringen leder till materiella föränd-<br>ringar.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I KL och SIL används uttrycken la-<br>ger, lagertillgångar och omsättningstillgångar. I punkt 9 av anvisningar-<br>na till 22 § och i punkt 2 av anvisningarna till 24 § KL definieras lager<br>som ”tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning”, men uttrycket<br>omsättningstillgångar definieras inte.</p>
<p>Enligt 4 kap. 1 § årsredovisningslagen (1995:1554) är anläggningstill-<br>gång en tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i<br>rörelsen och omsättningstillgång är annan tillgång. Detsamma gäller en-<br>ligt 13 § bokföringslagen (1976:125) liksom enligt förslaget till ny bok-<br>föringslag (prop. 1998/99:130, 6 kap. 4 §, som hänvisar till årsredovis-<br>ningslagen). Enligt dessa lagar skall omsättningstillgångarna delas upp i<br>ett antal olika poster, bl.a. varulager, fordringar och kortfristiga place-<br>ringar. Det kan noteras att bl.a. aktier som innehas under en kortare tid<br>anses som omsättningstillgångar även om de inte ingår i varulagret.</p>
<p>När det gäller aktier finns det inte någon konsekvens i användningen<br>av uttrycken i KL och SIL. Det finns inte någon bestämmelse som mot-</p>
<p>507</p>
<p>svarar den i redovisningsslagstiftningen om att det finns korttidsinnehav-<br>da aktier som är omsättningstillgångar men inte lagertillgångar. Det ver-<br>kar snarast som om det är lagertillgångar som avses även när det står om-<br>sättningstillgångar.</p>
<p>I skattelagstiftningen används normalt uttrycket omsättningstillgång i<br>fråga om sådana fastigheter som utgör lager (t.ex. i punkt 4 av anvisning-<br>arna till 21 § och punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 22 § KL). I de<br>bestämmelser som reglerar lager används dock uttrycket lager av fastig-<br>heter (punkt 2 av anvisningarna till 24 § KL). Det skulle kunna tolkas så<br>att det finns fastigheter som enligt KL är omsättningstillgångar men inte<br>lagertillgångar och for dem skall bestämmelserna i 24 § KL, om bl.a.<br>värdering av lager, inte tillämpas. Så är emellertid inte fallet.</p>
<p>Uttrycken lagertillgång respektive omsättningstillgång bör användas<br>konsekvent i IL. Eftersom det är en skillnad mellan hur uttrycken an-<br>vänds i bokföringslagstiftningen och i inkomstskattelagstiftningen - inte<br>minst när det gäller fastigheter - är det lämpligt att uttrycket omsätt-<br>ningstillgång far vara en bokföringsterm. I IL används därför bara ut-<br>trycken lager eller lagertillgång. I vissa fall omfattar bestämmelserna<br>även andra omsättningstillgångar, som pågående arbeten, kundfordringar<br>eller liknande tillgångar. Då räknas dessa upp, se t.ex. 25 kap. 3 § IL.</p>
<h4>7.2.8 Finansiella instrument - värdepapper</h4>
<p>Regeringens förslag: Uttrycket finansiella instrument utmönstras. Det<br>ersätts av olika uttryck; delägarrätter, fordringsrätter, värdepapper eller<br>tillgångar.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Juridiska fakulteten vid Lunds universitet väl-<br>komnar att uttrycket finansiella instrument föreslås avskaffat. Kammar-<br>rätten i Stockholm tillstyrker förslaget, men framhåller att man inte kan ta<br>ställning till om de av kommittén föreslagna uttrycken omfattar samtliga<br>nu förekommande instrument samt om nya finansiella instrument kan<br>inordnas under de föreslagna uttrycken. Näringslivets Skattedelegation<br>tillstyrker att uttrycket finansiella instrument tas bort, men anser att de<br>föreslagna uttrycken är mindre väl valda och hänvisar till Svenska Bank-<br>föreningens yttrande (se vidare i författningskommentarerna till 48 kap.<br>2 och 3 §§ IL). Finansinspektionen anser att det bör övervägas om den<br>gjorda indelningen i delägarrätter, fordringsrätter, terminer och optioner<br>är lämplig och om de olika termernas innebörd bör förtydligas. Handels-<br>högskolan vid Göteborgs universitet framhåller att användningen av ut-<br>trycket värdepapper i stället för finansiellt instrument inte på något mer<br>klargörande sätt avgränsar vilket eller vilka begrepp som avses. Handels-<br>högskolan föreslår att terminologin skall övervägas ytterligare. Svenska<br>Revisorsamfundet SRS framhåller att eftersom uttrycket värdepapper i<br>44 kap. 8 § IL (42 kap. 6 § i SLK:s förslag, där finansiellt instrument<br>ersätts med värdepapper) är odefinierat medför det osäkerhet om tillämp-<br>ningsområdet. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet menar att ef-</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>508</p>
<p>tersom det är angeläget att samma uttryck kommer till användning i civil-<br>rättsliga och skatterättsliga lagar bör den av kommittén valda metoden<br>övervägas än en gång. Fakulteten påpekar också att det kan ge felaktiga<br>associationer att tala om värdepapper i ett alltmer papperslöst samhälle.</p>
<h4>Skälen for regeringens förslag</h4>
<p>Uttrycket finansiella instrument infördes i skattelagstiftningen genom<br>1990 års skattereform. Någon definition finns inte i skattelagstiftningen<br>men av forarbetena till 27 § 1 mom. SIL framgår att uttrycket hämtades<br>från värdepappersmarknadskommitténs betänkande (SOU 1989:72) och<br>att avsikten var att det skulle omfatta ”alla typer av fondpapper och andra<br>rättigheter eller förpliktelser avsedda för handel på värdepappersmarkna-<br>den” (prop. 1989/90:110 s. 722). Detta betänkande ligger till grund för<br>lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Där definieras i<br>1 § finansiella instrument som ”fondpapper och annan rättighet eller för-<br>pliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden”.</p>
<p>I flera fall stämmer användningen i KL och SIL inte överens med den-<br>na definition, vilket påpekats i bet. 1990/91 :NU37 s. 5. Som exempel kan<br>nämnas att aktier i fåmansföretag oftast inte är avsedda för handel på<br>värdepappersmarknaden men ändå skall omfattas av uttrycket finansiella<br>instrument i bestämmelsen om genomsnittsmetoden i 27 kap. 2 mom.<br>första stycket SIL (48 kap. 7 § IL). I inkomstskattelagstiftningen måste<br>avgränsningen i stället göras efter tillgångens karaktär, inte efter om den i<br>det enskilda fallet är avsedd för handel på värdepappersmarknaden. För<br>att åstadkomma detta används ordet lämpade i stället för avsedda.</p>
<p>Uttrycket finansiella instrument används i vissa fall bara som en sam-<br>lingsbeteckning vid hänvisningar. I andra fall är det tveksamt om ut-<br>trycket har en viss avgränsningsfunktion men i något fall är det klart att<br>det är så. I det följande anges de lagrum i vilka finansiella instrument nu<br>används och deras närmaste motsvarigheter i IL.</p>
<p>Utan materiellt innehåll</p>
<p>Rena hänvisningar finns i 53 § 1 mom. KL (3 kap. 19 § IL), 3 § 12 mom.<br>SIL (57 kap. 2 § andra stycket IL), 3 § 12 b mom. SIL (57 kap. 7 § andra<br>stycket IL), 3 § 12 d mom. SIL (43 kap. 13 § IL), 6 § 1 mom. SIL (3 kap.<br>19 § IL), 24 § 1 mom. SIL (44 kap. 21 § andra stycket IL), 24 § 7 mom.<br>SIL (50 kap. 7 § IL) samt 27 § 2 mom. första stycket SIL (48 kap. 7 §<br>IL).</p>
