Skr.
1999/2000:125
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 4 maj 2000
Lena Hjelm-Wallén
Lars Engqvist
(Socialdepartementet)
I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvs-
fonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur
fonden. Vidare redovisas hur regeringen och arvsfondsdelegationen för-
delat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999. Slutligen
anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör upp-
märksammas vid kommande fördelning ur Allmänna arvsfonden.
1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 125
Skr. 1999/2000:125
1 Inledning............................................................................................5
2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.............................................5
2.1 När arvsfonden får egendom...............................................5
2.2 När arvsfonden avstår från egendom...................................6
2.3 Kostnader för fonden...........................................................7
3 Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden..................................7
3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet...........................8
3.1.1 Redovisning och utvärdering av bevilj at
stöd....................................................................8
3.1.2 Fördelningen av stöd ur Allmänna
arvsfonden - översiktlig beskrivning................9
3.1.3 Registrering och handläggning m.m...............10
3.1.4 Beslutade ärenden...........................................10
3.1.5 Redogörelse för fördelat projektstöd...............11
3.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (För-
teckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)..l 1
3.2.1 Datateknik.......................................................12
3.2.2 Drogförebyggande...........................................12
3.2.3 Familjestöd......................................................12
3.2.4 Fritid/Idrott......................................................12
3.2.5 Information/Utbildning...................................13
3.2.6 Kultur..............................................................13
3.2.7 Lokaler............................................................13
3.2.8 Utrustning och inventarier...............................13
3.2.9 Utsatta barn och ungdomar.............................13
3.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 - 25 år (För-
teckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3) .14
3.3.1 Arbete/Sysselsättning......................................14
3.3.2 Brottsförebyggande.........................................14
3.3.3 Datateknik.......................................................15
3.3.4 Drogförebyggande...........................................15
3.3.5 Fritid/Idrott......................................................15
3.3.6 Främlingsfientlighet........................................15
3.3.7 Idrottens sociala ansvar...................................16
3.3.8 Information/Utbildning...................................16
3.3.9 Jämställdhet.....................................................16
3.3.10 Konsument/Ekonomi.......................................16
3.3.11 Kultur..............................................................16
3.3.12 Kultur för integration......................................17
3.3.13 Kvinnofrid.......................................................17
3.3.14 Kvinnor/Flickor...............................................17
3.3.15 Lokaler............................................................17
3.3.16 Media...............................................................18
3.3.17 Mobbning........................................................18
3.3.18 Organisationsutveckling..................................18
3.3.19 Ungdomars politiska delaktighet.....................18
3.3.20 Utsatta barn och ungdomar.............................19 Skr. 1999/2000:125
3.3.21 Våldsförebyggande..........................................19
3.4 Verksamhet till förmån för personer med funktions-
hinder (Förteckning med projektbeskrivningar
redovisas i bilaga 3)..........................................................19
3.4.1 Arbete/sysselsättning.......................................19
3.4.2 Bemötande.......................................................20
3.4.3 Datateknik.......................................................20
3.4.4 Familjestöd......................................................20
3.4.5 FN:s Standardregler för att tillförsäkra
människor med funktionsnedsättning
delaktighet och jämlikhet................................20
3.4.6 Fritid/Idrott......................................................20
3.4.7 Hjälpmedel......................................................21
3.4.8 Information/Utbildning...................................21
3.4.9 Invandrare och handikapp...............................21
3.4.10 IT Handikapp..................................................21
3.4.11 Kost och motion..............................................21
3.4.12 Kultur..............................................................22
3.4.13 Kvinnor och handikapp samt Kvinnofrid........22
3.4.14 Lokaler............................................................22
3.4.15 Media och Miljö..............................................22
3.4.16 Organisationsutveckling..................................22
3.4.17 Rehabiliteringsmetoder...................................23
3.4.18 Tillgänglighet..................................................23
3.4.19 Utrustning........................................................23
4 Särskilda satsningar för de olika målgrupperna...............................23
4.1 Särskild satsning för alla målgrupperna............................24
4.1.1 Utveckling och förnyelse av idrottsverk-
samhet, främst på lokal nivå (1998 -)............24
4.2 Satsningar till förmån för barn under 12 år.......................24
4.2.1 Stöd till projekt som motverkar använd-
ningen av tobak (1998 -)................................24
4.2.2 Drogförebyggande (1997 -)...........................25
4.2.3 FN:s konvention om barnets rättigheter
(1996-)..........................................................25
4.2.4 Barn i vissa storstadsområden (1995 -).........25
4.3 Satsningar till förmån för ungdomar 12-25 år..................26
4.3.1 Ungdomars egna kulturverksamheter
(1999-)..........................................................26
4.3.2 Lokal utveckling av ungdomars
fritidsverksamhet (1999 -)............................26
4.3.3 Utveckling av ungdomars egen organisering
(1998-)..........................................................27
4.3.4 Talangsatsning inom handikappidrotten
(1998-)..........................................................27
4.3.5 Utveckling av ungdomssamarbete inom
Östersjöregionen (1998 -)..............................27
4.3.6 Utveckling av samordnade insatser för utsatta
ungdomar (1997-).........................................28 3
4.3.7 Ungdomars egna visioner infor 2000-talet Skr. 1999/2000:125
(1999-2000)..................................................28
4.3.8 Ung Kultur (1998 - 1999)...............................28
4.3.9 Skolkooperativ (1997 - 1999).........................28
4.3.10 Synliggöra och stärka flickors fritidsverksamhet
(1996- 1999)..................................................29
4.3.11 Ungdomars möj ligheter till inflytande
(1995- 1999)..................................................29
4.4 Satsningar till förmån för personer med funktionshinder.,30
4.4.1 IT och handikapp (1998 -).............................30
4.4.2 Alternativa stöd och boendeformer (1997 -) .30
5 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden.................31
5.1 Verksamhet till förmån för barn........................................32
5.2 Verksamhet till förmån för ungdomar...............................34
5.3 Verksamhet till förmån för personer med funk-
tionshinder.........................................................................35
6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning.....36
6.1 Information........................................................................36
6.2 Uppföljning och utvärdering.............................................38
6.3 Erfarenhetsspridning.........................................................40
Bilaga 1 Bokslut (Kammarkollegiet.........................................................42
Bilaga 2 Fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden under år 1999...49
Bilaga 3 Projektkatalog............................................................................52
Bilaga 4 Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden.............................230
Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträde den 4 maj 2000.........241
Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i sam-
band med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvda-
balken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släk-
tingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla All-
männa arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av
ideell karaktär till formån for barn, ungdomar och personer med funk-
tionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i
lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.
I denna skrivelse lämnas en redogörelse for förvaltningen av Allmänna
arvsfonden samt en översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur
fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen för-
delat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999.
Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt
bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna
arvsfonden.
Skr. 1999/2000:125
Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild
fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapi-
talförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktav-
kastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel
som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden far tillsam-
mans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick
den 31 december 1999 till ca 1 064 miljoner kronor och marknadsvärdet
till ca 3 755 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i
Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 1999 har
totalavkastningen varit 66 procent (direktavkastningen 2,6 procent) i ak-
tiekonsortiet och 2,8 procent (direktavkastningen 6,7 procent) i räntekon-
sortiet. Med totalavkastning avses direktavkastning samt såväl realiserade
som orealiserade värdeförändringar i respektive värdepappersportfolj.
För budgetåret 2000 finns det ca 284 miljoner kronor att dela ut. Bok-
slut for budgetåret 1999 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1.
Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än
kusiner far arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamente-
rats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet
för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet
arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släk-
tingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex.
inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått
ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också fa
egendom genom bl.a. gåva eller testamente.
När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden, när Skr. 1999/2000:125
dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente
skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen före-
träder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med
boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutred-
ningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammar-
kollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas
upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.
Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet
avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 1999 kom det in 1 790
arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var 1 241 testamentsärenden,
dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån
för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kolle-
giet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle avvecklas för arvs-
fondens räkning uppgick till 531. Under budgetåret 1999 kom det in
drygt 239 miljoner kronor netto till arvsfonden.
En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att
likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess
ändamål.
I vissa fall får arv, som arvsfonden fatt, avstås till någon annan. Det far
ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra sär-
skilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta
vilja. Arv far också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan per-
son som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.
Vidare far arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse
från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt,
avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om
egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till
den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden,
avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara
egendomen.
Under budgetåret 1999 kom det in 62 ansökningar om avstående till
Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år
efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fon-
den. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som
ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteck-
ningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret
1999 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde
av drygt 9 miljoner kronor.
Skr. 1999/2000:125
Ur fonden har under budgetåret 1999 betalats följande kostnader:
|
Kammarkollegiet - Dödsboavveckling m.m. - Fondförvaltning - Utbetalning av beviljat stöd |
(miljoner kronor) 6.7 2.8 0,3 |
|
Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen - Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden m.m. |
3,4 |
De sammanlagda förvaltnings- och administrationskostnaderna för fon-
den avseende budgetåret 1999 uppgick till 13,2 miljoner kronor, vilket
motsvarade ca 0,4 procent av fondens marknadsvärde vid slutet av bud-
getåret.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegatio-
nen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur Allmänna
arvsfonden 8 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfonds-
lagen).
I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvs-
fondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur
fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten
om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall över-
lämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse
eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör läm-
nas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan i fråga om fördelning av
stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen får be-
sluta om stöd överstigande 300 000 kronor.
Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av rege-
ringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice
ordförande är statssekreterare i Kulturdepartementet. Övriga ledamöter är
tjänstemän inom Socialdepartementet och Kulturdepartementet. Arvs-
fondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Social-
departementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån
för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli
knutet till Kulturdepartementet för beredning av ärenden som rör verk-
samhet till förmån för ungdomar i åldern 12-25 år. För beredningen av
ärenden har tjänstemän inom berörda departement förordnats att biträda
delegationen.
Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsde-
legationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är
placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet.
Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5-7 §§ arvsfondslagen främja
verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och perso-
ner med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall vara
nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations
reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ide-
ell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklings-
verksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsam-
mans med en förening beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana
fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell
karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksam-
het på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas
stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär
föreningsverksamhet. Stöd far ej heller ges till enskilda personer.
Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl
juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall
kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar för-
bättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella si-
tuation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att
ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra or-
ganisationer att starta liknande verksamhet.
Stöd kan även lämnas till del av kostnader för om-, till- och nybyggnad
av ideella organisationers lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och
för handikapporganisationernas rekreationsanläggningar om sådana åt-
gärder krävs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Detta stöd är
villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och måste åter-
betalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under av-
skrivningstiden. Lokalerna skall ägas av den sökande organisationen eller
vara förhyrda med långtidskontrakt. Den som beviljas stöd skall också
bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under
beredningen av sådana ansökningar inhämtas uppgifter om tillgänglig-
heten för personer med funktionshinder.
Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum
som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter
tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärde-
ring av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en
av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet
har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas
innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen
föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 6).
Under år 1999 har det funnits ca 353 miljoner kronor att fördela ur All-
männa arvsfonden. Av dessa medel var ca 150 miljoner kronor överförda
från föregående år och ca 203 miljoner kronor tillförda från 1998 års re-
sultat. Totalt har ca 243 miljoner fördelats till olika projekt samt avsatts
för särskilda satsningar under året, se bilaga 2.
Medel som återförts eller återbetalats till fonden samt de medel som
inte disponerats under året, totalt ca 110 miljoner kronor varav ca 30
miljoner kronor är intecknade inom ramen för särskilda satsningar, har
överförts till utdelningsbara medel för år 2000.
Under år 1999 har det fördelats ca 155 miljoner kronor ur Allmänna
arvsfonden. Ca 26,3 miljoner kronor för målgruppen barn under 12 år,
26,7 miljoner kronor för målgruppen ungdomar 12-25 år och ca 102
miljoner kronor till målgruppen personer med funktionshinder.
Under år 1999 har det funnits ca 126,3 miljoner kronor att fördela för nya
eller pågående satsningar. Dessa medel består av ca 38,6 miljoner kronor
från föregående år och 87,7 miljoner kronor som avsatts under år 1999.
Av de medel som avsatts under år 1999 har regeringen delegerat 60
miljoner kronor till annan myndighet att fördela och 27,7 miljoner kronor
delegerades till de pågående satsningar som Arvsfondsdelegationen själv
svarar för. Totalt har ca 33,1 miljoner kronor fördelats under året. Den
exakta fördelningen på respektive satsning framgår av bilaga 2.
Vidare har 2,9 miljoner kronor återförts till utdelningsbara medel från
satsningar som avslutats under året. Medel som återförts eller återbetalats
till pågående satsningar samt de medel som ej disponerats under året,
totalt ca 30,3 miljoner kronor har överförts till år 2000. De särskilda sats-
ningarna redovisas under kapitel 4.
Under år 1999 har till Arvsfondsdelegationen inkommit 2 263 ärenden.
Av dessa var 1 795 ansökningar om stöd ur fonden, 453 redovisningar av
beviljat stöd samt 15 s.k. övriga ärenden (förfrågningar m.m.).
Skr. 1999/2000:125
|
Inkomna ärenden |
1999 |
1998 |
1997 |
|
Barn |
418 |
393 |
439 |
|
Ungdom |
865 |
701 |
929 |
|
Handikapp |
669 |
625 |
576 |
|
Ej fondens målgrupper |
68 |
73 |
83 |
|
Enskilda |
243 |
312 |
436 |
|
Totalt |
2 263 |
2 104 |
2 463 |
|
Fördelade på: | |||
|
Ansökningar |
1 795 |
1 661 |
2 058 |
|
Övrigt ärende |
15 |
14 |
5 |
|
Redovisningar |
453 |
429 |
400 |
|
Totalt |
2 263 |
2 104 |
2 463 |
3.1.4 Beslutade ärenden
|
Sammanlagt har 1 734 beslut fattats under budgetåret enligt följande: | |||
|
1999 |
1998 |
1997 | |
|
Bifall regering |
163 ” |
216 |
160 |
|
Bifall delegation |
331 ” |
246 |
288 |
|
Avslag |
1 198 |
1 202 |
1 544 |
|
Ad acta |
37 |
52 |
30 |
|
Brevsvar |
2 • | ||
|
Överlämnat till annan |
4 |
2 | |
|
Totalt |
1 734 |
1 720 |
2 024 |
1) Ett av besluten avser ej beslut om medel.
|
Avslag |
1999 |
1998 |
1997 |
|
Barn |
196 |
203 |
226 |
|
Ungdom |
462 |
411 |
554 |
|
Handikapp |
236 |
199 |
244 |
|
Ej fondens målgrupper |
61 |
77 |
80 |
|
Enskilda |
243 |
312 |
436 |
|
Totalt |
1 198 |
1 202 |
1 540 |
Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 1 198 ansökningar. Orsakerna
till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt ny-
skapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete
med ideell organisation, eller avsett verksamhet som redan finns som re-
guljär verksamhet på andra orter. Andra ansökningar har avslagits på
grund av att de avsett kostnader för vanlig föreningsverksamhet, att de
gällt enstaka arrangemang som tidigare finansierats med andra medel, att
de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda
personer eller nystartade föreningar.
10
Av ansökningarna har 28 lagts ad acta (återkallats eller ersatts av annan Skr. 1999/2000:125
ansökan) och 3 har överlämnats till annan enhet/myndighet m.m. Vidare
har 12 övriga ärenden behandlats (förfrågningar m.m.)
Dessutom har 456 redovisningar (från såväl år 1999 som tidigare år)
granskats och godkänts.
|
Godkända redovisningar |
1999 |
1998 |
1997 |
|
456 |
415 |
437 |
3.1.5 Redogörelse for fördelat projektstöd
|
Bifall-delegation |
1999 |
1998 |
1997 |
|
Barn |
59 |
45 |
47 |
|
Ungdom |
155 |
121 |
160 |
|
Handikapp |
116 |
80 |
78 |
|
Totalt antal projekt |
330 |
246 |
285 |
|
Bifall-regering | |||
|
B am |
40 |
101 |
42 |
|
Ungdom |
19 |
19 |
29 |
|
Handikapp |
103 |
103 |
88 |
|
Totalt antal projekt |
162 |
223 |
159 |
I genomsnitt har ca 33 procent av ansökningarna (exkl. ansökningar från
enskilda personer) beviljats stöd.
Nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att ut-
veckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med
funktionshinder. Många projekt har sammansatta syften och omfattar
ibland också flera olika målgrupper. De har placerats under den ända-
måls- och målgruppskategori som bäst motsvarar projektets huvudinrikt-
ning. En mer detaljerad redovisning för varje projekt lämnas i förteck-
ning som bifogas som bilaga 3. En förteckning över mottagare av stöd
redovisas i bilaga 4.
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)
Under år 1999 har sammanlagt 62 849 000 kronor fördelats genom 99 be-
slut med syfte att utveckla och förnya verksamhet till förmån för barn
under 12 år. 93 olika projekt har beviljats stöd. Två av projekten har fatt
medel genom två beslut. Av besluten rör 22 projekt barn med funktions-
hinder.
Regeringen har i två beslut ställt sammanlagt 15 miljoner kronor av
dessa medel till Folkhälsoinstitutets förfogande, att fördela till organisa-
tioner som bedriver ideell verksamhet, för alkohol- och drogförebyggan-
de arbete samt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Rege-
ringen har i två beslut avsatt sammanlagt 10 miljoner kronor till rege-
ringens särskilda satsningar Barn i vissa storstadsområden samt FN:s
11
konvention om barnets rättigheter. Satsningarna redovisas närmare under Skr. 1999/2000:125
kapitel 4.2
Under år 1999 har stöd beviljats med sammanlagt 1 230 000 kronor till
två projekt. Det ena projektet är en utvärdering av s.k. Datatek som efter
försöksverksamhet med arvsfondsmedel finns som reguljär verksamhet
vid nästan alla bamhabiliteringar. Det andra projektet har som målgrupp
barn med inkontinens. Barn med inkontinens löper stor risk att utveckla
psykosociala problem. Studier visar också att när barnet blir torrt ökar
självförtroendet. I skolåldern har de flesta barn lärt sig att tömma blåsan
med hjälp av kateter. För detta behövs, förutom rent medicinsk behand-
ling, träning och stöd under lång tid där barnets medverkan krävs. Syftet
med projektet är att med hjälp av ett dataspel stödja och motivera barnen
att träna så de far kontroll över sin urinering.
IOGT-NTO-rörelsen har beviljats 4 000 000 kronor för projektet
ATTITYD (Alkoholffi uppväxt). Projektet är planerat att pågå i tre år och
bedrivs i samarbete med Sveriges RiksidrottsfÖrbund. Organisationerna
vill tillsammans ta initiativ till ett brett förankrat arbete for en alkoholfri
uppväxt. Målgrupperna är barn och ungdomar i idrotts- och IOGT-rörel-
sema, föräldrar samt barnens och ungdomarnas ledare.
I den kommande inriktningen för stöd ur Allmänna arvsfonden år 1999
angavs att olika former av utvecklingsarbete som rör foräldrastöd är
angeläget. Under verksamhetsåret har 22 projekt med inriktning på
familjestöd beviljats medel ur arvsfonden med sammanlagt 6 322 000
kronor. Sju av projekten rör verksamhet med syfte att utveckla stöd till
barn med funktionshinder och deras familjer. I flera av de projekt som rör
föräldrautbildning nämns att många föräldrar idag saknar det sociala
skyddsnät och det självklara stöd från den äldre generationen som man
tidigare har haft. Det finns ett behov av att ge föräldrar kunskap om barns
utveckling och inlärning for att förebygga kommunikationssvårigheter,
känslomässiga och sociala problem. Genom att öka kontakten och
samhörigheten mellan föräldrar kan man skapa nätverk som stärker
familjerna.
Stöd har lämnats till 10 projekt med anknytning till ffitid/idrott med
sammanlagt 2 789 000 kronor. Här kan nämnas Bunkeflo Idrottsförening
som fått stöd for ett hälsoprojekt gemensamt for idrottsrörelse och skola
15 projekt har beviljats stöd med sammanlagt 16 177 000 kronor. Några
av projekten som fatt stöd är Nordisk förening för sjuka barns behov
(NOBAB) som arbetar för att förbättra sjuka och funktionshindrade barns
villkor på sjukhus. Målet med projektet är att utveckla ett kvalitetssystem
som i sin tur ger möjlighet att öka kvalitetsmedvetandet hos personal och
beslutsfattare. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) har fatt medel till ett
projekt om läsning av böcker med bl.a. målet att närma äldre och yngre
generationer samt att skapa utbyte av sagor, sägner och berättelser från
olika kulturkretsar genom kontakt, inte bara med barn utan även med
äldre personer som har sina rötter i andra länder.
Till utveckling av kulturverksamhet för barn har 8 projekt lämnats stöd
med sammanlagt 1 540 000 kronor. Ett av projekten som har fatt stöd är
Föreningen Berättamätet i Kronoberg som genom sitt projekt vill utar-
beta en metod där berättandet stimulerar läslusten hos barn och ungdomar
som har läs- och skrivsvårigheter och som i dag aldrig far möjligheten att
upptäcka läsandets glädje.
Stöd ur fonden kan lämnas till del av kostnaderna för ideella organisatio-
ners ny-, om- och tillbyggnad av lokaler om sådana åtgärder krävs för att
verksamheten med och för barn skall kunna utvecklas och förnyas. Under
år 1999 har 10 föreningar fatt denna typ av stöd med sammanlagt
2 085 000 kronor.
Skr. 1999/2000:125
Stockholms Scoutdistrikt har lämnats stöd med 165 000 kronor för att
utveckla verksamhet för handikappade barn och ungdomar på sin läger-
anläggning Vässarö.
Fem projekt har fatt stöd med sammanlagt 1 980 000 kronor under året.
Här kan t.ex. nämnas Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg
som har fatt 750 000 kronor för ett projekt där föreningen skall arbeta
med barn till psykiskt sjuka och funktionshindrade föräldrar. Målet är att
genom gruppverksamhet stödja och hjälpa barnen som under professio-
nell ledning skall fa hjälp att upptäcka sina egna behov, känslor och för-
utsättningar.
13
3.3
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)
Under budgetåret 1999 har ca 68,2 miljoner kronor fördelats ur Allmänna
arvsfonden genom sammanlagt 125 beslut till verksamhet för ungdom.
Av dessa medel har Ungdomsstyrelsen genom fem regeringsbeslut fatt
sammanlagt 36 miljoner kronor att fördela till särskilt angivna satsningar
inom ungdomsområdet. Dessa satsningar samt pågående och under året
avslutade, återfinns under kapitel 4.3.
Vidare har ca 6,2 miljoner kronor fördelats genom sammanlagt 49 be-
slut ur den gemensamma satsningen Utveckling och förnyelse av idrotts-
verksamhet, främst på lokal nivå. Se kapitel 4.1.
I de särskilda områden som regeringen lyfte fram under kommande in-
riktning för år 1999 aviserades att avsätta särskilda medel för att stödja
organisations- och verksamhetsutveckling inom såväl befintliga som nya
ungdomsorganisationer, paraplyorganisationer och nätverk samt att ta
initiativ till en särskild satsning på utveckling av nya mötesplatser och
träffpunkter för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemen-
samt.
Vidare aviserades att inleda en särskild satsning på att stödja och sti-
mulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst
musik, teater och dans i syfte att öka det lokala utrymmet för detta och att
stödja projekt som på olika sätt lyfter fram ungas tankar om framtiden
och samhället under det nya millenniets första tid.
Regeringen aviserade även att nätverk som byggs upp för att stärka
erfarenhetsutbytet och stimulera att liknande verksamheter etableras på
nya orter och i fler bostadsområden skulle stödjas.
Dessa inriktningar har under året fått stöd genom beslut eller särskilda
satsningar.
Tre projekt har fått stöd med sammanlagt 1 100 000 kronor under året.
Bland annat har
Föreningen Cirkör fått stöd för det andra året för projektet
"Cirkuspilotema" som är en ny form av arbetsinriktad utbildning och
Teaterkooperativet Teater X har fått stöd för det tredje och sista året av
projektet "Igångsättningen" som bl.a. syftar till att göra Rosengård till en
ekologisk stadsdel samt innehåller den individuella gymnasiesatsningen
"Utmaningen" med internationell kockutbildning som bas.
Fyra projekt med syfte att förebygga brott har fått stöd med sammanlagt
974 000 kronor under året. Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) har
arbetat fram ett program som visar unga våldsförbrytare de konsekvenser
som deras handlande kan leda till och Bosniakiska Ungdomsföreningen
(BUF) har tillsammans med tre andra invandrarföreningar i Göteborg
startat projektet T.U.F.F. Denna nybildade multikulturella organisation
14
bl.a. för att vara en länk mellan ungdomar och myndigheter, mot främ- Skr. 1999/2000:125
lingsfientlighet och rasism och för att höja ungdomars kompetens och
arbetsmoral samt värdet av moral, etik och respekt för alla människor.
Tre föreningar har fatt stöd med tillsammans 173 000 kronor för att
stimulera ungdomar att arbeta med IT på lokal nivå. Bl.a. har Mandeiska
kulturföreningen som undervisar arabiska ungdomar i datakunskap och
om EU fatt stöd samt Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn som för tredje
och sista året bedriver ett projekt om datakunskap i bostadsområdet
Backlura. Regeringen har redan i tidigare skrivelse till riksdagen betonat
vikten av att stödja projekt som vänder sig till ungdomsgrupper som i
liten omfattning har tillgång till IT i sin hemmiljö.
Under året har åtta olika projekt fått stöd i drogförebyggande syfte. Totalt
har 1 681 000 kronor fördelats till bl.a. Motorföramas Helnykterhetsför-
bunds Ungdomsförbund (MHF) i Västmanland som informerar ungdomar
mellan 16 och 24 år om trafik och alkohol och Föreningen Hidde Ioy
Dhaqan i Malmö som vill sprida information och kunskap om Khat och
andra droger till invandrarungdom med afrikansk bakgrund samt göra
riktade insatser för att hjälpa unga missbrukare.
Sammanlagt 962 000 kronor har fördelats till åtta projekt med inriktning
på fritid/idrott. Några av de projekt som fått stöd är Stiftelsen Stockholm
Summer Games och Invandrare Ungdomsföreningen i Umeå som genom-
för olika integrations- och utvecklingsprojekt samt Förbundet Skog och
Ungdom (FSU) som bedriver ett fritidsprojekt vars syfte är att dels ge
ungdomar mer inflytande och medbestämmande, dels integrera pojkars
och flickors olika intressen för fritidsaktiviteter.
Stöd till projekt mot främlingsfientlighet och rasism har beviljats med
totalt 1 405 000 kronor till bl.a. Röda Korsets Ungdomsförbund för ett
projekt där de vill sammanföra ungdomar från olika kommuner eller
kommundelar som representerar skilda sociala miljöer och inte bara be-
gränsa sig till ungdomar med olika etnisk bakgrund. Sveriges Unglottor
har fått stöd för att genom utbildning och information engagera ung-
domar att öppet verka för ett demokratiskt samhälle och motverka okun-
skap, rädsla och främlingsfientlighet. Vidare har Mariestads Ekumeniska
Råd, Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Örebro och Pingstförsam-
lingarnas Ungdomsarbete (PU) fått stöd för att genom olika metoder
genomföra interaktiva upplevelseföreställningar om flyktingars situation
15
från t.ex. krig i hemlandet till att sitta i en skolbänk i Sverige. Totalt har Skr. 1999/2000:125
sju projekt fatt stöd under året.
För att på olika sätt stärka idrottens roll i integrations- och folkhälso-
arbetet samt ge ungdomar verktyg för att mer aktivt kunna verka i det
lokala utvecklingsarbetet har Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund
(SISU), Luleå Basketbollklubb och IFK Linköping Basket fatt stöd med
sammanlagt 4 090 000 kronor.
Sammanlagt har 1 832 000 kronor fördelats till åtta projekt. Svenska
Kyrkans Unga i Uppsala har utformat en "bibelwebbsida" på internet för
att ungdomar lättare skall kunna ta del av innehållet i den nyreviderade
bibel som utkom i december 1999. Vidare har Sunnanå Sportklubb (SSK)
i Skellefteå, Internationell Klubb Vorta Drom i Helsingborg samt Al-
azharskolan i Bromma fatt stöd för att arbeta med ungdomar i skolan och
på så sätt stärka elevernas självtillit och förmåga att utvecklas. Koopera-
tiva Institutet, Ek. förening har fatt stöd för att med informations- och
utbildningsinsatser genom bl.a. webbsidor på internet, ge ungdomar ar-
betsredskap i samband med TV-serien Starta eget tillsammans.
I fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden prioriteras stöd som
stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten
mellan pojkar och flickor. Tre projekt har fått stöd under året med sam-
manlagt 635 000 kronor. Bl.a. har Sveriges Förenade Studentkårer (SFS)
fått stöd för att genomföra en kampanj för att öka studenters kunskap om
könsdiskriminering och sexuella trakasserier och Fritidsforum, Riksför-
bundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar har fått stöd för att utveckla
metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.
Stiftelsen Fair Trade Center har fått stöd med 210 000 kronor för att
uppmuntra ungdomar att påverka företag till ett större socialt och ekolo-
giskt ansvar.
Sammanlagt har 2 185 000 kronor fördelats till elva projekt som lyfter
fram ungdomars olika kulturverksamheter. Bl.a. har Frikyrkliga Studie-
förbundet i Hälsingland, Unga Ömar i Valbo, Tjänstemännens Bild-
ningsverksamhet (TBV) i Kalmar och Folkets Hus i Piteå fått stöd för
16
olika projekt där unga ickeprofessionella utövare av musik far möjlighet Skr. 1999/2000:125
att finna nya vägar till ökad kunskap och utveckling av entreprenörsskap.
Med kulturen som redskap för att främja relationer mellan ungdomar med
olika etnisk och kulturell bakgrund, har fyra olika projekt fått stöd med
sammanlagt 894 000 kronor. Ett av dessa projekt genomförs av Rinkeby
Folkets Husförening som tillsammans med Teater X i Malmö, Pannhuset
i Göteborg och Boo Folkets Hus i Nacka fatt stöd till en förstudie och
projektering av Nätverket Kulturförökama. Projektets syfte är att ge alla
ungdomar i varje förort möjlighet att pröva på de kulturella uttrycken, att
bidra till ökad samverkan mellan de lokala kulturkraftema och stimulera
till ökad kulturverksamhet i förorterna.
Fem projekt har fatt stöd med sammanlagt 660 000 kronor för att mot-
verka våld mot unga kvinnor och för att stimulera ungdomar att arbeta
med de grundläggande värderingarna i samhället och hur dessa påverkar
relationer mellan unga kvinnor och män. Gottsunda Film har fatt stöd för
att göra en dokumentärfilm om ungdomars attityder till sex och sexuella
övergrepp mellan unga människor i samband med pjäsen "Fair Game".
Vidare har Afrosvenskamas Ungdomsförbund (ASU) fått stöd för att ge
unga män insyn i vad manliga nätverk och kvinnojourer står för samt för
att ta fram konkreta förslag på hur unga mäns roll och identitetsutveck-
ling i förhållande till unga kvinnor skall behandlas.
Projekt som särskilt vänder sig till flickor och unga kvinnor har fått stöd
med 785 000 kronor. Bland de sex projekt som fått stöd kan nämnas
Teater Tre Stockholm, Ek. förening och Föreningen Scenario - Rum för
Unga som genom olika metoder, med teater som grund, skapar en positiv
motbild till den ökade kroppsfixering som främst drabbar unga tjejer.
Vidare har Svensk - Kurdisk Kultur- och Idrottsförening fått stöd för att
bl.a. bilda en särskild tjejkommitté med bland annat en tjejjour dit tjejer
kan vända sig med eventuella problem och frågor.
Stöd med sammanlagt 3 009 000 kronor har fördelats till ny-, om- och
tillbyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet. Totalt har 17 föreningar
och organisationer erhållit denna typ av stöd, bl.a. Betaniaförsamlingen i
Hillerstorp som byggt om en f.d. postlokal till ungdomsgård och Mjölby
Södra Idrottsförening som byggt en alternativ fritidsgård för efter-
middagsverksamhet i anslutning till sin klubbstuga.
17
Skr. 1999/2000:125
Föreningen Samling för Alby har fått stöd med 85 000 kronor för en
lokalt förankrad ungdomstidning. Ungdomarna gör layout, reportage och
intervjuer själva vilket leder till en ökad självkänsla och en positivare
inställning för att aktivt söka sig till utbildning och arbete.
Växjö Norra Idrottsförening har beviljats stöd med 94 000 kronor för det
tredje och sista året i utbildning av Fair play, etik och moralfrågor inom
föreningen och ute på skolorna i kommunen.
Stiftelsen Fryshuset i Stockholm har fått stöd med 1 350 000 kronor för
att tillsammans med 18 andra organisationer skapa ett aktivt nätverk av
sociala entreprenörer som byggt upp breda ungdomsverksamheter i form
av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i landet. Genom nätverket
skall olika verksamheter ge varandra stöd och erfarenhetsutbyte, bygga
upp en kunskapsbank och skapa en form av ny folkrörelse för ett brett
samhällsarbete i nya former där ungdomar står i fokus som en resurs.
Nätverket planerar att i första hand kommunicera internt och utåt via in-
ternet.
Totalt har sex projekt fått stöd med sammanlagt 3 283 000. Landsrådet
för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) har fått stöd för att genom-
föra en ungdomens egen demokratiutredning, Ungdomens Demokrati-
kommission. Det övergripande syftet är att komplettera Demokratiutred-
ningens arbete med ett konsekvent ungdomsperspektiv. LSU planerar en
kartläggning av ungdomars möjlighet att påverka skolmiljön, sin när-
miljö, kommunpolitiken, landstingspolitiken, den nationella politiken och
Europapolitiken. Särskilt kommer man att granska vilken funktion som
ungdomars egna organisationer har i det demokratiska systemet och för
demokratifostran och hur den resurs som dessa utgör tas tillvara i det
demokratiska systemet. Elevorganisationen i Sverige har fått fortsatt stöd
till projektet "Elevinflytande på riktigt" och Föreningen PeaceQuest har
fått stöd för att genom internet engagera ungdomar i FN-frågor och skapa
en kanal för unga människor att tycka till om svensk FN-politik. Vidare
har Riksförbundet för sexuellt likaberättigade (RFSL) har fått stöd för att
genomföra ett projekt för bi- och homosexuella gymnasieungdomar med
syfte att synliggöra denna grupp och ge dem möjlighet att vara med och
påverka den samlevnadsundervisning som ges i skolorna.
18
Stöd har beviljats med sammanlagt 1 138 000 kronor till sju olika projekt
för utsatta bam och ungdomar. Projekt som fått stöd under året är bl.a.
Svensk-Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg och Kulturföre-
ningen Tjerhaj i Stockholm vars projekt i första hand syftar till att stärka
ungdomar i riskzon till att bygga upp egna identiteter för att enklare in-
tegreras i det svenska samhället samt Stiftelsen Fryshuset i Stockholm
som bedriver projektet Modem Soul Academy, en musikverksamhet för
socialt utsatta ungdomar där målsättningen i första hand är social - att
vända destruktiv energi till något konstruktivt och kreativt.
Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje har fått stöd med 187 000 kronor för
att genom förebyggande arbete öka kunskapen om det svenska samhället
för syrianska ungdomar och på så sätt underlätta känslan av gemenskap
med det svenska samhällssystemet.
(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)
Under året har sammanlagt ca 128 miljoner kronor fördelats/avsatts för
utveckling av verksamhet till förmån för personer med funktionshinder.
