Regeringens skrivelse

1999/2000:132

Redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1999

1999/2000:132

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 25 maj 2000

Göran Persson

Bosse Ringholm

(F inansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen lämnar i skrivelsen en redovisning av Allmänna pensions-
fondens verksamhet under år 1999. I redovisningen ingår bl.a. en sam-
manställning av fondstyrelsernas årsredovisningar, en sammanfattning av
fondstyrelsernas utvärdering av den egna medelsförvaltningen samt rege-
ringens utvärdering av fondstyrelsernas förvaltning av fondkapitalet. 1
likhet med föregående år har regeringen anlitat extern utvärderings-
expertis för att få ett bättre underlag för skrivelsen.

Sammanställningen av fondstyrelsernas årsredovisningar visar att det
marknadsvärderade resultatet för hela AP-fonden under verksamhetsåret,
var 77,0 miljarder kronor. Avgiftsunderskottet i pensionssystemet upp-
gick under året till 29,8 miljarder kronor. De administrativa avgifterna
var 0,8 miljarder kronor. Under år 1999 har en inleverans till staten på 45
miljarder kronor medfört att fondkapitalet reducerats i motsvarande mån.
Sammantaget innebär detta att det totala fondkapitalet ökade med 1,4
miljarder kronor till 746,7 miljarder kronor. För år 1999 har första-sjätte
fondstyrelsernas totala kapital nominellt avkastat 10,2%. Den reala
avkastningen har för år 1999 varit 8,8 %. Den genomsnittliga årliga
nominella avkastningen för femårsperioden 1995-1999 uppgick för
första-femte fondstyrelserna till 11,8%. För perioden blev den årliga
reala avkastningen 11,0%. Detta far anses vara en mycket hög realav-
kastning sett över en längre period.

Fondstyrelsernas åtagande ligger långt fram i tiden och placeringshori-
sonten är följaktligen långsiktig. Därav följer att regeringens utvärdering
även bör göras över en längre tidsperiod. Fondernas resultat utvärderas
därför under rullande femårsperioder.

1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

För perioden 1995-1999 harförsta-tredje fondstyrelserna uppfyllt sitt 1999/2000’132
mål att realvärdesäkra kapitalet. För år 1999 har emellertid målet att real-
värdesäkra fondkapitalet inte uppfyllts. Första-tredje fondstyrelserna
uppvisade under det senaste året en negativ realavkastning på -0,6 %.
Beträffande den utländska nominella portföljen menar regeringen att det
är olyckligt att första-tredje fondstyrelserna inte preciserat huruvida man
avser att överträffa ett valutasäkrat eller ett icke-valutasäkrat index.

Regeringen anser att fjärde och femte fondstyrelsernas målformule-
ringar i stort är välavvägda. Beträffande fondernas fövaltningsresultat
konstaterar regeringen att ingen av fondema i sin totala förvaltning för
femårsperioden lyckats nå de uppsatta målen. För år 1999 har emellertid
fjärde fondstyrelsen uppnått sitt mål att överträffa ett kombinerat index.
Femte fondstyrelsen har avkastat sämre än sitt jämförelseindex. I
riskjusterade termer avkastade båda fondstyrelserna i nivå med sina
respektive jämförelseindex. Regeringen konstaterar att femte fondstyrel-
sen i fråga om utlandsinvesteringar enbart valt att exponera sig mot
Europa. En sådan snäv tolkning av placeringsmandatet bör åtföljas av en
väl definierad strategi. Samtidigt har regeringen förståelse för att fondsty-
relsen är under uppbyggnad och att en exponering gentemot hela världen
i övrigt då kan vara svår att uppfylla.

Sjätte fondstyrelsen har sedan slutet av år 1996 bedrivit verksamhet.
Därför är det ännu för tidigt att dra några välgrundade slutsatser om för-
valtningsresultatet. Regeringen ser positivt på att det inför år 1999 utar-
betats ett avkastningsmål för totalportföljen. Regeringen anser emellertid
att målet för kapitalförvaltningen är relativt lågt satt. Avseende förvalt-
ningen för år 1999 underavkastade fonden i jämförelse med index. Vidare
anser regeringen att fonden bör utnyttja de riskspridningsmöjligheter som
ges genom att sprida investeringar i onoterade innehav till företag i varie-
rande mognadsfaser. Regeringen menar därtill att det vore önskvärt med
en renodling av portföljerna för noterade och onoterade innehav.

Första-femte fondstyrelsernas avkastning (nominellt i %)

	1999	1998	1997	1996	1995	1995- 1999 (år)
Första-tredje fondstyrelserna	0,7	10,1	6,4	13,9	15,0	9,1
Fjärde fondstyrelsen	64,7	8,7	28,6	38,0	20,0	30,7
Femte fondstyrelsen	53,1	5,3	31,3	42,0	23,4	30,0
Totalt första-femte	9,3	9,7	8,7	16,0	15,4	11,8

fondstyrelserna

Skr. 1999/2000:132

1 Inledning.................................................................................................5

2 AP-fondens verksamhet och organisation m.m.....................................6

2.1 Historik........................................................................................6

2.2 Det reformerade ålderspensionssystemet....................................6

2.3 Den sjunde fondstyrelsen............................................................7

2.4 De fyra nya buffertfonderna........................................................8

2.5 Förändringar i AP-fondens reglemente under den senaste

femårsperioden..................................................................10

2.5.1 Förändringar i AP-fondens reglemente under

år 1995............................................................10

2.5.2 Förändringar i AP-fondens reglemente under

år 1996............................................................10

2.5.3 Förändringar i AP-fondens reglemente under

år 1997............................................................11

2.5.4 Förändringar i AP-fondens reglemente under

år 1998............................................................11

2.5.5 Förändringar i AP-fondens reglemente under

år 1999............................................................12

3 AP - fondens samlade resultat..............................................................13

3.1 Bakgrund och grundläggande termer........................................13

3.2 Utvecklingen på de finansiella marknaderna under

år 1995-1999....................................................................15

3.2.1 Ränteutvecklingen...................................................15

3.2.2 Börsutvecklingen.....................................................17

3.3 AP-fondens resultat i siffror.....................................................19

4 Sammanfattning av fondstyrelsernas resultat och resultat-

uppföljningar ...................................................................................23

4.1 Första-tredje fondstyrelserna....................................................23

4.1.1 Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsemas

resultatuppföljning..........................................25

4.2 Fjärde, femte och sjätte fondstyrelserna....................................29

4.2.1 Sammanfattning av ijärde fondstyrelsens

resultatuppföljning..........................................30

4.2.2 Sammanfattning av femte fondstyrelsens

resultatuppföljning..........................................33

4.2.3 Sammanfattning av sjätte fondstyrelsens

resultatuppföljning..........................................34

5 Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas verksamhet...................38

5.1 Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna............................38

5.1.1 Första-tredje fondstyrelsernas mål och

placeringsinriktning........................................38

5.1.2 Första-tredje fondstyrelsernas förvaltning..............40

5.2 Utvärdering av Ijärde och femte fondstyrelserna......................44

5.2.1 Fjärde och femte fondstyrelsernas mål....................44

5.2.2 Fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning........46

5.3 Utvärdering av sjätte fondstyrelsen...........................................50

5.3.1 Sjätte fondstyrelsens mål.........................................50

5.3.2 Sjätte fondstyrelsens förvaltning.............................51 1999/2000'132

6 Fastställande av balansräkning.............................................................55

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Bilaga 5

Bilaga 6

Årsredovisning första-tredje fondstyrelserna.................

Årsredovisning fjärde fondstyrelsen...........................

Årsredovisning femte fondstyrelsen............................

Årsredovisning sjätte fondstyrelsen............................

Årsredovisning sjunde fondstyrelsen...........................

Utvärdering av William M. Mercer AB........................

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000............

1 Inledning

Medelsförvaltningen inom Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) hand-
has av sju fondstyrelser. Fondstyrelsernas verksamhet regleras i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden (APR).

Fondstyrelserna skall årligen till regeringen överlämna dels en årsre-
dovisning och en revisionsberättelse, dels en egen utvärdering av sin för-
valtning av fondmedlen (resultatuppföljning), som skall ha sin utgångs-
punkt i de närmare mål för placeringsverksamheten som respektive sty-
relse har fastställt. Regeringen skall sedan göra en sammanställning av
fondstyrelsernas årsredovisningar och en utvärdering av styrelsernas för-
valtning av fondkapitalet. Sammanställningen, fondstyrelsernas årsredo-
visningar och regeringens utvärdering skall överlämnas till riksdagen.

Samtliga fondstyrelser har överlämnat sina årsredovisningar för år
1999 till regeringen, se bilagorna 1-5. Vidare har fondstyrelserna över-
lämnat sina resultatuppföljningar.

I skrivelsen lämnar regeringen i avsnitt 2 en redogörelse för AP-
fondens verksamhet och organisation. I avsnitt 3 redovisas det samlade
resultatet för hela AP-fonden och i avsnitt 4 ges en sammanfattning av
resultaten på fondstyrelsenivå och fondstyrelsernas egna resultatupp-
följningar. Därefter följer i avsnitt 5 regeringens utvärdering av medels-
förvaltningen. Även i år har regeringen anlitat extern expertis, William
M. Mercer, för att erhålla ett underlag för utvärderingen. Mercers utvär-
dering finns i bilaga 6.

Begränsade delar av den externa rapporten har utelämnats. I dessa
delar bygger rapporten på uppgifter som erhållits från fondstyrelserna och
för vilka enligt styrelsen sekretess gällt enligt 6 kap. sekretesslagen
(1980:100). Regeringen har i skrivelsen saknat anledning att frångå detta
ställningstagande.

Den sjunde fondstyrelsen har inte förvaltat några medel under år 1999.
Någon utvärdering av den sjunde fondstyrelsens verksamhet görs därför
inte detta år.

Skr. 1999/2000:132

2 AP-fondens verksamhet och organisation skr. 1999/2000:132

m.m.

2.1 Historik

AP-fonden bildades i samband med att lagstiftningen om allmän tilläggs-
pension trädde i kraft år 1960 (prop. 1959:100, Särsk. U 1, rskr. 269, SFS
1959:293). Trots att 1960 års pensionsreform utformades som ett rent
fördelningssystem (dvs. varje års pensioner finansieras genom avgifter på
den aktiva befolkningens inkomster under samma år) fann man det
motiverat att en betydande fondbildning kom till stånd.

När avgiftsuppbörden till Allmänna tilläggspensionen (ATP) i form av
arbetsgivaravgifter inleddes år 1960 uppdrogs förvaltningen åt tre fond-
styrelser; första, andra och tredje fondstyrelserna. Fondstyrelserna skulle
enligt lagen huvudsakligen placera medlen i svenska räntebärande värde-
papper. Sedan år 1988 får första-tredje fondstyrelserna även placera i
fastigheter. Första-tredje fondstyrelserna har sedan AP-fondens tillkomst
haft ett gemensamt kansli som sköter förvaltningen. Det är vidare styrel-
sernas uppgift att tillhandahålla de medel som behövs for utbetalning av
ATP-pensionema inklusive kostnaderna for administrationen av ATP-
systemet.

För att bredda AP-fondens placeringsmöjligheter till att omfatta även
aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden inrättades en
fjärde fondstyrelse år 1974 och en femte fondstyrelse år 1988. Vidare
inrättades den 1 juli 1996 en sjätte fondstyrelse som fick till uppgift att
placera på riskkapitalmarknaden. Sjätte fondstyrelsens placeringsregler är
utformade så att de ger utökade möjligheter att göra investeringar som tar
sikte på små och medelstora företag. Fjärde-sjätte fondstyrelserna har
separata förvaltningar och kanslier. Sjätte fondstyrelsen har sitt huvud-
kontor i Göteborg.

Sjunde fondstyrelsen bildades den 1 juli år 1998.1 sjunde fondstyrelsen
skall Premiesparfonden och Premievalsfonden förvaltas, se vidare avsnitt
2.3.

Riksdagen fattade i juni 1998 beslut om en genomgripande reformering
av det allmänna pensionssystemet. En kortfattad beskrivning av
ålderspensionsreformen återfinns nedan.

2.2 Det reformerade ålderspensionssystemet

År 1998 fattade riksdagen beslut om det reformerade ålderspensionssys-
tem (prop. 1997/98:151 och 152, bet. 1997/98:SfU14, rskr. 1997/98:315
och 320). Det reformerade ålderspensionssystemet har två huvuddelar,
dels en inkomstgrundad ålderspension, dels ett grundskydd i form av en
garantipension. Den inkomstgrundade ålderspensionen består i sin tur av
dels inkomstpension från ett fördelningssystem, dels premiepension från
ett fonderat system (premiepensionssystemet).

Riksdagens beslut att reformera det allmänna ålderspensionssystemet
berör i flera avseenden AP-fondens framtida roll och utveckling. Refor-
men syftar till att göra ålderspensionssystemet mer följsamt mot den

samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen samt att stärka sam- 1999/2000:132

bandet mellan ålderspensionsförmånema och inkomsterna som yrkes-
aktiv. Därmed skapas ett i finansiellt hänseende mer robust ålderspen-
sionssystem. Ålderspensionssystemet kommer efter reformen att uppvisa
en högre grad av finansiell stabilitet än vad som tidigare gällt. Det kvar-
står dock risker att betydande underskott kan uppkomma under förhål-
landevis långa perioder, bl.a. till följd av en ur pensionssystemets synvin-
kel oförmånlig demografisk utveckling. De kvarstående finansiella ris-
kerna hänger bl.a. samman med att pensionsförmånernas värdeuppräk-
ning knyts till utvecklingen av den genomsnittliga inkomsten i stället för
inkomstsumman, som bestämmer avgiftsinkomsternas utveckling. Vidare
sker anpassningen till förändringar i medellivslängd med lång tidsefter-
släpning.

För att kompensera för de finansiella riskerna kommer det nya pen-
sionssystemet att innehålla en mekanism, en s.k. automatisk balansering,
som innebär att utgående pensioner reduceras i situationer då det annars
föreligger risk för varaktigt stora underskott i systemet. Denna automa-
tiska balansering träder i kraft om systemets totala pensionsskuld, defi-
nierad som summan av intjänad pensionsrätt, överstiger det sammanlagda
värdet av avgiftsförmögenheten (dvs. värdet av framtida avgiftsinbetal-
ningar) och buffertfondernas behållning (behållningen utanför sjunde
fondstyrelsen). Om avgiftsförmögenheten tillsammans med kapitalet i
buffertfonderna överstiger pensionsskulden vid en senare tidpunkt sker
en kompenserande extra indexuppräkning av pensionsförmånerna, dock
högst till dess att indexeringen återfår det värde den skulle haft om den
automatiska balanseringen inte hade aktiverats. Genom denna konstruk-
tion kan storleken på buffertfondernas behållning i vissa fall komma att
fa betydelse för uppräkningen av pensionsförmånerna.

Medel skall också kunna föras tillbaka till de försäkrade från AP-
fondssystemet i det fall pensionssystemets tillgångar varaktigt bedöms
överstiga pensionsskulden. En sådan situation kan t.ex. uppkomma om
avgiftsunderlaget skulle växa väsentligt snabbare än genomsnitts-
inkomsten till följd av att befolkningen växer. En annan möjlighet är att
avkastningen utvecklas starkt i förhållande till bl.a. inkomsttillväxten. I
dag finns ingen färdigutvecklad modell för att bestämma vid vilken eko-
nomisk styrka i pensionssystemet en återföring till de försäkrade blir
aktuell.

2.3 Den sjunde fondstyrelsen

En del i det reformerade ålderspensionssystemet skall alltså utgöra ett
fonderat system. I premiepensionssystemet har varje enskild pensionsspa-
rare möjlighet att själv bestämma över placeringen av de medel som fon-
deras för den enskildes räkning. För dem som inte anmäler något val av
fond till Premiepensionsmyndigheten har det inrättats en sjunde fondsty-
relse inom AP-fonden.

Sjunde fondstyrelsen bildades den 1 juli år 1998 och kallas nu Sjunde
AP-fonden. Fondstyrelsen skall förvalta det sparande som härrör från de

som inte aktivt valt en förvaltare av sina premiepensionsmedel. Dessa 1999/2000-132
medel skall förvaltas i den s.k. Premiesparfonden. Det skall även vara
möjligt att aktivt välja en förvaltning hos sjunde fondstyrelsen för pre-
miepensionsmedel. Sistnämnda medel kommer att förvaltas åtskilt från
Premiesparfondens i den s.k. Premievalsfonden (se prop. 1999/2000:12
Statlig förvaltning av premiepensionsmedel, m.m.). Fondstyrelsen har
ännu inte erhållit några medel, utan bedriver enbart uppbyggnadsverk-
samhet, som finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Det första valet av
placering av medel i premiepensionssystemet kommer att göras under
hösten år 2000. Då kommer också den första överföringen av premiepen-
sionsmedel att ske (prop. 1998/99:98).

Sjunde AP-fonden skall liksom övriga fondstyrelser årligen till rege-
ringen överlämna dels en årsredovisning och en revisionsberättelse, dels
en resultatuppföljning. Regeringens sammanställning av fondstyrelsernas
årsredovisningar och utvärdering av deras skall således också omfatta
sjunde fondstyrelsen. Den sjunde fondstyrelsen har inte förvaltat några
medel under år 1999. Någon utvärdering av den sjunde fondstyrelsens
verksamhet görs därför inte detta år.

2.4 De fyra nya buffertfonderna

AP-fondemas huvuduppgift i det reformerade ålderspensionssystemet är
att utgöra buffertfond för den inkomstrelaterade ålderspensionens fördel-
ningsdel. Av de totala avgifterna förs ett belopp motsvarande pensions-
rätten i fördelningssystemet, dvs. för personer som helt omfattas av nya
regler 16,0 % av avgiftsunderlaget, till AP-fondema. AP-fondema
finansierar den inkomstrelaterade ålderspensionen oavsett om den är
beräknad enligt nuvarande eller det reformerade systemets regler. Om det
uppkommer avgiftsöverskott skall således dessa föras till AP-fonden. På
motsvarande sätt skall underskott mellan avgiftsintäkter och utbetalda
pensioner täckas med medel från AP-fonden. Vidare täcks kostnaderna
för ålderspensionssystemets administration av AP-fondema.

ATP kommer att stå för en betydande del av det reformerade pensions-
systemets finansiella belastning under lång tid. Ända fram till 2050-talet
kommer ATP-systemet att stå för en inte försumbar del av den totala
pensionsskulden och pensionsutgiftema. När ATP-systemet väl är utfasat
kommer AP-fondema enbart att ha betydelse för inkomstpensionen och
fungera som en generationsbuffert för att hantera förändringar i den sam-
hällsekonomiska utvecklingen och vissa demografiska svängningar. AP-
fondemas främsta uppgift under de närmaste decennierna kan sägas vara
att bidra till att upprätthålla utställda löften vad gäller ATP i form av
ålderspension.

Den sparandefunktion som AP-fonden svarat för inom dagens pen-
sionssystem minskar i betydelse genom införandet av premiepensions-
delen i det reformerade ålderspensionssystemet. AP-fonden kommer
dock inledningsvis att uppvisa ett finansiellt överskott, varför fonden
även i det reformerade ålderspensionssystemet kommer att ge ett positivt
bidrag till sparandet i samhället.

Riksdagen har nyligen antagit nya regler för AP-fondema. Förslaget gk_r 1999/2000:132
innebär en omfattande omorganisation av fondernas verksamhet (prop.
1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Reformen
utgör en del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Moderata sam-
lingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna.
AP-fonden innehar redan idag en buffertfunktion i ålderspensionssyste-
met. Emellertid bedömdes fondens behållning vara större än vad som
kunde motiveras av denna funktion i det nya pensionssystemet. Vidare
skulle statsbudgeten genom en överföring av medel från AP-fonden till
statskassan delvis kompenseras för den försvagning som pensionsrefor-
men gav upphov till. Med anledning av detta har riksdagen beslutat att
utöver de 45 miljarder kronor som inlevererades till statskassan år 1999
och år 2000 skall en överföring på 155 miljarder kronor från AP-fonden
till statskassan ske (prop. 1999/2000:46, rskr 1999:318).

Återstående medel delas upp i fyra lika stora buffertfonder med iden-
tiska placeringsregler. Varje buffertfond beräknas fr.o.m den 1 januari år
2001 att förvalta omkring 140 miljarder kronor. Buffertfonderna skall
självständigt förvalta sina medel. Varje fond skall årligen tillföras lika
mycket av de medel som förs till AP-fondssystemet och bidra med lika
mycket till utbetalda pensioner.

Reformeringen av AP-fondema har medfört en ny organisationsstruk-
tur samt att AP-fondens placeringsreglementen justerats och anpassats
till de nya krav som ställs på förvaltare av finansiella tillgångar. Organi-
sationsförändringarna har inneburit att den tredje fondstyrelsen har lagts
ner och att verksamheten förts över till första fondstyrelsen. Första, andra
och fjärde fondstyrelserna har bytt namn till Första, Andra respektive
Fjärde AP-fonden. Den femte fondstyrelsen byter namn till Tredje AP-
fonden. Övergången till den nya organisationen skedde genom att nuva-
rande fondstyrelserna ombildades i maj år 2000. Styrelserna har föränd-
rats genom att antalet styrelseledamöter i respektive fond i de nya buf-
fertfonderna minskats till nio styrelseledamöter utan suppleanter. Samt-
liga styrelseledamöter har utsetts av regeringen men två av ledamöterna
är nominerade av arbetstagarorganisationer och två av arbetsgivarorgani-
sationer. Vidare har krav ställts på styrelsemas kompetens, särskilt ifråga
om kunskap inom samhällsekonomi och kapitalförvaltning.

Därtill har nuvarande sjätte och sjunde fondstyrelserna bytt namn till
Sjätte respektive Sjunde AP-fonden.

Fondförvaltningen skall ta sin utgångspunkt i respektive fonds åtagan-
desida. Målet skall vara att långsiktigt maximera avkastningen. Risk-
spridningen skall vara god och den totala risknivån låg. Näringspolitiska
eller andra ekonomisk-politiska uppgifter skall inte finnas. Hänsyn till
miljö och etik skall tas i placeringsverksamheten utan att avkall görs på
det övergripande målet om hög avkastning.

Varje fond skall årligen fastställa en verksamhetsplan som skall inklu-
dera en placeringspolicy, en ägarpolicy och en riskhanteringsplan. Riks-
dagen har även beslutat om nya placeringsregler som träder i kraft den 1
januari 2001 (SFS 2000:192-SFS 2000:204). Nedan anges de viktigaste
reglerna för Första-Fjärde AP-fonden.

• Placeringar skall få ske i alla förekommande instrument på kapital- g kr. 1999/2000:132

marknaden som är marknadsnoterade och omsättningsbara. Det innebär

att nuvarande direktlåneverksamhet skall avvecklas.

• En mindre del, eller 5 % av varje fonds tillgångar, får placeras i
onoterade värdepapper. Placering i onoterade aktier får endast ske på in-
direkt väg via andelar i värdepappersfonder eller riskkapitalföretag, dvs.
fondema får inte direktäga aktier i onoterade bolag (andra än nyss
nämnda riskkapitalbolag).

• Minst 30 % av varje fonds tillgångar skall placeras i räntebärande
värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

• Varje fonds innehav av aktier i noterade svenska bolag får högst mot-
svara 2 % av det totala värdet av svenska aktier på auktoriserad svensk
börs- eller marknadsplats.

• Varje fond får äga högst 10 % av rösterna i ett enskilt börsnoterat
bolag. I onoterade riskkapitalbolag sätts gränsen till högst 30 %.

• Högst 40 % av en fonds tillgångar får exponeras mot valutarisk. En
stegvis ökning från dagens gräns på 10 % får ske med högst 5 % per år.

• Högst 10 % av en fonds tillgångar får exponeras mot en emittent eller
grupp av emittenter.

• Varje buffertfond ges rätt att ta upp lån om den tömts på tillgångarna.

• Minst 10 % av varje fonds tillgångar skall förvaltas av utomstående
förvaltare (genom köp av fondandelar eller diskretionär förvaltning).

2.5 Förändringar i AP-fondens reglemente under den
senaste femårsperioden

2.5.1 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1995

Under år 1995 gjordes endast smärre ändringar i övergångsbestämmel-
serna till APR avseende avvecklingsstyrelsens verksamhet. Genom
regeländringarna gavs avvecklingsstyrelsens verksamhet fortsatt giltighet
(SFS 1995:855). Vidare beslutades att de medel som fanns kvar i av-
vecklingsstyrelsen vid utgången av juni 1995 inte skulle skiftas ut utan
behållas inom AP-fonden och förvaltas av awecklingsstyrelsen. I place-
ringsbestämmelsema för awecklingsstyrelsen gjordes också smärre änd-
ringar (SFS 1995:856).

2.5.2 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1996

Den 6 juni år 1996 beslutade riksdagen att awecklingsstyrelsen skulle
permanentas inom ramen för AP-fonden och byta namn till sjätte fond-
styrelsen (prop. 1995/96:171, bet 1995/96:NU24, rskr. 1995/96:284, SFS
1996:697). Förändringen trädde i kraft den 1 juli 1996. Sjätte fondstyrel-
sen var vid inledningsskedet satt att förvalta de medel som fanns kvar i

awecklingsstyrelsen samt ytterligare 10 miljarder kronor, som riksdagen §kr. 1999/2000 132
i december år 1995 beslutade att omfördela från första-tredje fondstyrel-
serna till placeringar på riskkapitalmarknaden. Sjätte fondstyrelsen far
placera medel i aktier, konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning, som riskkapital i ekonomiska föreningar
samt andelar i kommanditbolag. Styrelsen far dock högst förvärva 30 %
av antalet aktier eller röster i ett bolag vars aktier är inregistrerade vid en
svensk börs. För övriga tillgångsslag och för aktier i riskkapitalbolag
gäller inte några ägandebegränsningar.

2.5.3 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1997

Under år 1997 beslutades endast begränsade förändringar vad avser AP-
fondens verksamhet. Efter förslag i budgetpropositionen för år 1998
beslutade riksdagen att första-tredje fondstyrelserna skull tillåtas att in-
vestera i fastigheter endast genom bolag eller andelar i utländsk fastig-
hetsfond. Tidigare ägde med undantag för de utländska innehaven,
första-tredje fondstyrelserna sina fastigheter, direkt. Samtidigt gavs
första-tredje fondstyrelserna rätt att placera i konvertibla skuldebrev och
skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning utfärdade av fastig-
hetsbolag. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 september år 1998 prop.
1997/98:1 utg.omr 2 avsnitt 4.5 bet. 1997/98:FiU 2, rskr. 1997/98:120,
SFS 1998:29). Vidare skedde justeringar i reglementet av teknisk natur,
till följd av att lagen (1958:295) om sjömansskatt upphörde att gälla samt
lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, vilken ändrade namn till
lagen om allmän pensionsavgift.

2.5.4 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1998

De förändringar som beslutades rörande AP-fonden under 1998 prägla-
des av ålderspensionsreformen (prop. 1997/98:151 och 152, bet.
1997/98:SfU14, rskr. 1997/98:315 och 320, SFS 1998:711, se även prop.
1998/99:1, bet. 1998/99:SfUl, rskr 1998/99:101, SFS 1998:1771). I
övrigt har endast marginella ändringar beslutats vad avser fondens orga-
nisation och placeringsregler.

Som en följd av ålderspensionsreformen anpassades bestämmelserna
om vilka pensionsavgifter som skall tillföras AP-fonden, hur avgifts-
medlen skulle fördelas mellan fondstyrelserna och AP-fondens skyldig-
het att bidra med medel till pensionsutbetalningar.

Vidare ålades AP-fonden, första-tredje fondstyrelserna att till Riks-
gäldskontoret överföra 45 miljarder kronor per år under åren 1999 och
2000.

I anslutning till ålderspensionsreformen kompletterades också behö-
righetskraven för att vara styrelseledamot och suppleant i en fondstyrelse
så att det nu uttryckligen framgår att den som är försatt i konkurs eller
underkastad näringsförbud inte far inneha sådant uppdrag.

Härutöver gjordes under året endast ett begränsat tillägg som rör infö- 1999/2000’132

randet av reglerna om att AP-fonden endast far investera i fastigheter
genom bolag eller utländsk fastighetsfond, se vidare avsnitt 2.3.4. Med
hänsyn till förhållandena särskilt i England, medgavs fondstyrelserna rätt
att behålla fast egendom som är belägen utomlands till utgången av år
1999 (prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:FiU2, rskr. 1997/98:120, SFS
1998:29). Bestämmelserna i övrigt trädde i kraft den 1 september 1998.

2.5.5 Förändringar i AP-fondens reglemente under år 1999

De förändringar som beslutades rörande AP-fonden under år 1999
berörde sjunde fondstyrelsen. Fondstyrelsen skall förvalta två fonder
inom Allmänna pensionsfonden, Premiesparfonden och Premievalsfon-
den. Fondstyrelsen skall ta emot medel till och betala ut medel från fon-
dema enligt de anvisningar som Premiepensionsmyndigheten lämnar
(1999:1306). När medel tillförs en fond skall fondstyrelsen utfärda fon-
dandelar till Premiepensionsmyndigheten. När medel betalas ur en fond,
skall det ske genom inlösen av fondandelar (1999:1306).

Den 1 juli 1999 infördes en undantagsregel i lagen (1983:1092) med
reglemente för Allmänna Pensionsfonden. Syftet med bestämmelsen var
att göra det möjligt för fjärde-sjätte fondstyrelserna att behålla sina inne-
hav i svenska aktiebolag som efter offentliga erbjudanden övergått till att
bli innehav i utländska aktiebolag, (prop. 1998/99:93, bet 1998/99:FiU21,
rskr. 1998/99:195).

AP - fondens samlade resultat

3.1 Bakgrund och grundläggande termer

AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att
finansiera försäkringen för tilläggspensionen. Målet för fondförvalt-
ningen är att i ett långsiktigt perspektiv maximera avkastningen på till-
gångarna, samtidigt som ett krav på tillfredsställande riskspridning till-
godoses. För första-tredje fondstyrelserna gäller dessutom att medlen
skall förvaltas så att krav på tillfredsställande betalningsberedskap och
betryggande säkerhet tillgodoses. Olika placeringsrestriktioner gäller för
de olika fondstyrelserna. Första-tredje fondstyrelserna skall huvudsakli-
gen placera fondmedlen på penning- och obligationsmarknaden, medan
fjärde-sjätte fondstyrelserna skall placera på aktie- och risk-
kapitalmarknaden.

För att utvärdera fondstyrelsernas förvaltning jämförs avkastningen på
kapitalet med avkastningen på de marknader där de olika fondstyrelserna
får placera medel och med de resultat som andra liknande förvaltare
presterat. Vid jämförelser och utvärderingar är utgångspunkten det mark-
nadsvärderade resultatet. I detta resultat ingår direktavkastningen samt
realiserade och icke realiserade värdeförändringar i kapitalet. Det mark-
nadsvärderade resultatet återspeglar således fondkapitalets verkliga vär-
deförändring under året.

Den del av balansräkningen som i andra sammanhang betecknas som
eget kapital, dvs. tillgångarna minus skulderna, benämns här fondkapital.
Fondkapitalet består av nettot av inbetalda pensionsavgifter och pen-
sionsutbetalningar samt de ackumulerade överskotten/underskotten i pla-
ceringsverksamheten. Avkastningen på det totala fondkapitalet har på
vissa ställen beräknats av regeringen genom att ställa det marknadsvärde-
rade resultatet i relation till det marknadsvärderade fondkapitalet. Mercer
har beräknat avkastningen för varje delportfölj och sedan lyft upp
resultaten till totalportfölj snivå. Detta beräkningssätt är det mest korrekta.

En marknadsvärdering av tillgångarna medför att resultatet kan variera
kraftigt från år till år till följd av svängningar i marknadspriserna, men
sett över en längre period tenderar sådana slumpmässiga fluktuationer i
resultatet att utjämnas. Utvärderingsperioden bör därför sträcka sig över
några år, vilket också innebär att variationer till följd av konjunktur-
utvecklingen tenderar att jämnas ut. En alltför lång utvärderingsperiod
kan dock medföra incitamentsproblem i förvaltningen, varför regeringen
funnit att femåriga perioder är en lämplig avvägning.

Vid utvärderingen måste hänsyn också tas till de omvärldsfaktorer och,
restriktioner som påverkar fondstyrelsernas avkastning. Även om fondens
värde minskat kan förvaltningen av kapitalet varit framgångsrikt vid en
jämförelse med relevanta index eller andra förvaltare. Omvänt kan
fondens avkastning visa på en betryggande värdesäkring av kapitalet trots
att förvaltningen inte gått bra vid en sådan jämförelse. Slutligen är en
utvärdering av förvaltningen svår eller t.o.m. meningslös att göra, om inte
den erhållna avkastningen kan relateras till något mått på den risk för-
valtningen medfört. En hög avkastning kan bero på skicklig förvaltning,
på att ovanligt stora risker tagits eller på en kombination av båda.

Skr. 1999/2000:132

I skrivelsen används en rad riskbegrepp. Risk definieras ofta som
variationen i tillgångspriser eller räntor. Variationen mäts ofta som en
standardavvikelse. För räntebärande instrument används också begreppet
duration vilket är kopplat till ett räntebärande värdepappers löptid. Dura-
tionen är ett sätt att mäta hur mycket värdet på ett räntebärande instru-
ment ändras vid en given ränteförändring. Därmed kommer ett värdepap-
per med hög duration att ge en större förändring i tillgångsvärdet vid en
given ränteförändring än ett värdepapper med kortare duration.

Ofta redovisas den riskrelaterade avkastningen. Denna kan beräknas
på olika sätt men i huvudsak kan den ses som avkastningen under en
period dividerat med risken, som oftast mäts som variationen i t.ex. en
akties pris. Ett vanligt mått på den riskrelaterade avkastningen är
sharpkvoten som är avkastningen minus den s.k. riskfria räntan dividerat
med avkastningens standardavvikelse.

Ett riskmått som är viktigt för förvaltare är den aktiva risken. Den
aktiva risken visar hur mycket en förvaltare har valt att avvika från det
index som portföljens avkastning jämförs med. Den aktiva risken mäts
t.ex. med tracking error som är standardavvikelsen för förvaltarens
avkastning gentemot jämförelseindexet. Ett riskrelaterat avkastningsmått
som ställs i relation till jämförelseindexet är informationskvoten som är
överavkastningen mot det valda jämförelseindexet dividerat med tracking
error.

Sjätte fondstyrelsen investerar en del av tillgångarna i onoterade inne-
hav sk. venture capital investeringar. Venture Capital eller riskkapital är
ett relativt nytt begrepp i Sverige. Så som mycket annat inom det finan-
siella området har uttrycken formats av amerikansk engelska. I USA har
venture Capital som en definierad investeringsform funnits sedan 1950—
talet.

Venture capital är investeringar i företag som inte är noterade på en
börs eller annan marknadsplats. Venture capital som investeringsform är
emellertid inte enbart en kapitalinsats utan förutsätter även aktivt ägar-
engagemang från investeraren. Detta görs exempelvis genom att investe-
raren arbetar aktivt i styrelsen. Även mer operativa insatser förekommer.
Venture capitalinvesteringen är ofta tidsbegränsad i den mening att
venture capitalföretaget har ett mål att inom en överskådlig framtid
avyttra sin investering (att göra exit).

Under de senaste åren har venture capitalindustrin ökat kraftigt i om-
fattning. I Sverige finns idag ett 80-tal venture capitalbolag som till-
sammans förfogar över ca 50 miljarder kronor i förvaltat kapital. Sjätte
fondstyrelsen är en del av venture capital marknaden. Vid utgången av
1999 hade fondstyrelsen investerat 2,6 miljarder kronor i onoterade inne-
hav.

Återstoden av skrivelsen är disponerad enligt följande: I avsnitt 3.2
beskrivs utvecklingen på de finansiella marknaderna under femårsperio-
den 1995-1999. I avsnitt 3.3 presenteras AP-fondens resultat i siffror.
Avsnitt 4 innehåller en redogörelse för respektive fondstyrelses resultat
och utvärdering. I avsnitt 5 följer regeringens utvärdering av fondernas
mål och resultat.

Skr. 1999/2000:132

3.2

Utvecklingen på de finansiella marknaderna under år skr. 1999/2000:132
1995-1999

3.2.1 Ränteutvecklingen

Totalt sett under perioden 1995 till 1999 har avkastningen på obligationer
varit god. I början av 1995 låg 1 O-årsräntan i Sverige på betydligt högre
nivåer än i slutet av perioden, kring 11 % jämfört med ca 6 % vid års-
skiftet 1999/2000. Avkastningen på den svenska obligationsstocken upp-
går för perioden till ca 70 %. I USA har obligationsindex stigit med drygt
40 %, medan de på den tyska marknaden har stigit med ca 45 %, enligt
Morgan Stanley’s obligationsindex.

Våren 1995 inleddes en global räntenedgång som höll i sig till och med
år 1998. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, hade dess-
förinnan höjt styrräntan stegvis under åren 1994 och 1995, p.g.a. ett
stigande inflationstryck. De stigande räntorna i USA hade haft återverk-
ningar på europeiska räntor. Speciellt steg räntorna i länder med svaga
offentliga finanser och politisk osäkerhet, i bl.a. Italien, Spanien och
Sverige. När saneringen av de offentliga finanserna började ge effekt gav
detta upphov till stora räntefall. I Sverige bidrog bl.a. förbättrade stats-
finanser till att ränteskillnaden mot Tyskland på längre löptider minskade
kraftigt under perioden 1995-1996. Samtidigt höjde Riksbanken stegvis
reporäntan till knappt 9 % under början av år 1995 mot bakgrund av ett
stigande inflationstryck. En svagare konjunkturutveckling, ökat för-
troende för den ekonomiska politiken och fallande inflation skapade
under åren 1996-1999 utrymme för sänkta styrräntor.

I Europa var den ekonomiska utvecklingen dämpad under år 1996. I
flera EU-länder förbättrades de offentliga finanserna som en följd av
EMU:s konvergensprogram. I USA var konjunkturutsiktema ljusare,
vilket bidrog till att det under år 1997 framkom vissa tecken på ett ökat

inflationstryck. De tecken på en begynnande överhettning som synts i gjy 1999/2000’132
USA upphörde när den finansiella krisen i Sydostasien spred sig till res-
ten av världen.

Krisen i Sydostasien år 1997, då flera asiatiska länder tvingades deval-
vera sina valutor, ledde till en internationell konjunkturavmattning och
fallande långa räntor internationellt. I spåren av Asienkrisen tvingades
Ryssland i augusti år 1998 att ställa in betalningarna på delar av sina
skulder. Situationen i Ryssland ledde till en kraftig börsnedgång världen
över, och en av USAs största hedgefonder, LTCM (Long Term Capital
Management), kollapsade, vilket ytterligare spädde på krisstämningen på
finansmarknaderna. Under sommaren och hösten 1998 foll Stockholms-
börsen med 39 % på 3 månader. Den finansiella turbulensen ledde till att
flera mindre länders valutor pressades hårt när investerare i allt större
utsträckning sökte sig till säkrare placeringar. I Sverige steg räntediffe-
rensen mot Tyskland från ca 20 till ca 100 punkter inom loppet av några
månader. Trots en stark inhemsk efterfrågan i USA sänkte Fed styrräntan.
Bakom Federal Reserves agerande låg risker for en global likviditetskris.
Även i Europa sänktes styrräntorna. Euroområdets centralbanker sänkte
gemensamt räntorna, for att likställa räntorna infor starten av valutaunio-
nen. I Sverige fortsatte Riksbanken att sänka styrräntan till som lägst
2,90 % mot bakgrund av fortsatt låga inflationsutsikter.

I början av år 1999 vände den globala räntetrenden uppåt. Efter ca ett
år av stigande långräntor nåddes en topp i början av år 2000. Totalt gick
den 10-åriga obligationsräntan i USA upp med ca 2,2 procentenheter
från botten i september 1998 till toppen i januari 2000. USA:s ekonomi
har fortsatt att utvecklas oväntat starkt. En hög BNP-tillväxt har kunnat
kombineras med måttliga prisökningar. Samtidigt har obalanserna i eko-
nomin, en arbetsmarknad där sysselsättningen ökar och det föreligger risk
för löneökningar, stora bytesbalansunderskott och ett lågt sparande i hus-
hållssektom, blivit tydligare. Den alltjämt starka efterfrågetillväxten
hotar att leda till överhettning och stigande inflation och Fed har stegvis
höjt räntan med sammantaget 1,25 procentenheter sedan slutet av juni
1999.

I Sverige har spreaden mot Tyskland minskat successivt från ca 0,6
procentenheter under sommaren och hösten 1999 till 0,2 i mars 2000. En
rad faktorer har bidraget till att räntedifferensen minskade kraftigt på kort
tid. En minskad oro för en fortsatt internationell ränteuppgång, ökad tro-
värdighet för Riksbankens agerande, samt förväntningar om ett minskat
utbud av obligationer, bl.a. med tanke på den stundande utförsäljningen
av Telia är några av dem, har lett till att räntedifferensen mot Tyskland
minskat.

Skr. 1999/2000:132

10-årig räntedifferens mellan Sverige och Tyskland

Källa: Ecowin

3.2.2 Börsutvecklingen

De senaste fem åren har i genomsnitt gett god avkastning på aktiemark-
naderna. Totalt sett under perioden 1995-1999 har Stockholmsbörsen
stigit med 323 % mätt som Findatas avkastningsindex (FDAX)¹. Detta
motsvarar en genomsnittlig årlig avkastning på ca 33 %. Därmed har den
utvecklats bättre än börserna i övriga världen. MSCI World index har
under perioden stigit med ca 127 %, utdelningar inräknat. I USA har
S&P 500 total retum index² gått upp med ca 227 % och i Europa har
MSCI Europé, inklusive utdelningar, stigit med knappt 210%. Frank-
furtbörsen, mätt som MSCI Germany, inklusive utdelningar, steg med ca
240 % mellan 1995 och 1999.

Asienkrisens effekt på börsutvecklingen blev begränsad. Nedgången i
samband med den finansiella krisen hösten 1998, som ledde till kraftiga
börsnedgångar världen över, kan, sett över hela perioden, betraktas som
ett temporärt avbrott i utvecklingen.

Flera faktorer har bidragit till den starka börsutvecklingen. Under
senare år har nya kategorier av placerare strömmat till aktiemarknaderna.
Privatpersoner har genom nya informationskanaler fatt bättre tillgång till
aktieinformation. Pensionsfonder, som tidigare varit begränsade till rän-
tebärande placeringar, investerar i större utsträckning i aktier. Detta kan
vara ett uttryck för att riskpremien för att investera i aktier relativt ränte-
bärande placeringar sjunkit något under senare år. Ytterligare en viktig
faktor är att förväntningarna på företagens framtida vinster kan ha höjts,
bl.a. till följd av lägre reala och nominella räntor och produktivitetsök-
ningar i flera sektorer. Den japanska ekonomin har utvecklats svagt under
stora delar av perioden och Nikkei index har totalt fallit med 4 % under
perioden 1995-1999. Under år 1999 steg Nikkei dock med ca 37 %, på
förväntningar om en återhämtning av den japanska ekonomin.

¹ Stockholmsbörsens utveckling har mätts som Findatas avkastningsindex (FDAX) som
även inkluderar utdelningar.

² Indexet inkluderar utdelningar.

Under år 1999 gav börsen exceptionellt god avkastning på aktier inom 1999/2000 132

vissa branscher, såväl globalt som i Sverige. Stockholmsbörsen mätt som
Affärsvärldens Generalindex (AFGX) steg med ca 66 %, vilket är den
största årliga ökningen under 1990-talet. Mätt som FDAX steg börsen
med ca 70 %.

AFGX och FDAX sedan 1999

-----Affärsvärldens generalindex (AFGX)
-----Findatas avkastningsindex (FDAX)

Källa:Ecowin

Utvecklingen på Stockholmsbörsen har i hög grad varit beroende av
börsutvecklingen i USA, och då främst av Nasdaq, som är den börs där
de flesta amerikanska teknologiföretag handlas. Nasdaq steg under år
1999 med ca 80%, medan New York-börsen, mätt som Dow Jones
Industrial Average index visade en betydligt mindre ökning på ca 25 %.
Det bredare USA-indexet S&P 500 steg under år 1999 med ca 20 %.

Att Stockholmsbörsen utvecklats väl hänger samman med den ovanligt
goda kursutvecklingen för foretag inom teknologi och IT. Uppgången i
Ericsson svarade for en stor del av den totala börsuppgången. Från och
med oktober år 1999, då bolaget överraskade marknaden med mycket
god resultattillväxt för det tredje kvartalet, fram till och med årsskiftet
steg B-aktien med över 100 %. Ericsson har i samband med den kraftiga
uppgången kommit att väga allt tyngre i Generalindex, och stod vid års-
skiftet 1999/2000 för ca 30 % av det totala marknadsvärdet på Stock-
holmsbörsen. Ericsson fanns vid slutet av år 1999 också med bland de 10
största företagen på Nasdaq, vilket tagit sig uttryck i att Stockholmsbör-
sen och Nasdaq följt varandra under slutet av år 1999 och början av 2000.

1999/2000:132

Börsutvecklingen sedan 1999

275]---------------------------------------------------------------------------------------------;---

■■ Affärsvärldens generalindex

-----S&P 500

--------- Nasdaq
---------Dow Jones index

Källa:Ecowin

Under år 1999 uppvisade IT-företagen en imponerade kursutveckling,
både globalt och på Stockholmsbörsen. Företag som befinner sig i ett
mycket tidigt utvecklingsskede, och som ännu uppvisar låga resultat, har
stigit dramatiskt i värde. Affärsvärldens IT-index steg under år 1999 med
totalt ca 110 %. Den kraftiga uppgången på Stockholmsbörsen under år
1999 begränsade sig främst till foretag inom telekom, IT och internet.
Traditionella foretag verksamma inom mogna branscher utvecklades
sämre än börsen som helhet. Bl.a. steg läkemedel med ca 10 %, och bank
och finans med ca 20 %. Den ojämna värderingsbilden har oroat flera
bedömare och debatten kring de eventuell IT-bubbla har varit ständigt
återkommande. Under början av år 2000 skedde en viss justering, då de
traditionella företagens kursutveckling återhämtade sig något, medan
teknologi och IT justerades ned.

3.3 AP-fondens resultat i siffror

Vid utgången av år 1999 var AP-fondemas marknadsvärderade totala
kapital 746,7 miljarder kronor. Under ett år påverkas det marknadsvär-
derade kapitalet av både realiserade och icke realiserade värdeföränd-
ringar på fondernas tillgångar. Dessa utgör tillsammans fondernas mark-
nadsvärderade resultat vilket år 1999 uppgick till 77,0 miljoner kronor.
Detta resultat motsvarar, enligt det sätt man under tidigare år har beräknat
avkastningen på, en nominell avkastning om 10,3%. Om man korrigerar
för inflationen motsvarar detta en real avkastning på 9,0 %. Under den
senaste femårsperioden har den genomsnittliga nominella avkastningen
enligt det här beräkningssättet varit 12,2 % och den genomsnittliga reala
avkastningen 7,9 %. Sättet att beräkna avkastningen är emellertid mycket
trubbigt och blir i och med inleveransen på 45 miljarder kronor till staten
än mer felaktig. Enligt Mercers beräkningar som redovisas i detalj i
tabellen nedan, är den genomsnittliga årliga avkastningen för första-
femte fondstyrelserna för femårsperioden 11,8%. För motsvarande

period visar Mercers beräkningar på en real genomsnittlig årlig 3^ 1999/2000-132
avkastning för första-femte fondstyrelserna på 11,0 %. Detta får anses

vara en mycket hög realavkastning sett över en längre period.

Tabell 1. Första-femte fondstyrelsernas avkastning enligt Mercers beräkningar (nominellt i%L

	1999	1998	1997	1996	1995	1995- 1999 (år)
Första-tredje fondstyrelserna	0,7	10,1	6,4	13,9	15,0	9,1
Fjärde fondstyrelsen	64,7	8,7	28,6	38,0	20,0	30,7
Femte fondstyrelsen	53,1	5,3	31,3	42,0	23,4	30,0
Totalt första-femte fondstyrel-	9,3	9.7	8,7	16,0	15,4	11,8

serna

Eftersom drygt 63 % av AP-fondemas placeringar utgörs av ränte-
bärande värdepapper är de främsta förklaringarna till den goda reala av-
kastningen de senaste årens sjunkande räntor tillsammans med den låga
inflationen. 1999 års kraftigt stigande börs har påverkat Ijärde, femte och
sjätte fondstyrelsernas resultat positivt och bidragit till ett stigande fond-
kapital.

Förutom förvaltningsresultatet påverkas AP-fondemas totala kapital av
nettot av pensionsavgifterna och pensionsutbetalningama. I tabell 2
framgår att avgifterna under år 1999 understeg utbetalningarna. Så har
också varit fallet under de senaste åren. Under år 1999 var avgiftsunder-
skottet 29,8 miljarder kronor.

Årets förvaltningsresultat har kompenserat avgiftsunderskottet. Till
följd av inleveransen till staten på 45 miljarder kronor har dock fondka-
pitalet endast ökat med 1,4 miljarder kronor under år 1999 till 746,7
miljarder kronor.

Tabell 2. Resultatsammanställning for hela AP-fonden, miljarder kronor

	1999	1998	1997	1996	1995	1995- 1999
Årets resultat	53,0	54,5	56,5	56,8	64,5
+Ej realiserade kursvins- ter/förluster	24,0	11,4	3,9	43,9	24,3
=Marknads värderat resultat	77,0	65,9	60,3	100,6	88,8
Fondkapital, ultimo Marknadsvärderat	746,7	744,8	711,5	685,6	618,4
Avkastning, %*	10,3**	8,8**	9*	16,8*	16,3*	12,2 %
Real avkastning	8,9	9,5	6,9	8	6	7,9 %

* Beräknat som marknadsvärderat resultat dividerat med det genomsnittliga fondkapitalet under
året (medelvärdet av kapitalet ultimo).

** Beräknat som marknadsvärderat resultat dividerat med fondkapitalet.

Skr. 1999/2000:132

Tabell 3. Fondkapitalets utveckling 1960-1999, marknadsvärde, miljarder kronor

	1999	1998	1990	1980	1970960960
Första-tredje fondstyrelserna: Avkastning	3,6	57,3	45,4	10,4	2,0	0,0
Avgifter	105,2	92	77,7	22,2	6,1	0,5
Pensionsutbetalningar	-135	-125	-77,4	-19,0	-1,2
Överföring netto t/fr övr. fondstyrelser	0,0	-0,2	1,1
Överföring till statsbudgeten	-45
Administrationskostn.	-0,8	-0,6	-0,5	-0,2	-0,1
Tillfört kapital, netto	-75,6	-33,6	0,9	3,0	4,8	0,5
Tot. förändr. i fondkapital (avkastn. + tillfört kapital)	-71,9	23,7	46,3	13,4	6,8	0,5
Fondkapital i första-tredje fondstyrelserna	557,3	629,2	386,8	145,3	35,9	0,5
Fondkapital i fjärde fondst.	147,5	89,2	19,2	1,4
Fondkapital i femte fondst.	23,1	14,7	1,6
Fondkapital i sjätte fondst.	18,8	12,1
Summa fondkapital	746,7	745,3	407,6	146,7	35,9	0,5

♦På grund av avrundningar summerar ej tabellen.

AP-fondens placeringar

För AP-fonden som helhet har tillgångsallokeringen under året föränd-
rats, då andelen nominella obligationer minskat medan aktieandelen ökat.
Detta är en konsekvens av att första-tredje fondstyrelserna levererat
medel till statskassan samt att obligationspriser under året sjunkit medan
aktiekurser stigit. Huvuddelen av AP-fondemas kapital är ändå placerat i
nominella räntebärande värdepapper. Sammantaget var 472,5 miljarder
kronor eller drygt 63 % av kapitalet placerat i sådana tillgångar vid ut-
gången av år 1999. Den nominella obligationsportföljen utgörs nästan
uteslutande av första-tredje fondstyrelsernas placeringar. Endast femte
fondstyrelsen håller en mindre del av tillgångarna i svenska räntebärande
värdepapper.

Knappt 8 % av AP-fondens samlade tillgångar är placerade i reallån.
Enbart första-tredje fondstyrelserna innehar den typen av placeringar.

Ungefar en fjärdedel, dvs. ca 25 % av det totala kapitalet är placerat i
aktier. Det är enbart Ijärde, femte och sjätte fondstyrelserna som placerar
i aktier. Huvuddelen, ca 72 %, av aktieplaceringama görs av den fjärde
fondstyrelsen. Huvuddelen av sjätte fondstyrelsens portfölj är inriktad på
noterade aktier. Målet är emellertid att successivt öka andelen onoterade
innehav.

Första-tredje fondstyrelserna placerar en del av sin portfölj i fastighe-
ter. Sedan år 1998 får fondstyrelserna inte längre inneha direktägda fas-
tigheter. Därför har första-tredje fondstyrelsernas fastighetsinnehav pla-

cerats i ett helägt dotterbolag. Första-tredje fondstyrelsernas fastighets- 1999/2000'132

tillgångar utgör 4,3 % av AP-fondemas totala tillgångar.

Andelen utländska tillgångar har under året ökat något. Det beror
framförallt på att första-tredje fondstyrelserna placerat en större andel av
sina tillgångar i utländska räntebärande värdepapper. Första-tredje
fondstyrelsernas policy att valutasäkra utländska tillgångar medför dock
att den faktiska exponeringen gentemot utländska tillgångar inte har ökat.

Tabell 4. Placeringar till marknadsvärde AP-fonden totalt, miljarder kr och som andel av de
totala tillgångarna

	1999-12-31		1998-12-31
Nominella förlags- och obligationslån samt	472,5	63,2 %	545	73,2	%
penningmarknadslån och direktlån
Reala lån	57,4	7,7 %	62	8,3	%
Aktier, konvertibla skuldebrev	185,6	24,8 %	112	15,0	%
Fastigheter, aktier i fastighetsbolag ♦	31,8	4,3 %	26	3,5	%
Summa tillgångar	747,3**	100%	745	100	%
varav i utländsk valuta	62,3	8,3 %	56	7,5	%

* I första-tredje fondstyrelsens portfölj.

♦♦ Mercer beräkningar avviker något från de angivna siffrorna i årsredovisningarna.

4 Sammanfattning av fondstyrelsernas resultat Skr. 1999/2000:132
och resultatuppföljningar

I detta avsnitt görs en sammanställning av resultaten och en samman-
fattning av fondstyrelsernas egna utvärderingar.

4.1 Första-tredje fondstyrelserna

Enligt APR (1983:1092) skall första-tredje fondstyrelserna i huvudsak
placera sina tillgångar i skuldförbindelser med låg kreditrisk. Därtill far
högst 5 % av tillgångarna placeras i andra skuldförbindelser utfärdade av
svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar. Högst 5 % av fondmed-
len får placeras i aktier i svenska eller utländska fastighetsbolag och fas-
tighetsfonder.

År 1999 var den övervägande delen, 84,2% av medlen, placerade i
nominella lån, varav 9,2 % var i utländsk valuta. Realräntelån i svenska
kronor utgjorde 10,3 % av tillgångarna och 5,5 % av tillgångarna var
placerade i utländska fastighetsbolag eller fastighetsfonder.

Fondkapitalet i första-tredje fondstyrelserna påverkas av avkastningen
på fondstyrelsernas tillgångar, av nettot mellan pensionsavgifter och pen-
sionsutbetalningar, av de överföringar som görs till och, den avkastning
som levereras från fjärde och femte fondstyrelserna samt av administra-
tiva avgifter till andra myndigheter och organisationer. Som ett första
steg i införandet av pensionsreformen ska medel överföras från första-
tredje fondstyrelserna till statsbudgeten. För år 1999 tillkommer således
en överföring av medel på 45 miljarder kronor från första-tredje fondsty-
relserna till statsbudgeten.

Under det senaste året var nettounderskottet i pensionsavgifterna dvs.
nettot av inbetalda pensionsavgifter och utbetalda pensioner, 29,8 miljar-
der kronor och 0,0 miljarder kronor betalades netto till fjärde och femte
fondstyrelserna. Därtill betalade man 0,8 miljarder kronor i administra-
tiva avgifter till andra myndigheter och organisationer som deltar i det
allmänna pensionssystemet. Vidare påverkades fondkapitalet negativt av
överföringen på 45 miljarder kronor till Riksgäldskontoret. Därmed inne-
bar 1999 års marknadsvärderade resultat på 3,6 miljarder kronor en för-
ändring av det marknadsvärderade fondkapitalet med 71,9 miljarder
kronor.

Tabell 5. Resultatsammanställning för första-tredje fondstyrelserna, miljarder kronor

	1999	1998	1997	1996	1995
Årets resultat	40,1	49,2	50,5	51.9	62,0
+Ej realiserade kursvinster/förluster vid	-36,4	8,1	-11,5	28.4	17,5
marknadsvärdering =Marknadsvärderat resultat	3,6*	57,3	38,9	80,2	79,5
Fondkapital	557,3	629,2	605,6	601,1	564,3
Avkastning, %	0,6	10,0	6,4	13,9	15,0
KPI, förändring, %	1,2**³	-0,6	1.7	0,2	2,6
Real avkastning, %	-0,6	10,7	4,6	13,8	12,3

♦Avrundningar gör att tabellen inte summerar.

**I sin resultatsammanställning redovisar första-tredje fondstyrelserna KPI på 1,2 %, medan Mer-
cer i sina beräkningar redovisar KPI på 1,3 %.

Avkastningen för den totala portföljen för år 1999 uppgick till 0,6 %.
Merparten av första-tredje fondstyrelsernas tillgångar är exponerade för
utvecklingen på de svenska och internationella penning- och obliga-
tionsmarknaderna. En stigande räntenivå leder till fallande priser på
statsskuldväxel- och obligationsportföljema och vice versa. Totalavkast-
ningen på den svenska nominella portföljen uppgick under året till 0,3 %.
Totalavkastningen på den utländska nominella räntebärande portföljen
uppgick till -2,5 % inklusive valutasäkring. Utan valutasäkring hade
avkastningen varit 2,9 %. I likhet med år 1998 gav fastigheterna den
högsta avkastningen.

Tabell 6. Avkastning från första-tredje fondstyrelsernas placeringar, %

Tillgångsslag	1999	1995-1999
Svenska nominella lån	0,3	9,3
Utländska nominella lån	-2,5	6,8
Svenska reala lån	0,1	7,4
Fastigheter, aktier i	13,2	10,4
fastighetsbolag

³ Mercer har använt de officiella indextalen och beräknat inflationsförändringen genom att
dividera indextalet för december år t med indextalet för december år t-1. Detta sätt används
entydigt vid pensionsvärdesäkring och indexering av långsiktiga åtaganden. Även andra
officiella KPI-tal finns, en serie överensstämmer med de som AP-fonden angivit. Dessa
används för mer kortsiktig analys samt i penningpolitiska sammanhang.

Skr. 1999/2000:132

4.1.1

Sammanfattning av första-tredje fondstyrelsernas resul- <^_r 1999/2000:132
tatuppfoljning

Förvaltningens mål

Det uppdrag som riksdagen givit första-tredje AP-fonden och dess för-
valtning är att förvalta fondmedlen så att bidraget blir till största möjliga
nytta för försäkringen för tilläggspension. Det övergripande målet är att
maximera tillgångarnas totalavkastning på lång sikt. Medlen skall place-
ras så att krav på långsiktigt hög avkastning, tillfredsställande betalnings-
beredskap och riskspridning samt betryggande säkerhet tillgodoses.
Fondstyrelserna skall därutöver fastställa närmare mål för sin placerings-
verksamhet.

Enligt den placeringspolicy som första-tredje fondstyrelserna fastställt
skall tillgångarna placeras så att avkastningen ger en realvärdesäkring av
fondkapitalet. På längre sikt bör kapitalet dessutom följa tillväxten i den
reala lönesumman.

Fondstyrelserna fastställer årligen en verksamhetsplan som anger hur
fondmedlen skall förvaltas för att målen enligt placeringspolicyn skall
kunna uppnås. Av verksamhetsplanen framgår den placeringsinriktning
som bäst förväntas uppfylla målen för fondförvaltningen.

Tabell 7. Historisk utveckling for avkastning och risk

Tillgångsslag	Avkastning	Standard- avvikelse	Avkastning/ Standard- avvikelse
Nom. Räntebärande SEK	11,0 %	3,9 %	2,8
Realräntelån	5,8 %	5,2 %	1,1
Nom. Utländska räntebä- rande	8,4 %	3,3 %	2,5
Fastigheter	8,2 %	41,2 %*	0,2

♦När första-tredje fondstyrelserna beräknat referensportföljen (se tabell 8) har man antagit 10 %
standardavvikelse.

Första-tredje fondstyrelserna konstaterar i sin utvärdering att portföl-
jens fördelning mellan olika tillgångsslag, även inom de gällande place-
ringsreglema, är av mycket stor vikt för fondens risk och avkastning. Ser
man till de olika tillgångarnas utveckling under den senaste tioårsperio-
den har framförallt nominella räntebärande placeringar i kronor och pla-
ceringar i fastigheter, vilka jämfört med portföljens övriga tillgångar in-
neburit hög risk, givit god avkastning. Första-tredje fondstyrelserna har i
sin utvärdering på grundval av antagande om avkastning och risk tagit
fram en referensportfölj och en effektiv front. Detta för att visa vilka be-
gränsningar som gällande placeringsreglemente ger.

Enligt de senaste årens verksamhetsplaner har inriktningen varit att
ändra portfölj sammansättningen så att det reala inslaget i portföljen blir
större. Dessutom har betydelsen av diversifiering genom att investera i
olika tillgångsslag och utländska tillgångar betonats. Fondstyrelsernas
beslut beträffande placeringsinriktningen för år 1999 sammanfattas i
tabell 8.

Skr. 1999/2000:132

Tabell 8. Placeringsinriktning enligt verksamhetsplanen for år 1999 (andel av portföljen)

Tillgångsslag	Utgående	Mål med restrik-	Ett räkneexempel	Utgående
	dec 1998	tioner	(utan restriktioner)	dec 1999
Nominella svenska ränte-	78 %	75 %	32 %	75 %
bärande
Reala räntebärande	10 %	10 %	22 %	10 %
Fastigheter och fastig-	4 %	5 %	27 %	6 %
hetsaktier
Nominella utländska	8 %	10 %	19 %	9 %
räntebärande

Det övergripande avkastningsmålet har preciserats for vart och ett av
tillgångsslagen i portföljen och skall, mätt som rullande femårsmedeltal,
vara högre än för valda jämförelseindex. De olika målen framgår av ta-
bell 9. För samtliga tillgångsslag är målen definierade genom att portföl-
jens avkastning sätts i relation till ett lämpligt index. För vissa till-
gångsslag, som exempelvis onoterade reallån samt vissa europeiska fas-
tighetsaktier, saknas relevanta jämförelseindex. Detta har lett till att
första-tredje fondstyrelserna inte kunnat formulera något avkastningsmål
i dessa delportföljer.

Tabell 9. Långsiktiga avkastningsmål

Tillgångsslag	Mål
Nominella placeringar	Överträffa avkastningen för fondens interna marknadsindex
Placeringar i valuta	överträffa avkastningen för Salomon Smith Bameys G5- index
Reala räntebärande placeringar	Överträffa ett realt marknadsindex (OMRX-REAL)
Noterade fastighetsaktier, REIT	Överträffa avkastningen för Nareit
Onoterade svenska fastighetsaktier	överträffa svenskt fastighetsindex
Onoterade utländska fastighets- aktier	överträffa Investment Property Databank

Under det senaste året har andelen utländska tillgångar ökat till 9 %.
Därmed är fondens tillgångsallokering nära nog densamma som de
begränsningar som ställs upp genom placeringsreglema. En sådan port-
följ, med 85 % i svenska räntebärande tillgångar, 10 % i utländska till-
gångar och 5 % i fastigheter, anges av fondstyrelserna som en lämplig
normalportfölj ur riskspridningshänseende. Placeringsreglema upplevs
därigenom som begränsande för förvaltningen på så sätt att det vore
önskvärt med möjligheter att avvika från den valda normalportföljen
genom såväl underviktning som överviktning. I den portfölj som anges
som ”ett räkneexempel” skulle första-tredje fondstyrelsen exempelvis
mer än halvera innehavet av nominella svenska obligationer.

Förvaltningens organisation

Fondstyrelserna har möjlighet att antingen själva förvalta fondmedlen
eller att lämna ut dem till extern förvaltning. Förvaltningen av svenska
räntebärande värdepapper sköts av fonden. För placeringar i utländska
räntebärande värdepapper och utländska fastigheter har fondstyrelserna
anlitat extern förvaltning. År 1997 beslutade riksdagen att fondstyrelser-
nas svenska fastighetsförvaltning skulle bolagiseras. Vid utgången av år
1999 var bolagiseringen genomförd. Fondstyrelsernas placeringar finns i
huvudsak det helägda bolaget AP Fastigheter AB. Koncernen inriktar sig
på att äga och förvalta kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter i
svenska stor- och universitetsstäder.

Riskprofil

Första-tredje fondstyrelserna presenterar i utvärderingen av förvaltningen
en tämligen omfattande beskrivning av de risker som verksamheten är
förknippad med. De risker som kommenteras är inflationsrisk, kreditrisk,
ränterisk, likviditetsrisk, valutarisk och administrativ risk. Riskerna i
första-tredje fondstyrelsernas portfölj domineras av inflations- och ränte-
risken. Under de senaste två åren hade man kunnat låta valutakursrisken
öka till följd av de ökade utländska placeringarna. Första-tredje fondsty-
relserna har istället valt att valutasäkra utländska placeringar.

Eftersom första-tredje fondstyrelsernas placeringar består i huvudsak
av nominella placeringar i svenska kronor (75 %), kommer hög inflation
att innebära att fondstyrelsernas reala avkastning blir lägre. Inflationsris-
ken har minskats genom innehaven i tillgångar med realavkastning och
utländska tillgångar. I förvaltningen har fondstyrelserna utnyttjat de möj-
ligheter till diversifiering som finns enligt placeringsreglema genom
innehaven av utländska tillgångar och fastigheter.

Ränterisken kan ses som hur stor värdeförändringen blir vid en föränd-
ring av ränteläget. Såväl nominella obligationer som realränteobligatio-
ner är förknippade med ränterisk.

Förvaltningen av de svenska nominella lånen utvärderas mot ett internt
index. Indexet återspeglar i huvudsak löptidsstrukturen på den svenska
räntemarknaden. En struktur som första-tredje fondstyrelserna har svårt
att avvika ifrån i sina placeringar på grund av fondens dominerande ställ-
ning på marknaden.

Den utländska portföljens förvaltning utvärderas mot investmentban-
ken Salomon Smith Bamey G-5:index. Fondens portfölj hade vid ut-
gången av år 1999 ett marknadsvärde om 50,4 miljarder kronor exklusive
valutaterminer. Marknadsvärdet för den externt förvaltade portföljen
uppgick vid utgången av år 1999 till 3,1 miljarder kronor exklusive
valutaterminer. För den del av den utländska portföljen som förvaltas av
första-tredje fondstyrelserna hade vid utgången av år 1999 ingen risk-
avvikelse gentemot index. Denna delportföljs duration var 5,6 år vid slu-
tet av år 1999. En mindre delportfölj förvaltas externt. Denna hade under
året en avsevärt lägre duration, 3,2 år. Vid slutet av året var jämförelse-
indexets duration 5,6 år medan första-tredje fondstyrelsernas totala
utlandsportfölj hade en duration på 5,5 år.

Skr. 1999/2000:132

Realränteobligationemas nominella avkastning påverkas dels av KPI:s 1999/2000-132

utveckling under det senaste året, dels av realräntan. Realräntan varierar,
enligt fondstyrelsernas utvärdering, vanligtvis mindre än obligationsrän-
torna. Fondstyrelserna har valt att bygga upp ett innehav av realränte-
obligationer som har en avsevärt längre löptid än den nominella obli-
gationsportföljen. För de marknadsnoterade realräntelånen var durationen

12,6 år vid slutet av år 1999. Syftet med denna skillnad i duration är att
realräntelånens riskprofil väsentligt skall skilja sig från de nominella
lånen. Den absoluta risken bedöms ändå som lägre i den reala portföljen
än i den nominella på grund av att den reala portföljen är avsevärt
mindre.

Första-tredje fondstyrelserna kan ta valutarisk genom placeringar i
räntebärande värdepapper denominerade i utländsk valuta och i utländska
fastigheter. Enligt styrelsebeslut skall utländska placeringar i normalfallet
valutasäkras. Detta görs genom lånefinansiering i utländsk valuta och
försäljning av utländsk valuta på termin.

Slutligen kan man konstatera att fondernas kreditrisker bedöms som
låga. Detsamma gäller likviditetsrisker.

Avkastning

Första-tredje fondstyrelsernas totala avkastning uppgick under år 1999
till 0,6 %. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga avkast-
ningen varit 9,2 % i nominella termer och 8,3 % i reala termer. Som
framgått av föregående avsnitt placerar första-tredje fondstyrelserna
huvuddelen av kapitalet i nominella räntebärande värdepapper. Med
undantag för år 1999 har räntenivåerna under femårsperioden som helhet
sjunkit. Det har bidragit till att avkastningen för perioden varit relativt
hög. Under hela perioden har inflationen varit på en historiskt sett låg
nivå vilket också bidragit till en hög realavkastning. Fonden har således
uppnått det övergripande målet att realvärdesäkra fondkapitalet.

För respektive tillgångsslag utvärderas resultatet genom en jämförelse
med antingen ett index eller med andra förvaltares resultat.

Placeringarna i nominella räntebärande värdepapper i kronor jämförs
med ett internt index. Under år 1999 var avkastningen på dessa tillgångar
0,4 % vilket är en överavkastning med 0,3 procentenheter jämfört med
jämförelseindexets avkastning. Under den senaste femårsperioden var
den genomsnittliga årsavkastningen på fondens nominella placeringar i
kronor 9,5 % medan jämförelseindexets avkastning var 9,4 %. Den
riskrelaterade avkastningen mätt som sharpkvot var 1,3 både för fondens
förvaltning av nominella räntebärande tillgångar den senaste femårs-
perioden och för jämförelseindexet.

Förvaltningen av nominella räntebärande värdepapper i utländsk valuta
jämförs med ett internationellt obligationsindex; Salmon Smith Bameys
G-5 index. För en mindre del av de utländska obligationerna har förvalt-
ningen utförts av en extern förvaltare. Av tabellen nedan framgår det att
förutom under år 1999 har den totala avkastningen, exklusive valutasäk-
ringar, varit något över den för jämförelseindexet. Samtidigt har, som
konstaterades i föregående avsnitt, risken i förvaltningen varit något lägre

än för jämförelseindexet. Risken i portföljen har där minskats ytterligare 1999/2000-132

genom att de utländska tillgångarna valutasäkras.

Tabell 10. Avkastning på placeringar i utländska räntebärande värdepapper

Tillgångsslag	1999	1995-1999 genomsnitt
1-3 AP-fonden	3,0 %	11,4 %
Extern förvaltare	-0,4 %	8,0 %
Total avkastning	2,9 %	10,1 %
Valutasäkring	-5,4 %	-2,8 %
Total avkastning inklusive valutasäkring	-2,5 %	6,8 %
Jämförelseindex ej valutasäk- rat	4,6 %	10,0 %

För placeringarna i realränteobligationer finns endast jämförelseindex
tillgängligt för de senaste fyra åren. Därtill kan inte hela fondens innehav
av realränteobligationer ses som likvida. Under det senaste året var av-
kastningen på realräntelånen 0,1 %. Under de senaste fem åren har av-
kastningen i genomsnitt varit 7,4 %. För de år där jämförelse kan göras,
år 1996-1999, var den genomsnittliga årsavkastningen på jämförel-
seindexet OMRX-REAL 6,4 % men den genomsnittliga avkastningen i
fondens förvaltning var 7,3 %. Överavkastningen kan enligt fonden i
huvudsak förklaras av att man valt en längre löptid för placeringarna i
realränteobligationer än vad som ingår i indexet.

Under år 1999 har avkastningen på fastighetsplaceringama varit

13,2 %. Det är den högsta årliga avkastningen under den senaste femårs-
perioden. För perioden 1995-1999 avkastade fastighetsplaceringama

10,4 % per år.

För svenska fastigheter uppgick totalavkastningen till 16 % och för ut-
ländska fastigheter 17,4 %, mätt i svenska kronor. De utländska fastig-
hetsaktiema avkastade -9,5 % under år 1999.

4.2 Fjärde, femte och sjätte fondstyrelserna

De Ijärde, femte och sjätte fondstyrelserna skall enligt APR, inom ramen
för vad som är till nytta för ålderspensionssystemet, placera anförtrodda
medel på riskkapitalmarknaden. Fjärde och femte fondstyrelsernas medel
får bl.a. placeras i aktier och konvertibler i svenska och utländska bolag.
Fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktighet, hög avkastning
och riskspridning tillgodoses. Maximalt 10% av förvaltade medel far
placeras i utländska aktier, fondandelar eller vissa andra utländska till-
gångar. Fjärde och femte fondstyrelsen far som mest förvärva en andel
som motsvarar 10 % av rösterna i ett aktiebolag som är inregistrerat på en
svensk börs. Sjätte fondstyrelsen far förvärva 30 %. Detta gäller inte för-
värv av aktier i onoterade bolag.

Medlen har successivt rekvirerats från första-tredje fondstyrelserna 1999/2000-132
och utgör fondstyrelsernas grundkapital. Det far inte överstiga, för var
och en, 1 % av första-tredje fondstyrelsernas sammanlagda fondkapital
(anskaffningsvärdet) vid utgången av föregående år.

Fjärde och femte fondstyrelserna skall årligen till första-tredje fondsty-
relserna överföra motsvarande 3 % av grundkapitalets nuvärde, dvs.
grundkapitalet uppindexerat med utvecklingen av konsumentprisindex.
Avkastningen för 1999 uppgick till 0,5 miljarder kronor. Fjärde och
femte fondstyrelsen rekvirerade sammanlagt 0,5 miljarder kronor under
1999. Fjärde och femte fondstyrelsens grundkapital uppgår därmed till

5,7 respektive 5,9 miljarder kronor. Det högsta möjliga grundkapitalet
var ca 5,9 miljarder kronor för respektive styrelse.

Tabell 11. Resultatsammanställning för fjärde, femte och sjätte fondstyrelserna, miljarder
kronor

Fjärde Femte Sjätte

	1999	1998	1999	1998	1999	1998
Årets resultat	7,9	3,9	3,6	0,9	1,4	0,7
+Ej realiserade kursvinster/förluster vid	50,5	3,1	4,6	0,4	5,3	0,2
marknadsvärdering =Marknadsvärderat resultat	58,4	7,0	8,2	1,3	6,6	0,9
Fondkapital	147,5	89,1	23,7	14,7	18,8	12,2
Avkastning, %	64,7	9,0	53,1	6,7	55,8	8,4
KPI, förändring, %	1,2	-0,6	1,2	-0,6	1,2	-0,6
Real avkastning, %	62,8	9,7	51,3	7,3	54,0	9

4.2.1 Sammanfattning av Ijärde fondstyrelsens resultatuppfölj-
ning

Fjärde fondstyrelsen omformulerade under 1999 det övergripande målet
för förvaltningen. Det nya målet är: Fjärde fondstyrelsen skall löpande
under en femårsperiod nå en totalavkastning som överstiger valt
benchmark med 5 procentenheter.⁴ För att nå denna överavkastning
måste fonden generera en årlig överavkastning på 0,98 procentenheter.
Risknivån, mätt som aktiv risk, skall för den svenska förvaltningen inte
överstiga 6 %. Den aktiva risken i den utländska portföljen skall inte
överstiga 9 %. Fondens riskjusterade avkastning, mätt som informations-
kvot skall i genomsnitt överstiga 0,15. För portföljens olika komponenter
sker en utvärdering mot lämpliga jämförelseindex.

⁴ Om inget annat anges avser avkastningssiffroma for fjärde, femte och sjätte
fondstyrelserna nominella tal.

Skr. 1999/2000:132

Tabell 12. Fjärde fondstyrelsens portfölj och avkastningsmål för olika tillgångsslag

Tillgångsslag	Portfölj vikt	Intervall	Index*	Mål
Svenska aktier	90 %	87,5-92,5 %	reviderat FDAX	+ 1,05 %-
				enheter
Utländska aktier	7,5 %	5-10 %	Sammanvägt	+ 0,5 %-
				enheter
Likvida medel	2,5 %	0-5 %	OMRX-TBILL	+/- 0,0 %

* FDAX är Findatas avkastningsindex. Utlandsportföljen utvärderas mot ett index sammanvägt av 65
% MCI Europa exkl. Sverige samt 35 % MCI Världen exkl. Europa. OMRX-TBILL är ett index som
statsskuldväxlar.

I år presenterar fjärde fondstyrelsen viss utvärdering i årsredovis-
ningen. Merparten av den kvantitativa utvärderingen är gjord av kon-
sultföretaget MPIR.

Fjärde fondstyrelsens utvärdering

I sin årsredovisning konstaterar fjärde fondstyrelsen att den genomsnitt-
liga avkastningen på fondkapitalet under den senaste femårsperioden
uppgår till ca 31 % per år. Fjärde fondstyrelsens avkastning för svenska
aktier har den senaste femårsperioden i genomsnitt uppgått till 32,7 %,
vilket är något sämre än jämförelseindex som uppgått till 33,1 %. Förkla-
ringar till att avkastningen under femårsperioden varit något sämre än
jämförelseindex är att tidigare års avkastning inte varit i nivå med jämfö-
relseindex samt att likviditetsandelen av portföljen under tidigare år varit
för hög.

Vid utgången av år 1999 uppgick Ijärde fondstyrelsens likviditet till

2,4 % av kapitalet, 91 % av kapitalet var placerat i svenska aktier och

6,6 % av kapitalet var placerat i utländska aktier. Detta innebär både att
likviditeten har minskat under året och att innehavet av utländska till-
gångar har ökat. Gentemot referensportföljen var fjärde fondstyrelsen
underviktad i utländska aktier och överviktad i svenska aktier.

Förvaltningen av svenska aktier utgör således fondstyrelsens huvud-
sakliga verksamhetsområde. Förvaltningsresultatet jämförs med utveck-
lingen av ett till vissa delar reviderat Findatas avkastningsindex. Avkast-
ningsmålet formulerades i februari 1999 och har för perioden varit att
fondens avkastning för den svenska aktieportföljen skall ha varit 1,05
procentenheter högre än avkastningen på jämförelseindexet. Över en
femårsperiod motsvarar det en överavkastning på ca 5,4 procentenheter.
Under de senaste året har avkastningen på fondens portfölj av svenska
aktier varit 69,1 % medan jämförelseindex uppnådde 67,4 %. För fem-
årsperioden har fondens svenska aktieportfölj avkastat 32,7 % medan
jämförelseindex avkastat 33,1 %. Hade gällande mål, en överavkastning
på ca 5,4 % formulerats år 1995 hade det för femårsperioden inte upp-
nåtts.

Den utländska aktieportföljen har under år 1999, i linje med de upp-
satta målen om tillgångsfördelningen i referensportföljen, tillförts medel
och uppgick vid årsskiftet till 6,6 %. Den högre andelen beror både på att
nya medel tillförts portföljen och på att utvecklingen på de utländska bör-

serna varit gynnsam. Under år 1999 var avkastningen på fondens utländ-
ska portfölj drygt 33,5 % medan referensindex steg med 24,1 %. Utifrån
resultatet under de senaste fem åren betecknar fjärde fondstyrelsen utfal-
let av förvaltningen av utländska aktier som tillfredsställande. Totalt sett
för hela perioden har avkastningen varit knappt 200 %, vilket motsvarar
en årlig genomsnittlig avkastning under femårsperioden på 24,3 %.
Tyvärr saknas jämförelseindex for motsvarande period.

En mindre del av fondkapitalet placeras i onoterade bolag. Vid
utgången av år 1999 var det uppskattade marknadsvärdet for dessa 1050
miljoner kronor.

Årsavkastningen på Ijärde fondstyrelsens likvida medel var 3,4 %
under år 1999 medan avkastningen på jämförelseindexet var 3,3 %.
Under den senaste femårsperioden har avkastningen på fjärde fondstyrel-
sens likviditet varit knappt 6 % vilket är något högre än jämförelse-
indexets avkastning på knappt 5,4 %.

Den totala avkastningen på fondens placringstillgångar uppgick till

64,7 % under år 1999. Ett vägt jämförelseindex under samma period
visar på en uppgång på 61,9 %. Den riskjusterade avkastningen, mätt som
informationskvot, uppgick till 0,70.

MPIR:s utvärdering

I syfte att kunna presentera en riskjusterad avkastningsanalys av hög
klass har ijärde fondstyrelsen givit konsultföretaget MPIR i uppdrag att
utvärdera fondens förvaltning. MPIR:s utvärdering görs dels övergri-
pande för perioden 1985-1998, dels mer detaljerat för perioden 1995—

1998. Därtill har en särskild utvärdering gjorts för år 1999. Tyvärr har
MPIR koncentrerat analysen till totalportföljen och till den svenska
aktieportföljen. Det skulle varit mycket intressant om motsvarande analys
hade gjorts på den utländska delportföljen.

MPIR konstaterar att Ijärde fondstyrelsens totala avkastning under år
1999 uppgick till 64,7 % vilket är ca 3 procentenheter högre än avkast-
ningen på det jämförelseindex som MPIR använder. MPIR:s index för
den totala portföljen består av en sammanvägning av de olika delport-
följemas jämförelseindex. För femårsperioden avkastade ijärde fondsty-
relsen i paritet med index. Risken (mätt som standardavvikelse) i den
svenska aktieportföljen har varit något högre än FDAX. Den aktiva ris-
ken har ökat något under femårsperioden och var under år 1999 4,0 %.
Det är emellertid klart lägre än taket som är satt till 8,0 %.

I likhet med tidigare års analys vidhåller MPIR att ijärde fondstyrel-
sens aktieförvaltning tenderar att ge ett bättre resultat, relativt sett, när
börsen utvecklas svagt och på motsvarande sätt ge ett sämre resultat när
börsen utvecklas starkt. MPIR menar att det är mot den bakgrunden som
förvaltningsresultatet skall ses. Åren 1995-1999 har varit exceptionellt
goda börsår. Trots det har fonden i stort sett för perioden som presterat i
paritet med jämförelseindex.

I bidragsanalysen beskrivs vilka tillgångar som bidragit särskilt mycket
till 1999 års överavkastning, samt vilka tillgångar som bidragit till
underavkastningen. För året som helhet bidrog övervikten i läkemedel
samt undervikten i IT/Telekom negativt till överavkastningen. Under-

1999/2000:132

vikten i sektorerna, investmentbolag och bank och finans bidrog däremot gk_r 1999/2000'132
positivt.

Under årets 10 första månader bidrog cykliska aktier och aktier i till-
verkningsindustri positivt till överavkastningen. Under årets 2 sista
månader föll emellertid både cykliska aktier och aktier i tillverknings-
industrin. För fonden ledde det till att övervikten i dessa branscher kraf-
tigt bidrog negativt till avkastningen.

4.2.2 Sammanfattning av femte fondstyrelsens resultatuppfölj-
ning

Femte fondstyrelsen konstaterar i sin årsredovisning att nya tydliga mål
för utvärdering nu är på plats. Fondens totalportfölj är nu uppdelad i 3
delportföljer, svenska aktier, utländska aktier och räntebärande place-
ringar. Varje delportfölj mäts mot ett separat index och totalportföljen
mot ett sammanvägt totalindex.

Tabell 13. Femte fondstyrelsens portfölj och avkastningsmål för olika tillgångsslag

Tillgångsslag	Portföljvikt	Intervall	Index*	Mål
Svenska aktier	88 %	80-96 %	FDAX	+ 0,8 bo- enheter
Utländska aktier	8 %	5-15 %	STOXX 50	+/- 0 %
Likvida medel	4 %	0-8 %	OMRX TOT	+ 0,2 bo- enheter

* FDAX är Findatas avkastningsindex. STOXX 50 är ett index omfattande 50 stora europeiska
bolag. OMRX TOT är ett index som innefattar statsobligationer, statsskuldväxlar och bostadsobliga-
tioner.

Liksom Ijärde fondstyrelsen har femte fondstyrelsen anlitat MPIR
för att göra en kvalitativ utvärdering av förvaltningen. Viss avkast-
ningsanalys redovisas i femte fondstyrelsens årsredovisning.

Femte fondstyrelsens utvärdering

Femte fondstyrelsen redovisar i sin årsredovisning att den genomsnittliga
avkastningen på totalportföljen under den senaste femårsperioden uppgår
till ca 30,1 % per år medan jämförelseindex avkastat 32,4 %. Totalport-
följen har under år 1999 underavkastat med knappt 10 procentenheter.
För år 1999 har femte fondstyrelsens samtliga delportföljer underavkastat
i jämförelse med respektive index.

Vid utgången av år 1999 uppgick femte fondstyrelsens räntebärande
portfölj till 5 % av kapitalet, 87,8 % av kapitalet var placerat i svenska
aktier och 7,2 % av kapitalet var placerat i utländska aktier. Vid ingången
av år 1998 stod Roche Holding för mer än 80 % av den utländska port-
följen. Under år 1999 reducerades Roche-innehavet och frigjorda till-
gångar placerades i en diversifierad portfölj av eurpoeiska bolag (enligt
fördelningen STOXX 50).

Förvaltningen av svenska aktier utgör således fondstyrelsens huvud-
sakliga verksamhetsområde. Förvaltningsresultatet jämförs med utveck-
lingen av Findatas avkastningsindex. Sedan december 1998 har det gäl-

2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

lande målet for fondens avkastning för den svenska aktieportföljen varit 1999/2000:132

att överträffa jämförelseindex med 0,8 % per år. Över en femårsperiod
motsvarar det en överavkastning på ca 4 procentenheter. Under de
senaste året har avkastningen på fondens portfölj av svenska aktier varit

61,5 % medan jämförelseindex uppnådde 69,8 %. För femårsperioden har
fondens svenska aktieportfölj i genomsnitt per år avkastat 31,9 % medan
jämförelseindex avkastat 32,9 %. Femte fondstyrelsens placeringsinrikt-
ning har till viss del förändrats under året. Under- respektive övervikter
har omprövats, vilket lett till att den aktiva risken kunnat minskas.

Den utländska aktieportföljen har under år 1999 underavkastat med 17
procentenheter i jämförelse med index. Fondens utländska aktieportfölj
avkastade under år 1999 13 % medan index steg 30 %. Även ränteport-
följen underavkastade under år 1999. Avkastningen var drygt en halv
procentenhet lägre än OMRX total.

MPIR:s utvärdering

Femte fondstyrelsen har precis som den fjärde fondstyrelsen givit kon-
sultföretaget MPIR i uppdrag att granska fondens resultat för perioden
1995-1999, med betoning på utvecklingen under år 1999.1 utvärderingen
beskrivs avkastningen på den totala portföljen samt avkastningen och
risken för aktieportföljen (svenska och utländska aktier sammantaget).
Ränteportföljen analyseras kortfattat.

MPIR konstaterar att samtliga delportföljer under det gångna året
underavkastat jämfört med index. Man konstaterar också att den aktiva
risken, mätt som standardavvikelse, är lägre än jämförelseindex.

Resultatet för 1999 i jämförelse med index är, enligt MPIR i riskjuste-
rade termer, relativt bra. Dessutom menar man att det faktum att fonden
nyligen bytt ledning samt anpassar sig till de förhållande som kommer att
råda ff.o.m år 2001 gör det svårt att dra några långtgående slutsatser om
avkastningen.

4.2.3 Sammanfattning av sjätte fondstyrelsens resultatuppfölj-
ning

Sjätte fondstyrelsen har inkommit med en utvärdering av verksamheten
för år 1999. Utgångspunkter för utvärderingen har varit årsredovisningen
för år 1999, verksamhetsplanen för år 1999. Mål och strategier för fon-
den. Fondens riktlinjer för värderingen av investeringsverksamhetens
portfölj och fondens finanspolicy (som gäller fr.o.m. 1999-12-21).

Organisation och mål

Sjätte fondstyrelsens verksamhet bedrivs inom två verksamhetsområden,
kapitalförvaltning och investeringsverksamhet. Inom kapitalförvaltningen
förvaltar fondstyrelsen medel i noterade aktier, räntebärande värdepapper
samt vedertagna derivatinstrument på aktie- och räntemarknaden. Inom
investeringsverksamheten genomförs såväl direkta som indirekta

investeringar i onoterade bolag. Indirekta investeringar görs genom 1999/2000:132

fonder och investeringsbolag.

För år 1999 var det övergripande verksamhetsmålet att inom ramen för
fondens uppgift och placeringsregler i ett femårigt perspektiv maximera
avkastningen på fondmedlen, dvs. lägst uppnå en portfölj avkastning i
nivå med Findatas avkastningsindex (FDAX). Detta baserat på en portfölj
med god riskspridning.⁵ Fr.o.m. år 1999 mäts avkastningen för hela fon-
dens portfölj jämfört med FDAX. Eftersom fonden först under år 1999
varit fullinvesterad i aktier är en sådan jämförelse dock inte relevant för
åren 1996-1998. Tidigare år har fonden haft ett separat mål för förvalt-
ningen av räntebärande instrument. Att enbart mäta totalportföljen i
jämförelse mot FDAX avspeglar förändringen av tillgångsallokeringen
till en fond som är fullinvesterad i aktier.

Tabell 14. Sjätte fondstyrelsens avkastningsmål för olika tillgångsslag

Tillgångsslag Mål

Räntebärande placeringar OMRX-Govemment

Börsnoterade aktier Fondens avkastning på aktier skall överstiga

FDAX.

Investeringsverksamheten för onoterade innehav ”Kortsiktigt mål” är att den interna avkast-
ningen (IRR) skall vara lika med 20 %. På
lång sikt skall avkastningen vara högre än
avkastningen för FDAX.

Resultatrapportering

Sjätte fondstyrelsen inledde sin verksamhet under slutet av år 1996. Då
tillfördes grundkapitalet om 10,4 miljarder kronor. Indelningsvis var
kapitalet placerat i räntebärande värdepapper. Under de följande två åren
har omfattande köp av noterade aktier genomförts. Samtidigt har investe-
ringsverksamheten byggts upp. Vid slutet av år 1999 hade fonden
ägarandelar i mer än 210 onoterade bolag. I 46 av dessa var ägandet
direkt. De resterande ägdes indirekt via 19 venture capitalfonder. Under
år 1999 var avkastningen på det totala kapitalet 55,8 %. Jämförelseindex
för år 1999 visade på en avkastning på 69,4 %, vilket således inneburit att
fonden underavkastat 13,6 procentenheter. Sedan verksamheten inleddes
har den ackumulerade avkastningen varit 84 %.

Tabell 15. Sjätte fondstyrelsens marknadsvärde i december 1999 samt avkastning

	Marknadsvärde Mdkr	Andel	Avkastning 1999
Kapitalförvaltningen	16,2	86,2 %	60,4 %
Investeringsverksamheten	2,6	13,8 %	33,35 %
Totalt	18,8	100 %	55,8 %

⁵ För att fastställa ett måltal för risknivån inom Kapitalförvaltningen totalt kommer fonden
att fr.o.m år 2000 mäta den aktiva risken.

Kapitalförvaltningen

Kapitalförvaltningen är uppdelad i 4 delportföljer:

• Basportfölj - Långsiktig kapital- och likviditetsförvaltning med syfte att
uppfylla placeringsstrategin.

• Financial Engineering - Finansiella strategier som utnyttjar sjätte
fondstyrelsens komparativa fördelar och marknadsposition i syfte att er-
hålla en högre långsiktig avkastning.

• Positionstagning - Kortsiktig positionstagning i syfte att utnyttja mark-
nadsrörelser till att nå ett bättre resultat.

• Aktiva innehav - Långsiktiga placeringar i noterade bolag, i vilka sjätte
fondstyrelsen skall agera som aktiva ägare direkt eller indirekt via styrel-
serepresentation.

Avkastningen på det totala kapitalet inom kapitalförvaltningen var

60,4 % under år 1999. Under perioden 1998-1999 har avkastningen för
fonden i genomsnitt varit 30 %. Siffran måste tolkas med stor försiktig-
het eftersom fonden först år 1999 var fullinvesterad i aktier. För kapital-
förvaltningen har avkastningen för år 1999 varit 60,4 % vilket är 9,4 pro-
centenheter lägre än jämförelseindexets avkastning. Basportföljen och
Financial Engineering överträffade sina respektive mål, medan Trading
och Aktiva Innehav inte uppfyllde de uppsatta avkastningsmålen. Bas-
portföljens avkastning var 69,9 %, medan jämförelseindexets avkastning
var 69,76 %. För delportföljen Aktiva var avkastningen 3,6 %, vilket är
en underavkastning med 66,3 procentenheter.

Den riskjusterade avkastningen är lägre för fonden (Basportföljen och
Aktiva innehav) än för jämförelseindex. Basportföljen uppvisar en
riskjusterad avkastning som är något högre (3,23 %) än för jämförelse-
index (3,19%). Aktiva innehav uppvisar en försumbar riskjusterad av-
kastning.

Investeringsverksamheten

Investeringsverksamheten har delats in i fyra grenar.

• Investeringar arbetar branschövergripande med större engagemang i
både tillväxtbolag och mogna verksamheter.

• Närhetsinvesteringar bygger upp och utnyttjar geografiskt baserade
nätverk för branschövergripande investeringar i både tillväxtbolag och
mogna verksamheter.

• AP Technology Ventures som verkar inom IT, telekom, media samt
miljö och energi

• AP Life Science Ventures som verkar inom läkemedel, bioteknik, me-
dicinsk teknik och hälsovård.

Fondstyrelsen konstaterar i sin utvärdering att investeringar i onoterade
bolag i regel är av långsiktig karaktär. Eftersom upparbetade övervärden
realiseras först vid avyttring är det svårt att bedöma resultat och avkast-
ning för en bestämd period.

Fondstyrelsen presenterar dock dels ett resultat enligt European Private
Equity and Venture Capital Associations (EVCA) riktlinjer, dels en be-
räkning av IRR (Intemal rate of Retum), vilken bygger på en nuvär-

Skr. 1999/2000:132

desberäkning av samtliga transaktioner i samband med ett projekt, 1999/2000:132

Resultatet enligt EVCA:s riktlinjer är 504 miljoner kronor. Resultatet
består av realisationsvinster vid försäljning av bl.a. Framfab och Tillquist
Analys Intressenter samt realisationsförluster vid avyttring av bl.a. Inter-
verbum och Celtec Packinging. Därtill har sjätte fondstyrelsen tillskjutit
kapital till Netsys och Götaverken Miljö. För perioden 1996-1999 visar
Investeringsverksamheten på ett resultat på 482 miljoner kronor.

Arbetet med att ta fram riktlinjer för riskmätning inom investerings-
verksamheten pågår. Enligt sjätte fondstyrelsens slutsatser i utvärde-
ringen saknas praxis för sådan mätning. Fonden arbetar därför intensivt
för att ta fram riktlinjer för mätning av olika riskexponeringar.

Regeringens utvärdering av fondstyrelsernas skr. 1999/2000:132
verksamhet

I följande avsnitt presenteras regeringens bedömning av fondstyrelsernas
mål och förvaltningsresultat. 1 år, liksom förra året, har regeringen haft
konsultföretaget William M Mercer (Mercer) till sin hjälp i utvärde-
ringen. Mercers slutsatser återges kortfattat i respektive avsnitt.

5.1 Utvärdering av första-tredje fondstyrelserna

5.1.1 Första-tredje fondstyrelsernas mål och placeringsinrikt-
ning

Regeringens bedömning: Första-tredje fondstyrelsernas mål for de
olika delportföljema är formulerade på ett i stort sett bra sätt. Det av
fondstyrelserna uppsatta målet for den totala portföljen är emellertid
mindre tillfredsställande. Det är önskvärt att ett investeringsbart och
tydligt mål presenteras for hela portföljens avkastning och risk.

Regeringen delar första-tredje fondstyrelsernas syn att ökade place-
ringar i utländska tillgångar är fördelaktig. Beträffande den utländska
nominella portföljen vore det önksvärt om första-tredje fondstyrel-
serna kunde precisera huruvida man avser att överträffa ett valutasäk-
rat eller ett icke valutasäkrat index.

Första-tredje fondstyrelsernas målformulering och tillgångsallokering:
Första-tredje fondstyrelserna har som övergripande mål att realvärde-
säkra fondkapitalet. Vidare har fondstyrelserna fastslagit att fondkapitalet
skall följa utvecklingen för den reala lönesumman.

De operativa målen är att avkastningen på fondens placeringar i
svenska nominella räntebärande värdepapper skall överstiga ett internt
konstruerat index, att avkastningen på utländska nominella räntebärande
värdepapper skall överstiga ett fastställt index (SSBG5) och att avkast-
ningen på fastighetsplaceringama skall överstiga olika externa index. De
utländska fastighetsplaceringamas avkastning skall dessutom överstiga
externa marknadsindex. Samtliga dessa mål gäller över rullande femårs-
perioder.

Risken i förvaltningen begränsas bl.a. genom att jämförelseindex samt
tillåtna avvikelser från dessa fastställs.

Vad gäller den långsiktiga tillgångsallokeringen har fondstyrelserna
bestämt att innehaven av utländska nominella räntebärande värdepapper
bör öka.

Regeringens skrivelse för år 1998: Regeringen ansåg att det av
fondstyrelsen uppsatta målet for den totala portföljen inte var tillfreds-
ställande. Ett investeringsbart och tydligt mål för hela portföljens av-
kastning och risk borde kunna presenteras.

Regeringen ifrågasatte värdet av att i den utsträckning som skett,
valutasäkra innehaven i utländska tillgångar. Regeringen menade att en
valutaexponering kunde ge fondstyrelsernas portföljer en lägre total

risk genom att portföljens inflationsrisk diversifierades genom valu- 1999/2000’132

taexponeringen.

Mercers utvärdering: I 1998 års utvärdering efterlyste Mercer att till-
gångssidan borde bestämmas med utgångspunkt i fondens skuldsida dvs.
tydliggöra kopplingen till AP-fondssystemet. I årets utvärdering har
första-tredje fondstyrelserna tagit till sig kritiken. Fonden har för åren
1999-2000 gjort en ALM-studie.⁶ Slutsatsen av studien är att reglemen-
tets tillåtna gränser utnyttjas fullt ut.

Fondens referensportfölj sammanfaller i stort sett med den Mercer
rekommenderat. Den kritik som riktas av Mercer i årets utvärdering är att
det inte anges någon symmetrisk avvikelse från normalläget samt att det
heller inte anges någon normalvikt.

I likhet med föregående år menar Mercer att realränteobligationer är en
idealisk tillgång för pensionsförvaltare, men menar samtidigt att fonden
redan har en så stor del av stocken att det inte är tillrådligt att ytterligare
öka andelen.

Slutligen är Mercer tveksamma till första-tredje fondstyrelsernas
beslut att valutasäkra de utländska tillgångarna. Bland annat menar man
att ej valutasäkrade utländska placeringar skulle kunna innebära en viss
minskad inflationsrisk i portföljen och därmed en säkrare real avkastning.

Skälen för regeringens bedömning: Detta år, liksom tidigare, vid-
håller regeringen kritiken mot det av fondstyrelserna fastställda övergri-
pande målet. Målet är förknippat med viss otydlighet. För en given
period är det svårt att veta om målet är realvärdesäkring av fondkapitalet
eller följsamhet med den reala lönesumman. Tolkas målet så att den reala
avkastningen skall överstiga noll är målet relativt lågt satt. Den tioåriga
riskfria realräntan har det senaste året varierat runt 3,85 %. Vidare är inte
målet investeringsbart. Därmed är det inte självklart att det är möjligt att
uppnå för fonden. Som regeringen konstaterade i utvärderingarna både
1997, 1998 och i år har fonden inte arbetat vidare med ett totalavkast-
ningsmål. Regeringen konstaterar att AP-fondsreformen nu leder till att
fonden inte kommer att prioritera detta arbete, utan arbetar med de mål
som skall gälla i det reformerade AP-fondssystemet, vilket regeringen
har förståelse för.

Regeringen konstaterar vidare att första-tredje fondstyrelserna arbetat
för att ta fram en normalportfölj. Inom ramen för en tillgångsstudie har
fonden framhållit de nuvarande placeringsreglemas restriktioner samt
med hänsyn till dessa tagit fram en tillgångsfördelning och en effektiv
front.

Trots placeringsrestriktionema finns det möjligheter för första-tredje
fondstyrelserna att genom tillgångsförvaltningen, t.ex. genom föränd-
ringar av andelen utländska tillgångar eller fastighetstillgångar, påverka
avkastningen.

Under år 1999 har fondstyrelsen ökat andelen utländska nominella till-
gångar i ränteportföljen från 7 % till knappt 9 %. Regeringen ser detta
som en positiv utveckling I förvaltningen av den utländska ränteportföl-

⁶ En Asset Liability Management studie, en sk. ALM-studie, görs i syfte att matcha
tillgångarna med skuldsidan i balansräkningen.

jen menar regeringen att det vore önskvärt om fondstyrelserna kunde pre- 1999/2000'132

cisera huruvida målet är att överträffa ett hedgat eller ohedgat index.

Fondstyrelserna använder sedan 1987 ett internt index vid utvärde-
ringen av nominella räntebärande placeringar i svenska kronor. Fondsty-
relserna menar att det i dag inte finns ett lämpligt jämförelseindex som
skulle kunna användas. I regeringens skrivelse om AP-fondemas verk-
samhet både för åren 1997 och 1998 angavs att indexet borde beräknas av
en oberoende tredje part. Det framhölls också i utvärderingen både 1997
och 1998. I årets utvärdering konstateras att det interna indexet fortfa-
rande är i bruk. Regeringen vidhåller att det vore värdefullt om indexet
för den inhemska nominella ränteportföljen beräknades av en extern part.
Mot bakgrund av att AP-fondsreformen träder i kraft den 1 januari år
2001 är det nu inte längre prioriterat att förändra beräkningen av det
interna indexet.

5.1.2 Första-tredje fondstyrelsernas förvaltning

Regeringens bedömning: Under år 1999 har första-tredje fondstyrel-
serna inte uppnått det kortsiktiga målet att realvärdesäkra fondkapita-
let. Fondstyrelserna uppvisade under år 1999 en negativ realavkast-
ning på 0,6 %. På sikt är placeringspolicyn att kapitalet skall följa den
reala lönesumman. Under den senaste femårsperioden har det målet
uppfyllts då den reala avkastningen på första-tredje fondstyrelsernas
totala portfölj överträffat reallönetillväxten med ca 3 % per år. Avsak-
naden av ett tydligt investeringsbart mål för den totala portföljen gör
att det i år, i likhet med tidigare år, är svårt att värdera förvalt-
ningsresultatet.

Avkastningen för den svenska nominella portföljen har enligt
Mercers beräkningar varit 9,5 % per år⁷ i jämförelse med det interna
indexet som i genomsnitt per år avkastat 9,4 %.

Utvärderingen av förvaltningen av den utländska räntebärande port-
följen försvåras av att andelen valutasäkrade tillgångar ändrats under
utvärderingsperioden. Vid en jämförelse med ett index som varit
valutasäkrat under samma period som portföljen har fondstyrelserna
överträffat index med 1 % per år. Utvärderingsperioden är begränsad
till åren 1996-1999.

För svenska realobligationer var målsättningen att överträffa ett realt
marknadsindex. Under den period som det är möjligt att studera av-
kastningen har målet inte uppfyllts. Utvärderingsperioden är dock för
kort för att kunna ligga till grund för slutsatser. Förvaltningen av fas-
tighetsportföljen har under de senaste fem åren givit ett gott resultat.

Sammantaget bedömer regeringen första-tredje fondstyrelsens för-
valtningsresultat utifrån det långsiktigt gällande målet som tillfreds-
ställande. Det mer kortsiktiga målet att realvärdesäkra fondkapitalet
har emellertid inte uppfyllts.

⁷ Enligt fondstyrelsens beräkningar avkastade den svenska nominella räntebärande
portföljen 9,4 % under år 1999. Det är i paritet med fondstyrelsens interna jämförelseindex.

Regeringens skrivelse för år 1998: Med hänsyn till den placerings- 1999/2000:132

policy som givits för förvaltningen uppfyllde fondstyrelserna de upp-
ställda målen. Regeringens bedömning var att första-tredje fondstyrel-
sernas förvaltning ansågs tillfredsställande med hänsyn till uppställda
mål. Möjligheten till en adekvat utvärdering försvårades emellertid av
bristen på en relevant jämförelsebas för totalavkastningen. Vidare ansåg
regeringen att fonden skulle överväga möjligheten att ha passiv förvalt-
ning.

Mercers utvärdering: Målet att realvärdesäkra fondkapitalet har inte
uppfyllts. För år 1999 uppvisade fondstyrelserna negativ realavkastning.
Avkastningen för året blev -0,6 %. Tack vare bättre resultat föregående
år har ändå det långsiktiga målsättningen - att följa den reala lönesum-
man - kunnat infrias. Den reala avkastningen har under den senaste fem-
årsperioden varit 7,9 % per år. Detta kan jämföras med en reallöneök-
ningen på 4,7 % per år. Sammanfattningsvis har första-tredje fondstyrel-
sernas långsiktiga målsättningar uppfyllts för totalportföljen. Det kortsik-
tiga målet att realvärdesäkra fondkapitalet har emellertid inte uppfyllts.

För år 1999 har första-tredje fondstyrelserna gjort en kortsiktig analys
av tillgångssidan. Slutsatsen av studien är att reglementets tillåtna gränser
skall utnyttjas till fullo. Placeringsreglementet innebär vissa restriktioner;
85% i svenska obligationer, 10% i utländska obligationer och 5% i
fastighetsplaceringar. Med fondstyrelsernas beslut att allokera 10 % i
realobligationer en normalportfölj med följande jämförelseindex för den
totala portföljen kunna presenteras.

Tabell 16. Första-tredjes normalportfölj och jämförelseindex

Tillgångsslag	Normal vikt ( %)	Jämförelseindex
Svenska nominella obligationer	75,0	OMRX-TOTAL
Utländska nominella obligationer	10,0	SSBG5-valutasäk
Reala obligationer	10,0	OMRX-REAL
Fastighetsplaceringar	5,0	Viktat fastighetsindex

Första-tredje fondstyrelserna har i stort sett utnyttjat sina placerings-
möjligheter fullt ut. Allokeringen av den totala portföljen var; 74,7 %
nominella svenska räntor, 9,1 % nominella utländska räntebärande,

10,3 % reala obligationer samt 5,7 % fastigheter och fastighetsaktier.

Första-tredje fondstyrelsernas portfölj med svenska nominella place-
ringar har utvärderats gentemot första-tredje fondstyrelsernas interna
index. Första-tredje fondstyrelserna har riskjusterat⁸ avkastat i linje med
det egna indexet.

I förvaltningen av den utländska räntebärande portföljen har första-
tredje fondstyrelsen under den senaste femårsperioden överträffat ett
kombinerat jämförelseindex (SSBG5), valutasäkrat med 20-100 %, med
1 procentenhet per år. I absoluta tal innebär detta att den ackumulerade
femårsavkastningen varit 39,6 %. Risken mätt som standardavvikelse har
varit högre i fondstyrelsernas portfölj (5,6 %) jämfört med index (4,4 %).
Med riskjusterade mått både som Sharpe-kvot och Jensens alfa har
fondstyrelsernas avkastning varit på samma nivå som de index man jäm-
förs mot.

Mätt som Jensens alfa och Sharpc- kvot.

fondstyrelsernas avkastning varit på samma nivå som de index man jäm- 1999/2000’132

förs mot.

Första-tredje fondstyrelsernas portfölj av realräntelån har under den
senaste treårsperioden (då ett jämförelseindex finns tillgängligt) inte
lyckats slå index. Avkastningen för portföljen var 3,5 % och för index
3,8 % per år. Utvärderingsperioden skall vara fem år, vilket innebär att
det är för tidigt att dra några egentliga slutsatser. Fondstyrelsernas port-
följ har haft en högre duration än jämförelseindex. I en marknad med
stigande räntor - som under år 1999 - har det lett till en underavkastning
jämfört med index. Den riskjusterade avkastningen mätt som Jensens alfa
har varit neutral i förhållande till marknaden, vilket indikerar att första-
tredje fondstyrelserna legat passiv i portföljen. Detta är rimligt, eftersom
omsättningen på marknaden för realobligationer har varit låg.

Avkastningen för fastighetsportföljen under femårsperioden har varit

10,4 % per år. Det saknas ett jämförbart och relevant index under hela
femårsperioden, varför slutsatser är svåra att dra. Avkastningen för fas-
tighetsportföljen för år 1999 är den högsta den senaste femårsperioden,

13,2 %.

Skälen för regeringens bedömning: Första-tredje fondstyrelsernas
mål för den totala portföljens avkastning är realvärdessäkring samt att på
sikt följa den reala löneutvecklingen. Något mål för risken har inte pre-
senterats. Den avkastning som presterats för den totala portföljen av
första-tredje fondstyrelserna under den senaste femårsperioden är utifrån
dessa mål tillfredsställande. Förvaltningsresultatet för år 1999 är emel-
lertid mindre bra. Som helhet under femårsperioden har utvecklingen på
räntemarknadema varit mycket gynnsam. Under år 1999 har emellertid
obligationsprisema generellt sett sjunkit. 1 en utvärdering av första-tredje
fondstyrelsernas förvaltningsresultat är det nödvändigt att försöka ur-
skilja hur väl fondstyrelserna lyckats ta tillvara placeringsmöjligheter
som erbjudits. Detta görs t.ex. genom att jämföra avkastningsresultatet
med relevant index som avspeglar utvecklingen på marknaden eller med
andra förvaltares resultat. I detta sammanhang är det viktigt att poängtera
fondstyrelsernas inlevereras av 45 miljarder kronor, vilket lett till att
allokeringen av tillgångar inte i alla lägen varit ett aktivt val. I en mark-
nad med stigande räntor och där fondstyrelserna tvingats till en förkort-
ning av durationen kan det emellertid ha haft en viss positiv påverkan på
resultatet.

En intressant fråga vid utvärderingen av första-tredje fondstyrelsernas
förvaltning är hur portföljen fördelats över de olika tillgångarna. Fond-
styrelserna har fr.o.m 1999 identifierat en tillgångsfördelning som an-
vänds som en strategisk riktmärkesportfölj.