<p>I punkt 3 a av anvisningarna till 32 § KL (11 kap. 15 § IL) torde det<br>sakna betydelse om det är en hänvisning eller en avgränsning, eftersom<br>det är en förutsättning enligt bestämmelserna i övrigt att minst 80 % av<br>de aktuella tillgångarna förvärvas av andra än aktieägare och anställda.<br>Detsamma gäller 27 § 2 mom. tredje stycket SIL (48 kap. 15 § IL), efter-<br>som regeln bara gäller marknadsnoterade tillgångar. I dessa fall har SLK<br>bytt ut uttrycket finansiella instrument mot andra uttryck och i något fall<br>utformat bestämmelsen så att någon direkt motsvarighet inte behövs.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>509</p>
<p>Ibland har kommittén använt delägarrätter, som har förts in som ny be-<br>teckning på de tillgångar som avses i 27 § 1 mom. SIL (t.ex. i 48 kap.<br>15 § IL). I andra fall används termen tillgångar och några gånger har<br>kommittén ändrat till värdepapper.</p>
<p>Med materiellt innehåll?</p>
<p>SLK har övervägt om finansiella instrument har en avgränsningsfunktion<br>i vissa fall. I 24 § 2 mom. första stycket tredje meningen SIL (44 kap.<br>7 och 8 §§ IL) och 24 § 4 mom. sjätte stycket SIL (44 kap. 33 och 34 §§<br>IL), där finansiella instrument måste ha samma innebörd, drar SLK slut-<br>satsen att avsikten kan ha varit att uppnå en avgränsning. SLK anser det<br>sannolikt att tankarna främst har varit inriktade på aktier och annan all-<br>män kapitalanskaffning i form av obligationer, konvertibla skuldebrev<br>och dylikt, alltså tillgångar som är lämpade för allmän omsättning. Olika<br>skäl, bl.a. att andelar i ekonomiska föreningar omfattas och att 29 §<br>1 mom. SIL kan ge anledning att anta att alla fordringar skall anses som<br>finansiella instrument, har emellertid lett till uppfattningen att så gott<br>som alla fordringar faller under bestämmelsen. Frågan har emellertid<br>aldrig prövats i högsta instans. SLK föreslog att finansiellt instrument<br>skulle bytas ut mot värdepapper, men uttalade att avsikten inte är att göra<br>en materiell ändring.</p>
<p>Bestämmelserna i 24 § 2 mom. sjätte stycket SIL (44 kap. 10 och<br>20 §§ IL) är begränsade till vissa uppräknade tillgångar. Det är nästan<br>uteslutande fråga om tillgångar som är lämpade för allmän omsättning.<br>När det gäller optioner kan det emellertid inte uteslutas att bestämmel-<br>serna skall vara tillämpliga även för optioner som inte är lämpade för<br>omsättning. Termen optioner står därför även för sådana optioner (se<br>vidare i kommentaren till 44 kap. IL).</p>
<p>I 24 § 4 mom. tredje och fjärde styckena SIL (44 kap. 11, 12 och 30-<br>32 §§ IL) regleras beskattningstidpunkten för terminer och optioner och<br>där finns också förklaringar till hur termerna används. I definitionen på<br>optioner ingick redan från början uttrycket finansiellt instrument och ut-<br>talandena i förarbetena ger inte intrycket av att en avgränsning avsågs<br>(prop. 1989/90:110 s. 442 och 713). Senare samma år infördes uttrycket<br>finansiellt instrument även i definitionen på terminer. I förarbetena utta-<br>lades klart att syftet var att uppnå en avgränsning till terminer som var<br>avsedda att omsättas på kapitalmarknaden och att denna ordning redan<br>gällde för optioner (prop. 1990/91:54 s. 312). SLK har, bl.a. mot bak-<br>grund av att vissa avtal om en rätt att senare förvärva aktier endast med<br>svårighet kan beskattas efter de aktuella reglerna, följt uttalandena i den<br>senare propositionen och infört avgränsningen som är lämpade för all-<br>män omsättning. För terminer finns avgränsningen i själva definitionen<br>(44 kap. 11 § IL), medan den för optioner finns i bestämmelserna om<br>beskattningstidpunkt (44 kap. 31 och 32 §§ IL). I fråga om skälet till des-<br>sa olikheter, se i författningskommentaren till 44 kap. under rubriken<br>Större ändringar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>510</p>
<p>Det är tveksamt om orden ”andra finansiella instrument” i 27 § 1 mom.<br>SIL (48 kap. 2 § IL) skall anses ge uttryck för uppfattningen att alla de i<br>momentet tidigare angivna tillgångarna är sådana, eftersom inget hindrar<br>att de läses som ”andra finansiella instrument än sådana finansiella in-<br>strument som redan har nämnts”. Vissa av de uppräknade tillgångarna är<br>otvivelaktigt finansiella instrument, medan tvekan kan råda i fråga om<br>andra (t.ex. aktier i fåmansföretag och andelar i ekonomiska föreningar).<br>Frågan är om man kan anta att uttrycket är avsett att markera att vad som<br>kommer att fångas upp av uttryckssättet måste vara lämpat för allmän<br>omsättning. Enligt SLK:s uppfattning har avsikten varit att alla de till-<br>gångar skall omfattas som till konstruktion och verkningssätt liknar de<br>tidigare nämnda, oavsett om de är lämpade för allmän omsättning.</p>
<p>Bestämmelserna i 29 § 1 mom. och 30 § 1 mom. SIL (48 kap. 3 och<br>4 §§ IL) gäller, förutom fordringar i svensk respektive utländsk valuta,<br>finansiella instrument (i 29 § 1 mom. SIL andra finansiella instrument)<br>som avser vissa fordringar eller index. Klart är att vissa fordringar är fi-<br>nansiella instrument medan andra inte uppfyller kravet på att vara lämpa-<br>de för allmän omsättning. SLK har utformat bestämmelserna så att de -<br>förutom fordringar och valuta - omfattar terminer samt alla optioner oav-<br>sett om optionema är lämpade för allmän omsättning eller ej.</p>
<p>Värdepapper</p>
<p>Uttrycket värdepapper förekommer redan i dag i KL och SIL. SLK har<br>behållit uttrycket i de bestämmelser som motsvarar punkt 4 av anvisning-<br>arna till 41 § KL (10 kap. 11 § IL i regeringens förslag) samt 2§<br>6 a mom. (här 17 kap. 19 § IL), 2 § 10 mom. tredje stycket (här 39 kap.<br>15 § IL) och 7 § 8 mom. andra stycket SIL (här 24 kap. 14 § IL). I dessa<br>fall har uttrycket en materiell innebörd utom i 2 § 6 a mom. SIL, där det<br>bygger på redovisningslagstiftningen.</p>
<p>I den bestämmelse som motsvarar 2 § 10 mom. första stycket 1 SIL<br>(39 kap. 14 § IL i regeringens förslag) har SLK bytt ut aktier och andra<br>värdepapper som avses i 27 § 1 mom. mot delägarrätter och i den be-<br>stämmelse som motsvarar 27 § 6 mom. SIL (här 48 kap. 22 § andra<br>stycket IL) har sådana värdepapper som avses i 29 § ändrats till svenska<br>fordringsrätter. I dessa fall är det fråga om rena hänvisningar. Dessutom<br>finns termen värdepapper i punkt 5 av anvisningarna till 21 § KL, där<br>SLK har inskränkt regleringen till andelar (här 27 kap. 18 § IL), och i<br>punkt 5 av anvisningarna till 42 § KL, som saknar motsvarighet i IL.</p>
<p>SLK har infört termen värdepapper i 11 kap. 12 § IL (11 kap. 15 § i<br>regeringens förslag) 42 kap. 5, 6, 8, 16, 26 och 27 §§ IL (44 kap. 7, 8, 10,<br>20, 33 och 34 §§ i regeringens förslag).</p>
<p>Slutsatser</p>
