RIKSDAGEN

PROTOKOLL

BIHANG

1999/2000

Sami. 1 Regeringens propositioner

Nr 1 Uo 20-27, nr 2 del 1

Band B 3

Allmän miljö- och
naturvård

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Förslag till statsbudget för 2000

Allmän miljö- och naturvård

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7

2 Allmän miljö- och naturvård..................................................................................9

2.1 Omfattning..............................................................................................9

2.2 Utgiftsutveckling....................................................................................9

2.3 Resultatbedömning...............................................................................10

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................10

2.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................17

2.3.3 Effekter av de statliga insatserna..........................................................22

2.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................23

2.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................23

3 Miljövård...............................................................................................................25

3.1 Omfattning............................................................................................25

3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................25

3.3 Resultatbedömning...............................................................................25

3.4 Resultatinformation om länsstyrelsernas arbete inom miljöområdet26

3.5 Revisionens iakttagelser........................................................................26

3.6 Anslag.....................................................................................................27

Al Naturvårdsverket........................................................................27

A2 Miljöövervakning m.m...............................................................28

A3 Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden.................30

A4 Sanering och återställning av förorenade områden...................32

A5 Miljöforskning............................................................................33

A6 Kemikalieinspektionen...............................................................34

A7 Visst internationellt miljösamarbete..........................................35

A8 Stockholms internationella miljöinstitut...................................36

A9 Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt

hållbar riktning............................................................................37

4 Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.............................................................................38

4.1 Omfattning............................................................................................38

4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................38

4.3 Resultatbedömning...............................................................................39

4.4 Förändringar..........................................................................................39

4.5 Revisionens iakttagelser........................................................................40

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

4.6 Anslag....................................................................................................40

Bl Statens strålskyddsinstitut.........................................................40

B2 Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader...............41

B3 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning............42

B4 Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. 43

4.7 Övrig statlig verksamhet......................................................................44

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................7

2.1 Utgiftsutvecklingen....................................................................................................9

2.2 Utgiftsutvecklingen fördelat per verksamhetsområde...........................................24

3.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................25

3.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................27

3.3 Uppdragsverksamhet................................................................................................27

3.4 Offentligrättslig verksamhet....................................................................................27

3.5 Beräkning av anslaget år 2000..................................................................................28

3.6 Anslagsutveckling.....................................................................................................28

3.7 Bemyndiganden.........................................................................................................30

3.8 Beräkning av anslaget år 2000..................................................................................30

3.9 Anslagsutveckling.....................................................................................................30

3.10 Beräkning av anslaget år 2000................................................................................31

3.11 Bemyndiganden.......................................................................................................32

3.12 Anslagsutveckling...................................................................................................32

3.13 Beräkning av anslaget år 2000................................................................................33

3.14 Anslagsutveckling..................................................................................................33

3.15 Anslagsutveckling...................................................................................................34

3.16 Offentligrättslig verksamhet..................................................................................35

3.17 Uppdragsverksamhet..............................................................................................35

3.18 Beräkning av anslaget år 2000................................................................................35

3.19 Anslagsutveckling...................................................................................................35

3.20 Beräkning av anslaget år 2000................................................................................36

3.20 Anslagsutveckling...................................................................................................36

3.22 Anslagsutveckling...................................................................................................37

4.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................38

4.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................40

4.3 Offentligrättslig verksamhet....................................................................................41

4.4 Uppdragsverksamhet................................................................................................41

4.5 Beräkning av anslaget år 2000..................................................................................41

4.6 Anslagsutveckling.....................................................................................................41

4.7 Beräkning av anslaget år 2000..................................................................................42

4.8 Anslagsutveckling.....................................................................................................42

4.9 Offentligrättslig verksamhet....................................................................................43

4.10 Beräkning av anslaget år 2000................................................................................43

4.11 Anslagsutveckling...................................................................................................43

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Diagramförteckning

2.1 - Energianvändningen relaterad till BNP..............................................................13

2.2 - El för uppvärmning..............................................................................................13

2.3 - Utsläpp av koldioxid............................................................................................14

2.4 - Bensenhalt, vinterhalvårsmedelvärde i olika tätorter (variation mellan orter) 14

2.5 - Utsläpp av försurande ämnen..............................................................................14

2.6 - Persontransporter med bil...................................................................................15

2.7 - Antal miljöcertifierade företag............................................................................15

2.8 - Deponerade mängder på avfallsupplag i Sverige................................................15

2.9a - Den svenska belastningen av fosfor på haven....................................................16

2.9b - Den svenska belastningen av kväve på haven.....................................................16

2.10 - Återföring av fosfor i slam till åkermark............................................................16

2.11- Arealen skyddad produktiv skogsmark i procent av den totala arealen
skogsmark.............................................................................................................17

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget A2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i sam-
band med bilavgasverksamhet som inklusi-
ve tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 16 000 000 kronor under år 2001,

2. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget A3 Åtgärder för att

bevara den biologiska mångfalden, ingå eko-
nomiska förpliktelser i samband med för-
värv av eller intrångsersättning i värdefulla
naturområden som inklusive tidigare åta-
ganden innebär utgifter om högst
120 000 000 kronor under år 2001,

3. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och natur-
vård enligt följande uppställning:

1 Anslagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Statens naturvårdsverk	ramanslag	278 211
A2	Miljöövervakning m.m.	ramanslag	132 297
A3	Åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden	ramanslag	671 551
A4	Sanering och återställning av förorenade områden	ramanslag	65 000
A5	Miljöforskning	ramanslag	50 000
A6	Kemikalieinspektionen	ramanslag	83 712
A7	Visst internationellt miljösamarbete	ramanslag	37 182
A8	Stockholms internationella miljöinstitut	ramanslag	12 000
A9	Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning	reservationsanslag	131 000
Bl	Statens strålskyddsinstitut	ramanslag	85 449
B2	Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader	ramanslag	82 648
B3	Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning	ramanslag	65 969
B4	Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m.	ramanslag	26 352
Summa			1 721 371

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

2 Allmän miljö-och naturvård

2.1 Omfattning

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
omfattar frågor rörande naturvård och biologisk
mångfald, vatten- och luftvård, sanering och
återställning av förorenade områden, avfallsfrå-
gor, bilavgasfrågor, miljöskydd, miljöforskning,
kemikaliekontroll, strålskydd och säkerhetsfrå-
gor kopplade till kärnkraften samt internationellt
miljösamarbete. Utgiftsområdet omfattar vidare
utgifter för Naturvårdsverket, Kemikalieinspek-
tionen, Statens strålskyddsinstitut och Statens
kärnkraftinspektion. Verksamheten inom Kär-
navfallsfondens styrelse, AB Svenska Miljöstyr-
ningsrådet och Svensk Avfallskonvertering AB
(SAKAB) berör uppgifterna inom utgiftsområ-
det.

Regeringens samordning av miljöpolitiken
och ekologiskt hållbar utveckling har sin ut-
gångspunkt i detta utgiftsområde samtidigt som
åtgärder för en god miljö i stor utsträckning ock-
så finansieras inom ramen för andra utgiftsområ-
den. Främst gäller detta utgiftsområdena Inter-
nationellt bistånd (7), Kultur, medier,
trossamfund och fritid (17), Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande (18), Regional
utjämning och utveckling (19), Energi (21),
Kommunikationer (22), Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar (23) och Närings-
liv (24).

2.2 Utgiftsutveckling

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999¹

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

1 372

1 577

1759

1 721

1 830

2 020

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Införandet av miljöbalken och arbetet med att
uppnå de nya miljökvalitetsmålen (prop.
1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr.
1998/99:183) och målen för ekologiskt hållbar
utveckling har prioriterats högt i arbetet inom
hela Regeringskansliet och på myndigheterna.

Anslagssparandet på utgiftsområdet har mins-
kat med 226 miljoner kronor under år 1998. Be-
dömningen är att anslagssparandet kommer att
minska ytterligare under år 1999.

Förändringar

Den 1 januari 1999 trädde den nya miljöbalken i
kraft och fem miljödomstolar samt en mil-
jööverdomstol inrättades. Utbildningsinsatser
för de myndigheter m.fl. som tillämpar den nya
miljölagstiftningen har fortsatt.

Myndigheternas arbete med anledning av 1997
års riksdagsbeslut om att inleda kämkraftsav-
vecklingen (prop. 1996/97:84, bet.
1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) har intensifi-
erats under år 1999.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Mål

Målen inom utgiftsområdet är att skydda männi-
skors hälsa, bevara den biologiska mångfalden,
främja en långsiktig god hushållning med natur-
resurser samt skydda natur- och kulturlandskap.

Prioriteringar

Bevarandet av den biologiska mångfalden prio-
riteras genom förstärkning av resurserna för
skydd av värdefulla naturområden, främst skogs-
områden samt ytterligare medel till kalkning.

Resurserna för sanering och återställning av
förorenade mark- och vattenområden förstärks
ytterligare.

Miljöforskningen och då framför allt miljöef-
fektforskning och miljötoxikologisk forskning
ges ökade resurser genom ett nytt anslag.

Förberedelserna inför Sveriges ordförande-
skap i EU prioriteras liksom arbetet med miljö-
hänsyn i samtliga EU:s politikområden samt
miljöfrågorna inför EU:s utvidgning

2.3 Resultatbedömning

2.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Klimat

Enligt FN:s ramkonvention för klimatföränd-
ringar (SO 1993:13) skall halten av växthusgaser
stabiliseras på en nivå som minskar risken för att
farliga störningar uppkommer i klimatsystemet.
Klimatfrågan är en global miljöfråga och det
fordras internationellt samarbete för att minska
utsläppen av växthusgaser. Sverige kan bara bidra
till denna process. Vid klimatkonventionens
tredje partsmöte i Kyoto i december 1997 enades
parterna om ett protokoll till klimatkonventio-
nen som innebär bindande utsläppsåtaganden för
alla industriländer. EU är en part till klimatkon-
ventionen och enligt Kyoto-protokollet skall EU
sammanlagt minska utsläppen av växthusgaser
med 8 %.

I juni 1998 beslutade EU:s miljöministrar hur
EU:s åtagande i Kyoto-protokollet skall fördelas
mellan medlemsländerna. För Sveriges del inne-

bär beslutet att Sverige har en möjlighet att öka
utsläppen av växthusgaser med 4 % från 1990 års
nivå till den första åtagandeperioden 2008-2012.

Vid det fjärde partsmötet som ägde rum i Bu-
enos Aires i november 1998 förhandlades flera
utestående frågor i Kyoto-protokollet. Vid detta
möte enades konventionens parter om en tids-
plan för det fortsatta arbetet, den s.k. Buenos Ai-
res Action Plan. Av denna framgår att förhand-
lingarna kommer att fokuseras på att lösa dessa
frågor vid partsmötet hösten år 2000.

Den svenska politiken i klimatfrågor grundar
sig på riksdagens klimatpolitiska beslut år 1993
(prop. 1992/93:179 bil. 1 s. 33, bet.
1992/93:JoU19, rskr. 1992/93:361), det energi-
politiska beslutet från år 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) och
riksdagens transportpolitiska beslut (prop.
1997/98:56, bet. 1997/98:TU 10). Enligt 1993 års
beslut bör utsläppen av koldioxid från fossila
källor stabiliseras år 2000 på 1990 års nivå för att
därefter minska. Regeringens nuvarande huvud-
sakliga strategi för att nå koldioxidmålet är att
begränsa användningen av fossila bränslen och
ersätta dem med förnybara energikällor, samt ett
effektivare utnyttjande av energi.

En kommitté (M 1998:06) med parlamenta-
risk sammansättning har startat arbetet med åt-
gärdsprogram för Sveriges klimatarbete. Kom-
mittén skall avge sitt betänkande den
31 december 1999.

Luftföroreningar

Den senaste tidens utveckling inom trafikområ-
det har koncentrerats till arbetet inom EU. Un-
der år 1998 har förhandlingsarbetet med de två
Auto/Oil-direktiven om minskade avgasutsläpp
för personbilar, lätta lastbilar och bussar samt
kvalitetskrav på fordonsbränslen avslutats. Sveri-
ge har varit starkt engagerat i detta arbete och
lyckats genomdriva ett antal förbättringar i de
båda direktiven. Införandet av dessa direktiv i
svensk lagstiftning föranleder en uppdatering av
både miljöklassystemet för personbilar och mil-
jöklassystemet för fordonsbränslen.

Vad gäller direktivet som reglerar avgasutsläpp
från tunga fordon har ministerrådet antagit en
gemensam ståndpunkt. Parlamentets andra ytt-
rande i frågan saknas fortfarande. Även vad gäller
direktivet som reglerar avgasutsläpp från trakto-
rer har en gemensam position antagits.

EU-kommissionen har träffat en frivillig över-
enskommelse med europeisk bilindustri om en

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

minskning av koldioxidutsläppen i samtliga nya
personbilar för år 2008. Överenskommelsen är
ett led inom ramen för EU:s strategi att minska
koldioxidutsläppen från personbilar inom EU.
Överenskommelsen har sedermera antagits av
ministerrådet hösten 1998. Förhandlingsarbetet
med direktivet som reglerar en övervakningsme-
kanism för koldioxidutsläppen har även avslutats
under år 1998. Direktivet är ytterligare ett led i
EU:s strategi att minska koldioxidutsläppen.

Ett arbete har påbörjats inom EU som syftar
till att integrera miljöhänsyn inom transportom-
rådet. Arbetet är ett gemensamt initiativ som ta-
gits av kommissionens DG VII och DG XI. Ar-
betet fick en utgångspunkt i de gemensamma
rådsslutsatser som transportministrarna och
miljöministrarna antog i juni 1998. Arbetet pågår
för närvarande i kommissionens arbetsgrupper.

I vårpropositionen 1999 förslogs en ändring av
fordonsbeskattningen av el- och elhybridbilar
som innebär skattebefrielse från fordonsskatt för
dessa fordon under fem år. Regeringen avser
återkomma med förslag till hur förmånsbeskatt-
ningen av personbilar som kan drivas med el eller
gas kan jämställas med förmånsbeskattningen av
motsvarande bilar som drivs med konventionella
bränslen.

Naturvård och biologisk mångfald

Försurning

Nedfallet av svavel i Sverige har halverats under
de två senaste årtiondena. Nedfallet av kväve har
i stället ökat under motsvarande period. Sam-
mantaget har det dock inneburit att försurnings-
läget förbättrats i vissa sjöar och vattendrag un-
der 1990-talet. Försurningsproblemen i de värst
drabbade områdena kommer dock att kvarstå
under flera årtionden framöver. Även om det su-
ra nedfallet skulle upphöra helt skulle det ta 50-
100 år innan marken har återhämtat sig. I dag är
ca 17 000 sjöar försurade och behovet av kalk-
ning kommer att bestå under många år. Kalk-
ningarna kommer att tidigast kunna avbrytas i
områden där inte markförsurningen är långt
framskriden. Där markförsurningen är långt
framskriden behöver kalkning fortsätta tills dess
att aluminiumläckaget från marken minskat till
halter som inte är giftiga för vattnets organismer.

Behovet av kalkning styrs i betydande grad av
vädret. Under år med stor nederbörd ökar för-
surningsbelastningen och större mängder kalk
behöver spridas än under ett normalt år. År 1998
var ett extremt nederbördsrikt år. De höga flö-

dena höjde följaktligen behovet av kalkning un-
der året men medförde ett ökat behov även för år
1999.

Havsmiljön

De marina delarna i skärgårdsområdena där vari-
ationen av land och vatten skapar förutsättningar
för biologisk mångfald, har hittills skyddats i li-
ten omfattning. Behovet av skydd av hotade bi-
otoper är stort. Arbete pågår för att se över
skyddet av värdefulla marina miljöer och inrät-
tandet av marina reservat. Syftet med att skydda
marina områden är att bevara marint värdefulla
miljöer, ekosystem, arter och processer.

Den biologiska mångfalden i havet utsätts för
påfrestningar orsakade såväl av miljögifter, trans-
porter som fiske. De höga halterna av kväve i
Östersjön och Västerhavet har lett till att stora
delar av haven är övergödda vilket i sin tur på-
verkat växt- och djurlivet.

Skydd och vård av värdefulla naturområden
Verksamheten syftar till att säkerställa
skyddsvärd natur, restaurera skadade värdefulla
naturområden och förvalta Naturvårdsverkets
fastighetsbestånd. Fastighetsbeståndet omfattar
för närvarande 1,25 miljoner hektar som avsatts
för naturvårdsändamål och som ägs av staten.
Det rör sig om 1 200 fastigheter spridda över
hela landet. Sedan den 1 januari 1999 har kom-
munerna genom miljöbalken möjlighet att själva
fatta beslut om naturreservat.

För närvarande är 8,8 % av landets yta skyd-
dad som naturreservat eller nationalpark med
stöd av miljöbalken (naturvårdslagen). Det totala
antalet naturreservat har under år 1998 och hit-
tills under år 1999 ökat till ca 2 200 omfattande
3,2 miljoner ha. Reservatsarealen ligger huvud-
sakligen inom fjällområdena i Dalarnas, Jämt-
lands, Västerbottens och Norrbottens län. Fler-
talet reservat finns emellertid utanför
fjällområdet. Det finns 26 nationalparker med en
sammanlagd yta på 650 000 ha. Den senaste är
Färnebofjärdens nationalpark som bildades 1998.

Vid sidan av nationalparker och naturreservat
är betydande landområden skyddade som do-
mänreservat.

Skogsskyddet

Praktiskt taget alla skogar i Sverige är i dag på-
verkade av skogsbruk på ett sätt som påverkat
skogsekosystemens biologiska mångfald. I sko-
gen finns ca 1 900 rödlistade arter, dvs. hotade,
sällsynta och hänsynskrävande arter. Många är

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

beroende av gammal skog. En tredjedel av dem
är beroende av död ved. I dagens skogslandskap
finns det bara 1-2 % död ved. Ny kunskap och
medvetenhet om de ekologiska behoven har
gjort att utvecklingen nu går åt rätt håll och
skogsbruksmetoderna håller på att anpassas efter
de nya kraven.

Vissa områden måste ändå undantas helt från
skogsbruk. Det främsta syftet med skogsreser-
vaten är att bevara de biologiska värdena. Många
har också stor betydelse för friluftsliv, turism och
som element i natur- och kulturlandskapet. Ut-
vecklingen under 1990-talet har inneburit en
långsam men gradvis ökning av andelen skyddad
skogsmark.

I dag har ca 900 000 ha eller knappt 4 % av den
produktiva skogsmarken, som totalt utgör 22,5
miljoner ha, skyddats som naturreservat, domän-
reservat och nationalparker m.m. Variationerna
är stora inom landet men tyngdpunkten för
skogsskyddet ligger i det fjällnära skogsområdet.
I den fjällnära skogen är 46 % naturreservat me-
dan mindre än 1 % av den produktiva skogsmar-
ken i övriga landet är skyddad i form av reservat
m.m.

Sett över hela skogsmarksarealen är de områ-
den som av produktionsskäl eller naturvårdshän-
syn inte blir föremål för skogsbruk emellertid
avsevärt större. Skogsvårdslagen medför nämli-
gen restriktioner för skogsbruket att avverka
skogbärande impediment och svårföryngrad
skog i fjällområdena. Skogsägarna gör också själ-
va på frivillig grund betydande avsättningar av
skogsmark för naturvårdsändamål.

Den traditionella redovisningen av skyddade
arealer är knuten till den produktiva skogsmar-
ken som med vår svenska definition är 22,5 mil-
joner hektar. Om man istället utgår från de
ägoslag som brukar redovisas enligt internatio-
nella ägoslagsdefinitioner har vi Sverige en sam-
manlagd areal på drygt 30 miljoner hektar så de-
finierad skogsmark och träd- och buskmark.
Skogsbruk bedrivs på 75 % av denna areal. De
tillkommande arealerna som omfattar ca 8 miljo-
ner hektar utgörs främst av trädbevuxna berg-
och myrimpediment, fjällbarrskog, skog inom
reservaten samt videområdena i fjällen. Främst
utgörs de således av mycket lågproducerande
marker av relativt begränsad betydelse för målet
att bevara den biologiska mångfalden i skogs-
landskapet.

Odlingslandskapet

Det svenska odlingslandskapet har genomgått en
omfattande strukturrationalisering under 1900-
talet. Våtmarker har dikats ut, handelsgödsel-
och bekämpningsmedelsanvändning har blivit en
del av jordbruket, mekaniseringen har resulterat i
större odlingsenheter och många småbiotoper
har försvunnit. Traditionellt skötta ängs- och
hagmarker har övergetts och vuxit igen eller
igenplanterats. Detta har naturligtvis påverkat
odlingslandskapets biologiska mångfald och
kulturvärden. Endast ca 7 % av landets yta utgörs
av odlingsmark men den är av stor betydelse för
landets biologiska mångfald. Ca 2 000 av landets
rödlistade arter är knutna till odlingslandskapet
och framför allt till naturbetesmarkerna. Ca 2 %
av den odlade marken, dvs. 67 000 ha odlings-
mark är skyddad som naturreservat genom mil-
jöbalkens bestämmelser. Sedan EU-inträdet har
betydande insatser gjorts för att stärka den bio-
logiska mångfalden i odlingslandskapet framför
allt genom miljöersättningsprogrammet för
jordbruket (detta redovisas närmare under ut-
giftsområde 23).

Skydd av hotade arter

Sverige har sedan 1995 föreslagit eller redovisat
sammanlagt drygt 0,5 miljoner hektar land- och
vattenområden för Natura 2000. Många av de
svenska områdena har redan ett befintligt skydd i
form av t.ex. naturreservat eller fågelskyddsom-
råden. Områdena kommer efter beslut av EU-
kommissionen att ingå i det sammanhängande
europeiska nätverket Natura 2000.

Hållbar utveckling

Sverige har liksom många andra länder antagit
FN:s handlingsprogram för det 21 :a århundradet
(Agenda 21), där en hållbar utveckling lyfts fram
som ett övergripande mål för samhällsutveck-
lingen. För att mäta framgångarna i detta arbete
behövs uppföljningssystem av olika slag. I Sveri-
ge och andra länder som Storbritannien, Tysk-
land och Holland och även i internationella or-
ganisationer som FN, OECD och EU pågår ett
intensivt arbete med att utveckla indikatorer för
hållbar utveckling.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Gröna nyckeltal

Gröna nyckeltal är ett av regeringens instrument
att följa det övergripande målet för det miljöpo-
litiska arbetet att till nästa generation kunna
lämna över ett samhälle där de stora mil-
jöproblemen i Sverige är lösta.

Nedan presenteras elva nyckeltal som alla be-
skriver en utveckling i samhället inom angelägna
områden för miljön. Flera av nyckeltalen har di-
rekt anknytning till mål som antagits av riksda-
gen, andra nyckeltal har anknytning till regering-
ens mål om resurshushållning. Flera länder och
organisationer, t.ex. inom EU, utarbetar nyckel-
tal för en ekologisk hållbar utveckling och dessa
sammanfaller i flera fall med de som här presen-
teras.

Nyckeltal är endast ett grovt uppföljnings-
system och skall därför ses som en förenkling av
det indikatorsystem som föreslagits av Natur-
vårdsverket för att följa de av regeringen före-
slagna miljökvalitetsmålen (deFacto; 98 - Upp-
följning av föreslagna nationella
miljökvalitetsmål).

Utvecklingen av nyckeltal är en process där
nyckeltalen måste anpassas efter de mål de avser
följa, relevanta miljöproblem och samhällsut-
vecklingen i övrigt. Regeringen kommer därför
att fortsätta arbetet med att vidareutveckla nyck-
eltalen. Regeringen avser också att regelbundet
för riksdagen presentera gröna nyckeltal.

Användning av energi

Nyckeltalet skall belysa samhällets energihus-
hållning. Nyckeltalet beskrivs som energian-
vändning relaterad till BNP.

Diagram 2.1 - Energianvändningen relaterad till BNP

U 1—r—T—r—t—■ —

CD CM ■=9" UD CO CD CM

r~. i— i— i— r~~- oo oo

OD OD OD OD OD OD OD

x
OD

C£>

CO
OD
OD

Källa: SCB, Na B SM 9601samtSCB

Sett över en längre tidsperiod har energianvänd-
ningen blivit effektivare, det vill säga använd-

ningen av energi i förhållande till BNP har sjun-
kit.

Den totala energianvändningen har emellertid
bara förändrats marginellt under senare år. Allt
större bostäder och fler apparater som är bero-
ende av elektricitet är exempel på en utveckling i
samhället som har lett till att den totala energi-
användningen inte har minskat trots att använd-
ningen av den energi vi förbrukar blivit effektiva-
re.

Även om den totala energianvändningen har
varit förhållandevis konstant under perioden har
sammansättningen förändrats betydligt. Oljans
andel har minskat kraftigt. Samtidigt har en ut-
byggnad av vattenkraft och kärnkraft skett. An-
vändningen av biobränslen och torv har också
ökat.

El för uppvärmning

Nyckeltalet skall belysa den totala elanvändning-
en för uppvärmning av bostäder och lokaler.
Nyckeltalet beskriver antalet TWh el som an-
vänds för uppvärmning.

Diagram 2.2 - El för uppvärmning

TOh

Elanvändningen för uppvärmning av våra bostä-
der och lokaler har ökat under de senaste decen-
nierna. Enstaka avvikelser från trenden beror på
temperaturväxlingar till följd av vädret, till ex-
empel en ovanligt kall eller ovanligt varm vinter.

En stor andel av Sveriges elproduktion an-
vänds för uppvärmning av bostäder och lokaler. I
dag har nästan vart fjärde småhus direktverkande
el för sin uppvärmning. En minskad användning
av el skulle underlätta den planerade kärn-
kraftsawecklingen.

Utsläpp av koldioxid

Nyckeltalet skall belysa klimatpåverkan. Nyck-
eltalet beskriver hur många ton koldioxid som

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Sverige släpper ut till luften varje år (exklusive
utsläpp från förbränning av biobränslen, efter-
som dessa bedöms som neutrala vad gäller ut-
släpp av koldioxid). För att utjämna skillnader
som beror på temperatur och vattentillförsel re-
dovisas även normalårskorrigerade utsläpp.

Diagram 2.3 - Utsläpp av koldioxid¹

Utsläppen av koldioxid i Sverige har nästan hal-
verats sedan år 1970. De faktiska utsläppen av
koldioxid har ökat under 1990-talet, men legat i
huvudsak konstant sedan de korrigerats för kli-
matvariationer. Orsaken till ökningen är framför
allt ökad användning av fossila bränslen inom el-
och värmeproduktion vid kallare väder vissa år
samt ökade transporter.

Temperatur och nederbörd påverkar energian-
vändningen och därmed även koldioxidutsläp-
pen. Den tydliga ökningen från år 1995 till år
1996 kan delvis förklaras av en kall vinter och
mycket låg produktion av el från vattenkraft. De
normalårskorrigerade utsläppen för år 1997 lig-
ger under motsvarande utsläpp för år 1990.

Vid en internationell jämförelse av de svenska
utsläppen av koldioxid per person eller i relation
till BNP har Sverige bland de lägsta utsläppen
bland OECD-länderna. Det beror framför allt
på att vår energiproduktion till stor del baseras
på vattenkraft, kärnkraft och biobränsle.

Bensenhalt i luft

Nyckeltalet skall belysa utsläppen av cancer-
framkallande ämnen och ger ett mått på luftkva-
liteten i tätorter. Bensenhalten beskrivs i mikro-
gram per kubikmeter i tätortsluft.

Diagram 2.4 - Bensenhalt, vinterhalvårsmedelvärde i olika
tätorter (variation mellan orter)_____________________________

ug/m3

1992/93	1993/94	1994/95	1995/96	1996/97
{11	(18	(25	(28	(33
orter)	orter)	orter)	orter)	orter)

Källa: Institutet för vatten och luftvårdsforskning (URBAN-nätet)

Bensenhalt i luft har minskat under 1990-talet.
Det beror främst på minskad bensenhalt i bensin
och på katalytisk avgasrening på bensindrivna
personbilar. Vintertid ligger dock nivån över
lågrisknivån i de flesta tätorter.

Utsläpp av försurande ämnen

Nyckeltalet skall belysa de svenska utsläppen av
försurande ämnen. Nyckeltalet beskriver hur
många ton svaveldioxid och kväveoxider som
Sverige släpper ut varje år.

Diagram 2.5 - Utsläpp av försurande ämnen

Utsläppen av svaveldioxid har minskat med
drygt 80 % och utsläppen av kväveoxider med
22 % mellan åren 1980 och 1995. Minskningarna
beror främst på bättre reningsteknik, ökad ener-
gihushållning, minskat svavelinnehåll i olja och
övergång från olja till el. En rad gamla industri-
anläggningar har också lagts ner.

¹ Utsläpp från internationell flyg- och sjöfan ingår ej.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Försurningen orsakas av utsläpp av svaveldi-
oxid, kväveföreningar och ammoniak som om-
vandlas i luften till sura ämnen och faller ned
över områden som ofta ligger långt ifrån ut-
släppsstället. Utsläppen kommer framför allt
från energiproduktionen, olika industrier, sjöfart
samt väg- och flygtrafik. Mellan 20 och 30 pro-
cent av det sura nedfallet i Sverige beror på våra
egna utsläpp. Resten kommer från andra länder.

Miljöanpassade färdsätt

Nyckeltalet skall belysa medborgarnas omställ-
ning till mer miljöanpassade färdsätt. Nyckeltalet
beskrivs som antalet fordonskilometer med bil
per invånare och år.

Diagram 2.6 - Persontransporter med bil

km per person (6-84 år)

-78

Källa: Riks-RVU, SCB

-85

-94 -95 -96

När det gäller persontransporterna med bil kan
en svag ökning observeras för mättillfällena fram
till 1995.

Vägtrafiken är den största källan till luftföro-
reningar och buller, särskilt i tätorterna. Person-
trafiken står för en stor andel av transporternas
utsläpp av koldioxid, kvävedioxider, kolväten
och partiklar. Vid omställning till ett ekologiskt
hållbart samhälle är därför en effektivisering av
fordonstrafiken samt en utvecklingen av mil-
jövänliga fordon och bränslen viktiga faktorer.

Antal milj0certifi.era.de företag

Nyckeltalet skall belysa i vilken utsträckning nä-
ringslivet arbetar med miljöfrågor i sin verksam-
het. Nyckeltalet anger antalet företag som är
certifierade enligt ISO 14001 eller EM AS.

Diagram 2.7 - Antal miljöcertifierade företag

Källa: SIS M iljömärkning

Visserligen sker en stark ökning av antalet mil-
jöcertifierade företag, men hittills har endast en
liten andel av det totala antalet företag infört
miljöledningssystem. Det är viktigt att påpeka att
många företag som inte är miljöcertifierade fri-
villigt vidtar åtgärder i sin verksamhet för att
skydda miljön. Användningen av miljölednings-
system ger därför inte heltäckande information
om i vilken utsträckning miljöfrågorna omhän-
dertas i verksamheten. Internationella standardi-
seringsorganisationen, ISO, har tagit fram sys-
temet ISO 14001 och EU har utvecklat
miljöstyrningssystemet EMAS (Eco Manage-
ment and Audit Scheme). Syftet med dessa sys-
tem är att etablera arbetssystem och rutiner för
miljöarbetet.

Avfall som deponeras

Nyckeltalet skall belysa hushållningen med ma-
teriella resurser i samhället. Nyckeltalet anger
mängden avfall (ton/år) som deponeras i Sverige.

Diagram 2.8 - -Deponerade mängder på avfallsupplag i
Sverige

Källa: Renhållningsverksfö reningen

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Utvecklingen går mot att allt mindre avfall läggs
på soptipp medan återvinningen ökar.

Flera av dagens miljöproblem är en följd av
utvinning och användning av material och energi.
Avfallet, dvs de uttjänta produkterna, som läggs
på deponi kan medföra att farliga ämnen läcker
till omgivningen. En utveckling mot en ökad re-
surshushållning är därför angeläget.

Tillförsel av fosfor och kväve till haven

Nyckeltalet skall belysa problemet med över-
gödning i våra omgivande hav. Nyckeltalet anger
mängden (ton/år) fosfor och kväve som från
Sverige tillförs våra omgivande hav. Nyckeltalet
beskriver således summan av samhällets totala
tillförsel av kväve och fosfor (reningsverk, indu-
stri, jordbruk, etc.) samt den kväve och fosfor
som läcker naturligt från marken.

Diagram 2.9a - Den svenska belastningen av fosfor på
haven

Diagram 2.9b - Den svenska belastningen av kväve på ha-
ven

Tillförseln av fosfor till haven minskade i slutet
av 1980-talet och i början av 1990-talet, men har
därefter ökat igen. Tillförseln av kväve till haven
ökade under första halvan av 1990-talet.

Återföring av fosfor till åkermark

Nyckeltalet skall belysa hur vi hushållar med
fosfor. Nyckeltalet anger hur mycket fosfor
(ton/år) som återförs till åkermark genom an-
vändning av slam som näringsämne.

Diagram 2.10 - Aterföring av fosfor i slam till åkermark

Ton fosfor

Mellan åren 1985 och 1991 minskade återföring-
en av slam till åkermarken, men sedan år 1991
har återföringen ökat. År 1995 återfördes cirka
en tredjedel av allt producerat slam till jordbru-
ket. Resten hamnade på soptipp eller användes
som jordförbättringsmedel i bland annat parker.
Sverige har bland de strängaste gränsvärdena i
världen för föroreningar i slam.

Skyddad skog

Nyckeltalet skall belysa en av förutsättningarna
för att främja den biologiska mångfalden. Nyck-
eltalet anger arealen skyddad produktiv skogs-
mark i procent av den totala arealen produktiv
skogsmark. Den skog som avses är skyddad skog
enligt naturvårdslagen i nationalparker och na-
turreservat.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Diagram 2.11 - Arealen skyddad produktiv skogsmark i
procent av den totala arealen skogsmark

Mellan åren 1990 och 1998 ökade andelen skyd-
dad skog från 2,5 % till 3,6 % av den produktiva
skogsmarksarealen. De två sista årens siffror är
preliminära.

Merparten av den skyddade skogen finns i det
fjällnära området. För att bevara den biologiska
mångfalden i enhghet med de skogspolitiska och
miljöpolitiska målen krävs bl.a. att en större an-
del av skogsmarken utanför det fjällnära skogs-
området lämnas orörd av skogsbruk och får ett
långsiktigt skydd.

2.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

Regeringens miljöproposition (prop.
1997/98:145) Svenska miljömål - Miljöpolitik
för ett hållbart Sverige har nu antagits av riksda-
gen (bet. 1998/99:MJU6). En enig riksdag har
därmed ställt sig bakom den nya strukturen i
miljöarbetet med 15 nationella miljökvalitetsmål.
På en punkt ansåg dock riksdagen att man ville
ändra på regeringens förslag. Utskottet anförde i
betänkandet bl.a. att miljökvalitetsmålen anger
vilket miljötillstånd som skall uppnås i ett gene-
rationsperspektiv, medan delmål och riktlinjer
utgör utgångspunkter för precisering av miljömål
och miljöstrategier inom olika samhällssektorer
på skilda nivåer. Miljökvalitetsmålen skall gradvis
kunna preciseras i takt med att erfarenheter vinns
om hur miljön skall förbättras samtidigt som in-
dustrisamhället utvecklas. Nya delmål bör ställas
upp när det behövs för det fortsatta arbetet med
att nå miljökvalitetsmålen. De av regeringen fö-
reslagna miljökvalitetsmålen är av övergripande
karaktär och definierar det tillstånd i den svenska
miljön som miljöarbetet skall sikta mot, medan
delmålen skall ange inriktning och tidsperspektiv

i det fortsatta konkreta miljöarbetet. Det är såle-
des delmålen snarare än de allmänt formulerade
miljökvalitetsmålen som kommer att utgöra un-
derlag för miljöpolitiska åtgärder och precise-
ringar inom olika samhällssektorer. Mot den
bakgrunden bör det enligt utskottets mening an-
komma på riksdagen att ta ställning till hur mål-
sättningarna för detta arbete skall formuleras.
Riksdagen beslutade därmed att den även vill ta
ställning till de delmål regeringen i framtiden
kommer att föreslå för att uppnå miljökvalitets-
målen.

Arbetet med att uppnå de, av riksdagen antag-
na, 15 miljökvalitetsmålen har fortsatt hög prio-
ritet i arbetet inom Regeringskansliet och på
myndigheterna. Det arbete med uppdrag att fö-
reslå delmål och åtgärder för att uppnå målen
som regeringen givit en rad myndigheter skall
redovisas den 1 oktober 1999.

De nationella miljökvalitetsmålen skall även
anpassas, preciseras och konkretiseras på regional
och lokal nivå. Samtliga länsstyrelser har därför
också erhållit uppdrag att göra denna anpassning
för sina respektive län. Skogsvårdsstyrelserna har
ansvar för målet Levande skogar på regional nivå.
Dessa uppdrag skall också redovisas den 1 okto-
ber i år.

Detta underlag skall sedan ligga till grund för
Miljömålskommitténs förslag till nya delmål och
åtgärdsstrategier, som kommittén skall lägga
fram för regeringen den 1 juni 2000. Regeringen
avser därefter att till riksdagen i en proposition
vid årsskiftet 2000-2001 föreslå ytterligare del-
mål och åtgärdsstrategier samt samhällsekono-
miska konsekvensanalyser av förslagen för att nå
miljökvalitetsmålen.

Riksdagen beslutade att anslaget för mil-
jöövervakning för år 1999 skulle öka till totalt 98
miljoner kronor. Skälen till ökningen var bland
annat större krav på internationell rapportering
av miljödata till EU och uppföljning av de nya
miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket har ge-
nom ett regeringsuppdrag den 1 mars 1999 redo-
visat ett nytt program för miljöövervakning med
inriktning mot de nya miljökvalitetsmålen.

För att nå miljömålen behövs ett aktivt inter-
nationellt samarbete. Enligt 1997 års regerings-
förklaring skall Sverige internationellt vara en
pådrivande kraft och ett föregångsland för eko-
logiskt hållbar utveckling. Sverige har framgångs-
rikt verkat för en rad skärpningar av EG-
lagstiftningen i samma syfte, bl.a. vad gäller ke-
mikalier, bilavgaser och luftkvalitet. Sverige del-
tar i det internationella miljösamarbetet, bl.a. i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

det internationella konventionsarbetet, i FN:s
miljöprogram, UNEP, och kommissionen för
hållbar utveckling, CSD, samt i samarbetet med
länderna kring Östersjön samt övrigt regionalt
samarbete.

Klimat

Sverige driver aktivt på arbetet med EU:s interna
klimatstrategi i syfte att realisera de mål som har
fastställts inom klimatkonventionen. Sverige
verkar vidare genom EU så att Kyoto-
protokollet kan träda i kraft så snart som möjligt.
Från och med januari 1991 halverades energis-
katten samtidigt som en koldioxidskatt infördes.
Koldioxidskatten uppgår för närvarande till 37
öre per kg koldioxid. Inom transportsektorn har
skatten på bensin höjts och forsknings- och ut-
vecklingsarbetet har intensifierats. Dessutom kan
nämnas att projekt som ingår i lokala investe-
ringsprogram som erhållit stöd har gett ett bety-
delsefullt bidrag till att minska utsläppen av kol-
dioxid. Hittills beviljade stöd kan enligt
uppgifter från de sökande kommunerna beräknas
leda till en utsläppsminskning med ca 1,2 miljo-
ner ton koldioxid per år.

Regeringen föreslår en höjning av energiskat-
ten på dieselolja som ett led i skatteväxlingen.
Förslaget kommer att ge ytterligare motiv för
energisparande inom transportsektorn.

Naturvård och biologisk mångfald

Sverige spelar en viktig roll inom det internatio-
nella naturvårdsarbetet genom sitt engagemang i
konventionen om biologisk mångfald och övriga
naturvårdskonventioner. Sverige har aktivt drivit
på arbetet med EU:s interna strategi för biolo-
gisk mångfald i syfte att inom EU utveckla en
sammanhållen strategi och sektorsvisa aktions-
planer för bevarande och uthålligt nyttjande av
biologisk mångfald.

Försurning

De åtgärder som föreslås i EU:s försurnings-
strategi är på väg att genomföras. Slutmålet är att
försurningen skall minska ned till en nivå som
naturen tål, dvs. att kritiska belastningar inte
skall överskridas. Delmålet innebär att den areal
där kritiska belastningar överskrids i dag i EU
skall minska med minst 50 % till år 2010. I för-
surningsstrategin föreslås ett antal åtgärder som
länderna måste vidta för att minska utsläppen av
försurande ämnen. Ett centralt förslag som pre-

senterades av kommissionen i juni 1999 innebär
att nationella utsläppstak per land skall sättas för
svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak och flykti-
ga organiska ämnen till år 2010. Under konven-
tionen om långväga gränsöverskridande luftföro-
reningar slutförhandlades i september 1999 ett
protokoll för att minska försurning, eutrofiering
och marknära ozon i Europa. Protokollet sätter
nationella utsläppstak för Europas länder och
ställer motsvarande krav på USA och Kanada.
Protokollet kommer att undertecknas i Göte-
borg i december 1999. Eftersom försurningen i
Sverige till mycket stor del påverkas av utsläppen
i Europa, ca 80 % av det försurande nedfallet
härstammar från andra länder i Europa, kommer
dessa åtgärder att för svensk del innebära långt-
gående förbättringar.

Kalkning

Naturvårdsverket redovisar i rapporten Nationell
plan för kalkning av sjöar och vattendrag 2000-
2009 förslag beträffande kalkningsverksamheten
under den kommande tioårsperioden. Rapporten
innehåller även aspekter på samordning av kalk-
nings- och vitaliseringsprogram för mark och
vatten i sydvästra Sverige. Rapporten är föremål
för remissbehandling till början av november
1999. För att bevara den biologiska mångfalden
genom upprätthållande av en tillräcklig nivå på
verksamheten med kalkning av sjöar och vatten-
drag förstärks resurserna för år 2000 med 27
miljoner kronor jämfört med 1999 års anslag.
Efter remissbehandlingen av Naturvårdsverkets
rapport avser regeringen återkomma i frågan.

Skydd och vård av värdefulla naturområden
Under år 1998 och hittills under år 1999 har an-
talet skyddade värdefulla naturområden ökat
kraftigt. Det handlar främst om fjällområden,
fjällbarrskog, produktiv skogsmark och myr-
marker i norra Sverige.

Behovet av skydd av skog är stort. Som tidiga-
re anförts finns ca 1 900 rödlistade, dvs. hotade,
sällsynta och hänsynskrävande arter i skogen.
Knappt 4 %, ca 900 000 ha, av den produktiva
skogsmarken har skyddats som naturreservat,
domänreservat eller nationalparker m.m. I de
fjällnära skogarna är 46 % naturreservat medan
mindre än 1 % av den produktiva skogsmarken i
övriga landet har skydd.

Skydd av hotade arter

Långsiktiga förvaltningsplaner har beslutats för
nordsjösillen och östersjölaxen. Planen för öster-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

sjölaxen har utarbetats av fiskerikommissionen
för Östersjön. Arbetet med att utarbeta liknande
plan för torsken pågår och planeras även för sill
och skarpsill.

Naturvårdsverket har under år 1998 fortsatt
Natura 2000-samarbetet med länsstyrelserna och
har lämnat ett nytt förslag till regeringen på om-
råden som skall ingå i det europeiska nätverket
av skyddade områden - Natura 2000. Regering-
ens förslag till EU-kommissionen i december
1998 innebär att ytterligare 470 områden väljs ut
som områden av intresse för gemenskapen enligt
habitatdirektivet. Samtidigt fastställde regeringen
ytterligare 27 områden som bör skyddas som
särskilda skyddsområden enligt fågeldirektivet.
Naturvårdsverket har antagit 14 åtgärdsprogram
för hotade arter och påbörjat arbetet med ytterli-
gare 34 stycken åtgärdsprogram.

Vatten administration

Under året har flera steg tagits som påverkar in-
förandet av en framtida utvecklad svensk admi-
nistration av vattenresurser. Den 11 mars tog
EU:s miljöministrar ett beslut om gemensam
ståndpunkt angående det kommande ramdirek-
tivet för vatten. Direktivet innebär krav på att
medlemsländerna skall arbeta med åtgärdsplaner
för avrinningsområden i syfte att uppnå en viss
definierad god vattenstatus vid en viss tidpunkt.

Ett antal pilotprojekt i avrinningsområden har
startats för att erhålla erfarenheter av administ-
rativ samordning mellan berörda myndigheter
och samverkan med lokala aktörer och sakägare.
Naturvårdsverket i samarbete med berörda
myndigheter arbetar med ett vattenprojekt i
syfte att utforma anvisningar för det praktiska
genomförandet av direktivets skyldigheter.

Samlad naturvårdspolitik

Miljöministern tog i maj 1999 ett initiativ och
bjöd in representanter från bl.a. forskarvärlden,
organisationer, myndigheter och folkrörelser till
en tankesmedja för att diskutera behovet av en
ny naturvårdspolitik för 2000-talet. Under tan-
kesmedjan diskuterades hur naturvården bäst
kan bidra till att bygga det hållbara samhället,
uppnå miljömålen, lyfta fram den tätortsnära
naturen, se till behovet av friluftsliv och natur-
upplevelser, säkra arternas fortlevnad, gynna lo-
kal och regional utveckling samt ge ökade möj-
ligheter till lokal förvaltning. Resultaten från
tankesmedjan bereds nu vidare. Regeringen avser
återkomma i dessa frågor.

Sanering och återställning av förorenade om-
råden

Förorenade områden med läckande miljögifter är
problem som alltmer uppmärksammats. Förore-
ningar finns i mark, vatten, sediment, byggnader
och anläggningar.

Regeringens målsättning är att sådana förore-
nade områden skall vara fria från gifter, skadliga
ämnen och andra föroreningar till år 2020.

Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att
anslaget för sanering förstärks under mandatpe-
rioden till 65 miljoner kronor år 2000. För år
2001 beräknas 150 miljoner kronor och 300
miljoner kronor för år 2002.

Medel till saneringsåtgärder kan också ingå i
program som får stöd från anslaget El Stöd till
lokala investeringsprogram under utgiftsområde
18.

Naturresurser

Regionala miljö- och hushållningsprogram
Regeringen uppdrog i december 1997 åt berörda
länsstyrelser att utarbeta regionala miljö- och
hushållningsprogram för de större skärgårdsom-
rådena. Programmen skall redovisas före utgång-
en av år 1999. Programmen kommer att ge tydli-
gare utgångspunkter för miljöhänsyn,
kretsloppsanpassning och hushållning med mark
och vatten. De bör också kunna bidra med ytter-
ligare underlag för kommunernas översiktliga
planering. Med ett sådant sektorsövergripande
arbete kan miljö- och hushållningsfrågorna ges
ökad tyngd i den lokala och regionala samhälls-
planeringen. I december 1997 beslutades också
om tilläggsdirektiv till Miljövårdsberedningen
(Jo 1968:A) att följa och stödja arbetet med regi-
onala miljö- och hushållningsprogram samt ut-
värdera och redovisa det samlade miljöarbetet i
dessa områden senast den 31 augusti 2000. Be-
redningen lämnade en lägesrapport i juni 1998.

Regeringen gav i september 1998 Naturvårds-
verket i uppdrag att i samråd med Boverket och
Riksantikvarieämbetet samt i samverkan med
Närings- och teknikutvecklingsverket och be-
rörda länsstyrelser utarbeta en översikt över geo-
grafiska områden där behovet av regionala miljö-
och hushållningsprogram är särskilt framträdan-
de i ett riksperspektiv. Uppdraget skall redovisas
senast den 20 januari år 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Hållbar utveckling i landets fjällområden

I propositionen Hållbar utveckling i landets
fjällområden (prop. 1995/96:226, bet.
1996/97:JoU5, rskr. 1996/97:63) redovisas ett
samlat förslag till åtgärder i syfte att främja en
hållbar utveckling i fjällen. Genomförandet av
dessa åtgärder har skett och sker successivt. För
att erhålla underlag för en utvärdering har rege-
ringen bl.a. gett berörda länsstyrelser i uppdrag
att årligen följa upp och till Naturvårdsverket re-
dovisa vidtagna åtgärder för reglering av färdseln
med terrängfordon. Vidare har uppdrag lämnats
till Naturvårdsverket att senast den 1 mars 2002
redovisa en samlad utvärdering av terrängkör-
ningen i fjällen.

Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag i
rapporten Barmarkskörning på kalfjäll lämnat
förslag till åtgärder i syfte att minska markskador
vid barmarkskörning på kalfjäll. Rapporten har
remissbehandlats och förslagen bereds nu vidare.
Regeringen har vidare gett berörda länsstyrelser
och samebyar i uppdrag att upprätta åtgärdspro-
gram för överbetade områden i fjällen. Åt-
gärdsprogrammen skall redovisas till Jordbruks-
departementet senast den 31 december 1999.
Den för det regionala samarbetet mellan de be-
rörda länen särskilt inrättade fjälldelegationen
har fått i uppdrag att bl.a. redovisa de åtgärder
som vidtagits.

Uppföljning av Vindkraftsutredningen

Regeringen tillkallade våren 1998 en särskild ut-
redare (dir. 1998:35) med uppgift att utreda för-
utsättningarna för lokalisering av vindkraft. I
uppdraget ingick att sammanställa aktuella upp-
gifter om och erfarenheter av utbyggnaden av
land- och havsbaserad vindkraft samt att analyse-
ra förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av
vindkraft i Sverige.

Utredningens slutbetänkande (SOU 1999:75)
Rätt plats för vindkraften överlämnades i juni
1999. Som ett planeringsmål föreslås att i ett
första steg områden redovisas för en utbyggnad
av vindkraft som svarar mot en produktion av 10
TWh per år. Vissa övergripande kartläggningar
föreslås i syfte att göra en nationell klassificering
av olika områdens lämplighet för vindkraftsan-
läggningar. Vidare föreslås i betänkandet bl.a. att
berörda kommuner behandlar vindkraften i sina
översiktsplaner, ändringar av tillståndsprövning-
en enligt miljöbalken och statligt stöd för för-
stärkning av elnät. Betänkandet remissbehandlas
för närvarande. Regeringen kommer under våren

2000 att överväga utredningens förslag och avser
att återkomma i dessa frågor i särskild ordning.

Miljöforskning

Regeringen gav under år 1997 Forskningsråds-
nämnden i uppdrag att i samverkan med Natur-
vårdsverket utreda frågan om behovet av kun-
skap och forskning om hållbar utveckling.
Nämnden fick vidare ett tilläggsuppdrag att se
över den toxikologiska forskningen. Dessa upp-
drag redovisades under hösten 1998. Regeringen
gav också Naturvårdsverket i uppdrag att, i sam-
verkan med Forskningsrådsnämnden, göra en
samlad bedömning av miljöforskningen.

Mot bakgrund av dessa utredningar föreslår
regeringen att miljöforskningen stärks genom ett
anslag för miljöforskning till Naturvårdsverket
på 50 miljoner kronor för år 2000 och 100 miljo-
ner kronor per år för åren 2001 och 2002. För-
stärkningen av miljöforskningen motiveras också
av behoven av underlag för att uppnå miljömålen
samt för framtagande av miljökvalitesnormer
som kan införas med stöd av miljöbalken. Med-
len skall främst användas för miljöeffektforsk-
ning och miljötoxikologisk forskning men också
för kretsloppsforskning och för att finansiera
statens andel av den samfinansierade forskningen
med näringslivet vid Institutet för Vatten- och
Luftvårdsforskning (IVL).

Hållbar utveckling

Regeringen har slagit fast att Sverige skall vara ett
föregångsland för en hållbar utveckling. Med
denna utgångspunkt har ett gemensamt program
för samverkan mellan staten och fordonsindust-
rin initierats. För ytterligare information om
samverkansprojektet, se utgiftsområde 21.

I maj 1998 inrättade regeringen en särskild
delegation för ekologiskt hållbar upphandling.
Delegationens uppgift är att driva på ekologiskt
hållbar upphandling som ett viktigt verktyg för
att uppnå en hållbar utveckling. I detta uppdrag
ingår bl.a. att analysera de strategiskt mest viktiga
produktgrupperna och tjänsterna, visa goda ex-
empel, initiera utbildning, följa arbetet i andra
länder m.m. Det är av stor vikt att regelverket är
tydligt avseende regler för miljökrav vid offentlig
upphandling. Ett arbete pågår därför inom Rege-
ringskansliet i syfte att stärka och förtydliga de
internationella reglerna på området.

Fr.o.m augusti 1998 har Sverige infört en för-
söksverksamhet med att utvidga EMAS till andra

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

sektorer än industrisektorn. Den första offentli-
ga organisationen som EMAS-registrerat sig en-
ligt försöksverksamheten, är Halmstads sjukhus.
Nio anläggningar är nu registrerade enligt
EMAS försöksverksamhet, bl.a. ifrån tjänste-
sektorn och skogsbruket. I slutet av år 1998 var
127 industrianläggningar registrerade enligt
EMAS.

Arbetet med att ta fram krav för certifierade
miljövarudeklarationer pågår. Miljöstyrningsrå-
det, enskilda företag och branschföreningar del-
tar i arbetet. Hittills har produktspecifika mallar
tagits fram för el- och fjärrvärmeproduktion
samt sågade trävaror.

Kemikalier

EU:s översyn av kemikaliereglerna som följd av
övergångsbestämmelserna har slutförts under år
1998 med gott utfall för Sveriges del. Det har
medfört att skyddsnivån höjts för hela gemen-
skapen till vissa delar, i övriga delar kan Sverige
fortsatt tillämpa sina strängare bestämmelser.
Under året har det påbörjats en översyn av hur
EU:s regelverk på kemikalieområdet fungerar
och en framtida kemikaliestrategi har börjat dis-
kuteras. Med anledning av detta förstärks resur-
serna till Kemikalieinspektionen för år 2000.

Producentansvar

En förordning om producentansvar för bilar
trädde i kraft den 1 januari 1998. Förordningen
innebär att bilproducenterna är skyldiga att för
skrotning ta emot uttjänta bilar som producen-
terna tillverkat i eller fört in i Sverige. Detta skall
ske utan ersättning avseende bilar som registre-
rats efter den 31 december 1997.

Material och komponenter skall i första hand
återanvändas, i andra hand har materialåtervin-
ning företräde framför energiutvinning. Minst
85 % av bilen skall återanvändas och återvinnas
senast från och med år 2002 och minst 95 % se-
nast från och med år 2015.

Miljömärkning

I mars 1997 presenterade kommissionen ett för-
slag till reviderad miljömärkningsförordning.
Målet med arbetet är att åstadkomma ett effek-
tivt EU-gemensamt miljömärkningssystem med
hög trovärdighet hos både producenter och kon-
sumenter. Rådsbehandlingen avslutades under

Tysklands ordförandeskap år 1999. Därefter går
förslaget till parlamentet för en andra läsning.

Miljöledning

Under år 1998 har ytterligare 41 myndigheter
startat arbetet med att införa miljöledningssys-
tem. Myndigheterna började under år 1998 med
det första steget - att göra en miljöutredning av
den interna och externa verksamheten, dvs. en
kartläggning över myndigheternas verksamheter
som kan ge upphov till negativa miljöeffekter.
Under år 1999 har arbetet fortsatt med att ta
fram policymål och handlingsprogram. I uppdra-
get ingår även att miljöanpassa sin upphandling. I
mars 1998 slutredovisade de första 25 miljöpilo-
tema sitt arbete med att bygga upp miljöled-
ningssystem. Miljöpiloterna arbetar nu vidare
med att integrera miljöledningssystemet i den
ordinarie verksamheten. I december 1998 tog re-
geringen beslut om uppdrag till 29 nya myndig-
heter om att införa miljöledning.

Kärnsäkerhet

Kämsäkerhetsarbetet vid Statens kämkraftin-
spektion, SKI, ges fortsatt hög prioritet för att
säkerställa att säkerheten upprätthålls under av-
vecklingen av kärnkraften. Inför övergången till
år 2000 prioriteras arbetet med de säkerhetsfrå-
gor som rör datorbaserade system i kärnkraft-
verken och SKI granskar kraftbolagens arbete
med att säkra datorsystemen så att problem inte
uppstår inför övergången till år 2000. Inspektio-
ner genomförs vid samtliga kärnkraftverk och en
avrapportering sker regelbundet till regeringen.

Skatteväxling

Ökad energieffektivitet och övergång till mil-
jövänliga energislag kan stimuleras på flera sätt,
bl.a. genom ökad användning av ekonomiska
styrmedel. Regeringens förslag om grön skatte-
växling är ett led i ett sådant arbete.

Regeringen föreslår nu att ytterligare steg tas i
en skatteväxling genom att olika energiskatter
höjs med ca 1,7 miljarder kronor år 2000 och
skatt på arbete reduceras i samband med åtgärder
för kompetensutveckling i företagen. Fortsatta
åtgärder för skatteväxling kommer att diskuteras
i skattesamtalen med de politiska partierna.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

2.3.3 Effekter av de statliga insatserna

Naturvård och biologisk mångfald

Under budgetåret 1998 fattade Naturvårdsverket
257 beslut om förvärv och intrångsersättning vil-
ket berörde 152 naturvårdsobjekt. Två av dessa
var nationalparker. 81 nya naturreservat bildades.
Antalet köp- och intrångsbeslut ökade med 5 %
och den skyddade arealen ökade med 13 %. Re-
dovisningen visar också att 90 % av de beslutade
kostnaderna avser skydd av skogsmarker eller
skogs- och myrmosaiker. Resten avser skydd av
myrar, kust- och skärgårdsområden, odlings-
landskap eller objekt till skydd för hotade arter.

När det gäller den geografiska fördelningen i
landet av kostnaderna för inköp, intrångsersätt-
ning och bidrag har under budgetåret 1998 46 %
gått till Götaland, 23 % till Svealand och 31 % till
Norrland medan fördelningen i areal räknat blir
41 % till Norrland, 19 % till Svealand och 40 %
till Götaland. Den genomsnittliga inköpskostna-
den ökade från 16 000 kr/hektar till 17 400
kr/hektar jämfört med föregående budgetår, vil-
ket delvis kan förklaras med att skog i Götaland
och Svealand är dyrare att skydda än i Norrland.

För att mäta effekterna av bevarande av biolo-
gisk mångfald i skogen måste man se till hela
ekosystemet och hela skogslandskapet. Särskilt
viktiga funktioner för den biologiska mångfalden
är gammal skog och död ved. Det finns inget en-
kelt mått på vad som är ett uthålligt skogsbruk
eller hur skyddet av skogens miljövärden bäst
skall redovisas.

Under år 1998 har samtliga åtgärder i de pågå-
ende Life-projekten prioriterats i den statliga
verksamheten med syfte att skydda och vårda
värdefulla naturområden. Under 1999 har tre
Life-natur projekt med syfte att skydda skogar
och myrar som naturreservat avslutats.

Kemikalier

Den årliga tillförseln av kvicksilver via varor är
nu ca 2 ton vilket utgör ca 25 % av den årliga för-
säljningen år 1991/92. Det är bl.a. en följd av
svenska restriktioner på kvicksilverområdet.
Ljuskällor (150 kg), batterier (800 kg) och amal-
gam (1 ton) är de dominerande varugrupperna
med kvicksilveranvändning. För de varuområden

som är reglerade i förordningen om kvicksilver,
bl.a. febertermometrar, andra termometrar och
mätinstrument innehållande kvicksilver upp-
skattas att mängden kvicksilver som tillförs
marknaden per år ha minskat till mindre än 50
^kg-

Endast en begränsad användning återstår vad
gäller klorparaffiner och nonyletoxilater.

Beträffande klorerade lösningsmedel har an-
vändningen av trikloretylen inte sjunkit sedan år
1997. Användningen av metylenkolorid har ökat
något vilket sannolikt beror på viss ökad an-
vändning inom läkemedelsindustrin.

Hållbar utveckling

Miljömålsarbetet visar sig leda till ett ökat med-
vetande inom olika sektorer om möjligheten att
åtgärda miljöproblemen i sektorn genom insatser
från sektorn själv. Alla sektorer har genom upp-
drag från regeringen dessutom erhållit ett särskilt
sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling.
Detta ansvar innebär bl.a. att myndigheterna
skall integrera miljöhänsyn och resurshushåll-
ning i sin verksamhet samt verka för att arbetet
mot ekologiskt hållbarhet förs framåt inom hela
myndighetens sektor. Detta kan få positiv inver-
kan på miljöarbetet på lång sikt.

Regeringen delar Skatteväxlingskommitténs
bedömning och anser att en fortsatt miljörelate-
ring av skattesystemet är en viktig uppgift i de
fortsatta skatteöverläggningarna. Rätt utformade
åtgärder som berör alla samhällssektorer kan bi-
dra till en effektiv användning av resurser, be-
gränsa olika slag av negativ miljöpåverkan och
utgöra en viktig länk i arbetet för ett ekologiskt
hållbart samhälle. Okade intäkter på grund av en
miljörelatering kan till stor del användas för att
reducera uttaget av andra skatter, i första hand
olika former av skatt på arbete i syfte att främja
sysselsättningen.

Utformningen och takten i miljörelateringen
får också göras med hänsyn till situationen i vår
omvärld. Industrins konkurrenskraft måste sä-
kerställas även i framtiden. Det är viktigt att inte
minst den elintensiva industrin satsar på teknisk
utveckling. Sverige arbetar på EU-nivå för anta-
gandet av ett nytt direktiv om minimibeskatt-
ning av energi. Framgång i detta arbete kan
komma att ytterligare öka Sveriges utrymme för
en fortsatt miljörelatering av skattesystemet.

År 2000 föreslår regeringen, som tidigare
nämnts, en skatteväxling på ca 1,7 miljarder kro-
nor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Miljöledning

Några klara miljöeffekter är ännu för tidigt att se
av införande av miljöledning. Dock har arbetet
på många myndigheter resulterat i effektivare or-
ganisation, förbättrat internt miljöarbete dvs.,
källsortering, energisparåtgärder, resurshushåll-
ning, mindre antal resor och resor på ett mer
miljövänligt sätt samt ett större miljömedvetande
överhuvudtaget. Myndigheterna börjar också vä-
ga in miljöhänsyn och ställa miljökrav i allt större
omfattning vid upphandling inom de ramar som
regelverket medger. Dessutom har flera av myn-
digheterna börjat ställa miljökrav vid beslut om
bidragsgivning m.m. Myndigheterna har således i
viss mån påbörjat integrationen av miljöhänsyn i
sina beslut och myndighetsutövning.

2.3.4 Regeringens slutsatser

Under år 2000 kommer prioritet i Regerings-
kansliets och myndigheternas arbete att ges åt
framförallt förberedelserna för Sveriges ordför-
andeskap i EU våren 2001, en hållbar utveckling
inom EU och åt miljöfrågorna i utvidgningspro-
cessen.

Naturvårdsverkets årsredovisning för år 1998
ger en god bild av området skydd och vård av
värdefull natur vad gäller ekonomiska resultat.
Naturvårdsverket har sett över länsstyrelsernas
årliga rapportering av hur naturvårdsmedlen an-
vänds. Från och med år 1999 kommer årsredo-
visningen att kompletteras med bättre uppgifter
om utförda prestationer m.m.

Tyngdpunkten i områdesskyddet ligger i
Norrland där stora arealer både fjällbarrskog och
produktiv skogsmark är skyddade som reservat.
För att värna biologisk mångfald, kulturmiljö-
värden och sociala värden i den svenska skogen
är det angeläget både att skogarna brukas genom
ett uthålligt skogsbruk och att särskilt känsliga
och värdefulla skogsmiljöer väljs ut och skyddas
på lämpligt sätt.

Artinriktade åtgärdsprogram för hotade arter
är ett värdefullt komplement till skydd och vård
av värdefulla naturområden för bevarande av
biologisk mångfald.

Framtiden kräver att de myndigheter som be-
rörs av det intensifierade arbetet med att skydda
värdefulla naturområden, närmast Naturvårds-
verket, länsstyrelserna och skogsvårdsorganisa-
tionen utvecklar lämpliga samverkansformer för
skyddsarbetet. Rapporterna från Naturvårdsver-

ket på regeringens uppdrag om att utarbeta kun-
skapsöversikt, förslag till kriterier m.m. för ar-
betet med skydd av skogsmark remissbehandlas
under juli-september 1999. Regeringen har för
avsikt att återkomma i dessa frågor.

Regeringen har gett ett nytt uppdrag till Na-
turvårdsverket att redovisa vilka ytterligare om-
råden som bör ingå i Natura 2000-nätverket så
att den svenska listan blir komplett. Uppdraget
skall genomföras i samarbete med länsstyrelserna
och i samråd med Statens jordbruksverk, Fiske-
riverket och Skogsstyrelsen. En första delredo-
visning skall ske till regeringen den 15 november
1999 och en slutlig redovisning den 15 april 2000.

2.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet

Länsstyrelserna har på miljöområdet ett viktigt
tillsyns- och samordningsansvar för miljöarbetet
på regional nivå.

Under åren 1998 och 1999 har 3,7 miljarder
kronor fördelats till 81 kommuner för projekt
för hållbar utveckling genom stödet till lokala
investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.
Kommunerna uppskattar att ca 11 500 årsarbeten
skapas genom de beslut om hittills fattats.

Regeringen presenterade i förra årets skrivelse
(skr. 1998/99:25) en samlad strategi för att före-
bygga och bekämpa miljöbrott. I strategin slås
fast att miljöbrottsligheten i samhället skall
minskas genom åtgärder som innebär en effekti-
visering i fråga om att förebygga, upptäcka, utre-
da och lagfora sådan brottslighet. Den 1 januari
1999 trädde miljöbalken i kraft. Miljöbalken ut-
gör en samordnad, skärpt och breddad miljölag-
stiftning för hållbar utveckling. I miljöbalken
finns nu de centrala bestämmelserna om miljö-
brott och andra straffrättsliga regler samlade.

Regeringens mål är att effektivisera kampen
mot miljöbrottsligheten. Riksåklagaren har på
regeringens uppdrag utarbetat förslag till effekti-
vare utredning av miljöbrott (Riksåklagarens
rapport Effektivare miljöbrottsbekämpning, de-
cember 1998). I en skrivelse till regeringen har
Riksåklagaren vidare i juni 1999 preciserat försla-
get om hur en organisation mot miljöbrott kan
utformas. Regeringen ansluter sig till Riksåklaga-
rens förslag och har i juli 1999 uppdragit åt Riks-
åklagaren att förbereda inrättandet av en ny och
flexibel organisation för miljöbrottsbekämp-
ningen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Inom åklagar- och polisväsendet skall det fin-
nas åklagare och poliser med särskild kompetens
inom området. Riksåklagaren samordnar miljö-
brottsbekämpningen. Riksåklagaren kommer att
i samarbete med Rikspolisstyrelsen ta fram pla-
ner för utbildning och kompetensutveckling lik-
som för samverkan när det gäller miljöbrottsbe-
kämpningen.

Som framgår av redogörelsen för utgiftsområ-
de 4 Rättsväsendet förstärks resurserna för be-
kämpning av miljöbrott.

Under åren 2000-2002 ges ökade resurser så-
väl till insatser för biotopskydd i skog som insat-
ser för skogsreservat. Avsikten är dels att spara
nyckelbiotoper, som innehåller mycket höga bi-
ologiska värden, och att spara produktiv skog, i
första hand äldre sådan. Intentionen är att under
åren uppnå en balans mellan insatserna.

Byggforskningen får ökade resurser de tre
närmaste åren för att byggandet och förvaltning-
en av byggnader skall utvecklas för bättre re-
surseffektivitet och kretsloppsanpassning.

Regeringen har enligt bilskrotningslagen
(1975:343) fått riksdagens bemyndigande att
meddela föreskrifter om skrotningspremiens
storlek och villkor i övrigt för utbetalning av
premien. Skrotningsavgiften uppbärs av Vägver-
ket. Avgifterna bildar bilskrotningsfonden som
administreras av Vägverket. Behållningen i fon-
den uppgick den 31 december 1998 till 711,3
miljoner kronor.

Regeringen har enligt lagen (1990:132) om av-
gifter för miljöfarliga batterier fått riksdagens
bemyndigande att meddela de föreskrifter om
avgifter som behövs för att täcka samhällets
kostnader för att samla in och oskadliggöra bat-
terier som är förbrukade och inte längre används.
Den s.k. Batterifonden förvaltas av Naturvårds-
verket och uppgick den 31 december 1998 till
88,5 miljoner kronor för blybatterier och till 129
miljoner kronor för småbatterier.

Riksdagen beslutade i budgetpropositionen
för 1998 om ett stöd till lokala investeringsprog-
ram för ekologisk hållbarhet. Inom ramen för
förordningen (1998:23) om statliga bidrag till lo-
kala investeringsprogram som ökar den ekolo-
giska hållbarheten i samhället har regeringen hit-
tills beslutat ge 81 kommuner sammanlagt 3,7
miljarder kronor i bidrag. Kommunernas inves-
teringsprogram kommer bl.a. att leda till mins-
kad energianvändning, minskade utsläpp av kol-
dioxid, kväve och svavel till luft samt minskade
utsläpp av fosfor och kväve.

Viktiga insatser inom miljöområdet sker även
inom ramen för andra utgiftsområden. Inom
t.ex. utgiftsområde 23, Jord- och skogsbruk, fis-
ke med anslutande näringar, finns bl.a. jordbru-
kets miljöersättningsprogram.

Tabell 2.2 Utgiftsutvecklingen fördelat per verksamhetsområde

	Utfall 1998	Anslag 1999 ¹	Utgifts- prognos 1999	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Allmän miljö- och naturvård	1 132	1 327	1 505	1 461	1 565	1 751
Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.	240	250	254	260	265	269
Totalt för utgiftsområde 20	1 372	1 577	1 759	1 721	1 830	2 020

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

3 Miljövård

3.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar insatser för att
främja en långsiktigt god hushållning med natur-
resurser, skydda särskilt värdefull natur, bevara
den biologiska mångfalden, miljöövervakning,
stöd till återställning av försurade sjöar och vat-
tendrag genom kalkning, sanering och återställ-
ning av förorenade områden, frågor om vatten-
och luftvård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, frågor
om forskning på miljöområdet, miljöskyddsfrå-
gor, kemikaliekontroll och internationellt sam-
arbete inom miljöområdet. Till området hör vi-
dare Naturvårdsverket och Kemikaliein-
spektionen.

Förändringar

Medlen till åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden samt sanering och återställning av
förorenade områden har förstärkts kraftigt.

Medel för miljöforskning införs som ett nytt
anslag.

Prioriteringar

I arbetet med att skapa förutsättningar för ett
ekologiskt hållbart samhälle prioriteras åtgärder
för att bevara den biologiska mångfalden, insat-
serna för att sanera förorenade områden samt
miljöforskning.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999¹

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

1 132

1 327

1 505

1 461

1 565

1 751

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Riksdagen har godkänt regeringens förlag till ny
struktur för miljöarbetet (prop. 1997/98:145,
bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183).

Anslagssparandet har minskat med 230,2 mil-
joner kronor under år 1998.

3.3 Resultatbedömning

Regeringen har angett som mål att 250 000 hek-
tar skogsmark bör vara skyddade som naturre-
servat m.m. och ca 25 000 hektar som biotop-
skyddsobjekt eller genom naturvårdsavtal. Den
kraftfulla satsningen på att skydda värdefulla
skogsområden för att bevara den biologiska
mångfalden har gett resultat i skyddsstatistiken.
Under år 1998 och hittills under år 1999 har ett
stort antal naturreservat bildats som ett resultat
av den finansiering som ställts till förfogande.

Det svenska kalkningsprogrammets mål är att
i försurade vatten skapa de kemiska förutsätt-
ningarna för att den naturliga floran och faunan
skall kunna överleva eller där den försvunnit att
återkomma. Målet har för år 1998 uppnåtts till
88 % vad avser kalkad sjöyta och till 76 % av de
kalkade vattendragen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

3.4 Resultatinformation om
länsstyrelsernas arbete inom
miljöområdet

Länsstyrelserna skall verka för att främja en lång-
siktigt god hushållning med naturresurser, beva-
ra den biologiska mångfalden samt skydda natur-
och kulturlandskap. De skall härvid samordna
miljöarbetet och miljöövervakningen i länet.
Under budgetåret 1998 har tyngdpunkten inom
området vilat på insatser för skydd och skötsel av
särskilt värdefulla mark- och vattenområden.

Flera länsstyrelser har prioriterat skyddet av
värdefulla områden. Flera länsstyrelser pekar
dock på att de inte nått upp till sin ambitionsnivå
p.g.a. att det varit nödvändigt att prioritera till-
ståndsärenden och miljöbalksutbildning.

De flesta länsstyrelserna säger sig prioritera
arbetet med tillståndsärenden. För budgetåret
1998 kan också en viss förbättring noteras hos
flertalet länsstyrelser jämfört med föregående år.
När det gäller tillståndsärenden enligt miljö-
skyddslagen klarade drygt hälften av länsstyrel-
serna 80 % av prövningarna inom 6 månader.
För prövningar enligt naturvårdslagen är motsva-
rande andel närmare tre fjärdedelar. Hos närmare
en fjärdedel av länsstyrelserna har handlägg-
ningstiden förlängts jämfört med året innan. Pri-
oritering av tillståndsärendena har ofta inneburit
att tillsynsarbetet fått stå tillbaka. Även om
handläggningen av tillståndsärenden prioriterats
har inte alla länsstyrelser lyckats uppfylla målet
på 80 %, vilket förklaras bero på resursbrist samt
att stora insatser krävts för utbildning i miljöbal-
ken. Denna prioriteringsordning motiveras med
att utbildningen är nödvändig och effektiviserar
handläggningen framöver.

Flertalet länsstyrelser arbetar för ett samord-
nat miljöarbete i länet. Sektorsövergripande ar-
bete både internt och externt poängteras. Dessa
typer av insatser som ofta blir mycket arbetskrä-
vande om de ska ge resultat är svåra att redovisa i
resultattermer. Flera länsstyrelser nämner sär-
skilt arbetet med regeringsuppdraget att inom
ramen för STRAM-arbetet regionalt anpassa,
precisera och konkretisera de nationella mil-
jökvalitetsmålen. Länsstyrelserna i skärgårdslä-
nen har arbetat med det uppdrag regeringen gav i
december 1997 att utarbeta regionala miljö- och
hushållningsprogram för de större skärgårdsom-
rådena. Programmen skall redovisas före utgång-
en av år 1999. Syftet är bl.a. att det sektorsöver-
gripande arbetet ska leda till att miljö- och
hushållningsfrågorna ges ökad tyngd i den lokala

och regionala samhällsplaneringen. Programmen
kommer att ge tydligare utgångspunkter för
miljöhänsyn, kretsloppsanpassning och hushåll-
ning med mark och vatten. De bör också kunna
bidra med ytterligare underlag för kommunernas
översiktliga planering.

Naturvård och miljöskydd utgör mellan 16
och 29 % av länsstyrelsens totala verksamhets-
kostnader. Andelen har ökat hos tio samtidigt
som den minskat hos åtta länsstyrelser jämfört
med föregående år. I två fall är den oförändrad.
Hos sju länsstyrelser är verksamhetsgrenen den
procentuellt sett största. Hos resterande domi-
nerar framför allt lantbruk men även regionale-
konomi och näringsliv, som är en stor verksam-
hetsgren i framför allt Norrlandslänen.

3.5 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några
invändningar i revisionsberättelserna för budget-
året 1998 för Naturvårdsverket och Kemikaliein-
spektionen. I Ekonomistyrningsverkets ekono-
miadministrativa värdering har Kemikalie-
inspektionen erhållit betyget fullt tillfredsstäl-
lande medan Naturvårdsverket erhöll betyget
tillfredsställande.

Riksrevisionsverket har granskat hur Natur-
vårdsverket och länsstyrelserna arbetar med att
skydda värdefulla naturområden i syfte att bevara
den biologiska mångfalden (rapport 1998:62).

Riksrevisionsverket anser att myndigheterna
inte har den organisation och de system som be-
hövs för att välja ut de mest skyddsvärda områ-
dena. Riksrevisionsverket är också kritiskt till
hur målstyrningen fungerar för myndigheterna
samt till redovisningen av kostnaderna. Proces-
sen måste effektiviseras slår Riksrevisionsverket
fast och föreslår en rad åtgärder.

Naturvårdsverket har i sitt svar till Riksrevi-
sionsverket den 5 maj 1999 redovisat bl.a. vilka
åtgärder man vidtar med anledning av Riksrevi-
sionsverkets synpunkter på brister i dokumenta-
tion och information. När det gäller rollfördel-
ningen mellan myndigheterna har
Naturvårdsverket lämnat förslag i sin delredo-
visning den 15 mars 1999 av regeringens uppdrag
ifråga om arbetet med skydd av skogsmark. För-
slaget är föremål för remissbehandling under
september 1999. Regeringen avser att återkom-
ma i frågan.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

3.6 Anslag

Al Naturvårdsverket

1 Tabell 3.2 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		253 808	Anslags- sparande	28 683
1998	Utfall	253 808	Anslags- sparande	28 683
1999	Anslag	266 141	Utgifts- prognos	280 000
2000	Förslag	278 211
2001	Beräknat	283 189 ¹
2002	Beräknat	288 024 ²

¹ Motsvarar 278 611 tkr i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 278 611 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget disponeras för Naturvårdsverkets för-
valtningskostnader, inkl, kostnader för att admi-
nistrera den verksamhet som finansieras via sa-
kanslagen.

Regeringens överväganden
Resultatinformation

Naturvårdsverket är samlande och pådrivande i
miljövårdsarbetet. Betydande insatser under fö-
regående år har varit verkets medverkan i arbetet
med en ny miljölagstiftning samt fortsatt arbete
med de av riksdagen under våren 1999 antagna
miljökvalitetsmålen. Dessutom har verket svarat
för stor del av förberedelserna i EU-arbetet.

Införandet av miljöbalken har ökat kraven på
Naturvårdsverket. Det centrala väglednings-
ansvaret för tillsyn är fördelat på elva myndig-
heter och det operativa tillsynsansvaret på mer än
300 regionala och lokala myndigheter. För att
samordna dessa myndigheters arbete har rege-
ringen fr.o.m. den 1 januari 1999 inrättat ett Till-
syns- och föreskriftsråd vid Naturvårdsverket.
Rådet skall vara ett samrådsorgan för myndig-
heternas arbete i frågor som rör tillsyn och före-
skrifter enligt miljöbalken. Rådet skall vidare fö-
ra ett register över samtliga förordningar och
föreskrifter som är utfärdade med stöd av miljö-
balken samt över de allmänna råd inom miljö-
balksområdet som är utfärdade av de centrala
myndigheterna. Rådet består av företrädare för
myndigheter som har centralt ansvar för till-
synsvägledning enligt förordningen om tillsyn
enligt miljöbalken, generalläkaren samt av två fö-

reträdare för kommunerna respektive länsstyrel-
serna.

Inom Naturvårdsverket har det inrättats ett
särskilt kansli med uppgift att biträda rådet.

Naturvårdsverket fortsätter att utveckla arbe-
tet med miljöledningssystem. Verket har även
medverkat i utbildningen inför miljöbalkens
ikraftträdande.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

I verksamheten ingår externt riktade informa-
tions- och utbildningsinsatser, som utgivning av
publikationer, arrangemang av kurser, konferen-
ser och seminarier samt presstjänst och biblio-
tekstjänst.

Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	23 552	26 252	- 2 700
(varav tjänsteexport)
Prognos 1999	19 100	19 100	0
(varav tjänsteexport)
Budget 2000	19 100	19 100	0

(varav tjänsteexport)

Intäkterna från offentligrättslig verksamhet be-
räknas till 50 000 000 kronor, varav 20 000 000
kronor från kontrollavgifter nyregistrerade bilar
som redovisas mot inkomsttitel 2534 och
25 000 000 kronor från bidrag från EU som re-
dovisas mot inkomsttitel 6911. Dessutom be-
räknas 1 000 000 kronor från dispensavgifter
CFC och halon som redovisas mot inkomsttitel
2537 och 4 000 000 kronor från övriga offent-
ligrättsliga avgifter som redovisas mot inkomst-
titel 6911.

Tabell 3.4 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor
Offentligrättslig verksamhet	Intäkter till inkomsttitel (Som inte får dispone- ras)	Intäkter som får disponeras
Utfall 1998	70 546	0
Prognos 1999	50 000	0
Budget 2000	50 000	0

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Slutsatser

Naturvårdsverket skall senast den 15 januari
2000 redovisa underlag för fördjupad prövning
av hela sin verksamhet, bestående av en ingående
analys av myndighetens resultat, behovet av för-
ändringar, omvärlds faktorer samt finansierings-
former för myndighetens verksamhet. Utifrån
underlaget kommer målen och inriktningen för
Naturvårdsverkets verksamhet att revideras
fr.o.m. budgetåret 2001.

Spridande av miljöinformation är en viktig del
i arbetet med en ekologiskt hållbar utveckling.
Genom att göra information som finns hos
myndigheter om företags miljöprestanda mer
lättillgänglig kan informationen i större ut-
sträckning användas av finansmarknaden och
andra intressenter. I syfte att öka denna tillgäng-
lighet skall Naturvårdsverket dels tillse att orga-
nisationsnummer registreras i offentliga register
för miljödata dels vidareutveckla analysen av hur
miljöinformation kan ställas till den finansiella
sektorns förfogande.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premiema för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 16 320 000 kro-
nor.

iTabell 3.5 Beräkning av anslaget år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	266 141
Pris- och löneomräkning	1 669
Justering av premier	16 320
Överfört till A2	-400
Överfört till A7	-2 000
Index justering	-3 519
Förslag 2000	278 211

Regeringen beräknar anslaget för år 2000 till
278 211 000 kronor. Anslaget beräknas till
283 189 000 kronor för år 2001 och till
288 024 000 kronor för år 2002.

A2 Miljöövervakning m.m.

[Tabell 3.6 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		98 317	Anslags- sparande	19211
1998	Utfall	98 317	Anslags- sparande	19211
1999	Anslag	132 706 ¹	Utgifts- prognos	130 960
2000	Förslag	132 297
2001	Beräknat	121 948
2002	Beräknat	124 566

'Varav 5 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999.

Anslaget disponeras för miljöövervakning, bilav-
gasverksamhet samt bidrag till vissa ideella orga-
nisationer.

Medlen till miljöövervakning fördelas av mil-
jöövervakningsnämnden vid Naturvårdsverket.
Nämnden fattar beslut om den nationella mil-
jöövervakningens inriktning och fördelar medel
till denna. Från den nationella miljöövervakning-
en fördelas även medel till viss regional mil-
jöövervakning som specificeras i avtal med läns-
styrelserna. En mindre del används också för
internationellt miljöövervakningsarbete och rap-
portering till internationella organisationer.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Miljöövervakningen är ett instrument för att be-
skriva tillståndet i miljön och följa hur tillståndet
förändras och därigenom följa upp de miljömål
som statsmakterna har beslutat.

Informationen från miljöövervakningen är
viktig i en rad sammanhang, bl.a. används mil-
jöövervakningsdata för beräkningar av kritiska
belastningar och som underlag för aktionspro-
gram, åtgärdsförslag och internationella överens-
kommelser om belastningsminskningar. Resul-
taten har också givit underlag för att utforma
bedömningsgrunder som i sin tur är basen för de
nationella miljökvalitetsmålen. Data om bl.a.
kväve, svavel och metaller utnyttjas i det interna-
tionella konventionsarbetet.

Data från miljöövervakningen efterfrågas ock-
så inom EU, bl.a. av den europeiska miljöbyrån,
European Environmental Agency (EEA). Vat-
tenkvalitetsdata från den europeiska miljööver-
vakningen används som underlag för att få en

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

handlingsplan för bättre vattenkvalitet och
dricksvattenkvalitet.

Slutsatser

Data från miljöövervakningen behövs

- för framtagande av indikatorer som ger en
uppfattning av miljötillståndet och hur
miljötillståndet utvecklas,

- för att utarbeta bedömningsgrunder för
miljökvalitet,

- för att få underlag till miljökvalitetsmål och
miljökvalitetsnormer. Mätningar i miljön
krävs för att sätta miljömål och normer som
går att följa upp,

- vid tillsynsverksamhet och anläggnings-
kontroll för att få referenser från mer opå-
verkade områden,

- för att det regionala miljöarbetet (STRAM)
skall fungera måste lokala och regionala
miljömål kunna följas upp,

- för den nationella miljöstatistiken som ock-
så skall rapporteras till internationella sta-
tistikmyndigheter,

- för att följa upp de nationella miljömålen
samt

- för att följa upp internationella åtaganden.

Under året har miljöövervakningsnämnden
vid Naturvårdsverket redovisat och fattat beslut
om ett nytt nationellt program för miljööver-
vakningen som är mer anpassat till de av riksda-
gen antagna miljömålen. Miljöövervakningen
kan behöva justeras i samband med beslut om
uppföljning av miljömålen.

Det är angeläget att samordna den nationella
och den regionala miljöövervakningen. Det är
viktigt att miljöövervakningen ger underlag för
en analys av olika utsläppskällors nationella och
internationella miljöpåverkan och för uppfölj-
ning av de nationella miljömålen.

De sektorsansvariga myndigheterna behöver
också underlag för uppföljning av sina respektive
sektorsmål. Myndigheterna skall också bidra
med relevanta delar av den information som
myndigheterna tar fram som en del av den ordi-
narie verksamheten till Miljöövervakningsnämn-

den och till Naturvårdsverkets samlade uppfölj-
ning av de nationella miljömålen.

Det är angeläget att miljöövervakningen prio-
riterar biologisk mångfald, materialflöden och
kretslopp samt miljögifter. I övrigt bör som tidi-
gare gälla att miljöövervakningen skall göra det
möjligt att lämna underlag för åtgärder, bedöma
hotbilder och följa upp beslutade åtgärder.

Naturvårdsverket har inom ramen för ett tio-
årigt samarbetsavtal med AB Svensk Bilprov-
nings Motortestcenter bedrivit avgasundersök-
ningar. Genom undersökningarna har underlag
erhållits bland annat till svenska insatser i EU:s
arbete och till utveckling av det svenska regel-
verket vad gäller fordon och bränslen. Avtalet
löpte ut den 1 juli 1999.

Regeringen har uppdragit åt en särskild utre-
dare (dir 1998:89) att till den 31 mars 2000 lägga
fram förslag om uppläggningen av den framtida
verksamheten med avgasundersökningar. Försla-
gen skall omfatta frågor kring finansiering och
organisation (inkluderande huvudmannaskapet).

Under tiden fram till dess att en ny organisa-
tion baserad på utredarens förslag kan införas,
bör nuvarande typ av verksamhet fortsätta.

De hittills vidtagna åtgärderna i form av skärpta
avgaskrav och frivillig miljöklassning märks nu i
form av minskade utsläpp av kväveoxider ock
kolväten. Däremot fortsätter koldioxidutsläppen
att öka. För att nå långsiktigt hållbara utsläpp
snivåer är det emellertid nödvändigt att även ut-
släppen från andra mobila källor åtgärdas. Även
när det gäller miljöeffekter av olika bränslen och
dessas sammansättning är ytterligare faktaun-
derlag motiverat. Vidare är det för bilarnas del
motiverat att skaffa kunskap om hur ny teknik
påverkar utsläppen.

Inom ramen för bilavgasverksamheten bedrivs
även hållbarhetskontroller. Verksamheten är ka-
pitalintensiv och kräver viss planering. Därför
bör regeringen bemyndigas att under år 2000 för
statens räkning åta sig ekonomiska förpliktelser i
samband med upphandlingen av kontrollerna om
högst 16 000 000 kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

ITabell 3.7 Bemyndiganden 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	0	0	0	16	0
Nya förpliktelser	0	0	16	0	0
Infriade förpliktelser*	0	0	0	16	0
Utestående förpliktelser vid årets slut	0	0	16	0	0
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	0	0	16	0	0

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

ITabell 3.8 Beräkning av anslaget år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	132 706
Tilläggsbudget 1999	-5 000
Pris- och löneomräkning	-709
Överfört från Al och B4	800
Ökat resursbehov	4 500
Förslag 2000	132 297

Regeringen beräknar anslaget för år 2000 till
132 297 000 kronor. Anslaget beräknas till
121 948 000 kronor för år 2001 och till
124 566 000 kronor för år 2002.

A3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden

ITabell 3.9 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		419 398	Anslags- sparande	104 156
1998	Utfall	419 398	Anslags- sparande	104 156
1999	Anslag	600 975 ¹	Utgifts- prognos	660 106
2000	Förslag	671 551
2001	Beräknat	776 104
2002	Beräknat	791 869

¹ Varav 23 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999.

Anslaget disponeras för ersättningar enligt kap.
31 miljöbalken såvitt avser Naturvårdsverkets
ansvarsområde. Anslaget disponeras även för
kostnader för förvärv för statens räkning av vär-
defulla naturområden. Förvärvade objekt förval-
tas av Naturvårdsverket. Dessutom disponeras
anslaget för statsbidrag till kommuner och
kommunala stiftelser för skydd av värdefulla
naturområden. Anslaget finansierar vidare kost

nader för utredning, förhandling och värdering i
samband med säkerställande av värdefulla na-
turområden.

Sverige har möjlighet att ansöka om bidrag
från EU:s fond Life för naturvårdsåtgärder. Un-
der anslaget redovisas den svenska medfinansie-
ringen av svenska projekt som bidrar till skydd
eller vård av värdefulla naturtyper och vilda arter
av flora och fauna inom EU (enligt habitat- eller
fågeldirektivet).

Anslaget disponeras även för statsbidrag till
kalkning. Bidragsbestämmelserna regleras i för-
ordningen (1982:840) om statsbidrag till kalk-
ning av sjöar och vattendrag. Bestämmelserna
innebär att statsbidrag får lämnas till kalkning,
biologisk återställning i kalkade vatten samt till
nödvändiga utredningar och undersökningar i
samband med kalkning eller biologisk återställ-
ning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under år 1998 och hittills under år 1999 har an-
talet naturreservat ökat kraftigt.

EU-kommissionen har under år 1999 beviljat
32 miljoner kronor i bidrag till svenska statliga
naturvårdsprojekt från naturvårdsdelen av EU:s
miljöfond Life. Det utgör 5 % av budgeten för
Life-natur. De aktuella projekten handlar bl.a.
om restaurering av fågelsjön Osten samt skydd
av värdefulla skogsområden och myrområden.

Kalkningsverksamheten har liksom föregåen-
de år inriktats på att bibehålla och förbättra på-
gående kalkningsprojekt genom kalkning och
biologisk återställning. År 1998 var ett extremt
nederbördsrikt år och de höga flödena höjde be-
hovet av kalkning under året. Behovet av kalk-
ning förväntas vara högre än normalt även under
år 1999. Enligt preliminära uppgifter för år 1998

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

har 7 053 sjöar (3 795 km² sjöyta) och 12 873 km
vattendrag kalkats. Enligt länsstyrelsernas preli-
minära uppgifter har kalkningsprogrammet upp-
nåtts i 88 % av sjöytan eller 58 % av de kalkade
sjöarna och i 76 % av de kalkade vattendragen.
Av Sveriges 17 300 försurade sjöar åtgärdas i
dagsläget knappt 7 000 (40 %). För sjöytan är
motsvarande siffra 89 % och i vattendragen kal-
kas ca 11 % av den totala längden försurade vat-
tendrag.

Inom ramen för arbetet med den långsiktiga
effektuppföljningen av kalkningsverksamhet har
flera projekt initierats. Under året kommer Na-
turvårdsverket att särskilt rapportera beträffande
jämförande studier av kalkade sjöar och vatten-
drag och okalkade vatten samt om våtmark-
skalkning.

Slutsatser

Regeringen har i 1999 års vårproposition be-
handlat frågan om ytterligare resurser för mar-
kinköp. Den förstärkning som föreslogs i 1998
års ekonomiska vårproposition och budgetpro-
positionen för 1999 om 370 miljoner kronor har
förlängts till att omfatta även år 2002.

De kraftigt ökade statliga insatserna för att
bevara den biologiska mångfalden inriktar sig på
långsiktigt bevarande i hela skogslandskapet. Att
permanent undanta skogsmark från framtida
skogsbruk är en angelägen insats. Miljöbalkens
instrument ger vid sidan av skyddsformerna na-
tionalpark och naturreservat även möjlighet till
bl.a. biotopskydd. Även den generella natur-
vårdshänsyn som skogsvårdslagen förutsätter
och de frivilliga åtagandena är viktiga förutsätt-
ningar för måluppfyllelse.

Under år 2000 beräknas Sverige erhålla 25
miljoner kronor i bidrag från EU:s fond Life, så-
vitt avser bidrag till naturvårdsåtgärder (Life-
natur). Regeringen beräknar medel motsvarande
detta bidrag under anslaget. Motsvarande belopp
beräknas under inkomsttiteln 6911 Övriga bi-
drag från EG.

Regeringen bör som tidigare bemyndigas att
under år 2000 för statens räkning åta sig ekono-
miska förpliktelser i samband med förvärv av el-
ler intrångsersättning i värdefulla naturområden

som innebär åtaganden om högst 120 000 000
kronor för år 2001.

Kalkning av sjöar och vattendrag är en viktig
åtgärd för att motverka det försurande nedfallets
effekter på den biologiska mångfalden och nytt-
jandet av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket
presenterade vid halvårsskiftet år 1999 uppdraget
av regeringen om en nationell plan för kalk-
ningsverksamheten. I redovisningen ingår även
den redovisning regeringen begärt om utform-
ning och finansiering av ett program för sam-
ordning med skogsmarkskalkning i sydvästra
Sverige. Arbetet har utförts i samarbete med
länsstyrelserna och i tillämpliga delar med Skogs-
styrelsen. Planen innehåller en noggrann be-
dömning av hur verksamheten skall läggas upp
under den kommande tioårsperioden vad avser
kalkningen och uppföljningsarbetet.

Naturvårdsverkets nationella plan för kalk-
ning visar att kalkning kommer att var nödvän-
dig under lång tid framöver och att kalkningen
bör hållas konstant under den närmaste tioårspe-
rioden. I avvaktan på remissbehandling av Na-
turvårdsverkets nationella plan för kalkning be-
räknar regeringen en ökning av anslaget med 27
miljoner kronor för år 2000 jämfört med 1999
års anslag. För budgetåren 2001 och 2002 blir
ökningen 7 miljoner kronor jämfört med 1999
års anslag. Genom ökning av anslaget bör det va-
ra möjligt att bibehålla kalkningsverksamheten
på en hög nivå.

Tabell 3.10 Beräkning av anslaget år 2000

Tusental kronor
Anslaget 1999	600 975
Tilläggsbudget	-23 000
Pris- och löneomräkning	-3 689
Index justering	-2 735
Ökat resursbehov	100 000
Förslag 2000	671 551

Regeringen beräknar anslaget för år 2000 till
671 551 000 kronor. Anslaget beräknas till
776 104 000 kronor för år 2001 och till
791 869 000 kronor för år 2002.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

ITabell 3.11 Bemyndiganden 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002- beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	22 630	30 740	120 000	120 000	0
Nya förpliktelser	30 740	100 000	60 000	0	0
Infriade förpliktelser*	22 630	10 740	60 000	120 000	0
Utestående förpliktelser vid årets slut	30 740	120 000	120 000	0	0
Erhällen/föreslagen bemyndiganderam	120 000	120 000	120 000	0	0

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

A4 Sanering och återställning av
förorenade områden

ITabell 3.12 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor
1999	Anslag	40 000	Utgifts- prognos	40 000
2000	Förslag	65 000
2001	Beräknat	153 172
2002	Beräknat	313 028

Anslaget disponeras för inventeringar, under-
sökningar och åtgärder för att sanera och åter-
ställa förorenade områden samt för framtagande
av underlag för prioriteringar av framtida sane-
rings- och återställningsinsatser i landet. Ansla-
get får användas till att åtgärda från risksynpunkt
särskilt angelägna saneringsobjekt samt eventu-
ella akuta saneringsinsatser.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Förorenade områden som miljöproblem har
uppmärksammats under lång tid, men mer om-
fattande inventeringar har genomförts först un-
der 1990-talet. Arbetet har inriktats på att klar-
lägga omfattningen och konsekvenserna av
föroreningarna samt att ta fram metoder för un-
dersökningar och efterbehandlingsåtgärder. Det
är viktigt att inventeringar och undersökningar
genomförs för att säkerställa att riktiga åtgärder
vidtas i det fortsatta saneringsarbetet. Natur-
vårdsverket har gjort en översiktlig kartläggning
av landets saneringsbehov av förorenade områ-

den. Föroreningarna förekommer i mark, grund-
vatten, sediment, byggnader och anläggningar.
Påtagliga läckage förekommer från bl.a. en del
deponier. Från andra områden är läckaget idag
ofta begränsat p.g.a. buffertmekanismer, fast-
läggning m.m. Dessa återhållande krafter kom-
mer dock att försvagas med tiden och läckagen
från de förorenade områdena beräknas därmed
att öka. Under år 1998 har med statliga medel
fördelade av Naturvårdsverket pågått invente-
ringar och undersökningar i 15 län, på ett 50-tal
platser och åtgärder har pågått eller avslutats på
ett 20-tal platser. Bland de efterbehandlingsinsat-
ser som genomförts kan nämnas Järnsjön i
Hultsfreds kommun som framgångsrikt sanerats
på PCB med hjälp av statliga medel. 394 kg PCB
avlägsnades, vilket uppskattas till 90 % av den
totala mängden i sjön. Totalkostnaden för pro-
jektet uppgår till 50 miljoner kronor, fördelat på
staten 33 miljoner kronor, MoDo ca 14 miljoner
kronor och kommunen ca 3 miljoner kronor.
Projektet påbörjades år 1993 och avslutades 5 år
senare. Ett annat efterbehandlingsprojekt är
Kristineberg i Lycksele kommun där sulfidmalm
med hög svavelhalt har brutits från 1940-talet.
Brytning pågår fortfarande men anrikningsver-
ket lades ned år 1992. Efterbehandling har av-
slutats för tre magasin, två pågår. Projektet har
finansierats av staten med 13 miljoner kronor
och av Boliden AB med 27 miljoner kronor en-
ligt beslut av Koncessionsnämnden för miljö-
skydd.

Inom ramen för de lokala investeringsprog-
rammen för ekologisk hållbarhet, LIP,
(utgiftsområde 18, anslag El Stöd till lokala in-
vesteringsprogram) har ca 92,9 miljoner kronor
fördelats till kommunerna för saneringsåtgärder
under budgetåret 1999. Det är regeringens upp-
fattning att stöd till saneringsåtgärder även fort-
sättningsvis skall kunna lämnas inom ramen för
de lokala investeringsprogrammen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

I och med Miljöbalkens ikraftträdande kan
krav på utredningar och åtgärder ställas i första
hand på verksamhetsutövaren.

Slutsatser

Regeringen beräknade i 1999 års budgetproposi-
tion (prop. 1998/99:1) 40 000 000 kronor för år
1999 och 65 000 000 kronor för åren 2000 och
2001 varav 15 miljoner kronor årligen för inven-
terings- och undersökningsinsatser. I enlighet
med Miljökvalitetsmålet En god bebyggd miljö
(prop. 1997/98:145) skall mark- och vattenom-
råden vara fria från gifter, skadliga ämnen och
andra föroreningar. Regeringens målsättning är
att sådana förorenade områden skall vara fria från
gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar till
år 2020. I den ekonomiska vårpropositionen
(1998/99:100) beräknade regeringen därför en
kraftig höjning av anslaget.

Regeringen beräknar anslaget till 65 000 000
kronor för år 2000. För år 2001 beräknas anslaget
till 150 000 000 kronor och för år 2002 till
300 000 000 kronor. Anslaget får förutom sane-
rings- och återställningsåtgärder också utnyttjas
för erforderliga inventerings- och undersök-
ningsinsatser. Begränsningen på 15 miljoner
kronor årligen för inventeringar och undersök-
ningar (prop. 1998/99:1) avsåg det tidigare be-
räknade anslaget. Den kraftiga höjningen av an-
slaget innebär att ytterligare satsningar på
åtgärder kan göras. Åtgärdsprojekten är erfaren-
hetsmässigt ofta utdragna i tiden eftersom de
normalt är ansvarsmässigt och tekniskt kompli-
cerade samt miljömässigt känsliga. För att åtgär-
der skall kunna göras på ett riktigt sätt behöver
beloppet för inventeringar och undersökningar
ökas.

Tabell 3.13 Beräkning av anslaget år 2000
Tusental kronor
Anslaget 1999	40 000
Ökat resursbehov	25 000
Förslag 2000	B5 000

A5 Miljöforskning

Tabell 3.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor
2000	Förslag	50 000 ¹
2001	Beräknat	101 477
2002	Beräknat	103 021

¹ Nytt ramanslag på statsbudgeten

Anslaget är nytt fr.o.m. budgetåret 2000. Ansla-
get disponeras för stöd till främst miljöeffekt-
forskning och miljötoxikologisk forskning.

Regeringens överväganden

Regeringen gav under år 1997 Forsknings-
rådsnämnden i uppdrag att i samverkan med
Naturvårdsverket utreda frågan om behovet av
kunskap och forskning om hållbar utveckling.
Nämnden fick vidare år 1998 ett tilläggsuppdrag
att se över den toxikologiska forskningen. Dessa
uppdrag redovisades under hösten 1998. Rege-
ringen gav också Naturvårdsverket i uppdrag att
i samverkan med Forskningsrådsnämnden, göra
en samlad bedömning av miljöforskningen. Ut-
gångspunkten för utredningen var att den samla-
de miljöforskningen skulle stärkas. Uppdraget
skulle redovisas i sådan tid att beslut om åtgärder
skulle kunna aktualiseras i vårpropositionen
1999.

Slutsatser

Mot bakgrund av dessa utredningar föreslår re-
geringen att miljöforskningen stärks genom ett
anslag för miljöforskning till Naturvårdsverket
på 50 miljoner kronor för år 2000 och 100 miljo-
ner kronor per år för åren 2001 och 2002. För-
stärkningen av miljöforskningen motiveras också
av behoven av underlag för att uppnå miljömålen
samt för framtagande av miljökvalitetsnormer
som kan införas med stöd av miljöbalken. Med-
len skall främst användas för miljöeffektforsk-
ning och miljötoxikologisk forskning men också
för att finansiera statens andel av den samfinansi-
erade forskningen med näringslivet vid Institutet
för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL).

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

A6 Kemikalieinspektionen

\|Tabell 3.15 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		80 661	Anslags- sparande	-1 784
1998	Utfall	80 661	Anslags- sparande	-1 784
1999	Anslag	77 674	Utgifts- prognos	77 674
2000	Förslag	83 712
2001	Beräknat	81 947 ¹
2002	Beräknat	83 243 ²

¹ Motsvarar 80 712 tkr i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 80 712 tkr i 2000 års prisnivå.

Kemikalieinspektionen (Kemi) är central för-
valtningsmyndighet för ärenden om hälso- och
miljörisker med kemiska produkter och biotek-
niska organismer.

Anslaget disponeras av Kemikalieinspektio-
nen för verksamhet avseende tillsyn/vägledning,
riskbedömning, riskbegränsning - allmänkemi-
kalier samt riskbegränsning - bekämpningsme-
del.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under år 1998 har Kemikalieinspektionen ge-
nomfört tillsyn över tillverkare och importörer i
huvudsak som regionala projekt i samarbete med
länsstyrelser och kommuner. Utfallet av verk-
samheten bedöms som gott trots att omfatt-
ningen av verksamheten av besparings- och re-
sursskäl har legat på en lägre nivå jämfört med
tidigare år. Inspektionen har också ordnat ut-
bildning och vägledning för att öka kompetensen
hos tillsynspersonal på regional och lokal nivå.

Kemikalieinspektionens fortsatta arbete med
att följa och skaffa överblick över kemikaliean-
vändningen har drivits genom flödesanalyser och
produktion av statistik. Officiell statistik har
producerats bl.a. i samarbete med Statistiska
Centralbyrån. För att öka tillgängligheten av
data och statistik har inspektionen gjort en stor
del av sådan information tillgänglig via sin hem-
sida.

Det nationella begränsningsarbetet har varit
inriktat främst på kvicksilver och bromerade
flamskyddsmedel. Kvicksilveranvändningen
fortsätter att minska.

Sveriges medlemskap i EU innebär att en do-
minerande del av inspektionens verksamhet lig-
ger inom ramen för EU:s arbete med kemikalier.
Kemikalieinspektionen har i EU-arbetet främst
koncentrerat insatserna till arbetet med begräns-
ningsdirektivet (EEG/76/769) och då särskilt ar-
betet med övergångsbestämmelserna. Som en
följd av beslut på EU-nivå finns nu begränsning-
ar i försäljning i Sverige för ca 800 ämnen som är
cancerframkallande, fortplantningsstörande och
allergiframkallande.

Kemikalieinspektionen har prioriterat med-
verkan i EU:s arbete med att utveckla system för
prövning av växtskyddsmedel, biocider och ge-
netiskt modifierade organismer (GMO) med ut-
gångspunkten att prövningen skall ske på ett
kostnadseffektivt sätt och med en hög skyddsni-
vå. Omfattande insatser har skett från Kemikali-
einspektionens sida beträffande antifoulingpro-
dukter för fritidsbåtar. Bl.a. har ett flertal möten
hållits med båtbranschen och båtsportorganisa-
tioner och centrala och regionala myndigheter
för att få till stånd en dialog om framtida utveck-
ling av alternativa produkter och behov av såda-
na.

Bistånd i kemikaliesäkerhetsfrågor har lämnats
till de baltiska länderna och vissa u-länder. Dessa
internationella insatser ingår liksom andra inter-
nationella uppgifter i arbetet med uppföljning av
Agenda 21 och arbetet med en hållbar Utveck-
ling-

Kemikalieinspektionen fortsätter att utveckla
arbetet med miljöledningssystem. Bl.a. utvecklas
en resepolicy med miljöhänsyn. Kemikaliein-
spektionen har medverkat i utbildning inför
miljöbalkens ikraftträdande samt sett över sitt
regelverk så att 26 föreskrifter förts samman till
två.

Kemikalieinspektionens verksamhet har präg-
lats av ansträngda resurser. Det gäller bl.a. hand-
läggningstider för nya bekämpningsmedel som,
trots bl.a. effektiviseringar, inte kunnat minskas
på grund av begränsade resurser.

Kemi skall senast den 15 januari 2000 redovisa
underlag för fördjupad prövning av hela sin verk-
samhet, bestående av en ingående analys av
myndighetens resultat, behovet av förändringar,
omvärldsfaktorer samt finansieringsformerna för
myndighetens verksamhet. Utifrån bl.a. detta
kommer målen och inriktningen för KernEs
verksamhet att revideras fr.o.m. budgetåret 2001.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras
huvudsakligen med avgifter som anges i förord-
ning (1998:940) om avgifter för prövning och
tillsyn enligt miljöbalken, förordning (1999:942)
om kemikalieavgifter m.m. samt Kemikaliein-
spektionens föreskrifter om kemiska produkter
och biotekniska organismer (KIFS 1998:8).

Intäkterna från kemikalieavgifter m.m. beräk-
nas till 77 200 000 kronor för år 2000 varav
56 700 000 kronor från kemikalieavgifter och
19 400 000 kronor från bekämpningsmedelsav-
gifter av vilka 18 200 000 kronor avser täcka
kostnaderna år 2000 och 1 200 000 föregående år.
Intäkterna från kemikalieavgifter m.m. redovisas
på inkomsttitel 2543, intäkterna från bekämp-
ningsmedel redovisas på inkomsttitel 2538 och
övriga inkomster av statens verksamhet redovisas
på inkomsttitel 2811.

Tabell 3.16 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rättslig	Intäkter till inkomsttitel
verksamhet	(Som inte får disponeras)
Utfall 1998	76 872
Prognos 1999	77 200
Budget 2000	77 200

ITabell 3.17 Uppdragsverksamhet 1
Tusental kronor Uppdragsverksamhet	Intäkter
Utfall 1998	4 230
Prognos 1999	6 100
Budget 2000	6 100

Slutsatser

Riksdagen har fastställt riktlinjer för kemikalie-
politiken (prop. 1997/98:145. MJU 1998/99:06,
rskr. 1998/99:183) Svenska miljömål - miljöpo-
litik för ett hållbart Sverige. Riksdagen har också
fastställt nationella miljökvalitetsmål för ekolo-
giskt hållbar utveckling bl.a. målet om en Giftfri
miljö.

Mot bakgrund av de ansträngda resurser spe-
ciellt avseende bekämpningsmedelsärenden som
Kemikalieinspektionen redovisat, beräknas ett
engångsbelopp om 3 000 000 kronor för att un-
der kommande år möjliggöra en utjämning av

ärendebalansen. Kemikalieinspektionen kan inte
ta i anspråk medel från de delar av verksamheten
som finansieras med kemikalieavgifter för be-
kämpningsmedelsarbetet.

Kemikalieinspektionens arbete bör jämte den
hittillsvarande inriktningen av kemikaliekon-
trollarbetet utgå från nämnda mål och riktlinjer
samt också inriktas på att vara pådrivande i ut-
vecklandet av såväl nya arbetssätt i kemikaliepo-
litiken som av de hittills använda styrmedlen i
det nationella, internationella samt EU-inriktade
arbetet.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 2 232 000 kronor.

ITabell 3.18 Beräkning av anslaget år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	77 674
Pris- och löneomräkning	1737
Justering av premier	2 232
Ökat resursbehov	3 000
Index justering	-931
Förslag 2000	83 712

Regeringen beräknar anslaget för år 2000 till
83 712 000 kronor. Anslaget beräknas till
81 947 000 kronor för år 2001 och till 83 243 000
kronor för år 2002.

A7 Visst internationellt
miljösamarbete

ITabell 3.19 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		39 154	Anslags- sparande	1 553
1998	Utfall	39 154	Anslags- sparande	1 553
1999	Anslag	35 002	Utgifts- prognos	30 000
2000	Förslag	37 182
2001	Beräknat	35 182
2002	Beräknat	35 182

Anslaget disponeras för medlemsavgifter och
deltagande i vissa internationella organisationer
och för internationellt samarbete inom Miljöde-
partementets ansvarsområde.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

Från anslaget betalas kostnader för deltagande
i möten inom ramen för internationella miljö-
konventioner och avtal, möten inom ramen för
FN-systemet och EU-samarbetet samt inom or-
ganisationer såsom OECD, ECE och Nordiska
Ministerrådet, samt miljösamarbetet om Arktis
och Antarktis. Vidare betalas från anslaget kost-
nader för bilateralt miljösamarbete samt Sveriges
årliga bidrag till FN:s miljöfond.

Regeringens överväganden

Genom ett aktivt deltagande i det internationella
miljösamarbetet ökar möjligheterna för Sverige
att påverka miljöbeslut så att gränsöverskridande
utsläpp och miljöförstöring minskar.

Omfattningen av det internationella miljö-
samarbetet ökar successivt. Okade resurser
krävs, särskilt för förberedelserna för Sveriges
ordförandeskap i EU första halvåret 2001 samt
för förberedelserna inför uppföljningen av UN-
CED år 2002 (Rio +10). Vidare krävs ökade re-
surser för bl.a. ett svenskt värdskap för en dip-
lomatkonferens om långlivade organiska
föroreningar och ett högnivåmöte om kemikali-
er.

ITabell 3.20 Beräkning av anslaget år 2000 [
Tusental kronor
Anslaget 1999	35 002
Överfört till uo 5	-380
Överfört från A1	2 000
Överfört från uo 24	560
Förslag 2000	37 182

Regeringen beräknar anslaget till 371 82 000
kronor för år 2000, och till 35 182 000 kronor för
år 2001. För år 2002 beräknas samma belopp som
för år 2001.

A8 Stockholms internationella
miljöinstitut

Tabell 3.20 Anslagsutveckling

Tusental kronor		12 000	Anslags- sparande	0
1998	Utfall	12 000	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	12 000	Utgifts- prognos	12 000
2000	Förslag	12 000
2001	Beräknat	12 000
2002	Beräknat	12 000

Under anslaget redovisas utgifterna för statens
stöd till Stockholm internationella miljöinstitut
(SEI) (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23,
rskr. 1987/88:373).

SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera,
genomföra och föra ut resultat av studier och
forskning vad gäller utvärdering och utveckling
av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy
samt relaterad miljöstyrning och strategier för en
hållbar utveckling. Institutet bedriver tillämpad
forskning inom områdena energi, atmosfär, vat-
tenhantering och urbana miljöer.

SEI bedriver verksamhet i Afrika, Asien, Eu-
ropa och Latin Amerika. Institutet har, förutom
sitt huvudkontor i Stockholm, tre övriga kontor i
Boston, Tallin och York.

Regeringens överväganden

SEI har byggt upp en internationellt erkänd
verksamhet inom områden som är centrala för de
globala miljöproblemen. Institutets verksamhet
är av stort värde för Sverige.

För att kunna locka till sig externa uppdrags-
finansiärer krävs en kritisk bas av vetenskaplig
kompetens. Detta kräver en stabil och långsiktig
basfinansiering som upprätthåller kvaliteten i
verksamheten.

Regeringen beräknar anslaget till 12 000 000
kronor för år 2000. För åren 2001 och 2002 be-
räknas samma belopp.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

A9 Investeringsbidrag för främjande
av omställning i ekologiskt
hållbar riktning

Tabell 3.22 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2000 Förslag 131 000 ¹

¹ Nytt reservationsanslag på statsbudgeten

Anslaget disponeras för verksamheter eller åt-
gärder som främjar en ekologiskt hållbar utveck-
ling när det gäller byggnader och teknisk in-
frastruktur.

Riksdagen beslutade under budgetåret
1995/96 att anvisa 1 miljard kronor (prop.
1995/96:222, bet. 1995/96:FiU15, rskr.
1995/96:307) till ett femårigt program med in-
vesteringsbidrag för omställning till hållbar ut-
veckling. Av anslaget har ca 578 miljoner kronor
förbrukats eller bundits upp i beslut om bidrag.
Den 15 april 1999 beslutade regeringen att med
omedelbar verkan dra in återstående medel.

Regeringens överväganden

Att ställa om Sverige till ett hållbart samhälle är
ett långsiktigt arbete som delvis handlar om att
röja ny mark. Mellan år 1997 och april 1999 har

det varit möjligt att söka statligt investeringsbi-
drag för åtgärder inom områdena avfall, vatten
och avlopp samt ombyggnad. Krav för bidrag var
att åtgärden skulle ge sysselsättning och positiva
miljöeffekter. Därutöver krävdes att åtgärden in-
nebar utnyttjande av ny teknik eller nya arbets-
metoder.

Sammanlagt har 274 ansökningar bifallits. En-
dast ca 70 miljoner kronor av totalt beviljade 207
miljoner kronor har hittills betalats ut. Medel
kommer därför att behövas för att betala ut be-
viljade bidrag. Därtill kommer kostnader för
administration och uppföljning - som skall ge-
nomföras såväl inom Regeringskansliet som hos
länsstyrelserna. En systematisk uppföljning av
hur den nya tekniken eller arbetsmetoden funge-
rar är mycket angelägen eftersom det är viktigt
att dra lärdom av nya erfarenheter. Detta har sär-
skilt framhållits i Riksrevisionsverkets rapport
1999:28.

Slutsatser

Regeringen beräknar behovet av medel till
131 000 000 kronor för år 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

4 Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

4.1 Omfattning

Statens strålskyddsinstitut (SSI) har det övergri-
pande ansvaret för strålskyddsverksamheten, för
den nationella strålskyddsberedskapen i landet
och den grundläggande strålskyddsforskningen.
SSI har också ett ansvar för att det omfattande
regelverket för strålskydd som utfärdas med stöd
av Euratomfördraget införlivas i svensk rätt. SSI
utfärdar föreskrifter för och övervakar strålskyd-
det vid de kärntekniska anläggningarna och vid
behandling och lagring av använt kärnbränsle
och annat kärnavfall samt vid avveckling av
kärntekniska anläggningar. SSI upprätthåller en
beredskap för snabba insatser i händelse av
kärnteknisk olycka inom och utom landet. SSI
har även en bred verksamhet utanför kärnenergi-
sektorn. Hit hör t.ex. verksamhet inom sjukvår-
den med övervakning av både personal- och pati-
entstrålskydd, forskningsverksamhet och annan
industriell verksamhet än kärnkraft. SSI utövar
även tillsyn över radioaktivt avfall som uppstår i
sådana verksamheter. SSI ansvarar också för
verksamheter med icke-joniserande strålning,
t.ex. användningen av elektromagnetiska fält, la-
serljus och UV-strålning i olika sammanhang.
SSI övervakar vidare förekomst och motåtgärder
mot skadlig naturligt förekommande strålning,
såsom UV-strålning från solen, radon i bostäder
och strålning från radioaktiva ämnen i miljön.

Statens kärnkraftinspektion (SKI) övervakar
säkerheten vid de svenska kärntekniska anlägg-
ningarna. SKI utövar också tillsyn över behand-
ling och lagring av kärnavfall vid kärnkraftver-
ken, lagring av använt kärnbränsle i det centrala
mellanlagret för använt kärnbränsle (CLAB) i
Oskarshamn samt slutförvaring av kärnavfall i
slutförvaret för låg- och medelaktivt avfall (SFR-

I) i Forsmark. SKI handhar även sådana uppgif-
ter kring hantering av kärnämne och kärnteknisk
utrustning som följer av Sveriges internationella
åtaganden om ickespridning av kärnvapen m. m.
och i den utsträckning dessa uppgifter inte hand-
has av den Europeiska kommissionen. SKI ut-
övar vidare tillsyn över reaktorinnehavarnas pro-
gram för att hantera och slutförvara använt
kärnbränsle och kärnavfall och för att riva kärn-
kraftverken, samt över avsättning och använd-
ning av medel inom det statliga finansierings-
system som skall täcka kostnaderna härför.

4.2 Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

240

249

254

260

265

269

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

SSI:s och SKI:s verksamheter drivs med ett gott
strålskydd vid tillsynsobjekten och med en god
säkerhet vid de kärntekniska anläggningarna.

Förändringar

Kärnkraftsawecklingen inleds och Sveriges före-
stående anslutning till en förstärkt icke-
spridningsregim inom ramen för Internationella

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

atomenergiorganets verksamhet leder till föränd-
ringar i den svenska tillsynen samt därutöver la-
gändringar orsakade av bl.a. anpassning av
rättsakter utfärdade med stöd av Euratomfördra-
get.

Ett verkställande av beslutet att, i enlighet med
Regeringsrättens dom, stänga en reaktor i Barse-
bäck i slutet av år 1999 kommer inte att påverka
verksamheten i någon större omfattning under
innevarande verksamhetsår. För år 2000 och
framåt kommer dock stängningen att påverka
avgiftsuttaget på såväl tillsynsavgifter som forsk-
ningsavgifter för övriga kärntekniska anlägg-
ningar.

Den 29 juli 1999 ratificerades konventionen
om säkerhet vid hantering av använt kärnbränsle
och radioaktivt avfall. Anslutningen till konven-
tionen medför inte krav på ytterligare svensk lag-
stiftning. När konventionen ratificerats av ett
tillräckligt antal stater och trätt ikraft innebär det
att Sverige vart tredje år skall ge in en nationell
rapport om hur konventionens krav efterlevs och
vilket säkerhetshöjande arbete som bedrivs.

Prioriteringar

Myndigheternas engagemang i frågor som rör
avveckling av kärnkrafts reaktorer ökar och ar-
betet med reaktorsäkerhetskrav för 2000-talet
prioriteras.

4.3 Resultatbedömning

SKI och SSI rapporterar årligen till regeringen
om säkerhets- och strålskyddsläget vid de svens-
ka kärnkraftverken. Regeringen delar SKI:s be-
dömning att säkerhetsarbetet vid de svenska
kärnkraftverken har bidragit till att vidmakthålla
och utveckla säkerheten vid anläggningarna. De
händelser som inträffat, de fel som upptäckts i
samband med provningar och kontroller samt de
utrednings- och analysarbeten som genomförts
har medfört att åtgärder vidtagits för att rätta till
funna säkerhetsbrister och ytterligare stärka
djupförsvaret. SKI anser samtidigt att det pågå-
ende moderniseringsarbetet måste fortsätta så att
alla reaktorer i drift på 2000-talet når en säker-
hetsnivå som motsvarar moderna konstruktions-
principer. SKI har därför fortsatt drivit på kraft-

företagen att förbättra säkerheten och kvaliteten
i säkerhetsarbetet. Ett första steg har varit att
lägga grunden för de framtida säkerhetskraven
och tillsynsmetodiken. Bedömningen är att de
svenska kärnkraftverken kommer att klara den
kritiska datumpassagen år 2000 utan några säker-
hetsproblem.

SSI har kontinuerligt följt anläggningarnas ar-
bete med att begränsa personalstråldoser och
omgivningspåverkan. SSI konstaterar bl.a. att
moderniseringsprogrammet vid de svenska
kärnkraftverken resulterat i ökade stråldoser till
personal. Ingen enskild person har dock fått
stråldoser över fastställda dosgränser. Miljöde-
partementet instämmer i SSI:s åsikt att de ökan-
de stråldoserna visar på nödvändigheten av fort-
satta ansträngningar att begränsa
personalstråldoserna och att detta bör vara en
fråga av högsta prioritet för kärnkraftverkens
ledningar. Krav på s.k. dosreduktionsprogram
återfinns i SSI:s föreskrifter.

4.4 Förändringar

I 1997 års energiproposition (prop. 1996/97:84)
betonas vikten av att säkerheten kan upprätt-
hållas i den nya situation som uppstår i och med
avställningen av en reaktor. SKI och SSI har fått
ökade resurser för detta ändamål. Motivationen,
engagemanget och uppmärksamheten hos perso-
nalen vid kärnkraftverken måste vidmakthållas
på en hög nivå trots den påfrestning en avställ-
ning innebär. Myndigheterna har vidtagit sär-
skilda tillsynsinsatser för att övervaka att säker-
heten och beredskapen vidmakthålls under hela
driftperioden.

De senaste årens händelser, behovet av skärpt
kontrollverksamhet när reaktorerna blir äldre
samt kraftföretagens aviserade renoveringar och
moderniseringar, indikerar vidare att antalet
ärenden och deras grad av komplexitet kommer
att öka framöver. Den genomgång av konstruk-
tionsförutsättningarna för de äldre reaktorerna
som nu pågår inom kämkraftsindustrin kan
komma att resultera i reviderade bedömningar av
behovet av säkerhetshöjande åtgärder. Myndig-
heterna måste ha förutsättningar att vara starkt
engagerade och pådrivande i detta arbete, bl.a.
genom formuleringen av 2000-talets säkerhets-
krav.

På kärnavfallsområdet ökar kraven på SKI:s
och SSI:s tillsynsverksamhet i takt med att plane-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

ringen av den slutliga avfallshanteringen efter
hand övergår i konkretare åtgärder.

Enligt regeringens proposition (prop.
1996/97:11) om beredskapen mot svåra påfrest-
ningar på samhället i fred är fortsatta insatser av-
seende beredskapen mot kämenergiolyckor an-
gelägna.

I och med Rådets direktiv av den 13 maj 1996
(96/29/Euratom) "om fastställande av grundläg-
gande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagar-
nas och allmänhetens hälsa mot de faror som

uppstår till följd av joniserande strålning" har SSI
bl.a. fått ett utökat ansvar avseende naturlig
strålning. Detta direktiv skall vara införlivat se-
nast den 13 maj 2000. Vidare har SSI fått ökat
ansvar med Rådets direktiv av den 30 juni 1997
(97/43/Euratom) "om skydd för personers hälsa
mot faror vid joniserande strålning i samband
med medicinsk bestrålning och om upphävande
av direktiv 84/466/Euratom". Även detta direktiv
skall vara införlivat senast den 13 maj 2000.

SSI har för att renodla myndighetens tillsyns-
roll avyttrat affärsverksamheten persondosimetri
under våren 1999 till Studsvik Instrument AB.

SKI och SSI medverkar också med insatser in-
om det svenska samarbetet med Ost- och Cent-
raleuropa. Dessa insatser beräknas fortsätta i
oförändrad omfattning även under budgetåret
2000. Samarbetet finansieras över det s.k. Osteu-
ropa-anslaget inom utgiftsområde 7.

4.5 Revisionens iakttagelser

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket
inte haft några invändningar i revisionsberättel-
serna avseende SSI och SKI.

4.6 Anslag

Bl Statens strålskyddsinstitut

\|Tabell 4.2 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		77 567	Anslags- sparande	14 534
1998	Utfall	77 567	Anslags- sparande	14 534
1999	Anslag	80 358	Utgifts- prognos	80 307
2000	Förslag	85 449
2001	Beräknat	86 856 ¹
2002	Beräknat	88 344 ²

¹ Motsvarar 85 449 tkr i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 85 449 tkr i 2000 års prisnivå.

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar att Statens strålskyddsinstitut
detta år hade ett anslagssparande på 488 000 kro-
nor. Totalt har SSI ett anslagssparande på
14 534 000 kronor. Av dessa är ca 9 miljoner
kronor reserverade för beställda men ännu ej
betalda forskningsprojekt.

Statens strålskyddsinstitut är central förvalt-
ningsmyndighet för frågor om skydd av männi-
skor, djur och miljö mot skadlig verkan av joni-
serande och icke-joniserande strålning. SSI:s
huvuduppgift är således att verka för att inten-
tionerna i strålskyddslagen (1988:220) uppfylls.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Bedömningen är att myndigheten i stort lever
upp till de mål som uppställts och bör efter ge-
nomförda besparingar kunna svara för ett fort-
satt gott strålskydd i samhället. De förändringar
som har skett i myndighetens organisation och
strävan att renodla myndigheten som en till-
synsmyndighet är ett steg i rätt riktning.

Ett färre antal inspektioner vid tillsynsobjek-
ten har noterats under verksamhetsåret. En viss
förbättring har dock skett inom den icke kärne-
nergianknutna verksamheten där tillsynen under
flera år legat på en "miniminivå". SSI:s insatser
har bl.a. lett till en ökad medvetenhet om strål-
skydd vid sjukhus. En viktig fråga är att undvika
att patienter utsätts för onödig strålning vid un-
dersökningar. Insatserna har bl.a. lett till att
onödiga stråldoser vid vissa röntgenundersök-
ningar har minskat.

När det gäller tillsynen av reaktorerna kan en
minskad exponering för arbetstagare noteras.
Detta beror till stor del på att inga stora under-
hålls- och moderniseringsarbeten har genom-
förts under året. Även SSI:s krav på s.k. ALA-
RA-program (vilket innebär god planering för
att minska stråldoser vid underhåll) har bidragit
till en minskad dosbelastning.

SSI har under året prioriterat awecklingsfrå-
gorna, vilket kommer att underlätta tillsynsar-
betet då reaktorer i Barsebäck avvecklas.

Bedömningen är att beredskapen hålls på en
hög nivå. Detta sker genom olika utbildningsin-
satser samt flera nationella och en internationell
beredskapsövning.

Inom EU pågår för närvarande ett arbete in-
om Artikel 31-, 35- och 36-grupperna i syfte att

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

utarbeta rekommendationer för medlemsländer-
nas miljöövervakning och vilka miljöparametrar
som skall rapporteras från varje land. SSI hante-
rar i dag många frågor med direkt bäring på
skyddet av miljön, och skall senast den
30 december 1999 i samråd med Naturvårdsver-
ket redovisa en strategi för en miljöövervakning
av radioaktiva ämnen. SSI har också ansvar för
miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö och har nyli-
gen redovisat förslag till delmål för att detta mål
skall kunna uppnås. Realiserande av miljömålet
kräver ett antal insatser från SSI:s sida. En sådan
är kärnavfallets och det använda bränslets slutliga
omhändertagande. Sammantaget kommer detta
att medföra en avsevärd ambitionshöjning för
SSI:s miljöinsatser jämfört med hittillsvarande
insatser.

Insatserna under året vad gäller icke jonise-
rande strålning (mobiltelefoni, kraftledningar,
etc.) bedöms vara relevant utifrån det stora
mediaintresset för detta område.

Arbetet med EU-frågor och införlivandet av
rättsakter har uppfyllt de ställda målen

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

SSI:s verksamhet finansieras delvis via avgifter
enligt förordningen (1976:247) om vissa avgifter
till Statens strålskyddsinstitut. Avgifter från
kärnteknisk verksamhet redovisas under in-
komsttitel 2551. Ansökningsavgifter redovisas
under inkomsttitel 2511.

ITabell 4.3 Offentligrättslig verksamhet 1
Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet	Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras)
Utfall 1998	63 300¹
Prognos 1999	66 200¹
Budget 2000	67 200¹

¹1 beloppet ingår 13 500 tkr som överförs till Statens räddningsverk för beredskap mot kärnenergiolyckor.
Det belopp som överförs ingår ej i SSI:s ramanslag.

Tabell 4.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	8 452	8 236	216
(varav tjänsteexport)
Prognos 1999	4 800*	4 800¹	0
(varav tjänsteexport)
Budget 2000	4 000²	4 000²	0

(varav tjänsteexport)

' Under våren 1999 avyttrades persondosmätningen varför endast en del av årets verksamhet inräknats
fördetta år

² Under våren 1999 avyttrades persondosmätningen varför denna inte inräknas längre.

Slutsatser

Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom-
pensation för premierna för avtalsförsäkringarna.
Anslaget har tillförts 4 716 000 kronor. Rege-
ringen beräknar anslaget till 85 449 OOOkronor
för år 2000. Anslaget beräknas till 86 856 000
kronor för år 2001 och till 88 344 000 för år
2002.

\|Tabell 4.5 Beräkning av anslaget år 2000 1
Tusental kronor
Anslaget 1999	80 358
Pris- och löneomräkning	428
Justering av premier	4 716
Indexjustering	-53
Förslag 2000	85 449

B2 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader

SSI har egen uppdragsverksamhet och inkoms-
terna från denna får disponeras av myndigheten.
Budgeten för denna verksamhet framgår av ned-
anstående tabell.

ITabell 4.6 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		69 059	Anslags- sparande	21 403
1998	Utfall	69 059	Anslags- sparande	21 403
1999	Anslag	76 885	Utgifts- prognos	83 792
2000	Förslag	82 648
2001	Beräknat	83 948 ¹
2002	Beräknat	85 315 ²

¹ Motsvarar 82 648 tkr i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 82 648 tkr i 2000 års prisnivå.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar att Statens kämkraftinspektion
detta år hade ett anslagssparande på 21 403 000
kronor på förvaltningsanslaget. Utgifterna under
år 1998 översteg anslaget med 2 miljoner kronor.
Enligt prognosen kommer anslagssparandet att
minska under år 1999.

ITabell 4.7 Beräkning av anslaget år 2000 1
Tusental kronor
Anslaget 1999	76 885
Pris- och löneomräkning	447
Justering av premier	5 322
Index justering	-6
Förslag 2000	82 648

B3 Statens kämkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning

ITabell 4.8 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		67 581	Anslags- sparande	7 170
1998	Utfall	67 581	Anslags- sparande	7 170
1999	Anslag	65 306	Utgifts- prognos	63 858
2000	Förslag	65 969
2001	Beräknat	67 228
2002	Beräknat	68 578

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar att SKI detta år hade ett an-
slagssparande på 7 170 000 kronor i anslaget för
kärnsäkerhetsforskning. Utgifterna översteg an-
slaget med ca 3,6 miljoner kronor. Enligt pro-
gnoserna för innevarande år kommer anslagsspa-
randet inte att minska under år 1999.

Regeringens överväganden

SKI är central förvaltningsmyndighet med upp-
gift att övervaka dels säkerheten vid kärnteknisk
verksamhet, dels genomförandet av den forsk-
ning och utveckling och det program för bl. a.
sådana frågor som avses i 11 och 12 §§ lagen
(1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Dessutom
skall SKI besluta om användningen av avgifts-
medel enligt lagen (1992:1537) om finansiering
av hanteringen av visst radioaktivt avfall m. m.,
utom när regeringen skall fatta ett sådant beslut.

I och med att den framtida energipolitiken lä-
des fast i energipropositionen (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) har det
varit möjligt att klargöra inriktningen och ambi-
tionsnivån för SKI:s verksamhet. I energipropo-
sitionen betonas vikten av att säkerheten kan
upprätthållas i den nya situation som uppstår i
och med beslutet om avställning av en reaktor.

Resultatbedömning

Bedömningen är att omfattningen och kvaliteten
i granskningen och tillsynen inom reaktor och
kämsäkerhetsprogrammet i dag är sådan att de
uppställda målen uppnås. Detta har skett bl a ge-
nom att SKI:s allmänna säkerhetsföreskrift tyd-
liggjort de övergripande kraven för en stor del av
SKI:s säkerhetstillsyn. Föreskriften har haft på-
tagliga effekter genom att tillståndsinnehavarna
ser över och förbättrar sin organisation av egen-
kontroll inför det att SKIFS 1998:1 formellt trä-
der i kraft 1 juli 1999.

Verksamheten inom området nukleär icke-
spridning har uppfyllt de ställda målen. Detta
framgår av Internationella atomenergiorganets
slutsatser under det av Sverige tillträdda kon-
trollavtalet med IAEA samt av EU-
kommissionens utvärdering under Euratomför-
draget. Verksamheten utgör ett viktigt stöd för
Sveriges agerande inom området ickespridning
av massförstörelsevapen såväl inom EU som i
FN och IAEA sammanhang. SKI:s verksamhet
inom programmet har påverkats kraftigt, bl. a. av
Sveriges medlemskap i EU. Den pågående ut-
vecklingen på kontrollområdet, bl.a. genom det
kommande tilläggsprotokollet med IAEA, ställer
krav på förändringar i SKI:s framtida roll inom
icke-spridningsområdet.

Verksamheten inom området kärnavfallssä-
kerhet har uppfyllt de ställda målen. Detta be-
kräftas av att SKI har inlett den var tredje år
återkommande granskningen av Svensk Käm-
bränslehantering AB:s forsknings-, utvecklings-
och demonstrationsprogram (FUD-program
1998). Som ett resultat av SKEs granskning av
tidigare FUD-program har Svensk Kärnbränsle-
hantering AB under år 1998 redovisat en syste-
manalys omfattande inkapsningsanläggningar,
transportsystem och djupförvar.

SKI har under året varit hårt bevakade av me-
dia i anslutning till Barsebäcksärendet. Det sam-
lade intrycket är att SKI uppfattas som en tillför-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

litlig informationsgivare med stor öppenhet och
hög servicenivå mot media.

SKI:s forskningsverksamhet synes vara i ston
sett väl avvägd mot de krav på framförhållning
som måste ställas på säkerhetsarbetet. Avsakna-
den av en svensk teknisk-vetenskaplig stödorga-
nisation inom kärnteknikområdet ställer särskil-
da krav på att SKI via sina forskningsmedel kan
upprätthålla en extern kompetens, oberoende av
industrin, för granskningsstöd i ett längre per-
spektiv.

Kompetensförsörjningen har förbättrats. I
dagsläget uppgår antal vakanser till ca 4 % mot
10 % år 1997. De tidigare problemen med prio-
riteringar och bristande långsiktighet bör nu
kunna övervinnas.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt
förordningen (1991:739) om vissa avgifter till
Statens kämkraftinspektion. Avgifter enligt den
nämnda förordningen avseende tillsyn och
forskning förs till inkomsttiteln 2551 Avgifter
från kärnkraftverken.

SKI disponerar de intäkter som erhålls i form
av avgifter enligt 2 och 6 §§ förordningen
(1991:739) om vissa avgifter till Statens kärn-
kraftinspektion.

Tabell 4.9 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig- rättslig verksamhet	Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras)	Intäkter som får disponeras	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	139 440	130	142 691	-3121¹
Prognos 1999	130 750	150	147 650	-16 750¹
Budget 2000	142 200	150	145 341	2 991

¹ Underskottet täcks av ingående anslagssparande

Slutsatser

Vid beräkning av anslaget B2 har en teknisk jus-
tering gjorts . Justeringen har genomförts för att
korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation
för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget
har tillförts 2 892 000 kronor.

Regeringen beräknar anslagen B2 resp. B3 till
82 648 000 kronor resp. 65 969 000 kronor för år
2000. För åren 2001 och 2002 beräknas en oför-
ändrad anslagsnivå för B 2 och B 3.

ITabell 4.10 Beräkning av anslaget år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	65 306
Pris- och löneomräkning	608
Indexjustering	55
Förslag 2000	65 969

B4 Visst internationellt samarbete i
fråga om kärnsäkerhet m.m.

ITabell 4.11 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		25 380	Anslags- sparande	167
1998	Utfall	25 380	Anslags- sparande	167
1999	Anslag	26 752	Utgifts- prognos	26 000
2000	Förslag	26 352
2001	Beräknat	26 752
2002	Beräknat	26 752

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar ett överskott på 158 000 kro-
nor.

Regeringens överväganden

Från anslaget betalas kostnader, i amerikanska
dollar och österrikiska shilling, för deltagande i
internationellt samarbete på kämenergiområdet,
såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Inter-
nationella Atomenergiorganet (IAEA), bidraget
till IAEA:s Technical Assistance and Coopera-
tion Fund samt kostnader i samband med övrigt
kärnsäkerhetssamarbete.

Kostnaderna under anslaget är starkt beroende
av förändringar i valutakurserna. Regeringen be-
dömer dock att anslaget för år 2000 kommer att
täcka kostnaderna.

Slutsatser

Regeringen beräknar anslaget för år 2000 till

26 352 000 kronor. Anslaget beräknas till

26 752 000 kronor för åren 2001 och 2002.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 20

4.7 Övrig statlig verksamhet

Kärnavfallsfonden

Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksam-
het (kärntekniklagen) är en innehavare av till-
stånd till kärnteknisk verksamhet skyldig att sva-
ra för att allt i verksamheten uppkommet
kärnavfall och använt kärnbränsle hanteras och
slutförvaras på ett säkert sätt och att den anlägg-
ning i vilken verksamheten bedrivs avvecklas och
rivs på ett säkert sätt, sedan verksamheten har
upphört (10 §). Dessa åtaganden innebär enligt
förarbetena (prop. 1983/84:60) också ett ansvar
för att klarlägga vilka åtgärder som behövs och
hur dessa åtgärder skall kunna genomföras.

I det ansvar som enligt 10 § kämtekniklagen
läggs på reaktorinnehavare och övriga innehavare
av tillstånd till kärnteknisk verksamhet ingår att
svara för de faktiska kostnader som behövs för
avfallshanteringen. Som påpekades av Lagrådet i
yttrandet över den tidigare finansieringslagen
(prop. 1980/81:90, s. 637) omfattar tillståndsha-
varens skyldigheter även att ansvara med återsto-
den av sin förmögenhet för kostnader för sådana
åtaganden, ifall tillståndshavaren skulle underlåta
att fullgöra sina skyldigheter och staten därför
nödgas vidta åtgärderna.

Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m.
skall innehavaren av en kärnkraftsreaktor årligen,
så länge reaktorn är i drift, erlägga en avgift samt
ställa säkerheter till staten för att säkerställa att
medel finns tillgängliga för att betala kostnader
för hantering och slutförvaring av använt kärn-
bränsle och visst radioaktivt avfall, avveckling
och rivning av reaktoranläggningar och forsk-
ning på kärnavfallsområdet. Medlen används

också för att täcka de kostnader som staten har
för tillsyn och kompletterande forskning på kär-
navfallsområdet. Avgifter skall vidare täcka de
kostnader som reaktorinnehavarna, staten och
kommunerna har för information till allmänhe-
ten.

Regeringen fastställer avgiften årligen för
nästkommande kalenderår. Avgiften beräknas
per kilowattimme och bestäms individuellt för
varje verk. Utöver den årliga avgiften skall reak-
torinnehavarna ställa fullgoda säkerheter för
kostnader som inte täcks av inbetalade avgifts-
medel för hantering och slutförvaring av använt
kärnbränsle och kärnavfall samt rivning av kärn-
kraftverken. Säkerheterna skall sålunda dels sä-
kerställa fonduppbyggnaden om en reaktor
skulle stängas av före reaktorns s.k. intjänandetid
på 25 år, dels säkerställa finansieringen vid en
eventuell fondbrist beroende på oplanerade hän-
delser efter det att alla reaktorer stängts av och
avgiftsmedel från kärnkraftproduktionen inte
längre tillförs fonden.

Avgiftsmedlen förvaltas av en fond benämnd
Kärnavfallsfonden. Fondens medel skall enligt
finansieringslagen placeras på konto i Riksgälds-
kontoret. Kärnavfallsfondens styrelse har träffat
avtal med Riksgäldskontoret om formerna för
placeringen av medlen. Avkastning på fondens
medel skall läggas till kapitalet.

Enligt den förvaltningsberättelse för kärnav-
fallsfonden för år 1998, som Kärnavfallsfondens
styrelse lämnat till regeringen, framgår att inbe-
talade avgifter för år 1998 uppgick till 768 miljo-
ner kronor (703 mkr år 1997). Utbetalade er-
sättningar uppgick till 1 170 miljoner kronor
(569 mkr år 1997). Ränteintäkterna uppgick till
741 miljoner kronor (1 477 mkr år 1997). Över-
skottet av förvaltningen var 338 miljoner kronor
(1 610 mkr år 1997).Vid utgången av år 1998 var
Kärnavfallsfondens marknadsvärde 23 406 mil-
joner kronor (22 888 mkr år 1997).

Energi

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Förslag till statsbudget för 2000

Energi

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7

2 Lagförslag................................................................................................................9

2.1 Förslag till lag om tillfällig avgift för stöd till småskalig elproduktion9

3 Energi....................................................................................................................11

3.1 Omfattning............................................................................................11

3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................13

3.3 Resultatbedömning...............................................................................15

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................15

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................17

3.3.3 Effekterna av de statliga insatserna......................................................22

3.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................26

3.4 Skatteawikelser.....................................................................................26

3.5 Utgiftsutveckling..................................................................................27

4 Effektiva energimarknader...................................................................................29

4.1 Omfattning............................................................................................29

4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................34

4.3 Anslag.....................................................................................................34

Al Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader...................34

5 Omställning och utveckling av energisystemet..................................................37

5.1 Omfattning............................................................................................37

5.2 Utgiftsutveckling..................................................................................37

5.3 Anslag.....................................................................................................37

Bl Bidrag för att minska elanvändning..........................................37

B2 Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara

energikällor..................................................................................41

B3 Åtgärder för effektivare energianvändning..............................44

B4 Energiforskning.........................................................................46

B5 Energiteknikstöd........................................................................48

B6 Introduktion av ny energiteknik...............................................50

B7 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser......51

B8 Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom
energiområdet.............................................................................54

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

6 Övrig statlig verksamhet......................................................................................57

6.1 Småskalig elproduktion........................................................................57

6.2 Anslag....................................................................................................59

B9 Stöd till småskalig elproduktion...............................................59

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................8

3.1 Utgiftsutveckling......................................................................................................13

3.2 Energibalans för åren 1970, 1980, 1990, 1995, 1996, 1997 och 1998 TWh...........15

3.3 Elanvändning åren 1970, 1980, 1990, 1995, 1996, 1997 och 1998 TWh................16

3.4 Elproduktion åren 1970,1980,1990,1995,1996,1997 och 1998 TWh.....................16

3.5 Redovisningstillfällen för det energipolitiska programmet...................................19

3.6 Olika stödformer inom det energipolitiska programmets långsiktiga del............21

3.7 Effekter och måluppfyllelse av kortsiktiga åtgärder...............................................23

3.8 Skatteavvikelser netto...............................................................................................26

3.9 Utgiftsutveckling......................................................................................................27

4.1 Investeringsplan och finansieringsplan...................................................................32

4.2 Avgiftsinkomster......................................................................................................32

4.3 Beräknade inleveranser.............................................................................................32

4.4 Utgiftsutveckling......................................................................................................34

4.5 Anslagsutveckling.....................................................................................................34

4.6 Avgiftsinkomster under anslag................................................................................35

5.1 Utgiftsutveckling......................................................................................................37

5.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................37

5.3 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.......................................................39

5.4 Anslagsutveckling.....................................................................................................41

5.5 Vindkraft i Sverige under åren 1994 - 1998.............................................................42

5.6 Driftstatistik, kraftvärme och industriellt mottryck åren 1996 - 1998.................42

5.7 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.......................................................44

5.8 Anslagsutveckling.....................................................................................................44

5.9 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.......................................................46

5.10 Anslagsutveckling...................................................................................................46

5.11 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.....................................................47

5.12 Anslagsutveckling...................................................................................................48

5.13 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.....................................................49

5.14 Anslagsutveckling...................................................................................................50

5.15 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.....................................................50

5.16 Anslagsutveckling...................................................................................................51

5.17 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.....................................................52

5.18 Anslagsutveckling...................................................................................................54

6.1 Anslagsutveckling.....................................................................................................59

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om tillfällig
avgift för stöd till småskalig elproduktion,

2. godkänner regeringens förslag till förändrad
inriktning av verksamheten inom ramen för
bidrag till minskad elanvändning, enligt vad
som anförts i avsnitt 5.3,

3. bemyndigar regeringen att under år 2000,
ifråga om ramanslaget Bl Bidrag för att
minska elanvändning, besluta om bidrag
som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 300 miljoner kronor under
åren 2001 och 2002, (avsnitt 5.3),

4. bemyndigar regeringen att under år 2000,
ifråga om ramanslaget B2 Bidrag till inves-
teringar i elproduktion från fömybara energi-
källor, besluta om bidrag som inklusive tidi-
gare åtaganden innebär utgifter på högst
533 miljoner kronor under åren 2001 och
2002, (avsnitt 5.3),

5. bemyndigar regeringen att under år 2000,
ifråga om ramanslaget B3 Åtgärder för effek-
tivare energianvändning, besluta om åtgär-
der som inklusive tidigare åtaganden inne-
bär utgifter på högst 25 miljoner kronor
under åren 2001 och 2002, (avsnitt 5.3),

6. bemyndigar regeringen att under år 2000,

ifråga om ramanslaget B4 Energiforskning,
besluta om stöd till forskning och utveck-
ling inom energiområdet som inklusive ti-
digare åtaganden innebär utgifter på högst
1 200 miljoner kronor under åren

2001 -2005, (avsnitt 5.3),

7. bemyndigar regeringen att under år 2000,
ifråga om ramanslaget B5 Energiteknikstöd,

besluta om stöd till utveckling av ny ener-
giteknik i företag och branscher som inklu-
sive tidigare åtaganden innebär utgifter på
högst 520 miljoner kronor under åren
2001 - 2004, (avsnitt 5.3),

8. bemyndigar regeringen att under år 2000,
ifråga om ramanslaget B6 Introduktion av
ny energiteknik, besluta om stöd till intro-
duktion av ny energiteknik som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
920 miljoner kronor under åren
2001 - 2004, (avsnitt 5.3),

9. bemyndigar regeringen att under år 2000,
ifråga om ramanslaget B7 Energipolitiskt
motiverade internationella klimatinsatser, be-
sluta om åtgärder som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst
45 miljoner kronor under åren 2000 - 2004,
(avsnitt 5.3),

10. bemyndigar regeringen att under budget-
året 2000 enligt 6 § andra stycket lagen
(1996:1059) om statsbudgeten besluta att
det under budgetåret 1998 uppförda raman-
slaget Bil Ersättning för avveckling av en re-
aktor i Barsebäcksverket, får överskridas om
ett nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas,

11. som inriktning godkänner investerings- och
finansieringsplanen för Affärsverkskoncer-
nen svenska kraftnät för perioden
2000 - 2002 enligt vad som anförts i av-
snittet 4 Effektiva energimarknader, un-
deravsnittet Investerings- och finansie-
ringsplan samt beredskapsåtgärder,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

12. godkänner omfattning och inriktning av
Affärsverket svenska kraftnäts beredskaps-
åtgärder enligt vad som anförts i avsnittet 4
Effektiva energimarknader, underavsnittet
Investerings- och finansieringsplan samt
beredskapsåtgärder,

13. ger regeringen finansiella befogenheter rö-
rande Affärsverket svenska kraftnät i enlig-
het med vad som anförts i avsnittet 4 Ef-
fektiva energimarknader, underavsnittet
Finansiella befogenheter,

14. bemyndigar regeringen att låta Affärsverket
svenska kraftnät ta upp lån och placera lik-
vida medel i och utanför Riksgäldskontoret
samt att i övrigt ge Affärsverket svenska

kraftnät finansiella befogenheter i enlighet
med vad som anförts i avsnittet 4 Effektiva
energimarknader, underavsnittet Finansiella
befogenheter,

15. bemyndigar regeringen att meddela närma-
re föreskrifter om stöd till småskalig elpro-
duktion samt godkänner omfattning, in-
riktning och finansiering av stödet enligt
vad som anförts i avsnitt 6 Övrig statlig
verksamhet,

16. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 21 Energi enligt följande
uppställning:

lAnslagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader	ramanslag	113 768
Bl	Bidrag för att minska elanvändning	ramanslag	105 000
B2	Bidrag till investeringar i elproduktion från fömybara energi- källor	ramanslag	95 000
B3	Åtgärder för effektivare energianvändning	ramanslag	65 000
B4	Energiforskning	ramanslag	401 758
B5	Energiteknikstöd	ramanslag	130 000
B6	Introduktion av ny energiteknik	ramanslag	230 000
B7	Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser	ramanslag	50 000
B8	Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom energiområdet	ramanslag	5 000
B9	Stöd till småskalig elproduktion	reservationsanslag	250 000
Summa			1 445 526

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om tillfällig avgift för stöd till småskalig
elproduktion

Härigenom föreskrivs följande

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om en tillfällig avgift för att finansiera
statligt stöd till småskalig elproduktion.

2 § Avgift som avses i 1 § betalas till Affärsverket svenska kraftnät av den som
innehar nätkoncession och vars ledning är ansluten till stamnätet. Utlandsför-
bindelse grundar dock ingen avgiftsskyldighet.

3 § Avgiften uppgår till 0,2 öre för varje kilowattimme som under år 2000 ta-
gits ut från stamnätet i koncessionshavarens anslutningspunkter.

4 § Den del av avgiften som avser vartdera kvartalet under år 2000 skall betalas
senast den 31 maj, den 31 augusti och den 30 november 2000 samt den 28 feb-
ruari 2001.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och upphör att gälla vid utgången
av juni 2001.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

3 Energi

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar frågor avseende tillför-
sel, distribution och användning av energi. Det
omfattar vidare det program för omställning och
utveckling av energisystemet vars utformning
godkänts av riksdagen i juni 1997 (prop.
1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.
1996/97:272). Programmets huvudinriktning är
en kraftfull långsiktig satsning på forskning, ut-
veckling och demonstration av ny energiteknik.
Programmet löper över en sjuårsperiod t.o.m. år
2004. Till utgiftsområdet hör också energipoli-
tiskt motiverade internationella klimatinsatser i
Baltikum och Östeuropa.

Enligt riktlinjerna för energipolitiken skulle en
reaktor i Barsebäcksverket ställas av före den 1
juli 1998. Regeringsrätten beslutade den 14 maj
1998 att inhibera regeringens beslut om avställ-
ning av den första reaktorn i avvaktan på ett
rättsligt avgörande. Den 16 juni 1999 meddelade
regeringsrätten att regeringens beslut skall stå
fast. Emellertid skall rätten att driva kärnkrafts-
reaktorn Barsebäck 1 inte upphöra förrän vid ut-
gången av november 1999.

Den andra reaktorn i Barsebäck skall enligt
riktlinjerna för energipolitiken ställas av före den
1 juli 2001. Ett villkor för stängningen av den
andra reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av el-
produktion kan kompenseras genom tillförsel av
ny elproduktion och minskad användning av el.
Det energipolitiska programmet innehåller där-
för åtgärder för att under en femårsperiod sti-
mulera användningen av fömybara energislag
samt en effektivare energianvändning.

Den svenska energipolitikens mål är att på
kort och lång sikt trygga tillgången på el och an-
nan energi på med omvärlden konkurrenskrafti-

ga villkor. Den skall skapa villkoren för en effek-
tiv energianvändning och en kostnadseffektiv
svensk energiförsörjning med låg negativ påver-
kan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta
omställningen till ett ekologiskt uthålligt sam-
hälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och
social utveckling i Sverige. Energipolitiken skall
bidra till att stabila förutsättningar skapas för ett
konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyel-
se och utveckling av den svenska industrin.

Landets elförsörjning skall tryggas genom ett
energisystem som grundas på varaktiga, helst in-
hemska och fömybara, energikällor samt en ef-
fektiv energianvändning. Energin skall användas
så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till
alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på
säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid an-
vändning och utveckling av all energiteknik. En
säker tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig
förutsättning för den svenska industrins interna-
tionella konkurrenskraft. Energipolitiken skall
utformas så att denna förutsättning bevaras.

Målet för satsningen på forskning, utveckling
och demonstration av ny energiteknik är att un-
der de närmaste tio till femton åren kraftigt öka
el- och värmeproduktionen från fömybara ener-
gikällor och utveckla kommersiellt lönsam tek-
nik för energieffektivisering. De övergripande
målen för energiforskningen är att bygga upp
vetenskaplig och teknisk kunskap och kompe-
tens inom universiteten, högskolorna och i nä-
ringslivet för utveckling och omställning av
energisystemet i enlighet med riksdagens beslut
år 1997. Energiforskningen skall bidra till att sta-
bila förutsättningar skapas för ett konkurrens-
kraftigt näringsliv och till en förnyelse och ut-
veckling av den svenska industrin.
Energiforskningen skall också bidra till ett bred-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

dat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Öster-
sjöregionen.

Det ökade internationella samarbetet och Sve-
riges medlemskap i EU har inneburit delvis nya
förutsättningar för arbetet med att utveckla ny
teknik på energiområdet. Genom det internatio-
nella forskningssamarbetet höjs kompetens och
kvalitet i den nationella forskningen.

Fullbordandet av den inre marknaden för el
och gas, liksom strävandena att utvidga EU,
ställer ökade krav på att de energipolitiska åtgär-
der som vidtas i Sverige står i samklang med ut-
vecklingen i vår omvärld. Samarbetet på gemen-
skapsnivå inom området icke-nukleär energi
genomförs sedan den 1 januari 1999 dels inom
ramen för EG:s femte ramprogram för forskning
och utveckling, dels inom EG:s ramprogram för
energi. Forsknings- och utvecklingsaktiviteterna
rörande icke-nukleär energi bedrivs inom ett sär-
skilt tematiskt program för energi och miljö. Fle-
ra medlemsstater har i skilda sammanhang efter-
lyst en samlad bild av gemenskapens verksamhet
inom energiområdet. Anledningen är att med-
lemsstaterna har bedömt att det blir lättare att
överblicka resultat och konsekvenser av gemen-
skapens åtgärder. Genomförandet av ett rampro-
gram för energi och därmed sammanhörande åt-
gärder , inklusive sex delprogram inriktade på
fömybara energikällor, energieffektivisering,
analys, samarbete med tredje land, ny teknik för
fastbränsle och säkerhetsaspekter inom kärne-
nergisektorn har därför inletts under innevaran-
de budgetår.

Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1
maj 1999, har förtydligat integreringen av miljö-
hänsyn i EU:s politikområden. Energi är ett av
de politikområden som hittills pekats ut att på-
börja integreringsprocessen. Vid Europeiska rå-
dets möte i Helsingfors den 10-11 december i år
kommer en strategi för hållbar utveckling på
energiområdet på gemenskapsnivå att presente-
ras. Arbetet på gemenskapsnivå ligger väl i linje
med 1997 års energipolitiska beslut eftersom åt-
gärderna på ett effektivt sätt skall bidra till att
uppfylla gemenskapens prioriterade mål på ener-
giområdet: försörjningstrygghet, konkurrens-
kraft och skyddet för miljön.

Omställningen av energisystemet måste vara
förenlig med de krav som ställs i en strategi mot
klimatförändringar av antropogent ursprung.
Energipolitiskt motiverade internationella kli-
matinsatser ingår också som en viktig del i stra-
tegin för minskad klimatpåverkan från energi-
sektorn. Av särskild betydelse är bilateralt och

multilateralt samarbete avseende utveckling av
energisystemet i Baltikum och Östeuropa inom
ramen för klimatkonventionen. En strategi för
minskad klimatpåverkan från energisektorn ingår
som en del i det energipolitiska beslut som riks-
dagen fattade under våren 1997 (prop.
1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.
1996/97:272).

Bortfallet av el till följd av avställningen av
Barsebäcksverket skall kompenseras genom ef-
fektivare energianvändning, elhushållning, kon-
vertering från el samt tillförsel av el från andra
energikällor. Ett villkor för stängningen av den
andra reaktorn är att bortfallet av elproduktion
kan kompenseras genom tillförsel av ny elpro-
duktion och minskad användning av el. Under
en femårsperiod lämnas därför investeringsbi-
drag till utbyggnad av el- och värmeproduktion
samt till effektivisering och minskad användning
av el i bostadssektorn. En minskad elanvändning
och ett minskat eleffektuttag är viktiga förutsätt-
ningar för att kompensera bortfallet av elpro-
duktion. Vidare måste produktionen av el från
fömybara energikällor öka. De energipolitiska
riktlinjerna innebär att investeringsbidrag ges
under en femårsperiod för att stimulera en fort-
satt utbyggnad av ekologiskt uthållig elproduk-
tion. Även om de föreslagna insatserna beräknas
kompensera för avveckling av två kärnkraftsre-
aktorer, med avseende på energibalansen i landet
som helhet, krävs särskilda åtgärder för att ut-
veckla el- och värmeförsörjningen i Sydsverige.
Regeringen har därför tillkallat en delegation
med detta syfte.

Det är viktigt att möjligheterna att hushålla
med energi och minska elanvändningen tillvara-
tas. Riksdagen har beslutat att insatser skall ge-
nomföras för att öka kunskapen om och stimule-
ra intresset för ekonomiskt och miljömässigt
motiverade energieffektiviseringar. Dessa åtgär-
der skall, i kombination med ett utvidgat euro-
peiskt samarbete för energieffektivisering, bidra
till att ytterligare minska användningen av el och
öka hushållningen med energi.

I budgetpropositionen för år 1998 (prop.
1997/98:1, utg.omr 21, bet. 1997/98:NU2, rskr.
1997/98:133) redogjordes för det energipolitiska
programmets finansiering. Statens energimyn-
dighet, som inrättades den 1 januari 1998 har hu-
vudansvaret för att verkställa den större delen av
det energipolitiska programmet.

Den 1 januari 1996 trädde ett nytt regelverk
för elmarknaden i kraft (prop. 1994/95:222, bet.
1995/96:NU1, rskr. 1995/96:2). Det nya regel-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

verket innebär konkurrens i handeln med el, vil-
ket skapar förutsättningar för en ökad pris- och
kostnadspress i elförsörjningen och en ökad val-
frihet för kunderna. Nätverksamheten är ett na-
turligt monopol som övervakas med stöd av el-
lagstiftningen. Den 1 januari 1998 trädde en ny
ellag (1997:857) i kraft (prop. 1996/97:136, bet.
1997/98:NU3, rskr. 1996/97:27). Den nya ella-
gen bygger på elmarknadsreformens principer
och innebär i huvudsak en språklig och redaktio-
nell modernisering av den tidigare gällande ellag-
stiftningen.

I samband med beredning av prop.
1997/98:159 Genomförandet av Europaparla-
mentets och rådets direktiv om gemensamma
regler för den inre marknaden för el, m.m., redo-
visade Näringsutskottet i betänkandet
1998/99:NU4 Vissa elmarknadsfrågor som sin
uppfattning att regeringen våren 1999 bör åter-
komma till riksdagen med ett förslag om slopat
timmätarkrav för mindre kunder och att de nya
bestämmelserna bör träda i kraft senast den 1
november 1999. Riksdagen beslutade den 4 de-
cember 1998 i enlighet med Näringsutskottets
förslag (rskr. 1998/99:53). En proposition om
införande av schablonberäkning på elmarknaden,
m.m. överlämnades till riksdagen våren 1999
(prop. 1998/99:137).

Regeringen har slagit fast att Sverige skall vara
ett föregångsland i omställningen till hållbar ut-
veckling. Detta mål kräver nya åtgärder inom
samtliga politikområden. Som ett led i detta ar-
bete har svensk fordonsindustri inbjudits till ett
utökat samarbete kring utveckling av mer mil-
jövänliga fordon. Såväl ur ett energipolitiskt som
ur ett närings- och transportpolitiskt perspektiv
är det en strategiskt avgörande fråga att minska
utsläppen från transportsektorns energianvänd-
ning. Fordonsindustrins uthålliga konkurrens-
kraft är beroende av att miljöbelastningen i möj-
ligaste mån undanröjs.

Utgångspunkten för samarbetet mellan staten
och näringslivet är en gemensam satsning på ett
forsknings-, utvecklings- och demonstrations-
program som skall bidra till att minska vägtrafi-
kens bidrag till miljöförstöringen och därmed
samtidigt skapa stabila förutsättningar för en
långsiktigt konkurrenskraftig fordonsindustri.

Programmet kommer att genomföras under
en sexårsperiod från den 1 januari år 2000. För de
statliga insatserna kommer sammantaget att dis-

poneras 500 miljoner kronor av befintliga medel
med 300 miljoner kronor från utgiftsområde 21
Energi och 100 miljoner vardera från utgiftsom-
råde 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.

Inom ramen för programmet planeras ett tio-
tal koordinerade projekt som syftar till att samlat
angripa vägtrafikens miljöproblem. Projekten av-
ses bedrivas i samverkan med flera parter och
spänner över områden såsom avgasefterbehand-
ling, avancerad förbränningsteknik, hybridfor-
don och bränslecellsteknologi, viktreduktion,
väginformatik och kompetensförsörjning. För-
utom fordonstillverkarna är avsikten att även
universitet och forskningsistitutioner samt un-
derleverantörer skall medverka i projekten.

I förhållande till EG:s statsstödsregler bedöms
projekten ligga i linje med av kommissionen
godkända förordningar för forsknings- och ut-
vecklingsstöd till teknisk utveckling och energi-
forskning och behöver således inte anmälas i sär-
skild ordning. I den mån enskilda delprojekt
skulle bli av sådan storleksordning att de särkilda
rambestämmelserna om stöd till bilindustrin blir
tillämpliga, måste dock anmälan till kommissio-
nen göras i sådant enskilt fall.

Omställningen av energisystemet ställer krav
på att ny teknik etableras på marknaden. En vik-
tig del av energipolitiken är därmed att bidra till
att resultat från forsknings- och utvecklingsverk-
samhet kommer till användning kommersiellt.
För detta erfordras en konstruktiv samverkan
med näringslivet. I flera regionala tillväxtavtal för
åren 2000 - 2002 är åtgärder inom energiproduk-
tion och teknikutveckling en prioriterad del av
länens program för tillväxt i näringslivet. Medel
inom utgiftsområdet kan därför användas för
medfinansiering av åtgärder i regionala tillväxt-
avtal.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

867

1 681

1 246

1 446

1 921

1 738

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Se avsnitt 3.3

Förändringar

Under 1998 och 1999 har ett antal förändringar
inträffat med betydelse för utgiftsområdet. I
samband med 1999 års ekonomiska vårproposi-
tion intitierade regeringen en översyn av bidra-
gen till minskad elanvändning. Översynen moti-
verades av indikationer på att framför allt stöd till
eleffektminskande åtgärder inte ledde till den
måluppfyllelse som avsetts. Översynen har be-
kräftat dessa indikationer och regeringen föreslår
därför att de eleffektminskande åtgärderna av-
skaffas. Verksamheten under år 2000 bör främst
inriktas på utveckling, med sikte på att ny teknik
och nya metoder skall kunna utnyttjas. En över-
gripande utvärdering av det energipolitiska pro-
grammets första år har också genomförts och de
viktigaste slutsatserna redovisas nedan under 3.3.

Mål

Riksdagen beslutade i juni 1997 om mål för
energipolitiken. Energipolitikens mål är att på
kort och lång sikt trygga tillgången på el och an-
nan energi på med omvärlden konkurrenskrafti-
ga villkor för att främja en god ekonomisk och
social utveckling i Sverige. En säker tillgång på el
till ett rimligt pris är en viktig förutsättning för
den svenska industrins internationella konkur-
renskraft. Energipolitiken skall utformas så att
denna förutsättning bevaras. Energipolitiken
skall skapa villkor för en effektiv energianvänd-
ning och en kostnadseffektiv svensk energiför-
sörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö
och klimat. Energipolitiken skall underlätta om-
ställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.
Energipolitiken skall bidra till ett breddat ener-
gi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregio-
nen.

Prioriteringar

I riksdagens energipolitiska beslut i juni 1997
(prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr.
1996/97:272) har prioriteringar angetts för verk-
samheten inom utgiftsområdet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

3.3 Resultatbedömning

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

[Tabell 3.2 Energibalans för åren	1970, 1980, 1990, 1995,		1996, 1997 och 1998 TWh I
	1970	1980	1990	1995	1996	1997	1998
Inhemsk energianvändning Därav:	375	380	367	391	401	393	395
Industri	154	148	140	146	148	150	150
Inrikes transporter	56	68	84	87	87	87	88
Bostäder, service m.m.	165	165	143	158	166	156	157
Omvandlings- och distri- butionsförluster	49	34	39	42	50	42	43
Omvandlings- och distri- butionsförluster, FN/ECE¹	49	84	171	176	197	173	182
Utrikes sjöfart och energi för icke energiändamål	33	25	31	36	35	40	44
Total användning	457	439	437	469	485	476	482
Total användning FN/ECE	457	459	569	603	632	607	621
Tillförsel av bränslen Därav:	411	352	292	324	344	331	336
Oljor	350	285	187	203	217	205	209
Naturgas	-	-	9	9	10	9	9
Kol/koks	18	19	31	28	31	27	26
Biobränslen, torv m.m.	43	48	65	85	86	90	92
Vattenkraft, brutto	41	59	73	69	52	70	75
Kärnkraft, brutto		26	68	70	75	69	73
Kärnkraft brutto FN/ECE	-	76	200	200	222	200	212
Spillvärme och värmepump- värme i fjärrvärme- anläggningar	-	1	8	8	8	9	9
Netto import av el	4	1	-3	-2	6	-3	-11
Total tillförd energi	457	439	437	469	485	476	482
Total tillförd energi FN/ECE	457	489	569	603	632	607	621

Den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften, uppger den angivna värmemängden från reaktorerna. I FN/ECEs metod ingår energiomvandlingsför-
jsterna i kärnkraftverken i den totala energitill-förseln, vilket utgör skillnaden gentemot den metod som Sverige använt sig av.

alla: Statens energimyndighet

Energibalansen

Tillförseln av energi har varit relativt stabil i Sve-
•ige under de senaste årtiondena. Betydande för-
indringar har dock skett när det gäller fördel-
lingen på energislag. Oljans andel har minskat
craftigt, medan andelarna för el och biobränslen
•ar ökat. Den snabba expansionen av biobräns-
en hänför sig främst till fjärrvärmeproduktio-
len. Den slutliga användningen av energi har i

ett längre tidsperpektiv sjunkit något inom in-
dustrin samt inom bostads- och servicesektorn.
Variationer förekommer dock mellan åren,
främst beroende på konjunktur- och temperatur-
skillnader. Bortsett från tillfälliga nedgångar har
transportsektorns energianvändning ökat konti-
nuerligt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

ITabell 3.3 Elanvändning åren 1970, 1980, 1990, 1995, 1996, 1997 och 1998 TWh _]
	1970	1980	1990	1995	1996	1997	1998
Total slutlig användning Därav:	57,7	86,7	129,1	133,9	132,8	132,9	133,9-
Industri	33,0	39,8	53,3	51,7	50,9	52,7	53,8
Transporter	2,1	2,3	2,5	2,5	2,5	2,4	2,5
Bostäder service m.m.	22,0	43,0	63,3	72,1	73,0	71,1	70,8
Fjärrvärme, raffinaderier	0,6	1,3	10,0	7,5	6,3	6,7	6,8
Distributionsförluster	5,8	8,2	10,7	7,5	9,4	9,8	9,6
Total användning netto	63,4	94,5	139,7	141,4	142,2	142,7	143,5

Källa: Statens energimyndighet

ITabell 3.4 Elproduktion åren 1970,1980,1990,1995,1996,1997 och 1998 TWh

	1970	1980	1990	1995	1996	1997	1998
Vattenkraft	40,9	58,0	71.5	67,0	51,0	68,2	73,6
Vindkraft		-	0,0	0.1	0,1	0,2	0,3
Kärnkraft	-	25,3	65,3	66,7	71,4	66,9	70,5
Industriellt mottryck	3,1	4,0	3,1	4,2	4,5	4.0	4,5
Kraftvärme	2,4	5,6	2.1	4,7	5,4	5,4	5,1
Kondensanläggningar	12,0	0,9	0.3	0,4	3.6	0,6	0,3
Gasturbiner	0,7	0,2	0.1	0,2	0,0	0,0	0,0
Nettoproduktion	59,1	94,0	142,2	143,4	136,0	145,3	154,2
Nettoimport	4,3	0,5	-2,5	-1.8	6,1	-2,6	-10,7

Källa: Statens energimyndighet

Elhalansen

Sveriges elproduktion har mer än fördubblats
från år 1970 till slutet av 1980-talet. Därefter har
produktionen varit nära nog konstant, bortsett
från variationer som beror på vattentillgången.
Vatten- och kärnkraft svarar under normala för-
hållanden vardera för knappt hälften av elpro-
duktionen. Övrig produktion sker i huvudsak i
kraftvärmeanläggningar i fjärrvärmenäten och
inom industrin. Storleken och riktningen på ut-
landshandeln med el varierar från år till år främst
beroende på vattentillgången i det nordiska el-
systemet. Den mycket snabba ökningen i elan-
vändningen under 1970- och 1980-talen speglar
till en del en övergång från olja till el inom såväl
industrin som bostadssektorn. Från slutet av
1980-talet har ökningstakten mattats av väsent-
ligt och de senaste åren har elanvändningen varit
i det närmaste konstant.

Det energipolitiska programmet

Huvuddelen av 1997 års energipolitiska program
trädde i kraft den 1 januari 1998, vilket medför
att den redovisning av resultat som görs i årets
budgetproposition enbart kan ge en indikativ
bild av programmets effekter. En plan för upp-

följning och utvärdering av det energipolitiska
programmet har tagits fram och en extern utvär-
dering av programmets första år har genomförts.
Planen och de huvudsakliga slutsatserna i ut-
värdringen redovisas närmare i avsnitt 3.3.2 re-
spektive 3.3.3.

Utvecklingen på energimarknaderna

Den reformerade elmarknaden utvecklas i positiv
riktning i huvudsak i enlighet med elmarknads-
reformens intentioner. Den nordiska elhandeln
har utvecklats och det planerade införandet av
schablonberäkning har ökat konkurrenstrycket,
vilket har lett till sänkta elpriser också för elkun-
der med lägre förbrukning. Från och med den
1 januari 1998 har Statens energimyndighet, som
är nätmyndighet enligt ellagen, möjlighet att be-
driva tillsyn över elpriser inom leveranskonces-
sionsområden. Härigenom har myndigheten
möjlighet att självständigt bedöma vilka ärenden
som skall bli föremål för särskilda tillsynsinsatser
både för elpriser och nättariffer. Efter myndig-
hetens agerande har betydande prissänkningar
genomförts av de leveranskoncessionärer som
tillämpat högst priser. Nätavgifterna har varit i
stort sett oförändrade mellan åren 1996 och

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

1999, vilket realt sett innebär en liten sänkning av
avgifterna. Tariffskillnaderna mellan nätföreta-
gen har minskat, men spridningen är fortfarande
betydande. Det bedöms dock generellt finnas
effektiviseringsmöjligheter i nätverksamhet.
Strukturförändringen mot ökad vertikal och ho-
risontell integration har fortsatt under år 1998.
Omstruktureringen sker främst inom den kom-
munala sektorn genom utförsäljning av kommu-
nalt ägd elhandels- och nätverksamhet. Ytterliga-
re en trend är att mindre elhandelsföretag går
samman i gemensamt ägda företag i syfte att ska-
pa sig en starkare ställning på elhandelsmarkna-
den.

Ett direktiv om gemensamma regler för den
inre marknaden för naturgas har under år 1998
antagits inom EU (98/30/EG) Direktivet bygger
på samma principer som elmarknadsdirektivet
(96/92/EG), dvs. tillgång till nätet, ömsesidighet,
subsidiaritet och gradvis öppnande av markna-
den, men beaktar samtidigt de särskilda villkoren
för naturgasmarknaden. I direktivet finns ge-
mensamma regler för överföring, distribution,
leverans och lagring av naturgas. Medlemsstater-
na skall före halvårsskiftet 2000 ha genomfört
direktivet i nationell rätt.

Den särskilda utredare som tillkallades som-
maren 1998 med uppdrag att se över den lag-
stiftning som reglerar handel, transporter och
distribution av naturgas och annan rörbunden
energi (dir. 1998:41) skall redovisa sitt uppdrag
den 1 november 1999. Utredaren skall även be-
akta frågan om en utvidgning av naturgasnäten i
Norden och Östersjön.

Ett delbetänkande har lämnats den 1 februari
1999 (SOU 1999:5) Effektiva värme- och mil-
jölösningar. I betänkandet föreslås bl.a. att åtgär-
der vidtas för att främja uppbyggnad av effektiva
värmeförsörjningssystem. Statens energimyn-
dighet har inlett en kartläggning av värmemark-
nadens struktur och funktion. Kartläggningen
skall redovisas till regeringen den 1 november
1999 och utgöra underlag för eventuella åtgärder
för att effektivisera värmemarknaden.

Utnyttjandet av fömybara energislag har under-
lättats

Vad gäller fömybara energislag har kostnaderna
för insatsvaror och teknik blivit lägre, teknikens
tillgänglighet och effektivitet har ökat. Kostnads-
skillnaden mellan elproduktion baserad på för-
nybara energikällor och konventionell fossilbase-
rad elproduktion är emellertid fortfarande
betydande. Totalt installerades 48 MW ny vind-

kraft under år 1998. Nytillkommen eleffekt för
biobränsleeldade kraftvärmeverk som beviljats
bidrag under år 1998 uppgick till 84 MW. I be-
fintliga anläggningar har dock nyttjandetid och
elproduktion varit lägre än vad som tidigare be-
räknats, vilket delvis kan förklaras av ändrade
förutsättningar efter elmarknadsreformen.

Kompletterande miljö- och klimatpolitiska styrme-
del

För att integrera miljöhänsyn och åtgärder för en
hållbar utveckling krävs en balans mellan komp-
letterande styrmedel. Skatteinstrumentet kan till
en del bidra till måluppfyllelsen. Men det finns
också ett behov av att utveckla och introducera
nya typer av styrmedel som komplement till lag-
stiftning, skatter och subventioner. Sådana alter-
nativa styrmedel bör bygga på dialog, öppenhet,
information, rådgivning och kunskapsspridning.
Härutöver är också öppna och väl fungerande
marknader en viktig förutsättning för hållbar ut-
veckling. Därför måste de styrmedel som ut-
nyttjas utformas så att de samverkar med den po-
sitiva utveckling som sker på marknaderna.

För att främja en sådan utveckling har dels en
expertutredning tillsatts om möjligheterna att
utnyttja s.k. flexibla mekanismer i klimatpoliti-
ken (dir. 1999:25), dels en förstudie genomförts
om möjligheterna att utnyttja överenskommelser
med industrin om energieffektivisering. Vidare
pågår ett projekt för att tillsammans med nä-
ringslivet utarbeta en strategi för hur en hållbar
utveckling av användningen av biobränsle kan
främjas genom information och utbildning.

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

Effektiva energimarknader

Under denna rubrik redovisas nätmyndighetens
(Statens energimyndighet) tillsyn av nätverk-
samhet och leveranskoncessioner. Vidare ingår
Affärsverket svenska kraftnäts (Svenska kraft-
nät) verksamhet och tillståndsärenden enligt el-
lagen och rörledningslagen.

Nätmyndigheten har genomfört tillsyn och
prövning av nättariffer och elpriser inom leve-
ranskoncession. Tillsynsarbetet har under året
koncentrerats på tillsyn av skäliga elpriser. Ar-
betet med nättariffer har under 1998 främst in-
riktats på metodutveckling. Arbete har också på-
börjats i syfte att utveckla en analysmodell för att

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

kartlägga eventuell otillåten subvention från
nätföretag till övriga koncernföretag. Utveck-
lingen på elmarknaden under år 1998 har följts
upp bl.a. beträffande nättariffer och elhandelspri-
ser. Informationsinsatser riktade till elmarkna-
dens aktörer har genomförts i syfte att sprida
kunskap om de nya förutsättningarna på elmark-
naden.

Nätmyndigheten har vidare på regeringens
uppdrag genomfört en översyn och tagit fram
förslag till ändrade regler beträffande icke kon-
cessionspliktiga nät. På regeringens uppdrag har
energimyndigheten i samarbete med Svenska
kraftnät också genomfört en översyn av reserv-
kraftbehovet i det svenska elsystemet. Myndig-
heternas rapport har behandlats vid en hearing
med berörda aktörer på marknaden.

Svenska kraftnät har på ett affärsmässigt sätt
förvaltat och drivit stamnätet med de statligt äg-
da utlandsförbindelserna, samt fullgjort sin upp-
gift beträffande systemansvar och balansavräk-
ning. Sedan våren 1998 är Svenska kraftnät
tillsammans med den finska motsvarigheten
Fingrid Oy hälftendelägare i den finska elbörsen
EL-EX som är under integration med Nord
Pool. I samband med detta justerades gränsta-
riffen i spothandeln med Finland. Den 1 mars
1999 togs gränstariffen bort helt för elspothan-
del. Under 1998 bildades Nord Pool Consulting
AS med Svenska kraftnät, Statnett och Nord
Pool som lika delägare.

Under 1998 har aktiviteterna för att anlägga
en likströmsförbindelse mellan Sverige och Po-
len fortsatt. SwePol Link AB svarar för dessa ak-
tiviteter.

En översyn av systemet med leveranskonces-
sioner (LEKO-utredningen) inleddes sommaren
1998 genom uppdrag till en särskild utredare
(dir. 1998:37 och tilläggsdirektiv 1998:82). I
uppdraget ingår bl.a. att överväga behovet av ett
fortsatt skydd för elkunder med låg förbrukning
och för den småskaliga elproduktionen. Vidare
ingår att med förtur överväga ett undantag för
elkunder med låg förbrukning från kravet på
timvis mätning. I samband med beredning av
prop. 1997/98:159 Genomförandet av Europa-
parlamentets och rådets direktiv om gemensam-
ma regler för den inre marknaden för el, m.m.,
redovisade Näringsutskottet i betänkandet
1998/99:NU4 Vissa elmarknadsfrågor som sin
uppfattning att LEKO-utredningens uppdrag
borde skärpas och preciseras bl.a. vad gäller slo-
pandet av timmätarkravet för de små elkonsu-
menterna. Regeringen borde våren 1999 åter-

komma med förslag till nya bestämmelser som
kunde träda i kraft senast den 1 november 1999.
Riksdagen beslutade den 4 december 1998 i en-
lighet med Näringsutskottets förslag (rskr.
1998/99:53).

Med anledning av riksdagens ställningstagande
gavs utredningen den 11 februari 1999 genom
nya tilläggsdirektiv (dir. 1999:19) i uppdrag att
med förtur behandla vissa frågor som samman-
hänger med införandet av ett system för scha-
blonberäkning av elleveranser. På regeringens
uppdrag har också Svenska kraftnät i samråd
med Energimyndigheten, parallellt med utred-
ningsarbetet, tagit fram förslag till system för
schablonberäkning av elleveranser som skall trä-
da i kraft den 1 november 1999. En proposition
om införande av schablonberäkning på elmark-
naden, m.m. överlämnades till riksdagen våren
1999 (prop. 1998/99:137).

En särskild utredare tillkallades sommaren
1998 med uppdrag att se över den lagstiftning
som reglerar handel, transporter och distribution
av naturgas och annan rörbunden energi (dir.
1998:41). Översynen görs mot bakgrund av bl.a.
genomförandet av EG:s naturgasdirektiv.

1997 års energipolitiska program

Plan för uppföljning och utvärdering av 1997 års
energipolitiska program

Närings- och handelsdepartementet gav i juni

1998 i uppdrag åt en arbetsgrupp att lämna för-
slag till en plan för uppföljning och utvärdering
av 1997 års energipolitiska program. Arbets-
gruppen har bestått av representanter från Nä-
rings- och handels-, Finans-, Inrikes-, Kommu-
nikations- Miljö- och Utbildningsdepartementen
samt Energimyndigheten, Ekonomistyrnings-
verket och Statskontoret. Statskontoret har varit
sekretariat för arbetsgruppen.

I arbetsgruppens uppdrag har ingått att

- lämna förslag till utformning, inriktning
och omfattning av en extern utvärdering
av det energipolitiska programmet

- granska och lämna eventuella förslag på
förändringar av nu gällande verksam-
hetsmål för programmet

- lämna förslag om nyckeltal, indikatorer
eller resultatmått

- kartlägga möjliga indirekta effekter av åt-
gärderna

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

- lämna förslag om sådana datainsamlings-,
utrednings- och forskningsprojekt som
kan anses vara nödvändiga för att kunna
genomföra en allsidig utvärdering som
inkluderar systemeffekterna.

Arbetsgruppens förslag utgår dels från de be-
slutssituationer resultaten skall användas i, dels
vilka frågor som bör besvaras vid uppföljning
och utvärdering.

De beslutssituationer som särskilt uppmärk-
sammas är

- den årliga resultatredovisningen

- bedömning av om villkoren för avställ-
ning av den andra reaktorn i Barsebäck är
uppfyllda

- beslut om hur framtida avställning av
kärnkraftsreaktorer skall genomföras

- utvärdering i efterhand av det energipoli-
tiska programmet.

Det kan även vid andra tillfällen finnas behov av
olika resultatredovisningar.

Tabell 3.5 Redovisningstillfällen för det energipolitiska programmet

Tidpunkt för redovisning	Typ av redovisning
Årligen	Uppföljning
Andra halvåret 2000/början av 2001	Utvärdering av måluppfyllelse
Andra halvåret 2001/början av 2002	Halvtidsutvärderingar
2003 resp. 2005	Utvärderingar i efterhand

Arbetsgruppen föreslår att ansvaret för uppfölj-
ningarna bör ligga på den myndighet som ansva-
rar för åtgärden. Utvärderingar föreslås utföras
av externa utvärderare utanför myndigheten.

De frågor arbetsgruppen utgått från i sina för-
slag om vad som bör besvaras vid uppföljning
och utvärdering av programmets kortsiktiga åt-
gärder är följande:

- Vad har hänt?

- Har målen uppfyllts?

- På vilket sätt har programmets åtgärder
påverkat förändringarna?

- Vilka effekter har programmet haft?

- Är insatserna kostnadseffektiva?

Den första frågan "Vad har hänt?" skall besvaras i
den årliga uppföljningen. Ansvarig myndighet
redovisar uppgifter om detta till regeringen och
denna redovisning ligger sedan till grund för vad
som redovisas till riksdagen i budgetpropositio-
nen och vårpropositionen. Myndigheternas
uppföljning speglar, med hjälp av ett antal nyck-
eltal, resultat och förändringar sedan åtgärden
sattes in. Arbetsgruppen ger i sin rapport förslag
på sådana nyckeltal. Dessa innehåller såväl pres-
tationsmått som effektmått. Exempel på presta-
tionsmått är antal ansökningar, sökt belopp samt
administrativ kostnad. Exempel på effektmått är
normalårsberäknad årlig elreduktion eller elpro-
duktion, miljöutsläpp samt ekonomiska mått
som kostnad per kWh.

Förutsättningarna för att ta fram och redovisa
de föreslagna resultat- och effektmåtten varierar.
Ibland kan nyckeltalen grundas på faktiska ob-
servationer, i andra fall får schablonberäkningar
användas. I några fall krävs även viss metodut-
veckling.

För att kunna besvara den andra frågan "Har
målen uppfyllts?" krävs en måluppfyllelseanalys,
vilket innebär att de resultat som konstaterats i
uppföljningen ställs i relation till uppsatta mål för
programmet. Måluppfyllelseanalysen underlättas
om målen är tydligt formulerade, avser relevanta
effekter av åtgärden samt är mätbara. Arbets-
gruppen har givit några förslag till omformule-
ringar av verksamhetsmålen.

För att få svar på den tredje frågan "På vilket
sätt har programmets åtgärder påverkat föränd-
ringarna?" krävs att utvärderaren analyserar i vil-
ken utsträckning programmets åtgärder har bi-
dragit till de konstaterade förändringarna.
Därutöver krävs en analys av vilka externa fakto-
rer som också har påverkat resultatet. Analyser
bör exempelvis göras av vilken betydelse

- de statliga bidragen har haft vid olika
aktörers investeringsbeslut

- teknikupphandlingen har haft för utveck-
lingen och marknadsetableringen av ny
teknik

- informationen har haft för kunskapsupp-
byggnad och beteendeförändringar vad
avser energieffektiviseringar.

I rapporten beskrivs några externa faktorer som
bedöms påverka utfallet av programmet. Dessa
är:

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

- utvecklingen på elmarknaden

- utformningen av energiskatterna

- internationella överenskommelser om ut-
släpp av klimatpåverkande gaser.

Den fjärde frågan "Vilka effekter har program-
met haft?" skall besvaras genom en analys av vil-
ka direkta och indirekta samt avsedda och oav-
sedda effekter åtgärderna har lett till.
Arbetsgruppen ger exempel på några tänkbara
effekter av programmet. Dessa rör bl.a. föränd-
ringar av elproduktion och elanvändning, mil-
jöutsläpp, klimatpåverkande utsläpp och syssel-
sättningen.

Den sista frågan "Är insatserna kostnadsef-
fektiva?" kan besvaras genom att beräkna kost-
nad per inbesparad kWh eller per producerad
kWh. Därefter kan åtgärder inom respektive ka-
tegori jämföras med varandra. Dessa beräkningar
går dock inte att utföra för alla åtgärder. Aven i
de fall sådana nyckeltal inte är möjliga att beräk-
na kan dock andra typer av bedömningar göras
av kostnadseffektiviteten. Jämförelser bör, för-
utom mellan olika åtgärder i omställningspro-
grammet, också göras med andra möjliga insatser
som nu inte ingår i omställningsprogrammet.
Genom en sådan bredare ansats ges ett bättre
underlag för politiska beslut vad gäller kost-
nadseffektiviteten i olika möjliga insatser.

Omställningsprogrammets långsiktiga åtgär-
der omfattar stöd till energiforskning, energitek-
nikstöd och introduktion av ny energiteknik.
Stödet till energiforskning är inriktat på grund-
forskning och tillämpad forskning medan de öv-
riga stödformerna i huvudsak går till senare ske-
den i teknikutvecklingen.

Arbetsgruppen föreslår att resultatredovis-
ningen utgår från tre begrepp:

- kvalitet

- relevans

- teknikområdens kommersiella mognad.

När det gäller mätning av kvalitet på grundläg-
gande forskning finns etablerade metoder t.ex.
s.k. peer review. Kvalitetsmått anger främst den
inomvetenskapliga kvaliteten, men kan också ha
betydelse vid bedömningar om ytterligare forsk-
ningsbehov.

Relevansen kan bedömas genom särskilda re-
levansutvärderingar. Dessa kan genomföras ge-
nom att oberoende sakkunniga får bedöma rele-
vansen i genomförda projekt. Exempel på

nyckeltal som kan vara aktuella för att bedöma
relevansen är antal erhållna patent och hur dessa
utnyttjats. I de fall där medfinansiering från nä-
ringslivet förutsätts kan relevansen också mätas
genom att studera i vilken utsträckning närings-
livet bidrar med finansiering av olika projekt.

Arbetsgruppen föreslår att en ny typ av resul-
tatredovisning bör införas för de långsiktiga åt-
gärderna. Förslaget innebär att redovisningen
orienteras mot utveckling och introduktion av
specifika tekniker. För flertalet teknikområden
bedöms hur långt teknikutvecklingen kommit
utifrån den kommersiella mognaden. Bedöm-
ningarna görs för hur situationen är idag, om 10
respektive 20 år.

Den föreslagna redovisningen kräver vissa ut-
vecklingsinsatser av i första hand Energimyndig-
heten, men uppgifter bör kunna samlas in för
verksamhetsåret 1999.

Till de långsiktiga åtgärderna räknas även
energipolitiskt motiverade internationella klima-
tinsatser. Arbetsgruppen lämnar förslag på re-
sultatredovisning även för denna åtgärd, men
förslaget får betraktas som preliminärt. Ener-
gimyndigheten har i uppdrag att upprätta en plan
för rapportering av projekt i enlighet med de re-
kommendationer som formulerats inom ramen
för klimatkonventionen.

Vid sidan om det energipolitiska programmet
kan lokala investeringsstöd lämnas till kommu-
ner för åtgärder som bl.a. minskar belastningen
på miljön, effektiviserar energianvändningen,
gynnar användningen av fömybara råvaror m.m.
Vissa åtgärder som kan ges stöd enligt omställ-
ningsprogrammet kan även erhålla stöd från de
lokala investeringsprogrammen.

Arbetsgruppen föreslår att de åtgärder som
genomförts inom ramen för de lokala investe-
ringsprogrammen, men som skulle kunnat få
stöd genom omställningsprogrammet, särredovi-
sas. Energimyndigheten bör ansvara för denna
redovisning med hjälp av underlag från Rege-
ringskansliet. Syftet är att få en samlad redovis-
ning av likadana åtgärder, oavsett från vilket pro-
gram stödet getts.

Åtgärder på kort sikt

Åtgärder på kort sikt inom ramen för 1997 års
energipolitiska program omfattar bidrag för att
minska elanvändningen, bidrag till investeringar i
elproduktion från fömybara energikällor samt
åtgärder för effektivare energianvändning.

Statens energimyndighet har under 1998 be-
viljat bidrag till 143 vindkraftsaggregat med en

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

beräknad årsproduktion på 225 GWh el och en
total effekt på drygt 101 MW. Sex anläggningar
för produktion av biobränslebaserad kraftvärme
med en sammanlagd eleffekt på 84 MW har be-
viljats bidrag.

Statens energimyndighet har på regeringens
uppdrag, i samråd med Fiskeriverket, Natur-
vårdsverket och övriga berörda myndigheter, ta-
git fram riktlinjer för miljöanpassad vattenkraft.
En viktig aspekt är de kultur- och miljöinsatser
som man kan göra i samband med utbyggnaden.
Uppdraget redovisades den 1 april 1999. Sam-
manfattningsvis innebär dessa riktlinjer att i
princip bara effektivisering, ombyggnad eller
återuppbyggnad av befintliga anläggningar kan
komma ifråga för bidrag. Anläggningen skall va-
ra av typen strömkraftverk och i vissa fall skall
vandringsväg för fisk anordnas. En gällande vat-
tendom måste finnas. Efter att kraven för miljö-
anpassad vattenkraft preciserats har bidrag till
investering i småskalig vattenkraft beviljats till 7
anläggningar med en sammanlagd effekt på
2 MW.

Åtgärder på lång sikt

Åtgärder på lång sikt inom ramen för 1997 års
energipolitiska program omfattar stöd till ener-
giforskning samt utveckling och demonstration
av ny energiteknik. Statens energimyndighet
skall den 15 december 1999 redovisa en strategi
för arbetet med forskning och utveckling, de-
monstration, teknikupphandling och mark-
nadsintroduktion. Strategin skall omfatta ett na-
tionellt såväl som ett internationellt perspektiv
med särskild betoning på forskningssamarbetet
inom EU. Strategin skall utgå dels från en över-
gripande bedömning av utvecklingen av energi-
systemet och dels en bedömning av insatsområ-
denas utvecklingsfas utifrån såväl ett
inomvetenskapligt som ett bredare samhälleligt
perspektiv. Myndigheten skall även göra en prio-
ritering av insatsområden och forskningsbehov
med utgångspunkt i förväntade kunskapsbehov
på lång sikt för lagring, tillförsel, distribution,
omvandling och användning av energi. Av sär-
skild betydelse för det fortsatta långsiktiga arbe-
tet med insatser som skall bidra till omställning-
en av energisystemet är att skapa förutsättningar
för att forskningsresultat nyttiggörs.

Medlen inom det långsiktiga programmet kan
disponeras för stöd till grundforskning, industri-
ell forskning, utvecklingsarbete före mark-
nadsintroduktion och teknikupphandling i pro-
gramlagda insatser eller fristående projekt.

Stödformerna kan kombineras. En sammanställ-
ning av de skilda stödformerna görs i tabellen
nedan.

Tabell 3.6 Olika stödformer inom det energipolitiska pro-
grammets långsiktiga del

Energiforskning	Energiteknikstöd	Introduktion av ny energiteknik
Grundforskning	Grundforskning	-
Industriell forskning	Industriell forskning	-
-	Utvecklingsarbete före marknadsintro- duktion	Utvecklingsarbete före marknadsintro- duktion
-		Teknikupphandling
Programlagda in- satser	Programlagda in- satser	-
Fristående projekt	Fristående projekt	Fristående projekt

Statens energimyndighet har vidare inlett arbetet
med att utveckla en strategi för de långsiktiga
åtgärderna i programmet. Denna skall redovisas
till regeringen den 15 december 1999.

Energipolitiskt motiverade internationella klimat-
insatser

I december 1997 fattade klimatkonventionens
parter beslut om det s.k. Kyotoprotokollet. In-
om ramen för EU:s gemensamma åtagande har
Sverige godtagit men ännu inte ratificerat proto-
kollet. Protokollet innehåller artiklar om gemen-
samt genomförande. Diskussioner och förhand-
lingar om regler och riktlinjer för gemensamt
genomförande pågår alltjämt. Vid den fjärde
partskonferensen i november 1998 beslutades
om ett handlingsprogram för utredning av regler
och riktlinjer med sikte på ett beslut år 2000. Re-
gelverket för investeringsprojekt i utvecklings-
länder, den s.k. mekanismen för en ren utveck-
ling, skall prioriteras.

Energipolitiskt motiverade insatser mot kli-
matförändringar innefattar investeringsprojekt
för att minska eller begränsa utsläpp av klimatpå-
verkande gaser i bl.a. Östeuropa. Projekten be-
drivs för att utveckla Kyotoprotokollets flexibla
mekanismer. Sedan verksamheten inleddes 1993
har t.o.m. november 1998 redovisats 66 genom-
förda eller pågående projekt varav 55 var färdig-
ställda. Flertalet projekt avser konvertering av
värmepannor till biobränsledrift. Fletalet projekt
har genomförts i Estland och Lettland.

Avsikten med programmet är att vinna erfa-
renheter av åtgärder mot klimatförändringar in-
för ett system med s.k. gemensamt genomföran-

3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

de inom ramen för klimatkonventionen och att
delta i pilotfasen för sådana insatser. Med ge-
mensamt genomförande avses en bilateral eller
multilateral överenskommelse enligt vilken län-
der med höga kostnader för åtgärder mot utsläpp
investerar i länder med låga åtgärdskostnader i
gengäld. De länder som investerar erhåller någon
form av kreditering att räkna av mot egna ut-
släpp.

3.3.3 Effekterna av de statliga insatserna

Effektiva energimarknader

Under verksamhetsåret 1998 har nätmyndighe-
ten (Statens energimyndighet) genom en aktiv
tillsyn av nätverksamheten samt regelbunden
prisuppföljning för nättariffer och elpriser aktivt
bidragit till elmarknadens utveckling. Myndig-
heten har bedrivit metodutveckling för att höja
kvalitet och effektivitet i det kommande till-
synsarbetet samtidigt som myndighetens ansvar-
sområde tydliggjorts bl.a. genom lagtillämpning
och informationsinsatser. Förändringen i lag-
stiftningen vad avser tillsyn över elpriser inom
leveranskoncessionsområden har vidare medfört
att myndigheten effektivare kan bedriva till-
synsarbetet eftersom myndigheten numera själv-
ständigt kan avgöra vilka ärenden som ska bli fö-
remål för särskilda tillsynsinsatser. Det totala
antalet oavslutade ärenden har minskat med en
tredjedel.

Tillsynsarbetet har under året koncentrerats
till tillsyn av skälighet i elpriser. Den tillsyn som
nätmyndigheten genomfört år 1998 över vissa
leveranskoncessionärer har bidragit till att flera
av dessa genomfört eller aviserat sänkningar av
sina elpriser, särskilt till kunder med låg elför-
brukning. Tillsyn av priser för handel med el in-
om leveranskoncession har lett till nio förläggan-
den om sänkning av priset. Ett antal företag har
utan tillsynsmyndighetens ingripande sänkt sina
nättariffer. Bland principiellt betydelsefulla be-
slut avseende prövningsärenden återfinns beslut
om villkoren för ersättning för småskalig elpro-
duktion. Myndigheten har vid sin bedömning
tillämpat en ny metod för beräknad ersättning.

Genom det takpris på timregistrerande mätut-
rustning som infördes den 1 juli 1997 har möj-
ligheterna att delta i handeln med el ökat för el-
kunder med låg förbrukning. Inför införandet av
schablonberäkning ökar nu konkurrensen om

dessa kundkategorier med sänkta elpriser som
följd.

Det utredningsarbete som genomförts av bl.a.
nätmyndigheten har resulterat i vissa förslag till
lagändringar beträffande bl.a. straffavgift vid för-
senad eller felaktig årsrapport för nätverksamhet
och tariffutjämning vid samredovisning av
nätområden. Arbetet har också påvisat ytterligare
utredningsbehov, bl.a. beträffande åtgärder för
att förhindra s.k. korssubventionering på el-
marknaden, åstadkomma tariffutjämning mellan
glesbygds- och tätortskunder och rationalisering
av nätverksamhet.

Svenska kraftnät skall medverka till att det
nordiska samarbetet inom elförsörjningen ut-
vecklas. Svenska kraftnäts samarbete med stam-
nätsoperatörerna i Norge och Finland har un-
derlättat elhandeln mellan länderna och skapat
förutsättningar för en ytterligare fördjupning av
samarbetet bl.a. beträffande elbörser och gemen-
samma tarifferingsprinciper.

Sedan våren 1998 är Svenska kraftnät tillsam-
mans med den finska motsvarigheten Fingrid
Oy hälftendelägare i den finska elbörsen EL-EX
som är under integration med Nord Pool. I
samband med detta justerades gränstariffen i
spothandeln med Finland. Den 1 mars 1999 togs
gränstariffen bort helt för denna elspothandel.

Initiala problem med den s.k. balansavräk-
ningen har hanterats. För närvarande pågår en
översyn av bestämmelserna om mätning, rap-
portering och balansavräkning på elmarknaden
som ett led i en övergång till s.k. schablonberäk-
ning för mindre kunder. Den nya modell för
schablonberäkning som Svenska kraftnät på re-
geringens uppdrag tagit fram i samråd med
Energimyndigheten innebär delvis nya rutiner
för Svenska kraftnäts arbete med balansavräk-
ningen.

Svenska kraftnät har på regeringens uppdrag
redovisat problem och risker vid millennium-
skiftet inom elförsörjningen. Svenska kraftnät
bedömer att man ej behöver räkna med någon
utökad risk för elavbrott i Sverige förutsatt att
arbetet genomförs enligt redovisade planer.

Europeiska kommissionens uppföljning av
genomförandet av EG:s elmarknadsdirektiv be-
handlar behovet av ytterligare harmoniseringsåt-
gärder på elområdet, bl.a. beträffande överfö-
ringstariffer, miljöbestämmelser och relationen
till tredje land. Kommissionen arbetar med ett
förslag till direktiv om stöd till förnybar elpro-
duktion på den inre marknaden för el.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Den utredning som initierats när det gäller
regler för naturgas och annan rörbunden energi
kommer att ge underlag för ett genomförande av
EG:s gasmarknadsdirektiv i svensk lagstiftning.

Regeringen anser att det vid sidan av elmark-
naden också finns ett behov av insatser på andra
marknader inom energiområdet för att skapa
förutsättningar för effektiva marknader.

Statens energimyndighet arbetar för närvaran-
de med att analysera situationen på värmemark-
naden. En av uppgifterna som ingår i uppdraget
är att studera konkurrenssituationen på framför-
allt fjärrvärmemarknaden. Beroende på resultatet
av Energimyndighetens arbete kan det finnas
anledning för regeringen att gå vidare inom
detta område med avsikt att förbättra och under-

hålla marknadsfunktionen för att även denna
marknad ska fungera på ett effektivt sätt. Rege-
ringen avser att återkomma angående åtgärder på
värmeområdet.

1997 års energipolitiska program

Utvärdering av åtgärder på kort sikt

Utvärderingen av det första verksamhetsåret in-
om 1997 års energipolitiska program ger en hel-
hetsbild av förväntade effekter av fattade beslut
om stöd och utbetalningar av medel under 1998
enligt tabell nedan.

Tabell 3.7 Effekter och måluppfyllelse av kortsiktiga åtgärder

Insatsområde	Stöd	Mäl i TWh är 2002	1998 effekt TWh	1998-C02 effekt tton/är Hög¹	1998-C02 effekt tton/är Läg²
Minskad elanvändning	Fjärrvärmeanslutning	1,5	0,220	+181	-217
	Eleffektminskande ätg		0,027	■	-27
	Konvertering frän elvärme		0,105	+3	-103
	Totalt	1.5	0.352	+184	-347
Investeringar i elproduk-	Biobränslebaserad kraftvärme	0,75	0.366	0	-360
tion från fömybara energi-	Vindkraft	0.5	0.225	0	-221
källor
	Småskalig vattenkraft	0,25	0,0	0	■
	Upphandling av ny elproduk- tionsteknik	■	■	■	-
	Totalt	1.5	0,591	0	-581
Effektivare energianvänd-	Information och utbildning	-	-
ning	Kommunal energirådgivning
	Teknikupphandling
	Märkning och certifiering Totalt	0.0	■
Totalt		3.0	0,943	+ 184	-928
Måluppfyllelse i %		-	31,4	-	-
Anvisade/förbrukade me-		2.900	870		-
del, miljoner kronor
Förbrukade medel i %		-	30		-

¹ Beräkning givet ett antagande att den el som ersätts skulle ha producerats med kärnkraft
eller vattenkraft.

² Beräkning givet ett antagande att den el som ersätts skulle ha producerats med koleldad
kondenskraft.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

I tabellen anges för varje stöd den förväntade,
beräknade effekten på elsystemet av den verk-
samhet som genomförts under år 1998 samt den
resulterande effekten på koldioxidutsläpp. Det
framgår att verksamheten under 1998 samman-
taget förväntas resultera i minskad elanvändning
respektive ökad eltillförsel motsvarande 0,949
TWh per år. Detta motsvarar en förväntad mål-
uppfyllelse på 31,4 procent, om man relaterar det
till målsättningen på 3 TWh. Detta är exklusive
eventuella effekter från åtgärderna för effektiv
energianvändning som det inte finns några upp-
mätta effekter av.

En förväntad måluppfyllelse med 31,4 procent
har således uppnåtts med 30 procent av medlen. I
utvärderingen bedöms emellertid att åtgärderna
för minskad elanvändning för hela perioden inte
kommer att kunna uppfylla målsättningarna i
samma takt som under början av år 1998. Orsa-
ker till detta är bl.a. att enligt Boverkets bedöm-
ning kommer betydligt färre ansökningar om
stöd för konvertering till individuell bränsleeld-
ning att inkomma per år under resten av perio-
den jämfört med vad som gällde under 1998.
Totalt bedöms de kortsiktiga åtgärderna leda till
en minskad årlig elanvändning respektive ökad
eltillförsel motsvarande 2,4 TWh till år 2002. En
förutsättning för denna bedömning är att åtgär-
derna fortsatt genomförs med samma utform-
ning. Utvärderingen pekar således indikativt på
att de kortsiktiga åtgärderna med nuvarande ut-
formning inte kommer att uppfylla målet på 3
TWh till år 2002. Utvärderingen pekar på att de
största bristerna finns inom åtgärderna för mins-
kad elanvändning, framförallt eleffektminskande
åtgärder, vilket bekräftar tidigare uppföljningar
och ger stöd för de förändringar i bidragen som
regeringen föreslår i denna proposition.

Specifikt för verksamheten med bidrag till
minskad elanvändning konstateras följande i ut-
värderingen. Målet för verksamheten är att
minska elanvändningen vid uppvärmning av bo-
städer och lokaler. Av stödets tre delar är det en-
bart för anslutning till fjärrvärme som ett kvan-
titativt mål har satts upp, nämligen 1,5 TWh.
Enligt Boverkets och Energimyndighetens be-
dömning kan elanvändningen minska med ca 350
GWh som följd av de bidrag som hitintills har
beviljats under perioden. Fram till slutet av 1998
hade 439 miljoner kronor fördelats. Anslaget
omfattar 1 650 miljoner kronor under en 5-
årsperiod.

Vad gäller effekter på koldioxidutsläppen be-
ror resultatet av insatserna på vilka antaganden

man gör beträffande produktionssätt för den
borttagna elen. Vid ett antagande att elen produ-
ceras i kärnkraftverk eller vattenkraftverk får åt-
gärden till resultat att koldioxidutsläppen ökar
med ca 0,18 miljoner ton koldioxid. Om man
istället antar att elen produceras i ett koleldat
kondenskraftverk minskar koldioxidutsläppen
med ca 0,35 miljoner ton koldioxid. (Se tabell
3-⁷⁾-

Utvärderingen visar att målen för verksamhe-
ten inte kan nås med den konverteringstakt som
uppnåtts under 1998. Det skulle under dessa om-
ständigheter ta 10 år att nå målet. Stödet har
dock påverkat hushållens investeringar och det
har bidragit till att minska elanvändningen. Åt-
gärderna har dock inte fungerat så effektivt som
förväntat.

Då det gäller bidraget för effektminskande åt-
gärder visar utvärderingen att den inte är ett ef-
fektivt sätt att åtgärda ett eventuellt effekt-
problem. Hushållens maxlastperiod infaller vid
en annan tidpunkt än vad den nationella max-
lastperioden gör. Dessutom visar utvärderingen
att installation av kaminer är ett mycket dyrt sätt
att minska elanvändningen.

Då det gäller fjärrvärme är konverteringstak-
ten för långsam i förhållande till målet. Skälen till
detta är enligt utvärderingen dels de låga elpri-
serna dels att kostnaden för konvertering inte
sjunker.

Utvärderingen visar att det finns ett behov av
nytänkande då det gäller åtgärderna för minskad
elanvändning för uppvärmning av bostäder och
lokaler. Den främsta orsaken till detta är höga
kostnader för konvertering i kombination med
låga elpriser.

Löpande uppföljning av kortsiktiga åtgärder

Det finns en stor efterfrågan på bidrag för att
minska elanvändningen. När det gäller bidrag till
investeringar i elproduktion från fömybara ener-
gikällor kan konstateras att det finns en efterfrå-
gan som relativt väl motsvarar anvisade medel till
biobränsleeldade kraftvärmeverk. Utvecklingen i
inkommande ansökningar visar på en betydande
efterfrågan på stöd till vindkraftverk. Vad gäller
stödet till småskalig vattenkraft förväntas ansök-
ningar om bidrag bli betydligt lägre än anvisade
medel.

Energimyndigheten skall också utveckla ett
upphandlingsförfarande i syfte att på sikt reduce-
ra kostnaderna för elproduktion från fömybara
energikällor. Verksamheten har inletts med me-
todutvecklingsarbete, vilket bedöms som nöd-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

vändigt innan de närmare föreskrifterna för stö-
det kan fastställas.

