Regeringens skrivelse

1999/2000:150

Årsredovisning för staten 1999

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150

1999/2000:150

Årsredovisning för staten 1999

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Malmö den 18 maj 2000

Statsministern

Finansministern

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 1999.
Skrivelsen omfattar uppföljning av de budgetpolitiska målen, resultaträkning, balansräkning och finan-
sieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare
lämnas en redogörelse för statliga garantier och utvecklingen inom statsförvaltningen. Riksrevi-
sionsverkets iakttagelser i rapporter från effektivitetsrevisionen under året redovisas och kommenteras
i skrivelsen. Myndigheter som har fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för
invändningarna anges.

I jämförelse med föregående års motsvarande skrivelse (Skr. 1998/99:150) har det tillkommit ett av-
snitt om sambandet mellan resultaträkningen och statsbudgeten.

Skr. 1999/2000:150

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning....................................................................................................13

1.1 Skrivelsens innehåll...............................................................................13

1.2 Tidpunkt för avlämnande av skrivelsen...............................................13

1.3 Kvalitetsbedömning av årsredovisningen............................................13

1.4 Olika aspekter på det ekonomiska utfallet..........................................14

1.5 Sammanfattning av det ekonomiska utfallet m.m..............................14

2 Makroekonomiska förutsättningar och uppföljning av de budgetpolitiska

målen.....................................................................................................................19

2.1 Makroekonomiska förutsättningar......................................................19

2.2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen...........................................20

3 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgeten......................................27

3.1 Inledning...............................................................................................27

3.2 Avgränsning, struktur och redovisingsprinciper................................27

3.3 Härledning av statsbudgetens saldo från resultaträkningen..............29

4 1999 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys......................33

4.1 Inledning...............................................................................................33

4.2 Olika avgränsningar av begreppet staten............................................33

4.3 Sammanställning av vissa nyckeluppgifter..........................................33

4.4 Nettoförmögenhetens förändring.......................................................34

4.5 Statsskulden...........................................................................................34

4.6 Skatter m.m...........................................................................................37

4.7 Transfereringar......................................................................................40

4.8 Konsoliderad resultaträkning...............................................................42

4.9 Konsoliderad balansräkning.................................................................45

4.10 Finansieringsanalys...............................................................................49

5 Statsbudgetens utfall 1999...................................................................................55

5.1 Inledning...............................................................................................55

5.2 Statsbudgetens saldo.............................................................................55

5.3 Statsbudgetens inkomster....................................................................56

5.3.1 Skatter....................................................................................................57

5.3.2 Övriga inkomster..................................................................................64

5.4 Statsbudgetens utgifter.........................................................................68

5.4.1 Utgifter per utgiftsområde...................................................................72

6 Redovisning av statliga garantier.........................................................................93

6.1 Redovisning av statliga garantier för budgetåret 1999.......................93

Skr. 1999/2000:150

7 Utvecklingen inom statsförvaltningen..............................................................101

7.1 Inledning..............................................................................................101

7.2 Konsumtion och produktion..............................................................101

7.3 Sysselsättning.......................................................................................106

7.4 Personalkonsekvenser till följd av strukturförändringar..................108

7.5 Uppföljning av myndigheternas arbetsgivarpolitik..........................109

8 Riksrevisionsverkets iakttagelser.......................................................................121

8.1 Inledning..............................................................................................121

8.2 Effektivitetsrevisionens iakttagelser..................................................121

8.3 Revisionsberättelser med invändning................................................126

Bilagor

Bilaga 1 Material avseende resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Bilaga 2 Specifikation av statsbudgetens inkomster

Bilaga 3 Specifikation av utgifter på utgiftsområden

Bilaga 4 Månadsfördelade utgifter per utgiftsområde

Bilaga 3 Avgifter till och bidrag från E U

Skr. 1999/2000:150

Tabellförteckning

1.1 Sammanfattning av det ekonomiska utfallet...........................................................14

2.1 Makroekonomiska förutsättningar.........................................................................19

2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande..........................................................21

2.3 Den offentliga sektorns finansiella sparande..........................................................22

2.4 Den statliga sektorns finansiella sparande och övergången till statsbudgetens

saldo......................................................................................................................22

2.5 Utgiftstak för staten 1997-1999..............................................................................22

2.6 Takbegränsade utgifter.............................................................................................23

2.7 Utgiftstak för offentlig sektor.................................................................................24

3.1 Jämförelse resultaträkningen och statsbudgeten....................................................27

3.2 Samband mellan några väsentliga saldomått i årsredovisningen...........................29

4.1 Nyckeluppgifter i resultat- och balansräkningarna................................................34

4.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning.......................................................35

4.3 Valutaskulden inklusive värdet av derivatportfölj..................................................35

4.4 Lån i svenska kronor................................................................................................35

4.5 Statsskuldens kostnader...........................................................................................37

4.6 Skatteinbetalningar...................................................................................................38

4.7 Transfereringar och bidrag.......................................................................................40

4.8 Socialförsäkring........................................................................................................41

4.9 Transfereringar och bidrag - övrigt.........................................................................42

4.10 Konsoliderad resultaträkning................................................................................43

4.11 Konsoliderad balansräkning...................................................................................47

4.12 Finansieringsanalys.................................................................................................50

4.13 Utdelningar i statliga bolag....................................................................................50

4.14 Justeringar till betalningar.....................................................................................50

5.1 Statsbudgetens saldo 1999 justerat för större engångseffekter

(underliggande saldo)..........................................................................................55

5.2 Statsbudgetens utfall 1999.......................................................................................56

5.3 Skillnader mellan statsbudgeten och utfall för 1999..............................................56

5.4 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens

inkomster..............................................................................................................57

5.5 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens

inkomster 1999. Skillnad mellan tidigare beräkningar och prognos
respektive utfall....................................................................................................58

5.6 Förutsättningar vid olika prognostillfällen.............................................................58

5.7 Hushållens periodiserade skatter.............................................................................60

5.8 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt......................................................60

5.9 Företagens periodiserade skatter.............................................................................61

5.10 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt..................................................61

Skr. 1999/2000:150

5.11 Periodiserade arbetsgivaravgifter...........................................................................62

5.12 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och allmän pensionsavgift......................62

5.13 Periodiserad mervärdesskatt...................................................................................62

5.14 Inkomsttiteln Mervärdesskatt................................................................................63

5.15 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet.............................................64

5.16 Akteutdelningar från företag med statligt ägande................................................65

5.17 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom.................................................66

5.18 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån..................................................................66

5.19 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster..........................................................67

5.20 Inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter..........................................................67

5.21 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU................................................................67

5.22 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU...................................................68

5.23 Indragningar 1999, större än 100 mkr...................................................................69

5.24 Medgivna överskridanden......................................................................................70

5.25 Begränsningsbelopp 1999.......................................................................................71

5.26 Statsbudgetens utgifter 1999..................................................................................72

5.27 Uo 1 Rikets styrelse................................................................................................73

5.28 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning......................................................73

5.29 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd.....................................................................73

5.30 Uo 4 Rättsväsendet.................................................................................................74

5.31 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan........................................................74

5.32 Uo 6 Totalförsvar....................................................................................................75

5.33 Uo 7 Internationellt bistånd..................................................................................75

5.34 Uo 8 Invandrare och flyktingar.............................................................................76

5.35 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.......................................................76

5.36 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp..................................................77

5.37 Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag...........................................................77

5.38 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom............................................................77

5.39 Uo 12 Ek. trygghet för familjer och barn.............................................................78

5.40 Föräldrapenningen år 1996-1999...........................................................................78

5.41 Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet......................................................................79

5.42 Uol4 Arbetsmarknad och arbetsliv.......................................................................79

5.43 Uo 15 Studiestöd....................................................................................................80

5.44 Antal studerande med studiemedel 1996-1999...................................................80

5.45 Utbetalda studiemedel 1996-1999.........................................................................80

5.46 Antal personer som mottog vuxenstudiestöd 1996-1999....................................81

5.47 Uol6 Utbildning och universitetsforskning.........................................................8-1

5.48 Totalt antal heltidsplatser och antal elever i kommunal vuxenutbildning

(inkl, kunskapslyftet) 1996-1999.........................................................................81

5.49 Uol7 Kultur, medier, trossamfund och fritid.......................................................82

5.50 Uol8 Samhällsplanering, bostad och byggande....................................................82

5.51 Uol9 Regional utjämning och utveckling.............................................................83

5.52 Uo20 Allmän miljö och naturvård.........................................................................83

5.53 Uo21 Energi............................................................................................................83

5.54 Uo22 Kommunikationer........................................................................................84

5.55 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m............................................................................84

5.56 Uo24 Näringsliv......................................................................................................85

5.57 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner..................................................................85

5.58 Uo26 Statsskuldsräntor m.m.................................................................................86

5.59 Räntor på statsskulden...........................................................................................86

5.60 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen........................................................87

Skr. 1999/2000:150

5.61 Avgifter till EG samt återbetalningar inom ramen för Sveriges

infasningsrabatt.......................................................................................................87

5.62 Minskning av anslagsbehållningar 1999................................................................ 87

5.63 Förbrukningar av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit

större än 500 mkr....................................................................................................87

5.64 Anslag med anslagsbehållningar överstigande 1 mdkr per 991231.....................88

5.65 Riksgäldskontorets nettoutlåning.........................................................................88

5.66 Kassamässig korrigering.........................................................................................89

6.1 Sammanställning av statliga garantier.....................................................................96

6.2 Garantimyndigheternas reserver för förlustrisker.................................................96

7.1 Statlig produktion och konsumtion 1997-1999................................................... 101

7.2 Statliga områden och verksamheter indelade efter nationalräkenskaperna........102

7.3 Antal anställda i staten 1998 och 1999.................................................................. 106

7.5 Medelålder i statens olika sektorer 1998 och 1999............................................... 111

7.6 Nyrekryteringar till och avgångar från den statliga sektorn 1998 och 1999...... 113

8.1 Revisionsberättelser med invändning...................................................................126

Skr. 1999/2000:150

Diagramförteckning

2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande..........................................................21

4.1 Statens intäkter 1999.................................................................................................44

4.2 Statens kostnader 1999.............................................................................................44

5.1 Statsbudgetens saldo 1990-1999..............................................................................56

5.2 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten, avvikelser större än 1 mdkr..........69

6.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden per myndighet 1999.....................94

6.2 Garanterad kapitalskuld 1995-1999.........................................................................94

6.3 Ekonomiskt utfall exkl. Insättningsgarantinämnden 1995-1999..........................95

6.4 Ekonomiskt utfall inkl. Insättningsgarantinämnden 1995-1999...........................95

7.1 Produktion och konsumtion av statliga tjänster 1993-1999,

volymförändring.................................................................................................102

7.2 Produktion av statliga tjänster 1999, procent.......................................................103

7.3 Produktionen i försvaret 1993-1999, volymförändring.......................................103

7.4 Produktion, förbrukning och löner i försvaret 1993-1999, volymförändring ... 103

7.5 Produktion av statliga utbildningstjänster och forskning 1993-1999,

volymförändring.................................................................................................104

7.6 Produktion av statliga näringslivstjänster 1993-1999, volymförändring............104

7.7 Produktion av samhällsskydd och rättskipningstjänster 1993-1999,

volymförändring.................................................................................................104

7.8 Produktion av allmänna tjänster 1993-1999, volymförändring...........................105

7.9 Produktion av vård, sociala trygghetstjänster och omsorg 1993-1999,

volymförändring.................................................................................................105

7.10 Procentuell utveckling av sysselsättningen inom staten 1990-1999.................106

7.11 Sysselsättningen inom statens olika områden 1999, procent.............................107

7.12 Procentuell utveckling inom de statliga verksamheter där sysselsättningen

ökat sedan 1990...................................................................................................107

7.13 Procentuell utveckling inom de statliga verksamheter där sysselsättningen

minskat sedan 1990.............................................................................................107

7.14 Antal uppsagda i statsförvaltningen 1990-1999.................................................108

7.15 Andel uppsagda i statsförvaltningen fördelade efter kön och ålder, 1999........108

7.16 Åldersfördelning i staten och på arbetsmarknaden totalt, 1999........................110

7.17 Åldersfördelning i staten 1990 och 1999.............................................................111

7.18 Personalrörlighet för statsanställda fördelade efter kön och ålder,

september 1998-september 1999....................................................................... 112

7.19 Ackumulerad procentuell löneutveckling 1994-1998 inom olika

sektorer på arbetsmarknaden.............................................................................114

7.20 Genomsnittslöner för statsanställda fördelade efter kön och ålder,

september 1999...................................................................................................114

7.21 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för statsanställda fördelade

efter ålder och kön, september 1998-september 1999.....................................115

7.22 Beräknad årstakt för löneökningar enligt RALS 1998-2001..............................116

Skr. 1999/2000:150

7.23 Löneutveckling september 1998-september 1999, exklusive
polisväsendet, uppdelat på delkomponenter........................

117

Sammanfattning

tiJ

Skr. 1999/2000:150

1 Sammanfattning

1.1 Skrivelsens innehåll

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall
regeringen så snart som möjligt, men senast nio
månader efter budgetårets utgång, se till att en
årsredovisning för staten lämnas till riksdagen.
Årsredovisningen skall innehålla resultaträkning,
balansräkning och finansieringsanalys. Den skall
även innehålla det slutliga utfallet på statsbudge-
tens inkomsttitlar och anslag.

I denna skrivelse presenteras årsredovisning
för staten för 1999. Kapitel 2 t.o.m. 6 behandlar
olika aspekter på det ekonomiska utfallet under

1999.1 de följande kapitlen redovisas utveckling-
en inom statsförvaltningen och revisionens iakt-
tagelser.

Årsredovisningen för staten innehåller en
grundlig genomlysning av hur statens finanser
har utvecklats under 1999. Regeringen kan kon-
statera att oavsett vilken skärning av det ekono-
miska utfallet som väljs erhålls en likartad bild.
Statens ekonomiska situation fortsätter att för-
bättras och det är mycket länge sedan statens fi-
nanser var så stabila som de är i dag.

1.2 Tidpunkt för avlämnande av
skrivelsen

I Finansutskottets betänkande 1999/2000:FiUl
anges att det är angeläget att årsredovisningen
för staten presenteras vid en tidigare tidpunkt.
Utskottet anser att skrivelsen på sikt bör läggas
fram samtidigt som den ekonomiska vårproposi-
tionen, för att därmed på ett bättre sätt kunna
utgöra underlag för riksdagens arbete.

Regeringen har för avsikt att, från och med
2001, lämna årsredovisning för staten till riksda-
gen samtidigt som den ekonomiska vårproposi-
tionen presenteras, dvs. senast den 15 april. Detta
innebär en tidigareläggning med en och en halv
månad. ESV har regeringens uppdrag att vidta de
förändringar som krävs för tidigareläggningen.
Regeringen avser att inom kort fatta beslut om
de förordningsändringar som krävs. Förändring-
arna innebär att myndigheterna skall lämna sina
årsredovisningar till regeringen senast den 22
februari varje år, dvs. en vecka tidigare jämfört
med nuvarande bestämmelser. För affärsverken
gäller att de skall lämna reviderade årsredovis-
ningar till regeringen senast den 1 mars varje år,
dvs. en månad tidigare jämfört med nuvarande
bestämmelser. Förändringarna kommer att gälla
från och med de årsredovisningar som skall upp-
rättas för räkenskapsåret 2000.

1.3 Kvalitetsbedömning av
årsredovisningen

Regeringen har uppdragit åt Riksrevisionsverket
(RRV) att lämna ett granskningsutlåtande till re-
geringen avseende det underlag till årsredovis-
ning för staten som Ekonomistyrningsverket
(ESV) tagit fram. RRV:s granskning omfattar
såväl konsoliderad resultaträkning, balansräkning
och finansieringsanalys som utfallet på statsbud-
getens inkomsttitlar och anslag. Syftet med
granskningen är att bedöma om redovisningen är
tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande.

RRV:s granskning omfattar en genomgång av
de metoder som tillämpats av ESV vid upprät-
tandet av underlaget. Det interna informations-

Skr. 1999/2000:150

flödet från ESV:s statsredovisningssystem till
ESV:s koncernredovisningssystem har kartlagts
och bedömts. De största myndigheternas årsre-
dovisningar har stämts av mot uppgifterna i kon-
cernredovisningssystemet. Granskning har också
skett av ESV:s kvalitetssäkring av redovisad in-
formation samt justeringar och elimineringar av
interna mellanhavanden mellan de ingående or-
ganisationerna. Därutöver har RRV gått igenom
revisionsberättelser med invändning eller upp-
lysning samt revisionsrapporter för myndighe-
terna med avseende på om det föreligger sådana
förhållanden som borde påverkat underlaget.

RRV gör bedömningen att utifrån redovisade
och använda principer för upprättande av under-
laget är utfallet i allt väsentligt rättvisande. Be-
träffande förutsättningarna för att upprätta un-
derlaget till årsredovisningen för staten gör RRV
bedömningen att det finns en avsaknad av enhet-
lighet rörande principer för främst värdering och
redovisning av olika poster. Detta innebär att det
saknas förutsättningar för att underlaget fullt ut
skall uppfylla kraven på god redovisningssed för
koncernredovisning.

Gällande redovisningsprinciper tar i första
hand sikte på enskilda myndigheters redovisning
och inte på statens konsoliderade redovisning.
En översyn av regelverket kommer att göras i
syfte att uppnå större enhetlighet i redovisnings-
principerna för att i högre grad uppfylla kraven
på koncernredovisning.

budgetens saldo skall överensstämma med sta-
tens lånebehov redovisas även Riksgäldskonto-
rets nettoutlåning och en kassamässig korrige-
ring på statsbudgeten. I skrivelsen jämförs och
kommenteras statsbudgetens utfall för 1999 med
de budgeterade inkomsterna och utgifterna på
statsbudgeten.

Staten har utestående ekonomiska förpliktel-
ser i form av garantier. Vissa av dessa åtaganden
kommer att medföra framtida budgetbelastning-
ar. Den statliga garantiverksamheten redovisas i
ett eget kapitel i skrivelsen.

1.5 Sammanfattning av det
ekonomiska utfallet m.m.

I tabell 1.1 sammanfattas det ekonomiska utfallet
för 1999.

Tabell 1.1 Sammanfattning av det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor	Utfall 1999	Utfall 1998
Den offentliga sektorns finansiella sparande (procent av BNP)	1,9	1,9
Budgeteringsmarginal	1,5	2,0
Nettoförmögenhet	-1 088	-1 177
Statsskuld	1 370	1 446
Årets resultat (över- /underskott)	55	-31
Statsbudgetens saldo	82	10
Garanterad kapitalskuld	681	668

1.4 Olika aspekter på det
ekonomiska utfallet

I årsredovisningen redovisas det ekonomiska
utfallet utifrån olika utgångspunkter. Resul-
taträkningen ger underlag för bedömning av bl.a.
statens samlade resursförbrukning. Värdet av
statens tillgångar och skulder redovisas i balans-
räkningen. Finansieringsanalysen visar statens
betalningar. Resultaträkningen, balansräkningen
och finansieringsanalysen omfattar myndighe-
terna, inklusive affärsverken, under regering och
riksdag med undantag för Riksbanken. Dess-
utom ingår försäkringskassorna och de fonder
som redovisas av myndigheter. Alla verksamhe-
ter inkluderas i bokslutet oavsett finansering. I
skrivelsen jämförs utfallet för 1999 med utfallet
för 1998.

Statsbudgeten omfattar inkomster och utgifter
som påverkar statens lånebehov. För att stats-

Budgetpolitiska mål

De budgetpolitiska mål som riksdagen har be-
slutat om innebär att:

- Den offentliga sektorns finansiella sparande
skall uppgå till 2 procent av bruttonational-
produkten (BNP) i genomsnitt över en
konjunkturcykel. För 1999 fastställde riks-
dagen målet för det finansiella sparandet till
0,5 procent av BNP. Utfallet för 1999 blev
preliminärt 1,9 procent av BNP eller 37
miljarder kronor.

— De takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten. För 1999
har riksdagen fastställt utgiftstaket till 753
miljarder kronor. Utfallet för de takbegrän-
sade utgifterna blev 751,5 miljarder kronor,
vilket innebär att utgiftstaket klarades med

Skr. 1999/2000:150

en budgeteringsmarginal på 1,5 miljarder
kronor.

Resultat- och balansräkning

Statens balansräkning visar att nettoförmögenhe-
ten, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och
skuldernas bokförda värde, var -1 088 miljarder
kronor vid utgången av 1999, vilket är en förbätt-
ring med 89 miljarder kronor (8 procent) jäm-
fört med 1998. Förbättringen förklaras framför
allt av att statsskulden minskat med 76 miljarder
kronor. Vid utgången av 1999 uppgick statsskul-
den till 1 370 miljarder kronor.

Resultaträkningen visar att statens totala in-
täkter, inklusive finansiella intäkter, 1999 blev
969 miljarder kronor, vilket är en ökning med 39
miljarder kronor (4 procent) jämfört med 1998.
Ökningen förklaras främst av ökade skatteinbe-
talningar och valutavinster.

Statens totala kostnader 1999, enligt resul-
taträkningen, blev 914 miljarder kronor, vilket är
en minskning med 47 miljarder kronor (5 pro-
cent) jämfört med 1998. Minskningen förklaras
främst av minskade finansiella kostnader.

De ökade intäkterna och minskade kostna-
derna innebär att resultaträkningen visar ett
överskott på 55 miljarder kronor 1999. Resultat-
förbättringen, från ett underskott på 31 miljarder
kronor 1998.

Statsbudgetens utfall

Statsbudgetens överskott uppgick till 82 miljarder
kronor vid utgången av 1999. En stor del av bud-
getöverskottet beror på överföringar från AP-
fonden och inbetalningar av premiepensionsme-
del till Riksgäldskontoret. Om man justerar för
dessa transaktioner blev det underliggande över-
skottet 10 miljarder kronor.

Statsbudgetens inkomster blev 725 miljarder
kronor 1999, vilket är 29 miljarder kronor högre
än beräknat. Skillnaden förklaras framför allt av
högre förvärvsinkomster, realisationsvinster och
konsumtion vilket medfört högre inkomstskat-
ter, socialavgifter och mervärdesskatt.

Statsbudgetens utgifter blev 643 miljarder kro-
nor vilket är 37 miljarder kronor lägre än vad
som ursprungligen budgeterats. Skillnaden för-

klaras främst av att Riksgäldskontorets nettout-
låning blev 45 miljarder kronor lägre än beräk-
nat. Detta motverkades till en del av att ränte-
utgifterna blev högre än beräknat.

Statliga garantier

Den totala garanterade kapitalskulden uppgick till
681 miljarder kronor 1999. Om Insättningsga-
rantinämnden exkluderas uppgick den garante-
rade kapitalskulden till knappt 283 miljarder
kronor efter en ökning med 7 miljarder kronor
sedan 1998.

Det ekonomiska utfallet för den statliga ga-
rantiverksamheten exklusive Insättningsgaranti-
nämnden var ett nettoöverskott på 390 miljoner
kronor under 1999. För 1998 var motsvarande
siffra ett underskott på 760 miljoner kronor.

Utvecklingen inom statsförvaltningen

Den statliga konsumtionen 1999 uppgick till 154
miljarder kronor. Räknat i fasta priser innebär
detta en konsumtionsökning med 1 procent
jämfört med 1998.

Antalet anställda inom staten, inklusive de all-
männa försäkringskassorna, uppgick till 220 300
heltidspersoner 1999, efter en marginell minsk-
ning med 0,1 procent sedan förra året. Om af-
färsverken borträknas uppgick antalet heltidsper-
soner till 204 100.

Antalet uppsagda uppgick till 2 300 under 1999.
Av de som blev uppsagda var ca 1 850 anställda
inom den civila statsförvaltningen, ca 200 vid
affärsverken och drygt 250 vid försvaret.

Riksrevisionsverkets iakttagelser

RRV:s effektivitetsrevision har publicerat 34
rapporter under 1999. I skrivelsen görs en ge-
nomgång av flertalet av rapporterna och rege-
ringens åtgärder med anledning av dessa.

RRV:s årliga revision har resulterat i att 21
myndigheter har fått invändning i revisionsbe-
rättelsen för räkenskapsåret 1999. År 1998 fick
19 myndigheter revisionsberättelse med invänd-
ning. RRV bedömer att kvaliteten på årsredovis-
ningarnas information har förbättrats medan
förvaltningsfel i ökad utsträckning har lett till in-
vändning.

Makroekonomiska
förutsättningar och
uppföljning av de
budgetpolitiska målen

Skr. 1999/2000:150

2 Makroekonomiska förutsättningar och
uppföljning av de budgetpolitiska målen

2.1 Makroekonomiska förutsättningar

Den offentEga sektorns finanser och statsbud-
getens inkomster och utgifter är starkt beroende
av den ekonomiska utvecklingen. En tumregel är
att en procents högre bruttonationalprodukt
(BNP) stärker de offentliga finanserna med
0,75 procent (uttryckt som andel av BNP) eller
med ca 15 miljarder kronor. Skatteinkomsterna
varierar i stort med BNP i löpande priser, efter-
som viktiga skattebaser (löner, hushållens kon-
sumtionsutgifter m.m.) är relaterade till BNP.
Med vissa undantag, exempelvis biståndet och
avgiften till EU, minskar transfereringsutgifterna
vid en högre tillväxt.

I tabell 2.1 redovisas några av de makroeko-
nomiska förutsättningar som är av särkild vikt
för de offentliga finanserna.

År 1999 var ett bra år för svensk ekonomi.
BNP växte med 3,8 procent i fasta priser för att
totalt uppgå till 1 972 miljarder kronor. I bud-
getpropositionen för 1999 bedömdes BNP öka
med 3 procent i fasta priser.

Under året uppgick inflationen mätt som KPI
till 0,3 procent vilket var 0,4 procentenheter lägre
än bedömningen i budgetpropositionen för 1999.
För innevarande år minskar statens utgifter en-
dast marginellt då KPI blir lägre eftersom pris-
basbeloppet påverkas med ett års eftersläpning.
Prisbasbeloppet för 1999 var 36 400 kronor.

Tabell 2.1 Makroekonomiska förutsättningar

1999

	Utfall 1998	BP99	Utfall	Utfall- BP99
BNP¹	3,0	3,0	3,8	0,8
BNP i nivå²	1 890	1 886	1 972	86
Prisbasbelopp³	36,4	36,4	36,4	0,0
KPI Årsgenomsnitt	0,4	0.7	0,3	-0,4
Hushållens konsumtionsutgifter¹	2,4	2,9	4,1	1,2
Utbetald lönesumma⁴	5,5	4.1	6,0	1,9
Öppen arbetslöshet⁵	6.5	5,7	5,6	-0,1
Arbetsmarkn.pol åtgärder⁵	3,9	3.9	3,1	-0,8
Ränta 5 år Årsgenomsnitt	4.7	4,7	4,5	-0,2
Ränta 6 månader Årsgenomsnitt	3,6	4,3	3,3	-1,0
¹ Ärlig procentuell förändring i fasta priser

² Av förändringen i löpande priser förklarar omläggningen av nationalräkensa-
perna ca 90 mdkr. Justerat för NR-omläggningen innebär detta att BNP-
förändringen i löpande priser jmf beräkningen i BP99 var nära noll. Den lägre
prisnivån i jämförelse med beräkningen i BP99 medför att BNP i förhållande till
beräkningen i BP99 ökar med 0,8 procentenheter i fasta priser.

³ Tusental kronor

⁴ Ärlig procentuell förändring i löpande priser

⁵ Andel av arbetskraften

Hushållens konsumtionsutgifter ökade 1999
med 4,1 procent i fasta priser. I budgetproposi-
tionen för 1999 beräknades hushållens konsum-
tionsutgifter öka med 2,9 procent. Hushållens
konsumtionsökning blev således 1,2 procenten-
heter högre i fasta priser. Förklaringen till att den
nominella konsumtionsökningen endast blev
7 miljarder kronor är att konsumentpriserna blev
lägre än tidigare beräknat. Hushållens konsum-
tionsutgifter utgör större delen av skattebasen

Skr. 1999/2000:150

för mervärdesskatten. En förändring av hushål-
lens konsumtionsutgifter med en procentenhet i
löpande priser (vilket motsvararar ca 10 miljarder
kronor) påverkar inkomster av mervärdesskatten
med ca 1 miljard kronor.

Lönesumman ökade preliminärt 1999 med
6 procent. I budgetpropositionen för 1999 be-
räknades lönesumman öka med 4,1 procent. Lö-
nesumman har direkt effekt på inkomsterna av
socialavgifter och inkomstskatter.

Under 1999 uppgick den genomsnittliga öpp-
na arbetslösheten mätt som andel av arbetskraf-
ten till 5,6 procent. Detta var en tiondels pro-
centenhet lägre än bedömningen i budget-
propositioen för 1999. Samtidigt uppgick ande-
len av arbetskraften i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder till 3,1 procent vilket var 0,8 procenten-
heter lägre jämfört med bedömningen i budget-
propositionen för 1999.

Mätt som årsgenomsnitt blev sexmånaders-
räntan en procentenhet lägre än vad som beräk-
nades i budgetpropositionen för 1999. Den fem-
åriga räntan blev 0,2 procentenheter lägre än be-
räknat.

2.2 Uppföljning av de
budgetpolitiska målen

De budgetpolitiska mål som riksdagen har be-
slutat om innebär att:

- Den offentliga sektorns finansiella sparande
skall uppgå till 2 procent av BNP i genom-
snitt över en konjunkturcykel. För 1999
fastställde riksdagen målet för det finansi-
ella sparandet till 0,5 procent av BNP.

- De takbegränsade utgifterna skall rymmas
inom beslutade utgiftstak för staten. För
1999 har riksdagen fastställt utgiftstaket till
753 miljarder kronor.

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Det finansiella sparandet för den offentliga sek-
torn är resultatet av samtliga transaktioner som
påverkar den finansiella nettoförmögenheten.
Finansiella transaktioner som köp och försälj-
ning av aktier och andra finansiella tillgångar på-
verkar således inte det finansiella sparandet. Det-
samma gäller värdeförändringar på tillgångar och
skulder. Däremot påverkas den offentliga brut-

toskulden av anskaffning och försäljning av fi-
nansiella tillgångar samt värdeförändringar.

Målet för det finansiella sparandet omfattar
hela den offentliga sektorn som den definieras i
nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även
ålderspensionssystemet och den kommunala
sektorn. Det finansiella sparandet påverkas där-
för inte av transaktioner mellan den offentliga
sektorns olika delar. Till ålderspensionssystemet
räknas AP-fonderna och Premiepensionssyste-
met. Den kommunala sektorn omfattar kom-
muner, landsting och kyrkokommuner. Affärs-
verken ingår enligt nationalräkenskapernas
definition inte i den statliga sektorn utan räknas
till företagssektorn.

Det finns en rad olika skäl till att Sverige bör
ha ett överskott i de offentliga finanserna:

- Den offentliga sektorns nettoskuld bör
minska för att stärka förtroendet för den
svenska ekonomin.

- Den offentliga skulden skall amorteras ned
för att minska belastningen av räntor och
amorteringar för framtida generationer. Av
rättviseskäl måste Sverige därför minska
den offentliga skulden. Statsskulden upp-
gick vid årskiftet 1999/2000 till 1 370 mil-
jarder kronor. Ränteutgifterna för stats-
skulden uppgick till 90 miljarder kronor år
1999. Dessa medel skulle kunna användas
till viktigare ändamål.

- Sparandet i Sverige måste vara högt för att
Sveriges internationella skuldsättning skall
kunna minska samtidigt som investerings-
nivån är hög. Även den offentliga sektorn
måste bidra till ett högt sparande.

- De offentliga finanserna i Sverige är förhål-
landevis konjunkturkänsliga. Med ett am-
bitiöst överskottsmål för de offentliga fi-
nanserna ökar möjligheterna att motverka
en kraftigt konjunkturavmattning med ak-
tiva åtgärder utan att underskottet hotar att
bli för stort och att underskottsgränsen på 3
procent av BNP i Stabilitets- och tillväxt-
pakten överskrids.

- Sverige måste rusta inför framtiden. Som
bl.a. Långtidsutredningen har visat kommer
andelen äldre att öka kraftigt från omkring
2010. Detta medför ökade utgifter för såväl
pensioner som vård och omsorg, samtidigt
som deltagandet i arbetskraften blir lägre.
Den offentliga sektorn måste vara ekono-

Skr. 1999/2000:150

miskt stark för att kunna möta denna ut-
veckling.

Mot denna bakgrund har riksdagen beslutat att
det långsiktiga målet för de offentliga finanserna
skall vara ett överskott på 2 procent av BNP i
genomsnitt över en konjunkturcykel. Utifrån
detta övergripande mål fastställer sedan riksda-
gen årsvisa överskottsmål. För samtliga år 1997-
1999 har överskottsmålet klarats med bred mar-
ginal.

Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

	1997	1998	1999
Överskottsmål	-3,0	0,0	0,5
Utfall'	-2,0	1,9	1,9

'^Nätiönäkäkenskäpern^ö^reTT997499^^fUii^renminär^

För 1999 har riksdagen beslutat att de offentliga
finanserna skall uppvisa ett överskott på 0,5 pro-
cent av BNP. En gradvis anpassning mot det
långsiktiga målet om ett överskott på i genom-
snitt 2 procent planerades genom ett överskott
på 0,5 procent av BNP år 1999 och ett överskott
på 2 procent för respektive år 2000-2003.

År 1994 var underskottet i de offentliga finan-
serna 173 miljarder kronor eller 10,8 procent av
BNP. För 1999 visar de offentliga finanserna,
enligt de preliminära nationalräkenskaperna, ett
överskott på 36,9 miljarder kronor, vilket mot-
svarar 1,9 procent av BNP. Överskottet i de of-
fentliga finanserna som andel av BNP har således
förstärkts med 12,7 procentenheter sedan 1994.
Större delen av denna förbättring - mer än 8 pro-
centenheter - har åstadkommits genom att ut-
gifterna har ökat långsammare än BNP. Endast
en mindre del av förbättringen av det offentliga
överskottet beror på konjunkturmässiga eller
tillfälliga faktorer. Förbättringen är huvudsakli-
gen en följd av det saneringsprogram för de of-
fentliga finanserna som påbörjades 1994 och som
slutförts i och med budgeten för 1998. Sane-
ringsprogrammet under dessa år omfattade åt-
gärder som väntades innebära en varaktig årlig
budgetförstärkning på 126 miljarder kronor eller
ca 8 procent av BNP.

Diagram 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

-200 ------------------------------------------------------------------------- -12

1994 1995 1996 1997 1998 1999

Överskottet för de offentliga finanserna uppgick
1999 preliminärt till 36,9 miljarder kronor eller
1,9 procent av BNP (se tabell 2.2). Överskotts-
målet, som uppgick till 0,5 procent av BNP, kla-
rades således med bred marginal.

Jämfört med den beräkning som gjordes i
budgetpropositionen för 1999 har det finansiella
sparandet förbättrats med 15,6 miljarder kronor
eller med 0,8 procent av BNP. Ökningen förkla-
ras främst av att skatte- och avgiftsinkomsterna
blev 28,4 miljarder kronor högre än vad som be-
räknades i budgetpropositonen för 1999.

Jämfört med 1998 är det finansiella sparandet
som andel av BNP oförändrat. Det finansiella
sparandet för 1998 drogs dock tillfälligt upp med
0,9 procent av BNP till följd av att bolagisering-
en av AP-fondens fastigheter bokfördes som
försäljning av fastigheter i nationalräkenskaperna
och därmed tillgodoräknades det finansiella spa-
randet. Om man bortser från detta förstärktes
sparandet med 1 procent av BNP mellan 1998
och 1999, vilket framför allt förklaras av att ut-
gifterna minskade som andel av BNP.

Skr. 1999/2000:150

\|Tabell 2.3 Den offentliga sektorns finansiella sparande \|
Miljarder kronor	Utfall 1998	1999
Miljarder kronor	Utfall 1998	BP99	Utfall	Utfall BP99
Inkomster	1 145,0	1 163,8	1 187,8	24,0
varav skatter och avgifter	996,2	1014,8	1 043,2	28,4
Utgifter	1 110,0	1 142,5	1 150,8	8,3
Finansiellt sparande	35,0	21,3	36,9	15,6
Procent av BNP	1,9	1,1	1.9	0,8

Statens finansiella sparande uppgick preliminärt
till 76,5 miljarder kronor 1999 (3,9 procent av
BNP) och statsbudgetens saldo visade ett över-
skott på 82 miljarder kronor. I tabell 2.4 redovi-
sas de större poster som förklarar skillnaden
mellan statens finansiella sparande och statsbud-
getens saldo budgetåret 1999. Riksgäldskonto-
rets utlåning till Centrala studiemedelsnämnden
uppgick 1999 till 11 miljarder kronor. Utlåning-
en belastar statsbudgetens saldo medan statens
finansiella sparande inte påverkas. Ytterligare en
post som påverkar statsbudgetens saldo, men
inte statens finansiella sparande, är kurs- och va-
lutaförändringar på statsskulden. I posten övrigt
korrigeras för bl.a. skillnader i periodisering
mellan redovisningen i nationalräkenskaperna
och i statsbudgeten av skatter och räntor.

Tabell 2.4 Den statliga sektorns finansiella sparande och
övergången till statsbudgetens saldo

Miljarder kronor

1999
Statens finansiella sparande	76,5
CSN studielän m.m.¹	-7,9
Kurs-/valuta förluster på statsskulden	-4,1
Övrigt	17,5
Statsbudgetens saldo	82,0

1 Nettot inkluderar förutom CSN studielån under Riksgäldskontorets nettoutlå-
ning även inbetalningar på inkomsttypen 4000 Återbetalning av lån.

Utgiftstaket för staten

Utgiftstaket för staten infördes fr.o.m. budget-
året 1997. Syftet med utgiftstaket är framför allt
att ge riksdagen och regeringen förbättrad kon-
troll och styrning över anvisade medel och ut-
giftsutvecklingen. Genom att riksdagen beslutar
om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet
av prioriteringar mellan olika utgiftsområden.
Vidare ger utgiftstaken budgetpolitiken en lång-

siktig inriktning med hög förutsägbarhet och
främjar därmed trovärdigheten i den ekonomiska
politiken. Utgiftstaket för staten underlättar
därmed möjligheten att uppnå målet för det fi-
nansiella sparandet i den offentliga sektorn.

Som framgår av tabell 2.5 minskar utgiftstaket
i relation till BNP från 40,1 procent 1997 till
38,2 procent 1999, dvs. en minskning med
1,9 procentenheter. Med anledning av ålderspen-
sionsreformen höjdes utgiftstaket för 1999 med
19 miljarder kronor i budgetpropositionen för
1999. Justeras utgiftstaken 1997 och 1998 för det
fall ålderspensionsreformen hade genomförts re-
dan 1997, minskar utgiftstakets andel av BNP
med 2,9 procentenheter under perioden 1997—
1999.

Tabell 2.5 Utgiftstak för staten 1997-1999

Miljarder kronor

	1997	1998	1999
Utgiftstak för staten	723	720	753
Procent av BNP	39,9	38,1	38,2
Procent av BNP efter tekniska justeringar¹	40,9	39,1	38,2
¹ För att möjliggöra en rättvisande jömförelse över tiden bör utgiftstaken juste-

ras åren 1997-1998 för de tekniska justeringar som gjordes av utgiftstaket
1999 p.g.a. effekterna av ålderspensionsreformen.

De takbegränsade utgifterna omfattar utgiftsra-
marna för 26 utgiftsområden (nr 1-25 och 27)
samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid
sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Stats-
skuldsräntor m.m. ingår inte eftersom riksdag
och regering i mycket begränsad omfattning kan
påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbe-
gränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade
anslagsmedel, vilket innebär att myndigheternas
utnyttjande av ingående reservationer, anslags-
sparande och anslagskredit ingår. Till de takbe-
gränsade utgifterna adderas därför också posten
minskning av anslagsbehållningar. I budgetpro-
positionen för 1999 budgeterades minskningen
av anslagsbehållningar till 5 miljarder kronor. I
redovisningen av utfallet ingår dock denna post i
utgifterna under respektive anslag och utgifts-
område.

Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket
och de takbegränsade utgifterna utgörs av bud-
geteringsmarginalen. Budgeteringsmarginalens
syfte är att utgöra en buffert mot såväl makro-
ekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som
finns kring de finansiella konsekvenema av fatta-
de beslut. Budgeteringsmarginalen är ofinansie-
rad och om den tas i anspråk innebär det att
överskottet i de offentliga finanserna försämras.

Skr. 1999/2000:150

Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket
för staten för budgetåret 1999 till 735 miljarder
kronor. Budgeteringsmarginalen beräknades till
22 miljarder kronor. Med anledning av riksdags-
beslutet om sänkt fastighetsskatt sänktes utgift-
staket med 1 miljard kronor (bet.
1997/98:FiU20) till 734 miljarder kronor. I bud-
getpropositionen för 1999 gjordes en teknisk
justering av utgiftstaket till följd av ålderspen-
sionsreformen med 19 miljarder kronor, vilket
innebar att utgiftstaket höjdes till 753 miljarder
kronor.

I budgetpropositionen för 1999 beräknades de
takbegränsade utgifterna till 749,7 miljarder kro-
nor. Budgeteringsmarginalen beräknades därmed
uppgå till 3,3 miljarder kronor.

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde
regeringen bedömningen att utgiftstaket för sta-
ten var hotat. Den främsta orsaken var att utgif-
terna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering
m.m. under utgiftsområde 10 förväntades bli
högre än anvisade medel på statsbudgeten. Rege-
ringen beslutade därför om ett antal utgiftsbe-
gränsande åtgärder för att undvika ett överskri-
dande. Sammantaget beräknades dessa åtgärder
reducera de takbegränsade utgifterna med ca 8
miljarder kronor. Efter dessa åtgärder beräkna-
des budgeteringsmarginalen uppgå till 1,2 miljar-
der kronor. I budgetpropositionen för 2000 be-
räknades budgeteringsmarginalen för 1999 till 1
miljard kronor.

Utfallet för de takbegränsade utgifterna blev
751,5 miljarder kronor. Det innebär att budgete-
ringsmarginalen blev 1,5 miljarder kronor, vilket
är 1,9 miljarder kronor lägre än vad som beräk-
nades i budgetpropositionen för 1999. Statens
utgifter exklusive statsskuldsräntor blev 1,5 mil-
jarder kronor högre än vad som budgeterades i
statsbudgeten och utfallet för ålderspensions-
systemet vid sidan av statsbudgeten blev 0,3 mil-
jarder kronor högre.

Som andel av BNP uppgick de takbegränsade
utgifterna för 1999 till 38,2 procent, vilket är
0,1 procentenheter högre än 1998. Justerat för
tekniska förändringar (ålderspensionsreformen)
är däremot de takbegränsade utgifterna som an-
del av BNP ca 0,9 procentenheter lägre jämfört
med 1998. Jämfört med 1998 ökade de takbe-
gränsade utgifterna med 33,4 miljarder kronor,
varav ca 19 miljarder kronor förklaras ålderspen-
sionsreformen.

Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

Miljarder kronor	Utfall 1998	1999
Miljarder kronor	Utfall 1998	BP99	Utfall	Utfall- BP99
Utgifter exkl. statsskuldsräntor	585,7	613,8¹	615,3	1.5
Ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten	132,3	135,8	136,2	0,3
Takbegränsade utgifter	718,0	749,7	751,5	1,9
Budgeteringsmarginal	2.0	3,3	1,5	-1,9
Utgiftstak för staten	720,0	753,0	753,0	0,0

¹ Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor.
Anmärkning: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn

Utgiftstaket för den offentliga sektorn beräknas
som summan av det fastställda utgiftstaket för
staten och den beräknade kommunala utgiftsni-
vån med avdrag för interna transaktioner mellan
staten, kommunsektorn och ålderspensionssys-
temet vid sidan av statsbudgeten. Den största
delen av de interna transaktionerna utgörs av
statsbidrag till den kommunala sektorn, bl.a. det
generella statsbidraget.

I enlighet med den kommunala självstyrelsens
princip beslutar kommuner och landsting själva
om sina utgifter. Utgiftstaket för den offentliga
sektorn ges därför en annan innebörd än utgift-
staket för staten. Den lösning som valts innebär
att riksdagen, vid varje beslut om ett statligt ut-
giftstak, även godkänner en beräkning av de
kommunala utgifterna. I det statliga utgiftstaket
ingår dock statens bidrag till kommunerna, vilket
innebär att riksdagen indirekt påverkar de kom-
munala utgifternas storlek. Att riksdagen skall
godkänna ett tak för hela den offentliga sektorn
motiveras bl.a. med att det är de totala offentliga
utgifterna som på sikt är avgörande för skatteut-
tagets nivå.

Utfallet 1999 för utgiftstaket för den offentli-
ga sektorn blev 1 056 miljarder kronor eller pre-
liminärt 53,5 procent av BNP. I 1996 års ekono-
miska vårproposition redovisade regeringen den
första beräkningen av utgiftstaket för den of-
fentliga sektorn för 1999. Det preliminära utfal-
let för 1999 innebär att utgiftstaket blev 21 mil-
jarder kronor lägre än denna beräkning.
Utgiftstaket för staten blev 18 miljarder kronor
högre än vad som beräknades i 1996 års ekono-
miska vårproposition (de tekniska justeringar
som gjorts av utgiftstaket förklaras i föregående

Skr. 1999/2000:150

avsnitt). Utfallet för kommunsektorns utgifter
uppgick till 474 miljarder kronor, vilket är
15 miljarder kronor högre än vad som ursprung-
ligen beräknades. Ökningen förklaras till största
delen av högre konsumtionsutgifter. I och med
omläggningen av nationalräkenskaperna ändra-
des definitionen av konsumtionsbegreppet, var-
för det inte är möjligt att redovisa vilka delar av
konsumtionen som har ökat. Slutligen har pos-
ten interna transaktioner ökat med 54 miljarder
kronor. Ökningen beror till två tredjedelar på
större statsbidrag. Resterande del förklaras
framför allt av införandet av statliga ålderspen-
sionsavgifter hösten 1999 till följd av ålderspen-
sionsreformen.

Jämfört med beräkningen i budgetpropositio-
nen för 1999 är utfallet 6 miljarder kronor högre.

Skillnaden förklaras framför allt av posten inter-
na transaktioner, vilken minskar med 9 miljarder
kronor. Knappt hälften av skillnaden beror på
omläggningen av nationalräkenskaperna.

Tabell 2.7 Utgiftstak för offentlig sektor

Miljarder kronor

1999

Utfall Utfall-

1998 BP99 Utfall BP99

Staten inkl.ålders- pensionssystemet	720	753	753	0
Kommunsektorn	456	477	474	-3
Interna transaktioner	-152	-180	-171	9
Summa	1 024	1 050	1 056	6
Procent av BNP	54,2	53,2	53,5	0.3

Samband mellan
resultaträkningen och
statsbudgeten

Skr. 1999/2000:150

3 Samband mellan resultaträkningen och
statsbudgeten

3.1 Inledning

I detta kapitel förklaras de väsentligaste skillna-
derna mellan resultaträkningen och statsbudge-
ten genom dels exemplifieringar, dels en tabell
där statsbudgetens saldo härleds från resultaträk-
ningens resultat.

3.2 Avgränsning, struktur och
redovisingsprinciper

Avgränsning, struktur och redovisningsprinciper
avseende statsbudgeten och resultaträkningen
skiljer sig åt. Avseende avgränsning är ett exem-
pel att affärsverken ingår i resultaträkningen men
ligger utanför statsbudgeten. Alla avgifter och
bidrag som myndigheterna får disponera redovi-
sas i resultaträkningen men inte i statsbudgeten.

Avseende strukturen har statsbudgeten en
verksamhets- och myndighetsstruktur där indel-
ningen är utgiftsområden, verksamhetsområden
och anslag. Resultaträkningen är däremot indelad
i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster
i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig
därmed oftast inte göras utan dokumenten
kompletterar istället varandra.

Avseende redovisningsprinciper upprättas
statsbudgeten enligt de principer som anges i
budgetlagen, dvs. en redovisning av in- och ut-
betalningar (kassamässigt) eller utgifter och in-
komster beroende på transaktion. I resultaträk-
ningen sker redovisningen i princip enligt
bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisning av
intäkter och kostnader.

I tabellen nedan exemplifieras både skillnader
och likheter.

Tabell 3.1 Jämförelse resultaträkningen och statsbudgeten

	Resultaträkningen	Statsbudgeten
Skatt	inbetalning	inbetalning
Offentligrättslig avgift som betalas in pä inkomsttitel	intäkt	inkomst
Avgift av tillfällig natur eller mindre omfattning	intäkt	utgiftsreduktion på anslag
Övriga avgifter	intäkt	ingen påverkan på anslag eller in- komsttitlar
Erhållna bidrag som används i verksam- heten	intäkt	ingen päverkan pä anslag eller in- komsttitlar
Transferering	utbetalning	utbetalning
Avsättning till	kostnad/fintäkt)	utgift
framtida åtagande	vid förändring	när betalning sker
Lön, varor, tjänster, m.m.	kostnad	utgift
Andel av företags	intäkt/kostnad	inkomst
vinst/förlust	enl. kapitalandels- metoden	vid utdelning
Orealiserad valuta- vinst/förlust	intäkt/kostnad	ingen påverkan
Upplupen räntein- täkt/kostnad	intäkt/kostnad	ingen päverkan

Nedan kommenteras tabell 3.1.

Skatt

Skatter redovisas i princip när inbetalning sker
både i resultaträkningen och på statsbudgeten.
Trots detta finns det skillnader mellan redovisa-
de skatteinbetalningar i resultaträkningen för

Skr. 1999/2000:150

1999 (770 miljarder kronor) och utfall av skat-
teinkomster på statsbudgeten 1999 (672 miljar-
der kronor). Skillnaden förklaras dels av olika
avgränsningar av skatter, dels av olika redovis-
ningsprinciper för elimineringar av interna mel-
lanhavanden (för ytterligare förklaring hänvisas
till avsnitt 4.6).

Avgifter och bidrag

I resultaträkningen redovisas i princip samtliga
statens avgifter och bidrag enligt bokföringsmäs-
siga principer. På statsbudgeten redovisas endast
avgiftsinkomster som myndigheterna inte får
disponera, vanligtvis offentligrättsliga avgifter.
Därutöver redovisas avgiftsinkomster av tillfällig
natur eller av mindre omfattning (enligt 4 § av-
giftsförordningen) som en utgiftsreduktion på
anslag.

Avgifter och bidrag som myndigheterna får
disponera redovisas som intäkt i resultaträkning-
en medan de i princip inte har någon påverkan på
statsbudgeten. Dock påverkar nettobetalningar
från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet
saldot på myndigheternas räntekonton i Riks-
gäldskontoret och därmed Riksgäldskontorets
nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar kassamäs-
sig korrigering på statsbudgeten (se kommande
avsnitt om poster på statsbudgeten).

Transferering

Transfereringar redovisas när betalning sker
(kassamässigt) både på statsbudgeten och i re-
sultaträkningen. Någon jämförelse av belopp lå-
ter sig inte göras, bl.a. på grund av att ålderspen-
sionssystemet redovisas utanför statsbudgeten
medan det ingår i resultaträkningen.

Avsättning till framtida åtagande

I resultaträkningen redovisas förändringen av av-
sättningar för framtida åtaganden, t.ex. avsätt-
ningar till statliga tjänstepensioner, som en kost-
nad medan statsbudgeten belastas när utgiften
uppstår, dvs. i princip när betalning sker.

Löner, varor, tjänster m.m.

Löner och anskaffning av varor och tjänster re-
dovisas när utgift uppstår, dvs. vid anskaffnings-
tillfället, på statsbudgeten. I resultaträkningen
redovisas årets resursförbrukning som en kost-
nad, dvs. utgiften periodiseras. I resultaträkning-
en kan en summering göras av kostnader för per-
sonal, lokaler och övriga driftkostnader. Någon
sådan summering finns dock inte på statsbudge-
ten varför en jämförelse av belopp inte är möjlig.

Andel av företags vinst/förlust

Andelar i dotter- och intresseföretag redovisas i
resultaträkningen enligt den s.k. kapitalandels-
metoden, vilket innebär att statens andel av fö-
retagens vinster/förluster redovisas som en in-
täkt/kostnad. På statsbudgeten redovisas en in-
komst först när företag betalar ut utdelningar till
staten.

Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen rän-
teintäkt/kostnad

Räntor på statsskulden redovisas på olika sätt i
resultaträkningen och på statsbudgeten. Oreali-
serade valutaförluster/vinster och upplupna rän-
tekostnader på exempelvis nollkupongobligatio-
ner påverkar resultaträkningen men inte stats-
budgeten.

Poster på statsbudgeten

För att få överensstämmelse mellan statsbudge-
tens saldo och statens lånebehov har de två pos-
terna Riksgäldskontorets nettoutlåning och
kassamässig korrigering införts på statsbudgeten.
Dessa har inte någon motsvarighet i resultaträk-
ningen. Nettobetalningar från avgifts- och bi-
dragsfinansierad verksamhet påverkar saldot på
myndigheternas räntekonton i Riksgäldskonto-
ret och ingår således i posten Riksgäldskontorets
nettoutlåning. Den kassamässiga korrigeringen
utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot av
statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å
andra sidan nettot av in- och utbetalningar över
statsverkets checkräkning.

Elimineringav interna mellanhavanden

När resultat- och balansräkningen konsolideras
elimineras samtliga interna transaktioner inom
staten. Däremot belastas statsbudgeten med in-
ternt fakturerade avgifter och skatter. I inkoms-
terna på statsbudgeten ingår exempelvis sociala
avgifter för statens anställda och anslagen belas-
tas med motsvarande utgifter. Det medför att
den del av sociala avgifter som inte överförs till
AP-fonderna är bruttoredovisad på statsbudge-
ten, men är eliminerad i resultaträkningen.

Statens lokalkostnader är ett annat exempel på
när redovisningen mellan statsbudgeten och re-
sultaträkningen skiljer sig åt. Interna hyresin-
täkter från Fortifikationsverket och Statens fas-
tighetsverk elimineras mot myndigheters lokal-
kostnader i resultaträkningen. På statsbudgeten
belastas anslagen med internt fakturerade hyror.
Statsbudgeten belastas dock inte av Fortifika-
tionsverkets eller Fastighetsverkets driftkostna-

der eftersom de är avgiftsfinansierade. Innebör-
den blir att statsbudgeten belastas med internt
fakturerade hyresintäkter medan i resultaträk-
ningen redovisas faktiska driftkostnader för sta-
tens fastighetsinnehav.

3.3 Härledning av statsbudgetens
saldo från resultaträkningen

Av föregående avsnitt framgår att det finns vä-
sentliga skillnader mellan resultaträkningen och
statsbudgeten och att det därför inte är möjligt
att på ett heltäckande sätt skapa jämförelse mel-
lan enskilda rader i statsbudgetens utfall respek-
tive i resultaträkningen eller i finansieringsanaly-
sen.

Eftersom det finns ett samband mellan in-
komster/utgifter, intäkter/kostnader och inbe-
talningar/utbetalningar är det möjligt att utifrån
resultaträkningens saldo, via finansieringsanaly-
sens saldo (nettoamortering av statens lån)
komma fram till statsbudgetens saldo.

Av tabell 3.2 framgår sambanden mellan re-
sultaträkningens saldo, finansieringsanalysens
saldo och statsbudgetens saldo (statens lånebe-
hov). För att komma från resultaträkningens sal-
do till statsbudgetens saldo måste flera justering-
ar göras. De kan grupperas in i:

- justeringar för transaktioner i resultaträk-
ningen som inte medför betalningar,

- justeringar för förändringar av fordringar
och skulder i balansräkningen,

- övriga transaktioner som påverkar betal-
ningar, och

- justeringar som är hänförbara till statsskul-
den.

Skr. 1999/2000:150

Tabell 3.2 Samband mellan några väsentliga saldomått i 1 årsredovisningen 1
Miljoner kronor Resultaträkningens saldo	55 299
Justeringar för transaktioner som ej med- för betalningar		17 291
• Avskrivningar och nedskrivningar (inkl, nedskrivning av studielån)	23 510
• Orealiserade valutakursförändringar	-17 242
• Resultatandelar	-18 777
• Avsättningar till premiepensionssys- temet och fonder	29 800

Justering för förändring av fordringar och skulder		-9 309

Övriga transaktioner som påverkar betal- ningar	9 649
• AP-fondmedel	45 000
• Investeringar	-34 934
• Försäljningsinkomster	1 145
• Nettoutlåning	-8 620
• Utdelningar i statliga bolag	7 058
Nettoamortering av statens lån	72 930
(finansieringsanalysens saldo)
Justeringar hänförbara till statsskulden	9 026
• Förändring av kortsiktig placering	9 791
• Interna köp och försäljningar av	-698
statsskuldpapper
• Upplåning utanför Riksgäldskontoret	-67
m.m.
Statsbudgetens saldo (statens lånebehov)	81 956

Justeringar för transaktioner som inte
medför betalningar

I resultaträkningen ingår vissa poster som inte
medför betalningar, t.ex. avskrivningar och orea-
liserade valutakursförändringar, som måste tas
bort för att komma fram till statsbudgetens sal-
do. Av de orealiserade valutakursförändringarna
på 17,2 miljarder kronor var 2,8 miljarder kronor
hänförbara direkt till statsskulden och 14,4 mil-
jarder kronor till skuldskötselinstrument. I re-
sultaträkningen redovisas statens andel av gene-
rerade vinster/förluster i statliga intresse- och
dotterföretag som en intäkt/kostnad. Denna in-
täkt, som uppgick till 18,8 miljarder kronor,
medförde inte några betalningar och måste såle-
des justeras för. Av justeringar avseende avsätt-
ningar är 25,8 miljarder kronor hänförbara till

Skr. 1999/2000:150

premiepensionssystemet och 4 miljarder kronor
till fonder.

Justeringar för förändringar av skulder och
fordringar

De totala förändringarna av skulder och ford-
ringar var -9,3 miljarder kronor, varav -3,8 mil-
jarder kronor är förändringar av skulder och
fordringar hänförbara till statsskulden. Statens
betalningsnetto har påverkats negativt av att
skulder och fordringar har förändrats. Mer in-
formation om orsakerna till förändringar av
skulder och fordringar ges i balansräkningen och
i finansieringsanalysen.

Övriga transaktioner som påverkar
betalningar

Några transaktioner som medför betalningar, ex-
empelvis investering och utdelningar, redovisas
endast i balansräkningen och måste således läggas
till resultaträkningens saldo för att komma fram
till statsbudgetens saldo. Som ett led i den finan-
siella infasningen av det nya ålderspensionssys-
temet har 45 miljarder kronor överförts från AP-
fonden till statsbudgeten. Denna överföring har
inte påverkat resultaträkningen. Investeringar i
anläggningstillgångar uppgick till 34,9 miljarder
kronor, varav investeringar i materiella anlägg-
ningstillgångar var 33,5 miljarder kronor. Statens
nettoutlåning uppgick till -8,6 miljarder kronor,

nyutlåningen var 13,2 miljarder kronor och
amorteringar av lån uppgick till 4,6 miljarder
kronor. Statens utdelningar från dotter- och in-
tresseföretag uppgick till 7,1 miljarder kronor.

Nettoamorteringarna av statens lån uppgick
till 72,9 miljarder kronor. Denna post är i abso-
luta tal identisk med saldot i finansieringsanaly-
sen "statens nettoupplåning" men redovisas här
som ett positivt belopp, dvs. som en nettoamor-
tering.

Justeringar som är hänförbara till
statsskulden

Nettoamorteringama av statens lån var 9 miljar-
der kronor lägre än statsbudgetens saldo. Skill-
naden mellan statens nettoamortering och stats-
budgetens saldo beror på att det finns
transaktioner som påverkar statsskulden men
som inte påverkar statsbudgetens saldo, exem-
pelvis affärsverkens nettoupplåning. Å andra si-
dan finns det transaktioner som påverkar stats-
budgetens saldo men som inte påverkar
statsskulden, exempelvis Riksgäldskontorets
kortsiktiga placering på marknaden av betal-
ningsöverskott på statverkets checkräkning och
interna köp och försäljningar av statsskuldpap-
per. Förändringar av Riksgäldskontorets kort-
siktiga placering vid årets slut var 9,8 miljarder
kronor, varav 7,8 miljarder kronor är hänförbara
till placeringar i finansiella institutioner, t.ex.
banker, och 2 miljarder kronor till placeringar i
Riksbanken för beredskap inför millennieskiftet.

1999 års resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys

Skr. 1999/2000:150

4 1999 års resultaträkning, balansräkning
och finansieringsanalys

4.1 Inledning

Resultaträkningen, balansräkningen och finansi-
eringsanalysen baseras huvudsakligen på den in-
formation som myndigheterna inklusive affärs-
verken lämnar till statsredovisningen och den
information som presenteras i deras årsredovis-
ningar. I de fall denna information inte varit till-
räcklig för att t.ex. möjliggöra elimineringar
mellan myndigheter har information inhämtats i
särskild ordning.

4.2 Olika avgränsningar av begreppet
staten

Resultat- och balansräkningarna för staten om-
fattar myndigheterna, inklusive affärsverken, un-
der riksdagen och regeringen och de fonder som
redovisas av myndigheter. Dessutom ingår för-
säkringskassorna. Försäkringskassorna är inte
statliga myndigheter men betraktas som sådana i
detta sammanhang, eftersom de ingår i den stat-
liga redovisningsorganisationen. Riksbankens
grundfond ingår men däremot inte Riksbanken
som har en självständig ställning. En förteckning
över myndigheter och fonder redovisas i bilaga
1.5.

I nationalräkenskaperna (NR) avgränsas sta-
ten annorlunda. Nationalräkenskaperna är en
statistisk sammanställning i kontoform över den
svenska ekonomin med uppdelning på olika in-
stitutionella sektorer och olika slag av inkomster
och utgifter. Begrepp, definitioner och klassifice-
ringar följer de rekommendationer som Förenta

Nationerna (FN) utfärdat och den förordning
som antagits av EU. I NR beräknas bruttonatio-
nalprodukten (BNP), det vill säga värdet av den
totala produktionen av varor och tjänster i ett
land under en tidsperiod. I nationalräkenskaper-
na delas den offentliga sektorn in i tre delsekto-
rer; staten, kommunerna och socialförsäkrings-
sektorn. Till staten räknas departementen och till
dem hörande myndigheter och inrättningar samt
vissa statliga fonder. Dessutom klassas bolag och
stiftelser som till mer än 50 procent finansieras
med statliga medel som ingående i den statliga
sektorn. Affärsverken hör enligt nationalräken-
skapernas avgränsning av staten till näringslivet.
Från och med omläggningen 1999 av nationalrä-
kenskaperna, enligt FN-rekommendationerna
och EU-förordningen, omfattar socialförsäk-
ringssektorn enbart AP-fonden och Premiepen-
sionsmyndigheten.

4.3 Sammanställning av vissa
nyckeluppgifter

I nedanstående tabell visas ett antal nyckelupp-
gifter för att åskådliggöra olika inslag i statens
finanser. Statens nettoförmögenhet, statsskul-
den, skatteinbetalningar och transfereringar be-
skrivs i kommande avsnitt.

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150

Skr. 1999/2000:150

Tabell 4.1 Nyckeluppgifter i resultat- och balansräk-
ningarna

Miljarder kronor

	1999	1998	1997	1996	1994/95
Statens netto- förmögenhet	-1 088	-1 177	-1 058	-1 038	-1 040
Statsskulden	1 370	1 446	1 426	1 408	1 368
Skatter	770	742	676	644	544
Transfereringar och bidrag	607	573	550	545	533
Kostnader för statens egen verksamhet	151	158	150	150	169
Ärets resultat	55	-32	-25	-45	-189

(över/under-
skott)

Tillgångarna ökade med 25 miljarder kronor.
Ökningen är fördelad på flertalet tillgångsslag
varav de två största är finansiella tillgångar 14
miljarder kronor och kortfristiga placeringar 7
miljarder kronor. Varulager och periodavgräns-
ningsposter uppvisar mindre minskningar.

Hos Centrala Studiestödsnämnden (CSN) har
de osäkra studielånefordringarna i balansräk-
ningen i form av konstaterade och befarade för-
luster skrivits ned med knappt 9 miljarder kro-
nor. 1998 års nedskrivning var 2 miljarder
kronor. Den stora ökningen av nedskrivningen
är hänförlig till att CSN gjort en utökad förlust-
bedömning av sådana fordringar som inte hinner
bli återbetalda på grund av åldersreglerna för
återbetalning. Nedskrivningen av sådana ford-
ringar har gjorts med 6 miljarder kronor 1999.

4.4 Nettoförmögenhetens förändring

Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden
mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda
värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar
statsbudgetens ackumulerade underskott, svarar
för den övervägande delen av skulderna och
därmed den negativa nettoförmögenheten. För-
ändringen av nettoförmögenheten mellan två år
påverkas därmed i huvudsak av statsskuldens
förändring, men även av förändringar i övriga
tillgångs- och skuldposter i balansräkningen.

Vid utgången av 1999 var nettoförmögenheten
-1 088 miljarder kronor. Det är en förbättring
med 89 miljarder kronor jämfört med 1998, då
nettoförmögenheten var -1 177 miljarder kronor.
Orsaken till förmögenhetens förändring kan
sammanfattas enligt nedan:

Ökning av tillgångar	+ 25
Minskning av skulder	+94
Ökning av avsättningar	-30
	+89

Av skuldminskningen är merparten, 76 miljarder
kronor, hänförlig till statsskuldens minskning.
Övriga minskningar förklaras till stor del av att
skuldbytesavtal netto, har minskat (not 43 till
balansräkningen), samt av förändring i period-
avgränsningsposten Riksgäldskontorets upplup-
na räntekostnader (not 48 till balansräkningen).
Ökningen av avsättningarna avser till största de-
len årets avsättning till premiereserven som var
26 miljarder kronor (not 4 till resultaträkning-
en).

4.5 Statsskulden

Den trend från början av 1990-talet med bety-
dande årliga ökningar av statsskulden bröts un-
der perioden 1995-96.

Under 1999 skedde en betydande minskning
av statsskulden med 76 miljarder kronor, vilket
motsvarar drygt 5 procent av den totala skulden.
Till detta bidrog bl.a. en förstärkning av den
svenska kronan under 1999, vilken påverkade
skulden i positiv riktning motsvarande knappt 3
miljarder kronor av skuldminskningen.
Statsskulden uppgick vid utgången av 1999, en-
ligt den definition som används i årsredovisning-
en för staten, till 1 370 miljarder kronor.

Den statsskuld som Riksgäldskontoret redo-
visar skiljer sig från vad som redovisas i statens
årsredovisning på grund av elimineringar som
gjorts för främst Riksförsäkringsverkets och
Riksgäldskontorets eget innehav av statsobliga-
tioner. Detta medför att den statsskuld Riks-
gäldskontoret redovisar är ca 4 miljarder kronor
högre än vad som redovisas här. Se även not 47
till balansräkningen.

Skr. 1999/2000:150

Tabell 4.2 Statsskuldens utveckling och sammansättning

Miljarder kronor

	1999	1998	1997	1996	1994/95
Penning- och obligations- marknaden	1 016	1 013	940	894	818
Hushålls- marknaden	63	70	100	116	124
Lån i utländsk valuta	291	363	386	398	426
Summa	1 370	1 446	1 426	1 408	1 368

Statsskuld till bokfört värde inklusive elimineringar i årsredovisningen för sta-
ten och exklusive derivatportfölj. Skuld i utländsk valuta omvärderad till bok-
slutsdagens valutakurser.

valutaexponeringen i statsskulden bör därför
även de skuldbytesavtal mellan kronor och ut-
ländsk valuta och derivatpositioner, som ingåtts i
syfte att uppnå avsedd valutafördelning och rän-
terisk beaktas.

1 Tabell 4.3 Valutaskulden inklusive värdet av derivatportfölj 1
Miljarder kronor	1999	1998	1997	1996
Skuld utländsk valuta exkl. derivatportfölj	291	363	386	398
Skuld utländsk valuta inkl, derivatportfölj	402	459	436	426

Minskning av statsskulden med 76 miljarder
kronor under 1999 kan förenklat sammanfattas
enligt nedan.