<p>Det är olämpligt att behålla dagens terminologi, där uttrycket finansiella<br>instrument ibland har en inskränkande funktion och ibland bara en hän-<br>visningsfunktion. Oavsett vilken funktion uttrycket har är uttrycken inte</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>511</p>
<p>identiska i inkomstskattelagstiftningen och i lagen om handel med finan-<br>siella instrument. Det är därför bäst att inte använda uttrycket i IL. Frå-<br>gan är då vad det skall ersättas med.</p>
<p>I vissa fall har SLK gjort omskrivningar så att uttrycket inte behövs. I<br>andra fall har det ersatts med uttrycken tillgångar, delägarrätter, ford-<br>ringsrätter eller värdepapper.</p>
<p>Omskrivningarna och utbytet till tillgångar har inte kommenterats av<br>remissinstanserna.</p>
<p>Termen delägarrätter har mött motstånd. Motståndet avser i första<br>hand själva termen och inte utbytet av uttrycket finansiella instrument<br>mot delägarrätter. Kritiken behandlas i författningskommentaren till<br>48 kap. 2 § IL.</p>
<p>När det gäller värdepapper har några remissinstanser påpekat att ut-<br>bytet av uttrycket finansiellt instrument mot värdepapper inte alltid med-<br>för att osäkerheten om vad som avses minskar. I 44 kap. 7 och 8 §§ IL är<br>det, som SLK påpekat, oklart om uttrycket finansiellt instrument har en<br>inskränkande funktion. En nackdel med att använda uttrycket värdepap-<br>per är att vad som avses inte bara är skriftliga dokument, dvs. papper.<br>Samma invändning kan riktas mot ordet instrument och något annat<br>samlande uttryck som kan användas i dessa sammanhang är svårt att fin-<br>na. Man skulle kunna räkna upp vilken sorts tillgångar som avses. I<br>44 kap. 7 och 8 §§ IL skulle man kunna använda sig av uttrycken del-<br>ägarrätter och fordringsrätter. Men då måste man lägga till olika tillgång-<br>ar som är bärare av rättigheter, t.ex. råvaruterminer och råvaruoptioner.<br>Det kan emellertid vara svårt att fånga upp dessa tillgångar i ett uttryck.</p>
<p>Uttrycket värdepapper har använts sedan länge, både i inkomstskatte-<br>lagstiftningen och i civilrättslig lagstiftning. Det används också på till-<br>gångar som inte materialiseras i form av ”papper”, t.ex. aktier som finns i<br>ett värdepapperslöst system. När uttrycket används i IL har det olika in-<br>nebörd i olika paragrafer. Så är fallet även i andra lagar. Oftast kan man<br>av sammanhanget läsa ut vilka typer av värdepapper som omfattas. I av-<br>saknad av ett uttryck som passar bättre kan det användas i IL på det sätt<br>SLK har föreslagit. Om det går att använda några andra uttryck som är<br>definierade är det emellertid bättre. I regeringens förslag har därför vär-<br>depapper bytts ut mot delägarrätter eller fordringsrätter i 44 kap. 29 §,<br>48 kap. 5 och 7 §§ IL.</p>
<h4>7.2.9 Aktier eller andelar</h4>
<p>Regeringens förslag: Ordet andel används som en samlingsbeteckning<br>för aktier och andra andelar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>SLK:s förslag: Ordet aktie används för andelar i aktiebolag. Om en<br>bestämmelse gäller andelar också i andra juridiska personer, föreskrivs<br>att bestämmelserna om aktier gäller också i fråga om andra andelar.</p>
<p>Remissinstanserna: Har inte yttrat sig.</p>
<p>Kommentar och skälen för regeringens förslag: I årsredovisnings-<br>lagen (1995:1554) används ordet andel för att beteckna aktier och andra</p>
<p>512</p>
<p>andelar, se 1 kap. 3 §. Det kan vara praktiskt att ha samma uttryckssätt i<br>IL som i årsredovisningslagen varför uttryckssättet i IL bör ändras. Det<br>medför att ordet aktie stryks eller byts ut mot andel i de flesta bestäm-<br>melserna. Det kommenteras inte särskilt i de enskilda paragraferna. I de<br>fall en bestämmelse gäller bara för andelar i aktiebolag behålls emellertid<br>ordet aktie, se t.ex. 42 kap. 16 § IL där andelarna i moderbolaget be-<br>nämns aktier eftersom moderbolaget måste vara ett aktiebolag.</p>
<p>I 1 kap. 3 § andra stycket årsredovisningslagen föreskrivs att med an-<br>delar avses aktier och andra andelar i juridiska personer. En likadan be-<br>stämmelse kan inte tas in i IL, eftersom ordet juridiska personer har en<br>annan innebörd här (se 2 kap. 3 § IL). Eftersom aktier är andelar är det<br>emellertid inte nödvändigt att ta med en sådan bestämmelse.</p>
<h4>7.2.10 Enskild näringsidkare och enskild näringsverksamhet</h4>
<p>Regeringens förslag: Uttrycken enskild näringsidkare och enskild nä-<br>ringsverksamhet används i stor utsträckning i bestämmelser som avser<br>skattskyldiga som bedriver näringsverksamhet direkt och inte genom ett<br>handelsbolag.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Den enda som kommenterar förslaget är Sveriges<br>Fastighetsägareförbund, som inte har någon invändning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Uttrycket enskild näringsidkare an-<br>vänds för fysiska personer och dödsbon som själva bedriver näringsverk-<br>samhet och uttrycket enskild näringsverksamhet för den bedrivna verk-<br>samheten.</p>
<p>Det är en strävan att markera om bestämmelserna gäller för fysiska<br>personer, juridiska personer eller delägare i handelsbolag. När uttrycket<br>fysisk person används i en bestämmelse i inkomstslaget näringsverksam-<br>het kan bestämmelsen gälla antingen för den fysiska personens egen nä-<br>ringsverksamhet eller för verksamheten i ett handelsbolag som den fysis-<br>ka personen är delägare i. När det skall markeras om det är den ena eller<br>andra egenskapen som avses är det en fördel att ha ett uttryck för den<br>fysiska personens egen verksamhet. Då faller det sig naturligt att använda<br>uttrycket enskild näringsverksamhet och att benämna den fysiska perso-<br>nen enskild näringsidkare.</p>
<p>Uttrycken enskild näringsverksamhet och enskild näringsidkare an-<br>vänds ofta i lagstiftningen, t.ex. i bokföringslagen (1976:125) och i lagen<br>(1980:1103) om årsredovisning i vissa företag. Uttrycken finns också i<br>skattelagstiftningen, t.ex. i punkt 34 av anvisningarna till 23 § och punkt<br>3 av anvisningarna till 24 § KL, i 3 § 13 mom. SIL och i 6 § lagen<br>(1993:1538) om periodiseringsfonder. De används också ofta i annan text<br>än lagtext, t.ex. i propositioner och kommentarer.</p>
<p>SLK tog upp problemet att uttrycket enskild näringsidkare inte helt<br>överensstämmer i KL och bokföringslagen (1976:125). I förslaget till den<br>nya bokföringslagen (prop. 1998/99:130) finns emellertid inte uttrycket</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>513</p>
<p>17 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 2, Del 1</p>
<p>enskild näringsidkare med. Problemet försvinner därmed med den nya<br>bokföringslagen.</p>
<p>Det kan dock påpekas att i skattelagstiftningen omfattas fysiska perso-<br>ner och dödsbon av uttrycket enskild näringsidkare om de bedriver nä-<br>ringsverksamhet enligt KL. Användningen av uttrycket i IL bygger på<br>avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet i 13 kap. IL.</p>