Fram till slutet av april 1998 hade ansökningar
om bidrag för konvertering till fjärrvärme av to-
talt 15 000 lägenheter inkommit till länsstyrel-
serna. Antalet ansökningar om bidrag för kon-
vertering till individuell bränsleeldning och
eleffektminskande åtgärder är 6 800 respektive
19 000. Statens energimyndighet och Boverket
har beräknat att hittills beviljade bidrag kan leda
till en minskning av den årliga elanvändningen
för uppvärmning med 111 GWh. Kostnaden va-
rierar mellan de olika åtgärderna. Regeringen
anförde i propositionen (1996/97:84) om en ut-
hållig energiförsörjning att det finns ett behov
av att minska kostnaden framför allt för konver-
tering av direktverkande el till annat distribu-
tionssystem. Denna slutsats kvarstår.

Åtgärder på lång sikt

De uppsatta målen för de långsiktiga åtgärderna
har två huvudinriktningar, mål som är inriktade
på dels forskning och dels utveckling av ny ener-
giteknik och ökad användning av renare och ef-
fektivare energiteknik. Det finns således inga
kvantitativa och tidsbestämda mål uppsatta för
de långsiktiga åtgärderna.

Huruvida forskningsmålen om att etablera
relevant forskning av hög kvalitet är uppfyllda
kommer först att kunna bedömas vid avslutning
av de enskilda forskningsprogrammen och pro-
jekten. År 2000 avser Statens energimyndighet
att initiera tio utvärderingar av program enligt
följande: bränsleceller grundläggande, bränsle-
celler tillämpade, termiska processer elproduk-
tion, elanvändning, tillämpad förbränningstek-
nik, fjärrvärme, miljövänliga kyl- och
värmemaskiner, bioenergisystemstudier, energi
ur avfall, processintegrering i industrin.

Det långsiktiga programmet avses bidra till
ökad användning av ny energiteknik först på 10-
15 års sikt vilket försvårar den årliga resultatbe-
dömningen. Statens energimyndighet har därför
år 1998 inlett arbetet med att utveckla metoder
för att prognosticera ny energitekniks tekniska
och kommersiella mognad. Syftet är att dessa
prognoser skall visa hur de medel som årligen
disponeras inom ramen för det långsiktiga pro-
grammet förväntas bidra till utveckling av ny
energiteknik och ökad användning av renare och
effektivare energiteknik.

Redovisning av exempel på insatser inom om-
rådet görs nedan.

Konkurrensneutrala forsknings- och utveck-

lingsinsatser rörande energieffektivisering stöds
dels inom skogsindustrin genom branschforsk-
ningsinstitutet STFI och dels inom järn- och
stålindustrin genom branschorganisationen
Jernkontoret. Energieffektiviseringsinsatserna
omfattar vidare marknadsnära demonstration av
ny energiteknik och teknikupphandling på om-
råden som t.ex. matförvaring och belysning.

Traditionella kiselsolceller kan inte ens på lång
sikt bli konkurrenskraftiga i nätanslutna elsys-
tem. Den avgörande framgångsfaktorn är därför
kommersiell tillverkning av tunnfilmssolceller.
Bedömningen är att kostnaden för tillverkningen
av tunnfilmssolceller skall kunna sänkas tillfreds-
ställande på tio års sikt. Inom solelsområdet fi-
nansieras därför tillsammans med MISTRA
verksamheten vid Ångström Solar Center i Upp-
sala. Därutöver finansieras det särskilda forsk-
ningsprogrammet SOLEL. Inom detta program
analyseras möjligheterna att använda solceller i
befintliga elsystem.

Inom vindkraftsområdet är stödet till forsk-
nings-, utvecklings-, och demonstrationsverk-
samheten inriktat på att sänka kostnaden för el-
produktionen, acceptans och miljöfrågor samt
elnätsfrågor.

På kort och medellång sikt är biobränslebase-
rad elproduktion ej generellt konkurrenskraftig.
Stödet till forsknings-, utvecklings-, och demon-
strationsverksamheten är därför inriktat på att
sänka kostnaden för elproduktionen.

Inom området biobränsletillförsel är stödet till
forsknings-, utvecklings-, och demonstra-
tionsverksamheten inriktat på att verifiera om de
långsiktiga effekterna av skogsbränsleanvänd-
ningen är acceptabla, lägre kostnader för pro-
duktionen av bränsle, identifiering av hur till-
gängligt biobränsle kan fördelas optimalt mellan
energi- och transportsektorerna utifrån resurs-
hushållning, koldioxidreduktion och kostnads-
effektivitet.

Energipolitiskt motiverade internationella klimat-
insatser

Under perioden 1993-98 har myndighetens in-
satser enligt redovisade beräkningar uppgivits
motsvara en bruttominskning av utsläppen av
koldioxid på 280 000 ton per år jämfört med si-
tuationen innan insatserna gjordes.

Denna reduktion har skett till en av myndig-
heten beräknad genomsnittlig kostnad på 5,5 öre
per reducerat kg koldioxid per år varav de svens-
ka insatserna (exklusive lån) motsvarar 0,9 öre
per kg. Även om de reduktionsvolymer Sverige

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

vid en tillämpning av ett gemensamt genomfö-
rande skulle kunna räkna sig till godo skulle bli
mindre än den ovan angivna bruttovolymen pe-
kar uppskattningarna på att insatser av detta slag
ofta är kostnadseffektiva alternativ till åtgärder
för att minska utsläppen i Sverige.

3.3.4 Regeringens slutsatser

Regeringen bedömer att verksamheten har förut-
sättningar att bedrivas ändamålsenligt.

3.4 Skatteavvikelser

Förutom de stöd till ett visst utgiftsområde som
redovisas via anslag på statsbudgetens utgiftssida
förekommer även stöd på statsbudgetens in-
komstsida i form av olika särregler i skattelag-
stiftningen. Dessa stöd brukar kallas saldopåver-
kande skatteavvikelser. Det handlar om
avvikelser från en enhetlig beskattning, t.ex. att
en viss grupp omfattas av en skattelättnad i för-
hållande till en enhetlig norm, vilket kan uppfat-
tas som en skatteförmån.

Skatteavvikelser kan också innebära ett
"överuttag" av skatt och betecknas då skatte-
sanktion. I det fallet handlar det inte om ett stöd
till ett visst utgiftsområde utan om motsatsen.
Inom energiområdet förekommer skattesanktio-
ner när det gäller beskattning av vattenkraftverk
och el från kärnkraftverk.

Det förekommer många särbestämmelser av-
seende punktskatter på energi. Endast en mindre
del av dessa skatteavvikelser hänför sig dock till
utgiftsområde 21 Energi. Skatteavvikelser för in-
dustrin och växthusnäringen redovisas under ut-
giftsområde 24 Näringsliv och för transportom-
rådet under utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Vidare redovisas skatteavvikelser till följd av re-
ducerad energiskatt på el i vissa kommuner i
Norrland och Bergslagen under utgiftsområde

19 Regional utjämning och utveckling och skat-
tebefrielse för biobränslen under utgiftsområde

20 Allmän miljö- och naturvård.

Nedan redovisas skatteavvikelser som är att
hänföra till utgiftsområde 21 Energi.

ITabell 3.8 Skatteavvikelser netto I
Miljarder kronor	1999	2000
Kärnkraftsanläggning	0,01	-
Energiskatt på el för gas- värme- vatten- och elför- förjning	0,18	0,17
Differentierat skatteuttag på fossibla bränslen	3,66	3,63
Halvt avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmen	0,16	0,15
Energiskatt på bränlse som åtgår för produktion av el	0,52	0,54
Koldioxidskatt på bränsle som åtgår för produktion av el	0,48	0,50
Särskild skatt på el från kärnkraftverk	-1,54	-1,49
Fastighetsskatt på markvär- det av elproduktionsenheter	-0,27	-0,27
Summa	3,20	3,23
Summan i tabell 3.8 är ett netto av förmåner, dvs. positiva avvikelser, och sanktioner, dvs. negativa avvikelser. Det högsta beloppet rör skatteförmå- ner som beror på skillnader i skattesatser för energiskatt på el och fossila bränslen. Skatteför- måner som är att hänföra till produktion av el med fossila bränslen varierar från år till år bero-

ende bland annat på tillgången på vatten för el-
produktion. Nedan görs en kort förklaring till
s katteavvikelserna.

Skatteförmåner

Kärnkraftsanläggning

Företag som driver kärnkraftsanläggning får av-
drag för belopp som i räkenskaperna sätts av för
framtida hantering av utbränt kärnbränsle. Detta
förfarande gäller även företag som mot för-
skottsbetalning åtagit sig att svara för hantering
av nämnda slag. Skatteeffekten utgörs av ränte-
effekten på den skattelättnad som det omedelba-
ra avdraget medför.

Energiskatt på el för gas-, värme-, vatten- och el-
försörjning

Normen för energiskatt på el utgörs av den
skattesats som merparten av de svenska hushål-
len betalar. Den uppgår till 15,1 öre per kWh un-
der år 1999. Inom gas-, värme,- vatten- och elför-
sörjningen betalas 12,8 öre per kWh utom i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län
samt i kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnskölds-
vik, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och
Torsby där skattesatsen är 9,5 öre per kWh.
Fr.o.m. den 1 juli 1998 är skatten på el som un-
der perioden 1 november - 31 mars förbrukas i
elpannor 15,1 öre per kWh utom i de nämnda
kommunerna där den är 11,8 öre per kWh.

Differentierat skatteuttag på fossila bränslen
Skatteawikelserna beräknas som skillnaden
mellan skattesatserna för de olika energislagen
och normalskattesatsen för el. Under 1999 upp-
går skatteawikelsen för gasol till 14,0 öre per
kWh, för naturgas till 12,9 öre per kWh, för kol
till 11,0 öre per kWh, för tung eldningsolja till
8,2 öre per kWh samt för villaolja till 7,7 öre per
kWh.

Halvt avdrag for energiskatt på bränsle i kraftvär-
meanlåggningar

För bränsle som förbrukas för samtidig produk-
tion av värme och skattepliktig el i en kraftvär-
meanläggning medges avdrag med halva ener-
giskatten.

Skatt på bränsle som åtgår förproduktion av el

De fossila bränslen som används som insatsvaror
för produktion av el är befriade från energi- och
koldioxidskatt. Därmed undviks dubbelbeskatt-
ning eftersom elen beskattas i konsumtionsledet.

Skattesanktioner

Särskild skatt på el från kärnkraftverk

För el som produceras i kärnkraftverk utgår en
särskild skatt som under 1999 uppgår till 2,2 öre
per kWh. Skatten kan likställas med en extra in-
komstskatt som lagts på vissa företag och är
därför att betrakta som en skattesanktion. Dess-
utom utgör skatten en dubbelbeskattning av el
som har producerats vid kärnkraftverk.

Fastighetsskatt på elproduktionsenheter

Den 1 januari 1997 ersattes den tidigare produk-
tionsskatten på el som produceras i vattenkraft-
verk av en fastighetsskatt på anläggningarnas
markvärde. Den 1 januari 1998 sänktes fastig-
hetsskatten på vattenkraftverk från 3,42 procent
till 2,21 procent och den 1 januari 1999 sänktes
den ytterligare med 1,71 procentenheter. Kvar är
en fastighetsskatt på 0,5 procent, vilket innebär
samma fastighetsskatt som på andra industrifas-
tigheter. Fastighetsskatten är en objektskatt som
enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäk-
terna beskattas som inkomst av näringsverksam-
het, utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill
mot intäkterna) till den del den inte reducerar
skatten, en skatteawikelse.

3.5 Utgiftsutveckling

Tabell 3.9 Utgiftsutveckling

Miljoner kronor

	Utfall 1998	Anslag 1999 ¹	Utgifts- prognos 1999	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Verksamhetsområde A²	259	113	140	114	116	117
Verksamhetsområde	608	1 568	1 106	1 332	1 805	1 621
Totalt för utgiftsområde 21	867	1 681	1 246	1 446	1 921	1 738

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Avser verksamhetsområde A, som i budgetpropositionen för 1999 benämndes Statliga myndigheter och verk, i denna proposition Effektiva energimar knader.
^Avser verksamhetsområde B Omställning av energisystemet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

4 Effektiva energimarknader

4.1 Omfattning

Till verksamhetsområdet hör Statens energi-
myndighet och Affärsverket svenska kraftnät.

Statens energimyndighet

Statens energimyndighet inrättades den 1 januari
1998 för att tydliggöra och förstärka myndig-
hetsfunktionen inom energiområdet. Myndig-
heten ansvarar för merparten av myndighets-
funktionerna på energiområdet. I myndighetens
ansvar ingår myndighetsuppgifterna inom tillför-
sel- och distributionsområdet, energiberedska-
pen och den kommunala energiplaneringen samt
myndighetsuppgifter med anknytning till natur-
resursplanering. Statens energimyndighet är
nätmyndighet enligt ellagen. Myndigheten skall
bevaka energimarknadernas och energisystemets
utveckling och analysera sambanden mellan
energiteknik, miljö och ekonomisk tillväxt. Den
ansvarar för planeringsunderlaget inom området
och för att kunskaperna om energisystemet ut-
vecklas genom prognoser, systemstudier, utvär-
deringar och analyser.

Den ökade internationaliseringen och med-
lemskapet i EU ställer särskilda krav på myndig-
hetens planerings- och utredningsverksamhet.
Myndigheten skall bevaka regelsystemet för
energiområdet, analysera utvecklingen och initie-
ra nödvändiga förändringar av reglerna. Den
skall följa upp effekterna av de samlade energi-
politiska åtgärderna och utarbeta underlag för
utvärderingar av de energipolitiska programmen
och för beslut om nödvändiga ändringar och
kompletteringar av åtgärderna. Inom sitt verk-
samhetsområde skall myndigheten följa den in-

ternationella utvecklingen och stödja det svenska
deltagandet i det internationella samarbetet.
Myndigheten skall svara för det underlag som
behövs för Sveriges medverkan i det internatio-
nella samarbetet på energiområdet.

Ett långsiktigt program för forskning, utveck-
ling och demonstration av ekologiskt och eko-
nomiskt uthållig energiteknik är en central del av
energipolitiken. Statens energimyndighet ansva-
rar för att utforma och genomföra programmet.
Den skall främja den långsiktiga utvecklingen av
energisystemet genom att stödja marknadsintro-
duktion av ny och miljövänlig energiteknik.
Upphandlingen av energieffektiv teknik skall
samordnas med annan verksamhet för energief-
fektivisering. Statens energimyndighet har ett
samordnande ansvar för informationen på ener-
giområdet. En viktig uppgift är att sammanställa
och sprida information om energimarknaderna,
energisystemet och om sambanden mellan ener-
gi, miljö och ekonomisk tillväxt.

Myndigheten har särskilt sektorsansvar för ar-
betet med ekologiskt uthållig utveckling inom
energiområdet och skall integrera miljöfrågorna
på ett aktivt sätt i verksamheten. Med hänsyn till
de energipolitiska målen skall vid fullföljandet av
sektorsansvaret hänsyn också tas till behovet av
en ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar ut-
veckling. Ett viktigt område är klimatfrågorna
vilket motiverar insatser från myndigheten såväl
internationellt som nationellt. Myndigheten har
huvudansvaret för att verkställa merparten av de
energipolitiska programmen och ett samord-
ningsansvar för omställningsåtgärderna. Den
kommer att följa programmens genomförande
genom att ta fram resultat och metoder och un-
derlag för utvärdering av åtgärderna och redovis-
ning av effekterna.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Statens energimyndighet är en av de forsk-
ningsfinansierande myndigheter som granskas i
en pågående utredning om hur Näringsdeparte-
mentets myndigheter bättre kan organiseras med
hänsyn till deras bidrag till innovationssystemet
och därmed till samhällsutveckling och tillväxt.

Affärsverket svenska kraftnät

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät)
driver och förvaltar det svenska stamnätet och de
statligt ägda utlandsförbindelserna (prop.
1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr.
1990/91:318). Svenska kraftnät är enligt förord-
ningen (1994:1806) om systemansvaret för elek-
trisk ström sedan den 1 januari 1995 syste-
mansvarig myndighet enligt ellagen (1997:857).
Svenska kraftnät skall enligt riksdagens riktlinjer
ansvara för driften av stamnätet, den löpande
momentana elbalansen och det svenska kraft-
systemets övergripande driftsäkerhet. Svenska
kraftnät skall främja en öppen svensk och nor-
disk elmarknad med konkurrens.

Svenska kraftnät ansvarar vidare för delfunk-
tionen Elförsörjning inom funktionen Energi-
försörjning inom den civila delen av totalförsva-
ret (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöUl, rskr.
1996/97:112). Svenska kraftnät är enligt elbered-
skapslagen (1997:288), sedan den 1 juli 1997 el-
beredskapsmyndighet (prop. 1996/97:86, bet.
1996/97:FöU6, rskr. 1996/97:204). Svenska
kraftnät har vidare det centrala myndig-
hetsansvaret för dammsäkerheten.

Verksamheten vid Svenska kraftnät finansieras
genom intäkterna från verkets affärsverksamhet,
med undantag för elberedskapsverksamheten
som finansieras med anslag på statsbudgeten
(utg.omr. 6).

Verksamheten år 1998

Verksamheten med elberedskap redovisas inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Affärsverkskoncernen svenska kraftnäts omsätt-
ning uppgick år 1998 till 2 312 miljoner kronor
jämfört med 2 772 miljoner kronor år 1997.
2 035 miljoner kronor utgjordes av nät- och sys-
temintäkter, och 65 miljoner kronor av tele- och
informationssystemintäkter. 171 miljoner kro-
nor utgjordes av anslag till elberedskapsverksam-
heten. 1998 års resultat uppgick till 605 miljoner
kronor, jämfört med 842 miljoner kronor år

1997. Omsättnings- och resultatminskningen
förklaras främst av lägre elpriser vilket gav lägre

intäkter från energiavgifterna. Vidare sänktes ta-
rifferna på utlandsförbindelserna. Räntabiliteten
på justerat eget kapital efter skatt uppgick till
9,4% och soliditeten till 48,2 %. Svenska kraftnät
har därmed uppnått de finansiella mål som rege-
ringen ställt på koncernen.

Svenska kraftnäts forsknings- och utveck-
lingsarbete, som i första hand bedrivs i delägda
bolagen STRI AB och Elforsk AB, är inriktat på
att på sikt effektivisera stamnätet och utlands-
förbindelserna samt anknuten verksamhet.
Kostnaderna i verksamheten uppgick till ca

16,4 miljoner kronor.

Investeringarna i affärsverkskoncernen har
under år 1998 uppgått till totalt 1 053 miljoner
kronor. Av detta belopp stod affärsverket för
154 miljoner kronor och SwePol Link AB för
899 miljoner kronor. Investeringarna i stamnätet
och utlandsförbindelserna uppgick till 95 miljo-
ner kronor. Investeringarna i optofiberförbindel-
ser uppgick till 18 miljoner kronor och i tele- och
informationssystem till 29 miljoner kronor.

Regeringen beviljade i juli 1997 med stöd av
lagen (1902:71 s.l) innefattande vissa bestäm-
melser om elektriska anläggningar (1902 års el-
lag) Svenska kraftnät koncession för den s.k.
Polenkabeln, en likströmsförbindelse mellan
Sverige och Polen. Svenska kraftnät ansökte vå-
ren 1998 om komplettering av den beviljade
koncessionen i syfte att möjliggöra ett annat mer
miljövänligt tekniskt utförande av överförings-
förbindelsen. Regeringen biföll genom beslut
den 6 augusti 1998 Svenska kraftnäts ansökan.

Under år 1997 har Svenska kraftnät tillsam-
mans med Vattenfall AB och det polska företaget
Polish Power Grid Company (PPGC) bildat
SwePol Link AB. Bolagets uppgift är att bygga,
äga, driva och underhålla Polenkabeln. Bolaget
ägs till 51 % av Svenska kraftnät, 48 % av Vat-
tenfall och 1 % av PPGC. Under år 1997 har ett
flertal avtal rörande Polenkabeln tecknats, bl.a.
ett långsiktigt transiteringsavtal mellan SwePol
Link AB och Vattenfall. I avtalet åtar sig Vat-
tenfall att täcka SwePol Links kostnader för Po-
lenkabeln mot att Vattenfall får rätt att utnyttja
kabelns kapacitet. Betalningsåtagandet och rätten
att utnyttja kabelns kapacitet minskas om Swe-
Pol Link AB utnyttjar optioner att teckna tran-
siteringsavtal med andra parter.

Svenska kraftnät har våren 1998 redovisat ett
uppdrag beträffande ett antal referenskontroll-
studier som verket deltar i (s.k. benchmarking).
Studierna omfattar ett stort antal nätföretag i
främst Europa och USA och berör flera områ-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

den, bl.a. driftsäkerhet, underhållskostnader, ef-
fektivitet i driftverksamheten, överföringskost-
nader och finansiell nyckeltalsanalys. Av redo-
visningen framgår att driftsäkerheten hos det
svenska stamnätet är god jämfört med flertalet
företag. Jämförelser av nyckeltal visar att överfö-
ringskostnaderna på det svenska stamnätet är
lägre än för andra företag för vilka data är till-
gängliga.

I samband med behandlingen av proposition
1998/99:1 utgiftsområde 21 beslutade riksdagen
om ett nytt stödsystem för landsbygdens elför-
sörjning (NU1998/99:3, rskr. 1998/99:111).
Förordningen (1999:189) om stöd till viss elek-
trifiering trädde i kraft den 1 maj 1999. Utifrån
dessa föreskrifter har Svenska kraftnät tagit fram
förslag till arbetsfördelning mellan verket och
länsstyrelserna och inkomna ansökningar har
överlämnats till berörda länsstyrelser för komp-
letterande uppgifter och beredning. Hittills har
endast ett fåtal ansökningar inkommit varför er-
farenheter från stödsystemet ännu saknas.

Verksamhetens inriktning m.m. åren 2000-2002

Svenska kraftnäts treårsplan

Svenska kraftnät har till regeringen redovisat sin
treårsplan för perioden 2000 - 2002 på koncern-
nivå i vilken de övergripande målen och verk-
samhetsmålen för verket är desamma som före-
gående år.

För räntabiliteten gäller att verket skall uppnå
en avkastning på justerat eget kapital på 7% efter
schablonmässigt avdrag för skatt.

För driftsäkerheten i det svenska stamnätet
gäller som mål att den bör ligga på en samhälls-
ekonomiskt rimlig nivå. För att uppfylla detta
mål genomför Svenska kraftnät utbyggnad, un-
derhåll och drift av stamnätet och utlandsförbin-
delserna enligt vedertagna driftsäkerhetsprinci-
per.

För kostnadseffektiviteten gäller som mål att
Svenska kraftnäts verksamhet bör vara minst lika
kostnadseffektiv som för jämförbara företag.
Svenska kraftnät anför att arbetet med att för-
bättra kostnadseffektiviteten pågår ständigt, bl.a.
genom utvecklingen av verkets ekonomistyr-
ning. Andra aktiviteter som kan underlätta ar-
betet med ökad kostnadseffektivitet är referens-
kontroll med jämförbara företag samt en effektiv
upphandling av tjänster.

För forsknings- och utvecklingsinsatserna
gäller att de skall inriktas på metoder och teknik

som kan öka driftsäkerheten, effektiviteten och
miljöanpassningen av det svenska stamnätet.
Samarbetsmöjlighetema med andra företag och
organisationer bör tas tillvara. Detta sker genom
utvecklingsbolagen STRI AB och Elforsk AB, i
vilka Svenska kraftnät äger 25%.

Svenska kraftnät skall medverka i utvecklingen
av det nordiska samarbetet inom elförsörjnings-
området. Svenska kraftnät avser att medverka till
ytterligare integration av den nordiska elhandeln
och verka för harmonisering mellan de nordiska
länderna av bl.a. reglerna för systemansvar och
balanstjänst, nättariffer och flaskhalshantering.

Investerings- och finansieringsplan

Svenska kraftnäts förslag till investerings- och
finansieringsplan för åren 2000-2002 för affärs-
verkskoncernen bygger på verkets långsiktiga in-
vesteringsplanering för stamnätet inklusive ut-
landsförbindelserna. De planerade investeringar-
na inom affärsverkskoncernen under perioden
beräknas beloppsmässigt till ca 1 550 miljoner
kronor.

Investeringarna i stamnätet avser enligt försla-
get dels åtgärder i befintliga anläggningar (s.k.
reinvesteringar) om sammanlagt ca 660 miljoner
kronor, dels nyinvesteringar om sammanlagt ca
790 miljoner kronor. Till detta kommer investe-
ringar i SwePol Link AB för Polenkabeln om ca
100 miljoner kronor.

Reinvesteringarna syftar i första hand till att
bibehålla driftsäkerheten och överföringskapaci-
teten i elsystemet och till att uppfylla gällande
säkerhetskrav i befintliga anläggningar. Enligt
Svenska kraftnät ökar förnyelsebehovet under de
kommande åren till följd av en stigande ålders-
struktur i anläggningarna i det svenska stamnä-
tet. Investerings- och finansieringsplanen om-
fattar bl.a. åtgärder i stamnätet till följd av
beslutet om avvecklingen av kärnkraftsreakto-
rerna i Barsebäck. Dessa investeringar beräknas
uppgå till sammanlagt 100 miljoner kronor under
perioden 2000 till 2002.

Affärsverkets investeringsverksamhet föreslås
finansieras med egna medel under den aktuella
treårsperioden.

Svenska kraftnät föreslår en ram på 1 500
miljoner kronor för affärsverkets upplåning i och
utanför Riksgäldskontoret. Svenska kraftnät fö-
reslår inga förändringar av det nuvarande solidi-
tetsmålet på lägst 38%.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

En sammanfattande investerings- och finansi-
eringsplan för Affärsverket svenska kraftnät
budgetåren 2000 - 2002 ges i tabellen 4.1.

Investerings- och finansieringsplan

ITabell 4.1 Investeringsplan och finansieringsplan 1
Miljoner kronor	Total kostnad 2000 - 2002	Anskaffat t.o.m. 1998	Prognos 1999	Budget 2000	Beräknat 2001	Beräknat 2002
Investeringar exkl. Polen- länken	1 450	154	492	600	420	430
Polenlänken	100	899	1491	100	-	-
Summa investeringar	1 550	1 053	1 983	700	420	430
Amortering av externa lån, Svk	-500	-500	-	-500	-	-
Delägarlån till SwePol Link	-150	-	500	-150		-
Egen finansiering	1 950	696	449	1 100	420	430
Extern upplåning SwePol Link	250	857	1 034	250	-	-
Summa finansiering	1 550	1 053	1 983	700	420	430

Avgiftsinkomster för helt avgiftsfinansierade
verksamheter

Avgiftsinkomster för Affärsverket svenska
kraftnäts avgiftsfinansierade verksamhet prog-
nosticeras för åren 2000 - 2002 i tabell 4.2.

ITabell 4.2 Avgiftsinkomster 1

Miljoner kronor

1998

1999

2000

2001

2002

2 141

2 022

2 372

2 420

2 459

Beräknade inleveranser från affärsverk

Av Svenska kraftnäts verksamhetsplan 2000-
2002 framgår ett beräknat resultat på 468, 480
respektive 492 miljoner kronor vid ett avkast-
ningskrav på sju procent av justerat eget kapital.
Aktuellt års utdelning inlevereras nästkommande
verksamhetsår.

Det beräknade resultatet samt utdelningen
och skattemotsvarigheten från Affärsverket
svenska kraftnät under budgetåren 2000 - 2002
givet prognosen för 1999, givet ett avkastnings-
krav på sju procent och givet ett utdelningskrav
på 65 % fr.o.m. år 1999 redovisas i tabell 4.3.

Tabell 4.3 Beräknade inleveranser

Miljoner kronor

	Utfall 1998	Prognos 1999	Beräkna t 2000	Beräkna t 2001	Beräkna t 2002
Årets resul-	605	467	468	480	492
tat
Utdelning	303	304	304	312	320

och skatte-
motsvarig-
het¹)

Inleverans nästföljande år

Övriga bemyndiganden

Svenska kraftnät hemställer i verksamhetsplanen
att verket även fortsättningsvis skall bemyndigas
att bilda aktiebolag samt förvärva och avyttra ak-
tier för ett sammanlagt belopp om 10 miljoner
kronor per år. Vidare hemställer Svenska kraftnät
att verket bemyndigas att lämna delägarlån eller
teckna borgen för lån till bolag, i vilka Svenska
kraftnät förvaltar statens aktier eller andelar, in-
till ett belopp om 10 miljoner kronor per år.
Därvid skall beaktas skälig ersättning för statens
risk i samband med borgensteckning eller lån-
givning.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att verksamheten vid
Svenska kraftnät har bedrivits i enlighet med de
mål och den inriktning som verket ålagts. Rege-
ringen har fastställt årsredovisningen och beslu-
tat resultatdisposition med utdelning och
skattemotsvarighet.

1. Regeringen bedömer att Svenska kraftnät
på ett affärsmässigt sätt förvaltat och drivit
stamnätet med de statligt ägda utlandsför-
bindelserna, samt fullgjort sin uppgift be-
träffande systemansvar, balansavräkning,
FoU-verksamhet och integration av den
nordiska elmarknaden. Samarbetet med
andra nordiska stamnätsoperatörer bör
framhållas som särskilt viktigt för utveck-
lingen av en konkurrensutsatt och integre-
rad nordisk elmarknad. Verksamhetsmålen
har därmed uppnåtts.

2. Erfarenheterna från referenskontrollstudi-
erna visar att det torde finnas utrymme för
ytterligare effektiviseringar av verksamhe-
ten, bl.a. på underhållssidan. Det arbete som
pågår inom Svenska kraftnät bedöms ge
goda förutsättningar för en sådan effektivi-
sering.

3. Svenska kraftnät skall enligt sin instruktion
bl.a. förvalta, driva och utveckla ett miljö-
anpassat kraftöverföringssystem. Regering-
en har erfarit att affärsverket utvecklat en
miljöstrategi för verksamheten.

Investerings- och finansieringsplan samt
beredskapsåtgärder

Regeringens förslag: Den av Affärsverket svenska
kraftnät föreslagna nu redovisade investerings-
och finansieringsplanen för treårsperioden 2000 -
2002 samt omfattning och inriktning på verkets
beredskapsåtgärder bör godkännas som en in-
riktning för treårsperioden 2000 - 2002.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har
inget att erinra mot de överväganden och förslag
om verksamhetens mål och inriktning som pre-
senteras i Svenska kraftnäts treårsplan. Regering-
en har i enlighet med Svenska kraftnäts förslag
sommaren 1998 beslutat att avkastningskravet på
Affärsverkskoncernen den 1 januari 1999 sänks

till sju procent på justerat eget kapital efter skatt.
Samtidigt beslutades att ett krav på utdelning och
skattemotsvarighet på 65 % av årets resultatet
skall gälla som riktlinje för affärsverkskoncernen.

Regeringen anser att den nu redovisade in-
vesterings- och finansieringsplanen för Svenska
kraftnäts verksamhetsområde för treårsperioden
2000 - 2002 samt omfattning och inriktning av
verkets beredskapsåtgärder bör godkännas. In-
vesteringsverksamheten inom Svenska kraftnät
kan planeras med relativt god framförhållning.
Tidsmässiga förskjutningar som påverkar inves-
teringsnivåerna de enskilda åren kan dock före-
komma. Beträffande investeringsramen förordar
regeringen därför att riksdagen nu godkänner
inriktningen för treårsperioden.

Finansiella befogenheter

Regeringens förslag: Regeringen bör bemyndigas
att dels teckna borgen för och lämna kreditga-
rantier till bolag, i vilka Svenska kraftnät förvaltar
statens aktier och andelar, inom ett sammanlagt
belopp om 1 500 miljoner kronor, dels inom en
total ram om 135 miljoner kronor besluta i frå-
gor som rör förvärv av aktier eller bildande av
bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområ-
de. Regeringen bör vidare bemyndigas att låta
Svenska kraftnät ta upp lån i och utanför Riks-
gäldskontoret inom sammanlagd ram om 1 500
miljoner kronor samt dels låta Svenska kraftnät
placera likvida medel i och utanför Riksgälds-
kontoret, dels ge Svenska kraftnät rätt att besluta
om förvärv och avyttring av aktier och bildande
av bolag inom en sammanlagd ram av högst 10
miljoner kronor. Avslutningsvis bör Svenska
kraftnät ges rätt att lämna delägarlån och teckna
borgen för lån till bolag, i vilka Svenska kraftnät
förvaltar statens aktier eller andelar, intill ett be-
lopp om 10 miljoner kronor per år.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen har
riksdagens bemyndigande att teckna borgen för
och lämna kreditgarantier till bolag, i vilka
Svenska kraftnät förvaltar statens aktier och an-
delar, intill ett sammanlagt belopp om 1 500
miljoner kronor (prop. 1997/98:1, utg.omr. 21,
bet. 1997/98:NU2, rskr. 1997/98:133). Nivån är
beräknad utifrån förutsättningen att Svenska
kraftnät skall lämna borgen eller kreditgarantier
till bolaget för SwePol Link AB. Regeringen fö-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

reslår att detta bemyndigande kvarstår oföränd-
rat under år 2000.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att
inom en total ram om 135 miljoner kronor be-
sluta i frågor som rör förvärv av aktier eller bil-
dande av bolag inom Svenska kraftnäts verksam-
hetsområde. Regeringen föreslår att detta
bemyndigande kvarstår oförändrat under år
2000.

Regeringen föreslår att Svenska kraftnät under
år 2000 får rätt att ta upp lån i och utanför Riks-
gäldskontoret inom en sammanlagd ram om
1 500 miljoner kronor, vilket motsvarar nivån på
den nuvarande upplåningen i Riksgäldskontoret.

Regeringen föreslår att Svenska kraftnät be-
myndigas att lämna delägarlån eller teckna bor-
gen för lån till bolag i vilka Svenska kraftnät för-
valtar statens aktier eller andelar, intill ett belopp
om 10 miljoner kronor per år. Därvid skall be-
aktas skälig ersättning för statens risk i samband
med borgensteckning eller långivning.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats att
ge Svenska kraftnät rätt att besluta om förvärv
och avyttring av aktier och bildande av bolag in-
om en ram av högst 10 miljoner kronor. Rege-
ringen föreslår att detta bemyndigande kvarstår
oförändrat under år 2000.

Vad gäller placering av likvida medel föreslår
regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen
att i likhet med budgetåret 1999 låta Svenska
kraftnät år 2000 placera likvida medel i och
utanför Riksgäldskontoret i enlighet med nu
gällande ordning.

4.2 Utgiftsutveckling

Tabell 4.4 Utgiftsutveckling

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

259

113

140

114

116

117

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte lämnat några in-
vändningar i revisionsberättelsen för vare sig
Affärsverket svenska kraftnät eller Statens ener-
gimyndighet, inte heller framfört andra principi-
ellt viktiga synpunkter på verksamhetsområdet.

4.3 Anslag

Al Statens energimyndighet:
Förvaltningskostnader

ITabell 4.5 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		118 048	Anslags- sparande	27 143
1998	Utfall	118 048	Anslags- sparande	27 143
1999	Anslag	113 434	Utgifts- prognos	140 000
2000	Förslag	113 768
2001	Beräknat	115 528 ¹
2002	Beräknat	117 383 ²

¹ Motsvarar 113 768 tkr i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 113 768 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens energimyndighet bildades den 1 januari

1998. Myndighetens ansvar och myndighetsupp-
gifter beskrivs under 4.1. Energimyndigheten an-
svarar helt eller delvis för förvaltningen av föl-
jande anslag på 1999 års statsbudget som ingår i
programmet för en omställning till ett ekologiskt
och ekonomiskt uthålligt energisystem.

Bl Bidrag för att minska elanvändningen

B2 Bidrag till investeringar i elproduktion
från fömybara energikällor

B3 Åtgärder för effektivare energianvänd-
ning

B4 Energiforskning

B5 Energiteknikstöd

B6 Introduktion av ny energiteknik

B7 Energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatser

På tilläggsbudget för 1997 anvisades 30 miljoner
kronor till ramanslaget A7 Kostnader för bildan-
det av en ny energimyndighet. Budgetåret 1998
anvisades 25 miljoner kronor till ramanslaget A2
Kostnader för bildandet av en ny energimyndig-
het. Anslagssparandet från 1997 års anslag har
överförts till 1998 års anslag A2 Kostnader för
bildandet av en ny energimyndighet. Fr.o.m.
budgetåret 1999 förs detta anslag inte upp på
statsbudgeten. Det ingående anslagssparandet år
1999 var 27,2 miljoner kronor. Statens ener-
gimyndighet har prognostiserat att 14 miljoner
kronor kommer att förbrukas år 1999.

Statens energimyndighet är ansvarig myndig-
het för funktionen Energiförsörjning och del-
funktionen Bränsle- och drivmedelsförsörjning
inom det civila försvaret. Funktionen redovisas
under utgiftsområde 6 Totalförsvar.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Regeringens överväganden

I budgetpropositionen för 1998 har redogjorts
för finansieringen av anslaget Al Statens ener-
gimyndighet: Förvaltningskostnader. Det som
sagts om finansieringen ligger fast.

I budgetpropositionen för år 1998 meddelade
regeringen sin avsikt att noga följa upp förvalt-
ningskostnaderna för att tillse att anslaget i
största möjliga utsträckning långsiktigt kan an-
vändas för programverksamheten. Vidare kon-
staterades att för de sakanslag som myndigheten
disponerar till investeringar i ny elproduktion
och energieffektivisering samt till forsknings-
och utvecklingsverksamhet inom det energi-
politiska programmet är det naturligt att en
mindre del av kvarvarande medel inom ramen
kan användas för programanknuten verksamhet,
som till exempel uppföljning och utvärdering. I
regleringsbrev för år 1998 angav regeringen hög-
sta belopp för sådana programanknutna kostna-
der under sakanslagen. I Statens energimyndig-
hets årsredovisning finns uppgifter om utfall och
generellt kan konstateras att möjligheten har ut-
nyttjats för samtliga anslag men i flertalet fall en-

generellt kan konstateras att möjligheten har
utnyttjats för samtliga anslag men i flertalet fall
dast med en mindre del av det tillåtna beloppet.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Statens energimyndighet kan utföra viss avgifts-
finansierad analysverksamhet på uppdrag från
externa beställare. Myndigheten disponerar av-
giftsinkomsterna. En budget för dessa avgiftsin-
komster under anslag för budgetåren
1999 - 2002 redovisas i tabell nedan.

ITabell 4.6 Avgiftsinkomster under anslag |

Tusental kronor

1999

2000

2001

2002

280

300

Slutsatser

Regeringen bedömer att verksamheten har förut-
sättningar att bedrivas ändamålsenligt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

5 Omställning och utveckling av
energisystemet

5.1 Omfattning

Omfattning och ändamål sammanfaller med vad
som redan angetts för 1997 års energipolitiska
program i beskrivningen på utgiftsområdesnivå.

5.2 Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999¹

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

608

1 568

1 106

1 332

1 805

1 621

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

5.3 Anslag

Bl Bidrag för att minska

elanvändning

ITabell 5.2 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		130005	Anslags- sparande	159 995
1998	Utfall	130005	Anslags- sparande	159 995
1999	Anslag	355 000	Utgifts- prognos	286 208
2000	Förslag	105 000
2001	Beräknat	495 000
2002	Beräknat	445 000

Anslaget disponeras för stöd till vissa investe-
ringar för att minska elanvändningen i bostäder

och vissa lokaler samt till investering för om-
byggnad och anslutning av eluppvärmda bygg-
nader till fjärrvärme och stöd till fjärrvärmenätet.
Stöd lämnas i form av bidrag.

Boverket är ansvarigt för stöd enligt förord-
ningen (1997:635) om statligt bidrag till vissa in-
vesteringar för att minska elanvändningen i bo-
städer och vissa lokaler. Länsstyrelserna har
ansvar för att administrera stödet.

Statens energimyndighet ansvarar för stöd en-
ligt förordningen (1997:634) om statligt bidrag
till investering för ombyggnad och anslutning av
eluppvärmda byggnader till fjärrvärme. Länssty-
relserna har ansvar för att administrera stödet.

Regeringens överväganden

Riksdagen godkände år 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utform-
ningen av ett flerårigt program för ett ekologiskt
och ekonomiskt uthålligt energisystem. I pro-
grammet ingår bidrag till vissa investeringar för
att minska elanvändningen i bostäder och vissa
lokaler samt ombyggnad och anslutning av el-
uppvärmda byggnader till fjärrvärme. Riksdagen
godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1, bet.
1997/98:NU2, rskr. 1997/98:133) ekonomiska
ramar för anslaget om sammantaget 1 650 miljo-
ner kronor för perioden 1998 - 2002.

Översyn av utformningen av åtgärderna i syfte att
minska elanvändningen för uppvärmning av bo-
städer och lokaler

Uppföljningen av verksamheten tyder på att åt-
gärderna i syfte att minska elanvändningen för

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

uppvärmning av bostäder och lokaler inte leder
till avsett resultat. Det finns därför behov av att
genomföra förändringar i den del av det energi-
politiska programmet som syftar till att under de
närmaste åren åstadkomma en minskad elan-
vändning och ökad produktion från fömybara
energikällor. Regeringen informerade därför i
den ekonomiska vårpropositionen om sin avsikt
att i budgetpropositionen för år 2000 återkomma
med förslag på hur dessa åtgärder bör utformas
för att bli mer kostnadseffektiva.

För att skapa ekonomiskt utrymme för mer
kostnadseffektiva åtgärder längre fram införde
regeringen våren 1999 begränsningar i behand-
lingen av ansökningar om de befintliga bidragen.

Genom senareläggningen av utbetalningar av
medel skapas ett utrymme för metodutveckling
under år 2000 och säkerställs att de nya åtgärder-
na får tillräckliga ekonomiska resurser.

De aktuella åtgärderna utgör en del av det
program som syftar till att kompensera för
bortfallet av elproduktion till följd av beslutet att
stänga den andra reaktorn i Barsebäck. De för-
ändringar som regeringen nu föreslår är avsedda
att på sikt öka effektiviteten hos åtgärderna.
Därmed ökar förutsättningarna att nå de upp-
satta målen.

Den nya utformningen av åtgärderna syftar
när det gäller utbyggnad av fjärrvärme till att
kostnaderna för konvertering av enskilda fastig-
heter skall kunna sänkas, t ex genom användning
av nya tekniska lösningar. Även när det gäller bi-
draget till konvertering från eluppvärmning till
individuell bränsleeldning syftar förändringen till
lägre kostnader för den enskilda fastigheten.

Resultatinformation

Fjärrvärme

Till länsstyrelserna inkomna ansökningar som
ännu inte har behandlats vad gäller fjärrvärmean-
slutning omfattar ca 307 miljoner kronor (t.o.m.
april 1999). Energimyndigheten har i tre om-
gångar under 1998 fördelat totalt 270 miljoner
kronor till länsstyrelserna, varav 170 miljoner
kronor avser utbetalningar under 1999. I den
andra omgången som fördelades i juni 1998 tog
myndigheten hänsyn till dels skillnad i efterfrå-
gan mellan länen och dels vilken typ av bostäder
som ansökningarna avser. Län med många ären-
den avseende småhus har prioriterats.

Konvertering av direktelvärmda småhus prio-
riteras av flertalet länsstyrelser. Av beslutat stöd

har 43 procent (av antalet lägenheter) avsett
småhus medan 57 procent (av antalet lägenheter)
avsett flerbostadshus.

Linder perioden fram till den 31 december
1998 hade länsstyrelserna beslutat om stöd mot-
svarande ca 91 miljoner kronor. Statens ener-
gimyndighet har uppskattat att hittills beviljade
bidrag kan leda till en minskning av den årliga
elanvändningen för uppvärmning med ca
50 GWh från och med innevarande år. Hittills
inkomna ansökningar om bidrag för anslutning
till fjärrvärme omfattar ca 260 miljoner kronor
och har av Statens energimyndighet beräknats
kunna leda till en minskning av den årliga elan-
vändningen med 250 GWh.

Av den totala kostnaden för konvertering har i
genomsnitt 33 procent täckts av bidrag. Kostna-
den för konvertering per hus har sedan stödet
infördes minskat med i storleksordningen
10-15 procent. Om målet med bidraget skall
kunna nås måste dock kostnaden sänkas ytterli-
gare.

Regeringen har den 17 juni 1998 genom änd-
ring av regleringsbrev beslutat om beställnings-
bemyndigande för Statens energimyndighet
omfattande 225 miljoner kronor för år 1998.

Konvertering till individuell bränsleeldning

Det totalt beviljade beloppet uppgick till 101,7
miljoner kronor per den 31 december 1998. Av
de totalt 4 641 beviljade ärendena var konverte-
ring till ved-, flis- eller pelletspanna 2 514 st och
1 669 st värmepumpar.

Det genomsnittliga bidraget per lägenhet är
för småhusärenden 20 673 kr. För flerbostadshus
och lokaler är det genomsnittliga bidraget per
ärende 94 545 kr. Av de ärenden där bidrag be-
viljats utgör konvertering från direktverkande el
81 procent. Den vanligaste boendetypen som be-
viljats medel är egnahem, 96 procent. De vanli-
gaste typerna av uppvärmningsform både bland
ansökningar och bland beviljade bidrag är ved-,
flis- eller pelletspanna samt värmepump. Bover-
ket har uppskattat att hittills beviljade bidrag kan
leda till en minskning av den årliga elanvänd-
ningen för uppvärmning med 105 GWh.

Eleffektminskande åtgärder

Det totala antalet beviljade ansökningar uppgår
till 16 098 (per den 20 april 1999) motsvarande
ett belopp på knappt 150 miljoner kronor. Av de
ärenden där bidrag har beviljats utgörs drygt
73 procent av direktverkande elvärme. Den van-
ligaste bostadstypen där bidrag beviljats är egna-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

hem. Den vanligaste åtgärden både vad gäller
antal ansökningar och beviljade bidrag är effekt-
vakt i kombination med kompletterande värme-
källa. Det genomsnittliga bidraget per ansökan är
9 270 kr och per lägenhet ca 9 155 kr.

Boverket har uppskattat att hittills beviljade
bidrag motsvarar en minskning av effektbehovet
på omkring 50 MW och en minskning av elan-
vändningen för uppvärmning med 27 GWh (per
den 31 december 1998). När det gäller effekten
motsvarar den angivna minskningen skillnaden
mellan effekten motsvarande huvudsäkringen
före bidrag och huvudsäkring efter bidrag. Av

det följer att den beräknade effektminskningen
kan skilja sig högst väsentligt från verklig minsk-
ning av effekten.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringen bör få möjlighet att göra åtaganden
även efter det aktuella budgetåret och fördela
åtaganden över femårsperioden enligt nedanstå-
ende tabell. Riksdagen bör bemyndiga regering-
en att besluta om sådana åtaganden. Högsta be-
lopp enligt tabell 5.3.

ITabell 5.3 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	-	189 995	203 787	-	-
Nya förpliktelser	320 000	300 000	342 000	-	-
Infriade förpliktelser*	-130005	-286 208	-245 787	-150 000	-150 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	189 995	203 787	300 000	-	-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	355 000	300 000	300 000	-	-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Slutsatser

Anslaget omfattar kortsiktiga åtgärder med syfte
att minska användningen av el för uppvärmning
av bostäder och lokaler. Enligt riktlinjerna i 1997
års energipolitiska beslut innefattar åtgärderna
stöd till ökat utnyttjande av fjärrvärme, stöd till
konvertering från eluppvärmning med direkt-
verkande el till annan distributionsform samt
stöd till eleffektminskande åtgärder.

Målet med de två först nämnda åtgärderna är
att minska användningen av el för uppvärmning
av bostäder och lokaler. Målet med den sist
nämnda åtgärden är att minska effektuttaget i
småhus vid maxlast. Målet för stödet till
fjärrvärmeutbyggnad är att elanvändningen skall
minska med totalt 1,5 TWh under en period av
fem år.

De utvärderingar som genomförts tyder på att
med den nuvarande utformningen kan problem
uppstå med att nå målen. (Se avsnitt 3.3.3). Ut-
över detta medför de låga elpriserna att den pri-
vatekonomiska lönsamheten för de investeringar
som omfattas av anslaget Bl är alltför dålig. Re-
geringen har därför i 1999 års ekonomiska vår-
proposition gjort bedömningen att det finns be-
hov av vissa förändringar av de kortsiktiga
åtgärderna för att nå en bättre måluppfyllelse.

Som redovisats i den ekonomiska vårproposi-
tionen för 1999 har en omfördelning av anslags-
belopp gjorts över tiden. Omfördelningen inne-
bar att medel flyttades från år 1999 respektive år
2000 till år 2001 respektive år 2002. Beslutet in-
nebär att tillgången på medel under år 2000 är
relativt begränsad för att sedan öka väsentligt
under åren 2001 och 2002. Samtidigt påtalade re-
geringen ett behov av att se över utformningen
av åtgärderna för minskad elanvändning i bostä-
der och lokaler. Enligt den ekonomiska vårpro-
positionen skall regeringen lämna förslag till
framtida utformning av åtgärderna i syfte att
minska elanvändningen för uppvärmning av bo-
städer och lokaler i budgetpropositionen för år
2000.

Anslaget uppgår under år 2000 till totalt
105 miljoner kronor. Av dessa skall ca 50 miljo-
ner kronor reserveras för utbetalningar som följd
av redan fattade beslut samt eventuella utbetal-
ningar som följd av prövning av de ärenden som
inkommit senast den 20 april 1999.

Mot bakgrund av de energipolitiska målen och
vad som sagts ovan föreslår regeringen att verk-
samheten under år 2000 främst skall inriktas på
utvecklingsprojekt. Detta kan innefatta ny tek-

nik, nya systemlösningar, nya metoder för t.ex.
samordnad upphandling. Målet med projekten
skall vara att uppnå kostnadsminskningar.

Härutöver bör stöd lämnas till utbyggnad av
fjärrvärmenät, vilket utvecklas närmare nedan.

Insatser för minskat effektuttag vid höglastperiod
avskaffas

Då det gäller bidrag till kompletterande värme-
källa var ett syfte att effektuttaget under dagtid
d.v.s. under höglastperiod skulle minska. Den
uppföljning som har genomförts tyder dock på
att åtgärden endast har en marginell effekt på
eleffektbehovet under maxlast. Orsaken är att
det minskade effektbehovet som blir resultatet
av installation av exempelvis en kamin inträffar
vid en tidpunkt som inte sammanfaller med tid-
punkten för det maximala effektbehovet i det
nationella elsystemet. Eftersom bidraget endast
har en marginell effekt bör stödet till åtgärder för
minskat effektuttag tas bort.

Främjande av användning av ny teknik samt nya
metoder

Såsom framgått ovan anser regeringen att verk-
samheten under år 2000 främst bör inriktas på
utveckling. Detta gäller även stödet för konver-
tering till fjärrvärme. Regeringen föreslår att stö-
det under år 2000 ges en sådan inriktning att ut-
nyttjande av ny teknik och nya metoder främjas.
Sådan ny teknik kan vara s.k. fyrrörsteknik, när-
värme, nya systemlösningar etc. Teknik som in-
nebär kostnadssänkningar skall prioriteras. Bi-
dragsberättigad är vad avser bidrag till åtgärder i
fastigheten även fortsättningsvis fastighetsäga-
ren. Syftet med att under en begränsad period
utforma åtgärden på detta sätt är att främja den
utveckling av ny och billigare teknik som är nöd-
vändig.

Delkonvertering

Regeringen gör bedömningen att delkonverte-
ring är ett möjligt sätt att sänka kostnaderna för
installation av annat distributionssystem. Det
skulle sannolikt också stimulera till konvertering
med nya typer av tekniska lösningar.

En svårighet är dock att klart definiera vad
som kan accepteras som delkonvertering. Om
detta inte kan definieras är det omöjligt att be-
döma hur stor elminskningen kan bli som en
följd av bidraget och därmed inte heller möjligt
att bedöma kostnadseffektiviteten. Det är inte
önskvärt att begränsa stödet till någon viss tek-
nik vad avser värmekällan eller att låta bidraget

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

omfattas av detaljerade tekniska regler. Rege-
ringen föreslår därför att ett projekt genomförs
med syfte att klargöra förutsättningarna för del-
konvertering. Projektet kan omfatta försöks-
verksamhet som studier med utgångspunkt i ge-
nomförda delkonverteringar. Förändringar i
regelverket skulle kunna genomföras då resultat
av projekten föreligger.

Samordnad upphandling

Regeringen förslår att förutsättningarna för sam-
ordnad upphandling i Sverige skall utredas. Ut-
redningen kan omfatta provverksamhet. I upp-
draget skall ingå att utreda olika aktörers roll,
förutsättningar i förhållande till konkurrenslag-
stiftning och lagen om offentlig upphandling.
Uppdraget skall genomföras i samverkan med
branschen och berörda myndigheter.

Stöd till utbyggnad av fjärrvärmenät

Enligt 1997 års energipolitiska proposition utgör
stöd till utbyggnad av fjärrvärmenät en del av åt-
gärderna för att främja utnyttjande av fjärrvärme.
Då det gäller detta stöd har ett förslag till för-
ordning för bidraget godkänts av EU-
kommissionen våren 1999. I avvaktan på den nu
aktuella översynen av samtliga åtgärder i syfte att
minska elanvändningen för uppvärmning av bo-
städer och lokaler har dock förordningen ännu
inte utfärdats.

Regeringen föreslår att delar av anslaget Bl för
år 2000 används för ändamålet utbyggnad av
fjärrvärmenät. Bidraget skall främja ett ökat
kraftvärmeutnyttjande, t.ex. stöd till samman-
koppling av fjärrvärmenät. Det bör dessutom
kunna utnyttjas i samband med stöd till anslut-
ning av fastigheter till fjärrvärmenätet.

Solvärme

Enligt den ekonomiska vårpropositionen (prop.
1998/99:100) skall regeringen inför budgetpro-
positionen för 2000 analysera formerna för ett
investeringsstöd till solvärme. En utgångspunkt
är att ett tidsbegränsat stöd skall kunna införas
om det bedöms ändamålsenligt med hänsyn till
de energipolitiska målen.

Ett långsiktigt mål med det energipolitiska
programmet är att sänka kostnaden för ny ener-
giteknik bl.a. för utnyttjande av fömybara ener-
gikällor. Inom ramen för de långsiktiga åtgärder-
na i 1997 års energipolitiska program finns
möjligheter att främja utveckling av solenergi-
teknik. Det är emellertid angeläget att komplet-
tera dessa med ytterligare åtgärder för att sänka

kostnaderna även för marknadsnära teknik. Prin-
ciperna för sådana åtgärder bör utformas inom
ramen för ett avtal mellan den berörda branschen
och staten. Regeringen föreslår att ett tidsbe-
gränsat investeringsstöd till termisk solvärme
införs under förutsättning att ett sådant avtal kan
åstadkommas. Ett viktigt krav är att stödet ut-
formas så att kostnaden på sikt sänks. Genom
avtalet skapas incitament för en långsiktig, eko-
nomiskt hållbar utveckling av branschen. Stödet
skall konstrueras inom ramen för anslaget Bl.
Stödet bör omfatta samma tidsperiod som de öv-
riga åtgärderna under anslaget d.v.s. fram till och
med år 2002. Mot bakgrund av de tidigare erfa-
renheterna av stöd till solvärme är det av särskild
vikt att vid utformningen av stödet skapa förut-
sättningar för uppföljning och utvärdering.

Införandet av stödet inom ramen för detta an-
slag innebär att något mindre resurser kommer
att kunna användas för övriga kvarvarande åtgär-
der.

B2 Bidrag till investeringar i
elproduktion från fömybara
energikällor

Tabell 5.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor		56 599	Anslags- sparande	238 153
1998	Utfall	56 599	Anslags- sparande	238 153
1999	Anslag	135 000	Utgifts- prognos	100 000
2000	Förslag	95 000
2001	Beräknat	345 000
2002	Beräknat	188 000

Anslaget disponeras för bidrag till vissa investe-
ringar inom energiområdet. Stödet lämnas i form
av bidrag till investeringar i biobränslebaserad
kraftvärme, vindkraftverk och småskalig vatten-
kraft samt för utveckling och provning av ett
upphandlingsförfarande för ny teknik för elpro-
duktion med fömybara energislag. Investering-
arna i småskalig vattenkraft torde i huvudsak
komma att gälla utnyttjande av redan befintliga
regleringar samt förbättrad turbinteknik.

Förordningen (1998:22) om statligt stöd till
vissa investeringar inom energiområdet trädde i
kraft den 15 februari 1998. I förordningen finns
bestämmelser om stöd till investeringar i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk och
småskalig vattenkraft.

Vad gäller upphandling av ny eiproduktions-
teknik så har det förslag till förordning som tidi-
gare anmälts till Europeiska kommissionen för
granskning enligt statsstödsreglerna återkallats.
Det metodutvecklingsarbete som f.n. bedrivs av
Energimyndigheten för detta stöd har tillsam-
mans med Europeiska kommissionens arbete
med ett direktiv för förnybar energiproduktion
visat på behovet av en vidareutveckling av stödets
utformning. Av detta skäl kommer ett nytt för-
slag till förordning att tas fram.

Regeringens överväganden

Riksdagen godkände år 1997 (prop. 1996/97:84,
1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utformning-
en av ett flerårigt program för ett ekologiskt och
ekonomiskt uthålligt energisystem. I program-
met ingår bidrag till investeringar i biobränsleba-
serad kraftvärme, vindkraft och småskalig vat-
tenkraft samt för utveckling av ett
upphandlingsförfarande för ny teknik för elpro-
duktion med fömybara energislag. Riksdagen
godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1,
utg.omr. 21, bet. 1997/98:NU2, rskr.
1997/98:133) ekonomiska ramar för anslaget om
sammantaget 920 miljoner kronor för perioden
1998-2002.

Resultatinformation

Stöd till vindkraft och biobränslebaserad
kraftvärme sedan 1991

De investeringsstöd som infördes inom ramen
för 1991 års energipolitiska program för
biobränslebaserad kraftvärme, solvärme och
vindkraft avslutades under år 1996.

Driftdata från vindkraftsprojekten under de
fyra senaste åren framgår i tabell 5.5.

Tabell 5.5 Vindkraft i Sverige under åren 1994 - 1998

År	1994	1995	1996	1997	1998
Totalinstallerad effekt (MW)¹’	35	64	105	121	174
Elproduktion TWh')	0,07	o.ll	0,14	0,20	0,30
Antal verk¹)	157	219	303	334	421
Tillkommande verk under året	62	84	31¹)	87²)	74²)
Antal verk som beviljats stöd²⁾					143

^Enligt statistik från Vattenfall

^Enligt Energimyndighetens statistik och beräkningar

Av tabellen framgår att under perioden har anta-
let aggregat nästan trefaldigats samtidigt som den
totala installerade effekten för de svenska vind-
kraftverken ökat i det närmaste fem gånger.
Denna utveckling kan sannolikt till största delen
tillskrivas det statliga programmet.

Vad gäller stödet till biobränslebaserad kraft-
värme följs effekterna av 1991 års energipolitiska
program upp utifrån driftstatistik från anlägg-
ningar som beviljats stöd inom detta program.
Sammanlagt beviljades under 1991 - 1996 1 000
miljoner kronor till totalt 44 anläggningar varav
16 var biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar
kopplade till fjärrvärmesystem och industriellt
mottryck. Driftsdata för driftåren 1996 - 1998
för dessa 16 anläggningar visas i tabell 5.6.

Tabell 5.6 Driftstatistik, kraftvärme och industriellt 1 mottryck åren 1996 - 1998 1
Kraftvärme ångturbin; nya anläggningar	Driftår 1996	Driftår 1997	Driftår 1998
Antal anläggningar	15	16	16
Installerad eleffekt, MW	259	302	302
Beräknad elproduktion enligt ansökan, GWh	1 188	1 326	1 326
Beräknad fullasttid enligt ansökan, timmar	4 590	4 390	4 390
Beräknad värmeproduktion enligt ansökan, GWh	2 394	2 664	2 664
Utfall elproduktion, GWh	810	806	936
Utfall värmeprouktion, GWh	2 167	2 832	2 976
Utfall utnyttjandetid el- produktion, timmar	3 127	2 669	3 100

Av tabellen framgår att den årliga elproduk-
tionskapaciteten i anläggningarna uppgår till
drygt 1 300 GWh, dvs. 1,3 TWh. Utfallet av el-
produktion och utnyttjandetid är dock lägre än

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

det beräknade, vilket kan ha påverkats av ändrad
strategi vid ägarbyten samt utifrån nya förutsätt-
ningar efter elmarknadsreformen.

1997 års energipolitiska program

Bidrag till investeringar i biobränslebaserad kraft-
värme

Drygt 20 ansökningar om bidrag har inkommit
till Statens energimyndighet. De ansökta belop-
pen uppgår sammanlagt till närmare 1 500 miljo-
ner kronor, vilket är avsevärt högre än det be-
lopp, 450 miljoner kronor, som har anvisats för
investeringsstödet under den femåriga program-
perioden.

Hittills har sex anläggningar beviljats bidrag.
De sex projekt som beviljats bidrag svarar enligt
uppgifter i ansökningarna för 48,8 procent av
målet på 750 GWh och tar i anspråk 48,2 procent
av den totala bidragsvolymen på 450 miljoner
kronor. Den genomsnittliga utnyttjandetiden
blir enligt ansökningarna 4 340 timmar och
kostnadseffektiviteten 1,68 kWh per bidragskro-
na. Med de ansökningar som inkommit till Ener-
gimyndigheten bedöms det uppsatta målet kun-
na nås.

Bidrag till investeringar i vindkraftverk

Statens energimyndighet har under 1998 beviljat
bidrag för 143 vindkraftsaggregat varav 74 har
varit färdigställda före utgången av år 1998. Uti-
från de ansökningar som beviljats stöd bedömer
Energimyndigheten att den installerade effekten
kommer att öka med 101 MW och elproduktio-
nen med 225 GWh. Under året har bidrag bevil-
jats med 74,9 miljoner kronor samt därutöver
62,9 miljoner kronor av 1999 års medel. Ytterli-
gare 14 ansökningar om sammanlagt 35 aggregat
motsvarande 82 GWh och ett stöd om 60 miljo-
ner kronor finns inneliggande hos Energimyn-
digheten.

Inom ramen för de medel som anvisats för bi-
drag till investeringar i elproduktion från förny-
bara energikällor finansierar Energimyndigheten
ett antal programanknutna projekt med syfte att
öka möjligheten för vindkraft att utnyttjas på ett
miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt. Exem-
pel på sådana projekt är vindkraft i harmoni med
landskapet, inventering av områden med riksin-
tresse för vindkraft och etablering av vindkraft i

områden av intresse för försvaret.

Bidrag till investeringar i smäskaliga vattenkraft-
verk

I regleringsbrevet för 1999 har Statens ener-
gimyndighet fått i uppdrag att i samråd med Fis-
keriverket, Naturvårdsverket och övriga berörda
myndigheter ta fram riktlinjer för miljöanpassad
vattenkraft, samt analysera hur dessa riktlinjer
kan komma att påverka möjligheterna att för-
verkliga målet med programmet. Detta uppdrag
redovisades den 1 april 1999 och innehåller en
precisering av de kriterier/miljökrav små vatten-
kraftverk skall uppfylla för att komma i fråga för
investeringsbidrag. Dessa kriterier innebär att i
princip bara effektivisering, ombyggnad eller
återuppbyggnad av befintliga anläggningar kan
komma ifråga för bidrag. Anläggningen skall va-
ra av typen strömkraftverk och i vissa fall skall
vandringsväg för fisk anordnas. En gällande vat-
tendom måste finnas.

Hittills har drygt 20 ansökningar om bidrag
inkommit till Energimyndigheten. Flertalet av
dessa ansökningar motsvarar de krav som ställts
upp för miljöanpassad vattenkraft. Efter det att
kraven tagits fram har beslut om stöd fattats för
sju anläggningar. Förväntade ansökningar om
bidrag är f.n. betydligt lägre än anvisade medel.

Bidrag till investeringar i upphandling av ny el-
produktionsteknik

Energimyndigheten skall utveckla ett upphand-
lingsförfarande i syfte att på sikt reducera kost-
naderna för elproduktion från fömybara energi-
källor. Verksamheten har inletts med
utvecklingsarbete. Det metodutvecklingsarbete
som f.n. bedrivs av Energimyndigheten för detta
stöd har tillsammans med det arbete som pågår
inom EU med framtagning av direktiv för för-
nybara energikällor visat på behovet av en vida-
reutveckling av stödets utformning.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

\|Tabell 5.7 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	-	207 781	254 325
Nya förpliktelser	264 380	146 544	428 675	-	-
Infriade förpliktelser*	-56 599	-100 000	-150 000	-345 000	-188 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	207 781	254 325	533 000	-	-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	705 000	570 000	533 000	■	-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Slutsatser

Enligt 1997 års energipolitiska beslut är målet för
bidraget till investeringar i vindkraftverk en ökad
årlig elproduktion från landbaserad vindkraft
med 0,5 TWh inom fem år. Bidraget till investe-
ringar i småskalig vattenkraft bedömdes leda till
att en ökad årsproduktion om 0,25 TWh el skulle
kunna tillkomma inom fem år. Bidraget till in-
vesteringar i biobränslebaserad kraftvärme be-
dömdes medföra en kraftvärmeutbyggnad mot-
svarande ca 0,75 TWh el per år.

Regeringen bedömer att verksamheten har
förutsättningar att bedrivas ändamålsenligt.

Regeringen anser att en omfördelning av ra-
manslaget över tidsperioden 2000 - 2002 bör gö-
ras. En större del av anslaget bör användas under
senare delen av perioden. I detta sammanhang
bör nämnas att omfördelningen inte hindrar
myndigheten från att fatta beslut i bidragsären-
den. Genom de beställningsbemyndiganden som
regeringen föreslår kommer beslut att kunna
fattas, även om utbetalningarna senareläggs.

B3 Åtgärder för effektivare
energianvändning

\|Tabell 5.8 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		63 293	Anslags- sparande	27 205
1998	Utfall	63 293	Anslags- sparande	27 205
1999	Anslag	65 000	Utgifts- prognos	73 000
2000	Förslag	65 000
2001	Beräknat	119 000
2002	Beräknat	111 000

Anslaget disponeras för åtgärder för en effektiva-
re energianvändning i enlighet med riktlinjerna i
1997 års energipolitiska beslut. Anslaget omfat-
tar teknikupphandling, information, utbildning,

provning, märkning och certifiering samt kom-
munal energirådgivning. Statens energimyndig-
het ansvarar för samtliga delverksamheter utom
provning, märkning och certifiering som Kon-
sumentverket ansvarar för.

Förordning (1999:344) om statligt bidrag till
teknikupphandling av energieffektiv teknik och
ny energiteknik trädde i kraft den 1 juli 1999. I
förordningen finns bestämmelser om stöd till
teknikupphandling inom ramen för 1997 års
energipolitiska program.

Regeringens överväganden

Riksdagen godkände år 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utform-
ningen av ett flerårigt program för ett ekologiskt
och ekonomiskt uthålligt energisystem. I pro-
grammet ingår information och utbildning, tek-
nikupphandling av energieffektiv teknik, prov-
ning, märkning och certifiering av
energikrävande utrustning samt kommunal
energirådgivning. Riksdagen godkände hösten
1997 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 21, bet.
1997/98:NU2, rskr. 1997/98:133) ekonomiska
ramar för anslaget om sammantaget 446 miljoner
kronor för perioden 1998 - 2002.

Resultatinformation

I samband med 1991 års energipolitiska riktlinjer
anslogs medel för åtgärder i syfte att stimulera
till en effektivare energianvändning.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) om rikt-
linjer för energipolitiken skall de tidigare årens
insatser för effektivare energianvändning fort-
sätta i delvis nya former. Det nya anslaget avser
åtgärder för effektivare energianvändning och
skall i kombination med ett utvidgat europeiskt

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

samarbete för energieffektivisering bidra till att
ytterligare minska användningen av el och öka
hushållningen med energi.

Information, utbildning
Verksamheten omfattar information och utbild-
ning samt bidrag till särskilda informationspro-
jekt.

Under året har Statens energimyndighet tagit
fram faktablad, skrifter och broschyrer som rik-
tar sig till installatörer, hushåll, återförsäljare,
kommunala aktörer, industri och service. I
dagsläget saknas uppgifter om spridningen av
myndighetens publikationer men system för
detta planeras att bli infört under 1999. Myndig-
heten har också deltagit i mässor.

Myndigheten har gett 30 projekt bidrag för
särskilda informations- och utbildningsprojekt.
Medel har lämnats till branschorganisationer, fö-
retag, regionala energikontor samt kommuner
och kommunala organ.

En effekt av informationsinsatser som ge-
nomförts är att kunskapen om EU:s märkning av
vitvaror har ökat hos målgruppen. Dessutom har
det skett en ökning av försäljning av energief-
fektiva kylskåp och frysar mellan 1996 och 1998.
Underlag för att bedöma betydelsen av statens
insats för denna förändring saknas dock. Gene-
rellt kan sägas att det är svårt att värdera insat-
serna i termer av sparad energi eller förändringar
i medvetenhet eller beteende eftersom sådana
förändringar beror av flera externa faktorer. Då
det gäller beteendeförändringar sker dessa dess-
utom över en längre tidsperiod.

Teknikupphandling

Under 1998 har Statens energimyndighet drivit
totalt 17 projekt rörande teknikupphandling. Av
dessa är två nystartade under 1998. Fyra upp-
handlingar har avslutats under året. Det finns en
stor bredd då det gäller vilka aktörer som bevil-
jats bidrag. Dessa är främst branschorganisatio-
ner, privata företag, statliga företag och kom-
munla företag. Dessutom har energimyndig-
heten bidragit till samfinansiering av vissa inter-
nationella projekt.

De teknikupphandlingar som har avslutats be-
rör styr- och reglerteknik samt effektiva elmoto-
rer. Dessa teknikupphandlingar har på kort sikt
resulterat i energieffektiva produkter med högre
kvalitet och lägre pris respektive högre energief-
fektivitet. Effekten av verksamheten visar sig
först på längre sikt då spridningen av resultatet
kan mätas.

Dessutom har Energimyndigheten haft akti-
viteter som syftat till att sprida information om
resultaten av teknikupphandlingar som avgjordes
före 1998.

Provning, märkning, certifiering

En annan viktig del av verksamheten är provning
och märkning. Konsumentverket, som ansvarar
för provning och märkning, har under år 1998
följt upp butikernas och leverantörernas efter-
levnad av den obligatoriska energimärkningen
samt utfört provning avseende energi för en rad
produkter. Dessutom har Konsumentverket
provat energiutrustning för enskilda hus samt
initierat arbete för att få fram metoder att mäta
utsläpp till miljön från kaminer. Konsumentver-
ket har spridit den kunskap som byggts upp in-
om verksamheten genom tidskrifter, informa-
tionsblad, anordnade av kurser och konferenser.
Konsumentverket har också tagit fram mark-
nadsöversikter över energieffektiva produkter.

På samma sätt som för övriga åtgärder för ef-
fektivare energianvändning är det svårt att sär-
skilja effekterna av statens insatser på detta om-
råde från annan påverkan på utvecklingen. Det
går inte att se något omedelbart samband mellan
provning, märkning samt certifiering och ökad
användning av energieffektiv utrustning. Där-
emot har verksamheten effekt i kombination
med informationsinsatser som t.ex. publicering
av marknadsöversikter över energieffektiva pro-
dukter. Sådana kombinerade insatser har en po-
sitiv effekt på förbrukningsmönstret av de aktu-
ella produkterna.

Kommunal energirådgivning

Under 1998 har 267 kommuner beviljats bidrag
för kommunal energirådgivning. Totalt har ca
44,6 miljoner kronor beviljats i bidrag. Ener-
gimyndigheten har också genomfört informa-
tionsinsatser riktade till energirådgivarna. Ge-
nom samarbetet mellan Energimyndigheten och
energirådgivarna kan resurserna utnyttjas effek-
tivt för att bistå allmänheten med information
och kunskap.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringen bör få möjlighet att göra åtaganden
även efter det aktuella budgetåret och fördela
åtaganden över femårsperioden enligt nedanstå-
ende tabell. Riksdagen bör bemyndiga regering-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

en att besluta om sådana åtaganden. Högsta be-
lopp enligt tabell 5.9.

ITabell 5.9 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	-	3 387	3 387	-	-
Nya förpliktelser	66 680	73 000	94 613	-	-
Infriade förpliktelser*	-63 293	-73 000	-73 000 •	-25 000	-
Utestående förpliktelser vid årets slut	3 387	3 387	25 000	-	-
ErhåIIen/föreslagen bemyndiganderam	-	21 400	25 000	-	-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Slutsatser

Regeringen bedömer att det finns förutsättning-
ar att bedriva en ändamålsenlig verksamhet

I budgetpropositionen för 1999 föreslog rege-
ringen att en omfördelning av ramanslaget över
tidsperioden 1999 - 2002 skulle göras. Det inne-
bar att anslagsbeloppet under vart och ett av åren
1999 och 2000 minskades med 25 miljoner kro-
nor, jämfört med de beräknade anslagsbelopp
som angavs i budgetpropositionen för 1998, för
att sedan öka med 25 miljoner kronor under vart
och ett av åren 2001 och 2002. Riksdagen god-
kände regeringens förslag. Regeringen kvarstår
vid denna bedömning. I detta sammanhang bör
nämnas att omfördelningen inte hindrar myn-
digheten från att fatta beslut i bidragsärenden.
Genom de beställningsbemyndiganden som re-
geringen föreslår kommer beslut att kunna fattas
även om utbetalningarna senareläggs.

B4 Energiforskning

Tabell 5.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor		243 592	Anslags- sparande	299 680
1998	Utfall	243 592	Anslags- sparande	299 680
1999	Anslag	398 056	Utgifts- prognos	242 610
2000	Förslag	401 758
2001	Beräknat	430 977
2002	Beräknat	461 758

Anslaget disponeras för bidrag till stöd för
forskning och utveckling på energiområdet.

Naturvetenskapliga Forskningsrådet, Teknikve-
tenskapliga Forskningsrådet, Byggforskningsrå-
det, Kommunikationsforskningsberedningen
och Statens energimyndighet disponerar delar av
anslaget. Statens energimyndighet ansvarar för
redovisningen av den verksamhet som finansie-
ras över anslaget. Förordningen (1998:222) om
stöd till energiforskning trädde i kraft den 15 ju-
ni 1998. I förordningen finns bestämmelser om
stöd till energiforskning i enlighet med 1997 års
energipolitiska beslut.

Regeringens överväganden

Riksdagen godkände år 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utform-
ningen av ett sjuårigt program för ett ekologiskt
och ekonomiskt uthålligt energisystem. I pro-
grammet ingår stöd till energiforskning, forsk-
ning om energisystemet, forskningsamarbete
med länderna i Östersjöregionen och etanolpro-
duktion från skogsråvara. Riksdagen godkände
hösten 1997 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 21, bet.
1997/98: NU2, rskr. 1997/98:133) ekonomiska
ramar för anslaget om sammantaget 2 800 miljo-
ner kronor för perioden 1998 - 2004.

Regeringen har slagit fast att Sverige skall vara
ett föregångsland i omställningen till hållbar ut-
veckling. Såväl ur ett energipolitiskt som ur ett
närings- och transportpolitiskt perspektiv är det
en strategiskt avgörande fråga att minska utsläp-
pen från transportsektorns energianvändning.
Under perioden 2000 - 2005 kommer därför
100 miljoner kronor att disponeras från anslaget
för ett utökat samarbete med svensk fordonsin-
dustri kring utveckling av mer miljövänliga och
energieffektiva fordon.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Regeringen har vidare konstaterat att regionala
tillväxtavtal för åren 2000 - 2002 omfattar åtgär-
der inriktade på energiproduktion och teknikut-
veckling. Anslaget får disponeras för att medfi-
nansiera sådana åtgärder.

Resultatinformation

Under år 1998 har totalt 330,3 miljoner kronor
fördelats till energiforskning. Anslaget används i
huvudsak till att finansiera forskning vid univer-
sitet och högskolor. Stöd över anslaget täcker
vanligen 100 % av projektkostnaderna. Viss
medfinansiering från andra statliga finansiärer

och samfinansiering från näringslivet förekom-
mer dock.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att
i samband med stöd till energiforskning göra
åtaganden även efter det akuella budgetåret. Så-
dana bemyndiganden behövs även för år 2000 för
att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i
forsknings- och utvecklingsarbetet. Riksdagen
bör bemyndiga regeringen att besluta om sådana
åtaganden. Högsta belopp enligt tabell 5.11.

Tabell 5.11 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Tusental kronor

	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002- beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	170 697	231 531	358 921	-	-
Nya förpliktelser	304 426	370 000	1 182 486	-	-
Infriade förpliktelser*	-243 592	-242 610	-341 407	-401 000	-799 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	231 531	358 921	1 200 000	-	-
Erhällen/föreslagen bemynd iganderam	870 000	1 199 056	1 200 000	-	-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Slutsatser

Enligt 1997 års energipolitiska beslut skall insat-
serna för forskning och utveckling bidra till en
ekologiskt och ekonomiskt uthållig samhällsut-
veckling. Såväl den tillämpade som den grund-
läggande energiforskningen skall bidra till denna
utveckling. Den internationella forskningen skall
bevakas för att resultaten skall kunna utnyttjas
nationellt.

Regeringen bedömer att verksamheten har
förutsättningar att bedrivas ändamålsenligt.

B5	Energiteknikstöd
Tabell 5.12 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor
1998	Utfall	65 716	Anslags- sparande	401 330
1999	Anslag	130 000	Utgifts- prognos	154 000
2000	Förslag	130 000
2001	Beräknat	130 000
2002	Beräknat	130 000

Anslaget disponeras för stöd till utveckling av ny
energiteknik i företag och branscher. Forsk-
ningsinsatser som är strategiska för teknikut-
vecklingen skall genomföras i samverkan mellan
staten och näringslivet. Förordningen (1998:653)
om statligt stöd till energiteknik trädde i kraft
den 15 juli 1998. I förordningen finns bestäm-
melser om stöd till ny energiteknik i enlighet
med 1997 års energipolitiska beslut.

Regeringens överväganden

Riksdagen godkände år 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utform-
ningen av ett sjuårigt program för ett ekologiskt
och ekonomiskt uthålligt energisystem. I pro-
grammet ingår stöd till utveckling av ny energi-
teknik i företag och branscher. Riksdagens beslut
år 1997 om energipolitiken och statsbudgeten för
budgetåret 1998 innebar en förstärkning av
Energiteknikfonden då en ekonomisk ram för
anslaget om sammantaget 870 miljoner kronor
för perioden 1998 - 2004 godkändes. Utan att på
något sätt ändra inriktning på verksamhetens
omfattning beslutade riksdagen i beslutet om
1998 års ekonomiska proposition (prop.

1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr
1997/98:317) att den från Energiteknikfonden
finansierade verksamheten skall finansieras di-
rekt över det här aktuella ramanslaget som dis-
poneras av Statens energimyndighet. Anslaget
bör fortsatt bidra till att främja konkurrens-
neutralt samarbete. Det finns ett behov av att
formerna för kunskapsöverföring mellan forsk-
ningssamhället, energiproducenterna och de fö-
retag som utvecklar energiteknik förstärks och
vidareutvecklas. Bidrag från anslaget bör även i
fortsättningen kunna lämnas med högst 50 % av
kostnaden för investeringar eller forsknings-
samarbete. Undantagsvis bör dock energiforsk-
ningsanslaget liksom hittills kunna kombineras
med stöd från det här aktuella anslaget så att den
totala stödnivån blir högre. Det kan gälla för ut-
veckling av samhällelligt angelägen teknik där
den ekonomiska drivkraften saknas för företagen
på kort sikt.

Regeringen har slagit fast att Sverige skall vara
ett föregångsland i omställningen till hållbar ut-
veckling. Såväl ur ett energipolitiskt som ur ett
närings- och transportpolitiskt perspektiv är det
en strategiskt avgörande fråga att minska utsläp-
pen från transportsektorns energianvändning.
Under perioden 2000 - 2005 kommer därför
200 miljoner kronor att disponeras från anslaget
för ett utökat samarbete med svensk fordonsin-
dustri kring utveckling av mer miljövänliga och
energieffektiva fordon.

Resultatinformation

Under år 1998 har totalt 152 miljoner kronor
fördelats från Energiteknikfonden. Anslaget an-
vänds till att finansiera forskning vid universitet
och högskolor, samt tillämpad branschgemen-
sam forskning vid institut och företag. En nära
samverkan med näringslivet har eftersträvats och
samfinansiering från näringslivet med 60 % av de
totala programkostnaderna är vanligast före-
kommande. Viss medfinansiering från andra
statliga finansiärer förekommer dessutom.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att
i samband med energiteknikstöd göra åtaganden

även efter det aktuella budgetåret. Sådana be-
myndiganden behövs även för år 2000. Riksda-
gen bör bemyndiga regeringen att besluta om så-
dana åtaganden. Högsta belopp enligt tabell 5.13.

ITabell 5.13 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	0	281 602	307 602		-
Nya förpliktelser	347 318	180 000	367 398		-
Infriade förpliktelser*	-65 716	-154 000	-155 000	-210 000	-310 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	281 602	307 602	520 000
Erhå llen/f öreslagen bemynd iganderam	360 000	335 000	520 000		-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Slutsatser

Anslagsnivån för år 2000 är enligt den ekono-
miska ram som riksdagen godkände hösten 1997
(prop. 1997/97:1, utg.omr. 21, Bet.
1997/98:NU2, rskr. 1997/98:133).

Enligt 1997 års energipolitiska beslut är syftet
att forsknings- och utvecklingsinsatser skall
stödjas som är strategiska för teknikutvecklingen
på energiområdet. Verksamheten innebär en
fortsatt användning och förstärkning av det stöd
som hittills givits för branschgemensam forsk-
ning.

Regeringen bedömer att verksamheten har
förutsättningar att bedrivas ändamålsenligt.

B6 Introduktion av ny energiteknik

Tabell 5.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor		43 254	Anslags- sparande	116 746
1998	Utfall	43 254	Anslags- sparande	116 746
1999	Anslag	230 000	Utgifts- prognos	60 000
2000	Förslag	230 000
2001	Beräknat	230 000
2002	Beräknat	230 000

Anslaget disponeras för att främja utvecklingen
av teknik baserad på fömybara energislag och
effektiv energianvändning i industriella processer
i försöks- eller fullskaleanläggningar. Förord-
ningen (1998:654) om energiteknikbidrag trädde
i kraft den 15 juli 1998. I förordningen finns be-
stämmelser om stöd till ny energiteknik i enlig-
het med 1997 års energipolitiska beslut.

Regeringens överväganden

Riksdagen godkände år 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utform-
ningen av ett sjuårigt program för ett ekologiskt
och ekonomiskt uthålligt energisystem. I pro-
grammet ingår stöd till ny teknik baserad på för-
nybara energislag och effektiv energianvändning
i industriella processer i försöks- eller fullskale-
anläggningar. Riksdagen godkände hösten 1997
(prop. 1997/98:1, utg.omr. 21, bet.
1997/98:NU2, rskr. 1997/98:133) ekonomiska
ramar för anslaget om sammantaget 1 610 miljo-
ner kronor för perioden 1998 - 2004.

Resultati nformation

Under år 1998 har beslut fattats om totalt

112,8 miljoner kronor. Hittills har beslut fattats
om 394,8 miljoner kronor och 68,2 miljoner
kronor har betalats ut.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att
i samband med stöd till introduktion av ny ener-
giteknik göra åtaganden även efter det aktuella
budgetåret. Sådana bemyndiganden behövs även
för år 2000. Riksdagen bör bemyndiga regering-
en att besluta om sådana åtaganden. Högsta be-
lopp enligt tabell 5.15.

ITabell 5.15 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	0	319 477	459 477	-	-
Nya förpliktelser	362 731	200 000	560 523	-	-
Infriade förpliktelser*	-43 254	-60 000	-100 000	-250 000	-670 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	319 477	459 477	920 000	-	-
Erhålien/föreslagen bemyndiganderam	380 000	1 150 000	920 000	-	-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Slutsatser

Anslagsnivån för anslaget B6 Introduktion av ny
energiteknik för år 2000 är enligt den ekonomis-
ka ram som riksdagen godkände hösten 1997
(prop. 1997/98:1, utg.omr. 21, bet.
1997/98:NU2, rskr. 1997/98:133).

Enligt 1997 års energipolitiska beslut är syftet
med energiteknikbidraget att stödja ny teknik
som med reducerad risk för företagen kan ut-
vecklas i full skala och demonstreras inför kom-
mersiell användning. Vidare skall teknikupp-
handling kunna utnyttjas inom ramen för
anslaget. De enskilda projekten kan bli mycket
omfattande. En förutsättning för initiering av
nya projekt är ett väsentligt ekonomiskt enga-
gemang från näringslivet vilket dock kan bli svårt
i nuläget med hänsyn till de låga elpriserna. Det
ligger därför i verksamhetens natur att det är
svårt att planera och överblicka vilka projekt som
kan komma att aktualiseras under den återståen-
de programperioden. Regeringen gör dock be-
dömningen att verksamheten har förutsättningar
att bedrivas ändamålsenligt under perioden.

B7 Energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser

Tabell 5.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor		4 096	Anslags- sparande	52 904
1998	Utfall	4 096	Anslags- sparande	52 904
1999	Anslag	50 000	Utgifts- prognos	30 000
2000	Förslag	50 000
2001	Beräknat	50 000
2002	Beräknat	50 000

Anslaget disponeras för energipolitiskt motive-
rade internationella klimatinsatser. Sådana insat-
ser ingår som en viktig del i strategin för mins-
kad klimatpåverkan från energisektorn.
Insatserna skall huvudsakligen avse s.k. gemen-
samt genomförande inom ramen för klimatkon-
ventionen. Med gemensamt genomförande avses
att konventionens parter med höga åtgärdskost-
nader för utsläppsminskningar tillsammans med
ett mottagarland med lägre åtgärdskostnader
vidtar åtgärder i detta land och i gengäld erhåller
en kreditering som kan räknas av mot egna ut-
släpp vid uppfyllande av åtaganden att minska
eller begränsa utsläpp av växthusgaser. Budget-

året 1995/96 anvisades 50 miljoner kronor till
tolfte huvudtitelns anslag El 1 Åtgärder för ener-
gieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och Öst-
europa. För år 1997 anvisades 7 miljoner kronor
till anslaget A3 Åtgärder för energieffektivisering
m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa. För att
möjliggöra kontinuitet i verksamheten har an-
slagssparandet från anslaget 1996/97 A3 Åtgär-
der för energieffektivisering m.m. i bl.a. Balti-
kum och Östeuropa överförts till anslaget B 7.

Regeringens överväganden

Riksdagen godkände år 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utform-
ningen av ett sjuårigt program för ett ekologiskt
och ekonomiskt uthålligt energisystem. I pro-
grammet ingår energipolitiskt motiverade inter-
nationella klimatinsatser som en viktig del i
strategin för minskad klimatpåverkan. Riksdagen
godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1,
utg.omr. 21, bet. 1997/98:NU2, rskr.
1997/98:133) ekonomiska ramar för anslaget
uppgående till sammantaget 350 miljoner kronor
för perioden 1998-2004.

Resultatinformation

Under åren 1993 - 1997 genomförde NUTEK
åtgärder för att effektivisera energianvändning
och introducera fömybara energislag i Baltikum
och Östeuropa i syfte att minska utsläppen av
koldioxid och andra klimat- och miljöpåverkan-
de ämnen från energisystemen i dessa länder. Se-
dan den 1 januari 1998 ansvarar Statens ener-
gimyndighet för motsvarande verksamhet, vars
klimatinriktning har tydliggjorts ytterligare.
Sammantaget har regeringen beviljat 333,4 mil-
joner kronor för insatser under perioden 1993 -
1998. Huvuddelen av medlen har använts för
långivning till anläggningsägare för att finansiera
investeringar i uppvärmningssektorn. Under pe-
rioden t.o.m. 1998 har programmet omfattat 66
projekt som är färdigställda och tagna i drift.
Under år 1998 har ytterligare 8 projekt erhållit
lån. De hittills genomförda projekten utgörs till
antalet huvudsakligen av pannkonverteringar (27
st) för vilka investeringarna uppgått till 105 mil-
joner kronor. Inom området fjärrvärmedistribu-
tion har 15 projekt genomförts till en investe-
ringskostnad på 29,6 miljoner kronor och inom
energieffektiviseringsområdet 11 projekt mot-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

svarande investeringar på 17 miljoner kronor.
Dessutom har 13 systemprojekt genomförts till
en investeringskostnad på 74 miljoner kronor.
Den genomsnittliga kostnaden för utsläppsre-
duktioner för de svenska insatserna uppskattas av
Statens energimyndighet till omkring 5,5 öre per
kg koldioxid (exklusive lån). Denna kost-
nadsuppskattning baseras oftast på en jämförelse
med utsläppen innan åtgärder vidtogs och därför
innebär en underskattning av reduktionskostna-
den jämfört med utsläppsminskningar beräknade
relativt referensscenarier. Dock framstår, vid en
jämförelse med kostnader för motsvarande åt-
gärder i Sverige, insatserna ofta som kostnadsef-
fektiva. De högsta kostnaderna för att reducera
koldioxidutsläpp återfinns på energieffektivise-
ringsområdet. Generellt sett kan dock reduk-
tionskostnaderna bedömas vara väsentligt lägre
än vad som är fallet i Sverige.

Under år 1998 har sammanlagt 12 projekt ge-
nomförts i Estland (2), Litauen (4), Polen (1)
och Ryssland (5). Sammanlagt har dessa projekt
av myndigheten beräknats motsvara en utsläpps-
minskning på ca 35 000 ton koldioxid per år.
Den genomsnittliga kostnaden per kg minskat
utsläpp av koldioxid beräknas till 5,5 öre per kg,
varav de svenska nettokostnaderna (exklusive
lån) motsvarar 0,9 öre per kg.

Under år 1998 har åtta nya projekt beviljats
lån i Estland, Ryssland och Litauen. Dessa be-
räknas leda till ackumulerade utsläppsminsk-
ningar på ca 0,5 miljoner ton över de närmaste
decennierna och den genomsnittliga reduktions-
kostnaden har av Statens energimyndighet be-
räknats till ca 8 öre per kg koldioxid.

Inom ramen för utvärderingen av det energi-
politiska programmet har en översiktlig bedöm-

ning av Statens energimyndighets insatser på
detta område gjorts. I utvärderingen bedöms att
myndigheten arbetar seriöst med projekt och
metodutveckling. I utvärderingen påpekas också
att en introduktion av nya slags projekt - energi-
effektivisering och kraftvärme - kan leda till säm-
re effektivitet och högre kostnader. Vidare leder
projekt med elproduktion till relativt högre
kostnader eftersom den ersatta elkraften ofta
härrör från icke-fossila energikällor. Det påpekas
också att myndigheten inte inkluderar driftkost-
nader i sina kostnadsberäkningar.

Ett viktigt syfte med de svenska insatserna är
att bidra till kunskap om förutsättningar och
kostnadsförhållanden för s.k. gemensamt ge-
nomförande inom ramen för åtaganden under
klimatkonventionen. Det är särskilt viktigt att
belysa möjligheterna att utveckla denna meka-
nism till ett internationellt klimatpolitiskt in-
strument som är effektivt, tillförlitligt och rätt-
vist. Insatserna har därför rapporterats till
klimatkonventionens sekretariat, som samman-
ställer och analyserar uppgifter från konventio-
nens parter inom ramen för den pågående pilot-
fasen för gemensamt genomförande. De många
och relativt små svenska projekten utgör en stor
andel av samtliga inrapporterade projekt.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringen bör få möjlighet att göra åtaganden
även efter det aktuella budgetåret och fördela
åtaganden enligt nedanstående tabell. Riksdagen
bör bemyndiga regeringen att besluta om sådana
åtaganden. Högsta belopp enligt tabell 5.17.

ITabell 5.17 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Tusental kronor	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	0	0	-	-
Nya förpliktelser	30 000	75 000	-	-
Infriade förpliktelser*	-30 000	-30 000	-15 000	-30 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	0	45 000	-
Erhållen/föreslagen bemyndiganderam	23 600	45 000	-

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

Slutsatser

Vid klimatkonventionens partsmöte i Kyoto i
december 1997 enades konventionens parter om
åtaganden för att begränsa och minska utsläppen
av klimatpåverkande gaser samt öka upptaget av
sänkor. Ett mål motsvarande en total minskning
för de industrialiserade länderna på 5,2 % sattes
upp för perioden 2008 - 2012. Protokollet inne-
håller bestämmelser för gemensamt genomfö-
rande såväl i industrialiserade som utvecklings-
länder. Dessa bestämmelser skall preciseras
under kommande partsmöten. Den nu pågående
pilotfasen för gemensamt genomförande som
inleddes år 1995 tas upp till beslut beträffande en
eventuell fortsättning år 1999.

Mot bakgrund av överenskommelsen i Kyoto,
erfarenheterna under pilotfasen och de genom-
förda utvärderingarna av insatser på energiområ-
det har regeringen delvis förändrat inriktningen
för de energipolitiskt motiverade internationella
klimatinsatserna. Förändringarna utgjorde en
anpassning till besluten i klimatkonventionen.
Syftet var också att ytterligare tydliggöra insat-
sernas överordnade klimatpolitiska karaktär. Av-
sikten är att så långt möjligt säkerställa att insat-
serna kan räknas Sverige till godo som en del av
landets åtagande inom ramen för EU:s gemen-
samma åtagande enligt Kyotoprotokollet. För att
uppnå en förbättrad samordning mellan Sidas
och Energimyndighetens verksamhet inom kli-
mat- och energiområdet har regeringen tydlig-
gjort myndigheternas verksamhetsmål. Dessa
förtydliganden har visat sig ändamålsenliga och
skall gälla fortsättningsvis.

Regeringen konstaterade i föregående års
budgetproposition att eftersom Kyotoprotokol-
let öppnar möjligheter till gemensamt genomfö-
rande bör verksamheten under anslaget från att
ha utgjort ett svenskt bidrag till pilotfasen i hög-
re grad inriktas på egentligt gemensamt genom-
förande med möjlighet till faktisk kreditering av
uppnådda resultat beträffande utsläppsföränd-
ringar. De höga krav som då ställs på trovärdig-
het bör ges en stor vikt vid projektens utform-
ning och avtal slutas med mottagarländer. Den
klimatpolitiska målsättningen skall ytterligare
förtydligas och prioriteras. Kostnadseffektivite-

ten med avseende på den klimatpolitiska effekten
bör jämte övriga villkor för gemensamt genom-
förande vara den viktigaste ledstjärnan vid pro-
jektens utformning och kostnaderna för uppfölj-
ning av faktisk utveckling bör hållas nere samt
större projekt eftersträvas.

Vid Kyotoförhandlingarna definierades den
s.k. Clean development mechanism, för insatser i
utvecklingsländerna. Insatser, som uppfyller kra-
ven i det regelverk man nu förhandlar om för
denna mekanism och begränsar utsläpp eller ökar
upptag av klimatpåverkande gaser, skall enligt
protokollet kunna tillgodoräknas investerarna
fr.o.m. år 2000. Det är mot denna bakgrund an-
geläget att eftersträva att insatser görs även i ut-
vecklingsländer. Mot bakgrund av den fjärde
partskonferensens beslut i Buenos Aires hösten
1998, i vilka arbetet med mekanismen för en ren
utveckling prioriteras, har regeringen uppdragit
åt Statens energimyndighet att genomföra en
förstudie för ett projekt som skall uppfylla de
krav som kan ställas på detta slags projekt, bl. a.
som bidrag till en hållbar utveckling.

Sverige har deltagit i arbetet att tillsammans
med andra länder och även företag i ett projekt
initierat av Världsbanken utveckla en prototyp
för en internationell klimatfond, som avses ge-
nomföra investeringsprojekt med syfte att mins-
ka klimatpåverkan i såväl utvecklingsländer som
industriländer. Ett syfte med fonden är att åstad-
komma projekt som kan ge underlag för tillgo-
doräknande enligt bestämmelserna om gemen-
samt genomförande respektive Clean
development mechanism. Ett annat syfte är att
åstadkomma kunskapsutveckling rörande de svå-
ra metodologiska frågor som aktualiseras i dessa
sammanhang. En fond har nu beslutats av
Världsbanken. Regeringen avser nu att med sikte
på svenskt deltagande i fonden bereda frågan
med Världsbanken.

För att utreda hur klimatkonventionens ovan
nämnda s.k. flexibla mekanismer samt interna-
tionell handel med överlåtbara utsläppsrätter kan
introduceras i Sverige har regeringen tillsatt en
expertutredning (dir. 1999:25) som skall ha lö-
pande kontakt med och redovisa resultat till
kommittén för översyn av åtgärder inom klima-
tområdet (dir. 1998:40).

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

B8 Täckande av förluster i
anledning av statliga garantier
inom energiområdet

\|Tabell 5.18 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		0	Anslags- sparande	5 000
1998	Utfall	0	Anslags- sparande	5 000
1999	Anslag	5 000	Utgifts- prognos	5 000
2000	Förslag	0 000
2001	Beräknat	5 000
2002	Beräknat	5 000

Anslaget disponeras för utgifter för förluster i
samband med lånegarantier som har lämnats en-
ligt förordningen (1981:717) om statlig garanti
för utvinning m.m. av olja, naturgas eller kol och
förordningen (1988:805) om statligt stöd ur
Energiteknikfonden, m.m. Anslaget har t.o.m. år
1995/96 även disponerats för utgifter för förlus-
ter i samband med lånegarantier som har lämnats
enligt förordningen (1983:1107) om statligt stöd
för att ersätta olja m.m.

Ställda garantier enligt förordningen om stat-
lig garanti för utvinning m.m. av olja, naturgas
eller kol har avvecklats successivt och avser nu-
mera enbart verksamhet inom naturgasområdet.
Dessa garantier är bundna genom avtal (prop.
1987/88:72, bet. 1987/88:NU16, rskr.
1987/88:120). Garantiramen uppgår till 1 000
miljoner kronor (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet.
1991/92:NU25, rskr. 1991/92:271). Den 31 de-
cember 1997 uppgick summan av utestående ga-
rantier till ca 116 miljoner kronor. Någon avgift
för garantin tas inte ut. Motsvarande belopp be-
lastar i stället anslaget.

Under budgetåret 1998 har inga infrianden
gjorts under anslaget. Inga återvinningar och
inga avgifter har inbetalats för garantier hänförli-
ga till förordningen (1981:717) om statlig garanti
för utvinning av olja, naturgas eller kol.

Regeringens överväganden

Beräknade förluster uppgår till 5 miljoner kronor
för vart och ett av åren 2000, 2001 och 2002.

Åtgärder för el- och värmeförsörjning i
Sydsverige

Anslaget B 9 Åtgärder för el- och värmeförsörj-
ning i Sydsverige, som har funnits på statsbud-
geten under åren 1998 och 1999, disponeras för
åtgärder som stärker el- och värmeförsörjningen
i Sydsverige. Från och med år 2000 förs anslaget
inte längre upp på statsbudgeten.

Regeringen beslutade den 26 juni 1997 att in-
rätta en delegation med uppgift att utveckla el-
och värmeförsörjningen i Sydsverige. Delegatio-
nen skulle ursprungligen redovisa sitt arbete till
regeringen senast den 1 oktober 1999.

Delegationen har i en skrivelse den 16 januari
1999 anhållit om att delegationens mandattid ut-
sträcks till i första hand den 31 mars 2000 och
med en successiv awecklingstid till den 31 de-
cember 2000. Återstående uppföljnings- och av-
slutningsarbeten kan därefter utföras av ett per-
sonellt reducerat kansli formellt knutet till
Statens energimyndighet eller Länsstyrelsen i
Skåne län.

Regeringen beslutade den 18 februari 1999 att
Delegationen för Energiförsörjning i Sydsverige
får redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars
2000.

Förordningen (1999:213) om statligt stöd till
energiförsörjningen i Sydsverige trädde i kraft
den 15 maj 1999.

Regeringens överväganden

Riksdagen godkände år 1997 (prop. 1996/97:84,
bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) utform-
ningen av ett flerårigt program för ett ekologiskt
och ekonomiskt uthålligt energisystem. I pro-
grammet ingår stöd för åtgärder för att utveckla
energiförsörjningen i Sydsverige. Regeringen har
för detta ändamål tillkallat en delegation. Riks-
dagen godkände hösten 1997 (prop. 1997/98:1,
utg.omr. 21, bet. 1997/98: NU2, rskr.
1997/98:133) ekonomiska ramar för anslaget om
sammantaget 400 miljoner kronor för perioden
1998-1999.

Åtgärder vidtas för att under de närmaste åren
kompensera bortfallet av el från de bägge reakto-
rerna i Barsebäck genom effektivare energian-
vändning, konvertering samt hushållning med
och tillförsel av el från andra energikällor. Även
om de föreslagna insatserna innebär en full kom-
pensation med avseende på energibalansen i lan-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

det som helhet, krävs särskilda åtgärder för att
utveckla el- och värmeförsörjningen i Sydsverige.

Enligt regeringsbeslut den 26 juni 1997 har
Delegationen för Energiförsörjning i Sydsverige
till uppgift att initiera åtgärder som stärker regi-
onens el- och värmeförsörjning. Åtgärderna bör
kunna gälla såväl energihushållning och minskad
elanvändning som utbyggnad av el- och vär-
meproduktion. Delegationen skall bidra med
planerings- och projekteringsstöd och utreda be-
hovet av investeringar i infrastruktur. Effektivare
energianvändning och en ökad användning av
fömybara energislag är angelägna mål liksom ett
bättre utnyttjande av det befintliga naturgasnä-
tet.

Resultatinformation

Statens energimyndighet disponerar anslaget för
Delegationens för Energiförsörjning i Sydsverige
räkning. Enligt Energimyndighetens årsrapport
har 1,8 miljoner kronor utbetalats till delegatio-
nen under år 1998. Under det första halvåret
1999 har enligt Energimyndighetens delårsrap-
port 1,7 miljoner kronor betalats ut. Totalt har
prognostiserats utbetalningar uppgående till 40
miljoner kronor innevarande budgetår.

Delegationen för Energiförsörjning i Sydsve-
rige har överlämnat redogörelser för verksam-
heten under första och andra halvåret 1998 samt
för första halvåret 1999.

Delegationen har byggt upp ett omfattande
kontaktnät med företrädare för bl a. universitet
och högskolor, det privata näringslivet samt
myndigheter. I början av år 1998 gick delegatio-
nen ut med information om sin verksamhet, in-
klusive om möjligheterna att ansöka om ekono-
miskt stöd.

Delegationen har tagit initiativ till bl.a. följan-
de verksamheter:

- Projektarbeten avseende styrning av el-
förbrukningen och effektivisering av
elanvändningen inom fastighetssektorn
och industrin pågår

- Viss kartläggning av energisituationen i
Sydsverige har genomförts och en del av
arbetet med framtidsbedömningar har
påbörjats

- Elproduktionspotentialen vid Sydsveri-
ges värme- och kraftvärmeverk samt in-
om viss industri har kartlagts

- En genomgång beträffande investering i
vindkraft för produktion av el har ge-
nomförts

- Arbete med att säkerställa att informa-
tion om resultat från delegationens ar-
bete fortsätter även efter det att delega-
tionens verksamhet har upphört, pågår i
samverkan med olika intressenter på
energiområdet

- Arbete med utredningen "Samhälle och
energi i det sydsvenska perspektivet" på-
går.

Under år 1998 behandlade delegationen 154 an-
sökningar om ekonomiskt stöd. I 30 av dessa
ärenden fattade delegationen beslut, alternativt
positiva principbeslut, att stödja utvecklingspro-
jekt och investeringar. Under första halvåret
1999 inkom ytterligare 26 ansökningar om eko-
nomiskt stöd. Vid halvårsskiftet var totalt 58 an-
sökningar föremål för någon form av åtgärd. För
ca 2/3 av dessa ansökningar har utvecklingsar-
bete och/eller investeringar påbörjats, motsva-
rande utgifter på ca 130 miljoner kronor.

Slutsatser

Förordningen om statligt stöd till energiförsörj-
ningen i Sydsverige trädde inte kraft förrän den
15 maj 1999, vilket har försvårat delegationens
verksamhet. Delegationen behandlade dock un-
der år 1998 och första delen av år 1999 övervä-
gande delen av de projektförslag som lämnats in
och fattade beslut om vilka projekt den hade för
avsikt att stödja under förutsättning att förord-
ningen godkändes av den Europeiska kommis-
sionen. I och med att förordningen trätt i kraft
kan principbesluten effektueras i form av kon-
kreta beslut angående stöd från delegationen.

Regeringen bedömer att verksamheten har
förutsättningar att bedrivas ändamålsenligt och
föreslår därför inga förändringar i inriktning eller
omfattning.

Ersättning för avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket

Anslaget Bil Ersättning för avveckling av en re-
aktor i Barsebäcksverket som fördes upp på
tilläggsbudget för 1998 disponeras av regeringen
för förskott på ersättning fastställd i domstol el-
ler för utbetalning av ersättning till Sydkraft AB

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

och eventuella andra parter som en följd av avtal
om slutlig ersättning fastställd i domstol. Ansla-
get disponeras av regeringen även under år 2000.

Regeringens överväganden

Riksdagen beslutade (prop. 1997/98:150, bet.
1997/98 FiU27, rskr. 1997/98:317) att tillstyrka
det av regeringen föreslagna anslaget Bil Ersätt-
ning för avveckling av en reaktor i Barsebäcks-
verket samt att bemyndiga regeringen med an-
ledning av avvecklingen av Barsebäck 1 att, som
underlag för slutlig fastställelse i domstol, träffa
och genomföra för staten bindande avtal med
Sydkraft AB och med eventuella andra parter
som kan erfordras i samband med en överens-
kommelse om ersättning i form av pengar eller
egendom som staten direkt eller indirekt förfo-
gar över. Riksdagen beslutade vidare att bemyn-
diga regeringen att under budgetåret 1998 enligt
6 § andra stycket lagen (1996:1059) om stats-
budgeten besluta att anslaget får överskridas om
ett riksdagsbeslut om ökning av anslagsbeloppet
inte hinner inväntas.

I samband med detta beslut har regeringen re-
dogjort för sina motiv till inrättandet av ett an-
slag samt för de förutsättningar som gäller för
förhandlingarna med Barsebäcksverkets ägare.

Regeringsrätten beslutade den 14 maj 1998 om
inhibition av regeringens beslut om stängning av
Barsebäck 1 före den 1 juli 1998. Den 16 juni
1999 meddelade regeringsrätten att regeringens
beslut skall stå fast. Emellertid skall rätten att
driva kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 inte upp-
höra förrän vid utgången av november 1999. Det
finns fortsatt behov för regeringen att disponera
det på tilläggsbudget för 1998 uppförda anslaget
Bil Ersättning för avveckling av en reaktor i
Barsebäcksverket även under 2000 för att möj-
liggöra en frivillig överenskommelse om ersätt-
ning för stängning av Barsebäck 1.

Riksdagens beslut att bemyndiga regeringen
att som underlag för slutlig fastställelse i dom-
stol, träffa och genomföra för staten bindande

avtal med Sydkraft AB och eventuella andra
parter som kan erfordras i samband med ersätt-
ning för förluster till följd av avställningen av
Barsebäck 1 är inte tidsbegränsat och gäller såle-
des även under år 2000.

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om
statsbudgeten får regeringen med riksdagens
bemyndigande besluta att ett ramanslag får över-
skridas, om detta är nödvändigt för att i en verk-
samhet täcka särskilda utgifter som inte var kän-
da när anslaget anvisades eller för att ett av
riksdagen beslutat ändamål för anslaget skall
uppfyllas. Ett beslut av regeringen att överskrida
ett ramanslag enligt 6 § andra stycket förutsätter
således ett särskilt bemyndigande av riksdagen.
Det bemyndigande som regeringen fick av riks-
dagen i samband med beslutet om 1998 års eko-
nomiska vårproposition avsåg året 1998. Ett nytt
bemyndigande behövs därför för år 2000.

Om anslaget behöver överskridas avser rege-
ringen att i första hand i tilläggsbudget eller sär-
proposition under år 2000 återkomma till riksda-
gen. Om emellertid ett sådant förfarande av
tidsskäl inte hinns med bör regeringen bemyndi-
gas besluta om överskridande när de övriga för-
utsättningar som anges i 6 § andra stycket bud-
getlagen är uppfyllda.

Om bemyndigandet att överskrida ramansla-
get utnyttjas under år 2000 kommer överskri-
dandet samt dess finansiering att ingå i de utfalls-
redovisningar som regeringen framöver skall
lämna till riksdagen.

Bemyndiganden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas
att under budgetåret 2000 enligt 6 § andra styck-
et lagen (1996:1059) om statsbudgeten besluta
att ramanslaget Bli Ersättning för avveckling av
en reaktor i Barsebäcksverket får överskridas om
ett nytt riksdagsbeslut inte hinner inväntas.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

6 Övrig statlig verksamhet

6.1 Småskalig elproduktion

Bakgrund

I regeringens proposition om införande av scha-
blonberäkning på elmarknaden, m.m. (prop.
1998/99:137) föreslås vissa ändringar i ellagen
som syftar till att möjliggöra undantag från
grundprincipen om timvis mätning för den över-
vägande delen av alla elanvändare. För dessa
elanvändare kommer istället schablonberäkning
att tillämpas. Förändringen föreslås träda i kraft
den 1 november 1999.

När schablonberäkning införs ökar konkur-
rensen i praktiken på elmarknaden, varigenom
villkoren för de företag som idag är leveranskon-
cessionärer förändras. I propositionen föreslås av
detta skäl att systemet med leveranskoncession
avskaffas i samband med att det nya regelverket
träder i kraft. Härigenom upphör också det nu-
varande skyddet för små elproduktionsanlägg-
ningar, med en effekt av högst 1500 kW.

Dessa anläggningar består av mindre vatten-
kraftstationer, vindkraftverk och mindre kraft-
värmeanläggningar. Enligt Statens energimyn-
dighets rapport Utvecklingen på elmarknaden
1998 utgörs de små kraftverken totalt av ca 1 200
vattenkraftverk och ca 400 vindkraftverk. Till
detta kommer vissa kraftvärmeverk.

I prop. 1998/99:137 har regeringen redovisat
sin bedömning vad gäller behovet av fortsatt
skydd för småskalig elproduktion efter det att
leveranskoncessionssystemet upphört. Härvid
betonar regeringen betydelsen av att förutsätt-
ningarna är goda för den småskaliga, och ofta
miljövänliga produktionen och att de små elpro-
ducenterna inte kan agera på elmarknaden på
samma villkor som de större producenterna. Sta-

bila villkor för de små producenterna kräver
därför att någon form av enhetliga inköpsvillkor
och en rimlig intäktsnivå behålls åtminstone
t.o.m. år 2000, dvs. under den period då leve-
ranskoncessionssystemet ursprungligen avsågs
gälla. Under denna övergångsperiod bör samti-
digt ett förslag till en långsiktig lösning för den
småskaliga elproduktionen tas fram.

En möjlighet att t.o.m. utgången av år 2000
upprätthålla en form av enhetliga inköpsvillkor
är att etablera åtaganden om mottagningsskyl-
dighet på frivillig bas. Regeringen har därför
uppdragit åt Svenska kraftnät att ta initiativ till
ett upphandlingsförfarande som syftar till att nå
en sådan lösning. En lägesredovisning har över-
lämnats till regeringen den 1 september 1999. Av
redovisningen framgår bl.a. följande. För att ge
säljare och köpare mer tid att slutföra förhand-
lingar om nya avtal har Svenska kraftnät med
branschorganisationerna diskuterat förutsätt-
ningarna för en övergångslösning för perioden
fr.o.m. den 1 november 1999 t.o.m. den 1 februa-
ri 2000. Enligt Svenska kraftnät har branschen
förklarat sig beredd att medverka till en ordning
som innebär att nuvarande mottagare av den
småskaliga elproduktionen fortsätter att vara
mottagare för kraften under denna period. En
förutsättning är dock att nu gällande ersättnings-
regler kan frångås. Enligt vad regeringen erfarit
avser Svenska kraftnät att anpassa anbudsförfrå-
gan till dessa förhållanden. Slutredovisning av
uppdraget skall ske senast den 1 oktober 1999.

Genom att anbudsgivarna erbjuder sig att kö-
pa hela eller vissa delar av elproduktionen från
små elproduktionsanläggningar till en i anbudet
angiven garanterad prisnivå erhålls också infor-
mation om marknadens värdering av den små-
skaliga elproduktionen. Utifrån detta underlag

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

kommer behovet av ytterligare skyddsåtgärder
för de små producenterna att kunna bedömas på
ett mer tillförlitligt sätt.

Behovet av skydd för småskalig elproduktion

Regeringens förslag: Den ersättningsnivå för små-
skalig elproduktion som genom leveranskonces-
sionssystemet skulle ha gällt fram till utgången av
år 2000 upprätthålls genom ett särskilt stöd. Re-
geringen bör bemyndigas att fatta beslut om
stödnivån då resultatet av den nu pågående an-
budsförfrågan föreligger.

En ny lag om tillfällig avgift för stöd till små-
skalig elproduktion införs för att finansiera stö-
det. Avgiften tas ut av innehavare av nätkonces-
sion, vars ledningar är anslutna till stamnätet och
uppgår till 0,2 öre per kWh som tas ut under år
2000.

Nuvarande skillnad mellan marknadspris och nu
gällande ersättningsnivå gör det uppenbart att
den upphandlingsprocess som påbörjats inte
kommer att generera prisnivåer som motsvarar
den ersättning som de små producenterna idag är
berättigade till inom ramen för leveranskonces-
sionssystemet. Med nu gällande regelverk baserar
sig inköpspriset på leveranskoncessionshavarens
försäljningspris för hushållskunder och andra
mindre förbrukare med avdrag för skäliga kost-
nader för administration och skälig vinst. Prisni-
vån för den småskaliga elproduktionen var vid
början av år 1999 ca 25 öre/kWh.

Den småskaliga produktionen utgör ca 1,5 %
av landets totala elproduktion, eller knappt 2
TWh per år. Av detta står vattenkraft för ca 1,5
TWh och vindkraft för ca 0,4 TWh. Utöver vad
som kan erhållas på marknadsmässiga villkor be-
hövs således ytterligare 150-300 miljoner kronor
för perioden 1 november 1999 till utgången av år
2000, för att den småskaliga elproduktionen skall
kunna utvecklas i enlighet med intentionerna i
det energipolitiska programmet.

För att ge stabila villkor för den småskaliga
produktionen krävs enligt regeringens bedöm-
ning att den prisnivå för småskalig elproduktion
som genom leveranskoncessionssystemet skulle
ha gällt fram till utgången av år 2000 upprätthålls
genom ett särskilt stöd.

Finansiering av stödet

I avvaktan på en mer långsiktig lösning vad gäller
skyddet för små producenter föreslår regeringen
att en tillfällig avgift införs under år 2000 för att
finansiera stödet till småskalig elproduktion. Av-
giften ska betalas av innehavare av nätkoncession
vars ledningar är anslutna till stamnätet. Avgiften
föreslås uppgå till 0,2 öre per kilowattimme som
tas ut från stamnätet i nätkoncessionshavarens
anslutningspunkt under år 2000. Avgiftsskyldig-
heten upphör således vid utgången av år 2000.
Avgiftsuttaget regleras i en ny lag om tillfällig
avgift för stöd till småskalig elproduktion. Lag-
förslaget redovisas i avsnitt 2.

Utformning av stödet

Ersättningsnivån till den småskaliga produktio-
nen bör beslutas först då resultatet av den nu på-
gående anbudsförfrågan redovisats. Regeringen
bör bemyndigas att besluta om ersättningsnivån,
samt meddela närmare föreskrifter om stödets
utformning.

Åtgärden innebär att anmälan enligt EU:s
statsstödsregler måste göras. Utbetalning av stöd
kan därmed inte ske förrän Europeiska kommis-
sionen lämnat sitt godkännande.

För att underlätta administration, kontroll och
uppföljning bör utbetalningen av stödet göras till
elleverantören och ej direkt till producenten av
den småskaliga kraften. Stödet kommer produ-
centen tillgodo genom att standardavtalen, som
genom den pågående upphandlingen är under
utarbetande, kompletteras med åtagande från le-
verantören om ett pristillägg per kWh levererad
el, som motsvarar den stödnivå som kommer att
fastställas av regeringen.

Författningskommentarer

I lagförslagets första paragraf anges att den avgift
varom föreskrivs i lagen skall användas för stöd
till småskalig elproduktion. Utformningen av
stödet har behandlats ovan. Av ordalydelsen
framgår att avgiften är tillfällig.

I lagförslagets andra paragraf anges att nät-
koncessionshavare vars ledningar är anslutna till
stamnätet skall betala den tillfälliga avgiften. Det
rör sig i flertalet fall om regionledningar men det
förekommer också att lokalnät är direkt anslutna
till stamnätet. Om det finns andra anläggningar

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

som är direkt anslutna till stamnätet, exempelvis
en större fabrik, omfattas de inte av avgiftsskyl-
digheten eftersom sådana anläggningar inte krä-
ver nätkoncession. Av paragrafen framgår också
att nätkoncessionshavare inte är avgiftsskyldiga
för sina eventuella utlandsförbindelser.

I lagförslagets tredje paragraf anges att avgif-
ten skall beräknas på nätkoncessionshavarens
uttag från stamnätet. Detta innebär bl.a. att nät-
koncessionshavare inte är avgiftsskyldiga för så-
dana regionledningar som endast matar in el på
stamnätet. Uttaget från stamnätet mäts i anslut-
ningspunkten, dvs. den punkt där ledningen är
ansluten till stamnätet.

Enligt lagförslagets fjärde paragraf skall avgif-
ten delas upp på respektive kvartal under år 2000,
varför inbetalning av avgiften sker fyra gånger
senast två månader efter utgången av varje kvar-
tal. Som framgår av ikraftträdandebestämmelsen
upphör lagen att gälla en tid efter det att sista in-
betalningen skall vara verkställd.

Lagrådet

Under beredningen av frågan om finansiering av
stödet till den småskaliga elproduktionen har ett
flertal alternativ övervägts. Först på ett relativt
sent stadium har det bestämts att finansieringen
skall lösas genom den nu föreslagna lagstiftning-
en. Att nu höra Lagrådet över lagförslaget skulle
så fördröja ärendets behandling att avsevärt men
skulle uppkomma. Yttrande från Lagrådet har
därför inte inhämtats.

6.2 Anslag

B9 Stöd till småskalig elproduktion

Tabell 6.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2000	Förslag	250 000 ¹
2001	Beräknat
2002	Beräknat
1 Nytt reservationsanslag

Regeringens förslag: Ett nytt reservationsanslag
B 9 Stöd till småskalig elproduktion uppgående
till 250 000 000 kronor bör anvisas för budget-

året 2000 för att täcka kostnaderna för skydd till
småskalig elproduktion.

I prop. 1998/99:137 har regeringen redovisat
sin bedömning vad gäller behovet av fortsatt
skydd för småskalig elproduktion efter det att
leveranskoncessionssystemet upphört. Bl. a.
görs i propositionen bedömningen att mark-
nadens aktörer bör ges möjlighet att på frivil-
lig bas åta sig mottagningsplikten för små
producenter t.o.m. utgången av år 2000. Detta
åtagande bör initieras genom konkurrensupp-
handling där anbudsgivarna förbinder sig att
köpa hela eller vissa delar av elproduktionen
från de små producenterna till en i anbudet
angiven garanterad prisnivå.

Den 8 juli uppdrog regeringen åt Svenska
kraftnät att initiera en upphandling av småskalig
elproduktion med denna inriktning. Uppdraget
omfattar att utforma anbudsförfrågan, värdera
inkomna anbud och ta fram standardavtal för de
köpare som lämnat de för de små producenterna
mest fördelaktiga anbuden. Anbudsförfrågan
skall utformas efter samråd med företrädare för
branschen. En lägesredovisning har överlämnats
till regeringen den 1 september 1999 och slutre-
dovisning av uppdraget skall ske senast den 1
oktober 1999.

Regeringens överväganden

Stabila villkor för de små producenterna krä-
ver enligt regeringens bedömning även att den
prisnivå för småskalig elproduktion som ge-
nom leveranskoncessionssystemet skulle ha
gällt fram till utgången av år 2000 upprätthålls
genom ett särskilt stöd. Under denna över-
gångsperiod bör samtidigt ett förslag till en
långsiktig lösning för de små elproducenterna
tas fram.

I det föregående föreslår regeringen att ett så-
dant stöd införs och att detta stöd finansieras ge-
nom en särskild avgift, som tas ut av innehavare
av nätkoncession vars ledning är ansluten till
stamnätet. Avgiften tas ut per kWh el som tas ut
från stamnätet i nätkoncessionshavarens anslut-
ningspunkt under år 2000. Intäkterna från denna
avgift redovisas under statsbudgetens inkomst-
titel 2116 Affärsverkets svenska kraftnäts inleve-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 21

rerade utdelning och inleverans av motsvarighet
till statlig skatt.

Valet av lämplig stödnivå för den småskaliga
elproduktionen är beroende av resultatet av den
nu pågående upphandlingsprocessen. Genom
denna process erhålls information om markna-
dens värdering av den småskaliga produktionen.
Avsikten är att den prisnivå som kommer att
etableras genom denna marknadsvärdering skall
kompletteras med det stöd som här föreslås. Be-
slut om stödnivå samt den närmare utformning-
en av stödet bör således avvakta resultatet av den
nu pågående upphandlingen. Utgångspunkten
vid utformning av stödet bör vara att upprätt-
hålla den prisnivå för småskalig elproduktion
som genom leveranskoncessionssystemet skulle
ha gällt fram till utgången av år 2000. För perio-
den fr.o.m. den 1 november 1999 t.o.m. den

31 december 2000 bör således stöd kunna utgå
till elproduktion från småskaliga anläggningar
med en effekt av högst 1 500 kW.

Regeringen bör bemyndigas att besluta om er-
sättningsnivån för den småskaliga elproduktio-
nen, samt meddela närmare föreskrifter om stö-
dets utformning.

Slutsatser

Regeringen beräknar 250 miljoner kronor för
stödet under ett nytt anslag benämnt Stöd till
småskalig elproduktion för år 2000. I avvaktan
på att närmare föreskrifter för stödets ut-
formning utarbetats bör anslaget disponeras av
regeringen.

Kommunikationer

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Förslag till statsbudget för 2000

Kommunikationer

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................9

2 Lagförslag..............................................................................................................13

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1821) om ändring i lagen
(1996:20) om upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndigande

om utjämning av taxor för vissa lastbilstransporter............................13

2.2 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)...............................14

3 Kommunikationer................................................................................................15

3.1 Omfattning............................................................................................15

3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................15

3.3 Resultatbedömning...............................................................................19

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................19

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................20

3.3.3 Effekterna av de statliga insatserna......................................................22

3.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................23

3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet..........................................................24

3.5 Skatteavvikelser.....................................................................................24

4 Väg och järnväg.....................................................................................................27

4.1 Omfattning............................................................................................27

4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................27

4.3 Resultatbedömning...............................................................................30

4.4 Revisionens iakttagelser........................................................................35

4.5 Personalkonsekvenser...........................................................................36

4.6 Vägverket...............................................................................................36

4.6.1 Regeringens slutsatser...........................................................................44

4.6.2 Anslag för budgetåret 2000 ..................................................................44

Al Vägverket Administration..........................................................44

A2 Väghållning och statsbidrag.......................................................45

4.7 Banverket...............................................................................................53

A3 Banverket: Sektorsuppgifter.......................................................61

A4 Banverket: Banhållning...............................................................62

A5 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska

nätverk (TEN)............................................................................63

A6 Nationellt investeringsprogram för infrastrukturutveckling... 63

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5 Sjö- och luftfart....................................................................................................65

5.1 Omfattning...........................................................................................65

5.2 Utgiftsutveckling..................................................................................65

5.3 Sjöfart....................................................................................................66

5.3.1 Resultatbedömning och slutsatser.......................................................67

5.3.2 Revisionens iakttagelser.......................................................................67

5.3.3 Verksamhetens inriktning m.m...........................................................67

5.3.4 Ekonomiska mål och resurser..............................................................68

5.3.5 Finansiella befogenheter.......................................................................71

5.4 Anslag för budgetåret 2000.................................................................. 71

Bl Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.....................................71

B2 Ersättning till viss kanaltrafik m.m...........................................72

B3 Bidrag till sjöfarten.....................................................................72

5.5 Handelsflottans kultur- och fritidsråd................................................74

5.6 Luftfart..................................................................................................74

5.6.1 Resultatbedömning och slutsatser.......................................................75

5.6.2 Verksamhetens inriktning m.m...........................................................76

5.6.3 Ekonomiska mål och resurser..............................................................77

5.6.4 Finansiella befogenheter.......................................................................79

5.7 Anslag för budgetåret 2000..................................................................80

B4 Driftbidrag till kommunala flygplatser.....................................80

5.8 Statens haverikommission....................................................................80

6 Post- och telekommunikation och informationsteknik....................................82

6.1 Omfattning...........................................................................................82

6.2 Utgiftsutveckling..................................................................................82

6.3 Resultatbedömning...............................................................................84

6.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området.......................................84

6.3.2 De viktigaste statliga insatserna på området.......................................89

6.3.3 Slutsatser................................................................................................91

6.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................91

6.5 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597).............................. 91

6.6 Anslag för budgetåret 2000.................................................................. 93

Cl Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader förvissa
myndighetsuppgifter..................................................................93

C2 Upphandling av samhällsåtaganden..........................................94

C3 Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och
kassaservice.................................................................................95

C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst
enligt avtal...................................................................................96

C5 Informationsteknik: Telekommunikation m.m.......................96

7 Statens järnvägar, kollektivtrafik och samhällsköpta tjänster, m.m..................99

7.1 Omfattning...........................................................................................99

7.2 Utgiftsutveckling..................................................................................99

7.3 Resultatbedömning.............................................................................101

7.4 Revisionens iakttagelser.....................................................................101

7.5 Personalkonsekvenser........................................................................101

7.6 Statens järnvägar.................................................................................102

7.6.1 Verksamhetens inriktning.................................................................. 102

7.6.2 Ekonomiska mål och resurser............................................................102

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7.7 Anslag för budgetåret 2000................................................................106

Dl Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från

AB Swedcarrier..........................................................................106

7.8 Rikstrafiken.........................................................................................106

7.9 Anslag för budgetåret 2000................................................................110

D2 Rikstrafiken: Administration¹’.................................................110

D3 Rikstrafiken: Trafikupphandling¹¹...........................................111

D4 Viss internationell verksamhet.................................................112

8 Kommunikationsforskning och meteorologi...................................................113

8.1 Omfattning..........................................................................................113

8.2 Utgiftsutveckling................................................................................113

8.3 Resultatbedömning.............................................................................114

8.4 Revisionens iakttagelser......................................................................114

8.5 Anslag för budgetåret 2000................................................................115

El Statens väg- och transportforskningsinstitut..........................115

E2 Kommunikationsforsknings-beredningen..............................115

E3 Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA)...............117

E4 Bidrag till Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Instituti 18

9 Länsstyrelsernas verksamhet och roll inom transportområdet.......................123

9.1 Länsstyrelsernas huvuduppgifter.......................................................123

9.2 Resultatbedömning.............................................................................123

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................10

3.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................15

3.2 Omsättning m.m. för myndigheter, verk och helägda bolag inom UO22 enligt

årsredovisningen för år 1998............................................................................... 15

3.3 Nettoavvikelser mellan åren 1999 och 2000...........................................................25

3.4 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................25

4.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................27

4.2 Verksamhetsvolym för väg och järnväg...................................................................28

4.3 Antalet dödade i väg- och järnvägstrafik under 1990-talet....................................31

4.4 Antalet allvarligt skadade i väg- och järnvägstrafik under 1990-talet...................31

4.5 Anslagsförbrukning 1998......................................................................................... 32

4.6 Vägverkets verksamhet............................................................................................37

4.7 Vägprojekt öppnade för trafik under år 1998 > 50 miljoner kronor....................38

4.8 Uppföljning av nationell plan för vägtransportsystemet 1998-2007.................... 39

4.9 Uppföljning av olika åtgärder i nationell väghållningsplan 1998-2007................ 39

4.10 Uppföljning av länsfördelning i de regionala planerna exkl. länsjärnvägar och

lånefinansiering....................................................................................................40

4.11 Beräknad nettoupplåning åren 1999-2007............................................................41

4.12 Låneskuld åren 1999-2007..................................................................................... 42

4.13 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån................................................43

4.14 Anslagsutveckling...................................................................................................44

4.15 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................45

4.16 Anslagsutvecklingen...............................................................................................45

4.17 Fördelning av anslaget Väghållning och statsbidrag på anslagsposter år 1999... 47

4.18 Intäkter som Vägverket disponerar.......................................................................48

4.19 Intäkter som Vägverket inte disponerar...............................................................48

4.20 Investeringsplan......................................................................................................48

4.21 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................51

4.22 Anslaget A2 Väghållning och statsbidrag.............................................................52

4.23 Planeringsramar......................................................................................................52

4.24 Innehåll i länsplaner, genomsnitt per år................................................................52

4.25 Banverkets verksamhet..........................................................................................55

4.26 Uppföljning av investeringar enligt stomnätsplanen...........................................55

4.27 Uppföljning av investeringsobjekt enligt länsplaner...........................................58

4.28 Anslagsbehov för räntor, amorteringar m.m. för lånefinansierade projekt........59

4.29 Lån...........................................................................................................................60

4.30 Anslagsutvecklingen...............................................................................................61

4.31 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................61

4.32 Anslagsutvecklingen...............................................................................................62

4.33 Beräkning av anslaget för 2000.............................................................................. 62

4.34 Anslagsposter..........................................................................................................63

4.35 Anslagsutvecklingen...............................................................................................63

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4.36 Utgift.......................................................................................................................63

5.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................65

5.2 Investeringar för perioden 2000-2002.....................................................................70

5.3 Prognos över resultat m.m.......................................................................................70

5.4 Anslagsutveckling.....................................................................................................71

5.5 Anslagsutveckling.....................................................................................................72

5.6 Anslagsutveckling.....................................................................................................72

5.7 Flygtrafikens utveckling...........................................................................................75

5.8 Investeringar för perioden 2000-2002.....................................................................78

5.9 Prognos över resultat m.m.......................................................................................79

5.10 Anslagsutveckling...................................................................................................80

6.1 Utgiftsutveckling......................................................................................................82

6.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................93

6.3 Resultatbudget..........................................................................................................94

6.4 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................94

6.5 Anslagsutveckling.....................................................................................................94

6.6 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.......................................................95

6.7 Anslagsutveckling.....................................................................................................95

6.8 Anslagsutveckling.....................................................................................................96

6.9 Anslagsutveckling.....................................................................................................96

7.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................99

7.2 Nyckeltal m.m. SJ-koncernen................................................................................103

7.3 Nyckeltal m.m. enligt treårsplan............................................................................103

7.4 Resultatreserv perioden 2000-2002.......................................................................103

7.5 Investeringar............................................................................................................104

7.6 Påverkan på resultat av femprocentig förändring.................................................105

7.7 Anslagsutveckling...................................................................................................106

7.8 Anslagsutveckling...................................................................................................110

7.9 Beräkning av anslaget..............................................................................................110

7.9 Anslagsutveckling...................................................................................................111

7.10 Beräkning av anslaget............................................................................................112

7.11 Anslagsutveckling.................................................................................................112

8.1 Utgiftsutvecklingen................................................................................................113

8.2 Anslagsutveckling...................................................................................................115

8.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet....................................................................115

8.4 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................115

8.5 Anslagsutveckling...................................................................................................115

8.6 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.....................................................117

8.7 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................117

8.8 Anslagsutvecklingen...............................................................................................117

8.9 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................118

8.10 Anslagsutvecklingen.............................................................................................118

8.11 Uppdragsverksamhet............................................................................................120

8.12 Affärsverksamhet..................................................................................................120

8.13 Beräkning av anslget för år 2000..........................................................................120

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Diagramförteckning

4.1 Antalet dödade och svårt skadade i väg- och järnvägstrafik under 1990-talet.....31

4.2 Transportvolym på Inlandsbanan............................................................................31

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1998:1821) om ändring i lagen (1996:20)
om upphävande av lagen (1979:1035) med
bemyndigande om utjämning av taxor för
vissa lastbilstransporter (avsnitt 2.1 och av-
snitt 7.7),

2. antar förslaget till lag om ändring i telelagen
(1993:597) (avsnitt 2.2),

3. godkänner att regeringen får använda medel
från anslaget Al Vägverket: Administration
för att utreda alternativ finansiering av in-
frastruktur (avsnitt 4.6),

4. godkänner att regeringen får besluta om en
låneram om högst 1 600 000 000 kronor för
Vägverket för inköp av omsättningstill-
gångar, anläggningstillgångar och för byg-
gande av broar som ersätter färjor (avsnitt
4.6),

5. godkänner att anslaget A2 Väghållning och
statsbidrag får belastas med kostnader för
ränta och amorteringar av upptagna lån för
väg E 6 delen Stenungsund - Ljungskile,
väg E 18/20 delen Örebro - Arboga, väg
E 4 delen Stora Åby -Väderstad, väg 22 de-
len Söderåkra - Hossmo samt väg E 4 tra-
fikplats Hallunda (avsnitt 4.6)

6. godkänner att anslagen A2 Väghållning och
statsbidrag och A4 Banverket: Banhållning
får belastas för att täcka förluster vid infri-
ande av kapitaltäckningsgarantin till SVE-
DAB och eventuella förluster i samband
med Riksgäldskontorets utlåning till SVE-
DAB (avsnitt x.x),

7. godkänner att anslaget A2 Väghållning och
statsbidrag får belastas vid infriandet av ut-
ställda statliga garantier i enlighet med vad
riksdagen beslutat för vissa väginvesteringar
i Stockholms län inklusive Södra länken
(rskr. 1997/98:213 och 1998/99:44) samt
för Göteborgsöverenskommelsen (rskr.
1997/98:104 och rskr. 1997/98:317) (avsnitt
4.6),

8. godkänner att regeringen får besluta om en
låneram om högst 8 410 000 kronor för
Banverket för investeringar i eldrifts- och
teleanläggningar, produktions- och tele-
nätsutrustning, rörelsekapital, finansiering
av omsättningstillgångar, samt för statens
andel av kapitalkostnader för lån avseende
vissa investeringar i Stockholmsområdet år
1983 mellan Statens järnvägar, Stockholms
läns landsting och staten (avsnitt 4.7),

9. godkänner att anslaget A4 Banverket: Ban-
hållning får belastas med kostnader för
räntor och amorteringar för upptagna lån i
Riksgäldskontoret (avsnitt 4.7),

10. godkänner ekonomiska mål och investe-
ringsplan för Sjöfartsverket för perioden
2000 - 2002 i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 5.3),

11. bemyndigar regeringen att fastställa utdel-
ning och skattemotsvarighet för Sjöfarts-
verket i enlighet med vad regeringen föror-
dar (avsnitt 5.3),

12. bemyndigar regeringen att för år 2000 ge
Sjöfartsverket finansiella befogenheter i en-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

lighet med vad regeringen förordar (avsnitt
5.3),

13. godkänner vad regeringen förordar om
Handelsflottans kultur- och fritidsråd
(avsnitt 5.5),

14. godkänner ekonomiska mål och investe-
ringsplan för Luftfartsverket för perioden
2000 - 2002 i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 5.6),

15. bemyndigar regeringen att fastställa utdel-
ning och skattemotsvarighet för Luftfarts-
verket i enlighet med vad regeringen föror-
dar (avsnitt 5.6),

16. bemyndigar regeringen att för år 2000 ge
Luftfartsverket finansiella befogenheter i
enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 5.6),

17. godkänner vad regeringen förordar om
Statens haverikommission (avsnitt 5.8),

18. bemyndigar regeringen att tills vidare dis-
ponera avgiftsintäkter i Post- och telestyrel-
sens verksamhet (avsnitt 6.6),

19. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget C2 Upphandling av
samhällsåtaganden, ingå ekonomiska för-
pliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 250 000 000 kro-
nor efter år 2000 (avsnitt 6.6),

20. godkänner ekonomiska mål och investe-
ringsplan för Statens järnvägar för perioden
2000 - 2002 i enlighet med vad regeringen
förordar (avsnitt 7.6),

21. bemyndigar regeringen att för år 2000 ge
Statens järnvägar finansiella befogenheter i
enlighet med vad regeringen förordar
(avsnitt 7.6),

22. godkänner vad regeringen förordar om
Rikstrafiken (avsnitt 7.9),

23. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget D3 Rikstrafiken:
Trafikupphandling, ingå ekonomiska för-
pliktelser som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 4 000 000 000
kronor under åren 2001 - 2005 (avsnitt
7.9),

24. bemyndigar regeringen att under år 2000,
ifråga om ramanslaget E2 Kommunika-
tionsforskningsberedningen, ingå ekonomis-
ka förpliktelser som inklusive tidigare gjor-
da åtaganden innebär utgifter på högst
300 000 000 kronor under åren 2001 - 2005
(avsnitt 8.5),

25. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt
följande uppställning:

lAnslagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Vägverket: Administration	ramanslag	1 272 236
A2	Väghållning och statsbidrag	ramanslag	12 834 719
A3	Banverket: Sektorsuppgifter	ramanlsag	934 883
A4	Banverket: Banhållning	ramanslag	6 279 322
A5	Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nät- verk	ramanslag	200 000
A6	Nationellt investeringsprogram för infrastrukturutveckling	obetecknat anslag	1 650 000
Bl	Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.	obetecknat anslag	61 000
B2	Ersättning till viss kanaltrafik m.m.	obetecknat anslag	62 660
B3	Bidrag till sjöfarten	ramanslag	405 000
B4	Driftbidrag till kommunala flygplatser	obetecknat anslag	105 000
Cl	Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myn- dighetsuppgifter	ramanslag	11 206
C2	Upphandling av samhällsåtaganden	ramanslag	157 484
C3	Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kas- saservice	ramanslag	200 000
C4	Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst en- ligt avtal	ramanslag	140 000

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

C5	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.	ramanslag	50 000
Dl	Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier	ramanslag	50 000
D2	Rikstrafiken. Administration	ramanslag	10 000
D3	Rikstrafiken: Trafikupphandling	ramanslag	671 050
D4	Viss internationell verksamhet	ramanslag	7 500
El	Statens väg- och transportforskningsinstitut	ramanslag	30 099
E2	Kommunikationsforskningsberedningen	ramanslag	155 851
E3	Statens institut för kommunikationsanalys	ramanslag	44 218
E4	Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut	ramanslag	200 212
Summa			25 532 440

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1821) om
ändring i lagen (1996:20) om upphävande av lagen
(1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor
för vissa lastbilstransporter

Härigenom föreskrivs att lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjäm-
ning av taxor för vissa lastbilstransporter skall upphöra att gälla vid utgången
av år 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

2.2 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)

Härigenom föreskrivs att 15 § telelagen (1993:597)¹ skall ha följande lydel-
se.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Tillstånd enligt 7 § att driva televerksamhet får förenas med villkor om
skyldighet för tillståndshavare

1. att på vissa villkor tillhandahålla telefonitjänst till fast nätanslutnings-
punkt åt var och en som efterfrågar denna tjänst,

2. att med beaktande av tillgänglig kapacitet tillhandahålla nätkapacitet på
vissa villkor åt den som efterfrågar sådan,

3. att tillhandahålla information om verksamhetens ägare,

4. att bedriva verksamheten var- 4. att bedriva verksamheten var-

aktigt och med god kapacitet och aktigt och med god kapacitet, till-
kvalitet, gänglighet och kvalitet, och så att ett

effektivt frekvensutnyttjande främjas,

5. att på ett visst sätt fullgöra vad som föreskrivs i 23 eller 34 §,

6. att på skäliga villkor i egen telekatalog publicera uppgifter om enskildas
teleabonnemang hos anmälningspliktig i den utsträckning de inte omfattas av
tystnadsplikt enligt lag,

7. att utan särskild ersättning upprätthålla telefonautomater i en omfattning
som i fråga om antal och geografisk utbredning tillgodoser allmänhetens be-
hov, samt

8. att på skäliga villkor tillhandahålla telefonisttjänster.

Tillstånd enligt 7 § att driva televerksamhet skall förenas med villkor att på
ett visst sätt fullgöra vad som föreskrivs i 17 §.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten
meddelar närmare föreskrifter om det sätt på vilket tillståndsvillkoren skall
fullgöras

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

¹ Lagen omtryckt 1999:578.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3 Kommunikationer

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet Kommunikationer omfattar väg-
och banhållning, vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart,
luftfart, postbefordran, telekommunikationer
och generella informationsteknikfrågor. I ut-
giftsområdet ingår också sektorsforskning och
miljöfrågor. De myndigheter, affärsverk och
större bolag som verkar inom utgiftsområdet är
Post- och telestyrelsen, Statens järnvägar, Ban-
verket, Vägverket, Statens väg- och transport-
forskningsinstitut, Kommunikationsforsknings-
beredningen, Sjöfartsverket, Handelsflottans
kultur- och fritidsråd, Luftfartsverket, Statens
haverikommission, Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut, Statens institut för kom-
munikationsanalys, AB Svensk Bilprovning,

Posten AB, SAS Sverige AB, och SOS Alarm
Sverige AB. Sedan halvårsskiftet år 1999 ingår
även den nya myndigheten Rikstrafiken. Därtill
finns ett antal mindre bolag inom bl.a. väg- och
järnvägsområdena.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

27 348

25 501

25 580

25 532

25 168

25 534

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Tabell 3.2 Omsättning m.m. för myndigheter, verk och helägda bolag inom UO22 enligt årsredovisningen för år 1998

Myndigheter/affärsverk/bolag

Omsättning inkl, investe- Varav anslagsfinansierad Antal anställda

ringsanslag och transfere- (mkr)

ringar (mkr)
Post- och telestyrelsen	551	551	148
Banverket	11 187	9 482	7 123
Vägverket	17 979	14 928	7 504
Statens väg- och transportforskningsinstitut	148	33	234
Kommunikationsforskningsberedningen	213	189	28
Handelsflottans kultur- och fritidsråd	26	0	32
Statens haverikommission	12	1	12
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut	441	216	567
Statens institut för kommunikationsanalys	30	30	16
Summa myndigheter	30 587	25 430	15 664
Statens järnvägar	14 798	26	15 694
Sjöfartsverket	4 469	0	3 450
Luftfartsverket	1 296	106	1 516

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Summa affärsverk	20 563	132	20 660
Posten AB	23 498	244	42 108
Summa bolag	23 498	244	42 108

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Verksamheten för Banverket och Vägverket har
präglats av vad som fastställts av regeringen år
1998 i de långsiktiga planerna för perioden 1998
- 2007 (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7,
rskr. 1996/97:174). Det är regeringens uppfatt-
ning att de fastställda planerna skall komma att
genomföras, men med en viss tidsförskjutning.
Banverket har drabbats av förseningar i genom-
förandet av stomnätsplanen bl.a. på Västkustba-
nan och på Norge-Vänernbanan och i utbyggna-
den av fjärrblockeringar. Drift- och
underhållsverksamheten bedrevs i stort sett en-
ligt de standardnivåer som lagts fast i den natio-
nella väghållningsplanen och i stomnätsplanen.
På vägsidan har ca 15 procent av det eftersläpade
underhållet kunnat återhämtats. Under år 1998
har anslagssparanden på ca 3 miljarder kronor
upparbetats.

Utvecklingen för väg- och järnvägstransport-
systemet har i stort sett varit positiv. Tillgänglig-
heten i systemet har förbättrats, antalet dödade
och svårt skadade har minskat, dock inte de se-
naste åren och inte i förväntad takt. Vägverket
Produktion redovisar ett sämre resultat för år
1998. Resultatförsämringen jämfört med 1997
sker främst inom den externa verksamheten.

Sjöfartsverkets arbete har under året präglats
av arbete i internationella organ med att öka sjö-
säkerheten och att fortsätta att miljöanpassa sjö-
farten. Sjöfartsverkets resultat år 1998 visar en
förbättring med 210 miljoner kronor jämfört
med föregående år. Regeringen konstaterar dock
att Sjöfartsverket inte uppfyllt soliditetsmålet.
Detta beror på beslut om extra inleveranser från
regeringen.

Luftfartsverkskoncernens resultat år 1998 var
en förbättring med 245 miljoner kronor jämfört
med år 1997. Resultatförbättringen har till stor
del sin grund i en kraftig tillväxt av flyget som
transportmedel. Regeringen konstaterar att
Luftfartsverket uppfyllt målen för utdelning, so-
liditet och räntabilitet. Verksamhetsmålen för
säkerhet och luftfartspolitik kan anses uppfyllda i
huvudsak.

SJ:s resultat för år 1998 blev sämre än prog-
nosticerat. Resultatet för år 1998 försämrades
med 176 miljoner kronor till -439 miljoner kro-
nor, främst beroende på omstrukturererings-
kostnader och vikande omsättning för gods-
transporter. De långsiktiga målen för räntabilitet
och soliditet uppnåddes inte.

Post- och telestyrelsens (PTS) verksamhet har
bidragit till att uppfylla målen inom området. På
postområdet har PTS utövat tillsyn över samtliga
postoperatörer med tillstånd samt handlagt till-
ståndsärenden och beställbara brev enligt upp-
ställda mål för handläggningstider. Inom teleom-
rådet har PTS bedrivit tillståndsgivning, tillsyn
samt harmonisering av reglerna för teletjänster.
Inom radioområdet har arbete bedrivits för att
främja ett effektivt utnyttjande av möjligheterna
till radiokommunikation.

Förändringar

Regeringen konstaterar att trafiksäkerhetsmålet
för år 2000 om högst 400 dödade inte torde upp-
nås. Regeringen kommer i regleringsbrev till be-
rörda myndigheter att anvisa vilket kortsiktigt
mål som skall gälla för trafiksäkerhetsarbetet.
Som en följd av de svårigheter att uppnå trafiksä-
kerhetsmålet kommer ca 400 miljoner kronor
per år under åren 1999 - 2003 omfördelas från
Vägverkets administrationsanslag och anslags-
posten sektorsuppgifter till fysiska trafiksäker-
hetsåtgärder. Regeringen presenterade våren
1999 ett program med 11 punkter för ökad tra-
fiksäkerhet.

Regeringen anser det mycket angeläget att
man skyndsamt prövar möjligheterna till alter-
nativ finansiering av infrastrukturprojekt och av-
ser att studera för- och nackdelar med alternativ
finansiering av vissa infrastrukturprojekt.

Sjöfartsverkets och Luftfartsverkets verksam-
hetsstrukturer ses över i syfte att kunna identifie-
ra eventuella mål- och rollkonflikter samt för-
bättra effektiviteten och underlaget till
statsmakternas styrning.

Avvecklingen av den nuvarande formen av
Gotlandstillägget föreslås skjutas upp till år 2000.
Ett nytt ställningstagande om avvecklingen av
Gotlandstillägget bör därmed göras år 2000. Re-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

geringen har för avsikt att ge Rikstrafiken i upp-
drag att analysera förutsättningarna för en sepa-
ration av gods- och persontransporterna.

Den 1 juli år 2000 öppnas Oresundsförbindel-
sen mellan Sverige och Danmark för trafik.
Därigenom skapas helt nya förutsättningar för
väg- och järnvägskommunikation med Danmark
och övriga Europa. De svenska järnvägsföretagen
skall enligt avtalet med Danmark betala för an-
vändningen av järnvägen på Oresundsförbindel-
sen. Regeringen bedömer att det är mest ända-
målsenligt att Banverket sköter betalningen till
Oresundskonsortiet. För att kompensera Ban-
verket för detta föreslås att banavgiften höjs
fr.o.m. år 2000 samt att anslaget till Banverket
utökas.

Färdigställandet av Oresundsförbindelsen
öppnar även en ny marknad för SJ och en snab-
bare väg till kontinenten för godstransporter på
järnväg. Det innebär dock att SJ Färjetrafik ge-
nom Scandlines kommer att få problem med
lönsamheten. De nya järnvägsanslutningarna till
Arlanda och Kastrup öppnar möjligheter för nya
reseprodukter.

Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:95, bet.
1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) om vissa änd-
ringar i postlagen (1993:1684). Ändringarna
syftar till att skapa förutsättningar för ett mer
konkurrensneutralt och bättre samutnyttjande av
den postala infrastrukturen och därigenom även
enkelhet för kunden. Riksdagen har även beslu-
tat om vissa ändringar i telelagen för att anpassa
lagen till EG-direktiv på området (prop.
1998/99:92, bet. 1998/99:TU12, rskr.
1998/99:238). Genom ändringarna stärks tele-
fonabonnentens integritets- och konsument-
skydd.

Mål

Det transportpolitiska målet

Våren 1998 beslutade riksdagen om ett nytt
transportpolitiskt mål (prop. 1997/98:56, bet.
1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266).

Målet för transportpolitiken skall vara att sä-
kerställa en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för med-
borgarna och näringslivet i hela landet. Det över-
gripande målet preciseras i fem långsiktigt inrik-
tade delmål:

- Ett tillgängligt transportsystem

- En hög transportkvalitet

- En säker trafik

- En god miljö

- En positiv regional utveckling

De telepolitiska målen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1996/97:61, bet.
1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201) skall enskilda
och myndigheter i landets olika delar få tillgång
till effektiva telekommunikationer. Var och en
skall ha möjlighet att från sin stadigvarande bo-
stad eller sitt fasta verksamhetsställe utnyttja te-
lefonitjänst till ett rimligt pris inom ett allmänt
tillgängligt telenät. Alla skall få tillgång till tele-
tjänster på likvärdiga vilkor. Telekommunikatio-
nerna skall vara uthålliga och tillgängliga under
kriser och i krig.

Målet för IT-politiken

Riksdagen beslutade i mars 1996 om en nationell
IT-strategi och om målen för denna (prop.
1995/96:125, bet. 1995/96:TU9, rskr.
1995/96:282). Målen för en nationell IT-strategi
skall bl.a. vara

- att utnyttja IT:s möjligheter på ett aktivt sätt
som bidrar till att skapa tillväxt och syssel-
sättning och som stärker Sveriges konkur-
renskraft,

- att värna allas lika möjligheter så att IT kan bli
ett medel för ökad kunskap, demokrati och
rättvisa.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

nivåer i utbildningsväsendet. Det skall finnas en
hög tillgänglighet till basinformation genom en
väl fungerande infrastruktur för samhällets in-
formationsförsörjning. Regleringen av telemark-
naderna är av väsentlig betydelse för utveckling-
en på IT-området. Staten har en roll vad gäller
infrastruktur (tillgänglighet), regelverket
(tilliten) samt utbildning och informationsför-
sörjning. Sverige bör arbeta för att regelverket
inom EU utvecklas i riktning mot en överskådlig
och mer generell reglering som främjar den tek-
niska utvecklingen samtidigt som användarna ga-
ranteras tillgång till grundläggande tjänster samt
att förutsättningar skapas för en ökad elektro-
nisk handel.

De postpolitiska målen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1997/98:127, bet.
1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) skall det fin-
nas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som
innebär att alla kan ta emot brev och andra adres-
serade försändelser som väger högst tjugo kilo.
Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana
försändelser befordrade till rimliga priser samt
försäkrade och kvitterade av mottagaren. Dess-
utom skall enstaka försändelser befordras till en-
hetliga priser.

Prioriteringar

En hög teknisk tillväxt och internationell kon-
kurrenskraft anses vara en förutsättning för stark
ekonomiskt tillväxt. För att skapa förutsättning-
ar för Sveriges företag att bibehålla sin fram-
skjutna position både som användare och som
producenter av IT anses en väl utvecklad IT-
infrastruktur ha stor betydelse.

Regeringen anser att staten har en roll vad
gäller informationstekniken när det gäller till-
gänglighet, regelverk, förutsättningar för god
konkurrens samt utbildning och kompetens. För
att tillgängligheten skall tillgodoses är IT-
infrastrukturen av vital betydelse. Tillgänglighe-
ten förutsätter också att prisbilden är sådan att
företag och privatpersoner skall kunna använda
nya tjänster till en rimlig kostnad. Regeringen
menar att det kan uppnås bl.a. genom en ökad
konkurrens inom sektorn.

finns tillgänglig. Regeringen anser det är viktigt
att möjliggöra investering i öppen ledning, som
säkerställer konkurrens mellan skilda operatörer.
Detta kan ske t.ex. i form av ett stomnät mellan
landets alla kommuner som ett fösta steg mot
högre kapacitet i nätet som helhet. Det kräver
nya investeringar i bredbandig IT-infrastruktur
vilket kan ske i både privat och offentlig regi.

Det är angeläget att investeringar påbörjas för
att Sveriges position nära täten bland IT-nationer
skall kunna behållas och utvecklas. Regeringen
avser att fortlöpande ta initiativ inom området
och avser även att återkomma i den IT-
proposition som planeras till början av år 2000.

Regeringen anser att frågan om fr-
ontställningen inför millennieskiftet är av stor
vikt. Regeringen avser därför att fortlöpande in-
formera riksdagen med så aktuell information
som möjligt under hösten.

Regeringen prioriterar i enlighet med inrik-
ningen för transportinfrastrukturen för perioden
1998-2007 (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7,
rskr. 1996/97:174) satsningar på drift och under-
håll av vägarna och järnvägarna samt på miljö-
och trafiksäkerhetsåtgärder framför investeringar
i nya vägar. På järnvägssidan prioriteras fullföl-
jandet av den pågående anpassningen till snabb-
tåg. Konkurrenskraften för godstrafik på järnväg
skall stärkas.

Regeringen anser att Sverige även i fortsätt-
ningen bör vara pådrivande inom flygsäkerhets-
området och med kraft bl.a. verka för ett snabbt
etablerande av den europeiska flygsäker-
hetsmyndigheten, EASA. Regeringen anser vida-
re att det är viktigt att miljöarbetet även fortsätt-
ningsvis bedrivs med hög prioritet och ser
positivt på EU:s miljöarbete inom luftsektorn
vad gäller frågor som skärpning av normer för
buller, avgasutsläpp och avgasrelaterade avgifter.

Sjöfartsverket utreder i ett gemensamt projekt
med Göteborgs hamn tillgänglighets- och säker-
hetshöjande åtgärder med avsikt att säkerställa
anlöp av större containerfartyg och råoljetankers
in till hamnen i Göteborg.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3.3 Resultatbedömning

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

I och med internationaliseringen och kunskaps-
samhällets frammarsch ställs allt hårdare krav på
infrastrukturen och på säkra, miljöanpassade och
pålitliga transporter. Företag i landets alla regio-
ner måste på ett effektivt sätt kunna nå ut till in-
ternationella marknader. Infrastrukturen måste
också ge förutsättningar för ett persontransport-
system som möjliggör arbetspendling inom stör-
re regioner och därmed en vidgning av arbets-
marknaden. Goda, täta och snabba
persontransporter binder ihop arbetsmarknader,
något som bl.a. märks i Mälardalen och Ore-
sundsregionen. Den planerade öppningen av
Botniabanan kan innebära att även pendlingsre-
gionerna kring Norrlandskusten utvidgas. Från
tillväxtsynpunkt måste både de näringspolitiska
och de regionalpolitiska aspekterna på transport-
systemet uppmärksammas, inte minst sambandet
mellan infrastruktur och regional utveckling.

Det nya sättet att organisera produktionen,
som växer fram i informationssamhället, kan få
nya följder för transportbehoven, som ännu är
svåra att överblicka. Avståndens minskade bety-
delse när det gäller vissa kommunikationsformer
och en upplösning av tidigare geografiska kopp-
lingar mellan olika led i produktionskedjan kan
t.ex. tänkas leda fram till mer sammansatta trans-
portbehov än dagens.

Även med Sveriges väl utbyggda kommunika-
tionsnät kan både gods- och persontransport-
systemen bli effektivare. Kapacitetsproblemen i
storstädernas kollektivtrafik måste lösas. Det är
också betydelsefullt med en framförhållning för
att uppmärksamma hotande brister, när nya
pendlingsmöster eller nya marknader uppstår.
Förändringar i efterfrågan på olika typer av varor
och tjänster kan påverka behovet av transporter.
Det är därför viktigt att utveckla metoder som
kan ge tidiga indikationer på sådana förändringar
i och med att förändringar i transportsystem tar
tid att genomföra.

Omställningen till en ekologiskt hållbar ut-
veckling ställer särskilda krav på transportsyste-
men. Miljöaspekter måste integreras vid utbygg-
nad och användning av alla transportsystem.
Både Vägverket och Banverket har att beakta
miljökonsekvenser i verksamheten. Banverket
och Vägverket inför successivt ett miljölednings-
system under perioden 1998 - 2001. Satsningar

på kollektivtrafik har betydelse från miljösyn-
punkt likaså att utveckla mer miljöanpassade
fordon.

Antalet personbilar ökade under 1998 med 2,4
procent och antalet lastbilar med 5,2 procent.
Det samlade persontrafikarbetet minskade dock
med 2,4 procent. Det nyregistrerades dubbelt så
många bilar som skrotades. Nyare bilar är nor-
malt krocksäkrare än äldre bilar. En förnyelse av
bilparken ger därmed positiva trafiksäkerhets-
och miljöeffekter. Andelen trafikarbete med per-
sonbilar utrustade med krockkudde på förarplats
fortsätter öka och uppgick i slutet av år 1998 till
drygt 35 procent. Trafikarbetet med lastbil ökade
med 5,1 procent under år 1998. Förekomsten av
tunga lastbilar i trafiken innebär en ökad skade-
risk för övriga trafikanter och får därför en nega-
tiv effekt på trafiksäkerheten. Den tunga trafiken
står även för en stor andel av koldioxidutsläppen.

Jämvägsmarknaden såväl i Sverige som utom-
lands karaktäriseras av en allt större avreglering
och ökad konkurrens. Det är därför av avgöran-
de betydelse att SJ inom en snar framtid kan nå
en sådan lönsamhetsnivå att verksamheten kan få
möjlighet att utvecklas i takt med de förändring-
ar som sker på marknaden. Jämfört med 1997
ökade det totala antalet personresor på järnväg
med 4 procent.

Antalet passagerare i Gotlandstrafiken har
ökat under senare år och ett nytt rekord upp-
nåddes under år 1998 med nästan 1,2 miljoner
passagerare. Prognosen för år 1999 pekar på en
fortsatt ökning både för passagerare och gods.

Antalet flygpassagerare i linjefart och charter-
trafik ökade under 1998 vid de statliga flygplat-
serna och nådde den högsta siffran någonsin,
27,5 miljoner. Utrikestrafiken står för den över-
vägende delen av ökningen, men även inrikesfly-
get har ökat.

Närmare hälften av alla svenskar har tillgång
till Internet och egen PC. Även inom näringsliv
och förvaltning är datoranvändningen hög. Cirka
60 procent har en mobiltelefon. Sverige och de
övriga nordiska länderna intar en särställning i
Europa genom den utbredda användningen av IT
och den mycket kraftiga expansionen av IT-
företag. Sverige har bland den högsta datortät-
heten i världen.

Dagens snabba IT-utveckling drivs på av
marknadens behov och efterfrågan. Ny teknik
gör det möjligt att förmedla elektronisk infor-
mation genom många olika sorters infrastruktur.
Statens ansvar är att se till att förutsättningarna
för utvecklingen är goda och att avlägsna de hin-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

der som försvårar eller försenar utvecklingen.
Tre områden kommer att prioriteras; in-
frastrukturen, regelverket samt utbildning och
kunskap.

Sverige har idag en jämförelsevis väl utbyggd
informationsinfrastruktur. Genom att IT-
baserade tjänster kommer att kunna överföras på
många olika sätt kan regional obalans motverkas
i fråga om möjligheterna att utnyttja IT-tjänster.
Tillgängligheten till den digitala tekniken förut-
sätter ett institutionellt ramverk som främjar ut-
vecklingen och tar bort onödiga hinder samtidigt
som det skyddar den enskildes integritet. Regel-
verken skall vara stabila, förutsebara och transpa-
renta. Sverige skall fortsätta att verka för ett
gynnsamt europeiskt regelverk på telekommuni-
kationsområdet. För närvarande pågår en över-
syn av EU:s telereglering och Sverige deltar ak-
tivt i det arbetet. Samtidigt pågår parallella
arbeten med olika direktiv med syfte att öka
förtroendet för IT-tjänster och elektronisk han-
del. En hög allmän kunskapsnivå krävs för att alla
skall ha tillgång till den nya tekniken. Därför
måste utbildningssystemet hålla hög standard.
Alla lärare och elever inom ungdomsskolan
kommer att få en e-postadress. Tillgängligheten
till Internet i skolan skall öka. Det är också an-
geläget med åtgärder som kan förbättra och ut-
veckla IT-användningen inom de mindre företa-
gen.

3.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

IT-infrastrukturutredningen tillsattes av rege-
ringen i juli 1998. Utredningens uppgift var dels
att utröna hur tillgången till informationsin-
frastruktur med hög kapacitet är fördelad över
landet idag, dels att föreslå hur staten, i samver-
kan med andra aktörer, ska kunna uppnå god re-
gional och social täckning med hög kapacitet.
Utredningen har i juni i år lagt fram ett förslag
till handlingsprogram för en utbyggnad av IT-
infrastrukturen i Sverige (SOU 1999:85). Slut-
betänkandet och remissvaren och de förslag som
läggs i IT-propositionen kommer att bilda ut-
gångspunkt för arbetet.

Regeringen har under år 1998 lämnat sin andra
skrivelse (skr. 1998/99:2) till riksdagen där ut-
vecklingen på IT-området redovisas. Förutom en
beskriving av den allmänna utvecklingen på om-
rådet redogörs även för vidtagna och pågående

åtgärder för att bredda och utveckla användning-
en av informationsteknik.

Statskontorets rapport Sammanhållen strategi
för samhällets IT-säkerhet (1998:18) har remiss-
behandlats och bereds för närvarande.

2000-delegationen har kontinuerligt informe-
rat en bred målgrupp om frågor som rör arbetet
med omställningen inför år 2000 i samhället via
webbplats, nyhetsbrev, anföranden vid seminari-
er och i massmedia. I början av maj 1999 ge-
nomfördes en informationskampanj riktad till
medborgarna i syfte att belysa olika sakfrågor
som rör 2000-frågan och att informera om sam-
hällets anpassningsarbete. Under oktober 1999
planeras en uppföljande informationskampanj.

En stor del av de statliga insatserna på teleom-
rådet syftar till att skapa en väl fungerande kon-
kurrens på telemarknaden för att på så sätt upp-
fylla de telepolitiska målen. Med målet att
ytterligare främja konkurrensen inom teleområ-
det har riksdagen antagit vissa ändringar i telela-
gen (1993:597) i syfte att införa förval av tele-
operatör och nummerportabilitet. Dessa
lagändringar trädde i kraft den 1 juli 1999 och
vissa föreskrifter för det närmare genomförandet
har meddelats av Post- och telestyrelsen.

Genom ändringar i postlagen (prop.
1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr.

1998/99:237) har tillgången till delar av in-
frastrukturen på postmarknaden reglerats. Änd-
ringarna syftar till att skapa förutsättningar för
ett mer konkurrensneutralt och bättre samut-
nyttjande av infrastrukturen och därigenom även
enkelhet för postkunderna.

Statens ansvar för en grundläggande kassaser-
vice säkerställs genom ett avtal med Posten AB. I
avtalet har Posten AB förbundit sig att tillhanda-
hålla en rikstäckande kassaservice. Regeringen
gjorde bedömningen i propositionen Statens an-
svar på postområdet (prop. 1997/98: 127, bet.
1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) att markna-
den för betaltjänster har genomgått betydande
förändringar under senare år och därför bör sta-
tens ansvar på området ses över. Regeringen till-
satte den 12 mars år 1998 en utredning med upp-
gift att utreda statens ansvar för en
grundläggande betaltjänst och kontantförsörj-
ning (dir. 1998:159). Regeringen kommer under
hösten 1999 ta ställning till utredningens förslag
och remissinstansernas synpunkter.

Statens institut för kommunikationsanalys
(SIKA) fortsätter arbetet med att utreda en
samlad statistisk belysning av förhållanden och
aktiviteter där informations- och kommunika-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

tionsteknik har eller förväntas få en framträdan-
de roll. Uppdraget skall vara slutfört senast den
30 juni 2001.

Ett antal stora investeringsobjekt har under
1998 färdigställts och öppnats för trafik. Motor-
väg har färdigställts på väg E4 mellan Väderstad
och Mjölby. Aven Lundbytunneln på väg E6,
Häggviksleden på riksväg 262 samt Vallsunds-
bron i Jämtland har färdigställts. De största sats-
ningarna på järnvägssidan under år 1998 var fort-
satt utbyggnad av dubbelspår på Västkustbanan
och Mälarbanan samt investeringar för ökad has-
tighet på Ostkustbanan. Drift- och under-
hållsverksamheten bedrevs i stort sett enligt de
standardnivåer som lagts fast i den nationella
väghållningsplanen och i stomnätsplanen. På
vägsidan har ca 15 procent av det eftersläpade
underhållet kunnat återhämtats. Hastighetsgrän-
sen har sänkts på ca 400 km väg enligt de nya
kriterierna för hastighetsgränser. Banverket har
under 1998 utvecklat sitt säkerhetssystem.

Regeringen beslutade i maj 1999 att Banverket
senast den 1 oktober år 2000 skall redovisa till
regeringen om det är möjligt att fullfölja tunnel-
bygget genom Hallandsås på ett miljömässigt
och säkert sätt.

Riksdagen har beslutat (prop. 1997/98:117,
bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225) om änd-
ring i väglagen (1971:948) och lagen om byggan-
de av järnväg (1995:1649). Lagändringarna inne-
bär en skärpning av kraven på hänsyn till stads-
och landsskapsbild, natur- och kulturvärden
samt estetik. Vägverket, Banverket, Sjöfartsver-
ket, Luftfartsverket och Statens järnvägar är en-
gagerade inom ramen för regeringens handlings-
program för arkitektur, formgivning och design.
I mars 1999 redovisade de egna kvalitetsprogram
för arkitektur och formgivning.

Den svenska handelsflottan minskade under
år 1998. Den negativa utvecklingen kan nu för-
väntas upphöra och en viss inflaggning är trolig
efter riksdagens beslut om att höja rederistödet
och den överenskommelse om tillfällig anställ-
ning av utländsk personal som parterna på ar-
betsmarknaden träffat.

Under år 1998 infördes miljödifferentierade
sjöfartsavgifter för att stimulera sjöfartens miljö-
anpassning. Regeringen har gett Sjöfartsverket i
uppdrag att senast den 31 december år 1999 re-
dovisa en utvärdering av miljödifferentieringen
samt eventuella konsekvenser som omläggning-
en av sjöfartsavgiftssystemet i övrigt medfört.

Uppställningsplatser för flygplan, järnvägsan-
passning av Arlandas Terminal 5 och förberedel-

ser för den tredje rullbanan på Arlanda flygplats
samt förberedelser för ett nytt trafiklednings-
system gjordes under år 1998.

Till följd av den transportpolitiska propositio-
nen (prop. 1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr.
1997/98:266) fattades några avgörande beslut för
SJ:s framtid. Banavgifterna sänktes och den lång-
väga busstrafiken avreglerades. Arbetet med att
renodla järnvägssektorns organisation har inne-
burit att ansvar för vissa gemensamma funktio-
ner och det kapillära bannätet förts över från SJ
till Banverket.

Den 1 juli 1999 började den nya myndigheten
Rikstrafiken sin verksamhet. Fram till årsskiftet
kommer myndigheten att bygga upp och organi-
sera sin struktur. Rikstrafiken skall verka för ut-
veckling och samordning av den interregionala
persontrafiken, följa kollektivtrafikens utveck-
ling och kartlägga brister i den. Rikstrafiken skall
svara för statens upphandling av transportpoli-
tiskt motiverad interregional persontrafik som
inte upprätthålls i trafikhuvudmännens regi och
där det saknas förutsättningar för kommersiell
drift. Eftersom det tar viss tid att bygga upp en
ny organisation beslutade regeringen att uppdra
åt Delegationen för köp av viss kollektivtrafik att
genomföra upphandlingen av trafik för år 2000.
Fr.o.m. år 2001 kommer ansvaret för upphand-
lingen helt att övergå till Rikstrafiken.

Kommunikationsforskningsberedningen,
Vägverket och Banverket har under år 1998 in-
fört gemensamma ansöknings- och beslutsperio-
der för forskningsprojekt. Kommunikations-
forskningsberedningen deltar även i uppbygg-
naden av EU:s femte ramprogram för forskning
och teknisk utveckling. Programmet är en viktig
finansiär för svenska forskare och kunskapskälla
för den svenska transportsektorn.

Statens institut för kommunikationsanalys
(SIKA) har under år 1998 följt länsstyrelsernas
och i försökslänen självstyrelseorganens arbete
med infrastrukturplanering för att utvärdera hur
processen för framtagandet av länsplanerna har
motsvarat riksdagens och regeringens krav.

Sektorsmyndigheterna inom transportområ-
det har fått i uppdrag att senast den 7 oktober
1999 lämna förslag till åtgärder som kan bidra till
att uppfylla miljökvalitetsmålen (prop.
1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr.
1998/99:183).

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

3.3.3 Effekterna av de statliga insatserna

Inom det transportpolitiska området

Ett tillgängligt transportsystem

Under år 1998 har framkomligheten och till-
gängligheten inom transportsystemet fortsatt att
förbättras genom öppnandet av nya väg- och
järnvägssträckor, genom ökad bärighet på det
statliga väg- och järnvägsnätet, genom ökad an-
del dubbelspår och högre genomsnittlig hastig-
het på järnvägsnätet. Banverket och Vägverket
har tillsammans med Boverket, SJ, Sjöfartsverket
och Luftfartsverket och representanter för han-
dikapprörelsen påbörjat en dialog om hur till-
gängligheten inom transportsystemet för funk-
tionshindrade kan förbättras.

En hög transportkvalitet

Bärigheten på det statliga vägnätet har ökat un-
der 1998. Samtidigt var antalet dygnskilometer
avstängd väg till följd av tjällossning högre 1998
än både 1997 och 1996, men detta berodde på att
vintern 1998 var ovanligt svår ur tjällossnings-
synpunkt. Knappt 89 procent av stomnätet kun-
de vid utgången av 1998 trafikeras med godståg
med en axellast på 22,5 ton och en hastighet på
90 km/h. Nivån är oförändrad jämfört med före-
gående år. Därmed har regeringens mål på 90
procent inte kunnat uppfyllas. Arbetet med att
uppgradera lastprofilen på sträckan Bergslagen -
Göteborg kommer dock att underlätta tyngre
godstransporter.

En säker trafik

Trafiksäkerheten i vägtransportsystemet har inte
förbättrats under 1998. Prognosen för antalet
dödade i vägtrafiken år 2000 bedöms till ca 470
enligt VTI:s prognosmodell. Användningen av
bilbälte och cykelhjälm är också oförändrad i
förhållande till föregående år liksom antalet has-
tighetsöverträdelser. Sänkningen av åldersgrän-
sen för övningskörning till 16 år har lett till en
minskning av olycksrisken för unga nyblivna
körkortsinnehavare. Antalet plankorsningso-
lyckor med järnväg var 1998 det lägsta antalet, 45
stycken, sedan statistik började föras.

En god miljö

Antalet bullerstörda utmed statens vägnät har
minskat med ca 4 400 personer eller 10 procent
under året till följd av Vägverkets insatser under
året. Utmed järnväg har drygt 900 fastigheter er-
hållit bullerskydd under året. Antalet konflikt-

punkter mellan stomjärnvägsnätet och vattenför-
sörjningsintressen inventerades under 1997. En
konfliktpunkt har åtgärdats under 1998 men ar-
bete pågår på flera ställen. Med nuvarande takt
kommer 10-15 vattentäkter ha åtgärdats fram
till år 2004. Åtgärder för att reducera eller elimi-
nera konflikter mellan vägtrafik och vattentäkter
har under år 1998 vidtagits på ett fyrtiotal platser.
Utsläppen av kväveoxider, kolväten, svaveldioxid
och cancerframkallande ämnen minskade under
året, medan utsläppen av koldioxid ökade med

1,2 procent jämfört med 1997. Godstransporter-
na på väg står för den övervägande delen av de
ökade koldioxidutsläppen.

Dieselförbrukningen i järnvägssektorn ökade
under 1998 med ca 7 procent jämfört med före-
gående år. Den långsiktiga trenden är dock att
dieselförbrukningen och därmed emissionerna
minskar. Sedan 1990 har dieselförbrukningen
minskat med ca 15 procent.

Banverkets miljöarbete under 1998 har i övrigt
inriktats på att bygga upp en organisation för
miljöledning och förankra miljöledningssyste-
met. Banverket avslutade under 1998 en invente-
ring av kulturhistoriskt intressanta broar.

De miljödifferentierade sjöfartsavgifterna som
infördes 1998 har varit en framgång, bl.a. genom
att över 1000 fartyg har anmält att de använder
lågsvavlig olja.

En positiv regional utveckling

Genom de nya väg- och järnvägssträckor som
öppnats eller förbättrats under året har delar av
landet ytterligare knutits samman. Investering-
arna i Mälardalsregionen har förkortat restiden
avsevärt och bidragit till goda pendlingsmöjlig-
heter i regionen. Målet att utjämna skillnader och
kompensera för långa transportavstånd har dock
inte uppfyllts under 1998. Investeringarna i det
statliga vägnätet har medfört att stödområdenas
andel av restids- och reskostnadsminskningar är
betydligt lägre än stödmområdenas andel av den
totala restiden och reskostnaden.

Inlandsbanan har erhållit ett särskilt upprust-
ningsbidrag för sträckorna Ulriksfors - Hoting
och Dorotera - Vilhelmina. Det nya stödsyste-
met till kommunala flygplatser bidrar till en po-
sitiv regional utveckling.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Inom områdena för telekommunikaton, informa-
tionsteknik och post

Införandet av förval av teleoperatörer och num-
merportabiliet kommer att innebära att konkur-
rensen på teleområdet ökar ytterligare genom att
det blir lättare för konsumenterna att välja olika
teleoperatörer. Vidare har Telia tvingats sänka
priset för samtal från det fasta nätet till det mo-
bila nätet med ca 20 procent efter att Post- och
telestyrelsen krävt sänkta samtrafikavgifter. En
rad förbättringar vad gäller servicekvalitet har
skett under 1998.

Genom att skapa bättre förutsättningar för ett
mer konkurrensneutralt och bättre samutnytt-
jande av den postala infrastrukturen förbättras
förutsättningarna för alla postoperatörer att ver-
ka på den avreglerade postmarknaden utan att
säkerställandet av en samhällsomfattande
posttjänst påverkas. Samtidigt medför ett bättre
samutnyttjande av infrastrukturen enkelhet för
postkunderna på så sätt att mottagare och avsän-
dare av post inte behöver bekymra sig om hur
och med vilken operatör som en försändelse når
rätt adressat.

Genom 2000-delegationens granskningar av
el- och telesektom har ytterligare information
framkommit om läget i sektorerna. En informa-
tionskampanj har genomförts under våren 1999.
Av den utvärdering som delegationen gjort
framkommer att oron minskat hos allmänheten
och förtroendet för samhällets förmåga ökat.
Massmedier är dock allmänhetens främsta in-
formationskälla i denna fråga.

3.3.4 Regeringens slutsatser

IT är ett prioriterat område. IT-infra-
strukturutredningen överlämnade den 11 juni
1999 sitt betänkande Bredband för tillväxt i hela
landet (SOU 1999:85) till regeringen. Förslagen
remissbehandlas för närvarande. Regeringen av-
ser att fortlöpande ta initiativ inom området och
avser även att återkomma i den IT-proposition
som planeras till början av år 2000.

Regeringen anser att IT-säkerhetsförslagen
måste ses i ett större sammanhang. IT-säkerhet
är en viktig del i samhällets skydd mot intrång i
fredstid, informationsoperationer och informa-
tionskrigföring, inom vilka områden regeringen
återkommer med förslag under år 1999 och 2000.

Regeringen anser att 2000-delegationens ar-
bete bör fortsätta i samma intensiva takt så att

Sverige kan passera skiftet till år 2000 så stör-
ningsfritt som möjligt. Delegationens gransk-
ningar av sektorer bör fortsätta under senare de-
len av 1999. Delegationens uppgift att följa och
granska arbetet ur ett tvärsektoriellt perspektiv är
särskilt prioriterat.

Regeringen anser att statistikförsörjning om
IT-området är mycket viktigt och avvaktar re-
sultatet av SIKA:s uppdrag.

Regeringen bedömer att Vägverkets och Ban-
verkets verksamheter under år 1998, med några
undantag, bidragit till att uppfylla de trafikpoli-
tiska målen. Insatserna för att ta igen det efter-
släpade underhållet har medfört att de befintliga
infrastrukturanläggningarna kunnat nyttjas för
att kunna bidra till att säkerställa en samhälls-
ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
transportförsörjning för medborgare och nä-
ringslivet i hela landet.

Regeringen anser att trafiksäkerhetsarbetet
måste intensifieras ytterligare då det fastlagda
målet om högst 400 dödade i trafiken för år 2000
inte torde kunna nås. Som en följd av de svårig-
heter att uppnå trafiksäkerhetsmålet kommer ca
400 miljoner kronor per år under åren 1999 -
2003 omfördelas från Vägverkets administra-
tionsanslag och anslagsposten sektorsuppgifter
till fysiska trafiksäkerhetsåtgärder. Satsningar
kommer att göras genom att åtgärda de farligaste
vägarna, intensifiera trafiksäkerhetsarbetet i
kommunerna och övervakningen av gällande
trafikregler samt kvalitetsäkring av transporter-
na. Riksdagens mål om ett halverat antal plan-
korsningsolyckor med järnväg till 2007, räknat
från 1996 års nivå, bedöms kunna uppnås.

Riksdagens mål för koldioxidutsläpp bedöms
inte kunna uppnås då utsläppen från vägtrafiken
har ökat med 2,4 procent jämfört med år 1990.
Regeringen ser allvarligt på en sådan utveckling
och betonar vikten av att åtgärder för att bryta
trenden vidtas så att målet 2010 skall kunna upp-
nås. Däremot bedömer regeringen att riksdagens
mål för år 2000 för utsläpp av kolväten kommer
att kunna nås liksom etappmålet för 2005 för
kväveoxidutsläppen från vägtrafiken.

Regeringen gör även bedömningen att målni-
vån år 2003 för antalet dygnskilometer avstängd
väg till följd av tjällossning kommer att kunna
nås. Däremot kommer sannolikt inte etappmålet
för buller utmed järnväg att uppfyllas till år 2004.

Regeringen har för avsikt att lämna särskilda
uppdrag till de verksamheter som har anknyt-
ning till regeringens handlingsprogram för arki-
tektur, formgivning och design för att de under

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

år 2000 skall förbereda sin medverkan under Ar-
kitekturåret 2001.

Regeringen konstaterar att samtliga Vägver-
kets resultatenheter uppvisar ett positivt resultat
under 1998 men att Vägverkets interna avkast-
ningskrav inte har uppnåtts för Vägveket Pro-
duktion. År 1999 kommer Vägverket Produk-
tion att vara fullständligt konkurrensutsatt
samtidigt som nyinvesteringsvolymen inom
Vägverket och Banverket förväntas minska.
Detta innebär fortsatta krav på effektivisering av
den egna verksamheten.

Regeringen anser att SJ behöver förstärka sin
konkurrenskraft på såväl person- som gods-
transportmarknaden, vilket innebär fortsatta
riktade investeringsåtgärder för att anpassa utbu-
det av produkter och tjänster till marknadens
krav på förnyelse och flexibilitet. Vidare är det
viktigt att SJ ökar fokuseringen på sin kärnverk-
samhet samt effektiviteten och lönsamheten in-
om denna.

Regeringen föreslår för år 2000 att medel av-
sätts från Rikstrafikens anslag för att säkra trafik,
med prioritet för tågtrafik, som omfattas av prin-
cipöverenskommelsen med trafikhuvudmännen
fram till den 31 december år 2000. Detta för att
ge Rikstrafiken rådrum att på ett tillfredsställan-
de sätt genomföra erforderliga bedömningar om
vilken trafik som eventuellt bör ingå i statens
upphandling. Regeringen avser inte att förlänga
avtalen som grundar sig på principöverenskom-
melsen.

Posten AB har fortsatt att omstrukturera sitt
servicenät under 1998. Regeringen bedömer att
dessa förändringar inte påverkat rikstäckningen.

att kommunikations- och transportsystemet
fungerar även i krigs- och kristid.

Regeringen har under 1999 givit slutligt klar-
tecken för att bygga ut Luleå-Kallax flygplats till
en internationell fraktflygplats. En fraktflygplats
vid Luleå-Kallax fyller ett internationellt behov
och är samtidigt av stort värde för Norrbottens
län. Fraktflygplatsen förväntas ge upphov till ett
mycket stort antal nya arbetstillfällen, både di-
rekta och indirekt kopplade till verksamheten.
Kallax Cargo kan stimulera angränsande verk-
samheter i länet och inspirera till utveckling av
näringslivet i stort.

3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet

Kommunerna och bl.a. NTF bedriver ett aktivt
trafiksäkerhetsarbete som syftar till att uppnå
målet med nollvisionen.

Det miljöarbete som kommunerna i landet
bedriver inom ramarna för Agenda 21 strävar i
samma riktning som de transportpolitiska mil-
jömålen.

De lokala investeringsprogrammen som be-
viljats bidrag bedöms ge märkbara effekter på
miljön bl.a. genom effektivare energianvändning
och minskade utsläpp av koldioxid, kväve och
svavel.

Från utgiftsområde 6 Totalförsvaret finansie-
ras försvarsuppgifter om syftar till att säkerställa

3.5 Skatteavvikelser

Internationell postbefordran

Som export räknas transport till eller från utlan-
det. Detta innebär att en resa från ort i Sverige
till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad från
skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både luft-,
vatten- och landtransporter. Beloppen i tabellen
avser inrikes del av utrikes buss- och tågtrans-
porter.

Persontransporter

Skattesatsen är 12 procent.

Skatt på dieselbränsle i motorfordon

Skattesatsen för diesel i olika miljöklasser jäm-
förs med skattesatsen för bensin i miljöklass 2,
vilken utgör normen på hela transportområdet.
Den genomsnittliga skattesatsen för bensin i den
bästa miljöklassen 41 öre/kWh medan diesel be-
skattas med 16 öre/kWh i miljöklass 1, 18
öre/kWh i miljöklass 2 och 21 öre/kWh i mil-
jöklass 3. Skattesatserna avser budgetåret 1999.

Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift

Befrielsen gäller elförbrukning för jänväg och
tunnelbana. Skatteawikelsen uppgår till 41
öre/kWh.

Skattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart

Avvikelsen uppgår till 41 öre/kWh.

Skattebefrielse för inrikes sjöfart, koldioxidskatt

Skattebefrielse föreligger för såväl energi- som
koldioxidskatt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ITabell 3.3 Nettoavvikelser mellan åren 1999 och 2000 1
Miljarder kronor	1999	2000
Internationell postbefordran	0,10	0,10
Persontransporter	2,11	2,18
Skatt på diesel	6,66	6,82
Skattebefrielse bandrift	1,04	1,05
Skattebefrielse inrikes sjöfart	0,33	0,34
Skattebefrielse för inrikes sjöfart, C02-skatt	0,08	0,09
Summa	10,32	10,57

ITabell 3.4 Utgiftsutvecklingen 1
Miljoner kronor	Utfall 1998	Anslag 1999 '	Utgifts- prognos 1999²	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
H Väg och järnväg	24 410	22 931	22 585	23 171	22 530	22 912
B Sjö- och luftfart	1 099	818	837	634	634	634
C Post- och telekommunikation samt informations- teknik	751	695	745	559	559	534
0 Statens järnvägar, Rikstrafiken m.m.	616	622	898	739	1008	1 008
E Kommunikationsforskning och meteorologi	473	436	514	430	438	446
Totalt för utgiftsområde 22	27 348	25 501	25 580	25 532	25168	25 534

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropos itionen.

² Utgiftsprognosen inkluderar även äldreanslag inom verksamhetsområdena.

För 1998 uppgår utgifterna till 27 348 miljoner
kronor vilket är 3 248 miljoner kronor, 13 pro-
cent, högre, jämfört med statsbudgeten. En följd
av utgiftsökningen är att anslagssparandet mins-
kar. Det är verksamhetsområdet Väg och järnväg
som står för den största skillnaden mellan stats-
budgeten och utfall. Aldreanslagen inom väg-
och järnvägsområdet har utnyttjats nästan helt.
Det totala utfallet för äldreanslag inom verksam-
hetsområdet uppgår till 2 909 miljoner kronor
vilket är en ökning med 2 909 miljoner kronor
jämfört med statsbudgeten eftersom äldreanslag
inte anvisas på aktuell statsbudget.

För 1999 beräknas utgifterna bli högre än vad
som anvisats i statsbudgeten. Banverket kommer
vid årets utgång att i princip ianspråktagit hela
anslagskrediten. Ett antal åtgärder vidtogs i sam-
band med vårpropositionen för 1999 för att und-
vika ett överskridande av utgiftstaket för år

1999. I vårpropositionen anges begräns-
ningsbelopp för ett antal utgiftsområden/anslag
där syftet är att säkerställa att anslagsförbruk-
ningen år 1999 inte överstiger en viss bestämd
nivå. I vårpropositionen redovisades även en in-
dragning på 500 miljoner kronor på anslaget A2
Väghållning och statsbidrag. Indragningen gjor-
des från posten Till regeringens förfogande.

I vårpropositionen angavs även ett begräns-
ningsbelopp för anslaget A4 Banverket: Banhåll-
ning som emellertid inte påverkar prognosen då
begränsningsbeloppet på 7 290 miljoner kronor
är högre än de disponibla medlen. Den senaste
prognosen för anslaget för banhållning pekar
dock på att utfallet för år 1999 kommer att ligga
under begränsningsbeloppet.

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4 Väg och järnväg

4.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar väghållning och
vägtrafik samt banhållning och tågtrafik. Verk-
samheten syftar till att säkerställa en samhälls-
ekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
transportförsörjning för medborgarna och nä-
ringslivet i hela landet. Statens företrädare på
central nivå för frågor inom väg- och järnvägs-
området är Vägverket och Banverket.

Den sammanlagda verksamhetsvolymen inkl,
externa intäkter och lånefinansierad verksamhet
uppgick år 1998 till ca 29,2 miljarder kronor. In-
om verksamhetsområdet fanns vid utgången av
året totalt ca 13 400 tillsvidareanställd personal
anställda i staten.

4.2 Utgiftsutveckling

Tabell 4.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999'²

Utgifts-
prognos
1999

24 410

22 931

22 585

23 171

22 530

22 912

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

²I vårpropositionen redovisades även en indragning på 500 miljoner kronor på anslaget
A2 Väghållning och statsbidrag. Indragningen gjordes från posten Till regeringens
förfogande.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

inom sektorsuppgiften har hittills inte gett de
förväntade effekterna på trafiksäkerheten. Rege-
ringen har därför i 1999 års ekonomiska propo-
sition föreslagit att medel skall omprioriteras
från byggande av stamvägar till åtgärder på väg-
nätet som ger en ökad trafiksäkerhet. Denna
omprioritering får dock inte drabba andra prio-
riterade åtgärder såsom ombyggnadsåtgärder på
det regionala vägnätet eller satsningen på åtgär-
der för ökad tillgänglighet för funktionshindrade
i kollektivtrafiken. Dessutom bedömer regering-
en att Vägverkets administration kan effektivise-
ras och verkets arbete med sektorsuppgifter be-
gränsas till sådana åtgärder som har stor och
säker effekt på miljö och trafiksäkerhet. Det
därigenom skapade medelsutrymmet kan i stället
användas för fysiska trafiksäkerhetsåtgärder på
hela det statliga vägnätet för att uppnå uppsatta
trafiksäkerhetsmål. Målet att utsläppsnivån för
koldioxid år 2010 skall vara oförändrad jämfört
med år 1990 kommer inte att nås om utveckling-
en fortsätter i samma riktning som hittills. Rege-
ringen ser allvarligt på en sådan utveckling och
betonar vikten av att åtgärder för att bryta tren-
den vidtas för att målet år 2010 skall kunna upp-
nås. Regeringen anser att Banverkets verksamhet
under år 1998 med några undantag, bidragit till
att uppnå de trafikpolitiska målen. De område
där Banverket kommer att arbeta vidare för att
nå målet är arbetet med driftsäkerhet och tågför-
seningar.

Verksamhetsåret 1998 har till stor del präglats
av att bedriva verksamheten i en sådan omfatt-
ning att de anslagssparanden på ca 3 000 miljoner
kronor för Vägverket och Banverket tillsammans
som fanns vid utgången för år 1997 kunde nytt-
jas för den verksamhet som planerats i de av re-
geringen under år 1998 fastställda långsiktiga

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

planerna. Detta arbete har genomförts på ett så-
dant sätt att vid utgången av år 1998 hade Väg-
verkets och Banverkets sammantagna anslagsspa-
rande minskat till ca 210 miljoner kronor.

Verksamhetsområdet omsatte ca 29 200 mil-
joner kronor under år 1998, en ökning med ca
2 900 miljoner kronor jämfört med år 1997. Ut-
gifterna för sektorsuppgifter, statlig väghållning
och banhållning har ökat medan utgifterna för
myndighetsutövning har minskat jämfört med år
1997. Ökningen i utgifterna för statens väghåll-
ning består både av ökad drift och underhåll och
en ökad mängd väginvesteringar, medan ökning-
en av banhållning består av ökad mängd järn-
vägsinvesteringar. Verksamhetsområdets verk-
samhetsvolym brutto år 1998 och år 1997
framgår av nedanstående tabeller i miljoner kro-
nor. Verksamhetsvolym inkluderar förutom an-
slagsfinansierad verksamhet även verksamhet fi-
nansierad med lån, externa bidrag och intäkter av
uppdrag åt utomstående. Den kraftiga volym-
minskningen för myndighetsuppgifter år 1998
jämfört med år 1997 beror dels på att statsbidra-
gen för länsjärnvägar fr.o.m. år 1997 överfördes
från Vägverket till Banverket där kostnaden re-
dovisas som en del av banhållningskostnaden,
dels att regelverket för statsbidrag till handi-
kappanpassningsåtgärder inte färdigställdes i tid
för att ge bidragsmottagama (trafikhuvudmän
och kommuner) möjlighet att utföra åtgärder i
tillräcklig omfattning.

\|Tabell 4.2 Verksamhetsvolym för väg och järnväg
Väg och järnväg	1998	1997
Sektorsuppgifter	1 842	1 682
Myndighetsutövning	1 856	2 514
Statlig väghållning	13 975	11 221
Banhållning	9 179	8 492
Produktion	2 236	2 304
Uppdragsverksamhet	78	70
Summa	29 166	26 284

Arbetet med att ta fram planer för åtgärder i
transportinfrastrukturen under åren 2002-2011
har påbörjats. Ett antal myndigheter arbetar för
närvarande med en strategisk analys som skall
utgöra underlag för regeringens proposition till
riksdagen våren 2000 om inriktning och omfatt-
ning av åtgärder i transportinfrastrukturen.

Vägverket och Banverket har med anledning
av regeringens proposition 1998/99:145 Svenska

miljömål fått i uppdrag att lämna förslag på åt-
gärder för att miljökvalitetsmålet skall nås.

Förändringar

Den positiva utvecklingen av trafiksäkerhet un-
der första halvan av 1990-talet har brutits. Under
åren 1996-1998 har antalet dödade i vägtrafiken
legat konstant omkring 540 personer. Det kort-
siktiga målet om maximalt 400 dödade år 2000 är
allvarligt hotat. Våren 1999 presenterade rege-
ringen ett handlingsprogram med 11 punkter för
att snabbare driva trafiksäkerhetsarbetet framåt.
Programmet innebär bl.a. en satsning på kost-
nadseffektiva åtgärder på vägnätet, en betoning
av trafikanternas eget ansvar och en effektivare
och öppen övervakning av gällande regler. Pro-
grammet bygger på samverkan mellan flera sam-
hällsområden, allt inom ramen för det synsätt på
trafiksäkerhet som beslutet om nollvisionen in-
nebar.

Regeringen anser att 11-punktsprogrammet är
en viktig utgångspunkt för det fortsatta trafiksä-
kerhetsarbetet.

Regeringen konstaterar att trafiksäkerhets-
målet för år 2000 om högst 400 dödade inte tor-
de komma att uppfyllas. Regeringen kommer till
berörda myndigheter att anvisa vilket kortsiktigt
mål som skall gälla för trafiksäkerhetsarbetet.
Som en följd av de svårigheter att uppnå trafiksä-
kerhetsmålet som Vägverket har framfört har re-
geringen i april 1999 beslutat att ca 400 miljoner
kronor per år under åren 1999-2003 omfördelas
från främst administration och sektorsuppgifter
till fysiska trafiksäkerhetsåtgärder.

Regeringen fastställde den 11 juni 1998 Väg-
verkets och Banverkets förslag till Nationell väg-
hållningsplan respektive Stomnätsplan för perio-
den 1998-2007. Väghållningsplanen omfattar

30,5 miljarder kronor och regeringen beslutade
bl.a. att Vägverket skall tidigarelägga de åtgärder
under planperioden som ger trafiksäkrare vägar.
Stomnätsplanen omfattar 36 miljarder kronor
varav 2,4 miljarder kronor går till kapacitetshö-
jande åtgärder för järnvägstrafiken i centrala
Stockholm och 1,9 miljarder kronor till Citytun-
neln i Malmö.

På motsvarande sätt har regionala infrastruk-
turplaner till ett sammanlagt värde av 29,3 mil-
jarder kronor fastställts på länsnivå av länsstyrel-
ser eller i fyra försökslän med regionala
självstyrelseorgan.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringen föreslog redan i prop. 1996/97:53
Infrastrukturinriktning för framtida transporter
att anslagsmedel från planeringsramen även kun-
de användas för bidrag till samfinansieringspro-
jekt tillsammans med privata intressenter. Alter-
nativ finansiering av infrastrukturprojekt kan ge
möjlighet att erhålla mer värde per krona genom
ökade incitament, nytänkande och utnyttjande
av den privata sektorns kommersiella kompetens
vid planering, utformning och tillhandahållande
av offentliga tjänster. Riskerna i ett projekt för-
delas till den part (privat eller offentlig) som har
störst möjlighet att hantera risken och därmed
möjlighet att göra detta till lägsta möjliga kost-
nad. Därmed erhålls ökad effektivitet, bättre
kvalitet samt tillhandahållen service av rätt om-
fattning/kvalitet i förhållande till kundernas ef-
terfrågan. Internationell erfarenhet visar att det
finns möjlighet till effektivitetsvinster i storleks-
ordningen 15 % vid alternativ finansiering av in-
frastrukturinvesteringar. Regeringen anser det
angeläget att utreda om dessa möjligheter kan tas
till vara även i Sverige.

Regeringen avser därför att noggrant gå ige-
nom och överväga möjligheter till alternativ fi-
nansiering av infrastrukturprojekt. Följande
projekt har i olika sammanhang framförts som
tänkbara och kan därför utgöra underlag för ut-
redningens arbete; riksväg 40 Jönköping-Borås,
väg E 4 Sundsvall Syd, väg E 4 förbifart Uppsala,
Malmbanans norra omlopp samt utbyggnaden av
väg E 6 i norra Bohuslän. Även andra projekt kan
vara tänkbara inom bl.a. Stockholms län. Inom
ramen för det fortsatta utredningsarbetet kom-
mer att kunna fastställas om investeringsprojekt
kan genomföras med alternativ finansiering. Re-
geringen avser att återkomma till riksdagen för
att inhämta de bemyndiganden som krävs om
något investeringsprojekt skall genomföras med
denna form av finansiering.

Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft,
vilket innebär bl.a. att vissa större planerade
transportinfrastrukturanläggningar skall tillåtlig-
hetsprövas av regeringen. Det gäller motorvägar
och motortrafikleder och andra vägar med minst
fyra körfält och en längd om minst 10 kilometer
samt järnvägar avsedda för fjärrtrafik och anläg-

gande av nytt järnvägsspår på en sträcka av minst
5 kilometer för befintliga järnvägar med fjärrtra-
fik, t.ex. dubbelspårsutbyggnad. Regeringen kan
även förbehålla sig rätten att pröva tillåtligheten
av andra projekt. I och med att miljöbalken bör-
jar tillämpas kommer ännu högre krav att ställas
på att framtida projekts miljökonsekvenser blir
väl belysta i ett tidigt skede. Detta bör ge ut-
rymme för mer miljöanpassade helhetslösningar.

Den 1 januari 1999 skärptes kraven på hänsyn
till stads- och landskapsbild, natur- och kultur-
värden samt estetik genom ändringar i väglagen
(1971:948) och lagen (1995:1649) om byggande
av järnväg. Det innebär att det nu särskilt i lag-
texten markerats att tillbörlig hänsyn skall tas till
stads- och landskapsbild, natur- och kulturvär-
den samt estetik.

Mål

Det trafikpolitiska målet är att säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt
hållbar transportförsörjning för medborgare och
näringsliv i hela landet.

Vägverkets del av detta mål år 1998 var

- att verka för att till lägsta samhällsekono-
miska kostnad åstadkomma ett säkert och
miljöanpassat vägtransportsystem som
präglas av en hög tillgänglighet och trans-
portkvalitet och som främjar en positiv re-
gional utveckling,

- att verka för att ingen på sikt skall dödas
eller skadas allvarligt inom vägtransport-
systemet och att vägtransportsystemets
utformning och funktion anpassas till de
krav som följer av detta,

- att fortlöpande minska miljöpåverkan, in-
trång och barriäreffekter av väghållning.

Banverkets del av detta mål år 1998 var

- att verka för att åstadkomma ett säkert och
miljöanpassat järnvägstransportsystem som
präglas av hög tillgänglighet och transport-
kvalitet och som främjar en positiv regional
utveckling,

- att verka för att hela järnvägstransportsys-
temets effektivitet, tillgänglighet, fram-
komlighet, trafiksäkerhet, miljöanpassning,
resurshushållning och handikappanpassning
förbättras,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

- att verka för att ingen skall förolyckas eller
allvarligt skadas inom järnvägssektorn,

- att verka för att järnvägstransportsystemet i
en krissituation skall kunna fungera som
under normala förhållanden,

- att verka för en neutral behandling av tåg-
operatörer samt för en trafiksäker spårtra-
fik.

Prioriteringar

Riksdagen beslutade år 1997 om inriktningen av
transportinfrastrukturen för perioden 1998-2007
(prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.
1996/97:174). I enlighet med detta beslut skall en
satsning på drift och underhåll av vägarna samt
på miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder prioriteras
före investeringar i nya vägar. För järnvägssidan
gäller att den pågående anpassningen till snabb-
tågstrafik skall fullföljas och godstrafikens kon-
kurrenskraft stärkas.

Oresundsförbindelsen mellan Sverige och
Danmark öppnas under år 2000. Sverige är enligt
avtalet med Danmark om en fast förbindelse
över Öresund skyldig att tillse att de svenska
järnvägsföretagen skall betala sammanlagt ca 225
miljoner SEK till Öresundskonsortiet för an-
vändningen av järnvägen på Öresundsförbindel-
sen. Eftersom bron öppnar för trafik den 1 juli
2000 skall 50 % av detta belopp erläggas år 2000.
Regeringen bedömer att det är mest ändamåls-
enligt att Banverket sköter betalningen till Öre-
sundskonsortiet. För att kompensera Banverket
för detta föreslås att banavgifterna höjs med
105 000 000 kronor per år fr.o.m. år 2000, samt
att anslaget till Banverket utökas.

Tillgänglighet

Transportsystemets förmåga att bidra till för-
bättrad tillgänglighet kan uttryckas som den
”lätthet” med vilken medborgare, näringsliv och
offentliga organisationer kan nå det utbud och de
aktiviteter i samhället som de har behov av. Un-
der år 1998 har framkomligheten och tillgänglig-
heten inom verksamhetsområdet fortsatt att för-
bättras genom öppnande av nya väg- och
järnvägssträckor, genom ökad bärighet på den
statliga väg- och järnvägsnätet, genom ökad an-
del dubbelspår samt högre genomsnittlig hastig-
het på järnvägsnätet. Detta har resulterat i en
minskning av den totala restiden - och därmed
även reskostnaden.

Trafiksäkerhet

Under 1990-talet har antalet döda och allvarligt
skadade i trafiken kraftigt minskat, men den po-
sitiva utvecklingen har under åren 1996-1998 i
stort sett avstannat. Som framgår av tabellen och
diagrammet nedan sker det absoluta flertalet av
alla trafikolyckor med allvarligt skadade eller dö-
da inom vägtrafiken. Regeringen har därför un-
der våren 1999 presenterat ett 11-punkters hand-
lingsprogram för att öka trafiksäkerheten inom
vägtransportsystemet samt omfördelat åtgärder i
den nationella väghållningsplanen under åren
1999-2003 för att kunna öka insatserna av fysis-
ka trafiksäkerhetsåtgärder.

4.3 Resultatbedömning

Tillstånd och utveckling inom
verksamhetsområdet

Urfder 1990-talet som helhet har utvecklingen i
väg- och järnvägstransportsystemet varit i stort
sett positiv. Tillgängligheten i systemet har för-
bättrats, antalet dödade i trafiken har minskat
kraftigt och utsläppen av luftföroreningar har i
flera fall minskat i omfattning. Stora satsningar,
främst i form av nyinvesteringar, har gjorts.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.3 Antalet dödade i väg- och järnvägstrafik under 1990-talet

	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998
Vägtrafik	772	745	759	632	589	572	537	541	540
Järnvägstrafik	26	36	42	25	31	25	29	28	23
Summa	798	781	801	657	620	597	566	569	563

ITabell 4.4 Antalet allvarligt skadade i väg- och järnvägstrafik under 1990-talet \|
	1990	1991 1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998
Vägtrafik	5 501	4 832 4 702	4 334	4 221	3 965	3 837	3 917	3 930
Järnvägstrafik	16	26 20	14	13	12	17	15	20
Summa	5 517	4 858 4 722	4 348	4 234	3 977	3 854	3 932	3 950

I tabellen anges antalet dödade exkl. självmord.

Diagram 4.1 Antalet dödade och svårt skadade i väg- och
järnvägstrafik under 1990-talet

66 %. Tågets och flygets marknadsandelar låg
vardera på 13 % och långväga buss på 6 %. Det
totala antalet personresor med järnväg (SJ) ökade
med 4,3 miljoner eller 4,0 % jämfört med år 1997
och uppgick år 1998 till 111,0 miljoner resor
(fr.o.m. år 1997 ingår även resor gjorda av barn
0-15 år i statistiken).

Godstransporterna på Inlandsbanan har haft
en positiv utveckling. Transportvolymen har sta-
digt ökat sedan år 1993.

Utsläpp av luftföroreningar

Utsläpp av luftföroreningar är i huvudsak hän-
förliga till vägtrafiken. Utsläppen av kväveoxider,
kolväten, svaveldioxider och cancerframkallande
ämnen minskar medan utsläppen av koldioxider
ökar något. Den genomsnittliga bränsleförbruk-
ningen för nya bilar har minskat men inte till-
räckligt för att uppväga effekterna av ett ökat
trafikarbete. Fordonsparkens genomsnittliga ål-
der har dock ökat kontinuerligt under 1990-talet,
vilket innebär att det tar längre tid innan ny mil-
jövänlig teknik ger effekter i samhället.

Diagram 4.2 Transportvolym på Inlandsbanan

180000

160000

140000

120000

100000

80000

60000

40000

20000

92 93 94 95 96 97 98

Trafikutvecklingen år 1998

Biltrafiken svarade för 73 % av det totala per-
sontransportarbetet under året. När det gäller
långväga resande (mer än tio mil enkel resa) do-
minerade bilen med en marknadsandel på ca

Verksamheten inom verksamhetsområdet Väg
och Järnväg finansieras i huvudsak med anslag.
En stor del investeringar finansieras dock med
lån. I tabellen nedan ges en sammanfattande bild
av anslagsförbrukningen under år 1998 i miljoner
kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

\|Tabell 4.5 Anslagsförbrukning 1998 \|
Miljoner kronor Anslag	Anslagssparande	Regleringsbrev	Nettokostnad	Anslagssparande	Andel av anslag
Al Vägverket: Administrationskostnader	20,5	1 146,8	1 069,9	97,4	8
A2²Vägverket: Väghållning och statsbidrag	1 028,8	11 857,2	12 934,0	-48,0	0
A3 Banverket: Sektorsuppgifter	145.2	755,7	776,7	124,1	16
A4³Banverket: Banhållning	1 874,8	7 418,2	9 373,0	-80,0	-1
A5 Från EU-budget till TEN	82,9	175,0	152,6	105,3	60
Al5 Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt	60,5	0,0	60,3	0,2
Al6 Sysselsättningsskapande åtgärder	51,7	0,0	43,2	8,5
Summa	3 264,5	21 352,9	24 409,7	207,5	1

‘Anslagssparandet avser det äldre anslaget Al

Anslagssparandet avser de äldre anslagen A2-A4 samt A6

Anslagssparandet avser även det äldre anslaget A9

Anslagskrediten för anslaget A2 Väghållning och
statsbidrag utnyttjades med 48 miljoner kronor
och anslagskrediten för anslaget A4 Banhållning
utnyttjades med ca 80 miljoner kronor. För an-
slagen Al, A3 och A5 finns ett anslagssparande.
Regeringen anser att anslagssparandet för ansla-
get Al skall överföras till väghållningsverksam-
heten under år 1999 för att bidra till ökade trafik-
säkerhetsåtgärder. Övrigt anslagssparande
kommer under år 1999 att förbrukas för anvisat
ändamål.

De viktigaste insatserna inom
verksamhetsområdet

Under år 1998 har drift och underhåll genom-
förts på ca 98 000 km statliga vägar och ca 11 500
km statliga järnvägar. På vägarna har dessutom ca
15 % av det eftersläpande underhållet kunnat
återhämtas. Därmed har de befintliga in-
frastrukturanläggningarna kunnat nyttjas för att
bidra till att säkerställa en samhällsekonomiskt
effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj-
ning för medborgare och näringsliv i hela landet.

Ett antal stora investeringsobjekt har under år
1998 också färdigställts och öppnats för trafik.
Bland väginvesteringarna kan särskilt nämnas
motorvägsprojekten mellan Väderstad och Mjöl-
by på Europaväg 4 samt Häggviksleden på väg
262. Även Lundbytunneln på Europaväg 6 har
färdigställts liksom Vallsundsbron i Jämtland. De
största satsningarna på järnvägen under år 1998
har avsett fortsatt utbyggnad av dubbelspår på
Västkustbanan och Mälarbanan samt investe-
ringar för ökad hastighet på Ostkustbanan.

Effekter av de statliga insatserna

Tillgänglighet

Väg

Investeringar i det statliga vägnätet under året
medför en minskning av restiden med 1,2 miljo-
ner fordonstimmar per år. Det motsvarar ca 0,4
promille av den totala restidsförbrukningen på
det statliga vägnätet. Till detta bör läggas åtgär-
der inom ramen för drift- och underhållsverk-
samheten som ytterligare förbättrar tillgänglig-
heten.

Det totala persontransportarbetet med buss
har ökat sin marknadsandel och är nu ca 8 % av
det totala persontransportarbetet. Läns- och lo-
kaltrafiken med buss uppvisar stora lokala varia-
tioner i resandet, men bedöms dock ha ökat un-
der år 1998. Det långväga bussresandet har ökat
markant under år 1998.