Minskning av upplåning i svenska kronor, netto - 4 miljarder

Minskning av upplåning i utländsk valuta, netto - 69 miljarder
Skuldminskning p.g.a. valutakursförändringar - 3 miljarder

Statsskuldens nettoförändring 1999 - 76 miljarder

(Not 47 till balansräkningen)

De svängningar som skett under 1990-talet i
kronans värde på valutamarknaden har vissa år
haft betydande effekter på valutaskuldens, och
därmed statsskuldens, storlek. Exempelvis inne-
bar försvagningen av den svenska kronan under
1998 att överskottet i statens budget på 9,7 mil-
jarder kronor förvandlades till en ökning av
statsskulden med totalt 20 miljarder kronor. En-
ligt de känslighetsberäkningar som görs, innebär
en procents förändring av kronkursen vid dagens
skuldnivå, en effekt med ca 3 miljarder kronor på
skuldens storlek. Detta är en minskning med 1
miljard kronor jämfört med tidigare beräkningar.

Valutaskulden

Statsskulden kan delas upp i en kronskuld, dvs.
lån i svenska kronor, respektive en valutaskuld.
Upplåningen i utländsk valuta sker främst ge-
nom publika obligationslån och skuldbytesavtal
(s.k. kron/valutaswapar). Enligt tabellen ovan
uppgår den direkta kapitalmarknadsupplåningen
i utländsk valuta till 291 miljarder kronor för
1999.

I de riktlinjer för statsskuldsförvaltningen som
regeringen årligen fastställer, avser Riksgälds-
kontorets upplåningsmandat i utländsk valuta
även den valutaexponering som uppnås med de-
rivatinstrument. För att få en rättvisande bild av

Valutaupplåningens andel inklusive värdet av
derivatportföljen har under perioden 1996-99 va-
rit relativt stabil runt 30 procent av den totala
statsskulden.

Kronskulden

iTabell 4.4 Lån i svenska kronor 1
Miljarder kronor	1999	1998	1997	1996
Statsobligationer, nominella	675	682	680	635
Statsobligationer, reala	97	94	91	74
Statsskuldväxlar	244	226	144	180
Kontokrediter/dagslån	0	11	25	5
Penningmarknaden	7 016	1 013	940	894
Premieobligationer	54	59	61	60
Allemanssparkonto	0	0	29	44
Riksgäldskonto	3	6	7	12
Riksgäldssparkonto	6	5	3
Hushållsmarknaden	63	70	100	116
Summa lån i svenska kronor	1 079	1 083	1 040	1 009

Merparten av upplåningen sker på den institu-
tionella marknaden genom statsobligationer (lån
med löptid över ett år) och statsskuldväxlar (lån
med löptid i huvudsak under ett år). Tillsam-
mans svarar dessa låneinstrument för 1 016 mil-
jarder kronor.

Den dominerande delen av kronskulden ut-
görs av statsobligationer. Statsskuldväxlarnas an-
del av statsskulden har dock ökat från drygt 10
procent 1997 till knappt 18 procent vid utgången
av 1999. Den andel av kronskulden som avser
upplåning från hushållsmarknaden har minskat.

Skr. 1999/2000:150

Den väsentligaste förklaringen är att sparformen
Allemanssparkonto avskaffades under 1998.

Riksgäldskontoret har under 1999 vidtaget en
rad marknadsvårdande åtgärder i syfte att för-
bättra den inhemska marknadens funktionssätt.
Bl.a. genomförs byten och återköp av nominella
statspapper i syfte att minska eventuella likvidi-
tetspremier på marknaden. I syfte att ytterligare
effektivisera marknaden har Riksgäldskontoret,
tillsammans med återförsäljarna på marknaden,
inlett ett arbete med att skapa en elektronisk
plattform för handel med statspapper. Förutom
förbättrad likviditet på statspappersmarknaden
förväntas också tillgängligheten på statspapper
att öka.

Statsskulden i relation till
bruttonationalprodukten (BNP)

En effekt av årets minskning av statsskulden med
76 miljarder kronor är att skuldens andel av BNP
minskade till 70 procent enligt Riksgäldskonto-
rets redovisning. Tidigare, under perioden 1994-
1998, förhöll sig skuldkvoten tämligen stabil runt
80 procent. Under 1998 sjönk skuldens andel av
BNP till 77 procent. För en mer långsiktig jäm-
förelse kan nämnas att skuldkvoten 1975 var
drygt 20 procent.

tiva effekter av realiserade valuta- och kursför-
ändringar.

Det anslagsavräknade beloppet är redovisat
enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av
både inkomster och utgifter i upplåningsverk-
samheten. Med detta beräkningssätt har
statsskuldens utgifter utvecklats enligt nedan
under åren 1995-1999.

MjJartakronor^W99 2998^997 J996 J995
Statsskuldens netto- 90 114 99 100 106

utgifter

I Riksgäldskontorets finansiella del i årsredovis-
ningen sker redovisning av räntor enligt kost-
nadsmässiga principer och dessutom med brut-
toredovisning av intäkter och kostnader. Detta
ger ett annat utfall än vid utgiftsmässig redovis-
ning. Nedanstående tabell är en sammanfattning
av uppgifter från olika noter i Riksgäldskontorets
årsredovisning med jämförelsetal fr.o.m.
1994/95. På grund av omläggningen till kalen-
derårsredovisning saknas perioden juli-december
1995 i tabellen.

Statsskuldens kostnader

Målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld
skall förvaltas så att den långsiktiga kostnaden
minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen
beaktas. Den övergripande målsättningen kon-
kretiseras genom att regeringen fastställer rikt-
linjer för statsskuldens förvaltning avseende bl.a
amortering i utländsk valuta och den nominella
skuldens duration. Inom ramen för riktlinjerna
fastställer sedan Riksgäldskontoret riktmärkes-
portföljer för den nominella kronskulden re-
spektive valutaskulden samt svarar för den ope-
rativa förvaltningen av skulden.

Enligt Riksgäldskontorets årsredovisning har
de anslagsavräknade utgifterna för hela statsskul-
den under 1999 uppgått till 90 miljarder kronor,
vilket är en minskning med 24 miljarder kronor
jämfört med året innan. Till en del förklaras ut-
giftsminskningen av minskade räntekostnader
för den lägre skulden. En betydande del av
minskningen förklaras emellertid också av posi-

Skr. 1999/2000:150

1 Tabell 4.5 Statsskuldens kostnader 1
Miljoner kronor	1999	1998	1997	1996	1994/95
Räntor på lån i svenska kronor	89 006	104 176	97 399	140 989	104 404
Räntor på lån i utländsk valuta	50 177	60 148	59 030	54 731	49 070
Realise- rade va- luta- och kursdiffe- renser	3 310	25 352	182	864	17 958
Orealise- rade va- lutadiffe- renser	-3 110	25 730	12 600	533	4 862
Summa kostnader	139 383	215 406	169 211	197 117	176 294
Ränte- intäkter i upplå- ningsverk- samheten	54 706	69 132	54 109	85 938	45 218
Nettokost- nader	84 677	146 274	115102	111 179	131 076
Övriga orealisera- de valuta- kursförändr hänförbara till skuld- skötsel- instrument	-14 133	-1 927	-164	•1 636	-4 650
Netto- kostnader efter övrigt	70 544	144 347	114 938	109 543	126 426

brutto jämfört med 1998. Den löpande administ-
rationen av upplåningsverksamheten omfattar
även en betydande utlåning och även räntein-
täkterna i denna del av verksamheten har mins-
kat, med ca 15 miljarder kronor. Bortsett från
effekter av valuta- och kursförändringar kan
därmed statsskuldens direkta räntekostnader sä-
gas ha minskat med 10 miljarder kronor netto.

Räntor på statskulden avräknas utgifts- och in-
komstmässigt mot statsbudgeten, vilket medför
att s.k. periodiseringar enligt kostnadsmässig re-
dovisning inte belastar anslaget. Skillnaden mel-
lan statsskuldens nettoutgift på 90 miljarder kro-
nor redovisat ovan och nettokostnad på 85
miljarder kronor i tabellen, förklaras av att kurs-
differenser vid emission, nollkupongräntor och
orealiserade valutakursförändringar redovisas på
olika sätt på statsbudgeten och i resultaträkning-
en. Enligt resultaträkningen 1999 är nettokost-
naden för statsskulden; räntor, över- och un-
derkurser, valutaförändringar m.m., 71 miljarder
kronor. I resultaträkningen ingår dock orealise-
rade valutakursintäkter hänförbara till skuldsköt-
selinstru-ment med 14 miljarder kronor.

Räntekostnaderna på lån i svensk och utländsk
valuta har minskat med ca 25 miljarder kronor

4.6 Skatter m.m.

I tabell 4.5 redovisas hur inbetalningar av skatter
och avgifter utvecklats under perioden 1994/95 -
1999. Uppgifter om belopp och om fördelningen
mellan juridiska respektive fysiska personer, lik-
som mellan olika slag av skatter och avgifter, är
en sammanställning av uppgifter ur årsredovis-
ningarna för de myndigheter som ansvarar för
uppbörd. Riksskattverket (RSV) svarar för den
dominerande delen, mer än 90 procent, av upp-
börden. De redovisade skatteinbetalningarna är
inte periodiserade, utan utgör vad som faktiskt
inbetalats under året. Det innebär att beloppen i
viss mån inkluderar betalningar som avser tidiga-
re år. Detta kommenteras ytterligare nedan i an-
slutning till respektive skatteslag.

På grund av omläggning från budgetår till ka-
lenderår 1996 ingår inte perioden 1/7- 31/12
1995, eftersom det är 12-månadersperioder som
jämförs. Av avsnittet om skattekontot nedan
framgår att kontosystemet medför att det för
skatteslagen inkomstskatter, mervärdesskatt och
i viss mån arbetsgivaravgifter inte föreligger full
jämförbarhet mellan perioden 1998-1999 och
tidigare år.

Skr. 1999/2000:150

Tabell 4.6 Skatteinbetalningar

Miljoner kronor

	1999	1998	1997	1996	1994/95
Skatter
Skatter - Fysis- ka personer	150 617	126 946	111 414	78 557	72 807
Skatter - Juri- diska personer	91 570	87 737	74 588	70 635	59 240

Skatter - Övrigt 4 713 6 407 4 389 10 180 7 497

Betalnings- -8 497 15 091

differenser

skattekonto

Arbetsgivar- 248 868 235 575 220 348 213 813 186 842
avgifter

Mervärdesskatt	162 611	153 251	147 719	151 668	115 282
Skatter på varor och tullavgifter	74 665	74 126	71 755	71 865	69 123
Utjämningsavg. kommuner och landsting	20 525	21 265	23 862	23 773	1)
Övrigt	25 086	21 885	22 165	23 616	33 635
Summa skat- teinbetalningar m.m.	770 158	742 253	676 240	644 107	544 426

^HjtjämnhgsävgifteHÖnommune^cHandstirTing2^994/9^^östér^^
rigt.

Det kassamässiga sätt att redovisa skatteinbetal-
ningar som görs i resultaträkningen avviker på
flera punkter från den redovisning av skattein-
betalningar m.m. som görs på statsbudgetens in-
komstsida. I den senare sker omföringar och
nedbrytning av vissa belopp för att tydligare re-
dovisa hur inbetalningarna fördelar sig mellan
vad som är skatt på inkomst, sociala avgifter etc.

Den största skillnaden mellan den redovisning
som görs i resultaträkningen och den som görs i
statsbudgeten, avser inbetalningar av skatter och
avgifter från fysiska personer. Utöver statlig
skatt på förvärvs- och kapitalinkomster ingår i
redovisningen i tabell 4.6 även allmänna egenav-
gifter, egna företagares egenavgifter, fastighets-
skatt och förmögenhetsskatt. Med egna företaga-
re avses enskilda firmor, vilka inte är juridiska
personer, samt delägare i handelsbolag.

En annan väsentligt skillnad mot statsbudge-
ten är att i de inbetalningar av arbetsgivaravgifter
som RSV redovisar, ingår de avgifter som över-
förs till pensionssystemet. I statsbudgeten redo-
visas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar
som sker till AP-fonden. Det är den huvudsakli-
ga förklaringen till att de totala skatteinbetal-
ningarna för 1999, drygt 770 miljarder kronor,
överstiger de inkomster av skatter m.m. som re-
dovisas i statsbudgeten.

Inkomsterna till pensionssystemet i form av
avgifter uppgick 1999 till 133 miljarder kronor.
Detta redovisas bland socialavgifter m.m. under
huvudrubriken Skatter m.m. Därav förs 105
miljarder kronor till AP-fonderna och 24 miljar-
der kronor till premiereserven. Beloppet bokförs
brutto på inkomsttitel; 133 miljarder kronor in
och 129 miljarder kronor ut. Skillnaden 4 miljar-
der kronor stannar på budgeten motsvarande
icke pensionsgrundande avgifter.

Vid utbetalning av pensioner rekvirerar Riks-
försäkringsverket 135 miljarder kronor från AP-
fonden, vilka inte går via statsbudgeten, och 35
miljarder kronor finansieras från anslag
(folkpensioner och bostadstillägg). Total ersätt-
ning vid ålderdom 1999 var 170 miljarder kro-
nor. Detta redovisas under huvudrubriken
transfereringar.

I resultaträkningen nettoredovisas överföring-
en till AP-fonden med 105 miljarder kronor och
rekvisitionen från AP-fonden 135 miljarder kro-
nor. Endast ett tillskott på 30 miljarder kronor
från AP-fonden syns. Det redovisas bland in-
täkter av bidrag.

Skattekonto

Skattekontosystemet infördes i januari 1998. In-
nebörden i systemet är bl.a. att skatter och av-
gifter som tidigare deklarerades och betalades se-
parat, nu hanteras samtidigt och på ett
sammanhållet sätt inom ramen för en enda upp-
bördsrutin. För skattskyldiga med enbart löne-
inkomster har skattekontot i normalfallet inte
inneburit någon större förändring. De märkbara
förändringarna gäller fysiska och juridiska perso-
ner som betalar ett eller flera av skatteslagen F-
skatt, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och in-
nehållna preliminärskatter för anställda.

Alla de skatter som debiteras på kontot sum-
meras till en total fordran på den skattskyldige
eller skuld i sådana fall den skattskyldige t.ex. har
mervärdesskatt att återfå. När betalning sker till
skattekontot, avräknas beloppet mot det totala
saldot på skattekontot och inte som tidigare mot
de enskilda skatteslagen. Det innebär att om en
fordran eller skuld uppkommer på kontot till
följd av för stora eller för små betalningar så
hänförs inte sådana saldon till bestämda skat-
teslag utan redovisas hos Riksskatteverket som
"betalningsdifferenser". Reglering av sådana

Skr. 1999/2000:150

saldon sker successivt när skattedebiteringar sker
på kontot eller om återbetalning sker.

Som framgår av tabell 4.6 fanns vid utgången
av 1998 positiva betalningsdifferenser på totalt
15,1 miljarder kronor. Drygt 9 miljarder kronor
avsåg fysiska personer och knappt 6 miljarder
kronor avsåg juridiska personer. Fysiska perso-
ners betalningsdifferenser utgjordes huvudsakli-
gen av kompletteringsbetalningar avseende in-
komståret 1998. Kompletteringsbetalningar
antas även förklara en mindre del av juridiska
personers betalningsdifferenser. Av större vikt
för att förklara juridiska personers betalnings-
differenser är dock bokförd men ej utbetald ne-
gativ mervärdesskatt och att företagen under året
hade månatliga överskott om cirka 3 miljarder
kronor på skattekontot.

Vid utgången av 1999 var den totala betal-
ningsdifferensen -8,5 miljarder kronor. Betal-
ningsdifferensen för fysiska och juridiska perso-
ner uppgick till cirka -3 miljarder kronor vardera.
Resterande del av den totala betalningsdifferen-
sen utgjordes av restförda skatter. Under 1999
skedde den största delen av kompletteringsbetal-
ningarna avseende inkomståret 1998. Men under
1999 debiterades också underuttaget av skatt,
dvs. slutlig skatt minus preliminärskatt. De ne-
gativa betalningsdifferenserna hos fysiska och
juridiska personer beror på utbetalning av över-
skjutande skatt och att debiterad kvarskatt en-
dast delvis betalades in under 1999.

För övrigt skall det noteras att de salderade
betalningsdifferenserna för 1999 på totalt drygt
-8 miljarder kronor själva verket är ett netto av
både positiva och negativa saldon på skattekon-
tona som kan avse alla tre skatteslagen inkomst-
skatt, mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter.
Tillsammans med den beskrivna tidigarelägg-
ningen av slutavräkning av skatter under 1999
föreligger därför inte full jämförbarhet mellan
åren 1998 och 1999 eller med åren dessförinnan.

kan avse ett annat år och förändringar mellan
åren innehåller därmed periodiseringseffekter. I
den mån betalningsdifferenser på skattekontot
avser fysiska personer påverkar även detta jäm-
förbarheten mellan åren.

Större periodiseringseffekter har under perio-
den skapats av regelförändringar, som t.ex. en
omläggning av systemet för slutavräkning av
kommunalskatter 1994/95. Förändringar av det
slaget innebär att väsentliga belopp förskjutits
mellan åren och en rimlig bedömning är att ut-
vecklingen av skatteintäkterna under femårs-
perioden i realiteten varit betydligt mer jämn och
kontinuerlig än vad uppgifterna i tabellen ger in-
tryck av.

Under 1999 var ökningen av fysiska personers
skatteinbetalningar 24 miljarder kronor. Enligt
RSV:s bedömning är utvecklingen av lönesum-
man den huvudsakliga förklaringen till ökningen.
Lönesumman är i sin tur beroende av föränd-
ringar av den allmänna lönenivån och sysselsätt-
ningen.

Skatt från juridiska personer

Under de fem år som redovisas har skatter från
juridiska personer ökat från 59 miljarder kronor
1994/95 till 92 miljarder kronor 1999. Ökningen
under 1999 var cirka 4 miljarder kronor.

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifterna har under femårsperioden
ökat med drygt 62 miljarder kronor från 187
miljarder kronor till 249 miljarder kronor. Ök-
ningen under 1999 uppgick till 13 miljarder kro-
nor. Ökningen är i huvudsak, liksom för fysiska
personers skatter, hänförlig till en större total lö-
nesumma i landet.

Skatt från fysiska personer

Skatter från fysiska personer, löntagare eller fö-
retagare, har under femårsperioden 1994/95 -
1999 ökat från 73 miljarder kronor till 151 mil-
jarder kronor. Under 1999 ökade inbetalningar-
na med 24 miljarder kronor jämfört med 1998.
Det bör noteras att de belopp som redovisas av-
ser de faktiska inbetalningar och fr.o.m. 1998 de
debiteringar av skatter som sker ett visst budget-
år, vilket innebär att inbetalda skatter till viss del

Mervärdesskatt

Mervärdesskatteinbetalningarna har ökat med 48
miljarder kronor under perioden 1994/95 - 1999.
I likhet med vad som gäller fysiska personers
skatter förklaras de svängningar som skett i för-
ändringarna mellan tidigare år till viss del av re-
gelförändringar. Dessa har inneburit ändrade
tidpunkter för betalning av skatten liksom nya
regler för uppbörd bl.a. i samband med EU-
inträdet 1995. Förändringarna innebär att ut-

Skr. 1999/2000:150

vecklingen av mervärdesskattebetalningarna kan
bedömas i realiteten ha varit mer kontinuerlig än
vad tabellen ger intryck av.

Under 1999 redovisas en ökning av inbetal-
ningar av mervärdesskatt med 9,4 miljarder kro-
nor jämfört med 5,5 miljarder kronor under
1998. Det bör dock noteras att betalningsdiffe-
renser på skattekontot kan avse mervärdesskatt.
Någon exakt jämförbarhet föreligger därför inte
mellan 1999 och tidigare år.

RSV redovisar i sin årsredovisning en större
ökning av mervärdesskatten än vad som anges
ovan. Detta beror dock på att ett antal större rå-
oljeimportörer som tidigare erlagt mervärdes-
skatten till Tullverket numera betalar till RSV.
Tullverkets andel av inbetalda mervärdesskatt-
medel har därmed minskat i motsvarande mån.

Övriga skatter på varor och tjänster samt
tullavgifter

Under perioden 1994/95 - 1999 ökade inbetal-
ningarna avseende övriga skatter på varor och
tjänster samt tullavgifter med 5,5 miljarder kro-
nor. Under 1999 var den totala ökningen för
dessa övriga skatter totalt endast 0,5 miljarder
kronor. Mellan vissa skatteslag har dock föränd-
ringar inträffat. Inbetalningarna av alkoholskatt
liksom energi- och miljöskatter har ökat samti-
digt som reklam- och tobaksskatteinbetalningar-
na minskat.

Utjämningsavgifter för kommuner och landsting

De utjämningsavgifter som vissa kommuner och
landsting erlägger, och som redovisas av RSV,
motsvaras av utbetalningar av bidrag med unge-
fär samma belopp till kommuner som är berätti-
gade till sådana bidrag. Utbetalningarna redovi-
sas i statens resultaträkning som transfereringar
tillsammans med de generella stadsbidrag som
utbetalas till kommuner och landsting. Dessa ut-
betalningar kommenteras i avsnitt 4.7.

Övrigt

Det största enskilda beloppet i posten är inleve-
rerade överskott från Riksbanken som ingår med
7,6 miljarder kronor. Därutöver innehåller pos-
ten stämpel- och egendomsskatter m.m.

Obetalda skatter och avgifter

Under perioden 1995-1999 har den beloppsmäs-
siga volymen av sådana obetalda fordringar som
Skatteförvaltningen lämnat till Kronofogdemyn-
digheten (KFM) för indrivning legat i storleks-
ordningen 11-12 miljarder kronor. Efter betal-
ningar och återkallanden har den slutliga, årliga
s.k. uppbördsförlusten stannat vid 5 miljarder
kronor per år. Detta motsvarar ca 0,6 procent av
den årliga totala uppbörden. För 1999 var upp-
bördsförlusten 5,7 miljarder kronor eller 0,5 pro-
cent av uppbörden.

Det nominella värdet av ackumulerade utestå-
ende fordringar som skatteförvaltningen över-
lämnat till KFM för indrivning, och som inte är
preskriberade, uppgick vid utgången av 1999 till
47 miljarder kronor enligt RSV:s årsredo-
visning. Därutöver har under året obetalda ford-
ringar på ca 13,6 miljarder kronor preskriberats.
Preskriptionen sker inom posten Skatter i resul-
taträkningen. Preskription sker normalt efter
fem år men tiden kan förlängas om vissa förut-
sättningar är uppfyllda. En stor del av fordring-
arna avser gäldenärer som försatts i konkurs eller
där konkursförfarande pågår. Efter utredning har
RSV bedömt det verkliga värdet av fordringarna
till 5 miljarder kronor, vilket är den fordran RSV
redovisar i balansräkningen. Av kvarvarande ac-
kumulerade fordringar på 47 miljarder kronor
beräknas därmed 42 miljarder kronor utgöra de-
finitiva förluster. Kvarvarande värdet på fordran,
5 miljarder kronor är lika som föregående år.

4.7 Transfereringar

Tabell 4.7 Transfereringar och bidrag

Miljoner kronor	1999	1998	1997	1996	1994/95
Social-	308 254	293 197	284 449	289 176	299 978
försäkring
Arbets-	69 292	70 114	75 877	72 506	80 258
marknad
Bistånd och	14 844	14 173	14 408	14 168	20 366
invandring
Övrigt	214 179	195 076	175 330	169 207	132 138
Summa	606 569	572 560	550 064	545 057	532 560

Ovan visas utvecklingen av transfereringar och
bidrag under perioden 1994/95 - 1999. Nedan
redovisas de tre delområdena inom socialförsäk-

Skr. 1999/2000:150

ringsområdet närmare och kommenteras kort-
fattat. På grund av omläggning från budgetår till
kalenderår 1996 saknas perioden 1/7 - 31/12 95
eftersom det är 12-månadersperioder som jäm-
förs.

Det kan noteras att den genomsnittliga dagsjuk-
penningen dessutom ökat mer än den genom-
snittliga lönenivån. Den genomsnittliga dagsjuk-
penningen ökade under 1999 från 377 kronor till
394 kronor, samtidigt ökade antalet ersatta dagar.

Socialförsäkring

Arbetsmarknad

Tabell 4.8 Socialförsäkring

Miljoner kronor

1999 1998 1997 1996 1994/95

Ersättning vid 169 489 164 858 162 618 161 172 156 406

ålderdom

Ersättning vid 94 938 84 346 80 769 83 622 89 943

sjukdom o
handikapp,
förtids-
pension,
vårdbidrag

Stöd till 43 827 43 993 41 062 44 382 53 449

barnfamiljer

Summa 308 254 293 197 284 449 289 176 299 798

Under perioden 1994/95 - 1997 skedde en suc-
cessiv minskning av kostnaderna för socialför-
säkringen från 300 miljarder kronor till 284 mil-
jarder kronor. Under 1998 bröts denna
utveckling med en ökning av kostnaderna med
nästan 9 miljarder kronor (3 procent). Under
1999 har det skett en ännu större ökning med
ytterligare 15 miljarder kronor (5 procent).

Av ökningen 1999 är 4,6 miljarder kronor
hänförliga till ökade pensionskostnader. De öka-
de pensionskostnaderna beror dels på ett ökat
antal pensionärer, dels på att en allt större andel
av dessa omfattas av ATP-systemet.

När det gäller ersättningar vid sjukdom och
handikapp m.m. sjönk kostnaderna fram t.o.m.
1997. Under 1998 och 1999 har emellertid kost-
naderna ökat kraftigt med sammanlagt drygt 14
miljarder kronor (17,6 procent). Av ökningen är
en del hänförlig till ökade kostnader för läkeme-
delsförmånen. Den dominerande delen avser
dock kostnader för sjukersättningen och är en
effekt av i första hand tre samverkande faktorer:

— Antalet sjukfall och därmed antalet sjukda-
gar har ökat kraftigt de senaste två åren.

— Den sjuklöneperiod som finansieras av ar-
betsgivaren förkortades under 1998 från 28
dagar till 14 dagar.

— Den genomsnittliga dagsjukpenningen har
ökat

Utvecklingen med dämpad konjunktur och
minskad efterfrågan på arbetskraft fram t.o.m.
1990-talets första hälft ledde till att kostnaderna
för olika former av stöd till arbetsmarknaden
kulminerade 1994/95, då de nådde drygt 80 mil-
jarder kronor. Därefter har kostnaderna med vis-
sa svängningar successivt reducerats och har
t.o.m. 1999 sjunkit med 11 miljarder kronor till
69 miljarder kronor.

Under perioden 1998 - 1999 har minskningen
av kostnaderna varit totalt knappt 7 miljarder
kronor (1 miljard kronor under 1999). Minsk-
ningen förklaras till stor del av ökad sysselsätt-
ning och en minskad andel s.k. långtidsarbetslö-
sa. Dessutom minskade kostnaderna för den
statliga lönegarantin. Även under perioden
dessförinnan, 1994/95 -1997, då arbetslösheten
fortfarande låg på en konstant hög nivå, skedde
kostnadsminskningar med totalt 4 miljarder
kronor. Dessa minskningar var hänförliga till re-
gelförändringar som t.ex. en lägre ersättningsnivå
i arbetslöshetsförsäkringen och skärpta ersätt-
ningsregler för deltidsarbetande.

Utöver arbetslöshetsersättning och statlig lö-
negaranti finns ytterligare 20-talet former för
stöd och bidrag. Mellan dessa olika former har
förändringar skett under perioden. Totalt sett
påverkar dock inte dessa förhållandevis mindre
omfattande stödformer totalbilden av hur statens
arbetsmarknadskostnader utvecklats de senaste
åren.

Bistånd och invandring

Kostnaderna för bistånd och invandring var som
störst under 1994/95 då de uppgick till drygt 20
miljarder kronor. Följande år sjönk kostnaderna
till 14 miljarder kronor, vilket är den nivå som
därefter ungefärligen bibehållits. En ökning
skedde under 1999 med knappt 0,8 miljarder
kronor vilket i huvudsak var hänförligt till insat-
ser i det stormdrabbade Centralamerika och det
krigsdrabbade Kosovo.

Skr. 1999/2000:150

Övrigt

\|Tabel 1 4.9 Transfereringar och bidrag - övrigt i
Miljoner kronor	1999	1998	1997	1996	1994/95
Generella bidrag och utjämnings- bidrag till kommuner och landsting	99 182	96 171	86 683	77 778	46 417
Sveriges avgift till EU m.m.	21 067	21 210	21 057	18 456	7 348
Studiestöd/ avskrivning av låneford.	22 380	18 283	13 338	9 368	10 345
Avsättning till premiereserven inkl ränta	25 792	11 366	■	■	■
Räntebidrag	7 367	10 814	20 804	30 715	33 758
Stöd till jordbruk	8 364	8 558	8 164	7 216	5 913
Bidrag inom skolväsendet	4 241	4 029	3 114	1 864	2 008
Bidrag till folkbildning	2 494	2 418	2 357	2 468	2 374
Bidrag till nä- ringslivet m.m. via NUTEK	2 465	1 873	1 530	3 172	2 271
Bidrag till in- vesteringar i infrastruktur	1 599	1 480	1 819	1 413	1 727
Övrigt	19 228	18 874	16 464	16 757	19 977
Summa	214 179	195 076	175 330	169 207	132 138

Vad gäller de övriga transfereringarna och bidra-
gen som sammanfattas ovan har kostnaderna för
dessa ökat med totalt 82 miljarder kronor under
perioden 1994/95 - 1999. Denna förändring är
dock ett netto av såväl väsentliga höjningar som
minskningar av en handfull poster samtidigt som
t.ex. EU-avgiften har tillkommit under perioden.
Under 1998 tillkom också avsättning till den s.k.
premiereserven för pensioner som kostnad. Från
och med i år inkluderar det redovisade beloppet
även en räntebelastning (not 4 till resultaträk-
ningen).

Sedan 1997 har summan av de ovan redovisade
kostnaderna ökat väsentligt. Under 1998 var ök-
ningen 20 miljarder kronor och under 1999 yt-
terligare 16 miljarder kronor, dvs. totalt 36 mil-
jarder kronor. Som nämnts har det förekommit
både minskningar och ökningar bland de redovi-
sade kostnaderna. Lite förenklat kan dock de två
senaste årens ökning hänföras till den nytillkom-
na avsättningen till premiereserven, som under

de två åren kostat 37 miljarder kronor inklusive
räntebelastning. Den kostnadspost som minskat
mest under de ovan redovisade åren är ränte-
bidragen. Under hela femårsperioden har minsk-
ningen varit knappt 27 miljarder kronor, varav 3
miljarder kronor under 1999.

Av bidragen till kommuner och landsting på
totalt 99 miljarder kronor avser knappt 21 mil-
jarder kronor s.k. utjämningsbidrag. Denna ut-
gift motsvaras av en inkomst på ungefär samma
belopp, som erhålls från de kommuner och
landsting som enligt särskilda regler har skyldig-
het att erlägga utjämningsavgift. Inkomsten från
avgiften redovisas i resultaträkningen som skat-
teinkomst. Resterande bidrag på 78 miljarder
kronor utgörs av generella statsbidrag till kom-
muner och landsting varav kommunerna erhåller
den större delen.

4.8 Konsoliderad resultaträkning

I resultaträkningen redovisas intäkter och kost-
nader som genererats under redovisningsperio-
den. Skatteinkomster m.m. som utgör merparten
av statens intäkter redovisas dock enligt
kassamässiga principer, dvs. med de belopp som
faktiskt inbetalats under året. Kostnaderna upp-
kommer i den statliga verksamheten främst i de
stora bidrags- och försäkringssystem som staten
hanterar, t.ex. socialförsäkringssystemet. Även
dessa transfereringar redovisas kassamässigt då
avräkningen mot statsbudgeten sker utifrån
kassamässiga grunder.

Den statliga verksamheten finansieras i viss
utsträckning med avgifter från försäljning av va-
ror och tjänster och bedrivs, med undantag för
affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En be-
gränsad del av intäkterna kommer även i form av
bidrag, t.ex. från AP-fonderna.

De resultatposter som är speciella för statens
resultaträkning kommenteras nedan.

Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av avgifter utgör ersättning för de kost-
nader som staten har haft för att tillhandahålla
varor och tjänster. Andra former av ersättningar
kan t.ex. utgöras av intäkter som uppkommit i
samband med försäljning av anläggningstill-
gångar.

Skr. 1999/2000:150

Intäkter av bidrag

Staten erhåller även intäkter från icke statliga or-
ganisationer som inte är relaterade till utförda
prestationer. Det kan t.ex. vara överföring av
medel från AP-fonderna till pensionssystemet
för att finansiera pensionsutbetalningama när
dessa inte täcks av influtna ATP-avgifter. Andra
bidrag är exempelvis intäkter från EU.

Transfereringar och bidrag

Transfereringar utgörs av medel som myndig-
heterna förmedlar från statsbudgeten till olika
mottagare. Transfereringar och bidrag känne-
tecknas av att staten, eller myndigheterna, inte
erhåller någon motprestation. Många transfere-
ringar är dock förknippade med någon form av
villkor. Detta gäller t.ex. utbildningsbidrag där
kravet är att mottagaren genomför någon form
av utbildning.

Tabell 4.10 Konsoliderad resultaträkning

Miljoner kronor	Not	1999	1998
Intäkter
Skatter m.m.	1	770 158	742 253
Intäkter av avgifter och andra ersättningar	2	46 566	44 495
Intäkter av bidrag	3	49163	49 859
Summa intäkter		865 887	836 607
Transfereringar och bidrag
Transfereringar och bidrag	4	-606 570	-572 560
Avsättning till/upplösning av fonder m.m.för transfererings- ändamål	5	-4 008	-8 045
Summa transfere- ringar		-610 578	-580 605
Intäkter efter av- drag för transfere- ringar och bidrag		255 309	256 002
Kostnader för statens egen verksamhet
Kostnader för personal	6	-72 915	-68 546
Kostnader för lokaler	7	-10 814	-10 839
övriga driftskostnader	8	-51467	-63 913
Avskrivningar	9	-15 825	-15 077
Summa kostnader för statens egen verksamhet		-151 021	-158 375
Saldo före finansi- ella poster		104 208	97 627
Finansiella intäk- ter och kostnader
Resultat av ande- lar i dotter- och intresseföretag	10	18 777	14 914
Finansiella intäkter	11	84 609	78 536
Finansiella kostnader	12	-152 375	-222 460
Summa finansiella poster		-48 988	-129 010
Årets över-/under- skott		55 299	-31 383

Skr. 1999/2000:150

Kommentarer till resultaträkningen

Resultaträkningen för 1999 visar ett överskott på
55 miljarder kronor. År 1998 redovisades ett un-
derskott på 31 miljarder kronor efter justering
för förändrade redovisningsprinciper (i årsredo-
visningen för 1998 angavs 23 miljarder kronor).
Resultatförbättringen förklaras i allt väsentligt av
finansiella intäkter och kostnader hänförbara till
statsskulden (se avsnitt 4.5 tabell 4.5).

De totala intäkterna 1999 (inklusive finansiella
intäkter) uppgick till 969 miljarder kronor.
Skatterna, inklusive arbetsgivaravgifter, mervär-
desskatt m.m. utgjorde den dominerande delen
med 770 miljarder kronor, vilket är en ökning
med 28 miljarder kronor jämfört med 1998. Av
de totala skatterna avser 249 miljarder kronor ar-
betsgivaravgifter, 242 miljarder kronor avser
skatter och avgifter för fysiska och juridiska per-
soner och 163 miljarder kronor avser mervärdes-
skatt.

drag som erhålls från EU. Dessa uppgick 1999
till drygt 9 miljarder kronor.

Diagram 4.2 Statens kostnader 1999

Diagram 4.1 Statens intäkter 1999

Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1998

För 1999 uppgick intäkter av avgifter och andra
ersättningar till 47 miljarder kronor varav ca två
tredjedelar utgjordes av avgifter. Beloppet inne-
bär en ökning med drygt 2 miljarder kronor
jämfört med 1998.

Intäkter av bidrag, drygt 49 miljarder kronor,
avser till största delen de medel från AP-fondens
avkastning som måste tillskjutas när ATP-
avgifterna inte räcker till för utbetalning av all-
män tilläggspension. AP-fondsmedel uppgick
1999 till 30 miljarder kronor. De 45 miljarder
kronor som överförts från AP-fonden som ett
led i den finansiella infasningen av det nya ålders-
pensionssystemet redovisas inte över resul-
taträkningen (se redovisningsprinciper i bilaga
1). Som intäkter av bidrag redovisas också de bi-

Inom parentes anges motsvarande värden för redovisningsperioden 1998

Kostnaderna för transfereringar och bidrag upp-
gick till 607 miljarder kronor 1999, en ökning
med 34 miljarder kronor jämfört med 1998. De
största enskilda transfereringarna avser ålders-
pensioner inklusive ATP samt skatteutjämnings-
bidrag och statsbidrag till kommuner och lands-
ting.

Bland transfereringarna förekommer både
minskningar och ökningar mellan åren. En stor
ökning 1999 är avsättningen till premiereserven
som ökat med drygt 12 miljarder kronor till 23,5
miljarder kronor (not 4 till resultaträkningen).
En ökning har även skett med 9 miljarder kronor
för ersättning vid sjukdom. Dessa ersättningar
uppgick 1999 till knappt 81 miljarder kronor.

Andra stora ökningar avser kostnader för stu-
diestöd och avskrivningar av lånefordringar.
Dessa har under 1999 ökat med 4 miljarder kro-
nor till 22 miljarder kronor. Statsbidrag till
kommuner och landsting har ökat med 3 miljar-
der kronor till 99 miljarder kronor. De utjäm-
ningsbidrag som utbetalats till kommuner och
redovisas som transfereringar, uppgick till 21
miljarder kronor och motsvaras på inkomstsidan
av den kommunala utjämningsavgiften som re-
dovisas under Skatter. Ålderspensioner inklusive
ATP ökade med knappt 5 miljarder kronor. Lä-
kemedelsförmåner ökade med 1,5 miljarder kro-
nor till 14 miljarder kronor. Däremot minskade
räntebidragen med 3,5 miljarder kronor och lö-
negarantierna med drygt 1 miljard kronor.

En förändring från föregående år är att avsätt-
ning till/upplösning av fonder för transfereringsän-
damål för första gången redovisas i resultaträk-
ningen. Årets kostnader för avsättning till fonder

Skr. 1999/2000:150

uppgår till 4 miljarder kronor. De största avsätt-
ningarna gjordes av Insättningsgarantinämnden
på drygt 2 miljarder kronor och avser garantier
för insatta medel i banker och värdepappersbo-
lag. Kärnavfallsfondens styrelse gjorde en avsätt-
ning på 1,4 miljarder kronor. År 1998 avsattes 8
miljarder kronor till fonder. Minskningen totalt
mellan åren beror främst på att delpensionsfon-
den och arbetsskadefonden upplöstes 1998.

Kostnaderna för statens egen verksamhet avser
personal, lokaler, övrig drift samt avskrivningar
och uppgår till 151 miljarder kronor 1999, vilket
är en minskning med drygt 7 miljarder kronor
jämfört med 1998.

Personalkostnaderna ökade med 5 miljarder
kronor. Ökningen hänförs bland annat till att
statens tjänstepensioner redovisas enligt nya re-
dovisningsprinciper.

De övriga driftskostnaderna minskade med
drygt 12 miljarder kronor. Detta beror främst på
att Försvarsmakten och Försvarets materielverk
fr.o.m. 1999 redovisar anskaffning av krigsorga-
nisatoriska anläggningar som anläggningstill-
gångar. Tidigare redovisades detta som drifts-
kostnad.

De finansiella posterna förbättrades med 80
miljarder kronor och uppgår till -49 miljarder
kronor. Minskningen beror i huvudsak på den
kronförstärkning som skett under året, vilket
medfört realiserade och orealiserade valutavins-
ter. Föregående år belastade realiserade- och ore-
aliserade valutaförluster resultatet med drygt 39
miljarder kronor. År 1999 bidrog kronförstärk-
ningen till valutavinster uppgående till drygt 23
miljarder kronor. Räntekostnaderna på lån i
svensk och utländsk valuta har minskat med 25
miljarder kronor, men även ränteintäkterna har
minskat (15 miljarder kronor) vilket netto gör
att statsskuldens direkta räntekostnader har
minskat med 10 miljarder kronor. Även kurs-
förluster som har genererats av större byten och
uppköp av obligationer har minskat mellan 1998
och 1999.

I finansiella poster ingår Resultat från andelar i
dotterföretag som under 1999 ökade med knappt
4 miljarder kronor. Resultatandelen av Förvalt-
ningsbolaget Stattum ökade med 8,5 miljarder
kronor vilket förklaras av under året sålda aktier
i läkemedelsföretaget Pharmacia & Upjohn.
Minskningar av resultatandelar kan konstateras
för exempelvis Telia AB och Posten AB.

4.9 Konsoliderad balansräkning

I balansräkningen redovisas i sammandrag värdet
av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital.
Värdet är beräknat per den 31 december 1999. I
de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier
och andelar i statliga bolag presenteras dessa i
bilaga 1.4.

De balansposter som är specifika för staten
kommenteras nedan.

B eredskapstillgångar

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci-
vil och militär beredskap. I och med att försvaret
fr.o.m. 1998 invärderat sina beredskapstillgångar
kan sägas att posten numer främst omfattar till-
gångar för militär beredskap. Dessa redovisas av
Försvarsmakten. Tillgångar för civil beredskap
omfattar t.ex. livsmedel, läkemedel, fordon samt
medicinsk utrustning och innehas av ett flertal
myndigheter t.ex. Räddningsverket, Överstyrel-
sen för civil beredskap, Socialstyrelsen och Jord-
bruksverket.

Depositioner

Deponerade medel finns främst hos Länsstyrel-
serna, Riksskatteverket och Tullverket. De kan
t.ex. utgöras av hyror som deponerats av hyres-
gäster i samband med en pågående tvist med en
fastighetsägare.

Periodavgränsningsposter
Periodavgränsningsposter avser fordrings- re-
spektive skuldposter som behövs för att be-
stämma de intäkter och kostnader som rätteligen
hör till räkenskapsåret. De består av upplupna
och förutbetalda intäkter och kostnader och av
upplupna och oförbrukade bidrag. Exempel på
en upplupen kostnad är semesterlöneskuld för
anställda.

Ansvarsförbindelser

Med ansvarsförbindelser avses garantiåtaganden
och andra större framtida åtaganden som inte re-
dovisats som skuld i balansräkningen. Skuld-
bokföring av ansvarsförbindelser skall dock ske
så snart det är sannolikt att ersättning kommer
att utgå och beloppet kan fastställas med rimlig
sannolikhet. Statens ansvarsförbindelser utgörs
främst av kreditgarantier, t.ex. bostadskrediter
och bankstöd.

Skr. 1999/2000:150

Ännu ej invärderade tillgångar

I balansräkningen redovisas inte värdet av olika
typer av nationaltillgångar som t.ex. museisam-
lingar, bibliotek och nationalparker frånsett till
ett ringa belopp, se not 16 till balansräkningen.

Skr. 1999/2000:150

iTabell 4.11 Konsoliderad balansräkning			1		Not	1999-12-31	1998-12-31
Miljoner kronr				Periodavgränsningsposter
TILLGÄNGAR	Not	1999-12-31	1998-12-31	Förutbetalda kostnader	34	22 062	23 279
Immateriella tillgångar				Upplupna bidragsintäkter	35	486	524
Balanserade utgifter för	13	1 207	848	Övriga upplupna intäkter	36	14 721	1 7 372
forskning och utveckling				Summa periodavgräns-		'föl? 5 / fö?'fö? fö fö ' 37 269	41 175
Rättigheter och andra im-	14	236	193	ningsposter
materiella anläggningstill-
gängar
				Kortfristiga placeringar
Förskott avseende immateri-	15	13	7
ella tillgängar				Värdepapper och andelar	37	18 400	11238
Summa immateriella till-		1 456	7 048	Summa kortfristiga place-		18 400	11 238
gångar				ringar

Materiella tillgångar				Kassa och bank
Byggnader, mark och annan	16	33 437	32 407	Kassa, postgiro och bank	38	6 743	4 474
fast egendom				Summa kassa och bank		6 743	4 474
Förbättringsutgifter på an-	17	1 605	1 100	SUMMA TILLGÅNGAR		660 944	635 757
nans fastighet
Maskiner, inventarier, in-	18	30 045	31 469	SKULDER OCH EGET KAPITAL	Not	1999-12-31	1998-12-31
stallationer m.m.				Nettoförmögenhet	39	-1 087 855	■1 176 884
Pägäende nyanläggningar	19	30 577	30 293
Beredskapstillgångar	20	66 855	71 625	Fonder	40	33 819	29 811
Förskott avseende materiella	21	349	397
anläggningstillgångar				Avsättningar
Statliga vägar	22	63 185	61 340	Avsättningar för pensioner	41	117 691	116 149
Statliga järnvägsanlägg-	23	53 149	48 877	och liknande förpliktelser
ningar				Övriga avsättningar	42	80 706	51 929
Summa materiella till-		273 201	277 508	Summa avsättningar		198 397	168 078
gångar
				Skulder m.m.
Finansiella tillgångar
				Övriga skulder	43	33 191	47 838
Andelar i dotter- och	24	140 765	130 545
intresseföretag				Leverantörsskulder	44	12 835	12 818
Andra långfristiga värde-	25	9 559	5 512	Depositioner	45	817	934
pappersinnehav				Förskott från uppdragsgivare	46	476	570
Andra långfristiga fordringar	26	6 356	6 523	och kund
Summa finansiella till-		156 680	142 580	Summa skulder m.m.		47 320	62 160
gångar
				Statsskulden	47
Summa anläggningstill-		437 337	421 136	Lån i Sverige		1 079 080	1 083 436
gångar				Lån utomlands		291 075	362 525
Utlåning	27	123 113	1 19 269
				Summa statsskulden		1 370 155	1 445 961
Varulager m.m.
Varulager och förråd	28	1 399	1 550
				Periodavgränsningsposter
Pägäende arbeten	29	442	520	Upplupna kostnader	48	75 927	83 668
Fastigheter	30	155	126	Oförbrukade bidrag	49	3 472	3 231
Förskott till leverantörer	31	11 958	13 594
				Övriga förutbetalda	50	19 709	19 732
Summa varulager m.m.		13 954	15 790	intäkter
				Summa periodavgräns-		99 108	106 631
Fordringar				ningsposter
Kundfordringar	32	4 021	3 436
Övriga fordringar	33	20 107	19 239	SUMMA SKULDER OCH EGET		660 944	635 757
				KAPITAL
Summa fordringar		24 128	22 675
				Ansvarsförbindelser	51	681 253	667 700

Skr. 1999/2000:150

Kommentarer till balansräkningen

Statens totala tillgångar uppgår till 661 miljarder
kronor och statens totala skulder, avsättningar
och fonder till 1 749 miljarder kronor. Under rä-
kenskapsåret 1999 ökade de redovisade tillgång-
arna med 25 miljarder kronor och skulderna
minskade med 98 miljarder kronor, avsättning-
arna ökade totalt med 30 miljarder kronor och
fonderna ökade med 4 miljarder kronor. Statens
negativa nettoförmögenhet förbättrades därmed
med 89 miljarder kronor under 1999. Detta be-
ror huvudsakligen på att statsskulden minskade
med 76 miljarder kronor.

Immateriella tillgångar består av balanserade
utgifter för forskning och utveckling, rättigheter
samt förskott avseende immateriella tillgångar.
Tillgångarna uppgår till totalt 1,5 miljarder kro-
nor, varav forskning och utveckling står för hu-
vuddelen. Det är en ökning med 0,4 miljarder
kronor jämfört med 1998. Riksförsäkringsverket
redovisar här tillgångar som avser utveckling av
det nya pensionssystemet på 0,6 miljarder kro-
nor. Dessa har ökat med 0,2 miljarder kronor
1999.

Materiella anläggningstillgångar uppgår till 279
miljarder kronor. Jämfört med föregående år är
det en ökning med knappt 2 miljarder kronor.
Bland materiella tillgångar förekommer både
minskningar och ökningar mellan åren. Banver-
kets bokförda värde av statliga järnvägsanlägg-
ningar ökade med 4 miljarder kronor till totalt 53
miljarder kronor. Även Vägverkets bokförda
värde av statliga vägar har ökat mellan åren med 2
miljarder kronor till 63 miljarder kronor. Där-
emot har det bokförda värdet på beredskapstill-
gångarna minskat med 5 miljarder kronor mellan
åren. Detta förklaras i huvudsak av att Försvars-
makten under 1999 justerat 1998 års invärdering-
ar.

Finansiella anläggningstillgångar uppgår till 157
miljarder kronor. Det innebär en ökning med 14
miljarder kronor jämfört med föregående år. Det
bokförda värdet på aktier och andelar i dotter-
och intresseföretag har ökat med 10 miljarder
kronor, vilket är en följd av förändringen av bo-
lagens justerade egna kapital. Förvaltningsaktie-
bolaget Stattum förklarar 9 miljarder kronor av
ökningen. Posten Andra långfristiga värdepap-
persinnehav har ökat med 4 miljarder kronor.
Detta beror i allt väsentligt på att Regeringskans-
liet för första gången 1999 redovisat inbetalt ka-
pital till Europeiska Investeringsbanken, Nor-
diska Investeringsbanken, Europeiska Utveck-

lingsbanken och Europarådets Utvecklingsbank.

Posten utlåning utgörs av fordringar som upp-
står i utlåningsverksamhet hos myndigheter som
enligt sina instruktioner är ålagda att bedriva så-
dan verksamhet. Utlåningen uppgår till 123 mil-
jarder kronor, vilket är en ökning med 4 miljar-
der kronor. Centrala studiestödsnämnden har
ökat sin utlåning med 4 miljarder kronor till 118
miljarder kronor. (Not 27 till balansräkningen)

Tillgångsposterna under varulager m.m. har
minskat med knappt 2 miljarder kronor mellan
1998 och 1999. Minskningen hänförs till posten
Förskott till leverantörer medan övriga poster
Varulager och Förråd, Pågående arbeten och
Fastigheter i absoluta tal ej förändrats nämnvärt
mellan 1998 och 1999.

Kundfordringar uppgår till drygt 4 miljarder
kronor vilket är en ökning med drygt 0,5 miljar-
der kronor jämfört med 1998. Övriga fordringar
uppgår till 20 miljarder kronor och består till
största del av skattefordringar, bidragsfordringar
på EU, obetalda tullräkningar och fordringar på
bidragsskyldiga avseende underhållsstöd. Jämfört
med föregående år har övriga fordringar ökat
med 1 miljard kronor vilket gör att fordringar
totalt ökat med 1,5 miljarder kronor.

Periodavgränsningsposter på tillgångssidan av-
ser förutbetalda kostnader och upplupna intäk-
ter. Dessa minskade med 4 miljarder kronor till
37 miljarder kronor. Minskningen avser främst
Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter från
skuldskötselåtgärder och förutbetalda underkur-
ser vid upplåning. (Not 34 till balansräkningen)

Värdepapper och andelar har ökat med 7 mil-
jarder kronor. Ökningen förklaras av att oväntat
stora skatteinbetalningar influtit i slutet av 1999,
vilka Riksgäldskontoret placerat i form av dags-
lån hos banker.

Kassa och bank har under året ökat med drygt
2 miljarder kronor till knappt 7 miljarder kronor.
Ökningen förklaras av att Riksgäldskontoret,
som en beredskapsåtgärd inför millenieskiftet, lät
behållningar på valutakonton i Riksbanken ligga
kvar över årsskiftet.

Nettoförmögenheten, som är negativ, har för-
bättrats med 89 miljarder kronor mellan åren
1998 och 1999. Vid utgången av 1999 uppgick
den till -1 088 miljarder kronor.

Fonder redovisas separat i balansräkningen för
första gången 1999. 1998 redovisades de under
särskilda avsättningar inom Nettoförmögenhe-
ten. År 1999 uppgick de till 34 miljarder kronor.
Det är en ökning med 4 miljarder kronor. Kär-
navfallsfonden har ökat med drygt 1,5 miljarder

Skr. 1999/2000:150

kronor till 23 miljarder kronor. Insättningsga-
rantinämndens fond har ökat med 2,3 miljarder
kronor till 7,6 miljarder kronor.

Avsättningarna har ökat med 30 miljarder kro-
nor till 198 miljarder kronor 1999. Ökningen
förklaras nästan uteslutande av att premiereser-
ven ökat p.g.a. ändrade avgiftssatser samt infö-
randet av statlig ålderspensionsavgift.

Övriga skulder uppgår till 33 miljarder kronor
och har minskat med 15 miljarder kronor, vilket
nästan helt förklaras av att skuldbytesavtal, netto
har minskat.

Statsskulden minskade med 76 miljarder kro-
nor till 1 370 miljarder kronor. Skillnaden mot
Riksgäldskontorets redovisade statsskuld på
1 374 miljarder kronor beror på att i statens ba-
lansräkning är Riksförsäkringsverkets och
Svenska Kraftnäts innehav av statsobligationer
samt Riksgäldskontorets uppköpta premieobli-
gationer eliminerade.

Periodavgränsningsposter på skuldsidan som
avser förutbetalda intäkter, upplupna kostnader
och oförbrukade bidrag uppgår till 99 miljarder
kronor. Jämfört med föregående år är det en
minskning med 7,5 miljarder kronor. Minsk-
ningen hänför sig till Riksgäldskontorets upp-
lupna kostnader för räntor på statsskulden.

Staten har åtaganden i form av kreditgarantier
som redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen
i balansräkningen på sammanlagt 681 miljarder
kronor. I not 51 och kapitel 6 redogörs närmare
för de statliga garantierna.

nansiellt netto, som är hänförbart till statens
upplåning, kunnat särskiljas från övriga finansi-
ella poster under avsnittet finansiella aktiviteter.

Inom staten används den s.k. indirekta meto-
den för att sammanställa finansieringsanalysen.
Den innebär att utgångspunkten i analysen är
intäkter och kostnader från resultaträkningen.
Intäkter och kostnader som inte har medfört
några betalningsströmmar har eliminerats. För
att få fram betalningar har även hänsyn tagits till
förändringar av fordringar och skulder.

4.10 Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar statens betalningar
fördelade på drift, investeringar, utlåning och fi-
nansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar
även statens nettoupplåning under redovisnings-
perioden. Statens nettoupplåning definieras som
förändringen av statens upplåning justerat för
orealiserade valutakursförändringar.

Uppgifterna avseende finansieringsanalysen
har hämtats från de konsoliderade resultat- och
balansräkningarna samt från den information
som myndigheterna inrapporterat. När det gäller
affärsverken har information dock hämtats i sär-
skild ordning. I och med att nya statliga inrap-
porteringskoder infördes 1999 är det nu möjligt
att särredovisa vissa poster i finansieringsanaly-
sen. Det gäller utdelningar, utlåning och försälj-
ning av anläggningstillgångar. Dessutom har fi-

Skr. 1999/2000:150

Tabell 4.12 Finansieringsanalys

Miljoner kronor	Not	1999	1998
Statens verksamhet
Intäkter av skatter m.m.		770 158	743863
Intäkter av avgifter och andra		53 286	50 572
ersättningar
Intäkter av bidrag		49163	48264
Summa intäkter		872607	842 698
Transfereringar och bidrag		-573 092	■562 555
Kostnader för statens		-135196	-141 949
förvaltning
Summa kostnader exklusive		■708288	-704 503
avskrivningar
Överföring av AP-fondsmedel		45 000
Justeringar till betalningar	52	-5090	12595
Saldo statens verksamhet		204 228	150 790
Investeringar	53
Finansiella investeringar		-810	-1671
Materiella investeringar		-33 519	-23346
Immateriella investeringar		-606	-444
Försäljning av anläggningstill-		1145
gångar
Summa investeringar		•33789	-25460
Utlåning	54
Nyutlåning		-13275	-12 785
Amorteringar		4 655	4 002
Summa nettoutlåning		-8 620	-8 783
Finansiella aktiviteter
Finansiellt netto för statens		-87 739	-118280
upplåning, justerat för valuta-
kursförändringar,
Övrigt finansiellt netto justerat		2731	5503
för resultatandelar
Justeringar till betalningar	55	-3880	1749
Summa finansiella aktiviteter		-88888	-111028
Totalt		72930	5519
Statens upplåning
Förändring av statsskulden		-75806	20289
Förändring av övrig upplåning		28	-78
Orealiserade		2848	-25730
valutakursförändringar
Saldo statens nettoupplåning		-72930	-5 519

Kommentarer till finansieringsanalysen

Statens verksamhet

Kassaflödet avseende statens verksamhet upp-
gick 1999 till 204,2 miljarder kronor, vilket är en
ökning från föregående år med 53,4 miljarder
kronor. Att nettobetalningarna i statens verk-
samhet har förbättrats beror till stor del på en
överföring av medel från AP-fonden på 45 mil-
jarder kronor, men även på ökade skatteinbetal-
ningar.

Under posten intäkter av avgifter och andra
ersättningar ingår utdelningar från statliga dot-
ter- och intresseföretag med 7,1 miljarder kro-
nor. De största utdelningarna specificeras nedan:

Tabell 4.13 Utdelningar i statliga bolag

Miljoner kronor

	1999	1998
Vattenfall AB	1 500	1 500
Telia AB	1 400	1 210
Förvaltningsaktiebolaget Stattum	1000	925
Vin & Sprit AB	840	415
Civitas Holding AB	411	1 509

Kostnaderna för statens förvaltning har i finansi-
eringsanalysen justerats för avskrivningar m.m.
Dessutom har justeringar gjorts med 25,8 miljar-
der kronor för avsättningar till premiereserven
och med 4 miljarder kronor för avsättningar till
fonder under posten transfereringar och bidrag.

Justeringar till betalningar innehåller följande
poster:

■ Tabell 4.14 Justeringar till betalningar
Miljoner kronor	1999
Förändring långfristiga fordringar	167
Förändring övriga omsättningstillgångar	-6787
Förändring kassa, bank m.m.	-2269
Förändring avsättningar	3482
Förändring skulder	317
Summa justeringar	-5 090

Övriga omsättningstillgångar har ökat med 6,8
miljarder kronor, vilket medför ett negativt kas-
saflöde. En av anledningarna till förändringen är
Riksgäldskontorets ökning av placeringar i form
av dagslån som en följd av oväntat stora skattein-
betalningar i slutet av 1999.

Skr. 1999/2000:150

Kassa, bank m.m. har ökat under 1999 med 2,3
miljarder kronor, vilket ökar statens upplåning.
Ökningen beror främst på att Riksgäldskontoret
lät behållningar på valutakonton i Riksbanken
ligga kvar över millennieskiftet som en säker-
hetsåtgärd.

Avsättningarna har ökat med 3,5 miljarder
kronor, vilket får en positiv inverkan på kassa-
flödet. Ökningen beror bl.a. på att Exportkre-
ditnämnden gör avsättningar för risker avseende
garantier och att Försvarsmakten ökat sina av-
sättningar för kommande förtidspensioneringar.

Investeringar

Statens totala nettoinvesteringar under 1999
uppgår till 33,8 miljarder kronor. I uppställ-
ningsformen för finansieringsanalysen ingår nu-
mera även försäljningar av anläggningstillgångar
under rubriken investeringar (men med omvänt
tecken). Jämförelsetal för 1998 har inte kunnat
tas fram utan försäljning av anläggningstillgångar
redovisas under posten justeringar till betalning-
ar 1998.

De materiella investeringarna uppgår under
1999 till 33,5 miljarder kronor, vilket är en ök-
ning med 10,2 miljarder kronor från föregående
år. Tidigare kostnadsförde Försvarsmakten in-
vesteringar, men fr.o.m. 1999 tillgångsredovisas
dessa under balansposten Beredskapstillgångar.
De totala investeringarna i Försvarsmakten var
12 miljarder kronor under 1999. Vägverkets in-
vesteringar var 5,6 miljarder kronor, vilket är en
minskning från föregående år med 1,9 miljarder
kronor. Banverkets investeringar var 5,1 miljar-
der kronor, vilket också är en minskning från fö-
regående år med 1,9 miljarder kronor.

Investeringar i finansiella anläggningstillgång-
ar var 0,8 miljarder kronor, vilket är en minsk-
ning från föregående år med 0,9 miljarder kro-
nor. Minskningen beror på att Regeringskansliet
har minskat sina investeringar i aktier.

Investeringar i immateriella tillgångar uppgår
till 0,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med
0,2 miljarder kronor sedan 1998.

I not 53 till finansieringsanalysen, specificeras
investeringar i materiella och finansiella anlägg-
ningstillgångar för de myndigheter som redovi-
sade de största investeringarna.

Utlåning

Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning
och amorteringar, var -8,6 miljarder kronor, vil-
ket är en minskning med 0,2 miljarder kronor.
Nyutlåningen och amorteringar ökade med 0,5
miljarder kronor respektive 0,7 miljarder kronor.

I not 54 till finansieringsanalysen, specificeras
nyutlåning och amorteringar för de myndigheter
som redovisade de största beloppen.

Finansiella aktiviteter

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter un-
der 1999 uppgår till -88,9 miljarder kronor, vil-
ket innebär minskade nettoutbetalningar med
22,1 miljarder kronor jämfört med tidigare år.
Att nettoutbetalningama minskat berodde dels
på minskade räntebetalningar, dels på att realise-
rade kursförluster minskat avseende upplåning-
en.

Från resultaträkningen har finansiella poster
som inte påverkar betalningar eliminerats, t.ex.
resultatandelar från dotter- och intresseföretag
uppgående till 18,8 miljarder kronor. Dessutom
har orealiserade valutakursvinster på 17,2 miljar-
der kronor eliminerats varav 2,8 miljarder kronor
är hänförliga till statens upplåning. Dessa har i
huvudsak uppkommit vid omvärdering av upplå-
ning och kreditgivning i utländsk valuta.

Statens upplåning

Statens nettoupplåning visar förändringen av
statens hela upplåning justerat för valutakursför-
ändringar i utländsk valuta. Förutom Riksgälds-
kontoret har endast ett fåtal myndigheter möj-
lighet att ta upp lån på marknaden. Den
myndighet som förutom Riksgäldskontoret hade
den största nettoupplåningen 1999 var Statens
Järnvägar.

Nettoamorteringen av statens lån under 1999
var 72,9 miljarder kronor, en förändring från fö-
regående år med 67,4 miljarder kronor. Under
året har statsskulden minskat med 75,8 miljarder
kronor. För att komma fram till statens netto-
amortering i slutraden har justeringar gjorts för
förändring av övrig upplåning och för orealisera-
de valutakursförändringar med 2,9 miljarder
kronor.

I kapitel 3 ges en förklaring av sambanden
mellan resultaträkning, finansieringsanalys och
statsbudgetens utfall.

Statsbudgetens utfall
1999

Skr. 1999/2000:150

5 Statsbudgetens utfall 1999

5.1 Inledning

12000 års ekonomiska vårproposition redovisade
regeringen statsbudgetens preliminära utfall för
1999. I detta kapitel redovisar regeringen stats-
budgetens slutliga utfall för 1999. I bilagorna 2
och 3 redovisas det slutliga utfallet för samtliga
inkomsttitlar respektive anslag på statsbudgeten.

5.2 Statsbudgetens saldo

Enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten
skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och
utgifter, med vissa specificerade undantag, samt
andra betalningar som påverkar statens låne-
behov. Statsbudgetens saldo är därmed det-
samma som statens lånebehov (med motsatt
tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har
möjlighet att amortera på statsskulden. I kapitel
3 Samband mellan resultaträkning och stats-
budget jämförs redovisningsprinciper och struk-
tur mellan statsbudgeten och resultaträkningen.

Budgetsaldot uppgick 1999 till 82 miljarder
kronor. I statsbudgeten beräknades budgetsaldot
till 16 miljarder kronor. Utfallet blev därmed
66 miljarder kronor bättre än budgeterat. Jäm-
fört med utfallet 1998 har statsbudgetens saldo
förbättrats med 72,3 miljarder kronor. Det stora
budgetöverskottet för 1999 beror till stor del på
engångseffekter i form av överföringar från AP-
fonden, 45 miljarder kronor, och inbetalningar
av premiepensionsmedel till Riksgäldskontoret,
26 miljarder kronor. Justerat för dessa större en-
gångseffekter uppgick statsbudgetens saldo för
1999 till ca 10 miljarder kronor.

Tabell 5.1 Statsbudgetens saldo 1999 justerat för större engångseffekter (underliggande saldo)
Miljarder kronor	1999
Statsbudgetens saldo	82,0
Större engångseffekter	71.9
Försäljning av statliga bolag m.m.	0.8
Överföring från AP-fonden	45,0
Premiepensionsmedel, inbetalningar	26,1
Statsbudgetens saldo (justerat för större engångseffekter)	10,1

Statsbudgetens inkomster beräknades i stats-
budgeten till 696,4 miljarder kronor. Det slutliga
utfallet blev 725,1 miljarder kronor, vilket är
28,7 miljarder kronor högre än beräknat. Ök-
ningen förklaras främst av högre skatte-
inkomster, som blev 41,9 miljarder kronor högre
än beräknat, se vidare avsnitt 5.3.1.

Det slutliga utfallet för statsbudgetens ut-
gifter blev 643,1 miljarder kronor. Det är
37,2 miljarder kronor lägre än budgeterat. Orsa-
ken är främst att Riksgäldskontorets nettoutlå-
ning blev 44,9 miljarder kronor lägre än beräk-
nat, varav den största delen förklaras av att
starten av det nya premiepensionssystemet för-
senades. Därmed genomfördes inte den budgete-
rade överföringen på 37 miljarder kronor till
Premiepensionsmyndigheten under 1999. Dess-
utom gjordes en extra överföring från AP-
fonden till Riksgäldskontoret för att korrigera
för att Premiepensionssystemet tillfördes för lite
medel under åren 1995-1997. Dessa lägre utgif-
ter motverkas delvis av att ränteutgifterna blev
högre än beräknat i statsbudgeten.

Skr. 1999/2000:150

Tabell 5.2 Statsbudgetens utfall 1999

Miljarder kronor

Diff
utfall

	Stats budget	Tilläggs -budget	Totalt	Utfall	stats- budget
Inkomster	696,4		696,4	725,1	28,7
Varav skatte- inkomster	630,6		630,6	672,4	41,9
Utgifter	680,4	8,6	688,9	643,1	-37,2
Utgifter exkl. stats- skuldsräntor	613.8¹	8,6	622,4	615,3	1,5
Stats- skuldsräntor	84,6		84,6	89,9	5,3
Riks-gälds kontorets nettoutlåning m.m.²	-18,0		-18,0	-62,1	-44,1
Budgetsaldo	16,0	-8,6	7,5	82,0	66,0
¹ Inkl, posten Minskning av anslagsbehållningar med 5 miljarder kronor.

² Inkl, kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till
Riksgäldskontoret.

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo
(detsamma som statens lånebehov) för åren
1990-1999. Budgetsaldot har förändrats drama-
tiskt under perioden. Under 1990-talets första år
var staten tvungen att låna stora belopp. Störst
var lånebehovet 1993. Därefter har det skett en
kraftig minskning av lånebehovet och 1998 över-
gick lånebehovet till ett budgetöverskott på
9,7 miljarder kronor för att sedan 1999 öka kraf-
tigt till ett budgetöverskott på 82 miljarder kro-
nor. Som framgår av diagrammet är det bara un-
der de två senaste åren som staten kunnat
amortera på statsskulden.

let. Skillnaden delas upp på skillnad till följd av
beslut, förändrad bild av den ekonomiska ut-
vecklingen (antaganden) och övrigt. Att budget-
saldot blev högre än beräknat beror i huvudsak
på regeringsbeslut, främst senareläggningen av
utbetalningen till PPM, och på att den ekono-
miska tillväxten för 1999 underskattades hösten
1998, vilket medförde högre skatteinkomster än
beräknat i statsbudgeten. Inom kategorin övrigt
blev dock budgetsaldot lägre än budgeterat
främst p.g.a att utgifterna avseende sjukpenning
och rehabilitering samt statsskuldsräntorna blev
högre än budgeterat.