Skr. 1999/2000:132

Tabell 17. Resultat i första-tredje fondstyrelserna 1995-1999

Ar	1999	1998	1997	1996	1995	1995- 1999»
Svenska nominella oblig.	0,4	10,7	5,9	14,8	16,6	9,5
Internt index	-0,1	10,7	6,2	15,0	16,3	9,4
Utländska	-1,8	13,5	18,8	5,4		8,7
nominella obligationer SSBG5 kombination	-0,3	S,9	18,0	5,0		7,7
Real lån	-1,1	3,8	8,0			3,5
OMRX-REAL	0,4	3.2	8.2			3,8
Fastigheter	13,2	11,8	12,4	10,0	4,7	10,4
Totalavkastning, %	0,6	10,0	6,4	13,9	15,0	8,8

Real avkastning, %	-0,6	10,6	4,8	14,9	13,0	7,9
Real lönekostnad, %	3,1	7,8	2,8	7,5	2,4	4,7

* Geometriskt medelvärde

Delportföljer

För de inhemska nominella placeringarna visar Mercers beräkningar att
avkastningen under de senaste fem åren marginellt överstigit det interna
index som används för utvärderingen. Risken i första-tredje fondstyrel-
sernas inhemska nominella portfölj skiljer sig inte från den risk som fon-
dens interna jämförelseindex risk har. Den riskjusterade avkastningen för
fondens förvaltning är i nivå med den riskjusterade avkastningen för in-
dexet.

Regeringen kan konstatera att första-tredje fondstyrelsernas möjlighe-
ter att bedriva en aktiv förvaltning av ränteportföljen, till följd av fondens
storlek är små. Samtidigt är inte heller en passiv indexförvaltning av en
så stor portfölj som första-tredje fondstyrelsernas helt problemfri.
Sannolikt skulle ett flertal fondförvaltare behöva upphandlas. Samtidigt
kan man ifrågasätta hur marknaden skulle fungera, då en stor del av obli-
gationerna förvaltas passivt. Regeringen och Mercer framhöll föregående
år att en passiv förvaltning kunde varit ett alternativ för hela eller delar av
den inhemska ränteportföljen. Från den 1 januari 2001 kommer
fondstyrelsernas ränteportfölj att kraftigt minska till följd av de föränd-
ringar som AP-fondsreformen innebär. Det betyder således att ränte-
portfölj ens storlek inte längre kommer att vara en hämmande faktor för
att bedriva en aktiv ränteförvaltning.

Den utländska nominella portföljen har sedan den 30 juni 1997 varit
valutasäkrad.⁹ Fonden har den senaste femårsperioden överträffat ett
kombinerat jämförelseindex, SSBG5 valutasäkrat med 20-100 %, med
1 % per år. Risken mätt som standardavvikelse har varit högre i portföl-
jen än i index. Mercer menar att det är svårt att dra några slutsatser av
detta. Perioden är bara 4 år och fondstyrelserna har inte preciserat huru-
vida man skall överträffa ett valutasäkrat eller ett icke valutasäkrat index.
I riskjusterade termer förefaller fondstyrelsernas förvaltningsresultat vara

Sedan 1997-06-30 finns ett styrelsebeslut att valutasäkra portföljen till 100 %.

målet - att överträffa ett osäkrat - eller säkrat jämförelseindex - är preci-
serat.

För realränteportföljen kan man konstatera att under de 3 senaste åren,
då ett jämförelseindex funnits tillgängligt, har fonden haft en något högre
risk och lägre avkastning än indexet. Riskjusterat är fondstyrelsernas av-
kastning marginellt sämre än index. Utvärderingsperioden är för kort för
att kunna dra några egentliga slutsatser av förvaltningsresultatet.

Fastighetsportföljen är svår att utvärdera på grund av problemen med
att löpande bestämma värdet av fondens portfölj och frånvaron av lämp-
liga jämförelseindex som finns tillgängliga under den senaste femårsperi-
oden. Avkastningen för fastighetsportföljen för år 1999 är den högsta
under den senaste femårsperioden, 13,2 %. Totalt var avkastningen för
fastighetsplaceringar 10,4% per år under perioden 1995-1999. Sam-
manfattningsvis konstaterar regeringen att fastighetsförvaltningen givit
ett gott resultat.

5.2 Utvärdering av fjärde och femte fondstyrelserna

5.2.1 Fjärde och femte fondstyrelsernas mål

Regeringens bedömning: Regeringen konstaterar att fjärde och femte
fondstyrelsernas målformuleringar är välavvägda. Detta bidrar till att
fondstyrelsernas resultat på ett bra sätt kan utvärderas gentemot de
mål som respektive styrelse ställt upp. Regeringen ställer sig frågande
till femte fondstyrelsens val att låta den utländska portföljen enbart
exponeras mot Europa. En sådan snäv tolkning av utlandsmandatet
bör åtföljas av en tydlig strategi. Samtidigt har regeringen förståelse
för att fondstyrelsen är under uppbyggnad och att en exponering
gentemot hela världen i övrigt kan på grund av detta vara svår att
uppfylla.

Regeringens skrivelse för år 1998: Regeringen konstaterade i skrivel-
sen att både ijärde och femte fondstyrelserna hade förbättrat sina respek-
tive målformuleringar. De mål som fondstyrelserna beslutat var i allt
väsentligt väl avvägda och kommer att leda till att förvaltningen kan ut-
värderas på ett för regeringen tillfredsställande sätt.

Mercers utvärdering: Redan föregående år kommenterade Mercer
ijärde fondstyrelsens måldokument. I årets utvärdering hänvisar man till
de tidigare gjorda kommentarerna. Sammanfattningsvis menade Mercer
att det nya måldokumentet var en stor förbättring mot det föregående.
Vidare menade man att fjärde fondstyrelsen skapat ett välformulerat och
strukturerat dokument för styrning och vägledning av placeringsverk-
samheten. Fjärde fondstyrelsen skall löpande under en femårsperiod nå
en totalavkastning som överstiger valt benchmark med 5 procenten-
heter.¹⁰ För att nå denna överavkastning måste fonden generera en årlig
överavkastning på 0,98 procentenheter. Målet för den svenska aktieport-

¹⁰ Om inget annat anges avser avkastningssif&oma för fjärde, femte och sjätte
fondstyrelserna nominella tal.

Skr. 1999/2000:132

följen är att nå en överavkastning på 1,05 procentenheter per år. Riskni-
vån, mätt som aktiv risk, skall for den svenska förvaltningen inte över-
stiga 6 %. Den aktiva risken i den utländska portföljen skall inte över-
stiga 9 %. Fondens riskjusterade avkastning, mätt som informationskvot
skall i genomsnitt överstiga 0,15. Dessutom menade Mercer att en
överavkastning på 1,05 procentenheter per år är ett väldigt ambitiöst mål.

Angående den femte fondstyrelsens mål hänvisar Mercer till de kom-
mentarer som gjordes i 1998-års utvärdering. Man menade då att det
under 1998 fastslagna målet är ett stort steg framåt jämfört med tidigare.
Femte fondstyrelsen har valt ett jämförelseindex, STOXX50¹¹, ett index
som replikerar 50 stora bolag i Europa. Den genomsnittliga vikten regio-
nen Europa haft i världsindex var 33 % under år 1999. Det valda indexet
innebär således en kraftig överviktning i Europa i relation till de länder
som ett världsindex normalt täcker. Mercer menar att ur strategisk syn-
punkt måste detta innebära att femte fondstyrelsen har en mycket hög
förväntad avkastning på denna region i förhållande till övriga marknader.
I avsaknad av en optimeringsmodell där förväntad avkastning för olika
regioner framgår är det mycket svårt att förstå den stora övervikt som
femte fondstyrelsen tagit i Europa.

Kritiken mot valet av jämförelseindex för den räntebärande portföljen
OMRX-TOTAL kvartstår sedan föregående års utvärdering. Dock har
målet för överavkastning för de likvida medlen/räntebärande sänkts från
0,4 % till 0,2 %. Det är i linje med vad Mercer föregående år föreslog.
Mercer menar att uppsatta mål är realistiska. Möjligen skulle informa-
tionskvoten kunna överträffa 0,5 %, istället för det 0,3 % som är målet.
Mercer menar vidare att femte fondstyrelsen bör komplettera måldoku-
menten med ett normalintervall för den aktiva risken.

Skälen för regeringens bedömning: Målet för den fjärde fondstyrel-
sen ändrades i början av år 1999 till att fondstyrelsen löpande under en
femårsperiod skall nå en avkastning som överstiger ett bestämt riktmärke
med 5 procentenheter, dvs. 0,98 procentenheter per år. Risknivån, mätt
som aktiv risk skall för förvaltningen inte överstiga 8 %. Fondens
riskjusterade avkastning, mätt som informationskvot, skall som genom-
snitt överstiga 0,15. Fjärde fondstyrelsens totala avkastning skall jämfö-
ras med ett, av de olika delportföljemas jämförelseindex (se tabell 12),
sammanvägt index.

Femte fondstyrelsens mål formulerades i december 1998. Mål är att
under en rullande femårsperiod ha en avkastning på den totala portföljen
som överstiger ett sammanvägt index med 0,8 procentenheter per år.
Fondstyrelsen har också definierat motsvarande mål för de respektive
delportföljema, svenska aktier, utländska aktier och räntebärande instru-
ment (se tabell 13). För de svenska aktierna anges även en riskrestriktion
genom att ett tak på 7 % satts för aktiv risk och ett delmål om en infor-
mationskvot på 0,3.

Redan vid föregående års utvärdering kunde regeringen konstatera att
båda fondstyrelserna har genom de olika sammanvägda indexen definie-
rat totalportföljemas avkastningsmål. Därmed har respektive fondstyrelse
identifierat en strategisk portfölj samt de avvikelser som tillåts.

¹¹ Dow Jones STOXX 50 index består av de 50 största sektorsledande företagen i Europa.

Skr. 1999/2000:132

Fjärde fondstyrelsen har ett avkastningsmål som något överstiger den gjy 1999/2000’132
femte fondstyrelsens, dock är den fjärde fondstyrelsens riskrelaterade
avkastningsmål, informationskvoten, lägre än den femte fondstyrelsens.
Det senare kan motiveras med att den fjärde fondstyrelsens storlek som
gör det svårt för fonden att skapa mervärde på den svenska aktiemarkna-
den. En fond som uppnår en viss storlek har svårt att ta positioner t.ex. i
en särskild aktie genom att man på grund av transaktionens storlek på-
verkar aktiens pris på ett för fonden ogynnsamt sätt. Stora fonder tenderar
därför att fördela sina portföljer på sätt som nära överensstämmer med
det index som man utvärderas emot. Den fjärde fondstyrelsen torde, på
grund av sin storlek, ha mindre möjlighet att utnyttja riskmandatet vilket
också återspeglas i ijärde fondstyrelsens lägre satta riskjusterade avkast-
ningsmål.

Det mål som femte fondstyrelsen beslutade i december 1998 förefaller,
som framgått ovan, väl avvägt och gör att förvaltningen kan utvärderas
på ett bra sätt. Valet av OMRX-TOTAL som jämförelseindex förefaller
inte naturligt utifrån det förvaltningsmandat femte fondstyrelsen har i
dag. Regeringen konstaterade dock i 1998-års skrivelse att valet av index
möjligen kunde ses mot bakgrund av AP-fondsreformen.

Vad gäller den strategiska portfölj allokeringen förefaller även de
portfölj andelar som valts i den strategiska portföljen (se tabell 13) i
huvudsak rimliga. Femte fondstyrelsen har dock valt att i sitt utlands-
mandat enbart exponera sig mot Europa. Femte fondstyrelsen motiverar
valet med att organisationen är relativt ny och att man inte anser sig att
idag ha kapacitet att vara exponerad mot hela världen. Regeringen har
förståelse för att organisationen är i ett uppbyggnadsskede, men ifråga-
sätter ändå i likhet med Mercer det strategiska valet att välja STOXX50
som jämförelseindex. Regeringen menar att femte fondstyrelsen skulle
kunna ha övervägt att lägga ut en del av det utländska mandatet på extern
förvaltning.

5.2.2 Fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning

Regeringens bedömning: Både fjärde och femte fondstyrelserna har
under utvärderingsperioden förändrat sina respektive mål. På basis av
en kombination av tidigare och nuvarande mål far därför en
bedömning göras av hur förvaltningen för respektive fondstyrelse
under perioden lyckats. Vare sig fjärde eller femte fondstyrelsen har i
sin totala förvaltning under de senaste fem åren lyckats nå de uppsatta
målen. Fjärde fondstyrelsens avkastning var för femårsperioden

30,7 % per år medan FDAX under motsvarande period avkastat

33,1 %. Den femte fondstyrelsens kapital har under femårsperioden
avkastat 30 % per år. Jämförelseindex har under motsvarande period
haft en avkastning på 32,5 % per år.

Fjärde fondstyrelsens svenska aktieportfölj avkastade i stort sett som
index under femårsperioden. Däremot avkastade femte fondstyrelsens
aktieportfölj¹² en procentenhet sämre än index under motsvarande

¹² I sin MPIR:s utvärdering skiljer man inte mellan den svenska och utländska
aktieportföljen.

period. Risken har dock varit lägre i femte fondstyrelsens portfölj än
vad den varit för jämförelseindex. För både ijärde och femte
fondstyrelsens aktieförvaltning ligger den riskrelaterade avkastningen
i paritet med index.

Regeringen konstaterar att det huvudsakliga skälet till att fondstyrel-
serna inte uppnår både de tidigare och nuvarande avkastningsmålen är
att man under år 1998 avkastade sämre än sina respektive jämförel-
seindex. Den tidigare höga likviditetsandelen har också bidragit till att
det på totalportföljsnivå varit svårt att överträffa jämförelseindex. För
år 1999 har fjärde fondstyrelsen uppnått sitt mål att överträffa ett
kombinerat index. Femte fondstyrelsen har däremot i jämförelse med
referensindex i absoluta tal avkastat sämre än index. I riskjusterade
termer ligger båda fondstyrelserna i paritet med respektive jämförel-
seindex.

Regeringens skrivelse för år 1998: I ljolårets utvärdering konstatera-
des att vare sig fjärde eller femte fondstyrelserna hade i sin totala förvalt-
ning under de senaste fem åren lyckats nå samma resultat som börsen i
genomsnitt. Förvaltningsresultatet för båda fondstyrelsernas aktieförvalt-
ning var emellertid tillfredsställande. Det huvudsakliga skälet till att
fondstyrelserna inte uppnådde avkastningsmålet var den tidigare höga
likviditetsandelen samt det svaga resultatet på aktieförvaltningen under år

1998. Den totala avkastningen på fondkapitalet var således till följd av
den höga likviditetsnivån lägre än vad som kan förväntas av en fullin-
vesterad aktiv aktieförvaltning.

Mercers sammanfattning: Den fjärde fondstyrelsen har med det nya
målet, att överträffa ett kombinerat index¹³, lyckats väl för år 1999.
Fjärde fondstyrelsens totalavkastning var 64,7 % medan jämförelseindex
var 62,3 %. Det innebär en överavkastning med 2,4 procentenheter i för-
hållande till referensportföljen.

I jämförelse med det tidigare gällande målet, att nå en totalavkastning
över en femårsperiod som något överträffade ett avkastningsindex för
Stockholmsbörden har för åren 1995-1998 inte lyckats. Fondstyrelsens
avkastning för perioden 1995-1999 är 30,7% per år medan Findatas
avkastningsindex under motsvarande period avkastat 33,1 % per år.

Enligt Mercer är det mer relevant att utvärdera totalportföljen under
femårsperioden mot ett jämförelseindex sammansatt av 92,5 % FDAX¹⁴och 7,5 % MSCI World. Det avspeglar en bättre jämförelse av en förval-
tare som förväntas vara fullinvesterad i aktier. Det av Mercer föreslagna
indexet har under perioden 1995-1999 uppnått en avkastning om 32,3 %
per år. I den jämförelsen har fjärde fondstyrelsens förvaltning underav-
kastat 1,6 procentenheter per år.

En bidragsanalys kan bidra med att förklara ett avkastningsresultat.
Fondens strategiska portfölj ställs då i relation till den verkliga portföljen
samt de olika delportfölj emas relativa avkastning. I avkastningsanalysen

¹³ Det valda benchmark som fondstyrelsen mäter sig mot är 92,5 % FDAX och 7,5 % MSCI
World korrigerat. 2,5 % OMRX-TBILL. MSCI innehåller inte utdelningar.

¹⁴ Korrigerat för Nokia. Mercer har i jämförande syfte valt att korrigera för Nokia, eftersom
varken fjärde, femte eller sjätte fondstyrelsen för investera i den aktien.

Skr. 1999/2000:132

är fördelningen i den strategiska portföljen 90 % FDAX¹⁵, 7,5 % MSCI 1999/2000'132
index¹⁶, 2,5 % OMRX-TBILL. Den svenska portföljen överträffade
FDAX¹⁷, med 1,7 procentenheter. Den utländska aktieportföljen överav-
kastade jämfört med Ijärde fondstyrelsens index med 7,2 procentenheter.
Likviditetsförvaltningen överträffade index med 0,1 procentenheter.

Under år 1999 har fondstyrelsen varit underviktad i utländska aktier,
överviktad i svenska aktier samt haft samma vikt som jämförelseindex i
likviditetsportfoljen. Detta har sammantaget genererat ett positivt bidrag
från strategiska allokerings val till portföljen med ca 0,9 procentenheter.
Därtill har fondstyrelsen överträffat samtliga uppställda jämförelseindex,
vilket genererat en överavkastning med 0,5 procentenheter. Summan av
bidragen från strategi och överavkastning i förhållande till index innebär
en överavkastning på 1,4 procentenheter. Det betyder att en överavkast-
ning på 1 procentenhet inte kan förklaras av den modell Mercer använt.
Resultaten måste därför tolkas med stor försiktighet och ses som indika-
tiva.

För femårsperioden uppvisar portföljen en underavkastning i jämfö-
relse med FDAX med 0,4 procentenheter per år. Den aktiva risken i
portföljen är 3,4 % per år . Mercer menar att den aktiva risk som fjärde
fondstyrelsen uppvisar är i linje med vad som kan förväntas av en så stor
aktör på den svenska aktiemarknaden. Eftersom portföljen underavkastar
under femårsperioden blir informationskvoten negativ och inte möjlig att
tolka. Den riskjusterade avkastningen mätt som Sharpe kvot är 1,4 att
jämföra med FDAX som är 1,5. Jensens Alfa visar på ett positivt
riskjusterat resultat på 0,7 % per år. Tolkning av det riskjusterade resul-
tatet mätt som Jensens Alfa indikerar att fonden uppvisar högre avkast-
ning än marknadens effektiva front med motsvarande risk.

Sammanfattningsvis har Ijärde fondstyrelsen år 1999 uppfyllt sitt mål
att överträffa ett kombinerat index. Däremot har man inte nått upp till det
tidigare långsiktiga målet att nå en totalavkastning över en femårsperiod
som något överträffade ett avkastningsindex för Stockholmsbörsen för
åren 1995-1998.

Femte fondstyrelsen har inte lyckats överträffa ett kombinerat index för
år 1999. Femte fondstyrelsens totalavkastning var 53,1 % medan jämfö-
relseindex var 62,9 %. Det innebär en underavkastning med 9,8 pro-
centenheter i förhållande till referensportföljen.

Det tidigare gällande målet, att nå en totalavkastning över en femårspe-
riod som överträffade Findatas avkastningsindex har man inte heller nått
upp till. Fondstyrelsens avkastning för perioden 1995-1999 är 30,0 % per
år medan Findatas avkastningsindex under motsvarande period avkastat

33,1 % per år. Detta innebär att fondstyrelsens portfölj underavkastat 3,1
procentenheter per år under perioden.. Jämfört med ett mer rättvisande
index¹⁸ bestående av även utländska aktier, har underavkastningen varit

2,3 procentenheter per år. Femte fondstyrelsen har således inte överträffat
något av de nämnda jämförelseindexen under femårsperioden.

¹⁵ Korrigerat för Nokia.

¹⁶ Fjärde fondstyrelsens egna MSCI index består av 65 % Europa exkl. Sverige och 35 %
övriga världen exkl. Europa.

¹⁷ Korrigera för Nokia.

¹⁸ 92,5 % FDAX, 7,5 % MSCI World.

En avkastningsanalys har genomförts för år 1999. Femte fondstyrelsens 1999/2000'132

avkastning för år 1999 var 53,1 %, vilket var 9,8 procentenheter sämre
än jämförelseindex bestående av 88 % FDAX korr¹⁹ och 8 % STOXX50
och 4% OMRX-TOTAL. De faktiska portfölj vikterna var för år 1999

86,2 % svenska aktier, 9,4 % utländska aktier och 4,4 % räntebärande. I
förhållande till normalportföljen har fondstyrelsen varit underviktad i
svenska aktier, överviktad i utländska aktier och i räntebärande till-
gångar. Sammantaget har detta genererat ett negativt bidrag till portföljen
på 0,2 procentenheter gentemot index. Samtliga portföljer har under 1999
bidragit negativt till överavkastningen, vilket inneburit att totalportföljen
underavkastat med 5,9 %. Den totala underavkastningen visar på 9,8 %,
vilket innebär att 3,7 % inte kan förklaras av den modell som Mercer
använt.

Det nya målet, för år 999, har enligt Mercer inget mål för kombinatio-
nen av svenska och utländska aktier. Därför kommenterar enbart Mercer i
sin utvärdering det tidigare målet, nämligen att värdepappersportföljen
skall uppnå en avkastning över totalindex. Jämförs den totala aktieport-
följen med FDAX har fondstyrelsen underavkastat med 1,4 procentenhe-
ter. Den riskjusterade avkastningen mätt som Jensens Alfa är mycket hög,

2,1 %. Tolkningen av Jensens Alfa är att givet ett betavärde har fonden
avkastat betydligt bättre än vad marknaden gjort med motsvarande risk.

Vad gäller den utländska portföljen har det nya målet för år 1999, att
uppnå en avkastning lika med STOXX50, inte uppnåtts. Avkastningen
för portföljen har varit 13 % att jämföra med avkastningen för index som
varit 30,2 %. Underavkastningen för året blev därmed 17,2 procentenhe-
ter. Standardavvikelsen för femte fondstyrelsens portfölj är avsevärt lägre
än den för jämförelseindex. En lägre absolut risk tenderar att ge lägre
avkastning.

Avseende det nya målet är det för tidigt att dra några entydiga slutsat-
ser. För år 1999 lyckades femte fondstyrelsen emellertid inte uppnå målet
utan redovisar för året en kraftig underavkastning. Därtill konstaterar
Mercer att det kan bli svårt att ta igen en sådan betydande underavkast-
ning.

Skälen till regeringens bedömning: Fjärde fondstyrelsen har under
den senaste femårsperioden i jämförelse med det tidigare gällande målet
inte lyckats överträffa ett avkastningsindex för Stockholms fondbörs.

Med den nya målsättningen, att överträffa ett kombinerat index²⁰ har
emellertid fondstyrelsen lyckats väl för år 1999. MPIR konstaterar att om
de nya avkastningsmålet formulerats för den gångna femårsperioden
hade emellertid inte fondstyrelsen heller lyckats nå målet.

Placeringarna i svenska aktier utgör huvuddelen av fjärde fondstyrel-
sens tillgångsportfölj. Fondstyrelsens investeringar i svenska aktier har
utvecklats i linje med jämförelseindexet för den svenska aktiemarknaden
under de senaste fem åren. Den svenska aktieportföljen har avkastat

32,7 % medan FDAX (rev) avkastat 33,1 %,. Under det senaste året har
dock fondstyrelsens portfölj utvecklats märkbart bättre än index.

¹⁹ Korrigerat för Nokia.

²⁰ Det valda benchmark som fondstyrelsen mäter sig mot är 92,5 % FDAX och 7,5 % MSCI
World korrigerat. 2,5 % OMRX-TBILL. MSCI innehåller inte utdelningar.

Den svaga totalavkastningen under perioden 1995-98 beror framförallt
på den tidigare höga andelen likvida medel samt att portföljen utveckla-
des svagt under år 1998. Under år 1999 har andelen likvida medel
minskat. För perioden 1995-1999 konstaterar regeringen att resultatet för
totalportföljen i jämförelse med ett av Mercer konstruerat index, 92,5 %
FDAX och 7,5 % MSCI World, underavkastat 1,6 procentenheter per år.
En förmildrande omständighet är att Mercer konstruerat jämförelsein-
dexet. Ser man till det tidigare målet att fondstyrelsen under en femårspe-
riod skulle överträffa ett avkastningsindex för Stockholmsbörsen har
dock fonden underavkastat med 2,4 procentenheter per år.

Inte heller den femte fondstyrelsen har under den senaste femårsperio-
den kunnat nå det nya målet, att överträffa jämförelseindex²¹ med 0,8 %
per år. Fondens totalportfölj underavkastade 9,8 %. Däremot har aktie-
portföljens risk, mätt som standardavvikelse, historiskt sett legat under
risken i jämförelseindex.²². Därmed har den riskjusterade avkastningen
varit högre än för indexet. Under perioden 1995-1999 har den aktiva ris-
ken legat på genomsnitt 5,9 % per år.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att femte fondstyrelsen inte
nått uppsatta mål. En förklaring till detta är den tidigare höga likvidi-
tetsandelen. En annan mindre bidragande orsak förefaller vara att femte
fondstyrelsen valt en lägre risknivå än vad som ingår i det index man haft
som mål att överträffa. En tredje mer avgörande förklaring till att upp-
satta mål inte nåtts är att fondstyrelsen kraftigt underavkastat i jämförelse
med index den senaste 2 åren.

5.3 Utvärdering av sjätte fondstyrelsen

5.3.1 Sjätte fondstyrelsens mål

Regeringens bedömning: Det är positivt att det inför år 1999 utar-
betats ett avkastningsmål för fondstyrelsens totalportfölj. Det mål som
är satt för totalportföljen att överträffa FDAX är rimligt.
Avkastningsmålet för kapitalförvaltningen att uppnå en
portföljavkastning i nivå med FDAX är emellertid relativt lågt satt.
Regeringen instämmer i Mercers kritik att målet bör vara att överträffa
FDAX med 0,5—1 procentenhet per år.

Regeringens skrivelse för år 1998: Regeringen ansåg att sjätte fond-
styrelsens mål huvudsakligen var formulerade på ett bra sätt. Under år
1999 ändrades fondens strategiska tillgångsallokering genom ett minskat
ägande av räntebärande tillgångar och ett ökat innehav av noterade aktier.
Det medförde att det var svårt att utvärdera förvaltningsresultatet. Sam-

²¹ 91,7 % FDAX, 8,3 % STOXX50 8,3 % för år 1999. Åren 1995-1998 endast FDAX.

²² Risk och riskjusterad avkastning beräknas endast för aktieportföljen.

Skr. 1999/2000:132

mantaget menade regeringen att avkastningen på sjätte fondstyrelsens
placeringar i jämförelse med relevanta index varit tillfredsställande.

Mercers utvärdering: Mercer konstaterar att sjätte fondstyrelsen
fortfarande är under uppbyggnad. Det gäller i synnerhet Investerings-
verksamheten, i vilken man förvaltar de onoterade innehaven. För hela
treårsperioden saknas ett utvärderingsbart mål och relevant index för den
totala portföljen. Sjätte fondstyrelsen har inte identifierat någon strategisk
portfölj för uppdelning mellan noterade och onoterade innehav. Eftersom
sjätte fondstyrelsen skall ses som en del av det totala AP-fondssystemet
kan ingen kritik riktas mot att fondstyrelsens innehav av onoterade
tillgångar vid slutet av år 1999 uppgick till 2,6 miljarder kronor eller
13,8% av sjätte fondstyrelsens totalportfölj. En vanlig andel onoterade
aktier av en totalportfölj är i USA 7 % och i England 1 %. Med det
amerikanska portfölj synsättet skulle sjätte fondstyrelsen givet att man ser
fonden som det totala AP-fondssystemets riskkapitalförvaltare ha
möjlighet att placera hela tillgångsportföljen i onoterade innehav. Mercer
konstaterar i sin rapport att en av de största riskerna i sjätte fondstyrel-
sens mandat är att fonden inte ges möjlighet till att utnyttja valutarisk.
Sjätte fondstyrelsen har inte möjlighet att placera i utländska tillgångar
och kan således inte utnyttja möjligheten att sprida riskerna geografiskt..

Skälen for regeringens bedömning: Regeringen kan konstatera att de
mål som sjätte fondstyrelsen satt upp i huvudsak är välgrundade och
uppföljningsbara. Regeringen instämmer i Mercers resonemang om att
sjätte fondstyrelsen har svårt att sätta upp en strategisk portfölj för upp-
delning mellan onoterade och noterade innehav. Begränsning av sjätte
fondstyrelsens onoterade innehav kommer att utgöras av de praktiska
möjligheterna att finna bra investeringar. Det är relativt komplicerat att
sätta upp riskmått för onoterade tillgångar. Regeringen konstaterar att
sjätte fondstyrelsen arbetar med att införa sådana riskmått.

Skr. 1999/2000:132

5.3.2 Sjätte fondstyrelsens förvaltning

Regeringens bedömning: Sjätte fondstyrelsen har bedrivit verk-
samhet sedan slutet av 1996. Det är en alltför kort tids förvaltning för
att medge en helt entydig utvärdering. Några synpunkter kan emeller-
tid ges samt viss utvärdering kan ske. Regeringen ser mycket positivt
på att portföljen med onoterade innehav ökat. De riskspridningmöjlig-
heter som kan uppnås genom spridning av investeringar mellan före-
tag i olika mognadsfaser har inte utnyttjats. Fondstyrelsen är övervik-
tad i investeringar i företag i fasen expansion. I förvaltningen bör
sjätte fondstyrelsen renodla sina portföljer. Sammanblandningen av
noterade och onoterade innehav gör utvärderingen i portföljen ytterst
svår. Det är också svårt att uppnå det höga avkastningsmål som i regel
gäller för en onoterad portfölj med inslag av noterade aktier.

Regeringens skrivelse för år 1998: Regeringen ansåg att verksamheten
bedrivits under så pass kort tid att en bedömning av huruvida sjätte

fondstyrelsen var en skicklig förvaltare eller inte fick anstå till framtida 1999/2000-132

utvärderingar.

Mercers utvärdering: Sjätte fondstyrelsen är under uppbyggnad.
Därför saknas ett utvärderingsbart mål och relevant index för den totala
portföljen under perioden 1997-1999. Mercer konstaterar att det nuva-
rande målet att totalportföljen skall överträffa FDAX inte uppnåtts under
år 1999. Fondens totala avkastning var 55,8 % medan FDAX (korrigerat
för Nokia) steg med 67,4 %. För år 1999 visar resultatet för Kapitalför-
valtningen att portföljen underavkastat 0,2 procentenheter per år. Korri-
geras däremot FDAX för Nokia, vilket fondstyrelsen inte far placera i,
visar jämförelsen att fondstyrelsen överträffat index med 0,4 % per år.
Mercer konstaterar också att en fullständig utvärdering av det nuvarande
målet inte kommer att kunna göras förrän år 2006.

Vad gäller den totala onoterade portföljen avkastade den under treårs-
perioden 18,2 % per år. De realiserade innehaven avkastade under mot-
svarande period 33,5 % per år medan orealiserade tillgångar avkastade

12,8 % per år. Under år 1998 var motsvarande siffror för samtliga inves-
teringar negativa tal. Detta är helt linje enligt de studier som gjorts på
investeringar i onoterade tillgångar, den s.k. J-kurvseffeken. När ett
capital venture foretag går in i en placering är företaget i en uppbygg-
nadsfas och kräver stor kapitalinsats. Allteftersom företaget mognar bör
företaget enligt teorin avkasta bättre dvs. den interna avkastningen (IRR)
stiger. Då företaget avyttras beräknas inte längre värderingsprincipen
enligt EVCA-reglema, vilka oftas beräknas på det bokförda värdet enligt
försiktighetsprincipen. Vid avyttring marknadsvärderas företaget.

Mercer konstaterar att fondstyrelsen är överviktad i sin onoterade
portfölj i innehav av direkta investeringar (65,5 %) jämfört med investe-
ringar i fonder (35,5 %). Långsiktigt menar Mercer att det vore bra med
en bättre balans i fördelningen. Erfarenheter från England och USA tyder
på att en bättre balans sprider risken i portföljen.

Tabell 18. Fasindelning av onoterade placeringar

Faser	Fasindelning	Andel investerad i resp, fas
1	Sådd	3,6 %
2	Uppstart	20,5 %
3	Expansion	50,1 %
4	Mognad ”Buy-out”	6,5 %
5	K voterad aktie	19,4%

I syfte att sprida riskerna i en portfölj är en möjlighet att sprida inves-
teringar i olika faser av företags utveckling. Andra möjligheter till risk-
spridning är geografisk diversifiering, spridning mellan olika branscher
samt möjligheten att investera i fonder med capital venture managers
med skilda preferenser och specialitéer. Sjätte fondstyrelsen har möjlig-
het att sprida risker inom olika faser, varierande branscher samt att välja
riskkapitalfonder med varierande inriktning och investeringsprofiler.

Fondstyrelsen var vid utgången av år 1999 kraftigt överviktad i fasen
Expansion. Av de orealiserade tillgångarna var 50,1 % placerade i denna
fas. Mercer menar att detta är olyckligt ur riskspridningshänssende.
Övervikten i fasen kan enligt Mercer vara en följd av att den svenska
capital venture marknaden utvecklats väldigt snabbt de senaste åren.

Ändå menar Mercer att koncentrationen i just en fas är olycklig ur risk-
spridningshänseende.

Knappt 20 % av den onoterade portföljen är investerad i noterade
aktier. Detta är inte bra. Investeringsverksamheten bör renodlas till att
innehålla enbart onoterade tillgångar.

Tabell 19. Avkastning for sjätte fondstyrelsen under perioden 1997-1999

Tillgångsslag	Marknadsvärde 1999	Årsavkastning 1997-99	Index	Årsavkastning for index 1997-99
Noterade aktier	16,2 mdkr	34,6 %	FDAX korr.	34,8 %
Onoterade aktier	2,6 mdkr	18,2 %	IRR=20 %
Räntebärande	-	7,8 %	OMRX-GOVT	8,4 %
värdepapper Totalportfölj	18,8 mdkr	(avser 97-98) 55,8 %*	Överträffa FDAX	(avser 97-98) 69,8 %♦*

*Endast årssiffror beräknade från årsredovisningar. Avkastningen är beräknad som
resultatet dividerat med genomsnittligt kapital.

**För perioden 1997-98 saknas jämförelseindex för den totala portföljen. Detta då stra-
tegiska vikter mellan ränteportföljen och aktieportföljen saknas.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen konstaterar att sjätte
fondstyrelsen fortsätter att utveckla sin kompetens och förvaltningsstil
inom respektive område; Kapitalförvaltningen och Investerings-
verksamheten. Varken för Kapitalförvaltning eller för Investeringsverk-
samheten är det möjligt att efter så kort tid av verksamhet göra en
adekvat utvärdering. Regeringen konstaterar att med index korrigerat för
Nokia har sjätte fondstyrelsen uppnått sitt mål att överträffa FDAX. Den
aktiva risken för portföljen har däremot varit hög 10,1 % per år. Det skall
jämföras med andra förvaltare av svenska aktier som i genomsnitt har en
aktiv risk på 3,5 %. Den riskjusterade avkastningen mätt som Jensens
Alfa är dock positiv, 0,3. Detta indikerar ett positivt riskjusterat resultat.

Vad gäller avkastningen i de olika delportfölj erna: Basportföljen,
Aktiva Innehav, Financial Engineering och Trading eller Positionstag-
ning uppnådde Basportföljen samt Financial Engineering sina respektive
uppsatta mål, medan Aktiva Innehav och Trading uppvisade svaga resul-
tat.

För portföljen av onoterade innehav den sk. Investeringsverksamheten
konstaterar regeringen att portföljen är under uppbyggnad och att avkast-
ningen beräknat som IRR är ytterst svårtolkade.

Investeringsverksamheten har under treårsperioden avkastat 18,2 % per
år. De realiserade innehaven avkastade under motsvarande period 33,5 %
per år medan orealiserade tillgångar avkastade 12,8 % per år. Under år
1998 visade motsvarande siffror negativa tal. Enligt Mercers tolkning har
J-kurvseffekten uppstått relativt tidigt. Enligt regeringens bedömning
förefaller avkastningen på förvaltningen av de onoterade innehaven ligga
i linje med vad man kan förvänta sig.

Fondstyrelsen var vid utgången av år 1999 kraftigt överviktad i fasen
Expansion. Hälften av de orealiserade tillgångarna var placerade i denna
fas. Regeringen instämmer i Mercer kritik av att fondstyrelsen på detta
sätt inte utnyttjar möjligheterna till riskspridning.

En femtedel av innehaven i den onoterade portföljen är investerad i
noterade aktier. Även här instämmer regeringen i Mercers kritik. Investe-
ringsverksamheten bör renodlas.

1999/2000:132

Finansdepartementet ^Skr-1999/2000.132

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-

Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,

Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,

Ringholm

Föredragande: Bosse Ringholm

Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:132 Redovisning av Allmänna
pensionsfondens verksamhet år 1999.

Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-
sjunde fondstyrelserna.

Skr. 1999/2000:132

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDEN I KORTHET

• AP-fonden tillkom som en följd av att en allmän tilläggspension, ATP, infördes 1960.
Motivet var dels att hålla uppe sparandet i ekonomin, dels att bygga en buffert i
händelse av att ett avgiftsunderskott skulle uppstå.

• 1-3 AP-fondens övergripande mål är att ge de förvaltade medlen en långsiktigt hög
avkastning.

• AP-fonden förvaltade vid utgången av 1999 556,3 (627,8) mdkr. Resultatet för 1999
uppgick till 3,6 (57,3) mdkr och den totala avkastningen var 0,6 (10,0) procent.

• AP-fondens placeringsregler regleras i lagen med reglemente för Allmänna Pen-
sionsfonden (1983:1092). Placeringar får främst ske i svenska men även till en del i
utländska räntebärande papper. En mindre andel av kapitalet får placeras i fastig-
hetsaktier men inga placeringar far ske i andra aktier.

• Det nya pensionssystemet infördes i januari 1999. Regeringen har i en proposition
(1999/2000:46) föreslagit en omorganisation av och nya placeringsregler för All-
männa Pensionsfonden. Förslagen syftar till all effektivisera kapitalförvaltning och
att långsiktigt öka avkastningen på förvaltade medel.

INNEHÅLL

Året i korthet....................................1

VD kommenterar................................2

Nuvarande uppdrag och direktiv....................5

Det nya pensionssystemet.........................6

Den ekonomiska utvecklingen under 1999..........10

FÖRVALTNINGSBERÄ1TELSE

1-3 ÄP-Fondéris placeringsverksamhet........13

Fondkapitalets utveckling ........................19

Resultat och avkastning..........................20

Resultat- och balansräkningar............ .22

Redovisningsprinciper...........................24

Noter.........................................25

Resultat- och balansräkningar

Första, Andra respektive Tredje fondstyrelserna.......28

1 -3 AP-fondens styrelse och organisation ...... .34

Styrelse............. 35

Revisionsberättelse............. .38

jämförande resultat- och

balansräkningar 1995-1999 ......................39

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

ÅRET I KORTHET

TOTAL AVKASTNING

—_ Genomsnitt 1995-1999, 9,2%

— Årlig avkastning

AVKASTNING PÅ
SVENSKA NOMINELLA LÅN

■oti Genomsnitt 1995-1999, 9,3%

Årlig avkastning

AVKASTNING PÅ
UTLÄNDSKA NOMINELLA LÅN

— Årlig avkastning

Årets resultat var 40,1 mdkr. Inklusive orealiserade värde-
förändringar var det marknadsvärderade resultatet 3,6
mdkr, vilket motsvarar en totalavkastning på 0,6 procent.

Totalavkastningen för femårsperioden 1995-99 var 9,2
procent per år.

Den reala avkastningen uppgick under 1999 till -0,6 pro-
cent och under femårsperioden 1995-99 till 8,3 procent
per år.

Avgiftsunderskottet - skillnaden mellan inbetalda avgifter
och utbetalda ATP-pensioner - uppgick till 29,8 mdkr.
Avgiftsinkomsterna var 105,2 mdkr och pensionsutbetal-
ningama 135,0 mdkr.

Fondkapitalet minskade under året med 11,4 procent till
557,3 mdkr per den 31 december 1999. Inleveransen till
statsbudgeten på 45 mdkr var huvudförklaringen till
minskningen.

Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde nominella lån
83,9 procent, reallån 10,3 procent och fastigheter 5,7
procent.

Ränteutvecklingen under året medförde att de svenska och
utländska nominella lånen samt reallånen minskade i vär-
de. Totalavkastningen 1999 var för dessa portföljer 0,3
procent, -2,5 procent respektive 0,1 procent.

Fastigheter gav en totalavkastning på 13,2 procent för 1999.

AVKASTNING PÅ
SVENSKA REALLÅN

Genomsnitt 1995-1999, 7,4%

Årlig avkastning

AVKASTNING PÅ

— Genomsnitt 1995-1999, 10,4%

Årlig avkastning

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

VD KOMMENTERAR

AP-fonden har uppdraget av riksdagen att förvalta fond-
medlen så att bidraget till finansieringen av de allmänna
pensionerna blir så stort som möjligt. Detta har hittills
skett främst genom placering i räntebärande papper och i
fastighetsaktier, som har givit en tillfredsställande avkast-
ning utifrån de förutsättningar som har givits.

Med reformen av pensionssystemet kommer AP-fon-
dens uppdrag, placeringsregler och organisation att för-
ändras på ett mycket genomgripande sätt. De ändrade
placeringsreglema innebär bland annat att AP-fonden
kommer att kunna placera fondmedlen i alla förekom-
mande instrument som är marknadsnoterade och
omsättningsbara på kapitalmarknaden. Detta kommer
att ställa större krav på AP-fondens placeringsstrategier,
analys och utvärdering men också ge möjlighet till en hö-
gre avkastning. Den ekono-
miska utvecklingen i världen,
och därmed även aktiemark-
naden, kommer att få en be-
tydligt större inverkan på
AP-fondens resultat och av-
kastning.

Obligationsmarknaden

1999 blev det sämsta året för
obligationsmarknaden sedan
1994. Detta var en starkt bi-
dragande orsak till att det
marknadsvärderade resultatet för 1-3 fondstyrelsernas
medelsförvaltning sjönk med 54 miljarder kronor från
1998 till 1999. Den markanta uppgången av de långa
räntorna ledde till att värdet av obligationsportföljen
minskade kraftigt. Det finns emellertid alltid skäl att på-
minna om att fondens roll är långsiktig och att ränteut-
vecklingens positiva eller negativa effekter på portfölj-
värdet inte skall överskattas för ett enskilt år.

Resultat och avkastning 1999

Det redovisade resultatet exklusive orealiserade värde-
förändringar i portföljen men inklusive realiserade kurs-
vinster, uppgick till 40 miljarder kronor 1999. Resultatet
var klart lägre än vad som redovisats de senaste åren. En
bidragande orsak till detta var att förmögenheten redu-
cerats till följd av riksdagens beslut om inleverans från
AP-fonden till statskassan på 45 miljarder kronor under
1999.

Den totala avkastningen under de senaste fem åren,
1995-1999, uppgick i genomsnitt till 9,2 procent årligen.
Realt har avkastningen varit i genomsnitt 8,3 procent per
år. De nominella placeringarna har genererat en avkast-

"Den ekonomiska utvecklingen i världen,
och därmed även aktiemarknaden, kommer
att få en betydligt större inverkan på
AP-fondens resultat och avkastning."

ning på 9,2 procent, men fastighetsinnehavet har givit än
mera, i snitt 10,4 procent per år under femårsperioden.

Aktiemarknaden

Samtidigt som den ekonomiska utvecklingen under 1999
resulterade i svaga resultat för obligationer fick vi uppleva
en kraftig uppgång på aktiemarknaden, både i Sverige
och internationellt. Ökningarna har i stor utsträckning
hänfört sig till företag inom branscher som IT, telekom
och teknologi i övrigt. Det är alldeles klart att en sådan
utveckling inte förväntades vid årets början. Även sett
över längre perioder - till exempel de senaste 15-20
åren, har avkastningen på aktier varit mycket hög, i stor-
leksordningen dubbelt så hög som den långsiktiga tren-
den under 1900-talet.

Det görs nu många analyser
om orsakerna bakom aktie-
kursernas förlopp under sena-
re år. I ett längre perspektiv är
aktiemarknaden nu högt vär-
derad och historiskt har detta
följts av en korrigering. Men
det finns en del argument som
talar för att övervärderingen
kanske inte är så stor, dels har
det troligen skett en sänkning
av riskpremien för aktieplace-
ringar, dels har tillväxtförmå-
gan i ekonomierna stigit samtidigt som efterfrågan har
ökat. En lägre riskpremie skulle kunna härledas från vis-
sa, faktiska omständigheter. Den låga inflationsnivån är
stabil, vilket ger en högre grad av stabilitet också i den re-
ala ekonomin, som i sin tur stabiliserar företagens vinst-
utveckling och därmed kursutvecklingen. Fortsatt över-
gång till tjänsteproduktion och den nya informationstek-
nologin talar också för mindre konjunktursvängningar i
framtiden. Mer stabil avkastning på aktier motiverar en
lägre riskpremie och därmed en högre värdering. Bidra-
gande torde också vara de globalt fortsatta stora ökning-
arna av pensionssparande i aktier, vilket förlänger place-
ringshorisonten och därmed sannolikt sänker avkast-
ningskraven. Avsaknaden av placeringsalternativ med
upplevd hygglig avkastning spelar naturligtvis också en
roll.

Sammanfattningsvis förefaller det som om aktieplace-
ringar inte betraktas som lika riskfyllda i dag som tidigare.
Det finns samtidigt skäl att påminna om att det kan ske
ändringar framöver. Om vi återigen får en betydligt hö-
gre inflation och högre räntor kommer det förmodligen
att påverka värderingen av aktiemarknaden negativt.

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

VD KOMMENTERAR

Den nya ekonomin

Att tillväxtförmågan allmänt har ökat tillskrivs i första
hand kraften i den nya informationsteknologin och dess bi-
drag till en högre produktivitetstillväxt. Särskilt gäller det-
ta för USA Motsvarande utveckling, om än inte med sam-

ma kraft, förväntas ske i Europa. Kanske får vi de kom-

finns, vilket skapar en god plattform för tillväxt i hela natio-
nen. Det är av stor vikt att nackdelar, i form av alltför stela
strukturer och marknaders bristande funktionssätt, kan be-
arbetas och undanröjas. Det är en viktig uppgift för politi-
kerna att ge de rätta spelreglerna och förutsättningarna.

mande åren ett genomslag för den nya ekonomin på ett
mera tydligt sätt än vad vi idag inser. Informationsteknolo-
gins utveckling och användbarhet kan fa karaktären av en

Omvärldsfaktorers påverkan på fonden

Utvecklingen av ekonomi och teknik av här nämnt slag är
givna omvärldsfaktorer och utgångspunkter för fonden. Vi
satsar på att analysera denna delvis nya ut-
veckling och vilka slutsatser som kan dras för
placeringsverksamheten. Detta blir en stor
utmaning för alla kapitalförvaltare och inte
minst för de nya AP-fondema. Det går knap-
past att enbart utgå ifrån att historiska mön-
ster helt upprepar sig. Det gäller att hitta den
rätta avvägningen mellan gamla samband
och nya omständigheter och dra slutsatser av
detta för att styra kapitalförvaltningen.

"Det är viktigt att fördela fondens kapital på olika tillgångsslag,
länder och sektorer, så att avkastningen blir hög utan att risk-
tagandet överstiger vad som är acceptabelt."

industriell revolution med omfattande ef-
fekter både på makro- och mikronivå. Kost-
nader kommer att kunna sänkas, produktivi-
teten kommer att stiga, konkurrensen blir
skarpare och handeln över gränserna tilltar,
både av varor och tjänster. Förbättrad infor-
mation och lägre transaktionskostnader ef-
fektiviserar marknaden och ger starka positi-

va effekter på globaliseringen. Inflationen
kan hållas på en låg nivå, också påverkad av att centralban-
kerna successivt uppträder mer självständigt och målmed-
vetet för att förhindra en ökad inflation.

För den finansiella sektom kan förutses stora och förhål-
landevis snabba förändringar, i takt med att den nya tekni-
ken vinner mark. Utbudet av tjänster kommer att växa och
förändras, styrt alltmer direkt av konsumenternas önske-
mål. Marknaderna kommer att bli alltmer transparenta.

För Sverige finns det konkurrensfördelar med den nya
ekonomin. Tekniskt sett är Sverige väl positionerat. Krea-
tivitet och nyfikenhet hos framför allt den yngre
generationen inger förhoppningar. Nyföretagandet är
mycket tydligt bland de yngre där många entreprenörer

Förändring av AP-fonden

Förslag om förändringar i organisation och placeringsre-
gler för AP-fonden ligger nu på riksdagens bord. Förslaget
innefattar stora förändringar. Från AP-fonden överförs
- utöver de redan beslutade överföringarna om 45 mil-
jarder kronor för vart av ett åren 1999 och 2000 - 155
miljarder kronor till statskassan den 1 januari 2001 för att
kompensera staten för den finansiella försvagning som
pensionsreformen ger upphov till.

De nuvarande 1-5 AP-fonderna reduceras till fyra AP-
fonder som vardera tilldelas en fjärdedel av det kapital
som återstår efter inleveransen till staten. Fonderna
kommer att konkurrera med varandra och får identiska

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

VD KOMMENTERAR

placeringsregler, med ganska fria mandat att placera i oli-
ka tillgångsslag. Balansmekanismer införs för att bromsa
upp eller ge extra tillskott till utgående pensioner om de
ekonomiska förutsättningarna för pensionssystemet ger
sådana signaler. En avstämning kommer att ske 2004, då
ytterligare överföring av medel från fondema till stats-
kassan kan bli aktuell.

Det är bra att förändringar kommer till stånd och att
fondema ges möjlighet att få en ökad avkastning. Sanno-
likt leder detta framför allt till att andelen aktier blir avse-
värt högre i portföljen och att placeringarna utomlands
ökar.

Omställningsprocessen

Fortfarande finns det några frågor som skapar osäkerhet
och påverkar den långsiktiga placeringsinriktningen. Det
gäller förstås om avstämningen 2004 leder till ytterligare
överföring av kapital från fonderna till statskassan. Där-
utöver ska den konkreta utformningen av så kallade gas-
och bromsmekanismer färdigställas. Det är viktigt att ut-
formningen av dessa mekanismer läggs fast. Likaså finns
det skäl att önska att tempot hålls uppe vad gäller utred-
ningsmannen, regeringens ombud för hantering av inle-
verans och utskiftning av tillgångar mellan fondema, och
att de nya styrelserna kommer på plats. Allt för att bidra
till en smidig omställningsprocess.

Själva arbetar vi nu intensivt med att klara omställning-
en från gamla till nya regler och förutsättningar. Både or-
ganisationen och vårt sätt att arbeta måste ändras på
många sätt. Viktigast är ändå att fördela fondens kapital på
olika tillgångsslag, länder och sektorer, så att avkastningen
kan bli hög utan att risktagandet överstiger vad som är ac-
ceptabelt, utifrån vår roll i pensionssystemet. Som grund
för att klara detta genomför vi ambitiösa så kallade ALM-
studier. ALM står för Asset Liability Management, och

innebär att fondens ataganden matchas mot möjliga
tillgångsslag så att bästa portfölj kan tas fram, givet en vald
risknivå.

Om riksdagen följer regeringens förslag är detta den
sista gemensamma årsredovisningen för 1-3 fondstyrel-
serna. Från maj 2000 tillhör kansliet den Första AP-fon-
den och kommer således därefter verka för att Första AP-
fonden på bästa sätt uppfyller sitt uppdrag.

Stockholm i februari 2000

Lennart Nilsson

Verkställande direktör

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

NUVARANDE UPPDRAG OCH DIREKTIV

AP-fondernas bildande

Allmänna Pensionsfonden, AP-fonden, tillkom som en
följd av att en allmän tilläggspension, ATP, infördes 1960.
ATP-systemet utformades som ett fördelningssystem,
där varje års pensioner finansieras genom avgifter på den
aktiva befolkningens inkomster under samma år. ATP-
systemet kompletterades med AP-fonden för att få till
stånd en betydande fondbildning. Motiven var dels ett
samhällsekonomiskt intresse att hålla uppe sparandet i
ekonomin, dels ett behov att bygga upp en buffert för att
klara perioder då avgiftsinkomsterna understiger pen-
sionsutbetalningarna.

Sju AP-fonder

AP-fonden är uppdelad i flera självständiga fondförvalt-
ningar och består idag förutom av de tre ursprungliga
fondstyrelserna även av en fjärde, femte och en sjätte
fondstyrelse. Dessa inrättades 1974, 1988 respektive
1996 och får placera sina medel i aktier och andra värde-
papper på kapitalmarknaden. AP-fondens samlade förmö-
genhet uppgick vid utgången av 1999 till ca 750 miljarder
kronor varav 557 miljarder kronor förvaltas av 1-3 AP-
fonden. I samband med pensionsreformen, som genom-
fördes 1 januari 1999, har också en sjunde fondstyrelse
tillkommit inom ramen för premiereservsystemet. En
omorganisation av AP-fonden föreslås genomföras den 1
maj 2000, vilket finns mer utförligt beskrivet i avsnittet
”Det nya pensionssystemet”.

1-3 AP-fondens förvaltningsuppdrag

Det uppdrag som riksdagen givit 1-3 AP-fonden och dess
förvaltning är att förvalta fondmedlen så att bidraget till
finansieringen av de allmänna pensionerna blir så stort
som möjligt. Det övergripande målet är att maximera till-
gångarnas totalavkastning på lång sikt inom ramen för det
risktagande som följer av placeringsreglema i lagen med
reglemente för Allmänna Pensionsfonden (1983: 1092).

Enligt nuvarande reglemente ska medlen förvaltas så:

• att de ger en långsiktigt hög avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande betalnings-
beredskap,

• att placeringarnas risker sprids och

• att en betryggande säkerhet tillgodoses.

Det är idag 1-3 AP-fondens uppgift att tillhandahålla de
medel som behövs för utbetalning av pensioner inklusive
kostnader för administration av pensionssystemet. Detta
ansvar kommer att från den 1 januari 2001 delas lika mellan
fyra buffertfonder. Se vidare under avsnittet ”Det nya
pensionssystemet” om de fyra buffertfonderna.

1-3 AP-fondens placeringsregler

Enligt reglementet får 1-3 AP-fonden fritt placera i rän-
tebärande papper dock med begränsningen att motsva-
rande högst tio procent av marknadsvärdet på fondens
totala tillgångar får placeras i skuldförbindelser utställda i
utländsk valuta. Denna begränsning föreslås upphöra
den 1 maj 2000 enligt en övergångsregel. Se vidare i av-
snittet om ”Det nya pensionssystemet”. En ytterligare
begränsning är att skuldförbindelser som inte utgör låg
risk får uppgå till högst fem procent av de totala tillgång-
arnas värde.

Begränsningen fem procent gäller även fondens möj-
lighet att placera i fastigheter i och utanför landet. Genom
en ändring i reglementet får fonden från och med den 1
september 1998 inte längre direktäga fastigheter utan fas-
tighetsplaceringar måste utgöras av aktier. 1-3 AP-fonden
har fått dispens från denna regel för sina utländska direkt-
ägda fastigheter till utgången av 1999. Fondens utländska
direktägda fastigheter fördes därför över till av 1-3 AP-
fondens helägda bolag i december 1999.

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DET NYA PENSIONSSYSTEMET

Den 1 januari 1999 trädde pensionsreformen i kraft och
utbetalningar enligt de nya reglerna sker från och med
2001. De huvudsakliga motiven för ålderspensionsrefor-
men är att ATP-systemet inte är tillräckligt kraftfullt
rustat för framtida ekonomiska och demografiska föränd-
ringar. Det nya systemet införs successivt vilket gör att
ATP under förmodligen ytterligare 20-30 år kommer att
stå för en betydande del av den finansiella belastningen
på det reformerade pensionssystemet.

Ett pensionssystem med två delar

I det reformerade ålderspensionssystemet fastställs årligen
en pensionsrätt motsvarande 18,5 procent av pensions-
grundande inkomst jämte vissa tillkommande belopp, till
exempel barnårsrätt. Pensionen blir således avgiftsbe-
stämd. Systemet och avgiften om 18,5 procent är uppde-

Bild. Det reformerade pensionsystemet.

lat i två delar. Den ena delen är ett fördelningssystem där
utgående pensioner, så kallade inkomstpensioner, i princip
finansieras av löpande avgiftsintäkter om 16 procent. Den
andra delen är ett premiepensionssystem där utgående
pensioner, så kallade premiepensioner, finansieras med me-
del om 2,5 procent som fonderats under intjänandetiden.

AP-fonderna kommer även fortsättningsvis att fungera
som en finansiell buffert inom fördelningssystemet. Inom
premiereservsystemets ramar finns en valfrihet om hur
placering ska ske av premiereserven.

Grundtryggheten

Grundtryggheten som idag utgörs av folkpension, som ger
ett belopp lika för alla, omvandlas till en garanterad pen-
sionsnivå, som till viss del är inkomstberoende. Till dem
vars inkomstrelaterade ålderspension inte når upp till den-
na nivå utgår en särskild inkomstutfyllnad, garantipension.
Garantipensionen finansieras via statsbudgeten.

Andrad ansvarsfördelning

Pensionsreformen innebär en omfördelning av ansvars-
fördelningen för täckande av pensionsutgiftema. Från
och med den 1 januari 1999 täcker AP-fonden kostnader-
na för inkomstpension, ATP, i form av ålderspension och
folkpension i form av ålderspension för dem med ATP.
Kostnader för ATP i form av förtids- och efterlevande-
pension finansieras med socialavgifter via statsbudgeten.

Kapitalförvaltningen i det nya systemet

Kapitalförvaltningen inom AP-fonden kommer genom
reformen att bestå dels av den nuvarande förvaltningen
inom fördelningssystemet, dels av förvaltningen av en del
av det nya premiereservsystemet. Premiereserven kommer
också att förvaltas av privata fondförvaltare.

AP-fonden - ny organisation och nya placeringsregler

En uppgörelse har träffats mellan de fem riksdagspartier
som står bakom pensionsreformen att omorganisera AP-
fonderna som ansvarar för förvaltningen av AP-fondens
buffertfunktion. Nya placeringsregler för dessa AP-fonder
ska ge möjlighet till en högre avkastning och en större flexi-
bilitet. I enlighet med uppgörelsen ska statsbudgeten
kompenseras för den försvagning som pensionsreformen
ger upphov till genom en överföring av medel från AP-
fonden till statskassan. Uppgörelsen har utmynnat i en
proposition (1999/2000:46) i januari 2000 som riksdagen
ska fatta beslut om under våren 2000.

Livsinkomstprincipen och avgiftsbestämd pension

Den nya ålderspensionen grundar sig på livsinkomstprincipen
det vill säga hur mycket var och en tjänat in under hela livet

För beräkning av inkomstpensionen gäller att den intjä-
nade pensionsrätten registreras och den bokförda behåll-
ningen räknas upp varje år med ett index som mäter den
genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Värdeupp-
räkningen av utgående pensioner sker med samma index
men med ett avdrag på 1,6 procentenheter, den så kallade
följsamhetsnormen.

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DET NYA PENSIONSSYSTEMET

Den årliga avsättningen till premiereserven sparas och
förräntas på ett individuellt premiereservkonto där den
enskilde har möjlighet att välja hur medlen ska placeras.
Storleken och avkastningen på denna placering bestäm-
mer premiepensionens storlek.

I det reformerade systemet blir pensionen bestämd av
de avgifter som betalas in och därmed av livsinkomsten.
ATP-pensionen är förmånsbestämd då den inte har en
direkt koppling till livsinkomsten. I ATP-systemet ska
man för att få full pension ha arbetat i 30 år av vilka de 15
bästa inkomståren styr pensionens storlek.

Successivt införande

De nya reglerna för ålderspension införs successivt. Per-
soner födda 1937 eller tidigare far fortsatt folkpension el-
ler ATP. De som är födda mellan 1938 och 1953 fasas in i
det nya pensionssystemet genom att en del av pensionen
beräknas enligt det gamla systemets regler och en del en-
ligt de reformerade reglerna. Ju yngre man är desto stör-
re andel av pensionen beräknas enligt de nya reglerna.
Personer födda 1954 eller senare får pension helt enligt
de reformerade reglerna.

Balansmekanism

Om de finansiella påfrestningarna blir alltför stora - trots
den genom reformen ökade följsamheten mot den sam-
hällsekonomiska utvecklingen - är avsikten att pensionsut-
giftema reduceras genom en balansmekanism vars detaljer
är under utarbetande. Balansmekanismen innebär att ut-
gående pensioner reduceras om det annars skulle förelig-
ga risk för varaktigt stora underskott i systemet. I det fall
varaktiga överskott uppstår ska medel från AP-fondema
inom buffertfunktionen kunna föras tillbaka till de för-
säkrade. Ett förslag till balansmekanism har remissbe-
handlats under hösten 1999. Regeringens avsikt är att
lägga en proposition till riksdagen under våren 2000.

Förvaltningen i premiepensionssystemet

Individen kommer att årligen få välja mellan ett stort antal
fonder för förvaltning av de avgiftsinkomster som sätts av
till premiereserven. Det kommer inledningsvis att finnas
ca 500 fonder att välja mellan. För den som inte gör ett ak-
tivt val kommer medlen att förvaltas inom 7 AP-fondens
Premiesparfond. Denna fond kommer också att erbjuda
en valbar fond - Premievalsfonden. Enligt planerna ska
den enskilde välja fondförvaltare med början hösten 2000.

Premiereserven förvaltas interimistiskt av Riksgälds-

kontoret intill dess den årliga inkomsttaxeringen är klar
och individen har möjlighet att placera premiereserven
hos fondförvaltare.

I dagsläget kvarstår dock inbetalda medel från 1995 och
framåt hos Riksgäldskontoret i avvaktan på att Premie-
pensionsmyndigheten bygger upp sin administration.
Premiepensionsmyndigheten kommer att svara för admi-
nistrationen av premiereserven men inte den direkta för-
valtningen.

Förvaltningen i fördelningssystemet

Förvaltningen av buffertfunktionen är idag uppdelad på
sex AP-fonder - 1-3 AP-fonden som i huvudsak placerar
i räntebärande papper, 4, 5 respektive 6 AP-fonden som
placerar i aktier. 6 AP-fonden har den särskilda uppgiften
att investera i svenska små och medelstora företag.

Ändrade fonder och överföring av medel

1-5 AP-fonderna kommer, om riksdagen beslutar i enlig-
het med regeringens förslag, att reduceras till fyra buf-
fertfonder och ges nya placeringsregler. Den 6 AP-fon-
den och den 7 AP-fonden som tillhör premiereservsyste-
met, berörs inte. Vidare ska ytterligare medel föras över
till statsbudgeten. Uppgörelsen innebär att statsbudgeten
delvis ska kompenseras för den försvagning som pensions-
reformen medför genom en överföring av medel från AP-
fonden till statskassan. I avvaktan på ett beslut om överfö-
ringens storlek har riksdagen tidigare beslutat att 45 mil-
jarder kronor ska överföras från 1-3 AP-fonden till
statsbudgeten för vart och ett av åren 1999 och 2000.

ÖVERFÖRING AV MEDEL TILL STATSBUDGETEN

45 mdkr,
kvartalsvis likvida medel

45 mdkr,

kvartalsvis likvida medel

155 mdkr,

engångsbelopp värdepapper

Kontrollstation, överföring?

S
T
A

S
B
U

D
G

E
T
E
N

3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DET NYA PENSIONSSYSTEMET

I den nu lagda propositionen föreslås att en ytterligare
överföring om 155 miljarder kronor sker den 1 januari
2001 i enlighet med uppgörelsen. Under 2004 ska en slut-
lig prövning ske om ytterligare medel ska överföras den 1
januari 2005.

De återstående medlen i de fyra buffertfonderna - efter
inleveransen 2001 - föreslås fördelas lika mellan dessa
sinsemellan konkurrerande fonder med identiska place-
ringsregler. Varje buffertfond förutses inledningsvis för-
valta omkring 140 miljarder kronor.

Ny organisation

De nuvarande 1-5 AP-fondema (Första - Femte fondsty-
relserna) reduceras till fyra från varandra fristående AP-
fonder. Detta sker genom att nuvarande Tredje fondsty-
relsen läggs ner och verksamheten förs över till Första
fondstyrelsen. Samtidigt namnändras fonderna på det
sätt som framgår av nedanstående figur. Antalet styrelse-

ledamöter i varje fond reduceras till nio. Samtliga nio le-
damöter utses av regeringen varav två efter förslag från
arbetstagarorganisationer och två från arbetsgivarorgani-
sationer. Organisationsförändringen föreslås träda i kraft
den 1 maj 2000.

1-3 AP-fondens nuvarande gemensamma kansli kom-
mer efter organisationsförändringen att tillhöra Första
AP-fondens kansli. Det innebär att Andra AP-fonden
kommer att bygga upp en helt ny förvaltningsorganisa-
tion. Under den återstående delen av 2000 kommer
Första och Andra AP-fondens tillgångar att samförvaltas
genom Första AP-fondens kansli. Tredje och Fjärde AP-
fonden bygger på befintliga förvaltningsorganisationer.

De fyra kvarstående AP-fondema - som tillsammans
med 6 AP-fonden kommer att utgöra buffertfonderna i
det reformerade ålderspensionssystemet - blir helt åtskil-
da och kommer att bedriva sina respektive förvaltningar i
konkurrens med varandra.

ÖVERGÅNG TILL NY ORGANISATION

övergången till den nya organisationen föreslås ske genom att nuvarande Tredje fondstyrelsen
läggs ned och verksamheten förs över till Första fondstyrelsen den 1 maj 2000. Fondstyrelserna
namnändras samtidigt till Första, Andra, Tredje respektive Fjärde AP-Fonden. Femte fondstyrelsen
bildar då Tredje AP-fonden.

I-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

Nya placeringsregler

För all trygga finansieringen av älderspensionssystemet är det i ännu högre grad än
tidigare av betydelse att AP-fonderna långsiktigt ger hög avkastning. Placeringsregler-
na föreslås därför präglas av stiirre flexibilitet och ge möjlighet till placeringar i liera
olika tillgångsslag.

Den I januari 2001 föreslås nya placeringsregler träda i kraft. Placeringsreglema,
som är identiska för Första - Fjärde AP-fonderna, är följande:

• Placeringar ska fa ske i alla förekommande instrument pa kapitalmarknaden som är
marknadsnoterade och omsättningsbara. Del innebär att nuvarande direkllåneverk-
samhet ska avvecklas.

• En mindre del, eller högst fem procent av varje fonds tillgångar, får placeras i
onoterade värdepapper. Placering i onoterade aktier får endast ske indirekt via an-
delar i värdepappersfonder eller riskkapitalföretag, det vill säga fonderna får inte
direktäga aktier i onoterade holag förutom i nyss nämnda riskkapitalbolag.

• Minst 30 procent av varje fonds tillgångar ska placeras i räntebärande värdepapper
med låg kredit- orh likviditetsrisk.

• Varje fonds innehav av aktier i noterade svenska bolag får högst motsvara två pro-
cent av del totala värdet av svenska aktier pa auktoriserad svensk börs- eller
marknadsplats.

• Varje fond lär äga högst tio procent av rösterna i ell enskilt börsnoterat bolag. I
onoterade riskkapitalbolag sätts gränsen till högst 30 procent.

• Högst 40 procent av en fonds tillgångar får exponeras mot valutarisk. En stegvis
ökning fran dagens gräns på lio procent får ske med högst fem procent per år.

• Högst tio proc ent av en fonds tillgångar får exponeras mot en emittent eller grupp
av emittenter.

• Varje buffertfond ges rätt att ta upp lån om den tömts på tillgångarna.

• Minst tio procent av varje fonds tillgångar ska förvaltas av utomstående förvaltare
genom köp av fondandelar eller diskretionär förvaltning.

Genom en övergångsregel föreslås att den nuvarande begränsningen för 1-3 AP-fon-
den alt högst tio procent av fondens totala tillgångar får placeras i skuldförbindelser
utställda i utländsk valuta tas bort den 1 maj 2000. Den maximala valutaexponering-
en är dock oförändrat tio procent. Det innebär att om innehavet överstiger lio pro-
< enl sa ma-te den överstigande delen valulasäkras.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN UNDER 1999

Utvecklingen i omvärlden

Ett år av överraskningar

1999 blev ett år fyllt av överraskningar. Stämningsläget
påverkades i början av året av den ekonomiska och finan-
siella oron i efterdyningarna av Asien- och Rysslandskri-
serna, som präglade andra halvåret 1998. Problemen för
de så kallade hedgefonderna orsakade också en viss för-
siktighet på de finansiella marknaderna. Dessutom rådde
vid årets inledning oro kring utvecklingen i Latinamerika,
speciellt Brasilien, och det fanns farhågor om spridnings-
effekter till OECD-länderna. Tillväxtutsiktema bedöm-
des som måttliga och osäkerhet rådde kring inflations-
trycket och aktiemarknadernas utveckling. Den svaga
konjunkturen i Europa fick ECB att under våren sänka
sin styrränta med hela 0,5 procentenheter till den mycket
låga nivån 2,5 procent.

Ränteutveckling

På grund av ett minskat utbud av olja från OPEC-länder-
na började oljepriserna stiga under första kvartalet 1999.
De gradvis tilltagande inflationsförväntningarna bidrog
till att en uppgång av obligationsräntorna inleddes unge-
fär samtidigt. Även om ränteuppgången avtog under an-
dra halvåret låg nivån för de långa räntorna 1,5-2 pro-
centenheter högre vid årets slut jämfört med räntenivån
vid årets början i bland annat USA och inom EMU-
blocket. Japan utgjorde dock ett undantag, där den svaga
ekonomiska utvecklingen och deflationstendenserna
motverkade en uppgång av de nominella räntorna. Sam-
mantaget blev 1999 det sämsta året på den internationel-
la räntemarknaden sedan 1994, till skillnad från de för-
väntningar som rådde kring årsskiftet 1998/99.

Tillväxt under 1999 i större delen av världen

Mot denna bakgrund kan det tyckas berättigat att anta att
aktiemarknaden skulle utvecklas relativt svagt. I motsats
till de flesta aktiemarknadsanalytikers prognos blev dock
1999 ett mycket starkt börsår. Bakgrunden till den starkt
positiva aktiemarknadsutvecklingen berodde dels på att
företagens lönsamhet blev betydligt bättre än väntat, dels
på att inflationsrädslan till stor del visade sig överdriven.
Den underliggande inflationen, rensad för bland annat
tillfälliga effekter och oljeprishöjningar, har visat sig vara
relativt stabil.

En bidragande faktor till det gynnsamma förloppet på
aktiemarknaderna var att tillväxten i många länder blev
betydligt högre än förväntat. Den amerikanska ekono-
min fortsatte sin sedan 1991 obrutna expansion, utan att
prisstegringarna sköt fart. I Japan lyckades myndigheter-
na genom omfattande stimulanspaket häva risken för
depression. Den europeiska konjunkturen förstärktes,
även om Tyskland och Italien släpade efter. Arbetsmark-
nadsläget förbättrades generellt i de flesta industriländer.

Den allt snabbare tillväxten i många länder gynnade
också fastighetsmarknaden. Genomgående fanns en ten-
dens till prisökningar i snabbväxande regioner, framför
allt på vissa håll i Europa och USA. Detta satte emellertid
inte nämnvärda spår på fastighetsaktierna, som under se-
nare år har handlats med betydande rabatt.

Den nya ekonomin - tillväxt utan inflation

Allt fler analytiker har anslutit sig till uppfattningen att
någonting fundamentalt nytt har hänt i världsekonomin
och framförallt i USA - man talar om den nya ekonomin.
Begreppet den nya ekonomin innebär att tillväxten var-

INTERNATIONELLA STYRRÄNTOR

AKTIEMARKNADEN

Januari 1995 = index 100

racss™» Tyskland
onsn Sverige
■■■■ Japan

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN UNDER 1999

aktigt kan ligga på en högre nivå än tidigare, utan att in-
flationen skjuter fart. Snabb teknisk utveckling, globali-
sering som ger ökad konkurrens och priskonvergens
medför ett växande tryck på företagen att öka produktivi-
teten utan att prishöjningar sker. Dessutom har priorite-
ringen av inflationsbekämpningen, inte minst från de
självständiga centralbankerna, skapat förväntningar om
en stabilare ekonomisk utveckling för industriländerna.
En följd av detta är att investerarna på aktiemarknaden
generellt krävt en lägre överavkastning för att placera i
aktier i förhållande till obligationer, vilket betyder att ak-
tieriskpremien har fallit under senare tid. Därigenom har
börserna kunnat stiga trots den redan höga värderingen
och de tilltagande räntorna.

Den nya ekonomin har också påverkat centralbankerna.
Penningpolitiken har varit förhållandevis expansiv med
hänsyn tagen till konjunkturläget. Samtidigt har dock de
länder som haft hög tillväxt känt en viss oro över inflations-
utsikterna. I USA, inom EMU och i Storbritannien har
en åtstramning påbörjats med höjningar av styrräntan.
Förväntningarna är inställda på fortsatta räntehöjningar
och på flackare avkastningskurvor.

Inför 2000

Stämningsläget är vid ingången av 2000 genomgående
mer optimistiskt än det var för ett år sedan och infla-
tionsförväntningarna är måttliga. Tillväxten i USA vän-
tas hållas väl uppe, samtidigt som Europas tillväxt tar
fart. I Japan ser återhämtningen ut att gå trögt och ris-
ken för bakslag är påtaglig. Krisstämningarna som rådde
kring en del utvecklingsländer har försvunnit. Osäker-
heten består dock om den höga värderingen på aktie-
marknaderna, och särskilt då för snabbväxande teknikin-
tensiva företag, kan bestå. Mycket beror på om den nya
ekonomin kan möjliggöra en hög och stabil ekonomisk
tillväxt framöver.

Den svenska utvecklingen

Även för den svenska ekonomin var förväntningarna om
den ekonomiska tillväxten måttliga vid årets ingång, till
stor del präglade av osäkerhet om vilken draghjälp den
internationella konjunkturen skulle kunna ge.

Gradvis under året har emellertid de ekonomiska till-
växtprognoserna justerats upp av de flesta marknadsbe-
dömare i takt med att gynnsam statistik strömmat in. Ök-
ningen av BNP 1999 blir i linje med de höga tal som re-
gistrerades för 1994 och 1995, det vill säga omkring
3,5-4 procent, vilket var en rekyl efter krisårens kraftiga
nedgång. Då drevs tillväxten främst av exporten, i hägnet

av den undervärderade kronan efter det att den fasta väx-
elkursen övergivits.

Under 1999 var däremot tillväxten tämligen jämnt för-
delad mellan de olika sektorerna i ekonomin och därmed
mer stabil. Såväl export som privat konsumtion och in-
vesteringar expanderade i god takt. Tillväxten för 2000
kommer sannolikt att hamna på en ungefär lika hög nivå
som under 1999.

Hög tillväxt och låg inflation

Den starka tillväxten under 1999 har också förbättrat lä-
get på arbetsmarknaden. Sysselsättningen steg med näst-
an 70 000 personer under året. Den öppna arbetslöshe-
ten sjönk till 5,3 procent, trots att färre personer deltog i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Tillsammans med den
snabba börstillväxten har detta bidragit till att hushållen
känt en stark framtidstro och därför kraftigt ökat sin kon-
sumtion.

Trots det höga efterfrågetrycket på varor och tjänster i
ekonomin förblev inflationen låg. Visserligen steg olje-
priserna men övriga komponenter i konsumentprisindex,
till exempel livsmedel, transporter och räntekostnader,
utvecklades långsamt, vilket resulterade i det mycket
gynnsamma förloppet. Riksbanken tog dock fasta på den
snabba tillväxten i ekonomin och de risker som därmed
finns för att trycket på resurserna hårdnar framöver, vil-
ket kan resultera i en ökad inflation. En viktig fråga är om
en snabbt växande efterfrågan på arbetskraft går att före-
na med löneökningar som inte överskrider det utrymme
som produktivitetstillväxten skapar. Som en försiktig-
hetsåtgärd höjde Riksbanken styrräntan i november 1999
med 0,35 procentenheter till 3,25 procent.

KONSUMENTPRISINDEX 1990-1999

'■nm Sverige

Japan

I-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN UNDER 1999

Den höga tillväxten i den svenska ekonomin påverkade
även fastighetsmarknaden. Snabba prisökningar på fastig-
heter har noterats i främst Stockholm, men också på uni-
versitets- och högskoleorterna. Däremot har fastighets-
marknaden varit fortsatt pressad i glesbygderna. Trots
kraftiga prisökningar på fastigheter i de större tätorterna
har fastighetsaktiema fortsatt att handlas med stor rabatt.

Ränteutveckling

De svenska obligationsräntorna följde med i den interna-
tionella ränteuppgången. Utvecklingen innebär att av-
kastningen på obligationer var liten. Aktiekurserna i Sve-
rige steg emellertid betydligt mer än i omvärlden. Detta
kan till stor del förklaras av att den svenska börsen har en
annorlunda sammansättning jämfört med omvärlden.

Exempelvis är inslaget av telekom- och internetaktier,
vilka hade en stor värdeuppgång, betydligt högre här än i
Europa i övrigt.

Kronans utveckling

Den svenska kronan var tämligen stabil under året, i för-
hållande till ett genomsnitt av valutorna, ett så kallat
TCW-index, för våra viktigaste handelspartners. Kronan
försvagades visserligen något gentemot den amerikanska
dollarn, medan en förstärkning skett mot euron. Den
amerikanska ekonomins expansionskraft gjorde dollar-
placeringar attraktiva, medan den relativt långsamma
återhämtningen och strukturella problem i Europa häm-
made euron.

10-ÄRIG OBLIGATIONSRÄNTA

MM USA
mm Tyskland
mm Sverige
mm Japan

SVERIGE, KRONANS UTVECKLING 1993-1999

1992-11-16=100

•mm» TCW-index

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDENS PLACERINGSVERKSAMHET

Förvaltningsberättelse

Allmänna Perisifondstyrelser och verkställande direktör avger bar-
medårsredbvismng för 1999. fondens 40:e verksam-
hetsår. ' / '

Placeringsprocess

Första-Tredje fondstyrelserna har en gemensam place-
ringspolitik. Den gemensamma placeringspolitiken dis-
kuteras i Placeringsutskottet som valts av de tre styrel-
serna.

Styrelserna fattar beslut - med utgångspunkt i fondens
direktiv och uppdrag - om strategier för placeringsverk-
samheten. Utgångspunkten är att avkastningen på det
förvaltade kapitalet ska överstiga inflationen med största
möjliga marginal, det vill säga fondens realavkastning ska
vara så hög som möjligt.

Styrelserna beslutar om den övergripande fördelningen
på tillgångsslag inom ramen för placeringsreglementet.
Vidare fastställer styrelserna ramarna för fondens riskex-
ponering. Utifrån dessa strategiska beslut får placeringsan-
svariga inom fonden ett taktiskt utrymme att agera inom.

Vägledande för den övergripande tillgångsallokering-
en är - förutom målet att maximera avkastningen på lång
sikt - kravet på riskspridning och en bedömning av den
makroekonomiska utvecklingen. 1-3 AP-fondens place-
ringsregler begränsar dock möjligheterna till risksprid-
ning, då fonden huvudsakligen är hänvisad till att placera
på den svenska räntemarknaden.

Placeringsinriktning

1-3 AP-fonden kan placera i tillgångsslagen nominella
lån, reallån och fastighetsaktier. Förvaltningen är uppde-
lad i delportföljer. Inriktningen för fondens placeringar
är att reducera den mycket stora exponeringen mot den
svenska räntemarknaden genom att utnyttja placeringar i
utländska räntebärande papper och fastighetsaktier. ivlöj-
ligheten att placera i fastighetsaktier och utländska ränte-
bärande papper var i princip helt utnyttjad vid utgången
av 1999. Vidare har 1-3 AP-fondens stora innehav av no-
minella lån under den senaste femårsperioden reducerats
genom placeringar i reallån.

Risker

Kapitalförvaltning är förenad med finansiella risker, det
vill säga osäkerhet om den framtida avkastningen. De
mest relevanta riskerna för fonden är inflationsrisk, kre-
ditrisk, ränterisk, likviditetsrisk och valutarisk.

Inflationsrisken kan definieras som risken att inflatio-
nen blir högre än förväntat och därmed minskar den rea-
la avkastningen på tillgångarna.

Kreditrisk är risken för att en låntagare inte fullgör sin
betalningsskyldighet vid utsatt tidpunkt. Enligt regle-
mentet ska fondens placeringar till största delen ske i
skuldförbindelser med låg kreditrisk. Endast placeringar
motsvarande högst 5 procent av tillgångarna får ske i
andra skuldförbindelser.

Ett sätt att rangordna låntagares kreditvärdighet är ef-
ter en skala där AAA motsvarar det högsta betyget. 1-3
AP-fonden har tolkat låg risk som en kreditvärdighet
med lägst BBB, det vill säga det som internationellt bru-
kar betecknas som investment-grade. Inga placeringar
har gjorts med lägre kreditvärdighet än BBB.

1-3 AP-fondens räntebärande placeringar fördelade
efter kreditvärdighet, 1999-12-31

AAA

BBB

Summa

56 procent

20 procent

23 procent

1 procent

100 procent

I tabellen redovisas 1-3 AP-fondens totala räntebärande
placeringar fördelade efter bedömd kreditvärdighet.
Svenska staten har internationellt betyget AA men emis-
sionerna i SEK har betyget AAA, vilket medför att 56
procent av fondens placeringar ligger i denna kreditklass.

Ränterisk är ett mått på placeringarnas värdeförän-
dring vid en förändring av marknadsräntorna. Då den
övervägande delen av fondens placeringar är räntebäran-
de är kreditrisken begränsad. Ränterisken är den domi-
nerande risken i fondförvaltningen. Ett mått på ränterisk
är duration som mäter en tillgångs värdeförändring vid
en ränteförändring om 1 procentenhet. 1-3 AP-fonden
kan inte på grund av sin storlek i någon högre grad avvika
från den genomsnittliga durationen för den svenska pen-
ning- och obligationsmarknaden.

Huvuddelen av 1-3 AP-fondens finansiella placeringar
har en återstående löptid som, i likhet med utbudet på
marknaden, är kortare än fem år. Merparten av dessa pla-
ceringar avser värdepapper som är föremål för en daglig
handel på penning- och obligationsmarknaden, varför pla-
ceringarna sannolikt kan omsättas före förfall genom för-
säljning. Således är likviditetsrisken ur detta perspektiv låg.

1-3 AP-fonden valutasäkrar den valutarisk som upp-
står vid placeringar i utländska tillgångar. Tillgångar i ut-
ländsk valuta omfattar räntebärande värdepapper, fastig-
hetsaktier, fastigheter och likvida medel.

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDENS PLACERINGSVERKSAMHET

1 -3 AP-fondens valutapositioner 1999-12-31, mdkr

	EUR	JPY	USD	GBP	Total
Valutaexponering	11.7	17,7	23,0	7,9	60,3
Valutasäkring	-11.7	-18,7	-23,1	-8,0	-61,5
Nettoposition	0,0	-1,0	-0,1	-0,1	-1,2

1-3 AP-fondens handel med derivatinstrument bedrivs
som en integrerad del av placeringsverksamheten. Ränte-
och valutaterminer används för att hantera ränte- och va-
lutarisken i portföljen.

Portföljen

Fördelning per tillgångsslag

Marknadsvärdet på de totala placeringstillgångarna min-
skade under året till 556,3 (627,8) mdkr.

1 -3 AP-fondens placeringar 1999-12-31,
fördelning i procent

	1995	1996	1997	1998	1999
Nominella lån	93,3	87,6	85,7	86,0	84,2
Reallån	3,7	8,9	10,1	9,8	10,3
Fastigheter	3,0	3,5	4,2	4,2	5,5
Totalt marknads- värde, mdkr	564,7	601,6	605,9	627,8	556,3

Den övervägande delen av fondens förmögenhet utgjor-
des av räntebärande placeringar under 1999. Marknads-
värdet för fondens räntebärande placeringar uppgick vid
utgången av 1999 till 525,8 (601,7) mdkr eller 94,5 pro-
cent av de totala tillgångarna. Av de räntebärande till-
gångarna var 57,4 (61,7) mdkr placerade i reallån med
kpi-relaterad avkastning. Dessa placeringar tillsammans
med fondens placeringar i fastighetsaktier på 30,5 (26,1)
mdkr utgjorde fondens totala reala placeringar. De reala
tillgångarna utgjorde således 15,8 (14,0) procent av mark-
nadsvärdet på den totala portföljen. Vid utgången av 1999
var 51,0 (44,0) mdkr placerade i utländska nominella lån.

Fondens räntebärande placeringar

Fondens reglemente styr i hög utsträckning portföljens
sammansättning. Nuvarande kvoter för placeringar i ut-
ländska räntebärande papper och fastighetsaktier är i
princip fyllda. Den största delen av fondens förmögenhet
placeras ändock på den svenska penning- och obligations-
marknaden. Av fondens totala tillgångar på 556,3 mdkr är
475,6 mdkr placerade i räntebärande värdepapper utställ-
da i SEK.

Under 1999 omallokerades knappt 8 mdkr från den
svenska till den utländska räntebärande portföljen.

Svenska nominella lån

Fondens placeringar görs huvudsakligen på den organise-
rade penning- och obligationsmarknaden. Därutöver sker
en viss direktutlåning till företag och kommuner. En för-
skjutning mot en ökad andel statspapper ägde rum i den
svenska nominella portföljen under 1999. Vid utgången
av 1999 var portföljens värde 417,5 (496,0) mdkr varav
173 mdkr var placerade i statsobligationer och 146 mdkr i
bostadsobligationer. Resterande del var placerade i bland
annat företagsobligationer och reverslån.

Efterfrågan på krediter ökade under året, från såväl hus-
håll som industri. De svenska bostadslåneinstitutens emitte-
rade volym ökade under året, främst i lån med korta löp-
tider. Även Riksgäldskontorets emitterade volym av stats-
skuldväxlar och statsobligationer ökade jämfört med 1998.

Den genomsnittliga dagsomsättningen på penning-
och obligationsmarknaden var 65 mdkr, en nedgång jäm-
fört med föregående år. Aktiviteten på den futuremark-
nad som efter internationell förebild sjösattes 1998 för-
blev låg under 1999.

Riksbanken, som inledde året med ett par räntesänk-
ningar, höjde reporäntan i november 1999. Under större
delen av året låg reporäntan på 2,90 procent. De långa
marknadsräntorna följde den uppåtriktade internationel-
la trenden, vilket ledde till att avkastningskurvan blev
brantare.

PLACERINGAR 1999-12-31

Fastigheter 5,5%

FÖRDELNING SVENSKA
NOMINELLA LÅN 1999-12-31

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDENS PLACERINGSVERKSAMHET

Ränteskillnaden mellan 10-åriga tyska och svenska obliga-
tioner steg sakta under det första halvåret för att nå sin kul-
men på sensommaren med en räntedifferens på nästan 0,8
procentenheter. Senare delen av året minskade ränteskill-
naden och slutade på omkring 0,40 procentenheter, vilket
var cirka 0,10 procentenheter högre än vid årets början.

Avkastningskravet på räntepapper med någon form av
kreditrisk ökade fram till sensommaren till följd av stora
emissionsvolymer internationellt. Osäkerheten om effek-
terna av millennieskiftet gjorde att många emissioner ti-
digarelades. Detta påverkade även räntenivån på svenska
bostadsobligationer. Vid årets utgång var dock bostads-
institutens räntemarginal cirka 0,15 procentenheter lägre
än vid föregående årsskifte för obligationer med längre
löptid.

Utländska nominella lån

Den utländska obligationsportföljen expanderade med
cirka 8 mdkr under året. Vid utgången av 1999 uppgick
marknadsvärdet till 51,0 (44,0) mdkr. Huvuddelen av
portföljen var placerad i statsobligationer. En mindre del,
knappt 9 mdkr, var placerade på den relativt likvida USD-
marknaden för obligationer med högre kreditrisk än
statsobligationer.

Svenska reallån

I realränteportföljen gjordes endast marginella förän-
dringar under året. Omsättningen i realränteobligationer

var fortsatt låg under 1999. Det reala avkastningskravet
ökade, liksom de nominella räntorna, svagt för kortare
löptider men desto mer för obligationer med längre löp-
tid. Reallåneportföljens värde var totalt 57,4 (61,7) mdkr
vid utgången av 1999. Portföljen innehåller förutom real-
ränteobligationer också äldre så kallade partnerfinansie-
ringslån.

Fastigheter

Fondens placeringar i svenska fastigheter finns i det hel-
ägda bolaget AP Fastigheter AB. De utländska fastighe-
terna överfördes, i enlighet med den dispens som förföll
vid utgången av 1999, till utländska bolag som ägs av fon-
den. Samtliga placeringsfastigheter ägs därmed via aktie-
bolag. Fonden finansierar huvudsakligen dessa bolag med
lån och eget kapital samt har det bestämmande inflytan-
det i bolagen. Bolagiseringen är ett led i omstrukture-
ringen av fondens verksamhet i samband med införandet
av det nya pensionssystemet.

Under 1999 har totalavkastningen för svenska fastighe-
ter uppgått till 16,0 (13,8) procent och för utländska fas-
tigheter 17,4 (16,5) procent, mätt i svenska kronor. De
svenska fastigheternas totala avkastning utgjordes av en
direktavkastning om 5,9 procent och en värdeändring om
10,1 procent. Den största värdeökningen uppvisar fastig-
heter i Stockholm. De utländska fastigheternas avkast-
ning utgjordes av en direktavkastning om 8,2 procent och
en värdeändring om 9,2 procent.

FÖRDELNING SVENSKA NOMINELLA
OBLIGATIONSPORTFÖLJEN

Hl Bostad
■H övriga

NOMINELL AVKASTNINGSKURVA

Rönta i %

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDENS PLACERINGSVERKSAMHET

De utländska fastighetsaktiema avkastade -9,5 (-3,6)
procent under 1999.

AP Fastigheter

AP Fastigheter är moderbolag i en koncern som består av
ett större antal handels- och kommanditbolag. Koncer-
nens inriktning är att äga och förvalta kommersiella fastig-
heter och bostadsfastigheter på ett fatal expansiva orter i
Sverige, främst Stockholm, Göteborg, Uppsala och
Umeå. Fastigheter utanför dessa orter är under avveck-
ling. AP Fastigheter ägde 288 fastigheter med en total yta
om 1,7 miljoner kvm vid utgången av 1999. Av den totala
ytan utgjorde 70 procent fastigheter i Stockholm och av-
såg 47 procent kontor, 26 procent bostäder och 27 procent
övriga lokalkategorier, främst industri och butiker.

Fastigheternas marknadsvärde uppgick vid utgången
av 1999 till 25,0 (22,0) mdkr, varav 80 (75) procent avsåg
fastigheter i Stockholm. Under 1999 har fastigheter till
ett värde av 0,3 mdkr sålts och fastighetsförvärv genom-

förts för 0,5 mdkr. Investeringar i projekt uppgick till 0,6
mdkr. Hyresintäkterna uppgick till 2,1 (2,0) mdkr. Ut-
hymingsgraden har varit oförändrad under året. Den hy-
resbaserade uthyrningsgraden utgjorde 97 procent och
den ytbaserade 96 procent. Driftnettot under året upp-
gick till 1,3 (1,3) mdkr.

Utländska fastigheter

I utlandet har investeringar under tidigare år skett i Lon-
don och Bryssel, då dessa städer bedömts ha väl fungeran-
de fastighetsmarknader. Under 1999 har en fastighet i
London och en i Bryssel sålts. Vid utgången av 1999 ägde
fonden tre kontorsfastigheter i London och en kontors-
fastighet i Bryssel med ett totalt marknadsvärde om 2,6
mdkr, varav 94 procent avsåg fastigheterna i London.
Med undantag för mindre och nyligen färdigställda ytor i
Bryssel var hela beståndet uthyrt. Fastigheterna i Lon-
don är under avveckling. Driftnettot under året uppgick
till 0,5 (0,5) mdkr.

REAL AVKASTNINGSKURVA

Realränta %

6 10

22 30 Löptid, år

w 1999-12-31

■ 1999-06-30

— 1998-12-31

AP FASTIGHETER AB
AREAFÖRDELNING 99-12-31

Hotell 2% övrigt 3%

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

FONDKAPITALETS UTVECKLING

Förändringen av fondkapitalet påverkas dels av avkast-
ningen på fondens tillgångar, dels av en rad omvärldsfak-
torer som 1-3 AP-fonden inte kan påverka. 1-3 AP-fon-
den erhåller löpande pensionsavgifter och betalar löpan-
de ut pensioner. Utöver dessa flöden överför fonden
medel till 4 och 5 AP-fonderna samt erhåller avkastning
från dessa fonder. Vidare ansvarar 1-3 AP-fonden för
pensionssystemets administrationskostnader. Under 1999
tillkommer den av riksdagen beslutade överföringen på
45 mdkr till statsbudgeten. Motsvarande belopp kommer
att överföras även under år 2000.

Under 1999 minskade det marknadsvärderade fondka-
pitalet från 629,2 mdkr till 557,3 mdkr. Avkastningen på
fondens tillgångar var 3,6 mdkr. Nettot av inbetalda pen-
sionsavgifter och utbetalda pensioner svarade för -29,8
mdkr, och administrationskostnader för -0,8 mdkr. Där-
till kom överföringen på 45 mdkr till statsbudgeten.

Avkastning

Årets resultat uppgick till 40,1 (49,2) mdkr. Fondkapita-
lets marknadsvärde påverkades även av förändringen i ej
realiserade vinster och förluster. För 1999 uppgick denna
förändring till -36,4 mdkr (8,1). Den totala avkastningen
uppgick således till 3,6 (57,3) mdkr under 1999.

Pensionsavgifter och pensionsutbetalningar

Under 1999 steg 1-3 AP-fondens erhållna pensionsavgifter
med 14 procent till 105,2 (92,0) mdkr vilket till stor del kan
förklaras av att avgiften höjdes. Pensionsutbetalningarna
ökade med 8 procent till 135,0 (124,9) mdkr. Avgiftsun-
derskottet sjönk därmed från 32,9 till 29,8 mdkr.

Nettoöverföring till 4 och 5 AP-fonderna

1-3 AP-fonden erhåller en treprocentig avkastning från 4
och 5 AP-fondema. Avkastningen som totalt uppgick till
0,5 (0,5) mdkr för 1999 är beräknad som mervärdet av de
medel som respektive fond sammanlagt har rekvirerat.

4 och 5 AP-fondema rekvirerade sammanlagt 0,5 (0,7)
mdkr under 1999.

Överföring till statsbudgeten

Som ett första steg i införandet av pensionsreformen ska
medel överföras från 1-3 AP-fonden till statsbudgeten.
Riksdagen har tidigare beslutat att överföra 45 mdkr för
vart och ett av åren 1999 och 2000. Till dessa överföring-
ar föreslås ytterligare en överföring på 155 mdkr ske den
1 januari 2001.

Administrationskostnader

Myndigheter och organisationer som deltar i administra-
tionen av det allmänna pensionssystemet erhåller en er-
sättning från fonden för sina kostnader. Detta gäller
Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna för hand-
läggning och utbetalning av pensioner samt skattemyn-
digheterna för uppbörden av pensionsavgifterna. Statens
löne- och pensionsverk och Kommunsektorns Pension
AB erhåller också en ersättning. Sammanlagt uppgick ad-
ministrationskostnaderna 1999 till 0,8 (0,6) mdkr.

Finansieringsanalys Första, Andra och

Tredje fondstyrelserna

	1999	1998
Tillförda medel
Ränte- och utdelningsintäkter	32 510	36 577
Kursvinster och kursförluster	7 183	11 524
övriga resultatposter	381	1 140
Årets resultat	40 074	49 241
Förändring av fordringar
och skulder	317	-1 765
Summa tillförda medel	40 391	47 476
Använda medel
Förändring av placeringar	35 146	-13 828
Förändring av fondkapital:
Erhållna pensionsavgifter	105 204	92 026
Utbetalda pensionsmedel	-134 961	-124 862
Överföring till
Riksgäldskontoret	-45 000	-
Administrationsbidrag	-823	-595
Nettoöverföringar till
4-5:e fondstyrelserna	43	-217
Summa använda medel	-40 391	-47 476

Fondkapitalets utveckling 1960 -1999

Marknadsvärde, mdkr	1960	1970	1980	1990	1998	1999
Avkastning	0,0	2,0	10,4	45,4	57,3	3,6
Pensionsavgifter	0,5	6,1	22,2	77,7	92,0	105,2
Pensionsutbetalningar	-	-1,2	-19,0	-77,4	-124,9	-135,0
Överföring netto från/till
4:e och 5:e AP-fonderna	-	-	-	1,1	-0,2	-0,0
Administrationskostnader	-	-0,1	-0,2	-0,5	-0,6	-0,8
Överföring till statsbudgeten	-	-	-	-		-45,0
Förändring av fondkapitalet	0,5	6,8	13,4	46,3	23,6	-71,9
Fondkapital vid utgången av året	0,5	35,9	145,3	386,8	629,2	557,3
Förändring av fondkapitalet i %	-	23	10	14	4	-11,4

1-3 AP-FONDENS ÄRSREDOVISNINC 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTAT OCH AVKASTNING

Resultat

Årets resultat uppgick till 40,1 (49,2) mdkr. Fondens ränte-
intäkter fortsatte att minska under 1999 då medelräntan i
portföljen fallit från 1998 till 1999. Ränteintäkterna uppgick
till 32,3 (36,5) mdkr.

Eftersom den svenska fastighetsverksamheten bolagise-
rades vid halvårsskiftet 1998 har det bidrag till resultatet
som direktägda fastigheter tidigare genererade bortfallit för
1999. De utländska direktägda fastigheterna bolagisera-
des i december 1999.

Det redovisade resultatet från intressebolag är väsent-
ligt lägre än föregående år, då både driftnettot från
direktägda fastigheter under det första halvåret och reali-
sationsvinster vid bolagiseringen inräknades i denna post.
Istället har 1-3 AP-fonden under 1999 erhållit en större
ränteintäkt från lån till intressebolag.

De realiserade kursvinsterna uppgick till 7,2 (11,5) mdkr.
Kursvinsterna avser främst nominella obligationslån.

Förvaltningskostnaderna har i jämförelse med föregå-
ende år ökat relativt mycket. Detta beror i första hand på
kostnader för en ökad extern förvaltning, det vill säga för-
valtningsuppdrag som 1-3 AP-fonden lämnat till externa
kapitalförvaltare.

Stigande nominella och reala marknadsräntor under
1999 gav upphov till orealiserade värdefall för 1-3 AP-
fondens placeringar. De orealiserade värdeförändringar-
na uppgick totalt till -36,4 (8,1) mdkr. Till största delen
avser detta värdefall nominella obligationslån med -34,4
(8,0) mdkr, men även reala obligationslån uppvisar ett
större värdefall med -3,0 (0,0) mdkr. Den gynnsamma ut-
vecklingen på fastighetsmarknaden, främst i Stockholm,
gav dock upphov till en värdeökning för fondens andelar i
fastighetsbolag med 2,3 (1,1) mdkr. Totalt uppgick det
marknadsvärderade resultatet till 3,6 (57,3) mdkr.

Totalavkastning

Beräkningsmetod

För finansiella placeringar och fastighetsaktier utgörs
totalavkastningen av ränteintäkter, utdelning på fastig-
hetsaktier samt realiserade och orealiserade värdeföränd-
ringar. Den orealiserade värdeförändringen för räntebä-
rande placeringar och aktier bestäms utifrån officiella
marknadsnoteringar.

För de av fonden helägda fastighetsbolagen består
totalavkastningen av fastigheternas driftnetto, realiserade
resultat vid fastighetsförsäljningar samt den orealiserade
värdeförändringen för fastighetsbeståndet. Den orealise-
rade värdeförändringen bestäms med stöd av fastighets-
värderingar.

Totalavkastningen för utländska placeringar redovisas

inklusive de vinster och förluster som uppstått i samband
med valutasäkringen av tillgångarna.

Fondens totalavkastning relateras till tillgångarnas in-
gående marknadsvärde justerat för nettoplaceringar och
med avdrag för direktavkastningen under året. Nettopla-
ceringar och direktavkastning tidsviktas så att avkastning-
en kan relateras till ett genomsnittligt bundet kapital.
Tidsviktningen sker månadsvis utom för direktägda fas-
tigheter och av fonden helägda fastighetsbolag där vikt-
ningen sker på kvartalsbasis.

Vid en jämförelse mellan avkastningsberäkning och ba-
lans- och resultaträkningar, har andelar i intresseföretag
och lån till intresseföretag ersatts av de fastigheter som
innehas av intresseföretag. 1-3 AP-fonden äger tillsam-
mans de fastighetsförvaltande intressebolagen till 100
procent och har finansierat bolagen med lån och eget
kapital. 1-3 AP-fonden har därför en fastighetsrisk, det
vill säga inte en direkt aktierisk, i placeringarna. Ränte-
kostnader beaktas ej i beräkningen, varför placeringarnas
avkastning är opåverkad av skuldsättningen. Sådana intäk-
ter och kostnader som ej är direkt hänförbara till place-
ringar beaktas ej heller i avkastningsberäkningen.

Totalavkastning 1999

Totalavkastningen för samtliga placeringar uppgick till
0,6 (10,0) procent under 1999. För 1-3 AP-fonden är det
i första hand utvecklingen på den inhemska räntemarkna-
den som styr avkastningen, trots att fonden under senare
år allokerat allt mer kapital till fastigheter och utländska
räntemarknader. Vid utgången av 1999 svarade svenska
räntebärande tillgångar för 74,8 (88,8) procent av fon-
dens värde.

Stigande räntor, såväl i Sverige som i vår omvärld, re-
sulterade i en värdeminskning för fondens obligations-
portföljer. Totalavkastningen på den svenska nominella
portföljen uppgick under året till 0,3 (10,7) procent. To-
talavkastningen på den utländska nominella räntebärande
portföljen uppgick till -2,5 (10,6) procent inklusive valu-
tasäkring. Utan valutasäkring hade avkastningen varit 2,9
(19,3) procent då kronan stärktes mot euro men försva-
gades mot såväl dollar som yen.

Avkastningen på realränteobligationer påverkades ne-
gativt av stigande realräntor på längre löptider under
1999. De marknadsnoterade realräntorna för löptider
under 5 år sjönk dock. De längsta realräntorna noterades
kring 4,3 procent. Totalavkastningen för realräntelån
uppgick 1999 till 0,1 (4,1) procent.

Fastigheter var det tillgångsslag som hade den högsta
totalavkastningen, 13,2 (11,8) procent under 1999.

Efter omräkning med förändring i konsumentprisin-

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTAT OCH AVKASTNING

dex som var 1,2 (-0,6) procent under året uppgick den re-
ala totalavkastningen på fondens totala tillgångar till -0,6
(10,7) procent.

Femårig totalavkastning

Fondens totalavkastning påverkas i hög grad av de svenska
marknadsräntornas utveckling. Räntenedgången under
1995, 1996 samt 1998 gav upphov till stora värdesteg-
ringar i obligationsportföljen, varför även totalavkast-
ningen var hög under dessa år. För 1999 var utvecklingen
den motsatta och stigande räntor medförde att värdet på
den räntebärande portföljen föll.

Med hänsyn till den betydelse för finansieringen av
pensionssystemet som AP-fondens avkastning har samt
att det enskilda årets resultat i stor utsträckning beror på
en föränderlig utveckling av marknadsräntorna, är den
långsiktiga avkastningen av större betydelse än avkast-
ningen för ett enskilt år.

Totalavkastningen för perioden 1995-1999 uppgick till i
genomsnitt 9,2 (1994-1998: 9,1) procent per år. Skillna-
den i avkastning mellan de olika portföljerna under fem-
årsperioden blir allt mindre.

Tillgångsslaget fastigheter har högst totalavkastning.
Under den senaste femårsperioden uppgick totalavkast-
ningen på fastigheter till i genomsnitt 10,4 (10,4) procent
per år. Avkastningen på den svenska nominella portföljen
var 9,3 (9,2) procent per år. Den utländska låneportföljen
hade en totalavkastning på i genomsnitt 6,8 procent per år
(9,1 procent för 1995-1998). Realrän teportfölj en hade en
genomsnittlig totalavkastning på 7,4 (8,8) procent per år.

Under perioden december 1994- december 1999 upp-
gick förändringen i konsumentprisindex till 0,9 (1,2) pro-
cent per år. Den reala avkastningen uppgick därför i
medeltal till 8,3 (7,8) procent per år.

AP-FONDENS TOTALAVKASTNING
%

Rullande femårsgenomsnitt

Totalavkastning på placeringar 1995-1999, procent

	Svenska nominella lån	Utländska nominella lån	Svenska reallån	Fastigheter	Totalt	Förändring kpi (dec-dec)
1995	15,6	4,1	7,9	4,7	15,0	2,6
1996	13,9	5,4	17,2	10,0	13,9	-0,2
1997	5,8	16,5	7,8	12,4	6,4	1,7
1998	10,7	10,6	4,1	11,8	10,0	-0,6
1999	0,3	-2,5	0,1	13,2	0,6	1,2
Medeltal för åren
1995-1999	9,3	6,8	7,4	10,4	9,2	0,9

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Förslå, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING

Mkr			1999	1998
Nettointäkter i placeringsverksamheten
Resultat från intresseföretag	Not 1		215		1 062
Fastigheternas driftnetto			211		184
Utdelningar			207		127
Ränteintäkter
Partnerfinansieringslån		524		527
Reala obligationslån		2 491		1 551
Reverslån		1 078		1 168
Lån till intresseföretag		999		488
Förlagslån	Not 2	391		649
Obligationslån	Not 3	25 358		30 442
Penningmarknadslån	Not 4	1 445		1 625
Övriga ränteintäkter		18	32 304	-	36 450
Kursvinster och kursförluster	Not 5		7183		11 459
Värdeförändring för fastigheter			-		-9
Resultat vid fastighetsförsäljning			97		74
Summa nettointäkter			40 217		49 347
Förvaltningskostnader			-143		-106
Årets resultat			40 074		49 241
Värdeförändring vid marknadsvärdering			-36 427		8 065
Årets marknadsvärderade resultat			3 647	57 306

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

BALANSRÄKNING

Mkr	1999-12-31 Bokfört värde		1999-12-31 Marknadsvärde	1998-12-31 Bokfört värde	1998-12-31 Marknadsvärde
Tillgångar
Placeringstillgångar
Andelar i intresseföretag	Not 6	3 308	6 736	3135	4 258
Fastigheter		-	-	2 574	2 574
Aktier i fastighetsbolag	Not 7	4 464	3 928	2 171	1 882
Aktier i partnerfinansieringsbolag	Not 8	2 752	2 752	2 752	2 752
Partnerfinansieringslån		5 660	5 660	7 460	7 460
Reala obligationslån		45 584	47 491	44 420	49 255
Reverslån		16 232	16 493	15 609	16 483
Lån till intresseföretag	Not 9	19 668	19 668	17 403	17 403
Förlagslån	Not 10	5616	5 667	6 448	6 759
Obligationslån	Not 11	381 803	381 905	454 504	488 998
Penningmarknadslån	Not 12	50 434	50 039	7 072	7 078
Upplupna ränteintäkter	Not 13	15 671	15 921	22 790	22 932
		551 192	556 260	586 338	627 834
Fordringar och andra tillgångar
Fastigheter	Not 14	177	177	180	180
Fordran på delfond		520	520	483	483
Kassa och bankmedel	Not 15	291	291	135	135
Övriga tillgångar		179	179	635	635
		1 167	1 167	1 433	1 433
Summa tillgångar		552 359	557 427	587 771	629 267
Fondkapital och skulder
Fondkapital	Not 16
Fondkapital vid årets ingång		587 738	629 233	572 145	605 576
Årets förändring av fondkapitalet		-75 537	-75 537	-33 649	-33 649
Årets resultat		40 074	3 647	49 241	57 306
		552 275	557 343	587 738	629 233
Skulder
Övriga skulder		84	84	33	33
		84	84	33	33
Summa fondkapital och skulder		552 359	557 427	587 771	629 267

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

REDOVISNINGSPRINCIPER

Enligt reglemente för Allmänna Pensionsfonden ska års-
redovisning upprättas med tillämpning av god redovis-
ningssed. I årsbokslut för delfonderna värderas placering-
arna till anskaffningsvärde, med tillägg för upplupen av-
kastning och med avdrag för nedskrivningar som kan
antas motsvara en bestående värdenedgång. Andra till-
gångar värderas till det lägsta av anskaffnings- och mark-
nadsvärde om det kan antas att en värdenedgång är bestå-
ende. För jämförelser av fondens avkastning med mark-
nadsutveckling och andra kapitalförvaltares avkastning
upprättas en för fondstyrelserna gemensam marknadsvär-
derad redovisning. Den gemensamma fondredovisningen
är en sammanläggning av de tre delfondemas redovisning
med en marknadsvärdering av placeringarna.

Andelar i intresseföretag

Enligt riksdagsbeslut får fonden från år 2000 inte redovi-
sa några placeringsfastigheter. Fondens fastighetsplace-
ringar får istället göras via aktiebolag. Fondens fastig-
hetsinnehav har därför bolagiserats. Andelar och aktier i
fastighetsbolag som ägs till minst 20 procent, utgör in-
tresseföretag för fondstyrelserna. Dessa innehav redovi-
sas enligt kapitalandelsmetoden. Utländska andelar och
aktier omräknas till balansdagens valutakurser. Mark-
nadsvärderingen av andelar i intresseföretag baseras på
en marknadsvärdering av bolagens fastighetsinnehav vid
utgången av året. Någon justering för latent skatt på
skillnaden mellan fastigheternas marknadsvärden och
skattemässiga restvärden görs ej.

Aktier i fastighetsbolag

Aktier i fastighetsbolag, som ej är intresseföretag, redovi-
sas till anskaffningsvärde. Utländska fastighetsaktier om-
räknas till balansdagens valutakurser. Marknadsvärden
för fastighetsaktier bestäms av marknadsnoteringar vid
årets utgång, då sådana förekommer.

Reala räntebärande värdepapper

Fondstyrelsernas realränteplaceringar omfattar partner-
finansieringsavtal och reala statsobligationer. I en part-
nerfinansiering betalar motparten årligen en real ränta och
kan med stöd av utställda optioner förvärva fondstyrel-
sernas lånefordringar och aktier i partnerbolag. Options-
priset uppräknas årligen med inflationen. Inflationsupp-
räkningen av partnerfinansieringar och av reala stats-
obligationer redovisas som ränteintäkt i resultaträkning-
en. Fondstyrelserna har utöver realränta och inflations-
uppräkning ej någon del i resultatet i partnerbolagen.