Vägverket har i årsredovisningen för år 1998
redovisat situationen för funktionshindrade. En
genomsnittlig dag gör 85 % av de icke funk-
tionshindrade minst en resa. För de funktions-
hindrade är motsvarande andel endast 57 %,
jämfört med 58 % år 1997. Riktade åtgärder för
ca 25 miljoner kronor har genomförts under år
1998 för att förbättra de funktionshindrades si-
tuation i vägtransportsystemet. Åtgärderna har
bl.a. varit handikappanpassning av rastplatser och
kantsten vid övergångsställen.

Järnväg

Antalet tågresor ökade under år 1998. Under år
1998 gjordes 4,3 miljoner fler resor än under
motsvarande period året innan. Detta motsvarar

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

en ökning med 4,0 %. Totalt företogs 111 miljo-
ner tågresor under år 1998. Under de senaste tio
åren har antalet tågresor ökat med över 30 %.
Det är främst det kortväga resandet som ökat
kraftigt. En del av förklaringen till de senaste
årens ökningar är investeringar i infrastrukturen
runt våra större städer samt förbättringen av ut-
budet av resor. Persontransportarbetet på järnväg
år 1998 uppgick till 6,4 miljarder personkilome-
ter, vilket är en ökning med 2,1 % jämfört med
år 1997.

Godstransporterna på järnväg i Sverige har le-
gat relativt stabilt mellan 18 och 19,5 miljarder
tonkilometer under hela 1990-talet. Järnvägs-
transporterna har förlorat marknadsandelar på en
snabbt växande transportmarknad. Speciellt på
långa avstånd bör järnvägens miljöfördelar kunna
utnyttjas bättre.

Transportkvalitet

Väg

Normalt tillåts i Sverige fordon med maximalt
axeltryck om 11 ton, boggietryck på 18 ton och
bruttovikt på 60 ton. Denna bärighetsklass be-
tecknas BK1 och vid utgången av år 1998 var
91 % av det statliga vägnätet upplåtet för denna
bärighet, jämfört med 90 % år 1997 och 87 % år
1994. Samtidigt var landets vägar avstängda för
tjällossning i sammanlagt 656 000 dygnskilome-
ter vilket är en ökning jämfört med år 1997 och
år 1996. Det beror på att vintern 1998 var ovan-
ligt svår ur tjällossningssynpunkt. Avstängning-
arna överstiger dock ej målnivån för år 2003 på
maximalt 676 000 dygnskilometer. Av bärighets-
satsningarna år 1998 gjordes ca 60% i skogslä-
nen. Det statliga grusvägnätet utgör i dag mindre
än 23 % av det totala statliga vägnätet, jämfört
med 31 % år 1985. Under år 1998 minskade
grusvägslängden med 201 km genom investe-
ringar för 64 miljoner kronor. Vid 1998 års in-
gång fanns 54 % av grusvägarna med en me-
deldygnstrafik på över 250 fordon i
Västernorrlands och Jämtlands län. Vid utgången
av år 1998 har denna andel sjunkit till 52 %.

Av det eftersläpande underhållet på det statli-
ga vägnätet återtogs 15 % under år 1998 jämfört
med målet 10 %.

Järnväg

Okad bärighet innebär att varje järnvägsvagn kan
innehålla tyngre last, vilket i sin tur skapar förut-
sättningar för bättre transportekonomi för tra-
fikutövaren och köparen av transporttjänster.

Knappt 89 % av stomnätet kunde vid utgången
av år 1998 trafikeras med godståg med en axellast
på 22,5 ton och en hastighet på 90 km/tim. Ni-
vån är oförändrad jämfört med föregående år.
Därmed har regeringens mål (90 %) inte kunnat
uppfyllas. Orsaken till detta är att bärighetshö-
jande åtgärder inte hunnit slutföras under året.

Miljö

Väg

Antalet bullerstörda längs statens vägnät har
minskat med ca 4 400 personer under år 1998
som en följd av Vägverkets insatser under året.
Detta är en minskning med ca 10 % av antalet
bullerstörda längs statens vägnät. Utsläppen av
koldioxid från vägtrafiken beräknas ha ökat med
2,6% jämfört med år 1990, som är basår för
mätningar av koldioxid enligt proposition
1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar ut-
veckling. Målet år 2010 är att utsläppsnivån skall
vara oförändrad jämfört med år 1990. Om da-
gens trend fortsätter kommer målet inte att nås,
varför det är viktigt att Vägverket ser över vilka
åtgärder som skulle kunna bidra till att vända ut-
vecklingen i detta avseende. Riksdagens mål för
år 2000 gällande utsläpp av svaveldioxid nåddes
redan år 1992 och utsläppen har minskat med ca
90 % sedan år 1990. Utsläppen av kolväten har
minskat med 37% sedan år 1990 och riksdags-
målet för år 2000 bedöms kunna nås.

Kväveoxidutsläppen från vägtrafiken har
minskat med 31 % sedan år 1980 och här be-
döms etappmålet för år 2005 kunna nås.

Åtgärder för att reducera eller eliminera kon-
flikter mellan vägtrafik och vattentäkter har un-
der år 1998 vidtagits på ett fyrtiotal platser och
kostnaden för detta uppgår till 65 miljoner kro-
nor. Åtgärderna har slutförts på 16 platser.

En heltäckande uppföljning av miljöfarliga
material saknas för närvarande och därför kan
måluppfyllelsen inte bedömas. Användningen av
naturresurser som grus i byggande av statliga vä-
gar etc. ökar. Återvinningen och återanvänd-
ningen av beläggning, armeringsjärn, betong etc.
ökar medan deponeringen minskar.

Järnväg

Antalet bullerstörda fastigheter har minskat un-
der året. Under år 1998 har drygt 900 fastigheter
erhållit bullerskyddsåtgärder. Cirka 400 av dessa
har fått åtgärder i samband med större nyinveste-
ringsarbeten. Resterande fastigheter har framför
allt erhållit åtgärder för att reducera ljudnivån i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

sovrum. Bland insatser för att minska bullernivå-
er märks installation av bullerdämpande fönster,
byggande av bullerplank och bullervallar samt
fasadåtgärder.

Kemikalieanvändningen inom järnvägen har
inventerats under år 1998 varvid ca 1 700 kemis-
ka produkter påträffades. Under år 1999 arbetar
Banverket med att ta fram instruktioner för ke-
mikaliehantering.

Dieselförbrukningen i järnvägssektorn ökade
under år 1998 med ca 7 % jämfört med år 1997.
Den totala förbrukningen är ca 30 miljoner liter.
Av dessa förbrukar SJ ca 75 %, Banverket ca
20 % och övriga företag ca 5 %. Den långsiktiga
trenden är dock att dieselförbrukningen och
därmed emissionerna minskar. Sedan år 1990 har
dieselförbrukningen minskat med ca 15 %.

Under år 1998 byggdes eller byttes samman-
lagt 276 kilometer järnväg. I samband med byg-
gandet användes ca 1 000 000 ton material. De
dominerande materialen är makadamsten till
ballast och betong i slipers och fundament som
tillsammans står för 97 % av materialen.

Trafiksäkerhet

^Väg

Antalet dödade och skadade i vägtrafiken var i
stort sett oförändrat under år 1998 jämfört med
år 1997. Användningen av bilbälten och cykel-
hjälm har inte ökat under år 1998, utan är oför-
ändrad jämfört med år 1997. På motsvarande sätt
har inte antalet hastighetsöverträdelser minskat
under året, utan även de är oförändrade jämfört
med år 1997. Under året har hastigheten sänkts
på ca 400 km väg. Dessa vägsträckor har valts för
att hastighetssänkningen bedöms ge bäst trafik-
säkerhetseffekt där. Prognosen för antalet döda-
de år 2000 enligt VTI:s prognosmodell bedöms
till 473 under förutsättning att dagens trafik ökar
med 1 %. Målet för år 2000 är 400 dödade och
det kommer således troligen inte att kunna nås.
Däremot pekar prognosen för antalet allvarligt
skadade mot en nivå på ca 3 400 skadade år 2000,
vilket ligger ca 8 % under målnivån för år 2000.
Dessa prognoser har även tagit hänsyn till effek-
ter av den tidigareläggning av fysiska trafiksäker-
hetsåtgärder på vägarna som regeringen föreslog
i vårpropositionen år 1999, samt den omfördel-
ning av 400 miljoner kronor som gjorts för år
1999. Sedan år 1990 har antalet dödade och all-
varligt skadade i vägtrafiken minskat med ca
30 %.

Järnväg

Plankorsningsolyckor, förutom självmord,
medför det största antalet dödade eller allvarligt
skadade inom järnvägstrafiken. Antalet plan-
korsningar skall därför minskas och detta för-
väntas medföra att antalet olyckor minskar. En-
ligt det transportpolitiska beslutet skall antalet
olyckor vid plankorsningar halveras till år 2007
räknat från 1996 års nivå. Under år 1998 har 25
plankorsningsolyckor inträffat, det lägsta antalet
sedan statistik började föras.

Under år 1998 har Banverkets säkerhetssys-
tem utvecklats. Säkerhetsrevisioner och sys-
teminriktade olycksutredningar har tydliggjort
brister mellan gällande regler och deras praktiska
tillämpning. I säkerhetsfrågor deltar Banverket
också i flera samverkansorgan, bland annat Dele-
gationen för samordning av riskfrågor där Rädd-
ningsverket är huvudman. Järnvägsinspektionen
sammanställer sedan år 1999, på uppdrag av
SIKA, olycksstatistik för hela järnvägssektorn.
Sedan flera år finns det inom Norden ett harmo-
niserat underlag för framtagning och presenta-
tion av statistikuppgifter. Uppgifter som gäller
Sverige presenteras i publikationen Statistik över
olyckor på statens spåranläggningar.

Regional utveckling

Väg

Investeringar i det statliga vägnätet under år 1998
har medfört att stödområdenas andel av restids-
och reskostnadsminskningarna är betydligt lägre
än stödområdenas andel av den totala restiden
och reskostnaden. Därmed har målet att utjämna
skillnader och kompensera för långa transportav-
stånd inte uppfyllts år 1998. Det bör dock note-
ras att de årliga variationerna är stora. Den ge-
nomsnittliga andelen för stödområdena av
restidsminskningen och reskostnadsminskning-
en åren 1995-1997 var i stället högre än stödom-
rådenas andel av den totala restiden och reskost-
naden. Därmed har målet att utjämna skillnader
och kompensera för långa transportavstånd
uppfyllts under dessa år.

Järnväg

Norrlands inland har landets svagaste arbets-
marknad och befolkningen har minskat kraftigt i
det stora flertalet kommuner utmed Inlandsba-
nan. Järnvägstrafiken är mest konkurrenskraftig
när det gäller långväga transporter av skrym-
mande gods och möjligheten att transportera rå-
varor som finner sin marknad utanför närområ-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

det. Inlandsbanan har därför under år 1998 er-
hållit ett särskilt upprustningsbidrag på 39 miljo-
ner kronor för sträckorna Ulriksfors-Hoting
och Dorotea-Vilhelmina. Banverket har även ar-
betat med upprustningar av stambanan genom
Övre Norrland för att bl.a. kunna öka hastighe-
ten på banan.

Under året har Banverket bl.a. arbetat med att
öka den största tillåtna axellasten på sträckan
Gällivare-Luleå till 30 ton. På Ostkustbanan har
spårupprustning och kapacitetshöjande genom-
förts.

Regeringens slutsatser

Vägverkets och Banverkets anslag för år 2000 är
lägre än den nivå som krävs för att kunna ge-
nomföra planerna i planerad omfattning. Det är
dock regeringens uppfattning att de fastställda
infrastrukturplanerna skall kunna genomföras
men med en viss tidsförskjutning och delvis an-
nan prioritering. Regeringen anser det därför sär-
skilt angeläget att anslagsfördelningen mellan vä-
gar och järnväg i möjligaste mån blir
proportionerlig i förhållande till resurstilldel-
ningen i de fastställda planerna. Regeringens ut-
gångspunkt för denna bedömning är dock att de
anslagsnivåer som behövs för att genomföra fast-
ställda planer, fördelas jämnt över planernas ge-
nomförandeperiod. Regeringen har därför också
i sin bedömning beaktat anslagstilldelningen un-
der planperiodens två första år, år 1998 och år
1999.

Väg

Regeringen anser att Vägverkets verksamhet un-
der år 1998, med några undantag, bidragit till att
uppnå de trafikpolitiska målen. Ett viktigt un-
dantag är utvecklingen av trafiksäkerheten i
vägtransportsystemet, som inte har förbättrats
under år 1998. Genomförda trafiksäkerhetsåt-
gärder inom sektorsuppgiften har hittills inte
gett de förväntade effekterna på trafiksäkerheten.
Regeringen har därför i vårpropositionen 1999
föreslagit att medel skall omprioriteras från byg-
gande av stamvägar till åtgärder på vägnätet som
ger en ökad trafiksäkerhet. Våren 1999 presente-
rade regeringen ett handlingsprogram med 11
punkter för ökad trafiksäkerhet. Avsikten var att
driva nollvisionsarbetet framåt genom att foku-
sera på angelägna insatsområden. Regeringen an-
ser också att det är angeläget att 11- punktspro-
grammet genomförs för att öka trafiksäkerheten.

Denna omprioritering får dock inte drabba
andra prioriterade åtgärder såsom ombyggnads-
åtgärder av det regionala vägnätet eller satsning-
en på åtgärder för ökad tillgänglighet för funk-
tionshindrade i kollektivtrafiken. Dessutom be-
dömer regeringen att Vägverkets administration
kan effektiviseras och verkets arbete med sek-
torsuppgifter begränsas till sådana åtgärder som
har stor och säker effekt på miljö och trafiksä-
kerhet. Det därigenom skapade medelsutrymmet
kan i stället användas för fysiska trafiksäker-
hetsåtgärder på hela det statliga vägnätet för att
uppnå uppsatta trafiksäkerhetsmål. Målet att ut-
släppsnivån för koldioxid år 2010 skall vara oför-
ändrad jämfört med år 1990 kommer inte att nås
om utvecklingen fortsätter i samma riktning som
hittills. Regeringen ser allvarligt på en sådan ut-
veckling och betonar vikten av att åtgärder för
att bryta trenden vidtas för att målet år 2010 skall
kunna uppnås.

Järnvägar

Regeringen anser att Banverkets verksamhet un-
der år 1998 med några undantag, bidragit till att
uppnå de trafikpolitiska målen. De område där
Banverket kommer att arbeta vidare för att nå
målet är arbetet med driftsäkerhet och tågförse-
ningar.

4.4 Revisionens iakttagelser

Banverket och Vägverket har av Riksrevi-
sionsverket (RRV) erhållit revisionsberättelser
för år 1998 utan invändningar. RRV har dock i
sin revisionsrapport till Banverkets styrelse tagit
upp flera brister avseende ledningens förvaltning
och redovisning. I sin revisionsrapport till Väg-
verkets styrelse tar RRV huvudsakligen upp frå-
gor gällande styr- och policyfrågor. Den ekono-
miadministrativa värderingen som utförts av
Ekonomistymingsverket (ESV) har resulterat i
omdömet ”tillfredsställande” för Vägverket re-
spektive ”ej tillfredsställande” för Banverket. Re-
geringen ser allvarligt på ESV:s kritik och har ta-
git upp problemen i mål- och resultatdialogen
med Banverket, som avser att förbättra kvaliteten
i sin ekonomiadministration.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4.5 Personalkonsekvenser

Väg

Den blandning av olika verksamhetsmässiga
neddragningar som Vägverket föreslagit för att
kunna genomföra en omfördelning av anslags-
medel för ökade insatser för fysiska trafiksäker-
hetsåtgärder bedöms få konsekvenser för mellan
150 och 250 personer i Vägverket under år 2000.

Järnväg

Investeringar i järnvägsinfrastruktur i förhållande
till stomnätsplanen medför att flera av nyinveste-
ringarna senareläggs. De personalkonsekvenser
detta medför är att en viss övertalighet i Banver-
kets produktionsenhet kan uppstå.

4.6 Vägverket

Organisation

Vägverket är central förvaltningsmyndighet för
frågor som rör väghållning och vägtrafik. Väg-
verket har ett samlat ansvar, sektorsansvar, för
hela vägtransportsystemet. Sektorsansvaret om-
fattar hela vägtransportsystemets miljöpåverkan,
trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet och
effektivitet samt frågor som rör väginformatik,
fordon, kollektivtrafik, handikappanpassning,
yrkestrafik och tillämpad samhälls motiverad
forsknings-, utvecklings- och demonstra-
tionsverksamhet inom vägtransportsystemet.

Verksamheten i Vägverket bedrivs inom de
fyra huvuduppgifterna sektorsuppgifter, myn-
dighetsutövning, statlig väghållning och produk-
tionsuppgifter.

Personal

Antalet tillsvidareanställda i Vägverket uppgick
den 31 december 1998 till 6 406 personer varav
3 733 personer är anställda i resultatenheter inom
produktionsuppgifterna. Antalet anställda har
minskat med 268 personer sedan år 1997. Resul-
tatenheterna inom Vägverket svarar för en
minskning med 292 personer. Vägverket i övrigt
har ökat med 24 personer. De konkurrensutsatta
resultatenheterna har fortsatt resursanpassningen
under året som en följd av konkurrensutsätt-
ningen. Inom myndighetsdelen är ökningen av
antalet tillsvidareanställda bl.a. en följd av nya
uppgifter (t.ex. sektorsuppgifter). Andelen kvin-
nor i Vägverket ökar successivt. Sedan år 1993
har andelen ökat från 16 till 22 %. Andelen kvin-

nor i Produktionsuppgiften är ca 11 % och inom
övriga Vägverket ca 38 %.

Verksamhet i bolagsform

Vägverket har under år 1998 direkt och indirekt
innehaft flera bolag som bedriver verksamhet
som faller inom verkets uppgifter. SVEDAB
(Svensk-Danska Broförbindelsen AB) ägs av
staten och förvaltas till vardera 50 % av Vägver-
ket och Banverket. Bolagets uppgift är dels att
förvalta de svenska intressena i det hälftenägda
Oresundskonsortiet, dels att svara för genomfö-
randet av väg- och järnvägsanslutningarna på den
svenska sidan av Oresundsförbindelsen, dels att
bidra till finansieringen av Citytunnelprojektet
under Malmö. SweRoad AB exporterar konsult-
tjänster inom framför allt områdena vägadmi-
nistration, vägunderhåll och trafiksäkerhet.
Verksamheten har under året bedrivits i flera
länder i Afrika, Mellanöstern, Syd- och Sydost-
asien samt Östeuropa. Riksdagen beslutade un-
der år 1998 att aktierna i SweRoad AB skulle ägas
av staten och förvaltas av Vägverket. Staten, ge-
nom Vägverket, har därför förvärvat aktierna
från Investeringsaktiebolag Väg- och Baninvest.
Väg- och Baninvests aktier förvaltas av regering-
en och fr.o.m. år 1998 redovisas de i Regerings-
kansliets balansräkning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Vägverkets verksamhet under år 1998 omsatte ca
18,0 miljarder kronor, en ökning med ca 2 500
miljoner kronor jämfört med år 1997. Utgifterna
för Sektorsuppgifter och Statlig väghållning har
ökat medan utgifterna för Myndighetsutövning
har minskat jämfört med år 1997. Ökningen i
utgifterna för statens väghållning består både av
ökad drift och underhåll och en ökad mängd
väginvesteringar. Den kraftiga volymminskning-
en för myndighetsutövning år 1998 jämfört med
år 1997 beror på dels på att statsbidragen för
länsjärnvägar fr.o.m. år 1997 överfördes från
Vägverket till Banverket där kostnaden redovisas
som en del av banhållningskostnaden, dels att re-
gelverket för statsbidrag till handikappanpass-
ningsåtgärder inte färdigställdes i tid för att ge
bidragsmottagarna (trafikhuvudmän och kom-
muner) möjlighet att utföra åtgärder i tillräcklig
omfattning. Vägverkets verksamhetsvolym

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

brutto år 1998 och år 1997 framgår av nedanstå-
ende tabeller.

ITabell 4.6 Vägverkets verksamhet I
Miljoner kronor	1998	1997
Sektorsuppgifter	1 055	900
Myndighetsutövning	1 856	2 514
varav utbetalning av
statsbidrag	1 361	2 048
Statlig väghållning	13 975	11 221
varav väginvesteringar	7417	6 509
varav drift och under-
håll	6 557	4 712
Produktionsuppgiften	5 984	5 138
Varav intern produktion
(egen regi)	-4 891	-4 287
Summa verksamhet	17 979	15 486

som färdigställts under år 1998. För objekt som
planerades före år 1996 motiverades den enskilda
utbyggnaden till stor del av stråkets samlade be-
tydelse för vägtransportsystemets effektivitet. I
kalkylerna har de trafik-, trafiksäkerhets- och
miljöeffekter som beräknades i planeringsskedet
använts, eftersom tiden från att vägarna öppna-
des för trafik är för kort för att reella effekter
skall kunna följas upp.

Alla system av väsentlig betydelse för Vägverkets
egna eller andras verksamhet är klara med sin år
2000-säkring den 1 juni 1999, möjligen med någ-
ra veckors försening för det av ESV inom stats-
förvaltningen levererade ekonomisystemet
Agresso. Tre IT-lösningar som inte är vare sig
samhälls- eller verksamhetskritiska har beviljats
en sluttidpunkt efter den 1 juni 1999. Det är
Motorway Control System (MCS) som skall va-
ra år 2000-säkrad senast den 30 september 1999,
Maskin- och lagerhållningssystemet (KOBRA)
som blev år 2000-säkrad den 1 juli 1999 och om-
byggnaden av reservkraft för Vägverkets Stock-
holmskontor som skall vara år 2000-säkrad se-
nast den 1 december 1999.

Vägverkets miljöledningssystem utgår från
Vägverkets miljöpolicy och miljöprogram. Pro-
cesser och rutiner för att säkra miljöhänsyn i
verksamheten kommer att ingå i Vägverkets
kvalitetsystem som är under uppbyggnad. An-
svar för miljöpåverkan ingår i ordinarie verksam-
hetsansvar. Arbetet med att vidareutveckla Väg-
verkets miljöledning i EMA/ISO 14001 har
under år 1998 koncentrerats på grundläggande
inventering av miljöpåverkande aktiviteter. In-
venteringen kommer att bearbetas under år 1999
då miljöarbetet fullföljs genom att identifiera
betydande miljöaspekter.

Prioriteringen av väginvesteringsobjekt i den
nationella väghållningsplanen grundar sig bl.a. på
den bedömda samhällsekonomiska lönsamheten
av att investeringen genomförs. I tabellen nedan
redovisas bl.a. den bedömda samhällsekonomis-
ka lönsamheten av de större investeringsobjekt

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

\|Tabell 4.7 Vägprojekt öppnade för trafik under år 1998 > 50 miljoner kronor 1
Vägobjekt	Längd (km)	Medel i plan (mkr) 1994-2003	Budget (mkr)	Slutlig (mkr)	NNK'	Restid²	Dödade³	Skadade⁴
Motorväg
E4 Väderstad-Mjöl by	13	345	346	346	-0,7	28	1,4	4.3
265 Häggviksleden	1,3		472	445
Flerfältsväg
E6 Lundbytunneln	3,2		700	675
13-metersväg
30 Bredåkra-Möllenäs	5,5		82	82	+0,14	13	0,3	1
80 Förbi Storvik	10	166	224	261	-0,15	61	0,7	2,1
263 Bro över Garnsviken	3	122	123	129	+0,1	54	0,2	0,7
263 Borgen-Tullen	3	50	48	50	+0,3	32	0,3	1,0
9-metersväg
117 Skogaby-Knäred	7.6	53	71	86	-0,4	23	0,1	0,3
172 Förbi Ärjäng	5	32	64	75	-0,4	7	0,2	0,6
990 Äker-Läggesta	4	30	57	63	+0,39	15	0,1	0,4
K-738 Bro Möcklösund		92	94	92
Z-542 Vallsundsbron	2,6	260	268	307	+0,7	207	0,02	0,08
Planskild korsning
E4 Södertälje Syd			54	56
E4 Hallunda			51	54

^lNNK = nettonuvärdeskvot, mått på samhällsekonomisk lönsamhet
²Restid = minskning av restid i tusentals timmar/år öppningsåret
³Dödade = reduktion av antal dödade öppningsåret
‘Skadade = reduktion av antalet skadade öppningsåret

För projekten Häggviksleden, Lundbytunneln,
Möckelösund, Södertälje Syd och Hallunda har
inga traditionella samhällsekonomiska lönsam-
hetsbedömningar gjorts för de enskilda projek-
ten. De har i några fall ingått som delar i större
paket, t.ex. Dennisuppgörelsen eller Göteborgs-
överenskommelsen. För de övriga visar kalkyler-
na att fem projekt av nio har positiv samhälls-
ekonomisk lönsamhet. För tre av projekten med
negativ lönsamhet har kostnaderna i byggskedet
blivit högre än vad som kalkylerades i planerings-
skedet. Detta beror till en del på att projekten
utökats. Exempel på dessa tillkommande åtgär-
der är ombyggnad av gamla vägen och ny rast-
plats vid Storvik, vattenskydd vid Knäred och
trafikplats vid Årjäng.

Det finns normalt inte tillräckligt underlag för
att fullständigt beräkna effekterna av en vägin-
vestering förrän 3-5 år efter att vägen öppnats
för trafik. En ny efterkalkyl har därför gjorts för
de projekt som redovisades i Vägverkets årsre-
dovisning för år 1995. Av de 11 vägprojekten vi-
sar sex projekt god överensstämmelse med de

efterkalkyler som gjordes år 1995, medan fyra
projekt visar bättre samhällsekonomisk lönsam-
het och ett projekt visar sämre samhällsekono-
misk lönsamhet.

Under år 1998 ökade det bokförda värdet på
väganläggningar från 66,3 till 71,3 miljarder kro-
nor. Årets avskrivningar av väganläggningar
uppgick till ca 2,1 miljarder kronor.

Vägverket Produktion redovisar för år 1998
ett resultat efter intern vinstskatt om 42 miljoner
kronor mot 58 miljoner kronor året innan. Det
avkastningskrav om 10 % på eget kapital efter
intern vinstskatt som Vägverket själv satt upp
uppnåddes inte. Resultatförsämringen jämfört
med år 1997 sker främst inom den externa verk-
samheten för andra kunder än Vägverket och
den icke konkurrensutsatta interna verksamhe-
ten för Vägverket. Även för den konkurrensut-
satta interna verksamheten för Vägverket har re-
sultatet försämrats, men inte i samma
omfattning. 93 % av produktionen var konkur-
rensutsatt. Av 1998 års orderingång var 99 %
konkurrensutsatt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Vägverket Konsult redovisar för år 1998 ett
resultat efter intern vinstskatt om 5 miljoner
kronor mot en vinst om 2 miljoner kronor år
1997. Vägverkets avkastningskrav om 15 % av
eget kapital efter avdrag för intern vinstskatt
uppnåddes.

Vägverket Färjerederi redovisar för år 1998 ett
resultat efter intern vinstskatt om 17 miljoner
kronor mot 9 miljoner kronor år 1997. Färjere-
deriet klarar Vägverkets avkastningskrav på 15 %
av eget kapital. Färjerederiet trafikerar 43 färjele-
der, varav 42 är statliga leder.

Redovisning av nationell väghållningsplan och re-
gionala planer perioden 1998-2007

Riksdagen beslutade år 1998 om investeringar i
trafikens infrastruktur för perioden 1998-2007.
En del av beslutet omfattade investeringar i
stamvägnätet. I nedanstående tabell redovisas
nedlagda kostnader år 1998.

Den nationella väghållningsplanen innehåller oli-
ka typer av åtgärder. I tabellen nedan redovisas
hur kostnaderna fördelar sig mellan olika inves-
teringsåtgärder totalt i den nationella väghåll-
ningsplanen jämfört med utfallet för 1998 års in-
vesteringsverksamhet.

Tabell 4.9 Uppföljning av olika åtgärder i nationell väghall-
ningsplan 1998-2007

	Summa mkr nationell plan 1998-2007	Andel i % av planen	Utfall i mkr 1998	Andel i % av utfall 1998
Investeringar i specificerade projekt	23 700	77,7	3 113	81,3
Fysiska trafik- säkerhetsåt- gärder	4 500	14,8	434	11,3
Riktade åtgärder¹	500	1,6	44	1,2
Väginformatik	1 000	3,3	64	1,7
Övriga åtgärder	800	2,6	175	4.5
Summa	30 500	100	3 830	100

‘innefattar handikappanpassning, kollektivtrafik, rast- och informationsplatser samt
fysiska anordningar för trafikövervakning.

Tabell 4.8 Uppföljning av nationell plan för vägtransport-
systemet 1998-2007 _________

Stråk	Total längd (km)	Nedlagd kostnad i mkr 1998
E4 Helsingborg-Stockholm	594	524
E4 Stockholm-Sundsvall	386	430
E4 Sundsvall-Haparanda	632	211
Rv 40 Göteborg-Jönköping	147	52
E6 Trelleborg-Svinesund	498	1 707
E20 Göteborg-Stockholm	437	277
E18 Örje-Kapellskär	462	483
E22 Malmö-Norrköping	510	198
Rv 45 Göteborg-Segmon	199	30
Rv 44 Uddevalla-Båberg	17	0
Rv 70 Enköping-Mora	246	19
Rv 26 Halmstad-Bottnaryd	143	10
Rv 47/48/64 Jönköping- Kristinehamn	216	18
Rv 50/60 Ödeshög-Borlänge	271	22
Rv 55/56/53/67/80 Norrköping- Gävle	269	5
Rv 25 Halmstad-Kalmar	229	44
Rv 31/33 Jönköping-Västervik	154	4
E10 Töre-Riksgränsen	421	0
E12 Holmsund-Umbukta	472	83
E14 Sundsvall-Storlien	350	14
E65 Malmö-Ystad	54	9
Rv 45 Segmon-Karesuando	1 377	120

Enligt regeringens mål i Vägverkets reglerings-
brev skall Eka stor andel av varje länsplan vara
genomförd vid utgången av år 2001. Med ut-
gångspunkt från utfallet för år 1998 bedömer re-
geringen att målet kommer att kunna nås. I ta-
beUen nedan redovisas en uppföljning av
länsfördelningen av utfallet år 1998 jämfört med
fördelningen i planerna, exklusive jämvägsob-
jekt. De differenser som finns mellan planernas
andel och utfallets andel år 1998, förklaras främst
av att pågående projekt skall kunna genomföras
rationellt och effektivt, dvs. att det av produk-
tionstekniska och ekonomiska skäl kan vara
nödvändigt att genomföra påbörjade arbeten i
större eller mindre omfattning under ett enskilt
år, än vad angiven andel anger för år 1998.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.10 Uppföljning av länsfördelning i de regionala
planerna exkl. länsjärnvägar och lånefinansiering

	Summa mkr länsplaner 1998-2007	Andel i % av plan	Utfall i mkr 1998	Andel i % av utfall 1998
Stockholm	2 884	11,2	350	11,8
Uppsala	857	3,3	71	2,4
Södermanland	817	3,2	89	3,0
Östergötland	1 048	4,1	81	2.7
Jönköping	930	3,6	149	5,0
Kronoberg	649	2,5	74	2.5
Kalmar	527	2,1	85	2,9
Gotland	138	0,5	30	1.0
Blekinge	376	1,5	119	4,0
Skåne	1 979	7.7	263	8,9
Halland	549	2,1	51	1,7
Västra
Götaland	3 434	13,4	369	12,4
Värmland	977	3,8	179	6,0
Örebro	786	3,1	57	1,9
Västmanland	741	2.9	56	1,9
Dalarna	1 776	6,9	140	4,7
Gävleborg	1 153	4,5	132	4,6
Västernorrland	1 723	6,7	160	5,4
Jämtland	997	3.9	181	6,1
Västerbotten	1 772	6,9	158	5,3
Norrbotten	1 563	6,1	172	5,8
Summa	25 676	100	2 966	100

Upptagna lån i Vägverket

Riksdagen har begärt redovisning av i vilken ut-
sträckning som statsbudgeten är intecknad för
att betala framtida räntor och amortering på lån
m.m.

Inom Vägverket finns lån upptagna för att fi-
nansiera omsättningstillgångar, anläggningstill-
gångar, broar som ersätter färjor och vissa speci-
fika vägprojekt. När det gäller omsättnings-
tillgångar (rörelsekapital) och anläggningstill-
gångar skall dessa enligt budgetlagen finansieras
med lån/krediter i Riksgäldskontoret. Vid ut-
gången av år 1998 var Vägverkets skuld för om-
sättningstillgångar 96 miljoner kronor, för an-
läggningstillgångar 226 miljoner kronor, för
broar 175 miljoner kronor, för specifika vägob-
jekt I 728 miljoner kronor och 4 759 miljoner
kronor för de s.k. storstadspaketen. Regeringen
bedömer att lånen för omsättningstillgångar i
stort kommer att vara oförändrade under den

kommande tioårsperioden. Lånen för anlägg-
ningstillgångar kommer under år 2000 att öka
med ca 950 miljoner kronor på grund av att rege-
ringen planerar att avveckla Vägverkets indexav-
skrivningar, men kommer därefter också att i
stort sett vara oförändrat under den kommande
tioårsperioden.

Fram t.o.m. år 1989 belastades Vägverkets re-
sultat med avskrivningar på anläggningstillgångar
baserade på tillgångarnas återanskaffningsvärde.
Den del av avskrivningarna som översteg av-
skrivningar enligt plan, s.k. indexavskrivningar,
anslagsavräknades i den takt som de bokfördes
och uppgår sammanlagt till ca 950 miljoner kro-
nor. Genom indexavskrivningarna har Vägver-
kets lån i Riksgäldskontoret varit ca 950 miljoner
kronor lägre än vad de annars skulle ha varit.

Vägverket har föreslagit att posten indexav-
skrivningar upplöses och redovisas mot in-
komsttitel samtidigt som Vägverkets lån i Riks-
gäldskontoret ökas med motsvarande belopp.
Det ligger i linje med kapitalförsörjningsförord-
ningens regler och även i linje med den räntemo-
dell i Vägverket som infördes den 1 januari 1997.
Den utökade upplåningen förutsätter dock att
Vägverkets ram för lån till anskaffning av om-
sättnings- och anläggningstillgångar samt byg-
gande av broar i Riksgäldskontoret för år 2000
utökas till 1 600 miljoner kronor. Regeringen fö-
reslår därför en låneram på 1 600 miljoner kronor
för Vägverket år 2000.

Vägverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret
för byggande av broar som ersätter färjor på sta-
tens vägnät för att kunna ersätta färjeförbindelser
med broar utan att öka Vägverkets anslagsför-
brukning. För att betala lånekostnaderna för så-
dana objekt får Vägverket använda inbesparade
driftmedel från färjedriften. Vid utgången av år
1998 var Vägverkets skuld för sådana objekt to-
talt 175 miljoner kronor. Regeringen bedömer
att den kommer att vara ca 100 miljoner vid ut-
gången av år 2007.

Riksdagen beslutade år 1987 att utbyggnaden
av motorvägen mellan Stenungsund och Ljung-
skile på väg E 6 skulle finansieras med lån i Riks-
gäldskontoret. Skulden uppgick vid utgången av
år 1998 till 957 miljoner kronor. Objektet har
sedan länge öppnats för trafik och skulden be-
räknas komma att minska med ca 30 miljoner
kronor om året, vilket gör att den år 2007 kan
beräknas till ca 695 miljoner kronor.

Riksdagen beslutade år 1996 att fyra vägobjekt
fick tidigareläggas genom att Vägverket fick ta
upp lån i Riksgäldskontoret och sedan återbetala

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

dessa när anslagsmedel finns tillgängliga i ordina-
rie väghållningsplan. De fyra vägobjekten är
El8/20 delen Orebro-Arboga, E4 delen Stora
Åby-Väderstad, E 22 Söderåkra-Hossmo samt
E 4 trafikplats Hallunda. Vid utgången av år 1998
var skulden för dessa projekt 771 miljoner kro-
nor. Så snart medel finns tillgängliga i plan
kommer skulden att amorteras. Skulden beräk-
nas minska till noll vid utgången av år 2003.

Inom ramen för de s.k. storstadspaketen har
vissa väginvesteringar i Stockholm och Göteborg
lånefinansierats. Vid utgången av år 1998 var
1 057 miljoner kronor upplånade för Södra län-
ken, 3 149 miljoner kronor för övriga vägprojekt
i Stockholm samt 553 miljoner kronor för Göte-
borgspaketet. Regeringen bedömer, under förut-
sättning att inga beslut om finansiering av räntor
och amorteringar tas utöver vad som för närva-
rande är känt, att skulden för Södra länken
kommer att uppgå till 7 574 miljoner kronor år
2007 och att motsvarande belopp för övriga
Stockholmsprojekt kommer att uppgå till 2 922
miljoner kronor och för Göteborgspaketet till
4 639 miljoner kronor. I tabellen nedan redovisas
nettoupplåningen med utgångspunkt från nu
fattade beslut om anslag för amortering av lånen.

Tabell 4.11 Beräknad nettoupplåning åren 1999-2007

____________________________________________Nettoupplåning

Objekt Skuld

	1998-12-31	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Vägverket VV omsättningstillgångar¹	96	0	0	0	0	0	0	0	0	0
VV anläggningstillgångar¹	226	-16	944	0	0	0	0	0	0	0
Broinvesteringar¹	175	0	0	-11	-11	-11	-11	-11	-11	-11
Väg E6¹	957	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29	-29
Fyra vägobjekt (E4, E18/20, E22)¹	771	761	-372	-648	-492	-20	0	0	0	0
Södra länken²	1 057	-372	1 035	1 777	1 369	524	1 129	300	314	441
Övriga Stockholmsprojekt²	3 149	-437	-948	201	195	132	166	139	158	167
Göteborgspaketet²	553	18	106	778	867	694	639	371	352	261
Summa	6 984	-75	736	2 068	1 899	1 290	1 894	770	784	829

’Lån i Riksgäldskontoret

²Beslut om återbetalning av lån saknas

I tabellen nedan redovisas Vägverkets ackumule-
rade skuld åren 1999-2007, vilken är en konsek-
vens av nettoupplåningen ovan. Även värdena i
denna tabell utgår från nu fattade beslut om an-
slag för amortering av lånen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ITabell 4.12 Låneskuld åren 1999-2007 1
Miljoner kronor Objekt	Skuld 1998	Skuld 1999	Skuld 2000	Skuld 2001	Skuld 2002	Skuld 2003	Skuld 2004	Skuld 2005	Skuld 2006	Skuld 2007
Vägverket Omsättningstillgångar	96	96	96	96	96	96	96	96	96	96
Anläggningstillgångar	226	210	1 154	1 154	1 154	1 154	1 154	1 154	1 154	1 154
Broinvesteringar	175	175	175	164	153	142	131	120	109	98
Summa	497	481	1 425	1 414	1 403	1 392	1 381	1 370	1 359	1 348
Förslag låneram	800	800	1 600	1 600	7 600	1 600	/ 600	Z 600	7 600	7 600
Väg E6	957	928	899	870	841	812	783	754	725	696
Fyra vägobjekt (E4, E18/E20, E22)	771	1 532	1 160	512	20	0	0	0	0	0
Summa lån hos Riksgäldskontoret	2 225	2 941	3 484	2 796	2 264	2 204	2 164	2 124	2 084	2 044
Södra länken	1 057	685	1 720	3 497	4 866	5 390	6 519	6 819	7 133	7 574
Övriga Stockholmsprojekt	3 149	2 712	1 764	1 965	2 160	2 292	2 458	2 597	2 755	2 922
Göteborgspaketet	553	571	677	1 455	2 322	3 016	3 655	4 026	4 378	4 639
Totalt	6 984	6 909	7 645	9713	11 612	12 902	14 796	15 566	16 350	17 179

De lån som Vägverket har i Riksgäldskontoret
har en av riksdagen beslutad slutlig finansiering
genom att Vägverkets anslag får belastas med
kostnader för räntor och återbetalning av skuld. I
nedanstående tabell redovisas det årliga anslags-
behovet åren 2000-2007 för räntor och amorte-
ring av dessa lån. Räntan är i denna tabell be-
dömd till 4,5 %. För ”Övriga lån” utom Övriga
Stockholmsprojekt redovisas den anslagsbelast-
ning som krävs för att ränta och amortering i
form av annuitet för projekten skall vara återbe-
talda 25 år efter det att de tas i bruk. För Övriga
Stockholmsprojekt är utgångspunkten för den
redovisade återbetalningen att lånet skall vara
återbetalt år 2009. För ”Övriga lån” i tabellen
nedan redovisade regeringen i vårpropositionen
1997/98:150 sin avsikt att beträffande anslagen
A2 Väghållning och statsbidrag samt A4 Ban-
hållning inom utgiftsområde 22 redovisa i vilken
utsträckning som framtida anslagsutrymme in-
tecknas av redan fattade beslut. För Vägverkets
verksamhet görs det i tabellen nedan.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.13 Anslagsbehov för räntor och återbetalning av lån
	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Lån i Riksgäldskontoret
räntor	116	145	141	114	101	98	96	95	93
amorteringar	45	401	688	532	60	40	40	40	40
Summa anslagsbelastning Riksgäldslån	161	546	829	646	161	138	136	135	133
Övriga lån
Södra länken						365	365	365	365
Övriga Stockholmspaket				265	265	265	265	265	265
Göteborgspaketet							215	215	215
Totalt anslagsbelastning	161	546	829	911	426	768	981	980	978

Med anledning av de förändrade regler för statli-
ga garantier som infördes under år 1997 föreslår
regeringen att anslaget A2 Väghållning och
statsbidrag får belastas vid infriandet av statliga
garantier för Storstadsöverenskommelserna om
så blir aktuellt, dvs. de lån som återfinns under
rubriken ”Övriga lån” i tabellen ovan. Enligt
riksdagens beslut omfattar de statliga garantierna
investeringskostnader samt upplupna räntekost-
nader.

Vägverkets FoU

Vägverkets sektorsansvar innebär bl.a. att myn-
digheten har ansvar för att samhällsmotiverad
tillämpad forskning, utveckling och demonstra-
tionsverksamhet inom vägtransportområdet,
planeras, initieras, genomförs, dokumenteras och
utvärderas samt att resultatet sprids. För år 1998
uppgick verksamhetsvolymen inom detta områ-
de till ca 226 miljoner kronor, jämfört med 219
miljoner kronor år 1997. Under år 1998 har 60
projekt inom målområdena tillgänglighet och re-
gional balans, miljö, trafiksäkerhet, systemöver-
gripande forskning och utveckling samt inre ef-
fektivitet genomförts och andelen medel till
universitet och högskolor har ökat med 5 %,
medan andelen till konsulter minskat med 5 %.
Detta är en trend som pågått de senaste åren och
är en effekt av en medveten satsning på att vidga
kretsen av FoU-utförare genom ett öppet an-
sökningsförfarande gällande Vägverkets FoU-
medel.

Vägverket är en av de aktörer med FoU-
verksamhet som granskas i en pågående utred-
ning om hur Näringsdepartementets myndighe-
ter bättre kan organiseras med hänsyn till deras

bidrag till innovationssystemet och därmed till
samhällsutveckling och tillväxt.

Grundläggande informationsinfrastruktur

Regeringen ser användningen av IT inom väg-
trafiken, väginformatik, som ett strategiskt
verktyg av växande betydelse för att uppnå de
transportpolitiska målen. Visionen är att med
hjälp av IT skapa nya trafikpolitiska verktyg där
åtgärder för att åstadkomma en rationell använd-
ning av transportsystemet i högre grad föregår
dyra investeringsåtgärder som transportpolitiskt
medel. Det handlar bl.a. om att påverka trafiken
med utgångspunkt i aktuell information om vad
som verkligen händer i trafiken. IT-lösningar bör
därför successivt allt eftersom kunskapen om
dess effekter ökar betraktas jämsides med tradi-
tionella fysiska åtgärder.

Regeringen anser att det är angeläget att erfor-
derlig grundläggande informationsinfrastruktur
byggs upp och kompletteras så att väginformati-
kens möjligheter att bidra till att de transportpo-
litiska målen tas tillvara. Staten bör säkerställa en
infrastruktur för transportinformatik, bestående
av grundläggande information om vägar och tra-
fik samt annan information som krävs för ett ef-
fektivt transportsystem. Som ett led i en sådan
uppbyggnad beslutade regeringen år 1996 att in-
rätta en nationell digital vägdatabas och Vägver-
ket har nu i samråd med bl.a. Lantmäteriverket i
uppdrag att etablera vägdatabasen före utgången
av år 1999. Vägverket bedömer i sin årsredovis-
ning för år 1998 att etableringen av vägdatabasen
kommer att försenas till följd av tidsödande av-
talsförhandlingar och systemutvecklingspro-
blem.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Vägverket har i mars 1999 redovisat ett pro-
gram för ökad användning av IT inom vägtrafi-
ken. Regeringen ser positivt på programmet som
syftar till att lägga grunden för att den nödvändi-
ga samverkan inom väginformatikområdet kan
stärkas och vidareutvecklas. I programmet pre-
senteras en strategi för införande samt en hand-
lingsplan för de närmaste tio åren. Arbetet
kommer att inriktas mot att ta fram grundläg-
gande data om vägar och trafik, genomföra stor-
skalig försöksverksamhet, ge stöd för införande
samt skapa samverkan mot gemensamma mål.
Vägverkets finansiering av de åtgärder som före-
slås i handlingsplanen inryms i nationella väg-
hållningsplanen.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Vägverket har av Riksrevisionsverket (RRV) er-
hållit revisionsberättelse för år 1998 utan invänd-
ningar. I sin revisionsrapport till Vägverket tar
RRV huvudsakligen upp frågor gällande styr-
och policyfrågor. Årsboksluten för de olika re-
sultatenheterna Produktion, Konsult och Färje-
rederiet granskas av externa revisorer som utfär-
dar separata revisorsintyg för respektive
resultatenhet och de innehåller inte heller några
invändningar.

4.6.1 Regeringens slutsatser

Regeringen anser att Vägverkets verksamhet un-
der år 1998, med några undantag, bidragit till att
uppnå de trafikpolitiska målen. Ett viktigt un-
dantag är utvecklingen av trafiksäkerheten i väg-
transportsystemet, som inte har förbättrats un-
der år 1998. Genomförda trafiksäkerhetsåtgärder
inom sektorsuppgiften har hittills inte gett de
förväntade effekterna på trafiksäkerheten. Rege-
ringen har därför i vårpropositionen 1999 före-
slagit att medel skall omprioriteras från byggande
av stamvägar till åtgärder på vägnätet som ger en
ökad trafiksäkerhet. Denna omprioritering får
dock inte drabba andra prioriterade åtgärder så-
som ombyggnadsåtgärder av det regionala väg-
nätet eller satsningen på åtgärder för ökad till-
gänglighet för funktionshindrade i kollek-
tivtrafiken. Dessutom bedömer regeringen att
Vägverkets administration kan effektiviseras och
verkets arbete med sektorsuppgifter begränsas
till sådana åtgärder som har stor och säker effekt

på miljö och trafiksäkerhet. Det därigenom ska-
pade medelsutrymmet kan i stället användas för
fysiska trafiksäkerhetsåtgärder på hela det statliga
vägnätet för att uppnå uppsatta trafiksäkerhets-
mål.

Regeringen konstaterar att samtliga Vägver-
kets resultatenheter uppvisar ett positivt resultat
under år 1998 men att Vägverkets interna av-
kastningskrav inte har uppnåtts av Vägverket
Produktion. De åtgärder som vidtagits för att
stärka enheternas konkurrenskraft har förbättrat
resultaten för Vägverket Konsult och Vägverket
Färjerederi jämfört med år 1997. År 1999 kom-
mer Vägverket Produktion att vara fullständigt
konkurrensutsatt samtidigt som nyinveste-
ringsvolymen inom Vägverket och Banverket
förväntas minska. Detta innebär fortsatta krav på
att resultatenheterna, och då särskilt Vägverket
Produktion, fortsätter effektiviseringen av den
egna verksamheten. Konkurrensutsättningen har
naturligt lett till en minskad volym för Vägverket
Produktion såsom entreprenör åt Vägverket.
Detta har delvis kompenserats genom en utökad
extern verksamhet, dvs. uppdrag utförda åt ut-
omstående, bl.a. åt Banverket, kommunerna och
enskilda.

Vägverkets ekonomiska läge vid utgången av
1998 bedöms som tillfredsställande. Verket har
sammanlagt en anslagsbehållning för anslagen
Al och A2 på ca 50 miljoner kronor och enligt
verkets budgetunderlag bedömer man att man
för åren 1998 och 1999 tillsammans kommer att
ha en anslagstilldelning, inkl, anslagstilldelningen
från A4-anslaget samt lånefinansiering som mot-
svarar ca 101 % av den nationella väghållnings-
planen och 83 % av de regionala väghållningspla-
nerna.

4.6.2 Anslag för budgetåret 2000

Al Vägverket Administration

Tabell 4.14 Anslagsutveckling

Tusental kronor		1 069 891	Anslags- sparande	97 438
1998	Utfall	1 069 891	Anslags- sparande	97 438
1999	Anslag	1 125 242	Utgifts- prognos	1 020 000
2000	Förslag	1 272 236
2001	Beräknat	1 294 826 ¹
2002	Beräknat	1318 915 ²

¹ Motsvarar 1 272 236 000 kronor i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 1 272 236 000 kronor i 2000 års prisnivå.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Med anslaget finansieras kostnader för ledning,
ekonomiadministration, personaladministration,
planering och uppföljning av verksamheten, ex-
pertstöd internt, intern utveckling, regeringens
utredning om alternativ finansiering av in-
frastrukturprojekt samt övriga kostnader som ej
är direkt hänförliga till Vägverkets produkter och
tjänster.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Vägverkets årsredovisning för år 1998 innehåller
en redovisning av Vägverkets inre effektivitet.
Redovisningen redovisar samlat Vägverkets
kostnader för förvaltningen av Vägverket exklu-
sive resultatenheterna. Det framgår av redovis-
ningen att förvaltningskostnaderna har ökat med
40 % (310 mkr) mellan år 1994 till år 1998 och
med 2 % (24 mkr) mellan år 1997 och år 1998.
Ökningen beror bl.a. på en utökning av antalet
anställda i myndighetsdelen och därav följande
kringkostnader som lokaler, ADB och kompe-
tensutveckling, verkets utökade ansvar för sek-
torsuppgifter och ett fördjupat arbete med be-
ställning och uppföljning av statlig väghållning.

Slutsatser

Regeringen anser att Vägverket fortsättningsvis
skall försöka begränsa sina kostnader för admi-
nistration och förvaltning. Regeringen föreslår
därför att 135 miljoner kronor överförs till ansla-
get A2 Väghållning och statsbidrag. De överför-
da medlen kommer i stället att användas för fy-
siska trafiksäkerhetsåtgärder.

Anslaget för ar 2000 har beräknats enligt
nedanstående tabell. Pris- och löneomräkningen
baseras på index för år 1998. Anslagsöverföring-
en till Vägverkets anslag A2 Vägverket: Väghåll-
ning och Statsbidrag avser utökade medel för fy-
siska trafiksäkerhetsåtgärder som bl.a. finansieras
med överföring av medel från Vägverkets admi-
nistrationsanslag.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premie för avtalsförsäkring.
Anslaget har tillförts 272 146 000 kronor. Rege-
ringen beräknar därför anslaget till 1 272 236 000
kronor för år 2000. Regeringen förutsätter att

Vägverket även för åren 2001 och 2002 kan fort-
sätta verksamheten på samma nivå som år 2000.

Tabell 4.15 Beräkning av anslaget för 2000

Tusentals kronor
Anslag 1999	1 125 242
Pris- och löneomräkning	9 848
Överföring till anslaget A2 Vägverket Väghållning och statsbidrag	-135 000
Teknisk justering av anslaget	272 146
Summa	1 272 236

A2 Väghållning och statsbidrag

Tabell 4.16 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		11 905 193	Anslags- sparande	-48 020
1998	Utfall	11 905 193	Anslags- sparande	-48 020
1999	Anslag	12 479 738 ³	Utgifts- prognos	11 800 000
2000	Förslag	12 834 719
2001	Beräknat	13 512 655 ¹
2002	Beräknat	13 738 413 2

¹ Motsvarar 13 306 457 000 kronor i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 13 301 837 000 kronor i 2000 års prisnivå.

³I vårpropositionen redovisades även en indragning på 500 miljoner kronor på anslaget A2
Väghållning och statsbidrag. Indragningen gjordes från posten Till regeringens förfogande.

Anslaget bekostar

- sektorsuppgifter (samlande, stödjande och
pådrivande insatser inom trafiksäkerhet och
miljö, kollektivtrafik, handikappfrågor, for-
don, yrkesmässig trafik, väginformatik,
sektors-FoU, bidrag till ideella organisatio-
ner som utför sektorsuppgifter),

- myndighetsutövning (trafikregister, före-
skrifter, m.m.),

- statlig väghållning (vägplanering, byggande,
drift, underhåll och fysiska trafiksäker-
hetsåtgärder på det statliga vägnätet samt
räntor och amortering på upptagna lån för
byggande av broar som ersätter färjor, tidi-
garelagda väginvesteringar, anläggningstill-
gångar och omsättningstillgångar),

- de statsbidrag som Vägverket administrerar
(statsbidrag till kollektivtrafik inklusive
handikappanpassningsbidrag och särskilda
bidrag till storstädernas trafiksystem, en-
skilda vägar, förbättring av miljö och trafik-
säkerhet på kommunala vägar, kompensa-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

tion för kommunerna för lokal och regional
busstrafik).

Vägverket får använda anslaget för kostnader för
att finansiellt stödja utvecklings- och demon-
strationsprojekt som är av principiell eller strate-
gisk betydelse för vägtransportsystemets utveck-
ling, för informationsverksamhet inom ramen
för Vägverkets sektorsansvar, samt för åtgärder
som är av betydande samhällsintresse även då
annan huvudman finns. Vägverket får också an-
vända medel under anslaget för att finansiera
merkostnader som uppstår för polisen vid kvali-
tetskontroll av trafiken och liknande uppgifter.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Anslaget bekostar huvuddelen av Vägverkets
verksamhet, dvs. sektorsuppgifter, myndighets-
utövning, statlig väghållning och de statsbidrag
som Vägverket administrerar till andra huvud-
män inom vägtransportsystemet (kommuner,
trafikhuvudmän och enskilda).

I Vägverkets regleringsbrev för år 1998 finns
12 verksamhetsmål för sektorsuppgifter. Av des-
sa har Vägverket helt uppfyllt följande fem verk-
samhetsmål

- att andelen kollektivtrafikresor skall öka,

- antalet överenskommelser om kollektivtra-
fik mellan Vägverket och kommu-
ner/landsting skall öka,

- antalet överenskommelser om miljö mellan
Vägverket och kommuner/landsting skall
öka,

- den reella medelhastigheten skall successivt
anpassas efter vägens säkerhet med början i
miljöer där man når de största effekterna på
antalet döda och svårt skadade,

- antalet överenskommelser om trafiksäker-
het mellan Vägverket och kommu-
ner/landsting skall öka.

Vägverket har delvis uppfyllt följande sex verk-
samhetsmål

- Vägverket skall stödja länsstyrelserna i deras
arbete att effektivisera handläggningen av
yrkestrafik- och körkortsärenden.

- Vägverket skall bidra till att de totala ut-
släppen av koldioxid liksom utsläppen av

kväveoxider, kolväten och cancerframkal-
lande ämnen i tätorter minskar.

- År 2000 skall antalet dödade i vägtrafiken
understiga 400 personer och antalet polis-
rapporterade svårt skadade skall understiga
3 700.

- Vägverkets informations- och opinions-
bildning inom trafiksäkerhetsområdet skall
bedrivas på ett sakligt och oberoende sätt.

- Vägverkets registerverksamhet skall tillhan-
dahålla ett kundanpassat och aktuellt trafik-
och körkortsregister med hög tillgänglighet
till lägsta möjliga kostnad. Priset per regist-
rerad enhet skall minska realt inom en fem-
årsperiod.

Vägverket har däremot inte uppfyllt verksam-
hetsmålet att bältesanvändningen i biltrafiken
och hjälmanvändningen i cykeltrafiken skall öka.

Sektorsuppgifterna har hittills inte uppvisat
önskvärt resultat inom trafiksäkerhetsområdet.
Regeringen bedömer därför att medlen för s.k.
reformarbete bör minskas under år 2000. Den
totala verksamhetsvolymen under år 1998 var
1 055 miljoner kronor.

För myndighetsutövningen finns två verksam-
hetsmål i Vägverkets regleringsbrev för år 1998.
Båda dessa är helt uppfyllda.

- Vägverkets genomförande av länsplaner för
regional transportinfrastruktur avseende så-
väl åtgärder på det statliga vägnätet om ut-
betalning av statsbidrag skall ske så att re-
spektive åtgärd kan genomföras rationellt
och effektivt.

- Bidragsverksamheten till det enskilda väg-
nätet skall säkerställa att standard och till-
gänglighet på det enskilda statsbidragsbe-
rättigade vägnätet upprätthålls.

Den totala verksamhetsvolymen under år 1998
var ca 1 856 miljoner kronor inkl, statsbidrag.

För statlig väghållning finns sex verksamhets-
mål i Vägverkets regleringsbrev för år 1998. Av
dessa har Vägverket helt uppfyllt fem verksam-
hetsmål.

- Vägverket skall, med hänsyn till anvisade
medel, genomföra investeringar och för-
bättringsåtgärder på det statliga vägnätet i
enlighet med den nationella väghållnings-
planen och länsplaner för regional trans-
portinfrastruktur.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

- Genomförandet av länsplaner för regional
transportinfrastruktur skall ske på sådant
sätt att en lika stor andel av respektive läns-
plan är genomförd efter en fyraårsperiod
(vid utgången av år 2001).

- Vägverket har under flera år drivit ett lokalt
samarbete kring en strategi om hur det låg-
trafikerade vägnätet i glesbygden kan åtgär-
das. Målet är att denna verksamhet skall ut-
vecklas vidare.

- Underhållet av de statliga vägnätet skall ske
på ett sådant sätt att nuvarande standard
upprätthålls samt att minst 10 % av det ef-
tersläpande underhållet återtas under år
1998. Regionala skillnader i ytstandard på
belagd väg skall minska för vägar med
samma trafikvolym.

Vägverket har vidare delvis uppfyllt ett verksam-
hetsmål.

- Driften av det statliga vägnätet skall ske så
att en god framkomlighet och en hög tra-
fiksäkerhet tillgodoses.

Den totala verksamhetsvolymen för statlig väg-
hållning under år 1998 var 13 975 miljoner kro-
nor.

Av riksdagen anvisade medel för budgetåret
1999 har av regeringen fördelats på anslags- och
delposter enligt nedanstående tabell. I tabellen
redovisas också det beräknade utfallet per an-
slagspost.

Tabell 4.17 Fördelning av anslaget Väghållning och stats-
bidrag på anslagsposter år 1999

Tusental kronor

Anslagspost	Anvisat i RB 1999	Prognos utfall 1999
Sektorsuppgifter	785 000	767 976
Myndighetsuppgifter	495 000	517 174
Statlig väghållning
Investeringar i nationell plan	2 662 000	2 369 138
Investeringar i regional plan	1 497 738	1 500 362
Investeringar i Södra länken	400 000	400 000
Drift och underhåll	5 117 000	5 087 243
Bidrag
Drift och byggande av enskilda vägar	100 000	100 082
Storstadsöverenskommelser	488 000	488 000
Kollektivtrafikanläggningar	146 000	167 352
Förbättring av miljö och trafiksäkerhet	104 000	140 783
Ökad tillgänglighet för kollektivtrafiken	100 000	261 890
Till regeringens förfogande	585 000	-

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Vägverket bedriver uppdrags-, uthyrnings- och
försäljningsverksamhet som är förenlig med ver-
kets uppgifter i övrigt. Vägverket utför också
uppdrag inom mark- och anläggningsområdet.
Utgångspunkten är att full kostnadstäckning
skall uppnås i uppdragsverksamheten. Vägverket
beslutar själv - efter samråd med ESV om beräk-
ningsgrunderna - om prissättningen för upp-
dragsverksamheten. Vägverkets uppdragsverk-
samhet omfattar följande tjänster.

- Försäljning av informationsuttag ur bilre-
gistret

- Administration av felparkeringsavgifter

- Försäljning av personliga skyltar

- Försäljning av informationsuttag ur natio-
nell vägdatabas

- Försäljning av bygg- och anläggningsarbe-
ten (Vägverket Produktion)

- Försäljning av konsulttjänster (Vägverket
Konsult)

- Försäljning av vägfärjetjänster (Vägverket
Färjerederiet)

- Försäljning av utbildning (Vägsektorns ut-
bildningscentrum VUC)

- Försäljning av Trafikdata (Vägverket Tra-
fikdata)

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Budget för avgiftsbelagd verksamhet 2000-2002

ITabell 4.18 Intäkter som Vägverket disponerar \|
Miljoner kronor	2000	2001	2002
Summa Vägverket Produktion, Konsult och Färjerederiet
Intäkter	1 082,2	1 189,2	1 303,2
Kostnader efter finansnetto	1 070,7	1 176,7	1 289,7
Resultat efter finansnetto	11,5	12,5	13,5
Kostnadstäckning i %	101	101	101
Summa VUC och Trafikdata
Intäkter	8,0	8,0	8,0
Kostnader efter finansnetto	7,1	7.1	7,1
Resultat efter finansnetto	0,9	0,9	0,9
Kostnadstäckning i %	113	113	113
Övriga avgifter
Intäkter	61,1	63,0	62,5
Kostnader	73,4	73,4	73,4
Resultat	-12,3	-10,4	-10,9

ITabell 4.20 Investeringsplan \|
Miljoner kronor Investering	Anslag	Lån	Externa bidrag	Förskotte- ring
Statliga vägar investeringar	4 084	2 250	130	180
Anläggningstill- gångar brutto		400		-

ITabell 4.19 Intäkter som Vägverket inte disponerar I
Miljoner kronor Verksamhet	2000	2001	2002
Offentligrättsliga avgifter (medel som Vägverket inte disponerar)	504,6	504,6	504,6
Kostnader offentligrättsliga avgifter	-498,7	-498,7	-497,7
Beräknat resultat	5,9	5,9	4,9

Investeringsplan

Vägverkets verksamhetsvolym bestäms av anvi-
sade anslag, de lån Vägverket tar upp och de till-
skott som erhålls via externa bidrag. Investe-
ringsverksamheten omfattar i princip de
investeringar som fastställts av regeringen i na-
tionell väghållningsplan och av länsstyrelserna i
regionala planerna. Därutöver omfattar Vägver-
kets investeringar broar som ersätter färjor, tidi-
garelagda vägprojekt och andra särskilt godkända
vägprojekt som helt eller delvis finansieras med
lån och/eller externa bidrag. Vägverket beräknar
under år 2000 att genomföra följande investe-
ringar:

Den lånefinansierade verksamheten gällande
statliga investeringar kommer huvudsakligen att
ske genom upplåning via statens investeringsak-
tiebolag Väg- och Baninvests dotterbolag för
nyinvesteringar i vägar i Göteborg och Stock-
holm. Upplåningen avser huvudsakligen investe-
ringar i tidigarelagda väginvesteringar enligt sär-
skilda bemyndiganden.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringen bedömer inte att Vägverket behöver
några särskilda bemyndiganden för ekonomiska
förpliktelser. Investeringsverksamheten är regle-
rad genom riksdagens inriktningsbeslut samt sär-
skilt fastställda och lagakraftvunna investerings-
planer. Den verksamhet som Vägverket bedriver
innebär ofta att Vägverket ingår långsiktiga avtal
med externa parter om ekonomiska förpliktelser
för flera år framåt i tiden. Det gäller såväl avtal
om investeringar som avtal gällande drift och
underhåll av vägnätet. Drift- och underhållsverk-
samheten har till följd av statsmakternas önske-
mål om konkurrensutsättning kommit att bli
reglerad i långsiktiga entreprenörsavtal.

Slutsatser

Vägverkets anslag för år 2000 är något lägre än
den nivå som krävs för att kunna genomföra den
av regering och riksdag beslutade nationella väg-
hållningsplanen samt de av länsstyrelserna och i
förekommande fall självstyrelseorgan fastställda
länsplanerna. Det är viktigt att planerna fullföljs,
inte minst med tanke på att infrastrukturinveste-
ringars betydelse för tillväxt understryks i de ut-
kast till tillväxtavtal som lämnats till regeringen
under våren. Infrastrukturinvesteringar ligger
egentligen utanför det som skulle behandlas i
tillväxtavtalen eftersom de kräver långa förbere-
delsetider och därför behöver blicka längre fram-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

åt än tillväxtavtalsperioden 2000-2002. Trots
detta har 18 av 21 län valt att betona vikten av
infrastrukturutveckling för regional tillväxt i av-
talsutkasten. Det är därför regeringens uppfatt-
ning att de fastställda planerna skall kunna ge-
nomföras men med en viss tidsförskjutning och
delvis annan prioritering.

Vägverket skall på regeringens uppdrag ta
fram underlag till stöd för utarbetandet av pro-
gram och planer, som anger hur kollektivtrafik
samt gång- och cykeltrafik kan stärkas och bil-
trafiken begränsas till år 2010 i landets större stä-
der. Verket skall också ta fram förslag till re-
kommendationer för en samordnad stads- och
trafikplanering, som kan bidra till att uppfylla
målen i de transport- och miljöpolitiska proposi-
tionerna.

Våren 1999 presenterade regeringen ett hand-
lingsprogram med 11 punkter för ökad trafiksä-
kerhet. Programmet bygger på samverkan mellan
flera samhällsområden, där den viktigaste punk-
ten är trafiksäkerhetssatsning på de farligaste vä-
garna. Avsikten var att driva nollvisionsarbetet
framåt genom att fokusera på angelägna in-
satsområden. Programmet omfattar;

- En satsning på de farligaste vägarna med
uppdrag till Vägverket att hitta kostnadsef-
fektiva åtgärder som gör vägarna säkrare
med hjälp av exempelvis mittbarriärer och
rensning av vägens sidoområde.

- Säkrare trafik i kommunerna genom att
demonstrationsprojekt av strategisk bety-
delse genomförs.

- Trafikantens ansvar betonas med förslag
om åtgärder för att få trafikanten att följa
gällande trafikregler, automatisk övervak-
ning kan vara ett sätt att uppnå detta.

- Okad användning av cykelhjälm är angelä-
get för att minska antalet döda och allvarligt
skadade inom cykeltrafiken.

- Kvalitetssäkring av transporter syftar till att
de som utför transporter har ett kvalitets-
säkringsprogram som innebär att de utför
transporterna på ett trafiksäkert sätt.

- Krav på vinterdäck införs vintertid under
perioden den 1 december - den 31 mars.

- Svensk teknik utnyttjas bättre i syfte att
stimulera och påskynda införande av ny
teknik som hjälper föraren till trafiksäkrare
beteende, exempel är bältespåminnare och
hastighetsanpassningssystem.

- Ansvaret för dem som utformar vägtrafik-
systemet skall utredas tillsammans med in-

förandet av en fristående vägtrafikinspek-
tion.

- Samhällets hantering av trafikbrott och syn
på trafikbrottsregler utifrån nollvisionen
skall utredas.

- Frivilligorganisationers roll med deras an-
vändning av statliga medel och resultat i
trafiksäkerhetsarbetet kommer att granskas.

- Alternativa finansieringsformer för nya vä-
gar kommer att utredas.

Regeringen anser att det är angeläget att 11-
punktersprogrammet genomförs för att öka tra-
fiksäkerheten.

En ändring av regleringsbrevet genomfördes
under år 1999 som innebär att fysiska trafiksäker-
hetsåtgärder inom ramen för 4 500 miljoner kro-
nor, i den nationella väghållningsplanen, skall
planeras fram till år 2003. Utöver denna ram skall
särskilda trafiksäkerhetsåtgärder genomföras på
hela det statliga vägnätet intill ett belopp av 400
miljoner kronor per år under perioden 1999-
2003. De åtgärder som genomförs skall vara de
mest kostnadseffektiva ur trafiksäkerhetssyn-
punkt. Åtgärderna bör koncentreras till de av-
snitt på det statliga vägnätet där flest dödas och
skadas svårt. Medelsökningen för ett sådant för-
stärkt trafiksäkerhetsarbete finansieras genom
minskat anslag för Al Administration, men även
genom en minskad anslagspost för Sektorsupp-
gifter (se nedan) inom anslaget A2 Väghållning
och statsbidrag. Den uppgår till 400 miljoner
kronor och ges fr.o.m. år 2000 en egen anslags-
post inom anslaget A2 Väghållning och statsbi-
drag.

Det är regeringens uppfattning att de medel
som kan tillföras anslaget Väghållning och stats-
bidrag under år 2000, inom ramen för den totala
anslagsnivå som beslutats i Vårpropositionen
1999 för utgiftsområde 22, i första hand måste gå
till att upprätthålla en hög transportkvalitet och
säkerhet på det befintliga statliga vägnätet. Där-
för bör i första hand medel till drift och underhåll
av statens vägar prioriteras liksom åtgärder för
ökad trafiksäkerhet. Regeringen bedömer att me-
del för att vidmakthålla standarden på vägnätet
och dessutom återta ca 30 % av eftersläpat un-
derhåll kan avsättas under perioden 2000-2002.
Regeringens bedömning är att medel för drift
och underhåll bör öka jämfört med nivån för år
1999, till en nivå på 5 551 miljoner kronor.

Det är vidare regeringens uppfattning att me-
del till verkets myndighetsutövning måste tillhan-
dahållas i erforderlig omfattning, inom ramen för

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

den totala anslagsnivå som beslutats i Vårpropo-
sitionen 1999 för utgiftsområde 22. Allmänheten
erlägger avgifter för olika tjänster som Vägverket
tillhandahåller, men dessa inbetalas till inkomst-
titel på statsbudgeten. Vägverket måste därför
erhålla tillräckliga anslagsmedel för att kunna
tillhandahålla dessa tjänster. Regeringens be-
dömning är att anslagsposten för myndighets-
utövning behöver uppgå till 607 miljoner kronor.
I regeringens bedömning av medel för myndig-
hetsutövning har även beaktats en överföring av
hela trafikregisterverksamheten i Örebro till
myndighetsutövning. Denna verksamhet har ti-
digare delvis finansierats med medel för sek-
torsuppgifter. Detta har även bidragit till att me-
delstilldelningen för sektorsuppgifter minskat.

När det gäller investeringar och förbättringsåt-
gärder i statens vägnät är det regeringens upp-
fattning att medel måste ställas till förfogande för
fysiska trafiksäkerhetsåtgärder i början av plan-
perioden 1998-2007, inom ramen för den totala
anslagsnivå som beslutats i Vårpropositionen
1999 för utgiftsområde 22. Det innebär att andra
investeringsobjekt inom den nationella väghåll-
ningsplanen kommer att behöva senareläggas i
förhållande till planen. Regeringen bedömer att
anslagsposten investeringar i nationella vägar un-
der år 2000 bör uppgå till 2 281 miljoner kronor
för fullföljande av pågående vägutbyggnadspro-
jekt och för påbörjande av ytterligare fysiska tra-
fiksäkerhetsåtgärder.

Riksdagen har beslutat om statsbidrag till
handikappåtgärder i kollektivtrafiksystemet.
Som ett led i genomförandet av detta program
görs en särskilt omfattande satsning under år
2000. Finansieringen av dessa åtgärder sker delvis
genom neddragning av medel för den övriga
verksamheten i länsplanerna under år 2000.

När det gäller väginvesteringar i regionala pla-
ner bedömer regeringen att anslagsposten bör
uppgå till 1 143 miljoner kronor för år 2000
jämfört med 1 498 miljoner kronor år 1999.

Den nya anslagsposten Bidrag i regionala pla-
ner omfattar Kollektivtrafikanläggningar, För-
bättring av miljö och säkerhet samt Okad till-
gänglighet till kollektivtrafik. Regeringen
bedömer behovet av medel under år 2000 till 752
miljoner kronor.

Sektorsuppgiftema har hittills inte uppvisat
önskvärt resultat inom trafiksäkerhetsområdet.
Regeringen bedömer därför att medlen för s.k.
reformarbete bör minskas under år 2000. Rege-
ringen bedömer behovet av medel för sek-
torsuppgifter totalt till 475 miljoner kronor år

2000, vilket innebär en minskning jämfört med
år 1999 med 310 miljoner kronor. Det är dock
angeläget att de åtgärder inom 11-punkts-
programmet som finansieras via anslagsposten
Sektorsuppgifter, fullföljs.

Regeringens ambition är att Sverige skall vara
ett föregångsland i omställningen till hållbar ut-
veckling. Efter samråd med fordonsindustrin fö-
reslår regeringen nu en satsning på ett samver-
kansprogram kring utvecklingen av mera
miljövänliga bilar, som skall bidra till att minska
vägtrafikens bidrag till miljöförstöring och sam-
tidigt skapa stabila förutsättningar för en lång-
siktigt konkurrenskraftig fordonsindustri. Pro-
grammet beräknas löpa under åren 2000 till 2005
och ramen för de statliga insatserna föreslås upp-
gå till 500 miljoner kronor. Insatserna föreslås
bl.a. finansieras med sammanlagt 55 miljoner
kronor från Vägverkets anslag åren 2003 till
2005. Detta samverkansprogram finns beskrivet i
sin helhet under utgiftsområde 21.

Det särskilda statsbidraget till storstädernas
trafiksystem beräknas under år 2000 uppgå till 660
miljoner kronor och avser statsbidrag till ut-
byggnaden av kollektivtrafiksystemet i enlighet
med de s.k. storstadsöverenskommelserna.

Regeringen redovisade i propositionen om fi-
nansiering av vissa trafikantanläggningar i Stock-
holms län (prop. 1997/98:123) att en del av fi-
nansieringen av Södra länken skulle bestå i att
Stockholms stad skulle bidra med 827 miljoner
kronor och att staten skulle bidra med lika
mycket i form av en anslagsökning inom utgifts-
område 22. Regeringen beräknar att statens in-
sats skall ske med 400 miljoner kronor under år
1999 och resterande medel under år 2000. För år
2001 finns 148 miljoner kronor avsatta för ränta
och amortering på lån. Se vidare anslaget A6 Na-
tionellt investeringsprogram för infrastrukturut-
veckling.

Anslagsposten Byggande och drift av enskilda
vägar höjs år 2000 åter upp till den tidigare an-
slagsnivån på 566 miljoner kronor efter att under
år 1999 varit reducerad till 100 miljoner kronor
av anslagstekniska skäl.

Anslaget A2 för år 2000 har beräknats enligt
nedanstående tabell. Pris- och löneomräkningen
baseras på index för år 1998. Besparingen avser
den besparing som regeringen beslutat om med
anledning av det totala utgiftstaket år 1999. An-
slagsöverföringen från Vägverkets anslag Al
Vägverket Administration avser utökade medel
för fysiska trafiksäkerhetsåtgärder som bl.a. fi-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

nansieras med överföring av medel från Vägver-
kets administrationsanslag.

ITabell 4.21 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusentals kronor
Anslag 1999	12 479 738¹
Pris- och löneomräkning	-196 215
Besparing	-500 000
Överföring till anslaget Al Vägverket Administration	135 000
Från anslaget F7 Diverse kostnader för rättsvä- sendet	1 800
Ändrad resurstilldelning	914 396
Summa	12 834 719

'l vårpropositionen redovisades även en indragning på 500 miljoner kronor på anslaget A2
Väghållning och statsbidrag. Indragningen gjordes från posten Till regeringens förfogande.

Utgångspunkten för hur medlen under anslaget
Väghållning och statsbidrag för år 2000 skall an-
vändas är främst riksdagens beslut om in-
frastrukturinriktning för framtida transporter
(prop. 1996/97:53, bet. 1996/97:TU7, rskr.
1996/97:174) och riksdagens beslut om det tra-
fiksäkra samhället (prop. 1996/97:137, bet.
1997/98:TU4, rskr. 1997/98:11).

Av de ovan anförda prioriteringarna följer i
nedanstående tabell regeringens bedömning av
hur anslaget Väghållning och statsbidrag skall
fördelas på olika anslagsposter. Fördelningen
mellan statsbidrag och medel för förbättringar av
statliga vägar följer av de länsplaner som länssty-
relserna/regeringen fastställt. Det åvilar dock
Vägverket att i genomförandet av planerna verka
för att detta sker så effektivt och produktions-
tekniskt rationellt som möjligt, vilket temporärt
kan innebära vissa avvikelser från länsplanernas
fördelning mellan olika ändamål. Inom fyra år
skall dock samtliga planer ha kommit lika långt i
sitt genomförande.

I nedanstående tabell framgår en preliminär
fördelning på olika anslagsposter för åren 2000-
2002. Det ankommer dock på regeringen att
slutligt besluta om medlens fördelning på poster.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ITabell 4.22 Anslaget A2 Väghållning och statsbidrag ]
Miljoner kronor Väghållning och statsbidrag	Planer/Är	Utfall 1998⁴	Regleringsbrev 1999¹'³	Förslag 2000’
Sektorsuppgifter utom plan		450	450	450
Sektorsuppgifter inom plan	850	356	335	25
Nationell investeringsplan	3 050	3 289	2 662	2 281
Södra länken			400	400
Regional investeringsplan	2 160	1 910	1 498	1 143
Investeringar i fysiska TS-åtgärder			140	400
Drift och underhåll	5 600	5 164	5 117	5 551
Myndighetsutövning		408	495	607
Enskilda vägar		566	100	566
Storstadsöverenskommelsen	200	200	488	660
Bidrag i regionala planer inkl, handikappåtgärder	400	299	350	752
Därav i planer	12 260	11 218	10 450	10 412
Summa A2-anslaget		12 642	12 035	12 835

‘Anslagstilldelningen år 1999 är inkl, tilläggsbudget på 140 miljoner kronor från ansl aget Al.
Anslagstilldelningen år 2000 är inkl, överföring av 135 miljoner kronor från anslaget Al.
³För anslaget A2 finns för år 1999 ett begränsningsbelopp för utgifter på 11 895 miljoner kronor.
⁴Utfallet inkluderar utfall från anslag A4 med 737 miljoner kronor.

Den del av Vägverkets produkter och tjänster
som inte omfattas av planerna eller riksdagens
beslut om infrastrukturinriktning för framtida
transporter är Sektorsuppgifter utöver den sär-
skilda planen för miljö och trafiksäkerhet, Myn-
dighetsutövning, samt bidrag till byggande och
drift av enskilda vägar. Föreslagen anslagsnivå
innebär att Vägverket inte kommer att kunna
genomföra verksamheten i den takt som anges i
planen under år 2000. Det är främst investe-
ringsobjekt i de långsiktiga planerna som kom-
mer att försenas. Det är dock, som tidigare
nämnts, regeringens avsikt att de fastställda pla-
nerna skall kunna genomföras men med en viss
tidsförskjutning och delvis annan prioritering.

Under våren 1998 har regeringen fastställt den
nationella väghållningsplanen för perioden 1998—
2007 medan länsstyrelserna har fastställt länspla-
ner för regional trafikinfrastruktur för perioden
1998-2007. De delar av planerna som Vägverket
har ett genomförandeansvar för är dels åtgärder
på det statliga vägnätet, dels de statsbidrag till re-
gionala trafikinvesteringar som ingår i länspla-
nerna. Under 10-årsperioden 1998-2007 omfat-
tar planerna följande insatser.

ITabell 4.23 Planeringsramar 1
Miljarder kronor Planeringsramar	10-årsram
Investeringar i nationella stamvägar inkl, fysiska TS- åtgärder	30,5
Drift/underhåll av statliga vägar	56,0
Miljö- och TS-reformer	8,5
Investeringar/Förbättring regionala vägar inkl, fysiska TS-åtgärder	21,6
Statsbidrag regionala trafikanläggningar	4.0

ITabell 4.24 Innehåll i länsplaner, genomsnitt per år 1
Miljoner kronor Innehåll i länsplanerna, genomsnitt per år
Investering regionala vägar	882
Fysisk miljö	180
Fysisk TS	279
Bärighet, rekonstruktion, tjälsäkring	880
Väginformatik	10
Summa åtgärder statens vägar	2 171
Bidrag kommuner TS och miljö	89
Bidrag trafikhuvudman handikapp	109
Investeringsbidrag till THM:s kollektivtrafikanläggning	199
Summa statsbidrag	397
Summa statsbidrag + regional väg	2 568

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

4.7 Banverket

Organisation

Banverket är en i huvudsak anslagsfinansierad
myndighet med ett helhetsansvar, sektorsansvar,
för hela järnvägstransportsystemet i Sverige.
Verkets huvuduppgifter är att främja järnvägens
utveckling, driva och förvalta statens spåranlägg-
ningar, handha säkerhetsfrågor för spårtrafik,
främja en miljöanpassad järnvägstrafik samt initi-
era, planera och stödja samhällsmotiverad FoU
inom sitt verksamhetsområde.

Banverkets verksamhet är indelad i tre grenar,
sektorsuppgifter, banhållning och produktion.
Sektorsuppgifterna innebär ett samlat ansvar för
järnvägstransportsystemets funktion, utveckling
och roll och reglering i vid mening. Verksamhe-
ten är anslagsfinansierad. Banhållning innebär
förvaltning av statens spåranläggningar, det vill
säga drift och underhåll samt ny- och ombygg-
nad. Finansiering sker med lån, anslag och tra-
fikavgifter. Produktion och andra tjänster utförs
på uppdrag av Banverkets interna enheter och
externa beställare. De tjänster som utförs är järn-
vägstekniska utredningar, projektering, bygg-
styrning, telefoni, materialförsörjning, utbild-
ning och datatjänster samt underhålls-, drift- och
byggproduktion inom järnvägsspecifika tek-
nikområden.

Banverket har en ny organisation fr.o.m. den
1 januari 1998. Organisationen bygger på en tyd-
lig fördelning av arbetsuppgifter mellan förval-
tande och producerande enheter, en
köp/säljorganisation. Den förvaltande organisa-
tionen, som är indelad i fem banregioner, ansva-
rar för bannätet och svarar för kontakterna med
järnvägens kunder och intressenter. Förvaltarna
- banhållarna - beställer arbeten av såväl Banver-
kets egna producerande enheter som externa le-
verantörer.

De fem producerande enheterna är Banverkets
Produktion, Industridivisionen, Banverket Pro-
jektering, Banskolan och Banverket Data. De är
egna resultatenheter och svarar för merparten av
utförd produktions- och uppdragsverksamhet.
Någon intern konkurrens mellan enheterna fö-
rekommer inte. Materialservice och Banverket
Telenät är också resultatenheter men har i hu-
vudsak förvaltande uppgifter.

Inom myndigheten finns även Järnvägsin-
spektionen som i säkerhetsfrågor har en helt
självständig och oberoende ställning gentemot
banhållare och trafikutövare.

Tågtrafikledningen ingår i Banverkets organi-
sation men har en fristående ställning. Tågtra-
fikledningen har till uppgift att på ett konkur-
rensneutralt sätt erbjuda nya och etablerade
trafikutövare goda möjligheter till tågtrafik.

Inom totalförsvaret hade Banverket fram till
den 31 december 1998 beredskapsansvaret för
delfunktionen banhållning och SJ hade motsva-
rande ansvar för delfunktionen järnvägstrans-
porter. Från den 1 januari 1999 har Banverket
hela beredskapsansvaret. Målet för verksamheten
är att järnvägstransporterna i en krissituation
skall kunna fungera som under normala förhål-
landen.

Personal

Antalet anställda i Banverket uppgick vid ut-
gången av år 1998 till 7 038 personer (varav
12,5 % kvinnor) vilket är en minskning med 347
personer jämfört med föregående årsskifte.
Minskningen förklaras av ändrad bemanning till
följd av omorganisationen. Förändrade lednings-
system och sektorsrollens krav på organisationen
samt nya arbetsuppgifter har lett till att antalet
anställda ökat med drygt 8 % inom huvudkonto-
ret. Antalet anställda inom Banverket Produk-
tion har minskat med 9 %. Inom Tågtrafikled-
ningen har antalet tillsvidareanställda minskat
med 6 %. Antalet anställda var vid utgången av år
1998 994 personer. Järnvägsinspektionen hade
vid utgången av år 1998 29 anställda. Antalet an-
ställda i åldersgruppen 41-50 år har ökat med
4 %, samtidigt som antalet anställda över 61 år
har minskat. Detta beror på att många har ac-
cepterat Banverkets erbjudande om förtida pen-
sionsersättning.

Verksamhet i bolagsform

Banverket förvaltar tillsammans med andra in-
tressenter aktier i tre av staten helägda aktiebo-
lag, Svensk Dansk Broförbindelse AB
(SVEDAB), A-banan Projekt AB (A-banan) och
Tunnelpersonalen i Malmö AB. Banverket är
också bolagsman i Citytunnelkonsortiet, som är
ett enkelt bolag. Banverket har också genom sty-
relseordförandeposten inflytande i Botniabanan
AB.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Banverkets verksamhet finansieras i huvudsak
genom anslag. Dessa uppgick sammanlagt till ca
9 miljarder kronor under år 1998. Därutöver er-
höll verket under samma år intäkter av avgifter
och ersättningar av olika slag, bl.a. elförsäljning
samt viss uppdragsverksamhet, till ett värde av ca
1 480 miljoner kronor. Banverket har inte fullt ut
tagit i anspråk de anslagsmedel som myndighe-
ten haft tillgång till. Vid utgången av år 1998 re-
dovisade verket ett anslagssparande som uppgick
till drygt 97 miljoner kronor. Huvuddelen av
detta anslagssparande hänför sig till Tågtrafik-
ledningen. Skälet till anslagssparandet är att ut-
byggnaden av fjärrblockering har försenats. Ban-
verket bedömer att anslagssparandet kommer att
vara förbrukat till utgången av år 1999.

Banverket har uppfyllt vissa av de verksam-
hetsmål som regeringen uppställt för verksam-
heten för år 1998. Banverket arbetar vidare med
produktivitetsmålet och målen för driftstörning-
ar och omfattningen av efterkalkyler.

Möjligheterna att utveckla och ytterligare för-
bättra verksamhetsmål och mått till grund för
uppföljning och utvärdering av produktivitet,
effektivitet och kvalitet är frågor som regeringen
avser bereda med Banverket inom ramen för den
löpande myndighetsdialogen.

Banverket skall integrera miljöaspekten i
samtliga aktiviteter för att åstadkomma ett miljö-
anpassat järnvägssystem som därigenom bidrar
till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
Miljöledningssystem införs successivt under pe-
rioden 1998-2001. Banverket har valt att arbeta
efter kraven i standarden ISO 14001. Under år
1998 har en central miljöfunktion byggts upp
som stöd för det verksövergripande arbetet.
Miljösamordnare och kontaktpersoner har ut-
setts inom Banverkets olika verksamhetsområ-
den. Ett nätverk för samordning, kallat miljö-
kommittén, har bildats och består av
miljösamordnare från banregionerna samt från
resultatenheterna Banverket Produktion, Ban-
verket Projektering och Industridivisionen.

Banverkets 2000-projekt arbetar inom två hu-
vudområden, dels administrativa och tekniska
system och dels IT-teknik som finns inbäddade i
olika tekniska system såsom signalsystem, el-
kraftsystem, telesystem, detektorer, fordon, fas-
tigheter och trafikantinformationssystem. Pro-
dukter från externa leverantörer analyseras och

testas i samarbete med leverantören. För egenut-
vecklade produkter har egna tester genomförts.
Till denna grupp hör flertalet av Banverkets 134
datasystem av gemensam karaktär. För kritiska
verksamheter, som signal-, el- och telesystem,
har även riskanalyser genomförts. Arbetet med
analyser och tester har inom flertalet områden
slutförts under år 1998. Antalet banverksfordon
som kan komma att påverkas är begränsat. De
problem som kan uppstå i Banverkets fastigheter
är i stor utsträckning relaterade till elbolagens
möjligheter att trygga elförsörjningen. Mot bak-
grund av det arbete som hittills genomförts inom
2000-projektet bedöms risken som liten för att
störningar skall uppstå för tågtrafiken med an-
ledning av 2000 års skiftet. Inom områden där
trafikstörningar kan uppstå finns redan i dag be-
redskapsplaner när det gäller de system och
funktioner som Banverket har ett ansvar för.

Banverket har fått regeringens uppdrag att i
samråd med Vägverket och Lantmäteriverket gö-
ra en förstudie för att skapa ett med den natio-
nella vägdatabasen samordnat system för järn-
vägsbeskrivande data.

I regleringsbrevet för budgetåret 1998 fick
verket i uppdrag att redovisa besparingar på stat-
lig konsumtion. De främsta besparingar som
Banverket gjort hänför sig till effektiviserings-
vinster till följd av omorganisationen till en
köp/säljorganisation. Banverket har även delrap-
porterat hur arbetet med prognosverksamheten i
samråd med Ekonomistyrningsverket fortlöper.

Arbetet med att renodla järnvägssektorns or-
ganisation har inneburit att beslut fattats att an-
svaret för vissa gemensamma funktioner samt
det kapillära bannätet övergått från SJ till Ban-
verket.

Tågtrafikledningen har under året fått i upp-
drag att redovisa hur ansvaret för trafikantinfor-
mation skall fördelas.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ITabell 4.25 Banverkets verksamhet \|
Miljoner kronor	1998	1997
Sektorsuppgifter	787	782

Banhållning	9 179		8 493
varav drift och under- håll¹		1 937		2 094
varav reinvesteringar¹		859		1 043
varav nyinvesteringar		5 546		4 720
varav länsinveste- ringar		425		229
varav räntekostnader		412		407
Produktion och för- säljning till externa kunder	1 221		1 523
Produktion - uppdragsverksamhet		5 298		1 523
Avgår interna upp- drag		4 077
Summa verksamhet	11 187		10 798

'Verksamheten drift och underhåll samt reinvesteringar ingår i anslaget till drift och
underhåll

Den oberoende miljögranskningsgruppen har
utarbetat ett saneringsprogram som godkänts av
länsstyrelsen. Av bergmassorna är huvuddelen
friklassade. Grundvattnet i tunnlarna har sanerats
sedan februari 1998 och i augusti kunde sane-
ringsarbetet avslutas, då endast mycket små
mängder föroreningar fanns kvar. Länsstyrelsen
fick en rapport om saneringsläget i oktober 1998.
Banverket startade ett långsiktigt kontrollpro-
gram som skall övervaka den fortsatta utveck-
lingen av grundvattenkvaliteten.

Under år 1998 har det pågått ett återställnings-
och saneringsarbete efter miljöolyckan på Hal-
landsås som inträffade hösten 1997. Vattenför-
sörjningen har ordnats till dem som förlorat sitt
brunnsvatten genom grundvattensänkning eller
föroreningar. Detta har främst skett genom att
fastigheter har anslutits till kommunalt vatten
eller genom att nya brunnar borrats. Banverket
har också under året bedrivit skadereglering till
dem som drabbats av miljöolyckan, men hand-
läggningen är ännu inte avslutad. Av de omkring
200 krav som inkommit till Banverket återstod
vid 1998 års slut ca 31 att behandla. Då hade 27
miljoner kronor i ersättning betalats av Kam-
markollegiet där Banverket har en ansvarsförsäk-
ring. Självrisken är 15 miljoner kronor. Processer
har hittills helt kunnat undvikas. Banverket har
bedrivit skydds- och säkerhetsarbeten i tunnlar,
bland annat i form av säkring och tätning. Hös-
ten 1998 påbörjades betonginklädning (lining) av
tunnlarna och detta arbete kommer att fortgå
under år 1999. Efter det akuta skedet av miljö-
olyckan har informationsinsatser organiserats på
ett mer systematiskt sätt. Syftet har varit att ge
en bättre insyn i projektet och skapa förtroende
för det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen i Skåne
har även beviljats 720 000 kronor för informa-
tionsinsatser för innevånarna i Båstads kommun
(utöver de 1,7 miljoner kronor som de fick år
1997).

ITabell 4.26 Uppföljning av investeringar enligt stom- 1 1 nätsplanen 1
Miljoner kronor	Kostnader enligt plan	Utfall Differens
Miljoner kronor	Kostnader enligt plan	1998	%
Västra stambanan	111	65	-42
Södra stambanan	91	65	-29
Västkustbanan	1 358	1 231	-9
Kust till kustbanan	61	42	-32
Ostkustbanan	537	491	-9
Dalabanan	40	37	-8
Stambanan genom Övre Norrland	190	123	-35
Norra stambanan	212	250	18
Godsstråket genom Berg- slagen	238	234	-2
Bergslagsbanan	155	129	-17
Norge/Vänernbanan	175	92	-47
Värmlandsbanan, Jönköpingsbanan och Älvsborgsbanan	127	123	-3
Skånebanan och Godsstrå- ket genom Skåne	85	41	-51
Mälarbanan, Svealands- banan, Sala-Oxelösund och Nynäsbanan	849	668	-21
Mittbanan, Malmbanan och Haparandabanan	351	291	-17
Stockholm, Malmö och rangerbangårdar	215	251	17
Övrigt	689	401	-42
Totalt	5 482	4 533	-17

Genomförandet av stomnätsplanen för år 1998
ligger efter. Det är dock viktigt att vara medve-
ten om att över hälften av investeringsmedlen i
den tioåriga planen har inplanerats under planens
första fyra år 1998-2001. Den genomsnittliga in-
vesteringsnivån för hela planperioden är 3,6 mil-
jarder kronor per år, exklusive lånefinansierade
projekt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Det är regeringens uppfattning att de fastställ-
da infrastrukturplanerna skall kunna genomföras
men med en viss tidsförskjutning.

Banverket har fått ett tilläggsuppdrag att till
den 1 november 1999 redovisa efterkalkyler en-
ligt de krav som framgick i regleringsbrevet för
år 1998.

Västra stambanan

Under år 1998 har, som kompletteringar av
snabbtågsanpassningen, Töreboda bangård
byggts om för en ökad plattformssäkerhet och
högre tåghastigheter. Under året har säkerheten
vid plankorsningar ytterligare förbättrats.

Södra stambanan

Signalanpassningar på Nyköpingsbanan samt vis-
sa kompletterande säkerhetsåtgärder vid plan-
korsningar har gjort det möjligt att höja hastig-
heten på ytterligare några delsträckor under år
1998. Norr om Malmö pågår byggande av Ro-
sendalsbron och installation av nytt signalställ-
verk i Arlöv.

Västkustbanan

Dubbelspårsutbyggnaden Förslöv-Angelholm
pågår som planerat på sträckan Backaåkra-
Lingvallen. Genom Skäldersviken till Ängelholm
pågår arbete med projektering samt mark- och
tillståndsfrågor. Projektet är försenat i förhållan-
de till ursprungliga planer. Mellan Ängelholm
och Helsingborg pågår utbyggnaden av Påga-
tågs- och mötesstationer. Dubbelspårsutbyggna-
den Helsingborg-Kävlinge (ca 40 km) har under
år 1998 fortsatt som planerat. Den sista etappen,
i Lunds tätort, av dubbelspårsutbyggnaden Käv-
linge-Lund har försenats på grund av att detalj-
planen överklagats. På delen Kungsbacka-
Varberg färdigställdes under året dubbelspårs-
etappen Nordvära-Värö och Tångaberg-
Varberg, medan dubbelspårsetappen Löfta-
Nordvära påbörjades. Enligt stomnätsplanen
skulle dubbelspårsutbyggnaden förbi Falkenberg
(Breås-Heberg) påbörjats under år 1998. Ut-
byggnaden har senarelagts till år 1999 till följd av
vissa återstående tillståndsfrågor.

Kust till kustbanan

Under året har två projekt påbörjats, dels instal-
lation av fjärrblockering Borås-Värnamo, dels
ombyggnad av Nybro bangård. Installation av
fjärrblockering på sträckan Alvesta-Emmaboda
har under år 1998 avbrutits på grund av en kraf-
tig kostnadsökning. Efter en översyn av projek-

tets innehåll och kostnader kommer förnyad
prövning av Banverket att ske.

Ostkustbanan

Under år 1998 har efterarbeten genomförts efter
utbyggnaden till fyra spår mellan Ulriksdal och
Rosersberg. Under året har spårupprustning och
kapacitetshöjning på sträckan Vallstanäs-
Märsta-Rosendal slutförts. Under året har smär-
re kvarstående arbeten genomförts på dubbel-
spårsetappen Skyttorp-Orbyhus och Skärpan-
Tierp. På sträckan Tierp-Älvkarleby har miljö-
skyddsåtgärder genomförts under året.

Dalabanan

Plankorsningsåtgärder och signalanpassning för
högre hastigheter har pågått under året och be-
räknas bli slutförda under år 1999.

Stambanan genom Övre Norrland

I huvudsak har investeringar på stråken påbörjats
enligt stomnätsplanen. Det gäller bland annat
hastighetshöjande åtgärder, upprustningar,
mindre kapacitetshöjande åtgärder samt plan-
korsningsåtgärder.

Norra stambanan

På stråket pågår utbyggnad till dubbelspår mellan
Hedsjön och Holmsveden som är en del av
sträckan Ockelbo-Kilafors. Projektet byggs i
snabbare takt än tidigare planerats. I övrigt pågår
arbete med ökad plankorsningssäkerhet.

Godsstråket genom Bergslagen

En omfattande ombyggnad av bangården i Öre-
bro pågår, med målet att skapa ett attraktivt rese-
centrum. Utbyggnaden till dubbelspår påbörja-
des under året mellan Degerön och Stenstorp, ca
10 km norr om Motala.

Bergslagsbanan

Under året färdigställdes huvuddelen av en ny
utfart från Borlänge bangård.

Norge/ Vänembanan

Ombyggnaden av Trollhättans bangård har un-
der året påbörjats. Ställverksbyte och byggande
av plattformstunnel har slutförts under året.
Dubbelspårsutbyggnaden Trollhättan-Öxnered
har inte inletts som planerats. Plankorsningsåt-
gärder har dock genomförts i något större om-
fattning än planerat.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Värmlandsbanan, Jönköpingsbanan och Ålvs-
borgsbanan

Plankorsningsåtgärder har genomförts i måttligt
omfattning på alla tre stråken. Under året har ett
spårbyte mellan Uddevalla och Oxnered ge-
nomförts.

Skånebanan och Godsstråket genom Skåne
Ombyggnaden av bangården i Kristianstad har
genomförts enligt planen. Installation av fjärr-
blockering mellan Hässleholm och Kristianstad
har påbörjats, något försenat. Två planerade
mötesstationer på samma delsträcka börjar byg-
gas under år 1999. Ett program för utbyggnad av
ersättningsvägar längs Godsstråket genom Skåne
har påbörjats och gjort det möjligt för Banverket
att stänga vissa plankorsningar.

Mälarbanan, Svealandsbanan, Sala-Oxelösund
och Nynasbanan

Det mycket komplicerade bygget mellan Kallhäll
och Kungsängen över Stäksön påbörjades under
år 1998 och fortgår planenligt. Utbyggnad till
dubbelspår genom Grillby samt Kungsängen och
Bålsta pågår. Programmet för förbättring av sä-
kerheten i plankorsningar på sträckan Sala-Flen-
Oxelösund har i stort följt planen.

Mittbanan, Malmbanan och Haparandabanan
Installation av fjärrblockering mellan Storflon
och Storlien har startats enligt planen, men fär-
digställandet beräknas bli försenat till juni år
2000. Spårbytet på samma sträcka har påbörjats
och genomförs som planerats. På Malmbanan
har arbeten för att öka den största tillåtna axel-
lasten till 30 ton påbörjats på det södra omloppet
Gällivare-Luleå. Ombyggnaden av Kiruna ban-
gård har också påbörjats enligt planen.

Stockholm, Malmö och rangerbangårdar

En omfattande modernisering av rangerbangår-
den i Hallsberg har påbörjats. Ett nytt signal-
ställverk har installerats på Malmö godsbangård
till lägre kostnad än beräknat.

Övrigt

För att möjliggöra intercitytrafik Köpenhamn-
Ystad innan den i Citytunnelprojektet ingående
”shunten” byggs ut, genomförs under år 1999
signalanpassning av bangården i Fosieby. Inter-
citytåget kommer att vända färdriktning i Fosie-
by. När shunten färdigställs blir tågvändning inte
längre nödvändig och restiden Köpenhamn-
Ystad minskar. Med hjälp av tidtabellsanpassning

och signalanpassningen i Fosieby kommer det att
vara möjligt att uppta intercitytrafik Köpen-
hamn-Ystad efter det att Oresundsförbindelsen
öppnats.

Banverket har under våren 1999 medverkat i
en förstudie angående järn vägsanslutning till
Sturups flygplats. Förstudien kompletteras för
närvarande med en studie av de kapacitets-
problem som den tillkommande trafiken till
Sturups flygplats förorsakat i järnvägssystemet i
regionen. Föreliggande förstudie indikerar att
projektet inte är samhällsekonomiskt lönsamt.

Arbetet med att uppgradera till STAX 25 ton i
relationen Bergslagen-Göteborg pågår. Åtgärder
för STAX 25 ton och en ny lastprofil har således
börjat planenligt. Tyngdpunkten under år 1998
har legat på utredningsarbete och projektering.
Genomförandet fortsätter de kommande åren.

Investeringar enligt länsplaner för
transportinfrastruktur

Banverket skall inom ramen för anvisade medel
genomföra investeringar och förbättringsåtgär-
der på det statliga järnvägsnätet i enlighet med
länsplaner för regional transportinfrastruktur.
Banverkets genomförande av länsplanerna för
regional transportinfrastruktur skall ske på ett
sådant sätt att en lika stor andel av respektive
länsplan är genomförd efter en fyraårsperiod (vid
utgången av år 2001).

Genomförandet av länsplanerna mäts dels ge-
nom jämförelse mellan antal genomförda eller
påbörjade objekt under året och antalet objekt i
planerna, dels genom jämförelse av kostnadsut-
fall under året och kostnader enligt planen.
Samtliga länsstyrelser har fastställt nya regionala
planer för transportinfrastrukturen för perioden
1998-2007.

6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.27 Uppföljning av investeringsobjekt enligt läns- planer
Miljoner kronor	Objekt i plan	Genom- förda/på- började	Belopp i plan	För- brukade medel
Stockholms län	1	1	3	0
Uppsala län	0	0	0	0
Södermanlands län	1	0	2	0
Östergötlands län	6	5	36	22
Jönköpings län	4	4	29	30
Kronobergs län	1	0	7	0
Kalmar län	3	1	16	0
Blekinge län	0	0	0	0
Skåne län	4	3	35	24
Hallands län	3	3	4	7
Västra Götalands län	8	9	74	156
Värmlands län	7	3	17	15
Örebro län	2	0	3	0
Västmanlands län	1	0	1	0
Dalarnas län	6	4	21	19
Gävleborgs län	3	1	7	0
Västemorrlands län	13	4	40	43
Jämtlands län	3	2	2	0
Västerbottens län	6	6	30	31
Norrbottens län	5	2	18	3
Summa			345	350

Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs,
Skånes, Dalarnas, Gävleborgs och Jämtlands län
Avvikelsen förklaras av att bullerskyddsåtgärder
ej påbörjats enligt planen.

Kalmar län

Avvikelsen förklaras av att rälsbyte Kalmar-
Berga och makadamisering Sandbäckshult-
Kalmar inte genomförts enligt plan.

Västra Götalands län

Utöver objekten i planen för år 1998 har spår-
byte Svenshögen-Uddevalla på Bohusbanan tidi-
garelagts från år 2000 i samråd med länsstyrelsen.

Örebro län

De två mindre objekten som enligt planen skulle
genomföras under år 1998 kommer att genomfö-
ras under år 1999.

Västemorrlands län

Det stora antalet objekt i planen förklaras av att
flera objekt i länets plan ej specificerats årsvis.
Jämförelsen är därför inte helt korrekt. Den höga

förbrukningen av investeringsmedel beror på
kostnadsökningar för upprustningen av Ådals-
banan.

Norrbottens län

Avvikelsen förklaras av att en järnvägshållplats
vid Sunderby sjukhus och ett mindre projekt på
Kalixbanan inte påbörjats under år 1998. Objek-
tet Sunderby sjukhus skall genomföras under år
1999.

Möjligheterna att genomföra de investeringar
som prioriterats i de regionala planerna för år
1998 har begränsats till följd av att planerna fast-
ställdes sent under våren 1998. De regionala pla-
nerna för Blekinge och Kronoberg överklagades
också, vilket innebar att fastställandet ytterligare
försenades för dessa län. Genomförandet av bul-
lerskyddsåtgärder har under år 1998 inte följt
planerna. I många planer har medlen för bland
annat bullerskyddsåtgärder inte fördelats årsvis,
utan redovisats som en samlad volym som skall
genomföras under perioden 1998-2002. Därför
är redovisningen i tabellen missvisande. Banver-
ket arbetar för närvarande med en övergripande
plan för hur investeringar i länsplanerna skall ge-
nomföras under åren 2000-2002. Verksamhets-
målet att lika stor andel av alla planer skall vara
genomförda vid utgången av år 2001 ligger som
grund för den övergripande planen.

Botniabanan

Den nuvarande stambanan byggdes på 1800-talet
och är enkelspårig. Förutom dess låga standard
har den ett ogynnsamt läge och den är hårt be-
lastad av tung godstrafik. Den planerade Botnia-
banan mellan Kramfors och Umeå blir 190 km
lång och kommer att tillsammans med den nuva-
rande stambanan bilda funktionen av ett dubbel-
spår. Därmed kan en effektiv godstrafik läggas
upp med godstrafik norrut på stambanan och
både persontrafik och snabba södergående
godståg på den nya Botniabanan. Botniabanan
kommer att tillåtlighetsprövas av regeringen en-
ligt den nya miljöbalken. Den första etappen -
mellan Örnsköldsvik och Husum - prövas enligt
den äldre lagstiftningen. Första etappen påbörja-
des år 1999. Hela Botniabanan beräknas vara klar
för trafik år 2006. Staten äger 91 % av aktierna i
Botniabanan AB och kommunerna Kramfors,
Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå äger
2,25 % vardera. Bolagets verksamhet regleras i
huvudavtal som träffats mellan staten, ovan-
nämnda kommuner samt Västernorrland och
Västerbottens läns landsting.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Upptagna lån inom Banverket

Riksdagen har begärt redovisning av i vilken ut-
sträckning som statsbudgeten är intecknad för
att betala framtida räntor och amorteringar på
lån m.m.

Verksamhetsgrenen banhållning inom Ban-
verket belastas med räntekostnader om 452 mil-
joner kronor år 2000 för de investeringar i el-
driftsanläggningar, anläggningar inom Stock-
holmsområdet (SL-paketet) samt Grödingeba-
nan som finansierats med lån. Räntebelastningen
avser såväl pågående investeringar som oavskri-
vet värde av färdigställda anläggningar. Ränte-
kostnaden har ökat något från föregående år
trots en sänkt räntenivå beroende på den fort-
satta investeringen i tele- och eldriftsanläggning-
ar.

Projekteringskostnader för järnvägsanlägg-
ningar redovisas som tillgång om det är sannolikt
att anläggningen skall produceras. Aven större
utredningar kan tillgångsredovisas under förut-
sättning att projektet är särskilt urskiljbara. Pågå-
ende projektering är i bokslut år 1998 tillgångs-
redovisat med 662 miljoner kronor. Kapi-
talbindningen för projekteringslagret finansieras
med lån i Riksgäldskontoret. Några större pågå-
ende projekteringar är:

ITabell 4.28 Anslagsbehov för räntor, amorteringar m.m. för lånefinansierade projekt 1
	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007
Elinvesteringar	381	402	434	454	472	499	523	543	561
Teleinvesteringar	115	135	149	162	173	189	206	218	227
SL-investeringar och Grödingebanan	216	211	202	186	170	166	160	153	146
Villkorslån, Arlanda	63	63	63	63	63	62	62	62	62
Botniabanan	0	0	0	42	83	83	83	525	525
Totalt	775	811	848	907	961	999	1 034	1 501	1 521

Regeringens överväganden

Banverket har möjlighet att ta lån i Riksgälds-
kontoret för finansiering av investeringar i el-
driftsanläggningar, de s.k. SL-investeringarna,
produktions- och telenätsutrustningar, rörelse-
kapital och finansiering av omsättningstillgångar.
För år 2000 föreslår regeringen en låneram för
dessa ändamål uppgående till 8 410 miljoner kro-
nor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ITabell 4.29 Lån 1
Miljoner kronor	Årsredovisning	Prognos 1999	Förslag 2000	Beräknad 2001	Beräknad 2002	Beräknat 2003
Riksgäldslån
Upplåning	569	691	750	750	750	750
Amortering	219	376	390	423	456	493
Utnyttjad låneram	7 735
Låneram i Riksgäldskontoret	7 735	8 050	8410	8 737	9 031	9 288
Övriga lån
Botniabanan (statsgaranti)		250	600	1 500	1 850	1 950
Citytunneln		0	50	100	300	400
Summa Övriga lån		250	650	1 600	2 150	2 350

Banverkets forskning och utveckling

Banverkets sektorsansvar innebär bl.a. att Ban-
verket skall verka för att tillämpad samhällsmoti-
verad forskning och utveckling inom järnvägs-
transportsystemet planeras, initieras och
genomförs. Banverket skall också se till att
forskningsresultaten dokumenteras, utvärderas
och sprids. Under år 1998 har rutinerna för han-
tering av interna och externa förslag till forsk-
nings- och utvecklingsverksamheten förändrats.
Möjligheter för externa forskningsprojekt att sö-
ka anslag har formaliserats. För år 1998 uppgick
verksamhetsvolymen inom detta område till ca
55 miljoner kronor, jämfört med 51 miljoner
kronor år 1997. Banverket är en av de aktörer
med FoU-verksamhet som granskas i en pågåen-
de utredning om hur Näringsdepartementets
myndigheter bättre kan organiseras med hänsyn
till deras bidrag till innovationssystemet och
därmed till samhällsutveckling och tillväxt.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har i revisionsrapport
för Banverkets styrelse tagit upp flera brister rö-
rande ledningens förvaltning och rapportering
till regeringen. RRV:s iakttagelser avser över-
skridande av kredit avseende anslagsposter, bris-
tande efterkalkyler, ofullständig särredovisning
av kostnaderna för extern försäljning och omor-
ganisationens effekter på rutiner och styrning.
Regeringen ser allvarligt på den kritik som
framförs i RRV:s revisionsrapport samt den låga
standard detta bidragit till i EA-klassificeringen.

RRV:s kritik mot Banverket har också bidragit
till att Banverket tilldelats klassificeringen ”Ej
tillfredsställande” (CB) i ESV:s årliga ekonomi-
administrativa värdering. Regeringen har tagit
upp problemen i mål- och resultatdialogen med
myndigheten och Banverket avser att förbättra
sina rutiner framöver.

Regeringen har i ändring av regleringsbrevet
för Banverket förtydligat hur Banverket får dis-
ponera anslagskrediten på olika anslagsposter.

Regeringens slutsatser med anledning av utfallet
år 1998

Regeringen konstaterar att Banverkets verksam-
het under år 1998 bidragit till de trafikpolitiska
målen. Banverket arbetar vidare med de mål som
inte uppnåtts; driftsstörningar samt mätmetoder
och fullständighet när det gäller produktivitet
och efterkalkyler. I Banverkets regleringsbrev
anges att produktiviteten skall öka med minst två
procentenheter under år 1998. Efter omorgani-
sationen till sju produktionsdistrikt har de upp-
gifter man fått för de olika prestationerna inte
kunnat läggas till grund för tillförlitliga produk-
tivitetsmätningar. Banverket har därför fått ett
tilläggsuppdrag att till den 1 november 1999 re-
dovisa produktivitet enligt de krav som framgick
i regleringsbrevet för år 1998.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

A3 Banverket: Sektorsuppgifter

Tabell 4.30 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		776 747	Anslags- sparande	124 122
1998	Utfall	776 747	Anslags- sparande	124 122
1999	Anslag	786 593	Utgifts- prognos	808 000
2000	Förslag	934 883
2001	Beräknat	949 538 ¹
2002	Beräknat	965 917 ²

‘Motsvarar 934 883 000 kronor i 2000 års prisnivå.

²Motsvarar 934 883 000 kronor i 2000 års prisnivå.

Anslaget finansierar Banverkets kostnader för
övergripande sektorsinsatser, järnvägsmuséet i
Ängelholm, försvarsuppgifter, forskning och ut-
veckling, bidrag till Inlandsbanan, övrig utveck-
ling, stöd och expertfunktioner, Tågtrafikled-
ningen och Järnvägsinspektionen. Från anslaget
har 2 028 000 kronor överförts till UO 18 läns-
styrelser till länsstyrelsernas arbete med de lång-
siktiga planerna.

Anslagssparandet för anslaget uppgick vid ut-
gången av år 1998 till 124 122 000 kronor. Hu-
vuddelen av anslagssparandet hänför sig till Tåg-
trafikledningen och förseningar med utbyggnad
av fjärrblockering. För innevarande budgetår pe-
kar prognosen på ett överskridande av anslaget
med drygt 21 miljoner kronor.

Regeringen föreslår ett ramanslag för sek-
torsuppgifter som uppgår till 934 883 000 kro-
nor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Från och med budgetåret 1997 har Banverket ett
s.k. sektorsansvar inom järnvägssystemet (prop.
1996/97:1, bet. 1996/97:TU1, rskr.
1996/97:115). Detta ansvar medför ett utökat
ansvar för järnvägssystemet. Trafikledning och
banfördelning är resurskrävande verksamheter.
Det är angeläget att Banverket genomför åtgär-
der i syfte att effektivisera dessa. Ett exempel på
sådana åtgärder är införandet av fjärrblockering
(FJB). Fjärrblockering innebär att stationer och
signaler styrs från en tågledningscentral vilket
ökar kapaciteten samtidigt som mindre resurser
åtgår jämfört med när styrningen sker lokalt från
varje station.

Enligt Godstransportdelegationen finns en
viss oklarhet när det gäller det övergripande an-

svaret för kombinerade transporter. Regeringen
anser att Banverket framöver skall under sin
sektorsroll ha övergripande ansvar för kombine-
rade transporter.

Slutsatser

Kombitrafik omfattar definitionsmässigt mer än
ett transportsätt. Eftersom utvecklingen av ef-
fektiva kombinerade transporter i de flesta fall
kräver infrastruktur vid eller i anslutning till
järnväg är Banverket lämplig sektorsmyndighet
att i samverkan med övriga trafikverk ha det
övergripande ansvaret för utvecklingen inom
detta område. Detta ansvar innebär inte ett utök-
at kostnadsansvar för Banverket.

Järnvägsinspektionen skall lösa sin uppgift
främst genom att ställa krav på och granska verk-
samhetsutövarnas internkontroll. Järnvägsin-
spektionen skall även följa och engagera sig i det
europeiska standardiseringsarbetet inom spårtra-
fikområdet. Detta engagemang förbättrar Järn-
vägsinspektionens möjligheter att engagera till-
verkarna i säkerhetsarbetet.

Banverket skall arbeta med att effektivisera sin
administration.

Tabell 4.31 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor
Anslag 1999	786 593
Teknisk justering	144 799
Ändrad resurstilldelning	-2 028
Pris- och löneomräkning	5519
Summa	934 883

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

A4	Banverket: Banhållning
ITabell 4.32 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998	Utfall	7 595 939	Anslags- sparande	-80 038
1999	Anslag	6 689 600	Utgifts- prognos	7 148 000
2000	Förslag	6 279 322
2001	Beräknat	6 572 637	i
2002	Beräknat	6 688 785	2

'Motsvarar 6 467 834 000 kronor i 2000 års prisnivå.
²Motsvarar 6 467 834 000 kronor i 2000 års prisnivå.

Från anslaget finansieras ny- och återinvestering-
ar, investeringar i stomjärnvägar som är beting-
ade av regional trafik samt drift- och under-
hållsåtgärder. Vidare finansieras från anslaget av-
skrivningskostnader för eldriftsanläggningar
samt statens andel av kapitalkostnaderna för lån
avseende vissa investeringar i Stockholmsområ-
det enligt överenskommelse år 1983 mellan SJ,
Stockholms läns landsting och staten. Från an-
slaget finansieras även investeringar i länsjärnvä-
gar, Inlandsbanan samt ersättning för användan-
de av järnvägen på Oresundsförbindelsen.

Förra årets utfall på anslaget var -80 038 000
kronor. Utgiftsprognosen för år 1999 visar på ett
överskridande av anslaget med 458 400 000 kro-
nor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Banverket har uppfyllt de flesta målen för verk-
samhetsåret 1998. I regleringsbrevet för år 1998
står att Banverket skall inom ramen för anvisade
medel genomföra investeringar och förbättrings-
åtgärder på det statliga järnvägsnätet i enlighet
med stomnätsplanen och länsplaner för regional
transportinfrastruktur. Banverkets genomföran-
de av länsplanerna för regional transportin-
frastruktur skall ske på ett sådant sätt att en lika
stor andel av respektive länsplan är genomförd
efter en fyraårsperiod. En avvikelse mellan stom-
nätsplan och faktiskt genomförda åtgärder under
år 1998 föreligger när det gäller investeringar på
Västkustbanan. Banverket har ett mål som anger
att den genomsnittliga skyltade hastigheten för
snabbaste tågtyp på stomnätet inklusive Malm-
banan skall öka med 1 % under år 1998, hastig-
heten ökade med knappt 3 % under året. Ban-
verket har även som mål att antalet skadade och

dödade i plankorsningsolyckor samt antalet
plankorsningsolyckor på statens spåranläggning-
ar skall minska under år 1998 mätt med ett fem-
årigt medelvärde. Under år 1998 har 25 plan-
korsningsolyckor inträffat, det lägsta antalet
sedan statistik började föras. Detta gäller även
antalet dödade som uppgick till sju personer un-
der år 1998. Antalet plankorsningsolyckor har
jämfört med föregående femårsperiod minskat
med 10 %.

Regeringen föreslår ett ramanslag för investe-
ringar samt drift och underhåll av statliga järnvä-
gar uppgående till 6 279 322 000 kronor.

Slutsatser

Regeringen anser att det är viktigt att Banverket
upprätthåller en god drift och underhållsstandard
på de befintliga banorna så att driftsstörningarna
minskar. En god drift och underhållsstandard ger
tidsvinster för resenärer och minskar framtida
reinvesteringsbehov. Banverket skall även se över
kostnaderna för drift, underhåll och nyinveste-
ringar för att främja effektiviteten samt pröva
nya alternativa banhållningsmetoder.

Nivån på de långsiktigt beslutade stom-
nätsplanerna ligger fast för planperioden.

ITabell 4.33 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	6 689 600
Pris- och löneomräkning	-92 962
Ändrad resurstilldelning	-317 316
Summa	6 279 322

Utgångspunkten för hur medlen under anslaget
Banhållning för år 2000 skall användas är främst
riksdagens beslut i regeringens ekonomiska vår-
proposition år 1999 (prop. 1998/99:100) samt
transportpolitik för en hållbar utveckling (prop.
1997/98:56).

Av de ovan anförda prioriteringarna följer i
nedanstående tabell regeringens bedömning av
hur anslaget Banhållning skall fördelas på följan-
de anslagsposter. Regeringen bedömer att an-
slagsnivån under åren 2001 och 2002 behöver
ökas i ramen för utgiftsområde 22 jämfört med
anslagsnivån år 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 4.34 Anslagsposter

Miljoner kronor

	Planer/ år	1999	2000	2001	2002
Drift och un- derhåll av statliga järn- vägar	2 700	2 500	2 500	2 500	2 500
Investeringar i stomjärnvägar	3 600	3 015*	2 618¹	2 875	2 932
Regionala järnvägsin- vesteringar	357	400	350	350	350
Kostnader för lån avseende järnvägsin- vesteringar		775	811	848	907
Därav i planer	6 657	5 915	5 468	5 725	5 782
Summa		6 690	6 279	6 573	6 689

'Angivet belopp är föreslaget anslag. Vid jämförelse med planer per är skall anslagsbeloppet
ökas med bidraget till Arstabron med 400 miljoner kronor som Stockholms läns landsting
bidrar med.

Regeringen anser att det är prioriterat att upp-
rätthålla en rimlig nivå på vidmakthållande av ba-
nan. Regeringen avser därför att tilldela anslags-
posten drift och underhåll av statliga järnvägar
2 500 miljoner kronor per år.

Medelsnivån på anslagsposten investeringar i
stomjärnvägar medför en viss tidsförskjutning
mot plan.

A5 Från EG-budgeten finansierade
stöd till Transeuropeiska nätverk
(TEN)

finansiellt stöd från Europeiska gemenskapen till
svenska projekt på området för transeuropeiska
nät (TEN) för infrastrukturerna inom transport
och telekommunikation.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Storleken på anslaget har beräknats utifrån en
bedömning av det finansiella stödet till svenska
TEN-projekt under år 2000. Finansiellt stöd har
hittills beviljats för bl.a. följande svenska projekt;
Oresundsförbindelsen, väg- och järnvägsprojekt
inom den Nordiska triangeln samt för vissa in-
vesteringar inom sjöfartens och luftfartens in-
frastruktur.

Under år 1999 har stöd beviljats för

— Europaväg E 6 Lerbo-Torp, del av bron
över Sunninge sund.

— E 18 Orebro-Arboga.

— Undersökningar och detaljerad teknisk de-
sign för konstruktion av en järnvägstunnel
under Malmös stadskärna.

— Byggande av de svenska landanslutningarna
till Oresundsbron.

— Studier för projekt BANA 3 Stockholm-
Arlanda flygplats 1999.

— Effektiv kontroll av obeledsagade enheter
vid hamnarna i Trelleborg, Travemiinde och
Rostock.

Gemenskapens stöd inbetalas på inkomsttitel i
statsbudgeten.

ITabell 4.35 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		152 639	Anslags- sparande	130 258
1998	Utfall	152 639	Anslags- sparande	130 258
1999	Anslag	200 000	Utgifts- prognos	165 000
2000	Förslag	200 000
2001	Beräknat	200 000 ¹
2002	Beräknat	200 000 ²

A6 Nationellt investeringsprogram
för infrastrukturutveckling

'Motsvarar 196 089 000 kronor i 2000 års prisnivå.

²Motsvarar 196 089 000 kronor i 2000 års prisnivå.

Sveriges medlemskap i EU innebär bl.a. möjlig-
heten för Sverige att ansöka om gemenskapens
finansiella stöd för projekt av gemensamt intres-
se på området för transeuropeiska nät för in-
frastrukturerna inom transport- och telekom-
munikationer. Anslaget bekostar utbetalning av

ITabell 4.36 Utgift 1
Tusental kronor		1 650 000	Utgifts- prognos	1 644 000
1999	Anslag	1 650 000	Utgifts- prognos	1 644 000
2000	Förslag	1 650 000
2001	Beräknat	0
2002	Beräknat	0

Anslaget bekostar återbetalningen av vissa skul-
der och andra åtaganden staten har inom ramen
för de särskilda storstadsöverenskommelserna i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Stockholm och Göteborg samt bidrag till In-
landsbanan.

Regeringens överväganden

Riksdagen har under våren 1998 bl.a. godkänt
finansieringslösningen för Södra länken och Ar-
stabron samt godkänt att återbetalning av redan
upptagna lån skall ske med anslag på statsbud-
geten (prop. 1997/98:123, bet. 1997/98:TU5,
rskr. 1997/98:213). Riksdagen instämde i rege-
ringens bedömning att Vägverkets lån för pro-
jekt i Dennisöverenskommelsen skyndsamt bör
betalas tillbaka. Staten skall också ersätta Nacka,
Stockholms, Solna och Sundbybergs kommuner
samt Stockholms läns landsting för nedlagda
kostnader för vissa väganknutna miljöinveste-
ringar. Av anslaget kommer 1 100 miljoner kro-
nor att användas för att återbetala skulder och
andra åtaganden som staten har till följd av det
avbrutna genomförandet av Dennisöverens-
kommelsen.

Riksdagen har vidare godkänt en förändrad
överenskommelse för Göteborgsregionen.

(prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU127, rskr.
1997/98:310). För återbetalning av lån m.m. i
Göteborgsregionen föreslås 500 miljoner kronor
att användas. Resterande 50 miljoner kronor fö-
reslås att nyttjas för Inlandsbanan.

För den tidigare Göteborgsöverenskommel-
sen har de berörda kommunerna genom Länssty-
relsen i Göteborgs och Bohus län den 3 oktober
1994 redovisat det uppdrag regeringen den
20 januari 1994 gav dem med stöd av 6 kap.
2 lagen (1987:12) om hushållning med naturre-
surser m.m. (NRL). Av uppdraget framgår att
kommunerna skall visa hur de i sin planering en-
ligt plan- och bygglagen (1987:10) avser att till-
godose intressen som rör hushållningen med
naturresurser i de områden som berörs av över-
enskommelsen. I sin redovisning bedömer läns-
styrelsen att berörda riksintressen kan tillgodo-
ses under förutsättning att den fortsatta
planeringen bedrivs med stor hänsyn till hushåll-
ningsintressena. Vidare redovisas Göteborgsre-
gionens miljökonsekvensbeskrivning av över-
enskommelsen som godkänts av de berörda
kommunerna. Länsstyrelsens redovisning av
uppdraget har remitterats.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5 Sjö- och luftfart

5.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar Sjöfartsverkets, Han-
delsflottans kultur- och fritidsråds, Luftfartsver-
kets och Statens haverikommissions verksam-
hetsområden. Vidare omfattas bidrag till
sjöfarten för att skapa långsiktighet och rimliga
konkurrensvillkor för den svenska handelssjö-
farten samt stöd till kommunala flygplatser.

Sjöfartsverket har till uppgift att se till att sjö-
fart kan bedrivas året runt i svenska farvatten och
på samtliga svenska hamnar av betydelse under
säkra, miljöanpassade och effektiva former.
Handelsflottans kultur- och fritidsråd har i upp-
drag att tillhandahålla sjöfolk ett attraktivt fri-
tids- och kulturliv.

Luftfartsverket har i uppdrag att skapa förut-
sättningar för ett säkert, effektivt och miljöan-
passat flyg som kan tillgodose människors och
näringslivets behov av resor och godstransporter,
bl.a. genom att tillhandahålla, driva och utveckla
statens flygtrafiktjänst och flygplatser.

Antalet anställda inom verksamhetsområdet
för år 1998 uppgick till ca 5 010 personer.

5.2 Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999*

Utgifts-
prognos
1999²

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

1 099,3

817,6

837,4

633,7

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

inklusive anslaget B2 Transportstöd till Gotland.

Versamhetsutfall och ekonomiskt utfall

- Sjöfartsverkets resultat år 1998 före skatte-
motsvarighet var 230,8 miljoner kronor, en
förbättring med 210 miljoner kronor jäm-
fört med föregående år. Budgeterat motsva-
rande resultat för år 1999 är -70 miljoner
kronor. För år 1998 inlevereras 120 miljo-
ner kronor till staten. Regeringen konstate-
rar att Sjöfartsverket för år 1998 inte upp-
fyllt soliditetsmålet. Detta beror dock på
beslut om extra inleveranser från regering-
en. Sjöfartsverkets verksamhet har till stor
del präglats av arbetet med att förbättra sjö-
säkerheten och att miljöanpassa sjöfarten.

- Luftfartsverks koncernens resultat år 1998
efter finansiella poster var 606 miljoner
kronor, en förbättring med 245 miljoner
kronor jämfört med föregående år. Bedömt
motsvarande resultat för år 1999 är 700
miljoner kronor. För år 1998 inlevereras
129 miljoner kronor till staten. Regeringen
konstaterar att Luftfartsverket uppfyllt
uppställda mål avseende utdelning och soli-
ditet. Även räntabilitetsmålet är uppfyllt.
Verksamhetsmålen för säkerhet och luft-
fartspolitik kan anses uppfyllda i huvudsak.

Förändringar

- Näringsdepartementet ser över Sjöfartsver-
kets verksamhetsstruktur i syfte att kunna
identifiera eventuella mål- och rollkonflik-
ter inom organisationen och förbättra ef-
fektiviteten samt underlaget för statsmak-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

temas styrning. Även Handelsflottans kul-
tur- och fritidsråd ingår i översynen.

- Näringsdepartementet ser över LFV:s verk-
samhetsstruktur. Översynens förslag skall
syfta till att minska eventuella rollkonflik-
ter, renodla verksamhetsstrukturen, ut-
veckla verksamheten och därmed öka ef-
fektiviteten i luftfartssektorn.

Prioriteringar för år 2000

- Sjösäkerhets- och miljöfrågorna ges fortsatt
hög prioritet. Arbetet inom EU och det
internationella arbetet, företrädesvis inom
sjöfartsorganisationen International Mari-
time Organization, IMO, är för dessa frå-
gor av särskild betydelse. Även inom flyget
ges säkerhets- och miljöfrågor fortsatt hög
prioritet. Arbetet sker bl.a. inom EU och
IC AO (International Civil Aviation Orga-
nization) .

slutade räkenskapsåret, senast den 15 mars
lämnas till RRV för granskning.)

Övriga myndigheter under verksamhetsområ-
det har inte fått några anmärkningar.

Resultatbedömning

De av statsmakterna fastlagda övergripande må-
len samt verksamhetsmålen inom verksamhets-
området har i allt väsentligt uppfyllts. Regering-
en konstaterar att Sjöfartsverket jämfört med i
regleringsbrevet för år 1998 uppställda mål har
uppfyllt utdelningskravet och räntabilitetsmålet.
Regeringen konstaterar vidare att soliditetsmålet
på 50 % inte uppfyllts. Soliditeten uppgick till

45,6 %. Detta beror dock på beslut om extra in-
leveranser från regeringen.

Regeringen konstaterar att Luftfartsverket
jämfört med i regleringsbrevet för år 1998 upp-
ställda mål har uppfyllt räntabilitetsmålet, soli-
ditetsmålet och utdelningskravet.

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för Sjö-
fartsverket innehåller en invändning. Invänd-
ningen avser att underskriven årsredovisning
inte har upprättats förrän den 22 mars 1999.
(Enligt 20 § förordningen (1996:882) om myn-
digheters årsredovisningar m.m. skall den under-
skrivna årsredovisningen avseende det senast av-

5.3 Sjöfart

Sjöfartsmarknaden

Sveriges geografiska läge och vårt stora beroende
av utrikeshandeln ger sjöfarten en viktig roll i det
svenska transportsystemet. Den sjöledes trans-
porterade utrikes godsvolymen uppgick till

133.6 miljoner ton år 1998 (131,6 miljoner ton
för år 1997). Även för transporterna inom
Sverige är sjöfarten av stor betydelse. Nästan
40 % av det totala inrikes transportarbetet utgörs
av sjötransporter.

Färjetrafiken är den sektor inom sjöfarten
som under senare år utvecklats starkast. Cirka 33
miljoner ton lastbils- och jämvägsgods trans-
porterades år 1998 med färjor. Det totala antalet
passagerare till Sverige ökade med 440 000 till

19.6 miljoner.

Den svenska handelsflottan minskade under
år 1998 med sex fartyg. Vid årets utgång var an-
talet fartyg 412. Den negativa utvecklingen kan
nu förväntas upphöra och en viss inflaggning är
möjlig efter riksdagens beslut att höja rederistö-
det och den överenskommelse om tillfällig an-
ställning av utländsk personal som parterna på
arbetsmarknaden träffat.

Sjöfartsverket

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Sjöfartsverkets resultat år 1998 före skattemot-
svarighet var 230,8 miljoner kronor, en förbätt-
ring med 210 miljoner kronor jämfört med före-
gående år. Budgeterat motsvarande resultat för år
1999 är -70 miljoner kronor. För år 1998 inleve-
reras 120 miljoner kronor till staten. Regeringen
konstaterar att Sjöfartsverket för år 1998 inte
helt uppfyllt soliditetsmålet. Soliditeten uppgick
till 45,6 %. Detta beror dock på beslut om extra
inleveranser från regeringen. Sjöfartsverkets
verksamhet har till stor del präglats av arbetet
med att förbättra sjösäkerheten och miljöanpassa
sjöfarten.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Större förändringar

Sjöfartsverkets verksamhetsstruktur ses över i
syfte att identifiera eventuella mål- och rollkon-
flikter inom organisationen och förbättra effek-
tiviteten samt underlaget för statsmakternas
styrning. Även Handelsflottans kultur- och fri-
tidsråd ingår i översynen.

Mål

- Det övergripande målet för Sjöfartsverket
föreslås ligga fast.

- Målet för räntabilitet på eget kapital föreslås
ligga fast på nuvarande nivå, 7 %.

- Utdelningskravet, en tredjedel av resultat
efter skattemotsvarighet, föreslås oföränd-
rat.

- Det långsiktiga målet för soliditeten bör
ligga kvar på nuvarande nivå, lägst 30 %.

- Prisrestriktionen föreslås ligga fast. Far-
ledsavgifterna får öka med högst nettopris-
index, räknat från och med år 1995.

Prioriteringar

Sjösäkerhets- och miljöfrågorna ges fortsatt hög
prioritet. Arbetet inom EU och det internatio-
nella arbetet, företrädesvis inom FN:s sjöfartsor-
ganisation International Maritime Organization,
IMO, är för dessa frågor av särskild betydelse.

En investeringsnivå på 432,1 miljoner kronor
föreslås för planperioden 2000-2002. Investe-
ringarna avser till stor del återanskaffningar.

I ett gemensamt projekt med Göteborgs hamn
utreds tillgänglighets- och säkerhetshöjande åt-
gärder för att säkerställa anlöp av större contai-
nerfartyg och råoljetankers.

En oförändrad låneram på 110 miljoner kro-
nor föreslås.

5.3.1 Resultatbedömning och slutsatser

Sjöfartsverket redovisade för år 1998 ett resultat
före skattemotsvarighet på 230,8 miljoner kro-
nor, en förbättring med 210 miljoner kronor
jämfört med föregående år. Främsta anledningen
till resultatförbättringen är att de sociala kostna-
derna, i huvudsak pensionskostnaderna, blev 161

miljoner kronor lägre än föregående år. Investe-
ringarna uppgick under år 1998 till 95,8 miljoner
kronor.

Sjöfartsverkets arbete har präglats av arbete i
internationella organ med att öka sjösäkerheten
och att fortsätta miljöanpassa sjöfarten. Arbetet
bedrivs inom ramen för EU och IMO.

Regeringen konstaterar att Sjöfartsverket
uppfyllt uppställda mål avseende utdelning och
räntabilitet. Soliditetsmålet på 50 % har däremot
inte uppfyllts helt på grund av regeringsbeslut
om extra inleverans. Soliditeten blev 45,6 %,
målet för år 1998 var 50 %. Soliditetsmålet har
dock ändrats till lägst 30 % för år 1999.

5.3.2 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehål-
ler en invändning. Invändningen avser att un-
derskriven årsredovisning inte har upprättats
förrän den 22 mars 1999. Enligt förordningen
(1996:882) om myndigheters årsredovisningar
m.m. 20 § skall den underskrivna årsredovisning-
en avseende det senast avslutade räkenskapsåret,
senast den 15 mars lämnas till RRV för gransk-
ning. Årsredovisningen har i övrigt upprättats i
enlighet med förordningen om myndigheters
årsredovisning m.m., regleringsbrev och övriga
beslut för Sjöfartsverket. RRV bedömer årsredo-
visningen i allt väsentligt rättvisande, varför RRV
tillstyrker att resultaträkningen och balansräk-
ningen fastställs. Regeringen har diskuterat in-
vändningen vid en mål- och resultatdialog med
Sjöfartsverket och erfar att verket har vidtagit åt-
gärder för att förseningen inte skall upprepas.

5.3.3 Verksamhetens inriktning m.m.

Sjöfartsverkets treårsplan

Sjösäkerhet och miljö

Sjöfartsverket framhåller att frågan om kvali-
tetskriterier för flaggstater kommer att dominera
det internationella sjösäkerhetsarbetet den när-
maste framtiden. Samarbetet har lett till ett fler-
tal säkerhetshöjande regler. Däremot har inte alla
flaggstater satt reglerna i kraft i sin nationella lag-
stiftning och/eller organiserat en tillräcklig till-
syn. Detta har uppmärksammats inte bara inom
IMO, utan även av EG-kommissionen och vissa
viktiga sjöfartsnationer.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

När det gäller tekniska sjösäkerhetsregler är
det internationella arbetet, med vissa undantag,
inne i ett förvaltande skede. Samma sak gäller de
mer operativa frågorna.

Sjöfartsverket har under senare år successivt
ökat sina resurser och insatser inom miljöområ-
det. Verket har särskilt arbetat med frågan om att
införa ekonomiska styrmedel som ett sätt att
stimulera sjöfartens miljöanpassning. Som en
följd av detta infördes miljödifferentierade sjö-
fartsavgifter år 1998.

Genomförandet av Östersjöstrategin, ett åt-
gärdsprogram för att bl.a. skapa anordningar för
mottagning av fartygsgenererat avfall i hamnarna
runt Östersjön, fortsätter. En grundläggande
princip är att kostnaderna för att använda mot-
tagningsanordningar inte skall tas ut genom sär-
skilda avgifter, utan bör ingå i de generella hamn-
avgifterna.

Regeringens överväganden

Näringsdepartementet ser över Sjöfartsverkets
verksamhetsstruktur i syfte att kunna identifiera
eventuella mål- och rollkonflikter inom organi-
sationen och förbättra effektiviteten samt un-
derlaget för statsmakternas styrning. Särskilt
skall eventuella målkonflikter studeras utifrån de
affärsmässiga kraven på hur verksamheten skall
bedrivas och andra mål staten lagt fast för miljö-
regional-, närings- och transportpolitiken.

Regeringen fäster stor vikt vid det arbete Sjö-
fartsverket bedriver på säkerhets- och miljöom-
rådet. Frågorna har hög prioritet inom ramen för
regeringens transportpolitik och det är betydel-
sefullt att Sverige har en fortsatt aktiv roll i det
internationella samarbetet på dessa områden.

Regeringen uppmärksammar den allt ökande
betydelsen av flaggstatsfrågorna. Vikten av att
prioritera frågan om flaggstatskontroll framhölls
också av regeringen i 1998 års transportpolitiska
proposition. Sverige kommer därför aktivt och
tillsammans med övriga EU-länder att verka för
tillskapandet av internationella instrument som
ställer kvalitetskrav på flaggstaters sjöfartsadmi-
nistra tioner.

Det är med tillfredsställelse regeringen noterar
att miljödifferentieringen av sjöfartsavgifterna
har gett ett gott resultat.

5.3.4 Ekonomiska mål och resurser

Sjöfartsverkets treårsplan

I Sjöfartsverkets treårsplan framgår att intäkterna
förväntas minska till följd av miljödifferentiera-
de farledsavgifter med ca 80 miljoner kronor till
år 2002. En analys visar att intäktsbortfallet från
farledsavgifter efter det att Öresundsbron öpp-
nats för trafik blir ca 40 miljoner kronor. Voly-
merna i utrikes och inrikes sjöfart beräknas öka
med 2 % per år perioden 2000-2002. Sammanta-
get innebär antagandena att intäkterna från far-
ledsavgifterna i slutet av perioden blir ca 90 mil-
joner kronor lägre än för år 1998. Sjöfartsverket
kan inte enbart genom egna rationaliseringar
kompensera detta intäktsbortfall. Enligt Sjöfarts-
verket är det angeläget med åtgärder från stats-
makternas sida som tydligt signalerar att man till
någon del är beredd att justera obalansen mellan
kostnader och anslag för fritidsbåtstrafiken (se
avsnitt 5.6 Bl Ersättning för fritidsbåtsändamål
m.m.).

Som nämndes av regeringen i förra årets bud-
getproposition genomför Sjöfartsverket ett ra-
tionaliseringsprogram. Sjöfartsverket räknar med
ett fortsatt rationaliseringsarbete fram till år
2002. För treårsperioden 2000—2002 blir netto-
effekten av rationaliseringarna en besparing på ca
40 miljoner kronor.

Treårsplanen, uppdaterad i augusti 1999, inne-
bär beräknade resultat efter finansiella poster på
81 miljoner kronor, 43 miljoner kronor och -8
miljoner kronor för åren 2000-2002. Sjöfartsver-
ket föreslår ingen förändring av målet för ränta-
biliteten men påpekar att miljödifferentieringen
innebär vissa svårigheter att bedöma hur resulta-
tet påverkas. Anledningen är att det i systemet
finns inbyggt återbetalning (restitution) för kvä-
veoxidreducerande investeringar. Nuvarande mål
är att resultatet efter skattemotsvarighet skall
uppgå till 7 % av eget kapital. I den ekonomiska
planen beräknas räntabiliteten till 6,4 %, 3,3 %
och -0,8 % för åren 2000-2002.

Sjöfartsverket har beträffande soliditeten för-
ordat att en sänkning bör göras på ett sätt som är
till gagn för Sjöfartsverket och handelssjöfarten.
Verket föreslår att detta i första hand sker genom
en upplösning av resultatutjämningsfonden och
motsvarande nedskrivning av verkets anlägg-
ningstillgångar.

Sjöfartsverket föreslår ingen förändring av nu-
varande utdelningsmål som är en tredjedel av re-
sultatet efter skattemotsvarighet. Den totala in-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

leveransen (utdelning4-skattemotsvarighet) be-
räknas för år 1999 till 0 kronor och för perioden
2000-2002 till 42,2, 22,2 respektive 0 miljoner
kronor.

Sjöfartsverket föreslår ingen förändring av nu-
varande restriktion för prishöjningar som inne-
bär att avgifterna får höjas med högst nettopris-
index. Sjöfartsverket konstaterar dock att det
miljödifferentierade avgiftssystemet kan leda till
minskade intäkter från farledsavgifterna.

Sjöfartsverket föreslår en investeringsnivå un-
der perioden 2000-2002 på sammanlagt 432,1
miljoner kronor. Investeringarna avser till stor
del återanskaffningar.

I ett gemensamt projekt med Göteborgs hamn
utreds tillgänglighets- och säkerhetshöjande åt-
gärder för att säkerställa anlöp av större contai-
nerfartyg och råoljetankers. Det finns två farle-
der till hamnen, Torshamnsleden och
Böttöleden. Göteborgs hamn är den enda ham-
nen i Norden med direktanlöpande linjetrafik till
avlägsna marknader, s.k. transocean direktgående
trafik. Utvecklingen inom den transoceana linje-
sjöfarten går i riktning mot ökade fartygsstorle-
kar. I Göteborg är de fysiska förutsättningarna
att ta emot stora fartyg begränsade.

För isbrytningsverksamheten görs betydande
investeringar på grund av att de två äldsta isbry-
tarna - TOR och NJORD - ersätts med tre nya
fartyg. Dessa tre nya fartyg kommer inte att ägas
av verket. Sjöfartsverket har i stället slutit ett
samarbetsavtal med Bylock & Nordsjöfrakt och
Viking Supply A/S som ger verket tillgång till
fartygen under tre vintermånader. Under övrig
tid används de som s.k. supply-fartyg. Investe-
ringskostnaderna för isbrytningsanpassning upp-
går till ca 60 miljoner kronor för vart och ett av
de tre fartygen. Fartygen kommer att levereras
under perioden 2000-2001. Vad beträffar farle-
der och utmärkning ligger investeringsnivån un-
der treårsperioden på ca 58 miljoner kronor per
år. Vidare planeras en återanskaffning av 23
lotsbåtar under treårsperioden. Samtliga lotsbåtar
förses med avgaskatalysatorer. Investeringarna
inom sjökartläggning uppgår under perioden till

38,4 miljoner kronor och avser främst återan-
skaffning av utrustning för sjömätning och sjö-
kortsframställning.

Investeringarna fördelas på verksamhetsområ-
den enligt följande.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

\|Tabell 5.2 Investeringar för perioden 2000-2002 1
Miljoner kronor	2000	2001	2002
Farleder	70 250	61 750	40 950
Lotsning	97 650	64 630	43 100
Sjöräddning	2 300	600	1 300
Sjökartläggning	16 595	10 030	11 800
Isbrytning	7 000
Tekniska avd.	1 600	1 100	1000
Suma investeringar	195 395	138 110	98 150

Regeringens överväganden

I budgetpropositionen för år 1999 föreslog rege-
ringen att soliditeten sänks från 50 % till lägst
30 %. Riksdagen beslutade i enlighet med försla-
get. Regeringen anser dock inte att en direktav-
skrivning av verkets anläggningstillgångar är en
lämplig väg för att sänka Sjöfartsverkets soliditet.
Detta strider bl.a. mot en god redovisningssed.

Regeringen anser att räntabilitetsmålet bör
ligga fast på nuvarande nivå, 7 %.

Beträffande utdelningskravet anser regeringen
att detta bör vara en tredjedel av vinsten, räknat
som resultatet efter skattemotsvarighet. Utdel-
ning och skattemotsvarighet bör även fortsätt-
ningsvis fastställas slutligt av regeringen årligen i
samband med bokslutet.

Regeringen föreslår vidare att den nu gällande
prisrestriktionen skall vara oförändrad vilket in-
nebär att höjningar av farledsavgifterna inte får
överstiga nettoprisindex räknat från och med år
1995.

Sjöfartsverkets negativa resultat för år 1999
beror på en engångskostnad på 100 miljoner
kronor för det nya lotsavtalet. Genom denna åt-
gärd uppfyller Sjöfartsverket inte de fastställda
ekonomiska målen för år 1999.

Regeringen vill nämna att Sjöfartsverket i
regleringsbrevet för år 1998 gavs i uppdrag att ut-

reda hur jämförande studier (s.k. bench-
marking) kan ske av verkets olika verksamheter.
Sjöfartsverket lämnade i maj 1998 förslag om hur
ett sådant arbete kunde bedrivas och i 1999 års
regleringsbrev fick Sjöfartsverket i uppdrag att
redovisa hur arbetet med benchmarking-
studierna fortskrider. Sjöfartsverket har redovisat
detta och regeringen ser positivt på de studier
som bedrivs och att de leder till åtgärder i de fall
detta är motiverat.

Vidare vill regeringen nämna att regeringen
har gett Sjöfartsverket i uppdrag att utvärdera
miljödifferentieringen av sjöfartsavgiftssystemet
samt att belysa eventuella konsekvenser som
omläggningen av sjöfartsavgiftssystemet i övrigt
medfört. Regeringen vill i detta sammanhang
erinra om vad som framgick av prop. 1996/97:1,
utgiftsområde 22 ”En miljödifferentiering av
sjöfartsavgifterna skall ske inom ramen för Sjö-
fartsverkets ekonomiska mål och inriktning, och
skall sett över ett antal år inte innebära några
egentliga effekter på verkets ekonomiska resul-
tat”.

Regeringen har ingen erinran mot investe-
ringsplanens nivå eller inriktning. Mot bakgrund
av regeringens överväganden redovisas följande
prognoser över resultat m.m. under treårsperio-
den 2000-2002. För år 1999 kommer regeringen
i särskild ordning att pröva inleveransens storlek.

\|Tabell 5.3 Prognos över resultat m.m. 1
Miljoner kronor	1999	2000	2001	2002
Årets vinst efter skatt och skattemotsvarighet	-70,7	58,5	30,7	-7,8
Räntabilitet på eget kapital (procent)	-8,0	6,4	3,3	-0,8
Soliditet (procent)	42,5	41,6	41,7	41,0
Beräknad skattemotsvarighet	0,0	22,7	12,0	0,0
Beräknad utdelning	0,0	19,5	10,2	0,0

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.3.5 Finansiella befogenheter

Sjöfartsverkets treårsplan

Sjöfartsverkets investeringar finansieras för när-
varande helt med egna medel. Därutöver har
Sjöfartsverket bemyndigande att inom en viss
ram ta upp lån i Riksgäldskontoret för finansie-
ring av investeringar.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 1999 låta Sjöfartsverket få
rätt att ta upp lån i och utanför Riksgäldskonto-
ret inom en total ram på 110 miljoner kronor.
Sjöfartsverket får placera kassamässigt överskott
i bank och på räntebärande konto i Riksgälds-
kontoret.

5.4 Anslag för budgetåret 2000

Bl Ersättning för fritidsbåtsändamål

m.m.

Tabell 5.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor
1998	Utfall	44 415
1999	Anslag	44 415	Utgifts- prognos	44 415
2000	Förslag	61 000
2001	Beräknat	61 000
2002	Beräknat	61 000

Från anslaget finansieras tjänster inom Sjöfarts-
verkets verksamhetsområde, bl.a. för fritidsbåts-
sektorn, som inte finansieras via handelssjöfar-
ten.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Sjöfartsverket anför att handelssjöfartens betal-
ningsansvar ökat markant de senaste åren och att

anslaget inte täcker de kostnader som främst fri-
tidsbåtssektom åsamkar Sjöfartsverket. Den
praktiska konsekvensen av detta är att Sjöfarts-
verket måste finansiera dessa kostnader med de
avgifter som handelssjöfarten betalar. Sjöfarts-
verket beräknar att kostnaderna för fritids-
båtsverksamheten uppgår till totalt ca 117 miljo-
ner kronor och föreslår att en första uppjustering
av anslaget görs för år 2000 med 30 miljoner
kronor till 74,4 miljoner kronor.

Slutsats

Sjöfartsverket har även i tidigare treårsplaner re-
dovisat att handelssjöfartens betalningsansvar
ökat markant de senaste åren och att anslaget
inte täcker de kostnader som främst fritidsbåts-
sektorn åsamkar Sjöfartsverket. I budgetpropo-
sitionerna för åren 1998 och 1999 redovisade re-
geringen att den med anledning av det
statsfinansiella läget inte kunde tillstyrka någon
anslagshöjning. Regeringen anser nu att en upp-
justering av anslaget bör göras. Regeringen före-
slår att anslaget höjs från nuvarande nivå på 44,4
miljoner kronor till 61 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för år 1999 anförde re-
geringen att den under år 1999 skulle återkomma
till riksdagen med ett konkret förslag till hur en
allmän registrering av fritidsbåtar bör genomfö-
ras. Regeringen har fört en dialog med försäk-
ringsbranschen som i dag är involverad i det fri-
villiga båtregister som Stöldskyddsföreningen
administrerar. Från detta håll har man angivit att
den ovisshet som råder i dag om ett eventuellt
införande av ett statligt båtregister har gjort att
man inte avsatt några ytterligare resurser för att
utveckla och förbättra det frivilliga registret. Re-
geringen anser att ett allmänt register bör bygga
vidare på det frivilliga fritidsbåtsregistret.

För att förbättra ersättningsmöjligheterna för
skadelidande vid olyckor med fritidsbåtar avser
regeringen att överväga möjligheterna att införa
en obligatorisk ansvarsförsäkring för ägare av
fritidsbåtar. Om en obligatorisk ansvarsförsäk-
ring införs skapas också en möjlighet för försäk-
ringsgivarna att lämna kontrolluppgifter om fri-
tidsbåtsinnehav till skattemyndigheterna.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

B2 Ersättning till viss kanaltrafik
m.m.

Tabell 5.5 Anslagsutvecklin

Tusental kronor

1998	Utfall	62 660
1999	Anslag	Utgifts- 62 660 prognos 62 660
2000	Förslag	62 660
2001	Beräknat	62 660
2002	Beräknat	62 660
Under	anslaget	utgår bidrag till täckande av un-

derskott för drift av Trollhätte och Säffle kanaler
samt ersättning till Vänerns Seglationsstyrelse.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Genom det statliga bidraget till sjöfarten har de
svenska rederiernas ekonomiska situation för-
bättrats och konkurrensförmågan stärkts. Den
negativa utvecklingen under de senaste åren be-
träffande det svenska tonnaget kan nu förväntas
upphöra och en viss inflaggning är möjlig efter
riksdagens beslut att höja bidraget till sjöfarten
och den överenskommelse om tillfällig anställ-
ning av utländsk personal som parterna på ar-
betsmarknaden träffat.

Slutsats

B3 Bidrag till sjöfarten

Tabell 5.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor		483 049	Anslags- sparande	23 294
1998	Utfall	483 049	Anslags- sparande	23 294
1999	Anslag	405 000	Utgifts- prognos	428 294
2000	Förslag	405 000
2001	Beräknat	405 000
2002	Beräknat	405 000

I december 1996 antog riksdagen ett sjöfartpoli-
tiskt beslut (prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:TU1,
rskr. 1996/97:115) som innebär att staten är be-
redd att skapa långsiktighet och rimliga konkur-
rensvillkor för den svenska handelssjöfarten för
åren 1997-2001. Statligt stöd skall lämnas till ar-
betsgivarens kostnader för skatt och sociala av-
gifter.

Regeringen beslutade i enlighet med den av
riksdagen beslutade reviderade budgeten för
andra halvåret 1998 att från den 1 juli 1998 öka
bidraget till sjöfarten genom att höja bidraget till
kostnader för socialavgifter från 29 000 till
45 000 kronor per kalenderår och årsarbetskraft.

Från den 1 januari 1999 höjdes bidraget till
sjöfarten för sociala avgifter från 45 000 till
58 000 kronor per kalenderår och årsarbetskraft.

Rederinämnden har i sin anslagsframställning
begärt 526 000 000 kronor i anslag för budget-
året. Anslaget är för närvarande 405 000 000
kronor. Rederinämndens framställning skulle
innebära en höjning av anslaget med 121 000 000
kronor. Anslaget 405 000 000 kronor är beräknat
på en betydligt lägre nivå för bidraget till sociala
avgifter än det som gäller från och med den 1 ja-
nuari 1999. Höjningen av bidraget till sjöfarten
för sociala avgifter leder till att anslaget behöver
ökas. Behovet av en ökning av anslaget hänger
också i väsentlig grad samman med i vilken ut-
sträckning tillfällig anställning av utländsk per-
sonal kommer att ske.

Regeringen anser det viktigt att slå vakt om
den svenska sjöfartsnäringen och att skapa ett
positivt klimat för denna näring. Därför har re-
geringen i samband med tilläggsbudget 2 för
budgetåret 1999 fört över medel för att säker-
ställa att utbetalningarna från Rederinämnden
skall kunna ske under budgetåret. Regeringen
anser att det ökade utgiftsbehovet därmed är till-
godosett.

Den föreslagna budgetåtgärden bedöms falla
under EG:s regler om statligt stöd till företag.
Den skall därför anmälas till kommissionen i en-
lighet med artikel 88.3 i EG-fördraget.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Bidrag till fartygsförlagd utbildning

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För att få ut examen efter genomgången utbild-
ning till sjöbefäl krävs godkänd utbildning vid
högskola och praktik i den omfattning som an-
ges för den ifrågavarande utbildningen. Aven
eleverna på gymnasiets energiprogram har behov
av praktikplats. Tillgången på praktikplatser är
därför av central betydelse. Den svenskflaggade
handelsflottan räcker inte längre till för att ga-
rantera tillgången på utbildningsplatser. Praktik-
platser är ytterst en kostnad som belastar det en-
skilda rederiet.

Slutsats

I utredningen Svensk sjöfartsnäring - hot och
möjligheter (SOU 1998:129), den s.k. Bäck-
strömska utredningen har utredaren föreslagit
att rederier som tillhandahåller platser för ut-
bildning förlagd ombord på fartyg skall få ett
stöd. Detta skulle gälla för utbildningsplatser
både på svensk- och utlandsflaggade fartyg. Stö-
dets omfattning har beräknats till 20 000 kronor
per befälselev och år samt 12 000 kronor per elev
i gymnasiets energiprogram och år. Det totala
stödet skulle uppgå till 14 000 000 kronor per år.
Förslaget har remissbehandlats. Flertalet av de
remissinstanser som yttrat sig har tillstyrkt för-
slaget.

Det är för närvarande svårt att få antalet far-
tygsförlagda utbildningsplatser att räcka till. Ett
statligt stöd till fartygsförlagda utbildningsplat-
ser skulle bli ett incitament för att öka antalet
praktikplatser. Regeringen anser dock att bl.a.
frågan om stödets finansiering behöver beredas
ytterligare innan något förslag kan lämnas och
avser att återkomma till riksdagen i samband
med vårpropositionen.

Vänersjöfarten

Näringsdepartementet har uppdragit åt en utre-
dare att lägga fram förslag som långsiktigt ger
förutsättningar för en kommersiellt bärkraftig
utveckling av Vänersjöfarten. Beslutet har fattats
mot bakgrund av utredningen ”Vänersjöfarten
och transportpolitiken” som producerats av Sjö-

fartsverket i samarbete med Sjöfartens Analys
Institut (SAI). Uppdraget, som bland annat går
ut på att belysa kostnader och rationaliserings-
möjligheter i Vänerhamnarna, skall vara avslutat
senast den 1 mars 2000.

Kvarken

Under hösten 1999 skulle färjetrafiken mellan
Umeå och Vasa ha upphört som en följd av att
taxfreeförsäljningen upphörde den 1 juli. Tax-
freeförsäljningen har svarat för ca 65 % av in-
täkterna. Kvarkentrafiken drabbades hårt i jäm-
förelse med övriga linjer mellan Sverige och
Finland som kan utnyttja Ålands särställning el-
ler angöra hamn i tredje land. Färjetrafiken
Umeå-Vasa har bedrivits under många år och
etablerades under tidigare regelverk.

Regeringen beslutade därför den 29 april 1999
att tillsammans med den finska regeringen upp-
handla färjetrafik på sträckan Umeå-Vasa i en-
lighet med EU:s riktlinjer för allmän trafikplikt
för att under en omställningsperiod på två år
trygga persontrafikförsörjningen på sträckan.
Därefter skall trafiken kunna drivas kommersi-
ellt.

Det årliga stödet uppgår till 30 miljoner kro-
nor som fördelas lika mellan Sverige och Finland.
Västerbottenregionen bidrar med 3 miljoner
kronor per år och svenska staten med 12 miljo-
ner kronor per år under två år. Finska staten har
svarat för upphandlingen och slutit avtal med
Vasabåtarna AB.

Framställningar om en förnyad haveri-
utredning med anledning av M/S Estonias
förlisning

Den Internationella Transportarbetarefederatio-
nen (ITF) och Den Nordiska Transportarbeta-
refederationen (NTF) har i en gemensam skri-
velse i januari 1999 begärt en förnyad
haveriutredning med anledning av M/S Estonias
förlisning. ITF har låtit en konsultbyrå se över
den gemensamma haverikommissionens slut-
rapport. Konsultbyrån har kritiserat haverirap-
porten på en rad punkter. ITF och NTF menar
att en ny utredning måste ske i öppenhet med
alla intresserade parter representerade och att ut-
redningen skall baseras på alla tillgängliga fakta,
inklusive en ny undersökning av fartyget och
vittnesmål från överlevande.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Framställningar om en förnyad haveriutred-
ning har också inkommit från andra håll, bl.a.
från en grupp överlevande. De överlevande
framhåller påstådda felaktigheter i den gemen-
samma haverikommissionens slutrapport, bl.a.
att uppgifter i rapporten inte stämmer med
överlevandes iakttagelser. Man understryker att
det finns ett stort antal obesvarade frågor kring
olycksförloppet och att dessa måste få trovärdiga
svar så att överlevande, anhöriga och andra får en
möjlighet att lägga olyckan bakom sig.

Regeringens bedömning

Statens haverikommission (SHK) och Sjöfarts-
verket har yttrat sig över framställningarna om
en förnyad haveriutredning. SHK tar inte ställ-
ning till om regeringen bör verka för en ny ut-
redning eller inte, men kommenterar lämnade
uppgifter. Sjöfartsverket bemöter kritiken på ett
flertal punkter och menar sammanfattningsvis att
det som framförs i framställningarna inte är
grund för ett beslut om en förnyad haveriutred-
^nilT

Är 1995 ingick Estland, Finland och Sverige
ett avtal om att gravfrid skall råda i och omkring
vraket efter M/S Estonia. Därefter har Danmark
och Storbritannien anslutit sig till avtalet. En
förnyad haveriutredning innefattande en ny un-
dersökning av vraket kräver att avtalet förhandlas
om. I samband med beslutet i februari i år, att
några åtgärder för att ta upp de omkomna inte
skall vidtas, bedömde regeringen en sådan om-
förhandling av avtalet som svår att åstadkomma.
Bedömningen kvarstår.

Sammantaget finner regeringen inte skäl att
verka för att en ny haveriutredning skall ge-
nomföras. Regeringen vidtar därför ingen åtgärd
med anledning av framställningarna.

Åtgärder mot förorening från fartyg

Efter beslut av regeringen kan kostnader betalas
som uppkommit till följd av förelägganden eller
förbud som Sjöfartsverket föreskriver med stöd
av lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening
från fartyg.

5.5 Handelsflottans kultur- och
fritidsråd

Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF)
har till uppgift att tillhandahålla sjöfolk ett at-
traktivt fritids- och kulturliv. HKF:s verksamhet
finansieras genom en avräkning på Sjöfartsver-
kets farledsavgifter samt av egna avgiftsintäkter.
Avräkningen på farledsavgifterna för år 1999 är

18.5 miljoner kronor.

HKF föreslår att 18,5 miljoner kronor av rå-
dets totala kostnader skall finansieras genom av-
räkning av farledsavgifterna år 2000. Vidare be-
räknar HKF att de egna avgiftsintäkterna uppgår
till 8,4 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Som tidigare nämnts ser Näringsdepartementet
över Sjöfartsverkets och Handelsflottans kultur-
och fritidsråds verksamhetsstrukturer.

Regeringen tillstyrker HKF:s förslag till av-
räkning av farledsavgifter för rådets kostnader.

5.6 Luftfart

Flygmarknaden

Antalet ankommande och avresande flygpassage-
rare i linjefart och chartertrafik ökade under år
1998 med 7% till 27,5 miljoner vid de statliga
flygplatserna. Detta är den högsta siffran någon-
sin. Totala antalet passagerare för Sverige (inkl,
de icke statliga flygplatserna) är 29,0 miljoner för
år 1998. Utrikestrafiken svarade för den övervä-
gande delen av ökningen. Utrikes ökade antalet
passagerare med 8 % till 14,5 miljoner och inri-
kes med 6 % till 14,5 miljoner. Utrikes passage-
rare har ökat under flera år, men efter ett antal
svaga år i början av nittiotalet har även inrikes-
flyget ökat. Detta speglar i huvudsak den svenska
ekonomin med en fortsatt god exportutveckling
samt en ökning av inhemsk efterfrågan.

Antalet landningar i linjefart och chartertrafik
ökade med 5 % under år 1998 till 295 000. Taxi-
och allmänflyget fortsatte att minska och antalet
landningar under året minskade med 5 % till
173 000. Antalet överflygningar i svenskt kon-
trollerat luftrum ökade med 7 % till 164 000, vil-
ket är ca en fjärdedel av det totala antalet luft-
rumsrörelser. Trafiken kommer i första hand

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

från de stora städerna i Västeuropa och går via
det svenska och ryska luftrummet till asiatiska
destinationer. Flygfrakten ökade under året med
4 % till 198 000 ton. Den flygbefordrade posten
minskade med 4 % till 34 000 ton.

Enligt Luftfartsverkets (LFV:s) huvudprog-
nos bedöms flygtrafiken utvecklas fram till år
2002 enligt nedan.

Tabell 5.7 Flygtrafikens utveckling

Utveckling	Huvudalternativ
Passagerare	5%
Passagerare inrikes	5,1 %
Passagerare utrikes	5,0 %
Landningar	4,2 %
Landningar inrikes	3,8 %
Landningar utrikes	4,9 %
överflygningar	5,4%
Frakt	5,5%

Luftfartsverket

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Luftfartsverkskoncernens resultat år 1998 efter
finansiella poster var 606 miljoner kronor, en
förbättring med 245 miljoner kronor jämfört
med föregående år. Bedömt motsvarande resultat
för år 1999 är 700 miljoner kronor. För år 1998
inlevereras 129 miljoner kronor till staten. Rege-
ringen konstaterar att Luftfartsverket uppfyllt
uppställda mål avseende utdelning och soliditet.
Även räntabilitetsmålet är uppfyllt. Verksam-
hetsmålen för säkerhet och luftfartspolitik kan
anses uppfyllda i huvudsak.

Större förändringar

Näringsdepartementet har anlitat en konsult för
att se över LFV:s verksamhetsstruktur. Översy-
nens förslag skall syfta till att minska eventuella
rollkonflikter inom organisationen, renodla
verksamhetsstrukturen, utveckla verksamheten
och därmed öka effektiviteten i luftfartssektorn.

Mål

- Det övergripande målet för Luftfartsverket
föreslås ligga fast.

- Målet för räntabilitet på eget kapital föreslås
ligga fast på nuvarande nivå, 8 %.

- Det långsiktiga soliditetsmålet på lägst 25 %
föreslås oförändrat.

- Utdelningskravet, en tredjedel av resultatet
efter skattemotsvarighet, föreslås oföränd-
rat.

- Prisrestriktionen, som innebär att trafikav-
gifterna, exklusive undervägsavgifter,
securityavgifter och bulleravgifter, i genom-
snitt över åren får öka med högst netto-
prisindex, mätt från år 1993, föreslås oför-
ändrad.

Prioriteringar

Säkerhets- och miljöfrågor ges fortsatt hög prio-
ritet.

En investeringsnivå på 7 500 miljoner kronor
föreslås för planperioden 2000-2002. Stora in-
vesteringar genomförs de närmaste åren på
Arlanda. De största är tredje banan och ökad
terminalkapacitet. Bland övriga större investe-
ringar kan nämnas förnyelsen av flygtrafikled-
ningssystemet. En låneram på 6 000 miljoner
kronor föreslås.

5.6.1 Resultatbedömning och slutsatser

Luftfartsverkskoncernen redovisade för år 1998
ett resultat efter finansiella poster på 606 miljo-
ner kronor, en förbättring med 245 miljoner
kronor jämfört med år 1997. Resultatförbätt-
ringen har till stor del sin grund i en kraftig till-
växt av flyget som transportmedel. Samtidigt har
utvecklingen av kostnaderna hållits tillbaka inom
ramen för effektiviseringsprogrammet Uppdrag
2000. Flyget har en tillväxt som inte ägt rum se-
dan 1980-talet. Det är framför allt utrikestrafi-
ken som växer kraftigt men även inrikestrafiken
visar nu tecken på en uthållig tillväxt. Detta in-
nebär inte med automatik att branschen har en
lång period av tillväxt framför sig. Trafikprogno-
sen kan slå fel och prognosen bör därmed be-
traktas som relativt känslig. Resultatet för år

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

1999 uppgår enligt nu gällande bedömning till
700 miljoner kronor.

Luftfartsverket anser i årsredovisningen för år
1998 att gällande verksamhetsmål för säkerhets-
arbetet (safety och security) och luftfartspoliti-
ken i huvudsak har uppfyllts. När det gäller flyg-
säkerhetsläget för den tunga luftfarten konstate-
ras att det under året inte inträffat någon allvarlig
flygolycka. Inom den privata motorflygverksam-
heten har fyra personer omkommit vid tre have-
rier. Statens haverikommission utreder händel-
serna.

Investeringarna uppgick under år 1998 till 881
miljoner kronor. Investeringarna under året ut-
gjordes främst av färdigställandet av uppställ-
ningsplatser avsedda för flygplan, anpassning av
Arlandas terminal 5 för järnväg, förberedelser för
den tredje rullbanan på Arlanda flygplats och
nytt flygtrafikledningssystem.

Regeringen konstaterar att Luftfartsverket
uppfyllt uppställda mål avseende utdelning och
soliditet. Regeringen konstaterar vidare att soli-
diteten steg till 27 %. Regeringen delar synen att
de uppställda verksamhetsmålen i huvudsak
uppfyllts.

5.6.2 Verksamhetens inriktning m.m.

Luftfartsverket

LFV framför i treårsplanen att ett naturligt sätt
för samarbete med andra parter är bolagsformen.
LFV har därför till regeringen under senare år
inlämnat förslag till ett antal bolagsbildningar,
vilka i de flesta fall beviljats. LFV anser dock att
besluten om att få bilda bolag i vissa fall, på
grund av de många stegen i beslutsprocessen,
dragit ut på tiden och i något fall lett till att sam-
arbetspartnern inte kunnat vänta utan agerat på
egen hand. LFV anser att en större frihet för ver-
ket att självt få bilda bolag eller att få ändra i bo-
lagsordningar eller ändra ägarandel skulle på-
skynda beslutsprocessen och förenkla affärs-
utvecklingsarbetet. LFV menar att ett annat an-
greppssätt på denna fråga är att verksamheten
inom LFV:s produktionsroll bolagiseras vilket
skulle eliminera de ovan beskrivna problemen.

Säkerhet och miljö

En allt större del av säkerhetsarbetet bedrivs in-
ternationellt och inom internationella fora, däri-

bland EU, ICAO (FN:s flygorganisation) och
JAA (samarbetsorgan för flygsäkerhetsmyndig-
heterna i 30 europeiska länder). Sverige medver-
kar aktivt i detta arbete främst genom Luft-
fartsinspektionen. I juni 1998 antog EU:s
ministerråd det mandat som bemyndigar kom-
missionen att, tillsammans med medlemsstaterna
och några stater utanför EU, inleda förhandling-
ar om etablerandet av en europeisk myndighet
med ansvar för flygsäkerheten inom den civila
luftfarten (EASA). De reella förhandlingarna
kommer även i fortsättningen att utgöra en
mycket viktig del i LFV:s arbete i syfte att främja
och höja den internationella flygsäkerheten.

Det europeiska harmoniseringsarbetet har un-
der år 1998 i hög grad påverkat Luftfartsverkets
verksamhet vad gäller flygsäkerhetsbestämmelser
och införandet av de gemensamma flygsäker-
hetsbestämmelserna, JAR. 1 syfte att underlätta
arbetet har Luftfartsverket inrättat en databas,
vilken tagits i drift under det första halvåret
1999.

Luftfartsverket är engagerat i det internatio-
nella miljöarbetet inom ICAO:s miljögrupp
(CAEP) och inom den europeiska luftfartsorga-
nisationen ECAC, inom vilken Luftfartsverkets
generaldirektör har en samordnande roll vad
gäller miljöfrågor. Inom CAEP deltar Sverige i
arbetet med en skärpning av buller- och utsläpps-
normer, utveckling av riktlinjer för utsläppsav-
gifter samt uppföljning av klimatmötet i Kyoto.
Ett underlag skall tas fram till ICAO:s nästa ge-
neralförsamling år 2001. Sverige arbetar också för
att miljöfrågor skall bli mer framträdande inom
Eurocontrol och har även väckt frågan om miljö-
relaterade en route-avgifter, vars effektivitet för
närvarande utreds inom ICAO.

För att skapa förutsättningar för ett miljöan-
passat flyg, vilket var ett av regeringens mål för
Luftfartsverket för år 1998, har tretton interna
miljömål satts upp. Alla utom tre av dessa mål
har uppfyllts under år 1998. Som en följd av re-
geringens miljöpolitiska proposition (prop.
1997/98:145) har Luftfartsverket fått i uppdrag
att senast den 1 oktober 1999 lämna förslag till
åtgärder för att uppnå de uppställda miljökvali-
tetsmålen. Under år 1998 har regeringen i olika
sammanhang konkretiserat de nationella miljö-
målen, bl.a. genom att lägga ut ett antal målupp-
drag som berör luftfartens miljöpåverkan.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Näringsdepartementet ser över LFV:s verksam-
hetsstruktur. Översynens förslag skall syfta till
att minska eventuella rollkonflikter inom organi-
sationen, renodla verksamhetsstrukturen, ut-
veckla verksamheten och därmed öka effektivi-
teten i luftfartssektorn. Regeringen anser att
frågan om LFV:s hemställan avseende verkets
möjligheter att självt bilda bolag bör ingå i denna
översyn.

Regeringen konstaterar att avregleringen av
det svenska inrikesflyget inte har givit önskade
effekter på marknaden varför regeringen avser
att närmare analysera konkurrenssituationen på
den svenska flygmarknaden.

Regeringen ser med tillfredsställelse på Luft-
fartsverkets aktiva internationella arbete och en-
gagemang för en ökad och enhetlig flygsäker-
hetsstandard. Sverige bör även i fortsättningen
vara pådrivande inom flygsäkerhetsområdet och
med kraft verka för ett snabbt etablerande av den
europeiska flygsäkerhetsmyndigheten, EASA.
Regeringen anser vidare att det är viktigt att
miljöarbetet även fortsättningsvis bedrivs med
hög prioritet och ser positivt på EU:s miljöarbete
inom luftfartssektorn vad gäller frågor som
skärpning av normer för bullernivåer och av-
gasutsläpp, avgasrelaterade avgifter samt det EU-
initierade projektet AERONET med syfte att
öka och samordna kunskaperna om utsläpp från
luftfarten och dess inverkan på atmosfären. Re-
geringen vill även understryka vikten av Luft-
fartsverkets stöd till nationell och internationell
forskning inom miljöområdet.

5.6.3 Ekonomiska mål och resurser

Luftfartsverkets treårsplan

Som framgick i föregående års budgetproposi-
tion gjorde Luftfartsverket år 1997 en djupare
analys av sin ekonomiska situation för perioden
fram till år 2005. Av analysen framgick att den
sammantagna ekonomiska effekten av främst
yttre faktorer som kan komma att påverka Luft-
fartsverket innebär en risk för att dagens goda
ekonomiska resultat inte blir bestående. Trots
positiv trafikutveckling visade huvudscenariot i
analysen på kraftigt försämrad lönsamhet och
ekonomisk ställning för Luftfartsverket. Mot
bakgrund av detta utformade Luftfartsverket ett
åtgärdsprogram - Uppdrag 2000. Målet är att

genomföra åtgärder som förbättrar resultatet
med 300 miljoner kronor under två år. En del av
de hot som identifierades vid analysen år 1997
har inte förverkligats. Å andra sidan medför
marknadens krav på utökad terminalkapacitet på
Arlanda nya utmaningar för LFV:s ekonomi. In-
vesteringsvolymen behöver utökas utöver den
som presenterades i föregående treårsplan. En
rad åtgärder har initierats med anledning av upp-
drag 2000. Bland de kostnadsreducerande åtgär-
der som beslutats kan nämnas minskning av an-
talet distriktskontor inom Luftfartsinspektionen,
översyn av verksamheten vid Flygtrafiklednings-
skolan vid Sturup och centralisering av flygplane-
ringstjänsten.

Den ekonomiska planen, uppdaterad i augusti
1999, innebär beräknade resultat efter skattemot-
svarighet på 420, 430 och 310 miljoner kronor
för åren 2000-2002. Luftfartsverket föreslår en
förändring av målet för räntabiliteten i sin verk-
samhet. Nuvarande mål är att resultatet efter
skattemotsvarighet uppgår till 8 % av eget kapi-
tal. I den ekonomiska planen beräknas räntabili-
teten till 14,13 och 9 % för åren 2000-2002. Det
långsiktiga målet för räntabilitet på eget kapital är
konstruerad enligt följande: inflation4-realränta
(=marknadsränta för 5-åriga statsobligatio-
ner)-!-riskpremie. Då nuvarande mål fastställdes
uppgick statsobligationsräntan till ca 5,5 %. Ob-
ligationsräntan uppgick i januari 1999 till ca

3,6 % varför LFV föreslår en ändring av räntabi-
litetskravet till 6 %.

Luftfartsverket föreslår inte någon förändring
av målet för soliditeten, som är 25 %. I den eko-
nomiska planen beräknas soliditeten till 25, 24
respektive 23 % för åren 2000-2002. LFV före-
slår inte heller någon förändring av nuvarande
utdelningskrav som är en tredjedel av resultatet
efter skattemotsvarighet.

För perioden 1999-2000 har Luftfartsverket i
den ekonomiska planen förutsatt en nedsättning
av den samlade inleveransen i enlighet med riks-
dagens beslut (prop. 1997/98:1, bet.
1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104) avseende an-
passning av flygplatserna till Schengensamarbe-
tets krav. Den totala inleveransen (utdel-
ning-!-skattemotsvarighet) efter nedsättning be-
räknas för år 1999 till 200 miljoner kronor och
för åren 2000-2002 till 200, 280 respektive 220
miljoner kronor.

Luftfartsverket föreslår inte någon förändring
av nuvarande prisrestriktion. Restriktionen inne-
bär att trafikavgifterna, exkl. undervägsavgifter,
securityavgifter och bulleravgifter, i genomsnitt

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

över åren får öka med högst nettoprisindex, mätt
från och med år 1993.

Luftfartsverket föreslår en investeringsnivå
under perioden 2000-2002 på sammanlagt 7 500
miljoner kronor (perioden 1999-2001 7 600
miljoner kronor). De största pågående och pla-
nerade investeringarna under perioden görs på
Arlanda flygplats. Tredje banan på Arlanda flyg-
plats med en totalutgift på 2,5 miljarder kronor
beräknas tas i drift vid årsskiftet 2001/2002.
Okat antal passagerare på Arlanda medför att
behovet av ökad terminalkapacitet till viss del
måste åtgärdas under planperioden. Den första
etappen av kapacitetsutbyggnaden, med en grovt
beräknad totalutgift på ca 5 miljarder kronor, be-
räknas vara klar år 2002.1 det beloppet ingår an-
passningsåtgärder på Arlanda med anledning av
Schengenavtalet. Den första etappen av förnyel-
sen av flygtrafikledningssystemet pågår och be-
räknas tas i drift år 2001 till en totalutgift på 1,6
miljarder kronor.

Investeringarna fördelas på verksamhetsområ-
den enligt följande.

\|Tabell 5.8 Investeringar för perioden 2000-2002 \|
Miljoner kronor	1999	2000	2001	2002
Terminalåtgärder på Arlanda inkl. Schengenåtgärder	360	1 025	1 075	1 000
Tredje banan	450	830	600	125
MATS¹	320	325	300	100
Övriga projekt	670	920	725	475
Summa investeringar	1 800	3 100	2 700	1 700

'Modernization Airtraffic System.

LFV räknar med att självfinansiera investering-
arna under perioden 1999-2002 med ca 4,8 mil-
jarder kronor. Upplåning beräknas ske med ca

4,2 miljarder kronor medan en mindre andel,
knappt 0,3 miljarder kronor, utgörs av övrig ex-
tern finansiering.

Regeringens överväganden

Luftfartsverket presenterar en positiv treårsplan.
Om prognosen infrias kommer Luftfartsverket
enligt plan att klara både ett tungt investerings-
program och ägarens mål för räntabilitet och so-
liditet. Regeringen konstaterar dock att trafik-
prognoser kan slå fel och prognosen bör därmed
betraktas som relativt känslig.

Det långsiktiga målet för soliditet bör ligga
fast på 25 %. Vad gäller räntabilitetsmålet anser
regeringen att det bör ligga fast på nuvarande ni-
vå, 8 % på eget kapital. Den räntenivå som Luft-
fartsverket utgått från är inte längre aktuell. Be-
träffande utdelningskravet anser regeringen att
detta fortfarande bör vara en tredjedel av vinsten,
räknat som resultatet efter schablonskatt. Utdel-
ning och skattemotsvarighet bör även fortsätt-
ningsvis fastställas slutligt av regeringen årligen i
samband med bokslutet.

Prisrestriktionen för Luftfartsverkets trafikav-
gifter bör vara oförändrad.

Regeringen vill också nämna att Luftfartsver-
ket i regleringsbrevet för år 1998 gavs i uppdrag
att utreda hur jämförande studier (s.k.
benchmarking) kan ske av verkets olika verk-
samheter. Luftfartsverket lämnade i maj 1998

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

förslag om hur ett sådant arbete kunde bedrivas
och i 1999 års regleringsbrev fick Luftfartsverket
i uppdrag att redovisa hur arbetet med
benchmarking-studierna fortskrider. Luftfarts-
verket har redovisat detta och regeringen ser po-
sitivt på de studier som bedrivs och att det leder
till åtgärder i de fall detta är motiverat.

Regeringen har ingen erinran mot investe-
ringsplanens nivå eller inriktning, som i allt vä-
sentligt innebär en fortsättning av inriktningen i
nu gällande treårsplan. Som tidigare nämnts har
Luftfartsverket i den ekonomiska planen förut-
satt en nedsättning av den samlade inleveransen i
enlighet med riksdagens beslut (prop. 1997/98:1,
bet. 1997/98:TU1, rskr. 1997/98:104) avseende
anpassning av flygplatserna till Schengensamar-
betets krav. Mot bakgrund av regeringens över-
väganden redovisas följande prognoser över re-
sultat m.m. under treårsperioden 2000-2002.

ITabell 5.9 Prognos över resultat m.m. 1
Miljoner kronor	1999	2000	2001	2002
Årets vinst efter skatt och skattemotsvarighet	502	420	430	310
Räntabilitet på eget kapital (procent)	18	14	13	9
Soliditet (procent)	27	25	24	23
Beräknad skattemotsvarighet	134	126	141	96
Beräknad utdelning	67	77	144	122

5.6.4 Finansiella befogenheter

Luftfartsverkets treårsplan

Med anledning av den utökade investeringsvo-
lymen under treårsperioden 2000-2002 beräknas
den nuvarande låneramen på 5 500 miljoner kro-
nor behöva utökas till 6 000 miljoner kronor år
2000.

överskott i bank, i statsgaranterade skuldebrev
och hos motpart med kreditvärdighet motsva-
rande kategori Kl enligt Nordisk Ratings system
eller motsvarande samt på räntebärande konto i
Riksgäldskontoret. Luftfartsverket skall även
kunna lämna likvid säkerhet vid utställandet av
derivatinstrument. En ram även för utställandet
av sådana säkerheter på 2 000 miljoner kronor
bör fastställas för år 2000.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2000 låta Luftfartsverket
få rätt att ta upp lån i och utanför Riksgälds-
kontoret inom en total ram på 6 000 miljoner
kronor. Luftfartsverket föreslås vidare få rätt att
teckna borgensförbindelser till förmån för dot-
terbolaget LFV Holding AB inom en total ram
på 60 miljoner kronor samt placera kassamässigt

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

5.7 Anslag för budgetåret 2000

B4 Driftbidrag till kommunala flygplatser

\|Tabell 5.10 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		15 200
1998	Utfall	15 200
1999	Anslag	105 000	Utgifts- prognos	105 000
2000	Förslag	105 000
2001	Beräknat	105 000
2002	Beräknat	105 000

Anslaget utgörs av driftbidrag till kommunala
flygplatser. Vad gäller trafikunderlaget ingår de
flygplatser som har en icke säsongsbunden re-
guljär passagerartrafik och härutöver även de be-
fintliga flygplatser som har en sådan reguljär pas-
sagerartrafik som kan anses ha särskild betydelse
för uppfyllandet av de transportpolitiska målen
vilka beslutats av regering och riksdag (prop.
1997:98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr.
1997/98:266).

Regeringens överväganden

Frågan om statens ansvar för de kommunala
flygplatserna har diskuterats under lång tid och
lett till ett antal tids- eller geografiskt begränsade
dellösningar. Riksdagen har beslutat (prop.
1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr.
1997/98:266) att staten, inom ramen för ett oför-
ändrat delat huvudmannaskap för luftfartens in-
frastruktur, skall ta ett större ansvar för driften
vid kommunala flygplatser än vad man hittills
gjort. Det nya statliga stödet till de kommunala
trafikflygplatserna infördes budgetåret 1999. Re-
geringen föreslår att stödet bör omfatta totalt
115 miljoner kronor varav 105 miljoner kronor
finansieras över statsbudgeten och återstående 10
miljoner kronor av Luftfartsverket som sek-
torsmyndighet. De principer för anslaget som
lades fast i budgetpropositionen för år 1999, ut-
giftsområde 22, bör gälla även fortsättningsvis.

5.8 Statens haverikommission

Statens haverikommission (SHK) utreder från
säkerhetssynpunkt allvarliga olyckor inom luft-
farten, sjöfarten, järnvägstrafiken och i annan
verksamhet i enlighet med lagen (1990:712) om
undersökning av olyckor. Haverikommissionen
skall följa den nationella och internationella ut-
vecklingen på de områden som omfattas av
kommissionens verksamhet samt samarbeta med
berörda säkerhetsmyndigheter i deras olycks-
förebyggande verksamhet.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998 visar en positiv avvikelse på
336 717 kronor avseende förvaltningskostnader-
na. Dessa uppgick år 1998 till 8 363 283 kronor
mot budgeterade 8 700 000 kronor. De särskilda
utredningskostnaderna uppgick till 2 361 066
kronor.

I budgetunderlaget för åren 2000-2002 har
Haverikommissionen begärt att budgeten för
förvaltningskostnader höjs till 9 950 000 kronor.
De ökade kostnaderna kan hänföras till ökade
löne- och hyreskostnader. Sjöfartsverket har i en
skrivelse till SHK riktat erinran mot storleken av
den budgeterade ökningen av förvaltningskost-
naderna.

Förvaltningskostnaderna skall enligt 1999 års
regleringsbrev fördelas enligt följande om myn-
digheterna inte kommer överens om något an-
nat:

Försvarsmakten 20 %

Statens räddningsverk 15 %

Banverket 5 %

Sjöfartsverket 10 %

Luftfartsverket 50 %

Försvarsmakten har yrkat att dess andel av
SHK:s förvaltningskostnader i ett första steg bör
minskas till 10 %. Som skäl anför Försvarsmak-
ten att de militära luftfartsolyckorna minskat
kraftigt till följd av ett framgångsrikt säkerhets-
arbete och en minskad flygtid. SHK anser inte
att någon förändring är motiverad då SHK även
fortsättningsvis behöver ha en särskild utred-
ningschef med militär operativ kompetens an-
ställd för hantering av militära luftfartsärenden.
Vidare utreder SHK även andra militära olyckor
än luftfartsolyckor. Sålunda utreds för närvaran-
de en olycka med en militär stridsbåt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Regeringens överväganden

Resultatinformation

SHK har återrapporterat merparten av de mål
som finns uppställda i regleringsbrevet. Av års-
redovisningen kan man bl.a. utläsa att olycksor-
saken kunnat fastställas i samtliga utredningar
utom en. I de flesta rapporterna har SHK lämnat
rekommendationer till tillsynsmyndigheterna.
När det gäller handläggningstider kan man kon-
statera att måluppfyllelsen varit tämligen god in-
om verksamhetsområdet ”civil luftfart”. Inom de
övriga verksamhetsområdena har dock målet för
genomsnittlig handläggningstid överskridits med
stor marginal. Det negativa resultatet kan bl.a.
tillskrivas det faktum att endast enstaka utred-
ningar görs inom de övriga verksamhetsområde-
na och att lång handläggningstid för en enskild
utredning ger stort utslag på genomsnittstiden.
Av årsredovisningen framgår att tillsynsmyndig-
heterna i många fall har brustit i återrapporte-
ringen av vilka åtgärder som vidtagits med an-
ledning av SHK:s rekommendationer. Från och
med år 1998 har dock SHK infört nya rutiner i
samråd med tillsynsmyndigheterna vilket kan
förväntas ge en högre återrapporteringsgrad.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har bedömt att årsredovis-
ningen i allt väsentligt är rättvisande. Det kan

dock noteras att SHK inte redovisat resultaten i
förhållande till effektmålet.

Slutsatser

Mot bakgrund av vad SHK anfört i sitt budget-
underlag, anser regeringen att förvaltningsutgif-
terna för budgetåret 2000 får uppgå till högst
9 950 000 kronor. Vad gäller Försvarsmaktens
yrkanden om fördelningen av förvaltningskost-
naderna mellan tillsynsmyndigheterna finner re-
geringen inte skäl att ändra denna utan delar
SHK:s bedömning i frågan. Regeringen vill dock
erinra om den möjlighet myndigheterna har att
genom överenskommelse ändra fördelningen av
förvaltningskostnaderna.

Regeringen anser att handläggningstiderna är
ett viktigt mått på effektiviteten hos myndighe-
ten. Inom området civil luftfart är utred-
ningsvolymen tillräckligt stor för att ett mål om
genomsnittlig handläggningstid skall vara rele-
vant. Inom de övriga områdena är dock antalet
utredningar för litet för att mål om genomsnitt-
lig handläggningstid skall vara rättvisande. Rege-
ringen har därför för avsikt att ändra SHK:s reg-
leringsbrev så att målet om genomsnittlig
handläggningstid tas bort för områdena militär
luftfart, sjöfart, järnvägstrafik och annan verk-
samhet. Målet kommer i stället att ersättas med
ett mål om handläggningstid och, i förekom-
mande fall, krav på återrapportering om skälen
till varför handläggningstiden överskridits.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6 Post- och telekommunikation
och informationsteknik

6.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar post- och tele-
kommunikation samt informationsteknik. Post-
och telestyrelsen (PTS) är sektorsmyndighet på
post-, tele- och radioområdena. Myndighetens
uppgift är bl.a. att utöva tillsyn över operatörerna
på post- och telemarknaderna. Antalet heltids-
anställda uppgår till ca 160 personer.

6.2 Utgiftsutveckling

Tabell 6.1 Utgiftsutveckling

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999*

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

751,1

694,9

745,4

558,7

558,9

534,1

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

På postområdet har PTS utövat tillsyn över
samtliga postoperatörer med tillstånd samt
handlagt tillståndsärenden och obeställbara brev
enligt uppställda mål för handläggningstider.
Samtliga verksamhetsmål på tele- och radioom-
rådet har uppfyllts. Inom teleområdet har PTS
bedrivit tillståndsgivning och tillsyn. Inom ra-
dioområdet har arbete bedrivits för att främja ett
effektivt utnyttjande av möjligheterna till radio-
kommunikation. Detta har bl.a. skett genom

planering av spektrumutnyttjandet samt genom
tillståndsgivning och tillsyn. Resultatet av verk-
samheten inom radio- och teleområdet är i över-
ensstämmelse med effektmålet.

Förändringar

Riksdagen har beslutat (prop. 1998/99:95, bet.
1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) om ändringar
i postlagen (1993:1684). Ändringarna syftar till
att skapa förutsättningar för ett mer konkur-
rensneutralt och bättre samutnyttjande av den
postala infrastrukturen och därigenom göra det
enklare för postkunden. Bland annat införs en
definition av postnummersystemet i postlagen
och regeringen bemyndigas att utse en postope-
ratör som tillhandahåller en samhällsomfattande
posttjänst, i dag Posten AB, att också tillhanda-
hålla och förvalta postnummersystemet. Vidare
blir postoperatörerna skyldiga att hålla sina post-
boxar, och andra anläggningar för postöverläm-
ning till mottagare, tillgängliga för varandra.
Ändringarna medför även att Post- och telesty-
relsen får en utökad, lagreglerad roll avseende
frågor som rör postnummersystemet och post-
boxsystemet.

Riksdagen har beslutat om vissa ändringar i
telelagen för att anpassa lagen till EG-direktiv på
området (prop. 1998/99:92, bet. 1998/99:TU12,
rskr. 1998/99:238). Genom ändringarna stärks
teleabonnenternas integritets- och konsument-
skydd. Krav införs bl.a. på att teleoperatörerna
med vissa undantag skall utplåna eller avidentifie-
ra uppgifter om telemeddelanden efter samtalets
slut. Vidare införs vissa bestämmelser som angår

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

förhållandet mellan teleoperatören och abon-
nenten, bl.a. vad gäller krav på vad abonne-
mangsavtalet skall innehålla och förfarande vid
uppsägning av abonnemanget. Lagen trädde i
kraft den 1 juli 1999.

Mål

De telepolitiska målen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1996/97:61, bet.
1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201) skall enskilda
och myndigheter i landets olika delar få tillgång
till effektiva telekommunikationer. Var och en
skall ha möjlighet att från sin stadigvarande bo-
stad eller sitt fasta verksamhetsställe utnyttja te-
lefonitjänst inom ett allmänt tillgängligt telenät
till ett rimligt pris. Alla skall få tillgång till tele-
tjänster på likvärdiga villkor. Telekommunika-
tionerna skall vara uthålliga och tillgängliga un-
der kriser och i krig.

Målet för IT-politiken

Riksdagen beslutade i mars 1996 om en nationell
IT-strategi och om målen för denna (prop.
1995/96:125, bet. 1995/97:TU9, rskr.
1995/96:282). Målen för en nationell IT-strategi
skall bl.a. vara

- att utnyttja IT:s möjligheter på ett aktivt sätt
som bidrar till att skapa tillväxt och syssel-
sättning och som stärker Sveriges konkur-
renskraft,

- att värna allas lika möjligheter så att IT kan bli
ett medel för ökad kunskap, demokrati och
rättvisa.

Rättsordningen, utbildningen och samhällets
informationsförsörjning skall prioriteras. Effek-
tiva former måste finnas för en kontinuerlig juri-
disk uppföljning av den snabba utvecklingen på
området. Kunskap om informationsteknik och
dess användningsområden skall föras in på alla
nivåer i utbildningsväsendet. Det skall finnas en
hög tillgänglighet till basinformation genom en
väl fungerande infrastruktur för samhällets in-
formationsförsörjning. Regleringen av telemark-
naderna är av väsentlig betydelse för utveckling-
en av IT-området. Statens roll är att säkra och
prioritera arbetet med infrastrukturen
(tillgänglighet), regelverket (tilliten) samt ut-
bildning och kunskap. Sverige bör arbeta för att
regelverket inom EU utvecklas i riktning mot en

överskådlig och mer generell reglering som inte
hämmar den tekniska utvecklingen samtidigt
som användarna garanteras tillgång till grundläg-
gande tjänster.

De postpolitiska målen

Enligt riksdagen beslut (prop. 1997/98:127, bet.
1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) skall det fin-
nas en posttjänst av god kvalitet i hela landet som
innebär att alla kan ta emot brev och andra adres-
serade försändelser som väger högst tjugo kilo.
Det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana
försändelser befordrade till rimliga priser samt
försäkrade och kvitterade av mottagaren. Dess-
utom skall enstaka försändelser befordras till en-
hetliga priser.

Prioriteringar

Sverige skall stärka sin ställning som en av de le-
dande IT-nationerna. I regeringens vision om det
digitala Sverige används den nya informations-
tekniken av alla. Ingen lämnas utanför, varken
gamla, arbetslösa, funktionshindrade eller andra.

Informationstekniken ökar människors frihet att
välja bostad, arbete och studier. Därmed mot-
verkas dagens regionala obalanser. IT gör företa-
gen mer effektiva och ger näringslivet ökad in-
ternationell slagkraft. IT-utvecklingen leder
också till att nya företag uppstår och att nya ar-
betstillfällen skapas.

Regeringen kommer att vidta en rad åtgärder för
att stärka Sveriges position som en världsledande
IT-nation. Tre områden är prioriterade: regel-
verken, utbildningen och infrastrukturen.

- Det måste finnas tydliga spelregler och hög
säkerhet. Elektronisk handel skall stimuleras.
Regler som förhindrar utvecklingen av ett di-
gitalt samhälle skall tas bort.

- I det digitala samhället är kunskap en strate-
gisk resurs. En fortsatt satsning görs därför på
utbildning och kompetensuppbyggnad. Insat-
serna skall ske både på bredden - i t.ex. skola
och företag - och på spetskompetens genom
högskoleutbildning och forskning.

- Regeringen anser att förutsättningar för en
väl fungerande infrastruktur skall skapas.

Informationsteknikens betydelse för Sveriges
konkurrenskraft framgår bl. a. av den kraftiga

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

expansionen av företagens IT-investeringar och
tillväxten inom IT-sektom under 1990-talet. IT-
branschen är inne i en kraftig expansionsfas där
sysselsättningen inom IT-yrken ökar med 15 till
20 procent per år, enligt Arbetsmarknadsstyrel-
sen. Ca 30 procent av alla nya jobb som skapas är
inom IT-sektorn. Den svenska IT-sektorn
(elektronikindustri och IT-relaterade tjänstefö-
retag) omsatte över 320 miljarder kronor och
sysselsatte drygt 170 000 personer år 1996. Ett
näringspolitiskt mål är att skapa ett gynnsamt
närinslivsklimat inte minst för IT-branschen som
bidrar till att Sverige får fler världsledande före-
tag-

Studier av enskilda företag visar att det finns
ett positivt samband mellan IT och produktivi-
tet. En hög teknisk tillväxt och internationell
konkurrenskraft anses vara en förutsättning för
stark ekonomisk tillväxt. För att skapa förutsätt-
ningar för Sveriges företag att bibehålla sin fram-
skjutna position både som IT-användare och
som producenter av mjukvaror och telekommu-
nikationsprodukter är en väl utvecklad IT-
infrastruktur av stor betydelse. IT-
infrastrukturen är väsentlig för hela näringslivets
utveckling. Den är av särskild betydelse för den
regionala tillväxten och de mindre företagens ut-
vecklingskraft och konkurrensförmåga.

Regeringen anser att staten har en roll vad
gäller informationstekniken när det gäller till-
gänglighet, regelverk, förutsättningar för god
konkurrens samt utbildning och kompetens. För
att tillgängligheten skall tillgodoses är IT-
infrastrukturen av vital betydelse. Tillgänglighe-
ten förutsätter också att prisbilden är sådan att
företag och privatpersoner skall kunna använda
nya tjänster till en rimlig kostnad. Regeringen
menar att detta kan uppnås bl.a. genom ökad
konkurrens inom sektorn.

Frågan om hur god social och regional täck-
ning av IT-infrastrukturen skall kunna tillgodo-
ses har utretts och är för närvarande under be-
redning. Regeringen anser att staten har ett
ansvar för att en väl fungerande IT-infrastruktur
finns tillgänglig. Regeringen anser det viktigt att
möjliggöra investering i öppen ledning, som sä-
kerställer konkurrens mellan skilda operatörer.
Detta kan t.ex. ske i form av ett stomnät mellan
landets alla kommuner som ett första steg mot
högre kapacitet i nätet som helhet. Det kräver
nya investeringar i bredbandig IT-infrastruktur
vilket kan ske både i privat och offentlig regi.
Det är angeläget att investeringar påbörjas för att
Sveriges position nära täten bland IT-nationer

skall kunna bibehållas och utvecklas. Regeringen
avser att fortlöpande ta initiativ inom området
och avser även att återkomma i den IT-
proposition som planeras till början av år 2000.

Regeringen avser under hösten att fortlöpande
informera riksdagen med aktuell information om
läget i IT-omställningsarbetet inför millenie-
skiftet.

6.3 Resultatbedömning

6.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Utvecklingen på IT-området

Sverige är ett land med hög datortäthet, enligt
vissa undersökningar högst i världen. Hälften av
alla hushåll har dator. Bakom denna utveckling,
som gått snabbare än i de flesta industriländer,
ligger en medveten strategi för att göra datorer
tillgängliga för alla. Skattesubventioneringen av
företagsdatorer för anställda samt LO:s och
TCO:s program för att till rimliga kostnader gö-
ra det möjligt för medlemmarna att köpa dator
har gett goda effekter. Ett resultat av detta är att
fler svenskar är tidigare handlar via internet. I
augusti 1999 hade 418 000 svenskar handlat via
internet enligt SIFO. Sverige ligger främst i Eu-
ropa vad gäller internetanvändning och så många
som 39 % av befolkningen har tillgång till inter-
net från sin bostad. De Svenska IT-
investeringarna är högre än något annat europe-
iskt land motsvarande 3,45 % av BNP. Det är en
procentenhet över genomsnittet i Västeuropa.

Även inom näringsliv och förvaltning är dato-
ranvändningen hög. Sverige har de näst högsta
datorinvesteringarna i världen, mätt som andel av
BNP; endast USA uppvisar en högre andel.

Utvecklingen på teleområdet

Den svenska telemarknaden kännetecknas av en
fortsatt mycket dynamisk utveckling. Under
1998 har tillväxten varit fortsatt stark, i synner-
het inom mobiltelemarknaden och marknaden
för internetaccess. Konkurrensen har skärpts in-
om samtliga marknadssegment under 1998. Ett
stort antal nya organisationer har under 1998

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

anmält televerksamhet till Post- och telestyrel-
sen, PTS. Vid utgången av 1998 var antalet an-
mälda företag ca 80 vilket var en fördubbling i
förhållande till utgången av 1997. Nyanmälning-
arna avser såväl svenska som utländska företag
vilket tyder på ett fortsatt intresse för att etablera
televerksamhet på den svenska marknaden.

Konsultföretaget Ohrlings Pricewaterhouse
Coopers (PwC) har för PTS räkning gjort en
analys av utvecklingen och konkurrenssituatio-
nen på den svenska telemarknaden. Rapporten
Den svenska marknaden för telekommunikation
1998 presenterades i juni 1999. Uppgifterna i
detta avsnitt är i huvudsak hämtade från denna
rapport samt från PTS rapport Konkurrenssitua-
tionen på olika delmarknader inom telekommu-
nikationsområdet 1998.

Fasta teletjänster

Det finns för närvarande 13 företag som har till-
stånd att tillhandahålla fast telefoni i Sverige.
Ytterligare ca 30 företag har anmält sådan verk-
samhet. Marknaden för fast telefoni uppvisar en
fortsatt volymtillväxt med fallande priser på
främst Sverigesamtal och internationella samtal.
Den totala marknaden för fast telefoni ökade i
värde med 7 procent under 1998 och uppgick till
25 018 miljoner kronor.

Telia AB är fortsatt den dominerande aktören
även om företaget tappar marknadsandelar, i
synnerhet på vissa segment. Telia hade 1998 93
procent av marknaden för nationella samtal
(1997 var andelen 96 procent) och 63 procent av
marknaden för internationella samtal (1997 var
andelen 73 procent). Den fortsatt hårda konkur-
rensen vad gäller fast telefoni har inneburit en
fortsatt prispress under 1998.

Enligt PwC ökade medvetenheten bland
kundgrupper som företag och övriga storanvän-
dare under 1998 om vilka operatörer som finns
och vilka tjänster som dessa erbjuder. Införandet
av lika tillträde och förval den 11 september 1999
kan förväntas påverka konkurrenssituationen vä-
sentligt. Telefoni baserad på IP-teknik
(IP=Internet Protocol) fortsatte växa under
1998 även om volymerna fortfarande är mycket
små.

Mobila teletjänster

Marknaden för mobila teletjänster karaktäriseras
av en fortsatt mycket kraftig tillväxt. Värdet av
marknaden för NMT och GSM har mellan
1997och 1998 ökat med 35 procent och uppgick
till 11 349 miljoner kronor. Tillväxten var betyd-

ligt kraftigare än mellan åren 1996 och 1997 då
den uppgick till 13 procent.

Antalet tillståndshavare för mobila teletjänster
har inte förändrats under 1998. Det finns f.n. tre
tillståndshavare för mobil telefoni samt en som
ännu ej påbörjat sin verksamhet.

Antalet abonnemang fortsätter att växa. Vid
årsskiftet 1998/1999 fanns det drygt 4 108 000
abonnemang vilket motsvarar 46 procent av Sve-
riges befolkning. Detta innebär en ökning med
30 procent från år 1997. Eftersom det förekom-
mer dubbla abonnemang, uppskattar PwC att
ungefär 42 procent av befolkningen har mobil-
telefon. Mobil telefoni kan på sikt bli ett alterna-
tiv till den fasta telefonin. Än är utbytbarheten
mellan fast och mobil telefoni begränsad men på
sikt är det inte osannolikt att vi kommer att se en
minskning av andelen fasta abonnemang bland
befolkningen. Telia minskade under 1998 sin an-
del av det totala marknadsvärdet från 66 procent
till 63 procent (NMT 13 procent, GSM 50 pro-
cent). Tele2:s andel förblev oförändrad, 17 pro-
cent, och Europolitan ökade sin andel från 17 till
20 procent. Ser man till perioden 1994 till 1998 så
har Telia minskat sin andel från 87 till 63 pro-
cent. Telia minskade sin andel av abonnemangen
från 61 till 54 procent. Tele 2 ökade sin andel
från 26 till 31 procent och Europolitan ökade
från 13 till 15 procent.

Operatörerna har under 1998 fortsatt att dif-
ferentiera sina erbjudanden i form av olika abon-
nemangsformer och olika tjänster. Mängden av
olika typer av abonnemang gör det svårt för kon-
sumenterna att finna en optimal abonnemangs-
form. Förändringen av de generella prisnivåerna
har varit begränsad under 1998. Vissa kundgrup-
per börjar emellertid att bli mer medvetna om de
olika alternativ som finns på marknaden. Telia
har också sänkt priset för samtal till mobiltelefon
med ca 20 procent efter att PTS krävt sänkta
samtrafikpriser.

Telia har beslutat att lägga ner NMT900 innan
utgången av år 2000 vilket kan förväntas skärpa
konkurrensen mellan GSM-operatörerna.

Nätkapacitet

Begreppet nätkapacitet omfattar alla former av
överföringskapacitet i telenät från större sam-
manhängande system till enstaka förbindelser
samt rent fysiska ledningar utan elektronisk ut-
rustning, s.k. svart fiber. Det fanns vid utgången
av 1998 ca 50 företag som anmält tillhandahål-
lande av nätkapacitet till PTS. Ytterligare åtta har
tillstånd till sådan verksamhet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Marknaden uppvisade under 1998 en relativt
stark tillväxt. Telia har den största marknadsan-
delen. STOKAB, Banverket, Teracom och
Svenska Kraftnät är andra viktiga aktörer. Inter-
nationellt sett ligger priserna för nätkapacitet
tämligen lågt i Sverige.

Telia är fortfarande det enda företaget som har
nät med nationell, regional och lokal täckning.
Konkurrensen på det lokala planet är ännu
mycket begränsad. I framtiden kommer dock
troligen konkurrensen att öka då andra tekniker
för anslutning lanseras, t.ex. via kabel-TV
och/eller via radio.

Intemetanslutning

På marknaden för uppringd intemetanslutning
dominerar de tre stora aktörerna: Telia, Tele2
och Telenordia. Det totala antalet abonnenter
har ökat kraftigt, vid årsskiftet 1998/99 fanns ca

1,4 miljoner abonnemang. Telia är störst med ca
460 000 abonnemang. Ett antal mindre leveran-
törer har också tagit en del av marknaden genom
att erbjuda gratisabonnemang. Tillväxten under

1998 var 118 procent. Värdet av marknaden upp-
skattas till 1 700 miljoner kronor vilket är en för-
dubbling i jämförelse med 1997. En viktig anled-
ning till den kraftiga ökningen är köpen av s.k.
hem-PC. Priserna har sjunkit under 1998 och
förväntas fortsätta sjunka. Vad gäller andra for-
mer för anslutning, såsom ADSL och kabel-TV,
har dessa ännu ingen större utbredning. Under

1999 kommer dock troligen nya anslutningsfor-
mer att lanseras kommersiellt. Fast internetan-
slutning erbjuds främst till företagsmarknaden.

Konsekvenser av den tekniska och ekonomiska
utvecklingen på telemarknaden

Enligt sin instruktion skall PTS årligen redovisa
konsekvenser av den tekniska och ekonomiska
utvecklingen på telemarknaden med avseende på
tjänsteutbud, prisutveckling och servicegrad, för
bl.a. olika regioner och abonnentkategorier. Re-
dovisningen framgår av rapporten Konsekvenser
av den tekniska och ekonomiska utvecklingen på
telemarknaden (PTS diarienummer 99-3908).

Prisutveckling

På abonnemangsavgifter och kringtjänster som
är förknippade med abonnemang (t.ex. flyttning)
finns sedan den 1 juli 1997 ett pristak. Prisregle-
ringen återfinns i regeringens förordning SFS
1997:400 där det anges att avgifterna för varje
tjänst som ingår i pristaket i genomsnitt per ka-
lenderår inte får överstiga förändringen i netto-

prisindex, NPI, under närmast föregående år.
Det är endast Telia som i dag berörs av förord-
ningen. I PTS rapport Uppföljning av pristak för
abonnemang 1998 framgår att NPI enligt uppgift
från SCB har sjunkit med 1,8 procent samtidigt
som Telias pris för respektive tjänst varit oför-
ändrad under 1998. Enligt PTS håller sig Telias
priser inom den ram förordningen föreskriver.