1 Tabell 5.3 Skillnader mellan statsbudgeten och utfall för 1 11999 1
Miljarder kronor	Total skillnad	Antag- 1 anden	Seslut	Övrigt
Utgifter	-37,2	-2.2	-42,2	7,2
Varav: Utgiftsområden exkl. statsskulds- räntor ¹	1,5	-0,4	-3,7	5,6
Statsskuldsräntor m.m.	5,3	-1,8	0	7,1
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK²	-44,1	0	-38,6	-5,5
Inkomster	28,7	26,6	-1,1	3,3
Budgetsaldo	66,0	28,7	41,1	-3,9
¹ Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket ² RGK:S nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid

Diagram 5.1 Statsbudgetens saldo 1990-1999

Miljarder kronor

5.3 Statsbudgetens inkomster

Inkomsterna på statsbudgeten uppgick 1999 till
725 miljarder kronor, vilket är 29 miljarder kro-
nor eller 4,1 procent högre än vad som beräkna-
des i statsbudgeten. Inkomster från skatter m.m.
(inkl, kommunal utjämningsavgift) blev 672
miljarder kronor, vilket är 42 miljarder kronor
eller 6,6 procent högre än beräknat. Utfallet för
övriga inkomster blev 53 miljarder kronor, vilket
är 13 miljarder kronor eller 19,9 procent lägre än
beräknat. Det lägre utfallet förklaras i huvudsak
av att försäljningar av statlig egendom blev lägre
än beräknat.

Skillnadsanalys

I tabell 5.3 redovisas skillnaden mellan det be-
räknade budgetsaldot i statsbudgeten och utfal-

Skr. 1999/2000:150

5.3.1 Skatter

De inkomsttitlar som redovisar skatter som om-
fattas av den samordnade uppbörden påverkas av
de periodiserade skatterna för inkomståren
1997-1999. Den samordnade uppbörden om-
fattar cirka hälften av de totala skatterna. För in-
komståren 1997-1998 är dessa utfall kända me-
dan utfallet avseende inkomståret 1999 blir klart
i december 2000. Några ”exakta” förklaringar till
skillnader mellan statsbudget och utfall går där-
för inte att redovisa, utan förklaringarna baseras
på den prognos av den periodiserade skatten för
1999 som redovisades i 2000 års ekonomiska
vårproposition. För de skatter som ej omfattas av
den samordnade uppbörden är dock det periodi-
serade utfallet för 1999 klart.

Jämfört med beräkningen till budgetpropo-
sitionen för 1999 (BP 1999) har de periodiserade
skatterna i offentlig sektor ökat med 18 respekti-
ve 50 miljarder kronor för åren 1998 och 1999
(se tabell 5.4).

Tabell 5.4 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens inkomster
Miljarder kronor	Utfall 1998	Prognos/ Utfall 1999	Skillnad mot BP1999
Miljarder kronor	Utfall 1998	Prognos/ Utfall 1999	1998	1999
Offentlig sektor peri- odiserade skatter	1 019	1 079	18	50
varav
Löneskatter Skatt på reav. m.m.	669	703	9	23
Mervärdesskatt	13	20	6	13
Övrigt	160	173	5	11
	178	182	-2	3
Statens periodisera- de skatter	601	645	13	38
Statsbudgetens in- komster	706	725	9	29
varav
Skatter	618	652	22	43
Kommunal utjäm- ningsavgift	21	21	0	-1
Övriga inkomster	67	53	-13	-13

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade be-
lopp avser prognoser.

takten för lönesumman 1999 nu är betydligt
högre jämfört med beräkningen till budgetpro-
positionen. En stor del av de ökade skatterna
tillfaller dock kommunsektorn och pensions-
systemet, vilket medför att statens periodiserade
skatter ökat med 13 respektive 38 miljarder kro-
nor under 1998 och 1999 i förhållande till bud-
getpropositionen för 1999.

Statsbudgetens skatter har jämfört med bud-
getpropositionen för 1999 ökat med 22 respekti-
ve 43 miljarder kronor 1998 och 1999. Den stör-
re ökningen av statsbudgetens skatter jämfört
med statens periodiserade skatter, 9 respektive 5
miljarder kronor för åren 1998 och 1999, beror
till stor del på att utbetalningarna av kommunal-
skattemedel till kommunerna är fastställda, var-
för hela den preliminära skatten på förvärvsin-
komster och pensioner tillfaller staten. Detta
medför större slutregleringar av kommunal-
skattemedel, vilket kommer att påverka stats-
budgeten negativt både 2000 och 2001. Slutregle-
ringen beräknas år 2001 uppgå till 10 miljarder
kronor.

Den stora skillnaden mellan beräkningen till
budgetpropositionen för 1999 och nuvarande
prognos, vad avser de periodiserade skatterna,
har minskat successivt under året. Av tabell 5.5
framgår att till 1999 års ekonomiska vårpropo-
sition (VP1999) hade skillnaden minskat till
28 miljarder kronor och till budgetpropositionen
för 2000 (BP2000) uppgick skillnaden till
19 miljarder kronor.

De högre intäkterna avser till största delen lö-
neskatter - inkomstskatter på förvärvsinkomster,
allmän pensionsavgift och arbetsgivaravgifter -
och skatt på realisationsvinster m.m. För in-
komståret 1999 förklaras även en stor del av
skillnaden av ökade mervärdesskatteintäkter. De
högre löneskatterna 1999 förklaras dels av det
högre utfallet för 1998, dels av att utvecklings-

Skr. 1999/2000:150

Tabell 5.5 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens inkomster 1999. Skillnad mellan tidigare beräkningar och prognos respekti- ve utfall.
Miljarder kronor	Skillnad jämfört med prognos/utfall
Miljarder kronor	BP1999	VP1999	BP2000
Offentlig sektor periodi serade skatter	-50	-28	-19
varav
Löneskatter	-23	-14	-3
Skatt på reav. m.m.	-13	-10	-9
Mervärdesskatt	-11	■6	-4
övrigt	-3	2	-2
Statens periodiserade skatter	-38	-21	-17
Statsbudgetens inkomster	-29	20	-18
varav
Skatter	-43	-23	-20
Kommunal utjäm- ningsavgift	1	0	0
Övriga inkomster	13	44	2

Av tabellen framgår även att prognosen för löne-
skatter förbättras i betydligt snabbare takt än
prognosen för skatt på realisationsvinster m.m.
Till budgetpropositionen för 2000, för vilken be-
räkningen gjordes under augusti 1999, hade
skillnaden för löneskatterna minskat till
3 miljarder kronor. Däremot låg skatt på realisa-
tionsvinster m.m. fortfarande kvar på en alltför
låg nivå. Den alltför låga prognosen på realisa-
tionsvinster förklaras av att det preliminära taxe-
ringsutfallet avseende inkomståret 1998 låg cirka
40 procent under det slutliga utfallet. Det preli-
minära utfallet fick även påverka prognosen för
inkomståret 1999.

Makroekonomisk utveckling

Utvecklingen av statsbudgetens inkomster är in-
timt förknippad med den makroekonomiska ut-
vecklingen. Det är därför viktigt att veta vilka be-
räkningsantaganden som legat till grund för pro-
gnoser över statsbudgetens inkomster. I tabell
5.6 nedan redovisas några centrala makro-
ekonomiska förutsättningar för beräkningen av
skatteinkomsterna till budgetpropositionen för
1999, vårpropositionen 1999, budgetpropo-
sitionen för 2000 samt vårpropositionen 2000.

\|Tabell 5.6 Förutsättningar vid olika prognostillfällen 1
Procentuell förändring	BP1999	VP1999	BP2000	VP2000
Timlön 1998	3,3	3,6	3,8	3,8
1999	2,9	3,0	3,4	3,4
Antal arbetade timmar 1998	1,1	1,3	1,4	1,4
1999	1,2	1,2	3,1	2,7
Utbetald lön 1998	4,1	6,6	6,5	5,5
1999	4,1	4,2	6,0	6,0
Hushållens konsumtions- utgifter, löpande priser 1998 1999	3,5	3,1	3,3	3,3
	3.6	3,4	4,1	4,9

Jämfört med beräkningen till budgetpropo-
sitionen för 1999 blev ökningstakten för löne-
summan 1998 1,4 procentenheter högre medan
ökningstakten för 1999 nu är 1,9 procentenheter
högre. För inkomståret 1999 beräknas således
lönesumman bli 3,3 procent högre jämfört med
beräkningen till budgetpropositionen för 1999.
Detta beror på en upprevidering av både tim-
löneutvecklingen och utvecklingen av antalet ar-
betade timmar. Även prognosen för hushållens
konsumtionsutgifter, som påverkar intäkterna av
mervärdesskatt, har reviderats upp. Såväl hushål-
lens som offentliga sektorns konsumtion ökade
snabbare 1999 än vad som prognostiserades till
budgetpropositionen för 1999 för det året.

I budgetpropositionen för 1999 under-
skattades utvecklingen av antalet arbetade tim-
mar 1999 kraftigt. Även för 1998 underskattades
timutvecklingen något. Underskattningen för
1998 förklaras främst av att produktivitetstill-
växten bedömdes bli snabbare än vad som blev
fallet. För 1999 förklaras underskattningen av
utvecklingen avseende antalet arbetade timmar,
dels av för höga förväntningar om produktivi-
tetstillväxten, dels av att styrkan i tillväxten i
ekonomin underskattades.

När 1999 års ekonomiska vårproposition pub-
licerades bedömdes effekterna av Asienkrisen
dämpa tillväxten i svensk ekonomi i relativt stor
omfattning. BNP-tillväxten reviderades ner i
förhållande till budgetpropositionen för 1999
och skillnaden mellan prognos och utfall blev
därmed ännu större än i budgetpropositionen.
Det var framför allt exporten och investeringarna
och därmed även importen som förutsågs ut-
vecklas svagare än prognostiserat i budget-

Skr. 1999/2000:150

propositionen. Produktiviteten reviderades sam-
tidigt ner, bland annat därför att dämpningen av
tillväxten förväntades få effekt på sysselsättning-
en med viss eftersläpning. Prognosen över ut-
vecklingen av antalet arbetade timmar mellan

1998 och 1999 var därmed densamma i vårpro-
positionen 1999 som i budgetpropositionen för
1999, dvs. en kraftig underskattning. Sedan bud-
getpropositionen publicerades hade sysselsätt-
ningen stigit snabbare än väntat, men tillväxten
förutsågs bli svagare under andra halvåret och
uppgången i antalet lediga platser, som historiskt
sett har varit en bra indikator på sysselsättningen,
hade samtidigt mattats av något. Sysselsättningen
förväntades därmed bli relativt svag under andra
halvåret 1999. För 1998 var bedömningen unge-
fär densamma som i budgetpropositionen.

Inför budgetpropositionen för 2000 var det
tydligt att effekterna av Asienkrisen blev små
och att den svenska ekonomin var inne i en
snabb expansionsfas. Sysselsättningen hade stigit
mycket snabbt under första halvåret 1999 och
produktiviteten hade utvecklats svagt. Det ledde
till att utvecklingen av antalet arbetade timmar
överskattades i stället för att, som i de två senaste
prognoserna, underskattas.

Utvecklingen av den genomsnittliga timlönen
underskattades i såväl budgetpropositionen för

1999 som i vårpropositionen 1999 för både 1998
och 1999. Det berodde främst på att löne-
glidningen förutsattes uppgå till ca 0,5 procent.
Utfallet visade för båda åren en löneglidning på
cirka 1 procent.

Prognosen över den utbetalda lönesumman
för 1998 påverkades också, förutom av ovan-
stående prognosavvikelser, av att det preliminära
utfallet avseende lönesumman, som från och
med 1998 bygger på arbetsgivarnas skatte-
deklarationer till skattemyndigheterna, visade att
lönesumman ökade med 1 procentenhet mer
mellan 1997 och 1998 än det definitiva utfallet
som grundas på kontrolluppgifterna.

Revideringarna i prognoserna för hushållens
konsumtionsutgifter i löpande priser 1999 beror
till viss del på ändrade prisprognoser (främst be-
roende på ändrade boendekostnader) men till
största delen på ändrade volymprognoser. Varia-
tionerna i de senare prognoserna kan framför allt
hänföras till skiftande bedömningar av Asienkri-
sens effekter. Efter det att prognosen till bud-
getpropositionen för 1999 utarbetats ökade oron
för Asienkrisens effekter på världsekonomin
och, via exporten och sysselsättningen, på hus-
hållens konsumtion i Sverige. Därför reviderades

prognosen för volymtillväxten i hushållens kon-
sumtion 1999 ned från 2,9 procent i budgetpro-
positionen för 1999 till 2,6 procent i 1999 års
ekonomiska vårproposition. Därefter har effek-
terna visat sig vara mindre än först befarat, vilket
tillsammans med den allmänt förbättrade kon-
junkturbilden lett till att prognoserna successivt
reviderats upp. Förutom den starka utvecklingen
av sysselsättningen och de disponibla inkomster-
na har sannolikt den starka förmögenhetstill-
växten i hushållssektorn 1999, som inte förut-
setts i prognoserna, bidragit till att utfallet
överträffat även prognosen i budgetpropositio-
nen för 2000.

1000 Skatter m.m

Skattekontots införande inkomståret 1998 med-
för att det 1999 i huvudsak är debiterade belopp
och inte inbetalda belopp som redovisas på föl-
jande inkomsttitlar:

- 1111 Fysiska personers inkomstskatt

- 1121 Juridiska personers inkomstskatt

- 1200 Socialavgifter och allmän pensionsav-
gift

- 1411 Mervärdesskatt

Skillnaden mellan inbetalda och debiterade be-
lopp redovisas på inkomsthuvudgruppen 1600
Betalningsdifferenser, skattekonto.

I det följande kommenteras endast de in-
komsttitlar som redovisar större skillnader mel-
lan utfall och statsbudget. En fullständig redo-
visning av statsbudgetens samtliga inkomsttitlar
finns i bilaga 2.

1100 Skatt på inkomst

Inkomstskatter utgörs till största delen av fysiska
och juridiska personers inkomstskatt. Dessutom
redovisas särskild premieskatt för gruppliv-
försäkringar, kupongskatt, lotteriskatt och artist-
skatt under inkomsthuvudgruppen.

Uppbördsförskjutningar medför att skatterna
på titlarna 1999 kan hänföras till inkomståren
1997-1999. År 1999 redovisas således både de-
biterade och inbetalda skatter på Fysiska perso-
ners inkomstskatt och Juridiska personers in-
komstskatt. Under 1999 debiteras dels pre-
liminärskatt, varav 11/12 avser inkomståret 1999

Skr. 1999/2000:150

och 1/12 avser inkomståret 1998, dels slutlig
skatt minus preliminärskatt avseende inkomst-
året 1998. Inbetalda skatter under 1999 utgörs av
kvarstående skatt avseende inkomståret 1997 och
av tillkommande skatt. Utbetalda skatter under
1999 utgörs av restitutioner. Under 1999 omförs
vissa skatter avseende inkomståren 1997 och
1998 till andra inkomsttitlar på statsbudgeten.
Från Fysiska personers inkomstskatt utbetalas även
kommunalskattemedel. Utbetalningarna avser
inkomståret 1999 och baseras på de upp-
räkningsfaktorer som regeringen fastställde i
september 1998.

1111 Fysiska personers inkomstskatt

Utfallet på inkomsttiteln Fysiska personers in-
komstskatt blev 21,7 miljarder kronor högre än i
statsbudgeten, vilket även framgår av tabell 5.8.1
tabell 5.7 redovisas hushållens periodiserade
skatter för inkomståren 1997-1999. Tabellen re-
dovisar också avvikelser mot beräkningen till
budgetpropositionen för 1999, som låg till grund
för statsbudgeten 1999.

iTabell 5.7 Hushållens periodiserade skatter 1
Miljarder kronor Inkomstår	Utfall 1997	Utfall Prognos		Skillnad 1997	mot BP1999
Miljarder kronor Inkomstår	Utfall 1997	1998	1999	Skillnad 1997	1998	1999
Skatter på titeln
Statlig inkomstskatt	29	32	30	0	1	1
Kommunal inkomstskatt	293	306	322	0	4	9
Kapitalskatt, netto	11	13	20	0	6	13
Skattereduktioner	-1	-1	-4	0	0	0
Omförda skatter m.m.
Förmögenhetsskatt	5	6	6	0	0	1
Fastighetsskatt	15	13	13	0	0	0
Mervärdesskatt	3	4	4	0	0	0
Allm.pensionsavgift	8	57	60	0	1	2
Egenavgifter	7	7	3	0	1	2
Allm. sjukförsäkrings-
avgift	39	-		0	-
Slutlig skatt	410	437	460	0	10	25

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade be-
lopp avser prognoser.

Utfallet för den slutliga skatten avseende in-
komståret 1997 blev 0,1 miljarder kronor lägre
än i beräkningen till budgetpropositionen medan
utfallet avseende inkomståret 1998 blev
10,4 miljarder kronor högre. De högre intäkterna
av statlig respektive kommunal inkomstskatt be-
ror huvudsakligen på en underskattning av ut-
betalda löner under 1998. Intäkterna av kapital-
skatt blev 5,9 miljarder kronor högre jämfört

med budgetpropositionen för 1999. Avvikelsen
förklaras främst av högre realisationsvinster.
Underskattningen av utbetalda löner innebar
dessutom högre intäkter av allmänna pensions-
avgifter och egenavgifter i förhållande till bud-
getpropositionen för 1999. Det högre utfallet
medförde även ett större underuttag (debiterad
slutlig skatt minus preliminär skatt) vilket påver-
kar inkomsttiteln 1999 (se tabell 5.8 nedan).

Även för 1999 beräknas den slutliga skatten
bli väsentligt högre, 25,4 miljarder kronor, jäm-
fört med beräkningen till budgetpropositionen.
Skillnaden förklaras framför allt av högre statlig
och kommunal inkomstskatt samt kapitalskatt.
De högre statliga och kommunala inkomstskat-
terna kan sannolikt förklaras av en underskatt-
ning av lönesumman för inkomståret 1999. Följ-
den blev att preliminärskatterna i beräkningen
till statsbudgeten för 1999 underskattades med
knappt 10 miljarder kronor. De högre kapital-
skatterna, framför allt skatten på realisations-
vinster, påverkar inte inkomsttiteln 1999, efter-
som skatt på realisationsvinster inte preliminär-
beskattas utan betalas som kom-pletteringsbetal-
ningar.

1 tabell 5.8 redovisas utfallet på inkomsttiteln
Fysiska personers inkomstskatt för budgetåret
1999.

Tabell 5.8 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor

Skillnad mot
Utfall Utfall statsbudgeten

Budgetå^	1998	1999	1999
Deb. Preliminär A-skatt		408,7	9,6
Deb. Preliminär F-skatt o särsk. A-skatt		19,1	0,1
Deb. Slutlig skatt minus preliminär skatt		24,9	9,9
Kvarstående o tillkommande skatt		7,7	0,5
Övrigt		0,2	1,3
Summa inkomster		460,9	21,4
Utbetalningar till kommuner		-310,0	0,5
Inkomster på statsbudgeten		150,6
Omföringar till andra inkomsttitlar		-88,9	0,0
Fysiska personers inkomstskatt	49,8	61.7	21,7

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1121 Juridiska personers inkomstskatt

Utfallet på titeln Juridiska personers inkomstskatt
blev 4,1 miljarder lägre än i statsbudgeten. I ta-
bell 5.9 redovisas de periodiserade skatterna för
inkomståren 1997-1999. De periodiserade skat-
terna för 1997 och 1998 är utfall medan de för
1999 fortfarande är en prognos. I tabellen fram-

Skr. 1999/2000:150

går även avvikelsen mot beräkningen till budget-
propositionen för 1999.

iTabell 5.9 Företagens periodiserade skatter 1
Miljarder kronor Inkomstår	Utfall 1997	Utfall Prognos		Skillnad 1997	mot BP1999
Miljarder kronor Inkomstår	Utfall 1997	1998	1999	Skillnad 1997	1998	1999
Skatter på titeln
Inkomstskatt	47	46	51	1	-2	-1
Avkastningsskatt	12	12	11	0	0	0
Skattereduktioner	-1	-1	0	0	0	0
Omförda skatter m.m.
Förmögenhetsskatt	0	0	0	0	0	0
Fastighetsskatt	12	12	10	0	0	0
Mervärdesskatt	2	2	2	0	0	0
Särskild löneskatt	9	11	14	0	1	4
Slutlig skatt	80	81	87	0	-1	4

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Kursiverade be-
lopp avser prognoser.

Prognosen för de periodiserade skatterna avse-
ende 1997 och 1998 i budgetpropositionen för
1999 överensstämde relativt väl med utfallet. In-
komstskatten 1998 blev 1,6 miljarder kronor läg-
re, vilket dock motverkas av att särskild löneskatt
blev 1,3 miljarder kronor högre. Särskild lö-
neskatt för 1999 beräknas bli 3,5 miljarder kro-
nor högre än i budgetpropositionen för 1999.
Förutom av en högre lönesumma förklaras ök-
ningen av att Svenska kyrkan fr.o.m. inkomståret
1999 betalar särskild löneskatt på pensionspre-
mier istället för på utbetalda pensioner. I tabell
5.10 redovisas utfallet på inkomsttiteln. I tabellen
visas också avvikelsen mot statsbudgeten 1999.

Tabell 5.10 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt

Miljarder kronor		Utfall 1999	Skillnad mot statsbudgeten 1999
Budgetår	Utfall 1998	Utfall 1999	Skillnad mot statsbudgeten 1999
Deb. prel. F-skatt o särsk. A-skatt		68,0	-9,4
Deb. slutlig skatt minus prel. skatt		16,5	4,1
Kvarstående skatt		4,2	-0,2
Tillkommande skatt		4,3	1,7
Summa inkomster		93,0	3,8
Restitutioner		-1,5	-0.4
Inkomster på statsbudgeten		91,5
Omföringar till andra inkomsttitlar		-22.8	0,0
Juridiska personers inkomstskatt	68,3	68,7	-4,1

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Preliminärskatten blev 9,4 miljarder kronor läg-
re, vilket förklaras av att företagen jämkade ned
preliminärskatten i betydligt större utsträckning
än förväntat. Detta motverkas dock delvis av att
den debiterade slutliga skatten minus prelimi-

närskatten avseende inkomståret 1998 blev 4,1
miljarder kronor högre än prognoserat, främst
beroende på en överskattning av preliminärskatt
avseende 1998. Även den tillkommande skatten
blev 1,7 miljarder kronor högre än beräknat.

Övriga inkomstskatter

Miljarder kronor

Utfall

1998

Utfall

1999

Skillnad mot

BP1999

Periodiserad skatt

4,1

4,0

0,1

Redovisat på inkomsttitlar

6,1

5,7

0,5

Under inkomsttypen inkomstskatter redovisas
också ett antal mindre inkomsttitlar. Utfallet
blev 0,1 miljarder kronor högre jämfört med be-
räkningen till statsbudgeten för både inkomst-
titeln 'Beskattning av tjänstegruppliv och inkomst-
titeln Lotteriskatt. Inkomsttiteln Kupongskatt
blev däremot 0,1 miljarder kronor lägre än i
statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Oför-
delbara inkomstskatter blev 0,4 miljarder kronor
högre jämfört med beräkningen till stats-
budgeten.

1200 Socialavgifter och allmän
pensionsavgift

Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter,
egenavgifter och särskild löneskatt. Under in-
komsthuvudgruppen redovisas dessutom lön-
tagarnas allmänna pensionsavgift. Utfallet för in-
komsthuvudgruppen blev 5,6 miljarder kronor
högre än i statsbudgeten. Precisionen i be-
räkningen bestäms i huvudsak av hur avgifts-
underlaget, dvs. lönesumman, faktiskt utvecklas i
förhållande till den prognostiserade.

I tabell 5.11 redovisas skillnaden mellan utfall
och prognos för de periodiserade arbetsgivar-
avgifterna uppdelat på olika faktorer. Framför
allt förklaras skillnaden på 7,4 miljarder kronor
av att både lönesumman och nedsättningarna
underskattades. Utfallet för överföringarna till
pensionssystemet blev 3,5 miljarder kronor hög-
re än beräknat vilket innebär att statens periodi-
serade nettointäkter underskattades med 3,9
miljarder kronor.

Skr. 1999/2000:150

Tabell 5.11 Periodiserade arbetsgivaravgifter

Miljarder kronor

	Utfall 1999	Skillnad mot BP1999
Periodiserade avgifter, off. sektor	266,6	7,4
varav förklaras av
Lönesumma		8,6
Nedsatta avgifter		-1,5
Underlagsjustering		0,3
Avgår pensionssystemet	110,7	3,5
Periodiserade avgifter, staten	155,9	3,9

I tabell 5.12 redovisas hela inkomsthuvud-
gruppen 1200. Utfallet för inkomsterna blev
7,5 miljarder kronor högre än beräknat i stats-
budgeten, främst beroende på att arbetsgivar-
avgifterna och allmän pensionsavgift under-
skattades till följd av det alltför låga löne-
antagandet. Vidare blev utbetalningarna till pen-
sionssystemet 2 miljarder kronor högre än be-
räknat. Nettot på inkomsthuvudgruppen under-
skattades således med 5,6 miljarder kronor.

Tabell 5.12 Inkomsthuvudgruppen Socialavgifter och
allmän pensionsavgift______________________________

Miljarder kronor		Utfall 1999	Skillnad mot statsbudgeten 1999
^udgetåj^^	Utfall 1998	Utfall 1999	Skillnad mot statsbudgeten 1999
Egenavgifter		4,5	0
Arbetsgivaravgifter		264,8	5,9
Särskild löneskatt		13,5	0,5
Allm. Pensionsavg		59,6	1,1
Summa inkomster		342,4	7,5
Utbetalningar, pensions- systemet		109,6	2,0
Socialavgifter och allmän pensionsavgift	210,9	232,8	5,6

Anm: Skillnaden mot statsbudgeten 1999 är justerad för statlig ålderspen-
sionsavgift. Den lägre nivån på arbetsgivaravgifterna i kapitel 4 beror på att
avgifterna justerats för statligt anställda.

1300 Skatt på egendom

Övriga inkomster

Miljarder kronor

Utfall

1998

Utfall

1999

Skillnad mot

BP1999

Periodiserad skatt

6,0

6,6

0,8

Redovisat på inkomsttitlar

6,0

6,6

0,8

Under inkomsthuvudgruppen redovisas fastig-
hetsskatt, förmögenhetsskatt, arvs- och gå-
voskatt samt stämpelskatt. Fastighetsskatt och
förmögenhetsskatt omförs från fysiska och juri-

diska personers inkomstskatt och redovisas på
respektive inkomsttitel två år efter inkomståret.
Intäkterna från dessa skatter avseende in-
komståret 1999 redovisas ovan under fysiska och
juridiska personers inkomstkatt. Övriga in-
komster utgörs av arvs- och gåvoskatt samt
stämpelskatt. Utfallet för dessa skatter år 1999
blev 0,8 miljarder kronor högre än i beräkningen
till budgetpropositionen för 1999. Skillnaden
förklaras främst av högre tillgångspriser.

1400 Skatt på varor och tjänster

1411 Mervärdesskatt

Utfallet på inkomsttiteln Mervärdesskatt blev
8 miljarder kronor eller 5 procent högre än be-
räknat till statsbudgeten vilket även framgår av
tabell 5.14. Av skillnaden beror 6,6 miljarder
kronor på för låga antaganden om skattebasen.

Den periodiserade mervärdesskatten beräknas
1999 uppgå till 173 miljarder kronor. Huvud-
delen av detta belopp är utfall medan den del
som fastställs vid inkomsttaxeringen fortfarande
är en prognos. Jämfört med beräkningen till
budgetpropositionen för 1999, som låg till grund
för statsbudgeten, uppgår skillnaden till
10,6 miljarder kronor. I tabell 5.13 redovisas
skillnaden mellan aktuell prognos och den pro-
gnos som gjordes till statsbudgeten.

iTabell 5.13 Periodiserad mervärdesskatt I
Miljarder kronor	Prognos 1999	Skillnad mot BP1999
Mervärdesskatt	173,0	10,6
varav förklaras av
Hushållens konsumtionsutgifter	109,2	5,4
Investeringar	16,1	-1,3
Kommunmoms	26,0	2,3
Insatsförbrukning	19,8	0,5
Avdragsbegränsning bilar	2,0	0,6
Övrigt		3,1

Anm: Fördelningen på olika grupper är beräknade belopp. Beloppen är avrunda-
de och summerar därför inte alltid.

Av skillnaden förklaras 5,4 miljarder kronor av
högre konsumtionsutgifter samt av en större an-
del högbeskattade varor och tjänster. Bland en-
skilda varugrupper som ökade särskilt mycket
kan nämnas bilar och andra sällanköpsvaror samt
tjänster. Investeringar i icke mervärdesskatte-
pliktiga företag blev däremot lägre än beräknat,
vilket minskade inkomsterna med 1,3 miljarder
kronor.

Skr. 1999/2000:150

Mervärdesskatten från insatsförbrukning och
investeringar i kommunsektorn blev 2,3 mil-
jarder kronor högre än beräknat. Eftersom åter-
betalning av mervärdesskatt till kommuner inte
belastar inkomsttiteln ökar inkomsterna med
motsvarande belopp.

Insatsförbrukningen i icke mervärdesskatte-
pliktiga företag ökade mer än beräknat och in-
komsterna från denna användning blev därför 0,5
miljarder kronor högre än beräknat. Även in-
komsterna till följd av avdragsbegränsningen på
bilar ökade med 0,6 miljarder kronor.

I tabell 5.14 redovisas inkomsttiteln Mer-
värdesskatt samt skillnaden jämfört med stats-
budgeten. Debiterad moms att betala blev
8,9 miljarder kronor högre än beräknat medan
inbetalningarna till Tullverket blev 5,2 miljarder
kronor lägre. Detta kan till viss del förklaras av
att oljeimportörer upprättande skattelager för
olja, vilket medförde en omfördelning mellan in-
betalningar till Tullverket och debiterad mer-
värdesskatt.

Tabell 5.14 Inkomsttiteln Mervärdesskatt

Miljarder kronor

Skillnad mot

Budgetår	Utfall 1998	Utfall 1999	statsbudgeten 1999
Debiterad moms att betala		274,8	8,9
varav
Stora företag		147,6	4,6
Smä företag		127,2	4,0
Debiterad moms att återfå		-126,7	4,2
varav
Stora företag		-91,2	3,0
Små företag		-35,6	1,2
Omförd moms		5,8	0.6
varav från
1111 Fys. pers, inkomstskatt		3,8	0,3
1121 Jur. pers, inkomstskatt		1,9	0,3
Inbetalt Tullverket		37,3	-5,2
Återbetalning staten		-19.7	-0,3
Övrigt		0.9	-0,3
Mervärdesskatt	162,6	170,6	8,0

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1424 Tobaksskatt

Miljarder kronor

Utfall

1998

Utfall

1999

Skillnad mot

BP1999

Periodiserad skatt

7.4

7,4

0,9

Redovisat på inkomsttiteln

7,5

7,4

0,9

Utfallet för inkomsttiteln Tobaksskatt blev
0,9 miljarder kronor högre än vad som beräkna-
des till statsbudgeten för 1999. Skälet till detta är
bl.a. att den trendmässiga minskningen av den
totala tobakskonsumtionen, som antogs i beräk-
ningen till statsbudgeten, varit oväntat liten. Ef-
fekten av skatteomläggningen den 1 augusti 1998
spelar även en stor roll. Styckskatten sänktes då
från 85 öre till 20 öre, medan den del av skatten
som är relaterad till detaljhandelpriset höjdes
från 17,8 till 39,2 procent. Minskningen i kon-
sumtionen av obeskattade cigaretter orsakad av
denna skattesänkning blev större än vad det för-
väntades i beräkningen till statsbudgeten.

1425 Alkoholskatt

Miljarder kronor

Utfall

1998

Utfall

1999

Skillnad mot

BP1999

Periodiserad skatt

10,0

10,7

0,8

Redovisat på inkomsttiteln

10,0

10,6

0,8

Under inkomsttiteln Alkoholskatt redovisas skatt
på etylalkohol, skatt på vin, skatt på mellan-
klassprodukter samt skatt på öl. Utfallet för al-
koholskatterna blev 0,8 miljarder kronor högre
än vad som beräknades till statsbudgeten för
1999. Mer än hälften av detta, 0,4 miljarder kro-
nor, förklaras av högre inkomster från skatten på
öl. Olkonsumtionen under sommarmånaderna
1999 var särskilt hög och förklaras troligtvis av
den periodens ovanligt varma och torra väderlek.

Övriga skatter på varor och tjänster

Miljarder kronor

Utfall

1998

Utfall

1999

Skillnad mot

BP1999

Periodiserad skatt

63,5

63,8

0,2

Redovisat pä inkomsttitlar

63,1

63,7

0,5

För övriga inkomsttitlar under inkomsttypen
Skatt på varor och tjänster blev utfallet
0,5 miljarder kronor högre än beräknat till stats-

Skr. 1999/2000:150

budgeten. Utfallet för de inkomstmässigt två
största inkomsttitlarna, Skatt på energi samt For-
donsskatt, blev vardera 0,3 miljarder kronor hög-
re än i beräkningen till statsbudgeten. Utfallet
för resterande inkomsttitlar blev sammanlagt
0,1 miljarder kronor lägre än i beräkningen till
statsbudgeten.

1600 Betalningsdifferenser, skattekonto

Miljarder kronor

Utfall Utfall Skillnad mot

1998 1999 BP1999

Redovisat på inkomsttiteln 15,1-8,5 9,0

Skillnaden mellan inbetalda och debiterade
skatter redovisas som betalningsdifferenser.

Betalningsdifferensen uppgick till -8,5 milj-
arder kronor, vilket är 9 miljarder kronor högre
än i statsbudgeten. Skillnaden beror dels på stör-
re kompletteringsbetalningar avseende skatt på
realisationsvinster, dels på ändrat betalnings-
beteende till följd av det införda skattekontot.

Kompletteringsbetalningarna i december blev
4 miljarder kronor högre än beräknat. Andelen
kompletteringsbetalningar som görs under de-
cember månad har sedan 1998 ökat i omfattning.

Cirka 3 miljarder kronor beror på att det i be-
räkningen till statsbudgeten antogs att företagen
varken skulle ha under- eller överskott på sina
skattekonton. Utfallen visar emellertid att före-
tagen har månatliga överskott om cirka
3 miljarder kronor.

Resterande skillnad förklaras av att in-
betalningar av underuttaget av slutlig skatt (f.d.
kvarstående skatt) betalas in tidigare i skatte-
kontosystemet, sannolikt till följd av den nya
ränteberäkningen.

5.3.2 Övriga inkomster

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna in-
komster av statens verksamhet, inkomster av
försåld egendom, återbetalning av lån, kalkyl-
mässiga inkomster, bidrag m.m. från EU och
extraordinära medel från EU. Eftersom det på en
del inkomsthuvudgrupper redovisas mindre be-
lopp är samtliga belopp i detta avsnitt uttryckta i
miljoner kronor.

2000 Inkomster av statens verksamhet

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelse-
överskott från affärsverk och Riksbanken men
även överskott från AB Svenska Spel och statens
fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränte-
inkomster, aktieutdelningar från bolag med stat-
ligt ägande, offentligrättsliga avgifter, för-
säljningsinkomster, böter samt övriga inkomster
av statens verksamhet.

Tabell 5.15 Inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verk- \|\| samhet ■
Miljoner kronor Inkomsthuvudgrupp	Utfall 1998	SB 1999	Utfall 1999	Utfall - SB 1999
2100 Rörelseöverskott	13 865	11 594	10313	-1 281
2200 överskott av sta- tens fastighetsförvalt- ning	256	163	96	-68
2300 Ränteinkomster	1 652	1 556	2 215	660
2400 Aktieutdelning	8 923	6 620	7 972	1 352
2500 Offentligrättsliga avgifter	7 546	8 204	7 694	-510
2600 Försäljnings- inkomster	1 675	332	1 933	1 601
2700 Böter m.m.	1 305	2 120	2 576	456
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet	2 230	1 542	1333	-209
Totalt	37 453	32 131	34 131	2 000

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Som framgår av tabell 5.15 uppgick inkomsterna
1999 till 34 131 miljoner kronor vilket är en ök-
ning med 2 000 miljoner kronor jämfört med
statsbudgeten. Skillnaden förklaras framför allt
av högre aktieutdelningar och högre försäljnings-
inkomster till följd av utförsäljning av bered-
skapslager. Inlevererat överskott från AB Svens-
ka Spel och inkomster från finansieringsbidrag
vid arbetsplatspraktik blev däremot betydligt läg-
re än beräknat till statsbudgeten.

2100 Rörelseöverskott

År 1999 uppgick inkomster under inkomsthu-
vudgruppen Rörelseöverskott till 10 313 miljoner
kronor. Det är 1 281 miljoner kronor lägre jäm-
fört med vad som beräknades till statsbudgeten.
Den enskilt viktigaste förklaringen till det lägre
utfallet är ändrade redovisningsprinciper för in-
leveranser från AB Svenska Spel. Tidigare levere-
rade AB Svenska Spel in inkomster som delvis
baserades på ett preliminärt resultat av över-

Skr. 1999/2000:150

skottet för innevarande år, vilket också antogs
när inkomsterna beräknades till statsbudgeten. I
ett regeringsbeslut under budgetåret 1999 ändra-
des redovisningen mot inkomsttitel så att en
betydande del av 1999 års överskott inte levere-
rades in till statskassan under budgetåret 1999. I
stället kommer överskott att levereras in på in-
komsttiteln först efter att beslut fattats vid AB
Svenska Spels bolagsstämma under 2000. Utfallet
för den till beloppet största inkomsttiteln Riks-
bankens inlevererade överskott uppgick till 7 600
miljoner kronor. Det är 300 miljoner kronor
högre än vad som beräknades till statsbudgeten.
Avvikelsen förklaras av att Riksbankens nettore-
sultat för 1998, vilket är det år som utgör under-
lag för inleverans budgetåret 1999, blev högre än
beräknat. Det högre resultatet 1998 förklaras av
att marknadsräntorna blev lägre och att den
svenska kronan försvagades i förhållande till de
valutor som ingår i valutareserven.

2300 Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränte-
inkomster uppgick till 2 215 miljoner kronor, vil-
ket är 660 miljoner kronor högre än vad som be-
räknades till statsbudgeten. Ökningen förklaras
till viss del av att de redovisade inkomsterna un-
der inkomsttiteln Räntor på skattekonto m.m,
netto blev 377 miljoner kronor högre än vad som
budgeterades till statsbudgeten. En annan viktig
förklaring till den positiva avvikelsen mellan ut-
fall och statsbudgeten är att inkomster redo-
visade mot inkomsttiteln Räntor på studielån
upptagna efter 1989 blev 318 miljoner kronor
högre. Den främsta förklaringen till denna avvi-
kelse är färre ansökningar om uppskov med rän-
tebetalningar.

2400 Aktieutdelning

Under inkomsthuvudgruppen redovisas bara in-
komster mot inkomsttiteln Inkomster av statens
aktier. Utfallet uppgick för budgetåret 1999 till
7 972 miljoner kronor, vilket är 1 352 miljoner
kronor högre än vad som budgeterades till stats-
budgeten. I tabell 5.16 specificeras de största ak-
tieutdelningarna från statligt ägda aktier. I stats-
budgeten redovisas ingen prognos för aktie-
utdelningar per företag utan endast en prognos
för de totala aktieutdelningarna.

Tabell 5.16 Akteutdelningar från företag med statligt ägan-
de

Miljoner kronor
Vattenfall AB	1 500
Telia AB	1 400
Förvaltningsaktiebolaget Stattum	1 000
Nordbanken Holding AB	889
Vin & Sprit AB	840
Civitas Holding AB	411
Statliga Akademiska Hus AB	400
Svensk Exportkredit AB	334
AssiDomän AB	307
Övriga	892
Totalt	7 972

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

2500 Offentligrättsliga avgifter

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen upp-
gick till 7 694 miljoner kronor, vilket är
510 miljoner kronor lägre än vad som beräknades
till statsbudgeten. Av det lägre utfallet jämfört
med statsbudgeten svarar inkomsttiteln Bidrag
för arbetsplatsintroduktion för 509 miljoner kro-
nor. Det lägre utfallet förklaras av att antalet
deltagare i arbetsplatsintroduktion blev färre än
vad som låg till grund för beräkningen till stats-
budgeten. Det i sin tur kan vara en effekt av
strängare regler för betalning av finansieringsbi-
drag.

2600 Försäljningsinkomster

De sammanlagda inkomsterna för inkomst-
titlarna under inkoms thuvudgruppen För-
säljningsinkomster uppgick till 1 933 miljoner
kronor. Det är 1 601 miljoner kronor högre än
vad som beräknades till statsbudgeten. De högre
inkomsterna hänförs framför allt till inkomst-
titeln Utförsäljning av beredskapslager som redo-
visade 1 445 miljoner kronor högre inkomster än
vad som beräknades till statsbudgeten. Ökning-
en förklaras av att lagerhållningen av beredskaps-
varor vid såväl Överstyrelsen för Civil Beredskap
som Statens Räddningsverk övergick från an-
slagsfinansiering till lånefinansiering. Det inne-
bär att myndigheterna tecknat lån vid Riksgälds-
kontoret motsvarande invärderingen av myndig-
heternas beredskapslager.

3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150

Skr. 1999/2000:150

2700 Böter m.m.

Utfallet för denna inkomsthuvudgrupp uppgick
till 2 576 miljoner kronor, vilket är en ökning
med 456 miljoner kronor jämfört med beräk-
ningen till statsbudgeten. Det är främst in-
komsttiteln Skattetillägg som förklarar det högre
utfallet. Inkomsttiteln tillkom i samband med
införandet av skattekonton 1998. Skattetillägg
tas ut om en skattskyldig lämnat en oriktig upp-
gift till ledning för sin taxering. Före 1998 redo-
visades tillägget på inkomsttiteln för den skatt
som avsågs. Utfallet på inkomsttiteln För-
seningsavgifter uppgick till 124 miljoner kronor,
vilket är närmare 200 miljoner kronor lägre än
beräknat till statsbudgeten.

2800 Övriga inkomster av statens
verksamhet

Inkomster under inkomsthuvudgruppen Övriga
inkomster av statens verksamhet uppgick till
1 333 miljoner kronor, vilket är 209 miljoner
kronor lägre än vad som beräknades till stats-
budgeten. Inkomsterna under denna inkomst-
titel är mycket svåra att beräkna då inkomsterna
är av extraordinär karaktär och redovisas av ett
hundratal myndigheter.

3000 Inkomster av försåld egendom

Under denna inkomsttyp redovisas inkomster
från försäljning av statligt aktieinnehav, byggna-
der, maskiner och mark. Som framgår av tabell
5.17 så beräknades statsbudgetens inkomster av
försåld egendom uppgå till 15 001 miljoner kro-
nor. För 1999 uppgick inkomsterna till 1 020
miljoner kronor, vilket är en minskning med
13 981 miljoner kronor. Skillnaden förklaras ute-
slutande av uteblivna försäljningar. Den tidsplan
för försäljningar som låg till grund för be-
räkningen till statsbudgeten reviderades, vilket
följer av svårigheten att uppskatta när i tiden en
försäljning är lämplig.

Tabell 5.17 Inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egen- dom
Miljoner kronor Inkomstitel	Utfall 1998	SB 1999	Utfall 1999	Utfall SB 1999
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner	68	-	-	■
3200 Övriga inkomster av markförsäljning	0	1	-	-1
3300 Övriga inkomster av försåld egendom	11 160	15 000	1 020	■13 980
varav
Försäljning av fastigheter¹			492
SAQ-kontroll²			281
Statskapital³			239
övrigt			8
Totalt	11 227	15 001	1 020	-13 981

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

1 Statens fastighetsverk sålde fastigheter, som Statens Institutionsstyrelse
tidigare disponerade, till Specialfastigheter Sverige AB.

2 Bolaget förvärvades av Det Norske Veritas.

3 Läntmäteriverket (LMV) har avvecklat det statskapital verket disponerat för
att finansiera omsättningstillgångar i den avgiftsfinansierade verksamheten.
Verkets räntekonto med kredit i RGK har höjts till 250 miljoner kronor.

4000 Återbetalning av lån

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbe-
talningar av studiemedel men även åter-
betalningar av övriga lån såsom lokaliseringslån
och lån avseende såddfinansiering. Av tabell 5.18
framgår att inkomsterna 1999 uppgick till
3 051 miljoner kronor, vilket är en minskning
med 83 miljoner kronor i förhållande till stats-
budgeten. Den största skillnaden mellan vad som
beräknades till statsbudgeten och utfallet åter-
finns på inkomsttiteln Återbetalning av studie-
medel. Skillnaden uppgår till 132 miljoner kronor
och förklaras av en felaktig uppskattning av åter-
betalningarna av studielån tecknade fram till
1989. Amorteringar av lån tecknade efter 1989

redovisas inte på gäldskontoret.	statsbudgeten		utan till	I Riks-
iTabell 5.18 Inkomsttyp 4000 Återbetalning av lån
Miljoner kronor
	Utfall		Utfall	Utfall -
Inkomstitel	1998	SB 1999	1999	SB 1999
4100 Återbetalning av	186	574	555	-19
näringslån
4300 Återbetalning av	2 464	2 493	2 361	-132
studielän
4500 Återbetalning av	238	68	136	68
övriga lån
Totalt	2 889	3135	3 051	-83

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Skr. 1999/2000:150

5000 Kalkylmässiga inkomster

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av
avskrivningar, amorteringar och statliga pen-
sionsavgifter, netto. För 1999 uppgick inkoms-
terna till 5 194 miljoner kronor vilket var

106 miljoner kronor lägre		jämfört med		stats-
budgeten.
ITabell 5.19 Inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster 1
Miljoner kronor	Utfall		Utfall	Utfall -
Inkomsthuvudgrupp	1998	SB 1999	1999	SB 1999
5100 Avskrivningar och amorteringar	1 188	1 180	1 166	-14
5200 Statliga pensions- avgifter	3 977	4 120	4 028	-92
Totalt	5165	5 300	5194	-106

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

5100 Avskrivningar och amorteringar

Inkomsterna på inkomsthuvudgruppen Av-
skrivningar och amorteringar uppgick 1999 till
1 166 miljoner kronor vilket var 14 miljoner
kronor lägre jämfört med statsbudgeten. Under
inkomsthuvudgruppen redovisades utfall på två
inkomsttitlar, Uppdragsmyndigheters m. fl.
komplementkostnader och Avskrivningar på fas-
tigheter. Utfallet uppgick till 715 respektive 451
miljoner kronor.

5200 Statliga pensionsavgifter

De största inkomsterna redovisades på inkomst-
titeln Statliga pensionsavgifter med ett utfall på
4 028 miljoner kronor, vilket innebär 92 miljoner
kronor lägre jämfört med statsbudgeten. En spe-
cificering av inkomsterna för 1999 framgår av ta-
bell 5.20 nedan.

ITabell 5.20 Inkomsttitel 5211 Statliga pensionsavgifter 1
Miljoner kronor	Utfall 1999
Statlig tjänstepensionenng	3 153
Särskild löneskatt på pensionskostnader	627
Statlig grupplivförsäkring	98
Premieskatt, grupplivförsäkring	76
Statlig pensionskadeförsäkring	185
Administrationskostnader	-112
Totalt	4 028

Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

6000 Bidrag m.m. från EU

Sveriges medlemsskap i EU innebar bland annat
för budgetåret 1999 att den svenska staten mot-
tog stöd och bidrag från EG:s budget, som redo-
visas under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU.
Inkomsterna omfattar bidrag från EG:s jord-
bruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond,
bidrag för transeuropeiska nätverk samt övriga
bidrag från EG.

För 1999 uppgick inkomsterna till
9 296 miljoner kronor, vilket var 945 miljoner
kronor lägre än beräkningen till statsbudgeten.
Bidragen från EG:s socialfond, jordbruksfond

och fiskefond samt övriga bidrag räknat i statsbudgeten.			var lägre	än be-
ITabell 5.21 Inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU 1
Miljoner kronor
Inkomsthuvudgrupp	Utfall 1998	SB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
6100 Bidrag från EG:S jordbruksfond	7 246	7 423	7 138	-286
6200 Bidrag från EG:S fiskefond	5	9	2	-8
6300 Bidrag från EG:S regionalfond	451	580	923	343
6400 Bidrag från EG:S socialfond	1671	2 090	1 112	-978
6500 Bidrag till tran- seuropeiska nätverk	145	85	91	6
6900 Övriga bidrag frän EG	95	53	31	-22
Totalt	9 613	10 241	9 296	-945

Anm_: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

6100 Bidrag från EG:s jordbruksfond

Inkomsterna uppgick budgetåret 1999 till
7 138 miljoner kronor, vilket är 286 miljoner
kronor lägre jämfört med statsbudgeten. Inom
inkomsthuvudgruppen ingick ett flertal olika bi-
drag och ersättningar som jordbruksfonden be-
talade ut, såsom arealbidrag, kompletterande åt-
gärder, exportbidrag, djurbidrag, bidrag för
offentlig lagring av jordbruksprodukter, regio-
nalstöd till jordbrukssektorn, investeringsstöd
till lantbrukare, startstöd till yngre jordbrukare
samt ersättningar för marknadsförings-, kon-
sumtions- och produktionsåtgärder för vissa
jordbruksprodukter.

Den dominerande inkomsttiteln inom in-
komsthuvudgruppen var Arealbidrag med ett
utfall på 3 674 miljoner kronor, vilket är

Skr. 1999/2000:150

126 miljoner kronor lägre i jämförelse med stats-
budgeten. Arealbidrag lämnades för odling av
spannmål, baljväxter och oljelin. För att få er-
sättning från jordbruksfonden krävdes i de flesta
fall att en del av jordbrukarnas areal inte använ-
des till livsmedels- och foderproduktion.

Den till utfallet näst största inkomsttiteln, och
den inkomsttitel som uppvisade den största
skillnaden mot statsbudgeten, var Komp-
letterande åtgärder med ett utfall på
1 050 miljoner kronor eller 300 miljoner kronor
lägre än statsbudgeten. Skillnaden beror på att
utnyttjandet av miljöprogrammen blev lägre än
vad regeringen beräknade till budgetpropo-
sitionen. På inkomsttiteln redovisades bidrag till
vitaliseringsgödsling av försurad skogsmark samt
ersättningar för miljöprogram och skogsåtgärder
inom jordbruksområdet.

7000 Extraordinära medel från EU

Inkomsterna avser infasningsbelopp med an-
ledning av Sveriges medlemsskap i EU. Den sista
återbetalningen gjordes i december 1998.

\|Tabell 5.22 Inkomsttyp 7000 Extraordinära medel från EU \|
Miljoner kronor Inkomsthuvudgrupp	Utfall 1998	Utfall SB 1999 1999	Utfall- SB 1999
7111 Återbetalning avseende avgiften till gemenskapsbudgeten	275	0	0
Totalt	275	0	0

Från och med budgetåret 2000 redovisas inte in-
komster under denna inkomsttyp.

6300 Bidrag från EG:s regionalfond

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas en-
dast en inkomsttitel, Bidrag från EG:s regional-
fond. Inkomsterna uppgick 1999 till 923 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 343 miljoner
kronor jämfört med statsbudgeten. I jämförelse
med föregående budgetår ökade inkomsterna
med 471 miljoner kronor. Under inkomsttiteln
redovisades bidrag mottagna från regionalfonden
och som NUTEK och fem länsstyrelser re-
kvirerat efter det att bidragen hade betalats ut.

6400 Bidrag från EG:s socialfond

Även under denna inkomsthuvudgrupp finns
endast en inkomsttitel, Bidrag från EG:s social-
fond. De redovisade inkomsterna 1999 avsåg bi-
drag som utbetalades för åtgärder mot långtids-
arbetslöshet, kompetensutveckling inom företag
och för insatser i stödområden. Utfallet för bud-
getåret 1999 blev 1112 miljoner kronor, vilket är
978 miljoner kronor lägre i jämförelse med stats-
budgeten. I jämförelse med 1998 minskade in-
komsterna med 559 miljoner kronor. Orsaken
till minskningen var framförallt att ärendehante-
ringen blev senarelagd, vilket också påverkade
verställandet av eventuella utbetalningar.

5.4 Statsbudgetens utgifter

Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 ut-
giftsområden. Därutöver ingår även posterna
Minskning av anslagsbehållningar, Kassamässig
korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning
på statsbudgetens utgiftssida.

Som framgår av tabell 5.26 uppgick utfallet för
statsbudgetens utgifter inkl, korrigeringsposter
till 643,1 miljarder kronor. På tilläggsbudget
tillfördes 8,6 miljarder kronor. Utfallet för ut-
giftsområdena blev 1,7 miljarder kronor lägre än
totalt anvisade medel.

Avvikelserna per utgiftsområde i förhållande
till anvisade medel på statsbudgeten redovisas i
tabell 5.26. En större förbrukning än totalt anvi-
sade medel kan finansieras genom att myndig-
heterna utnyttjar ingående reserva-
tioner/anslagssparande eller anslagskredit eller
genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet
överskridande.

Det slutliga utfallet för de 27 utgiftsområdena
är 6,8 miljarder kronor högre än budgeterat varav
utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor svarar för
5,3 miljarder kronor.

För tre utgiftsområden där större delen av ut-
gifterna består av transferingar, utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-
kapp, utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn och utgiftsområde 13 Ekono-
misk trygghet vid arbetslöshet, blev utfallet
sammanlagt 11 miljarder kronor högre än anvisat
på statsbudgeten.

Skr. 1999/2000:150

Fyra utgiftsområden redovisar utfall som un-
derskrider budgeterade belopp i statsbudgeten
med mer än 1 miljard kronor: utgiftsområde 15
Studiestöd, utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, utgiftsområde
25 Allmänna bidrag till kommuner och utgifts-
område 27 Avgiften till Europeiska ge-
menskapen. Tillsammans redovisar dessa utgifts-
områden ett utfall som är 8,1 miljarder kronor
lägre än anvisat på statsbudgeten.

Diagram 5.2 Större avvikelser jämfört med statsbudgeten,
avvikelser större än 1 mdkr

-4,0

UolO	Uol2	Uol3	Uol5 Uol8	Uo25	Uo27
Ek.	Ek.	Ek.	Studie- Samhälls-	Allm.	Avg. till
trygghet	trygghet	trygghet	stöd planering,	bidrag till	EG
vid sjuk-	för familj	vid arbets-	bostads-	kommuner
dom och	och barn	löshet	försörjning och
handikapp			byggande

Indragningar

Enligt 8 § lagen om statsbudgeten får regeringen
besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall
användas, om detta är motiverat av särskilda om-
ständigheter i en verksamhet eller av stats-
finansiella eller andra samhällsekonomiska skäl.
Under 1999 genomfördes en förändring av 11§
anslagsförordningen (1996:1189) vilken innebar
att berörda myndigheter fr.o.m. 1999 får dispo-
nera ett ramanslag med högst summan av tilldelat
belopp och ett överfört anslagssparande upp till
tre procent av anslaget. Om inte regeringen be-
slutar annat skall myndigheten som en indrag-
ning av anslag föra bort ett belopp motsvarande
den del av ett anslagssparande enligt årsredovis-
ningen för föregående år som överstiger tre pro-
cent av det årets tilldelade anslag minskat med
dispositionsrätt som fördelats till annan myndig-
het. Indragningen skall göras den 30 juni året
efter det år då anslagssparandet översteg tre pro-
cent.

Under 1999 har regeringen beslutat om in-
dragningar av anslagsmedel uppgående till ca

9 miljarder kronor. Ett fåtal indragningar svarar
för större delen av detta belopp. I tabell 5.23 re-
dovisas samtliga indragningar som är större än
100 miljoner kronor. Dessa större indragningar,
15 stycken, summerar till 7 899 miljoner kronor
och svarar för 92 procent av det totalt indragna
beloppet under 1999. En stor del av det indragna
beloppet avser indragning av anslagssparande
från s.k. äldreanslag.

Den största indragningen uppgår till
2 127 miljoner kronor och härrör sig till äldrean-
slaget 06 Al Försvarsmakten, upptaget på stats-
budgeten 1998, indragningen avser den slutliga
tekniska justeringen som gjordes tillföljd av
övergången till lånefinansiering av Försvarets
materielverks rörelsekapital.

ITabell 5.23 Indragningar 1999, större än 100 mkr I
Miljoner kronor
Utgift so mråde/ansla^
Uo 2 98 02B1 Åtg. för att stärka det fin. systemet	156
Uo 5 98 05B1 Bidrag till vissa internationella org.	196
Uo 6 98 06A1 Försvarsmakten	2 127
UolO Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.	115
Uol3 Al Bidrag till arbetslöshetsersättning	731
Uol4 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder	1 181
Uol4 A3 Särskilda åtgärder för arbetshandikappade	596
Uol5 A2 Studiemedel m.m.	1 100
Uo 15 A3 Vuxenstudiestöd m.m.	147
Uol8 Stöd till lok. inv.prgm. för ekologisk hållbarhet	120
Uo20 94/95 14A8 Miljöinsatser i Östersjöregionen	128
Uo20 95/96 14A8 Investeringsbidrag för främjande av omställning till ekologisk hållbarhet	422
Uo22 A2 Väghållning och statsbidrag	500
Uo23 B13 Från EG-budgeten finansierade komplette- rande åtgärder inom jordbruket	160
Uo23 A15 Interv. och exp.bidr. för jordbruksprodukter	220
Summa större indragningar	7 899
Andel av totala indragningar	92 %

Medgivna överskridanden

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1086) om
statsbudgeten får regeringen med riksdagens
bemyndigande besluta att ett ramanslag får över-
skridas, om detta är nödvändigt för att i en verk-
samhet täcka särskilda utgifter som inte var kän-
da då anslaget anvisades eller för att ett av
riksdagen beslutat ändamål med anslaget skall
kunna uppfyllas. Regeringen har beslutat om sex
medgivna överskridanden.

Skr. 1999/2000:150

Tabell 5.24 Medgivna överskridanden

Miljoner kronor Utgiftsområde/anslag
Uo8 A6 Utresor för avvisade och utvisade	4
Uo9 Al Sjukvårdsförmåner m.m.	183
Uo9 B7 Bilstöd till handikappade	14
UolO Al Sjukpenning och rehabilitering	402
Uoll A4 Delpension	16
Uo26 Al Räntor på statsskulden	5 375
Summa Medgivna överskridanden	5 994

I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde
26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget Räntor på
statsskulden 84 450 miljoner kronor. Utfallet blev
89 825 miljoner kronor, vilket är 5 375 miljoner
kronor högre än vad som budgeterades. Därmed
har det direkt till anslaget kopplade be-
myndigande som riksdagen gett regeringen ut-
nyttjats. Detta bemyndigande innebär att rege-
ringen har rätt att besluta att anslaget får över-
skridas om det är nödvändigt för att fullgöra
statens betalningsåtagande.

Utgiftsbegränsningar

I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde re-
geringen bedömningen att utgifterna för 1999
riskerade att överstiga det fastställda utgiftstaket.
Främsta orsaken var att utgifterna för Sjuk-
penning och rehabilitering m.m. förväntades bli
högre än anvisat på statsbudgeten. Riksdagen be-
slutade därför om besparingar på drygt
4 miljarder kronor. Dessutom införde regeringen
s.k. begränsningsbelopp för vissa anslag. Be-
gränsningsbeloppens syfte var att säkerställa att
anslagsförbrukningen 1999 inte skulle överskrida
en viss bestämd nivå. Regeringen bedömde i
1999 års ekonomiska vårproposition att den fak-
tiska utgiftsreduktionen tillföljd av ut-
giftsbegränsningarna motsvarade ca 3,7 miljarder
kronor. I tabell 5.25 nedan följs dessa utgiftsbe-
gränsningar upp. Det är tre anslag som har över-
skridit de av regeringen beslutade be-
gränsningsbeloppen, Utrikesförvaltningen, äldre-
anslaget Regionalpolitiska åtgärder från stats-
budgeten 1998 och Väghållning och statsbidrag.

Skr. 1999/2000:150

ITabell 5.25 Begränsningsbelopp 1999 1
Miljoner kronor	Begränsningsbelopp	Utfall	Skillnad
Uo 1, 1995/96 B2 Samarbete och utveckling Östersjön	279	185	94
Uo 2, A14 Kontrollfunktionen i staten	116	72	44
Uo 3, A2 Skattemyndigheterna	4 482	4 458	24
Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan	3 011	2 876	135
Uo 5, Al Utrikesförvaltningen	1 906	1 909	-3
Uo 6 Totalförsvar	45 948	44 264	1 684
Uo 7, Vo A Internationellt utvecklingssamarbete	11 637	11 625	12
Uo 7, Vo B Samarbete Central- och Östeuropa	835	794	41
Uo 8, B2 Särskilda åtgärder i utsatta bostadsområden	142	107	35
Uol6 Utbildning och universitetsforskning	30 086	29 148	938
Uo 18, El Lokala investeringsbidrag	960	905	55
Uo 19, 1998 Al Regionalpolitiska åtgärder	610	738	-128
Uo 21, B2 Bidrag till investeringari elproduktion från förnybara energikällor	110	87	23
Uo 21, B4 Energiforskning	247	205	42
Uo21, B5 Energiteknikstöd	154	154	0
Uo21, B7 Energipolitiskt motiverade internationella klimatinsatser	30	30	0
Uo 21, B9 Ätgärderför elvärmeförsörjning i Sydsverige	40	40	0
Uo21, 1997 Al Åtgärder för effektivare använding av energi	20	18	2
Uo 22, A2 Väghållning och statsbidrag	11 895	12 132	-237
Uo 22, A4 Banverket: Banhållning	7 290	7 113	177
Uo 24, Dl Teknisk forskning och utveckling	869	868	1
Uo 24 1995/96 Al6 Program för småföretags utveckling	298	258	40
Uo 25 , A2 Särskilda insatser i kommuner och landsting	950	760	190

Månads för delat utfall

Statsbudgetens utfall redovisas löpande under
året av Ekonomistyrningsverket. I bilaga 4 redo-
visas statsbudetens utfall per månad och utgifts-
område. De korrigeringar av anslagsför-
brukningen som görs av myndigheterna vid bud-
getårets slut redovisas i sin helhet på december
månad.

Utfallet per utgiftsområde

I nästa avsnitt redovisas utfallet per utgifts-
område och de större avvikelserna mot statsbud-

geten på anslagsnivå. I vissa fall kommenteras av-
vikelserna mot tilldelade medel. Med tilldelade
medel avses summan av ingående reservationer
och ramöverföringsbelopp, an-visade medel på
stats- och tilläggsbudget, med-givna överskri-
danden samt indragningar. Dessutom redovisas
RGK:s nettoutlåning och den kassamässiga kor-
rigeringen, som redovisas på budgetens utgiftssi-
da. I bilaga 3 redovisas utfallet 1999 för samtliga
anslag på statsbudgeten samt avvikelser bl.a.
jämfört med statsbudgeten.

Skr. 1999/2000:150

ITabell 5.26 Statsbudgetens utgifter 1999 1
Miljoner kronor	Statsbudget	Tilläggs- budget	Totalt anvisat	Utfall	Avvikelse mot stats- budget	Avvikelse mot totalt anvisat
Uo 1 Rikets styrelse	4180	3	4183	4 541	362	358
Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning	1705	1	1 706	1515	-191	-192
Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd	5 811	0	5811	5 953	142	142
Uo 4 Rättsväsendet	21919	20	21939	22 262	343	323
Uo 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan	2 871	0	2 871	2 877	5	5
Uo 6 Totalförsvar	44 108	58	44166	44 264	156	98
Uo 7 Internationellt bistånd	11900	0	11900	12 418	519	519
Uo 8 Invandrare och flyktingar	4 324	255	4 579	4 402	78	-177
Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg	24 012	242	24 254	24 519	506	264
Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp	80 503	7 474	87 977	88 477	7 974	500
Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom	34 315	121	34 436	34 450	135	14
Uo 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn	39 896	461	40 357	41175	1279	818
Uo 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet	33 789	150	33 939	35 448	1659	1509
Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv	48 274	-308	47 966	48 795	521	829
Uo 15 Studiestöd	22 447	-92	22 355	19 676	-2 771	-2 679
Uo 16 Utbildning och universitetsforskning	29 031	107	29 138	29 148	118	11
Uo 17 Kultur, media, trossamfund och fritid	7 452	1	7 453	7 554	102	102
Uo 18 Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande	20 463	35	20 498	17 172	-3 291	-3 325
Uo 19 Regional utjämning och utveckling	2 743	26	2 769	3 720	977	951
Uo 20 Allmän miljö- och naturvård	1549	28	1 577	1632	83	55
Uo 21 Energi	1681	0	1681	1101	-580	-580
Uo 22 Kommunikationer	25 501	-1	25 500	25 629	127	128
Uo 23 Jord-o skogsbruk,fiske med anslutande näringar	11974	12	11986	11925	-49	-61
Uo 24 Näringsliv	2 898	12	2 910	3 256	358	346
Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner	103 565	-40	103 525	102 542	-1022	-982
Uo 26 Statsskuldsräntor m.m.	84 560	0	84 560	89 885	5 325	5 325
Uo 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen	21908	0	21908	20 884	-1024	-1024
Minskning av anslagsbehållningar	5 000	0	5 000	0	-5 000	-5 000
Summa utgiftsområden	698 380	8 565	706 945	705 222	6 842	-1 723
Kassamässig korrigering	-45 000	0	-45 000	-44 142	858	858
Riksgäldskontorets nettoutlåning	26 988	0	26 988	-17 933	-44 921	-44 921
Summa statsbudgetens utgifter	680 368	8 565	688 933	643 147	-37 221	-45 786

Anm: Statsbudgetens utgifter per anslag redovisas i bilaga 3.

5.4.1 Utgifter per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområdet omfattar verksamheterna stats-
chefen, riksdagen och regeringen. Dessutom in-
går bl.a. presstöd, partistöd, allmänna val och vis-
sa centrala myndigheter.

Tabell 5.27 Uo 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

Versksamhets-	Utfall	SB	TB	Utfall	Utfall-
område	1998	1999	1999	1999	SB 1999
A. Statschefen	70	77	0	79	2
B. Riksdagen och dess om- budsmän	913	948	9	981	32
C. Regeringen	2 615	2 420	-7	2 759	339
m.m.
D. Centrala myndigheter	46	56	0	48	-7
E. Mediefrågor	684	678	1	674	-5
F. Samarbete och utveckling inom Öster- sjöreg.			1	0
Summa Uo 1	4 328	4 180	3	4 541	362

^B^tätsbu^gete^TrB^t^läggsbudge^NcTT

Utfallet för budgetåret 1999 blev 4 541 miljoner
kronor. Skillnaden mellan statsbudgeten och ut-
fallet blev 362 miljoner kronor (8,6 procent).

Ökningen i förhållande till statsbudgeten för-
klarades till stor del, 185 miljoner kronor, av en
förbrukning av tidigare års anslagssparande på
anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. och på äldre-
anslaget från budgetåret 1995/96 B2 Samarbete
och utveckling inom Östersjöregionen, den s.k.
Östersjömiljarden. Regeringen beslutade under
våren 1999 om ett begränsningsbelopp för det
senare anslaget på 279 miljoner kronor.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-
valtning

Utgiftsområdet omfattar ett tiotal centrala för-
valtningsmyndigheter och Riksgäldskontorets
kostnader för upplåning och förvaltning av
statsskulden. Vidare ingår vissa tidsbegränsade
åtaganden samt Riksdagens revisorer.

Skr. 1999/2000:150

ITabell 5.28 Uo 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning \|
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Utveckling av statlig förvalt- ning	797	887	2	834	-53
B. Det finansiella systemet	607	751	-1	592	-159
C. Särsk finans och garantiåta- ganden	573	49	0	71	21
D. Riksdagens revisorer	15	19	0	19	1
Summa Uo 2	1 992	1 705	1	1 515	-192

Utfallet för utgiftsområdet blev 1 515 miljoner
kronor. Skillnaden mellan statsbudgeten och ut-
fallet blev därmed -192 miljoner kronor (-11,2
procent).