Sammanlagt har 219 projekt beviljats 121 miljoner kronor genom beslut
av Arvsfondsdelegationen eller regeringen. Genom tre regeringsbeslut
har 26, 7 miljoner kronor avsatts för särskilda satsningar. Dessa redovisas
under kapitel 4.4.
Under året har fem projekt beviljats stöd med sammanlagt ca 2,6 miljoner
kronor för att på olika sätt öka möjligheterna för personer med funktions-
hinder att få tillträde till arbetsmarknaden. Flera av projekten innehåller
metoder som gör det möjligt för personer med funktionshinder att etapp-
vis - från sysselsättning över kooperativ eller andra organisationsformer
- pröva sina möjligheter med det yttersta målet att få ett reguljärt arbete.
Riksföreningen Autism skall, genom ökad kunskap om funktionshindret
och genom ett pedagogiskt arbetssätt, ge fler personer med autism bättre
möjlighet att få och behålla ett arbete. Erfarenheterna skall dokumenteras
och vidarebefordras till personalgrupper, föräldrar m.fl. Föreningen skall
också samarbeta med lokala arbetsmarknadsmyndigheter, försäkrings-
kassa, delar av socialtjänsten och den traditionella omsorgsverksamheten
i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Övriga samarbetsparter
är vuxenpsykiatrin och habiliteringsverksamheten samt Högskolan inom
Fyrstad samt Hälsohögskolan Väst i Vänersborg.
Skr. 1999/2000:125
19
Skr. 1999/2000:125
I föregående skrivelse angavs behov av utvecklingsverksamhet som kan
förbättra bemötandet av personer med funktionshinder. Inom detta ända-
mål återfinns 13 projekt som syftar till att genom olika aktiviteter som
t.ex. information och utbildning ge personalgrupper och allmänhet större
insikt i funktionshindrades villkor. Sammanlagt har ca 9,3 miljoner
kronor fördelats till dessa projekt. Bl.a. genomför Handikappföreningar-
nas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne ett s.k. bemötandeprojekt. I samar-
bete med HAREC (Handikapp- och RehabiliteringsforskningsCentrum,
knutet till Högskolan i Lund och Malmö) skall man utarbeta en kvalitets-
säkringsmodell som sedan skall tillämpas vid tre av försäkringskassans
kontor i Skåne.
Förutom den särskilda IT-satsningen som redovisas under avsnitt 4.4.1
har tre projekt beviljats stöd med sammanlagt ca 1,6 miljoner kronor för
att utveckla datateknik för personer med funktionshinder.
Stöd med sammanlagt ca 11,8 miljoner kronor har beviljats till 23
projekt. Flera av projekten syftar till att utveckla olika former av stöd
som ger möjligheter till avlastning av anhöriga och möten för utbyte av
erfarenheter och kunskap. Här kan nämnas Kamratföreningen Convictus
som är en förening som arbetar med hivpositiva missbrukare. Föreningen
vill under en tvåårsperiod arbeta särskilt med dem som är hemlösa och
missbrukare.
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Österåker/Danderyd/
Vaxholm utvecklar tillsammans med kommunens Personliga ombud en
modell för optimal rehabilitering med den sjuke, dennes anhöriga samt
berörd personal involverade.
Tre projekt har beviljats sammanlagt ca 1,5 miljoner kronor för projekt
med syfte att dels informera om Standardreglernas intentioner, dels ut-
veckla metoder för hur kommuner och landsting kan använda standard-
reglerna som verktyg för att förbättra situationen för personer med funk-
tionshinder.
Totalt har 15 projekt som rör fritid/idrott för personer med funktions-
hinder beviljats medel med sammanlagt 6 miljoner kronor. Så har t.ex.
Umeå Handikappidrottsförening kunnat arbeta med projektet Möjlig-
20
hetemas Hus som vänder sig till ungdomar i åldrarna 12-24 år och som Skr. 1999/2000:125
med idrottsaktiviteter som medel ger möjligheter till gemenskap m.m.
Samma förening genomför även projektet Wheel & Walk Aerobic där
ungdomar med och utan funktionshinder tillsammans deltar i aerobic-
verksamhet. Svenska Handikappidrottsförbundet har beviljats medel för
att på fem orter i landet tillsammans med kommunerna etablera s.k. Mo-
tions- och idrottsskolor för personer med funktionshinder.
Tre projekt som rör utveckling av hjälpmedel har beviljats stöd med
sammanlagt ca 2,2 miljoner kronor. Bl.a. har Neurologiskt Handikappa-
des Riksförbund beviljats stöd för att personer som vistas på rehabilite-
ringsanläggningen Humlegården skall kunna fa hjälp att i sin hemkom-
mun få tillgång till samma hjälpmedel och annan anpassning som
utprovats på Humlegården.
Inom detta ändamål har drygt 33 miljoner kronor fördelats till 62 projekt.
Gemensamt för projekten är att organisationerna antingen vill informera
och utbilda allmänhet, personalgrupper och beslutsfattare om funktions-
hindrades situation och effekter av olika funktionshinder eller ge med-
lemmarna ökad kunskap om samhällets olika och inte alltid så lättill-
gängliga stödformer. Ändamålet angavs som angeläget i förra årets skri-
velse.
Åtta projekt har beviljats stöd med sammanlagt ca 3,7 miljoner kronor.
Projekten syftar till att ge kunskap till invandrare om svensk handi-
kappolitik för att förändra attityder till funktionshinder och till att öka
samarbetet mellan handikapporganisationer och invandrarorganisationer.
Detta har tidigare varit en s.k. särskild satsning som är avslutad men be-
hov av utvecklingsarbete finns fortfarande.
Hjälpmedelsinstitutet har beviljats 3,3 miljoner kronor för riksomfattande
informationsinsatser i samband med satsningen IT Handikapp som be-
skrivs i kapitel 4.4.1.
Fyra projekt med denna inriktning har beviljats sammanlagt ca 2,4
miljoner kronor. Bl.a. har Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka be-
viljats medel för att sammanställa en kokbok med recept som är närings-
anpassade, spännande och smakriktiga. Ändamålet angavs som angeläget Skr. 1999/2000:125
i förra årets skrivelse.
Stöd har fördelats till 10 projekt med sammanlagt ca 2,6 miljoner kronor.
Bl.a. har Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö tillsammans med
MOOMSteatem beviljats medel för en teateruppsättning där utvecklings-
störda och icke utvecklingsstörda skådespelare spelar mot varandra på
samma villkor.
Åtta projekt har beviljats sammanlagt drygt 3,1 miljoner kronor. Ända-
målet startade för några år sedan som en s.k. särskild satsning.
Bl.a. har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) fatt stöd
till ett projekt med syfte att utveckla verksamhet för psykiskt funktions-
hindrade kvinnor med erfarenhet av våld och övergrepp. Svenska Parkin-
sonförbundet har beviljats medel till ett projekt för kvinnor med Parkin-
sons sjukdom. Målet för kvinnofridsprojektet som genomförs av Sveriges
Dövas Ungdomsförbund är att göra döva tjejer och killar medvetna om
sina attityder mot varandra för att kunna prata med varandra på ett natur-
ligt sätt utan att behöva blanda in kränkande ord m.m.
Två beslut som rör s.k. lokalstöd har fattats med totalt 130 000 kronor.
Föreningarna som har erhållit stöd är Riksförbundet för Social och Men-
tal Hälsa (RSMH) i Ljungby och De Blindas Fritidsklubb (DBFK).
Tre projekt har erhållit stöd med ett belopp av sammanlagt ca 1,6 miljo-
ner kronor.
Omvärldsförändringar som att t.ex. stödet till flera målgrupper flyttats
från landstinget till primärkommunen samt att landsting slås samman, har
medfört att handikapporganisationer behöver ändra såväl organisation
som arbetsformer. Fyra projekt med denna inriktning har beviljats stöd
med sammanlagt ca 3 miljoner kronor.
22
Stöd har beviljats med sammanlagt ca 8,7 miljoner kronor till 13 projekt
med syfte att komplettera eller utveckla offentlig verksamhet. Statens
Institutionsstyrelse (SiS) har tillsammans med Riksförbundet för Rörel-
sehindrade Barn och Ungdomar (RBU) fatt stöd till DAMP-projektet.
Projektet omfattar både en utbildningssatsning samt alternativa behand-
lingsformer för ungdomarna och deras föräldrar.
Nio projekt som rör detta prioriterade område har beviljats stöd med
sammanlagt ca 4,3 miljoner kronor. Förbundet Funktionshindrade Med
Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) har fatt stöd till ett projekt kallat
Språka loss - ett projekt med syfte att hos textproducenter i samhället öka
insikterna om vikten att göra texten tillgänglig för alla. Synskadades
Riksförbund (SRF) har fatt stöd till projektet Oberoende resande. För-
bundet undersöker bl.a. vilka åtgärder som behövs för att ge synskadade
bästa resesituation.
Skr. 1999/2000:125
Stöd till viss utrustning kan, om utrustningen har stor betydelse för mål-
gruppen, utgå till handikapporganisationer. Två projekt har erhållit stöd
med drygt 500 000 kronor.
Här redovisas s.k. särskilda satsningar dvs. att regeringen avsätter medel
ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en viss tidsperiod.
Besluten kan dels vara en uppföljning av ändamål som aviserats i skrivel-
sens avsnitt Kommande inriktning, dels beslut om satsningar för ändamål
som aktualiseras under löpande budgetår. Besluten kan innebära att me-
del ställs till t.ex. annan myndighets förfogande för fördelning till projekt
eller s.k. rambeslut där regeringen beslutat avsätta en bestämd mängd
medel för ett bestämt ändamål under en viss tidperiod för beslut av
Arvsfondsdelegationen.
Medel som avsätts under ett år kan fördelas till projekt under detta år
men även under kommande år. Beslut om ytterligare medel tas i regel när
de första medlen förbrukats. Det innebär att de olika projekt som far bi-
fallsbeslut inom ramen för en särskild satsning under ett visst år kan er-
hålla stöd ur såväl de medel som avsatts för ändamålet tidigare år som
medel som avsatts för ändamålet samma år.
23
4.1
I september 1998 beslutade regeringen att under tre år avsätta medel ur
Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet
för fondens alla målgrupper främst på lokal nivå. Satsningens över-
gripande syfte är att stödja initiativ från främst lokala organisationer att
inom några utpekade områden utveckla nya former för idrottsverksamhet
i föreningslivet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder.
För budgetåret 1999 avsattes 20 miljoner kronor i denna satsning.
Under året har 49 projekt med detta syfte fått stöd med sammanlagt
6 236 000 kronor. Av de projekt som fått stöd handlar tio projekt om
utveckling av verksamhet för barn, 22 projekt rör ungdomar, sju projekt
berör barn och ungdomar med funktionshinder och slutligen tio projekt
som berör både barn och ungdomar. Några exempel på projekt som fått
stöd när det rör barn, är utveckling av nya former för att låta barn på ett
lekfullt sätt prova på olika idrotter utan krav på prestation, t.ex. genom
olika former av idrottsskolor. När det rör ungdomar har flera projekt fått
stöd för att utveckla idrottsverksamheten i föreningslivet så att ung-
domars egna initiativ och intressen tillvaratas. Projekt för funktionshind-
rade som fått stöd under året handlar mycket om att utveckla och öka
möjligheterna till idrott för funktionshindrade, såväl för barn och ung-
domar som vuxna. En arbetsgrupp med representanter från bl.a. idrotts-
rörelsen bistår Arvsfondsdelegationen i genomförandet av satsningen,
fdrottsarbetsgruppen har förutom att delta i beredningen av de ansök-
ningar som inkommit också arbetat med olika informationsinsatser som
hittills varit inriktade på att få ut grundläggande information. En särskild
hemsida (www.idrottsutveckling.nu) har producerats. Som ett ytterligare
led i informationen har ett antal informationsträffar med identifierade
nyckelpersoner och organisationer genomförts. Syftet har främst varit att
sprida information, men också att inspirera dessa nyckelpersoner och
organisationer att i sin tur arbeta som inspiratörer för det lokala före-
ningslivet.
Regeringen beslutade år 1998 att ställa sammanlagt 10 miljoner kronor
till Folkhälsoinstitutets förfogande att fördelas till ideella organisationers
projekt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Beloppet av-
såg det första året av tre med avsikt att under en treårsperiod avsätta
sammanlagt 30 miljoner kronor.
Bakgrunden till beslutet är bl.a. att rökning är den viktigaste enskilda
orsaken till ohälsa och att tobaksdöden varje år drabbar cirka 8 000 per-
soner i Sverige. Nästan ingen börjar röka i vuxen ålder, det gör man i
ungdomen, när grupptillhörighet och sökandet efter en egen identitet
Skr. 1999/2000:125
24
spelar en stor roll. Projektstödet skall särskilt användas för riktade utbild- Skr. 1999/2000:125
nings- och informationsinsatser mot tobaksanvändning hos barn och ung-
domar. Särskild uppmärksamhet skall ges till att uppmuntra barn och
ungdomar att värna om rökfria miljöer och en ungdomskultur utan tobak.
Projekt där barn och ungdomar själva har ett aktivt inflytande prioriteras.
Under det första projektåret har 19 projekt beviljats stöd med ca
9 500 000 kronor. Regeringen har i september 1999 beslutat avsätta ytter-
ligare 10 miljoner kronor för detta ändamål. Av dessa medel har ca 9,5
miljoner kronor fördelats under december 1999. F.n. pågår 35 olika
projekt över hela landet.
Regeringen ställde i april 1997 och i juni 1998 sammanlagt 25 miljoner
kronor ur Allmänna arvsfonden till Folkhälsoinstitutets förfogande för
fördelning av stöd till ideella organisationers barn- och ungdomsprojekt
som ligger i linje med den nationella handlingsplanen för alkohol- och
drogförebyggande arbete.
I november 1999 har regeringen ställt ytterligare 5 miljoner till Folk-
hälsoinstitutets förfogande för samma syfte.
Under det de två första projektåren har drygt 160 projekt tilldelats stöd
varav 47 är fortsättningsprojekt. De flesta projekten inriktar sig på
skolan, fritiden eller trafiken.
För att underlätta att FN:s konvention om barnets rättigheter införlivas på
alla nivåer i samhället fattade regeringen i december 1996 beslut om en
satsning för bättre kunskaper om barnkonventionen. I december 1996,
april 1998 och mars 1999 har regeringen beslutat att avsätta sammanlagt
25 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för att ytterligare sprida
kunskap om barnkonventionen i kommuner och landsting. Avsikten med
regeringens beslut var att ge möjlighet för frivilligorganisationema att
genomföra olika projekt som ökar kunskaperna om barnkonventionen
bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting.
Hittills har 57 lokala projekt tilldelats medel med ca 23 miljoner
kronor.
Under år 1999 har 5 031 000 kronor fördelats till 16 projekt samt till
vissa gemensamma kostnader för samordningsgruppen inom informa-
tionsprojektet som benämns Dags för barnkonventionen.
Satsningen utvärderas genom Barnombudsmannen som också bl.a. har
haft uppgiften att vara samordnande för frivilligorganisationema.
Kommunen har skyldighet att tillhandahålla barnomsorg till barn vars
föräldrar arbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov av barn-
omsorg. Som en konsekvens av detta far många bam som har föräldrar
25
som är arbetslösa eller av andra skäl är hemma inte del av barnomsorg. I Skr. 1999/2000:125
vissa storstadsområden är andelen bam som står utanför barnomsorgen
betydligt högre än riksgenomsnittet. Detta gäller inte minst bam med in-
vandrarbakgrund. Många bam som bor i segregerade bostadsområden
och har en hemmavarande förälder får svårigheter att integreras i sam-
hället. De får i allmänhet inte tillgång till pedagogisk gruppverksamhet
och heller inte stöd i sin språkutveckling.
Regeringen har under åren 1995 - 1999 avsatt sammanlagt 50 miljoner
kronor ur Allmänna arvsfonden för att socialtjänsten i samarbete med
ideella organisationer skall kunna utveckla och pröva olika typer av verk-
samheter för bam som av olika skäl står utanför den reguljära barnom-
sorgen och som syftar till att öka deras integrationsmöjligheter i sam-
hället. Medlen har fördelats i samråd med Storstadskommittén (1995:1).
Under hela perioden har sammanlagt ett tjugotal projekt i Stockholm,
Botkyrka, Huddinge, Haninge, Göteborg och Malmö tilldelats medel.
Några av projekten innefattar ett stort antal delprojekt vilket sammanlagt
ger över hundra projekt.
1999 har sex projekt med detta syfte beviljats stöd med sammanlagt
6 530 000 kronor.
Det åligger de olika delprojekten att lämna såväl del- som slutrapporter
till Arvsfondsdelegationen. I samband med att medel beviljades till
projekten lämnades anvisningar om hur rapporteringen skulle göras. Här
betonades att Arvsfondsdelegationen och Storstadskommittén särskilt
ville följa de processer och verksamhetsformer som startade med stöd av
arvsfondsmedlen. En särskild utvärderare arbetar nu med en utvärde-
ringsrapport som kommer att presenteras i antologiform. Antologin
bygger i huvudsak på bidrag från externa utvärderare som varit engage-
rade i de större projekten med uppdrag att göra processutvärderingar.
Regeringen har ställt 5 miljoner kronor för det första året av tre till Ung-
domsstyrelsens förfogande för att stimulera och lokalt stödja utveck-
lingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik, teater,
dans och eget skapande. Idag är kultur ett stort ungdomsintresse och i den
unga kulturen finns en förnyelse och växtkraft som kulturlivet måste ta
till vara. Syftet med satsningen är att skapa ett ökat utrymme lokalt för
ungdomars eget skapande och för ung kultur.
Syftet med denna satsning är att stimulera förnyelse av mötesplatser,
träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där föreningar
och kommuner arbetar gemensamt. Totalt har 10 miljoner kronor ställts
till Ungdomsstyrelsens förfogande för åren 1999 och 2000. Bakgrunden
till satsningen är att ungdomars fritidsintressen ständigt förändras och
26
idag har dessa helt andra förutsättningar än för 10 år sedan. De stora Skr. 1999/2000:125
tonårskullama i början av 2000-talet kommer att ställa nya krav på den
lokala kultur- och fritidsverksamheten. Regeringen har for avsikt att
under fyra projektår avsätta sammanlagt 20 miljoner kronor för detta
ändamål.
I september 1998 avsatte regeringen 10 miljoner kronor, att fördelas av
Ungdomsstyrelsen, för stöd som syftar till att utveckla ungdomars egen
organisering. Totalt 37 projekt har fått stöd fram till och med år 1999.
Under november 1999 beslutade regeringen att ytterligare 10 miljoner
kronor skall fördelas för att stödja fortsatt uppbyggnad och utveckling av
verksamhet där ungdomar tillsammans definierar och arbetar med frågor
som är mest angelägna för dem själva. Det övergripande syftet med
denna satsning är att skapa förutsättningar for utvecklingsarbete i ung-
domsorganisationerna, såväl inom det traditionella föreningslivet som i
nya former. Av de anvisade medlen kan upp till 2 miljoner kronor använ-
das för projekt som innebär att de politiska ungdomsförbunden utvecklar
nya former för att i skolorna fora ut information och debatt om politiken
och den politiska demokratins arbetssätt. Ytterligare ett år av denna sats-
ning är planerad.
I september 1998 avsatte regeringen 3 miljoner kronor för en talangsats-
ning inom handikappidrotten. Svenska Handikappidrottsförbundet har
fatt stöd under året med 2 500 000 kronor för aktiviteter omfattande indi-
viduellt anpassad rådgivning samt tränings- och tävlingsprogram liksom
tränarstöd, tester och uppföljning. Vidare har Sveriges Dövas Idrottsför-
bund (SDI) fatt stöd med 500 000 kronor for att informera ungdomar om
SDI:s verksamhet, informera om teckenspråkets möjligheter, uppmuntra
till aktivt deltagande i dövidrottens utbud samt att skapa förutsättningar
for att ungdomar, som är talangfulla nog att nå dövidrottseliten, skall ut-
veckla sina idrottsliga färdigheter.
I juni 1998 avsatte regeringen 5 miljoner kronor för stöd till ungdomars
utbytes- och samarbetsprojekt i Östersjöregionen. Det övergripande syftet
med denna satsning som fördelas av Ungdomsstyrelsen är att stödja
svenska ungdomars internationella engagemang i Östersjöregionen
genom att ge förutsättningar för att utveckla ett ömsesidigt samarbete i
regionen. De projekt som far stöd skall bygga på gemensamma intressen
från samarbetande ungdomsgrupper från olika länder. Genom denna sats-
ning ges ungdomar i Sverige ökad kunskap och förståelse för historiska,
27
kulturella och sociala villkor och möjligheter i länderna runt Östersjön. Skr. 1999/2000:125
Totalt har 43 projekt fått stöd fram till och med år 1999.
Under år 1997 avsatte regeringen 12 miljoner kronor till lokala utveck-
lingsinsatser med bred samverkan mellan ideella och offentliga organisa-
tioner. Av dessa medel belastade 8 miljoner år 1997 och 4 miljoner år
1998. Under år 1999 har regeringen avsatt ytterligare 6 miljoner kronor.
Satsningen som fördelas av Ungdomsstyrelsen syftar till att utveckla
metoder när det gäller individuella insatser, att utveckla metoder för
allmänt förebyggande insatser samt att stimulera en ökad lokal sam-
verkan. Satsningen bedrivs under fyra år i samverkan med 15 pilotkom-
muner som tidigare utsetts av regeringen. Totalt har 59 projekt fått stöd
fram till och med år 1999.
I maj 1999 tog regeringen beslut om att Ungdomsstyrelsen skall fördela 5
miljoner kronor till projekt som lyfter fram ungdomars egna visioner in-
för 2000-talet. Det övergripande syftet med denna satsning är att stödja
ungdomars egna visioner om samhället under det nya millenniets första
tid och att öppna vägar för att ungas tankar och visioner får tydliga mot-
tagare och når ut i samhället.
Under året avslutades denna satsning där regeringen under ett år avsatte
en miljon kronor till lokala projekt för genomförande av Ungdomens
kulturdagar. Målsättningen var att få till stånd en debatt i kommunen om
ungdomars kulturverksamhet. En särskild utvärdering av de projekt som
fått stöd, Lust for life - Tolv nedslag i den unga kulturen, har kommit ut
under år 1999 och under hösten har de filmer som producerats i samband
med Ungkulturdagama visats på Hela Sveriges Filmfestival i
Västmanland. I samband med denna festival fick Bygdegårdamas Riks-
förbund stöd med 200 000 kronor.
Under år 1999 avslutades denna satsning med syfte att utveckla
kooperativ verksamhet på gymnasieskolor. Då flera av projekten är
planerade att pågå ytterligare ett år kommer ett flertal ansökningar att
inkomma under nuvarande år. Utvärderingen Att starta eget tillsammans
på gymnasiet, som gjorts bland de sex första projekten i storstads-
regionerna blev klar under året.
Rapporten beskriver och analyserar bl. a. de svårigheter och möjlig-
heter som uppstod när lärare och elever i projekten skapade en organisa-
28
tion inom skolans ram där elever skulle ha majoriteten och makten. Skr. 1999/2000:125
Under året har nio projekt fatt stöd med sammanlagt 2 230 000 kronor.
Några av de projekt som fatt stöd är Skolkooperativet Coops Ek.forening
i Värnamo som utvecklar skolans tidning genom att sälja annonsplatser,
ge färska nyheter och utveckla marknadsföringsidéer och Gymnasie-
särskolan i Kalmar som startat ett kooperativ för att i första hand produ-
cera datorskuma texter. Vidare har Föreningen Café på G, Ek. förening i
Lerum, startat ett kooperativt kafé på skolan.
Under år 1999 avslutades den särskilda satsning ur Allmänna arvsfonden
med syfte att synliggöra och stärka flickors fritidsverksamhet. Totalt har
74 projekt fatt stöd för att utveckla metoder och verksamheter som enga-
gerar flickor samt stärker deras inflytande i verksamhet som riktar sig till
ungdomar. Utvärderingen Flickorna och frigörelsen - Forskning om
flickor och arbete med tjejprojekt kom under år 1998. Denna utredning
syftade till att belysa forskning om flickor samt att analysera hur teori-
bildningen kan överföras till arbetet med flickor i praktiken. Frågor som
lyfts fram i utredningen är hur vuxenvärlden kan synliggöra och stärka
unga kvinnor och samtidigt undvika att bidra till att stereotypa könsskill-
nader bevaras. En slutsats som förs fram i utredningen är att det är viktigt
att i projektverksamheten ha jämställdheten som mål för att undvika att
schablonbilder av unga kvinnor skapas och återskapas. Det är enligt ut-
redningen också viktigt att problematisera den innebörd som läggs i
kvinnligt och manligt och hur den manifesteras i vår vardag. Ungdoms-
styrelsens sammanfattande bedömning är att det är motiverat att tala om
pojkar och flickor som grupp i ett jämställdhetsperspektiv för att beskriva
de olika förhållanden som dessa två grupper lever under i dagens sam-
hälle. Men det är viktigt att grupperna inte betraktas som homogena vad
gäller egenskaper, problem och intressen. Detta kan leda till en konserve-
ring av traditionella könsmönster istället för att medvetenheten och be-
hovet av jämställdsarbetet ökar.
Under tre år har medel avsatts ur Allmänna arvsfonden med syfte att
stärka ungdomars möjligheter att påverka lokalsamhället. Utöver stöd till
lokala projekt har stöd även givits för att bygga upp lokala nätverk eller
stärka kunskaperna hos existerande lokala ungdomsforum t.ex. lokala
ungdomsråd. Totalt har 132 projekt fatt stöd från denna satsning. I den
slutrapport som Ungdomsstyrelsen redovisat påpekas att ungdomars rätt
att påverka på sina egna villkor, är en förutsättning för reellt ungdomsin-
flytande i samhället. Den kartläggning av lokala inflytandeforum som
Ungdomsstyrelsen genomfört visar att antalet ungdomsråd och andra in-
flytandeforum i kommunerna har ökat i Sverige. Ungdomsråden initieras
av politiker och tjänstemän som fatt upp ögonen för ungdomars betydelse
i samhällsplaneringen. De vanligaste frågorna som initieras av såväl po-
29
litiker och tjänstemän som ungdomar är fritids- och utbildningsfrågor. I Skr. 1999/2000:125
dessa frågor finns en tydlig koppling till ungdomars liv och områden de
själva är förtrogna med. För att detta inte skall begränsa ungdomars möj-
ligheter att aktivt delta i frågor som rör andra kommunpolitiska frågor är
det enligt rapporten viktigt att politiker och tjänstemän tar ett ansvar att
vidga perspektiven och bryta traditionen. Ungdomsråd som ligger direkt
under Kommunstyrelsen far ofta en större tyngd.
Hjälpmedelsinstitutet har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till IT-
program för funktionshindrade och äldre. För tre av de punkter i förslaget
som rör personer med funktionshinder har regeringen tidigare beslutat att
under en beräknad treårsperiod avsätta sammanlagt 60 miljoner kronor ur
Allmänna arvsfonden. Flittills har 7,7 miljoner kronor (varav 3,3 miljoner
kronor under år 1999) beviljats Hjälpmedelsinstitutet för att tillsammans
med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksför-
bund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund
genomföra informationsprojektet Fritt fram. Syftet är att genom olika
aktiviteter på lokal, regional och central nivå öka medvetenheten om IT:s
betydelse för människor med funktionsnedsättningar bland funktions-
hindrade, beslutsfattare och allmänhet.
Vidare har 20,6 miljoner kronor (varav 9 miljoner kronor under år
1999) ställts till Hjälpmedelsinstitutets förfogande för satsningen IT i
praktiken, ett samlingsnamn för att projekt med syfte att utveckla,
anpassa och utvärdera IT-baserade produkter och tjänster, försöks- och
demonstrationsverksamhet och metodutveckling. Hittills har 13,6
miljoner kronor fördelats till 40 projekt som bedrivs av brukarorganisa-
tioner, föreningar och i vissa fall av landsting tillsammans med brukare
m.fl.
För Brukarutbildning, dvs. att öka personers med funktionshinder IT-
kompetens har sammanlagt 11,7 miljoner kronor (varav 7,7 miljoner
kronor beslutades år 1999) avsatts för projekt som skall genomföras av
bl.a. handikapporganisationer. Syftet med dessa projekt är - förutom att
öka kompetensen hos personer med funktionshinder när det gäller att
använda IT- att utveckla metoder för kontinuerlig utbildning och support.
Under år 1999 beviljades 11 projekt stöd med sammanlagt drygt
3 miljoner kronor. Handikappförbundens Samarbetsorgan och Före-
ningen h@ndikapp.se har beviljats 650 000 kronor för att bereda,
samordna och följa upp dess projekt.
Regeringen beslutade i mars 1997 att under en treårsperiod skulle sam-
manlagt 30 miljoner kronor avsättas ur Allmänna arvsfonden för ideella
organisationers kostnader för att tillsammans med berörda kommuner
30
utveckla och pröva verksamhet som kan förbättra situationen för personer Skr. 1999/2000:125
med psykiska funktionshinder. Bakgrunden till denna satsning är indika-
tioner på att man bland personer som saknar bostad i allt högre utsträck-
ning återfinner personer med psykiska problem. Regeringen har hittills
beslutat avsätta 20 miljoner kronor. 23 olika projekt har beviljats stöd
med sammanlagt drygt 14 miljoner kronor (av detta belopp har 6 070 000
kronor fördelats till 14 projekt under år 1999). Stödet varierar från 310
000 kronor till nära 1,2 miljoner kronor/år. Projekten är två- eller
treåriga. För att projekten skall kunna leva vidare efter projekttidens
utgång krävs en stark förankring i och ett ekonomiskt åtagande från
kommunen redan från det första projektåret.
Under Allmänna arvsfondens mer än 70-åriga historia har föreningar och
andra organisationer, med stöd av fondens medel, kunnat pröva och för-
verkliga idéer och visioner som förbättrat situationen för bam, ungdomar
och personer med funktionshinder. Det har gällt verksamheter som be-
drivits av ideella organisationer och som i vissa fall även kompletterat
offentliga verksamhetsformer. Genom utvecklingsarbete i de ideella
organisationerna har inflytande från såväl brukarorganisationer och en-
skilda brukare ökat i verksamhetsformer som det allmänna skall svara
för.
Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka
till att stärka och utveckla välfärd, livskvalitet, jämlikhet och jämställdhet
samt såväl social som etnisk och kulturell integration för fondens mål-
grupper för att därmed stärka deras ställning i samhället. Detta bl.a.
genom gemensamma träffar och erfarenhetsutbyte mellan lokala före-
ningsdrivna projekt.
1 det följande redovisar regeringen den framtida inriktningen av stödet
för respektive målgrupp. Inom vissa områden finns det dock anledning att
göra insatser som är gemensamma för fondens målgrupper. Ett sådant
område är den pågående satsningen för förnyelse och utveckling av
idrottsverksamhet, främst på lokal nivå. Idrottsverksamhet bl.a. genom
lek och tävling och som en mötesplats för att utöva demokrati, bidrar till
att utveckla den sociala välfärden för fondens målgrupper. De två om-
råden som särskilt betonas i satsningen är jämställdhet och integration.
Under året lägger regeringen fram en nationell handlingsplan för att
motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen
avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger
och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskrimine-
ring.
Utöver de områden som nedan anges för respektive målgrupp kommer
medel liksom tidigare att ges till ideella organisationers egna initiativ för
utvecklingsverksamhet.
31
Skr. 1999/2000:125
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är grundpela-
ren i regeringens arbete med barnfrågor. Barnets bästa skall sättas i
främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn och bamperspektivet skall
genomsyra allt beslutsfattande som rör bam.
Målet är att garantera alla barns rätt till omvårdnad, trygghet och en
god fostran. Samhällets uppgift är att vara ett stöd och komplement till
föräldrarna som har huvudansvaret, så att goda och trygga uppväxtvillkor
så långt som möjligt kan garanteras för alla bam. Samhällets särskilda
ansvar för att bam växer upp under goda och trygga förhållanden kom-
mer bl.a. till uttryck i socialtjänstlagen (1980:620) där kommunen åläggs
att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveck-
ling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos alla bam. För att
förhindra att bam far illa är det viktigt att det finns ett utvecklat utbud av
insatser med syfte att stödja bam och föräldrar. Som ett komplement till
vad det allmänna erbjuder är det arbete som utförs av ideella organisatio-
ner och andra frivilliga sammanslutningar mycket viktigt, inte minst för
de människor som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheter.
Under året lägger regeringen fram en nationell handlingsplan för att
motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen
avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger
och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskrimine-
ring.
I vissa bostadsområden i och omkring storstäderna, har segregationen
ökat. Där är antalet långtidsarbetslösa föräldrar stort liksom andelen
familjer där någon har invandrarbakgrund eller är ensamstående för-
älder samt även gruppen föräldrar med sociala problem. Nya verk-
samhetsformer och metodutveckling för att bidra till integrations-
möjligheter, språk- och psykosocial utveckling bör prioriteras för bam i
dessa områden. Utvecklingsarbetet behövs också för att öka den
ömsesidiga förståelsen och kommunikation mellan invandrarfamiljer och
andra familjer.
Det är viktigt att både pojkar och flickor har goda förebilder. Projekt
som syftar till att stimulera till arbete med de grundläggande värderingar-
na i samhället och hur de påverkar relationer mellan unga människor bör
särskilt uppmärksammas.
Genom FN:s konvention om barnets rättigheter har barnets behov och
frågan om barnets rättigheter fatt hög aktualitet. Under en tvåårsperiod
har ca 25 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden avsatts att användas
av olika frivilligorganisationer för projekt med mål att öka kunskaperna
om barnkonventionen bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner
och landsting. Bevakningen av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv
liksom bams och ungdomars inflytande och delaktighet i kultur- och
samhällslivet samt inom den fysiska planeringen är ett utvecklingsarbete
som behöver fortsätta.
Utredningen om föräldrautbildning föreslog i sitt betänkande Stöd i
föräldraskapet (SOU 1997:161) olika sätt på vilka föräldrar under olika
perioder av barnens uppväxttid kan fa stöd i sitt föräldraskap. Det stöd
som erbjuds bör ta sin utgångspunkt i föräldrarnas egna behov och
32
önskemål och främja det friska och positiva i att växa tillsammans med Skr. 1999/2000:125
bam. Det är betydelsefullt att de nätverk som finns kring föräldrar stöds
och utvecklas.
Det finns grupper av föräldrar som periodvis eller under barnets hela
uppväxt har särskilda behov av stöd i sitt föräldraskap och bör få tillgång
till sådant stöd. Utvecklingsarbete för samverkan mellan handikapporga-
nisationer och personal vid barnavårdscentraler och barnkliniker för
tidigt stöd till föräldrarna, projekt som involverar föräldrar med egna
funktionshinder och projekt för familjer med invandrarbakgrund och
barn med funktionshinder bör uppmärksammas. Projekt med inriktning
mot en kombination av information om barnets funktionshinder och
samhällets stöd där också möjlighet kan ges till att träffa andra föräldrar
i samma situation är angelägna. Organisationer och föreningar har sedan
länge varit engagerade i att på olika sätt erbjuda föräldrar utbildning och
stöd under barnens uppväxt. Det är viktigt att aktörer inom den frivilliga
sektom också i en framtid finns med i utvecklingsarbete av olika slag av
stöd i föräldraskapet.
Många bam bor idag helt eller delvis tillsammans med enbart en för-
älder. Bam som har förlorat kontakten eller har bristfällig kontakt med en
av sina föräldrar är överrepresenterade bland bam som far illa. Det är
angeläget att uppmärksamma utvecklingsarbete inom detta område samt
även när det gäller bam i familjer som varit långtidsberoende av social-
bidrag. Arbetslösheten har drabbat ensamföräldrar i högre utsträckning
än andra, vilket kan medföra en risk för isolering, i synnerhet om bamet
mister sin plats i barnomsorgen.