Lånefordringar och aktieinnehav i partnerbolag samt
reala statsobligationer värderas till anskaffningsvärde
med tillägg för inflationsuppräkning. Marknadsvärden
för reala räntebärande placeringar bestäms av marknads-
noterade realräntor vid årets utgång.

Nominella räntebärande värdepapper

Räntebärande värdepapper värderas till anskaffningsvär-
den med periodisering av över- och underkurser. Köp
och försäljning av räntebärande värdepapper redovisas på
affärsdagen. Marknadsvärden för räntebärande värde-
papper bestäms av marknadsnoteringar vid årets utgång.
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till ba-
lansdagens valutakurser. Såväl orealiserade valutakurs-
vinster som förluster ingår i sin helhet i årets resultat.

Derivatinstrument

Derivatinstrument används i första hand för att skydda
valutapositioner i utländska placeringar, men även för att
förändra valutasammansättningen eller ränterisken i ut-
ländska eller inhemska räntebärande placeringar. Enligt
styrelsebeslut ska fondens nettoexponering i utländska
placeringar valutasäkras. Derivatpositioner består av
räntefutures och valutaterminer. Positionerna värderas
enligt de principer som gäller för räntebärande place-
ringar eller fastighetsaktier, vilkas marknadsrisk skyddats
eller förändrats. Valutapositioner i derivatinstrument
värderas alltid till balansdagens valutakurser.

Inkomstskatter

Fondstyrelserna är befriade från all inkomstskatt vid pla-
ceringar i Sverige. Vid placeringar utanför Sverige varie-
rar skattskyldigheten från land till land. Fondstyrelsernas
fastighetsförvaltande intresseföretag är skattepliktiga en-
ligt regler i de länder där verksamhet bedrivs.

Fondkapital

Fondkapitalet utgörs av ett tillskjutet kapital, ett ansamlat
resultat och av årets resultat. Det tillskjutna kapitalet är
ett netto av ackumulerade pensionsavgifter och pensions-
utbetalningar samt administrationsbidrag och överföringar
från/till Fjärde till Sjätte fondstyrelserna samt Riksgälds-
kontoret. Fjärde och Femte fondstyrelserna ska varje år
överföra en avkastning för närmast föregående år till
Första till Tredje fondstyrelserna. De medel som kan
rekvireras av Fjärde till Femte fondstyrelserna får vardera
uppgå till högst en procent av Första till Tredje fondstyrel-
sernas fondkapital vid utgången av närmast föregående år.

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

NOTER

Belopp i miljoner

Not 1	Resultat från intresseföretag	1999	1998
	AP Fastigheter, direkt- och bolagsägda fastigheter	57	1 015
	Nisses Millbank Ltd	199	67
	AP Properties Belgium S.A.	-41	-20

215 1 062

I föregående års utfall ingår dels ett driftnetto för den del av året som fondstyrelserna ägde fastigheterna, dels reavinster vid
bolagisering av den svenska fastighetsverksamheten. Vid halvårsskiftet 1999 såldes Nisses Millbanks Ltd fastighetsinnehav.
Resultatandelen utgörs därför i huvudsak av en reavinst.

Not 2	Ränteintäkter på förlagslån	1999	1998
	Förlagslån i svenska kronor	390	649
	Förlagslån i utländsk valuta	1	-
		391	649

Not 3	Ränteintäkter på obligationslån	1999	1998
	Obligationslån i svenska kronor	23 357	29 221
	Obligationslån i utländsk valuta	2 001	1 221
		25 358	30 442

Not 4	Ränteintäkter på penningmarknadslån	1999	1998
	Penningmarknadslån i svenska kronor	1 321	1 586
	Penningmarknadslån i utländsk valuta	124	39
		1 445	1 625

Not 5	Kursvinster och kursförluster	1999	1998
	Fastighetsaktier	-156	-36
	Reala obligationslån	-2	109
	Reverslån	0	7
	Förlagslån	0	959
	Obligationslån	7 746	11 793
	Penningmarknadslån	137	-
	Valutakursdifferenser	-542	-1 373
		7183	11 459

Not 6	Andelar i intresseföretag	99-12-31	98-12-31
	AP Fastigheter AB, Stockholm (556061-4603)	2 451	2 394
	Nisses Millbank Ltd, London (2197695)	857	696
	AP Properties Belgium S.A., Bryssel (592433)	-	45
		3 308	3135

Bolagen ägs av Första fondstyrelsen till 30%, Andra fondstyrelsen till 50% och Tredje fondstyrelsen till 20%.
Innehaven representerar därför andelar i intresseföretag för var fondstyrelse.

Innehaven värderas enligt kapitalandelsmetoden.

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

NOTER

Not 7

Aktier i fastighetsbolag	Kapital/röster %	99-12-31	98-12-31
Svenskt Fastighetskapital AB,
Stockholm (556392-4116)	50/50	10	10
Real Estate Investment Trusts, USA		2 840	1 618
Utländska fastighetsaktier		1 614	543
		4 464	2171

Innehaven värderas till anskaffningsvärde omräknat med dagskurs.

övriga delägare______________________Kapital/röster %_______________________

Svenskt Fastighetskapital AB 50/50 Nordisk Renting AB

Not 8	Aktier i partnerfinansieringsbolag	Kapital/röster %	99-12-31	98-12-31
	Iggesund Kraft AB,
	Örnsköldsvik (556422-0902)	50/50	112	112
	Nikab Energi AB,
	Sundsvall (556407-6338)	91/49	1 750	1 750
	Nybrovikens Kraft AB,
	Stockholm (556417-8852)	90/47	890	890
			2 752	2 752

Innehaven värderas till anskaffningsvärde, då fondstyrelserna utöver realränte- och inflationsersättning ej har någon andel
i resultatet.

Övriga delägare	Kapital/röster %
Iggesund Kraft AB	50/50	Mo och Domsjö AB
Nikab Kraft AB	9/51	Sydkraft AB via dotterbolag
Nybrovikens Kraft AB	10/53	Birka Energi AB via dotterbolag

Lån till intresseföretag	99-12-31	98-12-31
AP Fastigheter AB	17 800	17 391
Intresseföretag i Storbritannien	1 868	-
AP Properties Belgium S.A.	-	12
	19668	17 403

Not 10

Förlagslån________________

Förlagslån i svenska kronor
Förlagslån i utländsk valuta

99-12-31

5 479

137

5 616

98-12-31

6 448

Obligationslån	99-12-31	98-12-31
Svenska statsobligationer	163 061	185 420
Svenska bostadsobligationer	145 983	200105
Övriga svenska obligationer	25 620	28 478
Utländska statsobligationer	33 044	30 629
övriga utländska obligationer	14 095	9 873
	381 803	454 504

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

NOTER

Not 12

Penningmarknadslån_______________

Penningmarknadslån i svenska kronor

Penningmarknadslån i utländsk valuta

99-12-31

46 518

3916

50 434

Not 13

Not 14

Not 15

Not 16

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

98-12-31

5 961

1 111

7 072

Upplupna ränteintäkter	99-12-31	98-12-31
Partnerfinansieringslån	1 511	1 932
Reverslån	239	239
Lån till intresseföretag	213	196
Förlagslån	192	232
Obligationslån	13516	20178
övrigt	-	13
	15 671	22 790

________Anläggningsfastigheter________________________

Anskaffningsvärde

Extra avskrivning

Planenliga avskrivningar (2% per år på byggnad)

Taxeringsvärde

Kassa och bankmedel_______________

Kassa och bankmedel i svenska kronor
Kassa och bankmedel i utländsk valuta

99-12-31

241

-47

98-12-31

241

-47

-17

177

99-12-31

284

291

-14

180

98-12-31

121

135

Fondkapital	1999	1998
Ingående värde	587 738	572 145
Erhållna pensionsavgifter	105 204	92 026
Utbetalda pensionsmedel	-134 961	-124 862
Överfört till Riksgäldskontoret	-45 000	-
Administrationsbidrag	-823	-595
Rekvirerat av 4-5:e fondstyrelserna	-477	-700
Avkastning från 4-5:e fondstyrelserna	520	483
Årets resultat	40 074	49 241
Utgående värde	552 275	587 738
Fjärde och Femte fondstyrelsernas sammanlagda rekvisitionsrätt	0	655
Medelantal anställda	1999	1998
Män	40	37
Kvinnor	23	26
Totalt	63	63
Löner och ersättningar i mkr	1999	1998
Styrelse och verkställande ledning	4,0	3,8
övriga anställda	24,8	31,9
Summa	28,8	35,7

I arvoden och ersättningar till styrelsernas ledamöter har under 1999 utbetalats 1,6 (1,6) mkr, varav 0,2 (0,2) till styrelsernas
ordföranden. Styrelsearvodena fastställes av regeringen. Lön, ersättningar och förmåner till verkställande direktören uppgick
1999 till 1,3 (1,2) mkr. Verkställande direktörens anställningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av Finansdepartemen-
tet. För verkställande direktören har avtalats om en pensionsålder på 65 år, med en pension som utgår med 40% av lönen.

1-3 AP-FONOENS ÅRSREDOVISNING 1999

Första fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING

Mkr	1999		1998
Nettointäkter i piaceringsverksamheten
Resultat från intresseföretag		65		318
Fastigheternas driftnetto		63		55
Utdelningar		62		38
Ränteintäkter
Partnerfinansieringslån	157		158
Reala obligationslån	824		499
Reverslån	276		315
Lån till intresseföretag	300		135
Förlagslån	120		185
Obligationslån	7 789		9314
Penningmarknadslån	380		433
Övriga ränteintäkter	5	9 851	-	11 039
Kursvinster och kursförluster		1 820		3 370
Värdeförändring för fastigheter		-		-3
Resultat vid fastighetsförsäljning		29		23
Summa nettointäkter		11 890		14 840
Förvaltningskostnader		-43		-16
Årets resultat		11 847	14 824

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Första fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

BALANSRÄKNING

Mkr	99-12-31	98-12-31
Tillgångar Placeringstillgångar
Andelar i intresseföretag	992	940
Fastigheter	-	772
Aktier i fastighetsbolag	1 339	651
Aktier i partnerfinansieringsbolag	826	826
Partnerfinansieringslån	1 698	2 238
Reala obligationslån	15 435	15 020
Reverslån	4 531	4128
Lån till intresseföretag	5 907	5 239
Förlagslån	2 040	1 999
Obligationslån	120832	140 294
Penningmarknadslån	11 812	1 361
Upplupna ränteintäkter	5 039	6 897
	170 451	180 365
Fordringar och andra tillgångar
Fastigheter	53	54
Fordran på delfond	403	175
Kassa och bankmedel	87	39
Övriga tillgångar	41	521
	584	789
Summa tillgångar	171 035	181 154
Fondkapital och skulder Fondkapital
Fondkapital vid årets ingång	181142	171 310
Årets förändring av fondkapitalet	-21 978	-4 992
Årets resultat	11 847	14 824
	171 011	181 142
Skulder
Skuld till delfond	-	6
Övriga skulder	24	6
	24	12
Summa fondkapital och skulder	171 035	181 154

Stockholm den 23 februari 2000

Gösta Gunnarsson

Ordförande

Sven-Olof Arbestål	Lisbeth Eklund	Åke Hillman
Lilian Hindersson	Lars Isaksson	Erik Langby
Mats Persson	Ingrid Petersson	Lennart Nilsson, VD

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Andra fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING

Mkr	1999		1998
Nettointäkter i placeringsverksamheten
Resultat från intresseföretag		108		531
Fastigheternas driftnetto		106		92
Utdelningar		104		64
Ränteintäkter
Partnerfinansieringslån	262		263
Reala obligationslån	1 319		826
Reverslån	594		620
Lån till intresseföretag	499		263
Förlagslån	175		308
Obligationslån	13 798		16 088
Penningmarknadslån	817		998
övriga ränteintäkter	9	17 473	-	19 366
Kursvinster och kursförluster		2 872		7 089
Värdeförändring för fastigheter		-		-5
Resultat vid fastighetsförsäljning		48		37
Summa nettointäkter		20 711		27 174
Förvaltningskostnader		-62		-49
Årets resultat		20 649	27 125

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Andra fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

BALANSRÄKNING

Mkr	99-12-31	98-12-31
Tillgångar Placeringstillgångar Andelar i intresseföretag	1 654	1 568
Fastigheter	-	1 287
Aktier i fastighetsbolag	2 232	1 086
Aktier i partnerfinansieringsbolag	1 376	1 376
Partnerfinansieringslån	2 830	3 730
Reala obligationslån	23 885	23 292
Reverslån	8 792	8 571
Lån till intresseföretag	9 794	8 664
Förlagslån	2 428	3 034
Obligationslån	204 650	243 554
Penningmarknadslån	32 904	4 461
Upplupna ränteintäkter	8 464	12 305
	299 009	312 928
Fordringar och andra tillgångar Fastigheter	88	90
Fordran på delfond	265	244
Kassa och bankmedel	145	70
övriga tillgångar	105	182
	603	586
Summa tillgångar	299 612	313514
Fondkapital och skulder Fondkapital Fondkapital vid årets ingång	313214	308 833
Årets förändring av fondkapitalet	-34 682	-22 744
Årets resultat	20 649	27 125
	299181	313214
Skulder Skuld till delfond	390	27
övriga skulder	41	273
	431	300
Summa fondkapital och skulder	299 612	313 514

Stockholm den 22 februari 2000

Roine Carlsson

Ordförande

Bo Berggren	Jan Källsson	Wanja Lundby-Wedin
Mats Morin	Lilian Ringsand	Bo Rydin
Roland Svensson	Hans Tilly	Lennart Nilsson, VD

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Tredje fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING

Mkr	1999		1998
Nettointäkter i placeringsverksamheten
Resultat från intresseföretag		43		212
Fastigheternas driftnetto		42		37
Utdelningar		42		25
Ränteintäkter
Partnerfinansieringslån	105		105
Reala obligationslån	347		227
Reverslån	207		233
Lån till intresseföretag	200		90
Förlagslån	96		155
Obligationslån	3 772		5 040
Penningmarknadslån	248		194
Övriga ränteintäkter	4	4 979	-	6 044
Kursvinster och kursförluster		2 492		1 000
Värdeförändring för fastigheter		-		-1
Resultat vid fastighetsförsäljning		19		15
Summa nettointäkter		7 617		7 332
Förvaltningskostnader		-39		-39
Årets resultat		7 578	7 293

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Tredje fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

BALANSRÄKNING

Mkr	99-12-31	98-12-31
Tillgångar Placeringstillgångar Andelar i intresseföretag	662	627
Fastigheter	-	515
Aktier i fastighetsbolag	893	434
Aktier i partnerfinansieringsbolag	550	550
Partnerfinansieringslån	1 132	1 492
Reala obligationslån	6 263	6109
Reverslån	2 909	2 909
Lån till intresseföretag	3 967	3 499
Förlagslån	1 148	1 415
Obligationslån	56 320	70 657
Penningmarknadslån	5719	1 250
Upplupna ränteintäkter	2169	3 588
	81 732	93 045
Fodringar och andra tillgångar Fastigheter	35	36
Fodran på delfond	242	102
Kassa och bankmedel	59	27
övriga tillgångar	34	189
	370	354
Summa tillgångar	82102	93 399
Fondkapital och skulder Fondkapital Fondkapital vid årets ingång	93 382	92 002
Årets förändring av fondkapitalet	-18 878	-5 913
Årets resultat	7 578	7 293
	82 082	93 382
Skulder Skuld till delfond		5
övriga skulder	20	12
	20	17
Summa fondkapital och skulder	82102	93 399

Stockholm den 24 februari 2000

Rolf Wirtén

Ordförande

Börje Johansson	Kjell Johansson	Åke Petersson
Christer Romilson	Conny Sandström	Sven Steen
Hans Wahlström	Carl-Johan Westholm	Lennart Nilsson, VD

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

1-3 AP-FONDENS STYRELSE OCH ORGANISATION

Kort historik

Första, Andra och Tredje fondstyrelsernas tillgångar för-
valtas i en gemensam organisation. Vid fondens tillkomst
1960 förutsattes att varje fondstyrelse skulle ha en egen
förvaltningsorganisation. Eftersom ATP konstruerades
som en enhetlig socialförsäkring med utgifter som står i
relation till de sammanlagda inkomsterna fattades 1960
ett beslut om att inledningsvis inrätta ett gemensamt kansli.
Avsikten var att senare, när fondverksamheten vuxit, dela
upp verksamheten i tre separata förvaltningar. Denna
uppdelning förverkligades dock inte. Förvaltningen be-
drivs som en enhet med ett gemensamt kansli och en ge-
mensam placeringspolitik.

Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om den
föreslagna omorganisationen av AP-fonden och om mer
flexibla placeringsregler så kommer den nuvarande för-
valtningsorganisationen att revideras i maj 2000.

Fondstyrelserna

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och suppleanter
är efter förslag från arbetsmarknadens parter och andra
organisationer förordnade av regeringen till dess fond-
styrelsernas balansräkningar har fastställts för räkenskaps-
året 2001.1 propositionen ”AP-fonden i det reformerade
pensionssystemet” (1999/2000:46) föreslår regeringen
bland annat att en ny organisation av AP-fonden ska trä-
da i kraft den 1 maj 2000. Styrelserna reduceras till att be-
stå av nio ledamöter. I dag består en styrelse också av lika
många suppleanter. Ledamöterna föreslås i likhet med vad
som gäller idag utses av regeringen. Av ledamöterna före-
slås fyra utses efter nominering av arbetsmarknadens parter

- två från vardera arbetsgivar- respektive arbetstagarorga-
nisationer.

Placeringsutskottet

1-3 AP-fondens tillgångar förvaltas i en för fonderna ge-
mensam organisation. Placeringsutskottet, som består av de
tre ordförandena och sex ytterligare ledamöter ur fondernas
styrelser, fungerar som ett rådgivande organ för verkstäl-
lande direktören men har av styrelserna också delegerats
vissa beslutande funktioner.

Förvaltning

Organisationen för fondens räntebärande placeringar är
uppdelad i tre arbetsområden - analys, placering samt upp-
följning/utvärdering. Placeringsverksamheten består idag
huvudsakligen av räntebärande placeringar som i sin tur är
uppdelade i olika delportföljer. I delportföljen Obligationer
görs placeringar på såväl den svenska som de utländska
penning- och obligationsmarknaderna. Delportföljen
Kreditspread placerar i räntebärande värdepapper med
något lägre kreditvärdighet och därmed högre förväntad
avkastning. Placeringarna sker såväl i Sverige som i utlandet.
Valutarisken hanteras separat. Därutöver finns placeringar
i så kallade Direktlån, till exempel reverslån och lån med
särskilda säkerheter.

Till placeringsverksamheten hör också en portfölj med
Fastighetsaktier. I denna portfölj ingår noterade fastighets-
aktier och aktier i utländska fastighetsbolag som helt ägs av
1-3 AP-fonden. Fondens helägda svenska fastighetsbolag
AP Fastigheter AB förvaltas separat från denna portfölj.

FÖRSTA
FONDSTYRELSEN
Ordförande
Gösta Gunnarsson

ANDRA
FONDSTYRELSEN
Ordförande
Roine Carlsson

TREDJE
FONDSTYRELSEN
Ordförande
Rolf Wirtén

PLACERINGSUTSKOTT

Styrelseordförande (3 st)
Styrelseledamöter (6 st)

■

VD Lennart Nilsson

■

STAB

Planering, Makro-
ekonomisk analys,
Riskkontroll, Juridik

Administrativ chef
Stig Dalmo

Affärschef, vice VD
Bo Ljunglöf

Obligationer

Kredit-
spread

Direktlän

Analys och Utvärdering

Ekonomi

Fastighets-
aktier

Valuta

BackOffice

Personal

Kontors-
service

1-3 AP-fondens nuvarande organisation

I-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Första fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

STYRELSE

Gösta Gunnarsson, ordförande

Ledamöter

Gösta Gunnarsson

F.d. landshövding (ordförande)

Lisbeth Eklund

F.d. förbundsordförande, Statstjänste-
mannaförbundet

Sven-Olof Arbestål

Förbundsordförande, Facket för Service
och Kommunikation

Åke Hillman

Kommunalråd

Lilian Hindersson

Förbundssekreterare,
Svenska kommunalarbetareförbundet

Mats Persson

Professor, Institutet för internationell
ekonomi, Stockholms universitet

Erik Langby

Kommunalråd

Ingrid Petersson
Överdirektör

Riksförsäkringsverket

Lars Isaksson

Landstingsråd

Suppleanter

Eva Lindström

Budgetchef, Finansdepartementet

Birgit Hansson

Förste vice ordförande, Sveriges
Akademikers Centralorganisation

Ulla Olovsson

Vice förbundsordförande, Facket
för Service och Kommunikation

Ulla Ölvebro

Kommunalråd

Ingalill Landqvist-Westh

Tredje ordförande,

Landsorganisationen i Sverige

Peder Törnvall

Generaldirektör,

J ustitiedepartementet

UlfSundh*

Socionom

Inga-Britt Ahlenius

Generaldirektör,

Riksrevisionsverket

Henrik Hammar*

Regionalråd

* Utsedd under 1999

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Andra fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

STYRELSE

Roine Carlsson, ordförande

Ledamöter

Roine Carlsson

F.d. statsråd (ordförande)

Hans Tilly*

Andre förbundsordförande, Svenska
Byggnadsarbetareförbundet

Mats Morin*

Ekonom,
Landsorganisationen i Sverige

Jan Källsson

Direktör, Erik Thun AB

Bo Berggren*
Teknologie doktor

Wanja Lundby-Wedin

Andre ordförande,

Landsorganisationen i Sverige

Lilian Ringsand

Vice ordförande, Tjänstemännens
Centralorganisation

Bo Rydin

Direktör, AB Industrivärden

Roland Svensson

Direktör, Kooperativa Förbundet

Suppleanter

Birgit Erngren

Teknologie doktor

Roland Almlén*

Förbundsordförande,

Svenska Musikerförbundet

Barbro Palmerlund

Förbundsordförande,

Fastighetsanställdas Förbund

Gunnar Högberg

Direktör

Gunnar Björklund*

Direktör, Sandvik AB

Göran Wiström

Arbetsmarknadssekreterare, Svenska

Metallindustriarbetareförbundet

Sten Persson

Vice förbundsordförande,

Tjänstemannaförbundet HTF

Erik Menckel

Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Hans Almgren

Direktör, HSB Riksförbund

* Utsedd under 1999

1-3 AP-FONDEhS ÅRSREDOVISNING 1999

Tredje fondstyrelsen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

STYRELSE

Rolf Wirtén, ordförande

Ledamöter

Rolf Wirtén

Ed. landshövding (ordförande)

Carl-Johan Westholm*

Verkställande direktör,
Svensk Handel

Börje Johansson

Förbundsordförande,
Försäkringsanställdas förbund

Kjell Johansson

F örbundsord förand e,
Svenska ^Målareförbundet

Åke Petersson

Direktör, Hestra Inredningar AB

Hans Wahlström

Förbundsordförande,

Svenska Transportarbetareförbundet

Christer Romilson

Förbundsordförande, Lärarförbundet

Sven Steen

Direktör, F.O. Peterson & Söner

Byggnads AB

Conny Sandström

Andre vice ordförande,
Lantbrukarnas Riksförbund

Suppleanter

Anita Modin

Direktör

E O Holm

Direktör, Svensk Handel och

Tjänsteföretagen

Sune Ekbåge

Förbundsordförande, Svenska

Pappersindustriarbetareförbundet

John Herrström

Förbundsordförande, Hotell-
och restauranganställdas Förbund

Christer Jönsson

Vice ordförande, Kooperativa förbundet

Ninel Jansson*

Förbundsordförande,

Handelsanställdas förbund

Åke Lindström

Förbundsordförande, DIK-Förbundet

Folke Straube*

Direktör,

Quadriga AB

Lars Holmgren

Direktör, LRF Administration

’ Utsedd under 1999

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

REVISIONSBERÄTTELSE

Första fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen
förordnats att såsom revisorer gran-
ska Allmänna Pensionsfonden För-
sta fondstyrelsens förvaltning, får
härmed avge revisionsberättelse för
år 1999.

Vi har granskat årsredovisning-
en, tagit del av räkenskaper, proto-
koll och andra handlingar som läm-
nar upplysning om fondstyrelsens
förvaltning, inventerat de tillgång-
ar fondstyrelsen förvaltar samt vid-
tagit de övriga granskningsåtgärder
vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anled-
ning till anmärkning beträffande
årsredovisningen, de i densamma
upptagna resultat- och balansräk-
ningarna, bokföringen eller invente-
ringen eller eljest beträffande fond-
styrelsens förvaltning.

Stockholm den 25 februari 2000

Per-Olof Akteus Pål Wingren

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Andra fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen
förordnats att såsom revisorer gran-
ska Allmänna Pensionsfonden And-
ra fondstyrelsens förvaltning, får
härmed avge revisionsberättelse för
år 1999.

Vi har granskat årsredovisningen,
tagit del av räkenskaper, protokoll
och andra handlingar som lämnar
upplysning om fondstyrelsens för-
valtning, inventerat de tillgångar
fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit
de övriga granskningsåtgärder vi
ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anled-
ning till anmärkning beträffande
årsredovisningen, de i densamma
upptagna resultat- och balansräk-
ningarna, bokföringen eller inven-
teringen eller eljest beträffande
fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 25 februari 2000

Per-Olof Akteus Pål Wingren
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen
förordnats att såsom revisorer gran-
ska Allmänna Pensionsfonden Tre-
dje fondstyrelsens förvaltning, får
härmed avge revisionsberättelse för
år 1999.

Stockholm den 25 februari 2000

Per-Olof Akteus Pål Wingren
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 1

JÄMFÖRANDE RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR 1995-99

Resultaträkningar, Mkr	1995	1996	1997	1998	1999
Resultat från intressebolag	-	-	-	1 062	215
Fastigheternas driftnetto	1 021	1 216	1 458	184	211
Ränteintäkter Partnerfinansieringslån	885	564	750	527	524
Reala obligationslån	408	969	2 557	1 551	2 491
Reverslån	1 329	1 327	1 226	1 168	1 078
Lån till intresseföretag	-	-	-	488	999
Förlagslån	1 263	1 216	1 095	649	391
Obligationslån	41 637	36 487	32 875	30 442	25 358
Penningmarknadslån	3 884	4 904	2 421	1 625	1 445
Övriga ränteintäkter	69	39	53	-	18
Räntekostnader	-170	-108	-112	-	-
Utdelningar och övriga intäkter	11	13	99	127	207
Förvaltningskostnader	-136	-145	-183	-106	-143
Resultat före avyttringar och omvärderingar	50 201	46 482	42 239	37 717	32 794
Realiserade kursvinster och kursförluster	-1 901	4 725	7 274	11 459	7183
Värdeförändrinq och rearesultat för fastiqheter	-464	648	955	65	97
Årets resultat	47 836	51 855	50 468	49 241	40 074
Balansräkningar, Mkr	95-12-31	96-12-31	97-12-31	98-12-31	99-12-31
Placeringstillgångar Andelar i intresseföretag				3135	3 308
Fastigheter	16 683	19 965	23 048	2 574	-
Aktier i fastighetsbolag	298	813	2 099	2171	4 464
Aktier i partnerfinansieringsbolag	2 884	2 884	2 752	2 752	2 752
Partnerfinansieringslån	8178	8178	7 460	7 460	5 660
Reala obligationslån	8197	36 689	44 170	44 420	45 584
Reverslån	13 931	15 525	17107	15 609	16 232
Lån till intresseföretag	-	-	-	17 403	19 668
Förlagslån	12 820	12 520	11 733	6 448	5616
Obligationslån	427 201	369 688	382 369	454 505	381 803
Penningmarknadslån	32 315	67 245	57 842	7 072	50 434
Upplupna ränteintäkter	25 544	23 073	23 930	22 789	15 671
Summa placeringstillgångar	548 051	556 580	572 510	586 338	551 192
Fordringar och andra tillgångar Kontorsfastigheter	170	235	229	180	177
Övriga tillgångar	987	1 160	1 373	1 253	990
Summa tillgångar	549 208	557 975	574 112	587 771	552 359
Fondkapital Fondkapital vid årets början	532 973	547 712	556124	572145	587 738
Årets förändring av fondkapitalet	-33 097	-43 443	-34 447	-33 648	-75 537
Årets resultat	47 836	51 855	50 468	49 241	40 074
Fondkapital vid årets slut	547 712	556124	572 145	587 738	552 275
Skulder Skulder till kreditinstitut	1 037	1 107	1 264
Övriga skulder	459	744	703	33	84
Summa fondkapital och skulder	549 208	557 975	574 112	587 771	552 359

1-3 AP-FONDENS ÅRSREDOVISNING 1999

4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN
Fjärde fondstyrelsen

Arsredovisni

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

| Innehåll

Fjärde AP-fonden i korthet 2

1999 i sammandrag 3

VD-kommentar 4

ATP och det nya pensionssystemet 6

Konjunktur och börs 8

Förvaltningsberättelse 11

Resultaträkning 17

Balansräkning 18

Finansieringsanalys 19

Värderings- och redovisningsprinciper 20

Noter 21

Revisionsberättelse 24

Aktier och andelar 25

Kortfattade uppgifter om onoterade företag 32
Avkastningsanalys 33

Fem är i sammandrag 37

Definitioner 38

Styrelse, revisorer och ledningsgrupp 39

Summary in English 40

Fjärde AP-fonden

i korthet

Bildande Fjärde AP-fonden, som ingår i Allmänna Pensions-
fonden, tillkom 1974. De medel som fonden
förvaltar skall placeras på riskkapitalmarknaden.

Styrelse Fondstyrelsens fjorton ledamöter, med lika många
personliga suppleanter, förordnas av regeringen.
Ordförande och vice ordförande utses utan särskilt
förslag. Två ledamöter utses efter förslag av samman-
slutningar som företräder kommunerna, tre efter
förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem
efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare
och två efter förslag av rikssammanslutningar inom
kooperationen.

Grund- Fjärde AP-fondens maximala grundkapital kan

kapital uppgå till högst 1% av det sammanlagda anskaff-

ningsvärdet på de medel som Första, Andra och
Tredje AP-fonderna förvaltar, vilket motsvarar
554 mdr. Fondens grundkapital vid utgången av
1999 uppgick till 5,7 mdr.

Överföring Fjärde AP-fonden skall enligt gällande avkastnings-
krav varje år till Första, Andra och Tredje fond-
styrelserna överföra 3% av grundkapitalet uppräknat
till nuvärde.

Placerings- Förvaltningen skall ske så att kraven på god avkast-
regler ning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

Ägarandelen i varje enskilt börsnoterat företag får
genom förvärv maximalt uppgå till 10% eller om
företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst
10% av det totala röstetalet. Högst 10% av det värde
som förvaltas får placeras i utländska värdepapper.

Storlek Fjärde AP-fonden förvaltar ett grundkapital på 5,7 mdr

och har ”återbetalat” 3,9 mdr. Marknadsvärdet på
förvaltat kapital uppgick vid utgången av 1999 till
147,5 (89,1) mdr.

Förändring Allmänna Pensionsfondens struktur och placerings-
regler är för närvarande föremål för en omfattande
översyn, se sid 6.

Produktion: Fjärde AP-fonden, Bouvier Information, Frankfeldt Grafisk Form
Foto: IBL: Vidar Askland, Lars Gejl, Lars Johansson, Äke Lindau, Göran Pensjö,
Urpo A Tamanen. VD-foto: Fredrik Stehn

Tryck: TK Tryck, 2000

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

1999 i
sammandrag

■ Fondstyrelsen fastställde i början av året nya riskrelaterade
mål för placeringsverksamheten.

■ Fondens placeringtillgångar upptagna till marknads-
värden steg från 89,1 mdr 1998 till 147,5 mdr.

■ Totalavkastningen på placeringstillgångarna under 1999
uppgick till 64,7%, vilket skall jämföras med 61,9% för ett
vägt jämförelseindex¹*.

■ Avkastningen för svenska aktier uppgick till 69,1%
jämfört med referensindex¹* som uppgick till 67,4%.
Avkastningen för utländska aktier uppgick till 33,5%
jämfört med 24,1% för referensindex¹¹. Avkastningen för
räntebärande placeringar uppgick till 3,4% jämfört med
referensindex¹* som steg med 3,3%.

■ Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i
ordningsföljd Ericsson, AstraZeneca, ABB, Hennes &
Mauritz och Electrolux med ett sammanlagt marknads-
värde på 81,6 mdr, vilket svarade för 61% av den svenska
aktieportföljen.

■ Det marknadsvärderade resultatet uppgick till 58,4 mdr.

■ Regelverket för Fjärde AP-fonden är för närvarande
föremål för riksdagsbehandling.

** Jämförelse- och referensindex beskrivs närmare i Förvaltnings-
berättelsen under avsnittet Verksamheten, sid 11.

VD-

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

kommentar

Det gångna verksamhetsåret har varit fram-
gångsrikt for Fjärde AP-fonden. Fond-
kapitalet, mätt till marknadsvärde och efter
avdrag för överföring av 323 mkr till Första-Tredje
fondstyrelserna, har ökat från 88,8 mdr till 147,2 mdr.
Totalavkastningen på placeringstillgångarna
uppgick till närmare 65%.

Fondstyrelsen fastställde i början av året ett nytt
övergripande kvantifierat och riskrelaterat mål för
placeringsverksamheten. Förenklat uttrycker detta
en ambition att överträffa ett jämförelseindex med
fem procent under en femårsperiod, vilket innebär
en årlig överavkastning på knappt en procent.

Fondens totalavkastning, konsistent mätt i förhål-
lande till målet, blev 64,7% att jämföras med ett
jämförelseindex som steg 61,9%. Samtliga tillgångs-
slag överträffade sina respektive referensindex.
Övervikten av svenska aktier i förhållande till
normalportföljen innebar att också allokeringen av
tillgångarna under året bidrog till det gynnsamma
utfallet. Det såg länge ut som om den svenska
aktieportföljen med ännu bredare marginal skulle
överträffa sitt jämförelseindex, men omslaget mot
slutet av året till förmån för IT-relaterade aktier
minskade detta försprång. Sammantaget kan kon-
stateras att årets resultat får betecknas som mycket
tillfredsställande, särskilt som restriktionerna beträf-
fande risknivåer och normalportfölj efter en kort
anpassningsperiod väl innehållits.

För näringslivet har det gångna året bland annat
karakteriserats av ett stort antal strukturuppgörelser
och i synnerhet flera gränsöverskridande fusioner.
Bland börsbolagen har till exempel AGA köpts upp
av Linde - en stor tysk konkurrent.

Märkeshändelser var också samgåendet mellan
Astra och Zeneca samt Volvos försäljning av
personvagnsrörelsen till Ford. Den europeiska
integrationen, teknikutvecklingen och de gränslösa
kapitalmarknaderna är några faktorer som påskyn-
dar den strukturella utvecklingen.

Dessa affärer berör företag som långsiktigt har varit
överrepresenterade i fondens aktieportfölj och att
utvärdera de föreslagna affärerna har varit en grann-
laga uppgift. I såväl Astras som Volvos fall var affä-
rerna föremål för särskilda styrelsebeslut efter att ha
behandlats på två styrelsemöten. I fallet AstraZeneca
uppstod i Sverige en betydande mediadebatt, även
om uppslutningen bland Astras ägare var mycket
hög. Detta resulterade i en ny debatt där framför
allt de institutionella ägarna anklagades för flock-
beteende. Ett likartat beslutsunderlag leder emeller-
tid oftast till samma bedömning. Men inte alltid.
Vid Volvos s k midnattsräd i Scania tog Fjärde AP-
fonden och ett par andra institutioner ställning
direkt, medan andra avvaktade. Olikheter i huvud-
männens uppdragsbeskrivning, olika tradition och
temperament hos förvaltarna och det faktum att
slutsatsen i analysen är en bedömning, och just bara
en bedömning, av framtiden gör att olika institutio-
ner kan komma till olika slutsats i olika frågor.

En aktuell ägarfråga är de incentiveprogram som
lanseras i allt fler svenska börsbolag. Fjärde AP-
fonden har ofta haft en återhållsam attityd i denna
typ av frågor med hänsyn till svensk tradition och
praxis. Men på en nästan sanslöst gränslös kapital-
marknad måste förståelsen öka för internationell
praxis med hänsyn till det speciella bolagets situa-
tion vad gäller bransch, konkurrenter etc. Därmed
inte alls sagt att det finns anledning att okritiskt
hämta förebilder från till exempel USA. Man skall
komma ihåg att även där finns en gryende debatt
kring företagsledarnas förmånssystem, särskilt när
kostnaden inte tas över företagens resultaträkning.

Om utvecklingstakten i näringslivet successivt
accelererat, så kännetecknas förändringarna av det
allmänna pensionssystemet snarast av stora språng
och det gäller då också Fjärde AP-fondens regel-
verk. Från att under mer än 25 år varit en mycket
stor placerare med ett extremt fokus på den svenska

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

aktiemarknaden, så har nu övergången från ATP-
systemet till det nya pensionssystemet föranlett en
grundläggande genomgång av fondförvaltningar-
nas organisation och placeringsregler. Förändring-
arna har varit aviserade sedan länge, men har nu
också tydliggjorts genom en proposition som före-
lagts riksdagen.

I syfte att öka avkastningen och uppnå en bättre
riskspridning fördelas de totala tillgångarna i AP-
fonderna vid nästa årsskifte på fyra lika stora, själv-
ständiga och sinsemellan konkurrerande fonder.
Allokeringsprocessen sker inom respektive AP-fond
och placeringsreglema blir mycket friare, speciellt
vad gäller andelen utländska värdepapper. Teore-
tiskt skulle alla tillgångar kunna vara denominerade
i utländsk valuta om bara kurssäkring skett.

Den förändringsprocess som inleddes för Fjärde
AP-fonden mot slutet av 1998 tar fasta på att leva
upp till sådana höga och mer komplexa mål.
Visionen är att forma en förvaltningsorganisation
som i alla bemärkelser håller högsta svenska - och
på längre sikt också internationella - klass. Upp-
byggnaden av en sådan kompetent, slagkraftig och

väl fungerande organisation pågår. En nyinrättad
befattning som affärschcf har tillsatts. En lednings-
grupp har konstituerats. En stabil administrativ
grund är i stort på plats. På affärssidan förstärks
successivt kompetensen, speciellt när det gäller för-
valtning av räntebärande tillgångar.

Under innevarande år blir den viktigaste uppgiften
att forma ett väl fungerande och samarbetande lag
av såväl gamla som nya medarbetare. Att vi tillsam-
mans också skall utveckla en ny affärsfilosofi för
fonden gör det kommande året än mer spännande.
Vi tar sats för ett nytt avstamp vid det riktiga
millennieskiftet.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

ATP och det
nya pensions-
systemet

ATP

Lagstiftningen om allmän tilläggspension (ATP)
trädde i kraft 1960.

ATP-systemet är ett förmåns bestämt fördelnings-
system, som bygger på att pensionsutbetalningarna
finansieras genom obligatoriska arbetsgivaravgifter
som är baserade på den aktiva befolkningens förvärvs-
inkomster. Förmånerna i systemet omfattar förutom
ålderspension även förtids- och efterlevandepension.
Ålderspensionen i ATP-systemet ger alla en pension,
utöver folkpensionen, som baseras på inkomsten un-
der de 15 bästa av 30 yrkesverksamma år. Pensionerna
räknas årligen upp med inflationen oberoende av
demografiska trender, samhällsekonomins utveckling
eller t ex den allmänna inkomstutvecklingen.

Pensionsavgiften

Ålderspensionsavgift 18,5%

16 procentenheter

1,2,3,4,6 AP-fonderna
J.
Inkomstpension

2,5 procentenheter

Premiepensionsmyndigheten (PPM)

7 AP-fonden och fondbolag
J.

Premiepension

AP-fonden

AP-fonden bildades i samband med att ATP-systemet
infördes. Motiven till den betydande fondbildningen
var dels att motverka en befarad sparandeminskning i
samhällsekonomin, dels att utgöra en buffert för
perioder när pensionsutbetalningarna överstiger
avgiftsinkomsten.

I dag är AP-fonden inom ATP uppdelad i fyra själv-
ständiga fondförvaltningar med sex olika fondstyrelser.

De ursprungliga Första-Tredje fondstyrelserna, som
har en gemensam förvaltningsorganisation, är kapital-
mässigt överlägset störst och placerar fondmedlen
huvudsakligen i räntebärande värdepapper samt
numer till en mindre del också indirekt i fastigheter.
Fjärde AP-fonden, som tillkom 1974, investerar
huvudsakligen medlen på den svenska riskkapital-
marknaden. 1988 etablerades Femte AP-fonden med
samma inriktning. Sjätte AP-fonden tillkom 1996
med särskild placeringsinriktning på mindre och
medelstora svenska företag.

I samband med pensionsreformen har dessutom en
Sjunde AP-fond startats. Den saknar kopplingar till
ATP-systemet och kommer att verka som en för-
valtningsorganisation i premiereservdelen inom det
nya pensionssystemet.

Det nya pensionssystemet

Principerna för det nya allmänna ålderspensions-
systemet, utöver grundpensionen, beslöts av riksdagen
1995. Förändringarna innebär en gradvis övergång
till nya regler för beräkning av ålderspensioner och
omvandlar systemet från ett förmånsbestämt till ett
avgiftsbestämt system.

Den inkomstrelaterade ålderspensionen renodlas och
delas upp i två delar, ett fördelningssystem där ut-
gående pensioner finansieras löpande med avgifts-
intäkter och ett premiepensionssystem där utgående
pensioner finansieras med medel som fonderas un-
der intjänandetiden. Av ålderspensionsavgiften, som
utgör 18,5% av den pensionsgrundande inkomsten,
tillförs fördelningsdelen 16 procentenheter och pre-
miepensionsdelen 2,5 procentenheter. (Se schematiskt
diagram ”Pensionsavgiften”).

Pensionsrätten inom fördelningssystemet baseras på
varje individs livsinkomst. Denna rätt räknas upp

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

årligen med den allmänna inkomstutvecklingen.
Nuvarande Första-Sjätte AP-fonderna skall fungera
som en finansiell buffert i fbrdelningsdelen. Premie -
pensionens storlek bestäms helt av avsättningens
storlek och avkastningen på denna. Premiepensions-
myndigheten svarar för administrationen av premie-
reservsystemet, men förvaltningen är konkurrens-
utsatt. Den nybildade Sjunde AP-fondens uppgift är
dels att förvalta medlen för de förmånstagare som
inte gör ett aktivt val av förvaltning (Premiesparfon-
den), dels att förvalta Premievalsfonden i konkurrens
med andra fondbolag.

Ombildningen av nuvarande fonder

Nuvarande AP-fondens finansiella sparande stärks i
det nya pensionssystemet samtidigt som statens
finansiella sparande försvagas till följd av att åtagandet
för förtids- och efterlevandepensioner fortsättningsvis
finansieras över statsbudgeten. Därför föreslås att
nuvarande fonder överför 155 mdr till statskassan den
1 januari år 2001. Samtidigt ombildas Första-Femte
AP-fonderna till fyra lika stora från varandra fristående
fonder med identiska placeringsregler. Varje fond
beräknas inledningsvis förvalta cirka 140 mdr. Varje
fond får en styrelse med nio ordinarie ledamöter utan
suppleanter. Sjätte AP-fondens regelverk anpassas till
den nya organisationen, men storlek och placerings-
regler lämnas i stort oförändrade.

Placeringsregler

Buffertfunktionen renodlas för de fyra ombildade AP-
fonderna och allokeringen av kapitalet skall ske med
utgångspunkt från fondernas åtagande i pensions-
systemet. Analysen av detta åtagande utgör således
grunden för den långsiktiga placeringspolicyn.

Huvudprincipen är att fondmedlen får placeras i alla
förekommande instrument på kapitalmarknaden. I
syfte att begränsa risken skall minst 30% av fondmed-
len placeras i räntebärande tillgångar. Högst 40% av
tillgångarna får exponeras för valutarisk. Maximal
exponering på en enskild emittent (med undantag
för staten och jämförbara emittenter) är 10% av totala
tillgångar. Dessutom får var och en av fonderna äga
högst 2% av marknadsvärdet av samtliga svenska aktier
på Stockholmsbörsen och högst 10% av röstetalet i
svenska marknadsnoterade bolag.

Ombildningen av de nuvarande fonderna och deras
placeringsregler är för närvarande föremål för riks-
dagsbehandling (Prop 1999/2000:46). Ytterligare
information om det nya pensionssystemet kan
inhämtas på internetsidan www.pension.nu, som
Riksförsäkringsverket, Försäkringskassorna och
Premiepensionsmyndigheten administrerar.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Konjunktur
och börs

Konjunkturen

Inledningen av 1999 präglades av oro för en avmatt-
ning av världsekonomin. Under våren vände dock
oron till optimism om den globala tillväxtutveck-
lingen.

Asienkrisen och valutaturbulensen i Sydamerika och
Ryssland, som spred stark oro för de globala tillväxt-
förutsättningarna i början av året, visade sig få endast
begränsade effekter på världsekonomin. Råvaru-
priserna stabiliserades och vände i flera fall uppåt.
Tecknen tydde på en stabilisering av den japanska
ekonomin och en återhämtning i övriga Asien. I
Europa sänkte den europeiska centralbanken, ECB,
räntan under våren för att stimulera konjunkturen.
Tillväxten i USA var fortsatt god.

Ränteutveckling (10 år) i Sverige, Tyskland och USA

B Sverige B USA B Tyskland

8% ----------------------------------------------------------

Under sommaren och hösten förstärktes den inter-
nationella konjunkturuppgången ytterligare, vilket
successivt ledde till ökade inflationsförväntningar och
stigande obligationsräntor (se diagram). Detta ledde
i sin tur till att centralbankerna i Europa och USA
höjde styrräntorna under hösten.

I USA, som under en lång period haft en mycket god
ekonomisk utveckling, tilltog BNP-tillväxten under
året. Den amerikanska dollarn utvecklades starkt i
förhållande till euron, vilket höll nere importpriserna
och därmed underlättade för USA att bibehålla hög
tillväxt med låg inflation. Den privata konsumtionen,
som relativt sett väger mycket tyngre i USA än i
Sverige, stimulerades av den låga arbetslösheten
(ca 4%) och en gynnsam förmögenhetsutveckling för
hushållen.

Europa uppvisade under 1999 en splittrad, men
successivt förstärkt konjunkturbild. Tyskland och
Italien, som tillsammans svarar för nära hälften av
euroområdets BNP, utvecklades svagt. Detta höll
tillbaka den ekonomiska tillväxten i Europa, trots en
god utveckling i övriga europeiska länder. Under
hösten steg den inhemska europeiska efterfrågan, som
en följd av sjunkande arbetslöshet (ändå ca 10% vid
årets slut), låga räntor och ett uppdämt konsum-
tionsbehov. Samtidigt stimulerades den europeiska
exporten av en ökad global tillväxt. Uppgången i
industriproduktionen förblev dock dämpad.

Den ekonomiska krisen i Japan har både ekonomiska
och politiska orsaker. Flera statliga åtgärdspaket har
lagts fram under de senaste åren i syfte att stimulera
ekonomin. En viss återhämtning började skönjas un-
der året, driven bland annat av strukturrational-
iseringar inom det japanska näringslivet. Den privata
konsumtionen - nyckeln till ekonomins tillväxt - hölls
dock tillbaka, främst på grund av stigande arbetslöshet
och svag löneutveckling.

Även i Sverige fortsatte konjunkturen att förbättras
under året. Den privata konsumtionen gynnades av
minskad arbetslöshet, låga - om än något stigande -
räntor och förväntningar om skattesänkningar. Också
inom industri- och tjänstesektorerna var tillväxten
god. Inflationen var fortsatt låg.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Börs

Under 1999 steg aktiekurserna vid flertalet av världens
börser kraftigt. Stockholmsbörsen blev en av vinnarna
med en indexökning - mätt i lokal valuta - på 66%.

Inledningen av börsåret präglades av den kvarvarande
konjunkturoron efter krisen i de sydostasiatiska
ekonomierna under 1998. Vårens tilltagande kon-
junkturoptimism resulterade dock i markanta upp-
gångar på flertalet av världens börser. I synnerhet
cykliska aktier utvecklades mycket positivt under första
halvåret.

Sensommarens ökade oro för tilltagande inflation
ledde till höjda räntor och därmed vikande börser.
Tillväxtaktier och aktier i traditionellt räntekänsliga
branscher vände ned.

Årets sista månader kännetecknades däremot av
mycket stora kursuppgångar för telekom- och IT-
aktier tack vare kraftigt höjda förväntningar avseende
efterfrågan på internet- och mobiltelefonrelaterade
tjänster och produkter. Vidare dämpades oron för en
tilltagande inflation.

Trenden mot en ökad konsolidering inom näringslivet
fortsatte under året med stora strukturaffärer inom
flera sektorer. En annan trend var förstärkningen av
det paneuropeiska placeringsperspektivet, vilket
innebar ökad fokusering på storbolagen sedan dessa
inkluderats i olika typer av europaindex. Flödet av
nytt kapital till aktiemarknaderna fortsatte att ligga
på en mycket hög nivå under 1999, vilket bidrog till
börsernas positiva utveckling.

Den mycket gynnsamma kursutvecklingen innebar
att Stockholmsbörsens totala marknadsvärde steg från
ca 2 400 mdr till nära 3 700 mdr. Ericsson svarade
för ungefär hälften av denna ökning.

Börsutvecklingen fr o m 1998-12-31 (%, lokal valuta)

10 Konjunktur och börs

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Branschutvecklingen på Stockholmsbörsen (VA) sedan 1998-12-31, %

Vinnare och förlorare på mest omsatta listan under 1999

Vinnaraktier	%	Förloraraktier	%
Nokia	214	Autoliv	-14
Ericsson	183	Pharmacia&llpjohn	-14
SKF	119	Gambro	-13
Stora Enso	112	FöreningsSparbanken	-10
Skandia	107	SHB	-6

Verkstadssektorn uppvisade den bästa utvecklingen
med en uppgång på 118%. Ericsson var den stora
bidragsgivaren med en kursökning på 183%. Under
årets sista kvartal fördubblades kursen i Ericsson. Hela
telekomsektorn gynnades av att mobiltelefonmark-
naden i USA tog fart på allvar under andra halvåret.
Bland de branscher som utvecklades sämst på Stock-
holmsbörsen återfanns bankerna, som påverkades
negativt av det höjda ränteläget. Skandias kursupp-
gång på drygt 100% innebar emellertid att den finan-
siella sektorn kunde redovisa en ökning på 19%. Kemi-
index tyngdes av en svag internationell utveckling för
läkemedelsaktierna. AstraZeneca ökade dock med 9%
under året, vilket var 14% bättre än för läkemedels-
sektorn i Europa. Kursvinnarna på Stockholmsbörsens
lista för mest omsatta aktier dominerades av verkstads-
bolagen, se vidstående tabell.

IT-aktier hade en mycket stark kursutveckling under
den senare delen av året, vilket resulterade i att sektorn
blev näst bästa bransch.

Det begränsade utbudet av internetaktier kunde inte
möta marknadens efterfrågan, vilket i flera fall ledde
till mycket kraftiga kursuppgångar. Skogsindustrin var
börsens bästa bransch fram till augusti, men tappade
sedan jämfört med totalindex, ett kursmönster som
också kännetecknade de traditionella verkstads-
aktierna. Sektorrotationen under hösten var ogynn-
sam för fondens svenska aktieportfölj.

Indexutveckling 1999, VA totalindex och IT-index %

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Förvaltnings-
berättelse

Styrelsen för ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN,
Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden) avger här-
med årsredovisning för 1999, Fjärde AP-fondens
tjugosjätte verksamhetsår.

Särskilda redogörelser lämnas för tillämpade värde-
rings- och redovisningsprinciper och för uppgifter om
antalet anställda och löner lämnas redogörelse i an-
slutning till årsredovisningens noter.

Verksamheten

Fjärde AP-fonden, som ingår i Allmänna Pensions-
fonden, har som uppgift att förvalta från riksför-
säkringsverket rekvirerade medel genom placering på
riskkapitalmarknaden. Dessa medel utgör fondens
grundkapital. Enligt fondens reglemente skall förvalt-
ningen ske så att kravet på god avkastning, lång-
siktighet och riskspridning tillgodoses. Ägarandelen
i varje enskilt börsnoterat företag far genom förvärv
maximalt uppgå till 10% eller om företaget utgivit
aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala
röstetalet. Högst 10% av det värde som förvaltas får
placeras i utländska tillgångar.

Fondstyrelsen fastställde i början av 1999 nya risk-
relaterade mål för verksamheten. Det övergripande
målet för fondens verksamhet är att: Fjärde AP-fonden
skall löpande under en femårsperiod nå en totalav-
kastning som överstiger valda benchmark med 5%.
Risknivån, mätt som aktiv risk, skall för förvaltningen
ej överstiga 8%. Fondens riskjusterade avkastning,
mätt som informationskvot, skall i genomsnitt över-
stiga 0,15.

I samband med fastställande av dessa mål definierades
en normalportfölj med följande neutralvikter:

Svenska aktier 90,0%

Utländska aktier 7,5%

Räntebärande tillgångar 2,5%

Varje tillgångsslag kan avvika från sin neutralvikt med +/- 2,5 procentenheter.

Referensindex för svenska marknadsnoterade aktier
är Findatas avkastningsindex (FDAX) som från och
med 1999 reviderats så att utländska juridiska personer
exkluderades, med undantag av sådana som till-
kommit genom apportemission med svenska bolag.
Denna revidering har gjorts för att ge en jämförelse
med lagstiftarens definition av fondens placeringsbas.
För utländska marknadsnoterade aktier utgörs refe-
rensindex av 65% Morgan Stanley’s världsindex
(MSCI) Europa exklusive Sverige och 35% MSCI
världen exklusive Europa. För räntebärande tillgångar
utgörs referensindex av OMRX-TBILL. Dessa refe-
rensindex sammanvägs för att skapa ett jämförel-
seindex för jämförelse med totalavkastningen på
fondens placeringstillgångar.

Förenklat kan sägas att målet är att långsiktigt något
överträffa jämförelseindex på ett genom riskmätning
kontrollerat sätt. Genom att differentiera avkastnings-
kraven på de olika delportföljerna avses merparten av
överavkastningen uppnås i den svenska aktieport-
följen, som är den största delportföljen och även den
portfölj för vilken den interna kompetensen är högst.

Den risknivå som uttrycks i den av fondstyrelsen
fastslagna målformuleringen skall ge utrymme för en
koncentration av fondens totala portfölj, men genom

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

12 Förvaltningsberättelse

mätning och simulering av risker är det troligt att
portföljerna på marginalen anpassas mer och oftare
än tidigare, samtidigt som långsiktigheten i placerings-
verksamheten kan tillvaratas.

Väsentliga händelser

Riksdagen beslöt i juni 1999 att vid tillämpning av
placeringsreglema skall innehav av aktier mm i ett
udändskt bolag inte inräknas i befintlig utlandsram,
om detta bolag förvärvat ett svenskt aktiebolag genom
ett offentligt erbjudande med aktier som likvid samt
det udändska bolaget efter förvärvet har betydande
verksamhet i Sverige och är noterat vid svensk börs
eller auktoriserad marknadsplats. Detta innebär t ex
att fondens innehav i AstraZeneca, trots att bolaget
numera har sin hemvist i Storbritannien, räknas in i
fondens svenska portfölj.

I regeringens proposition som överlämnats till riks-
dagen i januari 2000 avseende AP-fondemas organi-
sation och placeringsregler i det reformerade pensions-
systemet innebär de föreslagna förändringarna för
Fjärde AP-fondens del framför allt friare placerings-
regler, exempelvis möjligheter till utökade investe-
ringar i udändska aktier och placeringar i såväl svenska
som udändska räntebärande värdepapper. Mot denna
bakgrund har den organisationsuppbyggnad som på-
börjades i slutet av 1998 fortsatt under 1999. Antalet
medarbetare uppgick vid årets utgång till 19 (13).

Fonden flyttade i november 1999 till större och mer
ändamålsenliga lokaler. I samband med detta har en
ny och mer modern IT-plattform byggts upp för att

Placeringstillgångar, fördelning på svenska och utländska aktier samt
räntebärande tillgångar:

1999-12-31 1998-12-31

	Marknads- värden mkr	Andel av Marknads- Andei av placerings- värden placerings- tillgängar, % mkr tillgängar, %
Svenska aktier	134 209	91,0 83 227 93,4
Utländska aktier 9 791		6,6 2 777 3,1
.....
näiiieuaiäiiue
tillgängar	3 474	2,4 3 085 3.5

—----------—---

summa 147 474 100,0 89 089 100,0

möta de krav som de kommande förändringarna i
fondens placeringsverksamhet och en större organi-
sation ställer.

Ärets resultat

Fondens resultat utgörs främst av avkastning i form
av utdelningar, ränteintäkter, realiserade och orea-
liserade värdeförändringar på fondens tillgångar.
Årets marknadsvärderade resultat uppgick till 58 368
(7 023) mkr. Detta resultat beräknas för att möjliggöra
jämförelse mellan fondens avkastning och marknads-
utvecklingen i stort samt med andra kapitalförvaltares
resultat. Årets redovisade resultat, som ej inkluderar
orealiserade värdeförändringar uppgick till 7 912
(3 934) mkr och avser det under året realiserade
resultatet. Det goda marknadsvärderade resultatet
förklaras av fortsatt stigande aktiekurser i kombination
med en god kapitalförvaltning, vilket givit en mycket
hög avkastning på fondens placeringstillgångar.

Erhållna utdelningar uppgick till 2 186 (1 771) mkr.
Detta motsvarar 2,2 (1,9)% av marknadsvärdet på
portföljen av noterade aktier per 1999-04-30. Ränte-
intäkterna uppgick till 121 (204) mkr. Årets lägre
ränteintäkter jämfört med föregående år förklaras av
en lägre genomsnittlig räntenivå och ett lägre genom-
snittligt innehav av räntebärande värdepapper i port-
följen.

Realisationsresultatet för de aktierelaterade tillgån-
garna uppgick till 5 995 (2 285) mkr.

Rörelsens kostnader uppgick till 67 (26) mkr. Detta
motsvarar 0,06 (0,03)% av placeringstillgångarna,
vilket fortfarande är lågt jämfört med andra kapital-
förvaltare. Ökningen av kostnaderna jämfört med
föregående år förklaras främst av kostnader för organi-
sationsuppbyggnaden och de nya lokalerna.

Finansiell ställning och placeringstillgångar

Marknadsvärdet på fondens placeringstillgångar var
vid årets utgång 147 474 (89 089) mkr. Marknads-
värdet var 104 869 (54 413) mkr högre än det bok-
förda värdet som uppgick till 42 605 (34 676) mkr.
Övervärdet har under året ökat med 50 456 mkr. Sam-
tidigt har realisationsresultatet på 5 995 (2 285) mkr
uppkommit som en följd av omsättningen i aktier.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Förvaltningsberättelse 13

Andelen svenska aktier och räntebärande placeringar
minskade under året till förmån för utländska aktier,
som vid utgången av 1999 utgjorde 6,6% av portföljen
jämfört med 3,1% vid föregående årsskifte.

Marknadsvärdet av köp och försäljningar av svenska
och utländska aktier var under 1999 högre än före-
gående år och uppgick till 11 217 (9 209) mkr respek-
tive 9 673 (3 416) mkr. Fonden nettoköpte således
aktier för 1 544 (5 793) mkr.

Svenska aktier

Marknadsvärdet på fondens svenska aktieinveste-
ringar uppgick vid årets slut till 134 209 (83 227)
mkr. Värdet ökade med 50 982 mkr trots nettoför-
säljningar på 3 570 mkr.

Placeringsinriktningen under 1999 innebar köp av
bank- och IT-aktier, samt mot slutet av året även
försäljning av verkstadsaktier. De största föränd-
ringarna i portföljens sammansättning skedde för
branscherna verkstadsindustri samt kemi och läke-
medel. Ericssons goda kursutveckling ökade verk-
stadsindustrins vikt i såväl fondens portfölj som
referensindex. AstraZenecas ofördelaktiga relativa
utveckling förklarade på samma sätt kemi och läke-
medels minskade andel i såväl fondens portfölj som
referensindex. Följande diagram visar svenska aktiers
fördelning på olika branscher.

Av diagrammet nedan framgår fondens relativa
exponering i respektive bransch. Den goda kursut-
vecklingen för många verkstadsbolag - relativt refe-
rensindex - medförde en ökad övervikt i verkstads-
industri för fonden. Fondens ökade övervikt i kemi
och läkemedel berodde på AstraZenecas minskade
vikt i referensindex, orsakad av utflödet av aktier från
Stockholmsbörsen. Fonden minskade successivt un-
der året undervikten i branschen banker och finansiella
tjänster. Trots stora nettoköp inom IT ökade fondens
undervikt under året dels på grund av branschens
nytillkomna bolags ökade vikt, dels på grund av sek-
torns goda utveckling jämfört med referensindex.

Svenska aktiers branschviktning (VA:s indelning)

Den svenska portföljen var fortsatt koncentrerad till
ett antal större innehav. Fonden hade innehav på 1 mdr
eller mer i 19 företag, vilka tillsammans utgjorde
nästan 90% av den svenska aktieportföljen (inkl
onoterade innehav). Mätt efter storleken på engage-
mangen i de enskilda svenska företagen fördelade sig
portföljen vid utgången av 1999 på följande sätt:

Antal svenska innehav fördelade efter storlek

Engagemang mkr	Antal företag	Totalt marknads-
Engagemang mkr	Antal företag	värde, mkr	%
>2500	11	105 850	79
1000 S 2500	8	13 622	10
500 <1000	11	7 439	5
250 S 500	11	3 887	3
100 S 250	17	2 551	2
0<100	23	860	1

100

Saminvesterlngarna inom ramen för de tre riskkapitalbolagen EQT
Scandinavia, Ltd respektive BV och Nordic Capital Svenska AB har i
ovanstående tabell räknats som tre innehav.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

14 Förvaltningsberättelse

De fem största engagemangen svarade sammantaget
för 61 (53)% av marknadsvärdet av den totala svenska
aktieportföljen, vilket var klart högre än föregående
år. Fondens fem största engagemang vid årets slut,
mätt efter marknadsvärdet, utgjordes av:

Fondens fem största engagemang,
marknadsvärde samt andel

Rank	Bolag	Mkr	Andel, %
1(1)	Ericsson	42 997	32,0
2(2)	AstraZeneca	13 070	9,7
3(4)	ABB	9 922	7,4
4(3)	H&M	9 906	7,4
5(6)	Electrolux	5 683	4,2

Följande större förändringar av noterade svenska
aktier gjordes under året:

I Nya innehav i fondens portfölj blev Connecta
(nyintroduktion), Perbio (från Perstorp),
Pharmacia & Upjohn, Ratos, Securitas och
WM-data.

I Följande innehav avyttrades helt i samband med
uppköpserbjudanden: AGA, PLM, Scancem
och Spectra-Physics. Dessutom avyttrades hela
innehavet i Scania.

I Större nettoköp (> 250 mkr) av aktier gjordes i
Nordbanken, Pharmacia & Upjohn, SHB och
Securitas.

I Förutom avyttrade bolag utfördes större
försäljningar (> 250 mkr) i AstraZeneca, H&M,
Sandvik och Stora Enso.

Fondens omsättning av noterade svenska aktier steg
jämfört med 1998. Affärsvolymens andel av den
officiella handeln ökade till 0,3 (0,2)%. Marknads-
värdet av fondens svenska portfölj utgjorde 3,6% av
det totala börsvärdet vid årets utgång, vilket var något
högre än föregående år. Omsättningshastigheten låg
därmed på en väsentligt lägre nivå än genomsnittet
för marknaden.

Det totala antalet svenska aktieaffärer var högre än
föregående år och uppgick till ca 430. Det svenska
courtaget var också högre, knappt 14 (11) mkr.
Fonden gjorde affärer i svenska värdepapper med
12 mäklare.

Utländska aktier

Marknadsvärdet på fondens udändska aktier upp-
gick vid årets slut till 9 791 (2 777) mkr. Värdet
ökade således under året med 7 014 mkr, varav
nettoköp utgjorde 5 113 mkr.

Fonden ökade under året andelen europeiska och
japanska aktier i den utländska portföljen, samtidigt
som andelen amerikanska aktier minskade väsent-
ligt. Den europeiska delportföljen var överviktad i
kemi och läkemedel samt telekom men underviktad i
verkstadsindustri. Den amerikanska delportföljen var
kraftigt överviktad i IT och kemi och läkemedel samt
underviktad i banker och finansiella tjänster.

Fonden gjorde affärer i utländska värdepapper med
fem mäklare. Antalet utländska aktieaffärer var ca 260
och courtaget uppgick till 5,7 mkr.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Onoterade värdepapper

1992 fattade fondstyrelsen ett rambeslut med inne-
börden att fondens nyinvesteringar i onoterade värde-
papper skall begränsas dels till investeringar genom
investerarkonsortier med särskild kompetens för
onoterade företag, dels till investeringar i privatise-
ringar där exitmöjligheterna är klarlagda.

Det bokförda värdet på fondens onoterade värde-
papper uppgick vid utgången av 1999 till 674 (433)
mkr. Marknadsvärdet vid samma tidpunkt har be-
räknats till 1 050 (599) mkr. Dessa värden ingår som
delportföljer i den svenska respektive utländska aktie-
portföljen.

Resultatet under 1999 blev gott. Den realiserade och
orealiserade värdestegringen uppgick till 381 mkr,
vilket - i relation till marknadsvärdet vid årets början
- motsvarar en avkastning på 63%. Huvudförklaringen
är framgångsrika försäljningar och börsnoteringar
inom sektorerna IT, telekom och medicinsk teknik.

Bruttoinvesteringarna i onoterade värdepapper upp-
gick till 296 mkr under året. Största investeringen,
105 mkr, var en s k preplacing i Radio Design, där
fonden efter konvertering kan uppnå en ägarandel
på nära 10%. Fonden gick också in i tre nya investerar-
konsortier under året, nämligen Nordico Invest KB,
Springboard Partnership KB och Zodiak Venture
Capital KB, de två senare med huvudinriktning på
IT och telekom.

Mot slutet av verksamhetsåret beslutades att utöka
investeringsramen för indirekta onoterade värde-
papper från 1 000 mkr till 1 500 mkr.

Kortfattade uppgifter om de onoterade företagen
återfinns på sid 32.

Räntebärande tillgångar

Andelen räntebärande tillgångar i förhållande till
fondens totala placeringstillgångar, mätt till mark-
nadsvärden, minskade under året från 3,5% till 2,4%.
Företagscertifikatens genomsnittliga kvarvarande
löptid vid årsskiftet uppgick till ca 52 dagar. Fonden
placerade i certifikatprogram med raring ”Kl” från
Standard & Poor’s. Placeringarnas fördelning vid
respektive års utgång framgår av vidstående tabell:

Räntebärande tillgångar

1999-12-31 1998-12-31

Marknadsvärden Marknadsvärden

	mkr	%	mkr %
Likvida medel	1 736	50	1397	45
Företagscertifikat	1738	50	1688	55
	3 474	100	3 085	100

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

16 Förvaltningsberättelse

Avkastning

Totalavkastningen på fondens placeringstillgångar
uppgick till 64,7% under 1999. Detta skall jämföras
med 61,9% för ett vägt jämförelseindex. Den risk-
justerade avkastningen, mätt som informationskvot,
uppgick till 0,70. Resultatet översteg därmed väl
fondens målsättning om en informationskvot som
långsiktigt överstiger 0,15. Riskmåtten definieras på
sid 38.

Fondens överavkastning förklaras av framgångsrik
tillgångsfördelning, branschfördelning och viktning
i enskilda aktier. Övervikten i svenska aktier, i förhål-
lande till referensindex, bidrog positivt, eftersom sven-
ska aktier utvecklades bättre än andra tillgångsslag.

Avkastningen i den svenska delportföljen uppgick till
69,1%, vilket överträffade referensindex som upp-
nådde 67,4%. I den svenska delportföljen bidrog den
stora övervikten i verkstadsindustri och undervikten
i banker och finansiella tjänster positivt till den rela-
tiva avkastningen. Undervikten i IT och övervikten i
kemi och läkemedel påverkade däremot avkastningen
negativt.

Avkastningen för utländska aktier uppgick till 33,5%,
vilket är klart bättre än referensindex som steg med
24,1%. I den utländska delportföljen bidrog främst
fondens övervikt i sektorerna IT och telekom till den
remarkabelt goda utvecklingen.

Avkastningen på fondkapitalet har de fem senaste åren
i genomsnitt uppgått till 31%. Fondens avkastning
för svenska aktier har den senaste femårsperioden i
genomsnitt uppgått till 32,7%, vilket är något sämre
än jämförelseindex som steg med 33,1%.

En närmare avkastningsanalys, speciellt för 1999
återfinns på sid 33.

Riskhantering

Fjärde AP-fonden är en stor placerare på den svenska
och utländska kapitalmarknaden. Placeringstillgån-
garnas totala marknadsvärde uppgick vid räkenskaps-
årets utgång till 147,5 (89,1) mdr. Centrala risker är
marknads-, kredit- och likviditetsrisker.

Uppföljning och utvärdering mot referensindex sker
regelbundet liksom mot ett antal andra fastställda
risk- och avkastningsmått.

Kreditbedömning och riskuppföljning av affärsmäs-
siga motparter (banker och fondkommissionärer) sker
löpande.

Behörighets- och befogenhetsregler finns upprättade
för de medarbetare som äger rätt att genomföra affärs-
transaktioner. Uppföljning och kontroll av genom-
förda affärer sker löpande inom administrationen.

Under innevarande år fortsätter uppbyggnaden av
enheterna riskkontroll och affärskontroll, som är två
från affärsverksamheten fristående funktioner. Arbets-
uppgifterna omfattar bland annat metodutveckling,
uppföljning av placeringsreglemente, utvärdering av
avkastning mot referensindex samt kvalitetssäkring
av intern och extern rapportering.

Fondens innehav av utländska aktier valutasäkras ej.
Marknadsvärdet på utländska aktier vid utgången av
1999 uppgick till 9,8 mdr.

Resultatet av årets verksamhet samt fondens ställning per den
31 december 1999 framgår av följande resultat- och balansräkning
med kommentarer på sidorna 17-23.

Placeringstillgångarnas fördelning på tillgångsslag samt
avkastning jämfört med referensindex

Normalportfölj Marknadsvärden Andel Totalavkastning, %

Tillgängsslag	% mkr		%	Fonden Referensindex
Svenska aktier	90,0	134 209	91,0	69,1	67,4
Utländska aktier		9 791	6,6	33,5	24,1
Räntebärande
tillgängar	2,5	3 474	2,4	3,4	3,3
	100,0	147 474	100,0	64,7	61,9

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Resultat-
räkning

mkr	Not	1999	1998
Rörelsens intäkter
Erhållna utdelningar		2186	1 771
Ränteintäkter		121	204
Realisationsresultat, netto	1	5 995	2 285
Summa rörelsens intäkter		8 302	4 260
Rörelsens kostnader
Personalkostnader	2	22	11
Övriga kostnader	3	45	15
Summa rörelsens kostnader		67	26
Rörelseresultat		8 235	4 234
Överföring till 1 -3 AP-fonderna	4	323	300
Årets resultat		7 912	3 934
Värdeförändring vid marknadsvärdering
Orealiserat resultat aktier och andelar		50 456	3 089

5 58 368 7 023

Årets marknadsvärderade resultat

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Balans-
räkning

		1999-12-31	1999-12-31	1998-12-31	1998-12-31
mkr	Not	Bokfört värde	Marknadsvärde	Bokfört värde	Marknadsvärde

TILLGÄNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier	6	9	9	-	-
Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar	7	39 131	144 000	31 591	86 004
Summa anläggningstillgångar		39140	144 009	31 591	86 004
Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter		17	17	11	11
Likvida medel
Kortfristiga placeringar		1 738	1 738	1 688	1 688
Kassa och bank		1 736	1 736	1 397	1 397
Summa omsättningstillgångar		3 491	3 491	3 096	3 096
Summa tillgångar		42 631	147 500	34 687	89100
FONDKAPITAL OCH SKULDER Fondkapital Grundkapital	4	5 700	10 761	5 700	10 620
Balanserat resultat		28 682	78 034	24 748	71 152
Årets resultat		7 912	58 368	3 934	7 023
Summa fondkapital	5	42 294	147163	34 382	88 795
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder		2	2	0	0
Skuld till 1-3 AP-fonderna	4	323	323	300	300
Övriga skulder		4	4	3	3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		8	8	2	2
Summa kortfristiga skulder		337	337	305	305
Summa fondkapital och skulder		42 631	147 500	34 687	89 100
Ställda säkerheter		Inga		Inga
Ansvarsförbindelser		Inga		Inga

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Finansierings-
analys

mkr	1999	1998
Tillförda medel
Erhållna utdelningar	2186	1 771
Ökning av grundkapitalet	0	700
Ränteintäkter	121	204
Minskning av fordringar respektive ökning av skulder	9	-
Valutakursvinster, netto	-	12
Övrigt	-	47
Summa tillförda medel	2 316	2 734
Använda medel
Valutakursförluster, netto	1	-
Nettoköp av aktier och andelar	1 544	5 793
Inköp av inventarier	9	-
Överföring till 1-3 AP-fonderna	300	301
Rörelsens kostnader	67	26
Ökning av fordringar respektive minskning av skulder	6	10
Summa använda medel	1 927	6130
Förändring av likvida medel	389	-3 396

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Tillämpade
värderings-
och redovisnings-
principer

Fonden följer de regler som finns i Lag med Regle-
mente för Allmänna Pensionsfonden (SNS1983.1092
med senare beslutade ändringar). Årsredovisningen
har upprättats enligt god redovisningssed.

Ändrade redovisningsprinciper

Från och med 1999 sker marknadsvärdering av no-
terade aktier och andelar i första hand till senaste
betalkurs under årets sista handelsdag. Tidigare år har
marknadsvärdering skett till lägsta betalkurs under
årets sista handelsdag. Marknadsvärden för onoterade
aktier och andelar har tidigare år upptagits till bok-
förda värden. 1998 års jämförelsesiffror har inte
räknats om. Effekten av ändringarna återges i not 7.

Värdepappersinnehav i Autoliv och Stora Enso redo-
visas i den svenska värdepappersportföljen. 1998 års
jämförelsesiffror har korrigerats i enlighet därmed.

Från och med 1999 avskrivs inventarier enligt plan.
Tidigare år har inventarier kostnadsförts löpande.

Affärsdagsredovisning

Köp och försäljning av värdepapper redovisas i balans-
räkningen per affärsdagen, det vill säga vid den tid-
punkt då de väsentliga rättigheterna och därmed
riskerna övergår mellan parterna. Fordran på eller
skulden till motparten mellan affärsdag och likviddag
redovisas brutto under övriga fordringar respektive
övriga skulder.

Aktier och andelar

Portföljmetoden tillämpas vid värdering av såväl
marknadsnoterade som onoterade aktier och andelar,
dvs bokförda värden för enskilda poster justeras inte,
även om marknadsvärdet varaktigt understiger an-
skaffningsvärdet, så länge övervärden av andra poster
i portföljerna motiverar detta synsätt.

Anskaffningsvärdet på aktier och andelar inkluderar
courtage och andra kostnader. Vid beräkning av reali-
sationsvinster och -förluster har genomsnittsmetoden
använts.

Marknadsvärdering av noterade värdepapper sker i
första hand till senaste betalkurs under årets sista han-
delsdag, i andra hand till sista köpkurs.

Räntebärande värdepapper

Räntebärande värdepapper värderas till upplupet
anskaffningsvärde. Portföljmetoden tillämpas. Mark-
nadsvärden för räntebärande värdepapper bestäms av
marknadsnoteringar under årets sista handelsdag.
Realisationsresultat redovisas under ränteintäkter.

Placeringar i utländsk valuta

Likvida medel i utländsk valuta redovisas till balans-
dagens valutakurser.

Placeringar i utländsk valuta är redovisade till den
historiska anskaffningskursen i svenska kronor. Vid
marknadsvärdering av placeringstillgångar används
balansdagens valutakurser.

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier är bokförda till anskaffningsvärdet efter
avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan.
Datautrustning skrivs av på tre år, medan övriga in-
ventarier skrivs av på fem år.

Inkomstskatter

Fondstyrelsen är befriad från all inkomstskatt vid
placeringar i Sverige. Vid placeringar utanför Sverige
varierar skattskyldigheten från land till land.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Noter till
resultat- och
balansräkningar

mkr (där ej annat anges)

N0T1

Realisationsresultat,
netto

1999 1998

Realisationsvinster aktier och andelar 6 086 2 440

Realisationsförluster aktier och andelar___________________________________91________________________155

Summa realisationsresultat, netto 5 995 2 285

NOT 2

Personalkostnader

tkr	1999	1998
Löner och arvoden
Styrelsen, VD och vVD	3 731	3 555
Övriga anställda	8 630	3 369
Summa löner och arvoden	12361	6 924
Sociala kostnader
Pensionspremier VD	895	570
Pensionspremier vVD	207	221
Övriga pensionskostnader	1 632	773
Övriga sociala kostnader	4 614	2 582
Summa sociala kostnader	7348	4 146
Övriga personalkostnader	2 176	294
Summa personalkostnader	21 885	11 364

Styrelsearvodena fastställs av regeringen. Till styrelsens ordförande har utgått arvode om 60 (60) tkr och
till vice ordförande 40 (38) tkr. Lön och ersättningar till verkställande direktören uppgår till 1 762 (1 667)
tkr och till vice VD 1 298 (1 232) tkr.

Pensioner och liknande förmåner

Verkställande direktörens anställningsavtal innehåller särskilda bestämmelser om pensionsförmåner och
avgångsvederlag. Avtalet innebär i huvudsak pensionsrätt vid 59 år samt rätt till avgångsvederlag
motsvarande två årslöner.

Vice verkställande direktören har ingen särskild pensionsförmån, men har rätt till avgångsvederlag
motsvarande en årslön.

Lån till ledande befattningshavare

Inga lån finns till ledande befattningshavare.

Medelantal anställda under räkenskapsåret

Medelantalet anställda uppgick till 15 (9) varav 6 (5) kvinnor. Vid räkenskapsårets utgång var antalet
medarbetare 19 (13).

22 Noter

NOT 3

Övriga kostnader

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

	1999	1998
Arvoden till externa förvaltare	15	4
Administrationskostnader	17	8
Informations- och datakostnader	4	2
Lokalkostnader	9	1
Avskrivningar inventarier	0	0
Summa övriga kostnader	45	15

Revisionsarvodet har för 1999 uppgått till 634 (250) tkr.

NOT 4

Överföring till

1-3 AP-fonderna

Fjärde AP-fonden skall enligt gällande avkastningskrav varje år till 1 -3 AP-fonderna överföra 3% av
grundkapitalets nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid
kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1999 uppgick till 259,6. Under 1999 har inget
nytt grundkapital rekvirerats. Per balansdagen uppgick skulden till 1-3 AP-fonderna till 323 (300) mkr.

Belopp
mkr

Index

Beräknat nuvärde
mkr

Tillgängligt
antal dagar

Avkastnings-
krav/mkr

Grundkapital vid årets ingång

Grundkapital vid årets utgång

5 700

256,2

259,6

10 620,5

10 761,5

360

322,8

Förändring av grundkapitalets nuvärde 140,9

NOT 5

Fondkapital

Fondkapital	1999-12-31		1998-12-31
Fondkapital	Bokfört värde	Marknads- värde	Bokfört värde	Marknads- värde
Fondkapital vid årets ingång	34 382	88 795	29 748	81 072
Rekvirerat grundkapital under året	-	-	700	700
Årets resultat	7912	58 368	3 934	7 023
Fondkapital vid årets utgång	42 294	147163	34 382	88 795
Resultat		1999		1998
Redovisat resultat		7 912		3 934
Orealiserat resultat aktier och andelar		50 456		3 089
Marknadsvärderat resultat		58 368		7 023
Förändring av grundkapitalets nuvärde		-141		114
Realt resultat		58 227		7137

NOT 6

Inventarier

1999

Planenligt restvärde vid årets ingång

Årets inköp 9

Årets avskrivningar______________________________________________________________________ 0

Planenligt restvärde vid årets utgång 9

Inventarier har fram till 1998 omkostnadsförts löpande.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Noter

NOT 7

		1999-12-31		1998-12-31
Aktier och andelar		Bokfört värde	Marknads- värde	Bokfört värde	Marknads- värde
Aktier och andelar	Svenska marknadsnoterade	31 086	133 292	29 019	82 847
	Svenska onoterade	636	917	380	380
	Utländska marknadsnoterade	7 371	9 658	2139	2 724
	Utländska onoterade	38	133	53	53
	Summa aktier och andelar	39131	144 000	31 591	86 004

') En anpassning till 1999 års värderingsprinciper hade höjt 1998 års marknadsvärde för aktier och andelar med 940 mkr:

• Svenska marknadsnoterade aktier och andelar har 1998 värderats till lägsta betalkurs under årets sista handelsdag.
En värdering till senaste betalkurs hade ökat marknadsvärdet med 774 mkr till 83 621 mkr.

• Marknadsvärdet för onoterade aktier och andelar specificerades ej 1998 utan upptogs endast till bokfört värde.
En marknadsvärdering enligt 1999 års princip hade ökat marknadsvärdet med 166 mkr till 599 mkr.

Specifikation över innehavet återfinns på sid 25.

Stockholm den 17 februari 2000

Sören Mannheimer

Birgitta Johansson-Hedberg

Ingegerd Karlsson

Margareta Pålsson

Christer Spångberg

Carl Wilhelm Ros

Anders Lundström

Bertil Jonsson

Åsa-Pia Järliden

Göran Johnsson

Curt Malmborg

Sture Nordh

Hans Jonsson

Jan Ohlsson

Thomas Halvorsen

Vår revisionsberättelse har avgivits

Stockholm den 18 februari 2000

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Revisions-

berättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN, Fjärde fondstyrelsens förvaltning, far
härmed avge revisionsberättelse för år 1999.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och
andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning,
inventerat de tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsredo-
visningen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna,
bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens
förvaltning.

Stockholm den 18 februari 2000

Pål Wingren

Auktoriserad revisor

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Aktier och
andelar

Svenska aktier och andelar

Swedish equities and participations

Marknadsnoterade aktier

Listed equities

Procentandel av

Företag Company		Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEKm.	aktiekapital Share capital	röster Votes
ABB’¹		9 567 531	9 922	3,2	3,2
Affärsstrategerna		150 000	8	3,9	1,8
Assa Abloy B		2 750 000	329	0,9	0,6
Assi Domän		4 160 415	576	3,5	3,5
AstraZeneca”		36 305 454	13 070	2,1	2,1
Atlas Copco		8 275 028	2 064	4,0	4,5
A	6 485 314
B	1 789 714
Autoliv”		2 337 050	582	2,3	2,3
Avesta Sheffield		3 925 600	174	2,5	2,5
Balder A		917 932	96	3,9	3,9
Beijer Alma B		236 500	40	5,9	2,6
Bergman & Beving B		2 646 192	312	9,2	5,8
BT Industries		748 062	129	2,7	2,7
B&N Nordsjöfrakt B		928 600	10	5,0	3,2
Castellum		4 000 000	332	8,0	8,0
Connecta B		110000	32	0,7	0,2
Consilium B		100 000	3	2,0	1,1
Drott		6 820 444	663	6,7	7,2
A	112 988
B	6 707 456
Electrolux B		26 556 520	5 683	7,3	5,8
Ericsson		75 998 018	41 606	3,9	1,4
A	2 190 450
B	73 807 568
Esselte		2 683 938	172	7,8	8,4
A	1 653 938
B	1 030 000
Firefly		315 000	2	5,7	5,7
Fören.Sparbanken A		22 344 150	2 793	4,2	4,2
Gambro		21 150 200	1 619	6,1	7,3
A	18 771 700
B	2 378 500
Getinge Industrier B		3 018 550	290	6,7	4,2
Gränges		3 293 952	585	9,0	9,0
Haldex		1 752 000	173	7,9	7,9
Hennes & Mauritz B		34 757 500	9 906	4,2	2,0
IFS		1 856 250	345	4,7	3,5
A	250 000
B	1 606 250
Intentia Int B		1 123 000	289	4,7	2,8
Investor B		8 280 000	994	1,1	0,2
JM Bygg		1 804 300	296	5,4	4,1
Karlshamns		307 177	22	1,5	1,5
Lindex		545 000	127	4,0	4,0
Lundbergföretagen B		1 290 145	148	1,7	0,4
Mandamus		647 255	34	3,2	3,2
Mandator		1 140 000	145	3,0	3,0
Mo och Domsjö		3 816 092	1 171	4,3	3,3
A	644 068
B	3 172 024
Munters		1 200 000	122	4,8	4,8

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

26 Aktier och andelar

Marknadsnoterade aktier, forts. (Listed equities, cont.)

Företag Company		Antal Marknadsvärde mkr Number of Market value equities held SEK m.		Procentandel av aktiekapital Share capital	röster Votes
NCC		3 437 556	340	3,2	4,1
A	2 694 484
B	743072
Nordbanken Holding		19 380 000	969	1,5	1,5
Perbio Science		3 053 700	114	8,5	8,5
Perstorp B		6 107 400	482	8,5	4,1
Pharmacia & Upjohn¹’		3 050 000	1 177	0,6	0,6
Ratos B		2 000 000	144	2,5	0,7
Sandvik		20 025 105	5 342	7,7	9,7
A	18 949 815
B	1 075 290
SCA		16 907 431	4 254	7.3	6,0
A	3 380 266
B	13 527 165
Scribona		1 951 938	56	5,7	15,2
A	1 663 132
B	288 806
SEB		1 620 000	126	0,2	0.1
A	252 000
C	1 368 000
Seco Tools B		877 665	204	3,0	0,8
Securitas B		4 005 000	617	1,1	0,8
SHB		40 005 884	4 253	5,6	5,5
A	35 793 284
B	4212600
SIFO		1 951 938	212	5.6	7,9
A	1 663132
B	288 806
Skandia		11 084 000	2 849	2,2	2,2
Skanska		7 620 944	2 416	6.7	4,4
A	112 988
B	7 507 956
SKF		3 755 800	755	3,3	4,0
A	2 026 800
B	1 729 000
SSAB		8 105 153	1 056	7,2	7,5
A	6 183 390
B	1 921 763
Stora Enso¹’		16 050 399	2 365	2,1	3,1
A	7 318 308
R	8 732 091
Svedala Industri		3 241 568	506	6,8	6,8
Swedish Match		21 713 314	645	5.0	5,0
Sydkraft C		11 532 329	1 753	6,0	1.0
TietoEnator”		823 500	432	1,1	1,1
Tornet		1 163 800	137	3,9	3,9
Trelleborg B		5 769 204	441	4.9	2,6
Volvo		22 047 590	4 782	5,0	8,6
A	13 670 610
B	8 376 980
WM-Data B		1 043 000	549	1,4	0,6
Ångpannefören. B		456 300	61	7,9	4,9

Summa marknadsvärde (Total market value) 131 901

Summa bokfört värde (Total booked value) 30 977

’> Värdepappersinnehaven i ABB, AstraZeneca, Autoliv, Pharmacia & Upjohn, Stora Enso och TietoEnator redovisas i den svenska värdepappersportföljen trots att motsvarande juridiska personer
är utländska rättsobjekt. Motiveringen är riksdagens beslut i juni 1999 som klargör att dessa aktier ej skall inräknas i den utländska kvoten tills vidare. Detta innebär också att dessa värdepapper
- som tidigare - ingår i avkastningsberäkningarna för den svenska aktieportföljen.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Aktier och andelar 27

Marknadsnoterade konvertibler

Listed comertible debentures

Företag Company	Nom mkr Nom SEK m.	Marknadsvärde mkr Market value SEK m.
Ericsson B	91	1 391
Summa marknadsvärde (Total market value)		1 391
Summa bokfört värde (Total booked value)		109

Totalsumma svenska marknadsnoterade aktier, konvertibler och andelar:

Total listed Swedish equities, convertible debentures and participations:
Marknadsvärde (Market value)

Bokfört värde (Booked value)

133 292

31 086

Onoterade aktier

Unlisted equities

Företag Company	Antal Number of equities held		Bokfört värde mkr Booked value SEKm.	Procentandel av
Företag Company	Antal Number of equities held		Bokfört värde mkr Booked value SEKm.	aktiekapital Share capital	röster Votes
Ballingslöv Holding A		892 741	9	5,1	5,1
CashCap A		16 448	0	16,4	16,4
Dahl Intressenter A	18212	79 593	15	1,3	0,9
Pref Duni Holding A	61 381	105 714	33	2,3	2,3
EFGB		872 960	9	15,1	15,1
Eldon Thule Intr. A	17 281	75 531	14	2,4	1,7
C Pref Elmo-Calf A	58 250	61 658	9	6,2	7,0
FlexLink A		931 537	9	4,2	4,2
Gislaved Folie A		302 260	2	6,0	6,9
Hilding Anders A		446 084	17	6,1	8,5
Junkaravan, pref 1		83166	15	5,4	10,4
Mölnlycke Health Care A	413 000	924 732	92	13,3	9,9
B	511 732
Nordic Capital Svenska A	2 160	9 375	0	18,8	10,0
B Radio Design TJ B	7215	1 305 357	73	9,2	7,8
Stenqvist A		704 044	7	5,0	5,0
Swedestart A	478	1 453	12	25,1	17,7
B TAC Holding A	975	708 465	7	4,6	4,6

Summa bokfört värde (Total booked value)

Summa marknadsvärde (Total market value)

323

453

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

28 Aktier och andelar

Andelar kommanditbolag

Participations in limited partnerships

Företag Company	Nom mkr Nom SEK m.	Bokfört värde mkr Booked value SEK m.
HealthCap	135	136
IDI	57	57
Nordico Invest	42	42
Radio Design TJ ²⁵	33	33
Skandia Investment	3	3
Springboard Partnership	3	2
Zodiak Venture Capital	40	40

Summa bokfört värde (Total booked value) 313

Summa marknadsvärde (Total market value) 464

²¹ Onoterad konvertibel (Unlisted convertible debenture)

Totalsumma svenska onoterade aktier, konvertibler och andelar:

Total Swedish unlisted equities, convertible debentures and participations:

Marknadsvärde (Market value)

Bokfört värde (Booked value)

Totalsumma svenska aktier, konvertibler och andelar:

Total Swedish equities, convertible debentures and participations:

Marknadsvärde (Market value)

Bokfört värde (Booked value)

917

636

134 209

31 722

Utländska aktier och andelar

Foreign equities and participations

Marknadsnoterade aktier

Listed equities

Frankrike

France

Företag Company	Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEKm.
Alcatel	45 500	89
Aventis	245 908	121
Axa	108 250	128
BNP	60 000	47
Canal Plus	45 000	56
Cap Gemini	27 500	59
Carrefour	63 000	99
Groupe Danone	28 000	56
France Telecom	215 000	241
LVMH	22 320	85
L’Oréal	23100	157
Saint-Gobain	27 000	43
Total Fina	108 000	122
Vivendi	119 654	92

1 395

1 061

Summa marknadsvärde (Total market value)

Summa bokfört värde (Total booked value)

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Aktier och andelar 29

Japan

Företag Company	Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEKm.
Bank of Tokyo & Mitsubishi	555 000	66
Bridgestone	109 000	20
Canon	124 000	42
Fuji Photo	85 000	26
Fujitsu	140 000	54
Hitachi	355 000	48
Honda Motor	145 000	46
ITO-Yokado	47 000	43
Marui	101 000	13
Nomura Securities	163 000	25
NTT	300	44
NTT Mobile Com	500	164
Sony	38 500	97
Sumitomo Bank	443 000	52
Takeda Chemical	115 000	48
Tokyo Electric Power	95 000	22
Toyota Motor	419 000	173
Summa marknadsvärde (Total market value)		983
Summa bokfört värde (Total booked value)		627
Schweiz
Switzerland
	Antal	Marknadsvärde mkr
Företag	Number of	Market value
Company	equities held	SEKm.
Ciba Specialty Chemicals	30 900	19
Credit Suisse Group	52 424	88
Holderbank	4 754	55
Nestlé	7 793	121
Novartis	14115	176
Roche Holding	1 523	153
Schw. Rueckversicherungs	4 511	79
UBS	49 132	112
Zurich Allied	19 060	92
Summa marknadsvärde (Total market value)		895
Summa bokfört värde (Total booked value)		800

Storbritannien

United Kingdom

Företag Company	Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEKm.
British Sky Broadcasting	500 000	68
Barclays	340 000	83
BASS	350 000	37
BAT	520 000	25
BP Amoco	2 400 000	206
British Telecom	1 425 000	297
British Aerospace	225116	13
Cable & Wireless	775 000	112
Diageo	1 341 000	92
Glaxo Wellcome	1 185 000	285
Granada Group	425 000	37
HSBC Holdings	555 000	66
Kingfisher	750 000	71
Lloyds TSB Group	1 570 000	167
Marconi	525 000	79
Marks & Spencer	1 325 000	54
National Westminster Bank	400 000	73
Prudential	535 000	90
Rentokil Initial	560 000	17
Reuters Group	605 000	71
Sainsbury	450 000	22
Serna Group	400 000	61
Shell	1 900 000	135
Smithkline Beecham	1 805 800	196

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

30 Aktier och andelar

Storbritannien, forts (United Kingdom, cont.)

Företag Company	Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEKm.
Royal & Sun Alliance Ins Tesco U nilever Vodafone Airtouch	581 818 2 300 000 1 308 928 2 425 000	38 59 82 102
Summa marknadsvärde (Total market value) Summa bokfört värde (Total booked value) Tyskland Germany		2 638 2 245
Företag Company	Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEKm.
Allianz	84 700	241
BASF	175 000	76
Bayer	243 400	98
Celanese	6 272	1
Commerzbank	136 000	43
DaimlerChrysler	208 999	138
Deutsche Bank	143 044	103
Deutsche Telekom	312 357	191
Karstadt Quelle	30 000	10
Mannesmann	110709	228
Metro	79 375	36
SAP	26 160	108
Siemens	144 125	156
Thyssen	165 000	42
Veba	176 975	73
Volkswagen	88 374	42
Summa marknadsvärde (Total market value)		1 586
Summa bokfört värde (Total booked value)		1 130
USA
USA
	Antal	Marknadsvärde mkr
Företag	Number of	Market value
Company	equities held	SEKm.
American Home Products	100 000	33
Amgen	75 000	38
AT&T	259 000	112 '
Bristol-Myers Squibb	185 000	101
Cisco Systems	245 000	223
Coca-Cola	100 000	50
Exxon Mobil	75 248	52
FDX	60 000	21
Fed Nat Mtg	74 000	39
Ford Motor	78 000	35
General Electric	150 000	198
IBM	110 000	101
Intel	175 000	123
International Paper	93 000	45
Johnson&Johnson	71 000	56
Lucent Technologies	150 000	96
McGraw-Hill	106 000	56
Merck	195 000	111
Microsoft	149 000	148
Pfizer	336 000	93
PPG Industries	72 000	38
Procter & Gamble	52 000	49
Schering-Plough	100 000	36
Sun Microsystems	90 000	59
Time Warner	116000	71
Wal-Mart Stores	300 000	177
Summa marknadsvärde (Total market value) Summa bokfört värde (Total booked value)		2161 1 508

Teckningsoptioner/Warrants

Warrants

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Aktier och andelar 31

Land Country	Företag Company	Antal Number of equities held	Marknadsvärde mkr Market value SEKm.
Frankrike (France)	Vivendi	12000	0
Summa marknadsvärde (Total market value)			0
Summa bokfört värde (Total booked value)			0

Totalsumma utländska marknadsnoterade aktier, teckningsoptioner och andelar:

Total foreign listed equities, warrants and participations:

Marknadsvärde (Market value)

Bokfört värde (Booked value)

9 658

7 371

Onoterade aktier

Unlisted equities

Land Country	Företag Company	Antal Number of equities held	Bokfört värde mkr Booked value SEKm.
Danmark (Denmark)	Struers	247 951	14
Finland (Finland)	Perlos³’	303 852	4
Finland (Finland)	Salcomp		10
	A	14 022
	Pref C	47 261
Finland (Finland)	Vaasan & Vaasan		10
	A	21 824
	Pref C	65 910

Summa bokfört värde (Total booked value) 38

Summa marknadsvärde (Total market value) 133

” Börsnoterad under 1999, men särskilda villkor för fonden.

Totalsumma utländska onoterade aktier och andelar:

Total foreign unlisted equities and participations:

Marknadsvärde (Market value) 133

Bokfört värde (Booked value) 38

Totalsumma utländska aktier, konvertibler, teckningsoptioner och andelar:
Total foreign equities, convertible debentures, warrants and participations:
Marknadsvärde (Market value)

Bokfört värde (Booked value)

9 791

7 409

Totalsumma aktier, konvertibler, teckningsoptioner och andelar:
Total equities, convertible debentures, warrants and participations:
Marknadsvärde (Market value)

Bokfört värde (Booked value)

144 000

39131

5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

32 Aktier och andelar

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag	Engagemang,¹¹mkr	Kapitalandel/ rösträttsandel, %	Övriga större delägare⁷¹	VD/Fondens styrelserepr.	Kommentar
A) Nordic Capital med saminvesteringar
Nordic Capital Svenska	0	18,8/10,0	Investorema	Robert Andreen Thomas Halvorsen	Förvaltningsbolag, specialiserat pä s k MB0.
Hilding Anders	17	6,1/8,5		Anders Hultman	Ledande sängtillverkare.
Elmo-Calf	9	6,277,0	Nordico Inv.	Göran Truedsson	Lädertillverkare åt bl a möbel- och bilindustrin.
Gislaved Folie	2	6,0/6,9	Nordico Inv.	Svante Burge	Plastfolie- och folielaminattillverkare.
Mölnlycke Health Care	92	13,3/9,9	Tamro,	Finn Johnson	Tillverkning och distribution av kirurg- och sjukvärdsprodukter.

Sjätte AP-fonden

⁷¹ Övriga investorer är bl a Skandia, Atte, Bure, Handelsbanken Liv.

B) Saminvesteringar inom ramen för EQT Scandinavia, Ltd resp BV

Ballingslöv Holding	9	5,1/5,1		N-E Danielsson	Tillverkare av kökssnickerier samt vissa badrumssnickerier
Dahl Intressenter	15	1,3/0,9	Ratos	Per-Olof Söderberg	WS-grossist, tidigare börsnoterad.
Duni Holding	33	2,3/2,3	Marieberg	Conny Karlsson	Tillverkare av bl a engängsprodukter.
Eldon Thule Intressenter	14	2.4/1,7	Familjen Skeppner	Åke Skeppner	Tillverkare av bl a takboxar för bilar.
RexLink	9	4,2/4,2	SKF	Fredrik Jönsson	Global tillverkare av multiflextransportörer.
Perlos Oy	4	0,6/0,6	GWSohlberg	Tlmo Leinilä	finländsk tillverkare av precisionsplaster och elektroniska komponenter, främst för mobiltelefoni.
Salcomp Oy	10	2,7/1,8		Kari Vuorialho	Tillverkare av batteriladdare till bärbara telefoner.
Stenqvist	7	5,0/5,0		Thomas Billing	Tillverkare av förpackningsmaterial.
Struers Holding A/S	14	5,0/5,0		John Hestehave	Dansk tillverkare av bl a utrustning för metalliografisk testpreparering.
TAC Holding	7	4,674,6		Arne Frank	Produkter, system och service inom bl a värme, ventilation och klimatkontroll.
Vaasan & Vaasan Oy	10	2,7/1,6		Matti Lappalainen	Stor finländsk bagerikoncem.

³ Övriga investorer är bl a Investor, AEA, Trygg-Hansa, Atte, Uni Storebrand.

C) Övriga bolag

Kontorsmöbelkoncem.

Kommanditbolag för investeringar inom
läkemedelssektorn.

KB för unga bolag, främst IT och telekom

Utvecklingsbolag för mindre bolag

KB för unga bolag, främst IT och telekom.

European Fumlture Group (EFG)

HealthCapKB

(inkl HeatttiCap Colnvest KB, CashCap)

Industnal Deveiopment

& Investment (101) KB

Junkaravan

Nordico Invest KB

Radio Design TJ

Skandia Investment KB

Springboard Partnership KB

Swedestart

Zodiak Venture Cap. KB

15,1/15,1	Ebbe Krook med familj, Four Seasons VC	Ebbe Krook
16,4/16,4	Sjätte AP-fonden.	Björn Odlandei
(24,4/24,4)	Skandia	Mikael Johans
14,7/14,7	Sjätte AP-fonden,	Carl Palmstien
	Nordico Invest	Björn Franzon
5,4/10,4	MoOo	Åke Eklöf

4.5/4.5 8AEP/KF

105 9,2/7,8 Icon Medialal),

Merkantildata

10,0/10,0 Skandia, ICA Finans,

OrWa, SHBtiv
13,5/13,5 Skandia, Agora

• ^r*"-.....------

Skandia, Agora

25.1/17.7 Skandia, AFA, FPK

Brummer&Partners,

Wasa Liv

_________________„ „. ,

ma KB för investeringar i medelstora bolag, huvudsakligen i
Norden.

Partnerfinansiering.

Jan Ohlsson KB för investenngar i medelstora företag (f d KF Invest)

Pål Kroger Utvecklar produkter mellan trädlös kommunikation

Od) internet

Christer Dahlström KB för investeringar i medelstora

Björn Franzon nordiska tillväxtbolag.

- \- i \ .

Gunnar Bergvall-

Lennart Jacobsson

ArneLööw

Svante Eifwng

Stefan Johnson

" Bokfört värde.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Avkastnings-
analys

Fondstyrelsen fastslog nya riskrelaterade mål för
verksamheten i början av 1999. Det övergripande må-
let för fondens verksamhet har formulerats som att:
Fjärde AP-fonden skall löpande under en femårs-
period nå en totalavkastning som överstiger valda
benchmark med 5%. Risknivån, mätt som aktiv risk,
skall för förvaltningen ej överstiga 8%. Fondens risk-
justerade avkastning, mätt som informationskvot, skall
i genomsnitt överstiga 0,15.1 Förvaltningsberättelsen,
under rubriken Verksamheten, sid 11, ges en utförlig
definition av fondens normalportfölj, frihetsgraderna
för denna samt referensindex för delportföljerna. Där
redovisas även sammanvägningen av jämförelseindex
för totalavkastningen på fondens placeringstillgångar.
Måtten för risk och riskjusterad avkastning beskrivs
under avsnittet Definitioner, sid 38.

Riskjusterad avkastning 1999

År 1999 var ett framgångsrikt år för Fjärde AP-fonden.
I nedanståend^ tabell sammanfattas de viktigaste
nyckeltalen.

Avkastningen på fondens totala placeringstillgångar
har överträffat ett sammanvägt jämförelseindex med

2,8 procentenheter. Avkastningen för den svenska
aktieportföljen registrerades till 1,7 procentenheter
över Findatas avkastningsindex (rev), medan den
utländska aktieportföljen överträffade sitt jämförel-
seindex med 9,4 procentenheter.

Risken mätt som volatilitet låg på samma nivå för fon-
den totalt som för jämförelseindex. Detta gäller även
delportföljerna. Den aktiva risken, som mäter avvikel-
sen mot jämförelseindex, låg för totalportföljen på
4,0% vilket är väl under fondens övergripande rest-
riktion på högst 8%.

Överavkastningen har uppnåtts med en risk i nivå med
jämförelseindex, vilket understryks av de riskjusterade
avkastningsmåtten. Fondens Sharpekvoter är genom-
gående högre än för jämförelseindexen. Informa-
tionskvoten är hög, vilket innebär att fonden med
god marginal har lyckats överträffa sitt index genom
små men väl avvägda avvikelser från index.

Avkastning, risk och riskjusterad avkastning, 1999

	Avkastning %	Volatilitet Aktiv risk % %	Sharpe- kvot	Informa- tionskvot
Fjärde AP-fonden, totalt	64,7	16.0 *0	3,8	0,70
Jämförelseindex	61,9	16,0	3.7	-
Svenska aktier	69,1	... W........ 4.0	3,9	0,43
FDAX (rev)	⁶⁷'⁴ ....	17.1 ........ -	3,8	- -
Utländska aktier	³³'⁵ ......	16,0 6,2	1,9	1,50
MSCI Europa/Världen		14,8	1,4	-
Räntebärande tillgängar	3,4	0,7 0,8	0,4	0,12
OMRX T-Bill	3,3	0,3	0,5	-

34 Avkastningsanalys

Riskjusterad avkastning 1995-1999

Helt konsistenta data för samtliga tillgångsslag är inte
tillgängliga för femårsperioden. I nedanstående tabell
redovisas därför bara den svenska aktieportföljens
resultat under perioden, jämfört med Findatas avkast-
ningsindex.

Referensindex för den svenska aktieportföljen utgörs
av Findatas avkastningsindex som emellertid reviderats
för 1999 för att uppnå överensstämmelse med lag-
stiftarens definition av fondens placeringsbas.

Avkastningen för den svenska aktieportföljen har
under perioden varit något lägre än för Findatas
avkastningsindex, knappt 0,5 procentenheter på års-
basis. Det är framförallt det svaga resultatet för 1998
som inverkat negativt på periodens avkastning. Risken
i portföljen har legat i nivå med jämförelseindex.

Den riskjusterade avkastningen, mätt som informa-
tionskvot, för den svenska aktieportföljen ligger i nivå
med eller strax under jämförelseindex under fem-
årsperioden.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Bidragsanalys 1999

En bidragsanalys analyserar hur avkastningen har
uppnåtts. Bilden nedan beskriver schematiskt en bid-
ragsanalys för fondens förvaltning 1999.

Fondens totalavkastning delas in i ”policy/normal-
portfölj” och ”överavkastning”. Avkastningen för
”policy/normalportfölj” definieras som den avkast-
ning en passiv strategi hade genererat, baserat på vald
långsiktig allokering. Fjärde AP-fonden fastställde
förra året sin normalportfölj till 90% svenska aktier,
7,5% utländska aktier och 2,5% räntebärande till-
gångar. I nästa steg analyseras hur överavkastningen,
dvs resultatet av den aktiva förvaltningen, har upp-
stått.

Avkastningen för fonden var för helåret 64,7%, jämfört
med 61,9% för normalportföljen, vilket motsvarar en
avkastningsskillnad på 1,73%. Det kan uttryckas som
att 96% av fondens resultat 1999 är hänförligt till
fondens policybeslut avseende långsiktig allokering.
Resterande avkastning beror antingen på framgångsrik
kortsiktig allokering och/eller framgångsrika val av
tillgångar inom tillgångsslagen (aktieval).

Bidragsanalys

Överavkastning

Policy/normalportfölj

Totalavkastning

Avkastning och risk, genomsnitt per år 1995-1999

Avkastning, %

Volatilitet, %

Sharpekvot

Informa-
tionskvot

	Svenska aktier	FDAX	Svenska aktier	FDAX	Svenska aktier	FDAX	Svenska aktier
1995	21,2	20,7	13,4	13,4	0,9	0,9	0,21
1996	41,9	43,1	12,2	11,9	3,0	3,1	■0,46
1997	30,7	27,8	19,9	18,8	1,3	1,3	0,87
1998	8,3	13,0	27,0	27,0	0,2	0,3	-1,12
1999	69,1	67,4	17,2	17,2	3,8	3,7	0,43
1995-1999, årsbasis 32,7		33,1	18,9	18,7	1,5	1,5	-0,11

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Avkastningsanalys 35

Bidragsanalysen avseende överavkastningen redovisas
i nedanstående tabell. Med överavkastning avses här
relativ överavkastning (fondens resultat ställd i rela-
tion till normalportföljcns resultat).

Bidragsanalys, överavkastning

Fjärde AP-fonden, %

Överavkastning	1,73
Varav:
Kortsiktig allokering	0,26
Aktieval	1,47

Kortsiktig allokering

Med kortsiktig allokering förstås förmågan att
löpande finna den tillgångsmix som ger bäst avkast-
ning för varje enskild kortare period. De perioder som
börskurserna sjunker bör t ex en större andel av till-
gångarna vara investerade i korta räntebärande värde-
papper. Avvikelser från normalportföljen medför
emellertid ökad aktiv risk. I fondens målformuleringar
har avvikelserna från normalportföljen bestämts till
maximalt 2,5 procentenheter. Svenska aktieportföljen
måste alltså utgöra minst 87,5% och högst 92,5% av
fondens totala förmögenhet. Intervallen sätter en
tydlig gräns för hur aktiv den kortsiktiga tillgångs-
allokeringen kan vara. Fondens investeringsfilosofi
bygger således inte på omfattande aktiv taktisk allo-
kering.

Fonden har haft en signifikant övervikt av svenska
aktier under året. I genomsnitt under året har den
varit 92,1%. Fonden har haft en stor undervikt i
utländska aktier, medan likviditeten i fonden överstigit
likviditetsandelen i normalportföljen. Övervikten i
svenska aktier har varit framgångsrik och resulterat i
ett positivt bidrag till överavkastningen.

Aktieval

Denna del av analysen fokuserar på den svenska
aktieportföljen, som utgör ca 90% av den totala port-
följen. De aktier som i absoluta tal bidrog mest till
svenska aktieportföljens resultat 1999 framgår av
vidstående tabell.

Som framgår av tabellen bidrar dessa fem bolag, som
svarar för drygt hälften av portföljvikten, för mer än
två tredjedelar av den absoluta avkastningen för fon-
dens svenska aktier.

De fem största bidragsgivarna, absolut avkastning

Aktie Totalavkastning 1999 ’>		Genomsnittlig portföljvikt, %	Bidrag till portföljens resultat, %
	%	Genomsnittlig portföljvikt, %	Bidrag till portföljens resultat, %
Ericsson	186,0	20,6	28,3
ABB	78,4	7,6	5.0
H&M	73,1	7,5	4,2
Sandvik	96,6	4,2	2,7
AstraZeneca	12,6	13,3	2,1
Summa portföljvikt		53,2

Bidrag, fem största bidragsgivare (absoluta tal) 1999 47,2%

Svenska aktieportföljens totala avkastning 69,1 %

’> Aktiens kursutveckling samt direktavkastning.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

36 Avkastningsanalys

De fem bästa respektive fem sämsta relativa bidragsgivarna

Aktie Relativ avkastning ” Relativ portföljvikt²’ Bidrag till portföljens

%% relativa resultat, %

Ericsson	76,9	1,8	1,1
Nordbanken	-41,1	-1,7	0.9
ABB	5,3	4,0	0,8
SE8	-33,9	-1.8	0,7
Investor	-19,8	-1,8	0,4
FöreningsSparbanken	-45,3	0,5	-0,3
Framtidsfabriken	397,2	-0,1	-0,4
Gambro	-48,3	0,7	-0,5
SHB	-42,9	1,1	-0,6
AstraZeneca	-33,6	4,4	-1,7

" Aktiernas totalavkastning i relation till FDAX (rev).