Utgifterna för anslaget A7 Folk- och bostads-
räkning budgeterades till 70 miljoner kronor.
Utgifterna för anslaget blev 5 miljoner kronor
vilket var 65 miljoner kronor lägre än anvisat i
statsbudgeten. Arbetet inför genomförandet av
en folk- och bostadsräkning har försenats, vilket
betyder att undersökningen kommer att genom-
föras först 2004 eller 2005.

För verksamhetsområde B hänför sig skillna-
der till ett lägre utfall på anslaget B4 Riks-
gäldkontoret-, Kostnader för upplåning och låneför-
valtning. Anslagets utfall underskred budgetera-
de medel med 159 miljoner kronor, vilket beror
på successivt minskande utgifter för provisions-
kostnader m.m. avseende upplåning i svenska
kronor.

Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd
Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket,
Skattemyndigheterna och Tullverket.

\|Tabell 5.29 Uo 3 Skatteförvaltning och uppbörd 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Skatteför- valtningen	4 792	4 712	0	4 845	133
B. Tullverket	1 071	1 099	0	1 107	8
Summa Uo 3	5 863	5 811	0	5 953	142

För 1999 uppgick utgifterna till 5 953 miljoner
kronor. Utfallet blev därmed 142 miljoner kro-
nor (2,4 procent) högre än anvisat i statsbudge-
ten.

Skr. 1999/2000:150

Skillnaden förklarades till största del av att
utfallet för anslaget A2 Skattemyndigheterna blev
95 miljoner kronor högre än anvisat i stats-
budgeten. Ökningen förklaras av en senare-
läggning av IT-planer från 1998 vilket innebär att
utgifterna för genomförandet belastade 1999.
Regeringen beslutade under våren 1999 om ett
begränsningsbelopp för anslaget på 4 482 milj-
oner kronor. Utfallet underskred be-
gränsningsbeloppet med 24 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget Al Riksskatteverket blev
38 miljoner kronor högre än budgeterat. Ök-
ningen förklaras även här av senareläggningen av
skattemyndigheternas IT-planer från 1998 till
1999.

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak polis-
väsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet,
kriminalvården, kronofogdemyndigheterna och
rättshjälpen.

Tabell 5.30 Uo 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor

Verksamhets-	Utfall	SB	TB	Utfall	Utfall-
område	1998	1999	1999	1999	SB 1999
A. Polisväsen- det	11 289	11 974	-2	11 914	-60
B. Åklagarvä- sendet	741	819	12	829	9
C. Domstolsvä-	3 063	3 057	10	3 113	56

sendet mm

D. Kriminal- vården	3 866	3 639	0	3 957	318
E. Kronofogde-	1 303	1 310	0	1 347	37
myndigheterna
F. Övrig verk-	1 151	1120	0	1 102	-18
samhet
Summa Uo 4	21 413	21 919	20	22 262	343

För 1999 uppgick utgifterna till 22 262 miljoner
kronor, vilket är en ökning med 343 miljoner
kronor (1,5 procent) jämfört med statsbudgeten.
Skillnaden förklarades främst av att utfallet för
anslaget Dl Kriminalvården blev 318 miljoner
kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Ansla-
get budgeterades lågt i syfte att anslagssparande
från tidigare år skulle utnyttjas. Anslagssparan-
det, som vid ingången av 1999 uppgick till
knappt 243 miljoner kronor, förbrukades under
året och vid årsskiftet 1999/2000 utnyttjades ca
76 miljoner kronor av anslagskrediten.

Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och interna-
tionell samverkan

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak för-
valtningskostnader för Utrikesdepartementet
och de 103 utlandsmyndigheterna samt bidrag
till vissa internationella organisationer såsom ex-
empelvis Förenta Nationerna och Nordiska mi-
nisterrådet.

Tabell 5.31 Uo 5 Utrikesförvaltning och int. samverkan

Miljoner kronor

Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Utrikes- förvaltningen m.m.	1 821	1 747	0	1 914	167
B. Internationella organisationer	679	954	0	794	-160
C. Information om Sverige i utlandet	61	67	0	65	-2
D. Nedrustning- och säkerhets- politiska frågor	57	58	0	57	-2
E. Övrig verk- samhet	20	45	0	46	1
Summa Uo 5	2 638	2 871	0	2 876	5

Utfallet uppgick till 2 876 miljoner kronor, vilket
är 5 miljoner kronor (0,2 procent) högre än vad
som anvisades på statsbudgeten.

Avvikelsen jämfört med statsbudgeten för de
två verksamhetsområdena Utrikesförvaltningen
m.m. och Internationella organisationer tog i
stort sett ut varandra. Utfallet för anslaget Al
Utrikesförvaltningen blev 169 miljoner kronor
högre än vad som anvisades på statsbudgeten. De
högre utgifterna finansierades genom ett ut-
nyttjande av anslagssparande. Regeringen beslu-
tade under våren 1999 om ett begränsningsbe-
lopp för anslaget Al Utrikesförvaltningen på 1
906 miljoner kronor. Utfallet överskred be-
gränsningsbeloppet med 3 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget Bl Bidrag till vissa inter-
nationella organisationer blev 212 miljoner kro-
nor lägre än budgeterat, vilket framför allt be-
rodde på att planerade internationella
operationer inte har fullföljts. Vidare för-
brukades en stor del av den ingående reserva-
tionen, 52 miljoner kronor, på äldreanslaget
1995/96 B9 Fredsbevarande verksamhet till det
svenska deltagandet i Kosovo.

Skr. 1999/2000:150

Utgiftsområde 6 Totalförsvar

Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det
militära och civila försvaret, Kustbevakningen,
Statens räddningsverk, Sprängämnes-
inspektionen, nämnder samt stödverksamhet till
det militära och civila försvaret. I utgiftsområdet
ingår även internationell fredsfrämjande verk-
samhet med svensk trupp utomlands.

Tabell 5.32 Uo 6 Totalförsvar

Miljoner kronor
Verksamhets-	Utfall	SB	TB	Utfall	Utfall-
område	1998	1999	1999	1999	SB 1999
A. Militärt för- svar	38 626	39 829	95	40 133	304
B. Vissa funk- tioner inom det civila försvaret	2 365	2 489	-145	2 284	-205
C. Kust- bevakningen och nämnder m.m.	443	823	115	874	51
D. Stödverk- samhet	965	966	-7	972	6
Summa Uo 6	42 339	44 108	58	44 264	156

Från utgiftsområdet har fr.o.m. 1999 anslaget Er-
sättning för kroppsskador flyttats till utgiftsom-
råde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp. Samtidigt delades Försvarsmaktens
anslag upp på två anslag, Förbandsverksamhet och
beredskap m.m. samt Utveckling och investeringar.

I statsbudgeten anvisades 44 108 miljoner
kronor för utgiftsområdet. Utfallet blev
44 264 miljoner kronor, vilket var 156 miljoner
kronor (0,4 procent) högre än budgeterat. Rege-
ringen beslutade under 1999 om ett begräns-
ningsbelopp för hela utgiftsområdet på 45 948
miljoner kronor. Utfallet understeg detta belopp
med 1 684 miljoner kronor.

Skillnaden mot statsbudgeten förklaras av ut-
fall som gick i båda riktningarna. De lägre utgif-
terna jämfört med statsbudgeten var framför allt
hänförliga till Försvarsmaktens anslag Al För-
bandsverksamhet och beredskap m.m.. Skillnaden
mot statsbudgeten blev -975 miljoner kronor.
Orsaken till den lägre förbrukningen inom an-
slaget var en följd av åtstramningar inom för-
bandsverksamheten. Dessa var i sin tur en följd
av krav på ekonomisk återhållsamhet för att få
verksamheten i balans.

De ökade utgifterna jämfört med stats-
budgeten förklarades främst av två anslag, A3
Utveckling och investeringar samt A2 Freds-
främjande trupp insatser. Utfallen överskred anvi-

sat belopp med 996 respektive 283 miljoner kro-
nor. De ökade utgifterna för anslaget Utveckling
och investeringar berodde på att det förekommer
en osäkerhetsfaktor i form av tidsförskjutningar
vid materielanskaffning till Försvarsmakten. De
ökade utgifterna för anslaget Fredsfrämjande
truppinsatser orsakades av högre kostnader för
det svenska bidraget till en internationell freds-
styrka i Kosovo. Anslaget tillfördes 92 miljoner
kronor på tilläggsbudget.

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar verksamheterna inter-
nationellt utvecklingssamarbete samt samarbete
med Central- och Östeuropa.

Tabell 5.33 Uo 7 Internationellt bistånd

Miljoner kronor				Utfall 1999	Utfall- SB 1999
Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Intern, ut- vecklings- samarbete	10 790	11 150	0	11 625	475
B. Samarbete med Central- och Östeuropa	689	750	0	794	44
Summa Uo 7	11 479	11 900	0	12418	519

I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet

II 900 miljoner kronor. Utfallet blev
12 418 miljoner kronor, dvs. 519 miljoner kronor
(4,4 procent) högre än budgeterat.

Tilldelade resurser för verksamhetsområdet A
Internationellt utvecklingssamarbete beräknades
utifrån biståndsramen som sattes till 12 840 mil-
joner kronor. Verksamhetsområdet innehåller
anslagen Al Biståndsverksamhet och A2 Bi-
ståndsförvaltning. Från biståndsramen gjordes
avräkningar för utgifter, klassificerade som bi-
stånd, inom andra utgiftsområden. Tidigare år
har besparingar skett inom utgiftsområdet till
följd av att biståndsramen sänktes 1997 till
0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI).
Från och med 1999 höjdes den totala bistånds-
ramen till 0,705 procent av BNI. Under året be-
slutades om ett begränsningsbelopp för verk-
samhetsområdet på 11 637 miljoner kronor.
Utfallet för verksamhetsområdet blev
11 625 miljoner kronor.

Skillnaden för utgiftsområdet mellan utfallet
och statsbudgeten förklarades främst av ett ut-
nyttjande av ingående reservationer på anslaget
Al Biståndsverksamhet. Utfallet för anslaget blev
475 miljoner kronor högre än budgeterat. Ut-

Skr. 1999/2000:150

nyttjandet av en del av de ingående reservatio-
nerna aviserades av regeringen redan i budget-
propositionen för 1999.

Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Utgiftsområdet omfattar migrationspolitik med
frågor bl.a. rörande mottagande av asylsökande.
Vidare finansieras arbetet med invandrares integ-
ration i Sverige, t.ex. utgifter för kommun-
ersättningar vid flyktingmottagande.

Tabell 5.34 Uo 8 Invandrare och flyktingar

Miljoner kronor

Verksamhets-	Utfall	SB	TB	Utfall	Utfall-
område	1998	1999	1999	1999	SB 1999
A. Migrations	1 823	1 785	255	1 953	168
politik
B, Invandrares	2 363	2 539	0	2 449	-90
integration
Summa Uo 8	4 186	4 324	255	4 402	78

Under budgetåret 1999 förbrukades 4 402 milj-
oner kronor inom utgiftsområdet, vilket är
78 miljoner kronor (2 procent) högre än anvisa-
de medel i statsbudgeten. Antalet asylsökanden i
mottagandesystemet och antalet utplaceringar i
kommunerna är faktorer som i stor utsträckning
har påverkat utgifterna för utgiftsområdet under
det gångna året.

Skillnaden förklaras främst av utfallet för an-
slaget A2 Mottagande av asylsökande, vilket blev
338 miljoner kronor högre än anvisat i statsbud-
geten. Detta berodde på att antalet personer i
mottagandesystemet översteg vad som beräknats
i statsbudgeten, vilket främst förklaras av Ko-
sovokrisen.

Utfallet för anslaget A3 Migrationspolitiska åt-
gärder blev 187 miljoner kronor lägre än anvisat i
statsbudgeten. Detta berodde främst på att anta-
let kvotflyktingar minskade till förmån för eva-
kuering av fördrivna personer från provinsen
Kosovo. Kostnader relaterade till återvändande
av flyktingar minskade under 1999. Detta var ett
direkt resultat av att kriget i Kosovo minskade
benägenheten att återvända till Balkanregionen.

Anslaget B2 Särskilda insatser i utsatta bostads-
områden och anslaget B5 Hemutrustningslån stod
för merparten av minskningen av utfallet i rela-
tion till anvisade medel i statsbudgeten. Den
främsta orsaken till skillnaden för anslaget B5
Hemutrustningslån var att antalet beviljade an-
sökningar om hemutrustningslån minskade som
en följd av att flertalet av de flyktingar som kom
under 1999 endast fick tidsbegränsade tillstånd

och därmed inte rätt till hemutrustningslån. En
annan orsak var lägre räntekostnader.

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social
omsorg

Utgiftsområdet omfattar i huvudsak olika bidrag
och ersättningar inom hälso- och sjukvårds-
området samt förvaltningskostnader för myndig-
heter inom området.

ITabell 5.35 Uo 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Hälso- och sjukvård	17 148	16 859	468	17 599	740
B. Social omsorg	5 495	6 633	-226	6 388	-245
C. Socialstyrelsen	379	407	0	431	24
0. Stöd t, forskn.	102	114	0	101	-13
Summa Uo 9	23 124	24 012	242	24 519	506

Utgifterna uppgick 1999 till 24 519 miljoner
kronor. Utfallet blev därmed 506 miljoner kro-
nor ( 2 procent ) högre än anvisade medel på
statsbudgeten.

De ökade utgifterna inom utgiftsområdet är
framförallt att hänföra till anslaget A2 Bidrag till
läkemedelsförmånen. Utfallet blev 721 miljoner
kronor högre än anvisade medel i statsbudgeten.
Orsaken till skillnaden var att en överens-
kommelse om statsbidrag till landstingen avse-
ende kostnader för läkemedelsförmånen år 1999
slöts mellan landstingsförbundet och staten. Vi-
dare genomfördes en utbetalning på 690 miljoner
kronor under 1999 avseende slutreglering till
landstingen för 1998.

Utfallet för anslaget Al Sjukvårdsförmåner
underskred anvisade medel i statsbudgeten med
sammanlagt 83 miljoner kronor. Skillnaden för-
klaras av att kostnaderna för EU-vården blev
31,4 miljoner kronor lägre än beräknat och att
utgifterna för tandvårdsersättningar blev

51,2 miljoner kronor lägre än beräknat.

Utfallet för anslaget B7 Bilstöd till handikappade
blev 202 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner
kronor högre än i statsbudgeten. Genom en för-
ordningsändring beslutade regeringen att bilstöd
bara skulle kunna utbetalas inom ramen för be-
viljat anslag. Den kraftiga ökningen av antalet an-
sökningar fick till följd att Riksförsäkringsverket
införde ett utbetalningsstopp under 1999 för att

inte överskrida tillgängliga medel inklusive an-
slagskredit.

Utgifterna för anslaget B8 Kostnader för statlig
assistansersättning uppgick 1999 till 4 498 milj-
oner kronor, vilket var 155 miljoner kronor lägre
än anvisade medel i statsbudgeten.

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom
och handikapp

Utgiftsområdet omfattar två verksamhets-
områden, ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp samt socialförsäkringsadministra-
tionen, dvs. Riksförsäkringsverket och de all-
männa försäkringskassorna.

ITabell 5.36 Uo 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Ek. tryggh. Vid sjukdom/ handikapp	35 311	75 067	7 475	82 769	7 702
B. Socialför- säkrings adm.	4 374	5 437	-1	5 708	272
Summa Uo 10	39 685	80 503	7 474	88 477	7 974

Miljoner kronor

Utfallet för utgiftsområdet uppgick till
88 477 miljoner kronor, vilket är 7 974 miljoner
kronor (10 procent) högre än anvisade medel i
statsbudgeten.

Skillnaden förklaras främst av högre utgifter
för Anslaget Al Sjukpenning och rehabilitering
m.m. Utgifterna blev 7,8 miljarder kronor
(39 procent) högre än vad som anvisats i stats-
budgeten. Utgiftsutvecklingen för anslaget styrs
bl.a. av antalet dagar ersatta med sjukpenning,
demografiska förändringar samt beteendeföränd-
ringar på individnivå. Vidare påverkas utgifterna
av den genomsnittliga ersättningen, vilken styrs
av regelverk och löneutveckling.

År 1999 ökade antalet sjukskrivna samt antalet
ersatta sjukdagar. I synnerhet de långa sjuk-
skrivningsperioderna (mer än 1 år) har ökat
1999. Vidare ökade den genomsnittliga ersätt-
ningen per sjukdag, vilket kan förklaras av att
nya yrkesgrupper med höga inkomster utgör en
ökande andel. En annan förklaring är att det för-
bättrade läget på arbetsmarknaden har lett till en
ökning av arbetskraftens storlek och därmed
även antalet personer med tillträde till sjukför-
säkringen. I tider av hög efterfrågan på arbets-
kraft tenderar även människors benägenhet att
sjukskriva sig att öka.

Skr. 1999/2000:150

\|Tabell 5.37 Antal ersatta sjukdagar, ersättning per dag. 1
	Antal ersatta netto sjukdagar miljoner da^ar.	Genomsnittlig ersättning, kronor/ da^.
1997	41,7	332
1998	50,4	368
1999	62,7	386

Antalet ersatta netto sjukdagar uppgick 1999 till
ca 62,7 miljoner dagar. Det är ca 12 miljoner
(24,4 procent) fler dagar än 1998.

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder-
dom

Utgiftsområdet finansierar folkpension i form av
ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna,
delpensioner och bostadstillägg för pensionärer.

Tabell 5.38 Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Verksamhets-	Utfall	SB	TB	Utfall	Utfall-
område	1998	1999	1999	1999	SB 1999
A. Ek. Trygghet	62 684	34 315	121	34 450	135
vid ålderdom
Summa Uo 11	62 684	34 315	121	34 450	135

Under budgetåret 1999 uppgick anslags-
förbrukningen till 34 450 miljoner kronor, vilket
är 135 miljoner kronor (0,4 procent) högre än
anvisade medel i statsbudgeten.

Utgifterna på anslaget A3 Bostadstillägg till
pensionärer blev 99 miljoner kronor högre än an-
visade medel på statsbudgeten. Skillnaden förkla-
ras till största delen av att medelbeloppet för bo-
stadstillägg till pensionärer (bostadstillägget) har
varit högre än beräknat. Under 1999 har antalet
med bostadstillägg minskat från 490 000 till 474
027 personer. Minskningen beror på att andelen
ATP-pensionär med högre årsinkomster har
ökat. Trots minskningen av antalet BTP-tagare
ökade utgifterna med 4 procent under 1999.
Anledningen till denna utveckling var att ersätt-
ningsgraden höjdes från 85 till 90 procent.

Utgifterna för anslaget A4 Delpension över-
steg budgeterade medel med 95 miljoner kronor.
Skillnaden beror på att den s.k. del-
pensionsfaktorn, dvs. utbetalt belopp per person
räknat i basbelopp, blev högre än beräknat.
Utgifterna på anslaget Al Ålderspensionärer öka-
de med 16 miljoner kronor jämfört med vad som
tilldelades i statsbudgeten. Utgifterna för ålder-
spension ökade med ca 3 procent mellan 1998
och 1999. Det totala antalet ålderspensionärer är
i det närmaste oförändrat, däremot har antalet

Skr. 1999/2000:150

ATP-pensionärer ökat med ca 1 procent. Nytill-
skottet av pensionärer har i ökad utsträckning
rätt till full ATP, vilket medför ökade kostnader.
Kostnaderna för ålderspensionerna utanför
statsbudgeten ökade 1999.

Utgifterna på anslaget A2 Efterlevande-
pensioner till vuxna blev 75 miljoner kronor lägre
än budgeterat. En förklaring till skillnaden kan
vara kvardröjande effekter från 1997 då inkomst-
prövning av änkepension för folkpension inför-
des.

Ålderspensionssystemet

Utgifterna för inkomstrelaterad ålderspension
som finansieras ur Allmänna pensionsfonden
och redovisas vid sidan av statsbudgeten uppgick
1999 till ca 136 miljarder kronor. Ålders-
pensioner finansierade över statsbudgeten upp-
gick 1999 till 11,6 miljarder kronor. Före ingång-
en av 1999 omfattade de statliga takbegränsande
utgifterna vid sidan av statsbudgeten dels försäk-
ringen för allmän tilläggspension (ATP), dels ut-
gifter för delpension- och arbetsskadeförsäkring.
Från och med budgetåret 1999 bokförs de senare
på statsbudgeten. Med anledning av ålderspen-
sionsreformen har fr.o.m. år 1999 finansierings-
ansvaret för efterlevande- och förtidspensioner
inom ATP förts över till statsbudgeten. I gengäld
har finansieringsansvaret för större delen av ut-
gifterna för folkpension i form av ålderspension
förts till AP-fonden. Takbegränsade utgifter vid
sidan av statsbudgeten omfattar numera inkom-
strelaterad ålderspension samt folkpension till
pensionärer som även uppbär ATP. Ålderspen-
sionssystemet inkluderar AP-fonden och fr.o.m.
år 1999 även Premiepensionsmyndigheten.

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer
och barn

Utgiftsområdet finansierar stöd till barnfamiljer,
främst genom allmänna barnbidrag, föräldra-
försäkring inklusive havandeskapspenning och
underhållsstöd.

Tabell 5.39 Uo 12 Ek. trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor				Utfall 1999	Utfall- SB 1999
Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Ek. Trygghet för familjer &barn	35 910	39 896	461	41 175	1 279
Summa Uo 12	35 910	39 896	461	41 175	1 279

Utfallet för utgiftsområdet blev 41 175 miljoner
kronor, vilket var 1 279 miljoner kronor
(3,2 procent) högre än anvisade medel i stats-
budgeten. Under året har väsentliga utgiftsök-
ningar för föräldraförsäkring och underhållsstöd
skett inom utgiftsområdet.

Utfallet för anslaget A2 Föräldraförsäkring
översteg anvisade medel på statsbudgeten med
765 miljoner kronor, vilket är 5 procent högre än
anvisat i statsbudgeten. Orsaken är att medel-
ersättningen har ökat. Ökningen av medel-
ersättningen beror bl.a. på att männen, som i ge-
nomsnitt har högre inkomster, har ökat sitt uttag
från föräldraförsäkringen mer än beräknat. Män-
nens andel av utbetalda föräldrapenningsdagar
har stigit till 11,6 procent. Nedan följer en tabell
som visar medelersättningens utveckling för för-
äldrapenningen.

Tabell 5.40 Föräldrapenningen år 1996-1999.

	Antal netto dagar 1000-tal	därav kvinnor %	därav män %	Medel ers. per dag kr/dag	därav kvinnor kr/dag	därav män kr/dag
1996	42 177	89,4	10,6	269	256	374
1997	37 905	90,1	9,9	274	264	364
1998	36 327	89,6	10,4	302	291	397
1999	36 036	88,4	11,6	316	305	403

Utgifterna för anslaget A3 Underhållsstöd blev
428 miljoner kronor (17 procent) högre än vad
som anvisades på statsbudgeten. De högre utgif-
terna för underhållsstödet beror bl.a. på att anta-
gandet om de bidragsskyldigas totala antal barn
var för lågt. Vidare har antalet barn som får un-
derhållsstöd ökat mer än beräknat. Det har också
skett en ökning av antalet barn i växelvis boende.
Jämfört med föregående år minskar dock utgif-
terna med 93 miljoner kronor vilket förklaras av
att de bidragsskyldiga har ökat återbetalningarna.
Den genomsnittliga utbetalningen per barn har
minskat under 1999. Orsaken till minskningen är
en ändrad fördelning mellan olika typer av un-
derhållsstöd. Andelen barn med fullt underhålls-
stöd minskar medan andelen barn med bidrag
vid växelvis boende ökar. Även gruppen barn
med utfyllnadsbidrag ökar.

Utfallet för anslaget A6 Vårdbidrag för funk-
tionshindrade blev 62 miljoner kronor högre än
budgeterat. Andelen barn som har beviljats vård-
bidrag har fördubblats sedan 1985. Under 1999
ökade antalet beviljade vårdbidrag med 12 pro-
cent jämfört med 1998. Ökat fokus på barn med

Skr. 1999/2000:150

psykiska störningar förklarar merparten av ök-
ningen.

Anslaget Al Allmänna barnbidrag överskred
budgeterade medel med 61 miljoner kronor. I
relation till totalt tillgängliga medel blev utfallet
358 miljoner kronor lägre. Vid en jämförelse mot
föregående år blev utfallet 64 miljoner kronor
lägre vilket förklaras av sjunkande födelsetal och
ett lägre antal bidragsberättigade barn.

Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbets-
löshet

Utgifterna omfattar till största delen bidrag till
arbetslöshetsersättning (ca 97 procent av ut-
gifterna 1999) och resterande del utgörs av bi-
drag till lönegarantiersättning.

ITabell 5.41 Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Ers. vid arbetslöshet	37 331	33 789	150	35 448	1659
Summa Uol 3	37 331	33 789	150	35 448	1 659

Utgifterna för utgiftsområdet uppgick till
35 448 miljoner kronor år 1999, vilket är
1 659 miljoner kronor (5 procent) högre än anvi-
sat i statsbudgeten. Jämfört med budgetåret 1998
har utgifterna minskat med 795 miljoner kronor.
Minskningen förklaras av att den öppna arbets-
lösheten har minskat från i genomsnitt
6,5 procent av arbetskraften 1998 till 5,6 procent
1999.

Utgiftsnivån inom utgiftsområdet påverkas av
nivån på den öppna arbetslösheten vad gäller ut-
gifter för arbetslöshetsersättningen, genom-
snittlig dagpenning samt av antalet konkurser
vad gäller utgifterna för lönegarantiersättning.

De högre utgifterna är hänförliga till Al Bi-
drag till arbetslöshetsersättning, vars utfall blev
1 698 miljoner kronor högre än anvisat. Därmed
har anslagskrediten utnyttjats med 1 276 milj-
oner kronor. En förklaring till den högre för-
brukningen är att utgifterna vid budgeteringen
underskattades för de personer som räknas som
sysselsatta i SCB:s arbetskraftsundersökning,
men samtidigt uppbär arbetslöshetsersättning,
t.ex. deltidsarbetslösa och tillfälligt anställda. År
1998 förändrades redovisningsprinciperna för
anslagsavräkningen av skatt på transfereringar.
Som ett resultat av denna förändring av redovis-
ningsprinciperna genomfördes en teknisk juste-

ring av anslaget 1999 i form av en indragning
med ca 731 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget A2 Bidrag till lönegaranti-
ersättningar, uppgick till 954 miljoner kronor,
vilket var 39 miljoner kronor lägre än statsbud-
geten. Skillnaden förklaras av att den ekonomis-
ka konjunkturen har medfört en minskning av
antalet konkurser, vilket i sin tur minskar nytt-
jandet av statlig lönegaranti. Under 1999 tillför-
des anslaget 150 miljoner kronor på tilläggsbud-
get. Totalt tilldelade medel uppgick således till 1
143 miljoner kronor och utfallet blev 189 miljo-
ner kronor lägre än totalt tilldelade medel.

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgiftsområdet omfattar arbetsmarknads-
politiska åtgärder, Arbetsmarknadsverket, Ar-
betarskyddsstyrelsen m.fl. myndigheters förvalt-
ning samt forskning och utveckling på arbets-
marknads- och arbetslivsområdet. Området
omfattar även vissa utgifter för Samhall AB:s
verksamhet, jämställdhetspolitiska frågor samt
statliga arbetsgivarfrågor.

ITabell 5.42 Uol4 Arbetsmarknad och arbetsliv \|
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Arbets- markn.	34 039	34 721	-307	35 721	1000
B. Arbetsliv	5 534	5 377	-1	5 476	99
C. Jäm- ställdhet kvin- nor-män	36	33	0	28	-5
D. Staten som arbetsgivare	8 059	8 143	0	7 570	-573
Summa Uo 14	47 668	48 274	-308	48 795	521

Utfallet för utgiftsområdet blev 48 795 miljoner
kronor, vilket är 521 miljoner kronor (1 procent)
högre än statsbudgeten. Utfallet blev 351 miljo-
ner kronor lägre än totalt tilldelade medel. An-
slaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (inkl,
äldreanslaget 1995/96 Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder'), svarade för ca 46 procent av de totala
utgifterna 1999. Jämfört med 1998 har de totala
utgifterna för utgiftsområdet under 1999 ökat
med 1 127 miljoner kronor.

Skillnaden i förhållande till anvisade medel på
statsbudgeten hänför främst till en ökning av ut-
gifterna med 442 miljoner kronor för anslaget
A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta be-
rodde troligtvis på att åtgärdernas styckkostna-
der ökade mer än vad som förutsågs inför 1999

Skr. 1999/2000:150

års planering. Jämfört med 1998 har utgifterna
ökat med 1 137 miljoner kronor. Från och med
1999 belastas anslaget med statlig ålderspen-
sionsavgift.

Utfallet för anslaget A4 Europeiska social-
fonden m.m. blev 354 miljoner kronor högre än
anvisat i statsbudgeten. Av de för program-
perioden 1995-1999 avsatta medlen (totalt ca
3 100 miljoner kronor ) har ca 86 procent utbe-
talats vid budgetårets utgång.

Utfallet för anslaget B3 Forskning, utveckling
och utbildning m.m. uppgick till 387 miljoner
kronor, vilket är 91 miljoner kronor högre än
anvisat i statsbudgeten. Skillnaden förklaras av
att utbetalningar under året har utförts till tidiga-
re avslutade projekt.

Utfallet för anslaget D2 Statliga tjänstepensio-
ner m.m. blev 7 569 miljoner kronor, vilket är
571 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud-
geten. Skillnaden förklaras i huvudsak av riksda-
gens beslut om att hela basbeloppet skall ligga till
grund för utbetalning av den allmänna pensio-
nen. Genom den höjning som skedde av allmän-
pensionen sänktes den statliga tjänste-
pensionsandelen för de grupper som har pension
efter det gamla avtalet PA-SPR. Denna grupp har
en s.k. samordnad pension. Detta innebär att
belastningen av D2 anslaget minskar och i gen-
gäld belastas folkpensionsanslaget till större de-
len avseende denna grupp pensionärer.

Indragningar av medel på utgiftsområdet upp-
gick 1999 till totalt 1 784 miljoner kronor.
Största delen av indragningarna härrör från an-
slaget A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, från
vilket 1 181 miljoner kronor drogs in efter ned-
revidering av antalet personer som beräknades
delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområdet omfattar studiehjälp till gymna-
siestuderande, studiemedel i form av bidrag,
räntesubventioner och avskrivning av studielån,
olika typer av vuxenstudiestöd samt bidrag för
vissa studiesociala ändamål.

Tabell 5.43 Uo 15 Studiestöd

Miljoner kronor

Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Studiestöd	21 919	22 447	-92	19 676	-2 771
Summa Uo 15	21 919	22 447	-92	19 676	-2 771
För 1999 uppgick utgifterna till kronor, vilket är 2 771 miljoner				19 676 miljoner kronor (12 pro-

cent) lägre än anvisat i statsbudgeten. I relation
till totalt tilldelade medel blev utfallet
1 484 miljoner kronor lägre. Under året har in-
dragningar på totalt 1 247 miljoner kronor gjorts.
Jämfört med 1998 har utfallet minskat med 2 243
miljoner kronor.

Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten
hänför sig främst till minskade utgifter på ansla-
get A2 Studiemedel m.m. vilket huvudsakligen
beror på att CSN 1999 övergick från en blandad
utgifts- och kassamässig avräkningsprincip till en
renodlad kassamässig avräkningsprincip av-
seende myndighetens räntor. Denna förändring
innebär att ca 1 100 miljoner kronor avräknas
2000 i stället för 1999.

Tabell 5.44 Antal studerande med studiemedel
1996-1999

Studielån

1996	356 394	262 668
1997	384 650	300 021
1998	412 316	326 354
1999	416 703	336 457

Jämfört med 1998 har utfallet 1999 minskat med
1 594 miljoner kronor. Under 1999 ökade antalet
högskolestuderande som hade studiemedel med
ca 2 procent eller drygt 5 500 personer. Antalet
studiemedelstagare i forskarutbildning minskade
med ca 56 procent under 1999. Orsaken till
minskningen var nya regler för doktoranders
studiefinansiering. Under 1999 har antalet studi-
emedelstagare på komvux och gymnasial nivå
minskat. Under året har det skett en marginell
minskning av antalet studiemedelstagare på
grundskolenivå.

ITabell 5.45 Utbetalda studiemedel 1996-1999 1
Miljoner kronor	Bidrag	Lån¹
1996	4 479	9 075
1997	4 810	10 119
1998	4 964	10 754
1999	5 016	11 165

Utfallet för anslaget A3 Vuxenstudiestöd m.m.
blev 1 231 miljoner kronor lägre än anvisade me-
del på statsbudgeten. Minskningen av utfallet
förklaras främst av att efterfrågan på det särskilda
utbildningsbidraget har minskat kraftigt, bl.a. till
följd av fortsatt sjunkande arbetslöshet. Jämfört

Skr. 1999/2000:150

med föregående år har utfallet minskat med

654 miljoner kronor.

Tabell 5.46 Antal personer som mottog vuxenstudiestöd
1996-1999

1996

41 800

1997

90 700

1998

116 300

1999

96 000

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-
forskning

Utgiftsområdet omfattar barnomsorg, skola,
vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,
universitets- och högskoleutbildning, forskning
samt högskolemyndigheter.

Tabell 5.47 Uol6 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

Verksamhets-	Utfall	SB	TB	Utfall	Utfall-
område	1998	1999	1999	1999	SB 1999
A. Barnomsorg, skola o vuxenutb.	5 543	6 802	81	6 251	-552
B. Universitet högskolor m.m.	19 334	19 500	0	19 933	433
C. Högskolemyn- digheter	476	453	61	487	34
D. Nationell och int. Forskn. Re- surser	2 330	2 218	-18	2 420	201
E. Gemensamma ändamål	54	57	-17	58	1
Summa Uo 16	27 737	29 031	107	29 148	118

För 1999 uppgick utgifterna till 29 148 miljoner
kronor, vilket är 118 miljoner kronor (0,4 pro-
cent) högre än anvisat i statsbudgeten. Jämfört
med totalt tilldelade medel blev utfallet
2 101 miljoner kronor lägre. En betydande del av
skillnaden jämfört med anvisat i statsbudgeten
förklaras av att medel på äldreanslag har förbru-
kats under året.

Äldreanslaget 95 96 C46 Övriga utgifter inom
grundforskningen uppvisar ett utfall på 424 miljo-
ner kronor.

Utfallet för Anslaget B 52 Särskilda utgifter för
universitet och högskolor m.m. blev 104 miljoner
kronor högre än budgeterat.

Utfallet för anslaget D17 Särskilda utgifter för
forskningsändamål översteg anvisade medel i
statsbudgeten med 65 miljoner kronor.

Den största skillnaden gentemot stats-
budgeten uppvisar anslaget A 15 Särskilda utbild-
ningsinsatser för vuxna. Utfallet blev 355 miljoner
(-8,0 procent) kronor lägre än anvisade medel i
statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av att

medlen avseende den kvalificerade yrkesutbild-
ningen inte förbrukades helt under 1999. Ansla-
get innehåller bl.a. utgifter för regeringens sats-
ning på vuxenutbildning, det s.k. Kunskapslyftet.
Bidraget betalas ut i förskott till kommunerna,
varvid avräkning mot prestationer sker i efter-
hand. För 1999 anvisades motsvarande 106 500
årsstudieplatser, vilket är 5 600 färre platser än
1998. Under läsåret 1998/99 deltog 6,6 procent
av befolkningen mellan 20 och 64 år i den kom-
munala vuxenutbildningen inklusive kunskaps-
lyftet.

Tabell 5.48 Totalt antal heltidsplatser och antal elever i
kommunal vuxenutbildning (inkl, kunskapslyftet) 1996-
1999

Antal	HT 1997	VT 1998	HT 1998	VT 1999
Heltids-	113 475	142 529	144 630	156 815
platser
Elever	172 934	191 456	227 885	228 010

Universitet och högskolor svarar för ca 68 pro-
cent av utgiftsområdets utgifter. Utgifterna som
avser utbildning och forskning vid universitet
och högskolor uppgick 1999 till 19 933 miljoner
kronor, vilket är 434 miljoner kronor högre än
anvisat i statsbudgeten. Ökningen förklaras av
ett ökat antal studieplatser i samband med ut-
byggnaden av universitet och högskola. Sam-
manlagt kommer medel motsvarande 89 000 nya
platser att tillföras universitets- och högskoleom-
rådet under åren 1997- 2002.

Utgiftsområde 17 Kultur, medier trossamfund
och fritid

Utgiftsområdet omfattar bland annat allmän
kulturverksamhet, museer, film, trossamfund,
folkbildning, ungdoms-, folkrörelse- och idrotts-
frågor.

Skr. 1999/2000:150

ITabell 5.49 Uol7 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Allmän kul- turverk-samhet	367	300	0	301	1
B. Teater, dans och musik	1 430	1 398	0	1 396	-2
C. Bibliotek, litteratur, kultur- tidskrifter	199	227	0	230	3
D. Bild/form samt konst- hantverk	79	86	0	94	8
E. Ersättning/ bidrag till konstnärer	252	262	0	259	-3
F. Arkiv	298	294	-2	294	0
G. Kulturmiljö	393	441	0	532	91
H. Museer och utställningar	939	962	5	967	5
1. Film o medi- er	181	194	-1	193	-1
J. Forskning	42	37	0	38	1
K. Trossam- fund	56	56	-1	55	-1
L. Folkbildning	2 491	2 579	0	2 569	-10
M. Ungdoms- frågor	108	109	0	112	3
N. Folkrörelse- och bildnings- frågor	507	507	0	514	7
Summa Uo 17	7 342	7 452	1	7 554	102

För 1999 uppgick utgifterna till 7 554 miljoner
kronor, vilket är 102 miljoner kronor (1,4 pro-
cent) högre än vad som anvisades i stats-
budgeten.

Skillnaden i förhållande till statsbudgeten be-
ror främst på anslaget G 2 Bidrag till kultur-
miljövård. Anslaget överskred anvisade medel
med 87 miljoner kronor, vilket helt finansierades
av tidigare års anslagssparande. Överskridandet
hänför sig delvis till förpliktelser som ej kunde
utföras under 1998.

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostadsför-
sörjning och byggande

Utgiftsområdet omfattar plan-, bygg- och bo-
stadsväsendet, geotekniska frågor, läns-
styrelserna, de regionala självstyrelseorganen,
lantmäteriverksamhet m.m. samt stöd till eko-
logisk omställning och utveckling.

\|Tabell 5.50 Uol8 Samhällsplanering, bostad och byggande \|
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Plan-, bygg- bost. väsendet	19 628	16 728	34	14 023	-2705
B. Geoteknik	22	23	0	27	4
C. Länsstyrel- serna m.m.	1 696	1 778	1	1 819	41
D. Lantmäteri- verksamh.	407	433	0	396	-37
E. Stöd till ekologisk utv.	617	1 500	0	908	-592
Summa Uo 18	22 370	20 463	35	17 172	-3 291

Utfallet för budgetåret 1999 blev 17 172 miljoner
kronor, vilket är 3 291 miljoner kronor
(16,1 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten.

Skillnaden hänför sig främst till att anslaget
A 5 Statens bostadskreditnämnd: Garanti-
verksamhet redovisade ett lågt utfall. Anslagets
utfall underskred budgeterade medel med
1 753 miljoner kronor. Antalet skadeärenden in-
om BKN:s resultatområde för Äldre garantier
minskade markant under 1999. En väsentlig or-
sak till denna minskning är att de omfattande ut-
betalningarna under främst 1998 medförde ökad
stabilitet i den återstående garantistocken. Även
det låga ränteläget, som inneburit att lån kunnat
omsättas till lägre räntenivå, är en bidragande or-
sak. Den genomsnittliga räntan i bostadsinstitu-
tens utlåning föll från mitten av 1998 till mitten
av 1999 med 1,3 procentenheter.

Utfallet för anslaget A10 Bostadsbidrag blev
797 miljoner kronor lägre än anvisat i stats-
budgeten. En förklaring till att kostnaderna för
bostadsbidrag minskade är att hushållen fick
högre inkomster och att sysselsättningen ökade.
Ökningen av hushållens bostadskostnader har
också varit låg. Sammantaget har därmed beho-
vet av bostadsbidrag minskat.

Anslag El Stöd till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet anvisades i statsbudgeten
med 1 495 miljoner kronor. Utfallet blev
590 miljoner kronor lägre än budgeterat. Skälet
var det av regeringen beslutade begränsnings-
beloppet på 960 miljoner kronor. Detta innebar
att utgifterna på anslaget under 1999 maximalt
fick uppgå till detta belopp.

Utfallet för anslaget A2 Räntebidrag blev
170 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbud-
geten. Detta beror på att subventionsräntan blev
lägre än beräknat i statsbudgeten och att rän-

Skr. 1999/2000:150

testödet vid förbättring av bostadshus sänktes
under 1999.

I förhållande till utgiftsområdets totalt till-
delade medel, som uppgick till 21 009 miljoner
kronor, var förbrukningen 3 837 miljoner kronor
lägre.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling

Utgiftsområdet omfattar bl.a. olika former av re-
gionalpolitiskt företagsstöd och medel som läns-
styrelserna förfogade över för regional projekt-
verksamhet samt en del av medfinansieringen av
EG:s strukturprogram. I utgiftsområdet ingår
även utbetalningar från EG:s regionalfond som
delfinansierar EG:s bidrag till strukturprogram-
men.

Tabell 5.51 Uol9 Regional utjämning och utveckling

Miljoner kronor

Verksamhets-	Utfall	SB	TB	Utfall	Utfall-
område	1999	1999	1999	1999	SB 1999
A. Regional utjäm- ning och utveckling	3 437	2 743	26	3 720	977
Summa Uo 19	3 437	2 743	26	3 720	977

Utfallet 1999 blev 3 720 miljoner kronor vilket är
977 miljoner kronor (35,6 procent) högre än an-
visat i statsbudgeten.

Till största delen beror skillnaden på att åta-
ganden gjorda före 1999 till största delen täcktes
av anslagsbehållningar på främst äldreanslaget
Regionalpolitiska åtgärder. Vid övergången till ett
bemyndigandesystem fördes ett nytt anslag, Al
Allmänna regionalpolitiska åtgärder, upp på stats-
budgeten 1999. Anslaget uppgick till ett lägre
belopp, 950 miljoner kronor, på grund av att an-
slagsbehållningarna på äldreanslaget i stället
skulle tas i anspråk. De sammanlagda utgifterna
för regionalpolitiska åtgärder blev 1 630 miljoner
kronor, således 680 miljoner kronor högre än
anvisat i statsbudgeten.

Utfallet för anslaget A8 Europeiska regionala
utvecklingsfonden blev 973 miljoner kronor, vil-
ket är 191 miljoner kronor högre än anvisat i
statsbudgeten. Differensen täcktes av anslags-
sparande.

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Utgiftsområdet omfattar bland annat frågor rö-
rande biologisk mångfald och naturvård, miljö-
och kretsloppsforskning samt strålskydd och sä-
kerhetsfrågor kopplade till kärnkraften.

Tabell 5.52 Uo20 Allmän miljö och naturvård

Miljoner kronor			TB	Utfall	Utfall- SB
Verksamhets- område	Utfall 1998	SB	TB	Utfall	Utfall- SB
A. Mijövård	1 133	1 300	28	1 379	79
B. Strålskydd, kärnsäkerhet	240	249	0	253	4
Summa Uo 20	1 373	1 549	28	1 632	83

Under 1999 blev utgifterna 1 632 miljoner kro-
nor, vilket är 83 miljoner kronor (5,4 procent)
högre än anvisat i statsbudgeten.

Den främsta förklaringen till de högre utgif-
terna är äldreanslaget Investeringsbidrag för
främjande av omställning i ekologiskt hållbar rikt-
ning, som belastades med 104 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget A3 Åtgärder för att bevara
den biologiska mångfalden blev 37 miljoner kro-
nor högre än budgeterat, varav 23 miljoner kro-
nor tillfördes på tilläggsbudget.

Däremot blev det lägre utgifter än budgeterat
på anslaget A10 Miljöinsatser i Östersjöregionen,
84 miljoner kronor. Förklaringen är att dessa in-
satser skall sträcka sig över flera år.

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområdet omfattar frågor avseende till-
försel, distribution och användning av energi.
Dessutom omfattas program för omställning och
utveckling av energisystem vars huvudinriktning
är en långsiktig satsning på forskning, utveckling
och demonstration av ny energiteknik. Till ut-
giftsområdet hör också energipolitiskt motivera-
de internationella klimatinsatser i Baltikum och
Östeuropa.

Tabell 5.53 Uo21 Energi

Miljoner kronor

Verksamhets-	Utfall	SB	TB	Utfall	Utfall-
område	1998	1999	1999	1999	SB 1999
A. Energisystem-	259	113	0	252	139
frågor
B. Omställning	608	1 568	0	849	-719
och utveckling av
energisystem
Summa Uo 21	867	1 681	0	1 101	-580

I statsbudgeten anvisades 1 681 miljoner kronor.
Utfallet för utgiftsområdet blev 1 101 miljoner
kronor, vilket är 580 miljoner kronor (34,5 pro-
cent) lägre än budgeterat belopp..

Skillnaden hänför sig främst till verksamhets-
område B Omställning och utveckling av energi-
systemet. På anslaget B4 Energiforskning anvisades

Skr. 1999/2000:150

i statsbudgeten 398 miljoner kronor. Utgifterna
uppgick till 205 miljoner kronor, alltså 193 mil-
joner kronor lägre än budgeterat. Skillnaden be-
ror på att regeringen beslutade om ett begräns-
ningsbelopp på 149 miljoner kronor vad avsåg
Statens energimyndighets del av anslaget. Detta
innebar att anslaget totalt under 1999 fick belas-
tas med utgifter på högst 243 miljoner kronor.

Utfallet för anslaget Bl Bidrag för att minska
elanvändandet blev 195 miljoner kronor, vilket
var 160 miljoner kronor lägre än anvisat i stats-
budgeten. Skillnaden beror på att utbetalnings-
takten av bidrag sjönk mer än beräknat. Rege-
ringen införde våren 1999 även begränsningar i
behandlingen av ansökningar av bidragen.

Utfallet för anslaget B9 Åtgärder för el- och
värmeförsörjning i Sydsverige blev 40 miljoner
kronor. Anslaget budgeterades till 200 miljoner
kronor, vilket betyder att utgifterna blev
160 miljoner kronor lägre. Anledningen till det
låga utfallet är att regeringen i juli 1999 beslutade
om ett begränsningsbelopp för utgifterna på
40 miljoner kronor. Detta innebar att det utgå-
ende anslagssparandet 1999 uppgår till 358 mil-
joner kronor.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utgiftsområdet omfattar väg- och järnvägstrafik,
sjöfart, luftfart, postbefordran, telekommunika-
tioner och övergripande IT-frågor.

ITabell 5.54 Uo22 Kommunikationer 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Vägar och järnvägar	24 410	22 931	-86	22 944	13
B. Sjö-och luftfart	1 099	807	105	870	63
C. Post- och telekommunik.	751	695	0	709	14
D. SJ, kollek- tivtrafik m.m.	616	633	-20	596	-37
E. Kommunik- ationsforskn. meteorologi	473	436	0	510	74
Summa Uo 22	27 349	25 501	-1	25 629	127

I statsbudgeten anvisades totalt 25 502 miljoner
kronor. Utfallet blev 25 629 miljoner kronor,
vilket är 127 miljoner (0,5 procent) högre än an-
visat i statsbudgeten.

De största skillnaderna mellan utfall och stats-
budget återfinns på anslagen A4 Banverket: Ban-

hållning samt A2 Väghållning och statsbidrag. Ut-
gifterna för anslagen blev 423 miljoner kronor
högre respektive 348 miljoner kronor lägre än
anvisat i statsbudgeten. På statsbudgeten anvisa-
des 12 480 miljoner kronor för Väghållning och
statsbidrag. Regeringen beslutade om en indrag-
ning på 500 miljoner kronor på anslaget och
dessutom ett begränsningsbelopp på 11 895 milj-
oner kronor. Utfallet blev 12 132 miljoner kro-
nor. Regeringen beslutade även om ett begräns-
ningsbelopp för anslaget Banverket: Banhållning.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

Utgiftsområdet omfattar Jord- och skogsbruk,
fiske samt utgifter inom ramen för EU:s gemen-
samma jordbrukspolitik (CAP) och fiskepolitik
(CFP). Vidare ingår nationellt beslutade åtgärder
inom dessa näringar. I utgiftsområdet ingår ock-
så utgifter för växtskydd, djurskydd och djurhäl-
sovård samt livsmedelskontroll. Utgiftsområdet
innefattar även anslag till högre utbildning och
forskning som rör vård och utnyttjande av bio-
logiska naturresurser.

ITabell 5.55 Uo23 Jord- och skogsbruk m.m. 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Internationellt. Samarbete	38	38	0	36	-2
B. Jordbruk och trädgårdsnäring	9 483	9 554	0	9 426	-128
C. Fiske	147	190	0	178	-12
D. Rennäring mm	88	95	0	103	8
E. Djurskydd och djurhälsovård	301	279	0	326	46
F. Livsmedel	187	176	0	179	3
G. Utbildning och forskning	1 254	1 290	0	1 320	30
H. Skogsnäring	338	351	12	357	6
Summa Uo 23	11 836	11 973	12	11 925	-49

Utfallet för 1999 uppgick till 11 925 miljoner
kronor, vilket är 49 miljoner kronor (-0,4 pro-
cent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten.

De lägre utgifterna förklaras främst av anslaget
Bl3 Från EG-budgeten finansierade komp-
letterande åtgärder inom jordbruket. Förklaringen
är att utbetalningar för vallstöd avseende 1999
senarelades till efter årsskiftet 2000. Lägre utfall
än anvisat i statsbudgeten, 166 miljoner kronor,
blev det även för anslaget B12 Kompletterande

Skr. 1999/2000:150

åtgärder inom jordbruket. Även här är förklaring-
en uppskjutna utbetalningar av vallstöd.

Högre utgifter i förhållande till statsbudgeten,
260 miljoner kronor, blev det däremot för ansla-
get B14 Arealersättning och djurbidrag m.m. Det
högre utfallet förklaras av en lägre anslags-
tilldelning i statsbudgeten till följd av ett stort
ackumulerat anslagssparande, vilket delvis togs i
anspråk under 1999.

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, tekno-
logisk infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk
forskning och utveckling, utrikeshandel, export
och investeringsfrämjande, kooperativa frågor
samt konsumentfrågor.

ITabell 5.56 Uo24 Näringsliv 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall SB 1999
A. Näringspol.	976	723	17	1 017	294
B. Tekn. in- frastruktur	161	192	0	179	-13
C. Konkurrens- frågor	77	68	7	70	1
D. Tekn. forskn. Utv.	1 214	1 268	-5	1 449	181
E. Utrikeshandel, export- och inv.främjande	248	413	2	329	-85
F. Konsument frågor	101	113	0	115	2
G. Övriga åtaganden	41	119	-9	97	-23
Summa Uo 24	2 818	2 898	12	3 256	358

För budgetåret 1999 uppgick utgifterna till
3 256 miljoner kronor. Detta är 358 miljoner
kronor (12,4 procent) högre än anvisade medel i
statsbudgeten. Den högre förbrukningen inom
utgiftsområdet finansierades främst genom att
ingående anslagsbehållningar utnyttjades.

För anslaget Dl Teknisk forskning och ut-
veckling blev utfallet 179 miljoner kronor högre
än anvisade medel i statsbudgeten. De högre ut-
gifterna täcktes av ingående anslagsbehållningar
från 1998. Regeringen beslutade om ett begräns-
ningsbelopp för anslaget på 869 miljoner kronor.
Utfallet blev knappt 869 miljoner kronor. Anta-
let forskning- och utvecklingsprojekt som bevil-
jats medel under budgetåret har ökat något jäm-
fört med 1998.

Vidare har 258 miljoner kronor förbrukats på
äldreanslaget Program för A95/16 småföretags-
utveckling: förnyelse och tillväxt under 1998.

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet omfattar huvuddelen av statens
bidrag till kommuner och landsting. Bidragen
lämnas dels i form av ett allmänt finansiellt stöd

till kommuner och landsting, dels förekommer
bidrag med fördelande och utjämnade syfte. Ut-
giftsområdet omfattar också bidrag för särskilda
insatser i vissa kommuner och landsting.

ITabell 5.57 Uo25 Allmänna bidrag till kommuner 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall SB 1999
A.Bidr./ ersättn till kom- muner och landsting	96 784	103 565	-40	102 542	-1 022
Summa Uo 25	96 784	103 565	-46	102 542	-1 022
År 1999 blev 102 542 miljoner		utfallet för utgiftsområdet kronor, vilket är 1 022 miljoner

kronor (1 procent) lägre än vad som anvisades i
statsbudgeten.

I förhållande till totalt tilldelade medel blev
utfallet 1 854 miljoner kronor lägre. Jämfört med
1998 blev ökade utgifterna med 5 758 miljoner
kronor högre. Syftet med de ökade statsbidragen
är att underlätta för kommuner och landsting att
klara det lagstadgade kravet på ekonomisk balans
år 2000 samt att finansiera vissa satsningar inom
områdena vård, skola, omsorg.

Skillnaden gentemot anvisat i statsbudgeten
hänförs främst till lägre utgifter för anslaget A3
Statligt utjämningsbidrag till kommuner och
landsting. Detta förklaras av att Statistiska cent-
ralbyråns slutliga beräkning av statsbidraget till
kommuner och landsting var lägre än den preli-
minära beräkningen.

Lägre utgifter i förhållande till anvisat i stats-
budgeten blev det också på anslaget A2 Bidrag
till särskilda insatser i vissa kommuner och lands-
ting. Orsaken är att Bostadsdelegationen och re-
geringen inte hann behandla alla inkomna ären-
den under 1999, vilket innebär att utgifterna i
stället belastar anslaget år 2000.

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på
statsskulden, oförutsedda utgifter och Riksgälds-

Skr. 1999/2000:150

kontorets provisionskostnader i samband med
upplåning på de internationella kapital-
marknaderna. Utgiftsområde 26 omfattas inte av
det statliga utgiftstaket.

ITabell 5.58 Uo26 Statsskuldsräntor m.m. 1
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall SB 1999
A. Räntor på statsskulden	113 311	84 450	0	89 825	5 375
B. Oförutsedda utgifter	1	10	0	0	-10
C. RGK:S provi- sionskostnader	93	100	0	60	-40
Summa Uo 26	113 405	84 560	0	89 885	5 325

I statsbudgeten anvisades på utgiftsområdet
84,6 miljarder kronor medan utfallet uppgick till
89,9 miljarder kronor. Utfallet blev således
5,3 miljarder kronor högre än anvisat belopp i
statsbudgeten. Utgifterna för statsskulds-
räntorna påverkas främst av statsskuldens stor-
lek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska fakto-
rer till följd av Riksgäldskontorets upplånings-
och skuldförvaltningsteknik påverkar också
ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt
utgiftsmässiga principer och är nettot av både in-
komster och utgifter i upplåningsverksamheten.
Riksgäldskontoret har rätt att vid behov över-
skrida anslaget A 1 Räntor på statsskulden.

I statsbudgeten beräknades statsbudgetens
saldo visa ett överskott på 16 miljarder kronor
för 1999. Utfallet blev 82 miljarder kronor, dvs
66 miljarder kronor bättre än beräknat. Års-
genomsnittet för 6-månaders räntan blev en pro-
centenhet lägre än beräknat i statsbudgeten me-
dan årsgenomsnittet för den 5-åriga räntan blev
0,2 procentenheter lägre.

Utfallet på Al Räntor på statsskulden blev
5 375 miljoner kronor högre än anvisat i stats-
budgeten. Det bättre budgetsaldot gjorde att
Riksgäldskontoret emitterade lägre volymer än
beräknat, vilket i sin tur resulterade i lägre
överkurser vid emission (lägre inkomster). Det
bättre budgetsaldot ledde också till större åter-
köp, varför de realiserade kursförlusterna blev
större än beräknat. Kursförluster uppstår då ob-
ligationer med en högre kupongränta än aktuell
marknadsränta återköps. Den ökade ränte-
belastningen till följd av gjorda uppköp och by-
ten minskar statens framtida räntebetalningar i
motsvarande grad. Större valutavinster än beräk-
nat reducerade dock en del av de högre ränteut-

gifterna. De lägre räntenivåerna bidrog till att de
inhemska räntorna minskade med ca 2 miljarder
kronor.

I tabellen nedan redovisas statskuldsräntornas
olika komponenter. Då budgetmålet för den of-
fentliga sektorn avser finansiellt sparande enligt
nationalräkenskaperna påverkar inte valuta-
förluster/vinster och kursförluster/vinster sta-
tens finansiella sparande. Ett relevant räntemått i
detta sammanhang är därför delposten summa
räntor som blev nära 7,5 miljarder kronor högre
än beräknat i statsbudgeten.

Tabell 5.59 Räntor pa statsskulden

Miljarder kronor

	Utfall 1997	Utfall 1998	SB 1999	Utfall 1999	Utfall SB 1999
Räntor på lån i svenska kronor	82,5	73,1	69,5	68,5	-1,0
Räntor på lån i utländsk valuta	23,9	23,6	20,2	22,0	1,8
Räntor på in- och utlåning	-5,6	-3,9	-4,5	-2,4	2,1
Över-/underkurser vid emission	-1,7	-5,7	-7,0	-2,4	4,6

Summa räntor	99,1	87,2	78,3	85,7	7,5
Valutaförluster/	-3,6	9,8	-2,4	-6,3	-3,8
vinster

Kursförluster/ vinster	2.8	15,6	8,6	10,2	1,6
Övrigt	0.1	0,6	0	0,2	0,2
Summa ränteut-	98,4	113,3	84,5	89,8	5,4
gifter

Anm. Beloppen avrundade och summerar därför inte

Utgiftsområde 27 Avgiften till
Europeiska gemenskapen

Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till den Eu-
ropeiska gemenskapens allmänna budget (EU-
budgeten). EU-budgeten finansieras huvud-
sakligen av de s.k. egna medlen, vilka utgörs av
avgifter från medlemsländerna.

EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för
ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansi-
ella perspektivet). Den inbetalda avgiften kan
förändras under året och avvika från budget be-
roende på ett flertal olika faktorer såsom faktisk
uppbörd avseende tullar och importavgifter, ut-
fallet av EU-budgeten för tidigare år, tilläggs-
budgetar på gemenskapsnivå och valutakursför-
ändringar. Från och med 1999 upphörde Sveriges
infasningsrabatt.

Skr. 1999/2000:150

ITabell 5.60 Uo27 Avgiften till Europeiska gemenskapen I
Miljoner kronor Verksamhets- område	Utfall 1998	SB 1999	TB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
A. Sveriges avgift till gemeskaps- budgeten	21 210	21 908	0	20 884	-1 024
Summa Uo 27	21 210	21 908	0	20 884	-1 024

Utfallet blev 20 884 miljoner kronor, vilket är
1 024 miljoner kronor ( 4,7 procent) lägre än vad
som anvisades i statsbudgeten.

Skillnaden hänförs till anslaget A 1 Avgiften till
Europeiska gemenskapens budget. De lägre ut-
gifterna beror framför allt på en tilläggs- och
ändringsbudget från Europeiska kommissionen
där BNI-avgiften minskades med anledning av
överskottet i EU-budgeten 1998 och där även
avgiftsbaser och växelkurser uppdateras, vilket
minskade den BNI-baserade EU-avgiften. Den-
na prognosjustering under löpande år föregriper
och minskar den utfallsjustering som normalt
sker efter avslutat budgetår.

Utfallet för den del av EU-avgiften som base-
ras på bruttonationalinkomsten blev
903 miljoner kronor lägre än budgeterat, den
mervärdesskattebaserad avgiften blev 109 milj-
oner kronor lägre än budgeterat, de särskilda
jordbrukstullarna blev 88 miljoner kronor lägre
än budgeterat och tullavgiften blev 74 miljoner
kronor högre än budgeterat.

Tabell 5.61 Avgifter till EG samt återbetalningar inom ra-
men för Sveriges infasningsrabatt

	Utfall 1995	Utfall 1996	Utfall 1997	Utfall 1998	Utfall 1999
Tullavgift	3 124	3 046	2 861	3 030	2 814
Särsk. jordbr. Tullar och sockeravg.	164	222	286	359	335
Mervsk. Bas. Avg.	8 642	8 087	10 298	9 149	7 348
Avg.baser ad på BNI	3 518	5 419	6 736	8 672	9 085
Storbr. - avg.¹					1 302
Summa avgifter	15 448	16 774	20 181	21 210	20 884
Infasnings återb.	-4 531	-3 622	-657	-275	0
Summa avgifter (netto)	10 917	13 152	19 524	20 935	20 884
¹ Redovisas separat fr.o.m 1999. Ingår tidigare under moms- och BNI-avgift

Minskning av anslagsbehållningar

I statsbudgeten för 1999 beräknades minskning-
en av anslagsbehållningarna till 5 miljarder kro-
nor. Denna förbrukning redovisades i den sär-
skilda posten Minskning av anslagsbehållningar.
Posten är ett netto mellan förbrukning av kvar-
stående medel från föregående budgetår och spa-
rade medel från innevarande budgetår samt ut-
nyttjande av anslagskredit. Minskning av
anslagsbehållningar ingår i de utgifter som om-
fattas av det statliga utgiftstaket. I redovisningen
av det slutliga utfallet ingår förbrukningen av an-
slagsbehållningar och utnyttjande av anslagskre-
dit i utgifterna för respektive anslag och utgifts-
område. Det slutliga utfallet visar att anslags-
behållningarna minskade med 7,3 miljarder kro-
nor 1999, se tabell 5.63.

ITabell 5.62 Minskning av anslagsbehållningar 1999¹ 1
Miljarder kronor	1999
Ingående reservation och ramöverföringsbelopp 1999-01-01	37,6
Anvisat i statsbudget	577,0
Tilläggsbudget	8,5
Medgivna överskridanden	0,6
Indragningar²	-8,1
Utfall	-584,5
Indragningar p.g.a. överstigande maximalt anslags- sparande	-0,9
Utgående reservation och ramöverföringsbelopp 1999-12-31	30,3
Förändring av anslagsbehållningar	-7,3
¹ Avseende ram-och reservationsanslag exklusive statsskuldsräntor. ² Varav 4-0,9 miljarder kronor avser korrigeringar av myndigheternas årsredo- visningar till följd av fel i ingående reservation och ramöverföringsbelopp.
I tabell 5.64 redovisas de anslag som för 1999 uppvisar en förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit på mer än 500 miljoner kronor.

Tabell 5.63 Förbrukningar av anslagsbehållningar och ut- 1 nyttjande av anslagskredit större än 500 mkr 1
Miljoner kronor
Utgiftsområde/Ansla^
Uo 13 Al Bidrag till arbetslöshetsersättning	1 698
Uo 6 A3 Utveckling och investeringar	989
Uo 14 A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder	839
Uo 12 A2 Föräldraförsäkring	765
Uol9 1998 Al Regionalpolitiska åtgärder	738
Uo 7 Al Biståndsverksamhet	585
Uo 9 A2 Bidrag till läkemedelsförmånen	554

Skr. 1999/2000:150

Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av
1999 till 30 265 miljoner kronor. Utgiftsområde
7 Internationellt bistånd redovisar de största an-
slagsbehållningarna uppgående till totalt
6 725 miljoner kronor. I tabell 5.65 redovisas de
anslag som uppvisade utgående anslags-
behållningar 1999 överstigande 1 miljard kronor.

ITabell 5.64 Anslag med anslagsbehållningar överstigande 1 11 mdkr per 991231 1
Miljoner kronor Utgiftsomnde/Ansla^
Uo 7 Al Biståndsverksamhet	5 105
Uo 18 A5 Statens bostadskreditnämnd	1 757
Uo 27 Al Avgift till Europeiska gem. budget	1318
Uo 23 B15 Intervention o exportbidr. f. jordbr.prod.	1 166
Uo 15 A3 Vuxenstudiestöd m. m.	1 150
Uo 25 A2 Bidr till särsk insatser i vissa kom o It	1072
Uo 7 Bl Samarbete med Central och Östeuropa	1 023
Totalt	12 591

Riksgäldskontorets nettoutlåning

För att statsbudgetens saldo skall överensstämma
med statens lånebehov redovisas Riksgälds-
kontorets nettoutlåning samt en kassamässig kor-
rigeringspost på statsbudgetens utgiftssida.

För 1999 blev utfallet för Riksgäldskontorets
nettoutlåning -17 933 miljoner kronor. Be-
räkningen i statsbudgeten uppgick till
26 988 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall
och statsbudget blev således 44 921 miljoner
kronor. I tabellen nedan framgår de största skill-
naderna.

ITabell 5.65 Riksgäldskontorets nettoutlåning 1
Miljoner kronor	Utfall 1998	SB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
Myndigheternas räntekonton	2 739	0	-2 978	-2 978
Premiepensionsmedel, utbet.	0	37 000	0	-37 000
Premiepensionsmedel, inbet.	-13 689	-20 900	-26 051	-5 151
Kärnavfallsfonden	-209	-400	-1 881	-1 481
CSN, studielån	10 122	11 400	10 951	-449
Insättningsgaranti	-2 127	-2 600	-2 284	316
Övrigt	336	2 488	4 310	1 822
Summa	-2 828	26 988	-17 933	-44 921

I statsbudgeten för 1999 beräknades statens ut-
betalningar av premiepensionsmedel uppgå till
37 000 miljoner kronor. Under året skedde dock

ingen utbetalning av dessa medel. Bakgrunden är
att sedan 1995 har en viss del av inkommande
pensionsavgifter inbetalats till Riksgäldskontoret
(RGK) för tillfällig förvaltning inom det refor-
merade ålderspensionssystemets premie-
pensionsdel. I statsbudgeten beräknades att
37 000 miljoner kronor av dessa medel skulle
betalas ut från RGK till den nystartade pensions-
förvaltande Premiepensionsmyndigheten

(PPM). Till följd av problem med uppbyggnaden
av PPM:s datasystem och de individuella pen-
sionskontona försenades starten av systemet.
Detta ledde till att utbetalning av de 37 000 milj-
oner kronorna inte blev av under 1999. Den
första utbetalningen till PPM beräknas istället
ske under år 2000.

I statsbudgeten beräknades inbetalningarna av
premiepensionsmedel, inklusive ränta, uppgå till
20 900 miljoner kronor. Utfallet för 1999 blev
26 051 miljoner kronor, vilket betyder att premi-
epensionsinbetalningarna blev 5 151 miljoner
kronor större än budgeterat.

Utfallet för Centrala studiestödsnämndens
(CSN) lån i RGK avseende studielån och lån till
hemutrustning blev 10 951 miljoner kronor, vil-
ket var 449 miljoner kronor lägre än budgeterat.
Under året ökade myndigheternas inlåning på
räntekontona med 2 978 miljoner kronor. I
statsbudgeten specificerades ingen prognos över
förändringen på myndigheternas räntekonton.
Utfallet på övrigt posten i tabell 5.65 uppgår till 4
310 miljoner kronor, varav investeringslån till
myndigheter förklarar 1 330 miljoner kronor och
konton för kommunmoms förklarar 1 206 mil-
joner kronor.

Kassamässig korrigering

Kassamässig korrigering ingår i statsbudgeten för
att statsbudgetens saldo skall motsvara statens
lånebehov, med omvänt tecken. Posten utgör
skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan stats-
budgetens anslag och inkomsttitlar och å andra
sidan nettot av in- och utbetalningar över stats-
verkets checkräkning i Riksbanken, SCR. Utfal-
let av den kassamässiga korrigeringen framräknas
residualt.

I statsbudgeten för 1999 beräknades en
kassamässig korrigeringspost till -45 000 milj-
arder kronor. Korrigeringen avsåg en överföring
av pensionsmedel från AP-fonden i enlighet med
beslutet om det reformerade ålderspensions-
systemet. Utfallet motsvarade vad som budgete-
rats. Överföring till AP-fonden samt övriga
poster redovisas i nedanstående tabell.