PTS har studerat effekterna av Telias prisom-
läggning som genomfördes i april 1998 och som
delvis var ett resultat av den kritik som riktades
mot Telias prisförändringar i november 1997.
PTS undersökning visar bl.a. att den genom-
snittliga kvartalskostnaden efter prisomläggning-
en i april 1998 inte skiljer sig markant från den
genomsnittliga kvartalskostnaden före prisom-
läggningen i november 1997.

Tjänsteutbud

AXE är sedan hösten 1998 helt utbyggt i Sverige.
Anslutning med ISDN-teknik erbjuds av flera
olika operatörer, t.ex. Sonera och Global One.
Telia är dock fortfarande den i särklass största
tillhandahållaren av ISDN-anslutningar. Antalet
kanaler hos Telia har ökat med 80 000 under
1998 och uppgår nu till 300 000 etablerade kana-
ler. Enligt Telia kan 85 procent av Sveriges be-
folkning erbjudas ISDN-anslutning till listpriser.
Övriga erbjuds anslutning enligt offert.

Servicekvalitet

Enligt tillståndsvillkoren för fast telefoni skall
varje tillståndshavare tillgodose minimikrav på
servicekvalitet t.ex. vad gäller leveranstid, felav-
hjälpning och driftsäkerhet.

En undersökning, som begränsas till Telia, vi-
sar att Telia lever upp till kravet för leveranstid -
som innebär att denna får överskrida 17 dagar
endast i särskilda fall - i glesbygd men inte i tät-
orter. För felavhjälpning gäller att tiden mellan
det att ett fel anmäls och att det avhjälpts endast i
särskilda fall får överskrida två arbetsdagar och
att 55 procent av felen skall vara avhjälpta inom
åtta arbetstimmar. Resultaten visar att Telia upp-
når det sistnämnda målet. Telia klarar dock inte
att avhjälpa samtliga fel inom två arbetsdagar.
För driftsäkerhet gäller att antalet kundanmälda
fel högst skall uppgå till 160 per 1000 terminal-
punkter och år. Detta krav uppnås av Telia i såväl
glesbygd som i tätort.

Allmänhetens klagomål på teleområdet
Enligt sin instruktion skall PTS årligen rapporte-
ra till regeringen arten och omfattningen av de

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

klagomål som allmänheten framfört till teleope-
ratörer och myndigheten. PTS har redovisat
detta i rapporten "Allmänhetens klagomål på te-
leområdet" (mars 1999).

I egenskap av sektorsmyndighet på teleområ-
det får PTS ta emot klagomål från allmänheten
på olika teleoperatörers verksamhet. Flertalet
klagomål som inkommer till PTS faller dock inte
inom ramen för myndighetens tillsynsuppdrag.
Vid principfrågor angående abonnemangsvillkor,
marknadsföring, prisinformation m.m. hänvisas
till Konsumentverket. Vid rena tvister mellan
privatperson och näringsidkare hänvisas till All-
männa reklamationsnämnden. Vid tvister mellan
näringsidkare hänvisas till allmän domstol.

Ett relativt stort antal förfrågningar och kla-
gomål har inkommit per telefon. Majoriteten av
telefonkontakterna har av naturliga skäl berört
Telia AB:s verksamhet. Antalet skriftliga redogö-
relser som inkommit till PTS under 1998 uppgår
till ett 30-tal. Klagomålen som gäller Telia har
handlat om att abonnenten inte har uppmärk-
sammats om att teleräkningen överstigit ett viss
belopp (5 000 kr när det gäller Telia), att abon-
nemang stängts av för snabbt i samband med
obetalda räkningar, dålig framkomlighet för att
anmäla fel, undermålig kvalitet på telelinje, mo-
bila samtalspotter etc.

Konsumentverket har under år 1998 fått in ca
74 skriftliga klagomål eller förfrågningar rörande
teleområdet. Ungefär dubbelt så många förfråg-
ningar har inkommit per telefon. Klagomålen har
huvudsakligen gällt teleräkningens utformning,
felaktiga fakturor och samtalspriser. Därefter är
det frågor som rör fasta abonnemang och mark-
nadsföring som förekommer oftast.

Konsumentverket rekommenderar att opera-
törerna inför en för abonnenterna valfri kredit-
gräns. Telia hävdar att brev går ut till abonnenten
så snart teleräkningen uppgår till 5000 kr. Ett
antal klagomål visar att detta inte alltid fungerar i
praktiken. Under sista delen av 1998 inledde
Konsumentverket ett arbete med att se över
abonnemangsvillkoren för mobiltelefoni. Kon-
sumentverket har funnit att bindningstiden vid
köp av en ny telefon ökar i Sverige, och anser att
denna utveckling är olycklig för konsumenterna.

Allmänna reklamationsnämnden fick under
1998 totalt 99 anmälningar som rör telefoni. Av
dessa ärenden har 64 stycken gällt köp av telefo-
ner och mobiltelefoner. Allmänna reklamations-
nämnden får ett begränsat antal anmälningar om
telefrågor eftersom den inte prövar tvister som
rör telefonräkningens storlek. ARN menar att

sådana ärenden blir rena bevisfrågor och att
nämndens skriftliga förfarande inte lämpar sig
för dessa typer av ärenden.

När det gäller klagomål som framförts till te-
leoperatörerna har några etablerade rutiner för
hantering och registrering av dessa klagomål inte
funnits. För att PTS skall kunna bedöma arten
och omfattningen av de klagomål som inkommit
till de tillståndspliktiga operatörerna bör rap-
porteringen ske på ett enhetligt sätt. PTS har
därför under 1998 utarbetat en rekommendation
avseende hur rapporteringen av klagomål skall gå
till. Klagomål som inkommit till operatörerna
skall rapporteras halvårsvis till PTS.

Utvecklingen på postmarknaden

Under 1997 skedde en kraftig uppgång av antalet
postoperatörer med tillstånd att bedriva post-
verksamhet. Antalet har minskat något under
1998 och 1999 för att i augusti 1999 ha stabilise-
rats runt 65 st. Även om det förekommer en viss
omsättning av de mindre postoperatörerna finns
det nu runt om i landet ett antal etablerade lokala
postoperatörer som bedrivit verksamhet under
flera år.

Utvecklingen under 1998 visar att av Posten
AB (Posten) distribuerade volymer brev är i
princip desamma som föregående år (ca 3 310
miljoner brev 1997 och ca 3 275 miljoner brev
1998). Även om den totala volymen brev är un-
gefär densamma som föregående år torde för-
skjutningen i sammansättningen av volymen,
från enstaka försändelser mot sändningar, ha
fortgått även under 1998. Enstaka försändelser är
styckförsändelser med olika format och vikt.
Sändningar däremot består oftast av minst 500-
1 000 försändelser av samma format och vikt.
Sändningar produceras och transporteras
"industriellt" och är i de flesta fall sorterade i
postnummerordning. Sändningar avser dessutom
utskick till mottagarkategorier som t.ex. TV-
innehavare, kontohavare i en bank, hyresgäster
eller skattebetalare.

CityMail Sweden AB (CityMail) har mellan
1997 och 1998 ökat sin volym (från 123,7 miljo-
ner brev till 151,5 miljoner brev) och därmed
ökat sin andel av den totala brevmarknaden från
ca 3,5 % till ca 4,4 %. CityMail är verksamt en-
dast på marknaden för försorterade storsänd-
ningar, s.k. industriell post. SDR Gruppen AB
och övriga postoperatörer har tillsammans ca en

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

halv procent av den totala brevvolymen, medan
Posten fortfarande har ca 95 %.

Av den totala brevmarknaden utgörs ca 45 %
av enstaka försändelser och ca 55 % av sändning-
ar. Privatbrevens andel av den totala brevmark-
naden brukar anges till drygt 10 % vilket torde
innebära att knappt 80 % av de enstaka försän-
delserna utgörs av företagspost.

På delmarknaden för sändningar har Posten
en huvudsaklig konkurrent, CityMail. Även om
Posten och CityMail konkurrerar om sändningar
från hela landet är konkurrensen i utdelningsle-
det geografiskt begränsad till Stockholmsområ-
det, Göteborg och Malmö samt numera även
Gotland, genom anlitande av entreprenör. Detta
innebär att runt 30 % av landets mottagare
(hushåll och företag) omfattas. I övriga delar av
landet är Posten i princip den enda aktören. PTS
bedömer att CityMail under 1998 kan ha haft ca
26 % av marknaden för industriell post i stor-
stadsområdena. Överfört till hela marknaden för
sändningar skulle CityMails andel för 1998 vara
ca 8 %.

Delmarknaden för enstaka försändelser kan
lämpligen delas in i riksbrev och lokalbrev. Pos-
ten är den enda aktören på marknaden som er-
bjuder rikstäckande postservice. Enligt uppgift
från Posten är ca 85 % av all post riksbrev. I
denna mängd ingår också sändningar. Brev som
lämnas in för att delas ut på samma ort betecknas
som lokalbrev och utgör ca 15 % av all post.
Nästan alla lokalbrev torde vara enstycksförsän-
delser och bör inte förväxlas med lokalt inlämna-
de sändningar även om dessa i något fall också
kan utgöras av lokalbrev.

Av de i dag ca 65 verksamma postföretagen är
många mycket små och erbjuder endast lokal
service. Dessa företag distribuerar mellan 100
och 700 brev vardera per dag. Ett tiotal lokal-
postföretag är något större med en daglig volym
om 1 000 till 3 000 brev per dag och operatör. De
fem till sex största lokalpostföretagen, av vilka
ett par har regional täckning, distribuerar upp till
7 000 brev i snitt per dag.

Det finns inga säkra uppgifter på hur stor del
av respektive lokal marknad som dessa nyare fö-
retag har. Även om de har varit förhållandevis
framgångsrika på några orter torde Postens
marknadsandel totalt sett ändå vara över 98,5 %
av hela delmarknaden för enstaka brev.

Den 1 juli 1998 genomfördes vissa ändringar i
postlagen som delvis syftade till att anpassa lag-
stiftningen till ett nyligen beslutat EG-direktiv
(97/67/EG av den 15 december 1997). Sedan den

1 juli 1998 får tillstånd att bedriva postverksam-
het förenas med tidsbegränsade villkor. Dessa
villkor kan innebära skyldighet att tillhandahålla
en samhällsomfattande posttjänst, att på visst sätt
fullgöra vad som krävs avseende tillförlitlighet
och skydd för den personliga integriteten m.m.
PTS, som ansvarar för tillståndsgivning, har nu
även ansvar för att närmare ange dessa villkor.
Posten är den enda postoperatör som har fått sitt
tillstånd förenat med villkor om skyldighet att
tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst.

Riksdagen fattade den 2 juni 1999 beslut
(prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr.
1998/99:237) om ändringar i postlagen. Änd-
ringarna syftar till att skapa förutsättningar för
ett mer konkurrensneutralt och bättre samut-
nyttjande av den postala infrastrukturen och
därigenom även enkelhet för postkunden. Änd-
ringarna trädde i kraft den 1 juli 1999 och inne-
bär bl.a. att en definition av postnummersyste-
met har införts i postlagen och att regeringen
bemyndigats att utse en postoperatör som till-
handahåller en samhällsomfattande posttjänst, i
dag Posten AB, att också tillhandahålla och för-
valta postnummersystemet. En regel har införts
om att postoperatörer är skyldiga att möjliggöra
att försändelser som befordrats av andra pos-
toperatörer kan nå operatörernas postboxar och
andra anläggningar för postöverlämning till
mottagare. Vidare har PTS fått en utökad, lag-
reglerad roll avseende frågor som rör postnum-
mersystemet och postboxsystemet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Förändringar av servicenivån för post- och kas-
saservice

PTS har i sin rapport Service och konkurrens II
från februari 1999 lämnat en redovisning till re-
geringen om 1998 års förändringar av serviceni-
vån samt konkurrenssituationen i landet.

Posttjänst

Enligt postens tillståndsvillkor skall Posten till-
handahålla daglig service, i normalfallet fem da-
gar i veckan, till alla fasta hushåll, företag och or-
ganisationer. Ett antal avlägset belägna hushåll,
företrädesvis i skärgårdarna och i fjällvärlden, har
inte daglig postutdelning. Dessa får i stället sin
post två till fyra dagar i veckan med postväska.
Indragning av inlämnings- och utdelningsställen
måste i normalfallet godkännas av Post-och tele-
styrelsen. Enligt ett avtal mellan staten och Pos-
ten om särskilda åtaganden bör inte antalet hus-
håll som saknar daglig postservice öka. Vid
utgången av 1996 var antalet hushåll som saknar
daglig postservice 1 209 st. Enligt Posten är den-
na nivå i princip oförändrad och enligt PTS finns
det inga andra omständigheter som pekar på att
antalet skulle ha ökat under 1997 eller 1998.

Ett internationellt mått på servicenivån är hur
stor andel av de brev, postade för utdelning nästa
vardag, som verkligen kommer fram inom ett
dygn. Posten har tidigare redovisat en nivå strax
över 97%. De servicemått som Posten redovisat
bekräftas också av en undersökning
(Brevbefordran inom Sverige. Rapport 198:1,
Konsumentverket) som PTS genomfört till-
sammans med Konsumentverket och Gles-
bygdsverket. Undersökningen omfattade drygt
6 700 försändelser varav 97% kom fram över
natten. Under 1997 införde Posten ett nytt sys-
tem för att mäta kvaliteten i sin brevbefordran.
PTS har tagit del av systemets uppbyggnad och
funnit det tillförlitligt. Enligt det nya systemet är
det 95% av försändelserna som kommer fram
enligt angivet villkor. Förändringen beror snara-
re på de olika systemens mätmetoder än en fak-
tiskt förändring i servicenivån.

Enligt den information som PTS har kunnat
inhämta under 1998 har inte Posten vidtagit någ-
ra åtgärder i övrigt beträffande brevdistributio-
nen som har gett några generella effekter på ser-
vicenivå utan den får anses vara åtminstone lika
god som föregående år.

Kassaservice

Regeringen tillsatte under våren 1998 en utred-
ning om statens ansvar för en rikstäckande be-

taltjänst och kontantförsörjning, s.k. kassaser-
vice. Utredningen är slutförd och i dess
betänkande Kassaservice (SOU 1998:159) före-
slås bl.a. att statens ansvar för kassaservice bör
upphöra och att servicen istället skall tillhanda-
hållas av marknaden. Därmed bör statens krav på
Posten att tillhandahålla en rikstäckande kassa-
service upphävas samt även de tillsynsuppgifter
beträffande kassaservice som ålagts PTS avskaf-
fas. Betänkandet har remissbehandlats och be-
reds för närvarande inom regeringskansliet.

Enligt nu gällande avtal mellan staten och
Posten skall kassaservice tillhandahållas fem da-
gar i veckan. Kassatjänsterna utförs dels vid
Postens fasta kassaställen (postkontor, Post i
butik etc.), dels av lantbrevbärarna. Den genom-
gående trenden de senaste tio åren har emellertid
varit att antalet kassatransaktioner minskar och
för närvarande sjunker antalet med ca 10% årli-
gen. Den helt dominerande orsaken till detta är
att hushåll och företag väljer andra, billigare och
bekvämare former för sina transaktioner.

För att möta den vikande efterfrågan på kas-
satjänster har Posten de senaste åren omstruktu-
rerat sitt servicenät. De förändringar som ge-
nomförts har främst bestått av övergång från
postkontor till annan serviceform (t.ex. Post i
butik) samt en viss utglesning av kontorsnätet i
större städer och dess förorter. Enligt PTS be-
dömning har de förändringar som genomförts i
servicenätet under 1998 inte påverkat rikstäck-
ningen. PTS menar vidare att en indragning eller
flyttning av ett postkontor i en större stad vis-
serligen påverkar tillgängligheten till kassaservi-
cen för de närmast berörda, men att de alternativ
som de berörda hänvisas till finns inom ett från
rikstäckningssynpunkt acceptabelt avstånd.

6.3.2 De viktigaste statliga insatserna på
området

Regeringen anser att frågan om IT-
omställningen inför år 2000 är av stor vikt. Den
6 maj 1999 överlämnade regeringen den andra
lägesrapporten om IT-omställningen i samhället
(skr. 1998/99:111) till riksdagen. Post- och tele-
styrelsen, Statens energimyndighet, Sjöfartsver-
ket, Luftfartsverket och Affärsverket svenska
kraftnät har genom regeringsbeslut den 6 maj
1999 (N1999/7287/ITFoU) fått i uppdrag att
lämna ytterligare lägesrapporter om IT-
omställningen.

7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Statskontorets rapport Sammanhållen strategi
för samhällets IT-säkerhet (1998:18) har remiss-
behandlats. Regeringen bereder nu förslagen. In-
om området finns andra rapporter som bör be-
aktas i den fortsatta beredningen, t.ex. från
Arbetsgruppen om informationskrigföring (Fö
1997:A). Förslag till en strategi för samhällets
IT-säkerhet skall presenteras för riksdagen våren
år 2000. Flera förslag inom området har redan
presenterats i regeringens proposition Förändrad
omvärld - omdanat försvar (prop. 1998/99:74).

Regeringen har i juni 1999 beslutat om direk-
tiv (dir. 1999:63) för en särskild utredare med
uppgift att lämna förslag till principer för att
åstadkomma en förbättrad helhetssyn när det
gäller planeringen för civilförsvar och beredska-
pen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.
En delrapport avseende frågor som berör IT-
säkerhet och skydd mot informationskrigföring
skall lämnas senast den 1 april år 2000. Uppdra-
get skall slutredovisas senast den 1 februari år
2001.

IT-infrastrukturutredningen (K 1998:07) som
hade i uppdrag att utreda tillgången till avancerad
informations- och kommunikationsteknisk in-
frastruktur ur ett regionalpolitiskt och socialt
perspektiv överlämnade den 11 juni 1999 sitt
betänkande till regeringen. Förslagen bereds för
närvarande.

Statens institut för kommunikationsanalys
(SIKA) har fått regeringens uppdrag att utreda
uppbyggnaden av ett samlat system för statistik
om modern informations- och kommunika-
tionsteknik. En första delrapportering gjordes
den 15 september 1998. Ett preliminärt förslag
avseende ansvarsfördelningen mellan myndig-
heter för IT-statistik överlämnades den 1 mars
1999. Uppdraget skall vara slutfört senast den
30 juni 2001.

En särskild utredare har tillkallats med upp-
drag att utreda utformningen av den svenska
hanteringen av domännamn (dir. 1998:71). Ut-
redaren skall undersöka hur domännamnsinne-
havarnas och andra användares behov av effekti-
vitet, rättssäkerhet, teknisk funktionalitet,
driftsäkerhet och kostnadseffektivitet på bästa
sätt tillgodoses. Utredaren skall lämna sitt be-
tänkande den 15 april 2000.

Inom Regeringskansliet utarbetas för närva-
rande en handlingsplan för elektronisk handel.
Arbete pågår också med att anpassa den svenska
lagstiftningen till EG:s kommande direktiv om
elektroniska signaturer och att delta i förhand-

lingarna rörande direktivförslaget om elektronisk
handel.

En översyn av det samlade regelverket på tele-
kommunikationsområdet inom EG har initierats
av kommissionen. Under hösten 2000 förväntas
förslag till ny lagstiftning presenteras. Ett aktivt
arbete bedrivs i Regeringskansliet med att utar-
beta svenska ståndpunkter vad gäller utform-
ningen av det framtida regelverket.

Post och telestyrelsen (PTS) är sektorsmyn-
dighet inom post-, tele- och radioområdena.
Myndigheten har under året utövat tillsyn över
samtliga aktörer med tillstånd.

PTS skall verka för att enskilda och myndig-
heter i landets olika delar skall ha tillgång till ef-
fektiva telekommunikationer samt verka för ett
effektivt utnyttjande av möjligheterna till radio-
kommunikation. PTS utövar tillsyn över teleope-
ratörerna samt handlägger ärenden som omfattas
av reglerna om anmälningsplikt och tillstånds-
plikt. Tillsyn har bedrivits hos samtliga till-
ståndshavare och inkluderat bl.a. kontroll av
kostnadsredovisningsvillkor, framföring av nöd-
samtal samt servicekvalitet. PTS har granskat Te-
lias kostnadskalkyler, främst i syfte att kunna
bedöma rimligheten i prissättningen för samtra-
fik och hyrda förbindelser. PTS har under året
meddelat föreskrifter om införande av nummer-
portabilitet för fasta teletjänster. PTS har vidare
under 1998 beslutat att den 11 september 1999
införa det internationella prefixet 00, lika tillträde
och förval. PTS har också genomfört en infor-
mationskampanj till allmänheten inför föränd-
ringen.

PTS har inom verksamhetsgrenen radio
handlagt tillståndsansökningar om radiotillstånd
och störningsanmälningar. PTS har också bedri-
vit förebyggande radiotillsyn.

Under verksamhetsåret har PTS upprättat en
ny svensk frekvensplan, vilken utgavs som all-
mänt råd (PTSFS 1998:3). PTS har vidare med-
verkat i det europeiska harmoniseringsarbetet
inom CEPT för att säkerställa att svenska intres-
sen och krav tillgodoses i upprättandet av en ge-
mensam europeisk frekvenstabell.

PTS har vidare som uppdrag att typgodkänna
teleterminal och radioutrustning.

Arbetet inför ordförandeskapet i EU intensi-
fieras under år 2000 då Sverige ingår i den sk.
trojkan under perioden juli 2000 till december
2001. Under denna period kommer lagstift-
ningsfrågor om informationsteknik och infor-
mationskommunikation att kräva omfattande
arbetsinsatser inom PTS som stöd för regering-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

en. Härtill kommer angelägna arbetsuppgifter
för att säkra ett korrekt och ändamålsenligt infö-
rande av redan antagen EG-rättslig lagstiftning
på området.

6.3.3 Slutsatser

De av statsmakterna fastlagda övergripande må-
len samt verksamhetsmålen inom verksamhets-
området har i allt väsentligt uppfyllts. Avvikelser
från budget inom verksamhetsområdet post- och
telekommunikation förklaras av att vissa anslag
används till upphandling samt projektstöd vilket
leder till att utbetalningarna blir ojämna. Den
övergripande inriktningen för PTS bör ligga fast.
I enlighet med vad riksdagen förordat (prop.
1993/94:38, bet. 1993/94:TU11, rskr.
1993/94:119 och prop. 1996/97:61, bet.
1996/97:TU5, rskr. 1996/97:201) samt i enlighet
med Riksdagens revisorers förslag
(1995/96:RR10) lämnas här en redovisning av
utvecklingen på post- och telekommunika-
tionsområdet samt hur de grundläggande målen
enligt postlagen respektive telelagen uppnåtts.

Regeringen avser under hösten att fortlöpande
informera riksdagen med aktuell information om
läget i IT-omställningsarbetet. Regeringen avser
vidare att överlämna en ny proposition om IT till
riksdagen i början av år 2000. Denna kommer att
ges en bred uppläggning och utgöra en uppfölj-
ning av den tidigare IT-propositionen. Mot bak-
grund av den snabba utveckling som sker inom
IT-området finns skäl att på ett övergripande
sätt, med nationellt och internationellt perspek-
tiv, se över den förda politiken, målsättningar
och prioriteringar. Det gäller såväl den tekniska
infrastrukturen, IT-säkerhet, elektronisk handel
som utbildnings- och forskningsaspekter, IT-
användning hos myndigheter, inom vård och
omsorg, hos svaga grupper etc. IT berör idag
snart sagt alla områden och är av stor betydelse
för utveckling och tillväxten.

Post- och telestyrelsen har lämnat förslag till
ändringar i lagen (1993:599) om radiokommuni-
kation, lagen (1992:1527) om teleterminalut-
rustning och telelagen (1993:597) med anledning
av ett nytt EG-direktiv om radioutrustning och
teleterminalutrustning och om ömsesidigt er-
kännande av utrustningens överensstämmelse
(99/5/EG). Förslaget remissbehandlas för närva-
rande. Regeringen avser att i början av nästa år
lämna en proposition till riksdagen.

6.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheten inom verksamhetsområdet.

Regeringen har påtalat att antalet anställda
minskade under 1997 samt att andelen akade-
miskt utbildade vid myndigheten varit förhållan-
devis låg. Rekryteringssvårigheter befaras även
fortsättningsvis vid rekrytering av viss kvalifice-
rad teknisk kompetens.

Vid 1998 års utgång var antalet tillsvidarean-
ställda 148. Under de åtta första månaderna 1999
har antalet anställda ökat med elva till 159. An-
delen anställda med akademisk utbildning har
samtidigt ökat från 36% till 39%.

6.5 Förslag till lag om ändring i
telelagen (1993:597)

Regeringens förslag: Möjligheten för tillsynsmyn-
digheten att meddela tillståndsvillkor enligt tele-
lagen utvidgas till att omfatta även att verksam-
heten skall bedrivas med krav på tillgänglighet
och ett effektivt frekvensutnyttjande.

Ärendet och dess beredning: Post- och telesty-
relsen har kommit in med ett förslag till rege-
ringen om ändringar i telelagen (1993:597) som
innebär att vissa tillståndshavare genom till-
ståndsvillkor kan åläggas skyldighet att tillhan-
dahålla nätkapacitet i mobila telenät till andra på
begäran. Ersättning för upplåtelse av sådan kapa-
citet föreslås ske på marknadsmässiga villkor.
Avsikten med förslaget är att främja konkurren-
sen på marknaden för mobila teletjänster. Till-
synsmyndigheten föreslås vidare få möjlighet att
på ansökan av en part besluta vad som skall gälla
om tvist uppkommer i dessa frågor. I framställ-
ningen föreslår Post- och telestyrelsen också att
det skall vara möjligt för tillsynsmyndigheten att
meddela tillståndsvillkor om skyldighet för till-
ståndshavarna att uppfylla krav på tillgänglighet
och ett effektivt frekvensutnyttjande. Förslaget
har remissbehandlats. Regeringen tar i detta
sammanhang upp till behandling endast förslaget
i den del det avser tillståndsvillkor om tillgäng-
lighet och ett effektivt frekvensutnyttjande.
Lagförslaget i denna del har inte den karaktären

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

att det kräver Lagrådets yttrande. Post- och tele-
styrelsens förslag i övrigt bereds vidare i Nä-
ringsdepartementet.

Post- och telestyrelsens förslag: Överensstäm-
mer i sak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Endast Länsrätten i Stock-
holm och Telia AB har särskilt kommenterat
Post- och telestyrelsens förslag i denna del. Läns-
rätten anser att lagtexten behöver förtydligas.
Telia ifrågasätter allmänt behovet av införande av
tillståndsvillkor med krav på geografisk täckning
och ett effektivt frekvensutnyttjande.

Skälen för regeringens förslag: Telelagen
(1993:597) trädde i kraft den 1 juli 1993. För viss
verksamhet enligt lagen krävs tillstånd. Dessa
meddelas av tillsynsmyndigheten, Post- och tele-
styrelsen. Tillstånden får förenas med villkor. I
den ursprungliga lydelsen av lagen angavs vissa
villkor som tillstånden kunde förenas med. Upp-
räkningen var dock inte avsedd att vara uttöm-
mande. Endast vissa centrala villkor räknades
upp. De tillståndsvillkor som kunde ställas upp
skulle bestämmas mot bakgrund av de syften
som lagen främjar. Villkor avseende t.ex. krav på
geografisk täckning av tillhandahållande av mo-
bila teletjänster upptogs inte i lagen. Post- och
telestyrelsen har det oaktat ålagt vissa tillstånds-
havare sådana villkor. Motiveringen härför var att
ett övergripande mål för den statliga telepolitiken
är att hushåll, företag och myndigheter skall ha
tillgång till effektiva telekommunikationer och
att ett delmål därvidlag enligt förarbetena är god
tillgänglighet och regional balans.

Genom ändringar i lagen som trädde i kraft
den 1 juli 1997 (SFS 1997:397) gjordes uppräk-
ningen av tillståndsvillkor uttömmande. Skälen
som angavs härför var att paragrafen mot bak-
grund av tillståndsdirektivet (97/13/EG) måste
anpassas i flera avseenden, bl.a. att det framgent
uttömmande måste regleras vilka frågor som får
regleras i form av villkor (prop. 1996/97:61 s.
96). Inte heller vid det tillfället kompletterades
lagen med en möjlighet att meddela tillstånds-
villkor med krav på geografisk täckning. Mot
bakgrund av att god tillgänglighet och regional
balans är en väsentlig del av de telepolitiska må-
len anser regeringen att telelagen skall komplet-
teras så att det blir möjligt för tillsynsmyndig-
heten att som ett villkor för tillståndet ställa upp
krav på att operatören skall tillhandahålla tjäns-
ten med god tillgänglighet.

Med begreppet tillgänglighet avses inte bara
att tjänsten skall tillhandahållas med en viss
minsta geografisk utbredning över landet utan
även att villkor om krav på viss framkomlighet i
näten skall kunna meddelas. Som tidigare gäller
att varje villkor måste kunna direkt återföras till
lagens syften. Vid överväganden om ett visst vill-
kor behöver meddelas ingår naturligen också en
bedömning av om syftet med villkoret tillfreds-
ställande tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom
rådande konkurrens.

Tillgången på radiofrekvenser är begränsad.
Enligt lagen (1993:599) om radiokommunika-
tion krävs därför tillstånd för innehav och an-
vändning av radiosändare i syfte att främja ett
effektivt nyttjande av möjligheterna till radio-
kommunikationer och andra användningar av
radiovågor. Frågor om tillstånd prövas av Post-
och telestyrelsen. Tillståndet skall avse en viss
radioanvändning och kan i behövliga fall förenas
med villkor angående bl.a. tilldelad frekvens och
annat som är av betydelse för ett effektivt fre-
kvensutnyttjande.

Dessa villkor kan enligt lagen meddelas endast
för den enskilda radiosändaren. När det gäller
större mobiltelefonisystem med flera radiosända-
re finns det behov av att kunna ställa villkor som
gäller frekvensanvändningen för systemet som
helhet redan när tillståndet att tillhandahålla mo-
bila teletjänster meddelas enligt telelagen. Rege-
ringen delar därför Post- och telestyrelsens be-
dömning att telelagen bör kompletteras med en
möjlighet att meddela sådana tillståndsvillkor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

6.6 Anslag för budgetåret 2000

Cl Post- och telestyrelsen:

Förvaltningskostnader för vissa
myndighetsuppgifter

Tabell 6.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor		134 820 ¹	Anslags- sparande	49 072¹
1998	Utfall	134 820 ¹	Anslags- sparande	49 072¹
1999	Anslag	147 391 ¹	Utgifts- prognos	166 900'
2000	Förslag	11 206
2001	Beräknat	11 392 ²
2002	Beräknat	11 589 ²

¹ Fr.o.m. år 2000 är Post och telestyrelsen avgiftsfinansierad.

² Motsvarar 16 449 tkr i 2000 års prisnivå.

Under 1999 finansieras Post- och Telestyrelsen
(PTS) verksamhet från anslaget Cl Post- och
Telestyrelsen. Verksamhetens kostnader täcks i
huvudsak av avgifter som redovisas mot särskild
inkomsttitel (2547).

Enligt regeringens bedömning kan verksam-
heten bedrivas mer effektivt om (PTS) istället får
disponera avgiftsinkomsterna. Regeringen före-
slår mot denna bakgrund att medel motsvarande
11 206 tkr för år 2000 anslås för att täcka förvalt-
ningskostnaderna för upphandling av samhäll-
såtaganden och totalförsvar samtidigt som hu-
vuddelen av PTS verksamhetskostnader
finansieras genom avgifter.

De samhällsåtaganden som upphandlas
(handikapp, totalförsvar till viss del) finansieras
med medel från statsbudgeten.

Regeringens övervägande

ber 1999 införa det internationella prefixet 00,
lika tillträde och förval. Inför denna förändring
har PTS genomfört en informationskampanj till
allmänheten.

Inom verksamhetsgrenen radio har PTS
handlagt tillståndsansökningar om radiotillstånd
och störningsanmälningar samt bedrivit före-
byggande radiotillsyn.

PTS har under 1998 upprättat en ny svensk
frekvensplan, vilken utgavs som allmänt råd
(PTSFS 1998:3).

Myndigheten har medverkat i det europeiska
harmoniseringsarbetet inom CEPT för att säker-
ställa att svenska intressen och krav tillgodoses i
upprättandet av en gemensam europeisk fre-
kvenstabell.

Vidare har PTS som uppdrag att typgodkänna
teleterminal och radioutrustning.

Post- och telestyrelsen är ansvarig myndighet
för funktionerna Telekommunikationer mm.
samt Postbefordran vilka behandlas inom ut-
giftsområde 6 Totalförsvar.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

För att balansera de stora avgiftsöverskott som
uppstod vid myndighetens tillkomst har flertalet
avgifter sänkts under de senaste åren. Resultat-
budgeten för förvaltningsverksamheten har där-
med underbalanserats. Myndigheten beräknar att
de ackumulerade avgifterna i stort sett skall mot-
svara de ackumulerade kostnaderna vid utgången
av 1999.

Avgifterna beräknas därefter återgå till tidigare
nivåer. Fr. o .m. år 2000 beräknas de årliga av-
giftsintäkterna i princip motsvara de årliga kost-
naderna. Avgiftsnivåerna påverkas inte av att
myndigheten disponerar avgiftsintäkterna.

Resultatinformation

PTS har under året utövat tillsyn över samtliga
aktörer med tillstånd vilket inkluderat bl.a. kon-
troll av kostnadsredovisningsvillkor, framföring
av nödsamtal samt servicekvalitet. Vidare har
PTS granskat Telias kostnadskalkyler, främst i
syfte att kunna bedöma rimligheten i prissätt-
ningen för samtrafik och hyrda förbindelser.

Under året har myndigheten meddelat före-
skrifter om införande av nummerportabilitet för
fasta teletjänster och beslutat att den 11 septem-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ITabell 6.3 Resultatbudget 1
Offentlig- rättslig verksamhet	Kostnader	Kostnader i den avgifts- finansie- rade verk- samheten.	Intäkter	Resultat
Utfall 1998	135 209	127 437	119 299	-8 138
Prognos 1999	175 000	164 400	122 000	-42 400
Budget 2000	175 000	164 000	164 000	0
Budget 2001	180 000	169 000	169 000	0
Budget 2002	185 000	174 000	174 000	0

C2 Upphandling av

samhällsåtaganden

Slutsatser

På tele-, radio-, utrustnings- och post- området
har samtliga mål uppfyllts.

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att tills-
vidare disponera avgiftsintäkter i Post- och Tele-
styrelsens verksamhet. Myndighetens anslag om
11 206 tkr skall användas för att täcka förvalt-
ningskostnader för verksamheterna samhällsåta-
ganden och totalförsvar. Vid anslagsberäkningen
har en teknisk justering gjorts av anslaget. Juste-
ringen har genomförts för att korrigera tidigare i
anslaget inlagd kompensation för premierna för
avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 373
tkr.

ITabell 6.4 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusentals kronor Jnsla£299^	147 391
Pris- och löneomräkning	833
Justering av premier	373
Till följd av nettofinansiering	-137 391
Förslag 2000	11 206

\|Tabell 6.5 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		150 791	Anslags- sparande	75 228
1998	Utfall	150 791	Anslags- sparande	75 228
1999	Anslag	147 484 ¹	Utgifts- prognos	173 500
2000	Förslag	157 484
2001	Beräknat	157 484
2002	Beräknat	157 484

¹ Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med 1999 års ekonomiska vår-
proposition minskades anslaget med 10 000 tkr.

Anslaget används till att trygga funktionshindra-
des behov av effektiva telekommunikationer och
posttjänster genom upphandling. En jämförelse
mellan budget och utfall visar på ett anslagsspa-
rande om 75 228 tkr. Handikappåtgärderna är
relaterade till volym, dvs. antalet funktionshind-
rade som är i behov av tjänsten. Detta innebär
svårigheter att i förhand skatta utfallet.

Regeringens övervägande

Resultatinformation

Ett flertal tjänster har upphandlats och drivs en-
ligt avtal bl.a. nummerupplysning för synskada-
de, förmedlingstjänst texttelefoni, befordran av
blindskriftsförsändelser mellan synskadade och
från institutioner, utsträckt lantbrevbärarservice
för äldre och handikappade samt drift av en da-
tabas med samhällsinformation för personer med
funktionshinder.

För närvarande bedrivs en provisorisk för-
medlingstjänst för bildtelefoni. Tjänsten är
mycket efterfrågad och kommer efter upphand-
ling att permanentas. Regeringens bedömning är
att ingående överföringsbelopp kommer att be-
hövas för att finansiera blindskriftsförsändelser,
utsträckt lantbrevbärarservice samt för att möta
en ökad efterfrågan på befintliga och nya tjänster
inom telekommunikationsområdet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 6.6 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser ____
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	63 000¹	230 000	162 600	250 100	76 000
Nya förpliktelser	229 500²	100 800	248 500
Infriade förpliktelser*	62 152	168 200	161 000	174 100	76 000
Kostnadsförändring gentemot avtal	-348
Utestående förpliktelser vid årets slut	230 000	162 600	250 100	76 000	0
Erhållen/föreslaget bemyndigande	230 000	200 000	250 000	160 000	160 000

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser. 1) Hänför sig till åtaganden i enlighet med övertagna avtal från Socialstyrelsen

2) Infriade förpliktelser under 1998 blev 348 tkr lägre än gjorda beställningar. Beställningarna är slu treglerade under 1998

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Slutsatser

Regeringen anser det vara av största vikt att de
tjänster som PTS upphandlar för funktionshind-
rade personer säkras. Uppkommet anslagsspa-
rande bör användas till finansiering av
blindskriftsförsändelser, utsträckt lantbrevbärar-
service samt för att möta ökad efterfrågan på be-
fintliga och nya tjänster inom telekommunika-
tionsområdet.

C3 Ersättning till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och
kassaservice.

Tabell 6.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	200 000	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	200 000	Utgifts- prognos	200 000
2000	Förslag	200 000
2001	Beräknat	200 000
2002	Beräknat	200 000

Anslaget används till att trygga den rikstäckande
betalnings- och kassaservicen. En tolftedel av an-
slaget utbetalas månatligen till Posten AB (publ).

som löper ut den 1 januari år 2000. Enligt avtalet
förbinder sig posten att tillhandahålla en daglig
grundläggande kassaservice. För denna tjänst där
alternativ saknas och det inte är kommersiellt
motiverat att bedriva verksamhet, erhåller Posten
AB en ersättning om 175 miljoner kronor. I pro-
position 1997/98:127 Statens ansvar på postom-
rådet gör regeringen bedömningen att, mot bak-
grund av att marknaden för betaltjänster
genomgått betydande förändringar under senare
år, statens ansvar för området bör ses över. Rege-
ringen beslutade därför den 12 mars 1998, att
tillsätta en utredning med uppgift att utreda sta-
tens ansvar för den grundläggande betaltjänsten
och kontantförsörjningen (dir. 1998:15). Utred-
ningen har överlämnat betänkandet Kassaservice
(SOU1998:159) vilket gått ut på remiss. Nuva-
rande ordning med ersättning till Posten AB för
den rikstäckande kassaservicen föreslås bibehål-
las tills vidare i väntan på resultatet av remissbe-
handlingen.

Slutsatser

Regeringen har tillsatt en utredning med uppgift
att se över statens ansvar för den grundläggande
betaltjänsten och kontantförsörjningen. Den nu-
varande ordningen med ersättning till Posten AB
bör tillsvidare bibehållas i väntan på resultatet av
remissbehandlingen.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Staten har tagit på sig ett ansvar för en rikstäck-
ande kassaservice, vilket framgår av la § postla-
gen (1993:1684). Bestämmelser kompletteras av
ett avtal mellan staten och Posten AB (publ).

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

C5 Informationsteknik:

Telekommunikation m.m.

C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige
AB för alarmeringstjänst enligt
avtal

\|Tabell 6.8 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		140 000	Anslagss- parande	0
1998	Utfall	140 000	Anslagss- parande	0
1999	Anslag	140 000	Utgifts- prognos	140 000
2000	Förslag	140 000
2001	Beräknat	140 000
2002	Beräknat	140 000

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyn-
digande (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:TU38,
rskr. 1992/93:437) i juni 1994 tecknat ett alarme-
ringsavtal med SOS Alarm Sverige AB i syfte att
säkerställa en effektiv SOS-tjänst och tillgodose
behovet av alarmeringstjänster för den statliga
räddningstjänsten. I alarmeringsavtalet från 1993
lades ersättningen från staten till bolaget fast för
åren 1995 och 1996. Därefter fastställs avgiftens
storlek i samband med att riksdagen beslutar om
statsbudget för budgetperioden. Bolaget skall se-
nast den 1 mars varje år lämna ett underlag för
kostnadsbedömning.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen avser att tillsammans med övriga äga-
re göra en översyn av SOS Alarms intäkter och
kostnader. PTS har i samband med årsredovis-
ningen föreslagit åtgärder som leder till ökad
framkomlighet till alarmering av räddningsorga-
nen via nödnumret 112.

Slutsatser

Regeringen anser det angeläget att ovan nämnda
kostnadsöversyn görs. PTS har redovisat sitt
uppdrag för att förbättra framkomligheten till
nödnummer 112 Regeringen avser att ta ställ-
ning till eventuella åtgärder.

\|Tabell 6.9 Anslagsutveckling \|
Tusentals kronor		20 366	Anslags- sparande	11 183
1998	Utfall	20 366	Anslags- sparande	11 183
1999	Anslag	60 000 ¹	Utgifts- prognos	65 000
2000	Förslag	50 000
2001	Beräknat	50 000
2002	Beräknat	25 000

¹ Varav 10 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
1999.

Anslaget används till att finansiera IT-
kommissionens verksamhet, 2000-delegationens
verksamhet samt ytterligare åtgärder i form av
utredningar och projektbidrag m.m. som bidrar
till att förverkliga regeringens IT-politik. Ansla-
get höjdes 1999 med 25 miljoner kronor under
tre år.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Anslaget skall även i fortsättningen användas till
att finansiera IT-kommissionens verksamhet,
2000-delegationens verksamhet samt ytterligare
åtgärder i form av utredningar och projektbidrag
m.m. som bidrar till att förverkliga regeringens
IT-politik. Medlen skall vid behov därutöver
kunna användas till eventuellt ytterligare insatser
för att påskynda anpassningen av datorsystem
inför år 2000 samt upphandling av telegram-
tjänst. Sparandet på anslaget uppgick till 7,3 mkr
vid utgången av 1998 vilket beror på en ojämn
utbetalningstakt till projekt och utredningar.

Statliga insatser på området

IT-kommissionen (K 1998:04) har som övergri-
pande uppgift att analysera informationstekni-
kens påverkan på samhällsutvecklingen. Kom-
missionen skall utifrån en grundlig analys
synliggöra problem samt peka på framtida möj-
ligheter inom IT-området.

IT-kommissionen skall arbeta för att infor-
mations- och kommunikationstekniken förank-
ras på bred bas i samhället genom att:

- Bistå regeringen med råd och förslag till
konkreta åtgärder

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

- Stimulera till engagemang och egna arbets-
insatser hos så många som möjligt

- Verka för informationsspridning kring ak-
tuella frågor inom verksamhetsområdet

En viktig uppgift för IT-kommissionen är att
lyfta fram, belysa och ge förslag på hur kortsikti-
ga frågor, som utgör hinder för utveckling och
tillväxt, skall hanteras. Kommissionen skall också
föreslå mer konkreta insatser inom speciella om-
råden, vars genomförande kan stärka landets
framskjutna position på IT-området. IT-
kommissionen har för detta ändamål inrättat ett
antal arbetsgrupper, s.k. observatorier, som har
till uppgift att gå djupare in i frågor av särskilt
intresse. Observatorierna arbetar framtidsinrik-
tat i kunskapsnätverk för att undersöka frågeom-
råden som ännu inte är tillräckligt belysta.

- Det IT-rättsliga observatoriet

- Tillväxtobservatoriet

- Observatoriet för IT-infrastrukturfrågor

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (skr.
1998/99:2) lämnat en redovisning av utveckling-
en på IT-området. Skrivelsen är den andra i ord-
ningen sedan IT-propositionen (prop.
1995/96:125) förelädes riksdagen. Förutom en
beskrivning av den allmänna utvecklingen på
området redogörs för vidtagna och pågående åt-
gärder inom ramen för handlingsprogrammet för
att bredda och utveckla användningen av infor-
mationsteknik.

Regeringen anser att frågan om IT-
omställningen inför år 2000 är av stor vikt. Den 6
maj 1999 överlämnade regeringen den andra lä-
gesrapporten om IT-omställningen i samhället
(skr. 1998/99:111) till riksdagen. Post- och tele-
styrelsen, Statens Energimyndighet, Sjöfartsver-
ket, Luftfartsverket samt Affärsverket Svenska
kraftnät har genom regeringsbeslut den 6 maj
1999 (1999/7287/ITFoU) fått i uppdrag att läm-

na ytterligare lägesrapporter om IT-
omställningen.

2000-delegationens verksamhet under 1999 är
i huvudsak inriktad på två områden: information
och granskning. 2000-delegationen har en roll
som samordnare i informationsfrågor och in-
formerar kontinuerligt en bred målgrupp om
frågor som rör omställningsarbetet i samhället
via webbplats, nyhetsbrev, anföranden vid semi-
narier och massmedier. I början av maj 1999 ge-
nomfördes en informationskampanj riktad till
allmänheten. Kampanjen syftade bl.a. till att be-
lysa olika sakfrågor som rör 2000-frågan och att
informera om samhällets anpassningsarbete.

Delegationen bevakar 2000-frågan i massme-
dier. Detta sker bl.a. genom löpande pressbevak-
ning och medieanalyser. Särskilda presseminarier
anordnas återkommande för att erbjuda journa-
lister ett forum för inblickar och diskussion
kring 2000-problematiken.

Bakgrunden till det andra verksamhetsområ-
det, granskningar, är de olika tolkningar av om-
ställningsarbetet som förekommer. Granskning-
arna syftar således till att så långt det är möjligt
klarlägga anpassningsläget i viktiga samhällssek-
torer, bedöma 2000-projektens tillförlitlighet
samt fastställa i vilken utsträckning arbete åter-
står och hur aktörerna avser slutföra arbetet.
Granskningar och hearingar genomförs inom ett
antal nyckelområden. Under våren och försom-
maren 1999 har el- och telesektorerna under-
sökts. Planering pågår för genomförande av
granskning eller hearing inom ytterligare områ-
den, bl.a. vattenförsörjning, miljöpåverkan, häl-
so- och sjukvård och livsmedelskedjan. 2000-
delegationen redovisar en sammanfattande läges-
beskrivning i oktober 1999. En slutlig redovis-
ning av uppdraget presenteras 31 mars 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7 Statens järnvägar, kollektivtrafik och
samhällsköpta tjänster, m.m.

7.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar Statens järnvägar
(SJ), anslaget Ersättning till Statens järnvägar i
samband med utdelning från AB Swedcarrier,
Rikstrafiken och anslaget Viss internationell
verksamhet. Anslagen Köp av interregional per-
sontrafik på järnväg m.m., Ersättning till trafik-
huvudmännen för köp av viss kollektivtrafik och
Kostnader för avveckling av Styrelsen för riks-
färdtjänst föreslås slås samman och överföras till
ett anslag Rikstrafiken: Trafikupphandling. Även
anslaget Transportstöd till Gotland föreslås att
föras från verksamhetsområdet Sjö- och luftfart
och uppgå i det nya anslaget.

Kärnverksamheten i SJ-koncemen är järn-
vägstrafiken. Övriga verksamheter och dotter-
bolag utgör komplement och stöd till kärnverk-
samheten.

Den nya myndigheten Rikstrafiken började
sin verksamhet den 1 juli 1999 och kommer fram
till årsskiftet att bygga upp och organisera sin
verksamhet.

Rikstrafiken skall verka för utveckling och
samordning av den interregionala kollektiva per-
sontrafiken så att de transportpolitiska målen
uppnås. Vidare skall Rikstrafiken följa kollektiv-
trafikens utveckling och särskilt kartlägga brister
i den interregionala kollektiva persontrafiken.
Det ingår också i Rikstrafikens uppdrag att
främja frivilliga samverkanslösningar, samt att
verka för att information, tidtabeller och biljett-
system inom kollektivtrafiken samordnas. Riks-
trafiken skall verka för att handikappanpassning-
en av kollektiva färdmedel samordnas mellan
samtliga trafikslag och för att jämställdhetsas-

pekter beaktas inom kollektivtrafikområdet.
Rikstrafiken har från den 1 januari 2000 ansvar
för administrationen av transportstödet till Got-
land och för att fastställa taxor och turplaner för
linjesjöfart på Gotland som uppbär transport-
stöd.

Verksamhetsvolymen år 1998 för verksam-
hetsområdet uppgick till ca 15,4 miljarder kronor
och antalet anställda uppgick till ca 15 700 perso-
ner.

7.2 Utgiftsutveckling

[Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999²

Förslag
anslag
2000³

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

615,6

622,0

898,2

738,6

1 007,6

1 007,8

¹ Inkl, beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

²Exkl. anslaget B2 Transportstöd till Gotland.

³lngående anslag är anslagen Dl Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning
från AB Swedcarrier och D4 Viss internationell verksamhet samt anslagen B2 Transportstöd till
Gotland, D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m., D3 Ersättning till trafikhuvud-
männen för köp av viss kollektivtrafik och D5 Kostnader för avveckling av Styrelsen för riks-
färdtjänst vilka föreslås ingå i det nya anslaget D3 Rikstrafiken: Trafikupphandling.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

De långsiktiga ekonomiska målen för SJ-kon-
cernen om en räntabilitet på eget kapital på 7 %
samt en soliditet på 30 % uppnåddes inte. Ränt-
abiliteten på eget kapital var negativ (-5,4 %) och
soliditeten uppgick till 8,7 %.

Resultatet exklusive jämförelsestörande poster
försämrades med 176 miljoner kronor till -439

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

miljoner kronor (-263 mkr), bl.a. beroende på
omstruktureringskostnader och fördröjning med
att anpassa rörelsekostnader efter en vikande
omsättning för godstransporter.

Rörelsens intäkter ökade med 7 %, till 14 798
miljoner kronor (13 862 mkr) beroende på för-
bättrade snittintäkter för SJ Resor och företags-
förvärv inom SJ Cargo Group.

Resultat efter finansiella poster uppgick till
-135 miljoner kronor (-641 mkr).

Antalet anställda minskade med 5 % till
15 694 (16 517) personer.

För anslaget Köp av interregional persontrafik
på järnväg m.m. visar en jämförelse mellan bud-
get och utfall för budgetåret år 1998 en balans
mellan dessa. Kostnaden för den senast genom-
förda upphandlingen är lägre än budgeten tack
vare att upphandlingen gjorts i konkurrens. Un-
der år 1998 har inom anslaget Ersättning till tra-
fikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik
198 miljoner kronor utbetalats. Ersättningen är
reglerad i avtal som huvudsakligen löper till och
med juni år 2000. Regeringen beslutade den 17
december 1998 att uppdra åt Delegationen för
köp av viss kollektivtrafik att genomföra upp-
handling av trafik avseende år 2000.

Förändringar

Det transportpolitiska beslutet år 1998 innebär
viktiga förändringar som påverkar SJ:s inriktning
under de närmaste åren. De viktigaste faktorerna
är bl.a.

- minskade banavgifter,

- att det kapillära bannätet samt vissa för
järnvägssektorn gemensamma funktioner i
huvudsak förs över från SJ till Banverket,

- att skadeprövningen av linjetrafik med buss
slopas.

Därtill kommer andra förändringar i omvärld-en
i form av

- färdigställandet av Oresundsbron samt
järnvägsanslutningarna till Arlanda och
Kastrup,

- ökad konkurrens från nya tågoperatörer.

Rikstrafiken började sin verksamhet den 1 juli

1999. Delegationen för köp av viss kollektivtra-
fik kommer att avvecklas vid årsskiftet. Trans-
portstödet till Gotland överförs från Sjöfartsver-
ket till Rikstrafiken.

Riksdagen har beslutat (prop. 1995/96:44, bet.
1995/96:TU7, rskr. 1995/96:99) att Got-
landstillägget skall avvecklas successivt för att
helt upphöra år 1999. Regeringen föreslår att till-
lägget behålls oförändrat på 0,4 procents nivå
även under år 2000.

Ett nytt anslag, Rikstrafiken: Trafikupphand-
ling, införs. Anslaget består av de tidigare ansla-
gen B2 Transportstöd till Gotland, D2 Köp av
interregional persontrafik på järnväg m.m., D3
Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
kollektivtrafik och D5 Kostnader för avveckling
av styrelsen för riksfärdtjänst m.m.

Mål

Nya långsiktiga ekonomiska mål för SJ:s verk-
samhet föreslås vara räntabilitet på sysselsatt ka-
pital på 8 % samt en nettoskuldssättningsgrad
om högst 2,5.

Syftet med statens köp av interregional per-
sontrafik på järnväg m.m. och ersättningen till
trafikhuvudmännen är att bidra till målet att sä-
kerställa en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för med-
borgare och näringsliv i hela landet. Detta har
skett genom köp av dels regionalpolitiskt angelä-
gen persontrafik på järnväg dels flygtrafik mellan
Umeå och Östersund, dels genom ersättning till
trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtra-
fik.

Prioriteringar

SJ skall erbjuda sina kunder en bra och prisvärd
service inom järnvägstransportområdet samt
kunna ge en affärsmässig avkastning på statens
kapital. Effektiviteten och lönsamheten inom SJ
måste därmed öka. För att uppnå detta krävs ett
ökat fokus på kärnverksamheten, vilken utgörs
av järnvägstrafik med en affärsmässig utveckling.
Regeringen anser i anslutning till detta att det är
av stor vikt att sådan verksamhet inom SJ-
koncernen som inte bidrar till att affärsmässigt
utveckla kärnverksamheten identifieras och av-
yttras.

100

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

7.3 Resultatbedömning

SJ:s resultat för år 1998 blev sämre än prognosti-
cerat. De långsiktiga målen för räntabilitet och
soliditet var långt ifrån att uppnås. Orsaken till

1998 års låga avkastning är dels att SJ Cargo känt
av en minskad efterfrågan på transporter, dels att
SJ har tagit omstruktureringskostnader utöver
avsatta reserver. Därutöver hade SJ tekniska pro-
blem med rullande materiel och även snöovädret
i december påverkade SJ:s resultat negativt. Soli-
diteten har påverkats negativt av koncernens då-
liga resultatutveckling samt höga investeringar i
transportmedel och finansiella instrument. Dess-
utom nedjusterades det egna kapitalet i 1997 års
bokslut med anledning av ändrad redovisning av
trafikavtal.

SJ:s kärnrörelse har under flera års tid bedri-
vits med ett negativt kassaflöde efter investering-
ar. Vid utgången av år 1998 var SJ:s egna kapital 2
miljarder kronor lägre än 10 år tidigare, trots sto-
ra reavinster under perioden från utförsäljning-
arna av tåg och fastigheter samt dotterbolagen
ASG och Swebus. Under samma period har pro-
duktiviteten, mätt som produktionsenheter per
anställd i järnvägsrörelsen, fördubblats. Samtidigt
har dock personalkostnaderna ökat i samma takt
vilket har inneburit att de effektiviseringar som
genomförts inte haft någon eller endast ringa ef-
fekt på resultatet.

Riksdagen beslöt den 2 juni 1998 att godkänna
principerna för att tillskapa den nya myndighe-
ten Rikstrafiken.

Delegationen för köp av viss kollektivtrafik
har upphandlat trafik för år 1999 i enlighet med
sitt uppdrag. Resandet med nattåg till och från
Övre Norrland fortsätter att minska. En ny linje,
Karlstad - Göteborg, upphandlades för trafikåret
1999. Trafiken på Mittlinjen mellan Östersund
och Sundsvall utökades. Antalet passagerare i
Gotlandstrafiken har ökat under senare år och
uppgick år 1998 till nära 1,2 miljoner passagerare.
Prognoserna för år 1999 tyder på en fortsatt ök-
ning för såväl passagerare som gods. Höghastig-
hetsfärjan HSC Gotland sattes i trafik under år

1999 och tidtabellen har under året utökats så att
trafik kan upprätthållas fram till mitten av no-
vember.

Regeringen beslutade den 15 april 1999 att
inte förlänga de avtal med trafikhuvudmännen
som grundas på en principöverenskommelse i
deras nuvarande utformning. I denna proposi-
tion föreslår dock regeringen att medel avsätts
från Rikstrafikens anslag för att säkra trafik, med

prioritet för tågtrafik, som omfattas av princip-
överenskommelsen fram till den 31 december

2000. Genom regeringens ställningstagande om
att avsätta medel från Rikstrafikens anslag till
trafik som omfattas av principöverenskommel-
sen ges Rikstrafiken rådrum att på ett tillfreds-
ställande sätt genomföra erforderliga bedöm-
ningar om vilken trafik som staten bör
upphandla.

Regeringen uppdrog den 17 december 1998
och den 11 februari 1999 år Delegationen för
köp av viss kollektivtrafik att för år 2000 upp-
handla interregional persontrafik på järnväg.
Uppdraget har redovisats till regeringen som
godkände de preliminära avtalen den 23 juni
1999. Genom uppdraget har trafikering säker-
ställts på regionalpolitiskt viktiga sträckor. Rege-
ringen bedömer att den nya myndigheten Riks-
trafiken kommer att kunna göra erforderliga be-
dömningar rörande trafikupphandlingen samt
hinna genomföra trafikupphandlingen i rimligt
god tid inför trafikåret 2001.

7.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse för år
1998 avseende granskningen av SJ:s årsredovis-
ning, koncernredovisning, underliggande redo-
visning och ledningens förvaltning innehåller
inte några anmärkningar.

I en revisionsrapport daterad 1998-12-04
framför RRV kritik mot SJ:s intemrevision. SJ
har efter detta utfört ett omfattande arbete med
genomlysning och uppstramning av det interna
regelverk som styr internrevision. Man har även
genomfört vissa förändringar vad beträffar in-
ternrevisionens roll och plats i organisationen.
Regeringen bedömer att den kritik som RRV
framfört mot SJ nu har åtgärdats.

Riksrevisionsverket har inte haft några in-
vändningar i revisionsberättelsen avseende de öv-
riga anslagen inom verksamhetsområdet.

7.5 Personalkonsekvenser

Inrättandet av den nya myndigheten Rikstrafi-
ken bedöms endast innebära marginella föränd-
ringar av antalet arbetstillfällen inom verksam-
hetsområdet. Rikstrafiken kommer när den är
fullt bemannad ha ett tiotal anställda. I vilken

101

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

mån Rikstrafikens verksamhet får konsekvenser i
övrigt för antalet arbetstillfällen inom verksam-
hetsområdet är svårt att bedöma.

7.6 Statens järnvägar

SJ-koncernen består av moderföretaget affärs-
verket SJ och dess helägda dotterbolag AB
Swedcarrier. Koncernens sektorer är SJ Resor, SJ
Cargo Group, SJ Färjetrafik, SJ Fastigheter och
SJ Teknik. Utöver sektorerna finns supporten-
heter (SJ Data och SJ Städservice) samt koncern-
staber. Kärnverksamheten i SJ-koncernen är
järnvägstrafiken. Övriga verksamheter och dot-
terbolag utgör komplement och stöd till kärn-
verksamheten.

7.6.1 Verksamhetens inriktning

SJ:s treårsplan

SJ:s treårsplan pekar på ett antal viktiga om-
världsfaktorer som beräknas få stor betydelse för
SJ:s fortsatta verksamhet. Dessa är:

- Öresundsbron öppnar en ny marknad för
SJ Resor och en snabbare väg till kontinen-
ten för SJ Cargo Group samtidigt som den
även innebär att SJ Färjetrafik genom
Scandlines får problem med lönsamheten.
Även den borttagna taxfreeförsäljningen
beräknas påverka Scandlines verksamhet
negativt.

- De nya järnvägsanslutningarna till Arlanda
och Kastrup öppnar möjligheter för nya re-
seprodukter i samarbete tåg/flyg.

- Minskade banavgifter sänker SJ:s kostnader
med ca 700 miljoner kronor per år.

- Okad konkurrens från nya tågoperatörer
kan leda till sänkta marknadsandelar för SJ.

Transportmarknaden beräknas under perioden
2000-2002 växa med i genomsnitt 1,5 % per år
för både persontrafik och godstrafik. Person-
transporter på järnväg antas därvid öka med ca
3 % per år och godstransporter på järnväg med
ca 6 % per år. Den stora ökningen på godssidan
förväntas komma från en ökad befordran av s.k.
högvärdigt gods (t.ex. livsmedel). Priserna be-
räknas sjunka för godstransporter och priserna
för persontransporter beräknas vara oförändrade.

SJ:s marknadsandel av persontrafiken på järn-
väg beräknas bli ca 70 % av antalet personkilo-
meter år 2000. På grund av den ökade konkur-
renssituationen på marknaden beräknas SJ:s
andel av antalet resor endast uppgå till ca 40 %.

Regeringens överväganden

SJ:s uppdrag är att bedriva en effektiv järnvägs-
trafik på affärsmässiga villkor. SJ skall utvecklas
som ett effektivt och konkurrenskraftigt trans-
portföretag med järnvägstrafik som huvudverk-
samhet.

Regeringen anser att det är viktigt att SJ ökar
fokuseringen på sin kärnverksamhet och effekti-
viteten och lönsamheten inom denna. Målsätt-
ningen bör vara att ge kunderna en bra och pris-
värd service inom järnvägstransportområdet. Det
är i detta sammanhang av stor vikt att sådan
verksamhet inom SJ-koncernen som inte bidrar
till att affärsmässigt utveckla kärnverksamheten
identifieras och avyttras.

Under år 1998 fattade riksdagen, med ut-
gångspunkt från den transportpolitiska proposi-
tionen, några avgörande beslut för SJ:s framtid.
Besluten avsåg sänkta banavgifter samt avregle-
ring av den långväga busstrafiken. Samtidigt har
arbetet med att renodla järnvägssektorns organi-
sation inneburit att beslut fattats om överföring
av ansvar för vissa gemensamma funktioner samt
det kapillära bannätet från SJ till Banverket.

Sänkta banavgifter ger SJ en grundläggande
möjlighet att konkurrera på rättvisa villkor. För
resenärernas del utgår regeringen ifrån att sänkta
banavgifter kommer dessa till godo i form av en
positiv inverkan på priset. Den skärpta konkur-
rensen med andra tågoperatörer och med lands-
vägstrafiken ger vidare förutsättningar för att
skapa den nödvändiga fokusering och attitydför-
ändring inom SJ som behövs för att uppnå de av
regeringen uppsatta målen. Samtidigt har SJ:s roll
inom järnvägssektorn allt mer avgränsats och
tydliggjorts, vilket underlättar för organisationen
att agera i enlighet med de riktlinjer som rege-
ringen lagt fast för verksamheten.

7.6.2 Ekonomiska mål och resurser

Resultat 1998

SJ-koncernens resultat för år 1998 exklusive en-
gångsposter blev 176 miljoner kronor sämre än
föregående år. Båda åren påverkades resultatet av

102

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

bokföringsmässiga upplösningar av den struk-
turfond som skapades av realisationsvinsten från
försäljningen av Swebus år 1996 för att täcka
kostnader i samband med omstrukturering.
Upplösning av denna fond påverkade resultatet
positivt med 627 miljoner kronor år 1997 och
302 miljoner kronor år 1998. Bortsett från denna
resultatpåverkan förbättrades resultatet från rö-
relsen med 149 miljoner kronor under år 1998.

Tillväxten i den befintliga verksamheten är
tydligast inom SJ Resor där en väsentligt föränd-
rad kundmix har resulterat i en högre genom-
snittlig intäkt per resa trots oförändrade priser
under perioden.

ITabell 7.2 Nyckeltal m.m. SJ-koncernen 1
Miljoner kronor	1998	1997
Rörelsens intäkter	14 798	13 862
Rörelseresultat	10	-614
Rörelsemarginal (%)	0,1	-4,4
Resultat efter finansiella poster	-135	-641
Resultat exkl. jämförelsestörande poster	-439	-263
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	4,9	1,0
Räntabilitet pä eget kapital (%)	-5,4	-19,4
Soliditet	8,7	10,6
Nettoskuldsättningsgrad	5,4	4,5
Investeringar	1 128	1 161
Antal anställda	15 694	16 517

SJ:s treårsplan

SJ redovisar för perioden 2000-2002 en förvän-
tad resultatförbättring som huvudsakligen antas
skapas genom lägre banavgifter och omfattande
rationaliseringsprogram över hela företaget. Må-
let är att produktiviteten skall öka med 10 % per
år. Personalen beräknas minska med 3 650 per-
soner från år 1998, varav 870 är effekten av det
nya pendeltågsavtalet och 500 avser Scandlines
neddragning av trafiken.

Nuvarande avkastningsmål om 7 % på eget
kapital förväntas uppnås medan soliditetsmålet
inte beräknas uppnås utan extra åtgärder i form
av avyttringar och/eller kapitaltillskott.

\|Tabell 7.3 Nyckeltal m.m. enligt treårsplan 1
Miljoner kronor	2000	2001	2002
Omsättning	14 600	15 300	15 850
Resultat efter finansnetto	225	330	400
Räntabilitet på eget kapital (%)	7	9	10
Räntabilitet på sysselsatt kapital (%)	7	8	8
Soliditet (%)	11	12	14
Investeringar	1 401	1 076	557
Kassaflöde	-107	+ 183	+800
Antal anställda	12 965	12 369	12 043

I treårsplanen har en öppen koncernreserv lagts
in för att täcka befarade negativa effekter av bl.a.
lägre tillväxt i Sveriges ekonomi än antaget av
Konjunkturinstitutet i juni 1998 samt sänkta
marknadsandelar på grund av ökad konkurrens
från nya tågoperatörer.

ITabell 7.4 Resultatreserv perioden 2000-2002 1
Miljoner kronor
År 2000	290	varav på Cargo Group	170
År 2001	845	varav på Cargo Group	485
År 2002	1 125	varav på Cargo Group	645

Investeringar

Under 1990-talet har investeringsvolymen i SJ
varit hög och har under de senaste fem åren i ge-
nomsnitt legat på ca 2 000 miljoner kronor per
år. Huvuddelen av investeringarna har avsett
förnyelse av fordonsparken, där den största sats-
ningen varit snabbtåget X2000. Inom SJ Cargo
Group har företagsförvärv utgjort en stor post.
Investeringarna de närmaste åren är baserade på
dels en planerad expansionstakt, dels förnyelse-
investeringar i fordonsparken för såväl SJ Resor
som SJ Cargo Group.

SJ-koncernens investeringar under perioden
2000-2002 inom respektive sektor framgår ned-
an.

103

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.5 Investeringar

Miljoner kronor	2000	2001	2002
SJ Resor¹	303	209	35
SJ Cargo Group	851	677	353
SJ Färjetrafik	4	2	5
SJ Fastigheter	92	62	45
SJ Teknik	52	53	50
Data	26	31	30
Staber	30	5	2
Övriga bolag	43	37	37
Summa investeringar	1 401	1 076	557
'Nya fordon för Mälardalstrafiken finansieras utanför balansräkningen.

Investeringarna avser huvudsakligen nyanskaff-
ning och ombyggnad av personfordon samt ny-
anskaffning av godsvagnar och tåg.

Regeringens överväganden

SJ-koncernen har för år 1998 redovisat ett resul-
tat som exklusive jämförelsestörande poster in-
nebär en försämring jämfört med föregående år
med 176 miljoner kronor. Räntabiliteten på eget
kapital var negativ (-5,4 %) och soliditeten upp-
gick till 8,7 %. SJ-koncernen är därmed långt
ifrån att uppnå de fastställda långsiktiga ekono-
miska målen för verksamheten. Uppsatt mål en-
ligt innevarande treårsplan har inte heller upp-
nåtts.

SJ redovisar för perioden 2000-2002 att nuva-
rande avkastningsmål om 7 % på eget kapital
förväntas uppnås medan soliditetsmålet inte be-
räknas uppnås utan extra åtgärder i form av av-
yttringar och/eller kapitaltillskott.

Järnvägsmarknaden såväl i Sverige som utom-
lands karaktäriseras av en allt större avreglering
och ökad konkurrens. Regeringen anser att det
är av avgörande betydelse att SJ inom en snar
framtid kan nå en sådan effektivitets- och lön-
samhetsnivå att verksamheten kan få möjlighet
att utvecklas i takt med de förändringar som sker
på marknaden. Detta förutsätter bl.a. ett ökat fo-
kus på kärnverksamheten, järnvägstrafik med en
affärsmässig utveckling. Vidare är det av stor
betydelse att SJ:s kapitalbas och rörelsemarginal
är sådan att den möjliggör en affärsmässig av-
kastning på statens kapital. Det är samtidigt vik-
tigt att SJ kan erbjuda sina kunder en bra och
prisvärd service inom järnvägstransportområdet.

För att underlätta och förstärka fokuseringen
på SJ:s kapitalstruktur enligt ovan anser rege-
ringen att ekonomiska mål för verksamheten bör
åsättas på ett sätt som återspeglar de förändring-
ar som sker i SJ:s kapitalstruktur och som påver-
kar kostnaden för finansiering av verksamheten.
Finansiering av en verksamhet involverar inte
endast kapital som tillskjutits av ägaren utan även
kapital som lånats upp av externa långivare. Det
är vidare viktigt att kopplingen mellan åsatta
nyckeltal och SJ:s affärsrisk görs tydligare. Den
affärsrisk som SJ löper kan delas upp i två kom-
ponenter; dels en rörelserisk som förknippas
med resultatet av den verksamhet man bedriver
och som bl.a. påverkas av konjunkturen och
konkurrenssituationen dels en finansiell risk som
hänför sig till hur SJ agerar på finansmarknaden
och som är beroende av bl.a. ränteläge, valuta-
kurser och upplåningsmöjligheter. Företagets
affärsrisk ökar med minskat eget kapital vilket
samtidigt innebär att företaget kan ha begränsade
möjligheter att överleva perioder med svagt re-
sultat. SJ:s nuvarande låga andel eget kapital in-
nebär en relativt hög finansiell risk och regering-
en anser därför att det är särskilt viktigt att åsätta
ekonomiska mål för verksamheten som på ett
tydligt sätt visar fördelningen mellan lånat och
eget kapital givet samma risknivå samt som visar
hur det kapital som faktiskt används i verksam-
heten förräntar sig.

Regeringen föreslår därför att nya ekonomiska
mål för SJ för perioden 2000-2002 skall vara av-
kastning på sysselsatt kapital om 8 % samt en
nettoskuldsättningsgrad om högst 2,5. Storleken
på avkastningen respektive skuldsättningen är i
paritet med vad som redovisas för liknande verk-
samheter nationellt och internationellt. Räntabi-
litet på sysselsatt kapital ger en bild av förränt-
ningen av företagets hela arbetande kapital,
eftersom måttet omfattar ett vägt avkastnings-
krav för både det egna och lånade kapitalet. Ka-
pitalstrukturen och kostnaden för de olika finan-
sieringssätten kommer därmed i ökat fokus
eftersom avkastningskravet kommer att föränd-
ras beroende på andelen lån och eget kapital. Vad
gäller skuldsättningsgraden är detta ett mer håll-
bart mått än soliditet för sådana förändringar i
balansräkningen som inte påverkar den finansi-
ella risken. Ett exempel på en sådan förändring
kan vara att värdet i balansräkningen på icke
räntebärande tillgångar (t.ex. kundfordringar)
och icke räntebärande skulder (t.ex. leveran-
törsskulder) genom en affärshändelse båda ökar
med lika mycket. Trots att detta inte påverkar

104

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

den finansiella risken sjunker soliditeten. Skuld-
sättningsgraden är däremot oförändrad.

När det gäller sektorernas rörelserisker så på-
verkas dessa i hög grad av såväl pris- och volym-
förändringar som förändringar i personalkostna-
derna. Nedanstående tabell visar hur resultatet
inom SJ Resedivision respektive SJ Godstrans-
portdivision påverkas av en femprocentig för-
ändring av ovanstående.

Tabell 7.6 Påverkan på resultat av femprocentig förändring

Miljoner kronor

	Pris	Volym
SJ Resedivision	45	165
SJ Godstransportdivision	90	85
Personalkostnader	200

Regeringen har inget att erinra mot investerings-
planens inriktning eller nivå. Regeringen anser
att det är viktigt att SJ förstärker sin konkur-
renskraft inom kärnaffären på såväl person- som
godstransportmarknaden, vilket innebär fortsatta
riktade investeringsåtgärder i syfte att anpassa
utbudet av produkter och tjänster till markna-
dens krav på förnyelse och flexibilitet. Det är av
stor vikt att investeringsbesluten föregås av ge-
nomgripande lönsamhetskalkyler för att säker-
ställa att SJ:s kapital används på ett affärsmässigt
effektivt sätt. Regeringen anser därmed att den
av SJ föreslagna investeringsplanen skall godkän-
nas.

Regeringen vill samtidigt understryka att man
anser att det är viktigt att SJ kan åstadkomma en
affärsmässig avkastning på statens kapital. Frågan
om att inleverera avkastning till staten kommer
att behandlas årligen.

Finansiella befogenheter

SJ:s investeringar har främst finansierats genom
s.k. cross-border leasing, där en utländsk investe-
rare har förvärvat rullande materiel och fartyg
från SJ för att därefter åter hyra tillbaka utrust-
ningen till SJ. Sedan år 1996 har leasingportföljen
kompletterats med ett antal leasehold-
transaktioner. En leasehold är en nyttjanderätts-
transaktion där SJ överlåter nyttjanderätten till
sin utrustning till en trust som är bildad av en
utländsk investerare, som därefter hyr tillbaka
utrustningen till SJ.

Det totala betalningsåtagandet för samtliga fi-
nansiella leasingkontrakt uppgick vid slutet av år

1998 till 8 865 (6 743) miljoner kronor i koncer-
nen. Ökningen beror på ny leasing avseende for-
don samt skulduppräkning på befintliga leasing-
avtal.

SJ hade vid ingången av år 1998 en total låne-
ram om 9,2 miljarder kronor. Under juni beslu-
tade riksdagen om en ökning av låneramen för
innevarande år med 1,5 miljarder kronor med
anledning av omfinansiering av pensionsåtagan-
den.

SJ bedriver statlig affärsverksamhet inom ra-
men för affärsverksformen. Detta innebär bl.a.
att SJ:s ekonomiska omslutning inte redovisas
över statsbudgeten. SJ är emellertid en integrerad
del av den statliga verksamheten och fungerar
som förvaltare av statlig egendom. Sedan 1988
års trafikpolitiska beslut har SJ haft vida befo-
genheter i frågor som rör bl.a. försäljning av fast
egendom. Syftet har varit att underlätta om-
struktureringar i verksamheten och att verksam-
heten skall bedrivas under bolagsliknande för-
hållanden inom ramen för affärsverksformen.

Regeringens slutsatser och överväganden

Slutsatser

Det är viktigt att SJ kan ge sina kunder en bra
och prisvärd service inom järnvägstransportom-
rådet. Regeringen anser därvid att SJ under de
närmaste åren måste intensifiera arbetet med att
öka sin operationella effektivitet och lönsamhet.
Produktiviteten inom SJ-koncernen måste växa
snabbare än tidigare, snabbare än personalkost-
naderna och snabbare än i övrig svensk industri.
Detta ställer stora krav på organisationen och är
av avgörande betydelse för att SJ skall kunna ut-
vecklas på en allt mer konkurrensutsatt och av-
reglerad marknad. En förutsättning för ett för-
bättrat framtida resultat är att SJ i ökad
omfattning koncentrerar sig på kärnaffären, dvs.
järnvägstrafik med en affärsmässig utveckling.

Regeringen anser vidare att det är viktigt att SJ
kan ge en affärsmässig avkastning på statens ka-
pital. Detta förutsätter en konkurrenskraftig ka-
pitalstruktur och rörelsemarginal. Regeringen
har för avsikt att genomföra en översyn och ge-
nomlysning av SJ:s organisation och verksamhet
för att utröna bl.a. hur en starkare kapitalstruktur
kan uppnås samt vilka förutsättningar för ut-
veckling och tillväxt som finns på befintliga och
nya marknader.

105

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

I enlighet med vad som framförts ovan be-
träffande en förväntad affärsmässig avkastning på
statens satsade kapital i SJ föreslår regeringen att
nya långsiktiga ekonomiska mål skall åsättas SJ:s
verksamhet. Dessa skall medverka till att öka fo-
kuseringen på SJ:s kapitalstruktur och finansie-
ringskostnaden för både det egna och det lånade
kapitalet. De nya ekonomiska målen föreslås vara
avkastning på sysselsatt kapital på 8 % samt en
nettoskuldsättningsgrad om högst 2,5.

Överväganden

Regeringen anser att beslutsordning och befo-
genheter i huvudsak bör ligga fast under perio-
den 2000-2002. Regeringen föreslår mot denna
bakgrund att riksdagen bemyndigar regeringen
att ge SJ finansiella befogenheter för år 2000 i
enlighet med vad som förordas i det följande:

- godkänna aktieöverföringar mellan SJ och
AB Swedcarrier,

- godkänna avtal som SJ träffar om försälj-
ning av fast egendom och aktier inom en
ram om 3,1 miljarder kronor med avytt-
ringar fr.o.m. år 1994 intagna i ramen,

- fastställa beloppsgräns för försäljning av fast
egendom och aktier från SJ,

- låta SJ förvärva, förvalta och avyttra aktier
inom ramen för den beslutade koncern-
strategin,

- låta SJ besluta om organisationsfrågor vad
gäller avyttringar av verksamhetsgrenar som
inte bidrar till att stärka och stödja järn-
vägsverksamheten,

- låta SJ använda den typ av finansieringsform
som ger den lägsta kostnaden för SJ sett
över investeringens ekonomiska livslängd,

- tillföra SJ utdelning från Swedcarrier.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyn-
digar regeringen att under år 2000 låta SJ få rätt
att:

- ta upp lån i och utanför Riksgäldskontoret
inom en total ram om 10,7 miljarder kro-
nor,

- teckna borgensförbindelser till förmån för
bolag inom SJ-koncernen inom en total ram
om 1,9 miljarder kronor,

- placera kassamässigt överskott hos Riks-
gäldskontoret och på marknaden.

7.7 Anslag för budgetåret 2000

Dl Ersättning till Statens järnvägar i

samband med utdelning från AB
Swedcarrier

Tabell 7.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor
1998	Utfall	26 315	Anslags- sparande	373 685
1999	Anslag	5 000	Utgifts- prognos	300 000
2000	Förslag	50 000
2001	Beräknat	200 000
2002	Beräknat	200 000

Eftersom AB Swedcarrier inte står i ett skatte-
rättsligt koncernförhållande till affärsverket SJ
kan medel från en försäljning av dotterbolag i
AB Swedcarrier inte överföras till SJ i form av
obeskattade koncernbidrag. Koncernbidragen är
enligt skattreglerna avsedda att användas för att
skattemässigt möjliggöra en resultatutjämning
inom koncerner.

Då försäljningarna inom AB Swedcarrier en-
dast har begränsats till ett fåtal under de senaste
åren har ett relativt stort anslagssparande upp-
kommit. I enlighet med de nya reglerna om dis-
position av anslagssparande överstigande 3 % av
tilldelat anslag beslutade regeringen under våren
1999 att SJ får disponera hela det befintliga an-
slagssparandet under år 1999.

AB Swedcarrier räknar med att genomföra ett
antal större försäljningar under slutet av år 1999
och/eller år 2000 varför det stora anslagssparan-
det till största del beräknas vara förbrukat inom
det närmaste året.

Regeringens slutsatser

Regeringen föreslår ett anslag på 50 miljoner
kronor för år 2000. Detta motsvarar, tillsammans
med anslagssparandet, regeringens bedömning av
hur stora realisationsvinster som kommer att be-
höva överföras till SJ efter försäljningar inom
Swedcarrierkoncernen.

7.8 Rikstrafiken

Inom ramen för det transportpolitiska beslutet
den 2 juni 1998 beslöt riksdagen att godkänna

106

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

principerna för att tillskapa en myndighetsfunk-
tion för rikstrafikfrågor - Rikstrafiken - med
huvuduppgift att verka för samordning och upp-
handling av viss interregional trafik. Den 25 juni
1998 beslöt regeringen om kommittédirektiv
(Dir. 1998:46) för en utredning om Rikstrafiken.
Den 30 november 1998 redovisade utredningen
ett delbetänkande (SOU 1998:148) Rikstrafiken
- vissa principfrågor, den 1 maj 1999 slutbetän-
kandet (SOU 1999:57) Rikstrafiken - en ny
myndighet samt den 30 juni 1999 en slutredovis-
ning av arbetet med att bilda myndigheten Riks-
trafiken.

Rikstrafiken skall verka för utveckling och
samordning av den interregionala kollektiva per-
sontrafiken så att de transportpolitiska målen
uppnås. Rikstrafiken skall följa kollektivtrafikens
utveckling och särskilt kartlägga brister i den in-
terregionala kollektiva persontrafiken. Enligt in-
struktionen skall Rikstrafiken vidare svara för
statens upphandling av transportpolitiskt moti-
verad interregional kollektiv persontrafik som
inte upprätthålls i trafikhuvudmännens regi och
där det saknas förutsättningar för kommersiell
drift. Rikstrafiken får även svara för statens upp-
handling av transportpolitiskt motiverad inter-
nationell kollektiv persontrafik som inte upp-
rätthålls i trafikhuvudmännens regi och där det
saknas förutsättningar för kommersiell drift.

Den nya myndigheten började sin verksamhet
den 1 juli 1999. I början av år 2000 är myndig-
heten fullt uppbyggd och kommer då att förfoga
över anslagen D2 Rikstrafiken: Administration
och D3 Rikstrafiken: Trafikupphandling som be-
står av de tidigare anslagen B2 Transportstöd till
Gotland, D2 Köp av interregional persontrafik
på järnväg m.m. och D3 Ersättning till trafikhu-
vudmännen för köp av viss kollektivtrafik. Riks-
trafiken kommer också att överta ansvaret för
eventuella utbetalningar med anledning av att an-
slaget D5 Kostnader för avveckling av styrelsen
för riksfärdtjänst föreslås avvecklas. För att Riks-
trafiken skall få rådrum att bygga upp sin verk-
samhet och rimlig tid att förbereda och genom-
föra en upphandling beslutade regeringen den 17
december 1998 att uppdra åt Delegationen för
köp av viss kollektivtrafik att genomföra en upp-
handling av trafik avseende år 2000. Regeringen
bedömer att inför upphandlingen kommande år
bör Rikstrafiken vara fullt operationell och
fr.o.m. upphandlingen för år 2001 övergår ansva-
ret fullt ut till myndigheten. Delegationen för
köp av viss kollektivtrafik kommer att avvecklas
den 31 december 1999 då Rikstrafiken fullt ut

övertar Delegationens uppgifter. Samtidigt
övertar Rikstrafiken Sjöfartsverkets ansvar för
Gotlandstrafiken.

Regeringens överväganden

Transportstöd till Gotland

Resultatinformation

Antalet passagerare i Gotlandstrafiken har ökat
under senare år och uppgick år 1998 till ca 1,2
miljoner passagerare. Lastvolymen har varierat
något över tiden men visar för de tre senaste åren
en positiv utveckling. Prognosen för år 1999 pe-
kar på en tämligen kraftig ökning både för passa-
gerare och gods.

Däremot har priset på bunkerolja stigit kraf-
tigt som en följd av stigande råoljepriser och en
ogynnsam utveckling av dollarkursen. Trots in-
täktsökningen gör de stigande bunkeroljepriser-
na att prognosen för år 1999 sammantaget pekar
på ett budgetöverskridande.

Sjöfartsverket hemställde inför budgetåret
1999 att anslaget skulle höjas med 15 miljoner
kronor till totalt 190 miljoner kronor för att kla-
ra godstrafiken på ett tillfredsställande sätt under
högtrafikperioden. Regeringen delade Sjöfarts-
verkets bedömning och tillstyrkte förslaget i
budgetpropositionen för år 1999. Riksdagen be-
slutade i enlighet med förslaget.

I april 1999 sattes den nya höghastighetsfärjan
HSC Gotland i trafik. Inom de angivna kost-
nadsramarna har kunnat inrymmas två dagliga
dubbelturer med höghastighetsfärjan under peri-
oden april-september 1999, dvs. under högtra-
fikperioden. Regeringen har mottagit ett antal
skrivelser från Gotlands kommun, Länsstyrelsen
i Gotlands län m.fl. där man begärt att regeringen
skall skjuta till medel för att denna trafik med
höghastighetsfärjan skulle kunna upprätthållas
hela året. Det har dock hittills inte funnits möj-
lighet att fullt ut inrymma denna utökning av
trafikprogrammet inom de angivna kostnadsra-
marna. Sjöfartsverket har dock bl.a. genom de
ökade biljettintäkterna kunnat skapa utrymme
för en utvidgning av tidtabellen så att trafiken
med snabbfärjan kan upprätthållas fram till mit-
ten av november.

Från och med år 2000 föreslås anslaget att fö-
ras över till anslaget D3 Rikstrafiken: Trafikupp-
handling.

107

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Gotlandstillägget

Regeringens förslag: Avvecklingen av Got-

landstillägget skjuts upp ett år.

Skälen för regeringens förslag: Gotlandstilläg-
gets avveckling, i enlighet med riksdagens beslut
(prop. 1995/96:44, bet. 1995/96:TU7, rskr.
1995/96:99), ledde till att fraktpriserna till Got-
land höjdes vilket fick negativa konsekvenser för
näringsliv och boende på Gotland. NUTEK fick
regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till
modell för stöd till godstransporterna. Förslaget
innebär i korthet ett nolltaxesystem. Förslaget
har remissbehandlats och Sjöfartsverket har läm-
nat ett fördjupat remissvar där man föreslår att
stödet bör göras mer effektivt. Sjöfartsverkets
förslag innebär sammanfattningsvis att en sepa-
ration av gods- och persontransporter bör ge-
nomföras på sikt, där godstransporterna subven-
tioneras med ett regionalpolitiskt transportstöd
och persontransporterna upphandlas av staten.
Regeringen delar Sjöfartverkets bedömning. Det
finns dock oklarheter i förslaget och regeringen
anser att frågan om utformningen av det framti-
da transportstödet till Gotland behöver behand-
las vidare. Därför föreslog regeringen i budget-
propositionen för år 1999 att avvecklingen av
Gotlandstillägget skulle skjutas upp ett år och att
tillägget borde vara 0,4 % även under år 1999
(prop. 1998/99:1, bet. 1998/99:TU1, rskr.
1998/99:79). I Regeringskansliet bereds för när-
varande förslaget, bl.a. med syfte att klarlägga
huruvida förslaget är tillämpligt med hänsyn till
EG-rätten. Regeringen har för avsikt att ge Riks-
trafiken i uppdrag att utreda frågan vidare. I av-
vaktan på att denna beredning skall slutföras och
regeringen kan ta ställning till transportstödets
slutliga utformning, föreslår regeringen att den
fortsatta avvecklingen av Gotlandstillägget bör
avvakta och att tillägget bör vara 0,4 % även un-
der år 2000. Regeringen har därför i denna pro-
position lämnat förslag till lag om ändring i lagen
(1998:1821) om ändring i lagen (1996:20) om
upphävande av lagen (1979:1035) med bemyndi-
gande om utjämning av taxor för vissa last-
bilstransporter (se avsnitt 2).

Slutsatser

Regeringen noterar med tillfredsställelse vo-
lymökningen och därmed intäktsökningen i
Gotlandstrafiken. Regeringen ser också positivt
på att trafiken med höghastighetsfärjan kan upp-
rätthållas längre under år 1999 än vad som ur-
sprungligen var planerat. Uppenbarligen fyller
trafiken med snabbfärjan ett behov även under
lågtrafikperioden och regeringen är angelägen
om att ett tillfredsställande trafikutbud kan sä-
kerställas även under dessa perioder. Regeringen
anser att anslaget D3 Rikstrafiken: Trafikupp-
handling bör kunna inrymma en utveckling av
Gotlandstrafiken så att även trafik under vinter-
halvåret med snabbfärjan kan möjliggöras. Det
ankommer på Rikstrafiken att slutligt bedöma
behov och möjligheter för ökad trafik år 2000.

Regeringen anser att den principiella utgångs-
punkten för den framtida utformningen av Got-
landstillägget om möjligt skall vara en separation
av gods- och persontransporter. Avvecklingen av
den nuvarande formen av Gotlandstillägget före-
slås skjutas upp till år 2000. Ett nytt ställningsta-
gande om avvecklingen av Gotlandstillägget
kommer att göras år 2000. Regeringen har för
avsikt att ge Rikstrafiken i uppdrag att analysera
förutsättningarna för en separation av gods- och
persontransporterna. I uppdraget ingår att stude-
ra finansieringsformer för ett sådant transport-
system, konsekvensanalys av olika stödnivåer
samt att söka en lösning på de utestående frågor-
na rörande transportstöd.

Köp av interregional persontrafik på järnväg
m.m.

Resultatinformation

Statens köp av interregional persontrafik på järn-
väg m.m. syftar till att regionalpolitiskt angelägen
persontrafik på järnväg samt flygtrafik mellan
Umeå och Östersund skall tryggas genom upp-
handling. Upphandlingen har gjorts av Delega-
tionen för köp av viss kollektivtrafik som är
knuten till Banverket. Från och med år 2000 fö-
reslås anslaget att föras över till anslaget D3
Rikstrafiken: Trafikupphandling. Delegationen
kommer att avvecklas den 31 december 1999 då
Rikstrafiken påbörjat sitt arbete.

I likhet med år 1997 har nattågen till Övre
Norrland haft den högsta genomsnittliga belägg-
ningsgraden (70 %) under år 1998, medan trafi-

108

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ken i Bergslagen/Dalama haft den lägsta belägg-
ningsgraden (21 %).

För år 1999 har följande trafik upphandlats:

— Nattågen på Övre Norrland inkl. Malm-
banan

— Östersund-Storlien

- Ostersund-Sundsvall

- Borlänge-Mora

- Gävle-Borlänge-Hallsberg, dagtåg

- Gävle-Avesta Krylbo-Hallsberg

— Västerås-Katrineholm och Orebro-Mjöl-
by, fjärrtåg dag

- Karlstad-Göteborg

- Uddevalla-Herrljunga-Borås

— Nässjö-Falköping-Skövde

- Kalmar/Karlskrona-Göteborg

Antalet årsresenärer på sträckan Östersund—
Umeå uppgick under år 1998 till 12 168 perso-
ner. Den genomsnittliga resandenivån ligger på
1 000 resenärer per månad. Variationer före-
kommer under året från 1 401 passagerare i mars
till 264 passagerare under juli månad. Den ge-
nomsnittliga kabinfaktorn varierar under året
från 44 % i mars till 8 % i juli. Den statliga er-
sättningen har ökat från 383 kronor per passage-
rare år 1997 till 410 kronor per passagerare under
år 1998. Subventionsgraden var 34% under år
1998.

Slutsatser

De senast genomförda upphandlingarna av per-
sontrafik visar att stora besparingar kan göras
och att trafiken utvecklas om upphandlingen
sker i tillfredsställande konkurrens. Regeringen
konstaterar dock att det med nuvarande korta
avtalsperioder om ett år och kort framförhållning
i upphandlingsarbetet försvårar för nya operatö-
rer att lämna anbud. Därför föreslår regeringen
att Rikstrafiken bemyndigas att inleda upphand-
lingsprocessen för år 2001 snarast och att teckna
avtal om perioder upp till fem år från och med
trafikåret 2001.

Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av
viss kollektivtrafik

Resultatinformation

Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
kollektivtrafik syftar till att säkerställa att berör-
da trafikhuvudmän ersätts enligt gällande avtal
mellan staten och trafikhuvudmännen för att de
tagit över ansvaret för persontrafiken utmed vis-
sa länsjärnvägar. Från anslaget utbetalas även er-
sättning till trafikhuvudmännen i Dalarnas,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län
för ersättningstrafik längs Inlandsbanan. Från
och med år 2000 föreslås anslaget föras över till
anslaget D3 Rikstrafiken: Trafikupphandling.

Staten, Landstingsförbundet, Svenska Kom-
munförbundet och Svenska Lokaltrafikförening-
en tecknade i samband med det trafikpolitiska
beslutet våren 1988 en ”Principöverenskommelse
om lokal och regional kollektivtrafik på järnväg
m.m.” (prop. 1987/88:50, bil. 1, bet.
1987/88:TU19, rskr. 1987/88:260). Principöver-
enskommelsen omfattade de länsjärnvägar med
persontrafik som staten år 1987 hade ansvar för
och innebär att det utgår en statlig ersättning till
trafikhuvudmännen för att de övertagit ansvaret
för persontrafiken längs vissa länsjärnvägar. Med
principöverenskommelsen som grund tecknade
staten och respektive trafikhuvudman avtal om
en statlig ersättning omfattande 18 länsbanor.

Avtalen om ersättning för länsjärnvägarna
gäller i de flesta fall under 10 år till och med den
30 juni 2000. Ersättningen har hittills betalats via
anslaget D3 Ersättning till trafikhuvudmännen
för köp av viss kollektivtrafik. Efter begäran från
Svenska Lokaltrafikföreningen, Svenska Kom-
munförbundet, Landstingsförbundet m.fl. be-
slutade regeringen den 15 april 1999 att i budget-
propositionen för år 2000 föreslå att medel
avsätts från Rikstrafikens anslag för att säkra tra-
fik, med prioritet för tågtrafik, som omfattas av
principöverenskommelsen fram till den 31 de-
cember 2000. Detta för att ge Rikstrafiken
rådrum att på ett tillfredsställande sätt genomfö-
ra erforderliga bedömningar om vilken länsjärn-
vägstrafik som eventuellt bör ingå i statens upp-
handling.

Slutsats

Regeringen har inte för avsikt att förlänga avtalen
som grundas på principöverenskommelsen. Re-

109

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

geringen anser dock att det är väsentligt att Riks-
trafiken ges rimlig tid att genomföra en ingående
kartläggning av behoven och en bedömning av
om staten bör upphandla någon del av denna
trafik. Regeringen anser att det kan uppstå en
situation där trafik motiverad ur ett interregio-
nalt samordningsperspektiv kan komma att läg-
gas ner innan myndigheten hinner genomföra en
sådan bedömning.

Mot bakgrund av att trafikutbudet i flera fall
har ändrats sedan principöverenskommelsen kan
det dock finnas anledning att bl.a. i de fall trafi-
ken reducerats eller numera sker med buss mins-
ka den ersättning som staten betalar till trafikhu-
vudmännen. Rikstrafiken bör därför överlägga
med respektive trafikhuvudman om ersättningen
med utgångspunkt från detta.

Medel skall, efter överläggningar med respek-
tive trafikhuvudman, avsättas från Rikstrafikens
anslag i enlighet med regeringens beslut den 15
april 1999 för att säkra trafik, med prioritet för
tågtrafik, som omfattas av principöverenskom-
melsen fram till den 31 december 2000.

om föreslår regeringen att anslaget överförs till
Rikstrafiken som inom sitt anslag D3 Rikstrafi-
ken: Trafikupphandling skall ansvara för att
eventuella utbetalningar görs.

7.9 Anslag för budgetåret 2000

D2 Rikstrafiken: Administration¹’

ITabell 7.8 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor
1999	Anslag	10 000	Utgifts- prognos	10 000
2000	Förslag	10 000
2001	Beräknat	10 137 ²
2002	Beräknat	10 279 ³

'Nytt anslag

^{2 3} Motsvarar 10 000 000 kronor i 2000 års prisnivå.

Med anslaget finansieras kostnader för ledning,
ekonomiadministration, personaladministration
och andra interna kostnader.

Kostnader för avveckling av Styrelsen för
riksfärdtjänst m.m.

Resultatbedömning

Styrelsen för Riksfärdtjänst avvecklades vid års-
skiftet 1993/94. En särskild awecklingskom-
mitté inrättades för att bl.a. svara för utbetal-
ningar av medel för resor med Riksfärdtjänsten
vilka beslutats före den 1 januari 1994 och som
utförts fram t.o.m. utgången av år 1994. Aweck-
lingskommittén verkade t.o.m. den 30 juni 1994.
Det är teoretiskt möjligt att det efter den tid-
punkten kan komma in räkningar för sådana re-
sor med Riksfärdtjänsten för vilka staten har ett
betalningsansvar ända fram till år 2004.

Sedan budgetåret 1994/95 har inga utbetal-
ningar gjorts. Regeringen sänkte därför inför
budgetåret 1999 anslaget från tidigare 285 000
kronor till 50 000 kronor.

Slutsatser

Sannolikheten för utbetalningar under de kom-
mande åren är relativt liten och sjunkande. Det
kan dock inte helt uteslutas att ytterligare utbe-
talningar kommer att behöva ske. Med hänsyn
till de små summor det kan komma att handla

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Rikstrafikens anslag för år 1999 uppgår till 10
miljoner kronor, varav Utredningen om rikstra-
fiken har rätt att disponera anslaget med upp till
5 miljoner kronor för uppbyggandet av myndig-
heten. Utredningen i anspråktog 2,2 miljoner
kronor fram till den 30 juni 1999. Resterande
belopp disponeras av myndigheten och progno-
sen tyder på att anslaget kommer att utnyttjas
fullt ut.

Slutsatser

Regeringen anser att utredningen om Rikstrafi-
ken och bildandet av den nya myndigheten har
förlöpt i enlighet med regeringens intentioner.

ITabell 7.9 Beräkning av anslaget 1

Tusental kronor

Anslag 1999

10 000

Förslag 2000

10 000

110

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

D3 Rikstrafiken: Trafikupphandling¹¹

ITabell 7.9 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		775 364 ¹	Anslags- sparande	103 353²
1998	Utfall	775 364 ¹	Anslags- sparande	103 353²
1999	Anslag	805 050 ³	Utgifts- prognos	777 550"
2000	Förslag	671 050 ^{5 6}
2001	Beräknat	790 000
2002	Beräknat	790 000

att under år 2000 ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 4 OOO 000 OOO kronor under åren 2001-
2005.

'Utfallet för de ingående anslagen är följande: B2 Transportstöd till Gotland: 191 639 000
kronor, D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.: 385 533 000 kronor, 03 Ersätt-
ning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik: 198 192 000 kronor, D5 Kostnader
för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.: 0 kronor.

Anslagssparandet för de ingående anslagen är följande: B2 Transportstöd till Gotland:
4 000 000 kronor, 02 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.: 71 840 000 kronor, D3
Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik: 27 513 000 kronor, D5 Kost-
nader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.: 0 kronor.

Anslagen för år 1999 var följande: B2 Transportstöd till Gotland: 190 000 000 kronor, D2 Köp
av interregional persontrafik på järnväg m.m.: 405 000 000 kronor, D3 Ersättning till trafikhu-
vudmännen för köp av viss kollektivtrafik: 205 000 000 kronor, D5 Kostnader för avveckling av
Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.: 50 000 kronor.

Utgiftsprognosen för år 1999 för de ingående anslagen är följande: B2 Transportstöd till
Gotland: 197 000 000 kronor, D2 Köp av interregional persontrafik på järnväg m.m.:
385 500 000 kronor, D3 Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik:
195 000 000 kronor, D5 Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.: 50 000
kronor.

⁵Nytt anslag bestående av de tidigare anslagen B2 Transportstöd till Gotland, D2 Köp av inter-
regional persontrafik på järnväg m.m., D3 Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss
kollektivtrafik och D5 Kostnader för avveckling av Styrelsen för riksfärdtjänst m.m.

⁶lnkl. beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Anslaget bekostar statens upphandling av trans-
portpolitiskt motiverad interregional persontra-
fik samt andra kostnader hänförliga till myndig-
hetens uppgifter.

Upphandlingen av persontrafik på järnväg
m.m. har för år 1999 skett i tillfredsställande
konkurrens. Av den anledningen har inte ansla-
get Köp av interregional persontrafik på järnväg
behövt utnyttjas fullt ut. Nivån för anslag D3 be-
stäms i huvudsak av de kostnader som följer av
de avtal som träffats under år 1999 för trafik år
2000. Regeringens avsikt är att för kommande år
anpassa anslaget så att intentionerna i den trans-
portpolitiska propositionen kan uppfyllas (prop.
1997/98:56, bet. 1997/98:TU10, rskr.
1997/98:266).

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Regeringen konstaterar att det med nuvarande
korta avtalsperioder om ett år och kort framför-
hållning i upphandlingsarbetet försvårar för nya
operatörer att lämna anbud. Därför föreslår rege-
ringen att Rikstrafiken bemyndigas att inleda
upphandlingsprocessen för år 2001 snarast. Vida-
re föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen

111

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Tabell 7.10 Beräkning av anslaget 1
Tusental kronor Anslag 1999	805 050
Minskat resursbehov	-75 000
Omfördelning inom utgiftsområdet	-80 000
Överföring från anslaget A2	21 000
Förslag 2000	671 050

internationellt samarbete vad gäller sjöfarten
(IMO m.m.) samt EU.

Anslaget har de senaste åren varit 7,5 miljoner
kronor och anslagssparandet är betydande.

Regeringens överväganden

Slutsatser

D4 Viss internationell verksamhet

\|Tabell 7.11 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		5 516	Anslags- sparande	9 348
1998	Utfall	5 516	Anslags- sparande	9 348
1999	Anslag	7 500	Utgifts- prognos	7 500
2000	Förslag	7 500
2001	Beräknat	7 500
2002	Beräknat	7 500

Anslaget disponeras av Regeringskansliet för
kostnader för bl.a. medlemsavgifter och resor
förenade med Sveriges deltagande i internatio-
nella organisationer m.m. Detta gäller främst in-
ternationella luftfartsförhandlingar, FN:s kom-
mission för Europa (ECE), Internationella
järnvägsfördragen m.m. (COTIF, OCTI m.m.),

Regeringen bedömer att Sveriges stundande
uppgift som ordförandeland för EU kommer att
medföra ett ökat behov av resor. Regeringen
förutser därför att anslaget och anslagssparandet
kommer att utnyttjas i väsentligt högre utsträck-
ning än tidigare.

Regeringen anser att ett bidrag till en svensk
paviljong vid Millenieutställningen i USA är an-
geläget. Regeringen kommer att tillsammans
med ledande svensk exportindustri exponera be-
grepp som samförstånd, miljö, affärsdesign och
samhällsansvar. Med anledning av att anslagsspa-
randet varit betydande på anslaget under år 1999
föreslår regeringen att anslaget och anslagsspa-
randet får användas för att finansiera ett sådant
bidrag.

Regeringen föreslår ett anslag till D4 Viss in-
ternationell verksamhet på 7,5 miljoner kronor
för budgetåret 2000.

112

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8 Kommunikationsforskning och
meteorologi

8.1 Omfattning

Verksamhetsområdet omfattar myndigheterna
Statens väg- och transportforskningsinstitut
(VTI), Kommunikationsforskningsberedningen
(KFB), Statens institut för kommunikations-
analys (SIKA) och Statens meteorologiska och
hydrologiska institiut (SMHI).

VTI skall åt myndigheter och andra uppdrags-
givare utföra kvalificerad tillämpad forskning och
utveckling inom områdena infrastruktur, trafik
och transporter. KFB skall stödja sådan forsk-
nings-, utvecklings- och demonstrationsverk-
samhet som kan bidra till att uppnå de mål som
statsmakterna har lagt fast för kommunikations-
sektorns utveckling. För att bidra till att samma
mål uppfylls skall SIKA samla in, sammanställa,
utveckla, analysera och sprida planerings- och
beslutsunderlag. SMHI skall producera plane-
rings- och beslutsunderlag för väder- och vatten-
beroende verksamheter.

Verksamhetsvolymen år 1998 för verksam-
hetsområdet var 651,4 miljoner kronor och an-
talet anställda uppgick till 837 personer.

8.2 Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

472,6

435,6

514,1

430,4

438,0

446,1

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

VTI uppfyllde i allt väsentligt de övergripande
målen och verksamhetsmålen. Som exempel kan
nämnas att kretsen av forskningsbeställare vid-
gades och att målet att uppdragsintäkterna skall
uppgå till minst 70 % av de totala intäkterna
uppnåddes med marginal. Verksamhetsutfallet
för budgetåret 1998 var positivt och visade på ett
överskott på 1,1 miljoner kronor.

KFB uppfyllde i allt väsentligt de övergripande
målen och verksamhetsmålen. Antalet finansie-
rade doktorander och kvinnliga forskare har ökat
i enlighet med målet. Genom sitt deltagande i
EU:s fjärde ramprogram uppfyllde också KFB
målet att förbättra den internationella anknyt-
ningen. Utgifterna för budgetåret 1998 översteg
det tilldelade anslaget.

SIKA uppfyllde de av regeringen satta verk-
samhetsmålen för år 1998.

SMHI uppfyllde i huvudsak de övergripande
målen och verksamhetsmålen.

Förändringar

Enligt riksdagens beslut i anledning av 1999 års
ekonomiska vårproposition skall KFB:s raman-
slag minskas med 15 miljoner kronor från och
med år 2000 till och med år 2002.

Utredningen Forskning 2000 (SOU
1998:128) som presenterades under år 1998 före-
slog bl.a. att sektorsforskningsmyndigheterna,
däribland KFB, skall ersättas av mer traditionella
forskningsråd. Utbildningsdepartementet har

113

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

tillsatt en arbetsgrupp för att närmare analysera
frågan om statlig finansiering av forskning och
utveckling. Inom Näringsdepartementet har det
tillsatts en utredning som särskilt skall analysera
verksamheten vid departementets myndigheter.

Från och med år 2000 har SIKA ett ansvar för
utredningar som visar hur effekter av IT påverkar
resandet.

Mål

Det transportpolitiska målet är att säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt
hållbar transportförsörjning för medborgare och
näringsliv i hela landet.

VTI:s del av det transportpolitiska målet är att
åt myndigheter och andra uppdragsgivare utföra
kvalificerad forskning och utveckling inom
transportområdet. Institutets forskning och ut-
veckling skall bidra till att de transportpolitiska
delmålen uppfylls.

KFB:s del av det transportpolitiska målet är
att:

- lämna stöd till långsiktig kunskapsuppbyg-
gande forskning för att bygga upp en för
kommunikationssektorn gemensam kun-
skapsbas och säkerställa tillgången på väl
fungerande forskningsmiljöer och kompe-
tenta forskare,

- att stödja tillämpad samhällsmotiverad
forskning och utveckling som syftar till att
skaffa fram underlag inför beslut inom
kommunikationsområdet,

- att stödja övrig tillämpad forsknings-, ut-
vecklings- och demonstrationsverksamhet
inom kommunikationsområdet där en så-
dan verksamhet bedöms vara av betydande
samhällsintresse samtidigt som det saknas
någon annan naturlig huvudman för verk-
samheten,

- Även de post-, tele- och IT-politiska målen
i budgetpropositionen skall beaktas i till-
lämpliga delar.

SIKA:s del av det transportpolitiska målet är :

- att samla in, sammanställa, utveckla analyse-
ra och sprida sådant planerings- och be-
slutsunderlag som behövs för att de mål
som statsmakterna har lagt fast för kom-

munikationssektorns utveckling skall upp-
fyllas,

- att särskilt verka för en samordning av un-
derlaget för kommunikationsplaneringen
och den statliga investeringsplaneringen,

- att verka för att samhällets behov av grund-
läggande statistik om kommunikationerna
tillgodoses på ett ändamålsenligt och kost-
nadseffektivt sätt; där statistiken skall bely-
sa såväl infrastruktur och resurser som ope-
ratörer, tjänster, transporter och miljökon-
sekvenser.

SMHI:s skall bidra till att uppfylla det transport-
politiska målet.

Prioriteringar

Under budgetåret 2000 blir en viktig uppgift för
KFB att stimulera svenska kommunikations-
forskares deltagande i EU:s femte ramprogram
för forskning och teknisk utveckling.

8.3 Resultatbedömning

De av statsmakterna fastlagda övergripande må-
len samt verksamhetsmålen inom verksamhets-
området har i allt väsentligt uppfyllts. Inga an-
märkningsvärda avvikelser från budget
föreligger. De övergripande inriktningarna för de
olika myndigheterna inom verksamhetsområdet
bör därför ligga fast.

8.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
myndigheterna inom verksamhetsområdet.

Personalkonsekvenser

Regeringen lämnar inte några förslag inom om-
rådet som bedöms få personalkonsekvenser.

114

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

8.5 Anslag för budgetåret 2000

El Statens väg- och

transportforskningsinstitut

VTI har under år 1998 slutit ett avtal med
Vägverket och Kommunikationsforskningsbe-
redningen om investeringar i en ny fordonssi-
mulator om totalt ca 18 miljoner kronor.

ITabell 8.2 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		33 024	Anslags- sparande	4 797
1998	Utfall	33 024	Anslags- sparande	4 797
1999	Anslag	29 822	Utgifts- prognos	32 000
2000	Förslag	30 099
2001	Beräknat	30 589	¹
2002	Beräknat	31 108	2

^1,2 Motsvarar 30 099 000 kronor i 2000 års prisnivå.

Statens väg- och transportforskningsinstitut
(VTI) utför kvalificerad tillämpad forskning och
utveckling på uppdrag av myndigheter och andra
beställare. VTI:s verksamhet syftar till att genom
forskning och utveckling bidra till uppfyllandet
av de transportpolitiska målen. VTI svarar för
övergripande analyser och konsekvensbeskriv-
ningar av transportsektorns effekter på miljön
och energiförbrukningen.

Prognosen för anslagsbelastningen för inneva-
rande år visar på 32 000 000 kronor vilket inne-
bär att anslagssparandet, efter regeringens beslut
om om indragning, beräknas uppgå till 742 000
kronor.

Regeringens övervägande

Resultatinformation

De totala intäkerna uppgick för budgetåret 1998
till 148 296 000 kronor, varav 33 024 000 kronor
var anslagsmedel och 115 72 000 kronor utgjor-
des av avgifter och andra intäkter. De totala
kostnaderna uppgick under samma period till
147 178 000 kronor. Resultatet efter finansiella
kostnader och intäkter utgjordes av ett överskott
på 1 376 406 kronor.

De av regeringen angivna verksamhetsmålen
har i huvudsak uppfyllts. Uppdragsintäkterna
uppgick år 1998 till 77 % av de totala intäkterna,
vilket innebär att målet om 70 % uppnåtts. VTI
har vidgat kretsen av forskningsbeställare och
Vägverkets andel har minskat något jämfört med
föregående år. Trots det är Vägverket den största
beställaren och står för ungefär hälften av VTI:s
intäkter. Även målet om långsiktig kunskaps-
uppbyggnad har uppfyllts år 1998.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 8.3 Budget för avgiftsbelagd verksamhet \|
Tusental kronor Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt -kostnad)
Utfall 1998	115 300	113 900	1 400
Prognos 1999	126 000	126 000	1 000
Budget 2000	126 000	126 000	0

Slutsats

Regeringen anser att VTI har en viktig funktion
som sektorsforskningsorgan inom kommunika-
tionssektorn. Inte minst utvecklingen av de na-
tionella basresurserna, exempelvis fordonssimu-
latorn och krocktestbanan, bidrar till att skapa
goda förutsättningar för den tillämpade forsk-
ningen inom bl.a. miljö- och trafiksäkerhetsom-
rådet.

ITabell 8.4 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	29 822
Pris- och löneområkning	277
Förslag 2000	30 099

E2 Kommunikationsforsknings-
beredningen

ITabell 8.5 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		165 220	Anslags- sparande	37 530
1998	Utfall	165 220	Anslags- sparande	37 530
1999	Anslag	169 277	Utgifts- prognos	195 000
2000	Förslag	155 851 ¹
2001	Beräknat	159 006 ²
2002	Beräknat	162 373 ³

'inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten i samband med den
ekonomiska vårpropositionen samt andra indragningar beslutade av regeringen för budgetåret
1999.

^{2 3} Motsvarar 155 851 000 kronor i 2000 års prisnivå.

115

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Kommunikationsforskningsberedningen (KFB)
är ett sektorsforskningsorgan inom kommuni-
kationssektorn med uppgift att lämna stöd till
långsiktig, kunskapsuppbyggande forskning i
syfte att säkerställa tillgången på väl fungerande
forskningsmiljöer och kompetenta forskare.
KFB skall stödja samhällsmotiverad forskning,
utveckling och demonstrationsverksamhet.

Utgifterna för budgetåret 1998 översteg det
tilldelade anslaget, men KFB hade trots över-
skridandet ett visst anslagssparande. Anslagsspa-
randet kan till stor del förklaras av att KFB:s an-
slag de senaste åren ökat och att det tagit tid att
bygga upp nya forskningsmiljöer.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen bedömer att KFB har en god mål-
uppfyllelse, bl.a. har antalet finansierade dokto-
rander och kvinnliga forskare ökat. KFB satsade
43 % av medlen på långsiktig kunskaps-
uppbyggnad. Målet på 40 % har därmed upp-
nåtts. KFB har också uppfyllt målet att förbättra
den internationella anknytningen genom sitt
deltagande i EU:s fjärde ramprogram. KFB är nu
engagerat i uppbyggnaden av det femte rampro-
grammet och har även övertagit sekretariatet för
Nordisk transportforskning. KFB, Vägverket
och Banverket har från och med år 1998 infört
gemensamma ansöknings- och beslutsperioder.

Forskningens kvalitet och relevans har följts
upp genom att 25 % av forskningsstödet har ut-
värderats. Det är fem procentenheter över det
uppsatta målet. Projekt avseende kollektivtrafik
och samhällsbetalda resor har tilldelats 31,6 mil-
joner kronor vilket är något mer än målet på 30
miljoner kronor.

Utredningen Forskning 2000 (SOU
1998:128) som presenterades under år 1998 före-
slog bl.a. att sektorsforskningsmyndigheterna,
däribland KFB, skulle ersättas av mer traditio-
nella forskningsråd. Utbildningsdepartementet
har tillsatt en arbetsgrupp för att närmare analy-
sera frågan om statlig finansiering av forskning
och utveckling. KFB är en av de aktörer med
FoU-verksamhet som granskas i en pågående ut-
redning om hur Näringsdepartementets myn-
digheter bättre kan organiseras med hänsyn till
deras bidrag till innovationssystemet och därmed
till samhällsutveckling och tillväxt.

Under år 1998 inleddes EU:s femte rampro-
gram för forskning och teknisk utveckling. Pro-
grammet är viktigt som finansiär av svenska
forskare och som kunskapskälla för den svenska
transportsektorn.

Enligt riksdagens beslut i anledning av 1999
års ekonomiska vårproposition skall KFB:s ram-
anslag minskas med 15 miljoner kronor från och
med år 2000 till och med år 2002. KFB har inte
för avsikt att göra neddragningar inom något ut-
pekat verksamhetsområde.

Regeringen har under våren 1999 fattat beslut
om reservationsanslaget E3 Bidrag till forskning
om el- och hybridfordon (äldre). Beslutet inne-
bär att KFB får disponera 10 miljoner kronor av
anslaget under år 2000.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

Det är angeläget att KFB kan besluta om fördel-
ning av medel för forskningsprojekt som löper
över längre perioder. Regeringen anser därför att
det även fortsättningsvis skall vara möjligt för
KFB att fatta beslut om femåriga förpliktelser.

116

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ITabell 8.6 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Tusental kronor Anslag E2	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	246 100	226 716	220 716	233 716	251 716
Nya förpliktelser	140 054	170 000	170 000	170 000	170 000
Infriade förpliktelser¹	159 438	176 000	157 000	152 000	152 000
Utestående förpliktelser vid årets slut	226 716	220 716	233 716	251 716	269 716
Erhå 1 len/föreslagen bemynd iganderam	290 000	300 000	300 000	300 000	300 000

¹ Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Slutsatser

Regeringen finner att det inte nu finns anledning
att peka ut några områden som mer prioriterade
än andra. Minskningen av KFB:s anslag under
perioden 2000-2002 bör därför inte drabba något
utpekat område. KFB bör i stället göra bedöm-
ningar och anpassa verksamheten efter de förut-
sättningar som råder. En viktig uppgift för KFB
är dock att stödja svenskt deltagande i EU:s
femte ramprogram för forskning och utveckling.

Samverkansprogrammet för forskning och ut-
veckling av mer miljövänliga fordon som be-
skrivs under utgiftsområde 21 berör också ut-
giftsområdena 22 och 24. Avsikten är att medel
från anslaget E2 Kommunikationsforskningsbe-
redningen skall sättas av för att delfinansiera
projektet under åren 2003-2005.

E3 Statens institut för

kommunikationsanalys (SIKA)

ITabell 8.8 Anslagsutvecklingen I
Tusental kronor		39 490	Anslags- sparande	2 511
1998	Utfall	39 490	Anslags- sparande	2 511
1999	Anslag	43 852	Utgifts- prognos	46 400
2000	Förslag	44 218
2001	Beräknat	45 000 ¹
2002	Beräknat	45 833 ²

‘Motsvarar 44 218 000 kronor i 2000 års prisnivå.
²Motsvarar 44 218 000 kronor i 2000 års prisnivå.

ITabell 8.7 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor	169 277
Pris- och löneomräkning	1574
Av regeringen beslutad indragning	-15 000
Förslag 2000	155 851

Anslaget används till statistik inom samhällsom-
rådet transporter och kommunikationer samt till
myndighetens förvaltningskostnader. Anslaget
används även till statistik inom färdtjänstområ-
det. Ansvaret för denna statistik är övertagen
från Socialstyrelsen. Det redovisade anslagsspa-
randet på 2 511 000 kronor är en följd av att
kostnader för anlitade konsulter och metodut-
veckling som börjar falla ut först under år 1998.

Enligt SIKA:s prognos för nuvarande budget-
år kommer anslaget att överskridas med
2 500 000 kronor vilket innebär att anslagsspa-
randet kommer att förbrukas.

SIKA bildades den 1 juni 1995 genom en om-
bildning av DPU (Delegationen för prognos och
utvecklingsverksamhet). Omfattningen av in-
stitutets verksamhet har kontinuerligt vuxit se-
dan dess; när DPU bildades år 1994 omfattade
organisationen fem tjänster, vid utgången av år
1998 hade SIKA 22 anställda. Verksamheten fi-
nansieras främst genom anslag.

SIKA är statistikansvarig myndighet för offi-
ciell statistik inom samhällsområdet transporter
och kommunikationer. Till detta räknas väg-
transporter, flygverksamhet, järnvägstransporter
och sjöfart. SIKA ansvarar även för statistik om

117

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

post- och televerksamhet. SIKA ger bl.a. ut
skrifterna Observationer och Kommunikationer
där delar av statistiken presenteras.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

ITabell 8.9 Beräkning av anslaget för 2000 I
Tusental kronor
Anslag 1999	43 852
Pris- och löneomräkning	16
Teknisk justering	350
Summa	44 218

Vid årsskiftet 1998/99 genomfördes en föränd-
ring av SIKAis interna organisation. Två avdel-
ningar (Utredning/Utveckling respektive Statis-
tik) delades då upp på tre (Analys, Utredning
respektive Statistik) samt en utvecklingsenhet
skapades som en stabsfunktion.

Verksamhetsgrenen samordning och utveck-
ling har svarar för 44 % av de totala kostnaderna
och Kommunikationsstatistik och nulägesbe-
skrivningar för 56 %. Verksamhetens totala
kostnader har ökat med 35 % under år 1998
jämfört med föregående budgetår. En stor del av
denna ökning kan förklaras av den intensiva
satsningen på att utveckla kalkyl- och ana-
lysverktygen inför inriktningsplaneringen.

SIKA har under året arbetat med att ta fram
gods- och persontrafikmodeller. SIKA har även
under året redovisat hur arbetet med översynen
av samhällsekonomiska kalkylprinciper och kal-
kylvärden på kommunikationsarbetet skall läggas
upp.

Bland andra utredningsuppdrag som SIKA ar-
betat med under året kan även nämnas att SIKA
har följt länens arbete med infrastrukturplane-
ring för att utvärdera hur processen för framta-
gandet av länsplanerna har motsvarat riksdagens
och regeringens krav, upprättat lägesanalys inför
planeringsperioden 2002-2011 samt arbetat med
att ta fram underlag för etappmål.

Slutsatser

Regeringen anser att SIKA skall arbeta analytiskt
med IT-frågor från ett kommunikationspers-
pektiv. Regeringen anser även att det är viktigt
att SIKA prioriterar arbetet med framtagande av
statistik, särskilt sådan statistik som fördes tidi-
gare av Statistiska Centralbyrån och Socialstyrel-
sen.

Vid anslagsberäkningen har en tenisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom-
pensation för premierna för avtalsförsäkringar.
Anslaget har tillförts 350 000 kronor.

E4 Bidrag till Sveriges

Meteorologiska och Hydrologiska
Institut

ITabell 8.10 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		186 312	Anslags- sparande	23 797
1998	Utfall	186 312	Anslags- sparande	23 797
1999	Anslag	192 690	Utgifts- prognos	211 500
2000	Förslag	200 212
2001	Beräknat	203 418 ¹
2002	Beräknat	206 807 ²

' Motsvarar 200 212 tkr i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 200 212 tkr i 2000 års prisnivå.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-
tut (SMHI) är central förvaltningsmyndighet för
meteorologiska, hydrologiska och oceanografis-
ka frågor. SMHI skall bidra till att skydda liv och
egendom samt till skyddet av miljön, en hållbar
försörjning och en effektiv användning av energi
och andra naturresurser. Dessutom skall institu-
tet understödja en samhällsekonomiskt effektiv
och långsiktigt hållbar transportförsörjning för
medborgare och näringslivet i hela landet. SMHI
skall bidra till dessa mål genom att affärsmässigt
tillhandahålla planerings- och beslutsunderlag för
väder- och vattenberoende verksamheter samt
understödja samhälleliga uppdragsgivares och
kommersiella kunders ansträngningar att värna
om miljön.

SMHI:s anslag skall användas till uppgifter
som är nödvändiga för att tillgodose samhällets
allmänna behov av prognoser, varningar och be-
redskap samt till sådana samhällsnödvändiga
uppgifter som nyttiggör den kompetens SMHI
bygger upp i denna verksamhet. I huvudsak ingår

118

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

dessa uppgifter i institutets s.k. infrastruktur,
som är ett samlat begrepp för datainsamling, för-
ädling, slutproduktion, distribution, forskning
och utveckling samt internationell samverkan
som nödvändiga stödfunktioner.

Infrastrukturen utgör grunden för den verk-
samhet som SMHI bedriver. Av institutets
driftsanslag (ramanslaget exklusive bidrag till
internationella organisationer) om ca 137 miljo-
ner kronor tillfaller 131 miljoner kronor, dvs.
96 %, infrastrukturen. SMHI bedömer att ca
70 % av infrastrukturens kostnader avser meteo-
rologisk verksamhet.

SMHIis övriga verksamhet, som består av
uppdragsverksamhet och affärsverksamhet, fi-
nansieras med avgifter. Uppdragsverksamheten
sker inom ramen för SMHIis myndighetsansvar
men bekostas med full kostnadstäckning av and-
ra myndigheter. Affärsverksamheten bedrivs på
kommersiella villkor på en helt eller delvis kon-
kurrensutsatt marknad.

Den kompetens som byggs upp inom in-
frastrukturen kommer till nytta vid framtagande
av beslutsunderlag för samhällsplanering. Finan-
siering av särskilda satsningar för utveckling av
nya beslutsunderlag har fått sökas hos andra
myndigheter. Inom vissa viktiga områden finns
dock ingen naturlig beställare och då måste ra-
manslaget användas.

Genom Sveriges geografiska läge är det natur-
ligt att från svensk sida ta initiativ till och leda
stora delar av de gemensamma ansträngningarna
när det gäller Östersjösamarbetet. SMHI har i
många år deltagit i planeringsarbetet inom olika
internationella organ för att genom ökad sam-
verkan kunna tillgodose de behov och krav på
planerings- och beslutsunderlag som behövs för
ökad säkerhet till sjöss och för ett ekonomiskt
och uthålligt nyttjande av havets resurser. Inom
SMHI:s ansvarsområde kan noteras att en lång
rad extrema händelser inträffat under perioden
1992-1998 vilka kan ha samband med mänsklig
aktivitet och störningar. SMHI ingår som en
pusselbit i ett världsomspännande sökande efter
samband mellan mänsklig aktivitet och vissa ex-
trema meteorologiska, hydrologiska och oceano-
grafiska fenomen under senare år. I detta ingår
en långsiktig övervakning av klimatets föränd-
ring.

SMHI agerar som Sveriges representant i de
internationella organisationerna EUMETSAT,
ECMWF, WMO och IOC. Via EUMETSAT
erhåller SMHI meteorologiska satellitdata vilket
är ett mycket viktigt underlag för väderprogno-

ser. Medlemskapet i ECMWF ger SMHI tillgång
till de bästa medellånga numeriska väderprogno-
serna i världen. WMO är den internationella
meteorologiska organisationen och är en del av
FN-organisationen. Sverige bekostar medlems-
avgifterna till dessa internationella organisationer
genom anslag till SMHI. IOC är ett FN-organ
som organiserar internationella program för
övervakning och kartläggning av förhållandena i
havet

Regeringens överväganden
Resultatinformation

Bokslutet för den anslagsfinansierade verksam-
heten år 1998 visar ett underskott i driftsbudge-
ten på 13 miljoner kronor som täcks av anslags-
sparande. Budgeten för år 1999 innebär att
återstoden av anslagssparandet inom anslags-
posten för infrastruktur och beslutsunderlag för
samhällsplanering, 8,4 miljoner kronor, kommer
att förbrukas.

Bokslutet för affärsverksamheten år 1998 visar
på en fortsatt ökning av omsättningen men ett
sämre rörelseresultat än föregående år. Från och
med år 1998 bidrar inte längre affärsverksamhe-
ten direkt till SMHIis infrastruktur. Istället skall
en avgift om 9 % av affärsverksamhetens om-
sättning inlevereras till staten. Syftet med denna
förändring är bl.a. att ge infrastrukturen en säk-
rare finansiering. För att effekten skulle vara
neutral för statsbudgeten räknades SMHIis ra-
manslag upp med 14.4 miljoner kronor för år
1998. Den inbetalade avgiften uppgick detta år
till 15,3 miljoner kronor.

Infrastrukturen har under 1990-talet genom-
gått en omfattande rationalisering. Antalet an-
ställda har minskat från drygt 800 personer år
1990 till 567 personer år 1998. Antalet bemanna-
de väderobservationsstationer har sjunkit från ca
145 till 32. Det finns planer på en ytterligare ner-
dragning till 20 stationer. Enligt en förstudie som
SMHI utfört skulle en nerdragning därutöver av
de bemannade stationerna leda till att kvaliteten i
infrastrukturen allvarligt försämras, vilket med-
för sämre kvalitet i varningar, beredskap och
prognoser.

SMHIis infrastruktur är av mycket stort värde
för många intressenter och är ibland en nödvän-
dig förutsättning för deras verksamhet. Några
myndigheter har därför genom avtal förbundit

119

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

sig att bidra till finansieringen av SMHIis in-
frastruktur. De viktigaste bidragsgivarna är För-
svarsmakten (12 miljoner kronor), Luftfartsver-
ket (8,4 miljoner kronor) och Naturvårdsverket
(2,7 miljoner kronor).

SMHI hade vid årsskiftet 1998/1999 samar-
betsavtal med Luftfartsverket, Sjöfartsverket,
Vägverket, Försvarsmakten, Naturvårdsverket,
Räddningsverket, Sveriges geologiska undersök-
ning och Statens strålskyddsinstitut.

Vad gäller finansieringen av SMHIis in-
frastruktur bör olika sektorers intressen och an-
svar få slå igenom i ökad utsträckning. Landtra-
fikens, luftfartens, sjöfartens, miljö- och
energisektorns bidrag bör öka. Sektorernas bi-
drag till infrastrukturen bör därför ses över i takt
med att nya avtal tecknas eller de existerande re-
videras.

Till självkostnadspris utför SMHI uppdrag åt
olika myndigheter. Bl.a. utför institutet tillsyn av
vattenregleringar, uppdrag åt Räddningsverket
och vissa miljöövervakningsuppdrag. Den bud-
geterade omsättningen för denna uppdragsverk-
samhet är 12,9 miljoner kronor för år 1999.
SMHI ställer också data till förfogande för icke
kommersiell forskning till uttagskostnad. Värdet
av dessa data uppgick 1998 till 6,4 miljoner kro-
nor.

Avgifterna till de internationella organisatio-
nerna EUMETSAT, WMO och ECMWF har år
1999 stigit från 69,9 miljoner kr till 82,5 miljoner
kronor. År 2000 stiger de till 87,5 miljoner kro-
nor. Därefter sjunker de till 82 miljoner kronor
år 2001 för att plana ut på 68 miljoner kronor år
2002.

Enligt SMHLs budget för år 1999 kommer
hela det ingående anslagssparandet inom an-
slagsposten Infrastruktur och beslutsunderlag
för samhällsplanering om 8,4 miljoner kronor att
förbrukas under året.

Regeringen konstaterar att det viktigaste verk-
samhetsmålet för SMHI, nämligen det som rör
varningar till skydd för liv och egendom, inte
uppfylldes för år 1998. Inte heller målet för vä-
derprognoserna uppfylldes detta år. Måluppfyl-
lelsen för båda dessa mål var dessutom lägre än
för de två föregående åren.

Träffsäkerheten ifråga om prognoser varierar
naturligt. Dessutom har SMHI haft problem
med sin detaljerade väderprognosmodell HIR-
LAM. SMHI ser likafullt allvarligt på att målet
för träffsäkerheten i prognoserna inte nås och
avser att utreda orsakerna närmare. Den hydro-
logiska, oceanografiska och meteorologiska pro-

gnosverksamheten har under år 1998 samman-
förts till en enhet och den samverkan som detta
avses leda till kan förväntas medföra en ökad
kvalitet i prognoserna.

Av SMHLs årsredovisning framgår att övriga
verksamhetsmål har uppfyllts.

ITabell 8.11 Uppdragsverksamhet I
Tusental kronor Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	8 900	8 900	0
Prognos 1999	11 800	11 800	0
Budget 2000	15 000	15 000	0

ITabell 8.12 Affärsverksamhet 1
Tusental kronor Affärsverksamhett	Intäkter (varav tjänste- export)	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	170 500	161 800	8 700
Prognos 1999	176 100	178 700	-2 600
Budget 2000	189 000	179 000	10 000

Slutsatser

Regeringen anser att de åtgärder som SMHI
vidtar med anledning av att två av verksamhets-
målen inte uppfyllts är tillräckliga.

För åren 2001 och 2002 har SMHI inte längre
något anslagssparande som kan täcka de ökade
avgifterna till internationella organisationer.
Dessutom kan SMHI, enligt regeringens be-
dömning, få svårt att på lång sikt vidmakthålla
kvaliteten på sitt observationsnät med nuvarande
intäkter. Regeringen avser att återkomma till
denna fråga i samband med vårpropositionen år
2000.

Tabell 8.13 Beräkning av anslget för år 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	192 690
Pris- och löneomräkning	1 061
Justering av premier	6 461
Förslag 2000	200 212

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsförsäk-

120

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

ringarna. Anslaget har tillförts 6 461 000 miljo-
ner kronor

121

8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

9 Länsstyrelsernas verksamhet och roll
inom transportområdet

9.1 Länsstyrelsernas huvuduppgifter

Länsstyrelserna ansvarar bl.a. för tillståndsgiv-
ning och tillstånd för den yrkesmässiga trafiken,
körkortsadministration, frågor som rör lokala
trafikföreskrifter, överlastavgifter, hastighetsbe-
stämmelser, miljöfarliga transporter samt upp-
rättande och fastställande av länsplaner för regio-
nal infrastruktur.

Det övergripande målet för länsstyrelserna är
att se till att utvecklingen inom kommunika-
tionssektorn på regional och lokal nivå sker i
överensstämmelse med de av riksdag och rege-
ring beslutade kommunikationspolitiska målen.
Länsstyrelserna skall utnyttja sin sektorsövergri-
pande kompetens för att göra avvägningar och ta
nödvändiga initiativ till samverkan och samord-
ning.

Riksdagen beslutade 1997 om en ny form för
länsbaserad regional investeringsplanering. Läns-
styrelserna och i försökslänen självstyrelseorga-
nen, fick därmed ett större ansvar i arbetet med
upprättande av planer för åren 1998 - 2007 jäm-
fört med vad man hade inför föregående planer
avseende åren 1994 - 2003. Syftet var att den re-
gionala investeringsplaneringen skulle få en ökad
förankring i samhället och att samordningen
mellan olika intressenter med ansvar för trans-
portinfrastrukturen skulle öka. De regionala pla-
nernas omfattning utökades också avsevärt. An-
svaret för genomförande av planerna ligger dock
på trafikverken.

Regeringen avser att även fortsättningsvis ge
länsstyrelserna och i försökslänen självstyrelse-
organen, en viktig roll i den långsiktiga in-
frastrukturplaneringen. Regeringen har därför

låtit Statens institut för kommunikationsanalys
(SIKA) göra en jämförelse mellan länsstyrelser-
nas insatser i de två senaste planeringsomgångar-
na. Slutsatsen blev att länsstyrelserna kraftigt
ökat sina arbetsinsatser inom området och istäl-
let prioriterat ned andra uppgifter såsom remis-
ser, granskning av detaljplaner och plansamråd.
SIKA gör samtidigt bedömningen att minst
hälften av de ökade resurskrav som ställdes på
planeringen i den senaste omgången bör kunna
ersättas med vunna erfarenheter, bättre underlag
och en bättre organiserad planeringsprocess i den
pågående planeringsomgången. Regeringen före-
slår att 2 028 000 kr överförs från utgiftsområde
22 till länsstyrelsernas administrationsanslag på
utgiftsområde 18 för att förstärka länsstyrelser-
nas och i förekommande fall självstyrelseorga-
nens arbete med den långsiktiga planeringen av
åtgärder i transportinfrastrukturen. Höjningen är
i nivå med det ökade resursbehov som SIKA
konstaterat. Det utökade anslaget skall användas
för en fortsatt god förankring och för att förbätt-
ra och konkretisera motiveringar och effektbe-
skrivningar i kommande underlag och länsplaner.

9.2 Resultatbedömning

Yrkestrafik

Målet är att länsstyrelserna i samverkan med
Vägverket skall effektivisera handläggningen av
yrkestrafik- och körkortsärenden.

Arbetet med att effektivisera handläggningen
av yrkestrafikfrågor som sker inom ramen för

123

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 22

Länsstyrelsernas arbetsgrupp för körkortsfrågor
och yrkesmässig trafik (LAK.Y) har givit goda
erfarenheter. De utbildningar som har arrange-
rats under året i samverkan med Vägverket har
lett till en effektivare handläggning genom den
fördjupade kunskap som förvärvats. Likaså har
samarbetet mellan flera länsstyrelser med att ta
fram enhetliga beslutsmallar bidragit till en ökad
effektivitet. Vid några länsstyrelser har man i
större omfattning också utnyttjat modern teknik
för att sprida information till allmänheten.

Målet är att den yrkesmässiga trafiken skall
bedrivas under lika konkurrensvillkor mellan fö-
retagen. Länsstyrelserna bör särskilt skärpa till-
ståndsprövningen och uppföljningen av lämplig-
heten hos dem som har tillstånd för yrkesmässig
trafik inklusive den ekonomiska tillsynen.

Samverkan med andra berörda myndigheter
har framförts som ett mycket gott och effektivt
medel att nå en effektivare tillsyn av yrkestrafi-
ken. Under året har nya samverkansprojekt på-
börjats och inom ramen för pågående pro-
jekt/arbetsgrupper har samarbetet fördjupats.
Samverkan mellan myndigheter har i många län
varit mycket fruktbart och synes lett till en ef-
fektivare tillsyn av yrkestrafiken. Samordning av
insatserna hos berörda myndigheter leder till
högre effektivitet än om varje myndighet agerar
var för sig.

Regeringens bedömning är sammanfattnings-
vis att länsstyrelsernas insats under 1998 har varit
god i arbetet med att effektivisera handläggning
och förbättra situationen inom den yrkesmässiga
trafiken. Aven om måluppfyllelsen kan bedömas
som relativt tillfredsställande är situationen inom
den yrkesmässiga trafiken inte fullt godtagbar.
Trots goda insatser från tillsynsmyndigheterna
måste regeringen även detta år konstatera att det
återstår en hel del att göra innan vi kan tala om
en yrkestrafik som bedrivs under lika konkur-
rensvillkor.

Körkort

Länsstyrelserna skall i samverkan med Vägverket
effektivisera handläggningen av yrkestrafik- och
körkortsärenden.

Handläggningen har effektiviserats genom
olika utbildningsinsatser som i flera fall skett i

samarbete med Vägverket. Länsstyrelserna har i
ganska stor utsträckning bedrivit ett internt ra-
tionaliseringsarbete.

Målet är att de från trafiksäkerhetssynpunkt
allvarligaste trafikbrotten inom länet prioriteras
och att hanteringen av körkortsingripanden i
landet är tillräcklig.

Regeringen bedömer att målet för gemensam
praxis har uppfyllts. De flesta länsstyrelser prio-
riterar de från trafiksäkerhetssynpunkt allvarli-
gaste trafikbrotten. Däremot är det oklart om
prioriteringen i samtliga fall har skett utifrån de
ur trafiksäkerhetssynpunkt allvarligaste trafik-
brotten.

Samarbetet mellan länsstyrelserna och Väg-
verket har hittat en bra form genom inrättandet
av länsstyrelsernas arbetsgrupp för körkorts- och
yrkestrafikhandläggning (LAKY). Länsstyrel-
sernas redovisning av hur de verkat för att uppnå
målet minskade trafikbrott och vilka effekter
detta givit upphov till behöver dock förbättras,
liksom redovisningen av tillståndet i länet avse-
ende polisrapporterade trafikförseelser, laga-
kraftvunna domar och beslutade körkortsingri-
panden.

Infrastruktur

Länsstyrelserna skall redovisa de åtgärder som
under året genomförts enligt länsplanen för re-
gional transportinfrastruktur och som har sär-
skilt stor betydelse för att uppnå den regionala
målbild som definierats i planen.

Under 1998 har länsplaner för regional trans-
portinfrastruktur avseende åren 1998-2007 fast-
ställts. Långsiktiga planer för en tioårsperiod
upprättas vart fjärde år, så arbetet med länspla-
nerna har för länsstyrelser, och i försökslänen för
självstyrelseorganen, varit en prioriterad uppgift
inom kommunikationsområdet särskilt under
början av 1998.1 samtliga län har samverkan med
andra parter skett och arbetet har lett till en ökad
kunskap och samsyn mellan länets aktörer om
länets gemensamma behov.

De åtgärder från länsplanerna som genomförts
under 1998 bidrar till ökad uppfyllelse av de
transportpolitiska målen, även om planerna inte
kunnat följas fullt ut på grund av att anslagstill-
delningen varit lägre än plannivån för 1998.

124

Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande
näringar

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Förslag till statsbudget för 2000

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................9

2 Lagförslag..............................................................................................................11

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1708) om

EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd.................................11

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om

EG:s förordningar om jordbruksprodukter........................................13

3 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.........................................15

3.1 Omfattning............................................................................................15

3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................16

3.3 Resultatbedömning...............................................................................17

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................17

3.3.2 Viktiga statliga insatser inom utgiftsområdet samt

information om effekter.......................................................................22

3.3.3 Regeringens bedömningar och slutsatser............................................28

3.4 Skatteavvikelser.....................................................................................31

3.5 Utgiftsutveckling..................................................................................32

4 Internationellt arbete............................................................................................35

4.1 Omfattning............................................................................................35

4.2 Utgiftsutveckling..................................................................................35

4.3 Resultatbedömning och slutsatser.......................................................36

4.4 Anslag.....................................................................................................36

Al Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.................36

5 Jordbruk och trädgårdsnäring..............................................................................37

5.1 Omfattning............................................................................................37

5.2 Utgiftsutveckling..................................................................................37

5.3 Resultatbedömning...............................................................................38

5.4 Revisionens iakttagelser........................................................................40

5.5 Bedömning av personalkonsekvenser..................................................40

5.6 Hållbart jordbruk..................................................................................41

5.6.1 Ändringar i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om

miljö- och strukturstöd.........................................................................41

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

5.7 Ändringar i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om

jordbruksprodukter..............................................................................42

5.8 Handel med mjölkkvoter.....................................................................42

5.9 Anslag....................................................................................................44

Bl Statens jordbruksverk................................................................44

B2 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m..................................46

B3 Djurregister.................................................................................47

B4 Statens utsädeskontroll..............................................................48

B5 Statens växtsortnämnd...............................................................49

B6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket...................................50

B7 Bekämpande av växtsjukdomar.................................................51

B8 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder...................................52

B9 Från EG-budgeten finansierade miljö-, struktur-

och regionala åtgärder................................................................54

B10 Arealersättningar och djurbidrag m.m......................................57

Bl 1 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter..........58

B12 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m........60

B13 Jordbrukets blockdatabas...........................................................61

6 Fiske......................................................................................................................63

6.1 Omfattning...........................................................................................63

6.2 Utgiftsutveckling..................................................................................63

6.3 Resultatbedömning...............................................................................64

6.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................68

6.5 Översyn av fiskeriadministrationen....................................................68

6.6 Strukturstöd för perioden 2000-2006.................................................69

6.7 Anslag....................................................................................................69

Cl Fiskeriverket...............................................................................69

C2 Strukturstöd till fisket m.m.......................................................70

C3 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd

till fisket m.m..............................................................................71

C4 Fiskevård.....................................................................................72

7 Rennäring..............................................................................................................75

7.1 Omfattning...........................................................................................75

7.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................75

7.3 Resultatbedömning och slutsatser.......................................................75

7.4 Anslag....................................................................................................76

Dl Främjande av rennäringen m.m.................................................76

D2 Ersättningar för viltskador m.m................................................78

D3 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m................................78

8 Djurskydd och djurhälsovård..............................................................................81

8.1 Omfattning...........................................................................................81

8.2 Utgiftsutveckling..................................................................................81

8.3 Resultatbedömning...............................................................................82

8.4 Anslag....................................................................................................83

El Statens veterinärmedicinska anstalt...........................................83

E2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen..............................85

E3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder...................86

E4 Centrala försöksdjursnämnden.................................................88

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

E5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar.....................90

9 Livsmedel..............................................................................................................93

9.1 Omfattning............................................................................................93

9.2 Utgiftsutveckling..................................................................................93

9.3 Resultatbedömning...............................................................................94

9.4 Revisionens iakttagelser........................................................................94

9.5 Bedömning av personalkonsekvenser..................................................94

9.6 Anslag.....................................................................................................95

F1 Statens livsmedelsverk................................................................95

F2 Livsmedels ekonomiska institutet..............................................96

F3 Kostnader för livsmedelsberedskap...........................................97

F4 Livsmedelsstatistik......................................................................98

F5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad

från EG-budgeten.......................................................................99

F6 Åtgärder inom livsmedelsområdet.............................................99

10 Utbildning och forskning..................................................................................101

10.1 Omfattning..........................................................................................101

10.2 Utgiftsutveckling................................................................................101

10.3 Resultatbedömning.............................................................................102

10.4 Revisionens iakttagelser......................................................................102

10.5 Växtgenetisk forskning.......................................................................102

10.6 Anslag...................................................................................................104

G1 Sveriges lantbruksuniversitet...................................................104

G2 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Förvaltningskostnader..............................................................106

G3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Forskning och kollektiv forskning..........................................107

G4 Bidrag till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien...............109

11 Skogsnäring.........................................................................................................111

11.1 Omfattning..........................................................................................111

11.2 Utgiftsutveckling................................................................................111

11.3 Resultatbedömning.............................................................................112

11.4 Revisionens iakttagelser......................................................................112

11.5 Bedömning av personalkonsekvenser................................................113

11.6 Anslag...................................................................................................113

Hl Skogsvårdsorganisationen........................................................113

H2 Insatser för skogsbruket...........................................................114

H3 Internationellt skogssamarbete................................................115

H4 Från EG-budgeten finansierade medel för

skogsskadeövervakning............................................................115

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................10

3.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................16

3.2 Antal jordbruksföretag............................................................................................17

3.3 Den ekonomiska utvecklingen i jordbruket i form av

driftsöverskott i sektorn......................................................................................18

3.4 Produktion och export av papper och massa..........................................................18

3.5 Fångstvärde (motsv.) i svenskt fiske åren 1995-1997............................................ 19

3.6 Skatteavvikelser........................................................................................................31

3.7 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................32

3.8 Avvikelser från den ekonomiska vårpropositionen................................................33

4.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................35

4.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................36

5.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................37

5.2 Direktstöd, miljöstöd, miljöersättning m.m...........................................................37

5.3 Anslagsutvecklingen.................................................................................................44

5.4 Offentligrättslig verksamhet...................................................................................45

5.5 Uppdragsverksamhet...............................................................................................45

5.6 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................ 46

5.7 Anslagsutvecklingen.................................................................................................46

5.8 Anslagsutvecklingen.................................................................................................47

5.9 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................ 48

5.10 Anslagsutvecklingen...............................................................................................48

5.11 Offentligrättslig verksamhet.................................................................................49

5.12 Uppdragsverksamhet.............................................................................................49

5.13 Beräkning av anslaget för 2000.............................................................................. 49

5.14 Anslagsutvecklingen...............................................................................................49

5.15 Offentligrättslig verksamhet.................................................................................50

5.16 Beräkning av anslaget för 2000.............................................................................. 50

5.17 Anslagsutvecklingen...............................................................................................50

5.18 Anslagsutvecklingen...............................................................................................51

5.19 Anslagsutvecklingen...............................................................................................52

5.20 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag B8)............................................................52

5.21 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag B10)..........................................................53

5.22 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag B12)..........................................................53

5.23 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.....................................................54

5.24 Beräkning av anslaget för 2000.............................................................................. 54

5.25 Anslagsutvecklingen...............................................................................................54

5.26 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag B9)............................................................55

5.27 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag Bil)..........................................................55

5.28 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag B13)..........................................................55

5.29 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.....................................................56

5.30 Beräkning av anslaget för 2000.............................................................................. 57

5.31 Anslagsutvecklingen...............................................................................................57

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

5.32 Stödbelopp...............................................................................................................57

5.33 Djurbidrag...............................................................................................................57

5.34 Anslagsutvecklingen...............................................................................................58

5. 35 Anslagsutvecklingen..............................................................................................60

5.36 Beräkning av anslaget..............................................................................................61

5.37 Anslagsutvecklingen...............................................................................................61

6.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................63

6.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................69

6.3 Uppdragsverksamhet................................................................................................70

6.4 Tjänsteexport............................................................................................................70

6.5 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................70

6.6 Anslagsutvecklingen.................................................................................................70

6.7 Anslagsutvecklingen.................................................................................................71

6.8 Anslagsutvecklingen.................................................................................................72

7.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................75

7.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................76

7.3 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................78

7.4 Anslagsutvecklingen.................................................................................................78

7.5 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................78

7.6 Anslagsutvecklingen.................................................................................................78

8.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................81

8.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................83

8.3 Uppdragsverksamhet................................................................................................85

8.4 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................85

8.5 Anslagsutvecklingen.................................................................................................85

8.6 Uppdragsverksamhet................................................................................................86

8.7 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................86

8.8 Anslagsutvecklingen.................................................................................................86

8.9 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................88

8.10 Anslagsutvecklingen...............................................................................................88

8.11 Beräkning av anslaget..............................................................................................90

8.12 Anslagsutvecklingen...............................................................................................90

9.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................93

9.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................95

9.3 Offentligrättslig verksamhet....................................................................................96

9.4 Uppdragsverksamhet................................................................................................96

9.5 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................96

9.6 Anslagsutvecklingen.................................................................................................96

9.7 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................97

9.8 Anslagsutvecklingen.................................................................................................97

9.9 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................98

9.10 Anslagsutvecklingen...............................................................................................98

9.11 Beräkning av anslaget för 2000 ..............................................................................99

9.12 Anslagsutvecklingen...............................................................................................99

9.13 Anslagsutvecklingen...............................................................................................99

9.14 Beräkning av anslaget för 2000............................................................................100

10.1 Utgiftsutvecklingen..............................................................................................101

10.2 Anslagsutvecklingen............................................................................................104

10.3 Kostnad per plats vid SLU....................................................................................104

10.4 Uppdragsverksamhet............................................................................................105

10.5 Beräkning av anslaget för 2000............................................................................105

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

10.6 Anslagsutvecklingen.............................................................................................106

10.7 Beräkning av anslaget för 2000............................................................................ 107

10.8 Anslagsutvecklingen.............................................................................................107

10.10 Beräkning av anslaget för 2000.......................................................................... 108

10.9 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser...................................................108

10.11 Anslagsutvecklingen...........................................................................................109

11.1 Utgiftsutvecklingen..............................................................................................111

11.2 Anslagsutvecklingen.............................................................................................113

11.3 Offentligrättslig verksamhet...............................................................................113

11.4 Uppdragsverksamhet...........................................................................................113

11.5 Beräkning av anslaget för 2000............................................................................ 114

11.6 Anslagsutvecklingen.............................................................................................114

11.7 Anslagsutvecklingen.............................................................................................115

11.8 Anslagsutvecklingen.............................................................................................115

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar
om miljö- och strukturstöd (avsnitten 2 och
5.6.1),

2. antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar
om jordbruksprodukter (avsnitten 2 och

5.7) ,

3. bemyndigar regeringen att tillämpa ett
svenskt landsbygdsprogram enligt förord-
ning (EG) nr 1257/99 (avsnitt 5.6),

4. godkänner regeringens riktlinjer för syste-
met för handel med mjölkkvoter (avsnitt

5.8) ,

5. godkänner att Statens jordbruksverk skall
ha tillgång till en kredit på myndighetens
särskilda räntekonto för EU-verksamhet i
Riksgäldskontoret på 5 500 000 000 kronor
(avsnitt 5.9),

6. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B8 Miljö-, struktur-
och regionala åtgärder, fatta beslut om stöd
som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 2 555 000 000 kronor efter
år 2000 (avsnitt 5.9),

7. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B9 Från EG-budge-
ten finansierade miljö-, struktur- och regio-
nala åtgärder, fatta beslut som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst

2 769 000 000 kronor efter år 2000 (avsnitt

5.9),

8. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget B10 Arealersättning
och djurbidrag m.m, fatta beslut som in-
klusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 3 800 000 000 kronor efter år 2000
(avsnitt 5.9),

9. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget Bli Intervention och
exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta
beslut som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 1 600 000 kronor
under år 2001 (avsnitt 5.9),

10. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget E3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut
som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 1 600 000 kronor under år
2001 (avsnitt 8.4),

11. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget G3 Skogs- och jord-
brukets forskningsråd: Forskning och kol-
lektiv forskning, fatta beslut om stöd som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 155 000 000 kronor efter år 2000
(avsnitt 10.5),

12. för år 2000 anvisar anslagen under utgifts-
område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar enligt följande upp-
ställning:

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

\|Anslagsbelopp \|
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.	ramanslag	37 089
Bl	Statens jordbruksverk	ramanslag	249 096
B2	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.	ramanslag	22 000
B3	Djurregister	ramanslag	15 993
B4	Statens utsädeskontroll	ramanslag	1 058
B5	Statens växtsortnämnd	ramanslag	1 410
B6	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket	reservationsanslag	26 934
B7	Bekämpande av växtsjukdomar	ramanslag	2 629
B8	Miljö- struktur- och regionala åtgärder	ramanslag	2 118 000
B9	Från EG-budgeten finansierade miljö- struktur och regionala åtgärder	ramanslag	1 717 500
BIO	Arealersättning och djurbidrag m.m.	ramanslag	1 321 000
Bli	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter	ramanslag	1 546 000
B12	Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m.	ramanslag	79 700
B13	Jordbrukets blockdatabas	ramanslag	17 990
Cl	Fiskeriverket	ramanslag	65 514
C2	Strukturstöd till fisket m.m.	ramanslag	30 890
C3	Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.	ramanslag	80 000
C4	Fiskevård	ramanslag	20 000
Dl	Främjande av rennäringen m.m.	ramanslag	35 700
D2	Ersättningar för viltskador m.m.	ramanslag	63 000
D3	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.	ramanslag	1 538
El	Statens veterinärmedicinska anstalt	ramanslag	85 188
E2	Bidrag till distriktsveterinärorganisationen	obetecknat anslag	75 669
E3	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	ramanslag	22 381
E4	Centrala försöksdjursnämnden	ramanslag	8 202
E5	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar	ramanslag	90 950
Fl	Statens livsmedelsverk	ramanslag	121 089
F2	Livsmedelsekonomiska institutet	ramanslag	8 045
F3	Kostnader för livsmedelsberedskap	ramanslag	16 518
F4	Livsmedelsstatistik	ramanslag	22 290
F5	Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budge- ten	ramanslag	3 700
F6	Åtgärder inom livsmedelsområdet	ramanslag	30 000
G1	Sveriges lantbruksuniversitet	ramanslag	1 175 012
G2	Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader	ramanslag	11 304
G3	Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt kollektiv forskning	ramanslag	208 320
G4	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	obetecknat anslag	929
Hl	Skogsvårdsorganisationen	ramanslag	280 584
H2	Insatser för skogsbruket	ramanslag	105 700
H3	Internationellt skogssamarbete	ramanslag	1 405
H4	Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskade- övervakning	ramanslag	6 000
Summa			9 726 327

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s
förordningar om miljö- och strukturstöd

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1994:1708) om EG:s förord-
ningar om miljö- och strukturstöd samt 1, 2, 6 och 7 §§ skall ha följande ly-
delse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om EG:s förordningar om
miljö- och strukturstöd

I denna lag ges bestämmelser som
behövs för att EG:s miljö- och struk-
turstöd skall kunna genomföras i
Sverige.

Med EG:s förordningar om miljö-
och strukturstöd avses i denna lag
EG:s förordningar om stöd till

1. gemenskapsinitiativ och andra
av gemenskapen prioriterade mål för
strukturfonderna, med undantag för
stöd från Fonden för fiskets utveck-
ling,

2. miljövänliga brukningsmetoder
inom lantbruket och bevarande av

Lag om EG:s förordningar om
strukturstöd och om stöd till utveck-
ling av landsbygden

I denna lag ges bestämmelser som
behövs för att EG:s strukturstöd och
stöd till utveckling av landsbygden
skall kunna genomföras i Sverige.

Med EG:s förordningar om
strukturstöd och om stöd till utveckling
av landsbygden avses i denna lag EG:s
förordningar om

1. stöd till gemenskapsinitiativ och
andra av gemenskapen prioriterade
mål för strukturfonderna, med
undantag för stöd från Fonden för
fiskets utveckling, och

2. stöd från Europeiska utvecklings-

¹ Senaste lydelse 1998:564.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

odlingslandskapet, och garantifonden för jordbruket

3. skogliga åtgärder inom jordbru- (EUGFJ) till utveckling av landsbyg-

ket, och den.

4. förtidspensionering av jordbru-
kare.

Tillsyn och annan kontroll över
efterlevnaden av reglerna i EG:s för-
ordningar om miljö- och strukturstöd
utövas av den eller de myndigheter
som regeringen bestämmer.

Tillsyn och annan kontroll över
efterlevnaden av reglerna i EG:s för-
ordningar om strukturstöd och om
stöd till utveckling av landsbygden
utövas av den eller de myndigheter
som regeringen bestämmer.

Regeringen får föreskriva att en tillsynsmyndighet får överlåta åt någon
annan myndighet att utöva viss tillsyn.

Om tillsyn överlåts, skall vad som sägs om tillsynsmyndighet i lagen gälla
även den myndighet till vilken tillsyn har överlåtits.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får före-
skriva att ränta skall betalas på be-
lopp enligt EG:s förordningar om
miljö- och strukturstöd om mottaga-
ren inte är berättigad till beloppet
och detta skall återbetalas.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får före-
skriva att ränta skall betalas på be-
lopp enligt EG:s förordningar om
strukturstöd och om stöd till utveckling
av landsbygden om mottagaren inte
är berättigad till beloppet och detta
skall återbetalas.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får före-
skriva att avgifter skall tas ut för till-
synen enligt denna lag och för kartor
som tillhandahålls i ärenden om stöd
enligt EG:s förordningar om miljö-
och strukturstöd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande för stöd som beviljats före ikraftträdandet.

2 Senaste lydelse 1997:105.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s
förordningar om jordbruksprodukter

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i§³

I denna lag ges bestämmelser som behövs för att den pris- och marknads-
reglering som ingår i EG:s gemensamma jordbrukspolitik skall kunna genom-
föras i Sverige.

Med EG:s förordningar om jordbruksprodukter avses i denna lag EG:s för-
ordningar om

1. marknadsreglering av jordbruksprodukter,

2. produkter som omfattas av
Romfördragets bilaga II men som
inte omfattas av någon marknads-
reglering,

3. produkter som har framställts av jordbruksprodukter

4. uppgiftsskyldighet i fråga om inkomstförhållanden och driftsekonomiska
förhållanden i jordbruket, och

5. särskilda omräkningskurser som används inom den gemensamma jord-
brukspolitiken.

Denna lag tillämpas inte i fråga om sådana bestämmelser i EG:s förord-
ningar om jordbruksprodukter som helt faller inom tillämpningsområdet för
livsmedelslagen (1971:511).

2. produkter som omfattas av
Romfördragets bilaga I men som
inte omfattas av någon marknads-
reglering,

Denna lag träder i kraft den 15 januari 2000.

³ Senaste lydelse 1998:131.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

3 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

3.1 Omfattning

Utgiftsområde 23 omfattar jordbruk och träd-
gårdsnäring, fiske, rennäring, djurskydd och
djurhälsovård, livsmedelskontroll, utbildning och
forskning samt skogsnäring. Utgiftsområdet
omfattar 40 anslag fördelade på 8 verksamhets-
områden, där det dominerande området är jord-
bruks- och trädgårdsnäring. Inom utgiftsområ-
det ryms följande myndigheter: Statens
jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens
växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens veteri-
närmedicinska anstalt, Centrala försöks-
djursnämnden, Statens livsmedelsverk, Livs-
medelsekonomiska institutet, Sveriges
lantbruksuniversitet, Skogs- och jordbrukets
forskningsråd samt Skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna.

Jordbruksdepartementet ansvarar för utgifts-
område 23. För frågor som rör skogsnäringen
och Skogsvårdsorganisationen ansvarar dock
Näringsdepartementet. Jordbruksdepartementet
har vidare ett samordningsansvar för frågor som
rör samema. Sametinget redovisas emellertid
under utgiftsområde 1, Rikets styrelse.

För budgetåret 2000 föreslås att sammanlagt
9 726,3 miljoner kronor anslås för utgiftsområ-
det. Anslagna medel för utgiftsområdet minskar
med ca 2 247,5 miljoner kronor jämfört med
budgetåret 1999. Ungefär 60 procent av utgif-
terna finansieras från EU-budgeten. Merparten
av EU-stödet avser obligatoriska åtgärder såsom
arealersättning, djurbidrag, intervention och
exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade
frivilliga stöd och ersättningar som förutsätter
nationell medfinansiering. Till dessa hör det nya

landsbygdsprogrammet och strukturåtgärder
inom fiskerinäringen.

Utgiftsområde 23 år 1999 (prognos)

■ Nationell
medfinansiering av EU-
stöd

® Forskning och utbildning
(inkl. SLU och SJFR)

■ Myndigheter (exkl. SLU
och SJFR)

□ övrigt

□ EU-stöd

- EU-stöd (7,38 mdkr): Finansiering från
EU-budgeten. Arealstöd, intervention,
miljöersättningar, m.m. En del av EU-stö-
det förutsätter nationell medfinansiering.

- Nationell medfinansiering av EU-stöd
(1,77 mdkr): T.ex. strukturstöd, miljö-
ersättningar och regionalstöd.

- Forskning och utbildning (1,31 mdkr):
SLU, SJFR och stöd till forskning.

- Myndigheter (0,8 mdkr): Jordbruksverket,
Skogsvårdsorganisationen, m.fl. (ej SLU
och SJFR).

- Övrigt (0,99 mdkr): Nationellt stöd, be-
kämpande av smittsamma husdjurssjuk-
domar, m.m.

Utgifterna inom utgiftsområdet styrs till stor del
av EG:s regelverk och kan påverkas endast ge-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

nom förändringar av den gemensamma jord-
brukspolitiken, Common Agriculture Policy
(CAP). Återflödet från EU bruttoredovisas i
den svenska statsbudgeten, dvs. inkomsterna
från EU redovisas på inkomsttitel och utbetal-
ningarna redovisas som en kostnad på statsbud-
geten. Anslag avseende EU-medel för utgiftsom-
råde 23 återfinns i avsnitt 5, 6, 9 och 11. Anslag
för EU-finansierade stöd skall med viss tidsför-
skjutning motsvara inbetalningar från EU-bud-
geten till statsbudgetens inkomstsida.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998*

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999²

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

11 836

11 974

12 245

9 726

13 969

14 121

¹ Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåren 1995/96 och 1998.

² Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Mål

De viktigaste målen inom utgiftsområdet anges
nedan. Övriga mål inom utgiftsområdet redo-
visas i avsnitten för respektive verksamhets-
område. Uppföljningen på utgiftsområdesnivån
sker framför allt gentemot dessa mål:

- reformerad gemensam jordbrukspolitik och
fiskeripolitik,

- hållbar livsmedelsproduktion för ökad mil-
jöanpassning, sysselsättning, regional balans
och uthållig tillväxt,

- produktion av säkra livsmedel med hög
kvalitet och förstärkning av konsument-
perspektivet,

- gott djurskydd och gott hälsotillstånd bland
djur i människans tjänst,

- värnande av jordbrukets natur- och kultur-
värden samt minimering av jordbrukets ne-
gativa miljöpåverkan.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Övergripande mål på jordbrukets och fiskets
områden inom EU:s gemenskapspolitik framgår
av avsnitt 3.3.2.

Utgifterna inom utgiftsområdet ökade kraftigt
det förlängda budgetåret 1995/96 och är nu mer
än dubbelt så höga jämfört med åren före EU-
medlemskapet (löpande priser), vilket förklaras
av att ett antal nya EU-stöd införts.

Utgiftsutvecklingen budgetåren 1994/95-2000

Miljoner kronor

Prioriteringar

- konkurrenskraftig miljö- och djurskydds-
anpassad livsmedelsproduktion till nytta för
konsumenterna,

- reformering av den gemensamma jord-
brukspolitiken med fortsatt marknads-
anpassning och implementering av det nya
landsbygdsprogrammet,

- förberedelser inför reformeringen av den
gemensamma fiskeripolitiken och imple-
mentering av det nya strukturfonds-
programmet på fiskets område,

- säkra livsmedel och andra åtgärder för att
stärka konsumentperspektivet inom livs-
medelsområdet,

- förbättrad djurtillsyn och gott hälsotillstånd
bland husdjur, försöksdjur och djur som
hålls i fångenskap,

- forskning och utveckling, bl.a. inom områ-
det växtgenetiska resurser.

Jordbruksdepartementet prioriterar också arbe-
tet med att stärka samernas ställning samt förbe-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

redelsema inför det svenska ordförandeskapet år
2001. Dessa verksamheter hör dock till utgifts-
område 1, Rikets styrelse.

3.3 Resultatbedömning

3.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Jordbruket

Jordbruket beräknas sysselsätta ca 85 000 perso-
ner, varav ca 25 procent kvinnor, i knappt 86 000
företag. Sektorn består således till övervägande
del av småföretag. Strukturomvandlingen inom
jordbrukssektorn har inneburit att antalet före-
tag och antalet sysselsatta inom sektorn har
minskat.

ITabell 3.2 Antal jordbruksföretag
1990	1995	1996	1997	1998
99 241	92 546	90 854	88 387	85 598

Den genomsnittliga årliga förändringen			1990-94	1994-98
			-0,8%	-2,9 %

De kvarvarande företagen har emellertid blivit
större och mer produktiva. Besättningsstorle-
karna har ökat, t.ex. har för mjölkföretag den
genomsnittliga besättningsstorleken ökat från 22
kor år 1990 till 30 kor år 1998. Antalet mjölk-
företag har sjunkit från knappt 26 000 år 1990 till
knappt 15 000 år 1998. Jordbruket skapar också
sysselsättning i angränsande näringar, såsom
livsmedelsindustri, handel och verkstadsindustri
och bär upp en viktig del av landsbygdens in-
frastruktur.

År 1997 var 11 202 mjölkkor anslutna till
Kontrollföreningen för ekologisk odling,
KRAV, vilket var 2 procent av det totala antalet
mjölkkor.

Åkerarealen är till stor del koncentrerad till
slättbygderna i södra och mellersta Sverige.
Spannmålsodlingen har ökat efter EU-inträdet i
hela landet utom i inre Norrland och i delar av
skogsbygderna i Småland och uppgick år 1998
till knappt 1,3 miljoner hektar. Arealen vall som
ökade i början av 1990-talet har efter EU-med-
lemskapet minskat på grund av återgång till

spannmål. Arealen oljeväxter har sjunkit sedan år
1994 och utgjorde år 1998 ca 50 000 hektar.

Den totala spannmålsskörden uppgick till ca
5,6 miljoner ton år 1998 vilket är något mindre
än föregående år. 1998 års totala skörd av olje-
växter uppgick till ca 124 000 ton.

Totalskörden av matpotatis på odlingar om
minst 0,5 hektar uppgick till ca 792 000 ton år
1998, vilket är en minskning med 9 procent
jämfört med år 1997. Totalskörden för potatis
för stärkelseframställning ökade med ca 20 pro-
cent till 406 000 ton. Den totala skörden för
sockerbetor uppgick till nästan 2,6 miljoner ton,
vilket är något mindre än föregående år.

Storleken på mjölkproduktionen regleras
inom EU genom ett system med mjölkkvoter.
Den svenska mjölkproduktionen uppgick under
perioden den 1 april 1998-den 31 mars 1999 till
ca 3 274 000 ton, vilket motsvarar 99,22 procent
av den svenska landskvoten. Se vidare avsnitt 5.8
Handel med mjölkkvoter.

Produktionen av griskött har ökat under se-
nare år. Däremot har produktionen av nötkött
minskat något under år 1998 samtidigt som an-
talet företag med nötkreatur i Sverige har fortsatt
att minska. Antalet företag med nötkreatur har
minskat under hela 1990-talet. Den genomsnitt-
liga årliga minskningen har sedan år 1994 hållit
sig runt 4,5 procent, vilket är en något kraftigare
minskning än den som skedde i början av 1990-
talet. Produktionen av fjäderfäkött minskade
något under år 1998 efter flera år av produk-
tionsökningar. Den totala konsumtionen av kött
fortsatte att öka under året.

Antalet nötkreatur har varit relativt oförändrat
under de senaste åren, men minskade med drygt
2 procent år 1998 jämfört med år 1997. År 1998
var antalet suggor 5 procent lägre än år 1997.
Geografiskt återfinns större delen av nötkreatu-
ren inom stödområdena medan grisar och fjä-
derfä är koncentrerade till slättbygderna.

Cirka två tredjedelar av antalet mjölkkor och
övriga nötkreatur finns inom stödområdena.
Besättningsstorlekarna är mindre inom stödom-
rådena. Andelen företag med nötkreatur är
emellertid något större.

I sektorskalkylen beräknas jordbrukssektorns
totala intäkter och kostnader. Skillnaden mellan
dessa utgör sektorns driftsöverskott, vilket dock
inte kan likställas med jordbrukarnas totala in-
komster då de flesta jordbrukshushåll också er-
håller inkomster från annan verksamhet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

till år 1993 men har därefter sjunkit, främst till
följd av fallande priser på griskött.

Tabell 3.3 Den ekonomiska utvecklingen i jordbruket i
____________form av driftsöverskott i sektorn

Miljoner kronor

	1995	1996	1997	1998 prel	1999 (prognos)
Intäkter	30 390	30 214	31 120	30 834	32 050
Kost- nader	26 767	28 010	27 905	27 402	27 504
Drifts- över- skott	3 623	2 204	3 214	3 431	4 546

Åren 1995 och 1996 påverkades driftsöverskot-
ten av återbetalningar av det svenska omställ-
ningsstödet samt av att vissa stödutbetalningar
ägde rum först år 1997. År 1998 påverkades
vegetabilieintäkterna främst genom att dålig kva-
litet på skörden sänkte priserna. På animaliesidan
skedde ett kraftigt prisfall på griskött. De lägre
kostnaderna år 1998 beror i huvudsak på sänkta
räntekostnader.

Enligt Jordbruksverkets uppföljning uppgick
det totala stödet till jordbruket år 1998 prelimi-
närt till ca 15,7 miljarder kronor, vilket motsva-
rade cirka hälften av jordbrukets intäkter. De
direkta stöden ökade med 6 procent till 6,6
miljarder kronor. Marknadsprisstödet, dvs. att
priserna i EU upprätthålls på en högre nivå än på
världsmarknaden, ökade från 6,9 miljarder kro-
nor år 1997 till 9,1 miljarder kronor år 1998, be-
roende framför allt på sänkta priser på världs-
marknaden.

Lönsamhetsutvecklingen under senare år har
varierat mellan olika produktionsgrenar. I såväl
spannmåls- som sockerproduktionen steg lön-
samheten år 1995 i samband med prishöjningar
samt höjda arealbidrag för spannmål. Därefter
har lönsamheten för spannmål successivt blivit
lägre i samband med fallande priser. För socker-
betor sjönk lönsamheten något år 1996 och har
därefter varit i stort sett oförändrad. Lönsamhe-
ten för nötköttsproduktion sjönk år 1996 på
grund av prissänkningar. Under åren 1997 och
1998 har lönsamhetsutvecklingen varit positiv
men varierat mellan olika stödområden. Den po-
sitiva lönsamhetsutvecklingen beror framför allt
på högre avräkningspriser. För mjölkproduktio-
nen sjönk lönsamheten år 1995 och var därefter i
stort sett oförändrad under år 1996. I samband
med lägre priser sjönk lönsamheten något år
1997 och var därefter oförändrad år 1998. För
grisköttsproduktionen har lönsamheten varierat
kraftigt under 1990-talet. Lönsamheten steg fram

Skogsnäringen

Produktionen av svenska skogsindustriproduk-
ter var under år 1998 fortsatt hög. Sammanlagt
uppgick produktionen av papper och papp till

9,9 miljoner ton, massaproduktionen till

10,5 miljoner ton och produktionen av sågade
trävaror till 14,9 miljoner m³. Insamling och
förbrukning av returpapper fortsatte att öka.
Återvinningen av pappersprodukter utgjorde 64
procent av papperskonsumtionen. I hela världen
är återvinningen av pappersprodukter 45 procent
av papperskonsumtionen och i EU 50 procent.
En mycket stor del av de producerade trä- och
pappersprodukterna exporterades. Det sam-
manlagda exportvärdet uppgick till 93 miljarder
kronor. Nettoexportvärdet var ca 75 miljarder
kronor (det samlade nettoexportvärdet för samt-
liga varugrupper var 130 miljarder kronor).

ITabell 3.4 Produktion och export av papper och massa 1
Miljoner ton	1996	1997	1998
Produktion
Papper	9,0	9,8	9.9
Massa	9,8	10,5	10,5
Export
Papper	7,3	7,9	8,0
Massa	2,6	2,8	2,8

Sysselsättningen i skogsnäringen har fortsatt att
minska. Det beräknade antalet sysselsatta var år
1997 ca 92 000 jämfört med 175 000 år 1980.
Den indirekta sysselsättning som näringen gene-
rerar bedöms vara av samma storleksordning re-
spektive år, dvs. ca 85 000 personer.

Arealen skogsmark och träd- och buskmark
enligt internationella definitioner uppgår till ca
30 miljoner hektar. Därav är ca 8 miljoner hektar
skyddade på olika sätt för avverkning. Arealen
skyddad skogsmark ökar i takt med de åtgärder
som höjda ersättningsanslag medger och genom
frivilliga åtgärder. Den sammanlagda avverk-
ningen år 1998 beräknas till närmare 75 miljoner
skogskubikmeter eller ungefär samma volym
som året före. Priserna på rundvirke var ungefär
desamma åren 1998 och 1997.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Skogsvårdsorganisationen slutförde år 1998
nyckelbiotopsinventeringen av småskogsbrukets
skogsmarksinnehav, vilket omfattar nära 11,9
miljoner hektar.

Fisket

Den svenska fiskerinäringen omfattar yrkesfisket
såväl i hav som i sötvatten, förstahandsmottag-
ning av fisk, lagring, beredning, vattenbruk samt
import och export av fisk och fiskeriprodukter.
Vidare ingår i verksamhetsområdet fritidsfisket
och fiskevården.

Det svenska fisket ger arbetstillfällen och in-
komster till framför allt kustsamhällena. Det
finns i Sverige ca 2 500 licensierade yrkesfiskare.
Under den senaste femårsperioden har antalet
minskat med ca 17 procent. År 1997 sysselsattes
inom vattenbruket ca 1 000 personer och i fisk-
beredningsindustrin drygt 2 000 personer. Här-
utöver beräknas ca 500 personer vara anställda i
företag som till viss del sysslar med beredning av
fisk. Vidare skapas sysselsättning i angänsande
näringar såsom förpacknings- och varvsindustrin
samt inom transportsektorn och turistnäringen.

Svenskt havsfiske utnyttjar de levande resur-
serna (fisk och skaldjur) i framför allt den
svenska fiskezonen i Östersjön samt i Kattegatt
och Skagerrak. I den delen av Nordsjön som ut-
gör EU-vatten har Sverige rätt till ett begränsat
fiske. För övrigt ges fisket vissa möjligheter att,
efter förhandlingar och byten, utnyttja andra
staters fiskezoner, företrädesvis i Östersjön. EU
har ett avtal med Norge som medger uttag i
norsk nordsjözon.

De ekonomiskt sett viktigaste bestånd som
det svenska fisket har tillgång till är torskbestån-
den i Östersjön. Enligt Internationella havs-
forskningsrådets (ICES) rapport i maj 1999 är
beståndssituationen sådan att fisket bör minskas.
Samma bedömning gäller även för sill- och
skarpsillbestånden i centrala Östersjön, samt för
torsk i Kattegatt. För tunga, sill, skarpsill och
havskräfta i Kattegatt och Skagerrak anses det
nuvarande fisketrycket vara anpassat till en lång-
siktig hållbar utveckling.

Fångsterna från saltsjöfisket har minskat
något i vikt sedan år 1995 medan värdet ökat
under den senaste femårsperioden. Avkastningen
från saltsjöfisket ökade med 21 miljoner kronor
under år 1997. Torsk, huvudsakligen fångad i
Östersjön, är den värdemässigt viktigaste arten
(309 mkr). Bestånden har emellertid under de

senaste åren varit svaga, vilket varit till nackdel
speciellt för de mindre fartygen. Foderfisket,
främst skarpsill och sill, står i dag för de största
landningarna (79 %) och är värdemässigt det
näst viktigaste fisket (218 mkr). Detta fiske har
sedan år 1991 ökat i volym med 246 procent och
med drygt 500 procent i värde. Därefter är det
konsumtionsfiske av sill/strömming och nord-
havsräka som inbringar störst värde (111 mkr
respektive 92 mkr).

Tabell 3.5 Fångstvärde (motsv.) i svenskt fiske åren
1995-1997

Miljoner kronor
År	1995	1996	1997
Saltsjöfisket	913	984	1 005
Varav landningar utomlands	225	171	264
Sötvattensfisk	41,6	40,4	43,2
Vattenbruket	153	136	128
Totalt	1 107,6	1 160,4	1 176,2

Den svenska fiskeflottan bestod år 1998 av ca
2 200 fartyg. Av dessa har fler än 2 000 enheter
ett tonnage som är mindre än 50 bruttoton och
flottan karakteriseras av en relativt hög ålder
(medelålder 38 år). Flottans totala kapacitet har
minskat, såväl i bruttoton som i motorstyrka
sedan år 1995 med ca 10 procent.

I det svenska vattenbruket sker produktion
både för konsumtionsändamål och för utsätt-
ningar. Den absolut största volymen avser odling
av regnbåge. I övrigt är det främst musslor,
röding, ål och kräftor som odlas för konsumtion.
Matfiskproduktionen inom vattenbruket har
sjunkit under 1990-talet. Minskningen har
främst avsett produktionen av regnbåge. Under
år 1997 minskade den totala produktionens värde
med 8 miljoner kronor. Den minskade produk-
tionen kan till viss del förklaras av den tidvis
mycket stora priskonkurrensen på marknaden
för laxfisk.

Röding- och musselodlingarna bedöms ha
gynnsamma förutsättningar för ökad avsättning
till höga priser. Färska blåmusslor visar ett bety-
dande handelsöverskott. En produktionsökning
kan förutses för röding och även för blåmusslor
under förutsättning att toxinproblemen kan
lösas.

Generellt sett är fiskberedningsindustrin i hög
grad beroende av tillgång på importerade råvaror
samtidigt som den är starkt exportorienterad.
Importen sker främst från Norge och Island. För

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

merparten av företagen har tillträdet till den ge-
mensamma marknaden inneburit ökade möjlig-
heter till avsättning för produkterna. Antalet an-
ställda har ökat sedan medlemskapet dels
beroende på den ökade exporten, dels på att vissa
företag valt att flytta produktionsenheter till
Sverige. Försäljningsvärdet av produktionen år
1997 i svensk fiskberedningsindustri låg på drygt

2,5 miljarder kronor (exklusive företag med
mindre än 10 anställda). Detta gör sektorn till
den värdemässigt viktigaste inom fiskerinä-
ringen. I jämförelse med övrig livsmedelsindustri
är förädlingsvärdet lågt inom den svenska fiskbe-
redningsindustrin. En orsak till detta kan vara att
priset på råvarorna är relativt högt. Kostnaden
för råvarorna har bedömts utgöra närmare hälf-
ten av de totala rörelsekostnaderna.

Vid en internationell jämförelse är de svenska
beredningsföretagen relativt små. Standarden vad
avser teknik och kvalitet är dock hög och många
företag bedöms kunna ställa om produktionen
snabbt för att efterkomma nya krav från kunder
och konsumenter.

Rennäringen

Cirka tio procent av den samiska befolkningen
arbetar inom rennäringen, dvs. ca 2 500 personer.
År 1998 fanns det 917 renskötselföretag, varav
700 i Norrbotten, 118 i Västerbotten, 94 i Jämt-
land och 5 i Dalarna. Renantalet i Sverige har
minskat under senare år. År 1997 fanns det när-
mare 240 000 renar, medan det tillåtna antalet
renar uppgår till närmare 280 000 djur. Slaktåret
1998/99 uppgick slakten till drygt 1 300 ton, vil-
ket motsvarar en produktion av ca 5 kilo kött per
s.k. livren.

Utifrån beräkningar av total årsproduktion är
den genomsnittliga förvärvs- och kapitalin-
komsten för ett renskötselföretag ca 110 000
kronor per år. Det är svårt att bedöma ren-
näringens lönsamhet utifrån tillgänglig slaktsta-
tistik, beroende på att många renskötselföretag
har inkomster från olika kombinationsnäringar
som jakt, fiske, hantverk m.m. Rennäringens
lönsamhet sammanhänger också med möjlighe-
terna att minska förlusterna, bl.a. på grund av
rovdjursskador som har ökat i omfattning.

Djurskydd och djurhälsa

Redan i dag ger djurskyddslagen (1988:534) ett
gott skydd för djuren. Det pågår kontinuerligt
en dialog mellan Jordbruksdepartementet, olika
myndigheter och intresseorganisationer, t.ex.
djurskyddsföreningar, i frågor som gäller djur-
skydd. Detta samarbete har resulterat i att de
svenska djurskyddsbestämmelserna ständigt för-
bättras.

Inom äggproduktionen pågår avvecklingen av
nuvarande burhållningssystem och en successiv
övergång sker till system för frigående höns eller
till s.k. inredda burar med krav på rede, sittpinne
och sandbad, dvs. en successiv övergång till sys-
tem som klarar de funktionskrav, som föreskrivs
i djurskyddslagen. Under en övergångstid ställs
samtidigt högre djurskydds- och djurhälsokrav
på nuvarande traditionella inhysningssystem
genom särskilda dispenser. Vid utgången av år
2002 skall alla inhysningssystem för värphöns
uppfylla funktionskraven.

Den statliga distriktsveterinärorganisationen
har viktiga uppgifter att fylla när det gäller såväl
djurhälsan, djurskyddet som s.k. officiella upp-
drag. Organisationens ekonomi har under de se-
naste åren haft en positiv utveckling och är nu i
ekonomisk balans, vilket medför att belastningen
på anslaget har minskat. Den positiva ekono-
miska utvecklingen har även inneburit möjlig-
heter till en ökad kunskapsuppbyggnad i fråga
om t.ex. veterinärmedicin och datahantering.

Smittskyddssituationen i Sverige är förhållan-
devis god. Arbetet med att i beredskapsavseende
förhindra spridning av allvarliga smittsamma
djursjukdomar till Sverige är mycket viktigt.
Under år 1998 har det ändå utbrutit sjukdomar,
bl.a. swollen head syndrome (TRT/SHS) hos
fjäderfä i Skåne, som inte gick att stoppa på
grund av att sjukdomen snabbt fick alltför stor
spridning. Vidare fortsätter arbetet med att klar-
lägga smittspridningsvägarna för den problema-
tiska zoonosen enterohemorrhagisk Escherichia
coli (EHEC).

I syfte att utrota eller hålla förekomsten av
smittämnen för vissa djursjukdomar på en låg
nivå har under år 1998 tre nya, frivilliga kontroll-
och bekämpningsprogram inrättats, nämligen
program för paratuberkolos hos nötkreatur, por-
cine respiratory and reproductive syndrome
(PRRS) hos svin och kaprin artrit och encefalit
(CAE) hos get. Kontrollprogrammet för
nötkreatursjukdomen infektiös bovin rhinotra-
keit (IBR) har lett till att Sverige genom beslut i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

EU under år 1998 fått status som IBR-fritt.
Sverige planerar att under år 1999 ansöka hos
EG-kommissionen om nationell friförklaring
från nötkreatursjukdomen leukos.

Baserat bl.a. på vetenskapligt material som
Sverige har sammanställt, beslöt EU:s minister-
råd (jordbruk) i december 1998 att återkalla
godkännandet som fodertillsatser av fyra anti-
biotikasubstanser. De fyra som återkallades är de
som utgör den största risken för människors och
djurs hälsa, dvs. sådana substanser som även an-
vänds som läkemedel. Efter detta beslut återstår
fyra antibiotikasubstanser godkända som foder-
tillsatser inom EU.

Regeringen beslutade i december 1998 att ut-
lösa den s.k. skyddsklausulen i EGrs direktiv om
fodertillsatser. Härmed kan Sverige i avvaktan på
EG-kommissionens beslut upprätthålla sitt
totalförbud mot användning av antibiotika som
tillväxtbefrämjare även sedan det fyraåriga
undantaget enligt anslutningsfördraget löpt ut.

Säkra livsmedel

Säkra livsmedel är ett mångfacetterat begrepp
som omfattar många aspekter. Konsumtion av
livsmedel skall inte leda till sjukdomar och pro-
duktionen skall ske på ett, för djur och natur,
etiskt och miljövänligt sätt. Vidare menas att
resthalter av bekämpningsmedel och veterinär-
medicinska preparat skall vara låga. För konsu-
menterna innebär begreppet en försäkran om
sunda och säkra produkter.

Reglerna på livsmedelsområdet är till stora
delar harmoniserade inom EU, vilket betyder att
Sverige inte kan ha egna regler. Däremot kan
Sverige påverka reglernas innehåll genom aktivt
arbete inom EU och andra internationella fora,
t.ex. Codex Alimentarius.

Den misstänksamhet hos konsumenterna som
uppkommit efter den senaste tidens problem
inom livsmedelsproduktionen och livsmedels-
hanteringen (t.ex. galna kosjukan och de belgiska
dioxinskandalerna) har medfört en större insikt
om att varje länk i produktionskedjan har bety-
delse för det slutliga livsmedlet. Sålunda måste
hanteringen i varje led vara hygienisk och an-
svarsfull.

För konsumenten är det viktigt att veta vad ett
livsmedel innehåller. Trots att vissa framsteg har
gjorts återstår fortfarande ett omfattande arbete
för att förbättra märkningen av livsmedel.

Livsmedelsindustrin

De areella näringarna bidrar till sysselsättning i
efterföljande led, främst inom livsmedelsindust-
rin. Den svarar för ungefär 64 000 anställda eller
ca 10 procent av antalet sysselsatta inom hela in-
dustrin. Därmed är livsmedelsindustrin den
tredje största branschen från sysselsättningssyn-
punkt. De största delbranscherna har mätts efter
antalet anställda: bageriindustri, slakteri- och
charkuteriindustri samt mejeri- och glassindustri.
Även om det råder stora skillnader mellan olika
branscher, karakteriseras livsmedelsindustrin av
betydande storleksvariation samt av att den är
spridd över hela landet. Livsmedelsindustrin bi-
drar också till att skapa verksamhet inom andra
områden såsom maskin- och förpackningsin-
dustri, specialiserade forskningsinstitut och kon-
sultföretag. Den svenska livsmedelsindustrin
genomgår för närvarande strukturförändringar i
ett raskt tempo. Förändringarna sker bl.a. som
en anpassning till den ökade internationalise-
ringen efter Sveriges inträde i EU samt på grund
av strukturförändringar i Sveriges närområde.

Livsmedelskonsumtionen

Konsumtionsvärdet av livsmedel, alkoholhaltiga
drycker och tobak beräknas preliminärt till ca

188,6 miljarder kronor år 1998 jämfört med

185,1 miljarder kronor år 1997. Av detta sam-
manlagda värde år 1998 svarade livsmedel för

146,4 miljarder kronor.

Den totala konsumtionen av kött ökade
volymmässigt med 3,3 procent mellan åren 1997
och 1998 för att år 1998 ligga på 72 kg per per-
son.

Marknaden för griskött präglades under år
1997 av svinpestutbrottet på den europeiska
kontinenten. Under år 1998 ökade produktionen
av griskött när de drabbade medlemsstaterna åter
utnyttjade sin fulla produktionskapacitet och
övriga medlemsstater, som en reaktion på de
höga priserna år 1997 och den förväntade pro-
duktionsminskningen i de drabbade länderna,
ökade sin produktion. Produktionen minskade
emellertid inte med mer än en procent, vilket
fick till följd att priserna sjönk kraftigt under år
1998. Under år 1998 ökade svenskarna sin kon-
sumtion av griskött med 6,2 procent till 37,7 kilo
per person.

Konsumtionen av nöt- och kalvkött har ökat
med 2,5 procent för att år 1998 ligga på närmare

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

21 kilo per person. Även konsumtionen av fjä-
derfäkött har fortsatt att öka och uppgår nu till
9,7 kilo per person att jämföra med 9,2 kilo år

1997.

Mjölkkonsumtionen har fortsatt att minska
och uppgick år 1998 till ca 142 liter per person
och år. Av den totala mjölkkonsumtionen sva-
rade lätt- och mellanmjölk samt lättfil för 52
procent.

Den totala konsumtionen av fisk i Sverige
minskade år 1998 från 122,7 miljoner kilo till

119.8 miljoner kilo.

De svenska livsmedelspriserna sjönk med 2,6
procent från år 1990 till år 1998 och enbart jord-
bruksreglerade produkter sjönk med 9,6 procent.
Om effekten av momsändringar borträknas visar
det sig däremot att priserna på jordbruksregle-
rade livsmedel steg nominellt med 0,2 procent
under samma period. Samtidigt visar KPI totalt
att priserna på samtliga varor totalt har ökat med

23.8 procent mellan åren 1990-1998, vilket inne-
bär att realt har livsmedelspriserna sjunkit med

21,4 procent varav de jordbruksreglerade livs-
medlen realt sjunkit med 27,1 procent. Under
perioden justerades också momssatsen för livs-
medel. I januari 1992 sänktes matmomsen från
25 till 18 procent. Matmomsen höjdes till
21 procent i januari 1993 och sänktes sedan år
1996 till 12 procent.

År 1998 var livsmedelspriserna i Sverige
ungefär 10 procent högre än den genomsnittliga
livsmedelsprisnivån i EU. Mellan åren 1990-1998
har prisutvecklingen på livsmedel i Sverige varit
långsammare än i övriga EU-länder.

Utrikeshandeln

Utrikeshandeln med livsmedel och jordbruks-
råvaror är liten i förhållande till den totala utri-
keshandeln med varor, 7 procent av importen
och 3 procent av exporten. Under år 1998 var
exporten i stort sett oförändrad till värde, medan
importen ökade med 9 procent jämfört med år
1997. Värdet på exporten var 18 447 miljoner
kronor och på importen 39 193 miljoner kronor.
Importen är således ungefär dubbelt så stor som
exporten.

Över 60 procent av exporten gick till övriga
EU-länder och 68 procent av importen kom från
dessa länder. Av enskilda länder är det liksom
under år 1997 USA, Finland, Norge och Dan-
mark som är de största exportmarknaderna.
Stora svenska exportprodukter är fisk och skal-

djur (17% av livsmedelsexporten), spann-
målsprodukter (17%), diverse livsmedel (12%)
samt starksprit (12 %). Märkbart är att
starkspritens roll som viktig exportvara har gått
ned från 18 procent år 1995 till 12 procent år

1998. De fyra länder som står för störst andel av
importen är liksom de var år 1997 Danmark,
Nederländerna, Norge och Tyskland. De största
importprodukterna är frukt och grönsaker (25 %
av livsmedelsimporten), fisk och skaldjur (13 %)
samt kaffe, te och kakao m.m. (12 %).

3.3.2 Viktiga statliga insatser inom
utgiftsområdet samt information om
effekter

Reformerad gemensam jordbrukspolitik och
fiskeripolitik

En stor del av verksamheterna inom utgiftsom-
rådet jord- och skogsbruk samt fiske med anslu-
tande näringar sker inom ramen för den gemen-
samma jordbrukspolitiken och den gemensamma
fiskeripolitiken. I skrivelse 1998/99:60 till riks-
dagen har regeringen redogjort för verksamheten
i EU under år 1998.

Den gemensamma jordbrukspolitiken

Den gemensamma jordbrukspolitiken
(Common Agricultural Policy, CAP) är som
helhet EU:s mest omfattande samarbetsområde.
Politiken genomförs med stöd av gränsskydd
mot tredje land, interna marknadsregleringar,
exportsubventioner samt miljö-, struktur- och
landsbygdsåtgärder. Politikens övergripande mål
formuleras i artiklarna 32-37 i EG-fördraget.

Riksdagen har beslutat om riktlinjerna för
Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedels-
politiken inom Europeiska unionen (prop.
1997/98:142, bet. 1997/98:JoU23, rskr.
1997/98:241). Av beslutet framgår att Sverige
skall verka för en jordbruks- och livsmedelspoli-
tik inom EU vars övergripande mål är att:

- främja ett brett och varierat utbud av säkra
livsmedel till skäliga priser,

- främja en hållbar jordbruks- och livs-
medelsproduktion,

- bidra till global livsmedelssäkerhet.

För att nå dessa tre övergripande mål krävs att
jordbrukspolitiken reformeras i en marknads-
orienterad riktning. Marknadsordningarna i den

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

gemensamma jordbrukspolitiken bör avvecklas
och i stället bör politiken bygga på riktade insat-
ser för att säkerställa miljövärden och minska
negativa miljöeffekter från jordbruket, landsbyg-
dens utveckling, ett stärkt djurskydd och vissa
regionala mål. En ny jordbruks- och livsmedels-
politik bör också medföra lägre samhällsekono-
miska kostnader och på sikt lägre budgetkostna-
der.

I mars 1998 presenterade EG-kommissionen sitt
förslag till en reform av den gemensamma jord-
brukspolitiken. Detta gjorde kommissionen
inom ramen för sitt förslag Agenda 2000. Syftet
med den föreslagna reformen var bl.a. att öka
jordbrukets konkurrenskraft genom en ökad
marknadsorientering med sänkta administrativa
priser. Ytterligare utgångspunkter var att under-
lätta utvidgningen av unionen samt att stärka
EU:s ställning inför kommande WTO-förhand-
lingar.

Den svenska uppfattningen var att kommis-
sionens förslag var ett steg i rätt riktning. Resul-
tatet av förhandlingarna om Agenda 2000 som
avslutades under våren 1999 blev emellertid inte
lika långtgående som förslaget.

För jordbruksgrödor innebär reformen att
interventionspriset för spannmål sänks med
15 procent. Dessutom har kommissionen fått i
uppdrag att noga följa marknaden för att se om
det behövs ytterligare sänkning av interventions-
priset. Lantbrukarna kompenseras för prissänk-
ningen genom att arealersättningen höjs. Areal-
stödet till oljeväxter sänks i tre steg fr.o.m.
skörden år 2000 för att år 2002 vara på samma
nivå som för spannmål.

På nötköttsområdet sänks de institutionella
priserna med totalt 20 procent i tre steg fr.o.m.
den 1 juli 2000 och interventionsuppköpen ges
en minskad betydelse. Som kompensation för att
priserna sänks höjs direktbidragen, bl.a. genom
att det införs två nya stödformer; dels generella
slaktbidrag, dels s.k. nationella kuvert som inne-
bär att varje medlemsstat får ett visst belopp som
kan fördelas enligt nationella önskemål inom
vissa givna ramar.

På mjölkområdet innebär beslutet om Agenda
2000 att kommissionen skall lägga fram en rap-
port år 2003 i syfte att avveckla nuvarande kvot-
system efter år 2006. Kvoterna i EU höjs med
totalt 2,4 procent och interventionspriserna på
smör- och skummjölkspulver sänks i tre etapper
med sammanlagt 15 procent. Prissänkningen in-
leds under regleringsåret 2005/06. Som kompen-

sation för de sänkta priserna införs ett system
med direktbidrag och nationella kuvert som ba-
serar sig på mjölkkvoten.

Beslutet om Agenda 2000 innebär att en ny
landsbygdsförordning börjar gälla den 1 januari
2000. Landsbygdsförordningen är en samman-
slagning och förenkling av ett antal befintliga
förordningar och omfattar både struktur- och
miljöåtgärder i jordbruket inklusive skogsåtgär-
der samt åtgärder för att främja ekonomisk
diversifiering och sysselsättning på landsbygden.
Endast de delar i landsbygdsförordningen som
omfattar miljöersättningar i jordbruket är obli-
gatoriska för medlemsländerna. Mellan övriga
åtgärder skall det vara balans och valet av åtgär-
der får inte snedvrida konkurrensen mellan re-
gioner. Medlemsstaten skall göra program på den
geografiska nivå som den anser vara lämplig.
Landsbygdsprogrammet tas även upp under av-
snitt 5.6.

Den horisontella förordningen, som träder i
kraft år 2000, är något helt nytt i den gemen-
samma jordbrukspolitiken. Förordningen ställer
bl.a. krav på medlemsstaterna att vidta miljöåt-
gärder. Detta kan varje land välja att göra genom
allmänna obligatoriska miljökrav i lagstiftningen,
stöd till miljöåtaganden i jordbruket eller genom
att ställa särskilda miljökrav som ett villkor för
att betala ut direktstöd, s.k. cross-compliance.
Den horisontella förordningen ger också möjlig-
het för medlemsstaterna att införa s.k. module-
ring, vilket innebär att medlemsstaten får dra in
direktstöd om sysselsättningen på ett jord-
bruksföretag är under en viss nivå, om inkoms-
ten överstiger en viss nivå eller om direktstöden
överstiger en viss nivå. Väljer medlemsstaten att
tillämpa cross-compliance och/eller modulering
skall de indragna direktstöden användas till åt-
gärder för landsbygdsutveckling.

Specifikt för Sverige innebär beslutet om
Agenda 2000 stöd till gräsensilage och ersättning
för torkningskostnader för spannmål i norra
delarna av landet. Sverige fick också gehör för
sitt krav på en ökning av antalet bidragsrätter för
såväl am- och dikor som för handjur i för-
hållande till kommissionens förslag. Sverige får
därmed behålla de nivåer som fastställdes i an-
slutningsfördraget. En förhandlingsframgång för
Sverige är att producenter, i motsats till kommis-
sionens förslag, dessutom får räkna vall som an-
vänds för produktion-av vinterfoder som under-
lag vid beräkning av extensifieringsbidrag.

Syftet med de prissänkningar som beslutet om
Agenda 2000 innebär är bl.a. att EU:s jordbruks-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

produktion skall bli konkurrenskraftig på
världsmarknaden och att därmed behovet av in-
tervention och exportbidrag skall minska. Jord-
brukarna kompenseras för prissänkningarna
genom högre direktstöd. Det är emellertid inte
sannolikt att de beslutade prissänkningarna är
tillräckliga för att kostnaderna för intervention
och exportbidrag skall minska lika mycket som
kostnaden för direktstöd ökar. Europeiska rådet
satte dock vid beslutet om Agenda 2000, årliga
tak för jordbruksutgifterna under det finansiella
perspektivet för åren 2000-2006. Vid risk för att
dessa tak överskrids kommer därför åtgärder att
vidtas.

En mer detaljerad beskrivning av reformens
tillämpning och dess effekter i Sverige ges i av-
snitt 5 Jordbruk och trädgårdsnäring.

Sverige verkar för en jordbruks- och livsmedels-
politik inom EU vars övergripande mål bl.a. är
att främja en hållbar jordbruks- och livsmedels-
produktion. I rådsslutsatserna från toppmötet i
Cardiff i juni 1998 pekas jordbrukssektorn sär-
skilt ut som en av de sektorer inom vilka en
strategi för integrering av miljöhänsyn och hållbar
utveckling skall utvecklas. Vid toppmötet i Wien i
december 1998 avlämnade EU:s jordbruks-
ministrar en inledande rapport. I slutsatserna
från Wienmötet uppmanas bl.a. jordbrukssek-
torn att fortsätta det påbörjade arbetet med att ta
fram strategier för att integrera miljöhänsyn och
hållbar utveckling. Sektorn uppmanas också att
ta fram en uppsättning indikatorer. Arbetet med
strategin och indikatorer skall redovisas vid
toppmötet i Helsingfors i december 1999.

Den gemensamma fiskeripolitiken

Den gemensamma fiskeripolitiken (Common
Fisheries Policy, CFP) är en fullt utvecklad
gemenskapspolitik, vilken i likhet med jord-
brukspolitiken innebär att alla gemenskapens
länder omfattas av samma bestämmelser. CFP
reglerar alla aspekter på fisket från havet till kon-
sumenten.

Fiskeripolitikens övergripande mål formuleras
i artiklarna 32-37 i EG-fördraget. Politiken be-
står av tre delar: resurspolitik, strukturpolitik och
marknadspolitik samt bestämmelser om kontroll
i syfte att övervaka efterlevnaden av regelverket.
Grundförordningen, (EEG) nr 3760/92, anger
de allmänna målen för den gemensamma fiskeri-
politiken. Målen är att skydda och bevara de le-
vande marina akvatiska resurser som är tillgäng-
liga och får utnyttjas. Dessa resurser skall

långsiktigt utnyttjas på ett ändamålsenligt och
ansvarsfullt sätt under de ekonomiska och sociala
förhållanden som passar sektorn.

I den pågående översynen av CFP skall rege-
ringen verka för att producenterna ges en möj-
lighet att utveckla sin näring genom en ökad
marknadsanpassning och en förenkling av regel-
verket, samtidigt som hänsyn tas till konsumen-
ternas behov samt till följderna för det marina
ekosystemet.

År 2002 kommer ett beslut avseende fiskeri-
politikens framtida inriktning att fattas. Kom-
missionen har dock på många områden inte velat
avvakta till dess utan har redan föreslagit eller ta-
git upp till diskussion sådana förändringar som
man har ansett och anser vara nödvändiga för att
få fiskeripolitiken att fungera bättre.

Inom ramen för integrering av miljöhänsyn
och hållbar utveckling i EG:s fiskeripolitik verkar
Sverige för ett långsiktigt och ekonomiskt bär-
kraftigt fiske genom tillämpningen av försiktig-
hetsprincipen. I rådsslutsatserna från toppmötet i
Köln i juni 1999 utpekas fisket som en av de
sektorer inom vilka en strategi för integrering av
miljöhänsyn och hållbar utveckling skall utveck-
las. Arbetet skall redovisas under år 2000. Vidare
skall kommissionen i enlighet med sin strategi
för bevarande och uthålligt nyttjande av biolo-
gisk mångfald före februari 2000 presentera en
aktionsplan för bevarande och hållbart nyttjande
inom fiskesektorn.

Huvudsyftet med strukturpolitiken är att komma
till rätta med den överkapacitet som råder inom
gemenskapens flotta. För detta har s.k. fleråriga
utvecklingsprogram (FUP) upprättats för re-
spektive medlemsstat.

I det för perioden 1997-2001 löpande fleråriga
utvecklingsprogrammet (FUP IV) för dimen-
sionering av fiskeflottans kapacitet har över-
föringar skett mellan olika segment av den
svenska fiskeflottan. Efter denna omfördelning
ligger den svenska fiskeflottans kapacitet inom
ramen för programmet.

Det stöd som i enlighet med EU:s struktur-
politik har beviljats till fiskerinäringen under
perioden 1995-1999 speglar det uppdämda in-
vesteringsbehovet inom näringen. I hela EU har
ansökningarna vida överskridit tillgängliga
medel. I Sverige har 187 miljoner kronor utbeta-
lats från Fonden för fiskets utveckling (FFU)
under perioden januari 1995-april 1999. Den
svenska totalramen för perioden är ca 360 miljo-
ner kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Det förhandlingsarbete som bedrivits avse-
ende gemenskapens framtida regional- och
strukturpolitik (Agenda 2000) har delvis berört
fiskeområdet. Även i nästkommande program-
period för strukturfonderna, åren 2000-2006,
kommer FFU att finansiera strukturåtgärder
inom fiskerinäringen i hela gemenskapen.

Inom resurspolitiken har under året förändringar
genomförts i förordningen om tekniska beva-
randeåtgärder i Västerhavet. Besluten avser bl.a.
begränsning i antalet typer av nät med olika
maskstorlekar. De nya tekniska regleringarna
innebär en väsentlig förbättring i skyddet av ung
icke lekmogen fisk och är därmed ett stort steg
framåt mot förbättrad fiskevård.

Beslut har tagits om en förvaltningsplan för
östersjötorsk. Gemenskapen har även enats om
en långsiktig förvaltningsplan för sill i Nordsjön
och konsultationer pågår om andra viktiga be-
stånd. Förberedelser för en plan angående sill
och skarpsill i Östersjön har inletts. Genom för-
valtningsplanerna har strategier för nyttjande och
vård av bestånden upprättats.

Under år 1998 beslutades om omfattande för-
ändringar i kontrollförordningen. Ändringarna
avser bl.a. kontroll av tredje lands fartyg, kon-
troll efter landning och utökat kontrollsamarbete
mellan EU:s medlemsstater och kommissionen.
Ändringarna träder i kraft under år 1999 och
förväntas ge en ökad snabbhet och kvalitet i
kvotadministrationen samt ökade möjligheter till
effektiv kontroll av tredje lands fiskefartyg vid
fiske i svenska vatten och vid landning i Sverige.

Inom marknadspolitiken har diskussionerna
kring ett kommissionsförslag om en ny mark-
nadsordning för fiske och vattenbruk inletts.
Förslaget presenterades vid rådet i mars 1999 och
behandlas nu i rådsarbetsgruppen för interna fis-
keripolitiska frågor.

Målsättningen i förslaget är förbättrad över-
skådlighet, ökad marknadsanpassning och för-
bättrad balans mellan tillgång och efterfrågan.
Förslaget innebär bl.a. ökade bidrag till föräd-
lingsindustrin för att kunna ta till vara det
överutbud som eventuellt kan uppstå vid ned-
dragna ersättningsnivåer enligt återtagssystemet.
En bättre balans mellan tillgång och efterfrågan
är tänkt att uppnås genom att producentorgani-
sationerna ges ett ökat ansvar. De skall bl.a. upp-
rätta s.k. operativa program med fångstplaner,
preliminära saluföringsplaner och förebyggande
åtgärder för att anpassa utbudet. Producentorga-

nisationerna är berättigade till bidrag för de ad-
ministrativa kostnader som blir följden av nya
ålägganden.

Livsmedelsekonomiska institutet

Behovet av samhällsekonomiska analyser på
jordbruks- och livsmedelsområdet har ökat avse-
värt de senaste åren. Alltsedan Sverige blev med-
lem i EU bedrivs jordbruks- och livsmedelspoli-
tiken inom ramen för EU:s gemensamma
jordbrukspolitik. Detta innebär att alla större
förändringar av politiken som Sverige önskar
genomföra kräver överenskommelser med övriga
medlemsländer. En av förutsättningarna för att
på lång sikt kunna påverka den gemensamma
politiken är att Sverige kan presentera genom-
arbetade samhällsekonomiska utredningar och
analyser. Tillgången till denna typ av beslutsun-
derlag är en nödvändighet även i andra samman-
hang, t.ex. inför de kommande förhandlingarna
inom Världshandelsorganisationen (WTO) och
den förestående utvidgningen av EU. Rege-
ringen har därför inrättat Livsmedelsekonomiska
institutet som påbörjade sin verksamhet den 1
juli 1999. En annan viktig uppgift för institutet är
att bistå regeringen med samhällsekonomiska ut-
värderingar av olika styrmedels effektivitet.
Genom att marknadsordningarna inom jord-
brukspolitiken sannolikt kommer att få en
mindre roll medan de riktade stödens betydelse
ökar finns också ett behov av kvalificerade analy-
ser av dessa stöds effektivitet. Institutet skall
också öka kunskapen om dessa frågor bland all-
mänheten. Livsmedelsekonomiska institutets
verksamhet utgör således ett komplement till
den verksamhet som bedrivs av andra myndig-
heter inom jordbruks- och livsmedelsområdet.

Produktion av säkra livsmedel med hög kvalitet
och förstärkning av konsumentperspektivet

Delar av de statliga insatserna på detta område
redovisas i avsnitt 8 om djurskydd och djurhälsa.

För att en konsument skall kunna göra ett
medvetet val krävs att denne besitter en viss kun-
skapsnivå och har tillgång till information. Livs-
medelsverket har under år 1998 genomfört en
undersökning av språket i märkningen av im-
porterade livsmedel. Resultatet visar att det är
vanligt att livsmedel inte är märkta på svenska.
Det finns dock möjlighet att påverka detta
genom att informera om gällande märkningskrav

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

och att utnyttja detaljhandelns möjlighet att på-
verka tidigare handelsled.

Sverige har på det internationella planet bl.a.
arbetat för obligatorisk märkning av vissa aller-
giframkallande ingredienser samt utförligare
deklaration av sammansatta ingredienser.
Codexkommissionen, som är Codex
Alimentarius beslutande organ, fattade i juli 1999
beslut om en lista med allergiframkallande ingre-
dienser som måste innehållsdeklareras och beslöt
vidare att sänka gränsen från 25 till 5 procent för
sammansatta ingredienser som inte behöva dek-
lareras. I praktiken innebär det senare exempelvis
att om en pytt-i-panna innehåller 5 procent falu-
korv eller mer måste även falukorvens ingredien-
ser deklareras. För allergiker - och även för andra
konsumenter - innebär detta en utförligare in-
formation om produkten. Sverige kommer att
arbeta för att dessa regler också skall ingå i EG:s
märkningsregler.