Socialtjänstens ansvar för att tillgodose barns och ungdomars behov av
stöd, hjälp och i vissa fall skydd kan ske genom olika insatser i närmiljön,
men också genom att bam och ungdomar placeras utanför hemmet. Några
grupper av bam anses ha mer uttalade behov av stöd exempelvis barn till
missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn som misshandlats, barn som
varit vittne till våld inom familjen eller varit utsatta för sexuella över-
grepp, barn till frihetsberövade föräldrar samt barn som växer upp i
familjehem. Det är angeläget, såväl ur ett individuellt perspektiv som ur
en samhällsperspektiv att metoder utvecklas för att på olika sätt stötta
dessa bam så att de kan växa upp till trygga och ansvarstagande vuxna.
Bampsykiatrikommittén föreslog i sitt betänkande Det gäller livet -
stöd och vård till bam och ungdomar med psykiska problem (SOU
1998:31) ett utökat ansvar för vuxenvården när det gäller barn till psy-
kiskt eller fysiskt allvarligt sjuka föräldrar och föräldrar som missbrukar
alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Vuxenvården behöver
därför nya arbetssätt och kompetenshöj ande åtgärder. För att få till stånd
ett sådant samarbete bör projekt som främjar samarbetet mellan myndig-
heterna och ideella organisationer prioriteras.
Bland de gropper som dessutom behöver uppmärksammas finns barn
med neuropsykiatriska problem som tal- och skrivsvårigheter, ADHD/
DAMP m.fl. och det finns ett stort behov av utvecklingsarbete där ideella
organisationer tillsammans med offentliga myndigheter kan samverka.
Funktionshindrade ungdomars möjlighet till självständighet, inflytande
och delaktighet bör uppmärksammas. För bam med funktionshinder
finns, förutom de prioriterade områden som beskrivits som ovan, behov
2 Riksdagen 1999/2000. I saml. Nr 125
av att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt att få delta i Skr. 1999/2000:125
gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och fritid. Bam med
funktionshinder behöver fa tillgång till det stöd som behövs för att få vara
just bam och inte bam med funktionshinder.
Ungdomars möjligheter till självständighet och inflytande samt synen på
ungdomar som en resurs är centralt för ungdomspolitiken och därmed en
naturlig utgångspunkt vid fördelning av stöd till ungdomsprojekt ur All-
männa arvsfonden.
I fördelningen av stöd ur arvsfonden kommer, liksom tidigare, projekt
som stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställd-
heten mellan pojkar och flickor att prioriteras.
De särskilda områden som regeringen avser att lyfta fram är följande:
Regeringen avser att lägga fram en nationell handlingsplan för att
motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen
avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger
och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskrimine-
ring.
Färre ungdomar deltar idag aktivt i friluftslivet. Det är en negativ ut-
veckling. Regeringen kommer därför att ägna särskild uppmärksamhet åt
projekt som skapar nya former för aktiviteter som når och engagerar de
ungdomar som normalt inte deltar i frilufts- och främjandeverksamheter.
Varje dag utsätts unga kvinnor för sexuella trakasserier och kränk-
ningar genom både fysiska och psykiska övergrepp. En allvarlig utveck-
ling är den ökade förekomsten av bl.a. sexistiska uttryck mellan unga
människor. Regeringen vill bryta den utvecklingen och anser det därför
angeläget att stödja projekt som lyfter fram frågor om bl.a. könsroller och
samlevnad i syfte att aktivt motverka sexism och våld mot unga kvinnor.
För ungdomar är informationsteknik en naturlig del av livet. Det fram-
växande informations- och kunskapssamhället riskerar att befästa och
skapa nya klasskillnader. För att motverka en ojämlik utveckling mellan
ungdomsgrupper kommer regeringen att prioritera projekt som syftar till
att uppmuntra och stödja IT-användning bland ungdomar inom ung-
domsgrupper som har liten tillgång till IT i sin hemmiljö.
Under åren har mycket stöd fördelats till projekt som syftar till att
stärka ungdomars inflytande på lokal, regional och nationell nivå. Därför
är det viktigt att uppmuntra ungdomars engagemang och inflytande även
då det gäller den europeiska nivån. Inför Sveriges ordförandeskap i EU
2001 utarbetas en vitbok om ungdomars situation i Europa. Det är ange-
läget att ungdomarna själva ges möjlighet att påverka dessa frågor. Där-
för avser regeringen att särskilt uppmärksamma projekt som uppmuntrar
ungdomars engagemang i europeiska ungdomsfrågor.
34
5.3
Regeringen har i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken
(prop. 1999/2000:79) slagit fast att det handikappolitiska arbetet särskilt
skall inriktas på att identifiera och undanröja hinder för föll delaktighet i
samhället för personer med funktionshinder, att förebygga och bekämpa
diskriminering samt att ge bam och vuxna med funktionshinder förutsätt-
ningar för självständighet och självbestämmande.
Genom stöd ur Allmänna arvsfonden kan handikapporganisationer och
andra organisationer som bedriver ideell verksamhet, i enlighet med
brukarnas egna behov och önskemål, utveckla och pröva olika verksam-
heter och insatser som kan komplettera och utveckla samhällets stöd.
Det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder
och det behövs insatser för att stärka den enskildes ställning i olika avse-
enden. Det finns också behov av att öka kunskapen och medvetandet om
fönktionshindrades situation och de handikappolitiska målen bland
yrkesverksamma som möter funktionshindrade i sitt dagliga arbete.
Den enskildes ställning i kontakter med myndigheter och andra offent-
liga organ kan stärkas bl.a. genom att det skapas möjligheter för handi-
kapporganisationerna att tillhandahålla ett personligt brukarstöd. För-
söksverksamhet med syfte att pröva hur ett sådant stöd kan utformas, or-
ganiseras, administreras och finansieras bör mot denna bakgrund priorite-
ras.
Kulturella uttrycksformer som teater, litteratur, film, musik och konst
kan minska fördomar, påverka attityder och tydliggöra hur personer med
funktionshinder bemöts varför sådan försöksverksamhet bör stödjas.
Projekt som syftar till att utveckla metoder för att genom handikapp-
rörelsen ge beslutsfattare och olika personalgrupper ökad kunskap om
hur olika funktionshinder påverkar livssituationen för funktionshindrade
och deras familjer bör uppmärksammas. Sådana projekt kan komplettera
och samordnas med insatser inom det statliga kompetensutbildnings-
program som kommer att startas i regi av Statens institut för särskilt ut-
bildningsstöd (Sisus). Stöd bör också, liksom för närvarande, ges till ut-
bildnings- och informationsprojekt med målet att öka kunskapen bland
personer med funktionshinder om de handikappolitiska grunderna och
om olika stödsystem. Detta rör inte minst personer med funktionshinder
och invandrarbakgrund.
Regeringen avser att lägga fram en nationell handlingsplan för att
motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen av-
ser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger och
motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskriminering.
Att vidmakthålla och utveckla det friska är särskilt viktigt för personer
med funktionshinder, men har tidigare inte tillräckligt uppmärksammats.
Viktiga insatser på folkhälsoområdet gäller bl.a. rätt kost, motion,
minskat bruk av tobak, alkohol och andra droger och att bryta social iso-
lering. Det finns ett stort behov av utvecklingsarbete på detta område.
Det är också viktigt att nå personer med funktionshinder i utvecklings-
verksamhet som syftar till medvetenhet, diskussion och påverkan av
värderingar i samhället som rör förhållandet mellan kvinnor och män,
Skr. 1999/2000:125
35
rasism, främlingsfientlighet, antisemitism m.m.. Här kan initiativ från Skr. 1999/2000:125
handikapporganisationer - gärna i samarbete med andra organisationer
eller myndigheter - vara värdefulla.
Tillgänglighet i vid bemärkelse, dvs. i bostäder, publika lokaler, miljö,
kommunikationer, utbildning, fritids- och kulturaktiviteter och olika
kommunala verksamheter är en förutsättning för att personer med funk-
tionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv. Design
för alla är ett viktigt koncept i sammanhanget. Handikapporganisationer-
na kan påverka utvecklingen genom information till olika aktörer om hur
tillgängligheten kan ökas genom samarbetsprojekt med t.ex. bransch-
organisationer och berörda myndigheter. Ett exempel är att landets
handikapporganisationer har inbjudits att delta med verksamheter inom
ramen för Arkitekturåret 2001.
Regeringen har tidigare beslutat att under en treårsperiod avsätta sam-
manlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att möjliggöra
för ideella organisationer att tillsammans med kommunerna utveckla och
pröva alternativa stöd- och boendeformer for personer med psykiska
funktionshinder. Det finns fortfarande behov av projekt, initierade av
brukarorganisationema.
Regeringen beslutade år 1998 att 20 miljoner kronor per år under en
treårsperiod skulle avsättas för att genomföra informations-, försöks- och
utbildningssatsningar med syfte att göra informationstekniken mer till-
gänglig för personer med funktionshinder i alla åldrar. Det är viktigt att
uppmärksamma att även funktionshindrade ungdomar ges likvärdiga
möjligheter i detta avseende. Handikapporganisationerna och andra
ideella organisationer bör själva eller tillsammans med andra aktörer ges
fortsatt möjlighet att medverka i dessa aktiviteter.
I förordningen om Allmänna arvsfonden (SFS 1994:952) anges att
Arvsfondsdelegationens uppgift, förutom att fördela stöd ur fonden,
också är att följa upp projekt samt att informera allmänheten om arvsfon-
dens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelega-
tionen arbetar efter en medveten informationsstrategi som ligger till
grund för en långsiktig plan för arbetet med information och erfarenhets-
spridning.
Delegationen har sedan år 1995 fastställt årliga aktivitets- och informa-
tionsplaner som varit vägledande för informationsarbetet. Den informa-
tionsplan som i dagsläget är vägledande för Arvsfondsdelegationen fast-
slogs i juni 1999. För att säkerställa en långsiktig informationsstrategi
sträcker sig den nuvarande planen över den kommande treårsperioden,
åren 1999-2001. Informationsplanen är ett viktigt arbetsverktyg för
36
delegationen och dess kontakter med allmänheten, organisationer och Skr. 1999/2000:125
myndigheter. I informationsplanen definieras de olika övergripande
målen med informationsarbetet och de aktiviteter som kan bidra till att
uppfylla dessa.
I huvudsak finns tre mål med det informationsarbete Arvsfondsdelega-
tionen bedriver:
- att nå ut med information om fondens ansökningskriterier till poten-
tiella projektanordnare så att man får in relevanta ansökningar och
minimerar andelen obehöriga sökande samt orealistiska ansökningar,
- att genom information om projektens resultat bidra till erfarenhets-
spridning till organisationer, myndigheter och politiker,
- att informera allmänheten om fondens ändamål för att skapa positiva
attityder till medlens användningsområde.
För att uppnå de mål som nämnts ovan krävs olika former av informa-
tionsinsatser. Det informationsarbete som riktar sig till allmänheten och
potentiella sökande organisationer består i huvudsak av informations-
material som broschyrer och dylikt.
I enlighet med gällande informationsplan har Arvsfondsdelegationen
under år 1999 reviderat och uppdaterat den broschyr som riktar sig till
allmänheten. Broschyren Allmänna arvsfonden - gör det möjligt att
förnya och utveckla verksamhet för barn, ungdomar och personer med
funktionshinder delas ut till personer som tar kontakt med något av
kanslierna. Den distribueras också på förfrågan till organisationer som
inte tidigare kommit i kontakt med Allmänna arvsfonden och därför
behöver grundläggande information om fondens målgrupper och villkor
för stöd. Information om Allmänna arvsfonden finns även på engelska
och på kassett och punktskrift.
Vidare har Arvsfondsdelegationen utvecklat hemsidan Allmänna
arvsfonden (www.arvsfonden.nu). Hemsidan ger information om villko-
ren för stöd ur fonden, aktuella satsningar samt en förteckning över de
projekt som beviljats stöd ur fonden föregående år. Från och med år 2000
kommer projekt som fått stöd och aktuella redovisningar att läggas ut
löpande och därmed öka aktualiteten i informationen.
I syfte att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om
Allmänna arvsfonden och vad fondens medel används till producerar
Arvsfondsdelegationen även en årsbok. Årsbokens innehåll är ett redige-
rat utdrag ur regeringens skrivelse till riksdagen med redovisning av för-
delningen av medel ur Allmänna arvsfonden under föregående budgetår
samt kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden. Arbetet med
att förbättra årsboken pågår kontinuerligt och inför den kommande års-
boken för år 2000 är målet att göra den mer lättillgänglig för läsarna.
Ett informationsverktyg som Arvsfondsdelegationen använder konti-
nuerligt under verksamhetsåret är pressmeddelanden om beviljade
projekt. Genom dessa uppfylls målet om att informera journalister och i
förlängningen allmänheten om de projekt som beviljas stöd.
Arvsfondsdelegationens ansträngningar för att förbättra informationen
till allmänheten och potentiella sökande organisationer förefaller ha haft
vissa positiva effekter. Ett tecken på detta är att andelen obehöriga
sökande har minskat väsentligt under den senaste femårsperioden. Under
år 1996 var andelen enskilda personer (obehöriga sökande) som sökte
37
medel ur fonden 38 procent av det totala antalet sökande. Motsvarande Skr. 1999/2000:125
procentsiffra for år 1999 var endast 19 procent.
Vidare tyder den senaste SIFO-undersökningen från år 1999 på att all-
mänhetens kunskaper om Allmänna arvsfonden har ökat sedan 1997 års
undersökning. I den senaste undersökningen visade resultatet på att en
klar majoritet har hört talas om Allmänna arvsfonden. Fortfarande är det
emellertid få som har kunskap om vad fondens medel används till. Det
var fler av de tillfrågade som var positivt inställda till fonden än vid förra
undersökningen och kunskaperna om vilka målgrupper som far stöd ur
Allmänna arvsfonden var bättre bland de yngre än de äldre och bäst bland
de yngsta i åldern 15-29 år.
I Arvsfondsdelegationens uppdrag ingår att genomföra uppföljning och
utvärdering av de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden.
Uppföljning och utvärdering av projektens resultat är viktigt av flera skäl.
Uppföljningen fyller en funktion internt för Arvsfondsdelegationen
genom att utgöra en "kontrollstation" för projektets löpande process. Ut-
värderingar av projekten är viktiga för att kunna dra varaktiga slutsatser
från projekten vad gäller projektmetoder och projektresultat. Dessa slut-
satser skall ju senare utgöra grunden för erfarenhetsspridningen utåt till
organisationslivet och allmänheten.
Flera av de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden är
fleråriga - upp till tre år. Uppföljningen av projekten sker på ettårsbasis
och är viktig dels för att kunna kontrollera att medlen använts på rätt sätt
och dels för att bedöma projektets bärkraftighet inför en eventuell fort-
sättning. I den skriftliga uppföljningen skall projektledaren eller projekt-
ansvarig person lämna rapport över hur projektet fortlöper och vilka
eventuella problem som uppkommit på vägen. På så sätt kan Arvsfonds-
delegationen bli uppdaterad i projektet och även fa ett underlag för dialog
med projektledningen.
De utvärderingar som gjorts av separata arvsfondsprojekt har oftast
genomförts inom ramen för respektive projekt. Organisationer som far
stöd ur Allmänna arvsfonden skall inom ca 15 månader från beslutsdatum
redovisa hur stödet använts. Under året har totalt 456 redovisningar
granskats och godkänts av Arvsfondsdelegationen. Redovisningarna skall
innehålla dels en ekonomisk redovisning för hur medlen använts, dels en
redogörelse för genomförda aktiviteter. Redovisningarna jämförs mot den
ansökan som ligger till grund för projektstödet och den ekonomiska
redovisningen skall vara undertecknad av föreningens revisor. Utform-
ning och kvalitet på beskrivningen av genomförd verksamhet varierar
naturligtvis på grund av skillnader i organisationernas förutsättningar,
men först när överensstämmelsen mellan planerad och genomförd verk-
samhet är god, kan redovisningen godkännas. I de fall redovisningen inte
fullt ut godkänns blir organisationen återbetalningsskyldig för del av eller
hela stödet. Detta är ytterst sällsynt och berör endast ett fatal projektredo-
visningar.
38
Till skillnad från uppföljningen är utvärderingen av projektet en mer Skr. 1999/2000:125
omfattande slutredogörelse för projektets resultat. I denna förväntas
projektledaren sammanfatta i vilken mån man uppnått de mål man ställt
upp i ansökan och vilka slutsatser man kan dra från projektet.
De utvärderingar som görs av de projekt som beviljats stöd ur All-
männa arvsfonden har oftast karaktären av s.k. processutvärderingar.
Detta innebär att utvärderingarna upptar projektets process och är en be-
skrivning av de aktiviteter som ägt rum inom ramen för projektet. Pro-
cessutvärderingarna görs oftast av projektanordnaren själv och har ett
värde genom att de utgör en kunskapskälla kring projektets aktiviteter,
deltagarantal på aktiviteterna, om projektet har hållit tidsplanen, etc.
Ofta saknar emellertid processutvärderingen någon form av mätbart re-
sultat av projektets insats. För att bedöma ett projekts resultat krävs där-
för s.k. effektutvärderingar. Dessa kräver betydligt större resurser och
vetenskaplig kompetens hos utvärderaren. För att undvika jävsituation är
ofta utvärderaren i detta fall personer som anlitas externt utanför den
egna projektorganisationen. För att en effektutvärdering skall vara till-
förlitlig krävs att man gör en noggrann kartläggning av nuläget dvs. in-
nan projektets insats äger rum. En mätpunkt innan projektet äger rum och
en efter att projektet har ägt rum måste identifieras.
Eftersom alla samhällsprojekt "konkurrerar" med många andra om-
världsfaktorers inflytande över verkligheten är det alltid svårt att isolera
just vad i resultaten som kan tillföras det studerade projektet. Många av
de projekt som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden syftar till att
påverka och förändra attityder hos en specifik målgrupp. Effekterna av
denna typ av insatser kan komma långt efter att projektets insats har av-
slutats, vilket gör det till en svår uppgift att veta när man i tiden skall
genomföra mätningen av projektets resultat.
Svårigheten och den höga kostnaden som är förknippad med att göra
tillförlitliga effektutvärderingar har medfört att Arvsfondsdelegationen
har inskränkt sig till att genomföra dessa på avgränsade större satsningar.
Ett viktigt syfte med dessa utvärderingar är att ge kunskap och
underlag till berörda politikområden. Mer genomgripande utvärderingar
kommer även fortsättningsvis att genomföras huvudsakligen utifrån
avgränsade ämnesområden och frågeställningar, exempelvis de satsningar
på särskilda ändamål som regeringen beslutar om.
Regeringens tidigare arvsfondssatsningar på idrottsområdet kommer att
utvärderas genom Handikappidrottsförbundet och Riksidrottsförbundet.
Båda dessa utvärderingar beräknas vara klara under år 2000. Vidare skall
satsningarna på information kring Barnkonventionen respektive Barn i
storstadsområden utvärderas och dessa förväntas vara klara under år
2001.
I syfte att utvärdera de långsiktiga effekterna av stöd ur Allmänna
arvsfonden har delegationen gjort en uppföljning under år 1999 av stöd
som beviljats till anläggningar, lokaler och utrustning under år 1991. Ett
10-tal föreningar fick en förfrågan om hur stödet från Allmänna arvsfon-
den påverkat föreningens möjligheter att bedriva verksamhet och hur
verksamheten fungerar idag. Samtliga organisationer var eniga om att
stödet varit positivt och att verksamheten utvecklats både i innehåll, om-
fattning och i antal deltagare.
39
Delegationen har också gjort en enkätundersökning bland de projekt
som beviljats stöd inom ramen för satsningen Kvinnor och handikapp. Av
12 kontaktade projekt besvarade 11 enkäten. Resultatet från enkäten
visade att samtliga var överens om att projekten påverkat den ordinarie
verksamheten positivt och att projektresultaten haft bestående effekter för
organisationernas framtida arbete.
Riksdagens revisorer har under året genomfört en granskning av
Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens organisation, styr-
ning och verksamhet. I granskningsrapporten som publicerades den
15 december 1999 framgår det att av de projekt som fatt stöd ur All-
männa arvsfonden, lever hela 85 procent av projekten vidare efter det att
arvsfondens finansiering upphört. Detta resultat är glädjande för Arvs-
fondsdelegationen mot bakgrund av att projektansökningarna bl.a. be-
döms utifrån möjligheterna att permanenta verksamheten efter att
projekten avslutats.
Stöd ur Allmänna arvsfonden lämnas till projekt som är nyskapande och
utvecklande. Det innebär att många av de erfarenheter som projekten ger
är av intresse för andra organisationer eller verksamheter. Även de
projekt som inte lyckas uppnå sina mål kan ge viktig kunskap om varför
metoderna inte fungerade. Att sprida denna kunskap är i första hand en
uppgift som skall genomföras inom ramen för varje projekt. I anvis-
ningarna för ansökan understryks därför att projektet bör innehålla en
plan för dokumentation och erfarenhetsspridning.
Kunskapen som samlas hos Arvsfondsdelegationen genom rapporter
och annan dokumentation används för att sprida mer generell information
om utvecklingsarbetets inriktning på olika områden. Ett nytt initiativ för
att öka erfarenhetsspridningen är att Arvsfondsdelegationen sedan slutet
av år 1999 ger ut ett nyhetsblad där särskilt intressanta projekt valts ut
och där sammanfattningar av projekten presenteras i lättläst form. Ny-
hetsbladet sprids bland myndigheter och organisationer och internt inom
Regeringskansliet.
Arvsfondsdelegationens diarium och projektdatabas används även som
källa till information och erfarenhetsspridning. Projektdatabasen gör det
bl.a. möjligt att ta fram förteckningar över aktuella projekt inom ett visst
område på förfrågan från t.ex. organisationer och myndigheter.
Arvsfondsdelegationen anordnar kontinuerliga projektledarutbild-
ningar till de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden. Syftet
med dessa är att höja kunskapen om projektarbete och ge tillfallen till
erfarenhetsutbyte. Två projektledarutbildningar planeras genomföras
under år 2000, en på våren och en på hösten.
För att ge möjligheter till spridning och utbyte av erfarenheter från för-
söksverksamhet samt stimulera till möten mellan organisationer som be-
driver ideell verksamhet och offentliga myndigheter genomförs sedan
fyra år tillbaka s.k. Arvsfondsdagar. Till Arvsfondsdagen inbjuds projekt-
ledare, representanter från ideella organisationer och myndigheter för att
utbyta erfarenheter och idéer samt knyta kontakter med varandra. Ett
Skr. 1999/2000:125
40
urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden presenterar sina projekt Skr. 1999/2000:125
och deltagarna har möjligheter att ställa frågor kring Allmänna
arvsfondens syfte och ändamål. Under år 1999 genomfördes Arvsfonds-
dagen i Göteborg.
41
RESULTATRÄKNING
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 1
|
Fondnr | |
|
ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 |
6103 |
|
1999-01-01 |
1998-01-01 | ||
|
Kr |
Not |
1999-12-31 |
1998-12-31 |
|
INTÄKTER | |||
|
Influtna arvsmedel |
253.933.039,88 |
185.219.350,28 | |
|
Influtet på avskrivna fordringar |
556.424,00 |
0,00 | |
|
SUMMA INTÄKTER |
254.489.463,88 |
185.219.350,28 | |
|
KOSTNADER | |||
|
Restituerade arvsmedel m.m. |
1 |
-14.705 007,30 |
-44.967.741,79 |
|
Förvaltning och administration |
2 |
-13.226.430,00 |
-11.461.058,00 |
|
Övriga kostnader |
0,00 |
-1.000,00 | |
|
SUMMA KOSTNADER |
-27.931.437,30 |
-56.429.799,79 | |
|
RESULTAT FÖRE FINANSIELLA | |||
|
INTÄKTER |
226.558.026,58 |
128.789.550,49 | |
|
FINANSIELLA INTÄKTER | |||
|
Ränteintäkter Nordbanken |
1 028.776,14 |
719.601,24 | |
|
Ränteintäkter egna placeringar |
0,00 |
24.840,00 | |
|
Intäktsränta skattekontot |
1.732,00 |
0,00 | |
|
Utdelning KK:s räntekonsortium |
3 |
26.732.772,00 |
36.811.259,08 |
|
Utdelning KK:s aktiekonsortium |
4 |
54.024.723,20 |
51.194.448,00 |
|
Realisationsvinst andelar i KK.s aktiekonsortium |
0,00 |
39.349.031,65 | |
|
Realisationsvinst andelar i KK:s räntekonsortium |
0,00 |
457.114,00 | |
|
SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER |
81.788.003,34 |
128.556.293,97 | |
|
RESULTAT FÖRE NEDSKRIVNINGAR |
308.346.029,92 |
257.345.844,46 | |
|
NEDSKRIVNINGAR | |||
|
Nedskrivning av tillgångar |
5 |
-2.876.973,85 |
0,00 |
|
SUMMA NEDSKRIVNINGAR |
-2.876.973,85 |
257.345.844,46 | |
|
ÅRETS RESULTAT |
305.469.056,07 |
257.345.844,46 | |
42
BALANSRÄKNING
ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Org. nummer 802004-9642
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 1
Fondnr
6103
Kr
Not
1999-12-31
1998-12-31
TILLGÅNGAR
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Nordbanken
Gota konsortium
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
Skattekonto
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Andelar i KamK:s räntekonsortium
Andelar i KamK:s aktiekonsortium
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
SUMMA TILLGÅNGAR
SKULDER OCH EGET KAPITAL
SKULDER
KORTFRISTIGA SKULDER
Fördelade, ej slutligt beslutade medel (Bilaga 1)
Beslutade men ej utbetalda bidrag
Fastighetsskatt
Interima skulder
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER
SUMMA SKULDER
EGET KAPITAL
BUNDET EGET KAPITAL
Fondkapital
SUMMA BUNDET EGET KAPITAL
FRITT EGET KAPITAL
Utdelningsbara medel
SUMMA FRITT EGET KAPITAL
SUMMA EGET KAPITAL
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
Ställda panter
Ansvarsförbindelser
|
6 7 |
106.748.049,22 0,00 4.780.116,75 1.732,00 |
19.761.180,38 403.651,00 514.831,88 0,00 20.679.663,26 |
|
111.529.897,97 | ||
|
8 | ||
|
383.693.904,00 |
.386.570.877,85 | |
|
568.761.417,18 |
568.761.417,18 | |
|
952.455.321,18 |
955.332.295,03 | |
|
1.063.985.219,15 |
976.011.958,29 | |
|
138 061.063,15 |
173.279.132,27 | |
|
109.580.290,00 |
90.118.000,00 | |
|
28.264,00 |
0,00 | |
|
9 |
4.582.313,00 |
2.835.598,81 |
|
252.251.930,15 |
266.232.731,08 | |
|
252.251.930,15 |
266.232.731,08 | |
|
10 | ||
|
527.866.486,34 |
506.264.232,93 | |
|
527.866.486,34 |
506.264.232,93 | |
|
283.866.802,66 |
203.514.994,28 | |
|
283.866.802,66 |
203.514.994,28 | |
|
811.733.289,00 |
709.779.227,21 | |
|
1.063.985.219,15 |
976.011.958,29 | |
|
0,00 |
0,00 | |
|
0,00 |
0,00 |
43
NOTBILAGA
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 1
ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Org. nummer 802004-9642
Inledande kommentarer och redovisningsprinciper
Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder För förvaltningen liar
kollegiet bildat ett aktiekonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs gemensamt av de
stiftelser/fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt
till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de
omfattas inte av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Mot bakgrund av stiftelselagen (1994.1220) pågår för
närvarande diskussioner mellan Kammarkollegiet och Regeringskansliet om konsortiernas rättsliga ställning. Sedan
konsortierna bildades i slutet av 1980-talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna.
I respektive stiftelse/fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder.
Det innebär att andelar i konsortierna tas upp som till tillgång i balansräkningen värderade till anskaffningsvärdet. Inlösen
av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna las upp som intäkt. Vid utdelning
från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken
realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffningsvärdet för andelar i aktickonsortiet är marknadsvärdet
vid anskaffningstidpunkten och inlösenvärdet är marknadsvärde vid inlösentillfället. Anskaffnings- och inlösenvärdet för
andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k nominellt
värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning
lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas
skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan.
I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdct med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen
avrundad till två decimaler varvid differens kan uppstå.
Not 1
Restituerade arvsmedel m. m.
Avstående av arv, bättre rätt till arv
Dödsboförvaltning
Rättegångskostnader
Sociala avgifter, godemän
Fastighetsskatt
1999
10.696.064,00
3.465.809,30
450,00
313.392,00
229.292,00
14.705.007,30
1998
41 .112.241,00
3.025.667,79
43.722,00
446.943,00
339.168,00
44.967.741,79
44
|
NOTBILAGA |
Skr. 1999/2000:125 | |
|
Not 2 |
Bilaga 1 | |
|
Förvaltning och administration |
1999 |
1998 |
|
Rcgeringskansliet/Arvsfondsdelegationcn | ||
|
- Handläggning av ärenden | ||
|
Socialdepartementet |
2.136.956,00 |
2.044 687,00 |
|
Kulturdepartementet |
1.293.847,00 |
547.279,00 |
|
3.430.803,00 |
2.591.966,00 | |
|
Kammarkollegiet | ||
|
- Dödsboavveckling m.m. |
6.700.000,00 |
6.700.000,00 |
|
- Fondförvaltning |
2.781.277,00 |
1.732.892,00 |
|
- Utbetalning av beviljat stöd |
314.350,00 |
436.200,00 |
|
9.795.627.00 |
8.869.092,00 | |
|
Summa |
13.226.430,00 |
11.461.058,00 |
Not 3
Utdelning från KK:s räntekonsortium
♦Upplupen ränta köp
♦Upplupen ränta förs
|
Antal andelar |
Utdelning/andel |
Utdelning | |||
|
1999 |
1998 |
1999 |
1998 |
1999 |
1998 |
|
3.145.032 |
3.113.933 |
8,50 |
12,00 |
26.732.772,00 |
37.367.196,00 |
0,00 -1.191.003,92
0,00 635.067,00
26.732.772,00 36 811 259,08
♦utdelningen per andel i räntekonsortiet har justerats med differensen
mellan anskaffnings-respektive inlösenvärde och det nominella värdet på köp eller
försäljning av andelar med högre anskaffnings-respektive inlösenvärde än nominellt värde.
Not 4
Utdelning från KK:s aktiekonsortium
Antal andelar
1999 1998
724.192 711.034
Utdelning/andel
1999 1998
74,60 72,00
Utdelning
1999 1998
54.024.723,20 51.194.448,00
45
NOTBILAGA
Not 5
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 1
Nedskrivning av andelar i KK:s räntekonsortium
Andelar i räntekonsortiet värderas i bokslutet till det s.k. nominella värdet (se närmare beskrivning under
Inledande kommentarer och redovisningprinciper ovan). Eftersom detta värde är lägre än det genomsnittliga
anskaffningsvärdet görs nu en nedskrivning som motsvarar skillnaden i värde. Anledningen till att del s.k.
nominella värdet vid bokslutstillfället är lägre än vid årets början är att utdelningen ur konsortiet blev större
än konsortiets totalavkastning. Detta berodde i sin tur på att marknadsräntan utvecklats så att konsortiets
mottagna direktavkastning var större än ökningen av marknadsvärdet under året.
Anskaffnings-
värde
Ned-
skrivning
Bokfört värde
efter nedskrivning
386.570.877,85
2.876.973,85
383.693.904,00
Not 6
Nordbanken
Bankmedlen ingår tillsammans med övriga av Kammarkollegiet förvaltade stiftelsers/fonders bankmedel i ett s.k.
företagskonto. Kollegiet företräder stiftelser/fonder gentemot banken i frågor som rör bankmedlen.
Not 7
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader
Upplupen bankränta per 1999-12-31
Influtna arvsmedel på post/bankgirot
1.028.776,14
3.751.340,61
4.780.116,75
46
NOTBILAGA
Not 8
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 1
Marknadsvärden
|
1999-12-31 |
1998-12-31 | |
|
Andelar i aktiekonsortiet | ||
|
Totalavkastning i konsortiet (%) |
66,0 |
13,6 |
|
Direktavkastning i konsortiet (%) |
2,6 |
2,8 |
|
Antal andelar |
724.192 |
724.192 |
|
Kurs/andel (kr) |
4697,17 |
2874,49 |
|
Marknadsvärde (kr) |
3.401.653.484,74 |
2.081.685.433,72 |
|
Bokfört värde (kr) |
568.761.417,18 |
568.761.417,18 |
|
Orealiserat övervärde (kr) |
2.832.892.067,56 |
1 512.924.016,54 |
|
Andelar i räntekonsortiet | ||
|
Totalavkastning i konsortiet (%) |
2,8 |
8,2 |
|
Direktavkastning i konsortiet (%) |
6,7 |
9,4 |
|
Antal andelar |
3.145.032 |
3.145.032 |
|
Kurs/andel (kr) |
121,56 |
126,58 |
|
Marknadsvärde (kr) |
382.312.360,52 |
398.103.447,66 |
|
Bokfört värde (kr) |
383.693.904,00 |
386.570.877,85 |
|
Orealiserat undervärde (kr) |
-1 381.543,48 |
11.532 569,81 |
|
Eget kapital (kr) | ||
|
Bokfört värde |
811 733.289,00 |
709.779.227,21 |
|
Övervärde aktiekonsortiet |
2.832.892.067,56 |
1.512.924.016,54 |
|
Undervärde räntekonsortiet |
-1.381.543,48 |
11.532.569,81 |
|
Marknadsvärde |
3.643.243.813,08 |
2.234.235.813,56 |
Not 9
Interima skulder
Administrativa kostnader 1999, Kulturdep.
Administrativa kostnader 1998, Socialdep.
Fondförvaltningsavgift 9910-9912
Kostnad utbetalning av beviljat stöd 9910-9912
1.293.847,00
2.136.956,00
1.112.510,00
39.000,00
4.582.313,00
47
Not 10
NOTBILAGA
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 1
Förändringar i eget kapital
Bundet eget
kapital
Belopp vid årets ingång
Redovisat resultat
Influtet på avskrivna fordringar
Nedskrivning av tillgångar
Kapitalisering av influtna arvsmedel*
Under året fördelade medel
Belopp vid årets utgång
506.264.232,93
556.424,00
-2.876.973,85
23.922.803,26
527.866.486,34
Fritt eget
kapital
203.514.994,28
305.469.056,07
-556.424,00
2.876.973,85
-23.922.803,26
-203.514.994,28
283 866.802,66
* Kapitalisering av influtna arvsmedel
Influtna arvsmedel
Restituerade arvsmedel (enl. not 1)
253.933 039,88
-14 705.007,30
239.228.032,58
varav 10 % till fondkapitalet
23.922.803,26
48
Under året har ca 155 miljoner kronor fördelats till olika projekt inom
ramen för den löpande fördelningen av stöd. Vidare har 87,7 miljoner
kronor avsatts för särskilda satsningar. Av dessa medel har beslutsrätten
avseende 60 miljoner kronor delegerats till annan myndighet än
Arvsfondsdelegationen. Inom ramen för de särskilda satsningar som
Arvsfondsdelegationen har regeringens uppdrag att svara för har 33,1
miljoner kronor fördelats.