Skr. 1999/2000:150

Tabell 5.66 Kassamässig korrigering

Miljoner kronor

	Utfall 1998	SB 1999	Utfall 1999	Utfall- SB 1999
Överföring från	0	-45 000	-45 000	0
AP-fonden
Vinstmedel från	0	0	-1 550	-1 550
Svenska spel AB
Ränteperiodiseringar	1 078	0	-568	-568
Lönegarantifonden	0	0	395	395
Försvarsmaktsbeslut	4000	0	0	0
Räddningsverket	0	0	591	591
Övrigt	-4 692	0	1 990	1 990
Summa	386	-45 000	-44 142	858

Från och med juni 1999 redovisas överskottet
från AB Svenska Spels verksamhet mot inkomst-

titel i efterhand en gång per år. Inbetalningarna
av inkomsterna sker dock kvartalsvis i förskott
enligt tidigare rutiner. Därmed uppstår en perio-
diseringsskillnad mellan inbetalning till SCR och
vad som redovisas mot inkomsttitel vilket med-
för en kassamässig korrigering.

Ränteperiodiseringar är periodiseringseffekt
avseende anslaget för statsskuldsräntor. Främst
rör det sig om allemanssparräntor och räntor på
vissa delar av RGK:s nettoutlåning.

Posten Räddningsverket avser en kassamässig
korrigering med 591 miljoner kronor. Beloppet
motsvarar en statsredovisningskorrigering av in-
omsttiteln 2625 Utförsäljning av beredskapslager
med samma belopp.

Posten Övrigt är en residualt beräknad post.

Redovisning av
statliga garantier

Skr. 1999/2000:150

6 Redovisning av statliga garantier

6.1 Redovisning av statliga garantier
för budgetåret 1999

Staten har utestående ekonomiska förpliktelser
av olika slag. I detta kapitel redovisas de an-
svarsförbindelser som staten har i form av kre-
ditgarantier, borgen, grundfondsförbindelser,
kapitaltäckningsgarantier och pensionsgarantier.
Redovisningen omfattar även statens garantier
för insättningar i bank och vissa värdepappersin-
stitut utfärdade genom Insättningsgarantinämn-
den. Insättningsgarantin skiljer sig dock i viktiga
avseenden från statens övriga garantier varför
denna särredovisas nedan.

De uppgifter som redovisas avser ställningen
per den 31 december 1999 och verksamheten för
budgetåret 1999. Garantier i utländska valutor
redovisas till den kurs som gällde den 31 decem-
ber 1999.

Den 1 januari 1998 infördes ett nytt sätt att
hantera garantier i staten. Det nya förfarandet
ställer krav på kostnadstäckning och innebär att
risken i varje garantiengagemang eller grupp av
engagemang skall beräknas. Utifrån detta be-
stäms en årlig avgift för garantin. Till den del av-
gifter inte erhålls från garantitagaren är det fråga
om en statlig subvention. En sådan subvention
skall belasta ett anslag. Förfarandet innebär att
avgiftsintäkter och i förekommande fall anslags-
medel reserveras på ett konto, en garantireserv, i
Riksgäldskontoret. Till reserven förs också
eventuella återvinningar från tidigare infriade ga-
rantier. Reserven finansierar administration och
andra utgifter för garantiverksamheten.

Den statliga garantiverksamheten administre-
ras av fem myndigheter: Riksgäldskontoret
(RGK), Exportkreditnämnden (EKN), Statens

bostadskreditnämnd (BKN), Sida och Insätt-
ningsgarantinämnden.

De garantiåtaganden som administreras av
Riksgäldskontoret kan indelas i tre huvudtyper:
kreditgarantier, kapitaltäckningsgarantier, och
pensionsgarantier. Kreditgarantierna innebär att
staten tar på sig kreditrisken vid en investering i
infrastruktur, jordbruk etc, men överlåter själva
kreditgivningen till andra långivare. Kapitaltäck-
ningsgarantierna innebär att staten åtar sig att
tillskjuta kapital så att kapitaltäckningsgraden i
ett bolag alltid överstiger den i lag angivna lägsta
nivån (f.n. 8 procent). Dessa garantier är obe-
gränsade men redovisas beloppsmässigt som ga-
rantimottagarens totala skuld. En variant är
grundfondsförbindelse som är ett åtagande att
inom en given ram betala ett belopp för att und-
vika likvidation, se till att garantimottagarens ka-
pital hålls intakt, eller stärka dennes kreditvär-
dighet. Pensionsgarantierna tryggar pensions-
åtaganden vid bolagisering av statliga verksam-
heter.

Exportkreditnämnden utfärdar garantier som
syftar till att främja svensk export. Garantierna
skyddar mot risken för förluster orsakade av po-
litiska och/eller kommersiella händelser vid ut-
landsaffärer. Dessutom kan EKN:s garantier an-
vändas som säkerhet för lån vid finansiering av
en affär. Aven risker under tillverkningstiden
kan garanteras. Den vanligaste garantin täcker
risken för utebliven betalning. För varje garanti
tas en premie ut som avspeglar riskerna i den
specifika affären.

Bostadskreditnämnden utfärdar garantier för
ny- eller ombyggnad. Kreditgarantin är en för-
säkring för bostadslån som långivare på den
svenska kreditmarknaden kan köpa av BKN. De
garantier som utfärdats från och med 1998 finan-

Skr. 1999/2000:150

sieras med årliga avgifter som betalas av långivar-
na. BKN:s äldre garantier - där riskavspeglande
premier inte tas ut - finansieras delvis genom an-
slagsmedel. BKN utfärdar även s.k. omfördel-
ningsgarantier av ränteutgifter samt garantier för
vissa kommunala åtaganden för boendet.

Sida lämnar biståndsgarantier i anslutning till
u-krediter, dvs. krediter som lämnas på förmån-
liga villkor till vissa u-länder. Om denna garanti-
givning resulterar i underskott belastas bistånds-
anslaget.

Insättningsgarantinämnden hanterar frågor
om insättningsgaranti och investerarskydd. In-
sättningsgarantins syfte är främst att stärka kon-
sumentskyddet för allmänhetens insättningar i
bank. Det svenska garantisystemet omfattar in-
sättningar i banker och värdepappersbolag upp
till 250 000 kronor per insättare och institut. De
institut som omfattas av garantin svarar också för
finansieringen genom att betala en årlig avgift.
En ny lag om investerarskydd infördes den 1 maj
1999. Skyddet omfattar värdepapper och medel
som banker och värdepappersbolag hanterar för
sina kunders räkning. En investerare kan få er-
sättning från investerarskyddet med sammanlagt
högst 250 000 kronor per institut. Finansiering
av investerarskyddet sker genom att avgifter tas
ut från instituten när det kan förutses att ersätt-
ningar kommer att behöva betalas ut.

Garanterad kapitalskuld

Den totala garanterade kapitalskulden uppgick
till 681 miljarder kronor den 31 december 1999,
vilket är en ökning med knappt 14 miljarder
kronor jämfört med föregående år. Om Insätt-
ningsgarantinämnden exkluderas uppgick den
garanterade kapitalskulden 1999 till knappt 283
miljarder kronor, efter en ökning med 7 miljar-
der kronor sedan året innan. Merparten av denna
ökning kan förklaras av att EKN:s garanterade
kapitalskuld ökade, delvis som en följd av dol-
larkursens kraftiga ökning under året.

Diagram 6.1 Fördelning av den garanterade kapitalskulden
per myndighet 1999

Sida

I redovisningen nedan anges uppgifterna för rä-
kenskapsåret 1998 inom parentes. Av den ga-
ranterade kapitalskulden svarar RGK för 205
(207) miljarder kronor, EKN för 54 (40) miljar-
der kronor, BKN för 17 (20) miljarder kronor,
Sida för 7 (8) miljarder kronor och Insättnings-
garantinämnden för 399 (392) miljarder kronor.

Av diagram 6.2 framgår hur den garanterade
kapitalskulden har utvecklats sedan 1995.

Diagram 6.2 Garanterad kapitalskuld 1995-1999

Miljoner kronor

1995 1996 1997 1998 1999

□ Insättningsgarantinämnden

□ RGK, EKN. BKN och Sida

Källa: ESV

Kapitalskulden har ökat under redovisnings-
perioden. Den största ökningen skedde mellan
1995 och 1996, vilket främst berodde på att ka-
pitaltäckningsgarantierna till SBAB och Venanti-
us inkluderades i redovisningen. Ökningen mel-
lan 1996 och 1997 förklaras främst av att
Insättningsgarantinämnden började redovisas
från och med 1997. En del av ökningen förklaras
också av att åtaganden i bl.a. Europeiska investe-
ringsbanken och Europeiska utvecklingsbanken
ingår i redovisningen sedan 1997. Ökningen un-
der 1998 kan främst hänföras till RGK, EKN och
BKN. Under 1999 var det framför allt EKN:s

Skr. 1999/2000:150

garantiengagemang som ökade, vilket till viss del
förklaras av att en stor del av engagemanget är i
US dollar och att dollarkursen steg med nästan 6
procent under året.

Ekonomiskt utfall

Utgifterna till följd av infriade garantier - dvs.
skadeersättningarna - under räkenskapsåret 1999
uppgick till 1 960 (2 982) miljoner kronor, vilket
motsvarar knappt 0,3 procent av den totala ka-
pitalskulden. De största utgifterna till följd av
infriade garantier redovisas av BKN med 1 408
(2 796) miljoner kronor. Andra myndigheter
som redovisar infrianden är EKN med 494 (125)
miljoner kronor och Sida med 41 miljoner kro-
nor.

Inkomsterna från garantiavgifter uppgick till
3 080 (2 828) miljoner kronor under 1999, vilket
motsvarar knappt 0,5 procent av den totala ka-
pitalskulden. Inkomsterna genereras främst av
Insättningsgarantinämnden med 1 993 (1 947)
miljoner kronor. EKN redovisade inkomster
motsvarande 843 (589) miljoner kronor, RGK
163 (158) miljoner kronor och BKN 67 (101)
miljoner kronor.

Dessutom tillkommer inkomster till följd av
återbetalning av tidigare infriade garantier - dvs.
återvunna skadebelopp - vilka uppgår till 1 263
(1 341) miljoner kronor, motsvarande knappt 0,2
procent av den totala kapitalskulden. Dessa in-
komster härrör främst från EKN som svarar för
1 141 (1 292) miljoner kronor.

Summan av inkomsterna från garantiavgifter
och återbetalningar för tidigare infriade garantier
har i förhållande till utgifterna för infriade ga-
rantier resulterat i ett nettoöverskott på 390
miljoner kronor för räkenskapsåret 1999, exklu-
sive insättningsgarantin. För 1998 var motsva-
rande siffra ett underskott på 760 miljoner kro-
nor. Diagram 6.3 visar det ekonomiska utfallet
exklusive Insättningsgarantinämnden för perio-
den 1995-1999.

Miljoner kronor

Källa: ESV

Diagram 6.3 Ekonomiskt utfall exkl. Insättningsgaranti-
nämnden 1995-1999


1995	1996	1997	1998	1999

Mellan 1996 och 1998 försämrades utfallet kraf-
tigt. Nedgången 1997 förklaras främst av att
EKN:s inkomster från återbetalningar av tidigare
infriade garantier minskade under året. Under
1998 var det främst BKN som stod för nedgång-
en, då BKN:s utgifter till följd av infriade garan-
tier ökade kraftigt under året. Som framgår av
diagram 6.4 förbättras utfallet markant om In-
sättningsgarantinämnden inkluderas.

Diagram 6.4 Ekonomiskt utfall inkl. Insättningsgaranti-
nämnden 1995-1999

Källa: ESV

Sammanställning av statliga garantier

Tabell 6.1 visar i sammandrag garanterad kapital-
skuld för samtliga statliga garantier den 31 de-
cember 1999 samt inkomster och utgifter för
statliga garantier under räkenskapsåret 1999.

Skr. 1999/2000:150

ITabell 6.1 Sammanställning av statliga garantier 1
Miljoner kronor Garanti myndighet:	Garanterad kapitalskuld 31/12 1999	Utgifter t.f.a infriade garantier	Ink. fr. garanti- avgifter	Inkomster t.f.a. återbetalning av tidigare infriade garantier
RGK	205 438	17	169	3
EKN'	53 510	494	843	1 141
BKN	16 574	1 408	67	93
Ins.gar	398 683	0	1 993	0
Sida	7 048	41	8	26
Summa	681 253	1 960	3 080	1 263
Summa exkl. Ins.gar.	282 570	1 960	1 087	1 263

Uppgifterna för EKN inkluderar även garantier utfärdade med stöd av EKN:s
särskilda garantiram för export till och investeringar i Baltikum och Ryssland.

Det bör observeras att sammanställningen i ta-
bell 6.1 avser olika typer av garantier med olika
sannolikhet för infrianden. Av tabell 6.2 framgår
vilka reserver garantimyndigheterna har för för-
lustrisker.

ITabell 6.2 Garantimyndigheternas reserver för förlustrisker 1
Miljoner kronor Garanti myndighet:	Reservering för förväntad förlustrisk	Reservering för riskkoncentration	Total reservering
RGK	11 000		11 000
EKN	3 264	1 387	4 651
BKN	4 600		4 600
Ins.gar			0
Sida	391	290	681
Summa	19 255	1 677	20 932

Det föreligger också stora skillnader mellan olika
garantier vad gäller konsekvenserna av eventuella
infrianden. De garantier som har utfärdats av
EKN och Sida följer i huvudsak den nya garan-
timodellen, vilket innebär att framtida infrianden
inte behöver medföra någon budgetbelastning.
Detta gäller emellertid inte samtliga garantier
som administreras av RGK och BKN. Merparten
av RGK:s och BKN:s äldre garantier - dvs. de
garantier som utfärdades innan den nya garanti-
modellen trädde i kraft - har inte invärderats en-
ligt principerna i den nya modellen. Infrianden
av dessa garantier kan därför leda till framtida
budgetbelastningar.

Äldre garantier som administreras av RGK
Merparten av de äldre garantierna administreras
av Riksgäldskontoret.

RGK har gjort en uppskattning av subven-
tionsvärdena för dessa garantier. Subventions-
värdet för ett enskilt garantiåtagande kan sägas
utgöra ett nuvärde av den förväntade budgetbe-
lastning som åtagandet kan komma att medföra.
Budgetbelastningen kan uppkomma stötvis och
under en lång följd av år. Sammantaget uppskat-
tar RGK att subventionsvärdet motsvarar en för-
väntad budgebelastning över tiden på ca 11 mil-
jarder kronor i dagens penningvärde. Sub-
ventionsvärdet är baserat på beräkningar som ut-
går från historiska konkursfrekvenser och åter-
vinningsandelar. Det bör därvid noteras att det
beräknade subventionsvärdet uppkommer som
en summering av alla individuella värden, och att
utfallet sannolikt endast kommer att omfatta ett
begränsat antal infrianden. Enskilda projekt
kommer med största sannolikhet att klaras utan
infrianden och utan att några budgetmedel behö-
ver tillskjutas, men sett över en större grupp av
engagemang kommer i några fall infrianden att
ske. Enskilda infrianden kan därvid komma att
uppgå till belopp som vida överstiger det beräk-
nade subventionsvärdet.

RGK bedriver ett aktivt arbete för att invärde-
ra de äldre garantierna. När en subventionerad
garanti har invärderats och dess kostnad har fast-
ställts skall motsvarande värde föras upp på an-
slag inom respektive utgiftsområde, om inte ga-
rantins avgifter kan höjas i motsvarande grad.
Avgiftsinkomsterna, och i förekommande fall
anslagsmedlen, skall föras till garantireserven,
varefter eventuella infrianden kommer att belasta
reserven och inte de takbegränsade utgifterna.

Som regeringen tidigare aviserat skall RGK:s
arbete med att invärdera de äldre garantierna vara
slutfört senast den 31 december 2001 (prop.
1999/2000:1, vol. 1, s. 181). Enligt RGK:s preli-
minära beräkningar kan den genomsnittliga
kostnaden för att överföra den utestående garan-
tistocken komma att uppgå till 1-2 miljarder
kronor per år under de närmaste 15 åren. I den
mån denna kostnad inte kan tas ut i form av av-
gifter av garantitagarna kommer motsvarande
anspråk att ställas på budgetmedel.

Äldre garantier som administreras av BKN

Under 1999 tillsatte regeringen en utredning för
utvärdering av systemet med statliga kreditga-
rantier för bostadsinvesteringar. Utredningens
slutbetänkande redovisades i början av inneva-
rande år och behandlas nu av Regeringskansliet.

Antalet skadeärenden inom BKN:s resultat-
område för äldre garantier minskade markant

Skr. 1999/2000:150

under 1999. Det sammanlagda ersättningsbelop-
pet uppgick till 1 408 miljoner kronor, vilket in-
nebär en minskning med 50 procent jämfört med
1998. En väsentlig orsak till denna minskning är
att de omfattande utbetalningarna under främst
1998 medförde ökad stabilitet i den återstående
garantistocken. En annan viktig faktor är det låga
ränteläget som inneburit att lån kunnat omsättas
till lägre räntenivå.

Under 1999 beslöt regeringen att inrätta en
separat garantireserv i Riksgäldskontoret för
BKN:s äldre garantier, och att de anslagsmedel

som reserverats för beräknade skadeutfall skall
tillföras reserven. I samband med detta gavs ock-
så BKN i uppdrag att i samarbete med RGK fast-
ställa storleken på det permanenta underskottet
inom resultatområdet. Detta uppdrag skall redo-
visas den 1 juni i år.

Enligt BKN:s beräkningar kommer de framti-
da förlusterna för resultatområdet äldre garantier
att uppgå till ca 4 600 miljoner kronor från och
med år 2000. Beräkningen baseras på en antagen
låneränta om 6 procent. Utfallet är relativt ränte-
känsligt och därför behäftat med osäkerhet.

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150

Utvecklingen inom
statsförvaltningen

Skr. 1999/2000:150

7 Utvecklingen inom statsförvaltningen

7.1 Inledning

Riksdagen har i olika sammanhang betonat vik-
ten av att den fortlöpande får information om
övergripande förändringar inom statsförvalt-
ningen. I detta kapitel redogör regeringen för
trender och förändringar som ur ett övergripan-
de perspektiv har betydelse för statsförvaltning-
ens utveckling. Redovisningen omfattar en be-
skrivning av hur den statliga konsumtionen,
produktionen och sysselsättningen har utveck-
lats under 1990-talet, en redogörelse för perso-
nalkonsekvenserna av periodens strukturföränd-
ringar samt regeringens övergripande iakttagelser
vad gäller de statliga myndigheternas arbetsgivar-
politik under 1999.¹

De avgränsningar och uppdelningar av stats-
förvaltningen som görs i detta kapitel skiljer sig
stundtals från de som görs i skrivelsen i övrigt.
Förklaringen till detta är att olika avgränsningar
och uppdelningar är relevanta beroende på vilka
aspekter av statsförvaltningens utveckling som
skall belysas.

7.2 Konsumtion och produktion

Offentlig konsumtion beräknas som summan av
direktkonsumtion och produktionsvärde med
avdrag för avgiftsinkomster och egenproducera-
de övriga tillgångar. Produktionsvärdet kan skri-
vas som summan av löner, arbetsgivaravgifter,

avskrivningar och inköp av varor och tjänster.²Sambandet mellan begreppen framgår av tabell
7.1.

Tabell 7.1 Statlig produktion och konsumtion 1997-1999

Miljarder kronor Löpande priser	1997	1998	1999
Produktion	156	164	175
vara v försäljning mot a vgifter	19	22	26
egenproducerade övriga tillgångar	1	1	1
Direktkonsumtion	19	5	6
Konsumtion	155	147	154

Källa: SCB:s nationalräkenskaper

Något förenklat kan den statliga konsumtionen
sägas motsvara den statliga verksamhet som är
skattefinansierad, medan produktionen även
omfattar den avgiftsfinansierade verksamheten.

Som framgår av tabell 7.1 uppgick produktio-
nen av statliga tjänster till 175 miljarder kronor
1999 medan den totala statliga konsumtionen
uppgick till 154 miljarder kronor. Den kraftiga
minskningen i direktkonsumtion mellan 1997
och 1998 kan till stor del förklaras av att lands-
tingen övertog huvudmannaskapet för läkeme-
delskostnaderna från och med 1998. Direktkon-
sumtionen av läkemedel räknas därefter som
konsumtion av landstingens varor och tjänster.

¹ De avsnitt som behandlar konsumtion, produktion och sysselsättning
bygger huvudsakligen på uppgifter som kommer att ingå i Statskontorets
rapport - Staten i omvandling - som presenteras under hösten.

² I detta avsnitt redovisas statlig produktion och konsumtion enligt defi-
nitionerna i de nya nationalräkenskaperna som presenterades första gång-
en våren 1999 med uppgifter från och med 1993. Uppgifterna avser ut-
vecklingen i fasta priser om inte annat anges.

101

Skr. 1999/2000:150

Utvecklingen 1993-1999

Sedan 1993 har BNP ökat med 19 procent, me-
dan den statliga konsumtionen minskat med 8
procent. Denna minskning förklaras till stor del
av huvudmannaskapsbytet för läkemedelskost-
naderna. Om kostnaderna för läkemedel exklu-
deras var den statliga konsumtionen lika stor
1999 som den var sex år tidigare.

Diagram 7.1 Produktion och konsumtion av statliga tjänster
1993-1999, volymförändring___________________________

1993=100

Tabell 7.2 Statliga omräden och verksamheter indelade
efter nationalräkenskaperna

Område	Verksamhet
Försvar	militärt och civilt försvar
Utbildning	högskoleutbildning och forskning
Näringslivstjänster	bostadsförsörjning och samhällsutveckling, samhällsplanering och regional utveckling, miljö och naturvård näringslivsfrågor inom energi, jordbruk, mineralbrytning, tillverkning och byggnads- verksamhet kommunikationer övriga näringslivsfrågor
Samhällsskydd och	kronofogdemyndigheter och kriminalvård samt
rättskipning	polis-, åklagar-, och domstolsväsende
Allmänna tjänster	allmän och utrikes förvaltning skatteindrivning
Vård, social trygghet	hälso- och sjukvård, allmän administration
och omsorg	och forskning social trygghet, administration av sociala bidrag, social omsorg inkl, integrationsfrågor och arbetsmarknadsåtgärder
Kultur	fritidsverksamhet, kultur och religion

Källa: SCB:S nationalräkenskaper

Medan BNP har ökat relativt kraftigt sedan låg-
konjunkturåret 1993 har volymökningen av sta-
tens samlade verksamhet mätt i termer av pro-
duktion begränsats till 4 procent. Uppgången i
den statliga produktionen har främst inträffat
under 1998 och 1999 med volymökningar på ca 3
procent per år.

Med utgångspunkt i nationalräkenskaperna
kan den statliga produktionens fördelning
åskådliggöras genom en indelning i sju huvud-
grupper: försvar, utbildning, näringslivstjänster,
samhällsskydd och rättskipning, allmänna tjäns-
ter, kultur samt vård, social trygghet och om-
sorg. De olika verksamheter som ryms inom re-
spektive huvudgrupp sammanfattas i tabell 7.2.

Omläggningen av nationalräkenskaperna har in-
neburit vissa förändringar när det gäller klassifi-
ceringen av myndigheter efter verksamhetsom-
råden. Migrations- och integrationsfrågorna,
som tidigare räknades till området allmänna
tjänster, ingår nu i området vård, social trygghet
och omsorg. Samma sak gäller för arbetsmark-
nadsåtgärderna som tidigare räknades till nä-
ringslivstjänstema.

Som framgår av diagram 7.2 så svarar de fyra
områdena försvar, utbildning, näringslivstjänster
samt samhällsskydd och rättskipning för nästan
80 procent av den totala statliga produktionen.

102

Skr. 1999/2000:150

Diagram 7.2 Produktion av statliga tjänster 1999, procent

Kultur

2.5%

Källa: ESV och Statskontoret

Samhälls-
skydd och
rättskipning
12,3%

Vård, social
trygghet och
omsorg
9,6%

brukningen av varor och tjänster, exklusive de
s.k. varaktiga varorna.³ Som framgår av diagram
7.4 beror inte kostnadsökningen på en uppgång
av kostnaderna för de varaktiga varorna. Sedan
1996 har omkostnaderna ökat med 35 procent i
volym för att 1999 uppgå till 18 miljarder kronor,
vilket motsvarar närmare 40 procent av produk-
tionsvärdet. Kostnaderna för de varaktiga varor-
na minskade under samma period med knappt 10
procent. Den stora variationen i statistiken över
löpande förbrukning och varaktiga varor indike-
rar dock att gränsdragningen mellan dessa kan
vara osäker.

Sedan 1993 har produktionen inom områdena
utbildning, näringslivstjänster, försvar och kultur
ökat medan den minskat inom övriga områden.

Försvaret

Kostnaderna för produktionen inom försvars-
området uppgick till 46 miljarder kronor 1999,
vilket motsvarar drygt en fjärdedel av den totala
statliga produktionen. Försvaret är därmed fort-
farande det verksamhetsområde som väger
tyngst i staten.

Diagram 7.4 Produktion, förbrukning och löner i försvaret
1993-1999, volymförändring_________________________

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

Källa: Statskontoret

Diagram 7.3 Produktionen i försvaret 1993-1999, volym-
förändring______________________________________________

1993=100

Källa: Statskontoret

Med undantag för 1997 har försvarsproduktio-
nen ökat kontinuerligt sedan 1995 med mellan 4
och 7 procent per år. Sammantaget har produk-
tionen ökat med 12 procent sedan 1993. Trots att
lönekostnaderna inom försvaret har minskat
med drygt 26 procent sedan 1993 till följd av en
kraftiga nedgång i sysselsättningen, har försva-
rets totala kostnader ökat med 12 procent under
samma period. Den främsta orsaken till detta är
en uppgång i kostnaderna för den löpande för-

Utbildning

Under 1999 producerades högre utbildnings-
tjänster och forskning till ett värde av 36 miljar-
der kronor. Högskoleutbildningen svarade för
56 procent medan forskningens andel uppgick
till närmare 40 procent. Sammantaget svarar des-
sa områden tillsammans med utbildningsadmi-
nistrationen och de statliga specialskolorna för
drygt en femtedel av den totala statliga produk-
tionen.

Produktionen av utbildning och forskning vid
universitet och högskolor har ökat markant un-
der hela 1990-talet. Under perioden 1993-1999
var uppgången över 40 procent i volym, varav
närmare 10 procent inföll under 1999.

³ De varaktiga varorna, dvs. sådana investeringar som inte har någon al-
ternativ civil användning, räknas som konsumtion och ingår därför i pos-
ten löpande förbrukning.

103

Skr. 1999/2000:150

Diagram 7.5 Produktion av statliga utbildningstjänster och
forskning 1993-1999, volymförändring

omläggningen av nationalräkenskaperna är att
avskrivningar på statliga vägar och järnvägar räk-
nas in i produktionsvärdet. Avskrivningarna som
motsvarar den årliga förslitningen inom kom-
munikationsområdet beräknas uppgå till drygt
40 procent av produktionsvärdet 1999.

De övriga myndigheterna inom näringslivs-
tjänsterna, varav Statens jordbruksverk och
Lantmäteriverket är de största, minskade sin
sammantagna produktion med 30 procent under
perioden 1993-1997. Sedan dess har förändring-
arna varit små och produktionen legat stilla på
ungefär samma nivå.

Det är främst inom de mindre och medelstora
universiteten och högskolorna som utbyggnaden
skett. Den största delen av ökningen förklaras av
satsningar på befintliga skolor, men sedan 1997
har också nya högskolor bildats på Södertörn, i
Malmö och på Gotland.

Samhällsskydd och rättskipning

Inom området samhällsskydd och rättskipning
uppgick produktionen till 21 miljarder kronor
eller drygt 12 procent av den totala statliga pro-
duktionen 1999.

Näringslivstjänster

Produktionen av statliga näringslivstjänster mot-
svarade ett värde på drygt 30 miljarder kronor
1999. Det är en uppgång med 4 procent i volym
sedan 1993. Det är uteslutande inom området
kommunikationer som verksamheten expanderat
under senare år.

Diagram 7.6 Produktion av statliga näringslivstjänster
1993-1999, volymförändring

Källa: Statskontoret

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999

Omläggningen av nationalräkenskaperna innebar
att arbetsmarknadsåtgärderna flyttades från om-
rådet näringslivstjänster till social omsorg. Nä-
ringslivstjänsterna utgörs i dag till närmare 70
procent av kommunikationstjänster. Det är hu-
vudsakligen Vägverket och Banverket som svarar
för verksamheten. Ytterligare en konsekvens av

Källa: Statskontoret

Produktionskostnaderna har minskat med när-
mare 8 procent i volym sedan 1993. Såväl krimi-
nalvård som polis- och rättsväsende har minskat
verksamheten i termer av produktionsvolym. In-
om rättsväsendet - som förutom domstolarna
även inkluderar kronofogdemyndigheterna - har
produktionen minskat med knappt 12 procent,
medan minskningarna inom kriminalvården har
varit drygt 12 procent. Polisväsendet, som svarar
för närmare 60 procent av produktionsvärdet,
har inte haft en lika stor nedgång. Sedan 1993 har
produktionen inom polisen minskat med ca 5
procent.

104

Skr. 1999/2000:150

Allmänna tjänster

Verksamheten inom allmänna tjänster - dvs. om-
råden som ekonomi, planering, skatter och tullar
- har minskat relativt kraftigt under senare år.

Källa: Statskontoret

Diagram 7.8 Produktion av allmänna tjänster 1993-1999,
volymförändring

Diagram 7.9 Produktion av vård, sociala trygghetstjänster
och omsorg 1993-1999, volymförändring

1993=100

Produktionen uppgick till 19 miljarder kronor
eller knappt 11 procent av den totala statliga
produktionen 1999. Efter korrigeringar för ned-
gången i allmänna tjänster 1993-1994 som helt
kan förklaras av Byggnadsstyrelsens bolagisering
och för den marginella ökningen mellan 1996
och 1997 som berodde på att alla departement
samlades till en enda myndighet - Regerings-
kansliet⁴ - har produktionen av allmänna tjänster
sammantaget minskat med 20 procent i volym
sedan 1993.

Verksamhetsvolymen inom skattemyndighe-
terna, som svarar för drygt en fjärdedel av områ-
dets produktionsvärde, har minskat med närmare
25 procent sedan 1993. Nedgången inom läns-
styrelserna, som svarar för 14 procent av pro-
duktionsvärdet inom området, var nästan lika
stor.

Vård, social trygghet och omsorg

Området vård, social trygghet och omsorg har
genom omklassificeringar av myndigheter fått en
ny sammansättning i nationalräkenskaperna.
Sammantaget svarade produktionen av dessa
tjänster för 17 miljarder kronor 1999, vilket mot-
svarar knappt 10 procent av den statliga tjänste-
produktionen. Sedan 1993 har tjänsterna minskat
i volym med 12 procent.

Källa: Statskontoret

Den största delen av produktionen, 45 procent,
utgörs av administrativa kostnader för socialför-
säkringssystemen. Räknat i fasta priser har dessa
minskat med 5 procent sedan 1993.

Myndigheterna på arbetsmarknadsområdet,
som t.ex. arbetsförmedlingar, arbetsmarknads-
institut och länsarbetsnämnder, svarade för drygt
5 miljarder kronor eller en tredjedel av produk-
tionen 1999. Produktionen inom detta område
har utvecklats relativt oregelbundet under sex-
årsperioden. Den sjönk kraftigt under 1994, men
då från en relativt hög nivå efter krisen på ar-
betsmarknaden året innan.⁵ Därefter var voly-
men i stort sett oförändrad i ett par år för att se-
dan öka under 1998. Under 1999 minskade pro-
duktionen igen, med 14 procent i volym. Arbets-
marknadsmyndigheternas produktion är dock
inte ett mått på de totala insatserna för arbetslö-
sa. En stor del utgörs t.ex. av direkta inköp av
utbildningar från andra producenter. År 1999
uppgick dessa till 3 miljarder kronor. Sedan 1995,
då kostnaderna var som störst, har volymen in-
köpta utbildningstjänster mer än halverats.

Invandrarverket, Integrationsverket och In-
stitutionsstyrelsen m.fl. myndigheter inom vård,
social trygghet och omsorg svarar tillsammans
för 15 procent av tjänsterna på området som hel-
het. Ökningen i produktionsvolym mellan 1993
och 1994 förklaras av Institutionsstyrelsen bil-
dande.

⁴ Till och med 1996 räknades t.ex. Försvarsdepartementet till området
försvar. Därefter utgör alla departement en myndighet och ingår i områ-
det allmänna tjänster.

Efter korrigering för att AMU-Gruppen bolagiserades 1993.

105

Skr. 1999/2000:150

Kultur

Myndigheterna på kulturområdet producerade
tjänster till ett värde av drygt 4 miljarder kronor
motsvarande knappt 3 procent av den totala stat-
liga produktionen 1999. Produktionsvolymen
var i samma storleksordning som året innan, men
den har ökat med 6 procent sedan 1993.

De statliga museerna svarar för en femtedel av
tjänsterna och Riksantikvarieämbetet som är den
största myndigheten svarar för närmare 10 pro-
cent av produktionen.

7.3 Sysselsättning

Om staten avgränsas till myndigheterna inklusi-
ve affärsverken, försäkringskassorna och de fon-
der som redovisas av myndigheterna uppgick
antalet statsanställda till 245 300 personer i sep-
tember 1999.

De effekter som den ekonomiska krisen och
saneringen av statsfinanserna kan ha haft på sys-
selsättningen inom staten tydliggörs vid en av-
gränsning där affärsverken inte ingår.⁶ Det bör
emellertid betonas att det än så länge är mycket
osäkert vilka effekter 1990-talets generella bespa-
ringar har haft på sysselsättningen. Riksrevi-
sionsverket (RRV) har granskat 102 myndighe-
ters finansiering under besparingsperioden och
konstaterar att endast hälften av dessa fick mins-
kade förvaltningsanslag. RRV konstaterade dess-
utom att hälften av de som fått minskade för-
valtningsanslag trots detta hade ökat sina totala
intäkter för förvaltningsändamål, bl.a. genom att
använda sig av ackumulerat anslagssparande.
Denna bild bekräftas också av att myndigheter-
nas anslagssparande har minskat under senare år.

Om affärsverken borträknas så uppgick anta-
let heltidspersoner 1999 till 204 100, vilket inne-
bär en minskning med 29 500 eller 12,5 procent
sedan 1990 (diagram 7.10).

Tabell 7.3 Antal anställda i staten 1998 och 1999

1998 1999

Kvinnor	110 100	110 200
Män	136 800	135 100
Samtliga	246 900	245 300
därav heltidstjänstgörande	197 600	198 400
deltidstjänstgörande	49 300	46 900
Omräknat till heltidspersoner	220 600	220 300

Diagram 7.10 Procentuell utveckling av sysselsättningen
inom staten 1990-1999

Källa: SCB

Anm.: Begreppet heltidspersoner beräknas med hjälp av sysselsättningsgraden.
Två personer med sysselsättningsgraderna 60 respektive 40 procent har till-
sammans en arbetstid motsvarande en heltidsperson.

Omräknat till heltidspersoner uppgick antalet
statsanställda 1999 till 220 300. Jämfört med året
innan innebär detta en marginell minskning med
0,1 procent. Med denna avgränsning svarar
statsförvaltningen för knappt 5 procent av den
totala sysselsättningen på 4,2 miljoner heltidsper-
soner 1999.

Utvecklingen under 1990-talet

Den ekonomiska krisen under 1990-talets början
ledde till minskad sysselsättning inom arbets-
marknadens samtliga sektorer. Under perioden
1990-1997 minskade antalet anställda med 11
procent. Effekterna var mest påtagliga inom va-
ruproduktionen, men även tjänstesektorn påver-
kades. Därefter har sysselsättningen ökat med
knappt 4 procent till och med 1999.

Källa: SCB och Statskontoret

Anm.: Affärsverken ingår inte.

Efter korrigering för effekterna av de bolagise-
ringar och huvudmannaskapsbyten som ge-
nomförts också utanför affärsverken - t.ex. bola-
giseringen av AMU-Gruppen - har sysselsätt-
ningen i staten minskat med ca 20 500 eller 9
procent under 1990-talet. Om försäkringskassor-
na borträknas uppgår motsvarande minskning till
knappt 8 procent.

Denna utveckling kan följas utifrån en indel-
ning av statsförvaltningen i de sju huvudgrup-

⁶ Detta då relativt stora bolagiseringar har genomförts under 1990-talet.
Under perioden 1991 - 1994 ombildades fem av de tidigare åtta affärs-
verken till aktiebolag. FFV AB bildades 1991, Vattenfall AB och Domän
AB 1992, Telia AB 1993, och Posten blev aktiebolag 1994.

106

Skr. 1999/2000:150

perna: utbildning, samhällsskydd och rättskip-
ning, näringsliv, försvar, allmänna tjänster, kultur
samt vård, social trygghet och omsorg.

Diagram 7.11 Sysselsättningen inom statens olika omraden
1999, procent

Källa: Statskontoret

Diagram 7.12 Procentuell utveckling inom de statliga verk-
samheter där sysselsättningen ökat sedan 1990___________

1990=100

Källa: Statskontoret

Den högre utbildningen med över 47 000 an-
ställda svarar för nästan en fjärdedel av syssel-
sättningen i statsförvaltningen. Även området
samhällsskydd och rättskipning med 39 000 an-
ställda svarar för en betydande andel av syssel-
sättningen. De två områdena försvar och vård,
social trygghet och omsorg - där såväl försäk-
ringskassorna som integrations- och arbets-
marknadsfrågor ingår - är lika stora och svarar
för ca 31 000 anställda vardera. Även områdena
allmänna tjänster och näringsliv är jämnstora
med ca 27 000 anställda vardera. Det mindre om-
rådet kultur svarar för ca 2 500 anställda.

Förhållandena mellan dessa områden i termer
av sysselsättning har förändrats påtagligt under
1990-talet. Som framgår av diagram 7.12 och 7.13
har sysselsättningen ökat inom områdena utbild-
ning och kultur medan den minskat inom övriga
områden.

Diagram 7.13 Procentuell utveckling inom de statliga verk-
samheter där sysselsättningen minskat sedan 1990________

1990=100

Källa: Statskontoret

Den kraftigaste nedgången har skett inom för-
svarsområdet som minskat med 13 000 anställda,
motsvarande en nedgång med närmare 30 pro-
cent. Som framgår av avsnitt 7.2 har inte ned-
gången påverkat de totala försvarsutgifterna.
Mätt i termer av produktionsvolym är försvaret i
dag 12 procent större än för sex år sedan. Även
området näringslivstjänster har minskat relativt
kraftigt under perioden. Inom området vård, so-
cial trygghet och omsorg ökade sysselsättningen
under 1999. Inom samhällsskydd och rättskip-
ning var antalet anställda lika många 1999 som
året innan.

107

Skr. 1999/2000:150

7.4 Personalkonsekvenser till följd av
strukturförändringar

Strukturförändringarna under 1990-talet har be-
rört ett relativt stort antal statsanställda. Rege-
ringen har sedan kompletteringspropositionen,
1991/92:150, årligen redovisat vilka personalkon-
sekvenser som uppstått till följd av genomförda
strukturförändringar. Bakgrunden till dessa re-
dovisningar är bl.a. finansutskottets uttalande
om riksdagens behov av information om effek-
terna av strukturförändringarna inom statsför-
valtningen (bet. 1990/91:FiU37, s. 10).

I det följande redovisar regeringen sin över-
gripande bedömning vad gäller personalkon-
sekvenserna av genomförda strukturförändringar.
De bedömningar som respektive departement
gör vad gäller framtida konsekvenser av aktuella
förslag kommer att redovisas sammanfattnings-
vis under Staten som arbetsgivare (utgiftsområde
14) i budgetpropositionen för 2001.

Personalkonsekvenserna i termer av antal upp-
sagda blir mer rättvisande om affärsverken tas
med i beräkningarna, eftersom det i många fall
skedde kraftiga personalminskningar inom ver-
ken innan de bolagiserades⁷.

Sedan 1990 har 58 500 statsanställda sagts upp.
Antalet uppsagda har dock varierat kraftigt mel-
lan åren, och närmare en tredjedel av uppsäg-
ningarna skedde inom de tidigare affärsverken
strax innan de bolagiserades. Antalet uppsagda
per år uppgick som mest till drygt 13 400 under
1992 och har därefter minskat till omkring 2 300
under 1999.

Av dem som blev uppsagda under 1999 var ca
1 850 anställda inom den civila statsförvaltning-
en, ca 200 vid affärsverken och drygt 250 vid för-
svaret.

Diagram 7.15 Andel uppsagda i statsförvaltningen fördela-
de efter kön och alder, 1999____________________________

Procent

Diagram 7.14 Antal uppsagda i statsförvaltningen 1990-
1999 ________________________

Försäkringskassorna ingår inte i beräkningarna.

Andelen uppsagda som är 55 år eller äldre är
ojämnt fördelad över året. De fyra första måna-
derna ligger den på nära 50 procent för att sedan
sjunka till strax över 20 procent under resten av
året. Den höga andelen i början av året är till stor
del eftersläpande effekter av de förändringar som
gjordes vid årsskiftet 1998/99 i reglerna om fi-
nansiering av pensionsersättning.

Vid utgången av 1999 hade ca 72 procent av de
som blev uppsagda under 1998 avaktualiserats
hos Trygghetsstiftelsen.

Cirka 15 procent av de återstående 28 pro-
centen var registrerade som öppet arbetslösa eller
i väntan på att beslutad åtgärd skulle starta, 1,6
procent hade tillfälligt lämnat arbetsmarknaden
(föräldraledighet m.m.), 6,6 procent var i kortare
utbildning eller annan åtgärd och resterande 4,8
procent hade tillfälliga anställningar eller var i
färd med att starta eget.

Skillnaden i resultat mellan åldersgrupperna
upp till 55 år är relativt liten. Uppsagda i ålders-
gruppen 45-54 år får t.ex. arbete i nästan samma
utsträckning som de uppsagda i den yngsta ål-
dersgruppen och det är inte heller några stora
skillnader mellan könen.

Andelen kvarstående öppet arbetslösa sjunker
snabbt över tid. Av de som blev uppsagda 1997
är mindre än 5 procent öppet arbetslösa och an-
delen är ännu lägre för dem som blev uppsagda
under tidigare år.

Enligt Trygghetsstiftelsen kan de goda resultat
som uppnås delvis hänföras till att de statsan-
ställda hävdar sig väl på arbetsmarknaden. Av de
uppsagda som får nya arbeten (fasta och tidsbe-

108

Skr. 1999/2000:150

gränsade på mer än ett år) går 22 procent till den
statliga sektorn, 15 procent till den kommunala
och 63 procent till den privata sektorn.

Till de positiva resultaten bidrar också Trygg-
hetsstiftelsens individanpassade arbetsformer. En
annan bidragande faktor är att de uppsägande ar-
betsgivarna ofta skapar bra förutsättningar för
omställningsarbetet. Enligt Trygghetsstiftelsens
erfarenheter sköter de statliga arbetsgivarna i
stort avvecklingen av personal på ett bra sätt.

7.5 Uppföljning av myndigheternas
arbetsgivarpolitik

Under det senaste decenniet har regeringens
styrning av den statliga arbetsgivarpolitiken lagts
om, från att i detalj föreskriva hur den skall be-
drivas, till att ange dess ramar och utvärdera vad
den åstadkommer. Detta ställer stora krav på
uppföljning.

I enlighet med vad som anfördes i budgetpro-
positionen för 1998 (prop. 1997/98:1, utg. omr.
14, s. 78 ff.) införde regeringen under 1997 ett
uppföljningssystem för arbetsgivarpolitiken.
Uppföljningen omfattar samtliga myndigheter
som lyder omedelbart under regeringen.

Inom ramen för denna uppföljning begär re-
geringen årligen in uppgifter från myndigheterna
om deras arbetsgivarpolitik och de mål de har för
denna. Varje myndighet skall årligen, genom Ar-
betsgivarverket, redovisa personalens ålders-
struktur, könsfördelning, rörlighet samt löneni-
våer och löneutveckling. Detta skall göras dels
per kategori av anställda, dels för myndigheten i
sin helhet. Myndigheterna skall vidare direkt till
regeringen redovisa i vilken omfattning myndig-
hetens mål för kompetensförsörjningen avseende
föregående budgetår uppnåtts, men även vilka
mål som gäller för myndighetens kompetensför-
sörjning under innevarande budgetår och de två
därpå följande åren. Inför 1999 års uppföljning
har regeringen särskilt begärt att myndigheterna
skall redovisa vilka åtgärder som vidtas för att ge
kvinnor och män lika möjligheter till utveckling
och befordran samt vilket arbete som bedrivs för
att kartlägga och eliminera osakliga löneskillna-
der mellan könen. Myndigheterna har även ålagts
att redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller pla-
neras att vidtas för att öka den etniska och kultu-
rella mångfalden bland personalen. Dessa upp-
gifter ligger sedan till grund för departementens
löpande uppföljning av sina myndigheter och för

regeringens övergripande bedömningar av den
statliga arbetsgivarpolitiken.

Mot bakgrund av Riksdagens revisorers för-
slag angående myndigheternas lönekostnader
(1998/99:RR10) har riksdagen begärt att rege-
ringen skall ålägga myndigheterna att i årsredo-
visningarna särredovisa sina lönekostnader (rskr.
1999/2000:174). För att tillgodose detta avser re-
geringen ombesörja att myndigheterna från och
med räkenskapsåret 2001 särredovisar sina löne-
kostnader i årsredovisningarna.

Regeringen redovisar årligen sina bedömning-
ar av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess
utfall till riksdagen. Senast detta gjordes var i
Årsredovisning för staten 1998 (skr.
1998/99:150).

I det följande redovisar regeringen sina över-
gripande iakttagelser och bedömningar för 1999.
I de fall departementen gjort iakttagelser beträf-
fande arbetsgivarpolitiken för enskilda myndig-
heter som riksdagen bör informeras om, kom-
mer dessa att redovisas under respektive utgifts-
område i budgetpropositionen för 2001.

1999 års redovisningar och regeringens
bedömningar

Regeringens övergripande iakttagelser och be-
dömningar gäller dels arbetsgivarpolitikens lång-
siktiga och strategiska inriktning, dels dess aktu-
ella tillämpning inom enskilda områden, så som
åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet, löneni-
våer och löneutveckling.

Sammanfattningsvis är regeringens bedöm-
ning att det löpande arbetet fungerar tillfreds-
ställande på flertalet myndigheter. Ett antal verk
behöver dock tydligare till regeringen redovisa
sina mål för kompetensförsörjningen. Särskilt
med tanke på åldersstrukturen i den statliga
sektorn har många myndigheter anledning att
arbeta mer aktivt med den långsiktiga planering-
en.

Arbetsgivarpolitikens långsiktiga inriktning

Att myndigheterna bedriver en långsiktig och
strategisk arbetsgivarpolitik är av stor vikt för att
de statliga verksamheterna skall vara bärkraftiga
över tid. Av betydelse är bl.a. att ett aktivt arbete
bedrivs för att skapa lika förutsättningar för män
och kvinnor samt för personer med utländsk
bakgrund. Samtidigt finns många kortsiktiga

109

Skr. 1999/2000:150

verksamhetsmål som kan innebära att myndig-
heterna har att ta delvis andra hänsyn.

I årets redovisningar av myndigheternas kom-
petensförsörjning framkommer att ett antal
myndigheter bedriver en medveten och strate-
gisk arbetsgivarpolitik. Finansinspektionen,
Länsstyrelsen i Södermanlands län, Kommers-
kollegium, NUTEK, Radio- och TV-verket, Sta-
tistiska centralbyrån och Överstyrelsen för civil
beredskap är exempel på detta. Gemensamt för
dessa är att de har redovisat tydliga mål som är
kopplade till de verksamheter de bedriver samt
till hur kompetensförsörjningsläget ser ut i dag
och inom den närmaste framtiden. Dessa myn-
digheter har också tydligt redovisat i vilken mån
de uppnått de mål som ställts upp för kompe-
tensförsörjningen för 1999.

Exempel på andra myndigheter som har läm-
nat tydliga mål för sin kompetensförsörjning är
Centrala studiestödsnämnden, Domstolsverket,
Ekonomistymingsverket, Försvarets materiel-
verk, Post- och telestyrelsen och Ungdomssty-
relsen.

avgått med pension i förtid⁸. Detta har varit ett
sätt för myndigheterna att söka få en rimlig ål-
dersstruktur på personalen.

Medelåldern för de statligt anställda var 44,6 år
1999. Motsvarande för landstingen var 44,2 år,
för kommunerna 43,1 år och för näringslivet 40,3
år. Det innebär att staten är den sektor av ar-
betsmarknaden som, i genomsnitt, har den äldsta
personalstyrkan. En viktig förklaring till detta är
att många av statens verksamheter kräver perso-
nal med hög utbildningsnivå. Andelen akademi-
ker är högre i staten än i någon annan sektor på
arbetsmarknaden.

Som framgår av diagram 7.16 är ålderssprid-
ningen betydligt ojämnare i staten än på arbets-
marknaden totalt.

En mindre del, 5 procent, av myndigheterna
har inte redovisat några mål för sin kompetens-
försörjning och ytterligare 18 procent har ställt
upp mycket vaga mål.

En förutsättning för att delegeringen av befo-
genheter på det arbetsgivarpolitiska området,
från regeringen till myndigheterna, skall fungera
är att myndigheterna tar ett aktivt arbetsgiva-
ransvar. Detta kräver att målen för kompetens-
försörjningen och verksamheterna är tydligt
sammankopplade. Delegeringen kräver även att
myndigheterna redovisar hur arbetet bedrivs för
att regeringen skall kunna följa utvecklingen.

Diagram 7.16 Åldersfördelning i staten och på arbetsmark-
naden totalt, 1999_______________________________________

Procent

Observationer och bedömningar inom enskilda
områden

Åldersstruktur

Under 1990-talet har medelåldern på arbets-
marknaden ökat kraftigt. I den lågkonjunktur
med hög arbetslöshet som präglat årtiondet har
framför allt de yngre fått allt svårare att etablera
sig på arbetsmarknaden. Sedan 1997 tycks dock
ökningen ha avstannat sett till arbetsmarknaden
som helhet.

Även i staten har det under denna period skett
stora omstruktureringar. I denna process har
många yngre, med kort anställningstid, fått sluta
och nyrekryteringen har i flera myndigheter varit
begränsad. Många anställda över 55 år har även

Källa: SCB.

Det stora antalet 40-talister, varav många anställ-
des när staten expanderade under 1970-talet, har
i dag hunnit bli mellan 50-60 år. Denna ålders-
grupp, med lång erfarenhet och även med flera
aktiva år kvar till pensionen, har klarat sig för-
hållandevis bra från uppsägningar under 1990-
talet, i relation till sin andel av de statligt anställ-
da. Den s.k. ålderspuckeln kulminerar i ålders-
gruppen 50-54 år, vilken utgör drygt 17 procent
av samtliga anställda i staten.

Diagram 7.17 visar hur åldersfördelningen
förändrats sedan 1990.

⁸ Enligt det statliga trygghetsavtalet finns vid övertalighet möjlighet till
pensionsersättning för anställda som fyllt 60 år. Särskild pensionsersätt-
ning kan i vissa fall utges till den som är övertalig och som fyllt 55 år.

110

Skr. 1999/2000:150

Diagram 7.17 Åldersfördelning i staten 1990 och 1999

Procent

16-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64

Källa: SCB.

De allra närmaste åren är pensioneringstakten i
staten måttlig. Från 2005 och några år framåt
kommer dock ett stort antal statsanställda att gå i
pension varje år. Drygt 36 procent av de statsan-
ställda, över 80 000 personer, är i dag 50 år eller
äldre och kommer att gå i ålderspension inom 15
år. Varje år avgår dock även ett antal personer
med pension före 65 års ålder, i samband med
exempelvis omstrukturering av verksamheter,
varför denna tidsperiod kan komma att förkor-
tas.

Detta kan leda till allvarliga problem med
kompetensförsörjningen. Mycket kunskap och
erfarenhet kommer att försvinna från myndig-
heterna, samtidigt som stora nyrekryteringar
sannolikt kommer att behöva göras på kort tid.
Rekryteringsläget kan försvåras av att ung välut-
bildad arbetskraft med största sannolikhet
kommer att bli en bristvara i takt med att be-
folkningen åldras. Generationsväxlingen kan
emellertid utgöra en möjlighet för vissa myndig-
heter att få in ny kunskap i organisationen. En
snabbt föränderlig värld skapar behov av nya ar-
betsformer och därmed ny kompetens.

Åldersstrukturen ser dock olika ut i olika
sektorer av staten’. Som framgår av tabell 7.5 är
medelåldern högst i sektorn uppdragsbaserad
verksamhet. Här ingår myndigheter som exem-
pelvis Lantmäteriverket och Statistiska central-
byrån. Försvaret är den sektor där medelåldern
är lägst.

Tabell 7.5 Medelålder i statens olika sektorer 1998 och
1999

Sektor 1998 1999

Uppdragsbaserad verksamhet	46,0	46,0
Kultur	45,0	45,7
Arbetsliv, omsorg, utbildning	45,5	45,6
Ekonomi	44,9	45,4
Länsstyrelser, regeringskansli, stabsmyndigheter	45,6	45,4
Miljö, teknik, jordbruk	45,2	45,3
Rättsväsendet	44,7	45,0
Affärsverk och infrastruktur	43,7	44,1
Universitet, högskolor, forskning	43,9	44,0
Försvaret	42,4	42,4
Staten totalt	44,4	44,6

Källa: Arbetsgivarverket.

’ Den sektorsindelning som valts här följer Arbetsgivarverkets löneför-
handlingssektorer.

Medelåldern har ökat inom samtliga sektorer ut-
om i uppdragsbaserad verksamhet och försvaret
där den varit oförändrad samt i sektorn länssty-
relser, regeringskansli och stabsmyndigheter där
medelåldern sjunkit något.

Av tabellen framgår även att medelåldern för
staten totalt har stigit med 0,2 år det senaste året.
Sedan 1997 har ökningen varit 0,4 år. Även om
uppgången av medelåldern på arbetsmarknaden
som helhet verkar ha avstannat ökar den fortfa-
rande i staten.

I myndigheternas redovisningar av kompe-
tensförsörjningen för 1999 har 46 procent av
myndigheterna uppgivit att de har problem med
sin åldersstruktur. Flera stora myndigheter och
myndighetskoncerner återfinns i denna grupp,
bl.a. Arbetsmarknadsverket, kriminalvården, po-
lisväsendet och flera länsstyrelser. Nästan ute-
slutande utgörs problemen av för hög medelålder
och att man förutser problem med ersättningsre-
krytering vid framtida pensionsavgångar. Flera
myndigheter har också problem med att rekryte-
ra personal i mellanåldrarna, 35—45 år, en grupp
som är förhållandevis liten i staten.

Endast 13 procent av myndigheterna har upp-
givit att de inte ser några problem med ålders-
strukturen inom en överskådlig framtid. Denna
andel utgörs framför allt av mindre och medel-
stora myndigheter. Vissa mindre högskolor, vars
verksamhet har kunnat expandera under 1990-
talet, tillhör denna grupp.

Av redovisningarna framgår även att flera
myndigheter som ser problem framför sig prövar
nya vägar för att underlätta generationsväxlingen.
Några myndigheter arbetar med olika former av
traineeprogram. Det gäller bl.a. länsstyrelserna i

111

Skr. 1999/2000:150

Västra Götalands, Dalarnas och Södermanlands
län, men även Statens Järnvägar, Statens ener-
gimyndighet och Stockholms universitet uppger
att de arbetar med detta. Andra exempel på nya
vägar som myndigheterna prövar är ett närmare
samarbete med högskolorna, utbytestjänstgöring
mellan myndigheter för att bredda kompetensen
och dubbelbemanning på strategiskt viktiga
poster under en övergångsperiod.

Könsfördelning

Andelen kvinnor i statsförvaltningen har ökat
med drygt en procentenhet de senaste två åren
och uppgår nu till 43 procent av de anställda. I
landsting och kommuner finns flera kvinno-
dominerade yrkesgrupper. Fyra femtedelar av
personalen är kvinnor i dessa sektorer. Lägst är
andelen i näringslivet där den uppgår till 36 pro-
cent. Staten har därmed den jämnaste könsför-
delningen av arbetsmarknadens sektorer.

Könsfördelningen varierar dock kraftigt mel-
lan olika statliga sektorer. Inom områden som
ekonomi samt arbetsliv och omsorg är omkring
60 procent kvinnor, medan 20 procent av perso-
nalen är kvinnor i försvaret och i sektorn affärs-
verk och infrastruktur. Exklusive Försvars-
makten och affärsverken är andelen kvinnor i
staten 48 procent, vilket överensstämmer med
andelen kvinnor på arbetsmarknaden totalt.

Fördelningen av män och kvinnor inom staten
skiljer sig även mycket åt inom olika befattning-
ar. I uppföljningssystemets redovisning, där
myndigheterna själva fått klassa sina anställdas
arbetsuppgifter, framkommer att endast drygt 20
procent av de anställda med uppgift att planera
och leda myndighetens verksamhet är kvinnor. I
det högsta ledningsskiktet, verkscheferna, är där-
emot var fjärde kvinna. Bland personalen med
kärnkompetens, dvs. sakområdeskompetens, var
andelen knappt 40 procent. Flest kvinnor åter-
finns i stöd- och supportfunktionerna där de ut-
gör 60 procent. Andelarna är oförändrade jäm-
fört med 1998.

nyelse och kontinuitet. Var denna ligger varierar
mellan olika verksamheter och olika tidpunkter.
Varje myndighet bör fastställa vilken rörlighet
som är lämplig för den verksamhet den bedriver.

För statsförvaltningen i sin helhet ligger per-
sonalrörligheten¹⁰ på 12 procent. Andelen är
oförändrad jämfört med 1998 men två procen-
tenheter högre än 1997. Som framgår av diagram
7.18 är rörligheten högst i åldersgruppen under
35 år, för att sedan avta med stigande ålder. Se-
dan 1997 har rörligheten ökat med 3 procenten-
heter för dem under 35 år. I åldersgruppen 55 år
och äldre har rörligheten minskat något jämfört
med 1998.

Diagram 7.18 Personalrörlighet för statsanställda fördelade
efter kön och ålder, september 1998-september 1999

Kvinnor har i genomsnitt något högre rörlighet
än män. Personal med uppgift att planera och le-
da myndighetens verksamhet, dvs. chefer på oli-
ka nivåer, har i genomsnitt lägre rörlighet än öv-
riga kategorier statsanställda.

Under 1999 var det ca 18 700 personer som
lämnade den statliga sektorn och nästan lika
många som nyrekryterades. Nästan 60 procent
av de nyrekryterade var under 35 år och endast
några få procent var 55 år och äldre. Avgångarna
är betydligt jämnare fördelade över åldersgrup-
perna (tabell 7.6).

Personalrörlighet

En omvärld i snabb förändring ställer stora krav
på flexibilitet i de statliga myndigheternas verk-
samhet. Ny kompetens och nya arbetsformer
kan behövas. En förutsättning för att skapa den-
na förnyelse är rörlighet hos personalen. Om
omsättningen blir alltför stor uppstår dock pro-
blem med kontinuiteten och kostnaderna för ex-
empelvis inskolning av nyanställda blir höga. Det
gäller med andra ord att skapa balans mellan för-

¹⁰ Rörligheten definieras här som lägst av antalet nyanställda och avgång-
ar dividerat med genomsnittligt antal anställda under perioden.

112

Skr. 1999/2000:150

Tabell 7.6 Nyrekryteringar till och avgångar från den statli-
ga sektorn 1998 och 1999_____________________________

Ålder	Nyrekryteringar %		Avgångar %
Ålder	1998	1999	1998	1999
-34	55	57	34	35
35-54	39	39	37	38
55-	6	5	29	27

Källa: Arbetsgivarverket.

Etnisk och kulturell mångfald

Regeringen har vid ett flertal tillfällen betonat
vikten av mångfald i arbetslivet. I den integra-
tionspolitiska propositionen (prop. 1997/98:16)
som antogs av riksdagen hösten 1997 framhåller
regeringen att mångfalden bör genomsyra ar-
betslivet och att staten har ett särskilt ansvar som
föredöme.

I den förvaltningspolitiska propositionen
(prop. 1997/98:136) betonar regeringen den
kvalitets- och kompetenshöjning som kan upp-
nås genom ökad etnisk och kulturell mångfald
hos personalen. Regeringen har därefter beslutat
om olika åtgärder för att få ett integrationsper-
spektiv att genomsyra utformningen och ge-
nomförandet av den allmänna politiken.

Regeringen anser att personalen i staten bör
avspegla den arbetsföra befolkningens etniska
sammansättning. Detta är av stor vikt såväl för
kvaliteten i verksamheterna som för den demo-
kratiska legitimiteten.

Som ett led i arbetet för att uppnå detta upp-
drog regeringen i oktober 1999 åt samtliga myn-
digheter som lyder omedelbart under regeringen
att upprätta handlingsplaner för att främja etnisk
mångfald bland sina anställda.

I årets redovisningar av myndigheternas kom-
petensförsörjning kan noteras en ökad medve-
tenhet om mångfaldsfrågor ute på myndigheter-
na jämfört med tidigare år. Detta tar sig bl.a.
uttryck i att arbetet med att ta fram handlings-
planer har satt igång. Andelen myndigheter som
uppger att de har upprättat en handlingsplan
uppgår till 11 procent. Ytterligare 20 procent har
påbörjat detta arbete och 14 procent uppger att
de avser att starta arbetet under året. Exempel på
åtgärder som ingår i planerna är översyn av re-
kryteringsrutiner och deltagande i seminarier för
ökad kunskap.

Åtgärder för att öka den etniska och kulturella
mångfalden sker dock även utanför ramen av ett
handlingsprogram. Aktiviteterna är ofta desam-
ma och för flera myndigheter har utarbetandet av
handlingsprogram bara varit ett sätt att formali-

sera det arbete som redan bedrivs. Totalt sett
uppger 53 procent av myndigheterna att de vid-
tagit någon form av åtgärd för att öka den etnis-
ka och kulturella mångfalden bland personalen.

Myndigheter med mer än 50 anställda har i
högre grad än de mindre myndigheterna vidtagit
åtgärder. Av dessa har 37 procent upprättat eller
påbörjat arbetet med att upprätta en handlings-
plan och drygt 60 procent uppger att de har vid-
tagit någon form av åtgärd på området.

I föregående års redovisningar uppgav knappt
10 procent av myndigheterna att de vidtagit akti-
va åtgärder för att öka den etniska och kulturella
mångfalden. De aktiva åtgärderna för ökad
mångfald har därmed ökat betydligt ute på myn-
digheterna det senaste året.

Utöver de uppgifter som framkommit i myn-
digheternas redovisning av sin kompetensför-
sörjning har ytterligare ett antal myndigheter re-
dovisat sitt arbete separat till Kulturdeparte-
mentet. Sammantaget ger detta en än mer positiv
bild av myndigheternas arbete med att ta fram
handlingsplaner.

Lönenivåer och löneutveckling

Budgetåret 1993/94 infördes ramanslagssyste-
met, vilket var en förutsättning för att regeringen
skulle kunna delegera arbetsgivaransvaret och
ombilda den statliga arbetsgivarorganisationen.
De statliga myndigheterna har nu fullt kostnads-
ansvar för den lönepolitik de bedriver.

Sedan reformerna genomfördes har myndig-
heterna genomfört lokala lönerevisioner i enlig-
het med de centrala löneavtalen RALS 1993-
1995, RALS 1995-1998 samt RALS 1998-2001".
RALS 1998-2001 slöts av parterna våren 1998
och löper under perioden 1 april 1998-31 mars
2001.

Parternas bedömning var då att avtalen skulle
resultera i sammantagna kostnadsökningar på 9
procent (kedjat) under perioden, inklusive den
av parterna uppskattade löneglidningen. Avtalen
speglade därmed de avtal som träffades inom ar-
betsmarknadens övriga sektorer.

En viktig slutsats som kan dras av den jämfö-
rande lönestatistik som finns tillgänglig för tiden
efter de arbetsgivarpolitiska reformerna är att lö-
neutvecklingen inom det statliga avtalsområdet
följer den på arbetsmarknaden i övrigt. Som

1 * RALS står för Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos staten
m.fl.

113

Skr. 1999/2000:150

framgår av diagram 7.19 är löneutvecklingen in-
om det statliga avtalsområdet i paritet med den
på arbetsmarknaden i övrigt. Den relativt låga
löneutvecklingen i staten 1998 förklaras till stor
del av att endast ett mindre antal myndigheter
hade genomfört den första lönerevisionen enligt
RALS 1998-2001 vid mättidpunkten.

Diagram 7.19 Ackumulerad procentuell löneutveckling
1994-1998 inom olika sektorer på arbetsmarknaden

1994=100

130 i-----------------

Källa: SCB

Diagram 7.20 Genomsnittslöner för statsanställda fördela-
de efter kön och ålder, september 1999

Den statistik som ligger till grund för diagram-
met är rensad för löneförändringar som beror på
förändringar i ålder, kön och utbildning. Den va-
riabel som vanligen har störst förklaringsvärde
vid lönevariationer är yrke. Denna variabel har
dock inte kunnat användas vid strukturrensning-
en eftersom den saknas för åren 1994 och 1995.
Utbildning samvarierar dock med yrke och har
därför använts som substitut.

Lönenivåer

Den genomsnittliga månadslönen inom det stat-
liga kollektivet låg i september 1999 på 20 630
kronor. Männen tjänar genomgående mer än
kvinnorna över ålderskategorierna. Den genom-
snittliga månadslönen för män var 21810 kronor
att jämföra med motsvarande för kvinnor på
18 990 kronor. Detta motsvarar en kvinnlig lö-
neandel på 87 procent av männens lön. Skillna-
derna är minst bland de yngsta och ökar med sti-
gande ålder (diagram 7.20).

Källa: Arbetsgivarverket

Förklaringarna till löneskillnaderna mellan kö-
nen är flera. Att de statsanställda männen i ge-
nomsnitt har högre utbildning och oftare innehar
högre befattningar är två viktiga faktorer som
påverkar lönen. Vid jämförelser där hänsyn tas
till likartade arbetsuppgifter ökar kvinnornas an-
del av männens lön till 96 procent¹². De reste-
rande 4 procenten har dock inte kunnat förklaras
med stöd av statistiken.

Regeringen har ålagt myndigheterna att redo-
visa vilket arbete som bedrivs för att kartlägga
och eliminera osakliga löneskillnader, men även
vilka åtgärder som vidtas för att män och kvinnor
skall få lika möjligheter till utveckling och be-
fordran. Drygt hälften av myndigheterna uppger
att de vidtar aktiva åtgärder för att eliminera
osakliga löneskillnader. Flertalet av dessa gör lö-
pande översyner av eventuella skillnader i sam-
band med lönerevisionerna. Drygt 40 procent av
myndigheterna uppger att de vidtar åtgärder för
att män och kvinnor skall få samma möjlighet till
utveckling och befordran. Lite mer än en fjärde-
del av myndigheterna har dock inte kommente-
rat dessa frågor i redovisningarna, varför osäker-
heten i uppgifterna är stor.

De större myndigheterna, med mer än 50 an-
ställda, redovisar i större utsträckning än de små
att åtgärder vidtas på detta område. Av dessa
uppger 63 procent att de vidtar åtgärder för att
eliminera osakliga löneskillnader och hälften att
de vidtar åtgärder för att män och kvinnor skall
få samma möjlighet till utveckling och befordran.

¹² Uppgifterna har tagits fram av Arbetsgivarverket med hjälp av tjäns-
tenomenklatursystemet TNS (nyckel för statistikanalys).

114

Skr. 1999/2000:150

Regeringen prioriterar frågan om jämställdhet
och eliminering av osakliga löneskillnader. Inför
planeringen av de årliga mål- och resultatdialo-
gerna mellan myndighetschefer och den politiska
ledningen betonas vikten av att dessa frågor tas
upp till diskussion. Regeringen bereder även ett
förslag om att skärpa jämställdhetslagen för att
komma till rätta med de osakliga löneskillnader-
na.

Löneutveckling

Mellan september 1998 och september 1999
ökade lönerna i staten med 6 procent. Den upp-
mätta löneökningen gäller för identiska indivi-
der, dvs. individer som varit anställda vid samma
myndighet vid båda mättillfällena. Det innebär
att förändringar i personalens sammansättning,
t.ex. vad gäller ålder och yrkesprofil, som kan
uppstå vid avgångar och nyanställningar, inte på-
verkar uppgifterna. Samtliga löneökningar till
följd av tariffuppflyttningar och befordringar
m.m. får dock fullt genomslag i den uppmätta
löneutvecklingen.