²¹ Aktiernas genomsnittliga vikt i fondens svenska aktieportfölj jämfört med dess
genomsnittliga vikt i FDAX under 1999.

Nokias avkastning i den svenska aktieportföljen och
under 1999 haft en position som motsvarade Nokias
vikt i FDAX, så skulle fondens avkastning varit ca 2,5
procentenheter högre än det faktiska utfallet.

I tabellen redovisas endast de fem bästa respektive
sämsta bidragsgivarna. Ändå framgår några slutsatser
och tendenser klart. Fondens övervikter i Ericsson
och ABB under året har varit mycket gynnsam för
avkastningen relativt jämförelseindex. Övervikten i
AstraZeneca, som förstärkts under året på grund av
utflöde av aktier från Stockholmsbörsen till utlandet
(minskad indexvikt) har resulterat i den enskilt största
(och negativa) avvikelsen under året. Banksektorns
dåliga relativa avkastning tydliggörs, samtidigt som
IT-bolagens häpnadsväckande kursutveckling i slutet
av året åskådliggörs genom Framtidsfabrikens - i för-
hållande till bolagets absoluta storlek - extremt höga
relativa avkastning.

Fonden har som målsättning att överträffa sitt jäm-
förelseindex med 5%, sett över en konjunkturcykel
(5 år). Det är därför väl så intressant att värdera en-
skilda värdepappers relativa bidrag, d v s de enskilda
positionernas bidrag till fondens övergripande resultat
i förhållande till jämförelseindex. De fem bästa res-
pektive fem sämsta relativa positionerna i den svenska
aktieportföljen 1999 framgår av ovanstående tabell.

Som synes är de största relativa ”bidragsgivarna”,
andra företag än de största absoluta bidragsgivarna
som redovisades ovan. AstraZeneca gav ett stort
bidrag i absoluta termer, men fondens övervikt i
bolaget i kombination med en avkastning för aktien
som klart understeg genomsnittet på börsen innebar
ett stort negativt bidrag i relativa termer.

När man beaktar absolut avkastning analyseras endast
fondens faktiska innehav. I den relativa analysen ingår
samtliga bolag registrerade på Stockholmsbörsen
(vilket representerar jämförelseindexets placeringsbas).
Nollinnehav i ett värdepapper innebär en negativ
position för fonden jämfört med jämförelseindex. I
fondens svenska placeringsbas ingår ej Nokia, som är
en av de tio största företagen i FDAX. Fondens
undervikt i Nokia resulterade i en förlust för fonden
visavi det ojusterade FDAX på -1,45%. Annorlunda
uttryckt, om fonden hade kunnat tillgodoräkna sig

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Fem år i
sammandrag

mkr (där ej annat anges)	1999	1998”	1997”	1996”	1995”
Grundkapital vid årets slut	5 700	5 700	5 000	5 000	5 000
Do, uppindexerat med konsumentprisindex	10 761	10 620	10 034	9 872	9914
Fondkapital vid årets slut, bokfört värde	42 294	34 382	29 748	25 050	20 923
Fondkapital vid årets slut, marknadsvärde	147 163	88 795	81 072	63 685	46 754
Aktier och andelar vid årets slut, bokfört värde	39131	31 591	23 572	18710	17 335
Aktier och andelar vid årets slut, marknadsvärde	144 000	86 004	74 895	57 346	43166
Arets resultat	7912	3 934	4 699	4 126	1 739
Marknadsvärderat resultat	58 368	7 023	17 387	16 930	7 598
Realt resultat	58 227	7 137	17 225	16 973	7 381
Avkastning fondkapitalet, %	66	9	28	37	20
Avkastning placeringstillgångar, %	65	9	-	-	-
Avkastning jämförelseindex totalportföljen, %	62	13	-	-	-
Avkastning svenska aktier, %	69	8	31	42	21
Avkastning referensindex svenska aktier, %	67	13	28	43	21
Avkastning utländska aktier, %	33	25	45	10	12
Avkastning referensindex utländska aktier, %	24	25	33	-	-
Avkastning räntebärande tillgångar, %	3	5	4	8	10
Avkastning referensindex räntebärande tillgångar, %	3	5	4	6	9
Fem års genomsnitt
Avkastning på fondkapitalet, %	31	20	26	23	19

Fondstyrelsen fastställde nya mål och jämförelseindex för 1999. Avkastningstalen för 1998 liksom hela serien
för svenska aktier är beräknad i enlighet med 1998 års standard. Referensindex och beräkningsmetoder för åren
1995-1997 för utländska aktier och räntebärande placeringar är ej omräknade och därmed ej helt jämförbara.

Jämförelse- och referensindex beskrivs närmare i Förvaltningsberättelsen under avsnittet Verksamheten, sid 11.

Onoterade aktier och andelar ingår till bokfört värde.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Definitioner

Grundkapital

Grundkapitalet består av summan av de medel som
har överförts till Fjärde AP-fondens förvaltning från
riksförsäkringsverket.

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real
avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med
förändringen i konsumentprisindex till nuvärde.

Fondkapital

Fondkapitalet utgörs av grundkapitalet, balanserat
resultat samt årets resultat.

Marknadsvärderat fondkapital erhålls genom att
fondkapitalet justeras med orealiserat resultat på de
finansiella anläggningstillgångarna.

Placeringstillgångar

Placeringstillgångarna utgörs av svenska och
utländska aktier och andelar samt räntebärande
tillgångar (likvida medel).

Nettoplaceringar

Nettoplaceringar utgörs av skillnaden mellan årets
köp (upptagna till anskaffningsvärde) och årets
försäljningar (upptagna till försäljningsvärde) av
aktier och andelar.

Nettoplaceringar anger därmed hur mycket kapital
som netto har disponerats för köp respektive
frigjorts genom försäljningar.

Marknadsvärderat resultat

Marknadsvärderat resultat framkommer genom att
årets redovisade resultat justeras med orealiserat
resultat på finansiella anläggningstillgångar och på
kortfristiga placeringar.

Realt resultat

Realt resultat uppkommer genom att årets resultat
dels justeras med orealiserat resultat på finansiella
anläggningstillgångar, dels justeras för bevarande av
grundkapitalets köpkraft.

Avkastning på fondkapital

Avkastning på fondkapitalet erhålls genom att årets
marknadsvärderade resultat, exklusive överföring
till Första-Tredje AP-fonderna, relateras till fond-
kapitalets marknadsvärde vid årets ingång.

Totalavkastning

Totalavkastning mäter den procentuella värde-
förändringen och direktavkastningen för fondens
placeringstillgångar.

Volatilitet

Volatilitet är ett riskmått och beräknas som stan-
dardavvikelsen för en tillgångs avkastning och visar
hur mycket avkastningen varierar.

Aktiv risk

Aktiv risk är ett relativt riskmått och beräknas som
volatiliteten på avkastningsskillnaden för en portfölj
och dess referensindex.

Sharpekvot

Sharpekvot är ett mått på riskjusterad avkastning
och beräknas som över-/underavkastning för en
portfölj jämfört med den riskfria räntan i förhål-
lande till risken mätt som volatilitet.

Informationskvot

Informationskvot är ett mått på relativ riskjusterad
avkastning och beräknas som över-/underavkast-
ning för en portfölj jämfört med dess referensindex
i förhållande till den aktiva risken.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Styrelse, revisorer
och ledningsgrupp

Styrelse

Ledamöter

Sören Mannheimer, jur kand, ordförande

Birgitta Johansson-Hedberg,
direktör, vice ordförande

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Margareta Pålsson, lärare

Christer Spångberg, tandläkare

Carl Wilhelm Ros, direktör

Anders Lundström, direktör

Bertil Jonsson, LOs ordförande

Åsa-Pia Järliden, ekonom

Göran Johnsson, förbundsordförande

Curt Malmborg, kanslichef

Sture Nordh, TCOs ordförande

Hans Jonsson, LRFs ordförande

Jan Ohlsson, direktör

Revisorer

Pål Wingren, auktoriserad revisor

Per-Olof Akteus, auktoriserad revisor

Suppleanter

Nils Dexe, expeditions- och rättschef

Bill Fransson, direktör

Gunvor Andersson, kommunalråd

Sven-Bertil Persson, landstingsledamot

Erik Menckel, direktör

Dick Kling, direktör

Carl Rosenblad, direktör

Gunnar A Karlsson, fd förbundsordförande

Malte Eriksson, förbundsordförande

Åke Södergren, förbundsordförande

Anna-Greta Johansson, andre vice ordförande

Tomas Johansson, förbundsordförande

Kent Torwald, direktör

Gunilla Berg, ekonomi- och finansdirektör

Ledningsgrupp

Thomas Halvorsen, verkställande direktör
Björn Franzon, vice verkställande direktör
Björn Linder, affärschef

Elisabeth Svensson, administrativ direktör

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 2

Summary
in English

The Fourth AP Fund, which is part of the National
Pension Insurance Fund, was established in 1974.

Assignment

The task of the Fourth AP Fund is to manage funds
on behalf of the National Social Insurance Board
through investments in equities.

Management shall be carried out so that requirements
for good long-term returns with reasonable diversifi-
cation of risk are met. Not more than 10% of the

Income Statement

SEK m.	1999	1998
Operating income
Dividends received	2,186	1,771
Interest income	121	204
Net capital gains	5,995	2,285
Total operating income	8,302	4,260
Operating expenses
Personnel costs	22	11
Other costs	45	15
Total operating expenses	67	26
Operating profit	8,235	4,234
Transfer to 1-3 AP Funds	323	300
Net profit for the year	7,912	3,934
Change in value at market vaiuation
Unrealised result from shares and participations	50,456	3,089
Market-valued result for the year	58,368	7,023

Breakdown of investments by class of asset and
return compared with benchmark

Class of asset	Market value, SEK m.	Share %	Total return, %
Class of asset	Market value, SEK m.	Share %	Fund	Benchmark
Swedish equities	134,209	91.0	69.1	67.4
Foreign equities	9,791	6.6	33.5	24.1
Fixed-income assets	3,474	2.4	3.4	3.3
	147,474	100.0	64.7	61.9

assets under management may be invested in foreign
securities. The participating interest in each individual
listed company must not exceed 10%.

1999 in brief

In a parliamentary bill, the Swedish government has
proposed changes regarding the National Pension
Insurance Fund’s organisation and investment rules.
For the Fourth AP Fund this proposal mainly implies
wider investment opportunites, such as extended in-
vestments in foreign equities. Against this back-
ground, the Fourth AP Fund continued during the
year with the organisational build-up started at the
end of 1998. The Fund has recruited additional em-
ployees, moved to larger premises and installed a new,
modern IT platform.

The market-valued result for the year amounted to
SEK 58,368 m. (7,023). The good outcome is mainly
attributable to positive stock market trends combined
with successful asset management, which provided a
very high return on the Fund’s investments. Net profit
for the year, which does not include unrealised
changes in value, amounted to SEK 7,912 m. (3,934).
Operating expenses amounted to SEK 67 m. (26),
which corresponds to 0.06% (0.03) of investment
assets.

The market value of the Fund’s total investments was
SEK 147,474 m. (89,089) at year-end 1999. The
main part of the Fund’s portfolio, 91%, compriscd
Swedish equities. The proportion of foreign equities
inereased during the year from 3.1% to 6.6%. The
remainder, 2.4%, was invested in fixed-income instru-
ments. During the year, the Fund purchased shares
for SEK 11,217 m. (9,209) and sold shares for SEK
9,673 m. (3,416).

In terms of value the largest holdings in the Swedish
equity portfolio were Ericsson, AstraZeneca, ABB,
H&M and Electrolux, which together accounted for
61%. The investment focus during the year resulted
in purchases of bank and IT shares, and the sale of
engineering shares towards year-end. A specification
of the Fund’s shares and participations is provided
on page 25.

The total return on the Fund’s investments was 64.7%
in 1999, compared with 61.9% for a weighted bench-
mark.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Innehåll

1 Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

2 Verkställande direktörens kommentar

4 Förvaltningsberättelse

4 Värdepappersportföljerna

5 Avkastning

6 Femte AP-fonden 1995-1999

9 Resultaträkning

10 Balansräkning

11 Bokslutskommentarer

15 Värdepappersinnehav

22 Revisionsberättelse

23 Riskorganisation, risktyper
och riskhantering

31 Styrelse och revisorer

32 Allmänna pensionsfonderna

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Femte Fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

Femte AP-fonden ingår i Allmänna Pensions-
fonden. Fonden inrättades år 1988 och har varit
verksam sedan augusti 1989. Fonden har till
uppgift att förvalta medel, som placeras huvud-
sakligen i aktier, svenska och till mindre del
utländska och liknande värdepapper. Femte
AP-fonden har samma inriktning och uppgifter
som Fjärde AP-fonden och är underkastad
samma regelsystem.

Den maximala medelstilldelningen (grund-
kapitalet) för Femte AP-fonden bestäms av det
sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel
som första-tredje fondstyrelserna förvaltar.
Högst 1% av detta värde kan tillföras fonden.
Fram till och med 1999 har 5 877 Mkr tillförts
fonden. Femte AP-fonden skall till första-tredje

fond-styrelsema varje år överföra en real av-
kastning på 3%. Hänsyn tas till hur länge kapi-
talet har disponerats.

De medel som Femte AP-fonden förvaltar är
placerade i svenska och europeiska börsnoterade
bolag samt i svenska räntebärande instrument.
Fonden har även placeringar i ett fåtal onoterade
bolag, däribland i fastighetsbolaget Stenvalvet
och i Företagskapital Kompanjonfond.

Femte AP-fonden får inte förvärva så många
aktier i ett svenskt börsnoterat bolag att dessa
uppgår till mer än tio procent av samtliga aktier
i bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde,
att röstetalet för aktierna uppgår till mer än tio
procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

1999 i sammandrag

• I och med ingången av 1999 är fondens total-
portfölj uppdelad i tre delportföljer, svenska
aktier, utländska aktier och räntebärande pla-
ceringar. Varje delportfölj mäts mot ett separat
index och totalportföljen mot ett sammanvägt
totalindex.

• Under året har fonden rekvirerat 477 Mkr,
grundkapitalet är därmed 5 877 Mkr.

• Marknadsvärdet på fondens totala tillgångar
uppgick vid årsskiftet till 23 681 Mkr, mot
14 900 Mkr vid årets början. Marknadsvärdet
på den svenska aktieportföljen var 20 678 Mkr.

• Under året har fonden köpt för 6 196 Mkr och
sålt för 5 952 Mkr exklusive derivat. Större köp
har skett i Ericsson, Gambro, Hennes & Mau-
ritz, Nordbanken, Scania, Svenska Handels-

banken och Stora Enso. Fondens utländska
placeringar har byggts upp genom korgplace-
ringar i STOXX 50-företag. Till de större för-
säljningarna hör Aga, Roche, Sandvik, Scania,
Securitas, Sydkraft och Volvo. Stora köp och
försäljningar har skett i Astra/AstraZeneca.

• Fondens fem största aktieinnehav vid årsskiftet
var Ericsson, Industrivärden, Investor, SCA
och Netcom med ett sammanlagt marknads-
värde på 9 951 Mkr vilket motsvarade 44% av
den svenska och den utländska aktieportföljen
totalt.

• Det totalindex som fonden mäter sig mot
uppvisade en avkastning på 63% för 1999
medan avkastningen på fondens totala port-
följ uppgick till 53%.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Verkställande direktörens kommentar

Föregående års avkastning

I VD-kommentaren till 1998 års bokslut redo-
gjorde jag relativt utförligt för det nya och mer
preciserade avkastningsmål som styrelsen antagit
inför 1999. Jag avslutade redogörelsen med
kommentaren att den nya formuleringen läm-
pade sig väl för kommande utvärderingar.
Även om en utvärdering bör göras över flera års
horisont väljer jag att i kommentaren fokusera
på 1999.

Tyvärr måste jag då konstatera att vår för-
valtning trots en hög absolut avkastning (53%)
ändå inte nått upp till vårt sammanvägda index
som avkastat hela 63%. Avkastningen har dock
uppnåtts med väsentligt lägre risk. Ett par fakto-
rer förklarar en stor del av den svagare relativa
utvecklingen under fjolåret.

Mer än en fjärdedel av den svenska aktie-
portföljen var vid ingången av året placerad i
investmentbolag. Investmentbolagsindex har
gått upp med 34% mot 66% för generalindex. En
viss tröst är att den svaga utvecklingen delvis
kan förklaras av en ökad investmentbolags-
rabatt, nu 32% mot 17% vid årets början. Efter-
som rabatten har fluktuerat över tiden kan vi
hoppas på en normalisering under år 2000. En
andra förklaring till en sämre utveckling än vårt
sammanvägda index är Roche-aktiens svaga
utveckling. Roche utgjorde över 80% av vår ut-
ländska aktieportfölj vid årets ingång. Tidigare
betraktades Roche som ett komplement till den
svenska aktieportföljen snarare än som en del
av en utländsk portfölj. Med de mer preciserade
risk- och avkastningsmål som styrelsen antog i
december 1998 har en successiv omplacering av
de utländska aktieinnehaven skett. Vi kan nu
med facit i hand konstatera att denna borde
gjorts snabbare då Roche endast gett en avkast-
ning på 3% jämfört med 30% för STOXX 50.
Roche har dock, sett över hela innehavstiden
nästan tiodubblat kursen.

Femte AP-fonden som ägare

Femte AP-fonden verkar som ägare för inrät-
tande av nomineringskommitteér. Vi deltar i

alla bolagsstämmor där vi har ett ägande. I de
bolag där Femte AP-fonden är en av de stör-
re ägarna samråder vi med andra ägare eller
med styrelsen i frågor som exempelvis företa-
gens kapitalbehov eller sammansättning av sty-
relsen.

Ett par konkreta resultat kan framhållas. Vi
har deltagit i nyemissioner genom att teckna
aktier för sammantaget 167 Mkr, bland annat i
AssaAbloy, Atlas Copco och SCA.

Vi har också tillsammans med styrelsen för
Industrivärden deltagit i utformningen av ett
incitamentsprogram för de anställda och härvid
även ställt en del av vårt aktieinnehav till för-
fogande genom att ställa ut långa köpoptioner.

Förändringar i Femte AP-fondens
organisation

I syfte att förbättra förvaltningen har en omfat-
tande förstärkning av fondens organisation
genomförts. Förstärkningen har skett i två
dimensioner, dels genom ett väsentligt förbätt-
rat IT-stöd, i form av ett nytt portföljsystem och
ett internt PC-nätverk, dels genom en personell
förstärkning.

Under året har antalet anställda ökat från sex
personer till tretton. En större organisation har
möjliggjort en ökad specialisering. Idag är för-
valtningen uppdelad i flera delfunktioner; stra-
tegi, sektoranalys/förvaltning, exekvering (dvs
genomförandet av affärer), affärsavveckling
(dvs efterarbetet) och risk management. Ledor-
det i förändringsarbetet har varit fokusering.
Med det avser jag vår strävan att dela upp för-
valtningsarbetet, så att var och en utför en del-
mängd och alltså inte måste vara duktig på allt.

Resursförstärkningen har medfört att för-
valtningskostnaderna ökat avsevärt från 11 Mkr
till 35 Mkr. Med den höga förändringstakt som
präglar verksamheten har vi bedömt att kostna-
derna i sin helhet ska tas över resultaträkning-
en. Fonden har således inga avskrivningar. Ett
perspektiv på kostnaderna får man om man
relaterar dem till genomsnittligt förvaltat kapi-
tal. Kostnaderna uppgår då till 0,18 procent.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Verkställande direktörens kommentar

Regeringens förslag till ny organisa-
tion av Allmänna Pensionsfonden
Den förstärkning av organisationen som skett
under året har genomförts med hänsyn till såväl
de krav som det nuvarande mandatet ställer
men också mot bakgrund av den omfattande
förändring av AP-fondemas organisation, som
finansdepartementet under en längre tid förbe-
rett. I den proposition, som regeringen i dagar-
na lagt fram, föreslås att de nuvarande första till
femte AP-fonderna ombildas till fyra ny fonder
med identiska mandat och med lika stort kapi-
tal under förvaltning i utgångsläget. För Femte
AP-fonden blir förändringarna stora.

Det förvaltade kapitalet kommer enligt pro-
positionen att öka från dagens 24 miljarder till
ca 140 miljarder. Förvaltningen som i dag i
huvudsak är en svensk aktieförvaltning föreslås
från nästa årsskifte spänna över aktier, obliga-
tioner och fastigheter i såväl Sverige som inter-
nationellt.

Fonden, som enligt förslaget kommer att
namnändras till Tredje AP-fonden, avses att
ledas av en ny styrelse om nio ledamöter. Den
nya styrelsen utses redan under våren. Den nya
förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pen-
sionssystemets åtagandesida, dvs de krav som
ställs på pensionssystemet för fullföljandet av
utställda pensionslöften. Målet ska vara att
långsiktigt maximera avkastningen med en låg
risk, allt relativt åtagandesidan. Näringspolitis-
ka eller andra ekonomisk-politiska uppgifter
skall inte finnas. Hänsyn till miljö och etik skall

tas i placeringsverksamheten, dock utan att av-
kall görs på det övergripande målet om hög
avkastning.

Förvaltningen kommer enligt förslaget att
omgärdas av relativt få av lagstiftaren satta pla-
ceringsregler:

• Minst 30% av fondens tillgångar skall place-
ras i räntebärande värdepapper med låg risk.

• Efter en successiv upptrappning får högst
40% av tillgångarna exponeras för valutarisk.

• Aktier i noterade svenska bolag får högst
motsvara 2% av det samlade börsvärdet.

• Maximalt 5% av fondens tillgångar får place-
ras i onoterade värdepapper. Dessa placering-
ar måste ske indirekt via värdepappersfonder
eller liknande.

• Fonden får äga högst 10% av rösterna i ett
enskilt börsnoterat företag.

• Minst 10% av tillgångarna ska förvaltas av
utomstående förvaltare.

Under hösten har ett omfattande utredningsar-
bete bedrivits inom Femte AP-fonden syftande
till att fastställa en handlingsplan för allt som
skall åtgärdas under loppet av år 2000. Året
kommer att präglas av den dubbla uppgiften att
väl förvalta det kapital som nu anförtrotts oss
och samtidigt genomföra ett stort antal delpro-
jekt med målsättningen att organisationen ska
bli väl förberedd för den från nästa årsskifte ut-
ökade uppgiften.

Stockholm i februari 2000

Tomas Nicolin

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Värdepappersportföljema

De nya och mer detaljerade mål för verksam-
heten som styrelsen antog i december 1998
gjordes med ambitionen att skapa en struktur
lämplig även för ett breddat förvaltningsman-
dat. Den totala portföljen har delats upp på tre
delportföljer med olika jämförelseindex och av-

kastningsmål enligt tabell nedan. Portföljens
huvuddel utgörs såsom tidigare av svenska
aktier. Storleken på den utländska delportföljen
styrs av att fonden enligt gällande reglemente
endast får ha 10% i utländska värdepapper och
de räntebärande placeringarna kan ses som lik-
viditeten i en aktieportfölj.

Delportföljer	Portföljvikt	Intervall	Index	Målavkastning
Svenska aktier	88%	80-96%	FDAX	0.8%
Utländska aktier	8%	5-15%	STOXX 50	+/ - 0%
Räntebärande	4%	0-8%	OMRX TOT	0.40%

Under året har fonden haft en betydligt högre
affärsaktivitet än under tidigare år. Totalt har
aktier för 6 196 Mkr köpts och aktier för 5 952
Mkr sålts, exklusive derivat.

Fondens fem största engagemang i portföljen
framgår av figur 1.

Fondens fem största placeringar i den svenska
portföljen 1999-12-31

Figur 1

-----Ericsson 26%

Industrivärlden 7%

Investor 7%

SCA 4%

Netcom 4%

Övriga 52%

Svenska aktier

Placeringsinriktningen och portföljsammansätt-
ning har i viss mån förändrats under året. En
följd av detta är att ett antal stora under- respek-
tive övervikter har omprövats, vilket i sin tur
har lett till att den aktiva risken har reducerats.
I takt med att nya intressanta investeringsalter-
nativ identifieras, kommer den aktiva risken
återigen att öka. Vid årets ingång var portföljen
påtagligt underviktad i finansiella bolag och
läkemedel, mellan 10-15 procentenheter. Det
senare delvis beroende på den stora exponering
mot sektorn som fonden hade genom sitt inne-
hav i Roche Holding i den utländska portföljen.

Telekom/IT och konsumentindustri var likaså
underviktade, 5-10 procentenheter, medan övriga
sektorer var överviktade, 5-10 procentenheter,
investmentbolag dock ca 20 procentenheter.

Den största förändringen har skett inom läke-
medel och finans, två sektorer där fonden i den
svenska portföljen vid årets ingång hade några
eller obetydliga placeringar. Förändringen har
skett genom köp i Astra/AstraZeneca, Nord-
banken och Svenska Handelsbanken. Undervik-
ten i de båda sektorerna har dock bibehållits.

Telekom och IT svarade vid årets utgång för
drygt 30% av portföljen. Innehavet i Ericsson
har ökat väsentligt och reducerat den undervikt
och stora aktiva risk som fonden tidigare haft i
detta bolag. Exponeringen mot basindu-
stri/kemi minskade, bland annat genom försälj-
ning av Aga. Investmentbolagen ligger kvar på
ungefär samma nivå som vid årets start, knappt
en fjärdedel av portföljen. Övriga större nya
innehav är Gambro, Hennes & Mauritz och
StoraEnso.

Fonden tecknade i de nyemissioner som Assa
Abloy, Atlas Copco, IFS och SCA genomförde
under året. Större försäljningar har skett i Astra-
Zeneca, Sandvik, Scania, Securitas och Volvo.
Innehaven i Spectra-Physics och Sydkraft har
helt avyttrats liksom innehaven i de små bola-
gen BioPhausia, Oxigene och Telelarm.

Året 1999 blev också de stora affärernas år
och de förändringar som följde berörde flera av
fondens portföljföretag. Volvos personbilsdivi-
sion förvärvades i januari av Ford för drygt 50
miljarder och det kvarvarande Volvo lade i

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

augusti ett bud på hela Scania på närmare 60
miljarder kronor, efter att sedan början av året
förvärvat 20 procent av bolaget. I januari lade
också det amerikanska mätteknikföretaget Ther-
mo Instruments ett bud värt 2,8 miljarder kro-
nor på Spectra Physics. Datakonsulterna Enator
och finländska Tieto gick i mars samman i bola-
get TietoEnator. Inom läkemedelssektorn beslöt
Astra i april att fullfölja den fusion med brittis-
ka Zeneca som föreslagits i december 1998.

Den svenska aktieportföljens branschfördel-
ning vid årets utgång jämfört med fördelningen
i Enskilda Securities index framgår av figur 2.

% "t 5:e AP-fonden B Enskilda

Utländska aktier

Av de medel som fonden förvaltar får 10% pla-
ceras i utländska värdepapper. De utländska
placeringarna utgör en delportfölj av den totala
portföljen med separat benchmarkindex och
avkastningsmål. Marknadsvärdet på de utländ-
ska innehaven uppgick vid årsskiftet 1999/2000
till 1 620 Mkr, 7,2% av totalt marknadsvärde och
anskaffningsvärdet var 993 Mkr motsvarande
9,3% av totalt anskaffningsvärde. Roche Hol-
ding stod vid ingången av 1999 för mer än 80%
av den utländska portföljen. Under året har

Roche-innehavet reducerats och de frigjorda
medlen placerats i en diversifierad portfölj av
europeiska företag. Vid utgången av året hade
Roches andel av den utländska portföljen mer
än halverats.

Räntebärande

Fondens placeringar i räntebärande papper är
under nuvarande mandat att betrakta som lik-
viditetsplaceringar. Likvida medel och penning-
marknadsinstrument har under året ökat med
628 Mkr till 1 201 Mkr. Räntebärande placering-
ar i förhållande till fondkapitalet ökade under
året från 4% till 5%.

Avkastning

I den målformulering som fondens styrelse
antog i december 1998 uttalades specificerade
avkastningsmål för var och en av fondens del-
portföljer. För hela portföljen är målet att över-
träffa den avkastning som jämförelseindex upp-
når med 0,8% på en rullande femårsbasis. Trots
en mycket god utveckling under 1999 lyckades
inte den totala portföljen uppvisa samma
avkastning som det sammanvägda jämförel-
seindexet, vilket steg med 62,9% medan avkast-
ningen på Femte AP-fondens totala fondkapital
var 53,1%.

Ingen av delportföljerna kom att överstiga
sina respektive jämförelseindex. Den svenska
portföljens avkastning var 61,5% medan Finda-
tas avkastningsindex uppnådde 69,8%. Portföl-
jen utvecklades ungefär i takt med jämförelsein-
dex fram till sommaren. Övervikter inom basin-
dustri och verkstad gav då i kombination med
undervikt i övriga sektorer exklusive invest-
mentbolag ett positivt bidrag. Under sommaren
var det portföljens undervikt inom läkemedel
och finans som påverkade avkastningen posi-
tivt medan undervikten i telekom gav ett nega-
tivt bidrag. Från mitten av oktober fram till
årets slut då börsen steg med drygt 40% var det
fortsatt undervikten inom läkemedel och finans
som främst bidrog till avkastningen medan den
fortsatta övervikten inom basindustri och verk-
stad tillsammans med undervikten inom tele-
kom lämnade ett negativt bidrag.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Över året är det den stora andel av portföljen
som investmentbolagen utgör och denna sek-
tors relativt svaga utveckling, +35%, som är den
främsta förklaringen till portföljens lägre av-
kastning än index. På årsbasis förklarar fondens
innehav av investmentbolag 7,2 av de 8,3 pro-
centenheter som den svenska portföljen tappa-
de i jämförelse med Findatas avkastningsindex
(delvis som följd av den ökade investment-
bolagsrabatten). Avsaknaden av Nokia har bidra-
git med en negativ avkastning på 2,5%. Under
senare delen av året har fonden haft en under-
vikt i Ericsson men som i sin helhet kompense-
rats genom indirekt ägande. Undervikten inom
finans och läkemedel bidrog positivt till avkast-
ningen med 5,8% respektive 4,2%.

Den utländska portföljen drogs ner av en
svag utveckling i Roche (3%) och avkastade
endast 12,6% mot STOXX 50 30%. Räntebärande
uppvisade en avkastning i paritet med föränd-
ringen i OMRX TOT, dvs ca 0%. Den aktiva ris-
ken i den svenska portföljen var på rulllande 12
månaders basis 5,5% dvs under det tak på 7%
som bestämts i målformuleringen.

För en mer detaljerad beskrivning av fondens
riskhantering se avsnittet "Riskorganisation,
risktyper och riskhantering" (sid 23).

Femte AP-fonden 1995-1999

Tabellerna på nästkommande sidor visar dels
hur fondkapital och aktieportföljen (svenska och
utländska aktier) utvecklats under den senaste
femårsperioden dels vilken avkastning som
genererats och till vilken risknivå det skett.

Under perioden har fondkapitalet och värdet
på aktieportföljen ökat drygt 3 gånger från knappt
7 miljarder till ca 23 miljarder. Av denna ökning

står kapitaltillskotten för knappt 2 miljarder.

Mellan åren 1995 och 1999 uppgår fondens
nettoplaceringar till knappt 7 miljarder kronor.

Fonden har tre av fem år under perioden
uppnått en avkastning som överstigit eller varit
lika med jämförelseindex medan den under två
år uppvisat en lägre avkastning.

Totalportföljen har under perioden 1995-1999
avkastat i genomsnitt 30,1% per år medan aktie-
portföljen uppnått i snitt 32,2%. Totalindex har
under samma period stigit med 32,4% per år.

Risken, mätt som standardavvikelsen i port-
följens avkastning, har under hela perioden
varit lägre för Femte AP-fondens aktieportfölj
än för referensindex. Den riskjusterade avkast-
ningen, Sharpekvoten, för fonden ligger däre-
mot strax över jämförelseindex, vilket indikerar
att avkastningen per enhet risk varit något
högre för hela femårsperioden. De två senaste
åren har dock Sharpekvoten varit lägre för
aktieportföljen än för jämförelseindex och där-
med avkastningen per enhet tagen risk lägre.

Personal och administration

Inför den förändring som reformeringen av
pensionssystemet kommer att medföra, har fon-
den under året utökat och förstärkt sin
organisation. Antalet anställda vid fonden var
vid årets slut tretton personer, fem kvinnor och
åtta män. En ökning med sju personer under
året. Vidare har IT-stödet förbättrats väsentligt.
Ett nytt portföljsystem har implementerats och
ett internet PC-nätverk har upprättats. Det före-
slagna utökade mandatet år 2001, innebär att
organsationen under år 2000 kommer att för-
stärkas ytterligare.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Fondkapital och aktieportfölj* 1995-1999

Mkr	1995	1996	1997	1998	1999	1995-1999
Fondkapital IB	5 377	6 982	10 377	13 946	14 707
Kapitaltillskott	500	400	500	0	477	1 877
Grundkapital vid årets slut	4 500	4 900	5 400	5 400	5 877
Dito, uppindexerat med KPI	5 187	5 563	6 164	6 095	6 657
Resultat inkl.
orealiserade vinster	1 250	3 161	3 253	944	8 169	16 777
Överföring till 1-3 AP-fonden	-146	-166	-184	-183	-197	-876
Fondkapital UB	6 982	10 377	13 946	14 707	23 156
Genomsnittligt fondkapital	5 543	7 344	10 856	13 946	15 097
Aktieportfölj	1995	1996	1997	1998	1999
Anskaffningsvärden IB	3 904	4 985	5 469	5 776	7 325
Nettoplaceringar
till anskaffningsvärde	1 081	484	307	1 548	3 337	6 757
Anskaffningsvärden UB	4 985	5 469	5 776	7 325	10 662
Marknadsvärden	6 906	10 041	12 753	14 322	22 472
Över / undervärden	1 921	4 572	6 977	6 997	11 810

Definitioner

* Grundkapital: summan av de medel som överförts till fondens förvaltning. Uppindexeras årligen
med KPI och utgör basen för det reala avkastningskravet.

* Fondkapital: grundkapital + ackumulerade bokföringsmässiga över/underskott.

* Aktieportföljen inkluderar både svenska och utländska placeringar

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Förvaltningsberättelse

Avkastning, risk och riskjusterad avkastning, 1995-01-01-1999-12-31

Sedan

1995-01-01

Avkastning	1995	1996	1997	1998	1999	(årsbasis)
Totalportföljen	22,5%	43,1%	30,1%	6,7%	53,1%	30,1%
Totalindex*	20,7%	43,1%	27,8%	13,0%	62,9%	32,4%
Aktieportföljen	24,8%	44,6%	34,3%	5,5%	55,9%	31,9%
Aktieindex**					66,1%
Risk Standardavvikelse, årsbasis Aktieportfölj	12,4%	10,4%	17,7%	27,0%	14,3%	17,3%
Aktieindex**	13,4%	11,9%	19,0%	29,1%	15,7%	18,8%
Aktiv risk, årsbasis Aktieportfölj (relativt aktieindex)	4,9%	5,9%	6,3%	6,9%	5,4%	5,9%
Riskjusterad avkastning Sharpekvot Aktieportföljen	1,3	3,7	1,7	0,1	3,7	1,5
Aktieindex**	0,9	3,1	1,2	0,3	4,0	1,4
Informationskvot
Aktieportföljen (relativt aktieindex) 0,8		0,3	1,0	neg	neg	neg

* Totalindex för 5:e AP-fonden utgjordes av FDAX för perioden 1995-1998. Fr o m 1999 är totalindex ett sammansatt index bestående till 88% av FDAX,
8% av STOXX Europa 50 samt 4% OMRX Total.

** Aktieindex utgjordes fram tom 1998 av FDAX. Fr o m 1999 är aktieindex ett sammansatt index
bestående av FDAX (91,7%) och STOXX Europa 50 (8,3%).

Källa: MPIR

För definitioner se avsnittet "Riskorganisation, risktyper och riskhantering".

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Resultaträkning

Tkr	1999 1/1-31/12		1998 1/1-31/12
Rörelsens intäkter
Aktieutdelningar		372 022	300 694
Ränteintäkter		39 751	60 727
Realisationsvinster	Not 1	3 293 257	563 694
Rörelsens kostnader
Räntekostnader		-12	0
Realisationsförluster	Not 1	-76 856	-3 680
Personalkostnader	Not 2	-12 817	-5 729
Övriga rörelsekostnader	Not 3	-21 834	-5 017
Rörelseresultat		3 593 511	910 689
Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna	Not 4	-197 094	-182 843
Ärets resultat		3 396 417	1T7 846
Skillnad marknadsvärde - bokfört värde
1999-12-31 resp 1998-12-31		11 585 404	7 009 797
1998-12-31 resp 1997-12-31		-7 009 797	-6 976 607
Ökning av "dold" reserv under perioden		4 575 607	33 190

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Balansräkning

Tkr

TILLGÅNGAR		99-12-31 Bokförda Värden	99-12-31 Marknads värden	98-12-31 Bokförda Värden	98-12-31 Marknads värden
Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier	Not 5	10 661 731	22 472 466	7 324 985	14 321 838
Summa anläggningstillgångar		10 661 731	22 472 466	7 324 985	14 321 838
Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och		6 046	6 046	4 851	4 851
upplupna intäkter		1 056	1 056	497	497
Summa kortfristiga fordringar		7 102	7102	5 348	5 348
Kortfristiga placeringar	Not 6	1 136 420	1 198 042	557 115	570 059
Kassa och bank		2 980	2 980	2 501	2 501
Summa omsättningstillgångar		1 146 502	1 208 124	564 964	577 908
Summa tillgångar		11 808 233	23 680 590	7 889 949	14 899 746
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Fondkapital Tillskjutet grundkapital Uppindexerat grundkapital	Not 7	5 877 000	6 657 504	5 400 000	6 094 751
Ackumulerat överskott från föregående år Ackumulerat överskott i förhållande		2 296 999		1 569 152
till resultatkrav Årets resultat	Not 8	3 396 417	8 612 044	727 846	7 782 019
Årets överskott i förhållande till resultatkrav			7 886 271		830 025
Summa fondkapital		11 570 416	23 155 819	7 696 998	14 706 795
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder		2 027	2 027	232	232
Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna		197 094	197 094	182 843	182 843
Övriga skulder Upplupna kostnader och		1 140	1 140	639	639
förutbetalda intäkter	Not 9	37 556	324 510	9 237	9 237
Summa kortfristiga skulder		237 817	524 771	192 951	192 951
Summa fondkapital och skulder		11 808 233	23 680 590	7 889 949	14 899 746

Ställda panter

Säkerhet för utställda optioner	150 615	4 549
Ansvarsförbindelser	INGA	INGA
Grundkapitalet uppindexerat med hänsyn
till penningvärdesförändringen tom
1999-12-31 resp 1998-12-31	6 657 504	6 094 751

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

Redovisnings- och värderingsprinciper
Fonden följer de regler som återfinns i lag med
reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS
1983:1092 med senare beslutade ändringar).
I § 16 stadgas att årsredovisningen skall upprättas
enligt god redovisningssed.

Ändrade redovisningsprincipiper

Från och med 1999 sker marknadsvärdering av
svenska noterade aktier och andelar i första
hand till senast betalkurs under årets sista han-
delsdag. Tidigare år har marknadsvärdering
skett till lägsta betalkurs under årets sista han-
delsdag. 1998 års jämförelsesiffror har inte
omräknats.

Vid beräkning av realisationsvinster och realisa-
tionsförluster har genomsnittsmetoden använts.

Anskaffningsvärdet på noterade aktier och
övriga värdepapper inkluderar courtage och ev
andra kostnader.

Portföljmetoden tillämpas vid värdering av
noterade värdepapper, dvs bokförda värden för
enskilda poster justeras inte, även om mark-
nadsvärdet varaktigt understiger anskaffnings-

värdet. Övervärden på andra poster i portföljen
motiverar detta synsätt.

Marknadsvärderingen av svenska aktier sker
i första hand till senast betalkurs under årets sista
handelsdag, i andra hand till senaste köpkurs.

Utländska aktier värderas till marknadsvär-
det i utländsk valuta omräknad med balansda-
gens valutakurser.

Onoterade värdepapper upptas till anskaff-
ningsvärde.

Kortfristiga placeringar (obligationer, stats-
skuldväxlar etc) redovisas till anskaffnings-
värde inklusive upplupen ränta.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta redo-
visas till balansdagens valutakurs.

Inventarier kostnadsförs direkt.

Optionspremier skuldförs tills optionen defi-
nitivt avslutas genom kvittning, lösen eller för-
fall. Vid lösen redovisas premien som ett tillägg
till försäljningspriset, vid förfall som en direkt
intäkt och vid kvittning som en nettointäkt eller
nettokostnad - premien minus kostnaden för
återköpet.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

Noter till resultat- och balansräkning

Tkr

Not 1 Realisationsvinster/förluster

Realisationsresultatet avser transaktioner i optionspremier med 148 168 tkr Not 2 Personalkostnader	i den aktierelaterade verksamheten 1999	inkluderande 1998
Löner och andra ersättningar
STYRELSE
Ordförande	125	124
Vice ordförande	70	69
Övriga styrelseledamöter	546	508
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR	1 816	1 300
ÖVRIGA	5 645	1 544
	8 202	3 545
Sociala kostnader
Pensionskostnader*	1 101	677
Övriga sociala kostnader	2 646	1 329
	3 747	2 006
Övriga personalkostnader	868	178
Personalkostnader totalt	12 817	5 729

* Varav till vd 448 tkr (478 tkr)

Verkställande direktörens anställningsvillkor ligger inom de riktlinjer som angivits av finansdepar-
tementet.

Not 3 Övriga rörelsekostnader

	1999	1998
Lokalkostnader	2 747	961
Administrationskostnader	2 412	1 093
Informationskostnader	1 952	1 086
Arvoden	5 672	1 741
Dataprogram	6 117	0
Kontorsutrustning	2 934	136
	21 834	5 017

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

Not 4 Överföring till 1-3 AP-Fondstyrelsema

Femte AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals
nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet
disponerats. Konsumentprisindex för december 1999 uppgår till 259,60. Avsättningen göres i den
reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Avsätt-
ning till

Rekv dat	Belopp	Index	Nuvärde 99-12-31	Antal dagar	Avkastn krav	grund- kapital
•>1999-01-01	6 094 751	256,20	6 175 633	360	185 269	80 882
1999-01-19	300 000	256,20	303 981	341	8 638	3 981
1999-05-25	177 000	258,30	177 890	215	3187	890
	6 571 751	259,60	6 657 504		197 094	85 753

-6 571 751

85 753

* Ingående nuvärde

Not 5 Aktier

Återfinns på sidan 15.

Not 6 Kortfristiga placeringar

OBLIGATIONER	Nom värde	Anskaff- nings- värden	Mark- nads värden
Bostadsobligationer	224 000	242 944	235 830
Statsobligationer	327 500	348 775	348 941
SSVX	74 000	72 382	72 962
Certifikat	30 000	29 373	29 946
Totalt växlar och obligationer	655 500	693 474	687 679
Eurokonto		415	415
Deposit		384 000	384 000
Upplupen ränta		20 282	20 282
Aktieoptioner		38 249	7

OMX Aktietermin Jan 2000 antal 670 000 105 659

snittanskaffningsindex 1 048 30 aktuellt index 1 206 00

Totalt kortfristiga placeringar

1 136 420

1 198 042

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Bokslutskommentarer

Not 7 Realt fondkapital

Uppindexerat fondkapital (not 4)

Ackumulerade överskott i förhållande till resultatkrav
Årets reala resultat (not 8)

Utgående realt fondkapital

6 657 504

8 612 044

7 886 271

23 155 819

Not 8 Realt resultat

Verksamhetens reala resultat 7 886 271 tkr framkommer genom att rörelseresultatet, 3 593 511 tkr,
justeras med hänsyn till förändring av orealiserade vinster och förluster, 4 575 607 tkr, beslutad
överföring till 1-3 AP-fonderna, 197 094 tkr (not 4) samt avsättning som krävs för bevarande av
grundkapitalets köpkraft 85 753 tkr (not 4).

Not 9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

I beloppet för upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ingår skuldförda optionspremier till
33 610 tkr. Underliggande optioner har ett negativt marknadsvärde på 253 346 tkr.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1999-12-31

Marknads %-andel av %-andel av

tkr__________________Not 5_________Antal Förändring_________värde portföljen______röster

Svenska portföljen

Basindustri

AGA	A	0	-7 335 400	0	0,00	0,00
Perstorp	B	3 525 800	-251 400	278 538	1,35	2,37
Stora Enso Oy¹’	R	2 500 000	2 500 000	372 500	1,80	0,10
SCA	A	2 900 000	0	725 000	4,10	3,73
SCA³¹	B	483 333	433 333	121 800
Totalt basindustri				1 497 838	7,25
Verkstad
Assa-Abloy²¹³¹	B	4 426 840	3 420 740	529 007	2,56	0,95
Atlas Copco³⁾	A	2 209 942	-48 758	555 800	2,69	1,50
Cardo		2 543 200	0	431 072	2,08	8,48
Fagerhult		1 000 000	0	80 000	0,39	7,94
Gränges		1 390 300	126 000	246 778	1,19	3,80
Munters		1 366 200	1 366 200	139 352	0,67	5,46
SAAB	B	2 904 900	1 493 750	238 202	1,15	1,77
Sandvik	A	1 020 300	-3 895 600	271 910	1,31	0,47
Scania	A	273 200	-609 800	83 189	1,47	0,31
Scania	B	717 300	657 300	219 853
Scania tecknings-
optioner	Opt	0	-2 300 000	0
SKF	B	903 000	903 000	186 921	0,90	0,02
Spectra Physics	A	0	-940 000	0	0,00	0,00
Volvo	A	2 457 100	-388 800	528 277	2,71	1,46
Volvo	B	145 800	-34 200	32 076
Totalt verkstad				3 542 437	17,12

Läkemedel och medicinsk teknik

AstraZeneca”⁵¹		1 561 848	1	561	848	562 265	2,72	0,09
Biophausia	A	0		-225	200	0	0,00	0,00
Gambro	A	2 808 800	2	808	800	214 873	1,28	1,11
Gambro	B	654 000		654	000	50 358
Getinge	B	1 200 000	1	200	000	115 200	0,56	1,65
Karo Bio	B	216 300		95	000	26 605	0,13	2,36
Medivir	B	83 700			0	10 714	0,05	0,67
Oxigene	A	0		-143	000	0	0,00	0,00
Q-Med		15 300		15	300	1 025	0,00	0,07
Totalt läkemedel	och medicin	sk teknik				981 040	4,74

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1999-12-31

tkr		Antal	Förändring	Marknads värde	%-andel av portföljen	%-andel av röster
Telekom och IT
Cell Network		67 000	67 000	15 879	0,08	0,34
Ericsson	B	9 803 339	3 439 039	5 362 426	25,93	0,01
IFS”	B	168 750	168 750	31 219	0,15	0,14
Netcom	A	155 440	0	91 710	4,05	1,05
Netcom	B	1 248 810	47 000	746 788
Tietoenator”⁶¹		500 000	500 000	262 000	1,27	2,10
Totalt telekom och IT				6 510 022	31,48

Bank, Finans och Försäkring

Handelsbanken²’	A	4 269 300	4 269 300	456 815	2,21	0,65
Nordbanken		9 050 000	9 050 000	452 500	2,19	0,71
OM-Gruppen		450 000	450 000	83 250	0,40	0,54
Totalt bank, finans och försäkring				992 565	4,80

Fastigheter/Bygg
Drott B	0	-1 578 500	0	0,00	0,00
Kungsleden²¹	2 800 000	1 400 000	215 600	1,04	15,38
Skanska B	2 245 000	52 000	711 665	3,44	1,15
Totalt fastigheter/bygg			927 265	4,48

Konglomerat/Investmentbolag

Atle		5 455 000	0	758 245	3,67	10,00
Esselte	A	680 500	680 500	43 552	0,35	3,73
Esselte	B	439 800	168 600	28 367
Industrivärden	A	8 093 200	-1 106 800	1 497 242	7,41	6,26
Industrivärden	C	196 000	196 000	34 692
Investor²’	A	11 134 400	8 634 400	1 347 262	6,63	3,13
Investor²’	B	200 000	150 000	24 000
Latour	A	1 000 000	0	135 000	3,16	6,62
Latour	B	3 990 625	0	518 782
Lundbergs	B	3 151 800	35 000	362 457	1,75	1,08
Säkl		912 550	-81 900	200 761	0,97	8,77
Totalt konglomerat/-
investmentbolag				4 950 360	23,94
Konsumentindustri
Hennes & Mauritz²¹	B	2 460 000	2 460 000	701 100	3,39	0,14
Karlshamns		1 792 600	92 600	127 275	0,62	8,53
Totalt konsumentindustri				828 375	4,01

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1999-12-31

tkr		Antal	Förändring	Marknads värde	%-andel av portföljen	%-andel av röster
Övriga
Bergman & Beving	B	2 094 100	173 800	247 104	1,20	0,73
Securitas	B	1 307 000	-6 790 400	201 278	0,98	0,26
Sydkraft	C	0	-1 300 200	0	0,00	0,00
Totalt övriga				448 382	2,18
Totalt svenska innehav				20 678 284	100,00

Aktier för vilka köpoptioner är utställda

Aktie

Antal underliggande aktier

Industrivärden

Volvo

303 000

267 000

OMX

740 200

Aktier för vilka säljoptioner är utställda

Aktie ___________________Antal undeliggande aktier

OMX 740 200

Aktier för vilka säljoptioner är inköpta

Aktie________________________Antal underliggande aktier

OMX

740 200

Aktier för vilka indexterminer är inköpta_____________

OMX Indextermin 670 000

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1999-12-31

Marknads %-andel av

tkr__________________________________Valuta______Antal Förändring______värde portföljen

Utländska portföljen

Basindustri

Bayer AG	EUR	18 713	18 713	7 530	0,46
Bouygues	EUR	1 123	1 123	6 054	0,37
Corus Group	GBP	180 094	180 094	3 992	0,25
Rio Tinto PLC	GBP	58 965	58 965	11 968	0,74
Thyssen Krupp	EUR	28 696	28 696	7 416	0,46
UPM-Kymmene OY	EUR	14 841	14 841	5 072	0,31
Totalt basindustri				42 032	2,59

Verkstad

British Aerospace	GBP	32 787	32 787	1 837	0,11
Daimlerchrysler AG	EUR	36 305	36 305	23 883	1,47
Mannesmann AG	EUR	11 086	11 086	22 920	1,41
Philips Electronics²’	EUR	8 083	8 083	9 322	0,58
Siemens AG	EUR	21 607	21 607	23 444	1,45
Totalt verkstad				81 406	5,02

Olja

Bp Amoco PLC²’	GBP	647 748	647 748	55 661	3,44
Elf Aquitaine	EUR	1 403	1 403	1 834	0,11
Eni Spa	EUR	219 269	219 269	10 196	0,63
Royal Dutch Petroleum	EUR	76 411	76 411	39 723	2,45
Shell	GBP	339 929	339 929	24 165	1,49
Total Fina	EUR	13 536	13 536	15 323	0,95
Totalt olja				146 902	9,07

Läkemedel och medicinsk teknik

Glaxo Wellcome PLC	GBP	108 946	108 946	26 343	1,63
Maxim Pharmaceuticals, Inc.ser A	USD	347 180	347 180	59 055	3,65
Novartis ser N	CHF	1 713	1 713	21 330	1,31
Nycomed-Amersham	NOK	0	-3 619 000	0	0,00
Roche Holding Bon Jce	CHF	6 000	-8 610	603 968	37,28
Totalt läkemedel och medicinsk teknik				710 696	43,87

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1999-12-31

Marknads %-andel av

tkr	Valuta	Antal	Förändring	värde	portföljen
Telekom och IT
Alcatel	EUR	5 187	5 187	10 104	0,62
British Telecom PLC	GBP	186 441	186 441	38 041	2,35
Comptel OYJ	EUR	7 000	7 000	4 177	0,26
Deutsche Telecom AG³⁾	EUR	83 824	83 824	50 847	3,14
France Telecom	EUR	28 731	28 731	32 229	1,99
KPNQwest	EUR	2 000	2 000	1 129	0,07
Konninklijke KPN NV	EUR	10 727	10 727	8 880	0,55
Marconi PLC	GBP	76 465	76 465	11 566	0,71
Nokia Oyj ser A^2>	EUR	36 971	36 971	56 855	3,51
Telecom Italia Spa	EUR	175 789	175 789	20 950	1,29
Telefonica De Espana^!)4)	EUR	73 159	73 159	15 501	0,96
Vodafone Airtouch	GBP	878 160	878 160	36 883	2,28
Totalt telekom och IT				287 162	17,73
Bank, Finans och Försäkring
ABN Amro Holding NV	EUR	39 719	39 719	8 415	0,52
Aegon NV	EUR	22 383	22 383	18 339	1,13
Allianz AG	EUR	8 221	8 221	23 459	1,45
Assicurazioni Generali	EUR	27 210	27 210	7 657	0,47
Axa-Uap	EUR	14 391	14 391	17 016	1,05
Banco Bilbao Vizcaya	EUR	56 557	56 557	6 832	0,42
Barclays Bank	GBP	31 980	31 980	7 846	0,48
BSCH Banco Santander	EUR	189 169	189 169	18 166	1,12
Credit Suisse Group ser R	CHF	6 738	6 738	11 358	0,70
Deutche Bank AG³¹	EUR	16 674	16 674	11 929	0,74
HSBC hldg ord	GBP	317 139	317 139	38 212	2,36
Ing Groep N.V.	EUR	35 704	35 704	18 284	1,13
Lloyds TSB Group PLC	GBP	195 489	195 489	20 700	1,28
Munchener Ruck N	EUR	4 799	4 799	10 434	0,64
Nat'l West. Bank PLC	GBP	50 409	50 409	9 320	0,58
Prudential Corporation PLC	GBP	51 691	51 691	8 399	0,52
Swiss Reinsurance ser N	CHF	381	381	6 637	0,41
UBS AG ser R	CHF	7 750	7 750	17 749	1,10
Totalt bank, finans och försäkring				260 752	16,10
Fastigheter/Bygg
CRH PLC Irland	EUR	15 177	15 177	2 775	0,17
Lafarge	EUR	4 080	4 080	4 030	0,25
Totalt fastigheter/bygg				6 805	0,42

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Värdepappersinnehav 1999-12-31

tkr	Valuta	Antal	Förändring	Marknads * värde	%-andel av portföljen
Konsumentindustri
Carrefour Supermarche²’	EUR	1 027	1 027	1 606	0,10
Diageo PLC	GBP	86 991	86 991	5 990	0,36
Koninklijke Ahold NV	EUR	14 585	14 585	3 662	0,23
L'Oreal	EUR	1 810	1 810	12 317	0,76
Nestle SA ser R	CHF	1 499	1 499	23 288	1,44
Saint-Gobain	EUR	3 392	3 392	5 410	0,33
Unilever NV²>	EUR	14 370	14 370	6 733	0,42
Totalt konsumentindustri				59 006	3,64
Övriga
Ente Electrica	EUR	100 000	100 000	3 543	0,22
Hafslund B	NOK	0	-1 250 000	0	0,00
Hamburgische Electricität	EUR	0	-430 000	0	0,00
Veba AG	EUR	11 342	11 342	4 695	0,29
Vivendi²’³¹	EUR	22 251	22 251	17 042	1,05
Totalt övriga				25 280	1,56
Totalt utländska innehav				1 620 041	100,00

tkr	Antal	Förändring	Marknads värde	%-andel av %-andel av
tkr	Antal	Förändring	Marknads värde	portföljen	röster
Onoterad innehav”
Acadia	148 148	0	8 388
Företagskapital Kompanjonfond	nom 50 000	20 000	50 000
Pyro Sequencing⁴’	D 80 000	60 000	1 860		0,57
Stenvalvet	3 000 000	2 985 000	113 893		10,00
Totalt onoterade innehav			174 141
TOTALT AKTIEPORTFÖLJEN			22 472 466
Totalt anskaffningsvärde			10 661 731

Sektorindelning är gjord enligt Enskilda Securities indexfamilj

¹¹ Definitionen av svenska och utländska aktier i 36a § APR har tillämpats. Paragrafen lyder: Vid tillämpning av 35 och 36 §§ anses ett aktiebolag inte som
utländskt, om

- bolaget har förvärvat ett svenskt aktiebolag genom ett offentligt erbjudande där ersättningen till aktieägarna i det
svenska bolaget utgjordes av aktier i bolaget,

- bolaget har betydande verksamhet i Sverige, och

- bolagets aktier är noterade vid svensk börs eller auktoriserad marknadsplats.

²¹ Split

³¹ Nyemission

*' Fondemission

’’ Innehav 1998-12-31 Astra A 930 000 samt Astra B 542 000

⁶¹ Innehav 1998-12-31 Enator 709 800

⁷¹ Kursiv stil avser anskaffningsvärden

Stockholm 2000-02-15

Jonan Björkman

Ordförande

Vice ordförande

Olof Hakelius

Hans Karlsson

Arne Lökken

Lisbeth Staar-Igelström

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Roll Andersson

<&<((/

Karin Kronstam

Kark-Erik Svensson

Tomas Nicolin

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits 2000-02-16

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats
att såsom revisorer granska Allmänna Pensions-
fonden femte fondstyrelses förvaltning, får här-
med avge revisionsberättelse för år 1999.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del
av räkenskaper, protokoll och andra handlingar,
som lämnar upplysning om fondstyrelsens för-
valtning, inventerat de tillgångar fondstyrelsen

förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåt-
gärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till
anmärkning beträffande årsredovisningen, de i
densamma upptagna resultat- och balansräk-
ningarna, bokföringen eller inventeringen eller
eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 2000-02-16

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Riskorganisation, risktyper och riskhantering

Allmänt

All finansiell verksamhet är förenad med risker.
Det åligger organisationens styrelse och verk-
ställande ledning att tillse att organisationen har
fullgod kontroll av de risker verksamheten
medför.

Inom det finansiella området brukar man
dela in riskerna i följande huvudkategorier
(för definitioner, se nedan):

• Marknadsrisk

• Kreditrisk

• Operationell risk

• Legal risk

I de följande sektionerna kommer vi först att
beskriva Femte AP-fondens riskorganisation.
Därefter kommer vi att gå igenom de ovan
angivna riskkategorierna, och speciellt fokusera
på hur Femte AP-fonden hanterar och kontrol-
lerar dem.

Riskorganisation

För alla ovan angivna riskkategorier är Femte
AP-fondens organisation för riskstyrning och
kontroll uppbyggd i tre huvudnivåer:

• Riksdag

• Styrelse

• Operativ ledning.

Riksdagen är Femte AP-fondens uppdragsgivare.
Uppdraget är att tillsammans med 1-4 AP-fond-
styrelsema på bästa möjliga sätt förvalta medel
som skall fungera som en buffert mellan skatte-
inbetalningar till och pensionsutbetalningar
från det allmänna pensionssystemet. Inom detta
vida uppdrag är det ålagt Femte AP-fonden att
investera en del av buffertmedlen i aktiemark-
naden, och då framförallt den svenska aktie-
marknaden (maximum 10% av fondens medel
får placeras i utländska aktier). De förpliktelser
som följer av att fullgöra denna funktion i det
allmänna pensionssystemet definierar Femte
AP-fondens åtagandesida. Denna åtagandesida
utgör en central referens för riskbedömningar
av Femte AP-fondens investeringar.

Utöver att ge Femte AP-fonden sitt över-
gripande uppdrag så har även Riksdagen utfärdat
en del allmänna restriktioner kring placerings-
verksamheten samt de instrument- och produkt-
typer som Femte AP-fonden får investera i.
Dessa kompletterande restriktioner återges i "Lag
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pen-
sionsfonden" (APR).

En gång per år presenteras för Riksdagen en
utvärdering av Femte AP-fondens verksamhet.
Huvudsyftet med utvärderingen är att bedöma
huruvida Femte AP-fonden på ett tillfredsstäl-
lande sätt har agerat enligt det uppdrag man
erhållit från Riksdagen. Kontroll av att Femte
AP-fonden följer de restriktioner som anges i
APR görs också. Denna årliga utvärdering av
Femte AP-fonden görs under ledning av Finans-
departementet.

Styrelsen tolkar det övergripande uppdrag
man erhållit från Riksdagen, och översätter
detta till en operationell uppdragsbeskrivning
för Femte AP-fonden. Operationaliseringen
görs dels av åtagandesidan genom att beskriva
den på ett sätt som lämpar sig för praktisk kapi-
talförvaltning. Men även APR kompletteras
med ytterligare restriktioner och riktlinjer för
fondens investeringsverksamhet.

Styrelsen informeras löpande angående
utfall och risk i Femte AP-fondens investerings-
verksamhet. Självfallet görs sådan rapportering
löpande av den operativa ledningen för Femte
AP-fonden. Dock erhåller styrelsen även rap-
porter från en källa helt oberoende av affärs-
verksamheten. Denna rapportering görs av
MPIR Investment Research AB.

Den operativa verksamhetens huvudansvar
är att uppnå ett så gott förvaltningsresultat som
möjligt i relation till det uppdrag, med bifogade
restriktioner, man erhållit från styrelse och Riks-
dag. Som styrmedel i strävan efter ett så bra
resultat som möjligt arbetar den operativa led-
ningen med ytterligare finfördelning av limiter
och restriktioner för att erhålla en "skräddar-
sydd" anpassning till olika underportföljer och
förvaltare. I arbetet med att "skräddarsy" limi-
ter och även som hjälp i investeringsarbetet
utnyttjas risk management, och för att försäkra

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Riskorganisation, risktyper och riskhantering

sig om att allt följer uppställda regler utnyttjas
riskkontroll.

Riskkontrollens huvuduppgift är att objektivt
och oberoende från de funktioner som tar aktiva
affärsbeslut kontrollera att ej någon del av för-
valtningen bryter de riskmandat, instruktioner
och restriktioner som de är ålagda att följa. I
riskkontrollhänseende utnyttjar den operativa
ledningen självklart de oberoende utvärderingar
och rapporter som nämnts tidigare (de som har
Riksdag respektive styrelse som huvudmål-
grupp). Ovan nämndes att den operativa led-
ningen i styrsyfte utnyttjar en ytterligare finför-
delning av limiter och restriktioner än de man
erhållit från styrelse och Riksdag. För uppfölj-
ning av risk mot dessa limiter utnyttjas dels
MPIR (se ovan) och dels intern rapportering.

Modernt risktänkande och moderna riskmo-
deller är mycket användbara ur riskkontrollsyfte.
Dock är deras potentiella värde än större om de
kan inkluderas som en naturlig del av investe-
ringsprocessen, och därmed på ett aktivt sätt
kan bidraga med underlag för de konkreta
investeringsbesluten. Detta aktiva och affärsin-
riktade utnyttjande av risktänkande och risk-
modeller kan kategoriseras som risk manage-
ment. Under 1999 har Femte AP-fonden arbetat
med att på ett kontinuerligt och professionellt
sätt föra in risk management som en integrerad
del i den löpande affärsverksamheten. Detta
arbete kommer att fortsätta under år 2000.

Operationell risk

Definition: Operationell risk är risken for förluster
uppkomna genom den "mänskliga faktorn",
inadekvata system, undermåliga rutinerl-instruk-
tioner samt otillräckliga kontroller och revisioner.

Operationell risk är en riskkategori som ofta får
allt för litet fokus, men kan åsamka betydande
förluster. Det sistnämnda förstås av det faktum
att man på dagens kapitalmarknader på kort tid
kan göra många transaktioner till betydande
underliggande belopp i tämligen komplexa pro-
dukter.

För att hantera och kontrollera de operatio-
nella riskerna i verksamheten arbetar Femte AP-
fonden utifrån nedanstående grundprinciper:

• Viktiga verktyg för att ge förutsättningar för
en god riskkontroll är upprättandet av genom-
tänkta och tydliga instruktioner och limiter.
Dessa dokument skall klart ange vilka pro-
dukter man får göra affärer i, vem/vilka som
får göra affärer i respektive produkttyp, i vil-
ken utsträckning sådana affärer får göras och
hur gjorda affärer administrativt skall hante-
ras. I detta sammanhang är det viktigt att
poängtera att det ej är tillräckligt att doku-
mentera enbart risklimiter och placerings-
restriktioner, utan alla policies, rutiner, och
procedurer som är förenade med att bedriva
verksamheten bör grundligt dokumenteras.

- Upprättande av tydliga instruktioner, poli-
cies och limiter är ett arbete som aldrig blir
fullbordat. Verksamheten är i ständig för-
ändring och instruktioner m.m. måste för-
ändras med denna. Dock har Femte AP-
fonden under 1999 gjort en ordentlig
genomgång och upprevidering av den
interna instruktionssamlingen. Detta arbete
kommer att fortgå under nästkommande år.

• Instruktioner och limiter är centrala förutsätt-
ningar för en god riskkontroll, men en minst
lika viktig uppgift för ledningen är att se till
att verksamheten bedrivs med tillräckliga
personella resurser. Mer precist så måste anta-
let personer samt deras kunskap och erfaren-
het vara i överensstämmelse med det risk-
tagande och den produktbredd man tillåter i
sin verksamhet. Tillräcklig kompetens måste
finnas i hela kedjan från affärsavslut till lik-
vid. Ur operationell risksynpunkt är det
ytterst väsentligt att ej bara fokusera på front-
och middle-office. Det är av fundamental
betydelse att försäkra sig om att administrativa
enheter har erforderlig kompetens och erfor-
derligt systemstöd för att på ett tillfreds-
ställande sätt hantera avstämning, dokumen-
tering, betalning och redovisning.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Riskorganisation, risktyper och riskhantering

- Under 1999 har Femte AP-fonden i viss
mån ändrat inriktning. Tidigare har man
varit en fondförvaltare med ett relativt
begränsat antal investeringar, och även
haft en låg omsättningshastighet. Det
senaste året har vi blivit mer aktiva i mark-
naden, och även breddat vår investerings-
bas (inte minst inom Europa). Vi har också
blivit en mer frekvent användare av
derivatprodukter. För att klara denna
omstöpning med full kontroll av verksam-
heten har vi på ett betydande sätt förstärkt
kompetensen inom alla delar av vår orga-
nisation. Ytterligare personella förstärk-
ningar kommer att behöva göras under
nästa år som en förberedelse inför vårt nya
mandat, som beräknas träda i kraft den 1
januari 2001.

• En annan central förutsättning för en tillfreds-
ställande riskhantering och kontroll är att
organisationen investerar tillräckligt i IT-
infrastruktur. För att ej bli meningslösa måste
skrivna dokument, såsom instruktioner och
limiter, understödjas av adekvata system för
datainsamling, orderläggning, avstämning,
nothantering, likvidhantering, ekonomi och
inte minst mätning och rapportering av resul-
tat och risk.

- Under 1999 har Femte AP-fonden gjort en
rejäl investering i IT-infrastruktur. Vi har
under året bytt till ett modernt portfölj-
system, inkluderande moduler för både
front-office och affärsadministration. Utö-
ver detta har vi bytt ekonomisystem, instal-
lerat nya informationssystem och i princip
uppgraderat all hårdvara. Ytterligare IT-
investeringar kommer att göras under år
2000, framförallt ett modernt system för
riskanalys vilket ytterligare skulle stärka
verksamheten. Med ovan angivna IT-inves-
teringar står vi väl rustade inför vårt för-
väntade nya mandat.

• För trovärdighet och extra säkerhet är det av
stor vikt att man etablerar en väl utbyggd
struktur för resultat- och riskmätning samt
limitkontroll som är oberoende av, och har till-

räcklig auktoritet gentemot, de enheter som
tar positioner. Denna funktion skall rapporte-
ra direkt till verksamhetens ledning och där-
med kunna validera och kontrollera den
information som erhålls från affärsfunktionen.
- Som tidigare nämnts erhåller styrelse och
ledning rapporter med resultat och risk
från en källa helt oberoende av affärsverk-
samheten. Denna rapportering görs av
MPIR. I den mån MPIR behöver ha infor-
mation av Femte AP-fonden begränsas
kontakten till fondens administrativa
enhet. Detta för att säkerställa oberoendet
av affärsverksamheten i rapporteringen.

• Oberoende är ej betydelsefullt bara för mät-
ning och rapportering av resultat och risk. Det
är även av vikt att etablera oberoende rutiner
för kontroll/revision av att verksamhetens
policies, rutiner och instruktioner efterlevs.
Önskvärt är också att utveckla rutiner för obe-
roende kontroller genom hela transaktions-
kedjan (dvs från orderläggning i front-office
till dess att slutgiltig likvid erläggs/erhålls).

-Det nämndes ovan att vi under 1999 har
installerat ett nytt portfölj system, och även
ett nytt ekonomisystem. Dessa system-
investeringar har gjort att vi får ett helt
nytt, och till stor del automatiserat flöde
genom transaktionskedjan. I samband med
implementeringarna pågår ett omfattande
arbete med policies, instruktioner, och ruti-
ner. Detta arbete inkluderar också upprät-
tandet av rutiner för oberoende kontroller.

Marknadsrisk

Definition: Marknadsrisken hos en finansiell
produkt definieras av hur mycket dess värde för-
ändras när de marknadsstorheter som bestämmer
produktens värde förändras (mer moderna mått for
marknadsrisk tar också hänsyn till sannolikheten för
forändringar hos marknadsstorheterna).

Marknadsrisken kan i sin tur delas in i flera
undergrupper av vilka vi kan nämna aktiekurs-
risk, valutakursrisk, ränterisk och likviditets-

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Riskorganisation, risktyper och riskhantering

risk. Med dagens mandat är aktiekursrisken och
likviditetsrisken de mest centrala för Femte AP-
fonden.

Som nämndes i stycket kring riskorganisa-
tionen utgör vår åtagandesida, att på bästa möj-
liga sätt investera en del av det allmänna
pensionssystemets buffertmedel i svensk och
utländsk aktiemarknad, en central referens för
riskbedömningar av Femte AP-fondens investe-
ringar. Det nämndes också att styrelsen tolkar
det övergripande uppdrag man erhållit från
Riksdagen, och översätter detta till en operatio-
nell uppdragsbeskrivning för Femte AP-fonden.

Huvudverktyget i styrelsens uppdrags-
beskrivning utgörs av normalportföljen, vilken
operationaliserar åtagandesidan. Därmed är
normalportföljen också referensen för en stor
del av den riskmätning som görs.

Definition: Normalportföljen (eller benchmark-
portföljen) utgörs av den långsiktiga tillgångs-
allokering som bäst överensstämmer med förvalt-
ningens syften, d.v.s. den ger en långsiktigt lämplig
risk-/kassaflödesprofil relativt de åtaganden som
förvaltningen har. Normalportföljen utgör den
naturliga referensen för resultat- och riskutvärde-
ringen för den operativa förvaltningen.

Normalportföljen för Femte AP-fonden består av
en sammanviktning av tre delportföljer, som var
och en utgör en bestämd andel av totalportföl-
jen. De olika delportföljema anges nedan:

• Svenska aktieportföljen: I normalportföljen
utgör den 88% av totalportföljen. Den repre-
senteras av FDAX . FDAX är ett återinvesterat
index, dvs utdelningarna inkluderas i avkast-
ningstalen. Indexet omfattar samtliga noterade
aktier på Stockholms Fondbörs A-, OTC- och
O-lista.

• Utländska aktieportföljen: I normalportföljen
utgör den 8% av totalportföljen. Den repre-
senteras av STOXX 50, vilket är ett återinves-
terat index som omfattar 50 aktier från Euro-
blocket, Storbritannien, Schweiz och Sverige¹’.

• Räntebärande placeringar²’: I normalportföl-
jen utgör den 4% av totalportföljen. Den repre-

senteras av OMRX-Total. Detta index består
av statspapper (samtliga benchmarkobligatio-
ner och statsskuldväxlar som utgivits av Riks-
gäldskontoret) och bostadsobligationer i en om-
fattning som speglar deras respektive andel
av svensk obligations- och penningmarknad.

Avkastning och framförallt risk kan mätas på
många olika sätt. En mycket viktig distinktion
inom portföljförvaltning är absoluta kontra rela-
tiva mått.

Definition: Absoluta mått mäter avkastning och
risk i portföljen separerat från förvaltningens
syften/åtaganden och uppdragsbeskrivning. Rela-
tiva mått mäter avkastning och risk gentemot
syften/åtaganden och uppdragsbeskrivning.

Huvudfokus för Femte AP-fondens förvaltning
är på de relativa måtten. Trots allt är det de som
anger om man avkastar bra, respektive tar stor
risk, i förhållande till sina åtaganden.

I portföljsammanhang brukar ofta de relativa
måtten uttryckas i form av aktiv risk och av-
kastning.

Definition: En aktiv position föreligger om den
verkliga positionen avviker från den som implice-
ras av normal (benchmark) portföljen. Sålunda
existerar inga aktiva positioner om den verkliga
portföljen sammanfaller med normalportföljen.

Aktiv avkastning är skillnaden mellan av-
kastningen från den verkliga portföljen och
avkastningen från normalporföljen.

En aktiv position leder till en framtida osäker
aktiv avkastning. Risken i den aktiva avkastning-
en kallas aktiv risk.

Aktiv risk och avkastning uppstår enbart då
den verkliga portföljen avviker från normal-
portföljen, d.v.s. då man har aktiva positioner.³’
Ett sätt att kontrollera den aktiva risken utgörs
sålunda av att begränsa utrymmet för aktiva
positioner⁴’. Detta har styrelsen till Femte AP-
fonden gjort genom att ange nedanstående
begränsningar på tillåtna avvikelser från normal-
portföljen.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Riskorganisation, risktyper och riskhantering

Delportfölj	Normal portfölj	Begränsning, 1999	Begränsning, 2000
Svensk	88%	80-95%	82-95%
Utländsk	8%	5-15%	5-10%
Räntebärande	4%	0-8%	0-8%

Figur 3 illustrerar hur Femte AP-fonden under
1999 varit exponerad mot olika tillgångsklasser.
För 1999 kan man sammanfatta Femte AP-fon-
dens aktiva positioner på tillgångsklassnivån
med följande punkter:

• Vi har aldrig varit nära limit för någon till-
gångsklass.

• Vi har kontinuerligt under året minskat vår
övervikt mot utländska aktier.

• Vi har kontinuerligt ökat vår andel i svenska
aktier (från undervikt till övervikt).

• Vi har under året haft en liten undervikt i
räntebärande tillgångar.

• Vi har successivt minskat våra aktiva positio-
ner på tillgångsklassnivån.

Över/undervikt för respektive portfölj

% H Svenska aktier Utländska aktier ■ Obligationer

Figur 3: Exponering mot olika tillgångsklasser under 1999. Siffrorna
anger över- respektive undervikt mot normalportfölj (och som genom-
snittssiffror över respektive kvartal)⁵'.

Ett alternativt sätt att definiera, och kontrollera
den aktiva risken är genom begreppet "tracking
error".

Definition: "Tracking error" (aktiv risk) är ett
mått som mäter osäkerheten (spridningsbenägen-
heten) hos den aktiva risken. Normalt mäts
"tracking error" som standardavvikelsen för den
aktiva avkastningen. Namnet "tracking error"
kommer från det faktum att måttet anger hur väl
den verkliga portföljens avkastning kan förväntas
återspegla normalportföljens avkastning.

Styrelsen har även begränsat utrymmet för
aktiv risk via en restriktion på "tracking error".
För den svenska aktieportföljen får "tracking
error" ej överstiga 7%. För övriga delportföljer
fanns under 1999 ingen begränsning av "track-
ing error"⁶¹.

Figur 4 anger hur tracking error för Femte
AP-fondens olika delportföljer har utvecklats
under 1999. Sammanfattningsvis kan följande
sägas:

• Femte AP-fonden har kraftigt reducerat sitt
tracking error för den utländska aktieportföl-
jen. Förklaringen till detta är att den utländ-
ska aktieportföljen vid ingången av år 1999 till
övervägande del bestod av ett innehav i
Roche. Denna position har under året min-
skats till förmån för en bredare europeisk
portfölj.

• Tracking error har även för svenska aktieport-
följen och på totalnivån successivt minskat
under året. Vid utgången av 1999 understeg
tracking error för svenska portföljen på ett
väsentligt sätt limiten på 7%. Avsikten är ej att
långsiktigt väsentligt understiga limiten för
tracking error. I takt med att intressanta inves-
teringsalternativ identifieras, kan den aktiva
risken återigen komma att öka.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Riskorganisation, risktyper och riskhantering

Tracking error

% HS 5:e AP-fonden H Svenska aktier
tr Utländska aktier H Obligationer

Figur 4: Tracking error för olika tillgångsklasser under 1999.
(Siffrorna beräknade på daglig data med kvartalslånga tidsserier.)

Aktiv avkastning och risk är bland de mest cen-
trala begreppen för den taktiska/operativa för-
valtningen eftersom det är dessa som den kan
påverka via sin huvuduppgift att maximera den
förväntade avkastningen, inom de restriktioner
som satts upp för aktiva risker och aktiva posi-
tioner.

Självklart ägnas även absolut avkastning och
risk intresse. Dock är det så att i stor utsträck-
ning beslutas mycket av det som styr storleks-
ordningen på absolut avkastning och risk på
nivån ovanför den taktiska / operativa förvalt-
ningen, d.v.s. av uppdragsgivare (styrelse).
Detta görs via den investeringspolicy, t.ex. via
normalportfölj och de restriktioner som ges för
aktiv risk och aktiva positioner, som uppdrags-
givaren ålägger den taktiska/operativa förvalt-
ningen. Men även på dessa högre nivåer är det
oftast mest centralt att betrakta risk och avkast-
ning i förhållande till syftet med förvaltningen
(d.v.s. relativa mått) än frikopplat från detta
(d.v.s. absoluta mått).

Absolut risk limiteras ej i formell mening
inom Femte AP-fonden. I viss mån regleras den
indirekt via krav på diversifiering. Dock följs
absolut risk upp. Mer precist görs detta via mät-
ning och rapportering av standardavvikelsen
för de olika delportföljemas avkastningar.

I figur 5 återges den absoluta risken (mätt
som standardavvikelse) för Femte AP-fondens
portfölj och normalportföljen. I korthet kan föl-
jande slutsatser göras:

• Marknaden som helhet var betydligt mer
volatil under första och sista kvartalet än
under övriga delar av året.

• Femte AP-fondens portfölj har genomgående
haft en lägre absolut risk än sin referensport-
följ. 1 detta avseende har ej någon väsentlig
förändring skett under året. Dock kan man se
en tendens till en mindre skillnad under
andra halvan av 1999. Förklaringen till detta
är tvåfaldig. För det första har, som vi kunde
konstatera ovan i diskussionen kring tracking
error, Femte AP-fonden minskat sina aktiva
positioner. Konsekvensen av detta är en verk-
lig portfölj som är mer lik referensportföljen,
och därmed erhålls också en mindre skillnad
vad gäller absolut risk. För det andra ökade
Femte AP-fonden under sommaren sin vikt i
telekomsektorn, vilken är en sektor med hög
absolut risk.

Volatilitet

EU 5:e AP-fonden H Totalindex

Figur 5: Absolut risk (standardavvikelse) för verklig portfölj respektive
normalportfölj under 1999.

Avkastning och risk är intimt förknippade. Hög
förväntad avkastning är nästan alltid förenad
med hög risk. Man kan därför ej utvärdera en
fondförvaltnings prestationer genom att enbart
titta på avkastningen på dess investeringar.
Man måste relatera avkastningen till den risk
som investeringarna innebär. Ett sätt att göra
detta är genom så kallade riskjusterade avkast-
ningsmått.

Informationskvoten utgör ett enkelt mått för
den riskjusterade aktiva avkastningen.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Riskorganisation, risktyper och riskhantering

Definition: Informationskvoten utgörs av den
aktiva avkastningen dividerat med portföljens
aktiva risk.

Avkastning normalportfölj
Standardavvikelse för

Avkastning portfölj -

Informationskvot =

aktiv avkastning
Informationskvoten är en central utvärderings-
variabel eftersom den

• relaterar överavkastningen mot normalport-
följen till den risk man utsatt sig för i sin strä-
van att få en hög aktiv avkastning.

• sammanfattar hur väl den taktiska/operativa
förvaltningen genomfört sin uppgift. En hög
informationskvot innebär en god insats, och
vice versa.

Styrelsen har angett som mål att informations-
kvoten för den svenska aktieportföljen skall
överstiga 0,3⁷’.

För helåret har informationskvoten överlag
varit negativ. Mycket av det dåliga resultatet
kommer från den kraftiga underavkastningen
mot index under det sista kvartalet. Bakgrun-
den till detta återges tidigare i förvaltningsbe-
rättelsen under rubriken "Avkastning".

Femte AP-fonden följer också löpande upp
Sharpekvoten, som är ett enkelt mått på riskjus-
terad absolut avkastning.

Definition: Sharpekvoten utgörs av riskpremien
dividerad med portföljens risk.

Sharpekvot=

Avkastning portfölj -
Avkastning "riskfri" tillgång
Standardavvikelse för
avkastning portfölj

Som tidigare nämnts så har Femte AP-fondens
portfölj avkastat sämre än normalportföljen
under 1999. Vi kunde också i figur 3 konstatera
att den verkliga portföljen har haft en lägre
absolut risk än sin referensportfölj. Väger vi ihop
dessa faktum resulterar det i att Femte AP-fon-
dens portfölj under 1999 har haft en riskjusterad
absolut avkastning i nivå med normalportföl-
jens. Detta återges grafiskt i figur 6.

Sharpekvot

SI 5:e AP-fonden H Totalindex

Figur 6: Sharpekvot för verklig portfölj respektive normalportfolj per
kvartal och helår.

Inledningsvis i detta avsnitt om marknadsrisk
så nämndes att likviditetsrisk utgör en viktig
undergrupp inom denna huvudkategori. Likvi-
ditetsrisken är risken att ett innehav i ett finan-
siellt instrument ej går att på en rimlig tid avyttra
utan att på ett väsentligt sätt påverka instru-
mentets prissättning. Denna risktyp ser Femte
AP-fonden allvarligt på. Likviditetsrisker kon-
trolleras och begränsas genom att utvärdera lik-
viditeten i våra investeringars underliggande
risker i förhållande till deras storlek och tids-
horisont.

Kreditrisk

Definition: Kreditrisk är risken att en förlust skall
erhållas på grund av att en motpart ej kan fullfölja
ett finansiellt kontrakt. Förlusten som uppstår då
motparten ej kan fullfölja sina åtaganden samman-
faller med kostnaden av att ersätta kontraktet med
att annat likvärdigt kontrakt³¹.

Generellt reglerar Femte AP-fonden i viss mån
kreditrisk genom koncentrationslimiter för
innehavens storlek i portföljen. I övrigt görs
bedömningar från fall till fall. För placeringar i
räntebärande instrument finns en speciell för-
teckning av godkända emittenter. Denna för-
teckning inkluderar enbart emittenter med
mycket god kreditvärdighet.

För att säkerställa en god kontroll på kredit-
riskerna i våra derivataffärer använder Femte

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Riskorganisation, risktyper och riskhantering

AP-fonden regeln att alla våra derivat skall cle-
aras via ett auktoriserat clearinginstitut.

Detta innebär att vår kreditexponering via
derivat endast är gentemot clearinginstitut,
vilka själva begränsar avvecklingsriskerna
genom att tillämpa multilateral netting mellan
aktörernas inbördes åtaganden. Dessutom stäl-
ler aktörerna marginalsäkerheter i relation till
positionernas storlek.

För att begränsa settlementrisker i samband
med transaktioner använder Femte AP-fonden
grundregeln att värdepappersaffärer endast får
göras med svensk bank eller fondkommissionär
som står under Finansinspektionens tillsyn,
eller med andra banker /investmentbanker upp-
förda på en lista, godkänd av styrelsens arbets-
utskott. Dessa motparter skall uppfylla vissa
kriterier, vilka bl.a. inkluderar god kreditvär-
dighet.

Legal risk

Definition: Legal risk är risken for förluster upp-
komna på grund av att förpliktelserna i ett kon-
trakt på juridiska grunder ej kan genomdrivas.
Detta inkluderar bl.a. riskerna av otillräcklig
dokumentation, otillräcklig befogenhet och/eller
kompetens (ultra wires) hos motparten och oklar-
heter kring kontraktets legala status vid konkurs-
situationer.

I dagsläget utgör investeringar i noterade pro-
dukter, och då framförallt svenska aktier, den
helt dominerande delen av Femte AP-fondens
affärsverksamhet. Denna verksamhet är tämli-
gen enkel ur legal synvinkel.

Dock gör Femte AP-fonden också investe-
ringar, t.ex. i onoterade värdepapper, som kräver
juridisk expertis för att på ett tillförlitligt sätt
begränsa och kontrollera de legala riskerna. För
detta ändamål har vi väl upparbetade kontakter
med externa juridiska rådgivare specialiserade
inom det finansiella området.

¹¹ STOXX 50 är ett relativt smalt index. Detta val har gjorts med hänsyn till att organisationen är i en utvecklingsfas vad gäller förvaltning
av europeiska aktier. Vår avsikt är att byta till ett bredare europeiskt index under första halvan av år 2000.

²¹ Femte AP-fondens uppdrag är att investera delar av allmänna pensionssystemets buffertmedel i aktiemarknaden. Femte AP-fondens
ränteplaceringar kan ses som en effektiv hantering av likviditeten i vår aktieförvaltning. Men de skall också ses som en förberedelse
inför vårt nya mandat som förväntas träda i kraft den 1 januari 2001.

³¹ Eftersom ingen aktiv risk föreligger då man innehar normalportföljen sägs ibland att normalportföljen utgör O-risk.

⁴⁾ Genom att begränsa utrymmet för aktiv risk begränsar man också möjligheterna till stor aktiv avkastning.

⁵⁾ Siffrorna i figur 3 är ej justerade med hänsyn till derivat. Med justeringar för derivat hade vi vid utgången av 1999 en neutral position
mot räntebärande placeringar, 1% övervikt mot svenska aktier och 1% undervikt mot utländska aktier.

⁶¹ Denna restriktion har inför år 2000 ändrats till att gälla en begränsning av aktiv risk på 7% relativt fondens sammanvägda jämförelse-
index för totalportföljen. Ändringen motiveras av att Femte AP-fonden under det gångna året har utvecklat förvaltningen av ränte-
produkter respektive utländska aktier, och därmed är redo att arbeta med en begränsning av den aktiva risken för totalportföljen.

⁷⁾ För år 2000 gäller istället målet att informationskvoten skall överstiga 0,3 för totalportföljen.

⁸⁾ Det finns en logisk "groda" i definitionen av kreditrisk. Om en motpart ej kan fullfölja ett finansiellt kontrakt så kan man förstås ej
ersätta kontraktet med ett helt identiskt kontrakt. Det nya kontraktet måste ha en annan motpart. Andemeningen med definitionen
är dock klar.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Styrelse och revisorer

Styrelse, ordinarie

Johan Björkman, Upplands Bro

Ek lic

Ordförande

Kurt Malmgren, Stockholm

Ambassadör,

Vice ordförande

Rolf Andersson, Stockholm

Utredn chef, Sv Kommunalarbetarförbundet

Carl-Olof Bengtsson, Växjö

Kommunalråd, Växjö kommun

Olov Hakelius, Enköping

Agronom

Perolof Holst, Nässjö
Överförmyndare, Nässjö kommun

Hans Karlsson, Stockholm
Avtalssekreterare, LO

Jaan Kolk, Stockholm

Förbundsdirektör, Svenska Teaterförbundet

Karin Kronstam, Göteborg

Samhall Gotia AB, Mölndal fr o m 1999-02-25

Arne Lökken, Stockholm

Förbundsordf, Industrifacket

Anders Lönnberg, Stockholm
Kanslidirektör, SACO

Ingemar Nordengren, Nacka

Direktör, Konsumentföreningen Stockholm

Lisbeth Staaf-Igelström, Molkom
Riksdagsledamot

Karl-Erik Svensson, Stockholm
Ombudsman, Finansförbundet

Styrelse, suppleanter

Birgitta Böhlin, Solna

Generaldirektör, Försvarets Materielverk

Jane Cederqvist, Stockholm
Generaldirektör, Fortifikationsverket

Roger Gerdin, Upplands-Bro

Ekonom, Sv Träindustriarbetarförbundet

Anne-Marie Hugoson, Ängelholm
Lantbrukare

Leif Håkansson, Upplands-Bro
Förbundsordf, Sv Lantarbetareförbundet

Gösta Karlsson, Stockholm

Ekonom, TCO fr o m 1999-12-22

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm
Chefbefattning, SJ

Annika Lindh, Uppsala

Kommunalråd, Uppsala

Sten Lindberg, Stockholm

Lantbrukarnas Riksförbund

Alf Norberg, Stockholm

Förbundsordf, Sv Elektrikerförbundet

Kristina Nordström, Stockholm
Riksdagsledamot

Gunnar Skareil, Täby

Finansråd, Finansdepartementet

Björn Sjöberg, Danderyd

Direktör, KF Fastigheter

Jan-Olof Wernersson, Kalmar

Kommunalråd, Kalmar kommun

Verkställande direktör

Tomas Nicolin

Revisorer

Per-Olof Akteus, Auktoriserad revisor
KPMG Bohlins AB

Pål Wingren, Auktoriserad revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 3

Allmänna pensionsfonden

Första, andra och tredje fondstyrelserna

Box 16292

103 25 STOCKHOLM

Telefon 08-787 88 00

Första fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Andra fondstyrelsen:

Ordf fd Statsrådet Roine Carlsson

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Rolf Wirthén

VD Lennart Nilsson

Fjärde Fondstyrelsen

Box 3069

103 61 STOCKHOLM

Telefon 08-787 75 00

Ordf Jur kand Sören Mannheimer
VD Thomas Halvorsen

Femte Fondstyrelsen

Box 1639

111 86 STOCKHOLM

Telefon 08-555 171 00

Ordf Ek lic Johan Björkman

VD Tomas Nicolin

Sjätte Fondstyrelsen

Haraldsgatan 5

431 14 GÖTEBORG

Telefon 031-741 10 00

Ordf Direktör Jan-Olle Folkesson
VD Peter Sandberg

Sjunde Fondstyrelsen

Vasagatan 11

111 20 STOCKHOLM

Telefon 08-412 26 60

Ordf Bengt Rydén

VD Åke Smids tom 2000-03-31

VD Peter Norman fr o m 2000-04-01

5P-fonden

ÄNNA PENSIONSFONDEN,

E FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

ÅRSREDOVISNING 1999

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

DETTA ÄR 6:E AP-FONDEN

Fonden är en självständig förvaltare av allmänna svenska pensionsmedel. Verksam-
heten är uppdelad i två huvudgrenar: Kapitalförvaltningen arbetar med noterade
aktier, derivat och räntebärande instrument: Investeringsverksamheten gör
direkta och indirekta (via fonder) investeringar i onoterade svenska bolag. Som
ägare i dessa tillför Fonden både det ägarkapital och den kompetens som krävs för
att skapa en långsiktig värdeökning.

INNEHÅLL

Året i sammandrag 1

Verkställande Direktörens kommentar 2-3

Verksamhet och organisation 4

Finansmarknaden 5

Fondkapitalets utveckling 6-7

Kapitalförvaltningen 8-9

Investeringsverksamheten 10-11

Investeringar 12-13

Närhetsinvesteringar 14-15

Technology Ventures 16-17

Life Science 18-19

Affärsstödsfunktionerna 20

Riskhantering 21

Resultat 1999 23

Resultaträkning 24

Balansräkning 25

Redovisningsprinciper 26

Notanteckningar 27-30

Revisionsberättelse 31

Styrelse och VD 32-33

Engelsk sammanfattning 34-35

Adressförteckning 36

För mer detaljerad information om Fondens organisation
och verksamhet, hänvisar vi till vår websida www.apfond6.se.

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

året i sammandrag

ÅRET I SAMMANDRAG

1999 var Fondens tredje verksamhetsår. Inom både Investerings-
verksamheten och Kapitalförvaltningen uppnåddes ett gott resultat,
samtidigt som en balanserad risknivå kunde bibehållas.

H År 1999 blev ett utomordentligt framgångsrikt år. Genom-
brott för Investeringsverksamheten med över 500 Mkr i
resultat och fördubblad portfölj samt en avkastning om
60,4 % för Kapitalförvaltningen.

■ Sedan starten 1996 har fondkapitalet vuxit med 8,4 Mdr
till 18,8 Mdr. Detta motsvarar en värdetillväxt på 84,0 %.

g§ Årets resultat uppgår till 6,7 Mdr, vilket motsvarar en
portföljavkastning på 55,8 %.

■ Avkastningen på Kapitalförvaltningens huvudportfölj,
basportföljen, uppgår till 69,9 % vilket något överstiger
Findatas Avkastningsindex.

Si Fonden är en av landets ledande investerare i onoterade
företag. Vid utgången av 1999 hade portföljen inom Inves-
teringsverksamheten ett värde av 2,6 Mdr, investerade i
mer än 210 bolag, varav 46 var direktägda.

■ Investeringsverksamheten hade 1999 ett marknadsvärderat
resultat på 504 Mkr, vilket motsvarar en avkastning på
33,3 %• Portföljen inom Investeringsverksamheten är
fortfarande under uppbyggnad och huvuddelen av
innehaven har värderats till investerat belopp.

■ I början av år 2000 förvärvade Fonden 6,5 % av aktierna
i Industrivärden.

Förändring av grundkapitalet i Mdr, sedan december 1996

PENSIONSFONDEN, SJÄTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

V D : s kommentar

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS KOMMENTAR

1999, 6:e AP-fondens tredje verksamhetsår, blev utomordentligt fram-
gångsrikt. Genombrott för Investeringsverksamheten med över 500
miljoner kronor i resultat och fördubblad portfölj samt en väl hävdad
avkastning om 60,4 °/o för Kapitalförvaltningen.

Fondens totala avkastning uppgick till
55,8 % eller 6,7 miljarder kronor. Fondens
strategiomläggning, som innebar nettoköp
i aktiemarknaden om nästan 6 miljarder
under den turbulenta hösten 1998, skapade
under det starka börsåret 1999 mycket
stora värden.

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Den svenska riskkapitalmarknaden har
vuxit mycket kraftigt under de senaste
åren. Antalet kvalificerade aktörer har
mångdubblats på kort tid. Ett allt större
kapital söker sig mot tidigare faser i
bolagens utveckling och aktörerna blir
fokuserade på specifika områden. En
begynnande internationalisering kan
konstateras. Utländska aktörer investerar
i svenska riskkapitalfonder, samtidigt som
svenska fonder söker sig utomlands för
att finna intressanta investeringar. Konkur-
rensen i marknaden har skärpts avsevärt
under året.

Under 1999 har vi byggt vidare på vår
offensiva strategi inom Investeringsverk-
samheten. Investeringsverksamheten har
sedan starten 1996 vuxit till 2,6 miljarder
kronor och utgjorde vid årsskiftet 14 %
av Fondens kapital. Som ett led i upp-
byggandet av Investeringsverksamheten
har Fonden avsatt 1,9 miljarder i form av
utfäst kapital till ett antal drivande och
kompetenta investeringsfonder. Resultatet
för Investeringsverksamheten har under
1999 uppgått till 33,3 % eller 504 mil-
joner kronor.

Den ökande konkurrensen innebär
stora krav på Fonden och dess medarbe-
tare. Det är av yttersta vikt att vi uppfattas

som en intressant och professionell part
för att attrahera såväl medarbetare som
investeringsobjekt. Vi tror även att bety-
delsen av nätverk, nationella och i ökande
grad internationella, kommer att vara en
avgörande framgångsfaktor. För att för-
bättra vår internationella ”radar” har vi
stationerat en medarbetare i Silicon Valley.
Uppgiften är att i samverkan med Telia,
Exportrådet och Investor utveckla vår
affärsverksamhet, skapa nätverk och samla
kunskap som kan tillvaratas av våra port-
följbolag och vår övriga organisation.

I takt med att Investeringsverksam-
heten vuxit mycket kraftigt har vi, för att
möta de ökade kraven på specialisering,
valt att organisera verksamheten i fyra
investeringsområden:

• Investeringar

• Närhetsinvesteringar

• Technology Ventures

• Life Science

Fondens största investeringsområde
Investeringar riktar sig mot större, bransch-
övergripande engagemang i såväl tillväxt-
bolag som mer mogna företag. Under
1999 har en stor mängd potentiella inves-
teringar värderats och ett antal investe-
ringar genomförts. Bland dessa finns
Hemfrid och Cyber Com.

Inom Närhetsinvesteringar utnyttjar
Fonden ett geografiskt baserat nätverk
för branschövergripande, mindre inves-
teringar i både tillväxtbolag och mogna
verksamheter. Nya filialkontor i Umeå,
Kalmar och Malmö har etablerats och
den höga investeringstakten fortsätter.

Technology Ventures inriktar sig på
bolag i tidiga utvecklingsfaser inom IT,
telekom, media samt energi och miljö.
En ny ekonomi växer fram inom mobil
kommunikation och Internet. Under
1999 har vi genomfört ett antal direkt-
investeringar, varav flera är Intemet-
relaterade. Efterfrågan på ”såddkapital”
för IT-relaterade projekt ökar och vi
kommer att etablera oss starkare inom
detta segment.

Life Science gör investeringar i bolag
med inriktning på läkemedel, bioteknik
och medicinsk teknik. Ett antal plattformar,
som riktar sig mot den medicinska forsk-
ningen i Uppsala, Stockholm, Öresunds-
regionen och Göteborg, har skapats.
Dessutom har även betydande investe-
ringar genomförts inom dentalområdet.

FINANSMARKNADEN

Efter den turbulenta hösten 1998, blev
1999 återhämtningens år för den globala
ekonomin och därmed aktiemarknaden.
De räntesänkningar som skedde under
slutet av 1998 och början av 1999 bidrog
kraftigt till stabiliseringen av det finansi-
ella systemet och till konjunkturåterhämt-
ningen. När ekonomin vände uppåt, höjde
centralbankerna i USA och Europa under
andra halvåret åter styrräntorna för att
minska inflationsrisken.

Året präglades av två stora sektorrota-
tioner. Fram till och med sensommaren
gick cykliska aktier bättre än index medan
en stor uppgång för tillväxtsektorerna
inleddes vid slutet av året. Verkstad, skog
och IT-index drog upp avkastningsindex
medan bank och finans, bygg och fastig-
het drog ned index.

AUMANNA PENSIONSFONDEN, SJÄTTE FONDSTYHE1ÄEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

Börsåret 1999 resulterade i mycket starka
uppgångar och Affärsvärldens General-
index steg totalt med 66 %.

KAPITALFÖRVALTNINGEN

Kapitalförvaltningen består till största
delen av basportföljen, som i huvudsak
är uppbyggd av likvida aktier i större
bolag på Stockholmsbörsen. Basportföljen
har varit överviktad i cykliska bolag under
hela året, även om denna överviktning
minskat mot slutet av året. Vi har vidare
investerat tyngre i IT-bolag och varit med
på den kraftiga uppgången i Internet-
sektorn. Inom telekom har Fonden haft
en neutral viktning i Ericsson, men har ej
några aktier i Nokia på grund av place-
ringsbegränsningar. Sistnämnda två bolag
har gått väsentligt bättre än index.

Under våren 1999 förändrades AP-
fondernas placeringsreglemente och
Fonden kunde nu investera i bolag som
av olika skäl inte längre är baserade i
Sverige. Härigenom kunde vi behålla
vårt ägande i AstraZeneca och har även
investerat i Autoliv, Stora Enso och
Pharmacia & Upjohn.

Basportföljens avkastning uppgick till
69,9 % under 1999, vilket är något bättre än
Fondens jämförelseindex. Avkastningen
måste ses som mycket tillfredsställande i
såväl absoluta tal som relativt index.

Förutom basportföljen har Fonden
fyra aktiva innehav, där Fonden genom
direkt eller indirekt styrelserepresentation
deltar i företagens utveckling. Dessa inne-
hav är Bure, Hexagon, Castellum och
Svolder. För de aktiva innehaven skall
avkastningen mätas under en längre
period. 1999 blev avkastningen för dessa

innehav blygsamma 3,6 %. Under 1999
fattade Bure beslut om en renodling och
fokusering till IT- och Infomediainveste-
ringar, vilket innebär en framtida utskift-
ning och sämotering av områdena Hälsa
och Sjukvård samt Utbildning. Från att
under fem år ha haft en överavkastning,
har aktien under 1999 haft en svag
utveckling. Hexagon har varit en stor
besvikelse sedan vår investering under
1997, men åtgärder som skall minska
kostnader från år 2000 har vidtagits.
Svolders substansvärdeutveckling följer
Carnegies småbolagsindex, men har
liksom övriga investmentbolag fått se
substansrabatten öka. Efter årets slut har
en affär annonserats beträffande Castellums
bud på Diligentia, vilket ligger i linje med
vår ambition att stödja strukturomvand-
lingen inom fastighetssektorn.

Totalt steg Kapitalförvaltningens
portfölj i värde med 60,4 % eller 6,3
miljarder kronor.

ÅR 2000 AKTIVT ÄGANDE

OCH FÖRVALTNING

Fondens förutsättningar för nuvarande
och kommande år ser fortsatt mycket
goda ut.

Vi är aktiva och välinvesterade inom
flera områden med stor, framtida poten-
tial t ex IT, telekom och bioteknik.

Affärsmiljön kännetecknas av kraftiga
svängningar, överhettning i vissa sektorer
och fortsatt tryck på strukturförändringar
inom och mellan branscher. I denna
miljö är arbetet med att utveckla vår
kompetens och nätverk utomordentligt

väsentligt för att kunna vara aktiva kata-
lysatorer för värdeutveckling av våra
investeringar. Mängden propåer i det
affärsflöde som passerar oss är mycket
stor och visar dels på behovet av vår
investeringskapacitet, dels på den ökande
respekten för Fonden som en dynamisk
och aktiv ägare.

Under år 2000 vill vi i ökad utsträck-
ning decentralisera ansvaret och besluts-
fattandet i organisationen för att på bästa
sätt säkra det personliga ansvaret och
drivkraften i investeringsprocessen. Vi
vill successivt satsa på en ökad internatio-
nalisering av vår kompetensbas för att
agera bättre lokalt. Vi avser att fortsätta
att bygga upp och vidareutveckla våra
investeringar inom de fyra investerings-
områden där Fonden är aktiv. Vi kommer
vidare att fokusera på att synliggöra under-
liggande värden genom fler avyttringar
och aktivt deltaga i nödvändiga struktur-
förändringar på och utanför börsen.

Jag själv och medarbetarna på Fonden
känner alla en stor motivation till att delta
i utvecklingen av nya tillväxtindustrier i
Sverige och genom att bidra härtill, fylla
en viktig uppgift samtidigt som vi på ett
ansvarsfullt sätt förvaltar pensionsmedel.

AUMÅNNA PENSIONSFONDEN, SJÄTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

förvaltningsberättelse

VERKSAMHET OCH ORGANISATION

Allmänna Pensionsfonden inrättades som en följd av den allmänna tilläggs-
pensionen. Enligt 1960 års pensionsreform skallpensionsutbetalningar
under varje enskilt år finansieras genom direkta avgifter under samma år.
6:e AP-fonden intar en särställning inom AP-fondsystemet.

Allmänna Pensionsfondens uppgift är att
utjämna temporära skillnader mellan in-
betalningar av avgifter och utbetalningar
av pensioner samt att bidra till att spar-
andet i landet hålls på en nivå som är
önskvärd ur samhällsekonomisk synvinkel.

Allmänna Pensionsfondens kapital-
massa förvaltas av sex fondstyrelser.
Sjätte Fondstyrelsen inrättades den 1 juli
1996. Den intar en särställning genom
spännvidden i sitt placeringsreglemente.

6-.e AP-fonden skall inom ramarna för
sitt placeringsreglemente förvalta svenska
pensionsmedel så att kraven på god av-
kastning, långsiktighet och effektiv risk-
spridning tillgodoses. Fondens styrelse har
satt som mål att avkastningen på Fondens
placeringar, inom en 5-års period minst
skall motsvara Findatas Avkastningsindex.

PLACERINGSREGLEMENTET

6:e AP-fondens portfölj får omfatta aktier
i svenska noterade bolag, räntebärande
instrument, vedertagna derivatinstrument
samt aktier i svenska, onoterade bolag.
I noterade bolag får Fonden inneha en

ägarandel utgörande mindre än 30 % av
kapital och röster.

ORGANISATION

Fondens organisation har skapats med
utgångspunkt från placeringsreglementets
krav på verksamheten och utifrån de krav
som ett dynamiskt och komplext arbets-
område medför. Konkret innebär detta,
att beslutsvägarna är korta och medger en
hög grad av personligt ansvarstagande.
Vital information är tillgänglig snabbt och
de administrativa rutinerna är anpassade
till det snabba flödet av ärenden.

Fondens verksamhet är uppdelad i två
huvudområden - Kapitalförvaltningen
respektive Investeringsverksamheten.
Dessutom finns resurser för service och
af färsstöd.

Kapitalförvaltningens arbete styrs av
den finanspolicy som fastställts av Fondens
styrelse. Här anges bl a riktlinjer för den
fortlöpande bevakningen av portföljrisker.
Utvärdering av förvaltningsresultat i för-
hållande till jämförelseindex (Findatas
Avkastningsindex) sker fortlöpande.

Inom Investeringsverksamheten genom-
förs direkta och indirekta (via fonder)
investeringar. Arbetet bedrivs inom fyra
investeringsområden, vart och ett med
en egen chef. Två av dessa områden -
Investeringar och Närhetsinvesteringar -
arbetar branschövergripande. De övriga
två är inriktade på specifika branscher
med hög potential för tillväxt.

Technology Ventures arbetar med
bolag inom IT, telekom, media samt energi
och miljö. Life Science fokuserar på läke-
medel, bioteknik och medicinsk teknik.

Investeringsverksamhetens koncentra-
tion till fyra investeringsområden medger
fördjupning och intensitet i det dagliga
arbetet, samtidigt som effektivt nätverks-
byggande underlättas. Arbetssättet moti-
verar att Fonden rekryterar medarbetare
med hög specifik kompetens inom de
olika investeringsområdena. Dessutom
samlar Fonden, genom det koncentrerade,
projektorienterade sättet att arbeta, snabbt
ett stort antal värdefulla erfarenheter
inom respektive område.

6:e AP-fondens logo,
Grönskärens kummel,

symboliserar vår strävan
att verka som riktmärke
för entreprenörer och
företag i tillväxt och som
uthållig investerare av
engagerat ägarkapital.

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

finansmarknaden

FINANSMARKNADEN

Efter den mycket turbulenta hösten 1998 blev 1999 ett år av återhämtning
för aktiemarknaden och den globala ekonomin. Detta möjliggjordes
bl a genom aggressiva räntesänkningar underslutet av 1998 samt i
början av 1999.

MAKROEKONOMISK UTVECKLING
I januari 1999 devalverades den brasili-
anska valutan. Detta markerade slutet
på den våg av devalveringar, som under
månaderna dessförinnan sköljt över
världen.

Flera av de ekonomier som drabbats
av valutaoroligheterna under 1997 - t ex
Thailand och Sydkorea - började långsamt
återhämta sig. Även i Japan kunde en
återhämtning skönjas. En allt starkare yen
började dock mot slutet av året att framstå
som ett hinder mot fortsatt återhämtning.

USA lyckades även under 1999 an
kombinera hög tillväxttakt med låg infla-
tion. Optimismen bland både företag och
konsumenter nådde mycket höga nivåer,
vilket indikerar en fortsatt stark tillväxt.
Europa har under året i allmänhet haft
en svagare tillväxt än Nordamerika,
men visar tydliga tecken på uppgång.

RÄNTEMARKNADEN

Efter förväntningar om recession och noll-
inflation, eller t o m deflation, övergick
räntemarknaden under 1999 till att dis-
kontera en mer normal situation med
högre tillväxt respektive inflationstakt.
Detta ledde till kraftigt stigande obliga-

tionsräntor under större delen av året.
Ränteskillnaden mellan svenska och tyska
obligationer ökade dessutom något, bl a
till följd av osäkerheten kring Sveriges
EMU-planer och en högre tillväxt i Sverige
än i övriga Europa. Den 10-åriga svenska
statsobligationen slutade på 5,7 % i
jämförelse med 4,1 % vid årets ingång.

De räntesänkningar som under slutet
av 1998 genomfördes för att stabilisera det
finansiella systemet, följdes under våren
1999 upp med ytterligare en sänkning
från ECB samt med två sänkningar från
Riksbanken. Då världsekonomin stabili-
serats och åter tycktes ha vänt uppåt,
höjde centralbankerna i USA och Europa
under andra halvan av året åter styr-
räntorna för att minska inflationsrisken.

AKTIEMARKNADEN

Tack vare återhämtningen av konjunk-
turen, starka flöden till sparmarknaden,
ett stort antal företagsaffärer samt en
kraftig expansion inom teknologisektorn
blev 1999 ett starkt börsår. S&P 500 (USA)
steg 19 % under året, DAX (Tyskland) steg
39 % och FTSE-100 (Storbritannien) steg
18 %. Stockholmsbörsen (AFGX) steg med
hela 66 %.

Året präglades av två stora sektorrotationer.
Fram tom sensommaren gick cykliska
aktier betydligt bättre än index, i takt med
att marknaden övergick från en negativ
till en positiv konjunkturförväntning.
Tillväxtbolag drabbades däremot av
vinsthemtagningar. Mot slutet av året -
då den uppåtgående räntetrenden bröts
- inleddes istället en mycket stark upp-
gång för tillväxtsektorerna. Framför allt
var intresset extremt stort för bolag inom
sektorerna Internet och telekom.

Under året steg verkstadsindcx (där
Ericsson och Nokia ingår) med 119%,
skogsindex med 70 % och IT-index med
112%. Handelsindcx - till största delen
påverkat av Hennes & Mauritz som ut-
vidgade sin internationella expansion till
Spanien och USA - steg med 67 %.