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 2
Verksamhet till förmån för barn
|
Datateknik |
1 230 000 |
|
Drogförebyggande |
4 000 000 |
|
Familjestöd |
6 322 000 |
|
Fritid/idrott |
2 789 000 |
|
Information/Utbildning |
6 177 000 |
|
Kultur |
1 540 000 |
|
Lokaler |
2 085 000 |
|
Utrustning och inventarier |
165 000 |
|
Utsatta bam och ungdomar |
1 980 000 |
26 288 000
Verksamhet till förmån för ungdomar
|
Arbete/Sysselsättning |
1 100 000 |
|
Brottsförebyggande |
974 000 |
|
Datateknik |
173 000 |
|
Drogförebyggande |
1 681 000 |
|
Fritid/idrott |
962 000 |
|
Främlingsfientlighet |
1 405 000 |
|
Idrottens sociala ansvar |
4 090 000 |
|
Information/Utbildning |
1 832 000 |
|
Jämställdhet |
635 000 |
|
Konsument/Ekonomi |
210 000 |
|
Kultur |
2 185 000 |
|
Kultur för integration |
894 000 |
|
Kvinnofrid |
660 000 |
|
Kvinnor/Flickor |
785 000 |
|
Lokaler |
3 009 000 |
|
Media |
85 000 |
|
Mobbning |
94 000 |
|
Organisationsutveckling |
1 350 000 |
|
Ungdomars politiska delaktighet |
3 283 000 |
49
Utsatta bam och ungdomar
V åldsförebyggande
1 138 000
_______187 000
26 732 000
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 2
Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder
|
Arbete/Sysselsättning |
2 638 000 |
|
Bemötande |
9 379 000 |
|
Datateknik |
1 635 000 |
|
Familjestöd FN:s standardregler för att tillförsäkra människor |
11 838 000 |
|
jämlikhet |
1 533 000 |
|
Fritid/idrott |
6 066 000 |
|
Hjälpmedel |
2 246 000 |
|
Information/Utbildning |
33 127 000 |
|
Invandrare och handikapp |
3 747 000 |
|
IT Handikapp |
3 300 000 |
|
Kost och Motion |
2 420 000 |
|
Kultur |
2 664 000 |
|
Kvinnofrid |
300 000 |
|
Kvinnor och handikapp |
2 866 000 |
|
Lokaler |
130 000 |
|
Media |
1 595 000 |
|
Miljö |
60 000 |
|
Organisationsutveckling |
2 935 000 |
|
Rehabiliteringsmetoder |
8 777 000 |
|
Tillgänglighet |
4 299 000 |
|
Utrustning/Inventarier |
516 850 102 071 850 |
Totalt fördelat under året, löpande
155 091 850
Verksamhet till förmån för barn
|
Bam i vissa storstadsområden FN:s konvention om barns rättigheter |
5 000 000 5 000 000 |
|
Till arman myndighet; Folkhälsoinstitutet Tobak |
5 000 000 10 000 000 25 000 000 |
50
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 2
Till annan myndighet; Ungdomsstyrelsen
Föreningsutveckling inom ungdoms-
organisationerna 10 000 000
Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet 10 000 000
Lokala utvecklingsinsatser med bred samverkan 6 000 000
Ungas egen kultur 5 000 000
Ungas egna visioner inför 2000-talet _____5 000 000
36 000 000
Alternativa stöd- och boendeformer 10 000 000
IT Brukarutbildning 7 700 000
777/ annan myndighet; Hjälpmedelsinstitutet
IT Handikapp 9 000 000
26 700 000
Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet 6 236 000
Bam i vissa storstadsområden 6 530 000
FN:s konvention om barns rättigheter _____5 031 000
11 561 000
Talangsatsning inom handikappidrotten 3 000 000
Skolkooperativ 2 230 000
Ung Kultur ______200 000
5 430 000
Alternativa stöd- och boendeformer för personer 6 070 000
med funktionshinder
IT Brukarutbildning för personer med 3 821 000
funktionshinder _______________
9 891 000
Totalt fördelat under året, löpande 155 091 850
Totalt avsatt under året till satsningar (varav
fördelat
under året av Arvsfondsdelegationen, 33 118 000) 87 700 000
Summa 242 791 850
51
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Alternativa stöd- och boendeformer........................................................54
Arbete/sysselsättning................................................................................57
Ungdom...........................................................................................57
Handikapp........................................................................................59
Barnomsorg i storstad..............................................................................61
Bemötande...............................................................................................63
Ungdom...........................................................................................63
Handikapp........................................................................................63
Brottsförebyggande..................................................................................67
Ungdom...........................................................................................67
Datateknik................................................................................................69
Bam..................................................................................................69
Ungdom...........................................................................................70
Handikapp........................................................................................71
Drogförebyggande...................................................................................72
Bam..................................................................................................72
Ungdom...........................................................................................72
Familjestöd...............................................................................................76
Bam..................................................................................................76
Handikapp........................................................................................83
FN:s barnkonvention................................................................................91
FN:s standardregler..................................................................................94
Fritid/idrott...............................................................................................95
Bam..................................................................................................95
Ungdom...........................................................................................99
Handikapp......................................................................................102
Främlingsfientlighet...............................................................................107
Hjälpmedel.............................................................................................110
Handikapp......................................................................................110
Idrottens sociala ansvar..........................................................................112
Idrottens utveckling................................................................................114
Bam, ungdom och personer med funktionshinder.........................114
Information/utbildning...........................................................................134
Bam................................................................................................134
Ungdom.........................................................................................140
Handikapp......................................................................................144
Invandrare och handikapp......................................................................164
IT handikapp..........................................................................................167
Jämställdhet............................................................................................171
Konsument/ekonomi..............................................................................172
Kost och motion.....................................................................................173
52
Kultur.....................................................................................................174
Bam................................................................................................174
Ungdom.........................................................................................177
Handikapp......................................................................................182
Kultur för integration.............................................................................185
Kvinnofrid..............................................................................................187
Ungdom.........................................................................................187
Handikapp......................................................................................189
Kvinnor och handikapp..........................................................................189
Kvinnor/flickor.......................................................................................192
Lokaler...................................................................................................194
Bam................................................................................................194
Ungdom.........................................................................................197
Handikapp......................................................................................202
Media.....................................................................................................203
Ungdom.........................................................................................203
Handikapp......................................................................................204
Miljö.......................................................................................................204
Mobbning...............................................................................................205
Organisationsutveckling.........................................................................206
Ungdomsstyrelsen..........................................................................206
Handikapp......................................................................................206
Rehabiliteringsmetoder..........................................................................208
Skolkooperativ.......................................................................................213
Tillgänglighet.........................................................................................216
Träffpunkter...........................................................................................219
Ung kultur..............................................................................................220
Ungas kultur...........................................................................................220
Ungas visioner........................................................................................221
Ungdomars politiska delaktighet...........................................................221
Utrustning och inventarier.....................................................................223
Bam................................................................................................223
Handikapp......................................................................................223
Utsatta bam och ungdomar....................................................................224
Bam................................................................................................224
Ungdom.........................................................................................226
Våldsförebyggande................................................................................229
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
53
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Kompisprojektet
350 000 kr för år 2 av 2
DKSN (De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse)-RIA skall tillsam-
mans med berörda brukarorganisationer, kommun och landsting arbeta
för att finna stödformer som gör att psykiskt långtidssjuka och psykiskt
utvecklingsstörda i eget boende får ett tryggare, bättre liv på kvällar och
helger. Det vanliga utbudet av fritidsverksamhet är inte anpassat till dessa
grupper och många blir mobbade och utsatta för olika former av över-
grepp. Man vill nu nå ut till berörda personer och utifrån deras intressen
och önskemål finna lämpliga aktiviteter.
Kontaktperson: Eivor Lilja, tel. 0371-166 41
Aktivt uppsökande verksamhet med boendestöd i krissituation
450 000 kr för år 2 av 3
Frälsningsarméns socialtjänst bedriver verksamhet för bostadslösa i
Uppsala- stödboende och natthärbärge. 40% av platserna upptas av per-
soner med psykiska funktionshinder, 60% har drogmissbruk som största
problem. Frälsningsarmén vill nu pröva om man genom kontakter med
bostadsföretagen, socialtjänsten och kronofogden kan förhindra hemlös-
het på grund av vräkningar. Man vill försöka fa till stånd avbetalnings-
planer, hjälpa till med medicinering genom psykvården när vräkning på
grund av störning aviseras och kanske hjälp med städning när man riske-
rar vräkning på grund av sanitära problem.
Kontaktperson: Karin Eriksson, tel. 018-12 81 57
Projektet Vidga Världen
400 000 kr för år 2 av 3
En försöksverksamhet för att fånga upp ungdomar 18-30 år med psy-
kiska funktionshinder och anpassa rehabiliteringen till varje individ i
samarbete RSMH, IFS och med berörda myndigheter. Erfarenheterna
från det första året är mycket goda, ju mer projektet blir känt desto fler
deltagare. Deltagarna rekryteras från ungdomsteamet, sociatjänsten, all-
mänpsyk m.m.
Kontaktperson: Ingemar Wemegren, tel. 018-50 46 86
Projektet Hjälp till självhjälp
410 000 kr för år 2 av 3
Föreningen driver ett allaktivitetshus för personer med psykiska handi-
kapp. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan föreningen Karlstads
kommun och kranskommunerna, Värmlands läns landsting, försäkrings-
54
kassan och länsarbetsnämnden. Med fastigheten Sandbacken som bas
utformas successivt tillsammans med besökarna olika former av verk-
samhet (social träning, kafé-lunchverksamhet, bageri, möbelrenovering
m.m.m.m.) med syfte att ge bättre livskvalitet till personer med psykiska
handikapp. I en lägenhet i huset, som besökarna under det första året
renoverat, kommer man att pröva korttidsboende.
Kontaktperson: Inger Nilsson, tel. 054-18 86 95
Boendet Stubinen
500 000 kr för år 1 av 2
Boendeprojektet i Lindesbergs kommun vänder sig till psykiskt funk-
tionshindrade med tilläggsdiagnoser som autism, mental retardation och
missbruk och som ofta behöver vård på psykiatrisk akutvårdsavdelning.
Målgruppen kräver mycket stora insatser och far ofta illa. Kommunen
och föreningen vill nu under en treårsperiod utveckla en boendeform med
mycket individuell service som skall minska slutenvårdsbehoven och
genom olika aktiviteter slussa ut personerna i det vanliga livet igen.
Kontaktperson: Leif Mellqvist, tel. 0591-136 62
Projektet, Ny Gemenskap
450 000 kr för år 2 av 2
Föreningen som är etablerad sedan 30 år vänder sig till hemlösa. I detta
detta projekt vill man driva en återvinningsverkstad i föreningens lokaler.
Idén har i mindre skala prövats med goda erfarenheter. Föreningen
prövar denna mer strukturerade verksamhet i större skala. Man vill ha en
fast inskriven grupp på 10 personer som skall arbeta och som också skall
ges möjlighet till stödjande samtal för att därifrån kunna pröva boende
med successivt minskat stöd. Vid inskrivningen träffas ett avtal om att
deltagandet förutsätter drogffihet, att man deltar i aktiviteterna och håller
fastställda tider. Handledning ges genom Stadsmissionen. Verksamheten
drivs i samarbete med berörda myndigheter. Man räknar med att verk-
samheten efter projekttiden skall kunna sälja sina tjänster till stadsdels-
nämnderna.
Kontaktperson: Sven Erik Wånell, tel. 08-690 58 09
Projektet Livsrum
1 190 000 kr för år 1 av 2
I Göteborg har Räddningsmissionen, Stadsmissionen, Frälsningsarmén,
LP-Väst, Hela Människan-RIA och Linnéahuset (kristen förening) bildat
en gemensam organisation Kyrknätet. Kyrknätet skall i samarbete med
kommunen kartlägga uteliggarna i Göteborg genom uppsökande verk-
samhet och försöka fa en bild av varför man kommit i en hemlösesitua-
tion, vilken hjälp vill man ha, vilka kontakter har man etc. Utifrån denna
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
55
kartläggning skall man tillsammans med kommunen arbeta fram former
av boende med olika grad och art av stöd.
Kontaktperson: Bo Eriksson, tel. 031-701 41 82,
Projektet Gamla Tullhuset - Allaktivitetshus
480 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt med syfte att driva ett allaktivitetshus med Caféverksam-
het/matlagning, akvarell/oljemålning, skrivarverkstad, utbildningar,
stadsvandringar, teater m.m. skall bryta isoleringen, öva upp förlorad
social kompetens och ge besökarna möjligheter att växa i sin egen takt.
Verksamheten skall skapa förutsättningar för effektiv rehabilitering så att
man, genom övergångsarbeten i enlighet med Fontänhusmodellen, ska
kunna arbeta i öppna marknaden. IFS arbetar tillsammans med kommu-
nen, landstinget, försäkringskassan och länsarbetsnämnden.
Kontaktperson: Birgitta Andersson, tel. 011-10 00 22
Projektet Stödboende i RSMH Norrskenets regi
350 000 kr för år 2 av 3
RSMH i Gällivare arbetar i samarbete med kommunen med stödboende
för personer med psykiska funktionshinder. Kommunen har ställt lägen-
heter till föreningens förfogande och man hjälper till med inflyttning,
uppbyggnad av dagverksamhet och andra aktiviteter som t.ex. att lära de
boende att laga mat och sköta hushållet m.m. Under det andra året skall
man i samarbete med friskvården i Gällivare ha kurser om kost och hälsa,
stötta för sociala kontakter, med försäkringskassa, arbetsförmedling m.m.
Kontaktperson: Doris Björkman, tel. 0970-172 33
Projektet Utveckling av alternativa stöd- och boendeformer för yngre
psykiskt funktionshindrade personer
340 000 kr för år 2 av 3
RSMH utformar tillsammans med Psykiatriprojektet i Hudiksvall under
en treårsperiod en verksamhet som innebär att stödja yngre psykiskt
funktionshindrade personer att själva utforma sin tillvaro med avseende
på boende, sysselsättning och fritid. Man vill på olika sätt nå dessa per-
soner och tillsammans med anställd personal göra studiebesök för att
fånga upp goda exempel, diskutera fram olika lösningar som passar indi-
viden men också gruppen och arbeta för att dessa lösningar går att reali-
sera tillsammans med socialtjänsten, boföretagen, fritidsverksamheten
m.m.
Kontaktperson: Jan Åke Magnusson, tel. 0650-961 72
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
56
Projektet Bagarstugan
340 000 kr för år 1 av 2
Projektet vänder sig till personer som är psykiskt sjuka och står utanför
arbetsmarknaden och som riskerar utslagning. Bagarstugan som ligger
mycket centralt i Norrtälje. Projektet går ut på att deltagarna skall rusta
stugan, baka, anlägga kryddgård, krukmakeri m.m. Projektet är ett sam-
arbetsprojekt med Kooperativ Utveckling i Roslagen samt kommun och
landsting.
Kontaktperson: Inger Gotto, tel. 0176-523 93
Projekt om alternativa stöd- och boendeformer
500 000 kr för år 2 av 2
Föreningen vill utveckla verksamheten vid Kuggen som idag innehåller
Akut- och korttidsboende, rehabiliteringsboende och kamratjourverk-
samhet. Man sköter mark och trädgård, driver möbelrenovering, video-
och dataverksamhet. I detta projekt ingår även gruppen psykiskt sjuka
med missbruksproblem.
Kontaktperson: Börje Jönsson, tel. 0152-139 40
Uppbyggnad av ett aktivitetscenter
310 000 kr för år 2 av 2
Stadsmissionen bedriver en öppen dagjour dit människor med olika pro-
blem kan komma för att tvätta sina kläder, läsa tidningen, ringa myndig-
heter, samtala och bara vara. Genom detta projekt skall denna verksamhet
utvecklas till ett aktivitetscenter som ska ge besökarna möjligheter till
olika aktiviteter, studiebesök, utbildning m.m. för att fa självförtroendet
tillbaka och tillsammans med berörda myndigheter fa stöd att finna
sysselsättning/arbete, utbildning, vård m.m.
Kontaktperson: Birthe Wallin-Rudolw, tel. 040-664 22 40
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Cirkör - Cirkuspilotema
300 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Cirkus Cirkör har byggt upp ett forum för nycirkuskultur i
Stockholm med ett rikstäckande kontaktnät. Ett sextiotal lokala grupper
har via Cirkör etablerats, fatt stöd, utbildning och handledning. Projektet
Cirkuspilotema är en ny form av arbetsinriktad utbildning pä ett år. Den Skr. 1999/2000:125
vänder sig till unga arbetslösa (artister, ekonomer, tekniker etc) som vill Bilaga 3
vidareutbilda sig inom cirkusområdet. Deltagarna skall "lära sig flyga,
arbeta i projektform, samarbeta och navigera in framtidens arbeten". Ut-
bildningen fick stöd från bl.a. EU, socialfond mål 3 under det första året
och meningen var att föreningen skulle hitta nationell finansiering för
följande år. Föreningen arbetar med att skapa treåriga gymnasiala och
eftergymnasiala cirkusutbildningar med olika eventuella samarbetspart-
ners. Då efterfrågan efter cirkuspilotutbildningen är stor dels från de som
vill gå utbildningen, dels på grund av efterfrågan av artister från arbets-
givare så har föreningen bestämt sig för att genomföra en lågbudget-
variant av utbildningen under det andra året i väntan på att den nationella
finansieringen skall lösas. Under detta år har eleverna själva hand om
vissa göromål och bidrar på olika sätt till att utbildningen kan genom-
föras.
Kontaktperson: Jenny Almlöf, tel. 08-714 90 87
Igångsättning av regionalt utvecklingscenter i Västerbotten
300 000 kr
Föreningen Urkraft vill tillsammans med Skellefteå kommun starta ett
regionalt utvecklingscenter för ungdomar. Syftet är att skapa regional
tillväxt ur ett ungdomsperspektiv. Nya växande näringar skall genom
unga människors kreativitet utvecklas och ge grund för affärsidéer t.ex.
musik, IT, nöjen, turism och service men även i formen av "samhälls-
entreprenörer" - dvs. gå in och förfina samhällsservicen på olika sätt. På
så sätt kommer nya verksamheter att skapas inom den s.k. "tredje
sektom". Vidare skall utvecklingscentret förmedla sina erfarenheter och
inspirera till utveckling av liknande center på andra platser i landet.
Föreningen söker nu stöd för en första utredningsfas.
Kontaktperson: Roland Hedensjö, tel. 0910-579 00
Projektet Igångsättning
500 000 kr för år 3 av 3
Tillsammans med andra arbetar Teater X tillsammans med ungdomar för
att skapa ett ekologiskt Rosengård där det finns möjlighet att skapa nya
arbeten, att kunna påverka sitt liv, att vara behövd, att ge sina bam
drömmar om en framtid och bli förebilder för hela Malmö. Rosengårds
Herrgård, som också kallas Drömmamas Hus är bas för verksamheten.
Projektet beräknas pågå i tre år och omfattar att planera, förbereda och
starta dels ett folkrörelsearbete kring Rosengård som ekologisk stadsdel,
dels gymnasieprogrammet "Utmaningen" för 50 ungdomar i åldem 16-19
år med internationell kockutbildning som bas samt dels under det första
året den ekologiska tillbyggnaden av Herrgården för att skapa miljö-
centrum Rosengård. Hela projektidéen handlar om att vända bilden av
Rosengård till något positivt för alla utifrån en ungdomssatsning. Under
det första året har kommunen i samarbete med Teater X genomfört den
58
ekologiska tillbyggnaden av Herrgården. Det första året av gymnasiepro-
grammet "Utmaningen" genomfördes 1997/98 och kommer efter ett ut-
värderings- och utvecklingsår att gå vidare fr.o.m. höstterminen 1999 i
samarbete med bl.a. Malmö Högskola/Lärarutbildningen, Malmö Stad
och Skolverket. Malmö kommun har beviljats stöd till en återuppbyggnad
av ytterligare en flygel till Herrgården från regeringens medel för investe-
ringsstöd till lokala projekt för omställning till ett ekologiskt samhälle.
Detta kommer ytterligare att stärka den roll Teater X har för att tillsam-
mans med områdets unga och vuxna arbeta för en omställning av
Rosengård till en ekologisk stadsdel. Förutom kommunen är ABF Malmö
och Stadsfastigheter i Malmö med i projektet.
Kontaktperson: Lotta Lundgren, tel. 040-21 74 76
Projektet Medvind
400 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att utveckla arbetsuppgifter för personer med mått-
lig och lindrig utvecklingsstörning. Föreningen Medvind och Östra
Göinge och Osby FUB lokalförening arbetar tillsammans med kommu-
nerna Östra Göinge, Kristianstad, Osby och Bromölla, försäkringskassor
och arbetsförmedlingar för att under en treårsperiod finna och pröva ar-
betsuppgifter lämpliga för målgruppen i samarbete med lokala arbets-
givare.
Kontaktperson: Mats Fahlén, tel. 044-436 90
Koloniprojektet Pari-Daeza
75 000 kr för år 1 av 2
Föreningen har en kolonistuga som fungerar både som föreningslokal och
som aktivitets/utvecklings/trädgårdsarbetescentrum för personer med
psykisk funktionsnedsättning. Stödet avser utveckling av aktivitetsverk-
samheten.
Kontaktperson: Rita Graaf, tel. 0372-220 06
Projektet Arbete för personer med autism och autismliknande tillstånd
1 210 000 kr för år 1 av 3
Det är mycket svårt för personer med autism och autismliknande tillstånd
att få och framför allt att behålla ett arbete. Föreningen vill i detta projekt
arbeta tillsammans med funktionshindrade och med dem som arbetar nära
på arbetsplatsen genom att ge kunskap om funktionshindret och genom
ett pedagogiskt arbetssätt, dokumentera metodik och erfarenheter och
sedan föra ut detta till andra som arbetar med denna grupp. Man vill ar-
beta med några som arbetar i dagcenter, med en utflyttad grupp med
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
59
handledare, med några som arbetar längre från handledare och med några
som med initial arbetsträning arbetar ute i samhället. Föreningen skall
också samarbeta med lokala arbetsmarknadsmyndigheter, försäkrings-
kassa, delar av socialtjänsten och den traditionella omsorgsverksamheten
i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Övriga samarbetsparter
är vuxenpsykiatrin och habiliteringsverksamheten samt Högskolan inom
Fyrstad samt Hälsohögskolan Väst i Vänersborg.
Kontaktperson: Håkan Sanden, tel. 0521-28 21 00
Projektet INUTI-atelje/galleri
300 000 kr för år 1 av 2
Stiftelsen vill skapa arbetsplatser för personer med intellektuellt funk-
tionshinder inom det konstnärliga området. Målgruppen är personer med
lindrigt intellektuellt funktionshinder och man vill utvidga gruppen till
även måttligt funktionshinder. Stiftelsen har just fått tillstånd att bedriva
verkamheten som daglig verksamhet (kommunen skall köpa tjänster)
men behöver i utvecklingsskedet projektstöd.
Kontaktperson: Helena Petersson, tel. 08-729 00 29
Projektet Konsolidering, samordning och utveckling av de sociala ar-
betskooperativen
653 000 kr för år 1 av 2
Stiftelsen RIFS (RSMH och IFS) samarbetar med KFU - Föreningen
Kooperativ Utveckling i Sverige som organiserar ett 20-tal olika LKU -
Lokala Kooperativa Utvecklingscentra i frågor som rör arbets- och sys-
selsättningsåtgärder. Organisationerna har under en tvåårsperiod tillsam-
mans genomfört regional seminarieverksamhet för kommuner, försäk-
ringskassor, arbetsförmedlingar, lokala RSMH- och IFS-föreningar, folk-
högskolor. Stiftelsen RIFS, Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige
och Handikappförbundens Samarbetsorgan skall nu under en treårsperiod
utvidga projektet till att omfatta även andra funktionshinder. Projektets
syfte är också att utveckla samordningen mellan en del av kooperativen
och därmed stärka nätverket mellan dem, utveckla “nya produkter" inte
minst inom tjänstesektorn m.m. I projektet ingår aktiviteter som informa-
tion/utbildning om sociala arbetskooperativs möjligheter och hinder till
olika myndighetsaktörer, marknadsföringsinsatser, samordning gentemot
marknaden för att intressera grossister och säljare m.fl. för de produkter
och tjänster som kooperativen producerar m.m.
Kontaktperson: Per Blideman, tel. 0176-129 49
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
60
Projektet Utsatta bam i Alby i norra Botkyrka
2 550 000 kr för år 3 av 3
Botkyrka kommun har fatt medel för att i samarbete med ABF starta tre
delprojekt som syftar till att öka bams integrationsmöjligheter i sam-
hället, Lättdagis i Alby för invandrarbarn, Förskolan Lysmasken i Fittja
med uppsökande verksamhet för bam till arbetslösa föräldrar samt För-
skolan Humlan med öppen förskola med inriktning på svenska språket
för bam utanför barnomsorgen.
Verksamhetens syfte och mål är att lära bamen förstå och tala svenska
och att genom pedagogisk verksamhet ge bamen stöd i deras fysiska,
sociala, intellektuella och emotionella utveckling. Man vill ge mammorna
“Sverigekunskap1' med betoning på föräldraskapet men också motivera
dem till att delta i svenskundervisning. Det övergripande målet är att
både mammor och bam ska ges svensk språkkunskap och svensk kultur-
kompetens som redskap för integration i samhället. Projektet som pågått i
två år visar hittills att de bam och föräldrar som deltagit har ökat sina
kunskaper i svenska språket, fatt ökat självförtroende och brutit isole-
ringen. De har fått en bättre beredskap att klara sig i framtiden och ökade
möjligheter till integration i samhället.
Kontaktperson: Gun Larsson, tel. 08-530 617 82
Långsiktigt processarbete i primärområdena Hjällbo, Hammarkullen och
Eriksbo
1 600 000 kr för år 3 av 3
Projektet, som är framme vid sitt tredje och sista projektår, syftar till att i
samråd med fackliga företrädare och lokala föreningar göra ett långsiktigt
processarbete där medarbetare inom det lokala föreningslivet, kommu-
nala och icke kommunala verksamheter ges fördjupade kunskaper och en
samsyn kring meningsfullt integrationsarbete. Inom områdena skall alla
bam 0 - 12 år erbjudas någon form av verksamhet, språkförskola, öppen
förskola, musikverksamhet för skolbarn etc. Under projekttiden har
stadsdelen utvecklat olika verksamheter för bam utan traditionell barn-
omsorgsplats. Exempel på detta är språkförskolor, familj everksamheter,
öppna förskolor m.m. Under år tre försöker man nå de bam som ännu inte
deltar i någon verksamhet.
Kontaktperson: Lisbeth Söderlund, tel. 031-332 82 66
Familjecentral i Jordbro
450 000 kr för år 2 av 2
Modell för samverkan (familjecentral) för att möta de problem som finns
i området och utveckla ett förebyggande arbete som förhindrar att bam
och familjer utvecklas ogynnsamt. På familjecentralen med en öppen för-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
skola som bas skall socialsekreterare, sjuksköterskor från BVC, barn-
morskor samt förskolelärare arbeta tillsammans för att på detta sätt tidigt
upptäcka bam och familjer i riskzonen.
Kontaktperson: Karin Flygare, tel. 08-606 14 87
Språkförskola m.m.
1 405 000 kr för år 3 av 3
Man önskar satsa på ytterligare sommarlovsverksamhet och lägervistelse
för de mest utsatta och isolerade bamen - i linje med Storstadskommit-
téns betänkande samt på förstärkt stöd till områdets föreningar samt på
föräldrastödsgrupper. Medlen handläggs av Centrum för Samverkan,
vilket är en psykosocial, förebyggande verksamhet för bam, ungdomar
och familj i samverkan mellan landsting och kommun - i nära samarbete
med föreningsliv och ideella organisationer. Inom CfS ingår som en
självklar del “brobyggande" insatser där man med alla till buds stående
medel söker vägar för att minska segregationens negativa konsekvenser
för barnfamiljer och ungdomar i Flemingsberg. Många av de negativa
konsekvenserna man ser på bamen går att härröra till bristande förank-
ring i samhället, speglad i nyansfattigt språk, osäker identitetsupplevelse,
rädsla för det omgivande samhället samt ökade risker för kriminalitet och
drogmissbruk. För små bam med dubbelsegregerade föräldrar - isolerade
i samhället och invandrare - ges normalt ingen möjlighet till språkinlär-
ning och kontakt utanför familjens närmaste krets. För de äldre bamen är
en meningsfull fritid ett viktigt sätt att definiera sig själv till andra och till
omvärlden.
Kontaktperson: Agneta Samuelsson, tel. 08-535 300 00
Projektet El-Emel (Förhoppning)
525 000 kr för år 3 av 3
Föreningen samarbetar med Stadsdelsförvaltningen Fosie. Detta är det
tredje året av ett projekt som är verksamhet som liknar den öppna för-
skolan/fritidshem med en speciell satsning på föräldrautbildning i vid
mening. Verksamheten bedrivs i samarbete med människor med kun-
skaper i det arabiska språket och kulturen men som dessutom har en för-
ankring i det svenska samhället och en vilja till nära samarbete med
svensk personal.
Kontaktperson: Rafah Al Radi, tel. 040-21 90 56
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
62
Gaygymnasistkonferens
60 000 kr
Riksförbundet för sexuellt likberättigande (RFSL) vill i samarbete med
Landstinget förebygger aids (LAFA) genomföra ett projekt för bi- och
homosexuella ungdomar som går i gymnasiet. Syftet är att synliggöra
dessa ungdomar och ge dem möjligheten att vara med och påverka den
samlevnadsundervisning som ges i skolorna genom en konferens hösten
1999. Under konferensen kommer det att bildas en referensgrupp bland
ungdomarna som kan medverka vid utbildningar riktad till skolpersonal
och som kan öka kunskapen om gymnasieungdomarnas situation hos
RFSL-rådgivningen och LAFA som arbetar med information och utbild-
ning i dessa frågor. Under konferensen kommer det även att insamlas
förslag till hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle kunna utformas
vilket skulle ligga till grund för ett dokument som skall skickas till an-
svariga för "värdegrundsprojektet" som komplement till deras arbete.
Under våren 2000 kommer konferensen att följas upp med två seminarier
om bi- och homosexuella ungdomars villkor, där ungdomarna informerar
skolpersonal och fritidsledare.
Kontaktperson: Maria Öhgren, tel. 08-429 30 20
De Handikappades Riksförbund (DHR)
Informationsprojektet Inför Rörelsefrihet!
900 000 kr för år 1 av 2
Förbundet vill genomföra en informationskampanj med fokus på den
fysiska tillgängligheten för rörelsehindrade. Man vill genom affischer,
annonser och andra aktiviteter och med ironins hjälp visa på det absurda i
att offentliga miljöer inte är tillgängliga för personer med rörelsehinder.
Förbundet vill genom aktiviteterna påverka journalister, politiker,
näringsliv och allmänhet.
Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00
Informationsprojekt i Malmö och Skåne län
280 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt där föreningen med anledning av tillskapandet av Skånes län
(nya konstellationer av politiker och tjänstemän) genomför ett projekt för
att föra ut information om dövhet och vad detta funktionshinder kan in-
nebära och om teckenspråket till hörande allmänhet, politiker och tjäns-
temän. Föreningen skall i samband med Malmöfestivalen tillsammans
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
63
med specialföreningar för döva, Tolkcentralen i Malmö och AMU-grup-
pen Hadar sätta upp ett Teckenspråkstält med minikurser i teckenspråk
för vuxna och bam och kulturuppträdanden på teckenspråk m.m. Före-
ningen skall också framställa informationsmaterial och genomföra in-
formationsseminarier för beslutsfattare och föreläsningar vid sjukhus,
skolor och bama- och mödravårdscentraler m.m.
Kontaktperson: Lars Larsson, tel. 040-611 12 49
Projektet Döva homo- och bisexuellas livssituation i Sverige
500 000 kr för år 2 av 2
Den andra etappen av ett projekt som beräknas pågå under 18 månader.
Många döva som är homo- och bisexuella lever ett dubbelliv med ständig
rädsla att bli avslöjad. Föreningen vill göra en undersökning för att uti-
från en beskrivning av livssituationen kunna finna metoder, bl.a. fram-
ställning av informationsmaterial för en mer humanitär och accepterande
omgivning. Föreningen vill också kartlägga attityderna till homosexuali-
tet hos döva heterosexuella. Föreningen kommer att samarbeta med
RFSL för att kunna se likheter och skillnader mellan hörande och icke
hörande döva och bisexuella personer.
Kontaktperson: Åsa Gustavsson, tel. 90 165-08-31 47 01
Bemötandeprojekt
815 000 kr för år 1 av 1,5
HSO Skåne skall tillsammans med Försäkringskassan Skåne genomföra
ett s.k. bemötandeprojekt. Projektets syfte är förändra det upplevda nega-
tiva bemötandet till ett upplevt positivt sådant. I samarbete med Harec
(Handikapp- och RehabiliteringsforskningsCentrum, knutet till Hög-
skolan i Lund och Malmö) skall man utarbeta en kvalitetssäkringsmodell
som sedan skall tillämpas vid tre av försäkringskassans kontor i Skåne.
Man skall mäta hur försäkringstagarna upplever sig ha blivit bemötta,
och att sedan i gruppträffar diskutera och analysera resultaten, genomföra
nya möten etc. I intervjuer med försäkringstagarna vill man lägga fast
vilka kvalitetskriterier som gör att försäkringstagarna upplever positivt
respektive negativt bemötande.
Kontaktperson: Lars Gustavsson@skane.hso.se, tel. 042-12 97 46
Upplysningskampanj om psykiska funktionshinder (PSYKE kampanjen)
3 807 000 kr för år 3 av 3
Den sista etappen av en kampanj som drivs tillsammans med Riksför-
bundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni
för att medverka till en attitydförändring till människor med psykiska
funktionshinder. Det handlar bl.a. om att avdramatisera det dramatiska.
Kampanjen har startat i alla län och kontakter har tagits med olika sam-
arbetspartners. Kultur i olika former är ett viktigt medel att nå ut: böcker,
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
64
föredrag, utställningar, film, teater, musik. Kampanjen vänder sig till Skr. 1999/2000:125
psykiskt funktionshindrade, deras anhöriga, allmänhet, olika personal- Bilaga 3
grupper och kampanjen har ett mycket starkt brukarperspektiv.
Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel. 08—462 95 42
Utbildning av ledare till självhjälpsgrupper
525 000 kr
Förbundet har under 90-talet fått många signaler om att personer med
tinnitus (bestående starkt besvärande öronsus) ej far det bemötande och
omhändertagande som krävs för att lindra besvären. Förbundet har därför
utsett 1999 till tinnitusåret och har med hjälp av EU-medel kunnat starta
en telefonjour dit man kan ringa för att fa råd och stöd. För att kunna
möta behovet av råd och stöd vill förbundet starta s.k. självhjälpsgrupper
över hela landet för att kunna erbjuda tinnitusdrabbade möjligheter att
genom samtal i grupp kunna lära sig behärska sin situation som tinnitus-
drabbad. Målet är att under en tvåårsperiod starta 100 självhjälpsgrupper
över hela landet.
Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08^157 55 36
Dialogprojekt med ansvariga politiker och chefer om psykiska funktions-
hinder samt om vård, stöd och service till människor med sådana funk-
tionshinder
550 000 kr för år 1 av 2
Ett projekt med undervisnings- och informationsseminarier riktat till
ledande landstings- och kommunpolitiker. Projektet beräknas pågå under
två år och går ut på att RSMH (Riksförbundet för Social och Mental
Hälsa) och Riks-IFS (Intresseförbundet för Schizofreni) tillsammans med
de professionella yrkesorganisationema (Svenska Psykiatriska före-
ningen, Svenska Kommunalarbetarförbundet, Sveriges Psykologförbund,
Sveriges Socionomers Riksförbund, Psykiatriska Riksföreningen inom
Vårdförbundet och Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet) vid re-
gionala seminarier skall informera om och föra en dialog med ansvariga
politiker och chefer i kommuner och landsting om hur vården, stödet och
servicen till personer med psykiskt funktionshinder kan utformas i fram-
tiden. Projektet är tänkt att fungera som en uppföljning av de diskussio-
ner som satts igång genom psykiatrireformen. Projektet skall också kny-
tas an till PSYKEKAMPANJEN, som brukarorganisationema driver till-
sammans med Handikappombudsmannen och som vänder sig till allmän-
heten och syftar till att bekämpa fördomar och negativa attityder. Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet har ställt sig positiva till att
medverka i projektet. Under det första året skall man framställa informa-
tionsmaterial och genomföra två regionala dialogkonferenser. Under det
andra året genomförs ytterligare fyra seminarier. Efter det att semina-
rierna genomförts förs uppföljande diskussioner mellan de organisationer
och samverkanspartners som varit involverade i projektet om vilka
effekter som uppnåtts och hur dialogen och samarbetet skall kunna gå
3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 125
vidare. Arbetet bör leda till ett program för långsiktigt samarbete och
förbättrad dialog mellan organisationerna och beslutsfattare inom lands-
ting och kommuner.
Kontaktperson: Kjell Broström, tel. 08-772 33 60
Projektet Utvecklingsstörda vär(l)den - en film som tar upp bl.a. be-
mötandefrågor
87 000 kr
Förbundet skall göra en videofilm om rockbandet Det vänligaste bandet,
vars medlemmar är utvecklingsstörda och om händelser vid ett sommar-
läger för utvecklingsstörda samt intervjua några eldsjälar som länge ar-
betat tillsammans med utvecklingsstörda. Det skall bli en film som tar
upp bemötandefrågor där eftersmaken skall vara glädje med utgångs-
punkten i vad utvecklingsstörda kan lära andra.
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00
Informationskampanj
265 000 kr för år 2 av 2
Syftet med kampanjen är att förbättra attityder och öka kunskaperna om
psykiska funktionshinder framför allt hos beslutsfattare men också hos
allmänheten. Syftet är också att utveckla den lokala verksamheten för
ungdomar genom att sprida information om föreningen och den kamrat-
stödjande verksamheten.
Kontaktperson: Helena Jacobsson, tel. 08-772 33 75
Projekt att ändra fördomar och attityder
30 000 kr
Förbundet är ett ungdomshandikappförbund som arbetar för att förbättra
den psykiska och sociala hälsan för unga i Sverige. RUS har ett nära
samarbete med RSMH. RUS vill ändra på samhällets syn på funktions-
hindrade och främst för människor som har ett psykiskt funktionshinder.
Detta genom att visa det kreativa som finns där oavsett livssituation i
övrigt. RUS arrangerar en manifestation i form av en festivalkväll med
anledning av Världsmentalhälsodagen den 10 oktober.
Kontaktperson: Johanna Sandberg, tel. 08-772 33 75
Projektet Dövrörelsen inför 2000-talet
1 050 000 kr för år 1 av 2
Det är svårt för döva att kunna ta del av samhällets kulturella utbud och
den information om möjligheter och skyldigheter som varje svenska
medborgare har rätt till. Förbundet skall därför genomföra ett projekt
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
med syfte att skapa positiva attityder till döva och dövas kultur. Man vill
genom kartläggning i olika kommuner ( storstad, medelstor stad, gles-
bygd och storlän) undersöka vilken beredskap som finns hos myndigheter
på landstings- och primärkommunsnivå att samarbeta med döva och ge
möjligheter att delta i samhället som andra. Med kartläggningen som
grund skall man dels genomfora utbildningar för döva i hur lagar och
samhälle fungerar, dels utbilda olika personalgrupper om dövas kultur
och om effekter av att teckenspråket är dövas första språk. Slutligen skall
en handbok/katalog framställas och översättas till teckenspråk. En sär-
skild handbok med inriktning mot bam och ungdom skall produceras.
Kontaktperson: Christa Ekholm, tel. 08-442 14 61
Projektet Stamning, inte bara mitt problem
525 000 kr för år 1 av 2
Förbundet vill ge information om stamningens effekter till olika perso-
nalgrupper; skolor, barnavårdscentraler, arbetsgivare m.fl. och skall utar-
beta målgruppsinriktat informationsmaterial och mobilisera sina före-
ningar för att nå ut med dessa material.
Kontaktperson: Marianne Österlind, tel. 08-720 61 12
Informations- och utvecklingsarbete
45 000 kr
Föreningen skall genomföra en förstudie till ett projekt med syfte att öka
kunskapen hos anhöriga, arbetsgivare och olika personalgrupper om
vuxendövas situation.
Kontaktperson: Bjarne Sundström, tel. 0587-143 95
Projektet Baronbackamas fritidsförmedling
300 000 kr
Föreningen driver fritidsanläggningen Skådespelet i bostadsområdet
Baronbackama i Örebro. De planerar ett projekt för områdets ungdomar.
Syftet med projektet är att Skådespelet tillsammans med områdets skolor,
fritidsgård och föreningsliv skall utveckla en fritidsförmedling med ett
brett utbud av verksamheter för och med ungdomarna i området. Syftet är
också att utveckla nya ungdomsledare. För att starta ffitidsförmedlingen
kommer föreningen att anlita ungdomar som gått en särskild ungdoms-
ledarutbildning i Örebro läns idrottsförbunds regi. Ungdomsledarna skall
starta fritidsverksamhet tillsammans med ungdomarna i bostadsområdet.
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
67
Målsättningen är att fritidsförmedlingen efter projektets slut skall drivas
vidare av de föreningar som blivit inkopplade i de olika verksamheterna.
Kontaktperson: Kjell Sundqvist, tel. 019-36 24 90
Projektet T.U.F.F. (Trovärdiga Unga Framtids Förebilder)
270 000 kr for år 1 av 2
Bosniakiska Ungdomsföreningen (BUF) vill tillsammans med tre andra
invandrarföreningar i Göteborg starta upp projektet T.U.F.F, som skall
pågå under två år, för att bl.a. motverka främlingsfientlighet och rasism.
Den nybildade multikulturella organisationen T.U.F.F som består av ca
40 ungdomar i åldern 17-25 år med olika bakgrunder kommer att sam-
arbeta med andra antivåldsorganisationer, polisen och Cityenheten i
Göteborg. T.U.F.F vill bl.a. verka för att vara en länk mellan ungdomar
och myndigheter, engagera ungdomar i olika positiva projekt, vara syn-
liga nattetid i centrala Göteborg och höja ungdomars kompetens och ar-
betsmoral samt värdet av moral, etik och respekt för alla människor.
Kontaktperson: Armin Amautalic, tel. 070-446 01 71
Proj ektet Konsekvensbeskrivningsprogram
350 000 kr
Föreningen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) har arbetat fram
ett program som visar unga våldsförbrytare de konsekvenser som deras
handlande kan leda till. Syftet är att de skall ta avstånd från våld och kri-
minalitet. Metoden innehåller kontakt med tidigare dömda och samtal om
känslor kopplade till konsekvenser av våldsbrott, träff med våldsoffer,
besök på neurokirurgi sk avdelning, besök på fängelse och information
om den typiska utvecklingen in i ungdomskriminalitet. Samtliga träffar,
besök och informationer kombineras och följs av samtal med en tidigare
straffad kontaktperson som kopplar samman känslorna med konsekven-
serna av våldsbrott. Projektet planeras att genomföras i samarbete med
socialtjänst och frivårdsmyndighet samt utvärderas av en extern utvärde-
rare. Föreningens förhoppning är att resultatet blir så positivt att en fort-
sättning skall kunna finansieras genom ersättning från socialtjänst och
frivården. Om så sker planerar man att också utveckla ett motsvarande
program för flickor.
Kontaktperson: Börje Hellström, tel. 08-615 19 20
Projektet Hellre brottning än brottsling
54 000 kr för år 2 av 3
Brottningsföreningen "Malmö Tigers Wrestling Team" gör en samlad
brottsförebyggande insats inom sitt upptagningsområde; Rosengård,
Höja, Lindängen och Augustenborg. Tillsammans med klubbens galjons-
figurer - två framgångsrika brottare på landslagsnivå - engageras unga
medlemmar i åldern 11-17 år att genomföra skolbesök med samtal om
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
68
det meningslösa i skadegörelse, snatterier och slagsmål och för att över-
tala fler att i stället söka sig till föreningens träningslokal. Ungdomarna i
målgruppen är delaktiga i utformningen av den information som skall
lämnas vid skolbesöken. Klubben har bildat ett ungdomsråd, en ministy-
relse där unga medlemmar ventilerar problem och finner lösningar, fattar
beslut och tar ansvar för dessa. Vuxna resurspersoner deltar endast som
adjungerade. I projektet ingår också lägerverksamhet med speciella
temadagar samt att fler skall få tillfälle att komma ut på tävlingar.
Klubben har genomfört ett mycket lyckosamt första år. De söker nu stöd
för ett andra år för att vidareutveckla verksamheten.
Kontaktperson: Christer Bjelk, tel. 040-34 28 78, 0706-33 30 23
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Utveckling av pedagogiskt dataspel för bam med funktionsstörningar i
urinblåsan
730 000 kr för år 1 av 2
Bam med inkontinens löper stor risk att utveckla psykosociala problem.
Studier visar också att när bamet blir torrt ökar självförtroendet vilket
bl.a. resulterar i förbättrat skolresultat och fler sociala kontakter.
Uppskattningsvis har 1000 bam i Sverige en neurogen blåsstöming.
Det föds ca 50 - 70 bam per år med ryggmärgsbråck varav 90 - 95% har
en neurogen blåsstöming, andra orsaker kan vara trauma eller tumör.
Dessa barns blåsa måste tömmas var 3-4 timma med hjälp av kateter. I
skolåldern har de flesta bam lärt sig att själv tömma blåsan med kateter.
För att nå till detta behövs, förutom rent medicinsk behandling, träning
och stöd under lång tid där barnets medverkan krävs. Syftet med detta
projekt är att stödja och motivera barn med hjälp av ett dataspel. Målet är
att med hjälp av dataspel få bamen att träna så de får kontroll över sin
urinering.
Kontaktperson: Agneta Zaar, tel. 08-620 18 69
Datatek - ett sätt att stödja och stimulera lek och kommunikation hos
bam med funktionshinder
500 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av en utvärdering av s.k. Datatek som efter försöksverk-
samhet med arvsfondsmedel finns som reguljär verksamhet vid nästan
alla bamhabiliteringar. Verksamheten dokumenterades men någon
egentlig utvärdering av datoms betydelse för möjligheten för bam med
svåra funktionshinder att leka (för att kunna utvecklas och bli vuxen) har
inte gjorts. Föreningen WRP International (Woman Researchers in Play
69
and Disability) gör en utvärdering med intervjuer och studier av bam och
föräldrar som kommit i kontakt med Datatek.
Kontaktperson: Jane Brodin, tel. 08-560 441 10
Projektet Datakunskap i Backluraområdet
58 000 kr för år 3 av 3
Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn har fatt stöd under två år för att ut-
bilda ungdomar i datakunskap, Internet m. m. Ungdomarna som deltagit i
utbildningen har tillsammans med ledare tagit initiativ till att erbjuda
grunddatakunskaper till bam i Backluraområdet. Backlura är ett av
Nynäshamns miljonprogramområden. AB Nynäshamnsbostäder lånar ut
lokal för utbildningen. Intresset har varit stort och man vill nu utöka
grundkursen så att de äldre ungdomarna kan fa möjlighet att vidareut-
veckla sin egen IT - kunskap. Drygt 40 bam och ungdomar far vaije
vecka undervisning av de äldre ungdomarna. Församlingen söker nu stöd
för det tredje och sista året då de vill vidareutveckla verksamheten genom
att lära ut kunskapen om hur man bygger upp nätverk och vad man an-
vänder detta till.
Kontaktperson: Benny Söderström, tel. 08-524 205 01
Utveckla bam och ungdomar inom datakunskap m.m.
85 000 kr
Mandeiska Kulturföreningen vill tillsammans med Almandei Algadid
tidning, Alshimds Folkdansgrupp och Rafiden Teatergrupp starta upp ett
projekt där arabiska bam och ungdomar skall få utbildning i datakunskap
samt öka deras kunskap om EU. Projektet skall drivas på eftermiddagar
och kvällar av två lärare som arbetar helt ideellt. Ett pass skall bestå av
tre timmar undervisning varvat med två timmar fritidssysselsättning t.ex.
idrott, dans och teaterverksamhet. All undervisning kommer att ske på
svenska, engelska och arabiska. Målgruppen består av ca 100 bam och
ungdomar, dels medlemmar i föreningarna, dels bam och ungdomar som
idag är "utanför". Utbildningsgrupperna kommer att bestå av högst 14
deltagare per grupp och datakurserna kommer att ha olika svårighetsgrad
beroende på ålder i grupperna. Man kommer även att ha föreläsningar om
EU:s betydelse och vad EU står för.
Kontaktperson: Sarem Sager, tel. 046-30 53 01
Datorklubb/IT-café
30 000 kr för år 1 av 3
Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) i Ockelbo vill starta ett IT-café
och på så sätt engagera ungdomar i föreningslivet samt öka kunskapen
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
kring datorer och internet. Föreningen vill genom studiecirklar av bl.a.
olika datorprogram, programmering och databaskunskaper fa igång en
mer allmän diskussion om IT:s inflytande i framtiden. De ungdomar som
startar upp kommer sedan att utbilda nya ungdomar.
Kontaktperson: Jan Söderström, tel. 0297-414 27
Projektet Kunskapsuppbyggnad hos dövblinda i datoranvändning
800 000 kr för år 2 av 3
Datorn i kombination med punktskriftsläsraden eller storstilssystemet
ökar dövblinda personers möjligheter att vara delaktiga i informations-
samhället. Särskilda utbildnings- och informationsinsatser krävs dock. Ett
problem är att de grafiska gränssnitten håller på att ta över dataprogram-
marknaden vilket ger problem att “läsa på skärmen" genom punkt-
skriftsläsraden. Föreningen har utbildat en grupp dövblinda och gett
gruppen djupgående kunskaper i datorer och deras användning. De ut-
bildade har arbetsnamnet Exkomp (expertkompetens). Med hjälp av
denna grupp undersöker föreningen tillsammans med Hjälpmedelsinsti-
tutet vilka datorprogram som är bäst for gruppens behov. I projektet ingår
att utveckla handledning och utbildningsinsatser. Dessutom skall man
bilda grupper av dövblinda med samma behov och intressen for ömse-
sidigt stöd och utveckla samarbetet med landstingen för att ge ordinatörer
mer kunskap om området.
Kontaktperson: Stig Olsson, tel. 08-39 90 00
ID-dagar för föräldrar
335 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att utveckla särskilda föräldradagar i anslutning till
Hjälpmedelsinstitutets årliga ID-dagar (Informations- och Demonstra-
tionsdagar) som vänder sig till beslutsfattare och personal inom hjälp-
medelsorganisationer. Syftet är att informera om ny teknik och nya an-
vändningsområden.
Kontaktperson: Birgitta Göthberg, tel. 08-620 17 00
Övergång till grafiskt gränssnitt och tillgång till internet för synskadade
500 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Förbundet försöker synskade-
anpassa Internet för att utveckla intern och extern kommunikation genom
att bl.a. installera tekniska WEButrustningar m.m.
Kontaktperson: Jan Söderholm, tel. 08-39 90 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
71
Ideella organisationers utveckling av alkohol- och drogförebyggande in-
satser för bam och ungdomar
5 000 000 kr för år 3 av 3
Regeringen ställde i april 1997 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfon-
den till Folkhälsoinstitutets förfogande för stöd till ideella organisationers
bam- och ungdomsprojekt, som ligger i linje med den nationella hand-
lingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser. Stöd har lämnats
till att få igång förebyggande arbete i utsatta förortsområden liksom
meningsfull aktivitet på landsbygden. Projekten har god spridning över
landet. Folkhälsoinstitutet får ytterligare medel för att man under ett
tredje och sista år ska kunna fördela medel för alkohol- och drogföre-
byggande insatser bland barn och ungdom till ideella organisationers
bam- och ungdomsprojekt i linje med den nationella handlingsplanen.
Kontaktperson: Gert Johansson, tel. 08-566 136 13
Projektet Attityd (Alkoholfri uppväxt)
4 000 000 kr för år 1 av 3
Organisationerna vill tillsammans ta initativ till ett brett förankrat arbete
för en alkoholfri uppväxt. Målgrupperna är bam och ungdomar i idrotts-
och IOGT-rörelsema, föräldrar samt barnens och ungdomarnas ledare
och tränare. Man vill utveckla en “verktygslåda” med mål att alla bam
och ungdomar i idrottsrörelsen minst en gång under de närmaste tre åren
ska ha fått möjlighet att arbeta med sina värderingar i alkoholfrågor, man
vill arrangera nöjesupplevelser för ungdomar, sprida metoden med olika
former av kontrakt (där man lovar att inte använda alkohol eller droger)
till de som arbetar lokalt med bam i mellanstadiet, använda sig av vuxna
förebilder - alltidredo-telefoner, föräldrautbildningar samt ledarutbild-
ningar.
Kontaktperson: Torsten Friberg, tel. 08-672 60 11
Mekarproj ektet
46 000 kr
Mekaravdelningen V12 är en underavdelning till Berga scoutkår med
inriktning på att hjälpa föreningslösa ungdomar i åldem 13-19 år med
något mekarintresse, att komma ut i en social och drogfri miljö som er-
bjuder sysselsättning, vuxenkontakt och stöd. Föratom att meka med
cyklar, mopeder, bilar och båtar arbetar man miljöinriktat med att
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
72
återvinna och sortera skrotade fordon. För att ha samlingslokaler som
passar in i miljön har avdelningen blivit sponsrade med två stycken
bussar som ungdomarna själva inreder, den ena till cafébuss och den
andra till mysbuss/uppehållsbuss. Ungdomarna har även fatt en folkrace-
bil som de vill göra i ordning. Scoutkåren vill genom detta projekt hjälpa
ungdomar i riskzon att hitta en egen identitet och att denna verksamhet
skall integreras i den ordinarie verksamheten.
Kontaktperson: Peter Forsberg, tel. 013-31 18 01
Projektet Lifestyle -98
73 000 kr för år 2 av 3
Församlingen bedriver sedan ett år en verksamhet för utsatta ungdomar i
Ödeshög. Ungdomarna väljs ut i samråd med socialtjänsten och inbjuds
att delta i planering och genomförande av en lägervecka. Det första året
genomfördes med gott resultat och en mycket god kontakt skapades med
många av ungdomarna som följdes upp under hösten. Dessa ungdomar
deltar nu i planering av det andra årets läger. För år två planeras ett läger
med de äldre ungdomarna och ett läger med en ny grupp samt en gemen-
sam Lägerhajk till hösten. Vid den gemensamma hajken deltar de äldre
ungdomarna som ledare. Efter tre års projekt är det församlingens för-
hoppning att aktiviteterna skall ingå i ordinarie verksamhet.
Kontaktperson: Kent Pantzar, tel. 0144-102 72
KHAT-projekt
275 000 kr för år 1 av 2
Föreningen Hidde Iyo Dhagan arbetar bl.a. med att underlätta integratio-
nen av den somaliska invandrargruppen i det svenska samhället. Nu pla-
nerar föreningen att genomföra ett tvåårigt projekt i syfte att sprida in-
formation och kunskap om Khat och övriga droger till somalier och andra
invandrare samt göra riktade insatser för att hjälpa Khat-missbrukande
ungdomar i Malmö. Målgruppen är invandrarungdomar med afrikansk
bakgrund. Projektets idé är att stärka det sociala nätverkets förmåga att
upptäcka ett missbruk, samt skapa en effektiv handlingsplan kring varje
individ. Projektet präglas av stor samverkan med andra föreningar och
myndigheter där Stadsdelsförvaltningens Södra Innerstadens Ungdoms-
enhet utgör ett viktigt inslag. Efter projektet slut hoppas föreningen att
projektet kommer att drivas vidare i den ordinarie verksamheten.
Kontaktperson: Warsame Osman, tel. 040-96 78 45
Översättning av Alkohol från danska till Romanes (zigenska språket)
37 000 kr
Föreningen planerar ett projekt tillsammans med ungdomar från andra
romska föreningar i Malmö som alla deltog i en droginformatörskurs i
Folkhälsoinstitutets regi hösten 1998. Ansökan gäller kostnaderna för
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
översättning och tryckning av kortleken "Alkohol" från danska till tre Skr. 1999/2000:125
romska dialekter. Kortleken har tagits fram av den danska Sundheds- Bilaga 3
styrelsen, som ställer sig positiv till en översättning om medel beviljas
från annat håll. Efter översättningen kommer kortleken att användas av
föreningarna i deras drogförebyggande arbete bland romska bam och
ungdomar.
Kontaktperson: Erland Kaldaras Nikolizsson, tel. 040-21 73 62
Mentors skolprojekt
100 000 kr
Stiftelsen Mentor står som huvudman for ett skolprojekt som syftar till att
främja en hälsosam livsstil bland unga. Projektet bygger på att utveckla
elevernas egna kunskaper samt att uppmuntra dem att fora sin egen talan
och själva förebygga missbruk. Projektets målsättning är att inspirera
lärare att arbeta med kreativ, ämnesintegrerad ANT-undervisning, att
samla och sprida kunskap om ett sådant arbetssätt samt att engagera för-
äldrar och få dem medvetna om sin viktiga roll i att förebygga missbruk.
Projektet vänder sig till elever i årskurs 8. Den sammanhållande tråden i
skolans arbete är att eleverna skall skapa reklamfilmer för en hälsosam
livsstil och mot missbruk. För att höja intresset kommer filmerna att ingå
i en tävling. För att kvalificera sig för en tävling måste ett föräldraenga-
gemang ha arrangerats. De vinnande klasserna kommer att få möjlighet
att göra om sina bidrag till en professionellt producerad reklamfilm. För-
hoppningen är att TV-kanalemas bam- och ungdomsprogram kommer att
vilja visa den producerade filmen. Alla skolor som deltar i tävlingen
måste också dokumentera sitt arbete. På så sätt tänker sig Mentor att ett
brett erfarenhetsmaterial om att arbeta kreativt och ämnesövergripande
med ANT-undervisningen kommer att samlas in och spridas.
Kontaktperson: Annette Johansson, tel. 08-678 42 08
Information om trafik och alkohol till unga blivande förare
250 000 kr för år 2 av 3
Föreningen som är en ungdomsförening genomför för andra året ett pro-
jekt i samarbete med trafikskolor och gymnasier. Föreningen går ut med
information angående trafik och alkohol till unga blivande förare. De
vänder sig till ungdomar mellan 16 och 24 år, främst de som håller på att
ta körkort. Projektet bygger på tanken om information till unga från unga.
Målsättningen är att det efter vaije information skall finnas underlag att
bilda en grupp av fem personer. Dessa grupper skall i sin tur ha kontakt
med övriga "femgrupper" så att ett nätverk bildas inom länet. Nätverket
kommer att stödjas med utbildningar och träffar av olika slag för att de
skall bibehålla intresset. Målsättningen är att nätverket skall bestå av
grupper från alla kommuner i länet och att föreningen med hjälp av dessa
grupper också kunna nå privatistema som blir allt fler. Under det första
projektåret har föreningen bildat nätverksgrupper i 4 av 12 kommuner,
74
informerat på gymnasieskolor och trafikskolor, utbildat medlemmar och
icke medlemmar samt genomfort en enkätundersökning i Västerås. Under
projektets andra år planerar föreningen att utveckla projektet med hjälp
av de erfarenheter som nåtts under det första året.
Kontaktperson: Per Boström, tel. 021 -41 90 90
Projektet Satumus
150 000 kr
Phantasia Kultur & Media är en förening som arbetar i vissa förorter till
Göteborg sedan drygt 10 år. Föreningen har tidigare fått stöd för att ut-
veckla en ungdomsverksamhet bland ungdomar som spontant inte söker
sig till teater och kulturaktiviteter. Föreningen har också arbetat med IT
och multimedia tillsammans med ungdomarna. Allt arbete har varit
kopplat till föreningens huvuduppgift - att spela teater. Föreningen går
nu - med ett uttalat drogförebyggande syfte - vidare i sitt ungdomsarbete
i ett projekt som engagerar ungdomar från fritidsgårdar och skolor i några
förorter till Göteborg. Genom att ungdomarna fritt och förutsättningslöst
skapar drama, teater och video skapas en plattform för samtal om livsstil
och droger. Mot bakgrund av bl.a. den långdragna diskussionen om ett
Ungdomens hus i centrala Göteborg arbetar föreningen också tillsam-
mans med andra organisationer för att skapa ett virituellt Ungdomens hus
på nätet. De diskussioner och kulturaktiviteter som ungdomarna i pro-
jektet skapar skall kanaliseras vidare till detta Ungdomens hus. Syftet är
att skapa en plattform och mötesplats för ung kultur och ungas egna
idéer, men föreningen har dessutom målsättningen att på så sätt stimulera
en bredare IT-användning bland ungdomar som annars bara använder
mediet som passiva konsumenter.
Kontaktperson: Christer Rosenlind, tel. 031-19 51 54
Drogförebyggande insatser på ungdomstäta arbetsplatser
750 000 kr för år 2 av 3
ALNA-rådet är en partsammansatt (Arbetsmarknadens parter) förening.
Riks-ALNA är föreningens riksorgan. Föreningen bedriver ett drogföre-
byggande arbete på arbetsplatser i hela Sverige. Medlemmar är företag
inom olika branscher. Riks-ALNA har genomfört det första året av ett
treårigt projekt som skall vara en kraftsamling för att nå ut på ungdom-
stäta arbetsplatser med förebyggande insatser. Alla medlemsföretag där
medelåldern på de anställda är under 30 år uppmärksammas (särskilt
fokus på IT-branschen, Radio- och Telekommunikation, Hamburger-
kedjor). Ungdomar inom datorteken utbildas för att vara aktörer i pro-
jektet och engageras tillsammans med ungdomar från arbetsplatserna i
regionala ungdomsgrupper, som ger råd, stöd och annan kompetens till
de regionala projektledarna. Företagsledare kontaktas när det gäller före-
tagets syn på den interna drogkulturen etc. Insatserna förstärks med utåt-
riktat opinionsarbete där en ungdomspanel deltar i och följer de planerade
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
75
aktiviteterna. För år två planerar Riks-ALNA fortsätta utvecklingen av
det regionala arbetet under ledning av de regionala projektledarna. Det
utåtriktade opinionsarbetet fullföljs genom visning av den TV-spot som
producerats under 1998 efter idéer från en central ungdomsgrupp.
Kontaktperson: Gunborg Brännström, tel. 08-754 00 10
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Projektet Vi finns, visste ni det? (Talknuten)
450 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt med målet att verka för att behoven hos bam med grav språk-
störning eller afasi uppmärksammas och far tillräckliga resurser, dels att
bygga upp ett stöd i form av nätverk för barnens föräldrar. Föräldrar till
barn med grav språkstörning eller afasi behöver information, kunskap
och träffa andra föräldrar i samma situation. Förbundet vill därför bygga
upp nätverk med logopeder och föräldrar som förutom att dela
erfarenheter skall kunna påverka förskola-skola genom information om
funktionshindret. I projektet ligger också att undersöka interaktionen i
samtal mellan bamen och deras föräldrar.
Kontaktperson: Marianne Åkerblom, tel. 08-660 44 04
Föräldrautbildningar i invandrarföreningar
80 000 kr
ABF Stockholm/Västerort vill genomföra tre förädrautbildningar inom de
somaliska/eritreanska grupperna i Järva-området. Syftet är att hitta en
modell för föräldrautbildning där invandrarföräldrar blir uppsökta i en
bekant och trygg miljö. Man vill ge ökad kunskap om det svenska sam-
hället, öka förståelsen för pappa- resp, mammaroll, se skillnader i föräld-
rarollen i Sverige kontra sitt hemland, öka kunskapen om barnets rättig-
heter i Sverige, fa kunskap om ungdomsbrottslighet/missbruk och på ett
tidigt stadium lära sig att uppmärksamma signaler och att genom dessa
ökade kunskaper skapa möjlighet till integration och stärka familjerela-
tionerna.
Kontaktperson: Kurt Stem, tel. 08-621 00 10
Familjekurs
80 000 kr
Cochlea Implantat är ett medicinskt/teckniskt hjälpmedel - en hörapparat
som i vissa fall kan hjälpa gravt hörselskadade och döva att höra. Hjälp-
medlet skapar en typ av artificiell hörsel som barnet successivt kan lära
sig att tolka. Förbundet Bamplantoma är nu rikstäckande, metoden är nu
mindre kontroversiell. Förbundet skall genomfora en familjehelg där bam
och föräldrar far träffas och utbyta erfarenheter.
Kontaktperson: Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram, tel. 031-29 34 72
Föräldrautbildning i Linus-klubben
110 000 kr
DKSN, De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse i Uppsala län har ett
projekt, Linus-klubben, där man vill ge särskilt stöd till bam mellan 7 -
13 år, med föräldrar som är arbetslösa och därför inte har tillgång till
samhällets skolbamomsorg i form av fritidsklubbar. Bamen har drabbats
av ett utanförskap p g a. föräldrarnas sociala och ekonomiska situation.
Med projektet vill man bl.a. stärka barnens självkänsla. Det man nu vill
utveckla i projektet är att stärka och stödja föräldrarna i sin föräldraroll.
Kontaktperson: Rode Nyman, tel. 018-24 80 80
Sommarkoloni 1999
300 000 kr för år 2 av 3
Frälsningsarmén har startat ett arbete på Lundaskolan i Jordbro, Haninge
kommun. Verksamheten har utvecklats och fungerar mycket bra i sam-
arbete med personal, Frälsningsarmén, andra föreningar och föräldrar.
Man har som mål för verksamheten att stärka barnens självkänsla, stärka
kontakten mellan bamen, föräldrarna och skolan bl.a. genom att verka för
föräldrarnas aktiva medverkan i mellanstadieverksamheten och att sam-
ordna mellanstadieverksamheten med andra föreningar. Man vill göra en
sommarkoloniverksamhet för bam från området. Många av bamen har ett
annat språk än svenska som sitt första språk.
Kontaktperson: Anders Färjsjö, tel. 070-642 52 43
F örsöksverksamhet
200 000 kr för år 2 av 3
Föreningen anser att det är viktigt att det finns en organisation som stöttar
och hjälper familjer i den svåra krisen när ett sexuellt brott mot bam
uppdagas. Projektet bedrivs i egna lokaler där man kan ta emot anhöriga
även med tillgänglighet kvällstid. Telefonjour bemannad under kontorstid
samt en kväll i veckan. Under det första året har man tagit emot över 500
samtal på jourtelefonen. En undersökning i 150 Stockholmsskolor är på-
börjad angående skolpersonalens kunskap om barns utsatthet. Två för-
äldragrupper är planerade.
Kontaktperson: Helena Råman, tel. 08-644 21 12
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
77
Projektet Ibland hjälper det att prata - Mötesplats
110 000 kr för år 3 av 3
Rörelsehindrade bam i Jämtlands län går i sina hemkommuners för-
skolor/skolor och bamen är nästan alltid ensamma om sitt funktions-
hinder i sin grupp/klass. Målet med projektet är att utveckla nätverk
mellan familjer med bam med funktionshinder och att stärka samarbetet
mellan föräldraorganisationen RBU och Bam- och ungdomshabilite-
ringen.
Kontaktperson: Annmarie Lindh, tel. 0640-612 10
Projektet Kommahemifrån
25 000 kr för år 2 av 2
Föreningen skall inom ramen för projektet Ibland hjälper det att prata,
genomföra ett läger för bam tillsammans med habiliteringsboendet Lyan
och Ungdomshabiliteringen i Jämtlands län samt elever från Fritidsledar-
utbildningen vid Birka Folkhögskola.
Kontaktperson: Annmarie Lindh, tel. 0640-612 10
Projektet Solrosen
1 540 000 kr för år 1 av 3
Under våren 1999 har ett projekt startats inom Kriminalvården i
Göteborgs-regionen där föräldrautbildning erbjuds till de intagna i
Göteborgsregionen samt till intagna på landets sex kvinnoanstalter. Sam-
tidigt har ett projekt startats där fyra frivilligorganisationer ger stöd åt
bamen. Räddningsmissionen vill nu gå vidare för att befästa projektidén
och utöka projektet framförallt i västra Sverige. Projektets mål är att
uppmärksamma och stödja barn vars föräldrar avtjänar straff inom krimi-
nalvården. Man vill ha en bamgruppsaktivitet, en anhöriggruppsaktivitet,
annan stödverksamhet (t.ex. hjälp vid bambesök på anstalt, stöd vid per-
missioner och att nå de som har den dagliga omvårdnaden om barnet).
Man vill också sprida kunskap genom endagskonferenser lokalt och cent-
ralt. Samarbete sker med Rädda Bamen lokalt och centralt.
Kontaktperson: Carl-Erik Ängerheim, tel. 031-701 41 81
Tid för föräldraskap
30 000 kr för år 1 av 3
Hem & Skola vill tillsammans med Studiefrämjandet i Småland/Gotland
ta fram studiematerial för föräldrar för att öka sina kunskaper om droger
och deras fysiska, psykiska och sociala verkningar på bam och ung-
domar. Man vill utbilda ett stort antal handledare som sedan ska verka
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
78
som studieledare inom sin lokala förening. Man vill inte nå bara de orga-
niserade föräldrarna utan även föräldrar som inte är organiserade på lokal
nivå. Under tre år vill man försöka nå ca 100 föräldrar genom ledarut-
bildning vilka sedan ska kunna nå 5 - 15 föräldrar per år på lokal nivå.
Kampanjen har sin grund i enlighet med statliga myndigheters målsätt-
ning att föräldrar skall få uppmuntran och aktivt stöd i föräldrarollen
vilket innebär att man också arbetar aktivt med frågor rörande mobbning,
våld och främlingsfientlighet.
Kontaktperson: Lennart Blomberg, tel. 036-603 46
Vägledarproj ektet
100 000 kr
Kommunförbundet i Jämtlands län, tillsammans med landstinget i
Jämtlands län och Rädda Bamen har satsat på ett projekt som utbildat
personal inom förskola, fritidshem, grundskola, socialtjänst och lands-
tingets olika verksamheter för att kunna ge stöd till bam, föräldrar och
personal. Man vill nu utveckla projektet för att kunna verka som vägleda-
re för föräldrar och personal i hemkommunerna. Hem- och skolaföre-
ningen i Duved har stora förväntningar på projektet och vill gå in som
lokal samarbetspartner och bidraga till ledning och förankring. Målet är
bl.a att medverka till att skapa ett humanare samhälle för bam och vuxna
och att i olika sammanhang föra ut kunskap om bams utveckling och be-
hov, relaterat till barnens situation i dagens samhälle.