Som framgår av diagram 7.21 har kvinnorna i
genomsnitt fått större löneökningar än männen.
Endast i åldersgruppen under 35 år har löneök-
ningarna varit lika mellan könen. Detta visar sig
också genom att kvinnornas andel av männens
lön har ökat en procentenhet mellan september
1998 och september 1999, från 86 till 87 procent.
I huvudsak beror dock detta på att polisen ännu
inte genomfört någon lokal lönerevision enligt
RALS 1998-2001¹³.1 och med att denna grupp är
starkt mans dominerad kan den relativa löneut-
vecklingen komma att ändras när ett nytt avtal
får genomslag.

Diagram 7.21 Genomsnittlig procentuell löneutveckling för
statsanställda fördelade efter ålder och kön, september
1998-september 1999______________________________

Procent

Källa: Arbetsgivarverket

Anm. Fast lön för identiska individer.

Av lönestatistiken framgår tydligt att personal i
den yngsta åldersgruppen - under 35 år - har fått
de högsta löneökningarna i såväl absoluta som
procentuella tal. Därefter avtar ökningstakten
med stigande ålder. Löneskillnaderna mellan den
yngsta och den äldsta ålderskategorin har därmed
minskat något jämfört med föregående år. För-
ändringen är dock marginell.

Mönstret i lönestatistiken har stora likheter
med uppgifterna om personalrörlighet. Detta är
ett tecken på att lönebildningen används som ett
aktivt instrument ute på myndigheterna för att
driva en verksamhetsanpassad arbetsgivarpolitik.
Lönebildningen är ett verktyg med vars hjälp
myndigheterna kan motverka den höga rörlig-
heten i de yngre åldersgrupperna, en rörlighet
som bl.a. beror på den hårdnande konkurrensen
om välutbildad arbetskraft.

Uppskattad årstaktför löneutvecklingen
Arbetsgivarverket har gjort beräkningar på lö-
neutvecklingen under den innevarande avtalspe-
rioden, dvs. RALS 1998-2001. Beräkningarna
utgår från hela det statliga kollektivet exklusive
polisväsendet¹⁴. Mätt på detta sätt uppgick lö-
neutvecklingen, exklusive strukturella effekter,
till 5,4 procent mellan september 1998 och sep-
tember 1999.

¹³ Se not 14.

¹⁴ OFR/P, som representerar den största gruppen inom polisväsendet,
och Rikspolisstyrelsen har under lång tid förhandlat om ett lokalt avtal
för tillämpning av det centrala avtalet RALS 1998-2001. Det avtal som
slutligen slöts antogs formellt först i januari 2000 och sträcker sig över
hela RALS-perioden. Avtalet hann med andra ord inte ge utslag under
mätperioden. För att årslönetakten i beräkningarna ska bli så rättvisande
som möjligt har Arbetsgivarverket därför valt att göra beräkningarna ex-
klusive polisväsendet.

115

Skr. 1999/2000:150

Med utgångspunkt i de bedömningar som
gjordes i samband med att avtalet slöts, nämligen
att arbetskraftskostnaden skulle öka med 9 pro-
cent under avtalsperioden inklusive den av par-
terna uppskattade löneglidningen, synes detta
löneökningstal högt. Till stor del förklaras detta
av att flertalet myndigheter inte hann sluta lokala
avtal innan förra mätperioden var slut och där-
med har genomfört två lönerevisioner under den
senaste mätperioden.

Arbetsgivarverket har dock beräknat en upp-
skattad årstakt för löneutvecklingen, exklusive
polisväsende och strukturella effekter, hittills
under nuvarande avtalsperiod på 3,5 procent. Av
denna ökning härrör 3,2 procent från de lokala
lönerevisionerna. Resterande 0,3 procent hänförs
till övriga löneökningar som myndigheterna lagt
ut under mätperioden. När de lokala avtalen nu
har slutits och därmed fått genomslag i lönemät-
ningarna kan man med andra ord konstatera att
utfallet hittills varit större än förväntat.

Även för statens olika sektorer har Arbetsgi-
varverket beräknat årstakter för löneökningarna
enligt RALS 1998-2001, vilka återges i diagram
7.22. Dessa beräkningar gäller exklusive löne-
glidning och är jämförbara med ovan nämnda 3,2
procent för staten totalt.

Diagram 7.22 Beräknad ärstakt för löneökningar enligt

RALS 1998-2001 __________

Procent

Källa: Arbetsgivarverket
Anm. Exklusive polisväsendet.

AFF Affärsverk, infrastruktur

AOU Arbetsliv, omsorg, utbildning

EK Ekonomi

FÖRSV Försvar

KULT Kultur

LRS Länsstyrelser, regeringskansli,

stabsmyndigheter

MTJ Miljö, teknik, jordbruk

RÄTTS Rättsväsende

UHF Universitet, högskolor, forskning

UPP Uppdragsbaserad verksamhet

Flertalet sektorer skiljer sig mycket lite åt i den
beräknade årstakten. Det finns dock skillnader.
Mellan den sektor som har den högsta respektive
lägsta beräknade årslönetakten skiljer det 1 pro-
centenhet. Förklaringarna är flera. Ekonomi-
sektorn påverkas exempelvis av särskilda sats-
ningar på skattehandläggarna i den senaste
avtalsrörelsen. Att rättsväsendet ligger högre än
genomsnittet är bl.a. en följd av satsningar på
domartjänsterna. Det sistnämnda ger överspill-
ningseffekter även på flera anställda inom Rege-
ringskansliet, vilket är en delförklaring till den
höga löneökningstakten i sektorn länsstyrelser,
regeringskansli och stabsmyndigheter.

Löneutvecklingens komponenter

Löneökningar till följd av gällande avtal, RALS
1998-2001 samt chefsavtalet, förklarar den allra
största delen av löneökningarna. Arbetsgivarver-
ket har även studerat vilka övriga faktorer som
har påverkat löneutvecklingen under mätperio-
den september 1998-september 1999. Uppgif-
terna framgår av diagram 7.23 och gäller identis-
ka individer exklusive polisväsendet.

116

Skr. 1999/2000:150

Diagram 7.23 Löneutveckling september 1998-september
1999, exklusive polisväsendet, uppdelat på delkomponen-
ter

Procent

Chefsavtal

Källa: Arbetsgivarverket. Anm. Fast lön för identiska individer.

Löneutvecklingen för identiska individer i staten,
exklusive polisväsendet, uppgick under mätperi-
oden till 6,5 procent, dvs. något högre än för hela
det statliga kollektivet. Av denna ökning kan 80
procent hänföras till revisioner baserade på lokala
löneavtal utifrån RALS 1998-2001. Den näst
största förklaringsfaktorn utgjordes av beford-
ringar och korrigeringar av osakliga löneskillna-
der. Resterande del berodde på uppflyttningar i
lokala tariffsystem, inlösen av rörliga tillägg m.m.

117

Riksrevisionsverkets
iakttagelser

Skr. 1999/2000:150

8 Riksrevisionsverkets iakttagelser

8.1 Inledning

Riksrevisionsverket (RRV) bedriver revision ge-
nom årlig revision och effektivitetsrevision. Den
årliga revisionen avslutas genom uttalanden i re-
visionsberättelser till regeringen om bl.a. myn-
digheters års- och koncernredovisning samt om
ledningens förvaltning. Inom effektivitetsrevi-
sionen granskas effektiviteten i statliga åtaganden
och statlig verksamhet.

Finansutskottet har efterfrågat en fylligare re-
dovisning i årsredovisning för staten av Riksrevi-
sionsverkets iakttagelser med anledning av ver-
kets effektivitetsgranskningar (bet.

1999/2000:FiUl). Mot denna bakgrund görs i
kapitlet en genomgång av flertalet av de rappor-
ter effektivitetsrevisionen lämnade 1999 och re-
geringens åtgärder med anledning av dessa.

Kapitlet innehåller också en redovisning av re-
visionsberättelser med invändning. Regeringen
avser att återkomma i budgetpropositionen för
2001 med bedömning av vilka åtgärder som har
vidtagits respektive kommer att vidtas med an-
ledning av invändningarna.

RRV presenterar varje år en rapport till rege-
ringen med en sammanfattning av väsentliga de-
lar av det arbete som utförts av verket under det
gångna året. Då årsredovisning för staten i år
lämnas vid en tidigare tidpunkt än föregående år
har de redovisade iakttagelserna i RRV:s årliga
rapport inte hunnit beredas inom Regerings-
kansliet. Den årliga rapporten kommer därför att
kommenteras i andra sammanhang, bland annat i
budgetpropositionen för 2001.

8.2 Effektivitetsrevisionens
iakttagelser

Effektivitetsrevisionen har publicerat 34 rappor-
ter under 1999, varav 21 avser egeninitierade
granskningar. Nedan redovisas 29 av effektivi-
tetsrevisionens rapporter, varav 18 avser egenini-
tierade granskningar. Urvalet baseras på att rege-
ringen vidtagit någon åtgärd eller gjort någon
bedömning.

Jordbrukets miljöstöd - minskning av kväveläckage
och bevarande av biologisk mångfald (RRV
1999:2)

I rapporten redovisas RRV:s granskning av de
miljöstöd inom jordbruket som syftar till att
minska kväveläckage och bevara biologisk
mångfald i naturbetesmarker. Syftet med
granskningen var att analysera miljöeffekterna av
dessa stöd samt identifiera hinder för att miljö-
målen för minskat kväveläckage och bevarande
av biologisk mångfald i naturbetesmarker skall
kunna uppfyllas.

Granskningen visar bl.a. att miljöeffekterna av
jordbrukets miljöstöd är begränsade och att and-
ra jordbruksstöd motverkar miljömålen.

Rapporten har använts som en del i underlaget
till regeringens arbete med att ta fram ett nytt
miljö- och landsbygdsprogram för jordbruket.

Svårigheter med statistik rörande brottsutredningar
(RRV 1999:3)

I RRV:s rapport redovisas några problem och
brister som förekommer i statistiken i samband
med polisens och åklagarväsendets brottsutred-
ningsverksamhet. Bland annat konstateras svå-
righeter för polisens utredare att följa upp vad

121

Skr. 1999/2000:150

som hänt med ett ärende som gått vidare i
brottsutredningssystemet.

Mot bakgrund av RRV:s rapport fick rättsvä-
sendets myndigheter för år 2000 ett gemensamt
uppdrag att vidta de åtgärder som behövs för att
uppnå en för rättsväsendet samordnad informa-
tionsförsörjning. Den strategi för samordning av
rättsväsendets informationsförsörjning som re-
geringen beslutat om och den tidsplan som
myndigheterna i Rådet för rättsväsendets infor-
mationsförsörjning (RIF) fastställt skall ligga till
grund för arbetet. Rikspolisstyrelsen fick samti-
digt i uppdrag att redovisa och kommentera de
åtgärder som vidtagits för att förbättra polisvä-
sendets förmåga att analysera verksamhetens re-
sultat, kostnader och kvalitet. Regeringen avser
att fatta beslut om att utvärdera RIF-rådets verk-
samhet.

Resultatstyrning och -redovisningvid SMHI -
affärsområde samhälle (RRV 1999:4)

RRV har i rapporten riktat kritik mot brister i
formerna för den löpande uppföljningen inom
affärsområdet, att rutinerna för ekonomisk
uppföljning och tidrapportering bör anpassas till
verksamhetsplanens struktur samt att överens-
stämmelse mellan verksamhetsplan och uppfölj-
ningsrutiner är dålig.

Med anledning av RRV:s rapport kommer
SMHI fortlöpande att göra uppföljningar av
verksamhetsplanerna i anslutning till de ekono-
miska prognoserna. Vidare har SMHI reviderat
sin kontoplan för att ge en tydligare koppling
mellan verksamhetsplaner och redovisnings-
struktur och därmed underlätta den ekonomiska
uppföljningen av verksamheten. Regeringen an-
ser inte att det finns skäl att vidta ytterligare åt-
gärder.

Kostnader för en ny folk- och bostadsräkning - en
granskning av Statistiska centralbyråns kalkyl över
genomförandet av en ny FoB (RRV 1999:5)
Riksdagen beslutade 1995 att det framöver skall
genomföras registerbaserade folk- och bostads-
räkningar. En försöksverksamhet genomfördes.
Mot bakgrund av resultatet av försöksverksam-
heten gav regeringen sommaren 1998 Statistiska
centralbyrån (SCB) i uppdrag att utreda en alter-
nativ folk- och bostadsräkning baserad på fram-
skrivning av registret över 1990 års folk- och bo-
stadsräkning. Samtidigt fick RRV regeringens
uppdrag att granska kostnadsberäkningarna för
det alternativ som SCB skulle redovisa. Detta
uppdrag resulterade i RRV:s rapport. I rapporten

gör RRV bedömningen att SCB:s kostnadskalkyl
ger en rimlig uppskattning av storleksordningen
på kostnaderna. Enligt regeringens bedömning
var SCB:s alternativa förslag till lösning för dyrt.
Regeringen föreslog i 1999 års ekonomiska vår-
proposition inriktningen för en registerbaserad
folk- och bostadsräkning.

Civilpliktsutbildningen (RRV 1999:6)

RRV granskade under 1999 behovet av civilplik-
tiga och kostnaderna för civilpliktsutbildningen.
I granskningsrapporten föreslår RRV bland an-
nat att utbyggnaden av utbildningen för kom-
munernas behov inte bör fullföljas, innan en
grundläggande analys och prövning av vilka
faktorer som skall styra en eventuell utbyggnad
av det civila försvaret framöver har gjorts.

Mot bakgrund av RRV:s rapport föreslog re-
geringen i proposition inför den säkerhetspoli-
tiska kontrollstationen 1999 (prop. 1998/99:74)
en halvering av civilpliktsutbildade för åren 2000
och 2001. Vidare har Överstyrelsen för civil be-
redskap den 25 februari 2000 redovisat en utred-
ning avseende totalförsvarsplikt inom den civila
delen av totalförsvaret som ger underlag för att
bedöma utbildningsvolymen för civilpliktiga
med lång grundutbildning från och med år 2002.

Skattekontrollen och pengarna (RRV 1999:7)

RRV har på uppdrag av regeringen granskat eko-
nomiska effekter av skattekontrollen. Avrap-
porteringen av den första etappen i februari 1999
visade bland annat att de ekonomiska effekterna
av skattekontrollen är något annat än de be-
loppsmässiga effekter som skatteförvaltningen
redovisar. Regeringen har i budgetpropositionen
för 2000 redovisat RRV:s rapport som ett av un-
derlagen för regeringens bedömningar av skatte-
kontrollen. Regeringen har uppdragit åt RRV att
i en andra etapp granska handläggningstider i
ärendekedjan från skattemyndigheternas kon-
troll och omprövning till behandlingen av skat-
temål i länsrätt och kammarrätt.

Arealersättningens effekter i Sverige I Sammanfatt-
ning (RRV 1999:8-12)

I rapporten gör RRV bedömningen att arealer-
sättningen i Sverige inte på ett effektivt sätt kun-
nat uppfylla EU:s mål om produktivitetsutveck-
ling, konsumentpriser och skälig levnadsstandard
för jordbruksbefolkningen. Rapporten har ut-
gjort en del i underlaget i samband med rege-
ringens förhandlingar om Agenda 2000.

122

Skr. 1999/2000:150

Effektiviteten i arbetsförmedlingen (RRV 1999:15)
RRV har granskat den offentliga arbetsförmed-
lingens effektivitet genom att jämföra kontorens
sätt att arbeta. En av de åtgärder RRV föreslår
för att öka effektiviteten är internt metodarbete
för Arbetsmarknadsverket. Regeringen har tagit
fasta på de insatser som kan skapa förutsättning-
ar för Arbetsmarknadsverkets (AMV) metodut-
veckling, t.ex. ökad satsning på s.k. självservice
och internetservice. Regeringen har under bud-
getåren 1999 och 2000 avsatt resurser för att
AMV skall kunna utveckla denna typ av arbets-
metod. Verksamhetsmålen diskuteras och ut-
vecklas kontinuerligt, t.ex. har det s.k. volym-
målet slopats som verksamhetsmål fr.o.m.
budgetåret 1999, då det enligt RRV lett till
överutnyttjande av sysselsättningsåtgärder med
inlåsnings- och undanträngningseffekter som
följd. RRV:s rapport hanteras som ett av flera
underlag i det kontinuerliga utvecklingsarbetet
med arbetsmarknadspolitiken, arbetsförmedling-
arna och resultatuppföljningen av verksamheten.

IT-utvecklinginom staten 1998 - en översikt av
231 större projekt (RRV 1999:16),

IT-utveckling inom staten 1999 - en översikt över
215 större projekt (RRV 1999:38)

Rapporterna behandlar IT-utvecklingen inom
staten 1998 respektive 1999 och baseras på en-
kätundersökningar som RRV genomfört. Rap-
porterna har till syfte att underlätta utbyte av er-
farenheter och kunskaper mellan projekt och
berörda myndigheter och har inte föranlett några
åtgärder från regeringens sida.

SAMHALL - en effektiv åtgärd?(RRV 1999:18)
RRV:s rapport visar att måluppfyllelsen för Sam-
hall är låg när det gäller relationen mellan den för
åtgärden tänkta målgruppen och vilka som i
praktiken finns på Samhall. RRV konstaterar att
många som anvisats anställning hos Samhall inte
tillhör den tänkta målgruppen.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Samhall
tillsatte hösten 1999 en arbetsgrupp för att hitta
lösningar på de problemställningar som togs upp
i RRV:s rapport. De problemställningar som
kvarstår kommer att behandlas i den arbetsgrupp
som nyligen har tillsatts med representanter från
Näringsdepartementet, AMS och Samhall.

Granskning av statliga insatser för att främja till-
växten i Halland (RRV 1999:25)

RRV har genomfört en granskning av de statliga
insatserna för främjande av tillväxt i framför allt

små och medelstora företag i Hallands län. För-
slagen i RRV:s rapport riktar i huvudsak in sig på
organisatoriska förändringar. Regeringen redovi-
sar i proposition 1999/2000:71 Vissa organisa-
tionsfrågor inom näringspolitiken krav på och
möjligheter till utveckling av statens organisation
på central nivå för att främja företagsutveckling
och tillväxt. Bland annat föreslås riktlinjer för två
nya myndigheter, en för företagsutveckling samt
en för analyser, omvärldsbevakning och utvärde-
ring. Vidare aviseras att regeringen i samråd med
berörda aktörer avser att precisera, tydliggöra
och förenkla statens agerande på regional nivå
avseende konkreta åtgärder som riktar sig till fö-
retag eller företagare. I detta sammanhang skall
också övervägas hur kopplingen till myndigheten
för företagsutveckling bör utformas.

Informationsförsörjning och IT-användning inom
kriminalvården (RRV 1999:19)

Effektivare kriminalvård - en hinderanalys (RRV
1999:27)

På regeringens uppdrag har RRV granskat kri-
minalvården och identifierat ett antal hinder för
ett effektivt resursutnyttjande. Regeringen har
kommenterat rapporten i budgetpropositionen
för 2000. Där redovisades bland annat att rege-
ringen gett Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att
redovisa de åtgärder som genomförts, påbörjats
eller planerats med anledning av RRV:s rapport.
Kriminalvårdsstyrelsen har svarat på uppdraget i
en skrivelse och redovisar att man i stort delar
RRV:s bedömningar och har vidtagit eller avser
att vidta åtgärder som ligger i linje med RRV:s
förslag. Bland dessa kan nämnas att kriminal-
vården avstått från att utveckla ett helt nytt IT-
system och i stället beslutat utveckla det befintli-
ga systemet. Med anledning av RRV:s rapport
och efter dialog med kriminalvården har rege-
ringen beslutat att regionmyndigheterna inom
kriminalvården skall upphöra och ersättas med
en ny organisation för uppföljning och tillsyn.

Miljarden som försvann - en granskning av krets-
loppsprogrammet (RRV 1999:28)

RRV har på regeringens uppdrag granskat statli-
ga investeringsbidrag för en ekologiskt hållbar
utveckling, den s.k. kretsloppsmiljarden. RRV:s
övergripande slutsats är att kretsloppsmiljarden
var dåligt genomtänkt och att det var för många
mål som skulle nås med ett enda medel. Cirka
hälfen av alla ansökningar har avslagits. RRV är
kritisk mot att länsstyrelserna beslutat i flertalet
fall men verket har också synpunkter på att be-

123

Skr. 1999/2000:150

redningen av större ansökningar hanterats inom
Regeringskansliet i stället för hos en central
myndighet. RRV anser att det finns många in-
tressanta projekt bland de 274 som beviljats bi-
drag och understryker vikten av att kunskaper
och erfarenheter av dessa tas tillvara.

Regeringen beslöt redan i april 1999 att dra in
återstående medel på anslaget för den s.k. krets-
loppsmiljarden. Skälen till indragningen var
framför allt att anslaget varit dåligt utnyttjat. Re-
dan beviljade åtgärder berörs inte utan genom-
förs fortlöpande. Enligt gällande förordning
(1996:1378) om statligt investeringsbidrag för en
ekologiskt hållbar samhällsutveckling skall åtgär-
derna vara genomförda senast den 31 december
2001. Miljödepartementet ansvarar för att de
kunskaper och erfarenheter som vinns genom
investeringsstödet tas tillvara och vidarebeford-
ras. Detta kommer bl.a. att ske via myndigheten
Centrum för kunskap om ekologisk hållbarhet.

Brottmålskedjan - i Sverige och andra länder
Kartläggning och analys (RRV 1999:30)

RRV:s rapport ingår i granskningar under temat
rättskedjan (RRV 1996:63, 1999:3 och 1999:30).
Syftet med rapporten är att kartlägga och analy-
sera olika problemområden inom brottmålsked-
jan, främst i Sverige. Kartläggningen syftar även
till att tjäna som underlag för RRV:s fortsatta
granskning av brottskedjan på lokal, operativ ni-
vå. Under hösten 1999 tillsattes inom Justitiede-
partementet projektet Rättsväsendets moderni-
sering. Projektet ingår i regeringens över-
gripande arbete med att utveckla rättsväsendet.
Projektets syfte är att säkerställa att utvecklingen
inom rättsväsendets olika delar sker samordnat
med respekt för den inbördes rollfördelningen
och med beaktande av sambanden mellan de oli-
ka myndigheterna. Initialt har arbetet i projektet
inriktats på den s.k. brottmålskedjan. Innehållet i
RRV:s rapport har - tillsammans med andra
granskningsrapporter - utgjort ett underlag för
arbetet i moderniseringsprojektet.

Skogsvårdsorganisationemas arbete för att jäm-
ställa miljömålet med produktionsmålet (RRV
1999:31)

RRV har granskat Skogsvårdsorganisationens
arbete med att jämställa miljömålet med produk-
tionsmålet i skogspolitiken. Rapporten vänder
sig i huvudsak till Skogsvårdsorganisationen. I
två avseende riktas förslag till statsmakterna,
nämligen i fråga om behovet av ökade resurser
till rådgivning och ändringar i skogsvårdslagen.

Rapporten har, såvitt avser den del som vänder
sig till regeringen, redovisats och kommenterats i
budgetpropositionen för 2000.

Myndigheters finansiering i ett besparingsskede
(RRV 1999:34)

RRV har granskat hur myndigheters finansiering
och finansieringsbild påverkats av det generella
besparingskravet budgetåren 1995/96-1998.
RRV konstaterar att endast hälften av de grans-
kade myndigheterna har fått genomsnittligt lägre
förvaltningsanslag under perioden. Hälften av
dessa myndigheter har, trots anslagsminskningar,
kunnat öka sina totala verksamhetsintäkter, dvs.
intäkter av förvaltningsanslag, avgifter, bidrag
och s.k. sakanslag.

Mot bakgrund av bl.a. RRV:s förslag har prin-
ciperna för användning av sakanslag för finansie-
ring av förvaltningskostnader vidareutvecklats. I
regleringsbreven för 2001 kommer tydligare krav
att ställas avseende återrapportering av myndig-
heternas finansiering av förvaltningskostnader.

Att följa upp otraditionella inslag i arbetsmark-
nadspolitiken (RRV 1999:36)

Granskningen utgjorde en delrapport inom ra-
men för ett regeringsuppdrag att granska för-
söksverksamheterna med en friare användning av
arbetsmarknadspolitiska medel i Värmlands,
Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands och Skåne län.

I rapporten ger RRV förslag kring rutiner för
registrering och rapportering av otraditionella
verksamheter och framtida försöksverksamheter.
Rapporten redovisades i budgetpropositionen
för 2000.

Regeringens resultatdialog med Arbetsmark-
nadsstyrelsen (AMS) har medfört en kvalitativt
bättre återrapportering av otraditionella medel
från AMS. Från år 2001 avser regeringen att
minska medlen för otraditionella projekt. Rege-
ringen kommer att strama upp användningen av
medel för otraditionella projekt i det regel-
förenklingsarbete som pågår och som beräknas
träda i kraft den 1 augusti 2000.

De lokala investeringsprogrammen i praktiken - en
uppföljning av kommunernas arbete (RRV
1999:37)

På regeringens uppdrag har RRV granskat de
statliga bidragen till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet. Huvudsyftet var att ge
regeringen tillämpbar information under pågå-
ende programperiod.

124

Skr. 1999/2000:150

RRV redovisar i rapporten vilka kriterier som
måste vara uppfyllda för att framgångsrikt ge-
nomföra de lokala investeringsprogrammen.
Med hjälp av dessa kriterier identifierades för-
tjänster och brister i kommunernas arbete med
programmen. RRV kritiserar bl.a. att kommu-
nerna inte gavs tillräcklig tid att förbereda ansö-
kan, att informationen var delvis otillräcklig och
att det ibland gavs otydliga besked från departe-
mentet bl.a. om bedömningsgrunder.

RRV:s erfarenheter och synpunkter gäller den
första omgången beslut. Ytterligare två omgång-
ar beslut har tagits efter den som RRV granska-
de. De brister som RRV uppmärksammat är i
huvudsak åtgärdade.

Hur fördelas företagsstödet (RRV 1999:40)
RRV har på regeringens uppdrag granskat de re-
gionalpolitiska företagsstöden. RRV:s rapport
innehåller i huvudsak tre kritiska synpunkter:
stöden går i huvudsak till traditionella branscher,
stöd lämnas till investeringar som ändå skulle
komma till stånd, det förekommer att flera stöd
kombineras till ett antal företag.

Rapporten har ingått i underlagsmaterialet till
den översyn av statliga insatser som regeringen
inlett med propositionen (prop. 1999/2000:71)
Vissa organisationsfrågor inom näringspolitiken.
Regeringen har vidare tillsatt en parlamentarisk
kommitté som skall lämna förslag om den fram-
tida inriktningen och utformningen av regional-
politiken. Den skall bl.a. bedöma resultatet av
olika former av företagsstöd och lämna principi-
ella förslag till eventuella förändringar.

Närpolisreformen och polisens arbetstider - en
granskning av resursutnyttjandet inom polisen
(RRV 1999:42)

På regeringens uppdrag har RRV granskat re-
sursutnyttjandet inom polismyndigheterna i
Västra Götalands län, Jönköpings län och Värm-
lands län. RRV konstaterar i sin rapport att det
fortfarande förekommer betydande brister i re-
sursutnyttjandet för närpolisorganisationen,
framför allt i fråga om personalens tjänstgö-
ringstider.

Brottsförebyggande rådet har fått regeringens
uppdrag att granska närpolisreformen och utvär-
dera polisens arbete med att bekämpa vardags-
brottsligheten. Frågorna behandlas i budgetpro-
positionen för 2000. I regleringsbrevet för 2000
har Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att bedöma
hur polisverksamheten i närpolisområdena har
utvecklats. I uppdraget ingår att särskilt belysa de

erfarenheter som har vunnits och de slutsatser
som kan dras om verksamhetens framtida inrikt-
ning. Rikspolisstyrelsen skall också redovisa hur
arbetstidens förläggning har anpassats till varia-
tionerna i arbetsbelastningen. Av redovisningen
skall bl.a. framgå polispersonalens fördelning
över olika veckoarbetstider och hur stor andel av
polispersonalen som har periodplanerad tid.

Folkbildning - Styrning och kontroll (RRV
1999:44)

RRV har på regeringens uppdrag granskat folk-
bildningen. Granskningen har inriktats på frågor
om styrning och kontroll. RRV gör bland annat
bedömningen att de fördelningsmodeller som
Folkbildningsrådet tillämpar i stor utsträckning
är inriktad på kvantiteter, dvs. hur mycket verk-
samhet som anordnas samt för vem. Fördel-
ningsmodellerna tar ingen hänsyn till innehållet i
verksamheten eller hur väl den genomförs.

Regeringen har i riktlinjerna för statsbidraget
angett att Folkbildningsrådet skall redovisa sin
syn på RRV:s rapport och vilka åtgärder rådet
anser befogade att vidta bl.a. för att utveckla re-
dovisnings- och uppföljningssystemet inom
folkbildningen.

Effektivare arbetsmarknadsutbildning - arbetsför-
medlingens hantering av tillväxtfrämjande åtgärder
(RRV 1999:45)

RRV:s rapport behandlar arbetsmarknadsutbild-
ningen ur ett effektivitetsperspektiv. RRV finner
bl.a. att de arbetsförmedlingar som har de bästa
resultaten har ett mer plats- och företagsinriktat
arbetssätt, är mer selektiva i urvalet av deltagare,
skräddarsyr arbetsmarknadsutbildningen mot
arbetsgivarnas behov i högre utsträckning och
ägnar större omsorg åt uppföljning.

Inom Näringsdepartementet har sedan hösten
1999 pågått ett projekt som har i uppgift att se
över hela arbetsmarknadsutbildningen. RRV:s
rapport utgör ett underlag i det arbetet. Resulta-
ten av projektet kommer att redovisas i budget-
propositionen för 2001.

NTF och Nollvisionen - en granskning av statligt
finansierat frivilligt trafiksäkerhetsarbete (RRV
1999:46)

RRV har på regeringens uppdrag granskat Na-
tionalföreningens för trafiksäkerhetens främjan-
de (NTF) trafiksäkerhetsarbete och användning
av statliga medel. Granskningen visar bl.a. att det
finns brister i NTF:s resultatredovisning och att

125

Skr. 1999/2000:150

de modeller för statlig finansiering av NTF som
hittills prövats inte har fungerat bra.

Regeringen avser att ge Vägverket i uppdrag
att förändra bidragsformerna till NTF.

Tabell 8.1 Revisionsberättelser med invändning

	1999	1998	1997	1995/96
Direkt effekt	11	16	15	9
Indirekt effekt	10	3	5	17
Totalt antal	21	19	20	26

8.3 Revisionsberättelser med
invändning

RRV skall enligt sin instruktion bedöma om re-
dovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna
rättvisande samt granska om ledningens förvalt-
ning står i överensstämmelse med tillämpliga fö-
reskrifter och särskilda regeringsbeslut. I de fall
RRV i sin granskning uppmärksammat väsentli-
ga avsteg från föreskrifter och regeringsbeslut
anges detta som en invändning i revisionsberät-
telsen. En invändningsfri revisionsberättelse in-
nebär således att RRV inte funnit några väsentli-
ga avsteg från tillämpliga föreskrifter och
särskilda regeringsbeslut.

Sammanlagt 21 myndigheter erhöll invänd-
ning i revisionsberättelsen för räkenskapsåret

1999. Varje invändning har i sig sin grund i nå-
gon form av väsentlig överträdelse av föreskrifter
eller regeringsbeslut. Överträdelsen påverkar
informationen i årsredovisningen i mer eller
mindre stor utsträckning. I en analys av hur an-
talet revisionsberättelser med invändning ut-
vecklats över åren kan det vara av värde att ta
hänsyn till om en överträdelse har fått direkt eller
indirekt effekt för informationen i årsredovis-
ningen.

Konsekvensen av en överträdelse som har fått
direkt effekt på årsredovisningen är att informa-
tionen i årsredovisningen i något väsentligt avse-
ende inte är rättvisande, dvs. felaktig eller ofull-
ständig. Exempel på sådan överträdelse är
bristande efterlevnad av de föreskrifter som reg-
lerar den löpande redovisningen och årsredovis-
ningens innehåll.

Överträdelser som har fått en indirekt effekt
på årsredovisningen karaktäriseras av att infor-
mationen i årsredovisningen i sig kan vara rättvi-
sande men att den grundas på någon form av
överträdelse av föreskrift eller regeringsbeslut.
Exempel på sådan överträdelse är bristande ef-
terlevnad av instruktion och verksförordning.

RRV har redovisat utvecklingen de senaste fy-
ra räkenskapsåren fördelat på de två kategorierna
av effekter på årsredovisningens information.

De nya föreskrifterna för beslut och underteck-
nande av årsredovisningen som infördes under
1995/96 medförde ett stort antal invändningar i
revisionsberättelserna med en indirekt effekt på
årsredovisningens information. Denna typ av in-
vändningar minskade under 1997 och 1998 i takt
med att formerna för beslut och undertecknande
av årsredovisningen accepterades och följdes
utan större problem. Under dessa år ökade i
stället antalet invändningar som hade sin grund i
väsentliga fel i årsredovisningens information.
Det var också i allt större utsträckning stora
myndigheter som fick invändning i revisionsbe-
rättelsen.

Räkenskapsåret 1999 karaktäriseras av färre
antal invändningar där orsaken varit direkta ef-
fekter (väsentliga fel) på årsredovisningens in-
formation. Denna positiva utveckling har sin
grund i bland annat att:

- några genomgripande förändringar inte har
skett av föreskrifterna för redovisning och
förvaltning,

- flera av de större myndigheterna har byggt
upp bättre fungerande controllerfunktioner
och internrevisionsenheter,

- flera myndigheter har också sett över sina
interna föreskrifter i syfte att göra dem
enklare och administrativt mindre betung-
ande.

Räkenskapsåret 1999 har således inneburit en
förbättring sett till kvalitet i årsredovisningens
information. Som framgår ovan ökar dock anta-
let väsentliga fel med indirekta effekter på årsre-
dovisningens information. I förhållande till rä-
kenskapsåret 1995/96 är det dock nu fråga om en
delvis ny typ av förvaltningsfel som främst har
sin grund i konflikter mellan mål och/eller före-
skrifter för verksamheten.

Flera fall har konstaterats där grundorsaken
har varit en konflikt mellan hur myndigheten har
uppfattat målen för verksamheten och tillämp-
ningen av gällande lagar och förordningar.
Rättsläget har i flera fall inte varit entydigt utan
myndigheten har ofta agerat i god tro. RRV har
också i flera fall fått anlita juridisk expertis för att

126

Skr. 1999/2000:150

skapa ökad klarhet. RRV har i dessa fall med
hänvisning till det oklara rättsläget framfört att
myndigheten ifråga borde ha underrättat rege-
ringen innan beslut fattades.

Ett annat exempel på mål- och föreskrifts-
konflikter är också de invändningar som flera
länsstyrelser har fått beroende på att man fattat
beslut om bidrag utöver riksdagens bemyndi-
ganderamar. Det handlar om strukturfonerna där
bidragen har grundats på beslut som fattas av
andra självständiga myndigheter, beslutsgrup-
perna, vilka i sin tur tilldelas programbudgetar av
EU-kommissionen.

Flertalet av dessa myndigheter har på ett till-
fredsställande sätt redovisat verksamheten i års-
redovisningen. Invändningen i revisionsberättel-
sen rör dock ledningens tillämpning av för
verksamheten tillämpliga föreskrifter och rege-
ringsbeslut.

Nedan lämnas en redovisning av de myndig-
heter som erhållit revisionsberättelse med in-
vändning avseende räkenskapsåret 1999 och en
översiktlig genomgång av skälen för invändning-
arna. En närmare redogörelse för vilka bedöm-
ningar regeringen har gjort samt vilka åtgärder
regeringen har vidtagit i de enskilda fallen kom-
mer att lämnas i budgetpropositionen för 2001
under respektive utgiftsområde.

Arbetsgivarverket: Arbetsgivarverket har inte re-
dovisat erforderlig dokumentation som visat att
verket lämnat över sin befogenhet till Rikspolis-
styrelsen (RPS) att sluta kollektivavtal på sätt så
att RPS erhållit rätt till den befogenhet som an-
ges i RALS 1998-2001, punkt 3.2 Löneökningar
m.m.

Polisväsendet: Rikspolisstyrelsen (RPS) har inte
redovisat erforderlig dokumentation som visat
att RPS haft behörighet att sluta det lokala kol-
lektivavtal som ligger till grund för ett överläm-
nande av pensionsmedel om 308 miljoner kronor
till Svenska polisförbundet och SACO-S.

Kammarkollegiet: Bristande intern styrning och
kontroll inom verksamhetsgrenen kapital-
förvaltning har medfört att:

- Väsentliga fel redovisats i årsredovisningen
avseende aktiekonsortiets genomsnittliga
årsavkastning och dess jämförelseindex.

- Kammarkollegiet har tagit emot medel för
förvaltning avseende en pensionsfond trots
avsaknad av skriftligt avtal och att oklarhet

föreligger om motpart i den framtida för-
valtningen och övriga förvaltningsvillkor.
Förfarandet uppfyller inte heller kravet på
affärsmässighet och det är oklart om för-
valtningsuppdraget ryms inom Kammar-
kollegiets instruktionsenliga uppgift att till-
handahålla kapitalförvaltning för stiftelser
och fonder inom det statliga området.

- Årsredovisningen för kapitalförvaltningen
av vissa fonder inom socialförsäkringsom-
rådet har upprättats och avlämnats sent
samt vissa felaktiga uppgifter avseende
riskmått har lämnats i förvaltningsberättel-
sen till denna årsredovisning.

Svenska institutet: Resultatredovisningen uppfyl-
ler i väsentlig omfattning inte återrapporterings-
kraven enligt regleringsbrevet. Det föreligger vä-
sentliga brister i den underliggande
dokumentationen av resultatredovisningen.

Statens räddningsverk: Den interna styrningen
och kontrollen avseende redovisning av bered-
skapstillgångar och därtill relaterade låneskulder
har inte fungerat tillfredsställande under året.
Bristerna har inneburit att:

- Myndigheten har under året upptagit lån
för beredskapstillgångar med netto 591
miljoner kronor. Beloppet har av myndig-
heten inbetalats på Statens checkräkning,
men har i strid mot anslagsförordningen,
inte redovisats på inkomsttitel.

- Myndigheten har inte kunnat påvisa att
upplånat belopp motsvarar det bokförda
värdet av beredskapstillgångarna vid låne-
tillfället. Bristerna har även inneburit att di-
rektamortering om 52 miljoner kronor som
bokfördes vid lånetillfället har belastat an-
slaget, utan att motsvarande belopp redovi-
sats på statens checkräkning och tillgodo-
förts inkomsttitel.

- Kostnader avseende pågående nyinveste-
ringar för beredskapsinventarier har felak-
tigt kostnadsförts med cirka 7 miljoner
kronor.

- Lånefinansiering har inte genomförts för
alla beredskapstillgångar senast den 31 de-
cember 1999 enligt villkor i regleringsbrev.

Konsekvenserna av ovanstående brister är att
statsbudgetens utfall blir 643 miljoner kronor för
lågt, myndighetens behållning på räntekonto är

127

Skr. 1999/2000:150

52 miljoner kronor för högt samt att motsvaran-
de fel redovisas avseende posten avräkning med
statsverket. Anläggningstillgångar är 7 miljoner
kronor för lågt upptaget och kostnaderna mot-
svarande för högt redovisade.

RRV anser vidare att resultatredovisningen
inte ger en rättvisande återrapportering av verk-
samhetens kostnader då endast direkta kostnader
redovisas i kommentarer till verksamhetsmål och
att samtliga kostnader inte fördelats. Härigenom
saknas överensstämmelse mellan resultatredovis-
ningen och årsredovisningens finansiella delar.
Redogörelse för bristande överensstämmelse en-
ligt bestämmelserna i 7 § förordningen om myn-
digheters årsredovisning m.m. saknas.

Totalförsvarets pliktverk: Pliktverket tillämpar en
avskrivningstid på 12 år för immateriella tillgång-
ar. Enligt 19 § bokföringsförordningen

(1979:1212) skall avskrivning ske med skäligt
belopp dock minst en femtedel, om ej på grund
av särskilda omständigheter avskrivning med en
mindre del får anses överensstämma med god re-
dovisningssed. RRV anser att Pliktverkets till-
lämpade avskrivningstid för immateriella till-
gångar inte kan anses överensstämma med god
redovisningssed.

Länsstyrelsen i Västemorrlands län: Länsstyrelsen
har för regionalekonomisk verksamhet dispone-
rat medel som enligt regeringsbeslut den 18 de-
cember 1997 skulle återgått till regeringens dis-
position.

Länsstyrelsen i Västerbottens län: Bemyndigande-
ramen för anslaget 19 A8, Europeiska regionala
utvecklingsfonden har överskridits med cirka 3,6
miljoner kronor.

Länsstyrelsen i Norrbottens län: Bemyndigande-
ramarna för anslagen 14 A4, Europeiska social-
fonden och 19 A8, Europeiska regionala utveck-
lingsfonden har överskridits. Den förstnämnda
ramen har överskridits med cirka 6,7 miljoner
kronor och den sistnämnda med cirka 10,9 mil-
joner kronor.

Länsstyrelsen i Jämtlands län: Bemyndigandera-
marna för anslaget 14 A4, Europeiska socialfon-
den har överskridits med cirka 8 miljoner kronor
och för anslaget 19 A8, Europeiska regionala ut-
vecklingsfonden med cirka 1,4 miljoner kronor.

Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen har inte
redovisat cirka 10,7 miljoner kronor avseende
upplupna räntekostnader i sina balans- och re-
sultaträkningar.

Södertörns högskola: Enligt RRV:s bedömning
uppfyller inte högskolans årsredovisning till vä-
sentliga delar kravet på tillförlitligt underlag för
uppföljning och beslut enligt 7 § förordning
(1996:882) om myndigheters årsredovisning
m.m.

Bristerna avser främst avsaknad av informa-
tion i årsredovisningen som är väsentlig för ana-
lys och förståelse av årets redovisade ekonomiska
resultat samt övriga brister i redovisningen, sär-
skilt vad avser kostnadsfördelningar mellan verk-
samhetsgrenarna.

RRV har därför bedömt att årsredovisningen
sammantaget till väsentliga delar inte ger en rätt-
visande bild för bedömning av högskolans eko-
nomiska resultat.

Statens Energimyndighet: Bristande styrning,
analys och kvalitetssäkring har sammantaget
medfört väsentliga fel i årsredovisningen.

Vägverket: Anslaget 22 A2 Väghållning och
statsbidrag har av Vägverket belastats med cirka
236,8 miljoner kronor utöver tillåtet belopp en-
ligt villkor i ändring av regleringsbrevet den 22
april 1999.

Arbetarskyddsverket: Styrelsen har vid styrelse-
möte den 24 februari 2000 fattat beslut om en
annan version av årsredovisningen än den som
senare tillsändes regeringen. Styrelsen har därför
i nytt beslut den 23 mars 2000 fastställt årsredo-
visningen. Effekten av detta är att årsredovis-
ningen formellt inte beslutats i enlighet med 10 §
förordningen (1988:730) med instruktion för
Arbetarskyddsverket och inte avlämnats inom
föreskriven tid enligt förordning (1996:882) om
myndigheters årsredovisning m.m.

Jämställdhetsombudsmannen: JämO inlämnade
en delrapport den 1 mars och årsredovisningen
inkom i sin helhet till regeringen den 15 mars

2000. Enligt 5 § förordning (1996:882) om myn-
digheters årsredovisning m.m. borde myndighe-
ten ha lämnat årsredovisningen senast den 1
mars.

Sametinget: Årsredovisningen har inte beslutats
av Sametinget.

128

Skr. 1999/2000:150

Modema museet: Moderna museet har inte kun-
nat visa att en i balansräkningen upptagen im-
materiell anläggningstillgång om 1 163 000 kro-
nor innehas eller brukas av myndigheten. Om
Moderna museet i stället hade avstått från att ta
upp den som en tillgång och sålunda kostnads-
fört utgiften skulle anslaget ha överskridits med
motsvarande belopp.

Byggforskningsrådet: RRV invänder mot att vä-
sentliga uppgifter presenterats felaktigt. I sam-
manställning över väsentliga uppgifter har utgå-
ende överföringsbelopp felaktigt upptagits till
6 000 kronor i stället för 28 240 000 kronor.

Naturvårdsverket: Naturvårdsverket har inte följt
lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.
Den icke genomförda upphandlingen avser ett
väsentligt belopp.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI): SMHI etablerade under 1999 ett kontor
i Finland för att sälja tjänster på den finska
marknaden. Beslutet fattades av SMHI:s gene-
raldirektör. Styrelsen borde i enlighet med 22 §
verksförordningen (1995:1322) ha getts tillfälle
att yttra sig innan ärendet avgjordes.

SMHI saknar författningsenligt stöd för eta-
blering på annan stats territorium och där bedri-
va stadigvarande verksamhet i konkurrens med
det andra landets motsvarighet till SMHI. SMHI
borde därför ha informerat regeringen i ärendet,
enligt 9 § verksförordningen.

SMHI har inte heller fullgjort underrättelse-
skyldigheten gentemot chefen för Utrikesde-
partementet enligt 10 kap. 8 § regeringsformen
och 5 § tjänsteexportförordningen (1992:192).

129

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150

Bilaga 1

Material avseende
resultaträkning,
balansräkning och
finansieringsanalys

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Bilaga 1

Material avseende resultaträkning,
balansräkning och finansieringsanalys

Innehållsförteckning

1 Redovisningsprinciper............................................................................................5

2 Noter......................................................................................................................7

3 Sammanställning av den statliga sektorn............................................................33

4 Statliga dotter- och intresseföretag.....................................................................37

5 Statliga myndigheter och fonder 1999...............................................................39

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Tabellförteckning

1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och skulder............................................33

1.2 Stora företag med statligt ägande............................................................................35

1.3 Statliga dotter- och intresseföretag.........................................................................37

1.4 Fondställningar per 1999-12-31............................................................................... 42

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

1 Redovisningsprinciper

Allmänt

Underlag till årsredovisning för staten grundas
på de statliga myndigheternas årsredovisningar,
vilka upprättas enligt förordning (1996:882) om
myndigheters årsredovisning m.m.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår.

För periodisering av kostnader och intäkter
tillämpas normalt bokföringsmässiga grunder.
Uppbörd och transfereringar redovisas dock i
huvudsak enligt kontantmässiga principer men
behandlas i resultaträkningen som om de utgjor-
de intäkter och kostnader.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i
statens årsredovisning i förhållande till myndig-
heternas redovisning. Anledningen till detta är
att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader
för verksamheten och inte transfereringar. Ett
exempel är omklassificering av statens tjänste-
pensioner som redovisas som personalkostnad i
statens årsredovisning men som transferering i
myndighetens årsredovisning. I några fall följer
inte myndigheterna de resultat- och balansräk-
ningsscheman som är föreskrivna. Detta medför
att resultat- och/eller balansräkningen måste
omklassificeras innan konsolidering görs.

Konsolidering

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansie-
ringsanalysen omfattar myndigheterna under
riksdag och regering, med undantag för Riks-
banken som har en självständig ställning och
därför inte ingår. Riksbankens grundfond ingår
dock med 1 miljard kronor. Försäkringskassorna
betraktas i detta sammanhang som myndigheter
och ingår bl.a. därför att de ingår i den statliga
redovisningsorganisationen. En förteckning över
vilka myndigheter och fonder som ingår i denna
årsredovisning återfinns i bilaga 1.5.

Principer för konsolidering

Med konsolidering avses åtgärderna att efter eli-
minering av interna transaktioner summera och
redovisa samtliga myndigheter som om de vore
en enhet. Konsolidering av staten sker genom
sammanläggning av myndigheternas balansräk-
ningar och resultaträkningar ur myndigheternas
årsredovisningar efter det att interna mellanha-
vanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäk-
ter och kostnader mellan myndigheterna elimi-
nerats. Informationen från myndigheterna har
hämtats både från statsredovisningen och ur
myndigheternas årsredovisningar.

Utöver elimineringar av transaktioner mellan
myndigheter har även transaktioner som varken
är intäkter eller kostnader respektive fordringar
eller skulder för staten som helhet eliminerats.
Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen
personal. Dessa redovisas som personalkostnad
hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd
hos Riksskatteverket.

Förändrade redovisningsprinciper

Till följd av ESV:s ändrade föreskrifter till för-
ordningen (1996:882) om myndigheters årsre-
dovisning m.m. har uppställningsformen för ba-
lansräkningen ändrats och redovisas 1999 i
omvänd likviditetsordning jämfört med tidigare.

Den nya uppställningsformen innebär även att
skulder inte längre delas upp på långfristiga re-
spektive kortfristiga. Dessutom infördes balans-
posten fonder 1999. Där redovisas vissa medel
som är avsedda att användas för transfererings-
ändamål och som inte uppfyller definitionen på
skuld och/eller avsättning. Dessa medel redovi-
sades tidigare hos myndigheterna som skuld eller
under kapital som särskild avsättning. Enligt de
nya bestämmelserna redovisas årets avsättning
alternativt upplösning av fonder under en sär-
skild post i resultaträkningen.

Härutöver förekommer att ändrade principer
hos vissa myndigheter påverkar underlaget till
årsredovisning för staten.

Jämförelsetalen för 1998 har i allt väsentligt
justerats i enlighet med de ändrade redovisnings-
principerna. Justeringarna har bl.a. inneburit att
Avsättning till/upplösning av fonder redovisas
med 8 045 miljoner kronor och att årets under-
skott 1998 har justerats med 7 986 miljoner kro-
nor till -31 383 miljoner kronor. Balansräkning-
ens omslutning har justerats med 6 932 miljoner
kronor till 635 757 miljoner kronor. Fonder re-
dovisas med 29 811 miljoner kronor och statens
nettoförmögenhet har justerats med 22 596 mil-
joner kronor till -1 176 884 miljoner kronor.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Infasningspengar från Allmänna
pensionsfonden

Som ett led i den finansiella infasningen av det
nya ålderspensionssystemet har enligt riksdags-
beslut 45 miljarder kronor överförts från All-
männa pensionsfonden till Riksgäldskontoret
1999. Riksdagen har också beslutat att ytterligare
45 miljarder kronor skall överföras 2000 och 155
miljarder kronor 2001. Syftet med överföringar-
na är att reducera den ökning av statens lånebe-
hov som det nya ålderspensionssystemet annars
leder till.

I enlighet med regeringsbeslut har Riksgälds-
kontoret återredovisat de överförda medlen som
en kassamässig korrigering som har debiterats
postgirokonto och krediterats statsverkets
checkräkning. I den konsoliderade årsredovis-
ningen för staten återfinns de 45 miljarderna som
ett kapitaltillskott som ej redovisas över resul-
taträkningen. I balansräkningen ingår de i net-
toförmögenheten. Se not 39.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings-
värde med avdrag för ackumulerade avskrivning-
ar. Avskrivningstider anpassas till respektive till-
gångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag
har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me-
toden innebär att statens andel av bolagens juste-
rade egna kapital och ackumulerade vinster, re-
ducerat med utbetalda utdelningar, har tagits upp
i myndigheternas redovisning. Kapitalandels-
metoden har använts för både intresse- och dot-
terföretag eftersom myndigheterna inte upprät-
tar någon koncernredovisning. Affärsverkens
dotterbolag ingår dock med aktiernas anskaff-
ningsvärde. I bilaga 1.4 redovisas det bokförda
värdet (kapitalandelsvärdet) för varje bolag. I de
fall staten innehar aktier i börsnoterade företag
presenteras även marknadsvärdet för aktierna i
denna bilaga.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värderings-
principer för statlig redovisning i enlighet med
bokföringsförordningen (1979:1212). Det finns
dock myndigheter som p.g.a. verksamhetens sär-
art, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller
av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana
avvikelser av väsentligare art kommenteras i not
till aktuell post.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär-
dets princip. Detta innebär att de tas upp till an-
skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om
detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj-
ningsvärde med avdrag för beräknad försälj-
ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf-
fenhet eller andra omständigheter ger anledning
till detta får det verkliga värdet bestämmas till
återanskaffningsvärdet eller annat värde som är
förenligt med god redovisningssed. Vidare får
omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings-
värdet om det föreligger särskilda omständighe-
ter och det samtidigt är förenligt med god redo-
visningssed. Osäkra fordringar redovisas med
det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford-
ringar och skulder i främmande valuta värderas
till balansdagens kurs.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

2 Noter

Noter till resultaträkningen (1-12)

Not 1

Skatter m.m.

Miljoner kronor	1999	1998
Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt	248 868	235 575
Mervärdesskatt	162 611	153 251
Skatter m.m. fysiska personer	150 617	126 946
Skatter juridiska personer	91 570	87 737
övriga skatter på varor och tjänster	74 665	74 126
och tullavgifter
Utjämningsavg. kommuner och landsting	20 525	21 265
Riksbankens inlevererade överskott	7 600	9 300
Fordonsskatt	6 403	6 339
Ofördelbara skatter m.m.	4 713	6 407
Stämpelskatt	4 294	3 768
Betalningsdifferenser skattekonto	-8 497	15 091
Övrigt	6 789	2 448
Summa	770 158	742 253

skall 80 procent av det genomsnittliga resultatet
före bokslutsdispositioner under den senaste
femårsperioden ligga till grund för beräkningen
av inleveransen till statsverket. Till dispositions-
fonden skall årligen avsättas 10 procent av sam-
ma underlag. Återstoden av årets överskott av-
sätts till ett resultatutjämningskonto.

Betalningsdifferenser skattekonto är skillna-
den mellan debiterade skatter och betalda be-
lopp. År 1999 var inbetalningarna 8 miljarder
kronor mindre än debiteringarna. År 1998 var
inbetalningarna 15 miljarder kronor större än
debiteringarna. Skillnaden mellan 1999 och 1998
är således en minskning på 24 miljarder kronor.
Förändringen beror på att en del av slutavräk-
ningen av inkomstskatter som debiteras under
december betalas först under våren 2000. Betal-
ningsdifferenser redovisas av Skatteförvaltning-
en.

Totalt ökade skatter m.m. med 28 miljarder kro-
nor 1999 jämfört med 1998.

Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt
ökade med 13 miljarder kronor. Det förklaras
främst av att lönesumman ökat. Arbetsgivarav-
gifter och särskild löneskatt redovisas av Skatte-
förvaltningen.

Mervärdesskatten ökade med 9 miljarder kro-
nor. Den viktigaste orsaken till ökningen är ökad
privat konsumtion och till viss del ökade byggin-
vesteringar. Mervärdesskatt redovisas av Skatte-
förvaltningen och Tullverket.

Fysiska personers inkomstskatter ökade med
24 miljarder kronor. Ökningen beror på högre
sysselsättning, ökad lönesumma och ökade ka-
pitalinkomster hänförliga till realisationsvinster.
Skatt på juridiska personer ökade med knappt 4
miljarder kronor. Skatt på fysiska och juridiska
personer redovisas av Skatteförvaltningen.

Riksbankens inlevererade överskott redovisas
av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken
fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens
bokslutsdispositioner och inleverans till statsver-
ket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som
läggs till grund för inleveransen till staten inte
påverkas av en eventuell upp- och nedskrivning
av kronans värde eller av växelkurseffekter som
en följd av växelkursregim med flytande krona.
För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten

Skr. 1999/2000:150 BILAGA l

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor	1999	1998
Offentligrättslig verksamhet
Insättningsgarantinämnden	2 270	2 198
Riksskatteverket	772	804
Lantmäteriverket	581	564
Vägverket	561	543
Luftfartsverket	3 094	2 854
Sjöfartsverket	1 094	1 071
Svenska kraftnät	2 128	2 142
Övriga	3 016	3 160
Summa offentlig verksamhet	13 517	13 335
Uppdragsverksamhet
Statens institutionsstyrelse	836	783
Exportkreditnämnden	832	567
Vägverket	810	690
Banverket	964	290
Luftfartsverket	1 484	1 409
Sjöfartsverket	96	102
Statens järnvägar	11 014	11 183
Övriga	6 951	6 245
Summa uppdragsverksamhet	22 987	21 268
Andra ersättningar
Arbetsmarknadsstyrelsen	2 984	2 974
Regeringskansliet	1 624	1 561
Exportkreditnämnden	1 432	1 104
Vägverket	1 084	789
Övriga	2 937	3 464
Summa andra ersättningar	10 062	9 892
Summa	46 566	44 495

I noten indelas intäkterna beroende på om de
genererats i offentligrättslig verksamhet, upp-
dragsverksamhet eller är att betrakta som annan
ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter
och andra ersättningar med drygt 2 miljarder
kronor mellan 1998 och 1999.

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k.
tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att
verksamheten skall bedrivas och att den skall va-
ra avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offent-
ligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas

ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av
bestämmelser i lag och förordning. Man kan säga
att en offentligrättslig avgift i regel tas ut för en
verksamhet som en myndighet bedriver med en-
samrätt inom landet. Till uppdragsverksamhet
har hänförts samtliga avgifter som inte klassifice-
rats som offentligrättsliga. Med uppdragsverk-
samhet avses i regel försäljning av sådana pro-
dukter som är frivilligt efterfrågade. Andra
ersättningar än avgifter är oftast intäkter där ing-
en direkt motprestation erhålls, t.ex. försäljning
av statligt aktieinnehav.

De avgiftsintäkter som hänförs till offent-
ligrättslig verksamhet ökade med 182 miljoner
kronor mellan 1998 och 1999. Insättningsgaran-
tinämnden redovisar garantiavgifter inom insätt-
ningsgarantisystemet som skall skydda insätt-
ningar om ett kreditinstitut går i konkurs. Riks-
skatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar
huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i
mål om betalningsföreläggande m.m. som kro-
nofogdemyndigheterna tar ut. Lantmäteriet re-
dovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom
fastighetsbildningsområdet och expeditionsav-
gifter som skall finansiera inskrivningsverksam-
heten t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastig-
het. Vägverkets offentligrättsliga avgifter om-
fattar bl.a. avgifter för auktorisation av for-
donstillverkare, yrkesförare och andra förare.
Detta avser exempelvis avgifter för tillstånd till
typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov
för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens
för förare av buss eller lastbil samt avgifter för
förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift
tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken
debiteras i samband med uppbörd av fordons-
skatt.

Affärsverkens verksamhet har klassificerats
som offentligrättslig enligt följande. Luftfarts-
verkets infrastrukturintäkter har hänförts till of-
fentligrättsliga avgifter och omfattar bl.a. land-
ningsavgifter och passageraravgifter. Sjöfarts-
verkets intäkter omfattar främst farleds- och
lotsavgifter. Svenska kraftnäts intäkter kommer
från försäljning av överföringskapacitet för trans-
port av elektricitet via stamnätet och utlandsför-
bindelserna.

Totalt redovisar omkring 100 myndigheter
offentligrättsliga avgifter och avgifterna tas ut i
en mängd verksamheter. Några exempel är Cent-
rala studiestödsnämnden (CSN), Patent- och re-
gistreringsverket (PRV) samt Post- och telesty-
relsen (PTS). CSN tar t.ex. ut avgift vid
beviljning av studiestöd och återbetalning av stu-

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

dielån. PTS redovisar avgifter för tillsyn och till-
ståndsärenden inom tele-, post- och radioverk-
samhet. Vidare redovisar PRV avgiftsintäkter vid
patent-, bolags- och varumärkesregistreringar.

De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags-
verksamhet ökade med 1,7 miljarder kronor mel-
lan 1998 och 1999. Drygt 200 myndigheter be-
driver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. Statens
institutionsstyrelse svarar bl.a. för att de som be-
höver vård vid särskilt ungdomshem enligt lagen
om vård av missbrukare bereds vård. Den del av
verksamhetens kostnader som inte täcks av
myndighetens ramanslag skall finansieras med
avgifter från kommuner. Exportkreditnämnden
stödjer svensk exportindustri genom att erbjuda
företagen garantier som bland annat skyddar
mot risken att göra kundförluster utomlands.
Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garan-
titagarnas eventuella framtida kundförluster. Ga-
rantin är frivillig för företagen och premiens
storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Väg-
verkets uppdragsverksamhet omfattar projekte-
ringsverksamhet, anläggnings-, underhålls- och
driftproduktion samt färjeverksamhet. Dess-
utom ingår trafikrelaterad informationsförsörj-
ning, utbildningsverksamhet och annan upp-
dragsverksamhet. Vägverket tillhandahåller också
informationsuttag från bilregistret mot avgift.
Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift-
och underhållstjänster samt nybyggnad av järn-
vägsanläggningar. Vidare bedrivs konsultverk-
samhet avseende bl.a. projektering, byggstyming
av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för
underhåll och investeringar, rådgivning m.m.
Banverket hyr även ut data- och teleförbindelser
till externa kunder samt förmedlar elförsäljning.
Intäkterna i Luftfartsverkets uppdragsverksam-
het består framför allt av avgifter vid bilparke-
ringar på samtliga av affärsverkets flygplatser, ut-
hyrning av lokaler och avgifter från s.k. ground
handling, vilket inkluderar ramp- och expedi-
tionstjänster, biljettkontor, flygplansstädning
och flygplanstankning. Sjöfartsverkets intäkter
från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från för-
säljning av sjökort, sjömätning och från konsult-
uppdrag inom affärsverkets kompetensområde.
Inom konsultverksamheten bedrivs till viss del
även tjänsteexport. Sjömätningsuppdragen finan-
sieras till största delen av de offentligrättsliga
farledsavgifterna men även av externa kunder
som beställer arbeten. Statens järnvägars (SJ) in-
täkter består i huvudsak av biljett- och godsav-
gifter.

Övriga myndigheter som har stora intäkter
från uppdragsverksamhet är t.ex. Lantmäteriver-
ket. Avgifter tas ut vid försäljning av landskaps-
och fastighetsinformation samt genom att till-
handahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis.
Vidare tar Riksförsäkringsverket ut avgift för
administration av ålderspension/ATP. Bland
gruppen övriga finns också många universitet
och högskolor som får extern finansiering ge-
nom att bedriva utbildning och uppdragsforsk-
ning.

De andra ersättningar som redovisas omfattar
bl.a. Arbetsmarknadsstyrelsens finansieringsav-
gift från arbetslöshetskassor. Avgiften syftar till
att finansiera utbetalda arbetslöshetsersättningar
och för finansiering av ett för kassorna gemen-
samt utjämningsbidrag. Regeringskansliets in-
täkter av andra ersättningar består bl.a. av intäk-
ter från försäljning av aktiebolaget SAQ Kontroll
och utdelning från Nordbanken. I posten Övriga
under andra ersättningar ingår bl.a. 945 miljoner
kronor från kärnkraftsindustrin som betalas till
kärnavfallfondens styrelse. Avgifterna betalas för
att finansiera omhändertagandet av använt kärn-
bränsle och annat radioaktivt avfall.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor	1999	1998
AP-fondsmedel	30 074	32 603
EU-bidrag	9 296	9 320
Bidrag till universitet och högskolor	3 866	3 675
Assistansersättning från kommuner	1 541	1 308
Underhållsstöd	1 695	1 595
Bidrag till övriga myndigheter	2 691	1 358
Summa	49163	49 859

AP-fondsmedel är en nettopost som utgörs av
skillnaden mellan de medel som löpande erhålls
från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning
av ålderspensioner, och de inbetalda pensionsav-
gifter som överförts till AP-fonden. Ålderspen-
sionssystemet finansieras i första hand med ål-
derspensionsavgifter från arbetsgivare samt
allmänna pensionsavgifter. Räcker inte avgifterna
till, täcks underskottet av medel från AP-
fondens avkastning. För 1999 blev detta under-
skott cirka 30 miljarder kronor. Posten AP-
fondsmedel, som visar hur stor del av utbetalda
pensioner som inte täcks av inbetalda socialav-
gifter och allmänna pensionsavgifter, har minskat

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

med cirka 2,5 miljarder kronor jämfört med fö-
regående år med anledning av de förändringar i
avgiftsuttag och AP-fondens kostnadsansvar
som gjorts i samband med omläggningen av det
allmänna pensionssystemet. AP-fondmedel re-
dovisas av Riksförsäkringsverket inklusive för-
säkringskassorna.

EU-bidraget utgörs bl.a. av arealersättning,
exportbidrag och djurbidrag och utbetalas till
Jordbruksverket inom ramen för jordbruksfon-
dens garantisektion (6 773 miljoner kronor). In-
om ramen för EG:s strukturfonder utbetalas
också struktur- och regionalstöd från jord-
bruksfondens utvecklingssektion till Jordbruks-
verket (365 miljoner kronor), bidrag från soci-
alfonden till Arbetsmarknadsstyrelsen (1 112
miljoner kronor), bidrag från regionalfonden till
Närings- och teknikutvecklingsverket (923 mil-
joner kronor) och bidrag från fonden för fiskets
utveckling till Fiskeriverket (2 miljoner kronor).
Vägverket (80 miljoner kronor) och Luftfarts-
verket (11 miljoner kronor) har fått bidrag till
transeuropeiska nätverk. Övriga bidrag från EU
har utbetalats till ytterligare några myndigheter
med mindre belopp.

Underhållsbidrag och Assistansersättning från
kommuner redovisas av Riksförsäkringsverket
inklusive försäkringskassorna.

Not 4

Transfereringar och bidrag

Miljoner kronor	1999	1998
Socialförsäkring
Ersättning vid ålderdom - pensioner inkl. ATP	169 489	164 858
Ersättning vid sjukdom och handikapp förtidspension, vårdbidrag	80 738	71 484
Stöd till barnfamiljer	43 827	43 993
Läkemedelsförmåner	14 200	12 862
Summa	308 254	293 197
Arbetsmarknad
Arbetslöshetsersättning	34 400	34 138
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder	29 815	29 384
Bidrag till Samhall AB	4 262	4 456
Lönegarantier m.m.	815	2 136
Summa	69292	70114
Bistånd och invandring Bidrag via SIDA m.fl.	8 524	7 739
Internationella organisationer	3 570	3 719
Invandringsbidrag till kommuner	2 750	2 715
Summa	14 844	14 173
Övrigt
Generella bidrag och utjämningsbidrag till kommuner och landsting	99 182	96 171
Varav utjämningsbidrag	20526	21265
Avsättning till premiereserven	23 528	11 366
Ränta pä premiereserven	2 264	2 028
Studiestöd och avskrivningar låneford- ringar	22 380	18 283
Sveriges avgift till EU m.m.	21 067	21 210
Stöd till jordbruket	8 364	8 558
Räntebidrag m.m.	7 367	10 814
Bidrag inom skolväsendet	4 241	4 029
Bidrag till folkbildningen	2 494	2 418
Bidrag till näringslivet m.m. via NUTEK	2 465	1 873
Bidrag till investeringar i infrastruktur	1 599	1 480
Bidrag till enskilda och kommunala hög- skoleutbildningar	1 474	1 461
Kreditgarantier vid bostadsbyggande	1 259	2 580
Bidrag till kulturverksamhet	1 172	1 166
Övrigt	15 324	11 639
Summa	214 180	195 076
Total summa	606 570	572 560

Transfereringar och bidrag ökade totalt med 34
miljarder kronor mellan 1998 och 1999. Av ök-
ningen förklaras drygt 12 miljarder kronor av
ökning av avsättningen till premiereserven och 9

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

miljarder kronor av ökning för ersättning vid
sjukdom.

Med socialförsäkring avses Riksförsäkrings-
verket inklusive försäkringskassornas definition
av densamma vilket innebär att utöver ålderspen-
sionssystemet ingår bl.a. stöd till barnfamiljer,
sjukpenning och förtidspensioner.

Inom socialförsäkring ökade transfereringarna
netto med drygt 15 miljarder kronor. Ersätt-
ningen vid sjukdom ökade med drygt 9 miljarder
kronor. En av de mest markanta förändringarna
under 1999 var att den genomsnittliga dagsjuk-
penningen dessutom ökat mer än motsvarande
genomsnittliga lönenivå. Slutsatsen måste bli att
det blivit en ökad andel mer inkomststarka grup-
per bland de sjukskrivna. Dessutom har antalet
ersatta sjukpenningdagar ökat kraftigt bl.a. som
följd av att långtidssjukskrivningarna ökat.