<p>Exempel på hur uttrycken används i IL är dels 33 kap. 1 §<br>(räntefördelning), dels 32 kap. 1 § IL (upphovsmannakonto). Enligt 1 §<br>lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning skall räntefördel-<br>ning ske för fysiska personer. I 33 kap. 1 § IL står det att enskilda nä-<br>ringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag<br>skall göra räntefördelning. Enligt 1 § första stycket lagen (1979:611) om<br>upphovsmannakonto kan fysiska personer få uppskov med beskattning av<br>upphovsmannaintäkt, men enligt paragrafens andra stycke har delägare i<br>handelsbolag inte rätt till sådant uppskov. I 32 kap. 1 § IL står det att<br>enskilda näringsidkare får göra avdrag för insättningar på upphovsman-<br>nakonto. Då behövs inte något undantag som anger att fysiska personer<br>som är delägare i svenska handelsbolag inte får göra sådana avdrag.</p>
<p>Det kan påpekas att när uttrycket näringsidkare används så omfattas<br>naturligtvis även juridiska personer och handelsbolag eftersom även de<br>bedriver näringsverksamhet.</p>
<h4>7.2.11 Uttryck för skattemässig kontinuitet</h4>
<p>Regeringens förslag: För att ange kontinuitet vid beskattningen används<br>genomgående uttryckssättet att en förvärvare inträder i den förre ägarens<br>skattemässiga situation.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Handelshögskolan i Stockholm anser att uttrycket<br>är bättre än dagens.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I IL finns ett antal bestämmelser som<br>reglerar skattemässig kontinuitet. Det finns för det första bestämmelser<br>om kontinuitet vid arv, testamente, gåva, bodelning och liknande förvärv<br>(19 kap. 18 §, 20 kap. 12 och 28 §§, 21 kap. 16 §, 44 kap. 21 och 22 §§<br>och 54 kap. 2 § IL). Vidare finns bestämmelser om kontinuitet vid fusio-<br>ner, fissioner och verksamhetsavyttringar (37 och 38 kap. IL). Det finns<br>också bestämmelser om rätt att ta över olika typer av fonder (30 kap. 11—<br>15 §§, 31 kap. 23-26 §§ och 34 kap. 18-22 §§ IL) samt rätt att ta över<br>avdrag för underskott vid vissa ombildningar (40 kap. 23 § IL).</p>
<p>I dagens inkomstskattelagstiftning finns olika sätt att uttrycka kontinu-<br>itet. Det vanligaste uttrycket är det som finns i bl.a. 7 § lagen<br>(1993:1538) om periodiseringsfonder, där det står ”anses överlåtande och<br>övertagande företag som en skattskyldig”. När lagen infördes kritiserade<br>Lagrådet detta uttryckssätt (prop. 1993/94:50 s. 431) och framförde att<br>det hade varit att föredra om konsekvenserna av en tillämpning av be-<br>stämmelserna hade framgått tydligare. Lagrådet konstaterade också att</p>
<p>514</p>
<p>uttrycket finns på flera ställen i skattelagstiftningen och förordade att en<br>samordning mellan dessa skall ske.</p>
<p>I den lagstiftning som kommit med anledning av Företagsskatteutred-<br>ningens förslag används i stället uttrycket ”inträder det övertagande fö-<br>retaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation” (SOU<br>1998:1, prop. 1998/99:15, SFS 1998:1600 f.). Det är samma uttryck som<br>SLK använder i IL. SLK har motiverat bytet med att det är mindre lämp-<br>ligt att föreskriva att de två skall anses som en skattskyldig. Kommittén<br>tar som exempel upp frågan om vad som menas med att de skall anses<br>som en skattskyldig när det gäller delägarrätter, där beräkning av en ka-<br>pitalvinst skall ske enligt genomsnittsmetoden. Regeringen följer SLK:s<br>förslag.</p>
<p>Det kan påpekas att bestämmelserna utformats så att förvärvaren inträ-<br>der i den förre ägarens situation, dvs. det sker redan vid den aktuella om-<br>ständigheten, t.ex. vid en fusion, och inte senare, t.ex. när en tillgång av-<br>yttras. Det kan vara betydelsefullt att fastställa, bl.a. för tillämpningen av<br>genomsnittsmetoden för vissa kapitaltillgångar.</p>
<p>I IL skrivs det ut vad uttrycket innebär om det är möjligt, se t.ex. be-<br>stämmelserna om periodiseringsfonder i 30 kap. 11-15 §§. I de fall det<br>inte är rimligt används i stället uttrycket ”inträder förvärvaren i den förre<br>ägarens skattemässiga situation”.</p>
<p>När det gäller värdeminskningsavdrag och vad som återstår oavskrivet<br>av tillgångarnas anskaffningsvärden används uttrycket ”när det gäller<br>värdeminskningsavdrag”. Uttrycket får täcka allt som rör värdeminsk-<br>ningsavdrag, t.ex. vilka anskaffningsvärden som tillgångarna har och hur<br>stora värdeminskningsavdrag som har gjorts. Det innebär också att för-<br>värvaren själv skall anses ha gjort de värdeminskningsavdrag som den<br>förre ägaren har gjort. Det kan ha betydelse bl.a. när förvärvaren avyttrar<br>en fastighet och skall tillämpa bestämmelserna i 26 kap. om återföring av<br>värdeminskningsavdrag. Då skall förvärvaren återföra också de värde-<br>minskningsavdrag som den förre ägaren har gjort på fastigheten. När det<br>gäller inventarier innebär uttrycket att förvärvaren kan fortsätta att till-<br>lämpa räkenskapsenlig avskrivning på det värde som återstår oavskrivet<br>hos den förre ägaren och att kompletteringsregeln om 20 procents årlig<br>avskrivning och andra kompletterande regler skall kunna tillämpas.</p>
<p>I fråga om skattemässig kontinuitet för dödsbon, se inledningen av för-<br>fattningskommentaren till 4 kap.</p>
<h4>7.2.12 Benefika förvärv</h4>
<p>Regeringens förslag: Dagens regler om benefika förvärv tas in utan<br>materiella ändringar.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Har inte yttrat sig.</p>
<p>Kommentar och skälen för regeringens förslag: Lagrådet konstate-<br>rar att onerösa förvärv i IL genomgående uttrycks som ”förvärv genom<br>köp, byte, eller på liknande sätt” medan terminologin i fråga om benefika<br></p>
<p>515</p>
<p>förvärv är mer splittrad. Som sådana förvärv betecknas vanligen ”arv,<br>testamente, gåva eller bodelning, ibland avslutas denna uppräkning med<br>”eller på liknande sätt” eller ”eller liknande förvärv”. I en del fall nämns<br>inte gåva, i andra har bodelning utelämnats. Lagrådet ifrågasätter om det<br>genomgående är sakligt motiverat att de benefika förvärven regleras på<br>olika sätt. Enligt Lagrådets mening bör en enhetligare terminologi efter-<br>strävas.</p>
<p>När det gäller regleringen av vilka benefika förvärv som omfattas av<br>olika regler så har regeringen behållit dagens reglering, bortsett från att<br>det tagits in några nya bestämmelser (19 kap. 18 och 29 §§ samt 26 kap.<br>14 § IL). Regeringen finner inte anledning att ändra de befintliga be-<br>stämmelserna materiellt. Det kan finnas sakliga skäl for dessa olikheter.<br>När det gäller avslutningen av uppräkningarna användes i lagrådsremis-<br>sen uttrycket ”eller på liknande sätt” i cirka femton paragrafer och ut-<br>trycket ”eller liknande förvärv” i två paragrafer. Den ena bestämmelsen<br>med den sistnämnda lydelsen har strukits. I den kvarvarande, 44 kap.<br>21 § IL, ändras lydelsen till ”eller på liknande sätt”.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>516</p>
<h2>Utlandsfrågor</h2>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h3>8.1 Nuvarande oklarheter</h3>