Under året fusionerades Astra med
brittiska Zeneca och P&U planerade
samgående med Monsanto. Aktierna
utvecklades dock relativt svagt under
året. Inte heller bygg- och fastighets-
sektorn eller bank- och finanssektorn
lyckades hävda sig mot cykliska och
teknologibaserade bolag, utan steg med
mer blygsamma 29 % respektive 19 %-

Borsutveckling

——— Sverige Affärsvärlden Generalindex, stängningskurs [index 1999-01-02]
—— Tyskland DAX index, stängningskurs [index 1999-01-02]

USA S&P 500 Composite index, stängningskurs [index 1999-01-02)

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

10-årig obligationsränta

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

usa 10-årig obligation, stängningskurs

.......- Sverige 10-årig obligation, stängningskurs
......... Tyskland 10-årig obligation, stängningskurs

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN, SJÄTTE FONDSTYRELSEN _5

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

fondkapitalets utveckling

FONDKAPITALETS UTVECKLING

I slutet av 1996 erböll Fonden sitt grundkapital om totalt 10,4 miljarder
kronor. Vid utgången av 1999 hade kapitalet vuxit med 8,4 miljarder till
18,8 miljarder. Accelererad omallokering skapade ett mervärde överstigande
4 miljarder.

PORTFÖLJALLOKERING

Sedan starten, då Fondens kapital var
placerat uteslutande i räntebärande
instrument, har omfattande investeringar
genomförts i noterade aktier samt i onote-
rade bolag. Fondens styrelse beslutade
under hösten 1998 att accelerera omallo-
keringen från räntebärande till aktierela-
terade instrument. Vid ingången av 1999
bestod kapitalet enbart av aktieplaceringar
i noterade och onoterade bolag.

Värdet på Kapitalförvaltningens portfölj
hade vid årets slut vuxit till 16,2 miljarder
och svarade för 86,4 % av Fondens kapital.
Noterade instrument redovisas till mark-

nadsvärdet. Redovisade värden inkluderar
således även orealiserade vinster.

Investeringsverksamheten har sedan
starten vuxit till totalt 2,6 miljarder. Den
uppgick vid årsskiftet 99/00 till 13,6 % av
Fondens kapital.

Vid utgången av 1999 ägde Fonden,
via Investeringsverksamheten, andelar i
mer än 210 bolag inom ett stort antal
branscher. 46 av dessa var direkta innehav.
De resterande ägdes indirekt via de 19
venture capital-fonder och investerings-
bolag som Fonden investerat i. Investe-
ringar i onoterade bolag värderas enligt
riktlinjer från EVCA, vilket innebär att ett

innehav normalt värderas till investerat
belopp. Upparbetade övervärden synlig-
görs oftast först vid försäljning eller - då
en transaktion med tredje part genom-
förts - till det värde som transaktionen
indikerat.

FÖRÄNDRING AV FONDKAPITALET

Förändringen av fondkapitalet har inte
påverkats genom inbetalningar av ATP-
avgifter eller utbetalningar av pensioner,
utan endast genom avkastningen på
Fondens investeringar och omkostnader
i samband med driften.

| Kapitalförvaltningen Investeringsverksamheten

Marknadsvärderat kapital

Mdr	1996	1997	1998	1999
Kapitalförvaltningen	10,5	10,9	11,3	16,2
Investeringsverksamheten		0,4	0,9	2,6
Totalt, Fonden	10,5	11,3	12,2	18,8

Ovanstående uppställning avser intern portföljsammanställning. Beloppen i
uppställningen återfinns ej i balansräkningen.

Förändring av grundkapitalet i Mdr, sedan december 1996

Noterade aktier SS Ränta ■ Onoterade innehav

A1JMÅNNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

RESULTAT OCH AVKASTNING

Fondens resultat utgörs av avkastning i
form av räntor, kuponger, utdelningar
och optionspremier samt av värdeföränd-
ringar - realiserade och orealiserade -
på Fondens tillgångar. Som nämnts ovan
synliggörs värdeökningar på onoterade
bolag normalt först vid realisering eller då
en transaktion med tredje part genomförts.

Fondens totala värdetillväxt på inves-
terat kapital har före förvaltningskostnader
uppgått till 55,8%. Resultatet för 1999
uppgår till 6 672 miljoner kronor.

Av detta står värdeförändringen på port-
följen för 5 274 miljoner. Kapitalförvalt-
ningen uppnådde under 1999 ett resultat
på 6 283 miljoner och Investeringsverksam-
heten ett resultat på 504 miljoner. Avkast-
ningen mätt som ett tidsviktat index, TWI,
har för 1999 uppgått till 60,4 % för Kapital-
förvaltningen. Avkastningen för Investe-
ringsverksamheten har för 1999 uppgått
till 33,3 %• Den under hösten 1998 accele-
rerade omallokeringen från räntebärande
instniment till noterade aktier har per
årsskiftet skapat ett mervärde överstigande

4 miljarder, jämfört med Fondens tidigare
plan för tillgångsallokering.

Sedan starten har resultatet uppgått
till totalt 8 468 miljoner kronor. Värde-
förändring på portföljen har bidragit med

5 785 miljoner, medan de totala omkost-
naderna har uppgått till 240 miljoner.
Fondens totala värdetillväxt på investerat
kapital har, före förvaltningskostnader,
uppgått till 84,0 % sedan starten 1996.

Avkastning jämförd med jämförelseindex 1999

%	1999	Jämförelse- index
Kapitalförvaltningen	60,4
Investeringsverksamheten	33,3
Totalt, Fonden	55,8	69,8*

* Fndatas avkastningsindex, nytt avkastningsmål för hela fonden fr o m 1999.

Procentuell avkastning på Kapitalförvaltningens portfölj sedan december 1996

Avkastning jämförd med jämförelseindex 1996 - 1998

%	1996	1997	1998	1996-98	Jämförelse- index
Noterade aktier	10,2	39,8	8.8	67,6	47,9*
Räntebärande instrument	0,2	5,7	9.9	16,5	17,9**
Kapitalförvaltningen	0,9	8,1	9,9	20,2
Onoterade aktier
Totalt, Fonden			8,4	18,5

♦ Noterade aktier - Fndatas avkastningsindex, utgått som avkastningsmål fr o m 1999.
** Räntebärande instrument - OMRX-Government, utgått som avkastningsmål fr o m 1999.

Resultatsammanfattning
Mkr	1996	1997	1998	1999	1996-99
Resultat Kapitalförvaltningen	124	853	967	6 283	8 227
Resultat Investeringsverksamheten	0	0	-23	504	481
Förvaltningskostnader	-4	-35	-63	-78	-180
Arvoden till externa förvaltare	0	2	-21	-37	-60
Totalt, marknadsvärderat resultat	120	816	860	6 672	8 468

PENSIONSFONDEN, SJÅTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

kapitalförvaltningen

KAPITALFÖRVALTNINGEN

Inom Kapitalförvaltningen arbetar Fonden med noterade aktier och ränte-
bärande instrument, samt med alla vedertagna typer av derivatinstrument
på aktie- och räntemarknaden. Förutom traditionell kapitalförvaltning
har Fonden ett aktivt ägande i ett fåtal bolag. Fondens huvudportfölj,
basportföljen, överträffade under 1999 Findatas Avkastningsindex.

PORTFÖLJ ALLOKERING

Sedan Fondens grundande i slutet av
1996 har kapitalet successivt allokerats
mot aktiemarknaden. Fr o m årsskiftet
1998/99 har Kapitalförvaltningen varit
fullinvesterad i aktier. Målsättningen för
Kapitalförvaltningens verksamhet är att
överträffa Findatas Avkastningsindex.

BASPORTFÖLJEN
Kapitalförvaltningen består till största
delen av den så kallade basportföljen,
vilken till övervägande del består av likvida
aktier i större bolag på Stockholmsbörsen.

Portföljens fördelning på olika bran-
scher framgår av diagrammet på nästa sida.

Fonden har haft en överviktning i
cykliska bolag under hela året, även om
denna minskat mot slutet av året. Till stor
del har överviktningen bestått av fordons-
tillverkarna Volvo och Scania. Därmed
har Fonden gynnats inte bara av den
kraftiga uppgången för cykliska bolag i
allmänhet, utan även av Volvos förvärv
av Scaniaaktier. Fonden har vidare haft
övervikt i SKF på grund av en stark tilltro

till bolagets omstrukturering. I enlighet
med förväntningarna tillhörde SKF årets
vinnare.

Inom skogssektorn har Fonden haft
en marginell övervikt. Sektorn har under
året stigit med 70 %, vilket är i nivå med
marknaden som helhet.

Fonden har under året överviktat IT-
bolag, och då främst fokuserat på leveran-
törer av affärssystem. Fonden utnyttjade
den tillfälligt vikande efterfrågan inför
millenniumskiftet till att ackumulera inom
denna sektor. Genom en tidig investering
i nuvarande Cell NetWork har Fonden
vidare deltagit i den kraftiga uppgången
för internetsektorn på börsen.

Fonden har haft undervikt inom sek-
torn handelsbolag, vilken till största delen
pestår/av H&M. Denna aktie har, trots
en hög värdering, fortsatt att stiga något
mer än index.

Inom telekomsektorn - vilken utgör
en mycket tung komponent i verkstads-
index - har Fonden haft neutral vikt i
Ericsson. På grund av begränsningar i
sitt placeringsreglemente har Fonden

däremot inte kunnat ha några aktier i
Nokia. Båda bolagen har under året gått
betydligt bättre än index.

Bland teleoperatörerna (index Övrigt)
har Fonden valt att övervikta Netcom -
både direkt och indirekt, genom Invik.
Först mot slutet av året tog denna sektor
fart ordendigt.

Inom läkemedel (index Övrigt) har
Fonden överviktat AstraZeneca. Aktier
har dock successivt bytts mot Pharmacia
& Upjohn.

Fonden har valt att bibehålla övervikt
i Fastighet & Bygg, som dock utvecklats
relativt svagt trots en mycket stark fastig-
hetsmarknad. Investeringar har främst
genomförts i Diligentia, Drott, NCC och
Skanska.

Inom Bank & Finans har Fonden under
större delen av året haft neutral vikt. Inom
denna sektor har Fonden haft kraftig över-
vikt i Skandia och undervikt inom bank.
Under den senare delen av året, då den
uppåtgående räntetrenden mattades av,
valde Fonden dock att öka investering-
arna inom banksektorn.

Kapitalförvaltningen per 1999-12-31

	Marknadsvärderat kapital, Mkr	Resultat* Mkr	Avkastning %	Jämförelse- index
Basportföljen	14 194	6 151	69,9	69,8
Aktiva innehav	1 842	42	3,6
Övrigt	212	90
Totalt, Kapitalförvaltningen 16 248		6 283	60,4	69,8

* Marknadsvärderat resultat, före kostnader

212 Mkr
1%

| Basportföljen
l§ Aktiva innehav

Övrigt

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN, SJÅTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

AKTIVA INNEHAV

Förutom basportföljen har Fonden fyra
aktiva innehav - dvs innehav där Fonden
deltar i företagens utveckling för att på
sikt uppnå en bättre avkastning. Dessa
innehav är Castellum, Bure, Hexagon
och Svolder.

Castellum har ett fastighetsbestånd
med hög kvalitet och ett starkt kassaflöde.
Fondens ambition har varit att stödja de
pågående strukturella omvandlingarna
inom sektorn, vilket också skedde
genom Castellums bud på Diligentia.

Bure, den första investering Fonden
gjorde vid starten i december 1996, är
alltjämt det största aktiva innehavet.
Bolaget bedriver verksamhet inom de
kunskaps- och tillväxtorienterade om-
rådena IT, Infomedia, Utbildning, samt
Hälsa och Sjukvård. Efter att ha byggt
upp det senare affärsområdet till ett
börsfärdigt bolag, planerar Bure att dela
ut det till aktieägarna under år 2000.
Från att under fem år ha haft en över-
avkastning, har aktien under 1999 haft
en svag utveckling.

Hexagons affärsidé består i förvärv
och långsiktig utveckling av medelstora
industri- och teknikhandelsföretag. Lön-
samheten har försämrats på grund av en
svag orderingång i slutet av 1998. Bolaget
har dock vidtagit åtgärder som från in-
gången av år 2000 kommer att minska
kostnaderna kraftigt.

Svolder är ett investmentbolag med
inriktning mot småbolag noterade på
Stockholmsbörsen. Liksom övriga invest-
mentbolag har substansrabatten ökat något
under året. Det underliggande substans-
värdet har dock ökat i takt med Carnegie
Småbolagsindex.

RESULTAT OCH AVKASTNING

Basportföljens avkastning, mätt som tids-
viktat index TWI, uppgick under 1999 till
69,90 %. Detta är något bättre än Fondens
jämförelseindex, Findatas Avkastnings-
index, vilket steg med 69,76 %. Kapital-
förvaltningens totalavkastning uppgick
till 60,40 %. Den främsta orsaken är att de
aktiva innehaven - vilkas avkastning skall

mätas under en längre period - under
året endast steg med 3,55 %.

Till skillnad från föregående år kunde
Fonden investera i bolag som av olika
skäl inte längre är baserade i Sverige.
Detta innebär att investeringar kunnat
göras t ex i Autoliv, Stora Enso och
Pharmacia & Upjohn. Däremot får Nokia
fortfarande inte ingå i Fondens portfölj,
vilket påverkat avkastningen negativt.

Några bolag som bidragit positivt till
avkastningen i förhållande till index är
Scania, SHB, SKF, Cell NetWork, IFS,
Guide och Sydkraft. Några bolag som
bidragit negativt till avkastningen relativt
index är - förutom Nokia - Ericsson,
Volvo, Finnveden, Nibe och Framfab.

Basportföljens överviktning inom IT
samt underviktning inom investmentbolag
och övriga bolag har bidragit positivt till
den relativa avkastningen. Underviktning
inom sektorn verkstad samt övervikt
inom fastighet/bygg och bank/finans har
dock relativt sett bidragit negativt till
avkastningen.

Kursutvecklingen på aktiva innehav under 1999

Basportföijens branschfördelning per 1999-12-31

■ ' — Svolder B, senast betalt [index 1998-12-30]

..... — Hexagon B, senast betalt [index 1998-12-30]

—— Castellum, senast betalt [index 1998-12-30]
■———■» Bure, senast betalt [index 1998-12-30]

■ Vikt i basportföljen 8 Vikt i Affärsvärldens Generalindex

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

investeringsverksamheten

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Inom Investeringsverksamheten genomför Fonden satsningar i onoterade
företag där ett aktivt ägande bedöms bidra till värdeökning. 1999 betydde
ett genombrott för Investeringsverksamheten med över 500 miljoner i
resultat och en fördubblad portfölj. Fonden är idag en av landets ledande
investerare i onoterade företag.

Vid utgången av 1999 ägde Fonden
andelar i mer än 210 bolag inom ett stort
antal branscher. 46 av dessa utgjordes av
direkta innehav. De resterande ägdes
indirekt via de 19 venture capital-fonder
och investeringsbolag som Fonden
investerat i. Investeringsverksamheten
omfattar förutom onoterade bolag, även
ett fåtal noterade. Detta för att utnyttja
den branschkompetens som finns inom
Technology Ventures och Life Science.

Vid utgången av året uppgick Investerings-
verksamhetens portfölj till ca 2,6 miljarder.

DEN SVENSKA

VENTURE CAPITAL-MARKNADEN

Den svenska venture capital-marknaden
har vuxit mycket kraftigt under de senaste
åren. Antalet aktörer har mer än fördubb-
lats på kort tid och uppgår nu till över
100 stycken. Det finns i Sverige uppskatt-
ningsvis ca 100 miljarder kronor disponibla
för denna typ av investeringar, (Källa:
Förvärv och Fusioner)

Begreppet venture capital, vilket tyvärr
ännu inte översatts till svenska, avser
tidsbegränsade investeringar i onoterade
företag där investeraren oftast utövar ett
aktivt ägande. Ordet riskkapital, vilket
ibland används synonymt, betyder

egentligen investeringar i ett bolags egna
kapital. Ordet ”risk” syftar här på den
större risk ägaren tar i förhållande till
andra finansiärer i bolaget, t ex banker
eller leverantörer.

Private Equity, vilket också är ett allt
vanligare begrepp, står för investeringar
i onoterade bolag. Skillnaden mot venture
capital är att det här inte nödvändigtvis
handlar om ett aktivt engagemang i
bolaget. (Källa: Venture capital - begrepp
och definitioner, av professor Anders
Isaksson).

Ett flertal trender kan urskiljas på den
svenska marknaden. Det uppträder allt
fler aktörer med tydligt fokus på ett
specifikt område. Bl a gäller detta inom
IT-branschen, där privatpersoner som
byggt upp ett kapital på kort tid ofta är
villiga att satsa pengar och erfarenhet i
nya projekt.

Vidare söker sig kapitalet mot allt
tidigare faser i bolagens utveckling -
ända till ren ”såddfinansiering” av lovande
projekt. Fonden investerar i alla de faser
som visas på nästa sida. Flertalet aktörer
på marknaden återfinns i expansionsfasen.
Takten i bolagens utveckling varierar
avsevärt mellan olika branscher. Ett nytt
Intemetbolag kan t ex rusa genom faserna
på mycket kort tid.

| Investeringar

Närhetsinvesteringar

Technology Ventures

Sä Life Science

En begynnande internationalisering kan
också konstateras. Utländska investerare
börjar t ex investera i svenska venture
capital-fonder - samtidigt som svenska
fonder i ökande grad börjar söka sig utom-
lands för att finna intressanta objekt och
för att avyttra bolag som utvecklats väl.

Fonden försöker som en av de
ledande investerarna bidra till utveck-
lingen av den svenska venture capital-
marknaden. Bl a söker Fonden samarbete
med fokuserade investeringsfonder och
arbetar för en svensk standard när det
gäller villkor och struktur hos svenska
venture capital-fonder.

Under året har Fonden investerat
selektivt i fonder som bedömts ha
särskilt stor potential, och vars avgifter
och villkor överensstämmer med vår
syn på marknaden.

Fonden har en mycket stor kontaktyta
på venture capital-marknaden. Nätverket
har byggts upp genom egen personal, via

Investeringsverksamheten

PENSIONSFONDEN, SJÅTTT. FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

de fonder man investerat i samt genom
kontakter med ledande jurister, revisorer,
finansiärer och internationella aktörer.

INVESTERINGSVERKSAMHETENS
ORGANISATION

Verksamheten är uppdelad i fyra investe-
ringsområden. Propåer utifrån och förslag
från egna medarbetare lotsas smidigt till
rätt personer inom Fonden eller inom
investeringsbolag och fonder i dess
nätverk. På så sätt kan ett mycket stort
flöde av propåer utvärderas av personer
med rätt specialkompetens.

De olika områdena skiljer sig från
varandra, både när det gäller bransch-
inriktning och bolagens mognadsgrad.
Tillsammans möjliggör de en slagkraftig
spännvidd - från satsningar på mindre
bolag i högteknologiska branscher till
stora engagemang i etablerade företag
inom mogna branscher.

Varje investeringsområde har en
egen chef med ansvar för verksamheten.
Investeringsbeslut fattas inom respektive
område. Vid större engagemang fattas
investeringsbeslut i Fondens styrelse.

Investeringsverksamheten per 1999-12-31

	Investerat kapital, Mkr	Marknadsvärderat kapital, Mkr	Resultat* Mkr	Avkastning %	Jämförelse- index
Investeringar	717	815	139	26,9
Närhetsinvesteringar	373	367	-6	-2,4
Technology Ventures	275	570	312	185,4
Life Science	723	798	59	10,3
Totalt, Investeringsverksamheten 2 088		2 550	504	33,3	69,8

♦ Marknadsvärderat resultat, före kostnader

Ett företags utvecklingsfaser

Fas I I Fas II I Fas III I Fas IV Tid

PERSONLIG RELATION
AVGÖRANDE

Fondens investment managers arbetar
aktivt med ett antal bolag vardera. Vidare
samarbetar de - både vid utvärdering av
nya projekt och vid utveckling av befintliga
investeringar.

Tillsammans besitter de en bred erfa-
renhet när det gäller t ex styrelsearbete,
företagsledning, finansieringsupplägg,
forskningsverksamhet och bedömning
av potentialen för värdeökning i företag.
Denna sammantagna kompetens och ett
omfattande nätverk såväl i som utanför
Sverige utgör grunden för Fondens för-
måga att bidra till utveckling hos små och
medelstora företag.

Fonden kommer ofta i kontakt med
bolag under en förändringsfas. Det vik-
tigaste arbetet under den första tiden består
i att skapa en samsyn när det gäller före-
tagets utveckling. Det är nödvändigt att
de entrepenörer som skapat företaget och
Fondens representanter har en gemensam
målsättning med bolagets framtid. Denna
process måste få den tid den kräver innan
en investering kan komma till stånd.

Vidare är det viktigt, att relationerna
mellan de människor som tillsammans
skall utveckla företaget fungerar väl.

Fondens aktiva ägande utövas främst
genom styrelserepresentation. En väl
fungerande styrelse med engagerade
och kompetenta ledamöter utgör en för-
utsättning för positiv utveckling. Det är
styrelsens uppgift att utforma bolagets
strategi och se till att de åtgärder som
vidtas bidrar till långsiktig värdetillväxt.

Förutom att Fondens investment
managers deltar aktivt i styrelsearbete,
sker rekrytering av värdefull styrelse-
kompetens via Fondens nätverk.

RESULTAT OCH AVKASTNING INOM
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringsverksamheten hade 1999 ett
marknadsvärderat resultat på 504 miljoner.
Resultatet består av realisationsvinster vid
försäljning av bl a Framfab och Tillquist
Analys Intressenter och realisationsförluster
vid avyttring av bl a Interverbum, Celtec
Packaging och Eurona Medical. Dessutom
har kapitaltillskott lämnats till NetSys och
Götaverken Miljö.

I det marknadsvärderade resultatet
ingår även värdering av innehaven enligt
riktlinjer från EVCA (European Venture
Capital Association). Dessa stipulerar att
bolag i utvecklings- och tillväxtfaserna
värderas till investerat belopp - dvs om
detta inte är uppenbart orimligt. Mogna
bolag värderas försiktigt enligt vedertagna
vinst- eller kassaflödesbaserade metoder.

Upparbetade övervärden synliggörs
därför oftast först vid realisering eller
vid en transaktion med en ny ägare
som tydligt indikerar bolagets värde.
In vesterings verksa mhetens notera de
bolag värderas till marknadspris.

Under 1999 har främst värden inom
Technology Ventures stigit, vilket bekräftats
av transaktioner med nya ägare. Samman-
taget har värderingen inneburit en höjning
av resultatet med 495 miljoner. Detta trots
att de allra flesta innehaven värderats till
investerat belopp och att portföljen fort-
farande är under uppbyggnad.

ALLMÄNNA

«. SJÅTH! fONDSTYRF.LSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

investeringar

INVESTERINGAR

Fondens största investeringsområde, Investeringar, inriktar sig mot större
branschövergripande engagemang i såväl tillväxtbolag som mer mogna
företag. 1999präglades av hög aktivitet i ägarrollen, samtidigt som ett
antal lovande investeringar genomfördes.

HEKTISK MARKNAD

- HÅRDNANDE KONKURRENS

Efter en svagt positiv vår steg börsen under
hösten 1999 mycket kraftigt. Detta hade
stor inverkan på marknaden för onoterade
bolag och värderingarna steg således
även här. Ett stort antal affärer genom-
fördes under året. Tillgången på risk-
villigt kapital har ökat på den svenska
marknaden, vilket innebär att konkur-
rensen har hårdnat.

INVESTERINGAR UNDER 1999
Under året analyserades en stor mängd
potentiella investeringsobjekt och sex
investeringar genomfördes. En av dessa
gjordes i Hemfrid, ett företag för hushålls-
nära tjänster. Denna bransch befinner sig
i kraftig tillväxt. Vidare genomfördes en
investering i Cyber Com Consulting Group,
ett konsultföretag inriktat mot systeminte-
gration och Internet. Investeringar har
dessutom medverkat i investeringsfonders
satsningar bl a i Nycomed Pharma, Wilson
Logistic, Eldon och Dahl.

TILLVÄXT I PORTFÖLJBOLAGEN
Under 1999 har Investeringar vid ett antal
företagsförvärv arbetat tillsammans med
de förvärvande bolagens ledningar. Flera
av portföljboiagen har enligt plan expan
derat kraftigt - både på den svenska
marknaden och internationellt. Fonden
har aktivt bidragit till att göra tillväxten
möjlig, bl a genom nyemissioner.

AVYTTRADE ENGAGEMANG

Under året ägde ett antal försäljningar
rum, både industriella och mer finansiellt
orienterade. Bl a avyttrades Tillquist Analys
Intressenter till en ledande nordisk aktör,
Bie & Berntsen. Dessutom såldes Fondens
andel i Framfab efter framgångsrik börs-
notering. Två innehav - Interverbum
och Celtec Packaging - avvecklades
under året med förlust. Ett lyckat synlig-
görande av värden genomfördes genom
notering av Cyber Com Consulting Group.

AKTIVITET OCH MOTIVATION

I de flesta av bolagen deltar Fondens
investment managers aktivt i styrelse-
arbetet. Fonden har dessutom medverkat
till att rekrytera externa styrelseledamöter
med god kompetens. Incitamentsprogram
som ger ledning och anställda möjlighet
att ta del av bolagens värdetillväxt har
genomförts i ett flertal bolag under året.

ÅR 2000

Under år 2000 förväntas tillgången på
affärsmöjligheter att vara fortsatt god.
Fokus kommer främst att ligga på ono-
terade bolag i senare mognadsfas, dvs
före börsintroduktion.

Investeringar avser fortsätta att bygga
ut och ytterligare stärka sitt nätverk inom
svenskt näringsliv. I kombination med
affärsmässighet, ägarkompetens och finan-
siell styrka gör detta Fonden till en stark
partner i bolag som har ambitioner att
utvecklas.

Investeringars portfölj

Bolag	Andel	Säte	Verksamhet
Cyber Com Consulting Group	8,7%	Stockholm	Internetkonsult
DISAB Vacuum Technology	4,0%	Lund	Vakuumsystem för sugning och blåsning
Elimag Industri	35,0%	Sundsvall	Underleverantör inom telekom och medicinsk teknik
Essex	19,3%	Sundsvall	Kontraktstillverkar kvalificerade elektronikprodukter
Gota Utveckling	40,0%	Göteborg	Utvecklar affärskoncept inom e-handel
Götaverken Miljö	100,0%	Göteborg	Utsläppskontroll och energiåtervinning
Hemfrid	30,0%	Stockholm	Levererar hushållsnära tjänster
Modig Machine Tool	34,0%	Virserum	Tillverkar specialanpassade verktygsmaskiner
NetSys	50,0%	Mölndal	Säljer programvara för kunskaps- och meddelandehantering
Nordisk Renting	25,0%	Stockholm	Hyreslösningar för fastigheter
PlantVision	33,4%	Kista	Informations- och stödsystem för tillverkningsprocesser
Tradex Converting	20,0%	Kungälv	Underleverantör inom telekombranschen
Vitea	23,3%	Stockholm	Erbjuder hälsovårdslösningar via Internet
Fonder	Andel	Säte	Verksamhet
Baltic Rim Fund	22,8%	Stockholm	Investerar i mindre och medelstora industriföretag
EQT Scandinavia II	3,5%	Stockholm	Investerar i industriella strukturaffärer
IDI	14,7%	Stockholm	Investerar i medelstora företag
Nordic Capital III	9,3%	Stockholm	Investerar i industriella strukturaffärer

. rrNSIONSPONDEN. SJÅI1E FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

ELIMAG-KONCERNEN

- markerat skifte av fokus

Elimagkoncernen bedriver idag en omfat-
tande verksamhet som systemleverantör
med inriktning på kunder inom telekom,
medicinsk teknik och rymdindustrin.

I början av 1998 förvärvade 6:e AP-
fonden via nyemission 35 procent av bolaget.
Koncernen hade vid denna tidpunkt sitt fokus
på verkstads-, skogs- och processindustri.
Sedan dess har en betydande strategisk
förändring genomförts - dels genom förvärv
av bolag inom telekom och medicinsk teknik,
dels genom försäljning av företag. Detta
fokusskifte inom företagsgruppen har skett
för att möta framtidens krav på spets-
kompetens inom väl definierade områden
och ökar Elimags möjligheter att skapa sig
en roll som en kundorienterad system-
leverantör inom medicin och telekom.

Kunnande och nätverk

Skiftet av inriktning har varit möjligt genom
strategisk planering och aktivt styrelse-
arbete. Långsiktiga kundrelationer byggs
nu upp genom utveckling och montering av
specialiserade systemlösningar. Kunderna
erbjuds avancerad teknisk kompetens när
det gäller system för produktionsutveckling
samt tillverkning och montering av kvalifi-
cerade verkstadsprodukter.

Den snabba teknikutvecklingen inom
Elimags verksamhetsområde ställer stora
krav på flexibilitet i arbetsformerna. Rek-
rytering av nyckelpersoner med rätt kom-
petens kräver ett omfattande nätverk.
Både marknads- och produktutvecklingen

förutsätter ett globalt perspektiv. Omfoku-
seringen inom Elimag har således haft en
genomgripande effekt på hela företags-
kulturen inom gruppen. Som ägare har
Fonden via sina egna medarbetare och
sitt nätverk deltagit aktivt i denna om-
vandlingsprocess.

Potential för snabb tillväxt

Elimag har idag en stark finansiell ställning
och kommer att fortsätta expansionen -
såväl organiskt som genom förvärv - mot
de snabbväxande sektorerna telekom, medi-
cinsk teknik och rymdindustri. Det första
steget mot en internationalisering av
verksamheten har redan inletts. Här ligger
inriktningen på marknaderna i Norden och
Tyskland.

Inom telekom finns idag Elimag Radar-
mekan i Mölndal, ledande leverantör av
höghastighetsbearbetade och saltbads-
lödda komponenter i aluminium. Företaget
arbetar med stora kunder inom försvars-,
telekom-, flyg- och rymdindustrin samt inom
den civila sektorn.

Elimag Meditech i Solna är inriktat mot
sektorn medicinsk teknik och är system-
leverantör till Siemens Elema. Här handlar
det främst om höghastighetsbearbetade
komponenter i aluminium samt montage
av system.

BASFAKTA OM

ELIMAG£f INDUSTRI

Affärsidé: Att äga och utveckla företag inom
mekanisk och elektronisk verkstadsindustri.

VD: Bengt-Göran Persson (se bild ovan)

Styrelse: Håkan Bohlin, Sten Burman (ordf.),
Karl-Gunnar Hansson, Lars Göran Moberg och
Bengt-Göran Persson

Ägaransvarig hos 6:e AP-fonden:

Håkan Bohlin

Omsättning: 252 Mkr (-99), 178 Mkr (-98),
118 Mkr (-97)

Antal anställda: 232

Säte: Sundsvall

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

närhetsinvesteringar

NÄRHETSINVESTERINGAR

Inom Närhetsinvesteringar utnyttjar Fonden ett geografiskt baserat
nätverk för branschövergripande, mindre investeringar i både tillväxt-
bolag och mogna verksamheter. Fokus ligger på företag som klarat av
startfasen. Under 1999 har ett flertal filialkontor etablerats och
investeringstakten har varit hög.

VERKSAMHETEN UNDER 1999

Under året etablerades filialkontor i Umeå,
Kalmar och Malmö. På detta sätt vill
Fonden markera sin ambition att finnas
nära marknaden och utveckla nätverk
med regional bas. Inom respektive
område genomfördes också ett antal
investeringar.

Umeå: Hydrauto, Integrated Drives
Sweden och Svenska Rayon.

Kalmar: Polyplank, Nord 2000 och
Fogmaker.

Malmö: Kockums Computer Systems,
Thoreb, Goodfood & Readymeals,
Adrasoft och Aspen.

Göteborg: Secus Data, Tubearing,
TeknoTerm Climate samt (via Autoadapt)
nyförvärv av BEV Euroaid.

Tillsammans med managementbolaget
Amplico har Närhetsinvesteringar också

etablerat Rekonstruktionsfonden, vilken
investerar i företagsrekonstruktioner. Här
används det nätverk och de finansiella
resurser Fonden besitter, för att utnyttja
potentialen i företag med lönsamhets-
problem.

FYLKINVEST

Kapitalbasen för verksamheten har stärkts,
bl a genom att MeritaNordbanken ökat sin
kapitalinsats. Flödet av propåer har varit
stort. Under året har investeringar genom-
förts bl a i Tågkompaniet och Coffee Cup.

SMÅFÖRETAGSINVEST

Under 1999 ökades kapitalbasen för verk-
samheten. Propåflödet har varit stort, och
intressanta investeringar gjordes i Copiax,
Care Tech samt Skandinaviska Energi-
mäklarna. Samarbetet med Handelsbanken
har även detta år varit fruktbärande.

Z-INVEST

Under året tog planerna för en utveckling
av verksamheten konkret form. Marknads-
basen kommer att breddas genom att
investeringar i ökad omfattning görs i kust-
regionerna. Vidare påbörjas uppbyggnaden
av en verksamhet med Sundsvall som bas,
vilket medför rekrytering av ytterligare
medarbetare.

ÅR 2000

Organisationen kommer att förstärkas
kompetensmässigt och den höga inves-
teringstakten kommer att bibehållas. Ett
antal strukturaffärer kommer att genom-
föras. Vidare planeras avyttring av några
engagemang.

Genom sin närvaro och sitt nätverk i
stora delar av landet kan Närhetsinveste-
ringar ta tillvara intressanta investerings-
möjligheter på lokal och regional nivå.

Närhetslnvesteringars portfölj

Bolag	Andel	Säte	Verksamhet
Adrasoft	30,0%	Malmö	Utvecklar IT-verktyg för energibranschen
Aspen	35,0%	Hindås	Miljöanpassade drivmedel och kemiska produkter
AutoAdapt	57,2%	Lerum	Anpassar fordon för funktionshämmade
Fogmaker	30,1%	Växjö	Brandsläckning med vattendimma
Goodfood & Readymeals	24,5%	Stockholm	Säljer livsmedel med inriktning på måltidslösningar
Hydrauto	30,0%	Skellefteå	Tillverkar mobila hydraulcylindrar och ventiler
Integrated Drives Sweden	22,2%	Örnsköldsvik	Utvecklar motorer för tunga industriella maskiner
Kockums Computer Systems	77,5%	Malmö	Utvecklar datasystem för varvsindustrin
Nord 2000	26,8%	Kalmar	Utvecklar och säljer kapmaskiner
Polyplank	26,1%	Kalmar	Återvinner returplast till granulat och produkter
Secus Data	27,6%	Solna	Distribuerar skrivarrelaterade lösningar
Svenska Rayon	33,3%	Vålberg	Tillverkar och säljer viskosfiber
TeknoTerm Climate	19,5%	Göteborg	System för vattenburen luftkonditionering
Thoreb	30,2%	Göteborg	Utvecklar IT-lösningar för kollektivtrafik
Tubearing	60,0%	Göteborg	Tillverkar kullager
Fonder	Andel	Säte	Verksamhet
Fylkinvest	75,0%	Stockholm	Investerar i mindre och medelstora företag i partnerskap med MeritaNordbanken
Rekonstruktionsfonden	93,8%	Göteborg	Investerar i företag med lönsamhetsproblem
Småföretagsinvest	95,0%	Stockholm	Investerar i mindre och medelstora företag i partnerskap med Handelsbanken
Z-lnvest	47,5%	Östersund	Investerar i mindre och medelstora företag i mellannorrland

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE FONDSTYRELSEN


-—

ASPEN - global miljötrend
skapar goda tillväxtmöjligheter

Aspen utvecklar, producerar och marknads-
för drivmedel, oljor och media för temperatur-
kontroll i bl a frysanläggningar. Samtliga
produkter medför ett minimum av negativa
effekter på människa och miljö. Ett kraftigt
förhöjt miljömedvetande hos allmänheten
och skärpt lagstiftning i flertalet europeiska
länder samverkar för att öppna intressanta
affärsmöjligheter och bolaget har ett teknik-
försprång som ger avsevärda konkurrens-
fördelar. Aspen är dessutom redan - även i
konsumentledet - ett respekterat varumärke
på flera marknader inom EU.

Tre affärsområden

Verksamheten är inriktat på tre affärs-
områden: Akylatbensin, media för tempera-
turkontroll och legotillverkning av smörj- och
drivmedel. Miljöprofilen präglar hela Aspen-
sortimentet och företagets logo har verkat
effektivt identitetsskapande.

Akylatbensin ger renare avgaser än
vanligt motorbränsle. Den används i både
två- och tyrtaktsmotorer. Akylatbensin
reducerar hälsoriskerna vid användning av
t ex motorsågar och trädgårdsmaskiner och
har redan en stabil marknad bland de allt
fler företag där miljöcertifiering och en strikt
policy för arbetarskydd lett till effektiv
förebyggande hälsovård. Med ett starkt
ökat miljömedvetande kan konsument-
marknaden för produkter baserade på
akylatbensin förväntas växa.

Temper är medium för temperaturkontroll
och kan inom många användningsområden
direkt ersätta glykol och indirekt även freon.
I båda fallen erbjuder Temper påtagliga
miljöfördelar. Marknadsförutsättningarna
är goda, eftersom användningen av glykol
och freon inom nära framtid kommer att be-
skäras kraftigt genom lagstiftning inom EU.

Stark tillväxt under 1999

Aspen befinner sig i stark tillväxt. Ett ökat
miljömedvetande har gynnat företagets
samarbete med ett antal strategiskt viktiga
kunder. Ett välrenommerat varumärke,
kompetenta medarbetare och en fungerande
partnerfilosofi är andra faktorer som
skapar goda förutsättningar för expansion.

Inom sektorn drivmedel har bolaget
under 1999 förstärkt sitt samarbete med
Husqvarna samt skrivit nya samarbetsavtal
med Jonsered och Flymo Partner. Den tyska
marknaden växte kraftigt under året och
Aspen etablerade sig på den franska respek-
tive schweiziska marknaden. Etablering i
Österrike, Italien och Polen har förberetts
genom marknadsundersökningar och
kontakter med partners.

I takt med den försäljningsmässiga
framgången för Temper har resurserna för
den vidare tillväxten inom detta produkt-
område stärkts. En ny chef för affärsområdet
samt tre nya medarbetare har anställts.
Vidare knöts under året avtal med en viktig
strategisk kund i Storbritannien, livsmedels-
kedjan Sainsbury som använder Temper som
en del av sitt koncept 2000-talets Miljöbutik.

BASFAKTA OM

ASPEN

Affärsidé: Att utveckla och marknadsföra
drivmedel och kemiska produkter som ger ett
minimum av negativa effekter på människa
och miljö.

VD: Jan Lindblad (se bild ovan)

Styrelse: Jan Dahlqvist, Hans Ekberg,
Jan Hillström, Jan Lindblad och Lars Erik
Nilsson (ordf.).

Ägaransvarig hos 6:e AP-fonden:

Jan Dahlqvist

Omsättning: 87 Mkr (-99), 74 Mkr (-98)

Antal anställda: 40

Säte: Hindås

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN, SJÄTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

technology ventures

TECHNOLOGY VENTURES

Technology Ventures inriktar sig på bolag som befinner sig i tidiga
mognadsfaser och har hög tillväxtpotential. Fokuserade branscher är IT,
telekom, media samt energi och miljö. Under 1999 barett antal investe-
ringar genomförts, samtidigt som värdet på befintliga innehav ökat
kraftigt.

HÖG AKTIVITET PÅ MARKNADEN

Det allmänna intresset för IT-bolag i de
tidiga utvecklingsfaserna har under året
ökat mycket kraftigt. En ny ekonomi håller
på att skapas inom mobil kommunikation
och Internet. Sverige har här en unik
möjlighet att bli världsledande. Utbudet
av nya entreprenörsdrivna företag med
unika affärsidéer växer stadigt, samtidigt
som tillgången på riskkapital ökar.

UTVECKLING UNDER 1999

Technology Ventures ser under 1999
tillbaka på en mycket positiv utveckling.
Propåflödet har varit starkt och projek-
tens kvalitet förbättrats i takt med att
Fondens profil på marknaden blir allt
tydligare.

Under året genomförde Technology
Ventures sex direktinvesteringar av vilka
fem är relaterade till Internet, bl a TenFour
som utvecklar säkerhetssystem för e-mail
samt New Media Distribution som säljer
musik via Internet. De indirekta inne-
haven ökades under 1999 genom en
investering i Brummer & Partners
fond Zodiak.

Totalt har Teclinology Ventures ett femtio-
tal indirekta investeringar som ingår i
portföljen. Bland dem finns ett tiotal
bolag som har potential att ge mycket
god avkastning. Ett trettiotal utvecklas
enligt plan och ett tiotal har inte motsvarat
förväntningarna. Sammantaget har värdet
på Technology Ventures befintliga inves-
teringar stigit, vilket bekräftas av att nya
ägare investerat i bolagen på högre
värdenivåer. Några investeringsfonder har
börjat avyttra innehav. Exempelvis har
Swedestart sålt LGP Telecom till Arkivator
och Slottsbacken avyttrat Cocom till Cisco.

RISKSPRIDNING PRIORITERAS

Då portföljbolag befinner sig i de tidiga
utvecklingsfaserna är risknivån hög -
både när det gäller de branschmässiga
och de företagsmässiga riskerna. För att
öka möjligheterna och minska riskerna
i direkta investeringar och fonder har
Technology Ventures vid samtliga inves-
teringar arbetat aktivt med syndikerings-
partners.

ÅR 2000

Utsikterna för år 2000 är goda. Techno-
logy Ventures är starkt positionerade på
en marknad som under de närmaste åren
förväntas genomgå en stark tillväxt. Under
år 2000 breddas den indirekta investe-
ringsplattformen ytterligare. Efterfrågan
på ”såddkapital" för IT-relaterade projekt
kommer sannolikt att ta rejäl fart i Sverige.
Strategin inriktas därför mot etablering
inom detta segment.

Bland Technology Ventures indirekta
investeringar finns det nu flera bolag
som är mogna för avyttring.

För att förbättra den internationella
överblicken har Technology Ventures
stationerat en medarbetare i Silicon Valley.
Uppgiften är att utveckla affärsverksam-
heten, skapa nätverk och samla erfarenhet
som kan komma portföljbolagen tillgodo.

En lovande portfölj med investeringar,
god branschkunskap och Fondens resurser
som bas, ger Technology Ventures möjlig-
het att fortsätta sin utveckling som en av
landets ledande förmedlare av riskkapital
till expansiva bolag i tidiga mognadsfaser.

Technology Ventures portfölj

Bolag	Andel	Säte	Verksamhet
Dressmart	33,2%	Stockholm	Säljer märkeskläder via Internet
Linq Systems	13,9%	Stockholm	IT-lösningar och företagsanpassade applikationer
MultiQ International	13,8%	Malmö	IT-produkter baserade på platt bildskärmsteknik
New Media Distribution	30,0%	Åstorp	Säljer musik via Internet
Simple World	12,0%	Bromma	Bygger och utvecklar en webbutik
TenFour	21,2%	Stockholm	Utvecklar och säljer säkerhetssystem för e-mail
Textile Solutions	6,7%	Göteborg	Handelsplats för textilier på Internet
Volcano Communications Tech.	7,5%	Göteborg	Utvecklar nätverkssystem för personbilar
Fonder	Andel	Säte	Verksamhet
Innovationskapital Fond 1	28,6%	Göteborg	Investerar i unga teknik- och forskningsbaserade företag
Innovationskapital Fond II	5,4%	Göteborg	Investerar i unga teknik- och forskningsbaserade företag
Slottsbacken Venture Capital	50,0%	Stockholm	Investerar i nystartade företag inom IT
Swedestart II	21,1%	Stockholm	Investerar i nystartade företag med unika produkter
Zodiak Venture Capital	9,7%	Stockholm	Investerar i unga teknikföretag

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE EONDS EVKELSEN

dressmart.com

- väldefinierat koncept för e-handel

Dressmart startade sin verksamhet den
14 april 1999. Affärskonceptet består i
försäljning av ledande varumärken inom
herrkonfektion via Internet och bolaget har
redan från start arbetat med en väldefmierad
strategi för internationell tillväxt. Ett antal
utlandsetableringar har genomförts, och
med tanke på den snabba expansion som
under de närmaste åren generellt kan
förväntas inom e-handeln, bedöms bolaget
ha goda utvecklingsmöjligheter. Under
1999 förvärvade Fonden en andel om
33 % via ett antal nyemissioner.

Framgångsrik etablering

Etableringen av Dressmart genomfördes i
tre faser. Under de tre första månaderna
inriktade man sig på att bygga upp en varu-
märkesprofil. Under våren och sommaren
inleddes en offensiv marknadsföring riktad
mot primärmålgruppen män mellan 25-45
år i de högre inkomstskikten. Under det
senare halvåret påböijades också ett syste-
matiskt arbete för att dels skapa kundtrohet
och höja benägenheten för återköp och dels
för att bygga en organisation redo för höst-
och vinterlanseringar i Europa. Dressmart
utsågs av fackorganisationen SIME till bästa
e-handelsaktör och belönades även för bästa
interaktiva mediastrategi under 1999.

Under sitt första verksamhetsår kopplade
Dressmart också samman sitt varumärke
med ett antal väletablerade partners med
webportaler där bolagets målgrupp är
frekventa besökare, t ex MeritaNordbanken,
Diner’s Club, MSN, Yahoo, Dagens Industri
och FT.com.

Fruktbar nisch

Dressmart inriktar sig på en målgrupp med
relativt låg priskänslighet och hög mognad
när det gäller att köpa varor och tjänster
via Internet, en målgrupp där tiden ofta är
en bristvara. Produkterna ger höga margi-
naler och genom att e-handeln eliminerar
behovet av egen lagerhållning kan risken
för inkuransföriuster minimeras. Dessutom
medger produktsegmentet goda möjligheter
till samarbete med strategiska partners.
Dressmarts värdeerbjudande är snarare
tidsbesparingar, bekvämlighet och service
än ett lågt pris.

Tydliga strategimål

Både i Dressmarts styrelse och operativa
ledning finns en bred kompetens när det
gäller e-handel och mode. Företaget har i
egenskap av "first mover" förskaffat sig
ett försprång som man systematiskt kommer
att utnyttja. Man satsar parallellt med en
vidareutveckling av e-handelsfunktionerna
på en bred fysisk närvaro i ett antal större
städer i Europa. På så sätt skall man
befästa identiteten hos sitt varumärke på
bredare front.

Bred närvaro, kompetent ledning, mer-
värden vid köp, en gedigen finansiell bas
och en websida med genomtänkta interak-
tiva funktioner utgör några av byggstenarna
i den strategi som skall skapa snabb
internationell tillväxt för Dressmart.

BASFAKTA OM

dressmart.com

Affärsidé: Att bli den första och ledande
paneuropeiska e-handelsportalen för
märkeskläder.

VD: Mathias P. Plank (se bild ovan)

Styrelse: Olof Carlstoft, Christian W. Jansson
(ordf.), Anders Kuikka, Markus Larsson och
Erik Wickström.

Ägaransvarig hos 6:e AP-fonden:

Olof Carlstoft

Antal anställda: 43

Säte: Stockholm

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

life Science

LIFE SCIENCE

Fondens investeringsområde Life Science investerar både i nya verksamheter
och mer mogna bolag inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik.
Under 1999 bar ett stort antal propåer utvärderats, vilket har resulterat
i fem direktinvesteringar. Dessutom har Life Science investerat i fyra
investeringsfonder.

SVAGT BÖRSÅR

Under 1999 utvecklades företag inom
läkemedelsindustrin svagare än den totala
aktiemarknaden. Framför allt gäller detta
små och medelstora bolag, medan större
företag under hösten utvecklats mer
positivt. Samgåendet mellan Astra och
Zeneca samt Glaxo Wellcome och
Smithkline Beecham är exempel på
fusioner som kommer att tvinga fram
nya konsolideringar inom läkemedels-
industrin. Samtidigt med konsoliderings-
trenden märks en stigande aktivitet när
det gäller spin-out projekt och efterfrågan
på ny teknologi. Många nyckelpersoner
kommer att lämna de större företagen,
vilket innebär att kompetens kommer att
finnas tillgänglig på marknaden.

Det har under året varit relativt svårt för
bioteknikföretagen att finna riskkapital,
en utveckling som förväntas vända under
år 2000.

INVESTERINGAR UNDER 1999

Under 1999 har Life Science förvärvat
7,2 % i Karo Bio. Karo Bio är ett forsk-
ningsinriktat läkemedelsföretag som
utvecklar läkemedelssubstanser baserade
på nukleära receptorer, dvs proteiner i
cellens kärna. Genom kunskap om
nukleära receptorer kan man framställa
effektivare läkemedel som samtidigt ger
färre biverkningar.

Life Science har under året även inves-
terat inom dentalområdet - genom Biora,
som tillverkar produkter för tandlossnings-
behandling och Doxa Certex, vars huvud-
produkt är ett tandfyllnadsmaterial.

Life Science har under 1999 utvecklat
samarbetet med den akademiska forsk-
ningssektorn. Investeringar har genomförts
i Innoventus samt investeringsfonderna
Karolinska Investment Fund och Medicon
Valley Capital. Dessa tre engagemang
ligger i linje med tidigare investering i

A+ Science Invest. I A+ Science Invest
har ägandet under 1999 breddats genom
att Investorägda Novare Capital AB, via
en nyemisson, gått in som ägare.

ÄR 2000

Under 2000 väntas det stora inflödet av
propåer resultera i ytterligare investeringar.
Bl a utvärderas ett antal objekt inom
läkemedels- och medicinteknikområdet.
Den goda tillgången på investeringsprojekt
förväntas bestå. Inflödet av riskkapital till
marknaden ökar för närvarande kraftigt,
vilket resulterar i att konkurrenssituationen
skärps.

Vi tror att i det långa perspektivet
kommer faktorer som outsourcing, nya
teknologier, omstruktureringen av svensk
läkemedelsindustri och den demografiska
utvecklingen att resultera i ett mycket
intressant investeringsklimat inom life
Science.

Life Science portfölj

Bolag	Andel	Säte	Verksamhet
A+ Science Invest	38,4%	Göteborg	Kommersialisering av universitetsforskning
Biolnvent International	4,6%	Lund	Nya proteinbaserade läkemedel
Biora	22,2%	Malmö	Produkter för tandlossningsbehandling
Clinical Data Care	11,3%	Lund	Utför kliniska prövningar
Doxa Certex	22,0%	Uppsala	Produkter inom det odontologiska området
Innoventus Uppsala Life Science	50,0%	Uppsala	Kommersialisering av universitetsforskning
Karo Bio	7,2%	Huddinge	Utvecklar vävnadsselektiva läkemedelssubstanser
Medicarb	7,1%	Stockholm	Biomedicinskt forsknings- och utvecklingsföretag
Mölnlycke Health Care	13,0%	Göteborg	Operationstextilier och sårvårdsprodukter
Neoventa Medical	15,3%	Göteborg	Produkter och tjänster inom modern perinatalvård
Fonder	Andel	Säte	Verksamhet
Carnegie Global Healthcare Fund	23,8%	Stockholm	Investerar i healthcare och biomedicin
H&B II	15,8%	Stockholm	Investerar i healthcare och varumärken
HealthCap Colnvest II	24,4%	Stockholm	Investerar i biomedicin och bioteknikbranschen
HealthCap 1	12,1%	Stockholm	Investerar i biomedicin och bioteknikbranschen
Karolinska Investment Fund	24,4%	Solna	Investerar i forskningsresultat från Karolinska Institutet
Medicon Valley Capital	43,0%	Malmö	Investerar inom life Science i Öresundsregionen

ALLMANNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE FONDSITKELSEN

Samarbete med forskarsamhället

Svensk forskning har traditionellt varit
mycket framgångsrik när det gäller utveck-
ling av läkemedel och bioteknologiska
produkter. Även i framtiden förväntas
många spännande projekt ta form, vilka
kan utvecklas för lönsam försäljning till
större läkemedelsföretag.

Life Science har under 1999 investerat
i Innoventus, Karolinska Investment Fund
och Medicon Valley Capital. Tillsammans
med den tidigare satsningen i A+ Science
Invest tar Fonden genom dessa investe-
ringar tillvara den utvecklingspotential som
finns på landets universitet, högskolor och
övriga forskningsinstitutioner.

Genom sina investeringar har Fonden
etablerat ett samarbete med akademiska
institutioner i Stockholm, Uppsala, Göteborg,
Lund och Köpenhamn. Arbetet med etable-
ring av samarbete på andra orter kommer
att fortsätta. Det är ofta mycket lönsamt
att utveckla tidiga projekt med stor innova-
tionshöjd, starka patentskydd och god
kommersiell potential för vidare försäljning
till större läkemedelsbolag eller fortsatt
drift i egna bolag. Samtidigt krävs en hög
nivå av professionalism hos de partners
man samarbetar med.

A+ Science Invest

A+ Science Invest kan betraktas som något
av en pionjär. Bolaget bildades av Göteborgs
Universitets holdingbolag samt Fonden.
Man arbetar med förädling av patent inom
medicin och naturvetenskap med koppling
till Göteborgs Universitet. Forskarna är till
viss del ägare i bolaget. A+ Science Invest
driver ett tjugotal forskningsprojekt, varav
flera ser mycket lovande ut.

Innoventus,
Uppsala Life Science

Bolagets verksamhet omfattar förvärv, ut-
veckling och kommersialisering av patent,
projekt och projektidéer inom Uppsala-
regionen. Detta kan ske genom att man
avyttrar projekt, utlicensierar projekträttig-
heter eller ingår samarbetsavtal med externa
parter för fortsatt gemensam utveckling
och kommersialisering. Bolaget skall också
kunna exploatera produkter i egen regi.

Karolinska Investment Fund

Försäkringsbolaget SPP och Karolinska
Institutet har etablerat en riskkapitalfond
för investering i forskningsresultat inom
medicin, bioteknik och medicinsk teknik.
Karolinska Investment Fund skall utnyttja

möjligheterna att investera i forskningsre-
sultat från Karolinska Institutet och andra
medicinska institutioner.

Investeringsfondens uppgift är att tillföra
kapital och kunnande. Genom detta tillskott
skall forskningsprojekt utvecklas mot färdiga
teknologier, tjänster och produkter med
framtida tillämpning inom hälsovårdssektorn.
Karolinska Institutet står för 40 % av all
forskning inom landets universitet och
högskolor.

Medicon Valley Capital

Life Science har under 1999 arbetat med
etablering av en fond i den forskningsinten-
siva regionen kring Öresund. Etableringen
sker i samarbete med bl a Den Danske
Bank och Novo Nordisk. Den nya fonden
skall exploatera den forsknings- och utveck-
lingspotential som finns inom universitet,
högskolor och mindre life sciencebolag i
regionen. Investeringarna kommer att
göras via ett lokalt nätverk.

7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN, SJÄTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

affärsstöd

AFFÄRSSTÖDSFUNKTIONERNA

Fondens affärsstöd är anpassat för ett komplext affärsflöde där tidsfaktorn
har stor betydelse. Nedan ges en kort beskrivning av de funktioner som är
specifika för den typ av verksamhet som Fonden bedriver.

Ovan: Marianne Bergersen, Erik
Johansson, Liselotte Svensson,
Lisbeth Ekelund, Ulrika Drotz Molin,
Alexandra Nilsson, Erling Gustafsson,
Annika Ahl Åkesson. Håkan Alvekrans,
Monica Lingdén och Charlotte André
Karlsson. T.h: Erling Gustafsson, chef

Fisk management är att betrakta som en
kvalitetssäkring, eftersom dess uppgift är
att skapa en effektiv uppföljning av risk-
tagandet. Detta sker genom att man fort-
löpande kontrollerar att de riktlinjer som
av styrelsen fastslagits i fmanspolicyn följs.

Back office sköter de betalningsrutiner
som verksamheten genererar. Man följer
vidare upp att transaktioner genomförts,
kontrollerar avräkningsnotor samt svarar
för den löpande kontakten med banker
och med Fondens motparter.

Juristen stödjer Fondens investment
managers med juridisk rådgivning under
investeringsprocessens alla faser.

Fondens business controller svarar för en
fortlöpande uppföljning av Investerings-
verksamheten och granskar härvid bl a
ägarprocessens utveckling. Vidare har
controllern ett övergripande ansvar för
utvecklingen av rutinerna i Fondens
investeringsprocess samt bevakar och
analyserar riskkapitalmarknaden i stort.

lT-miljön inom Fonden är väl
utvecklad. Snabbhet och komplexitet
kännetecknar hela verksamheten, vilket
återspeglas i datoranvändningen. Enkla
gränssnitt underlättar utnyttjandet av en
rad avancerade funktioner. TMS 2000 är
ett specialiserat program för portföljför-

valtning. För Fondens interna dokument-
hantering och gängse intranetfunktioner
har Fonden byggt en informationsportal
baserad på Webware, en programvara som
tillhandahålls av portföljföretaget NetSys.

INVESTERINGSPROCESSEN

Investeringar i onoterade bolag är en
arbetsintensiv och tidskrävande process,
vilken kan delas in i fyra faser enligt
bilden nedan.

Investeringsprocessen

K K

Affärsflödes- \ Förhandlings-

processen Z processen

i Agande-
processen Z

Avyttrings-
processen

l| //

L//
ljZ

l|z

6:e AP-fondens beslutande organ

Affärsflödesprocessen

I den första fasen skapas kontakt med företag som har en intressant potential. Detta sker genom
Fondens nätverk och genom utvärdering av propåer från företagen.

Förhandlingsprocessen

Sedan bolagets potential utvärderats, fastslås en rimlig prisnivå och förhandlingar inleds. Före ett
slutligt beslut om investeringar förvissar man sig om samsyn med övriga ägare när det gäller t ex
ledningskulturen och de strategiska målen.

Ägarprocessen

Aktivitet och kompetens i rollen som ägare är grundstenar i Fondens arbetssätt. Man arbetar aktivt -
bl a via styrelsen i bolaget - för att skapa långsiktig värdeutveckling. Via sitt nätverk kan Fonden ofta
tillföra extern kompetens och bidra till att nya allianser skapas.

Avyttringsprocessen

I sista fasen avyttrar Fonden sitt innehav. Detta sker genom försäljning till en annan långsiktig ägare
eller genom börsintroduktion. I det senare fallet kan Fonden kvarstå som ägare till ett noterat innehav.

Fondens Styrelse

Verkställande Direktör

Ledningsgrupp

Leder Fondens verksamhet under VDs
ordförandeskap.

Finanskommitté

Leder Kapitalförvaltningens inriktning
under VDs ordförandeskap.

Affärsledning -
Investeringsverksamheten
Svarar för Investeringsverksamhetens
resursoptimering samt prioriteringsfrågor
under VDs ordförandeskap.

Investeringskommittéer

Fattar beslut om investeringar,
försäljningar samt övriga affärsfrågor
inom ramen för VDs mandat.

Verkställande Direktörens

Advisory Board

Rådgivande organ med specialister
inom företagsledning, finansmarknaden,
forskning samt politik och samhälle.

20 MlMÅNNA PENSIONSFONDEN. SjATTE FONDSI» KELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

riskhantering

RISKHANTERING

Riskkontrollen inom Fonden arbetar både mot Kapitalförvaltningen och
Investeringsverksamheten. Under Fondens tre första verksamhetsår har
riskhanteringen byggts upp och förfinats utifrån handeln med noterade
instrument. I nästa steg skall en konsoliderad riskhantering för Investerings-
verksamheten byggas upp.

RISKKONTROLLEN INOM
KAPITALFÖRVALTNINGEN

Riskkontrollen inom Kapitalförvaltningen
styrs av finanspolicyn. Denna anger ramar
för verksamheten, som t ex den över-
gripande placeringsinriktningen och
portföljstrukturen. Den ger också konkreta
riktlinjer för hanteringen av finansiella
risker. Finanspolicyn beslutas av Fondens
styrelse och revideras årligen för att vara i
fas med utvecklingen på finansmarkna-
den. Den senaste revideringen gjordes
under hösten 1999 i samarbete med en
extern part. Syftet var, att få en oberoende
kvalitetsbedömning av Fondens riskhan-
tering och resultatuppföljning.

Riskkontrollen baseras på information
från Fondens portföljförvaltningssystem,
i vilket alla affärer registreras. Riskrapport
lämnas till VD veckovis, och utgör en
stående punkt vid styrelsens samman-
träden. Riskrapporteringen koncentreras
till den för Fonden viktigaste marknads-
risken, dvs aktieprisrisk. Den visar

emellertid även andra risker, såsom
ränte-, likviditets- och kreditrisk.

HANTERING AV AKTIERISKER
Sedan Fondens start har kapitalet
omallokerats från ränte- till aktiemarkna-
den. Från årsskiftet 1998/99 var Fonden
fullinvesterad i aktier. Riskhanteringen
inom Fonden har från en jämn fördel-
ning mellan ränte- och aktieprisrisk
kommit att fokuseras på aktieprisrisk.
Denna fastställs inom Fonden i förhål-
lande till ett jämförelseindex, Findatas
Avkastningsindex.

För att fastställa måltal för risknivån
inom Kapitalförvaltningen mäter Fonden
den aktiva risken, även kallad Tracking
Error. Denna visar hur skillnaden i
avkastning mellan portföljen och det
jämförelseindex man valt varierar över
tiden. Små variationer visar på ett lågt
risktagande jämfört med jämförelseindex,
medan större variationer visar på ett
högre risktagande jämfört med samma
index. Fondens strategi är att positionera

sig avvikande från jämförelseindex, dvs
sträva efter att ta en aktiv risk.

Grunden för bedömning av aktiepris-
risk inom Fonden är följande; den andel
som varje bransch svarar för i Fondens
totala portfölj jämförs med den relativa
vikt respektive bransch har i jämförelse-
index. Om innehaven branschvis mot-
svarar jämförelseindex, anses ingen risk
föreligga. I realiteten finns dock en risk
eftersom jämförelseindex kan utvecklas
både positivt och negativt.

Som jämförelseindex har Fonden valt
Findatas Avkastningsindex. Bransch-
vikterna ställs i relation till de bransch-
vikter som anges i Affärsvärldens
Generalindex. I Fondens finanspolicy
definieras utrymmet för avvikelser från
jämförelseindex. Avvikelseutrymmet är
definierat som branschvis fastställda
toleransgränser för avvikelse från bransch-
vikterna i index. Dessa anger således
ramarna för hur Fondens innehav per
bransch får vara viktade i förhållande till
index.

Aktieprisrisk i Kapitalförvaltningen

Branscher	Branschvikter i Affärsvärldens Generalindex per 1999-12-31	Branschvikter i Fondens basportfölj per 1999-12-31
Verkstadsindustri	48.3%	46,4%
Skogsindustri	4,2%	4,7%
Handel	6.8%	5,1%
Fastighets- och byggbolag	2,9%	5,0%
IT-bolag	4,6%	5,4%
Investmentbolag	4,3%	3,4%
Banker & Finansiella tjänster	11,2%	12,6%
Övriga	17,7%	17,4%

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

resultat 1999

RESULTAT 1999

ÅRETS RESULTAT

Årets redovisade resultat på 1 398 Mkr
(705) avser det under året realiserade
resultatet. Årets marknadsvärderade
resultat uppgår till 6 672 Mkr (860).
Detta resultat beräknas för att möjliggöra
jämförelse mellan Fondens avkastning och
marknadsutvecklingen i stort samt med
andra kapitalförvaltares resultat.

Fondens marknadsvärderade resultat
utgörs av avkastning i form av räntor,
kuponger, utdelningar och optionspremier
samt av värdeförändringar - realiserade
och orealiserade - på Fondens tillgångar.

Aktieutdelningar uppgick till 351 Mkr
(119).

Fondens förvaltningskostnader uppgick
under året till 78 Mkr (63). En uppdelning
på viktigare kostnadsslag återfinns under
not 3. Under 1999 har Fondens resultat
belastats med arvoden till externa förval-
tare om 37 Mkr (21), som betalats till

förva ltningsbolagen som ersättning för
förvaltningen av investeringsfonderna.

AVKASTNING

Totalavkastningen före förvaltnings-
kostnader blev för samtliga placeringar
under 1999 55,8 % (8,4), varav värde-
förändringen utgör 43,4 procentenheter.

PERSONAL OCH LÖNER

Antalet anställda inom Fonden uppgick
vid slutet av december 1999 till 32 (25)
personer, varav 10 kvinnor (9).

Arvoden för styrelseledamöter har
under 1999 uppgått till 177 tkr (177),
varav för ordföranden 60 tkr (60). Styrelse-
arvodena fastställs av regeringen och
några avgångsvederlag förekommer ej.

Lön, övriga ersättningar och förmåner
för verkställande direktören uppgick
1999 till 1 809 tkr (1 747). Verkställande
direktörens anställningsavtal innehåller

särskilda bestämmelser om pensions-
förmåner och avgångsvederlag i huvudsak
innebärande pensionering vid 65 års ålder
samt rätt till avgångsvederlag i 18 månader
samt en uppsägningstid på 6 månader.
Avräkning sker för annan ersättning. Löner
och ersättningar för övriga anställda upp-
gick till 18 668 tkr (12 508). De totala
sociala kostnaderna uppgick till 8 874 tkr
(7 179) varav pensionskostnaden utgör
3 939 tkr (4 420). Av pensionskostnaden
utgjordes 719 tkr (1 008) av verkställande
direktörens pensionskostnad.

LIKVIDITET

Fondens betalningsberedskap är fastställd
i Finanspolicyn. Den skall normalt mot-
svara det, vid varje tidpunkt fastställda,
likviditetsbehov som Fonden har för det
kommande kvartalet.

Avkastning på placeringar 1999

Verksamhetsområden

Ingående

Marknadsvärde, Mkr

Utgående

Marknadsvärde, Mkr

Resultat

Mkr

Avkastning

Kapitalförvaltningen
Investeringsverksamheten

11 268

916

16 248

2 550

6 283

504

60,4

33,3

Totalt, Fonden

12 184

18 798

6 787

55,8

Kapitalförvaltningen per 1999-12-31

	Marknadsvärderat kapital, Mkr	Resultat* Mkr	Avkastning** %	Jämförelse- index
Basportföljen	14 194	6 151	69,9
Aktiva innehav	1842	42	3,6
Övrigt	212	90
Totalt, Kapitalförvaltningen	16 248	6 283	60,4	69,8

* Marknadsvärderat resultat, före kostnader.
** Totalavkastning mätt som ett tidsviktat index.

Investeringsverksamheten per 1999-12-31

	Marknadsvärderat kapital, Mkr	Resultat* Mkr	Avkastning** %	Jämförelse- index
Investeringar	815	139	26,9
Närhetsinvesteringar	367	-6	-2,4
Technology Ventures	570	312	185,4
Life Science	798	59	10,3
Totalt, Investeringsverksamheten	2 550	504	33,3	69,8

♦ Marknadsvärderat resultat, före kostnader.

♦♦ Totalavkastning mätt som resultatet dividerat med genomsnittligt kapital.

AIJJ0ÅNNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

resultaträkning

RESULTATRÄKNING

Mkr	Not	1999	1998
KAPITALFÖRVALTNINGEN
Realisationsresultat, aktier		1171	120
Realisationsresultat, räntebärande värdepapper		-33	286
Ränteintäkter	1	49	256
Räntekostnader		-34	0
Aktieutdelning		351	119
Summa Kapitalförvaltningen		1504	781
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Real isationsresu Itat		43	6
Ränteintäkter		2	2
Övriga finansiella intäkter		15
Övriga finansiella kostnader	2	-51
Summa Investeringsverksamheten		9	8

KOSTNADER

Förvaltningskostnader Arvoden till externa förvaltare	3		-78 -37	-63 -21
Summa kostnader			-115	-84
Redovisat resultat			1398	705
VÄRDEFÖRÄNDRING VID MARKNADSVÄRDERING Värdeförändring Kapitalförvaltningen Värdeförändring Investeringsverksamheten		1	4 779 495	186 -31
Marknadsvärderat resultat			L-k 6 672	860

Al LMÅNNA PENSIONSFONDEN. SJÅTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

balansräkning

BALANSRÄKNING

Mkr	Not	1999-12-31 Bokfört värde Marknadsvärde		1998-12-31
Mkr	Not	1999-12-31 Bokfört värde Marknadsvärde		Bokfört värde	Marknadsvärde
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier	4	4	4	3	3
Summa materiella anläggningstillgångar		4	4	3	3
Finansiella anläggningstillgångar
Svenska värdepapper, onoterade	5	1 293	1 739	669	653
Lån intressebolag		33	33	28	28
Aktier och andelar i noterade bolag	6	12 312	17 663	10 542	11 058
Aktier i dotterbolag	7	366	366	244	244
Summa finansiella anläggningstillgångar		14 004	19 801	11483	11983
Omsättningstillgångar
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader	8	28	28	16	16
Övriga kortfristiga fordringar	9	768	764	395	396
Obligationer och andra värdepapper	10	31	23	554	564
Likvida medel		34	34	19	19
Summa omsättningstillgångar		861	849	984	995
Summa tillgångar		14 869	20 654	12 470	12 981
FONDKAPITAL OCH SKULDER
Fondkapital
Grundkapital		10 366	10 366	10 366	10 366
Balanserat resultat		1287	1 798	582	938
Årets resultat		1 398	6 672	705	860
Summa fondkapital		13 051	18 836	11 653	12 164
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		⁷	7	7	7
Upplupna kostnader		Huk 26	²⁶ J	6	6
Övriga kortfristiga skulder	11	MMKL 785	1 ⁷⁸§J\|	804	804

Summa kortfristiga skulder		1 818		817	817
Summa fondkapital och skulder		14 869 20 654		12 470	12 981
Ställda säkerheter		inga	inga	inga	inga
Ansvarsförbindelser
Borgen		567	567	191	191
Motförbindelser				76	76

ALLMANNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE FONDSTYRELSEN 25

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

redovisningsprinciper

REDOVISNINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som finns i Lag med Reglemente för Allmänna
Pensionsfonden (SFS 1983:1092 med senare beslutade ändringar).
Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisningssed.

REDOVISNING OCH VÄRDERING
AV PLACERINGAR I NOTERADE
VÄRDEPAPPER

I bokslutet redovisas såväl bokförda
värden som marknadsvärden för inne-
haven av värdepapper. Räntebärande
värdepapper värderas till anskaffnings-
värden med periodisering av över- och
underkurser.

8 Portföljmetoden tillämpas vid värde-
ringen av noterade värdepapper, dvs
bokförda värden för enskilda poster
justeras inte, även om marknadsvärdet
varaktigt understiger anskaffnings-
värdet, så länge övervärden på andra
poster i portföljen motiverar detta
synsätt.

S Anskaffningsvärdet på aktier och
övriga värdepapper inkluderar
courtage och andra kostnader. Vid
beräkning av realisationsvinster och
-förluster har genomsnittsmetoden
använts.

8 Marknadsvärderingen sker i första
hand till sista köpkurs under årets
sista handelsdag, i andra hand till
sista säljkurs.

REDOVISNING OCH VÄRDERING
AV PLACERINGAR I ONOTERADE
VÄRDEPAPPER

Onoterade värdepapper upptas till anskaff-
ningsvärde. Vid marknadsvärdering av
onoterade värdepapper tillämpas värdering
enligt EVCA-principen (European Venture
Capital Association), vilket i normala fall
innebär värdering till anskaffningsvärde.
Undantag får, enligt principen, göras när
anskaffningsvärdet uppenbart är orimligt.

Koncernredovisning har ej upprättats
eftersom dotterföretagen är av ringa
betydelse med hänsyn till kravet på
rättvisande bild.

Fordringar upptas till det värde som
de beräknas inflyta till.

Avskrivningstiden för inventarier
uppgår till 3-5 år.

Fonden är befriad från inkomstskatt
vid placeringar inom Sverige.

Fondkapitalet består av grundkapital
och bokföringsmässiga resultat. Grund-
kapitalet består av en överföring från
l:a-3:e Fondsstyrelserna samt 366 Mkr
som återstod från awecklingsstyrelsen
för Fond 92-94. På Fonden åligger inga
krav på överföring av avkastning till
någon av de övriga AP-fondstyrelserna.

8 Köp och försäljning av alla värde-
papper redovisas på affärsdagen.

■ Positioner i derivatinstrument värderas
efter samma principer som tillämpas
för de placeringar vilkas marknads-
risk skyddats eller förändrats.

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE FONDSTYRELSFN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

notanteckningar

NOTANTECKNINGAR

NOT 1: RÄNTEINTÄKTER

Mkr	1999	1998	NOT 2: ÖVRIGA FINANSIELLA KOSTNADER
Ränteintäkt likvida medel	0	1	NOT 2: ÖVRIGA FINANSIELLA KOSTNADER
Ränteintäkt dagslån Ränteintäkt diskonterings- instrument Ränteintäkt obligationer	10	5	Mkr	1999	1998
	0 39	2 248	Lämnade villkorade aktieägartillskott	51	0
Totalt	49	256	Totalt	51	0

NOT 3: FÖRVALTNINGS-
KOSTNADER

Mkr	1999	1998
Löner och ersättningar
Styrelse och VD	2	2
Övriga anställda	17	12
Övriga personalkostnader	11	10
Lokalkostnader	3	2
Administrationskostnader	8	4
Informations- och datakostnader	3	5
Övriga kostnader inkl avskrivningar	34	28
Totalt	78	63

NOT 4; INVENTARIER

Mkr	1999	1998
IB Inventarier	3	2
Anskaffningar under året	3	3
Ackumulerade anskaffningar	11	8
Avskrivningar under året	-2	-2
Ackumulerade avskrivningar	-7	-5
Restvärde	4	3

NOT 5: SVENSKA VÄRDEPAPPER, ONOTERADE

Mkr	Org. nr	Styrelsens säte	Antal andelar	Andelar i %	Bokfört värde
Direkta investeringar
Adrasoft AB	556257-0985	Malmö	928 927	30,0	20
A+ Science Invest AB	556544-2521	Göteborg	13 200 000	38,4	21
Aspen Invest AB	556446-5937	Göteborg	452	35,0	14
Biolnvent International AB	556537-7263	Lund	57 143	4,6	10
Clinical Data Care in Lund AB	556400-9057	Lund	208 556	11,3	15
DISAB Vacuum Technology AB	556421-2941	Lund	297	4,0	2
Doxa Certex AB	556301-7481	Växjö	467 200	22,0	18
Dressmart AB	556560-7180	Stockholm	112 306	33,2	20
Elimag Industri AB	556480-0133	Sundsvall	17 500	35,0	13
Essex Holding AB	556356-6990	Sundsvall	37 700	19,3	76
Fogmaker International AB	556491-6194	Växjö	430	30,1	1
Goodfood & Readymeals AB	5565600755	Stockholm	245 000	24,5	7
Gota Utveckling AB	556571-7914	Göteborg	8 000	40,0	7
Hemfrid i Sverige AB	556529-8444	Stockholm	10 800	30,0	9
Hydrauto AB	556067-0332	Skellefteå	75 000	30,0	10
Innoventus Uppsala Life Science AB	556566-4330	Uppsala	2 500 000	50,0	20
Integrated Drives Sweden AB	556462-6181	Örnsköldsvik	10 000	22,2	2
Linq Systems Svenska AB	556479-3171	Stockholm	984	13,9	16
Medicarb AB	556426-2748	Stockholm	227 000	7,1	20
Modig Machine Tool AB	556496-8278	Hultsfred	33 981	34,0	27
Mölnlycke Health Care Holding AB	556547-5489	Göteborg	912 713	13,0	91
Neoventa Medical AB	5565450037	Göteborg	333 671	15,3	12
NetSys Technology Group AB	556308-5066	Mölndal	1 300	0,9	20
NetSys Technology Group Holding AB	556550-2191	Mölndal	50 000	50,0	20
New Media Distribution AB	556558-8752	Stockholm	75 000	30,0	3
Nord 2000 Intressenter AB	556530-9191	Kalmar	35 827	26,8	22
PlantVIsion AB	556336-5989	Stockholm	333 543	33,4	2
Polyplank AB	556489-7998	Kalmar	21 166	26,1	12
Secus Data AB	556277-7184	Solna	281 684	27,6	15
Simple World AB	556399-2790	Stockholm	18 000	12,0	2
Svenska Rayon AB	556228-5394	Karlstad	200 000	33,3	10
TeknoTerm Climate AB	556392-9172	Göteborg	4 848	19,5	17
TenFour Sweden AB	556435-2952	Sigtuna	300 845	21,2	20
Textile Solutions GTS AB	5565720322	Göteborg	12 150	6,7	2
Thoreb AB	556201-1949	Borgholm	1246	30,2	21
Tradex Converting AB	556204-4767	Kungälv	210 500	20,0	44

Forts nästa sida

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

notanteckningar

Forts not 5 NOT 5: SVENSKA VÄRDEPAPPER, ONOTERADE

Mkr	Org. nr	Styrelsens säte	Antal andelar	Andelar i%	Bokfört värde
Vitea AB	556573-3812	Stockholm	35 897	23,3	10
Volcano Communications Tech. AB	556551-3503	Göteborg	88	7,5	5
Z-lnvest AB	556206-2371	Östersund	263 889	47,5	39
Totala direkta investeringar					695

Indirekta investeringar

Baltic Rim Fund Ltd		Stockholm		22,8	23
EQTII		Stockholm		3,5	58
H & B Capital	969664-6570	Stockholm		15,8	4
HealthCap KB, 1	969614-4162	Stockholm		12,1	53
HealthCap Colnvest KB, II	969625-6255	Stockholm		24,4	56
CashCap AB	556533-1930	Stockholm	12 062	12,1	0
Industrial Development & Investment KB	969640-9631	Stockholm		14,7	55
Innovationskapital Fond 1 AB	556541-0056	Göteborg	286	28,6	35
Innovationskapital Management AB	556541-0064	Göteborg	1300	13,0	0
Innovationskapital II Partners KB	969661-4735	Göteborg		5,4	2
Karolinska Investment Fund KB	969665-3444	Stockholm		24,0	2
Nordic Capital III		Stockholm		9,3	199
Slottsbacken Venture Capital KB	969626-1313	Stockholm		50,0	50
Telia Venture Capital AB	556531-2245	Stockholm	500	50,0	0
Swedestart II KB	969648-6431	Stockholm		21,1	22
Zodiak Venture Capital KB	969656-0151	Stockholm		9,6	39

Totala indirekta investeringar	598
Totalsumma onoterade Innehav	1293

NOT 6: AKTIER OCH ANDELAR I NOTERADE BOLAG

Aktier	Antal	Marknadsvärde	%-andel av aktiekapital	%-andel av röster
ABB LTD	365 937	379	0,12	0,12
Assa Abloy B	1 151 920	138	0,37	0,24
AssiDomän	700 000	97	0,59	0,59
AstraZeneca	2 336 883	835	0,13	0,13
Atlas Copco A	629 600	158	0,36	0,44
Atlas Copco B	134 657	33
Autoliv Inc. SDB	116 500	29	0,11	0,11
Biora	4 715 940	203	22,24	22,24
BT Industries	303 400	52	1,08	1,08
Bure	21 022 700	1209	19,27	19,27
Castellum	8 114 200	665	16,23	16,23
Cell Network	367 800	87	1,88	1,88
Celsius B	774 400	136	2,76	1,41
Custos A	1 578 160	325	6,51	6,60
Custos B	495 692	101
Cyber Com Consulting B	688 000	119	8,73	8,73
Diligentia	2 391 100	166	3,81	3,81
Drott B	1 135 150	109	1,12	1,05
Electrolux B	1 803 300	385	0,49	0,40
Entra Data A	280 000	61	1,90	2,15
Ericsson B	6 926 600	3 789	0,35	0,00
Finnveden B	415 600	51	3,92	3,90
Föreningssparbanken	1 980 475	248	0,38	0,38
Gambro A	1 637 200	124	0,48	0,63
Gränges	205 325	36	0,56	0,56
Guide Konsult B	154 400	66	2,17	1,30
Haldex	504 900	50	1,74	2,20
Hennes & Mauritz B	2 436 600	698	0,29	0,14
Hexagon B	1 538 000	204	10,40	6,88
IBS B	829 483	198	5,60	4,05
IFS A	636 950	118	2,50	6,40
IFS B	357 500	66
Industrivärden A	909 000	168	0,73	0,73
Industrivärden C	350 000	62
Intentia B	136 300	35	0,57	0,34

Forts nästa sida

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

notanteckningar

Forts not 6 NOT 6: AKTIER OCH ANDELAR I NOTERADE BOLAG

Aktier	Antal	Marknadsvärde	%-andel av aktiekapital	%-andel av röster
Investor B	6 346 800	762	0,83	0,18
Invik A	203 402	188	4,30	5,21
Invik B	130 610	131
Johnson Pump B	844 750	21	8,41	5,99
Karo Bio	663 804	81	7,23	7,23
Meda	298 939	18	6,06	6,06
MoDo B	491 800	151	0,55	0,17
MultiQ International	1 451 960	38	13,83	13,83
NCC B	702 200	69	0,65	0,10
Netcom A	92 000	54	0,90	0,66
Netcom B	837 600	501
Nibe Industrier B	405 100	49	6,90	2,83
Nolato B	712 900	118	3,79	1,95
Nordbanken Holding	6 778 200	336	0,53	0,53
Pandox	551 450	37	3.68	3,68
Pharmacia & Upjohn SDB	365 000	140	0,07	0,07
Proffice B	80 000	13	0,52	0,33
Sandvik A	775 850	207	0,33	0,40
Sandvik B	87 250	23
SCA B	1 012 600	255	0,44	0,13
Scania A	200 000	61	0,27	0,21
Scania B	334 050	102
SEB A	5 973 780	508	0,85	0,88
Securitas B	971600	150	0,27	0,19
Segerström & Svensson B	1 279 000	57	5,39	1,84
SHB A	1 558 300	165	0,22	0,24
Skandia	1 849 350	475	0,36	0,36
Skanska B	559 150	177	0,49	0,29
SKF B	36 600	8	0,03	0,01
Stora Enso A	261 261	39	0,13	0,11
Stora Enso R	722 168	105
Svolder A	369 300	56	21,82	28,33
Svolder B	1 027 100	159
Swedish Match	3 339 154	99	0,77	0,77
TietoEnator	175 722	90	0,23	0,23
Trelleborg B	1 990 600	152	1,70	0,88
Volvo A	1 197 400	256	0,87	0,87
Volvo B	2 652 200	576
Wallenstam B	1 542 600	73	8,15	5,27
Wedins B	298 500	17	3,94	1,80
Aktiederivat		-54
Total aktieportfölj		17 663

* Ägd andel av röster och kapital ingår i A-aktienoteringen
Erlagt courtage uppgår under 1999 till ca 19,4 Mkr.

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

notanteckningar

NOT 7: AKTIER I DOTTERBOLAG

Mkr	Org. nr	Styrelsens säte	Antal andelar	Andelar i%	Bokfört värde
AP Riskkapital AB	556536-4139	Göteborg	500	100	207
Fylkinvest AB	556480-4002	Stockholm
AH Småföretagsinvest AB	556483-6053	Stockholm
Autoadapt AB	556422-9010	Lerum	8 385	57.2	9
Autoadapt Produktion AB	556547-2510	Lerum
BEV Euroaid AB	556158-1561	Borås
Fastighetsbolaget Sanna AB	556412-7206	Borås
Förvaltnings Aktiebolaget Casum	556543-7315	Göteborg	37 500	100	19
Grönskären Förvaltningsaktiebolag	556544-8791	Kalmar	1000	100	0
Götaverken Miljö AB	556312-2968	Göteborg	168 182	100	35
Flebu Ticon AS	N0940592909	Norge
Götaverken Miljö Venture Capital AB	556126-4127	Göteborg
Healthcare Göteborg AB	556572-2088	Göteborg	1000	100	0
Healthcare Göteborg KB	969654-8396	Göteborg		100	50
llö Förvaltnings AB	556542-6151	Göteborg	1 000	100	0
Kockums Computer Systems AB	556002-3763	Malmö	8 843	77.5	33
KCS Beteiligungs GmbH		Tyskland
Kockums Computer Systems (UK) Ltd.		Storbritannien
Kockums Computer Systems Inc.		USA
Kockums Computer Systems KK		Japan
Kockums Computer Systems Korea Ltd.		Korea
Kockums Computer Systems Singapore Pte.Ltd.		Singapore
Unionskapital Management i Kalmar AB	556556-8333	Kalmar	1000	100	0
Vassudden Förvaltnings Aktiebolag	556542-6144	Göteborg	1 000	100	13
Totalt					366

NOT 8: UPPLUPNA INTÄKTER
OCH FÖRUTBETALDA KOSTNADER

NOT 9: ÖVRIGA

KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Mkr	1999	1998
Upplupna räntor obligationer	17	13
Upplupna förutbetalda kostnader	11	2
Utbetalda optionspremier	0	1
Totalt	28	16

Mkr	1999	1998
Fordran på kreditinstitut, affärer
som ej gått i likvid på balansdagen	149	70
Dagslån	148	325
Övriga fordringar	471	0
Totalt	768	395

NOT 10: OBLIGATIONER OCH ANDRA VÄRDEPAPPER

Mkr Värdepapper	Emittent	Nom innehav	Värderingskurs	Marknadsvärde
Förlagslån	Wihlborgs	10	99,99	10
Konvertibellån	Johnson Pump	1	100,80	1
Nektarfonden	Brummer & Partners	20	1 207.91	24
Räntederivat				-12
Totalt		31		23

NOT 11: ÖVRIGA
KORTFRISTIGA SKULDER

Mkr	1999	1998
Skuld till kreditinstitut, affärer
som ej gått i likvid på balansdagen	218	358
Övriga skulder kreditinstitut	1 545	400
Premier utställda optioner	0	3
Övrigt	22	43
Totalt	1 785	804

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN. SJÅT1E FONDS fYHELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

revisionsberättelse

GÖTEBORG

22 FEBRUARI 2000

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska
Allmänna Pensionsfonden, Sjätte Fondstyrelsens förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1999-

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra
handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de
tillgångar fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi
ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsredovisningen,
de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller
inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

GÖTEBORG

23 FEBRUARI 2000

ANDERS LÖRNELL

Auktoriserad revisor

PÅL WINGREN '

Auktoriserad revisor

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

styre I se och vd

STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
OCH REVISORER

ARNE JOHANSSON

Född 1931

Andra uppdrag; Verkställande direktör i
A J Consulting AB. Han är styrelse-
ordförande i Företagarnas Riksorga-
nisation - Riksstyrelsen, Arbetsutskottet,
Serviceaktiebolaget, ALMI Företags-
partner AB Koncernstyrelsen,
Industrins utvecklingscentra i Kalmar
AB och Ölands Turist AB. Arne Johansson
är vice styrelseordförande i Fabrikör J L
Eklunds Hantverksstiftelse och styrelse-
ledamot i FSF Småföretagsforskning
Högskolan Örebro, ALMI Företags-
partner AB i Väst, Jönköping, Kalmar
respektive Kronoberg, Fylkinvest AB,
Sydöstra Sveriges Travsällskap Kalmar
och Stiftelsen Sveriges Nationaldag.

JAN-OLLE FOLKESSON

Styrelseordförande

Född 1939

Andra uppdrag: Styrelseordförande i
Desam Fashion Group AB, Interactive
Gaming Systems, Svensk Snabbmat
AB, Falkeskogs Delikatesser AB, Todos
Data System AB, Sporthaus Moxter AB
och Fomet AB. Jan-Olle Folkesson är
styrelseledamot i Novatelligence (USA),
Platzer Fastighets AB, Wihlborgs
Fastigheter AB, Team Jelbe Production
AB, MediTelligence AB och IFK Göteborg.

EVA-BRITT GUSTAFSSON

Född 1950

Andra uppdrag: Verkställande direktör i
Venantius AB med dotterbolag. Eva-Britt
Gustafsson är styrelseordförande i
Specialfastigheter Sverige AB samt
styrelseledamot i Statens Ban- och
Väginvest AB, Kammarkollegiets Fond-
delegation och Hermes Kreditförsäkring
Skandinavien AB. Hon är suppleant i
Botniabanan AB.

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN. SJÄTTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

styrelse och vd

GÖRAN LINDÉN

Vice ordförande

Född 1944

Andra uppdrag: Göran Lindén är
styrelseordförande i Pricer AB,
Insplanet AB, Area Systems AB, Alt
Optronic AB, Flodins Filter, FMG
Alterum AB, Gurlitta AB. Göran Lindén
är styrelseledamot i Monark Stiga AB,
Pripps Ringnes AB, Castellum AB och
Wicander förvaltnings AB.

GÖRAN AXELL

Född 1936

Andra uppdrag: Styrelseordförande i
Kooperativa Förbundet, Folksam Liv,
Stiftelsen Vi Planterar Träd och Stiftelsen
Kooperativa Muséet. Han är styrelse-
ledamot i Folksam Sak, Riksbyggen,
Ktf Väst, Riva del Sole Spa, KFO
(Kooperationens förhandlingsorganisa-
tion) samt Olof Palmes Internationella
Centrum. Göran Axell är medlem av pre-
sidiet i Folk och Försvar och sitter i över-
styrelsen för KP Pension och Försäkring.

PETER SANDBERG

Verkställande direktör

Född 1959

Andra uppdrag: Styrelseordförande i
Netsys Technology Group AB. Han är
vice styrelseordförande i Götaverken
Miljö AB samt styrelseledamot i
Investment AB Bure, Posten AB,
Posten Sverige AB, Styrelsen för
Fond- och medelsförvaltning vid
Göteborgs Universitet och IDI
Investment Committee.

REVISORER

ANDERS LÖRNELL

Auktoriserad revisor

KPMG

PÅL WINGREN

Auktoriserad revisor

Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Al IMÅNNA PENSIONSFONDEN, SJÅTJE FONDSTYRELSEN

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

1999 - a brief summary

1999 - A BRIEF SUMMARY

1999 was the tbird year of operation for tbe Sixtb Fund Board.
Both witbin Investment Operations and Asset Management,
excellent results were combined with a balancedportfolio risk.

§3 1999 was a year of excellent performance. Investment
Operations produced a result exceeding SEK 500 million
and doubled it’s portfolio, while Asset Management
reached a portfolio return of 60.4 %.

Så Since the start in 1996, the Fund Capital has increased by
SEK 8.4 billion to a total of SEK 18.8 billion. This represents
a total portfolio return of 84.0 %.

The result for 1999 amounts to SEK 6.7 billion, i.e
a portfolio return of 55.8 %.

® The return for the main portfolio within Asset Management
is 69-9 %• This exceeds the index applied for evaluation of
performance (Findatas Avkastningsindex).

Ei The Sixth Fund Board is one of Sweden’s leading investors
in unlisted companies. At the end of 1999, the portfolio of
Investment Operations comprised holdings worth SEK 2.6
billion. Investments had been made in more than 210 com-
panies, 46 of them by direct ownership.

Ei The result for Investment Operations, expressed in terms of
market value, totaled SEK 504 million. This figure represents a
portfolio return of 33-3 %. The portfolio of Investment Opera-
tions is still in its initial stage of composition. The majority
of holdings are therefore defined as identical to the amount
invested.

S At the commencement of this year, 2000, the Sixth Fund Board
acquired 6.5 % of the total stock volume in Industrivärden.

34

Reallocation of the total Capital, since December 1996

Stocks

■ Axed income

■ Private equrty

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

STATEMENT OF INCOME

MSEK	1999
REVENUES, ASSET MANAGEMENT
Interest income and Capital gain/loss	1153
Dividends received	351
Total revenue, Asset Management	1 504
REVENUES, INVESTMENT OPERATIONS
Capital gain/loss	43
Additional income	2
Other financial income	15
Other financial cost	-51
Total revenue, Investment Operations	9
Total revenue	1513
OPERATING COST
Total cost	-115
Net income	1398
UNREALIZED GAIN/LOSS DERIVED FROM MARKET VALUATION	i
Asset Management	Ä ⁴⁷⁷⁹
Investment Operations	⁴⁹⁵
Total income

BALANCE SHEET

MSEK	Market value 1999-12-31	Market value 1998-12-31
ASSETS
Tangible fixed assets	4	3
Financial fixed assets	19 801	11 983
Current assets	849	995
Total assets	20 654	12 981
FUND CAPITAL AND LIABILITIES
Fund Capital	É ^{18 836}	12 164
Current liabilities	M ¹⁸¹⁸	817
Total fund Capital and liabilities	20 654	12 981

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 4

adressförteckning

ADRESSFÖRTECKNING

ADRESSFÖRTECKNING PORTFÖLJBOLAG

Bolag

Adress

Postort

Telefonnummer

6:e AP-fonden
6:e AP-fonden
6:e AP-fonden
A H Småföretagsinvest AB
A+ Science Invest AB
Aspen Petroleum AB
Autoadapt AB
Biora AB

Cyber Com Consulting Group Scandinavia AB
Doxa Certex AB

Dressmart AB
Elimag Industri AB
Essex AB

Fogmaker International AB

Fylkinvest AB

Goodfood & Readymeals AB
Gota Utveckling AB
Götaverken Miljö AB

Hemfrid AB
Hydrauto AB
Innoventus Uppsala Life Science AB
Integrated Drives Sweden AB
Karo Bio AB

Kockums Computer Systems AB
Linq Systems Svenska AB
Modig Machine Tools AB
MultiQ International AB
NetSys AB
NMD AB

Nord Swed 2000 AB
Nordisk Renting AB
PlantVision AB
Polyplank AB
Secus Data AB
Simple World AB
Svenska Rayon AB
TeknoTerm Climate AB
TenFour Sweden AB
Textile Solutions GTS AB
Thoreb AB
Tradex Converting AB
Tubearing AB
Unionskapital AB
Vitea AB
Volcano Communications Technologies AB
Z-lnvest AB

Stortorget 29
Rådhusesplanaden 7A
Box 7490

Box 7528

Box 3096

Iberovägen 2
Hedeforsvägen 6
Medeon, Science Park
Birger Jarlsgatan 13
Axel Johanssons gata 4-6
Sveavägen 86

Box 890

Box 755

Kungsgatan 13B

Box 7490

c/o Askerlöf Sveavägen 17

Box 48030

Box 8876

Norra Gubberogatan 30
Box 801

Uppsala Science Park

Strandgatan 21

Novum

Box 50555
Hälsingegatan 43

Box 20

Ridbanegatan 4
Nämndemansgatan 3

Box 6409

Box 6070

Box 14044

Box 1200

Kalmar Tech Park

Box 1402

Nyängsvägen 8

Älvenäs Allén

Storaåvägen 1

Box 2008

Aschebergsgatan 46
Gruvgatan 37

Bultgatan 32
c/o HF-N2

Kärrhovsgatan 5

Stora Nygatan 33, 3 TR
Gruvgatan 35 A
Prästgatan 31B

211 34 Malmö

903 47 Umeå

103 92 Stockholm

400 10 Göteborg

430 63 Hindås

443 61 Stenkullen

205 12 Malmö

111 45 Stockholm

754 51 Uppsala

113 59 Stockholm

851 24 Sundsvall

851 22 Sundsvall

352 31 Växjö

103 92 Stockholm

111 57 Stockholm

418 21 Göteborg

402 72 Göteborg

416 63 Göteborg

931 28 Skellefteå

751 83 Uppsala

89118 Örnsköldsvik

141 57 Huddinge

202 15 Malmö

113 31 Stockholm

570 80 Virserum

213 77 Malmö

431 85 Mölndal

113 82 Stockholm

390 06 Kalmar

104 40 Stockholm

164 28 Kista

392 39 Kalmar

171 27 Solna

167 54 Stockholm

660 50 Vålberg

436 34 Askim

195 02 Märsta

412 96 Göteborg

421 30 Västra Frölunda

442 40 Kungälv

415 50 Göteborg

392 31 Kalmar

111 27 Stockholm

421 30 Västra Frölunda

831 31 Östersund

040 - 30 25 75

090 - 71 32 00

08 - 454 30 52

08 - 455 30 45

031 - 778 21 30

0301 - 23 00 00

0302 - 558 20

040 - 32 13 33

08 - 678 78 80

018 - 65 50 00

08 - 673 99 00

060 - 55 00 50

060 -16 11 00

0470 - 243 40

08 - 454 30 45

031 - 764 47 20

031 - 50 19 60

031 - 707 76 80

0910 - 848 00

018 - 50 00 30

0660 - 786 80

08 - 608 60 00

040 -103 455

08 - 457 56 00

0495 - 496 00

040 -14 35 00

031 - 720 60 00

0708 - 40 50 55

0480 - 473 050

08 - 670 98 00

08 - 503 04 550

0480 -154 40

08 - 799 60 00

08 - 26 22 08

054 -14 10 00

031- 68 66 00

08 - 594 410 00

031 - 772 84 18

031 - 49 69 10

0303 - 20 66 00

031-337 20 17

0480 - 263 58

08 - 22 22 60

031 - 451 116

063 -13 20 40

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Sjunde fondstyrelsen

2000-02-08

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 5

2000/2

Regeringen

F inansdepartementet

103 33 STOCKHOLM

Allmänna pensionsfonden, sjunde fondstyrelsen överlämnar härmed
årsredovisning för år 1999.

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN
Sjunde fondstyrelsen

Postadress:

Box 100

SE-101 21 STOCKHOLM

Besöksadress:

Vasagatan 11, 6^l

Telefon:

08-412 26 60

Fax:

08-22 46 66

Organisationsnr:

802406-2302

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 5

Årsredovisning

1999

Allmänna pensionsfonden, sjunde fondstyrelsen

Förvaltningsberättelse

Sjunde fondstyrelsen i det nya pensionssystemet

År 1998 beslutade riksdagen om ett nytt allmänt pensionssystem. I det nya
systemet ingår att en del av pensionsavgiften skall avsättas till s.k.
premiepension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av
pensionssparama. För de personer som avstår från att själva välja fond skall
premiepensionsmedlen placeras i en särskild fond som kallas
Premiesparfonden. För att förvalta Premiesparfonden inrättades den 1 juli
1998 en sjunde fondstyrelse inom Allmänna pensionsfonden.

Starten av premiepensionsförvaltningen uppskjuten

Avsikten var att det första fondvalet till premiepensionssystemet skulle
göras under år 1999 och därefter skulle kapital tillföras Premiesparfonden
för dem som inte gjort något annat val. På grund av försening av det
datasystem som Premiepensionsmyndigheten bygger upp för att hantera
premiepensionssystemet beslutade riksdagen under år 1999 att det första
fondvalet skulle skjutas upp till år 2000. Enligt nuvarande planer kommer
kapital att tillföras de olika fondema för förvaltning under hösten 2000.

För sjunde fondstyrelsen innebar detta, att hela år 1999 ägnades åt
förberedelsearbete för den egentliga verksamheten med kapitalförvaltning.
Samtidigt som den uppskjutna starten innebar att förberedelserna kunde ske
i lugnare takt medförde den också att planerade åtgärder med rekrytering
och anställning av personal fick flyttas framåt i tiden.

Ytterligare en fond skall förvaltas av sjunde fondstyrelsen

Enligt 1998 års beslut om premiepensionssystemet skulle det inrättas en
eller flera statliga kapitalförvaltare för att ta emot premiepensionsmedel för
förvaltning från personer som vill välja ett sådant statligt alternativ. För
detta ändamål startades ett statligt fondbolag. Detta bolag fann dock, efter
en genomgång av sina ekonomiska utsikter, att bolagets ekonomiska
prognos var dålig och att verksamheten inte borde drivas vidare. Riksdagen
beslutade därför under hösten 1999, att bolaget skulle avvecklas och att
sjunde fondstyrelsen i stället i en ny fond skall förvalta medlen för dem som
aktivt valt den förvaltningen. Den nya fonden kallas Premievalsfonden och tff'

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 5

den skall verka i full konkurrens med övriga fonder i
premiepensionssystemet. För att förvaltningen i Premievalsfonden skall
vara jämförbar och likvärdig med de privata alternativen i
premiepensionssystemet gäller samma regler för Premievalsfonden som för
de privata alternativen. Fondstyrelsens förberedelsearbete har under 1999
utvidgats till att omfatta också förvaltning av Premievalsfonden.

Fondbestämmelser godkända

Under december 1999 beslutade styrelsen om fondbestämmelser för
Premiesparfonden och Premievalsfonden. Finansinspektionen godkände
fondbestämmelsema den 4 januari 2000.

Ny styrelse

Sedan ordföranden och ytterligare en styrelseledamot hos regeringen begärt
att fä lämna sina uppdrag, beslutade regeringen att utse en helt ny styrelse.
Ny ordförande utsågs den 11 oktober 1999 och övriga ledamöter den 17
oktober 1999.

Verkställande direktör utsedd

Styrelsen beslutade den 9 december 1999 att anställa Peter Norman som
verkställande direktör fr. o m. den 1 april 2000.

Personal

Under året har antalet anställda varit tre personer, varav två kvinnor.

Resultat och finansiering

Sjunde fondstyrelsens kostnader skall enligt beslut av riksdagen täckas av
de avgifter som tas ut på det förvaltade kapitalet I avvaktan på att
kapitalförvaltningen startar under hösten 2000 sker finansiering genom
krediter i Riksgäldskontoret.

Resultatet för år 1999 uppgick till - 8 966 tkr (- 1 709 tkr). Det
ackumulerade underskottet uppgår alltså till 10 675 tkr. AJt

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 5

Org. Nummer 802406-2302

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN,

SJUNDE FONDSTYRELSEN

RESULTATRÄKNINGAR

(1000-tal kronor)	1999	1998 (6mån)
RÖRELSENS INTÄKTER
Ränteintäkter	45	11
	45	11
RÖRELSENS KOSTNADER
Räntekostnader	-222	-16
Personalkostnader (Not 1)	-3 070	-985
Övriga kostnader (Not 2)	-5 719	-719
	-9 011	-1720
ÅRETS RESULTAT	-8 966	-1 709

Skr. 1999:2000

Bilaga 5

Org. nummer 802406-2302

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN,

SJUNDE FONDSTYRELSEN

BALANSRÄKNINGAR

(1000-tal kronor)	1999-12-31	1998-12-31
TILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Inventarier	845	0
	845	0
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Fordringar
Övriga kortfristiga fordringar	0	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (Not 3)	446	303
	446	306
KASSA OCH BANK
Handkassa	5	5
Bankmedel	560	1 373
	565	1 378
SUMMA TILLGÅNGAR	1 856	1 684
EGET KAPITAL OCH SKULDER
EGET KAPITAL
Balanserat resultat	-1 709	-
Årets resultat	-8 966	-1 709
	-10 675	-1 709
SKULDER
Kredit hos Riksgäldskontoret (Not 4)	11 247	3 017
Leverantörsskulder	466	116
Övriga skulder	211	86
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (Not 5)	607	174
	12 531	3 393
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	1 856	1 684

Ställda panter

Ansvarsförbindelser

Inga Inga

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 5

Org. nummer 802406-2302

Bokslutskommentarer

Årsredovisningen har upprättats enligt god redovisningssed. Från och med 1999 har redovisnings-
principerna ändrats så att inventarier aktiveras och att avskrivning sker enligt plan på tre år för
datautrustning och på fem år för övriga inventarier. Fordringar upptas till det värde som de beräknas
inflyta med. Sjunde Fondstyrelsen är befriad från inkomstskatt.

Noter till resultat- och balansräkningen
(1000-tal kronor)

Not 1 Personalkostnader	1999	1998
Löner och arvoden
Styrelseledamöter	271	110
Verkställande direktören	797	300
Övriga anställda	995	248
	2 063	658
Sociala kostnader
Pensionspremier verkställande direktören	0	0
Övriga pensionskostnader	87	16
Övriga sociala kostnader	582	195
	669	211
Summa löner, ersättningar och soc. kostnader	2 732	869
Övriga personal relaterade kostnader	338	116
Summa personalkostnader	3 070	985

Not 2 Övriga kostnader	1999	1998
Lokalkostnader	1 206	91
Förbrukningsinventarier	204	142
Tele,post och datakommunikationskostnader	327	11
Revisionsarvoden	138	56
Extema tjänster	2 887	319
Övriga kostnader	640	100
Avskrivningar enligt plan	317	0
	5 719	719
Not 3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	1999	1998
Hyror	367	239
Övrigt	79	64
	446	303

> , Uf

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 5

1999-12-31 1998-12-31

Not 4 Kredit hos Riksgäldskontoret Total ram Utnyttjad Total ram Utnyttjad

Rörlig kredit på räntekonto 12 250 9 937 4 900 3 017

Lån för finansiering av anläggningstillgångar 9 500 1 310 1 300 0

Summa 21 750 11 247 6 200 3 017

Not 5 Upplupna kostnader och forutbetalda intäkter 1999

1998

Sociala avgifter och semesterlöneskuld

Arvoden

Stockholm 28 januari 2000

494

ordförande

118

174

20.

Per-Olof Edin
vice ordförande

verkställande direktör

Auktoriserad revisor

Förordnad av Finansinspektionen

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 5

STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH REVISORER

Ordförande:

F.d. börschefen

Bengt Rydén, f. 36, Stockholm

Övriga uppdrag: Ordförande i Statens historiska museer, Cepro AB,

Hallvarsson & Halvarson AB och Nordic Exchanges A/S. Vice ordförande i
Föreningen för Utvecklande av God Redovisningssed. Ledamot i OM Gruppen AB,
OM Räntebörsen AB, OM Stockholmsbörsen AB och OM London Exchange Ltd.

Vice ordförande:

Chefsekonomen i LO

Per-Olof Edin, f. 40, Älvsjö

Övriga uppdrag: Ordförande i Södertörns högskola, Östersjöstiftelsen (forskningsstiftelse).
Ledamot Riksskatteverkets styrelse.

Övriga ledamöter:

Finansdirektören

Reinhold Geijer, f. 53, Djursholm

Övriga uppdrag: Ledamot i OM Stockholmsbörsen AB, Sverige-Amerika Stiftelsen,
Wahlgrenska stiftelsen och Executive education board Handelshögskolan i Stockholm.

Förbundsordföranden i Svenska Industritjänstemannaförbundet SIF

Mari-Ann Krantz, f. 48, Alingsås

Övriga uppdrag: Ordförande i TCO Utveckling AB, vice ordförande i Privattjänstemanna-
kartellen PTK.

Direktören

Lars Linder-Aronson, f. 53, Saltsjöbaden

Övriga uppdrag: Ordförande i Context Development Group och INID AB. Ledamot i
OM Stockholmsbörsen AB, Intelligence Sverige AB, Intelligence Ventshare AB.

Chefsekonomen i Posten Sverige AB

Irma Rosenberg, f. 45, Hässelby

Övriga uppdrag: Ledamot i If Skadeförsäkring AB, Dial Försäkring AB och

Stiftelsen Skansen

Ekonomen, politiskt sakkunniga

Lena Westerlund Elofsson, f. 63, Tyresö

Verkställande direktör

Åke Smids, f. 30

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 5

Revisorer

Pål Wingren

Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Per-Olof Akteus

Auktoriserad revisor, KPMG

Lena Hedlund. Förordnad av Finansinspektionen
Auktoriserad revisor, Deloitte & Touche Stockholm AB

Skr. 1999:2000:132

Bilaga 5

Org nr 802406-2302

Revisionsberättelse
för

Allmänna pensionsfonden sjunde fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen resp. Finansinspektionen förordnats att såsom revisorer
granska Allmänna pensionsfonden sjunde fondstyrelsens förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för räkenskapsåret 1999.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som
lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar fondstyrelsen förvaltar
samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande årsredovisningen, de i densamma
upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande
styrelsens förvaltning.

Stockholm den 2 februari 2000

Per-Olof Akteus

■^y Auktoriserad revisor

Auktoriserad revisor

Förordnad av

Finansinspektionen

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Finansdepartementet

Utvärdering av 1-6:e AP-fonderna till
december 1999

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Finansdepartementet

Utvärdering av 1-6:e AP-fonderna till
december 1999

Maj 2000

William M. Mercer

Klara Norra Kyrkogata 29

111 22 Stockholm

Tel: 08 412 43 50

Fax: 08 412 43 90

Finansdepartem entet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Finansdepartementet

Utvärdering av 1-6:e AP-fonderna till december 1998

Sektion

Innehåll

Sida

Sammanfattning av AP-fonderna totalt

3-12 Respektive AP-fonds avkastnings- och riskanalys åren 1995-99:

- Sammanfattning

- Målutvärdering

- Avkastningsanalys

- Tillgångsfördelning

- Bidragsanalys

- Branschexponering

- De fem största innehaven

3	1 -3 :e AP-fonden	6
6	4:e AP-fonden	49
9	5:e AP-fonden	74
12	6:e AP-fonden	98

Appendix

Appendix 1

Appendix 2

Appendix 3

Appendix 4

Appendix 5

Appendix 6

Avkastningshistorik l-3:e AP-fonden

Kommentarer Bidragsanalys

Avkastningshistorik 4:e AP-fonden

Avkastningshistorik 5:e AP-fonden

Avkastningshistorik 6:e AP-fonden noterade aktier

Avkastningshistorik 6:e AP-fonden onoterade aktier

I denna rapport anges externa förvaltare ej vid namn, l-3:e AP-fondens durationer i tabeller och
enhandsengagemang är borttagna

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartem entet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

1. Utvärdering av övergripande mål

1.1 Inledning

William M. Mercer har på uppdrag av Finansdepartementet utvärderat l-6:e AP-fondema under
perioden 1 januari 1995 - 31 december 1999. Utvärderingen omfattar såväl målutvärdering som
avkastnings- och riskanalys för respektive AP-fond. William M. Mercer har genomfört liknande
utvärderingar avseende 1997-års och 1998-års resultat.

2.1

Sammanfattning av AP-fonderna totalt

Mål för respektive AP-fonds totalportfölj

AP-fond	Mål enligt respektive AP-fond
1 - 3:e AP-fonden	Enligt placeringspolicy skall en realvärdesäkring av fondkapitalet genereras. På längre sikt bör kapitalet följa den reala lönesumman.
4:e AP-fonden	Fjärde AP-fonden skall löpande under en femårsperiod nå en totalavkastning som överstiger valt benchmark med 5%. Risknivån, mätt som aktiv risk, skall for förvaltningen ej överstiga 8%. Fondens riskjusterade avkastning, mätt som informationskvot, skall i genomsnitt överstiga 0,15.
5:e AP-fonden	”Kapitalförvaltningen skall på lång sikt överträffa den avkastning som marknaden erbjuder med 0,8% per år. Med lång sikt avses här en rullande femårsperiod. Med marknad avses ett vägt jämforelseindex av nedan angivna index. För portföljens huvuddel svenska aktier fastställs ett delmål att informationskvoten (information ratio) skall överstiga 0,3.² ”
6:e AP-fonden	6:e AP-fonden skall förvalta allmänna pensionsmedel så att avkastningsmålen uppfylls, samt erbjuda riskkapital till svenskt näringsliv, inte minst till mindre och medelstora företag, för att främja tillväxt och sysselsättning.