EU har nyligen avslutat arbetet med ett regel-
verk för märkning av genmodifierad soja och
majs. Reglerna innehåller krav på märkning av
alla produkter framställda av genmodifierade
organismer, där DNA eller protein som härrör
från genmodifieringen kan påvisas.

Under år 1998 inleddes ett nordiskt projekt
som går ut på att jämföra märkningen av livs-
medel i de nordiska länderna och undersöka hur
konsumenterna använder märkningen.

Utredningen Livsmedelstillsyn i Sverige
(SOU 1998:61) behandlar ett antal frågor om
organisation, ansvarsfördelning och finansiering
av tillsynen. Den 22 juli 1999 gav regeringen i
uppdrag åt Livsmedelsverket att senast den 1 juni
2000 lämna en utförlig redovisning av de eko-
nomiska konsekvenserna av de förslag som förs
fram i utredningen. Frågan om livsmedelstillsy-
nen uppmärksammas även i länens regeländ-
ringsförslag inom ramen för de regionala tillväxt-
avtalen.

Inom EU har ett omfattande arbete påbörjats
med att ta fram gemensamma hygienregler för
samtliga livsmedel samt för att göra reglerna mer
lättillgängliga genom att samla dem i en rättsakt.
För närvarande finns reglerna spridda i flera olika
förordningar och direktiv som dessutom till-
kommit vid olika tidpunkter, vilket gör regelver-
ket svåröverskådligt.

Sverige har nått flera framgångar i EU-arbetet
med gränsvärden för rester av bekämpnings-
medel.

Dåliga matvanor och osund livsstibär stora hot
mot folkhälsan. Enligt den senaste riksom-

fattande kostundersökningen "Riksmaten 1997-
98" har fettintaget minskat sedan den förra
undersökningen år 1989 medan fiberintaget är
oförändrat. Det arbete som Livsmedelsverket
och andra aktörer har utfört på området bedöms
ha haft en icke obetydlig effekt på svenskarnas
matvanor.

Under våren 1999 tillsatte Jordbruksdeparte-
mentet en prisarbetsgrupp som fick till uppgift
att närmare studera hur konsumentpriserna har
utvecklats sedan början av 1990-talet i för-
hållande till avräkningspriserna. Arbetsgruppens
resultat publicerades i en rapport. Av denna rap-
port framgår att en rad händelser har haft bety-
delse för prisutvecklingen på livsmedel under
perioden: 1990 års beslut att avreglera svenskt
jordbruk, Sveriges medlemskap i den Europeiska
unionen 1995 och momsförändringarna på livs-
medel, senast en sänkning från 21 procent till 12
procent den 1 januari 1996.

Livsmedelsindustrin

Sedan år 1996 har den som förädlar eller saluför
produkter från jord- eller skogsbruket kunnat
söka ett särskilt stöd. Under år 1998 användes ca
60 miljoner kronor av statliga medel för att i hu-
vudsak förbättra hygienen, djurskyddet och
miljöstandarden i livsmedels- och jordbruks-
företag. De sektorer som erhållit mest stöd är
nöt-, gris- och fårkött samt mjölk och mejeri-
produkter. Finansieringen av stöden kommer
från statliga medel till knappt 30 procent och
resterande drygt 70 procent från EG:s jord-
bruksfond.

Särskilda satsningar görs med statliga medel
för att främja export av livsmedelsprodukter.
Verksamheten bedrivs i ett särskilt projekt, Food
From Sweden. Målsättningen med verksamheten
är att medverka till en ökad export av livsmedel,
som främst är baserade på svenska råvaror och
som är förädlade i Sverige. Huvudinriktningen
på verksamheten är kompetens- och kun-
skapsutveckling, mässdeltagande och åtgärder
för att profilera den svenska jordbruks- och
livsmedelsmodellen.

Gott hälsotillstånd och gott djurskydd bland djur i
människans tjänst

Genom en omorganisation inom Jordbruksver-
ket, som innebär att en djurskyddsenhet inrät-
tats, breddas kompetensen och ett samlat ansvar
för tillämpningen av djurskyddslagen uppnås,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

vilket innebär att djurskyddet förstärks. Även
förutsättningarna för att stödja länsstyrelser och
kommuner i deras djurskyddsarbete förstärks
genom inrättandet av den nya djurskyddsen-
heten.

Inom ramen för det landsomfattande
transportprojekt som Jordbruksverket bedriver
på djurskyddsområdet genomförs för närvarande
regional utbildning av tillsynspersonal och sys-
tematisk kontroll av djurtransporter. Projektet
skall avslutas och utvärderas under år 2000.

En åtgärdsplan har utarbetats av Jordbruks-
verket och Centrala försöksdjursnämnden för att
stärka djurskyddet för försöksdjuren. Detta
kommer bl.a. att leda till bindande föreskrifter
till stöd för de djurförsöksetiska nämnderna vid
den etiska bedömningen av djurförsök och ett
starkare skydd för djur som används i djurför-
sök.

Riksdagen antog den 1 mars 1998 regeringens
proposition Ändringar i djurskyddslagen (prop.
1997/98:28). Ändringarna innebär bl.a. skärpta
krav vad gäller användningen av försöksdjur. För
sådan användning krävs inte bara tillstyrkande
utan även ett godkännande av en djurförsöks-
etisk nämnd. Bestämmelsen om att djur skall
hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett
sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger
dem möjlighet att bete sig naturligt utvidgades
till att även omfatta försöksdjur.

Riksdagen har den 20 maj 1999 beslutat en
zoonoslag samt en ny epizootilag (prop.
1998/99:88). Zoonoslagen innehåller bestämmel-
ser om sådana sjukdomar eller smittämnen hos
djur som kan spridas naturligt genom smitta från
djur till människa, eller tvärtom, men som inte är
av den karaktären att de faller under epizooti-
lagen. Mer om detta framgår under anslag E5
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar.

Värnande av jordbrukets natur- och
kulturmiljövärden samt minimering av jordbrukets
negativa miljöpåverkan

Jordbrukets miljöersättningsprogram

Riksdagens ställningstagande till propositionen
Hållbart fiske och jordbruk (prop. 1997/98:2,
bet. 1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116) är ett av
de viktigaste underlagen för regeringens bedöm-
ningar och förslag till åtgärder för att uppnå ett
ekologiskt hållbart jordbruk och fiske.

Ett av de viktigaste styrmedlen för att uppnå
miljöeffekter i jordbruket, är miljöersättnings-

programmet som verkar i full omfattning sedan
år 1998 med en kostnadsram av 2 800 miljoner
kronor per år. Miljöersättningsprogrammet har
fr.o.m. år 1999 utökats avseende delprogrammet
för miljökänsliga områden till att omfatta även
de utrotningshotade husdjursraserna lin-
derödssvin och finullsfår. Dessutom har ett del-
program för bevarande av värdefulla natur- och
kulturmiljöer i renskötselområdet införts från
och med år 1999.

Erfarenheterna av miljöersättningsprogram-
met är positiva. Anslutningen till de olika åtgär-
derna är god, särskilt för att bevara den biolo-
giska mångfalden och kulturmiljövärden i
odlingslandskapet. Miljöersättningsprogrammet
har också bidragit till den positiva utvecklingen
inom den ekologiska produktionen. Anslut-
ningen är dock lägre för åtgärder som syftar till
att minska växtnäringsförlusterna. Anslutningen
till åtgärden för resurshushållande jordbruk har
t.ex. varit mycket låg.

Ekologisk produktion

Regeringens bedömning är att målet att minst 10
procent av Sveriges åkerareal skall vara ekolo-
giskt odlad år 2000 kommer att uppnås. Till-
sammans med en ökad efterfrågan av ekologiska
livsmedel har miljöersättningsprogrammet sti-
mulerat den positiva utvecklingen. Jordbruks-
verket har på regeringens uppdrag tagit fram ett
förslag till ett nytt mål för den ekologiska pro-
duktionen efter år 2000.

Hållbar livsmedelsproduktion för ökad
miljöanpassning, sysselsättning, regional balans
och uthållig tillväxt

E U:s strukturfondsprogram

EU:s gemensamma struktur- och regionalpolitik
är det viktigaste medlet för att minska regionala
obalanser och skillnader i ekonomisk utveckling
mellan regionerna i unionen. Under innevarande
programperiod för strukturfonderna (åren 1994—
1999) tillfaller ca 12 miljarder kronor Sverige
från EG-budgeten. Av dessa medel skall 39 pro-
cent användas inom de geografiskt avgränsade
målområdena 2, 5b och 6 medan 11 procent av-
ser s.k. 5a-åtgärder inom jordbruk och fiske.

Besluts- och utbetalningstakten har under en
stor del av programperioden varit låg vad avser
projektstöden inom mål 5b och 6 samt gemen-
skapsinitiativen. Detta kan bl.a. förklaras med en
förhållandevis sen programstart och att det tar

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

tid att lära sig och sprida kännedom om ett nytt
system. Under den senare tiden av perioden har
dock beslutstakten ökat betydligt. Genom om-
fördelningar mellan åtgärder och ihopslagningar
av åtgärder under år 1999 beräknas i princip hela
den avsatta ramen förbrukas. Även utbetal-
ningstakten har ökat och utbetalningar kan
fortgå t.o.m. år 2001.

Skördeskador

Sverige upplevde år 1998 en ovanligt kylig, sol-
fattig och nederbördsrik växtodlingssäsong. Mot
bakgrund av en skrivelse från Lantbrukarnas
Riksförbund (LRF) med önskemål om en kart-
läggning av skördeutvecklingen och en diskus-
sion om möjliga åtgärder, tillsattes i november en
särskild arbetsgrupp med uppdrag att dels kart-
lägga omfattningen av de ekonomiska förlus-
terna till följd av 1998 års skördeskador, dels re-
dovisa möjligheterna för berörda företag att
hantera den uppkomna situationen med hänsyn
tagen till de åtgärder som vidtagits eller vidtas
inom ramen för tillgängliga medel.

Arbetsgruppen presenterade sin rapport i mars
1999. Rapporten visade att det inte var fråga om
någon katastrofal situation för lantbruket och
trädgårdsnäringen i stort. Däremot kan enskilda
lantbrukare och trädgårdsföretag ha drabbats
mycket hårt. Situationen bedömdes dock inte
vara sådan att staten har ett ansvar för eventuella
ekonomiska förluster på grund av väderleksför-
hållandena år 1998. Regeringen undersökte ändå
i samråd med LRF möjligheterna att vid utbetal-
ning av medel från EU för valutaförändringar få
rikta medlen till företag som drabbats av omfat-
tande skördeskador, utan att staten därigenom
skulle ta på sig något särskilt ansvar för de in-
träffade skadorna. EG-kommissionen medgav
emellertid inte ett sådant förfarande.

3.3.3 Regeringens bedömningar och
slutsatser

Reformerad gemensam jordbrukspolitik och
fiskeripolitik

Den gemensamma jordbrukspolitiken
Regeringens bedömning av beslutet om Agenda
2000 är att reformen av jordbrukspolitiken är ett
steg i rätt riktning mot en mer marknadsinriktad
politik. Sannolikt är reformen emellertid inte till-
räckligt omfattande för att uppnå de mål som
sattes upp för reformen, dvs. öka jordbrukets

konkurrenskraft genom en ökad marknads-
orientering med sänkta administrativa priser, un-
derlätta utvidgningen av unionen samt stärka
EU:s ställning inför kommande WTO-förhand-
lingar. Det kan därför inte uteslutas att det
kommer att bli nödvändigt med en ytterligare
och mer genomgripande reform tidigare än pla-
nerat.

I slutet av år 1999 inleds en ny förhandlings-
runda inom ramen för Världshandelsorganisatio-
nen (WTO) med syftet att underlätta handeln
med bl.a. jordbruksprodukter. EU har åtagit sig
att i kommande förhandlingar fortsätta reform-
processen mot långtgående successiva sänk-
ningar av stöd och skydd i jordbruket. Dessutom
kommer redan nuvarande WTO-åtaganden i
vissa sektorer att ge EU svårigheter om inte be-
slut fattas om mer långtgående reformer än vad
beslutet om Agenda 2000 innebär. Genom att
den s.k. fredsklausulen inom WTO löper ut år
2003 sätts EU under tryck att, om ingen för-
längning förhandlas fram, reformera jordbruks-
sektorn ytterligare för att inte riskera att hamna i
handelstvister. I Sverige har under året arbetet
med att ta fram underlagsmaterial till förhand-
lingarna intensifierats. I arbetet deltar förutom
de olika departementen även berörda myndig-
heter. På uppdrag av Jordbruksdepartementet
och Utrikesdepartementet har Jordbruksverket
tillsammans med Kommerskollegium gjort en
rapport om jordbruket i de kommande WTO-
förhandlingarna.

Även ur ett utvidgningsperspektiv är reformen
sannolikt otillräcklig. De sänkta interventions-
priserna på spannmål, nötkött och mejeripro-
dukter är inte tillräckliga för att möta de nya
medlemsstaternas prisnivå. Enligt svensk upp-
fattning borde överenskommelsen om Agenda
2000 vidare ha innehållit ett beslut om degressiva
direktstöd, dvs. de direktstöd till jordbruket som
är en kompensation för prissänkningar borde
trappas ned successivt över tiden. Detta skulle
bl.a. ha underlättat utvidgningsförhandlingarna
eftersom EU ännu inte har beslutat om dessa
stöd skall utgå till de blivande medlemsländerna.

Det bör i sammanhanget understrykas att
EU:s jordbrukspolitik påverkar handelsström-
marna redan innan utvidgningen kommit till
stånd. Europaavtalen mellan EU och kandidat-
länderna utformades med avsikten att de skulle
vara till kandidatländernas fördel. Resultatet har
dock visat sig vara motsatsen, mycket på grund
av att EU med hjälp av exportbidrag ökat sin ex-
port till kandidatländerna betydligt. Den ökade

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

exporten från EU i kombination med en förlorad
marknad på grund av bl.a. nedgången i den ryska
ekonomin har ytterligare försvårat konkurrens-
situationen för kandidatländerna.

Det är även svårt för kandidatländerna att
hävda sig i konkurrensen till följd av EG:s kvali-
tetsnormer för livsmedelsprodukter. Det är där-
för viktigt att Sverige, under förmedlemskaps-
perioden, stödjer kandidatländerna i bl.a. dessa
avseenden. Detta sker exempelvis i form av pro-
jekt, seminarier och praktik i Sverige och i kan-
didatländerna.

Regeringens bedömning är alltså att beslutet
om Agenda 2000 inte är tillräckligt för att
underlätta utvidgningen av unionen och för-
stärka EU:s ställning inför WTO-förhandling-
arna. Regeringen gör dessutom den
bedömningen att reformen av jordbrukspolitiken
sannolikt inte kommer att få tillräckligt långtgå-
ende effekter för att ett hållbart jordbruk skall
kunna uppnås. Sverige bör därför på olika sätt
även fortsättningsvis verka för en jordbrukspoli-
tik vars övergripande mål är hållbar jordbruks-
och livsmedelsproduktion, global livsmedelssä-
kerhet och säkra livsmedel till skäliga priser.

Den gemensamma fiskeripolitiken

Fisket måste bedrivas på ett långsiktigt hållbart
sätt. Den gemensamma fiskeripolitiken bör ut-
vecklas så att den bättre bidrar till detta mål. I
samband med den förestående översynen av den
gemensamma fiskeripolitiken bör Sverige aktivt
verka för en sådan utveckling. De beslut som
fattats inom EU och som rör frågor om nyttjan-
det av fiskresurserna har tagit sin utgångspunkt i
att genomföra den internationellt stadfästa för-
siktighetsprincipen, vilken Sverige ställer sig
bakom. Två av de huvudsakliga instrumenten
som gemenskapen använder sig av är långsiktiga
förvaltningsstrategier och införandet av nya tek-
niska bevarandeåtgärder. För att säkerställa
efterlevnaden av regelverket är det viktigt med
en effektiv fiskerikontroll. Regeringens bedöm-
ning är att arbetet och de beslut som fattats
under år 1998 ligger i linje med den övergripande
målsättningen och främjar ett ansvarsfullt nytt-
jande av resurserna. Regeringens förslag för att
åstadkomma ett hållbart fiske har redovisats i
propositionen Hållbart fiske och jordbruk (prop.
1997/98:2, bet. 1997/98:JoU9, rskr.
1997/98:116).

Sveriges ordförandeskap i EU

Under det första halvåret 2001 kommer Sverige
att inneha ordförandeskapet i EU. Det svenska
ordförandeskapet skall genomföras på ett sådant
sätt att det väcker respekt hos och bidrar till goda
relationer med övriga medlemsländer. Jord-
bruksdepartementets del av Regeringskansliets
samlade EU-arbete är mycket omfattande och
ordförandeskapet kommer därför att i hög grad
innebära nya och ökade arbetsuppgifter. Förbe-
redelsearbetet har pågått under en längre period
och går nu in i en mer intensiv fas för att fram-
över ta mer omfattande resurser i anspråk. En
viktig del är arbetsprogrammet under ordföran-
deskapsperioden med bl.a. förhandlingar om
nästa fleråriga program för fiskeflottan och om
en reform av marknadsordningen för olivolja. En
annan resurskrävande uppgift inför ordförande-
skapet är planeringen och genomförandet av
jordbruksministrarnas informella rådsmöte.

Produktion av säkra livsmedel med hög kvalitet
och förstärkning av konsumentperspektivet

Konsumenternas intressen skall stärkas. Det är
av oerhörd vikt att konsumenterna kan ha för-
troende för de varor som erbjuds och kan lita på
att de produkter som de köper är säkra.

De svenska konsumenterna blir alltmer med-
vetna om olika produktionsmetoder som an-
vänds inom jordbruket och efterfrågar produkter
som tagits fram på ett hygieniskt och etiskt
acceptabelt sätt. Detta gäller i särskilt hög grad
de animala livsmedlen, där konsumenterna ställer
höga krav på ett gott djurskydd och en god djur-
hälsa.

Arbetet med att följa och analysera prisut-
vecklingen på livsmedel från jord till bord får be-
dömas vara intressant ur ett konsumentperspek-
tiv. I en nära framtid kommer effekterna av
Agenda 2000, den kommande utvidgningen av
EU och den förestående förhandlingsrundan i
WTO att få betydelse för prisutvecklingen på
livsmedel. För konsumenterna är det viktigt med
saklig och riktig information om livsmedel och
prisutvecklingen på dessa. Det är därmed av be-
tydelse att fortsätta arbetet med att följa och
analysera prisutvecklingen i de olika leden samt
lönsamhetsutvecklingen i förädlingsledet. Det
nybildade Livsmedelsekonomiska institutet
kommer att ha en viktig roll i ett sådant analys-
arbete.

9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringen föreslår därför att särskilda resurser
avsätts för åtgärder inom livsmedelsområdet.

Livsmedelsindustrin

Svensk jordbruks- och livsmedelsproduktion har
av tradition varit inriktad på att förse hemma-
marknaden med livsmedel. Konkurrenssituatio-
nen och exportmöjligheterna har kraftfullt
ändrats för den svenska livsmedelsindustrin i och
med medlemskapet i EU. Det är viktigt att
möjligheterna till svensk livsmedelsexport tas till
vara, inte bara för att skapa sysselsättning inom
livsmedelssektorn, utan också för att behålla den
sysselsättning som redan finns. Regeringen
föreslår en tidsbegränsad satsning för att
förbättra möjligheterna för export av livsmedel
som är producerade i Sverige.

Gott hälsotillstånd och gott djurskydd bland djur i
människans tjänst

I Sverige anser vi att det föreligger ett tydligt
samband mellan det sätt på vilket jordbruket och
djurhållningen bedrivs och kvaliteten hos de
livsmedel som blir resultatet. Detta innebär bl.a.
att ett bra foder, god djurhållning och ett gott
djurskydd kombinerat med god hygien i djur-
hanteringen ger hög livsmedelskvalitet. Detta har
betydelse för hur konsumenterna värdesätter
livsmedlen. Ett gott hälsotillstånd och gott djur-
skydd bland husdjuren är därför viktiga faktorer
för att hela kedjan inom livsmedelsproduktionen
skall leda till en god slutprodukt, dvs. ett bra
livsmedel till nytta för konsumenterna. I begrep-
pet livsmedelskvalitet ingår alltså inte enbart
slutprodukternas beskaffenhet, utan också om-
ständigheterna under vilka de producerats. Såväl
av omsorg om djuren som av denna anledning är
ytterligare förbättringar av djurskyddstillsynen
fortsatt prioriterade.

Sverige har internationellt sett en erkänt god
smittskydds- och djurhälsosituation. Det är av
största vikt att även fortsättningsvis förhindra att
allvarliga smittsamma djursjukdomar kommer
till Sverige.

Arbetet med frågan om antibiotikatillsatser är
högt prioriterad. Statens veterinärmedicinska an-
stalts vetenskapliga arbete med att dokumentera
den svenska antibiotikaresistenssituationen är
betydelsefullt och ökar trovärdigheten för den
officiella svenska antibiotikapolicyn.

Värnande av jordbrukets natur- och
kulturmiljövärden samt minimering av jordbrukets
negativa miljöpåverkan

Jordbrukets miljöersättningsprogram
Erfarenheterna av miljöersättningsprogrammet
är goda. Miljöåtgärder bör därför även fortsätt-
ningsvis tillämpas under kommande program-
period. Miljöprogramutredningen har i betän-
kandet Jordbruk och miljönytta (SOU 1999:78)
lämnat förslag till fortsatt inriktning på och
innehåll i ett nytt svenskt miljöprogram för
jordbruket för perioden 2001-2005. Betänkandet
har remitterats. Förslaget kommer att hanteras
inom ramen för ett kommande samlat lands-
bygdsprogram (se även avsnitt 5.6). Inom lands-
bygdsprogrammet kan olika former av miljöåt-
gärder integreras så att miljönyttan förstärks och
administrativa förenklingar uppnås.

Hållbar livsmedelsproduktion för ökad
miljöanpassning, sysselsättning, regional balans
och uthållig tillväxt

EU:s strukturfondsprogram

Under år 1999 har inom ramen för Agenda 2000
framförhandlats en ny strukturfondsförordning,
en förordning för landsbygdens utveckling samt
en förordning avseende Fonden för fiskets ut-
veckling (se även avsnitten 5.6 och 6.6) som
omfattar strukturfondsperioden 2000-2006. Så-
väl landsbygdsåtgärder, medfinansierade av
Jordbruksfondens utvecklingssektion, som
strukturåtgärder inom fiskerinäringen skall in-
tegreras i mål 1-programmen, men programme-
ras horisontellt utanför mål 1-området. Under år
1999 har regeringen uppdragit åt berörda länssty-
relser inom respektive mål 1-program att ut-
arbeta förslag till utvecklingsplaner för mål 1-
regionerna. Bland insatsområden som bör
övervägas har bl.a. angivits insatser inom jord-
bruk, skog, fiske och renskötsel. Införande och
utformning av en särskild åtgärd för det fjällnära
jordbruket skall övervägas. Genom kopplingar i
uppdraget till såväl de horisontella landsbygds-
och fiskeprogrammen som de länsvisa priorite-
ringar som lyfts fram i de regionala tillväxtavta-
len är avsikten att åtgärder för landsbygdens och
fiskerinäringens utveckling inom mål 1 skall an-
passas till regionala behov och strategier som på
ett naturligt sätt utgör en del av helheten för en
effektiv landsbygdsutvecklings- och fiskeripoli-
tik i Sverige.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Den nya strukturfondsförordningen innebär att
gemenskapsinitiativet LEADER+ till fullo
kommer att finansieras av Jordbruksfonden.
Interreg-programmen kommer även fortsätt-
ningsvis att kunna innefatta åtgärder för lands-
bygdens utveckling även om finansieringen helt
sker genom EU:s regionala fond. Programarbete
för de två gemenskapsinitiativen inleds under
hösten 1999. Gemenskapsinitiativet Pesca kom-
mer inte att fortsätta under nästa programperiod
utan liknande åtgärder kommer att integreras i
det horisontella stödet till fiskerinäringen.

Regeringen avser att utse länsstyrelserna i
Norrbottens och Jämtlands län till förvaltnings-
myndigheter för norra respektive mellersta
Norrlands mål 1-program enligt den definition
av uppgiften som anges i artikel 9n, Rådets för-
ordning (EG) nr 1260/99 om allmänna bestäm-
melser för strukturfonderna (se utg.omr. 19).
Förvaltningsmyndigheterna kommer att vara be-
slutande och utbetalande myndigheter för pro-
jektstöd avseende landsbygdsutveckling finansie-
rade av Jordbruksfondens utvecklingssektion.
För att uppnå en enhetlig och för lantbrukarna
översiktlig organisation kommer strukturstöd
inom mål 1 även fortsättningsvis att beslutas av
länsstyrelserna och Jordbruksverket och utbeta-
las av Jordbruksverket. Vad avser strukturåtgär-
der inom fiskerinäringen kommer beslut att fat-
tas av länsstyrelserna och Fiskeriverket och
utbetalas av Fiskeriverket. För insatsområdet för
samer kommer Sametinget att vara beslutande
instans.

Tabell 3.6 Skatteavvikelser

Miljoner kronor

Avvikelse	Skatteavvikelse netto
Avvikelse	1999	2000
Uttag av bränsle m.m.	150	150
Avverkningsrätt till skog¹
Avgångsvederlag till jordbrukare¹
Anläggning av skog m.m.	210	220
Skogsavdrag¹
Skogs- och upphovsmannakonto	30	30
Ingående skatt på jordbruksarrende¹
Bränsleförbrukning inom växthusnäringen	70	70
Elförbrukning inom växthusnäringen	20	20
Summa	480	490

¹ Summa saknas då någon korrekt summa ej kan beräknas för skatteavvikelsen.

3.4 Skatteavvikelser

Avvikelser från en enhetlig beskattning kan
uppfattas som en skatteförmån om t.ex. en viss
grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelätt-
nad i förhållande till den enhetliga normen. En
förmån av samma storlek som den som erhålls
genom avvikelsen från en enhetlig beskattning
skulle i princip kunna upnås med hjälp av en
offentlig transferering. Genom en sådan analys
kan skatteavvikelser kvantifieras. Nedan redovi-
sas nettoberäknade, saldopåverkande skatteavvi-
kelser åren 1999 och 2000 inom utgiftsområdet, i
syfte att ge en total bild av det samlade stödet till
utgiftsområdet.

Uttag av bränsle

Enligt huvudregeln i kommunalskattelagen (KL
22 § 1 st 1 p anv) är uttag ur näringsverksamhet
skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning
är dock undantaget från skatteplikt om fastighe-
ten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteavvi-
kelsen avser inkomstskatt och särskild löneskatt.

Avverkningsrätt till skog mot betalning som skall
erläggas under flera år

Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten
när bindande avtal träffats. Enligt gällande lag-
stiftning (KL 24 § 5 st p 1 anv) tillämpas dock i
detta fall kontantprincipen, vilket innebär att be-
skattningen uppskjuts, varför en räntefri kredit
uppstår i näringsverksamhet. Räntan på krediten
bör utgöra underlag för inkomstskatt och sär-
skild löneskatt.

Avgångsvederlag till jordbrukare

I vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare inte
skattepliktigt. Skatteavvikelsen avser inkomst-
skatt och särskild löneskatt.

Anläggning av ny skog

Utgifter för anläggning av ny skog och dikning
som främjar skogsbruk får omedelbart kost-
nadsföras. Samma avdragsmöjligheter gäller även
för bär- och fruktodlingar för inköp och plante-
ring av träd och buskar. Skatteavvikelsen utgörs
av ränteeffekten på den omedelbara avskriv-
ningen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 3.7 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor

	Utfall 1998	Anslag 1999 ¹	Utgifts- prognos 1999²	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Internationellt samarbete	38	38	38	38	38	38
Jordbruk och trädgårdsnäring	9 483	9 084	9 712	7 119	11 270	11 403
Fiske	147	190	185	196	197	199
Rennäring m.m.	88	95	104	100	95	95
Djurskydd och djurhälsovård	301	279	333	282	285	289
Livsmedel	187	176	194	202	194	197
Utbildning och forskning	1 254	1 290	1311	1 396	1 432	1 456
Skogsnäring	338	351	368	394	458	445
Totalt för utgiftsområde 23	11 836	11 974	12 245	9 726	13 969	14121

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

² Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåren 1995/96,1997 och 1998.

Skogsavdrag

Vid avyttring av skog medges fysisk person
under innehavstiden avdrag med högst 50 pro-
cent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för
juridiska personer är begränsat till 25 procent.
Vid taxeringen för ett visst beskattningsår med-
ges avdrag med högst halva den avdragsgrund-
ande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är
att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å
andra sidan saknas anledning att medge avdrag
när värdeökningen på skogstillväxten överstiger
gjorda uttag. Skatteavvikelsen uppkommer
genom den schablon som är vald för beräkning
av avdragets storlek och avser inkomstskatt och
särskild löneskatt.

Skogs- och upphovsmannakonto

Skogskontolagen ger möjlighet till uppskov av
beskattning av de intäkter som är hänförliga till
skogsbruk. De medel som sätts in på skogskonto
utgör underlag för avdrag vid taxeringen. Av-
sättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto
och 20 år på skogsskadekonto. Avkastningen på
skogskonto beskattas med 15 procent. Skatteav-
vikelsen avser räntan på skattekrediten. Räntan
på krediten bör utgöra underlag för inkomstskatt
och särskild löneskatt.

Ingående skatt på jordbruksarrende
Avdragsrätten omfattar hela den ingående skat-
ten på jordbruksarrende, även om värdet av
bostad ingår i arrendet.

Bränsleförbrukning inom växthusnäringen

Från och med år 1996 är växthusnäringen skatte-
befriad från energiskatt för all användning av fos-
sila bränslen. Före år 1996 debiterades 15 pro-
cent av energiskattesatserna. Normen utgörs av
full skattesats på dessa bränslen.

Elförbrukning inom växthusnäringen
Växthusnäringen är skattebefriad för all använd-
ning av elektrisk kraft. Normen utgörs av nor-
malskattesatsen på el.

3.5 Utgiftsutveckling

Prognosen för innevarande år tyder på att utgif-
terna blir 0,4 miljarder kronor högre än år 1998.
Utfallet förklaras i huvudsak av de nya miljöer-
sättningar som införts samt att anslutningen till
vissa stödformer inom miljöersättnings-
programmet har ökat. Miljöstödet fick en ökad
anslutningsgrad under år 1998 men utbetalning-
arna av stöden sker på grund av en viss eftersläp-
ning mellan beslut om och utbetalning av stöd
delvis först under år 1999 och följande år. Ytter-
ligare skäl till de högre prognostiserade utgif-
terna är ökad intervention samt ökade export-
bidrag på grund av låga världsmarknadspriser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ITabell	3.8 Avvikelser från den ekonomiska vårpropositionen!
Miljoner kronor
Ekonomisk vårproposition		12 725
Bl	Statens jordbruksverk	+ 1
B3	Djurregister	+2
B8	Miljö-, struktur- och regionala åtgärder	-29
B12	Räntekostnader för förskotterade arealer- sättningar m.m.	-0.3
Dl	Främjande av rennäringen m.m.	-1,3
D2	Ersättningar för viltskador m.m.	+ 7
El	Statens veterinärmedicinska anstalt	+2
E2	Bidrag till distriktsveterinärorganisatio- nen	-5.2
E3	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder	+ 1,7
E4	Centrala försöksdjursnämnden	+ 1
Fl	Statens livsmedelsverk	+9
F3	Kostnader för livsmedelsberedskap	-7,2
F4	Livsmedelsstatistik	-2,2
F6	Åtgärder inom livsmedelsområdet	+20
G3	Skogs- och jordbrukets forskningsråd	+9,2
H2	Insatser för skogsbruket	+20
Tekniska justeringar¹		-3 026 373
Budgetpropositionen för 2000		9 726 327

¹ Teknisk justering av förvaltningsanslag (se bilaga 1, avsnitt 4), vaIutakursföränd -
ringar, förändrad utbetal ni ngstidpu nkt för arealersättning år 2000.

Ovan framgår vilka rampåverkande anslagsjuste-
ringar som görs i denna proposition.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

4 Internationellt arbete

4.1 Omfattning

Verksamhetsområdet internationellt arbete inom
jordbruks- och fiskeområdet omfattar framför
allt verksamheten inom Förenta nationernas
jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO),
övriga FN-organ, OECD samt regionala organ
och nordiskt samarbete.

4.2 Utgiftsutveckling

ITabell 4.1 Utgiftsutvecklingen 1
Miljoner kronor (löpande priser)			Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Utfall 1998	Anslag 1999	Utgifts- prognos 1999
38	38	38	37	37	37

Verksamhetsutfall

FAO har en avgörande roll för att övervaka de
globala naturresurserna avseende jordbruk, fiske
och skog. Verksamheten syftar bl.a. till att före-
slå politiskt relevanta förbättringar i förvaltning-
en av naturresurserna och organisationen utgör
ett forum för mellanstatligt samarbete och för-
handlingar. Exempel härpå är de under år 1999
färdigförhandlade handlingsplanerna avseende
fiskerikapacitet, bifångst av sjöfågel och hajfiske,
samt de pågående förhandlingarna om ett revide-
rat internationellt åtagande för växtgenetiska
resurser, där avsikten är att harmonisera åtagan-
det med konventionen om biologisk mångfald.
Ytterligare exempel är det arbete som bedrivits
av FAO-kommittén sedan Världslivsmedels-
toppmötet år 1996 med att följa upp toppmötets

handlingsplan. Sverige har under ett antal år
arbetat för att stärka FAO:s normativa verksam-
het, bl.a. genom att förbättra analyskapaciteten.
Med denna utgångspunkt har Sverige spelat en
aktiv och framträdande roll inom flera av FAO:s
arbetsområden och bidragit till att stärka FAO:s
arbete i ovannämnda avseenden. Uppföljningen
av världslivsmedelstoppmötet har även varit en
del av det nordiska samarbetet genom uppfölj-
ningen av den nordiska handlingsplanen för
livsmedelssäkerhet.

Mål

Sveriges internationella samarbete på jordbruks-,
fiske- och livsmedelsområdet följer samma rikt-
linjer som lagts fast för Sveriges arbete inom
Europeiska unionen inom dessa områden. I det
globala perspektivet är det framför allt två olika
aspekter av jordbrukspolitiken och dess målsätt-
ningar som är av betydelse. Produktionen skall
dels genom riktade åtgärder utvecklas till att bli
långsiktigt hållbar från både ekologisk och eko-
nomisk utgångspunkt, dels skall produktionen
ske på marknadens villkor i enlighet med frihan-
delns principer. Båda dessa målsättningar är bl.a.
nödvändiga delar av arbetet med att förbättra den
globala livsmedelssituationen. Det internationella
samarbetet, bl.a. inom FAO, bör främst syfta till
att skapa ett långsiktigt hållbart nyttjande av de
globala naturresurserna på jordbrukets, fiskets
och skogens områden samt en friare handel med
livsmedel.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Prioriteringar

I det svenska arbetet främst inom ramen för
FAO prioriteras uppföljningen av världslivs-
medelstoppmötet och genomförandet av Upp-
förandekoden för ansvarsfullt fiske, bl.a. för-
stärkning av de regionala fiskekommissionerna
samt förbättring av den globala beståndsöver-
vakningen.

4.3 Resultatbedömning och
slutsatser

Regeringen anser att den internationella verk-
samhet som ligger inom Jordbruksdepartemen-
tets verksamhetsområde är av central betydelse
för departementets arbete avseende hållbart glo-
balt resursutnyttjande i enlighet med interna-
tionella åtaganden och regeringens målsättning. I
detta sammanhang spelar arbetet med FAO en
betydande roll. Sverige har bl.a. genom EU ver-
kat för att innehållet i FAO:s nya strategiska
långsiktsplan överensstämmer med regeringens
syn på FAO som fackorgan.

Inom verksamhetsområdet återfinns en rad
andra internationella samarbeten. Inom OECD
stöder Sverige den kontinuerliga uppföljningen
av den jordbrukspolitiska utvecklingen, mot
bakgrund av uppgjorda åtaganden om reforme-
ring av jordbrukspolitiken. Detta inbegriper vik-
tiga frågor som bl.a. strävan mot ökad konsu-
ment-, miljö- och djurhänsyn genom jordbruks-
politiska reformer. Inom OECD:s fiskeverk-
samhet stöder Sverige främst arbetet med att
analysera dels fiskesubventionernas effekter på
bestånden, dels de ekonomiska effekterna av en
övergång till ansvarsfullt fiske, särskilt när det
gäller effekterna på yrkesfiskarnas inkomster av
ett återuppbyggande av överutnyttjade bestånd.
Jordbruk och fiske är två av de sju sektorer som
ingår i Baltic 21 (Agenda 21 för Östersjön) vars
mål är en uthållig utveckling. Sverige har aktivt
tagit del i det pågående arbetet. Arbetet har även
bedrivits inom ramen för Helcom. De båda
sektorerna omfattas också av nordiska stats-
ministrarnas deklaration om ett hållbart Norden.
Svenskt deltagande i Internationella havsforsk-
ningsrådets (ICES) verksamhet sker främst i
arbetsgruppsmöten för att utarbeta underlag för

beslut om förvaltning av fiskbestånd. Det nor-
diska samarbetet har bl.a. avsett foderantibiotika
och salmonella, förvaltning av genetiska resurser,
utbildning och forskning samt miljöaspekter
knutna till jord- och skogsbrukssektorn. Gen-
bankens arbete i närområdet har hittills bl.a. bi-
dragit till att dessa länder kunnat ta sitt ansvar att
följa biodiversitetskonventionen i en svår eko-
nomisk situation. Den nordiska kontaktgruppen
för internationell skogspolitik vars mandat
utvidgades år 1997 till att omfatta alla internatio-
nella skogsfrågor inklusive handel har bl.a. tagit
initiativ till en nordisk studie för att bygga upp
en kunskapsbas om livscykelanalys och trä-
produkter, som skall kunna utnyttjas av nordisk
träindustri.

4.4 Anslag

Al Bidrag till vissa internationella

organisationer m.m.

Tabell 4.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		37 560	Anslags- sparande	178
1998	Utfall	37 560	Anslags- sparande	178
1999	Anslag	37 989	Utgifts- prognos	38 167
2000	Förslag	37 089
2001	Beräknat	37 089
2002	Beräknat	37 089

De utgifter som belastar anslaget är huvudsak-
ligen medlemsavgifter och kostnader för delta-
gande i olika möten som de internationella orga-
nisationerna anordnar. Den dominerande posten
är kostnaden för FAO-medlemskapet.

Vidare används anslaget till att finansiera del-
tagande i vissa internationella konferenser och
dylikt. En del av anslaget avser kostnader för
bilateralt forskarutbyte med länder i Central-
och Östeuropa.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
37 089 000 kronor för år 2000. Anslagsbehoven
för åren 2001 och 2002 beräknas vara oföränd-
rade.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

5 Jordbruk och trädgårdsnäring

5.1 Omfattning

Verksamhetsområdet jordbruk och trädgårdsnä-
ring omfattar vegetabilie- och animalieproduk-
tion, miljö-, struktur- och regionalpolitiska åt-
gärder samt jordbruksadministration på jord-
bruksområdet. Verksamhetens tyngdpunkt är
genomförande och tillämpning av EG:s gemen-
samma jordbrukspolitik (CAP).

Jordbruksverket är central förvaltningsmyn-
dighet inom verksamhetsområdet. Länsstyrelsen
svarar för den regionala administrationen. Vidare
har Fiskeriverket, Tullverket, Naturvårdsverket,
Riksantikvarieämbetet och Skogsvårdsorganisa-
tionen visst ansvar inom området. Övriga myn-
digheter med ansvar inom verksamhetsområdet
är Statens utsädeskontroll och Statens växtsort-
nämnd.

5.2 Utgiftsutveckling

ITabell 5.1 Utgiftsutvecklingen 1
Miljoner kronor (löpande priser)			Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Utfall 1998	Anslag 1999	Utgifts- prognos 1999*
9 483	9 554	9 712	7 119	11 270	11 403

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med 1999 års ekonomiska vårproposition.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Direktstöden, vilka främst består av utbetalning
av arealersättning och djurbidrag, utgör en del av
EG:s marknadsordningsåtgärder. År 1998 fick ca
57 000 jordbrukare arealersättning och 34 000
djurbidrag.

Direktstöd utgår också i form av bl.a. miljöer-
sättningar och regionala stöd. Som en följd av
EU-medlemskapet har direktstöden ökat vä-
sentligt. Utbyggnaden av miljöersättnings-
programmet och en successivt ökad anslutning
har inneburit en ytterligare ökning av stöden.
Direktstöden ökade år 1997 på grund av utbetal-
ning av miljöersättningar för bevarande av biolo-
gisk mångfald och värdefulla kulturmiljöer
(infördes år 1996). Ökningen år 1998 berodde
huvudsakligen på utbetalning av miljöersätt-
ningar för flerårig vallodling (infördes år 1997).
Den totala nivån på direktstöden som den redo-
visas i Jordbruksverkets sektorskalkyl framgår av
tabell 5.2.

ITabell 5.2 Direktstöd, miljöstöd, miljöersättning m.m. 1

Miljoner kronor

1995 1996

1997

1998

1999

(prognos)

2000

(prognos)

5 140 5 766

6 523

7 158

7 320

3 764

Sverige har alltsedan tidpunkten för EU-med-
lemskapet fullt ut tagit del av EG:s obligatoriska
stödsystem. Det nationellt medfinansierade
stödsystemet har successivt byggts ut och blivit
mer komplext, vilket har medfört en ökad admi-
nistration. Detta har inneburit återkommande
inkörningsproblem. Informationsbehovet, såväl
mellan olika myndigheter som mellan myndig-
heterna och jordbrukarna, har varit mycket stort.

Administrationen på såväl central som på re-
gional nivå har ökat i och med medlemskapet i
EU. För Jordbruksverket har det inneburit att ca
80 procent av verkets förvaltningskostnader ex-
klusive distriktsveterinärverksamheten är EG-
relaterade. Motsvarande siffra för länsstyrelserna
är ca 15 procent. Lantbruksverksamheten utgör

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

20 procent av länsstyrelsernas totala kostnader
varav 82 procent är EG-relaterade.

Förändringar

I mars 1999 fattade Europeiska rådet ett beslut
om Agenda 2000. Den 17 maj 1999 beslutade
EU:s ministerråd (jordbruksrådet) om de för-
ordningar som skall gälla på jordbruksområdet.
(Se avsnitt 3.3.2 Viktiga statliga insatser inom ut-
giftsområdet samt information om effekter och

5.3 Resultatbedömning.)

Prioriteringar

Regeringen lägger inom ramen för budgetpropo-
sitionen ett särskilt förslag till riksdagen om att
ändra villkoren för handeln med mjölkkvoter.
Förslaget innebär att ett system med fri handel
med mjölkkvoter införs.

Det är av särskild vikt att kontroll- och till-
synsverksamheten kan bedrivas på ett effektivt
sätt och att systemen och kontrollfunktionerna
utvecklas och effektiviseras kontinuerligt. Brister
på dessa områden eller överskridanden av tids-
frister för utbetalningar kan medföra att Sverige
inte ersätts fullt ut från EG:s jordbruksfond för
redan utbetalade bidrag.

Regeringen bereder ett svenskt förslag till nytt
landsbygdsprogram (se avsnitt 5.6 Hållbart jord-
bruk).

5.3 Resultatbedömning

Jordbrukets produktionsresurser i Sverige har
generellt utnyttjats i hög grad. Sedan EU-inträ-
det har produktionen av spannmål, socker, stär-
kelse, mjölk, griskött, fågelkött och ägg ökat
eller uppnått en hög andel av tilldelad kvot i de
fall då produktionen begränsas. Produktionen av
oljeväxter följer dock inte denna trend utan hal-
verades år 1998, men har under år 1999 åter-
hämtat sig.

En stor del av EG:s regelverk är tvingande och
baseras på generella regler som skall tillämpas
inom hela gemenskapen. I dessa fall har rege-
ringen mycket små möjligheter, åtminstone på
kort sikt, att påverka regelverkets tillämpning
och ambitionsnivå.

Tillämpningen av Agenda 2000

I följande avsnitt redogörs för Agenda 2000 och
effekterna för direktstöden på vegetabilie- och
nötköttssidan. Vad gäller medfinansierade stöd
på miljö- och landsbygdsområdet tas dessa upp
under avsnitt 5.6 Hållbart jordbruk samt anslag
B8 och B9.

]ordbruksgrödor - spannmål, oljeväxter m.m.
Beslutet om Agenda 2000 innebär en sänkning av
det garanterade interventionspriset för spannmål
i två steg med sammanlagt 15 procent. Produ-
centerna kompenseras till hälften via höjd areal-
ersättning. För oljeväxter och oljelin sker en ut-
fasning under tre år av de hittillsvarande stöden
så att det år 2002 utgår samma arealersättning
som för spannmål, medan ersättningar för utta-
gen areal redan år 2000 är på samma nivå som för
spannmål.

För spannmåls- och oljeväxtodlingen i norra
Sverige (stödområdena 1-3) erhåller odlaren
dessutom torkningsersättning motsvarande 19
euro per ton spannmål, vilket innebär ett tillägg
för dessa grödor om 30 procent utöver den ordi-
narie arealersättningen. Sverige erhöll även, inom
ramen för en oförändrad total basareal, rätt att
betala ut arealersättning för gräsensilage på
samma villkor som för jordbruksgrödor.

Basarealer

Basarealen för gräsensilage har fastställts till 0,13
miljoner hektar och den för jordbruksgrödor till

1,6 miljoner hektar. Om endera av basarealerna
inte utnyttjas fullt ut får outnyttjad areal föras
över till den andra basarealen. Detta innebär att
hela den svenska basarealen beräknas kunna ut-
nyttjas fullt ut, vilket innebär ett ökat återflöde
av EG-medel med ca 300 miljoner kronor.

Regjonalisering - jordbruksgrödor

För jordbruksgrödor, exklusive oljeväxter, har
Sverige alltsedan medlemskapet varit indelat i
fem avkastningszoner där en utjämning av av-
kastningsskillnaderna över landet har skett
genom att endast 55 procent av den faktiska av-
kastningsskillnaden för de olika zonerna jämfört
med medelnivån har slagit igenom i arealersätt-
ningen.

Beslutet om Agenda 2000 har ändrat förut-
sättningarna för regionaliseringen av arealersätt-
ningen för övriga grödor, spannmål, oljelin,
proteingrödor och uttagen areal. För att ta hän-
syn till detta avser regeringen att senare under

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

hösten genomföra förändringar av nuvarande re-
gionalisering.

Gräns för frivilligt uttag av mark urproduktion

I beslutet om Agenda 2000 ingår ett obligato-
riskt uttag av mark om 10 procent för större
producenter om de vill komma i åtnjutande av
arealersättningen. Dessutom är frivilligt uttag
möjligt. Varje medlemsstat skall fastställa en övre
gräns för hur stor andel av arealen som en lant-
brukare har möjlighet att frivilligt ta ur produk-
tion. Den gränsen får dock inte sättas lägre än 10
procent.

Regeringen bereder för närvarande frågan om
vilken gräns för frivilligt uttag som skall gälla för
år 2000. Vid odling av s.k. non-food grödor
kommer det som tidigare finnas möjlighet att
lägga hela arealen som uttagen areal. Markan-
vändningen är då fortfarande aktiv. Undantag
kan även komma att beviljas av miljöskäl.

Nötkött

På nötköttsområdet träder Agenda 2000 i kraft
den 1 januari 2000. Tillämpningen av Agenda
2000 kommer på nötköttsområdet att innebära
introduktion av två nya bidragsformer, nationella
kuvert och slaktbidrag. Dessutom ändras reg-
lerna för extensifieringsbidraget. Troligen kom-
mer den centrala djurdatabasen att utnyttjas för
bl.a. beräkning av djurtäthet när det gäller exten-
sifieringsbidraget. I samband med tillämpningen
av Agenda 2000 kommer det s.k. 90-taket samt
begränsningen för mjölkproducenter med mer
än 120 000 kilo mjölkkvot avseende rätt att
inneha bidragsrätter att tas bort. (Se anslag B10
Arealersättning och djurbidrag m.m.)

Miljöfrågor

Under året har anslutningen till miljöersättning-
arna för att främja biologisk mångfald och kul-
turmiljövärden samt genetisk variation ökat.
Därmed ökar förutsättningarna för att bevara,
tydliggöra och utveckla dessa värden. Verksam-
heten med utbildning, information och demon-
strationsprojekt har medverkat till att skötselåt-
gärderna i miljöstöden förbättrats samt bidragit
till bättre kunskaper hos lantbrukarna om värdet,
bevarandet och skötseln av den biologiska
mångfalden och kulturmiljövärden.

Preliminära bedömningar av anslutningen till
miljöersättningar för ekologisk produktion
under år 1999 visar att ca 9 procent av åkerarea-

len nu odlas ekologiskt och förutsättningarna är
goda för att nå målet 10 procent till år 2000.

De indikatorer som Jordbruksverket använt
sig av för att bedöma jordbrukets miljöpåverkan
bedömer regeringen vara användbara. Jordbruks-
verkets analys av dessa visar att effektiviteten av
insatta fosforgödselmedel har ökat markant
under perioden 1985-1995, främst beroende på
rådgivning om behovsanpassad gödsling. Kväve-
effektiviteten har däremot inte förbättrats under
samma tidsperiod. Åtgärder för att minska kvä-
veförlusterna från jordbruket bedöms inte ha på-
verkat situationen i någon större utsträckning.
Kväveutlakningen kan därför sägas vara på
samma nivå som år 1995. Mängden kadmium i
mängden försåld handelsgödsel ligger på en låg
nivå, särskilt vid en internationell jämförelse.
Jordbruksverket har av regeringen fått i uppdrag
att utarbeta ett förstärkt åtgärdsprogram med
sektorsmål mot växtnäringsförluster från jord-
bruket före den 31 december 1999. En lägesbe-
skrivning av uppdraget skall lämnas till den par-
lamentariska beredningen om mål i
miljöpolitiken före den 1 oktober 1999. Jord-
bruksverket har också regeringens uppdrag att
göra en översyn av vilka delmål och åtgärder som
behövs för att nå miljökvalitetsmålet ”Ett rikt
odlingslandskap” och del av miljökvalitetsmålet
”Bara naturlig försurning”. Förslagen skall redo-
visas senast den 1 oktober 1999.

Analysen visar också att användningen av be-
kämpningsmedel har åter ökat efter en längre
tids minskning. Orsaken är delvis en förändrad
prisrelation mellan bekämpningsmedel och me-
kanisk bekämpning, delvis ett resultat av den
gemensamma jordbrukspolitiken, t.ex. trädes-
regler, ökad odlingsareal. Kemikalieinspektionen
har av regeringen fått i uppdrag att inom ramen
för miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" föreslå åt-
gärdsstrategier.

Den statliga jordbruksadministrationen

De svenska myndigheternas kostnader för hante-
ring av EG-stöden inom jordbruksområdet upp-
gick år 1998 till 465 miljoner kronor netto.
Jämfört med året innan är det en minskning med
43 miljoner kronor. Minskningen beror bl.a. på
att övriga kostnader, som t.ex. kostnaden för
uppbyggnaden för blockdatabasen, var lägre.
Mellan åren 1997 och 1998 ökade emellertid
kostnaderna främst för kontrollinsatser, admi-
nistration av den s.k. blockdatabasen och infö-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

randet av miljöersättningen för resurshushål-
lande konventionellt jordbruk. Även kostnader
för offentlig lagring av i huvudsak spannmål
ökade betydligt under året. Hanteringskostna-
derna som andel av utbetald ersättning varierade
år 1998 mellan 2,7 procent för arealersättning
och 11,4 procent för miljöersättning. I genom-
snitt har hanteringskostnadernas andel varit 5,1
procent både år 1998 och år 1997.

Betänkandet Effektivare hantering av EU:s
direktstöd till jordbruket (SOU 1998:147) från
utredningen om myndighetsorganisation på
jordbrukets område mot bakgrund av det
svenska EU-medlemskapet presenterades i
december 1998. Utredningen konstaterade att
det råder stora skillnader i länsstyrelsernas admi-
nistrativa effektivitet vid hanteringen av EG:s
jordbruksstöd. Betänkandet behandlades vid en
hearing i april 1999. I betänkandet redovisas och
föreslås olika rationaliserings- och besparingsåt-
gärder. Vidare anges att de administrativa kost-
naderna för direktstöden till följd av Agenda
2000 antas öka med 70 miljoner kronor, oaktat
möjliga rationaliseringsåtgärder, och att utveck-
lingskostnaderna för miljöersättning och struk-
turstöd antas uppgå till 100-150 miljoner kronor.

Under åren 1997-1999 har särskilda medel an-
visats till Jordbruksverket och länsstyrelserna för
att täcka kostnaderna för den ökade administra-
tionen. Vid beräkningen av anslagsbehovet för
administration år 1999 har den tidigare nämnda
utredningens bedömning av rationaliserings- och
besparingsmöjligheter beaktats så långt som
möjligt. Vissa inkörningsproblem kvarstår fort-
farande, främst inom de stödsystem som införts
vid en senare tidpunkt. För att få till stånd en
mer enhetlig och effektivare handläggning be-
slutade regeringen i juli 1998 en förordningsänd-
ring som bl.a. innebär att Jordbruksverket i
egenskap av utbetalande myndighet, får rätt att
meddela föreskrifter om handläggning av
stödärenden och om det underlag som krävs för
utbetalning av stöd. Jordbruksverket har därefter
utarbetat gemensamma rutiner för hanteringen
av EG-stödansökningarna i syfte att förenkla
handläggningen och bidra till lika behandling av
ärendena.

År 1998 ålades tio medlemsstater finansiella
sanktioner av EG-kommissionen på sammanlagt
motsvarande 129 miljoner kronor på grund av
överskridna tidsgränser vid utbetalning av EG-
stöd. Sverige ålades ingen sanktion i denna del. I
dessa siffror ingår dock inte för sent gjorda
tilläggsbetalningar för BSE, vilka har behandlats

separat. Härvid ålades Sverige skyldighet att kor-
rigera felaktiga tilläggsutbetalningar för BSE på
sammanlagt 33 000 kronor eftersom Jordbruks-
verket inte hade följt den strikta tidsgränsen för
utbetalningar. Sverige har under år 1999 drabbats
av sin första sanktion på grund av att en länssty-
relse felaktigt godkänt en arealersättningsutbe-
talning på 2,3 miljoner kronor under räkenskaps-
året 1996. För att sanktioner skall kunna
undvikas krävs en stark kontrollfunktion. Jord-
bruksverket har under verksamhetsåret gjort
uppföljningsbesök på länsstyrelser och tullkon-
tor. Inom ramen för den speciella satsning som
görs för att stärka kontrollfunktionen av
medelshanteringen inom staten har Jordbruks-
verket beviljats anslag till fem sådana projekt för
år 1999.

Behovet av information från myndigheterna
till jordbrukarna har visat sig vara fortsatt
mycket stort. Den höga felprocenten i bl.a. de
inkomna stödansökningarna har inneburit att
Jordbruksverket i enlighet med gällande EG-
regler beslutat att behålla utökade kontrollfrek-
venser, vilket medförde ett fortsatt extra resurs-
behov för länsstyrelserna år 1999. Jordbruks-
verket och länsstyrelserna arbetar även med
kvalitetshöjande åtgärder i kontrollarbetet. Som
ett led i arbetet med att effektivisera kontroller
gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att på
nytt tillämpa fjärranalys i kontrollarbetet fr.o.m.
år 1999.

5.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
Jordbruksverket, Statens utsädeskontroll och
Statens växtsortnämnd.

5.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

Vid årsskiftet 1998/99 var 821 personer anställda
vid Jordbruksverket varav distriktsveterinäror-
ganisationen tog i anspråk 267 personer. Medel-
åldern bland de anställda var 42 år och perso-
nalomsättningen 9 procent. Av verkets anställda
(utom distriktsveterinärerna) var 55 procent
kvinnor och 45 procent män. Av distriktsveteri-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

närerna var 38 procent kvinnor och 62 procent
män.

För åren 2000-2002 kommer Jordbruksverket
med stor sannolikhet att få en rad nya arbets-
uppgifter i samband med Agenda 2000, det
svenska ordförandeskapet i EU, den kommande
WTO-förhandlingen och EU-utvidgningen. Det
kommer därmed att finnas ett behov av att fort-
sätta med kompetensförsörjande åtgärder.

5.6 Hållbart jordbruk

Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riks-
dagen bemyndigar regeringen att tillämpa ett
svenskt landsbygdsprogram i enlighet med för-
ordning (EG) nr 1257/99.

Skälen för regeringens förslag: Som en del i den
nya jordbrukspolitiken har en ny förordning
(EG) nr 1257/99 om stöd till utveckling av
landsbygden antagits. Rådsförordningen ersätter
nio nuvarande förordningar om struktur-, miljö-
och landsbygdsåtgärder med anknytning till den
gemensamma jordbrukspolitiken. Följande
stödformer ingår: Investeringar i jordbruksföre-
tag, startstöd, kompetensutveckling, förtidspen-
sionering, kompensationsbidrag i mindre gyn-
nade områden, miljövänligt jordbruk, förbättrad
bearbetning och saluföring av jordbrukspro-
dukter, skogsbruk samt åtgärder för att främja
anpassning och utveckling av landsbygden.
Medlemsländerna skall senast sex månader efter
det att förordningen trädde i kraft den 3 juli
1999, lämna förslag till EG-kommissionen om
hur man inom ramen för ett landsbygdsprogram
för den kommande budgetperioden 2000-2006
avser att tillämpa förordningens åtgärder. Åtgär-
der för miljövänligt jordbruk är obligatoriska för
medlemsländerna.

Regeringen tillsatte år 1998 en utredning med
uppgift att lämna förslag till fortsatt inriktning
för och innehåll i ett nytt svenskt miljöprogram
för jordbruket för perioden 2001-2005. Mil-
jöprogramutredningen lämnade sitt betänkande i
juni 1999. En promemoria har tagits fram inom
Jordbruksdepartementet och Näringsdeparte-
mentet som syftar till att utgöra ett underlag för
arbetet med det samlade landsbygdsprogrammet
i vilken förutom miljöåtgärder även struktur-

och landsbygdsåtgärder ingår. Miljöpro-
gramutredningens förslag och departe-
mentspromemorian har remitterats.

Vid tidpunkten för regeringens beslut om
budgetpropositionen har EG-kommissionens
beslut om fördelning av medel till landsbygdsåt-
gärder ännu inte delgivits regeringen. Regeringen
har på grund härav för avsikt att närmare redo-
göra för innehållet i ett svenskt landsbygds-
program genom en skrivelse om hållbart jord-
bruk i anslutning till att ett förslag överlämnas
till EG-kommissionen.

Ekologisk produktion

Det nuvarande miljöersättningsprogrammet har
tillsammans med en ökad efterfrågan av ekolo-
giska livsmedel stimulerat den positiva utveck-
lingen av den ekologiska produktionen och det
är regeringens bedömning att målet, att minst 10
procent av Sveriges åkerareal skall vara ekolo-
giskt odlad år 2000, kommer att uppnås. Jord-
bruksverket har på regeringens uppdrag tagit
fram ett förslag till ett nytt mål för den ekolo-
giska produktionen efter år 2000 och förslaget
har remitterats. Regeringen har för avsikt att när
det gäller frågan om den ekologiska produktio-
nen återkomma till riksdagen i den kommande
skrivelsen om hållbart jordbruk.

5.6.1 Ändringar i lagen (1994:1708) om
EG:s förordningar om miljö- och
strukturstöd

Regeringens förslag: Lagen (1994:1708) om EG:s
förordningar om miljö- och strukturstöd ändras
så att bestämmelserna i lagen, utöver stöd från
strukturfonderna, kommer att gälla stöd från
Europeiska utvecklings- och garantifonden för
jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbyg-
den.

Ärendet och dess beredning

Lagändringen innebär endast en anpassning till
ändringarna i EG:s regelverk och har därför inte
varit föremål för någon särskild beredning.

Skälen för regeringens förslag: Antagandet av
rådets förordning (EG) 1257/1999 om stöd från
Europeiska utvecklings- och garantifonden för

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

jordbruket (EUGFJ) till utveckling av landsbyg-
den föranleder ändringar i lagen (1994:1708) om
EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd.
Regeringen föreslår att 1, 2, 6 och 7 §§ lagen änd-
ras så att bestämmelserna i lagen, utöver stöd
från strukturfonderna, kommer att gälla stöd
från Europeiska utvecklings- och garantifonden
för jordbruket (EUGFJ) till utveckling av lands-
bygden. Vidare föreslås att lagens rubrik ändras.

5.7 Ändringar i lagen (1994:1710)
om EG:s förordningar om
jordbruksprodukter

Regeringens förslag: Lagen (1994:1710) om EG:s
förordningar om jordbruksprodukter ändras så
att det i 1 § 2 hänvisas till bilaga I i stället för till
bilaga II.

Ärendet och dess beredning

Lagändringen innebär endast en anpassning till
en ändring i EG:s regelverk och har därför inte
varit föremål för någon särskild beredning.

Skälen för regeringens förslag: Genom
Amsterdamfördraget omnumrerades EG-för-
dragets artiklar. Även bilagorna till fördraget fick
en annan nummerordning. Således har förutva-
rande bilaga II nu blivit bilaga I. Med anledning
härav bör den hänvisning som finns i 1 § lagen
(1994:1710) om EG:s förordningar om jord-
bruksprodukter ändras.

5.8 Handel med mjölkkvoter

Regeringens bedömning: Ett system med fri han-
del med mjölkkvoter som även fortsättningsvis
tar hänsyn till mjölkproduktionens betydelse för
jordbruket i norra Sverige bör införas.

Bakgrund

Sedan den 1 januari 1995 tillämpar Sverige EG:s
mjölkreglering. Regelverket innebär bl.a. att
mjölkproduktionen i EU begränsas med hjälp av
s.k. mjölkkvoter. Systemet regleras i rådets för-
ordning (EEG) nr 3950/92 samt i kommissio-
nens förordning (EEG) nr 536/93.

Sverige har tilldelats en total mjölkkvot om
3 303 000 ton vid 4,33 procent fetthalt. Mjölk-
kvoterna är fördelade på gårdsnivå. Systemet
innebär att en mjölkproducent som överskrider
sin kvot skall betala en s.k. tilläggsavgift om
mjölkproduktionen i landet som helhet över-
skrider den totala mjölkkvoten.

Riksdagen har fastslagit att handel med kvoter
bör hanteras inom ramen för ett system med
administrativt fastställda priser (bet.
1994/95:UU5, rskr. 1994/95:63). Jordbruksver-
ket har ansvaret för att administrera handeln med
mjölkkvoterna och för att fastställa det administ-
rativa priset på mjölkkvot. Handel med mjölk-
kvoter sker sedan den 1 juni 1997 inom två
regioner⁴. Region 1 motsvarar stödområdena 1,
2a, 2b och 3 och region 2 övriga landet.

Resultat av handeln med mjölkkvoter

Sverige har alltså valt införa ett administrativt
system för handel med mjölkkvoter. Jordbruks-
verket administrerar systemet och mjölkprodu-
center kan en gång om året lämna bindande
intresseanmälningar för att köpa eller sälja
mjölkkvot. Jordbruksverket fastställer priset på
mjölkkvot och detta har sedan starten uppgått
till 1,50 kr per kilo. Handeln får inte innebära att
mjölkkvoter förs över från den ena kvotregionen
till den andra.

Sedan systemet med mjölkkvoter infördes har
fem handelsomgångar med kvoter genomförts.
Utvecklingen visar på en allt större skillnad mel-
lan utbud och efterfrågan. Vid vissa tillfällen har
efterfrågan varit större än utbudet i en kvotre-
gion samtidigt som det motsatta förhållandet har
rått i en annan region. Trenden är dock att utbu-
det av kvot blir allt större i förhållande till efter-
frågan. Resultatet av årets handelsomgång visar

⁴ Fram till den 1 juni 1997 fanns det tre kvotregioner. Region 1
motsvarade stödområdena 1, 2a och 2b, region 2 stödområdena 3 och 4
och region 3 övriga landet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

på en kraftig obalans mellan utbud och efterfrå-
gan. Skillnaden mellan utbud och efterfrågan i
hela landet uppgick till 137 miljoner kilo. Mot-
svarande skillnad året dessförinnan var 55,4 mil-
joner kilo.

Utfallet av kvothandeln har lett till att köpare
och säljare fått en tilldelning av kvot som har av-
vikit från deras önskemål. Vid vissa tillfällen har
köpare i kvotregion 1 fått köpa mindre än vad de
har anmält. Vid flera tillfällen har säljare inte
kunnat sälja hela den kvot som de har önskat av-
yttra. Systemet har också medfört att mjölkpro-
ducenter har "spekulerat" i utfallet av kvothan-
deln och därför angivit kvantiteter i köpanmälan
som inte motsvarar de verkliga önskemålen.
Eftersom värdet på kvoten har fastställts i förväg
har marknadsjämvikt ej uppnåtts. I stället har det
resulterat i obalans mellan utbud och efterfrågan.
Någon kapitalisering av kvoterna har inte kunnat
äga rum i detta system. I företag med god lön-
samhet har kapitaliseringen skett genom ökat
markvärde eller höjda arrenden.

Jordbruksverkets utredning

Mot bakgrund av den allt starkare obalansen i
handeln med mjölkkvoter gav regeringen den 18
februari 1999 Jordbruksverket i uppdrag att ut-
värdera nuvarande system och tillämpning vid
handeln med mjölkkvoter i Sverige. Jordbruks-
verket skulle också komma med förslag på sys-
tem som leder till att balans mellan utbud och
efterfrågan kan uppnås i handeln med mjölk-
kvoter. Efter det att utredningen lämnats över till
regeringen har LRF och Svensk Mjölk beretts
möjlighet att yttra sig över utredningen.

Jordbruksverket anser i sin utredning att det
nuvarande systemet för handel med mjölkkvoter
har flera brister. Erfarenheterna har, enligt Jord-
bruksverket, visat att det är förenat med be-
tydande svårigheter att skapa balans mellan ut-
bud och efterfrågan. Jordbruksverket anser också
att svårigheterna har ökat över tiden.

En annan modell för handel med mjölkkvoter
är att införa en kvotbörs, en form av administra-
tiv handel. I Danmark finns en sådan börs sedan
år 1998. Kvotpriset fastställs genom att mjölk-
producenterna får anmäla hur mycket de önskar
köpa och sälja och till vilket pris. Anbuden ger en
utbuds- och efterfrågekurva. I skärningspunkten
mellan kurvorna finns jämviktspriset som sedan
utgör det administrativt fastställda priset på
kvoten. Resultatet av en handelsomgång genom

en kvotbörs är att producenter som har angivit
att de vill sälja till ett pris lägre eller lika med
jämviktspriset får sälja till jämviktspriset. Produ-
center som har angivit att de vill köpa till ett pris
högre eller lika med jämviktspriset får köpa till
jämviktspriset. Övriga sälj- respektive köpbud
avvisas och berörda producenter får försöka igen
vid nästa tillfälle. I Danmark anordnas två han-
delsomgångar per år.

Jordbruksverket konstaterar att balans kan
skapas mellan utbud och efterfrågan med en
kvotbörs. Det är producenterna själva som avgör
till vilket pris de är beredda att köpa eller sälja
kvot. Jordbruksverket anser emellertid att om en
kvotbörs genomförs två eller fler gånger per år
kan det medföra administrativa svårigheter.
Vidare blir det förmodligen ett antal producenter
som inte får köpa eller sälja alls.

Ett system med fri handel med mjölkkvoter
innebär att mjölkproducenterna genom avtal
sinsemellan kommer överens om den kvantitet
mjölkkvot som skall köpas och säljas och till vil-
ket pris. Handel med kvoter kan genomföras
löpande under året. Eftersom värdet på kvoten
kan variera leder detta till balans mellan utbud
och efterfrågan. Kapitalisering av markvärdet
undviks genom detta förfarande. Däremot kan
värdet på kvoten öka vid förbättrad lönsamhet.

Genom en övergång från administrativt sys-
tem till ett system där köpare och säljare avgör
priset kommer fördelningen av kvoterna och
därmed strukturutvecklingen att i viss utsträck-
ning påverkas. Jordbruksverket gör bedöm-
ningen att detta kommer att gynna mjölkpro-
duktionens långsiktiga konkurrensförmåga.
Jordbruksverket bedömer inte att en friare han-
del med mjölkkvoter i någon högre grad kom-
mer att påskynda en strukturutveckling som av
regionalpolitiska eller miljömässiga skäl kan vara
mindre gynnsam.

Jordbruksverket anser att de administrativa
vinsterna kommer att vara begränsade oavsett
vilket system som väljs. De största vinsterna
skulle enligt Jordbruksverket uppstå vid en över-
gång till ett frihandelssystem.

Jordbruksverket förordar i utredningen en
övergång till frihandel med kvoter. Jordbruks-
verket anser att ett sådant system bäst uppfyller
kravet att skapa balans mellan utbud och efter-
frågan. Det ger, enligt Jordbruksverket, den en-
skilde jordbrukaren den bästa informationen och
minskar därigenom osäkerheten.

LRF och Svensk Mjölk har beretts möjlighet
att yttra sig över utredningen. Svensk Mjölk an-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ser, mot bakgrund av den kraftiga obalans som
rått i de två de senaste handelsomgångarna för
mjölkkvoter, att det är angeläget att göra föränd-
ringar i det nuvarande regelverket. Svensk Mjölk
påpekar att en viktig utgångspunkt är att hitta en
prisnivå som ger långsiktig balans mellan utbud
och efterfrågan på kvot och förordar i sitt ytt-
rande en övergång till ett system med fri handel
med mjölkkvoter. Aven LRF tillstyrker i sitt ytt-
rande en övergång till fri handel med mjölkkvo-
ter.

Regeringens bedömning: EG:s mjölkreglering tilll-
lämpas från den 1 januari 1995. Systemet med
mjölkkvoter leder till begränsningar i jordbru-
kets möjligheter att utveckla sin konkurrenskraft
och därmed skapa långsiktigt livskraftiga jord-
bruksföretag. Regeringen arbetar därför tillsam-
mans med flera medlemsstater för att avveckla
kvotsystemet. EG-kommissionen skall också
lägga fram en rapport år 2003 i syfte att avveckla
nuvarande kvotsystem. Så länge systemet kvar-
står bedömer regeringen emellertid att ett system
med fri handel med mjölkkvoter är bäst lämpat
att begränsa den negativa påverkan av kvotsys-
temet och i stället gynna effektiviteten och kon-
kurrenskraften i mjölkproduktionen. Det ligger
även i konsumenternas intresse att produktionen
sker så effektivt och till en så låg kostnad som
möjligt. Systemet med fri handel med mjölk-
kvoter bör samtidigt ges en sådan utformning så
att det även fortsättningsvis tas hänsyn till
mjölkproduktionens stora betydelse för jord-
bruket i norra Sverige.

5.9 Anslag

Bl Statens jordbruksverk

ITabell 5.3 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		206 053	Anslags- kredit	14 079
1998	Utfall	206 053	Anslags- kredit	14 079
1999	Anslag	229 907	Utgifts- prognos	250 000
2000	Förslag	249 096
2001	Beräknat	252 868 ¹
2002	Beräknat	256 821 ¹

¹ Motsvarar 249 096 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget för verksamheten år 1998 var drygt 220
miljoner kronor. Skillnaden mellan utgifter och
anslag för budgetåret 1998 beror på senarelagda
systemutvecklingsarbeten m.m. samt på en rela-
tivt hög personalomsättning, vilket i sin tur har
medfört att ärendebalanser uppstått. Jordbruks-
verket har till följd av EU-medlemskapet ålagts
ansvar för en mängd nya verksamheter utan att
medel har tillskjutits till förvaltningsanslaget i
motsvarande utsträckning. Under år 1998 till-
kom ytterligare arbetsuppgifter i form av nya
miljöersättningar (resurshushållande konventio-
nellt jordbruk). Dessutom har kostnaderna ökat
för utveckling av IT-baserade stödsystem. För
budgetåret 1999 har verket liksom tidigare fått
disponera medel från anslaget B12 Komplette-
rande åtgärder inom jordbruket för att täcka de
ökade administrationskostnaderna. Från och
med budgetåret 1999 har Jordbruksverket över-
tagit ansvaret för jordbruksstatistiken från Livs-
medelsekonomiska samarbetsnämnden (LES).
Jordbruksverket har även haft ansvaret för av-
vecklingen av LES.

Regeringens överväganden
Resultatinformation

Jordbruksverkets del av effektmålen inom ut-
giftsområde 23 är att verka för en konkurrens-
kraftig, miljö- och djurskyddsanpassad livsme-
delsproduktion till nytta för konsumenterna.

Jordbruksverket är vidare funktionsansvarig
myndighet för funktionen Livsmedelsförsörj-
ningar m.m. inom det civila försvaret (se anslag
F3 Kostnader för livsmedelsberedskap).

Mot bakgrund av de stora förändringar som
EU-medlemskapet föranlett och de krav som
ställts på Jordbruksverket anser regeringen att
verket har klarat sina uppgifter väl. Jordbruks-
verkets verksamhet exklusive distriktsveterinär-
verksamheten har i huvudsak kommit att inrikta
sig mot tillämpningen av EG:s regleringar och
stödsystem. Utformningen och fördelningen av
stöd skall bidra till ett livskraftigt jordbruk i
mindre gynnade områden, till en konkurrens-
kraftig miljöanpassad produktion samt till ut-
veckling av landsbygden. Verksamheten skall
bedrivas genom att korrekt och effektivt hantera,
kontrollera och betala ut stöd enligt regelverket.
Detta skall ske på ett sådant sätt att finansiella
sanktioner från EG-kommissionen undviks. Av
detta följer bl.a. att Jordbruksverket har till upp-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

gift att vara fondkoordinator för EG-stöden.
Verket skall även arbeta för enhetlighet och lika-
behandling genom att sprida information och
kunskap om regelverket.

Under året distribuerades till jordbrukarna
informationsbroschyrer. Information om de
olika EG-stöden till jordbruket gjordes tillgäng-
liga via internet. En kvalitativ utredning under
verksamhetsåret 1998 har uppskattat att ca 90
procent av jordbrukarna har tagit del av infor-
mationsmaterialet. Flertalet anser att materialet
var tillräckligt för att de skulle kunna ansöka om
stöd på egen hand.

Under år 1998 erhöll ca 76 400 lantbrukare
någon typ av jordbruksstöd (revalveringsstöd
och pristillägg ej inräknat). Motsvarande andel år
1997 uppgick till ca 75 100. Ökningen år 1998
beror bl.a. på det nya stödet för flerårig vall-
odling.

För att undvika sanktioner är det enligt rege-
ringens uppfattning bl.a. angeläget att verket
även fortsättningsvis bedriver en omfattande in-
formationsverksamhet gentemot såväl jordbru-
kare som mot länsstyrelser. Åtgärder bör också
vidtas för att effektivisera kontrollverksamheten
samtidigt som åtgärder vidtas för att begränsa
kontrollbehoven.

Anslutningsgraden för miljöersättningarna har
generellt varit god men varierar mellan olika åt-
gärder. En närmare redovisning av miljö-
programmets resultat lämnas under anslaget B8
Miljö-, struktur- och regionala åtgärder.

Förberedelsearbetet för tillämpningen av
Agenda 2000 har påbörjats. En stor kostnad i
detta utgörs av översyn och stora ombyggnader
av IT-systemen.

Den 1 oktober 1999 träder den nya epizooti-
lagen och den nya zoonoslagen i kraft. Zoo-
noslagen kommer enligt regeringens bedömning
att innebära ökade kostnader på grund av nya
arbetsuppgifter för Jordbruksverket, som skall
vara tillsynsmyndighet och ha en ledande roll i
arbetet med att förebygga och bekämpa zoo-
noser. (Se även anslag E5 Bekämpande av smitt-
samma husdjurssjukdomar^

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 5.4 Offentligrättslig verksamhet 1
Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet¹	Intäkter som får disponeras	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	33 080	30 122	2 958
Prognos 1999	32 000	29 000	3 000
Budget 2000	33 800	30 800	3 000

¹ Den offentligrättsliga verksamheten gäller områdena växtinspektion, kvalitetsinspe k-
tion av frukt och grönsaker, foderkontroll, införsel av djur, köttklassificering, m.m.
Distriktsveterinärorganisationens offentligrättsliga avgifter redovisas under anslaget
E2 Bidrag till distriktsveterinräorganisationen.

Tabell 5.5 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet¹	Intäkter	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	8 829	8 555	274
Prognos 1999	9 000	9 000	0
Budget 2000	9 100	9 100	0

¹ Uppdragsverksamheten utgörs av vattenhushållning. Distrikvsveterinärverksamheten
redovisas under anslaget E2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen.

Avgiftsinkomsterna härrör från växtinspektion,
kvalitetskontroll av frukt och grönt, vattenhus-
hållning, foderkontroll, införsel av djur, köttklas-
sificering m.m. Under år 2000 skall den avgifts-
finansierade verksamheten bedrivas i oförändrad
omfattning. För denna period beräknas intäk-
terna och kostnaderna till 34 respektive 31 mil-
joner kronor.

Eftersom utbetalningar av EG-stöd ersätts i
efterskott från EG-budgeten uppstår ett kredit-
behov för Jordbruksverket. Regeringen bedömer
detta kreditbehov till 5,5 miljarder kronor för år
2000.

Slutsatser

Implementeringen av Agenda 2000 och det nya
landsbygdsprogrammet ställer fortsatta krav på
utveckling och effektivisering av administratio-
nen. Jordbruksverket och länsstyrelserna bör i
likhet med innevarande år inom ramen för anvi-
sade medel på anslag B8 Miljö-, struktur- och
regioinala åtgärder få disponera resurser för så-
dana åtgärder.

Regeringen bedömer att 1 000 000 kronor bör
tillföras anslaget på grund av Jordbruksverkets
ökade arbetsuppgifter enligt ny lagstiftning inom
områdena epizooti och zoonos.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
249 096 000 kronor för år 2000. Anslagsbehoven
för åren 2001 och 2002 beräknas vara oföränd-
rade i fasta priser.

\|Tabell 5.6 Beräkning av anslaget för 2000 \|
Tusental kronor
Anslag 1999	229 907
Pris- och löneomräkning	+1 119
Justering av premier	+19 070
Justering av tillfällig nivåökning 1999	-2 000
Överföring från E2	+1 000
Förslag 2000	249 096

B2 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.

\|Tabell 5.7 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		18 084	Anslags- sparande	13 317
1998	Utfall	18 084	Anslags- sparande	13 317
1999	Anslag	22 000	Utgifts- prognos	24 408
2000	Förslag	22 000
2001	Beräknat	22 000
2002	Beräknat	22 000

Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre
rationalisering enligt förordningen (1978:250)
om statligt stöd till jordbrukets rationalisering
(omtryckt 1988:999). Enligt tidigare regerings-
beslut lämnas även statsbidrag för åtgärder mot
översvämningar i Emån. Bidrag lämnas också en-
ligt förordningen (1987:606) om statligt regio-
nalt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag.
Jordfondens verksamhet regleras i förordningen
(1989:281) om jordfonden.

Regeringens överväganden

Resultati nformation

Bidrag till jordbrukets rationalisering

Från anslaget görs utbetalningar endast för tidi-
gare beslutade stödåtgärder. Stöd lämnas framför
allt till vissa omarronderingsprojekt i Dalarnas
län. Projektens slutförande är bl.a. beroende av
om fastighetsbildningsförättningarna överklagas
till domstol. Från tidigare års bidragsramar finns
reserverade medel som ingår som upparbetade
kostnader i framför allt de äldre projekten. Jord-
bruksverket har i en rapport, daterad den 22 feb-
ruari 1996, redovisat att avvecklingen av om-
arronderingsprojekten för berörda län kan
beräknas ta fem år för Västra Götalands och
Gävleborgs län samt tio år för Dalarnas län.

Behovet av medel för utbetalning av tidigare
beslutade stöd bedöms bli begränsat. Regeringen
beräknar kostnaderna till 5 miljoner kronor för
år 2000.

Täckande av förluster på grund av
statlig kreditgaranti

Från anslaget finansieras utgifter för att täcka
förluster på grund av statlig garanti för lån till
jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv
och drift av jordbruk, maskinhållning inom
jordbruket, trädgårds- och rennäringens rationa-
lisering, regionalt stöd till trädgårdsföretag i
norra Sverige m.m.

Det finns en möjlighet att lämna kreditgaran-
tier till trädgårds- och rennäringsföretag. Det är
dock för närvarande mycket liten efterfrågan på
dessa lånegarantier. Garantilånestocken minskar i
dagsläget nästan lika mycket som det amorteras,
dvs. i ökande takt eftersom amorteringarnas re-
lativa andel ökar med tiden.

Regeringen beräknar kostnaderna till 17 mil-
joner kronor.

Jordfonden

På jordfonden bokförs kostnader för länsstyrel-
sernas förvärv, överlåtelse och förvaltning av
jordfondsfastigheter samt köpeskilling för sålda
fastigheter. Överskott och underskott i verk-
samheten regleras mot statsbudgetens inkomst-
sida. Så länge det finns en inlösenskyldighet vid
vissa fall av vägrat förvärvstillstånd måste jord-
fonden finnas kvar. Bokföringsrutinerna för
fonden ändrades fr.o.m. den 1 januari 1998 för
att ge en klarare överblick av fondens innehav av

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

fastigheter och pengar. Bokfört värde beräknas
uppgå till ca 130 miljoner kronor.

Riksdagen har beslutat att utvärdera vissa be-
stämmelser i jordförvärvslagen och fastighets-
bildningslagen. Regeringen har därefter beslutat
om kommittédirektiv (dir. 1999:40) till en sär-
skild utredare som skall redovisa resultatet senast
den 1 juni år 2000.

Ströängar

Från anslaget finansieras utgifter i samband med
ströängsindragningen.

Riksdagen behandlade år 1990 flera motioner
med yrkanden om en översyn av awittringens
slutförande i Västerbottens och Norrbottens
läns lappmarker (bet. 1989/90:BoU12, rskr.
1989/90:209). Riksdagen ansåg inte att en sådan
översyn var motiverad men uttalade bl.a. att de
problem som sammanhänger med ströängarna
borde undersökas närmare. Riksdagen påpekade
särskilt vikten av att klarhet skapas om vilka rät-
tigheter som finns för dem som bor i området.
Mot bakgrund av riksdagens uttalande har inom
Jordbruksdepartementet en översyn gjorts av
vissa frågor som rör ströängarna. Översynen har
redovisats i en departementspromemoria (Ds
1997:37) Ströängar.

I promemorian beskrivs de rättigheter som är
knutna till ströängarna och konsekvenserna av
att det finns ströängar. Det konstateras att strö-
ängarna orsakar endast begränsade problem för
skogsbruket och i övrigt. En avveckling föreslås
ske genom fastighetsreglering. För att underlätta
genomförandet av fastighetsregleringar föreslås
att staten avstår från sin återlösningsrätt.

Förslagen i promemorian har remissbehand-
lats. En sammanställning av remissyttrandena
finns i Jordbruksdepartementet (dnr Jo97/1275).
Flertalet remissinstanser instämmer i den be-
dömning och de förslag som redovisas i prome-
morian. Hovrätten för Övre Norrland och
Sametinget förespråkar dock att ett
indragningsförfarande skall genomföras. Same-
tinget påpekar att en utebliven avveckling av
ströängarna medför att oklarheter kvarstår om
ströängamas rättsställning och därmed också om
hur de förhåller sig till de samiska rättigheterna.

Som konstateras i promemorian medför före-
komsten av ströängar i praktiken endast begrän-
sade problem varför något omedelbart behov av
åtgärder inte föreligger. Mot bakgrund av det
arbete som i andra sammanhang för närvarande
bedrivs angående samernas rätt till mark anser

regeringen att promemorians förslag för närva-
rande inte bör genomföras.

Slutsatser

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
22 000 000 kronor för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

B3 Djurregister

Tabell 5.8 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		20 521	Anslags- sparande	3 924
1998	Utfall	20 521	Anslags- sparande	3 924
1999	Anslag	14 000	Utgifts- prognos	16 800
2000	Förslag	15 993
2001	Beräknat	16 310 ¹
2002	Beräknat	16 655 ¹

¹ Motsvarar 15 993 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget skall täcka investeringskostnader och
driften för en databas för registrering av nötkrea-
tur. Jordbruksverket har på regeringens uppdrag
träffat avtal med Svensk Mjölk om arbetsfördel-
ningen m.m. mellan verket och Svensk Mjölk.
Jordbruksverket har ett kontor i Söderhamn för
den del av hanteringen som bedrivs av verket.
Kontoret har under år 1999 ca 17 fast anställda
för hanteringen av djurregistret. Databasen är i
drift sedan den 1 januari 1998. Delar av system-
utvecklingsarbetet som skall underlätta och
effektivisera hanteringen genomförs under år
1999. Registret finansieras med avgifter som in-
levereras på inkomsttitel.

Under år 2000 fortsätter arbetet med att ut-
veckla ett grisregister över förflyttningar av
grupper av grisar. Syftet med grisregistret är
främst att möjliggöra en spårning av smittade
djur vid eventuella sjukdomsutbrott.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Kostnaderna för driften av databasen för regist-
rering av nötkreatur har belastat anslaget fr.o.m.
budgetåret 1998. Under år 1999 kommer arbetet
med att införa ett grisregister att påbörjas. An-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

slaget för år 1999 kommer att tas i anspråk för
uppbyggnaden av grisregistret. Grisregistret upp-
rättas i enlighet med direktiv 97/12/EG av den
17 mars 1997 om ändring och uppdatering av di-
rektiv 64/432/EEG om djurhälsoproblem som
påverkar handeln med nötkreatur och svin inom
gemenskapen. Regeringen har även fortsätt-
ningsvis för avsikt att ta anslaget i anspråk för
fortsatt investering och drift av grisregistret. I
likhet med databasen för registrering av nötkrea-
tur kommer grisregistret att finansieras genom
att avgifter inlevereras på inkomsttitel. Ett be-
myndigande att ta ut sådana avgifter finns i lagen
(1994:1710) om EG:s förordningar om jord-
bruksprodukter. Kostnaden för investering och
drift år 2000 beräknas uppgå till ca 4 miljoner
kronor. Finansieringen av gjorda investeringar
och drift sker genom att intäkterna från avgiften
inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten.

Slutsatser

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
15 993 000 kronor för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade i
fasta priser.

Tabell 5.9 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor
Anslag 1999	14 000
Pris- och löneomräkning	-7
Ökat resursbehov	+2 000
Förslag 2000	15 993

B4	Statens utsädeskontroll
Tabell 5.10 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998	Utfall	583	Anslags- sparande	790
1999	Anslag	1 002	Utgifts- prognos	1400
2000	Förslag	1 058
2001	Beräknat	1 074 ¹
2002	Beräknat	1091 ¹
¹ Motsvarar 1 058 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens utsädeskontroll är centralt organ för cer-
tifiering av utsädesvaror. Denna verksamhet
finansieras med avgifter.

Statens utsädeskontroll utför också viss kvali-
tetskontroll utanför certifieringssystemet. Denna
verksamhet är anslagsfinansierad liksom myn-
dighetens internationella verksamhet.

Statens utsädeskontrolls del av effektmålen
inom utgiftsområde 23 är att bidra till att ett full-
gott utsäde används i landet med syfte bl.a. att
minska användningen av bekämpningsmedel för
att på så sätt främja en effektiv och hållbar växt-
odling i landet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Statens utsädeskontrolls årsredovisning uppvisar
ett negativt resultat för år 1998. Jämfört med
föregående år innebär resultatet dock en bety-
dande förbättring. I resultatet ingår vidare en-
gångskostnader för speciella projekt avseende
utökade analyser av eget utsäde. Den andel av det
totala utsädesbehovet som täcks av certifierat ut-
säde varierar mellan olika växtslag. De senaste tre
åren har den totalt certifierade kvantiteten av
fröburna växtslag ökat konstant medan certifie-
ringen av utsädespotatis har varit i stort sett
oförändrad. Okad användning av certifierat ut-
säde innebär att sundare utsäde används, vilket
får antas vara ett sätt att påverka behovet av be-
kämpningsmedel i jordbruket.

Den anslagsfinansierade verksamheten om-
fattade under budgetåret 1997 ca 2,4 procent av
den totala omsättningen, samma andel som
under föregående år. Denna består huvudsakli-
gen av internationell verksamhet och av kvali-
tetskontroll av prydnadsväxter, som ligger
utanför certifieringssystemet.

Den avgiftsfinansierade verksamheten skall
drivas med full kostnadstäckning. Under år 1998
har fördelningen av omkostnader ändrats för att
få fram ett mer rättvisande påslag. Samtidigt har
omkostnaderna minskat kraftigt till följd av att
1997 års engångskostnader för utredning avse-
ende ett nytt ADB-system har fallit bort.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ITabell 5.11 Offentligrättslig verksamhet 1
Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet	Intäkter som får disponeras	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	19 355	18 877	478
Prognos 1999	20 145	20 000	145
Budget 2000	20 145	20 000	145

Tabell 5.12 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	5 963	6 706	-743
Prognos 1999	5 930	6 000	-70
Budget 2000	4 830	5 000	-170

Slutsatser

Statens utsädeskontroll har under 1990-talet
genomfört omfattande kostnadsreduktioner. I
syfte att ytterligare öka kostnadseffektiviteten
diskuteras nu bl.a. möjligheten att samutnyttja
personal med andra organisationer. Statens utsä-
deskontrolls andel av den totala certifieringen
har ökat samtidigt som den totala certifieringen i
absoluta tal har ökat jämfört med tidigare år. En-
ligt regeringens bedömning finns inte någon an-
ledning att ändra inriktning på verksamheten.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
1 058 000 kronor för år 2000. Anslagsbehoven
beräknas vara oförändrade i fasta priser åren 2001
och 2002.

ITabell 5.13 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	1 002
Pris- och löneomräkning	+6
Justering av premie	+50
Förslag 2000	1 058

B5 Statens växtsortnämnd

ITabell 5.14 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		1 476	Anslags- sparande	716
1998	Utfall	1 476	Anslags- sparande	716
1999	Anslag	1371	Utgifts- prognos	1 587
2000	Förslag	1 410
2001	Beräknat	1 432 ¹
2002	Beräknat	1 455 ¹

¹ Motsvarar 1410 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens växtsortnämnd handlägger ärenden om
växtförädlarrätt enligt växtförädlarrättslagen
(1997:306) och är behörig myndighet i frågor
som rör Internationella unionen för skydd av
växtförädlingsprodukter (UPOV). Växtsort-
nämnden fullgör vidare de uppgifter som får ut-
föras av ett nationellt organ enligt rådets förord-
ning (EG) nr 2100/94 om gemenskapens
växtförädlarrätt. Nämnden handlägger också
ärenden enligt utsädesförordningen (1993:1375)
om intagning av växtsorter i sortlistan.

Växtsortnämndens del av effektmålen inom
utgiftsområde 23 är att bidra till att växtodlingen
i landet har tillgång till sådana växtsorter som
möjliggör en anpassning till de allmänna od-
lingsförutsättningarna i landet och till behovet av
en uthållig växtodling. Nämnden skall därför
pröva ärenden i fråga om godkännande av
växtsorter för intagning i sortlistan med ut-
gångspunkt i dessa kriterier. Växtsortnämnden
skall erbjuda en kostnadseffektiv service i ären-
den om växtförädlarrätt och sortlista.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Växtsortnämndens verksamhet för år 1998 visar
ett negativt resultat, 59 000 kronor. Nämnden
har ett ackumulerat anslagssparande på 716 000
kronor. Under år 1998 godkände nämnden 30
sorter för intagning i sortlistan. En påtaglig ten-
dens är att andelen utländska sorter ökar.
Växtsortnämnden har vid godkännande tagit
hänsyn till sådana förbättringar som innebär
ökad anpassning till odlingsförutsättningarna i
landet.

Intäkterna från årsavgifter för växtförädlar-
rätten och från ansökningsavgifterna för sortlis-
tan har varit högre än beräknat. Det försämrade

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

resultatet beror på ADB-kostnader för ett nytt
ansökningssystem.

Tabell 5.15 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor
Offentligrättslig verksamhet	Intäkter som får disponeras	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	1 312	1 497	-185
Prognos 1999	1300	1 350	-50
Budget 2000	1 300	1 350	-50

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

I och med att sortlisteprövningen avgiftsbelagts
drivs nämndens hela verksamhet med full kost-
nadstäckning. För 98 procent av nämndens upp-
drag är annan än staten uppdragsgivare.

Slutsatser

Enligt regeringens bedömning finns inte
någon anledning att ändra inriktning på
Växtsortnämndens verksamhet. Regeringen be-
dömer anslagsbehovet till 1 410 000 kronor för
år 2000. Anslagsbehoven beräknas vara oföränd-
rade i fasta priser åren 2001 och 2002.

Tabell 5.16 Beräkning av anslaget för 2000
Tusental kronor
Anslag 1999	1 371
Pris- och löneomräkning	+6
Justering av premie	+33
Förslag 2000	1 410

B6 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket

ITabell 5.17 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		43 710	Anslags- sparande	44 415
1998	Utfall	43 710	Anslags- sparande	44 415
1999	Anslag	26 740	Utgifts- prognos	38 900
2000	Förslag	20 934
2001	Beräknat	27 391 ¹
2002	Beräknat	27 877 ¹

¹ Motsvarar 26 934 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för att
inom skilda handlingsprogram, huvudsakligen
genom försöks- och utvecklingsverksamhet,
styra utvecklingen inom jordbruket och träd-
gårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage,
minskad ammoniakavgång, säkrare och minskad
användning av kemiska bekämpningsmedel, be-
varande av biologisk mångfald och ökad andel
ekologisk produktion. Likaså disponeras anslaget
för uppföljning och utvärdering av den gemen-
samma jordbrukspolitikens miljöeffekter.

Anslagsbehållningen som under åren 1997-
2001 skall utnyttjas för försöks- och utvecklings-
verksamhet avseende miljöförbättrande åtgärder
är för perioden intecknad för flerårig verksamhet
och kommer löpande att utnyttjas.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För budgetåret 1999 har anvisats 26,7 miljoner
kronor. Från anslaget har medel använts för för-
söks- och utvecklingsverksamhet inom vardera
bekämpningsmedelsprogrammet och program-
met för minskat växtnäringsläckage. Anslaget har
även använts för försöks- och utvecklingsverk-
samhet samt marknadsstödjande åtgärder för
ekologisk produktion. Dessutom har medel an-
vänts för funktionstest av lantbrukssprutor och
utvärdering och uppföljning av den gemen-
samma jordbrukspolitikens miljöeffekter.

Målet med handlingsprogrammet för be-
kämpningsmedel är att hälso- och miljöriskerna
skall fortsätta att minska. Resultatet av hand-
lingsprogrammet åren 1986-1996 är att miljö-
och hälsoriskerna reducerats med 65 procent
respektive 76 procent (beräknat som miljö- samt
hälsoindex gånger försåld volym bekämpnings-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

medel). Under åren 1997 och 1998 har dock an-
vändningen av bekämpningsmedel ökat. Orsa-
ken är delvis en förändrad prisrelation mellan
bekämpningsmedel och mekanisk bekämpning,
delvis ett resultat av den gemensamma jord-
brukspolitiken, t.ex. ökad odlingsareal.

Förutsättningarna är goda för att uppnå målet
tio procent ekologiskt odlad åkerareal år 2000.
Anslutningen till miljöprogrammet år 1999
pekar mot att ca 9 procent av åkerarealen nu od-
las ekologiskt.

Växtnäringsförluster genom kväveläckage och
ammoniakavgång är ett av jordbrukets största
miljöproblem. Miljömålen har inte nåtts trots
arbete inom befintliga åtgärdsprogram.

Slutsatser

Enligt Jordbruksverkets bedömning kommer det
att krävas åtgärder utöver de som anges i hand-
lingsprogrammet för bekämpningsmedel för att
de uppställda målen skall nås till år 2001. Kemi-
kalieinspektionen har regeringens uppdrag att
inom ramen för miljökvalitetsmålet "Giftfri
miljö" föreslå åtgärdsstrategier.

Jordbruksverket har på regeringens uppdrag
föreslagit ett nytt mål för den ekologiska pro-
duktionen efter år 2000.

Regeringen har gett Jordbruksverket i upp-
drag att till den 31 december 1999 redovisa ett
förstärkt åtgärdsprogram för att minska kväve-
läckaget till jordbruket. Jordbruksverket har
dessutom i uppdrag att föreslå delmål och sek-
torsmål för jordbruket vad gäller miljökvalitets-
målen "Bara naturlig försurning" och "Ingen
övergödning" till den 1 oktober 1999.

Regeringen anser att medel inom anslaget skall
användas för att genomföra handlingsprogram-
men vad avser försöks- och utvecklingsverksam-
het m.m. För år 2000 innebär det att försöks-
och utvecklingsverksamheten bör omfatta åtgär-
der motsvarande 8,5 miljoner kronor inom be-
kämpningsmedelsprogrammet och 8,5 miljoner
kronor inom programmet för minskat växt-
näringsläckage. Försöks- och utvecklingsverk-
samhet samt marknadsstödjande åtgärder inom
området ekologisk produktion skall kunna om-
fatta åtgärder motsvarande 14 miljoner kronor,
varav högst 2 miljoner kronor för marknads-
stödjande åtgärder. Kostnader avseende mark-
nadsstödjande åtgärder bör få belasta anslaget,
men på sikt är det rimligt att marknadsaktörerna
tar det fulla ansvaret för sådana åtgärder. Utöver

dessa ändamål bör medel kunna rymmas för ut-
värdering och uppföljning av den gemensamma
jordbrukspolitikens miljöeffekter, för utbildning
om utrustning i anslutning till verksamheten
med funktionstester av lantbrukssprutor samt
för internationellt standardiseringsarbete.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
26 934 000 kronor för år 2000. Anslagsbehoven
beräknas vara oförändrade i fasta priser åren 2001
och 2002.

B7 Bekämpande av växtsjukdomar

Tabell 5.18 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		2 114	Anslags- sparande	496
1998	Utfall	2 114	Anslags- sparande	496
1999	Anslag	2 629	Utgifts- prognos	3 125
2000	Förslag	2 629
2001	Beräknat	2 629
2002	Beräknat	2 629

Anslaget belastas med kostnader för åtgärder
mot växtskadegörare enligt växtskyddslagen
(1972:318) samt för vissa förluster till följd av
sådana åtgärder. Kostnaderna för beredskapsåt-
gärder mot karantänskadegörare finansieras
också med detta anslag, liksom kostnaderna för
undersökningar av växtprover som av Jord-
bruksverkets växtinspektion överlämnas för
laboratoriemässig diagnostisering. Vidare har
efter medlemskapet i EU tillkommit kostnader
för verifiering av de svenska skyddade zonerna
och marknadskontroll.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Det fytosanitära läget är i stort sett gott. Växt-
material som når Sverige är generellt av hög
sundhetsstatus och få avvisningar har behövt
göras i importkontrollen. Genom god samverkan
med tullverket har en sundhetsmässig uppfölj-
ning av införd matpotatis från kontinenten kun-
nat ske. Detta mot bakgrund av en allt för hög
förekomst av potatissjukdomar i flera länder. Ett
nytt system för exportkontroll av virke har in-
förts som förbilligar exportförfarandet för före-
tagen. Produktionskontrollen fungerar väl och

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

systemet med s.k. växtpass accepteras av de flesta
aktörerna. Arbetet med att göra marknadskon-
trollen mer effektiv och mer riskstyrd har ut-
vecklats vidare under året men är fortfarande
under uppbyggnad. Arbetet med kartläggning
och bekämpning av vissa potatissjukdomar fort-
skrider eftersom kunskapen om smittoläget
fortfarande i vissa hänseenden är otillräcklig.

Slutsatser

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
2 629 000 kronor för år 2000. Anslagsbehoven
för åren 2001 och 2002 beräknas vara oföränd-
rade.

B8 Miljö-, struktur- och regionala
åtgärder

ITabell 5.19 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		1 740 106	Anslags-¹sparande	975 174
1998	Utfall¹	1 740 106	Anslags-¹sparande	975 174
1999	Anslag ¹	2 194 500	Utgifts-¹prognos	2 060 200
2000	Förslag	2 118 000
2001	Beräknat	2 118 000
2002	Beräknat	2 118 000

¹ Redovisningen baseras på en sammanslagning av de tidigare anslagen B8, BIO samt
B12.

Anslaget ersätter de tidigare anslagen B8, B10
och B12 genom att strukturstöden inom livsme-
delssektorn, de regionala stöden till jordbruket
och de kompletterande åtgärderna kommer att
ingå i ett nytt svenskt landsbygdsprogram (se
även avsnitt 5.6). Till anslaget förs även det na-
tionella stödet till jordbruket i norra Sverige i
likhet med tidigare.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Nedan redovisas utvecklingen av 1999 års anslag
som motsvarar de åtgärder som kommer att ut-
göra basen för det nya landsbygdsprogrammet.

1999 års anslag B8 Strukturstöd inom
livsmedelssektorn

jTabell 5.20 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag B8) \|
Tusental kronor 1998 Utfall	80 631	Anslags- sparande	113 905
1999 Anslag	107 500	Utgifts- prognos	108 000
Under anslaget har	anvisats	medel	för de av

Sverige tillämpade horisontella strukturstöden
inom jordbruket som ingår i EG:s strukturstöd
för mål 5a (investeringsstöd till lantbrukare,
startstöd till yngre jordbrukare samt stöd till be-
arbetning och avsättning av jord- och skogs-
bruksprodukter). Bestämmelser om strukturstö-
den finns i förordningen (1995:1195) om
startstöd till yngre företagare med jordbruks-,
trädgårds- och renskötselföretag, förordningen
(1995:1271) om investeringsstöd till den som
förädlar eller saluför produkter från jordbruket
eller skogsbruket och förordningen (1996:1431)
om investeringsstöd till företagare med jord-
bruks-, trädgårds- eller renskötselföretag. Målet
för åtgärderna är att bidra till en rationell pro-
duktion av säkra livsmedel med hög kvalitet och
att utveckla livsmedelsproduktionen så att ökad
sysselsättning, regional balans och uthållig till-
växt erhålls.

För samtliga stöd under anslaget gäller att ut-
betalningar oftast sker senare än under ansök-
ningsåret. Vad gäller investeringsstöd till lant-
brukare och stöd till bearbetning och avsättning
av jord- och skogsbruksprodukter beror utbetal-
ningstakten på den faktiska investeringstakten.
Detta gör det svårt att årsvis budgetera utbetal-
ningarna under anslaget. Åtaganden ingångna år
1999 kommer alltså att belasta anslaget under
den kommande perioden.

Investeringsstöd till lantbrukare började tilläm-
pas under år 1997. Intresset för stödet har varit
relativt stort. Under år 1998 beviljades totalt
1 229 stöd, vilket kommer att ge investeringar
om totalt ca 640 miljoner kronor.

Beslut om startstöd till yngre jordbrukare inne-
bär ett åtagande för en femårsperiod. År 1998
beviljades 182 startstöd till företag. Detta mot-
svarade en ökning med 30 beviljade stöd jämfört
med år 1997. Av dessa företag hade hälften
mjölkproduktion som huvudsaklig produk-
tionsinriktning. Under år 1998 genomförde
Jordbruksverket en enkätundersökning om
startstödet och investeringsstödet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Intresset för att ansöka om stöd för bearbetning
och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter
har hittills varit mycket stort, främst inom
mjölk- och köttsektorerna. Inom mål 6-området
har dock intresset varit mindre än förväntat.
Totalt har under programperioden fram till maj
1999 stöd om 275 miljoner kronor beviljats.
Under 1999 års ansökningsperiod har ansök-
ningar inkommit om totalt mer än 260 miljoner
kronor. Resterande belopp att bevilja är endast ca
70 miljoner kronor.

1999 års anslag BIO Regionala stöd till jordbruket

Tabell 5.21 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag BIO)

Tusental kronor		728 102	Anslags- kredit	-35 122
1998	Utfall
1999	Anslag	717 000	Utgifts- prognos	739 600

Under anslaget har medel anvisats för det av EG
medfinansierade kompensationsbidraget till
norra respektive södra Sverige samt för det na-
tionella stödet till jordbruket i norra Sverige.

Bestämmelser om de regionala stöden finns i
förordningen (1995:1174) om kompensationsbi-
drag till jordbruk i bergsområden och mindre
gynnade områden samt i förordningen (1996:93)
om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige.

Kompensationsbidrag lämnas som areal- eller
djurbidrag i de områden som fastställts som
bergsområden eller mindre gynnade områden
(s.k. LFA-områden). Stödet säkerställer fortsatt
markanvändning för jordbruksändamål och bi-
drar därmed till en livskraftig landsbygd. Vidare
är stödet viktigt för bevarandet av landskapet.

Kompensationsbidraget integreras genom be-
slutet om Agenda 2000 i EG-förordningen för
landsbygdens utveckling och kommer därmed
att ingå i det svenska landsbygdsprogrammet
fr.o.m. år 2000.

Enligt anslutningsfördraget får Sverige lämna
nationellt stöd för att upprätthålla produktionen
i norra Sverige (stödområdena 1-3). Stöd kan
lämnas för slaktsvin, suggor, getter, ägg, potatis,
bär och grönsaker samt som pristillägg och
transportstöd för mjölk. Stödet är beräknat
utifrån förutsättningen att den totala stödnivån
före EU-medlemskapet skall kunna upprätthål-
las.

Anslaget överskreds under år 1998 huvudsak-
ligen beroende på ökade stödvolymer för kom-
pensationsbidraget i norra Sverige. Så beräknas

även ske under år 1999. År 2000 träder det nya
landsbygdsprogrammet i kraft varvid stödnivå-
erna för kompensationsbidraget kommer att an-
passas för att underskott skall undvikas.

1999 års anslag B12 Kompletteran de åtgärder
inom jordbruket

Tabell 5.22 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag B12)

Tusental kronor

Anslags-

1998 Utfall_____________931 373 sparande 896 392

Utgifts-

1999 Anslag 1 370 000 prognos 1 212 600

Anslaget har använts i huvudsak för att finansiera
de kompletterande åtgärderna inom den gemen-
samma jordbrukspolitiken, vilka är obligatoriska
för Sverige som medlemsstat i EU. Dessa är dels
miljöåtgärder inom jordbruket, vilka är förenliga
med miljöskydds- och naturvårdskraven och
som utformats i enlighet med rådets förordning
(EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om pro-
duktionsmetoder inom jordbruket, dels skogs-
bruksåtgärder inom jordbruket i enlighet med
rådets förordning (EEG) nr 2080/92 av den 30
juni 1992 om en gemenskapsordning för stöd till
skogsbruksåtgärder inom jordbruket. Bestäm-
melserfinns även i förordningen (1997:1336) om
miljöstöd och förordningen (1997:22) om stöd
till skogliga åtgärder inom jordbruket. Knappt
hälften av kostnaderna för åtgärderna finansieras
av EG.

Inom anslaget har också finansierats ett natio-
nellt anläggningsstöd för plantering av
energiskog i enlighet med rådets förordning
(EEG) nr 1765/92 av den 30 juni 1992 om upp-
rättande av ett stödsystem för producenter av
vissa jordbruksgrödor. Närmare bestämmelser
finns i förordningen (1997:75) om anläggnings-
stöd till plantering av fleråriga grödor för pro-
duktion av biomassa.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Startstöd till yngre jordbrukare, stöd till bear-
betning och avsättning av jord- och skogsbruks-
produkter, (tidigare anslag B8, post 2 repektive
3), samt kompletterande åtgärder (tidigare anslag
B12, post 1) är stödformer som bygger på fler-
åriga åtaganden mellan staten och stödmotta-
garna.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

\|Tabell 5.23 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser \|
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	3 150 000	2 706 611	2 532 111	-	-
Nya förpliktelser	936 000	1 050 000	1 747 500	-	-
Infriade förpliktelser¹	-1 379 389	-1 224 500	-1 618 500	-1 359 500	-1 354 500
Utestående förpliktelser vid årets slut	2 706 611	2 532 111	2 661 111	-	-
Erhå 1 len/föreslagen bemynd iganderam²	3 255 000	2 532 000	2 555 000	-	-

¹ Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

² Differensen mellan utestående förpliktelser vid årets slut och föreslagen bemyndiganderam täcks av anslagssparande.

Det innebär att staten åtar sig framtida eko-
nomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen
för redan anvisade anslagsmedel, vilket framgår
av tabell 5.23. Beräkningen grundar sig på anta-
gandet om en oförändrad omfattning av lands-
bygdsprogrammet. Av denna anledning föreslås
riksdagen bemyndiga regeringen att godkänna
beslut om stöd som innebär utgifter på högst
2 555 miljoner kronor efter år 2000.

Slutsatser

Regeringen har för avsikt att överlämna ett för-
slag till landsbygdsprogram till EG-kommissio-
nen.

Mot bakgrund av vad som anförts i avsnitt 5.6
Hållbart jordbruk bör det nya anslaget motsvara
tidigare nivåer. Eventuella förändringar av anslag
och bemyndiganderamar kommer att föreslås
riksdagen i 2000 års ekonomiska vårproposition.

Vid beräkning av anslaget för budgetåret 2000
skall dock hänsyn tas till vad regeringen anfört i
1999 års ekonomiska vårproposition (prop.
1998/99:100) om engångsvis minskning av an-
slaget för kompletterande åtgärder inom jord-
bruket. Anslaget bör därutöver tillfälligt sänkas
för att finansiera åtgärder vad avser växtgenetiska
resurser samt åtgärder inom livsmedelsområdet.

Implementeringen av Agenda 2000 och nya
landsbygdsprogrammet ställer fortsatta krav på
utveckling och effektivisering av administratio-
nen. Jordbruksverket och länssyrelserna bör i
likhet med innevarande år inom ramen för anvi-
sade medel få disponera resurser för sådana åt-
gärder.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
2 118 000 000 kronor för år 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslagsbehoven vara oföränd-
rade.

Tabell 5.24 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor
Överföring från anslaget B8	110 000
Överföring från anslaget BIO	717 000
Överföring från anslaget B12	1 320 000
Överföring till anslaget Fl	-5 000
Överföring till anslaget F6	-20 000
Överföring till anslaget G3	-4 000
Förslag 2000	2 118 000

B9 Från EG-budgeten finansierade
miljö-, struktur- och regionala
åtgärder

Tabell 5.25 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall¹	1 223 298	Anslags- sparande	1 152 094
1999	Anslag ¹	1 760 000	Utgifts-¹prognos	1 616 200
2000	Förslag	1 717 500
2001	Beräknat	1 717 500
2002	Beräknat	1 717 500

¹ Redovisningen baseras på en sammanslagning av de tidigare anslagen B9, Bil samt
B13.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Anslaget ersätter de tidigare anslagen B9, Bli
och B13 genom att strukturstöden inom livsme-
delssektorn, de regionala stöden till jordbruket
och de kompletterande åtgärderna kommer att
ingå i ett nytt svenskt landsbygdsprogram (se
även avsnitt 5.6). Till anslaget förs även Jord-
bruksfondens utvecklingssektions finansiering av
mål 1- och LEADER+-programmen.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Här redovisas utvecklingen av 1999 års anslag
som motsvarar de åtgärder som kommer att ut-
göra basen för det nya landsbygdsprogrammet
enligt beskrivning under anslaget B8 Miljö-,
struktur- och regionala åtgärder.

1999 års anslag B9 Från EG-budgeten
finansierade strukturstöd

Tabell 5.26 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag B9)

Tusental kronor		89 782	Anslags- sparande	129 021
1998	Utfall
1999	Anslag	127 500	Utgifts- prognos	122 200

Under anslaget har anvisats ett belopp motsva-
rande EG:s finansiering av strukturstöden inom
livsmedelssektorn; investeringsstöd till lantbru-
kare, startstöd till yngre jordbrukare och stöd till
bearbetning och avsättning av jord- och skogs-
bruksprodukter, som redovisas under 1999 års
anslag B8 Strukturstöd inom livsmedelssektorn.
Vad gäller stöd till bearbetning och avsättning av
jord- och skogsbruksprodukter så har en ökning
av EG-medel skett för att kompensera de valu-
taförändringar som skett.

1999årsanslagBll Från EG-budgeten
finansierade regionala stöd

respektive södra Sverige, dels övriga regionala
stöd till den del de finansieras av EG:s jord-
bruksfond och är hänförliga till den struktur-
fondsperiod som löper mellan åren 1995-1999.

I regionala stöd innefattas stöd till lands-
bygdsutveckling inom nuvarande mål 5b, mål 6
och de s.k. gemenskapsinitiativen, Leader II och
Interreg II, som delfinansieras av Jordbruksfon-
den. År 1999 är sista år för att fatta beslut om
dessa projektstöd. Utbetalningar av beslutade
medel fortgår t.o.m. år 2001. Utbetalningstakten
har under större delen av programperioden varit
låg, vilket resulterat i ett stort anslagssparande.
Beslutsramen beräknas dock intecknas i sin hel-
het och utbetalningstakten öka betydligt under
tiden fram t.o.m. år 2001.

Kompensationsbidraget kommer fr.o.m. år
2000 att ingå i det svenska landsbygdsprogram-
met. Okade stödvolymer har medfört att an-
slagsposterna för kompensationsbidrag över-
skreds år 1998. Så beräknas även ske under år

1999. År 2000 träder det nya landsbygds-
programmet i kraft varvid stödnivåerna för
kompensationsbidraget kommer att anpassas för
att underskott skall undvikas.

Under strukturfondsperioden 2000-2006
kommer Jordbruksfonden att ge stöd till insatser
för landsbygdsutveckling i mål 1 och gemen-
skapsinitiativet LEADER+. De projekt som
under innevarande strukturfondsperiod med-
finansierats av Jordbruksfonden i nuvarande mål
5b motsvaras under perioden 2000-2006 av åt-
gärder för landsbygdsutveckling inom ramen för
landsbygdsprogrammet.

1999 års anslag B13 Från EG-budgeten
finansierade kompletterande åtgärder

Tabell 5.28 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag B13)

Tusental kronor		877 046	Anslags- sparande	837 561
1998	Utfall
1999	Anslag	1 307 500	Utgifts- prognos	1 150 500

Tabell 5.27 Anslagsutvecklingen (1999 års anslag Bli)

Tusental kronor

Anslags-

1998 Utfall_____________256 471 sparande 185 512

Utgifts-

1999 Anslag 325 000 prognos 343 500

Under anslaget har anvisats ett belopp motsva-
rande EG:s finansiering av regionala stöd till
jordbruket dels kompensationsbidrag till norra

Anslaget har använts för att anvisa ett belopp
motsvarande EG:s finansiering av komplette-
rande åtgärder inom jordbruket. Även informa-
tions-, utbildnings- och rådgivningsinsatser för
jordbrukare och skogsägare med jordbruksmark
har omfattats. Den nationella finansieringen av
vissa informations-, utbildnings- och rådgiv-
ningsinsatser för skogsägare sker över 1999 års
anslag B12 Kompletterande åtgärder inom jord-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

\|Tabell 5.29 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Tusental kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	3 120 000	3 023 608	2 952 108		-
Nya förpliktelser	896 000	1 329 000	1 897 000	-	-
Infriade förpliktelser¹	-992 392	-1 400 500	-1 882 500	-1 679 500	-1 504 500
Utestående förpliktelser vid årets slut	3 023 608	2 952 108	2 966 608	-	-
Erhå 11 e n/f öre slage n bemynd iganderam²	3 339 000	2 589 000	2 769 000	-	-

¹ Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

² Differensen mellan utestående förpliktelser vid årets slut och föreslagen bemyndiganderam täcks av anslagssparande.

bruket och anslaget Hl Skogsvårdsorganisatio-
nen: Förvaltningskostnader.

Anslaget har också använts för EG:s med-
finansiering avseende stöd till vitaliseringsgöds-
ling av försurningsdrabbad skogsmark. Detta in-
går som en del i det svenska programmet för
stöd till skogsbruksåtgärder enligt rådets förord-
ning (EEG) nr 2080/92 av den 30 juni 1992 om
en gemenskapsordning för stöd till skogs-
bruksåtgärder inom jordbruket. Motsvarande
nationell finansiering har skett över anslaget H2
Insatser för skogsbruket.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Startstöd till yngre jordbrukare, stöd till bear-
betning och avsättning av jord- och skogspro-
dukter, (tidigare anslag B9, posterna 2 repektive
3), regionala stöd (tidigare anslag Bil, post 4)
samt kompletterande åtgärder (tidigare anslag
B13, post 1) är stödformer som bygger på fler-
åriga åtaganden mellan staten och stödmotta-
gama.

Det innebär att staten åtar sig framtida eko-
nomiska förpliktelser som inte ryms inom ramen
för redan anvisade anslagsmedel, vilket framgår
av tabell 5.29. Av denna anledning föreslås riks-
dagen bemyndiga regeringen att godkänna beslut
om stöd som innebär utgifter på högst 2 769
miljoner kronor efter år 2000.

Beräkningen grundar sig på antagandet om en
oförändrad omfattning av landsbygdsprogram-
met.

Slutsatser

Regeringen bedömer enligt samma resonemang
som under anslaget B8 anslagsbehovet till
1 717 500 kronor för år 2000.

Mot bakgrund av vad som anförts i avsnitt 5.6
Hållbart jordbruk bör de nya anslagen motsvara
tidigare nivåer. Eventuella förändringar av anslag
och bemyndiganderamar kommer att föreslås
riksdagen i 2000 års ekonomiska vårproposition.

Fördelningen mellan strukturfonderna av de
EG-medel som Sverige erhåller för mål 1 under
perioden 2000-2006 är ännu inte klar. Länssty-
relserna i de två mål 1-regionerna skall senast den
1 oktober 1999 till regeringen redovisa förslag till
utvecklingsplaner vari ingår en finansiell uppdel-
ning mellan fonderna. Efter regeringsbehandling
skall förslagen överlämnas till och godkännas av
EG-kommissionen. Fördelningen mellan fon-
derna väntas bli klar i början av år 2000.

Tilldelningen till gemenskapsinitiativen, där-
ibland LEADER+, blir troligtvis klar under år

1999.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
1 717 500 000 kronor. För åren 2001 och 2002
beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 5.30 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Överföring från B9	125 000
Överföring frän Bli	325 000
Överföring frän B13	1 267 500
Förslag 2000	1 717 500

För oljeväxter finns en särskild basareal, som
för Sveriges vidkommande är 123 300 hektar.
Oljeväxtodlingen har minskat kraftigt sedan EU-
inträdet och under år 1998 odlades ca 50 000
hektar. År 1999 skedde en återhämtning till ca
72 000 hektar.

Följande stödbelopp per hektar för grödor
tilldelades Sverige år 1999 (preliminära belopp):

BIO Arealersättningar och djurbidrag
m.m.

ITabell 5.31 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		4 372 510	Anslags- sparande	1 107 222
1998	Utfall	4 372 510	Anslags- sparande	1 107 222
1999	Anslag	3 650 000	Utgifts- prognos	3 996 800
2000	Förslag'	1 321 000
2001	Beräknat	5 269 500
2002	Beräknat	5 407 400

¹ Förslaget utgår ifrån att en förskjutning av utbetalningen av arealersättningar sker till
januari 2001.

Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av
arealersättning, djurbidrag m.m. Anslaget är ob-
ligatoriskt för alla medlemsländer inom EU och
finansieras helt från EG-budgeten.

Arealersättning lämnas för odling av spann-
mål, oljeväxter, baljväxter, oljelin, gräsensilage
och areal uttagen ur produktion. Vidare finns
arealbaserade ersättningssystem för bl.a. spå-
nadslin, odling av vicker m.m. Ett villkor för er-
sättning är att åkermark tas ur livsmedels- eller
foderproduktion. För år 1998 gällde att 5 pro-
cent skulle tas ur produktion. En förändring till
10 procent gäller för år 1999. Det totala bidraget
är begränsat till en maximiareal, kallad basareal.
För svenskt vidkommande uppgår basarealen till
drygt 1,73 miljoner hektar. Av denna betalades
ersättning till jordbrukarna år 1998 för knappt

1,6 miljoner hektar.

Det agromonetära systemet innehåller regler
om kompensation då valutakursförändringar le-
der till lägre stödbelopp i nationell valuta. Den 1
juli 1998 sänktes den svenska frysta kursen för
arealersättning och därmed kan s.k. komplette-
rande kompensationsstöd som finansieras av
EG-budgeten utnyttjas under tre år. Även den 1
juli 1999 sänktes växelkursen för arealersätt-
ningen, vilket utlöste ytterligare ett komplette-
rande kompensationsstöd på tre år.

Tabell 5.32 Stödbeloi

Grödor	Antal hektar	Genomsnittligt stöd- belopp
Spannmål	1 200 000	2 029 kr/ha
Baljväxter	30 000	2 933 kr/ha
Uttagen areal	270 000	2 570 kr/ha
Oljelin	34 000	3 924 kr/ha
Oljeväxter	72 000	3 367 kr/ha

Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av
nöt samt för tackor och getter. Bidraget baseras
på tilldelade bidragsrätter. Sverige tilldelades föl-
jande bidragsrätter för år 1999:

ITabell 5.33 Djurbidrag \|
Djur	Bidragsrätter	Bidrag från EG
Am- och dikor	155 000	1 372 kr/ko
Handjur	226 328	1 278 kr/tjur
1 029 kr/stut
Tackor	180 000	228 kr/tacka (prel.)

Utöver bidragen per djur betalades år 1999 ex-
tensifieringsbidrag ut till producenter av handjur
och am- och dikor om djurtätheten på företaget
var mindre än 1,4 djurenheter per hektar. Ett
högre extensifieringsbidrag beviljades om djur-
tätheten var mindre än 1,0 djurenheter per hek-
tar.

Beräkningen av anslaget har grundats på ett
fullt utnyttjande av stöden. Anslagssparande har
uppstått på anslaget, bl.a. genom att alla stöd inte
utnyttjats maximalt. Det ackumulerade anslags-
sparandet år 1998 medförde en engångsvis ned-
dragning av anslaget för år 1999 med 650 miljo-
ner kronor, vilket aviserades i 1999 års
budgetproposition.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under år 1998 utnyttjades 91 procent av den to-
tala basarealen, dvs. arealen odlades med ersätt-
ningsberättigade grödor eller var uttagen ur
livsmedels- eller foderproduktionen. Utnyttjan-
det av basarealen har varit relativt oförändrad de
senaste två åren.

Även djurbidragen har varit relativt oföränd-
rade. Kvoten för handjursbidrag utnyttjades till
fullo medan utnyttjandet av bidragsrätterna för
am- och dikor var 89 procent och för tackor
86 procent. Av den maximala kvoten kunde en-
dast ca 147 500 bidragsrätter utnyttjas år 1998 då
resterande del av kvoten hade frysts. Räknat på
tillgänglig del av kvoten är utnyttjandet
94 procent år 1998.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Arealersättning avseende år 2000 om ca 3,7 mil-
jarder kronor utbetalas först i januari 2001. Det
innebär att staten åtar sig framtida ekonomiska
förpliktelser som inte ryms inom ramen för re-
dan anvisade anslagsmedel. Av denna anledning
föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att
godkänna stöd som innebär utgifter på högst
3 800 000 000 kronor efter år 2000.

Slutsatser

Den jordbrukspolitiska reformen, Agenda 2000,
innebär att nya regler kommer att införas för
arealersättningen och djurbidragen under år

2000. (Se avsnitt 3.3.2 Viktiga statliga insatser
inom utgiftsområdet samt information om
effekter.) Arealersättningen för spannmål kom-
mer att öka medan en sänkning kommer att ske
för övriga grödor. Dessutom kommer arealer-
sättningar att införas för gräsensilage. Tork-
ningsersättning utgår för spannmål och olje-
växter i stödområdena 1-3. Beslutet om Agenda
2000 ger möjlighet att utbetala arealersättningar i
januari. Denna möjlighet utnyttjas, vilket för år
2000 innebär en förskjutning av utbetalningar
motsvarande ca 3,7 miljarder kronor. För am-
och dikobidraget innebär beslutad reform i stort
att bidragsbeloppen höjs och att am- och dikobi-
drag även kan sökas för kvigor. Bidragsbeloppen
höjs även för handjur. Dessutom återgår antalet

bidragsrätter för såväl am- och dikor som för
handjur till ursprungsnivå. Sverige får behålla de
nivåer som fastställdes i anslutningsfördraget.
Slaktbidrag är en ny stödform som kommer att
införas och Sverige har liksom de andra med-
lemsstaterna tilldelats ett nationellt kuvert som
på objektiva grunder skall betalas ut till produ-
centerna. Sverige avser att dela ut medel ur det
nationella kuvertet som ett tillägg på slaktbidra-
gen för tjurar, stutar och kvigor.

På grund av förskjutningen av utbetalningen
av arealstödet för år 2000 anpassas anslagsnivån
engångsvis nedåt. Anslagsutvecklingen är dock
stigande, vilket är en konsekvens av den jord-
brukspolitiska reformen Agenda 2000. På nöt-
köttsområdet utgår kompensation i form av
stegvis höjda djurpremier för den prissänkning
på 20 procent som genomförs under tre år.

Vid beräkningen av anslaget för budgetåret
2000 har hänsyn tagits till kompensation från
EG-budgeten för valutakursförändringar. Dessa
har beräknats till ca 450 miljoner kronor för år

2000.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
1 321 000 000 kronor för år 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslagsbehoven till
5 634 324 000 respektive 5 739 392 000 kronor.

Bli Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter

Tabell 5.34 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		1 528 446	Anslags- sparande	1 421 628
1998	Utfall	1 528 446	Anslags- sparande	1 421 628
1999	Anslag	1 550 000	Utgifts- prognos	1 611 600
2000	Förslag	1 546 000
2001	Beräknat	1 526 000
2002	Beräknat	1 516 000

Under anslaget finansieras kostnader för inter-
vention, stöd i form av produktions-, konsum-
tions- och marknadsföringsbidrag, exportbidrag
samt stöd till biodling i enlighet med EG:s regler.
Anslaget är obligatoriskt och finansieras från
EG-budgeten, förutom vissa s.k. tekniska kost-
nader till följd av offentlig lagring, vilka för när-
varande är högre än den schablonersättning som
ersätts av EG. Dessa merkostnader regleras
under anslaget B12 Räntekostnader för förskotte-
rade arealersättningar m.m.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Exportbidrag lämnas för att täcka skillnaden
mellan gemenskapspris och världsmarknadspris
och möjliggöra export till tredje land. Det totala
medelsbehovet för anslaget är beroende av flera
svårkontrollerbara och oförutsägbara faktorer.
Ett exempel är överskottsproduktion som upp-
kommer inom gemenskapen av exempelvis
spannmål. Andra faktorer är påverkan av varia-
tioner i skördeutfall samt differensen mellan
hemmamarknads- och världsmarknadspris.
Ytterligare ett exempel är att en starkare svensk
valuta skulle innebära att den svenska marknaden
blir mer attraktiv för exportörer från övriga
medlemsländer. Detta kan leda till större över-
skott på den svenska marknaden, vilket får di-
rekta effekter på hur mycket som måste betalas
ut som exportbidrag och i form av olika inter-
ventionsåtgärder i Sverige.

Ett ackumulerat anslagssparande år 1998 har
medfört en engångsvis neddragning av anslaget
för år 1999 med 300 miljoner kronor, vilket avi-
serades i 1999 års budgetproposition.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Offentlig lagring

Intervention av spannmål och skummjölkspulver
beräknas svara för de största utgifterna under an-
slaget. Avgörande för anslagsbelastningen är
årsmånsvariationer såväl inom landet som inom
andra medlemsstater samt marknadsutveck-
lingen. Av betydelse är också utvecklingen av
kronans värde gentemot övriga valutor. Utgif-
terna ersätts i efterskott av EG:s jordbruksfond.
Under år 1998 ökade den offentliga lagringen på
grund av en hög spannmålsskörd år 1997. Är
1998 uppgick utgifterna till 665 miljoner kronor
efter gjord reglering av statens merkostnader för
offentlig lagring om ca 24 miljoner kronor.

Övrig intervention

Övrig intervention omfattar bl.a. stöd till privat
lagring av t.ex. smör, ost och nötkött, stöd vid
förbrukning av t.ex. mjölk och mejeriprodukter
till skolbarn, framställning av konditorivaror,
socker och stärkelse som används i industrin
samt lagerersättning avseende socker. År 1998
uppgick utgifterna till 341 miljoner kronor.

Exportbidrag

Exportbidrag omfattar obearbetade och bearbe-
tade jordbruksprodukter som exporteras till län-
der utanför EU. Den största utgiften i denna del,
468 miljoner kronor för år 1998, utgörs av ex-
portbidrag för obearbetade produkter. För ex-
port av bearbetade produkter utbetalades samma
år 109 miljoner kronor. År 2000 kommer licen-
ser att införas på bearbetade produkter.

Med utgångspunkt i den WTO-bundna basni-
vån skall bidragsbetalningarna minska med
6 procent år 2000 och med 3 procent det första
halvåret 2001. Reduktionen är en konsekvens av
åtaganden om exportbidrag enligt GATT-avtalet.
Under år 1998 minskade exportbidraget med
sammanlagt 172 miljoner kronor i förhållande till
föregående år. Detta berodde dels på den dåliga
spannmålsskörden år 1998, dels på den ekono-
miska krisen i Ryssland som medförde en sänkt
export av jordbruksprodukter för Sverige. År
1998 uppgick de sammanlagda utgifterna till 577
miljoner kronor. Under perioden januari t.o.m.
juli 1999 har ca 485 miljoner kronor utbetalats.

Stöd till biodling

Stödet till biodlingen uppgår till sammanlagt 3,2
miljoner kronor. Hälften, dvs. 1,6 miljoner kro-
nor, finansieras av EU och redovisas under detta
anslag. Från och med år 1999 samlades de natio-
nella stöden till biodling på anslaget E3 Djurhäl-
sovård och djurskyddsfrämjande åtgärder.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till
biodlingen, totalt omfattande 3,2 miljoner kro-
nor, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet
med EU:s verksamhetsår under perioden den 16
oktober till den 15 oktober. Den svenska med-
finansieringen anvisas under anslag E3 Djurhäl-
sovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. För att
beslut för år 2000 skall kunna fattas om stöd till
biodlingen under EU:s verksamhetsår fordras
bemyndigande för utestående förpliktelser. Av
denna anledning föreslås riksdagen bemyndiga
regeringen att under år 2000, i fråga om ram-
anslaget Bil Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter, fatta beslut som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
1 600 000 kronor under år 2001.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Slutsatser

Som nämnts ovan är utgifterna svåra att pro-
gnostisera. Framför allt den okända pris- och
marknadsutvecklingen medför att medelsbeho-
vet varierar kraftigt mellan åren. Eventuella ned-
dragningar av bidragsnivåerna under andra halv-
året 2001 och år 2002 kan bli en konsekvens av
kommande WTO-förhandlingar som börjar i
slutet av år 1999.

Vid beräkning av anslaget för budgetåret 2000
skall hänsyn tas till vad regeringen anfört i 1999
års ekonomiska vårproposition (1998/99:100)
om engångsvis minskning av anslaget för Inter-
vention och exportbidrag för jordbruksproduk-
ter. Vid beräkningen av anslaget har konsekven-
ser av Agenda 2000 beaktats.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
1 546 000 000 kronor för år 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslagsbehoven till
1 526 000 000 respektive 1 516 000 000 kronor.

B12 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.

Tabell 5. 35 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		42 492	Anslags- sparande	72 545
1998	Utfall	42 492	Anslags- sparande	72 545
1999	Anslag	80 000	Utgifts- prognos	60 000
2000	Förslag	79 700
2001	Beräknat	79 700
2002	Beräknat	79 700

Under anslaget redovisas de räntekostnader som
uppstår för staten till följd av att ersättningen
från EG:s jordbruksfonds garantisektion erhålls i
efterskott. Anslaget får även belastas med even-
tuella finansiella sanktioner och straffavgifter
som EG-kommissionen kan komma att ålägga
Sverige. Anslaget får också tillföras kursvinster
och belastas med kursförluster som uppstår till
följd av att medlemsstaten bär kursrisken inom
EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion. Ansla-
get får dessutom belastas med s.k. tekniska kost-
nader för offentlig lagring i den mån ersättning
inte erhålls från EG-budgeten. Vid ett omvänt
förhållande, dvs. om EG:s schablonersättning för
de tekniska kostnaderna överstiger de faktiska
kostnaderna, tillförs anslaget medel från in-
komsttitel 6116 Offentlig lagring.

Ersättningar för stöd m.m. som finansieras
från jordbruksfondens garantisektion men som
förskotteras från statsbudgeten avräknas i prin-
cip inom 35-60 dagar. De stöd som är aktuella är
arealersättningar, djurbidrag, intervention, pro-
duktions- och konsumtionsstöd m.m., miljöer-
sättningar, kompensationsbidrag samt övriga
stöd inom förordningen för landsbygdsutveck-
ling i den mån utbetalningar av dessa sker till
stödtagare utanför mål 1-området.

För de stöd som betalas ut från jordbruksfon-
dens utvecklingssektion gäller två olika metoder.
För mål 5a, utom stöd till bearbetning och av-
sättning av jord- och skogsbruksprodukter, för-
skotterar EU-medlemsstaten 80 procent av jord-
bruksfondens utvecklingssektions andel av
stödet och avräkning sker för avslutat kalenderår.
För stödet till bearbetning och avsättning betalar
EU 80 procent av sin andel i förskott och reste-
rande 20 procent då stödberättigade kostnader
motsvarande beloppet för ett kalenderår enligt
finansieringsplanen betalats ut.

En jämförelse mellan budget och utfall bud-
getåret 1998 visar fortfarande på en lägre belast-
ning av anslaget än beräknat. Detta beror på svå-
righeter att uppskatta i vilken utsträckning
jordbrukarna skulle komma att utnyttja aktuella
stödformer, en tämligen låg räntenivå samt att
Sverige under år 1998 inte varit föremål för
finansiella sanktioner.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Sverige har under år 1999 drabbats av sin första
sanktion på grund av att en länsstyrelse felaktigt
godkänt en arealstödutbetalning på 2,3 miljoner
kronor under räkenskapsåret 1996. Under år
2000 kan Sverige komma att drabbas av ännu en
sanktion på grund av felaktiga djurbidragsutbe-
talningar på ca 4,6 miljoner kronor gjorda av
Jordbruksverket under räkenskapsåren 1995/96.

Slutsatser

Ekobrottsmyndigheten, anslag B2 i utgiftsom-
råde 4 Rättsväsendet, föreslås få uppgifter som
nu ligger på EU-bedrägeridelegationen inom
Finansdepartementet. Ekobrottsmyndighetens
nya uppgifter föreslås finansieras bl.a. från anslag
B12 med 300 000 kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
79 700 000 kronor för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

ITabell 5.36 Beräkning av anslaget 1
Tusental kronor
Anslag 1999	80 000
Överföring till U04 B2	-300
Förslag 2000	79 700

B13 Jordbrukets blockdatabas

ITabell 5.37 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		26 670	Anslags- sparande	9 938
1998	Utfall	26 670	Anslags- sparande	9 938
1999	Anslag	18 040	Utgifts- prognos	27 000
2000	Förslag	17 990
2001	Beräknat	18 332 ¹
2002	Beräknat	18 698 ¹

¹ Motsvarar 17 990 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under år 1998 har databasen vidareutvecklats
och uppdaterats. Ett geografiskt informations-
system (GIS) har skapats för handläggning och
ajourhållning av blockinformation. Finansiering
av kostnaderna för investering och drift sker
genom att intäkterna från kartavgiften inlevere-
ras till inkomsttitel på statsbudgeten. Avgifterna
beräknas ge full kostnadstäckning. Under år
1998 har samtliga lantbrukare som ansökt om
arealersättningar erhållit blockkartor. Kartavgif-
ternas förenlighet med EG-rätten har ifrågasatts
och är föremål för domstolsprövning.

Slutsatser

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
17 990 000 kronor för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade i
fasta priser.

Anslaget avser att täcka kostnader för den digi-
tala blockdatabas varpå de arealbaserade EG-stö-
den beräknas. Den kartavgift som skall finansiera
kostnader uppkomna under anslaget skall enligt
förordningen (1997:183) om kartavgift i ärenden
om jordbruksstöd gälla stödansökningar inläm-
nade från och med år 1998.

Kostnaden för uppbyggnad av blockdatabasen
har blivit något högre än de ursprungliga beräk-
ningarna beträffande digitaliseringsarbetet och
utvecklandet av ett IT-system. Regeringen be-
slutade därmed den 22 december 1998 att öka
anslaget med 6,4 miljoner kronor. Databasen
finansieras med avgifter som inlevereras på in-
komsttitel. Avgifterna skall täcka såväl den årliga
driftkostnaden som, på sikt, utgifterna för den
gjorda investeringen. Eftersom avgifterna är
fastlagda innebär kostnadsökningen att investe-
ringsutgiften kommer att täckas vid en senare
tidpunkt än vad som tidigare antagits.
Utgiftsprognosen för år 1999 beräknas uppgå till
ca 27 miljoner kronor, vilket inkluderar ut-
vecklingskostnader för blockdatabasen samt ut-
skrift av brukarkartor och nyttjanderättsavgif-
terna avseende år 1998.

10 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

6 Fiske

6.1 Omfattning

Fiskeriverket är central myndighet för såväl för-
valtning av fiskresurserna som för främjandet av
en livskraftig fiskerinäring. Fiskeriverket skall
vidare främja forskning och bedriva utvecklings-
verksamhet på fiskeområdet. År 1998 (1997)
hade Fiskeriverket 252 (242) årsarbetskrafter.
Under år 1998 var verkets totala verksamhets-
kostnader 183,8 (185,7) miljoner kronor, varav
31 (34) procent eller 57,1 (63,6) miljoner kronor
finansierades av anslagsmedel.

På regional nivå har länsstyrelserna ansvaret
för fiskefrågor, främst fiskevård och EG:s
strukturstöd. Verksamheten har i relation till
länsstyrelsernas totala verksamhet ökat något
under de senaste åren. Under år 1998 (1997) var
51 (50) årsarbetskrafter sysselsatta med fiske-
frågor inom länsstyrelserna. Fiskefrågorna står
för en liten andel av länsstyrelsernas totala verk-
samhetskostnader ca 1,9 (1,8) procent. Totalt
förbrukade länsstyrelserna 46,6 (44,1) miljoner
kronor inom fiskeområdet.

Kustbevakningen, som tillhör utgiftsområde 6
Totalförsvar, svarar för tillsyn och kontroll av
såväl yrkesfiske som fritidsfiske. Av myndig-
hetens totala budget används ca 23 procent för
övervakning av fiske. Kustbevakningens över-
vakning sker till havs, i kustvattnen samt i
Vänern och Mälaren enligt lagen (1982:395) om
Kustbevakningens medverkan vid polisiär över-
vakning och enligt fiskelagen (1993:787) med
tillhörande författningar. Kontrollen till havs
omfattar svenska och utländska fiskefartyg inom
såväl den ekonomiska zonen som inom sjöterri-
toriet. Myndigheten utför även landnings-
kontroller.

6.2 Utgiftsutveckling

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

147

190

185

196

197

199

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Orsaken till att utgiftsprognosen för år 1999
understiger anslaget är att det råder en viss efter-
släpning mellan beslut om och utbetalning av
strukturstödsmedel. Regeringen har den 10 juni
1999 beslutat att det anslagssparande som över-
stiger 3 procent disponeras av myndigheten.

Förändringar

Budgetåret 1998 präglades av ytterligare effekti-
visering av tillämpningen av EG:s gemensamma
fiskeripolitik. Detta arbete medförde ett antal
förändringar, bl.a. beslut om

- ytterligare regleringar i förordningen om
nya tekniska bevarandeåtgärder i Väster-
havet,

- ett nytt satellitbaserat övervakningssystem
(VMS) för fiskefartyg och ett gemensamt
kontrollsystem för öppet hav i Nordost-
atlanten,

— att upprätta en långsiktig förvaltningsstra-
tegi för östersjötorsken,

— en långsiktig förvaltningsstrategi för sill i
Nordsjön och Östersjön,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

- ett nationellt aktionsprogram för östersjö-
laxen,

- en ny rådsförordning avseende Fonden för
fiskets utveckling,

- omfördelning av fartygskapacitet mellan
olika segment av den svenska fiskeflottan
inom ramen för den sammanlagda kapaci-
tetsnedskärningen.

Mot bakgrund av betänkandet Fiskeriadminist-
rationen i ett EU-perspektiv (SOU 1998:24) har
Fiskeriverket beslutat att en ny organisation skall
gälla fr.o.m. den 1 januari 1999. Syftet har främst
varit att närmare koppla FoU-verksamheten till
verkets myndighetsuppgifter.

Prioriteringar

EG-kommissionen inledde redan år 1998 en all-
män översyn av den gemensamma fiskeripoliti-
ken. Översynen ingår i förberedelserna för den
revision av fiskeripolitiken som skall vara av-
slutad till år 2002. Regeringen kommer att prio-
ritera detta arbete, som skall ske i samverkan
med näringen och andra berörda intressenter.
Frågan kan komma att bli en av de viktigare
under det svenska ordförandeskapet första halv-
året 2001.

Arbetet med integrering av miljö- och fiske-
frågor fortsätter bl.a. genom miljökvalitetsmål,
ekosystemansatsen samt miljömärkning av fisk.
Under året skall en sektorsrapport om integre-
ringen av miljö- och fiskefrågor inom ramen för
Cardiffprocessen utarbetas och avrapporteras till
Europeiska rådet.

Prioriterade frågor är även införande av över-
enskommelser med anledning av Baltic 21-arbe-
tet, förvaltningsstrategi för torsk, som bl.a. inne-
bär införande av nya selektiva redskap samt
strategier för sill och skarpsill i Östersjön som
baseras på försiktighetsprincipen. Det pågående
arbetet med att genomföra den internationellt
antagna aktionsplanen för den vilda östersjölaxen
kommer även att fortgå. Från svensk sida har ett
nationellt åtgärdsprogram för östersjölaxen ut-
arbetats.

Beträffande nordsjöfisket skall särskilt bevakas
konsultationerna mellan EU och Norge om de
nya långsiktiga förvaltningsstrategierna för en
rad bottenlevande arter samt för makrill. Arbetet
baseras på försiktighetsprincipen.

Frågan om avrapportering av artsammansätt-
ningen vid svenska landningar i Danmark måste
lösas.

I samband med reformeringen av gemenska-
pens struktur- och regionalpolitik, som skett
inom ramen för Agenda 2000, har nya regler
fastställts för Fonden för fiskets utveckling. För-
handlingarna avseende det detaljerade regel-
verket för strukturåtgärder inom fiskerinäringen,
den s.k. tillämpningsförordningen, förväntas vara
avslutade under hösten 1999. Detta innebär att
det nya strukturprogrammet fördröjs. Det är
emellertid viktigt att det nationella arbetet fort-
går och att ett program kan godkännas och im-
plementeras så snart som möjligt under år 2000.

6.3 Resultatbedömning

Målen för den svenska fiskeripolitiken och för
Fiskeriverkets verksamhet är att på ett långsik-
tigt, hållbart sätt verka för en ansvarsfull hus-
hållning med fiskresurserna så att

— de ger en god långsiktig avkastning,

- den biologiska mångfalden säkerställs,

— konkurrenskraftiga företag utvecklas,

- tillgången på fisk av god kvalitet till fördel
för konsumenterna säkras.

Såväl en god avkastning som bevarandet av den
biologiska mångfalden är aspekter på en an-
svarsfull hushållning med fiskresurserna. In-
förandet av nya förvaltningsåtgärder, ett aktivt
miljövårdsarbete, särskilda åtgärder för vård av
vissa bestånd samt ett allmänt fiskevårdsarbete är
viktiga verksamheter. Allmänhetens fiskemöjlig-
heter på allmänt vatten främjas framför allt av
fiskevårdsarbete men även av andra resursbeva-
rande insatser.

Långsiktiga förvaltningsstrategier, i enlighet
med försiktighetsprincipen, och införandet av
nya tekniska bevarandeåtgärder är två av de
huvudsakliga instrument som använts i regle-
ringen av hur fiskeresurserna nyttjas. De effekter
som uppnåtts är bl.a. en väsentlig förbättring i
skyddet av ung icke lekmogen fisk och ett sta-
bilare och uthålligare fiske.

Det kritiska tillståndet för flera av världens
stora fiskbestånd är utgångspunkten för det
multilaterala fiskerisamarbetet. Under året har
flera framsteg gjorts. Dessa syftar bl.a. till att för-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

stärka dels de regionala fiskerikommissionerna,
dels FAO:s globala övervakning och analys av
beståndssituationen.

Uppgiften att genomföra en Agenda 21 för
Östersjön, kallad Baltic 21, utgör tillsammans
med arbetet inom ramen för Nordsjökonferen-
sen, grunden för en vidare integrering av fiske-
och miljöfrågor. Under året har Sverige deltagit i
utarbetandet av en plan för Baltic 21-arbetet på
fiskets område. Uppföljning och genomförande
av denna plan kommer att ske såväl internatio-
nellt inom ramen för Fiskerikommissionen för
Östersjöns verksamhet som nationellt av ansva-
riga myndigheter.

Målet är att minst 50 procent av den poten-
tiella reproduktionskapaciteten i samtliga vild-
laxälvar skall uppnås senast år 2010 för staterna
runt Östersjön. Sverige har under en följd av år
vidtagit fiskereglerande åtgärder för att förbättra
situationen för de svenska laxbestånden. Åtgär-
derna har resulterat i att det totala uttaget av lax i
Östersjön kraftigt har begränsats. Fiskeri-
kommissionen för Östersjön beslutade år 1997
om en internationell aktionsplan för den vilda
östersjölaxen och tillsatte samtidigt en övervak-
ningsgrupp för arbetet med aktionsplanen.
Arbetet inriktas på klassificering av vildlaxälvar
och stopp för utsättningar av odlad lax i dessa
älvar senast år 2005. Andra åtgärder för att stärka
vildlaxbestånden är terminalfiske och fettfen-
klippning. Härigenom möjliggörs en ökad in-
riktning av fisket mot odlad lax utan att vildlax-
beståndet hotas.

På regional nivå är länsstyrelserna viktiga
aktörer. Effektmålen för länsstyrelsernas arbete
på fiskeområdet är att medverka till

- ansvarsfull hushållning med fiskresurserna,

- utveckling av konkurrenskraftiga företag
inom fiskerinäringen.

Regeringens bedömning är att länsstyrelsernas
insatser har bidragit till att uppnå målen dels
genom att fördela EU-stöd till bl.a. fiskbered-
ningsindustrin och vattenbruk, dels genom sitt
fiskevårdsarbete. Enligt regeringens uppfattning
är det angeläget att arbetet med att öka mätbar-
heten i resultaten fortsätter.

I budgetpropositionen för år 1999 föreslog
regeringen att Svensk Fisk i framtiden skall
bedrivas i en fristående organisation. Enligt reg-
leringsbrev för år 1999 är inriktningen att
verksamheten skall vara avvecklad under år 1999.

Regeringen avser därför att återkomma med
närmare redovisning av ärendet.

Fiskeriverkets nya organisation kommer en-
ligt regeringens bedömning att möjliggöra en
tydligare koppling mellan verkets kärnverksam-
het och den FoU-verksamhet som krävs för att
utföra verksamheten på ett ändamålsenligt sätt.

Fiskevård

Fiskevårdsarbetet syftar till en god miljö, effektiv
användning av resurserna och en hållbar försörj-
ning och ingår som en del i ansträngningarna att
bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. I detta
arbete måste långsiktiga åtgärder prioriteras. För
budgetåret 1998 höjdes anslaget till fiskevård
från 4,6 miljoner kronor till 20 miljoner kronor.
Genom denna satsning kan bl.a. aktionsplanen
för biologisk mångfald på fiskets område i allt
väsentligt genomföras. Fiskeriverket har lämnat
en redogörelse till regeringen om hur de samlade
statliga medlen till fiskevård har använts.
Genomgången visar att sammanlagt minst 73
miljoner kronor användes till fiskevård under år
1998. Verket administrerade ca 55 miljoner
kronor av dessa medel och länsstyrelserna ca 18
miljoner kronor. Därutöver gav regeringen i
1998 års regleringsbrev länsstyrelserna i uppdrag
att redovisa behovet av fiskevård under perioden
1999-2001. Rapporterna bör kunna utgöra
underlag för Fiskeriverkets vidare planering av
den allmänna fiskevården och fördelningen av
fiskevårdsmedel.

En väsentlig del av Fiskeriverkets och läns-
styrelsernas arbete med fiskevård gynnar fritids-
fisket. I arbetet med fiskevård ingår bl.a. bildan-
det av fiskevårdsområden. Dessa områden har
stor betydelse för såväl fritidsfisket som fiske-
vården.

Fiskeriverket fortsätter sin översyn av använd-
ningen av fiskeavgifter fastställda enligt 6 kap.
5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser
om vattenverk. Målet är att ta fram underlags-
material i de fall otidsenliga bestämmelser om
avgifternas användning hindrar ett genomföran-
de av biologiskt riktiga åtgärder. De fonderade
medlen uppgick vid 1998 års utgång till ett bok-
fört värde på drygt 74 miljoner kronor.

Marknadsfrågor

Ur ett producentperspektiv har marknaden för
fisk och skaldjur varit gynnsam under år 1998
och marknadspriserna har ökat, i synnerhet för
vitfisk. Detta är en utveckling som kunde obser-
veras redan under år 1997 och som resulterat i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

minskade återtåg. Kostnaden för återtåg av fisk
har under åren 1997 och 1998 varit ca 3,5 miljo-
ner kronor per år, vilket är avsevärt lägre än mot-
svarande belopp för åren 1996 och 1997 då ca
13,5 respektive 10,5 miljoner kronor utbetalades.
Att beloppen minskat beror främst på att mark-
naden för torsk förbättrats.

EG-kommissionen lämnade i februari 1999 ett
förslag till ny förordning om den gemensamma
organisationen av marknaden för fiskeri- och
vattenbruksprodukter.

Kommissionens målsättning är att den nya
organisationen av marknaden bl.a. skall bidra till
en ansvarsfull förvaltning av resurserna, att åter-
tåg av fisk skall minska och att marknaden skall
bli mer överskådlig samt att konsumenternas
kunskap om fisk- och vattenbruksprodukter
skall förbättras. För att uppnå dessa mål inne-
håller kommissionens förslag till ny förordning
ändrade eller nya bestämmelser inom sex om-
råden: konsumentinformation, nya uppgifter för
producentorganisationerna, branschorganisa-
tioner och branschavtal, ändrade ersättningsvill-
kor för återtåg, ändrade ersättningsvillkor för
tonfisk samt införande av tullsuspensioner för
fiskarter som inte kan tillhandahållas i tillräcklig
utsträckning inom unionen. Enligt förslaget skall
den nya förordningen börja gälla den 1 januari
2001 och arbetet med den pågår för närvarande
på rådsnivå.

Redan i maj 1996 startade ett nordiskt sam-
arbete om miljömärkning av fisk. Bakgrunden
var ett alltmer ökande konsumentintresse för
miljömärkta livsmedelsprodukter, även för fisk.
Det nordiska initiativet ledde till att FAO i
oktober 1998 diskuterade möjligheten till att ut-
arbeta tekniska riktlinjer för en miljömärkning.
EG-kommissionen har även tagit upp frågan och
i juni 1999 hållit en första diskussion. Kommis-
sionen har för avsikt att under hösten 1999 åter-
komma i frågan.

Strukturpolitik

EG:s finansiella instrument för att uppnå de
strukturpolitiska målen på fiskets område är
Fonden för fiskets utveckling (FFU). De mål
som har lagts fast för FFU är att

- bidra till att uppnå en varaktig balans mellan
resurser och deras nyttjande,

- stärka utvecklingen av ekonomiskt livskraf-
tiga företag inom sektorn samt

- förbättra marknadsutbudet och förädlings-
värdet för fiskets och vattenbrukets pro-
dukter.

Fiskerinäringen har under programperioden
1995-1999 beviljats stöd inom ramen för mål 5a
fiske, såväl inom som utanför mål 6, och gemen-
skapsinitiativet Pesca. Mål 5a skall bidra till en
modernisering och omstrukturering av hela fis-
kerinäringen, medan Pesca är särskilt riktat till 15
fiskeberoende kommuner i Sverige. Pesca syftar
till att skapa kompletterande sysselsättning för
yrkesfiskare, arbetslösa fiskare samt andra yrkes-
kategorier vars försörjning påverkats negativt av
nedgången i fisket. Utöver dessa program kan
också projekt med anknytning till fisket stödjas
inom ramen för andra strukturprogram, exem-
pelvis mål 5b och gemenskapsinitiativet Leader.

Beträffande mål 5a-åtgärder, vilka omfattar
den huvudsakliga delen av strukturstödet, kan
konstateras att investeringsviljan inom fiskeri-
näringen genomgående varit hög, främst för in-
vesteringar i beredningsindustrin, i fiskehamnar
och inom flottan. Inom mål 6 har investeringarna
främst avsett vattenbruksanläggningar. Utfallet
per den 30 juni 1999 visar att närmare 84 procent
av programperiodens tillgängliga medel från
FFU har tagits i anspråk. Nationell och privat
medfinansiering är en förutsättning för att ut-
nyttja de medel som finns avsatta från FFU.
Enligt den oberoende utvärdering som per den
31 december 1998 gjorts av programmet är upp-
fyllelsen av de övergripande målen genomgående
god. Stödets effekter bedöms som goda och en
tredjedel av projekten bedöms ha haft större
effekt än förväntat.

Inom såväl yrkesfisket som beredningsindust-
rin har investeringarna främst avsett kvalitets-
och hygienförbättrande åtgärder samt insatser
för arbetsmiljön. För fiskeflottans del har stöd-
åtgärderna syftat till att hålla flottans kapacitet på
en långsiktigt hållbar nivå samtidigt som det
krävts en förnyelse och modernisering för att
öka de svenska fiskeföretagens konkurrenskraft.
Detta gäller i synnerhet mot bakgrund av att de
svenska fiskefartygen har en relativt hög medel-
ålder. Genom stöd till förnyelse och modernise-
ring har fiskerinäringen fått del av den utveckling
som skett på fartygssidan vad gäller förbättrad
säkerhet, möjligheter till mer rationell hantering
av fångsten samt möjlighet att kunna leverera
fångst med högre kvalitet. Detta är en förutsätt-
ning för en bättre lönsamhet i fiskeföretagen.
Inom beredningsindustrin har investeringarna

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

resulterat i snabb anpassning till EG:s bestäm-
melser på hygienområdet, produktionsökning
och ökat antal sysselsatta.

Den totala produktionen från vattenbruket
har successivt minskat under de senaste åren. För
att långsiktigt ha god lönsamhet och effektivt
kunna möta konkurrens från utländska företag
behöver genomsnittsproduktionen per odling
öka. För att denna utveckling skall bli möjlig
måste dock de miljörelaterade konflikterna ut-
redas och minskas.

De investeringar som medfinansierats inom
vattenbruket har främst avsett modernisering av
befintliga anläggningar medan antalet nyetable-
ringar har varit färre än förväntat. Investe-
ringsvolymen inom vattenbruket har inte varit så
stor som strukturprogrammet förutsatt. Vissa
medel har därför omfördelats till åtgärder för
beredningsindustrin.

Gemenskapsinitiativet Pesca har under år 1998
och första halvåret 1999 utvecklats bättre än tidi-
gare år. Under år 1998 har medel för offentlig
medfinansiering tillförts programmet och där-
med underlättat genomförandet. Samtidigt har
ett antal större strategiska projekt beviljats
medel, bl.a. ett center för säkerhetsutbildning av
yrkesfiskare. Per den 30 juni 1999 hade 41 pro-
cent av tillgängliga EG-medel tagits i anspråk,
vilket kan jämföras med 18 procent vid samma
tidpunkt året innan. Då utnyttjandet av pro-
grammet har varit relativt lågt har 1,7 miljoner
kronor, efter önskemål från kommissionen,
överförts från det svenska Pesca-programmet till
ett Peace-initiativ på Nordirland.

Vattenbruket

I februari 1998 bildades Matfiskodlarnas Produ-
centorganisation, som bl.a. skall främja med-
lemmars ekonomiska intressen genom att sälja
fisk och övriga vattenbruksprodukter som med-
lemmar levererar till producentorganisationen.

Inom Jordbruksdepartementet har en arbets-
grupp tillsatts för att bl.a. ta fram förslag till
övergripande policy för vattenbruket. Arbets-
gruppen skall senast den 1 december 1999 över-
lämna en rapport till regeringen.

Yrkesfiskets konkurrenssituation

Utredningen (Jo 1998:05) om konkurrenssitua-
tionen för det svenska yrkesfisket lade i januari
1999 fram betänkandet Yrkesfiskets konkurrens-
situation (SOU 1999:3). Utredningen föreslår
att det nu gällande avdraget för ökade levnads-
kostnader vid fiske ersätts av ett nytt avdrag

benämnt yrkesfiskaravdrag. Vidare lägger utred-
ningen fram förslag på metoder för att
möjliggöra resultatutjämning vid fartygsbyte.
Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet
bereds för närvarande i Regeringskansliet.

System för ersättning av skador pä fiskefartyg och
fiskeredskap tillföljd av dumpade kemiska
stridsmedel och liknande produkter

För yrkesfiskare inträffar ibland skador på fiske-
fartygen och fiskeredskapen till följd av dumpade
stridsmedel och liknande produkter framför allt
vid trålning. Statskontoret har på uppdrag av
Jordbruksdepartementet utrett och lagt förslag
på ett system för ersättning. Kostnader för ska-
dor som uppstår i samband med dumpade
kemiska stridsmedel o.dyl. skall delas av staten
och näringen. Statskontoret föreslår att yrkes-
fiskare själva eller via sina branschorganisationer
ser över försäkringsskyddet och utnyttjar de
möjligheter som finns inom de kommersiella
försäkringarnas ram. Vidare föreslår Statskonto-
ret att i den mån kostnader kvarstår, då kommer-
siella försäkringslösningar är fullt utnyttjade, bör
dessa ersättas av en statlig försäkring via en fond.

Statskontoret uppskattar att antalet incidenter
orsakade av såväl dumpade kemiska stridsmedel
som av liknande produkter årligen uppgår till ca
25 stycken. För närvarande rapporteras till myn-
digheterna endast skador som orsakas av dum-
pade kemiska stridsmedel. Sedan år 1984 har
endast åtta fall rapporterats och den senaste
incidenten inträffade år 1992.

Ett flertal remissinstanser gavs tillfälle att yttra
sig över Statskontorets rapport. Endast Sveriges
Fiskares Riksförbund (SFR) motsatte sig
Statskontorets förslag och anser att en försäk-
ringslösning inte är möjlig utan förordar en
anslagsfinansiering.

Enligt regeringens bedömning bör inga åtgär-
der vidtas med anledning av Statskontorets för-
slag. Staten ersätter redan i dag en stor del av
skadorna såsom eskort till hamn, ersättning för
saneringskostnader och arbetslöshetsersättning
under den period då sanering pågår. Dessutom
utreds för närvarande frågan om en ny sanerings-
anläggning i Karlskrona. Övriga kostnader för
uppkomna skador bör kunna täckas genom för-
säkringslösningar.

Mot denna bakgrund vidtar regeringen inte
några ytterligare åtgärder.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

6.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
Fiskeriverket.

6.5 Översyn av
fiskeriadministrationen

En särskild utredare har sett över fiskeriadmi-
nistrationen och överlämnade i januari 1998 be-
tänkandet Fiskeriadministrationen i ett EU-per-
spektiv (SOU 1998:24) till regeringen. Förslag
från utredningen redovisades i budgetproposi-
tionen för år 1999, utgiftsområde 23.

I detta sammanhang behandlas utöver vad som
tidigare sagts endast förslaget om samordning av
kvalitets- och landningskontrollen.

Samordnad kvalitets- och landningskontroll

Regeringens bedömning: Uppgiften att utföra
kvalitetskontroll av fisk i svenska hamnar skall
överföras från Fiskeriverket till Kustbevak-
ningen.

Utredningens förslag: Fiskeriverket bör som
ansvarig myndighet för den gemensamma fiske-
ripolitiken i Sverige få uppgiften att utföra den
samordnade kvalitets- och landningskontrollen
av fisk i svenska hamnar.

Remissinstanserna: Såväl Fiskeriverket som
Kustbevakningen har förordat att den egna
myndigheten skall utföra den samordnade kva-
litets- och landningskontrollen av fisk i svenska
hamnar. Riksrevisionsverket (RRV) ifrågasätter
utredningens slutsatser om fiskerikontrollens
framtida kostnader mot bakgrund av utredning-
ens bristfälliga beräkningsunderlag. RRV anser
att Kustbevakningen borde få utförandeansvar
mot bakgrund av säsongsmässig variation, bättre
flexibilitet i kontrollorganisationen samt möjlig-
het till variation av kontrollinsatser efter behov.
Statskontoret anser dock att utredningens för-
slag om att Fiskeriverket skall överta landnings-
kontrollen från Kustbevakningen är rimlig.

Skälen för regeringens bedömning: Den
obligatoriska fiskerikontrollen ingår i den
gemensamma fiskeripolitiken och skall utövas

enligt EG:s kontrollförordning ((EEG) nr
2847/93). Svensk lagstiftning innehåller ytter-
ligare bestämmelser om fiskerikontrollen. Redan
i dag utgör fiskerikontrollen en betydande del av
Kustbevakningens verksamhet. Detta rör sig om
kontroll och övervakning till sjöss, men omfattar
också landningskontroll i hamnar, inklusive
kontroll av industrilandningar. Fram till nu har
dock kontrollen av industrilandningar utförts
främst av Fiskeriverket inom ramen för ett EG-
finansierat metodprojekt. Regional kvalitets-
kontroll svarar Fiskeriverket för.

Kustbevakningen bör få en sammanhållande
uppgift inom fiskerikontrollen genom att även
ansvaret för kvalitetskontroll av fisk överförs till
myndigheten. Motivet till detta är behovet av en
effektivare och förbättrad svensk fiskerikontroll.
Genom denna åtgärd kan ambitionsnivån för-
bättras för landningskontrollen redan under år
2000. Vidare uppnås ekonomiska fördelar då
kvalitets- och landningskontrollen samordnas.
Avgörande för regeringens bedömning har varit
Kustbevakningens organisation liksom dess
regionala närvaro. Genom en utökad myndig-
hetssamverkan bör även rapporterings- och
andra administrativa rutiner kunna förbättras.

Fiskeriverket skall, såsom ansvarig myndighet
avseende den gemensamma fiskeripolitiken i
Sverige, även framgent, ha det övergripande
ansvaret för den del av politiken som hänför sig
till EG:s kontrollförordning på fiskets område.

Fiskerikontrollen utgör redan i dag en priori-
terad del av Kustbevakningens verksamhet.
Regeringen anger också årligen mål för denna
verksamhet. Regeringen avser dock att införa ett
nytt mål för fiskerikontrollen (utg.omr. 6, anslag
Cl). Regeringen är angelägen om att de två
berörda myndigheterna i den framtida verksam-
heten årligen redovisar hur EG:s krav på en god
fiskerikontroll säkerställs samt genomförda
kvalitetsförbättringar. Detta förutsätter att ett
samarbetsavtal upprättas mellan Fiskeriverket
och Kustbevakningen.

Fiskeriverket och Kustbevakningen skall
gemensamt få i uppdrag att utarbeta ett riskana-
lysbaserat kontrollsystem. Systemet skall säker-
ställa att en högkvalitativ kontroll förhindrar att
svenska fiskekvoter överskrids. Systemet skall,
utifrån ett behovs- och riskanalysperspektiv,
belysa uppläggning, omfattning, periodicitet
samt utförande av kontrollverksamheten. Vidare
bör det innefatta preciserade riktlinjer för hur
olika fiskarter skall övervakas.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringen gör bedömningen att Kustbevak-
ningen kan utföra kvalitetskontrollen samt ett
utökat antal landningskontroller utan att sär-
skilda resurser tillförs.

Den gemensamma fiskeripolitiken skall revi-
deras senast år 2002. Inom ramen för detta arbete
behandlas även fiskerikontrollen. Mot denna
bakgrund anser regeringen att den svenska fiske-
rikontrollen bör utvärderas senast år 2004.

6.6 Strukturstöd för perioden
2000-2006

Sedan början av år 1999 har ett förslag om en ny
tillämpningsförordning avseende strukturåtgär-
der inom fiskerinäringen behandlats i EU. För-
ordningsförslaget omfattar regler för vilka åtgär-
der som är stödberättigade inom respektive
verksamhetsgren, bl.a. fiskeflottan, vattenbruket
och beredningsindustrin samt villkor för att
kunna erhålla stöd. Förslaget innehåller även
riktlinjer för maximalt finansiellt bidrag som får
beviljas enskilda projekt. Förslaget till ny för-
ordning skall fastställas under hösten 1999.

I huvudsak kommer åtgärder som i dag om-
fattas av mål 5a-fiske att vara stödberättigade
även under nästa programperiod, dvs. perioden
2000-2006. De förändringar som kan förutses,
jämfört med nuvarande förordning, är att kopp-
lingen mellan beviljandet av stöd och uppfyllan-
det av det fleråriga utvecklingsprogrammet för
flottan förstärks och att det småskaliga kustfisket
prioriteras tydligare. Vidare har strukturåtgär-
dernas syfte att bidra till att ge nytt liv till om-
råden som är beroende av fiske blivit mer uttalat.
Sverige stöder målsättningen med strukturstödet
på fiskets område.

6.7 Anslag

Cl Fiskeriverket

Tabell 6.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		57 072	Anslags- kredit	1 768
1998	Utfall	57 072	Anslags- kredit	1 768
1999	Anslag	59 058	Utgifts- prognos	59 089
2000	Förslag	65 514
2001	Beräknat	66 579 ¹
2002	Beräknat	67 703 ¹

¹ Motsvarar 65 514 tkr i 2000 års prisnivå.

För budgetåret 1997 ålades Fiskeriverket ett
besparingskrav på 6 miljoner kronor samt en
riktad lokalkostnadsbesparing på 3,6 miljoner
kronor. Samtidigt har kraven på verksamheten
ökat på fiskerikontrollens område och genom att
verkets uttalade roll på miljöområdet förstärkts.
Dessa faktorer har i hög grad påverkat arbetet
under år 1998.

Vid utgången av budgetåret 1998 utnyttjade
Fiskeriverket 1,8 miljoner kronor av anslags-
krediten, vilket är en minskning jämfört med de

2,6 miljoner kronor som utnyttjades vid före-
gående årsskifte.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Fiskeriverket har utförligt redovisat sina presta-
tioner, resultatet av dessa och kopplingen till de
operativa målen. Av resultatredovisningen fram-
går att verket har arbetat i linje med de över-
gripande målen i regleringsbrevet. Enligt rege-
ringen bör ytterligare insatser göras i syfte att
förtydliga resultatredovisningen bl.a. vad gäller
kopplingen till uppställda mål samt analyser och
motiveringar av gjorda insatser. För att bidra till
en tydligare redovisning pågår för närvarande en
översyn av Fiskeriverkets effekt- och verksam-
hetsmål.

Mot bakgrund av de stora förändringar som
EU-medlemskapet inneburit för Fiskeriverket
samt verkets förstärkta roll på miljöområdet
menar regeringen att verket har utfört sina upp-
gifter väl.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och
tjänsteexport. För budgetåret 1998 erhöll Fiske-
riverket 41,8 miljoner kronor i avgiftsintäkter
från sin uppdragsverksamhet och tjänsteexport.
Avgiftsintäkterna får disponeras av Fiskeriver-
ket.

Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten (se
tabell 6.3) härrör från Fiskeriverkets undersök-
ningsfartyg och från utredningskontoren. Ut-
redningskontoren svarade under år 1998 för ca
63 procent av dessa intäkter. För åren 1999 och
2000 förutses en likartad omslutning.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år
2000 till 65 514 000 kronor. För åren 2001 och
2002 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade i
fasta priser.

ITabell 6.5 Beräkning av anslaget för 2000 \|
Tusental kronor
Anslag 1999	59 058
Pris- och löneomräkning	+275
Justering av lokalkostnader	-195
Justering av premier	+6 376
Förslag 2000	65 514

\|Tabell 6.3 Uppdragsverksamhet \|
Tusental kronor Uppdragsverksamhet	Intäkter (som får dispone- ras)	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)	Kostnads- täckning %
Utfall 1997	18 733	17 724	1 009	106
Utfall 1998	17 764	17 804	-40	100
Prognos 1999	17 500	17 600	-100
Budget 2000	18 500	18 500	0

Fiskeriverkets tjänsteexport (se tabell 6.4) är
hänförlig till Swedmars (Swedish Centre for
Coastal Development and Management of
Aquatic Resources) internationella konsultverk-
samhet, bl.a. grundat på ett avtal med SIDA. En
viss ökning av omslutningen har skett under år
1998. Motsvarande omslutning förväntas även
för budgetåren 1999 och 2000.

Tabell 6.4 Tjänsteexport

Tusental kronor

Tjänsteexport	Intäkter (som får disponeras)	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)	Kostnads- täckning %
Utfall 1997	18 643	18 535	107	101
Utfall 1998	23 991	23 879	112	100
Prognos 1999	21000	21 000	0
Budget 2000	22 000	22 000	0

Slutsatser

C2 Strukturstöd till fisket m.m.

\|Tabell 6.6 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		17 915	Anslags- sparande	26 962
1998	Utfall	17 915	Anslags- sparande	26 962
1999	Anslag	30 890	Utgifts- prognos	29 697
2000	Förslag	30 890
2001	Beräknat	30 890
2002	Beräknat	30 890

Från anslaget lämnas framför allt stöd till åtgär-
der som medfinansieras av EG inom ramen för
gemenskapsprogrammet för mål 5a-fiske, såväl
inom som utanför mål 6, och gemenskapsinitia-
tivet Pesca. Från och med år 2000 kommer an-
slaget att utnyttjas för strukturåtgärder inom fis-
kerinäringen även under perioden 2000-2006.

Fördelningen mellan strukturfonderna av de
EG-medel som Sverige erhåller för mål 1 under
perioden 2000-2006 är ännu inte klar. Läns-
styrelserna i de två mål 1-regionerna skall senast
den 1 oktober 1999 till regeringen redovisa för-
slag till utvecklingsplaner vari ingår en finansiell
uppdelning mellan fonderna. Efter regerings-
behandling skall förslagen överlämnas till och
godkännas av EG-kommissionen. Fördelningen
mellan fonderna väntas bli klar i början av år
2000.

Anslaget får också disponeras för äldre stöd-
former som inte omfattas av strukturprogram-
men. Bestämmelser finns i förordningen
(1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskeri-
näringen. Anslaget kan bl.a. användas för att
täcka förluster vid statlig kreditgaranti till fiske-
och fiskberedningsföretag. En jämförelse mellan

budget och utfall för år 1998 visar på ett under-
utnyttjande på drygt 10 miljoner kronor, medan
det ackumulerade anslagssparandet uppgår till
närmare 25 miljoner kronor. Anslagssparandet
avser dock beslutade men inte utbetalade medel.
Tillgängliga medel beräknas således komma att
utnyttjas.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Genomförandet av strukturprogrammen över-
vakas gemensamt av EG-kommissionen och
Sverige av en s.k. övervakningskommitté. Fiske-
riverket svarar för sekretariatsfunktionen i
kommittén. Övervakningskommittén ansvarar
för att åtgärderna överensstämmer med valda
prioriteringar och uppställda mål. Åtgärderna har
genomförts i enlighet med strukturprogrammet.

Anslaget får även användas för att täcka
eventuella förluster orsakade av lämnade fiske-
rilån och kreditgarantier för lån. Detta påverkar
hur mycket av anslaget som kan utnyttjas till
strukturstöd. För budgetåret 1998 uppgick kre-
ditförlusterna till 300 000 kronor och återbetal-
ning av infriade garantier till 170 000 kronor.
Fiskeriverket har bedömt att ca 2 miljoner kro-
nor sannolikt kommer att återbetalas, medan
osäkra fordringar uppgår till 6,25 miljoner kro-
nor.

Slutsatser

En ny strukturfondsperiod inleds år 2000. Inom
såväl som utanför mål 1 är det ännu oklart vilka
medel från EG som kommer att avsättas för
strukturåtgärder inom fiskerinäringen under
perioden 2000-2006. Då förslaget på ny tillämp-
ningsförordning ännu inte beslutats är det oklart
vilka åtgärder som slutligen kommer att om-
fattas. Arbetet med att prioritera insatser och be-
döma finansieringsbehoven återstår till stora
delar. Regeringen avser att återkomma i frågan
till riksdagen i annat sammanhang.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
30 890 000 kronor för år 2000. Anslagsbehoven
för åren 2001 och 2002 beräknas vara oföränd-
rade.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

C3	Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
Tabell 6.7 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor
1998	Utfall	53 726	Anslags- sparande	107 833
1999	Anslag	80 000	Utgifts- prognos	76 833
2000	Förslag	80 000
2001	Beräknat	80 000
2002	Beräknat	80 000

Under anslaget anvisas det belopp som motsva-
rar EG:s medfinansiering av strukturstöd till
fisket m.m. som redovisas under anslag C2
Strukturstöd till fisket m.m. För svenska struk-
turåtgärder har i Fonden för fiskets utveckling
för perioden 1995-1999 avsatts 48,2 miljoner
euro, vilket motsvarar ca 409,7 miljoner kronor.
Av dessa medel avser 42 miljoner euro mål 5a-
åtgärder utanför mål 6-området, 4 miljoner euro
är bidrag för mål 5a-åtgärder inom mål 6-områ-
det och 2,18 miljoner euro avser Pesca-
programmet. Pesca-programmet finansieras även
med 590 000 euro från Europeiska regional-
fonden och med 990 000 euro från Europeiska
socialfonden vilka administreras av NUTEK
respektive AMS.

En jämförelse mellan budget och utfall för
budgetåret 1998, visar på ett underutnyttjande på
ca 31 miljoner kronor medan det ackumulerade
anslagssparandet uppgår till närmare 108 miljo-
ner kronor. Anslagssparandet avser dock beslu-
tade men inte utbetalade medel. Tillgängliga
medel beräknas således komma att utnyttjas.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Gemenskapen har beslutat om ett satellitbaserat
kontrollsystem för fiskefartyg. För år 1998 läm-
nades 4,65 miljoner kronor i EG-bidrag för ut-
rustning på fartyg, landbaserad utrustning samt
installation. Även nationella medel har avsatts för
detta ändamål. Regeringen beslutade den 20 maj
1998 att Fiskeriverket får disponera återstående
prisregleringsmedel för att täcka kostnader för
ett satellitbaserat kontrollsystem för fisket, varav
högst 2 miljoner kronor får användas för under-
håll och drift av systemen på fiskefartyg för tids-
perioden juli 1998 t.o.m. december 1999. Det är

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ännu för tidigt att göra en bedömning av vilka
effekter som uppnåtts. Fiskeriverket skall senast
den 1 mars 2000 avrapportera medelsanvändning
och uppnådda resultat till regeringen.

Slutsatser

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
80 000 000 kronor för år 2000. En ny struktur-
fondsperiod inleds år 2000. Inom såväl som
utanför mål 1 är det ännu oklart vilka medel från
EG som kommer att avsättas för strukturåtgär-
der inom fiskerinäringen under perioden 2000-
2006. Då förslaget på ny tillämpningsförordning
ännu inte beslutats är det oklart vilka åtgärder
som slutligen kommer att omfattas. Arbetet med
att prioritera insatser och bedöma finansierings-
behoven återstår till stora delar. Regeringen avser
att återkomma i frågan till riksdagen i annat
sammanhang.

C4	Fiskevård
Tabell 6.8 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998	Utfall	18 532	Anslags- sparande	3 521
1999	Anslag	20 000	Utgifts- prognos	19 000
2000	Förslag	20 000
2001	Beräknat	20 000
2002	Beräknat	20 000

Fiskevårdens mål är att långsiktigt verka för livs-
kraftiga och rika fiskbestånd i svenska vatten. En
ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna syf-
tar till att långsiktigt verka för biologisk mång-
fald genom att främja ett rikt och varierat fisk-
bestånd och ett optimalt utnyttjande av våra
fisktillgångar. I detta sammanhang bör även
kulturmiljövärden beaktas. Miljömålet på fiskets
område är att fisk, kräft- och blötdjur samt deras
näringsorganismer skall bevaras i livskraftiga
naturligt reproducerande bestånd.

Regeringen redovisade i proposition Hållbart
fiske och jordbruk (prop. 1997/98:2, bet.
1997/98:JoU9, rskr. 1997/98:116) en ökad sats-
ning på en förbättrad fiskevård. Ett förstärkt
fiskevårdsarbete har möjliggjorts genom att an-
slaget för fiskevården höjdes år 1998 från 4,6
miljoner kronor till 20 miljoner kronor.

Fiskeriverket disponerar anslaget för fiske-
vård. Det används för

- bildande av fiskevårdsområden,

- fisketillsyn,

- främjande av den biologiska mångfalden
och biotopvård,

- insatser för bevarandet av hotade arter,

- utsättning av fisk.

En jämförelse mellan budget och utfall för bud-
getåret 1998 visar på ett anslagssparande på ca 3,5
miljoner kronor, vilket avser beslutade men ej
utbetalda medel.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Allmän fiskevård finansieras för närvarande del-
vis av anslaget för fiskevård men också av vatten-
avgiftsmedel i enlighet med vattendomar. Ansla-
get används till fiskevård, främst i allmänna och
enskilda vatten med fritt handredskapsfiske i
kustområdena och i sjöarna Vänern, Vättern,
Hjälmaren, Mälaren samt Storsjön i Jämtland.

Länsstyrelserna har innevarande år tilldelats 14
miljoner kronor för arbetet med biologisk
mångfald, biotopvård och bevarande av hotade
arter. Återstoden av medlen har fördelats på ut-
sättningar, bildande av fiskevårdsområden, fiske-
tillsyn och fiskevårdsplanering.

På uppdrag av regeringen arbetar Fiskeriver-
ket med att ta fram ett system för uppföljning
och utvärdering av verkets respektive länsstyrel-
sernas åtgärder för fiskevård samt effekterna av
dessa åtgärder.

Fiskerikommissionen för Östersjön antog år
1997 den internationella aktionsplanen för öster-
sjölaxen. Hösten 1998 utarbetade Fiskeriverket
ett nationellt åtgärdsprogram för genomförandet
av den internationella aktionsplanen. Åt-
gärdsprogrammet består huvudsakligen av regle-
ring av laxfisket, fiskevårdande åtgärder, inklu-
sive fettfenklippning, biotop- och miljöförbätt-
rande åtgärder samt vetenskaplig uppföljning.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Slutsatser

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2000
till 20 000 000 kronor. Anslagen för åren 2001
och 2002 beräknas vara oförändrade.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

7 Rennäring

7.1 Omfattning

Prioriteringar

Rennäringen främjas i första hand genom statligt
pristillägg på renkött, ersättning för vissa mer-
kostnader till följd av Tjernobylolyckan och
genom att staten svarar för vissa kostnader för
renskötselanläggningar liksom viss planläggning
rörande renskötseln. De skador som vilda djur
orsakar tamdjur och annan egendom ersätts om
vissa förutsättningar är uppfyllda. Staten svarar
för underhåll och upprustning av byggnaderna på
de drygt 110 kvarvarande fjällägenheterna.

Sametinget ingår i Jordbruksdepartementets
verksamhetsområde men redovisas under ut-
giftsområde 1, Rikets styrelse.

Rennäringspolitiska kommittén (dir. 1997:102)
fortsätter sitt arbete med en översyn av stödet till
rennäringen och samisk kultur, rennäringsadmi-
nistrationen och rennäringslagstiftningen.
Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast vid
utgången av år 1999.

Utredningen om ILO:s konvention nr 169
överlämnade i mars 1999 sitt betänkande
Samerna - ett ursprungsfolk i Sverige: Frågan om
Sveriges anslutning till ILO:s konvention nr 169
(SOU 1999:25). Betänkandet remissbehandlas
för närvarande. Betänkandet innehåller åtskilliga
förslag som rör rennäringens rättsliga förhållan-
den.

7.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 ¹

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

104

100

¹ Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåren 1995/96 och 1998.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Slaktuttaget har under slaktåret 1998/99 ökat
med 2 000 till ca 49 000 renar. Cirka 200 slakt-
kroppar kasserades på grund av för höga cesium-
halter. Antalet slaktade renar bedöms även i fort-
sättningen i stort vara oförändrat.

7.3 Resultatbedömning och
slutsatser

Länsstyrelserna i de berörda länen skall utöva
sådan tillsyn att naturbetesmarkernas långsiktiga
produktionsförmåga bevaras och ger en uthållig
och god avkastning samtidigt som den biologiska
mångfalden behålls. Genom närvaro vid renräk-
ningar och kontroll av renlängder skall läns-
styrelserna övervaka att samebyarnas högsta
tillåtna renantal inte överskrids. År 1997 fanns
det närmare 240 000 renar medan det tillåtna
antalet renar uppgår till 280 000 djur. Länsstyrel-
sernas arbete med tillsynen har fungerat väl.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

7.4 Dl	Anslag
7.4 Dl	Främjande	! av rennäringen m.m.
ITabell 7.2 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor
1998	Utfall	34 361 ¹	Anslags- sparande	52 073 ²
1999	Anslag	37 000	Utgifts- prognos	42 500 ³
2000	Förslag	35 700
2001	Beräknat	37 000
2002	Beräknat	37 000

¹ Därutöver har 1 890 tkr tagits i anspråk av reserverade medel från 1995/96 års
anslag D2 Främjande av rennäringen.

² Därutöver återstod 3 153 tkr av reserverade medel från 1995/96 års anslag D2
Främjande av rennäringen.

³ Därutöver beräknas 3 153 tkr tas i anspråk av reserverade medel från 1995/96 års
anslag D2 Främjande av rennäringen.

De utgifter som belastar anslaget är

- underhåll av vissa riksgränsstängsel och ren-
skötselanläggningar för vilka staten har
underhållsansvaret,

- statens del av kostnaderna för redovisning
av markanvändningen, riksintressen och
marker som är värdefulla eller känsliga för
renskötseln, natur- och kulturmiljövården,

- framtagande av en ny inventeringsmetod
för renbetet,

- prisstöd till rennäringen enligt förord-
ningen (1986:255) om pristillägg på ren-
kött,

- ersättning till följd av Tjernobylolyckan
som kan lämnas till jordbruksföretag, ren-
skötselföretag och till den som helt eller
delvis försörjer sig på att fiska till husbehov
eller för försäljning enligt förordningen
(1994:246) om ersättning för vissa mer-
kostnader och förluster med anledning av
Tjernobylolyckan,

- övriga åtgärder för främjande av ren-
näringen som beslutas efter överläggningar
mellan staten och rennäringen,

- samfinansiering av EU-projekt för utveck-
ling av rennäringen.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Antalet slaktade renar fortsätter att ligga på en
låg men något ökande nivå. Slaktåret 1998/99

slaktades ca 49 000 renar. Drygt 200 slakt-
kroppar kasserades år 1998 på grund av för höga
cesiumhalter.

Riksgränsstängsel m.m.

Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan
Sverige och Norge om renbetning m.m. an-
slutande protokoll skall Sverige och Norge be-
kosta och underhålla vissa stängsel. Stängslen ut-
sätts för stora påfrestningar vilket leder till
avsevärda skador, främst i samband med snö-
smältningen. Staten har även skyldighet att svara
för underhållet av vissa andra renskötselanlägg-
ningar.

Konventionen gäller t.o.m. den 30 april 2002.
Regeringen har ingått ett avtal med Norge om
upprättande av och mandat för en blandad
svensk-norsk renbeteskommission. Kommissio-
nens arbete har påbörjats och ett betänkande
skall avges senast den 30 april 2000. Renbetes-
kommissionen har till uppgift att utreda frågan
om det ena landets renskötande samer har behov
av fortsatt renbetning i det andra landet. Kom-
missionen skall därför i nödvändig utsträckning
undersöka betestillgångarna och driftsförhållan-
dena i de aktuella områdena i Sverige och Norge
samt klarlägga hur betestillgångarna använts och
hur de mest rationellt skall kunna utnyttjas på ett
sätt som ger ett långsiktigt underlag för en eko-
logiskt, ekonomiskt och kulturellt bärkraftig
rennäring.

Samebyarnas utvecklings- och
markanvändningsplanering

Länsstyrelserna är klara med den grundläggande
redovisningen av samebyarnas markanvänd-
ningsanspråk och arbetet med rennäringens riks-
intressen. Länsstyrelserna kompletterar redovis-
ningarna med information om speciellt
värdefulla eller känsliga områden för renskötseln,
naturvården och kulturmiljövården samt åjour-
håller dessa.

Renbetesinventeringar

I skrivelse den 17 mars 1994 (rskr. 1993/94:186)
anmälde riksdagens talman riksdagens beslut
med anledning av bostadsutskottets betänkande
(bet. 1993/94:BoUll) Anslag till främjande av
rennäringen m.m. Beslutet innebär bl.a. att riks-
dagen som sin mening gav regeringen till känna
vad utskottet anfört om renbetesinventering.
Utskottet uttalade att det är viktigt att arbetet
med renbetesinventeringarna fortsätter. Invente-
ringarna måste utföras så att de kan tjäna sitt

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

syfte, dvs. utgöra underlag för fastställande av
högsta renantal inom varje sameby. Det är också
viktigt att den metod som används ger ett ade-
kvat och vederhäftigt resultat. Metoden eller
metoderna måste därför förankras hos ren-
näringen, skogsbruket och naturvården. Med
hänsyn till angelägenheten av att inventeringarna
av särskilt vinterbetesmarkerna fortsätter inom
renskötselområdet bör metodfrågan snarast lösas
och en plan tas fram för inventeringsarbetet.
Även andra åtgärder i syfte att skapa en bra
balans mellan renantalet och betestillgången, t.ex.
att basera renantalet efter renarnas slaktvikt, kan
behöva övervägas. En redovisning av vidtagna
åtgärder borde föreläggas riksdagen.

Arbetet med att ta fram en ny metod för ren-
betesinventering har visat sig oväntat komplice-
rat. Detta bekräftar riksdagens konstaterande att
det inte är helt okomplicerat att finna en metod
för hur inventeringarna skall göras. I samband
med den svensk-norska renbeteskommissionens
arbete sker emellertid ett arbete med syfte att
klarlägga hur betestillgångarna bör utnyttjas för
att ge ett långsiktigt underlag för en ekologiskt,
ekonomiskt och kulturellt bärkraftig rennäring.
Avsikten är att inrätta ett gemensamt geografiskt
informationssystem för hela renskötselområdet.
Det material som tas fram i samband med det
arbetet bör kunna utnyttjas även för renbetes-
inventeringar. Genom det s.k. Fjäll-MISTRA-
programmet har vidare ett brett upplagt projekt
startats med syfte att utveckla ett operativt för-
valtningssystem. Bland annat sker forskning om
förändringar av antalet renar, slaktvikter och
köttklassificering för att utröna om detta kan
vara indikatorer på miljöförändringar.

Regeringen avser att, mot bakgrund av läm-
nade uppdrag och den utvecklingsverksamhet
som pågår, senare återkomma till riksdagen i
fråga om lämplig metod för renbetesinventering.

Prisstöd till rennäringen

Enligt förordningen (1986:255) om pristillägg på
renkött lämnas pristillägg för renkött som god-
känts vid köttbesiktning. Pristillägget lämnas
med 9 kronor per kilo för vuxen ren och med
14,50 kronor per kilo för renkalv. Antalet slak-
tade renar uppgick slaktåret 1998/99 till ca
49 000 renar, vilket innebär att slakten ökat med
ca 2 000 renar jämfört med året innan. Kalvslak-
ten har ökat kraftigt och uppgår nu till närmare

60 procent. Slaktvikten har därför minskat till

27,1 kilo i medeltal. Den totala kvantiteten ren-
kött uppgick till 1 330 ton.

Tjernobylolyckan

Konsekvenserna av nedfallet av radioaktivt
cesium till följd av Tjernobylolyckan fortsätter
att påverka i första hand rennäringen. I vissa
delar av norra Sverige påverkas emellertid även
insjöfisket samt produktionen av nöt och får.
Genom avtagande cesiumhalter, tidigareläggning
av renslakt och utfodring av renar har antalet
kasserade slaktkroppar minskat till ca 200 renar.

Övriga åtgärder för främjande av rennäringen

En del av anslaget bör användas för andra åtgär-
der för främjande av rennäringen. Medlen för-
delas på användningsområden genom beslut av
Jordbruksverket efter överläggningar mellan
verket och Sametinget. Medlen används bl.a. för
katastrofskadeskydd vid svåra betesförhållanden.
Användningen bör i görligaste mån samordnas
med verksamheter som kan erhålla stöd enligt
mål 6-programmet, exempelvis verksamheter
som är direkt inriktade på att utveckla näringen.

Under år 1998 lämnades knappt 2 miljoner
kronor i bidrag till projekt som samfinansieras
med EU. Jordbruksverket har vidare fattat beslut
om medfinansiering som innebär utbetalningar
från anslaget på ca 2,9 miljoner kronor under år
1999 och ca 800 000 kronor för år 2000.

Slutsatser

Under 1990-talet har antalet slaktade renar
minskat. Detta har bidragit till ett högt anslags-
sparande. Den årliga belastningen på anslaget till
följd av antalet slaktade renar bedöms nu inte
öka i någon större omfattning. I avvaktan på den
Rennäringspolitiska kommitténs betänkande är
det angeläget att anslagssparandet ligger kvar på
en fortsatt relativt hög nivå. Regeringen bedömer
dock att engångsvisa satsningar bör göras under
år 2000 med 500 000 kronor för att utreda möj-
ligheten att förbättra rentransporter samt med
800 000 kronor för förstärkning av Sametingets
verksamhet. Regeringen bedömer anslagsbeho-
vet till 35 700 000 kronor för år 2000. För var-
dera åren 2001 och 2002 beräknas anslagsbeho-
ven till 37 000 000 kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Tabell 7.3 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	37 000
Överföring till anslaget E3	-500
Överföring till anslaget U01 D3	-800
Förslag 2000	35 700

D2 Ersättningar för viltskador m.m.

ITabell 7.4 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		49 916	Anslags- sparande	8 335
1998	Utfall	49 916	Anslags- sparande	8 335
1999	Anslag	56 000	Utgifts- prognos	56 000
2000	Förslag	63 000
2001	Beräknat	56 000
2002	Beräknat	56 000

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till
åtgärder för att förebygga skada av vilt och
ersättning för sådan skada enligt 29 a § jaktför-
ordningen (1987:905) samt för skador som rov-
djur orsakar på renar.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Antalet rovdjur, i synnerhet io, har ökat i antal,
vilket medfört ökade skador på tamdjur. Även
kostnaden för annan skada av vilt har ökat. De
ökade skadorna av säl på fiskeredskap och fångst
har särskilt påtalats.

Rovdjursutredningen (M 1998:03) arbetar
bl.a. med förslag till en sammanhållen rovdjurs-
politik och behovet av förändringar i reglerna för
ersättningssystemen. Uppdraget skall redovisas
senast den 15 december 1999.

Slutsatser

Några ändringar i ersättningssystemet bör inte
övervägas innan Rovdjursutredningen fullgjort
sitt uppdrag.

Skada på ren

Ökningen av antalet rovdjur och ett ökande av-
räkningspris på renkött medförde att ersätt-
ningsbeloppet budgetåret 1999 höjdes till 35
miljoner kronor. För att säkerställa en rättvis
fördelning av ersättningen mellan samebyarna
avsätts medel för systematiska inventeringar för
att fastställa förekomst och föryngring av rov-
djur i renskötselområdet. För samebyarnas del av
inventeringskostnaderna beräknas 3 miljoner
kronor.

Skada på annat än ren

Naturvårdsverket fördelar medel på samtliga
länsstyrelser som beslutar om bidrag för att
förebygga eller ersätta skada. Inriktningen är att
viltskador så långt möjligt skall förebyggas.

Under åren har såväl skador av säl som annat
vilt ökat som följd av ökande populationer. Med
anledning av detta bör engångsvis ytterligare 7
miljoner kronor anvisas på anslaget. För ersätt-
ning för skador på annat än ren anvisas således 25
miljoner kronor.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
63 000 000 kronor för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslagsbehoven vara 56 000 000
kronor.

ITabell 7.5 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	56 000
Överföring från anslaget U01 Cl	+7 000
Förslag 2000	63 000

D3 Stöd till innehavare av
fjällägenheter m.m.

ITabell 7.6 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		1 551	Anslags- sparande	895
1998	Utfall¹	1 551	Anslags- sparande	895
1999	Anslag	1 538	Utgifts- prognos	2 433
2000	Förslag	1 538
2001	Beräknat	1 538
2002	Beräknat	1 538

¹ Därutöver har 146 tkr tagits i anspråk av reserverade medel från 1995/96 års anslag
D6 Stöd till innehavare av fjällägenheter.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

De utgifter som belastar anslaget utgör i huvud-
sak bidrag till investeringar i byggnader och
andra fasta anläggningar på fjällägenheter,
underhåll och upprustning av dessa lägenheter,
awecklingsbidrag och avträdesersättning åt
innehavare av fjällägenheter, gästgiveribestyr
samt inlösen av byggnader m.m. i vissa fall.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Anslaget används främst för underhåll och upp-
rustning av fjällägenheter. Fjällägenhet är en

upplåtelseform som har sina grunder i lagstift-
ning ända från år 1915. Det fanns år 1998 totalt
113 fjällägenheter i Sverige, de flesta i Jämtlands
län.

Frågor om nedläggning och friköp av fjäll-
lägenheter prövas av Jordbruksverket, medan
länsstyrelsen beslutar om upplåtelser.

Slutsatser

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
1 538 000 kronor för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

8 Djurskydd och djurhälsovård

8.1 Omfattning

Verksamheten inom djurskydds- och djurhäl-
soområdet syftar till att upprätthålla ett gott häl-
sotillstånd och ett gott djurskydd bland husdjur,
försöksdjur, vilda djur som hålls i fångenskap
eller som används som försöksdjur samt att be-
gränsa användningen av försöksdjur.

Djurskydd och djurhälsovård omfattar verk-
samhet vid Jordbruksverket med distriktsveteri-
närorganisationen, Statens veterinärmedicinska
anstalt (SVA) och Centrala försöksdjursnämn-
den (CFN).

Jordbruksverket disponerar medel för djur-
skyddsfrämjande åtgärder samt för forskning
och utveckling vad gäller sådana åtgärder, bl.a.
när det gäller alternativa inhysningssystem för
värphöns och provning av nya tekniska system.
Dessutom disponeras medel till olika djurhälso-
vårdsaktiviteter när det gäller nötkreatur, svin,
får, häst och fisk.

Jordbruksverkets veterinära fältverksamhet
upprätthålls genom den statliga distriktsvete-
rinärorganisationen med ca 250 distriktsveteri-
närer fördelade över hela landet. Verksamheten
utgår från ca 80 veterinärstationer. I vissa län -
Jönköpings och Kalmar län samt norra delen av
Västra Götalands län - är antalet statligt anställda
distriktsveterinärer lågt. För dessa områden utför
distriktsveterinärer i angränsande distrikt upp-
gifter som åligger sådan veterinär.

SVA är veterinärmedicinskt expert- och
serviceorgan för myndigheter och enskilda inom
området infektionssjukdomar hos djur.

CFN samordnar och planerar frågor som rör
försöksdjur. Nämnden har bl.a. till uppgift att
verka för att användningen av försöksdjur be-
gränsas. Det finns sju djurförsöksetiska nämnder

i landet. Dessa skall godkänna användningen av
försöksdjur från etisk synpunkt.

På regional nivå medverkar länsstyrelserna till
upprätthållande och förbättring av djurhälsan
och djurskyddet samt tillsynen därav.

8.2 Utgiftsutveckling

Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998¹

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999¹

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

301

279

333

282

285

289

¹ Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåren 1995/96 och 1998.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

År 1998 överskred utgifterna anslagna medel.
Detta berodde huvudsakligen på kostnader i
samband med utbrott av epizootiska sjukdomar,
fjäderfäsjukdomen swollen head syndrome
(TRT/SHS), och fisksjukdomen viral hemorr-
hagisk septikemi (VHS). Kostnadstäckning
skedde bl.a. med omföring av medel mellan an-
slag på tilläggsbudget för år 1998.

Förändringar

Riksdagen antog den 1 mars 1998 regeringens
proposition 1997/98:28 Ändringar i djurskydds-
lagen. Ändringen innebar bl.a. skärpta krav vad
gäller användningen av försöksdjur. För sådan
användning krävs inte bara tillstyrkande utan ett
godkännande av en djurförsöksetisk nämnd.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Bestämmelsen om att djur skall hållas och skötas
i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det
främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att
bete sig naturligt utvidgades till att även omfatta
försöksdjur.

Riksdagen har den 20 maj 1999 (prop.
1998/99:88) beslutat en ny epizootilag
(1999:657), som innebär en förändring vad gäller
sjukdomsstrategin dels genom att förebyggande
arbete betonas i högre grad än tidigare, dels
genom ett nytt ersättningssystem. Tidigare har
full ersättning utgått för djurhållarens alla kost-
nader i samband med ett sjukdomsutbrott. Fort-
sättningsvis kommer produktionsbortfallet en-
ligt huvudregeln att ersättas endast till 50
procent. I övrigt utgår som tidigare full ersätt-
ning. Samtidigt antog riksdagen en zoonoslag
(1999:658), vilken bl.a. innebär att förebyggande
åtgärder och kontroll av fler zoonoser än salmo-
nella, som i dag är den enda zoonos som är sär-
skilt reglerad, kan ske.

Prioriteringar

Djurskyddet är en för regeringen prioriterad
fråga. I regeringsförklaringen anförs att djur-
skyddet skall stärkas och att god djurhållning
eftersträvas på såväl nationell som på EU-nivå.
Mot den bakgrunden avser regeringen att under
år 2000 till riksdagen överlämna en proposition
med förslag till ett förbättrat djurskydd.

Den svenska djurskyddslagen (1988:534) till-
kom år 1988 och har betytt mycket för utveck-
lingen av djurskyddet i landet. Erfarenheterna
har varit positiva, men har också visat att lagen
behöver förbättras och förstärkas på flera punk-
ter. Den offentliga djurskyddstillsynen behöver
ses över i syfte att åstadkomma en förbättrad
djurskyddstillsyn. Tillsynsmyndigheternas an-
svar och förutsättningar på de olika nivåerna
måste i det sammanhanget förbättras och tydlig-
göras, liksom samarbetet mellan veterinärer och
den lokala tillsynsmyndigheten.

Enligt djurskyddslagen skall djur ges möjlig-
het att bete sig naturligt. Regeringen avser därför
att se över reglerna för burhållning av mink och
återkomma med förslag till förbättringar under
mandatperioden.

Inom djurskyddsområdet bör även en fortsatt
utveckling av alternativa system för värphöns
prioriteras.

Frågorna om antibiotika som tillväxtbefräm-
jare liksom den svenska forskningen när det

gäller djurhälsa och smittspridning är viktiga. För
de utökade tillsynsuppgifter som följer av zoo-
noslagen behöver Jordbruksverket ökat anslag.
Regeringen prioriterar även Jordbruksverkets
kunskapshöjande verksamhet. Vidare prioriteras
ökat stöd till de djurförsöksetiska nämnderna.

Regeringen anser att ytterligare medel till
medfinansiering av forskningsprojekt, där EU
finansierar hälften måste tillföras SVA. Hittills
har det funnits särskilda medel avsatta för delta-
gande i EU:s fjärde ramprogram, men inte inför
femte ramprogrammet. SVA måste få möjlighet
till finansiering av den hälftendel som EU inte
bekostar.

8.3 Resultatbedömning

Jordbruksverkets åtgärder för att uppfylla verk-
samhetsmålen avseende ett gott hälsotillstånd
hos husdjur och ett gott djurskydd under år 1998
och under innevarande år inbegriper utfärdande
av föreskrifter, riktade informationsinsatser,
sjukdomsutredningar samt kontroller. Särskilt
kan nämnas föreskrifter rörande foder, försöks-
djur, transporter av djur, kalvuppfödning samt
införsel av nöt, svin, hund och katt.

Jordbruksverket har tagit ett nytt utvecklat
djursjukdataprogram i drift under våren 1999.
Detta förutsägs bli ett viktigt hjälpmedel i den
förebyggande djurhälsovården och i den direkta
djursjukvården och innebära att bl.a. sjuk-
domsutveckling och läkemedelsanvändning kan
följas på ett ändamålsenligt sätt.

Smittskyddssituationen i Sverige har under år
1998 varit jämförelsevis god. Sverige har dock
drabbats av vissa epizootier, nämligen av viral
hemorrhagisk septikemi i en fiskodling på väst-
kusten och av swollen head syndrome hos
fjäderfä i Skåne. Eftersom den senare sjukdomen
inte påvisats i Sverige tidigare bekämpades den
enligt epizootilagen. Spridningen blev emellertid
alltför stor och gick därför inte att stoppa trots
utslaktning av flera avelsflockar. Swollen head
syndrome betraktas nu som en produktionssjuk-
dom där vaccination kan tillämpas vid behov. Vid
samtliga fall av epizootisk sjukdom under år
1998 har Jordbruksverket med bistånd från SVA
utformat bekämpningsstrategier, saneringsplaner
m.m. SVA har ansvarat för diagnostiken. Även
vid mer komplicerade fall av salmonellos har
myndigheterna tillsammans arbetat med att ta
fram saneringsplaner.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Ett omfattande kvalitetssäkringsarbete har
bedrivits vid SVA under år 1998. Detta har lett
till att SWEDAC ackrediterat SVA:s laborato-
rieverksamhet inom klinisk bakteriologi, kemi,
parasitologi och virologi. Ackrediteringen om-
fattar ett 60-tal analysmetoder. SVA har också
fastställt en kvalitetspolicy för myndighetens
arbete.

Sveriges tidsbegränsade undantag beträffande
de regler som inom EU gäller för fodertillsatser
tillhörande grupperna antibiotika, kemoterapeu-
tika, koccidiostatika och tillväxtbefrämjande
medel upphörde den sista december 1998. SVA
har varit engagerat i färdigställandet av veten-
skapliga rapporter och har biträtt regeringen och
myndigheter i frågan.

Av de ursprungliga tolv tillåtna antimikro-
biella fodertillsatserna har EU nu förbjudit åtta.
De tillsatser som förbjudits är de som är viktigast
från folkhälsosynpunkt. Bland annat SVA:s och
Jordbruksverkets arbete med antibiotikafrågan
har haft stor beydelse för det positiva utfallet.
SVA utför vetenskapligt arbete med att doku-
mentera den svenska antibiotikaresistenssitua-
tionen. Detta ökar trovärdigheten för den offi-
ciella svenska antibiotikapolicyn.

Jordbruksverket och CFN har utarbetat en
åtgärdsplan, som kommer att utgöra ett
betydelsefullt instrument för att stärka djur-
skyddet för försöksdjuren. Planen innebär bl.a.
att myndigheterna kommer att utarbeta bin-
dande föreskrifter om djurförsök till stöd för de
djurförsöksetiska nämnderna vid den etiska be-
dömningen av djurförsök och för att ge de djur
som används ett starkare skydd. Enligt åtgärds-
planen kommer även bindande föreskrifter om
hållande och skötsel av försöksdjur och infor-
mationsmaterial att tas fram. Arbetsformerna i
de djurförsöksetiska nämnderna skall utvecklas
genom fortsatt utbildning med fördjupade dis-
kussioner om djurskydd och etik. Vidare skall
möjligheten undersökas att utarbeta ett centralt
register över försök som prövats av de djurför-
söksetiska nämnderna. I åtgärdsplanen påpekar
myndigheterna även att fördjupade översyner
bör göras i fråga om djurförsök förenade med
lidande, förutsättningar för etisk prövning och
användning av djur i undervisningen.

Revisionens iakttagelser

RRV har lämnat revisionsberättelser utan in-
vändningar för SVA och CFN avseende
räkenskapsåret 1998. (Jordbruksverket behandlas
under avsnitt 5 Jordbruk och trädgårdsnäring.)

8.4 Anslag

El Statens veterinärmedicinska

anstalt

Tabell 8.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	74 880	Anslags- kredit	1 218
1999	Anslag	80 563	Utgifts- prognos	80 563
2000	Förslag	85188
2001	Beräknat	86 619 ¹
2002	Beräknat	88 136 ¹

¹ Motsvarar 85 188 tkr i 2000 års prisnivå.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är
veterinärmedicinskt expert- och serviceorgan för
myndigheter och enskilda och utreder bl.a.
smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak
och spridningssätt. SVA:s uppgift är att uppnå
och vidmakthålla en god djur- och folkhälsa.
Arbetet bedrivs genom förebyggande, diagnosti-
serande och bekämpande av infektionssjuk-
domar hos djur. SVA medverkar vid utbrott av
epizootiska sjukdomar och ansvarar för Zoo-
noscenter i Sverige. SVA är veterinärmedicinskt
centrallaboratorium och svenskt referenslabora-
torium enligt EG:s zoonosdirektiv.

SVA:s verksamhet består av anslagsfinansie-
rade myndighetsuppgifter och avgiftsfinansierad
uppdragsverksamhet. Räkenskapsåret 1998 slu-
tade med nollresultat efter två år med under-
skott. Den förbättrade ekonomin beror på att
uppdragsintäkterna ökat samtidigt som kostna-
derna kunnat begränsas. Dessutom har upp-
dragsforskningen ökat kraftigt under år 1998.
Det besparingsprogram som inleddes under
sommaren 1997 har varit framgångsrikt och be-
sparingarna har kunnat genomföras utan upp-
sägningar. Besparingsprogrammet har avslutats
under våren 1998.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Regeringens överväganden

Resultatinformation

SVA ansvarar för Sveriges beredskap mot smitt-
samma djursjukdomar, bl.a. genom att medverka
i ett världsomfattande informationsnät för kart-
läggning av allvarliga epizootiska sjukdomar. I
det förebyggande arbetet är SVA rådgivare till
Jordbruksverket och Svenska djurbönders smitt-
skyddskontroll rörande införsel av levande djur.
Vid utbrott av epizootisk sjukdom ansvarar SVA
för diagnostiken och bidrar med expertis vid ut-
redning och sanering.

Regeringen bedömer att SVA:s arbete i bered-
skapshänseende och med att medverka till att
förhindra spridning av allvarliga smittsamma
djursjukdomar till Sverige är mycket viktigt.
Från och med år 1997 har särskilda medel avsatts
för att driva Zoonoscenter vid SVA. Detta utgör
nu en central instans för insamling och analys av
zoonosdata i enlighet med EG:s zoonosdirektiv.
Inrättandet av Zoonoscenter har lett till en ök-
ning av uppdragsverksamheten. Zoonoscenter
lämnar årligen en rapport till EU om zoonos-
läget i Sverige. Rapporten tas fram i samarbete
med Jordbruksverket, Livsmedelsverket och
Smittskyddsinstitutet.