Kontaktperson: Bo Salén, tel. 0647-66 50 40
Projektet Att vara förälder
300 000 kr för år 1 av 3
Föreningen har sett och reagerat på utvecklingen de senaste 20 åren inom
skola, barnomsorg och social välfärd. Andelen bam som uppvisar skador
på grund av sin uppväxt ökar vilket är oroande. Familjemönster upprepar
sig generation efter generation med bristfälligt tillgodoseende av bams
behov. Föreningen vill med sin modell försöka skapa ett förebyggande
synsätt inom kommunerna som på sikt ger både en bättre ekonomi och ett
större människovärde. Urvalet av mammor sker tillsammans med BVC,
AF och socialtjänsten i kommunen (fem kommuner i Värmland: Hagfors,
Munkfors, Torsby, Sunne och Arvika). Grunden för projektet är tanken
att inom varje mamma finns en önskan att kunna ge kärlek och kunskap
till sitt bam. Man vill bl.a. visa på svårigheter och möjligheter i
föräldrarollen, hjälpa mammorna att sätta gränser och hålla dem, plocka
fram mammornas egna resurser och skapa förtroende för myndighetsper-
soner.
Kontaktperson: Ewa Forsberg, tel. 0552-304 01
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
79
Utbildning och stöd i föräldraskapet
375 000 kr för år 2 av 2
Moderna institutioners påverkan på bam och ungdomar har ökat men
familjen är den viktigaste miljön för bams/ungdomars uppfostran. Upp-
fostringsnormer har alltid varit en svår och komplicerad fråga. Än mer
komplicerat blir det för muslimska invandrarfamiljer som är bosatta i
nordiska länder. Målet med det här projektet är att medverka och presen-
tera ett familj epedagogiskt program baserat på bams/ungdomars röster
och rättigheter. Genom utvecklandet av nya medel ska invandrarföräldrar
utbildas och stödjas i föräldrarollen. Målgruppen är iranska familjer bo-
satta i Sverige. Metoden är att utveckla ett läromedelspaket med närradio
och persiska tidsskrifter, bemanna en rådgivningstelefon bland iranier i
Sverige samt att bearbeta och presentera ett fortbildningsprogram för
socialsekreterare, kuratorer, lärare m.fl.
Kontaktperson: Yvonne Jonsson, tel. 08-664 64 00
Projektet Grupp verksamhet för bam och ungdomar vars föräldrar begått
självmord
332 000 kr för år 2 av 2
När bam drabbas av dödsfall, svår olycka eller annan traumatisk upp-
levelse inom familjen, i skolan eller i omgivningen, undervärderar de
vuxna ofta djupet och varaktigheten av barnens reaktioner. Alla dödsfall
är svåra för de efterlevande, men som efterlevande till en förälder som
begått självmord ställs bamen inför extra stora påfrestningar - ofta för-
knippat med skuldproblematik.
Rädda Bamen har startat en gruppverksamhet för bam och ungdomar
vars föräldrar har begått självmord. Verksamheten är ett pilotprojekt då
ett riktat stöd till denna grupp ännu inte finns. Erfarenheterna skall
spridas vidare både nationellt och internationellt.
Kontaktperson: Lisa Hellström, tel. 08-698 90 00
Föräldradialogen i skolan, Vuxendialog
795 000 kr för år 2 av 2
Stiftelsen vill genomföra ett tvåårigt pilotprojekt tillsammans med för-
äldragrupper och skolor i två kommuner för att utveckla metoder och
strukturer av Vuxendialogmodellen som passar föräldrar till bam i låg-
och mellanstadieåldern. Vuxendialog är en pedagogisk modell för livs-
nära samtal. Järfälla och Eskilstuna är kommuner där det finns intresse
och förutsättningar. I båda kommunerna finns en lokal arbetsgrupp med
anställda och frivilligarbetare inom skola, socialförvaltning och Svenska
kyrkan som vill se en anpassad form av Vuxendialog utvecklas och
prövas på resp. ort. Målgruppen är föräldrar till bam i åldem 6 - 13 år.
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
80
Projektet skall ses som pilotprojekt som skall fungera som modell för Skr. 1999/2000:125
andra skolor och kommuner i landet. Bilaga 3
Kontaktperson: Rolf Gustafsson, tel. 08-605 09 22
Aktivt ledar- och föräldraskap i utveckling
250 000 kr för år 1 av 3
Det finns ett allt större behov av att arbeta brett runt barnfrågor och ha en
samsyn runt bamen. Man vill starta ett nätverksprojekt mellan hem, mvc,
bvc, skola, utbildning m.fl. som kommer att drivas av Studiefrämjandet
NV Småland i samarbete med Högskolan för lärarutbildning & kommu-
nikation, landstinget i Jönköpings län och kommunförbundet i
Jönköpings län. Målet är att stödja, stimulera och förstärka föräldrarollen
och skapa förutsättningar för ökat ansvarstagande och inflytande i sam-
hället. Man ska ha nätverksträffar för föräldrar, kvällsföreläsningar och
bam- och ungdomsforum med storföreläsningar.
Kontaktperson: Thomas Forsberg, tel. 036-14 48 24
Projektet Bam är ett folk
110 000 kr för år 1 av 2
Studiefrämjandet vill med sitt projekt höja kunskaperna hos föräldrar så
att de bättre orkar stödja sina bam. Målgruppen är invandrarföräldrar och
svenska föräldrar till bam från fyraårsåldem och uppåt. Man har som mål
att stärka föräldrarna i sin roll så att de orkar vara goda förebilder för sina
bam, att integrera invandrarföräldrar och svenska föräldrar samt att stärka
samarbetet mellan primärvård, förskola, skola, socialtjänst samt föräld-
raföreningar. Föräldrarna inbjuds att delta i studiecirkel varvat med före-
läsningar. Projektledaren som rekryteras från Rädda Bamen kommer att
fungera som inspiratör och stöd i föräldragrupperna. Verksamheten är
tänkt att efter projektets slut drivas vidare som studiecirklar i samarbete
med Rädda Bamen, primärvård, socialförvaltning m.fl.
Kontaktperson: Vibeke Sönnby, tel. 0340-830 55
Projektet Vem bryr sig - Vi bryr oss
150 000 kr
I Karlskoga/Degerfors har tre undersökningar gjorts under 90-talet med
åttondeklasser. Resultaten visar att brottslighet och drickande har ökat
kraftigt. Undersökningen visar också hur viktig familjen är för att ung-
domarna inte ska hamna i problembeteenden. Man har tidigare genomfört
studiecirkelledarutbildningar och arbetat med uppsökande verksamhet.
Man vill nu genom ett nytt arbetssätt sprida “Vem bryr sig - Vi bryr oss“
till föräldrarna i Karlskoga/Degerfors. Man tänker sammanställa tema-
paket med fem ämnen och en föreläsning till varje stadie. Olika teman
81
om ungdomars omvärld ska uppmuntra det positiva i föräldraskapet,
stärka föräldrarna enskilt och i grupp m.m.
Kontaktperson: Majvor Bergh, tel. 0586-500 80
Projekt om föräldrastöd
25 000 kr
Studieförbundet Vuxenskolan i Malung har i samarbete med AF i
Malung startat en ny verksamhet. Verksamheten riktar sig till ensam-
stående mammor och sker i samarbete med EMRIS. Man har att starta en
lokalförening och vill bygga nätverk för såväl mammor som bam. Man
har tagit kontakt med pensionärsföreningma PRO och SPF i Malung för
att få ta del av äldregenerationens erfarenheter och upplevelser vilket är
särskilt viktigt för bam som växer upp och många gånger har liten eller
ingen kontakt med mor- och farföräldrar.
Olika former av studiecirklar ska erbjudas för att på så sätt bryta den
isolering som kan uppstå när man ensam tar hand om bam.Tanken är att
verksamheten ska kunna leda till att föräldrar stärks i sin roll som för-
älder.
Kontaktperson: IngaLill Karlsson, tel. 0280-100 14
Föräldrautbildning i samverkan
215 000 kr för år 1 av 2
Många föräldrar saknar idag det sociala skyddsnät och självklara stöd
från den äldre generationen man tidigare haft. Det finns ett behov av att
ge föräldrar kunskap om bams utveckling och inlärning för att förebygga
kommunikationssvårigheter, känslomässiga och sociala problem. Genom
att öka kontakten och samhörigheten mellan föräldrar kan man skapa
nätverk som stärker familjerna. Projektet riktar sig till alla föräldrar i
kommunen med bam i åldem 0 - 12 år. Samarbete kommer att ske med
barnavårdscentralen och utbildningen blir i studiecirkelform. Dessutom
erbjuds föreläsningar och tematräffar. Projektet är nyskapande på flera
sätt. Samarbete mellan ett studieförbund, BVC och socialtjänsten är något
nytt i Vansbro. Om verksamheten blir framgångsrik kommer den att ingå
i barnavårdscentralens verksamhet.
Kontaktperson: Christina Jolhammar, tel. 0281-715 55
Projekt Föräldragrupper
300 000 kr för år 2 av 2
Andra året av ett tvåårigt projekt. Förbundet har tillsammans med
Stockholms Stamningsförening startat föräldragrupper i Stockholms län.
Genom dessa grupper kan föräldrar till stammande bam få kunskap om
vart man vänder sig för att få hjälp, hur stamning kan yttra sig, vad man
kan göra för att hjälpa sina bam m.m. I projektet ingår också att infor-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
82
mera om funktionshindret genom att arrangera föreläsningar, kontakta
barnavårdscentraler, skolsköterskor m.m.
Kontaktperson: Marianne Österlind, tel. 08-720 61 12
Projektet Familjer med bam med muskelsjukdomar samt benskörhet (OI)
- Inflytande och medverkan i beslutsprocessen
445 000 kr for år 2 av 2
Föreningen WRP International (Women Researchers in Play and Disabi-
lity) skall tillsammans med Lärarhögskolan i Stockholm söka kunskap
om livssituationen för familjer med bam och ungdomar med muskelsjuk-
domar och benskörhet genom att undersöka och utveckla möjligheterna
till inflytande och medverkan i beslutsprocessen. Man vill gå ut med en-
käter och intervjuer. Arbetet sker i mycket nära samarbete med Riksför-
bundet för Rörelsehindrade Bam och Ungdomar.Man söker även kun-
skap om bamets/ungdomens möjligheter att påverka sin egen situation
och utvecklas självständigt.
Kontaktperson: Jane Brodin, tel. 08-560 441 10
Projektet Ung-Anhörig till demenssjuka
400 000 kr för år 2 av 3
Föreningen har uppmärksammat att unga anhöriga till demenssjuka (bam
och även make/maka i åldrarna 18-30 år) inte far de stöd de behöver
genom vanliga anhöriggrupper eftersom man som ung anhörig har andra
erfarenheter och behov än äldre anhöriga. Föreningen vill därför utveckla
nätverk för yngre anhöriga, bl.a. genom datateknik, för att ge möjligheter
till erfarenhetsutbyte, råd och stöd och fa kunskap om sjukdomen och om
vilken forskning som pågår.
Kontaktperson: Krister Westerlund, tel. 046-14 73 18
Projektet Stöd till bröstcancerbehandlade kvinnor och deras närstående
30 000 kr för år 3 av 3
Ett tredje år av ett projekt där BRO skall ge ökad kunskap till bröst-
cancerbehandlade kvinnor och deras närstående för att komplettera sjuk-
vårdens insatser. I samarbete med sjukvården i Uppsala/Örebroregionen
har man startat samtalsgrupper för bröstcanceropererade kvinnor och in-
formationskvällar för deras män och söner där män far tala med andra
män som dels har erfarenhet av sin hustrus bröstcancer, dels fatt en viss
utbildning for att genomföra dessa samtal.
Tel. 08-677 16 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
83
Projektet Föräldrar med rörelsehinder
317 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt där förbundet tillsammans med DHR Ung skall utveckla re-
gionala rikstäckande nätverk för att stärka personer med rörelsehinder i
föräldrarollen. Under denna projekttid skall man också finna vägar för en
fortsatt finansiering av ett sådant nätverk. Nätverken ska utvecklas ge-
nom uppsökande verksamhet (press, radio och TV, hemsida på Internet
m.m.), läger och seminarieverksamhet. Man ska ägna särskilda ansträng-
ningar åt att få rörelsehindrade pappor intresserade att delta. Under det
första året har förbunden genom träffar med föräldrar med rörelsehinder
identifierat problem och lösningar och startat nätverksuppbyggnaden.
Samarbete har också skett med andra handikapporganisationer for ömse-
sidigt erfarenhetsutbyte.
Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00
Projektet Nätverksbygge för anhöriga till dementa personer
115 000 kr för år 2 av 2
Föreningen har bildats av anhöriga till demenssjuka vid Kungshults sjuk-
hem, Helsingborg. Föreningens äldre medlemmar orkar ej delta i före-
ningsarbete men har stort behov av information och stöttning. När deras
dementa anhöriga dör lämnar de föreningen vilket innebär dålig konti-
nuitet. Föreningen vill nu pröva bygga stabila nätverk av anhöriga med
lokal förankring och höja kunskapsnivån hos anhöriga genom informa-
tion och utbildning. Försöksverksamheten skall pågå under två år i 4
kommuner. Under det första året har anhöriga intervjuats för att bl.a.
kunna förbättra stödet till anhöriga. Det har varit mycket svårt att inter-
vjua äldra anhöriga, man är så rädda för att det man säger skall användas
mot deras anhöriga dementa. Man prövar nu om inte samtal i grupp kan
ge mer. Föreningen har informerat om demenssjukdomar, om vårdens
organisation och om anhörigas skyldigheter och rättigheter. Under det
andra året vill man förutom intervjuer och samtal genomföra utbildningar
och bygga upp nätverk mellan anhöriga.
Kontaktperson: Tommy Kjeller, tel. 0418-201 24
Projektet Hur skapas en funktionell kommunikation för bam med funk-
tionshinder?
430 000 kr for år 2 av 2
Bam med funktionshinder får vanligen kommunikationshjälpmedel i
form av bilder eller tekniska hjälpmedel men det är inte säkert att hjälp-
medlen fungerar i alla sammanhang. Dels kan hjälpmedlet vara för klum-
pigt för visssa situationer, dels saknar omgivningen utbildning och hand-
ledning i hur man samspelar med bamet. Föräldrar och personal efter-
lyser mer kunskap, ala och FUB Malmö skall därför utveckla sam-
verkansformer for föräldrar till bam med utvecklingsstörning och
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
84
särskolans personal, utforma studiematerial som är anpassat till föräldrar
och personal och genomföra studiecirklar samt följa upp (genom skatt-
ningar och dokumentation av upplevelser) ett förväntat bättre samspel
mellan bam och personal/föräldrar.
Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. 08-660 82 84
Utveckling av verksamhet för dövblinda föräldrar, dövblinda kvinnor och
vissa sociala insatser
540 000 kr för år 3 av 3
Projektets syfte är att sprida information om den nya handikapplagstift-
ningen då många dövblinda inte själva kan bevaka sina rättigheter och
flertalet kommunala tjänstemän saknar kunskap om målgruppens behov. I
projektet ingår också att utveckla stödformer för dövblinda föräldrar som
t.ex. möjligheter att träffa varandra och utbyta erfarenheter. Relations-
problem i familjer där en person är dövblind och den andra inte, diskute-
ras också liksom kvinnoroll och mansroll.
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08-39 90 00
Utvecklingsarbete
895 000 kr för år 3 av 3
Även om de flesta rehabiliteringskliniker idag har organiserat särskilda
hjämskadeteam finns stora problem för hjärnskadade och deras anhöriga;
ansvaret för rehabiliteringens alla led är oklart, samverkan mellan försäk-
ringskassa, landsting och kommun är ofta bristfällig, det förekommer
sällan skriftliga beslut. Råd och stöd till anhöriga ges i för liten omfatt-
ning - vårdorganisationen är ej anpassad för samverkan mellan skadade,
anhöriga, vårdpersonal, forskare m.fl. Föreningen prövar därför om ett
regionombud skulle kunna stödja skadade, anhöriga och medlemmar i
arbetet. Man utbildar dessutom informatörer och studieansvariga för att
sprida erfarenheter samt lokala kontaktpersoner i frågor som rör policy,
sekretess och hur man kan stödja skadade och anhöriga.
Kontaktperson: Kim Nordlander, tel. 08-447 45 30
Uppföljnings- och utvecklingsprojekt
657 000 kr för år 2 och 3
Ett projekt med syfte att utveckla bl.a. anhörigstödjande joursamtal för att
försöka häva den isolering som man lätt hamnar i som anhörig till psy-
kiskt sjuka och för att underlätta kontakterna med expertis inom psy-
kiatri, socialtjänst, försäkringskassa etc. Vidare vill man öka kunskapen
om funktionshindret schizofreni hos elever och lärare i grundskolor och
gymnasieskolor för att nå så många som möjligt och därmed stimulera till
samtal kring attityder, värderingar och förhållningssätt.
Kontaktperson: Rolf Lundqvist, tel. 0910-262 08
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
85
Projektet Social rehabilitering, utveckling av nätverksarbete
460 000 kr för år 1 av 2
Föreningen skall tillsammans med kommunens Personliga ombud ut-
veckla en modell för optimal rehabilitering med den sjuke, dennes an-
höriga samt berörd personal involverade. I projektet ingår också att lyfta
fram anhörigas betydelse i rehabiliteringsprocessen och att visa hur so-
cialt nätverksarbete kan minska anhörigas vårdbörda. Bakgrunden till
projektet är brister i kunskap om hur man rehabiliterar psykiskt funk-
tionshindrade, dålig samordning av rehabiliteringsinsatser och oklarheter
vad gäller olika huvudmäns ansvarsområde och avsaknad av gemensamt
synsätt och gemensamma målsättningar. Målet är att 60 brukare (psykiskt
funktionshindrade och deras anhöriga) skall ingå i nätverket. Nedskriven,
tillsammans med den funktionshindrade utformad individuell plan, konti-
nuerlig uppföljning av planen och utvärdering av planen i nätverksmöten
är en av metoderna i projektet. Studiecirklar och annan utbildning för
hjälp till självhjälp är andra metoder liksom handledning till anhöriga.
Projektet beräknas pågå under två år.
Kontaktperson: Ove S Ohlsson, tel. 08-540 212 11
Projektet Fokus på hivpositiva missbrukare
244 000 kr för år 1 av 2
Föreningen som arbetar med hivpositiva missbrukare, vill under en två-
årsperiod arbeta särskilt med dem som är hemlösa och är aktiva miss-
brukare samt med dem som ligger i marginalen mellan missbruk och
drogfrihet. Man vill kartlägga och synliggöra dessa grupper och erbjuda
daglig kontakt med föreningens värmestuga Bryggan och motivera dem
att besöka rekreationshuset Tomtebo. Den andra gruppen har ofta någon
form av bostad eller säng på ett inackorderingshem men behöver mycket
stöd för att inte falla igenom. Föreningen vill samla, samordna och knyta
ihop alla olika resurser som finns kring dessa personer.
Kontaktperson: Claes Heijbel, tel. 08-641 01 05
Projekt kring skolgång för hörande barn till döva föräldrar
435 000 kr för år 1 av 2
Skolsituationen kring bam med hörselnedsättning uppmärksammas bl.a.
genom att skolpersonalen utbildas och hjälpmedel utprovas. Situationen
för bam till döva föräldrar uppmärksammas nästan inte alls. Hörselpeda-
gogiska avdelningen har därför i ett tidigare genomfört föräldrautbild-
ningprojekt tagit upp olika aspekter på sociala, biologiska, juridiska och
bamutvecklingsfrågor kring föräldrar med bam 0-7 år. Projektet har gett
mycket goda erfarenheter som spritts över landet. Deltagande föräldrar
har i några fall även haft bam i skolåldern och man har konstaterat att
skolgång, skola-hemkontakt och möjligheter att hjälpa bamen med läx-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
86
läsning kan bli problemfyllt då man som förälder har teckenspråket som
modersmål. Problemen blir särskilt stora för döva invandrarföräldrar.
Hörselpedagogiska avdelningen skall tillsammans med Sveriges Dövas
Riksförbund nu genomföra ett projekt som går ut på att i vaije rektors-
område i Skåne inventera antalet bam med döva föräldrar, samla bam
och föräldrar för att dels inventera vilka svårigheter bamen kan möta i
skolsituationen och utanför skolan, dels diskutera fram förslag till lös-
ningar. Förslagen skall sedan föras fram till respektive huvudman.
Kontaktperson: Evert Henriksson, tel. 040-33 28 11
Stödpersonproj ektet
978 000 kr för år 1 av 3
Förbundet Frivilliga Samhällsarbetare bildades 1968 och organiserade då
främst övervakare inom kriminalvården. Förbundet kom att breddas i och
med att kontaktpersoner/-familjer infördes inom socialtjänsten. Förbun-
det organiserar även stödpersoner inom psykiatrin och kontaktperso-
ner/stödfamiljer enligt LSS samt gode män. Förbundet skall tillsammans
med Riksförbundet för Social och Mental Hälsa organisera och samla
stödpersonernas erfarenheter och kunskaper samt utbilda gamla och nya
stödpersoner och andra frivilliga samhällsarbetare som skall ge stöd till
psykiskt funktionshindrade. Projektet skall också utveckla modeller för
erfarenhets- och kunskapsutbyte.
Kontaktperson: Bo Ardström, tel. 08—4-62 99 40
Projektet Livsvillkoren för familjer med bam och ungdomar med funk-
tionshinder
595 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att undersöka i vilken grad de handikappolitiska
och familjepolitiska målen varit möjliga att uppnå, hur familjernas vardag
faktiskt upplevs och fungerar, samt utveckla modeller för stödformer som
sätter barnets bästa i centrum och ger familjerna en möjlighet att leva
som andra. Förbundet har gått ut med en enkät till ett representativt urval
på 1 000 familjer med rörelsehindrade bam under 16 år, och följt upp
med djupintervjuer med 30 familjer. Dessutom ska några familjers liv
skildras genom ett antal tidningsreportage och kortfilmer. Projektets re-
sultat ska presenteras genom två rapporter, en förkortad version, en av-
slutande konferens och ett antal mindre seminarier där handikappforska-
re, ekonomer och analytiker medverkar. Under det tredje året skall en-
käterna kompletteras med djupintervjuer med föräldrar, bam/ungdomar
med funktionshinder och deras syskon. Man skall också undersöka hur
10-11 åringar med rörelsehinder trivs i skolan och på fritiden. Jfr. BOs
liknande undersökning med bam utan funktionshinder. Resultaten från
enkäter och intervjuer sammanställs, trycks och sprids genom lokala och
centrala seminarier m.m.
Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08-736 26 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
87
Utveckling och utbildning av förbundets diagnosombud
452 000 kr för år 2 av 3
En nybliven förälder till ett funktionshindret bam upplever ofta att de inte
kan fa svar på olika frågor av personal inom vård, omsorg och social sek-
tor. Först när frågorna ställs till och besvaras av en förälder som upplevt
samma sak kan förståelse och kommunikation i en djupare mening uppstå
och därmed en process av positiv bearbetning. För att tillgodose behovet
av kontakt med föräldrar med samma erfarenhet har RBU över hela
landet en organisation med kontaktombud. Projektets syfte är att ge för-
bundets 300 s.k. kontaktombud ökad kunskap om samhällets stöd och
service, kunskap i krishantering och om organisationens roll. I projektet
ingår dels framställning av utbildnings- och informationsmaterial dels
utbildning genom seminarier m.m.
Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08-736 26 00
Brukar- och anhörigbaserad försöksverksamhet med personligt ombud
2 100 000 kr för år 2 av 2
En brukar- och anhörigbaserad försöksverksamhet med personligt ombud
som genomförs av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intres-
seförbundet för Schizofreni i Sollentuna och Helsingborg/Lund/
Landskrona.
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60
Projektet Telefonrådgivning och stöd till psykiskt funktionshindrade och
deras närstående
420 000 kr
Förbundet har konstaterat att närstående och funktionshindrade har ett
mycket stort behov av att fa prata med andra med liknande erfarenheter.
Olika försök - t.ex Varma linjen i Umeå med Norsk Hjälptelefon som
förebild - har visat att detta komplement till hälso- och sjukvård betyder
mycket. Förbundet vill därför tillsammans med Intresseförbundet för
Schizofreni undersöka intresset och möjligheterna för andra brukar- och
anhörigorganisationer att delta i sådan stöd- och rådgivningsverksamhet
för att fa nationell täckning. Under projektåret skall man tillsammans
med berörda samhällsorgan utreda möjligheterna till långsiktig finansie-
ring av sådan verksamhet.
Kontaktperson: Hans Bergström, tel. 08-772 33 60
Sj äl vhj älpsproj ekt
150 000 kr för år 2 av 3
Riksförbundet driver sedan ett par år ett självhjälpsprojekt. RSMH
Örnsköldsvik var först i landet med att starta en sådan grupp som agerat
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
förebild för andra. Gruppmedlemmarna mår bättre än tidigare och man Skr. 1999/2000:125
tror att deltagandet minskar behovet av traditionella samhällsinsatser. Bilaga 3
Man vill nu utvidga projektet genom att dels vända sig till människor
som inte tidigare kommit i kontakt med RSMH, dels utveckla ett sam-
arbete med kommunen. Avsikten är även att utreda hur RSMH i fram-
tiden kan bistå vid igångsättandet av självhjälpsgrupper för människor
som är i behov av stöd, inte minst närstående. Projektidén är förankrad i
kommunen, landstinget, Samhall, Ami, arbetsförmedlingen och försäk-
ringskassan.
Kontaktperson: Pertti Koivuaho, tel. 0660-882 54
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)
Ett Anhörigprojekt
895 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. Förbundet har genom en s.k. er-
farenhetskonferens gjort en behovsinventering av vilka insatser RTP bör
utveckla för att kunna ge bättre stöd till anhöriga till trafikolycksfalls-
och polioskadade. Man skall nu arbeta för att underlätta situationen för
anhöriga och naturligtvis därmed för skadade och sjuka genom att ut-
veckla ett anhörigråd samt utbilda kontaktpersoner och anhörigstödjare.
Detta skall ske genom framställning av utbildningsmaterial och en
“Guide för anhörigomhändertagande i vården“ samt utbildning.
Tel. 08-629 27 80
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna
(FUB)
Projekt för att utveckla ett heltäckande stöd för personer med utveck-
lingsstörning som har sociala och psykosociala problem
620 000 kr för år 2 av 3
Flera undersökningar visar att utvecklingsstörda löper större risk än andra
att hamna i situationer som de inte klarar av psykiskt eller fysiskt. Funk-
tionsnedsättningen i sig medför att det är lätt att försättas i svårbegripliga
situationer eftersom man ofta har vaga begrepp om tid, orsak och verkan.
Det kan innebära risker för ensamhet, missbruk och kriminalitet. Kun-
skapen om utvecklingsstörningens effekter är tyvärr ofta bristfällig bland
samhällets stödorganisationer som t.ex. familjerådgivning, frivård, psy-
kiatri m.fl. FUB vill därför utveckla en samverkansmodell som kan ge ett
mer heltäckande stöd till utvecklingsstörda som begått brott, får sociala
och psykosociala problem m.m. Modellen skall utprovas i Halmstad och
FUB och deras föräldrarådgivare skall där samarbeta med familj e-
rådgivningsbyrå, Frivilliga samhällsarbetare, Statens institutionsstyrelse,
frivården och psykiatriska öppenvården.
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00
89
Projektet Familjer med hiv
900 000 kr för år 1 av 2
Projektet består av två delar. Ett projekt är riktat till hivpositiva föräldrar
med friska bam samt en dokumentation av arbetet för föräldrar och bam
med hivinfektion. Att lida av en kronisk sjukdom är svårt för en förälder
- att leva med hiv med alla fördomar och det utanförskap det för med sig
är en oerhört svår situation. Bamen upplever att de inte får tala med
någon. Vården har deras förälder som centrum och ger inte utrymme åt
bamen. Det har hittills inte gjorts mycket för att uppmärksamma friska
bam i familjer med hiv. Detta blir dock allt viktigare - eftersom hiv allt-
mer utvecklas mot en kronisk sjukdomsbild med mycket tuff medicine-
ring. Metoden att integrera bam från olika familjekonstellationer och med
olika sociokulturell bakgrund men med gemensam hivproblematik tror
stiftelsen kan bidra till att alltfler vågar leva med större öppenhet. Att
stötta föräldrar med en allvarlig sjukdom att våga och orka vara förälder
är också en viktig uppgift i projektet. Målet för en ny verksamhet inom
Noaks Ark är att ge familjerna och främst bamen utrymme och trygghet
utanför vården. Ge dem möjlighet att möta andra bam i samma situation
och skapa pedagogiska metoder att göra hiv begripligt. Syftet är också att
ge bamen och föräldrarna rekreationsmöjligheter i t.ex. en sommar- eller
sportkolloaktivitet. Stiftelsen har redan idag kontakt med familjer i den
beskrivna situationen och räknar med att ha stadig kontakt med ca 50
bam. Det andra delprojektet är en dokumentation av arbetet för att ge
stöd åt de drabbade: föräldrar och bam med hivinfektion - för att bevara
för framtiden metoder, erfarenheter och kunskap från ett i Sverige unikt
hivarbete.
Kontaktperson: Ann-Margret Pettersson, tel. 08-700 46 15
Projekt rörande anhöriga till personer med Parkinsons sjukdom
30 000 kr
Stiftelsen skall starta anhöriggrupper och utbilda anhöriga i Norrbotten.
Kontaktperson: Anders Borgman, tel. 0911-918 00
Projektet Utveckling av kontaktverksamhet för synskadade föräldrar
175 000 kr för år 3 av 3
Att vara synskadad och fa bam kan innebära svårigheter och problem
som i viss mån kan tänkas lösas genom kontakter med andra föräldrar i
samma situation. Förbundet utvecklar därför nätverk mellan familjer med
synskadade föräldrar för att kunna stärka självkänslan i familjerna, möj-
liggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyte (från praktiska vardagstips till
information om olika kommuners och landstings stöd- och serviceformer)
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
90
samt stimulera regelbunden verksamhet för familjerna regionvis. Nät-
verksbyggandet sker genom regelbundna kurser och sammanställning och
distribution av informationsmaterial och nyhetsbrev.
Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08-39 90 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Projektet Ett nytt steg för barnets bästa
500 000 kr för år 2 av 2
Organisationen European Network for School-Age Children, en organi-
sation för skolbamomsorg i internationellt perspektiv kartlägger, utvärde-
rar och dokumenterar hur några kommuner arbetar med bam- och
ungdomsprojekt i barnkonventionens anda. Syftet är att visa på goda
exempel och presentera en teoretisk kunskapsbas.Regionala seminarier
planeras, intem pilotutbildning om barnkonventionen genomförs.
Projektet genomförs under två år i fyra kommuner, Växjö, Vimmerby,
Härnösand och Gällivare.
Kontaktperson: Inga-Lill Wener, tel. 08-555 531 67
Dags för Barnkonventionen i Skövde
200 000 kr för år 2 av 2
Syftet är att forma ett nätverk och ställa krav på kommunens alla myn-
digheter, organisationer och föreningar för en positiv helhetssyn på arbe-
tet för alla som har med bam och ungdom i Skövde att göra. Man har
bildat ett nätverk med kommun, landsting och frivilligorganisationer.
Under år två fortsätter man verksamheten och försöker nå nya grupper
med yngre barm, förskolelärare och föräldrar.
Kontaktperson: Stig Gustavsson, tel. 0500—43 55 58
Projektet Barnens Stad
440 000 kr för år 2 av 2
Stadsplanering är ett prioriterat område inom IPA:s område eftersom den
fysiska miljön har stor betydelse för bams möjligheter till utveckling.
Den fysiska miljön är oftast den del av tillvaron som bamen har minst
möjlighet att påverka. Bostadsområden, parker och kommunikationsstråk
är barnens revir. Bam leker överallt. Organisationen vill möta politiker,
tjänstemän och planerare på kommun och landstingsnivå samt företrädare
för de allmännyttiga bostadsföretagen, HSB och Riksbyggen. Man vill
hålla seminarier för att belysa och exemplifiera hur bam och ungdomar
kan delta i beslutsprocessen. Under år två ska en lokal konferensgrupp
startas samt maximalt antal konferenser genomföras.
Kontaktperson: Lilian Larsell, tel. 08-751 36 60
91
Barnkonventionen i Malmö - från avtal till handling
400 000 kr för år 2 av 2
Det övergripande målet for det andra året i projektet är att fortsätta arbe-
tet med möjliggörandet av barnkonventionens införlivande i kommunens
beslutsprocess. Man kommer under det andra projektåret att anordna se-
minarier för förtroendevalda och tjänstemän, elevråd samt yrkesinriktade
seminarier. Projektet är ett samarbete med fyra frivilligorganisationer i
Malmö.(BRIS, Malmö Hem och skola, Rädda Barnens Malmöförbund
och Röda Korsets Malmöhusförbund.)
Kontaktperson: Solweig Schmidt, tel. 040-54 99 76
Barnkonventionen - ett levande lokalt dokument
390 000 kr för år 2 av 2
Målet är att med hjälp av bam och ungdomar informera alla berörda
politiska och förvaltande organ om barnkonventionen och att samverka
integrerat med Agenda 21. Idéer att arbeta kring: Intervjuer, informa-
tionspaket, seminarium, hearing, bamdagar i Östergötland, informa-
tionspunkt på stadsbiblioteket, utbildning m.m.
Kontaktperson: Ingvar Almrot, tel. 011-15 79 40
Utveckling av metoder för genomförande av kommunala bamkon-
sekvensanalyser och handlingsplaner för förverkligandet av barnkonven-
tionen
260 000 kr för år 2 av 2
Rädda Bamen samarbetar med sex kommuner. De lokala Rädda Barnen-
föreningarna på orten kartlägger, vidareutvecklar och prövar metoder och
preliminära modeller för s.k. bamkonsekvensanalyser och utveckling av
kommunala handlingsplaner för förverkligande av barnkonventionen. En
projektgrupp inom RB är etablerad kring projektet med projektledare och
en projektanställd. Under hösten planeras ett seminarium för Rädda
Barnens lokalföreningar och kommunerna för att ge möjlighet till kun-
skaps- och erfarenhetsspridning.
Kontaktperson: Elisabeth Englundh, tel. 08-698 92 08
Dags för barnkonventionen i Eskilstuna
250 000 kr för år 2 av 2
Rädda Bamen i Eskilstuna fortsätter under det andra projektåret verk-
samheten med att utbilda politiker och tjänstemän. Man samarbetar med
skolor och förskolor, anordnar en bamrättsvecka under hösten 1999 samt
genomför utbildningar.
Kontaktperson: Gunnel Bergstrand, tel. 016-35 76 69
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
92
Dags för barnkonventionen
298 000 kr för år 2 av 2
Förbundet vill bidra till att barnkonventionen beaktas i alla kommunala
beslut som rör bam. Ge politiker och anställda i Växjö kunskaper om
barnkonventionen och dess syfte, att nämnder och kommunala bolag ska
anta handlingsplaner för genomförande av konventionen inom resp, an-
svarsområde, ge bam och föräldrar kunskap och att en tidplan för
genomförandet fastställs. Projektsamordnaren ansvarar för genomföran-
det i samverkan med FLYSAM:s organisationer Amnesty, Röda Korset,
Svenska Kyrkan i Växjö, Frikyrkliga studieförbundet, Diakonia, Studie-
främjandet, Katolska kyrkan, Caritas, Islamiska förbundet, Svenska
Afganistankommittén, Växjö Stift, Kommunförbundet Kronoberg samt
Växjö kommun. Processutvärdering sker i samverkan med högskolan i
Växjö.
Kontaktperson: Gun Alexandersson, tel. 0474-203 30
Samordning av kunskapsspridning om FN:s barnkonvention
280 000 kr för år 2 av 2
Under en period av två år skall man samordna och genomföra utbild-
ningsinsatser och därigenom öka kunskapen om barnkonventionen bland
politiker och tjänstemän samt inom landstinget och personal inom skola
och barnomsorg i kommunerna i Stockholms läns södra delar.