<p>I skattelagarna används ett stort antal rättsliga termer och uttryck som<br>bygger på annan, oftast civilrättslig, lagstiftning. I många fall är det tvek-<br>samt om motsvarande utländska företeelser över huvud taget omfattas.<br>Om de skall omfattas är det tveksamt om man skall godta den närmaste<br>motsvarigheten eller bara företeelser som har ett visst mått av överens-<br>stämmelse med den svenska företeelsen. Bristen på konsekventa ut-<br>tryckssätt är tydlig.</p>
<p>Bristen på konsekvens kan exemplifieras med frågan om termerna ak-<br>tiebolag och aktier bara avser svenska aktiebolag och aktier i dessa. SLK<br>har som exempel nämnt två lagrum. Bestämmelserna har avskaffats efter<br>förslag i prop. 1998/99:15, men de kan ändå nämnas. I 2 § 4 mom. tionde<br>stycket SIL talades om ”aktie i aktiebolag eller andel i ... utländsk juri-<br>disk person”, vilket närmast talar för att ledet ”aktie i aktiebolag” skulle<br>avse endast aktie i ett svenskt aktiebolag. I 27 § 4 mom. SIL sades: ”Har<br>en ... person avyttrat aktier till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvaran-<br>de utländskt bolag och utgörs vederlaget för de avyttrade aktierna av ny-<br>emitterade aktier i det köpande bolaget...”. Här är det klart att med aktier<br>förstås också aktier i ett utländskt bolag.</p>
<p>På åtskilliga ställen i skattelagstiftningen står det bara aktiebolag me-<br>dan det på andra ställen står svenskt aktiebolag. Det kunde då ligga nära<br>till hands att anta att där det står bara aktiebolag avses också utländska<br>motsvarigheter. Detta torde dock inte genomgående vara fallet.</p>
<p>Ett annat exempel som SLK nämner är 24 § 2 mom. SIL. Där finns det<br>regler om att finansiella instrument anses avyttrade om det företag som<br>gett ut dem upplöses genom konkurs eller, om det är ett svenskt aktiebo-<br>lag eller en svensk ekonomisk förening, när företaget försätts i konkurs.<br>Här förefaller det klart att med konkurs avses även utländska motsvarig-<br>heter. Detta kan jämföras med den särskilda reglering av utländska för-<br>hållanden som finns i 3 § 7 mom. fjärde stycket SIL. Där anges först att<br>utbetalning från ett svenskt aktiebolag vid nedsättning av aktiekapitalet<br>genom minskning av aktiernas nominella värde eller vid nedsättning av<br>reservfonden eller överkursfonden skall anses som utdelning och därefter<br>att detsamma gäller utbetalning från en utländsk juridisk person genom<br>ett motsvarande förfarande.</p>
<p>Det finns också regler där en tillämpning på utländska förhållanden<br>inte är möjlig att genomföra. Som exempel på detta kan nämnas regeln i<br>25 § 9 mom. SIL, där anskaffningsutgiften för en fastighet som förvär-<br>vats före år 1952 obligatoriskt skall grundas på taxeringsvärdet<br>(undantagsregeln om faktisk köpeskilling förutsätter att den skattskyldige<br>visar att denna överstiger 150 % av taxeringsvärdet). Det torde inte vara<br>avsett att utländska motsvarigheter till taxeringsvärde skall användas och<br>det är inte heller säkert att det alls finns något sådant värde. Att märka är<br>att det i 24 § 1 mom. SIL särskilt anges att bestämmelserna om beräkning<br>av reavinst på fastighet skall tillämpas oavsett om fastigheten ligger i<br>Sverige eller utomlands.</p>
<p>517</p>
<p>Ett fall där betydande tillämpningsproblem uppkommer är vid beskatt-<br>ning av en begränsat skattskyldig delägare i ett svenskt handelsbolag med<br>verksamhet såväl i Sverige som i utlandet.</p>
<h3>8.2 Överväganden</h3>
<p>Regeringens förslag: De använda termerna och uttrycken skall som<br>huvudregel omfatta även motsvarande utländska företeelser. Tillämp-<br>ningsproblemen skall lösas när det är möjligt.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inga invändningar mot den<br>av kommittén föreslagna huvudregeln, men några instanser har framhållit<br>vikten av en fortsatt genomgång av i vilka fall det skall finnas undantag<br>från denna.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<h4>Skälen för regeringens förslag</h4>
<p>Normalt omfattas utländska motsvarigheter</p>
<p>Som berörts i föregående avsnitt är det ofta svårt att avgöra om ett visst<br>uttryck omfattar också utländska företeelser och det finns ofta en bristan-<br>de konsekvens i uttryckssätten.</p>
<p>SLK har presenterat två vägar som man kan följa för att få ett konse-<br>kvent uttryckssätt. Den ena är att bara svenska företeelser skall avses och<br>det måste då särskilt anges när även utländska motsvarigheter skall om-<br>fattas. Den andra är att även utländska motsvarigheter skall omfattas och<br>det måste då i stället särskilt anges när bara svenska företeelser omfattas.<br>SLK kom fram till att i praktiken torde skälen mot den förra lösningen<br>vara så starka att bara den senare återstår.</p>
<p>Kommittén framhöll att gränsen mellan uttryck som grundar sig på or-<br>dens betydelse i vanligt språkbruk och rättsliga uttryck inte är knivskarp<br>eller lätt att fastställa, jämför t.ex. köp, byte och arv med bodelning, ex-<br>propriation och utskiftning. Ju närmare man kommer att orden används i<br>en allmänspråklig och inte i en juridisk-teknisk betydelse, desto natur-<br>ligare blir det att utländska motsvarigheter omfattas, om man i den situa-<br>tionen över huvud taget kan tala om svenska företeelser respektive ut-<br>ländska motsvarigheter. I mycket stor utsträckning förhåller det sig också<br>så att de termer och uttryck som kan ses som rättsliga får antas avse även<br>utländska motsvarigheter.</p>
<p>Utgångspunkten för kommittén har varit att termer och uttryck - eller<br>begrepp som SLK uttrycker det - i lagen skall omfatta inte bara vad som<br>faller under svensk lag utan också utländska motsvarigheter. Om så inte<br>skall vara fallet skall detta klart framgå. Regeringen instämmer i att detta<br>är den bästa lösningen och följer kommitténs förslag.</p>
<p>Markeringen av att det bara är svenska företeelser som avses kan ske<br>på olika sätt. När det gäller juridiska personer, t.ex. aktiebolag, sker det<br>naturligen genom att svenska aktiebolag skrivs ut. För exempelvis vissa</p>
<p>518</p>
<p>bidrag sker det i stället genom att det anges att reglerna avser bidrag en-<br>ligt vissa lagrum i den svenska lagstiftningen, se t.ex. 8 kap. 9 § IL. När<br>det å andra sidan hänvisas till ett lagrum och avsikten är att en bestäm-<br>melse skall gälla också för utländska företeelser används i stället uttryck-<br>et ”... av det slag som avses i”, se t.ex. 2 kap. 6 och 15 §§ IL, eller att<br>något sker ”på det sätt som anges i”, se t.ex. 2 kap. 7 § IL.</p>
<p>Det är inte möjligt att ange hur nära den utländska företeelsen skall<br>överensstämma med den svenska för att anses motsvara denna. Detta<br>måste bli beroende av vilket slags företeelse och vilken regel det är fråga<br>om.</p>
<p>Regler om staten, landsting, kommuner och kommunalförbund bygger<br>genomgående på deras offentligrättsliga ställning i Sverige. De bör därför<br>bara omfatta svenska företeelser.</p>