Med anledning av den pågående undersök-
ningen av förekomsten av den problematiska
zoonosen enterohemorrhagisk Escherichia coli
(EHEC), har 6 000 EHEC-prov analyserats vid
SVA under år 1998. Hos människa kan sjuk-
domen leda till allvarliga bestående njurskador
och har i allvarligare fall resulterat i dödsfall i
flera länder. Smittvägarna är ännu inte klarlagda,
men nötkreatur anses vara en viktig smittkälla.
Under år 1998 har SVA i samarbete med Jord-
bruksverket initierat nya studier över före-
komsten av EHEC hos får och vilda djur, bl.a.
rådjur och kanadagäss. Det policydokument med
rekommendationer om åtgärder när EHEC på-
visas hos djur, som har utarbetats under åren
1997 och 1998 av SVA i samarbete med Jord-
bruksverket, Livsmedelsverket och Smitt-
skyddsinstitutet, kommer prioriterat att revide-
ras av Zoonoscenter under år 1999.

Smittskyddssituationen i Sverige och i Europa
har under år 1998 varit jämförelsevis god.

En för EU ny sjukdom, bluetongue hos får,
har emellertid påvisats i Grekland. Detta är en
virussjukdom som överförs av vissa typer av
myggor. Den sortens myggor finns inte i Sverige.
Infektiös laxanemi har påträffats i Storbritannien

och viral hemorrhagisk septikemi har påvisats i
Norge för första gången sedan år 1974. Sverige
drabbades av samma sjukdom i en fiskodling på
västkusten, men det ser inte ut att finnas något
samband mellan utbrotten. I Danmark har rabies
hos får upptäckts och det kunde konstateras att
det rörde sig om en rabiesstam som förekommer
hos fladdermöss i Danmark. Detta var första
gången som naturlig överföring av fladdermus-
rabies till däggdjur påvisats inom EU. Detta visar
att smitta kan hitta nya och oförutsedda vägar för
spridning mellan djurslag. I Sverige har bl.a. före-
kommit ett utbrott av swollen head syndrome
hos fjäderfä i Skåne. Sjukdomen bekämpades i
enlighet med epizootilagen eftersom den inte på-
visats i Sverige tidigare. För denna sjukdom har
Sverige ansökt om tilläggs garantier hos EU.
Spridningen blev emellertid alltför stor och där-
för gick det inte att stoppa den trots utslaktning
av flera avelsflockar. Sjukdomen betraktas nu
som en produktionssjukdom där vaccination kan
tillämpas vid behov. SVA har en viktig uppgift i
att följa utvecklingen och förändringarna i sprid-
ningen av smittsamma djursjukdomar och i att
snabbt diagnosticera sjukdomar och att ge bl.a.
Jordbruksverket service i form av snabb diag-
nostik och vetenskaplig expertis vid sjuk-
domsutbrott.

Vid samtliga fall av epizootiska sjukdomar
under året har SVA under Jordbruksverkets led-
ning deltagit vid utformande av bekämpnings-
strategier, saneringsplaner m.m. och har även
svarat för diagnostiken. SVA upprätthåller en
dygnstäckande beredskap. Aven vid mer kompli-
cerade fall av salmonellos har SVA deltagit i
arbetet med att ta fram saneringsplaner. SVA har
därmed uppfyllt målen att diagnosticera och be-
gränsa förekomsten av såväl zoonoser som all-
varliga infektionssjukdomar hos djur samt att
upprätthålla hög beredskap mot dessa.

Regeringen bedömer att SVA utfört ett gott
arbete i beredskapsavseende och med att med-
verka till att förhindra spridning av allvarliga
smittsamma djursjukdomar inom Sverige under
1998.

Kompetensen hos SVA är viktig för att SVA
skall kunna hålla en hög vetenskaplig profil i EU-
arbetet. De kunskaper som inhämtas via EU:s
forskningsprogram ger värdefulla kunskaper om
sjukdomar som inte förekommer i Sverige och
bidrar till att förbättra den svenska beredskapen.
Deltagandet är också viktigt för att få gehör för
svenska krav på att förklaras fritt från vissa sjuk-
domar.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 8.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor		Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	149 517	148 882	635
(varav tjänsteexport)	(13 855)	(13 855)	(0)
Prognos 1999	152 500	154 900	-2 400
(varav tjänsteexport)	(14 100)	(14 100)	(0)
Budget 2000	149 500	149 500	0
(varav tjänsteexport)	(13 900)	(13 900)	(0)

Slutsatser

Regeringen anser att ytterligare medel till med-
finansiering av forskningsprojekt, där EU finan-
sierar hälften bör tillföras SVA. Hittills har det
funnits medel avsatta för EU:s nuvarande fjärde
ramprogram för forskning och utveckling, men
inför femte ramprogrammet finns inte medel.
SVA måste få möjlighet till finansiering av den
hälftendel som EU inte bekostar. Behovet upp-
skattas till 2 000 000 kronor per år. Vid anslags-
beräkningen har en teknisk justering gjorts av
anslaget. Justeringen har genomförts för att
korrigera tidigare i anslaget inlagd kompensation
för premierna för avtalsförsäkringarna. Anslaget
har tillförts 2 092 000 kronor.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
85 188 000 kronor för år 2000. För åren 2001 och
2002 bedöms anslagsbehoven vara oförändrade i
fasta priser.

ITabell 8.4 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	80 563
Pris- och löneomräkning	+533
Justering av premier	+2 092
Överföring från anslaget F3	+2 000
Förslag 2000	85 188

E2 Bidrag till

distriktsveterinärorganisationen

ITabell 8.5 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		78 109
1998	Utfall	78 109
1999	Anslag	80 277	Utgifts- prognos	80 277
2000	Förslag	75 669
2001	Beräknat	77 167 ¹
2002	Beräknat	78 803 ¹
¹ Motsvarar 75 669 tkr i 2000 års prisnivå.

Jordbruksverket är chefsmyndighet för dist-
riktsveterinärorganisationen. Distriktsveteri-
näravdelningen ansvarar för ledning och sam-
ordning av verksamheten inom organisationen. I
ansvaret innefattas frågor om bl.a. budget och
ekonomiskt resultat, löne- och taxesättning,
tjänstetillsättningar och avtalsfrågor samt frågor
om kompetensutveckling.

Länsstyrelsernas uppgifter omfattar bl.a. dist-
riktsveterinärorganisationen samt samordning av
åtgärder mot djursjukdomar och brister i djur-
skyddet inom länen i enlighet med Jordbruks-
verkets riktlinjer.

Distriktsveterinärorganisationen är avpassad
främst för att tillgodose behovet av sjuk- och
hälsovård hos djur inom animalieproduktionen
och hos hästar som används i jord- och skogs-
bruket. Om det finns djurskyddsskäl eller där
annan veterinärvård inte kan anvisas, är en dist-
riktsveterinär skyldig att även utöva djursjukvård
för övriga husdjur. Distriktsveterinärorganisa-
tionen skall i samarbete med bl.a. den av lant-
bruksnäringen organiserade hälsokontrollverk-
samheten medverka vid förebyggande åtgärder,
delta i kontroll och bekämpningsprogram samt
utföra officiella veterinäruppgifter.

Distriktsveterinärorganisationen finansieras
till största delen av uppdragsgivarna, dvs. i första
hand djurägarna och i övrigt av anslag över stats-
budgeten. Anslaget belastas av kostnader för
löner, varav kostnaderna för jourverksamhet ut-
gör en betydande del, samt för utbildning och
gemensam administration för organisationen.

Under anslaget anvisas även medel för att
minska avlägset boende djurägares veterinär-
kostnader för vård av jord- och skogsbrukets
djur. Enligt förordningen (1994:1313) om av-
gifter vid veterinär yrkesutövning meddelar
Jordbruksverket föreskrifter om avgifter vid
sådan veterinär yrkesutövning som står under

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

verkets tillsyn och som avser arbetsuppgifter
som utförs av en distriktsveterinär eller av annan
veterinär på grund av en föreskrift eller myndig-
hetsförordnande.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Distriktsveterinärorganisationen uppvisade un-
der budgetåret 1997 en positiv ekonomisk ut-
veckling av verksamheten i jämförelse med tidi-
gare år och med ett ekonomiskt överskott för
verksamheten. Av årsredovisningen framgår att
den positiva ekonomiska utvecklingen för dist-
riktsveterinärorganisationen fortsatt även under
budgetåret 1998. Av årsredovisningen framgår
vidare bl.a. att antalet debiterade förrättningar
ökade från ca 251 600 under år 1997 till ca
278 400 under år 1998, dvs. antalet förrättningar
ökade med ca 26 800.

I årsredovisningen för år 1998 har Jordbruks-
verket uppfyllt de återrapporteringskrav som re-
geringen angivit i regleringsbrevet. Av anslags-
beloppet för budgetåret har ca 5,7 miljoner
kronor utgått som ersättning till avlägset boende
djurägare för veterinärvård. I likhet med före-
gående år har ersättningen främst utgått till
djurägare i de mera nordligt belägna och
djurglesa länen.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 8.6 Uppdragsverksamhet 1
Tusental kronor Uppdrags- verksamhet	Intäkter (som får disponeras)¹	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)	Kostnads- täckning %
Utfall 1998	277 686	276 271	1 415	101
Prognos 1999	286 789	287 538	-749	100
Budget 2000	285 000	285 000	0	100

¹ Inklusive intäkter av anslaget E2 Bidrag till distriktsveterinärorganisationen.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovannämnda beräknar rege-
ringen anslagsbehovet till 75 669 000 kronor för
år 2000. Anslagsbehoven för åren 2001 och 2002
beräknas vara oförändrade i fasta priser.

ITabell 8.7 Beräkning av anslaget för 2000 I
Tusental kronor
Anslag 1999	80 277
Pris- och löneomräkning	+592
Överföring till anslaget Bl	-1 000
Överföring till anslaget E3	-1 200
Överföring till anslaget E4	-1 000
Överföring till anslaget Fl	-2 000
Förslag 2000	75 669

E3 Djurhälsovård och

djurskyddsfrämjande åtgärder

ITabell 8.8 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		20 947	Anslags- sparande	5 867
1998	Utfall	20 947	Anslags- sparande	5 867
1999	Anslag	20 490	Utgifts- prognos	22 590
2000	Förslag	22 381
2001	Beräknat	22 313 ¹
2002	Beräknat	22 784 ¹

¹ Motsvarar 21 881 tkr i 2000 års prisnivå.

Under anslaget anvisas medel för djurskydds-
främjande åtgärder, bl.a. kostnader för provning
från djurskyddssynpunkt av djurhållningssystem,
inredningsdetaljer i stallar m.m. och utbildning i
djurskyddstillsyn. Under anslaget anvisas också
medel för djurhälsovård i form av förebyggande
hälsokontroll och till djursjukdatasystemet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Från och med april 1999 har Jordbruksverket in-
rättat en särskild djurskyddsenhet med det sam-
lade ansvaret för tillämpningen av djurskyddslag-
stiftningen. Jordbruksverket har dessutom
tillsatt en central tillsynsgrupp inom den nya
djurskyddsenheten för verkets centrala djur-
skyddstillsyn och för utökat stöd till länsstyrel-
ser och kommuner i deras tillsynsarbete. I till-
synsgruppen skall ingå representanter för bl.a.
länsstyrelser, kommuner och polismyndigheter.
Till gruppen kommer kontaktpersoner från
bransch- och djurskyddsorganisationer att ad-
jungeras.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Jordbruksverket startade den 1 augusti 1998 ett
landsomfattande transportprojekt som planeras
avslutas under år 2000. Projektet syftar till att
klarlägga hur djurskyddet för närvarande funge-
rar i samband med transporter av djur, t.ex. vid
slakttransporter och export av djur, transport av
ren från sommar- till vinterbete, djurtransporter
till marknader och under båt- eller färjetrans-
porter. Projektet skall också höja kompetensen
när det gäller tillsynen av djurtransporter hos
samtliga tillsynsmyndigheter och inom polisen.

Anslaget skall bekosta utbildning av djur-
skyddsinspektörer som anordnas av Sveriges
lantbruksuniversitet i samarbete med Jordbruks-
verket. Verkets tjänstemän deltar också som
föreläsare. För djurskyddsinspektörer anordnas
en grundkurs i djurskydd för lantbrukets djur
och fördjupningskurs i djurskydd för olika
djurslag. Det anordnas även fördjupningkurs i
hantering av djurskyddsärenden för inspektörer
och veterinärer samt en kurs i djurskydd och
förprövning för länsveterinärer och byggnads-
rådgivare.

Jordbruksverket har sedan september 1991 en
referensgrupp för värphönshållning. Områden
som gruppen arbetat med är framtagning av pro-
grammet för ny teknikprovning och dispens-
programmet för traditionella buranläggningar,
utvecklingen av ny teknik samt införandet av nya
forskningsprogram m.m.

Jordbruksverket har även möjliggjort forsk-
ningsprojekt bl.a. om mjölkningsrobotarnas
funktion parallellt med ny teknikprovning av
dem, dränerande gummigolv för nötkreatur samt
effekten av interaktion mellan ko och kalv och
dess inverkan på fysiologi, beteende och hälsa.
Inom nyteknikprovningen pågår provning av
bl.a. vacuumgödsling för svinstallar och automa-
tisk räkning av daggamla kycklingar.

Med stöd av lagen (1985:342) om kontroll av
husdjur m.m. utfärdar Jordbruksverket före-
skrifter om organiserad hälsokontroll av husdjur
och utser huvudmän för de olika kontrollerna.
Huvudmän är Svensk Mjölk, Svenska djurhälso-
vården, Svenska Fåravelsförbundet, Fiskhälsan
och Svenska Hästavelsförbundet. Syftet med
kontrollerna är att motverka eller förebygga
sjukdomar hos djur. Anslutningen till kontrollen
är frivillig. I samverkan med distriktsveterinär-
organisationen har Svensk Mjölk för avsikt att
använda sin andel av anslaget till utvecklings-
arbete rörande ett hälsoprogram med tyngd-
punkt på friskvård för mjölkkor kallat
FRISKKO 2000.

Det utvecklade djursjukdataprogram, kallat
Vet@, som Jordbruksverket tagit i drift under
våren 1999 kommer att bli ett viktigt hjälpmedel
i den förebyggande djurhälsovården och i den
direkta djursjukvården och innebär bl.a. att sjuk-
domsutveckling och läkemedelsanvändning
kommer att kunna följas på ett ändamålsenligt
sätt. Datauppgifterna är framför allt viktiga för
ett sunt och framgångsrikt avelsarbete och som
underlag för arbetet med att förebygga antibioti-
karesistensutveckling i den svenska djurhåll-
ningen.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till
biodlingen, totalt omfattande 3,2 miljoner kro-
nor, beviljas för ett år i taget och löper i enlighet
med EU:s verksamhetsår under perioden den 16
oktober till den 15 oktober. EU:s medfinansie-
ring anvisas under anslag Bil Intervention och
exportbidrag för jordbruksprodukter. För att beslut
för år 2000 skall kunna fattas om stöd till biod-
ling under EU:s verksamhetsår fordras bemyn-
digande för utestående förpliktelser. Av denna
anledning föreslås riksdagen att bemyndiga rege-
ringen att under år 2000, i fråga om ramanslaget
E3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgär-
der, fatta beslut som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 1 600 000 kronor under
år 2001.

Slutsatser

Den lokala djurskyddstillsynen har visat sig vari-
era i omfattning och kvalitet över landet. Behov
finns av ökad vägledning från den centrala till-
synsmyndigheten i syfte att åstadkomma en lik-
värdig tillsyn mellan tillsynsmyndigheterna. Re-
geringen välkomnar därför Jordbruksverkets
satsning på en central tillsynsgrupp för att för-
stärka verkets samordnande och stödjande verk-
samhet i syfte att åstadkomma en enhetlig och
effektiv tillsyn i hela landet. Gruppens verksam-
het kan förutsägas komma att leda till en för-
stärkning av djurskyddet i landet. Regeringen
bedömer att anslaget bör tillföras ytterligare
500 000 kronor för arbetet med att stödja och
förbättra djurskyddstillsynen genom kunskaps-
höjande insatser.

På försöksdjursområdet och inom områden
som hantering av djur vid slakt och operativa in-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

grepp på djur skall Jordbruksverket initiera pro-
jekt i syfte att förbättra regelverket och förstärka
djurskyddet. Genom att Jordbruksverket hämtar
in och sprider information och kunskap till till-
synsmyndigheter, organisationer och andra in-
tressenter uppnås en allsidig belysning som är
väsentlig i denna kunskapshöjande och norma-
tiva projektverksamhet. Denna för djurskyddet
mycket betydelsefulla verksamhet bör tillföras
ytterligare 200 000 kronor.

Medel från anslaget används till utveckling av
det nya djursjukdatasystemet så att det kan om-
fatta fler djurslag och diagnoser samt leda till en
förbättrad uppföljning av sjukdomsutveckling
och läkemedelsanvändning. Särskilt viktigt är det
att på ett ändamålsenligt sätt kunna främja ett
sunt avelsarbete och förebygga antibiotikare-
sistens i den svenska djurhållningen. Regeringen
bedömer att ett ökat medelsbehov om 500 000
kronor föreligger för den fortsatta utvecklingen
och driften av djursjukdatasystemet.

För att erforderliga utredningar avseende ren-
transporter skall kunna genomföras inom ramen
för Jordbruksverkets projekt om djurtransporter
får 500 000 kronor disponeras under anslaget
som en tillfällig förstärkning under budgetåret.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till
22 381 000 kronor för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslagsbehoven till 22 313 000 re-
spektive 22 784 000 kronor.

ITabell 8.9 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	20 490
Pris- och löneomräkning	+191
Överföring från anslaget E2	+1200
Överföring från anslaget Dl	+500
Förslag 2000	22 381

E4 Centrala försöksdjursnämnden

ITabell 8.10 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		6 450	Anslags- sparande	895
1998	Utfall	6 450	Anslags- sparande	895
1999	Anslag	7 043	Utgifts- prognos	7 043
2000	Förslag	8 202
2001	Beräknat	8 328 ¹
2002	Beräknat	8 460 ¹

¹ Motsvarar 8 202 tkr i 2000 år prisnivå.

Centrala försöksdjursnämndens (CFN) uppgift
är att samordna och planera frågor som rör för-
söksdjur i syfte att begränsa antalet djur som an-
vänds i djurförsök. CFN:s verksamhetsmål och
återrapportering har följande indelning:

- utveckling av alternativa metoder till djur-
försök,

- huvudmannaskap för den djurförsöksetiska
prövningen,

- följa försöksdjursanvändningen och sprida
information.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Det är svårt att direkt mäta effekterna av CFN:s
arbete för att begränsa antalet försöksdjur, efter-
som CFN inte råder över samtliga de faktorer
som styr försöksdjursanvändningen. En faktor,
som enligt regeringens bedömning är av stor
betydelse för en begränsning av antalet använda
försöksdjur, är den djurförsöksetiska pröv-
ningen, eftersom den bidrar till en ökad etisk
medvetenhet om frågor med anknytning till för-
söksdjursanvändning. Aven forskningsstödet för
utveckling av alternativa metoder till djurförsök
bedöms vara en betydelsefull faktor. CFN har
utfärdat bestämmelser om obligatorisk utbild-
ning för all personal som använder försöksdjur
eller som på annat sätt är knuten till djurförsöks-
verksamheten. En följd av den utbildning som
bedrivits sedan år 1992 är att personalens kom-
petens höjts och kvaliteten på djuromsorgen för-
bättrats. Enligt regeringen gagnar detta djur-
skyddet på ett värdefullt sätt och bidrar sannolikt
även till att begränsa försöksdjursanvändningen.

Jämfört med år 1996 minskade försöks-
djursanvändningen enligt EU:s och Europaråds-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

konventionens definition av djurförsök under år
1997 med nära 7 procent från 286 000 till
267 000 djur. Huvuddelen av de använda djuren
(86 procent) utgörs av möss och råttor. För-
söksdjursanvändningen visar en klart nedåtgå-
ende trend under de senaste fyra åren. Minsk-
ningen beror framför allt på en minskad
användning av råttor vid universitet, högskolor,
landsting och inom läkemedelsindustrin.

CFN samlar in och redovisar uppgifter om
försök där djur utsatts för någon typ av ingrepp
och omfattas av försöksdjursdefinitionen, om
djur som använts i beteendestudier, försök utan
ingrepp och om djur som utan föregående in-
grepp avlivats för uttagande av organ eller organ-
delar. En stor del av försöken inom dessa grup-
per omfattas av forskning kring alternativa
inhysningssystem för burhöns och utsättning av
märkt fisk. Djur som avlivats utan föregående
ingrepp används ofta för att få material till väv-
nads- eller cellodlingar (in vitrostudier). För-
söksdjursanvändningen inom dessa områden har
år 1997 jämfört med år 1996 minskat med drygt
60 procent från 432 000 till 167 000.

CFN har lämnat finansiellt stöd till forsk-
ningsprojekt inom områden som bedömts som
särskilt viktiga för att nå försöksdjursbesparande
effekter. Under år 1998 erhöll 30 projekt forsk-
ningsstöd vilket totalt uppgick till 3 620 000
kronor. CFN har under senare år träffat över-
enskommelser med läkemedelsföretagen Astra
AB och Pharmacia & Upjohn AB om att företa-
gens finansiella stöd för CFN:s forskningsverk-
samhet årligen skall uppgå till sammanlagt

1 miljon kronor. För år 1999 pågår alltjämt dis-
kussioner med företagen om fortsatt stöd.

CFN skall åstadkomma en effektiv, enhetlig
och god etisk prövning av ansökningar om pla-
nerade djurförsök som de djurförsöksetiska
nämnderna har att pröva. Under år 1998 be-
handlade nämnderna 1 579 ansökningar om pla-
nerade djurförsök. Ungefär 11 procent av dessa
godkändes genom att nämnderna i sina beslut
angett en modifiering av försöket. Knappt

2 procent av ansökningarna avslogs medan reste-
rande ansökningar godkändes utan modifie-
ringar. Under året har CFN anordnat en inter-
natutbildning för bl.a. ledamöterna i de
djurförsöksetiska nämnderna och ett fortbild-
ningsseminarium om Naturligt beteende och
försöksdjur. CFN har även medverkat vid ut-
bildning i försöksdjurskunskap vid universitet
och högskolor.

CFN:s årsredovisning åskådliggör på ett rätt-
visande sätt verksamhetsmålen och verksamhets-
grenarna och de problem som verksamheten för-
anleder. Årsredovisningen visar också att
verksamheten under budgetåret 1998 bedrivits i
enlighet med nämndens instruktion och de mål
som angivits i regleringsbrevet. Regeringen kon-
staterar att det vid bedömningen av hur försöks-
djursanvändningen förändrats under en följd av
år är viktigt att hänsyn tas dels till vilka kriterier
som under olika år gällt för inrapportering av
försöksdjursanvändningen, dels till omfattningen
av den forskning inom vilken djurförsök eller
alternativa metoder används. Med beaktande av
detta bedömer regeringen att utvecklingen av
försöksdjursanvändningen varit positiv under
senare år och att CFN:s verksamhet haft en po-
sitiv inverkan på denna utveckling.

I betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75)
föreslås bl.a. att det inrättas heltidstjänster för att
erhålla erforderlig kompetens i de djurförsöks-
etiska nämnderna och för tillsynen av försöks-
djur. Utredningen konstaterar att det mest
ändamålsenliga är att samla djurförsöksfrågorna
under den mest resursstarka myndigheten, dvs.
Jordbruksverket. Därmed skulle de föreslagna
tjänsterna ha Jordbruksverket som huvudman.

En majoritet av remissinstanserna avstyrker
eller är tveksamma till förslaget om särskilda
tjänstemän. Många instanser framför bl.a. far-
hågor för den dubbla roll de tilltänkta tjänste-
männen skulle få med att såväl bereda och före-
dra ärenden i de djurförsöksetiska nämnderna
som att utöva tillsyn över försöksdjursverksam-
heten. Behovet av kompetensförstärkning i
nämnderna ifrågasätts av många remissinstanser
som anser att nämnderna har erforderlig kom-
petens eller vid behov kan inhämta särskild
sådan. Behovet av resursförstärkning av de djur-
försöksetiska nämnderna kan enligt flera
remissinstanser i stället ske genom att CFN till-
förs resurser för att kunna utveckla sin verksam-
het. Många remissinstanser betonar behovet av
att förbättra tillsynen av försöksdjur och stöder
utredningens förslag om att överföra ansvaret för
denna tillsyn till Jordbruksverket.

Utredningen anser att en mer målinriktad
karaktär på CFN:s forskningsstöd skulle vara
ändamålsenlig för att utveckla alternativa meto-
der och uttalar i detta sammanhang att den nu-
varande storleken på forskningsstödet framstår
som alltför begränsat för att man skall kunna
hysa stora förhoppningar på avgörande resultat.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Utredningen föreslår vidare att de djurförsöks-
etiska nämndernas ledamöter skall ha rätt att
närvara när djurförsök genomförs.

Slutsatser

Regeringen anser att den nuvarande ansvarsför-
delningen mellan CFN och Jordbruksverket är
ändamålsenlig. Samarbetet fungerar väl och det
finns möjligheter att utveckla detta vidare i
framtiden. Myndigheterna har redan nu tagit
initiativ till ett fördjupat samarbete. Således anser
regeringen att de skäl för en uppdelning av
arbetsuppgifterna som redovisades i betänkandet
(Ds Jo 1986:03) och i regeringens proposition till
ny djurskyddslag (prop. 1987/88:93) fortfarande
äger giltighet. Enligt regeringens uppfattning bör
den kunskap och erfarenhet som finns inom
CFN tas tillvara och uppdelningen mellan CFN
och Jordbruksverkets ansvarsområden bibehålls
därför.

Regeringen föreslår att CFN tillförs ytterli-
gare resurser med en miljon kronor för att på
central nivå bl.a. förstärka stödet till de djurför-
söksetiska nämnderna. Detta kan bl.a. göras
genom grundliga uppföljningar av nämndernas
beslut inom vissa typer av djurförsök i syfte att
verka för en enhetlig prövning, och genom att
underlag om alternativa metoder till djurförsök
tas fram.

Regeringen anser i likhet med utredningen
och flera av remissinstanserna att det är viktigt
och positivt att ledamöterna i de djurförsöks-
etiska nämnderna regelbundet besöker djurav-
delningar och försöksdjursinstitutioner. Detta
för att ledamöterna skall få en inblick i den prak-
tiska verksamhet som nämnderna har att pröva.
Enligt remissinstanserna förekommer i stor ut-
sträckning redan idag organiserade besök av
detta slag. Någon särskild reglering av verksam-
heten kan inte anses nödvändig. Nämndernas
forskarrepresentanter bör lämpligen på eget ini-
tiativ kunna anordna sådana studiebesök för
nämndernas ledamöter.

Enligt regeringens bedömning kan den re-
sursförstärkning som här föreslås även komma
CFN:s forskningsstöd för utveckling av alterna-
tiva metoder till djurförsök tillgodo. Det forsk-
ningsstöd som CFN fördelar för detta ändamål
är enligt regeringens mening av stor betydelse
inte minst genom att medvetandet om alternativa
metoder sprids bland forskare och för den kom-

petens om alternativ till djurförsök som under
åren byggts upp i landet.

Regeringen avser att under år 2000 till riks-
dagen överlämna en proposition med förslag till
hur tillsynen av försöksdjur och försöksdjurs-
anläggningar bör vara ordnad.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
8 202 000 kronor. Anslagsbehoven för åren 2001
och 2002 beräknas vara oförändrade i fasta priser.

ITabell 8.11 Beräkning av anslaget 1
Tusental kronor
Anslag 1999	7 043
Pris- och löneomräkning	+19
Justering av premier	+140
Överföring från anslaget E2	+1 000
Förslag 2000	8 202

E5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar

Tabell 8.12 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		120 480	Anslags- sparande	47 695
1998	Utfall	120 480	Anslags- sparande	47 695
1999	Anslag	90 950	Utgifts- prognos	130 750
2000	Förslag	90 950
2001	Beräknat	90 950
2002	Beräknat	90 950

Anslaget används för bekämpande av och bered-
skap mot smittsamma husdjurssjukdomar, för
bidrag till obduktionsverksamhet samt för ut-
veckling och genomförande av sjukdoms-
kontroller.

Regeringens överväganden

Riksdagen har den 20 maj 1999 beslutat en zoo-
noslag (1999:658) samt en ny epizootilag
(1999:657) (prop. 1998/99:88). Zoonoslagen
innehåller bestämmelser om sådana sjukdomar
eller smittämnen hos djur som kan spridas na-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

turligt genom smitta från djur till människa, eller
tvärtom, men som inte är av den karaktären att
de faller under epizootilagen. Lagen, som ersätter
den nuvarande lagen (1983:738) om bekämpande
av salmonella hos djur, innehåller bestämmelser
om kontroll, förebyggande åtgärder, bekämp-
ning och tillsyn. Till dess att mer kunskap har
samlats om zoonoser hos djur skall endast sal-
monella omfattas av zoonoslagen. Målsättningen
är dock att zoonosen EHEC så snart som möj-
ligt också skall omfattas av den nya lagens
tillämpningsområde. Den nya epizootilagen
omfattar allvarliga djursjukdomar som kan spri-
das genom smitta bland djur eller från djur till
människa. Lagen innehåller bestämmelser om
förebyggande åtgärder, bekämpning, tillsyn och
ersättning. Lagen skall omfatta allvarliga djur-
sjukdomar som normalt inte finns i Sverige. Vid
ett sjukdomsutbrott skall samhällets åtgärder
syfta till att utrota sjukdomen ur landet.

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
Ersättning lämnas enligt epizootilagen
(1999:657) och zoonoslagen (1999:658). Från
anslaget utbetalas även ersättningar till djurägare
för smittskyddsutredningar med avseende på
zoonosen EHEC.

Bekämpande av djursjukdomar

Bidrag kan lämnas för kontroll och bekämpande
av bl.a. enzootisk bovin leukos (EBL) hos nöt-
kreatur, paratuberkulos hos nöt, nötkreatur-
tuberkulos hos hjort, bovin virus diarré (BVD)
hos nötkreatur och Maedi-Visna (MV) hos får
samt till kontrollprogram avseende porcine re-
spiratory and reproductive syndrome (PRRS).

Obduktionsverksamhet

Obduktioner av djur är ett viktigt medel för att
kontrollera och dokumentera sjukdomsläget i
landet. Sedan budgetåret 1992/93 har regeringen
anvisat särskilda medel för obduktionsverksam-
heten. Svenska Djurhälsovården har det direkta
ledningsansvaret för denna verksamhet. Antalet
årliga obduktioner är sedan år 1995 ca 4 000 djur
per år.

Utveckling och genomförande av
sjukdomskontroller

Jordbruksverket har årligen sedan budgetåret
1992/93 kunnat disponera 10 miljoner kronor
för att kartlägga och dokumentera sjukdomsläget
för de sjukdomar där Sverige beviljats tilläggs-
garantier samt för att i övrigt kunna utföra de

sjukdomskontroller som EG ställer krav på, t.ex.
tuberkulos och brucellos hos nötkreatur samt
newcastlesjukan hos fjäderfä. Medel används
även för att kontinuerligt bedöma sjukdomsläget
för de sjukdomar där EG:s regler för handel med
djur innebär att sjukdomsberedskapen måste
höjas samt för att utbilda de veterinärer som skall
utföra övervakande kontroller.

Resultatinformation

I syfte att dokumentera Sverige fritt från bovin
spongiform encephalopati (BSE) har ett projekt
för undersökningar av nötkreatur med kliniska
symptom som liknar BSE inletts under år 1998.
Dessa undersökningar samt motsvarande kon-
troller av får beträffande sjukdomen scrapie
kommer att fortsätta under åren 1999 och 2000.
Inga tecken på BSE eller scrapie har påvisats i
Sverige.

Djursjukdomssituationen i landet är god.
Sverige har i ett internationellt perspektiv ett
mycket gott läge i fråga om antalet fall av smitt-
samma husdjurssjukdomar (se även avsnitt 8.4
Anslag, El Statens veterinärmedicinska anstalt).
Programmet för infektiös bovin rhinotrakeit
(IBR) har efter nationell friförklaring våren 1998
gått över från den aktiva bekämpningsfasen till
ett övervakningsprogram. Under år 1998 in-
leddes samtidigt ett kontrollprogram mot para-
tuberkulos för nötkreatur och särskild PRRS-
kontroll för svin.

Slutsatser

Utvecklingen av sjukdomskontrollprogram och
genomförande av sjukdomskontroller för doku-
mentation av djursjukdomsläget i Sverige måste
fortsätta. Kunskapsuppbyggnaden om EHEC,
som sker i samarbete mellan Jordbruksverket
och Statens veterinärmedicinska anstalt, Livs-
medelsverket och Smittskyddsinsitutet skall
också fortsätta, så att EHEC så snart som möj-
ligt kan omfattas av den nya zoonoslagens
tillämpningsområde.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för be-
kämpande av smittsamma husdjurssjukdomar till
90 950 kronor för år 2000. För åren 2001 och
2002 beräknas anslagsbehoven vara oförändrade.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

9 Livsmedel

9.1 Omfattning

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Verksamhetsområdet livsmedel omfattar bl.a.
regler för hantering och kontroll av livsmedel,
livsmedelsberedskap, statistik samt export- och
konsumentfrämjande åtgärder.

Livsmedelsverket har som övergripande mål
för verksamheten att i konsumenternas intresse
verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlig-
het i livsmedelshanteringen och bra matvanor.

Livsmedelsförsörjningen är en särskild funk-
tion inom det civila försvaret. Jordbruksverket är
funktionsansvarig myndighet. Från anslaget F3
täcks kostnader för livsmedelsberedskap.

För länsstyrelsernas verksamhet på livs-
medelsområdet är målet att medverka till att
upprätthålla och om möjligt förbättra livsmedels-
kvaliteten. Länsstyrelserna skall genom en aktiv
uppföljning av kommunernas livsmedelstillsyn
bidra till att området ges en ökad tyngd i kom-
munernas verksamhet.

Den nya myndigheten, Livsmedelsekono-
miska institutet, redovisas under detta verksam-
hetsområde.

Under de senaste åren har en viss effektivisering
av Livsmedelsverkets verksamhet skett. Verket
har även genomfört viss omorganisation för att
ytterligare effektivisera verksamheten. Budgeten
är dock för närvarande ansträngd. Regeringen
bedömer att verkets budget kommer i balans
inom de närmaste åren.

Förändringar

Ansvaret för jordbruksstatistiken överfördes
från Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden
till Jordbruksverket den 1 januari 1999. Samtidigt
påbörjade Jordbruksverket avvecklingen av
Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden. Av-
vecklingen kommer att vara avslutad senast den
31 december 1999. Behovet av utredningsverk-
samhet och analyser inom det jordbrukspolitiska
området kommer främst att tillgodoses av det
nyinrättade Livsmedelsekonomiska institutet (se
anslag F2).

9.2 Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall	Anslag	Utgifts-	Förslag	Beräknat	Beräknat
1998'	1999	prognos	anslag	anslag	anslag
		1999	2000	2001	2002
1 871	176	194	202	194	197

¹ Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåret 1995/96.

Prioriteringar

Regeringen prioriterar frågor som rör säkra och
sunda livsmedel, dvs. att konsumenterna skall
kunna äta livsmedel utan risk för sjukdomar. Det
är av oerhörd vikt att konsumenterna kan ha
förtroende för de varor som erbjuds och kan lita
på att de produkter som de köper är säkra. Där-
för är regeringen angelägen om att livsmedels-
frågorna ses ur ett tydligare konsumentperspek-
tiv.

11 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Det är viktigt att konsumenterna har kunskap
om livsmedel för att kunna ställa krav på produ-
center och i butiker. Det ligger ett stort ansvar
hos producenterna, men även hos andra aktörer
såsom vetenskapliga institutioner, landsting,
kommuner och myndigheter att tillhandahålla
information, inte minst till våra ungdomar, om
hur man väljer livsmedel som är både hälso-
samma och producerade på ett för djur och natur
etiskt och miljövänligt sätt. Konsumenterna -
såväl i Sverige som i andra EU-länder - blir också
alltmer medvetna och ifrågasätter varornas kva-
litet och framställningsmetoder.

De senaste decennierna har sjukdomar som
beror på dålig livsföring och ohälsosamma vanor
ökat. Till de absolut vanligaste dödsorsakerna
hör hjärt- och kärlsjukdomar. Cancer står i dag
för ungefär en femtedel av dödsfallen. Huvud-
orsakerna till dessa sjukdomar är hos stora grup-
per av individer olika livsstilsfaktorer, bl.a. rök-
ning och alkoholkonsumtion men även felaktiga
kostvanor och dåliga matvanor, inte minst på
grund av stress, har en framträdande roll. Fel mat
har blivit ett hot mot folkhälsan. Det arbete som
stat och kommun bedriver inom kost- och häl-
soområdet är därför synnerligen angeläget.

Inom livsmedelsförsörjningen fortsätter
arbetet med att utbilda länsstyrelsernas och
kommunernas tjänstemän inom området dricks-
vattenförsörjning. Ansvarsfördelningen för vat-
tenförsörjningen behöver fortfarande klargöras.
En viss ytterligare effektivisering bedöms vara
möjlig.

Till stöd för reformarbetet på det livsmedels-
politiska området krävs kvalificerade ekono-
miska analyser av förhållandena inom sektorn.
Detta arbete har prioriterats genom inrättandet
av det Livsmedelsekonomiska institutet i Lund.

9.3 Resultatbedömning

Den av regeringen under våren 1997 tillsatta ut-
redningen med uppgift att göra en översyn av
livsmedelstillsynen (dir. 1997:25) har avlämnat
sitt betänkande Livsmedelstillsyn i Sverige (SOU
1998:61). Remissbehandlingen av betänkandet är
avslutad.

En stor del av reglerna på livsmedelsområdet
är harmoniserade inom EU. För att slå vakt om
svenska intressen deltar Sverige aktivt i det
gemensamma arbetet med regelverket. Verk-
samhet pågår i ett stort antal arbetsgrupper både

inom EU och t.ex. inom Codex Alimentarius.
Representanter från departement och myndig-
heter deltar i olika skeden i beslutsprocessen.

Livsmedelsverket har under året lagt ned ett
stort arbete på att anpassa verksamheten till
givna resursramar, bl.a. har antalet anställda de
senaste åren minskat med 45 personer.

Regeringen anser att livsmedelsberedskapen
bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Sårbarheten i
dricksvattenförsörjningen kräver dock fortsatt
analys.

Regeringen föreslår att jordbrukets nuvarande
beredskapsorganisation avvecklas och ersätts av
ett nätverk för beredskapsfrågor inom jord-
bruket.

9.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för år 1998 avseende
Livsmedelsverket.

9.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

Vid årsskiftet 1998/99 hade Livsmedelsverket
297 anställda varav 65 procent kvinnor. Medel-
åldern för de anställda var 45 år och personal-
omsättningen 5 procent. Besiktningsveterinär-
organisationen hade 179 anställda varav 22 pro-
cent kvinnor. Medelåldern på personalen var 45
år och personalomsättningen 6 procent. Antalet
anställda under år 2000-2002 bedöms vara i stort
sett oförändrat.

Livsmedelsekonomiska institutet påbörjade
sin verksamhet den 1 juli 1999 vari bl.a. ingår
rekrytering av personal. Cirka 10 årsarbetskrafter
har bedömts vara arbetskraftsbehovet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

9.6 Anslag

Fl Statens livsmedelsverk

ITabell 9.2 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		119 214	Anslags- sparande	7 341
1998	Utfall	119 214	Anslags- sparande	7 341
1999	Anslag	108 926	Utgifts- prognos	115 159
2000	Förslag	121 089
2001	Beräknat	117 902 ¹
2002	Beräknat	119 809 ¹

¹ Motsvarar 116 089 tkr i 2000 års prisnivå.

Målen för Livsmedelsverket är att i konsumen-
ternas intresse verka för säkra livsmedel av god
kvalitet, redlighet i livsmedelshanteringen och
bra matvanor. Dess främsta uppgifter är att ut-
arbeta föreskrifter inom livsmedelsområdet, ut-
öva tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511)
samt leda och samordna livsmedelskontrollen,
informera om viktiga förhållanden på livs-
medelsområdet, aktivt medverka till att riks-
dagens och regeringens riktlinjer i fråga om kost
och hälsa fullföljs, verkställa utredningar och
vetenskapliga undersökningar om livsmedel och
matvanor samt att utveckla metoder för livs-
medelskontrollen.

År 1998 användes 13,4 miljoner kronor av an-
slagssparandet. Detta beror bl.a. på ökade kost-
nader för EU-arbetet och att vidtagna bespa-
ringsåtgärder ännu inte fått genomslag. Vid
utgången av året återstod ett anslagssparande om

7,3 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under budgetåret 1998 har Livsmedelsverket
genomfört ett antal större projekt, bland vilka
kan nämnas Mat Upp, Vägkrogen, Organiskt
klorerade miljöföroreningar, Mykotoxinprojek-
tet samt en informationskampanj för bättre livs-
medelshygien i hemmet.

EU-arbetet tar stora resurser i anspråk, då
Livsmedelsverkets personal deltar vid ett stort
antal internationella möten.

Inom normgivningsverksamheten har Livs-
medelsverket valt att prioritera arbetet med ani-
maliska livsmedel, dricksvatten, hygienregler,
ekologiska livsmedel, främmande ämnen i livs-

medel, märkning, livsmedel för särskilda närings-
ändamål och tillsatser i livsmedel.

Livsmedelsverket är huvudman för besikt-
ningsveterinärorganisationen som utför kött-
besiktning vid kontrollslakterier m.m. Verkets
utgifter för ändamålet täcks av avgifter som tas
ut enligt en särskild taxa av bl.a. slakteriföreta-
gen. Framför allt den avgiftsfinansierade kött-
besiktningsverksamheten går för närvarande med
överskott, 5,6 miljoner kronor för år 1998.

Livsmedelsverkets avgiftsintäkter består för-
utom av avgifter för köttbesiktning m.m., även
av avgifter för kontroll av bekämpningsmedels-
rester i vegetabilier och främmande ämnen i
animaliska Evsmedel, avgifter för central tillsyn
som överförts till verket från kommunerna, av-
gifter för provtagning och undersökning vid
större livsmedelsanläggningar samt avgifter för
tillstånd m.m. Dessutom erhålls intäkter från
uppdragsverksamhet, publikationer och kurs-
verksamhet samt forskningsbidrag från bl.a.
Nordiska ministerrådet och EU.

Uppdragsverksamheten visade ett positivt
resultat om 1,2 miljoner kronor, då ett ökat antal
laboratorier har deltagit i Livsmedelsverkets
interkalibreringar.

Livsmedelstillsynen

På grund av ökade krav på livsmedelstillsyn på
vissa områden i och med nya EG-regler föreslår
regeringen att Livsmedelsverket tillförs 4 miljo-
ner kronor för att finansiera tillsynen på följande
områden.

- Finansiering av restsubstanskontroll av kött
och mjölk på grund av lägre avgiftsintäkter i
och med införlivandet av EG:s avgifts-
direktiv.

- Kontroll av musslor. Livsmedelsverket har
under hösten 1998 av regeringen utsetts till
ansvarig myndighet för fastställande av
hygienkrav för produktion av tvåskaliga
blötdjur, vilket bl.a. innebär en omfattande
kontroll av vattenkvaliteten i odlingsområ-
dena. I Sverige finns ett fåtal musselodlare.
Dessa torde för närvarande inte själva
kunna bära kostnaderna för kontrollen
genom tillsynsavgifter. När näringen blir
tillräckligt stor för att själv kunna bära
kostnaderna bör man undersöka möjlig-
heten att lägga över dessa på odlarna.

- Normerande inspektioner utförda av Livs-
medelsverket i syfte att se till att företagen
uppfyller EG:s lagstiftning och att den

- kommunala tillsynen fungerar tillfreds-
ställande.

- Kontroll av fryspunkt och proteinhalt i
mjölk.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

ITabell 9.3 Offentligrättslig verksamhet 1
Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet	Intäkter (som får disponeras)	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	126 605	126 444	161
Prognos 1999	124 800	127 300	-2 500
Budget 2000	120 200	123 000	-2 800

Underskott i tabellen ovanför på grund av tillsyn av livsmedelsanläggningar.

ITabell 9.4 Uppdragsverksamhet 1
Tusental kronor Uppdragsverksamhet	Intäkter (som får disponeras)	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	5 040	3 843	1 150
Prognos 1999	3 700	4 300	-600
Budget 2000	5 000	5 000	0

Slutsatser

Regeringen föreslår att Livsmedelsverkets anslag
för år 2000 förstärks med 4 miljoner kronor för
att finansiera restsubstanskontroll, kontroll av
musslor, normerande inspektioner samt kontroll
av mjölk.

För att delvis täcka kostnad för utbetalat
skadestånd anvisas engångsvis 5 miljoner kronor.
Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna för avtalsför-
säkringarna. Anslaget har tillförts 2 586 000 kro-
nor.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
121 089 000 kronor för år 2000. Anslagsbehoven
för åren 2001 och 2002 beräknas till 117 902 000
respektive 119 809 000 kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

\|Tabell 9.5 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	108 926
Pris- och löneomräkning	+577
Överföring från anslaget B8	+5 000
Överföring frän anslaget E2	+2 000
Överföring frän anslaget F3	+2 000
Justering av premier	+2 586
Förslag 2000	121 089

F2 Livsmedelsekonomiska institutet

ITabell 9.6 Anslagsutvecklingen I
Tusental kronor			Anslags- sparande
1998	Utfall		Anslags- sparande
1999	Anslag	4 000	Utgifts- prognos	3 664
2000	Förslag	8 045
2001	Beräknat	8 170 ¹
2002	Beräknat	8 301 ¹

¹ Motsvarar 8 045 tkr i 2000 års prisnivå.

På statsbudgeten finns uppfört ett ramanslag Bl8
Jordbruks- och livsmedelsekonomiska institutet.
Regeringen har beslutat att myndighetens namn
skall vara Livsmedelsekonomiska institutet, var-
för anslaget för myndigheten bör ha samma
benämning.

Genom inrättandet av Livsmedelsekonomiska
institutet den 1 juli 1999 tillgodoses regeringens
ökade behov av utredningsverksamhet och ana-
lyser med ekonomisk inriktning inom området.
Livsmedelsekonomiska institutet skall utföra
kvalificerade ekonomiska analyser inom jord-
bruks- och livsmedelsområdet. Analyserna skall
vara grundade på vetenskapliga metoder, ha en
samhällsekonomisk huvudinriktning och om-
fatta såväl nationella som internationella frågor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen anser att det finns flera skäl för att
utveckla kompetens rörande ekonomiska analy-
ser inom det jordbrukspolitiska området. Ett av-
görande skäl är att jordbruksområdet tar i an-
språk såväl finansiella som reala resurser av en

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

sådan omfattning att det ur ett samhällsekono-
miskt perspektiv är nödvändigt att bedöma hur
effektivt resurserna används.

Målet med Livsmedelsekonomiska institutets
verksamhet är att förse regeringen med långsik-
tigt, analytiskt underlag inför beslut och interna-
tionella förhandlingar om jordbruks- och livs-
medelsfrågor samt öka kunskapen om dessa
frågor bland allmänheten. Under år 1999 har
arbetet framför allt varit inriktat på att etablera
institutet genom att bygga upp kompetens, kun-
skaper och metoder. Arbetet har också varit in-
riktat på att bygga upp de kontakter som behövs
för verksamheten.

Enligt regeringens bedömning skall i arbetet
uppmärksammas frågor såsom landsbygdens ut-
veckling, strukturutvecklingen, miljön, djur-
skyddet, konsumentintresset, den globala livs-
medelssituationen, handeln med livsmedel samt
utvidgningen av EU. Detta gäller såväl regionalt
och nationellt som internationellt.

Slutsatser

Regeringen föreslår att ett ramanslag på
8 045 000 kronor anvisas för år 2000. För åren
2001 och 2002 beräknas anslagsbehoven vara
oförändrade i fasta priser.

Tabell 9.7 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	4 OOO¹
Pris- och löneomräkning	+45
Förslag 2000	8 045
¹ Myndigheten bildades den 1 juli 1999.

F3 Kostnader för

livsmedelsberedskap

Tabell 9.8 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	25 378	Anslags- sparande	5 842
1999	Anslag	23 658	Utgifts- prognos	23 000
2000	Förslag	16 518
2001	Beräknat	16 845 ¹
2002	Beräknat	17 201 ¹
¹ Motsvarar 16 518 tkr i 2000 års prisnivå.

Livsmedelsförsörjningen är enligt beredskaps-
förordningen (1993:242) en särskild funktion
inom det civila försvaret. Funktionen omfattar
försörjning med livsmedel inklusive vatten, reg-
lerings- och ransoneringsåtgärder för livsmedel,
livsmedelshygien samt civil veterinärverksamhet.
Basen för funktionens verksamhet utgörs av
näringen, dvs. jordbruket, livsmedelsindustrin
och handeln samt vattenverken.

Jordbruksverket är funktionsansvarig myn-
dighet. Även Livsmedelsverket, Naturvårds-
verket och Fiskeriverket har uppgifter inom
funktionen.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Målet för funktionen är att trygga befolkningens
försörjning med livsmedel och dricksvatten
under höjd beredskap. Om en svår påfrestning
skulle inträffa i fred skall konsekvenserna för
samhället minskas. Enligt 1996 års totalförsvars-
beslut skall funktionsmålet säkerställas genom i
huvudsak andra åtgärder än beredskapslagring.
Okad vikt har lagts vid analyser av den nationella
och internationella utvecklingen inom funktio-
nen, planering för en anpassningsperiod samt
information och övning. Förutsättningar för att
näringslivet skall kunna upprätthålla sin verk-
samhet även under höjd beredskap måste skapas.
Övning är viktigt för att kunna klara svåra på-
frestningar på samhället i fred.

En anpassningsplan för funktionen har utar-
betats. Den omfattar åtgärder för en uppbyggnad
av lager i norra delarna av landet. Anpassnings-
planens realiserbarhet har prövats inom ramen
för funktionens verksamhetsområde.

Avvecklingen av beredskapslagren går plan-
enligt. Intäkterna från lagerutförsäljningar har
inlevererats till statskassan.

Det svenska EU-medlemskapet innebär att
Sverige har begränsade möjligheter att självstän-
digt påverka näringens utveckling. Inom livs-
medelsindustrin pågår strukturförändringar mot
ökad grad av koncentration och specialisering.
Inom handeln pågår en liknade utveckling med
färre distributionscentraler och minskad lager-
hållning som följd.

Strukturutvecklingen inom industri och han-
del tillsammans med den planenliga utförsälj-
ningen av beredskapslager medför att funktio-
nens förmåga avseende försörjning med

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

livsmedel bedöms vara godtagbar förutsatt att
planerad uppbyggnad av lager av livsmedel i
Norrland kan genomföras under en uppbygg-
nadsperiod.

Gränssättande för försörjningen med dricks-
vatten är tillgång på elektricitet, reserwattentäk-
ter, reservdelar och kemikalier. Vid störningar i
ordinarie distributionssystem har förmågan att
snabbt organisera distributionen av nödvatten
avgörande betydelse. Vattenförsörjningen
bedöms vara godtagbar i hela landet. Förmågan
att förhindra eller i tid upptäcka sabotage med B-
stridsmedel bedöms inte som godtagbar över
hela landet.

Slutsatser

Regeringens bedömning utifrån de underlag som
myndigheten lämnat är att de åtgärder som vid-
tagits i syfte att förbättra funktionens förmåga
har genomförts på ett godtagbart sätt. Regering-
ens sammantagna bedömning är att verksam-
heten inom funktionen bör bedrivas på liknande
sätt och i samma omfattning som under inne-
varande budgetår.

Regeringen har tidigare redovisat sin avsikt att
återkomma till frågan om den centrala bered-
skapsadministrationen avseende vattenförsörj-
ning. Målsättningen bör vara, liksom inom andra
områden, att den s.k. ansvarsprincipen skall gälla,
dvs. att den myndighet som ansvarar för en verk-
samhet i fred även skall bära ansvaret under höjd
beredskap. Inom EU håller man för närvarande
på att ta fram ett rådsdirektiv vars syfte är att
skapa ett ramverk för skydd av yt- och grund-
vatten samt bidra till god vattenkvalitet. I anslut-
ning till att detta direktiv införs kommer den
administrativa/organisatoriska frågan att be-
handlas. Regeringen anser att direktivets in-
förande bör inväntas och dess konsekvenser be-
aktas innan frågan om det centrala ansvaret kan
lösas.

Regeringen avser att senare ge berörda myn-
digheter i uppdrag att redovisa i vilken utsträck-
ning de mål för distributionen av vatten, i de fall
ordinarie distribution inte kan upprätthållas, har
uppnåtts.

Jordbruksverket har i skrivelse den 14 maj
1998 till regeringen föreslagit att jordbrukets
beredskapsorganisation (blockorganisationen)
avvecklas. Verket föreslår därför att förord-
ningen (1994:94) om jordbrukets beredskapsor-
ganisation upphävs. Som ett led i ett förändrings-

arbete har Jordbruksverket i samarbete med bl.a.
LRF bildat ett nätverk för beredskapsfrågor
inom jordbruket. Nätverket kan betraktas som
en ersättning för den samverkan som tidigare
skedde inom jordbrukets beredskapsorganisa-
tion.

Regeringen bedömer att 7 miljoner kronor
kan sparas genom att verksamheten ominriktats.

Mot bakgrund av ovanstående bedömer rege-
ringen anslagsbehovet till 16 158 000 kronor för
år 2000. För åren 2001 och 2002 bedöms an-
slagsbehoven vara oförändrade i fasta priser.

Tabell 9.9 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	23 658
Pris- och löneomräkning	-140
Överföring till anslaget El	-2 000
Överföring till anslaget Fl	-2 000
Överföring till anslaget G3	-3 000
Förslag 2000	16 518

F4 Livsmedelsstatistik

Tabell 9.10 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	23 410	Anslags- sparande	5 523
1999	Anslag	24 588	Utgifts- prognos	29 590
2000	Förslag	22 290
2001	Beräknat	22 714 ¹
2002	Beräknat	23 168 ¹

¹ Motsvarar 22 290 tkr i 2000 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för sta-
tistik inom jordbruksområdet inklusive kostna-
den för jordbruksstatistisk årsbok och samman-
ställningar och kartläggningen av statistik
rörande senare led i livsmedelskedjan.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under åren 1999 och 2000 skall Sverige, liksom
övriga medlemsstater, genomföra en totalunder-
sökning på strukturområdet. För Sveriges del
genomförs undersökningen under år 1999.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Under åren 1999 och 2000 kommer stora resur-
ser att avsättas för att bygga upp ett nytt lant-
bruksregister. Syftet är att få ned de löpande
kostnaderna för strukturstatistiken. Regeringen
bedömer, trots uppbyggnaden av ett nytt lant-
bruksregister, att en besparing är möjlig tack vare
viss effektivisering och förenkling av statistik-
produktionen.

Slutsatser

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
22 290 000 kronor. För åren 2000 och 2001 be-
döms anslagsbehoven vara oförändrade i fasta
priser.

anslaget med 2 miljoner kronor per år. Bidraget
för den EU-anpassade strukturundersökningen
år 1999 beräknas inte betalas ut förrän år 2001.
Bokföringsundersökningen genomförs i första
hand för att tillgodose EU-kraven. Ett metod-
utvecklingsarbete har påbörjats för att på sikt
reducera kostnaderna för bokföringsundersök-
ningen, vilket väntas leda till en tillfällig
kostnadsökning under år 2000.

Slutsatser

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
3 700 000 kronor. För åren 2001 till 2002 beräk-
nas anslagsbehoven vara oförändrade.

\|Tabell 9.11 Beräkning av anslaget för 2000 \|
Tusental kronor
Anslag 1999	24 588
Pris- och löneomräkning	-98
Överföring till anslaget G3	-2 200
Förslag 2000	22 290

F6 Åtgärder inom

livsmedelsområdet

F5 Jordbruks- och
livsmedelsstatistik finansierad
från EG-budgeten

\|Tabell 9.12 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		4 000	Anslags- sparande	3 500
1998	Utfall	4 000	Anslags- sparande	3 500
1999	Anslag	3 700	Utgifts- prognos	7 200
2000	Förslag	3 700
2001	Beräknat	3 700
2002	Beräknat	3 700

Anslaget disponeras av Jordbruksverket.
Anslagsbeloppet motsvarar EU:s finansiering av
jordbruks- och livsmedelsstatistiken.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För åren 1999 och 2001 beräknas en
medfinansiering för bokföringsundersökningen
med 1,2 miljoner kronor. I genomsnitt belastas

\|Tabell 9.13 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		10 634 ¹	Anslags- sparande	1 116 ²
1998	Utfall	10 634 ¹	Anslags- sparande	1 116 ²
1999	Anslag	15 000	Utgifts- prognos	15 000
2000	Förslag	30 000
2001	Beräknat	25 000
2002	Beräknat	25 000

¹ Varav 5 634 tkr kommer från reservationsanslaget G8 Konsument- och marknads -
föringsåtgärder inom livsmedelsområdet budgetåret 1995/96 anslagsposten 2.

² Återstoden av reservationsanslaget G8 Konsument- och marknadsföringsåtgärder
inom livsmedelsområdet budgetåret 1995/96 anslagsposten 2.

Budgetåret 1998 fördes ett ramanslag upp på
statsbudgeten med 5 miljoner kronor. Därtill
beslutade regeringen att under året avsätta ytter-
ligare 5 miljoner kronor från utgiftsområde 19
Regional utjämning och utvecklingsanslaget Al
Regionalpolitiska åtgärder. För år 1999 uppgår an-
slaget till 15 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Den gemensamma marknaden ger nya förutsätt-
ningar och möjligheter för svensk livsmedels-
sektor att utvecklas. Den ökade konkurrensen
innebär också krav på ökad effektivitet inom
jordbruket och livsmedelsindustrin. Svenska
företag måste profilera sig mer än tidigare och
större insatser behövs vad gäller marknadsföring.
Det bör finnas utrymme för en expanderande

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

svensk livsmedelssektor inte minst på EU-mark-
naden. Det svenska jordbruket har i fråga om
djurhälsa, olika produktkrav m.m. varit ett före-
gångsland. Detta har skapat en goodwill för
svenska livsmedel och utgör en god grund för
framtida exportsatsningar för den svenska livs-
medelsindustrin. En ökad export av livsmedel är
viktig för att livsmedelsproduktionen skall finnas
kvar i nuvarande omfattning. Genom statens
regelsystem för jordbruk och genom internatio-
nella regler för stora delar av jordbruks-
produktionen och livsmedelsindustrin har dessa
sektorer tidigare saknat förutsättningar att
exportera sina produkter. Huvudansvaret för
export- och marknadsföringsåtgärder ligger alltid
på näringen. Regeringen vill emellertid genom
att främja exportsatsningar bidra till en positiv
utveckling inom sektorn.

Genom en höjning av anslaget vill regeringen
stärka konsumenternas ställning och öka kon-
kurrenskraften inom livsmedelssektorn. Detta
skall bl.a. ske genom åtgärder i livsmedelskedjans
alla led som syftar till att bevara och vidare-
utveckla en ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbar livsmedelssektor. Projekt och åtgärder
inom livsmedelskedjans alla led bör därför kunna
stödjas. Under anslaget bör också eventuella in-
satser för att stärka konsumentperspektivet i
arbetet inom internationella organisationer
kunna stödjas. Regeringen vill vidare öka kon-
sumenternas kunskaper, så att de med utgångs-
punkt från innehåll, kvalitet och pris kan göra ett
medvetet val av livsmedel. Regeringen vill dess-
utom lyfta fram måltidens betydelse och sam-
tidigt förmedla kunskap om säkra livsmedel och
hur dessa skall hanteras.

Resultatinformation

Jordbruksdepartementet begärde en utvärdering
av Food From Sweden (FFS) avseende verksam-
hetsperioden 1992-1996. Uppdraget genomför-
des av konsultföretaget Deloitte&Touche. I sin
rapport drar Deloitte&Touche slutsatsen att
FFS-projektet har förvaltats väl. Enligt rapporten
finns det ett tydligt intresse från företagen att
verksamheten fortsätter att bedrivas. Flera före-
tag tycker att de ansvariga för FFS har lyckats
förvalta och utveckla projektet med begränsade
resurser. Efter denna period har verksamheten
utvecklats ytterligare i omfattning med samma
administrativa resurser.

Slutsatser

Medel inom anslaget fördelas preliminärt så att
10 000 000 kronor används till exportfrämjande
åtgärder, 20 000 000 kronor till konsumentstär-
kande åtgärder. Regeringen eller den myndighet
som regeringen beslutar bör få disponera medel
under detta anslag.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
30 000 000 kronor för år 2000. Anslagsbehoven
för åren 2001 och 2002 beräknas till 25 000 000
kronor.

Tabell 9.14 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	15 000
Överföring från anslaget B8¹	+20 000
Justering av anslaget enligt tidigare beslut	-5 000
Förslag 2000	30 000

¹ Överföringen är beslutad för tre år.

100

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

10 Utbildning och forskning

10.1 Omfattning

10.2 Utgiftsutveckling

Högre utbildning och forskning inom det om-
råde som rör vård och hållbart nyttjande av bio-
logiska naturresurser ligger inom Jordbruks-
departementets ansvarsområde. Utbildning inom
detta område bedrivs vid Sveriges lantbruksuni-
versitet (SLU). Verksamheten bedrivs i enlighet
med högskolelagen (1992:1434) och förord-
ningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniver-
sitet. SLU erbjuder förutom långa yrkesinriktade
utbildningar till agronom, hortonom, land-
skapsarkitekt och veterinär även utbildningar
som leder till kandidat/magisterexamina inom
områdena skog, bioteknologi, naturresurser samt
ekonomi med naturresursinriktning. Därutöver
finns kortare yrkesutbildningar.

Medel för forskningen anvisas huvudsakligen
via anslag till SLU och Skogs- och jordbrukets
forskningsråd (SJFR). Inom utgiftsområdet
bedrivs även kollektiva forskningsprogram, dvs.
program som finansieras gemensamt av staten
och näringen, som rör skogsforskning, jord-
bruksteknisk forskning samt forskning och ut-
vecklingsverksamhet inom områdena växtföräd-
ling och trädgård.

Regeringen har i den forskningspolitiska pro-
positionen Forskning och samhälle (prop.
1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr.
1996/97:99) angett riktlinjerna för den allmänna
forskningspolitiken och den forskning som
bedrivs vid SLU respektive finansieras av SJFR.

Tabell 10.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999

Utgifts-
prognos
1999¹

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

1 254

1 290

1 311

1 396

1432

1 456

¹ Inklusive ianspråktagna reserverade medel från budgetåret 1998.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Den relativt kraftiga besparing som ålades SLU
budgetåret 1995/96 har inneburit indragning av
anställningar och koncentration av verksamheten
till fyra huvudorter. Som en följd av besparingen
har universitetets ekonomiska situation varit an-
strängd och uppvisat underskott. Under budget-
året 1998 har emellertid situationen förbättrats
och SLU uppvisar ett positivt resultat. Forsk-
ningsrådet disponerar nära 200 miljoner kronor
för forskning utöver sparade medel från tidigare
år.

Prioriteringar

Regeringen prioriterar under år 2000 en fortsatt
satsning på grundutbildningen inom högskolan.
Utbildningsfrågorna är en viktig del av regering-
ens åtgärder för en ökad sysselsättning. Med
anledning av regeringens program för en utök-
ning av antalet studieplatser inom högskolan har
beslutats att antalet helårsplatser vid SLU skall
utökas med 420 platser fr.o.m. hösten 2000.

För forskning inom de areella näringarna före-
slår regeringen en ökning av SJFR:s anslag med

5,2 miljoner kronor. Av dessa skall 2,4 miljoner

101

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

kronor utgöra en förstärkning av anslaget till den
kollektiva forskningen. Utöver detta föreslås 4
miljoner kronor per år att avsättas under tre år
för forskning och utveckling inom området
växtgenetiska resurser.

10.3 Resultatbedömning

Utbildningen och forskningen syftar till att
värna om vården och det hållbara nyttjandet av
de biologiska naturresurserna. Forskningen har
ett särskilt ansvar för att kunskaperna om natur-
resurserna utvecklas för kommande generatio-
ners behov. Viktiga globala miljö- och livs-
medelsförsörjningsfrågor måste lösas genom
samverkan mellan många länder och mellan fors-
kare från olika vetenskapliga discipliner.

Genom regeringens satsning på en utbyggnad
av högskolan har SLU fått ett utökat utbild-
ningsuppdrag. Detta har medfört en tyngd-
punktsförskjutning i den anslagsfinansierade
verksamheten från forskning mot utbildning.
Den totala forskningsvolymen har dock inte
minskat på grund av att den externa forsknings-
finansieringen har ökat.

Inom ramen för SLU:s ansvar för utbildning
och forskning om vård och nyttjande av de bio-
logiska naturresurserna kan särskilt pekas på
verksamheten med fortlöpande miljöanalys och
utvecklingen av denna. SLU har som ett led i
denna utveckling tillsatt en professur i miljö-
analys och ett samverkansorgan, SLU Miljödata,
har inrättats. SLU Miljödata sammanfattar sin
verksamhet på följande sätt: "Fortlöpande miljö-
analys syftar till att följa växlingar i miljöns till-
stånd, värdera problem och lämna underlag för
samt utvärdera resultat av miljövårdsåtgärder.
Detta sker genom insamling och analys av miljö-
data, förmedling av miljödata och -information,
utveckling av metoder och utbildning." Rege-
ringens bedömning är att utvecklingen av verk-
samheten sker enligt regeringens intentioner.

Den forskning som bedrivs inom Jordbruks-
departementets ansvarsområde har stor betydelse
för utvecklingen av vården och det hållbara
nyttjandet av de biologiska naturresurserna.
Regeringen har uppdragit åt SJFR att planera och
genomföra ett treårigt program inom ekologisk
jordbruks- och trädgårdsforskning, vilket har
resulterat i ett stort antal projekt. Programverk-
samheten är under år 1999 inne på sitt sista år,

varefter en utvärdering kommer att ske. Vidare
har en forskarskola inom området inrättats.

För att vidga och förnya livsmedelsforsk-
ningen till stöd för konsumentintresset driver
SJFR tillsammans med livsmedelskedjorna och
livsmedelsföretagen ett särskilt forsknings-
program, Kunskapsplattform för livsmedels-
branschen (KLIV).

I enlighet med propositionen Vissa forsk-
ningsfrågor (prop. 1998/99:94) har en arbets-
grupp med uppgift att föreslå en ny myndig-
hetsorganisation för forskningsfinansiering till-
satts. Arbetsgruppens förslag skall redovisas
senast den 1 november 1999. Vidare har univer-
sitet, högskolor, forskningsråd och övriga
berörda myndigheter fått i uppdrag att utarbeta
forskningsstrategier och kunskapsstrategier,
vilka skall utgöra ett underlag för den kommande
forskningspolitiska proposition. Dessa skall
redovisas senast den 15 december 1999.

En arbetsgrupp har tillsatts för att utveckla ett
ramprogram för samordning och vertikal integ-
ration inom skoglig och skogsindustriell forsk-
ning och utbildning. Arbetet skall redovisas
senast den 31 december 1999.

10.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelserna för år 1998 av-
seende myndigheterna inom verksamhetsområ-
det.

10.5 Växtgenetisk forskning

Regeringens förslag: 2,5 miljoner kronor per år
avsätts under tre år för forskning och utveckling
inom området växtgenetiska resurser. Skogs- och
jordbrukets forskningsråd (SJFR) ges i uppgift
att disponera medlen inom de prioriterade områ-
dena genetisk variation, genpooler, taxonomisk
forskning samt bevarandestrategier/teknisk
utveckling. Vidare avsätts 1,5 miljoner kronor
per år under tre år till Nordiska genbanken
(NGB) i första hand för karaktärisering och
utvärdering av svenskt genbanksmaterial. SJFR
ges i uppdrag att även i detta fall fördela medlen
till NGB. Den totala kostnaden för treårsperio-
den skulle därmed uppgå till 12 miljoner kronor.

102

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Ärendet och dess beredning

Regeringen gav den 29 januari 1998 Jordbruks-
verket i uppdrag att lämna ett förslag till ett
nationellt program för bevarande och långsiktigt
hållbart nyttjande av växtgenetiska resurser för
livsmedel och jordbruk. Förslaget överlämnades
till regeringen den 17 december 1998. Förslaget
har utarbetats i samråd med Styrelsen för inter-
nationellt utvecklingssamarbete, SJFR, Statens
växtsortnämnd, Sveriges lantbruksuniversitet
inklusive Centrum för biologisk mångfald,
Naturvårdsverket, Nordiska genbanken samt
jordbrukets och trädgårdsnäringens organisatio-
ner i form av Novartis Seeds AB och Svalöf
Weibull AB.

Utredningens förslag: Jordbruksverket före-
slår att nya finansiella resurser på sammanlagt

39,5 miljoner kronor över fem år avsätts till det
nationella programmet.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser
tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget
till ett nationellt program för växtgenetiska
resurser.

Skälen för regeringens förslag: Området
genetiska resurser är av framtida strategisk vikt
bl.a. inom livsmedels- och läkemedelsområdet.
På växtsidan är de genetiska resurserna viktiga
vid traditionell förädling samt inte minst vid
användning av genteknik. Det genetiska materia-
let är en komponent i den framtida basen för
utveckling av nya odlingssorter med egenskaper
som exempelvis kan ge ett högre skördeutbyte,
bättre torktålighet och större härdighet mot
insekts-, svamp- och virusangrepp. För att kunna
nyttja det växtgenetiska materialet, som finns
både i genbanker och vilt i naturen, krävs bl.a.
tillräckliga kunskaper om dess egenskaper. Detta
erhålls genom en vetenskaplig utvärdering av
vilka ärftliga egenskaper och karaktärer materia-
let har. Arbetet med forskning och utveckling
inom området växtgenetiska resurser är därför av
stor vikt och bör prioriteras.

Ju större kunskap man har om ursprungs-
materialet desto värdefullare blir materialet i den
framtida förädlingen. Bevarandeaspekterna är
centrala i sammanhanget eftersom värdefullt
material annars riskerar att förloras. Ett optimalt
bevarande bygger på att kunskapen om det
genetiska materialet kan byggas upp så att man
dels kan göra prioriteringar om bevarandebehov
för olika växtslagsgrupper/arter och dels utveckla
en väl anpassad teknik för dessa ändamål. Häri-
genom kan på sikt tid och pengar sparas.

Forskning och utveckling

Forskningsarbetet inom det nationella pro-
grammet bör för att uppnå ett optimalt nyttjande
och bevarande inriktas på kulturväxter och deras
vilda släktingar av vikt för Sverige inom områ-
dena, genetisk variation inom och mellan arter,
genpooler, taxonomisk forskning samt bevaran-
destrategier/teknisk utveckling.

Nordiska genbanken

Nordiska genbanken (NGB) ansvarar för att
bevara och dokumentera den genetiska variatio-
nen i nordiskt material av växtarter av värde för
jord- och trädgårdsbruk. Inlagrat material skall
ställas till disposition för växtförädling, växt-
forskning och annan användning för allmän
nytta. Karakterisering och utvärdering ger kun-
skap om materialets egenskaper. Mycket av det
material som finns hos NGB är inte karakterise-
rat eller utvärderat. För att genbanken skall
kunna tillgodose förädlarnas, universitetens och i
förlängningen jordbrukets behov är det av bety-
delse att bankens material karakteriseras. Genom
att karakterisera och utvärdera materialet kan
NGB också undvika att onödigt många accessio-
ner med samma genetiska material bevaras och
på så sätt bli mer kostnadseffektivt. Förstärkning
av NGB:s verksamhet inom området karakteri-
sering och utvärdering av bevarat svenskt mate-
rial bör prioriteras. De växtslagsgrupper där det
är angeläget med satsningar på karakterisering
och utvärdering är bl.a. vallväxter, grönsaker,
stråsäd och oljeväxter. Det finns i dagsläget
begränsade resurser för arbete med dessa
grupper.

Regeringen bedömer det sammanlagda
resursbehovet till 4 miljoner kronor per år under
åren 2000-2002. Den totala kostnaden skulle
därmed uppgå till 12 miljoner kronor. Medlen
bör anslås under anslaget G3 Skogs- och jord-
brukets forskningsråd: Forskning och kollektiv
forskning.

103

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

10.6 Anslag

G1 Sveriges lantbruksuniversitet

Tabell 10.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		1 021 979	Anslags- sparande
1998	Utfall	1 021 979	Anslags- sparande
1999	Anslag	1 080 919	Utgifts- prognos	1 072 000
2000	Förslag	1 175 012
2001	Beräknat	1 206 988 ¹
2002	Beräknat	1 226 488 ¹

¹ Motsvarar 1 188 533 tkr i 2000 års prisnivå.

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall ut-
veckla kunskapen om de biologiska naturresur-
serna och människans hållbara nyttjande av
dessa. Detta sker genom utbildning, forskning,
fortlöpande miljöanalys och information.

Anslaget finansierar grundutbildning, forskar-
utbildning, forskning, miljöanalys samt informa-
tion och fortbildning. Verksamheten bedrivs
utifrån ett sektorsansvar, som preciseras av an-
svarsområdena jord- och trädgårdsbruk, land-
skapsplanering, livsmedelsproduktion, naturvård,
skogsbruk och vedråvarans förädling, vattenbruk
samt veterinärmedicin och husdjursskötsel.

Grundutbildningen bedrivs inom fyra långa
och åtta korta yrkesprogram samt inom de fyra
kandidat/magisterprogrammen skogsvetar-, bio-
teknologi- och naturresursprogrammen samt
ekonomprogrammet med naturresursinriktning.
Forskningen bedrivs utifrån de riktlinjer som
angetts i den forskningspolitiska propositionen
Forskning och Samhälle (prop. 1996/97:5, bet.
1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99). Vad som all-
mänt sägs om högre utbildning och forskning
under utgiftsområde 16 Utbildning och univer-
sitetsforskning gäller också för SLU om inte
annat framgår.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

En särskild utredare har under år 1998 haft i
uppdrag att definiera, kartlägga och analysera
sektorsansvaret för SLU. Uppdraget avrapporte-
rades i november 1998 varvid bl.a. redovisades
ett stort antal verksamheter, vilka normalt inte
hör till ett universitets uppgifter, men vilka ligger
inom ramen för SLU:s sektorsansvar. Rapporten

föranleder inte någon förändring av SLU:s
departementstillhörighet.

SLU har vidtagit kraftiga åtgärder för att möta
det sparbeting som ålades universitetet för bud-
getåret 1995/96. Inför budgetåret 1998 tvingades
universitetet att vidta ytterligare åtgärder i bespa-
ringssyfte. De åtgärder som styrelsen vidtagit för
att komma till rätta med den negativa kapitalför-
ändringen för år 1997 har gett resultat och kapi-
talförändringen uppvisar ett positivt resultat för
budgetåret 1998.

SLU fortsätter aktivt att arbeta för en bättre
ekonomistyrning och detta torde förbättra möj-
ligheterna att strama upp den finansiella redovis-
ningen.

Stor vikt fästs vid kvalitetssäkring och som ett
resultat av den granskning och bedömning av
kvalitetsarbetet som gjorts av Högskoleverket
tas nya initiativ i arbetet med kvalitetsutveckling
vid SLU.

Genom statsmakternas beslut har SLU till-
delats ett antal nya utbildningsplatser. Detta har
lett till en tyngdpunktsförskjutning i verksam-
heten. En allt större del av SLU:s resurser går nu
till grundutbildning.

SLU har i årsredovisningen för budgetåret
1998 redovisat en fortsatt minskning av kostna-
derna per utbildningsplats för programstuden-
terna både vad gäller långa och korta program.

I regleringsbrev för SLU specificeras utbild-
ningsuppdraget till SLU genom ett mål för anta-
let helårsprestationer för treårsperioden 1997—
1999. Antalet helårsprestationer skall uppgå till
8 600 prestationer varav 1 100 skall avse fristå-
ende kurser. Under perioden har SLU tilldelats
sammanlagt 850 nya platser ur regeringens sats-
ning på utbyggnad av högskolan. Med hänsyn till
att cirka två tredjedelar av utbildningsuppdraget
har fullgjorts under åren 1997 och 1998 är prog-
nosen god för att målet skall uppnås, dock med
en viss reservation för att antalet sökande till fri-
stående kurser minskar.

I enlighet med tidigare beslut anvisas medel
för 450 nya utbildningsplatser som tilldelades

104

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

SLU under år 1998, 200 nya platser år 1999 samt
för ytterligare 420 nya utbildningsplatser som
SLU tilldelats fr.o.m. hösten 2000.

Preliminärt mål för perioden 2000-2002 skall
vara 9 000 helårsprestationer varav 1 100 inom
fristående kurser. Definitivt mål anges i budget-
propositionen för 2001.

Veterinärer med utbildning från land utanför
EU hade tidigare små möjligheter att få en
kompletterande utbildning för att kunna erhålla
legitimation för att utöva sitt yrke i Sverige. I
syfte att tillvarata den resurs som dessa personer
utgör, anvisades SLU för budgetåret 1999 drygt
3 miljoner kronor per år för att genomföra en
kompletterande utbildning för utländska veteri-
närer. Utbildningen, som förlagts till Skara, har
startat och 15 veterinärer med utbildningar från
olika länder kompletterar nu sin utbildning.

Omfattningen av den tillämpade jordbruks-
och skogsbruksforskningen har minskat. Inom
SLU har påbörjats en diskussion om den fram-
tida organisationen och finansieringen av vissa
institutioner med tillämpad forskning. I syfte att
åstadkomma ett fördjupat samarbete mellan SLU
och samhället samt för att finna nya organisato-
riska former för tillämpad forskning arbetar SLU
med att finna alternativa organisationsformer för
sådan forskning.

För forskarutbildningen har 270 examina för
perioden 1997-1999 angetts som mål vad gäller
lägsta antalet examina. Under åren 1997 och
1998 har 239 examina avlagts, vilket innebär en
god prognos för uppfyllelse av målet för perio-
den. De preliminärt uppställda mål för kom-
mande treårsperioder, som angetts i reglerings-
brevet för SLU, skall preliminärt gälla för
perioden 2000-2002 i avvaktan på resultatet av
den första treårsperioden. Målet kommer där-
efter slutligt att fastställas i nästa års budget-
proposition/forskningsproposition.

I budgetpropositionen för år 1998 (prop.
1997/98:1, utg.omr. 16, bet. 1997/98:FiUl, rskr.
1997/98:117) sattes preliminära mål avseende
andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer
för samtliga universitet. De definitiva rekryte-
ringsmålen angavs sedan i regleringsbrev. För
SLU sattes målet för perioden 1997-1999 till
minst en fjärdedel kvinnor bland de nyrekryte-
rade professorerna. Under de två första åren i
perioden är andelen kvinnor 44 procent, vilket
bedöms vara ett mycket bra resultat. Mål för år
2000 anges i regleringsbrevet. Framtida mål
kommer att anges i budgetpropositionen för år
2001.

Som ett led i att stärka djurskyddets ställning
förstärktes anslaget engångsvis med 3 miljoner
kronor för delfinansiering av en professur i djur-
skydd vid veterinärmedicinska fakulteten vid
SLU för kommande femårsperiod. Professuren
är under tillsättning.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.4 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	182 516	182 516	0
(varav tjänsteexport)	(14 000)	(14 000)
Prognos 1999	177 000	177 000	0
(varav tjänsteexport)	(14 000)	(14 000)
Budget 2000	185 000	185 000	0
(varav tjänsteexport)	(15 000)	(15 000)
Beräknat 2001	185 000	185 000	0
(varav tjänsteexport)	(15 000)	(15 000)
Beräknat 2002	185 000	185 000	0

Slutsatser

Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom-
pensation för premierna för avtalsförsäkringarna.
Anslaget har tillförts 71 994 000 kronor. Däri
ingår resurser för ökade utgifter för utbildnings-
bidrag för doktorander om 275 000 kronor.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år
2000 till 1 175 012 000 kronor. För åren 2001
och 2002 beräknas anslagsbehoven till
1 206 988 000 kronor respektive 1 226 488 000
kronor.

Tabell 10.5 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor
Anslag 1999	1 080 919
Pris- och löneomräkning	+5 097
Justering av premier	+71 994
Nya utbildningsplatser i enlighet med tidigare beslut	+ 17 002
Förslag 2000	1 175 012

105

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

G2 Skogs- och jordbrukets
forskningsråd:
Förvaltningskostnader

Tabell 10.6 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	10 287	Anslags- sparande	1 411
1999	Anslag	11 158	Utgifts- prognos	12 000
2000	Förslag	11 304
2001	Beräknat	11 485 ¹
2002	Beräknat	11 677 ¹

¹ Motsvarar 11 304 tkr i 2000 års prisnivå.

Skogs- och jordbrukets forskningsråds (SJFR)
huvuduppgift är att främja och stödja i första
hand grundläggande och långsiktig forskning
som gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska
naturresurser med särskild inriktning på de are-
ella näringarna. Rådet skall verka för ett vidgat
internationellt samarbete och arbeta för att in-
formation om forskning och forskningsresultat
sprids till samhället och berörda näringar.

Regeringen har i den forskningspolitiska pro-
positionen Forskning och Samhälle (prop.
1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr.
1996/97:99) dragit upp riktlinjerna för inrikt-
ningen av den forskning som stöds av SJFR.
Dessa ligger fast för budgetåret 2000.

SJFR har haft det nationella ansvaret för det
numera avslutade delprogrammet Jordbruk och
Fiske (FAIR) i EU:s fjärde ramprogram för
forskning och utveckling. Konstruktionen av det
femte ramprogrammet skiljer sig ifrån det fjärde,
vilket innebär att något motsvarande ansvar
inom ramen för detta program inte är aktuellt.
SJFR har bilaterala samarbetsavtal med Institut
National de la Recherche Agronomique (INRA)
i Frankrike och med Consiglio Nazionale delle
Ricerche (CNR) i Italien. Det nordiska sam-
arbetet inom jordbruksområdet är etablerat
sedan länge och bedrivs inom Nordiska kon-
taktorganet för jordbruksforskning (NKJ). SJFR
är också representerat i den nordiska arbetsgrup-
pen för fiskforskning (NAF). Nordiskt sam-
arbete inom skogsforskningen sker inom Sam-
nordisk skogsforskning (SNS), som har ställning
av en institution under Nordiska ministerrådet.
De nordiska sekretariaten för såväl NKJ som
SNS är fr.o.m. år 1998 placerade vid SJFR med
huvudsekreteraren som ordförande.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

SJFR granskar och prioriterar årligen ca 1 000
ansökningar om forskningsbidrag, stipendier,
resebidrag etc. SJFR ger också råd och vägled-
ning till forskare som vill finansiera sin forskning
med medel från rådet eller andra finansiärer, t.ex.
nordiska samarbetsorgan eller EG-kommissio-
nen. Under året har rådet antagit kriterier för
forskningens samhällsrelevans inom sina ansvars-
områden.

Enligt regleringsbrev för SJFR skall rådet
beakta jämställdhetsaspekten vid fördelning av
forskningsanslag till forskare och sträva efter att
andelen kvinnor i beredningsutskotten ökar. Vad
gäller andelen kvinnor som erhåller forsknings-
medel är utfallet tillfredsställande då beviljnings-
andelen för kvinnor var 25 procent medan den
för männen utgjorde 23 procent. Totalt sett är
andelen kvinnor som söker forskningsmedel
dock fortfarande lägre än andelen män även om
en ökning har skett. Även andelen kvinnor i
beredningsutskotten ökar kontinuerligt. Repre-
sentationen av kvinnor är dock olika för olika
forskningsområden. Skogsforskning har t.ex. få
kvinnliga sökande. Regeringen ser positivt på
den totala utvecklingen av fördelningen mellan
män och kvinnor, även om särskilda insatser
torde krävas inom vissa områden där könsför-
delningen är skev.

Forskningssamarbetet inom EU har intensi-
fierats. Det fjärde ramprogrammet har nu avslu-
tats. I delprogrammet FAIR har totalt 601 pro-
jekt beviljats bidrag. Svenska forskare deltar i 179
av dessa projekt, vilket är ett gott utfall både i
jämförelse med andra länder och i jämförelse
med svenskt deltagande i andra delprogram.

Under budgetåret 1998 har SJFR tillsammans
med övriga forskningsråd arbetat med att analy-
sera sambandet mellan svenskt deltagande i EU:s
FoU-program och omfattningen av inhemska
insatser. Analysarbetet fortsätter under år 1999.
SJFR har också särskilt redovisat hur samarbetet
med forskningsstiftelserna utvecklats.

SJFR har tillsammans med övriga forsknings-
råd under Utbildningsdepartementet, Rymd-
styrelsen och Socialvetenskapliga forsknings-
rådet i en särskild samverkansgrupp arbetat med
att främja och samordna sin forskningsstödjande
verksamhet vad gäller bl.a. tvärvetenskaplig
forskning.

106

Under året har en internationell utvärdering
slutförts. Utvärderingen avser de avslutade pro-
grammen om alternativa produktionsformer i
jordbruket och trädgårdsnäringen samt tvär-
vetenskaplig skogsforskning. Härvid har SJFR:s
speciella satsning på biologisk mångfald i skogs-
och jordbrukslandskap samt växtfysiologi och
miljöförändringar fått mycket goda vitsord av de
internationella sakkunniga.

Rådet har, förutom det särskilda forsknings-
programmet inom ekologisk jordbruks- och
trädgårdsproduktion, startat en forskarskola
inom området. Satsningarna inom den ekolo-
giska forskningen är avsedda att bidra till
effektmålet som formulerats om samhällets om-
ställning till en hållbar utveckling. Rådets
satsning på forskarskolan Trä och Träfiber har
fortsatt med en andra antagning av studenter.
Satsningen har slagit väl ut och de utexaminerade
är eftertraktade som forskare inom företag och
högskolor.

Kommittén om forskningsetik (U 1997:11,
dir. 1997:68) som regeringen tillsatte våren 1997
har i sitt betänkande God sed i forskningen
(SOU 1999:4) anslutit sig till SJFR:s etiska rikt-
linjer, Codex Ethicus, som vägledande i samband
med tillkallandet av sakkunniga för att utreda
misstankar om oredlighet i forskningen och
tillika vägledande vid deras utredningsarbete.

Regeringen har under år 1998 uppdragit åt
SJFR att utvärdera den svenska jordbruksforsk-
ningen samt att utveckla en forskningsstrategi
för denna. Uppdraget skall slutredovisas år 2000
med en delrapport november 1999.

Slutsatser

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
11 304 000 kronor för år 2000. Anslagsnivåerna
för åren 2001 och 2002 motsvarar 2000 års
anslagsnivå i fasta priser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

ITabell 10.7 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	11 158
Pris- och löneomräkning	+47
Justering av premie	+99
Förslag 2000	11 304

G3 Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Forskning och
kollektiv forskning

ITabell 10.8 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		220 923	Anslags- sparande	37 971
1998	Utfall	220 923	Anslags- sparande	37 971
1999	Anslag	197 285	Utgifts- prognos	226 000
2000	Förslag	208 320
2001	Beräknat	212 271
2002	Beräknat	216 541

Under anslaget finansieras SJFR:s forsknings-
stöd samt stöd till kollektiv forskning. Den
kollektiva forskningen omfattar jordbrukstek-
nisk forskning, miljöinriktad skogsforskning,
trädgårdsforskning samt växtförädling.

I regeringens proposition Forskning och sam-
hälle (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr.
1996/97:99) föreslogs att SJFR skulle ges ett
uppdrag att planera och genomföra ett forsk-
ningsprogram för ekologisk jordbruks- och träd-
gårdsproduktion. För detta ändamål anvisades

46,5 miljoner kronor. SJFR har för år 1998 redo-
visat en lägesrapport för genomförandet av pro-
grammet. Programmet avslutas under år 1999
varefter en slutrapport kommer att avges.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

SJFR har för den kollektiva forskningen
träffat avtal med Stiftelsen Jordbruks- och
Miljöteknisk forskning om gemensam
finansiering av forsknings- och utvecklings-
verksamhet på det jordbrukstekniska området.
Ansvaret för programmets genomförande
ligger hos Jordbrukstekniska institutet. SJFR
har vidare träffat avtal med Stiftelsen Skogs-

107

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

brukets Forskningsinstitut om gemensam
finansiering av viss skogsforskning. Avtalen
omfattar perioden 1997-2000 för verksam-
hetens inriktning, men den ekonomiska delen
har, på grund av strukturförändring av det
statliga stödet till den kollektiva forskningen,
omfattat ett år i taget. Insatserna inom träd-
gårdsforskningen avser områdena hemträd-
gårdar och grönytemiljöer, inklusive
verksamheten inom MOVIUM-sekretariatet
vid SLU i Alnarp. Växtförädlingsprogrammet
avser icke kommersiella jordbruks- och träd-
gårdsgrödor.

Anslaget till den kollektiva forskningen för år
1999 var 46 miljoner kronor. Anslaget till den
kollektiva forskningen för år 2000 föreslås uppgå
till 48,4 miljoner kronor, vilket innebär en
ökning med 2,4 miljoner kronor. Anslaget för-
delas på anslagsposterna jordbruksteknik,
skogsforskning, trädgårdsforskning och växtför-
ädling.

Anslagssparandet uppgick vid ingången av
innevarande budgetår till knappt 38 miljoner
kronor. SJFR har redovisat en plan för hur dessa
skall disponeras och anslagssparandet har sedan
förra budgetåret minskat i enlighet med den
redovisade planen.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

SJFR bör ges fortsatt möjlighet att åta sig mer
långsiktigt projektstöd. Regeringen föreslår
därför att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2000 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till forskning
och kollektiv forskning som finansieras över
anslaget G3 som innebär utgifter på högst
155 miljoner kronor efter år 2000.

Slutsatser

I anslaget har beräknats en ökning med 5 200 000
kronor. Av dessa skall 2 400 000 kronor finan-
siera en ökning av den kollektiva forskningen.
Vidare skall 600 000 kronor per år utbetalas
under fem år till Kungl. Skogs- och Lantbruks-
akademien för östersjöprojekt.

I enlighet med vad som anförts i avsnitt 10.5
beräknas 4 000 000 kronor per år under en tre-
årsperiod för forskning och utveckling inom om-
rådet växtgenetiska resurser. Därav beräknas
1 500 000 kronor till verksamheten vid Nordiska
genbanken.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år
1999 till 208 320 000 kronor för SJFR för forsk-
ning och kollektiv forskning. Anslagsbehoven
för åren 2001 och 2002 beräknas till 212 271 000
respektive 216 541 000 kronor.

Tabell 10.10 Beräkning av anslaget för 2000
Tusental kronor
Anslag 1999	197 285
Pris- och löneomräkning	+ 1 835
Överföring från anslaget B8¹	+4 000
Överföring från anslaget F3	+3 000
Överföring från anslaget F4	+2 200
Förslag 2000	208 320

¹ Överföringen är beslutad för tre år.

ITabell 10.9 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser 1
Miljoner kronor	1998 utfall	1999 prognos	2000 beräknat	2001 beräknat	2002 beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	178	160	155	155	155
Nya förpliktelser	221	225	206	206	206
Infriade förpliktelser¹	-239	-230	-206	-206	-206
Utestående förpliktelser vid årets slut	160	155	155	155	155
Erhällen/föreslagen bemynd iganderam	160	155	155	155	155

¹ Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

108

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

G4	Bidrag till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Tabell	10.11 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor
1998	Utfall	901
1999	Anslag	Utgifts- 920 prognos 920
2000	Förslag	929
2001	Beräknat	943 ¹
2002	Beräknat	958 ¹

¹ Motsvarar 929 tkr i 2000 års prisnivå.

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens
(KSLA) uppgift är att med stöd av vetenskap och
praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja
jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten
verksamhet.

Anslaget finansierar kostnader för akademiens
ordinarie tjänstemän, ersättning åt skoglig
expertis, bidrag till bibliotek m.m. samt vissa
kostnader för utländskt forskarutbyte och ut-
ländska forskarkontakter.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

KSLA har en stor betydelse som diskussions-
plattform för ledande företrädare inom de areella
näringarna och livsmedelssektorn. I konferens-
och seminarieverksamheten tas angelägna frågor
upp för dessa verksamheter, såsom Agenda 2000,
livsmedelssäkerhet och skogsfrågor.

Under det gångna budgetåret har akademien
belyst aktuella jordbruks- och skogsbruksfrågor
vid ordinarie månadssammankomster och semi-
narier, genom arbete inom utskott, kommittéer
och arbetsgrupper samt genom utgivande av
rapporter. Några av de viktigaste områdena som
behandlats under år 1998 har varit bl.a. livs-
medelsfrågor, den europeiska jordbrukspoliti-
ken, landsbygdsutveckling, miljö och uthållig ut-
veckling och kretsloppsfrågor. De ämnesom-
råden som akademien har valt för sina konferen-
ser och seminarier speglar väl aktuella diskus-
sionsämnen och problemställningar inom verk-
samhetsområdet.

KSLA har sedan länge åtagit sig att utveckla
samarbetet med Central- och Östeuropa. Denna
uppgift upprätthålls och utvecklas med hjälp av
särskilda medel från Jordbruksdepartementet.

Slutsatser

Regeringen bedömer anslagsbehovet till 929 000
kronor för år 2000. Anslagsbehoven för åren
2000 och 2001 beräknas vara oförändrade i fasta
priser.

109

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

11 Skogsnäring

11.1 Omfattning

Skogsbruk och skogsindustri är sedan länge en
viktig basnäring för Sverige. Näringen som är
starkt exportberoende kännetecknas av mycket
långsiktig planering, stora investeringar i indust-
riledet, minskande arbetskraftsbehov och krav på
hushållning med huvudråvaran skogen.
Skogsnäringen är den bransch som svarar för de
största nettoexportinkomsterna i vårt land.

Sedan början av 1990-talet lämnas inga statliga
subventioner till skogsnäringens kommersiella
delar. Statliga subventioner är enligt svensk upp-
fattning negativa för en näring som måste arbeta
på en starkt konkurrensutsatt internationell
marknad. Statliga bidrag på skogsnäringens om-
råde begränsas därför till i huvudsak området
natur- och kulturmiljövård. Grundläggande
forskning och utbildning är andra stora statliga
insatsområden.

Detta verksamhetsområde avser i huvudsak
den verksamhet som Skogsvårdsorganisationen
bedriver. Skogsvårdsorganisationen består av
Skogsstyrelsen, som är central förvaltnings-
myndighet och de 11 regionala skogsvårdsstyrel-
serna. Länsstyrelsen i Gotlands län fullgör skogs-
vårdsstyrelsens uppgifter där under en femårs-
period.

Riksdagen beslutade i november 1998 på för-
slag av regeringen om vissa ändringar i skogs-
politiken (p^roP- 1997/98:158, bet.
1998/99:MJU3, rskr. 1998/99:32). Beslutet inne-
bär bl.a. att skogspolitikens båda jämställda mål,
produktionsmålet och miljömålet, ligger fast.
Vissa skärpningar i skogsvårdslagen skall med-
verka till att målen nås bättre. Ytterligare insatser
för skydd av skogsmark och för rådgivning till
skogsbrukare har samma syfte.

De internationella skogsfrågorna har fortsatt stor
betydelse för Sverige. Sverige deltar aktivt i de
förhandlingar som rör uppföljningen av FN:s
miljökonferens i Rio de Janeiro och i de över-
läggningar som avser att utveckla ett hållbart
europeiskt skogsbruk. Inom EU har det i januari
i år fattats ett beslut om en gemensam skogs-
strategi. Skogsstrategin som helt i enlighet med
svenska krav inte innebär någon gemensam
skogspolitik betonar subsidiaritetsprincipen och
behovet av att åtgärder inom EU som berör
skogsbruket samordnas. Inom ramen för Agenda
2000 har EU beslutat om en särskild förordning
om stöd för utveckling av landsbygden. I denna
förordning ingår de stödformer som tidigare
varit ett inslag i den gemensamma jordbruks-
politiken. De har i viss del utvidgats, bl.a. genom
miljöåtgärder för skogsbruk, vilket framgår av
det föregående (avsnitt 5.6). Det nordiska sam-
arbetet på skogsområdet fortsätter. För när-
varande pågår det en utvärdering av gällande
handlingsprogram.

11.2 Utgiftsutveckling

Tabell 11.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

328

351

368

394

458

445

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

111

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

Verksamhetsutfall

Skogsvårdsorganisationens verksamhet under år
1998 har präglats av utvärderingen av skogspoli-
tiken och av förberedelserna för de förändringar
som 1998 års skogspolitiska beslut innebär.
Verksamheten har påverkats av den förändring
som har skett inom arbetsmarknadspolitiken vad
gäller ALU.

Förändringar

De förändringar som riksdagens skogspolitiska
och miljöpolitiska beslut innebär påverkar
Skogsvårdsorganisationen främst fr.o.m. år 1999.
Det gäller även den omorganisation av
Skogsstyrelsen som nyligen har genomförts.

Prioriteringar

Skogsvårdsorganisationen skall inrikta sin verk-
samhet på de områden som betonas i 1998 års
skogspolitiska och miljöpolitiska beslut. Ytterli-
gare miljösatsningar inom skogen, t.ex. biotop-
skydd är angeläget.

11.3 Resultatbedömning

Skogsstyrelsen utvärderade skogspolitiken inför
regeringens proposition 1997/98:158. Samtidigt
lämnades ett underlag för fördjupad prövning av
Skogsvårdsorganisationens verksamhet under
perioden 1999-2001. Dessa båda underlag låg till
grund även för förslagen i budgetpropositionen
för år 1999. Verksamheten under år 1998 har i
hög grad präglats av utvärderingens resultat men
också påverkats av att statsmakterna skulle ta
ställning till den.

Liksom tidigare råder det vissa svårigheter att
bedöma de direkta effekterna av Skogsvårds-
organisationens verksamhet. Det beror dels på
att dessa ofta inte kan utläsas i det kortare pers-
pektivet, dels på svårigheterna att skilja ut
externa faktorers inverkan på utvecklingen inom
skogsbruket. I prop. 1997/98:158 anförde rege-
ringen som sin mening att skogspolitiken borde
utvärderas ungefär vart fjärde år. Skogsstyrelsen
har i uppdrag att redovisa en sådan ny utvärde-
ring senast den 31 december 2001. Intill dess
kommer särskilda rapporteringar att göras i

enlighet med vad regeringen har föreskrivit i
regleringsbrev med utgångspunkt i förra årets
skogspolitiska beslut. Sammantaget skapar detta
förutsättningar för en mer realistisk resultat-
bedömning än hittills.

Skogsvårdsorganisationens ekonomiska resul-
tat var även under år 1998 negativt, dock inte så
stort som år 1997. Det balanserade överskottet
har minskat ytterligare. Den genomförda om-
organisationen och fortsatt minskning av upp-
dragsverksamheten har bidragit härtill.

I början av år 1999 redovisade Skogsstyrelsen
sin omfattande inventering av skyddsvärda bio-
toper och sumpskogar. Inventeringarna kommer
att utgöra ett par av underlagen för myndighe-
tens och markägarnas planering av skogsbruket.
De är även nödvändiga för ställningstaganden till
formella skyddsbeslut. Inventeringarna har helt
bekostats med tidigare inbetalade skogsvårds-
avgiftsmedel. Skogsstyrelsen har också reviderat
delmålen till de skogspolitiska målen. Arbete på-
går med att utarbeta förslag till både centrala och
regionala delmål till miljökvalitetsmålet Levande
skogar.

Det är nu viktigt att Skogsvårdsorganisationen
effektivt arbetar för den inriktning av skogspoli-
tiken som beslutades i november 1998. Det
innebär aktiva insatser i form av information,
rådgivning och tillsyn på produktions- och mil-
jöområdena. I det sammanhanget är kampanjen
Grönare skog ett effektivt inslag som ger förut-
sättningar till en god balans mellan de båda
skogspolitiska målen för och arbetet med att nå
dem. Kampanjen startades i september i år.

11.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 1998
avseende Skogsvårdsorganisationen.

RRV har inom ramen för sin effektivitets-
revision granskat Skogsvårdsorganisationens
arbete med att jämställa miljömålet med produk-
tionsmålet i skogspolitiken (rapport RRV
1999:31). Rapporten vänder sig i huvudsak till
Skogsvårdsorganisationen. I två avseenden riktas
förslag till statsmakterna, nämligen i fråga om
behovet av ökade resurser till rådgivning och
ändringar i skogsvårdslagen. Sådana resursför-
stärkningar har dock beslutats för innevarande
budgetår och föreslås även för de kommande två
budgetåren. Vad gäller förslagen om ändringar i

112

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

skogsvårdslagen bygger de bl.a. på det förbiseen-
det att miljöbalkens bestämmelser inte uppfattats
som skogspolitiska medel och att hänsyn inte har
tagits till de skärpningar som riksdagen beslutade
år 1998 i fråga om följdlagstiftning till miljöbal-
ken och med anledning av utvärderingen av
skogspolitiken. Skogsstyrelsen skall före ut-
gången av år 1999 lämna en redogörelse till RRV
för vilka åtgärder som har vidtagits med anled-
ning av rapporten.

11.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

Den omfattande omorganisationen under de
senaste åren har inneburit en väsentlig minskning
av antalet anställda inom Skogsvårdsorganisatio-
nen. De bestämmelser som gäller på arbetsmark-
naden har dessutom lett till att personalens
medelålder har ökat. Detta sammantaget ställer
stora krav på en väl genomtänkt rekryterings-
politik och kompetensförsörjningsplan för hela
organisationen.

11.6 Anslag

Regeringen har för avsikt att återkomma till
riksdagen i fråga om EU:s landsbygdsprogram,
som bl.a. innehåller skogsbruksåtgärder. Lands-
bygdsprogrammet kommer att beröra vissa av
följande anslag.

vårdsstyrelserna. Under anslaget redovisas all
verksamhet hos Skogsvårdsorganisationen.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Skogsvårdsstyrelsernas omorganisation har slut-
förts. Engångskostnaderna för den senaste etap-
pen från och med regionaliseringen har uppgått
till 88,5 miljoner kronor, varav 66 miljoner kro-
nor till lika delar har täckts med balanserade
överskott och anslagssparande. Återstående
kostnader beräknas till 6 miljoner kronor. Be-
slutet om regionaliseringen innebar i sig en per-
manent nedräkning av förvaltningskostnads-
anslaget med 37 miljoner kronor. Under
innevarande år har förändringar genomförts i
Skogsstyrelsens organisation motiverade av
rationaliseringsbehov. Verksamheten och dess
ekonomiska utfall påverkas negativt av den
starka minskningen av uppdragsverksamheten.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 11.3 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor			Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Offentligrättslig verksamhet	Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras)	Intäkter som får disponeras	Kostnader	Resultat (intäkt - kostnad)
Utfall 1998	-	225	213	12
Prognos 1999	-	280	305	-25
Budget 2000	-	300	300	0

Hl Skogsvårdsorganisationen

ITabell 11.2 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		250 853	Anslags- sparande	11 595
1998	Utfall	250 853	Anslags- sparande	11 595
1999	Anslag	268 022	Utgifts- prognos	274 000
2000	Förslag	280 584
2001	Beräknat	289 999 ¹
2002	Beräknat	277 020 ²

¹ Motsvarar 285 658 tkr i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 268 658 tkr i 2000 års prisnivå.

ITabell 11.4 Uppdragsverksamhet 1
Tusental kronor Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	344 658	338 215	6 443
(varav tjänsteexport)	(7.236)	(6.723)	(513)
Prognos 1999	323 000	321 000	2 000
(varav tjänsteexport)	(6 000)	(6 000)	(0)
Budget 2000	326 000	324 000	2 000
(varav tjänsteexport)	(6 000)	(6 000)	(0)

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är
den centrala förvaltningsmyndigheten för skogs-

Slutsatser

Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till
behovet av den förstärkta rådgivning som redo-

113

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

visades närmare i prop. 1997/98:158 Uppföljning
av skogspolitiken och i budgetpropositionen för
år 1999. För budgetåret 2000 har sålunda beräk-
nats en förstärkning med ytterligare 7 miljoner
kronor i förhållande till innevarande budgetår.
För budgetåret 2001 beräknas en ytterligare för-
stärkning med 5 miljoner kronor. Därmed
kommer sammanlagt 34 miljoner kronor att sat-
sas extra på rådgivning under perioden 1999-
2001. Vid anslagsberäkningen har en teknisk
justering gjorts av anslaget. Justeringarna har
genomförts för att korrigera tidigare i anslaget
inlagd kompensation för premierna för avtalsför-
säkringarna. Anslaget har tillförts 3 839 000 kro-
nor.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
280 584 000 kronor för år 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslagsbehoven till
289 999 000 respektive 277 020 000 kronor.

statens utgifter för försöksverksamhet med
skogsmarkskalkning m.m.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Vid utgången av år 1998 hade sammanlagt 893
biotopskydd beslutats med en sammanlagd areal
på 2 424 hektar. Sammanlagt 370 naturvårdsavtal
hade slutits. Den sammanlagda arealen av dessa
var 2 300 hektar. Cirka 960 hektar natur- och
kulturvårdsobjekt har fått stöd under år 1998.
Sammanlagt ca 48 000 hektar skogsmark har kal-
kats eller vitaliseringsgödslats med stöd av ansla-
get sedan början av 1990-talet och ca 17 000
hektar ädellövskog har skapats inom ramen för
stödverksamheten.

ITabell 11.5 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	268022
Pris- rch löneomrä kning	+2 040
Justering av premie	+3839
Lokalkostnadsjustering	-317
Ökat resursbehov	+7000
Förslag 2000	280 584

H2 Insatser för skogsbruket

ITabell 11.6 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		65 596	Anslags- sparande	29 484
1998	Utfall	65 596	Anslags- sparande	29 484
1999	Anslag	75 700	Utgifts- prognos	82 389
2000	Förslag	105 700
2001	Beräknat	160 700
2002	Beräknat	160 700

Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen
täcker kostnaderna för statsbidrag enligt förord-
ningen (1993:555) om statligt stöd till skogsbru-
ket och förordningen (1997:22) om stöd till
skogliga åtgärder inom jordbruket. Anslaget
finansierar bidrag till ädellövskogsbruk och vissa
natur- och kulturvårdsåtgärder. Vidare täcker det
kostnader för biotopskydd, naturvårdsavtal och

Slutsatser

Skogsstyrelsen har i sitt budgetunderlag rekom-
menderat att försöksverksamheten med skogs-
markskalkning och vitaliseringsgödsling avslutas
senast vid utgången av år 2000 och därefter
ersätts med operativa åtgärder enligt ett av styrel-
sen utarbetat program med tillhörande miljökon-
sekvensbeskrivning. Regeringen är inte beredd
att föreslå detta. Motivet härför är inte minst att
finansieringsmöjligheter saknas för ett sådant
program. Därtill kommer att frågan har samband
med det arbete med miljökvalitetsmål och strate-
gier för att nå dem som skall redovisas för riks-
dagen i slutet av år 2000.

Regeringen har i 1999 års ekonomiska vår-
proposition behandlat frågan om ytterligare
resurser för biotopskydd och naturvårdsavtal.
Utöver vad som där redovisades bör ytterligare
20 miljoner kronor anvisas för budgetåret 2000.
Bedömningen som grundar sig på vad Miljö-
vårdsberedningen har föreslagit innebär att in-
satserna på dessa områden behöver förstärkas
kraftigt.

Regeringen bedömer anslagsbehovet till
105 700 000 kronor för år 2000. För åren 2001
och 2002 beräknas anslagsbehoven till
160 700 000 kronor.

114

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

H3 Internationellt skogssamarbete

ITabell 11.7 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		658	Anslags- sparande	1 256
1998	Utfall	658	Anslags- sparande	1 256
1999	Anslag	1 405	Utgifts- prognos	2 661
2000	Förslag	1 405
2001	Beräknat	1 405
2002	Beräknat	1405

De utgifter som belastar anslaget är bl.a. alleuro-
peiskt skogssamarbete, uppföljning av FN:s
miljö- och utvecklingskonferens år 1992 och av-
gifter för och resor vid deltagande i Internatio-
nella tropiska timmerorganisationen.

Regeringens överväganden

För budgetåret 2000 bedöms anslagsbehovet till
1 405 000 kronor. För åren 2001 och 2002 be-
räknas anslagsbehoven vara oförändrade.

H4 Från EG-budgeten finansierade
medel för skogsskadeövervakning

ITabell 11.8 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		8 459	Anslags- sparande	2 366
1998	Utfall	8 459	Anslags- sparande	2 366
1999	Anslag	6 000	Utgifts- prognos	7 000
2000	Förslag	6 000
2001	Beräknat	6 000
2002	Beräknat	6 000

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen och an-
vänds för kartläggning av skogens miljötillstånd
på 223 observationsytor spridda över landet. Den
nationella finansieringen av den skogs-
skadeövervakning som här avses sker över an-
slaget Skogsvårdsorganisationen.

Regeringens överväganden

För budgetåret 2000 beräknas anslagsbehovet till
6 000 000 kronor. För åren 2001 och 2002 be-
räknas anslagsbehoven vara oförändrade.

115

Näringsliv

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Förslag till statsbudget för 2000

Näringsliv

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................9

2 Lagförslag..............................................................................................................13

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om elektromagnetisk

kompatibilitet........................................................................................13

3 Näringsliv..............................................................................................................15

3.1 Omfattning............................................................................................15

3.2 Utgiftsutveckling..................................................................................15

3.3 Resultatbedömning...............................................................................17

3.4 Skatteavvikelser.....................................................................................17

4 Regional näringspolitik........................................................................................21

4.1 Inledning................................................................................................21

4.2 Omfattning, tidsplan.............................................................................21

4.3 Resultatbedömning...............................................................................22

4.4 Regeringens bedömning samt utgångspunkter för fortsatt arbete.... 23

4.5 Frågor inom politikområden av betydelse för arbetet med regionala

tillväxtavtal.............................................................................................25

4.5.1 Näringsliv och arbetsmarknad.............................................................25

4.5.2 Regionalpolitikens område...................................................................27

4.5.3 Strukturfondsprogram och regionala tillväxtavtal..............................27

4.5.4 Utbildningspolitikens område.............................................................27

4.5.5 Jämställdhetsperspektivet i tillväxtavtalen...........................................28

4.5.6 Miljöpolitikens område.........................................................................28

4.5.7 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen...........................................29

4.5.8 Storstadspolitiken..................................................................................29

4.6 Finansiering av tillväxtavtalen..............................................................29

4.7 Förhandlingsunderlag...........................................................................32

4.8 Vissa regeländringar av betydelse för de regionala tillväxtavtalen.....32

4.9 Uppföljning och utvärdering av tillväxtavtalen...................................33

5 Näringspolitik.......................................................................................................35

5.1 Omfattning............................................................................................35

5.2 Utgiftsutveckling..................................................................................35

5.3 Resultatbedömning...............................................................................36

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

5.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området.......................................36

5.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området..................................37

5.3.3 Effekter av de statliga insatserna..........................................................40

5.3.4 Regeringens slutsatser..........................................................................41

5.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................41

5.5 Anslag....................................................................................................41

Al Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader41

A2 Småföretagsutveckling...............................................................43

A3 Stöd till kooperativ utveckling..................................................44

A4 Turistfrämjande..........................................................................45

A5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m.................................................46

A6 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning47

A7 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av

oljelagringsanläggningar m.m....................................................48

A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och
tillväxt..........................................................................................49

A9 Miljöteknikdelegationen............................................................49

5.6 Övrig statlig verksamhet......................................................................50

6 Teknologisk infrastruktur....................................................................................51

6.1 Omfattning...........................................................................................51

6.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................51

6.3 Resultatbedömning...............................................................................52

6.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området.......................................52

6.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området..................................52

6.3.3 Effekter av insatserna...........................................................................53

6.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................53

6.5 Anslag....................................................................................................53

Bl Patentbesvärsrätten....................................................................53

B2 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighets-
verksamhet ..................................................................................55

B3 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till

riksmätplatser..............................................................................57

B4 Elsäkerhetsverket........................................................................58

B5 Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU

m.m..............................................................................................60

6.6 Övrig statlig verksamhet......................................................................61

7 Konkurrensfrågor.................................................................................................65

7.1 Omfattning...........................................................................................65

7.2 Utgiftsutveckling..................................................................................65

7.3 Resultatbedömning...............................................................................66

7.3.1 Tillståndet och utveckling inom området...........................................66

7.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området..................................67

7.3.3 Effekter av de statliga insatserna..........................................................67

7.3.4 Slutsatser................................................................................................67

7.4 Revisionens iakttagelser.......................................................................67

7.5 Anslag....................................................................................................68

Cl Konkurrensverket.......................................................................68

C2 Konkurrensforskning.................................................................69

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

7.6 Övrig statlig verksamhet..................... 69

8 Teknisk forskning och utveckling.......................................................................73

8.1 Omfattning............................................................................................73

8.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................73

8.3 Resultatbedömning...............................................................................73

8.4 Förändringar..........................................................................................74

8.5 Prioriteringar.........................................................................................74

8.6 Revisionens iakttagelser........................................................................74

8.7 Anslag.....................................................................................................74

Dl Teknisk forskning och utveckling.............................................74

D2 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader....................................77

D3 Rymdverksamhet........................................................................78

D4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet.......................................................................80

D5 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien................................81

9 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande............................................83

9.1 Omfattning............................................................................................83

9.2 Utgiftsutveckling..................................................................................83

9.3 Resultatbedömning...............................................................................84

9.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom området........................................84

9.3.2 De viktigaste statliga insatserna inom området...................................84

9.3.3 Effekterna av de statliga insatserna......................................................85

9.3.4 Regeringens slutsatser...........................................................................85

9.4 Revisionens iakttagelser........................................................................85

9.5 Anslag.....................................................................................................85

El Kommerskollegium....................................................................85

E2 Exportfrämjande verksamhet.....................................................87

E3 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning.....88

E4 Investeringsfrämjande................................................................89

E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen.................................91

E6 Avgifter till internationella handelsorganisationer...................91

9.6 Övrig statlig verksamhet.......................................................................92

10 Konsumentfrågor..................................................................................................95

10.1 Omfattning............................................................................................95

10.2 Utgiftsutvecklingen..............................................................................95

10.3 Resultatbedömning...............................................................................97

10.4 Revisionens iakttagelser........................................................................97

10.5 Anslag.....................................................................................................97

Fl Marknadsdomstolen...................................................................97

F2 Konsumentverket........................................................................99

F3 Allmänna reklamationsnämnden.............................................101

F4 Fastighetsmäklarnämnden........................................................102

F5 Stöd till konsumentorganisationer..........................................104

F6 Stöd till konsumentforskning..................................................105

F7 Bidrag till miljömärkning av produkter..................................106

11 Övriga åtaganden................................................................................................109

11.1 Omfattning..........................................................................................109

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

11.2 Utgiftsutveckling................................................................................109

G1 Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m...............109

G2 Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av
kanalen.......................................................................................110

G3 Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag,

m.m............................................................................................110

G4 Avgifter till vissa internationella organisationer....................112

Bilaga: Småföretagsdelegationen - Regeringens åtgärder för ett bättre
småföretagsklimat

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Tabellförteckning

Anslagsbelopp.................................................................................................................10

3.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................15

3.2 Skatteawikelser netto...............................................................................................18

3.3 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................19

4.1 Regionalt tillväxtkapital - anslag som berörs av regionala tillväxtavtal.................31

5.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................35

5.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................41

5.3 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................43

5.4 Anslagsutveckling.....................................................................................................43

5.5 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................44

5.6 Anslagsutveckling.....................................................................................................44

5.7 Anslagsutvecklingen.................................................................................................45

5.8 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................46

5.9 Anslagsutveckling.....................................................................................................46

5.10 Uppdragsverksamhet..............................................................................................47

5.11 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................47

5.12 Anslagsutveckling...................................................................................................47

5.13 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................48

5.14 Anslagsutveckling...................................................................................................48

5.15 Beräkning av anslaget för 2000 ..............................................................................49

5.16 Anslagsutveckling...................................................................................................49

5.17 Anslagsutveckling...................................................................................................49

6.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................51

6.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................53

6.3 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................54

6.4 Anslagsutvecklingen.................................................................................................55

6.5 Budget för uppdragsfinansierad verksamhet...........................................................56

6.6 Beräkning av anslaget för år 2000............................................................................56

6.7 Anslagsutveckling.....................................................................................................57

6.8 Beräkning av anslaget för 1999................................................................................57

6.9 Anslagsutveckling.....................................................................................................58

6.10 Budget för avgiftsbelagd verksamhet....................................................................59

6.11 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................59

6.12 Anslagsutvecklingen...............................................................................................60

6.13 Beräkning av anslaget för 2000..............................................................................61

6.14. Budget.....................................................................................................................63

5.15 Budget......................................................................................................................63

7.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................65

7.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................68

7.3 Beräkning av anslaget för 2000 ................................................................................69

7.4 Anslagsutveckling.....................................................................................................69

7.5 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................69

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

7.6 Uppdragsverksamhet...............................................................................................70

8.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................73

8.2 Anslagsutveckling.....................................................................................................74

8.3 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.......................................................76

8.4 Anslagsutvecklingen.................................................................................................77

8.5 Anslagsutveckling.....................................................................................................77

8.6 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................ 78

8.7 Anslagsutvecklingen.................................................................................................78

8.8 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser.......................................................80

8.9 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................80

8.10 Anslagsutveckling...................................................................................................80

8.11 Anslagsutveckling...................................................................................................81

9.1 Utgiftsutvecklingen..................................................................................................83

9.2 Anslagsutvecklingen.................................................................................................85

9.3 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................ 86

9.4 Anslagsutvecklingen.................................................................................................87

9.5 Beräkning av anslaget 2000...................................................................................... 88

9.6 Anslagsutvecklingen.................................................................................................88

9.7 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................ 89

9.8 Anslagsutvecklingen.................................................................................................89

9.9 Beräkning av anslaget för 2000................................................................................90

9.10 Anslagsutvecklingen...............................................................................................91

9.11 Beräkning av anslaget 2000....................................................................................91

9.12 Anslagsutvecklingen...............................................................................................91

9.13 Beräkning av anslaget för 2000.............................................................................. 92

10.1 Utgiftsutvecklingen................................................................................................95

10.2 Anslagsutveckling...................................................................................................97

10.3 Beräkning av anslaget för år 2000.......................................................................... 98

10.4 Anslagsutveckling...................................................................................................99

10.5 Uppdragsverksamhet...........................................................................................100

10.6 Uppdragsverksamhet...........................................................................................100

10.7 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................ 101

10.8 Anslagsutveckling.................................................................................................101

10.9 Beräkning av anslaget för år 2000........................................................................ 102

10.10 Anslagsutveckling...............................................................................................102

10.11 Beräkning av anslaget för år2000....................................................................... 104

10.12 Anslagsutveckling...............................................................................................104

10.13 Anslagsutveckling...............................................................................................105

10.14 Anslagsutveckling...............................................................................................106

11.1 Utgiftsutvecklingen..............................................................................................109

11.2 Anslagsutvecklingen.............................................................................................109

11.3 Anslagsutvecklingen.............................................................................................110

11.4 Anslagsutvecklngen..............................................................................................110

11.5 Anslagsutveckling.................................................................................................112

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i lagen
(1992:1512) om elektromagnetisk kompa-
tibilitet (avsnitt 2.1 och 6),

2. godkänner målen inom utgiftsområdet i
enlighet med vad regeringen föreslår
(avsnitt 3.2),

3. bemyndigar regeringen att under år 2000
ingå ekonomiska förpliktelser ifråga om
ramanslaget Dl Teknisk forskning och ut-
veckling, som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter om högst 425 000 000 kro-
nor under budgetåret 2001 högst
270 000 000 kronor under budgetåret 2002,
högst 200 000 000 kronor under budgetåret
2003 och högst 135 000 000 kronor under
budgetåret 2004 (avsnitt 8.7),

4. bemyndigar regeringen att under år 2000
ingå ekonomiska förpliktelser ifråga om
ramanslaget D3 Rymdverksamhet, som in-
klusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 1 400 000 000 kronor efter år 2000
(avsnitt 8.7),

5. godkänner att regeringen får använda
5 000 000 kronor från anslaget Dl Teknisk
forskning och utveckling för en försöksverk-
samhet med ett Industriellt utvecklings-
centrum, IUC, inom tjänstesektorn musi-
kområdet (avsnitt 8.7),

6. godkänner att Närings- och teknikutveck-
lingsverket, NUTEK, får möjlighet att be-
vilja FoU-anslag till utländska deltagare i
tekniskt utvecklingssamarbete i Oresunds-
regionen (avsnitt 8.7),

7. bemyndigar regeringen att under år 2000, i
fråga om ramanslaget E5 Näringslivsutveck-
ling i Östersjöregionen, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtagan-
den innebär utgifter på högst 300 000 000
kronor efter år 2000 (avsnitt 9.5),

8. bemyndigar regeringen att besluta om att
lån inom en ram av 150 000 000 kronor får
tas upp i Riksgäldskontoret för att tillfälligt
täcka indirekta kostnader i samband med en
börsnotering av Telia/Telenor och försälj-
ning av aktier i bolaget (avsnitt 11.2),

9. bemyndigar regeringen att i samband med
tvångsinlösen av aktier i Sveaskog AB
överföra statens aktier till ett aktiebolag
(avsnitt 11.2),

10. godkänner att regeringen sluter nytt avtal
med Sveriges Allmänna Exportförening om
Sveriges Exportråd i huvudsaklig överens-
stämmelse med vad som förordas (avsnitt
9.6),

11. medger att staten under år 2000 åtar sig ett
betalningsansvar i form av garantier till ett
belopp av högst 125 000 000 000 kronor för
exportkreditgarantisystemet (avsnitt 9.6),

12. medger att staten under år 2000 åtar sig ett
betalningsansvar i form av garantier till ett
belopp av högst 10 000 000 000 kronor för
investeringar i utlandet (avsnitt 9.6),

13. bemyndigar regeringen att under år 2000
besluta att Exportkreditnämnden får obe-
gränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret
(avsnitt 9.6),

12 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

14. Bemyndigar regeringen att disponera de
medel som 1997 ställdes till regeringens
disposition under anslaget Fl Marknads-
domstolen inom utgiftsområde 24 (avsnitt
10.5),

15. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt följande
uppställning:

\|Anslagsbelopp \|
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Närings- och teknikutvecklingsverket; Förvaltningskostnader	ramanslag	223 209
A2	Småföretagsutveckling	ramanslag	189 062
A3	Stöd till kooperativ utveckling	ramanslag	20 000
A4	Turistfrämjande	ramanslag	81 461
A5	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings- verksamhet m.m.	ramanslag	139 714
A6	Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning	ramanslag	4 831
A7	Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagrings- anläggningar m.m.	ramanslag	40 000
A8	Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och till- växt	reservationsanslag	180 000
A9	Miljöteknikdelegationen	obetecknat anslag	10 000
Bl	Patentbesvärsrätten	ramanslag	13 040
B2	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighets- verksamhet	ramanslag	17 200
B3	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Bidrag till riks- mätplatser	ramanslag	9 947
B4	Elsäkerhetsverket	ramanslag	37 666
B5	Bidrag till standardisering, provnings- och mätteknisk FoU m.m.	ramanslag	78 866
Cl	Konkurrensverket	ramanslag	63 529
C2	Konkurrensforskning	ramanslag	6 067
Dl	Teknisk forskning och utveckling	ramanslag	688 588
D2	Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader	ramanslag	15 024
D3	Rymdverksamhet	ramanslag	534 493
D4	Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga atta- chéverksamhet	obetecknat anslag	29 892
D5	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien	obetecknat anslag	5 359
El	Kommerskollegium	ramanslag	56 776
E2	Exportfrämjande verksamhet	ramanslag	178 656
E3	AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning	ramanslag	1 172
E4	Investeringsfrämjande	ramanslag	49 393
E5	Näringslivsutveckling i Östersjöregionen	ramanslag	100 000
E6	Avgifter till internationella handelsorganisationer	ramanslag	16 810
Fl	Marknadsdomstolen	ramanslag	4 941
F2	Konsumentverket	ramanslag	84 340
F3	Allmänna reklamationsnämnden	ramanslag	16 132
F4	Fastighetsmäklarnämnden	ramanslag	7 247
F5	Stöd till konsumentorganisationer	ramanslag	6 100
F6	Stöd till konsumentforskning	ramanslag	679
F7	Bidrag till miljömärkning av produkter	obetecknat anslag	3 600

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

G1	Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.	ramanslag	4 000
G2	Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av ka- nalen	obetecknat anslag	15 000
G3	Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.	ramanslag	45 000
G4	Avgifter till vissa internationella organisationer	ramanslag	5 519
Summa			2 983 313

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1512) om
elektromagnetisk kompatibilitet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1512) om elektromagnetisk
kompatibilitet¹

dels att nuvarande 5 § skall betecknas 8 §,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 5-7 §§ samt närmast före

5 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ansvarsbestämmelser

⁵§

Till böter eller fängelse i högst ett år
döms den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot föreskrift som
har meddelats med stöd av 1 §.

6§

Ansvar enligt denna lag skall inte
dömas ut om gärningen är belagd med
straff i brottsbalken eller om överträ-
delsen är ringa.

¹ Senaste lydelse av nuvarnade 5 § 1995:1725

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

⁷§

Den som har åsidosatt ett vitesföre-
läggande döms inte till ansvar enligt
denna lag för gärning som omfattas av
föreläggandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

3 Näringsliv

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, regional
näringspolitik, teknologisk infrastruktur, kon-
kurrensfrågor, teknisk forskning och utveckling,
utrikeshandel, export- och investeringsfrämjan-
de, konsumentfrågor och övriga åtaganden. In-
om utgiftsområdet verkar organisationerna Nä-
rings- och teknikutvecklingsverket, Turist-
delegationen, Sveriges Rese- och Turistråd AB,
Sveriges geologiska undersökning, Miljöteknik-
delegationen, Patentbesvärsrätten, Patent- och
registreringsverket, Styrelsen för ackreditering
och teknisk kontroll, Elsäkerhetsverket, Kon-
kurrensverket, Revisorsnämnden, Rymdstyrel-
sen, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga at-
tachéverksamhet, Ingenjörsvetenskapsaka-
demien, Kommerskollegium, AB Svensk Ex-
portkredit, Exportkreditnämnden, Delegationen
för utländska investeringar i Sverige, Marknads-
domstolen, Konsumentverket, Allmänna rekla-
mationsnämnden, Fastighetsmäklarnämnden
och AB Göta Kanalbolag.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999¹

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

2 777

2 898

3 313

2 983

3 019

2 934

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Den ökande internationaliseringen och EU-
medlemskapet har inneburit nya och utökade ar-
betsuppgifter för flera myndigheter. Detta har
ställt höga krav på effektiviseringar och priorite-
ringar i verksamheterna.

Det är regeringens bedömning att detta arbete
i huvudsak hanterats på ett bra sätt av myndig-
heterna.

Förändringar

Riksdagen beslutade om en ny regional närings-
politik under våren 1998. I denna är regionala
tillväxtavtal det bärande instrumentet. Tillväxt-
avtal innebär att tillgängliga resurser samordnas
och inriktas på prioriterade åtgärder för ökad
tillväxt och sysselsättning. Den första avtalsperi-
oden omfattar åren 2000 - 2002. I samtliga län
har regionala partnerskap tagit fram utkast till
tillväxtavtal. Regeringen tydliggör nu förutsätt-
ningarna för berörda statliga myndigheter och
organ inför deras förhandlingar med övriga be-
rörda parter om genomförande och finansiering
av åtgärder i tillväxtavtalen. Det pågående och
förestående arbetet redovisas i avsnitt 4 Regional
näringspolitik.

Regeringen har fått riksdagens uppdrag
(1998/99:NU6) att lämna en årlig redogörelse
om regelförenklingsarbetet samt att formulera
ett mål för detta arbete. Regeringen har också
fått i uppgift att göra en avstämning mot Småfö-
retagsdelegationens samtliga förslag. Denna re-
dogörelse finns i en bilaga till utgiftsområde 24.

Näringsdepartementet har tillsatt en utred-
ning för att utvärdera och lämna förslag angåen-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

de statens åtgärder för att främja fler och växande
företag.

Regeringen presenterade under året ett antal
åtgärder som syftar till att underlätta för mindre
företag, bl. a. introducerades ett system för ef-
fektivare problem- och konsekvensanalyser av
reglers effekter på små företag samt förenkling
av företagens uppgiftslämnande till myndigheter.

Att förbättra servicen och informationen från
myndigheter samt kräva kortare handläggnings-
tider var andra viktiga beslut som togs av rege-
ringen, tillsammans med förstärkt rådgivning till
invandrare om att starta eget företag, en nationell
informationskampanj om kooperativt företagan-
de samt klarare spelregler mellan kommuner,
landsting och småföretag. Under 1999 tillsattes
en arbetsgrupp, Nybyggarna, vars uppgift bl.a. är
att fånga upp och utvärdera förslag och idéer i
småföretagsfrågor.

Näringslivets internationella beroende är stort
och det växer hela tiden. Det gör samtidigt kra-
ven på den svenska innovationsmiljön och FoU-
systemets konkurrenskraft. FoU-systemet får
en nyckelroll för kunskapsförsörjning från ut-
landet. Utvecklingen inom rymdområdet är ett
exempel på dynamiken i utvecklingen och det
internationella beroendet. Fordonsindustrin är
ett annat aktuellt exempel där produkterna ut-
vecklas mot att bli mobila komplicerade datanät-
verk. För att bättre kunna anpassa regeringens
närings- och innovationspolitiska instrument till
omvärldsförändringar krävs regelbundna översy-
ner. För närvarande pågår en utredning om
myndighetsstrukturen bland de myndigheter
under Näringsdepartementet som främjar FoU.
Regeringen avser att redovisa sina ställningsta-
ganden under år 2000. Förändringar i omvärlden
har också gjort att de ursprungliga målen för
STATT:s verksamhet inte längre kan uppnås.
Förutsättningarna för att kunna tillgodogöra sig
teknisk kunskap och information från omvärlden
har kraftigt förändrats något som också under-
stryks av en nyligen genomförd omvärldsstudie.

I 1999 års ekonomiska vårproposition föreslog
regeringen bl. a. att resurser avsätts för att säker-
ställa och utveckla tillgången på teknik- och kun-
skapsöverföring från bl. a. högskolorna till små-
och medelstora företag. Vidare fortsätter det ti-
digare aviserade programmet för småföretagsut-
veckling (prop. 1995/96:222) genom att 180
miljoner kronor överförs till år 2000.

I början av 1999 tillsatte regeringen en parla-
mentarisk kommitté, Konsumentpolitiken inför
ett nytt sekel (dir 1999:1). Kommittén skall göra

en översyn av de konsumentpolitiska målen.
Kommittén skall även överväga vilka medel i
form av lagstiftning och ekonomiska och andra
resurser som bör utnyttjas för att bäst uppnå de
mål som skall gälla framöver. Kommitténs för-
slag skall redovisas senast den 15 mars år 2000.
Kommittén skall lämna två delrapporter, dels om
finansiella tjänster senast den 15 september 1999
dels en utvärdering av de organisatoriska for-
merna för verksamheten om det nordiska miljö-
märkningssystemet senast den 30 november
1999.

Mål

I awaktanpå resultatet av tvåårsöversynen läm-
nar regeringen följande förslag till mål under ut-
giftsområdet:

- att utifrån de regionala förutsättningarna sti-
mulera en hållbar ekonomisk tillväxt som kan
bidra till fler och växande företag och därmed
öka sysselsättning för både män och kvinnor
(avsnitt 4),

- att förbättra förutsättningarna för företagan-
de och entreprenörskap och att stärka driv-
krafterna för ökad tillväxt och sysselsättning
(verksamhetsområde A Näringspolitik),

- att erbjuda en ändamålsenlig och kvalitativ
service i immaterial- och associationsrättsliga
frågor, att utveckla system som underlättar
internationella erkännanden av provningar
och certifieringar, att driva svenska intressen i
det internationella och europeiska standardi-
seringsarbetet, samt att bidra till statens an-
svar när det gäller medborgarnas skydd för
liv, hälsa, miljö och egendom
(verksamhetsområde B Teknologisk in-
frastruktur),

- att verka för väl fungerande marknader och
effektiv konkurrens (Verksamhetsområde
C Konkurrensfrågor),

- att öka kunskapen och kompetensen i nä-
ringslivet för att stimulera tillväxt och förny-
else (verksamhetsområde D Teknisk forsk-
ning och utveckling),

- att medverka till genomförandet av en effek-
tiv inre marknad, ett öppet och starkt multi-
lateralt handelssystem, ökad svensk export
samt ökade utländska direktinvesteringar i
Sverige (Verksamhetsområde E Utrikeshan-
del, export- och investeringsfrämjande),

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

- att medverka till ekonomisk utveckling och
ett ökat välstånd i Östersjöregionen
(Verksamhetsområde E Utrikeshandel, ex-
port- och investeringsfrämjande),

- att konsumenterna skall ha en stark ställning
på marknaden samt sådana konsumtions- och
produktionsmönster som bidrar till en lång-
siktigt hållbar utveckling, att hushållen skall
ha goda möjligheter att utnyttja sina ekono-
miska och andra resurser effektivt, att kon-
sumenternas hälsa och säkerhet skyddas, att
sådana konsumtions- och produktionsmöns-
ter utvecklas som minskar påfrestningarna på
miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar ut-
veckling (verksamhetsområde F Konsu-
mentfrågor).

Prioriteringar

Regeringens prioriteringar för näringspolitiken
är:

- att förenkla regelverket för framför allt små-
och medelstora företag,

- att förbättra kapitalförsörjningen för framför-
allt små- och medelstora företag,

- att tillse att det råder en hög kvalitet på råd-
givning, information och service från myn-
digheter till företag och individer,

- att förenkla företagens uppgiftslämnande till
myndigheter,

- att stärka konkurrenspolitiken som en del av
näringspolitiken och vidta åtgärder för att
undanröja hinder för en effektiv konkurrens,

- att stärka kompetens hos företagare och an-
ställda,

- att förbättra kunskapsöverföringen från uni-
versitet och högskolor till små- och medelsto-
ra företag,

- att främja industriforskning även i nya kon-
stellationer som IPF - Industripoler för
forskning. - att vidareutveckla kompetens-
centrum och förlängning av samverkanspro-
gram mellan näringsliv/högskola,

- att främja arbetet med att ta fram och ge-
nomföra regionala tillväxtavtal,

- att främja särskilt de små- och medelstora fö-
retagens handel,

- att göra särskilda exportsatsningar på IT, tek-
nikutveckling, och miljöområdet, framförallt
för små- och medelstora företag,

- att förstärka svenska företags position i Ös-
tersjöregionen och att förbättra förutsätt-
ningarna för svenska företags deltagande i ut-
vecklingen av regionens näringsliv,

- att stärka konsumenternas möjligheter att få
tillgång till begriplig information, bl.a. på det
finansiella området och, med beaktande av att
konsumenterna skall komma i åtnjutande av
informationssamhällets fördelar,

- att stärka konsumenternas ställning på mark-
naden, särskilt med beaktande av det svenska
EU-ordförandeskapet

- att verka i enlighet med och påbörja uppfölj-
ningen av handlingsplanen för att uppnå mil-
jömålet.

3.3 Resultatbedömning

Utgiftsområdet innehåller många skilda verk-
samhetsområden. För att resultatredovisningen
skall bli relevant för riksdagen lämnar regeringen
redovisningen under respektive verksamhetsom-
råde.

Beträffande arbetet med den regionala nä-
ringspolitiken lämnar regeringen en sammanhål-
len redovisning i avsnitt xx.

3.4 Skatteavvikelser

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Tabell 3.2 Skatteavvikelser netto

Miljarder kronor	1999	2000
Löneunderlaget i fåmansaktiebolag	0,41	0,41
Kvittning av underskott i aktiv näring	0,01	0,02
Nedskrivning av lager och pågående arbete	1,18	1,18
Skadeförsäkringsföretag	0,25	0,26
Återföring skatteutjämningsreserv	0,06	u¹
Överavskrivningar avseende inventarier	5,92	5,91
Periodiseringsfonder	3,84	3,42
Nedsättning inriktning mindre företag	5,20	5,30
Rumsuthyrning	0,46	0,47
Bränsleförbrukning inom industrin, energi- skatt	1,80	1,85
Elförbrukning inom industrin	8,13	8,24
Metallurgiavdrag	0,25	0,25
Nedsättning av C02-skatt för industrin	0,20	0,20
Summa	27,71	27,51

U=Upphört.

Löneunderlag aktiva delägare i fåmansaktiebolag

Genom reglerna i 3 § 12 mom. SIL för beskatt-
ning av aktiva delägare i fåmansaktiebolag och
närstående till dessa, beskattas viss avkastning på
arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkastning
på arbete är lön, som bör beskattas i inkomstsla-
get tjänst. Avvikelsen består i skillnaden mellan
tjänste- och kapitalinkomstbeskattningen.

Underskott av aktiv näringsverksamhet

Underskott av aktiv näringsverksamhet får kvit-
tas mot tjänsteinkomster under de fem första
verksamhetsåren. Avdragsrätten är belagd med
olika restriktioner för att förhindra handel med
avdragsrätt och att avdragsrätt för samma för-
värvskälla kan uppkomma för flera femårspe-
rioder.

Lagernedskrivning och pågående arbete

Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej fas-
tigheter) tas upp till 97 % av det samlade an-
skaffningsvärdet. Olika bestämmelser finns för
pågående arbeten som utförs på löpande räkning
och arbeten som utförs till fast pris. För arbeten
på löpande räkning kan samma alternativregel

som ovan användas. Skatteawikelsen utgörs av
ränteeffekten på den skattelättnad som lagerned-
skrivningen medför. Eftersom räntan på kredi-
ten inte är förmånsgrundande skall den utgöra
underlag för särskild löneskatt.

Skadeförsäkringsföretag

I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet
att göra extra avsättningar till säkerhetsreserven.
Skatteawikelsen utgörs av ränteeffekten på skill-
naden i skatt som det extra avdraget medför.

Återföring skatteutjämningsreserv

Avsättning till skatteutjämningsreserv upphörde
1993 (1994 års taxering). 9/10 av beloppet skall
återföras till beskattning i princip i lika delar un-
der en period om sju år, varför skatteawikelsen
kvarstår. En definitiv skattelättnad avseende
skatten på 10 % av den totala avsättningen upp-
kommer därvid.

Överavskrivningar

Den bokföringsmässiga avskrivningstiden be-
stäms av tillgångens livstid i bolaget, medan den
skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt
lag. Detta innebär att bokföringsmässiga och
skattemässiga avskrivningar endast undantagsvis
överensstämmer. Skatteregeln medger att en till-
gång skrivs av snabbare än vad som är ekono-
miskt motiverat. Skatteawikelsen avser ränteef-
fekten på skattekrediten. Eftersom denna inte är
förmånsgrundande skall den ligga till grund för
beräkning av särskild löneskatt.

Periodiseringsfonder

Periodiseringsfond är en vinstanknuten reserve-
ringsmöjlighet där näringsidkaren/bolaget kan
reservera medel under högst fem år. In-
komståret 1996 medgavs avsättning med högst
25%. Detta tak sänktes permanent för aktiebolag
och ekonomiska föreningar och temporärt för
enskilda firmor och HB inkomståret 1997. Av-
sättningstaket för enskilda näringsidkare och HB
återställdes inkomståret 1998. Reserveringsmöj-
ligheten innebär en skattekredit på det reservera-
de beloppet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Nedsättning med viss inriktning på mindre
företag

Vid beräkning av arbetsgivaravgifter får en ar-
betsgivare göra ett avdrag med 5 procent av löne-
summan upp till ett visst tak. Den maximala lö-
nesumma som medgav nedsättning uppgick år
1997 till 600 000 kr per år. Fr.o.m. år 1998 har
den maximala lönesumma som medger nedsätt-
ning höjts till 852 000 kr. Till denna avvikelse har
även förts motsvarande avdrag för egenavgifter
för enskilda näringsidkare.

Rumsuthyrning

Skattesatsen är 12 %.

Bränsleförbrukning inom industrin

Industrisektorn är skattebefriade för all använd-
ning av fossila bränslen. Normen utgörs av full
skattesats på dessa bränslen.

Elförbrukning inom industrin

Industrisektorn är skattebefriad för all använd-
ning av elektrisk kraft. Normen utgörs av nor-
malskattesatsen på el.

Metallurgiska processer

Avdrag medges för koldioxidskatt för bränslen
som används för metallurgiska processer.

Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på
bränslen inom energiintensiv industri

Fr.o.m. den 1 juli 1997 får den energiintensiva
sektorn en nedsättning till 24 % av den koldiox-
idskatt som överstiger 0,8 % av det enskilda fö-
retagets omsättning. Företag inom cement-,
kalk-, glas- och stenindustri är dock skattebefri-
ade för koldioxidskatten på kol och naturgas
över 1,2 % av omsättningen.

Tabell 3.3 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor

	Utfall 1998	Anslag 1999 ¹	Utgifts- prognos 1999	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
A Näringspolitik	976	735	1037	888	698	649
B Teknologisk infrastruktur	160	192	178	157	159	162
C Konkurrensfrågor	77	69	71	70	71	n
D Teknisk forskning och utveckling	1 215	1 263	1 420	1 273	1 300	1 326
E Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande	248	413	374	403	599	551
F Konsumentfrågor	101	113	120	123	124	125
G Övriga åtaganden²		113	113	89	68	49
Totalt för utgiftsområde 24	2 777	2 898	3313	2 983	3019	2 934

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

² Nytt verksamhetsområde 1999.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4 Regional näringspolitik

4.1 Inledning

Det svenska samhället genomgår stora struktu-
rella förändringar, bl.a. beroende på globalise-
ringen, den ökade internationella konkurrensen
och den snabba tekniska utvecklingen. Detta
ställer nya krav på politiken inom många olika
områden. Det blir allt viktigare att ha beredskap
och resurser att hantera konsekvenser av dessa
förändringar. Politiken inom en samhällssektor
måste bli mer mottaglig för de krav på föränd-
ringar som blir synliga inom andra områden.
Samordning och samverkan mellan olika aktörer
blir allt mer nödvändig. Den dynamiska och hö-
ga omställningstakten kräver bl.a. en närings-,
arbetsmarknads- och utbildningspolitik som i
större utsträckning än hittills tar hänsyn till vari-
erande lokala och regionala förutsättningar och
beaktar företagens och de enskilda människornas
behov. Samspelet mellan olika politikområden
och olika samhällsaktörer måste förändras och i
högre grad anpassas till den nya tidens krav.

Den regionala näringspolitiken engagerar fö-
reträdare för såväl näringslivet som den offentli-
ga sektorn. Hela landet berörs. Regionala till-
växtavtal är ett nytt, bärande instrument i
näringspolitiken och innebär att tillgängliga re-
surser samordnas och inriktas på prioriterade åt-
gärder för ökad tillväxt och sysselsättning. Avta-
len skall genomföras under en treårsperiod med
start den 1 januari 2000.

Den regionala näringspolitiken introducerades
i propositionen Regional tillväxt — för arbete och
välfärd (prop. 1997/98:62, bet. 1997/98:AU,
rskr. 1997/98:204). Målet är att utifrån de regio-
nala förutsättningarna stimulera en hållbar eko-
nomisk tillväxt som kan bidra till fler och växan-

de företag och därmed ökad sysselsättning för
både kvinnor och män.

I en skrivelse till riksdagen den 8 april 1999,
Lägesrapport angående de regionala tillväxtavtalen
(skr. 1998/99:96), informerade regeringen om
arbetet med de regionala tillväxtavtalen. Med till-
växtavtal avses såväl ett regionalt program för
tillväxt som överenskommelser mellan olika ak-
törer om att genomföra konkreta åtgärder i pro-
grammet.

Tillväxtavtalen utarbetas av s.k. regionala part-
nerskap. Näringslivets medverkan är särskilt
viktig. Det regionala inflytandet över tillgängliga
resurser skall öka, liksom möjligheterna att an-
vända resurserna mer flexibelt än hittills. Det lo-
kala och regionala näringslivets behov skall vara
vägledande för de offentliga organens utbud av
näringslivsfrämjande tjänster.

Staten förutsätts delta i tillväxtavtalen via be-
rörda myndigheter och organ. Anslag inom flera
olika utgiftsområden i statsbudgeten kommer att
utgöra finansieringskällor för avtalen.

I det följande ges en översikt över det pågåen-
de och förestående arbetet.

4.2 Omfattning, tidsplan

Stommen i tillväxtavtalen är de program för till-
växt som partnerskapen formulerar. Programar-
betet skiljer sig från regelstyrt och projektbaserat
arbete genom att vara mer långsiktigt och koor-
dinerat. De mål som parterna har kommit över-
ens om skall styra insatserna. Programformen
innebär att de strategiska besluten och huvudin-
riktningarna lyfts upp till den politiska nivån. Ju
högre strategisk nivå, desto större bör det poli-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

tiska deltagandet i beslutsprocessen vara. En vik-
tig strategisk uppgift är att utveckla urvalskriteri-
er och principer för de projekt som skall ge-
nomföras i syfte att uppfylla programmens mål.

Den regionala näringspolitiken utgör en integ-
rerad del i den handlingsplan för sysselsättning
som regeringen överlämnade till Europeiska
kommissionen i maj 1999 och som utarbetats
mot bakgrund av EU:s riktlinjer för sysselsätt-
ning år 1999.

Länsstyrelserna och, i försökslänen, självsty-
relseorganen samordnar och driver arbetet med
att ta fram regionala tillväxtavtal. Samtliga län har
i april 1999 lämnat utkast till tillväxtavtal till re-
geringen. Länen har också föreslagit ändringar av
regler som de anser hindrar regionalt inflytande,
flexibel användning av anslag och samverkan
mellan parter.

Länen skall senast den 15 november 1999 på
nytt redovisa avtalsarbetet till regeringen. Över-
enskommelser - avtal - om åtgärder och finansi-
ering skall då, under givna förutsättningar, ha
förhandlats fram av de aktörer som kommer att
samverka. De berörda statliga myndigheterna
och organen kan under hösten 1999 diskutera sin
medverkan med utgångspunkt från regeringens
förslag i budgetpropositionen och under förut-
sättning att riksdagen beslutar enligt denna. Re-
geringen avser att precisera de förhandlingsförut-
sättningar som gäller för berörda myndigheter
och organ.

4.3 Resultatbedömning

Utkasten till tillväxtavtal har utvärderats ex-ante
av oberoende utvärderare. Det ger en första be-
dömning av avtalens kvalitet samt underlag för
att komplettera och förbättra avtalen. Vidare har
tjänstemän inom Regeringskansliet och ett flertal
nationella myndigheter granskat utkasten äm-
nesvis. NUTEK har i egenskap av nationell nä-
ringspolitisk myndighet gjort en egen utvärde-
ring. Slutsatser och rekommendationer i
utvärderingarna återrapporterades i juni vid mö-
ten med partnerskapen i varje län. Partnerskapen
avgör själva hur utvärderarnas rekommendatio-
ner bör beaktas i det fortsatta arbetet.

Generella iakttagelser och rekommendationer

Tillväxtavtalens inriktning och innehåll
Genomgången av utkasten till tillväxtavtal visar
att avtalens innehåll spänner över ett stort antal
områden. Företagsinriktade åtgärder är ett na-
turligt huvudområde. Länen prioriterar åtgärder
för bl.a. nyföretagande och företagssamverkan,
kompetensutveckling, kapitalförsörjning, tek-
niköverföring till småföretag, IT-frågor. I många
avtal önskas s.k. en-dörrs-lösningar för företags-
rådgivning. Generellt uppfattas bristen på risk-
kapital och såddfinansiering som ett problem.
Marknads- och produktutveckling framhålls och
syftar ofta till att öka den internationella konkur-
renskraften hos företag i regionen.

Specialinriktade åtgärder, t.ex. för energief-
fektivisering, eller åtgärder inom branscher, t.ex.
livsmedelssektorn och turismen, lyfts fram. In-
om kulturområdet har ett stort antal län formu-
lerat specifika, konkreta förslag till åtgärder, ofta
i kombination med satsningar på turism. Integ-
ration av invandrare, miljöåtgärder och särskilda
satsningar på innovationer är exempel på åtgär-
der som nämns mera sällan.

Flera län har fört fram krav på att inte bara nä-
ringspolitiken utan också arbetsmarknadspoliti-
ken skall anpassas för att bidra till att utveckla
näringslivets struktur och ge företagen bättre
verksamhetsförutsättningar. En grundläggande
tanke är att närmare samverkan mellan närings-
och arbetsmarknadspolitiken skall bidra till att
skapa såväl varaktiga arbetstillfällen som tillväxt i
ekonomin. Länen anser att antalet åtgärder inom
arbetsmarknadspolitiken bör begränsas samt att
detaljregleringen av verksamheten skall minskas
och ersättas av tydligare krav på uppföljning och
utvärdering.

Utbildning och kompetensförsörjning priori-
teras av samtliga län. Många förslag går ut på att
öka samverkan mellan utbildningssektorn -
främst universitet och högskolor - och näringsli-
vet för att uppnå ökad anpassning av utbild-
ningsutbudet till näringslivets och arbetsmark-
nadens efterfrågan. I fokus står frågeställningar
kring hur den högre utbildningen kan göras bätt-
re tillgänglig för fler människor, ofta genom ut-
veckling av IT-distribuerad utbildning men ock-
så genom utveckling av pedagogik för
yrkesverksamma. Det är också ett vanligt öns-
kemål att mer om entreprenörskap skall ingå i
utbildningar.

Enligt riktlinjerna för avtalsarbetet skall trans-
portinfrastrukturen inte ingå. Den ordinarie pla-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

neringen av investeringar på detta område avser
för närvarande perioden 2002-11. Flertalet län
har ändå konkretiserat förslag till åtgärder på
området. Granskningen av avtalen visar att för-
slagen i avtalen i stort sett överensstämmer med
dem som läggs fram i den ordinarie planerings-
processen.

Flertalet län har avstått från att precisera åt-
gärder, ansvarsfördelning och finansieringsplan i
utkasten, eftersom de finansiella ramarna inte va-
rit kända. De förslag till regelförenklingar som
lämnats i samband med avtalsarbetet, speglar be-
hovet av att förändra såväl formella regler som
attityder och vanor.

Utvärderamas bedömning

En slutsats från utvärderingen är att avtalsutkas-
ten varierar i kvalitet. Några utkast är nästan fär-
diga med tydliga mål och väl utvecklade in-
satsområden där genomförandet preciserats. De
flesta avtal behöver dock bearbetas ytterligare.
Analyserna är ofta allmänna och saknar detaljerat
underlag. Insatsområdena är alltför många och
brett beskrivna. Programmen behöver koncent-
reras och i större utsträckning fokuseras mot till-
växt i näringslivet. Målformuleringarna är ofull-
ständiga i de flesta program. Detsamma gäller
beskrivningar av finansiering och genomförande.

I samtliga tillväxtavtal används länet eller läns-
delar som territoriell bas. Utvärderarna konstate-
rar att flera regionala tillväxtavtal kan skapa un-
derlag för att utveckla ramprogram för
länsöverskridande samarbete.

De horisontella mål som skall behandlas i till-
växtavtalen avser dels jämställdhet, dels ekolo-
giskt hållbar utveckling. Båda aspekterna behöver
utvecklas. Kvinnorepresentationen i partnerska-
pen har genomgående varit låg. Enligt utvärde-
rarna är könsperspektivet bristfälligt beaktat i de
flesta analyser. Detsamma gäller för insatsområ-
den och åtgärder. Ambitionsnivån förefaller vara
hög men de kunskaper och möjligheter som
kvinnor svarar för, återspeglas inte i program-
men.

På liknande sätt återstår arbete med att integ-
rera perspektivet ekologiskt hållbar utveckling.
Av avtalen skall framgå hur programmet påver-
kar omställningen till ekologisk hållbarhet,
skyddet av miljön, en effektiv användning av jor-
dens resurser samt hur detta integreras med en
hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsätt-
ning.

Det svenska samhället präglas av en allt större
kulturell och etnisk mångfald. Personer med ut-

ländsk bakgrund tillför Sverige kunnande och
erfarenhet som gör samhället rikare. Att ta till
vara denna kompetens är av stor betydelse för
tillväxten. I genomgångarna av tillväxtavtalen har
konstaterats att endast ett fåtal län uppmärk-
sammar de möjligheter som ett bättre tillvarata-
gande av den etniska och kulturella mångfalden
och annat integrationsarbete kan erbjuda. Betyd-
ligt mer kan göras för att utforma regionala stra-
tegier för mångfald och integration, bl.a. för att
underlätta för personer med utländsk bakgrund
att komma in på arbetsmarknaden och för att
bedriva näringsverksamhet.

Flertalet län har lyckats väl med att etablera
breda partnerskap. Uppskattningsvis ett par tu-
sen personer har på olika sätt deltagit i arbetet
med att ta fram avtalen. Näringslivets engage-
mang har varit stort. Utvärderarna anser att det i
de regioner där insatsområden och åtgärder är väl
definierade finns goda förutsättningar för att s.k.
agerande partnerskap utvecklas. Dessa känne-
tecknas av att partnerskapen är aktiva och har en
direkt uppgift i genomförandet.

Avtalsprocessen uppfattas på många håll som
mycket positiv och nyskapande. Den har innebu-
rit att människor som vanligtvis inte träffas har
mötts för att diskutera kritiska utvecklingsfakto-
rer. Mötena har i sig genererat utvecklingskraft
och nya initiativ.

Utvärderingarna visar att arbetet med tillväxt-
avtalen har skapat förväntningar på ett samord-
nat nationellt agerande. Det omfattande arbete
som tjänstemän inom den statliga förvaltningen
på nationell nivå har lagt ned på att studera lä-
nens material och de nya kontaktytor och nät-
verk som därmed har skapats, bör på olika sätt
vidareutvecklas. Länens arbete med avtalen blir
successivt allt mer konkret. Det fordrar att cent-
ralt ansvariga tjänstemän har breda insikter i av-
talsprocessen, agerar korrekt och kan bidra till
att föra arbetet framåt.

4.4 Regeringens bedömning samt
utgångspunkter för fortsatt
arbete

I hela landet har ett mycket omfattande arbete
hittills lagts ner på de regionala tillväxtavtalen.
Arbetet har kommit långt, även om mycket
fortfarande återstår att göra. Det har hittills mo-
biliserat betydande lokala och regionala krafter.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Tyngdpunkten läggs på en samordnad tillväxt-
och sysselsättningspolitik med regionala förteck-
en. Detta fordrar anpassningsförmåga hos aktö-
rer inom berörda sektorspolitiska områden. För-
ändringarna måste ske i ett nära samspel mellan
regional och nationell nivå. Det är viktigt att be-
rörda nationella organ stödjer det tvärsektoriella
och långsiktiga synsätt som tillväxtavtalen förut-
sätter och väl förvaltar de förslag från regionerna
som fordrar centrala ställningstaganden.

Regeringen delar utvärderarnas uppfattning
att åtgärderna i tillväxtavtalen bör fokuseras yt-
terligare och inriktas mot tillväxt i näringslivet.
Regeringen ser positivt på den regionala mobili-
seringsprocessen och på att denna stärks. Nya
samverkansformer och länsövergripande initiativ
bör uppmuntras.

När tillväxtavtalen i den första omgången trä-
der i kraft den 1 januari år 2000 kommer arbets-
sättet ännu inte att vara fullt utvecklat. Det finns
goda möjligheter att på både kort och medellång
sikt höja kvaliteten i såväl analyser och program
som i uppföljning och utvärdering. Detta kan
bl.a. ske genom att staten ställer krav i sin roll
som medfinansiär och att berörda myndigheter
ställer sin sakkunskap till förfogande. Arbetssät-
tet måste vidareutvecklas i en fortlöpande dialog
mellan de berörda parterna - regeringen inbegri-
pen.

Förutsättningarna för det fortsatta arbetet
med tillväxtavtalen bestäms av politiska beslut
inom flera samhällssektorer. Med utgångspunkt
från länens förslag och erfarenheterna hittills, re-
dovisar regeringen i det följande ett antal förslag
samt informerar om vidtagna och förestående
åtgärder för att föra arbetet med tillväxtavtalen
framåt. Förslag som kräver riksdagens beslut be-
handlas på vanligt sätt under respektive utgifts-
område.

1. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom
UO 14 kan i sin helhet användas för medfi-
nansiering av regionala tillväxtavtal på kort
och lång sikt. Satsningar på utbildning och
kompetensutveckling för att undvika infla-
tionsdrivande flaskhalsar är prioriterade
områden.

2. Den regionala näringspolitiken skall få ett
tydligt genomslag i NUTEKrs verksamhet.
Detta sker genom en successiv ökning av
myndighetens roll som samverkanspart och
medfinansiär i de regionala tillväxtavtalen.
Mot slutet av avtalsperioden bör de medel

som myndigheten disponerar i ökande
omfattning kunna utgöra medfinansiering
av näringspolitiska åtgärder inom ramen för
tillväxtavtalen.

3. De nationella myndigheter som på olika
sätt är involverade i avtalsarbetet bör ut-
veckla sin konsultativa roll och stärka sam-
spelet med den regionala nivån.

4. En omfattande översyn av näringspolitikens
instrument och organisation pågår. Avsik-
ten är att renodla och förenkla åtgärder in-
om främst arbetsmarknads- och näringspo-
litikens områden för att uppnå
effektiviseringar och bättre anpassning av
statens utbud till företagens behov. Rege-
ringen avser att redovisa sina ställningsta-
ganden under våren 2000.

5. De förslag till åtgärder relaterade till nä-
ringslivsutveckling i Östersjöregionen som
finns i utkasten till tillväxtavtal utgör en
grund för diskussioner om medfinansiering
från den s.k. Östersjömiljard II. En för-
handlingsgrupp i Regeringskansliet kom-
mer att bjuda in företrädare för länen för
överläggningar om förutsättningarna för ett
länsövergripande tillväxtavtal för närings-
livsutveckling i Östersjöregionen.

6. Samverkan mellan de lokala investerings-
programmen för ekologiskt hållbar utveck-
ling och de regionala tillväxtavtalen skall
eftersträvas för att förstärka effekterna av
båda programmen. I arbetet med investe-
ringsprogrammen ges kommunerna möj-
lighet att inför beredningen av ansökningar
om medel tydliggöra i vilken utsträckning
sådan samverkan kan ske.

7. Samverkan mellan lokala utvecklingsavtal
för kommuner i storstadsregionerna och de
regionala tillväxtavtalen skall eftersträvas
för att förstärka effekterna av båda pro-
grammen. I arbetet med de lokala utveck-
lingsavtalen ges kommunerna möjlighet att
koordinera åtgärder inom ramen för de re-
gionala tillväxtavtalen med insatser i ett lo-
kalt utvecklingsavtal.

8. Den nya programperioden för EG:s struk-
turfonder startar år 2000 och pågår t.o.m.
2006. Det är av stor vikt att ett samspel sker
mellan arbetet kring tillväxtavtalen och de
nya strukturfondsprogrammen, där även
erfarenheter från föregående period med
strukturfonderna tas till vara.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

9. Regeringen avser att precisera de förhand-
lingsförutsättningar som gäller för statlig
medfinansiering av tillväxtavtal. I förutsätt-
ningarna anges finansiella ramar samt de
kriterier som skall vara uppfyllda för att
statlig medfinansiering av åtgärder i tillväxt-
avtal skall vara aktuell. De myndigheter och
organ som berörs är NUTEK, Energimyn-
digheten, Arbetsmarknadsverket, länssty-
relserna och självstyrelseorganen. Regering-
en avser också att ytterligare förtydliga sin
syn på ALMI Företagspartner AB:s med-
verkan.

10. Samarbetet mellan det offentliga utbild-
ningsväsendet och det omgivande samhället
fortsätter med sikte på att finna former för
mer flexibelt samspel mellan utbildnings-
systemet och arbetsmarknaden. Ett samlat
förslag om hur den eftergymnasiala yrkes-
utbildningen skall dimensioneras och orga-
niseras kommer att utarbetas.

11. Arbetet fördjupas kring frågan hur hori-
sontella mål, dvs. jämställdhet respektive
ekologiskt hållbar utveckling, bör hanteras i
tillväxtavtalen.

12. Arbetet fortsätter med att förenkla regler
för främst småföretag. Betydelsefulla för-
ändringar av regler eller verksamhetsförut-
sättningar genomförs som konsekvens av
förändringar på bl.a. arbetsmarknads- och
näringspolitikens områden. Regeländringar
på specifika områden redovisas inom de
olika berörda politikområdena.

13. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som
skall utarbeta förslag om uppföljning och
utvärdering av de regionala tillväxtavtalen.

4.5 Frågor inom politikområden av
betydelse för arbetet med
regionala tillväxtavtal

4.5.1 Näringsliv och arbetsmarknad

Det är regeringens uppfattning att en närmare
samverkan mellan närings- och arbetsmarknads-
politiken kan bidra till att skapa såväl varaktiga
arbetstillfällen som tillväxt i ekonomin. Ett ex-
empel på detta är omläggningen mot en mer till-
växtorienterad arbetsmarknadspolitik med syfte
att öka sysselsättningen och förhindra upp-

komsten av inflationsdrivande flaskhalsar. Lång-
siktighet i verksamheten betonas och bättre ut-
rymme skapas för att på ett offensivt sätt möta
det höga strukturomvandlingstryck som många
svenska regioner för närvarande utsätts för. På
sikt bedöms detta leda till en mindre sårbar nä-
ringslivsstruktur och ökade möjligheter till sam-
ordning av insatser med andra aktörer som ar-
betar med att främja tillväxt och sysselsättning.

Regeringens förslag om arbetsmarknadspolitik och
tillväxtavtal

I det arbete som pågår inom Regeringskansliet
med att förenkla regelverket för de arbetsmark-
nadspolitiska medlen har de synpunkter som
kommit fram i länens omfattande arbete med de
regionala tillväxtavtalen beaktats. De regler som
styr verksamheten skall bli enklare och lättare att
överblicka. Förslaget finns närmare beskrivet
under UO 14, anslaget A2 Arbetsmarknadspoli-
tiska åtgärder.

Medlen inom UO 14 avseende Arbetsmark-
nadsverket skall användas för att främja tillväxt
och sysselsättning genom att öka flexibiliteten på
arbetsmarknaden och därigenom motverka
flaskhalsar. Arbetsmarknadspolitiken och de
medel som står till förfogande skall också använ-
das för fördelningspolitiska uppgifter och där-
med utgå från individen på arbetsmarknaden.

Det samarbete mellan arbetsmarknadspolitis-
ka och övriga berörda aktörer som de regionala
tillväxtavtalen initierat, är mycket värdefullt och
bör intensifieras. Avsikten är att få till stånd en
bättre och effektivare medelsanvändning och
därigenom bättre förutsättningar för en ökad
tillväxt. De olika aktörerna har olika uppgifter i
processen.

Arbete för att förbättra förutsättningarna för
tillväxt och sysselsättning kräver strategisk fram-
syn och långsiktighet. På länsnivå finns goda
möjligheter att överblicka utvecklingstendenser
på de lokala arbetsmarknader som ofta omfattar
flera kommuner. Beslut som rör medfinansiering
av regionala tillväxtavtal med arbetsmarknadspo-
litiska medel bör mot den bakgrunden fattas på
den regionala nivån av Länsarbetsnämnderna.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom ra-
men för tillväxtavtalen syftar till att uppnå ökad
tillväxt och sysselsättning inom ett till tre år. An-
slaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan
användas för medfinansiering av regionala till-
växtavtal för insatser som ryms inom ramen för
det arbetsmarknadspolitiska regelverket. Ut-
gångspunkt är de mål och prioriteringar som

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

gäller för arbetsmarknadspolitiken och som re-
dovisas under UO 14. Den yrkesinriktade ar-
betsmarknadsutbildningen är ett prioriterat om-
råde som syftar till att lediga platser snabbt skall
kunna tillsättas. Delar av denna skall under år
2000 kunna riktas till redan anställda i form av
bristyrkesutbildningar.

Näringspolitiken och myndigheternas roll

Ett stort antal helt eller delvis statligt finansiera-
de organ arbetar med att skapa goda förutsätt-
ningar för tillväxt i det svenska näringslivet. Ett
flertal av dessa aktörer har på olika sätt medver-
kat i arbetet med tillväxtavtalen. Exempelvis har
Teknikbrostiftelserna varit aktiva i frågor om
kunskapsöverföring mellan högskolan och de
mindre företagen. ALMI Företagspartner AB
har genom sina regionala dotterbolag aktivt
medverkat i partnerskapens arbete, bl.a. kring
frågor som gäller småföretagsutveckling.

Statens energimyndighet disponerar anslag
som ingår i det regionala tillväxtkapitalet. Ända-
målet för dessa anslag är fastställt i 1997 års ener-
gipolitiska program. I den mån åtgärder i regio-
nala tillväxtavtal överensstämmer med dessa
riktlinjer, får anslagen disponeras för att medfi-
nansiera åtgärder i avtalen.

En utökad nationell satsning på Industriella
utvecklingscentrum, IUC, planeras. IUC och
liknande regionala centrumbildningars betydelse
för de små och medelstora företagens utveckling
lyfts fram i tillväxtavtalen i flera län. En fortlö-
pande diskussion kring regionala och nationella
prioriteringar är väsentlig i samband med att
IUC-satsningen utvidgas.

NUTEK har, i egenskap av nationell närings-
politisk myndighet, fungerat som kunskapsför-
medlare, initiativtagare till konferenser och till
ökad samverkan med andra nationella aktörer.
NUTEK: s roll som en viktig nationell samver-
kanspart för regionerna har efter hand blivit allt
tydligare.

NUTEK:s roll i genomförande och finansiering
Regeringen anser att NUTEK successivt skall
inarbeta ett regionalt näringspolitiskt perspektiv i
hela sin verksamhet. Detta skall bl.a. ta sig ut-
tryck i att myndigheten gradvis ökar sin roll som
samverkanspart och medfinansiär av de regionala
tillväxtavtalen. Mot slutet av avtalsperioden bör
de medel som myndigheten disponerar i ökande
omfattning kunna utgöra medfinansiering av nä-
ringspolitiska åtgärder inom ramen för tillväxt-
avtalen.

Regeringen avser att nära följa NUTEK:s ut-
vecklingsprocess.

Övriga myndigheters roll

Flera myndigheter och statligt finansierade orga-
nisationer förutsätts på olika sätt medverka i till-
växtavtalens genomförande och finansiering. De
anslag som kan komma ifråga framgår av tabell i
avsnitt 4.6 nedan.

Flera av dem som medverkat i arbetet med
tillväxtavtalen har understrukit betydelsen av ut-
ökat kunskapsutbyte. Regeringen anser att de
nationella myndigheter m.fl. som på olika sätt är
involverade i arbetet, i likhet med NUTEK bör
utveckla sin konsultativa roll och stärka samspe-
let med den regionala nivån. T.ex. har de centrala
kulturmyndigheterna en viktig roll när det gäller
att stärka kultursektorns betydelse i närings-
livsutvecklingen. Ett konkret exempel på en
verksamhet som utgår ifrån efterfrågan från lokal
och regional nivå, är projektet Investerarsamver-
kan, som drivs av Delegationen för utländska in-
vesteringar i Sverige (ISA).

Översyn av de näringspolitiska instrumenten m.m.
Det finns ett stort antal organisationer som be-
driver företagsfrämjande verksamhet. Detta
medför en otydlig rollfördelning, en ökad tidsåt-
gång för att samordna verksamheten med andra
aktörers samt ökade svårigheter för kunderna,
dvs. företagarna, att hitta rätt i utbudet. Detta
bekräftas också i arbetet med tillväxtavtalen.

Näringsdepartementet har mot den bakgrun-
den startat en bred översyn av de statliga nä-
ringspolitiska instrumenten och myndighets-
strukturen. Syftet är att ur ett efterfråge-
perspektiv bedöma vilka instrument som bör ut-
vecklas samt hur organisationen av offentligt fi-
nansierade myndigheter och andra organ kan gö-
ras mer rationell och ändamålsenlig och enklare
för kunderna att möta. I översynen, skall de erfa-
renheter, synpunkter och förslag om företags-
främjande och service som kommit fram i arbetet
med tillväxtavtalen beaktas. Regeringen avser att
redovisa sina ställningstaganden under våren
2000.

Antalet egna företagare med utländsk bak-
grund har ökat i Sverige under senare år. Dessa
svarar idag för en femtedel av nya företagsetable-
ringar och vart femte arbetstillfälle som skapas
genom nya företag. Regeringen har låtit en sär-
skild utredare kartlägga vilka särskilda svårighe-
ter personer med utländsk bakgrund kan möta i
samband med att de startar och utvecklar egna

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

företag. Det gäller bl.a. frågor i samband med
kapitalanskaffning. Utredarens förslag remissbe-
handlas för närvarande.

4.5.2 Regionalpolitikens område

Regionalpolitikens mål och medel är viktiga
komponenter i den regionala näringspolitiken
och arbetet med tillväxtavtalen. Arbetet med av-
talen har föranlett diskussioner om relationen
mellan regionalpolitik och regional näringspoli-
tik, framför allt i de län som ingår i det regional-
politiska stödområdet. Det är viktigt att under-
stryka att det i arbetet med tillväxtavtalen är de
regionala partnerskapen som själva avgör hur
ekonomisk tillväxt bör definieras och vilken ut-
veckling av olika länsdelar som man i dessa sam-
manhang vill verka för. Målen för regionalpoliti-
ken ligger fast och medel under regionalpolitiska
anslag skall därför användas till att finansiera åt-
gärder i tillväxtavtalen som samtidigt bidrar till
att uppfylla de regionalpolitiska målen. Dessa
omfattar bl.a. inomregional balans, för vilken
stödområdesindelningen är en av riksdagen be-
slutad riktlinje.

Det regionalpolitiska företagsstödet har be-
rörts i många tillväxtavtal. Stödreglerna anses va-
ra alltför detaljerade och bristfälligt harmonise-
rade sinsemellan och med företagsstöd inom
andra politikområden, främst närings- och ar-
betsmarknadspolitiken. Det regionalpolitiska
stödet ses över av den parlamentariska kommitté
som har till uppgift att föreslå hur den svenska
regionalpolitiken skall utformas under 2000-
talets början (Dir. 1999:2). De slutsatser och för-
slag som kommer fram i detta arbete kommer att
bli viktiga underlag för att bedöma hur det regi-
onalpolitiska stödet bör utformas i framtiden.

4.5.3 Strukturfondsprogram och regionala
tillväxtavtal

Tillväxtavtalen utgör ett viktigt underlag för de
program som utarbetas inför den nya program-
perioden för EG:s strukturfonder, år 2000-2006.
Detta gäller såväl de partnerskap som har etable-
rats som innehållet i de program som utarbetas.
Det är emellertid också väsentligt att erfarenhe-
terna från den gångna strukturfondsperioden tas
till vara i arbetet med tillväxtavtalen. Det gäller
bl.a. erfarenheterna från det nuvarande mål 4,

vilka har varit mycket positiva vad avser samspe-
let näringsliv - det offentliga.

Regeringen lämnade den 10 juni 1999 i uppdrag
dels till länsstyrelserna i norra Norrland, dels till
länsstyrelserna i mellersta Norrland att utarbeta
förslag till utvecklingsplan för det nya mål 1.
Uppdragen skall redovisas den 1 oktober 1999.
Mål 1-programmen kommer att medfinansieras
av Regionalfonden, Socialfonden, Jordbruksfon-
dens utvecklingssektion och Fonden för fiskets
utveckling.

Enligt uppdragen skall arbetet med att ta fram
förslag till utvecklingsplaner organiseras med ut-
gångspunkt från dels de regionala partnerskap
som bildats för regionala tillväxtavtal, dels de
parter som medverkat i innevarande struktur-
fondsperiod.

Regeringen förhandlar för närvarande om
kartan för de områden som skall utgöra det nya
målområdet för det nya mål 2. Inför det nya mål
3 har en särskild utredare tillkallats med uppdrag
att utarbeta ett förslag till samlat programdoku-
ment. I det nya mål 3 är avsikten bl. a. att förena
individens behov med företagets. Detta är ett
synsätt som även bör genomsyra tillväxtavtalen.
Jordbruksfondens utvecklingssektion medfinan-
sierar bl.a. insatser för landsbygdens utveckling
inom EU:s gemenskapsinitiativ LEADER+.
Projekten är lokalt förankrade och inriktas bl.a.
på turism, kultur och småskalig livsmedelsföräd-
ling. Arbetet med att utforma det svenska pro-
grammet inleds i slutet av år 1999.

4.5.4 Utbildningspolitikens område

De flesta län tar upp utbildning och kompe-
tensutveckling som ett prioriterat område, inte
minst mot bakgrund av att det krävs en allt stör-
re andel kunskap i producerade varor och tjäns-
ter. Näringslivets utvecklingsmöjligheter kom-
mer i ökad utsträckning att vara beroende av hur
utbildningssystemet dimensioneras och vilka in-
riktningar det erbjuder.

I tillväxtavtalen efterfrågas i många fall ökad
flexibilitet och anpassning av statliga utbild-
ningsanordnare. Flera av förslagen i tillväxtavta-
len tyder dock på att många möjligheter som da-
gens regelsystem faktiskt medger är dåligt kända.
Det som förslagsställarna tar upp kan på många
punkter genomföras redan i dag. Det är t.ex.
möjligt att samordna satsningar inom Kun-
skapslyftet med andra utbildningar, bl.a. arbets-
marknadsutbildningar.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Ett antal förslag tar upp problem kring enskil-
das studiefinansiering. Vidare framförs att ut-
bildningssystemen bör anpassas bättre till såväl
individernas som företagens behov.

Enligt regeringens bedömning krävs en fort-
satt utveckling av samarbetet mellan det offentli-
ga utbildningssystemet och det omgivande sam-
hället. Förnyade analyser bör göras av det
framtida utbildningsbehovet och av hur utbild-
ningssystemet skall kunna bli mer flexibelt i sam-
spelet med arbetsmarknaden.

Det är angeläget att universitet och högskolor
fortsätter att utveckla utbildningar som till inne-
håll och form ökar möjligheterna för yrkesverk-
samma att delta som ett led i deras kompetensut-
veckling. Det är väsentligt att utvecklingen sker i
en nära samverkan med företag, kommuner och
myndigheter för att ge god kännedom om de be-
hov som finns i det omgivande samhället.

Regeringen återkommer till riksdagen i höst
med förslag om ett reformerat studiestödsystem.

Vad gäller den gymnasiala nivån för vuxna
finns via regeringens satsning på Kunskapslyftet
stora förutsättningar för såväl arbetslösa som an-
ställda att ta del av reguljär utbildning på ett
flexibelt sätt. Regeringen avser att under år 2000
återkomma till riksdagen, sedan underlag har
lämnats från den parlamentariska kunskapslyfts-
kommittén, KLK, om riktlinjer för den framtida
kommunala vuxenutbildningen. Syftet med re-
formeringen av vuxenutbildningen är att ge alla
vuxna möjligheter att höja sin kunskap och
kompetens i takt med utvecklingen i samhället
och arbetslivet och som grund för ett livslångt
lärande. Såväl individens som arbetslivets efter-
frågan kommer här att vara styrande.

Regeringen avser också att under år 2000 pre-
sentera ett samlat förslag till riksdagen om hur
den eftergymnasiala yrkesutbildningen skall di-
mensioneras och organiseras, grundat på den för-
söksverksamhet med kvalificerad yrkesutbild-
ning som pågått sedan år 1999. Syftet är att skapa
ett mer flexibelt utbildningssystem för efter-
gymnasiala yrkesutbildningar där arbetsmarkna-
dens behov kan tillgodoses genom en nära sam-
verkan med arbetslivet.

Under innevarande år genomförs pilotprojekt
med validering av invandrares yrkesutbildning
och yrkeskunskaper i ett antal län. Under år 2000
utvidgas verksamheten till en bredare försöks-
verksamhet kring validering av vuxnas faktiska
kunskaper. Syftet är att underlätta för vuxna att
dokumentera och dra nytta av informella kun-

skaper och kompetens i såväl arbetslivet som ut-
bildningsväsendet.

4.5.5 Jämställdhetsperspektivet i
tillväxtavtalen

De regionala tillväxtavtalen är betydelsefulla för
jämställdhetsarbetet. Viktiga förändringar ur
jämställdhetssynpunkt har vidtagits under senare
år. Inte minst gäller det kvinnors och mäns for-
mella rättigheter. Fortfarande finns dock bety-
dande olikheter mellan könens reella villkor på
olika områden i samhället. Det är angeläget att
uppmärksamma formella och informella struktu-
rer och ordningar som hindrar jämställdheten
mellan könen generellt eller mellan enskilda in-
divider av olika kön. I arbetet med tillväxtavtalen
är det därför viktigt att synliggöra båda könens
förutsättningar, behov och intressen och att om-
sätta den kunskap som erhålls i konkreta åtgär-
der som främjar jämställdheten mellan könen.
Det är ett långsiktigt, strategiskt och systema-
tiskt arbete på lokal och regional nivå, som
handlar om såväl strukturella frågor som förhåll-
ningssätt.

Att genomsyra tillväxtavtalen med ett jäm-
ställdhetsperspektiv är både en pedagogisk fråga
och en fråga om kunskap.

Flera län har efterfrågat råd och förslag om
hur arbetet med jämställdhetsperspektivet bör gå
vidare i tillväxtavtalen. På alla länsstyrelser finns
en expertfunktion för jämställdhetsfrågor, vars
huvuduppgift är att stödja, stimulera och under-
lätta jämställdhetsarbetet i länen. Denna expertis
bör tillvaratas bättre. I regeringens uppdrag till
NUTEK att medverka i överläggningar kring de
regionala tillväxtavtalens innehåll, genomförande
och finansiering, inbegrips att medverka i länens
arbete med frågor på jämställdhetsområdet.

4.5.6 Miljöpolitikens område

I tillväxtavtalen skall perspektivet ekologiskt
hållbar utveckling integreras och genomsyra
analys, insatsområden och åtgärder. Grundtan-
ken med ekologiskt hållbar utveckling är att in-
tegrera miljöhänsyn med ekonomisk tillväxt och
social utveckling. Genom att kombinera miljö
och tillväxt kan Sverige bli ett föregångsland för
omställningen till ekologisk hållbarhet.

De regionala tillväxtavtalen innebär en stor
möjlighet att brett fånga upp goda idéer och få

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

till stånd en dialog kring dessa. Såväl i upplägg-
ning som syfte har tillväxtavtalen likheter med de
lokala investeringsprogrammen inom det miljö-
politiska området. Syftet med de senare är att
öka takten i omställningsarbetet och få en lokal
anpassning av lösningar för ekologiskt hållbar
utveckling.

I regeringens strävan att uppnå samverkan
mellan sektorer och effektivare ta till vara befint-
liga statliga resurser är det angeläget att så långt
möjligt koordinera tillväxtavtalen och de lokala
investeringsprogrammen. Därmed förstärks båda
programmens effekter. Samverkan mellan kom-
muner och regionala organ för att finna vägar att
koppla samman åtgärder inom ramen för inves-
teringsprogrammen med satsningar i tillväxtav-
talen skall eftersträvas. I arbetet med investe-
ringsprogrammen ges kommunerna möjlighet
att inför beredningen av ansökningar om medel
tydliggöra i vilken utsträckning sådana koppling-
ar kan ske.

4.5.7 Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen

Ostersjöfrågor i de regionala tillväxtavtalen
Mer än hälften av länen uppmärksammar Öster-
sjöregionens utvecklingsdynamik i tillväxtavtalen
och för flera län är detta en av hörnstenarna i nä-
ringslivsstrategin. Exempel på åtgärder som före-
slås är nätverks- och affärsutveckling, IT, tu-
ristutbyte, kompetensutveckling, miljö och
hälsovård. Flera av åtgärderna bedöms som väl
underbyggda och, inte minst, väl förankrade.

Näringslivets engagemang i frågorna har varit
relativt omfattande. En begränsning i samman-
hanget är att åtgärderna oftast är koncentrerade
till ett län. Ofta har de regionala partnerskapen
inte haft tid att samråda med grannlänen om ge-
mensamma satsningar.

Regeringens bedömning och åtgärder för fortsatt
arbete

Det finns goda förutsättningar för att utarbeta
länsövergripande tillväxtavtal för näringslivsut-
veckling i Östersjöregionen, med deltagande av
flera län. Genom en länsövergripande ansats kan
aktörer med likartade eller kompletterande idéer
knytas samman. Därigenom kan de insatser som
görs få större effekt.

De förslag till åtgärder relaterade till närings-
livsutveckling i Östersjöregionen som finns i ut-
kasten till tillväxtavtal, utgör en grund för dis-

kussioner om medfinansiering från den s.k.
Östersjömiljard II.

Regeringen inrättar en förhandlingsgrupp i
Regeringskansliet som kommer att bjuda in fö-
reträdare för länen för vidare överläggningar om
innehåll, inriktning och omfattning i ett sådant
länsövergripande tillväxtavtal.

4.5.8 Storstadspolitiken

I storstadspropositionen, 1997/98:165 Utveck-
ling och rättvisa - en politik för storstaden på 2000-
talet, redovisas mål och inriktning för regering-
ens storstadspolitik. I likhet med den regionala
näringspolitiken spänner den över flera politik-
områden.

De statliga insatserna skall förbättra storstä-
dernas förutsättningar för långsiktigt hållbar till-
växt och motverka den sociala, etniska och dis-
kriminerande segregationen. Åtgärderna skall
inledningsvis primärt komma till uttryck genom
lokala utvecklingsavtal i sju utpekade kommuner.
Se vidare under UO 8 Invandrare och flyktingar.

De resurser som fördelas via de lokala utveck-
lingsavtalen kan utgöra en del av det regionala
tillväxtkapitalet, när de berörda kommunerna
aktivt deltar i de regionala partnerskapens arbete.
Samverkan mellan de lokala utvecklingsavtalen
och de regionala tillväxtavtalen skall eftersträvas
för att förstärka effekterna av båda programmen.

4.6 Finansiering av tillväxtavtalen

De myndigheter och andra organ som skall fi-
nansiera insatser i tillväxtavtalen måste ges finan-
siella ramar samt tydliga villkor för medelsan-
vändningen. Under förutsättning att riksdagen
godkänner de anslagsnivåer m.m. som föreslås
inom resp, utgiftsområde ges vissa utgångs-
punkter för de fortsatta förhandlingarna om till-
växtavtalen. Medlen utgör det s.k. regionala till-
växtkapitalet. Det framgår i tabellen nedan vilka
anslag som regeringen definierar som tillväxtka-
pital. Regeringen föreslår inte att särskilda statli-
ga medel skall anslås till avtalen.

De nationella målen för de olika verksamhe-
terna ligger fast. Anslagen är i varierande grad
möjliga att utnyttja för åtgärder i tillväxtavtalen.
En betydande del av de resurser som anges i ta-
bellen är avsedd för att finansiera specifika åta-
ganden, exempelvis försörjningsstöd till indivi-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

der eller väl avgränsade forskningsprogram för
ett visst område. I den mån åtgärder i avtalen
passar in i t.ex. ett specifikt FoU-program kan
anslaget användas för medfinansiering.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

1 Tabell 4.1 Regionalt tillväxtkapital - anslag som berörs av regionala tillväxtavtal 1
Tusental kronor, löpande priser, beräkningar för år 2001 och 2002 Ut g i f t so m råde/ansla^	2000	2001	2002
UO 8 Invandrare och flyktingar
B2 Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna	260 000	565 000	116 000
UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder¹	19 590 591	20 363 692	20 639 969
A4 Europeiska socialfonden för perioden 1995-1999²	(1 242 000)	(128 000)
A5 Europeiska socialfonden för perioden 2000-2006	641 000	1 663 000	1 663 000
00 16 Utbildning och universitetsforskning
A5 Förstärkning av utbildning i storstadsreg³	265 000	1 920 000	3 585 000
A15 Särskilda utbildningsinsatser för vuxna⁴	4 307 844	4 520 385	4 120 268
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
El Lokala investeringsprogram	1 758 000	1 415 000	1 190 500
UO 19 Regional utjämning och utveckling
Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder	1 303 850	1 609 350	1 605 950
A2 Landsbygdslån	30 000	110 000	110 000
A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden, perioden 1995-1999²	(612 000)	(539 000)
A9 Europeiska regionala utvecklingsfonden, perioden 2000-2006	360 000	800 000	1 000 000
UO 21 Energi⁵
Bl Bidrag för att minska elanvändning	105 000	495 000	445 000
B2 Bidrag till investeringar i elproduktion för förnybara energikällor	95 000	345 000	188 000
B3 Åtgärder för effektivare energianvändning	65 000	119 000	111 000
B4 Energiforskning	401 758	430 977	461 758
B5 Energiteknikstöd	130 000	130 000	130 000
B6 Introduktion av ny energiteknik	230 000	230 000	230 000
UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
B9 Från EG-budgeten finansierade miljö-, struktur- och regionala
åtgärder⁶	155 000	155 000	155 000
C2 Strukturstöd till fisket m.m.⁶	12 000	12 000	12 000
C3 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.⁷	10 200	10 200	10 200
UO 24 Näringsliv
A2 Småföretagsutveckling	189 062	190 062	134 062
A3 Stöd till kooperativ utveckling	20 000	20 000	20 000
A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt	180 000	0	0
Dl Teknisk forskning och utveckling	688 588	704 334	718 624
E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen	100 000	300 000	250 000

^illväxtkapitalets faktiska storlek under anslaget definieras och beslutas av AMV. Beloppen avser beräknat totalt anslag. Huvudparten av anslaget utgörs av försör j-
ningsmedel till arbetslösa som deltar i arbetsmarknadspolitiska program.

²Kvarvarande medel på anslaget kan endast användas för åtgärder som beslutas under år 1999.

³Anslagets ändamål är bundet och inkluderar från år 2001 ett stegvis genomförande av en allmän förskola och en maxtaxa i barnomsorgen. Medel kan ändå ses som en
resurs för tillväxt och utveckling i ett regi onalt perspektiv.

⁴Anslaget ställs till förfogande på lokal nivå. Ändamålet är bundet och anslaget kan således inte disponeras inom ramen för tillväxtavtalen. Medlen kan ändå i regional
samverkan ses som en resurs och ett verktyg i ett regionalt tillväxtperspektiv.

⁵De angivna anslagens ändamål är bundna. Medlen kan ändå ses som en möjlig resurs för tillväxt och utveckling i ett regionalt perspektiv.

⁶Faktiska belopp är ännu ej fastställda. De angivna beloppen baserar sig på anslagsnivåer under perioden 1995-99.

⁷Faktiska belopp är ännu ej fastställda. De angivna beloppen är antaganden om medelstillde Ining.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

4.7 Förhandlingsunderlag

Samverkan kring tillväxtavtalen förutsätter att
överenskommelser träffas rörande ansvar, roll-
fördelning, resursinsatser m.m. för de ingående
åtgärderna. Staten deltar via berörda myndighe-
ter och organ.

Den statliga medfinansieringen förutsätter att
förslagen är genomarbetade. Statligt finansierade
organ bör uppträda entydigt och medverka med
utgångspunkt från samma krav på avtalens kva-
litet. Regeringen preciserar de förutsättningar
som gäller för ett statligt engagemang i tillväxt-
avtalen. Inom sina respektive ansvarsområden
besitter de berörda aktörerna också stor kompe-
tens som bör tas till vara i samarbetet kring avta-
len.

Berörda myndigheter är NUTEK, Ener-
gimyndigheten, Arbetsmarknadsverket genom
länsarbetsnämnderna, länsstyrelserna samt själv-
styrelseorganen. Regeringen avser att också in-
formera ALMI Företagsparner AB om sin syn på
de förestående förhandlingarna. För medfinansi-
ering med strukturfondsmedel kommer särskilda
förutsättningar att gälla.

Förhandlingsunderlaget består av tre delar - en
beskrivning av förhandlingsprocessen, generella
förutsättningar som gäller för samtliga berörda
organ samt en tredje del med information anpas-
sad till respektive organs särskilda förutsättning-
ar.

De generella förutsättningarna för ett statligt
engagemang utgår ifrån de centrala principer för
tillväxtavtalen så som de angavs i riktlinjer till lä-
nen den 6 maj 1998. Dessa innebär bl.a. att avta-
let skall vara uppbyggt kring en analys och ett
program för tillväxt som följer logiskt av denna.
Det skall vidare vara utförligt beskrivet hur avta-
let skall finansieras, genomföras, följas upp och
utvärderas. Tillväxtavtalet skall vara väl förankrat
i det regionala partnerskapet där näringslivets
medverkan skall vara framträdande. Avtalet skall
vidare integrera jämställdhet och ekologiskt håll-
bar utveckling i sina olika delar. I genomförandet
av tillväxtavtalet förutsätts medfinansiering av
flera av de icke-statliga aktörerna i partnerskapet.

4.8 Vissa regeländringar av betydelse
för de regionala tillväxtavtalen

Länen har lämnat förslag till regeländringar, dels
i skrivelser vid årsskiftet 1998/99, dels i utkasten
till tillväxtavtal. I skrivelsen till riksdagen i april
redovisade regeringen vidtagna åtgärder. Regel-
förslagen i avtalsutkasten är ofta samma eller lik-
nande som de tidigare lämnade förslagen. Många
förslag avser avgränsade, konkreta problem som
förslagsställaren har erfarenhet av. Det före-
kommer att länen ger olika förslag till lösningar
på ett och samma problem. Sammantagna ger
förslagen dock en god bild av de områden där
förändringar och förenklingar av regler upplevs
som särskilt viktiga.

I vissa fall medger redan gällande regler det
som länen har efterlyst. Enskilda regelförslag
måste ofta hänföras till beredning i större sam-
manhang. Förändringar eller omställningar som
pågår inom olika politikområden medför ofta att
hela regelkomplex behöver anpassas. Regelför-
slag kommer också fram på andra sätt än via till-
växtavtalen. Följande kompletterar den redovis-
ning som lämnades i skrivelsen till riksdagen
samt redogörelserna i de ovanstående avsnitten.

Arbetsmarknad

Beträffande de omfattande regelförändringar
som berör arbetsmarknadsområdet - se vidare
under UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Näringsliv, företagande, IT

Ett stort antal förslag från länen gäller förbättra-
de villkor för företagande. Regeringens regel-
förenklingsarbete redovisas under UO 24, av-
snitt 5 Näringspolitik. Flera län har upprepat eller
hänvisat till de förslag som Småföretagsdelega-
tionen presenterade under år 1998. Under rubri-
ken Småföretagsdelegationen - Regeringens åtgär-
der för ett bättre småföretagsklimat gör regeringen
en avstämning av vidtagna åtgärder. Se bilaga 1
till UO 24 Näringsliv.

Betänkandet av IT-infrastrukturutredningen,
(SOU 1998/99:85) Bredband för tillväxt i hela
landet, innehåller förslag om utbyggnad av in-
frastruktur, konkurrensfrämjande åtgärder och
kompetenssatsningar för IT. Betänkandet re-
missbehandlas för närvarande.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Jordbruk

Några län hävdar att tillämpningsområdet för in-
vesteringsstöd till företagare med jordbruks-,
trädgårds- eller renskötselföretag är begränsat.
Ett nytt landsbygdsprogram kommer att gälla
under perioden år 2000-2006. Investeringsstödet
och dess tillämpningsområde utgör en del av det
pågående programarbetet. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen under hösten med en
särproposition. I norra Sverige ingår investe-
ringsstödet i mål 1-programmen för vilka berör-
da länsstyrelser har fått i uppdrag av regeringen
att ta fram utvecklingsplaner som skall redovisas
den 1 oktober 1999.

Regionalpolitik

Reglerna i de olika nu gällande regionalpolitiska
stödförordningarna har granskats med avseende
på struktur och enhetlighet. I avsnitt 4.2 under
UO 19 Regional utjämning och utveckling berörs
vissa förändringar som regeringen avser att ge-
nomföra.

Socialpolitikens område

En översyn av reglerna för sjukpenninggrundan-
de inkomst har gjorts, både vad avser anställda
och egenföretagare (DS 1999:19 Beräkningsun-
derlag för dagersättning - sjukpenning föräldra-
penning m.mj. Skrivelsen har remissbehandlats
och bereds för närvarande.

4.9 Uppföljning och utvärdering av
tillväxtavtalen

Nationella mål för de olika politikområden som
berörs av de regionala tillväxtavtalen ligger fast.
Målen ändras inte på grund av arbetet med avta-
len. De mål som preciseras i tillväxtavtalen skall
harmoniera med målen för de politikområden
åtgärderna berör. Tillväxtavtalens mål kan for-
muleras i kvalitativa eller kvantitativa termer.
Arbetet med avtalen skall kunna följas upp och
utvärderas.

Det finns två huvudsakliga utvärderingsupp-
gifter i samband med tillväxtavtalen. Prestationer
och effekter av det faktiska genomförandet av
avtalen skall följas upp och utvärderas - den s.k.
programutvärderingen. Processen med nya roller
och arbetssätt kring utarbetande och genomfö-
rande av avtalen bör även utvärderas - processut-
värdering. För programutvärderingen, som blir
en kontinuerlig och återkommande uppgift, be-
höver ett ändamålsenligt utvärderingsinstrument
tas fram. Regeringen har gett en arbetsgrupp i
Regeringskansliet i uppdrag att utarbeta ett för-
slag till utformning av detta instrument. I upp-
draget ingår att föreslå var ansvaret för utvärde-
ringen bör ligga. Gruppen har också till uppgift
att föreslå hur en processutvärdering skall ge-
nomföras.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

5 Näringspolitik

5.1 Omfattning

Inom Verksamhetsområde A Näringspolitik
ryms frågor om NUTEK:s allmänna verksamhet,
företagsutveckling, stöd till kooperativ utveck-
ling, turistfrämjande, geologisk undersöknings-
verksamhet och FoU, miljösäkring av oljelag-
ringsanläggningar samt Bergsstaten.

5.2 Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 ¹

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

976

735

1 037

888

698

649

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Samtliga verksamheter har bedrivits inom de be-
slutade ekonomiska ramarna.

Förändringar

ALMI Företagspartner AB kommer att teckna
ett avtal med Europeiska Investeringsfonden
som möjliggör väsentligt ökade utlåningsvoly-
mer under drygt två år. Det kommer att ge ett
ökat tillskott av riskvilligt kapital till mindre fö-
retag. Näringsdepartementet har tillsatt en ut-
redning för att utvärdera och lämna förslag angå-

ende statens åtgärder för att främja fler och
växande företag och stimulera till utveckling och
tillväxt. Utredningen skall lämna rapport den 30
november 1999. Regeringens bedömning är att
åtgärder vidtagits för att undanröja majoriteten
av de hinder som Småföretagsdelegationen tagit
upp. Arbetet med frågorna sker fortlöpande in-
om Regeringskansliet, hos myndigheter och i på-
gående utredningar. En närmare redovisning av
Småföretagsdelegationens förslag och regering-
ens åtgärder finns i bilaga 1.

Regelförenklingsarbetet har förstärkts under
året genom att SimpLex-gruppen har bildats in-
om Regeringskansliet samt att medel tillförts
gruppen. Medel tillförs till det uppgiftskravre-
gister som syftar till att underlätta företagens
uppgiftsbörda till myndigheterna. Inom utgifts-
området avsätts resurser för att säkerställa och
utveckla tillgången på teknik- och kun-
skapsöverföring från bl. a. högskolorna till små-
och medelstora företag. Det tidigare aviserade
programmet för småföretagsutveckling (prop.
1995/96:22) fortsätter genom att 180 miljoner
kronor anslås på ett särskilt anslag år 2000. NU-
TEK bör fr. o. m. år 2000 successivt ha möjlighet
att öka sitt deltagande i genomförandet av finan-
siering av åtgärder inom ramen för regionala till-
växtavtal.

Mål

- att förbättra förutsättningarna för företagan-
de och entreprenörskap och att stärka driv-
krafterna för ökad tillväxt och sysselsättning.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Prioriteringar

- att effektivisera statens åtgärder för att främja
fler och växande företag,

- att förenkla regelverket för framför allt små-
och medelstora företag,

- att förbättra kapitalförsörjningen till framför-
allt små- och medelstora företag,

- tillse att det råder en hög kvalitet på rådgiv-
ning, information och service från myndig-
heter till företag och individer,

- förenkla företagens uppgiftslämnande till
myndigheter,

- att stärka konkurrenspolitiken som en viktig
del av näringspolitiken och vidta åtgärder för
att undanröja hinder för en effektiv konkur-
rens,

- att stärka kompetensen hos företagare och
anställda.

5.3 Resultatbedömning

5.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom

området

Fler och växande små- och medelstora företag är
en viktig del av regeringens politik för att skapa
bättre förutsättningar för ökad tillväxt och sys-
selsättning.

Regeringens åtgärder för att stimulera företa-
gande bygger i första hand på generella åtgärder
som bl.a. regelförenkling och fungerande kon-
kurrens. Därtill söker regeringen identifiera och
eliminera problem som mindre företag möter
t.ex. på grund av bristande administrativa resur-
ser, sämre tillgång till kapitalmarknaden eller
extern kompetens. Däremot begränsas antalet
aktiviteter som riktar sig till enskilda företag.

För att fortlöpande kunna bedöma vilka åt-
gärder som bäst främjar tillväxt och sysselsätt-
ning finns ett behov av att förbättra möjligheter-
na att utvärdera småföretagspolitiken.
Regeringen har därför inlett ett omfattande ar-
bete för att utifrån företagens perspektiv kartläg-
ga hinder och problem för småföretagen där nya
metoder för utvärdering kommer att analyseras.
Småföretagsdelegationen påbörjade arbetet och
detta följs nu upp av flera insatser från regering-

ens sida i syfte att kontinuerligt förbättra villko-
ren för små och medelstora företag.

Nyföretagandet är en stark drivkraft i den
svenska ekonomin som skapar tillväxt och ökad
sysselsättning. Under 1998 startades enligt
SCB:s statistik nästan 34 000 företag. Generellt
domineras nyföretagandet av företag inom
tjänstenäringarna. De nya företagen genererade
enligt SCB 55 000 nya arbetstillfällen. Ett typiskt
nystartat företag är en enskild firma med mindre
än 300 000 kr i omsättning och högst en person
heltidssysselsatt. Ungefär var tionde företag har
mer än 1 miljon kronor i omsättning. Var tredje
nyföretagare har en anställning samtidigt som de
driver verksamhet i det nya företaget och nästan
90 procent uppger att de tänker fortsätta med
det. De vanligaste motiven till att starta eget är
enligt SCB att få möjlighet att förverkliga sina
idéer eller att få arbeta självständigt. Detta är
mest markant inom näringarna utbildning, hälso-
och sjukvård samt andra samhälleliga och per-
sonliga tjänster. Mer än var tredje företagare var
anställd i samma bransch innan företagsstarten.

Sysselsättningstillväxten sker framförallt i de
mindre och medelstora företagen. De senaste
åren har sju av tio nya jobb skapats i små- och
medelstora företag. I jämförelse med 1997 har
nyföretagandet minskat med nio procent. Statis-
tiken medger inte en närmare analys av bakgrun-
den till minskningen. En av flera förklaringar är
emellertid att det arbetslöshetsdrivna nyföreta-
gandet minskat. 131 procent av de nystartade fö-
retagen leds verksamheten av kvinnor och cirka
fem procent av kvinnor och män gemensamt.
Den totala nedgången i nyföretagandet har inte
skett på bekostnad av kvinnors nyföretagande,
andelen kvinnor är ungefär konstant i jämförelse
med föregående år. Var femte nytt företag 1998
startades av en person med invandrarbakgrund
varav den absoluta merparten i Stockholms län.

För att förbättra och effektivisera arbetet med
lokal näringslivsutveckling samt öka samord-
ningen av åtgärder på lokal-regional-central nivå
har NUTEK tillsammans med 55 kommuner
genomfört ett lokalt utvecklingsarbete som bl.a.
lett till att man genomfört omvärldsanalyser och
tagit fram verktyg för benchmarkingstudier.

Turistnäringen är en utpräglad småföretags-
bransch med stor betydelse för sysselsättningen i
många regioner. Näringen engagerar ca 140 000
personer som arbetar hel- eller deltid. Av dessa är
ca 40 procent kvinnor. Omsättningen i rese- och
turistnäringen är ca 120 miljarder kronor och
dess andel av BNP är 3,3 procent. Efter lågkon-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

junkturen i början av 1990-talet har turismen ut-
vecklats positivt i Sverige. Det är främst antalet
utländska besökare som ökar, medan den in-
hemska turismen visar mer begränsade möjlig-
heter till tillväxt. 1998 innebar en tydlig ökning
av antalet utländska gästnätter som för första
gången uppgick till över 8 miljoner. De nordiska
länderna, Tyskland och länderna på andra sidan
Östersjön är viktiga för turismens utveckling i
Sverige. En större ökning av antalet besökare
från Japan, Frankrike, Italien, Storbritannien,
Holland och Tyskland kan noteras för 1998.

Prospekteringsverksamheten för mineral har
under året varit fortsatt omfattande. Bergmästa-
ren har under året avgjort tre ärenden rörande
nya bearbetningskoncessioner, dvs. en helt ny
gruva i Sorsele kommun och två utvidgade kon-
cessioner för gruvorna i Laisvall och Kristine-
berg. Regeringen har fattat beslut om en bear-
betningskoncession för kaolin i Billinge, Eslövs
kommun.

5.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

En viktig uppgift för näringspolitiken är att ska-
pa goda förutsättningar för bl.a. nyetablering av
företag och möjligheter för redan etablerade fö-
retag att växa. Företagande är ett strategiskt om-
råde med stor betydelse för den svenska tillväx-
ten och sysselsättningen.

Ett flertal områden är centrala för regeringens
arbete för att stimulera företagens utveckling och
de viktigaste är kapitalförsörjningen, regel-
förenklingsarbetet, information, service och råd-
givning, kompetens och kunskapsöverföring
samt konkurrens.

I februari 1999 tillsattes en arbetsgrupp, Ny-
byggarna, bestående av 18 företagare i olika
branscher. Nybyggarna skall utgöra en referens-
grupp för att snabbt få reaktioner i småföretags-
frågor samt diskutera och utvärdera idéer och
förslag under mandatperioden.

Kapitalförsörjning

God tillgång till riskkapital för mindre företag är
en förutsättning för tillväxt. Småföretag har ge-
nerellt sämre möjligheter att attrahera externt
riskkapital, via exempelvis den internationella
kapitalmarknaden. Regeringen genomför därför
bl.a. följande åtgärder.

- Ökade reserveringsmöjligheter för samtliga
företag genom att avsättningsmöjligheten till
periodiseringsfond utökas med 5 procenten-
heter. Detta gynnar uppbyggnad av obeskat-
tat eget kapital.

- Tiden för hur länge periodiseringsfonderna
får behållas innan beskattning utlöses förlängs
från fem till sex år. Även denna åtgärd för-
bättrar möjligheterna för småföretag att byg-
ga upp obeskattat eget kapital.

- Genom avtal mellan ALMI Företagspartner
AB och Europeiska Investeringsfonden ska-
pas möjlighet för svenska småföretag att er-
hålla ett tillskott av riskvillig finansiering.
ALMI kommer, inom ramen för bolagets
ekonomiska mål, att kunna utöka sin utlå-
ning till småföretag med ca 300 miljoner kro-
nor per år i en tvåårsperiod.

- Den s.k. femprocentsregeln för försäkrings-
bolag har slopats. Detta ökar möjligheterna
för placeringar i småföretag. En översyn
kommer också att påbörjas av regleringen för
värdepappersfonder.

- En utredning ser över statens åtgärder för att
främja fler och växande företag. En viktig del
är att föreslå åtgärder för att förbättra riskka-
pitalförsörjningen till småföretag.

NUTEK och ALMI är centrala aktörer inom
småföretagspolitiken. NUTEK medverkar ge-
nom sin s.k. såddfinansiering till att underlätta
finansiering av affärsutvecklingsprojekt i riktigt
tidiga utvecklingsstadier. Generellt anses riskni-
vån i dessa tidiga utvecklingsfaser vara för hög
för att ett engagemang ska vara kommersiellt in-
tressant för exempelvis privata finansiärer, vilket
föranleder regeringen att överväga om det finns
skäl att utöka statens engagemang i mindre fö-
retags tidiga utvecklingsfaser, förutsatt att det
kan ske utan undanträngningseffekter. Detta
kommer också att prövas i den pågående utred-
ningen om statens insatser för att främja fler och
växande företag, som kommer att belysa effekter
och behov av sådana insatser.

Ärenden hos NUTEKis såddfinansiering har
under 1998 blivit mer komplexa och avser större
belopp än tidigare. Samtidigt har antalet ärenden
minskat i jämförelse med tidigare år. Totalt har
ca 60 miljoner kronor beviljats i lån och bidrag
vilket är en ökning med 10 miljoner kronor se-
dan 1997. NUTEKis medverkan är begränsad till
maximalt 50 procent av projektkostnaden och

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

kombineras med information, rådgivning och
kontaktförmedling. Sen årsskiftet 1998/99 har
även länsstyrelser och självstyrelseorgan möjlig-
het att använda befintliga medel för såddfinansie-
ring.

ALMI fortsätter enligt regeringens riktlinjer
sin verksamhet med främst rådgivning och risk-
finansiering. Av totalt ca 15 000 utestående lån
vid utgången av 1998 utgör nyföretagarlån ca 40
procent, företagarlån till kvinnor respektive lån
till växande företag ca 30 procent vardera.

Regelförenkling

Komplicerade regler innebär en belastning för
särskilt entreprenörer och småföretagare, efter-
som de mindre företagen ofta saknar resurser att
överblicka och få kunskap om reglernas utform-
ning och innebörd. Enligt regeringens bedöm-
ning är behovet av ytterligare regelförenkling
fortsatt stort. Därför har regeringen bl.a. vidtagit
följande viktiga åtgärder.

- Beslut om utökade krav på utredningar, myn-
digheter och Regeringskansliet att genomföra
problem- och konsekvensanalyser av förslag
som påverkar småföretag.

- En särskild regelförenklingsgrupp, SimpLex,
har bildats inom Näringsdepartementet.
Gruppen skall bl.a. verka för att myndigheter
och offentliga utredningar granskar alla för-
slag till nya och förändrade regler ur ett
mindre företags perspektiv, samt genom olika
insatser verka för enklare regler som främjar
företagandet.

- Enklare registrering av företag, där Patent-
och registreringsverket (PRV) och Riksskat-
teverket nu genomför åtgärder som väsentligt
förkortar tiden för registrering samt förbätt-
rar informationen och servicen till nystartade
företag.

- Snabbare och enklare förfarande för registre-
ring av företagsnamn (firmor) hos PRV. PRV
har på regeringens uppdrag bl.a. föreslagit att
företagare via Internet skall få möjlighet att
själva undersöka om ett företagsnamn är
möjligt att registrera. Dessutom föreslås att
råd och information om reglerna utökas.

- Det obligatoriska uppgiftslämnandet om
sjukfrånvaro till Försäkringskassan har slo-
pats för småföretag med mindre än femtio an-
ställda.

Information, service och rådgivning

Mindre och nystartade företag har i allmänhet ett
större behov av god information, väl utvecklad
service och rådgivning från i första hand statliga
myndigheter. Regeringen bedömer att ett konti-
nuerligt arbete för att förbättra myndigheternas
insatser på detta område måste ske och har där-
för vidtagit bl.a. följande åtgärder.

- En årlig återkommande kundundersökning
som skall fungera som underlag för myndig-
heters arbete för att förbättra information och
service gentemot småföretag.