' 1999-02-18

² Närmare mål för Femte AP-Fondens placeringsverksamhet, 981201, sid. 1.
William M. Mercer 1

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartem entet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

2.2 AP-fondens Resultat 1995-99

Totalt AP- fonderna	1999 %	1998 %	1997 %	1996 %	1995 %	Avkastning % (år)	Ack. avkastning %
l-3:e AP- fonden³	0,7	10,1	6,4	13,9	15,0	9,1	54,5
Reallön	3,1	7,8	2,8	7,5	2,4	4,7	25,7
KPI	1.3	-1,1	1,7	-0,4	2,2	1,2	6,3
AP Fond 4⁴	64,7	8,7	28,6	38,0	20,0	30,7	281,2
Fjärde fondens eget index⁵	62,1	13,0	27,8	43,1	20,7	32,3	305,6
AP Fond 5⁶	53,1	5,3	31,3	42,0	23,4	30,0	270,7
Femte fondens eget index⁷	62,9	13,0	27,8	43,1	20,6	33,1	317,3
AP Fond 6	55,8⁸	8,4
Index saknas	69,8⁹	-

³ Enligt Fondens beräkningar baserat på genomsnittligt bundet kapital för 1995-97, Mercers skattning
1998-99, Mercer har använt månatliga avkastningssiffror som erhållits från fonden.

Avkastningssiffrorna är framtagna med hjälp av genomsnitligt bundet kapital per månad och har
kompletterats med månatligt marknadsvärderat kapital. Månadssiffrorna har sedan tidsviktats. baserat
på marknadsvärden och tidsviktad avkastning för respektive delportfölj 1999.

⁴ Enligt Mercers skattningar för 1995-97, verklig avkastning 1998-99.

⁵ För åren 1995-98, Findatas avkastningsindex. För 1999; 90% Findatas avkastningsindex, 7,5%>MSCI
korrigerat, 2,5% OMRX-TBILL. Värt att notera är att MSCI då inte innehåller utdelningar utan är
endast 24,15%.

⁶ Enligt Mercers skattningar för 1995-97, verklig avkastning 1998-99.

⁷ 88%> Findatas avkastningsindex, 8% STOXX 50, 4% OMRX TOTAL för 1999. För 1995-98 Findatas
avkastningsindex

⁸ Endast årssiffror från årsredovisningar. Avkastningen år beräknad som resultatet dividerat med
genomsnittligt kapital.

⁹ Findatas avkastningsindex för 1999. Dessförinnan fanns inget index för hela portföljen.________________

William M. Mercer 2 Maj 2000

Investment Consulting

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

2.2.1 AP-fondens resultat 1995-99 exklusive sjätte AP fonden

Totalt AP- fonderna	1999 %	1998 %	1997 %
AP Fond 1-3¹⁰	0,7	10,1	6,4
Första - tredje fondens eget index"	0,7	9,9	6,3
Reallön	3.1	7,8	2,8
KPI	1.3	-1,1	1,7
AP Fond 4¹²	64,7	8,7	28,6
Fjärde fondens eget index"	62,1	13,0	27,8
AP Fond 5¹⁴	53,1	5,3	31,3
Femte fondens eget index"	62,9	13,0	27,8
Totalt AP Fond 1-5	8,0	10,8	7,0
(Realt)
M V viktat index'⁶ (realt)	7,8	11,3	6,8
Totalt AP Fond 1-5	9,3	9,7	8,7
(nominellt)
MV viktat index'⁷	9,1	10,2	8,5

1996 %	1995 %	Avkastning % (år)	Ack. avkastning %
13,9	15,0	9,1	54,5
13,9	15,3	9,1	54,6
7,5	2,4	4,7	25,7
-0,4	2,2	1,2	6,3
38,0	20,0	30,7	281,2
43,1	20,7	32,3	305,6
42,0	23,4	30,0	270,7
43,1	20,6	33,1	317,3
16,4	13,2	11,0	68,8
16,8	14,5	11,4	71,4
16,0	15,4	11,8	74,6
16,4	16,7	12,1	77,3

¹⁰ Enligt Fondens beräkningar baserat på genomsnittligt bundet kapital för 1995-97, Mercers skattning
1998-99, Mercer har använt månatliga avkastningssiffror som erhållits från fonden.

Avkastningssiffrorna är framtagna med hjälp av genomsnitligt bundet kapital per månad och har
kompletterats med månatligt marknadsvärderat kapital. Månadssiffrorna har sedan tidsviktats.baserat
på marknadsvärden och tidsviktad avkastning för respektive delportfölj 1999.

" Enligt Mercers skattningar beräknade på samma sätt som portföljen.

¹² Enligt Mercers skattningar för 1995-97, verklig avkastning 1998-99.

¹² För åren 1995-98, Findatas avkastningsindex. För 1999; 90% Findatas avkastningsindex, 7,5%>MSCI
korrigerat, 2,5% OMRX-TBILL. Värt att notera är att MSCIdå inte innehåller utdelningar utan är
endast 24,15%.

¹⁴ Enligt Mercers skattningar för 1995-97, verklig avkastning 1998-99.

¹⁵ 88% Findatas avkastningsindex, 8% STOXX 50, 4% OMRX TOTAL för 1999. För 1995-98 Findatas
avkastningsindex

¹⁶ För Fastigheter finns indexsiffra endast för 1998 och 1999, för Realobligationer endast 1997-1999.

¹⁷ För Fastigheter finns indexsiffra endast för 1998 och 1999, for Realobligationer endast 1997-1999.
William M. Mercer 3 Maj 2000

Investment Consulting

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

2.2.2 Avkastningsresultat 1999

Totalt AP- fonderna	1999 %
l-3:e AP-fonden¹⁷	0,7
jfr index'⁸	0,7
AP Fond 4¹⁹	64,7
Jfr index²⁰
AP Fond 5²¹	53,1
Jfr index²²	62,9
AP Fond 6	55,3
Findatas avkastningsindex	69,8
Totalt	10,2
Totalt index	9,9

¹⁷ Enligt Fondens beräkningar baserat på genomsnittligt bundet kapital för 1995-97, Mercers skattning
1998-99, Mercer har använt månatliga avkastningssiffror som erhållits från fonden.

Avkastningssiffrorna är framtagna med hjälp av genomsnitligt bundet kapital per månad och har
kompletterats med månatligt marknadsvärderat kapital. Månadssiffrorna har sedan tidsviktats.baserat
på marknadsvärden och tidsviktad avkastning for respektive delportfölj 1999.

^,s Enligt Mercers skattningar beräknade på samma sätt som portföljen.

¹⁹ Enligt Mercers skattningar för 1995-97, verklig avkastning 1998-99.

²⁰ För åren 1995-98, Findatas avkastningsindex. För 1999; 90% Findatas avkastningsindex, 7,5% MSCI
korrigerat, 2,5%> OMRX-TBILL. Värt att notera är att MSCIdå inte innehåller utdelningar utan är
endast 24,15%>.

²¹ Enligt Mercers skattningar för 1995-97, verklig avkastning 1998-99.

²² 88% Findatas avkastningsindex, 8%> STOXX 50, 4% OMRX TOTAL for 1999. För 1995-98 Findatas
avkastningsindex

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Tillgångsfördelning AP-fonderna totalt 99-12-31 mdr kronor

TOTALT Mdr %		74,6	CA	09 rn	09	1	100,0
TOTALT Mdr %		557,7	147,5	09	18,8	747,7
Likviditet Mdr			•zy r			Tf i/T	o	n/a	n/a
Fastigheter Mdr		31,8				QO	fO	n/a	ca 7=
Utländska aktier	Japanska aktier Mdr					O	cT	7=
	Amerikanska aktier Mdr		09	o”		n 09	cn	n/a	n/a
	Europeiska aktier Mdr		so	'O		00		n/a	n/a
Onoterade aktier Mdr			o'		9D 09*'	09		n/a	n/a
Svenska aktier Mdr			134,2	09	16,2	171,7	23,0	ca ~c	~c
Utländska obligationer Mdr		O,				o	oo NO	n/a	n/a
Reallån Mdr						57,4	p"*'	n/a	n/a
Svenska obligationer Mdr		416,4		o"		416,8	55,7	ca ■a	n/a
AP-FONDERNA		AP Fond 1 - 3	AP Fond 4	AP Fond 5	AP Fond 6	Totalt mdr ¹⁹	Verklig %	Strategisk viktning %	2? s

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

O
o
o
09

o 73

Skr. 1999/2000:132
Bilaga 6

Första till Tredje Fondstyrelsen

Innehållsförteckning

3 Första till Tredje Fondstyrelserna - Sammanfattning..................................................6

3.1 Strategi/normalportfölj....................................................................................................6

3.2 Totalmål..........................................................................................................................6

3.3 Delmål.............................................................................................................................6

3.3.1 Nominella svenska obligationer............................................................................6

3.3.2 Nominella utländska obligationer..........................................................................6

3.3.3 Reala obligationer..................................................................................................7

3.3.4 Fastighetsplaceringar.............................................................................................7

3.4 Totalportföljens avkastning............................................................................................7

3.5 Nominella Svenska obligationer avkastning och risk 1995-99.......................................8

3.6 Nominella utländska obligationer avkastning och risk 1996-99.....................................9

3.7 Svenska reala obligationer avkastning och risk 1995-99................................................9

3.8 Fastighetsplaceringar avkastning 1995-99....................................................................10

3.9 Sammanfattning Mercer................................................................................................10

3.9.1 Strategi/normalportfölj........................................................................................10

3.9.2 Avkastningsmål och riskkontroll.........................................................................11

4 Första till Tredje Fondstyrelserna och reglementet....................................................13

4.1 Inledning.......................................................................................................................13

4.1.1 Målsättning enligt reglementet............................................................................13

4.1.2 Placeringsbara tillgångar enligt reglementet.......................................................13

4.1.3 Förändringar under året.......................................................................................14

5 Utvärdering totalportfölj- mål och avkastning............................................................14

5.1 Inledning.......................................................................................................................14

5.2 Mål för totalportföljen 1995-99....................................................................................14

5.3 Normalportfölj..............................................................................................................14

5.4 Total - och delmål 1995-99...........................................................................................17

5.4.1 Mål för nominella svenska obligationer..............................................................17

5.4.2 Mål för nominella utländska obligationer............................................................19

5.4.3 Mål för reala svenska obligationer......................................................................19

5.4.4 Mål för fastighetsportföljen.................................................................................20

5.4.5 Mål för totalportföljen.........................................................................................20

5.4.6 Avkastning i sammanfattning..............................................................................21

5.5 Totalportfölj- tillgångsfördelning.................................................................................23

5.6 Totalportfölj -bidragsanalys..........................................................................................24

5.7 Nominella svenska obligationer - mål och avkastning.................................................25

5.7.1 Mål för nominella svenska obligationer..............................................................25

5.7.2 Avkastning för nominella svenska obligationer 1995-99....................................26

5.7.3 Tillgångsfördelning för nominella svenska obligationer.....................................30

5.7.4 Branschfördelning för nominella obligationer.....................................................31

5.7.5 Kreditrisk för svenska nominella obligationer....................................................31

5.7.6 Avkastning för nominella svenska obligationer samt delportföljer.....................32

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.8 Nominella utländska obligationer - mål och avkastning...............................................32

5.8.1 Mål för utländska nominella obligationer............................................................32

5.8.2 Avkastning för nominella utländska obligationer................................................32

5.8.3 Tillgångsfördelning för nominella utländska obligationer..................................38

5.9 Reala obligationer - mål och avkastning.......................................................................40

5.9.1 Mål för reala obligationer....................................................................................40

5.9.2 Avkastning för reala obligationer 1997-99..........................................................40

5.9.3 Tillgångsfördelning för reala obligationer...........................................................43

5.10 Fastighetsaktier - mål och avkastning.......................................................................43

5.10.1 Total och delmål för fastighetsaktier...................................................................43

5.10.2 Avkastningen för fastighetsaktier i sammanfattning...........................................44

5.10.3 Tillgångsfördelning för fastighetsportföljen........................................................46

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

3 Första till Tredje Fondstyrelserna - Sammanfattning

3.1 Strategi/normalportfölj

Fonden har gjort en första ansats av en kortsiktig analys av tillgångssidan²⁰ för åren 1999-
2000. Slutsatsen av studien är i korthet att reglementets tillåtna gränser skall utnyttjas fullt ut.

Tillgångsslag	(%)
Svenska nominella obligationer	75,0
Utländska nominella obligationer (max)	10,0
Reala obligationer	10,0
Fastighets- placeringar (max)	5,0

3.2 Totalmål

Första till Tredje Fondstyrelsernas placeringspolicy har inte förändrats under femårsperioden
1995-99.

Enligt placeringspolicy skall en realvärdesäkring av fondkapitalet genereras. På
längre sikt bör kapitalet följa den reala lönesumman.

Fonden har dock valt att inte kommentera den långsiktiga målsättningen. Motiveringen har
varit att det vid årets början rådde osäkerhet kring pensionsreformen och åtagandet.

3.3 Delmål

3.3.1 Nominella svenska obligationer

Avkastningen skall, mätt som rullande femårsmedeltal, vara högre än för ett internt
nominellt marknadsindex.

3.3.2 Nominella utländska obligationer

Avkastningen skall, mätt som rullande femårsmedeltal, vara högre än för ett externt
internationellt marknadsindex. Detta index är Salomon Smith Barney G5-index
(SSBG5).

Varken index eller målsättning har förändrats den senaste femårsperioden. Valutapolicyn har
dock förändrats. Sedan 30 juni 1997 är portföljen valutasäkrad till 100%.

^w i avsaknad av ett definerat åtagande.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

3.3.3 Reala obligationer
Avkastningen för fondens realränteportfölj skall, mätt som rullande femårsmedeltal,
vara högre anför OMRX-REAL._______________ _____ ________

Då Fondens portfölj för realränteobligationer består både av marknadsnoterade instrument och
icke-noterade instrument, kan endast delar av portföljen²¹ mätas mot OMRX-REAL.

3.3.4 Fastighetsplaceringar

Avkastningen för fastighetsportföljen ska , mätt som rullande femårsmedeltal, vara
högre än totalavkastningen för realobligationer +2%. _____

Det föreligger också en precisering av olika delportföljers delindex. För den svenska
onoterade fastighetsdelen, AP Fastigheter, skall Svenskt Fastighetsindex (SFI Index)
användas. För den onoterade utländska fastighetsportföljen skall International Property
Databank (BPD Index) användas samt för den noterade fastighetsportföljen, Nairet index.

3.4 Totalportföljens avkastning

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	Snitt 95-99	Ack. 95-99
i AP-fonden TOTALT (realt)²²	-0,7	11,1	4,7	14,8	12,8	7,9	46,0
\| Reallönekostnad \| -långsiktigt mål	3,1	7,8	2,8	7,5	2,4	4,7	25,7
KPI \| - kortsiktigt mål	1,3	-1,1	1,7	-0,4	2,2	1,2	6,3
Mercers skattning²³	0,7	10,1
Mercers jämförelseindex²⁴	0,7	9,9

Ca 80%.

²² Nominella årsavkastningssiffror från årsredovisning. Beräkningen grundas på genomsnittligt bundet
kapital.

²³ Det är vårt att notera att avkastning kan beräknas på olika sätt. Mercer har använt månatliga
avkastningssiffror som erhållits från fonden. Avkastningssiffrorna är framtagna med hjälp av
genomsnitligt bundet kapital per månad och har kompletterats med månatligt marknadsvärderat
kapital. Månadssiffrorna har sedan tidsviktats. Med dessa tidsserier som grund för
obligationsportföljerna och årssiffror för fastighetsportföljens delportföljer har skattningarna
genomförts. Marknadsvärdet vid året ingång har multiplicerats med avkastningen för respektive
delportfölj.

²⁴ Beräknat på samma sätt som portföljen, men med respektive delportföljs index.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Då skall också beaktas att en inleverans om 45 mdr till statsbudgeten har skett, vilket bidrar
negativt till resultatet. Även den långsiktiga målsättningen - att följa den reala lönesumman
- har uppnåtts. Den reala lönekostnaden har varit ca 4,7% per år under femårsperioden.

3.5 Nominella Svenska obligationer avkastning och risk 1995-99

Delportfölj²⁵ 1 (SEK)	99 (%)	98 (%)	91 (%)	96 (%)	95 (%)	Snitt 95-99	Ack. 95-99
	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (%)	Avk (%)
Nominella svenska obligationer	0,4 (-)	10,7 (-)	5,9 (-)	14,8 (-)	16,6 (-)	9,5	57,6
Internt marknadsindex	-0,7 (-)	10,7 (-)	6,2 (-)	15,0 (-)	16,3 (-)	9,4	57,1
OMRX-TOTAL	0,01 (3,21)	11,2 (3,32)	6,2 (3,21)	16,2 (3,12)	16,6	9,8	59,9

Målsättningen att överträffa Fondens interna marknadsindex under femårsperioden, 1995-99
har lyckats. Avkastningen för Fonden har varit 9,5% per år samt för det interna indexet 9,4%
per år. I sin egen utvärdering uppger Fonden en avkastning i linje med index, dvs 9,4%²⁶.

Vid en jämförelse med ett officiellt marknadsindex, OMRX-TOTAL, har Fonden under åren
1995-99 underträffat index med 0,3%. Fonden uppger att en sådan jämförelse är irrelevant. I
avsaknad av ett definierat externt marknadsindex ser Mercer detta som kompletterande
information.

Den riskjusterade avkastningen (Jensens alfa)²⁷ mätt mot det interna indexet är -0,0 % per år
under femårsperioden. Det samman gäller Sharpe kvoten som ärl,3 både för indexet och
portföljen.

²⁵ Det är värt att notera att avkastning kan beräknas på olika sätt. Mercer har använt månatliga
avkastningssiffror som erhållits från fonden. Avkastningssiffrorna är framtagna med hjälp av
genomsnitligt bundet kapital per månad och har kompletterats med månatligt marknadsvärderat
kapital. Månadssiffrorna har sedan tidsviktats.

²⁶ Detta beror troligen på att Mercer inte använt avrundade månadssiffror.

²⁷ Jensens alfa är ett mått på hur bra eller dåligt en förvaltare lyckats jämfört med ett index till samma
risk. Jensens alfa beräknas med hjälp av linjär regression, där fondens avkastning relativt den
riskfria räntan beror på marknadens avkastning relativt den riskfria räntan. Interceptet, alfa, är ett
mått på överavkastning från val av värdepapper eller timing. Alfa påverkas inte av durationen.
Jensens alfa år ett mått ursprungligen utvecklat för aktiemarknaden. På obligationsmarknaden tar
metoden hänsyn till parallella skift i avkastningskurvan, som förklarar ca 90% av prisförändringar
på obligationer.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

3.6 Nominella utländska obligationer avkastning och risk 1996-99

Delportfölj (SEK)	99	98	97	96	Årsavk. 96-99	Ack. 96-99
	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk	Avk
Utländska hedgade²⁸	-1,8 (-)	13,5 (-)	18,8 (-)	5,4 (-)	8,7	39,6
Utländska ohedgade	-1,5 (-)	17,8 (-)	17,8 (-)	4,7 (-)	9,4	43,1
SSBG5 komb²⁹	-0,3 (5,66)	8,9 (5,80)	75,0 (5,49)	5,0 (5,25)	7,7	34,5
SSBG5 hedgad	-0,3 (5,66)	8,9 (5,80)	9,2 (5,49)	8,0 (5,25)	6,4	28,0
SSBG5 ohedgad	4,6 (5,66)	17,3 (5,80)	18,3 (5,49)	4,2 (5,25)	10,9	51,3

Fonden har den senaste femårsperioden överträffat ett kombinerat jämförelseindex,³⁰ SSBG5,
med 1% per år. Detta till en högre risk mätt som standardavvikelse. Det är svårt att dra några
slutsatser av detta, både då perioden är 4 år samt då Fonden inte utryckt huruvida ett
valutasäkrat eller icke-valutasäkrat index skall överträffas. Enligt Mercers tolkning torde dock
avsikten ha varit att ha ett index som reflekterar styrelsens valutabeslut över tiden.

3.7 Svenska reala obligationer avkastning och risk 1995-99

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	Snitt 95-99	Ack. 95-99
	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk	Avk
Reallån	-1,1 (-)	3,8 (-)	8,0 (-)			3,5	10,9
OMRX Real	0,4 (10,65)	3,2 (11.46)	8,2 (11,88)			3,8	12,2

Målsättningen att överträffa ett realt marknadsindex har inte lyckats under en treårsperiod.
Avkastningen för portföljen var 3,5% och för index 3,8% per år. Det är dock för tidigt att dra
några slutsatser då utvärderingsperioden skall vara fem år.

^2S Med verklig hedge.

²⁹ From 990730 valutasäkrat till 100%, dessförinnan 20%> hedgad.

³⁰ valutasäkrat med 20% innan 19970630 och därefter med 100%.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

3.8 Fastighetsplaceringar avkastning 1995-99

1 Delportfölj (SEK)	99 (%)	1 00	97 (%)	96 (%)	95 (%)	Snitt 95-99	Ack. 95-99
	Avk	Avk	Avk	Avk	Avk	Avk	Avk
Fastigheter totalt	13,2	11,8	12,4	10,0	4,7	10,4	63,8
OMRX-Real +2%	2,4	5,2	10,0
AP Fastigheter	16,1	13,8
SFI Index	17,7	14,4
Noterade utländska fastigheter i SEK³¹	3,4	-12,8	42,4
Nairet	0,5	-16,1	37,1
Onoterade utländska fastigheter i SEK	17,4	16,5
IPD Index³²	16,2	14,9
Mercers skattning	15,0	12,0
Mercers totalindex	15,9	12,0

Fastighetsportföljens avkastning under 1999 är den högsta under den senaste femårsperioden,
eller 13,2%. Totalt avkastade fastighetsplaceringar 10,4% per år under perioden 1995-99.
Målsättningen att avkasta över 0MRX-T0TAL+2% har lyckats under en treårs period³³.

Mercer har också gjort en sammanvägning av olika delportföljers avkastning med dess
genomsnittliga andel i portföljen under 1999. En sådan beräkning ger en avkastning på
fastighetsportföljen med 15,0%. Denna skall jämföras³⁴ med avkastningen för ett
jämförelseindex som också detta är sammanvägt med de olika delportföljemas vikt i
portföljen. Avkastningen för index blir då 15,9%. Detta indikerar en underavkastning för
fastighetsportföljen med ca 0,9% under 1999. Samma metodik för 1998 ger en
indexavkastning i linje med fastighetsportföljen, 12,0%.

3.9 Sammanfattning Mercer

3.9.1 Strategi/normalportfölj

Fonden har angivit en referens portfölj som sammanfaller med Mercers med ett undantag.
Någon hänsyn till symmetrisk avvikelse från normalläget ges inte. Det ges inte heller någon
egentlig normalvikt, vilket vore önskvärt, även ur utvärdeingssynpunkt. Även om ett
strategiskt mål inte har formaliserats av förklarliga skäl, hade Fonden kunnat prestera ett
utvärderingsbart mål för totalportföljen.

Med Mercers normalportfölj samt Fondens beslut att allokera 10% i realobligationer, ges
följande jämförelseindex för den totala portföljen.

^J/ Endast REITS. För den mindre andel Europeiska fastighetsaktier som placerats i under året saknas
avkastning.

¹² Investment Property Databank. Enbart London. För 1998 11,6% i pund samt 1999 14,1%> i pund.
IPS UK Annual Index. Office.

³³ Då detta index finns tillgängligt.

³⁴1 avsaknad av en strategisk allokering mellan olika delportföljer.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Tillgångsslag	Normalvikt (%)	Avvikelse (%)	Jämförelseindex
Svenska nominella obligationer	82,5	2,5	OMRX-TOTAL
Utländska nominella obligationer	7,5	2,5	SSBG5-valutasäkrat
Reala obligationer	7,5	2,5	OMRX-REAL
Fastighets- placeringar	2,5	2,5	Viktat fasti ghetsindex³⁵

3.9.2 Avkastningsmål och riskkontroll

Nominella svenska

Avkastningen skall, mätt som rullande femårsmedeltal, vara högre än för ett internt
nominellt marknadsindex._____________________________{_______}_______________

Målsättningen har inte förändrats under femårsperioden, 1995-99. Det vore önskvärt att ett
explicit avkastningsmål formulerades samt att ett externt beräknat index användes.
Durationsmålet bör också formuleras i placeringspolicyn. Mercer har tidigare framfört dessa
synpunkter, men har förståelse för Fondens storleksproblem.

Fondens absoluta avkastning har under femårsperioden varit 0,1% per år över det interna
indexet samt i riskjusterade termer i linje med index. Då Fonden är en stor aktör på den
svenska obligationsmarknaden föreligger svårigheter att vara aktiv i marknaden, vilket är ett
hinder för att skapa överavkastning. Detta kommer att ändras från och med 2001 då fyra lika
stora organisationer ersätter nuvarande organisationsstruktur. Hade storleksproblemet kvarstått
skulle Mercer föreslagit alternativa placeringsformer, exempelvis passiv indexförvaltning. Det
skall också noteras att Fonden sannolikt kommer att öka andelen korta räntebärande papper på
grund av kommande inleverenser till statsbudgeten. Detta kommer att innebära att
avkastningen sannolikt ökar vid stigande räntemarknad och sjunker vid fallande räntemarknad.
Detta är viktigt att beakta inför kommande års utvärderingar.

³⁵ Se vidare fastighetsavsnittet.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Nominella utländska obligationer

Avkastningen skall, mätt som rullande femårsmedeltal, vara högre än för ett externt
internationellt marknadsindex. Detta index är Salomon Smith Barney G5-index
(SSBG5).

Även för denna delportfölj vore det önskvärt att ett explicit avkastningsmål formulerades och
att ett durationsmål preciserades i förhållande till index i en placeringspolicy. Huruvida ett
valutasäkrat eller icke-valutasäkrat index skall användas, eller en kombination av dem båda,
bör också formaliseras i en placeringspolicy.

Mercer är av uppfattningen att utländska obligationer är en god placering ty,

• En högre förväntad avkastning på utländska aktivt förvaltade obligationer än på inhemska.

• Riskdiversifiering. Sänker risken i den totala portföljen

Mercer är av uppfattningen att en full valutasäkring förmodligen inte är optimal, ty:

• Förväntad avkastning är densamma för valutasäkrade utländska obligationer och svenska
obligationer, dvs säkrad ränteparitet.

• Även om lägst risk erhålles med en fullt valutasäkrad portfölj, måste kostnaderna för att
säkra portföljen borträknas, dvs säkrad ränteparitet minus transaktionskostnader.

• Valutaexponering innebär en positiv förväntad avkastning. Siegels Paradox.

Svenska reala obligationer _____________________

Avkastningen för fondens realränteportfölj skall, mätt som rullande femårsmedeltal,
vara högre än för OMRX-REAL.

Då Fondens portfölj för realränteobligationer består både av marknadsnoterade instrument och
icke-noterade instrument, kan endast delar av portföljen⁴¹ mätas mot OMRX-REAL. Ett mål
för den utvärderingsbara portföljen bör preciseras liksom ett durationsmål relativt index.
Målsättningen utgör enligt Fonden inget mål, varför ett sådant iså fall bör preciseras.

Fastighetsplaceringar

Avkastningen för fastighetsportföljen skall, mätt som rullande femårsmedeltal, vara
högre än totalavkastningen för realobligationer +2%.

En precisering av vad som avses med ”totalavkastningen för realobligationer” bör ges. För den
svenska onoterade fastighetsdelen, AP Fastigheter, skall Svenskt Fastighetsindex (SFI Index)
användas. För den onoterade utländska fastighetsportföljen skall International Property
Databank (IPD Index) användas samt för den noterade fastighetsportföljen, Nairet index. Ett
framtida avkastningsmål för den totala portföljen bör utgöra en kombination av den strategiska
fördelningen mellan delportföljer och dessas respektive jämförelseindex.

" Ca 80%.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

4 Första till Tredje Fondstyrelserna och reglementet

4.1 Inledning

Första till Tredje Fondstyrelserna skapades till följd av att en allmän tilläggspension, ATP,
infördes 1960.

Första till Tredje Fondstyrelserna skiljer sig åt både avseende placeringsinriktning och
åtagande i jämförelse med övriga fondstyrelser. De utgör den största delen av systemet och är
huvudsakligen begränsad till att placera på den svenska obligationsmarknaden. Visst utrymme
ges för placering i fastighetsaktier samt i utländska obligationer. Placeringar i aktier medges
däremot inte.

4.1.1 Målsättning enligt reglementet

Första - Tredje Fondstyrelsernas målsättning enligt reglementet är i sammanfattning att:

• Vara till största möjliga nytta för försäkringen för tilläggspensionen

• Generera en hög avkastning

• Ha tillfredsställande likviditet för betalningsberedskap

• Ha en tillfredsställande riskspridning

• Tillgodose en betryggande säkerhet

Då Riksdagens krav är mycket allmänt hållna skall också fondstyrelserna fastställa närmare
mål för sin placeringsverksamhet.

Första till Tredje Fondstyrelsernas huvuduppgift är dock att fondmedlen "skallplaceras så att
kraven på långsiktigt hög avkastning, tillfredsställande betalningsberedskap och riskspridning
samt betryggande säkerhet tillgodoses. ’’⁴² Denna ”betryggande betalningsberedskap” skiljer
sig åt från övriga fondstyrelsers målsättning.

4.1.2 Placeringsbara tillgångar enligt reglementet

Första - Tredje Fondstyrelsernas tillåtna instrument enligt reglementet är i sammanfattning:

• Skuldförbindelser med låg kreditrisk

• Andra skuldförbindelser motsvarande max 5% av marknadsvärdet

• Utländska skuldförbindelser motsvarande max 10%

• Derivat i syfte att effektivisera och skydda mot risker

• Likvida medel⁴³

• Svenska och utländska fastighetsaktier

• Utländska fastighetsfonder motsvarande max 5% av marknadsvärdet

• Fastigheter far maximalt utgöra 5%

För att fullgöra sitt uppdrag far externa förvaltare ges i uppdrag att förvalta vissa fondmedel.

4.1.3 Förändringar under året

• AP-fonden i det reformerade pensionssystemet, Regeringens proposition 1999/2000:46.
Pensionsreformen och oklarhet beträffande organisationsstruktur, placeringsregler samt

⁴² Proposition 1995/96:171, sid 12.

⁴³ Även detta en Skuldförbindelse med låg kreditrisk.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

”bromsen” har under 1999 påverkat förvaltningsarbetet och kommer även att göra det
under 2000.

• I slutet av 1997 beslöt riksdagen att fonden inte längre fick äga fastigheter direkt. Vid
1999-års utgång skall omstrukturering av direktägda utländska fastigheter ha genomförts.
Bildandet av AP Fastigheter var ett led i detta arbete.

5 Utvärdering totalportfölj- mål och avkastning

5.1 Inledning

Då Riksdagens krav är mycket allmänt hållna skall också fondstyrelserna fastställa närmare
mål för sin placeringsverksamhet. Dessa har formulerats i en placeringspolicy⁴⁴, med
kompletterande policydokument⁴⁵, samt verksamhetsplaner för respektive år. I fondernas egna
utvärderingar för respektive år tillkommer ytterligare kommentarer kring reglementet.

“Det övergripande målet är att maximera tillgångarnas totalavkastning på lång sikt inom
ramen för det risktagande som följer av placeringsreglerna i lagen med reglemente för
Allmänna pensionsfonden (1983:1092) ”, Årsredovisningen 1999, sid 5.

"Det är idag 1-3 AP-fondens uppgift att tillhandahålla de medel som behövs för utbetalning
av pensioner inklusive kostnader för administration av pensionssystemet”. Årsredovisningen
1999, sid 5.

Av ovanstående citat, liksom liknande upprepningar i övrig dokumentation, framgår att
Fonden är klar över sin roll i det nuvarande systemet.

5.2 Mål för totalportföljen 1995-99

Första till Tredje Fondstyrelsernas placeringspolicy och målformulering för totalportföljen har
inte förändrats under den senaste femårsperioden, 1995-99.

Enligt placeringspolicy skall en realvärdesäkring av fondkapitalet genereras. På
längre sikt bör kapitalet följa den reala lönesumman. ________________ |

Det märks i årsredovisning samt deras egen utvärdering att ett nytt angreppssätt använts för att
diskutera den totala portföljen samt de olika tillgångsslagen. Detta har konkretiserats i ett antal
jämförelseindex för respektive delportfölj. Då det fortfarande råder osäkerhet kring den
framtida pensionsreformen har fonden valt att inte

kommentera det tidigare angivna långsiktiga målet. Det är bra att större synlig fokus läggs på
att definiera den långsiktiga målsättningen. Detta arbete bör dock inte medföra att utesluta
utvärdering av existerade målformulering för den historiska uppföljningen.

5.3 Normalportfölj

Placeringsreglementet innebär långtgående restriktioner, vilket begränsar Fondens möjlighet
att generera en god avkastning. Första till Tredje Fondstyrelsernas roll skall dock ses som en
del av det totala AP-fondssystemet. I förra årets utvärdering efterlyste Mercer en ALM-studie
för hela AP-fonds systemet och så även för Första till Tredje Fondstyrelsernas koppling till

⁴⁴ 1994-02-25.

⁴⁵ Derivatpolicy 25-27februari 1997, Kreditpolicy 1998-05-27 samt Arbetsordning.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

systemet. Fonden har gjort en första ansats av en kortsiktig analys av tillgångssidan⁴⁶ för åren
1999-2000. Slutsatsen av studien är i korthet att reglementets tillåtna gränser skall utnyttjas
fullt ut.

Tillgångsslag	(%)
Svenska nominella obligationer	75,0
Utländska nominella obligationer (max)	10,0
i Reala obligationer	10,0
Fastighets- placeringar (max)	5,0

Detta är i linje med vad Mercer förra året rekommenderade. Typen av analys är också av
högre kvalitet än fondens tidigare analyser som baserades enbart på fem observationer,
årssiffror⁴⁷.

Med den begränsning placeringsreglementet innebär ges; 85,0% i svenska obligationer,
maximalt 10,0% i utländska obligationer samt 5% i fastighetsplaceringar. Med en symetrisk
tillåten avvikelse om 2,5 procentenheter⁴⁸, skulle detta innebära⁴⁹ en normalportfölj med 90%
svenska obligationer, 7,5% utländska obligationer samt 2,5% fastighetsplaceringar.

⁴⁶ i avsaknad av ett definerat åtagande.

⁴⁷ Korrelation mellan svensk och utländsk ränta enligt tidigare analys var exempelvis -1,0% och ett
uppenbart riskspridningsargument.

⁴⁸ Normal avvikelse är mellan 5-10% totalt, dvs. mellan +7-2,5% till +/-5%. I detta fall har ett snävare
intervall angivits då den utländska andelen av riskspridningsskäl inte bör avvika för mycket från den
maximala andelen på 10%.

⁴⁹ En normalportfölj bör medge att avvikelse kan tas både uppåt och nedåt. Med detta synsätt blir
normalvikten 7,5% i utländska aktier. Vid utnyttjande av 2,5% avvikelsen blir det maximala taket
10%) för utländska aktier.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Tillgångsslag	Normalvikt (%)	Avvikelse (%)	Jämförelseindex
Svenska obligationer	90	2,5	OMRX-TOTAL
Utländska obligationer ⁰	7,5	2,5	SSBG5-valutasäkrat
Fastighets- placeringar	2,5	2,5	Viktat fastighetsindex’¹

Det utrymme som härutöver ges i diversifierings avseende är reala obligationer. För att ange
någon vikt för normalportföljen förutsätts en djupare analys av åtagandet. Fonden har angivit
en andel om 10% av den totala portföljen. Det är troligt att denna andel skulle öka i en optimal
portfölj. Reglementet ger ingen begränsning för innehav av reala obligationer. Fonden äger
dock redan ca 50% av det utestående marknadsvärdet för reala obligationer, varför en
ytterligare ökning i innehav inte är att rekommendera ur marknadssynpunkt.

Fonden har angivit en referens portfölj som sammanfaller med Mercers med ett undantag.
Någon hänsyn till symmetrisk avvikelse från normalläget ges inte. Det ges inte heller någon
egentlig normalvikt, vilket vore önskvärt, även ur utvärderingssynpunkt. Även om ett
strategiskt mål inte har formaliserats av förklarliga skäl, hade Fonden kurmat prestera ett
utvärderingsbart mål för totalportföljen.

⁵⁰ Utländska räntebärande placeringar är definierade som skuldförbindelser denominerade i
främmande valuta, dvs icke SEK

⁵¹ Se vidare fastighetsavsnittet.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.4 Total - och delmål 1995-99

Nedan följer de delmål som kunnat identifieras. De mål som anges är hämtade från
”Placeringsmål inom respektive tillgångsslag".⁵²

Följande målsättning och jämförelseindex utgör grunden för Mercers fortsatta analys för
respektive tillgångsslag:

Avkastningen för fondens delportföljer ska, mätt som rullande femårsmedeltal, vara
högre än för valda jämförelseindex.

i Delportfölj	Jämförelseindex⁵³
Nominella svenska räntebärande	Fondens interna marknadsindex
Nominella utländska räntebärande	Salomon G-5 index (SSBG5)
Reala svenska räntebärande	OMRX-Real
Noterade fastighetsaktier, REIT	Nareit
Onoterade svenska fastighetsaktier	Svenskt Fastighetsindex (SFI)
Onoterade utländska fastighetsaktier	Investment Property Databank (IPD)

5.4.1 Mål för nominella svenska obligationer

Avkastningen skall, mätt som rullande femårsmedeltal, vara högre anför ett internt
nominellt marknadsindex.

Fondens storlek av den svenska obligationsmarknaden är ett problem som innebär svårigheter
att generera en hög avkastning över ett publikt index som täcker utestående emissioner för
såväl statsobligationer och bostadsobligationer, exempelvis OMRX-TOTAL eller Stockholms
Fondbörs -alla totalt. Då Fonden äger mellan 25-30% av marknaden är dock
storleksproblemet ett faktum, varför ett realistiskt överavkastningsmål torde vara nära noll.
Beräkningsmetoder för olika index är relevanta att diskutera i samband med
överavkastningsmål gentemot index. Är det dock så att överavkastning är svår att uppnå
gentemot replikerbara marknadsindex är passiv förvaltning beaktansvärt. Då Fondens storlek
med den nya pensionsreformen inte längre kommer att vara ett problem, är det meningsfullt att
återigen lyfta fram vad som kan förväntas i form av målprecisering framgent.

⁵² Verksamhetsplan 1999, sid 16-25.

^5J En förbättring i precisering av delportföljernas avkastningsmål och j ämförelseindex har genomförts
enligt ovan. Det saknas dock fortfarande ett index för totalportföljen, ett externt beräknat nominellt
obligationsindex samt ett index för den totala fastighetsportföljen. Onoterade utländska
fastighetsaktier har dock kompletterats med Investment Property Databank. Nominella utländska
räntebärande kan preciseras för totalportföljen mot ett valutasäkrat index.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Konsekvensen av att Fonden valt ett internt beräknat index framfor ett externt marknadsindex,
OMRX-TOTAL framgår av nedanstående diagram. Avkastningen för OMRX-TOTAL har
varit 9,8% per år och avkastningen för det interna indexet 9,4% per år under den senaste
femårsperioden. Underavkastningen är således -0,4% per år. Hur stor del av denna
underavkastning som är en direkt konsekvens av Fondens storlek och hur stor del som härrör
från aktiva val är svårt att fastställa.

I Falliug Markets

IRising Markets

— 12 Montli Rolling Excess Return ----Cumulative Excess Return

Fonden är bättre på att överträffa OMRX-TOTAL i fallande marknad (62%) än i stigande
(28%) och det interna indexet bättre i stigande (57%) än i fallande (31%). Orsaken till detta är
skillnaderna i duration mellan indexen. Det senaste åren kännetecknas av kontinuerligt
fallande räntor och därmed en stigande avkastning på innehavet av obligationer med längre
löptider. OMRX-TOTAL har också haft en högre duration än både portföljen och det interna
indexet under perioden. Detta är bidragande orsaker till att Fonden haft en lägre avkastning än
OMRX-TOTAL åren 1995-98. Däremot under det senaste året har räntenivån stigit varför
lägre duration i portföljen gentemot index har lönat sig, vilket bidrar till att förklara
överavkastningen i Fondens portfölj gentemot OMRX-TOTAL under 1999.

I utvärdeingssyfte har Mercer använt det interna indexet. Detta både då Fonden valt detta
index, samt då det förefaller mer rättvisande än det externa indexet OMRX-TOTAL⁵⁴, särskilt
avseende den underexponering gentemot bostadsobligations-marknaden som Fonden haft
under perioden.

⁵⁴ Efter analys av första till tredje AP-fondens interna index kontra det externa indexet. Till största del
olika regressionsanalyser av delkomponenterna, vilket behandlades i förra årets utvärdering mer
ingående.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.4.2 Mål för nominella utländska obligationer

Avkastningen skall, mätt som rullande femårsmedeltal, vara högre än för ett externt
internationellt marknadsindex. Detta index är Salomon Smith Barney G5-index
(SSBG5).

Varken index eller målsättning har förändrats den senaste femårsperioden. Även för denna
delportfölj vore det önskvärt att ett explicit avkastningsmål formulerades och att ett
durationsmål preciserades i förhållande till index i en placeringspolicy.

Det saknas också formulerade motiv för styrelsens beslut att valutasäkra portföljen med 100%.
En detaljerad studie bör behandla även denna aspekt och då också ta hänsyn till
transaktionskostnader etc⁵⁵. Styrelsen bör också besluta om jämförelseindex för den totala
utländska portföljen. Att jämförelseindex är SSBG5 är klart. Huruvida jämförelseindex skall
vara valutasäkrat eller inte framgår dock inte tydligt av placeringspolicyn. Mercers tolkning är
dock att SSBG5 valutasäkrat skall användas i enlighet med rådande valutapolicy.

5.4.3 Mål för reala svenska obligationer

Avkastningen för fondens realränteportfölj skall, mätt som rullande femårsmedeltal,
vara högre än för OMRX-REAL.

Målformuleringen synes har preciserats inför 1999. Tidigare angavs endast “avkastningen
skall, mätt som ett rullande femårsmedeltal, jämföras med ett externt realt marknadsindex”.
Den senare formuleringen skall tidigare enligt uppgift från Fonden inte ha utgjort något
avkastningsmål. Inte heller den precisering som genomförts inför 1999 skall ses som ett
avkastningsmål. Mercer kan konstatera att avkastningsmål således bör preciseras. Det
föreligger dock svårigheter att fastställa avkastningsmål för den totala
realobligationsportföljen. Då Fondens portfölj för realobligationer består både av
marknadsnoterade instrument och icke-noterade instrument, kan endast delar av portföljen⁵⁶mätas mot OMRX-REAL. Ett mål för den utvärderingbara portföljen bör således preciseras
och även ett durationsmål relativt index.

⁵⁵ Det förefaller som om detta arbete påbörjats i och med den förstudie Fonden genomfört inför en
verklig ALM-studie som blir aktuell med det nya mandatet år 2001.

⁵⁶ Ca 80%.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.4.4 Mål for fastighetsportföljen

Avkastningen för fastighetsportföljen totalt skall, mätt som ett rullande
femårsmedeltal, vara högre än 2% per år över totalavkastningen för realobligationer.

För den svenska onoterade fastighetsdelen, AP Fastigheter, skall Svenskt Fastighetsindex (SFI
Index) användas. För den onoterade utländska fastighetsportföljen skall International Property
Databank (IPD Index) användas samt för den noterade fastighetsportföljen, Nairet index. Ett
framtida avkastningsmål för den totala portföljen bör utgöra en kombination av den strategiska
fördelningen mellan delportföljer och dessas respektive jämförelseindex.

För respektive delportfölj är har målformulering preciserats, vilket är en förbättring jämfört
med tidigare år.

Avkastningen för fondens delportföljer ska, mätt som rullande femårsmedeltal, vara
högre än för valda jämförelseindex.

Fonden	Jämförelseindex
Noterade fastighetsaktier, REIT	Nareit
Onoterade svenska fastighetsaktier	Svenskt Fastighetsindex
Onoterade utländska fastighetsaktier	Investment Property Databank

I det fall totalavkastningsmålet för fastighetsportföljen kommer att kvarstå bör en precisering
av vad som avses med ”totalavkastningen för realobligationer” ges.

5.4.5 Mål för totalportföljen

Fonden uppger i sin egen utvärdering att de är medvetna om utvärderingsproblemet som
uppstår då ett utvärderingsbart mål för den totala portföljen saknas. Fondstyrelserna anger att
ett tydligt mål för hela portföljens risk och avkastning vore önskvärt. De uppger vidare att ett
avkastningsmål inte är meningsfullt då de inte medges att placera utanför reglementets snäva
allokeringsramar. Mercer delar uppfattningen att den strategiska allokeringen bör utgöra
grunden för ett avkastningsmål. I avsaknad av en sådan kan dock normalportföljen användas
som grund för avkastningsmålet för totalportföljen.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Med Mercers föreslagna normalportfölj samt Fondens beslut att allokera 10% i
realobligationer, ges följande jämförelseindex och normalvikter för den totala portföljen.

Tillgångsslag	Normalvikt (%)	Avvikelse (%)	Jämförelseindex
Svenska nominella obligationer	82,5	2,5	OMRX-TOTAL
Utländska nominella obligationer	7,5	2,5	SSBG5-valutasäkrat
Reala obligationer	7,5	2,5	OMRX-REAL
Fastighets- placeringar	2,5	2,5	^5/Viktat fastighetsindex

5.4.6 Avkastning i sammanfattning

Det är värt att notera att avkastning kan beräknas på olika sätt. Mercer har använt månatliga
avkastningssiffror som erhållits från fonden. Avkastningssiffrorna är framtagna med hjälp av
genomsnitligt bundet kapital per månad och har kompletterats med månatligt
marknadsvärderat kapital. Månadssiffroma har sedan tidsviktats. Fonden har nu kompletterat
sin avkastningsredovisning med en riktig metod för att beräkna tidsviktad avkastning och har
också införskaffat bättre systemstöd för detta. De av Mercer angivna avkastningstal kan därför
komma att skilja sig mot de av Fondens uppgivna i årsredovisning och i Fondens egen
utvärdering. Fonden har använt sig av genomsnittligt bundet kapital⁵⁸ genomgående.

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	Snitt 95-99	Ack. 95-99
AP-fonden TOTALT (realt)⁵⁹	-0,7	11,1	4,7	14,8	12,8	7,9	46,0
Reallönekostnad -långsiktigt mål	3,1	7,8	2,8	7,5	2,4	4,7	25,7
KPI - kortsiktigt mål	1,3	-7,7	1,7	-0,4	2,2	1,2	6,3

Målsättningen att en realvärdesäkring av fondkapitalet skall genereras, har mer än väl
uppfyllts under en femårsperiod. Överavkastningen jämfört med målsättningen är 7,9% per år.
För helåret 1999 lyckades fonden dock ej realvärdesäkra kapitalet. Då skall också beaktas att
en inleverans om 45 mdr till statsbudgeten har skett, vilket bidrar negativt till resultatet. Även
den långsiktiga målsättningen - att följa den reala lönesumman - har uppnåtts. Den reala
lönekostnaden har varit ca 4,7% per år under femårsperioden.

⁵⁷Se vidare fastighetsavsnittet.

⁵⁸ För ytterligare beskrivning se Fondens Årsredovisning 1999, sid 20.

⁵⁹ Nominella årsavkastningssiffror från årsredovisning. Beräkningen grundas på genomsnittligt bunder
kapital.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Delportfölj⁶⁰(SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	Snitt 95-99	Ack. 95-99
	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (%)	Avk (%)
Svenska ^! nominella obligationer	0,4 (-)	10,7 (-)	5,9 (-)	14,8 (-)	16,6 (-)	9,5	57,6
Internt index	-0,1 (-)	10,7 (-)	6,2 (~)	15,0 (-)	16,3 (-)	9,4	57,1
OMRX-TOTAL	0,01 (3,21)	11,2 (3,32)	6,2 (3,21)	16,2 (3,12)	16,6	9,8	59,9
Utländska nominella obligationer	-1,8 (-)	13,5 (-)	18,8 (-)	5,4 (-)		8,7	39,6
SSBG5⁶' kombination	-0,3 (5,66)	(5,80)	7S,0 (W	5,0 (5,25)		7,7	34,5
Reallån	-1,1 (-)	3,8 (-)	8,0 (-)			3,5	10,9
OMRX-REAL	0,4 (10,65)	3,2 (11,46)	8,2 (11,88)			3,S	72,2
Fastigheter	13,2	11,8	12,4	10,0	4,70	10,4	63,8
OMRX-REAL +2%	2,4	5,2	10,0
AP-fonden TOTALT⁶²	0,6	10,0	6,4	13,9	15	8,8	52,2
Reallönekostnad	3,1	7,8	2,8	7,5	2,4	4,7	25.7
KPI	1,3	-1,1	1,7	-0,4	2,2	0,7	3,7
Mercers skattning⁶³	0,7	10,1
Mercers jämförelseindex⁶⁴	0,7	9,9

⁶⁰ Det är värt att notera att avkastning kan beräknas på olika sätt. Mercer har använt månatliga
avkastningssiffror som erhållits från fonden. Avkastningssiffrorna är framtagna med hjälp av
genomsnitligt bundet kapital per månad och har kompletterats med månatligt marknadsvärderat
kapital. Månadssiffrorna har sedan tidsviktats.

⁶¹ Salomon Smith Barneys G5. G5 innebär USA, Tyskland, Storbritannien, Japan samt Frankrike.

⁶² Nominella årsavkastningssiffror från årsredovisning. Beräkningen grundas på genomsnittligt bundet
kapital.

⁶³ Se fotnot 60 Beräknat med tidsserier baserade på månatlig marknadsvärdering for
obligationsportföljer och årssiffror för fastighetsportföljens delportföljer. Marknadsvärdet vid året
ingång har multiplicerats med avkastningen för respektive delportfölj.

⁶⁴ Beräknat på samma sätt som portföljen, men med respektive delportföljs index.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.5 Totalportfölj- tillgångsfördelning

WILLIAMM

MERCER

Första - Tredje AP-fonden Tillgångsfördelning

□ Svenska obl

□ Utland obl

□ Reala

■ Fastigheter

År

Det marknadsvärderade kapitalet uppgick för fonden till ca 557,4 mdr vid utgången av 1999.
Detta är en minskning av Fondkapitalet med ca 11,4% under året. Den inleverans på 45 mdr
till Statsbudgeten som skett under året är en viktig orsak.

Allokeringsmässigt är fonden vid utgången av 1999 placerad i nominella svenska räntor, 417
mdr (74,7%)⁶", nominella utländska räntor 51 mdr (9,1%), reala obligationer 57,4 mdr (10,3)
samt fastigheter 31,8 mdr (5,7%). Detta innebär ett fullt utnyttjande av reglementets tillåtna
gränser för utlandsplaceringar och fastigheter, vilket är i linje med vad Mercer i förra årets
utvärdering rekommenderade. Fastighetsandelen är dock 5,7% och den maximalt tillåtna
andelen är 5%.

En kort sammanfattning av utvecklingen de senaste fem åren är att Fonden rört sig i rätt
riktning, mot ett fullt utnyttjande av reglementets tillåtna ramar. Det kunde enligt Mercer dock
ha skett snabbare. De uttalade målen att öka fastighetsandelen har släpat. Först inför 1999 har
de nominella svenska respektive utländska obligationsportföljema delats upp i Fondens
uttalade strategiska mål.^6b Detta är positivt då det både underlättar utvärderingar samt
tydliggör strategin inom den tillåtna ramen.

⁶⁵ Inklusive kassa motsv ca 0,2% av totalen, 74,9%.

⁶⁶1 utvärderingen nämns att målet för 1999 är 10 %. Verksamhetsplanen för 1998 angav dock bara
”öka valutarisk ”, vilket är mångtydigt. Tidigare år saknas också uppdelning av den nominella
placeringarna i utländska och svenska tillgångar.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.6 Totalportfölj -bidragsanalys

En bidragsanalys⁶⁷ kan förklara ett avkastningsresultat i förhållande till den uttalade strategin.
Fondens strategi för 1999 har varit att följa reglementets tillåtna ramar. Normalt möjliggörs en
taktisk avvikelse från en normalportfölj. Såsom normalportföljen definierats av Fonden ges ej
möjlighet till symetrisk avvikelse. Det index Mercer använder i denna analys framgår av
tabellen nedan. Denna jämförelse genomfördes även i förra årets utvärdering och har också
använts av Fonden i sin egen utvärdering⁶⁸

Tillgångsslag	Jfr index	Index vikt (%)	Portfölj- vikt 1999⁶⁹(%)	Portfölj avk. (%)	Index- avk. (%)	Portfölj avk- indexavk
Svenska nominella räntor	AP Internt Index	75,0	78,8	0,4	-0,1	0,5
Utländska nominella räntor	SSBG5- hedgat	10,0	7,0	-1,8	-0,3	-1,5
Reallån	OMRX- REAL	10,0	9,8	-1,1	0,4	-1,5
Fastigheter⁷⁰	Fastighets- index	5,0	4,4	15,0	15,9	-0,9
Totalt		100		0,70	0,73	-0,03

Fondens avkastning var 0,7%⁷¹ och normalportföljens index 0,73%. Detta innebär en
underavkastning om 0,03% under 1999. Den svenska nominella obligationsportföljen
överträffade det interna indexet med 0,5%. Den utländska obligations portföljen liksom
reallånen underträffade index med 1,5%. Fastighetsportföljen underträffade index med 0,9%⁷².

I förhållande till normalportföljen var Fonden vid årets ingång överviktad i svenska nominella
obligationer, underviktad i utländska obligationer och fastigheter samt neutral i reallån. I
nedanstående tabell framkommer hur Fondens över -respektive undervikter i dessa
tillgångsslag fallit ut under 1999 (absolut bidrag från strategi). Bidraget till totalportföljen från
respektive delportföljs överavkastning framkommer

⁶⁷ En bidragsanalys bör göras minst kvartalsvis då viktningen mellan tillgångar förändras över tiden.
En bidragsanalys har genomförts med hjälp av årssiffror. Detta då marknadsvärden och
avkastningssiffror för fastighetsportföljen kvartalsvis eller månadsvis saknas.Se vidare appendix 2.

⁶⁸ Fonden erhöll 0,03 i överavkastning då Fastigheter ej var med i analysen samt avkastningssiffror
baserades på genomsnittligt bundet kapital.

⁶⁹ Vid årets ingång.

⁷⁰ Ett helt rättvisande index för fastighetsförvaltningen finns ej. Möjligen utgör det index som
administreras av Svenskt fastighetsindex ett lämpligt mått för den svenska delen. Tyvärr är detta icke
offentligt ännu. Hoppas få det.

⁷⁷ Skattning av delportföljers avkastning och marknadsvärden. Fonden uppger själva 0,6% mätt som
genomsnittligt bundet kapital.

² Se vidare fastighetsavsnittet för förklaring hur avkastning beräknats för portföljen och index.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

också. Är portföljens avkastning högre än delportföljens jämförelseindex är bidraget positivt.

Tillgångsslag	Bidrag från Strategi (%)	Bidrag från överavk. (%)
Svenska nominella räntor	-0,03	0,39
Utländska nominella räntor	0,03	-0,10
Reallån	0,00	-0,15
Fastigheter	-0,09	-0,04	Övrigt bidrag	Total Överavk.
Totalt	-0,09	0,10	-0,04	-0,03

Under 1999⁷³ har Fonden varit överviktad i nominella svenska obligationer och underviktad i
utländska obligationer samt haft en neutral position på årsbasis avseende fastigheter och
reallån. Detta har sammantaget genererat ett negativt bidrag till portföljen med ca 0,09% under
index. Härtill har Fonden överträffat index för nominella obligationer, vilket bidragit till en
överavkastning om 0,39%. Resterande delportföljers negativa bidrag till resultatet var 0,3%.
Sammantaget ges således ett positivt bidrag från överavkastning med 0,1%.

Summan av bidragen från strategi samt bidrag från överavkastning innebär en överavkastning
på -0,01%. Den verkliga överavkastningen var dock -0,03%. Detta innebär att en
överavkastning om -0,04% har skapats som inte förklaras av modellen. Resultaten måste
således tolkas med försiktighet.

5.7 Nominella svenska obligationer - mål och avkastning

5.7.1 Mål för nominella svenska obligationer

Avkastningen skall, mätt som rullande femårsmedeltal, vara högre än för ett internt
nominellt marknadsindex.

Då målsättningen kommenterades inledningsvis fokuseras istället nedanstående avsnitt på
avkastning och risk i portföljen jämfört med målen.

⁷³ Mätt som snitt mellan årets början och slut.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.7.2 Avkastning för nominella svenska obligationer 1995-99

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	Snitt 95-99	Ack. 95-99
	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (%)	Avk (%)
Svenska nominella obligationer	0,4 (-)	10,7 (-)	5,9 (-)	14,8 (-)	16,6 (-)	9,5	57,6
Internt marknadsindex	-0,1 (-)	10,7 (-)	6,2 (-)	15,0 (-)	16,3 (-)	9,4	57,1
OMRX-TOTAL	0,01 (3,21)	11,2 (3,32)	6,2 (3,21)	16,2 (3,12)	16,6	9,8	59,9

Portfölj

Avk

Stdev

Över
avk
%

Aktiv
risk

Info
kvot

Sharpe
kvot

Jensens
alfa

Nominella

| obligationer

9,5

3,0

0,1

0,2

0,3

1,3

0,0

1 Internt

| index

9,4

3,0

1,3

Samtliga årssiffror i tabellen är baserade på femårs historik. Fonden uppvisar således en
överavkastning om ca 0,1% per år i jämförelse med det interna indexet. Risken mätt som
standardavvikelse är densamma i portföljen som för index. Den aktiva risken är 0,2% per år.
Informationskvoten är positiv 0,3 vilket är bra för en så stor förvaltare.

Den riskjusterade avkastningen (Jensens alfa)⁷⁴ mätt mot det interna indexet är -0,0 % per år
under femårsperioden. Det samman gäller sharpe kvoten då denna är 1,3 både för indexet och
portföljen.

⁷⁴ Jensens alfa år ett mått på hur bra eller dåligt en förvaltare lyckats jämfört med ett index till samma
risk. Jensens alfa beräknas med hjälp av linjär regression, där fondens avkastning relativt den
riskfria räntan beror på marknadens avkastning relativt den riskfria räntan. Interceptet, alfa, är ett
mått på överavkastning från val av värdepapper eller timing. Alfa påverkas inte av durationen.
Jensens alfa är ett mått ursprungligen utvecklat för aktiemarknaden. På obligationsmarknaden tar
metoden hänsyn till parallella skift i avkastningskurvan, som förklarar ca 90% av prisförändringar
på obligationer.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

I Ris ing Markels

r~~~~l Falling Markels

............12 Montli Roll mg Excess Return

Cumulalist Excess Return

I diagrammet ovan framkommer att den ackumulerade överavkastningen (skillnaden mellan
portföljens avkastning och index) för Fonden (den smalare linjen) var 0,5 %-enheter högre än
för det interna indexet under femårsperioden. I absoluta tal innebär detta att den ackumulerade
femårsavkastningen var 57,6% för Fonden och 57,1% för det interna indexet. Motsvarande
årsavkastning är 9,5 % för Fonden och 9,4 % för det interna indexet. Diagrammet visar också
om Fonden överträffade marknaden (staplarna oavsett färg överstiger nollstrecket) eller
underträffade marknaden (staplarna oavsett färg understiger nollstrecket) då marknaden steg
(gråa staplar) och föll (svarta staplar). Det optimala är naturligtvis att oavsett om marknaden
faller eller stiger, alltid överträffa marknaden. Detta innebär att samtliga staplar oavsett färg
befinner sig över nollstrecket. Fonden har överträffat det interna indexet under 36 av 60
månader och följaktligen underträffat index 24 månader. Se vidare appendix 1.

Det senaste året var avkastningen 0,4% för portföljen och -0,1% för det interna indexet. Under
1999 har således Fonden överträffat jämförelseindex med 0,5 procentenheter. Durationen vid
utgången av 1999 var 3,02 för Fondens portfölj samt det interna indexet samt något längre än
OMRX-TOTAL.⁷⁵

[Sekretess]. Sedan mars 99 har index högre duration än i portföljen. I Appendix 1 finns
”Mercer Performance analytics”, ”Mercer Retums Consistency” för Fonden gentemot internt
index. Motsvarande finns även för jämförelse gentemot OMRX-TOTAL.

⁷⁵ Under 1996-97 var durationen högre i OMRX-TOTAL och i det interna indexet än i AP-fondens
portfölj. Under 1998 låg OMRX-TOTAL och AP-fondsportföljen relativt lika, medan det interna
indexet var något lägre.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Det senaste åren kännetecknas av kontinuerligt fallande räntor och därmed en stigande
avkastning på innehavet av obligationer med längre löptider. Under 1999 är dock det omvända
förhållandet under nästan hela året.

Fondens absoluta avkastning har under femårsperioden varit 0,1% per år över det interna
indexet samt i riskjusterade termer i linje med index. Då Fonden är en stor aktör på den
svenska obligationsmarknaden föreligger svårigheter att vara aktiv i marknaden, vilket är ett
hinder för att skapa överavkastning. Detta kommer att ändras från och med år 2001 då fyra
lika stora organisationer ersätter nuvarande organisationsstruktur. Hade storleksproblemet
kvarstått skulle Mercer föreslagit alternativa placeringsformer, exempelvis passiv
indexförvaltning. Det skall också noteras att Fonden sannolikt kommer att öka andelen korta
räntebärande papper på grund av kommande inleverenser till statsbudgeten. Detta kommer att
innebära att avkastningen sannolikt ökar vid stigande räntemarknad och sjunker vid fallande
räntemarknad. Detta är viktigt att beakta inför kommande års utvärderingar.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

”Mercer snail” nedan anger hur den relativa avkastningen och risken jämfört med index
varierar över tiden sedan 1995. Linjen anger glidande medeltal. Som framgår av diagrammet
har risk och avkastning varit relativt stabila över tiden, som är att förvänta för en så pass stor
förvaltare. Vidare har Fonden tagit en högre risk relativt index⁷⁶ under större delen av
femårsperioden (många observationer till höger om vertikalaxeln). Denna relativt högre risk
har under den senaste femårsperioden betalat sig i en högre ackumulerad avkastning jämfört
med index under perioden.

AP-fonden 1-3 nom svensk ranta

Rolling 12 Month Risk / Return versus the AP-fonden 1-3 nom svensk ranta Index
december 1993 to december 1999 (Monthly)

Excess Risk (Std Dev) (% pa)

AP-fonden 1-3 nom svensk ranta

⁷⁶ Detta mätt som standardavvikelse på tillgångssidan. Mercer anser att hänsyn bör tas även till
skuldsidan. En sådan riskdefinition leder till annorlunda slutsatser.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.7.3 Tillgångsfördelningför nominella svenska obligationer

WILLIAM M.

Första - Tredje AP-fonden Nominella Svenska Räntebärande MERCER.

□ Bostadsobl.

□ Statsobl

□ övriga obl.

□ Reverser

B Korta plac

Fördelningen mellan Statsobligationer och bostadsobligationer var vid årets utgång 42%
respektive 35%. Under 1999 har också Fonden ökat andelen korta placeringar.

Första - Tredje AP-fonden Tillgångsfördelning
jfrt med internt index 1996-1999

MERCER

Jämförelseindex innehåller 49% statsobligationer, 35% bostadsobligationer och 16%
statsskuldsväxlar. Index har under året ökat i statsskuldsväxlar medan stats- och
bostadsobligationer minskat. Portföljen är under 1999 underviktad i statsobligationer och
överviktad i statsskuldsväxlar. Den största relativa förändringen syns i bostadsdelen som var
överviktad 1998 och neutral 1999.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.7'.4 Branschfördelning för nominella obligationer

Första - Tredje AP-fonden Räntebärande utlåning

1995-1999, vid årets slut

WILLIAM M.

MERCER

■Svenska staten och kommuner

■ Finansinstitut

■ Energi

■Skog

□ Fastighet

□ Övrigt nänngsliv inkl valutaplaceringar

□ Utländska låntagare

Antalet utländska låntagare fortsätter att öka under 1999. Lån till stat och kommuner
överstiger lån till finansiella institut under året.

5.7.5 Kreditrisk för svenska nominella obligationer

Första - Tredje AP-fonden Rating

1997-1998

WILLIAM M.

MERCER

991231 981231 971231 991231 981231 971231

Svenska portföljen: Andelen hög kreditvärdighet, AAA, har under 1999 ökat. Utländska
portföljen: En något högre kreditrisk syns under 1999, då andelen BBB ökat.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.7.6 Avkastning för nominella svenska obligationer samt delportföljer

Tillgångsslag	Jfr Index	Portfölj -vikt⁷⁷(%)	Portfölj avk. (%)	Index- avk. (%)	Portfölj avk- index- avk.	Bidrag från portfölj
Statsobligationer		40,6	11,5	9,4	2,1	0,85
Bostadsobligationer		41,2	8,3	9,4	-1,1	-0,45
Övrigt inkl kassa		18,1	-	9,4	-
Totalt	9,4	100,0	9,5	9,4	0,1	J

Under den senaste femårsperioden har den nominella obligationsportföljen, beräknad som
årsgenomsnitt, varit placerad till 40,6% i statsobligationer, 34,9% i bostadsobligationer och
23,6% i övriga placeringar inklusive kassa. Under den senaste femårsperioden har en
överavkastning om 0,1% per år genererats. En uppdelning kan göras efter kreditrisk. Den
tydligaste urskiljningen Mercer kan se är i bostadsobligationer, statsobligationer och övriga.
Då Fonden använder det internt beräknade indexet och inte använder delindex⁷⁸ kan Mercer
konstatera att det absoluta avkastningsbidraget varit positivt från Statsobligationsportföljen
och negativt från bostadsobligationsportföljen under den senaste femårsperioden. Vid
beräkning av riskjusterad avkastning (Jensens alfa) är dock resultatet neutralt för de båda
portföljerna i förhållande till befintliga marknadsindex för respektive tillgångsslag.

5.8 Nominella utländska obligationer - mål och avkastning

5.8.1 Mål för utländska nominella obligationer

Avkastningen skall, mätt som rullande femårsmedeltal, vara högre än för ett externt
internationellt marknadsindex. Detta index är Salomon Smith Barney G5-index
(SSBG5). |

Varken index eller målsättning har förändrats den senaste femårsperioden. Valutapolicyn har
dock förändrats. Sedan 30 juni 1997 är portföljen valutasäkrad till 100%. Nedan fokuseras på
avkastning och risk i förhållande till målsättningen.

5.8.2 Avkastning för nominella utländska obligationer

I årets utvärdering av den utländska nominella portföljen har en förbättring gentemot förra
årets utvärdering skett. Sedan 970630 finns ett styrelsebeslut att valutasäkra portföljen till
100%. Styrelsen borde ha angett ett relevant jämförelseindex som motsvarar detta beslut. De
har angivit SSBG5-index, vad som saknas är huruvida det skall vara valutasäkrat eller inte. I
den fyraårsanalys som medges med den avkastningshistorik Mercer erhållit har ett kombinerat
index använts. From 970630 används SSBG5-hedgat. Tiden innan används den verkliga
hedgen i portföljen. Denna har varit ca 20%.

⁷⁷ Genomsnitt per år 1994-12-31 tom 1999-12-31.

⁷⁸ Exempelvis OMRX-GOVT och OMRX-MORT.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Placeringar (SEK)	99	98	97	96	Ärsavk. 96-99	Ack. 96-99
	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk	Avk
Utländska hedgade⁷⁹	-1,8 (-)	13,5 (-)	18,8 (-)	5,4 (-)	8,7	39,6
Utländska ohedgade	-1,5 (-)	17,8 (-)	17,8 (-)	4,7 (-)	9,4	43,1
SSBG5 komb⁸⁰	-0,3 (5,66)	8,9 (5,80)	75,0 <5,49;	5,0 (5,25)	7,7	34,5
SSBG5 hedgad	-0,3 (5,66)	8,9 (5,80)	9,2 (5,49)	8,0 (5,25)	6,4	25,0
SSBG5 ohedgad	4,6 (5,66)	17,3 (5,80)	75,3 (V9;	4,2 (5,25)	10,9	57,3

Fonden har den senaste femårsperioden överträffat ett kombinerat jämförelseindex SSBG5,
valutasäkrat med 20-100%, med 1% per år. Detta till en högre risk mätt som
standardavvikelse. Det är svårt att dra några slutsatser av detta, både då perioden är 4 år samt
då Fonden inte utryckt huruvida ett valutasäkrat eller icke-valutasäkrat index skall överträffas.
Enligt Mercers tolkning torde dock avsikten ha varit att ha ett index som reflekterar styrelsens
valutabeslut över tiden.

Portfölj

Avk

Stdev

Över
avk
%

Aktiv
risk

Info
kvot

Sharpe
kvot

Jensens
alfa
%

Nominella
obligationer

8,7

5,6

1,0

2,7

0,4

0,7

0,0

SSBG5

komb⁸¹

7,7

4,4

0,7

Under fyraårsperioden har nominella utländska obligationer haft en avkastning över det
kombinerade indexet med 1% per år. Risken mätt som standardavvikelse har varit högre i
portföljen än i index. I riskjusterade termer förefaller Fonden neutral i förhållande till index,
detta indikerar såväl Jensens alfa som Sharpe-kvoten.

⁷⁹ Med verklig hedge.

^so From 990730 100%hedgat, dessförinnan 20% hedgad.
^sl From 990730 100°% hedgat, dessförinnan 20°%> hedgad.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

kxwmi Rising Markets l -- -iFailing Markets —— 12 Month Roll ing Excess Return ----Cumulathe Excess Return

Enligt ovanstående diagram är den ackumulerade överavkastningen (skillnaden mellan
portföljens avkastning och index) för Fonden (den smalare linjen) 5 %-enheter högre än för
SSBG5-hedgat under femårsperioden, eller 1% per år. I absoluta tal innebär detta att den
ackumulerade femårsavkastningen var 39,6% för Fondens portfölj (8,7% per år) och 34,5%
för det kombinerade SSBG5 indexet (7,7% per år). Standardavvikelsen i Fondens portfölj är
högre än för jämförelseindex, 5,6% jämfört med 4,4%⁸². Det mest iögonfallande i ovanstående
diagram är den överavkastning som fonden genererade sista kvartalet 1998. Troligt är att
fonden lyckades utnyttja de vidgade kreditspreadar som förorsakades av Rysslands
betalningsinställelse under hösten. Räntorna sjönk under denna period i många delar av
världen.

Under den period styrelsen valt att valutasäkra portföljen med 100%, sedan i juli 1997, har
följande avkastning uppnåtts for det valutasäkrade respektive icke-valutasäkrade indexet:

⁸² Det är dock viktigt att mäta risken för den totala portföljen och inte för enskilda tillgångsslag
separat.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

I Rising Markets

r~~~l Falling Markets

12 Moutli Rolling Excess Return ----Cumulative Excess Return

Det framgår av ovanstående diagram att under den period styrelsen fattat beslut att hedga
portföljen, har underavkastningen varit 4,6% per år⁸³ jämfört med att inte valutasäkra
portföljen. Det har således i absolut avkastning kostat att säkra portföljen. Risken mätt som
standardavvikelse var 3,2% för det valutasäkrade indexet och 7,5% för det ohedgade indexet.
Förhållandet mellan de två indexen varierar över tiden varför några slutsatser av detta inte kan
dras. Se vidare i appendix 1.

⁸⁸ Skillnaden mellan det säkrade och osäkrade indexet uppgår till 4,5 % per år under den senaste
fyraårsperioden.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Varför utländska obligationer?

Det kan förväntas att aktiva portfölj förvaltare av utländska obligationer har möjlighet att
generera en högre avkastning än vad förvaltare av svenska obligationer har. Detta då urvalet är
större och förvaltning av två tillgångsslag sker, både obligationer och valuta. Mercers
genomsnitt av Globala obligationsförvaltare:

I Rising Markets f"-—1 Fallin|» Märkets ------3 Year Rolling Excess Return Upper Quartile .....Lower Quartile

Ser vi till de olika tillgångsslagen är en utländsk obligation ur riskspridningssynpunkt att
föredra framför att enbart inneha svenska tillgångar. Detta då en kombination av
tillgångsslagen har en högre förväntad avkastning, lägre risk samt lägre korrelation med de
andra tillgångsslagen i portföljen⁸⁴.

Analysen av den utländska portföljens risk kan med hjälp av Beta⁸⁵ uttryckas i förhållande till
den totala portföljens risk. Mercer visade i förra årets utvärdering att utländska obligationer
sänker den totala risken i portföljen samt att valutasäkring av index ledde till en ännu lägre
risk. Förmodligen är dock full valutasäkring inte optimalt.

⁸⁴ Givet att åtagandet är i SEK och att risk bedöms som felmatchning mellan tillgångar och skulder,
dvs tillgångarna påverkas av andra variabler än åtagandet, är det möjligt att svenska obligationer är
mindre riskfyllda än valutasäkrade utländska obligationer.

⁸⁵ Beta anger med hur många procent en delportfölj faller i värde då den totala portföljen minskar i
värde med 1%.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Mercer är av uppfattningen att utländska obligationer är en god placering ty,

• En högre förväntad avkastning på utländska aktivt förvaltade obligationer än på inhemska.

• Riskdiversifiering. Sänker risken i den totala portföljen

Det är lämpligt att genomföra en jämförelse av en aktivt förvaltad utländsk obligationsportfölj
och en svensk nominell portfölj. Det är framförallt tre skillnader som Mercer önskar framhålla
för denna jämförelse:

1. Jämför avkastning för den valutasäkrade utländska portföljen med nominella svenska
obligationer.

2. Förklara implikationerna av att äga obligationer i andra valutor, dvs valutarisken, genom
att inte valutasäkra dessa obligationer.

3. Jämför överavkastningen för de utländska obligationerna med överavkastningen på de
inhemska obligationerna.

Valutasäkra eller ej?

Det är mycket som talar för att en 100%-ig valutasäkring inte är optimal.

Mercer är av uppfattningen att det är marginellt högre förväntad (passiv) avkastning för
valutasäkrade obligationer jämfört med nominella obligationer. Detta bla pga den
risk/likviditets premium som existerar. Historisk avkastning i USA är också konsistent med
detta resonemang. Det är naturligtvis svårt att ta fram en förväntad avkastning ur historiska
siffror. Däremot kan man argumentera för att marknaden för ut-och inlåning är jämförbar
världen över och att eventuella skillnader på lång sikt kommer att jämnas ut⁸⁶.

Valutasäkrade portföljer är mindre riskfyllda. Deua då valutasäkring både eliminerar
valutarisk och skillnader i avkastning över tiden. Detta reducerar förmodligen portföljens
totala risk. Det är ingen tvekan om att en ickevalutasäkrad portfölj kommer att öka den
kortsiktiga risken. Det är tvetydigt om avkastningen kommer att öka. Då den långsiktiga
valutaavkastningen beror av landets ekonomi, finns det en långsiktig diversifieringseffekt av
att ha utländsk valutaexponering samt en positiv förväntad avkastning⁸⁷.

En full valutasäkring är förmodligen inte optimal, ty:

• Förväntad avkastning är densamma för valutasäkrade utländska obligationer och svenska
obligationer, dvs säkrad ränteparitet.

• Även om lägst risk erhålles med en fullt valutasäkrad portfölj, måste kostnaderna för att
säkra portföljen borträknas, dvs säkrad ränteparitet minus transaktionskostnader.

• Valutaexponering innebär en positiv förväntad avkastning. Siegels Paradox.

⁸⁶ Vilket är förenligt med säkrad ränteparitet.

⁸⁷ Siegels Paradox.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.8.3 Tillgångsfördelning för nominella utländska obligationer

Första - Tredje AP-fondens utlandsportfölj jmfr
med SSBG5 index 1995-1999

WILLIAM M

MERCER

Sedan 1998 utgörs Frankrike och Tyskland av EU.

5.8.3.1 Avkastning för nominella utländska delportföljer -externa förvaltare

Fondens utlandsportfölj kan delas upp i en intern och en externa förvaltning. Sedan 1998 har
de endast haft en extern förvaltare, Förvaltare 1. Förvaltare 1 har ett mandat att överträffa
SSBG5 ohedgat i SEK. Denna förvaltning går att utvärdera sedan 1996 enligt nedan.

Placeringar (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96	95	Årsavk. 96-99	Ack. 96-99
■	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)		Avk	Avk \|
Förvaltare 1 ohedgat	1,1 (-)	22,4 (-)	19,0 (-)	7,0 (-)	-	12,1	57,6
AP Intern	3,6 (-)	17,7 (-)	17,8 (-)	4,0 (-)	-	10,5	49,3
SSBG5- 1 ohedgad	4,6 (5,66)	17,3 (5,80)	18,3 (5,49)	4,2 (5,25)	-	10,9	51,3

Förvaltare 1 har anlitats sedan årsskiftet 1994/95. Förvaltare 1 har erhållit betydande tillskott
under de två senaste åren. Under juli 1998 fördubblades kapitalet.

Den ackumulerade avkastningen för Förvaltare 1 har varit 57,6% att jämföra med SSBG5 om
51,3%. Durationen har tidigare varit betydligt högre i Förvaltare 1 portfölj än i index, SSBG5-
ohedgat i sek. Under 1999 råder dock det motsatta förhållandet, vilket också bidragit till en
lägre avkastning än index under året.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Den interna förvaltningen går i årets utvärdering endast att utvärdera icke-valutasäkrat. Under
4 års perioden har avkastningen varit 10,5% per år, dvs 0,4% per år lägre än index. För den
valutasäkrade delen saknas statisktik from 990430. Anledningen till detta är att Fondens
nuvarande portfölj system inte stödjer separat redovisning av valutasäkring. Härav svårigheter
att härleda vilken valuta samt vilken av de olika delportfölj erna som säkrats. Exponeringen i
olika valutor är således fortfarande oklar. Detta problem fanns dock inte för den totala
hedgade utländska portföljen.

Rising Markets i ~ -i Falling Markels

Cumulative Excess Return

12 Month Rolling Excess Return

Enligt ovanstående diagram är den ackumulerade överavkastningen (skillnaden mellan
portföljens avkastning och index) för Förvaltare 1 (den smalare linjen) 6,3%-enheter högre än
för SSBG5-ohedgat under fyraårsperioden eller 1,2 % per år. Risken mätt som
standardavvikelse har dock varit högre i portföljen än i index, 8,9% jämfört med 7,2%.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.9 Reala obligationer - mål och avkastning

5.9.1 Mål för reala obligationer

Avkastningen för fondens realränteportfölj skall, mätt som rullande femårsmedeltal,
vara högre än för OMRX-REAL. ______________________

Målformuleringen har preciserats inför 1999. Tidigare angavs endast “avkastningen skall, mätt
som ett rullande femårsmedeltal, jämföras med ett externt realt marknadsindex”. Den senare
formuleringen skall tidigare enligt uppgift från Fonden inte ha utgjort något avkastningsmål.
Inte heller den precisering som genomförts inför 1999 skall ses som ett avkastningsmål.
Mercer kan konstatera att avkastningsmål således bör preciseras. Det föreligger dock
svårigheter att fastställa avkastningsmål för den totala realränteobligationsportföljen. Då
Fondens portfölj för realränteobligationer består både av marknadsnoterade instrument och
icke-noterade instrument, kan endast delar av portföljen⁸⁸ mätas mot OMRX-REAL. Ett mål
för den utvärderingbara portföljen bör således preciseras.

5.9.2 Avkastning för reala obligationer 1997-99

OMRX-REAL har använts för utvärdering av de reala placeringarna under hela perioden.
Indexet beräknas sedan 1996. I nedanstående sammanställning ingår endast den
marknadsnoterade delen av portföljen, den som kan utvärderas mot OMRX-REAL. Denna del
utgör en betydande andel av portföljen, ca 80%.

1 Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	Snitt 95-99	Ack. 95-99
	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk (Dur)	Avk	Avk
Reallån	-1,1 (-)	3,8 (-)	8,0 (-)			3,5	10,9
OMRX Real	0,4 (10,65)	3,2 (77,46)	S,2 (11,88)			3,8	72,2

Avkastningen för reallån har under 1999 varit negativ, -1,1% att jämföra med 0,4% för
OMRX-REAL. Detta kan förklaras av den högre durationen i reallåneportföljen jämfört med
index. Den högre durationen bidrar till en lägre avkastning i den räntestigande marknaden
under 1999 och den högre avkastningen åren 1997-98, då räntorna kontinuerligt fallit. Fonden
äger ca 50% av den utestående marknadsvärdet för realobligationer. En sådan stor andel
innebär svårigheter att aktivt välja durationsbett gentemot marknaden.

^8S Ca 80%.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Portfölj

Avk

Stdev

Över
avk
%

Aktiv
risk
%

Info
kvot

Sharpe
kvot

Jensens
alfa
%

Reala
obligationer

3,5

5,3

-0,4

1,3

Neg

-0,1

0,0

OMRX-

REAL

3,9

4,4

0,0

Under den senaste treårsperioden har årsavkastningen varit 3,5% per år och index 3,9% per år.
Standardavvikelsen liksom durationen har varit högre i Fondens portfölj än i jämförelseindex.
Den riskjusterade avkastningen mätt som Jensens alfa har varit neutral. Sharpe kvoten är
negativ och lägre än för index.

I Rising Markels

r iFalling Markets

.........12 Montli Roll ing Excess Return ——— Cumulativc Excess Return

I diagrammet ovan framkommer att den ackumulerade överavkastningen (skillnaden mellan
portföljens avkastning och index) för AP-fonden (den smalare linjen) var 1,3 procentenheter
lägre än för OMRX-REAL under treårsperioden. Avkastningen i absoluta tal var 12,2% för
OMRX-REAL och 10,9% för Fonden. Portföljens underavkastning var således 0,4% per år.
Detta kan förklaras av den högre durationen i reallåneportföljen jämfört med index. Den högre
durationen bidrar till en lägre avkastning i förhållande till index i den räntestigande marknaden
under 1999 och en högre avkastning åren 1997-98, då räntorna kontinuerligt fallit. Fonden
äger ca 50% av den utestående marknadsvärdet för realobligationer. Se vidare appendix 1.

Den högre avkastningen har dock skapats under en genomgående högre durationsrisk. Den
riskjusterade avkastningen (Jensens alfa) är nära noll⁸⁹ vilket indikerar att

^S9 -0,003.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

fonden legat passiv i portföljen och endast följt marknaden. Detta förefaller också rimligt i
förhållande till den stora marknadsandel Fonden har, 50%, vilket Mercer påpekade också förra
året. En sådan stor andel innebär svårigheter att aktivt välja durationsbett gentemot
marknaden. Fondens strategi att låta portföljens duration vara längre än index, alternativt
kostnaden för att vara för stor har under treårsperioden således inte varit lyckosam. Några
slutsatser av resultatet är för tidiga att dra då utvärderingsperioden endast är tre och inte fem
år.

AP-fonden 1-3 uti ranta hedgat till sek

Rolling 12 Month Risk / Retum versus the OMRX7REAL Index
december 1997 to december 1999 (Monthly)

Excess Risk (Std Dev) (% pa)

AP-fonden 1-3 uti ranta hedgat till «>k

Av ovanstående diagram framkommer att Fonden haft en relativt högre risk och avkastning än
index under hela perioden (befunnit sig i den 2:a kvadranten). Under det senaste året har
risken ökat samtidigt som avkastningen sänkts i förhållande till index. Huruvida detta är ett
resultat av passivitet eller aktiv handel framgår dock inte.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.9.3 Tillgångsfördelning för reala obligationer

Är

WII.UAMM

MERCER

□ Realobl

□ Partnerfin

Fonden ägde vid utgången av 1999 totalt ett markandsvärde om 57,4 mdr i realobligationer.
Detta är en sänkning med ca 4,3 mdr under 1999. Marknadsvärdet består dels av staten
emitterade realobligationer och privata så kallade illikvida Partnerfinansieringslån. Andelen
illikvida lån har minskat över tiden. Under 1995 nedviktades andelen från att utgöra 60% till
att utgöra 20% av den totala reala obligationsportföljen. Andelen vid utgången av 1999 är
17%. Fonden äger ca 50% av samtliga statliga emissioner av reallån eller ca 47,5 mdr⁹⁰.

5.10 Fastighetsaktier - mål och avkastning

5.10.1 Total och delmål för fastighetsaktier

Då totalmål och delmål diskuterats inledningsvis anges endast målen här.

Avkastningen för fastighetsportföljen ska , mätt som rullande femårsmedeltal, vara
högre än totalavkastningen för realobligationer+2%.

För respektive delportfölj är målsättningen:

Avkastningen för fondens delportföljer ska, mätt som rullande femårsmedeltal, vara
högre än för valda jämförelseindex._____________________________________________

Fonden	Jämförelseindex
Noterade fastighetsaktier, REIT	Nareit
Onoterade svenska fastighetsaktier	Svenskt Fastighetsindex
Onoterade utländska fastighetsaktier	Investment Property Databank

⁹⁰ Det av Riksgälden utestående emitterade och diskonterade beloppet var ca 96 mdr vid årets utgång.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.10.2 Avkastningen för fastighetsaktier i sammanfattning

Då avkastningshistorik för totalportföljen endast finns på årsbasis är någon egentlig
avkastnings- och riskanalys inte användbar. Den enda delportföljen som medger månatlig
avkastningsberäkning är en av delportföljema, REITS-portföljen.

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	Snitt 95-99	Ack. 95-99
	Avk	Avk	Avk	Avk	Avk	Avk	Avk
Fastigheter totalt	13.2	11,8	12.4	10,0	4,70	10,4	63,8
OMRX-Real +2%	2,4	5,2	10,0
AP Fastigheter	16,1	13,8
SFI Index	17,7	14,4
Noterade utländska fastigheter i SEK⁹¹	3,4	-12,8	42,4				■
Nairet	0,5	-16,1	37,1			-	-
Onoterade utländska fastigheter i SEK	17,4	16,5
Investment Property Databank⁹²	16,2	14,9
Mercers skattning⁹³	15,0	12,0
Mercers totalindex⁹⁴ 1 ■ — -.......	15,9	12,0

Avkastningen för fastighetsportföljen för 1999 är den högsta under den senaste
femårsperioden, eller 13,2%. Totalt avkastade fastighetsplaceringar 10,4% per år under
perioden 1995-99. Målsättningen att avkasta över 0MRX-T0TAL+2% har lyckats under en
treårs period.

Mercer har sökt skapa en avkastning för portföljen och ett jämförelseindex enligt ovan för de
senaste två åren. För 1999 ges följande resultat:

⁹¹ Endast REITS. För den mindre andel Europeiska fastighetsaktier som placerats i under året saknas
avkastning.

⁹² Enbart London. För 1998 11,6% i pund samt 1999 14,1% i pund. IPS UKAnnual Index. Office.

⁹³ Vid en sammanvägning av olika delportföljers avkastning med dess genomsnittliga andel i portföljen
under 1998 respektive 1999.

⁹⁴ På samma sätt som portföljens avkastning skattats har avkastningen för ett jämförelseindex också
skapats.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Tillgångsslag	Jfr index	Index vikt⁹⁵ (%)	Portfölj- vikt 1999’⁶(%)	Portfölj avk. (%)	Index- avk. (%)	Portföljavk indexavk
AP Fastigheter	SFI Fastighet sindex	79	79	16,1	17,7	-1,6
Onoterade utländska fastighetsaktier	IPD Property	11	11	17,4	16,2	1,2
Noterade fastighetsaktier	Nairet	10	10	3,4	0,5	2,9
Totalt		100	100	15,0	15,9	-0,9

Vid en sammanvägning av olika delportföljers avkastning med dess genomsnittliga andel i
portföljen under 1999 ges en avkastning på fastighetsportföljen med 15,0%. Denna skall
jämföras med avkastningen för ett jämförelseindex som också detta är sammanvägt med de
olika delportföljemas andel. Avkastningen för index blir då 15,9%. Detta indikerar en
underavkastning för fastighetsportföljen med ca 0,9% under 1999. Samma metodik för 1998
ger en indexavkastning i linje med fastighetsportföljen, 12,0%.

⁹⁵ Densamma som portföljvikten.

⁹⁶ Genomsnitt för året.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

WILLIAM M,

MERCER

Första - Tredje AP-fonden Fastighetsportfölj
per kategori, 1995-1999 vid årets slut

□ Kommersiella

□ Direkt utland

□ Indirekt utland

■ Bostäder

5.10.3 Tillgångsfördelning för fastighetsportföljen

Andelen svenska fastigheter är ca 80% och utländska ca 20% under femårsperioden.
Bostadsandelen har succesivt ökat i portföljen och kommersiella fastigheter minskat i
motsvarande mån. Noterade utländska fastighetsaktier har successivt ökat.

Tillgångsfördelningen i fastighetsportföljen har förändrats en del under 1999. Fonden far ej
längre inneha direktägda fastigheter. De helägda svenska fastigheterna överfördes till det
helägda AP Fastigheter AB⁹⁷ samt de utländska fastigheterna till utländska bolag ägda av
Fonden. Fastighetsportföljen kan indelas i svenska onoterade fastigheter, dvs AP Fastigheter⁹⁸,
onoterade utländska fastighetsaktier⁹⁹ samt noterade utländska fastighetsaktier¹⁰⁰.
Kommersiella fastigheter har minskat medan bostäder ökat. I det svenska fastighetsbeståndet
har andelen fastigheter i Stockholm ökat ifrån förra året¹⁰¹ och de fortsätter fokuseringen på
”expansiva orter”. Fonden nämner i detta sammanhang ”främst” Stockholm, Göteborg,
Uppsala och Umeå¹⁰². De onoterade fastigheterna i utland är belägna i London och Bryssel.
Under året har det sålts en fastighet i London och en i Bryssel vilket förklarar minskningen i
diagrammet. Under 2000 kommer ytterligare fastighetsbestånd i London att avvecklas.
Andelen noterade utländska fastighetsaktier, REITS, har ökat från 7% till ca 12% av portföljen
det senaste året.

⁹⁷ omstrukturering som enligt riksdagsbeslut i december 1997 skulle genomföras

^9S Innehavet har uppdelats i kommersiella och bostäder.

⁹⁹ Benämndes tidigare direktägda fastigheter.

¹⁰⁰ Benämndes tidigare indirekt ägda, REITS.

¹⁰¹ Mätt i värde, av den totala ytan uppgår Stockholm till 70%. Om det ytmässigt är en ökning framgår
ej. Stockholm är dock den region som ökat mest i värde under perioden.

¹⁰²Placeringar saknas dock i Malmö med Öresundsbron.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

F inansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

5.10.3.1 Avkastning för fastighetsportföljen - delportföljer

Placeringar (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	Årsavk	Ack. 95-99
	Avk	Avk	Avk	Avk	Avk	Avk	Avk
REITs Totalt, hedgad	Finns ej¹⁰³	-13,2	24,9
REITs Totalt, ohedgad	3,4	-12,8	42,4			8,7	28,3
NAIRET Index ohedgat¹⁰⁴	0,5	-16,1	37,7			4,9	15,6

Det finns inget index för den hedgade REITs portföljen. Fondens skicklighet att hedga
fastighetsinnehavet kan därför inte utvärderas. Den icke-valutasäkrade faktiska avkastningen
var under perioden 28,3% med en genomsnittlig avkastning på 8,7% per år. Under 1999
uppgick avkastningen till 3,4% jämfört med index 0,5%.

88888) Rising Markets

I Fall ing Markets

12 Month Rolling Excess Return

--Cumulative Excess Return

Avkastningen för den totala REITs portföljen har i ohedgade termer varit 28,3% under
treårsperioden 1997-99. Nairet index har avkastat betydligt lägre under perioden, 15,6%. I
ohedgade avkastningstermer har således den totala REITs portföljen haft en mycket god
utveckling i jämförelse med index. I avsaknad av avkastning för den totala REITS-portföljen
med valutasäkring kan inga kommentarer ges avseende den faktiska avkastningen. Se vidare
appendix 1.

¹⁰³ Saknas efter 999430.

¹⁰⁴ För 1997 Wilshire Index ohedgat.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Första till Tredje Fondstyrelserna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5.10.3.2 Avkastning för externa förvaltare av REITS

Mål: Att långsiktigt överträffa totalavkastningen för Nairet Index netto avgifter¹⁰⁵.

Placeringar (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	Årsavk snitt	Ack. 97-99
	Avk	Avk	Avk	Avk	Avk
Förv 1	9,1	-12,2	42,0			10,8	36,1
Förv 2	5,0	-13,7	42,7			8,9	29,3
Förv 3	-24,4	-26,7				-25,6	-44,6
Naire^,obt fd Wilshire Index ohedgat	0,5	-16,1				-8,2	-15,7
Nairet fd Wilshire Index ohedgat	0,5	-16,1	37,1			4,9	15,6

Förv 1 har lyckats bäst både under treårsperioden och under 1999 i förvaltningen.
Avkastningen har varit 10,8% per år att jämföra med indexavkastningen om 4,9% per år. Detta
är en överavkastning med 5,9% per år i snitt. Förv 2 har överavkastat med 4% i genomsnitt
över treårsperioden och avkastat i absoluta tal 8,9% per år. Dessa förvaltare har båda lyckats
väl under treårsperioden. Förv 1 bättre än Förv 2. Förv 3 har däremot haft en mycket dålig
avkastning, -44,6% under tvåårsperioden 1998-99. Detta skall jämföras med -15,7% för
index.

¹⁰⁵ Det finns inget index som beräknas i SEK. Nairet samt tidigare Wilshire index har därför omräknats
på samma sätt som portföljen till SEK.

¹⁰⁶ 2 år

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132
Bilaga 6

Fjärde Fondstyrelsen

Innehållsförteckning

6 Fjärde Fondstyrelsen - Sammanfattning...................................................................49

6.1 Strategi/normalportfölj...........................................................................................49

6.2 Totalmål..................................................................................................................49

6.3 Delmål....................................................................................................................49

6.4 Totalportföljens avkastning 1995-99......................................................................50

6.5 Svenska aktier avkastning och risk 1995-99..........................................................50

6.6 Sammanfattning Mercer.........................................................................................51

7 Fjärde Fondstyrelsen och reglementet.......................................................................52

7.1 Inledning.................................................................................................................52

7.1.1 Målsättning enligt reglementet..........................................................................52

7.1.2 Placeringsbara tillgångar enligt reglementet.....................................................52

7.1.3 Förändringar i reglementet under året...............................................................53

8 Utvärdering totalportfölj- mål och avkastning..........................................................54

8.1 Inledning.................................................................................................................54

8.2 Mål för totalportföljen............................................................................................54

8.2.1 Normalportfölj...................................................................................................54

8.3 Total - och delmål 1999..........................................................................................57

8.3.1 Mål för den svenska aktieportföljen..................................................................58

8.3.2 Mål för den utländska aktieportföljen...............................................................58

8.3.3 Mål för den totala portföljen.............................................................................59

8.4 Avkastning i sammanfattning.................................................................................59

8.5 Totalportfölj- tillgångsfördelning...........................................................................61

8.6 Totalportfölj -avkastningsanalys............................................................................62

8.7 Mål för svenska aktier............................................................................................64

8.8 Avkastning för noterade svenska aktier 1995-99...................................................64

8.8.1 Årsavkastning 1998-99 för noterade svenska aktier.........................................65

8.9 Branschfördelning för noterade svenska aktier......................................................66

8.9.1 De fem största aktieinnehaven för noterade aktier............................................68

8.10 Mål för utländska aktier..........................................................................................69

8.11 Avkastning för utländska aktier 1995-99...............................................................69

8.11.1 Årsavkastning för utländska aktier 1998-99.....................................................70

8.12 Tillgångsfördelning för utländska aktier................................................................70

8.13 Valutaexponering....................................................................................................71

8.13.1 De fem största utländska innehaven..................................................................72

Finansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

6 Fjärde Fondstyrelsen - Sammanfattning

6.1 Strategi/normalportfölj

1 Tillgångsslag	Normalvikt (%)	Avvikelse (%)	Kommentar	Jämförelseindex
Svenska Aktier	90	+/- 2,5		Findatas avkastningsindex
Globala Aktier	7,5	+/- 2,5	65% Europa 35% Övriga världen	65% MSCI Europé ex Sverige 35% MSCI World ex Europé
Likvida Medel	2,5	+/- 2,5		OMRX - TBILL

6.2 Totalmål

Fjärde AP-fonden skall löpande under en femårsperiod nå en totalavkastning som
överstiger valt benchmark med 5%. Risknivån, mätt som aktiv risk, skall för
förvaltningen ej överstiga 8%. Fondens riskjusterade avkastning, mätt som
informationskvot, skall i genomsnitt överstiga 0,15.

6.3 Delmål

Tillgångsslag	Avkastningsmål	Riskkontroll	Riskjusterat mål
Svenska aktier	Överträffa Findatas avkastningsindex med 1,05% per år	Aktiv risk max 6%, mätt i rullande 12- månader.
Utländska aktier	65%MSCI Europa ex Sverige 35%MSCI Världen ex Europa +0,5% per år.	Aktiv risk 12-15% under uppbyggnaden. Max 9% långsiktigt.
Likviditet	OMRX-TBILL
Totalport följen	Totalavkastning som överstiger valt benchmark med 5%.²	Aktiv risk max 8%	Informationskvot minst 0,15³

' 1999-02-18

² Detta innebär en överavkastning på 0,98% per år.

³ Det externa målet kompletteras med intern instruktion om att informationskvoten ej bör understiga
noll under mer än 20°/o av mättillfällena.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

6.4 Totalportföljens avkastning 1995-99

1 Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 . (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	snitt - 95-99	Ack. 95-99
Totalportföljen	64,7	8,7	28,6	38,0	20,0	30,7	281,2
Fjärde fondens eget index⁴	61,9
92,5%FDAX, 7,5% MSCI World⁵	64,8	14,0	28,2	41,0	19,5	32,3	306,0

Med den nya målsättningen, att överträffa ett kombinerat index, har Fonden lyckats väl för

1999. Fondens totalavkastning var 64,7% samt jämförelseindex 61,9%. Då Fondens index
korrigeras för utdelningar ges istället en avkastning för 1999 om ca 62,1%. Detta innebär en
överavkastning efter utdelningar med ca 2,6% under 1999. Då målet är satt för en
femårsperiod är det dock svårt att dra några slutsatser i förhållande till målsättningen.

Med den gamla målsättningen åren 1995-98, att nå en totalavkastning över en
femårsperiod som något överträffar ett avkastningsindex för Stockholmsbörsen, har fonden
inte lyckats. Fondens avkastning är 30,7% per år för perioden 1995-99. Findatas
avkastningsindex har under motsvarande period haft en avkastning som är 33,1% per år.
Detta innebär en underavkastning för portföljens resultat med 2,4% per år under perioden.

En relevant utvärdering under femårsperioden är enligt Mercer att utvärdera totalportföljen
mot 92,5% FD AX⁶ och 7,5% MSCI World⁷. Detta index har under åren 1995-99 uppnått en
avkastning om 32,3% per år. Underavkastningen i jämförelse med detta index är lägre, 1,6%
per år.

6.5 Svenska aktier avkastning och risk 1995-99

Delportfölj 1 (SEK)	99 (%)	'3 so c^x 00	97 (%)	96 (%)	95 (%)	snitt - 95-99	Ack. 95-99
Svenska aktier	69,1	8,3	30,7	41,9	21,2	32,7	311,3
FDAX korr för Nokia³	67,4	13,0	27,8	43,1	20,6	33,1	317,3
FDAX	69,8	13,0	27,8	43,1	20,6	33,5	323,3

⁴ 90% Findatas avkastningsindex, 7,5% MSCI korrigerat, 2,5% OMRX-TBILL. Värt att notera är att
MSCI då inte innehåller utdelningar utan är endast 24,15%.

⁵ För jämförbarhet med fonden är MSCI World åren 1998-99 inklusive utdelningar samt åren 1995-
97 exklusive utdelningar. Findatas avkastningsindex är korrigerat för Nokia 1999.

⁶ Å ven detta korrigerat för Nokia.

⁷ Anledningen är att det bättre speglar ramarna för tillgångsfördelningen för ett fullinvesterat
uppdrag.

³ Beräknat av MPIR och korrigerat för ickesvenska juridiska enheter som noteras på
stockholmsbörsen men som inte ingår i Fondens placeringsbara tillgångar. Korrigeringen har
endast genomförts 1999.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

med avkastningsindex korrigerat för Nokia, är däremot överavkastningen 1,7%. En sådan
jämförelse är enligt Mercer också mer relevant.

Operativt har Fonden mätts gentemot Veckans Affärers Totalindex. Då detta index inte
inkluderar utdelningar har en sådan jämförelse utelämnats under femårsperioden. Portföljen
uppvisar under femårsperioden en underavkastning med 0,4% per år i jämförelse med
Findatas avkastningsindex som är en relevant jämförelse under perioden.

Utländska aktier avkastning och risk 1998-99

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	snitt - 95-99	Ack. 95-99
Utländska aktier	33,5	25,1	45,0	10,0	12,0	24,4	198,4
MSCI korr MPIR	26,2
MSCI World⁹	32,1	27,5	32,7	15,1	5,8	22,2	172,2

Med den nya målsättningen att överträffa MSCI Europe/världen med 0,5% per år, har
Fonden för 1999 lyckats väl. Avkastningen för portföljen var 33,5% att jämföra med
avkastningen för index som var 26,2% korrigerat för utdelningar. Detta är en
femårsmålsättning varför slutsatser är för tidiga att dra.

Något överavkastningsmål finns ej för åren 1995-98. Däremot finns jämförelseindex
angivna i måldokument 10.1 avsaknad av explicit målsättning för tidigare perioder för denna
portfölj, jämförs portföljen mot ett brett index, MSCI World Index. Avkastningen för den
utländska portföljen har under femårsperioden varit 24,4% per år. Detta skall jämföras med
avkastningen för MSCI World under perioden, 22,2% per år. Under femårsperioden har
således en överavkastning om 2,0% per år i förhållande till index genererats. Då åren 1995-
97 endast är årssiffror är riskmått inte meningsfulla att beräkna för perioden.

6.6 Sammanfattning Mercer

Strategi/normalportfölj

2, Fondens skall jämföras mot ett fullinvesterat jämförelseindex

5, Fonden bör ge ytterligare stöd för den 30 procentiga strategiska överviktningen i Europa
för den utländska aktieportföljen.

£ Fonden bör överväga att för den utländska portföljen använda ett mer allmänt
marknadsindex för jämförelse med andra pensionsförvaltare, exempelvis MSCI World
Index.

’ För jämförbarhet med fonden är åren 1998-99 inklusive utdelningar samt åren 1995-97 exklusive
utdelningar.

¹⁰ Måldokument, 1998-02-18.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Avkastningsmål och riskkontroli

S, Ambitiöst och genomtänkt för den svenska aktieportföljen. En komplettering med vilken
aktiv risk förvaltningen siktar mot är önskvärt. Även riksjusterat avkastningsmål bör
preciseras.

E, Taket för den aktiva risken i den utländska portföljen bör sänkas samt
överavkastningsmålet höjas.

S, Möjlighet att använda externa förvaltare på delar av eller hela utländska portföljen,
alternativt indexera.

Hög aktiv risk för totalportföljen men rimligt avkastningsmål samt riskjusterat mål.

7 Fjärde Fondstyrelsen och reglementet

7.1 Inledning

Fjärde Fondstyrelsen bildades 1974 och utgör en del av den Allmänna Pensionsfonden.
Fondens medel skall placeras på riskkapitalmarknaden.

Vid utgången av 1999 var Fondens grundkapital 11 5,7 mdrl2, vilket är en ökning med 700
mkr under den senaste femårsperioden. Det maximala grundkapitalet kan uppgå till 1% av
anskaffningsvärdet på de medel Första till Tredje Fondstyrelsen förvaltar. Detta
anskaffningsvärde var 554 mdr.

Fonden skall vaije år leverera 3% av grundkapitalet uppräknat nuvärde till Första till Tredje
Fondstyrelserna.

7.1.1 Målsättning enligt reglementet

Fjärde Fondstyrelsernas målsättning enligt reglementetl3 är i sammanfattning att:

Vara till nytta för försäkringen för tilläggspensionen

Förvalta medel genom placering på riskkapitalmarknaden

Generera en långsiktigt hög avkastning

ä, Ha tillfredsställande riskspridning

7.1.2 Placeringsbara tillgångar enligt reglementet

Fjärde Fondstyrelsernas tillåtna instrument enligt reglementetl4 är i sammanfattning:

£, Aktier i svenska aktiebolag

S, Standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i svenska aktiebolag

t, Max 10% i aktier i utländska bolag eller andelar i utländska aktiefonder

£, Konvertibla skuldebrev i svenska aktiebolag

E, Riskkapital i svenska ekonomiska föreningar

J; Andelar i svenska kommanditbolag

Kassa och likvida medel (om det behövs för en tillfredställande betalningsberedskap)

E, Optioner och terminer i syfte att effektivisera och skydda mot risker

" Summan av de medel som överförts från riksförsäkringsverket.

¹² Grundkapitalet uppräknas med förändringen i konsumentprisindex varje år, vilket innebär att
marknadsvärdet på grundkapitalet uppindexerat är 10,8 mdr.

¹³ §34, Lag (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.

¹⁴ §12a, §35 och §39 i Lag (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Fjärde och Femte Fondstyrelserna har en ytterligare begränsning. De far endast äga
maximalt 10 procent 15 av röstetalet av samtliga aktier i ett noterat bolag.

7.1.3 Förändringar i reglementet under året

£, AP-fondemas organisation och placeringsregler i det reformerade pensionssystemet.

£ Innehav av utländska aktiebolag skall under vissa förutsättningar inte betraktas som
utländska. För att detta undantag skall gälla krävs 16 att det utländska bolaget förvärvat
ett svenskt aktiebolag genom ett offentligt erbjudande där ersättningen till aktieägarna i
det svenska bolaget utgjordes av aktier i det utländska bolaget. Dessutom krävs att det
utländska bolaget efter förvärvet skall ha betydande verksamhet i Sverige samt vara
noterat vid svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Beslutet trädde ikraft den 1 juli

1999.

Frågeställningen är relevant och aktualiserades och drevs av Fonden under 1998. Detta som
en konsekvens av att tidigare svenska bolag genom uppköp blivit utländska. Om ändringen
inte kommit tillstånd hade Fonden tvingats avyttra bolag eller medräkna tidigare svenska
bolag i den utländska tillåtna kvoten om 10%. Detta hade också ställt till stora mätproblem.
Findatas avkastningsindex innehåller en icke-oväsentlig andel av utländska bolag som
noteras vid Stockholms Fondbörs.

Utländska bolags vikt av Findatas avkastningsindex var 13,9% vid utgången av år 1999. Vid
utgången av 1998 var motsvarande andel 8,5%. Om sådana bolag som under 1999 blivit
utländska, medräknas redan vid utgången av 1998, är andelen 21% istället för 8,5%.

För Fjärde Fondstyrelsen innebär ändringen att ägande i bolag som ABB, Astra-Zeneca,
Autoliv, P&U och Stora-Enzo är möjliga. Likaså de utländska bolagen AkzoNobel och
Tietoenator. Dessa bolag utgjorde ca 18,6% av Findatas avkastningsindex vid slutet av 1998
och 10,9% vid slutet av 1999. Nokia är det bolag med högst vikt i Findatas avkastningsindex
som inte utgör placeringsbar tillgång. Nokias andel av Findatas avkastningsindex var 2,3%
resp. 2,8% vid utgången av 1998 resp. 1999. Resterande bolag på O och OTC-listoma som
inte kan placeras i utgör fömärvarande en försumbar placeringsbegränsningl7.

¹⁵ §37 i Lag (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.

¹⁶1 enlighet medprop. 1998/99:93, sid 35.

¹⁷ 1999-12-31, Totalt utland 13,9%. Får placera i 10,9%. Får ej placera i Nokia med 2,8%. Resten
utgör 13,9-10,9-2,8=0,2. Även då denna andel har varierat under året bedöms den som försumbar.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

8 Utvärdering totalportfölj- mål och avkastning

8.1 Inledning

Då Riksdagens krav är mycket allmänt hållna skall också fondstyrelserna fastställa närmare
mål för sin placeringsverksamhet. Dessa har formulerats i ”Kvantifierade riskrelaterade mål
för placeringsverksamheten”. 18

8.2 Mål för totalportföljen

Under den femårsperiod som är föremål för utvärdering, 1995-99, finns två olika
målformuleringar, en för 1999 och en för perioden 1995-98. Den senaste målsättningen
formulerades i februari 1999 och kommenterades redan i förra årets utvärdering. Redan då
påpekades att målpreciseringen är betydligt bättre än den tidigare målformuleringen som
inte beaktade olika tillgångsslag, utan innebar att totalportföljen skulle överträffa ett
avkastningsindex för Stockholms Fondbörs20.

I nuvarande målformulering för 1999 syftar ”valt benchmark” i målformuleringen till ett
kapitalvägt index som är sammansatt i förhållande till en normalportfölj som fastställts vid
ingången av 1999. I den fortsatta utvärderingen kommenteras resultatet både för den gamla
och den nya målformuleringen. Då ingen av målformuleringarna gäller för hela
femårsperioden blir dock entydliga slutsatser i förhållande till målsättningen svåra att dra.

8.2.1 Normalportfölj

Nedan anges Fjärde Fondstyrelsens normalportfölj. Normalportföljen är framtagen mot
bakgrund av de begränsningar som reglementet innebär. Fjärde Fondstyrelsen konstaterar att
reglementets begränsningar, maximalt 10% i utländska aktier inte möjliggör något egentligt
utrymme för val av normalportfölj, eller strategisk portfölj.21 Fonden är däremot aktiv i en
ALM-studie för att utröna möjliga strategier i enlighet med de nya friare placeringsreglema
som blir verklighet år 2001.

Fjärde Fondstyrelsens normalportfölj innehåller 90,0% svenska aktier, 7,5% utländska aktier
samt 2,5% likvida medel med tillåtna avvikelser med +/-2,5%. Vidare har jämförelseindex
konkretiseras för respektive delportfölj. För den svenska aktieportföljen används Findatas
avkastningsindex, för likvida medel används OMRX-TBILL samt för den utländska
aktieportföljen anges ett kombinerat index; 65% MSCI Europé ex Sverige samt 35% MSCI
World ex Europé. Detta sammanfattas nedan.

^/s 1999-02-18

^]‘^J 1999-02-18

²⁰ Den gamla målformuleringens relevans är inaktuell att belysa. Däremot är det ett uppställt mål,
varför Fondens resultat kommenteras i förhållande till målformuleringen.