<p>Både huvudprincipen och undantaget för staten och kommunerna reg-<br>leras i 2 kap. 2 § IL. Frågorna utvecklas vidare i kommentaren till lag-<br>rummet. Där redovisas också remissinstansernas inställning närmare<br>samt Lagrådets synpunkter i denna fråga.</p>
<p>Tillämpningsproblemen</p>
<p>När det gäller de fall där reglerna är omöjliga eller svåra att tillämpa på<br>utländska företeelser har SLK försökt att finna en lösning där det har va-<br>rit möjligt inom ramen för kommitténs arbete. Exempel på detta är det<br>nyss nämnda fallet om anskaffningsutgift för fastigheter utomlands<br>(45 kap. 29 § IL). I andra fall har kommittén kommit fram till att det ut-<br>redningsarbete som skulle krävas för att lösa problemen varit alltför om-<br>fattande för att det skulle utföras av kommittén. Som exempel på detta<br>tas det ovan nämnda handelsbolagsfallet. Det är än mindre lämpligt att nu<br>företa ett sådant arbete, som bör föregås av bl.a. en ytterligare remissom-<br>gång. Detta är en sådan fråga som far avvakta.</p>
<p>Kompletterande synpunkter</p>
<p>Åtskilliga regler är anpassade efter svenska förhållanden men inte for-<br>mellt begränsade till dessa. När det gäller regler som genom sin utform-<br>ning är begränsade till svenska förhållanden är det ibland tveksamt om<br>detta skett medvetet. SLK har i SOU 1997:2 på s. 369 f. tagit upp några<br>sådana frågor som inte behandlas i författningskommentaren. Remissin-<br>stanserna har inte kommenterat dessa. Regeringen finner inte anledning<br>att nu ta upp dem ytterligare.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>519</p>
<h2>9      Ikraftträdande och övergångsfrågor</h2>
<h3>9.1       Ikraftträdande</h3>
<p>Regeringens förslag: Den nya inkomstskattelagen skall träda i kraft<br>den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.</p>
<p>SLK:s förslag: Utgår ifrån att förslaget skall tillämpas vid 2001 års<br>taxering.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig är positiva<br>till SLK:s förslag. Flera remissinstanser har framhållit att det är viktigt<br>att lagkomplexet behandlas utan tidspress. Riksskatteverket framhåller att<br>verket behöver tid för att anpassa blanketter, broschyrer och datasystem<br>samt för informations- och utbildningsinsatser. Handelshögskolan i<br>Stockholm anser att det är viktigt att det finns ett stort utrymme för en<br>fortlöpande översyn under lagstiftningsprocessen. Juridiska fakulteten<br>vid Uppsala universitet menar att det behövs tid för praktiker att förstå<br>det nya systemet och att det är viktigt att man hinner fa fram nya läro-<br>böcker och liknande.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: SLK har utarbetat ett konsekvent för-<br>slag om ikraftträdandetidpunkt och har lämnat ett förslag till en ikraftträ-<br>dandelag, ILP. SLK föreslår att lagen tillämpas från och med 2001 års<br>taxering. Regeringen anser att det är angeläget att den nya inkomstskat-<br>telagen blir tillämplig så snart som möjligt. Mot bakgrund av den tid det<br>tagit att utarbeta en lagrådsremiss i ärendet inom Finansdepartementet<br>och föredra ärendet för Lagrådet är det inte möjligt att föreslå ett tidigare<br>ikraftträdande än den 1 januari 2000.</p>
<p>Eftersom IL med enstaka undantag inte medför några materiella änd-<br>ringar, skulle det i princip vara möjligt att tillämpa lagen redan vid<br>2000 års taxering. Detta är emellertid uteslutet redan av praktiska skäl,<br>eftersom det behövs mycket längre tid för att anpassa blanketter och bro-<br>schyrer m.m. Dessutom behövs det en arbetskrävande bevakning av att<br>det inte uppkommer några retroaktiva skattehöjningar på grund av de<br>mindre materiella ändringar som föreslås. Detta innebär att den första<br>taxeringen då de nya reglerna kan tillämpas är 2001 års taxering.</p>
<p>Vid 2001 års taxering har emellertid åtskilliga skattskyldiga ett be-<br>skattningsår som har börjat före den 1 januari 2000. Alternativen blir då<br>att antingen tillämpa de äldre reglerna när det gäller dessa eller att bevaka<br>att det inte uppkommer otillåten retroaktivitet. Det blir emellertid svår-<br>hanterligt om två lagkomplex skall tillämpas parallellt.</p>
<p>De nämnda problemen kan i huvudsak undvikas om inkomstskatte-<br>lagen tillämpas första gången vid 2002 års taxering. Visserligen kan det<br>ändå inte helt undvikas att det kan förekomma beskattningsår som har<br>börjat innan lagen trädde i kraft men det rör sig då om undantagsfall.</p>
<p>En nackdel med att låta en betydande tid förflyta mellan ikraftträdandet<br>och den första tillämpningen är att ändringar kommer att behöva göras<br>parallellt i gammal och ny lagstiftning.</p>
<p>Sammantaget anser regeringen att fördelarna med att tillämpa den nya<br>lagen första gången vid 2002 års taxering överväger. Regeringen föreslår<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>520</p>
<p>därför att inkomstskattelagen skall träda i kraft den 1 januari 2000 och Prop. 1999/2000:2<br>tillämpas första gången vid 2002 års taxering.</p>
<h3>9.2 Övergångsbestämmelser</h3>
<p>Regeringens förslag: Ikraftträdandelagen skall innehålla alla de<br>övergångsbestämmelser till tidigare ändringar i de upphävda lagarna<br>som skall fortsätta att tillämpas. Vissa andra bestämmelser från des-<br>sa lagar och andra lagar flyttas också över till ikraftträdandelagen.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte framfört några syn-<br>punkter på övergångsbestämmelsernas allmänna uppläggning. Synpunk-<br>ter på enskilda bestämmelser finns redovisade i författningskommentaren<br>till respektive paragraf.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: KL har ändrats mer än 600 gånger<br>och SIL över 200 gånger. Även flertalet övriga lagar som föreslås upp-<br>hävda har ändrats, några av dem vid åtskilliga tillfallen. Till många av<br>dessa ändringar finns övergångsbestämmelser som innebär att äldre be-<br>stämmelser i viss utsträckning skall tillämpas även efter ändringen. Om-<br>tryck har praktiskt taget aldrig skett, och det finns därför inte någon<br>sammanställning av alla övergångsbestämmelser som ännu har betydelse.</p>
<p>När en lag upphävs, förlorar också de övergångsbestämmelser som är<br>knutna till ändringar i lagen sin verkan. Det behövs alltså särskilda regler<br>om de fortfarande skall tillämpas. Vid ett par tidigare ändringar har det<br>föreskrivits att äldre övergångsbestämmelser skall gälla utan att de åter-<br>getts eller räknats upp (punkt 9 av övergångsbestämmelserna till SFS<br>1984:1061, punkt 30 av övergångsbestämmelserna till SFS 1990:650 och<br>punkt 18 av övergångsbestämmelserna till SFS 1990:651).</p>