- Ett samordnat uppgiftskravregister för före-
tagsdata håller på att skapas. Registret kom-
mer väsentligt att minska företags uppgifts-
börda genom att företagen endast behöver
lämna uppgifter en gång till statliga
myndigheter. Regeringen reserverar redan nu
5 miljoner kronor för detta ändamål och avser
att återkomma i den ekonomiska vårproposi-
tionen med ytterligare medel när PRV har av-
rapporterat till regeringen i januari år 2000.

- En bred satsning på utbildning och informa-
tion om kooperativt företagande genomförs.

- Hårdare krav på förkortade hand-
läggningstider har ställts på ett flertal centrala
myndigheter.

- NUTEK har skapat en lättillgänglig och
samlad finansieringsdatabas på Internet där
företagare kostnadsfritt kan erhålla informa-
tion om olika finansieringsmöjligheter.

NUTEK erbjuder också, via "Startlinjen", se-
dan ett antal år kostnadsfri service med informa-
tion till personer som vill starta och driva egen
rörelse. ”Startlinjen” hade 18 700 kundkontakter
och nära 40 000 besök på sin hemsida under
1998. "Euro Info Centre", där NUTEK besvarar
förfrågningar om bl.a. EU:s förordningar och fö-
retagens möjligheter på den inre marknaden, ha-
de drygt 4 500 förfrågningar.

Utöver dessa aktiviteter har NUTEK fortsatt
sin verksamhet med bl.a. miljöstyrning i småfö-
retag, EU:s kontaktmässor, och kvinnors företa-
gande. Pilotprojektet med affärsrådgivare för
kvinnor har valts ut som ett av elva "good ex-
ample-project" inom EU:s sysselsättningspakt.
De 24 Lokala Kooperativa utvecklingscentra
(LKU) lämnar hjälp i form av gratis rådgivning
och information till personer som vill starta ko-
operativa företag. Totalt har 329 kooperativa fö-
retag startats under 1998 med ca 1000 anställda

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

efter att ha fått information och gratis rådgiv-
ning.

Kompetens och kunskapsöverföring

Företag konkurrerar i hög utsträckning med
kunskap samt förmågan att använda kunskapen i
kombination med ny teknologi i produkter,
tjänster och processer. För att stärka kompetens
och kunskapsöverföring, innovationsförmågan
samt en bred spridning av IT-kompetens hos
framförallt små- och medelstora företag, har re-
geringen bl.a. vidtagit följande åtgärder.

- Regeringen föreslår att 1,35 miljarder kronor
år 2000 och 1,15 miljarder kronor årligen
fr.o.m år 2001 avsätts i form av reducerad
skatt för att stimulera kompetensutveckling i
arbetslivet. Syftet är att stimulera till kontinu-
erlig individuell kompetensutveckling i ar-
betslivet vilket kan öka individens möjligheter
att välja och byta arbete. Ett system för indi-
viduell kompetensutveckling i arbetslivet
skulle därmed kunna öka anställbarheten och
tryggheten i arbetslivet. Formerna för kom-
petensutveckling i arbetslivet får övervägas i
särskild ordning. Regeringen avser att ge en
utredare i uppdrag att föreslå hur kompe-
tensutvecklingen kan utformas.

- Regeringen aviserar i denna proposition en
satsning på kompetensutveckling av anställda
under en treårsperiod. Satsningen bör ske in-
om ramen för det nya socialfondsprogram-
met och omfatta 2,4 miljarder kronor under
perioden 2000-2002. Vidare förutsätts medfi-
nansiering av arbetsgivarna inom ramen för
en trepartssamverkan. Regeringen har i di-
rektiv till en utredare angivit att medlen skall
användas för att stimulera kompetensanalyser
i små- och medelstora företag, samt till verk-
samhetsrelaterad kompetensutveckling av an-
ställda.

- En utredning analyserar hur vissa av Närings-
departementets myndigheter bättre kan orga-
niseras för att bidra till ett effektivare svenskt
innovationssystem och därmed till sam-
hällsutveckling och tillväxt.

- Näringsdepartementet har inlett en
”benchmarkingstudie” som syftar till att
jämföra Sveriges prestationer med länder som
anses vara bäst inom varje jämförelseområde.
Projektet skall löpa över en treårsperiod, och
fokus skall läggas på att studera och lära av de

system och processer som ger upphov till
framgång.

- Regeringen avser att undersöka behovet av
åtgärder som syftar till att stödja de mindre
företagens IT-kompetens.

- Industriella utvecklingscentra, IUC, tillförs
mer resurser. IUC syftar till att skapa ökad
tillväxt hos små- och medelstora företag samt
verka för en regional aktör med kompetens
inom bl.a. teknikområdet.

Inom ramen för NUTEKis verksamhet ligger
också att verket skall särskilt uppmärksamma
teknikbaserade små- och medelstora företag i ti-
diga utvecklingsfaser, vilka har möjlighet till
snabb tillväxt och internationalisering samt mot
innovationer som kan bilda grund för företags-
etableringar och verka för att dessa grupper får
god tillgång till rådgivning och finansiering.

NUTEK, Arbetslivsinstitutet (ALI) och Rå-
det för arbetslivsforskning (RALF) bedriver
resp, finansierar forsknings- och utvecklings-
projekt inom bl.a. arbetsorganisationsområdet.
Inom ramen för detta arbete genomför bl.a.
NUTEK en fördjupad analys av vilken betydelse
nätverk, IT, arbetsorganisation och förändrings-
procecess har för företag vid införandet av ny ar-
betsorganisation. Kunskapen från de fyra områ-
dena används bl.a. för att förklara företags
förändringskapacitet, effektivitet och produkti-
vitet.

NUTEK samarbetar med Stiftelsen Svensk
Industridesign (SVID). SVID arbetar för att
stärka företagens kunskap om designens betydel-
se för konkurrensförmågan samt för att integrera
industriell design i företagens verksamhet. Sats-
ningen kommer bl.a. att utvärderas inom ramen
för utredningen för att främja fler och växande
företag. Regeringen har för avsikt att lämna sär-
skilda uppdrag till bl.a. NUTEK, SVID och Tu-
ristdelegationen, för att under år 2000 förbereda
sin medverkan under Arkitekturåret 2001.

Konkurrens

En effektiv konkurrens är viktig för nytänkandet
och bidrar till att företagen ständigt utvecklar
nya produkter till nytta för konsumenterna.
Detta ökar i sin tur produktiviteten och dämpar
prisutvecklingen, och är således en mycket viktig
del i näringspolitiken. Konkurrens möjliggör
också för nya företag att komma in på markna-
den.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

- Konkurrenspolitiken skärps för att stärka
konsumenternas ställning och öka småföreta-
gens möjligheter att konkurrera med större
företag.

- Konkurrensverket har i juni 1999 fått i upp-
drag att kartlägga och analysera hur konkur-
rensförhållandena har utvecklats på den
svenska marknaden under 1990-talet bl.a. när
det gäller småföretagens ställning, samt att fö-
reslå åtgärder för ökad konkurrens.

- Statskontoret har i juni 1999 fått i uppdrag att
analysera och föreslå åtgärder när det gäller
kvarvarande konkurrensproblem när statliga
aktörer bedriver kommersiell verksamhet.
Uppdraget skall särskilt inriktas på områden
som har betydelse för småföretag och kon-
sumenter.

- En arbetsgrupp i Regeringskansliet har till
uppgift att närmare analysera konkurrens-
snedvridningar främst mellan småföretag och
kommunal näringsverksamhet.

- Regeringen har för avsikt att under år 2000,
återkomma till riksdagen med en proposition
med konkreta förslag i syfte att undanröja
befintliga hinder för en effektiv konkurrens.

Turism

Sveriges Rese- och Turistråd AB har tillsammans
med Turistdelegationen och resenäringen under
1998 påbörjat ett arbete med att utveckla IT-
tjänster för främst små turistföretag och ett Tu-
ristnäringens Forum på Internet. Turistdelega-
tionen har bl.a. deltagit i arbetet med de regio-
nala tillväxtavtalen samt fullföljt ett nationellt
FoU-program för företagen i rese- och turistin-
dustrin.

Inom ramen för regeringens program för re-
gional näringspolitik och särskilda regionalpoli-
tiska åtaganden har under 1998 21 miljoner kro-
nor satsats på att marknadsföra Sverige som
turistland.

Geologisk undersökningsverksamhet

SGU har fått nya mål för den geologiska under-
sökningsverksamheten. Dessa innebär att under
en tioårsperiod skall översiktlig geoinformation
tas fram för hela landet, inkl, kontinentalsockeln.
För tätbefolkade områden och för malmpotenti-
ella områden skall mer omfattande information
färdigställas. Denna nya inriktning har även på-
verkat 1998 års verksamhet. Ett stort projekt har
startats i samarbete med Göteborgs stad.

Den 1 juli 1998 ägde en viktig förändring rum
i Bergsstatens organisation genom att de tidigare
två bergmästardistrikten slogs samman till ett.
Bergsstaten leds nu av en bergmästare med hu-
vudkontor i Luleå.

5.3.3 Effekter av de statliga insatserna

Det är svårt att fastställa i hur stor utsträckning
de statliga insatserna inom detta verksamhetsom-
råde eller andra inslag i småföretagspolitiken har
bidragit till utvecklingen vad gäller antalet nya
företag. Aktuell forskning har pekat på behovet
av bättre utvärderingar och analyser inom områ-
det. I uppdraget till den näringspolitiska utred-
ningen om statens åtgärder för att främja fler och
växande företag ingår att ge förslag till lämpliga
metoder för att utvärdera olika statliga småföre-
tagsinsatser i fortsättningen.

En studie av IMIT (Institute for Management
of Innovation and Technology) visar att NU-
TEKis såddfinansiering spelar en viktig roll för
teknikbaserade företag i tidig utvecklingsfas.
Drygt 40 procent av de teknikbaserade företagen
har fått finansiellt stöd från NUTEK. Med tek-
nikbaserade företag avsågs i studien venture ca-
pitalbolagens portföljföretag och företag som
fått finansiellt stöd från Industrifonden åren
1992 - 1997 eller noterats på SBI-listan eller In-
novationsmarknaden t.o.m. 1997.

Under 1998 var 89 procent av de ca 18 700
kunderna inom NUTEKis service "Startlinjen"
nöjda eller mycket nöjda med servicen. Andelen
har ökat från 85 procent föregående år. Inom
verksamheten "Euro Info Centre" var andelen
nöjda eller mycket nöjda kunder 91 procent, vil-
ket är samma resultat som föregående år.

ALMIis kundföretag har vuxit klart snabbare
än övriga småföretag i Sverige enligt ALMIis och
SCBis utvärderingsmaterial. Materialet indikerar
att kundföretagen ökat sin omsättning med 86
procent och antalet anställda med 57 procent,
samt att en mycket stor andel (ca 77 procent) an-
ser att deras företag har utvecklats positivt till
följd av samarbetet med ALMI.

Både aktiviteterna i Sveriges Rese- och Tu-
ristråd AB och i Turistdelegationen känneteck-
nas av att effekterna av insatserna uppnås först på
längre sikt. Utvecklingen av turismen påverkas
inte bara av de statliga insatserna på området
utan också av bl.a. väderlek, prisnivå och olika
idrotts- och kultursatsningar. Under 1998 ökade
antalet utländska besökare med 4,9 % jämfört

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

med 1997. Campingnättema minskade med 1,4
% och övriga gästnätter ökade med 8,4 %. Den
ökade marknadsföringen från Sveriges Rese- och
Turistråd AB 1997, OS-marknadsföringen för
Stockholm 2004 och för Stockholm som kultur-
huvudstad 1998 bedöms ha påverkat utveckling-
en positivt. Den regniga sommaren 1998 förkla-
rar minskningen vad avser campingutvecklingen.
De första fyra månaderna 1999 har varit gynn-
samma för den svenska rese- och turistindustrin.
Antalet utländska gästnätter i hotell, stugor och
vandrarhem har under perioden ökat med 6 %.
Turistdelegationen har genom sitt fortsätta ar-
bete med att genomföra handlingsprogrammet
för utveckling av svensk turism bidragit till att
öka den samverkan som är nödvändig för turis-
mens utveckling.

Efterfrågan på geoinformation och på SGU:s
uppdragsverksamhet har under året legat väl i ni-
vå med tidigare år. Förändringen av Bergsstaten
har möjliggjort en betydande effektivisering.

5.3.4 Regeringens slutsatser

Regeringen bedömer att verksamheten under
1998 i stor utsträckning har bidragit till att upp-
fylla de mål som finns för verksamhetsområdet.

Regeringen anser att den verksamhet som be-
drivs inom NUTEKis program för såddfinansie-
ring är särskilt intressant eftersom den inte kon-
kurrerar med privata aktörer utan medverkar till
att minska det finansiella gap som finns mellan
en affärsidé och en kommersiellt gångbar tjänst
eller produkt. Förutom utredningen om statens
åtgärder för att främja fler och växande företag
kommer bl.a. dessa erfarenheter utgöra ett vik-
tigt underlag vid en omprövning av statens nä-
ringspolitiska insatser nästa år.

5.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelserna för år 1998 avse-
ende myndigheter inom verksamhetsområdet.

5.5 Anslag

Al Närings- och teknikutvecklings-

verket: Förvaltningskostnader

Tabell 5.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor		232 997	Anslags- sparande	23 161
1998	Utfall	232 997	Anslags- sparande	23 161
1999	Anslag	214 287	Utgifts- prognos	237 448
2000	Förslag	223 209
2001	Beräknat	219 046 ¹
2002	Beräknat	222 563 ²

‘Motsvarar 215 709 tkr i 2000 års prisnivå.
^zMotsvarar 215 709 tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

NUTEK svarar för statliga insatser för att främja
teknisk forskning och industriellt utvecklingsar-
bete, etablering och utveckling av små och me-
delstora företag samt balanserad regional utveck-
ling. I anslutning härtill skall verket genomföra
utrednings- och utvärderingsverksamhet. Inom
sina verksamhetsområden skall verket uppfylla
de miljömål som regeringen beslutar.

En övergripande näringspolitisk frågeställning
är hur Sverige i framtiden skall kunna stärka sin
position bland industriländerna. NUTEK skall
därför identifiera outnyttjade möjligheter till
förnyelse och tillväxt samt försöka överkomma
befintliga hinder. Näringslivets utveckling skall
ske med bibehållande av regional balans och i
samklang med miljön. Verkets övergripande mål
ligger fast.

Ständigt pågående förändringar i omvärlden
innebär att NUTEK behöver vidareutvecklas
och dess olika verksamhetsområden integreras.
De möjligheter som skapas genom ökad fokuse-
ring innebär att NUTEK kan identifiera nya ni-
scher och insatser där myndighetens kompetens
och ekonomiska resurser ger bästa möjliga ut-
byte samtidigt som vissa av dagens aktiviteter av-
vecklas.

Strukturella förändringar innebär att arbets-
marknadspolitik, utbildningspolitik, regionalpo-
litik och näringspolitik får allt fler berörings-
punkter samtidigt som det finns en allmän trend
mot ökad regionalisering. Dessa förändringar
förstärker NUTEKis roll som nationell samord-
nare och expert. Rollen att initiera, driva och
analysera näringspolitiska pilotprojekt blir allt
viktigare. Tjänstesektorns ökade vikt i förhållan-

13 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

de till rent industriell verksamhet innebär också
nya utmaningar för myndigheten.

NUTEK skall vara nationell samordnare för
innovationspolitik, regionalpolitik, småföretags-
politik, teknikpolitik samt för teknisk forskning
och utveckling. Myndigheten skall också, som
nationellt expertorgan, följa näringslivets ut-
veckling, ha en bred bevakning av näringspoliti-
ken och även granska hur förändringar i omvärl-
den påverkar näringslivets villkor i Sverige.

NUTEK har fått i uppdrag att medverka i
överläggningar kring de regionala tillväxtavtalens
innehåll, genomförande och finansiering.

NUTEKis omfattande nätverk skapar goda
förutsättningar för att initiera och genomföra
tidsbegränsade program som kräver en nationell
kraftsamling av samverkande centrala aktörer i
olika landsdelar.

De anslag som helt eller delvis berör NUTEK
är:

U019 Regional utjämning och utveckling

- Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder

- A2 Landsbygdslån

- A5 Transportbidrag

- A8 Europeiska regionala utvecklingsfonden
perioden 1995-1999

- All Regionalpolitiska insatser

- A12 Medel för tillfälligt småföretagsstöd

- All Regionalpolitiska infrastrukturprojekt
m.m. från budgetåret 1999.

UO 24 Näringsliv

- Al NUTEKs Förvaltningskostnader

- A2 Småföretagsutveckling

- A3 Stöd till kooperativ utveckling

- A8 Fortsatt program för småföretagsutveck-
ling förnyelse och tillväxt

- Dl Teknisk forskning och utveckling

- G1 Täckande av förluster vid viss garantigiv-
ning m.m.

Medel som disponeras av NUTEK under vissa
anslag inom UO19 och UO24 får, med beaktan-
de av övriga för respektive anslag förknippade
villkor och ändamål, användas för medfinansie-
ring av åtgärder inom regionala tillväxtavtal.

Resultatinformation/Resultatbedömning

Överväganden och resultatinformation om
NUTEKis olika verksamheter redovisas i anslut-
ning till verksamhetsområdena småföretagsut-
veckling, teknisk forskning och utveckling samt

under utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för 1998.

Slutsatser

Regeringen har vid sin beräkning av NUTEKis
förvaltningsanslag tagit hänsyn till pris och löne-
omräkning. Vid anslagsberäkningen har en tek-
nisk justering gjorts av anslaget. Justeringen har
genomförts för att korrigera tidigare i anslaget
inlagd kompensation för premiema för avtalsför-
säkringarna. Anslaget har tillförts 707 000 kr.

NUTEK har för åren 2000-2002 äskat ca
5 miljoner kronor per år för investeringar i ett
nytt projekthanteringssystem som ersätter de
nuvarande Stins och Peanuts vilka inte längre
fyller de krav som ställs. Regeringen anser att så-
dana investeringar är motiverade.

Regeringen föreslår att anslaget Al Närings-
och teknikutvecklingsverket förvaltningskostna-
der tillförs 5 miljoner kronor år 2000. Finansie-
ringen sker genom neddragning av anslaget Al
Allmänna Regionalpolitiska åtgärder under ut-
giftsområde 19 och anslaget Dl Teknisk forsk-
ning och utveckling under utgiftsområde 24 med

2,5 miljoner kronor vardera för år 2000.

Vidare tillförs anslaget Al Närings- och tek-
nikutvecklingsverket förvaltningskostnader 2,5
miljoner kronor för att integrera verksamheten
vid Nationellt resurscentrum för kvinnor. Finan-
siering sker genom att anslaget Al Allmänna Re-
gionalpolitiska åtgärder under utgiftsområde 19
tillfälligt minskas med motsvarande belopp.

Den verksamhet som bedrivs inom projektet
Nationellt resurscentrum för kvinnor (NRC)
avses bli en del av NUTEKis ordinarie verksam-
het. Regeringen avser att ge NUTEK i uppdrag
att se över hur detta bör ske. Avsikten är att
verksamheten skall ligga i linje med regeringens
jämställdhetspolitik. Regeringen anser att till
verksamheten bör det knytas ett råd eller en refe-
rensgrupp.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Tabell 5.3 Beräkning av anslaget för 2000

Tusentals kronor

^nsla^99^^	214 287
Pris-och löneomräkning	715
Justering av premier för statens avtalsförsäkringar	707
Överföring från anslaget Dl	2 500
Överföring från anslaget A1.UO19	5 000
Forslag 2000	223 209

A2 Småföretagsutveckling

1 Tabell 5.4 Anslagsutveckling I
Tusental kronor		105 894	Anslags- sparande	48 139
1998	Utfall	105 894	Anslags- sparande	48 139
1999	Anslag	196 062 ¹²	Utgifts- prognos	161 000
2000	Förslag	189 062
2001	Beräknat	190 062
2002	Beräknat	134 062

'Varav 12 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
1999.

² Anslaget föreslås ökas med 5 000 tkr på tilläggsbudget.

Syftet med verksamheten är att underlätta ut-
veckling och tillväxt inom småföretagssektorn, så
att antalet livskraftiga och växande småföretag
ökar. Från anslaget täcks kostnader för dels verk-
samhet med information, rådgivning och finansi-
ering genom ALMI Företagspartner AB:s regio-
nala utvecklingsbolag, dels vissa centrala insatser
på småföretagsområdet genom främst NUTEK,
bl.a. inom områdena internationalisering och in-
novationsfrämjande åtgärder, däribland s.k.
såddkapital samt insatser för att främja kvinnors
företagande.

Regeringen föreslår att ytterligare medel anvi-
sas för ändamålet på tilläggsbudget för budget-
året 1999.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under 1998 har NUTEK bl.a. fortsatt sin verk-
samhet med miljöstyrning i småföretag, EU:s
kontaktmässor och kvinnors företagande. NU-
TEKs redovisning av invandrarkvinnors delta-
gande i aktiviteter inom programmet Företags-

utveckling visar att uppgifter om i vilken
utsträckning målgruppen nås i stor utsträckning
saknas. Man konstaterar också att det finns en
alltför begränsad kunskap om kvinnor bland in-
vandrarföretagare och deras villkor. Ett antal åt-
gärder föreslås för att förbättra kunskapen om
invandrarkvinnors företagande, ge ett förbättrat
analysunderlag samt stärka dessa gruppers delta-
gande i aktiviteterna inom programmet.

ALMI har i enlighet med regeringens önske-
mål intensifierat sin samverkan med lokala ko-
operativa utvecklings centra och beaktat koope-
rativa företags behov av rådgivning och
finansiering.

Med medel från detta anslag stödjer staten
även verksamheten i Stiftelsen Svensk Industri-
design. Verksamheten inriktas på åtgärder som
främjar kunskap och kompetens inom industri-
ellt inriktad design i syfte att öka lönsamheten
och därmed tillväxten i svenskt näringsliv. De-
signfrämjande verksamhet i små och medelstora
företag uppmärksammas särskilt. Stiftelsen
Svensk Industridesign samarbetar med bl.a.
ALMI Företagspartner AB för att få ut informa-
tion och rådgivning i de olika regionerna. Samar-
betet mellan NUTEK och Stiftelsen Svensk In-
dustridesign bör vidare utvecklas. I det
föregående (avsnitt 5.3.3) redovisas effekter av
den verksamhet, som bedrivs med medel från an-
slaget. Det gäller främst ALMIis och NUTEKis
småföretagsinsatser.

Slutsatser

Regeringen förordar att verksamheten med me-
del från anslaget Småföretagsutveckling under
2000 bedrivs enligt i huvudsak oförändrade rikt-
linjer. Riksdagen har tidigare, i enlighet med vad
som anförts i 1998 års ekonomiska vårproposi-
tion, beslutat om en ökad betoning vid främst
verksamheten med såddkapital. Det innebär en
ökning av resurserna med totalt 150 miljoner
kronor under perioden 1999 - 2001. Dessutom
krävs ökade resurser för att fortsätta regel-
förenklingsarbetet genom SimpLex samt insatser
för att främja entreprenörskap i skolan.

Näringsdepartementet har som tidigare
nämnts initierat en översyn av statens aktörer
och deras åtgärder och program för ökad tillväxt
och sysselsättning. Utredningen skall se över
mindre företags behov av statliga insatser för att
växa och utvecklas, utvärdera viktiga näringspo-
litiska småföretagsåtgärder som genomförs idag

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

och ge förslag till hur framtida statliga insatser
för att främja tillväxt bland främst småföretag
och hur insatserna kan samordnas för att för-
enkla för företagen. Regeringen avser att redovi-
sa sina ställningstaganden under år 2000.

Tabell 5.5 Beräkning av anslaget för 2000

Tusentals kronor

Anslag 1999	184 062¹
Ökat resursbehov	5 000
Förslag 2000	189 062

¹ Till detta kommer 12 000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vå r-
propositionen 1999.

A3 Stöd till kooperativ utveckling

Tabell 5.6 Anslagsutveckling

Tusental kronor		15 662	Anslags- sparande	1 703
1998	Utfall	15 662	Anslags- sparande	1 703
1999	Anslag	16 500	Utgifts- prognos	18 203
2000	Förslag	20 000
2001	Beräknat	20 000
2002	Beräknat	20 000

En jämförelse mellan budget och utfall budget-
året 1998 visar att anslaget Stöd till kooperativ
utveckling inte helt tagits i anspråk. Vid ingången
av innevarande budgetår fanns ett anslagssparan-
de om 1,7 miljoner kronor. Det beror på tidsför-
skjutning mellan beslut och utbetalning av anslag
samt sparande för att finansiera en national in-
formationssatsning om den kooperativa före-
tagsformen under 1999.

Anslaget disponeras idag för statsbidrag till
kooperativ utveckling. Föreskrifter om detta
finns i förordningen (1998:1633) om statsbidrag
till kooperativ utveckling. Statsbidrag kan enligt
förordningen ges till kostnadsfri information och
rådgivning om kooperativt företagande.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen har beslutat om riktlinjer för stödet
till kooperativ utveckling. De redovisade målen
är att öka sysselsättningen genom bildande av
kooperativa företag samt säkerställa en jämn till-

gång till kooperativ rådgivning av hög kvalitet i
hela landet. De verksamhetsmål som redovisas i
riktlinjerna för stödet är att ge allmänheten till-
gång till information om den kooperativa före-
tagsformen, att rikta rådgivningsinsatserna till
bildande av kooperativa företag som skapar nya
arbetstillfällen samt främja utvecklingen av ko-
operativa verksamheter som stärker medborgar-
nas inflytande som medborgare och konsumen-
ter.

Stödet fördelas till för närvarande 24 lokala
kooperativa utvecklingscentrum (LKU) som
finns utspridda i landet. De lokala kooperativa
utvecklingscentrumen fungerar som en del av
parnerskapet i länen i syfte att skapa tillväxt och
ökad välfärd. Dessa har till uppgift att sprida in-
formation om den kooperativa företagsformen
samt ge stöd och råd till personer som vill starta
nya företag. LKU:na skall återrapportera verk-
samheten utifrån de riktlinjer för stödet som an-
givits ovan.

Resultatet för år 1998 visar bl.a. att genom
information och rådgivning från LKU startades
det 329 kooperativa företag med c:a 1 000 nya
arbetstillfällen.

För år 1998 har 14 miljoner kronor ur anslaget
fördelats till landets 24 LKU för kostnadsfri in-
formation och rådgivning samt 2,5 miljoner till
centrala åtgärder för att bl.a. öka kunskapen om
den kooperativa företagsformen bland de myn-
digheter som har till uppgift att stödja nyföreta-
gande. Som ett led i detta beslutade regeringen
under hösten 1998 genomföra pilotsatsningar i
Blekinge och Västra Götalands län. Statskonto-
ret har på uppdrag av regeringen utvärderat pilot-
satsningen (1999:5). Rapporten visar att intres-
set för kooperativa frågor har ökat hos såväl
organisationer som hos allmänheten genom in-
formationssatsningen.

Slutsatser

Regeringen ser som en av sina mest prioriterade
uppgifter att underlätta start av små företag och
därmed öka sysselsättningen. Regeringen ser det
också som viktigt att stärka kunskapsbildningen
om den kooperativa företagsformen samt öka
kunskapen om kooperativt företagande hos i
första hand myndigheter och andra organ som
har till uppgift att stödja nyföretagande.
Statskontorets rapport (1999:5) visar att erfaren-
heterna av informationssatningen i pilotlänen
Blekinge och Västra Götaland är positiva. Rege-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

ringen har därför beslutat att genomföra en na-
tionell informationssatsning om den kooperativa
företagsformen hösten 1999 och första kvartalet
2000 under namnet Starta eget tillsammans.
Projektets mål är bl.a. att antalet grupper i råd-
givning och startade företag ska öka med minst
50 % fram till årsskiftet 2000/2001 jämfört med
1998.

Regeringen föreslog i den ekonomiska vår-
propositionen att stödet till kooperativ utveck-
ling skall öka med 3,5 milj årligen år 2000-2002.
Regeringen bedömer att informationssatsningen
sannolikt leder till en större efterfrågan rådgiv-
ningstjänster i hela landet. Rapporter visar att
intresset för kooperativt företagande är stort,
inte minst bland kvinnor, och att nya arbetstill-
fällen kan skapas till en låg kostnad.

Regeringen anser att statsbidraget till koope-
rativ utveckling liksom tidigare bör koncentreras
till kostnadsfri information och rådgivning. En
viss del av medlen bör även användas till gemen-
sam kompetensutveckling för LKU systemet.
Det ökade stödet och effekterna av informa-
tionssatsningen ställer krav på en god kvalitet på
den rådgivning som LKU-rådgivama lämnar.
Detta förutsätter att rådgivarnas kompetensut-
vecklingsbehov tillgodoses. Regeringen har un-
der innevarande budgetår beviljat NUTEK me-
del för genomförande utbildningar och andra
åtgärder för att säkerställa en god kompetensut-
veckling i LKU organisationen.

Stödet till kooperativ utveckling fördelas idag
genom beslut i regeringen. Regeringen anser det
lämpligt att beslut om stödet överförs till NU-
TEK från och med år 2 000.

A4 Turistfrämjande

Tabell 5.7 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	80 296	Anslags- sparande	2 767
1999	Anslag	80 511	Utgifts- prognos	83 278
2000	Förslag	81 461
2001	Beräknat	81 918 ¹
2002	Beräknat	83 473 ²
¹ Motsvarar 80 461 000 kronor i 2000 års prisnivå.
² Motsvarar 80 461 000 kronor i		2000 års prisnivå.

Turistdelegationen är central förvaltningsmyn-
dighet för turistfrågor.

Verksamheten inom turistområdet bedrivs
dels i Turistdelegationen, dels i det av staten och
turistnäringen gemensamt ägda bolaget Sveriges
Rese- och Turistråd AB.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Sveriges Rese- och Turistråd AB svarar för över-
gripande marknadsföring och information ut-
omlands av Sverige som turistland. Turismens
betydelse för tillväxten och sysselsättningen kan
avläsas i turistsatelliträkenskaperna. Resultatet
för år 1997 redovisas under hösten 1999.

I samband med bildandet av Sveriges Rese-
och Turistråd AB upprättades ett avtal mellan
staten och turistnäringen. För att tydliggöra fi-
nansieringen av bolagets verksamhet har denna
del i avtalet omförhandlats.

Sveriges Rese- och Turistråd AB har påbörjat
en omstrukturering av sin verksamhet för att få
större flexibilitet och lägre fasta kostnader. Färre
fasta kontor utomlands och en mer flexibel or-
ganisation genom ett ökat användande av mo-
dern informationsteknik gör det bl.a. möjligt att
få en bredare och mer kostnadseffektiv repre-
sentation utomlands och att medel frigörs till
marknadsföringsaktiviteter.

Under år 1998 har Turistdelegationen bedrivit
sin verksamhet med utgångspunkt i de strategis-
ka riktlinjer som lades fram år 1996 i handlings-
programmet för utveckling av svensk turism.
Verksamheten bedrivs huvudsakligen genom
olika projekt för samverkan och kunskapsut-
veckling, marknadsinformation, statistik samt
genom utredningsarbete och skapande av ge-
mensamma nationella strategier och metoder för
utvecklingen av svensk turism.

Turistdelegationen fick under våren 1998 re-
geringens uppdrag att medverka i överläggningar
om de regionala tillväxtavtalens innehåll, ge-
nomförande och finansiering. Ett samarbete har
därefter intensifierats med regionerna kring tu-
rismen som ett område för utvecklingsåtgärder
enligt intentionerna i tillväxtavtalen.

Slutsatser

Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

pensation för premierna för avtalsförsäkringarna.
Anslaget har minskats med 66 000 kronor.

Det av riksdagen våren 1995 beslutade över-
gripande målet för turistpolitiken, att Sverige
skall ha en hög attraktionskraft som turistland
och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnä-
ring, bör ligga fast.

De strategiska riktlinjer som lagts fram i det
handlingsprogram som Turistdelegationen utar-
betat bör även fortsättningsvis utgöra en grund
för arbetet med att utveckla den svenska turist-
näringen.

Sveriges Rese- och Turistråd AB skall för att
främja tillväxten och utvecklingen i Oresundsre-
gionen använda 1 000 000 kronor av anslaget för
att genomföra riktade insatser för att främja tu-
rismen i regionen.

1 Tabel 1 5.8 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	80 511
Pris- och löneomräkning	16
Justering av premier	-66
Överföring från anslaget G4 Avgifter till vissa internationella organisationer	1 000
Förslag 2000	81 461

A5 Sveriges geologiska
undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.

iTabell 5.9 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		173 719	Anslags- sparande	26 397 ¹
1998	Utfall	173 719	Anslags- sparande	26 397 ¹
1999	Anslag	187 993	Utgifts- prognos	189 816
2000	Förslag	139 714 ²
2001	Beräknat	141 922 ³
2002	Beräknat	144 255 ⁴

(1991:45). SGU har uppdraget att förvalta och
miljösäkra statens civila beredskapslager av olja
inkl, anläggningar och annan statlig egendom
som används för lagringen. SGU är vidare ansva-
rig för miljösäkring av det statliga gruvfältet i
Adak. Av myndighetens anslagssparande har

14,4 miljoner kronor från oljelagerdelen dragits
in. Resterande anslagssparande kommer succes-
sivt att tas i anspråk för digitalisering, kartering
och kompetensutveckling.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

För den geologiska undersökningsverksamheten
följer producerade volymer plan, även om års-
målen inte nåtts för samtliga discipliner. Under-
sökningsverksamheten är fortfarande påverkad
av den omstrukturering som genomfördes åren
1996 och 1997. Omorienteringen mot nya mål
har inletts. SGU:s expertroll inom mineralhante-
ringen har bidragit till utredningar bl.a. om bal-
last-, sten- och industrimineralindustrin.

Miljöfrågorna har fått en allt större betydelse i
verksamheten både internt och externt bl.a. ge-
nom arbetet med de nya nationella miljömålen
och sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveck-
ling. Genom oljelagerdelen har värdefull kom-
petens tillförts på miljöområdet.

Hos Bergsstaten har antalet tillstånd ökat lik-
som den tillståndsgivna arealen. Handläggnings-
tiderna är på väg mot de uppsatta målen för år
2000 dvs. 6 månader. Idag är väntetiderna för nya
undersökningstillstånd 9 månader i Luleå och 3
månader i Falun. För förlängning av tillstånd är
väntetiderna 3 månader både i Luleå och Falun.

Den administrativa och ekonomiska samord-
ningen av oljelagerdelen och SGU har nu huvud-
sakligen slutförts. SGU har hyrt ut oljelag-
ringskapacitet i de anläggningar som skall hållas i
malpåse av beredskapsskäl, intäkterna för detta
har väl täckt driftskostnaderna.

‘14 397 har levererats in till staten

² 25 mkr för oljelagerdelen kommer att tillföras g enom särskilt regeringsbeslut.

³ Motsvarar 139 714 tkr i 2000 års prisnivå.

⁴ Motsvarar 139 714 tkr i 2000 års prisnivå.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är
central förvaltningsmyndighet för frågor om
landets geologiska beskaffenhet och mineral-
hantering. I detta ingår att vara chefsmyndighet
för Bergsstaten, den myndighet som utfärdar till-
stånd och bedriver tillsyn enligt minerallagen

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.10 Uppdragsverksamhet

	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt- Kostnad)
Utfall 1998	18 829	-19 024	-195
(varav tjänsteexport)	(1 624)	(-1 605)	(19)
Prognos 1999	15 400	-15 300	100
(varav tjänsteexport)	(1 200)	(-1 150)	(50)
Budget 2000	17 000	-16 900	100
(varav tjänsteexport)	(1 000)	(-950)	(50)

Slutsatser

SGU arbetar nu framgångsrikt med att ställa in
den geologiska undersökningsverksamheten mot
de nya övergripande mål som nämndes i förra
årets budgetproposition. I detta ingår även att
klarlägga och utvärdera användarnas behov och
faktiska användning av olika typer av geoinfor-
mation. För elva befolkningstäta områden, där
60 % av Sveriges befolkning bor, och för malm-
potentiella områden kommer att utarbetas sär-
skilt avpassad geologisk information. För övriga
regionala områden kommer det att finnas mer
översiktliga geologiska databaser.

Arbetet vid Bergsstaten bedöms vara intensivt
även under år 2000. Myndighetens externa kon-
takter med prospektörer, länsstyrelser, kommu-
ner och enskilda markägare håller successivt på
att utvecklas. Servicen förbättras genom att viss
information görs tillgänglig elektroniskt samt
genom förbättrat informationsmaterial till mark-
ägare och allmänhet.

Inom oljelagerdelen kommer utförsäljningen
av petroleumprodukter att slutföras under år
1999. Försäljning av anläggningar och materiel
kommer att pågå under hela år 2000. Myndighe-
ten har begärt regeringens medgivande att få sälja
även de tre oljelagringsanläggningar som hålls för
det civila försvarets beredskapsbehov t.o.m. år
2004. Energimyndigheten har yttrat sig och me-
nar att ett statligt ägande av dessa anläggningar
inte är nödvändigt under förutsättning att sådana
villkor uppställs att handlingsfriheten inom ol-
jeförsörjningsområdet för att trygga krigstida
behov behålls intakt. Regeringen har för avsikt
att medge SGU att sälja anläggningar med dessa
förutsättningar.

SGU har på regeringens uppdrag lämnat för-
slag till vilka övriga oljelagringsanläggningar in-
om den statliga sektorn som med förbättrad ef-
fektivitet skulle kunna förvaltas och milj osäkras

av SGU. Regeringen har för avsikt att överväga
förändrat huvudmannaskap och miljösäkrings-
ansvar inom den statliga sektorn för ett mindre
antal anläggningar.

Oljelagerdelen av förvaltningsanslaget beräk-
nas minska i takt med att de tömda lagren miljö-
säkras. Miljösäkringstakten är svår att överblicka
då den delvis är beroende av beslut från till-
ståndsgivande myndigheter. Regeringen är dock
angelägen att få till stånd ytterligare effektivise-
ring av oljelagerdelen inom SGU så att en suc-
cessiv avveckling tydligare kan redovisas. Ansla-
get innehåller ej medel till förvaltning av
oljelagerdelen från år 2000. För budgetåret 2000
kommer SGU att tillföras 25 miljoner kronor för
oljelagerdelen genom ett särskilt regeringsbeslut.
Regeringen återkommer därefter till detta i 2000
års vårproposition.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensationen för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 10 921 000 kronor

ITabell 5.11 Beräkning av anslaget för 2000 1
Anslag 1999	187 993
Pris och löneomräkning	3 269
Justering av premier	10 921
Minskat anslag oljelagerdelen	-62 469
Förslag 2000	139 714

A6 Sveriges geologiska
undersökning: Geovetenskaplig
forskning

ITabell 5.12 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		4 164	Anslags- sparande	1 782
1998	Utfall	4 164	Anslags- sparande	1 782
1999	Anslag	4 786	Utgifts- prognos	4 707
2000	Förslag	4 831
2001	Beräknat	4 910
2002	Beräknat	4 993

Anslaget disponeras av, SGU för att främja och
stödja riktad geovetenskaplig grundforskning
och tillämpad forskning. Anslagssparandet beror
på beslutade fleråriga FoU-projekt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Under året har 17 projekt av 57 inlämnade an-
sökningar fått stöd. Projekten omfattar olika
områden bl.a. miljögeologi, jordarts- och berg-
grundsgeologi samt malmgeologi. Inom det se-
nare området har tre projekt fått stöd bl.a. forsk-
ning rörande guldmalmer vilket ökar
kunskapsbasen om sådana malmers till- och fö-
rekomst i svensk berggrund. Ett annat projekt
har behandlat malmbildningsprocesser i de större
malmprovinserna i Sverige.

Ett projekt har utvecklat metoder för diffe-
rentiering av salta grundvatten i Sverige, vilket är
problem i många kustnära, tätbebyggda områ-
den. Den maringeologiska verksamheten kom-
mer att kunna effektiviseras genom ett projekt
som utvecklat system för analys av sedimentla-
ger.

Slutsatser

Vid SGU finns landets största samlade geoveten-
skapliga kompetens och grunddata. Genom sam-
verkan med universiteten kan stödet på ett ef-
fektivt sätt riktas mot för Sverige relevanta
områden. Därigenom skapas en naturlig och nära
kontakt mellan tillämpad forskning och grund-
forskning inom det geovetenskapliga området.

SGU har i sitt budgetunderlag begärt extra
medel med motiveringen att intresset och efter-
frågan av projektmedel sedan starten har varit
större än tillgången på medel.

SGU tillhör de myndigheter vars FoU-
verksamhet granskas i en pågående utredning om
hur näringsdepartementets myndigheter bättre
kan organiseras med hänsyn till innovationssys-
temet och därmed samhällets utveckling och till-
växt. Regeringen har för avsikt att senare åter-
komma till riksdagen i denna fråga.

ITabell 5.13 Beräkning av anslaget för 2000 I
Anslag 1999	4 786
Pris och löneomräkning	45
Förslag 2000	4 831

A7 Sveriges geologiska
undersökning: Miljösäkring av
oljelagringsanläggningar m.m.

ITabell 5.14 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		37 038	Anslags- sparande	39 962
1998	Utfall	37 038	Anslags- sparande	39 962
1999	Anslag	35 000	Utgifts- prognos	40 687
2000	Förslag	40 000
2001	Beräknat	40 000
2002	Beräknat	40 000

Anslaget disponeras av SGU för att täcka kost-
nader för efterbehandling av tömda oljelagrings-
anläggningar och det statliga gruvfältet i Adak,
Malå kommun. Anslagssparandet beror huvud-
sakligen på svårigheter att planera när nödvändi-
ga tillstånd erhålls från miljödomstolama.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Miljökonsekvensutredningar har genomförts för
29 oljelagringsanläggningar. Vattendomsansökan
har lämnats in för 13 anläggningar. Vid halvårs-
skiftet var hydraulisk avledning installerad vid
fem anläggningar och arbeten kommer att på-
börjas vid ytterligare två anläggningar under
hösten. För en anläggning har avvecklingen
slutförts dvs. anläggningen har miljösäkrats, ut-
rustningen demonterats och markinnehavet sålts.
Vid ytterligare några anläggningar pågår den
slutliga avvecklingen av utrustning och mark.

Slutsatser

Miljösäkringsarbetet för oljelagringsanläggning-
arna har gått in i en fas där det fortsatta utred-
ningsarbetet kompletteras med upphandling och
genomförande av entreprenadarbeten.

Miljösäkringsinsatserna beräknas fortgå på
nuvarande nivå t.o.m. år 2002. Därefter beräknas
kvarstå drygt tio anläggningar, vilka av skilda skäl
måste avvecklas senare bl.a. av den orsaken att
miljösäkringen kräver en vidareutvecklad teknik.
Verksamheten kommer därefter att kunna bedri-
vas på en lägre nivå. Detta gäller även efter ett
framtida övertagande av ansvaret för miljösäk-
ring av ytterligare ett mindre antal oljelagrings-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

anläggningar inom den statliga sektorn vilket
nämnts under slutsatserna för SGU:s förvalt-
ningsanslag.

Oljelagerdelen av SGU:s förvaltningsanslag
A5 och anslaget A7 hänger nära samman. Denna
del av förvaltningsanslaget kommer att minska i
takt med att anläggningarna miljösäkras. Rege-
ringen har för avsikt att besluta att 25 Mkr av
1998 års anslagssparande avdelas till SGU:s för-
valtningskostnader för oljelagringsverksamheten
under år 2000. Det finns tillkommande utgifts-
behov för arbetet med miljösäkring av oljelager.
Regeringen återkommer till detta i 2000 års vår-
proposition.

Tabell 5.15 Beräkning av anslaget för 2000

^nsla^99^^	35 000
Anslagsökning	5 000
Förslag 2000	40 000

A8 Fortsatt program för småföretags-
utveckling, förnyelse och tillväxt

Tabell 5.16 Anslagsutveckling

Tusental kronor

2000	Förslag	180 000
2001	Beräknat	0
2002	Beräknat	0

‘Nytt anslag.

Riksdagen fattade beslut om att på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 anvisa
ett reservationsanslag Program för småföretags-
utveckling, förnyelse och tillväxt på
1 000 000 000 kr.

Tolfte huvudtitelns reservationsanslag Al6
Program för småföretagsutveckling, förnyelse
och tillväxt från budgetåret 1995/96 upphör vid
utgången av 1999. Enligt 1999 års ekonomiska
vårproposition fortsätter det tidigare aviserade
programmet för småföretagsutveckling (prop.
1995/96:222). För ändamålet föreslås
180 000 000 kr anvisas på reservationsanslaget
A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling
förnyelse och tillväxt. I syfte att stärka näringsli-
vets tillväxt och för att öka sysselsättningen bör
programmet förlängas.

Regeringen avser att på olika sätt stimulera
småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt,
bl.a. genom satsning på industriella utvecklings-

centra, stöd till skogsnäringen, miljöteknik, uni-
versitet och högskolor m.m.

En treårig försöksperiod med industriella ut-
vecklingscentra (IUC) har genomförts. Rege-
ringen bedömer att dessa IUC bör erhålla fort-
satt finansiering för år 2000 och att antalet
utökas. En pågående utvärdering kommer att ge
grund för regeringens vidare ställningstagande i
nästkommande budgetproposition.

Beträffande stöd till skogsnäringen har under
1998 totalt 14 projekt om ca 30 miljoner kronor
beviljats. I 75 % av de beviljade projekten med-
verkar institut och högskolor framför allt med
industriell, tillämpad forskning. Programmet
förväntas ge en ökad kompetenshöjning och
teknisk utveckling inom skogsnäringen så att
träets konkurrenskraft stärks, speciellt vad gäller
export av förädlade träprodukter.

Regeringen bedömer att programmet särskilda
utvecklings- och tillväxtinsatser som delvis fi-
nansierats med anslaget Al6 Program för småfö-
retagsutveckling, förnyelse och tillväxt har haft
positiva sysselsättnings- och företagsutvecklande
effekter i hela landet.

A9 Miljöteknikdelegationen

Tabell 5.17 Anslagsutveckling

Tusentals kronor

2000	Förslag	10 000
2001	Beräknat	0
2002	Beräknat	0

‘Nytt anslag

Delegationen för främjande av miljöanpassad
teknik, med representanter från företag, forsk-
ningsmiljöer och offentliga institutioner inrätta-
des i september 1996. Delegationen har hittills
finansierats med 20 miljoner kronor från tolfte
huvudtitelns anslag Al 6 Program för småföre-
tagsutveckling, förnyelse och tillväxt samt med
20 miljoner kronor från fjortonde huvudtitelns
anslag A8 Investeringsbidrag för främjande av
omställning i ekologiskt hållbar riktning.

Delegationens uppdrag är att stimulera ut-
veckling, upphandling och introduktion av mil-
jöanpassade produkter och teknik för att nå en
ekologiskt hållbar utveckling.

Delegationen har valt att arbeta inom fyra pri-
oriterade insatsområden. Dessa utgörs av ekolo-
giskt återställande av mark, transporter, byggs-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

ektorn samt livsmedel och lantbruk. Utöver de
prioriterade områdena genomför delegationen
områdesövergripande projekt med syfte att ge-
nerellt främja kommersialisering av miljöanpas-
sade produkter och processer.

Miljöteknikdelegationen tilldelas 10 miljoner
kronor för att fortsätta och utveckla sitt uppdrag
under år 2000. Förutom att fortsatt verka för en
positiv miljödriven teknikutveckling uppdras
även åt delegationen att verka för exportfrämjan-
de insatser på området miljöanpassade produkter
och teknik.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Miljöteknikdelegationen har utfört sitt arbete
enligt regeringens intentioner och har positivt
bidragit till utvecklingen inom miljöteknikområ-
det. Bland de projekt som genomförts kan näm-
nas demonstrationer och verifieringar av
marksaneringstekniker, tekniker för miljöan-
passningar av enskilda avlopp samt en nationell
miljötekniktävling för att lyfta fram miljöanpas-
sade innovationer.

Kravspecifikationer har tagits fram för smörj-
fetter, tvåtaktsoljor, inomhusfärger på trä samt
gödselspridare. Teknikupphandling har påbörjats
av bränsleflexibla småbilar. Erfarenheter av de
verktyg och arbetssätt delegationen använt har
sammanställts. En begränsad kartläggning av
svenska spjutspetskompetenser och inom miljö-
anpassad teknik, varor och tjänster har påbörjats,
denna ska matchas mot den analys av efterfrågan
på miljöanpassade varor och tjänster på en rad
internationella marknader som görs parallellt.

Delegationens uppdrag förlängs t.o.m. år 2000
och utvidgas till att även omfatta exportfrämjan-
de insatser för miljöanpassade produkter och
teknik.

5.6 Övrig statlig verksamhet

Inom näringspolitiken finns i dag ett flertal for-
mer av riskfinansiering som alla har till syfte att
komplettera de privata marknaderna för lån, ga-
rantier och egenkapitalförsörjning.

Olika former av lån från ALMI utgör ett ex-
empel på sådana statliga insatser, som finns be-
skrivet inledningsvis under Näringspolitik.

Stiftelsen Norrlandsfonden har möjlighet att
lämna skilda slag av lån med hög risk samt låne-
garantier till främst småföretag i de fem norr-
landslänen.

Stiftelsen Industrifonden, med ett kapital på
sammanlagt ca 3,5 miljarder kronor, arbetar med
att dels finansiera industriföretags produktut-
vecklings- och marknadsföringsprojekt med bl.a.
risklån och garantier, dels förstärka småföretags
ägarkapital. Fonden har idag olika slag av enga-
gemang i ca 210 företag.

Stiftelsen Svensk-norsk Industrifond (SNI)
har som målsättning att stärka samarbetet mellan
svensk och norsk industri genom finansiering av
industriella utvecklingsprojekt. De projekt som
prioriteras är de med hög risk som har möjlighet
till snabb kommersiell succé. Fonden erbjuder
lån till produkt- och marknadsutveckling och
kan även tillskjuta ägarkapital i enskilda företag.
En förutsättning för lånefinansiering från SNI är
att minst en svensk och en norsk part deltar i ett
avtalat samarbete.

Stiftelsen Innovationscentrum har tilldelats
500 miljoner kronor från de f.d. löntagarfonder-
na. Medlen används främst för stöd till uppfinna-
re och innovatörer för produktutveckling i
mycket tidiga skeden. Stödet lämnas i form av
bl.a. villkorliga lån.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

6 Teknologisk infrastruktur

6.1 Omfattning

Inom verksamhetsområdet teknologisk in-
frastruktur återfinns ansvar för immaterial- och
associationsrätt genom Patent- och registre-
ringsverket (PRV) och Patentbesvärsrätten
(PBR). Verksamhetsområdet omfattar även an-
svar för teknisk provning och kontroll, legal
mätteknik och ädelmetallkontroll samt bidrag till
riksmätplatserna genom Styrelsen för ackredite-
ring och teknisk kontroll (SWEDAC). Inom
verksamhetsområdet återfinns vidare ansvar för
säkerhetsfrågor inom elområdet och Elsäker-
hetsverket. Staten lämnar bidrag till den svenska
standardiseringsorganisationen genom SIS -
Standardiseringen i Sverige. Uppgifter inom sta-
tens ansvar för provnings- och mätteknisk
forskning och utveckling utförs av Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut AB.

kesavdelning till Söderhamn i början av 1998 har
fört med sig produktionsstömingar på avdel-
ningen, framförallt vad gäller handläggningen av
varumärkesärenden.

Förändringar

Regeringen fattade under 1997 beslut om att
Patent- och registreringsverkets varumärkesav-
delning skulle utlokaliseras till Söderhamn under
1998 för att etablera statliga arbetstillfällen där
mot bakgrund av nedläggningen av Hälsinge
flygflottilj F 15. Ansvaret för Sprängämnesin-
spektionen och anslag B5 Sprängämnesinspek-
tionen har fr.o.m. den 1 januari 1999 överförts
till utgiftsområde 6 Totalförsvar. Ansvaret för
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
(SWEDAC) och anslaget B2 Styrelsen för ac-
kreditering och teknisk kontroll: Myndighets-
verksamhet har överförts till Utrikesdeparte-
mentet.

6.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 6.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999¹

Utgifts-
prognos
1999

160

192

178

157

159

162

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

De verksamheter som redovisats inom detta
verksamhetsområde har hållit sig inom tilldelade
budgetramar. Utflyttningen av PRV:s varumär-

Mål

Mål för verksamhetsområde Teknologisk in-
frastruktur är att

- erbjuda en ändamålsenlig och kvalitativ ser-
vice i immaterial- och associationsrättsliga
frågor,

- utveckla system som underlättar internatio-
nella erkännanden av provningar och certifie-
ringar,

- driva svenska intressen i det internationella
och europeiska standardiseringsarbetet,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

- bidra till statens ansvar när det gäller medbor-
garnas skydd för liv, hälsa, egendom och
miljö.

6.3 Resultatbedömning

6.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Utflyttningen av PRV:s varumärkesavdelning
till Söderhamn i början av år 1998 har fört med
sig produktionsstörningar på avdelningen,
framförallt vad gäller handläggningen av varu-
märkesärenden. Stora delar av år 1998 har gått åt
till flyttning och kompetensuppbyggnad vilket
har lett till en låg produktivitet och till en ökning
av ärendebalanserna under året.

Efterfrågan på ackrediteringar från SWEDAC
har ökat med påföljande nyanställningar. Arbetet
med den internationella samstämmigheten i
kontrollfrågor, mätteknik m.m. ökar i betydelse
och blir mer resurskrävande. Harmoniserings-
strävandena har positiva effekter för svenskt nä-
ringsliv.

Riksmätplatserna har tillförts ökade resurser
(15 miljoner kronor under bå 1999) och kon-
centrerats, med undantag från ett fåtal mätområ-
den som fortsatt bedrivs vid Statens Strål-
skyddsinstitut (SSI), till AB Sveriges Provnings-
och Forskningsinstitut (SP) i Borås. Ett avtal
har ingåtts mellan staten och SP avseende den
framtida riksmätplatsverksamheten och ett sär-
skilt metrologiråd har utsetts av regeringen.
Därigenom har riksmätplatsverksamheten fått
en större fokusering. Forskning och kompeten-
sökning inom området kommer att öka. SWE-
DAC:s roll inom primärmetrologin har renod-
lats till att främst avse systemteknisk tillsyn hos
riksmätplatserna. SWEDAC har också fått i
uppdrag att ta fram och implementera ett system
med referenslaboratorier inom kemisk metrolo-
g>-

Genom bidrag till provnings- och mätteknisk
FoU medverkar staten till framtagande av prov-
ningsmetoder och mätteknik som ligger till
grund för bedömningar och fastställande av sä-
kerhetsnivåer, hållfasthet, risker m.m. för främst
produkter. I regelverk hänvisas till provnings-
metoder för att visa om produkten uppfyller vä-
sentliga krav. Detta sker genom s.k. bedömning

av överensstämmelse av oberoende och ofta ack-
rediterade organ.

Standardiseringssverksamheten skall bidra till
att öppna marknader, höja produktiviteten och
konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt
bidra till att statens specifika ansvar för medbor-
garnas skydd för liv, hälsa och miljö tillgodoses.

Elsäkerhetsverksamheten bedrivs för att före-
bygga av elektricitet orsakad skada på person och
egendom samt störningar på radiokommunika-
tion och näringsverksamhet inom området elekt-
romagnetisk kompatibilitet (EMC). Inom om-
rådet bedrivs verksamhet som skall svara för
statliga insatser för att bygga upp, upprätthålla
och utveckla en god säkerhetsnivå för elektriska
anläggningar och elektrisk materiel samt med-
verka till en tillfredsställande elektromagnetisk
kompatibilitet.

6.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

En riksmätplats ska inom sina mätområden ha
hög kompetens och bästa möjliga utrustning in-
om landet för att långsiktigt kunna tillhandahålla
korrekta och tillförlitliga mätningar. Med ökade
resurser till riksmätplatserna har en koncentra-
tion kunnat genomföras. Därigenom har en
sammanhållen verksamhet med gemensam
forskningsmiljö och en klar ansvarsfördelning,
ett nationellt metrologiskt institut, kunnat till-
skapas i likhet med vad som är fallet i flertalet in-
dustriländer. Resursökningen har också möjlig-
gjort nyanskaffning av mätteknisk utrustning
samt ökad forskning och kompetensökning.

Inom elsäkerhetsområdet har föreskrifter ut-
arbetats som är nödvändiga för att elsäkerheten
skall upprätthållas utan att de utgör hinder för
den tekniska utvecklingen eller för handeln med
andra länder. Revision av lågspännings-
föreskrifterna och högspänningsföreskrifterna
har pågått under året. Deltagande i standardise-
ringsarbete på internationell nivå har fortgått in-
om IEC och på europeisk nivå inom CENELEC
via Svenska Elektriska Kommissionen (SEK).
Vad beträffar tillsynen av elanläggningar har ar-
betet inriktats mot att motivera och bidra till att
säkerställa att ägare och användare av elektriska
anläggningar och elektrisk materiel iakttar elsä-
kerhetsföreskrifterna samt att elinstallationer
utförs enligt gällande säkerhetsföreskrifter. Till-
synen på elmaterielområdet tillser att föreskrifter

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

om kontrollordning, samt om utförande, hand-
havande och skötsel av elmateriel följs.

6.3.3 Effekter av insatserna

Inom ramen för standardiseringsarbetet har Sve-
rige tillsammans med övriga nordiska länder i
betydande utsträckning vunnit gehör för nordisk
installationspraxis och krav på installationsmate-
riel. Under perioden har beslut fattats om en ny
policy vad gäller utredningar av elbränder. Verk-
samheten kommer med den nya uppläggningen
att förbättra möjligheterna att bedöma olika
brandrisker och därmed utgöra ett bättre under-
lag för prioriteringar både vad avser föreskrifts-
arbete och tillsyn. Under året har marknadskon-
trollen på fältet dvs. besök hos bl.a. tillverkare
och importörer visat att det finns ett betydande
antal produkter med elsäkerhetsbrister på mark-
naden. Beslut om försäljningsförbud eller andra
krav på åtgärder har förhindrat att farliga pro-
dukter kommer till användning.

6.4 Revisionens iakttagelser

Patent- och registreringsverket har erhållit en re-
visionsberättelse med invändning.

PRV:s resultatredovisning uppfyller enligt re-
visionsberättelsen i väsentlig omfattning inte
återrapporteringskrav enligt regleringbrev. Rege-
ringen ser allvarligt på invändningen och avser att
undersöka skälen till bristerna i resultatredovis-
ningen och samtidigt göra en bedömning av åter-
rapporteringskraven i myndighetens reglerings-
brev.

6.5 Anslag

Bl Patentbesvärsrätten

Tabell 6.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor		11 666	Anslags- sparande	1 946
1998	Utfall	11 666	Anslags- sparande	1 946
1999	Anslag	11 801	Utgifts- prognos	12 475
2000	Förslag	13 040
2001	Beräknat	13 233 ¹
2002	Beräknat	13 434 ²

¹ Motsvarar 13 040 tkr i 2001 års prisnivå.

² Motsvarar 13 040 tkr i 2002 års prisnivå.

Patentbesvärsrätten (PBR) skall i egenskap av
förvaltningsdomstol pröva överklaganden av be-
slut meddelade av Patent- och registreringsver-
ket (PRV) enligt vad som föreskrivs i patentla-
gen eller med stöd därav utfärdade bestämmelser
samt i mönsterskyddslagen, varumärkeslagen,
namnlagen samt lagen med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-
grundlagens områden. Vidare prövar PBR över-
klagande av beslut av statens växtsortnämnd en-
ligt vad som föreskrivs i växtförädlarrättslagen.

Anslaget motsvaras av inbetalningar från Pa-
tent- och registreringsverket till inkomsttitel
2529. Avgifter vid Patent- och registreringsver-
ket. PRV:s verksamhet med patent, varumärken
och mönster skall ge ett överskott motsvarande
kostnaderna för Patentbesvärsrätten.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Verksamhetsmålet för 1998 var för patentmålen
en genomsnittlig behandlingstid på 1 år. Antalet
inkommande patentmål har minskat under en
lång följd av år. Till minskningen under senare år
har främst bidragit det förhållandet att andelen
av Patent- och registreringsverket (PRV) avslag-
na patentansökningar markant gått ned. Sett över
en tioårsperiod har denna andel gått ned från ca 9
procent till ca 2 och 3 procent de senaste åren.
Under 1998 låg andelen dock något högre (3,5
%) och detta gav en mindre ökning av måltill-
strömningen jämfört med året innan. Drygt 90
patentmål kom in detta året.

PBR:s avverkning av patentmål under 1998
motsvarade på ett mål när tillströmningen och
balansen inneliggande patentmål blev således i
princip oförändrad (balans 112). Arendebalansen
har enligt PBR:s redovisning gått ned från 359
till 112 under en femårsperiod.

PBR har också redovisat arbets- och kost-
nadsproduktivitet under en femårsperiod. Denna
visar att arbetsproduktiviteten för patentmålen
för 1998 var något lägre än åren innan. Nivån
bedöms dock som tillfredsställande med hänsyn
till den ökade belastning det innebär för det fåtal
tekniska ledamöter som numera är anställda i
domstolen att ta sig an allt vidare teknikområ-
den. Redovisningen av kostnadsproduktiviteten
visar styckkostnaden per mål i löpande priser och

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

ger vid handen att kostnaden 1993/94 var 31,1
tkr/mål vilket ökat till 60,1 tkr/mål 1998. Total-
kostnaden för patent 93/94 var 5 875,4(tkr)
jämfört med 5 529,4 (tkr) 1998.

Medelbehandlingstiden - uttryckt som kvoten
mellan antalet inneliggande mål och under året
avgjorda mål - var vid budgetårets slut för pa-
tentmålen som helhet ca 1,2 år

Verksamhetsmålet i regleringsbrevet för de
övriga besvärsmålen, dvs målen om varumärken,
mönster, släktnamn och utgivningsbevis är det-
samma som för patentmålen, en genomsnittlig
handläggningstid på ett år. Denna grupp av mål
domineras helt av varumärkesmålen, vilka 1998
svarade för 70 % av tillströmningen till PBR.
Mönstermålen svarade för 20 % av tillström-
ningen och ca 10 % av namnmål och mål om ut-
givningsbevis. Antalet nya mål inom de sist-
nämnda kategorierna är sedan länge tämligen
konstant med endast smärre årsvisa variationer.
När det gäller varumärkesmålen har utvecklingen
varit en annan. Antalet nya sådana mål har under
1990-talet ökat från strax under 150 mål 1990 till
över 600 mål 1997. Ökningen under perioden
kan framför allt hänföras till att en allt större an-
del av verkets beslut i dessa ärenden kommit att
överklagas. Andelen överklaganden var 1991 ca
1,8%, 1995 ca 4,8 % och 1997 steg andelen
oväntat ytterligare till drygt 7 %. För budgetåret
1998 var andelen något lägre drygt 5 %.

Utflyttningen av PRV:s varumärkesavdelning
till Söderhamn i början av år 1998 har fört med
sig produktionsstörningar på avdelningen,
framförallt vad gäller handläggningen av varu-
märkesärendena. Under förra året understeg an-
talet slutligt handlagda varumärkesärenden be-
tydligt antalet inkomna ansökningar och
balansen av sådana ärenden ökade följaktligen
kraftigt. För PBR:s del medförde detta att antalet
nya varumärkesmål blev ungefär hälften så stort
som året innan. Antalet till PBR inkomna övriga
besvärsmål blev därigenom klart lägre än tidigare
år.

Trots att PBR:s avverkning av sådana mål blev
lägre än den planerade minskade den inneliggan-
de balansen kraftigt med ca 170 mål. Arendeba-
lansen har enligt PBR:s redovisning gått ned från
846 till 379 under en femårsperiod.

PBR har också redovisat arbets- och kost-
nadsproduktivitet under en femårsperiod. Denna
visar att arbetsproduktiviteten 1998 var lägre än
under de närmast föregående åren och att kost-
naden per enhet ökade. Det senare är bl.a. ett ex-
empel på att arbetet med varumärkesmålen nu-

mera är mer komplicerat och kräver märkbart
större arbetsinsatser än tidigare. Detta är en di-
rekt följd av den internationalisering som som
skett på rättsområdet främst genom harmonise-
ringen med EG-rätten.

PBR uppnådde under 1998 en betydande
minskning av målbalansen vad gäller de övriga
besvärsmålen. Balansen har jämfört med läget
1994 mer än halverats under jämförelseperioden
och uppgick vid utgången av 1998 som nämnts
till 379 mål. Balanssituationen har också hittills
under det innevarande året ytterligare förbättrats
något. Utgångsläget för årets arbete med de övi-
ga besvärsmålen är således gott. PRV kommer
dock under detta år liksom under nästa år att ge-
nomföra en nödvändig nedarbetning av den för
närvarande mycket kraftiga balansen varumärke-
särenden. PBR får därför under de kommande
två åren räkna med en kraftigt ökad måltill-
strömning på varumärkessidan som sammanta-
get kan innebära nära nog en fördubbling av an-
talet inkommande övriga besvärsmål eller ca 800
mål. Regeringen bedömer trots en förväntad ök-
ning av varumärkesmål p.g.a nedarbetning av
balanser hos Patentverket att PBR har goda för-
utsättningar att klara verksamhetsmålet med en
genomsnittlig handläggningstid på ett år för de
övriga besvärsmålen. Det är dock viktigt att
domstolen för att kunna möta den förväntade
utvecklingen på efterfrågesidan som innebär en
kraftigt ökad tillströmning av varumärkesmål
under de tre närmaste åren kan arbeta vidare med
en oförändrad personalstyrka

Medelbehandlingstiden - uttryckt som kvoten
mellan antalet inneliggande mål och under året
avgjorda mål var för redovisningsperioden 0,6 år.

Slutsatser

ITabell 6.3 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusentals kronor Anslag 1999	11801
Pris- och löneomräkning	90
Justering av premier	1 149
Förslag 2000	13 040

Regeringen bedömer att måluppfyllelsen för
myndigheten är god när det gäller verksamhets-
målen för 1998. Regeringen bedömer vidare att
verksamheten inom myndigheten under det
kommande budgetåret bör bedrivas enligt den
allmänna inriktning som gäller för arbetet för

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

budgetåret 1999. Regeringen har den 31 mars
1999 beslutat om direktiv för en utredning som
skall se över ordningen för prövning av mål som
handläggs vid PBR samt av patentmål vid Stock-
holms tingsrätt. Utredningen skall ta ställning till
om PBR:s verksamhet helt eller delvis kan över-
föras till Stockholms tingsrätt. Utredningen skall
redovisa sina förslag senast den 31 december år
2000.

B2 Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll: Myndighets-
verksamhet

Tabell 6.4 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		17 523	Anslags- sparande	-108
1998	Utfall	17 523	Anslags- sparande	-108
1999	Anslag	16 103	Utgifts- prognos	16 200
2000	Förslag	17 200
2001	Beräknat	17 481
2002	Beräknat	17 779

SWEDAC är central förvaltningsmyndighet för
teknisk kontroll och nationellt ackrediterings-
organ för kalibrerings- och provnings-
laboratorier och för certifierings- och besikt-
ningsorgan. Myndighetsverksamheten omfattar
horisontellt ansvar inom områdena kontroll-
ordningar för bedömning av överensstämmelse
och samordning av den totala marknadskontrol-
len i Sverige. SWEDAC har dessutom sektors-
ansvar för legal mätteknik, att varor håller mått
och vikt, samt ädelmetallkontrollen.

Bedömning av överensstämmelse mot krav
kräver enhetlig tillämpning av regelverk,
likartade ackrediteringssystem, samordnad
marknads kontroll/tillsyn avseende felaktig CE-
märkning m.m. Brister i systemet påverkar den
fria varurörligheten, konkurrensen och produkt-
säkerheten. Direktiven berör 20 - 30 procent av
alla produkter som finns på marknaden.

SWEDAC samordnar, övervakar, ger råd och
informerar i provnings- och kontrollfrågor till
myndigheter. Därigenom får man en enhetlighet
i kontrollordningama och deras uppbyggnad.

Detta har varit särskilt påtagligt för de EG-
direktiv som utformats enligt den nya metoden.
Näringslivet, särskilt de mindre företagen, har
behov av ökade informationsinsatser.

Uppdragsverksamhet (ackreditering m.m.)

SWEDAC bedriver en betydande uppdrags-
verksamhet (ackreditering m.m.) som syftar till
att uppnå acceptans av och förtroende för
svenska provningar, certifieringar och andra
bevis om överensstämmelse. Ackreditering inne-
bär prövning och bekräftelse av kompetens hos
kontrollorgan med fortgående tillsyn och
förnyade bedömningar.

Ackrediteringsverksamheten svarar för drygt
75 procent av SWEDAC:s omsättning. Omfatt-
ningen och komplexiteten i verksamheten, som
bl.a. bygger på internationella standarder, varie-
rar kraftigt mellan ackrediteringsområden.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

SWEDAC har under året aktivt verkat för att
utveckla svenska kontrollordningar i öppna
system, under medverkan av ackrediterade
organ, både på det författningsreglerade och det
frivilliga området.

Sveriges engagemang på nordisk och interna-
tionell nivå vad gäller marknadskontroll har
medfört att Sverige etablerat en ledande ställning
på området. Både SWEDAC och marknads-
kontrollerande myndigheter anlitas flitigt för att
medverka i olika utbildningsprojekt på interna-
tionell nivå.

För att säkerställa att CE-märkta produkter
uppfyller fastställda och väsentliga säkerhets-,
miljö- och hälsokrav bedriver föreskrivande
myndigheter s.k. marknadskontroll. SWEDAC
är ansvarigt för att samordna och stödja myndig-
heternas kontroll på den svenska marknaden.

Förslag om ett utökat tillsynsansvar för
SWEDAC över kontrollstämpling av ädel-
metallers finhalt har lagts fram i regeringens
proposition, 1998/99:102 om Handel med ädel-
metallarbeten, som avses träda i kraft den
1 januari 2000. Finansiering av tillsynen föreslås
ske genom användning av avgifter för registre-
ring av namnstämplar.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Inom uppdragsverksamheten har SWEDAC
ackrediterat närmare 3 000 organ i Sverige för
olika uppgifter. Klar tillväxtpotential vad gäller
laboratorieackreditering uppvisar bl.a. laborato-
riemedicinsektorn, där numera ca 70 procent av
analyserna inom såväl klinisk kemi som mikro-
biologi genomförs vid ackrediterade laboratorier.
Aven området transfusionsmedicin ökar.

Antalet ackrediteringar inom certifierings-
området är relativt stort i förhållande till den
svenska marknadens storlek. Förutsättningarna
för ytterligare expansion är därför begränsad.
Endast miljöcertifieringsområdet har utvecklats
påtagligt under 1998. Under 1998 har SWEDAC
utarbetat regler för ackreditering av certifie-
ringsorgan för certifiering av system för infor-
mationssäkerhet.

SWEDAC har intensifierat arbetet med
information och marknadsföring.

Satsningen på en webbsida har bidragit till att
göra myndigheten mer lättillgänglig. Sedan maj
1998 har 11 000 personer besökt denna.

Tabell 6.5 Budget för uppdragsfinansierad verksamhet

Tusental kronor
Uppdragsverk- samhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
Utfall 1998	57 136	58 950	-1 814
Prognos 1999	64 300	64 900	-600
Budget 2000	65 000	65 500	-500
Budget 2001	63 700	63 900	-200
Budget 2002	66 000	66 000	0

Uppdragsverksamheten är helt självfinansierad.
Intäkterna har under 1998 ökat med 7 procent
och kostnaderna med 8 procent. Intäkts-
ökningen beror dels på en höjning av priserna
generellt med 2 procent, en särskild höjning för
fordonsverkstäderna samt en volymökning med
drygt 3 procent.

Arbetet med förvaltning av de av EU fram-
förhandlade MRA-avtalen (ömsesidigt erkän-
nande av t.ex. provning och kontroll) beräknas
komma att ta mycket tid och resurser i anspråk.

Arbetsinsatsen vad beträffar bedömning och
anmälan av provnings- och certifieringsorgan för
fullgörande av tekniska kontrolluppgifter enligt
EG-rättsakter (anmälda organ) har kunnat
minska.

Regeringens bedömning med anledning av
revisorernas iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några
invändningar i sin revisionsberättelse för
SWEDAC avseende räkenskapsåret 1998.

Det nya kvalitetssystem, vars första delar
trädde i kraft vid årsskiftet 97/98, är nu till ca 90
procent komplett för den operativa verksam-
heten. Arbetet med införandet av ett miljö-
ledningssystem fortskrider.

Regeringen bedömer att den sammantagna
rapporteringen från SWEDAC väl uppfyller
kravet på återrapportering och att ytterligare
åtgärder inte behöver vidtas.

Slutsatser

ITabell 6.6 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor ^nsla^99^^	16 103
Pris- och löneomräkning	101
Justering av premier	996
Förslag 2000	17 200

Regeringens bedömning är att verksamheten
inom myndigheten under den kommande perio-
den bör bedrivas enligt de mål som fastställs för
SWEDAC:s myndighets- och uppdragsverk-
samhet för budgetåret 1999.

Genom den anslagsökning som tillfördes
SWEDAC för budgetåret 1999 har SWEDAC
givits resurser att ta på sig ett större ansvar för
utvecklingen av ackrediteringen i Europa och
globalt, förvaltning av MRA-avtal samt ökade
informationsinsatser mot företag. Regeringens
beräkning av anslaget innebär därför ingen för-
ändring jämfört med 1999.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

B3 Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll: Bidrag till
riksmätplatser

Tabell 6.7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	8 271	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	24 947	Utgifts- prognos	20 000
2000	Förslag	9947
2001	Beräknat	9947
2002	Beräknat	9947

Anslaget används för bidrag till riksmätplatser
vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
AB (SP) och Statens Strålskyddsinstitut (SSI).
Mer än 90% av verksamheten bedriv av SP.

En riksmätplats ska inom sitt ansvarsområde
ha hög kompetens och bästa möjliga utrustning
inom landet för att långsiktigt kunna tillhanda-
hålla korrekta och tillförlitliga mätningar. Sådana
mätresultat kräver tillgång till mätdon som är
relaterade till internationella konventioner. Den-
na relation benämns spårbarhet och förutsätter
att nationella normaler (referenser) upprätthålls
för de grundläggande måttenheter som används
inom landet. Upprätthållande och finansiering av
primärmetrologin är ett offentligt åtagande i
samtliga europeiska och flertalet andra industri-
länder. I Sverige handhas denna uppgift av riks-
mätplatser utsedda av regeringen.

system med referenslaboratorier inom kemisk
metrologi. Den fysikaliska metrologin koncent-
rerades till SP i Borås (med undantag från en
mindre verksamhet som bedrivs vid SSI) den
1 januari 1999. Ett särskilt avtal har därefter, den
9 april 1999, träffats mellan staten (regeringen)
och SP avseende riksmätplatsverksamheten. Av-
talet ersätter och utvecklar ett tidigare avtal mel-
lan SWEDAC och SP och är ett komplement till
de rättsregler som redan styr verksamheten.. En-
ligt avtalet skall bl.a. ett metrologiråd med mät-
teknisk expertis inrättats och knytas till SP. För-
utom teknisk och vetenskaplig rådgivning ska
rådet också ha granskande uppgifter. Rådets le-
damöter utsågs av regeringen den 20 maj 1999
och de skall årligen avge en självständig rapport,
att bifogas budgetunderlaget. SWEDAC:s till-
synsroll har utvecklats och renodlats till att avse
teknisk systemtillsyn. Arbete med att ta fram ett
system med referenslaboratorier inom kemisk
metrologi har påbörjats av SWEDAC.

Under 1998 har anslagna medel använts för att
upprätthålla internationell spårbarhet och under-
håll av ett 40-tal fysikaliska mätstorheter vid 4
riksmätplatser (60-70% av anslaget), smärre er-
sättningsinvesteringar i mätutrustning samt i låg
omfattning FoU-arbete. Utbudet av spårbara
mätstorheten bedöms som tillräckligt och rele-
vant. Förberedelser och planering inför ovan
nämnda strukturering och uppgradering av riks-
mätplatsverksamheten har pågått.

Slutsatser

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Det övergripande målet för landets riksmätplats-
verksamhet är att riksmätplatserna skall upprätt-
hålla en hög standard med primärnormaler av
tillräcklig omfattning och relevans. Spårbarhet
för mätnormaler skall säkerställas och utvecklas
genom internationella jämförelser samt FoU-
insatser. Verksamheten skall bedrivas långsiktigt
med effektiv användning av statliga medel.

I budgetpropositionen för 1999 angavs rikt-
linjer för den framtida riksmätplatsorganisatio-
nen. Anslagsnivån höjdes med ett engångsbelopp
på 15 mkr för huvudsakligen anskaffning av
mätteknisk utrustning, flyttkostnader vid sam-
manslagning av riksmätplatser inom den fysika-
liska metrologin, samt för uppbyggnad av ett

Genom den anslagshöjning av engångskaraktär
som genomförts 1999 har en förstärkning och
uppgradering kunnat genomföras inom riksmät-
platsverksamheten. Förutsättningarna för att
uppfylla det övergripande målet har därigenom
förbättrats.

ITabell 6.8 Beräkning av anslaget för 1999 1
Tusental kronor Ans^£1999	24 947
Engingsinsats 1999	-75 000
Förslag 2000	9.947

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

B4 Elsäkerhetsverket

ITabell 6.9 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		38 345	Anslags- sparande	12 316
1998	Utfall	38 345	Anslags- sparande	12 316
1999	Anslag	37 416	Utgifts- prognos	43 200 ³
2000	Förslag	37 666
2001	Beräknat	38 256 ¹
2002	Beräknat	38 877 ²

Bruttoutgifter mot anslaget för 1998 var 43 342 tkr och inkomster mot anslaget 4 997
tkr.

¹ Motsvarar 37 666 tkr i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 37 666 tkr i 2000 års prisnivå.

³ Netto

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för
tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De över-
gripande målen för verksamheten är att förebyg-
ga av elektricitet orsakad skada på person och
egendom samt störningar på radiokommunika-
tion och näringsverksamhet inom området elekt-
romagnetisk kompatibilitet (EMC). Elsäker-
hetsverket skall därvid svara för statliga insatser
för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en
god säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och
elektrisk materiel samt medverka till en tillfreds-
ställande elektromagnetisk kompatibilitet.

Inkomster hos Elsäkerhetsverket som myn-
digheten inte får disponera redovisas på stats-
budgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2552
Övriga offentligrättsliga avgifter.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Inom elsäkerhetsområdet har föreskrifter utar-
betats som är nödvändiga för att elsäkerheten
skall upprätthållas utan att de utgör hinder för
den tekniska utvecklingen eller för handeln med
andra länder. Elsäkerhetsverket redovisar att un-
der året har aktiviteten på föreskriftsområdet va-
rit omfattande. Revision av lågspänningsföre-
skrifterna och högspänningsföreskrifterna har
pågått under året. Underlaget för revisionerna är
nya internationella eller europeiska standarder.
Utgångspunkten för revisionsarbetet är att
minska detaljeringsgraden i föreskrifterna och så
långt som möjligt begränsa föreskrifterna till mer
allmänna säkerhetskrav och vad gäller konkreta
tekniska krav i stället hänvisa till standarder. Un-
der perioden har ändringar i EMC-föreskrifterna

gjorts för anpassning till EU-regler och verket
har aktivt deltagit i olika expertgrupper. Infor-
mationsverksamheten om föreskrifterna för el-
materiel har varit relativt omfattande.

Elsäkerhetsverkets deltagande i standardise-
ringsarbete var under året ungefär på samma nivå
som året innan. Verket deltar i standardiserings-
arbetet på internationell nivå inom IEC och på
europeisk nivå inom CENELEC via Svenska
Elektriska Kommissionen (SEK). Insatserna
görs med egen personal eller med upphandlade
externa experter. Verket har resursmässigt kon-
centrerat sitt standardiseringsdeltagande till så-
dana tekniska kommittéer som svarar för stan-
darder av stor betydelse för elinstallationer samt
sådana som behandlar regler och utrustning för
elarbete. Inom ramen för arbetet har Sverige till-
sammans med övriga nordiska länder i betydan-
de utsträckning vunnit gehör för nordisk instal-
lationspraxis och krav på installationsmateriel.

Vad beträffar tillsyn av elanläggningar har ver-
kets arbete inriktats mot att motivera och bidra
till att säkerställa att ägare och användare av
elektriska anläggningar och elektrisk materiel
iakttar elsäkerhetsföreskrifterna samt att elin-
stallationer utförs enligt gällande säkerhetsföre-
skrifter. Tillsynen på elanläggningsområdet skall
tillse att föreskrifter om utförande, handhavande
och skötsel följs samt att erfarenheter från till-
synsarbetet återförs till föreskrifts- och standar-
diseringsarbetet. Elsäkerhetsverket anför att un-
der perioden har beslut fattats om en ny policy
vad gäller utredningar av elbränder. Denna inne-
bär att utredningar av elbränder i högre grad än
hitintills kommer att samordnas och bedrivas i
projektform samt fokuseras på speciellt utvalda
intressanta områden. Verksamheten kommer
med den nya uppläggningen att förbättra möjlig-
heterna att bedöma olika brandrisker och där-
med utgöra ett bättre underlag för prioriteringar
både vad avser föreskriftsarbete och tillsyn.

Tillsynen på elmaterielområdet utgörs till
största delen av marknadskontroller för att tillse
att föreskrifter om kontrollordning, samt om
utförande, handhavande och skötsel av elmateriel
följs. Under året har marknadskontrollen på fäl-
tet dvs besök hos bl.a. tillverkare och importörer
visat att det finns ett betydande antal produkter
med elsäkerhetsbrister på marknaden. En viktig
fråga som verket fört fram i olika sammanhang
gäller ett ökat samarbete mellan tillsynsmyndig-
heterna i olika länder avseende marknadskon-
trollen av elmateriel. Enligt verkets uppfattning
finns betydande effektivitetsvinster att hämta i

ett sådant samarbete. På nordiskt plan fungerar
detta samarbete sedan något år relativt tillfreds-
ställande. På ett vidare europeiskt plan har dock
svårigheterna att få till stånd ett myndighets-
samarbete visat sig vara betydande. Detta trots
att EU-kommissionen varit pådrivande för att få
ett sådant samarbete till stånd. Mot denna bak-
grund tackade verket ja till kommissionens för-
frågan hösten 1998 om att under två år åta sig
ordförande- och sekreterarskapet för det admi-
nistrativa myndighetssamarbetet i Europa på låg-
spänningsområdet. Åtagandet kommer att kräva
betydande resurser men ett på sikt fungerande
myndighetssamarbete på marknadskontrollens
område kommer att skapa förutsättningar för
effektivare marknadskontroll i Europa.

Tabell 6.10 Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tusental kronor			Kostnader	Resultat (intäkt- kostnad)
Offentligrättslig verksamhet	Intäkter till inkomsttitel (Som inte får disponeras)	Intäkter som får dispo- neras	Kostnader	Resultat (intäkt- kostnad)
Utfall 1998	254 883	3 900	1 600	2 300
Prognos 1999	256 400	2 400	1000	1 400
Budget 2000	256 600	8 100	3 800	4 300

Slutsatser

Regeringens bedömning är att verksamheten in-
om myndigheten under budgetåret 2000 bör be-
drivas enligt den allmänna inriktning som gäller
för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 1999. Vid
beräkning av anslaget har anslagsnivån kompen-
serats för inflation genom pris- och löneomräk-
ning samt hänsyn tagits till att 1 miljon kronor
överförts till anslag inom utgiftsområde 24.

I anslutning till insatserna skall verket följa
den internationella utvecklingen samt främja
svenskt deltagande i internationellt samarbete
inom sitt verksamhetsområde.

Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket
noga följer utvecklingen vad gäller elolycksfall
och elbränder för att bl.a. analysera de statliga
insatserna och elsäkerhetsnivåns utveckling med
särskild uppmärksamhet på elmaterielområdet.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

ITabell 6.11 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	37 416
Pris- och löneomräkning	148
Överföring till anslag inom ut- giftsområde 24	-1 000
Justering av premier	1 102
Förslag 2000	37 666

Förslag till lagändring

Regeringens förslag: Straffbestämmelser införs i
lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompa-
tibilitet.

Skälen för regeringens förslag: Lagen
(1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet
(prop. 1992/93:47, bet. 1992/93:NU13, rskr.
1992/93:96) antogs av riksdagen år 1992 som ett
led i genomförandet i svensk rätt av ett EG-
direktiv, det s.k. EMC-direktivet (89/336/EG). I
lagen ges regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer bemyndigande att utfärda
föreskrifter om elektrisk kompatibilitet (EMC)
för apparater, om föreskriften avser skydd för liv,
personlig säkerhet och hälsa, kommunikationer
eller näringsverksamhet. Sådana föreskrifter får
avse apparaters egenskaper, kontroll och märk-
ning av produkter eller annat som behövs för att
apparater skall ha en tillfredsställande elektrisk
kompatibilitet. Föreskrifter har med stöd av be-
myndigandet utfärdats av regeringen och Elsä-
kerhetsverket. Verket är också tillsynsmyndighet
med uppgift att utföra sådan marknadskontroll
som följer av EG-regler.

Tillsynsmyndigheten har enligt lagen vissa
befogenheter vari ingår rätt att meddela föreläg-
ganden och förbud. Däremot innehåller lagen
inga straffbestämmelser. Elsäkerhetsverket har
nu mot bakgrund av sina erfarenheter begärt att
sådana bestämmelser införs. Det finns ett prak-
tiskt behov, bl.a. för att sanktion saknas mot att
tillverkare släpper ut produkter på marknaden
utan verifieringsdokument och framställer såda-
na först i samband med marknadskontroll. Enligt
verket bör straffbestämmelserna lämpligen ut-
formas efter mönster av dem som gäller för
elektrisk materiel i 13 kap. 1 § ellagen

(1997:587). Reglerna om elmateriel har samma
uppbyggnad som EMC-reglerna med den skill-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

naden att straffbestämmelser finns. I ärendet har
yttranden inhämtats från Riksåklagaren och
Rikspolisstyrelsen. Någon ytterligare beredning
har inte ansetts nödvändig.

Vid utformning av sanktionsregler på det nä-
ringsrättsliga området bör straffbestämmelser
ingå endast om de fyller ett praktiskt behov. Er-
farenheten visar att de ytterst sällan tillämpas i
domstol, men att de dock i vissa fall kan ha ett
värde som avhållande faktor. Förelägganden och
förbud är aktuella först när en otillfredsställande
situation har uppkommit. Med hänsyn till vad
som framkommit i detta ärende delar regeringen
den ansvariga myndighetens uppfattning att
straffbestämmelser bör införas i EMC-lagen.
Som verket föreslagit bör de få samma utform-
ning som dem som gäller för elmateriel enligt el-
lagen. Det betyder att straff bör kunna utdömas
för såväl uppsåtligt som oaktsamt brott mot
EMC-föreskrifterna, att straffskalan bör vara
böter eller fängelse upp till ett år och att ringa fall
bör vara straffria. Vidare bör införas motsvarig-
het till 13 kap.2 och 3 §§ ellagen, som behandlar
fall då gärningen också kan straffar enligt brotts-
balken eller omfattas av ett vitesföreläggande.
Konsekvenserna av lagändringen blir främst att
det missbruk av verifieringskravet som före-
kommit försvåras samtidigt som marknadskon-
trollen effektiviseras. De fall där straffbestäm-
melsen faktiskt tillämpas kan förutses bli
ytterligt sällsynta.

Någon särskild författningskommentar utöver
det sagda är inte nödvändig. Lagförslaget får an-
ses vara av sådan beskaffenhet att Lagrådets ytt-
rande skulle sakna betydelse. Något sådant ytt-
rande har därför inte inhämtats.

Lagförslaget återfinns i avsnitt 2.1

B5 Bidrag till standardisering,
provnings- och mätteknisk Foll
m.m.

Tabell 6.12 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor

1998	Utfall	70 589	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	77 000	Utgifts- prognos	77 000
2000	Förslag	78 866
2001	Beräknat	80 428
2002	Beräknat	82 133

Från anslaget utgår bidrag till standardiserings-
verksamheten för att SIS Standardiseringen i
Sverige som centralorgan, tillsammans med åtta
auktoriserade standardiseringsorgan för olika
verksamhetsområden, skall verka för svensk
standardisering nationellt, europeiskt och glo-
balt. Det övergripande målet för bidraget är att
standardiseringsverksamheten skall driva svenska
intressen i det internationella och europeiska
standardiseringsarbetet, höja produktiviteten och
konkurrenskraften hos svenskt näringsliv samt
bidra till att statens specifika ansvar för medbor-
garnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom
tillgodoses. Bidrag utgår för att bibehålla och ut-
veckla en standardiseringsorganisation som är
tillgänglig för alla intresserade parter i Sverige
och som kan driva svenska intressen i det euro-
peiska och internationella standardiseringsarbe-
tet samt för att utföra vissa ålägganden gentemot
den europeiska standardiseringen som staten ge-
nom EU givit den svenska standardiseringen.
Vidare utgår bidrag för arbete på de områden där
staten har ett specifikt ansvar. Standardiseringen
har på dessa områden tilldelats en betydelsefull
roll i EG:s lagstiftningsarbete och kommer att få
en liknande roll i de globala ansträngningarna att
undanröja handelshinder. Bidrag utgår också för
grund- och tvärteknisk standardisering av bety-
delse för hela samhället.

Från anslaget lämnas också bidrag till helstat-
liga Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut
AB (SP) för uppgifter inom teknisk forskning
och utveckling av mät- och provningsteknik
samt därtill anknuten standardisering. Bidraget
stärker provnings- och mätteknikens betydelse i
FoU-processen och bidrar till att FoU-resultat
överförs i industriella tillämpningar. Bidrag läm-
nas även för framtagande och upprätthållande av
teknisk normenklatur inom Tekniska Normen-
klaturcentralen (TNC) och teknisk informa-
tionsförsörjning genom Tekniska Litteratursäll-
skapet (TLS).

Regeringens övervägande

Resultatbedömning

Den svenska standardiseringsorganisationen har
lämnat resultatredovisning efter en modell som
anpassats till standardiseringsverksamheten.
Denna modell innehåller, förutom vissa nyckel-
tal, en redovisning av väsentliga händelser under

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

året och av arbetet på områdena hälsa, skydd och
miljö. Det kan noteras att den svenska standardi-
seringsorganisationen trots krympande statliga
bidrag hittills relativt väl klarat en volymökning
inom globalt och europeiskt standardiseringsar-
bete samt att ca. 95 procent av ny svensk stan-
dard utgörs av standarder som antagits i det eu-
ropeiska eller globala standardiseringsarbetet.

SP:s tjänster inom FoU och rådgivning upp-
fyller väl de angivna verksamhetsmålen. Resul-
taten ges en omfattande och systematisk sprid-
ning med goda nyttoeffekter. Verksamheten
bedrivs i bred samverkan med högskolan och
andra FoU-aktörer. Därigenom ges goda effek-
ter även i forskarutbildning och annan kompe-
tensutveckling. SP tillämpar en modell för sys-
tematisk värdering av kvalitativa effekter. Denna
visar på ett högt utbyte av FoU-insatser av till-
lämpad art, inte minst i kombination med råd-
givning. Mot denna bakgrund bedömer rege-
ringen att de FoU-tjänster som SP i sin
tvärtekniska verksamhet genomför genom sam-
arbete med andra FoU-aktörer, internationellt
samarbete och deltagande i EU:s forskningspro-
gram, genom rådgivning till företag och myndig-
heter samt i standardiseringsarbetet är en effektiv
metod för att nå ut med ny teknik i industriella
tillämpningar. SP:s breda kontakter med företag
(7000 per år), samt med högskolor och andra in-
stitut ger en god spridning av FoU-resultaten.

SP genomför ett särskilt 3-årsprojekt (11 mkr)
för tekniköverföring till små- och medelstora fö-
retag som avslutas 1999. Under de två första åren
har 300 projektaktiviteter genomförts och 200
företag fått stöd i utveckling och marknadssin-
troduktion av produkter, genom information om
regler i olika länder och utvärdering av produk-
ters egenskaper. Detta har lett till ökad omsätt-
ning och tillväxt i företagen. Projekten har ofta
en tvärvetenskaplig karaktär och har utförts i
samarbete mellan SP och andra institut.

Tekniska nomenklaturcentralen, TNC, och
Tekniska litteratursällskapet, TLS, uppfyller väl
de mål som angivits för verksamheterna. TNC är
en ideell förening som har till uppgift att åstad-
komma en för svenska förhållanden lämpad tek-
nisk terminologi, fackspråk och relevant språk-
vård, inte minst i EU-arbetet. Under drygt 5 år
har TNC på uppdrag av Europeiska kommissio-
nen kompletterat delar av kommissionens data-
bas Eurodicautom med svensk terminologi.
Uppdragen har omfattat många olika och även
för TNC nya fackområden, vilket tillfört att ny
kompetens utvecklats. Arbete pågår också med

en Nordisk termbank genom att skapa en knyt-
punkt på Internet för allt som rör terminologi i
Norden med länkar till liknande information på
andra håll i världen. Genom internationalisering-
en och den snabba teknikutvecklingen har bety-
delsen för svenska språkets utveckling av TNC:s
arbete med svensk terminologi ökat.

TLS är en intresseförening för bibliotekarier
och informatiker i företag, myndigheter och or-
ganisationer. Föreningen har en viktig roll i att
stödja informationstjänsten i företag och organi-
sationer, bl.a. genom kursverksamhet, publika-
tioner och konferenser. En annan viktig och väl
utförd uppgift är att sprida IT-kunnande av god
kvalitet för att underlätta och effektivisera intres-
senternas verksamhet.

Slutsatser

SP tillhandahåller och för ut kunskap inom
provnings- och mätteknik som är av stor bety-
delse för näringslivet, myndigheter och andra or-
ganisationer. Det övergripande målet är att stärka
tillväxten och internationell konkurrenskraft i
näringslivet samt till ökad säkerhet, förbättrad
resurshushållning och miljö i samhället. Bolaget
har en stor teknikbredd och kompetens på inter-
nationell nivå för utveckling och utvärdering av
teknik, material, produkter och system. Genom
omfattande samarbete med olika FoU-aktörer
nationellt och internationellt säkerställs ett
svenskt inflytande på den internationella utveck-
lingen och en hemtagning av kunskap. En bred
samverkan med såväl privata som offentliga fö-
retag och organisationer ger en spridning av re-
sultaten.

ITabell 6.13 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusentals kronor ^nsla^99^	77 000
Pris-och löneomräkning	1 866
Förslag 2000	70 066

6.6 Övrig statlig verksamhet

Patent- och registreringsverket

Verksamheten vid Patent- och registreringsver-
ket (PRV) finansieras genom avgifter. Verksam-
heten med patent, varumärken och mönster skall

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

ge ett överskott, som motsvarar kostnaderna för
Patentbesvärsrättens verksamhet.

PRV tilldelades 1998 ett anslag för finansie-
ring av kostnader för likvidation av företag, vil-
ken verksamhet den första januari 1998 övertogs
från Domstolsverket. Denna verksamhet skall
från år 2000 och framåt finansieras med avgifter.

PRV är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om patent, varumärken, mönster, efter-
namn och förnamn samt för registerärenden an-
gående aktiebolag, filialer och europeiska eko-
nomiska intressegrupperingar. Verket är också
central förvaltningsmyndighet för handels- och
föreningsregisterärenden. PRV för även register
över fysiska personers och dödsbons konkurser
samt näringsförbud. Verket registrerar vidare
kommunala vapen, meddelar utgivningsbevis för
utgivare av periodisk skrift och är tillståndsmyn-
dighet för användning av vissa officiella beteck-
ningar m.m. PRV är internationell myndighet
enligt den internationella konventionen om pa-
tentsamarbete. PRV är också behörig svensk
myndighet för äkthetskontroll av beslut enligt
artikel 81.6 i rådets förordning om gemen-
skapsvarumärken. Förutom dessa uppgifter utför
PRV uppdragstjänster inom sitt verksamhetsom-
råde. PRV har också påbörjat ett arbete med att
införa miljöledningssystem för att integrera mil-
jöhänsyn i sin verksamhet.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Verksamhetsmålen i regleringsbrevet avseende
området patent - ett första tekniskt föreläggande
i nationella patentansökningar inom 7 månader
samt beslut i nationella patentärenden inom i ge-
nomsnitt tre år har inte fullt ut kunnat hållas på
grund av den stora personalomsättningen bland
verkets patentingenjörer. Den genomsnittliga
behandlingstiden uppgår till 3.34 år. Det är fort-
satt hög aktivitet på patentområdet. Framförallt
de internationella ansökningarna fortsätter att
öka. Ökningarna beror på en intensifierad tekni-
kutveckling samt en ökad konkurrens, inte minst
i takt med att olika handelshinder undanröjs.
Detta leder till att fler satsar på patentskydd som
ett medel att säkra marknadsandelar. Antalet in-
ternationella ärenden fortsätter också att öka vil-
ket intensifierar det europeiska samarbetet, då
PRV och det spanska patentverket (OEPM) för-

utom det europeiska patentverket är de enda
PCT-myndigheterna i Europa.

Verksamhetsmålet i regleringsbrevet att beslut
i varumärkesärenden skall kunna meddelas inom
i genomsnitt 10 månader har inte kunnat uppnås,
dels på grund av avdelningens flyttning till Sö-
derhamn, dels på grund av en kraftig ökning av
internationella ansökningar enligt Madridproto-
kollet. Registreringsbeslut har under året i prak-
tiken meddelats i genomsnitt 22 månader efter
ansökans ingivande. Den totala efterfrågan har
ökat inom varumärkesområdet, främst har en
ökning skett när det gäller internationella ansök-
ningar.

Då stora delar av år 1998 har gått åt till flytt-
ning och kompetensuppbyggnad var produkti-
vitetskapaciteten under året låg, vilket ledde till
en ökning av ärendebalanserna under 1998. Ök-
ningen har fortsatt under första halvåret 1999
men därefter har en viss förbättring inträtt. För-
bättringen fortsätter, vilket bedöms leda till att
varumärkesansökningar som inkommer i slutet
av år 1999 skall kunna handläggas inom den i
regleringsbrevet angivna handläggningstiden på i
genomsnitt 10 månader.

Verksamhetsmålet i regleringsbrevet att beslut
i mönsterärenden skall kunna fattas inom 10 må-
nader har inte kunnat hållas under året till följd
av flyttningen till Söderhamn.

Målet i regleringsbrevet för registrering av
namn, en genomsnittlig längsta behandlingstid
på tre månader har efter avarbetning av balanser
åter kunnat hållas i slutet av 1998.

Inom verksamhetsgrenen bolag är verksam-
hetsmålet i regleringsbrevet att beslut i ärenden
angående nybildning av aktiebolag, handelsbolag
och föreningar skall ske inom högst en vecka och
att beslut i ärenden angående registerändringar
för aktiebolag, handelsbolag och föreningar skall
ske inom i genomsnitt två veckor. Verksam-
hetsmålet har i stort uppfyllts under 1998 utom
då det gäller de särskilda kapitalökningsärendena.
Då dessa är av engångskaraktär har PRV ej ansett
det rimligt att bygga upp en organisation som
hanterar denna typ av ärenden inom ovan angiv-
na tidsramar. I slutet av året och under första
halvåret 1999 har väntetiderna dock ökat när det
gäller nyregistreringar och ändringsregistreringar
av aktiebolag, handelsbolag och föreningar
främst beroende av den allmänna arbetsbelast-
ningen på grund av genomförandet av bolagsav-
delningens IT-projekt BOLIT

Projekt BOLIT har fått en negativ utveckling
vad avser den uppgjorda tids- och budgetramen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Den uppgjorda ramen följdes programenligt
fram till hösten 1998. Under oktober november
1998 kom indikationer om att mer tid behövdes
för att slutföra utvecklingen inom de olika sys-
temområdena. Den ursprungliga planen med
driftsstart den 17 maj 1999 har omarbetats och
ny tidpunkt för driftsstart är satt till den 8 no-
vember 1999. Detta innebär också att PRV mil-
lennieanpassat nu existerande system. Det ut-
ökade antalet utvecklingstimmar och den
förlängda tidsplanen gör också att projektet nu-
mera kostnadsberäknas till totalt ca 245 miljoner

kronor, mot ursprungligen ca 190 miljoner kro-
nor. De ökade kostnaderna i projekt BOLIT in-
nebär att den av regeringen beslutade kreditra-
men på 50 miljoner kronor för 1999 inte
kommer att räcka och har lett till att PRV för
1999 hemställt om en ökning av räntekontokre-
diten med 90 miljoner kronor till totalt 140 mil-
joner kronor. PRV önskar också att räntekon-
tokrediten för år 2000 ligger kvar på 140 miljoner
kronor.

Tabell 6.14. Budget

Tusentals kronor

Offentligrättslig verk- samhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (intäktskostnad)	Uppdragsgivare staten %	Uppdragsgivare övriga %
Utfall 1998	428 378	572 616	- 144 238	2	98
Prognos 1999	464 200	540 400	- 76 200	2	98
Budget 2000	445 800	460 875	- 15 075	2	98

Tabell 5.15 Budget

Tusentals kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (intäkter)	Uppdragsgivare staten %	Uppdragsgivare övriga %
Utfall 1998	86 500	87 200	-700	2	98
Prognos 1999	95 500	103 600	-8 100	2	98
Budget 2000	100 300	100 100	200	2	98

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

PRV:s resultatredovisning uppfyller enligt revi-
sionsberättelsen i väsentlig omfattning inte åter-
rapporteringskraven enligt regleringsbrevet. Re-
geringen ser allvarligt på invändningen och avser
att undersöka skälen till bristerna i resultatredo-
visningen och samtidigt göra en bedömning av
återrapporteringskraven i myndighetens regle-
ringsbrev.

Slutsatser

Den verksamhet som PRV bedriver är av mycket
stor betydelse för företagen, inte minst för de
små och medelstora och deras möjligheter att ut-
vecklas och växa och därmed bidra till dynamik
och tillväxt i näringslivet. Regeringen bedömer
att måluppfyllelsen f.n. inte är tillfredsställande

och att det är särskilt viktigt att komma tillrätta
med långa handläggningstider vid bolagsavdel-
ningen i Sundsvall och varumärkesavdelningen i
Söderhamn. De alltför långa handläggningstider-
na måste framöver ägnas den största uppmärk-
samhet och prioriteras under budgetåret. Rege-
ringen har för avsikt att kräva särskilda
kvartalsredovisningar avseende utvecklingen av
handläggtiderna. Regeringen har även för avsikt
att med ökat intervall kräva avrapportering av ut-
vecklingen och implementeringen av IT-
projektet BOLIT och särskilt bevaka att det hålls
inom begränsade ekonomiska ramar, samt att det
leder till bra förändringar av PRV:s datasystem
och i sin förlängning till en mer effektiv hand-
läggning av ärenden. En viktig fråga framöver är
också kompetensförsörjningen inom hela PRV.
Regeringen kommer vidare att fästa särskild
uppmärksamhet och ställa tydliga krav på att
PRV under de närmaste åren förbättrar det eko-
nomiska resultatet, för att uppnå resultatmässig
balans.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

7 Konkurrensfrågor

7.1 Omfattning

Inom verksamhetsområdet Konkurrensfrågor
återfinns det konkurrensfrämjande arbete som
utförs av Konkurrensverket och som innefattar
lagtillämpning, förslag för att undanröja hinder
för effektiv konkurrens i privat och offentlig
sektor, kunskapsspridning samt främjande av
forskning på konkurrensområdet. Samverkan
sker med länsstyrelserna som har till uppgift att
främja konkurrensen inom sina län.

Verksamhetsområdet omfattar också de insat-
ser som Revisorsnämnden gör avseende godkän-
nande, auktorisation och tillsyn av revisorer
m.m.

7.2 Utgiftsutveckling

Tabell 7.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999¹

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Konkurrensverket har under 1998 resursmässigt
i mycket stor utsträckning prioriterat tillämp-
ning av konkurrenslagen, vilket ligger i linje med
föregående år. Konkurrensverket har också
minskat handläggningstiderna under 1998 och

således klarat tidsmålen som är stipulerade i reg-
leringsbrevet.

Revisorsnämnden har under 1998 lagt stor
vikt vid den systematiska uppsökande verksam-
heten.

Konkurrensverket och Revisorsnämnden har
bedrivit sin verksamhet inom de ekonomiska
ramar som har angivits.

Förändringar

Regeringen beslutade om en förlängning av för-
ordningar om gruppundantag för franchiseavtal
till utgång av juni 2000 samt att gruppundantaget
för kedjor för detaljhandeln förlängdes i maj
1999 att gälla ytterligare 2 år. Konkurrenslagsut-
redningen (SOU 1998:98) lämnade under som-
maren 1998 förslag till ändringar gällande pröv-
ningen av företagsförvärv, som i huvudsak
tillstyrktes av Konkurrensverket. Regeringen
överlämnade en proposition (1998/99:144) till
riksdagen i juli 1999. Ändringen avser företags-
koncentrationer som är ett bredare begrepp än
företagsförvärv och innebär en anpassning till
EG-rätten. Även förhandskontakter med Kon-
kurrensverket inför planerade förvärv skall bli
vanligare, vilket förutsätter ett starkare sekretes-
skydd än idag.

Konkurrensverket slutförde under 1998 den
IT-satsning som initierades 1997 och som inne-
bar att ett nytt ärendehanteringssystem introdu-
cerades. Systemet används som ett verktyg för
uppföljning av verksamheten och för att under-
lätta ärendehandläggningen. Genom uppkopp-
ling mot Internet ökar åtkomstmöjligheten för
allmänheten till Konkurrensverkets diarium, be-
slut och övrig produktion.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Inom konkurrensrättens område har Europe-
iska Kommissionen inlett ett arbete med att se
över tillämningen av EU:s konkurrensregler. In-
riktningen är att förenkla reglerna för prövning
och att överföra en stor del av tillämpningen till
medlemsstaterna.

Regeringen avser att läggå en proposition un-
der år 2000 om konkurrenspolitikens inriktning.

Mål

Ett viktigt mål för regeringens konkurrenspolitik
är att främja väl fungerande marknader och ef-
fektiv konkurrens.

Något gemensamt mål för Konkurrensverket,
länsstyrelserna och Revisorsnämndens insatser
utformades inte för budgetåret 1998. Av bl.a.
detta skäl har inte heller någon sammanhållen
och entydig effektbedömning av de olika presta-
tioner av myndigheter gjorts. En samlad redogö-
relse av de viktigaste insatserna lämnas dock ned-
an tillsammans med regeringens bedömningar av
resultaten av de olika verksamheterna.

Med hänsyn till verksamheternas skilda ka-
raktär bedömer regeringen att det även i fort-
sättningen är lämpligt att ha olika mål för Kon-
kurrensverket och Revisorsnämnden.

Prioriteringar

En högt ställd prioritering för Konkurrensverket
är att skapa verksamhetsformer för tillsyn i form
av egna initiativ och uppföljning av tidigare fat-
tade beslut.

7.3 Resultatbedömning

7.3.1 Tillståndet och utveckling inom
området

En väl fungerande konkurrens stimulerar nytän-
kande och bidrar till att utveckla nya produkter
till nytta för konsumenterna. Detta ökar i sin tur
produktiviteten och dämpar prisutvecklingen.
Konkurrenspolitiken har därmed alltid en viktig
uppgift att fylla inom ramen för näringspolitiken
och i ett samhällsekonomiskt perspektiv för att
främja tillväxt och sysselsättning. För att mot-

verka riskerna för överhettning i ekonomin ökar
vidare behovet av effektiva konkurrensförhållan-
de som i sin tur verkar återhållande på riskerna
för en inflationsdrivande kostnads- och prisspi-
ral. Konkurrensen har stärkts genom bl.a. Sveri-
ges medlemskap i EU. Fortfarande kännetecknas
emellertid den svenska marknaden av fåtalskon-
kurrens och konkurrensbegränsningar på flera
marknader liksom av särregler som hindrar en
effektiv konkurrens. Den offentliga sektorns nä-
ringsverksamhet är ibland fortsatt konkurrens-
begränsande främst i förhållande till små företag
i den privata sektorn. Okade insatser behövs
därför för att stärka konkurrensen. En konkur-
renspolitisk proposition beräknas presenteras för
riksdagen under år 2000. Som ett led i det arbetet
har regeringen uppdragit åt Konkurrensverket
och Statskontoret att närmare analysera hur
konkurrensförhållandena utvecklats under 1990-
talet både i den privata och den offentliga sek-
torn, och bl.a. undersöka vilka effekter EU-
medlemskapet och den ökade internationalise-
ringen haft för konkurrensen i Sverige. Uppdra-
gen skall för Konkurrensverket slutredovisas un-
der året och för Statskontoret delredovisas under
hösten 1999 samt slutredovisas nästa år och åt-
följas av förslag som ytterligare kan bidra till en
effektiv konkurrens.

Konkurrensverket har till uppgift att verka för
en effektiv konkurrens i privat och offentlig
sektor till nytta för konsumenterna. Det vikti-
gaste instrumentet som står till verkets förfo-
gande i denna uppgift utgörs av konkurrenslag-
stiftningen. Störst betydelse har tillämpningen av
1993 års konkurrenslag, vilken Eksom EG:s
konkurrensregler bygger på en förbudsprincip.

Konkurrenslagen har varit i kraft sex och ett
halvt år och under denna tidsperiod har Konkur-
rensverket handlagt ca 4 700 ärenden. Ett mål för
Konkurrensverket har under året varit att öka
andelen egna initiativ inom områden där det
finns indikationer på bristande konkurrens samt
uppföljning av tidigare fattade beslut, vilket
Konkurrensverket också har genomfört. Ambi-
tionen är dock att denna andel skall öka ytterli-
gare.

Revisorsnämnden har under året lagt stor vikt
vid den systematiska uppsökande tillsynen.
Denna satsning kommer att fortsätta under 1999
och 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

7.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

Konkurrensverket har resursmässigt prioriterat
tillämpningen av konkurrenslagstiftningen som
har svarat för 80% av verkets resurser. Utöver
lagtillämpningsarbetet har Konkurrensverket
lagt ned resurser på att ge förslag till regeländ-
ringar och andra åtgärder för att undanröja hin-
der mot en effektiv konkurrens i privat och of-
fentlig sektor, samt öka kunskapen om
konkurrensreglerna. Dessutom har stöd beviljats
till ett antal forskningsprojekt inom konkurren-
sområdet.

Länsstyrelserna har främjat konkurrensen in-
om respektive län genom att konkurrensaspek-
ten har beaktats inom deras verksamhetsområde.

Revisorsnämnden har under året prioriterat
den systematiskt uppsökande tillsynen, där yttli-
gare en medarbetare har rekryterats.

7.3.3 Effekter av de statliga insatserna

Konkurrenspolitiken utgör ett viktigt instru-
ment för att uppnå en väl fungerande marknad-
sekonomi och ett ökat omvandlingstryck. Att
isolerat urskilja effekterna av en konkur-
renslagstillämpning eller en konkurrenspolitiks
påverkan på en marknadsekonomi låter sig dock
inte göras, då en mängd andra omvärldsfaktorer
inverkar på strukturer och förhållanden. En be-
dömning av effekterna av de statliga insatserna
på konkurrensområdet bör för Konkurrensver-
kets del ha sin utgångspunkt i att myndigheten
genom tillämpning av lagstiftning, men också
genom sina övriga insatser, kan ge företag och
andra aktörer vägledning för sitt agerande på
marknaden så att överträdelser av konkurrens-
reglerna kan undvikas.

Med utgångspunkt för de verksamhetsmål
som satts upp för budgetåret 1998 bedömer re-
geringen att verket fullgjort uppgiften att ge fö-
retag och andra aktörer värdefull vägledning för
agerandet på marknaden. Tillämpningen av kon-
kurrenslagen har inneburit att konkurrensbe-
gränsade avtal och beteenden har kunnat mot-
verkas och undanröjas inom olika sektorer i
ekonomin. Det har skett genom att verket i ett
antal fall utnyttjat de sanktionsmöjligheter som
konkurrenslagen medger, men också genom att
företag i samband med verkets handläggning valt
att ändra sina avtal så att konkurrensbegräns-
ningar försvunnit eller så att de positiva effekter-

na av samverkan kommit att överväga. Konkur-
rensverket har också klarat uppsatta mål för
handläggningstiderna för sina ärenden, samt ökat
andelen egna initiativ och uppföljning.

Länsstyrelserna konkurrensfrämjande arbete
har utvecklats i en positiv riktning, dock med va-
rierande kvalitet, omfattning av arbetet och be-
gränsade resurser. Ett flertal länsstyrelser har
bl.a. redovisat förslag på regelförändringar som
kan främja konkurrensen.

Revisorsnämndens verksamhet har bidragit till
att tillgodose samhällets behov av kvalificerade
och oberoende revisorer samt att den revi-
sionsverksamhet som bedrivs är av hög kvalitet
och uppfyller höga etiska krav.

7.3.4 Slutsatser

De mål som regeringen har ställt upp för Kon-
kurrensverket har uppfyllts och regeringen gör
den bedömning att verket har på ett tillfredsstäl-
lande sätt förbättrat förutsättningarna för en väl
fungerande konkurrens till nytta för konsumen-
ten.

Revisorsnämnden har bidragit till att uppfylla
de effektmål som regeringen angett och har ge-
nomfört en effektiv tillsyn av revisorsverksam-
heten.

7.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte framfört några in-
vändningar i revisionsberättelsen för Konkur-
rensverket eller Revisorsnämnden.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

7.5 Anslag

Cl Konkurrensverket

Tabell 7.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		69 488	Anslags- sparande	4 134
1998	Uttall	69 488	Anslags- sparande	4 134
1999	Anslag	62 465	Utgifts- prognos	65 865
2000	Förslag	63 529
2001	Beräknat	64 484 ¹
2002	Beräknat	65 485 ²

‘Motsvarar 63 529 tkr i 2000 års prisnivå.

²Motsvarar 63 529 tkr i 2000 års prisnivå.

Konkurrensverket är central förvaltningsmyn-
dighet för konkurrensfrågor och har 116 anställ-
da.

Anslagssparandet har ackumulerats under en
följd av år och beräknas vara förbrukat under in-
nevarande budgetår.

Regeringen föreslår att ytterligare medel anvi-
sas för ändamålet på tilläggsbudget för budget-
året 1999.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

De redovisningskrav som ställts upp för Kon-
kurrensverket fokuserar på prestationsnära ef-
fekter som kan iakttas på marknaden i form av
undanröjda konkurrensbegränsningar. För att
möjliggöra en bedömning huruvida Konkur-
rensverket uppnår sina mål genomför verket en
återkommande intressentundersökning som
spelar en viktig roll för att följa upp arbetet och
ge indikationer på förbättringar som måste vidtas
i fråga om bl.a. effektiviteten i handläggningen,
servicenivån och resultaten av verkets informa-
tionsinsatser.

Konkurrensverket prioriterar i sin verksamhet
den verksamhetsgren som gäller konkur-
renslagstillämpningen, där större delen av verkets
resurser (80%) går åt. Då verket i nuläget upp-
fyller de i regleringsbrevet uppställda målen för
ärendehandläggning, ökar utrymmet för att ta
egna initiativ och uppföljning av tidigare fattade
beslut vad gäller misstänkta överträdelser av
konkurrensreglerna. Detta mål avspeglar sig ock-
så i regleringsbrevet för 1999. I verksamhetsgre-
nen ingår även att ge vägledning och spelregler

för en effektiv konkurrens samt motverka skad-
liga konkurrensbegränsningar på ett aktivt sätt.
Givet den återkommande intressentundersök-
ningen, som möjliggör en mätning över tiden
och där det således är möjligt att följa trender,
har Konkurrensverket lyckats bra med att ge
vägledning till intressenter. Trenden har under
de senaste åren varit stabil vilket kan tas till in-
täkt att de positiva resultaten från undersökning-
en väger över.

Verket har lagt ner ca 11 % av sina resurser på
förslag till regeländringar och andra åtgärder för
att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens
i privat och offentlig sektor. Detta innebär att
Konkurrensverket har tagit fram skrivelser, rap-
porter och yttranden i en rad sammanhang bl.a.
för att ge underlag för åtgärder för bättre funge-
rande marknader till nytta för konsumenterna.
Vad gäller konkurrenssnedvridningar mellan of-
fentlig och privat sektor - som inte hanteras av
Konkurrensverket enligt konkurrenslagen - bör
arbetet mellan Rådet för konkurrens på lika vill-
kor mellan offentlig och privat sektor (dir.
1997:145) komma att leda till en starkare samsyn
mellan offentlig och privat sektor om spelregler
på området. Rådet skall fortlöpande samråda bl.a.
med Konkurrensverket.

När det gäller att öka kunskapen om konkur-
rensreglerna bland verkets viktigaste intressenter
har Konkurrensverket lagt ner ca 8% av sina re-
surser på detta område. Verket fick under 1998
en hemsida på Internet vilket möjliggör för ver-
ket i större utsträckning att sprida kunskap om
Konkurrensverket, ge information om konkur-
rensregler och de beslut som verket fattar etc.
Dock indikerade den senaste intressentunder-
sökningen att kunskapen om konkurrenslagen
har minskat något jämfört med föregående år,
undantaget kommuner och landsting. Andelen
intressenter som har en medelgod till hög kun-
skap om lagen ligger på nivån 55-70%. Åtgärder
för att öka denna andel har vidtagits i bl.a. regle-
ringsbrev.

En ny generaldirektör tillträdde för Konkur-
rensverket den 1 juli 1999.

Slutsatser

Regeringen anser att huvudinriktningen av Kon-
kurrensverkets verksamhet skall behållas oför-
ändrad för år 2000.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensationen för premierna för avtalsförsäk-
ringarna. Anslaget har tillförts 709 tkr.

Tabell 7.3 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusentals kronor
Anslag 1999	62 465
Pris- och löneomräkning	355
Justering av premier	709
Förslag 2000	63 529

C2 Konkurrensforskning

ITabell 7.4 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		853	Anslags- sparande	4 374
1998	Utfall	853	Anslags- sparande	4 374
1999	Anslag	6011	Utgifts- prognos	5 408
2000	Förslag	6 067
2001	Beräknat	6 186
2002	Beräknat	6 316

Konkurrensverket disponerar medel under an-
slaget för att främja och stödja forskning inom
konkurrensområdet, främst inom disciplinerna
nationalekonomi, juridik och företagsekonomi.
Verksamheten syftar bl.a. till att ge kunskap om
olika marknaders funktionssätt av betydelse från
ett konsumentperspektiv. Verksamhetsmålet för
stödet till forskningen är formulerat så att prio-
ritet skall ges sådana forskningsprojekt som är av
betydelse för myndighetens verksamhet. En
mindre del av medlen används bl.a. för seminari-
er och konferenser.

De ovan redovisade beloppen avseende utfall
respektive anslagssparande för 1998 samt ut-
giftsprognos avser endast resultatet med hänsyn
till faktiskt utbetalade belopp. Här ingår således
inte sådana belopp som bundits upp i samband
med stöd till fleråriga projekt där avrapportering
och utbetalning sker i ett senare skede. Rege-
ringen förstärkte anslaget inför 1999 med sam-
manlagt 4,2 miljoner kronor till 6,011 miljoner
kronor, då forskningen anses ha ett stort värde
för både Konkurrensverket och en mängd andra
aktörer. Anslagssparandet kommer också att be-
lastas med vissa förberedelsekostnader för den
Nordiska konferensen, som går av stapeln i
Stockholm år 2000. Anslagssparandet kommer

således att förbrukas under innevarande budgetår
och det kommande.

Regeringens övervägande

Resultatinformation

Från starten budgetåret 1993/94 till och med vå-
ren 1999 har totalt 60 forskningsprojekt erhållit
stöd. Verksamheten har bedrivits med stöd av
det till Konkurrensverket knutna Rådet för kon-
kurrensfrågor.

Användningen av forskningsmedlen har redo-
visats till regeringen i särskild ordning.

Slutsatser

Den forskningsfrämjande verksamheten har bi-
dragit till ett ökat intresse för forskningsområ-
det. Verksamheten har också betydelse för Kon-
kurrensverkets arbete på såväl kort som lång sikt
bl.a. i arbetet med egen kompetensutveckling
och genom att kontaktytor bildas till den aka-
demiska världen. Forskningsresultaten berör till
stor del viktiga och aktuella frågor vilket även är
värdefullt i regeringens och andra aktörers arbe-
te.

Regeringen anser att inriktningen av konkur-
rensforskningen skall behållas oförändrad.

\|Tabell 7.5 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusentals kronor
Anslag 1999	6 011
Pris- och löneomräkning	56
Förslag 2000	6 067

7.6 Övrig statlig verksamhet

Revisorsnämnden

Revisorsnämnden har till uppgift att handlägga
frågor om godkännande och auktorisation av re-
visorer, samt registrering av revisionsbolag och
att utöva tillsyn över revisorers och revisionsbo-
lags verksamhet. Nämnden skall följa den inter-
nationella utvecklingen inom revisorsområdet.

Verksamheten skall leda till att samhällets be-
hov av kvalificerade och oberoende revisorer till-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

godoses samt att den verksamhet de bedriver är
av hög kvalité och uppfyller höga etiska krav.

Genom sin verksamhet skall nämnden upp-
rätthålla förtroendet för revisorernas verksamhet
och för auktorisationssystemet. Det är viktigt att
Revisorsnämnden uppmärksammar och ur sys-
temet utesluter de revisorer som systematiskt ar-
betar grovt felaktigt eller av andra skäl är direkt
olämpliga att utöva yrket.

Vid utförandet av tillsynsuppgiften skall
nämnden lägga stor vikt vid egna initiativ. Sär-
skild uppmärksamhet skall ägnas den systematis-
ka uppsökande tillsynen (SUT).

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Revisorsnämnden uppfyllde i all väsentlighet de
verksamhetsmål som regeringen angett i regle-
ringsbrevet för 1998. Resultatet bedöms som bra.
I de fall målen inte uppnåtts har tydliga förkla-
ringar till detta angivits.

Stor vikt har under 1998 lagts vid den syste-
matiska uppsökande tillsynen. Ytterligare en
medarbetare har rekryterats för ändamålet. Sats-
ningen fortsätter under 1999 och år 2000. Verk-
samhetsgrenen examinationsverksamhet går med
stort underskott då det inte är obligatoriskt att
avlägga examinationsprov. Under en övergång-
speriod kan godkännande och auktorisation sö-
kas enligt övergångsbestämmelser. Kostnaderna
för att anordna examinationsproven är mycket
höga medan intäkterna från de som avlägger pro-
ven är små. Från och med år 2003 blir det obli-
gatoriskt att göra proven för att erhålla godkän-
nande och auktorisation och då beräknas
intäkterna för verksamheten öka.

Riksdagens revisorer har under våren 1999 be-
slutat att granska Revisorsnämndens verksamhet.
Granskningen görs inte med anledning av att det
framkommit några brister i nämndens verksam-
het utan främst för att på ett övergripande plan
se om statsmakternas intentioner med myndig-
heten är uppfyllda. En granskningsrapport be-
räknas vara färdig i januari år 2000.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Revisorsnämndens verksamhet är helt avgiftsfi-
nansierad. Under 1998 översteg intäkterna kost-
naderna med 192 000 kronor. För 1999 beräknas

intäkterna uppgå till 11 miljoner kronor medan
kostnaderna beräknas uppgå till cirka 12 miljoner
kronor. För år 2000 beräknas kostnaderna över-
stiga intäkterna med cirka en miljon kronor.

ITabell 7.6 Uppdragsverksamhet 1
Tusental kronor Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	11 276	11 084	192
Prognos 1999	11 120	12 010	-890
Budget 2000	12 075	13 079	-1 004

Slutsatser

Det ackumulerade överskottet var vid 1998 års
utgång 2,7 miljoner kronor. Eftersom fortsatt
stort underskott kommer att uppkomma inom
examinationsverksamheten beräknas överskottet
att behöva tas i anspråk för att nämnden skall
kunna uppnå de av regeringen uppställda målen
för de olika verksamhetsområdena.

Länsstyrelsernas konkurrensbefrämjande
arbete

Länsstyrelserna skall enligt konkurrensförord-
ningen (1993:173) främja konkurrensen. De
skall bl.a. informera om konkurrensfrågor, upp-
märksamma Konkurrensverket på förhållanden
som tyder på överträdelser av konkurrensbe-
stämmelserna, uppmärksamma regleringar som
hindrar effektiv konkurrens samt lämna förslag
till och, efter samråd med Konkurrensverket, re-
dovisa förslag till avregleringar och andra åtgär-
der för att undanröja konkurrenshinder i offent-
lig sektor.

För budgetåret 1999 har två mål angetts för
länsstyrelsernas konkurrensfrämjande verksam-
het. Enligt det ena målet skall länsstyrelserna var
för sig och tillsammans samverka med Konkur-
rensverket för att bidra till att lösa konkur-
rensproblem på olika marknader. Det andra må-
let är att länsstyrelserna skall var för sig och
tillsammans vid tillämpningen av olika regler
uppmärksamma behov av regeländringar och fö-
reslå ändringar som ökat de små och medelstora
företagens möjligheter till etablering och utveck-
ling.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Utöver de två mer generella uppdragen på
konkurrensområdet har länsstyrelserna haft två
specifika regeringsuppdrag. Det ena uppdraget
avsåg utformning av en checklista inriktad på
konkurrensaspekten för länsstyrelsernas stöd-
givning. Det andra uppdraget avsåg konkurrens-
frågor i samband med arkeologiska undersök-
ningar.

Resultatbedömning

Samtliga länsstyrelser har i samverkan med Kon-
kurrensverket tagit fram en verksamhetsplan för
länsstyrelsernas konkurrensfrämjande arbete.

Flertalet länsstyrelser har tagit upp konkur-
rensproblem på olika marknader eller konkur-
rensproblem p.g.a. särskilda förhållanden. Mark-
nader som behandlats är bl.a.
trafikskolemarknaden, livsmedelsmarknaden
med anknytning till offentlig upphandling,
grustäkter, CD-marknaden, inrikesflyget och
lastbilstransportmarknaden. Vidare har konkur-
renssnedvridning p.g.a. offentliga aktörers verk-
samhet på konkurrensmarknader granskats.

Även förslag på regelförändringar som kan
främja konkurrensen har redovisats av flertalet
länsstyrelser.

Slutsats

Verksamheten har utvecklats i positiv riktning
och allt fler länsstyrelser har funnit lämpliga ar-
betsformer och arbetsområden. Även samarbetet
mellan länsstyrelserna och Konkurrensverket har
utvecklats positivt till fromma för en effektivise-
ring av länsstyrelsernas konkurrensarbete. Trots
den positiva utvecklingen måste det konstateras
att arbetets omfattning och kvalitet fortfarande
varierar icke obetydligt mellan olika länsstyrelser.
Delvis kan detta förklaras med länsstyrelsernas
begränsade resurser tillsammans med deras
splittrade verksamhetsstruktur. Detta innebär att
det fortfarande finns en utvecklingspotential vad
gäller de flesta länsstyrelsers konkurrensfräm-
jande arbete.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

8 Teknisk forskning och utveckling

8.1 Omfattning

Verksamheten inom området bedrivs av myn-
digheterna Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK) och Rymdstyrelsen vilka initierar och
och finansierar forsknings- och utvecklingspro-
jekt samt tillhandahåller tjänster och resurser
som bidrar till näringslivets förnyelse och till-
växt. Inom verksamhetsområdet anvisas också
medel avseende bidrag till Sveriges Teknisk-
vetenskapliga attachéverksamhet (STATT) och
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

8.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 8.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999 ¹

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

1 214

1 268

1 420

1273

1300

1326

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Programmen inom verksamhetsområdet har ge-
nomförts som beräknat inom givna ramar.

Tekniköverföringen till små och medelstora
företag har ökat kraftigt.

Ett ökande antal små och medelstora företag
deltar i av NUTEK initierade kompetenscent-
rum.

Förändringar

NUTEKis orientering mot satsningar på sam-
verkansprogram högskola - näringsliv förstärks.

NUTEK engageras i genomförande av regio-
nala tillväxtavtal.

Vidgad försöksverksamhet med IUC, Indust-
riella utvecklingscentra.

Den tekniska attachéverksamheten ersätts
med nya former för teknisk-vetenskaplig infor-
mationsförsörjning.

Mål

Okad kunskap och kompetens i näringslivet för
att därigenom stimulera tillväxt och förnyelse

Prioriteringar

FoU-samverkan och kunskapsöverföring mellan
industriforskningsinstitut, högskolor och nä-
ringsliv. Vidareutveckling av samverkansformer
som bl.a. Industripoler för forskning, IPF, och
Aktiv industriell samverkan, AIS.

8.3 Resultatbedömning

De FoU-intensiva företagens behov av nära
kontakt med universitetens forskning är stort
och ökande. Även många företag som inte är
FoU-intensiva behöver i allt större utsträckning
få tillgång till avancerad kunskap och kompetens
från omvärlden. Detta ger industriforskningsin-

14 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

stitut och högskola en stort asvar för landets
kunskapsförsörjning. Den teknisk vetenskapliga
informationsförsörjningen tar nya vägar.

De statliga insatserna syftar till att stärka
FoU-miljön och att utveckla det nationella inno-
vationssystemet.

8.4 Förändringar

Utvecklingen inom rymdområdet är ett ex-
empel på dynamiken i utvecklingen och det in-
ternationella beroendet. Fordonsindustrin är ett
annat aktuellt exempel där produkterna utvecklas
mot att bli mobila komplicerade datanätverk.

För att bättre kunna anpassa de närings- och
innovationspolitiska instrumenten som regering-
en förfogar över till omvärldsförändringarna
krävs regelbundna översyner av pågående verk-
samheter. För närvarande genomförs en utred-
ning om myndighetsstrukturen bland de myn-
digheter under Näringsdepartementet som
främjar FoU och en utredning om statens åtgär-
der för att främja fler och växande företag.

Förändringar i omvärlden har gjort att de ur-
sprungliga målen för STATT:s verksamhet inte
längre kan uppnås med befintlig organisation.
Förutsättningarna att ta till sig teknisk kunskap
och information från omvärlden har kraftigt för-
ändrats inte minst genom den tekniska utveck-
lingen. En nyligen genomförd omvärldsstudie
bekräftar denna bild och visar på vissa nya vägar.
STATT: s verksamhet behöver därför ersättas
med nya arbetssätt.

8.5 Prioriteringar

Dessa är främst FoU-samverkan och kun-
skapsöverföring mellan industrforskningsinsti-
tut, högskolor och näringsliv.

Industriforskning är en viktig form för forsk-
ningssamverkan och tekniköverföring. Särskilda
insatser görs för de mindre företagen.

De försök som inletts med Industripoler för
forskning, IPF, och Aktiv industrisamverkan,
AIS, fortsätter. Det är nya samarbetsformer som

innebär vidareutveckling och förnyelse av flera
nu pågående samverkansformer. De syftar till att
öka företagens kompetens och förmåga att finna
och generera ny kunskap samt att integrera den i
sina innovationsprocesser.

Kompetenscentrum är en fortsatt prioriterad
samverkansform.

Rymd. De långsiktiga satsningarna på
rymdverksamhet fortsätter.

Arbetet med att öka effektiviteten inom ESA
De långsiktiga satsningarna på rymdverksamhet
fortsätter.

Arbetet med att öka effektiviteten inom ESA,
European Space Agency fortsätter liksom över-
synen av ESA:s industripolitik.

Industriella utvecklingscentra, IUC, är en
verksamhet som syftar till att skapa ökad tillväxt
inom små och medelstora företag. IUC skall
fylla ett tidigare eftersatt behov av en regional
aktör som har kompetens legitimitet och förtro-
ende inom teknikområdet. IUC finns f.n. på 11
orter (Malmö, Olofström, Gnosjö, Mariestad,
Kalmar, Finspång, Arvika, Karlskoga, Borlänge,
Sandviken och Skellefteå). Försöksperioden är
nu slut och befintliga IUC får förlängd finansie-
ring med ett år.

En försöksverksamhet föreslås också att inle-
das med uppstart av nya IUC på 7 orter
(Älmhult, Nässjö, Tibro, Strömsund, Östersund,
Lycksele, Kalix samt Hultsfred).

8.6 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelserna för 1998 avseende
myndigheterna inom verksamhetsområdet.

8.7 Anslag

Dl Teknisk forskning och utveckling

Tabell 8.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor		630 132	Anslags- sparande	1120 829
1998	Utfall	630 132	Anslags- sparande	1120 829
1999	Anslag	684 200 ¹	Utgifts- prognos	829 000
2000	Förslag	688 588
2001	Beräknat	704 334
2002	Beräknat	718 624

'Till följd avförslag på tilläggsbudget i den ekonomiska vårpropositionen 1999 minskades
anslaget 5000 tkr

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Anslagsförbrukningen och därmed utgiftspro-
gnosen har begränsats av den anslagslimit som
beslutats under året för att inte överskrida utgift-
staket.

I regleringsbrev för 1999 ställdes 200 miljoner
kronor av anslagssparandet på anslaget Dl Tek-
nisk forskning och utveckling från 1998 till rege-
ringens disposition. Regeringen hemställer att
riksdagen medger att högst 5 miljoner kronor av
dessa medel får användas för att inledningsvis fi-
nansiera en försöksverksamhet som syftar till att
vidga IUC-konceptet till tjänstesektorn med ett
IUC som riktar sig mot musikområdet.

Från anslaget föreslås 2,5 miljoner kronor
överföras till anslaget Al. Närings- och tekni-
kutvecklingsverket förvaltningskostnader för att
finansiera utveckling av ett nytt projekt-
hanteringssystem.

Regeringens överväganden

Anslaget avser långsiktiga verksamheter. De fö-
religgande riktlinjerna och målen bör ligga fast
även för 2000.

Medel från anslaget får, med beaktande av för
anslaget gällande mål, regler och ändamål använ-
das för medfinansiering av FoU- projekt och
FoU-program som hänför sig till regionala till-
växtavtal.

Samverkansprogrammet för forskning och ut-
veckling av mer miljövänliga fordon som be-
skrivs under utgiftsområde 21 berör också ut-
giftsområdena 22 och 24. Avsikten är att medel
från anslaget Dl. Teknisk forskning och utveck-
ling skall avsättas för att delfinansiera projektet
under åren 2002-2005.

NUTEK är en av de aktörer med FoU-
verksamhet som granskas i en pågående utred-
ning om hur näringsdepartementets myndighe-
ter bättre kan organiseras med hänsyn till deras
bidrag till innovationssystemet och därmed till
samhällsutveckling och tillväxt.

Resultatbedömning

Regeringen anser att alla program skall ha en vä-
sentlig näringslivsanknytning för att uppnå en
effektiv dubbelriktad kunskapsöverföring mellan
forskning och företag. En provperiod med pro-
gram som fångar upp företag som inte tidigare
haft kontakter med industriforskningsinstitut
och högskolor har genomförts med goda resul-

tat. Den har nu utmynnat i insatser av längre var-
aktighet.

Internationella utvärderingar visar att kom-
petensen för att utveckla samverkansprogram är
hög inom NUTEK och att förankringen i nä-
ringslivet är bred.

Insatser görs för att öka deltagandet av svens-
ka företag i EU:s forsknings- och utvecklings-
program. Företagen får därigenom tillgång till
forskningsresultat som kan utnyttjas för att ut-
veckla den egna verksamheten, något som är nytt
för många små och medelstora företag. De får
också en ökad FoU-kompetens och en förbätt-
rad teknisk position i förhållande till sina kon-
kurrenter. NUTEK strävar inom det femte ram-
programmet efter att ytterligare stärka sina
industriella kontaktnät.

Viktiga generiska områden av stor industriell
vikt och utvecklingspotential där NUTEK gör
insatser är informationsteknik, bioteknik och
materialteknik. Andra områden för insatser är
processteknik, miljöteknik, verkstadsteknik,
transportteknik och medicinsk teknik. Ytterliga-
re insatsområden är Komplexa tekniska system,
mindre företags kompetens och teknikförsörj-
ning, Tjänsteproduktion och IT-användning
samt Människa-teknik-organisation. Inom ansla-
get ryms medel för kompetenscentrum, indust-
riforskningsinstitutens kollektiva forskningspro-
gram samt särskilda program för fordonsteknik,
flygteknik, IT-verkstadsteknik, träråvarubaserad
industri och livsmedelsteknik. Det fordonstek-
niska programmet går in på sitt fjärde år av en
femårig förlängning. Anslagets storlek är 30
miljoner kronor per år. Medel anvisas också för
deltagande i ett skogstekniskt forskningspro-
gram, det europeiska FoU-samarbetet EUREKA
och för åtgärder som syftar till att stimulera
svenskt deltagande i EU:s ramprogram för
forskning och utveckling. Dessutom inryms me-
del för att främja s.k. industriretur från sådan
forskning som bedrivs vid stora utländska forsk-
ningsanläggningar där Sverige är medfinansiär.

Det IT-verkstadstekniska programmet är inne
på sitt tredje år i en treårig försöksperiod. En ut-
värdering har gjorts under 1999 som visar på
mycket lovande resultat som bl.a. innebär att nya
tvärvetenskapliga forskningsprojekt etableras. I
avvaktan på regeringens ställningstagande till nä-
rings/forskningspolitiken under 2000 görs dock
nu inga stora förändringar utan programmet
förlängs med ett år under vilket den fortsatta
verksamheten planeras. Aven det flygtekniska
programmet förlängs med ett år.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

De senaste årens förändringar av finansie-
ringssystemet för nationell forskning och ut-
veckling har lett till en gradvis förändring av
NUTEKis roll. Större tyngd läggs på att bidra till
näringslivets kompetensbehov, tekniköverfö-
ringsinsatser och olika samverkansprojekt. Tek-
niköverföringsinsatser kan numera finansieras
även via sådana aktörer som ligger utanför in-
dustriforskningssystemet såsom högskolor och
andra institut exempelvis SP, Sveriges Provnings
och forskningsinstitut AB.

Kraven på vad som skall finansieras från ansla-
get har ökat kraftigt. Vissa omprioriteringar av
ovanstående insatser är därför att vänta. Flera nu
pågående utredningar och utvärderingar kommer
att ge regeringen omfattande underlag för sitt
ställningstagande längre fram.

Finansieringen av industriforskningen sker i
samverkan med Stiftelsen för kunskaps och
kompetensutveckling, KK-stiftelsen som delfi-
nansierar omstrukturering och långsiktig kom-
petensuppbyggnad främst inom ramen för ett
med staten gemensamt ägt holdingbolag, Ireco
Holding AB. Stiftelsen finansierar denna verk-
samhet under 1997- 2000 med 400 miljoner kro-
nor och staten med ytterligare 125 miljoner kro-
nor för åren 2001 - 2002.

Staten finansierar dessutom industriforskning
via NUTEK med ca 250 miljoner kronor årligen.

NUTEK har inlett ett arbete som syftar till att
utröna förutsättningarna för nya samverkans-
former för FoU som finansieras gemensamt
mellan staten och näringslivet. Försöken med
Aktiv industriell samverkan, AIS, och Industri-
poler för forskning IPF, är ett led i detta arbete.
IPF innebär att medvetandegöra företagen om
den stora potential som ligger i gemensamt ut-
nyttjande av resurser för kvalificerad och dyrbar
forskning och utveckling.

En minskning av anslagssparandet har inletts.
Takten i denna minskning påverkas dock av de
utgiftsbegränsningar som varit nödvändiga för
att inte överskrida utgiftstaket för 1999. 200
miljoner kronor av anslagssparandet hänför sig
till medel som överförts till regeringens disposi-
tion och därför inte disponeras av myndigheten.

I regleringsbrev för 1999 ställdes nämnda 200
miljoner kronor av icke uppbundet anslagsspa-
rande till regeringens disposition. Del av dessa
medel avses användas för finansiering av för-
söksverksamhet som innebär en vidgning av nät-
verket av Industriella utvecklingscentra, IUC,
under år 2000. Finansiering av IUC inom tjäns-
tesektorn/musikområdet med 5 miljoner kronor
från detta anslag kräver emellertid ett godkän-
nande av riksdagen. Regeringen avser att åter-
komma till den fortsatta omfattningen och fi-
nansieringen av IUC-verksamheten
nästkommande år efter en översyn av verksam-
heten.

Bemyndiganden

För budgetåret 1999 har regeringen i likhet med
tidigare budgetår av riksdagen bemyndigats att
godkänna avtal och beslut som rör teknisk
forskning och utveckling m.m. vilka innebär åta-
ganden för flera budgetår. Även under budget-
året 2000 bör det finnas möjlighet att för delar av
verksamheten göra ekonomiska åtaganden som
exempelvis omfattar långsiktiga FoU-program.
Det bör ankomma på regeringen att utfärda
närmare föreskrifter för medlens användning.
Följande tabell visar en bedömning vid ingången
av 2000.

Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser

ITabell 8.3 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser I
Miljoner kronor	2000 utfall	2001 prognos	2002 beräknat	2003 beräknat	2004 - beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	725	500	345	270
Nya förpliktelser	590	620	620
Infriade förpliktelser*	815	775	695
Utestående förpliktelser vid årets slut	500	345	270
ErhåIIen/föreslagen bemyndiganderam	500	425	270	200	135

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Revisionen är utan anmärkning men pekar på att
årsredovisningen för området NUTEK-teknik är
väl omfångsrik. Regeringen avser därför att se
över regleringsbrevets omfattning, särskilt vad
avser återrapporteringskraven.

Slutsatser

Anslaget avser främst långsiktiga verksamheter.
De föreliggande riktlinjerna och målen bör ligga
fast i avvaktan på de mer genomgripande ställ-
ningstaganden regeringen ämnar göra under år
2000.

För att uppfylla de ställda målen bör NUTEK
även fortsatt initiera och stödja forskning och
utveckling med tyngdpunkt på forskningssam-
verkan näringsliv högskola. Insatserna för att
stärka näringslivsrelevansen och tvärvetenskapli-
ga initiativ inom FoU-systemet bör fortsatt ut-
vecklas.

Satsningen på att vidareutveckla aktiva sam-
verkansformer med näringslivet drivs vidare och
en ny försöksverksamhet med IPF, Industripoler
för forskning, inleds. Dessa innebär en ny form
av samverkan inom industriforskningen som
förutom forskningssamarbete också innehåller
internationell kunskapsbevakning för att säker-
ställa företagens tillgång till spjutspetsteknologi
från utlandet.

Programmet IT i verkstadsindustrin har visat
sig framgångsrikt när det gäller ökad samverkan
högskola- näringsliv och tvärvetenskapligt forsk-
ningsarbete. En utvärdering föreslår att det
breddas på det nationella planet och dessutom får
en mer utvecklad anknytning till EU:s femte
ramprogram. Programmet förlängs nu med ett år
för planering och initiering av den fortsatta verk-
samheten med hänsyn till den pågående översy-
nen.

Det flygtekniska programmet förlängs med
ett år och utvärderas samtidigt.

Befintliga IUC får förlängd finansiering med
ett år. Nysatsningar med ytterligare IUC inleds.
Ett IUC på musikområdet finansieras engångsvis
för 2000 med 5 miljoner kronor från anslagsspa-
randet under anslaget Dl. Teknisk forskning och
utveckling. Den förlängda finansieringen och ny-
satsningarna på IUC måste anmälas till Europe-
iska kommissionen i enlighet med EG:s regler

om statsstöd. Åtgärderna kan verkställas efter
kommissionens godkännande.

I Oresundsrapporten som presenterades avise-
rades gemensamma svenska och danska initiativ
för att främja tekniskt utvecklingssamarbete i
Oresundsregionen. Systemet kommer att admi-
nistreras av NUTEK och Ehrvervsfremmestyrel-
sen. NUTEK bör därför få möjlighet att bevilja
FoU-anslag även till utländska deltagare i sådant
samarbete. Det bör ankomma på regeringen att
utfärda de närmare föreskrifterna för verksam-
heten.

ITabell 8.4 Anslagsutvecklingen I
Tusentals kronor Anslag 1999	689 200
Pris-och löneomräkning	1888
Överförts till anslaget Al	■2 500
Förslag 2000	688 588

D2 Rymdstyrelsen:

Förvaltningskostnader

ITabell 8.5 Anslagsutveckling 1
Tusentals kronor		14 328	Anslags- sparande	115
1998	Utfall	14 328	Anslags- sparande	115
1999	Anslag	14 465	Utgifts- prognos	14 580
2000	Förslag	15 024
2001	Beräknat	15 251
2002	Beräknat	15 488

Rymdstyrelsen är en av de aktörer med FoU-
verksamhet som granskas i en pågående utred-
ning om hur näringsdepartementets myndighe-
ter bättre kan organiseras med hänsyn till deras
bidrag till innovationssystemet och därmed till
samhällsutveckling och tillväxt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

\|Tabell 8.6 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusentals kronor Anslag 1999	14 465
Pris-och löneomräkning	203
Justering av premier för statens
avtalsförsäkringar	356
Förslag 2000	15 024

D3 Rymdverksamhet

ITabell 8.7 Anslagsutvecklingen \|
Tusentals kronor		534 672	Anslags- sparande	11 369
1998	Utfall	534 672	Anslags- sparande	11 369
1999	Anslag	529 568	Utgifts- prognos	540 937
2000	Förslag	534 493
2001	Beräknat	545 076
2002	Beräknat	556 632

Regeringens överväganden

Anslaget avser långsiktig verksamhet. De nuva-
rande målen bör ligga fast även för år 2000.

Resultatbedömning

Verksamhetsmål för Rymdstyrelsen är att bidra
till att stärka

- konkurrenskraften i svensk rymdindustri,

- den rymdanknutna näringsverksamheten i
Ki runaregionen,

- användningen av rymdteknik inom för
samhället viktiga områden.

Dessa mål uppfylls genom insatser för
rymdforskning, fjärranalys, industriutveckling
samt genom deltagande i det europeiska
rymdsamarbetet inom European Space Agency,
ESA och Sveriges bilaterala samarbete främst
med Frankrike.

Utmärkande för rymdverksamheten är nöd-
vändigheten av internationellt intellektuellt och
finansiellt samarbete samt de ofta mycket långa
genomloppstiderna för projekten.

Rymdforskningen avser studier med rymdba-
serad utrustning av jordens atmosfär, magneto-
sfär och jonosfär, av solsystemets egenskaper
samt av strukturer och processer i universum
som helhet. Till rymdforskningen räknas också

den forskning som för sitt genomförande kräver
tyngdlöshet eller s.k. mikrogravitation. Den
svenska rymdforskningen sker sedan länge i in-
ternationell samverkan. Inom ramen för ESA
deltar svenska forskargrupper i program som ge-
nomförs med utnyttjande av satelliter, sönder,
ballonger m.m.

Under 1998 har två sondraketer sänts upp från
Esrange utanför Kiruna för studier av den övre
atmosfären inom ramen för det internationella
projektet NLTE. Analyser av gjorda mätningar
på 70 till 130 km höjd är av intresse för förståel-
sen av den kemi som ligger bakom bl.a. ozonut-
tunning. Projektet leds av Meteorologiska insti-
tutionen vid Stockholms universitet. Vidare har
de två första i en serie ballonger för studier av
klimatologi i stratosfären sänts upp från Esrange.
Projektet, benämnt Skerries, inbegriper mät-
ningar av CFC (freoner), vattenånga och ozon.
Det har bäring på frågeställningar kring klima-
tutveckling samt hur denna påverkas av männi-
skan och av förändringar av solaktiviteten.

Sveriges andra mikrosatellit, Astrid 2, sändes
upp i december 1998 och har lämnat data röran-
de magnetosfären och norrskenets uppkomst
som analyseras av forskargrupper i Sverige,
Danmark, Tyskland och USA. Arbetet med att
färdigställa den mycket komplexa forskningssa-
telliten Odin har försenats. Uppsändning av
Odin beräknas ske under första halvåret 2000.

Mål för fjärranalysprogrammet är att dels
stödja forskning samt metod- och teknikutveck-
ling, dels föra ut fjärranalystekniken att användas
för samhälleliga tillämpningar. Under år 1995
startade Rymdstyrelsen fyra långsiktiga och
målinriktade programområden, miljöövervak-
ning, topografisk kartläggning, skogsbruk och
meteorologi. Användarna har engagerats i pro-
grammen och deras medverkan har successivt
ökat. Slutresultat från dessa programområden
kommer att redovisas under 1999. De största in-
satserna på fjärranalysområdet görs i internatio-
nellt samarbete såväl inom ESA:s fjärranalyspro-
gram som i bilateralt samarbete med Frankrike.

Sverige har också varit välrepresenterat inom
EU:s fjärde ramprogram, Environment and Cli-
mate. Sverige har som enda EU-land slutit avtal
med Space Applications Institute, vilket ingår i
EU:s forskningsorgan JRC.

En utvärdering av hela fjärranalysprogrammet
kommer att redovisas under år 1999.

Industriutveckling sker inom alla Rymdstyrel-
sens program som innehåller industriarbete. I
syfte att långsiktigt höja industrins kompetens

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

inom dess specialområden har därutöver ett na-
tionellt, med industrin samfinansierat, industri-
utvecklingsprogram inrättats. Program pågår
bl.a. för att utveckla ett nytt sätt att bygga elek-
tronik dels för höga frekvenser (20-30 GHz)
dels med mycket hög integrationsgrad, s.k.
ASIC-teknik. Andra program syftar till att öka
kunnandet om kompositstrukturer och tillverk-
ningsteknologi för kylda högtrycksmunstycken
för raketmotorer.

Huvuddelen av den svenska rymdverksamhe-
ten bedrivs inom ramen för ESA. Ca 80% av an-
slaget avser betalningar till ESA. ESA-samarbetet
sker inom såväl obligatoriska som frivilliga pro-
gram. De obligatoriska programmen, som utgör
stommen i ESA:s verksamhet, omfattar basverk-
samhet samt det vetenskapliga programmet.
Tyngdpunkten i samarbetet avser dock långsikti-
ga utvecklings- och tillämpningsprogram inom
bl.a. fjärranalys och telekommunikation samt
rymdtransporter genom Ariane-programmet.
Inriktningen på det svenska deltagandet i ESA-
programmen bestäms i stor utsträckning av den
speciella kompetens som utvecklats hos företag
och forskare under en lång rad av år.

Arbetet med att öka effektiviteten inom ESA
fortsätter liksom översynen av ESA:s industri-
politik.

Vid ett möte med ESA:s råd på ministernivå i
maj 1999 fattades beslut om bl.a. inriktningen av
det framtida rymdsamarbetet mellan medlems-
länderna inom ESA och mellan ESA och EU
samt om ett antal långsiktiga program. Det rådde
stor samstämmighet mellan medlemsländerna
om behovet av fortsatta gemensamma europeiska
insatser för forskning och utveckling av
rymdtillämpningar. Dessa insatser måste vara
långsiktiga, också innebärande ett ökat långsik-
tigt engagemang för medlemsländerna. Beslut
togs beträffande resursnivån för de obligatoriska
programmen innebärande att kostnaderna för-
väntas minska något under kommande år. Beslut
togs vidare om utvecklingsprogram avseende
bl.a. fjärranalys och förbättring av Ariane-
raketens lyftkapacitet. Vidare beslöts om att på-
börja definitionsfasen av det s.k. Galileo-
projektet i samarbete med EU. Galileo syftar till
att utveckla ett europeiskt system för navigering,
som på sikt skall ersätta eller komplettera det
nuvarande amerikanska militära systemet GPS.

Rymdstyrelsen redovisar årligen utvecklingen
inom svensk rymdindustri i form av indikatorer
för lönsamhet, omsättning, teknik- och investe-
ringsnivå samt andelen öppen internationell för-

säljning. Redovisningen baseras på en årlig enkät
till ett 15-tal svenska företag som är direktleve-
rantörer till rymdprojekt. Redovisningen för år
1998 visar att den sammanlagda omsättningen,
beräknad i fasta priser, har ökat med ca 5%
jämfört med år 1997. Lönsamheten mätt som
bruttomarginal låg år 1998 för medianföretaget
inom intervallet 3 - 6%, vilket är oförändrat
jämfört med år 1997.

Basen för rymdföretagens verksamhet är i stor
utsträckning deltagande i internationella utveck-
lingsprojekt framför allt inom ESA. Andelen öp-
pen internationell försäljning är dock ökande och
beräknas för de största företagen uppgå till ca
40 % av omsättningen. Detta visar att den svens-
ka rymdindustrins kompetens och konkurrens-
förmåga är ökande och att företagen kan kon-
kurrera på den öppna internationella marknaden.
Exempel på detta är att Saab Ericsson Space gjort
inbrytningar på den amerikanska marknaden in-
om rymdområdet.

Den svenska rymdindustrin är i huvudsak
komponent- och apparatleverantör till större
systemleverantörer i Europa. Under 1998 har
omstrukturering av den europeiska rymdindust-
rin fortsatt och systemföretagen i Europa är nu
samlade i två stora grupper. De svenska företa-
gen står utanför dessa grupper, vilket innebär en
svårare konkurrenssituation i Europa men också
större möjligheter på marknader utanför Europa.

Under år 1998 erhöll svenska högteknologifö-
retag ESA-kontrakt till ett värde motsvarande
400 miljoner kronor. Kontrakten fördelades på
12 företag, institut och högskoleinstitutioner.
Utfallet vad gäller ESA-kontrakt för ett enskilt
år är beroende av när ESA placerar stora kon-
trakt hos europeisk huvudleverantörer och vilka
underkontrakt de svenska företagen då får.

Rymdverksamheten har en positiv inverkan på
näringsverksamheten i Kiruna. ESA-samarbetet
är en bas för denna verksamhet. Inom ramen för
Rymdstyrelsens forskningsprogram finansieras
också forskningsprojekt vid bl.a. Institutet för
rymdfysik och Miljö- och rymdforskningsinsti-
tutet, MRI, i Kiruna. Antalet direkt sysselsatta i
rymdverksamhet i Kiruna-området uppgår till ca
400 personer, vilket är i stort oförändrat jämfört
med år 1997.

Samarbetet mellan ESA som teknikansvarig
och EU som beställare utvecklas ytterligare i
syfte att snabbare nå tillämpningar med relevans
för EU:s olika politikområden, som t.ex. tele-
kommunikationer, system för navigation, över-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

vakning av jordbruk och miljö. Det nämnda Ga-
lileo-projektet är ett exempel.

Bemyndiganden

För budgetåret 1999 har regeringen, i likhet med
tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats att
godkänna avtal och beslut, som rör rymdverk-
samhet, vilka innebär åtaganden för flera budget-
år. Ingående bemyndigandeskuld år 2000 beräk-
nas till 1594 miljoner kronor. Även under

budgetåret 2000 bör det skapas möjlighet att för
delar av verksamheten göra ekonomiska åtagan-
den som exempelvis omfattar långsiktiga pro-
gram under en flerårig planeringsperiod. Rege-
ringen bör därför av riksdagen bemyndigas att
under budgetåret 2000 få fatta beslut om stöd till
rymdverksamhet som inklusive tidigare åtagan-
den innebär utgifter på högst 1400 miljoner kro-
nor efter år 2000.

Bemyndigande om ekonomiska förpliktelser

\|Tabell 8.8 Bemyndiganden om ekonomiska förpliktelser \|
Miljoner kronor	2000 utfall	2001 prognos	2002 beräknat	2003 beräknat	2004 beräknat
Utestående förpliktelser vid årets början	1594	1347	1333	994
Nya förpliktelser	331	493	170
Infriade förpliktelser*	578	507	509
Utestående förpliktelser vid årets slut	1347	1333	994
Erhållen/föreslagen bemynd iganderam	1400

* Utgiftsutfall till följd av ingångna förpliktelser.

Regeringens bedömning med anledning av
revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen för 1998.

Slutsatser

Regeringen bedömer att rymdverksamheten i allt
väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och
att de resultat som uppnåtts väl svarar mot de
fastställda målen.

Resultatbedömningen har inte föranlett för-
ändringar i de övergripande målen. Rymdverk-
samhet är av långsiktig karaktär och dess resultat
syns främst på längre sikt. De gällande målen bör
ligga fast i avvaktan på de mer genomgripande
ställningstaganden regeringen ämnar göra under
år 2000.

\|Tabell 8.9 Beräkning av anslaget för 2000 §
Tusentals kronor Anslag 1999	529 568
Pris-och löneomräkning	4 925
Förslag 2000	534 493

D4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges
teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet

Tabell 8.10 Anslagsutveckling

1998	Utfall	29 892	Anslags- sparande
1999	Anslag	29 892 ¹	Utgifts- prognos	29 892
2000	Förslag	29 892
2001	Beräknat	29 892 ¹
2002	Beräknat	29 892 ²

¹ Varav x tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999.

1. Motsvarar 29392 tkr i 2000 års prisnivå

2. Motsvarar 28816 tkr i 2000 års prisnivå

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga atta-
chéverksamhet (STATT) är en offentlig stiftelse
med svenska staten och Ingenjörsvetenskapsaka-
demien som stiftare. Syftet med verksamheten är
enligt stadgarna att genom insamling, analys och
överföring av teknisk information från utlandet
bidra till Sveriges tekniskt industriella utveckling.

STATT har under senare år inriktat den an-
slagsfinansierade verksamheten på framför allt

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

teknikpolitiska analyser som syftar till att ge be-
slutsunderlag för utformning av teknikpolitik.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Resultaten från STATTis verksamhet består av
nätverksuppbyggnad och ett stort antal skriftliga
rapporter huvudsakligen från de länder där stif-
telsen är verksam. Attachéerna besöker dess-
utom regelbundet Sverige och förmedlar infor-
mation vid olika möten och konferenser.

Omvärlden har under en följd av år förändrats
och dessutom i en allt snabbare takt. Teknikens
utveckling har gjort det svårt eller i stort sett
omöjligt för företag att ta till sig teknikens se-
naste framsteg via ombud. Allmän information
från hela världen har genom bl.a. Internet blivit
också i praktiken allmänt tillgänglig.

Styrelsen för STATT har beslutat att avveckla
konsultverksamheten av konkurrensneutrali-
tetsskäl. Teknikpolitiska analyser utförs även av
andra statliga organ.

Behovet av teknisk-vetenskaplig informa-
tionsförsörjning är stort och ökande. Det är
därför av största vikt att de medel som satsas in-
om området ger största möjliga utbyte. Rege-
ringen har låtit genomföra en internationell stu-
die över hur andra länder inom OECD-området
löser frågor kring teknisk-vetenskaplig informa-
tionsförsörjning. Studien visar exempel på att
nya lösningar måste utvecklas om det ursprung-
liga ändamålet ska kunna uppfyllas.

Slutsatser

Regeringen avser att under år 2000 inleda struk-
turförändringar i den svenska modellen för tek-
nisk vetenskaplig informationsförsörjning. Sty-
relsen och de anställda vid STATT har
informerats om att verksamheten i nuvarande
form inte kommer att få fortsatt finansiering
utan att medlen kommer att styras över mot ny-
utvecklade sätt att tillgodose Sveriges behov av
teknisk vetenskaplig information. Ett utveck-
lingsarbete har inletts i vilket också ingår att ta
tillvara uppbyggda värden och verksamhet inom
STATT som även framgent kan bidra till att det
ursprungliga målet kan uppnås. Utvecklingsar-
betet ska syfta till att skapa kommunikationsvä-
gar över vilka spetskunnande kan överföras. Ett

flertal olika lösningar kan bli aktuella och kom-
mer att övervägas i samband med pågående över-
syner av FoU-systemet och åtgärder för att
främja fler och växande företag. Regeringen avser
att närmare precisera sådana under år 2000.

Regeringen föreslår för år 2000 ett oförändrat
anslag. Det bör ankomma på regeringen att be-
sluta om den närmare fördelningen av medlen.

D5	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
Tabell 8.11 Anslagsutveckling
1998	Utfall	5359	Anslags- sparande 0
1999	Anslag	5359	Utgifts- prognos 5359
2000	Förslag	5359
2001	Beräknat	5359 ¹
2002	Beräknat	5359 ²

¹ Varav x tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen 1999.

1. Motsvarar 5269 tkr i 2000 års prisnivå.

2. Motsvarar 5166 tkr i 2000 års prisnivå.

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett
samfund av invalda ledamöter som är verksamma
inom teknik, vetenskap, industriell produktion
och ekonomi. IVA:s huvuduppgift är att till
samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och
näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa,
analysera och informera om den tekniska och in-
dustriellt-ekonomiska utvecklingen, samt att
skapa och initiera samverkan mellan olika tekni-
kområden.

Från anslaget lämnas statens bidrag till
grundläggande verksamhet, som till exempel
TVA:s ledningsfunktion, utredningsverksamhet,
utlands- och informationsverksamhet samt eko-
nomiverksamhet.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

IVA:s verksamhet bidrar till att stärka och ut-
veckla Sveriges industriella kompetens och kon-
kurrenskraft.

IVA genomför värdefulla utredningar och
lämnar synpunkter som underlag till utform-
ningen av FoU-politiken. Dess omfattande na-
tionella och internationella kontaktnät är av stort

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

betydelse för information till regeringen om ut-
vecklingstendenser och strömningar inom nä-
ringslivet.

IVA leder den pågående statliga satsningen på
programmet teknisk framsyn.

För budgetåret 2000 beräknas bidraget till
IVA:s grundläggande verksamhet till oförändrat
belopp.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

9 Utrikeshandel, export-och
investeringsfrämjande

9.1 Omfattning

Inom verksamhetsområdet Utrikeshandel,
export- och investeringsfrämjande redovisas ett
antal olika verksamheter. Kommerskollegium är
central myndighet på det handelspolitiska områ-
det. Sveriges exportråd drivs gemensamt av sta-
ten och Sveriges Allmänna Exportförening och
är centralt serviceorgan för exportfrämjande åt-
gärder. Inom ramen för detta anslag ingår medel
för satsningar på små och medelstora företag
genom Marknadsplats Europa och genom insat-
ser för informationsteknik. AB Svensk Export-
kredit (SEK) tillhandahåller medel- och långfris-
tiga exportkrediter, bl.a. inom ramen för särskild
statsstödd exportkreditgivning. Delegationen för
utländska investeringar i Sverige (Invest in
Sweden Agency, ISA) är central myndighet för
investeringsfrämjande åtgärder. Vidare omfattar
verksamhetsområdet ett anslag för näringslivs-
inriktade satsningar i Östersjöregionen
(Östersjö-miljard 2). Exportkreditnämnden
(EKN) har till uppgift att främja exporten
genom att utfärda olika typer av garantier, i
synnerhet exportkreditgarantier. Inom verksam-
hetsområdet redovisas även avgifter till interna-
tionella handelsorganisationer.

9.2 Utgiftsutveckling

Tabell 9.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

248

413

374

403

599

512

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1999 i
samband med den ekonomiska vårpropositionen och förslag till tilläggsbudget i samband med
statsbudgeten för budgetåret 2000.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

De verksamheter som redovisas inom detta verk-
samhetsområde har hållit sig inom den totala
budgetramen. EKN, som inte finansieras via an-
slag, visar ett överskott på 0,3 miljarder kronor
för år 1998.

Mål

Målet för verksamhetsområdet är att medverka
till genomförandet av en effektiv inre marknad,
ett öppet och starkt multilateralt handelssystem,
ökad svensk export samt ökade utländska

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

direktinvesteringar i Sverige. Målet är vidare att
medverka till ekonomisk utveckling och ett ökat
välstånd i Östersjöregionen.

Prioriteringar

Regeringen prioriterar särskilt insatser för att
främja de små och medelstora företagens handel.
Särskilda exportsatsningar på IT och miljöområ-
det, framför allt för små och medelstora företag,
skall genomföras. De svenska företagens posi-
tion i Östersjöregionen skall stärkas och förut-
sättningarna för svenska företags deltagande i
utvecklingen av regionens näringsliv skall för-
bättras.

9.3 Resultatbedömning

9.3.1 Tillståndet och utvecklingen inom
området

Sverige är ett utrikeshandelsberoende land.
Exporten står för ca 45 procent av BNP och
spelar en avgörande roll för tillväxten i den
svenska ekonomin.

Importen är av stor betydelse för att tillfreds-
ställa behovet av insatsvaror till industrin samt
för att tillhandahålla konsumtionsvaror. Samti-
digt spelar importen en viktig roll för att upp-
rätthålla en väl fungerande konkurrens och med-
verka till att hålla inflationen nere.

Likaså är de utländska direktinvesteringarna
mycket betydelsefulla för den ekonomiska ut-
vecklingen. Den globala konkurrensen om dessa
investeringar ökar.

Under 1998 ökade den svenska varuexporten
med 6 procent och varuimporten med 8 procent
i värde. Exporten gick främst till EU-länderna
(58 procent). Exportandelarna ökade snabbast
till EU samt Nord- och Sydamerika.

EU-länderna stod under året även för den
värdemässigt största andelen av svensk import
(70 procent, inklusive viss import från tredje
land då varor som införts från andra EU-länder
saknar uppgift om ursprungsland).

Tjänsteexporten ökade under samma tid med
4 procent och importen med 10 procent.

Under 1998 uppgick inflödet av utländska
direktinvesteringar i Sverige till ca 154 miljarder

kronor, nära nog en fördubbling i förhållande till
1997, då motsvarande inflöde uppgick till 83
miljarder kronor. Utflödena av direktinveste-
ringar från Sverige uppgick under samma perio-
der till 179 respektive 96 miljarder kronor. Lik-
som i andra industrialiserade länder förklaras den
största delen av företags förvärv och fusioner.

Av detta följer att Sverige har ett starkt intres-
se av att marknader hålls öppna för handel och
investeringar på alla nivåer. Utvecklingen av
EU:s inre marknad är av stor vikt, liksom fort-
satta framsteg på global nivå. De möjligheter
som detta ger till ökad export och den prispress
som uppstår på importsidan kan lämna ett viktigt
bidrag till den samhällsekonomiska utvecklingen
i form av icke inflationsdrivande tillväxt.

EKN hade vid halvårsskiftet 1999 utestående
förbindelser (pågående affärer) för 44 miljarder
kronor och utestående utfästelser (offerter) för
drygt 97 miljarder kronor. Omfattningen av
verksamheten visar under senare år en påtaglig
ökning.

9.3.2 De viktigaste statliga insatserna
inom området

Inom programmen Marknadsplats Europa och
Informationsteknik har Kommerskollegium
inlett arbetet på två nya områden. Det ena områ-
det är att främja handeln i Östersjöregionen
genom att relevant information tillhandahålls på
Internet på ett lättillgängligt sätt. Det andra om-
rådet är att tillsammans med berörda myndighe-
ter och näringslivsorganisationer vidta särskilda
åtgärder för att öka medvetandegraden hos
svenskt näringsliv, främst små och medelstora
företag, om betydelsen av ett aktivt deltagande i
offentlig upphandling.

Exportrådet har som centralt serviceorgan
aktivt genomfört åtgärder för att främja svensk
export, bl.a. genom att förse svenskt näringsliv,
främst små och medelstora företag, med infor-
mation om exportmöjligheter och handelsteknik.

SEK:s verksamhet inom exportfinansiering
har utgjort ett viktigt bidrag för att stärka svensk
industris internationella konkurrenskraft.

Arbetet vid Delegationen för utländska
investeringar i Sverige inriktades under år 1998
främst på att stärka den proaktiva projektverk-
samheten, utveckla ISA:s investerarservice och
länderverksamhet, samt fördjupa samarbetet
med regionala och lokala aktörer. Under första

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

halvåret 1999 har verksamheten i huvudsak
inriktats på säkerställandet av resultat i form av
beslut om etableringar samt införandet av en
modell för att följa upp och utvärdera uppnådda
resultat.

Riksdagen beslutade våren 1998 att anslå
ytterligare 1 miljard kronor för näringslivssats-
ningar i Östersjöregionen.

Det internationella samarbete inom EU och
OECD rörande statsstödd exportfinansiering,
som EKN deltar i, har under 1998 och 1999 lett
till förändringar beträffande garantigivning som
minskar snedvridningen av konkurrensen.

9.3.3 Effekterna av de statliga insatserna

En effektiv handläggning vid Kommers-
kollegium av ärenden om tullättnader har bidra-
git till en minskad tullbelastning för näringslivet.

Genom ett centralt exportfrämjande har små
och medelstora företag fått tillgång till kvalifice-
rad efterfrågestyrd exportinformation och råd-
givning i flera steg i exportprocessen.

Under år 1998 har ISA bidragit i varierande
grad till ett 90-tal etableringar av utländska före-
tag i Sverige. Under första halvåret 1999 bidrog
myndigheten till drygt 50 etableringar.

EKN:s garantigivning, liksom SEK:s export-
kreditgivning, har medverkat till att svenska
exportföretag kan offerera likvärdiga villkor i
den internationella konkurrensen om export-
kontrakten.

9.3.4 Regeringens slutsatser

Regeringen bedömer att verksamheterna inom
området för utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande har uppfyllt målen för
verksamhetsområdet samt bidragit till att stärka
näringslivets tillväxt och internationella kon-
kurrenskraft.

9.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några
invändningar i revisionsberättelserna för år 1998
avseende myndigheterna inom verksamhetsom-
rådet.

9.5 Anslag

El Kommerskollegium

Tabell 9.2 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		45 344	Anslags- sparande	1 662
1998	Utfall	45 344	Anslags- sparande	1 662
1999	Anslag	53 640	Utgifts- prognos	55 342
2000	Förslag	56 776
2001	Beräknat	57 646 ¹
2002	Beräknat	58 562 ¹

¹ Motsvarar 56 776 tkr i 2000 års prisnivå

Kommerskollegium är central förvaltningsmyn-
dighet för utrikeshandel och handelspolitik.
Kollegiet skall verka för en väl fungerande inre
marknad och ett öppet och starkt multilateralt
handelssystem och fortsatt liberalisering av
handeln.

Kommerskollegium är funktionsansvarig
myndighet för funktionen Utrikeshandel inom
civilt försvar.

Utöver det egna anslaget har myndigheten
tillförts medel från anslaget E2 Exportfrämjande
verksamhet inom utgiftsområde 24. Dessa medel
avses användas för insatser inom programmen
Marknadsplats Europa och Informationsteknik.

Med anledning av en förändring av anslags-
förordningen fattade regeringen den 10 juni 1999
beslut om hur det utgående anslagssparandet,
som översteg tre procent av anslaget för 1998,
skall disponeras. Beslutet innebar att anslags-
sparandet skall disponeras av myndigheten.
Anslagssparandet avses användas för delfinansie-
ring av den skuld som Kommerskollegium har
till Statens fastighetsverk.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Kommerskollegiums analyser och övriga
insatser under år 1998 bidrog till att Sverige
under perioden kunde driva på utvecklingen mot
en bättre fungerande inre marknad inom EU och
verka för fortsatta handelsliberaliseringar såväl
regionalt som multilateralt, särskilt inför de
globala handelsförhandlingar som planeras börja
år 2000 inom Världshandelsorganisationen
(WTO).

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Arbetet med att granska och påverka utform-
ningen av utländska och svenska tekniska regler
och regelförslag, så att dessa inte hindrar
handeln, var under år 1998 framgångsrikt genom
bl.a. en ökad aktivitet i förhållande till andra
länders anmälningar till EU-kommissionen.

Kommerskollegium har uppfyllt sitt effekti-
vitetsmål att inom fem arbetsdagar handlägga
licensärenden på industrivaruområdet. Den
effektiva handläggningen av ärenden om tull-
lättnader har bidragit till en minskad tullbelast-
ning för näringslivet.

Vad gäller EU:s yttre handelspolitik utgjorde
Kommerskollegiums utredningar ett centralt
beslutsunderlag för utrikesdepartementet inför
Sveriges agerande i EU. Detta gäller även den
process som påbörjats inom WTO för att förbe-
reda organisationens tredje ministermöte i
Seattle i slutet av 1999. Kollegiets yttranden ut-
gjorde bas för svenska ställningstaganden inom
ramen för de 30-tal anslutningsförhandlingar
med länder som t.ex. Kina, Ryssland och Saudi-
arabien som pågår i WTO. Likaså var kollegiets
utredningar ett oumbärligt instrument för
svenskt agerande på antidumpningsområdet.

När det gäller arbetet med att förenkla och
effektivisera de internationella handelsprocedu-
rema har kollegiet fått en ökad roll i och med
bildandet av den informella arbetsgruppen i
WTO. Kollegiet har medverkat i revisionen av
WTO-avtalet om kontroll före skeppning (PSI).
Avstämning av det svenska agerandet i dessa och
andra fora har skett i Handelsprocedurrådet.

Vad gäller funktionen Utrikeshandel inom
civilt försvar redovisar kollegiet att förmågan
inom funktionen är ”icke godtagbar” vid utgång-
en av år 1998. Enligt propositionen Förändrad
omvärld - omdanat försvar (prop. 1998/99:74,
bet. 1998/99:FöUO5, rskr. 1998/99:224) skall
det civila försvaret anpassas till det nya säker-
hetspolitiska läget. För funktionen Utrikeshan-
del har förutsättningarna därmed förändrats, bl.a.
genom en förlängd anpassningsperiod för bered-
skapsåtgärder på 1, 5 resp. 10 år. Mot bakgrund
av detta gör regeringen bedömningen att det
finns förutsättningar för att funktionen skall
uppnå en god förmåga i enlighet med de nya
tidsramar som propositionen medger. Beslut om
en utredning som skall se över helheten när det
gäller planeringen för civilt försvar fattades av
regeringen den 23 juni 1999 (Dir. 1999:63).

Kommerskollegium har tidigare fungerat som
handelshindermyndighet med bevakning av den
fria varurörligheten. Den 1 oktober 1997 utsågs

kollegiet till samordningscentral med ansvar för
kontakterna med den Europeiska kommis-
sionen och andra medlemsländer samt till natio-
nell kontaktpunkt med ansvar för att ta hand om
anmälda problem från företag och enskilda per-
soner. Mandatet har därigenom vidgats till att
omfatta de tre övriga friheterna, dvs. den fria
rörligheten för tjänster, kapital och personer.
Detta har inneburit intensiva informations- och
marknadsföringsinsatser samt handläggning av
handelshinderärenden inom EU. I ett antal fall
ledde kollegiets arbete till att oklarheter reddes
ut eller att handelshinder undanröjdes. Många
problem visade sig vara svåra att lösa på grund av
att principen om ömsesidigt erkännande inte
fungerar som avsett.

Kommerskollegium lämnar kvartalsvis rap-
portering av de problem på den inre marknaden
som inkommer till kollegiet. Återrapporterings-
kravet är viktigt eftersom det ger en tydlig indi-
kation på vilka sektorer som inte fungerar och
därför i förlängningen bör vara föremål för poli-
tiska åtgärder. Genom information blir handels-
hinder synliga och möjligheter ges att åtgärda de
hinder för import och export som företagen
möter, vilket stärker näringslivets tillväxt och
internationella konkurrenskraft.

Slutsatser

Tabell 9.3 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor

Anslag 1999	53 640
Pris- och löneomräkning	356
Justering av premier	2 780
Förslag 2000	56 776

Kommerskollegiums insatser på handels-
politikens område som utredningsinstans och
handelshindermyndighet på den inre marknaden
har bidragit till att svenska intressen har tagits
tillvara på ett effektivt sätt i det internationella
arbetet.

Regeringen fäster också stor vikt vid de utred-
ningar som Kommerskollegium gör avseende
handelspolitiken mot länder utanför EU. Dessa
är betydelsefulla för Sveriges bidrag till utform-
ningen av EU:s handelspolitik mot omvärlden.

Regeringen bedömer att funktionen Utrikes-
handel inom civilt försvar kommer att uppnå en
god förmåga.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Arbetet med att bygga upp en fungerande
samordningscentral och en nationell kontakt-
punkt är viktigt för den inre marknadens
funktion.

Kommerskollegium kommer att få en ökad
arbetsbörda i samband med att WTO-
förhandlingarna startar och i samband med att
Sverige närmar sig ordförandeskapet i EU. Det
är centralt att kollegiet upprätthåller sin kompe-
tens för att utföra utredningar på den globala
handelspolitikens allt bredare område. I detta
sammanhang fäster regeringen stor vikt vid
kollegiets nyligen utökade kontakter med det
civila samhället.

Basanslaget föreslås bli oförändrat jämfört
med föregående år. Vid anslagsberäkningen har
teknisk justering gjorts av anslaget. Justeringen
har genomförts för att korrigera tidigare i ansla-
get inlagd kompensation för premierna för
avtalsförsäkringarna. Anslaget har tillförts 2,78
miljoner kronor.

E2 Exportfrämjande verksamhet

Tabell 9.4 Anslagsutvecklingen

Tusental kronor		127 656	Anslags- sparande	0
1998	Utfall	127 656	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	159 156 ¹	Utgifts- prognos	157 656
2000	Förslag	178 656
2001	Beräknat	173 656
2002	Beräknat	135 656

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med
statsbudgeten för budgetåret 2000.

Sveriges Exportråd drivs sedan 1972 gemensamt
av staten och Sveriges Allmänna Exportförening.
Exportrådets verksamhet grundar sig på ett avtal
mellan de båda huvudmännen. Nu gällande avtal
är från 1998 (prop. 1997/98:1, rskr.
1997/98:130).

Exportrådet skall som centralt serviceorgan
inom exportfrämjandet initiera, planera, samord-
na, marknadsföra och genomföra åtgärder för att
främja svensk export.

Exportrådet skall ge efterfrågestyrd export-
service. Exportrådet skall också genom affärs-
bevakning förse svenskt näringsliv med infor-
mation om exportmöjligheter i syfte att förmedla
affärer. Små och medelstora företag skall priori-
teras. Gemensamma program, inriktade på de
mindre företagens exportmöjligheter, genomförs

i Sverige i samverkan med ALMI Företags
partner AB, handelskammare och länsstyrelser.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Exportrådets totala verksamhet ökade under
1998 med ca 5 procent trots att det statliga upp-
draget, inklusive vissa regionalpolitiska medel,
var oförändrat. Tillväxten för den avgiftsbelagda
konsultverksamheten var 10 procent.

Det ligger ett stort värde i att Exportrådet har
regional närvaro, genom s.k. Exportcentra, för
att fånga upp exportmogna och utvecklingsbara
företag och idéer och förslag till aktiva insatser.
Exportcentra finns på 20 platser i landet.

Regeringen anser att länsstyrelser och
kommuner i större utsträckning borde kunna
anlita Exportrådets kompetens såväl i Sverige
som i utlandet när det gäller frågor av export-
främjande natur.

Förslag till ändring av avtalet om Sveriges
Exportråd

Exportrådets verksamhet grundar sig på ett avtal
mellan staten och Sveriges Allmänna Export-
förening. Nu gällande avtal är från år 1998 (prop.
1997/98:1, rskr 1997/98:130).

För att kunna införa ett nytt debiterings-
system föreslås ändringar i avtalet enligt följande:

11§ Principerna för abonnemangsavgift beslutas
av partema. Inom ramen härför beslutar rådet om
avgifternas storlek och övriga villkor.

13§ Rätt att anlita rådet, handelssekreterarna
och utrikesrepresentationens exportfrämjande
verksamhet samt de handelskammare som avses i
6§ tillkommer alla företag.

Rådet är skyldigt att inom ramen för den
verksamhet, som anges i 2§, mot avgift utföra
tjänster som begärs av svenska myndigheter.

För att uppnå likformighet med gällande
stadgar för Exportrådet bör även följande änd-
ring göras i avtalet.

7§ Rådet leds av en styrelse som består av lägst
åtta ledamöter med erfarenhet inom export-
området. Hälften utses av regeringen och hälften
av Sveriges Allmänna Exportförening. Styrelsen
utser inom sig ordförande och vice ordförande.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Marknadsplats Europa och Informationsteknik

Som ett resultat av förslag i 1998 års ekonomiska
vårproposition har för 1999 anvisats särskilda
medel för programmen Marknadsplats Europa
och Informationsteknik. Förslaget avsåg treåriga
program.

Programmet Marknadsplats Europa har
inriktats på att främja i första hand små och
medelstora företags handel med Europa. Pro-
grammet bör fortsätta även för år 2000. Vad
avser åtgärder av övervägande branschkaraktär
kan även utomeuropeiska marknader komma
ifråga. Programmet bör i huvudsak inriktas på
följande områden:

- En särskild satsning bör göras (5 miljoner
kronor överförs från utgiftsområde 1) för att
underlätta svenska företags export av varor
och tjänster med hög miljöprestanda. Här bör
en samfinansiering med andra intressenter
eftersträvas.

- Satsningar bör vidare göras på nya och
kompletterande instrument som kan bidra till
att öka svenska företags exportmöjligheter.
Härmed avses bl.a. möjligheter att lämna
anbud på internationella projekt. Informa-
tionsinsatser om offentlig upphandling samt
standarder- och harmoniseringsregler bör
göras, liksom en förstärkning av exportråd-
givningen regionalt i Sverige. Möjligheten att
kunna agera snabbt i särskilt angelägna situa-
tioner, där exportföretagens kompetens
efterfrågas, bör stödjas.

Vad gäller programmet Informationsteknik
avses medlen även år 2000 i huvudsak användas
på följande vis:

- Skapa och vidareutveckla en databaserad
informationsplats för Östersjöområdet med
information som är relevant för små och
medelstora företag, som vill etablera sig eller
handla med länder inom området. Avsikten är
att samtliga länder i området skall bygga upp
databaser med samma struktur.

- Vidareutveckla Exportrådets användning av
informationsteknik för att bättre tillfreds-
ställa i första hand små och medelstora före-
tags informationsbehov.

- Vidareutveckla den så kallade myndighets-
länken inom SME-link, som tillhandahåller
kvalitetssäkrad information via Internet an-
passad till små och medelstora företags behov.
Den samordningsfunktion inom Exportrådet

som inrättats i syfte att ge i huvudsak små och

medelstora företag stöd och vägledning inför och
i samband med marknadssatsningar i Östersjöre-
gionen (Marknadsplats Östersjön) bör fortsätta.

Slutsatser

ITabell 9.5 Beräkning av anslaget 2000 \|
Tusental kronor Anslag 1999	159 156¹
Marknadsplats Europa och IT-	16 000
användning
Miljöexport	5 000
Förslag 2000	178 656

¹ Varav Marknadsplats Europa 12 000 och IT-program 10 000.

Regeringen anser att Exportrådet fortsätter att
utvecklas positivt enligt de långsiktiga förutsätt-
ningar som lades fast i statsmakternas beslut år
1992 och att exportfrämjandet har fortsatt stor
betydelse för närings- och handelspolitiken.
Regeringen förutser att Exportrådets påbörjade
insatser för att stärka det regionala export-
främjandet fortsatt intensifieras.

Den av regeringen föreslagna anslagsnivån för
år 2000 uppnås genom att basanslaget förblir
oförändrat jämfört med året innan. Härutöver
tillförs anslaget för exportfrämjande 28 miljoner
kronor för Marknadsplats Europa, 10 miljoner
kronor för IT-satsningar samt 5 miljoner kronor
för miljöexport (enligt ovan).

Avtalet mellan staten och Sveriges Allmänna
Exportförening från 1998-09-15 (prop.
1997/98:1, rskr. 1997/98:130) bör ändras.

E3 AB Svensk Exportkredits
statsstödda exportkreditgivning

ITabell 9.6 Anslagsutvecklingen 1
Tusental kronor		11509	Anslags- sparande	5 232
1998	Utfall	11509	Anslags- sparande	5 232
1999	Anslag	5 255	Utgifts- prognos	6 000
2000	Förslag	1 172
2001	Beräknat	137 ¹
2002	Beräknat	140 1

' Motsvarar 134 tkr i 2000 års prisnivå.

AB Svensk Exportkredit (SEK) ägs till hälften av
staten och till hälften av affärsbanker. Verksam-
heten syftar främst till att tillhandahålla medel-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

och långfristiga exportkrediter till företag i
Sverige.

Anslaget disponeras för ersättning till SEK för
eventuellt underskott som utgör skillnaden
mellan intäkter och kostnader, huvudsakligen
ränteintäkter och räntekostnader, inom ramen
för systemet med statsstödda exportkrediter.
Villkoren för krediterna följer den överenskom-
melse om statligt stöd vid exportkreditgivning
som Sverige biträtt inom ramen för OECD, den
så kallade consensus-överenskommelsen.

SEK bedriver upp- och utlåning för stats-
stödda krediter i en särskild, avgränsad del av
verksamheten och redovisar dem i särskild
balans- och resultaträkning.

Anslaget omfattar även kostnader för
räntestöd till finansiering av export av fartyg, en
stödform som upphörde år 1989, och kostnader
för vissa förmånliga krediter till u-länder, dock
enbart åtaganden som gjorts t.o.m. år 1984.1 den
redovisning av anslagsbelastningen, som SEK gör
tre gånger per år, särredovisas de ovan nämnda
delposterna.

Statens ersättning till SEK, liksom SEK:s
skyldighet att redovisa medel till staten, regleras i
ett avtal från 14 maj 1990.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

På grund av ränteläget accepterade kredittagare
inga av SEK offererade statsstödda krediter
under 1998. Under 1999 har dock låntagare åter
börjat acceptera sådana krediter.

Resultatet i systemet med den statsstödda
exportkreditgivningen visade år 1998 ett över-
skott på 188 miljoner kronor (1997=198 mkr).

Regeringen bedömer att SEK uppfyllt sitt mål
att inom systemet för statsstödd exportkredit-
givning främja svensk export, vilket också åter-
speglas av den stora innestående offertvolymen.

Anslagsbelastningen hänförs för närvarande
uteslutande till kostnader för vissa förmånliga
krediter till u-länder. Kostnaderna minskar i takt
med att dessa åtaganden upphör. Eftersom SEK
för närvarande redovisar ett överskott i det
övriga statsstödda systemet, förutses ett över-
skott i verksamheten, staten tillgodo, såväl för
budgetåret 1999 som för de närmast följande
budgetåren.

Slutsatser

Tabell 9.7 Beräkning av anslaget för 2000

Tusental kronor Anslag 1999 5 255
Anslagsminskning	-4 076
Pris- och löneomräkning	-7
Förslag 2000	1 172

Regeringen anser att det fortsatt är viktigt att
svenska företag har tillgång till statsstödda
exportkrediter.

E4	Investeringsfrämjande
Tabell 9.8 Anslagsutvecklingen
Tusental kronor
1998	Utfall	47 193	Anslags- sparande	18 459
1999	Anslag	46 941	Utgifts- prognos	64 400
2000	Förslag	49 393
2001	Beräknat	50 304 ¹
2002	Beräknat	51 275
‘Motsvarar	49 393 tkr i 2000 års prisnivå.

Delegationen för utländska investeringar i
Sverige (Invest in Sweden Agency, ISA), är den
centrala myndigheten för investeringsfrämjande
åtgärder. Delegationen bedriver verksamhet i
Sverige samt i Japan och USA genom egen
utlandsrepresentation samt genom tio represen-
tationskontor i prioriterade länder i Europa,
Nordamerika och Asien.

Verksamheten finansieras dels med anslags-
medel, dels med bidrag från regeringen avseende
regionalpolitiska medel och från så kallade
partners i projektverksamheten, dels till en
mindre del med avgifter från deltagare i den re-
gionala och lokala seminarieverksamheten. Det
utgående anslagssparandet var för budgetåret
1998 18,5 miljoner kronor (inklusive en miljon
kronor till regeringens disposition). Anslagsspa-
randet uppstod huvudsakligen under budgetåret
1995/96 då verksamheten var i en uppbyggnads-
fas.

Med anledning av en förändring av anslags-
förordningen fattade regeringen den 10 juni 1999
beslut om hur det utgående anslagssparandet,
som översteg tre procent av anslaget för 1998,

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

skall disponeras. Beslutet innebar att anslags-
sparandet skall disponeras av myndigheten för-
utom den del av anslaget som även tidigare stått
till regeringens disposition.

Av anslagssparandet avses ca 14 miljoner
kronor användas för att stärka myndighetens
utlands- och projektverksamhet. Resterande ca 3
miljoner kronor avses utgöra en beredskaps
reserv för särskilt prioriterade företagsspecifika
insatser.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Direktinvesteringarnas betydelse för den globala
ekonomin ökar alltmer. År 1998 nådde inflödet
av direktinvesteringar i världen över 400
miljarder dollar. Det totala flödet av dessa inves-
teringar växte mellan 1997 och 1998 dubbelt så
snabbt som världshandeln. Ett ökat marknads-
tillträde, regional integration och den allt snab-
bare tekniska utvecklingen, bl.a. inom informa-
tionsteknologin, ökar konkurrensen och till-
växtmöjligheterna, vilket ställer högre krav på
löpande produkt- och tjänsteutveckling samt
tillgång till nya marknader genom internationali-
sering. Samtidigt ökar konkurrensen om
direktinvesteringarna. Faktorer som kompetens
och innovationskraft får en allt större betydelse
för att attrahera investeringar. Genom utländska
direktinvesteringar ökar inflödet av ny kompe-
tens, ny teknologi samt nytt kapital. För att säkra
en uthållig ekonomisk tillväxt och därigenom en
ökad sysselsättning är det därför av avgörande
betydelse att kunna erbjuda ett konkurrenskraf-
tigt investeringsklimat.

Mot denna bakgrund är främjandet av utländ-
ska direktinvesteringar i Sverige, i första hand
genom ISA, en betydelsefull verksamhet.

Under första halvåret 1999 har myndigheten i
varierande grad bidragit till 53 etableringar, vilka
resulterat i ca 620 nya och ca 100 bevarade
arbetstillfällen. Under 1998 bidrog ISA i varie-
rande grad till 92 investeringsbeslut, vilka resul-
terat i ca 550 nya och ca 1 830 bevarade eller
övertagna arbetstillfällen. För 1997 var mot-
svarande antal beslut 56, varvid ca 400 nya
arbetstillfällen skapades.

Regeringen anser att ISA på ett målinriktat
och metodiskt sätt genom sina olika verksam-
heter uppfyllt sitt uppdrag att främja utländska
direktinvesteringar i Sverige.

Ett led i att ytterligare förbättra myndighetens
resultatuppföljning introducerades 1999 genom
ett nytt utvärderings- och kvalitetssystem för att
följa upp och värdera uppnådda resultat.

I den externa utvärdering av myndigheten,
som genomfördes under 1997, konstaterades att
Delegationen på kort tid etablerat en informa-
tions- och utredningsverksamhet av hög klass.
Det betonades dock att fokus borde flyttas från
information till sälj- och projektarbete. Vidare
framhölls att lokala/regionala myndigheter och
organisationer på ett tidigare stadium borde ta
huvudansvar i arbetet för att förfrågningar och
projekt skall resultera i konkreta investeringar.
Delegationens inriktning av verksamheten under
1998 har främst varit att stärka den proaktiva
verksamheten så att de uppsökande aktiviteterna
leder till beslut om investeringar samt att för-
djupa samarbetet med regionala och lokala
aktörer. Denna inriktning ligger helt i linje med
utvärderingens rekommendationer.

Slutsatser

ITabell 9.9 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	46 941
Pris- och löneomräkning	1 160
Justering av premier	1 292
Förslag 2000	49 393

ISA har under 1998-2000 tilldelats medel för
särskilda projekt från programmet för regional
näringspolitik och särskilda regionalpolitiska
insatser (500 miljoner kronors-programmet).
Verksamheten i dessa projekt bör intensifieras.
Mot denna bakgrund bör även samarbetet med
regionala och lokala organ vidareutvecklas samt
samspelet mellan nationell, regional och lokal
nivå för ett effektivt investeringsfrämjande
stärkas.

Eftersom delegationens verksamhet nu lämnat
uppbyggnadsfasen och i sin helhet kan betraktas
som operativ, kommer de för myndigheten
angivna målen och återrapporteringskraven att
ses över för att bättre motsvara den aktuella
verksamheten. Översynen kommer att genom-
föras i nära samarbete med myndigheten i sam-
band med beslut om regleringsbrev för 2000.

Som ett led i regeringens styrning och upp-
följning av myndigheten kommer en preliminär

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

utvärdering av Delegationens verksamhet att
initieras under hösten 1999.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk juste-
ring gjorts av anslaget. Justeringen har genom-
förts för att korrigera tidigare i anslaget inlagd
kompensation för premierna avseende avtals-
försäkringarna. Anslaget har tillförts 1,292
miljoner kronor.

E5 Näringslivsutveckling i

Östersjöregionen

steg, lämna förslag till prioriteringar, riktlinjer
och beredningsordning för stöd ut anslaget för
näringslivsutveckling i Östersjöregionen. Öster-
sjöberedningen lämnade i maj 1999 ett delbetän-
kande med förslag på bland annat särskilda
åtgärder för näringslivsutveckling marknads-
satsningar, miljö- och energiprojekt, internatio-
nella kurser, kontaktskapande och nätverks-
byggande aktiviteter samt vissa överväganden
beträffande riskvillig finansiering för små och
medelstora företag. Förslagen bereds för när-
varande inom regeringskansliet.

ITabell 9.10 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor
1999	Anslag	150 000	Utgifts- prognos	90 000
2000	Förslag	100 000
2001	Beräknat	300 000
2002	Beräknat	250 000

Slutsatser

ITabell 9.11 Beräkning av anslaget 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999	150 000
Anslagsminskning	-50 000
Förslag 2000	100 000

Regeringen har såväl i regeringsdeklarationen
som i 1999 års vårproposition framhållit Öster-
sjöregionens stora tillväxtpotential och Sveriges
intresse av att främja en politisk, ekonomisk och
social utveckling i regionen. Tillkomsten av för-
bindelsen över Öresund ger viktiga bidrag till
den ekonomiska utvecklingen, inte bara i
Öresundsregionen utan i hela Östersjöområdet.

Riksdagen beslutade våren 1998 att anslå en
miljard kronor för näringslivsutveckling i Öster-
sjöregionen under en femårsperiod. Det över-
gripande målet för insatsen var att, utifrån ett
svenskt intresse, stimulera näringslivsutveckling i
och handel med länderna i denna region.
Anslaget för budgetåret 1999 var 150 miljoner
kronor. Förslaget för budgetåret 2000 är att anslå
100 miljoner kronor.

Enligt 1998 års ekonomiska vårproposition
skall medlen användas för näringslivssatsningar
och omfatta stöd till såväl företagsetableringar
som projektexport och marknadssatsningar.
Även vissa främjande- och informationsinsatser i
regionen kan komma ifråga. Särskild vikt skall
fästas vid små- och medelstora företags del-
tagande i Östersjöhandeln. Verksamheten skall
samordnas med och komplettera utvecklings-
samarbetet med Östersjöländerna.

En särskild Östersjöberedning tillkallades i
december 1998 med uppgift att utarbeta en
strategi för Sveriges agerande på det ekonomiska
området i Östersjöregionen samt att, i ett första

Medlen under anslaget skall utnyttjas för sats-
ningar på näringslivsutveckling i Östersjö-
regionen. Regeringen föreslår att 100 miljoner
kronor anslås för ändamålet budgetåret 2000.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyn-
digar regeringen att få göra utfästelser under
budgetåret 2000 som medför utgifter efter år
2000 om högst 300 miljoner kronor.

E6 Avgifter till internationella
handelsorganisationer

ITabell 9.12 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		12 016	Anslags- sparande	2 003
1998*	Utfall	12 016	Anslags- sparande	2 003
1999¹	Anslag	15 310 ¹	Utgifts- prognos	12 087
2000	Förslag	16810 ³
2001	Beräknat	16 810
2002	Beräknat	16 810

¹ Redovisade belopp för 1998 och 1999 avser utgifter under anslaget G4 Avgifter till vissa
internationella organisationer, anslagspost 2, för avgifter till internationella handelsorganisa-
tioner.

² Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudgeten för budgetåret 1999 i samband med
statsbudgeten för budgetåret 2000.

³ Nytt anslag

Anslaget fanns år 1999 uppfört under utgifts-
område 24 som anslaget G4 Avgifter till vissa
internationella organisationer. Den del av

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

anslaget som finansierat avgifter till internatio-
nella handelsorganisationer förs nu upp som eget
anslag.

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella
närings- och handelspolitiska organ.

Utgiftsstyrande faktorer är medlemsavgifter-
nas utveckling i aktuell valuta samt fluktuationer
i valutakurser.

Anslaget disponeras av regeringen och belastas
främst för avgifter och bidrag till nedanstående
internationella organ. Deltagandet bedöms av
regeringen som nödvändigt för att möjliggöra
svensk påverkan på den internationella utveck-
lingen, för ett aktivt svenskt deltagande i inter-
nationellt samarbete samt för informations-
inhämtning på för Sverige viktiga områden. An-
slaget täcker avgifter till följande organisationer:

- Världshandelsorganisationen (WTO)

- Internationella rådet för samarbete på tullom-
rådet (WCO)

- Internationella Tulltariffbyrån

- Internationella Kaffeorganisationen (ICO)

- Internationella Kakaoorganisationen (ICCO)

- Internationella Naturgummiorganisationen
(INRO)

- Internationella Byrån för Utställningar i Paris
(BIE)

- Europeiska Organisationen för Provning och
Kontroll (EOTC).

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Från anslaget finansieras också kostnader för
råvarulagring enligt 1995 års internationella
naturgummiavtal. Såväl köp till som försäljning
från avtalets buffertlager kan förekomma i syfte
att stabilisera världsmarknadspriset. Inkomster
vid försäljning återförs till medlemsländerna. De
krediteringar av anslaget som därvid blir aktuella
bör tillföras anslaget och krediteringar från
tidigare budgetår bibehållas.

Slutsatser

ITabell 9.13 Beräkning av anslaget för 2000 1
Tusental kronor Anslag 1999¹	15 310
Återföring²	1 500
Förslag 2000	16 810

¹ Redovisat belopp avser utgifter under anslaget G4 Avgifter till vissa internationella organisa-
tioner, anslagspost 2, för avgifter till internationella handelsorganisationer.

²Återföring av tillfälligt överförda medel till anslaget E2 Exportfrämjande verksamhet utgifts-
område 24

Regeringen föreslår att anslaget för år 2000 upp-
går till 16,8 miljoner kronor.

9.6 Övrig statlig verksamhet

Exportkreditnämnden

Exportkreditnämnden (EKN) skall genom att
utfärda garantier främja svensk export. Garantin
skyddar mot vissa förlustrisker i samband med
export till och investeringar i utlandet. För
garantin betalas en premie som beräknas mot-
svara risken. Garantigivningen sker med resul-
tatkravet att verksamheten skall vara självbärande
över tiden.

Den särskilda garantiramen för de baltiska
staterna, Ryssland m.fl. länder, som EKN admi-
nistrerar på regeringens uppdrag, behandlas
under utgiftsområde 7, anslaget B2 Avsättning
för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt
stöd och exportkreditgarantier.

Inom EKN pågår arbetet med att utforma en
miljöpolicy för garantigivningen.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

EKN:s bokslut innehåller från och med verk-
samhetsåret 1998 en värdering av såväl de utestå-
ende fordringarna som risken i engagemanget.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Resultatet för 1998 visar ett överskott på
0,3 miljarder kronor. Årsresultatet har med de
nya redovisningsprinciperna belastats med av-
sättningar om sammanlagt 1,3 miljarder kronor
för förlustrisker i fordringarna och i det utestå-
ende engagemanget. EKN:s resultat för första
halvåret 1999 visar ett överskott på 0,4 miljarder
kronor.

Under 1998 kunde EKN amortera lån på
sammanlagt cirka 1,8 miljarder kronor. Den
största delen härav - en miljard kronor - avsåg lån
som EKN tidigare erhållit från budgeten för
erhållen räntekompensation för sin upplåning
under perioden 1982-1997. Resterande betalning
avsåg till största delen valutalån hos Riksgälds-
kontoret. EKN:s återstående skuld till staten för
räntekompensation uppgick vid årsskiftet till
98/99 1,9 miljarder kronor.

Efterfrågan och åtaganden
Efterfrågan på EKN:s exportkreditgarantier har
ökat väsentligt under 1998. Under året utfärdade
utfästelser har ökat från ca 40 till 75 miljarder
kronor. Den stora ökningen förklaras av ett antal
stora projekt, men också av en ökande försiktig-
het på den privata marknaden. Utfärdade
utfästelser under första halvåret 1999 uppgick till
nära 18 miljarder kronor.

Under 1998 utfärdades garantier för ca 15
miljarder kronor, endast en marginell ökning
jämfört med 1997. Första halvåret 1999 har upp-
visat en kraftig ökning och under perioden
utfärdades garantier för ca 10 miljarder kronor.

Efterfrågan på investeringsgarantier har också
ökat kraftigt. Utestående garantier ökade under
1998 från 0,4 miljarder kronor till 0,7 miljarder
kronor och uppgick vid halvårsskiftet 1999 till
ca 2,6 miljarder kronor.

EKN:s totala engagemang vid slutet av år 1998
uppgick till 130 miljarder kronor. Vid halvårs-
skiftet 1999 hade totalengagemanget ökat till
drygt 141 miljarder kronor, den högsta engage-
mangsnivån någonsin. Av engagemanget vid
halvårsskiftet uppgick utestående förbindelser
(pågående affärer) til! 44 miljarder kronor och
utfästelser (offerter) till drygt 97 miljarder
kronor.

Omfattningen av verksamheten visar under
senare år en påtaglig ökning, såväl för att stödja
export till osäkra marknader, som i växande grad
för att stödja leveranser till OECD-marknader
som finansieras med medel- och långfristiga
krediter.

Regeringen anser att EKN genom garanti-
givning till exportföretag och finansierande
banker i hög grad främjat svensk export av varor
och tjänster.

Ramar

Den av riksdagen fastställda ramen för export-
kreditgarantier uppgår för närvarande till 125
miljarder kronor. Regeringen har beslutat att
EKN:s garantiåtaganden kan uppgå till 100
miljarder kronor, varav 5 miljarder kronor får
avse så kallade SLV-garantier (stipulated loss
value-garantier avseende export av civila flyg-
plan). Utöver ramen för exportkreditgarantier
finns en särskild ram för investeringsgarantier på
6 miljarder kronor.

Ramutnyttjandet uppgick vid halvårsskiftet till
86 miljarder kronor för exportkreditgarantier
och till 2,6 miljarder kronor för investerings-
garantier. Siffrorna avser nettoengagemanget
efter schablonmässiga justeringar av utfästelse-
beloppen.

Regeringen gör bedömningen att den av riks-
dagen beslutade ramen för exportkreditgarantier
inte behöver höjas för budgetåret 2000 och
därför bör fastställas till 125 miljarder kronor.
Med hänsyn till dels att utnyttjandet av ramen
för investeringsgarantier ökat kraftigt under
1999 och dels att EKN fått förfrågningar beträf-
fande ett antal större affärer, kan nuvarande ram
för investeringsgarantier visa sig otillräcklig. För
att EKN skall ha möjlighet att utfärda garantier
för tillkommande affärer anser regeringen att
ramen för investeringsgarantier bör höjas från 6
till 10 miljarder kronor.

Finansiering av verksamheten

EKN kan, när likvida reserver inte är tillräckliga,
låna i bl.a. Riksgäldskontoret. EKN har sedan
budgetåret 1997 en obegränsad upplåningsrätt i
Riksgäldskontoret. Det är regeringens bedöm-
ning att den obegränsade upplåningsrätten bör
gälla även för budgetåret 2000. EKN förutser för
närvarande inget upplåningsbehov under år 2000.

Det internationella arbetet inom EU och OECD
Ministerrådet antog i början av 1998 ett direktiv
om harmonisering av medellånga och långa
exportkreditgarantier: rådets direktiv 98/29/EG
av den 7 maj 1998 om harmonisering av huvud-
bestämmelserna för medellånga och långa
exportaffärer. Direktivet innebär framför allt
större öppenhet om de olika systemen i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

medlemsländerna. Direktivet genomfördes
genom vissa mindre ändringar i förordningen
(1998:1225) med instruktion för Exportkredit-
nämnden. Förordningsändringen trädde i kraft
den 1 april 1999.

Inom ramen för OECD:s så kallade
consensus-överenskommelse, i vilken EU är
part, fastställdes i juni 1997 riktlinjer om premie-
sättning för politiska risker. Riktlinjerna, som
trädde i kraft den 1 april 1999, innebär ett stort
framsteg vad gäller att minska konkurrens-
snedvridning på detta område. Diskussioner har
inletts rörande möjligheten att också inbegripa
premier för kommersiella risker i riktlinjerna.

Consensus- överenskommelsen omfattar även
sedan 1 september 1998 särskilda regler vid s.k.
projektrisker.

Diskussioner om miljöhänsyn vid statsstödd
exportfinansiering fortsätter att föras i OECD.

Regeringen anser att EKN genom sin garanti-
givning medverkat till att svenska exportföretag
kan offerera med konkurrentländerna likvärdiga
villkor i den internationella konkurrensen om
exportkontrakt.

Slutsatser

Regeringen föreslår att EKN även för år 2000
skall beviljas obegränsad upplåningsrätt i Riks-
gäldskontoret för att kunna infria gjorda åtagan-
den, om likvida reserver ej är tillräckliga.

Regeringen föreslår vidare för år 2000 att
ramen för exportkreditgarantier fastställs till
125 miljarder kronor samt att ramen för investe-
ringsgarantier höjs till 10 miljarder kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

10 Konsumentfrågor

10.1 Omfattning

Till konsumentområdet hör Marknadsdomstolen
och myndigheterna Konsumentverket, Allmänna
reklamationsnämnden och Fastighetsmäklar-
nämnden. Inom området faller även tillsyn över
Resegarantinämnden och dess tillämpning av re-
segarantilagen (1972:204). Vidare omfattar kon-
sumentpolitiken frågor som rör stöd till konsu-
mentorganisationer och konsumentforskning
samt bidrag till miljömärkning av produkter.

Utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområ-
det Konsumentfrågor framgår av nedanstående
sammanställning.

10.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 10.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999'

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

101

113

120

123

124

125

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Ett visst anslagssparande uppstod under budget-
året 1998 för Konsumentverket och Marknads-
domstolen. För Konsumentverkets del berodde
sparandet bl.a. på några försenade utvecklings-
projekt samt på att vissa anslag under verket inte

belastades förrän en redovisning från projektme-
delsmottagare inkommit.

Underskott beräknades uppstå vid två myn-
digheter, Fastighetsmäklamämnden och All-
männa reklamationsnämnden. I 1999 års eko-
nomiska vårpropositionen (prop. 1998/99:100)
föreslogs därför vissa omdisponeringar inom
verksamhetsområdet. Fastighetsmäklamämnden
och Allmänna reklamationsnämnden föreslogs
erhålla medelstillskott för år 1999 om 800 tkr re-
spektive 1 miljon kronor. Riksdagen beslutade
(prop. 1998/99:100 utgiftsområde 24,
bet,1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249) att bifalla
de föreslagna förändringarna.

Förändringar

Intresset för konsumentpolitik har under de se-
naste åren ökat inom EU, både från Europeiska-
kommissionens och medlemsstaternas sida.
Detta har bl.a. kommit till uttryck i Amster-
damfördraget som ratificerades under våren
1999. Genom det nya fördraget blir det tydligare
att konsumentpolitiken är ett självständigt poli-
tikområde inom EU.

I början av 1999 tillsatte regeringen en parla-
mentarisk kommitté, Konsumentpolitiken inför
ett nytt sekel (dir 1999:1). Kommittén skall göra
en översyn av de konsumentpolitiska målen.
Kommittén skall även överväga vilka medel i
form av lagstiftning och ekonomiska och andra
resurser som bör utnyttjas för att bäst uppnå de
mål som skall gälla framöver. Kommittén skall
lämna två delrapporter, dels om finansiella
tjänster senast den 15 september 1999 och dels
en utvärdering av de organisatoriska formerna
för verksamheten om det nordiska miljömärk-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

ningssystemet senast den 30 november 1999.
Kommitténs förslag skall redovisas senast den 15
mars år 2000.