Stöd till barnfamiljer sjönk något bl.a. till följd
av det sjunkande födelsetalet och därmed mins-
kande antal barnbidragsberättigade. Även bo-
stadsbidrag till barnfamiljer fortsätter att sjunka
p.g.a det nya bidragssystemet som infördes 1997.

Utbetalda pensioner ökade med drygt 4,5
miljarder kronor p.g.a. att antalet ATP-
pensionärer blir fler och att den genomsnittliga
ATP-pensionen blir allt högre.

Arbetsmarknadsstödet minskade med nästan
1 miljard kronor vilket förklaras av att arbetslös-
heten sjunkit och att utbetalade lönegarantier
minskat.

Bistånd och invandring visar på en ökning
med knappt 800 miljoner kronor under 1999 vil-
ket främst utgörs av bidrag från SIDA för insat-
ser relaterade till stormen Mitch i Centralameri-
ka samt Kosovo-biståndet.

Transfereringarna under rubriken övrigt öka-
de med 19 miljarder kronor under 1999. Som
nämnts ovan förklaras drygt 12 miljarder kronor
av ökningen av premiereserven. Ökningen beror
på förändrade avgiftssatser samt införandet av
den statliga ålderspensionsavgiften. Premiereser-
ven har under året överförts från Riksförsäk-
ringsverket till Premiepensionsmyndigheten.

Avskrivningar och reservationer av låneford-
ringar hos Centrala studiestödsnämnden har
ökat med 5,3 miljarder kronor. Detta beror på de
regler som finns om återbetalningens storlek i
förhållande till inkomsten och som gör att av-
skrivning sker vid 65 års ålder, vilket i vissa fall
medför att skulden inte till fullo blir betald.

I Sveriges avgift till EU m.m. ingår förutom
nettoavgiften på 20 884 miljoner kronor även
några andra bidrag som Sverige ger till EU.

Räntebidragen minskade med 3,5 miljarder
kronor beroende på lägre räntenivåer och ned-
dragning av bidragen.

Posten övrigt som uppgår till 15 miljarder
kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag
som utbetalas av Presstödsnämnden, Länsstyrel-
serna, Bostadsdelegationen, Statens energimyn-
dighet Rymdstyrelsen, Statens Räddningsverk
med flera.

Not 5

Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för
transfereringsändamål

Miljoner kronor	1999	1998
Insättningsgarantinämnden	2 301	2 184
Kärnavfallsfondens styrelse	1 369	381
Vägverket	182	-
Naturvårdsverket	126	101
Riksförsäkringsverket inklusive försäk- ringskassorna	26	5 373
Övriga myndigheter	4	6
Summa	4 008	8 045

År 1998 avvecklades delpensionsfonden och ar-
betsskadefonden. Arbetsskadefonden hade ett
underskott på knappt 12 miljarder kronor. Del-
pensionsfonden hade ett fondkapital på 6 miljar-
der kronor. Nettot av dessa förklarar upplös-
ningen 1998 av de fonder som redovisades av
Riksförsäkringsverket.

Fonderna redovisas i balansräkningen, not 40.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor	1999	1998
Försvarsmakten	11 683	11 098
Polisväsendet	8 305	8 186
Riksförsäkringsverket inklusive	4 540	4 209
försäkringskassorna
Skatteförvaltningen	4 422	4 473
Arbetsmarknadsstyrelsen	3 791	3 860
Vägverket	2 695	3 037
Banverket	2 683	2 720
Regeringskansliet	2 470	2 254
Kriminalvårdsstyrelsen	2 465	2 487
Lunds universitet	2 344	2 424
Domstolsverket	2 165	2 137
Uppsala universitet	1 916	1 824
Göteborgs universitet	1687	1 566
Stockholms universitet	1 348	1 291
Försvarets materielverk	1 328	1 185
Kungliga tekniska högskolan	1 320	1 285
Karolinska institutet	1 291	1 165
Umeå Universitet	1 209	1 145
Sveriges lantbruks universitet	1 146	1 052
Linköpings universitet	1 116	1065

Affärsverk

Statens järnvägar	4 080	4 043
Luftfartsverket	1 942	1 637
Sjöfartsverket	825	566
Svenska kraftnät	154	132
Övriga myndigheter	21 467	20 093
Statens tjänstepensioner m.m.	7 430	6 395
Elimineringar av arbetsgivaravgifter, lö- neskatt m.m.	-22 907	-22 783
Summa	72 915	68 546

Statens kostnader för personal ökade med
knappt 6 procent, om man bortser från ökningen
av statens tjänstepensioner. Detta förklaras delvis
av att ett antal myndigheter haft relativt kraftiga
ökningar beroende på olika faktorer. Försvars-
maktens ökning beror bl.a. på att en hög avsätt-
ning för pensionsförpliktelser har gjorts. Det
rörliga lönetillägget har dessutom ökat jämfört
med föregående år, vilket bl.a. beror på större
övertidsuttag. Ökningen vid Riksförsäkringsver-
ket inklusive försäkringskassorna förklaras av att
ett stort antal personer anställts främst för att ar-
beta med det nya pensionssystemet. Vidare har
kostnaderna för pensionsavsättningar ökat. Re-
geringskansliets ökning förklaras huvudsakligen
av en ökad personalvolym. Uppsala universitets
ökning beror huvudsakligen på kostnader av en-
gångskaraktär för pensionsavtal m.m. Försvarets
materielverk har under 1999 genomfört om-
struktureringar m.m. vilket medfört ökade kost-
nader för personal. Sveriges lantbruksuniversitet
ökade personalkostnader förklaras av att löneök-
ningen för 1998 belastat 1999. Luftfartsverkets
ökade lönekostnader beror på höjda löner och
fler anställda. På Sjöfartsverket svarar ökade pen-
sionskostnader för den största förändringen.

I tabell 7.3 i kapitel 7 redovisas uppgifter om
antalet anställda inom staten under 1998 och
1999.

Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter,
löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner
och således inga kostnader för staten. Kostna-
derna ingår i myndighetsvärdena men har elimi-
nerats för att komma fram till summan för sta-
tens kostnader för personal.

Statens löne- och pensionsverk (SPV) redovi-
sar fr.o.m. 1999 statens tjänstepensioner enligt
nya redovisningsprinciper. SPV har inte justerat
jämförelsevärdena för 1998 för nya redovisnings-
principer eftersom helt nya principer tillämpas
1999. Någon justering har inte heller gjorts i
denna årsredovisning.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 7

Kostnader för lokaler

Not 8

Övriga driftskostnader

Miljoner kronor	1999	1998
Försvarsmakten	2 370	2 324
Polisväsendet	1 158	1 162
Regeringskansliet	1 017	995
Kriminalvårdsstyrelsen	635	564
Skatteförvaltningen	626	643
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	511	565
Arbetsmarknadsverket	496	516
Lunds universitet	475	459
Uppsala universitet	461	425
Domstolsverket	459	454
Göteborgs universitet	457	446
Stockholms universitet	402	372
Kungliga Tekniska högskolan	379	347
Linköpings universitet	283	261
Karolinska institutet	279	263
Sveriges lantbruksuniversitet	259	281
Vägverket	240	260
Försvarets materielverk	235	202
Umeå universitet	220	213
Statens invandrarverk	193	179
Affärsverk
Statens järnvägar	94	87
Sjöfartsverket	54	45
Luftfartsverket	32	36
Svenska kraftnät	17	17
Övriga myndigheter	4 043	3 718
Eliminering av inomstatliga lokalkostnader	-4 581	-3 995
Summa	10814	10 839

Miljoner kronor	1999	1998
Försvarets materielverk	17 518	20 641
Försvarsmakten	15 532	29 873
Vägverket	7 077	5 839
Polisväsendet	1 445	1 304
Skatteförvaltningen	1 228	1 180
Domstolsverket	1 210	1 286
Fortifikationsverket	1 164	1 161
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	1 152	729
Arbetsmarknadsverket	1 151	866
Banverket	1 130	687
Regeringskansliet	1 102	1 155
Karolinska institutet	1 082	1 014
Statens fastighetsverk	1 075	928
Lunds universitet	968	906
Kriminalvårdsstyrelsen	870	967

Affärsverk
Statens järnvägar	5 702	6 642
Luftfartsverket	1 906	1 140
Svenska kraftnät	1 173	1 158
Sjöfartsverket	682	399
Övriga myndigheter	16 762	17 401
Elimineringar	-28 462	-31 363
Summa	51 467	63 913

Elimineringarna sist i tabellen utgörs av myndig-
heternas lokalkostnader som betalas till Fortifi-
kationsverket och Statens fastighetsverk.

Driftskostnaderna består till största delen av för-
valtningskostnader. Elimineringarna sist i tabel-
len avser köp av varor och tjänster mellan myn-
digheterna.

Försvarets materielverk redovisar kostnader
för varor och materiel. År 1998 redovisades här
knappt 4 miljarder kronor avseende anskaff-
ningsutgifter för anläggningstillgångar. Den
största delen av dessa anläggningstillgångar avsåg
maskiner och inventarier som balanserats som
pågående nyanläggningar.

Försvarsmakten redovisar fr.o.m. 1999 an-
skaffning av krigsorganisatoriska anläggningstill-
gångar som investering medan den anskaffning
som skedde 1998 redovisades som driftskostnad.
Försvarsmakten har inte justerat jämförelsevär-
den för 1998 för ändrad redovisningsprincip,
varför detta inte heller ändrats i denna årsredo-
visning.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Vägverkets post består av kostnader för verk-
samhet som inte är aktiverade i väganläggningar
och inte heller kan hänföras till personal- och lo-
kalkostnader.

Not 9

Avskrivningar

Not 10

Resultat av andelar i dotterföretag och
intresseföretag

Miljoner kronor	1999	1998
Försvarsmakten	3 474	3 425
Vägverket	2 506	2 403
Banverket	1 992	1 952
Fortifikationsverket	772	764
Polisväsendet	551	423
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	384	320
Skatteförvaltningen	275	270
Affärsverk
Statens järnvägar	839	702
Luftfartsverket	592	697
Svenska kraftnät	350	351
Sjöfartsverket	80	80
Övriga myndigheter	4 010	3 690
Summa	15 825	15 077

Försvarsmaktens avskrivningar avser fr.o.m.
1999 även krigsorganisatoriska anläggningstill-
gångar anskaffade t.o.m. 1998, invärderade 1998
och 1999.

Vägverkets avskrivningar avser främst av-
skrivningar av väganläggningar.

Banverkets avskrivningar avser främst av-
skrivningar av järnvägsanläggningar.

Miljoner kronor	1999	1998
Regeringskansliet:
Förvaltningsaktiebolaget Stattum	8 543	97
Telia AB	3 337	4 691
Vattenfall AB	2 726	2 995
Civitas Holding AB	772	1 097
Vin & Sprit AB	770	434
Statliga Akademiska Hus AB	539	301
Apoteket AB	470	1 084
Svensk Exportkredit AB	347	359
Systembolaget AB	310	193
SBAB	266	384
AssiDomän AB	146	304
Specialfastigheter AB	110	45
Posten AB	92	1 252
TERAC0M Svensk Rundradio AB	78	45
Sveaskog AB	77
SAS Sverige AB	72	537
Svenska Rymdaktiebolaget	65	34
Svenska Spel	58	135
Celsius AB	54	93
Amu-Gruppen AB	31	50
VPC AB	22	29
Svenska Lagerhus AB	12	-3
LKAB	9	709
Kasernens Fastighets AB	8	2
SOS Alarm Sverige AB	7	28
Svenska Skogsplantor AB	-4	34
Swedfund International AB	-16	12
Almi Företagspartner AB	-25	217
AB Svensk Bilprovning	-25	5
Venantius AB	-33	-153
Samhall AB	-76	-89
Övriga bolag inom Regeringskansliet	14	2
Summa Regeringskansliet	18 756	14 923
Affärsverk
Statens järnvägar	0	2
Svenska Kraftnät	5	0
Övriga myndigheter	16	-11
Summa	18 777	14914

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Med dotterbolag avses bolag där statens ägaran-
del överstiger 50 procent. Med intresseföretag
avses bolag där statens ägarandel är minst 20 pro-
cent, men lägre än 50 procent.

För 15 av de ovanstående bolagen var föränd-
ringen från föregående år större än 100 miljoner
kronor. Ökningen av resultatandelen i Förvalt-
ningsbolaget Stattum beror i huvudsak på för-
säljning av Pharmacia & Upjohn-aktier.

I bilaga 1.4 redovisas information om statliga
dotter- och intresseföretag.

Not 11

Finansiella intäkter

ning och även ränteintäkterna i denna del av
verksamheten redovisas här. RGK:s ränteintäkter
i samband med utlåning i svensk och utländsk
valuta har minskat med drygt 14 miljarder kro-
nor. Aven nettot mellan överkurser och un-
derkurser vid emissioner har minskat jämfört
med 1998. Minskningen uppgår till 2 miljarder
kronor.

Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassornas minskning beror främst på att delpen-
sionsfonden avvecklades 1998.

Från och med 1998 särredovisas finansiella
intäkter som inte är räntor separat under rubri-
ken Övriga finansiella intäkter.

Miljoner kronor	1999	1998
Riksgäldskontoret
Ränteintäkter avseende upplåningsverk- samheten i utländsk valuta	28 847	36 241
Ränteintäkter avseende upplåningsverk- samheten i SEK	25 862	32 892
Överkurs vid emissioner (netto)	327	2 316
Intäktsförda preskriberade obligationer	48	35
m.m.
Orealiserade valutavinster (netto)	17 242	-
Realiserade valutavinster (netto)	6 251	-
Delsumma Riksgäldskontoret	78 577	71 484
CSN,	4 068	4 289
vara v ränteintäkter avseende studielån som finansierats via upplåning i RGK	3 966	4 175
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna, ränteintäkter, fonder m.m.	138	609
Affärsverk
Statens järnvägar	405	0
Svenska Kraftnät	35	36
Luftfartsverket	28	24
Sjöfartsverket	3	3
Övriga myndigheter	492	364
Summa	83 746	76 809

Övriga finansiella intäkter

Miljoner kronor	1999	1998
Kammarkollegiet	270	-
Allmänna arvsfonden	81	■
Försvarets materielverk	80
Riksförsäkringsverket inklusive	18	550
försäkringskassorna
Affärsverk
Statens järnvägar	108	863
Svenska kraftnät	0	4
Luftfartsverket	0	3
Övriga finansiella intäkter	306	307
Summa	863	1 727

De finansiella intäkterna har ökat med 7 miljar-
der kronor jämfört med föregående år. Ökning-
en är hänförlig till att den svenska kronan stärkts
vilket medfört orealiserade och realiserade va-
lutavinster. Dessa poster redovisas av Riksgälds-
kontoret (RGK) och var föregående år förluster
och redovisades då under finansiella kostnader.
Den löpande administrationen av upplånings-
verksamheten omfattar även en betydande utlå-

Kammarkollegiets intäkter består till största del
av överskott från statsstödda exportkrediter, vil-
ka 1998 uppgick till 258 miljoner kronor och
som föregående år redovisades under skatter.

Allmänna arvsfondens intäkter är utdelning
från aktie- och räntekonsortium. Ar 1998 upp-
gick utdelningen till 88 miljoner kronor men re-
dovisades då under finansiella intäkter.

Försvarets materielverks (FMV) intäkter är
valutakursvinster. År 1999 bruttoredovisade
FMV kursdifferenser. Föregående år nettoredo-
visades dessa varför jämförelsevärde för 1998
saknas.

Riksförsäkringsverkets inklusive försäkrings-
kassornas minskning beror på avvecklingen av
delpensionsfonden 1998.

Staten Järnvägars (SJ:s) finansiella intäkter be-
står huvudsakligen av realisationsvinst vid för-
säljning av värdepapper. Av SJ:s övriga finansiella
intäkter 1998 avsåg 463 miljoner kronor räntor

Skr. 1999/2000:150 BILAGA l

vilka skulle ha redovisats under finansiella intäk-
ter.

Miljoner kronor	1999	1998
Finansiella intäkter	83 746	76 809
Övriga finansiella intäkter	863	1 727
Summa finansiella intäkter totalt	84 609	78 536

Not 12 Finansiella kostnader Miljoner kronor	1999	1998
Riksgäldskontoret
Räntekostnader avseende upplåning i SEK	89 006	104 176
Räntekostnader avseende upplåning i ut- ländsk valuta	50 177	60 148
Realiserade kursförluster (netto)	9 562	15 518
Orealiserade valutaförluster (netto)	0	29 505
Realiserade valutaförluster (netto)	0	9 821
Provisioner till banker	326	390
Räntekostnader ungdomsbospar	4	5
Delsumma Riksgäldskontoret	149 074	219 576
Affärsverk
Svenska Kraftnät	4	3
Statens järnvägar	195	-
Luftfartsverket	8	-
Sjöfartsverket	12
Övriga myndigheter	214	136
Summa	149 507	219 715

Övriga finansiella kostnader

Miljoner kronor	1999	1998
Exportkreditnämnden	1943	1 335
Riksgäldskontoret	157
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	72	272
Regeringskansliet	22	110
Affärsverk
Statens järnvägar	632	786
Sjöfartsverket	0	13
Luftfartsverket	0	12
Övriga myndigheter	42	217
Summa	2 868	2 745

Minskningen av de finansiella kostnader som re-
dovisas av Riksgäldskontoret uppgår till 70,5
miljarder kronor jämfört med 1998. Av minsk-
ningen är 25 miljarder kronor hänförliga till
minskade räntekostnader för upplåning i svensk
och utländsk valuta. Kronförstärkningen under
1999 har medfört realiserade och orealiserade
valutavinster, vilket förklarar drygt 39 miljarder
kronor av minskningen då dessa poster i år redo-
visas på intäktssidan.

Resterande skillnad är hänförlig till kursför-
luster på obligationer som minskat med 6 miljar-
der kronor.

För närmare kommentarer och redovisning av
statsskuldens kostnader hänvisas till textavsnittet

4.5 om statsskulden.

Från och med 1998 särredovisas finansiella
kostnader som inte är räntor separat under ru-
briken Övriga finansiella kostnader.

Från och med 1998 års bokslut redovisar Ex-
portkreditnämnden det bedömda värdet på ute-
stående fordringar liksom risken för slutliga
förluster i det utestående engagemanget. Av
kostnaderna på nästan 2 miljarder kronor avser 1
miljard kronor reservering för engagemangsrisk
och knappt 0,5 miljard kronor reservering av
skadefordringar.

Riksgäldskontorets övriga finansiella kostna-
der består nästan uteslutande av reservering för
framtida garantiförluster. Reserveringen är en ny
redovisningsprincip och något jämförelsetal är
inte framräknat.

Riksförsäkringsverkets inklusive försäkrings-
kassornas minskning beror på delpensionens av-
veckling 1998.

Statens järnvägars (SJ) kostnader är till största
delen hänförliga till leasingkostnader. Av SJ:s
övriga finansiella kostnader 1998 avsåg 288 mil-
joner kronor räntor vilka borde redovisats under
finansiella kostnader.

Miljoner kronor	1999	1998
Finansiella kostnader	149 507	219 715
Övriga finansiella kostnader	2 868	2 745
Summa finansiella kostnader	152 375	222 460

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Noter till balansräkningen (13-51)

Not 13

Balanserade utgifter för forskning och utveckling

Miljoner kronor	1999	1998
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	600	439
Polisväsendet	136	83
Totalförsvarets pliktverk	128	145
Skatteförvaltningen	60
Centrala studiestödsnämnden	50
Kungliga Tekniska högskolan	28	22
Statens invandrarverk	25	12

Försvarets materielverk

Premiepensionsmyndighetens immateriella del
av det kontoadministrativa system som hanterar
pensionsmedlen har aktiverats och avskrivning-
arna påbörjas när systemet tas i drift.

Statens fastighetsverks immateriella tillgångar
avser hyres-, bostads- och tomträtter.

Svenska Kraftnäts immateriella tillgångar avser
markrättigheter i form av servitut och lednings-
rätter.

Not 15

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Affärsverk

Svenska Kraftnät 65

Statens järnvägar - 86

Övriga myndigheter 94 47

Summa 1 207 848

21 14

Miljoner kronor	1999	1998
Läkemedelsverket	7	-
Statens räddningsverk	5	4
Skatteförvaltningen	-	1
övriga myndigheter	1	2
Summa	13	7

Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskas-
sornas forsknings- och utvecklingstillgångar ut-
görs i huvudsak av aktiverade kostnader för ut-
veckling av det nya pensionssystemet. Enligt
regeringens beslut aktiveras kostnaderna och fi-
nansieras med lån i Riksgäldskontoret. Lånet
amorteras och när pensionssystemet tas i drift
görs avskrivningar på tillgången.

Polisväsendets kostnader avser utveckling av
datorsystem, bl.a. avseende en teknisk plattform
gemensam för hela polisväsendet.

Totalförsvarets pliktverk kostnader utgörs i
huvudsak av utveckling av informationssystem.

Här redovisas långfristiga förskott till leverantö-
rer av immateriella anläggningstillgångar, t.ex.
utvecklingskostnader för dataprogram.

Not 16

Byggnader, mark och annan fast egendom

Not 14

Rättigheter och andra immateriella
anläggningstillgångar

Miljoner kronor	1999	1998
Premiepensionsmyndigheten	54	-
Statens fastighetsverk	12	13
Skogsstyrelsen	4	5
Kungliga Tekniska Högskolan	3	2
Affärsverk
Svenska Kraftnät	152	153
Övriga myndigheter	11	20
Summa	236	193

Statens fastighetsverk	10 811	11 114
Fortifikationsverket	10 744	10 861
Naturvårdsverket	1 660	1 459
Riksdagens förvaltningskontor	959	982
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	284	340
Banverket	389	384
Vägverket	247	185
Affärsverk
Statens järnvägar	3 939	4 240
Luftfartsverket	3 459	1 920
Sjöfartsverket	350	352
Svenska kraftnät	208	217
övriga myndigheter	387	353
Summa	33 437	32 407

Statens fastighetsverk förvaltar för statens räk-
ning det fastighetsbestånd som regeringen be-
stämmer. Den största delen av fastigheterna till-
hör vårt nationella kulturarv. Exempel på

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal
fästningar, nationalteatrarna, museerna, rege-
ringens byggnader och landshövdingsresidensen.

De markegendomar som redovisas av Statens
fastighetsverk består till stora delar av markom-
råden ovan odlingsgränsen i Västerbottens och
Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands
län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst
jordbruksegendomar som av kulturella skäl är i
statens ägo, t.ex. kungsgårdarna.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av-
sedda för försvarsändamål.

Naturvårdsverket redovisar främst national-
parker och naturreservat. Dessa är dock upptag-
na till ett lågt värde eller inget värde alls.

Riksdagens förvaltningskontor förvaltar riks-
dagsbyggnaderna.

Not 18

Maskiner, inventarier, installationer m. m.

Not 17

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor	1999	1998
Polisväsendet	449	235
Kriminalvårdsstyrelsen	178	152
Lunds universitet	84	63
Göteborgs universitet	71	69
Kungliga tekniska högskolan	63	54
Sveriges lantbruksuniversitet	60	58
Stockholms universitet	58	60
Uppsala universitet	57	62
Övriga myndigheter	585	347
Summa	1 605	1 100

Miljoner kronor	1999	1998
Polisväsendet	1 189	965
Försvarets materielverk	1 000	1 170
Vägverket	986	946
Försvarsmakten	969	819
Banverket	890	328
Göteborgs universitet	543	514
Lunds universitet	514	529
Kustbevakningen	467	465
Uppsala universitet	423	316
Skatteförvaltningen	413	533
Försvarets radioanstalt	406	400
Regeringskansliet	400	321
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	397	279
Kungliga tekniska högskolan	381	425
Arbetsmarknadsstyrelsen	362	379
Domstolsverket	325	371
Affärsverk
Statens järnvägar	7 522	7 776
Svenska kraftnät	6 330	6 467
Luftfartsverket	1 373	1 519
Sjöfartsverket	643	541
Övriga myndigheter	4 512	6 406
Summa	30 045	31 469

Förbättringsutgifter avser sådana utgifter som
myndigheten haft för att anpassa hyrda lokaler
till den egna verksamheten t.ex. om- och till-
byggnationer och larmanordningar.

Polisväsendets ökade utgifter förklaras av att
nya polishus tagits i bruk i Halmstad och Karl-
stad. Dessutom har Citypolisen i Stockholm bytt
lokaler.

Bilar, persondatorer med kringutrustning, kon-
torsapparater m.m. är exempel på tillgångar som
redovisas under denna post.

Statens järnvägar redovisar finansiell leasing av
lok och vagnar till ett värde av 7,5 miljarder kro-
nor. Motsvarande skuld redovisas under övriga
skulder.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 19

Pågående nyanläggningar

miljarder kronor värderats in under 1999. En del
materiel återstår att invärdera.

Miljoner kronor	1999	1998
Banverket, järnvägsanläggningar	10 843	11 678
Vägverket, väganläggningar	11 241	9 785
Försvarets Materielverk	3 904	5 542
Fortifikationsverket	1 010	894
Statens fastighetsverk	254	341
Affärsverk
Luftfartsverket	2 035	1 121
Statens järnvägar	398	275
Svenska kraftnät	113	113
Sjöfartsverket	72	69
Övriga myndigheter	707	475
Summa	30 577	30 293

Not 21

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Merparten av Luftfartsverkets nyanläggningar är
byggnader som inte åsatts något taxeringsvärde.
Till viss del är anläggningarna finansierade med
investeringsbidrag från Flygvapnet, kommuner
m.fl.

Försvarets materielverks post avser uppdrag
från Försvarsmakten på 3,9 miljarder kronor.

Miljoner kronor	1999	1998
Vägverket	226	244
Banverket	110	117
Statens väg- och transportforskningsinstitut	5	-
Statens Räddningsverk	-	14
Kungliga Tekniska Högskolan	2	11
Övriga myndigheter	6	11
Summa	349	397
Not 22
Statliga vägar
Miljoner kronor	1999	1998
Vägverket	63 185	61 340

Not 20

Beredskapstillgångar

Miljoner kronor	1999	1998
Försvarsmakten	65 040	69 389
Statens räddningsverk, räddningstjänst- och varningsmateriel m.m.	1099	1 081
Överstyrelsen för civil beredskap, metall, verkstads, och kemiska produkter	444	541
Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsför- nödenheter	182	441
Jordbruksverket, fodervaror,	66	164
bekämpningsmedel m.m.
Övriga myndigheter	24	9
Summa	66 855	71 625

Försvarsmakten invärderade huvuddelen av sina
beredskapstillgångar för första gången 1998. De
övertog också i januari 1998 lager av reservmate-
riel och drivmedel från Försvarets materielverk
uppgående till 7,2 miljarder kronor. Under 1999
har justeringar av föregående års invärderade
värde gjorts med 20 miljarder kronor p.g.a. fel-
aktig bedömning. Dessutom har ytterligare 6

Vägverket har sedan 1994 värderat och redovisat
investeringar i statliga vägar och broar. Vägin-
vesteringar under åren 1955-1994 har invärderats
retroaktivt. Avskrivningstiden för väginveste-
ringar är 40 år. Redovisade belopp är nettovärden
efter avskrivning.

Not 23

Statliga järnvägsanläggningar

Banverket 53 149 48 877

Banverket har fr.o.m 1996 värderat och redovisat
järnvägarna. Tidigare redovisades endast tele-, el-
och SL-anläggningar. De investeringar som
gjorts i det statliga järnvägsnätet och som finan-
sieras med statliga anslag har i Banverkets redo-
visning tidigare direktavskrivits. Avskrivningar
för järnvägsanläggningar är 40 år. Redovisade
belopp är nettovärden efter värdeminskningsav-
drag. Under året har bron över Öresund och
Ostkustbanan färdigställts. Arlanda Express har
startat sin flygpendel mellan Stockholm och Ar-
landa.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 24

Andelar i dotterföretag

Miljoner kronor	1999	1998
Vattenfall AB	32 995	31 793
Telia AB	28 640	26 927
Förvaltningsaktiebolaget Stattum	12 325	3 673
Civitas Holding AB	9 742	9 371
LKAB	8 522	8 802
Statliga Akademiska Hus AB	6 298	6 213
Posten AB	4 940	4 846
Almi Företagspartner AB	4 431	4 479
SBAB	3 620	3 451
Venantius AB	3 507	3 529
Apoteket AB	2 143	1 766
Vin & Sprit AB	1 849	1 920
Samhall AB	1 525	1 601
Specialfastigheter AB	1 264	1 284
Systembolaget AB	1 241	1 053
TERACOM Svensk Rundradio AB	1040	978
Swedfund International AB	813	836
Sveaskog AB	471	0
Svenska Rymdaktiebolaget	447	387
Amu-gruppen AB	390	381
AB Svensk Bilprovning	231	258
Sveriges Provnings och Forskningsinstitut AB	198	187
Svenska Spel AB	192	135
Svenska Skogsplantor AB	136	143
SAQ kontroll AB	0	104
Affärsverk
Statens järnvägar - AB Swedcarrier	831	716
Luftfartsverket - LFV Holding AB	75	75
Svenska kraftnät	12	3
Övriga	436	408
Summa	128 314	115319

förklaras av försäljning av Pharmacia & Upjohn-
aktier. Under året har Sveaskog AB erhållits via
aktier i Assi Domän AB. Därigenom har statens
ägarandel i Assi Domän AB minskat från 50,4
procent till 35,7 procent varför bolaget i år redo-
visas under intresseföretag.

Newtel AB och IMEGO AB har förvärvats
under året. Det förstnämnda inför den planerade
fusionen mellan Telia och Telenor. IMEGO AB
är ett nystartat forskningsbolag. Vidare har
SAQ-kontroll AB avyttrats under året.

Affärsverkens aktieinnehav i dotterbolag är
bokförda till anskaffningsvärde.

Andelar i intresseföretag

Miljoner kronor	1999	1998
Assi Domän AB	5 206	7 900
SAS Sverige AB	2 993	2 989
AB Svensk Exportkredit	2 238	2 224
Celsius AB	818	798
SOS Alarm Sverige AB	67	66
Värdepapperscentralen (VPC) AB	0	105
Affärsverk
Nord Pool ASA m.fl., Svenska Kraftnät	71	71
A-Banan Projekt AB, Luftfartsverket	5	5
Övriga myndigheter	53	68
Summa	11 451	14 226

Jämförelsesiffran för Assi Domän AB 1998 är
baserad på en ägarandel på 50,4 procent. (Se
ovan.) Under året har Värdepapperscentralen AB
sålts.

Med intresseföretag avses bolag där statens
ägarandel är minst 20 procent, men lägre än 50
procent.

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag
värderas enligt kapitalandelsmetoden. Metoden
innebär att statens andel av bolagens egna kapital
och ackumulerade vinster, reducerat med utbe-
talda utdelningar, har tagits upp i årsredovisning-
en. I balansräkningen redovisas aktier och ande-
lar i dotter- och intressebolag summerat till en
post. I denna not redovisas de separat. Med dot-
terbolag avses bolag där statens ägarandel över-
stiger 50 procent.

Ökningen mellan åren förklaras i huvudsak av
Förvaltningsaktiebolaget Stattum, vars ökning

Andelar i dotter- och intresseföretag -totalt

Miljoner kronor	1999	1998
Aktier och andelar i dotterföretag	128 314	115 319
Aktier och anderlar i intresseföretag	11 451	14 226
Riksbankens grundfond	1 000	1000
Summa	140 765	130 545
I bilaga 1.4 finns ytterligare	redovisning av	statli-

ga dotter- och intresseföretag.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 25

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Not 26

Andra långfristiga fordringar

Miljoner kronor	1999	1998
Regeringskansliet, Europeiska Investerings- banken	1 677	0
Regeringskansliet, Nordiska Investerings- banken	1 329	0
Regeringskansliet, Europeiska utvecklings- banken	695	0
Regeringskansliet, IBRD Världsbanken	593	593
Regeringskansliet, OM-gruppen	452	452
Regeringskansliet, Europarådets utveck- lingsbank	34	0
Allmänna arvsfonden, andelar i aktie- och räntekonsortium	952	955
Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer	241	362
Göteborgs universitet	135	125
Affärsverk
Statens järnvägar, nollkupongsplaceringar	3 281	2 945
Övriga myndigheter	170	80
Summa	9 559	5 512

Miljoner kronor	1999	1998
Exportkreditnämnden	5 231	5 668
Statens bostadskreditnämnd, regressford- ringar på utbetald ersättning för infriade garantier	393	340
NUTEK	185	0
Affärsverk
Sjöfartsverket, förskottshyra för offshore- fartyg	160	74
Övriga myndigheter	387	440
Summa	6 356	6 523

Förändringen mellan åren förklaras till största
del av att Regeringskansliet för första gången
1999 redovisat inbetalat kapital till Europeiska
investeringsbanken, Nordiska Investeringsban-
ken, Europeiska utvecklingsbanken och Euro-
parådets utvecklingsbank.

Statens järnvägars långfristiga värdepappersin-
nehav avser innehav av nollkupongplaceringar.
Innehavet syftar till att finansiera betalningar
som blir nödvändiga när olika leasingkontrakt
förfaller.

Av Karolinska Institutets innehav 1998 avsåg
137 miljoner kronor statsobligationer vilka ej
eliminerades. För jämförbarhet med 1999 bör
1998 års värde minskas med 137 miljoner kro-
nor.

Exportkreditnämndens (EKN) fordringar är
nettovärderade skadefordringar. Värderingen ba-
seras på de skadebelopp som EKN utbetalat.
Från detta görs avdrag för återvunna eller av-
skrivna belopp. Till detta belopp läggs kapitalise-
rade räntor, förfallna obetalda avtalsräntor samt
ej förfallna räntor enligt avtal. Anspråk på dröjs-
målsräntor läggs ej till fordringarna förrän avtal
om storleken på anspråket slutits med gäldenä-
ren.

Värdering av EKN:s fordringar görs utifrån
olika kriterier. Vid bedömning av fordringar på
andra länder är en utgångspunkt landets totala
skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet
skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras
bl.a. med gjorda bedömningar av landets allmän-
na riskläge vad gäller krediter sammanvägt med
fordrans återstående löptid. Större kommersiella
fordringar undersöks och värderas individuellt.

NUTEK har överlåtit en stor del av lokalise-
ringslånen och regionala utvecklingslänen till
stiftelsen Norrlandsfonden. Med anledning av
övertagandet har en revers mellan svenska staten
och stiftelsen upprättats. Överenskommet be-
lopp jämte ränta har NUTEK tagit upp som en
fordran på stiftelsen med en motsvarande skuld
till staten.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 27
Utlåning

Miljoner kronor	1999	1998
Centrala studiestödsnämnden (CSN),	90 818	84 639
nyare studielån samt hemutrustningslån
CSN, äldre studielån beviljade t.o.m. 1988	26 811	29 059
CSN, återkrav på lån och bidrag	556	428
CSN, skuldsaneringslån	8	6
CSN, övrigt	■11	25
Riksgäldskontoret (RGK), investeringslån	2 770	2 340
till Svensk-Danska Broförb AB
RGK, investeringslån till A-train AB	1 000	1 000
RGK, övrigt	311	300
Kammarkollegiet, näringslån	225	680
Kammarkollegiet, övriga lån	10	17
Statens energimyndighet, Baltikumlån	128	119
Statens energimyndighet, villkorslån	9	9
NUTEK, villkorslån	66	71
NUTEK, lokaliseringslån	62	277
Styrelsen för internationellt utvecklingsar-	101	107
bete
Övriga myndigheter	249	192
Summa	123113	119 269

Centrala studiestödsnämnden (CSN) administ-
rerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två
huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie-
rade av Riksgäldskontoret, främst studielån be-
viljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån
som ursprungligen finansierats via stadsbudge-
ten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988.
CSN:s fordringar uppgår till totalt 118 miljarder
kronor då hänsyn tagits till reservationer för
osäkra fordringar. Två kategorier av osäkra ford-
ringar finns. Den ena typen är fordringar på per-
soner som missköter betalningarna. Efter ge-
nomgång har värdet på sådana fordringar skrivits
ned med 2,3 miljarder kronor. Den andra kate-
gorien av osäkra fordringar är sådana där lånta-
garna på grund av lånereglernas utformning inte
kommer att hinna betala tillbaka lånet före 65 års
ålder, vilket är den gräns som fastställts. Föregå-
ende år gjorde CSN enbart en mindre reserva-
tion på 699 miljoner kronor för dessa fordringar.
I år har en reservation gjorts på 5,9 miljarder
kronor av de skulder som CSN anser ligga inom
det skuldintervall där risken för framtida av-
skrivningar är störst, vilket är låntagare med
skulder över 400 000 kronor.

Totalt har reservationer gjorts med 8,6 miljar-
der kronor på en lånefordran motsvarande 127
miljarder kronor.

I resultaträkningen under transfereringsav-
snittet uppgår årets faktiska avskrivningar och
nedskrivningar av lånefordringar till 497 miljoner
kronor och årets reservation av lånefordringar till
6,3 miljarder kronor, se not 4.

Not 28

Varulager och förråd

Miljoner kronor	1999	1998
Banverket	341	307
Försvarsmakten	211	196
Försvarets materielverk	169	173
Vägverket	105	92
Kriminalvårdsstyrelsen	69	73
Polisväsendet	66	59
Sveriges geologiska undersökning	12	134
Affärsverk
Statens järnvägar	35	104
Luftfartsverket	35	29
Svenska kraftnät	23	22
Sjöfartsverket	21	21
Övriga myndigheter	312	340
Summa	1 399	1 550

Förändringen mellan åren består i huvudsak av
att Sveriges geologiska undersökning sålt det la-
ger de 1998 övertog från Statens Oljelager och
att Statens Järnvägar minskat sitt lager.

Banverkets lager består av material för repara-
tion och underhåll av anläggningstillgångar.

Försvarets Materielverks lager utgörs i huvud-
sak av elektronikkomponenter för försvarets te-
lenät.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 29

Pågående arbeten

Not 31

Förskott till leverantörer

Lantmäteriverket	183	106
Banverket	58	187
Fortifikationsverket	38	26
Försvarets forskningsanstalt	30	27
Försvarsmakten	17	57
Allmänna advokatbyråerna	0	20
Affärsverk
Sjöfartsverket	18	9
Statens järnvägar	6	17
Övriga myndigheter	92	71
Summa	442	520

Här redovisas främst pågående tjänsteuppdrag
och andra pågående arbeten i avgiftsbelagd verk-
samhet.

Not 30
Fastigheter

Miljoner kronor	1999	1998
Länsstyrelsen i Dalarnas län	81	67
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	21	16
Karolinska Institutet	17	0
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	13	12
Länsstyrelsen i Västerbottens län	8	7
Länsstyrelsen i Västernorrlands län	6	6
Övriga länsstyrelser	9	18
Summa	155	126

Försvarets materielverk	11 856	13 493
Övriga myndigheter	102	101
Summa	11 958	13 594
De leverantörer som Försvarets	materielverk
lämnat förskott till är i huvudsak Industrigrup-
pen JAS och Celsiuskoncernen.
Not 32
Kundfordringar
Miljoner kronor	1999	1998
Exportkreditnämnden	774	335
Banverket	378	265
Vägverket	325	218
Försvarsmakten	172	112
Lantmäteriverket	128	120
Försvarets materielverk	56	123
Affärsverk
Luftfartsverket	383	565
Sjöfartsverket	140	158
Svenska kraftnät	134	174
Statens järnvägar	113	22
Övriga myndigheter	1 418	1 344
Summa	4 021	3 436

Exportkreditnämndens fordringar avser fakture-
rade premier för garantitagare.

Här redovisas fastigheter som vid anskaffningen
inte är avsedda att stadigvarande innehas eller
brukas.

Länsstyrelsernas fastigheter avser jordfonden
vilka från och med 1998 redovisas som en egen
post i Balansräkningen. Tidigare redovisades des-
sa under posten Varulager och Förråd.

Karolinska Institutet har under året donerat
fastigheter vilka upptas till taxeringsvärde tills de
säljs.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 33

Övriga fordringar

Miljoner kronor	1999	1998
Skatteförvaltningen, fordringar avseende kommuners och landstings mervärdesskatt	2 365	1 170
Skatteförvaltningen, fordringar lämnade till Kronofogdemyndigheten för indrivning m.m.	5 020	5 007
Jordbruksverket, bidragsfordringar på EU m.m.	4 514	4 878
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna, fordran AP-fonden för administ- ration av ålderspension m.m.	2 667	2 359
Tullverket, uppbördsfordringar	1 624	1 773
Riksgäldskontoret	1 497	1 209
Regeringskansliet	500	35
Affärsverk
Statens järnvägar	541	1 032
Luftfartsverket	388	207
Sjöfartsverket	0	110
Svenska Kraftnät	0	6
Övriga myndigheter	991	1 453
Summa	20107	19 239

(131 miljoner kronor). Fordringar på underhålls-
skyldiga har värderats till 75 procent av brutto-
fordran med ledning av inbetalningsgraden un-
der de senaste tre åren.

Tullverkets uppbördsfordringar utgörs av
obetalda tullräkningar avseende mervärdesskatt,
tull- och importavgifter på jordbruksprodukter,
energiskatter m.fl. skatter och avgifter. Bedöm-
ning av fordringarnas verkliga värde har gjorts
med en statistisk metod.

Riksgäldskontorets (RGK) fordringar består i
huvudsak av depositioner för handel med stan-
dardiserade terminskontrakt (s.k. futures) samt
fordringar på banker avseende obligationer och
vinster. RGK har ändrat jämförelsevärdet för
1998 till 1,8 miljarder kronor vilket inte skett i
årsredovisning för staten.

Regeringskansliets ökning förklaras i huvud-
sak av en fordran på Venantius AB

Statens järnvägars fordringar avser främst
fordringar på bolag inom SJ-koncernen.

Not 34

Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader

Skatteförvaltningen har skattefordringar under
indrivning på nominellt 46,6 miljarder kronor.
Av dessa beräknas 5 miljarder kronor flyta in vil-
ket utgör merparten av RSV:s fordringspost.
Värdet av återstående fordringar under indriv-
ning har beräknats med ledning av uppgifter från
redovisningssystemet för exekutionsväsendet
(REX). Individuell prövning av varje enskild
fordrans verkliga värde är inte möjlig att göra
p.g.a. det mycket stora antalet fordringar. Ford-
ringarna har i likhet med föregående år analyse-
rats med avseende på olika kategorier av gäldenä-
rer, ålder, hur betalningarna fördelat sig på
fordringar av olika ålder etc.

Skatteförvaltningens fordran på kommuner
och landsting avser framtida inbetalningar till de
räntebärande kontona hos Riksgäldskontoret för
att täcka nuvarande kreditutnyttjande.

Statens jordbruksverks bidragsfordringar på
EU avser gjorda utbetalningar av bidrag inom
garantisektionen, rekvirerade medel inom ut-
vecklingssektionen och bundet kapital i offentli-
ga lager för EU:s räkning.

Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassornas fordringar avser till största delen ford-
ringar på bidragsskyldiga avseende underhålls-
stöd (2 014 miljoner kronor) och återkravsford-
ringar avseende bostadsbidrag till barnfamiljer

Miljoner kronor	1999	1998
Riksgäldskontoret	19 193	20 529
varav förutbetalda underkurser avseende,
upplåning i svenska kronor	18 359	19 322
upplåning i utländsk valuta	832	1 199
övrigt	2	8
Polisväsendet	298	296
Skatteförvaltningen	171	168
Kriminalvårdsstyrelsen	155	146
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-	142	106
kassorna
Lunds universitet	114	112
Göteborgs universitet	113	118
Uppsala universitet	111	101
Domstolsverket	105	119
Affärsverk
Statens järnvägar	86	110
Sjöfartsverket	40	45
Luftfartsverket	28	27
Övriga myndigheter	1 506	1 402
Summa	22 062	23 279

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Vid emissioner av statsobligationer med kupong
redovisas det nominella värdet som statsskuld.
Skillnaden mellan erhållen likvid och bokförd
statsskuld redovisas som över- eller underkurs.
Storleken på över- eller underkurser beräknas
utifrån gällande marknadsränta vid emissions-
tillfället, jämfört med villkoren (kupongränta,
ränteförfallodag) i det lån som emitterats. Ut-
giften avräknas anslaget Al Statsskuldsräntor
m.m. Den uppkomna över- eller underkursen
balanseras (som periodavgränsningspost) och
intäkts- respektive kostnadsförs i resultaträk-
ningen fördelat över lånets löptid.

Not 36

Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter

Not 35

Periodavgränsningsposter - Upplupna
bidragsintäkter

Miljoner kronor	1999	1998
Kungliga tekniska högskolan	76	56
Göteborgs universitet	53	43
Lunds universitet	53	206
Sveriges lantbruksuniversitet	34	26
Karolinska institutet	33	27
Stockholms universitet	21	17
Övriga myndigheter	186	127
Summa	486	524

Miljoner kronor	1999	1998
Riksgäldskontoret, främst ränteintäkter	13 446	16 024
Kärnavfallsfondens styrelse	277	259
Banverket	125	54
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	88	43
Exportkreditnämnden	66	177
Kammarkollegiet	49	57
Lunds Universitet	34	26
Affärsverk
Statens järnvägar	196	215
Svenska kraftnät	159	140
Luftfartsverket	50	113
Sjöfartsverket	4	13
Övriga myndigheter	227	251
Summa	14 721	17 372

Upplupna bidragsintäkter är intäkter som skall
erhållas för arbete som redan utförts men där
myndigheten ännu inte erhållit överenskommen
betalning.

Övriga upplupna intäkter är räntor och andra
intäkter som upparbetats men ännu inte fakture-
rats eller blivit betalda.

Riksgäldskontoret redovisar huvudsakligen
ränteintäkter från skuldskötselåtgärder men även
upplupna ränteintäkter för uppköpta obligatio-
ner i svenska kronor och upplupna ränteintäkter
avseende kredit- och garantigivning.

Kärnavfallsfonden redovisar upplupna avgifter
från reaktorinnehavarna, vilka betalar avgifterna
kvartalsvis i efterskott. En mindre del av belop-
pet, 2,1 miljoner kronor, avser upplupna rän-
teintäkter på avgifterna.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 37

Värdepapper och andelar

Not 38

Kassa, postgiro och bank

Miljoner kronor	1999	1998
Riksgäldskontoret, dagslån placerade	11 308	3 526
hos banker
Regeringskansliet, aktier i Nordbanken	4 646	4 646
Holding AB
Exportkreditnämnden, valutadepositioner	1 113	1 300
i svenska banker
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-	1 155	1 271
kassorna, hypoteksobligationer m.m.
Regeringskansliet, Expo 98	0	3
Regeringskansliet, diverse fonder	2	2
Affärsverk
Luftfartsverket	138	472
Övriga myndigheter	38	18
Summa	18 400	11 238

Riksgäldskontoret	2 126	101
Skatteförvaltningen	1 962	1 748
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	283	213
Exportkreditnämnden	175	58
Länsstyrelsen i Norrbottens län	162	159
Allmänna arvsfonden	107	20
Försvarets Materielverk	79	108
Affärsverk
Svenska Kraftnät	830	758
Statens järnvägar	252	334
Luftfartsverket	64	30
Sjöfartsverket	15	57
Övriga myndigheter	688	888
Summa	6 743	4 474

Ökningen totalt förklaras i huvudsak av Riks-
gäldskontorets ökning av placeringar i form av
dagslån. Detta förklaras av att oväntat stora
skatteinbetalningar influtit i slutet av året, vilket
genererat ett överskott som placerats som dags-
lån.

Riksförsäkringsverkets inklusive försäkrings-
kassornas innehav utgörs av hypoteksobligatio-
ner.

Exportkreditnämndens innehav består av va-
lutadepositioner i svenska banker, bundna upp
till tolv månader.

Luftfartsverkets innehav utgörs av företags-
certifikat.

Ökningen totalt förklaras av att Riksgäldskonto-
rets lät behållningarna på valutakontona i Riks-
banken ligga kvar över årsskiftet. Detta var en
beredskapsåtgärd inför millennieskiftet.

Merparten av Skatteförvaltningens behållning
utgörs av inbetalningar till bank sista bankdagen i
december, vilka töms till postgirot första bank-
dagen i januari.

Allmänna arvsfondens innehav består av
bankmedel på ett företagskonto där även övriga,
av Kammarkollegiet, förvaltade fonder ligger.

Not 39

Nettoförmögenhet

Miljoner kronor 1999 1998

Statskapital	319 666	332 258
Uppskrivningskapital	516	407
Gävo- och donationskapital	236	613
Resultatandelar i dotterföretag	59 199	52 925
Balanserad kapitalförändring	-1 522 771	-1 531 704
Årets över-/underskott enligt resul- taträkningen	55 299	-31 383
Summa	-1 087 855	-1 176 884

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till-
gångar och skulder. Eftersom statens skulder är
större än tillgångarna är statens nettoförmögen-
het negativ.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Infasningspengar från AP-fonden på 45 mil-
jarder kronor ingår i balanserad kapitalföränd-
ring och redovisas av Riksgäldskontoret. Dessa
medel har inte redovisats över resultaträkningen
(se även redovisningsprinciper i bilaga 1.1).

Statskapital består främst av kapital som staten
tillskjutit för investeringar i vägar och järnvägar
men även av kapitaltillskott till investeringar som
de olika departementen gjort. Försvarsmakten
har under 1999 korrigerat värdet av de bered-
skapstillgångar som invärderades under 1998
med -20,2 miljarder kronor samt invärderat be-
redskapstillgångar med 5,8 miljarder kronor.

Förändringen av uppskrivningskapital är i hu-
vudsak hänförlig till Statens järnvägars uppskriv-
ning av aktier i AB Swedcarrier samt övertaget
leasingåtagande.

Minskningen av donationskapital avser till
största delen en omklassificering som Karolinska
institutet gjort med 252 miljoner kronor till ba-
lanserad kapitalförändring samt med 42 miljoner
kronor till oförbrukade bidrag.

59 169 miljoner kronor av posten resultatan-
delar i dotterföretag redovisas av Regeringskans-
liet vilka också svarade för en ökning på 6 280
miljoner kronor.

I en enskild myndighets bokslut utgörs posten
balanserad kapitalförändring normalt av föregå-
ende års balanserade kapitalförändring plus före-
gående års kapitalförändring enligt resultaträk-
ningen. I årsredovisningen för staten uppnås
ingen sådan överensstämmelse. En orsak är att
posten avräkning med statsverket, som redovisas
av respektive myndighet, ingår i statens årsredo-
visning i balanserad kapitalförändring och där-
med också förändringen av denna.

Not 40

Fonder

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnav-
fallsfonden som består av avgifter från kärn-
kraftföretagen, vilka baseras på produktionen av
elektricitet. Avgifterna skall täcka alla kostnader
nu och i framtiden för hantering och slutförva-
ring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Insättningsgarantinämndens fond förvaltas av
Kammarkollegiet och fyra externa kapitalförval-
tare enligt de riktlinjer som beslutas av Insätt-
ningsgarantinämnden. Fonden utgörs av avgifter
från institut som omfattas av garantin. Avgiftens
storlek, som baseras på institutens kapitaltäck-
ningsgrad, används till att bygga upp en fond
varifrån ersättning betalas ut till de institut som
försätts i konkurs och som omfattas av garantin.
Insättningsgarantin gäller för såväl privatperso-
ner som företag och andra juridiska personer.

Riksförsäkringsverkets inklusive försäkrings-
kassornas fonder utgörs till största del av trafik-
livräntefonden (494 miljoner kronor) och fonder
för frivillig sjukförsäkring (286 miljoner kronor).

Mer detaljerad fondredovisning återfinns i bi-
laga 1.5.

Not 41

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor	1999	1998
Kärnavfallsfondens styrelse	23 413	22 044
Insättningsgarantinämnden	7 627	5 326
Riksförsäkringsverket inklusive för- säkringskassorna	1 053	1 027
Vägverket	917	735
Naturvårdsverket	347	221
Länsstyrelsen i Västerbotten	155	152
Fiskeriverket	113	118
Övriga	194	188
Summa	33 819	29 811

Miljoner kronor	1999	1998
Statens pensionsverk	104 500	103 145
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	7 817	7 629
Försvarsmakten	1 661	989
Polisväsendet	465	679
Banverket	170	0
Arbetsmarknadsstyrelsen	130	150
Försvarets materielverk	121	0
Skatteförvaltningen	119	161
Affärsverk
Luftfartsverket	1 714	1 568
Sjöfartsverket	622	465
Svenska kraftnät	96	86
Statens järnvägar	56	1 121
Övriga myndigheter	220	156
Summa	117 691	116149

Flertalet myndigheter betalar pensionspremier
till Nämnden för statens avtalsförsäkringar inom
Statens pensionsverk (SPV) som administrerar
merparten av statens pensionsåtagande. Undan-

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

tag är affärsverken samt några få andra myndig-
heter vilka specificeras i noten ovan.

Försvarsmakten, Banverket och Försvarets
materielverk har ökat sina avsättningar med hän-
syn till kommande förtidspensioneringar.

Statens järnvägar har överlåtit sin pen-
sionsskuld till ett privat livförsäkringsbolag.

Not 42

Övriga avsättningar

Miljoner kronor	1999	1998
Premiepensionsmyndigheten	72 105	0
Exportkreditnämnden	4 651	3 621
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	758	46 194
Sveriges geologiska undersökning	391	0
Riksgäldskontoret	378	0
Banverket	170	411
Affärsverk
Statens Järnvägar	1 638	1 692
Luftfartsverket	601	0
Övriga myndigheter	14	11
Summa	80 706	51 929

Not 43

Övriga skulder

andra långfristiga skulder med 403 miljoner kro-
nor.

Riksgäldskontoret redovisar 1999 en avsätt-
ning för framtida garantiförluster. År 1998 redo-
visades den under posten kapital med 234 miljo-
ner kronor.

Banverket har upplöst den avsättning för åter-
anskaffning av produktionsanläggningar som re-
dovisades 1998 eftersom de särskilda redovis-
ningsprinciper som låg till grund för denna
avsättning har upphävts. År 1999 återstår avsätt-
ningar för sanering, projekteringslagerinkurans,
investeringsprojekt och brister vid slutbesikt-
ning.

Premiepensionsmyndigheten har fr.o.m. 1 janua-
ri 1999 övertagit ansvaret för förvaltningen av de
avgiftsmedel som placeras på räntebärande konto
i Riksgäldskontoret. År 1998 redovisades avsätt-
ningen av Riksförsäkringsverket. Årets avsätt-
ning i resultaträkningen ingår i posten transfere-
ringar och bidrag.

Exportkreditnämnden gör avsättningar för
risker i garantiengagemanget.

Statens järnvägar gör avsättningar främst för
förlustavtal på 1 miljard kronor.

Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings-
kassorna redovisar 1999 en avsättning för frivillig
pensionsförsäkring. År 1998 redovisades den
under posten kapital med 811 miljoner kronor.
År 1998 redovisades premiereserven av Riksför-
säkringsverket.

Luftfartsverket gör en avsättning på 601 mil-
joner kronor för skuld till SAS avseende Termi-
nal 2 Arlanda.

Sveriges geologiska undersökning redovisar
1999 en avsättning för framtida miljösäkringsin-
satser avseende avvecklade oljelagringsanlägg-
ningar. År 1998 redovisades den under posten

Miljoner kronor	1999	1998
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	4 810	4 733
Vägverket	4 396	6 502
Riksgäldskontoret	2 471	17 925
Regeringskansliet	1 775	111
Statens pensionsverk	1 098	1 350
Skatteförvaltningen	438	963
Försvarsmakten	344	320
Banverket	266	618
Allmänna arvsfonden	248	263
Polisväsendet	229	194
Affärsverk
Statens Järnvägar	11 007	10 597
Luftfartsverket	206	258
Sjöfartsverket	169	241
Övriga myndigheter	5 734	3 763
Summa	33191	47 838

Riksförsäkringsverket inklusive försäkringskas-
sorna redovisar innehållna skatter på pensioner
m.m.

Riksgäldskontoret redovisar skuldbytesavtal
som netto uppgår till 0,5 miljarder kronor. 1998
uppgick dessa till 11,2 miljarder kronor, netto.
Skulden värderas till bokslutsdagens valutakur-
ser. Terminskontrakt netto uppgick 1999 till -1,4
miljarder kronor. År 1998 uppgick de till 1,8
miljarder kronor. Riksgäldskontoret redovisar
även förfallna obligationer, vinster och räntor
under övriga skulder. Dessa uppgick 1999 till 3,2

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

miljarder kronor. År 1998 uppgick de. till 2,3
miljarder kronor.

Regeringskansliets ökning av övriga skulder
sammanhänger med ett inlevererat överskott för
Svenska Spel AB på 1,5 miljarder kronor som re-
dovisats som skuld i avvaktan på att det definitiva
överskottet har fastställts och beloppet kan redo-
visas mot inkomsttitel.

Vägverket redovisar skulder till Stock-
holmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB på
3,3 miljarder kronor. 1998 uppgick dessa till 4,7
miljarder kronor. Skulden avser finansiering av
delar inom de särskilda trafiklösningarna i
Stockholm och Göteborg.

Skatteförvaltningens minskning beror på änd-
rade redovisningsprinciper.

Not 45
Depositioner

Miljoner kronor	1999	1998
Skatteförvaltningen	377	371
Länsstyrelsen i Stockholms län	268	274
Länsstyrelsen i Jämtlands län	49	50
Tullverket	31	58
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	23	26
Allmänna advokatbyråerna	0	63
Övriga myndigheter	69	92
Summa	817	934

Not 44

Leverantörsskulder

Miljoner kronor	1999	1998
Försvarets materielverk	2 151	2 113
Vägverket	2 012	2 678
Banverket	934	1 147
Försvarsmakten	818	755
Polisväsendet	595	429
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	564	430
Arbetsmarknadsverket	344	573
Kriminalvårdsstyrelsen	300	158
Fortifikationsverket	280	278

Depositioner som redovisas av Skatteförvalt-
ningen avser främst indrivna medel som krono-
fogdemyndigheterna förvaltar i avvaktan på be-
slut och redovisning i vissa mål.

Länsstyrelsen i Stockholms län redovisar
tvångsinlösta aktier, hyresdepositioner m.m.

De allmänna advokatbyråerna har avvecklats
under 1999.

Not 46

Förskott från uppdragsgivare och kund

Affärsverk

Luftfartsverket	580	333
Statens järnvägar	500	541
Svenska kraftnät	232	231
Sjöfartsverket	125	121
Övriga myndigheter	3 400	3 031
Summa	12 835	12818

Miljoner kronor	1999	1998
Försvarets materielverk	105	159
Karolinska institutet	87	75
Linköpings universitet	37	55
Fortifikationsverket	28	50
Uppsala universitet	18	14
Kungliga tekniska högskolan	18	0
Lantmäteriverket	17	44
Riksantikvarieämbetet	17	24
Mitthögskolan	15	24
Affärsverk
Sjöfartsverket	11	8
Övriga myndigheter	123	117
Summa	476	570

Skr. 1999/2000:150 BILAGA l

Not 47

Statsskulden - Riksgäldskontoret

Lån i Sverige

Miljoner kronor	1999	1998
Statsobligationslån	771 588	777 248
Statsskuldväxlar	243 582	225 673
Premieobligationslån	54 400	58 700
Dagslån	0	11 135
Riksgäldskonto	3 037	5 507
Riksgäldssparkonto	6 474	5 173
Summa	1 079 080	1 083 436

Statsskulden totalt

Miljoner kronor	1999	1998
Lån i Sverige	1 079 080	1 083 436
Lån utomlands¹	291 075	362 525
Summa	1 370 155	1 445 961

Lån i utländsk valuta exkl. derivatportfölj.

Statsskuldväxlarna och de reala statsobligations-
lånen redovisas till vid emissionstillfället inbetal-
da belopp.

Riksgäldskontoret (RGK), Riksförsäkrings-
verket inklusive försäkringskassorna och Svenska
Kraftnät innehar statliga obligationer och skuld-
växlar. Innehaven uppgår till totalt 4 miljarder
kronor och har eliminerats mot statsskulden.
RGK:s redovisning av statsskuldens storlek avvi-
ker därför med samma belopp mot den som re-
dovisas i statens balansräkning.

Lån utomlands

^HjoneH(ronor_i^^^^^^^_^^^^^__j__^999^_^^998_

Lån i utländsk valuta exkl. derivatportfölj 291 075 362 525

Lån i utländsk valuta inkl, derivatportfölj 402 146 459 378

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till
den valutakurs som gällde på bokslutsdagen. Lå-
nens anskaffningsvärde uppgick den 31 decem-
ber 1999 till 280 miljarder kronor. Den redovisa-
de valutaskulden minskade med 71,5 miljarder
kronor. Bakom denna siffra ligger en netto-
minskning av valutaskulden värderad till an-
skaffningsvärde med 68,6 miljarder kronor, samt
en omvärdering till rådande kronkurs, som
minskat valutaskulden med 2,8 miljarder kronor
till följd av att den svenska kronan har förstärkts
under 1999.

En mer rättvisande bild av statsskuldens valu-
taexponering inkluderar även de skuldbytesavtal
i kronor och utländsk valuta och derivatpositio-
ner som ingåtts i syfte att uppnå avsedd valuta-
fördelning och ränterisk.

Minskningen av statsskulden uppgick till 75,8
miljarder kronor. Skillnaden mot de 74,7 miljar-
der kronor som anges i Vårpropositionen beror
på elimineringar med hänsyn till förändring av
statligt innehav av statsobligationer.

Statsskulden behandlas i textavsnittet 4.5 samt
i not 12 Finansiella kostnader under resultaträk-
ningen.

Not 48

Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader

Miljoner kronor	1999	1998
Riksgäldskontoret, upplupna räntor	66 698	75 193
Vägverket	903	968
Försvarsmakten	811	711
Riksförsäkringsverket inklusive försäkrings- kassorna	660	647
Polisväsendet	583	637
Banverket	468	514
Affärsverk
Statens järnvägar	934	750
Luftfartsverket	779	305
Svenska kraftnät	247	133
Sjöfartsverket	87	52
Övriga myndigheter	3 757	3 758
Summa	75 927	83 668

Som upplupna kostnader redovisas bl.a. myndig-
heternas beräknade semesterskulder.

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser
räntekostnader för upplåning i svenska kronor
och i utländsk valuta samt räntekostnader för
skuldskötselåtgärder.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 49

Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag

Miljoner kronor	1999	1998
Göteborgs universitet	863	858
Karolinska institutet	785	738
Lunds universitet	498	421
Uppsala universitet	282	273
Umeå universitet	190	120
Kungliga Tekniska Högskolan	142	150
Linköpings universitet	72	109
Övriga myndigheter	640	562
Summa	3 472	3 231

Not 51

Ansvarsförbindelser

Garantier 681 253 667 700

Garantierna redovisas i kapitel 6.

Noter till finansieringsanalysen (52-55)

Not 52

Justering till betalningar

Oförbrukade bidrag utgörs av bidragsmedel som
erhållits men ännu inte förbrukats för sitt ända-
mål.

Not 50

Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda
intäkter

Miljoner kronor	1999	1998
Riksgäldkontoret, förutbetalda överkurser vid upplåning m.m.	18 591	17 890
Banverket	279	43
Göteborgs universitet	91	69
Vägverket	6	834
Fortifikationsverket		109
Affärsverk
Luftfartsverket	128	95
Statens Järnvägar	71	288
Övriga myndigheter	543	516
Summa	19 709	19 732

Miljoner kronor	1999	1998
Förändring av långfristiga fordringar	167	-1314
Förändring av omsättningstillgångar	-6 787	7 548
Förändring av kassa, bank	-2 269	-1 675
Förändring av avsättningar	3 482
Förändring av skulder	317	8 036
Summa justeringar till betalningar	-5 090	12 595
Förändringar av avsättningar redovisades föregå-
ende år under förändring av	skulder.
Not 53
Investeringar
Miljoner kronor	1999	1998
Finansiella investeringar
Karolinska institutet	512	133
Regeringskansliet	1	1 554

Under övriga förutbetalda intäkter rapporteras
avgiftsintäkter m.m. som betalats före peri-
odskifte, men som är hänförliga till nästföljande
period.

I Vägverkets förutbetalda intäkter ingår under
1998 intäkter från Stockholms Stad på 827 mil-
joner kronor som avser Stockholms Stads del av
Södra länken. Under 1999 har Vägverket in-
täktsfört bidraget 407 miljoner kronor som in-
täkter av bidrag i resultaträkningen.

Materiella investeringar
Försvarsmakten	11 984	-
Vägverket	5 550	7 476
Banverket	5 143	7 002
Luftfartsverket	1 746	823
Fortifikationsverket	843	786
Statens järnvägar	750	858

Försvarsmakten har ändrat redovisningsprinci-
perna från och med 1999 vilket medför att de
tillgångsredovisar anskaffningar av beredskaps-
tillgångar. Det har inte varit möjligt att retroak-
tivt få fram Försvarsmaktens anskaffningar för
1998.

Luftfartsverkets har mer än fördubblat sina
investeringar från föregående år. Ökningen är till
stor del hänförbar till utbyggnaden av Arlanda
flygplats.

6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Not 54

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor	1999	1998
CSN	11 753 735	11 276 813
Riksgäldskontoret	1 058 230	1 300 000
Statens energimyndighet	247 661	40 729
NUTEK	182 605	129 286
Styrelsen för internationellt utveck- lingsarbete	27 120	32 903
Övriga myndigheter	5 890	5 486
Summa nyutlåning	13 275 241	12 785 217

Amorteringar
Miljoner kronor	1999	1998
CSN	3 902 369	3 716 452
Riksgäldskontoret	620 000	0
Kammarkollegiet	50 854	189 228
NUTEK	39 992	63 743
Styrelsen för internationellt utveck- lingsarbete	24 711	8 333
Övriga myndigheter	16 969	24 031
Summa amorteringar	4 654 895	4 001 787

I likhet med föregående år svarade CSN för den
största nyutlåningen, som till största delen består
av studielån. Riksgäldskontorets nyutlåning och
amorteringar avser Svensk-Danska broförbindel-
sen AB.

Not 55

Justering till betalningar

Miljoner kronor	1999	1998
Förändring av omsättningstillgångar hän- förbara till statens upplåning	3 914	2 874
Förändring av skulder hänförbara till sta- tens upplåning	-7 794	■1 125
Summa justeringar till betalningar	-3 880	1 749

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

3 Sammanställning av den statliga
sektorn

Bokslutet omfattar i allt väsentligt de statliga
myndigheterna. Genom ägarintressen i bolag och
genom att t.ex. Riksbanken faller utanför den av-
gränsning som gjorts, är emellertid det som bru-
kar benämnas den statliga sektorn i realiteten
större.

Förevarande sammanställning görs i syfte att
ge en samlad och översiktlig bild av samtliga
verksamheter som staten har ett väsentligt infly-
tande över. Väsentligt inflytande har definierats
som att staten har en ägarandel på minst 20 pro-
cent i de aktuella organisationerna. Definitionen
överensstämmer med näringslivets definition av
intresseföretag. Med denna definition bortfaller
stiftelser, som är självägande. Den statliga sek-
torn inkluderar därmed förutom myndigheterna
även statliga bolag och finansinstitut samt Riks-
banken och Allmänna pensionsfonden.

Sammanställningen, som bygger på de olika
organisationernas officiella årsredovisningar eller
delårsrapporter, ger en uppfattning om den to-
tala statliga förmögenheten.

När det gäller de tillgångar och skulder som
bara indirekt ägs av staten via annan juridisk per-
son har statens andel medräknats med hänsyn
tagen till ägarandelen. Någon fullständig elimine-
ring av mellanhavanden såsom fordringar och
skulder samt intäkter och kostnader har inte
kunnat göras eftersom underlag för detta saknas i
vissa fall och de olika organisationernas redovis-
ningsperioder och redovisningsprinciper skiljer
sig åt. Dessutom lyder de under olika regelverk
vilket komplicerar konsolideringen. De elimine-
ringar som gjorts framgår av noter till tabell 1.1.