²¹ Kvantifierade riskrelaterade mål för placeringsverksamheten, sid 3.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Tillgångsslag	Normalvikt (%)	Avvikelse (%)	Kommentar	Jämförelseindex
Svenska Aktier	90	+/- 2,5		Findatas avkastningsindex
Globala Aktier	7,5	+/- 2,5	65% Europa 35% Övriga världen	65% MSCI Europé ex Sverige 35% MSCI World ex Europé
Likvida Medel	2,5	+/- 2,5		OMRX - TBILL

Mercer har tidigare år framhållit vikten av att utnyttja reglementets tillåtna gränser fullt ut.
Detta har underbyggts av traditionell teori om diversifiering och riskspridning. Mercers
rekommendation har varit att öka utlandsdelen maximalt samt att vara fullinvesterad i aktier.
Mot denna bakgrund och i samband med den begränsning placeringsreglementet innebär är
en sådan portfölj; 90,0% i svenska aktier samt maximalt 10,0% i utländska aktier. Med en
symetrisk tillåten avvikelse om 2,5 procentenheter22, skulle detta innebära23 en
normalportfölj med 92,5% svenska aktier och 7,5% utländska aktier24.

Tillgångsslag

Normalvikt

(%)

Avvikelse
(%)

Jämförelseindex

Svenska Aktier

92,5

+/- 2,5

Findatas avkastningsindex

Globala Aktier

7,5

+/- 2,5

MSCI TR World Index

Det föreligger två skillnader i tolkningen av uppdraget. Den ena skillnaden är huruvida
likvida medel skall utgöra en tillgångsklass som skall påverka j ämförelseindex eller inte.
Mercers uppfattning är att Fondens likvida medel är att betrakta som normal likviditet i en
aktieportfölj och alltså inte utgör en andel av jämförelseindex. Detta är också i linje med
global redovisningsstandard av fullinvesterade aktieuppdrag. Fonden är av uppfattningen att
2,5% av totalportföljens jämförelseindex skall utgöras av avkastningen för likvida medel.
Detta innebär sammantaget att den förväntade avkastningen för totalportföljens
jämförelseindex är lägre med Fjärde Fondstyrelsens tolkning än med Mercers då enda
skillnaden är huruvida likvida medel skall ingå eller ej. Fonden kan på grund av storleksskäl
ha problem att finna avsättningsmöjligheter vid sådana fall där stora mängder likviditet
frigörs ofrivilligt, exempelvis vid kontanterbjudanden. Dessa tillfällen bedöms dock som få
ifråga om de större bolagen på den svenska börsen25.

Den andra skillnaden i uppfattning rör utlandsuppdraget. I lagstiftning och förarbete
framkommer inte hur utlandsuppdraget skall tolkas. Mercers tolkning är att uppdraget skall

’’ Normal avvikelse är mellan 5-10% totalt, dvs. mellan +7-2,5% till +7-5%. I detta fall har ett
snävare intervall angivits då den utländska andelen av riskspridningsskäl inte bör avvika för
mycket från den maximala andelen på 10%>.

²³ En normalportfölj bör medge att avvikelse kan tas både uppåt och nedåt. Med detta synsätt blir
normalvikten 7,5% i utländska aktier. Vid utnyttjande av 2,5% avvikelsen blir det maximala taket
10%>för utländska aktier.

²⁴ För taktisk allokering och för transaktions likviditet möjliggörs en tillåten kassahållning enligt
reglementet. Finansdepartementet har tidigare angivit att denna andel bör maximeras till 5%.

²⁵ Ett exempel är dock kontanterbjudandet på AGA, ca 3 mdr för Fonden, under 1999.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

vara brett, dvs. omfatta bolag över hela världen som noteras vid världens olika börser²⁶.
Detta innebär att alla världens aktiemarknader utgör placeringsbara tillgångar. Det finns ett
antal jämförelseindex för världens aktiemarknader. En del är sammansatta utifrån BNP-
vikter och en del utifrån aktiemarknadernas kapitalvikter. En del innehåller endast
utvecklade länder och andra inkluderar även outvecklade, så kallade Emerging Markets. I
avsaknad av definition av placeringsuniversumet från uppdragsgivaren, är det upp till
Fonden att fastställa riktmärke. Fjärde Fonden har angett att riktmärket är 65% i Europa ex.
Sverige och 35% i övriga världen. Huruvida detta är strategiskt korrekt eller inte finns tyvärr
ej ett rätt svar på27. Det Mercer ändå kan beskriva är hur Fondens definition av sitt uppdrag
skiljer sig åt i jämförelse med sammansättningen i jämförelse med marknaden representerad
genom ett vanligt förekommande Världsindex, MSCI World Index28.

När marknadsvärdet för samtliga aktiemarknader som ingår i MSCI World har adderats ges
följande vikter vid utgången av 1998 samt 1999 i olika regioner.

MSCI World Kap. vägt 981231

WILLIAM M

MERCER

MSCI World Kap. vägt 991231 MERCER

Europa ex

Nordamerika

52%

Norden

32%

Japan +

Föcific

13%

Nordamerika

52%

Norden

16%

Av denna bild framgår att under 1999 uppnådde Japan och Stillahavsområdet, relativt andra
regioner, den högsta avkastningen. Andelen av MSCI World ökade från 13% till 16%.
Fonden för i måldokumentet29 ett resonemang kring neutralviktema mellan tillgångsslagen
svenska aktier, utländska aktier och likvida medel. De menar att i det fall förvaltaren saknar
uppfattning om ett visst tillgångsslag kommer att utvecklas bättre eller sämre än övriga, är
det naturligt att ha sin neutrala vikt. Mercer instämmer i detta resonemang. Detta innebär för
ett utlandsmandat att det är naturligt att ha en neutral vikt i förhållande till världens
aktiemarknader om den förväntade avkastningen och risken är densamma för olika regioner.
Nedan redovisas Fondens normalvikter för utlandsportföljen i jämförelse med
normalviktema för MSCI World.

²⁶ Huruvida bolag är svenska, utländska eller globala är en aktuell fråga. Vad Mercer menar är
dock att korrelationen mellan olika aktiebörser i världen bör utnyttjas.

²⁷ Ett större fokus läggs också på denna analys med en ALM-studie inför det nya mandatet, vilket
innebär att denna tolkningsfråga kan ha beaktats inför 2001.

²⁸ Detta är också det jämförelseindex fonden valt för åren 1995-98.

²⁹ Avsnitt 2, Normalportföljen, sid 2.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Region	MSCI World kapitalvägt	Fjärde Fonden	Differens
Sverige	1,2	0	-1,2
Europa ex Sverige	31,5	65	+33,5
Övriga världen	67,3	35	-32,3 1

Den genomsnittliga vikten regionen Europa haft i Världsindex är under 1999, 33%. Detta
innebär att Fonden tagit en strategisk vikt gentemot marknaden med ca 30 procentenheter.
Fonden motiverar denna övervik baserat på en bedömning att Europa kommer att ses som en
hemmamarknad av svenska placerare och att det därför är av särskild vikt att ägna
konstruktionen av den europeiska portföljen extra arbete. Överviktningen motiveras vidare
av att valutarisken elimineras i det fall Europeiska monetära unionen blir verklighet. Detta är
viktiga och relevanta resonemang. Det bör dock tillkomma ett resonemang kring förväntad
avkastning och risk för olika placeringsbara regioner för portföljen som helhet. I avsaknad
av ett sådant är det svårt att förstå den kraftiga övervikt på ca 30 procentenheter som Fonden
har tagit i Europa. Det är troligt att detta resonemang förs i den pågående ALM-studien.

8.3 Total - och delmål 1999

Under den senaste femårsperioden finns olika mål för totalportföljen, vilket nämnts ovan.
För åren 1995-98 finns också olika delmål30. De mål som anges nedan är hämtade från
“Kvantifierade riskrelaterade mål för placeringsverksamheten”31 och gäller endast från och
med år 1999. Då målsättningen ändrats över tiden kan inga slutsatser för totalportföljen i
förhållande till målsättningen dras. En sådan jämförelse, allt annat lika, kan först
genomföras för åren 1999-2003.

Tillgångsslag	Avkastningsmål	Riskkontroll	Riskjusterat mål
Svenska aktier	Överträffa Findatas avkastningsindex med 1,05% per år	Aktiv risk max 6%, mätt i rullande 12- månader.
Utländska aktier	65%MSCI Europa ex Sverige 35%MSCI Världen ex Europa +0,5% per år.	Aktiv risk 12-15% under uppbyggnaden. Max 9% långsiktigt.
Likviditet	OMRX-TBILL
Totalportföljen	Totalavkastning som överstiger valt benchmark med 5%.³²	Aktiv risk max 8%	Informationskvot minst 0,15³³

³⁰ För den svenska aktieportföljen, ett icke reinvesterande index, Veckans affärers totalindex. För
den utländska portföljen: MSCI World Index, Likvida medel OMRX-TBILL.

³‘^ 99-02-18

³² Detta innebär en överavkastning på 0,98% per år.

³³ Det externa målet kompletteras med intern instruktion om att informationskvoten ej bör understiga
noll under mer än 20% av mättillfällena.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

8.3.1 Mål för den svenska aktieportföljen

Avkastningsmålet har preciserats med mått för riskkontroll34. Det saknas dock fortfarande
ett riskjusterat avkastningsmål. Ett avkastningsmål att överträffa Findatas avkastningsindex
med 1,05% per år är ett högt mål mot bakgrund av den storlek fonden utgör av den svenska
noterade aktiemarknaden. Målsättningen ses således som ambitiös. Ett tak for den aktiva
risken om 6% är också rimlig35. Utnyttjas riskmandatet fullt ut samtidigt som
överavkastningsmålet uppnås, genereras en informationskvot om 0,18. Med den historiska
aktiva risken för den svenska aktieportföljen, 3,4%, ges en förväntad informationskvot om
0,3. Målsättningen för den svenska aktieportföljen förefaller ha en rimlig koppling mellan
risk, avkastning och riskjusterad avkastning. Samtidigt kan konstateras att
överavkastningsmålet förefaller ambitiöst i relation till de andra fondstyrelserna men är i
linje med andra stora svenska pensionsförvaltare. Findatas avkastningsindex korrigeras av
Fonden för icke placeringsbara aktier, framförallt Nokia. Mercer instämmer i att en sådan
korrigering är relevant. Det skall noteras att en sådan korrigering endast har genomförts för
1999. Detta borde också ha genomförts för 1998.

8.3.2 Mål för den utländska aktieportföljen

Fjärde Fondstyrelsen har preciserat ett avkastningsmål för den utländska aktieportföljen. Ett
överavkastningsmål på 0,5%. Samtidigt anges ett långsiktigt tak för den aktiva risken på 9%.
En aktiv risk på 9% är mycket hög i jämförelse med andra pensionsförvaltare. Fonden har
inte preciserat något mål för riskjusterad avkastning mätt som Informationskvot. Vid fullt
utnyttjande av riskmandatet blir Informationskvoten 0,06 om överavkastningsmålet uppnås.
Mercer är av uppfattningen att både förhållandet mellan överavkastning och maximal risk är
otillfredsställande samt att den accepterade aktiva risken är för hög i en väldiversifierad
utländsk aktieportfölj. Ett normalt intervall för en aktiv förvaltare att sikta på när det gäller
aktiv risk för globala aktiemandat är 3-5% med ett tak på 6-7%. För att erhålla en korrekt
förväntans bild vore det önskvärt att också komplettera måldokumenten med information
kring vilken nivå för aktiv risk som förvaltningen siktar på.

Mercer inser Fondens problematik att med begränsade resurser analysera och praktiskt
hantera en global aktieportfölj där investeringar skall genomföras i 22-23 länder. Möjliga
alternativ är att upphandla externa förvaltare eller att indexera denna del av portföljen.
Fördelen med indexering är att den aktiva risken blir nära noll. Fördelen med externa
förvaltare är att det finns förvaltare som konsekvent slår jämförelseindex över tiden. Mercers
analyser tyder på att det är bättre att använda olika specialister inom olika regioner, dvs. en
europeisk, en amerikansk förvaltare etc., snarare än att använda en globalt placerande
aktieförvaltare. Det kan således vara tänkvärt att Fonden aktivt förvaltar den europeiska
aktieportföljen samt låter externa förvaltare placera inom övriga regioner. Är det detta som
är tanken bör dock avkastningsmålet och den tillåtna aktiva risken ses över då målet är lågt
ställt.

Valet av det utländska indexet för den totala utländska aktieportföljen har två nackdelar. Den
ena är att indexet inte innehåller utdelningar. Då de utländska bolagen har en

³⁴ Taket för den aktiva risken bör kompletteras med information om vilken aktiv risk förvaltningen
siktar mot.

³⁵ Det framgår dock av avkastnings och riskanalysen att den historiska aktiva risken under 1995-99
endast varit 3,4%.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

direktavkastning i form av utdelningar, bör även index innehålla utdelningar. En annan
nackdel är att indexet är ovanligt36. Det försvårar jämförelser med andra kapitalförvaltare.
Att använda delindex för intern mätning av portföljen är en nödvändighet, men vid
redovisning av den totala utländska aktieportföljens avkastning bör Fonden överväga ett mer
allmänt och bredare index. Detta är särskilt viktigt då jämförelser med andra
kapitalförvaltare är önskvärt.

8.3.3 Mål för den totala portföljen

Då Fondens tillgångar i nuläget är koncentrerade till den svenska aktieportföljen och
relevanta mål och riskformuleringar genomförts avseende denna portfölj, är följaktligen mål
och riskkontrollen för den största delen av portföljen tillfredsställande.

Avkastningsmålet för den totala portföljen 0,98% per år37 över ett jämförelseindex
förefaller dock rimligt. Mot bakgrund av vad som sagt avseende den utländska
aktieportföljen är dock taket för den aktiva risken hög även för den totala portföljen. Per
definition av målformuleringen ligger dock mycket i valet av jämförelseindex. Ett
kombinerat jämförelseindex bör konstrueras utifrån delindex som innehåller utdelningar
samtidigt som ett index för likviditetsandelen inte bör ingå i jämförelseindex.

8.4 Avkastning i sammanfattning

Tillgången på avkastningshistorik under femårsperioden är:

S, För 1998-99 finns dagsdata samt marknadsvärden per månadsslut för 1998 och per
kvartalsslut för 1999 för såväl totalportföljen som svenska aktier, utländska aktier samt
likviditet.

£, För 1995-97 finns veckodata för svenska aktier inklusive utdelning. Marknadsvärden
finns att tillgå per tertial och i årsredovisningar per år. För övriga tillgångsslag respektive
totalportföljen finns endast årssiffror enligt årsredovisningen. De utländska aktierna
innehåller ej utdelningar.

³⁶ Det innebär också ett administrativt arbete att beräkna fram indexet med hjälp av de i och för sig
transparanta delindexen, vilket i sig innebär merarbete för kontroller etc.

³⁷ Eller 5% under en femårsperiod.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Finansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	snitt - 95-99	Ack. 95-99
Svenska aktier	69,1	8,3	30,7	41,9	21,2	32,7	311,3
FDAX korr för Nokia³⁸	67,4	13,0	27,8	45,7	20,6	33,1	317,3
FDAX	69,8	13,0	27,8	43,1	20,6	33,5	323,3
Utländska aktier	33,5	25,1	45,0	10,0	12,0	24,4	198,4
Fjärde Fondens eget index³⁹	24,2
MSCI World⁴⁰^	32,1	27,5	32,7	15,1	5,8	22,2	172,2
Likviditet	3.4	4,6	4,4	7,8	9,8	6,0	33,6
OMRX TBILL	3,3	4,9	4,1	8,0	9,4	5,9	33,4
Totalportföljen	64,7	8,7	28,6	38,0	20,0	30,7	281,2
Fjärde fondens eget index⁴¹	61,9
92,5%FDAX, 7,5% MSCI World⁴²	64,8	14,0	28,2	41,0	19,5	32,3	306,0

Under den senaste femårsperioden finns olika mål för den totala portföljen. För åren 1995-
98 var målet att överträffa ett totalavkastningsindex. Från och med 1999 är dock målet att
överträffa ett kombinerat index vars utveckling beror av de olika tillgångsslagens utveckling.

Med den nya målsättningen, att överträffa ett kombinerat index, har Fonden lyckats väl för
1999. Fondens totalavkastning var 64,7% samt jämförelseindex 61,9%. Då Fondens index
korrigeras för utdelningar ges istället en avkastning för 1999 om ca 62,1%. Detta innebär en
överavkastning efter utdelningar med ca 2,6% under 1999. Då målet är satt för en
femårsperiod är det dock svårt att dra några slutsatser i förhållande till målsättningen.

En relevant utvärdering under femårsperioden är enligt Mercer att utvärdera totalportföljen
mot 92,5% FDAX43 och 7,5% MSCI World44. Detta index har under åren 1995-99 uppnått

³⁸ Beräknat av MPIR och korrigerat för ickesvenska juridiska enheter som noteras på
stockholmsbörsen men som inte ingår i Fondens placeringsbara tillgångar. Korrigeringen har
endast genomförts 1999.

³⁹ Beräknat av MPIR samt innehåller ej utdelningar.

⁴⁰ För jämförbarhet med fonden är åren 1998-99 inklusive utdelningar samt åren 1995-97 exklusive
utdelningar.

⁴¹ 90% Findatas avkastningsindex, 7,5%>MSCI korrigerat, 2,5% OMRX-TBILL. Värt att notera är
att MSCI då inte innehåller utdelningar utan är endast 24,15%>.

⁴² För jämförbarhet med fonden är MSCI World åren 1998-99 inklusive utdelningar samt åren 1995-
97 exklusive utdelningar

⁴³ Även detta korrigerat för Nokia.

⁴⁴ Anledningen är att det bättre speglar ramarna för tillgångsfördelningen för ett fullinvesterat
uppdrag.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

en avkastning om 32,3% per år. Underavkastningen i jämförelse med detta index är lägre,
1,6% per år.

8.5 Totalportfölj- tillgångsfördelning

WILLIAM M.

MERCER

□ Svenska aktier
(inkl konvertibler)

□ Likvida medel

■ Utländska aktier
(inkl konvertibler)

Det marknadsvärderade kapitalet uppgick för fonden till ca 147,5 mdr vid utgången av 1999.
Allokeringsmässigt är Fonden vid 1999-års utgång, placerad i svenska aktier med 134,2 mdr
(91,0%) och i utländska aktier med 9,8 mdr (6,6%). Fondstyrelsen har uppfattat sitt
placeringsuppdrag som att vara fullinvesterad i aktier. Härav finns ingen ränteportfölj,
däremot en likviditetsförvaltning. Denna del av portföljen utgör 3,5 mdr eller 2,4%, vilket är
en normal andel likviditet för en aktieförvaltare. Under det senaste året har en omallokering
från svenska aktier och likvida medel till utländska aktier skett, vilket framgår av
nedanstående diagram.

WILLIAM M

Fjärde AP-fonden Skillnad i tillgångsfördelning under 1999 MERCER.

Svenska aktier

Utländska aktier

Likviditet

		3.6%




	-0.8%

-2.7%

Tillgångsslag

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Under femårs perioden har andelen svenska aktier varit ca 90%. Det tydligaste skiftet i
allokering syns framfor allt i en omviktning från likvida medel45 till ökad andel i utländska
aktier46. Det finns dock utrymme att öka den utländska portföljen ytterligare. Fjärde
Fondstyrelsens tillgångsfördelning kan ställas i relation till reglementets tillåtna ramar, dvs.
10% i utländska aktier och 90% i svenska aktier. I nedanstående diagram tydliggörs de
relativa vikterna Fonden haft de senaste fem åren i relation till taket på de ramar Fonden har
haft att röra sig inom.

WILLIAM M

MERCER

Fjärde AP-fonden Tillgångsfördelning jmfrt med 90%
i Sverige, 10% i utlandet, 1994-99, vid årets slut

■ Likvida medel

□ Utländska aktier

□ Svenska aktier

8.6 Totalportfölj -avkastningsanalys

En avkastningsanalys47 kan förklara ett avkastningsresultat i forhållande till den uttalade
normalportföljen. Fondens strategiska portfölj, eller normalportfölj, ställs i relation till den
verkliga portföljen samt de olika delportföljemas relativa avkastning.

Följande jämförelseindex används för 1999:

£ 90 % Findatas avkastningsindex korrigerat för Nokia.

£ 7,5% Fjärde Fondens eget MSCI Index

2,5% OMRX-TBILL

⁴⁵ (från 8 % till 2,4%)

⁴⁶ (från 2% till 6,6%).

⁴⁷ Se appendix 2 för en beskrivning av metodiken.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Finansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

1 Tillgångsslag	Jfr Index	Index vikt (%)	Portfölj- vikt 1999⁴⁸(%)	Portfölj avk. (%)	Index- avk. (%)	Portfölj avk 1 indexavk.
Svenska aktier	FDAX korr	90,0	93,3	69,1	67,4	1,7
Utländska aktier	MSCI Europé/ Världen	7,5	4,2	33,5	26,3	7,2
Likviditet	OMRX- TBILL	2,5	2,5	3,4	3,3	0,1
Totalt		100	100	64,7	62,3	2,4

Fjärde Fondstyrelsens avkastning var 64,7% och normalportföljens index korrigerat för
utdelningar var 62,3% under 1999. Fonden har således uppnått en överavkastning om 2,4% i
förhållande till referensportföljen. Den svenska noterade portföljen överträffade Findatas
avkastningsindex korrigerat för Nokia med 1,7%. Den utländska portföljen överavkastade
Fondens definierade jämförelseindex för utländska placeringar med 7,2%. Även
likviditetsförvaltningen överträffade index, om så endast med 0,1%.

I förhållande till normalportföljen har Fonden under året varit överviktad i svenska aktier,
underviktad i utländska aktier samt neutral i likviditet. I nedanstående tabell framkommer
hur Fondens över -respektive undervikter i dessa tillgångsslag fallit ut under 1999 (absolut
bidrag från strategi). Bidraget till totalportföljen från respektive delportföljs överavkastning
framkommer också. Är portföljens avkastning högre än delportföljens jämförelseindex är
bidraget positivt.

Tillgångsslag	Bidrag från Strategi (%)	Bidrag från överavk. (%)
Svenska aktier	0,1	0,2
Utländska aktier	0,9	0,4
Likviditet	0,0	0,0
			Övrigt bidrag (%)	Total överavk. (%)
Totalt	0,9	0,5	1,0	2,4

Under 1999 har Fjärde Fondstyrelsen varit underviktad i utländska aktier, överviktad i
svenska aktier och neutral i andelen likviditet. Detta har sammantaget genererat ett positivt
bidrag till portföljen med ca 0,9% över index. Härtill har Fonden överträffat samtliga
jämförelseindex under året. Detta innebär att ytterligare 0,5% har genererats i
överavkastning.

⁴⁸ Genomsnitt av 4 kvartal.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

10 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Summan av bidragen från strategi samt bidrag från överavkastning innebär en
överavkastning på 1,4%. Den verkliga överavkastningen var dock 2,4%. Detta innebär att en
överavkastning om 1,0% har skapats som inte förklaras av modellen. Resultaten måste
således tolkas med försiktighet. Fjärde Fondstyrelsen har själva genomfört en bidragsanalys
på dagsbasis. En sådan innebär ett mer korrekt underlag, varför denna analys endast kan ses
som indikativa värden.

8.7 Mål för svenska aktier

Tillgångsslag	Avkastningsmål	Riskkontroll	Risk] usterat mål
Svenska aktier	Överträffa Findatas avkastningsindex med 1,05% per år	Aktiv risk max 6%, mätt i rullande 12- månader.

Dessa kommenterades inledningsvis varför fokusering i det kommande avsnittet sker på att
kommentera avkastning och risk i portföljen i jämförelse med målen. Det är dock viktigt att
poängtera att dessa mål formulerades inför 1999. Under perioden 1995-98 gäller en annan
målformulering som innebär att avkastningsmålet kan kommenteras för perioden, men att
riskkontroll och det riskjusterade resultatet är för tidigt att dra några slutsatser kring.

8.8 Avkastning för noterade svenska aktier 1995-99

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	snitt - 95-99	Ack. 95-99
Svenska aktier	69,1	8,3	30,7	41,9	21,2	32,7	311,3
FDAX korr för Nokia⁴⁹	67,4	13,0	27,8	43,1	20,6	33,1	317,3
FDAX	69,8	13,0	27.8	43,1	20,6	33,5	323,3

Med den nya målsättningen, att överträffa Findatas avkastningsindex med 1,05% per år har
Fonden inte lyckats under 1999. Avkastningen för svenska aktier var 69,1% under 1999 att
jämföra med avkastningen för Findatas avkastningsindex som var 69,8%. Vid jämförelse
med avkastningsindex korrigerat för Nokia, är däremot överavkastningen 1,7%. En sådan
jämförelse är enligt Mercer också mer relevant.

Operativt har Fonden mätts gentemot Veckans Affärers Totalindex. Då detta index inte
inkluderar utdelningar har en sådan jämförelse utelämnats under femårsperioden.

Portfölj

Avk

Stdev

Överav
k%

Aktiv
risk

Info
kvot

Sharpe
kvot

Jensens
alfa
%

Noterade
aktier

32,7

18,9

-0,4

3,4

Neg

1,4

0,7

FDAX

33,1

18,9

1,5

⁴⁹ Beräknat av MPIR och korrigerat för ickesvenska juridiska enheter som noteras på
stockholmsbörsen men som inte ingår i Fondens placeringsbara tillgångar. Korrigeringen har
endast genomförts 1999.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Samtliga årssiffror i tabellen är baserade på 5 års historik. Portföljen uppvisar under
femårsperioden en underavkastning i jämförelse med Findatas avkastningsindex. Risken
mätt som standardavvikelse är densamma i portföljen som för index. Den aktiva risken är
3,4% per år. Detta är lägre än den maximalt angivna aktiva risken om 6% som ställdes upp
inför 1999. Den aktiva risk som Fjärde Fondstyrelsen uppvisar är i linje med vad som
förväntas av en så stor aktör på den svenska marknaden. En nivå runt 3-5% är normalt för en
traditionell svensk aktieförvaltare av svenska aktier. Då överavkastningen är negativ, blir
också informationskvoten negativ. Den riskjusterade avkastningen mätt som Sharpe-kvot är
1,4 att jämföra med Findatas avkastningsindex som är 1,5. Jensens Alfa ger dock ett positivt
riskjusterat resultat om 0,7% per år.

8.8.1 Årsavkastning 1998-99för noterade svenska aktier

APF4 Svenska aktier

Rising Markets E~™"lFalling Markets ....... 12 Month Rolling Excess Return

'Cumulative Excess Return

WILLIAM M.

MERCER

Enligt ovanstående diagram har en ackumulerad underavkastning (den smalare linjen)
genererats under de två senaste åren. Fonden är sämre på att överträffa index då marknaden
stiger. Se vidare Mercer Performance Analytics och Retums Consistency i Appendix 3.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

8.9 Branschfördelning för noterade svenska aktier

WILLIAM M

MERCER

Fjärde AP-Fonden Branschfördelning
jmfr med index 1994-1999, vid årets slut

■Verkstadsindustri

■ Kemi och läkemedel

■ Skogsindustri

□ övrig industri

□ Fastighet och bygg

□ Tjänsteföretag

□ Handelsföretag

□ Investment bolag

□ Bank och försäkring

1999 ingår Kemi och läkemedel,
samt Tjänsteföretag i Övrig
industri

I ovanstående branschfördelning ingår de svenska noterade bolagen. Dessa utgör ca 133,3
mdr. Andelen verkstadsbolag, enligt AFGX:s branschindelning, är den tyngsta branschen i
portföljen, 56,6% vid årets slut. Denna bransch är också den som haft den bästa
kursutvecklingen under 1999, ca 119%50. Andelen övriga bolag utgör 15,5% samt Handel
och Bank/Finans ca 8% vardera. Den största övervikten i relation till index är i
verkstadsbolag, 8%, samt den största underviktningen är i Investmentbolag, 3,4%51. Se
vidare nedan avseende Fondens största engagemang. Det har under året varit en
sektorrotation från cykliska bolag under de först två-tre kvartalen till Data- och IT-företag
under det sista kvartalet. Fonden uppvisade positiv överavkastning de tre första kvartalen
samt en underavkastning det sista kvartalet under 1999.

⁵⁰1 verkstadsindustrin ingår de tre största vinnarna på Stockholmsbörsens mest omsatta lista under
1999, Nokia, Ericsson och SKF.

⁵¹ Samt i Bank/Finans med undervikt om 2,9%.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Procentuell utveckling av indexvikt under 1999

WILLIAM M,

MERCER

Bransch	981231 Mdr	991231 Mdr	Förändrad indexvikt 1999 (%)
V erkstadsindustri	884	1822	11,8
IT-bolag	62	175	2,1
Investmentbolag	122	162	-0,8
\| Ericsson	377	1070	12,8
Totalt	2412	3766

Verkstadsbolag och IT-bolag ökade med 11,8 resp. 2,1 procentenheter av indexviktningen
under 1999. Investmentbolag minskade däremot med 0,8 procentenheter. Fondens övervikt i
verkstadsbolag samt undervikt i Investmentbolag har således bidragit positivt till
utvecklingen. Det bolag vars indexvikt ökade mest var Ericsson, som ingår i
Verkstadsindustrin. På helåret ökade vikten med 12,8 procentenheter. Som framgår av
ovanstående diagram ökade Ericsson samt IT-bolagen framförallt under det sista kvartalet.
Trots att Fondens största enskilda engagemang vid årets utgång var i Ericsson, nära en
neutral vikt i förhållande till index, lyckades Fonden sämre än index under det senaste
kvartalet. Bidragande orsaker var utvecklingen inom IT-företag där Fonden var underviktad.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

8.9.1 De fem största aktieinnehaven för noterade aktier

Rank	Innehav	Bransch	Marknadsvärde (MSEK)	Andel av aktie- 1 portföljen
1	Ericsson total⁵²	Verkstad	42 997	32,3
2	AstraZeneca A	Övriga	13 070	9,8
3	ABB Ltd	Verkstad	9 922	7,4
4	H&MB	Handel	9 906	7,4
5	Electrolux B	Verkstad	5 683	4,3
Total			81 577	61,2

Fjärde AP-fondens aktieinnehav 99-12-31

WILUAMM

MERCER

Electrolux B

32%

De fem största innehaven utgör 61,2% av den noterade svenska aktieportföljens
sammanlagda marknadsvärde, 133,3 mdr. I förhållande till det totala marknadsvärdet, 147,5
mdr, är andelen 55,3%.

⁵² Inklusive konvertibler.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

8.10 Mål för utländska aktier

Tillgångsslag	Avkastningsmål	Riskkontroll	Riskjusterat mål
Utländska aktier	65%MSCI Europa ex Sverige 35%MSCI Världen ex Europa +0,5% per år.	Aktiv risk 12-15% under uppbyggnaden. Max 9% långsiktigt.

Fjärde Fondstyrelsen har preciserat ett avkastningsmål för den utländska aktieportföljen
liksom kommenteras ovan. Värt att notera är att dessa mål fastställts för 1999. För åren
1995-98 användes MSCI World Index i jämförelser.

8.11 Avkastning för utländska aktier 1995-99

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	snitt - 95-99	Ack. 95-99
Utländska aktier	33,5	25,1	45,0	10,0	12,0	24,4	198,4
MSCI korr MPIR	26,2
MSCI World³³	32,1	27,5	32,7	15,1	5,8	22,2	172,2

I avsaknad av explicit målsättning för tidigare perioder för denna portfölj, jämförs portföljen
mot ett brett index, MSCI World Index. Avkastningen för den utländska portföljen har under
femårsperioden varit 24,4% per år. Detta skall jämföras med avkastningen för MSCI World
under perioden, 22,2% per år. Under femårsperioden har således en överavkastning om 2,0%
per år i förhållande till index genererats. Då åren 1995-97 endast är årssiffror är riskmått inte
meningsfulla att beräkna för perioden.

⁵³ För jämförbarhet med fonden är åren 1998-99 inklusive utdelningar samt åren 1995-97 exklusive
utdelningar.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

8.11.1 Årsavkastning för utländska aktier 1998-99

Portfölj

Avk
%

Stdev
%

Över
avk %

Aktiv
risk

Info
kvot

Sharpe
kvot

Jensens
alfa

Utländska
aktier

29,2

18,9

3,4

7,0

0,5

1,4

0,0

MSCI

Index⁵⁴

25,8

17,0

1,4

En överavkastning per år har genererats under de senaste två åren i jämförelse med det
definierade jämförelseindexet. Överavkastningsmålet har mer än överträffats. Den aktiva
risken har dock varit hög 7,0%. Den aktiva risken är lägre än de 12-15% som är limiten
under uppbyggnadsperioden och lägre än vad den långsiktigt far vara, 9%. I riskjusterade
termer, Jensens alfa, är portföljen neutral i förhållande till index. Informationskvoten är dock
bra 0,5.

8.12 Tillgångsfördelning för utländska aktier

WILLIAM M

MERCER.

Fjärde AP-Fonden Tillgångsfördelning utland
jfr vikt i MSCI World 1994-1999, vid årets slut

■ USA
■Storbritannien

■ Schweiz

□ Tyskland

□ Frankrike

□Japan

□ Danmark

□ Finland

Vid 1999 års utgång var Fjärde Fondstyrelsen placerad i 7 länder motsvarande 86% av det
totala marknadsvärdet för de 22 länder som ingår i MSCI World Index. Andelen har varierat
mellan 83% och 91% den senaste femårsperioden. Vid 1998 års utgång utgjorde andelen
91%. Det innebär en minskning under året med 5 procentenheter.

Under året har Finland utgått från utlandsportföljen samtidigt har en nedviktning i att en
nedviktning i USA har skett under året med ca 8%.

⁵⁴ För 1998 MSCI TR World Index, för 1999 65% MSCI Europé ex Sverige 35% MSCI Världen ex
Europé.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

WILLIAM M.

Fjärde AP-fonden Omallokering utland under 1999 MERCER

Land

8.13 Valutaexponering

Fjärde AP-fondens valutaexponering 99-12-31

WILLIAM M

MERCER

Valutaexponeringen mot dollarn har minskat samt mot Europeiska valutor och Yen, ökat.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Fjärde Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Fjärde AP-fonden Valutaförändring 1999

Valuta

Den amerikanska dollarn respektive Yenen har ökat 5,1% respektive 15,3% gentemot den
svenska kronan. Euron har dock minskat med ca 10,5%.

8.13.1 De fem största utländska innehaven

Rank	Innehav	Land	Marknads-värde (MSEK)	Andel av aktie- portföljen
1	British Telecom A	Storbritannien	297	3,1
2	Glaxo A	Storbritannien	285	2,9
3	Allianz A	Tyskland	242	2,5
4	France Telekom	Frankrike	242	2,5
1 5	Cisco A	USA	224	2,3
] Total			1289	13,3

De fem största innehaven i utlandsportföljen utgör 13,3%. Av denna andel utgör bolag från
Storbritannien ca 45%, eller 6% av den totala noterade utlandsportföljen som är 9666 Msek.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Femte Fondstyrelsen

Innehållsförteckning

9 Femte Fondstyrelsen - Sammanfattning....................................................................74

9.1 Strategi/normalportfölj...........................................................................................74

9.2 Totalmål..................................................................................................................74

9.3 Delmål....................................................................................................................74

9.4 Totalportföljens avkastning 1995-99......................................................................74

9.5 Svenska aktier och utländska aktier avkastning och risk 1995-99.........................75

9.6 Utländska aktier avkastning och risk 1999.............................................................75

9.7 Sammanfattning Mercer.........................................................................................76

10 Femte Fondstyrelsen och reglementet........................................................................76

10.1 Inledning.................................................................................................................76

10.1.1 Målsättning enligt reglementet..........................................................................77

10.1.2 Placeringsbara tillgångar enligt reglementet.....................................................77

10.1.3 Förändringar i reglementet under året...............................................................77

11 Utvärdering totalportfölj- mål och avkastning..........................................................78

11.1 Inledning.................................................................................................................78

11.1.1 Mål för totalportföljen.......................................................................................78

11.1.2 Total - och delmål i sammanfattning.................................................................80

11.1.3 Avkastning i sammanfattning............................................................................82

11.1.4 Totalportfölj- tillgångsfördelning......................................................................83

11.1.5 T otalportfölj -avkastningsanalys......................................................................84

11.2 Mål för svenska aktier............................................................................................85

11.2.1 Avkastning för aktieportföljen 1995-99............................................................86

11.2.2 Årsavkastning 1998-99 för svenska aktier........................................................86

11.2.3 Branschfördelning för noterade svenska aktier.................................................87

11.2.4 Fem största aktieinnehav för noterade aktier....................................................90

11.2.5 Mål för utländska aktier....................................................................................91

11.2.6 Avkastning för utländska aktier........................................................................91

11.2.7 Avkastning för utländska aktier ett år...............................................................91

11.2.8 Tillgångsfördelning för utländska aktier...........................................................92

11.2.9 Valutaexponering..............................................................................................94

11.2.10 Fem största utländska innehav..........................................................................95

11.2.11 Bilagor Enskildas sektorindelning....................................................................96

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

9 Femte Fondstyrelsen - Sammanfattning

9.1 Strategi/normalportfölj

Strategisk tillgångsfördelning 1999

Tillgångsslag	Normalvikt	Intervall	Jämförelseindex
Svenska aktier	88%	80-96%	FDAX
Utländska aktier	8%	5-15%	STOXX50
Räntebärande	4%	0-8%	OMRX TOTAL

9.2 Totalmål

"Kapitalförvaltningen skall på lång sikt överträffa den avkastning som marknaden
erbjuder med 0,8% per år. Med lång sikt avses här en rullande femårsperiod. Med
marknad avses ett vägt jämförelseindex av nedan angivna index. För portföljens
huvuddel svenska aktier fastställs ett delmål att informationskvoten (information
| ratio) skall överstiga 0,3.⁵⁵"

9.3 Delmål

\| Tillgångsslag	Avkastningsmål	Riskkontroll	Riskjusterat mål
Svenska aktier	Överträffa Findatas avkastningsindex med 0,8% per år.	Aktiv risk max 7%, mätt i rullande 12- månader.	Informationskvot som överstiger 0,3.
Utländska aktier	Lika med Europaindex STOXX 50.	Ingen dokumenterad målsättning för 1999	Ingen dokumenterad målsättning för 1999
Räntebärande	Överträffa OMRX-TOTAL med 0,4%	Ingen dokumenterad målsättning för 1999	Ingen dokumenterad målsättning för 1999
Totalportföljen	Totalavkastning som överstiger valt benchmark med 0,8% per år⁵⁶	Ingen dokumenterad målsättning för 1999	Ingen dokumenterad målsättning för 1999

9.4 Totalportföljens avkastning 1995-99

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	snitt - 95-99	Ack. 95-99
Totalportföljen	53,1	5,3	31,3	42.0	23,4	30,0	270,7
Femte AP-Fondens eget index⁵⁷	62,9	13,0	27,8	43,1	20,6	33,1	317,3
92,5%FDAX, 7,5% MSCI World⁵⁸	64,8	14,0	28,2	41,0	19,5	32,3	306,0

⁵⁵ Närmare mål för Femte AP-Fondens placeringsverksamhet, 981201, sid. 1.

⁵⁶ En överavkastning på femårsperioden 4,9%

⁵⁷ 88% Findatas avkastningsindex, 8%> STOXX 50, 4% OMRX TOTAL for 1999. För 1995-98
Findatas avkastningsindex

^5S För år 1999 används FDAX korrigerat för Nokia. MSCI World inklusive utdelningar____________

William M. Mercer 74 Maj 2000

Investment Consulting

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Med den nya målsättningen, för 1999, har Fonden inte lyckats överträffa sitt eget
kombinerade index. Fondens totalavkastning var 53,1%, jämförelseindex 62,9%. Detta
innebär en underavkastning med 9,8%. Då målet är satt för en femårsperiod är det dock svårt
att dra några slutsatser i förhållande till målsättningen. Den stora underavkastningen för
1999 innebär dock svårigheter för Fonden att uppnå femårsmålen.

Med den gamla målsättningen, att överträffa Findatas avkastningsindex för hela portföljen
under en femårsperiod, har Fonden inte lyckats. Fondens avkastning är 30,0 % per år för
perioden 1995-99. Findatas avkastningsindex har under motsvarande period haft en
avkastning som är 33,1% per år. Detta innebär en underavkastning för portföljens resultat
med 3,1% per år under perioden.

En relevant utvärdering under femårsperioden är enligt Mercer att utvärdera totalportföljen
mot 92,5% FDAX59 och 7,5% MSCI WorldöO. Detta index har under åren 1995-99 uppnått
en avkastning om 32,3% per år. Underavkastningen i jämförelse med detta index är lägre,
2,3% per år.

9.5 Svenska aktier och utländska aktier avkastning och risk 1995-99

Portfölj

Avk

Stdev

Överavk

Aktiv
risk
%

Info kvot

Sharpe
kvot

Jensens
alfa
%

Noterade
aktier

31,7

17,3

-1,4

6,4

Neg.

1,5

2,1

FDAX

33,1

18,9

1,5

Den nya målsättningen, för 1999, har inget mål för kombinationen svenska och utländska
aktier. Härav kommenteras enbart den gamla målsättningen, att för värdepappersporföljen
uppnå en avkastning över totalindex. Mercers har således jämfört aktieportföljen med
Findatas avkastningsindex. Fonden har under perioden avkastat 31,7% jämfört med index
33,1%. Detta innebär en underavkastning med 1,4%. Den riskjusterade avkastningen mätt
som Jensens Alfa är dock hög, 2,1%

9.6 Utländska aktier avkastning och risk 1999

Portfölj

Avk

Stdev

Överavk

Aktiv
risk
%

Info
kvot

Sharpe
kvot

Jensens
alfa
%

Utländska
aktier

13,0

13,1

-15,8

12,0

Neg

0,7

0,2

STOXX

50⁶¹

30,2

16,0

Med den nya målsättningen, för 1999, att uppnå en avkastning lika med STOXX 50 har
Fonden inte lyckats. Avkastningen för portföljen var 13,0% att jämföra med avkastningen
för index som var 30,2%. Underavkastningen var således 17,2% mätt för ett enskilt år. Detta

⁵⁹ Å ven detta korrigerat för Nokia.

⁶⁰ Anledningen är att det bättre speglar ramarna för tillgångsfördelningen för ett fullinvesterat
uppdrag.

⁶¹ Enligt målsättning för 1999_________________________________________________________________

William M. Mercer 75 Maj 2000

Investment Consulting

Finansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

är en femårsmålsättning varför slutsatser är för tidiga att dra. Dock kommer den stora
underavkastningen första året göra det svårt för Fonden att uppnå femårsmålet.

9.7 Sammanfattning Mercer

Strategi/normalportfölj

5, Fondens skall jämföras mot ett fullinvesterat jämförelseindex

E, Fonden har en stor strategisk övervikt i Europa. En analys bör genomföras och
dokumenteras som underlag för den strategiska allokeringen mellan olika regioner.

Fonden bör överväga att för totalportföljen använda ett bredare index, exempelvis MSCI
World.

£ Fonden förbereder sig för det nya mandatet år 2001, detta har påverkat förvaltningen och
strategin.

Avkastningsmål och riskkontroll 1999

E, Rimligt avkastningsmål för totalportföljen, dock saknas risklimiter. En komplettering
med vilken aktiv risk förvaltningen siktar mot som komplement till det fastställda taket.

E, Rimligt avkastningsmål för den svenska aktieportföljen. En komplettering med vilken
aktiv risk förvaltningen siktar mot som komplement till det fastställda taket.

E, Lågt avkastningsmål för den utländska aktieportföljen. Komplettera med riskkontroll,

E, Både tak och riktmärke.

E, Högt avkastningsmål för ränteportföljen. Komplettera med riskkontroll,

E, Både tak och riktmärke.

Möjlighet att använda externa förvaltare på delar av eller hela utländska portföljen,
alternativt indexera.

Delar av ovanstående är delvis åtgärdat inför förvaltningsåret 2000.

10 Femte Fondstyrelsen och reglementet

10.1 Inledning

Femte Fondstyrelsen bildades 1988 och har varit verksam sedan hösten 1989. Fonden utgör
en del av den Allmänna Pensionsfonden. Fondens medel skall placeras på
riskkapitalmarknaden.

Vid utgången av 1999 var Fondens grundkapital62 5,9 mdr63, vilket är en ökning med 477
mkr under det senaste året. Det maximala grundkapitalet kan uppgå till 1% av
anskaffningsvärdet på de medel Första till Tredje Fondstyrelsen förvaltar.

Fonden skall vaije år leverera 3% av grundkapitalet uppräknat nuvärde till Första till Tredje
Fondstyrelserna.

⁶² Summan av de medel som överförts från riksförsäkringsverket.

⁶¹ Grundkapitalet uppräknas med förändringen i konsumentprisindex varje år._____________________

William M. Mercer 76 Maj 2000

Investment Consulting

Finansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

10.1.1 Målsättning enligt reglementet

Femte Fondstyrelsens målsättning enligt reglementet64 är i sammanfattning att:

Vara till nytta för försäkringen för tilläggspensionen

Förvalta medel genom placering på riskkapitalmarknaden

Generera en långsiktigt hög avkastning

g, Ha tillfredsställande riskspridning

10.1.2 Placeringsbara tillgångar enligt reglementet

Femte Fondstyrelsernas tillåtna instrument enligt reglementet65 är i sammanfattning:

5, Aktier i svenska aktiebolag

S, Standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i svenska aktiebolag.

£ Max 10% i aktier i utländska bolag eller andelar i utländska aktiefonder

E, Konvertibla skuldebrev i svenska aktiebolag

E, Riskkapital i svenska ekonomiska föreningar

E, Andelar i svenska kommanditbolag

Kassa och likvida medel (om det behövs för en tillfredställande betalningsberedskap)

E, Optioner och terminer i syfte att effektivisera och skydda mot risker

Vidare far Fjärde och Femte Fondstyrelserna äga max 10 procentöö av röstetalet av samtliga
aktier i ett bolag.

10.1.3 Förändringar i reglementet under året

E, AP-fondemas organisation och placeringsregler i det reformerade pensionssystemet.

É, Innehav av utländska aktiebolag skall under vissa förutsättningar inte betraktas som
utländska. För att detta undantag skall gälla krävs67 att det utländska bolaget förvärvat
ett svenskt aktiebolag genom ett offentligt erbjudande där ersättningen till aktieägarna i
det svenska bolaget utgjordes av aktier i det utländska bolaget. Dessutom krävs att det
utländska bolaget efter förvärvet skall ha betydande verksamhet i Sverige samt vara
noterat vid svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Beslutet trädde ikraft den 1 juli
1999.

För Femte Fondstyrelsen innebär detta att ägande i bolag som ABB, Astra-Zeneca, Autoliv,
P&U och Stora-Enzo är möjliga. Likaså de utländska bolagen AkzoNobel och Tietoenator.
Dessa bolag utgjorde ca 18,6% av Findatas avkastningsindex vid slutet av 1998 och 10,9%.
vid slutet av 1999. Nokia är det bolag med högst vikt i Findatas avkastningsindex som inte
utgör placeringsbar tillgång. Nokias andel av Findatas avkastningsindex var 2,3% resp. 2,8%

⁶⁴ §34, Lag (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.

⁶⁵ §12a, §35 och §39 i Lag (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.

⁶⁶ §37, Lag (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden

⁶⁷1 enlighet medprop. 1998/99:93, sid. 35._________________________________________________________

William M. Mercer 77 Maj 2000

Investment Consulting

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

vid utgången av 1998 resp 1999. Resterande bolag på O och OTC- listorna som inte kan
placeras I utgör för närvarande en försumbar placeringsbegränsning.68.

11 Utvärdering totalportfölj- mål och avkastning

11.1 Inledning

Då Riksdagens krav är mycket allmänt hållna skall också fondstyrelserna fastställa närmare
mål för sin placeringsverksamhet. Dessa har formulerats i ”Placeringsrestriktioner”69 ,
”Närmare mål för Femte AP-Fondens placeringsverksamhet”70 samt ”Ägarpolicy”71 .

11.1.1 Mål för totalportföljen

”Kapitalförvaltningen skall på lång sikt överträffa den avkastning som marknaden
erbjuder med 0,8% per år. Med lång sikt avses här en rullande femårsperiod. Med
marknad avses ett vägt jämförelseindex av nedan angivna index. För portföljens
huvuddel svenska aktier fastställs ett delmål att informationskvoten (information
ratio) skall överstiga 0,3.

Målsättningen formulerades i december 1998 och kommenterades redan i förra årets
utvärdering. Definitionen av den strategiska portföljen har utifrån dessa kommentarer
förändrats inför år 2000. Beräkningen av värdet på de utländska tillgångarna grundas nu på
marknadsvärdet istället för som tidigare anskaffningsvärdet. Kritiken mot valet av
jämförelseindex för den räntebärande portföljen, OMRX TOTAL, kvarstår sedan förgående
års utvärdering73. Dock har målsättningen för överavkastningen för de likvida
medlen/räntebärande sänkts från 0,4% till 0,2%.

Under den femårsperiod som är föremål för utvärdering, 1995-99, finns två olika
målformuleringar, en för 1999 och en för perioden 1995-98. Den senaste målsättningen
formulerades i december 1998 och kommenterades redan i förra årets utvärdering. Redan då
påpekades att målpreciseringen är betydligt bättre än den tidigare målformuleringen som
inte beaktade olika tillgångsslag, utan innebar att totalportföljen skulle överträffa ett
avkastningsindex för Stockholms Fondbörs74.

I nuvarande målformuleringen för 1999 syftar ”den avkastning som marknaden erbjuder” i
målformuleringen till ett kapitalvägt index som är sammansatt i förhållande till en
normalportfölj som fastställts vid ingången av 1999. I den fortsatta utvärderingen
kommenteras både den gamla och den nya målformuleringen. Då ingen av
målformuleringarna gäller för hela femårsperioden blir dock entydliga slutsatser i
förhållande till målsättningen svåra att dra.

⁶⁸ 1999-12-31, Totalt utland 13,9%. Får placera i 10,9%. Får ej placera i Nokia med 2,8%. Resten
utgör 13,9-10,9-2,8=0,2. Denna siffra har naturligtvis varierat under året.

⁶⁹1999-02-09 och 1999-12-07

⁷⁰ 1998-12-01 och 1999-12-07

⁷⁷ 1999-02-09

⁷² Närmare mål för Femte AP-Fondens placeringsverksamhet, 981201, sid 1.

⁷³ Regeringens skrivelse 1998/99:132, Mercers utvärdering sid. 71

⁷⁴ Den gamla målformuleringens relevans är inaktuell att belysa. Däremot är det ett uppställt mål,

varför Fondens resultat kommenteras i förhållande till målformuleringen.________________________

William M. Mercer 78 Maj 2000

Investment Consulting

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Strategisk tillgångsfördelning 1999

Tillgångsslag	Normalvikt	Intervall	Jämförelseindex
Svenska aktier	88%	80-96%	FDAX
Utländska aktier	8%	5-15%	STOXX50
Räntebärande	4%	0-8%	OMRX TOTAL

Strategisk tillgångsfördelning 2000

Tillgångsslag	Normalvikt	Intervall	Jämförelseindex
Svenska aktier	88%	82-95%	FDAX
Utländska aktier	8%	5-10%	STOXX50
Räntebärande	4%	0-8%	OMRX TOTAL

Mercer har tidigare år framhållit vikten av att utnyttja reglementets tillåtna gränser fullt ut.
Detta har underbyggts av traditionell teori om diversifiering och riskspridning. Mercers
rekommendation har varit att öka utlandsdelen maximalt samt att vara fullinvesterad i aktier.
Mot denna bakgrund och i samband med den begränsning placeringsreglementet innebär är
en sådan portfölj; 90% i svenska aktier samt maximalt 10% i utländska aktier. Med en
symetrisk tillåten avvikelse om 2,5 procentenheter75, skulle detta innebära76 en
normalportfölj med 92,5% svenska aktier och 7,5% utländska aktier77.

Tillgångsslag	Normalvikt	Avvikelse	Jämförelseindex
Svenska aktier	92,5%	+/- 2,5%	FDAX
Utländska aktier	7,5%	+/- 2,5%	MSCI TR World Index
Likvida medel	0%	+/-2,5%	OMRX - TBILL

Det föreligger två stora skillnaden i tolkningen av uppdraget. Den ena skillnaden är huruvida
likvida medel skall utgöra en tillgångsklass som skall påverka j ämförelseindex eller inte.
Mercers uppfattning är att Fondens likvida medel är att betrakta som normal likviditet i en
aktieportfölj. Detta är i linje med global redovisningsstandard av fullinvesterade
aktieuppdrag. Fonden är av uppfattningen att 4% av totalportföljen jämförelseindex skall
utgöras av avkastningen för räntebärande placeringar78. Den andra skillnaden rör
utlandsuppdraget. Den genomsnittliga vikten regionen Europa haft i Världsindex var under
1999, 33%. Det valda indexet innebär således en stor överviktning i Europa i relation till de
utvecklade ländernas sammanlagda marknadsvärde.

Ur strategisk synpunkt måste detta innebära att Fonden har en mycket hög förväntad
avkastning på denna region i förhållande till övriga marknader. I avsaknad av en
optimeringsmodell där förväntad avkastning för olika regioners framgår, är det svårt att

⁷⁵ Normal avvikelse är mellan 5-10% totalt, dvs. mellan +/-2,5% till +/-5%>. I detta fall har ett
snävare intervall angivits då den utländska andelen av riskspridningsskäl inte bör avvika för
mycket från den maximala andelen på 10%>.

⁷⁶ En normalportfölj bör medge att avvikelse kan tas både uppåt och nedåt. Med detta synsätt blir
normalvikten 7,5% i utländska aktier. Vid utnyttjande av 2,5% avvikelsen blir det maximala taket
10°/o för utländska aktier.

⁷⁷ För taktisk allokering och for transaktions likviditet möjliggörs en tillåten kassahållning enligt
reglementet. Finansdepartementet har tidigare angivit att denna andel bör maximeras till 5%.

⁷⁸ Detta har sin grund i att mandatet ses som långsiktigt samt att de kommande placeringsreglerna

kommer att medge räntebärandeplaceringar._______________________________________________

William M. Mercer 79 Maj 2000

Investment Consulting

Finansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

förstå den stora övervikt som Fonden har tagit i Europa. En aktiv förvaltare förväntas
generera en överavkastning relativt index. De val förvaltaren gör i avvikelse från index skall
vara väl underbyggda. Om förvaltaren av olika skäl saknar en klar uppfattning om ett visst
tillgångsslag kommer att utvecklas sämre eller bättre än övriga är det naturligt att ha sin
neutrala vikt. Samma resonemang gäller för regioner, marknader och sektorer.

Marknadsvikt och avkastning i SEK 1999

Region	Vikt i MSCI World 1999	Avkastning i SEK
MSCI All Country World	100%	33,3%
MSCI World ex. E.M.	94%	31,7%
MSCI North America	48%	29,6%
MSCI Europé	30,6%	22,1%
MSCI Japan	12,6%	70,2%
MSCI Emerging Markets	6,0%	72,5%
MSCI Pacifix ex. Japan	2,8%	57,9%

Stora organisatoriska förändringar har skett under 1999 med modernisering av verksamheten
och en ambition att förändra förvaltningen till en modem analysdriven förvaltning. Antalet
anställda har ökat från 5 till 13 personer. Detta är mycket positivt och ger Fonden
möjligheter till underliggande analyser för framtida strategier. Mercer anser att en analys bör
göras med förväntad avkastning och risk för olika regioner och marknader för att fa underlag
för den strategiska allokeringen. Investeringsstil och strategi bör förtydligas och
dokumenteras. Den strategiska allokeringen har stor betydelse för avkastningen och ger
möjlighet till meravkastning genom taktisk allokering. För att lyckas med detta är det av
avgörande betydelse att den underliggande analysen är av hög kvalité. Inför den ökande
utlandsexponeringen 2001 kommer strategisk och taktisk allokering ha ökad relativ
betydelse. Samtidigt kommer kraven och omfattningen av uppdraget att öka.

Fördelen med indexering är att den aktiva risken blir nära noll. Fördelen med externa
förvaltare är att det finns förvaltare som konsekvent slår jämförelseindex över tiden. Mercers
analyser tyder på att det är bättre att använda olika specialister inom olika regioner, dvs. en
europeisk, en amerikansk förvaltare etc., snarare än att använda en globalt placerande
aktieförvaltare. Det kan således vara tänkvärt att Fonden aktivt förvaltar den europeiska
aktieportföljen samt låter externa förvaltare placera inom övriga regioner. Är det detta som
är tanken bör dock avkastningsmålet och den tillåtna aktiva risken ses över då målet är lågt
ställt.

11.1.2 Total - och delmål i sammanfattning

Nedan följer en analys av huruvida Femte Fondstyrelsen uppnått sina mål. De mål som
anges är hämtade från ”Närmare mål för Femte AP-Fondens placeringsverksamhet”, 1998-
12-01.

Under större delen av utvärderingsperioden har Femte AP-Fonden inte arbetat utifrån något
specificerat avkastningskrav eller angivit några risknivåer för placeringsverksamheten.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Målsättningen för Fonden är nu att under en femårsperiod uppnå en avkastning som är 0,8%
högre än snittet för marknaden. Det tidigare långsiktiga målet var att överträffa ett
avkastningsindex för Stockholms fondbörs. Den svenska och utländska aktieportföljen
betraktades i sektorallokeringsval som en portfölj Eftersom tydlig målsättning tidigare har
saknats kan inga långsiktiga slutsatser dras för totalportföljen. En långsiktig jämförelse,
femårsutvärdering, kan först göras för åren 1999-2004 om man vill göra en bedömning av
den nuvarande målsättningen och förvaltningen.

Mål och delmål för portfölj en 1999

Tillgångsslag	Målavkastning relativt index
\| Svenska aktier	+ 0,8%
Utländska aktier	+/- 0%
Räntebärande	+ 0,4%
Totalt⁷⁹	+ 0,8%

Den aktiva risken (tracking error) far inte överstiga 7% i den svenska aktieportföljen.
Informationskvoten för den svenska aktieportföljen skall överstiga 0,3.

Mål och delmål för portföljen 2000

Tillgångsslag	Målavkastning relativt index
Svenska aktier	+ 0,8%
Utländska aktier	+/- 0%
Räntebärande	+ 0,2%
Totalt⁸⁰	+ 0,8%

Den aktiva risken (tracking error) far inte överstiga 7% i totalportföljen. Informationskvoten
för totalportföljen skall överstiga 0,3%

De uppsatta målen ses som realistiska, möjligen att en förvaltning av Fondens nuvarande
storlek och mandat skulle kunna ha som mål att informationskvoten skall överträffa 0,5%.
Fonden bör komplettera måldokumenten med ett normalintervall för den aktiva risken.

⁷⁵ Om alla delmålen uppnås är det inte säkert att totalmålet uppnås. Viktas delmålen ihop erhålles

0.72% över index. Totalmålet för portföljen är satt till 0,8%.

⁸⁰ Om alla delmålen uppnås är det inte säkert att totalmålet uppnås. Viktas delmålen ihop erhålles

0.712% över index. Totalmålet för portföljen är satt till 0,8%._____________________________________

William M. Mercer 81 Maj 2000

Investment Consulting

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

11.1.3 Avkastning i sammanfattning

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	96 (%)	95 (%)	snitt - 95-99	Ack. 95-99
Aktieportföljen⁸¹	55,9	5,5	33,7	44,6	24,8	32,7	311,1
Femte AP-Fondens eget index⁸²	66,1	13,0	27,8	43,1	20,6	33,0	316,3
Svenska aktier	61,5	3,6
FDAX korr för Nokia⁸³	67,4	13,0	27,8	43,1	20,6	33,1	317,3
FDAX	69,8	13,0	27,8	43,1	20,6	33,5	323,3
Utländska aktier	13,0	19,6
STOXX 5 O⁸⁴	30,2	37.6
MSCI TR World Index	32,1	27,5	35,1	17,4	8.2	23,6	188,9
Likviditet Räntebärande	-0,6	4,1	5,2	6,7	8,5	4,7	26,0
OMRX TOTAL	0,0	H,2
OMRX TBILL	3,3	4,9	4,1	8,0	9,4	5,9	33,4
Totalportföljen	53,1	5,3	31,3	42,0	23.4	30,0	270,7
Femte AP-Fondens eget index⁸⁵	62,9
92.5%0FD.4X⁸⁶. 7,5%o MSCI World	64,8	14,0	28,4	41,2	19,7	32,5	307,6

Under större delen av utvärderingsperioden har avkastnings- och riskmål saknats varför en
totalutvärdering inte är möjlig. Med den nya målsättningen, att överträffa jämförelseindex
under en femårsperiod med 0,8% per år, har Fonden inte lyckats. Fondens avkastning är
30,0% per år alternativt 270,7% för perioden 1995-99. Jämförelseindex har under
motsvarande period haft en avkastning som är 32,5% per år eller 307,6% under perioden.
Detta motsvarar en underavkastning med 2,5% procentenheter per år eller ackumulerat
36,9% under den senaste femårsperioden.

Med den nya målsättningen, att överträffa ett kombinerat index, har Fonden inte lyckats
uppnå målet för 1999. Fondens totalavkastning var 53,1%, Fondens eget jämförelseindex
62,9% samt Mercers jämförelseindex 64,8%. Detta innebär en underavkastning om 9,8%
respektive 11,7%. Betraktas 1999 som första året i en femårsutvärdering kommer Fonden få
mycket svårt att uppnå en överavkastning på 0,8% per år under en femårsperiod.

⁸¹ Aktieavkastning är totalavkastning för utländska och svenska aktier 1995-97

⁸² 91,7% Findatas avkastningsindex, 8,3% STOXX 50, för 1999. Åren 1995-98 endast FDAX.

⁸³ Beräknat av MPIR och korrigerat endast för 1999.

⁸⁴ Dow Jones STOXX 50 Index består av de 50 största sektorledande företagen i Europa.

⁸³ 88% Findatas avkastningsindex, 8% STOXX50, 4% OMRX-TOTALför 1999.

Åren 1995-98 endast FDAX

⁸⁶ För år 1999 används FDAX korrigerat för Nokia. MSCI World inklusive utdelningar.____________

William M. Mercer 82 Maj 2000

Investment Consulting

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

11.1.4 Totalportfölj- tillgångsfördelning

WILLIAM M

MERCER

Femte AP-fonden Tillgångsfördelning

1995-1999

□ Svenska aktier totalt

□ Utländska aktier totalt

■ Likvida medel

Är

Det marknadsvärderade kapitalet uppgick för Fonden till c:a 23,7 mdr vid utgången av 1999.
Allokeringsmässigt är Fonden vid 1999 års utgång placerad i svenska aktier med 21,3 mdr
(90,1%) och i utländska aktier med 1,7 mdr (7,0%) och har således uppfattat sitt
placeringsuppdrag som att vara fullinvesterad i aktier. Ränteportföljen utgör 0,7 mdr (2,9%).

Under det senaste året har en omallokering skett från utländska aktier till svenska aktier och
en till en mindre del från räntebärande till svenska aktier, vilket framgår av nedanstående
diagram.

WiLLIAM M

Femte AP-fonden Skillnad i tillgångsfördelning under 1999 MERCER

Tillgångsslag

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Femte Fondstyrelsens tillgångsfördelning kan ställas i relation till reglementets tillåtna
ramar, dvs. 10% i utländska aktier och 90% i svenska aktier. I nedanstående diagram
tydliggörs de relativa vikterna Fonden haft de senaste fem åren i relation till taket på de
ramar Fonden har haft att röra sig inom.

WILLIAM M

Femte AP-fondens Tillgångsfördelning jmfr med MERCER.

90% svenskt, 90% utland 1995-1999

■ Likvida medel
[3 Utländska aktier

□ Svenska aktier

11.1.5 Totalportfölj -avkastningsanalys

En bidragsanalys87 kan förklara ett avkastningsresultat i förhållande till den uttalade
strategin. Femte AP-Fondens strategiska portfölj, eller normalportfölj, ställs i relation till
den verkliga portföljen samt de olika delportföljemas relativa avkastning.

Följande jämförelseindex används för 1999:

88% Findatas avkastningsindex

8% STOXX 50
£, 4% OMRX TOTAL

Tillgångsslag	Jfr Index	Index vikt (%)	Portfölj- vikt 1999 (%)	Portfölj avk. (%)	Index- avk. (%)	Portfölj avk. indexavk.
Svenska aktier	FDAX korr	88	86,2	61,5	67,4	-5,9
Utländska aktier	STOXX 50	8	9,4	13,0	30,2	-17,2
Räntebärande	OMRX- TOTAL	4	4,4	-0,6	0,0	-0,6
Totalt				53,1	62,9	-9,8

“⁷ Baserad på kvartalssiffror. Se vidare appendix 2.

William M. Mercer 84

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Femte Fondstyrelsens avkastning var 53,1% och normalportföljens index var 62,9% under
1999. Fonden har således uppnått en underavkastning om 9,8% i förhållande till
referensportföljen. Den svenska noterade portföljen underavkastade i jämförelse med
Findatas avkastningsindex korrigerat för Nokia med 5,9%. Den utländska portföljen
underavkastade relativt Fondens definierade jämförelseindex för utländska placeringar med
17,2%. Även ränteförvaltningen underavkastade i jämförelse med index, om så endast med
0,6%.

I förhållande till normalportföljen har Fonden under året varit underviktad i svenska aktier,
överviktad i utländska aktier samt överviktad i räntebärande. I nedanstående tabell
framkommer hur Fondens över -respektive undervikter i dessa tillgångsslag fallit ut under
1999 (absolut bidrag från strategi). Bidraget till totalportföljen från respektive delportföljs
överavkastning framkommer också. Är portföljens avkastning högre än delportföljens
jämförelseindex är bidraget positivt.

Tillgångsslag	Bidrag från Strategi (%)	Bidrag från överavk. (%)
Svenska aktier	0,0	-4,3
Utländska aktier	-0,4	-1,6
Likviditet	0,5	-0,1
			Övrigt bidrag (%)	Total överavk. (%)
Totalt	-0,2	-5,9	-3,7	-9,8

Under 1999 har Fonden varit underviktad i svenska aktier, överviktad i utländska aktier och
i räntebärande. Detta har sammantaget genererat ett negativt bidrag till portföljen med ca
0,2% mot index. Härtill har Fonden underavkastat relativt samtliga jämförelseindex under
året. Detta innebär att ytterligare 5,9% har genererats i underavkastning.

De negativa bidragen från strategi samt negativa bidrag från överavkastning innebär en
underavkastning på 1,4%. Den verkliga underavkastningen var dock 9,8%. Detta innebär att
en underavkastning om 3,7% har skapats som inte förklaras av modellen. Resultaten måste
således tolkas med försiktighet. Femte Fondstyrelsen har själva genomfört en bidragsanalys
på dagsbasis. En sådan innebär ett mer korrekt underlag, varför denna analys endast kan ses
som indikativa värden.

11.2 Mål för svenska aktier

Tillgångsslag

Avkastningsmål

Riskmål

Riskjusterat mål

Svenska aktier

Överträffa

Findatas
avkastningsindex
med 0,8% år

Aktiv risken för ej
överstiga 7%

Informationskvot
som överstiger 0,3

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

11.2.1 Avkastning för aktieportföljen 1995-99

Samtliga årssiffror i tabellen är baserade på 5 års historik. Sifferunderlaget för 1995-97 har
inte gjort det möjligt att särredovisa svenska och utländska aktier. Portföljen uppvisar under
femårsperioden en underavkastning i jämförelse med index. Risken mätt som
standardavvikelse är lägre i portföljen än för index. Den aktiva risken är 6,4% per år. Detta
är lägre än den maximalt angivna aktiva risken om 7% för den svenska aktieportföljen som
ställdes upp inför 1999 och som gäller totalporföljen inför 2000. Den aktiva risk som Femte
Fondstyrelsen uppvisar är i linje med vad som förväntas av en så stor aktör på den svenska
marknaden. En nivå runt 3-5% är normalt för en traditionell svensk aktieförvaltare av
svenska aktier. Då överavkastningen är negativ, blir också informationskvoten negativ. Den
riskjusterade avkastningen mätt som Sharpe-kvot är 1,5 att jämföra med Findatas
avkastningsindex som är 1,5. Jensens Alfa ger dock ett positivt riskjusterat resultat om 2,1%
per år.

Portfölj

Avk

Stdev

Överavk

Aktiv
risk

Info kvot

Sharpe
kvot

Jensens
alfa
%

Noterade
aktier

31,7

17,3

-1,4

6,4

Neg.

1,5

2,1

FDAX

33,1

18,9

11.2.2 Årsavkastning 1998-99för svenska aktier

APF5 Svenska aktier

Excess Return in Svenska aktier from jan 1998 to dec 1999
APF5SAversus FDAX (before fees)

2,0%

0.0%

I Rising Markets E—BFalling Markets

'■ 12 Month Rolling Er cess Return

'Cumulatise Excess Return

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

11.2.3 Branschfördelningfor noterade svenska aktier

I nedanstående sammanställning har branschviktema enligt Affärsvärldens generalindex88
använts. Vid beräkning av Fondens totala branschvikter har hänsyn tagits till innehav i
optioner och OMX89.

WILLIAM N\.

MERCER

Femte AP-fonden Tillgångsfördelning per bransch

■Verkstadsindustri

■ Kemi och läkemedel
■Skogsindustri

□ övrig industri

□ Fastighet och bygg

□ Tjänsteföretag

□ Handelsföretag

□ Investment bolag

□ Bank och försäkring

1999 ingår Kemi och
läkemedel, samt
Tjänsteföretag i Övrig
industri

I ovanstående branschfördelning ingår de svenska noterade bolagen. Fondens innehav i
svenska noterade aktier var vid årsskiftet 21,3 mdr.

Det som bidragit mest till underavkastningen i den svenska aktieportföljen 1999 är
övervikten i Investmentbolag, undervikten i Verkstad, främst undervikten i Ericsson,
genomsnittligt 22,3% under året, framförallt under fjärde kvartalet.90 Undervikten i
Ericsson har dock minskat under året. Ericsson avkastade 183% under 1999, Verkstad
avkastade 119% och Investmentbolagen 34%. Fondens undervikt i branscherna Bank/Finans
och läkemedel har gett ett positivt allokeringsbidrag.

^ss exkl. utdelningar

^S9 AFGXs marknadsvärden för respektive bolag baseras på det aktieslag (A eller B) som har högst
marknadsvärde. Köpkursen för detta aktieslag multipliceras med totalt antal aktier. Detta innebär
att vid branschkodning av OMX, har samma metodik använts. Vi utgången av 1999 utgjorde det
marknadsvärderade innehavet i OMX ca 577,5 mkr.

⁹⁰ Genomsnittliga vikten för Ericsson i index 19,4%, genomsnittliga innehavet i Ericsson för fonden
15,1

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Avkastning AFGX 1999

Branscher/Index⁹¹	Avkastning %	Standardavvikelse %
V erkstadsindustri	118,9	28,8
Skogsindustri	70,1	20,7
Handelsföretag	67,4	26,1
Investmentbolag	34,2	13,4
Fastighet och Bygg	29,5	15,4
Övrig industri	22,4	13,7
Bank och Finans	19,1	H,1
Rederier	11,9	21,8
AFGX	65,9	17,6
FDAX	69,8	17,5

WILLIAM M.

MERCER

Femte AP-fonden Tillgångsfördelning svenska aktier
per bransch enligt Enskildas sektorindelning

■ Basindustri

■ Bank, Finans. Försäkring

■ Fastigheter/Bygg

□ Konglomerat/lnvestment bolag

□ Konsument industri

□ Läkemedel och medicinsk teknik

□Telekom och IT

B Verkstad

□Olja

□ Transport

D övriga

I Enskildas sektorindelning (se vidare bilaga sist i detta dokument) ingår Ericsson i
Telekom/IT, istället för i Verkstad i AFGX.

⁹¹ AFGX exklusive utdelningar, FDAX inklusive utdelningar

William M. Mercer 88

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

WILLIAM M.

MERCER

Procentuell utveckling av indexvikt under 1999

Verkstadsindustri

••♦•■IT-bolag

» Investmentbolag

■ Ericsson

I Affärsvärldens Generalindex hade Ericsson en vikt på 28% vid årsslutet 1999. Den 23:e
mars i år var vikten för Ericsson 36%.

Bransch	981231 Mdr	991231 Mdr	Förändrad indexvikt 1999 (%)
Verkstadsindustri	884	1822	11,8
IT-bolag	62	175	2,1
Investmentbolag	122	162	-0,8
Ericsson	377	1070	12,8
Totalt	2412	3766

Verkstadsbolag och IT-bolag ökade med 11,8 resp. 2,1 procentenheter av indexviktningen.
Investmentbolag minskade däremot med 0,8 procentenheter. Det bolag vars indexvikt ökade
mest var Ericsson, som ingår i Verkstadsindustri. På helåret ökade vikten med 12,8
procentenheter. Som framgår av ovanstående diagram ökade Ericsson samt IT-bolagen
framförallt under det sista kvartalet.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

11.2.4 Fem största aktieinnehav för noterade aktier

1 Rank	Innehav	Bransch	Marknads- värde (MSEK)	Andel av aktie- portföljen
1	Ericsson B	Verkstad	5 362	23,3%
2	Industrivärlden tötal	Investment	1 506	6,5%
3	Investor total	Investment	1 371	6,0%
4	SCA total	Skog	847	3,7%
⁵	Netcom Systems total	Övriga bolag	838	3,6%
Total			9 925	43,2

Femte AP-fonden aktieinnehav 99-12-31

WILLIAM M

MERCER.

De fem största direkta aktieinnehaven (baserat på marknadsvärdet) utgör 46% av femte
Fondstyrelsens totala noterade aktieportfölj på ca 21,3 mdr. I ovanstående sammanställning
har ej borträknats effekter av derivat samt indirekt ägande via investmentbolag.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

11.2.5 Mål för utländska aktier

Mål för portföljenl999

| Tillgångsslag

Avkastningsmål

Riskkontroll

Riskjusterat mål

Utländska aktier.

Lika med

Europaindex
STOXX 50.

Ingen dokumenterad
målsättning för 1999

11.2.6 Avkastning för utländska aktier

Delportfölj (SEK)	99 (%)	98 (%)	91 (%)	96 (%)	95 (%)	snitt - 95-99	Ack. 95-99
Utländska aktier	13,0	19,6
STOXX 50	30,2	37,6
MSCI TR World	32,1	27,5	35,1	77.V	8,2	23,6	188,9

Det går inte att urskilja avkastningen för den utländska aktiedelen under 1995-97. Härav
kommenteras endast 1998-99.

11.2.7 Avkastning för utländska aktier ett år

'■ Portfölj

Avk

Stdev

Överavk

Aktiv
risk

Info
kvot

Sharpe
kvot

Jensens
alfa
%

Utländska
aktier

13,0

13,1

-17,2

12,0

Neg

0,7

0,2

STOXX

1 50

30,2

16,0

En underavkastning på 17,2%. Risken, mätt som standardavvikelse har varit lägre för
portföljen i jämförelse med index, 13,1 respektive 16,0. Den aktiva risken har varit 12,0%,
vilket betraktas som mycket hög. Under senare tid har den aktiva risken väsentligt minskats.
Informationskvoten är negativ.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Enligt nedanstående diagram har en ackumulerad underavkastning (den smalare linjen)
genererats under det senaste året. Se vidare Mercer Performance Analytics och Retums
Consistency i Appendix 4.

APF5 Utländska aktier

I Rising Markels r- - iFalling Markels

—12 Month Rolling Excess Return ----Cuinulalive Excess Return

11.2.8 Tillgångsfördelning för utländska aktier

Femte AP-fonden Tillgångsfördelning utland 1995-1999

WILLIAM M

MERCER




		1
1	1	L
T D rj

1995 1996 1997 1998 1999

■ Norge

■ Tyskland
■Schweiz

□ Danmark

□ Storbritannien

□ USA

□ Sverige

□ EURO

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

En betydande omallokering har under året skett i den utländska aktieportföljen, det stora
innehavet i Roche har halverats men har fortfarande en stor övervikt i portföljen vilket ger
en undervikt för övriga. Innehavet i USA finns inte med i Index. Innehavet i SEK är
Ericsson.

WILLIAM M.

Femte AP-fonden Branschfördelning utländska innehav MERCER

jmfr med Enskilda 1999

■ Basindustri

■ Bank. Finans. Försäkring

■ Fastigheter/Bygg

■ Konglomerat/lnvestment bolag

□ Konsument industri

□ Läkemedel och medicinsk teknik

□ Telekom och IT

□ Verkstad

□Olja

□ Transport

□ övriga

Stor övervikt för Läkemedel, innehavet i Roche, och en stor undervikt Teknologi och
Telekom, 41% av index vikten i slutet av året.

WIUJAMM

Femte AP-fonden Tillgångsfördelning utland per bransch MERCER
enligt Enskildas sektorindelning, med undantag för Roche Holdings

1999

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

11.2.9 Valutaexponering

Femte Ap-fonden Valutaexponering 99-12-31

WILLIAM M.

MERCER.

USD ^SEK

4% 2%

35%

Femte AP-fonden Valutaförändring 1999

Valuta

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

11.2.10 Fem största utländska innehav

Rank	Innehav	Land	Marknads- värde (MSEK)	Andel av aktie- portföljen
1	Roche R	CH	604,3	36,3%
2	Maxim Pharmaceuticals A	USA	59,1	3,6%
3	Nokia OY	Fl	57,0	3,4%
4	BP Amoco A	GB	55,5	3,3%
5	Deutsche Telekom	DE	51,4	3,1%
			827,3	49,7%

Femte AP-fonden Aktieinnehav utland 99-12-31

WILLIAM M,

MERCER

De fem största innehaven i utlandsportföljen utgör 49%

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

11 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 132

F inansdepartementet

Utvärdering av Femte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

11.2.11 Bilagor Enskildas sektorindelning

Segment

Sector

Industry

Chemicals 0.5

Metal & Mining 0.5

Pulp & Paper 2.8

Automotive 1.9

Enqineering 6.2

Shipping 2.6

Transport 0.4

Oil 0.6

Oil Services 0.6

Telecom Eauipment 41.0

Telecom Operators 10.5

Technology 5.1

Banks 5.1

nsurance 2.8

Other financials 0.5

Property 0.8

Construction 0.8

Building Materials 0.3

Conglomerates 0.6

Investment/Holding companies 2.6

Food & Beverages 1.2

Media 1.0

Consumer Goods 0.6

Retail 3.0

Leisure 0.3

Wholesale 0.2

Services 1.8

Utilities 1.0

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Sjätte Fondstyrelsen

Innehållsförteckning

12 Sjätte Fondstyrelsen -Sammanfattning.....................................................................98

12.1 Strategi/normalportfölj...........................................................................................98

12.2 Totalmål.................................................................................................................98

12.3 Delmål....................................................................................................................98

12.4 Totalportföljens avkastning 1997-99.....................................................................99

12.5 Svenska noterade aktier avkastning och risk 1997-99...........................................99

12.6 Onoterade aktier avkastning och risk...................................................................100

12.7 Sammanfattning Mercer.......................................................................................101

13 Sjätte Fondstyrelsen och reglementet......................................................................102

13.1 Målsättning enligt reglementet............................................................................102

13.1.1 Placeringsbara tillgångar enligt reglementet..................................................103

13.1.2 Förändringar i reglementet under året............................................................103

13.2 Sjätte Fondstyrelsens tolkning av reglementet....................................................104

14 Utvärdering totalportfölj- mål och avkastning.......................................................104

14.1 Inledning..............................................................................................................104

14.2 Mål för totalportföljen..........................................................................................105

14.3 Total - och delmål..................................................... 106

14.4 Den noterade portföljens mål...............................................................................106

14.5 Den onoterade portföljens mål.............................................................................107

14.6 Den totala portföljen............................................................................................107

14.7 Avkastning i sammanfattning..............................................................................108

14.8 Totalportfölj- tillgångsfördelning........................................................................109

14.9 Totalportfölj-”bidragsanalys”.............................................................................110

14.10 Noterade svenska aktier - mål och avkastning....................................................110

14.10.1 Mål för noterade svenska aktier......................................................................110

14.10.2 Delmål för noterade svenska aktier................................................................111

14.10.3 Årsavkastning och risk för noterade aktier 1997-99....................................... 111

14.10.4 Årsavkastning 1999 för noterade aktier samt delportföljer............................113

14.10.5 Branschfördelning för noterade aktier............................................................113

14.10.6 De fem största aktieinnehaven för noterade aktier.........................................114

14.10.7 Risklimiter för delportföljer inom den noterade portföljen............................115

Private Equity Portfolio Report......................................................................118

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

12 Sjätte Fondstyrelsen -Sammanfattning

12.1 Strategi/normalportfölj

Tillgångsslag	Normalvikt (%)	Jämförelseindex
Svenska noterade aktier	-	Findatas avkastningsindex
Svenska onoterade aktier	-	Findatas avkastningsindex
\| Totalt	100,0	Findatas avkastningsindex

Fonden ses som en del av AP-Fondssystemet vars samlade marknadsvärde utgör 747,7 mdr.

12.2 Totalmål

”Att inom ramen för Sjätte fondstyrelsens uppgift och placeringsreglemente i ett femårigt
perspektiv maximera avkastningen på fondmedlen, dvs. lägst uppnå en portfölj avkastning
i nivå med Findatas avkastningsindex. Detta baserat på en portfölj med god
riskspridning. ” ⁹²

12.3 Delmål

Tillgångsslag	Avkastningsmål	Riskkontroll
Kapitalförvaltningen Svenska noterade aktier	Uppnå en portfölj avkastning i nivå med Findatas avkastningsindex (FDAX)	För basportföljen⁹⁵ mäts aktiv risk samt avvikelse i branschviktning gentemot index.⁹⁴
Investeringsverksamheten Svenska onoterade aktier	Generera en högre avkastning än FDAX⁹⁵	Föremål för utredning
Totalportföljen	Lägst uppnå en portfölj avkastning i nivå med FDAX	Föremål för utredning

⁹² Mål och Strategier för Fonden, 99-06-14, Sid 1.

⁹³ Utgör ca 80% av den totala noterade portföljen

⁹⁴ För den noterade portföljen, Kapitalförvaltningen, har aktiv risk fastställts inför 2000.

⁹⁵ Ett internt avkastningskrav har satts till ca 20%.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

12.4 Totalportföljens avkastning 1997-99

Delportfölj

(SEK)

(%)

97
(%)

Års avk

(%)

Ack.

97-99

(%)

Totalportföljen

55,8⁹⁶

8,4

FDAX*'

69,8

Med den nya målsättningen, att överträffa Findatas avkastningsindex för totalportföljen,
har Fonden inte lyckats under 1999. Fondens totala avkastning var 55,8% och Findatas
avkastningsindex, 69,8%. Då målet är satt för en femårsperiod samt att uppbyggnadsskedet
för den onoterade portföljen98 bör beaktas är det dock för tidigt att dra några slutsatser i
förhållande till målsättningen. Det är också värt att notera att Fonden är under uppbyggnad
och att en femårsperiod först är utvärderingsbar från och med år 2006 för totalportföljen.

12.5 Svenska noterade aktier avkastning och risk 1997-99

Portfölj

Avk

Stdev
%

Över
avk
%

Aktiv
risk

Info
kvot

Sharpe
kvot

Jensens
alfa%

Noterade
aktier

34,6

25,8

-0,2%

10,1*

Neg.

1,2

0,3

FDAX

34,8

21,5

1,5

* Justerad för månadsavkastning januari 1997.

Målsättningen att uppnå en avkastning i linje med Findatas avkastningsindex uppnåddes
inte fullt ut. Underavkastningen har varit 0,2% per år under treårsperioden.

En mer rättvis jämförelse enligt Mercer är att jämföra Fondens avkastning med Findata
korrigerat för framförallt Nokia99. Vid en sådan jämförelse överträffar Fonden index med
0,4% per år under perioden.

Avkastningsmålet har uppnåtts för basportföljen men inte för aktiva innehav.

Resultatmålet har uppnåtts för portföljen Financial Engineering men inte för portföljen
Positionstagning.

⁹⁶ Endast årssiffror från årsredovisningar. Avkastningen är beräknad som resultatet dividerat med
genomsnittligt kapital.

⁹⁷ För perioden 1997-98 saknas jämförelseindex för den totala portföljen- Detta då strategiska vikter mellan
ränteportföljen och aktieportföljen saknas.

⁹⁸ Samt de värderingsproblem som föreligger vid beräkning av avkastning för den onoterade
portföljen.

⁹⁹ Beräknat av MPIR for Fjärde Fondstyrelsens räkning för 1999.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

12.6 Onoterade aktier avkastning och risk

Avkastningen 100 för den onoterade portföljen visas per år sedan starten och fram till och
med 31 december 1999. Både för totalportföljen, indirekt, realiserat samt orealiserat.

	Totalt onoterade aktier %	Indirekt %	Realiserat %	Orealiserat %
1997	0.0	0.0	0.0	0.0
1998	-3.5	-0.6	4.0	-6.2
1999	18.2	27.6	33.5	12.8

Den totala avkastningen för portföljen har varit 18,2% per år fram till den 31 december 1999.
Indirekta innehav (Fonder) har hittills bidragit mest till avkastningen. Det är dock för tidigt
att dra några slutsatser av ovanstående resultat då Fonden är i ett uppbyggnadsskede med
endast tvåårs historik. Avkastningsberäkningen bygger också på försiktighetsprincipenlOl
och innebär vanligen en ”J-Curve effekt.” J-Curve effekten” innebär att en negativ
avkastning är vanlig under de första åren samt att en mer exponentiell avkastning följer
under senare år.

Branschexponeringen är rimlig. Däremot har Fonden en hög koncentration mot
mognadsfasema ”Expansion” och ”Start-up” och låg andel i ”Seeds”. Det saknas geografisk
riskspridning av legala skäl.

¹⁰⁰ Beräknat enligt EVCA-principen.

¹⁰¹1 enligt med EVCA.

William M. Mercer

Investment Consulting

100

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

12.7 Sammanfattning Mercer

Strategi/normalportfölj

£ Fonden får placera i svenska noterade och onoterade aktier. Någon strategisk portfölj har
inte fastställts. Enligt Mercers bedömning har Fonden giltiga skäl för detta:

£ Fonden är redan en av de stora aktörerna med 2,6 mdr på den svenska marknaden för
onoterade aktier.

£ Fonden har inga inleveranskrav till Statsbudgeten vilket innebär en fortsatt framtida
tillväxt.

£ Fonden far endast placera i svenska bolag (noterade och onoterade).

£ Fonden ses som en del av AP-Fondssystemet med 747,7 mdr. Detta innebär att de
allokeringsmässigt enbart skulle kunna äga onoterade aktier.

Det föreligger således skäl för Finansdepartementet att se över regleringen för Fonden.

Avkastningsmål och riskkontroll

Totalportföljen

£ Det är idag en tillräcklig målsättning att överträffa Findatas avkastningsindex för den
totala portföljen. Detta då det föreligger svårigheter att fastställa en strategisk fördelning
mellan onoterade och noterade företag. 102

£ Tillsvidare föreslås att åtminstone utvärderingsbara mål fastställs för totalportföljen. Ett
sådant mål bör formuleras så att resultatet utvärderas mot den genomsnittliga andelen
onoterade samt noterade aktier per år. För den onoterade delen bör jämförelseindex
utgöras av Findatas avkastningsindex + 5% och för den noterade portföljen Findatas
avkastningsindex + 0,5-1%.

£ En utvärdering kan under sådana förhållanden genomföras under femårsperioder så snart
den onoterade portföljen har byggts upp vilket kommenteras ovan, dvs. 2001-2006.

E, Riskkontroll för den totala portföljen kan endast genomföras för respektive delportfölj
för sig. Den noterade portföljen genom aktiv risk samt den onoterade i form av spridning
mellan branscher och investeringsfaser.

Den svenska aktieportföljen

£ Avkastningsmålet för kapitalförvaltningen är lågt. Ett mer rimligt avkastningsmål är att
överträffa Findatas avkastningsindex med 0,5-1%.

£ Ramar för riskkontroll har preciserats inför år 2000, vilket är bra. De saknas dock för
1999.

£ Fonden har hållit sig inom branschlimitema som uppställts för Basportföljen.

£ Fonden håller sig inom reglementet avseende begränsningen att inte äga mer än maximalt
30% av röstetalet i ett bolag. 103

¹⁰²1 det fall den svenska marknaden for onoterade aktier var oändlig, skulle förmodligen en vettig
målsättning vara att för hela portföljen mätas mot ett jämförelseindex for onoterade aktier.

¹⁰³ Åtminstone kvartalsvis.

William M. Mercer

Investment Consulting

101

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Den svenska onoterade aktieportföljen

Fonden bör fastställa ett formellt avkastningskrav (20%?) för både den totala onoterade
portföljen samt de fyra delportfölj erna.

E, Fonden bör formulera en riskdiversifieringsstrategi mellan direkta investeringar,
indirekta innehav (Fonder), branscher samt olika mognadsfaser. Det bör finnas möjlighet
att avvika både +/- tillräckligt mycket för att bibehålla flexibiliteten samt att tillgodose
behovet av riskkontroll och riskspridning.

E, Fonden bör förbereda sig för en andrahandsmarknad för onoterade aktier. En sådan
skulle innebära ytterligare möjlighet till riskdiversifiering.

E, Fonden bör utveckla den framtida strategiska allokeringen mellan indirekt och direkt
investering med hänsyn till kompetensen på marknaden.

E, Fonden bör se över och anpassa incitamentsstrukturen för att bibehålla och förstärka den
interna kompetensen. Detta är avgörande för Fondens framtida möjlighet att generera
avkastning.

E, Det bör endast finnas onoterade aktier i den onoterade portföljen.

13 Sjätte Fondstyrelsen och reglementet

Sjätte Fondstyrelsen skapades ur den gamla avvecklingsstyrelsen (fond 92-94)104, vars
värde då uppgick till 366 mkr. Bakgrunden var att en större andel av den totala AP-fondens
medel skulle förvaltas i svenska aktier. En omfördelning skedde härav med 10 mdr från
Första till Tredje Fondstyrelserna till den nybildade Sjätte Fondstyrelsen.

Sjätte Fondstyrelsen skiljer sig åt både avseende placeringsreglerl05 och åtagande i
jämförelse med övriga fondstyrelser. Den har en professionell styrelse med endast 5
ledamöterlOö och är begränsad till placeringar i svenska bolagi 07. Sjätte Fondstyrelsen får
även placera i riskkapitalbolag och svenska kommanditbolag utan rösträttsbegränsning. Den
far också äga upp till 30 procent av röstetalet för samtliga aktier i ett noterat bolagl08.

13.1 Målsättning enligt reglementet

Sjätte Fondstyrelsens målsättning enligt reglementet 109 är i sammanfattning att:

E, Vara till nytta för försäkringen för tilläggspensionen

E, Förvalta medel genom placering på riskkapitalmarknaden

E, Generera en långsiktigt hög avkastning

Ha tillfredsställande riskspridning

Sjätte Fondstyrelsen skall vidare öka tillgången på riskkapital på marknaden. I regeringens
proposition 1995/96:171110 framhålls att tillgången på riskkapital kan vara särskilt
expansionshämmande för små och medelstora företag. Härav uttrycks

¹⁰⁴ Genom ett riksdags beslut i december 1995.

¹⁰⁵ Placeringsregler inspirerade av avvecklingsstyrelsens placeringsregler.

¹⁰⁶ Fjärde och Femte Fondstyrelserna består av 14 ledamöter.

¹⁰⁷ De andra fondstyrelserna tillåts placera 10% i utländska aktier eller räntor.

^,os De andra fondstyrelserna har en 10% gräns.

¹⁰⁹ §34. Lag (1983:1092) med reglemente för Allmänna Pensionsfonden.
Sid II.

William M. Mercer

Investment Consulting

102

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

vidare att medlen därför bör ”kunna investeras i mindre, nystartade och onoterade bolag”. I
senare tolkningar av Sjätte Fondstyrelsens uppgifti 11 sägs att ”inriktningen i huvudsak skall
vara mot mindre och onoterade företag”. Investeringarna kan ske via specialiserade
riskkapitalbolag så att fonden inte själv behöver bygga upp en sådan kompetens. Sjätte
Fondstyrelsens huvuduppgift är dock ”att placera medlen så att kraven på långsiktigt hög
avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodosesl 12.”

13.1.1 Placeringsbara tillgångar enligt reglementet

Sjätte Fondstyrelsens tillåtna instrument enligt reglementetl 13 är i sammanfattning:

§ Aktier i svenska aktiebolag

t, Konvertibla skuldebrev i svenska aktiebolag

Riskkapital i svenska ekonomiska föreningar

E, Andelar i svenska kommanditbolag

Kassa och likvida medel (om det behövs för en tillfredställande betalningsberedskap)

£, Optioner och terminer i syfte att effektivisera och skydda mot risker

Vidare far Sjätte Fondstyrelsen äga maximalt 30 procent av röstetalet för samtliga aktier i
bolag registrerade vid Stockholms Fondbörs. Detta gäller dock ej onoterade aktier. För att
fullgöra sitt uppdrag får även externa förvaltare anlitas att förvalta vissa fondmedel.

13.1.2 Förändringar i reglementet under året

§ AP-fondemas organisation och placeringsregler i det reformerade pensionssystemet.

E, Innehav av utländska aktiebolag skall under vissa förutsättningar inte betraktas som
utländska. För att detta undantag skall gälla krävsll4 att det utländska bolaget förvärvat
ett svenskt aktiebolag genom ett offentligt erbjudande där ersättningen till aktieägarna i
det svenska bolaget utgjordes av aktier i det utländska bolaget. Dessutom krävs att det
utländska bolaget efter förvärvet skall ha betydande verksamhet i Sverige samt vara
noterat vid svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. Beslutet trädde ikraft den 1 juli
1999.

För Sjätte Fondstyrelsen innebär detta att ägande i bolag som ABB, Astra-Zeneca, Autoliv,
P&U och Stora-Enzo är möjliga. Likaså de utländska bolagen AkzoNobel och Tietoenator.
Dessa bolag utgjorde ca 18,6% av Findatas avkastningsindex vid slutet av 1998 och 10,9%
vid slutet av 1999. Nokia är det bolag med högst vikt i

Proposition 1998/99:93, sid 27-28.

¹¹² Proposition 1995/96:171, sid 12.

¹¹³ §12a, §36 och §39 i Lag (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden.
"⁴1 enlighet medprop. 1998/99:93, sid 35.

William M. Mercer

Investment Consulting

103

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Findatas avkastningsindex som inte utgör placeringsbar tillgång. Nokias andel av Findatas
avkastningsindex var 2,3% resp. 2,8% vid utgången av 1998 respektive 1999. Resterande
bolag på O och OTC-listoma som inte kan placeras i utgör fömärvarande en försumbar
placeringsbegränsningl 15.

13.2 Sjätte Fondstyrelsens tolkning av reglementet

Då Riksdagens krav är mycket allmänt hållna skall också fondstyrelserna fastställa närmare
mål för sin placeringsverksamhet. Dessa har formulerats i en Finanspolicy för
kapitalförvaltningen (1998-12-01) samt ”Mål och Strategier för Fonden” (1999-06-14).

Sjätte fondstyrelsens tolkning av sin uppgift har inte förändrats:

"Sjätte AP Fonden skall förvalta allmänna pensionsmedel så att avkastningsmålen uppfylls,
samt erbjuda riskkapital till svenskt näringsliv, inte minst till mindre och medelstora företag,
för att främja tillväxt och sysselsättning" 116.

Vid diskussioner med Sjätte Fondstyrelsen framhålls placeringar i onoterade bolag framför
placeringar i noterade bolag. Behovet av att sätta en standard på marknaden för de onoterade
bolagen förefaller också vara en uppgift som antagits. Det är därför värt att notera att det
övergripande målet är ”att placera medlen så att kraven på långsiktigt hög avkastning och
tillfredsställande riskspridning tillgodoses 117.” Detta innebär att placeringar i onoterade
bolag skall genomföras i syfte att maximera avkastningen. Ett problem med onoterade bolag
är dock att egentliga slutsatser av en utvärdering av avkastningen kan göras först efter en
period om 7-10 år efter starten. Då verksamheten är uppbyggd, kan dock en
utvärderingsperiod om 5 år vara lämpligi 18.

14 Utvärdering totalportfölj- mål och avkastning

14.1 Inledning

Totalportföljen har indelats i Kapitalförvaltningen och Investeringsverksamheten. Den
förstnämnda portföljen innehåller noterade instrument och den sistnämnda i huvudsak
onoterade instrument. Ur utvärderingssynpunkt är det lämpligare att renodla de två
verksamhetsområdena så att den ena uteslutande innehåller noterade och den andra
uteslutande onoterade instrument. 119 I det fall Fonden fortfarande önskar vara ägare i ett
bolag som varit onoterat och blivit föremål för notering bör en tydlig policy för överflyttning
till den noterade portföljen utarbetasl20.

^7/5 1999-12-31, Totalt utland 13,9%. Får placera i 10,9%. Får ej placera i Nokia med 2,8%. Resten
utgör 13,9-10,9-2,8=0,2. Åven då denna andel har varierat under året bedöms den som försumbar.

"⁶ Finanspolicy för kapitalförvaltningen, 1998-12-01, sid 1 samt Mål och Strategier för Fonden, 99-
06-14, sid 1.

‘¹⁷ Proposition 1995/96:171, sid 12.

"^s Se vidare”Private Equity Portfolio Report ”, March 2000, Mercer.

"⁹ Detta är i linje med vad Fonden också uppger i Finanspolicyn, 98-12-01, sid 6.

¹²⁰ Se vidare”Private Equity Portfolio Report ”, March 2000, Mercer

William M. Mercer

Investment Consulting

104

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

I årets utvärdering kommer särskilt fokus att tillägnas den onoterade aktieportföljen,
Investeringsverksamheten. För detaljerad analys av den onoterade portföljen hänvisas till
”Private Equity Portfolio Report”, March 2000, Mercer.

14.2 Mål för totalportföljen

"Att inom ramen för Sjätte fondstyrelsens uppgift och placeringsreglemente i ett
femårigt perspektiv maximera avkastningen på fondmedlen, dvs lägst uppnå en
portfölj avkastning i nivå med Findatas avkastningsindex. Detta baserat på en portfölj
med god riskspridning. ”¹²¹ _________{____}_________________________________,

Sjätte Fondstyrelsen har varit verksam i tre år. Redan i förra årets utvärdering påtalade
Mercer att fonden jämfört med andra pensionsförvaltare har en hög ambitionsnivå i att skapa
underlag och dokument som stöd för den operativa verksamheten samt för målformuleringar.
Nedan anges dock ett antal kommentarer kring vad som fortfarande bör preciseras.

Givet sitt uppdrag - att placera medlen så att kraven på långsiktigt hög avkastning och
tillfredsställande riskspridning tillgodoses - och sina placeringsregler, ges Sjätte
Fondstyrelsen endast möjlighet att placera i svenska onoterade och noterade bolag. En
normal utgångspunkt för en pensionsmedelsförvaltare är att definiera en strategisk portfölj.
För Sjätte Fondstyrelsen innebär detta således att definiera en strategisk allokering mellan
svenska noterade och svenska onoterade aktier. En utvärdering mellan onoterade samt
noterade aktier, där hänsyn till de olika marknadernas förväntade avkastning och risk, torde i
normalfallet utgöra grunden för en sådan allokering. Sjätte Fondstyrelsen ses som en del av
det totala AP-Fondssystemet men har inte erhållit instruktioner från Riksdagen om den
övergripande allokeringen för systemet. AP-fondemas samlade marknadsvärde är ca 747,7
mdr. En vanlig andel onoterade aktier av en totalportfölj är i USA 7% samt i UK 1%122. Då
Sjätte Fondstyrelsen ses som en del av det totala AP-Fondssystemet med ca 747,7 mdr skulle
en allokering mellan 1-5%, indikera mellan 7-35 mdr i onoterade svenska bolag. Oavsett om
investeringsbeloppet skall vara 7 mdr eller 35 mdr i onoterade svenska aktier, utgör
placeringsbegränsningen till endast svenska bolag ett praktiskt problem då ju den svenska
marknaden är begränsad. Sjätte Fondstyrelsen har såldes en komplicerad uppgift. Idag
förvaltar Fonden 18,8 mdr totalt och 2,6 mdr i svenska onoterade bolag. Redan idag är
Fonden en av de större aktörerna på den svenska marknaden för onoterade aktier. I takt med
att Fondens kapital ökar, kommer behovet av investeringsaltemativ i onoterade aktier också
att öka. Detta om en fast allokering mellan de två tillgångsslagen skall fastställas. Fonden vill
undvika att framtvinga investeringar i onoterade bolag som inte bidrar till ökad förväntad
avkastning. Detta sammantaget har inneburit svårigheter att fastställa en strategisk
fördelning.

Mot bakgrund av Fondens storlek och framtida tillväxt 123 kommer Fonden att ha svårigheter
att finna lönsamma avsättningsmöjligheter i onoterade svenska bolag. Detta innebär att
Fonden har svårt att fastställa en strategisk fördelning mellan noterade och onoterade aktier.
En möjlig lösning är att Sjätte Fondstyrelsen vaije år skall inleverera hela eller delar av
avkastningen till Statsbudgeten samtidigt som riksdagen fastställer en låg allokeringsnivå för
onoterade placeringar för hela AP-Fondssystemet. Ytterligare möjligheter är att även Sjätte

¹²¹ Mål och Strategier för Fonden, 99-06-14, sid 1.

¹²² Se vidare"Private Equity Portfolio Report", March 2000, Mercer.

¹²³ Fonden har inga inleverenskrav till Statsbudgeten.

William M. Mercer

Investment Consulting

105

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Fondstyrelsen får placera i utländska noterade och onoterade aktier. Detta är också i linje
med de nya placeringsregler som de fyra buffertfonderna får från och med år 2001.

Konsekvenserna av ovanstående resonemang är att det också föreligger utvärderingsproblem.
Onoterade aktier och noterade aktier bör inte utvärderas mot samma jämförelseindex. Enligt
Sjätte Fondstyrelsen ges de onoterade aktierna en förväntad avkastning som överstiger den
noterade med fem procentenheter under en längre period. Den förväntade avkastningen och
risken är högre för onoterade aktier än för noterade. Det är således varken rimligt att
utvärdera hela Fonden mot Findatas avkastningsindex eller något index för onoterade
svenska aktier. Normalt utnyttjas den strategiska fördelningen för en sammanvägning av
delportföljemas index. Mercer saknar dock av ovan beskrivna skäl en sådan fördelning.
Detta innebär att en mer praktisk lösning av utvärderingsproblemet föreslås nedan.

14.3 Total - och delmål

Nedan följer en analys av huruvida Sjätte Fondstyrelsen uppnått sina mål. De mål som anges
är hämtade från ”Mål och strategier för Fonden”124. Följande målsättning och
jämförelseindex utgör grunden för Mercers fortsatta analys för respektive tillgångsslag:

Tillgångsslag	Avkastningsmål	Risklimit
Kapitalförvaltningen Svenska noterade aktier	Uppnå en portfölj avkastning i nivå med Findatas avkastningsindex (FDAX)	För Basportföljen¹²⁵ mäts aktiv risk samt avvikelse i branschviktning gentemot index.¹²⁶
Investeringsverksamheten Svenska onoterade aktier	Generera en högre avkastning än FDAX¹²⁷	Föremål för utredning
Totalportföljen	Lägst uppnå en portfölj avkastning i nivå med FDAX	Föremål för utredning

14.4 Den noterade portföljens mål

Målsättningen för den noterade svenska aktieportföljen är att uppnå en avkastning som är i
linje med index. En aktiv förvaltning som inte slår index kan endast motiveras om ett passivt
alternativ är mer kostnadskrävandel28. Avkastningsmålet för kapitalförvaltningen är således
för lågt. Ett mer rimligt avkastningsmål är att överträffa Findatas avkastningsindex med 0,5-
1%. Det kan finnas indirekta effekter av

¹²⁴ 1999-06-14

¹²⁵ Utgör ca 80% av den totala noterade portföljen

¹²⁶ För den noterade portföljen, Kapitalförvaltningen, har aktiv risk fastställts.

¹²⁷ Ett internt avkastningskrav har satts till ca 20%>.

^I2S En sådan utredning ligger utanför ramen för detta uppdrag men är naturligtvis högst relevant.

William M. Mercer

Investment Consulting

106

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

en aktiv förvaltning som påverkar den onoterade portföljen. Storleken på dessa är dock svåra
att kvantifiera.

Riskkontrollen för kapitalförvaltningen är att uppnå en portfölj med god riskspridning. För
Basportföljen mäts aktiv risk samt avvikelse i branschviktning gentemot index. I förra årets
utvärdering kommenterades att aktiv risk är ett hjälpmedel för riskkontroll samt att Sjätte
Fondstyrelsen borde fastlägga ramar för denna avvikelse. Under år 1999 har en ny
Finanspolicy utarbetats där rimliga ramar för år 2000 har preciserats 129.

14.5 Den onoterade portföljens mål

Enligt Sjätte Fondstyrelsen ges de onoterade aktierna en förväntad avkastning som överstiger
den noterade med fem procentenheter under en längre period. Det saknas dock en explicit
formulerad och dokumenterad målsättning. Findatas avkastningsindex plus 5% är rimligt. En
utvärdering kan genomföras under femårsperioder så snart den onoterade portföljen är
uppbyggd. Enligt Sjätte Fondstyrelsen skulle uppbyggnadsperioden vara slutförd vid 2001.
Detta innebär att slutsatser kring den onoterade Fondens resultat skulle kunna dras år 2006.
Riskkontroll för den onoterade portföljen erhålls framförallt genom riskspridning mellan
olika branscher och faser. Det är således svårigheter att kvantifiera risker i konkreta
numeriska siffror. Se vidare nästa avsnitt ”Private Equity Portfolio Report”, March 2000,
Mercer.

14.6 Den totala portföljen

Inför 1999 har ett avkastningsmål för den totala portföljens avkastning utarbetats, vilket är en
förbättring jämfört med förra året. Avkastningsmålet för totalportföljen borde under normala
förhållanden ställas i relation till andelen onoterade aktier. I det fall ett avkastningskrav på
den onoterade portföljen överstiger den noterade portföljen med fem procentenheter 130,
utgör det högre avkastningskravet idag ca 0,7 procentenheter, och i böljan av året 0,4
procentenheter, över den noterade portföljens. 131 I takt med att andelen onoterade aktier
ökar bör avkastningskravet för den totala portföljen också öka. I och med svårigheten att
med nuvarande regler fastställa en strategisk fördelning mellan onoterade och noterade
företag, är det idag tillräckligt att överträffa Findatas avkastningsindex för den totala
portföljen.

Tillsvidare föreslås att åtminstone utvärderingsbara mål fastställs. Ett sådant mål bör
formuleras så att resultatet utvärderas mot den genomsnittliga andelen onoterade samt
noterade aktier per årl32. En utvärdering kan under sådana förhållanden genomföras under
femårsperioder så snart den onoterade portföljen har byggts upp vilket kommenteras ovan,
dvs. 2001-2006. Då risklimiter saknas för den onoterade delen är det en naturlig konsekvens
att det blir svårigheter att fastställa risklimiter för den totala portföljen. Se vidare ”Private

¹²⁹1 Finanspolicy 1999-12-21 har fastställts; aktiv risk max 4% för basportföljen samt 6% för den
totala noterade portföljen.

¹¹⁰ Det är vanligt att använda avkastningen för ett noterat index + 5 procentenheter i andra länder.
Huruvida fem procentenheter är ett tillräckligt avkastningskrav för placering i onoterade
instrument förutsätter vidare utredning.

¹³¹ Andelen onoterade 99-12-31 är 14%, dvs. 0,14*5=0,7. Andelen onoterade 98-12-31 är 7,4°/o, dvs.
0,074*5=0,37.

¹³² Detta är också i linje med vad som står i Finanspolicyn, sid 10. “Allokera kapital till placeringar
som ger bättre avkastning i förhållande till den risk det innebär ”.

William M. Mercer

Investment Consulting

107

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Equity Portfolio Report” för rekommendation av riskrapportering för den onoterade
portföljen. Härav kan endast riskkontroll anges per delportfölj. Däremot
avkastningsresultatet bör efter uppbyggnadsperioden mätas för totalportföljen på ovan
beskrivet sätt.

14.7 Avkastning i sammanfattning

Analysen i detta kapitel baseras på den information som erhållits av Sjätte Fondstyrelsen. För
den noterade delen finns följande avkastningshistorik:

För 1997-98 finns tre tidsserier. En vardera för svenska noterade aktier, svenska räntor samt
totalportföljen.

För 1999 finns två tidserier. En för svenska noterade aktier samt en för totalportföljen.

Den avkastning som använts genomgående för den noterade portföljen är så kallad tidsvägd
avkastning, baserad på marknadsvärderad dagsdata. Dessa tidsserier beräknas på liknande
sätt som jämförelseindex, dvs. hänsyn tas till in - och utflöden på ett sätt som är förenlig
med svensk standard. 133. Värt att notera i sammanställningen och vid sifferjämförelser i
denna rapport är också skillnaden i beräkningsmetod mellan den noterade och onoterade
portföljen. Den onoterade portföljen beräknas enligt EVCA-principen. Denna innebär
vanligen att avkastningssiffror för onoterade portföljer underskattas fram till realisering.
Härav förutsätts också ett antal år innan siffror börjar bli tillförlitliga. Se vidare “Private
Equity Portfolio Report” för en närmare redogörelse.

i Delportfölj ■ (SEK)	99 (%)	98 (%)	97 (%)	Års avk (%)	Ack. 97-99 (%)
Svenska j noterade aktier	60,4	8,8	39,8	34,6	144,0
FDAX	69,8	13,0	27,8	32,3	145,1
FDAXkorr'¹⁴	67,4
1 Svenska räntor	-	9,9	5,7	7,8	-
OMRX-GOVT	-	72,2	7,4	8,4	-
Totalportföljen	60,4	9,9	8,4	24,1	91,1
FDAX*	69,8	-	-	-
1 Svenska onoterade aktier	33 5**				1
FDAX	69,8	-	-	-	-
Totalportföljen	55,8***	8,4
\| FDAX*	69,8	-	-	-	, -.......c - J

*För perioden 1997-98 saknas jämförelseindex för den totala portföljen- Detta då strategiska vikter mellan
ränteportföljen och aktieportföljen saknas.

**IRR för de realiserade innehaven under 1999, Private Equity Portfolio Report.

*** Endast årssiffror från årsredovisningar. Avkastningen är beräknad som resultatet dividerat med genomsnittligt
kapital.