Kontaktperson: Maja Salsbäck, tel. 08-698 91 32
Trygga Hovsjö - Barnkonventionen i praktiken
150 000 kr för år 2 av 2
Det finns ett samarbete mellan polis, landsting, kommun och frivilligor-
ganisationer om att gynna bams vardagstrygghet. Genom projektet vill
man öka kunskapen om barnkonventionen genom studiedagar m.m.
Kontaktperson: Caisa Ekstrand, tel. 08-550 194 30
Dags för barnkonventionen i framtidskommunen Haninge
330 000 kr för år 2 av 2
Man samarbetar med Haninge kommun och arbetar med att utbilda poli-
tiker och tjänstemän i barnkonventionen för att stärka bams och ungas
möjligheter till delaktighet i närmiljöarbetet och öka samverkan mellan
olika myndigheter och organisationer. Under det andra projektåret fort-
sätter detta arbete bl.a. genom kontakter med kommunens tekniska för-
valtningar, bibliotek, närpolis m.fl.
Kontaktperson: Ulla Iggsjö-Löfgren, tel. 08-745 45 04
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
93
Projektet Från Alfons till Dostojevskij - Barnkonventionen genom be-
rättelser
698 000 kr för år 2 av 2
Detta är ett samarbetsprojekt mellan Rinkeby stadsdelsförvaltning,
Järfälla vård och omsorg, Järfälla skolor och stiftelsen Abrahams bam. I
Järfälla kommun finns dels områden där en majoritet av befolkningen är
av svenskt ursprung dels områden där 90% har annat ursprung än
svenskt. Stiftelsen Abrahams bam har sedan 1991 bedrivit integrations-
arbete i Rinkeby. Målgmppen för detta projekt är politiker, tjänstemän
och ungdomar i Järfälla och Rinkeby. De direkt medverkande är bam och
ungdom 3 - 16 år, deras föräldrar och personal i skola/förskola. Aktivi-
tema är bl.a. att via information och föreläsningar om barnkonventionen
utbilda politiker och tjänstemän inom projektets ram.
Kontaktperson: Dorothea Rosenblad, tel. 070-746 71 12
UNICEF, Skåne Syds projekt Hur mår bamen i Skåne ?
685 000 kr för år 1 och 2 av 2
Syftet med projektet är att med utgångspunkt från bamen själva och deras
föräldrar beskriva hur de upplever sin vardag. Genom att bamen, deras
hälsa och levnadsvillkor kommer på politikernas dagordning behöver de
en grundläggande och konkret utbildning i hur barnkonventionen kan
tillämpas i praktiken. Målsättningen är att regionfullmäktige och dess
tjänstemän ska fa ökad kännedom om hur bamen har det i Skåne för att
kunna använda barnkonventionen som ett naturligt redskap i alla beslut
som berör bamen.
Ett delmål är att Svenska UNICEF-kommittén vill stärka samarbetet
med kommuner, skolhälsovård och handikapporganisationer. Aktiviteter
planeras i Skånes samtliga kommuner utom i Malmö. Malmö har ett
större bamkonventionsprojekt som beviljats medel.
Kontaktperson: Ulrika Sundler Lykke, tel. 08-692 25 17
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Agenda 22 - framställning och distribution av bruksanvisningar, tilläggs-
anslag
283 000 kr för år 3 av 3
Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund,
Synskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund har tillsam-
mans sammanställt ett material; Bruksanvisning för hur kommuner kan ta
fram handikappolitiska planer som bygger på FN:s standardregler i nära
94
samarbete med den lokala handikapprörelsen. Man vill nu göra Bruks-
anvisningar även för landsting, företag och individer.
Kontaktperson: Christina Jemström, tel. 08-546 404 00
Projektet Agenda 22 i Norden
500 000 kr
Samarbetsorganet, Synskadades Riksförbund, De Handikappades Riks-
förbund och Sveriges Dövas Riksförbund driver ett delvis gemensamt
projekt för att implementera FN:s standardregler. Projektet är mycket
konkret och ger praktiska modeller för kommuner m.fl. Under projekt-
tiden har handikapprörelsen i de nordiska länderna börjat visa intresse för
projektet. Förbunden kommer att beviljas EU-stöd för spridning av
erfarenheterna till andra länder och söker de 30 % som måste finansieras
för att man skall fa EU-medel.
Kontaktperson: Maryanne Rönnersten, tel. 08-613 51 80
Projektet FN:s standardregler för personer med funktionshinder i praktisk
tillämpning
750 000 kr för år 2 av 3
Länsförbundet skall tillsammans med 7 kommuner i länet (och berörda
sjukvårdsdistrikt) genomföra gemensamma utbildningar för medlemmar,
kommun- och landstingstjänstemän och politiker. Bakgrunden är en ut-
talad vilja från offentliga sektorns sida att samarbeta med handikapp-
rörelsen men en brist på metod och kunskap att förverkliga ett sådant
samarbete. Genom ett kunskaps- och informationsprojekt med utveckling
av länsförbundets konsultativa roll kan man också kanske minimera re-
virgränser (mellan olika föreningar) och lösa upp låsningar/motsättningar
mellan personer som företräder olika intressen och slutligen lägga grun-
den för ett reellt samarbete som gör det möjligt för offentliga sektorn att
använda sig av handikapprörelsens kompetens. För utvärdering av pro-
jektet anlitas Handelshögskolan och Umeå universitet.
Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 50
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Bunkefl oprojektet
260 000 kr
Flera folksjukdomar - benskörhet, hjärt- och kärlåkommor - är påverk-
bara av fysisk aktivitet. Aktiv idrott och motion har dessutom en social
effekt. Målet med projektet är ett hälsoprojekt gemensamt för idrotts-
rörelse och skola. Att påverka barns och ungdomars livsstil och studera
den effekt en sådan påverkan har på socialt beteende, attityd till miss-
bruk, studieresultat och benstommens tillväxt. Att befrämja hälsan i en
vidare krets - bam, föräldrar och invånare i hela stadsdelen. Bunkeflo
Idrottsförening har en stor ungdomsaktivitet. Alla bam som ht 99 börjar i
åk 1 och 2 i Ängsslättsskolan ingår i studien och rekryteras med föräld-
rarnas samtycke. Bamen kommer att ingå i projektet t.o.m. åk 9 och kom-
mer att bli föremål för särskilda omsorger vad gäller hälsa och livsstil
inkl, fysisk aktivitet. Klasserna kommer att beredas tillfälle till minst 1
timmes fysisk aktivitet varje skoldag. Stor variation kommer att erbjudas
för att stimulera till rekrytering och deltagande i de fysiska aktiviteterna
och ett stort deltagande kommer att ges företräde framför elitambitioner.
Föreningen tillhandahåller en idrottsledare med uppgift att stimulera,
leda, uppmuntra och rekrytera till idrotts- och motionsaktivitet i sam-
arbete med skolan. Projektet kommer att studeras av flera institutioner
vid universitetet vilka själva finansierar sin verksamhet. Projektet kan ge
en modell för denna sorts hälsoarbete i Sverige och internationellt.
Kontaktperson: Per Gärdsell, tel. 040-33 19 21
SMUL - Social och Motorisk Utveckling genom Lek
900 000 kr
Föreningen vill tillsammans med Bam- och Ungdomshabiliteringen MAS
och Korrebäckens specialförskola MAS driva ett projekt som syftar till
att hitta, pröva och utveckla en metod och ett arbetssätt som främjar den
allsidiga utvecklingen optimalt hos det funktionshindrade barnet. Man
vill samtidigt tillgodose föräldrarnas önskemål om mer allsidig inlärning
för sina bam och därigenom uppnå en bättre livskvalitet. Syftet är också
att fa mer delaktiga och aktiva föräldrar och att öka samverkan och för-
ståelsen mellan olika yrkesgrupper. Målgrupper är bam, föräldrar och
personal. Projektet vänder sig främst till CP-skadade bam på
Korrebäckens förskola men även till föräldrar och bam och personal som
arbetar i ett team för att uppnå gemensamma mål. Pedagogiken är tänkt
att spridas till andra diagnosgrupper och till bam på andra förskolor inom
Malmö kommun. Det nyskapande i projektet är samordningen av kom-
petens i föreningen, förskolan, habiliteringen och hemmet och den kon-
duktiva synen och arbetssättet.
Kontaktperson: Gertrud Hansson, tel. 040-96 09 03
Projektet Sommarläger med uppföljning
300 000 kr för år 2 av 3
I ansökan skriver föreningen att det finns ett fundamentalt problem i
stödet till unga idag. Alla vill nå utsatta riskzonsbam, men hur? Sommar-
kollo kan var ett sätt att fa uppleva saker man annars inte upplever. Ett
sätt att samla minnen och upplevelser när den dagliga lunken känns
tröstlös. Föreningen Roten vill genom rekryteringsarbeten försöka nå
bam med särskilt stort behov av sommarläger. Man har sökt samarbete
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
96
med föreningen Frizonen. Föreningen Frizonen arbetar med tjejer i
riskzon. Målet är att nå rätt bam med en kvalitativt väl utvecklad verk-
samhet som inte stannar vid sommarlägret. Bamen skall rekryteras i
Biskopsgården, ett miljonprogramsområde på Hisingen. Ett delmål är att
visa tjänstemän och politiker hur man kan jobba förebyggande. Under år
två planeras både pojkläger och tjejläger, uppföljningshelger samt per-
sonlig uppföljning.
Kontaktperson: Robert Hulander, tel. 031-702 06 91
Sommarläger för bam boende på Holma/Kroksbäck i Malmö
100 000 kr för år 2 av 3
Holma och Kroksbäck är två bostadsområden i Malmö med ca 60 %
hyresgäster med utländsk bakgrund varav ca 30 % är socialbidragsbe-
roende. Ungefär 25 % av de boende är bam i åldem 0 - 15 år. Många av
bamen har en svår hemsituation. MKB Fastighets AB har uppmärksam-
mat barnens situation. Man vill i samarbete med Unga Ömar erbjuda 100
av hyresgästernas bam i åldem 6 - 12 år att under en vecka få vistas på
Rönneholms slott norr om Eslöv. Bamen kommer där att tas omhand av
personal som bl.a. i samråd med skolan har lagt upp ett program.
Kontaktperson: Ing-Britt Lundh, tel. 040-13 89 61
Projekt skapa förutsättningar för simskola för handikappade bam
129 000 kr
Det svenska samhället är svårtillgängligt för bam och ungdomar med
handikapp. Detta gäller både i administrationen och i den fysiska miljön.
Svenska Handikappidrottsförbundet pekar på att funktionshindrade bam-
och ungdomar minskar sina motions- och idrottsaktiviteter under dåliga
tider. Nacka Handikappidrott söker projektmedel för att ha en simskola
för handikappade bam under dagtid. Elever och instruktörer ska kunna
komma direkt efter skolan för att göra det möjligt att delta på vettiga
tider.
Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel. 08-500 222 45
Projektet Bams bästa
120 000 kr
Det finns många bam i behov av särskilt stöd i Sverige. Rädda Bamen i
Värmland vill återuppväcka kollo-tanken i Värmland och på det viset ge
ett antal bam en vecka där man kan bygga upp deras självförtroende, de-
ras tro på framtid och “ladda batterierna". Det är ett 100-tal mellanstadie-
barn som blir uttagna med hjälp av kommunens socialtjänst, skola och
fritidsförvaltningar. Koloniverksamheten innefattar kvalificerade ledare,
samtal, aktiviteter, lägerliv och studiebesök. Det nyskapande är att en
gammal god idé tas upp, men som inte funnits i Värmland i denna form
där såväl Rädda Bamen som idrottsrörelse och Nykterhetsrörelse m fl är
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 125
involverade. Från år 2001 tror man att projektet i huvudsak ska vara
självgående.
Kontaktperson: Lars Österdahl, tel. 054-86 81 24
Sommarläger för döva bam
60 000 kr
Föreningen genomför sommarläger för döva och hörselskadade bam vid
Östervångsskolan i Lund. Skolan har ca 100 elever från Skåne-
Blekinge-, södra Halland samt Kronobergs län. Under sommarmånaderna
är skolan stängd vilket medför isolering för ungdomarna som bor långt
ifrån varandra, främst är isoleringen stor i mellan- och högstadiet där
grupptillhörigheten är betydelsefull. Det som är särskilt för detta som-
marläger är att man ska vända sig till bam och ungdomar med ytterligare
ett handikapp samt även till invandrarungdomar. Skolan har under de
senaste åren fatt allt fler döva och hörselskadade bam med flykting-
bakgrund. Att fa med dessa ungdomar underlättar för dem att komma in i
det svenska samhället men ger också möjlighet till de svenska döva
bamen att fa en ökad förståelse för invandrarbarns situation. Som ett led i
detta planeras informationskvällar riktade till föräldrar och elever på
skolan.
Kontaktperson: Bo Tufvesson, tel. 046-19 62 01
Projektet Se och möt varje barn
700 000 kr för år 1 av 2
SISU vill tillsammans med BRIS utbilda föräldraledare för bamidrott att
se och möta varje bam efter deras förutättningar. Man vill göra föräldra-
ledare medvetna om bams olika förutsättningar och genom utbildning ge
ett antal metoder och verktyg för att stärka bams självbild positivt. Mål-
gruppen är föräldraledare- och tränare på lokal nivå. Man tänker produ-
cera ett utbildningsmaterial, erbjuda distrikten utbildningstillfällen av
föräldraledare på lokal nivå samt erbjuda utbildare inom specialförbund
och regionnivå utbildning. För att fa bam delaktiga kommer intervjuer att
göras med bam om hur de upplever idrotten och idrottsledaren. Under-
laget kommer sedan att ligga till grund för utbildningsmaterialen. Pro-
jektet kommer att följas upp och utvärderas. Man kommer att ha avsnitt
som belyser invandrarbarns förutsättningar liksom frågan om killar och
tjejers villkor.
Kontaktperson: Karin Karlsson, tel. 08-605 61 75
Pojkproj ektet
120 000 kr för år 1 av 3
För några år sedan kontaktades förskola/skola av ovanligt många ensam-
stående mammor med pojkar. Mammorna var bekymrade över sina söner
som visade tecken på att de inte mådde bra. Några av pojkarna var utage-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
rande, några var nedstämda. Pojkarna var i åldrarna 5 - 10 år. Man
gjorde en liten försöksverksamhet i Söderhamn med stöd av rektorer och
elevvårdsgrupper och SISU för att pröva idén där mindre grupper pojkar
skulle få tillgång till “pojkaktiviteter“ tillsammans med vuxna män. Akti-
viteterna planerades i samråd med pojkarnas mammor. Man vill nu ut-
veckla formerna för organiserad pojkgruppsverksamhet. Man vill försöka
etablera ett bestående samarbete mellan barnomsorg, skola , SISU och
idrottsföreningar.
Kontaktperson: Christina Wall, tel. 070-343 74 72
Projektet Sommarglädje
100 000 kr för år 2 av 2
Föreningen vill bryta isoleringen i bostadsområdena och skapa nya kon-
takter mellan svenskar och invandrare. Målgruppen är bam med föräldrar
i områden som är tungt belastade såväl socialt som ekonomiskt. Läger-
verksamhet ger erfarenhetsmässigt positiva upplevelser och erfarenheter
samt skapar nya kontakter som man kan behålla och utveckla i sitt bo-
stadsområde. Projektledaren arbetar med ett projekt delvis finansierat
med arvsfondsmedel i den särskilda satsningen på “Bam i vissa stor-
stadsområden“ proj. El-Emel (förhoppning) och det är bam och ung-
domar från detta område i Fosie, Malmö som kommer ifråga. Man vill nu
förlänga projektet med ytterligare ett år eftersom man försöker bryta iso-
leringen i bostadsområdena och skapa nya kontakter mellan svenskar och
invandrare. Tre stadsdelar samverkar.
Kontaktperson: Rafah Al-Radi, tel. 040-21 26 54
Ungdomscafé och mopedverkstad
20 000 kr
4H i Glumslöv planerar att utveckla verksamhet med att iordningställa ett
ungdomscafé och en mopedverkstad. Föreningen vill att alla ungdomar
oavsett intressen, skall ha en gemensam samlingspunkt. Under sommar-
månaderna besöks Glumslöv av många ungdomar från hela regionen som
brukar "festa" på stranden. Man vill försöka fånga även dessa ungdomar
med drogfria discon under sommarlovet samt att låta lokala musikgrup-
per få uppträda. Totalt räknar föreningen med att det är ca 200 ungdomar
som finns i området sommartid.
Kontaktperson: Jenny Lindkvist, tel. 0418-707 09
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
99
Bergnäsets AIK Skr. 1999/2000:125
Projektet Multi activity i Bergnäsets AIK Bilaga 3
60 000 kr
Idrottsföreningen Bergnäsets AIK planerar att starta ett projekt där man
erbjuder ungdomar i åldem 13-18 år att prova på olika sommar- och
vinteridrotter samt olika kulturaktiviteter. Med detta vill föreningen in-
spirera och motivera inaktiva ungdomar som inte är med i någon förening
eller har några fritidssysselsättningar till att vara med på egna villkor och
själva bestämma utifrån sina önskemål och behov. Projektet skall pågå i
1,5 år och kommer att bygga på samarbete och inte konkurrens mellan
olika idrotter, ingen resultatpress utan betoning på fysisk och psykisk
utveckling av individen. Utvärdering sker i samverkan med pedagogiska
institutionen på högskolan i Örebro.
Kontaktperson: Krister Hertting, tel. 0920-178 50
Projektet Fritid eller dötid
225 000 kr
Förbundet Skog och Ungdom (FSU) planerar att tillsammans med Hästa
4H-gård på Järvafaltet starta ett ffitidsprojekt som syftar till att dels ge
ungdomar runt om på Järvafaltet mer inflytande och medbestämmande,
dels att integrera pojkars intresse för fritidsaktiviteter i skog och natur
med flickors fritidsaktiviteter på 4H-gårdama runt hela Järvafältet. Under
försommaren kommer en Skog och Ungdomsförening att bildas beståen-
de av ungdomar i åldem 12-14 år som med stöd av vuxna resurspersoner
kommer att forma ett program för hela projektet som beräknas pågå i 1,5
år. Några av de aktiviteter som kommer att erbjudas är klättervägg, båg-
skytte samt skogsdagar med teman som överlevnad, fiske och friluftsliv
kombinerat med de aktiviteter som pågår på Hästa 4H-gård.
Kontaktperson: Jukka Väyrynen, tel. 0150-503 95
Projektet Ung Framtid 2000
200 000 kr för år 1 av 2
Invandrare Ungdomsföreningen är en multikulturell förening som i sam-
verkan med Umeå kommun vill genomföra ett integrationsprojekt under
två år för ca 400 ungdomar i de mest invandrartäta bostadsområdena i
kommunen. Syftet med projektet är att invandrarungdomarna skall erbju-
das hjälp med skolarbetet samt vara delaktiga i utflykter och läger. Före-
ningen kommer även att erbjuda samtal och rådgivning för ungdomarnas
föräldrar. Under projektets första år kommer föreningen att arbeta inom
bostadsområdet Ersboda, med fritidsgården Athena som bas. Genom att
ge vägledning, individuellt stöd och erbjuda konkreta åtgärder hoppas
föreningen på att väcka ungdomarnas engagemang både för skolarbete
och fritidssysselsättningar samt öka förståelsen för olika kulturer.
Kontaktperson: Abdi Hanad, tel. 070-605 50 60
100
Projektet Ten Sing
110 000 kr för år 2 av 2
Kolbäcks Missionsförsamling driver ett projekt för en bestående fritids-
verksamhet för ungdomarna i samhället. Genom ungdom sprojektet Ten
Sing, där man använder sig av dans, drama, kör och musikverksamhet
vill man stärka ungdomars förmåga till samarbete och ansvarstagande, att
fatta egna beslut och ta på sig ledarroller. Projektet första år blev större
och mer omfattande än beräknat. Förutom den ungdomsledare som varit
projektansvarig har både bam, ungdomar, föräldrar och församlings-
medlemmar engagerat sig. Verksamheten är uppbyggd så att ungdomarna
själva, med hjälp av vuxna, driver sin egen verksamhet.
Kontaktperson: Mats Källstig, tel. 0220-123 84
Korpens Drop-In
62 000 kr för år 1 av 2
Föreningen Korpen Eskilstuna planerar att genomföra ett ungdomspro-
jekt under två år för fysisk aktivitet i närmiljö som stimulerar till ökat
engagemang, positivare levnadsvanor och en meningsfylld fritid. Genom
att successivt starta upp "drop-in"-verksamheter på 5 olika arenor (sport-
och gymnastikhallar) i Eskilstuna tätort vill man erbjuda ungdomar olika
idrottsaktiviteter där deltagarens egna förutsättningar, önskningar och
behov står i centrum. Ungdomarna skall själva vara delaktiga i planering
och genomförande av aktiviteterna. Syftet med projektet är att medverka
som ett led i arbete mot droger, våld och mobbning genom att skapa en
plattform för social gemenskap och aktivitet i en sund och givande miljö
samt att fa inaktiva ungdomar att inse vikten av rörelse, motion och
gemenskap.
Kontaktperson: Tommy Andersson, tel. 016-51 30 32
Projektet Att bygga modell landskap
10 000 kr för år 2 av 2
Köpings Modelljärnvägsförening har en bred bam- och ungdomsverk-
samhet. De senaste åren har föreningen även ställt upp för bam och ung-
domar vid skolor i kommunen genom att där erbjuda sin verksamhet som
en aktivitet inom ämnet "fritt valt arbete". Föreningen fick stöd för det
första året i juli 1998 för att starta ett projekt i egen regi där bam och
ungdomar får bygga upp olika landskapsmiljöer. Genom att konstruera
egna ritningar, byggnad och målning av byggsatser, arbete i trä och
papper skapas en meningsfull fritid. För att utveckla verksamheten ytter-
ligare söker föreningen stöd för det andra och sista året.
Kontaktperson: Ilgonis Lipartas, tel. 0221-284 84
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
101
Stockholm Street Sports and Art
275 000 kr
Stiftelsen Stockholm Summer Games planerar att genomfora ett integra-
tions- och utvecklingsprojekt i form av lokala gemensamma idrotts- och
kulturaktiviteter av spontan karaktär för ungdomar i 13 av Stockholms
ytterstadsområden. Under maj månad kommer det att ordnas tävlingar i 4
av ytterstadsområdena i olika aktiviteter som musik, streetbasket, street-
football, aerobics, estradpoesi och dans. Efter sommarlovet kommer alla
stadsdelar och deltagare att få visa upp sin lokala profil i innerstan, tro-
ligtvis på Sergels torg. Ungdomarna kommer att på eget initiativ fa pre-
sentera sina förslag om olika aktiviteter till en professionell rådgivare
som sedan kan stödja deltagarna med hjälp och råd. Detta innebär att det
kommer att ske en del självinitierade aktiviteter före och efter de samord-
nade aktiviteterna. Projektets långsiktiga syfte är att låta killar och tjejer i
åldem 13-19 år själva ta initiativ och mötas i ett positivt sammanhang
och skapa nya aktiviteter tillsammans med ungdomar från andra stads-
delar. Projektet syftar även till att öka ungdomarnas kunskap och kom-
petens inom områden som är intressanta ur ett brett samhällsekonomiskt
perspektiv. Efter aktiviteterna kommer det att produceras en CD-skiva,
video och diktsamling med ungdomarnas bidrag. Projektet kommer att
utvärderas och på sikt hoppas stiftelsen att verksamheten skall utökas
med ytterligare stadsdelar och ingå i Stockholms stads ordinarie fritids-
verksamhet.
Kontaktperson: Mats Johansson, tel. 08-22 21 61
Bj örklingeproj ektet
300 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att utveckla en sommargård till ett kurs- och rek-
reationscentrum för åretruntbruk. Under det första året har huset upprus-
tats och gruppboendeenheter och dagcenterverksamheter kan nu använda
gården som gör det möjligt att genomföra många olika aktiviteter. Han-
dikapporganisationer och Bam- och Ungdomshabiliteringen har börjat
utnyttja gården även för kursverksamhet. Praktikanter från särskolan ar-
betar på gården och ytterligare dagcenterverksamhet (bl.a. arbete i köket)
skall förläggas dit.
Kontaktperson: Leif Bolander, tel. 018-71 10 20
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
102
Projektet Ju-Jutsu för bam med DAMP
366 000 kr för år 2 av 3
Ett projekt som syftar till att med Ju-Jutsu som medel hjälpa bam med
DAMP att förbättra motorik och självförtroende och finna vägar till kon-
takter med andra bam. Arbetet har under det första året startat i fem
skolor i Luleå tillsammans med barnens föräldrar, skola och socialtjänst.
Under år två kommer man att starta liknande verksamhet, både i skolor
och i fritidsgrupper i Kiruna samt utbilda instruktörer.
Kontaktperson: Greta Lillbro, tel. 0970-18 827
Projektet Vid biljardbordet träffas vi alla
150 000 kr för år 1 av 2
Biljard är en sport som är mycket populär bland latinamerikaner boende i
Sverige. Spelet passar också för personer med olika former av funktions-
hinder. Organisationen vill nu starta biljardskola och arrangera tävlingar
gemensamma för funktionshindrade och icke funktionshindrade av latin-
amerikanskt ursprung för att öka kontaktytorna grupperna emellan.
Biljardspelet kan minska isoleringen och ge ökade möjligheter till infor-
mation om det svenska samhället och ge möjligheter till kontakter med
andra grupper.
Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. 08-643 90 60
Information om försöksverksamhet - Aktiviteter och hjälpmedel för
funktionshindrades fritid
300 000 kr
Hjälpmedelsinstitutet har med stöd ur fonden genomfört en treårig för-
söksverksamhet med syfte att öka möjligheterna för personer med funk-
tionshinder att få tillgång till hjälpmedel för fritidsaktiviteter. Man har
bl.a. prövat system för korttidsuthyming av dyrare fritidshjälpmedel, för-
bättrat information och rådgivning och prövat nya aktiviteter. Institutet
skall nu tillsammans med Svenska Handikappidrottsförbundet förbereda
och genomföra information om försöksverksamheten i de län som inte
omfattats av försöksverksamheten samt följa upp åtgärder och beslut i de
län som deltagit i försöksverksamheten.
Kontaktperson: Susann Forsberg, tel. 08-620 18 30
Råd & Stöd för Mobilisering av personer med varaktiga fysiska funk-
tionshinder
449 000 kr för år 1 av 2
LaSSe-kooperativet i Göteborg (ett personalkooperativ som ger råd och
stöd i samband med personlig assistans) konstaterar att många av dem
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
103
som har personlig assistans på grund av sitt funktionshinder inte kunnat Skr. 1999/2000:125
utveckla vanliga umgängesformer och delta i olika aktiviteter. Man har Bilaga 3
tidigare kanske alltid varit beroende av andras tolkningar och välvilja och
vet därför inte vilka aktiviteter som finns eller vilka aktiviteter man kan
klara av och/eller är intresserade av. Kooperativet vill därför under en
tvåårsperiod tillsammans med De Handikappades Riksförbunds
Göteborgsavdelning, genomföra ett projekt som skall omfatta ca 40 per-
soner. Genom grupprådgivning och personligt stöd varvat med deltagan-
de i olika aktiviteter vill man vidga brukarnas nätverk och utveckla deras
sociala kompetens. Med hjälp av temaveckor vid DHR:s anläggningar
Sommarsol i Skåne och Västerhav på Grötö i Göteborgs skärgård räknar
man med att kunna ge möjlighet för deltagarna att pröva på orientering,
fiske, fågelskådande, segling och kanoting liksom studiecirklar (litteratur,
livsåskådning, intressepolitik, tillgänglighet m.m).
Kontaktperson: Denise Cresso, tel. 031-841850
Projekt boccia för cp-skadade
135 000 kr
Det svenska samhället är svårtillgängligt för bam och ungdomar med
handikapp. Nacka Handikappidrott vill försöka få många fler att bli ak-
tiva. Detta projekt har som mål att nå gravt CP-skadade för att få dem att
träna, vara med på idrottsläger och tävla.
Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel. 08-500 222 45
Projekt innebandy för ungdom 13 -18 år
130 000 kr
Svenska Handikappidrottsförbundet pekar på att funktionshindrade bam-
och ungdomar minskar sina motions- och idrottsaktiviteter under dåliga
tider. Nacka Handikappidrott vill samla ungdomar 13 - 18 år för att starta
upp innebandy i rullstol. Behovet och intresset är stort. I projektet ingår
också ett läger.
Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel. 08-500 222 45
Uppsökande verksamhet
225 000 kr för år 2 av 3
Föreningen har både lag- och individuell idrott för rörelsehindrade och
har många meriter i OS, VM, EM och SM. Föreningen vill öka antalet
idrottande personer med funktionshinder. Rekryteringen är inte enkel
eftersom bam och ungdomar med funktionshinder som är integrerade i
vanliga skolor inte har någon naturlig kontakt med handikappidrotten
(oftast inte heller med vanlig idrott eftersom man ofta är "befriad" från
idrotten som inte är anpassad till bam och ungdomar med funktions-
hinder). Föreningen vill därför gå ut och söka upp eleverna i skolor och
ungdomsgårdar, ta kontakter med idrottsskolor m.fl. och entusiasmera
104
och informera idrottslärare om hur de på ett aktivt sätt kan öka handi-
kappade bam/ungdomars deltagande i skolidrotten och den naturliga
övergången till föreningsidrott. Man vill också bygga upp ett kontaktnät
med sjukgymnaster m.fl. på rehab/hab. Extra resurser skall sättas in på att
få fler flickor att idrotta.
Kontaktperson: Per Bohman, tel. 08-614 81 73
Projektet Friluftsgruppen - för dig med funktionshinder
1 050 000 kr för år 1 av 2
Föreningen har deltagit i Hjälpmedelsinstitutets försöksverksamhet Bättre
tillgänglighet till aktiviteter och hjälpmedel för fritiden (Arvsfonds-
projekt) och då arbetat med utveckling av hjälpmedel och metoder för
kajakpaddling, långfardsåkning på skridskokälke och lägerliv. Man valde
dessa aktiviteter bl.a. för att komplettera den etablerade idrottsträningen
med utomhusaktiviteter, inte minst för kvinnor. Under projekttiden har
man utvecklat hjälpmedel och metoder och gett möjligheter att prova på
helt nya aktiviteter eller aktiviteter som man gjort tidigare men inte
kunnat på grund av funktionshinder efter en skada. Många har vittnat om
känslan av frihet när man kan lämna rullstolen och glida fram i kaj ak
eller över att ha hittat en möjlig vinteraktivitet. Försöksverksamheterna
har genomförts i Stockholmsområdet. Rekryteringsgruppen (som sam-
arbetar mycket aktivt med Bosön) och Friluftsfrämjandet vill nu sprida
kunskapen om metoder och hjälpmedel för friluftsliv till föreningar och
organisationer i hela landet.
Kontaktperson: Magnus Andersson, tel. 08-30 80 75
Seglingssport för funktionshindrade bam och ungdomar
284 000 kr
Ett stort antal personer med olika handikapp provar varje år på segling i
projektets båtar. De flesta som prövar på att segla är vuxna. Man vill nu
satsa på att försöka fa med fler bam och ungdomar med rörelsehandi-
kapp. Målet är att göra seglingssporten möjlig för en stor grupp rörelse-
handikappade. Stiftelsen står för lokaler, båtar, löpande kostnader samt
övriga resurser. Man gör en instruktionsvideo.
Kontaktperson: Thomas Ehmer, tel. 08-614 31 21
Försök med Motions- och Idrottsskolor samt förstudie för etablerande av
ett Utvecklingscentrum för svensk handikappidrott
1 527 000 kr för år 1 av 3
Det är ofta svårt för personer med funktionshinder att delta i olika
motions- och idrottsaktiviteter; särskilt gäller detta barn och ungdomar
samt kvinnor och invandrare med funktionshinder. Förbundet vill därför
under en treårig försöksperiod utveckla s.k. motions- och idrottsskolor
som sedan skall kunna vara förebild för andra kommuner. Man vill pröva
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
105
olika driftformer såväl i offentlig som i föreningsregi och utveckla nät-
verk för depåer för utlåning av idrottsredskap och hjälpmedel. Förbundet
vill också undersöka förutsättningarna för att bygga upp ett handikapp-
idrottens utvecklingscenter med bl.a en riksdatabas för handikappidrott,
utveckling av träningsmetoder, utveckling av redskap och hjälpmedel,
ledarutveckling m.m. Skolorna skall vara mycket starkt förankrade i den
kommunala verksamheten.
Kontaktperson: Lars Hjeltman, tel. 08-605 60 00
Projekt Synskadeidrott
430 000 kr för år 3 av 3
Ett tredje år av projektet som bedrivs av Svenska Handikappidrottsför-
bundet och Synskadades Riksförbund. Genom intervjuer med Unga Syn-
skadade, Ami Syn, Tomteboda Resurscenter, instruktörer och tränare,
distrikt och föreningar, gymnastiklärare, idrottskommittéer samt aktiva
och före detta aktiva idrottsutövare vill man belysa behov och möjlig-
heter till aktiviteter. Utifrån kartläggningen skall lämpliga åtgärder tas
fram och prövas. Ett informationspaket på tal och punkt framställs. Vida-
re skall man bilda kontaktgrupp/er av synskadade och seende. Ledsagar-
rekrytering skall förbättras och man vill också göra en översyn av utbild-
ningshjälpmedel för idrottslärare.
Kontaktperson: Lars Hjeltman, tel. 08-605 60 00
Utvärdering av försöksverksamhet rörande handikapppidrott
295 000 kr för år 1
Regeringen beslutade i oktober 1992 att under en treårsperiod avsätta
sammanlagt 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för försöksverk-
samhet med syfte att stimulera och underlätta för personer med funk-
tionshinder att delta i idrottslig verksamhet. Under åren har ca 50 olika
projekt genomförts. Handikappidrottsförbundet skall genomföra en sam-
manfattande dokumentation och uppföljning av försöksverksamheten.
Avsikten är också att kunna använda erfarenheterna i den nyligen startade
satsningen för att utveckla den lokala idrotten för och med bam, ung-
domar och funktionshindrade.
Kontaktperson: Lars Hjeltman, tel. 08-605 60 00
Projektet Framtagande av utbildningsmaterial för handikappskytte och
nyrekrytering av tränare, ledare och aktiva
85 000 kr
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Sportskyttet, f.n. Handikappidrottsförbundets mest framgångsrika idrott,
vill förvalta och utveckla den standard som finns idag genom att ta fram
en instruktörshandbok för att bygga upp kompetens hos instruktörer,
106
ledare och aktiva, arrangera kurser och läger och utveckla bra informa-
tions/utbildningsmaterial.
Kontaktperson: Anders Sundell, tel. 08-782 68 87
Projektet Wheel & Walk Aerobic
340 000 kr för år 2 av 3
Umeå Handikappidrottsförening har under flera år tillsammans med
Folkuniversitetet i Umeå bedrivit försöksverksamhet för att möjliggöra
för funktionshindrade ungdomar att tillsammans med icke funktionshind-
rade ungdomar delta i motionsformen aerobics. Föreningen vill nu göra
denna typ av verksamhet nationell och skall tillsammans med Umeå uni-
versitet (Institutionerna för Specialpedagogik och Idrottsmedicin) ut-
veckla motionsformen, upprätta en s.k. rörelsebank och pedagogiska
verktyg, utveckla en struktur för instruktörsutbildning och göra mo-
tionsformen nationell. Man frågar funktionshindrade resp, icke funk-
tionshindrade varför man valt att träna i gemensam grupp, gör medi-
cinska mätningar av muskel-ben- och fettmassa för att kartlägga
träningsformens fysiska effekter före och efter 14 veckors regelbunden
Wheel & Walk Aerobic för att kunna utveckla rörelserna. Målsättningen
är också att gående och rullstolsburen aerobicsutövare skall kunna utbilda
sig till instruktörer och därför krävs viss experimentell verksamhet. Ett
informationsmaterial sammanställs steg för steg.