Den statliga sektorns samlade ekonomiska
ställning

ITabell 1.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar och 1 ■ skulder 1
Miljarder kronor
^^^yndigheteF^^“
	99	98	97	96	94/95	93/94	92/93
Summa tillgångar	661	636	540	548	474	398	475
Summa skulder	1749	1813	1598	1586	1514	1322	1167
Nettoförmögen- het/Eget kapital	-1088	-1177	-1058 ■	1038 -	1040	-924	-692
S:a skulder och kapital	661	636	540	548	474	398	475
		Statliga Bolag		fMi)
	99	98	97	96	95	94	93
Summa tillgångar	379	355	344	322	312	344	362
Summa skulder	255	229	219	210	209	246	274
Nettoförmögen- het/Eget kapital	124	126	125	112	103	98	88
S:a skulder och kapital	379	355	344	322	312	344	362
Statliga banker och finansinstitut					(Not 3)
	99	98	97	96	95	94	93
Summa tillgångar	259	264	409	576	504	560	619
Summa skulder	243	243	391	538	466	527	593
Nettoförmögen- het/kapital	16	21	18	38	38	33	26
S:a skulder och kapital	259	264	409	576	504	560	619
Riksbanken
	99	98	97	96	95	94	93
Summa tillgångar	229	214	189	213	257	269	275
Summa skulder	113	95	95	126	180	204	192
Nettoförmögen- het/Eget kapital	116	119	94	87	77	65	83
S:a skulder och kapital	229	214	189	213	257	269	275
AP-fonden
	99	98	97	96	95	94	93
Summa tillgångar	621	642	622	600	575	544	548
Summa skulder	2	1	2	3	1	3	14
Nettoförmögen- het/Eget kapital	619	641	620	597	574	541	534
S:a skulder och kapital	621	642	622	600	575	544	548

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Den statliga sektorn'
	99	98	97	96	95	94	93
Summa tillgångar	2004	1976	1979	2134	2094	2127	2144
Summa skulder	2362	2381	2305	2463	2444	2495	2395
Nettoförmögen- het/Eget kapital	-358	-405	-326	-329	-350	-368	-251
S=a skulder och kapital	2004	1976	1979	2134	2094	2127	2144
¹ Efter elimineringar enligt Not 1.

Förändringar i den statliga sektorns
förmögenhet

Förvaltnings AB Stattum sålde i januari 1999
statens resterande aktieinnehav i Pharmacia &
Upjohn, vilket gav en realisationsvinst på cirka
10,8 miljarder kronor. I juni såldes SAQ Kon-
troll AB till Det Norske Veritas och i juli såldes
statens 50-procentiga andel i Värdepapperscent-
ralen VPC AB till de fyra bankerna Förenings-
Sparbanken, Nordbanken, Skandinaviska En-
skilda Banken och Svenska Handelsbanken.

I november 1999 offentliggjorde styrelsen i
SAAB AB ett erbjudande att förvärva samtliga
aktier i Celsius AB. Riksdagen beslutade den 16
februari 2000 att godkänna försäljningen. Vid ut-
gången av 1999, dvs. före försäljningen, innehade
staten 25 procent av aktierna i Celsius AB.

Assidomän AB delade ut dotterbolaget Sveaskog
AB, med cirka 900 000 ha skogstillgångar, till si-
na aktieägare efter beslut av ordinarie bolags-
stämma. Staten erbjöd sig i anslutning till utdel-
ningen att byta till sig aktier i Sveaskog i utbyte
mot en del av sitt aktieinnehav i Assidomän.
Statens ägarandel i Assidomän har därefter sjun-
kit från 50,2 procent till 35,7 procent. Statens
intention beträffande Sveaskog är att inneha 100
procent av aktierna.

Ett samgående mellan MeritaNordbanken-
gruppens två tidigare ägarbolag, Merita Abp och
Nordbanken Holding, beslutades på extra bo-
lagsstämmor i de respektive bolagen i december
1999. Det nya ägarbolaget, Nordic Baltic Hol-
ding (NBH) AB (publ), ägs till cirka 25,9 pro-
cent av staten.

I december 1999 offentliggjordes att arbetet
med sammanslagningen av Telia AB och Telenor
AS skulle avbrytas. Riksdagen har den 17 maj
2000 beslutat om en minskning av statens ägande
i Telia till lägst 51 procent av samtliga aktier och
att börsintroducera bolaget.

Nytillkomna företag under 1999 är IMEGO
AB, ett nystartat forskningsbolag, och Newtel
AB, som bildades inför fusionen mellan Telia AB
och Telenor AS.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Stora företag med statligt ägande

Företagen i nedanstående tabell klassificeras som
stora företag i Regeringens skrivelse
1999/2000:20 Redogörelse för företag med stat-
ligt ägande.

ITabell 1.2 Stora företag med statligt ägande 1
	Statens ägarandel Procent	Omsättning	Rörelseresultat	Balansomslutning	Antal anställda Medeltal
Apoteket AB ¹	100,00	23 420	244	7 336	9 147
Assidomän AB	35,5	24 497	-201	30 304	17 060
Celsius AB	25,0	11 700	157	12 765	10 114
LKAB	100,0	3 985	-448	11 650	3 279
Nordic Baltic Holding AB²	25,9	41 734	12 221	890 304	19 302
Posten AB	100,0	24 217	-3 984	68 600	41 825
Samhall AB	100,0	9 380	-429	3 766	26 183
SAS Sverige AB ³	50,0	41 508	1 662	42 460	28 863
Statens Bostadsfinansierings AB	100,0	8 807	397	150 982	374
AB Svenska Spel	100,0	13 540	3 701	4 724	511
System bolaget AB	100,0	16 625	564	4 036	3 246
Telia AB	100,0	52 121	5 946	75 991	30 643
Vasakronan AB	100,0	2 380	1 018	20 049	348
Vattenfall AB	100,0	27 754	5 515	86 663	7 991
V&S Vin & Sprit AB	100,0	4 072	918	7 232	771

1) Siffrorna avser 1998.

2) Omsättning, resultat, omslutning och antal anställda för MeritaNordbankengruppen. Nordic Baltic Holding AB är moderbolag i MeritaNordbankengruppen.

3) Omsättning, resultat, omslutning och antal anställda för SAS Gruppen. SAS Sverige AB äger 3/7 av SAS Gruppen.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Noter till tabell 1.1 Den statliga sektorns samlade
tillgångar och skulder

Not 1.

Myndigheter

I bilaga 1.5 redovisas de myndigheter som ingår i
sammanställningen avseende redovisningsperio-
den 1999. Statens innehav av aktier i de statliga
bolagen redovisas främst av Regeringskansliet,
jämför not 24, andelar i dotter- och intressefö-
retag, under noter till balansräkningen. Rege-
ringskansliets innehav av aktier i Nordic Baltic
Holding AB(publ), tidigare Nordbanken Hol-
ding AB, redovisas dock under värdepapper och
andelar, not 37 till balansräkningen.

Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag
ingår liksom även Riksbankens grundfond och
redovisas under andelar i dotter- och intressefö-
retag. För att undvika dubbel redovisning elimi-
neras ovan nämnda innehav enligt tabell nedan
mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för
den statliga sektorn.

Not 2.

Statliga bolag

I bilaga 1.4 redovisas de statliga bolag som ingår i
sammanställningen. Med statliga bolag avses de
bolag som ingår i regeringens skrivelse
1999/2000:20 1999 års redogörelse för företag
med statligt ägande och där statens ägarandel
uppgår till minst 20 procent. Uppgifter ur före-
gående års regeringsskrivelser har använts som
underlag för 1992-1998 års värden.

Not 3.

Statliga banker och finansinstitut

År 1999 ingick Nordic Baltic Holding AB
(tidigare Nordbanken Holding AB), Statens Bo-
stadsfinansieringsaktiebolag, AB Svensk Export-
kredit och Venantius AB. Dessa ingår också i re-
geringens skrivelse 1999/2000:20 1999 års redo-
görelse för företag med statligt ägande.

Miljoner kronor

Elimineringar	1999	1998	1997	1996	1995/94
Regerings- kansliet	143 265	133 174	123 179	122 597	102 034
Riksbankens grundfond	1 000	1 000	1 000	1 000	1 000
Affärsverk
Luftfartsverket	80	80	50	50	39
Statens järn- vägar	831	716	716	741	215
Svenska kraft-	83	74	62	59	4
nät
övriga myn- digheter	153	147	134	832	0
Totalt	145 412	135 191	125 141	125 279	103 292

Not 4.

AP-fonderna 1999

Bokslut 99 (i miljoner kronor)	Tillgångar	Skulder	Kapital
1-3 fondstyrelsen	551839	84	551 755
4:e fondstyrelsen	42 631	14	42 617
5:e fondstyrelsen	11 808	41	11 767
6:e fondstyrelsen	14 869	1 818	13 051
Totalt	621 147	1 957	619190

De skulder som 4:e och 5:e fondstyrelserna har
till 1-3 fondstyrelsen är eliminerade.

Däremot har inte AP-fondens innehav av
statspapper eliminerats mot statsskulden. AP-
fondens innehav av svenska statsobligationer per
den 31 december 1999 uppgick till 163 miljarder
kronor.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

4 Statliga dotter- och intresseföretag

Tabell 1.3 Statliga dotter- och intresseföretag

Miljoner kronor

Statliga dotter- och intresseföretag	Statens ägarandel % 1999	Summa tillgångar	Summa skulder	Summa eget kapital	Bokfört värde 1999-12-31	Utdelning 1999	Börsvärde 1999-12-31 Totalt
A-Banan Projekt AB	100	2 303	2 293	10	10
Almi Företagspartner AB	100	4 924	558	4 366	4 431
AMUGruppen AB	100	633	245	388	390	22
Apoteket AB 1)	100	7 336	5 463	1 873	2 143	100
AssiDomän AB	35,7	10819	6 108	4 710	5 206	307	16 395
AB Bostadsgaranti	50	116	109	8	14
Celsius AB	25	3 191	2 195	997	818	14	4 940
Civitas Holding AB (= Vasakronan AB)	100	20 049	12 456	7 593	9 742	411
A 0 Dom Svetsii 1)	36	62	53	9	13
Förvaltnings AB Stattum	100	5 447	7	5 440	12 325	1 000
Grängesbergs gruvor AB	100	7	4	3	3
AB Göta Kanalbolag	100	51	12	38	36
Ireco Holding AB	55	4	3	0	0
Kasernen Fastighets AB	100	247	181	66	79	2
Kungliga Dramatiska Teatern AB	100	46	40	6	9
Kungliga Operan AB	100	90	86	4	1
AB Kurortsverksamhet 1)	100	100	70	31	27
LFV Holding AB 1)	100	251	52	199	75	12
LKAB	100	11 650	3 238	8412	8 522	231
AB Svenska Miljöstyrningsrådet 2)	90	0	0	0	1
Nordic Baltic Holding (NBH) AB (publ)	42,6	7 779	913	6 866	4 646	889	63 763
Norrland Center AB	33,3	6	1	5	5
Posten AB	100	68 600	66 823	1 777	4 940
Samhall AB	100	3 766	2 520	1 246	1 525
SAQ Kontroll AB, sält 9906	0	0	0	0	0
SAS Sverige AB	50	4 025	3 047	978	2 993	141	5 358
SKD Företagen AB 1)	100	4	1	3	3
SOS Alarm Sverige AB	50	174	105	69	67
Specialfastigheter i Sverige AB	100	5 537	4 203	1 334	1 264	115
Statens Bostadsfinansieringsaktie- bolag (SBAB)	100	150 982	147 296	3 686	3 620	96
Statens Väg- och Baninvest AB	100	18	5	13	32
Statliga Akademiska Hus AB	100	23 530	16 984	6 546	6 298	400
Sveaskog AB	98	957	435	522	471
AB Svensk Bilprovning	52	439	240	199	231	1
AB Svensk Exportkredit, SEK	50	74 738	72 424	2 315	2 238	334
Svenska Lagerhusaktiebolaget	100	99	56	43	67	4
Svenska Rymdaktiebolaget	100	743	270	473	447
Svenska SkogsplantorAB	100	327	204	122	136	3
AB Svenska Spel	100	4 724	985	3 739	192	0
Svensk-Danska Broförbindelsen AB,	100	16215	16 200	15	15
SVEDAB AB
Svenskhemmet Voksenåsen A/S 1)	100	8	1	6	7

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Sveriges Geologiska AB, SGAB (i likvi- dation)	100	36	0	36	35
SP Sveriges Provnings- och forsk- ningsinstitut AB	100	357	139	218	198
Sveriges Rese- och Turistråd AB	50	15	9	7	4
Swedcarrier AB	100	3 438	2 575	863	831
Swedesurvey AB 1)	100	66	43	23	28
Swedfund International AB	100	957	169	788	813
Systembolaget AB	100	4 036	2 559	1 476	1 241	122
Telia AB	100	75 991	43 711	32 280	28 640	1 400
Teracom AB	100	2 850	1 827	1 023	1 040	16
AB Tumba Bruk	100	382	182	200	43	9
V&SVin & Sprit AB	100	7 232	5 069	2 163	1 849	840
Vattenfall AB	100	86 663	53 316	33 347	32 995	1 500
Venantius AB	100	25 708	22 310	3 398	3 507
Värdepapperscentralen VPC AB, sålt 9907	0	0	0	0	0
Zenit Shipping AB	100	9	5	5	6
Totalt		637 736	497 799	139 937	144 273	7 968

Tabellen baseras på regeringens skrivelse 1999/2000:20 1999 års redogörelse för företag med statligt ägande. I skrivelsen ingår även Svenska Skeppshypotekskassan
som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel. Skeppshypotekskassan inkluderas ej i sammanställningen av den statliga sektorn. De under 1999 nytill-
komna företagen IMEGO AB och Newtel AB ingår ej i skrivelsen. Det bokförda värdet på dessa två är 1 miljon kronor respektive 60 000 kronor.

Statens ägarandel i Assidomän AB har sjunkit från 50,2 procent 1998 till 35,7 procent 1999 genom utbytet av aktier i Assidomän AB till aktier i Sveaskog AB. Efter
ombildningen av MeritaNordbankengruppen är statens innehav av aktier i Nordic Baltic Holding AB 25,9 procent, mot tidigare 42,6 procent i Nordbanken Holding.
Dessa redovisas i balansräkningen som värdepapper och andelar.

1) Siffror avseende tillgångar, skulder och eget kapital avser 1998.

2) Uppgifter avseende tillgångar, skulder och eget kapital saknas.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

5 Statliga myndigheter och fonder
1999

Myndigheter

Alkoholinspektionen

Allmänna advokatbyråerna

Allmänna reklamationsnämnden

Arbetarskyddsstyrelsen

Arbetsdomstolen

Arbetsgivarverket

Arbetslivsinstitutet
Arbetsmarknadsstyrelsen
Arkitekturmuseet

Arkivet för ljud och bild

Banverket

Barnombudsmannen

Birgittaskolan, Örebro

Bostadsdelegationen

Boverket

Brottsförebyggande rådet
Brottsoffermyndigheten

Byggforskningsrådet

Centrala försöksdjursnämnden

Centrala studiestödsnämnden

Centrum för ekologisk hållbarhet
Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet
Civilbefälhavaren i Norra civilområdet
Civilbefälhavaren i Södra civilområdet

Danshögskolan

Datainspektionen

Delegationen för genomförande

av vissa EU-program

Delegationen för IT i skolan

Delegationen för utländska investeringar

i Sverige

Distansutbildningsmyndigheten

Domstolsverket

Dramatiska institutet

Ekeskolan, Örebro

Ekobrottsmyndigheten

Ekonomistyrningsverket

Elsäkerhetsverket

Exportkreditnämnden

Fastighetsmäklarnämnden

Finansinspektionen

Fiskeriverket

Flygtekniska försöksanstalten

Folkens museum/Etnografiska

Folkhälsoinstitutet

Forskningsrådsnämnden

Fortifikationsverket

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets materielverk

Försvarets radioanstalt

Försvarshögskolan

Försvarsmakten

Gentekniknämnden

Glesbygdsverket

Granskningsnämnden för radio och TV

Göteborgs universitet

Handelsflottans kultur och fritidsråd

Handikappombudsmannen

Humanistisk- samhällsvetenskapliga
forskningsrådet

Hällsboskolan, Sigtuna

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Högskolan Dalarna

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle/Sandviken

Högskolan i Halmstad

Högskolan i Kalmar

Högskolan i Karlskrona/Ronneby

Högskolan i Karlstad

Högskolan i Kristianstad

Högskolan i Skövde

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Högskolan i Växjö

Högskolan i Örebro

Högskolan på Gotland

Högskoleverket

Idrottshögskolan i Stockholm

Inspektionen för strategiska produkter

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Institutet för rymdfysik

Insättningsgarantinämnden

Integrationsverket

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Justitiekanslem

Jämställdhetsombudsmannen och Jämställdhets-
nämnden

Kammarkollegiet

Karolinska institutet

Kemikalieinspektionen

Kommerskollegium

Kommunikationsforskningsberedningen

Konjunkturinstitutet

Konkurrensverket

Konstfack

Konstnärsnämnden

Konsumentverket

Kriminalvårdsstyrelsen

Kristinaskolan, Härnösand

Kungliga Biblioteket

Kungliga Konsthögskolan

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm

Kungliga Slottsstaten

Kungliga Tekniska högskolan
Kustbevakningen

Kärnavfallsfondens styrelse

Lantmäteriverket

Linköpings universitet
Livrustkammaren/Skoklosters slott/

Hallwylska museet

Livsmedelsekonomiska institutet

Lotteriinspektionen

Luftfartsverket, affv

Luleå tekniska universitet

Lunds universitet

Läkemedelsverket

Länsstyrelsen i Blekinge län

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen i Gotlands län

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen i Hallands län

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Länsstyrelsen i Skaraborgs län

Länsstyrelsen i Skåne län

Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Länsstyrelsen i Uppsala län

Länsstyrelsen i Värmlands län

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Länsstyrelsen i Alvsborgs län

Länsstyrelsen i Örebro län

Länsstyrelsen i Östergötlands län

Lärarhögskolan i Stockholm

Malmö Högskola

Manillaskolan, Stockholm

Marknadsdomstolen

Medicinska forskningsrådet

Mitthögskolan

Moderna museet

Mälardalens högskola

Naturhistoriska riksmuseet

Naturvetenskapliga forskningsrådet

Naturvårdsverket

Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för offentlig upphandling

Närings- och teknikutvecklingsverket

Ombudsmannen mot diskriminering pga av
sexuell läggning (HOMO)

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och
nämnden mot etnisk diskriminering
Operahögskolan i Stockholm

Patent- och registreringsverket

Patentbesvärsrätten

Polarforskningssekretariatet

Post- och Telestyrelsen

Premiepensionsmyndigheten

Presstödsnämnden

Radio- och TV-verket

Regeringskansliet

Revisorsnämnden

Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museer

Riksarkivet

Riksdagens förvaltningskontor

Riksdagens ombudsmän JO

Riksdagens revisorer

Riksförsäkringsverket

Riksgäldskontoret

Rikspolisstyrelsen

Riksrevisionsverket

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Riksskatteverket

Riksutställningar

Rikstrafiken

Riksåklagaren

Rymdstyrelsen

Rådet för arbetslivsforskning

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete
mellan Sverige och EU

Rättsmedicinalverket

s

Sameskolstyrelsen

Sametinget

Sjöfartsverket, affv

Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Skogsstyrelsen

Smittskyddsinstitutet

Socialstyrelsen

Socialvetenskapliga forskningsrådet

Språk- och folkminnesinstitutet

Sprängämnesinspektionen

Statens beredning för utvärdering av medicinsk
metodik

Statens biografbyrå

Statens bostadskreditnämnd

Statens energimyndighet

Statens fastighetsverk

Statens försvarshistoriska museer

Statens geotekniska institut

Statens haverikommission

Statens historiska muséer

Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statens institut för kommunikationsanalys

Statens institut för psykosocial miljömedicin

Statens institut för regional forskning

Statens institut för särskilt utbildningsstöd

Statens institutionsstyrelse

Statens invandrarverk

Statens jordbruksverk

Statens järnvägar, affv

Statens konstmuseer

Statens konstråd

Statens kulturråd

Statens kvalitets- och kompetensråd

Statens kärnkraftinspektion

Statens livsmedelsverk

Statens löne- och pensionsverk

Statens museer för världskultur

Statens musiksamlingar

Statens nämnd för internationella
adoptionsfrågor

Statens oljelager

Statens räddningsverk

Statens sjöhistoriska museer

Statens skola för vuxna i Härnösand

Statens skola för vuxna i Norrköping

Statens skolverk

Statens strålskyddsinstitut

Statens utsädeskontroll

Statens VA-nämnd

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens väg- och transportforskningsinstitut

Statens växtsortnämnd

Statistiska centralbyrån

Statskontoret

Steriliseringsersättningsnämnden

Stockholms universitet

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Styrelsen för internationellt utvecklingssamar-
bete

Styrelsen för psykologiskt försvar

Svenska institutet

Svenska kraftnät, affv

Svenskt biografiskt lexikon

Sveriges geologiska undersökning

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut

Säkerhetspolisen

Södertörns högskola

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Teaterhögskolan i Stockholm

Teknikvetenskapliga forskningsrådet

Tomtebodaskolans resurscenter

Totalförsvarets chefsnämnd

Totalförsvarets pliktverk

Tullverket

Turistdelegationen

Umeå universitet

Ungdomsstyrelsen

Uppsala universitet

Uppsala universitets datacentral

U tlänningsnämnden

Verket för högskoleservice

Vägverket

Vänerskolan, Vänersborg

Åsbackaskolan, Gnesta

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 1

Östervångsskolan, Lund
Overklagandenämnden för totalförsvaret
Överstyrelsen för civil beredskap

Fonder

Tabell 1.4 Fondställningar per 1999-12-31

Miljoner kronor
Fond	Fondens kapital 1999-12-31	Redovisande myndighet
Kärnavfallsfonden	23 413	Kärnavfallsfondens styrelse
Insättningsgaranti- fonden	7 627	Insättningsgarantinämnden
Bilskrotningsfonden	894	Vägverket
Trafiklivräntefonden	494	Riksförsäkringsverket
Batterifonden	347	Naturvårdsverket
Frivillig sjukförsäkring	286	Försäkringskassorna
Bygdemedel	207	Länsstyrelser
Fond avseende medel från vattendomar	111	Fiskeriverket
Övriga fonder RFV	95	Riksförsäkringsverket
Affärsverksfonden	91	Riksförsäkringsverket
Frivilliga yrkesskade- fonden	87	Riksförsäkringsverket
Jaktvårdsfonden	66	Kammarkollegiet
Brottsofferfonden	25	Brottsoffermyndigheten
Älgvårdsfonden	25	Länsstyrelser
Fond avs. nya garantier	23	Statens bostadskreditnämnd
Skyltfonden	23	Vägverket
Övriga fonder	5
Summa	33819

Bilaga 2

Specifikation
av statsbudgetens
inkomster

til

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2

Bilaga 2

Specifikation av statsbudgetens
inkomster

Innehållsförteckning

Specifikation statsbudgetens inkomster budgetåret 1999

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2

Tabell 1 Specifikation statsbudgetens inkomster budgetåret 1999

Tusental kronor

Titel		Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
1000	Skatter m.m.	630 559 616			672 410 850	41 851 234
1100	Skatt på inkomst	118 057 246			136 126 106	18 068 860
1111	Fysiska personers inkomstskatt, netto	39 943 146	461 177 194	399 501 767	61 675 427	21 732 281
1121	Juridiska personers inkomstskatt, netto	72 868 100	93 078 515	24 344 286	68 734 229	-4 133 871
1123	Beskattning av tjänstegruppliv	900 000			1 003 752	103 752
1131	Ofördelbara inkomstskatter	1 300 000			1 695 140	395 140
1141	Kupongskatt	1 900 000			1 816 521	-83 479
1144	Lotteriskatt	1 146 000			1 201 037	55 037
1200	Socialavgifter och allmän pensionsavgift	227 183 231			232 756 752	5 573 521
1211	Folkpensionsavgift	5 829 800			5 926 356	96 556
1212	Efterlevandepensionsavgift	12 301 748			12 730 330	428 582
1221	Sjukförsäkringsavgift	60 266 203			62 212 793	1 946 590
1222	Föräldraförsäkringsavgift	15 919 909			16 475 988	556 079
1251	Ålderspensionsavgift, netto	3 730 526	72 860 780	68 903 132	3 957 648	227 122
1252	Delpensionsavgift, netto	99			179 856	179 757
1253	Arbetsskadeavgift, netto	11 205 705			11 579 120	373 415
1254	Arbetsmarknadsavgift	42 903 155			42 875 679	-27 476
1255	Arbetarskyddsavgift	114 390			116 635	2 245
1256	Lönegarantiavgift	168 221			171 591	3 370
1257	Sjömanspensionsavgift, netto	0	30 743	30 743	0	0
1261	Allmän sjukförsäkringsavgift	0			57 762	57 762
1262	Allmän pensionsavgift, netto	0	59 552 326	59 552 326	0	0
1281	Allmän löneavgift	61 735 553			63 827 870	2 092 317
1291	Särskild löneskatt	13 007 922			13 460 207	452 285
1299	Avräkning socialavgifter, netto	0	266 242 855	267 057 936	-815 081	-815 081
1300	Skatt på egendom	39 451 257			39 209 059	-242 198
1312	Fastighetsskatt	27 839 949			27 110 002	-729 947
1321	Fysiska personers förmögenhetsskatt	5 616 308			5 328 797	-287 511
1322	Juridiska personers förmögenhetsskatt	125 000			124 441	-559
1331	Arvsskatt	1 450 000			1 877 790	427 790
1332	Gåvoskatt	220 000			271 789	51 789
1341	Stämpelskatt	4 200 000			4 496 240	296 240
1400	Skatt på varor och tjänster	242 123 084			252 290 713	10 167 629
1411	Mervärdesskatt, netto	162 624 781	318 997 885	148 400 379	170 597 476	7 972 695
1423	Försäljningsskatt på motorfordon	125 739			229 698	103 959
1424	Tobaksskatt	6 450 000			7 395 637	945 637
1425	Alkoholskatt	9 826 944			10 598 661	771 717

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2

Titel		Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
1428	Energiskatt	50 218 998			50 487 715	268 717
1431	Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraft- verk	1 500 968			1 552 711	51 743
1435	Särskild skatt mot försurning	58 000			65 151	7 151
1436	Skatt på avfall	325 000			0	-325 000
1442	Systembolaget AB:S inlevererade överskott	100 000			122 200	22 200
1452	Skatt på annonser och reklam	1 063 883			1 037 394	-26 489
1454	Skatt pä spel	72 500			102 933	30 433
1461	Fordonsskatt	6 134 567			6 420 759	286 192
1471	Tullmedel	3 040 424			3 142 646	102 222
1472	Övriga skatter m.m. på import	6 400			15 564	9 164
1473	Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter	470 000			371 643	-98 357
1481	Övriga skatter på varor och tjänster	104 880			150 524	45 644
1500	Utjämningsavgift	21 265 151			20 524 789	-740 362
1511	Utjämningsavgift för kommuner och landsting	21 265 151			20 524 789	-740 362
1600	Betalningsdifferenser, skattekonto	-17 520 353			-8 496 569	9 023 784
1611	Betalningsdifferenser, anstånd, netto	0			-220 111	-220 111
1621	Uppbördsförluster, netto, fysiska personers in- komstskatt	-749 798			-714 552	35 246
1622	Uppbördsförluster, netto, juridiska personers inkomstskatt	0			-81 522	-81 522
1623	Uppbördsförluster, netto, arbetsgivaravgifter	-212 163			-485 426	-273 263
1624	Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt	-633022			-1 372 285	-739 263
1625	Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.	0			-434 166	-434 166
1631	Betalningsdifferenser, övriga	-15 925 370			-5 175 695	10 749 675
1691	Betalningsdifferenser, skattemyndigheterna,	0			-12 812	-12 812

netto

2000 Inkomster av statens verksamhet

32 131 058

34 131 239

2 000 181

2100	Rörelseöverskott	11 593 500	10 312 500	-1 281 000
2114	Luftfartsverkets inlevererade överskott	130 000	129 330	-670
2116	Affärsverket svenska kraftnäts inlevererade ut- delning och inle	297 000	302 400	5 400
2118	Sjöfartsverkets inlevererade överskott	166 500	119 999	-46 501
2124	Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets ga- rantiverksamhet	0	8 778	8 778
2126	Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit	100 000	133 948	33 948
2131	Riksbankens inlevererade överskott	7 300 000	7 600 000	300 000
2153	Inlevererat överskott från AB Svenska Spel	3 600 000	2 018 045	-1 581 955

2200	Överskott av statens fastighetsförvaltning	163 276	95 590	-67 686
2215	Överskott av Statens fastighetsverks verksamhet	163 276	95 590	-67 686

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2

Titel		Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
2300	Ränteinkomster	1 555 582			2 215 393	659 811
2314	Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen	3 561			1 326	-2 235
2316	Ränteinkomster på vattenkraftslån	19			19	0
2321	Ränteinkomster på skogsvägslån	4			1	-3
2322	Räntor pä övriga näringslän. Kammarkollegiet	39 691			50 791	11 100
2323	Räntor på övriga näringslån, Statens jordbruks- verk	1 426			292	-1 134
2324	Ränteinkomster pä lokaliseringslän	30 000			7 803	-22 197
2341	Ränteinkomster på statens lån för universitets- studier och gara	36			42	6
2342	Ränteinkomster pä allmänna studielän	43 500			39 697	-3 803
2343	Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1989	1 336 000			1 654 437	318 437
2361	Räntor pä medel avsatta till folkpensionering	1 500			1 949	449
2383	Ränteinkomster pä statens bosättningslån	25			0	-25
2391	Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering	2 020			1 263	-757
2392	Räntor på intressemedel	1 620			1300	-320
2394	Övriga ränteinkomster	34 180			16 100	-18 080
2395	Räntor pä särskilda räkningar i Riksbanken	0			1 185	1 185
2397	Räntor pä skattekonto m.m., netto	62 000			439 187	377 187
2400	Aktieutdelning	6 620 000			7 971 544	1 351 544
2411	Inkomster av statens aktier	6 620 000			7 971 544	1 351 544
2500	Offentligrättsliga avgifter	8 204 320			7 694 030	-510 290
2511	Expeditions- och ansökningsavgifter	646 205			652 802	6 597
2519	Koncessionsavgift pä televisionens omräde	349 442			425 517	76 075
2521	Avgifter till Granskningsnämnden	4 500			4 807	307
2522	Avgifter för granskning av filmer och videogram	7 200			6 855	-345
2523	Avgift generationsväxling	22 000			12 833	-9 167
2524	Bidrag för arbetsplatsintroduktion	742 000			232 898	-509 102
2525	Finansieringsavgift frän arbetslöshetskassor	2 596 000			2 530 326	-65 674
2526	Utjämningsavgift frän arbetslöshetskassor	66 012			65 815	-197
2527	Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverk- ning	17 200			15 598	-1 602
2528	Avgifter vid bergsstaten	12 000			10 111	-1 889
2529	Avgifter vid patent- och registreringsväsendet	35 783			66 317	30 534
2531	Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register	2 000			1 036	-964
2532	Avgifter vid kronofogdemyndigheterna	785 000			753 304	-31 696
2533	Vägavgifter	541 669			599 777	58 108
2534	Avgifter för körkort och motorfordon	552 143			579 427	27 284
2535	Avgifter för statliga garantier	8 830			6 197	-2 633
2536	Lotteriavgifter	21 646			23 525	1 879
2537	Miljöskyddsavgift	62 225			87 217	24 992
2538	Miljöavgift på bekämpningsmedel och handels- gödsel	447 492			398 881	-48 611

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2

Titel		Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
2539	Täktavgift	23 300			16 303	-6 997
2541	Avgifter vid Tullverket	69 000			49 978	-19 022
2542	Patientavgifter vid tandläkarutbildningen	6 200			5 798	-402
2543	Avgifter för Kemikalieinspektionen	56 734			62 360	5 626
2544	Avgifter för Alkoholinspektionens verksamhet	25 000			22 472	-2 528
2545	Närradioavgifter	0			-37	-37
2546	Lokalradioavgifter	121 264			121 457	193
2547	Avgifter för Post- och telestyrelsens verksamhet	113 300			120 521	7 221
2548	Avgifter för Finansinspektionens verksamhet	115 000			116 847	1 847
2549	Avgifter för provning vid riksprovplatser	376			0	-376
2551	Avgifter från kärnkraftverken	200 134			178 106	-22 028
2552	Övriga offentligrättsliga avgifter	396 055			385 687	-10 368
2553	Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämn- den	6 510			5 915	-595
2554	Avgifter för telekommunikation	100 000			100 000	0
2555	Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas	28 000			25 603	-2 397
2556	Djurregisteravgifter	24 100			9 778	■14 322
2600	Försäljningsinkomster	332 395			1 933 049	1 600 654
2624	Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter	57 295			45 091	-12 204
2625	Utförsäljning av beredskapslager	175 100			1 620 272	1 445 172
2627	Offentlig lagring, försäljningsintäkter	100 000			267 687	167 687
2700	Böter m.m.	2 119 985			2 575 885	455 900
2711	Restavgifter och dröjsmålsavgifter	600 110			629 513	29 403
2712	Bötesmedel	332 100			340 481	8 381
2713	Vattenföroreningsavgifter m.m.	2 055			3 211	1 156
2714	Sanktionsavgifter m.m.	7 720			8 579	859
2715	Skattetillägg	858 000			1 469 676	611 676
2716	Förseningsavgifter	320 000			124 426	-195 574
2800	Övriga inkomster av statens verksamhet	1 542 000			1 333 248	■208 752
2811	Övriga inkomster av statens verksamhet	1 322 000			1 075 972	-246 028
2812	Återbetalning av lönegarantimedel	220 000			257 277	37 277
3000	Inkomster av försåld egendom	15 001 000			1 019 823	-13 981 177
3200	Övriga inkomster av markförsäljning	1 000				-1 000
3211	Övriga inkomster av markförsäljning	1000				-1000
3300	Övriga inkomster av försåld egendom	15 000 000			1 019 823	-13 980 177
3312	Övriga inkomster av försåld egendom	15 000 000			1 019 823	-13 980 177

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2

	Titel	Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
4000	Återbetalning av iån	3 134 945			3 051 490	-83 455
4100	Återbetalning av näringslån	573 712			554 855	-18 857
4123	Återbetalning av lån till fiskerinäringen	20 662			19 430	-1 232
4131	Återbetalning av vattenkraftslån	51			51	0
4132	Återbetalning av lån avseende såddfinansiering	25 000			23 410	-1 590
4135	Återbetalning av skogsvägslån	10			8	-2
4136	Återbetalning av övriga näringslän, Kammarkol- legiet	462 362			472 017	9 655
4137	Återbetalning av övriga näringslån, Statens jord- bruksverk	3 627			6 330	2 703
4138	Återbetalning av tidigare infriade statliga ga- rantier	2 000			3 257	1 257
4139	Återbetalning av lokaliseringslån	60 000			30 351	-29 649
4300	Återbetalning av studielån	2 493 040			2 360 927	-132 113
4311	Återbetalning av statens lån för universitetsstu- dier	40			26	-14
4312	Återbetalning av allmänna studielån	1 000			921	-79
4313	Återbetalning av studiemedel	2 492 000			2 359 979	-132 021
4500	Återbetalning av övriga lån	68 193			135 708	67 515
4514	Återbetalning av lån för studentkårslokaler	130			0	-130
4516	Återbetalning av utgivna startlån och bidrag	500			229	-271
4517	Återbetalning från Portugalfonden	0			57 234	57 234
4519	Återbetalning av statens bosättningslån	45			0	-45
4525	Återbetalning av lån försvenska FN-styrkor	50 000			22 899	-27 101
4526	Återbetalning av övriga lån	17 518			55 347	37 829
5000	Kalkylmässiga inkomster	5 300 000			5 194 322	-105 678
5100	Avskrivningar och amorteringar	1 180 000			1 166 449	-13 551
5121	Avskrivningar på fastigheter	450 000			451 234	1 234
5131	Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostna- der	730 000			715215	-14 785
5200	Statliga pensionsavgifter	4 120 000			4 027 873	-92 127
5211	Statliga pensionsavgifter	4 120 000			4 027 873	-92 127
6000	Bidrag m.m. från EU	10 241 116			9 295 878	-945 238

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 2

	Titel	Statsbudget	Utfall inkomster	Utfall utgifter	Nettoinkomst nettoutgift	Avvikelse mot statsbudget
6100	Bidrag från EG:Sjordbruksfond	7 423 350			7 137 782	-285 568
6111	Arealbidrag	3 800 000			3 673 762	-126 238
6112	Kompletterande åtgärder	1 350 000			1 049 937	-300 063
6113	Övriga interventioner	500 000			373 354	-126 646
6114	Exportbidrag	650 000			775 868	125 868
6115	Djurbidrag	700 000			662 849	-37 151
6116	Offentlig lagring	100 000			207 861	107 861
6119	Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garanti- sektion	3 000			29 291	26 291
6121	EG-finansierade struktur- och regionalstöd till jordbrukssekto	320 350			364 860	44 510
6200	Bidrag från EG:s fiskefond	9 400			1 658	-7 742
6211	Bidrag frän EG.s fiskefond	9 400			1 658	-7 742
6300	Bidrag från EG :s regionalfond	580 000			922 559	342 559
6311	Bidrag från EG:S regionalfond	580 000			922 559	342 559
6400	Bidrag från EG:s socialfond	2 090 000			1 111 958	-978 042
6411	Bidrag från EG:s socialfond	2 090 000			1 111 958	-978 042
6500	Bidrag till transeuropeiska nätverk	85 366			91 229	5 863
6511	Bidrag till transeuropeiska nätverk	85 366			91 229	5 863
6900	Övriga bidrag från E6	53 000			30 692	-22 308
6911	Övriga bidrag från EG	53 000			30 692	-22 308
7000	Extraordinära medel från EU	0			0	0
7111	Återbetalning avseende avgiften till gemen- skapsbudgeten	0			0	0
	Totala inkomster	696 367 735			725 103 603	28 735 868

Bilaga 3

Specifikation av utgifter
på utgiftsområden

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3

Bilaga 3

Specifikation av utgifter
på utgiftsområden

Innehållsförteckning

Specifikation av utgifter på utgiftsområden år 1999............................................5

Justitiekanslern, a 282 11 626 11 908 10 829 -797 -797 -1 078 1 078

Datainspektionen, a 3 567 30 309 33876 25640 -4 669 -4 669 -8 237 8 237

Sametinget, a 362 13 661 165 14 188 12 096 -1 565 -1 730 -2 092 2 092

OO CT>

Statistiska centralbyrån, a 10 554 353 127 2 000 759 366 440 364 001 10 874 8 874 -2 439 2 439

Folk-och bostadsräkning, r 116 377 70 000 186 377 5 428 -64 572 -64 572 -180 948 180 948

Kammarkollegiet, a 8 531 24 256 32 787 26 534 2 278 2 278 -6 252 6 252

Nämnden för offentlig upphandling, a 1 076 6 427 7 503 7 130 703 703 -373 373

OJ
CT>
to

1997 02B3 Statliga ägarinsatser m.m i 48 001 48 001 589 589 589 -47 412 47 412

Nordbanken,a

1997 02B6 Värdering m.m av aktier i VPC AB, 5 818 5 818 1 024 1 024 1 024 -4 794 4 794

Åklagarorganisationen, a 10 590 620 140 9 428 640 158 609 033 -11 107 -20 535 -31 125 31 125

Ekobrottsmyndigheten, a 23 381 199 197 2 600 225 178 219 764 20 567 17 967 -5 413 5 413

oo oo
uo uo
o <=>

OJ OJ

to to
OJ OJ
uo uo
to to
co co

to to
OJ OJ
uo uo

to to
co co

co co

LO uo
uo uo
o co

oo ar>
co co
to to

co co

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3

*X ■—< CM CO

Nedrustnings-och säkerhetspolitiska frågor 4 813 58 351 -122 63 042 56 673 -1 678 -1 678 -6 368 6 368

Utredn. o andra insatser utrikespol. omr., a 2 187 1 409 3 596 916 -493 -493 -2 680 2 680

7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150

Stödverksamhet 33 683 966 012 -6 828 -6 775 4 986 096 971 801 5 789 12 617 -14 294 14 292

Totalförsvarets pliktverk, a 8 930 235 900 244 830 239 435 3 535 3 535 -5 395 5 395

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3

Migrationspolitik -40 898 1 785 323 255 100 4 100 -52 533 25 011 1 976 103 1 952 946 167 623 -87 477 -23 157 75 350 23 157

Statens invandrarverk, a 3 353 438 558 5 000 446 911 445 414 6 856 1 856 -1 498 12 900 1 498

Mottagande av asylsökande, a -63 803 875 350 408 000 1 219 547 1 213 335 337 985 -70 015 -6 212 43 800 6 212

Migrationspolitiska åtgärder, a 12 670 307 869 -162 690 -39 003 22 426 141 272 120 523 -187 346 -24 656 -20 749 12 670 20 749

•öaxsooc-j?o »irvev

7 Bilstöd till handikappade, a -7 812 178 078 13 935 184 201 201 492 23 414 23 414 17 291 8 900 -17 291

8 Kostnader för statlig assistansersättning, a 202 650 4 653 000 -157 250 21 594 4 719 994 4 498 075 -154 925 2 325 -221 920 225 000 221 920

9 Bidr.till ungdomsvärd och missbr.vård samt 63 000 63 000 60 102 -2 898 -2 898 -2 898

alko- o nark.förebygg, a

10 Bidrag till organisationer pä det sociala områ- 64 841 64 841 64 569 -272 -272 -272

8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150

Föräldraförsäkring, a 701 200 14 829 979 15 531 179 15 594 609 764 630 764 630 63 430 697 800 -63 430

Underhållsstöd, a -151 920 2 473 000 461 000 2 782 080 2 895 809 422 809 -38 191 113 729 146 700 -113 729

95/96 10A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 311 739 311 739 30 842 30 842 30 842 -280 897 280 897

Stabsuppgiftervid Arbetsgivarverket, a 4 764 3 000 -2 400 5 364 1 664 -1 336 -1 336 -3 701 3 701

Statliga tjänstepensioner m.m., a -120 489 8 140 000 43 977 8 063 488 7 568 574 -571 426 -571 426 -494 914 494 914

94/95 07E3 Regeringens disp f omställnings- 5 197 -5 197

kostn, r

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3

med handikapp, a

8 Specialskolor och resurscenter, a 55 618 432 580 488 198 436 069 3 489 3 489 -52 129 52 129

9 Särskilda insatser på skolområdet, a 5 218 271 351 276 569 266 497 -4 854 -4 854 -10 071 10 071

10 Sameskolstyrelsen, a 1 306 34 408 35 714 35 061 653 653 -653 653

<
o

II II II

Lunds universitet: Forskning och forskarut- 977 719 977 719 977 719

bildning, a

Göteborgs universitet: Grundutbildning, a 19 310 934 914 954 224 931 726 -3 188 -3 188 -22 498 22 498

Göteborgs universitet: Forskning och forskar- 795 590 795 590 795 590

utbildning, a

25 Mitthögskolan: Grundutbildning, a 3 543 408 299 411 842 401 016 -7 283 -7 283 -10 826 10 826

26 Mitthögskolan: Forskning, a 52 628 52 628 52 628

27 Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbild- 12 200 136 079 7 914 156 193 134 605 -1 474 -1 474 -21 588 21 588

49 Södertörns högskola: Grundtbildning, a 11 182 148 737 159 919 158 231 9 494 9 494 -1 688 1 688

50 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutb., a 22 332 22 332 22 332

51 Ensk. o kommunala högskoleutbildn. m.m, a 15 690 1 488 850 1 504 540 1 473 850 -15 000 -15 000 -30 690 30 690

O •—< 04 CO

04

Hum-samhvetenskapl. forskn.srådet: Forsk- 55 942 206 546 -9 000 253 488 212 294 5 748 14 748 -41 194 41 194

ning, a

Hum-samhvetenskapl. forskn.srådet: Förvaltn., 1 924 10 777 12 701 12099 1 322 1 322 -601 601

94/95 08F4 Försöksverksamhet med trainee- 815 -815 0 0 0

utbildning, r

95/96 08F2 Utvecklingsarbete inom utbild- 9 181 -8 000 1 181 2 746 2 746 2 746 1 565 -1 565

ningsdep. omr., r

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3

Bibliotek, litteratur o kulturtidskrifter 29 359 227 356 256 715 229 525 2 169 2 169 -27 189 27 189

Bidr. t. regional biblioteksverks., o 35 740 35 740 35 740

Litteraturstöd, a 6 297 89 167 95 464 84 814 -4 353 -4 353 -10 650 10 650

Stöd till kulturtidskrifter, a 533 20 400 20 933 20 933 533 533 0 0

CQ

O

OO CD to CF> CT> CO CD

Svenskt biografiskt lexikon, a 4 3 497 3 501 3 706 209 209 205 -205

Arkivet tär ljud och bild, a 1 632 26 933 28 565 28 325 1 392 1 392 -239 239

CSJ CO

FoU inom kulturområdet, a 2 254 35 871 38 125 37 239 1 368 1 368 -886

Forskn. o. dokumentation om medieutv., o 1 252 1 252 1 252

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3

Os
(N

Stöd till ekologisk utveckling 182 867 1 500 000 -120 000 1 562 867 908 238 -591 762 -591 762 -654 629 654 629

Stöd t. lok. investeringsprogram f. ekolog., a 182 867 1 495 000 -120 000 1 557 867 904 884 -590 116 -590 116 -652 983 652 983

o = obetecknat anslag Ingående avseende Totalt Till Skillnad mot Utgående

reservation. Medgivna myndigheters delade medel Skillnad tilld. medel Maximalt reservation

och ramöver- Statsbudget Tilläggs- överskrid årsredovis- (IB+SB+ Skillnad mot mot anvisade (IB+SB+TB+ anslags och ramöver-

föringsbel. (SB) budget (TB) (MU) Indragning (ID)________ningar TB+MU+ID) Utfall statsbudget medel (SB+TB) MU+ID) sparande föringsbel.

Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet, a 5 000 5 000 3 354 -1 646 -1 646 -1 646 1 646

1998 19A9 Utg. för lokalisering av statl. 53 055 53 055 39 598 39 598 39 598 -13 457 13 457

arbetstillfällen till Söderhamn,

9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 150

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3

O
cd

OJ
oj

3
a

CM
c^)

Omställning och utveckling av energisystemet 1 486 123 1 568 056 -180 186 -17 182 2 856 810 849 759 -718 297 -718 297 -2 007 051 2 007 051

Bidrag för att minska elanvändningen, a 159 995 355 000 -55 000 459 995 194 946 -160 054 -160 054 -265 049 265 049

Bidr. inv. i elprod. fr. förnybara energik., a 238 153 135 000 -58 186 314 967 86 770 -48 230 -48 230 -228 197 228 197

Åtgärder f effektivare energianvändning, a 27 205 65 000 -4 000 88 205 58 688 -6 312 -6 312 -29 517 29 517

oj co

CT>
co
CO

oo

oo
UO
04

o

<=>

c=

oi

04

sättning och tillväxt, r

94/95 06A16 Sysselsättningsskapande åtgär- 8 545 -8 545

der inom kom.dep., r

1997 22A2 Drift och underhåll av statliga vä- -10

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3

95/96 06D2 Upphandling av särskilda sam-
hällsåtaganden, r

95/96 06D4 Kostnader för statens ägande SOS

Alarmering, r

i-T)
c**)

cm cn

Bidrag till vissa internationella org m.m., a 178 37 989 -16 38 151 35 557 -2 432 -2 432 -2 594 2 594

Fiske 136 548 189 948 326 496 178 191 -11 757 -11 757 -148 305 148 305

Fiskeriverket, a -1 768 59 058 57 290 60 239 1 181 1 181 2 949 -2 949

Strukturstöd till fisket m.m., a 26 962 30 890 57 852 22 716 -8 174 -8 174 -35 136 35 136

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, a 3 067 597 3 664 2 716 2 119 2 119 -948 948

Kostnader för livsmedelsberedskap, a 5 842 23 658 29 500 14 244 -9 414 -9 414 -15 256 15 256

Livsmedelsstatistik, a 5 523 24 588 30 111 25 917 1 329 1 329 -4 195 4 195

Jordbr-o livsmedelsstatistik fin fr EG-budg, a 3 500 3 700 7 200 7 190 3 490 3 490 -10 10

CO
o

to
to

CO
to

oo
uo
co

to
LT>
csj

co

CM
co

uD
OO

a->
oo

Näringspolitik 609 662 723 139 17 000 -104 397 1 245 404 1 017 423 294 284 277 284 -227 981 12 000 223 518

NUTEK: Förvaltningskostnader, a 23 161 214 287 237 448 234 701 20 414 20 414 -2 747 2 747

Småföretagsutveckling, a 48 139 184 062 17 000 249 201 163 745 -20 317 -37 317 -85 456 85 456

Konkurrensverket, a 4 134 62 465 6 850 73 449 64 163 1 698 -5 152 -9 286 9 286

Konkurrensforskning, a 4 374 6 011 10 385 5 663 -348 -348 -4 722 4 722

95/96 1202 Konkurrensforskning, r 0 0 0 0

Stöd till konsumentorganisationer, a 635 4 100 4 735 4 118 18 18 -617 617

Stöd till konsumentforskning, a 1 450 2 159 3 609 2 360 201 201 -1 250 1 250

Bidrag till miljömärkning av produkter, o 4 600 -1 800 2 800 2 800 -1 800 0 0

95/96 13C5 Konsumentforskning, r 296 296 296 296 296

G2 O

<=> <=>

Oförutsedda utgifter 12 361 10 000 -2 608 19 754 20 -9 980 -9 980 -19 733 19 733

Oförutsedda utgifter, a 12 361 10 000 -2 608 19 754 20 -9 980 -9 980 -19 733 19 733

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 3

Bilaga 4

Månadsfördelade utgifter
per utgiftsområde

Skr.1998/99:150 BILAGA4

Bilaga 4

Månadsfördelade utgifter per
utgiftsområde

Innehållsförteckning

.......................................................................................5

Månadsfördelade utgifter per utgiftsområde

Skr.1998/99:150 BILAGA4

24 Näringsliv 3 256 337 365 218 181 206 445 148 171 262 236 334 354

25 Allmänna bidrag till kommuner 102 542 10 974 8 350 8 281 8 330 8 265 8 367 8 345 8 265 8 376 8 301 8 295 8 394

26 Statsskuldsräntor mm 89 885 6 851 7 475 10 044 9 305 23 607 16 651 2 291 3 460 18 5 604 1 154 3 425

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 20 884 4 486 1 556 825 1 469 1 670 1 067 1 801 1 817 1 807 1 896 -333 2 822

Bilaga 5

Avgifter till och bidrag
från EU

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5

Bilaga 5

Avgifter till och bidrag från EU

Innehållsförteckning

Inledning...........................................................................................................................5

Avgifter till EU.................................................................................................................5

Bidrag från EU..................................................................................................................5

Utgifter finansierade med bidrag från EU......................................................................6

Övrig påverkan på statsbudgeten.....................................................................................7

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5

Tabellförteckning

1.1 Det kassamässiga flödet mellan EU och statsbudgeten...........................................6

1.2 Anslag finansierade från EU:s strukturfonder och Jordbruksfonden....................6

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5

Inledning

Den 1 januari 1995 blev Sverige medlem av den
Europeiska Unionen (EU). Enligt Maastricht-
fördraget består EU av tre s.k. pelare. Den första
pelaren omfattar den före detta Europeiska eko-
nomiska gemenskapen och den monetära unio-
nen. Den andra pelaren utgörs av den gemen-
samma utrikes- och säkerhetspolitiken och den
tredje av det inrikespolitiska samarbetet. EU:s
gemenskapsbudget finansierar i första hand åt-
gärder inom den första pelaren av samarbetet
samt administrationen av de övriga två pelarna.

Avgifter till EU

Gemenskapsbudgeten benämns EU:s egna me-
del och finansieras i huvudsak med avgifter från
medlemsländerna. Fram till och med 1998 har
den avgift Sverige erlägger delats in i fyra poster.
Från och med 1999 redovisas den s.k. Storbri-
tannienavgiften som en separat femte post. Un-
der 1995-1998 har Sveriges avgift ökat på grund
av en successivt sjunkande s.k. infasningsrabatt.
Från och med 1999 är infasningsrabatten borta.
Den totala avgiftens olika beståndsdelar kom-
menteras kortfattat nedan.

Tullavgifter

Tullavgifter tas ut vid handel med icke-
medlemsländer. Av intäkterna går 90 procent till
EU. Resterande 10 procent får behållas för att
finansiera administrationskostnader.

Särskilda jordhrukstullar och sockeravgifter

Avser avgifter eller tillägg inom ramen för den
gemensamma jordbrukspolitiken samt den ge-
mensamma sockermarknaden. Aven vad gäller
dessa avgifter tillfaller 90 procent EU-budgeten.

Mervärdesskattebaserad avgift

Denna avgift beräknas som en procentuell andel
av den s.k. mervärdesskattebasen som beräknas
på ett enhetligt sätt för alla medlemsländer. Med
mervärdesskattebas avses värdet på den samlade
konsumtionen av varor och tjänster i ett land.

Avgift som baseras på BNI

Denna avgift beräknas som en procentuell andel
av medlemslandets bruttonationalinkomst

(BNI) beräknad till marknadspris. BNI uttryck-
er värdet av de samlade inkomsterna i ett land.

Storbritannienavgift

Storbritannien har sedan flera år beviljats en s.k.
budgetrabatt på avgiften som finansieras gemen-
samt av övriga medlemsländer. Beslutet om ra-
batten togs under en period då den brittiska
ekonomin hade problem. Rabatten har t.o.m.
1998 i första hand redovisats under den mervär-
desskattebaserade avgiften. Från och med 1999
redovisas den som en separat avgiftspost.

Finansiering vid sidan om gemenskapsbudgeten
Utöver gemenskapsbudgeten finns tre andra fi-
nansiella instrument. Dessa är den Europeiska
investeringsbanken (EIB), Lomé-konventionen
och Europeiska kol- och stålgemenskapen. EIB:s
uppgift är i första hand att bidra till en balanserad
regional utveckling inom EU genom att finansie-
ra investeringar i de mest eftersatta regionerna.

Avgiftens förväntade utveckling

Enligt tidigare beslut om EU-budgetens utveck-
ling sker en successiv förskjutning av avgiftens
tyngdpunkt från den mervärdesskattebaserade
avgiften till BNI-avgiften. Detta leder till att Sve-
riges andel av gemenskapsbudgetens finansiering
successivt ökar.

Bidrag från EU

De medel Sverige erhåller som bidrag från EU
kommer huvudsakligen från gemenskapsbudge-
ten. Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd
inom ramen för den gemensamma jordbrukspo-
litiken. Exempel är areal- och djurbidrag, trädes-
ersättning och exportbidrag. Dessutom erhålls
olika former av strukturstöd som t.ex. regional-
och arbetsmarknadsstöd liksom medel från
forsknings- och utvecklingsprogram.

I följande tabell sammanfattas det kassamässi-
ga flödet mellan EU och den svenska statsbud-
geten under perioden 1996-1999. I den konsoli-
derade resultaträkningen för staten redovisas
nettoavgiften till EU under Transfereringar och
bidrag. Bidrag från EU redovisas under Intäkter
av bidrag.

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5

iTabell 1.1 Det kassamässiga flödet mellan EU och stats- 1 budgeten
Miljoner kronor	1999	1998	1997	1996
Tullavgift	2 814	3 030	2 861	3 046
Jordbruksavgifter	335	359	286	222
Momsbaserad avgift	7 348	9 149	10 298	8 087
BNI-baserad av- gift	9 085	8 672	6 736	5 419
Storbritannien- avgift	1 302
Summa avgifter	20 884	21 210	20 181	16 774
Infasningsrabatt	0	-275	-657	-3 622
Nettoavgift¹	20 884	20 935	19 524	13 152
Bidrag från EU²	-9 296	-9 613	-8 228	-6 771
Nettoflöde mellan EU och statsbud- geten	11 588	11 322	11 296	6 381

² Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU.

Den ökning av nettoflödet som skedde mellan
1996 och 1997 har påverkats av att vissa avgifter
beräknas utifrån prognoser varefter en avräkning
sker mot verkligt utfall. Den ökning som skett av
medlemsavgiften under medlemsåren är en följd
av avtrappningen av infasningsrabatten.

Utgifter finansierade med bidrag från EU

På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde
som administreras av svenska myndigheter, dvs.
betalningar från EU-kommissionen redovisas
mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som
myndigheterna gör på kommissionens vägnar
redovisas mot anslag på statsbudgetens utgiftssi-
da. I stort sett alla EU-medel bruttoredovisas
över statsbudgeten.

Det finns olika typer av anslag som är mer el-
ler mindre kopplade till medel som skall utbeta-
las av EU.

En del av anslagen finansierar EG:s jordbruks-
stöd inom ramen för Garantisektion vid Euro-
peiska jordbruksfonden (EUGFJ-garanti). And-
ra finansierar stöd från EG:s strukturfonder och
strukturbidraget utbetalas inom ramen för Euro-
peiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regio-
nala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för
Fiskets Utveckling (FFU), Utvecklingssektio-
nen vid Europeiska Jordbruksfonden (EUGFJ-

utveckling) samt fem länsstyrelser, dvs. de s.k.
fondansvariga myndigheterna.

Medel för att finansiera stöd från EG:s jord-
bruksfond och strukturfonder skall redovisas
mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU.

Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig
mellan jordbruksfondens garantisektion och
strukturfonderna. Jordbruksfonden regleras må-
naden efter det att utbetalning i Sverige skett,
medan medel för strukturfonderna förskotteras
till varje medlemsland.

Det finns andra anslag som inte är kopplade
till ovan nämnda fonder, utan avser annat stöd.
Dessa anslag är kopplade till en inkomsttitel, där
medlen redovisas när de flutit in från EU.

Vidare finns anslag där vissa inkomster från
EU får tas upp. Dessa inkomster behöver i dessa
fall inte redovisas mot inkomsttitel utan får tas
upp som intäkt under anslag och disponeras av
myndigheten för t.ex. förvaltningskostnader.

Här redogörs för de anslag som huvudsakligen
är finansierade från EG:s strukturfonder och
jordbruksfond.

Tabell 1.2 Anslag finansierade från EU:s strukturfonder och
Jordbruksfonden

Miljoner kronor

uo	Anslag	Utfall 1999
14	A4¹	1 661
19	A8	973
20	A3¹’	27
22	A5	95
23	B9	100
23	Bli	317
23	B13	1 135
23	B14	3 910
23	B15	1 586
23	C3	75
23	F5	7
23	H4	4
9 890

^ndas^elä^^nslägeUinänsierä^ne^idrä^rår^uTnkeHörklärä^kH^
naden i utfall jämfört med vad som redovisas i Bilaga 3 Specifikation av utgif-
ter på anslag.

Utfallet på anslag finansierade med EU-bidrag,
som huvudsakligen utbetalas inom ramen för
EU:s strukturfonder och jordbruksfond, uppgår
till 9,9 miljarder kronor 1999.

Nedan ges en närmare beskrivning av vilka an-
slagen är och mot vilken inkomsttitel redovis-
ning skall ske då medel inflyter från EU.

Skr, 1999/2000:150 BILAGA 5

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Anslaget A4 Europeiska socialfonden (ESF) m.m.
Anslaget avser beslutade projekt och tekniskt
stöd inom målen 2, 3, 4, 5b och 6 samt gemen-
skapsinitiativen och vissa pilotprojekt. Inbetal-
ningar från ESF skall redovisas mot inkomsttitel
6411 Bidrag från EG:s socialfond med undertit-
larna 6411/01-05 avseende de fem fondansvariga
länsstyrelserna.

Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveck-
ling

Anslaget A8 Europeiska regionala utvecklingsfon-
den (ERUF). Anslaget avser beslutade projekt
inom målområdena 2, 5b och 6 samt inom ge-
menskapsinitiativen Interreg IIA, Leader II,
SME, Konver, Pesca och Urban. Från EG inbe-
talda medel skall redovisas mot inkomsthuvud-
grupp 6300 Bidrag från EG:s regionalfond, med
underindelning på NUTEK (6311) och fon-
dansvariga länsstyrelser (6311/01-05)

Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård
Anslaget A3 Åtgärder för att bevara den biologiska
mångfalden. Bidrag från EU:s miljöfond LIFE till
markförvärv och skötsel. Anslagsmedlen dispo-
neras för finansiering av kostnader för markför-
värv och skötsel som ingår i sådana natur-
vårdsprojekt som beviljats bidrag. Inbetalningar
från EU redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga
bidrag från EU.

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslaget A5 Från EG-budgeten finansierade stöd
till Transeuropeiska nätverk. Från anslaget utbe-
talas stöd motsvarande EG:s finansiering av
svenska projekt inom området transeuropeiska
nätverk. Uppburet bidrag redovisas mot in-
komsttitel 6511 Bidrag till transeuropeiska nät-
verk.

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

Anslaget B9 Från EG-budgeten finansierat struk-
turstöd. Från anslaget utbetalas stöd motsvarande
EG:s finansiering av strukturstödet inom livs-
medelssektorn EG-medlen skall redovisas mot
inkomsttitel 6121 EG-finansierade struktur- och
regionalstöd inom jordbrukssektorn m.m.

Anslaget Bli Från EG-budgeten finansierade
regionala stöd. Från anslaget utbetalas stöd mot-
svarande EG:s finansiering av regionala stöd till
jordbruket. EG-medlen skall redovisas mot in-
komsttitel 6121 EG-finansierade struktur- och

regionalstöd inom jordbrukssektorn m.m. samt i
understrukturen 6121/01-03 avseende underin-
delning till länsstyrelserna i Norrbottens, Väs-
terbottens och Jämtlands län.

Anslaget Bl3 Från EG-budgeten finansierade
kompletterande åtgärder inom jordbruket. Från
anslaget utbetalas stöd motsvarande EG:s finan-
siering av kompletterande åtgärder inom jord-
bruket. EG-medlen skall redovisas mot in-
komsttitel 6112 Kompletterande åtgärder.

Anslaget B14 Arealersättning och djurbidrag
m.m. Anslaget får användas för arealersättning,
djurbidrag och för kompletterande kompensa-
tionsstöd med anledning av sänkningen av den
svenska frysta kursen för arealersättningen den 1
juli 1998. EG-medlen skall redovisas mot in-
komsttitel 6111 Arealersättning, 6115 Djurbi-
drag respektive 6119 Övriga bidrag från EG:s
jordbruksfonds garantisektion.

Anslaget B15 Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter. Anslaget avser offentlig lag-
ring, övrig intervention, exportbidrag och stöd
till biodling. EG-medlen skall redovisas mot in-
komsttitel 6116 Offentlig lagring, 6113 Övrig
intervention, 6114 Exportbidrag, 6119 Övriga
bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion
samt 2714 Sanktionsavgifter.

Anslaget C3 Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m. Anslaget får användas
enligt rådets förordningar för strukturfonderna
och enligt strukturplanen för mål 5 a utanför re-
spektive innanför mål 6-regioner samt enligt
Pesca-programmet. Fiskeriverket skall redovisa
betalningar från EG-budgeten mot inkomsttitel
6211 Bidrag från EG:s fiskefond.

Anslaget F5 Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierade från EG-budgeten. EG-medlen skall
redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag
från EG.

Anslaget H4 Från EG-budgeten finansierade
medel för skogsskadeövervakning. Från anslaget
utbetalas stöd motsvarande EG:s finansiering av
projekt för skogsskadeövervakning. Skogsstyrel-
sen får disponera högst det belopp som redovisas
mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU,
undertitel Medel för skogsskadeövervakning.

Övrig påverkan på statsbudgeten

Uppgifterna i bilagan ger ingen helhetsbild av
alla effekter av EU-medlemskapet för statsbud-

Skr. 1999/2000:150 BILAGA 5

geten. Hänsyn måste i så fall även tas till den
medfinansiering som staten står för, vilket är en
förutsättning för att vissa EU-bidrag skall kunna
utbetalas. Kostnaderna för medfinansieringen
avräknas mot anslag. Utgifter föranledda av EU-
medlemskapet förekommer också under myn-
digheternas förvaltningsanslag. Å andra sidan er-
hålls vissa medel från EU, exempelvis forsk-
ningsstöd, som inte redovisas på statsbudgeten.
Dessutom förekommer naturligtvis indirekta
effekter, för såväl inkomster som utgifter, som
inte går att beräkna.

Utdrag ur protokoll

vid regeringssammanträde den 18 maj 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Hjelm-Wallén, Thalén, Sahlin, Lindh, von Sydow, Pagrotsky,
Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,
Ringholm

Föredragande: statsrådet Ringholm

Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:150

Årsredovisning för staten 1999

Regeringens skrivelse

1999/2000:150

1 Sammanfattning

1.1 Skrivelsens innehåll

1.2 Tidpunkt för avlämnande avskrivelsen

1.3 Kvalitetsbedömning avårsredovisningen

1.5 Sammanfattning av detekonomiska utfallet m.m.

1.4 Olika aspekter på detekonomiska utfallet

2 Makroekonomiska förutsättningar ochuppföljning av de budgetpolitiska målen

2.1 Makroekonomiska förutsättningar

2.2 Uppföljning av debudgetpolitiska målen

3 Samband mellan resultaträkningen ochstatsbudgeten

3.1 Inledning

3.2 Avgränsning, struktur ochredovisingsprinciper

3.3 Härledning av statsbudgetenssaldo från resultaträkningen

4 1999 års resultaträkning, balansräkningoch finansieringsanalys

4.1 Inledning

4.2 Olika avgränsningar av begreppetstaten

4.3 Sammanställning av vissanyckeluppgifter

4.4 Nettoförmögenhetens förändring

4.5 Statsskulden

4.6 Skatter m.m.

4.7 Transfereringar

4.8 Konsoliderad resultaträkning

4.9 Konsoliderad balansräkning

4.10 Finansieringsanalys

5 Statsbudgetens utfall 1999

5.1 Inledning

5.2 Statsbudgetens saldo

5.3 Statsbudgetens inkomster

5.4 Statsbudgetens utgifter

6 Redovisning av statliga garantier

6.1 Redovisning av statliga garantierför budgetåret 1999

7 Utvecklingen inom statsförvaltningen

7.1 Inledning

7.2 Konsumtion och produktion

7.3 Sysselsättning

7.4 Personalkonsekvenser till följd avstrukturförändringar

7.5 Uppföljning av myndigheternasarbetsgivarpolitik

8 Riksrevisionsverkets iakttagelser

8.1 Inledning

8.2 Effektivitetsrevisionensiakttagelser

8.3 Revisionsberättelser medinvändning

Bilaga 1

1 Redovisningsprinciper

2 Noter

3 Sammanställning av den statligasektorn

4 Statliga dotter- och intresseföretag

5 Statliga myndigheter och fonder1999

s

Bilaga 2

Bilaga 3

04

CQ

O

CT>coCO

oo

ooUO04

o

c=

oi

04

co

Bilaga 4

Bilaga 5

Inledning

Avgifter till EU

Bidrag från EU

Utgifter finansierade med bidrag från EU

Övrig påverkan på statsbudgeten

1.2 Tidpunkt för avlämnande av
skrivelsen

1.3 Kvalitetsbedömning av
årsredovisningen

1.5 Sammanfattning av det
ekonomiska utfallet m.m.

1.4 Olika aspekter på det
ekonomiska utfallet

2 Makroekonomiska förutsättningar och
uppföljning av de budgetpolitiska målen

2.2 Uppföljning av de
budgetpolitiska målen

3 Samband mellan resultaträkningen och
statsbudgeten

3.2 Avgränsning, struktur och
redovisingsprinciper

3.3 Härledning av statsbudgetens
saldo från resultaträkningen

4 1999 års resultaträkning, balansräkning
och finansieringsanalys

4.2 Olika avgränsningar av begreppet
staten

4.3 Sammanställning av vissa
nyckeluppgifter

6.1 Redovisning av statliga garantier
för budgetåret 1999

7.4 Personalkonsekvenser till följd av
strukturförändringar

7.5 Uppföljning av myndigheternas
arbetsgivarpolitik

8.2 Effektivitetsrevisionens
iakttagelser

8.3 Revisionsberättelser med
invändning

3 Sammanställning av den statliga
sektorn

5 Statliga myndigheter och fonder
1999

CT>
co
CO

oo
UO
04