När slutbetänkandet lämnats avser regeringen
att återkomma till riksdagen med förslag till ny
medelsfördelning för det konsumentpolitiska
området. Flera andra utredningar har under 1998
och 1999 arbetat inom konsumentområdet:

- Utredningen om konsumentinformation
om dagligvaror (In 1998:13) lämnade sitt
slutbetänkande i februari 1999 (SOU
1997:7),

- Utredningen om översyn av Fastighets-
mäklarnämndens tillsyn över fastighets-
mäklare (In 1998:09) lämnade sitt slutbe-
tänkande i mars 1999 (SOU 1999:35),

- Utredningen om konsumenträttigheter i
IT-samhället lämnar sitt slutbetänkande i
oktober 1999, (In 1998:06) och

- Utredningen om översyn av resegarantila-
gen (In 1998:08) lämnar sitt slutbetänkande
i slutet av år 1999.

Sverige har vidare fått en förfrågan från Europe-
iska kommissionen (generaldirektorat XXIV
med ansvar för konsumentpolitik och konsu-
menthälsa) om att inrätta en så kallad Euro-
guichet - en form av rådgivningsbyrå - i Stock-
holm. Regeringen utreder för närvarande frågan.

För att säkerställa verksamheten inom verk-
samhetsområdets myndigheter samt för att upp-
nå de prioriteringar som föreslås gälla för år 2000
avser regeringen att göra vissa omdisponeringar
av anslagen. Dessa redovisas närmare under re-
spektive anslag.

De konsumentpolitiska målen

Riksdagen har fastställt följande mål för konsu-
mentpolitiken²:

- Att konsumenterna skall ha en stark ställ-
ning på marknaden

Att hushållen skall ha goda möjligheter att
utnyttja sina ekonomiska och andra resurser
effektivt

Att konsumenternas hälsa och säkerhet
skyddas

Att sådana konsumtions- och produk-
tionsmönster utvecklas som minskar på-
frestningarna på miljön och bidrar till en
långsiktigt hållbar utveckling

Prioriteringar för år 2000

Följande prioriteringar förslås gälla på konsu-
mentområdet för år 2000.

1. Att stärka konsumenternas möjligheter att
få tillgång till begriplig information, bl.a. på
det finansiella området och, med beaktande
av att konsumenterna skall komma i åtnju-
tande av informationssamhällets fördelar.

2. Att stärka konsumenternas ställning på nya
marknader, särskilt med beaktande av det
svenska EU-ordförandeskapet våren 2001.

3. Att verka i enlighet med och påbörja upp-
följningen av handlingsplanen för att uppnå
miljömålet.

Kommentar till prioriteringarna

1. Regeringen kommer att arbeta för förbätt-
rad information bl.a. på det finansiella om-
rådet, samt på dagligvaruområdet. En sär-
skilt satsning skall göras för att ge
konsumenterna förbättrade möjligheter att
utnyttja informationstekniken. Under året
kommer en satsning att initieras för att
stärka folkrörelsernas roll i konsumentpo-
litiken.

2. Konsumentpolitiken kommer att vara ett av
Sveriges fyra prioriterade områden under
ordförandeskapet i EU våren 2001. Förbe-
redelserna inför detta pågår redan och
kommer att bli omfattande under år 2000.

3. Regeringen kommer att eftersträva interna-
tionellt samarbete på området. Arbetet med
att föra ut hushållsrelaterad miljöinforma-
tion på Konsumentverkets webbplats fort-
sätter.

² Prop. 1994/95:140, bet. 1994/95:LU32, rskr. 1994/95:438

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

10.3 Resultatbedömning

Resultatbedömningen görs utifrån de konsu-
mentpolitiska målen.

Av betydelse för målet att konsumenterna
skall ha en stark ställning på marknaden är bl.a.
Allmänna reklamationsnämndens (ARN) arbete
med att pröva konsumenttvister och rekommen-
dera lösningar av tvisterna.

Konsumentverkets och Konsumentombuds-
mannens (KO) arbete för en hög efterlevnad av
den konsumentskyddande lagstiftningen har vi-
sat sig ge goda resultat genom att näringsidkarna
oftast rättat sig efter de påpekanden som gjorts.
Branschöverenskommelser, bl.a. om förbättring-
ar av avtalsvillkor, har haft stor betydelse för att
stärka konsumenternas ställning på marknaden.

Konsumentverket genomför vissa marknads-
kontroller vilka leder till förbättringar inom de
kontrollerade produktgrupperna, t.ex. vad gäller
leksaker och personlig skyddsutrustning. Vidare
arbetar man aktivt inom standardiseringen för att
få bättre regler för utformningen av produkter på
marknaden. Ett exempel är den reviderade lek-
saksstandard som antagits och som nu innehåller
regler för buller.

Miljöargument i marknadsföringen har grans-
kats av Konsumentverket med stöd av mark-
nadsföringslagen. Kontakter med näringsidkare
har i stor utsträckning lett till frivillig rättelse.

Vidare har Konsumentverkets matkostnads-
undersökningar utvecklats för att ge konsumen-
terna förbättrade möjligheter att påverka sina
matutgifter. Undersökningarna bedöms av rege-
ringen ha en prispressande effekt.

Som ett led i arbetet med att stärka konsu-
menternas ställning i informationssamhället har
regeringen tillsatt en utredning om Konsumen-
trättigheter i IT-samhället (In 1998:06).

10.4 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionsverket har inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelserna för 1998 avseende
myndigheterna inom verksamhetsområdet.

10.5 Anslag

Fl Marknadsdomstolen

Tabell 10.2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	5 534	Anslags- sparande	2 047
1999	Anslag	5 171	Utgifts- prognos	5 600
2000	Förslag	4 941
2001	Beräknat	6 418 ¹
2002	Beräknat	6 522 ²
¹ Motsvarar	6 320 tkr i 2000 års prisnivå.
² Motsvarar	6 320 tkr i 2000 års prisnivå.

En jämförelse mellan budget och utfall 1998 visar
att anslaget inte utnyttjats fullt ut. Det ackumu-
lerade anslagssparandet uppgick vid årsskiftet
1998/99 till 2 047 000 kr.

Resultatinformation

Marknadsdomstolen, MD, är en specialdomstol
som i enlighet med lagen (1970:417) om mark-
nadsdomstol m. m. handlägger mål och ärenden
enligt konkurrenslagen (1993:20), marknadsfö-
ringslagen (1995:450), lagen (1994:1512) om av-
talsvillkor i konsumentförhållanden, lagen
(1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidka-
re, produktsäkerhetslagen (1988:1604) samt la-
gen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt
beteende avseende offentlig upphandling. Vidare
handlägger marknadsdomstolen mål och ärenden
enligt lagen (1978:763) med vissa bestämmelser
om marknadsföring av alkoholdrycker, tobaksla-
gen (1993:581), konsumentförsäkringslagen
(1980:38), prisinformationslagen (1991:601),
konsumentkreditlagen (1992:830), valutaväx-
lingslagen (1996:1006), lagen (1996:1118) om
marknadsföring av kristallglas, lagen (1997:218)
om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat bo-
ende samt lagen (1999:268) om betalningsöver-
föringar inom Europeiska ekonomiska samar-
betsområdet. Det övergripande målet för
Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert sätt
och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden
som den har att handlägga samt att leda rättsut-
vecklingen och främja en enhetlig rättstillämp-
ning inom det marknadsrättsliga området.

Marknadsdomstolen är första och enda instans
i mål enligt avtalvillkorslagarna, produktsäker-
hetslagen och lagen om ingripande mot otillbör-
ligt beteende avseende offentlig upphandling och

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

sedan 1 juli 1998 första och enda instans i vissa
mål och ärenden enligt konkurrenslagen. Fr.o.m.
den 1 april 1999 är Marknadsdomstolen första
och sista instans i marknadsföringsmål ifråga om
förbud och åläggande enligt marknadsföringsla-
gen (MFL). Om det samtidigt med talan om
förbud eller åläggande väcks en talan om mark-
nadsstörningsavgift eller skadestånd skall dock
en talan om förbud eller åläggande väckas vid
Stockholms tingsrätt.

I samband med att instansordningen ändrades
år 1998 överlämnades 22 mål enligt konkur-
renslagen från Stockholms tingsrätt.

Domstolen har totalt sju anställda. Ordföran-
den tjänstgör på heltid.

För ärenden enligt konkurrenslagen har
handläggningstiderna varit i genomsnitt sex må-
nader, för ärenden gällande marknadsföringsla-
gen fyra månader samt för mål enligt produktsä-
kerhetslagen 12 månader. Generellt har
handläggningstiderna ökat med cirka en månad.

Antalet mål enligt konkurrenslagen har ökat
kraftigt, vilket förklaras av den nya instansord-
ningen och överföringen av 22 mål från Stock-
holms tingsrätt per den sista juni 1998. Av dom-
stolens samtliga balanserade ärenden är två
stycken äldre än ett år. Under år 1998 inhämtade
domstolen inget förhandsbesked från EG-
domstolen.

Då antalet nya ärenden har minskat de senaste
åren och de inkomna ärendenas omfattning ökat
har antalet avgjorda domar och beslut medfört
att de fasta kostnaderna fördelats på ett lägre an-
tal avgöranden, vilket medfört en högre styck-
kostnad.

Vid ingången av år 1999 uppvisade Marknads-
domstolen ett anslagssparande om drygt

2 000 000 kronor. Detta anslagssparande är pla-
nerat att förbrukas senast vid utgången av år
2002. Av denna anledning har Marknadsdom-
stolens anslag ej ökats i relation till domstolens
stigande kostnader.

Slutsatser

Regeringen bedömer att Marknadsdomstolens
verksamhet har bedrivits i enlighet med de av re-
geringen fastslagna riktlinjerna och att domsto-
len har utfört de uppdrag och bedrivit de aktivi-
teter som följer av verksamhetsmålen.

Under tidigare år har rättegångskostnader ut-
dömts Marknadsdomstolen och skett utav all-
männa medel som belastat anslaget F7 Diverse

kostnader för rättsväsendet under utgiftsområde
4 Rättsväsendet. Detta anslag planeras att av-
skaffas fr.o.m år 2000 och de myndigheter som
tidigare fått belasta detta anslag skall själva via
sitt anslag belastas kostnaderna. Av denna anled-
ning föreslås Marknadsdomstolens anslag att ni-
våhöjas med 1 000 000 kronor årligen fr.o.m. år
2000. Kostnaderna kan vissa år överstiga det an-
slagstillskott som tillförs domstolen.

Marknadsdomstolens anslagssparande kom-
mer att tas upp för diskussion med anledning av
att den parlamentariska kommittén
”Konsumentpolitiken inför ett nytt sekel” (dir
1999:01) lämnar sitt slutbetänkande den 15 mars
år 2000.

För att finansiera den planerade satsningen på
konsumentorganisationer under anslaget F 5 har
medel omfördelats från anslaget F 1 Marknads-
domstolen till anslaget konsumentorganisationer
såsom en tillfällig nivåhöjning under år 2000.

För att kompensera Marknadsdomstolen för
omfördelningen till Allmänna reklamations-
nämnden för budgetåret 2000 föreslås Mark-
nadsdomstolen erhålla medel om 500 000 kronor
från anslaget Fl Marknadsdomstolen som år
1997 ställdes till regeringens disposition.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att
Marknadsdomstolen anvisas ett anslag
på 4 941 000 kronor.

Anslag för år 2000 har beräknats enligt följande:
Tabell 10.3 Beräkning av anslaget för år 2000
Tusental kronor
Anslag 1999	5 171
Pris- och löneomräkning	149
Justering av premier	121
Engångsvis överföring till anslaget F3 Allmänna reklamationsnämn- den U0 24	-500
Engångsvis överföring till anslaget F 6 Stöd till konsumentforskning U024	-1000
Överföring från anslaget F1 Di- verse kostnader för rättsväsen- det U0 4	1000
Förslag 2000	4 941

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

F2 Konsumentverket

Tabell 10.4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	63 800	Anslags- sparande	4 577
1999	Anslag	76 802	Utgifts- prognos	78 888
2000	Förslag	84 340
2001	Beräknat	85 626 ¹
2002	Beräknat	86 975 ²

¹ Motsvarar 84 340 tkr i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 84 340 tkr i 2000 års prisnivå.

Konsumentverket är en central förvalt-nings-
myndighet för konsumentfrågor. De övergri-
pande målen för verksamheten är att ge hushål-
len möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och
andra resurser effektivt, ge konsumenterna en
stark ställning på marknaden, skydda konsu-
menternas hälsa och säkerhet och medverka till
att sådana konsumtions- och produktionsmöns-
ter utvecklas som minskar påfrestningarna på
miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar ut-
veckling.

I anslutning till de övergripande målen för po-
litikområdet fullgörs de uppgifter som ankom-
mer på Konsumentombudsmannen (KO) enligt
lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsu-
mentförhållanden, marknadsföringslagen

(1995:450), produktsäkerhetslagen (1988:1604)
och lagen (1997:379) om försöksverksamhet av-
seende medverkan av Konsumentombudsman-
nen i vissa tvister (från december år 1997) samt
radio- och TV-lagen (1996:844). Verket fullgör
vidare uppgifter enligt lagen (1978:763) med vis-
sa bestämmelser om marknadsföring av alko-
holdrycker, konsumentförsäkringslagen

(1980:38), prisinformationslagen (1991:601),
konsumentkreditlagen (1992:830), lagen
(1992:1231) om märkning av textilier , lagen
(1992:1672) om paketresor, lagen (1992:1232)
om märkning av hushållsapparater, lagen
(1992:1326) om personlig skyddsutrustning för
privat bruk och lagen (1992:1327) om leksakers
säkerhet, tobakslagen (1993:581), lagen
(1995:669) om märkning av skor samt lagen
(1996:1118) om marknadsföring av kristallglas.

Konsumentverket har också bemyndigande
att ge ut föreskrifter enligt lagen (1994:1772) om
tillämpningen av det europeiska miljömärknings-
systemet och förordningen (1994:1169) om eu-
ropeisk miljömärkning. Verket fullgör också
uppgifter enligt förordningen (1994:577) om
landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service.

Utöver egna anslag får Konsumentverket dis-
ponera medel inom utgiftsområde 21 under an-
slaget B3 Åtgärder för effektivare energianvänd-
ning, om totalt 40 000 000 kronor under åren
1997 t.o.m. år 2002.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Nedan redovisas ett urval av de viktigaste aktivi-
teterna som under året bedrivits av Konsument-
verket/KO.

Konsumentombudsmannens verksamhet
Konsumentombudsmannen har prövat två pro-
duktsäkerhetsfall i Marknadsdomstolen. I ett fall
träffade KO en förlikning och i det andra fallet
biföll inte Marknadsdomstolen KO:s talan.

KO har utfärdat 29 förbudsförelägganden och
sex informationsförelägganden, bl.a. gällande
marknadsföring av krediter gentemot konsu-
menter.

KO har granskat 21 ärenden och prövat om
de innehåller principiellt intressanta frågor som
kan aktualisera KO:s biträde i enskild tvist.

Förlikning har nåtts i ett ärende, övriga ären-
den som KO prövat har varken rört en principi-
ell fråga som tidigare inte prövats av domstol el-
ler haft betydelse för många konsumenter. KO
utreder dock f.n. ytterligare fall som kan vara av
intresse.

KO har ej utnyttjat grupptalan i ARN under
året.

Tidigare fall som KO fört till ARN har inte
följts upp av KO, vilket påpekats från regering-
en.

Finansiella tjänster

Antalet ärenden som inkommit till verket som
rör finansiella tjänster har ökat med 27 procent
från föregående år.

Konsumentverket har på området bl.a. gjort
en undersökning om finansiella tjänster i ett
konsumentperspektiv t.ex. hur håshållen använ-
der betaltjänster, sparande, lån och försäkringar.
Verket har även gjort beräkningar av hur föränd-
ringar i ekonomin kan komma att drabba olika
pensionärsgrupper samt genomfört en under-
sökning om vilka krav och regler som bör ställas
på reklam för fondsparande.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Verket har sedan länge ett samarbete med Fi-
nansinspektionen vilket är till fördel i förhand-
lingar med branschen.

Produktsäkerhet och standardisering
Konsumentverket har genomfört marknads-
kontroller på ett urval från säkerhetssynpunkt
viktiga konsumentprodukter. Verket har publi-
cerat sina provningar via Råd & Rön och genom
pressmeddelanden. Verket har under året varnat
för olika farliga produkter, vilket har fått stort
genomslag i media.

Konsumentverket har vidare fortsatt sitt ar-
bete inom den internationella standardiserings-
verksamheten. Under 1998 har bl.a. ett förslag
till internationell standard för höga barnstolar
tagits fram. En europastandard för leksaker är
antagen i alla delar och gäller som svensk stan-
dard fr.o.m. den 1 januari 1999.

Information och utbildning

Konsumentverket har genomfört matkostnads-
undersökningar i samarbete med konsument-
vägledare i 15 kommuner. Verket har vidare un-
dersökt utbud och priser på ett antal KRAV-
märkta varor i två orter, samt vidareutvecklat sin
metod för matkostnadsberäkningar bl.a. när det
gäller miljöaspekter.

Konsumentverket har givit omfattande prak-
tiskt stöd till den kommunala konsumentverk-
samheten i form av utbildning och material.
Bland annat har man utbildat ca 100 av medbor-
garkontorens samhällsvägledare i konsument-
rådgivning. Cirka 88 procent av Sveriges befolk-
ning hade vid årets slut tillgång till konsumen-
trådgivning, vilket är oförändrat sedan tidigare
år.

Konsumentverket har genomfört en under-
sökning rörande gymnasieungdomars kunskaper
om konsumentfrågor. Nära 2000 elever i 10
kommuner deltog.

Konsumentverkets webbplatser (KOV samt
Råd & Rön) hade vid årets slut över 50 000 be-
sökare per månad.

Oirrigt

Antalet ärenden från enskilda konsumenter har
ökat med 9 procent jämfört med föregående år.
Antalet ärenden från kommuner har dock mins-
kat med 34 procent från 1997 till 1998.

Kostnaderna för verkets EU- och övriga in-
ternationella arbete uppgick under 1998 till 9,4
miljoner, varav kostnaderna för kostnaderna för
EU-arbetet uppgick till 6,3 miljoner netto.

Personalkostnaderna har i procent av de totala
kostnaderna ökat mellan åren 1997 och 1998 från
53 procent till 55 procent.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Råd & Rön

Tabell 10.5 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	20 200	20 200	0
(varav tjänsteexport)
Prognos 1999	20 443	20 443	0
(varav tjänsteexport)
Budget 2000	20 000	20 000	0

(varav tjänsteexport)

Tidskriften Råd & Rön skall finansieras med av-
gifter. Ambitionen är full kostnadstäckning, vil-
ket uppnåddes under 1998. Antalet prenume-
ranter minskade från 155 000 till 144 000 mellan
åren 1997 och 1998.

Varuprovning

Tabell 10.6 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat (Intäkt - kostnad)
Utfall 1998	1 678	1 848	-190
(varav tjänsteexport)
Prognos 1999	2 014	1 926	88
(varav tjänsteexport)
Budget 2000	2 000	2 000	0

(varav tjänsteexport)

Varuprovning på uppdrag omfattar bland annat
hushållsapparater. Antalet uppdrag ökade från
föregående år men minskade i omfattning. Den
största enskilda produktgruppen bestod av
tvättmaskiner. Intäkterna från denna verksamhet
minskade med cirka 800 000 kr från föregående
år.

100

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Slutsatser

Regeringens bedömning är att Konsumentverket
i stort uppfyllt de uppsatta målen. Regeringen
kommer även i fortsättningen att inom ramen
för myndighetsdialogen med verket utveckla och
förbättra verksamhetsmål samt resultat- och
kvalitetsmått. Konsumentverket föreslås att i re-
lation till föregående års anslagsnivå tilldelas ett
högre anslag. Regeringens mål med detta är att
Konsumentverket i framtiden skall kunna ta ett
samlat ansvar för prisinformation till konsu-
menter. För att verket skall ha möjlighet att på-
börja detta arbete tilldelas verket nya medel. Re-
geringen avser att återkomma i vårpropositionen
år 2000.

Med anledning av den konsumentpolitiska
kommitténs slutbetänkande i mars år 2000
kommer regeringen att ytterligare fördjupa dis-
kussionen om Konsumentverkets framtida roll
och inriktning i det konsumentpolitiska arbetet.

Mot denna bakgrund föreslås Konsumentver-
ket anvisas ett anslag på 84 340 000 kronor.

Anslag för år 2000 har beräknats enligt följande:

ITabell 10.7 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	76 804
Justering av premier	4 681
Pris- och löneomräkning	1 355
Utveckling för prisinformation till konsumenter	1 500
Förslag 2000	84 340

F3 Allmänna reklamationsnämnden

ITabell 10.8 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		14 500	Anslags- sparande	0
1998	Utfall	14 500	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	15 123 ¹	Utgifts- prognos	15 423
2000	Förslag	16 132
2001	Beräknat	15 319 ³
2002	Beräknat	15 561 ³

¹ Varav 1000 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
1999.

² Motsvarar 15 088 tkr i 2000 års prisnivå.

³ Motsvarar 15 088 tkr i 2000 års prisnivå.

Underskottet som uppstått under budgetåret
1998 täcktes via lån i Riksgälden, genom nytt-
jande av beviljad anslagskredit uppgående till
407 tkr för budgetåret 1998.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift
att pröva tvister mellan konsumenter och nä-
ringsidkare rörande varor, tjänster och andra
nyttigheter som tillhandahållits huvudsakligen
för enskilt bruk, så kallade konsumenttvister,
samt ge rekommendationer om hur tvister bör
lösas. Nämnden skall också yttra sig i konsu-
menttvister på begäran av domstolar, stödja den
kommunala konsumentverksamhetens medling i
konsumenttvister genom bland annat utbildning,
rådgivning och information samt informera kon-
sumenter och näringsidkare om nämndens prax-
is.

Prövning av konsumenttvister

Antalet ärenden som inkommit under budget-
året 1998 till nämnden har sedan föregående år
ökat med ca 2 procent. Ärendebalansen har
minskat med ca 12 procent från förgående år,
vilket beror på att antalet sammanträden med
nämndbeslut samt kanslibeslut ökat från föregå-
ende år.

Den genomsnittliga handläggningstiden för
ärenden som avgjordes med intresseledamöter
(nämndbeslut) var för 1998 5,5 månader och för
1997 5,7 månader. Regeringens mål är en genom-
snittlig handläggningstid om 5 månader, vilket
alltså uppnåddes.

101

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Den genomsnittliga tiden för ärenden som av-
gjordes utan intresseledamöter samt kanslibeslut,
var för 1998 1,7 månader och för 1997 2 måna-
der. Regeringens mål är en genomsnittlig hand-
läggningstid om 2 månader, vilket också upp-
nåddes.

Näringsidkares benägenhet att följa nämndens
beslut har ökat med i genomsnitt en (1) procen-
tenhet mellan åren 1997 och 1998 till 72 procent.
Sämst följsamhet uppvisar ärenden vid bostads-
avdelningen (59 procent) och bäst vid försäk-
ringsavdelningen (100 procent). För 1998 gäller
genomsnittet för första halvåret 1998, då upp-
följningen i denna del ännu inte är slutförd.
Nämnden bedömer dock att följsamheten i
praktiken är högre än vad som redovisas ovan,
eftersom undersökningar om följsamhet görs
efter en viss tid (fyra månader efter beslut) och
näringsidkaren kan ta längre tid på sig att upp-
fylla nämndens rekommendationer.

Stödet till den kommunala medlingen

I de ärenden som inkommit till nämnden under
1998 har 54 procent av konsumenterna först va-
rit i kontakt med den kommunala konsument-
verksamheten. Det går dock inte att utröna vil-
ken typ av stöd som erhållits från den lokala
kommunala konsumentverksamheten. För 1997
var samma andel 51 procent.

Övrigt

Nämnden har haft god framgång i sitt arbete
med att i internationella sammanhang presentera
och få gehör för den svenska modellen för tvist-
lösning. Detta har medfört ett ökat engagemang
i internationella forum och utländska besök, inte
minst från de länder som ansöker om medlem-
skap i EU.

Nämnden hade 26 personer anställda under
1998, vilket motsvarar 24 årsarbetskrafter.

Slutsatser

I vårpropositionen för år 1999 erhöll Allmänna
reklamationsnämnden ett tillskott om 1 000 000
kr för att säkerställa nämndens verksamhet un-
der året. I avvaktan på den parlamentariska
kommitténs betänkande den 15 mars år 2000 av-
ser regeringen att förstärka nämndens anslag
även för år 2000. För att finansiera detta föreslås
att nämnden erhåller medel om 500 000 kronor
från anslaget Fl Marknadsdomstolen. Utöver

detta planeras att tillföra Allmänna reklama-
tionsnämnden 500 000 kronor från anslaget F6
Konsumentforskning.

Mot denna bakgrund föreslås Allmänna re-
klamationsnämnden anvisas ett anslag om
16 132 000 kronor.

Anslag för år 2000 har beräknats enligt följande:

ITabell 10.9 Beräkning av anslaget för år 2000 1
Tusental kronor
Anslag 1999	14 123
Reglering överdrag budgetöret 1999	- 196
Pris- och löneområkni ng	85
Justering av premier	520
Engångsvis anslagsökning på tilläggsbudget 1999	1 000 ¹
Engångsvis anslagsökning	1 600
Förslag 2000	16 132
¹ Överföring av 1 000 tkr från anslaget F7 Bidrag till miljömärkning engångsvis bå 1999 på tilläggsbudget skall inte påverka beräkningen av förslag 2000.

Vid anslagsberäkningen har en teknisk justering
gjorts av anslaget. Justeringen har genomförts
för att korrigera tidigare i anslaget inlagd kom-
pensation för premiema för avtalsförsäkringarna.
Anslaget har tillförts 520 000 kronor.

F4 Fastighetsmäklamämnden

Tabell 10.10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	6 620	Anslags- sparande	90
1999	Anslag	6 998 i	Utgifts- prognos	7315
2000	Förslag	7 247
2001	Beräknat	6 385 ²
2002	Beräknat	6 513 ³

'Varav 800 tkr på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositionen
1999.

² Motsvarar 6 266tkr i 2000 års prisnivå.

³ Motsvarar 6 266 tkr i 2000 års prisnivå.

Fastighetsmäklamämnden inrättades den 1 ok-
tober 1995 i enlighet med fastighetsmäklarlagen
(1995:400) som trädde i kraft samma dag. T.o.m.
utgången av år 1998 har Kammarkollegiet utfört
kansligöromål åt nämnden. Från den 1 januari
1999 är nämnden en egen fristående myndighet
med egen personal och kan därför fortsättnings-

102

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

vis inte räkna med att Kammarkollegiet tillskju-
ter medel för att täcka eventuella underskott, vil-
ket var möjligt tidigare.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Fastighetsmäklamämnden har, som central
myndighet för frågor som rör registrering av
och tillsyn över fastighetsmäklare, de uppgifter
som anges i fastighetsmäklarlagen (1995:400)
och fastighetsmäklarförordningen (1995:1028).
Förutom registrering och tillsyn skall nämnden
sprida information om vad god fastighetsmäklar-
sed är samt se till att fastighetsmäklarna har en
god utbildning för sin uppgift. Fastighetsmäk-
larnämnden får meddela närmare föreskrifter om
innehållet i och omfattningen av den utbildning
som krävs för att en fastighetsmäklare skall bli
registrerad.

Nämnden har ett verksamhetsmål som består i
att Fastighetsmäklamämnden skall kontrollera
att fastighetsmäklarna följer god fastighetsmäk-
larsed.

Myndigheten har under år 1998 erhållit eko-
nomiskt stöd från Kammarkollegiet om cirka 1
miljon kronor. Man uppvisar därmed inget un-
derskott för budgetåret 1998, men kostnaderna
har alltså överstigit det beviljade anslaget.

Tillsyn

Fastighetsmäklarnämndens tillsyn kan indelas i
tre olika huvudgrupper:

- lämplighetsprövning

- prövning av frågor om s.k. självinträde m.m.

- prövning av formella krav

Nämnden har beslutat att samtliga registrerade
mäklare någon gång under en femårsperiod skall
kontrolleras vad gäller skulder och brottslighet.
Under 1998 genomfördes 980 stycken sådana
kontroller och resulterade i 25 tillsynsärenden
initierade av nämnden.

Under 1998 genomförde nämnden fyra för-
djupade kontroller vilket innebär att en mäklares
samtliga akter och ekonomi genomgås. I Fastig-
hetsmäklarnämndens tillsynsverksamhet aktuali-
seras ibland frågan huruvida någon förmedlar
fastigheter utan att vara registrerad. Om nämn-
den har anledning att anta att så är fallet skall

nämnden enligt fastighetsmäklarförordningen
anmäla det allmän åklagare.

Nämnden har sedan 1995 totalt anmält 12 per-
soner till åklagare. Under 1998 anmäldes tre per-
soner.

Under 1998 initierades 298 ärenden som rör
lämplighetsprövning, vilket är en ökning jämfört
med 1997 på 31 procent. Av dessa ärenden var
45 egeninitierade och 253 hänför sig till anmäl-
ningar. Nämnden har ökat de egeninitierade
ärendena rörande lämplighetsprövning med 104
procent (från 22 ärenden till 45 ärenden) i för-
hållande till föregående år. Antalet anmälningar
som rör lämplighetsprövning har ökat med 23
procent från 1997. Under 1998 har 308 ärenden
avgjorts. Styckkostnaden för dessa ärenden har
ökat med 33 procent under 1998 till 17 000 kro-
nor.

Självinträdesprövning innebär att nämnden
prövar förbudet för en fastighetsmäklare att själv
köpa en fastighet han har i uppdrag att förmedla
samt förbudet att bedriva handel med fastigheter.
Under 1998 initierades 32 ärenden och avgjordes
35 ärenden, styckkostnaden uppgick till 3 500
kronor (3 200 kronor under 1997).

Kontrollen av de formella kraven avser kon-
troll av att redan registrerade fastighetsmäklare
uppfyller fastighetsmäklarlagens krav, dvs. att
mäklaren inte är försatt i konkurs, har närings-
förbud eller dylikt, att han har ansvarsförsäkring
samt betalar föreskriven årsavgift. Under 1998
beslutade nämnden om 1 411 ärenden, av dessa
ledde 21 procent till återkallande av mäklarens
registrering. Styckkostnaden uppgick till 350
kronor, vilket är en minskning med 50 kronor
från föregående år.

Handläggningstiden för tillsynsärenden har
sjunkit med 40 dagar till 55 dagar under 1998.
För anmälningar och egeninitierade ärenden som
rör lämplighet har handläggningstiden sjunkit
från 262 dagar under 1997 till 181 dagar under
1998.

Information och utbildning

Nämnden skall sprida information om vad god
fastighetsmäklarsed är och har under 1998 pro-
ducerat en praxissammanställning. Sammanställ-
ningen har distribuerats till branschorganisatio-
nerna, samtliga konsumentvägledare samt till
journalister och de som önskat den. Nämnden
har även deltagit i ett antal möten vid branschor-
ganisationer och informerat om nämndens verk-
samhet. Nämnden svarar dagligen på frågor från
både organisationer, företag och allmänhet.

103

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Nämnden har en hemsida på Internet där infor-
mation om verksamheten publiceras.

Nämnden genomförde under 1998 två prov-
tillfällen för blivande fastighetsmäklare. Nämn-
den beslutade hösten 1998 efter överläggningar
med bl.a. mäklarorganisationerna att utbildning-
en för blivande fastighetsmäklare fr.o.m. 1999
skall omfatta minst 80 högskolepoäng i för
fastighetsmäklarverksamhet centrala ämnen.

Talan i domstol

Sedan maj 1996 är Fastighetsmäklamämnden
part i mål vid förvaltningsdomstol, vilket har
medfört att betydande resurser tas i anspråk för
att föra nämndens talan. De mål som förekom-
mer är dels när en enskild mäklare överklagar
nämndens beslut, dels om nämnden beslutar
överklaga en domstols avgörande. Under 1998
har nämndens beslut överklagats i 88 fall, varav
53 avser beslut i tillsynsärenden, 21 stycken i re-
gistreringsärenden samt 14 ärenden rörande ut-
bildning. Nämnden beräknar att en årsarbets-
kraft tas i anspråk för denna verksamhet.

Avgifter

Nämnden beräknar att ca 300 ansökningar
kommer in årligen och att cirka 4 500 mäklare
betalar årsavgiften vilket ger en intäkt som f.n.
redovisas gentemot inkomsttitel i statsbudgeten.
Dessa medel disponeras för närvarande inte av
myndigheten. Under 1998 var styckkostnaden
för registreringsärenden (ansökningar) 1 550
kronor.

Nämnden har föreslagit en höjning av fastig-
hetsmäklarnas årsavgift från 1 200 kronor till 1
700 kronor. Enligt nämnden erfordras en höj-
ning till lägst 1 600 kronor för full kostnadstäck-
ning av verksamheten enligt de förutsättningar
som för närvarande gäller och som enligt nämn-
den inte ger ekonomiskt utrymme för mer om-
fattande informationsinsatser och för annat än
ett mycket begränsat antal inspektioner hos
mäklare. Den totala intäkten av ansöknings- och
årsavgifter skulle vid en höjning av årsavgiften
enligt nämndens förslag bli 8 100 000 kronor .

En ändring av fastighetsmäklarförordningen
(1995:1028) träder i kraft den 1 september 1999.
Andringen innebär att den som är registrerad
som fastighetsmäklare ska betala en årlig avgift
med 1 700 kronor.

Slutsatser

Ett av förslagen från Utredningen om översyn av
Fastighetsmäklamämnden var att genomföra en
översyn av fastighetsmäklarlagen (1995:400) för
att uppnå en effektivare tillsyn av fastighetsmäk-
lare. Efter remittering bereds betänkandet nu i
Regeringskansliet, och kan föranleda ytterligare
förändringar under anslaget. I vårpropositionen
för år 1999 erhöll Fastighetsmäklamämnden ett
tillskott om 800 000 kr för att säkerställa nämn-
dens verksamhet under året. I avvaktan på den
parlamentariska kommitténs betänkande den 15
mars år 2000 avser regeringen att förstärka
nämndens anslag även för år 2000. Medel omför-
delas från anslaget F 7 Stöd till miljömärkning
om 1 000 000 kronor.

Mot bakgrund av vad som ovan angivits före-
slås att Fastighetsmäklamämnden anvisas ett an-
slag om 7 247 000 kronor för år 2000.

Tabell 10.11 Beräkning av anslaget för år2000

Tusental kronor

Anslag 1999	6 198
Engångsvis anslagsökning på tilläggsbudget 1998	800 ¹
Engångsvis överföring från anslaget F7 Stöd till miljömärk- ning U0 24	1 000
Pris- och löneomräkning	49

Förslag 2000________________________________________________7 247

^verförin^^ÖÖ^kMrå^nsläge^^tö^nhnHjömäiTnhi^^ngångsvi^H99^
på tilläggsbudget skall inte påverka beräkningen av förslag 2000.

F5 Stöd till

konsumentorganisationer

ITabell 10.12 Anslagsutveckling \|
Tusental kronor		4 100	Anslags- sparande	635
1998	Utfall	4 100	Anslags- sparande	635
1999	Anslag	4 100	Utgifts- prognos	4 735
2000	Förslag	6 100
2001	Beräknat	4019 ¹
2002	Beräknat	4 019 ²

¹ Motsvarar 4 100 tkr i 2000 års prisnivå.

² Motsvarar 4 100 tkr i 2000 års prisnivå.

Sedan år 1990 har särskilda medel anslagits till
stöd för ideella konsumentorganisationer. An-
slaget skall bl.a. användas för stöd till redan ex-
isterande konsumentorganisationer men även

104

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

stimulera uppbyggnaden och tillkomsten av nya
organisationer. Under 1998 disponerade Rege-
ringskansliet 2 300 000 kronor och Konsument-
verket 1 800 000 kronor. Av de medel Rege-
ringskansliet disponerade utgick bidrag till
paraplyorganisationerna Sveriges Konsumentråd
och Konsumenter i samverkan om 2 000 000
kronor respektive 300 000 kronor.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Konsumentverket har under budgetåret 1998 be-
viljat bidrag på sammantaget 1 860 000 kronor
till organisationer för olika konsumentprojekt.
Totalt har organisationerna ansökt om 4 614 000
kronor. Totalt inkom 32 ansökningar under året
varav 23 ansökningar beviljades.

En inriktning av projektmedlen har under året
gjorts till förmån för området konsumenterna
och miljön, och drygt hälften av de beviljade
projekten är också inriktade på detta arbetsom-
råde.

Regeringen anser att konsumentorganisatio-
nerna spelar en viktig roll i det nordiska och eu-
ropeiska samarbetet. I sin egenskap av frivilliga
organisationer utövar de inflytande genom andra
kanaler än de som de nordiska och EU-ländernas
regeringar har. De båda paraplyorganisationerna
har under året medverkat i ett antal samarbetsor-
gan och projekt i såväl det nordiska som det eu-
ropeiska konsumentsamarbetet.

Slutsatser

Det är regeringens bedömning att de båda pa-
raplyorganisationerna även fortsättningsvis skall
kunna medverka till en fördjupad diskussion och
debatt om hur konsumentskyddet skall kunna
stärkas i Norden samt i Europa och sprida in-
formationen till sina respektive medlemsorgani-
sationer. Mot denna bakgrund anser regeringen
att såväl Sveriges konsumentråd som Konsu-
menter i samverkan bör få fortsatt ekonomiskt
stöd för att företräda konsumenterna inom nor-
den och EU.

Under året kommer en satsning att initieras
för att stärka folkrörelsernas roll i konsument-
politiken. Även andra organisationer bör liksom
hittills kunna få ekonomiskt stöd för konsu-

mentprojekt och medlen bör som tidigare för-
delas av Konsumentverket.

Kommittén Konsumentpolitiken inför ett
nytt sekel skall enligt sitt uppdrag lämna förslag
om vilket engagemang, t.ex. ekonomiskt, det
offentliga bör ha i framtiden i konsument-
organisationerna.

För att stärka de redan existerande konsu-
mentorganisationerna men även för att stimulera
dels nya organisationer dels arbetet med konsu-
mentrelaretade frågor planerar regeringen att
omfördela medel uppgående om totalt 2 000 000
kronor från anslagen Fl Marknadsdomstolen
samt anslaget F 6 Stöd till konsumentforskning.

Mot denna bakgrund föreslås att ett anslag på
6 100 000 kronor anvisas för stöd till konsu-
mentorganisationer.

F6 Stöd till konsumentforskning

Tabell 10.13 Anslagsutveckling 1
Tusental kronor		1 200	Anslags- sparande	1 450
1998	Utfall	1 200	Anslags- sparande	1 450
1999	Anslag	2 159	Utgifts- prognos	2159
2000	Förslag	679
2001	Beräknat	2 268 ¹
2002	Beräknat	2 272 ²

¹ Motsvarar 2 186 tkr i 2000 års prisnivå.

²Motsvarar 2 186tkr i 2000 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Konsumentverket och Forskningsrådsnämnden,
FRN, har hitintills disponerat medlen under
detta anslag. Dessa har tillsammans utformat en
strategi för hur de forskningsmedel som finns
kan användas mest effektivt för att initiera och
bygga upp en långsiktig forskningskompetens
inom konsumentområdet.

Forskningsmedlen har under år 1998 primärt
använts för att följa upp och komplettera tidigare
initierade forskningsprojekt.

105

15 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Slutsatser

Vid ingången av år 1999 uppgick det ackumule-
rade anslagssparandet under anslaget vid Kon-
sumentverket till drygt 1 000 tkr. Detta anslags-
sparande planeras att överföras till FRN. Genom
detta erhåller FRN anslag som motsvarar föregå-
ende års tilldelning.

Kommittén Konsumentpolitiken inför ett
nytt sekel (Fi 1999:01) skall enligt sitt uppdrag
lämna förslag om hur samhällets ansvar för bl.a.
konsumentforskning bör utformas och finansie-
ras, vilket kan föranleda ytterligare förändringar
under anslaget.

Mot denna bakgrund föreslås att ett anslag om
679 000 kronor anvisas för stöd till Konsu-
mentforskning.

Sedan den 1 maj 1992 gäller inom EU en för-
ordning om miljömärkning. Enligt förordningen
skall medlemsstaterna utse ett eller flera behöriga
organ som skall ansvara för de arbetsuppgifter
som föreskrivs i förordningen. Regeringen har
utsett SIS Miljömärkning AB att vara svenskt
behörigt organ.

De kostnader som följer av EU:s miljömärk-
ningsförordning hänför sig i huvudsak till att
delta i kommissionsmöten av olika karaktär så-
som möten med behöriga organ och arbets-
gruppsmöten för kriterieutveckling.

Ca 90 procent av den nordiska miljömärk-
ningsverksamheten finansierades genom licens-
intäkter. Kostnaderna för de svenska åtagandena
som följer av EU:s miljömärkningsförordning
täcktes genom statliga medel.

F7 Bidrag till miljömärkning av
produkter

Tabell 10.14 Anslagsutvecklinj

Tusental kronor

1998	Utfall	4 600	Anslags- sparande	0
1999	Anslag	2 800	Utgifts- prognos	2 800
2000	Förslag	3 600
2001	Beräknat	5 509 ²
2002	Beräknat	5 509 ³
¹ Till följd av förslag på tilläggsbudget i		samband med den ekonomiska vårpropositi o-

nen 1999 minskades anslaget med 1 800 tkr.
²Motsvarar 4 600 tkr i 2000 års prisnivå.

³ Motsvarar 4 600 tkr i 2000 års prisnivå.

Genom att stimulera utveckling och användning
av produkter som ur miljösynpunkt är bättre än
andra i övrigt jämförbara produkter bidrar mil-
jömärkning till att miljömålet inom konsument-
politiken uppnås.

Ett nordiskt system för miljömärkning av
produkter infördes under år 1989. Verksamheten
bedrivs i ett av staten och SIS Standardiseringen i
Sverige ägt icke vinstgivande bolag, SIS Miljö-
märkning AB.

Den nordiska miljömärkningen skall på sikt
finansieras genom avgifter och ersättningar från
de företag som får sina produkter miljömärkta.
De utgifter som hänförs till det nordiska syste-
met består främst i kostnader för kriterieutveck-
ling och revidering av redan fastställda kriterier
samt information om och marknadsföring av
systemet.

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Det nordiska miljömärkningssystemet är för
närvarande föremål för en utvärdering inom ra-
men för ett tvärsektoriellt samarbete mellan kon-
sument- och miljösektom under Nordiska mi-
nisterrådet. Utvärderingen kommer att vara
slutförd under år 2000.

I det nordiska miljömärkningssystemet har li-
censer tilldelats inom 33 produktgrupper av de
47 för vilka kriterier har fastställts. Under år
1998 har antalet svenska miljömärkningslicenser
ökat från 264 till 381, det vill säga en ökning med
44 procent. De svenska licenserna inom pro-
duktgruppen trycksaker har ökat från 70 till 195
licenser.

Antalet produkter på den europeiska markna-
den vilka är märkta med EU-blomman uppgår
för närvarande till ca 300. Vid 1998 års slut fanns
kriterier fastställda för 12 produktgrupper.

Slutsatser

Med hänsyn till att det nordiska miljömärknings-
systemet kräver ett omfattande nordiskt samar-
bete samt att EU:s miljömärkningssystem inte
förutses ge intäkter av någon betydande storlek
anser regeringen att miljömärkningsverksamhe-
ten bör få fortsatt statligt stöd under år 2000.

Stödet är avsett att bidra till att täcka kostna-
der för kriterieutveckling och revidering av fast-

106

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

ställda kriterier inom det nordiska miljömärk-
ningssystemet samt att täcka de kostnader som
kan hänföras till EU:s miljömärkningsordning.

Kommittén Konsumentpolitiken inför ett
nytt sekel skall genomföra en utvärdering av de
organisatoriska formerna för verksamheten och
lämna förslag om omfattning och innehåll av det

statliga engagemanget i det nordiska miljömärk-
ningssystemet.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att
för år 2000 lämnas bidrag med 1 800 000 kronor
till kostnaderna för det nordiska arbetet och
1 800 000 kronor för att täcka kostnaderna för
arbetet som kan hänföras till EU:s miljömärk-
ningssystem.

107

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

11 Övriga åtaganden

11.1 Omfattning

Inom verksamhetsområdet redovisas åtaganden
avseende täckande av förluster vid viss garanti-
givning, medel till AB Göta kanalbolag för upp-
rustning och drift av kanalen, kostnader för om-
strukturering av vissa statligt ägda företag samt
avgifter till vissa internationella organisationer.

verksamhetsområde E Utrikeshandel, export -
och investeringsfrämjande inom UO 24 Nä-
ringsliv

G1 Täckande av förluster vid viss
garantigivning, m.m.

11.2 Utgiftsutveckling

Tabell 11.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Utfall

1998

Anslag

1999¹

Utgifts-
prognos
1999

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

113

¹ Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

iTabell 11.2 Anslagsutvecklingen [
Tusental kronor		4 977	Anslags- sparande	15 358
1998	Utfall	4 977	Anslags- sparande	15 358
1999	Anslag	5 000 ¹	Utgifts- prognos	5 000
2000	Förslag	4 000
2001	Beräknat	2 000
2002	Beräknat	2 000

¹ Till följd av förslag på tilläggsbudget i samband med den ekonomiska vårpropositi o-
nen 1999 minskades anslaget med 1 000 tkr.

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

De verksamheter som redovisas inom detta verk-
samhetsområde har hållit sig inom beslutade
ekonomiska ramar. Enligt beslut av riksdagen
lämnar regeringen varje år en skrivelse till riksda-
gen med en redogörelse avseende statligt ägda
företag.

Förändringar

Anslaget G4 Avgifter till vissa internationella or-
ganisationer delas år 2000, anslagsposten som fi-
nansierar avgifter till internationella handelspoli-
tiska organ tas upp i nytt anslag under

Från anslaget Täckande av förluster vid viss ga-
rantigivning, m.m. täcks kostnader

— för att infria statliga garantier enligt förord-
ningen (1978:507) om industrigarantilån
m.m. (upphävd 1987:424),

— för räntestöd m.m. till varvsindustrin enligt
förordningen (1989:824) om statligt stöd till
fartygsfinansiering (upphävd 1992:1064) eller
motsvarande äldre bestämmelser,

— för bidrag till ALMI Företagspartner AB för
att till viss del täcka förluster på grund av tidi-
gare garantigivning av de dåvarande regionala
utvecklingsfonderna (jfr prop. 1983/84:40 bil.
10).

109

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

Sedan 1993 fattas inga nya beslut om stöd enligt
några av dessa bestämmelser. Några nya åtagan-
den som kan leda till utbetalningar från anslaget
görs således inte längre.

G2 Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning och drift av kanalen

\|Tabell 11.3 Anslagsutvecklingen \|
Tusental kronor		15 000	Anslags- sparande
1998	Utfall	15 000	Anslags- sparande
1999	Anslag	15 000	Utgifts- prognos	15 000
2000	Förslag	15 000
2001	Beräknat	15 000
2002	Beräknat	15 000

Regeringens överväganden

Anslaget disponeras för kostnader i samband
med upprustning och drift av Göta kanal.

I samband med riksdagens beslut våren 1992
om riktlinjer för att föra över verksamheten vid
Domänverket till aktiebolagsform (prop.
1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr.
1991/92:351) behandlades även det framtida an-
svaret för AB Göta kanalbolag. Riksdagen ansåg
att det är en statlig angelägenhet att ansvara för
att Göta kanal i framtiden rustas upp och drivs så
att kanalens värde som ett kulturhistoriskt bygg-
nadsverk och attraktivt turistmål kan vidmakt-
hållas. Staten skall därför även i fortsättningen
äga AB Göta kanalbolag i vilket kanalbolaget och
kanalfastigheten skall vara en sammanhållen en-
het. Finansiering av kanalens upprustning skall
säkerställas genom statsmakternas försorg.

Efter riksdagsbeslutet om Domänverkets bo-
lagisering har förvaltningen av aktierna i AB
Göta kanalbolag överförts från Domänverket till
Kammarkollegiet. Från och med den 1 juli 1992
förvaltar Näringsdepartementet aktierna i AB
Göta kanalbolag.

Varje budgetår sedan anslaget inrättades bud-
getåret 1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner
kronor för upprustning och drift av kanalen. De
statliga insatserna har bidragit till att kanalens
värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och
attraktivt turistmål ökat. Även för år 2000 be-
döms 15 miljoner kronor vara tillräckligt för att
klara av nödvändig upprustning och drift av ka-

nalen. Preliminärt bedöms denna nivå även vara
tillräcklig för åren 2001 och 2002.

G3 Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m.

ITabell 11.4 Anslagsutvecklngen \|
Tusental kronor		2 433	Anslags- sparande	40 666
1998	Utfall	2 433	Anslags- sparande	40 666
1999	Anslag	75 000	Utgifts- prognos	75 000
2000	Förslag	45 000
2001	Beräknat	45 000
2002	Beräknat	25 000

Anslaget disponeras för kostnader för omstruk-
turering av vissa statligt ägda företag, m.m.

De utgifter som belastar anslaget är kostnader
i samband med förvaltningen av företag med
statligt ägande.

Regeringens överväganden

Riksdagen har i olika sammanhang beslutat att
förvaltningen av företag med statligt ägande skall
ske på ett aktivt och professionellt sätt. Syftet
med anslaget är att möjliggöra detta. Riksdagen
har också vid olika tillfällen beslutat om inrikt-
ningen och omfattningen för hur anslaget får
disponeras. En översyn av hur anslaget på bästa
sätt disponeras sker kontinuerligt.

Riksdagen har beslutat att anslaget får dispo-
neras för att täcka sådana kostnader som kan
uppkomma vid ägarförvaltningen av samtliga
statligt ägda bolag för erforderliga utredningar,
analyser m.m. i samband med omstrukturerings-
åtgärder (prop. 1997/98:1 utg.omr. 24, bet.
1997/98:NU1, rskr. 1997/98:130). Anslaget fick
också tills vidare belastas för att täcka kostnader
för förändring av ägandet, omstrukturering och
åtgärder samt i viss omfattning kapitaltillskott i
enlighet med bemyndigande för förvaltning av
åtta statligt ägda företag (prop. 1995/96:141, bet.
1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302). Riksdagen
har också beslutat att anslaget får disponeras för
att täcka vissa kostnader som kan uppkomma till
följd av försäljning av aktier m.m. (prop.
1996/97:1 utg.omr. 24, bet. 1996/97:NU1, rskr.
1996/97:120).

110

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

I behandlingen av budgetpropositionen för
1999 beslutade riksdagen att anslaget får utnytt-
jas för alla de företag med direkt statligt ägande
som redovisas i regeringens årliga redogörelse till
riksdagen över företag med statligt ägande. Ka-
pitaltillskott, förvärv av aktier m.m. får dock en-
dast belasta anslaget efter beslut av riksdagen i
varje enskilt fall. När beslut fattas rörande utför-
säljning, bildande eller omstrukturering av före-
tag kan i vissa fall inte alla kringkostnader som är
nödvändiga för att genomföra den av riksdagen
beslutade förändringen förutses. Anslaget får
disponeras för denna typ av oförutsedda kostna-
der (prop. 1998/99:1 utg.omr. 24, bet.
1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108).

Dessa villkor för hur anslaget får disponeras
bör gälla även i fortsättningen, dock bör använd-
ningen av anslaget avseende bolagiseringar inte
begränsas till kostnader för genomförande av
riksdagens beslut, utan också för kostnader för
förberedande av konkreta förslag till riksdagen
avseende bolagiseringar.

Enligt beslut av riksdagen lämnar regeringen
varje år en skrivelse till riksdagen med redogörel-
se för företag med statligt ägande.

Regeringen arbetar med att genomföra de be-
slut riksdagen fattat avseende det statliga ägan-
det. Regeringens ambition är att utveckla för-
valtningen av det statliga ägandet till att bli mer
aktiv och professionell. Samtidigt förbereds och
genomförs de beslut riksdagen fattat avseende
ett antal specifika bolag.

Belastningen på anslaget beräknas med anled-
ning av detta öka jämfört med de senaste årens
utfall, men hålla sig inom de beräkningar rege-
ringen tidigare gjort av anslagets nivå de kom-
mande åren.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen
med återrapportering och förslag avseende för-
valtningen av det statliga ägandet i en proposi-
tion under hösten.

Riksdagen har vidare bemyndigat regeringen
att besluta om att lån inom en ram av 100 miljo-
ner kronor får tas upp i Riksgäldskontoret för att
tillfälligt täcka kostnader i samband med en
sammanslagning av Telia AB och Telenor AS
(prop. 1998/99:100, bet. 1998/99:FiU27, rskr.
1998/99:249).

Regeringen bedömer att förberedelserna av en
börsintroduktion av Telia/Telenor och aktieför-
säljning kommer att innebära indirekta kostna-
der om ca 150 miljoner kronor. Regeringen före-
slår att riksdagen beslutar om en låneram
uppgående till 150 miljoner kronor för att tillfäl-

ligt täcka dessa kostnader. Lånet är avsett att lö-
sas med medel som frigörs vid en försäljning av
statens aktier i det sammanslagna bolaget. Räntor
för lånet kommer att belasta anslaget G3 Kostna-
der för omstrukturering av vissa statligt ägda före-
tag, m.m.

Sveaskog AB, regeringens redovisning av
förvaltningen

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för år
1999 (prop. 1998/99:1, utgiftsområde 24, sid 86
ff.) att statens innehav i AssiDomän AB skulle
minskas och att staten skulle i sin helhet ta över
ett nybildat skogsbolag som AssiDomän avsåg
att dela ut till sina aktieägare. Regeringen före-
slog även att regeringen skulle få riksdagens
medgivande att minska statens ägarandel utöver
aktiebytet. Riksdagen beslöt i linje med regering-
ens förslag (bet. 1998/99:NU1, rskr.
1998/99:108). Utskottet såg fördelar med ett se-
parat statligt skogsbolag, bl.a. genom att mark-
naden för vedråvara vidgas. I fråga om förvalt-
ningen av det nya skogsbolaget, namnet är
numera Sveaskog AB, ansåg utskottet att de
riktlinjer som angavs i propositionen inte var helt
tillfredsställande. Enligt utskottets mening borde
regeringen och Naturvårdsverket föra fortsatta
diskussioner med AssiDomän beträffande möj-
ligheterna till markbyten. Likaså borde enligt ut-
skottet motsvarande diskussioner föras med
Sveaskog AB. Enligt utskottet bör det vara en
uttalad strävan att få tillgång till mer mark i södra
Sverige som kan användas som bytesmark. Ut-
skottet framhöll att det avtal som ingicks år 1992
mellan staten och Domän om hanteringen av
från naturvårdssynpunkt värdefull mark skall
fortsätta att gälla. Utskottet utgick från att av-
sättningen av sådan värdefull mark sker uteslu-
tande från naturvårdsmässig utgångspunkt så att
inte råvaruförsörjningen till inlandssågverken
missgynnas.

Utskottet uppdrog åt regeringen att i lämpligt
sammanhang återkomma till riksdagen med en
redovisning av hur utskottets synpunkter på
riktlinjerna för förvaltningen av Sveaskog AB har
beaktats. En första redovisning lämnas i det föl-
jande. Regeringen avser att återkomma till frågan
årligen i lämpligt sammanhang.

Sveaskog AB bildades enligt plan i slutet av år
1998. Utdelningen av aktierna till ägarna i Assi-
Domän beslutades vid ordinarie bolagsstämma i
AssiDomän den 14 juni i år. Vid det tillfället ha-

111

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

de anmälningar inkommit i sådan utsträckning
att staten kunde vara säker på att erhålla drygt 98
% av aktierna i Sveaskog AB. Byteserbjudandet
har därefter förlängts till den 1 oktober i år.

Sveaskog AB, som kommer att ha sitt säte i
Kalix, förvaltar för närvarande ca 900 000 ha
skogsmark. Till detta kommer annan mark så att
den totala landareal Sveaskog AB förvaltar är ca
1,22 miljoner ha. Under år 1999 har några mind-
re områden, några tusental ha, främst mark med
intresse för naturvården förvärvats från Assi-
Domän. Diskussioner pågår mellan Sveaskog AB
och Assi-Domän om ytterligare förvärv, bl.a. för
att förbättra arronderingen och förenkla gräns-
dragningen.

Sveaskog AB har i sin bolagsordning fått i
uppdrag att bedriva skogsbruk, medverka i
markbyten i linje med riksdagsbeslutet samt be-
akta naturvårdshänsyn, vilt- och faunavård.

Sveaskog AB har arbetat sedan i juni i år som
ett statligt skogsbolag. Staten äger ca 99% av ak-
tierna. För att staten skall kunna bli ägare till
samtliga aktier måste en tvångsinlösen av utestå-
ende aktier genomföras. Enligt aktiebolagslagen
måste den inlösande parten vara ett aktiebolag.
Regeringen behöver vid detta förfarande lägga
över sitt nuvarande ägande i ett aktiebolag. På
grundval av riksdagsbeslutet år 1999 avser rege-
ringen att genomföra tvångsinlösen och därvid
överföra samtliga aktier i Sveaskog AB till ett
aktiebolag. När tvångsinlösen är slutförd kom-
mer ägandet till aktierna i Sveaskog AB att
överföras direkt till staten och förvaltas av Nä-
ringsdepartementet.

Sveaskog AB har ekonomiska möjligheter till
ytterligare förvärv av skogsmark. Som tidigare
angivits har diskussioner förts med AssiDomän
om förvärv. Det är regeringens bedömning att
fortsatta omstruktureringar inom skogsindustrin
kommer att leda till utbud av större skogsinne-
hav på marknaden. Det finns skäl för att Svea-
skog AB skall förvärva ytterligare skogsmark.
Redan nu finns ett handlingsutrymme inom ra-
men för bolagets balansräkning. Regeringen har
för avsikt att överväga huruvida staten, direkt el-
ler indirekt, skall förvärva ytterligare skogsmark.

G4 Avgifter till vissa internationella
organisationer

Tabell 11.5 Anslagsutvecklin

Tusental kronor

1998	Utfall	18 763	Anslags- sparande	18 859
1999	Anslag	17 329 ¹	Utgifts- prognos	18 136
2000	Förslag	5519 ²
2001	Beräknat	6 519
2002	Beräknat	6 519

¹ Till följd av förslag på tilläggsbudget i den ekonomiska vårpropositionen minskades
anslaget med 6 000 tkr.

² Anslaget G4 delas år 2000. Den del av anslaget som finansierar avgifter till intern a-
tionella handelspolitiska organ tas upp i nytt anslag, E6 Avgifter till internationella
handelsorganisationer, under verksamhetsområde E Utrikeshandel, export- och invest e-
ringsfrämjande inom U0 24 Näringsliv.

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella nä-
ringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är
medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta
samt fluktuationer i valutakurser. Anslaget dis-
poneras av regeringen och belastas främst för
avgifter och bidrag till bl.a. följande internatio-
nella organ. Deltagandet bedöms av regeringen
som nödvändigt för att möjliggöra svensk påver-
kan på den internationella utvecklingen, för ett
aktivt svenskt deltagande i internationellt samar-
bete samt för informationsinhämtning på för
Sverige viktiga områden.

- Internationella byrån för mått och vikt
(BIPM)

- Internationella organisationen för legal met-
rologi (OIML)

- Organisationen för intellektuell äganderätt
(WIPO)

- Internationella bly- och zinkstudiegruppen
(ILZSG)

- Internationella nickelstudiegruppen (INSG)

- EUREKA

- EFTA, Ädelmetallkonventionen

- COST, 4:th Fund (tekniskt-vetenskapligt
samarbete)

- Internationella frysinstitutet

- Energistadgekonferensen

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget minskas med
1 miljon kronor år 2000. Minskningen skall fi-

112

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24

nansiera en ökning av anslaget A4 Turistfräm-
jande inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

113

Bilaga 1

Småföretagsdelegationen

- Regeringens åtgärder
för ett bättre
småföretagsklimat

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24 BILAGA 1

Bilaga 1

Småföretagsdelegationen

Innehållsförteckning

Småföretagsdelegationen - Regeringens åtgärder för ett bättre småföretagsklimat ....5

Regelförenkling......................................................................................................5

Myndigheters information och service.................................................................7

Kapitalförsörjning och vissa skattefrågor.............................................................8

Konkurrensfrågor...................................................................................................8

Kompetensutveckling och samverkan mellan småföretag m.m..........................9

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24 BILAGA 1

Småföretagsdelegationen - Regeringens
åtgärder för ett bättre
småföretagsklimat

Regeringen har fått riksdagens uppdrag
(1998/99:NU6) att lämna en årlig redogörelse
om regelförenklingsarbetet, samt att därvid for-
mulera ett mål för detta arbete. Dessutom ingick
i uppdraget att genomföra en avstämning mot
Småföretagsdelegationens samtliga förslag i bud-
getpropositionen för år 2000.

Småföretagsdelegationen gjorde på regering-
ens uppdrag en kartläggning av hinder för före-
tagsetablering och tillväxt i Sverige. Kartlägg-
ningen slutredovisades under 1998. En rad
viktiga frågor berördes och flera centrala områ-
den pekades ut för att förbättra företagsklimatet:
Regelförenkling, myndigheters information och
service, kapitalförsörjning, konkurrensfrågor,
kompetensutveckling och samverkan mellan
småföretag.

Regeringen tillsatte under hösten 1998 en in-
terdepartemental arbetsgrupp för att gå igenom
samtliga förslag från Småföretagsdelegationen.
Arbetsgruppen redovisade sitt arbete till rege-
ringen i mars 1999. Regeringens bedömning,
mot bakgrund av arbetsgruppens rapport, är att
åtgärder nu vidtagits för att undanröja majorite-
ten av de hinder för företagande som delegatio-
nen kartlagt. Arbetet med frågorna sker fortlö-
pande inom Regeringskansliet, hos myndigheter
och i pågående utredningar. I flera fall har rege-
ringen valt andra lösningar än exakt de som före-
slagits. Inom ett antal områden har aktiviteter
påbörjats efter det att Småföretagsdelegationen
lämnat sina rapporter. Ungefär en fjärdedel av
förslagen föranleder i nuläget ingen åtgärd från
regeringens sida.

Småföretagsdelegationens uppdrag och där-
med även dess betänkanden skiljer sig till viss del
från andra utredningar, eftersom förslagen i
många fall inte kan genomföras utan ytterligare
utredning. Flera av de områden och förslag som
Småföretagsdelegationen har lyft fram kommer
därför att analyseras i olika utredningar. Ett ex-
empel på detta är den övergripande översyn av
statens aktörer inom det näringspolitiska områ-
det och de näringspolitiska instrument som idag
används för att främja tillväxt och ökad syssel-
sättning, som påbörjades våren 1999. En central
fråga är vilka insatser som skall tillhandahållas av
staten och vilka insatser privata aktörer kan utfö-
ra. Utredningen skall lämna förslag på hur fram-
tida statliga insatser skall utformas och hur insat-

serna kan samordnas för att förenkla för
företagen. Analysen skall enligt direktiven utgå
från företagens perspektiv och deras efterfrågan
på statliga insatser.

Regelförenkling

Komplicerade regler och krav på uppgiftsläm-
nande innebär många gånger en belastning för
entreprenörer och småföretag. Till skillnad från
större företag saknar ofta de mindre företagen
resurser att i tillräcklig omfattning nå erforderlig
överblick och kunskap om reglernas utformning
och innebörd.

Småföretagsdelegationen har föreslagit en rad
åtgärder för att förstärka det systematiska arbetet
med regelreformering, bl.a. en särskild regelre-
formeringsenhet, åtgärder för effektivare pro-
blem- och konsekvensanalyser samt att det in-
rättas småföretagspaneler.

Regeringen har, i linje med vad Småföretags-
delegationen föreslagit, introducerat ett system
för effektivare problem- och konsekvensanalyser
av reglers effekter för små företags villkor. Sys-
temet har införlivats genom beslut om ändringar
i kommittéförordningen (1998:1474), beslut om
särskild förordning (1998:1820) avseende myn-
digheter samt beslut om riktlinjer för Regerings-
kansliet. Regeringen har lagt ett politiskt ansvar
för regelförenklingsarbetet hos en särskild stats-
sekreterargrupp. Inom Näringsdepartementet
har en särskild grupp, SimpLex, bildats för att
leda det operativa arbetet med regelförenkling.
Till SimpLex-gruppen har knutits en referens-
grupp, bestående av personer med bred erfaren-
het av företagande. Till Näringsdepartementet
har också kopplats en större referensgrupp - Ny-
byggarna - där både SimpLex-gruppen och Nä-
ringsdepartementet i övrigt i direktkontakt med
småföretagare bl.a. kan få synpunkter och idéer
kring olika förslag och andra principiella frågor
inom småföretagsområdet. En av grundtankarna
bakom de ökade kontakterna är att de skall leda
till att regeringens småföretagspolitik blir mer
efterfrågestyrd och träffsäker.

SimpLex-gruppen har till uppgift att driva frå-
gor om färre, mer rättvisa och mer begripliga
regler, som skall främja företagande, tillväxt och
sysselsättning.

Gruppen skall se till att problem- och kon-
sekvensanalyser görs redan då behovet av en ny
regel utreds och att offentliga utredningar och

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24 BILAGA 1

myndigheter granskar alla förslag till nya eller
förändrade regler ur ett mindre företags per-
spektiv. I uppdraget ingår också att fortlöpande
granska bl.a. regeringens direktiv till nya utred-
ningar samt myndigheters och verks problem-
och konsekvensanalyser. I förekommande fall
lämnas förslag till tilläggsdirektiv och råd om hur
problem- och konsekvensanalyser kan göras.
Detta har skett avseende bl.a. förslag till nya fö-
reskrifter om arbetsmiljörisker. SimpLex-
gruppen uppmärksammar och prövar vidare frå-
gor om tidsbegränsning av reglers giltighet.

I syfte att skapa regler som är lättförståliga och
så få som möjligt utarbetar SimpLex-gruppen en
handledning för problem- och konsekvensanaly-
ser i författningsarbetet, till stöd för olika regel-
givare. Denna handledning kommer att åtföljas
av information om och utbildning i det praktiska
arbetet med dessa analyser. För att skapa en häv-
stångseffekt kommer s.k. förändringsagenter att
utbildas och verka för regelförenkling inom Re-
geringskansliet, verk och myndigheter.

Under hösten kommer SimpLex-gruppen att
uppmärksamma nödvändigheten av en revidering
av t.ex. vissa arbetsrättsliga författningar, såsom
semesterlagen, samt lagen om obligatorisk plat-
sanmälan. Regeringen överväger också åtgärder
för att ytterligare förtydliga och förstärka Simp-
Lex-gruppens förutsättningar att föreslå änd-
ringar i befintlig lagstiftning.

Småföretagsdelegationen har föreslagit att ett
tydligt och kvantifierbart mål för regelreforme-
ringsarbetet bör införas. Målet kan enligt delega-
tionen utformas som ett krav på minskad regel-
volym i viss given omfattning eller som ett krav
på att företagens administrativa belastning av re-
gelverket skall minska. Regeringen gör bedöm-
ningen att det är mer ändamålsenligt med ett mål
som relateras till den administrativa börda som
regelverket skapar för företagen. Detta mot bak-
grund av att reglerna har olika innehåll och bety-
delse för företagsamheten. Åtgärderna kan där-
för inte enbart bedömas utifrån en kvantitativ
angivelse av antalet avskaffade regler. En viktig
utgångspunkt för att kunna formulera ett sådant
mått är den kundundersökning bland utvalda
myndigheter som Näringsdepartementet nu ge-
nomför.

Myndigheter skall enligt SimpLex-
förordningen (1998:1820) årligen rapportera till
regeringen om sitt arbete med problem- och
konsekvensanalyser under det gångna verksam-
hetsåret. Myndigheterna skall därvid ange de
praktiska erfarenheterna och resultaten av detta

arbete. Regeringen kommer därefter att lämna
till riksdagen en årlig redogörelse för regel-
förenklingsarbetet och de nya mål som ställs upp
i det fortsatta arbetet. En första redovisning sker
under våren 2000.

I överensstämmelse med Småföretagsdelega-
tionens förslag innefattar regeringens kommande
regelförenklingsarbete också en samordning av
det svenska arbetet med EU:s regelgivning i frå-
gor som berör näringslivet. I detta arbete ingår
även förhindrande av s.k. goldplating.

I linje med delegationens förslag skall det bli
enklare att registrera företag. Riksskatteverket
(RSV) och Patent- och registreringsverket
(PRV) har avlämnat slutrapport avseende rege-
ringens uppdrag om förenklad företagsregistre-
ring och arbetar nu med att genomföra de åtgär-
der som föreslagits i rapporten. Åtgärderna
kommer att förenkla registreringsproceduren,
öka informationen till företagen och förkorta
handläggningstiderna. Förslagen bygger på en
Internetbaserad lösning.

PRV har på regeringens uppdrag också över-
vägt och lämnat förslag till åtgärder som skall le-
da till ett snabbare och enklare förfarande för re-
gistrering av företagsnamn (firmor). Bland annat
föreslås att företagare via Internet får möjlighet
att själva undersöka om ett tänkt företagsnamn
är möjligt att registrera. Dessutom ska företaga-
ren kunna få råd och anvisningar om reglerna för
firmaregistrering. Förslagen bereds för närvaran-
de inom Regeringskansliet.

Regeringen har vidare slopat det obligatoriska
uppgiftslämnandet om sjukfrånvaro till Försäk-
ringskassan för småföretag, genomfört lättnader
i beviljandet av F-skattsedel och slopat kravet på
licens och tillstånd i den form som återfanns i
den nu upphävda datalagen. Ett omfattande ar-
bete bedrivs också för att förenkla tullprocedu-
rerna i linje med delegationens förslag. Regering-
en har dessutom tidigare aviserat att
förseningsavgiften vid för sent inlämnad dekla-
ration bör differentieras. Ett förslag kommer att
läggas under hösten som bättre anpassas efter de
små företagens förutsättningar. Regeringen har
också genomfört det förslag som delegationen
lämnat angående regler för uppställande av re-
sultaträkning i årsredovisningen. Reglerna har
ändrats så att det inte längre krävs konkur-
rensskäl och dispens från PRV för att använda en
förkortad resultaträkning.

Vad gäller delegationens förslag om förenklad
redovisning och självdeklaration för egenföreta-
gare kommer regeringen under hösten 1999 att

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24 BILAGA 1

ta ställning till Förenklingsutredningens förslag
om en kontantmetod för småföretagare (SOU
1999:28).

På flera områden pågår utredningar som bör
avvaktas innan regeringen slutligt kan ta ställning
till Småföretagsdelegationens förslag. Det gäller
t.ex. förslag om att förenkla reglerna för redovis-
ning av alkohol för restauranger och förslag om
att genomföra lättnader i reglerna för skatte-
tillägg vid periodiseringsfel.

Myndigheters information och service

Småföretagsdelegationen har föreslagit en rad åt-
gärder för att förbättra myndigheternas infor-
mation och service till företag. Delegationen an-
ser att myndigheternas attityder, kvalitet och
kompetens bör förbättras. Regeringen delar de-
legationens uppfattning och har därför vidtagit
flera åtgärder inom detta område. Genom en år-
ligen återkommande kundundersökning påbörjas
en process som successivt skall förbättra myn-
digheternas information och service till företa-
gen. Undersökningen, som riktas till utvalda
myndigheters företagskunder, skall visa hur
myndigheterna uppfyller sin uppgift vad gäller
att lämna god information och service. Regering-
en har vidare tagit beslut om att dessa myndig-
heter skall åtgärda de brister som framkommer i
undersökningen. Resultatet skall följas upp och
redovisas i myndigheternas årsredovisningar.
Undersökningen skall också kunna användas för
benchmarking.

Myndigheterna måste i större utsträckning ge
snabb och korrekt service och i god tid informe-
ra om regelförändringar som berör individer och
företag. Inom många myndigheter pågår ett
omfattande arbete med att förbättra information
och service. Regeringen har dessutom i regle-
ringsbreven gett flera myndigheter i uppgift att
föreslå åtgärder för att korta sina handläggnings-
tider. Detta arbete följs upp under hösten 1999.
En annan åtgärd som initierats för att förbättra
myndigheternas service är obligatoriskt öppet-
hållande under klämdagar. Regeringen har dess-
utom gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga
och föreslå åtgärder för att förenkla tillstånds-
givningen hos olika myndigheter. I Statskonto-
rets uppdrag ingår att ta fram förslag på olika
områden där det skulle vara lämpligt att pröva att
införa bindande löften om handläggningstid och

att ersätta tillståndsprövning med enbart en an-
mälan till ansvarig myndighet.

Småföretagsdelegationen har föreslagit att
myndigheterna skall samverka mer och att upp-
gifter endast skall behöva lämnas av företag till
myndigheter en gång. I linje med detta föreslås
också att urvalet av små och medelstora företag
vid uppgiftslämnande till SCB minskas och att
fastighetsägare inte skall behöva lämna uppgifter
till det s.k. lägenhetsregistret. Regeringen har
gett PRV och Statskontoret ett omfattande upp-
drag att utforma ett samordnat uppgiftskravre-
gister för företagsdata. Målet är att väsentligt
minska företagens uppgiftslämnande till olika
myndigheter. Företagen skall i så stor utsträck-
ning som möjligt endast behöva lämna en och
samma uppgift till myndigheter en gång. Rege-
ringen reserverar redan nu 5 miljoner kronor för
detta ändamål och avser att efter PRV:s första
redovisning i januari år 2000 återkomma i den
ekonomiska vårpropositionen med ytterligare
medel. Arbetet beräknas leda till avsevärda för-
enklingar för mindre företag.

Under våren 1999 lanserades en bred satsning
på utbildning och information om kooperativt
företagande. Regeringen har också satsat ca 8
miljoner på att öka informationen och rådgiv-
ningen till invandrarföretagare.

Småföretagsdelegationen har föreslagit att
staten skall ansvara för ett Internetbaserat infor-
mationssystem samt en skriftlig handledning för
företagare. Det finns redan idag flera olika aktö-
rer som verkar för det som småföretagsdelega-
tionen vill uppnå. NUTEK erbjuder exempelvis
via ”Startlinjen” sedan ett antal år kostnadsfri
service och information till personer som vill
starta och driva en egen rörelse. Startlinjen har i
år bl.a. utvidgat sin service på Internet genom en
utökad webbtjänst för nyföretagare. Regeringen
delar delegationens bedömning av betydelsen av
åtgärder för att förbättra informationen till
småföretagare och har i vårpropositionen avsatt
medel för satsningar på information om företa-
gande till blivande och befintliga företagare.
NUTEK genomför för närvarande en kartlägg-
ning av vilken information riktad till blivande
och befintliga företagare som idag finns på In-
ternet. När kartläggningen avslutats i september
1999 kommer regeringen att besluta om hur de
avsatta medlen skall användas.

Delegationen har också föreslagit åtgärder för
snabbare patent och patentskydd för enklare
uppfinningar. Regeringen har gett PRV i upp-
drag att fortlöpande komma med förslag på vilka

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24 BILAGA 1

åtgärder verket avser att genomföra för att med
bibehållen kvalitet och tillförlitlighet förkorta
handläggningstiderna för patent till högst 18
månader. När det gäller patentskydd för enklare
uppfinningar pågår inom EU ett arbete för att
harmonisera reglerna kring bruksmönsterskydd
och för att utforma ett direktiv på området.

Ett av Småföretagsdelegationens förslag är att
införa ett enhetligt beräkningsunderlag för er-
sättning i de allmänna försäkringarna. Regering-
en anser inte att det för närvarande finns skäl att
föreslå förändringar som påverkar grunden för
arbetsskadeförsäkringen utan att samtidigt göra
en omprövning av försäkringen i sin helhet.

Några förslag från delegationen rör kommu-
nala servicefrågor som enligt regeringens upp-
fattning i första hand bör hanteras av respektive
kommun och inte av regeringen. Det gäller för-
slag om informations- och samrådsplikt för
kommuner och andra aktörer med berörda nä-
ringsidkare vid markarbeten, utformandet av nä-
ringslivsprogram i landets kommuner och krav
på Internetansluten dator på bibliotek eller nä-
ringslivskontor i varje kommun.

Kapitalförsörjning och vissa skattefrågor

En väl fungerande riskkapitalförsörjning för små
och medelstora företag är en förutsättning för
tillväxt. Regeringen delar Småföretagsdelegatio-
nens bedömning att det finns anledning att pröva
ytterligare åtgärder för att förbättra kapitalför-
sörjningen för mindre företag. Den svenska risk-
kapitalmarknaden har utvecklats positivt under
senare år, men fortfarande finns brister när det
gäller små företags möjligheter att erhålla riskfi-
nansiering. Genom avtal mellan ALMI Företags-
partner AB och Europeiska Investeringsfonden
skapas möjlighet för svenska småföretag att er-
hålla ett tillskott av riskvillig finansiering. ALMI
kommer, inom ramen för bolagets ekonomiska
mål, att kunna utöka sin upplåning till småföre-
tag med ca 300 miljoner kronor per år under en
tvåårsperiod.

Småföretagsdelegationen har föreslagit att av-
sättningsmöjligheterna till periodiseringsfond
bör utökas. Regeringen lägger i årets budgetpro-
position förslag på en förstärkning av reserve-
ringsmöjligheterna för företag. En höjning med 5
procentenheter görs för samtliga företag fr.o.m.
inkomståret 2001. Dessutom förlängs tiden för

hur länge periodiseringsfonderna får behållas in-
nan beskattning utlöses, från fem till sex år.

Regeringen har, som småföretagsdelegationen
föreslagit, avskaffat den s.k. 5%-regeln för för-
säkringsbolag. Regeringen kommer under hös-
ten att ta ställning till motsvarande regel för ban-
ker och påbörja en översyn av lagstiftningen för
värdepappersfonder.

Den arbetsgrupp som tillsattes av regeringen
för att gå igenom Småföretagsdelegationens för-
slag gjorde bedömningen att förslagen om ett
s.k. småföretagarkonto och om statliga garantier
till särskilda riskkapitalbolag inte bör införas.
Regeringen delar denna uppfattning. Det före-
slagna småföretagarkontot har alltför många
brister och avviker på flera punkter från skatte-
systemets nuvarande uppbyggnad. Regeringen
föreslår istället andra åtgärder, som exempelvis
utvidgade reserveringsmöjligheter för företag,
för att minska de problem med kapitalförsörj-
ningen som delegationen lyft fram.

När det gäller statliga garantier till särskilda
riskkapitalbolag är regeringen tveksam till att nu
införa nya garantisystem till särskilt utvalda risk-
kapitalbolag. Detta särskilt mot bakgrund av att
det för närvarande pågår en översyn av de statliga
aktörernas insatser inom näringspolitiken. Inte
heller är förslagen om nätverkslån och lån med
statliga garantier till andra organ än banker i nu-
läget prioriterade.

Regeringen är öppen för att pröva olika alter-
nativa åtgärder för att förbättra kapitalförsörj-
ningen för småföretagen. Ytterligare analyser
behövs dock innan eventuella åtgärder kan vid-
tas. Detta gäller främst delegationens förslag rö-
rande kedjebeskattning av riskkapitalbolag.

Småföretagsdelegationen har föreslagit att en
regional försöksverksamhet införs med sänkt
skatt för hushållsnära tjänster. Regeringen menar
att en regionalt avgränsad försöksverksamhet - i
förhållande till mer generellt inriktade åtgärder -
har ett antal väsentliga svagheter. En regional av-
gränsning skulle exempelvis oundvikligen skapa
en rad gränsdragningsproblem.

Konkurrensfrågor

Småföretagsdelegationens förslag inom konkur-
rensområdet avser främst frågor om bättre kon-
kurrensneutralitet mellan offentlig och privat nä-
ringsverksamhet och möjligheterna för
småföretag att genom avreglering och ett effek-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24 BILAGA 1

tivt regelverk på upphandlingsområdet komma
in på nya marknader. Eftersom offentlig och pri-
vat näringsverksamhet skiljer sig i grunden finns
ibland en risk för konkurrenssnedvridning när
offentliga och privata aktörer möts på markna-
den. Offentlig näringsverksamhet kan slå ut ar-
betstillfällen eller hindra tillväxtmöjligheterna i
den privata sektorn. Småföretagsdelegationen har
mot den bakgrunden bl.a. föreslagit att det skall
vara möjligt för företag att vända sig till en obe-
roende instans för att få klagomål mot såväl stat-
lig som kommunal näringsverksamhet prövade.
Vidare menar delegationen att möjligheterna bör
förbättras för företag att överklaga kommunala
beslut som rör kommunal näringsverksamhet.
Delegationen föreslår dels att offentliga regle-
ringar inom vissa särskilt angivna områden bör
avvecklas så att verksamheten utsätts för konkur-
rens, dels att regelverket och myndighetstillsy-
nen på upphandlingsområdet effektiviseras.

Regeringen delar delegationens bedömning att
det är angeläget att undanröja alla kvarvarande
konkurrenshinder mellan privat och offentlig
sektor och att småföretagens konkurrensförut-
sättningar behöver stärkas genom att nya mark-
nader öppnas för konkurrens och genom ett ef-
fektivt system för offentlig upphandling. En
ökad konkurrens stärker innovationsförmågan
och pressar kostnader och priser. Ett antal åtgär-
der har därför vidtagits sedan delegationen lagt
sina förslag, inom bl.a. följande områden.

För att minska risken för konkurrenssned-
vridningar mellan offentliga och privata aktörer
inrättades under år 1997 ett partssammansatt
prövningsorgan - Rådet för konkurrens på lika
villkor mellan offentlig och privat sektor. Rådet,
som bedrivs som en treårig försöksverksamhet,
har till uppgift att behandla klagomål om kon-
kurrenssnedvridningar och att försöka nå en
samsyn om de långsiktiga spelreglerna på områ-
det.

Regeringen har vidare tagit upp överläggning-
ar med kommun- och landstingsförbunden om
formerna för kommunal näringsverksamhet på
konkurrensutsatta marknader. Diskussionerna
med förbunden kommer att fortsätta, i ett försök
att nå en samsyn om utformningen av en lång-
siktig konkurrenspolicy och en strategi i frågan
om sanktioner mot överträdelser av kommunala
regler och principer med konkurrenshämmande
effekter inom ramen för marknadsrättslig,
kommunalrättslig eller annan lagstiftning.

Regeringen har vidare, när det gäller den stat-
liga sektorns näringsverksamhet, i juni 1999 givit

Statskontoret i uppdrag att utreda och föreslå åt-
gärder mot konkurrenssnedvridande effekter av
konkurrensutsatt verksamhet i den statliga sek-
torn. Uppdraget skall redovisas våren år 2000.

När det gäller frågor om offentlig upphand-
ling har regeringen i juni 1998 tillsatt en utred-
ning med uppgift att utreda organisationen av
Nämnden för offentlig upphandling (NOU) och
vilken roll samt vilka uppgifter nämnden bör ha i
framtiden enligt lagen om offentlig upphandling
(LOU). I uppgifterna ingår att överväga frågan
om talerätt för myndighet eller företrädare för
berörda företag, upphandlingar under de s.k.
tröskelvärdena samt bestämmelserna i LOU om
skadestånd.

I syfte att öppna nya marknader för konkur-
rens har etableringsbegränsningar på flera områ-
den avvecklats. Sedan den 1 januari 1999 har
skadlighetsprövningen tagits bort för långväga
linjetrafik med buss och etableringsfrihet råder
numer. Vidare har tandvårdsstödet reformerats
på så sätt att den etableringsprövning som gällt
för tandläkare sedan mitten av 1970-talet slopats
och ersatts med en anmälan till försäkringskassan
för registrering av vårdgivare. Med vårdgivare av-
ses ett företag som bedriver tandvård eller den
landstingsdrivna vården. Inom vårdområdet har
vidare tagits initiativ till fritt tandläkarval i barn-
och ungdomstandvården. Principen om fritt
tandläkarval gäller för personer över tjugo år och
är reglerad i den allmänna tandvårdsförsäkringen.
Landstingsförbundet har härutöver under hösten
1998 gått ut med en allmän uppmaning till
landstingen att införa fritt val även i barn- och
ungdomstandvården. Regeringen ser därmed f.n.
inga skäl för staten att driva frågan om lagstift-
ning på området.

Kompetensutveckling och samverkan mellan
småföretag

En god matchning mellan utbud och efterfrågan
på kompetens är en grundläggande förutsättning
för näringslivets utveckling och därmed för till-
växtpolitiken. Regeringen delar Småföretagsde-
legationens uppfattning att nya system och me-
toder för att underlätta kompetensförsörjningen
skall utgå från företagens behov och undvika att
snedvrida konkurrensen. En generell höjning av
kompetensnivån gagnar individ, företag och den
svenska arbetsmarknaden som helhet. Arbetsgi-
varen har det primära ansvaret för verksamhets-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24 BILAGA 1

relaterad kompetensutveckling. Det är arbetsta-
garens ansvar att bidra till att sådan kompe-
tensutveckling kommer till stånd och att styra
över sin egen utveckling, inte minst för att främja
sin anställningsbarhet.

Regeringen föreslog i 1999 års ekonomiska
vårproposition att inom ramen för Socialfondens
mål 3 avsätta 2,4 miljarder kronor som stimulans
för verksamhetsrelaterad kompetensutveckling
under perioden 2000-2002.

Småföretagsdelegationen har föreslagit att en
utredning ges i uppgift att ta fram ett förslag till
ett system för individuella kompetenskonton.
Regeringen föreslår att 1,35 miljarder kronor år

2000 och 1,15 miljarder kronor årligen fr.o.m. år

2001 avsätts i form av reducerad skatt för att sti-
mulera kompetensutveckling i arbetslivet. For-
merna för kompetensutveckling i arbetslivet får
övervägas i särskild ordning. Regeringen avser att
ge en utredare i uppdrag att föreslå hur kompe-
tensutvecklingen kan utformas.

Delegationen har inom kompetensområdet
lämnat förslag som är inriktade på informations-
och rådgivningsinsatser till företagare. Det finns
också förslag om konsultbank på Internet, frivil-
liga rådgivare med specialistkompetens samt in-
formation om extern kompetens, såsom mento-
rer och styrelsemedlemmar. Förslagen inom
kompetensområdet täcks till viss del redan i dag
av statliga och/eller privata aktörer. Till exempel
arbetar ALMI Företagspartner AB med förmed-
ling av mentorer och externa styrelseledamöter
till små och medelstora företag. I linje med dele-
gationens förslag har regeringen också i 1999 års
ekonomiska vårproposition redovisat att infor-
mationen om företagande till blivande och verk-
samma företagare skall förstärkas. Regeringen
kommer dessutom att utveckla nya former för
kontakter med småföretag.

Småföretagsdelegationen föreslår att ett natio-
nellt virtuellt utbildningscentrum inrättas. På re-
gional nivå har ett liknande projekt påbörjats,
men ett projekt på nationell nivå är enligt rege-
ringens bedömning inte prioriterat.

Delegationen föreslår vidare ett nationellt
ramkoncept med akademiker på ”öppet köp”,
som skall utformas och bedrivas av intresserade
högskolor och andra institutioner i kontakt med
företag. Målet är att öka rekryteringen av akade-
miker till små och medelstora företag och samti-
digt få företagarna intresserade av att anställa
akademiker. Redan idag finns möjligheter för
små och medelstora företag att under en begrän-
sad tid ta emot akademikerpraktikanter, dels som

en del av utbildningen och dels som en arbets-
marknadspolitisk åtgärd. Det finns även privata
aktörer som specialiserat sig på att mäkla projekt
och examensarbeten. Högskolor och universitet
skall dessutom enligt den s.k. tredje uppgiften ha
ett nära samarbete med det omgivande samhället.

Istället för att tillskapa ytterligare aktörer på
området har regeringen, liksom delegationen fö-
reslagit och som tidigare nämnts, tillsatt en ut-
redning av de befintliga stödorganisationerna
och vilka roller de skall ha. Utredningen skall
bl.a., utifrån ett efterfrågeperspektiv, ge förslag
till framtida statliga insatser för att främja tillväxt
bland småföretag. Som delegationen föreslår in-
går såväl ALMI Företagspartner AB som Lokala
kooperativa utvecklingscentra i översynen. Även
förslaget att kooperativa frågor samordnas med
övriga småföretagsfrågor i Regeringskansliet har
tillgodosetts genom bildandet av Näringsdepar-
tementet den 1 januari år 1999.

Delegationen föreslår vidare att regeringen
under fem år skall avsätta resurser för att stimu-
lera forskning om småföretagssamverkan. Redan
i dag bedrivs forskning inom området entrepre-
nörskap och småföretagande. Detta sker bl.a. på
Stiftelsen Forum för småföretagsforskning, In-
stitutet för entreprenörskaps- och småföretags-
forskning samt på universitet och högskolor.
Arbetslivsinstitutet driver också ett projekt i
Gnosjö för att stimulera nätverkssamarbete i re-
gionen.

Småföretagsdelegationen presenterar förslag
för ökad företagssamverkan som berör regionala
och lokala nivåer. Dessa ligger i linje med det ar-
bete som för närvarande bedrivs inom de regio-
nala tillväxtavtalen. Avtalen syftar bl.a. till att
uppnå effektivare samordning mellan statliga och
privata aktörer, där det lokala näringslivets enga-
gemang är en grundläggande förutsättning för ett
bra resultat. Ett lyckat exempel där näringslivet
haft stort inflytande över genomförandet är ar-
betet med Mål 4. En undersökning har visat att
ju mer inflytande näringslivsrepresentanterna har
över utformningen av programmen, desto mer
positiva till medverkan tenderar de att vara.

Delegationen har föreslagit att det, inom ra-
men för existerande organisationer, skapas speci-
ella stödresurser för att utveckla företagarkom-
petens och samverkan inom kultur- och vård-
och omsorgssektorn. Det finns ett flertal aktörer
som bistår med information och rådgivning
kring nyföretagande. Till hösten 1999 lanseras en
nationell informationssatsning om kooperativt
företagande som kan medverka till att fler ko-

operativa företag startas, inte minst inom vård-
och omsorgssektorn. För närvarande planerar
regeringen inga ytterligare åtgärder på området.

Småföretagsdelegationen föreslår också en IT-
kampanj för att öka småföretagens kunskaper på
området. Regeringen anser att detta är ett viktigt
område och avser att undersöka behovet av åt-
gärder som syftar till att stödja de mindre företa-
gens IT-kompetens.

Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar kommer
att behandlas av den utredning om arbetslivsin-
riktad rehabilitering som tillsatts av Socialdepar-
tementet. I utredningens uppdrag ingår att klar-
göra hur ansvar och uppgifter effektivast kan
fördelas mellan olika aktörer i rehabiliteringsar-
betet. Utredningen skall redovisa förslag senast
den 1 juli 2000.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 24 BILAGA 1

Allmänna bidrag till
kommuner

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Förslag till statsbudget för 2000

Allmänna bidrag till kommuner

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut.............................................................................................3

2 Allmänna bidrag till kommuner...................................................................................5

2.1 Omfattning.......................................................................................................5

2.2 Utgiftsutvecklingen.........................................................................................5

2.3 Utvecklingen inom kommunsektorn.............................................................7

2.3.1 Utvecklingen de senaste åren.......................................................................7

2.3.2 Utvecklingen år 2000....................................................................................7

2.3.3 Förslag inom andra utgiftsområden som påverkar kommuner och

landsting........................................................................................................8

2.3.4 Den kommunala ekonomin de närmaste åren.............................................9

2.3.5 Regeringens slutsatser...................................................................................9

2.4 Anslag.............................................................................................................. 10

Al Generellt statsbidrag till kommuner och landsting.....................10

A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.....12

A3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting............13

A4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning...............................14

2.5 Övriga kommunala frågor.............................................................................14

2.5.1 Försäljning av aktier i Haninge Holding AB............................................14

2.5.2 Översyn av kommunkontosystemet för återbetalning av moms.............15

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att efter förvärv av
aktierna i Haninge Holding AB, ägare till
Haninge Bostäder AB, sälja aktierna till Ve-
nantius AB (avsnitt 2.5.1),

2. godkänner att försäljningsinkomsterna för
aktierna i Haninge Holding AB liksom ut-
delning från Venantius AB av ett eventuellt
överskott från avvecklingen av fastigheter i

Haninge Bostäder AB redovisas mot det
under utgiftsområde 25 uppförda anslaget
A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kom-
muner och landsting (avsnitt 2.5.1),

3. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom-
muner enligt följande uppställning.

1 Anslagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag	Anslagstyp
Al Generellt statsbidrag till kommuner och landsting	ramanslag	78 003 500
A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting	reservationsanslag	1 091 500
A3 Statligt utjämningsbidrag till kommuner och landsting	obetecknat anslag	18 571 000
A4 Bidrag till Rådet för kommunal redovisning	obetecknat anslag	700
Summa		97 666 700

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

2 Allmänna bidrag till kommuner

2.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar merparten av statens
utgifter för bidrag till kommuner och landsting.
Bidragen lämnas dels i form av ett allmänt finan-
siellt stöd till kommuner och landsting, dels i
form av ett bidrag för att åstadkomma likvärdiga
ekonomiska förutsättningar mellan kommuner
respektive landsting. Utgiftsområdet omfattar
också ett bidrag för särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting. En del av detta bidrag
disponeras av Bostadsdelegationen. Till detta
kommer ett mindre bidrag till Rådet för kom-
munal redovisning. Under år 1999 finns också
ett anslag som avser bidrag till kommunernas
och landstingens skatteinkomster för år 1997.

I tabell 2.1 redovisas den beräknade samman-
lagda utgiftsnivån för utgiftsområdet. Beslutade
och föreslagna tillskott innebär i förhållande till
1996 års nivå en höjning av statsbidragen med
20 000 miljoner kronor år 2000. Regeringen av-
ser att föreslå att ytterligare 1 000 miljoner kro-
nor tillförs vården och omsorgen redan år 2001.
Dessutom aviserar regeringen för år 2001 ett en-
gångsvist tillskott på 700 miljoner kronor till sär-
skilda insatser i vissa kommuner och landsting.
Tidigare aviserade höjningar och i denna propo-
sition föreslagna och beräknade förändringar in-
nebär därmed en höjning av statsbidragen år
2001 med 25 700 miljoner kronor i förhållande
till år 1996. I detta belopp ingår medel som till-
förs utgiftsområde 16 Utbildning och universi-
tetsforskning för att bidra till finansieringen för
att stegvis genomföra en allmän förskola och
maxtaxa i barnomsorgen.

Samtidigt föreslår regeringen i denna proposi-
tion att det år 2000 genomförs ett första steg i en
skattereform med bl.a. kompensation för uttaget

av allmän pensionsavgift, vilket sker genom infö-
randet av en skattereduktion kombinerat med en
reducering av avdragsrätten för den allmänna
pensionsavgiften. För kommuner och landsting
innebär detta att skatteinkomsterna för nästa år
beräknas öka med 4 800 miljoner kronor. Rege-
ringen föreslår därför att det generella statsbidra-
get till kommuner och landsting reduceras med
motsvarande belopp, vilket innebär att en del av
statsbidragen växlas mot skatteintäkter.

Vid beräkningen av utgiftsramen har hänsyn
också tagits till de regleringar som föreslås till
följd av finansieringsprincipen.

Förutom statsbidragshöjningarna har riksda-
gen beslutat att den statliga skatt om 200 kronor
som utgår på fysiska personers förvärvsinkoms-
ter skall utgöra kommunal inkomstskatt åren
1999 och 2000. Detta innebär att kommuner och
landsting tillförs närmare 1 300 miljoner kronor
per år under dessa år. Regeringen föreslår att
denna skatt skall utgöra kommunal inkomstskatt
även år 2001, vilket ger ytterligare ca 1 300 mil-
joner kronor i tillskott detta år.

2.2 Utgiftsutvecklingen

Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen

Miljoner kronor (löpande priser)

Förslag
anslag
2000

Beräknat
anslag
2001

Beräknat
anslag
2002

Utfall

1998

Anslag

1999*

Utgifts-
prognos
1999

96 784

103 525

102 533

97 667

101 872

101 792

¹ Inklusive beslut till följd av förslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1999 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Verksamhetsutfall och ekonomiskt utfall

Förbättringen av de offentliga finanserna har
möjliggjort en betydande höjning av statsbidra-
gen till kommuner och landsting. Den negativa
sysselsättningsutvecklingen i kommuner och
landsting har därmed kunnat vändas och förut-
sättningarna för en positiv utveckling av kvalite-
ten i skolan, vården och omsorgen har väsentli-
gen förbättrats. Enligt AKU (arbetskrafts-
undersökningen) har sysselsättningen inom den
kommunala sektorn ökat med drygt tre procent
det första halvåret 1999 jämfört med första halv-
året 1998.

Det råder i princip full behovstäckning inom
förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen.
Den svenska skolans resultat står sig väl i en in-
ternationell jämförelse, även om resultaten varie-
rar mellan olika kommuner och enskilda skolor.
Vuxenutbildningen befinner sig i ett intensivt
utvecklingsskede och har ökat kraftigt i omfatt-
ning de senaste åren till följd av Kunskapslyftet.
Aldreomsorgen håller överlag god kvalitet, men
de brister som uppmärksammats har ännu inte
åtgärdats i tillräcklig grad. Hälso- och sjukvår-
dens kvalitet har generellt sett bibehållits eller
ökat, samtidigt som det fortfarande finns stora
lokala och regionala variationer.

Förändringar

Riksdagen beslutade efter förslag i 1998 års eko-
nomiska vårproposition (prop. 1997/98:150, bet.
1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) om ett till-
skott med ytterligare 4 000 miljoner kronor för
år 1998 utöver den höjning som beslutats i enlig-
het med budgetpropositionen för 1998. I enlig-
het med regeringens förslag i budgetpropositio-
nen för 1999 (prop. 1998/99:1, bet.
1998/99:FiU03, rskr. 1998/99:87) beslutade
riksdagen om ett tillskott med 4 000 miljoner
kronor för år 1999.1 samma proposition föreslog
regeringen att den statliga skatt om 200 kronor
som utgår på fysiska personers förvärvsinkoms-
ter för år 1999 skall utgöra kommunal inkomst-
skatt. Riksdagen beslutade efter förslag i 1999 års
ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100,
bet. 1998/99:FiU27, rskr. 1998/99:249) att be-
stämmelsen skall gälla även nästa år. Detta inne-
bär att ca 1 300 miljoner kronor tillförs kommu-
ner och landsting vardera åren 1999 och 2000.
Regeringen beräknade också att statsbidragen
skall öka med 4 000 miljoner kronor år 2000.

Detta innebär att föreslagna höjningar av statsbi-
dragen uppgår till sammanlagt 20 000 miljoner
kronor år 2000 jämfört med år 1996.

Mål

Målet för utgiftsområdet är att så långt det är
möjligt skapa goda och likvärdiga ekonomiska
förutsättningar för kommuner respektive lands-
ting att uppnå de nationella målen inom olika
verksamheter.

Prioriteringar

Syftet med de ökade statsbidragen samt de extra
skatteinkomsterna åren 1999 och 2000 (”200-
kronan”) är att underlätta för kommuner och
landsting att klara det lagstadgade kravet på eko-
nomisk balans år 2000 och samtidigt ge utrymme
för fortsatta satsningar inom de prioriterade om-
rådena skola, vård och omsorg. Beträffande de
kommuner och landsting som på grund av yttre
strukturella faktorer har problem att redan år
2000 klara balanskravet har regeringen nyligen
tillsatt en delegation med uppgift att bereda vissa
ärenden om eventuellt särskilt ekonomiskt stöd
till vissa kommuner och landsting för att dessa
skall kunna vidta åtgärder i syfte att nå ekono-
misk balans.

Ramen för år 2000

För år 2000 minskar ramen för utgiftsområdet
med 5 858 miljoner kronor jämfört med år 1999.
Förutom den tidigare aviserade ökningen av
statsbidragen med 4 000 miljoner kronor påver-
kas ramen av regleringen i form av en minskning
med 4 800 miljoner kronor till följd av de före-
slagna förändringarna i inkomstbeskattningen
samt av vissa regleringar i enlighet med finansie-
ringsprincipen. Dessutom bortfaller det tillfälliga
bidraget som år 1999 utgått till kommunernas
och landstingens skatteinkomster om 2 600 mil-
joner kronor.

Genom de regeländringar i utjämningssyste-
met som träder i kraft år 2000 minskar omslut-
ningen i systemet. De förslagna förändringarna i
inkomstbeskattningen beräknas däremot medfö-
ra att omslutningen ökar med 150 miljoner kro-
nor. Netto beräknas utjämningsbidraget minska
med 2 699 miljoner kronor. En motsvarande

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

minskning uppstår på statsbudgetens inkomstsi-
da genom att den utjämningsavgift som kom-
muner och landsting betalar till staten minskar.
Slutligen tillkommer en ekonomisk reglering för
höjd fordonsskatt på bussar.

2.3 Utvecklingen inom

kommunsektorn

2.3.1 Utvecklingen de senaste åren

Det ekonomiska resultatet för kommunerna har
sammantaget förbättrats de senaste två åren. För
år 1998 uppgick årets resultat för landets kom-
muner till -0,5 miljarder kronor. Resultatet före
extraordinära poster uppgick till -2,7 miljarder
kronor. År 1998 redovisade ca 60 procent av
kommunerna ett negativt resultat, vilket är ca 15
procentenheter färre än år 1997. Enligt Finans-
departementets enkät i början av år 1999 bedö-
mer svarande kommuner att ekonomin förbätt-
ras ytterligare innevarande år.

Det ekonomiska resultatet för landstingen har
däremot försämrats årligen sedan år 1996. För år
1998 uppgick årets resultat för landstingen till
-6,2 miljarder kronor. Resultatet exklusive extra-
ordinära poster uppgick till -5,2 miljarder kro-
nor. Endast ett landsting redovisade ett positivt
resultat år 1998.

Samtidigt med den ekonomiska vårproposi-
tionen överlämnade regeringen en skrivelse om
utvecklingen inom den kommunala sektorn (skr.
1998/99:97) till riksdagen. Skrivelsen innehåller
en redovisning av hur ekonomin och verksam-
heten i kommuner och landsting utvecklats de
senaste åren. Det finns fortfarande problem med
den ekonomiska resultatutvecklingen, men be-
sparingarna har minskat eller upphört inom de
prioriterade verksamheterna. Den kommunala
konsumtionen ökade åter märkbart under 1998
för första gången sedan 1991. Preliminära siffror
för första halvåret 1999 från nationalräkenska-
perna visar att konsumtionen fortsätter att öka.

Lagen (1996:1061) om minskning i särskilda
fall av det generella statsbidraget till kommuner
och landsting, som gällt fr.o.m. år 1997, upphör
att gälla vid utgången av år 1999. Lagen har inne-
burit att de kommuner och landsting som höjt
skatten, med vissa undantag, fått minskade stats-
bidrag. Lagen gällde först åren 1997-1998, men
förlängdes till att gälla även år 1999. År 1999
höjdes skattesatsen i sju kommuner och sänktes i

fem kommuner och ett landsting. Dessutom
fastställde det nybildade Västra Götalands läns
landsting en skattesats som var lägre än genom-
snittet för de landsting som uppgick i det nya
landstinget. Den genomsnittliga kommunal-
skattesatsen minskade från 31,65 procent år 1998
till 31,48 procent år 1999. Det kommunala
skatteuttaget är dock fortfarande högre än i bör-
jan av 1990-talet. Så sent som år 1994 uppgick
den genomsnittliga skattesatsen till 31,05 pro-
cent.

Från och med år 1996 har särskilda medel an-
visats för att skapa möjligheter att i rekonstruk-
tivt syfte tillfälligt bistå kommuner och landsting
som på grund av speciella omständigheter kan
hamna i en särskilt svår ekonomisk situation. Av
anslaget för bidrag till särskilda insatser i vissa
kommuner och landsting har fram till halvårs-
skiftet 1999 bidrag på totalt ca 1 370 miljoner
kronor utbetalats.

Dessutom har Delegationen för stöd till
kommuner med övermäktiga bostadsåtaganden
(Bostadsdelegationen) hittills träffat överens-
kommelser om bidrag om totalt ca 680 miljoner
kronor för rekonstruktiva åtgärder i samband
med bostadsåtaganden.

2.3.2 Utvecklingen år 2000

Regeringen har i olika sammanhang betonat
vikten av att kommuner och landsting använder
de ökade statsbidragen i enlighet med de priori-
teringar som regeringen givit uttryck för och
tillför resurser till de för välfärden och framtiden
så viktiga verksamheterna skola, vård och om-
sorg. Enkätundersökningar som SCB genomfört
åren 1997 och 1998 på regeringens uppdrag be-
kräftar regeringens uppfattning om att de ökade
statsbidragen till allra största delen används i
kärnverksamheterna och att de även fått effekter
på sysselsättningsutvecklingen. Det är av stor
vikt att skolan, vården och omsorgen prioriteras
även i fortsättningen. Fortsatta omstrukturering-
ar är på längre sikt viktiga, inte minst mot bak-
grund av de ökande behoven av kommunal ser-
vice som demografiska förändringar kan förutses
medföra.

Av betydelse för enskilda kommuner och
landsting är de förändringar i det kommunala
utjämningssystemet som riksdagen beslutat
(prop. 1998/99:89, bet. 1998/99:FiU25, rskr.
1998/99:253). Förändringarna berör delar av ut-
jämningen för strukturella kostnadsskillnader

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

samt de särskilda regler som under införandepe-
rioden begränsar den omfördelning mellan
kommuner respektive landsting som följer av
ändringar i det kommunala utjämningssystemet.
Genom förändringarna i utjämningssystemet
skapas mer likvärdiga förutsättningar att klara
demografiskt betingade förändringar.

Att omstruktureringsarbetet i kommuner och
landsting fortsätter är även av stor betydelse för
möjligheterna att nå det lagstadgade balanskravet
för kommuner och landsting som träder i kraft
år 2000. Balanskravet innebär bl.a. att budgeten
skall upprättas så att intäkterna överstiger kost-
naderna. En kommuns eller ett landstings eko-
nomiska svårigheter kan bl.a. bero på ett antal
olika yttre strukturella faktorer. En svag ekono-
misk tillväxt i regionen, negativ befolkningsut-
veckling samt behov av infrastrukturinvestering-
ar är exempel på faktorer som kan försvåra
anpassningen av verksamheten till de ekonomis-
ka ramarna. Bland de kommuner och landsting
som bedöms kunna få svårigheter att klara ba-
lanskravet utan stora besparingar eller ökade in-
täkter återfinns även kommuner med övermäkti-
ga åtaganden för boendet. Regeringen har därför
efter riksdagens beslut inrättat Bostadsdelegatio-
nen för att kunna ge dessa kommuner ett tillfäl-
ligt stöd.

Det finns emellertid också kommuner och
landsting som har en så pass problematisk situa-
tion att de kan behöva ett ekonomiskt stöd för
att genomföra rekonstruktiva åtgärder med en
annan inriktning än vad som gäller för det tillfäl-
liga stöd som i dag kan lämnas av Bostadsdelega-
tionen. Regeringen har bedömt att det bland de
kommuner som har problem i första hand till
följd av sådana strukturella faktorer som nämnts
ovan kan finnas 40-50 kommuner och några
landsting där särskilda åtgärder behöver vidtas
för att kravet på ekonomisk balans skall kunna
uppnås.

För att föra en dialog med berörda kommuner
och landsting om vilka åtgärder de kan vidta har
regeringen, som framgått ovan, tillkallat en sär-
skild delegation (dir. 1999:65). Delegationen för
stöd till vissa kommuner och landsting med svå-
righeter att klara balanskravet
(Kommundelegationen) har till uppgift att inför
regeringens beslut bereda ärenden om ett eko-
nomiskt stöd eventuellt skall utgå till vissa
kommuner och landsting för åtgärder i syfte att
nå ekonomisk balans. Delegationen skall därvid
överlägga med berörda kommuner och landsting
om villkoren för ett stöd. För att regeringen skall

kunna få en helhetsbild över de sökande kom-
munernas eller landstingens ekonomiska situa-
tion innan ärenden överlämnas till Kommunde-
legationen behöver ansökningar om stöd ha
inkommit till regeringen senast den 1 november
1999.

Regeringen avser att använda medel under an-
slaget för särskilda insatser för att stödja de be-
rörda kommunerna. Dessutom avses medel som
återvinns genom försäljning av aktierna i Ha-
ninge Holding AB kunna användas för bl.a. detta
ändamål (avsnitt 2.5.1).

2.3.3 Förslag inom andra utgiftsområden
som påverkar kommuner och
landsting

Mot bakgrund av personalsituationen i kommu-
ner och landsting samt den utveckling som vän-
tas ske under de närmaste åren med bl.a. ökade
pensionsavgångar, tillsatte regeringen den s.k.
Vård- och omsorgskommissionen, med uppgift
att kartlägga utbildningsbehoven samt föreslå åt-
gärder för att underlätta rekrytering av personal
till vård- och omsorgssektorn. Kommissionen
har nu presenterat sina förslag som bl.a. innebär
att antalet platser inom läkar- respektive sjuk-
sköterskeutbildningen ökas och en ambition att
kommunerna dels ökar antalet utbildade på
gymnasiets omvårdnadsprogram, dels ökar möj-
ligheterna att läsa in hela eller delar av omvård-
nadsprogrammet inom kommunal vuxenutbild-
ning. Svenska Kommunförbundet,

Landstingsförbundet och staten föreslås verka
för att antalet heltidsanställda inom vård och
omsorg ökar.

Vårdkommissionen har vidare förslagit att
samtliga landstingskommunala högskoleutbild-
ningar överförs till staten senast år 2001. Rege-
ringen avser att under hösten inleda en diskus-
sion med landstingen i syfte att klargöra under
vilka förutsättningar dessa utbildningar kan
överföras till staten.

Regeringen har också i samarbete med Svens-
ka Kommunförbundet, Landstingsförbundet
och arbetsmarknadens parter tillsatt en arbets-
grupp med uppgift att kartlägga personalförsörj-
ningen och utbildningsbehoven inom äldreom-
sorgen.

Regeringen har även uppmärksammat perso-
nalförsörjningssituationen inom skolan. På
grund av pensionsavgångar och en ökning av
antalet barn är det viktigt att åtgärder vidtas för

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

att förhindra att det uppkommer en brist på lära-
re. Antalet platser inom lärarutbildningen har
under de senaste åren ökat. Vissa problem finns
att få tillräckligt många sökande till lärarutbild-
ningen i vissa ämnen. Regeringen har därför
vidtagit åtgärder för att öka antalet sökande, sär-
skilt med inriktning mot matematik, naturveten-
skap och teknik. Vidare har Utbildningsdepar-
tementet, Svenska Kommunförbundet,
Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och
Skolledarna kommit överens om ett gemensamt
åtgärdsprogram för att främja utvecklingen av
och rekryteringen till läraryrket samt för att göra
skolan mer attraktiv som arbetsplats för lärarna.

En ny modell för ersättningen till landstingen
för kostnaderna för läkemedelsförmånen införs.
Inriktningen är att landstingen fr.o.m. år 2001
fullt ut skall ges ett kostnadsansvar för läkeme-
delsförsörjningen.

Regeringen avser att i en särskild proposition
återkomma med förslag som innebär att perso-
ner som beviljats assistansersättning före 65 års
ålder skall få behålla denna ersättning även efter
fyllda 65 år. Avsikten är att kunna presentera en
proposition hösten år 2000 så att lagändringen
skall kunna träda i kraft årsskiftet 2000/2001. In-
nan en proposition kan läggas måste dock försla-
get utredas i en arbetsgrupp eller en utredning.
Vidare måste förhandlingar genomföras och
överenskommelse ha träffats med Svenska
Kommunförbundet. Detta kan komma att på-
verka tidsschemat.

2.3.4 Den kommunala ekonomin de
närmaste åren

Nedan redogörs översiktligt för den bedömning
av den kommunala sektorns finansiella utveck-
ling under åren 1998-2002 som redovisas närma-
re i volym 1, bilaga 2 (Svensk ekonomi). I bila-
gan framgår de samhällsekonomiska
förutsättningarna för beräkningen. Den genom-
snittliga kommunalskattesatsen beräknas ligga
kvar på samma nivå som år 1999. Utvecklingen
sammanfattas i tabell 2.2.

Tabell 2.2 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor (löpande priser)

	1998	1999	2000	2001	2002
Inkomster	422,2	445,5	475,1	487,4	496,7
Skatter	299,5	315,0	344,6	348,5	358,7
Statsbidrag¹	80,5	88,7	86,5	92,6	89,8
Övrigt	42,1	41,8	44,0	46,3	48,2
Utgifter	425,3	441,3	460,6	478,1	492,9
Transfereringar	49,3	46,8	47,4	48,2	49,0
Konsumtion	351,6	370,5	387,8	402,5	414,8
Volymförändring²	1,2³	1,7	1,3	1,1	0,5
Investeringar	24,4	24,0	25,4	27,5	29,1
Finansiellt spa-	-3,1	4,3	14,5	9,3	3,7
rande
Justerat sparande⁴	2,4	9,3	6,8	8,6	3,7

'Statsbidragen redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens avgift
till det kommunala momssystemet.

²Ärlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.

³Exklusive övertagandet av kostnadsansvaret för läkemedelssubventioner från staten
till landstingen år 1998.

⁴Justerat sparande erhålls genom att föra slutavräkningen av kommunalskattemedel till
det år den avser.

Den ökning av skatteinkomsterna som följer av
den förbättrade ekonomiska utvecklingen samt
de ökade statsbidragen ger utrymme för en ök-
ning av de kommunala konsumtionsutgifterna. I
fasta priser beräknas dessa öka med i genomsnitt
drygt 1 procent per år under åren 1999-2002.
Nedgången i ökningstakten mot slutet av perio-
den beror bl.a. på en nedgång av antalet platser
inom Kunskapslyftet. Jämfört med bedömning-
en i 1999 års ekonomiska vårproposition har den
reala konsumtionsökningen reviderats upp med
0,7 procentenheter år 1999 och med 0,2 procen-
tenheter år 2000. Antalet anställda beräknas un-
der perioden öka med i genomsnitt 13 500 per-
soner per år.

Det finansiella sparandet beräknas förbättras
kraftigt under åren 1999 och 2000. Det höga fi-
nansiella sparandet nästa år förklaras av en
slutavräkning om ca 7,5 miljarder kronor avse-
ende 1999 års kommunalskattemedel. Om
slutavräkningen förs till inkomståret 1999 uppvi-
sar sparandet en jämnare utveckling. Det finansi-
ella sparandet bedöms för perioden ligga på en
nivå som krävs för att sektorn som helhet bör
klara kravet på ekonomisk balans.

2.3.5 Regeringens slutsatser

Genom den framgångsrika ekonomiska politiken
har det varit möjligt att ge kommuner och lands-
ting ett betydande ekonomiskt tillskott i form av

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

ökade generella statsbidrag under de senaste
åren. Med den kraftigt ökade tillväxten förbättras
också kommunsektorns ekonomi genom att
skatteunderlaget stärks. I förhållande till bedöm-
ningen i den ekonomiska vårpropositionen be-
räknas kommunernas och landstingens skattein-
täkter för år 1999 stiga med ca 3 miljarder
kronor. För åren 2000 och 2001 beräknas de pre-
liminära skattemedlen öka med ca 4 miljarder
kronor vardera året jämfört med vårpropositio-
nen. I dessa belopp ingår inte slutavräkningar
och effekterna av första steget av den inkomst-
skattereform som inleds år 2000.

För nästkommande år föreslår regeringen, i
enlighet med vad som tidigare aviserats, att stats-
bidragen höjs med 4 000 miljoner kronor. Den
reglering som görs av effekterna på de kommu-
nala skatteintäkterna till följd av den föreslagna
skattereformen som inleds år 2000 innebär att
statsbidrag motsvarande 4 800 miljoner kronor
växlas mot skatteinkomster för kommuner och
landsting.

Regeringen bedömer att det finns behov av att
ytterligare 1 000 miljoner kronor tillförs vården
och omsorgen redan år 2001 utöver de samman-
lagt 8 000 miljoner kronor som under åren 2002-
2004 kommer att tillföras dessa verksamheter
genom den s.k. försvarsuppgörelsen.

De ökade inkomsterna ger bra förutsättningar
för en fortsatt gynnsam sysselsättningsutveck-
ling inom sektorn samt en positiv utveckling av
verksamheterna. Med hänsyn till de resurser som
tillförs sektorn förutsätter regeringen att kom-
muner och landsting är mycket restriktiva med
att höja sin skattesats de kommande åren.

Utvecklingen inom kommunsektorn har även
stärkts av det omfattande omstruktureringsar-
bete som bedrivits i sektorn. Mot denna bak-
grund bedömer regeringen att det nu finns goda
möjligheter för merparten av kommunerna och
landstingen att klara balanskravet år 2000, och att
den kommunala verksamheten och sysselsätt-
ningen kan fortsätta att utvecklas positivt. Där-
med kan de ökade behov som följer av den de-
mografiska utvecklingen tillgodoses.

Regeringen gör bedömningen att det även un-
der de närmaste åren finns behov av särskilda
medel för kommuner och landsting med en sär-
skilt svår ekonomisk situation. De medel som
avsätts framöver för bidrag till särskilda insatser
behövs både för att stödja kommuner med
övermäktiga åtaganden för boendet och för att
stödja kommuner och landsting som av andra

yttre strukturella orsaker har svårt att nå balans i
ekonomin.

2.4 Anslag

Al Generellt statsbidrag till

kommuner och landsting

Tabell 2.3

Tusental kronor

1998	Utfall	74 904 530	Anslags- sparande	13 870
1999	Anslag	78 680 000	Utgifts- prognos	78 655 757
2000	Förslag	78 003 500
2001	Beräknat	81 529 000
2002	Beräknat	82 549 000

Syftet med bidraget är att utgöra ett allmänt fi-
nansiellt stöd till verksamhet i kommuner och
landsting. Bidraget är dessutom ett instrument
för att genomföra ekonomiska regleringar mellan
staten och kommuner respektive landsting. An-
slaget fördelas i relation till kommunens eller
landstingets invånarantal. En mindre del av bi-
draget till kommuner fördelas dessutom under
åren 1997-2000 utifrån åldersbaserade kriterier.

För att underlätta för kommuner och lands-
ting att klara det lagstadgade balanskravet, för att
fortsätta värna kvaliteten i skolan, vården och
omsorgen och för att minska behovet av att höja
kommunalskatterna, föreslår regeringen att de
generella statsbidragen till kommuner och lands-
ting höjs med 3 900 miljoner kronor år 2000,
varav 2 240 miljoner kronor tillförs kommunerna
och 1 660 miljoner kronor tillförs landstingen.

Samtidigt föreslår regeringen att den beräkna-
de ökningen om 4 800 miljoner kronor av kom-
munernas och landstingens skatteinkomster som
följer av de förslagna förändringarna i inkomst-
beskattningen för år 2000 regleras genom en re-
ducering av det generella statsbidraget till kom-
muner och landsting med motsvarande belopp.
För kommunerna föreslås bidraget reduceras
med 3 250 miljoner kronor och för landstingen
med 1 550 miljoner kronor för år 2000.

Regleringar enligt finansieringsprincipen

Med anledning av att riksdagen fattat ett prin-
cipbeslut om ändrade relationer mellan staten
och Svenska kyrkan (prop. 1995/96:80, bet.
1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84) får kommu-

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

nerna minskade kostnader till följd av att deras
medverkan vid de kyrkliga valen upphör. Sänk-
ningen av kostnadsnivån för de borgerliga kom-
munerna har beräknats till ca 12 miljoner kronor.
Med anledning härav minskas det generella bi-
draget till kommunerna från år 2000 med 12
miljoner kronor.

I prop. 1998/99:105 finns förslag inom ut-
giftsområdet 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg som innebär att för elev, vid för svårt rö-
relsehindrade ungdomar speciellt anpassad (Rh-
anpassad) gymnasieutbildning, införs en skyl-
dighet för elevens hemkommun och hemlands-
ting att erlägga ersättning för boende och om-
vårdnad i boendet respektive habilitering.
Beräknat med utgångspunkt i nuvarande förhål-
landen skulle regleringen, under förutsättning att
riksdagen beslutar i enlighet med propositionen,
innebära att 25 miljoner kronor förs till det gene-
rella statsbidraget.

Andra förändringar som påverkar bidrags nivån
Ramen för utgiftsområdet beräknas höjas med
ytterligare 4 000 miljoner kronor fr.o.m. år 2001.
Regeringen återkommer senast i samband med
2000 års ekonomiska vårproposition om fördel-
ningen av tillskotten mellan kommuner och
landsting för år 2001.

Genom den s.k. försvarsuppgörelsen kommer
sammanlagt 8 000 miljoner kronor att tillföras
vården och omsorgen under perioden 2002-2004.
Regeringen gör emellertid bedömningen att det
finns behov av ytterligare resurser till vård och
omsorg. Mot den bakgrunden avser regeringen
att förslå att ytterligare 1 000 miljoner kronor
tillförs vården och omsorgen redan år 2001.

För att bidra till finansieringen för att stegvis
genomföra en allmän förskola och maxtaxa i
barnomsorgen förs medel från detta utgiftsom-
råde till utgiftsområde 16 Utbildning och univer-
sitetsforskning. År 2001 överförs 1 700 miljoner
kronor och år 2002 överförs 1 290 miljoner kro-
nor i detta syfte.

ITabell 2.4 Anslagsnivå för generellt statsbidrag till kommuner och landsting \|
Miljoner kronor	Kommuner			Landsting			Kommuner och landsting
Miljoner kronor	2000	2001	2002	2000	2001	2002	2001	2002
Anslagsnivå 1999	59 976	59 976	59 976	18 704	18 704	18 704	78 680	78 680
Fordonsskatt	50	50	50	50	50	50	100	100
Tillfällig överföring till Uo 25 A2	-20
Överföring från Uo 25 A2								400
Regleringar enligt finansieringsprin- cipen
Vårdnad, umgänge, boende	-4	-4	-4				-4	-4
Lärarpensioner	160	340	550				340	550
Vårdartjänster		25	25				25	25
Stat/kyrka reformen	-12	-12	-12				-12	-12
Övrigt
Minskning pga effekter av skatte- förslag	-3 250	-3 250	-3 250	-1 550	-1 550	-1 550	-4 800	-4 800
Tillskott¹ invånarrelaterat	1120	1120	1120	1 660	1 660	1 660	2 780	2 780
Tillskott¹ åldersrelaterat	1120	1120	1120				1120	1120

Tillskott är 2001²_______________________________________________________________________________________________________4 000 4 000

Tillskott till vård och omsorg²______________________________________________________________________________________________________1 000_________1 000

Överföring till Uol6 -1 700 -1 290

Summa 59 140 59 365 59575 18 864 18 864 18 864 81 529 82 549

samma fördelning för år 2001 och 2002 som för år 2000.

² Regeringen avser att återkomma senast i samband med 2000 års ekonomiska vårproposition med fördelning av de aviserade tillskotten på 4 000 miljoner kronor och 1 000 miljoner
kronor år 2001.

16 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

Regeringen föreslår i denna proposition att for-
donsskatten för bussar höjs år 2000. Kommuner
och landsting bör kompenseras genom att stats-
bidragen ökas med 100 miljoner kronor i enlig-
het med prop. 1997/98:56, varav 50 miljoner
kronor tillförs kommunerna och 50 miljoner
kronor tillförs landstingen. Regeringen avser att
följa utvecklingen inom kollektivtrafiken med
avseende på effekterna av den föreslagna for-
donsskattehöjningen.

I enlighet med lagen (1996:1061) om minsk-
ning i särskilda fall av det generella statsbidraget
till kommuner och landsting åren 1997-1999
kommer under år 1999 sammanlagt 20,5 miljo-
ner kronor att hållas inne för de kommuner som
höjde skatten inför år 1999. Det utrymme som
därmed skapas används för att öka resurserna för
särskilda insatser i vissa kommuner och landsting
år 2000.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regering-
en att det för år 2000 anvisas 78 003 500 000
kronor under anslaget Al Generellt statsbidrag till
kommuner och landsting. För år 2001 beräknas
anslaget till 81 529 000 000 kronor och för år
2002 till 82 549 000 000 kronor.

A2 Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting

ITabell 2.5 1
Tusental kronor		612 748	Anslags- sparande	857 834
1998	Utfall	612 748	Anslags- sparande	857 834
1999	Anslag	974 000 ¹	Utgifts- prognos	750 000
2000	Förslag	1 091 500
2001	Beräknat	1 771 000
2002	Beräknat	671 000

¹ Efter reducering med 40 miljoner kronor på tilläggsbudget i samband med den ekon o-
miska vårpropositionen 1999.

Syftet med anslaget för Bidrag till särskilda insat-
ser i vissa kommuner och landsting är att skapa
möjligheter att i rekonstruktivt syfte tillfälligt
bistå kommuner och landsting som på grund av
speciella omständigheter kan hamna i en särskilt
svår ekonomisk situation. På statsbudgeten anvi-
sades för år 1999 1 014 miljoner kronor på ansla-
get. Riksdagen har på tilläggsbudget i samband

med den ekonomiska vårpropositionen 1999 be-
slutat om en engångsvis minskning av anslaget
med 40 miljoner kronor. I utgiftsprognosen har
hänsyn tagits till ett begränsningsbelopp på an-
slaget på 950 miljoner kronor för innevarande år.

Regeringen har från år 1996 och fram till nu
tagit emot 89 ansökningar om bidrag för särskil-
da insatser från kommunerna och fem ansök-
ningar från landstingen. Efter prövning av varje
särskilt fall har regeringen fattat beslut om bidrag
till 13 kommuner. De kommuner som beviljats
bidrag efter särskild ansökan har en svår ekono-
misk situation där ett flertal faktorer ofta sam-
verkar. Flertalet har en negativ befolkningsut-
veckling. Den höga arbetslösheten har inneburit
höga kostnader för socialbidrag. De har i allmän-
het genomfört ett antal åtgärder för att minska
underskotten i verksamheten, men ekonomin
visar ändå på en negativ trend. Flera har tillskjutit
stora belopp till bostadsföretagen vilket ytterli-
gare försämrat en redan svag kommunal ekono-
mi. Bidrag har även lämnats till Trosa kommun,
som efter jordskredet i Vagnhärad drabbats av
mycket stora kostnader vilket innebar att kom-
munen av detta skäl inte kunde klara en ekonomi
i balans.

Regeringen har i enlighet med riksdagens be-
slut inrättat en särskild delegation
(Bostadsdelegationen) för att från och med den 1
juli 1998 tillfälligtvis hantera frågor om stöd till
kommuner med övermäktiga åtaganden för bo-
endet (prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10,
rskr. 1997/98:306). Fram till början av september
1999 har Bostadsdelegationen tagit emot 72 an-
sökningar. Av dessa har 41 överlämnats från re-
geringen. Delegationen har träffat överenskom-
melser om stöd med 15 kommuner, 10
ansökningar har avslagits och förhandlingar på-
går med ytterligare 25 kommuner. I de fall bidrag
beviljats av Bostadsdelegationen har förutsätt-
ningarna för detta reglerats genom ett särskilt
avtal med varje enskild kommun. I avtalen regle-
ras bland annat hur en rekonstruktion av bo-
stadsbolag eller bostadsrättsföreningar skall ske
och de förutsättningar i övrigt som skall gälla,
exempelvis vilka medel som kommunen själv
måste bidra med. En utgångspunkt när det gäller
omstruktureringsåtgärder, t.ex. rivningar, som
vidtas med stöd från Bostadsdelegationen är
självfallet att de inte får motverka de nationella
miljökvalitetsmål som riksdagen har antagit.

För år 2000 föreslår regeringen att anslaget
ökas med 117,5 miljoner kronor. I detta belopp
ingår en tillfällig förstärkning för år 2000 med

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

20,5 miljoner kronor motsvarande det belopp
som hålls inne för de kommuner som höjde
skatten inför år 1999.

Regeringen bedömer att Bostadsdelegationen
år 2000 bör tillföras 600 miljoner kronor. Inom
denna ram finansieras även Bostadsdelegationens
förvaltningskostnader.

Regeringen har gett ett tillfälligt bidrag under
två år för förebyggande hiv/aidsverksamhet i
storstadsområdena. Åren 1998 och 1999 fördela-
des 90 respektive 84 miljoner kronor av anslaget
för särskilda insatser till vissa kommuner och
landsting i storstadsområdena för förebyggande
hiv/aidsverksamhet. Regeringen avser nu att det
tillfälliga bidraget skall utgå även år 2000 med 84
miljoner kronor. Detta bidrag till kommuner och
landsting skall kunna användas såväl för deras
egen verksamhet som för verksamhet de bedriver
i samarbete med de frivilliga organisationerna el-
ler för stöd till dessa. Mot bakgrund av den ut-
värdering som Folkhälsoinstitutet genomfört på
regeringens uppdrag kommer regeringen att
överväga statens insatser inom detta område.

Regeringen avser att för år 2001 engångsvis
höja anslaget med 700 miljoner kronor, utöver
vad som tidigare aviserats.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regering-
en att det för år 2000 anvisas 1 091 500 000 kro-
nor under anslaget A2 Bidrag till särskilda insat-
ser i vissa kommuner och landsting. För åren 2001
och 2002 beräknas anslaget till 1 771 000 000
kronor respektive 671 000 000 kronor.

För år 2000 avser regeringen att fördela
84 000 000 kronor av anslaget A2 Bidrag för sär-
skilda insatser i vissa kommuner och landsting till
kommuner och landsting i storstadsområdena
för förebyggande hiv/aidsverksamhet.

Till detta kommer de medel som efter en för-
säljning av statens aktier i Haninge Holding AB
redovisas mot anslaget (avsnitt 2.5.1).

A3 Statligt utjämningsbidrag till
kommuner och landsting

Tabell 2.6

Tusental kronor

1998	Utfall	21 266 259	Anslags- sparande
1999	Anslag	21 270 000	Utgifts- prognos 20 526 423
2000	Förslag	18 571 000
2001	Beräknat	18 571 000
2002	Beräknat	18 571 000

Syftet med det statliga utjämningssystemet för
kommuner och landsting är att åstadkomma lik-
värdiga ekonomiska förutsättningar för kommu-
ner respektive landsting att bedriva sin verksam-
het oavsett strukturella förhållanden.
Utjämningssystemet består av inkomstutjäm-
ning och kostnadsutjämning. I inkomstutjäm-
ningen sker det en utjämning av skatteinkomster
mellan kommuner respektive mellan landsting.
De som har en skattekraft som är lägre än ge-
nomsnittet för riket får ett bidrag från staten,
medan de som har en skattekraft som är högre än
riksgenomsnittet får betala en avgift till staten.

Den andra delen i utjämningssystemet, kost-
nadsutjämningen, utjämnar för strukturella
kostnadsskillnader. Kommuner och landsting
som har en ogynnsam kostnadsstruktur får ett
bidrag. De som har en gynnsam struktur får be-
tala en avgift.

Utjämningssystemet medförde stora bi-
dragsförändringar för många kommuner och
landsting när det infördes år 1996. För att dämpa
effekten av omläggningen finns särskilda infö-
randeregler.

Anslaget för utjämningsbidrag motsvarar
summan av samtliga bidrag som kommuner och
landsting får i både inkomst- och kostnadsut-
jämningen. Avgiften tas upp på statsbudgetens
inkomstsida. Inkomst- och kostnadsutjämning-
en är således statsfinansiellt neutral, eftersom
summan av bidragen respektive avgifterna är lika
stora.

Riksdagen har antagit regeringens förslag om
vissa förändringar i det kommunala utjämnings-
systemet (prop. 1998/99:89, bet. 1998/99:FiU25,
rskr. 1998/99:253). Förändringarna, som träder i
kraft år 2000, berör delar av kostnadsutjämning-
en samt de särskilda införandereglerna. Föränd-
ringarna samt en uppdatering av bakgrundsdata
medför att omslutningen i utjämningssystemet,
dvs. både bidrag respektive avgift, beräknas

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

minska med 2 849 miljoner kronor. Siffrorna är
preliminära. De definitiva siffrorna föreligger vid
årsskiftet 1999/2000. Till detta kommer effekten
av de förslagna förändringarna i inkomstbeskatt-
ningen, vilket beräknas öka omslutningen i ut-
jämningssystemet med 150 miljoner kronor.

Regeringen har i juni 1999 beslutat att tillsätta
dels en delegation med uppgift att följa upp och
utvärdera delar av utjämningssystemet (dir.
1999:57), dels en expertgrupp för att utreda möj-
ligheterna att förenkla utjämningssystemet och
att göra systemet mer stabilt (dir. 1999:58). De-
legationen och expertgruppen skall redovisa sina
uppdrag till regeringen senast den 30 november
2000.

En utredare skall utarbeta ett förslag till ut-
formning av ett statsbidrag för utjämning mellan
kommuner av kostnader för verksamhet enligt
lagen (1993:387) om stöd och service till vissa
funktionshindrade. Målsättningen är att förslag
ska kunna presenteras i 2000 års ekonomiska
vårproposition. Utredaren biträds av en arbets-
grupp bestående av företrädare för Finansdepar-
tementet, Socialdepartementet, Socialstyrelsen
och Svenska Kommunförbundet.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att det för år 2000 anvisas
18 571 000 000 kronor under anslaget A3 Statligt
utjämningsbidrag till kommuner och landsting.
För åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
18 571 000 000 kronor för respektive år.

uppgift är att främja och utveckla god redovis-
ningssed i enlighet med lagen (1997:614) om
kommunal redovisning. Medlemmar i rådet är
staten, Svenska Kommunförbundet och Land-
stingsförbundet.

Regeringens överväganden

Nivån på anslaget följer av regeringens avtal med
Svenska Kommunförbundet och Landstingsför-
bundet som redovisades i 1999 års ekonomiska
vårproposition. Regeringen föreslår att det för år
2000 anvisas 700 000 kronor under anslaget A4
Bidrag till Rådet för kommunal redovisning. För
åren 2001 och 2002 beräknas anslaget till
700 000 kronor för respektive år.

2.5 Övriga kommunala frågor

2.5.1 Försäljning av aktier i Haninge

Holding AB

Regeringens förslag: Staten säljer, efter utnyttjan-
de av köpoption, aktierna i Haninge Holding AB
till Venantius AB. En del av fastighetsbeståndet i
det av holdingbolaget ägda bostadsföretaget Ha-
ninge Bostäder AB avvecklas. Försäljningsin-
komsterna redovisas mot anslaget A2 Bidrag till
särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.

A4 Bidrag till Rådet för kommunal
redovisning

Tabell 2.7

Tusental kronor		700	Anslags- sparande
1998	Utfall	700	Anslags- sparande
1999	Anslag	700	Utgifts- prognos	700
2000	Förslag	700
2001	Beräknat	700
2002	Beräknat	700

Syftet med bidraget är att vara ett ekonomiskt
stöd till Rådet för kommunal redovisning, som
är en ideell förening för normbildning i redovis-
ningsfrågor för kommuner och landsting. Rådets

Skälen för regeringens förslag: I samband med
1994 års kompletteringsproposition bemyndiga-
de riksdagen regeringen (prop. 1994/95:150, bila-
ga 7, bet 1994/95:FiUl 9, rskr. 1994/95:416) att
bevilja Haninge kommun ett särskilt bidrag om
850 miljoner kronor för att lösa kvarvarande
skulder i Bostadsstiftelsen Haningehem. Även
lånevillkoren för ett befintligt statligt lån ändra-
des och statsbudgeten belastades därmed med
ytterligare ca 55 miljoner kronor. Fastigheterna i
Haningehem överläts till Haninge Bostäder AB.
Alla aktier utom en i Haninge Bostäder AB
överläts av kommunen till det för ändamålet bil-
dade Haninge Holding AB som i sin tur ägs av
en stiftelse stiftad av Svenska Kommunförbun-
det.

Regeringen uttalade att avsikten var att en vi-
dareförsäljning av Haninge Bostäder AB skulle

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 25

ske vid en tidpunkt som kunde bedömas lämplig
utifrån fastighetsmarknadens utveckling. Det sa-
des vidare att det överskott som uppstår vid en
försäljning skulle tillfalla staten. Mot bakgrund
av hur bidraget till Haninge kommun finansiera-
des ansåg regeringen att ett överskott som kunde
uppstå för staten vid en vidareförsäljning av det
holdingbolag som då bildades skulle återföras till
kommunsektorn. Det belopp om sammanlagt
drygt 900 miljoner kronor som tillfördes Ha-
ninge kommun utbetalades från anslaget Bidrag
till särskilda insatser i vissa kommuner och
landsting. Detta anslag tillkom genom att delvis
ta i anspråk den för år 1995 förutskickade kom-
pensationen till kommunsektorn avseende den
allmänna löneavgiften för att finansiera medlem-
skapet i EU.

Regeringen gör nu bedömningen att en vida-
reförsäljning av Haninge Bostäder AB kan ske.
För att möjliggöra för Haninge kommun att i
framtiden återförvärva en del av bostadsföretaget
föreslår regeringen att försäljningen sker i två
steg. Detta sker genom att staten i ett första steg
utnyttjar den köpoption i Haninge Holding AB
som ger staten rätt att före den 30 juni 2010 för-
värva alla aktierna i holdingbolaget. Priset härför
uppgår till 100 000 kronor plus en årligen beräk-
nad avkastning om 11 procent, enligt avtal. Me-
del från anslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting används för att
övergångsvis finansiera förvärvet. I ett andra steg
säljer staten aktierna vidare till Venantius AB till
ett försiktigt bedömt marknadsvärde med led-
ning av extern värdering. De fastigheter i företa-
get som inte ingår i den del som Haninge kom-
mun skall kunna återförvärva avvecklas därefter.
Det överskott som kan uppkomma vid såväl av-
vecklingen av dessa fastigheter som vid en fram-
tida försäljning av den kvarstående delen av be-
ståndet delas ut till staten efter avdrag för de
omkostnader som uppstår för Venantius AB. En
väsentlig del av de medel som motsvarar det sär-
skilda bidraget till Haninge kommun bedöms
kunna återvinnas på detta sätt.

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten
skall en försäljningsinkomst av detta slag redovi-
sas mot en inkomsttitel om inte riksdagen be-
slutar annat (30 §). Vidare skall en utdelningsin-
komst som beräknas av riksdagen redovisas mot
en inkomsttitel (9 §). Med avsteg från de nor-
mala förfarandena förelår regeringen att försälj-
ningsinkomsterna vid försäljningen till Venanti-
us AB och utdelning av det överskott som kan
uppkomma vid avvecklingen av fastigheter i
stället redovisas mot anslaget A2 Bidrag till sär-
skilda insatser i vissa kommuner och landsting ef-
tersom bidraget till Haninge kommun utbetalats
från detta anslag. Medlen kan på så sätt, i enlighet
med vad regeringen tidigare aviserat, återföras till
kommunsektorn.

2.5.2 Översyn av kommunkontosystemet
för återbetalning av moms

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för
1999 (prop. 1998/99:1) att en översyn av syste-
met med kommunkonton för återbetalning av
ingående moms till kommuner och landsting
skulle göras och i oktober 1998 beslutade rege-
ringen om direktiven för utredningen (dir.
1998:93). Enligt direktiven skall utredaren analy-
sera och så långt det är möjligt förklara orsakerna
till den kraftiga ökningen av omslutningen i sys-
temet. Denna analys har under mars 1999 redo-
visats i ett delbetänkande från utredningen.

Utredaren skall vidare analysera den omför-
delning som sker mellan kommuner respektive
landsting till följd av den gemensamma finansie-
ringen. En viktig fråga att analysera är effekterna
av den kommunala finansieringen mot bakgrund
av de ökade utbetalningarna från systemet. Ut-
över detta skall utredaren bl.a. utvärdera om
systemet fyller det egentliga syftet, dvs. att i
mervärdesskattehänseende likställa kommunal
verksamhet som bedrivs i egen regi med verk-
samhet som upphandlas externt. Dessa delar av
uppdraget skall rapporteras senast i oktober
1999.

Statsskuldsräntor

m.m.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Förslag till statsbudget för 2000

Statsskuldsräntor m.m.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................7

2 Inledning.................................................................................................................9

3 Räntor på statsskulden.........................................................................................11

Al Räntor på statsskulden................................................................11

3.1 Prognos för räntor på statsskulden......................................................11

3.2 Faktorer som påverkat ränteutgifterna................................................13

3.3 Upplåning..............................................................................................15

3.4 Känslighetsanalys..................................................................................16

4 Oförutsedda utgifter............................................................................................19

Bl Oförutsedda utgifter...................................................................19

4.1 Omfattning............................................................................................19

4.2 Ianspråktagande av anslaget 1998 och hittills 1999.............................19

4.3 Regeringens överväganden...................................................................19

5 Riksgäldskontorets provosionskostnader i samband med upplåning och

skuldförvaltning....................................................................................................21

Cl Riksgäldskontorets provisonskostnader i samband med
upplåning och skuldförvaltning.................................................21

5.1 Omfattning............................................................................................21

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................7

2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26................................................................9

3.1 Anslagsutveckling.....................................................................................................11

3.2 Kassamässiga statsskuldsräntor...............................................................................12

3.3 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor.........................................................................12

4.1 Anslagsutveckling.....................................................................................................19

4.2 Utbetalningar 1998 och hittills 1999....................................................................... 19

5.1 Anslagsutveckling.....................................................................................................21

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Diagramförteckning

3.1 Statsbudgetens saldo.................................................................................................13

3.2 Ränteförutsättningar.................................................................................................14

3.3 Statsskuldens fördelning på olika instrument-typer..............................................15

3.4 Statsobligationslån 31 augusti 1999.........................................................................15

3.5 Valutaskulden exklusive derivattranskationer 31 augusti 1999..............................16

3.6 Valutaskulden inklusive derivattransaktioner 31 augusti 1999..............................16

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under år 2000
besluta att ramanslaget Al Räntor pä
statsskulden får överskridas om det är nöd-
vändigt för att fullgöra statens betalnings-
åtaganden, (avsnitt 3.1),

2. bemyndigar regeringen att under år 2000
besluta att ramanslaget Cl Riksgäldskonto-
rets provisionskostnader i samband med

upplåning och skuldförvaltning får överskri-
das om det är nödvändigt för att fullgöra
statens betalningsåtaganden, (avsnitt 5.1),

3. för budgetåret 2000 anvisar anslagen under
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. en-
ligt följande uppställning:

1 Anslagsbelopp 1
Tusental kronor Anslag		Anslagstyp
Al	Räntor på statsskulden	ramanslag	81 700 000
Bl	Oförutsedda utgifter	ramanslag	10 000
Cl	Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplå- ning och skuldförvaltning	ramanslag	100 000
Summa			81 810 000

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

2 Inledning

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. om-
fattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgif-
ter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader
i samband med upplåning och skuldförvaltning.
Utgiftsområdet ingår inte i utgiftstaket.

Målet för statsskuldsförvaltningen är att skulden
skall förvaltas så att kostnaden för skulden lång-
siktigt minimeras samtidigt som risken i förvalt-
ningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom
ramen för de krav penningpolitiken ställer.

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 26

Miljoner kronor

	Utfall 1998	Anslag 1999	Utgifts- prognos 1999	Förslag anslag 2000	Beräknat anslag 2001	Beräknat anslag 2002
Räntor på statsskulden	113 311	84 450	92 600	81 700	77 000	62 100
Oförutsedda utgifter	1	10	10	10	10	10
Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning¹	93	100	60	100	100	100
Totalt för utgiftsområde 26	113405	84 560	92 670	81 810	77110	62 210

¹ Före 1998 redovisades provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

3 Räntor på statsskulden

Al Räntor på statsskulden

ITabell 3.1 Anslagsutveckling 1
1998	Utfall	113 311 000
1999	Anslag	84 450 000	Utgifts- prognos 92 600 000
2000	Förslag	81 700 000
2001	Beräknat	77 000 000
2002	Beräknat	62 100 000

3.1 Prognos för räntor på
statsskulden

Kassamässiga statsskuldsräntor

De totala räntebetalningarna för 1999 beräknas
uppgå till 93 miljarder kronor vilket är oföränd-
rat jämfört med vad som prognostiserades i 1999
års ekonomiska vårproposition. För åren 2000
och 2001 prognostiseras ränteutbetalningarna
öka med ca 4 miljarder kronor i jämförelse med
den ekonomiska vårpropositionen. För år 2002
är motsvarande ökning ca 9 miljarder kr. Ök-
ningen i räntebetalningarna 2000-2002 beror dels
på högre antagna räntenivåer än i den ekonomis-
ka vårpropositionen, dels på att det ackumulera-
de upplåningsbehovet under perioden nu be-
döms bli betydligt högre.

Sett över tiden minskar räntebetalningarna
från 93 miljarder kronor 1999 till 62 miljarder
kronor år 2002. De kraftigt minskade räntebetal-
ningarna 1999-2002 är delvis en effekt av att lån
med höga kuponger successivt förfaller och refi-
nansieras med lån till lägre räntesatser. De lägre
ränteutbetalningarna i slutet av perioden förkla-
ras även av den amortering som sker på

statsskulden till följd av överföringar från AP-
fonden till staten i samband med ålderspensions-
reformen samt försäljningar av statliga bolag.

I de totala ränteutbetalningarna som belastar
statsbudgeten och statens lånebehov, ingår för-
utom ränteutbetalningar på lån i svensk- och ut-
ländsk valuta även realiserade valuta- och kurs-
förluster/vinster. Dessa kan påverka ränte-
utgifterna i såväl positiv som negativ riktning,
och uppvisar ett mönster som inte på samma sätt
som övriga ränteutgifter korresponderar mot
den årliga skuldutvecklingen. Valutadifferenser-
na (dvs. förluster/vinster) beror på hur mycket
valutakursen för de lån som har förfallit har för-
ändrats sedan lånet emitterades. Kursdifferenser
beror på aktiva skuldskötselåtgärder i form av
byten och förtidsinlösen av lån.

Prognosen i tabell 3.2 baseras på att den nuva-
rande upplåningsinriktningen i huvudsak ligger
fast. Förändrade upplåningstrategier kan i vissa
fall ge betydande effekter på räntebetalningarna
(se avsnitt 3.2-3.3).

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

\|Tabell 3.2 Kassamässiga statsskuldsräntor 1
Miljarder kronor	1998	1999	2000	2001	2002
Räntor på lån i svenska kronor	73,1	70	58	49	45
Räntor på lån i utländsk valuta	23,6	21	20	20	19
Räntor på in- och utlå- ning	-3,9	-3	-4	-4	-5
Över-/underkurser vid emission*	-5,7	-3	-2	-2	-2
Summa räntor	87,2	85	73	64	58
Valutaförluster/vinster²	9,8	-3	1	5	1
Kursförluster/vinster³	15,6	11	8	9	3
Övrigt	0.6	0	0	0	0
Summa ränteutgifter	113,3	93	82	77	62

‘överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar nya obligationer eller utökar be-
fintliga benchmarklån om marknadsräntan vid emissionstillfället är lägre än kupon-
gräntan. Underkurser uppstår vid motsatt förhå Ilande.

² Vid lösen eller omsättning av lån i utländsk valuta realiseras valutakursförluster eller
vinster beroende på hur valutakursen utvecklats sedan lånet tecknades. Posten påver-
kar statsbudgetens utgifter och statsbudgetens saldo men inte statens finansiella
sparande.

³ Kursförluster uppstår vid förtidsinlösen av lån som har en högre kupongränta än
marknadsräntan vid återköpstillfället. Kursvinster uppstår vid motsatt förhållande.
Posten påverkar statsbudgetens utgifter och statsbudgetens saldo men inte statens
finansiella sparande.

Kostnadsmässiga statsskuldsräntor

De kostnadsmässiga räntorna blir under hela pe-
rioden högre än de beräknade ränteutgifterna
(summa räntor). Periodiseringen av över- och
underkurser vid emission bidrar till att de kost-
nadsmässiga räntorna blir högre, beroende på att
den för perioden prognostiserade realiserade
överkursen, netto, genom periodoseringen sprids
ut över en längre tidsperiod. Redovisning av
nollkupongräntor på upplupen basis ökar de pe-
riodiserade räntorna relativt de utgiftsmässiga, då
merparten av nollkuponglånen har relativt lång
löptid med förfall först efter periodens utgång.

Den budgetpåverkande redovisningen av
statsskuldräntorna är i dag utgiftsmässig, dvs. ba-
serad på hur mycket som betalas varje år. Rän-
teutgifterna blir därmed starkt beroende av vilka
typer av upplåningstekniker som tillämpas och
kan uppvisa stora svängningar mellan åren som
inte direkt kan hänföras till den underliggande
skuld-, ränte- och valutakursutvecklingen under
motsvarande period. När kostnaderna för
statsskulden utvärderas bör fokus i stället främst
ligga på hur mycket räntekostnader som genere-
ras under en viss period. I tabell 3.3 redovisas de
kostnadsmässiga statsskuldsräntoma.

Periodiseringen innebär att räntorna sprids ut
över lånets löptid. Störst effekt får detta för noll-
kupongobligationer. För dessa utbetalas ingen

ränta förrän på förfallodagen, medan det enligt
upplupenprincipen genereras ränta under hela
löptiden.

Vidare görs justeringar för över- och un-
derkurser som uppstår vid emissionerna. I stället
för att redovisa dem som inkomst- respektive
utgiftsräntor vid upplåningstillfällena, fördelas de
ut över respektive låns återstående löptid. Varje
lån kommer härmed att under hela sin livstid
belasta räntekostnaderna med den marknads-
ränta de har emitterats till, eftersom nettot av ett
låns kupongränta och periodiserade över- eller
underkurs sammanfaller med marknadsräntan
vid emissionen.

Förutom löpande ränteutgifter samt över- och
underkurser från emissionerna utgörs även de
totala ränteutbetalningarna av utgifter i form av
realiserade kursdifferenser vid förtidsinlösen av
lån samt realiserade valutakursdifferenser. Dessa
två kategorier av räntor har inte periodiserats, på
grund av att de faktiska beloppen blir kända först
på förfallodagen. Man kan emellertid inte helt
bortse från dessa räntor eftersom även de påver-
kar lånebehovet.

Precis som i den kassamässiga redovisningen
tas det i den kostnadsmässiga redovisningen av
ränteutgifterna enbart hänsyn till realiserade ef-
fekter. Orealiserade omvärderingar av skulden
med avseende på ändringar i marknadsräntor och
växelkurser tas inte upp som kostnader för
statsskulden.

Tabell 3.3 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor

Miljarder kronor

	1998	1999	2000	2001	2002
Summa räntor enligt tabell 3.2 (gamla NR-räntor)	87	85	73	64	58
Justering kursdiffe- renser vid emission	3	1	0	1	2
Justering noll- kupongräntor	3	1	3	3	5
Summa kostnads- justering	6	3	3	4	6
Summa räntekostnader¹(nya NR-räntor)	93	88	76	68	64
‘Exklusive realiserade valuta-	och kursdiffere nser.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Nytt räntebegrepp i nationalräkenskaperna
Omläggningen av nationalräkenskapsstatistiken
till det europeiska nationalräkenskapssystemet
(ENS 95) innebär att det räntemått som nu är
relevant för beräkning av det finansiella sparan-
det är de kostnadsmässiga räntor som redovisas i
tabell 3.3. Före omläggningen utgjordes de
statsskuldsräntor som ingick i beräkning av den
offentliga sektorns finansiella sparande av posten
Summa räntor i den kassamässiga redovisningen.
Summa kostnadsjusteringar i tabell 3.3 visas hur
statsskuldsräntor som ingår i beräkningen av den
offentliga sektorns finansiella sparande påverkas
av omläggningen av nationalräkenskaperna.

Bemyndigande att överskrida anslaget

Regeringen begär årligen ett bemyndigande att
vid behov överskrida ramanslaget Räntor på
statsskulden. Under år 1998 utnyttjades bemyn-
digandet då utbetalningarna uppgick till 113,3
miljarder kronor medan tilldelade medel på an-
slaget detta år var 108,4 miljarder kronor. För år
1999 uppgår prognosen på anslaget till 92,6 mil-
jarder kronor medan tilldelade medel detta år
uppgår till 84,5 miljarder kronor. Den högre
prognosen gör att bemyndigandet bedöms ut-
nyttjas även 1999. Regeringen bör bemyndigas
att överskrida anslaget under år 2000 om det är
nödvändigt för att kunna fullgöra statens betal-
ningsåtaganden.

närmare 30 procent, av skulden är upplånad i ut-
ländsk valuta.

Statsskulden växte snabbt i början av 1990-
talet till följd av stora underskott i statens finan-
ser. I förhållande till BNP upphörde statsskulden
att öka 1994-1995, medan statsskulden fortsatte
att öka nominellt till och med 1998 års slut.

Den gynnsamma utvecklingen sedan 1993 har
burits upp av den framgångsrika budgetsanering
som påbörjades 1994. År 1998 var statsbudgetens
saldo positivt för första gången sedan 1989 och
staten kunde amortera knappt 10 miljarder kro-
nor på statsskulden. Som framgår av diagram 3.1
beräknas statsbudgeten visa stora överskott för
åren 1999-2002. De beräknade överskotten i
statsbudgeten beror på engångseffekter i sam-
band med införandet av ålderspensionsreformen
samt på inkomster från försäljning av aktier.

Diagram 3.1 Statsbudgetens saldo

Miljarder kronor

3.2 Faktorer som påverkat
ränteutgifterna

Ränteutgifternas storlek är beroende av ett flertal
faktorer. Grundläggande är statsskuldens storlek,
aktuellt upplåningsbehov (statsbudgetens saldo)
samt ränte- och valutautvecklingen. Dessa fakto-
rer är avgörande för den underliggande nivån i
räntebelastningen sett över en längre tidsperiod.

Ränteutgifternas fördelning mellan enskilda år
påverkas emellertid också av tekniska faktorer i
form av olika emissionstekniker som Riksgälds-
kontoret tillämpar.

Grundläggande faktorer

Statsskulden uppgick vid utgången av 1998 till
1 449 miljarder kronor. Statsskuldens utveckling
bestäms huvudsakligen av det beräknade lånebe-
hovet. Statsskulden påverkas även av valutaför-
ändringar eftersom en stor del, för närvarande

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Diagram 3.2 Ränteförutsättningar

Procent

1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Förutom statsskuldens utveckling har även rän-
te- och valutautvecklingen en grundläggande
betydelse för ränteutgifterna. Om den svenska
marknadsräntan ökar eller minskar med en pro-
centenhet från och med år 2000, jämfört med
gällande beräkningsantaganden, ökar eller mins-
kar ränteutgifterna med 4-6 miljarder kronor per
år under beräkningsperioden. Diagram 3.2 visar
ränteutvecklingen för de för statsskulden mest
betydelsefulla räntorna.

Tekniska faktorer

Som tidigare nämnts påverkas ränteutgifternas
fördelning mellan enskilda år, förutom av
grundläggande faktorer som statsskuldens stor-
lek, aktuellt upplåningsbehov (statsbudgetens
saldo) samt ränte- och valutautvecklingen, även
av mer tekniska faktorer i form av olika emis-
sionstekniker som Riksgäldskontoret tillämpar.
Exempel på upplåningsmetoder som kan ge stora
sådana tekniska effekter på ränteutgifterna är
emissioner av nollkupongobligationer samt
benchmarklån.

För nollkupongobligationer tas lånets sam-
manlagda ränta upp som utgifter för statsskulden
först vid förfallotidpunkten. På detta sätt skjuts
betalningarna av statskuldräntorna på framtiden.

Vid emission av benchmarklån uppkommer
över- eller underkurser när marknadsräntan av-
viker från de emitterade lånens fasta kupon-
gräntor. En överkurs är ett pris över obligatio-
nens nominella värde, som innebär att långivaren
ersätter Riksgäldskontoret med den nuvärdesbe-
räknade mellanskillnaden mellan kupongräntan
och marknadsräntan för lånets återstående löp-
tid. Denna ersättning räknas av från ränteutgif-
terna och reducerar därmed nettot av ränteut-
gifterna vid upplåningstillfället, samtidigt som
ränteutgifterna blir högre kommande år genom
att Riksgäldskontoret förbinder sig att betala en

högre ränta än marknadsräntan. Vid emission till
underkurs gäller det motsatta.

I de totala, lånebehovspåverkande ränteutgif-
terna ingår också realiserade kurs- och valutadif-
ferenser.

Uppköp och byten i syfte att jämna ut förfal-
loprofilen samt för att snabbt få upp likviditet i
nya lån ingår som ett led i Riksgäldskontorets
aktiva skuldförvaltning. Analogt med vad som
gäller när lån emitteras uppstår i dessa fall över-
och underkurser. Vid uppköp till överkurs reali-
serar Riksgäldskontoret en kursförlust, eftersom
långivaren måste ersättas med den nuvärdesbe-
räknade mellanskillnaden mellan kupong- och
marknadsränta för lånets återstående löptid.
Samtidigt blir de ordinarie, i det finansiella spa-
randet inkluderade, räntorna lägre kommande år,
eftersom uppköp till överkurs innebär att lånet
kan refinansieras till en lägre räntenivå. Tvärtom
innebär uppköp till underkurs en realiserad kur-
svinst, samtidigt som ränteutgifterna blir högre
kommande år. Uppköp till någon form av kurs-
differens - positiv eller negativ - innebär således
enbart en omfördelning av ränteutgifter över ti-
den.

Valutaskulden omvärderas löpande till aktuella
valutakurser. Statsbudgeten belastas emellertid
inte med orealiserade omvärderingar, utan först
av de realiserade valutakursdifferenser som upp-
står när lånen eller derivatinstrumenten förfaller.
Valutadifferenserna är en funktion av växelkurs-
rörelser sedan de förfallande instrumenten
emitterades och uppvisar därför såväl ett oregel-
bundet mönster mellan åren, som stor volatilitet
beroende på förändrade växelkursförutsättning-
ar.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

3.3 Upplåning

Det övergripande målet för Riksgäldskontorets
statsskuldsförvaltning är enligt riksdagsbeslut att
minimera de långsiktiga kostnaderna för
statsskulden samtidigt som risken i förvaltningen
beaktas. Förvaltningen skall dessutom ske inom
ramen för penningpolitikens krav. Regeringen
lägger årligen fast riktlinjer för skuldens förvalt-
ning, t.ex. avseende fördelningen mellan lån i
kronor och lån i utländsk valuta. Beslutet bygger
på förslag från Riksgäldskontoret och fattas efter
yttrande från Riksbanken.

Riksgäldskontoret bedriver upplåning på tre
huvudsakliga delmarknader;

- nominell svensk upplåning,

- real upplåning

- valutaupplåning.

I diagram 3.3 redovisas statsskuldens fördelning
på olika instrumenttyper.

Nominell svensk upplåning

Den långa nominella upplåningen i svenska kro-
nor koncentreras till s.k. benchmarklån. Dessa
utgörs av fastförräntade obligationer med löpti-
der på för närvarande mellan två och femton år.
Förutom vid nyintroduktion av lån sker upplå-
ningen genom att nya trancher emitteras i de be-
fintliga lånen. Huvudsyftet med benchmarksys-
temet är att varje lån skall vara tillräckligt stort
för att god likviditet skall kunna upprätthållas.
Detta minskar investerarnas risker och därmed
deras avkastningskrav, och bidrar på så sätt till
lägre upplåningskostnader för staten. Samtidigt
som benchmarklånen främjar likviditet så sprids
upplåningen över en tillräckligt bred avkast-
ningskurva för att refinansieringsbördan skall
jämnas ut (diagram 3.4). Ytterligare ett medel för
att begränsa refinansieringsrisken när benchmar-
klånen förfaller är Riksgäldskontorets bytest-
ransaktioner, som innebär att delar av lånen köps
upp i förtid och ersätts med lån med längre löp-
tid eller med statsskuldväxlar. Kontoret genom-
för också regelbundna emissioner av statsskuld-
växlar.

Diagram 3.3 Statsskuldens fördelning på olika instrument-
typer

Real upplåning

Vid sidan av den nominella upplåningen emitte-
rar Riksgäldskontoret realränteobligationer. Ge-
nom att den reala avkastningen är känd undviker
investerarna inflationsrisken och behöver därför
inte kompenseras för att ta på sig en sådan risk.
Realräntelånen finns såväl i form av nollkupon-
gobligationer, för vilka all ränta inklusive infla-
tionskompensation betalas ut i samband med att
lånet förfaller, som i form av kuponglån med år-
lig räntebetalning.

Notrlnkluderas swappar mellan svenska kronor och utländsk valuta uppgår andelen utländsk
valuta till 29%

Diagram 3.4 Statsobligationslån 31 augusti 1999

Not: Total obligationsstock 804 miljarder kronor

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Riksgäldskontoret bedriver också upplåning di-
rekt från hushållen. Hushållen ges därmed möj-
lighet att förvärva instrument utan kreditrisk
samtidigt som hushållsupplåningen bidrar till att
hålla nere de totala kostnaderna för statsskulden,
eftersom kostnaderna är lägre än för annan upp-
låning.

Valutaupplåning

Valutaupplåningen utgörs huvudsakligen av ka-
pitalmarknadsupplåning, obligationer i utländsk
valuta samt s.k. kron/valutaswappar.
Kron/valutaswappar innebär att upplåning i
svenska kronor transformeras till upplåning i ut-
ländsk valuta genom skuldbytesavtal, där kronor
säljs i utbyte mot utländsk valuta.
Kron/valutaswapparna i sig är inte finansierade,
men bidrar till ett nettoinflöde av utländsk valuta
som räknas in i valutaskulden.

För att valutaskuldens sammansättning skall
vara förenlig med de riktmärken som har satts
upp avseende skuldens valuta- och ränterisk,
kombineras upplåningen med derivattransaktio-
ner. Till följd av detta förfarande skiljer sig sam-
mansättningen av de utestående lånen markant
från nettoskuldsättningen i olika valutor (se dia-
gram 3.5 och 3.6). Derivatinstrument används
också för att inom fastställda riktlinjer och ramar
ta begränsade valuta- och räntepositioner gente-
mot riktmärket. Derivatinstrumenten ingår inte i
statsskuldsbegreppet, däremot belastas statsbud-
geten av ränteutgifter på såväl lån som derivatt-
ransaktioner.

Under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning redovisas en resultatbedömning
av Riksgäldskontorets upplåning och statsskulds-
förvaltning.

Diagram 3.5 Valutaskulden exklusive
derivattranskationer 31 augusti 1999

Diagram 3.6 Valutaskulden inklusive
derivattransaktioner 31 augusti 1999

3.4 Känslighetsanalys

Förändrade ränteantaganden

En förändring av korta och långa marknadsrän-
tor med en procentenhet för återstoden av 1999
skulle öka eller minska både kostnads- och
kassamässiga statsskuldsräntor med ca 2,5 mil-
jarder kronor under året. Om den svenska
marknadsräntan från och med år 2000 skulle lig-
ga en procentenhet högre eller lägre än beräk-
ningsantagandena, skulle både kostnads- och
kassamässiga statsskuldsräntor bli 4-6 miljarder
kronor högre eller lägre per år under beräkning-
sperioden. En förändring av utländska räntor
med en procentenhet från och med år 2000
skulle öka eller minska både kostnads- och
kassamässiga statsskuldsräntor med 2-3 miljarder
kronor per år.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

Förändrade valutaantaganden

En förändring av kronkursen med en procent
1999 genererar ökade respektive minskade reali-
serade valutakursdifferenser med upp till ca 2
miljarder kronor vilket påverkar de kassamässiga
statsskuldsräntorna men inte de kostnadsmässiga
statsskuldsräntorna. En förstärkning respektive
försvagning av kronkursen med en procent från
och med år 2000 skulle minska respektive öka
utgifterna för realiserade valutakursdifferenser
med ca 0,5 miljarder per år. Detta gäller en gene-
rell förändring av kronkursen, i de fall kronan
rör sig åt olika håll gentemot olika valutor kan
enprocentiga förändringar implicera betydligt
större ökningar eller minskningar av de realisera-
de valutadifferenserna.

Förändrade budgetsaldoantaganden

En förbättring av budgetsaldot med 10 miljarder
ett enskilt år skulle öka de kostnadsmässiga
statsskuldsräntorna med ca 0,1 miljard det året
som förbättringen inträffar. Motsvarande saldo-
förbättring skulle öka de kassamässiga stats-
kuldsräntorna med ca 0,5 miljarder (till följd av
att statsobligationsupplåningen under perioden
beräknas ske till överkurser vilka ackumulerat
blir lägre då mindre volymer upplånas). Åren
efter saldoförbättringen minskar kostnadsmässi-
ga statsskuldsräntor med ca 0,4 miljarder kronor.
Motsvarande minskning för kassamässiga stats-
kuldsräntor är ca 0,5 miljarder kronor. Ett ökat
upplåningsbehov med 10 miljarder ett enskilt år
skulle ge motsatt effekt.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

4 Oförutsedda utgifter

Bl Oförutsedda utgifter

Tabell 4.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	869	Anslags- sparande	12 361
1999	Anslag	10 000	Utgifts- prognos	10 000
2000	Förslag	10 000
2001	Beräknat	10 000
2002	Beräknat	10 000
4.1	Omfattning

Ett särskilt anslag finns upptaget på statsbudge-
ten för att vid behov kunna användas för att
täcka oförutsedda utgifter. Anslaget för inneva-
rande budgetår uppgår till 10 miljoner kronor.
Medel från anslaget tas i anspråk efter beslut av
regeringen i varje enskilt fall.

4.2 lanspråktagande av anslaget
1998 och hittills 1999

Under 1998 utbetalades 869 000 kronor från
detta anslag. Den största betalningen uppgick till
623 000 kronor och avsåg ersättningar för sär-
skilda kostnader och tillsynsinsatser med anled-
ning av tunnelbygget genom Hallandsåsen. Från
anslaget betalades också i fyra fall ut skadestånd,
förlikningsersättning m.m. om sammanlagt
231 000 kronor med anledning av ärenden vid
Europeiska kommissionen för mänskliga rättig-
heter eller Europadomstolen för mänskliga rät-
tigheter. Vidare betalades 15 000 ut som ersätt-

ning för felaktigt uttagen punktskatt på
mineralolja.

Hittills under 1999 har 20 000 kronor betalats
från anslaget. Utbetalningen avser ett år 1988 av
Statens trygghetsnämnd beslutat men inte utbe-
talt bidrag.

Tabell 4.2 Utbetalningar 1998 och hittills 1999

Tusental kronor

1998	Finansdepartementet	15
1998	Utrikesdepartementet, 4 ärenden	231
1998	Länsstyrelsen i Skäne	623
Summa 1998		869
1999	Justitiedepartementet	20
Summa hittills 1999		20

4.3 Regeringens överväganden

Enligt regeringens bedömning behövs ett anslag
för oförutsedda utgifter även fortsättningsvis.

Anslaget bör få disponeras för utgifter som är
av så brådskande art att ärendet inte hinner un-
derställas riksdagen och att utgifterna inte lämp-
ligen kan täckas av andra medel som står till re-
geringens förfogande.

Under en lång följd av år har riksdagen även
medgett att anslaget får användas för vissa speci-
ella ändamål om andra medel inte står till förfo-
gande. Regeringen har sålunda från detta anslag
fått betala ut t.ex. belopp som staten genom la-
gakraftvunnen dom ålagts att betala, belopp som
staten till följd av skada i samband med statlig
verksamhet efter uppgörelse har åtagit sig att er-
sätta samt skador inom landet som uppkommit
genom tidigare krigsförhållanden (se prop.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

1997/98:1, utgiftsområde 26, s. 13 f). Regeringen
bör även fortsättningsvis få betala ut ersättning
för skador av sådan natur.

Anslaget får inte användas för att tillgodose
behov som omtalas i 9 kap. 3 § tredje stycket re-
geringsformen, dvs. behov av medel för rikets
försvar under krig, krigsfara eller andra utomor-
dentliga förhållanden.

Det ankommer på regeringen att i efterhand
anmäla till riksdagen vilka utgifter som täckts
genom att medel från anslaget tagits i anspråk.

Anslagets karaktär medger inte någon närma-
re bedömning av omfattningen av oförutsedda
utgifter. Regeringen föreslår att medel för oför-
utsedda utgifter skall anvisas på ett ramanslag
och att anslagsbeloppet skall vara 10 miljoner
kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 26

5 Riksgäldskontorets provosionskostnader i
samband med upplåning och
skuldförvaltning

Cl Riksgäldskontorets
provisonskostnader i samband
med upplåning och
skuldförvaltning

Tabell 5.1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

1998	Utfall	93 182
1999	Anslag	100 000	Utgifts- prognos	60 000
2000	Förslag	100 000
2001	Beräknat	100 000
2002	Beräknat	100 000

5.1 Omfattning

Anslaget innefattar provisionskostnader relate-
rade till valutaupplåningen.

Merparten av provisionskostnaderna utgörs av
försäljningsprovisioner till de banker som agerar
som mellanhänder vid försäljningen av kontorets
lån. Dessa s. k. underwriters som består av en el-

ler flera banker, köper lånet av Riksgäldskonto-
ret och säljer det sedan vidare till investerarna.
De tar därmed på sig en risk som de kompense-
ras för genom provisioner.

I provisionskostnaderna ingår också utgifter
för provisioner i samband med inlösen av lån,
förvaltningsprovisioner till tre externa förvaltare
som vardera förvaltar en liten andel av valutas-
kulden samt kreditavgifter.

För perioden år 1999 prognostiseras provi-
sionskostnader till 60 miljarder kronor medan
provisionskostnaderna beräknas till 100 miljoner
kronor för åren 2000-2002.

Bemyndigande att överskrida anslaget

Regeringen anser att den bör bemyndigas att
överskrida ramanslaget Riksgäldskontorets pro-
visionskostnader i samband med upplåning och
skuldförvaltning under år 2000 om det är nöd-
vändigt för att kunna fullgöra statens betalnings-
åtaganden. Under år 1998 behövde inte regering-
en utnyttja motsvarande bemyndigande.

Avgiften till

Europeiska
gemenskapen

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Förslag till statsbudget för 2000

Avgiften till Europeiska gemenskapen

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut......................................................................................5

2 Inledning.................................................................................................................7

3 Redovisning av EU-budgetens utfall 1998............................................................9

4 Mål för utgiftsområdet.........................................................................................11

5 Bemyndigande.......................................................................................................13

6 Anslag....................................................................................................................15

Al Avgiften till Europeiska gemenskapens budget........................15

Al.l Tullavgift.....................................................................................16

Al.2 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter.............................16

A1.3 Mervärdesskattebaserad avgift...................................................17

Al.4 Avgift baserad på bruttonationalinkomsten.............................17

Al.5 Avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion...................18

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Tabellförteckning

Anslagsbelopp...................................................................................................................5

2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27............................................................8

3.1 Utgiftsfördelning EU-budgeten 1998......................................................................9

3.2 Anslagna medel samt utfall för 1998....................................................................... 10

6.1 Anslagsutveckling.....................................................................................................15

6.2 Tullavgift....................................................................................................................16

6.3 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter..........................................................16

6.4 Mervärdesskattebaserad avgift.................................................................................17

6.5 BNI-avgift.................................................................................................................17

6.6 Avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion.................................................18

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2000 avseende åtagandebemyn- diganden (avsnitt 5),	2. för budgetåret 2000 anvisar anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning:
1 Anslagsbelopp 1
Tusental kronor
Anslag	Anslagstyp
Al Avgiften till Europeiska gemenskapens budget	ramanslag 23 083 000
Summa för utgiftsområdet	23 083 000

17 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 1. Uo20-27

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

2 Inledning

Omfattning

Europeiska unionen disponerar en budget för
finansiella åtaganden på unionsnivå. Denna upp-
rättas med stöd av artikel 268 (f.d. 199) i fördra-
get om Europeiska unionen. Finansieringen av
budgeten med s.k. egna medel, dvs. avgifter från
medlemsländerna, fastställs i fördragets artikel
269 (f.d. 201) och i rådets beslut om systemet för
gemenskapernas egna medel (94/728/EG, Euro-
atom).

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till EU-
budgeten. Utgifterna för budgetåret 2000 utgörs
av Sveriges betalningar under budgetåret till Eu-
ropeiska kommissionen avseende EU-budgeten
för 2000 inklusive eventuella korrigeringar avse-
ende tidigare år. Avgiften kan dock under löpan-
de budgetår förändras till följd av faktisk upp-
börd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-
budgeten tidigare år, EU-tilläggsbudgetar, valu-
takursändringar samt andra korrigeringar av av-
giften. EU-budgeten för 2000 fastställs i euro,
men betalning av avgiften sker i kronor.

Betalningen av vissa delar av avgiften grundas
på en betalningsbegäran från kommissionen be-
räknad utifrån budgeten och omräknad till kro-
nor. Den kurs som därvid används är inte den-
samma som den som används vid omräkningen
av det svenska budgeteringsunderlaget från kro-
nor till euro vid beredningen av EU-budgeten.

Avgiften består av komponenterna tullar, sär-
skilda tullar på jordbruksprodukter och socker-
avgifter, mervärdesskattebaserad avgift, avgift
beräknad på bruttonationalinkomsten samt av-
gift för att täcka Storbritanniens budgetreduk-
tion. Storbritannien erhåller enligt rådsbeslutet
om egna medel en budgetreduktion, som finan-
sieras av övriga medlemsländer.

Europeiska rådet beslutade i mars 1999 om
innehållet i ett nytt beslut om egna medel.
Kommissionen lade i juli fram ett förslag till nytt
beslut grundat på innehållet i Europeiska rådets
överenskommelse. Rådets behandling av försla-
get har påbörjats med inriktningen att beslutet
skall antas under hösten. Beslutet innehåller fyra
viktiga komponenter som påverkar den svenska
avgiften. För det första ökar den andel medlems-
staterna får behålla av tulluppbörden från 10 pro-
cent till 25 procent, samtidigt som den mervär-
desskattebaserade avgiften minskar. Dessa
förändringar innebär att en större del av finansie-
ringen tas ut via BNI-avgiften. För det andra
modifieras taket för uttag av egna medel från
1,27 procent av BNI enligt nationalräkenskaps-
systemet ENS 79 till motsvarande belopp ut-
tryckt i procent av BNI enligt det nya national-
räkenskapssystemet ENS 95. Syftet med modi-
fieringen av taket är att övergången till nytt na-
tionalräkenskapssystem inte skall leda till ökade
resurser för EU-budgeten. För det tredje införs
en reducering av finansieringsansvaret för den
brittiska budgetreduktionen till 25 procent av
nuvarande andel för Nederländerna, Sverige,
Tyskland och Österrike. För det fjärde justeras
den brittiska budgetreduktionen med anledning
av de ovan beskrivna ändringarna vad gäller tul-
lavgifter och mervärdesskattebaserad avgift samt
med anledning av kommande utvidgning av
unionen.

Eftersom beslutet ännu inte är fattat och ut-
formningen av förändringarna därmed inte känd,
är det enligt regeringens uppfattning inte lämp-
ligt att basera budgetberäkningen i denna propo-
sition på det kommande beslutet. Med tillämp-
ning av principen att endast fattade beslut
beaktas baseras budgetförslaget istället på det

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTS OMRÅ DE 27

gällande rådsbeslutet om systemet för gemen-
skapens egna medel (94/728/EG, Euroatom).
Det bör också observeras att kommande juste-
ringar avseende gamla budgetår kommer att ske
enligt det nuvarande beslutet även sedan det nya
trätt i kraft.

Budgeten för 2000 är den första årsbudgeten
som beslutas inom ramen för det nya finansiella
perspektivet för perioden 2000-2006. Kommis-
sionens budgetförslag ryms under taket för år
2000, men lämnar mycket små marginaler. I rå-
dets första läsning av budgetförslaget har därför
neddragningar av anslagsmedel om ca 1,6 miljar-
der euro beslutats. Ökningen av EU-budgeten i
förhållande till 1999 skulle därmed stanna vid 2,8
procent istället för 3,4 procent enligt kommis-
sionens förslag. Budgetmyndigheternas behand-
ling av budgetförslaget för 2000 är dock inte av-
slutad. Regeringens budgetförslag för utgifts-
området baseras därför på kommissionens bud-
getförslag.

Avgiften har i sedvanlig ordning reviderats i
förhållande till de beräkningar som presenterades

i 1999 års ekonomiska vårproposition eftersom
EU-budgetförslaget inte fanns tillgängligt då den
ekonomiska vårpropositionen presenterades.
Förändringarna i förhållande till bedömningarna
i den ekonomiska vårpropositionen föranleds
också av kommissionens förslag till EU:s
tilläggsbudget 1 för 1999, vilken framför allt in-
nehåller en reglering av EU-budgetens överskott
för 1998 och en justering av prognoserna för av-
giftskomponenterna. Justeringen av prognoserna
i tilläggsbudgeten innebär en tidigareläggning av
regleringen av skillnader mellan de preliminära
avgiftsbetalningarna och utfallskorrigeringarna.
För svenskt vidkommande innebär det att den
återbetalning som förutsetts äga rum 2000 in-
träffar redan 1999. Härutöver har beräkningen av
avgiften justerats för ändrade antaganden om den
ekonomiska utvecklingen, inklusive justeringar
av antagandena för utvecklingen av tullar och av-
gifter, mervärdesskattebas och bruttonationalin-
komst samt växelkurs. För betalningar avseende
2000 har kursen 8,70 kr/euro använts.

ITabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27
Miljoner kronor	Utgift 1998	Anvisat 1999	Utgiftsprognos 1999	Förslag 2000	Beräknat 2001	Beräknat 2002
Avgiften till Europeiska gemenskapens budget		21 908	20 593	23 083	23 821	23 677
Tullavgift	3 030
Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter	359
Mervärdesskattebaserad avgift	9 149
Avgiften baserad pä bruttonationalinkomsten	8 672
Avgift avseende Storbritanniens budgetredu ktion
Totalt för utgiftsområde 27	21 210	21 908	20 593	23 083	23 821	23 677

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

3 Redovisning av EU-budgetens utfall

1998

EU-budgeten omfattar framför allt unionens ut-
gifter inom ramen för den första pelaren, men
omfattar i viss utsträckning även utgifter inom
de övriga pelarna. EU-budgetens aktiviteter
budgeteras under anslag och bemyndiganden, på
unionsnivå benämnda betalningsbemyndiganden
och åtagandebemyndiganden.

Kommissionen lämnar, i enlighet med bud-
getförordningen av den 21 december 1977, en
årsredovisning, Ekonomisk rapport.

År 1998 uppgick inkomsterna till 84 530 mil-
joner ecu netto, varav egna medel till 81 285
miljoner ecu. Disponibla överskott uppgick till
1 924 miljoner ecu och övriga inkomster till
1 321 miljoner ecu (varav 62 miljoner ecu avsåg
EFTA:s deltagande i programsamarbetet). Ut-
gifterna täckta av betalningsbemyndiganden
uppgick enligt årsredovisningen till 81 637 mil-
joner ecu netto, vilket med kursen 8,92 kr/ecu
(genomsnittlig årskurs) motsvarar 728 202 mil-
joner kronor. Under året redovisades en kurs-
förlust om 9 miljoner ecu. Redovisat underskri-
dande uppgick till 3 023 miljoner ecu (varav 0,9
miljoner ecu avser EFTA).

Totalt ianspråktagna åtagandebemyndiganden,
inklusive åtaganden avseende tredje land och
bemyndiganden överförda från tidigare budgetår,
uppgick till 86 849 miljoner ecu, eller 774 693
miljoner kronor. Under året disponibla bemyn-
diganden uppgick till 91 257 miljoner ecu. Ut-
nyttjandegraden för åtagandebemyndiganden
uppgick därmed till 95 procent. Fördelat i enlig-
het med finansieringsnyckeln för totala egna
medel innebar det att den svenska delen av åt-
gandebemyndigandena uppgick till 2,9 procent
eller 2 519 miljoner ecu/ 22 470 miljoner kronor.

Utgifterna (anslag/betalningsbemyndiganden)
fördelade sig enligt följande (miljoner ecu):

ITabell 3.1 Utgiftsfördelning EU-budgeten 1998 I
UTGIFTSKATEGORI	BELOPP MILJONER ECU	ANDEL PROCENT
Jordbruksstöd	39 148	48,0
Strukturåtgärder	28 553	35,0
Interna åtgärder	4 912	6,0
Utrikesåtgärder	4 223	5,2
Administration	4 430	5,4
Reserver	272	0,3
Kompensationer till nya med- lemsländer (s.k. infasning)	99	0.1
Totalt	81 637	100%
Den svenska avgiften	för 1998	uppgick till

21 210 miljoner kronor. Återbetalningen till
följd av överenskommelsen om infasning av den
svenska avgiften motsvarande 275 miljoner kr.
Nettoavgiften blev därmed 20 935 miljoner kr.
Detta belopp motsvarar alltså Sveriges faktiska
betalningar till EU. Återflödet från EU-
budgetens utgiftssida påverkar inte dessa betal-
ningar. För att få en täckande bild av flödena till
och från EU-budgeten bör dock dessa beaktas.
Det på statsbudgeten redovisade återflödet under
inkomsttitel 6000 uppgick 1998 till 9 613 miljo-
ner kronor. Det s.k. nettobidraget uppgick där-
med till 11 322 miljoner kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

ITabell 3.2 Anslagna medel samt utfall för 1998 1
Miljoner kronor		Utfall	Anslag
Al	Tullavgifter	3 030	2 934
A2	Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter	359	362
A3	Mervärdesskattebaserad avgift	9 149	9 086
A4	Avgift baserad på bruttonational- inkomsten	8 672	7 263
	Totalt UO	21 210	19 645

utformningen av systemet för finansiering av
EU-budgeten. Det är regeringens strävan att
verka för en förenkling av detta system, men det
är rimligt att anta att avgiften även under kom-
mande budgetår kommer att vara föremål för re-
lativt kraftiga fluktuationer.

Utfallet blev 21 210 miljoner kronor, vilket är 1
565 miljoner kronor eller 8 procent mer än vad
som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget
(prop. 1998/99:1) tillfördes anslaget för Mervär-
dessskattebaserad avgift 993 miljoner kronor,
samtidigt som anslaget Avgift baserad på brutto-
nationalinkomsten minskades med samma be-
lopp. Skillnaden mellan anslagsförbrukningen
och anvisat belopp i statsbudgeten finansierades
med anslagssparande från tidigare år. Anslagsbe-
hållningarna minskade med 1 565 miljoner kro-
nor under 1998 och uppgick vid utgången av året
till 391 miljoner kronor.

Skillnaden mellan anslagsförbrukningen och
anvisat belopp på statsbudgeten förklaras huvud-
sakligen av högre utgifter för anslagen Mervär-
desskattebaserad avgift och Avgift baserad på
bruttonationalinkomsten. Den mervärdesskatte-
baserade avgiften och avgiften baserad på brutto-
nationalinkomsten blev 1 056 miljoner kronor
respektive 416 miljoner kronor högre än vad som
anvisades i statsbudgeten.

Den största delen av dessa skillnader beror på
uppreviderade avgiftsbaser för åren 1995-1997,
framför allt blev mervärdesskattebasen större än
vad som tidigare antagits, vilket ökade den mer-
värdesskattebaserade avgiften med omkring 0,9
miljarder kronor. Den andra större effekten följ-
de av att ecu-kursen den sista december 1997 var
högre än den kurs som låg till grund för beräk-
ningarna i budgetpropositionen för 1998. Kursen
per den sista december 1997 avgör till vilken kurs
betalningarna för 1998 sker med avseende på
mervärdesskattebaserad avgift, BNI-avgift och
avgift för att täcka Storbritanniens budgetrabatt.
Den högre ecu-kursen medförde att utgifterna
blev ca 0,4 miljarder kronor högre än beräknat i
statsbudgeten. Utfallet för 1998, liksom för
1997, uppvisar stora avvikelser i förhållande till
budgeten. På grund av avgiftsbasernas storlek är
risken stor för att avvikelserna blir betydande.
Orsaken till avvikelserna ligger till största delen i

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

4 Mål för utgiftsområdet

Målen för den svenska EU-budgetpolitiken lig-
ger fast i enlighet med riksdagens beslut

(prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr.
1994/95:67). Detta innebär bl.a. att Sverige skall
verka för en effektiv och återhållsam budgetpoli-
tik inom unionen. Målen innebär även att Sverige
skall verka för en förbättrad budgetdisciplin vid
användningen av EU:s budgetmedel.

I mars 1999 enades Europeiska rådet om hu-
vudkomponenterna i ett nytt beslut om systemet
för egna medel. Beslutet innebär dels att uttags-
taket 1,27 procent av unionens bruttonationalin-
komst (BNI) ligger fast, dels att bl.a. Sveriges
andel av finansieringen av Storbritanniens bud-
getreduktion minskas. För svenskt vidkomman-
de var detta principiellt viktiga steg för att nå
målsättningen förbättrad fördelning av finansie-
ringsbördan. Kommissionen har på grundval av
Europeiska rådets principbeslut lagt fram ett för-
slag till nytt beslut om egna medel. Rådsbehand-
lingen av detta förslag har nu påbörjats. Det är
viktigt att säkerställa att innehållet i Europeiska
rådets beslut beaktas.

Under våren har också ett nytt flerårigt bud-
getbeslut, s.k. finansiellt perspektiv, antagits för
perioden 2000-2006. Jämfört med tidigare finan-
siella perspektiv innebär det nya beslutet en tyd-
ligare koppling till utfallet för den årliga budge-
ten, genom att nivån för år 2000 tar sin
utgångspunkt i budgetsiffror för 1999 istället för
det finansiella perspektivet för 1999. Detta är en
viktig budgetdisciplinär princip.

Den årliga EU-budgeten är resultatet dels av
de ramar som sätts av beslutet om egna medel
och det finansiella perspektivet, dels av den årliga
budgetberedningen inom rådet och EU-parla-
mentet. Sverige har inom ramen för de förutsätt-

ningar detta ger strävat efter en budget på
unionsnivå som speglar den restriktivitet som
gäller för den nationella budgetpolitiken inom
Sverige och ett stort antal av de övriga medlems-
länderna.

EU-budgeten för 1999 var den sista inom ra-
men för det gamla finansiella perspektivet och
som en följd av budgetregelverket var utrymmet
för budgetrestriktivitet mindre än föregående år.
Ökningen av budgeten (betalningsbemynd-
iganden) uppgick till 2,4 procent, vilket var 1
procentenhet mer är 1998 då motsvarande siffra
var 1,4 procent. Totalt sett får ökningen ändå an-
ses relativt måttlig.

Genom det nya finansiella perspektivet är det
totala utrymmet för budgetökning mer begränsat
för år 2000 än vad som varit fallet tidigare. Sam-
tidigt är marginalerna mellan finansiellt perspek-
tiv och budgetförslag mindre. I och med att till-
gängligt utrymme utnyttjas i högre grad än i
budgeten för 1999 blir därmed ökningen i bud-
getförslaget för 2000 högre än ökningen för
1999. Regeringen är angelägen att slå vakt om att
tillräckliga marginaler upprätthålls mellan finan-
siellt perspektiv och årlig budget för att säker-
ställa att en revidering av perspektivet inte skall
bli nödvändig. För svenskt vidkommande utgör
därför fortsatt restriktivitet en utgångspunkt vid
den pågående behandlingen av budgetförslaget
för år 2000.

Budgetpolitiken på lite längre sikt kommer för
svenskt vidkommande i stor utsträckning att sty-
ras av fortsatta ambitioner att koncentrera EU-
budgetens insatser i enlighet med närhetsprinci-
pen, liksom ambitioner att förenkla finansie-
ringssystemet för att öka prognostiserbarheten
och transparensen.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

5 Bemyndigande

Finansieringen av budgeten med avgifter från
medlemsländerna avser utgifterna enligt betal-
ningsbemyndiganden (anslag). Åtagandebemyn-
diganden ger inte upphov till samma direkta be-
talningsansvar utan uttrycker utgifts-åtagandet
för kommande år.

Åtagandebemyndiganden styrs dels av tidigare
fattade beslut, dels av den årliga budgetproces-
sen. En förutsättning för möjligheten till lång-
siktigt hållbar restriktiv budgetpolitik är att ba-
lans uppnås mellan tilldelningen av anslag och
bemyndiganden och att även tilldelningen av
bemyndiganden präglas av återhållsamhet.

Egna medel dvs. medlemsländernas avgifter
ett visst år, svarar inte direkt mot åtagandebe-
myndiganden. Fördelningsnyckeln för finansie-
ringen av budgeten, dvs. anslagen (betalnings-
bemyndiganden) kan dock användas som en
grov fördelning av åtagandet på medlemsländer-
na.

I kommissionens budgetförslag föreslås att
åtagandebemyndiganden om 92 706 miljoner eu-
ro skall ställas till förfogande för 2000. Sveriges
andel av detta uppgår med fördelning enligt vår
andel av egna medel till 2,8 procent, dvs. 2 596
miljoner euro, motsvarande ca 22 845 miljoner
kronor. Budgetförslaget är för närvarande före-
mål för budgetberedning inom unionens bud-
getmyndigheter (rådet och parlamentet).

Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att
riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sta-
ten högst det utgiftsåtagande som följer av fast-
ställd EU-budget vad gäller åtagandebemyndi-
ganden.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

6 Anslag

Al Avgiften till Europeiska
gemenskapens budget

Tabell 6.1 Anslagsutveckling

1998	Utgift	21 210 000
1999	Anslag	21 908 000	Utgifts- prognos	20 593 000
2000	Förslag	23 083 000
2001	Beräknat	23 821 000
2002	Beräknat	23 677 000

Från och med 1999 utgör avgiften till EU-
budgeten ett anslag, anslaget Al Avgiften till Eu-
ropeiska gemenskapens budget. Sammanslag-
ningen av de tidigare fyra anslagen till ett anslag
motiveras av behovet av flexibilitet i medelsdis-
positionen mellan de olika komponenterna i av-
giften. För att bibehålla den tidigare informa-
tionsnivån redovisas dock den beräknade
fördelningen på anslagsposter i enlighet med re-
geringens utfästelse i budgetpropositionen för
1999 (prop. 1998/99:1). Information om utfall
presenteras även på anslagspostnivå. Anslags-
posterna utgörs dels av de fyra tidigare anslagen,
dels av anslagsposten Avgift avseende Storbri-
tanniens budgetreduktion.

Utgifterna inom utgiftsområdet omfattar dels
Sveriges andel av finansieringen av EU-budgeten
för det berörda budgetåret inklusive eventuella
EU-tilläggsbudgetar, dels revidering av avgifts-
baserna och revidering av den brittiska budgetra-
batten.

Regeringens överväganden

Med hänsyn till Europeiska kommissionens
budgetförslag och prognosen för utfallskorrige-

ringar under år 2000 beräknas avgiften till Euro-
peiska gemenskapen för svensk del under år 2000
uppgå till 23 083 miljoner kronor.

Utgiftsprognosen för 1999 uppgår till 20 593
miljoner kronor. Jämfört med 1999 års ekono-
miska vårproposition är detta en nedrevidering
om 2 038 miljoner kronor. Orsaken till nedrevi-
deringen är att hänsyn tagits till EU:s tilläggs-
budget 1, där EU-budgetens överskott för 1998
återförs till medlemsländerna genom att inbetal-
ningarna för 1999 minskas. Samtidigt reviderar
kommissionen baserna för avgiftsuttaget till
samma prognosnivåer (april 1999) som används i
budgetförslaget för år 2000. Det senare innebär
en metodförändring jämfört med tidigare år då
baserna från budgetförslaget för ett givet budget-
år var oförändrade under hela budgetåret. Ef-
fekten av förändringen är att man får en justering
redan under pågående budgetår och att efter-
handskorrigeringarna med hänsyn till utfall, vilka
regleras under påföljande budgetår, därmed blir
mindre än vad som tidigare varit fallet. Under
1999 överstiger betalningarna enligt EU-
budgetens prognoser regeringens bedömning av
betalningarna enligt utfall. I prognosen i vårpro-
positionen räknade regeringen med att den del av
betalningarna för avgiften under 1999 som över-
stiger vad vi väntas behöva betala skulle dras från
avgiften för år 2000. Med kommissionens förslag
till tilläggsbudget för 1999 skulle alltså denna
förskottsbetalning regleras redan under inneva-
rande år. Tilläggsbudgeten är ännu inte antagen.
Regeringen gör dock bedömningen att EU:s
tilläggsbudget 1 kommer att antas under hösten
så att den ger effekt på betalningarna under 1999.
Med hänsyn till beloppets storlek och att beslu-
tet är mycket nära förestående har regeringen
valt att beakta tilläggsbudgeten. Det innebär ett

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÄDE 27

avsteg från principen att enbart beakta fattade
beslut och en viss risk att prognosen överskrids
om beslutet skulle dröja längre än vad det nu
finns skäl att tro.

Prognosändringen för 1999 påverkar också be-
räkningen för 2000, eftersom den tidigare beräk-
nade minskningen av våra betalningar 2000 in-
träffar redan 1999. Beräkningen för 2000 ökar
därmed med ca 2 miljarder kronor jämfört med
vårpropositionen.

I beräkningen för 2000 har också en revidering
av nationalräkenskaperna med avseende på redo-
visning av kommunal mervärdesskatt preliminärt
beaktats enligt en schablonberäkning. Den upp-
skattade effekten uppgår till en ökning av EU-
avgiften om 200 miljoner kronor per år. Kom-
missionens beslut om ändrade redovisningsprin-
ciper har fattats, men ännu inte implementerats i
den svenska redovisningen av nationalräkenska-
perna. Beräkningen av effekten på den svenska
EU-avgiften är därför preliminär. Den nya redo-
visningsprincipen riskerar att påverka våra betal-
ningar från 1995 och framåt. Det innebär att det
då skulle uppstå en betalning avseende utfallskor-
rigering bedömd till ca 1 miljard kronor t.o.m.
1999. Korrigeringsbetalningen bedöms äga rum
under 2000. Sammanlagt innebär därmed den
möjliga effekten av den ovan beskrivna ändring-
en av nationalräkenskaperna en ökning av avgif-
ten om 1,2 miljarder kronor år 2000 jämfört med
beräkningen i vårpropositionen.

Den sammanlagda effekten av EU:s tilläggs-
budget 1 för 1999 och ändringen av redovisning-
en av kommunal moms innebär en ökning om ca

3,2 miljarder kronor jämfört med beräkningen i
vårpropositionen. Därtill kommer vissa effekter
av hänsynstagande till kommissionens budget-
förslag för 2000 och nya antaganden om den
ekonomiska utvecklingen. Betalningarna avseen-
de mervärdesskattebaserad avgift, BNI-avgift
och Storbritannien-avgift baseras på en bedömd
växelkurs per den 31 december 1999 om 8,70
kronor per euro.

Nedan redovisas för riksdagens information
regeringens preliminära beräkning av fördelning-
en mellan anslagsposter.

Al.l Tullavgift

Tabell 6.2 Tullavgift

1998	Utgift	3 030 000
1999	Beräknat	2 740 000	Utgifts- prognos	2 783 000
2000	Beräknat	2 850 000
2001	Beräknat	2 993 000
2002	Beräknat	3 164 000

Inkomsterna från den gemensamma tulltaxan
utgör egna medel för Europeiska gemenskapen
och tillfaller därför gemenskapsbudgeten. Med-
lemsländerna får dock behålla tio procent av
uppburna medel för att täcka administrativa
kostnader i samband med uppbörden. Anslags-
posten avser inbetalningen till Europeiska kom-
missionen, dvs. de nittio procent av uppbörden
som tillfaller gemenskapsbudgeten. Uppbörden
budgeteras och redovisas i sin helhet under in-
komsttitel 1471 Tullmedel. På inkomsttiteln re-
dovisas även sådan tulluppbörd som inte tillfaller
gemenskapen t.ex. betalningar som hänför sig till
ärenden före år 1995 och eventuella inkomster
från avgifter som ej utgör egna medel.

Med hänsyn till Europeiska kommissionens
budgetförslag beräknas tullavgiften för 2000
uppgå till 2 850 miljoner kronor.

Al.2 Särskilda jordbrukstullar och
sockeravgifter

Tabell 6.3 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter

1998	Utgift	359 000
1999	Beräknat	423 000	Utgifts- prognos	375 000
2000	Beräknat	380 000
2001	Beräknat	385 000
2002	Beräknat	390 000

De särskilda tullarna på jordbruksprodukter och
avgifterna på sockerproduktionen, vilka tas ut i
enlighet med EG:s regelverk, utgör i likhet med
tullarna enligt den gemensamma tulltaxan ge-
menskapsbudgetens egna medel. Även för dessa
tullar och avgifter gäller att medlemslandet får
behålla tio procent av uppbörden för att täcka
administrativa kostnader kopplade till uppbör-
den.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Anslagsposten avser inbetalningarna till Euro-
peiska kommissionen. Den svenska uppbörden
av dessa avgifter förs upp på inkomsttitel 1473
Jordbruks- och sockeravgifter. Som en följd av
WTO-överenskommelsen omvandlades den 1
januari 1996 importavgifterna på jordbrukspro-
dukter till särskilda tullar på jordbruksprodukter.

Med hänsyn till Europeiska kommissionens
budgetförslag beräknas särskilda jordbrukstullar
och sockeravgifter för 2000 uppgå till 380 miljo-
ner kronor.

A 1.4 Avgift baserad på

bruttonationalinkomsten

Tabell 6.5 BNI-avgift

1998	Utgift	8 672 000
1999	Beräknat	9 988 000	Utgifts- prognos	8 664 000
2000	Beräknat	11 330 000
2001	Beräknat	11 077 000
2002	Beräknat	10 634 000

Al.3 Mervärdesskattebaserad avgift

Tabell 6.4 Mervärdesskattebaserad avgift

1998	Utgift	9 149 000
1999	Beräknat	7 457 000	Utgifts- prognos	7 330 000
2000	Beräknat	7 392 000
2001	Beräknat	8 186 000
2002	Beräknat	8 260 000

Den mervärdesskattebaserade komponenten i
avgiften till EU:s budget beräknas som en pro-
centuell andel av medlemslandets mervärdes-
skattebas enligt en prognos för det år budgeten
avser. Den nationella skattebasen korrigeras här-
vid för avvikelser från och variationer inom EU:s
sjätte mervärdesskattedirektiv så att en enhetlig
skattebas erhålles. Uttaget för 2000 är satt till
högst 1 procent av mervärdesskattebasen. Det
faktiska uttaget beräknas i kommissionens bud-
getförslag för 2000 till 0,8643978 procent. Efter
avslutat budgetår korrigeras utfallet för avvikelser
från den prognostiserade basen så att fastställt
procentuellt uttag enligt fastställd EU-budget
vidmakthålls.

Med hänsyn till Europeiska kommissionens
budgetförslag beräknas den mervärdesskattebase-
rade avgiften för 2000 uppgå till 7 392 miljoner
kronor.

Avgiften baserad på bruttonationalinkomsten
(BNI-avgiften), beräknas på en prognos av
medlemslandets BNI till marknadspriser för
budgeteringsåret. Uttaget beräknas som en pro-
centuell andel av gemenskapens samlade BNI
mot bakgrund av återstående finansieringsbehov
sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften
korrigeras i efterhand med hänsyn till utfallet.
Som en följd av restriktionerna avseende mervär-
desskattebaserad avgift i rådets beslut om syste-
met för gemenskapernas egna medel
(94/728/EG, Euroatom) får ökningar och
minskningar i finansieringsbehovet för EU-
budgeten ett direkt genomslag i BNI-avgiftens
storlek.

För år 2000 påverkas beräkningen av att EU:s
tilläggsbudget 1, vilken för närvarande behandlas
av EU:s budgetmyndigheter, det leder till att
större delen av den överskjutande svenska för-
skottsbetalningen under 1999 kommer att regle-
ras under innevarande år under förutsättning att
tilläggsbudgeten antas i tillräckligt god tid före
årets sista inbetalning. Eftersom den överskju-
tande betalningen uppgår till ca 2 miljarder kro-
nor leder dock osäkerheten vad gäller tidpunkten
för regleringen till motsvarande osäkerhet för
statsbudgeten.

Med hänsyn till Europeiska kommissionens
budgetförslag beräknas avgiften baserad på
bruttonationalinkomsten för 2000 uppgå till
11 330 miljoner kronor.

PROP. 1999/2000:1 UTGIFTSOMRÅDE 27

Al.5 Avgift avseende Storbritanniens

budgetreduktion

Tabell 6.6 Avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion

1998	Utgift
1999	Beräknat	1 300 000	Utgifts- prognos	1 441 000
2000	Beräknat	1 131 000
2001	Beräknat	1 180 000
2002	Beräknat	1 230 000

I enlighet med rådsbeslutet om gemenskapens
egna medel erhåller Storbritannien en budgetre-
duktion som finansieras av övriga medlemslän-
der. Betalningen av den avgift som föranleds av
detta fördelas i EU-budgeten på mervärdesskat-
tebaserad avgift och BNI-avgift enligt vissa prin-
ciper. Vid betalningen under löpande år redovisas
dock betalningarna avseende reduktionen sepa-
rat. Eftersom budgeten redovisas i euro och be-
talningen sker i kronor uppstår differenser som
inte kan fördelas slutligt förrän i ett sent skede av
budgetåret. Med hänsyn till presentationen i EU-
budgeten har t.o.m. 1998 avgiften avseende Stor-
britanniens budgetreduktion redovisats under
anslagen A3 Mervärdesskattebaserad avgift och
A4 Avgift baserade på bruttonationalinkomsten.

Den ovan beskrivna redovisningen har dock för-
anlett onödigt merarbete för de berörda myn-
digheterna. För att få ökad tydlighet i redovis-
ningen av avgiften och samtidigt underlätta den
praktiska hanteringen av anslagsavräkningen ut-
gör därför avgiften avseende Storbritanniens
budgetreduktion från och med 1999 en egen an-
slagspost.

Storbritanniens budgetreduktion förs i EU-
budgeten upp i enlighet med en beräkning för
innevarande år. Det innebär att Storbritanniens
reduktion i EU-budgeten för 2000 avser 1999.
Reduktionen korrigeras sedan löpande allt efter-
som mer information om faktiska betalningar
erhålls. Under 1999 görs slutkorrigeringen för
reduktionen avseende 1995.

Den årliga betalningen avseende Storbritanni-
ens reduktion avser alltså dels betalning avseende
en prognos över innevarande års reduktion, dels
efterhandskorrigeringar avseende tidigare år.
Med hänsyn till svårigheten att prognostisera
omfattningen av korrigeringen avseende tidigare
år, grundas beräkningen av betalningen enbart på
EU-budgeten för 2000.

Med hänsyn till Europeiska kommissionens
budgetförslag beräknas avgiften avseende Stor-
britanniens budgetreduktion för 2000 uppgå till
1 131 miljoner kronor.

Allmän miljö- ochnaturvård

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2 Allmän miljö-och naturvård

2.1 Omfattning

2.2 Utgiftsutveckling

2.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet

3 Miljövård

3.1 Omfattning

3.2 Utgiftsutveckling

3.3 Resultatbedömning

3.5 Revisionens iakttagelser

Al Naturvårdsverket

A3 Åtgärder för att bevara denbiologiska mångfalden

A4 Sanering och återställning avförorenade områden

A5 Miljöforskning

A7 Visst internationelltmiljösamarbete

A8 Stockholms internationellamiljöinstitut

4 Strålskydd, kärnsäkerhet m.m.

4.1 Omfattning

4.2 Utgiftsutveckling

4.3 Resultatbedömning

4.4 Förändringar

4.5 Revisionens iakttagelser

B2 Statens kärnkraftinspektion:Förvaltningskostnader

B3 Statens kämkraftinspektion:Kärnsäkerhetsforskning

B4 Visst internationellt samarbete ifråga om kärnsäkerhet m.m.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2 Lagförslag

2.1 Förslag till lag om tillfällig avgift för stöd till småskaligelproduktion

3 Energi

3.1 Omfattning

3.2 Utgiftsutveckling

3.4 Skatteavvikelser

3.5 Utgiftsutveckling

4 Effektiva energimarknader

4.1 Omfattning

4.2 Utgiftsutveckling

Al Statens energimyndighet:Förvaltningskostnader

5 Omställning och utveckling avenergisystemet

5.1 Omfattning

5.2 Utgiftsutveckling

B3 Åtgärder för effektivareenergianvändning

B4 Energiforskning

B6 Introduktion av ny energiteknik

B7 Energipolitiskt motiveradeinternationella klimatinsatser

6 Övrig statlig verksamhet

6.1 Småskalig elproduktion

B9 Stöd till småskalig elproduktion

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

2 Lagförslag

2.2 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)

3 Kommunikationer

3.1 Omfattning

3.2 Utgiftsutveckling

3.4 Åtgärder utanför utgiftsområdet

3.5 Skatteavvikelser

4 Väg och järnväg

4.1 Omfattning

4.2 Utgiftsutveckling

4.4 Revisionens iakttagelser

4.5 Personalkonsekvenser

4.6 Vägverket

Al Vägverket Administration

A2 Väghållning och statsbidrag

4.7 Banverket

A3 Banverket: Sektorsuppgifter

A6 Nationellt investeringsprogramför infrastrukturutveckling

5 Sjö- och luftfart

5.1 Omfattning

5.2 Utgiftsutveckling

m.m.

B2 Ersättning till viss kanaltrafikm.m.

B3 Bidrag till sjöfarten

5.5 Handelsflottans kultur- ochfritidsråd

B4 Driftbidrag till kommunala flygplatser

5.8 Statens haverikommission

6 Post- och telekommunikationoch informationsteknik

Allmän miljö- och
naturvård

A3 Åtgärder för att bevara den
biologiska mångfalden

A4 Sanering och återställning av
förorenade områden

A7 Visst internationellt
miljösamarbete

A8 Stockholms internationella
miljöinstitut

B2 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader

B3 Statens kämkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning

B4 Visst internationellt samarbete i
fråga om kärnsäkerhet m.m.

2.1 Förslag till lag om tillfällig avgift för stöd till småskalig
elproduktion

Al Statens energimyndighet:
Förvaltningskostnader

5 Omställning och utveckling av
energisystemet

B3 Åtgärder för effektivare
energianvändning

B7 Energipolitiskt motiverade
internationella klimatinsatser

A6 Nationellt investeringsprogram
för infrastrukturutveckling

B2 Ersättning till viss kanaltrafik
m.m.

5.5 Handelsflottans kultur- och
fritidsråd

6 Post- och telekommunikation
och informationsteknik

6.5 Förslag till lag om ändring i
telelagen (1993:597)

C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige
AB för alarmeringstjänst enligt
avtal

7 Statens järnvägar, kollektivtrafik och
samhällsköpta tjänster, m.m.

D2 Rikstrafiken: Administration¹’

D3 Rikstrafiken: Trafikupphandling¹¹

8 Kommunikationsforskning och
meteorologi

E2 Kommunikationsforsknings-
beredningen

Meteorologiska och Hydrologiska
Institut

Regeringens överväganden
Resultatinformation

9 Länsstyrelsernas verksamhet och roll
inom transportområdet

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s
förordningar om miljö- och strukturstöd

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s
förordningar om jordbruksprodukter

3 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

4.3 Resultatbedömning och
slutsatser

5.5 Bedömning av
personalkonsekvenser

B2 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.

B6 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket

B8 Miljö-, struktur- och regionala
åtgärder

BIO Arealersättningar och djurbidrag
m.m.

Bli Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter

B12 Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.

6.5 Översyn av
fiskeriadministrationen

6.6 Strukturstöd för perioden
2000-2006

7.3 Resultatbedömning och
slutsatser