¹³³ Se vidare Sveriges Finansanalytikers Förening - Redovisning av investmentportföljer.

¹³⁴ Beräknat av MPIR for Fjärde Fondstyrelsens räkning.

William M. Mercer

Investment Consulting

108

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Med den nya målsättningen, att överträffa Findatas avkastningsindex för totalportföljen,
har Fonden inte lyckats under 1999. Fondens totala avkastning var 55,8% och Findatas
avkastningsindex, 69,8% under 1999. Då målet är satt för en femårsperiod samt att
uppbyggnadsskedet för den onoterade portföljenl35 bör beaktas är det dock för tidigt att dra
några slutsatser i förhållande till målsättningen. Det är också värt att notera att Fonden är
under uppbyggnad och att en femårsperiod först är utvärderingsbar från och med år 2006 för
totalportföljen.

14.8 Totalportfölj- tillgångsfördelning

WILLIAM M

6:e AP-fondens tillgångsfördelning 1996-1999, MERCER

vid årets slut

1996 1997 1998 1999

År

□ Räntebärande instrument

□ Noterade aktier

■ Onoterade aktier

Det marknadsvärderade kapitalet uppgick för fonden till ca 18,8 mdr vid utgången av 1999.
Allokeringsmässigt har fonden under hela 1999, varit placerad i aktieri 36, 16,2 mdr (86,4%)
i den noterade portföljen samt 2,6 mdr (13,6%) i den onoterade portföljen. Detta innebär att
den räntebärande portföljen redan vid årets ingång är omplacerad samt utgör
likviditetsförvaltning för den noterade aktieportföljen 137. Detta ligger i linje med vad
Mercer tidigare rekommenderat och i linje med vår tolkning av intentionerna med
reglementet. Vi har tidigare år framfört kritik för att denna omplacering inte skett tillräckligt
snabbtl38. Fonden har successivt ökat aktieandelen sedan slutet av december 1996 då
fondens tillgångar fördelade sig med 4% i aktier och 96% i räntebärande instrument. Under
1997 utgjorde den noterade aktieandelen 29% och vid utgången av 1998, 87,5%. Den
noterade portföljen utgjorde 86,4% vid utgången av 1999, vilket innebär att andelen noterade
aktier har minskat till förmån för ökad andel onoterade aktier under 1999. Den onoterade
andelen har successivt ökat. Från 3% vid utgången av 1997 till 7,4% vid utgången av 1998
samt 13,4% vid 1999-års slut. Den onoterade portföljens andel av det totala medlen är dock
endast 0,4% 139.

¹³⁵ Samt de beräkningstekniska problem som föreligger för beräkning av den onoterade portföljen.

¹¹⁶ Detta i linje med allokeringsplanen styrelsen fastställt enligt Finanspolicy 1998-12-01,sid 5.

¹³⁷ Vid utgången av 1998 utgjorde dock ca 5% räntebärande medel.

¹³³ Det tog ca 2 år för fonden att bli fullinvesterad i aktier.

¹³⁹ 2,6+0,1 (från de övriga fonderna) dividerat med 747,7.

William M. Mercer

Investment Consulting

109

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

14.9 Totalportfölj -”bidragsanalys”

I avsaknad av en strategisk allokering mellan den onoterade och noterade portföljen är det
svårt att genomfora en bidragsanalys där effekterna av strategin tydliggörs. Det faktum att
avkastningsberäkningen för den onoterade portföljen inte heller är särskilt meningsfull under
en treårsperiod innebär att effekterna av de strategiska besluten inte skulle framgå klart även
om en strategisk allokering funnits dokumenterad.

Då det saknas ett strategiskt jämförelseindex för portföljen kan en förenklad bidragsanalys
istället visa överavkastningens uppkomst för 1999. Överavkastningen på noterade aktier och
onoterade aktier ställs i relation till den totala portföljens överavkastning.

Tillgångsslag	Jfr Index	Portfölj -vikt 1999¹⁴⁰ (%)	Portfölj avk. (%)	Index- avk. (%)	Portfölj avk. - index- avk.	Bidrag 1 från portfölj
Kapitalförvaltningen \| Svenska noterade aktier	FDAX	92,6¹⁴¹	60,4	69,8	-9,4	-8,7
Investerings- verksamheten 1 Svenska onoterade aktier	FDAX	7,4	33,3	69,8	-36,5	-2,7
Övrigt						-3,1 I
1 Totalt		100	55,3	69,8	-14,5	-14,5 ¹

Av ovanstående tabell framgår att den totala portföljen underträffade Findatas
avkastningsindex (FDAX) med 14,5%. Den svenska noterade portföljen underträffade
jämförelseindex med 9,4%. Används marknadsvikten vid årets ingång, ges ett negativt
bidrag till portföljen med ca 8,7%. Den onoterade delen underträffade FDAX med ca 36,5%
under 1999. Ett negativt bidrag från portföljen ges med ca 2,7% om ingående marknadsvärde
används för denna portfölj. Dessa siffror måste dock tolkas med försiktighet. Dels på grund
av att 3,1% av underavkastningen inte kan förklaras med denna förenklade beskrivning, dels
då avkastningen för den onoterade delen är mycket osäkerl42. Ovanstående tabell kan därför
användas endast i syfte att konkretisera de ungefärliga effekterna av att underträffa
respektive delportfölj. Effekterna av att underträffa jämförelseindex i den noterade portföljen
är större än för den onoterade portföljen. Detta trots att den onoterade portföljen hittills visar
en underavkastning. Sammanfattningsvis kan således konstateras att den totala portföljens
avkastning till största del beror av avkastningen för den noterade portföljen.

14.10 Noterade svenska aktier - mål och avkastning

14.10.1 Mål för noterade svenska aktier

| ”Fondens mål för kapitalförvaltningen är att uppnå en portfölj avkastning i nivå med
I Findatas avkastningsindex”¹⁴³. __________________________

¹⁴⁰ Beräknat på ingående marknadsvärde, dvs 1998-12-31.

¹⁴¹ Vid ingång av året läggs kassadel in i svenska noterade aktieportföljen.

¹⁴² EVCA-principen innebär vanligen en underskattning av resultatet de första åren. Utseendet kan
vanligen liknas vid en J-kurva.

¹⁴¹ Mål och Strategier för Fonden, 99-06-14, sid 1.

William M. Mercer

Investment Consulting

110

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Målsättningen kommenterades inledningsvis varför koncentrationen i detta kapitel
framförallt inriktas på avkastnings- och riskanalys.

Portföljen för noterade svenska aktier benämns Kapitalförvaltningen inom Sjätte
Fondstyrelsen. Portföljen kan indelas i 4 delportföljer med specificerade uppgifter och mål.
Även dessa kommenteras nedan.

14.10.2 Delmål för noterade svenska aktier

Delportfölj¹⁴⁴	Syfte	Resultat-mätning	Mål	Risklimit
Bas- portföljen:	Långsiktig kapital- och likviditets- förvaltning med syfte att uppfylla placerings- strategin	Relativ % avkastning i portföljen mot avkastningen för FDAX för motsv. period, både direkt och riskjusterat	Findatas avkastnings- index (FDAX)	Portföljens avvikelse per bransch från FDAX. +/-5%-enheter +15%. Derivat+optioner inkluderas.
Aktiva innehav:	Långsiktigt aktieinnehav i syfte att öka den långsiktiga avkastningen.	Relativ % avkastning i port- följen i jämförelse med avkastningen för FDAX i ett långsiktigt perspektiv.	Findatas avkastnings- index (FDAX)	Styrelsebeslut £ aktiva ägare E, min 10% huvud- ägaransvar § stor andel av portföljen
Financial Engineering:	Finansiella strategier som utnyttjar Fondens komparativa för- delar och mark- nadsposition¹⁴⁵	Operativt nominellt resultat, samt relativ procentuell avkastning.	20 MSEK	Styrelsebeslut
Positions- tagning:	Kortsiktig positionstagning i syfte att utnyttja marknadsrörelser till att nå ett bättre resultat.	Operativt nominellt resultat, samt relativ procentuell avkastning.	10 MSEK	Max +/-100 MSEK

14.10.3 Årsavkastning och risk för noterade aktier 1997-99

Samtliga årssiffror i tabellen är baserade på 3 års historik. Den noterade portföljen har under
de senaste tre åren underträffat FDAX med 0,2% per år. Risken mätt som standardavvikelsen
i portföljen har under perioden varit 4,3 procentenheter högre än för index. Den aktiva risken
är hög för portföljen, 10,1% per år, jämfört med andra förvaltare av svenska aktier,
genomsnitt 3,5%. Informationskvoten är negativ vilket indikerar att den extra risk som tagits
gentemot index inte bidrag till en positiv överavkastning. De riskjusterade avkastningen mätt
som Jensens Alfa är dock positiv, 0,3. Detta indikerar ett positivt riskjusterat resultat.

¹⁴⁴Finanspolicy för Kapitalförvaltningen (1998-12-01), sid 7 samt verksamhetsplanen 1999

¹⁴⁵ i syfte att erhålla en högre långsiktig avkastning.

William M. Mercer

Investment Consulting

111

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Portfölj

Ask

Stdev
%

Över
avk
%

Aktiv-
risk

Info-
kvot

Sharpe-
kvot

Jensens-
alfa
%

Noterade-
aktier

34,6

25,8

-0,2%

10,1*

Neg.

1,2

0,3

FDAX

34,8

21.5

1,5

★Justerad for månadsavkastning januari 1997.

Målsättningen att uppnå en avkastning i linje med Findatas avkastningsindex uppnåddes inte
fullt ut. Underavkastningen har varit 0,2% per år under treårsperioden.

En mer rättvis jämförelse enligt Mercer är att jämföra Fondens avkastning med Findata
korrigerat för framförallt Nokial46. Detta då Fonden ju ej far placera i dessa bolag. Vid en
sådan jämförelse överträffar Fonden index med 0,4% per år under perioden.

Enligt nedanstående diagram är den ackumulerade överavkastningen under treårsperioden
(skillnaden mellan portföljens avkastning och index) för Fonden (den smalare linjen) 2,3 %
högre än för Findatas avkastningsindex korrigerat för Nokia under perioden.

mmm Rising Markels Fallinf Markels " 12 Month Rolling Excess Return Cumulatise Excess Return

Fonden har underträffat index vid stigande marknad (62%) i högre grad än i vikande
marknad (38%). Detta då de blå staplarna är fler under nollstrecket än över nollstrecket. Se
vidare Appendix 5.

¹⁴⁶ Beräknat av MPIR for Fjärde Fondstyrelsens räkning för 1999.

William M. Mercer

Investment Consulting

112

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

14.10.4 Årsavkastning 1999för noterade aktier samt delportföljer

Tillgångsslag	Jfr Index	Portfölj -vikt 1999’47 (%)	Portfölj avk. (%)	Index- avk. (%)	Portfölj avk- index- avk.	Bidrag- från- portfölj
Basportföljen	FDAX	81,7	69,9	69,8	0,1	0,1
Aktiva innehav	FDAX	16,9	3,6	67,8	-66,2	-11,2
Financial engineering		1,5	-
Positionstagning		0,0	-
Övrigt						1,7
Totalt		100,0	60,4	69,8	-9,4	-9,4

Den totala noterade portföljen genererade en avkastning om 60,4% under 1999. Detta skall
jämföras med Findatas avkastningsindex korrigerat för Nokia som hade en avkastning på
69,8%. Ett mer rättvisande index som är korrigerat för Nokia, uppvisar en avkastning om
67,4%. Detta innebär en underavkastning om 9,4% alternativt 7,0%. Den största portföljen,
basportföljen, bidrog positivt till resultatet och aktiva innehav bidrog negativt under 1999.
De exakta storleksordningarna i tabellen måste tolkas försiktigt då 1,7 procentenheter inte
förklaras på detta sätt.

14.10.5 Branschfördelning för noterade aktier

WILLIAM M

MERCER

6:e AP-fondens branschfördelning jmfr med index

1999, vid årets slut

I ovanstående sammanställning har branschviktema enligt Affärsvärldens generalindex
använts. Rederier har dock lagts till “övriga bolag”. Vid beräkning av Fondens totala

¹⁴⁷1998-12-31.

William M. Mercer

Investment Consulting

113

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

branschvikter har hänsyn tagit till innehav i OMX 148, däremot ej för indirekta innehav via
investmentbolag. Branschfördelningen är baserad på den totala fondens noterade
innehavl49. Den största överviktningen, i jämförelse med index är investmentbolag, 7,9%
och den största underviktningen är i verkstadsbolag, 6,9%. I det fall derivat ej inräknas i
branschfördelningen, ges en övervikt i Fastighet och bygg på över 5% samt i
investmentbolag på över 13%. Sjätte Fondstyrelsen har inte själv beräknat branschviktningen
för den totala noterade portföljen.

14.10.6 De fem största aktieinnehaven för noterade aktier

Rank	Innehav	Bransch	Marknadsvärde (MSEK)	Andel av aktie- portföljen
1	Ericsson B	Verkstad	3789	23,3
2	Bure	Investment	1209	7,4
3	AstraZeneca	Övrigt	835	5,1
4	Investor B	Investment	762	4,7
5	H&M B	Handel	698	4,3
Total			7293	44,9

De fem största direkta aktieinnehaven (baserat på marknadsvärdet) utgör 44,9% av Sjätte
Fondstyrelsens totala noterade aktieportfölj på ca 16,2 mdr. I ovanstående sammanställning
har ej borträknats effekter av derivat samt indirekt ägande via investmentbolag.

Under året har ökning av antalet aktier skett i Bure och Ericsson. Nettoköp tillsammans med
relativ marknadsutveckling har inneburit att Ericsson utgör det största innehavet i portföljen.
AstraZeneca har nettosålts med ca 750 000 aktier. Trots detta utgör bolaget det tredje största
innehavet. Under året har nettoköp av aktier i H&M genomförts. Vilket innebär att denna
placeras bland de fem största innehaven. Detsamma gäller innehav i Investor. Volvo och
Castellum har utgått ur de fem största innehaven. Detta trots att nettoköp har genomförts
under året.

^I4S AFGXs marknadsvärden för respektive bolag baseras på det aktieslag (A eller B) som har högst
marknadsvärde. Köpkursen för detta aktieslag multipliceras med totalt antal aktier. Detta innebär
att vid branschkodning av OMX, har samma metodik använts. Vi utgången av 1999 utgjorde det
marknadsvärderade innehavet i OMX ca -49,4 mkr.

¹⁴⁹ Av 16,2 mdr utgår likvida medel samt icke definierade branscher (varav kundfordring på 320 mkr
utgjorde största posten) så att marknadsvärdet utgör 15,8 mdr i analysen.

William M. Mercer

Investment Consulting

114

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

14.10.7 Risklimiter för delportföljer inom den noterade portföljen

14.10.7.1 Risklimit för basportföljen

Basportföljen överträffade sitt jämförelseindex med 0,1% under 1999. För basportföljen
uppställdes risklimit i termer av avvikelse från branschviktema. I positionerna skulle derivat
samt optioner inkluderas 150. Härav har också OMX-index inkluderats 151. Risklimiten
beräknas som index vikten +/-5procentenheter +15% av index vikten.

Tillgångsslag	Portföljvikt- 1999¹⁵² (%)	Index vikt (%)	Portfölj vikt-index vikt	Risk +/-	i mit
Bankfinans	9,2	11,2	-1,9	6,7
Fastbygg	7,9	2,9	5,0	5,4
Handel	5,5	6,8	-1,3	6,0
Investment	1,8	4,3	-2,5	5,6
IT	6,4	4,6	1,8	5,7
Skog	4,6	4,3	0,4	5,6
Verkstad	47,1	48,4	-1,3	12,3
Övrigt	17,4	17,6	-0,2	7,6
Totalt	100,0

Av tabellen framgår att Fastighet och Bygg är den bransch som ligger i farozonen för den
tillåtna risklimiten. I övrigt är det goda marginaler mellan portföljens branschexponering och
den tillåtna risklimiten.

⁵⁰ Den totala basportföljen utgör ca 14,2 mdr och av dessa ingår 13,8 mdr i branschfördelningen.
Likvida medel 91 mkr samt en fordran om 322 mkr ingår således ej.

¹⁵¹ AFGXs marknadsvärden för respektive bolag baseras på det aktieslag (A eller B) som har högst
marknadsvärde. Köpkursen för detta aktieslag multipliceras med totalt antal aktier. Detta innebär
att vid branschkodning av OMX, har samma metodik använts. Vi utgången av 1999 utgjorde det
marknadsvärderade innehavet i OMXfor Basportföljen 69,3 mkr.

¹⁵² Vid årets utgång.

William M. Mercer

Investment Consulting

115

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

14.10.7.2 Risklimiter för aktiva innehav

Innehav	Aktivt innehav Msek	Totalt i portföljen Msek	Andel- aktie- kapital %	Andel röster %	Andel av portfölj %
Bure	1209	1209	19,3	19,3	6,5
Castellum¹⁵³	215	265	16,2	16,2	1,1
Hexagon B	204	204	10,4	6,88	1,1
Svolder A+B	215	215	21,8	28,3	1,1

Ett innehav i aktie definierad som ett ”aktivt innehav” skall innebära att fonden skall agera
som aktiv och långsiktig ägare. Sjätte fondstyrelsen har ställt upp ett antal kriterier. Ett av
dessa är att fondens innehav i bolaget bör uppgå till minst 10% av kapitalet. Av ovanstående
sammanställning framgår att andel av aktiekapital är minst 10%. Hexagon ligger mycket
nära 10 procentgränsen, men de andra innehaven är väsentligt högre än 10%.

Att vara aktiv ägare innebär möjlighet att påverka företaget, varför en 10%-gräns i stället
borde ligga på andelen röster i bolaget.

Ett annat kriterium är att innehavet inte skall vara för litet i förhållande till det totala
innehavet. Endast Bure utgör en större andel av den totala portföljen som är ca 18,8 mdr.
Övriga innehav utgör ca 1%. Den 30 procents gräns som reglementet medger i rösteandel av
ett bolag, innebär i praktiken också begränsningar att utöka innehav i mindre bolag. Ett
exempel är Svolder där ju Sjätte Fondstyrelsen redan äger ca 28,3% av andelen röster i
bolaget. Ett förslag är därför att se över kriterierna för aktiva innehav. Kanske bör
kriteriumet att innehavet ej skall vara för litet i förhållande till det totala innehavet nyanseras
eller preciseras med ”vid förvärvstillfället”.

14.10.7.3 Mål för Financial engineering

Det totala marknadsvärdet var ca 212 MSEK vid årets utgång. Målsättningen att uppnå ett
resultat om 20 MSEK innebär grovt räknat ca 10% i avkastning under året. Detta borde
under det gångna året, då svenska börsen gått upp med ca 70%, vara ganska enkelt att uppnå.
Enligt Sjätte fondstyrelsen uppnåddes ett resultat på ca 90 MSEK under året. De har således
överträffat det uppställda målet på 20 MSEK. Värt att notera är också att portföljen
finansieras med kortfristig upplåning. Tanken är således att inget kapital skall bindas i
portföljen. Marknadsvärdet har kvartalsvis varierat mellan ca 100 MSEK till 1 000 MSEK.

^ISi Lån ingår med ca -400 Msek. Det direkta aktieinnehavet utgör således ca. 615 Msek.

William M. Mercer

Investment Consulting

116

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av Sjätte Fondstyrelsen till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

14.10.7.4 Mål för Positionstagning

Målet för denna portfölj var 10 MSEK. Detta mål lyckades fonden inte uppnå. Istället blev
resultatet negativt 10 MSEK. Sjätte Fondstyrelsen har konstaterat det dåliga resultatet och
utvärderar huruvida denna portfölj skall finnas kvar, vilket är i linje med vad Mercer skulle
rekommendera.

William M. Mercer

Investment Consulting

117

Maj 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Private Equity Portfolio Report

AP Fonden 6

Section Contents Page

I. Executive Summary 118

II. Private Equity Portfolio Objectives and Strategy 120

- Requirement of the Act 120

- AP Fonden 6 Objectives and Strategy 120

III. Performance Results to 31 December 1999 122

- Total portfolio level 122

- Funds 125

- Unrealised Direct investments 129

- Realised Direct investments 132

- Investment evolution/2000 Budget 134

-Summary 135

IV. Private Equity Background 137

- An asset class 137

- US/UK experience 137

- Evaluation of investments 137

- Risk Control 139

- Benchmark and Performance Targets 140

- EVCA guidelines 140

- Role of auditor 141

- Fees 141

V. Qualitative Assessment of Unquoted Cmpanies 142

VI. Summary Mercer Conclusions 143

Appendix 6.1 AP Fonden 6 Private Equity Personnel Evolution

Appendix 6.II Glossary of Terms

Appendix 6.III Sector and Stage Breakdown

Appendix 6.IV Data Received From AP Fonden 6

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Section I - Executive Summary

1.1 Strategy

The underlying objective of the AP Fonden 6 Private Equity (PE) portfolio is to maximise
retums on a long-term basis having due regard to the need for risk diversification. The return
objective has been translated into a broad overall “hurdle-rate” guideline of 20% annual IRR.

The total portfolio is expected to grow to SEK 4400m by the end of 2000 from SEK 2536.6m
at 31 December 1999. PE investment staffmg levels are planned to increase from 1 714 to 2814
by the end of 2000.

1.2 Performance

Total portfolio annual IRR, as at 31 December 1999, was 18.2% compared with -3.5% at the
end of 1998 thus indicating a traditional “J-curve” effect. However, we would urge caution
against looking at IRR figures after only 2 years as a basis of performance measurement due
to the conservative methodology used (as recommended by the EVCA). Within this total IRR
figure of 18.2%, Fund investments retumed an annual IRR of 27.6%; Unrealised Direct
investments retumed an annual IRR of 12.8% and Realised Direct Investments retumed an
annual IRR of 33.5% - a disappointing performance from the Direct portfolio if Framfab is
excluded.

The most significant individual performances were the Slottsbacken Fund (IRR at 505.2%),
Dressmart (IRR at 7814%) and Framfab (IRR at 835.2%, a realised Direct investment). These
three investments have been very influential in producing a positive overall Fund IRR for
1999.

1.3 Portfolio Value

The total portfolio was valued at SEK 2536.6m at the end of 1999 of which fund investments
was SEK 876.4m (34.5%) and Unrealised Direct investments was SEK 1660.2m (65.5%).

1.4 Portfolio Diversification

There appears to be an adequate sectoral spread but a fairly heavy concentration (67.9%) to
the Expansion and Start-up stages with very little exposure to Seed companies. Unrestricted
quoted equities accounted for 12.7% of the total PE portfolio which we recommend are
excluded in future years from this analysis.

The most noticeable feature is the lack of geographic diversification (due to legal constraints)
which we recommend be investigated.

William M. Mercer

Investment Consulting

118

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

1.5 Summary Mercer Conclusions

Investment Strategy

• Ministry of Finance to formalise retum/contribution guidelines for AP Fonden 6 -
especially important for developing the PE strategy.

* Formalise an annual IRR target (20%?) return for the total PE portfolio as well as for the
four major investment areas.

■ Formulate a broad risk diversification strategy split between Direct investments, Fund
investments, Sector and Stage spread. These should have broad +/- ranges in order to
retain sufficient flexibility but ensure risk control and diversification.

Risk Control

■ Investigate the relaxation of the Swedish only investment requirement in order to allow
geographic diversification in the PE portfolio.

■ Prepare for the advent of a secondary fund investment market which should play a role in
risk diversification.

Resources/Incentives

■ Assess the future strategic mix between Direct investing and Fund investing in the light of
available skills in the marketplace.

■ Review the whole compensation structure to ensure key personnel can be retained and
motivated. We see this as of fundamental importance for the PE team and the operation’s
long term success.

Other

■ Unrestricted quoted equity should be excluded from the PE portfolio in future years in
order to ensure integrity of the performance analysis.

William M. Mercer

Investment Consulting

119

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Section II - Private Equity Portfolio Objectives and Strategy

1. Requirement of the ACT (as it relätes to Private Equity)

1.1 Organisation

There shall be 5 Board members decided by the Government

1.2 Return

■ Make equity investments to achieve maximum benefit for the pension system

■ Goal is high return, long-term investments and risk diversification

1.3 Allowable Asset Classes

■ Equities in Swedish Companies

■ Convertibles of Swedish Companies

■ Swedish Private Equity

■ Risk Capital exposure

• 6^th Fund may own up to 30% of the voting power in a registered company (excludes
private equity)

1.4 Other

■ Fund Board may appoint extemal managers for specialist briefs in special areas.

2. AP Fonden - 6 Objectives and Strategy

In implementing the requirements of the Act the AP Fonden 6 Board broadly defmes its
strategic responsibilities as follows:

■ To manage the national pensions so that the requirement of return is fulfilled

■ To offer risk Capital to the Swedish market with a view to achieving high retums

■ To focus on small and mid capitalisation companies

In so doing the Board has set an intemal “hurdle rate” target of 20% IRR as its investment
objective. They estimate that this return should deliver, in the long-term, an excess return of
+5% over the expected quoted Swedish equity market retum.

We note that there do not appear to be any specific guidelines or objectives set by the
Ministry of Finance in terms of the expected long-term contribution by AP Fonden 6 to the
State Pension System. The result is that total assets under management will continue to grow,
having more than doubled since the Fund’s inception to circa SEK 23B. The PE component
is expected to reach SEK 4.4B by the end of 2000.

William M. Mercer

Investment Consulting

120

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Annual IRR: Total Private Equity Portfolio

□ Total Portfolio

□ Funds

□ Unrealised

□ Realis ed

Annual IRR: Portfolio & Sub-Portfolio Level

William M. Mercer

Investment Consulting

121

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Section III - Performance Results to 31 December 1999

When evaluating Private Equity performance at a portfolio level, investors should be wary when
looking at short-term IRR results or at results which display large fluctuations arising from a
few highly advantageous disinvestments. The long-term perspective is key, but as a guide
historic experience would suggest that it is only after four to five years that IRR results start to
indicate a discemible trend.

All performance numbers in this section are based on annual IRR calculations in accordance
with EVCA guidelines, with all data being supplied by AP Fonden 6.

1. Total Portfolio Level

1.1 Performance

In the table below we show the performance of AP Fonden 6 Total Private Equity portfolio from
inception to 31 December 1999, as well as the evolution of the IRR on an annual basis.

	Total Portfolio % pa	Funds % pa	Realised % pa	Unrealised % pa
1997	0.0	0.0	0.0	0.0
1998	-3.5	-0.6	4.0	-6.2
1999	18.2	27.6	33.5	12.8

■ To 31 December 1999 the Total Portfolio has an IRR of 18.2% p.a.

■ The majority of this performance can be attributed to performance of the “Funds” component
of the Total Portfolio.

■ The evolution of the IRR’s shows the traditional private equity “J-curve” characteristic, with
investments showing a negative return in their early life and growth in following years.

1.2 Asset Distribution

The value of the Total Portfolio as measured by the EVCA guidelines, was SEK 2,536.6m as at
31 December 1999. This was split 65.5% to Direct investments and 34.5% to Funds
investment.

William M. Mercer

Investment Consulting

122

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

1.2.1 ByStage

The asset distribution for the Total Portfolio at 31 December 1999, split by the various private
equity stages, is given in the pie chart below.

Stage Distribution: Total Portfolio

39.2%

2.3%

Stage Code	Stage Name
1	Seed
2	Start Up
3	Expansion
4	Buy-out
5	Quoted stocks

■ At 31 December 1999, the Total Portfolio had a 39.2% bias towards stocks/funds in the
expansion stage of their development.

■ Interestingly 12.7% of the portfolio is invested in quoted stocks, with exposure limited to
three stocks:

1) Biora 62.9%

2) Karo Bio B 25.1%

3) Multi Q 12.0%

William M. Mercer

Investment Consulting

123

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

1.2.2 By Sector

The asset distribution for the Total Portfolio at 31 December 1999, split by the various private
equity sectors (as sourced from AP Fonden 6), is given in the pie chart below.

Sector Distribution: Total Portfolio

Sector Code	Sector Name	Sector Code	Sector Name
1	Agriculture	14	Industrial Automation
2	Biotechnology	15	Industrial Products & Services
3	Chemicals & Materials	16	Internet Technology
4	Computer: Hardware	17	Manufacturing (Other)
5	Computer: Semiconductors	18	Medical: Healthcare
6	Computer: Services	19	Medical: Instruments/Devices
7	Computer: Software	20	Medical: Pharmaceuticals
8	Construction	21	Services (other)
9	Consumer: Retail	22	Telecommunications: Hardware
10	Consumer (other)	23	Telecommunications: Carriers
11	Electronics	24	Communications: (other)
12	Energy	25	Transportation
13	Financial Services	26	Other

■ At 31 December 1999, 45.1 % of the Total Portfolio is invested in two sectors:

1) Medical: Pharmaceuticals 26.7%

2) Industrial: Products & Services 18.4%

William M. Mercer

Investment Consulting

124

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

2. Funds

2.1 Performance

In the chart below we show the performance of AP Fonden 6 Funds private equity portfolio
from inception to 31 December 1999, as well as the evolution of the IRR on an annual basis.

• To 31 December 1999 the Fund Portfolio has an IRR of 27.6%.

■ Approximately 7.8% of the performance of the Funds Portfolio can be attributed to two
Funds. Slottsbacken (which accounts for 11.7% of the portfolio) contributed 6.5% of the
performance and Camegie (which accounts for 7.7% of the portfolio) contributed 1.3% of
the performance.

■ Within the Funds portfolio AP Fonden 6 are invested in a total of 14 funds, of which 6 are
valued at book cost and 8 are valued above book cost.

2.2 Asset Distibution

As at 31 December 1999, the value of the Funds portfolio, as measured by EVCA guidelines,
was SEK 876.4m.

William M. Mercer

Investment Consulting

125

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

2.2.1 By Stage

The asset distribution for the Funds portfolio at 31 December 1999, split by the various private
equity stages is given in the pie chart below.

Stage Code	Stage Name
1	Seed 1
2	Start Up
3	Expansion
4	Buy-out
5	Quoted stocks

■ AP Fonden 6 fund choice has resulted in the Funds portfolio having no exposure to Seed
businesses.

Villiam M. Mercer
nvestment Consulting

126

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

2.2.2 By Sector

The asset distribution for the Funds Portfolio at 31 December 1999, split by the various private
equity sectors is given in the pie chart below.

Sector Code	Sector Name	Sector Code	Sector Name
1	Agriculture	14	Industrial Automation
2	Biotechnology	15	Industrial Products & Services
3	Chemicals & Materials	16	Internet Technology
4	Computer: Hardware	17	Manufacturing (Other)
5	Computer: Semiconductors	18	Medical: Healthcare
6	Computer: Services	19	Medical: Instruments/Devices
7	Computer: Software	20	Medical: Pharmaceuticals
8	Construction	21	Services (other)
9	Consumer: Retail	22	Telecommunications: Hardware
10	Consumer (other)	23	Telecommunications: Carriers
11	Electronics	24	Communications: (other)
12	Energy	25	Transportation
13	Financial Services	26	Other

■ At 31 December 1999, 40.0% of the Funds portfolio is invested in the Industrial: Products &
Services sector.

■ Although AP Fonden 6 are invested in 14 funds, investments in Nordic Hl, Healthic I and
Slottsbacken account for 46.6% of the portfolio.

William M. Mercer

Investment Consulting

127

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

2.3 Portfolio Summary

The table below gives information on all the funds that AP Fonden 6 are exposed to as at
31 December 1999.

Fund Name	AP Fonden 6 Committed Capital SEK	Invested Capital SEK	Gross Portfolio Proceeds SEK	Gross Portfolio Proceeds as a % of Invested Capital	Gross Proceeds &EVCA Values SEK	Annual IRR (% pa)
Baltic	105,000,000	26,952,619	401,805	1.5%	27,012,344	0.2%
Camegie	50,000,000	50,000,000	0	0.0%	67,100,000	65.6%
EQT II	200,000,000	57,589,883	0	0.0%	57,589,883	0.0%
H&B II	130,000,000	3,857,399	0	0.0%	3,857,399	0.0%
Healthc I	55,735,610	55,735,610	2,760,000	5.0%	110,060,000	25.7%
Healthc II	100,000,000	60,650,000	5,000,000	8.2%	85,100,000	30.8%
IDI	150,000,000	57,523,532	2,940,160	5.1%	70,240,160	15.9%
Inkapl	50,000,000	36,093,398	784,651	2.2%	56,284,651	43.5%
Inkap2	19,000,000	1,938,000	376,607	19.4%	1,938,000	0.0%
Nordic III	300,000,000	201,000,928	1,793,000	0.9%	201,000,928	0.0%
Nth Power	40,000,000	31,490,748	41,775	0.1%	31,490,748	0.0%
Slott	150,000,000	59,448,327	9,527,643	16.0%	111,827,643	505.2%
Swede II	50,000,000	38,290,109	16,773,955	43.8%	53,673,955	34.6%
Zodiak	40,000,000	40,000,000	540,000	1.4%	40,000,000	0.0%
Total	1,439,735,610	720,570,553	40,939,596	5.7%	917,175,711	27.6%

■ With the exception of Camegie, Healthic I and Zodiak (which are all fitlly committed) the
portfolio has invested approximately 50% of its Capital commitment.

■ With investments in their initial stages, gross proceeds as a percent of invested Capital remain
low for most funds.

■ Total gross proceeds and investment values amount to 65% of committed Capital.

William M. Mercer

Investment Consulting

128

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

3. Unrealised Direct Investments

3.1 Performance

In the chart below we show the performance of AP Fonden 6 Unrealised Direct Investments
private equity portfolio from inception to 31 December 1999, as well as the evolution of the
IRR on an annual basis.

■ To 31 December 1999 the portfolio has an IRR of 12.8% p.a. The IRR evolution shows a
characteristic “J-curve” effect.

■ This performance can be more than attributed to performance of two stocks within the
Portfolio, Dressmart and Cyber Com Consulting. Excluding these two stocks, the portfolio’s
annual IRR is -2.6%.

■ Dressmart, is an Internet Technology stock in the start-up stage with AP Fonden 6 investing
in the stock during March 1999. By the year end investment totalled SEK 24.8m with the
stock’s annualised IRR at an impressive 7814%. With the stock being valued at SEK 214m
(by EVCA guidelines) by the year end, this contributed 11.1 % of the portfolio’ s total IRR.

■ Cyber Com Consulting was another Internet Technology stock whose value has been
significantly increased. AP Fonden 6 invested approximately SEK 27m during September
1999 with the investment being valued at SEK 103.5m by the year end. The contribution of
this stock to the portfolio’s total IRR is 4.3%.

• Within the portfolio AP Fonden 6 are invested in 51 stocks, of which 34 are valued at book
cost, 13 are valued up and 4 are valued down.

William M. Mercer

Investment Consulting

129

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

3.2 Asset Distribution

The value of the Unrealised Direct Investments portfolio, as measured in accordance with
EVCA guidelines, was SEK 1,660.2m as at 31 December 1999.

3.2.1 By Stage

The asset distribution for the portfolio at 31 December 1999, split by the various private equity
stages, is given in the pie chart below.

Stage Distribution: Unrealised Portfolio

50.1%

Stage Code	Stage Name
1	Seed
2	Start Up
3	Expansion
4	Buy-out
5	Quoted stocks

■ At 31 December 1999, the Total Portfolio had a 50.1% bias towards stocks in the expansion
stage of their development, with AP Fonden 6 holding 31 stocks in this stage.

■ Interestingly 19.4% of the portfolio is invested in quoted stocks, with exposure limited to
three stocks. These investments were classed as quoted stocks when initial investment was
made.

1) Biora

2) Karo Bio B

3) MultiQ

62.9%

25.1%

12.0%

■ 63.0% of the portfolio’s exposure to the start-up stage is through a single investment in
Dressmart. Within quoted stocks, 62.9% of the portfolio ’s exposure is through Biora.

William M. Mercer

Investment Consulting

130

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

3.2.2 By Sector

The asset distribution for the portfolio at 31 December 1999, split by the various private equity
sectors, is given in the pie chart below.

Sector Code	Sector Name	Sector Code	Sector Name
1	Agriculture	14	Industrial Automation
2	Biotechnology	15	Industrial Products & Services
3	Chemicals & Materials	16	Internet Technology
4	Computer: Hardware	17	Manufacturing (Other)
5	Computer: Semiconductors	18	Medical: Healthcare
6	Computer: Services	19	Medical: Instruments/Devices
7	Computer: Software	20	Medical: Pharmaceuticals
8	Construction	21	Services (other)
9	Consumer: Retail	22	Telecommunications: Hardware
10	Consumer (other)	23	Telecommunications: Carriers
11	Electronics	24	Communications: (other)
12	Energy	25	Transportation
13	Financial Services	26	Other

• At 31 December 1999, 47.9% of the portfolio is invested in two sectors: Medical:
Pharmaceuticals (namely Biora) and Internet Technology (namely Dressmart).

■ The five largest direct unrealised holdings have a total value of SEK 692.6m and account for
41.7% of the portfolio. All five stocks are concentrated in the Medical and IT sectors.

William M. Mercer

Investment Consulting

131

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

4. Realised Direct Investments

4.1 Performance

In the chart below we show the performance of AP Fonden 6 Realised Direct Investments
private equity portfolio from inception to 31 December 1999, as well as the evolution of the
IRR on an annual basis.

Annual IRR: Realised Direct Investments

Year

{□Realised □Framfab □Sandb&Slone/Tillquist |

■ To 31 December 1999 the Total Portfolio has an IRR of 33.5%.

■ The top two performers in the portfolio, Framfab and SandB&Stohne/Tillquist, contributed
40.7% and 11.5% of total performance. Excluding these two holdings the performance of
the Realised portfolio would have been -18.7%.

■ Further details on performance of each realised holding are given under Section 4.3 Portfolio
Summary.

4.2 Asset Distribution

The total proceeds from the Realised investments amounted to SEK 234.1m, with stocks being
realised from either the start-up or expansion stages, over various different sectors.

William M. Mercer

Investment Consulting

132

March 2000

Portfolio Summary

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Os
O
Os

Annual IRR
(% pa)

-100.0%

-0.0% ■

%00

ON
xt

o'-

un
m
oo

os
Os

-100.0%

GS
''t

0.0%

33.50%

Portfolio Proceeds
(Income & Capital)

SEK

360,000

000‘09S‘l

000*891

O
r-
GK

m
OO

CM'
oo

CM
00
un
ko'
Gs
en

•'t
O

O_Ao*
o
un

O
CO
CM~
os'

en
o"

KO
un
cm^
cm'
•'t

OK
o

27,775,457

234,113,471

Invested
Capital
SEK

9,165,559

O
ms
o
o"
o
en

O
©
o
o'

O
o

o
en
ko'

r-
o

O
o'
CM

CM
OO
<»

o
oo

O
CO

KO'

10,000,000

O
O

OS
GS

cm'

oo'

■Kt
t--

27,775,457

180,150,883

Stage

Expansion

Q.
□
§
C/)

□
t

Q.
□
t
g
cz

Expansion

CL
□

Expansion

Sector

Industrial Products & Services

Energy

Medical: Pharmaceuticals

Internet Technology

Medical: Pharmaceuticals

4=
ö

Internet Technology

Other/Industrial Products & Services

Computer: Software

Stock Name

ct,

||EnTech Invest AB

-C

||Eurona Medical AB

-O

jGlycorex Transplantation AB

CQ
<
E
3
-O

o
"o
tz>

OJ)

CQ
<

JZ
o

o
a.

o
c
4=

O
&>

-O
■o
c
cZ

||Verimation

Total

William M. Mercer Limited ¹³³ March 2000

Investment Consulting

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

5. Investment Evolution/2000 Budget

The table and chart below provide an indication on the evolution of investments within AP
Fonden 6’s Private Equity portfolio.

Total Investment

Year

□ Investments □ Regional Investments □Technology Ventures □Life Science

	Total Investment (in SEK m) Year
	1997	1998	1999	2000 (budget)
Investments	375	381	716	1,400
Regional Investments	0	125	372	780
Technology Ventures	0	115	274	510
Life Science	0	243	724	1,725
Total	375	864	2,086	4,415

■ Total investment has increased from SEK 375m in 1997 to a budgeted total investment of
SEK 4,415m for year 2000.

■ Since 1997 investments in “Life Science” have steadily increased from SEK 0m to
SEK 1,725m in year 2000 (budgeted), and has now taken over from “Investments” as the
largest invested area.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

134

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

6. Summary

6.1 Total Portfolio

As at 31 December 1999 the total Private Equity Portfolio was valued at SEK 2536.6m of
which 65.5% related to Direct investments and 34.5% to Funds investments.

Performance in 1999, as measured by annual IRR, was 18.2% which showed an improvement
over the 1998 result of -3.5% thus reflecting the traditional “J-curve” effect. However we
would urge caution against looking at IRR figures after only two years as historic experience
would suggest that it is only after four to five years that a more discemible trend emerges.

In terms of sector distribution, 45.1% of the total portfolio was invested in Medical
Pharmaceuticals (26.7%) and Industrial Products and Services (18.4%). The portfolio had a
strong bias towards the Expansion stage (39.2%) and also included 12.7% invested in three
quoted stocks.

6.2 Funds

The funds component of the portfolio, comprising 14 separate funds, was valued at SEK 876.4m
and had an annual IRR of 27.6% as at 31 December 1999. This result was much improved
when compared with the 1998 IRR -0.5% but, as mentioned above, caution should be exercised
when assessing this IRR figure after only 2 years. The strongest contribution was the
SEK 59.4m investment in the Slottsbacken Fund (IRR at 505.2%) which accounted for 6.5% of
the total fund annual IRR.

From a Sectoral point of view, 40.0% of the Fund portfolio was invested in Industrial Products
and Services while Start-up’s, at 44.3%, was the largest stage investment. There is no exposure
to funds focusing on Seed businesses.

Gross proceeds for the total Fund portfolio accounted to SEK 40.9m or 5.7% of invested capitai.
It is no surprise that the figure is low considering the immaturity of the portfolio.

6.3 Unrealised Direct Investments

Total Unrealised Direct Investments (51 stocks) amounted to SEK 1660.2m as at 31 December
1999 and produced an annual IRR of 12.8%. The IRR evolution shows the characteristic
“J-curve” effect having had an IRR of -6.2% in 1998.

Two stocks, Dressmart and Cyber Com Consulting, contributed 11.1% and 4.3% respectively to
the total IRR result. When excluding these two holdings the total annual IRR declines from
12.8% to -2.6%. Dressmarfs annual IRR is an impressive 7814.0% and was valued at SEK
214m.

Sectoral analysis shows that 47.9% of this portfolio is invested in Medical Pharmaceuticals
(25.2%) and Internet Technology (22.7%).

When looking at the stage distribution 50.1% is invested in the Expansion stage while the three
quoted stocks account for 19.4% of this portfolio.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

135

March 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Ministry of Finance - AP Fonden 6

Private Equity Portfolio Report

6.4 Realised Direct Investments

As at 31 December 1999 the total portfolio (11 holdings) had an IRR of 33.5%. The most
significant performer was Framfab (IRR of 835.2%) which accounted for 40.7% of total
performance. When excluding this holding the portfolio’s realised return would have been
-7.2%. Total realised proceeds amounted to SEK 234.1m primarily from stocks in the
Expansion Stage. Six of the holdings were either written off or were negative performers while
two were realised at book cost.

6.5 CONCLUSION

Results in 1999 show an improvement over 1998 reflecting the expected “J-curve” effect,
although, due to several excellent performing holdings, the positive total portfolio IRR result
has come a little earlier than is normal.

Due to the start-up nature of the portfolio, investments have (we understand) been made on an
opportunity driven basis. The result is heavily weighted towards Direct Investments (65.5%) at
the expense of Fund investments (35.5%) - however, this may well be a function of the
evolving PE Fund market in Sweden. Over the longer term, and based on US/UK experience,
we would expect to see this balance reverse.

Excluding Framfab, overall realised Direct investment results are somewhat disappointing
reflecting perhaps the difficulties and challenges of direct investing.

On the question of risk diversification, there appears to be an adequate sectoral spread but a
fairly heavy concentration to the Expansion and Start-up stages with very little exposure to Seed
companies. Again this may be a function of the lack of sufficient opportunities in the Swedish
market.

Regarding the treatment of unrestricted quoted stocks, we recommend that such holdings be
excluded in future as it makes true assessment of the PE portfolio more difficult. The most
noticeable feature of the overall portfolio, when comparing it with “best of class” International
Fund of Funds operations, is the complete absence of geographic diversification - a question we
address in more detail in Section VI, paragraph 1.2.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

136

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Section IV - Private Equity Background

1.1 An Asset Class

When considering Private Equity (PE) on a global basis it is increasingly being looked
upon as an asset class for institutional investors. Indeed, data from the BVCA indicates
that US investors are allocating just short of 7% to PE while in the UK the figure is
much lower at around 1.0%.

It is recognised that the US PE market is not only much larger than any other but that it
has also been in existence for a far longer period. However European (incl UK) PE
markets are expanding quite rapidly as is evidenced by the Swedish experience where
the number of PE organisations has grown by a factor of more than five over the past 3
years. The historic aggregate retums achieved in the US market, and increasingly in the
UK market as well, are providing encouragement for PE development in Europé.

1.2 US/UK Experience

US investors in PE generally have had good aggregate retums in their local market and
are now looking increasingly for overseas opportunities. In the UK the expectation is
that retums from PE, in the short-term, are likely to be higher than retums in other asset
classes and possibly in the region of 20% - but, as always, there are dependencies such
as the need for a buoyant Initial Public Offering (IPO) market through which to exit
from the investment.

So what are the target retums, at a portfolio level, required by investors and how is the
question of risk handled? There is no one simple or correct answer to these questions
but as a rule of thumb institutional investors are looking for long-term PE retums to be
5% p.a. in excess of the retums in their local stock market. It should also be pointed out
that when looking at US/UK performance history, the range of retums achieved can vary
enormously. This point was well illustrated in the recent London Business School
report on UK Venture Capital and Private Equity where the retums since 1980 of
individual mature funds ranged from -17.7% to 67.3%. So the ability and skills of an
investor in being able to choose the right fund is a crucial requirement, as the risks of
getting it wrong can be severe. The question of risk is handled primarily through
portfolio diversification - a point we discus more fully in Section 1.4 below.

1.3 General Issues in Evaluating Private Equity Investments

The most important point to be recognized in evaluating investments in unlisted
companies is that the performance can only be determined once the investment has been
realized (generally by becoming listed on the stock market, or by a trade sale to another
company). This generally happens several years after the initial investment in the
company has been made.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

137

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

In this respect it is unlike any other asset class pension funds may invest in, including
property. Whereas property investment attracts a running yield and valuations can be
based on the sale price of similar properties, investment in unlisted companies is made
with a view to achieving Capital gains over the medium term. When an investment is
made in an unquoted company it is not intended to be “traded”. The investment is made
with a view to being held until the company has grown or developed in such a way as to
make it suitable to be transformed into a quoted company (a different type of investment
from an unquoted company) or be acquired by a trade buyer and absorbed into a larger
business. The return achieved on the investment can be heavily influenced by the means
of exit achieved. For all these reasons, therefore, the calculation of performance before
the investment is realized is artificial and generally bears little relation to the actual
performance achieved by investments which are realized successfully.

Institutional investors generally gain exposure to private equity by investing in funds
managed by private equity fund managers. Retums to investors are determined by the
cash-on-cash annualized intemal rate of return (“IRR”) to investors, based on the cash
drawn down by the private equity fund and the cash distributions made from the fund
back to its investors. This calculation ensures that all fees, costs and performance
payments (carried interest) are deducted before the return to investors is calculated.
Where investment is made directly in companies the same principle can be applied in
calculating the return to the investor, that is, the return will be the IRR based on the cash
flows (in terms of investment made and income and realisation proceeds received)
between the investor and the company.

Institutional investors have, however, been keen to find some way of measuring
performance of their private equity investments during the long period between when
the investment is made and when it is realized. This has led to private equity managers
having to find a means to determine an “interim” valuation for the unlisted companies
so that an “interim” IRR calculation can be made. It is widely accepted, however, that
such interim IRR calculations significantly understate the true performance of
investments which are subsequently realized successfully. The more immature (i.e. the
further from being realized) the investment is, the more irrelevant the IRR calculation
becomes. Interim IRR calculations should, therefore, be treated as only a very rough
guide to the actual performance which will be achieved.

The main difficulty with performing interim IRR calculations is that the private equity
fund management industry has determined that interim valuations should be highly
conservative. They do not want to raise investors’ expectations falsely. Moreover, the
determination of the final realized value can be heavily influenced by circumstances at
the time the realisation is made (eg: a booming stock market, or an unexpected trade
buyer can boost the exit price beyond expectations). Managers generally follow a policy
in which they are slow to write up the value of an investment, but quick to write down
the value if a company encounters problems.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

138

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Equally importantly, when evaluating PE performance at a portfolio level, investors
should be wary when looking at short-term IRR results or at results which display large
fluctuations arising from a few highly advantageous disinvestments. The long-term
perspective is key, but as a guide historic experience would suggest that it is only after
four to five years that IRR results start to indicate a discemable trend.

Re-valuations of companies by private equity managers are normally only carried out
once a year. Therefore, it is usual only to carry out interim IRR calculations on an
annual basis.

An altemative way of evaluating the success of investment in private equity is to
measure the value of distributions received from the investment (whether that be a
private equity fund or a direct investment in a company) as a percentage of the
investment made (or commitment in the case of a fund). Where investment is in a
private equity fund, the residual value of the unrealised investments in the fund, as a
percentage of the investment made, can also be calculated. This is simply an altemative
way of looking at the IRR or interim IRR, as the period of time over which the
investment has been unquoted remains relevant.

1.4 Risk Control

Unlike the public equity markets, where volatility, beta, tracking error, information
ratios etc are commonly used, in the PE markets risk analysis is still in its infancy.
Therefore, in order to address this question, we believe that it is appropriate for the AP
Fonden 6 PE portfolio to assess current best practice as articulated by US/UK Fund of
Funds (FOF) managers (these being the closest proxy to the role performed by AP
Fonden 6).

Unsurprisingly, the key to risk control in FOF’s is the need to ensure adequate
diversification across the portfolio which typically will be broken down as follows:

• Spread investment across a range of managers

■ Geographic diversification between US/UK/Europe/Other

■ Stage diversification Early through to Mezzanine

■ Industry/Sector diversification

• Primary versus Secondary Fund allocation

■ Direct investments in unquoted companies (note this is not necessarily universal as
some FOF managers will not undertake this activity) versus Fund investments

■ Regular ongoing investment made over the years

Clearly, for an institutional investor in any FOF, the skills, experience and track records
of the decision makers, within the organisation (ie. General Partners in a Limited
Partnership), are of fundamental importance. As highlighted above, the dispersion of
PE fund retums is very large so getting it wrong leads to the potential risk of Capital loss
in absolute terms. But studies show that with good diversification, and with a well
managed portfolio of regular commitments, then the risk at the total portfolio level is
lower than perceived.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

139

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

1.5 Benchmark and Performance Target

Investment in private equity has generally been undertaken with a view to achieving
retums above those available from the quoted market over the medium term. Thus, the
most commonly used quoted market index in the country, or region, in which the private
equity investment is being made should be the benchmark.

The performance objective should be to outperform this index on an annualised basis.
There is no fixed objective, but over the years many investors have aimed to achieve
index +5% pa. Of course, the comparison of performance should only be made by
comparing the annualised IRRs on realized investments with the index. Ideally, the
calculation of the index retum should be made over the period from the date of
investment in the unquoted company to the date the investment was realised.

When investing in private equity funds it is also possible to compare the performance of
a single fund (or portfolio of funds) with other private equity funds. The British
Venture Capital Association (“BVCA”) has conducted an annual performance
measurement survey on private equity funds raised in the UK since the early 1990s. The
European Private Equity and Venture Capital Association (“EVCA”) first produced a
similar survey in 1997. The information published in these surveys needs careful
interpretation, but it can be a way of determining the relative success of the fund within
a peer group of funds. The results published compare retums of funds investing in
different segments of the private equity market (early stage, development Capital, MBO,
etc) and by the year in which the funds were raised (this is referred to as “vintage year”
analysis).

1.6 EVCA Guidelines

EVCA was formed in 1983 and is the industry association for private equity managers in
Europé. Its aim is to promote the private equity sector to institutional investors. One of
the functions it has carried out is to establish a set of principles and guidelines for
valuing unquoted companies and calculating IRRs. These are the accepted guidelines
used throughout the industry. Indeed, they are the only recognised guidelines used in
the industry by both managers and investors alike.

As the valuation of an unquoted company is highly subjective, before the establishment
of the EVCA guidelines it was possible for different managers to value the same
investment in different ways, arriving at different valuations. This was a most
unsatisfactory situation and the adoption of the EVCA valuation guidelines has been
widely welcomed by investors.

The EVCA guidelines follow the same general principles as those used by the US and
British private equity industry.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

140

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

1.7 Roleofthe Auditor

Confirmation that the fund manager has adhered to the EVCA guidelines would
generally be expected to be provided to investors by the auditors to the private equity
fund. The private equity funds in which institutional investors normally invest must be
audited on an annual basis. As part of this process it is expected that the auditor will
confirm that investments in the fund have been valued in accordance with the EVCA
guidelines.

As far as AP Fonden 6’s direct investments are concemed, the valuations of all holdings
held on the books should be independently audited on an annual basis and in accordance
with EVCA guidelines.

1.8 Fees of Private Equity Funds

In broad terms current developments in Europé would indicate the following key
components:

Management Fees

■ 1.5% to 2.0% of total commitments

■ Calculated only on Capital drawn down

• Reduction after investment period

■ Sometimes further reduction if fund extended ie, after 10 years.

Carried Interest

■ Typically at 20%

■ 8% - 10% hurdle rate preference (ie. before payment of carried interest)

• “Catch up” clause

■ Moving to aggregate versus deal by deal?

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

141

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Section V - Qualitative Assessment of Unquoted Companies

Rather than taking a quantitative approach to evaluating unquoted equity investments, a
more qualitative approach can often provide greater insight for the investor on the
progress of their investments. The fund manager is best placed to judge how well the
company is progressing relative to his expectations and assumptions at the time the
investment was made. There is no set criteria for the information which should be
provided by the fund manager: different issues will be more, or less, relevant to different
investments. Investors should be looking for the manager to provide a fair and frank
assessment of the prospects of the company and highlight any potential threats or
opportunities. The general sort of information we would expect to see a manager
provide would cover, though need not be limited to, the following:

1. Basic details of the investment made: the amount and date on which the initial
investment was made (and any subsequent rounds of fmancing); a brief description
of what the company does; the dates and amounts of any income received or partial
realisations made; brief details of the structure of the investment (equity, preference
shares, loan stock etc); brief details of the names and amounts invested by other
investors, including by the management team of the company.

2. Brief details of actual monthly performance relative to the current year’s business
plan projections (e.g. sales and profits).

3. A comment on the cash flow position of the company (negative cash flow can often
be the first signs of unexpected problems arising in a small company).

4. Comments on the quality of the company’s management team (problems with
management can also be an indication that the investment may not be developing as
expected).

5. Comments on changes in the trading conditions faced by the company.

6. The identification of any positive or negative factors which have emerged either
within the company, or the market in which it operates since the investment was
made.

7. As the unquoted investment becomes more mature the manager should be expected
to begin to indicate their intended exit strategy for the investment.

Whilst investors can ask for this information on a quarterly basis, it is unusual for much
to change between one quarter and the next. An annual evaluation is probably sufficient
and we would recommend no more frequently than half yearly. Should there be
dramatic developments (good or bad) during the interim, however, the manager should
send a brief note to investors outlining what has happened.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

142

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Section VI - Summary Mercer Conclusions

In performing the role of a PE Investment Manager there are, we believe, a number of
considerations that need to be focused upon in order to build an organisation that is in a
good position to deliver on the long-term objectives set by the Government. These are
outlined below, for completeness sake, in order to trigger further discussion as well as to
enable the evaluation of the portfolio to be put into the right context.

These prerequisites cover investment strategy; risk control; investment process;
availability of skilled resources and suitable team financial incentives. It should be
noted through that a number of these areas have only been very briefly discussed with
AP Fonden 6 management, as the emphasis of our work has been in calculating and
evaluating performance to the end of 1999. However, Mercer believe that in such a
specialised area it is crucial to highlight the importance of these inter-related elements as
they are key to establishing a stable, high quality and effective PE investment operation.
In summary we would make the following comments:

1.1 Investment Strategy

It is clear that the Government’s fundamental objective for AP Fonden 6 is for it to
deliver strong long-term retums, at an appropriate level of risk, on the PE portfolio.

Accordingly, we recommend that consideration should be given to formalising the
long-term return objective for the total PE portfolio by incorporating it as an integral
part of overall performance assessment. For example, this could either be the 20% IRR
hurdle rate or the local index +5%. Should they be different, we further suggest that this
retum objective be broken down into the two main components of Direct Investments
and Fund Investments.

Now that the initial start-up phase is complete Mercer also recommend that a broad PE
asset allocation strategy be formulated which quantifies the long-term mix between
Fund Investments and Direct Investments, with each having suitable maximum and
minimum ranges. Furthermore, we propose that the asset allocation strategy also be
quantified on a “stage of investment” basis, again with suitable ranges around each stage
allocation. Both these elements, we believe, form an important building block for
developing, monitoring and controlling risk in a well structured and diversified PE
portfolio.

Finally, we consider it crucial, from both a business and from a motivational point of
view, that the Ministry of Finance formalises clear overall guidelines and objectives
with the Board of AP Fonden 6. Such guidelines should address the Ministry of
Finance’s retum/contribution expectations from AP Fonden 6 so that an appropriate PE
portfolio strategy can be established in the longer term.

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

143

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

1.2 Risk Control

The Act specifies the importance of risk diversification and States that investment may
only be made in Swedish Companies.

However, in the context of global FOF best practice these two elements are mutually
exclusive. The restriction on allowing Swedish only investments compromises, Mercer
believes, the question of risk diversification on several fronts. First the lack of
geographic spread in the portfolio. Secondly, the restriction to investing in a smaller
universe of PE fund managers or unquoted companies. Thirdly, the potential lack of
diversification between a broader set of industries as well as between stages of
investment. For, in order to maximise portfolio sector diversification, it may be
appropriate to invest abroad in industries not prevalent in Sweden thus enabling
potentially greater stage diversification as well. We therefore recommend that serious
consideration be given to allowing an element of geographic diversification otherwise
the inherent risks within the PE portfolio are likely to be greater in future but without,
possibly, the compensation of higher retums. Rapid and increasing globalisation that is
now occurring adds weight to this argument. Furthermore, the weight of money
argument (from both AP Fonden 6 as the largest PE investor in Sweden, as well as from
other AP Funds and intemational investors) could result in too much money chasing too
few opportunities, thus giving rise to a reduced number of high return investments being
available for the fund or conversely too many average investments having to be made.

Finally, given the experience in both the US and UK, we recommend that management
prepare for the arrival, at some point in time, of a secondary market in Sweden for PE
funds. Such investment, normally purchased at a discount from distressed sellers,
enables quicker and attractive retums to be achieved for the fund whilst at the same time
enhancing other elements of overall diversification. Due to the fact that underlying
investments have already been made it is much more of a ‘known’ quantity and
therefore less risky (assuming appropriate due diligence has been performed).

1.3 Investment Process

We have not reviewed, let alone discussed in any detail, the current investment
processes or decision making structures within AP Fonden 6. Much of what we outline
below may well be in place so our comments are intended only to summarise a very
broad “best practice” picture based on our knowledge of PE FOF operations.

With the growth of funds, which are expected to double in value in 2000, it is critical
that the organisation is satisfied it has a robust, vigorous due diligence process in place
which enables consistent valuation of companies and PE funds. Such a process must
ensure adequate initial screening is done so that potentially rewarding investment
opportunities can be rapidly identified and followed up. There should be a rigorous
intemal review procedure for any proposed investment (often done at peer group level),
with a recommendation being ultimately made to a decision making management body
(investment committee). Thereafter investments should be closely monitored by the
fund manager along the lines outlined in Section V of this report.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

144

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Additionally, many PE operations have an “exit committee”, comprised of senior
executives and fund managers, which meets on a regular basis. This is seen as perhaps
one of the most crucial decision making bodies for a PE operation, as a successful exit
strategy is key to delivering high IRR’s - a unique responsibility for the PE fund
management organisation. The formation of appropriate committees also minimises the
risk of being overly reliant upon a single key decision maker.

1.4 Availability of Skilled Resources

Reference should be made to Appendix I which provides an analysis of the build-up of
personnel in the four PE areas since 1997. Total PE investment resources (ie excluding
Asset Management, Management and Business Support) has increased from 5 people in
1997 to 17/2 by year-end 1999. The plan is to increase this further to 2814 people by the
end of 2000. We are unable to comment on the skills, calibre or otherwise of the
individuals concemed other than to recognise that a doubling of total investment in the
2000 plan clearly needs additional resources.

But rapid personnel growth inevitably comes with its own complications giving
management additional challenges in areas such as process integrity, span of control,
decision making, monitoring etc. The area we want to touch upon is the need for
somewhat different skills required for direct investing versus PE fund investing. The
former is often very specialised and labour intensive requiring, at times, a hands-on
approach at a company level. So inevitably a growing direct investment portfolio will
require increased skilled resources. On the other hand, investing through PE funds is
one step removed from direct investing and thus is much less labour intensive. Given
the challenging investment plans envisaged over the next few years it raises the question
as to what the optimal balance should be between investing in PE Funds versus
investing in Directs. As was intimated in Section IV, paragraph 1.4, some global FOF
operations have deliberately opted not to invest in directs but rather to focus their PE
exposure through investment in funds. Certainly those FOF organisations which do
undertake direct investments will tend to have it as the smaller component of their
portfolio.

The issue then boils down to whether AP Fonden 6 can recruit and retain a sufficient
number of highly skilled investment managers in Sweden to run a growing and
substantial Direct investment portfolio. Given the increased level of intemational
interest in European PE investment, as well as the rapid growth in Swedish PE
organisations/funds over the past three years, the competitive pressures for good people
will only increase. We therefore believe that careful consideration should be given to
the future strategic mix between Direct investments and Fund investments in the light of
the available skills in the marketplace, as well as the ability to retain and motivate key
people (see section VI, 1.5 below).

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

145

March 2000

Ministry of Finance - AP Fonden 6
Private Equity Portfolio Report

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

1.5 Team Incentives

As was mentioned in Section VI, 1.4 above, the need to motivate and retain key PE
investment personnel will become increasingly vital to AP Fonden 6.

Managers of PE funds setting up in Sweden, and/or those broadly in the Nordic region,
will constantly be on the lookout for good people, be they fund managers or analysts.
The financial rewards in terms of both Capital and income that they can offer will be
highly attractive as their whole organisational structure (of high management fee and
20% carried interest) is geared towards this. It is in such an environment that AP
Fonden 6 now finds itself. In brief discussions with management, we understand that
this issue is currently under review at Board level as there is a recognition of the
importance in resolving this concem due to the implications it has on the long-term
success of the PE operation.

We support the need for Solutions to be found quickly to this problem otherwise a key
component in the PE strategy could be undermined. We also reiterate the importance of
incorporating this question, and its solution, into any discussions which take place on
assessing the optimum strategic mix of the PE portfolio between Direct investments and
Fund investments.

1.6 Quoted Shares

As highlighted in Section III, three quoted stocks comprise a significant proportion
(12.7%) if the total PE portfolio. We understand that all three holdings were purchased
in the first instance as quoted securities.

As a matter of principle, we do not recommend that the PE portfolio should include
such holdings as there is the danger of performance contamination. Other than quoted
stocks held due to flotation “lock-in” requirements, all such stocks should be
incorporated as part of the asset management portfolio for performance, evaluation and
reporting purposes.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

146

March 2000

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Appendix

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Appendix I: Avkastningstabeller 1-3:e AP-fonden

• Mercer Performance Analytics

• Mercer Returns Consistency

Följande 4 huvudportföljer med respektive delportföljer ingår i Appendix 1 i följande
ordning:

Svenska Nominella placeringar jfrt mot:

• Internt Index

. OMRX-TOTAL

Delportföljer:

Statsobligation mot OMRX-GOVT

Bostadsobligation mot MORX-MORTAGES

Utländska nominella hedgade jfrt mot:

• SSBG5 verklig hedge

Delportföljer:

• Intern portfölj mot SSBG5 ohedgat

• Cursitor mot SSBG5 ohedgat

Reallån jämfört med:

• OMRX-REAL

Fastigheter

Finns ingen månadsavkastning för totalportföljen, vilket innebär att endast delportföljer
kan analyseras:

Delportföljer:

• Reits totalt ohedgad mot Whilshire Ohedgat

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Mercer Performance Analytics Svenska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1995 to dec 1999 AP1-3NSRI		AP1-3NSR
Total Return (%)	57,1%	57,6%
Annual Return (%pa)	9,4%	9,5%
Excess Return (% pa)		0,1%
Standard Deviation (%pa)	3,0%	3,0%
Reward to Risk Ratio	3,1	3,1
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	0,7%	0,6%
- against zero (% per mth)	0,6%	0,6%
Tracking Error (% pa)		0,2%
Information Ratio		0,3
T-score on Information Ratio		0,7
Confidence of Value Added		74%
Skewness of Excess Return		0,1
Kurtosis of Excess Return		2,0
Alpha (% pa)		0,0%
Beta		1,00
R-squared		99,4%
Correlation		1,00
T-score on Alpha <> 0		0,3
Confidence of Value Added		63%
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN. PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION. CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE For further information on these statistics refer to your Mercer MPA Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis Svenska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period fromjan 1995 to dec 1999
	AP1-3NSRI	AP1-3NSR
Monthlv Periods Number of Months		60
No. of months > index		36 (60%)
- Rising Markets		28 (58%)
- Falling Markets		8 (67%)
No. of months < index		24 (40%)
- Rising Markets		20 (42%)
- Falling Markets		4 (33%)
Average Excess Return (per mth)		0,01%
- Rising Markets		0,00%
- Falling Markets		0,02%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		0,05%
- Rising Markets		0,04%
• Falling Markets		0,07%
when Manager under-performed		-0,06%
- Rising Markets		-0,05%
- Falling Markets		-0,08%
Rolling Annual Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
Rollinq Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Mercer Performance Analytics Svenska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1995 to dec 1999 OMRX-TOTAL		AP1-3NSR
Total Return (%)	59,9%	57,6%
Annual Return (%pa)	9,8%	9,5%
Excess Return (% pa)		-0,3%
Standard Deviation (%pa)	3,2%	3,0%
Reward to Risk Ratio	3,1	3,1
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	0,7%	0,6%
- against zero (% per mth)	0,7%	0,6%
Tracking Error (%pa)		0,4%
Information Ratio		-0,9
T-score on Information Ratio		-1,9
Confidence of Value Added		3%
Skewness of Excess Return		0,0
Kurtosis of Excess Return		-0,5
Alpha (% pa)		0,2%
Beta		0,95
R-squared		99,0%
Correlation		0,99
T-score on Alpha <> 0		1,2
Confidence of Value Added		87%
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN. PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION. CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE. For further information on these statistics refer to your Mercer MPA Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F i nansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis
Svenska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1995 to dec 1999		AP1-3NSR
	OMRX-TOTAL	AP1-3NSR
Monthlv Periods Number of Months		60
No. of months > index		23 (38%)
- Rising Markets		16(33%)
- Falling Markets		7 (64%)
No. of months < index		37 (62%)
- Rising Markets		33 (67%)
- Falling Markets		4 (36%)
Average Excess Return (per mth)		-0,03%
- Rising Markets		-0,05%
- Falling Markets		0,07%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		0,08%
- Rising Markets		0,05%
- Falling Markets		0,13%
when Manager under-performed		-0,09%
- Rising Markets		-0,09%
- Falling Markets		-0,04%
Rollina Annual Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
Rollinq Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE.
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Mercer Performance Analytics Svenska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1995 to dec 1999 OMRX-GOVT		AP1-3NSS
Total Return (%)	63,1%	72,3%
Annual Return (% pa)	10,3%	11,5%
Excess Return (% pa)		1,2%
Standard Deviation (% pa)	3,8%	4,9%
Reward to Risk Ratio	2,7	2,4
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	0,8%	1,0%
- against zero (% per mth)	0,8%	1,0%
Tracking Error (% pa)		1,2%
Information Ratio		1,0
T-score on Information Ratio		2,1
Confidence of Value Added		98%
Skewness of Excess Return		-0,6
Kurtosis of Excess Return		2,3
Alpha (% pa)		-1,7%
Beta		1,28
R-squared		98,6%
Correlation		0,99
T-score on Alpha <> 0		-5,1
Confidence of Value Added		0%
WARNING THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN. PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION. CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE For further information on these statistics refer to your Mercer MPA Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis Svenska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1995 to dec 1999		AP1-3NSS
	OMRX-GOVT	AP1-3NSS
Monthly Periods Number of Months		60
No. of months > index		39 (65%)
- Rising Markets		39 (83%)
- Falling Markets		0 (0%)
No. of months < index		21 (35%)
- Rising Markets		8 (17%)
- Falling Markets		13(100%)
Average Excess Return (per mth)		0,10%
- Rising Markets		0,22%
- Falling Markets		-0,36%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		0,28%
• Rising Markets		na
- Falling Markets		na
when Manager under-performed		-0,25%
- Rising Markets		-0,09%
- Falling Markets		-0,36%
Rollina Annual Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
Rolling Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Mercer Performance Analytics Svenska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period fromjan 1995 to dec 1999 OMRX-MORT		AP1-3NSB
Total Return (%)	57,1%	48,7%
Annual Return (%pa)	9,5%	8,3%
Excess Return (% pa)		-1,2%
Standard Deviation (% pa)	2,8%	2,1%
Reward to Risk Ratio	3,4	3,9
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	0,6%	0,4%
- against zero (% per mth)	0,6%	0,4%
Tracking Error (% pa)		0,8%
Information Ratio		-1,4
T-score on Information Ratio		-3,0
Confidence of Value Added		0%
Skewness of Excess Return		0,2
Kurtosis of Excess Return		-0,2
Alpha (%pa)		1,2%
Beta		0,74
R-squared		95,6%
Correlation		0,98
T-score on Alpha <> 0		4,5
Confidence of Value Added		100%
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN. PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION. CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE For further information on these statistics refer to your Mercer MPA Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis Svenska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1995 to dec 1999		AP1-3NSB
	OMRX-MORT	AP1-3NSB
Monthly Periods Number of Months		60
No. of months > index		18 (30%)
- Rising Markets		7 (14%)
- Falling Markets		11 (100%)
No. of months < index		42 (70%)
- Rising Markets		42 (86%)
- Falling Markets		0 (0%)
Average Excess Return (per mth)		-0,09%
- Rising Markets		-0,17%
- Falling Markets		0,26%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		0,19%
- Rising Markets		0,09%
- Falling Markets		0,26%
when Manager under-performed		-0,22%
- Rising Markets		na
- Falling Markets		na
Rollinq Annual Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
Rollinq Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE.
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F i n an sdepartemen tet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Mercer Performance Analytics Utländska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1996 to dec 1999
	SSBG5tot	AP1-3URHEDG
Total Return (%)	34,5%	39,6%
Annual Return (% pa)	7,7%	8,7%
Excess Return (% pa)		1,0%
Standard Deviation (%pa)	4,4%	5,6%
Reward to Risk Ratio	1,7	1,6
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	0,9%	1,1%
- against zero (% per mth)	0,9%	1,1%
Tracking Error (%pa)		2,7%
Information Ratio		0,4
T-score on Information Ratio		0,7
Confidence of Value Added		77%
Skewness of Excess Return		3,3
Kurtosis of Excess Return		14,9
Alpha (% pa)		0,1%
Beta		1,11
R-squared		78,0%
Correlation		0,88
T-score on Alpha <> 0		0,1
Confidence of Value Added		54%
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av I-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis Utländska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1996 to dec 1999
	SSBGötot	AP1-3URHEDG
Monthlv Periods Number of Months		48
No. of months > index		22 (46%)
- Rising Markets		18 (53%)
- Falling Markets		4 (29%)
No. of months < index		26 (54%)
- Rising Markets		16 (47%)
- Falling Markets		10 (71%)
Average Excess Return (per mth)		0,08%
- Rising Markets		0,19%
- Falling Markets		-0,18%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		0,57%
- Rising Markets		0,66%
- Falling Markets		0,17%
when Manager under-performed		-0,33%
- Rising Markets		-0,34%
- Falling Markets		-0,32%
Rolling Annual Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
Rollinq Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

13 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 132

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Mercer Performance Analytics Utländska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1996 to dec 1999		AP1-3INTERN
	SSBG5OHEDG	AP1-3INTERN
Total Return (%)	51,3%	49,3%
Annual Return (% pa)	10,9%	10,5%
Excess Return (% pa)		-0,4%
Standard Deviation (%pa)	7,2%	7,4%
Reward to Risk Ratio	1,5	1,4
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	1,6%	1,5%
- against zero (% per mth)	1,6%	1,5%
Tracking Error (% pa)		2,2%
Information Ratio		-0,2
T-score on Information Ratio		-0,3
Confidence of Value Added		39%
Skewness of Excess Return		1,0
Kurtosis of Excess Return		6,8
Alpha (%pa)		0,0%
Beta		0,97
R-squared		91,3%
Correlation		0,96
T-score on Alpha <> 0		0,0
Confidence of Value Added		50%
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis Utländska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1996 to dec 1999
	SSBG5OHEDG	AP1-3INTERN
Monthlv Periods Number of Months		48
No. of months > index		22 (46%)
- Rising Markets		15 (44%)
- Falling Markets		7 (50%)
No. of months < index		26 (54%)
- Rising Markets		19 (56%)
- Falling Markets		7 (50%)
Average Excess Return (per mth)		-0,03%
- Rising Markets		-0,10%
- Falling Markets		0,15%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		0,40%
- Rising Markets		0,37%
- Falling Markets		0,47%
when Manager under-performed		-0,39%
- Rising Markets		-0,47%
- Falling Markets		-0,17%
Rolling Annual Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
Rolling Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F i n an sdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Mercer Performance Analytics Utländska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1996 to dec 1999
	SSBG5OHEDG	AP-fondens C
Total Return (%)	51,3%	57,6%
Annual Return (% pa)	10,9%	12,1%
Excess Return (% pa)		1,1%
Standard Deviation (% pa)	7,2%	8,9%
Reward to Risk Ratio	1,5	1,4
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	1,6%	1,8%
- against zero (% per mth)	1,6%	1,8%
Tracking Error (% pa)		4,8%
Information Ratio		0,2
T-score on Information Ratio		0,5
Confidence of Value Added		69%
Skewness of Excess Return		-0,9
Kurtosis of Excess Return		3,3
Alpha (%pa)		0,8%
Beta		1,03
R-squared		71,1%
Correlation		0,84
T-score on Alpha <> 0		0,3
Confidence of Value Added		62%
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis Utländska nominella obligationer Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1996 to dec 1999
	SSBG5OHEDG	AP-fondens C
Monthly Periods Number of Months		48
No. of months > index		25 (52%)
- Rising Markets		16 (47%)
- Falling Markets		9 (64%)
No. of months < index		23 (48%)
- Rising Markets		18 (53%)
- Falling Markets		5 (36%)
Average Excess Return (per mth)		0,10%
- Rising Markets		0,06%
- Falling Markets		0,19%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		1,04%
- Rising Markets		1,16%
- Falling Markets		0,82%
when Manager under-performed		-0,93%
- Rising Markets		-0,92%
- Falling Markets		-0,95%
Rollinq Annual Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
Rollinq Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Mercer Performance Analytics Reallån Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1997 to dec 1999 OMRX-REAL		AP1-3RRS
Total Return (%)	12,2%	10,9%
Annual Return (% pa)	3,9%	3,5%
Excess Return (% pa)		-0,4%
Standard Deviation (%pa)	4,4%	5,3%
Reward to Risk Ratio	0,9	0,7
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	1,0%	1,2%
- against zero (% per mth)	1,0%	1,2%
Tracking Error (%pa)		1,3%
Information Ratio		-0,3
T-score on Information Ratio		-0,5
Confidence of Value Added		33%
Skewness of Excess Return		-0,2
Kurtosis of Excess Return		0,5
Alpha (% pa)		-1,0%
Beta		1,17
R-squared		95,9%
Correlation		0,98
T-score on Alpha <> 0		-1,5
Confidence of Value Added		7%
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN. PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION. CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE For further information on these statistics refer to your Mercer MPA Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis Reallån Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1997 to dec 1999		AP1-3RRS
	OMRX-REAL	AP1-3RRS
Monthly Periods Number of Months		36
No. of months > index		18 (50%)
- Rising Markets		17 (61%)
- Falling Markets		1 (13%)
No. of months < index		18 (50%)
- Rising Markets		11 (39%)
- Falling Markets		7 (88%)
Average Excess Return (per mth)		-0,03%
- Rising Markets		0,06%
- Falling Markets		-0,34%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		0,25%
- Rising Markets		0,25%
- Falling Markets		0,40%
when Manager under-performed		-0,31%
- Rising Markets		-0,22%
- Falling Markets		-0,45%
Rollinq Annual Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
Rollinq Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer
Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Mercer Performance Analytics Fastigheter Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1997 to dec 1999 Wilsh Index		AP1-3REITSOH
Total Return (%)	15,6%	28,3%
Annual Return (% pa)	4,9%	8,7%
Excess Return (% pa)		3,7%
Standard Deviation (% pa)	16,1%	17,3%
Reward to Risk Ratio	0,3	0,5
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	3,3%	3,6%
- against zero (% per mth)	3,3%	3,6%
Tracking Error (% pa)		2,6%
Information Ratio		1,4
T-score on Information Ratio		2,5
Confidence of Value Added		99%
Skewness of Excess Return		0,3
Kurtosis of Excess Return		0,8
Alpha (% pa)		3,4%
Beta		1,06
R-squared		98,1%
Correlation		0,99
T-score on Alpha <> 0		2,4
Confidence of Value Added		99%
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN. PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION. CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE. For further information on these statistics refer to your Mercer MPA Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis Fastigheter Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1997 to dec 1999		AP1-3REITSOH
	Wilsh Index	AP1-3REITSOH
Monthly Periods Number of Months		36
No. of months > index		25 (69%)
- Rising Markets		16 (80%)
- Falling Markets		9 (56%)
No. of months < index		11 (31%)
- Rising Markets		4 (20%)
- Falling Markets		7 (44%)
Average Excess Return (per mth)		0,31%
- Rising Markets		0,63%
- Falling Markets		-0,10%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		0,65%
- Rising Markets		0,85%
- Falling Markets		0,30%
when Manager under-performed		-0,47%
- Rising Markets		-0,23%
- Falling Markets		-0,61%
Rollinq Annual Periods Number of observations	5	5
First Quartile	0 (0%)	1 (20%)
Second Quartile	0 (0%)	3 (60%)
Third Quartile	2 (40%)	1 (20%)
Fourth Quartile	3 (60%)	0 (0%)
Number > Index		5 (100%)
Average Percentile Ranking	70	50
Rollinq Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Appendix 2: Bidragsanalys

En bidragsanalys kan göras på många olika sätt och med varierande detaljeringsgrad. I denna
rapport har Mercer gjort en bidragsanalys av respektive AP-fonds totala portfölj. Med det menas
att respektive AP-fond indelas i delportföljer efter vilka tillgångar de har under förvaltning.

I denna rapport har bidragsanalysen för totalportföljen indelats i:

Bidrag från strategi: beslutet av förvaltaren att övervikta ett tillgångsslag (delportfölj) i
förhållande till vikterna i det strategiska jämförelseindexet.

Bidråg från överavkastning: beslutet av förvaltaren att över- eller undervikta värdepapper inom ett
tillgångsslag (delportfölj) i jämförelse med indexet för tillgångsslaget.

Bidrag som beror på övriga faktorer: den del av totalportföljens överavkastning som inte
förklaras av strategi och överavkastning för respektive delportfölj, kallas ”Övrigt bidrag”. Exempel
på övrigt bidrag är timing och valuta.

Bidrag från strategi:

De verkliga vikterna de fyra tillgångsslagen i genomsnitt utgjorde av totalportföljen under 1999,
jämförs med vikterna i det strategiska jämförelseindexet. Denna skillnad i viktning multipliceras
sedan med avkastningsskillnaden (index delportföljen - index totalportföljen). En sådan
jämförelse visar huruvida Fondens beslut att vara över- eller underviktad i en delportfölj
(Svenska nominella, utländska nominella, reallån eller fastigheter) bidragit positivt eller negativt
till avkastningen. En överviktning i en delportfölj vars jämförelseindex har en högre avkastning
än portföljens totala jämförelseindex, innebär ett positivt bidrag. Det strategiska beslutet att
övervikta ett tillgångsslag är således rätt om indexavkastningen för tillgångsslaget överstiger det
totala jämförelseindexets avkastning. Detta innebär också att i effekterna av det strategiska
beslutet tas ingen hänsyn till om delportföljema överträffar respektive jämförelseindex.

Bidrag från överavkastning:

Respektive delportföljs verkliga vikt i genomsnitt under 1999, relateras till skillnaden i
delportföljens avkastning och jämförelseindexets avkastning. I det fall avkastningen för
portföljen är högre än respektive jämförelseindex ges en positiv överavkastning. Denna
överavkastning multipliceras med den verkliga vikten delportföljen utgjort av den totala
portföljen.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Appendix 3: avkastningshistorik 4:e AP-fonden

Mercer Performance Analytics Svenska aktier Monthly Returns (before fees)
for the period from jan 1998 to d	ec 1999	APF4SA
for the period from jan 1998 to d	FDAX	APF4SA
Total Return (%)	91,8%	83,1%
Annual Return (% pa)	38,5%	35,3%
Excess Return (% pa)		-3,2%
Standard Deviation (% pa)	22,6%	21,4%
Reward to Risk Ratio	1,7	1,6
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	4,9%	4,8%
- against zero (% per mth)	4,9%	4,8%
Tracking Error (% pa)		4,0%
Information Ratio		-0,8
T-score on Information Ratio		-0,9
Confidence of Value Added		18%
Skewness of Excess Return		-0,2
Kurtosis of Excess Return		-0,9
Alpha (% pa)		-0,3%
Beta		0,93
R-squared		97,0%
Correlation		0,99
T-score on Alpha <> 0		-0,1
Confidence of Value Added		47%
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE.
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis Svenska aktier Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1998 to dec 1999		APF4SA
	FDAX	APF4SA
Monthly Periods Number of Months		24
No. of months > index		10 (42%)
- Rising Markets		6 (35%)
- Falling Markets		4 (57%)
No. of months < index		14 (58%)
- Rising Markets		11 (65%)
- Falling Markets		3 (43%)
Average Excess Return (per mth)		-0,22%
- Rising Markets		-0,30%
- Falling Markets		-0,01%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		0,87%
- Rising Markets		1,06%
- Falling Markets		0,59%
when Manager under-performed		-1,00%
- Rising Markets		-1,05%
- Falling Markets		-0,80%
Rolling Annual Periods Number of observations	13	13
First Quartile	6 (46%)	6 (46%)
Second Quartile	1 (8%)	1 (8%)
Third Quartile	6 (46%)	2 (15%)
Fourth Quartile	0 (0%)	4 (31%)
Number > Index		6 (46%)
Average Percentile Ranking	40	42
Rollinq Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE.
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Totalavkastning

4:e AP-fonden

(Skattning 1994-97, verklig avkastning 1998)

	1994	1995	1996	1997	1998»
Avkastning Svenska aktier**	8,6%	21,2%	41,9%	30,7%	8,3%
Utländska aktier***	-5,8%	12,0%	10,0%	45,0%	25,1%
Likviditet	4,5%	9,8%	7,8%	4,4%	4,6%
Tillgångsfördelning Svenska aktier	88,1%	88,9%	88,4%	89,4%
Utländska aktier	2,9%	2,5%	2,1%	1,9%
Likviditet	9,0%	8,6%	9,5%	8,7%
Kapitalviktat avkastning Svenska aktier	7,6%	18,8%	37,0%	27.4%
Utländska aktier	-0,2%	0,3%	0,2%	0,9%
Likviditet	0,4%	0,8%	0,7%	0,4%
Årsavkastning enligt AP-fonden****	7,0%	20,0%	37,0%	28,0%	8,7%
SKATTNING AV TOTALAVKASTNIN	7,8%	20,0%	38,0%	28,6%	8,7%
Indexavkastning OMRX-TBILL	7,2%	9,4%	8,0%	4,1%	4,9%
FDAX (inklusive utdelning)-vecka	6,5%	20,6%	41,5%	29,8%	13,0%
FDAX (inklusive utdelning) -månad	6,5%	20,7%	43,1%	27,8%	13,0%
MSCI World (inklusive utdelning)	-5,8%	8,2%	17,4%	35,1%	27,5%
92% FDAX 8% MSCI World TR	5,6%	19,7%	40,9%	28,5%	14,2%

‘Siffrorna för 1998 är tillförlitliga för respektive tillgångsslag då de baseras på verklig avkastning för respektive
delportfölj samt för totalportföljen och inte skattningar. Dagsdata ligger till grund för den tidsviktade års-
avkastningen.

**1994 från tertialavkastningdär utdelning ej ingår+ direktavkastningen från skillnanden mellan FDAX oxh AFGX
som en skattning av utdelningen 1994. 1995-1998 inkluderar utdelning och beräknad på veckodata.

•**1994 MSCI World inkl, utdelning och 1995-1997 icke återinvesterad avkastning från Årsrapport 1995-1997.
för 1998 ingår dock utdelningar även i den utländska avkastningen.

•***Årsavkastningssiffror enligt årsredovisningar 1994-97. Årssiffran 1998 beräknad med dagssiffror.

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Appendix 4: avkastningshistorik 5:e AP-fonden

Mercer Performance Analytics Svenska aktier Monthly Returns (before fees)
for the period from jan 1998 to d	ec 1999	APF5SA
for the period from jan 1998 to d	FDAX	APF5SA
Total Return (%)	91,8%	67,4%
Annual Return (% pa)	38,5%	29,4%
Excess Return (% pa)		-9,1%
Standard Deviation (% pa)	22,6%	21,0%
Reward to Risk Ratio	1,7	1,4
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	4,9%	4,6%
- against zero (% per mth)	4,9%	4,5%
Tracking Error (% pa)		5,0%
Information Ratio		-1,8
T-score on Information Ratio		-2,1
Confidence of Value Added		3%
Skewness of Excess Return		1,0
Kurtosis of Excess Return		0,8
Alpha (%pa)		-3,9%
Beta		0,91
R-squared		95,3%
Correlation		0,98
T-score on Alpha <> 0		-1,1
Confidence of Value Added		14%
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis Svenska aktier Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1998 to dec 1999		APF5SA
	FDAX	APF5SA
Monthly Periods Number of Months		24
No. of months > index		6 (25%)
- Rising Markets		3 (18%)
- Falling Markets		3 (43%)
No. of months < index		18 (75%)
- Rising Markets		14 (82%)
- Falling Markets		4 (57%)
Average Excess Return (per mth)		-0,61%
- Rising Markets		-0,81%
- Falling Markets		-0,11%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		1,49%
- Rising Markets		2,20%
- Falling Markets		0,78%
when Manager under-performed		-1,31%
- Rising Markets		-1,46%
- Falling Markets		-0,78%
Rollinq Annual Periods Number of observations	13	13
First Quartile	6 (46%)	0 (0%)
Second Quartile	1 (8%)	5 (38%)
Third Quartile	6 (46%)	0 (0%)
Fourth Quartile	0 (0%)	8 (62%)
Number > Index		0 (0%)
Average Percentile Ranking	40	76
Rollinq Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer

Investment Consulting

Maj 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Totalavkastning

5:e AP-fonden

(Skattning 1994-97, verklig avkastning 1998)

	1994	1995	1996	1997	1998
Avkastning Aktier*	4,2%	24,8%	44,6%	33,7%	5,5%
Svenska aktier					3,6%
Utländska aktier					19,6%
Likviditet	7,2%	8,5%	6,7%	5,2%	4,1%
Tillgångsfördelning Aktier*	85,2%	91,1%	93,1%	91,6%
Utländska aktier Likviditet	14,8%	8,9%	6,9%	8,4%
Kapitalviktat avkastning Aktier*	3,5%	22,6%	41,5%	30,9%
Likviditet	1,1%	0,8%	0,5%	0,4%
Årsavkastning enligt AP-fonden**	4,2%	24,8%	44,6%	34,3%	6,7%
SKATTNING AV TOTALAVKASTNIN	4,6%	23,4%	42,0%	31,3%	5,3%
Indexavkastning OMRX-TBILL	7,2%	9,4%	8,0%	4,1%	4,9%
FDAX (inklusive utdelning)-vecka	6,5%	20,6%	41,5%	29,8%	13,0%
FDAX (inklusive utdelning) -månad	6,5%	20,7%	43,1%	27,8%	13,0%
MSCI World (inklusive utdelning)	-5,8%	8,2%	17,4%	35,1%	27,5%
MSCI Europé (inklusive utdelningar)					31,7%
92% FDAX 8% MSCI World TR	5,6%	19,7%	40,9%	28,5%	14,2%
92%FDAX, 8% MSCI Europé TR					14,4%
88% FDAX 12% MSCI Europé TR, 4% OMRX-TOTAL					14,5%

*Aktieavkastning är totalavkastning för utländska och svenska aktier 1997-98
“Årsavkastningssiffror enligt årsredovisningar 1994-97. Årssiffran 1998 beräknad med dagssiffror

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

May 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Appendix 5: avkastningshistorik 6:e AP-fonden

Mercer Performance Analytics Svenska Equities Monthly Returns (before fees)
for the period fromjan 1997 to d	ec 1999	APF6SA
for the period fromjan 1997 to d	FDAXeN	APF6SA
Total Return (%)	141,7%	144,0%
Annual Return (%pa)	34,2%	34,6%
Excess Return (% pa)		0,4%
Standard Deviation (%pa)	21,3%	25,8%
Reward to Risk Ratio	1,6	1,3
Semi Standard Deviation
- against mean (% per mth)	4,8%	4,7%
- against zero (% per mth)	4,7%	4,6%
Tracking Error (%pa)		16,7%
Information Ratio		0,0
T-score on Information Ratio		0,1
Confidence of Value Added		55%
Skewness of Excess Return		2,8
Kurtosis of Excess Return		14,0
Alpha (% pa)		3,6%
Beta		0,92
R-squared		58,3%
Correlation		0,76
T-score on Alpha <> 0		0,3
Confidence of Value Added		63%
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE.
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

May 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Returns Consistency Analysis Svenska Equities Monthly Returns (before fees) for the period from jan 1997 to dec 1999		APF6SA
	FDAXeN	APF6SA
Monthlv Periods Number of Months		36
No. of months > index		16 (44%)
- Rising Markets		10 (38%)
- Falling Markets		6 (60%)
No. of months < index		20 (56%)
- Rising Markets		16 (62%)
- Falling Markets		4 (40%)
Average Excess Return (per mth)		0,09%
- Rising Markets		-0,41%
- Falling Markets		1,42%
Average Excess Return (per mth) when Manager out-performed		3,09%
- Rising Markets		3,15%
- Falling Markets		2,99%
when Manager under-performed		-2,30%
- Rising Markets		-2,64%
- Falling Markets		-0,94%
Rolling Annual Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
Rolling Three Year Periods Number of observations	0	0
First Quartile		na
Second Quartile		na
Third Quartile		na
Fourth Quartile		na
Number > Index		na
Average Percentile Ranking		na
WARNING: THESE STATISTICS ARE INDICATIVE MEASURES OF RISK AND RETURN.
PLEASE EXERCISE CAUTION IN INTERPRETATION.
CAUTION: PAST PERFORMANCE IS NOT A GOOD INDICATOR OF FUTURE PERFORMANCE
For further information on these statistics refer to your Mercer MPA
Operation Manual, or call a Mercer Investment Consultant.

WILLIAM M.

MERCER

William M. Mercer Limited

Investmenl Consulting

May 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

APF6 Svenska aktier

Scatter Plot of monthly returns in Svenska Equities from jan 1997 to dec 1999

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

May 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Appendix 6: avkastningshistorik 6:e AP-fonden onoterade Aktier

Appendix 6.1 - AP Fonden 6 Private Equity Personnel Evolution

	O/L 2000	99	98	97
Investments	7	3	5	} 5 }
Regional Investments	13	7	3.5
Technology Ventures	3.5	3.5	3
Life Science	5	4	2
Asset Management	3	3	4	3
Other	16	14	12	8
TOTAL	47.5	34.5	29.5	16

Source: AP Fonden 6

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

May 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Appendix 6.II - Glossary of Private Equity Terms

BVCA	British Venture Capital Association.
Carried Interest	Mechanism by which a venture capitalist shares in the profits achieved in a venture Capital fund or investment. Typically, 20% of the net gains achieved by a venture capital fund.
Deal Flow	The flow of investment propositions received by a venture capitalist.
Development Capital	Capital Investment into companies which are generally profitable, but which require further equity finance to expand.
Distribution	A return of cash or shares to an investor from a venture Capital fund.
Draw Down	A cash call of part or all of an investor’s outstanding commitment to a venture Capital fund.
EVCA	European Venture Capital Association
Exit Route	The method by which the venture capitalist will realise his original investment - usually by a trade sale or floatation.
Follow-on Investment	A further round of fmancing provided for a company subsequent to the initial investment.
Flotation	Listing of a company’s sharers on the full markct or a similar foreign exchange.
‘Hands-on’ Investor	An investor who is actively involved in the strategic, or day to day, management of investee companies.
IPO	Initial Public Offering - the US equivalent of a floatation.
IRR	Intemal Rate of Return - the annual rate of return to the investor.
Later Stage	Incorporates expansion and development capital, buy-outs, buy-ins and mezzanine finance.
Net Asset Value	The balance sheet value of the assets of funds.
Passive Investor	Investor who does not get closely involved with investee companies. Normally invests as a member of syndicated deal.
Private Equity	Provision of equity capital for generally young, unquoted companies with high growth potential - ranges from early through to late stage investment. A key feature is the ‘hands-on’ involvement by the investor to help in the growth and development of the company.
William M. Mercer Limited	May 2000

Investment Consulting

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Secondary Purchase

Purchase of a holding of an existing venture capital fund from an
investor who needs to sell. These can often be bought at a significant
discount.

Seed Capital

Investment at the earliest stage, often to help prove a concept or
develop an initial working prototype.

Syndicated

Investment

An investment which as been spread amongst several institutional
backers, generally because it is too large for a single investor to
provide all of the finance needed.

Types of Investment

Start-up	Finance to form a completely new company to develop a new and unproven product or service.
Early stage	An existing company requiring financial which has developed a prototype but sill has limited revenue.
Expansion	Later stage financing, expanding an existing, well-established, usually profitable business.
MBO	An existing management team buying a company or division of a company from its present owners (Management buy-out). Generally well-established, profitable businesses.
MBI	As with an MBO, but with a new management team brought in, often to tum the company around (Management buy-in).
Mezzanine	A company whose floatation on a quoted market is imminent. (Also used to describe a type of finance in larger deals which combines a small equity involvement with loans secured on a company’s assets)
Quoted	A company quoted on the full market or similar foreign exchange.
Written Down	An investment which has been valued significantly below its original cost, but which is likely to recover at least part of its cost.
Written Off	An investment from which there is no likelihood of any recovery of the amount invested.

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

May 2000

F inansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Appendix 6.III - Sector and Stage Breakdown

Sectors

Stages

1 Agriculture

2 Biotechnology

3 Chemicals & Materials

4 Computer: Hardware

5 Computer: Semiconductors

6 Computer: Services

7 Computer: Software

8 Construction

9 Consumer: Retail

10 Consumer (Other)

11 Electronics

12 Energy

13 Financial Services

14 Industrial Automation

15 Industrial Products & Services

16 Internet Technology

17 Manufacturing (Other)

18 Medical: Healthcare

19 Medical: Instruments/Devices

20 Medical: Pharmaceuticals

21 Services (Other)

22 Telecommunications: Hardware

23 Telecommunications: Carriers

24 Communications: (Other)

25 Transportation

26 Other

1 Seed

2 Start Up

3 Expansion

4 Buy-out

5 Quoted Stocks

Source: AP Fonden 6

William M. Mercer Limited

Investmenl Consulting

May 2000

F i nansdepartementet

Utvärdering av 1-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Appendix 6.IV - Detailed Data Received From AP Fonden 6 - Funds

PAYMENT
FREE CODE 7	TRADE DA1	Transactions
BALTIC	1998-04-01	-3 088 644
	1998-08-01	-12 385 517
	1998-09-01	-1 688 926
	1999-04-01	-342 080
	1999-07-01	-9 105 452
	1999-12-01	59 805
BALTIC Total		-26 550 814
CARNEGIE	1999-06-01	-50 000 000
CARNEGIE Total		-50 000 000
EQTII	1999-04-01	-21 915 812
	1999-10-01	-21 003 760
	1999-11-01	-14 670 311
EQT II Total		-57 589 883
H&B II	1999-12-01	-3 857 399
H&B II Total		-3 857 399
HEALTHCI	1997-01-01	-55 735 610
	1998-12-01	1 380 000
	1999-06-01	690 000
	1999-12-01	690 000
HEALTHC I Total		-52 963 548
HEALTHC II	1997-11-01	-15 650 000
	1998-07-01	-15 000 000
	1998-12-01	-7 500 000
	1999-06-01	-8 750 000
	1999-10-01	-10 000 000
	1999-12-01	1 250 000
HEALTHC II Total		-55 650 000
IDI	1997-08-01	-3 000 000
	1998-02-01	-600 000
	1998-05-01	-21 555 000
	1998-07-01	-17 805 312
	1998-12-01	2 475 160
	1999-02-01	-2 498 880
	1999-04-01	-6 160 616
	1999-07-01	-368 664
	1999-10-01	-2 351 806
	1999-12-01	-2 718 254
IDI Total		-54 583 372
INKAP1	1998-03-01	-11 306 357
	1998-04-01	-28 600
	1998-06-01	-1 428 500
	1998-07-01	-1 370 960
	1998-10-01	-3 428 149
	1998-11-01	-130 000
	1998-12-01	-4 142 650
	1999-03-01	-4 912 027
	1999-05-01	-2 275 900
	1999-06-01	-3 571 428
	1999-10-01	-357 143
	1999-11-01	-1 571 407
	1999-12-01	-914 289
INKAP1 Total		-35 308 747
INKAP2	1999-12-01	-1 561 393
INKAP2 Total		-1 561 393

EVCA
dec-98\| dec-99	Our Committed CajTotal Committed Capital

17 163 087	26 610 539	105 000 000	460 526 316
0	67 100 000	50 000 000	210 084 034
0	57 589 883	200 000 000	5 714 285 714
0	3 857 399	130 000 000	822 784 810
55 735 610	107 312 062	55 000 000	454 545 455

40 650 000	80 100 000	100 000 000	409 836 066
43 739 612	67 300 000	150 000 000	1 020 408 163

17 562 566	55 630 000	50 000 000	174 825 175
0	1 561 393	19 000 000	351 851 852

EVCA Sector EVCA stage

15 3

20 2

15 4

20 3

20 2

15 4

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

May 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Funds

NORDIC III	1998-02-01	-15 475 261
	1998-04-01	-1 216 680
	1998-08-01	1 793 000
	1999-05-01	-63 664 165
	1999-07-01	-26 291 744
	1999-10-01	-16 019 598
	1999-12-01	-78 333 480
NORDIC III Total		-199 207 928
NTH POWER	1998-11-01	-19 519 640
	1999-04-01	-2 100 000
	1999-05-01	-2 100 000
	1999-08-01	15 513
	1999-09-01	-6 251 238
	1999-11-01	-1 493 608
NTH POWER Total		-31 448 973
SLOTT	1998-10-01	-2 499 980
	1998-11-01	-1 000 000
	1998-12-01	-674 900
	1999-01-01	-1 000 000
	1999-02-01	-600 000
	1999-04-01	-250 000
	1999-05-01	-1 050 020
	1999-06-01	-488 500
	1999-07-01	-496 503
	1999-08-01	-680 000
	1999-09-01	50 000
	1999-11-01	-520 740
	1999-12-01	-40 710 041
SLOTT Total		-49 920 684
SWEDE II	1998-02-01	-9 996 960
	1998-06-01	-10 623 230
	1998-10-01	-3 541 075
	1998-12-01	-6 972 690
	1999-03-01	13 013 955
	1999-06-01	-4 336 154
	1999-12-01	940 000
SWEDE II Total		-21 516 154
ZODIAK	1999-04-01	-40 000 000
ZODIAK	1999-06-01	540 000
ZODIAK Total		-39 460 000

14 898 941

19519640

1 674 900

29 472 880

199 207 928

300 000 000

31 448 973

40 000 000

3 225 806 452

481 927 711

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

102 300 000

36 900 000

39 460 000

150 000 000

50 000 000

40 000 000

300 000 000

236 966 825

416 666 667

May 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Realised


ISSUER FULL NAME	TRADEDA1	Transactions
Celtech Packaging AB	1997-06-01	-2 978 416
	1998-02-01	-3 697 326
	1998-10-01	-930 000
	1998-11-01	-744 000
	1999-01-01	-511 650
	1999-03-01	-304 167
	1999-06-01	1
EnTech Invest AB	1999-04-01 1999-12-01	-360 060 360 000
EnTech Invest KB	1999-04-01 1999-12-01	-1 560 000 1 560 000
Eurona Medical AB	1997- 12-01 1998- 06-01 1999- 02-01 1999-12-01	-15 003 000 3 000 -1 298 700 165 000
Framfab	1998- 12-01 1999- 06-01 1999-07-01 1999-08-01	-20 000 007 13 137 672 60 000 69 634 298
Glycorex Transplantation AB	1998-03-01 1998- 07-01 1999- 08-01 1999-09-01 1999-10-01	-1 780 882 1 193 905 23 541 138 642 40 494
Interverbum AB	1997- 11-01 1998- 02-01 1998-03-01	-4 000 000 -1 500 000
	1997- 11-01 1998- 02-01 1998-03-01	-1 500 000 -2 000 000
	1998-06-01 1998-08-01	-1 500 000 -2 000 000
	1998-06-01 1998-08-01	-2 000 000 -2 000 000
	1998-10-01 1998-11-01	-2 000 000 -2 000 000
	1998-10-01 1998-11-01	-1 000 000 -2 000 000
	1998- 12-01 1999- 04-01	-1 000 000 -2 000 000
	1998- 12-01 1999- 04-01	250 003
Kungsleden	1998- 06-01 1999- 01-01	-10 000 000 10 379 200
Polarsearch AB	1999-02-01 1999-04-01 1999-09-01	-2 450 000 -49 000 2

EVCA		EVCA Sect< EVCA stac
dec-98\|	dec-99	EVCA Sect< EVCA stac
8 349 742	0	15	3
0	0	12	2
0	0	12	2
15 003 000	0	20	2
20 000 007	0	16	3
747 589	0	20	2
0	0	26	3
10 000 000	0	26	3
0	0	16	3

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

May 2000

F i n an sdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fonderna till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Realised

Sandb&Stohne	1997- 12-01 1998- 04-01 1998-06-01 1998-08-01 1998-10-01	-70 000 000 869 809 1 864 794 200 000 1 125 000	30 000 000	26	3
Sandb&Stohne	1998- 12-01 1999- 01-01 1999-04-01	56 409 753 31 175 000 -151 597	30 000 000	26	3
Tillquist Analys Intressenter AB	1999-02-01 1999-03-01 1999-04-01	-40 000 -1 468 400 9 921 735	0	15	3
Tillquist Elteknik Intressenter AB	1999-02-01 1999-03-01 1999-12-01	-40 000 -785 200 5 603 145	0	15	3
Verimation	1998-10-01 1998-12-01	-26 854 825 26 854 825	0	7	3

William M. Mercer Limited
Investment Consulting

May 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av 1 -6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Unrealised


ISSUER FULL NAME	TRADE DA1	Transactions
A H Småföretagsinvest AB	1997-12-01 1999-04-01	-40 000 000 -30 400 000
A+Invest AB	1997-12-01 1999-09-01	-20 000 000 -4 000 000
	1999-11-01	-4 000 000
	1999-12-01	7 500 137
Adrasoft AB	1999-08-01	-20 000 000

Aspen Invest	1998-11-01	-14 000 000

Autoadapt	1998-07-01 1998- 12-01 1999- 10-01	-1 637 100 -4 000 000 -3 400 071
Biolnvent AB	1999-11-01	-10 000 025

Biora	1999-03-01 1999-04-01 1999-08-01	-264 819 100 -7 928 013 -22 086 118
Clinic Data Care in Lund AB	1998- 05-01 1999- 09-01	-9 999 995 -4 999 995
Cyber Com Consultinq	1999-09-01	-26 775 000

DISAB Vaccum Technology AB direk	1999-07-01	-2 336 499

Doxa Certex AB	1999-05-01 1999-09-01	-16 863 000 -1 445 400
Dressmart	1999-03-01 1999-04-01 1999-05-01 1999-06-01	-1 875 015 -56 146 -1 875 015 -2 999 723
	1999-08-01	-7 942 757
	1999-10-01 1999-12-01	-4 999 995 19 445
Elimaq Industri AB	1998-03-01	-13 000 000

Essex Holding AB direktinv	1998-02-01 1998-04-01	-68 801 600 -5 940 000
Foqmaker International AB	1999-11-01	-1 000 000

Fylkinvest AB	1997-12-01 1999-06-01	-40 000 000 -32 181 405
Goodfood & Readymeals AB	1999-12-01	-7 000 050

Gota Utvecklinq AB	1999-06-01	-6 500 000

Götaverken Miljö AB	1998-02-01	-20 000 000
Götaverken Miljö AB	1998-11-01 1998- 12-01 1999- 04-01	-15 000 040 -100 000 384 608
	1999-05-01 1999-12-01	8 080 -10 000 000

EVCA

20 000 000

14 000 000

5 637 100

9 999 995

13 000 000

74 741 600

40 000 000

35 000 040

dec-99 EVCA Sector EVCA

70 400 000

56 800 000

20 000 000

14 000 000

9 037 171

10 000 025

202 800 000

14 999 990

103 500 000

2 336 499

22 900 000

214 000 000

12 999 995

74 741 600

1 000 000

72 181 405

7 000 050

6 500 000

35 100 040

stage

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

May 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Unrealised

Hemfrid i Sveriqe AB	1999-08-01	-11 571 349

Hydrauto AB	1999-11-01	-10 000 500

InnovationsMarknaden	1998-06-01	-1 389

Innoventus, Uppsala Life Science	1999-03-01	-20 000 000

Inteqrated Drives Sweden AB	1999-12-01	-2 000 000

Karo Bio B	1999-04-01 1999-05-01	-12 910 650 -46 102 493
Kockums Computer System	1999-05-01 1999-09-01 1999-11-01	-22 876 250 266 667 -9 822 778
LINQ Systems Svenska AB	1999-11-01	-16 296 224

Medicarb AB	1998-07-01	-19 976 000

Modiq Machine Tool AB	1997-12-01	-27 000 000

MTV Produktion	1999-06-01	-530 000

MultiQ	1998-09-01 1998-10-01 1998- 12-01 1999- 06-01 1999-12-01	-2 994 036 -20 882 190 -771 039 -8 777 300 8 546 081
Neoventa Medical AB	1999-03-01 1999-12-01	-8 000 100 -3 999 960
NetSYS Technology Group AB	1998-05-01 1998- 06-01 1999- 02-01 1999-08-01 1999-12-01	-26 652 890 12 365 -19 988 488 -19 660 975 53 632
NetSYS Technology Group Holding 4	1998- 12-01 1999- 09-01	-20 000 000 -15 000 000
NetSYS Technology Group Holding 4	1999-10-01	-5 000 000
NMD	1999-11-01	-3 003 000

Nord 2000 Intressenter	1999-06-01 1999-11-01	-19 851 670 -1 820 000
Nordisk Renting AB	1998-03-01 1998-06-01	-58 131 836 -2 064 825
	1998-09-01 1998-12-01	-1 936 313 -1 883 888
	1999-03-01	-1 585 959
	1999-04-01 1999-06-01 1999-09-01 1999-12-01	25 000 000 -1 464 956 -1 386 469 -1 409 789
PlantVision AB	1998- 12-01 1999- 02-01 1999-03-01	-244 552 -600 000 -746 400
PlantVision AB	1999-04-01 1999-12-01	-75 600 166 800
PolyPlank AB	1999-02-01 1999-04-01	-11 550 000 -91 300
SCA Mölnlycke Clinical Products AB	1998-01-01 1998-03-01 1998-06-01 1998- 10-01 1999- 02-01	-95 000 000 1 423 112 1 846 586 808 159 152 512

0	11 571 349	21	2
0	10 000 500	15	3
1 389	1 389	13	3
0	20 000 000	20	2
0	2 000 000
0	81 000 000	20	5
0	32 876 250	7	4
0	16 296 224	16	3
19 976 000	19 976 000	20	2
27 000 000	26 999 987	14	3
0	530 000	24	1
10 094 000	38 500 000	4	5
0	19 900 000	19	2
26 693 415	68 944 375	7	3
0	0	7	3
0	3 003 000	16	2
0	16 200 000	15	3
64 016 862	54 864 034	13	3
244 552	1 640 365	14	3
0	11 641 300	8	3
91 416 700	91 271 300	19	3

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

May 2000

Finansdepartementet

Utvärdering av l-6:e AP-fondema till december 1999

Skr. 1999/2000:132

Bilaga 6

Unrealised

Secus Data	1999-06-01	-14 999 673

Simpleworld AB	1999-11-01	-1 800 200

Svenska Rayon AB	1999-07-01	-10 000 001
Svenska Rayon AB	1999-12-01	-1 500 000
Tekno Term Climate AB	1999-11-01	-15 999 200

Telia Venture Capital	1999-12-01	-54 750

TenFour AB	1999-04-01 1999-09-01	-10 000 000 -9 600 000
Textile Solutions GTS AB	1999-12-01	-1 999 890

Thoreb AB	1999-04-01	-20 001 000

Tradex Converting, AB	1997-07-01 1999-06-01	-43 000 000 199 975
Vitea AB	1999-11-01	-10 061 136
Vitea AB	1999-12-01	119 873
Volcano Communications Technolog	1999-07-01	-5 000 000

Z-invest AB	1997- 06-01 1998- 11-01	-38 000 000 -763 895

0	14 999 673	4	3
0	1 800 200	16	2
0	11 500 001	3	3
0	15 999 200	8	3
0	54 750	7	3
0	19 600 000	16	2
0	1 999 890	16	2
0	20 001 000	7	3
43 000 000	43 000 000	22	3
0	10 016 263	16	2
0	5 000 000	7	3
38 763 895	38 763 895	17	3

William M. Mercer Limited

Investment Consulting

May 2000