<p>SLK anser att det är angeläget att återge de bestämmelser som skall<br>ges fortsatt giltighet. Regeringen delar denna uppfattning. De föreskrifter<br>om tillämpning av äldre bestämmelser som skall gälla även i framtiden<br>har tagits in i ILP. Föreskrifter som har en uttrycklig tidsbegränsning for<br>tillämpningen till visst eller vissa taxeringsår har tagits med om de skall<br>tillämpas vid 2002 eller senare års taxeringar, bortsett från några undan-<br>tag (se avsnitt 5). När det gäller föreskrifter som saknar en sådan be-<br>gränsning har SLK gjort en bedömning om de kan antas ha fortsatt prak-<br>tisk betydelse. I annat fall har de utelämnats. Som exempel kan nämnas<br>bestämmelserna om värdering av pågående arbeten. I samband med 1990<br>års skattereform infördes en övergångsbestämmelse (punkt 18 av över-<br>gångsbestämmelserna till SFS 1990:650) som innebär att bara direkta<br>kostnader skall räknas in i anskaffningsvärdet for pågående arbeten som<br>har utförts senast under det räkenskapsår som taxerades år 1992. Denna<br>bestämmelse kommer att ha ringa eller ingen praktisk betydelse vid 2002<br>och senare års taxeringar och den har därför utelämnats.</p>
<p>Vad gäller bestämmelser om beräkning av underlag for värdeminsk-<br>ningsavdrag utgår regeringen liksom SLK gjort från att nya bestämmel-</p>
<p>521</p>
<p>ser om beräkningen inte påverkar underlaget för tillgångar, där avskriv-<br>ningen redan påbörjats. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs<br>alltså inte för att äldre regler skall tillämpas i dessa fall. Denna princip<br>framgår av lagen (1973:1099) om ändring i kommunalskattelagen<br>(1928:370), där det i övergångsbestämmelserna särskilt angavs att de<br>skattskyldiga i vissa fall hade möjlighet att övergå till ett avskrivnings-<br>underlag enligt de nya bestämmelserna.</p>
<p>Dessutom har till ikraftträdandelagen förts över vissa bestämmelser av<br>övergångskaraktär i de lagar som upphävs.</p>
<p>Slutligen har i något fall bestämmelser av övergångskaraktär flyttats<br>över från andra lagar eftersom de har bedömts bli lättare att finna i ILP.</p>
<p>Lagrådet tar i anslutning till 4 kap. 22 § ILP (4 kap. 19 § i det till Lag-<br>rådet remitterade förslaget) upp frågan om att införa en allmän regel av<br>innebörd att de värden på olika slag av tillgångar som föreskrivits med<br>stöd av tidigare gällande regler skall - om inte annat sägs - gälla vid till-<br>lämpning av IL. Regeringen återkommer till denna fråga i kommentaren<br>till 4 kap. 22 § ILP.</p>
<p>Övergångsbestämmelserna har i förslaget normalt utformats så att det<br>anges vilka äldre bestämmelser i de upphävda lagarna som skall tilläm-<br>pas även efter ikraftträdandet. Övergångsbestämmelserna har då formule-<br>rats så att en viss äldre bestämmelse i dess lydelse vid en angiven tid-<br>punkt skall tillämpas. Som exempel kan nämnas 2 kap. 11 § ILP som<br>gäller pensionsförsäkringar på ansökan före år 1976. När uppräkningen<br>av tidigare bestämmelser som fortfarande skall tillämpas blir omfattande<br>anges bara att äldre bestämmelser före ett angivet datum skall tillämpas.<br>Genom detta uttryckssätt har i förslaget markerats att även tidigare lydel-<br>ser av de äldre bestämmelserna skall tillämpas efter ikraftträdandet. Som<br>exempel på detta kan nämnas övergångsbestämmelserna om pensionsför-<br>säkringar i 2 kap. 1 § och om fusioner i 4 kap. 60 § ILP.</p>
<p>SLK har placerat bestämmelserna i tre kapitel. Kap. 1 behandlar all-<br>männa bestämmelser. I kap. 2 finns övergångsbestämmelser om person-<br>försäkringar. I kap. 3 finns övriga bestämmelser. I regeringens förslag<br>har bestämmelserna i 3 kap. i SLK:s förslag placerats i två kapitel. Kapi-<br>tel 3 i regeringens förslag innehåller övriga övergångsbestämmelser som<br>inte är placerade i kapitelordning medan 4 kap. innehåller de övergångs-<br>bestämmelser som är placerade i samma kapitelordning som bestämmel-<br>serna i IL.</p>
<p>Regeringen har utelämnat ett antal av de bestämmelser som finns med i<br>SLK:s förslag utan att anmärka detta. Så är fallet när bestämmelserna inte<br>behövs på grund av att ikraftträdandet har skjutits fram ett år i förhållan-<br>de till SLK:s förslag. Det gäller t.ex. bestämmelserna om kapitalvinster<br>på fastigheter som avyttrats före år 2000 (3 kap. 40, 41 och 73-75 §§ ILP<br>i SLK:s förslag). När bestämmelserna i IL har formulerats om på sådant<br>sätt att en övergångsbestämmelse inte behövs anmärks inte det heller.<br>Det gäller t.ex. den bestämmelse som SLK placerat i 3 kap. 14 § ILP om<br>att avgifter för olovligt byggande inte far dras av, som inte behövs på<br>grund av att bestämmelsen i 9 kap. 9 § IL (9 kap. 12 § i SLK:s förslag)<br>har formulerats så att offentliga sanktionsavgifter inte far dras av.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>522</p>
<p>Regeringen har också utelämnat en bestämmelse som fanns med i det<br>till Lagrådet remitterade förslaget. I 4 kap. 60 § ILP (3 kap. 66 § i SLK:s<br>förslag) fanns en bestämmelse om att reglerna i 40 kap. 22 § IL inte till-<br>lämpas i fråga om överlåtelser fore den 1 juli 1996.1 40 kap. 22 § IL fö-<br>reskrivs att om staten säljer samtliga andelar i vissa kreditinstitut, far<br>underskott som uppkommit hos kreditinstitutet fore det beskattningsår då<br>överlåtelsen skedde inte dras av. Det finns inte behov av någon sådan<br>övergångsbestämmelse varför den inte tas med här.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>523</p>
<h2>10</h2>
<h2>Följdändringar</h2>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Regeringens förslag: Tre olika typer av följdändringar görs. Den<br>första typen omfattar de fall där det föreslås att bestämmelser som ti-<br>digare funnits i inkomstskattelagstiftningen skall flyttas till någon an-<br>nan lag eller omvänt. Den andra avser hänvisningar till KL eller SIL<br>eller någon av de andra lagar som föreslås upphävas. Den tredje är<br>ändringar på grund av förändringar i systematik och terminologi.</p>
<p>SLK:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.<br>SLK föreslår följdändringar i cirka 40 författningar om skatteavtal.</p>
<p>Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några allmänna<br>synpunkter på följdändringarna. Synpunkter på enskilda bestämmelser<br>finns redovisade i författningskommentaren till respektive paragraf.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Förslagen till följdändringar kan de-<br>las in i tre kategorier. Den första omfattar de fall där det föreslås att be-<br>stämmelser som tidigare funnits i inkomstskattelagstiftningen skall flyt-<br>tas till någon annan lag eller omvänt. Exempel på detta är bestämmelser-<br>na om hemortskommun och om skattereduktion. Den andra avser hänvis-<br>ningar till KL eller SIL eller någon av de andra lagar som föreslås upp-<br>hävas. Den tredje är ändringar på grund av förändringar i systematik och<br>terminologi. Exempel på detta är slopandet av termerna förvärvskälla,<br>skattekronor och skatteören och utbytet av realisationsvinst mot kapital-<br>vinst.</p>
<p>SLK har - med vissa undantag - inte utarbetat ändringar i sådana lagar<br>som det finns förslag om att upphäva. Detta gäller de lagar som finns<br>redovisade i avsnitt 5 under rubriken Undantag. Detta gäller vidare bok-<br>föringslagen (1976:125) och jordbruksbokföringslagen (1979:141) som<br>föreslås bli upphävda i (prop. 1998/99:130) och lagen (1972:266) om<br>skatt på annonser och reklam som föreslås bli upphävd i SOU 1997:53.</p>
<p>Regeringen har lämnat en proposition med förslag till ny bokföringslag<br>till riksdagen i år (prop. 1998/99:130). I denna proposition föreslås följd-<br>ändringar i den nya bokföringslagen. När det gäller lagen (1972:266) om<br>skatt på annonser och reklam föreslår regeringen rena följdändringar.</p>
<p>SLK föreslår följdändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)<br>trots att denna föreslås bli upphävd i SOU 1995:148. Det har emellertid<br>tillsatts en ny utredning om fastighetstaxeringen (Fi 1997:06, dir.<br>1997:36) och det är därför osäkert om lagstiftningen på detta område<br>kommer att ändras innan IL träder i kraft. Motsvarande gäller lagen<br>(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, som föreslås bli upphävd i SOU<br>1987:62 och som för närvarande är föremål för översyn inom Finansde-<br>partementet.</p>
<p>Vissa andra lagar har av SLK utelämnats på grund av pågående utred-<br>ningsarbete.</p>
<p>Kupongskattelagen (1970:624) har varit föremål för en översyn av Ku-<br>pongskattelagsutredningen (Fi 1996:12, dir. 1996:76) som avslutade ar-<br>betet i juni i år. Betänkandet Källskatt på utdelning och royalty till be-<br>gränsat skattskyldiga (SOU 1999:79) har remissbehandlats och ärendet</p>
<p>524</p>
<p>bereds för närvarande inom Finansdepartementet. SLK har inte funnit<br>anledning att föreslå ändringar vare sig i den lagen eller i därtill knutna<br>författningar avseende skatteavtal. Regeringen föreslår därför att rena<br>följdändringar görs i kupongskattelagen i avvaktan på att en ny lag kan<br>träda i kraft.</p>
<p>Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter har setts<br>över av Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05, dir. 1995:12) som har<br>lämnat sitt slutbetänkande Självdeklaration och kontrolluppgifter - för-<br>enklade förfaranden (SOU 1998:12). Betänkandet har remissbehandlats<br>och en lagrådsremiss avses lämnas under nästa år. Det har därför inte<br>utarbetats några förslag till ändringar i den lagen.</p>
<p>Ett par lagar har utelämnats av mer speciella skäl.</p>
<p>I 17 kap. 8 § plan- och bygglagen (1987:10) finns övergångs-<br>bestämmelser som hänvisar till vissa bestämmelser i KL i deras lydelse<br>före 1990 års skattereform. Någon anledning att ändra dessa bara för att<br>markera att KL upphävs kan inte anses föreligga. Det är också tveksamt i<br>vilken utsträckning bestämmelserna kan bli tillämpliga i framtiden.</p>
<p>Slutligen kan nämnas att SLK föreslog följdändringar i cirka 40 för-<br>fattningar om skatteavtal.</p>
<p>Regeringens följer i allt väsentligt SLK:s förslag.</p>
<p>När det gäller de lagar som det finns förslag om att upphäva och som<br>redovisas i avsnitt 5 under rubriken Undantag skulle det behövas följd-<br>ändringar för att lagarna skall passa ihop med IL. Eftersom de sannolikt<br>kommer att upphävas i samband med lagstiftning med anledning av Stif-<br>telse- och föreningsskattekommitténs förslag är det emellertid onödigt att<br>göra några sådana ändringar nu. I likhet med SLK utelämnar därför rege-<br>ringen dessa lagar.</p>
<p>När det gäller författningarna om skatteavtal har regeringen valt att<br>vänta med följdändringar. Att utarbeta sådana följdändringar är så ar-<br>betskrävande att det skulle försena införandet av IL.</p>
<p>I regeringens förslag finns några ytterligare lagar som innehåller be-<br>stämmelser som kommit till efter det att SLK avlämnat sitt betänkande. I<br>regeringens förslag har bestämmelserna också uppdaterats om de har<br>ändrats. När så har skett nämns inte detta särskilt i författningskommen-<br>taren. Några författningar har också fått utgå eftersom de upphävts eller<br>ändrats efter betänkandet så att ingen följdändring behöver göras.</p>
<p>I SLK:s förslag finns inte övergångsbestämmelser till ett stort antal<br>förslag till följdändringar. SLK ansåg att det inte behövdes. Lagrådet har<br>dock beträffande lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-<br>värvsinkomster (förslag 32 i lagrådsremissen) och lagen (1998:674) om<br>inkomstgrundad ålderspension (förslag 71 i lagrådsremissen) förordat att<br>det läggs till övergångsbestämmelser. Lagrådet anför att inom förvalt-<br>ningsrätten gäller som huvudprincip att till grund för prövning av ett mål<br>eller ärende skall ligga de föreskrifter som är i kraft vid tidpunkten för<br>prövningen (se RÅ 1996 ref. 57). Vid prövning av exempelvis den i 2 §<br>lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster föreskrivna skyl-<br>digheten att betala särskild löneskatt kommer således - i avsaknad av<br>övergångsbestämmelser - enligt nämnda huvudprincip lagen i dess nya<br>lydelse att tillämpas om prövningen sker efter utgången av år 2000. Detta<br></p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>525</p>
<p>gäller även om den inkomst som är föremål för prövning hänför sig till år<br>2000 eller tidigare. Regeringen har i förhållande till SLK:s förslag<br>kompletterat de föreslagna följdändringarna med övergångsbestämmel-<br>ser. Detta nämns inte särskilt vid varje lag.</p>
<p>SLK:s förslag har slutligen anpassats till den terminologi som används<br>i regeringens förslag till IL. När sådana anpassningar har gjorts nämns<br>inte detta.</p>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>526</p>
<h2>11</h2>
<h2>Offentligfmansiella konsekvenser</h2>
<p>Prop. 1999/2000:2</p>
<p>Syftet med förslaget är att vår inkomstskattelagstiftning skall bli mer<br>lättillgänglig och lättare att tillämpa än den är i dag. På sikt kommer den<br>nya lagstiftningen på så sätt att leda till en viss minskning av kostnader-<br>na. Övergångsvis medför den dock ett ökat behov av utbildning och in-<br>formation. Regeringen gör bedömningen att kostnaderna för de insatser<br>av detta slag som behövs inte är större än att de ryms inom befintliga<br>resursramar för skatteförvaltningen och andra myndigheter.</p>
<p>Förslaget innehåller bara få materiella ändringar eller förtydliganden,<br>se avsnitt 4. De offentligfinansiella effekterna av dessa regeländringar är<br>inte beräkningsbara, men bedöms vara mycket begränsade.</p>
<p>527</p>
<p>Eländers Gotab 59041, Stockholm 1999</p>
48 ”	55	55	56 år	60%
57 ”	55	55	63 år	50%
64 ”	55	55	69 år	40%
70 ”	55	55	76 år	30%
77 ”	55	55	86 år	20%
minst 87 år				10%
5	till och med	7
8	,5 99 99	10
11	,5 99 99	13
14	99 99 99	16
17	99 99 99	19
20	99 99 99	23
Taxerad förvärvsinkomst	Grundavdrag
överstiger inte 1,86 prisbasbelopp	0,24 prisbasbelopp
överstiger 1,86 men inte 2,89 prisbasbelopp	0,24 prisbasbelopp ökat med 25 procent av det belopp med vilket den taxerade förvärvsin- komsten överstiger 1,86 prisbasbelopp
överstiger 2,89 men inte 3,04 prisbasbelopp	0,4975 prisbasbelopp
överstiger 3,04 men inte 5,615 prisbasbe- lopp	0,4975 prisbasbelopp minskat med 10 procent av det belopp med vilket den taxerade för- värvsinkomsten överstiger 3,04 prisbasbelopp
överstiger 5,615 prisbasbe- lopp	0,24 prisbasbelopp