Kontaktperson: Katarina Nimrodsson, tel. 090-77 56 52, 010-202 14 48
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Dramautställning Det kunde varit Du
50 000 kr
Mariestads Ekumeniska Råd (MER) planerar att genomföra en dramaut-
ställning vars syfte är att besökaren själv får ikläda sig rollen som flyk-
ting och genom den identifikation som är möjlig med flyktingskapets
villkor fa en förståelse för flyktingars situation i dagens Sverige. Utställ-
ningen kommer att kunna ses under en dryg månad med speciellt fokus
på skolelever på mellan-, högstadium samt gymnasiet, och ingå som en
av de upplevelseaktiviteter som finns med i den stora ungdomskonferen-
sen Ung Nu 99, med ca 10 000 ungdomar, som pågår under oktober
månad i Mariestad. MER:s planeringsgrupp kommer under våren att in-
formera skolornas studieledare/lärare om utställningen och under hösten
kommer det att hållas studiedagar för lärarpersonal, temakvällar och
föredrag m.m. som på olika sätt fokuserar på projektets målsättning som
är att öka empatin med världens drabbade flyktingar, påverka viljan till
bistånd, solidaritet och globalt tänkande och motverka främlingsfientlig-
het, rasism och våld. I anslutning till utställningslokalen planeras ett torg
där invandrarföreningar har utställning om sin verksamhet och där ger
107
kyrkor och organisationer faktainformation kring sina bistånds- och
hjälpprogram.
Kontaktperson: Jan Holmberg, tel. 0501-188 29
Rollspelet/utställningen Xenos
250 000 kr för år 1 av 2
Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU) ansöker tillsammans med
Pingstförsamlingarnas Invandrarråd (PIR) om bidrag för det första året
till upplevelseutställningen Xenos som beräknas pågå under två år. Xenos
bygger på att ungdomarna går in i flyktingens roll t.ex. under krig eller
vid en naturkatastrof. De får uppleva en ordinär dag i det gamla hem-
landet fram tills de sitter i en skollokal i Sverige och lyssnar på en lärare
som försöker ge dem kunskap på ett främmande språk om sitt nya hem-
land. Den primära målgruppen är bam och ungdomar mellan 6 och 19 år.
Projektets mål är att starta en mängd samtal i skolor och föreningar så
under uppbyggnadsskedet kommer informationen om projektet att riktas
mot lärare/förskollärare samt ungdomsledare. Efter besöket kommer en
uppföljning att ske i skolorna. För att nå ut till skolorna i de deltagande
kommunerna i södra Storstockholm kommer en kort videofilm att distri-
bueras tillsammans med inbjudan. Församlingen räknar med att ca 25 000
barn och ungdomar kommer att besöka utställningen varje läsår.
Kontaktperson: Anna Kempe, tel. 0708-82 88 50
Romerproj ektet
440 000 kr
Ungdom Mot Rasism (UMR) ansöker om stöd för att arrangera en konfe-
rens för romska och icke-romska ungdomar från Tjeckien och Sverige.
UMR planerar att genomföra konferensen tillsammans med romska ung-
domar i Sverige. Till konferensen inbjuds 10 romska och 5 icke-romska
ungdomar från respektive land. I Tjeckien har de romska ungdomarna
utsetts från tre olika gymnasieskolor efter en uppsatstävling i våras. De
svenska ungdomarna skall tas ut bland romska organisationer i Sverige
och bland UMR:s medlemmar. Syftet med konferensen är bl.a. att skapa
en plattform för romska och icke-romska ungdomar i Sverige respektive
Tjeckien, att dokumentera unga romers situation i Sverige respektive
Tjeckien, att hitta de bakomliggande orsakerna till rasism och diskrimine-
ring av romer i Europa, att öka kunskapen om romemas historia fram till
i dag, att göra en handlingsplan för respektive land och att skapa nätverk,
att lyfta den romska frågan och romemas situation i Sverige respektive
Tjeckien samt att organisera unga romer i Sverige. Unga romer som
UMR har träffat vill att de unga romer som deltar i projektet skall bilda
en lokal grupp inom UMR. Målsättningen är att någon av de romska
ungdomarna efter konferensen skall driva projektet vidare under ytter-
ligare tre månader för att organisera fortsättningen.
Kontaktperson: Soledad Pinero, tel. 08-642 69 90
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
108
Projektet Våga mötas
200 000 kr för år 2 av 3
Röda Korsets ungdomsförbund har en lång erfarenhet av arbete mot
rasism och främlingsfientlighet. Projektets syfte är att vidarutveckla och
sprida en projektmetod som prövats i förbundets Stockholmsdistrikt.
Metoden handlar om att på ett spännande och målmedvetet sätt sam-
manföra ungdomar från olika kommuner eller kommundelar som re-
presenterar skilda sociala miljöer och begränsar sig inte enbart till ung-
domar med olika etnisk bakgrund. Ungdomarna skall genomföra flera
gemensamma aktiviteter och arrangemang. Målsättningen är att några av
ungdomarna skall utvecklas till att ta på sig ansvar för att utbytet mellan
stadsdelarna fortsätter efter projekttidens slut. Projektet planeras att pågå
under tre år och innehåller förutom metodutveckling också erfarenhets-
spridning till övriga distrikt inom Röda Korsets Ungdomsförbund. För-
bundet söker nu stöd för år två där de avser att sprida metoden till flera
distrikt och hjälpa dem att utveckla och implementera det på plats. Detta
kommer att ske i samarbete med den centrala enheten av förbundet.
Kontaktperson: Hidayet Tercan, tel. 08-665 58 05
Projektet Edutainment 2000
90 000 kr
Syftet med detta projekt är att inom ramen för en paraplyorganisation
med namnet Edutainment 2000 utbilda ungdomar i Östersund med mål-
sättning att genom ökad kunskap motverka fördomar, intolerans och
rasism. Målgruppen är ungdomar i åldem 13-25 år med tyngdpunkt på
elever i högstadie- och gymnasieskolan i Östersunds kommun. Projektets
idé är att utbilda ett 50-tal ungdomar under januari t.o.m. april år 2000,
vilka sedan i sin tur delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper i
kommunens skolor. Varje deltagare beräknas genomföra minst 5 föreläs-
ningar var. Projektet präglas av stor samverkan med andra ungdomsorga-
nisationer inom ett brett politiskt och organisatoriskt fält. En framtida
målsättning med projektet är att det skall sprida sig inom länet.
Kontaktperson: Camilla Qvenild, tel. 063-51 55 17
Projektet Det kunde varit du
300 000 kr
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) planerar att genomföra en inter-
aktiv dramautställning under hösten år 1999 och våren år 2000 i Örebro.
Syftet med projektet är att aktualisera och tydliggöra den verklighet som
miljontals flyktingar i världen lever i samt motverka främlingsfientlighet
och rasism och öka människors empati. Med utställningen vill SKS även
erbjuda en mötesplats för samtal om flyktingars situation. Utställningen
vänder sig i första hand till de 16 000 bam- och ungdomar som går i
Örebro kommuns mellan- och högstadie samt gymnasiet. Skolorna kom-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
109
mer även att erbjudas ett förberedande lektionspass samt material inför
besöket. Projektet kommer att utvärderas dels internt med underlag från
de personer som arbetat med projektet, dels externt med underlag från
besökarna. Dessa far fylla i en enkät dels direkt efter besöket, dels ter-
minen efter, där man undersöker påverkan under en längre tid samt hur
ämnet har följts upp i klasserna.
Kontaktperson: Annika Söderman, tel. 019-13 04 50
Projektet Sotlugg - Linlugg - Allas lika värde
75 000 kr för år 1 av 2
Sveriges Unglottor vill med detta projekt ge utbildning, information och
ett engagemang för att öppet verka för ett demokratiskt samhälle och
motverka okunskap, rädsla och främlingsfientlighet. Målet är att fa ung-
domar att arbeta och engagera sig för ett samhälle i trygghet och tolerans
där man möts med respekt och förståelse samt att kunna föra en dialog
om förintelsen. Projektet är uppbyggt i etapper. Etapp 1 består av 3 st
regionala seminarier med föredrag om förintelsen och utbildningen MOD
(mångfald och dialog), del 1. Etapp 2 är att parallellt med de regionala
seminarierna genomföra ett pilotprojekt för att arbeta fram ett underlag
till studiecirkelhandledning i en av Unglottomas lokalavdelningar. Etapp
3 är en femdagars utbildning i MOD, del 2, för de som deltog i den första
utbildningen. Under utbildningstiden kommer deltagarna att utvärdera
och pröva studiecirkelmaterialet, för att under hösten kunna fungera som
ledare i studiecirklar runt om i landet. I etapp 4 framställs en kurspärm
för alla som deltar i de lokala studiecirklarna. Utbildningen kommer att
ske i nära samarbete med riksorganisationen Ungdom mot Rasism och
Sveriges Kyrkliga Studieförbund, och Unglottoma räknar med att ca
200-300 ungdomar kommer att delta.
Kontaktperson: Ritva Lundqvist, tel. 08-660 04 78
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Projektet Bättre hjälpmedel för ökad frihet och ökat oberoende - ett pro-
jekt om egen vård
646 000 kr för år 1 av 3
Hjälpmedelsinstitutet, Förbundet Blödarsjuka i Sverige, Riksförbundet
Cystisk Fibros, Riksförbundet för Njursjuka, Svenska Diabetesförbundet
och Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka skall tillsammans genomföra
ett treårigt projekt. Det blir allt vanligare att människor med olika lång-
variga/kroniska medicinska tillstånd sköter sin egen vård och behandling.
Bakom detta ligger dels individernas egna önskemål om att kunna på-
verka sin behandling och minska beroendet av andra, dels framsteg inom
110
det medicintekniska området som lett till att flera behandlingar, som tidi-
gare krävde slutenvård, idag kan ges i hemmen. Denna utveckling ställer
bl.a. krav på mer brukaranpassade hjälpmedel och medicinteknisk utrust-
ning samt förändringar av vårdens organisation och inriktning. Dessutom
nya krav på brukare, anhöriga, olika yrkesgrupper, beslutsfattare och
företag. I projektet ingår en kartläggning som skall omfatta hur berörda
grupper försörjs med hjälpmedel, vilka hjälpmedel som används, om det
finns problem vid användandet, önskemål om förändringar och vilka
önskemål om utveckling som finns. Tanken är att både beskriva dagsläget
samt den sannolika utvecklingen och därvid föreslå vidareutveckling och
försöksverksamhet. I styrgrupp/arbetsgrupp kommer förutom institutet
och berörda brukarförbund, representanter för Landstingsförbundet,
Svenska Kommunförbundet och Socialstyrelsen att ingå.
Kontaktperson: Lars Wämberg, tel. 08-620 18 60
Rehab-Plusprojektet
1 050 000 kr för år 1 av 3
Förbundet konstaterar en brist på samordning mellan olika stöd- och ser-
viceformer som bostadsanpassning, hjälpmedelsverksamhet och personlig
service, personlig assistans och hemtjänst. Denna samordningsbrist kan
även gälla arbetsplatsanpassning och bilanpassning. Alla dessa stödåtgär-
der handläggs av olika myndigheter eller avdelningar hos myndigheter
och det är i allmänhet bara den enskilde brukaren som är kontaktlänken
mellan myndigheterna och som förutsätts besitta de nödvändiga kun-
skaperna om existerande möjligheter för att bästa möjliga lösningar skall
kunna uppnås. Det kan också finnas en bakvänd konkurrens mellan myn-
digheter som går ut på att slippa göra vissa insatser, t.ex. att personer
nekas automatisk dörröppnare som bostadsanpassning med hänvisning
till att de har personlig assistans vilket då kraftigt kan öka behovet av
assistans eller ledsagarservice. Vid förbundets rehabiliteringsanläggning
Humlegården i Sigtuna vill man utveckla ett arbetssätt/metod som gör det
möjligt för brukaren att finna en balans mellan tekniska lösningar och
personlig service och att detta skall ingå som en naturlig del av rehabilite-
ringen. Projektet skall rikta sig till personer som remitteras till
Humlegården för rehabilitering och som har omfattande funktionshinder.
De skall genom information, praktiska försök och träning på
Humlegården, i bostaden och på arbetsplatsen välja vilka problem i det
dagliga livet de vill lösa med hjälp av hjälpmedel, med anpassning av
bostad och arbetsplats och med personlig service som hemtjänst, person-
lig assistans, ledsagarservice och eventuellt arbetsbiträde. Särskild upp-
märksamhet skall ägnas personer med ALS som är en snabbt progedie-
rande sjukdom som kräver stort kunnande och erfarenhet av berörda be-
hovsbedömare. Projektet skall utvärderas ur såväl ekonomiskt som socialt
perspektiv.
Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08-677 70 10
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
111
Projektet Utveckling och förbättring av metoder för information om
hjälpmedel vid diabetes
550 000 kr för år 2 av 3
Vården av diabetes bygger till stor del på egenvård där patientens egna
åtgärder har stor betydelse för behandlingsresultatet. Patienten skall själv
testa sitt blodsocker, ge flerdosbehandling med insulin m.m. Trots detta
uppnås inte alltid förväntade medicinska behandlingsresultat. Förbundet
och Hjälpmedelsinstitutet vill därför kartlägga om och hur bemötande
och kommunikation i mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med
diabetes påverkar valet av hjälpmedel och om det finns skillnader mellan
män och kvinnor och om valet är åldersrelaterat. Utifrån kartläggningars
resultat skall man utarbeta modeller för att förbättra bemötande och
kommunikation i mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med dia-
betes i samband med information/instruktion av hjälpmedel samt utarbeta
metoder för att ta fram en icke företagsbunden produktinformation om
hjälpmedel som även visar graden av användarvänlighet för olika be-
hovsgrupper.Träffar och möten med andra diabetiker verkar vara mycket
viktiga för erfarenhetsutbyte och stöttning, inte minst föräldrar till bam
med diabetes pekar på detta behov. Under det andra året skall man bl.a.
särskilt undersöka skillnaderna i behov vid hjälpmedelsinformation be-
roende på kön, ålder, typ av diabetes och om man har flera funktionshin-
der liksom om informationsbehovet och valet av hjälpmedel förändras ju
längre man lever med sin diabetes. Eftersom man i den första kartlägg-
ningen kunde konstatera att den anhöriga spelar en viktig roll vid egen-
vården skall man försöka utveckla metoder för stöd och information till
anhörig.
Kontaktperson: Marie-Jeanette Bergvall, tel. 08-564 821 00
Basket 2000 - Ett ungdomsprojekt om integration och livsstil
180 000 kr för år 2 av 2
Föreningen vill stärka basketidrottens roll i integrations- och folkhälso-
arbetet och vill att föreningen skall vara en inkörsport till gemenskap och
socialt sammanhang för utsatta bam och unga. Föreningen genomför
därför bl.a. en särskild satsning på ungdomar med invandrarbakgrund
genom att bedriva sommarläger med särskild rekrytering av dessa ung-
domar. Vidare genomför föreningen basketskola sommartid i områden
med hög andel familjer med invandrarbakgrund, en baskettumering
sommartid med tremannalag öppen för alla ungdomar och en satsning på
spelar- och funktionärsutbildning med målsättning att engagera ung-
domar med invandrarbakgrund i föreningsverksamheten. Dessutom vill
föreningen skapa nybörjarlag för tonåringar, etablera samarbete med fri-
tidsgårdarna samt sprida en tidning med information till alla hushåll i
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
112
Linköping. Projektet vill utöver de rent idrottsliga målsättningarna också Skr. 1999/2000:125
bland såväl ledare som spelare skapa en "Linköpingsanda" med med- Bilaga 3
vetenhet om betydelsen av livsstil och attityder för folkhälso- och integ-
rationsarbetet. Programmet är strategiskt och brett.
Kontaktperson: Per Carlsson, tel. 013-22 49 92
Luleå Steelers (projektledarskap)
210 000 kr för år 2 av 3
Föreningen driver ett planerat treårigt projekt med syfte att ge 10-15 ar-
betslösa ungdomar under 25 år ett 8-månaders utvecklingsår inom före-
ningen. Verksamheten är en kombination av teoretiskt och praktiskt ar-
bete. Praktiskt sker arbetet dels internt i Luleå Basket Centrum (LBC)
med att utveckla och upprätthålla centrets service till spelare, kanslier
och andra hyresgäster dels externt genom att arbeta med större och
mindre tävlingsarrangemang, skolbasket, stöd till elevråd och andra
former av elevinflytande i skolorna samt uppgifter med och för basket-
föreningens sponsorkontakter inom företag och övrig arbetsmarknad i
Luleå. Det praktiska arbetet kombineras med en teoretisk del med utbild-
ning som knyter an till de praktiska arbetsuppgifterna. Varje deltagare
skall efter 8 månader ha en personlig handlingsplan för sin vidare ut-
veckling och skall också ha skaffat sig ett nätverk av kontaktpersoner,
fadderföretag m.m. Projektet drivs i samarbete med arbetsförmedlingen,
Luleå kommun och SISU. Föreningen söker stöd för år två. Efter de
första tre åren räknar föreningen med att ledningen av projektet skall
kunna ske inom föreningens ordinarie arbete genom att ungdomarnas
praktiska arbete också tillför föreningen fördelar. Projektet är ett intres-
sant komplement till de många projekt för arbetslösa unga som vill ut-
veckla ungdomarnas kreativitet och självkänsla med hjälp av kulturakti-
viteter.
Kontaktperson: Bertil Huuva, tel. 010-225 53 33
Projektet Idrott - delaktighet - utbildning - integration
3 700 000 kr för år 2 av 3
SISU planerar för det andra året av en stor satsning att stärka och ut-
veckla idrotts- och invandrarföreningar som är aktiva i invandrartäta bo-
stadsområden med det uttalade syftet att dessa mycket aktivt skall kunna
medverka i det lokala utvecklingsarbetet. SISU vill också genom projek-
tet fånga upp nya aktiviteter och idrotter, stimulera till bildande av före-
ningar och allianser, inventera och sprida goda idéer, stimulera till utbyte
av idéer och erfarenheter samt bildande av nätverk. Projektet planeras att
pågå under 3 år och årligen arbeta med 8-10 lokala projektledare från
invandrartäta bostadsområden. Sammanlagt planeras verksamhet i 27
områden under dessa tre år. En central projektledare anordnar regionala
träffar för informations- och erfarenhetsutbyte, ordnar informations- och
marknadsföringsmaterial samt tar fram kompletterande studiematerial.
Projektet bygger på de mycket breda erfarenheter som den samlade
113
idrottsrörelsen skaffat sig genom såväl lokala projekt som tidigare stora
satsningar från bl.a. arvsfonden. SISU/RF beräknar att idrottsrörelsen
själva satsar ungefär lika mycket som det sökta beloppet genom SISU:s
folkbildningsmedel samt de personella och ekonomiska insatser som görs
av berörda lokala föreningar. Det första året har nu genomförts med goda
erfarenheter på 10 platser i 13 bostadsområden. Enligt de ursprungliga
planerna skulle efter ett år det lokala projektet fortgå av egen kraft och
projektledaren koncentrera sig på nya lokala projekt. SISU ser nu att flera
av projekten bör fortsätta ytterligare ett år och att mellan 5-10 nya pro-
jekt bör sättas igång.
Kontaktperson: Karl Christian Overgaard, tel. 08-605 62 13
Integration av invandrarbarn och ungdomar med särskild insats för in-
vandrarflickor
300 000 kr för år 1 av 2
Assyriska föreningen vill med detta projekt arbeta för att öka möjlig-
heterna till påverkan från ungdomar i föreningslivet, öka integrationen
och samarbetet mellan människor. Föreningen vill även engagera och
utbilda föräldrar med utländsk bakgrund för att de skall förstå vikten av
att deras bam kan idrotta i en förening. Tillsammans med två andra före-
ningar kommer Assyriska att bilda en ungdomskommitté eller ett ung-
domsråd där ungdomar skall få möjlighet att komma till tals och påverka
utbudet kring sin egen idrott och utbudet av aktiviteter i projektet. De
aktiviteter som planeras inom projektet är mycket inriktade på kontakt-
skapande och på möten där bam, ungdomar och vuxna med olika etniska
bakgmnder möts. Tillsammans med de föreningar Assyriska samarbetar
med skall intresse skapas för projektets aktiviteter, både bland bam och
vuxna. Även diskussioner och debatter kring olika ämnen planeras t. ex.
integration med hjälp av idrottsverksamhet m.m.
Kontaktperson: Nabil Barkino, tel. 08-550 134 07
Elevens val - fotboll
59 000 kr för år 1 av 3
Föreningen vill tillsammans med skolan starta ett "elevens val" med fot-
boll, som skall inrymmas skolans ordinarie verksamhet. I projektet ingår
det idag 14 tjejer och 13 killar med ett stort fotbollsintresse. Under
elevens val-fotboll- skall eleverna inte bara lära sig att spela bättre fotboll
det skall dessutom ingå tränarutbildning, ledarskapsutbildning, före-
ningskunskap m.m. Projektets verksamhet skall bedrivas både under
skoltid när eleverna har fritt val, men också i direkt anslutning till skol-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
114
tiden ca 15.30-17.00. Föreningen kommer att gå in i projektet med ledare Skr. 1999/2000:125
och tränare för att kvalitén skall vara hög när det gäller fotbollsträningen. Bilaga 3
Kontaktperson: Krister Hertting, tel. 0920-178 50
Fotboll för alla
152 000 kr för år 1 av 2
Bunkeflo Idrottsförening vill genomföra ett projekt vars huvudsyfte är att
göra en satsning på att utveckla fotbollsverksamheten för funktionshind-
rade. Föreningen vill hitta metoder för att jobba både med funktionshind-
rade framförallt utvecklingsstörda men också barn med DAMP och andra
fotbollsspelare under samma tak. Ett mål med projektet är att genom att
få med alla intresserade barn och ungdomar i fotbollsträning kan både
funktionshindrade och friska mötas på ett naturligare sätt samtidigt som
de funktionshindrade får en roligare habilitering. Rekryteringen av de
aktiva skall ske i samarbete med sjukhuset, handikappomsorgen m.m.
Kontaktperson: Stefan Rask, tel. 040-51 00 02
ID A-projektet
180 000 kr för år 1 av 2
Ungdomars inflytande och möjligheter att själva bestämma och påverka
sin föreningsverksamhet är idag mycket begränsade. IDA-projektet är ett
initiativ för att ge ungdomar mellan 13 och 20 år i Dalarna större möjlig-
het att påverka sin egen föreningsverksamhet och därigenom även öka
ungdomarnas delaktighet och ansvar. Inom projektet skall Dalarnas
Idrottsförbund i nära samarbete med sex lokala och olika typer av
idrottsföreningar, som också är initiativtagare till projektet, engagera en
grupp intresserade ungdomar i varje förening. Det är däremot den lokala
idrottsföreningen som kontaktar och etablerar denna grupp. Ungdoms-
gruppen skall dels genomföra aktiviteter i den lokala föreningen utifrån
sin egna och andra ungdomars önskemål, dels vara en referensgrupp till
föreningens styrelse. De ungdomar som blir verksamma i ungdoms-
grupperna skall i samarbete med SISU utbildas i demokrati frågor och
erfarenheter av att driva projekt samt få stöttning från Dalarnas Idrotts-
förbund. De sex ungdomsgrupperna bildar också ett gemensamt nätverk
med regelbundna träffar där de kan utbyta erfarenheter och synpunkter.
Kontaktperson: Stefan Jonsson, tel. 023—454 63
Invandrare i Årby
80 000 kr
Projektet syftar till att få ungdomar som inte har någon eller väldigt liten
kontakt med föreningslivet, framförallt ungdomar med utländsk bak-
grund, delaktiga i ett aktivt föreningsliv. Föreningen ger möjlighet för
ungdomar till ett aktivt föreningsliv utan krav på att de måste vara eller
bli aktiva i någon idrottsgren. Eskilstuna Basket vill i detta projekt inte
115
bara skapa möjligheter för ungdomar att börja idrotta aktivt utan även
möjlighet att genom andra funktioner inom föreningen bli aktiv i före-
ningen och delaktig i det totala föreningslivet. Föreningen har i
samarbete med skola och fritidsgård i Årby informerat och bjudit in ung-
domar att delta. Projektet skall bedriva verksamhet under den tid som
ungdomarna varken finns i skolan eller på fritidsgården, i huvudsak
mellan 15-17 vardagar och under helger. Därefter skall den ordinarie
föreningsverksamheten ta vid. Ungdomarna skall fa prova på idrott
framförallt basket, men även andra idrotter om deltagarna själva väljer
det. När fritidsgården är stängd skall intresserade ungdomar erbjudas ut-
bildningskvällar för att utbildas till funktionärer, domare m.m. Dagbok
skall föras varje vecka för att dokumentera och enkätfrågor skall ställas
till deltagare och ledare för utvärdering.
Kontaktperson: Bengt Gustafsson, tel. 016-12 41 00
Projektet Global Sports
50 000 kr för år 1 av 2
Projektet Global sports skall ge ungdomar möjligheter till aktiviteter och
att utöva sin idrott utan krav på resultat. Ett mål är dessutom att öka och
behålla idrottsintresset bland ungdomar i åldem 13-15 år. Detta skall
genomföras genom olika "pröva på"-möjligheter i olika idrotter utifrån
individens eget intresse och ambition. Skolidrottsföreningen skall sam-
arbeta med lokala idrottsföreningar när det gäller att erbjuda olika
idrottsaltemativ för ungdomarna. Ungdomarna skall själva vara med och
forma verksamheten utifrån egna idéer. De ungdomar som blir intresse-
rade att tävla eller gå vidare inom någon idrott skall med hjälp av de olika
idrottsföreningarna kunna göra det. Projektet skall också ge en bredare
koppling till socialt ansvarstagande för varje enskild genom en utbildning
i etik, moral och antivåld. Dokumentation och utvärdering sker i sam-
arbete med projektet Öppen Idrott som i utvärderingsdelen arbetar till-
sammans med Institutionen för pedagogik vid Högskolan Örebro.
Kontaktperson: Rickard Karlsson, tel. 070-472 35 46
Elhockey - en sport för gravt handikappade
650 000 kr
Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH) vill med detta projekt göra
det möjligt för flera gravt rörelsehindrade att idrotta genom att starta en i
Sverige helt ny verksamhet - elhockey. Elhockey går ut på att spela
hockey med speciella elstolar och målgruppen är gravt handikappade
bam och ungdomar i åldem 3-20 år. Projektet skall pågå ett år för att
sedan införlivas i föreningens ordinarie utbud. Målgruppen är gravt rörel-
sehindrade bam som idag inte har någon möjlighet till idrottsverksamhet
i lag utan i princip endast har idrotten boccia att utöva. Svenska
Handikappidrottsförbundet (SHIF) kommer att i samarbete med FIFH
knyta sitt idrottsskolprojekt som etableras på flera orter i Sverige och
som också innehåller idrott för denna målgrupp till verksamheten för att
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
116
därigenom kunna prova denna nya sport på fler orter än i Malmö. FIFH Skr. 1999/2000:125
skall också tillsammans med SHIF dokumentera, utvärdera och sprida Bilaga 3
erfarenheterna från projektet.
Kontaktperson: Helene Linde, tel. 040-92 89 30
Projektet Kaian
240 000 kr
Föreningen Örebro Ju-jutsu Kai vill med detta projekt både göra sin
klubblokal till en mötes- och samlingsplats för ungdomar samt utveckla
föreningen i att ta ett större samhällsansvar med sin idrott som metod.
Genom projektet skall föreningen jobba fram en modell för att samtidigt
som man tränar kampsport också skall få en bredare kunskap kring frågor
som etik, moral, kunskaper om självförsvar m.m. I samarbete med polis
och andra samhällsfunktioner t. ex ett kvinnohus i Örebro skall före-
ningen ge deltagarna kunskaper om detta. I tjejprojektet vill man också
diskutera kroppshållning och kroppsspråk och vad det kan betyda. Intres-
serade tjejer skall nås genom samarbete med skolan. Örebro läns Budo-
förbund kommer att följa projektet mycket nära och sprida de erfaren-
heter som projektet ger vidare in i olika former av kampsportsföreningar.
Kontaktperson: Stefan Lahall, tel. 0709-64 15 56
Projektet Gympan är till för alla
13 000 kr
Projektet riktar sig till framför allt bam med koncentrationssvårigheter,
såsom DAMP eller ADHD. Idag bedriver föreningen bam- och ung-
domsverksamhet i tio grupper där man i varje grupp har två till tre bam
med mer eller mindre grava koncentrationsvårigheter, varav en del är
diagnosticerade med DAMP eller ADHD. För att förbättra möjligheterna
för alla föreningens bam i allmänhet och dessa bam i synnerhet, utan att
skilja dessa bam ur de andra grupperna, vill föreningen öka antalet
grupper från 10 till 14 stycken. Alla grupper skall dessutom innehålla två
ledare som genomgått en utbildning inom ämnet bam med koncentra-
tionssvårigheter. Ledarna till dessa barngrupper skall få utbildning av en
specialpedagog med kunskap inom detta område. Projektet är inled-
ningen på en satsning för dessa bam som därefter kommer att ingå i före-
ningens reguljära verksamhet. Dokumentation sker med hjälp av dagbok
och en kvalitativ utvärdering görs tillsammans med ledarna och projekt-
ansvarig.
Kontaktperson: Rosemari Hultebring, tel. 0533-181 38
Integrerad skridskoåkning
150 000 kr för år 1 av 3
Gävle Konståkningsklubb vill med detta projekt få igång fler funktions-
hindrade ungdomar i ett aktivt föreningsliv i en relativt ny och ovanlig
117
sport för funktionshindrade. Målgruppen funktionshindrade bam och
ungdomar har idag en mycket liten möjlighet till att utöva en vinteridrott
som skridskoåkning. Gävle Konståkning har tagit initiativ till att starta
verksamhet som bygger på konståkning i kälke med träning tillsammans
med andra konståkare. Projektets innehåll är mycket inriktat på att skapa
kontakter så att bam och ungdomar blir intresserade av denna verksam-
het. Genom att besöka skolor med redan aktiva bam och ungdomar som
får visa hur det går till skall fler fa upp ögonen för denna verksamhet. De
som blir intresserade skall sedan fa möjligheter att prova på konståkning
med kälke i flera föreningar i distriktet.
Kontaktperson: Berit Welander, tel. 026-61 16 15
Projektet Vättlefjäll
220 000 kr för år 1 av 3
Med detta projekt vill Göteborg Majomas Orienteringsklubb öka intres-
set för friluftslivet i allmänhet och orientering i synnerhet. Målet är att
hitta metoder och utveckla former för att ge framförallt ungdomar med
utländsk bakgrund kunskap om orientering och att man kan vara ute i
skog och mark. Majoma skall ordna aktiviteter utomhus med inslag av
orientering och friluftsverksamhet tillsammans med andra föreningar i
området. Till exempel olika invandrarföreningar. Ytterligare samarbete
med andra föreningar skall etableras, dessutom planerar föreningen också
ett samarbete med bostadsbolaget i området för att erbjuda fri luftsaktivi-
teter till de som bor i området. Föreningen skall också arbeta mycket för
att synas i området och vara en förening som alla kan känna sig välkomna
till.
Kontaktperson: Elsi-Brith Jodal, tel. 0302-304 54
Harbo idrottsskola
26 000 kr för år 1 av 3
Harbo Idrottsförening vill tillsammans med Harbo skola, starta en idrotts-
skola för mindre bam som går ut på att de skall fa möjlighet att efter sin
förmåga pröva olika idrotter. Betoningen på verksamheten är lek och
enkla balans- och koordinationsövningar. I samband med idrottsskolan
skall också ledare, föräldrar m.fl. fa möjlighet till utbildning så att de kan
stödja verksamheten i idrottsskolan. I Harbo, som är en liten ort, är utbu-
det för de mindre bamen när det gäller någon form av verksamhet mycket
begränsad. Att starta en idrottsskola skulle därför innebära ökade chanser
för bam i Harbo att hitta någonting som de skulle vilja syssla med senare.
Kontaktperson: Christer Hellström, tel. 018-27 37 11
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
118
Tjejer och självförsvar
25 000 kr för år 1 av 3
Orientering är en individuell sport som ställer krav på att man som aktiv
både vågar och kan ta sig ut i skogen, ofta ensam, för att träna. Genom
projektet skall tjejers självförtroende och intresse för detta öka genom att
föreningen i samarbete med andra föreningar och skolan anpassar och
skapar aktiviteter enbart för dem. Målgruppen är flickor från årskurs 4-9.
Inom projektet skall tjejernas självkänsla och självförtroende ökas för att
inte bara kunna vara ute i skogen, utan också stå emot negativa påtryck-
ningar och tvång att göra någonting som man själv inte vill. I projektet
skall flickorna både träna självförsvar med en kvinnlig ledare och disku-
tera hur man kan agera när olika situationer uppstår, men även hur flickor
kan undvika obehagliga situationer. Att delta i projektet kräver inga för-
kunskaper och innehållet i träningen och diskussionerna anpassas efter
ålder och förmåga.
Kontaktperson: Gunilla Edithsdotter, tel. 031-50 75 66
Tjejerna växer med handbollen i Höör
180 000 kr
I Höörs kommun finns det idag en stor grupp flyktingar från det forna
Jugoslavien som deltar väldigt lite i det föreningsliv som finns i kommu-
nen. Särskilt märks detta bland flickor och kvinnor. Detta projekt vill
skapa möjligheter för framförallt yngre flickor och deras mammor att
delta i föreningslivets aktiviteter och möjligheter för att därigenom både
bryta deras isolering och öka deras chanser att komma in i det svenska
samhället. Projektets upplägg är att engagera 30-50 flickor och mammor
från det forna Jugoslavien tillsammans med lika många svenska flickor
och mammor. Aktiviteterna är allt från bollskola för bamen till mötes-
platser, promenader, studiecirklar och samtal mellan de vuxna. De in-
födda svenska kvinnorna i projektet är tänkta att fungera som ambassadö-
rer i andra delar av samhället med de kunskaper de far från de nya
svenskarna. Det är också viktigt att föräldrarna till de nya som kommer
till föreningen deltar i den verksamhet som alla andra föräldrar gör i en
förening. Det kan vara att stå i kaféet, stänga och låsa hallen m.m. Pro-
jektet skall också vända sig till papporna genom informationsträffar för
att öka förståelsen för jämställdhet och vikten av att tjejer och kvinnor
också far delta i aktiviteter utanför hemmet.
Kontaktperson: Karl-Gustav Holmgren, tel. 0413-227 45
Skolhandboll
30 000 kr för år 1 av 3
Handbollsföreningen GUIF vill med detta projekt popularisera hand-
bollen och öka bams och ungdomars intresse för spontan idrott, i synner-
het handboll. Projektet skall tillsammans med skolan öka intresset för
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
119
handbollen. Med spontan idrott behöver inte ungdomarna eller bamen ta
sig kors och tvärs för att spela och det blir lättare att spela närmare hem-
met. Skolan kommer även att göra det möjligt för föreningen att i skolans
hallar bedriva verksamhet framförallt på lov och under helger. Strategin i
projektet är att skapa intresse och förutsättningar för spontan idrott, i det
här fallet handboll. Ett av projektets mål är att starta "gängserier" eller
kvartersmatcher i bostadsområdena, vilket är någonting som idag nästan
helt försvunnit.
Kontaktperson: Claes Nyman, tel. 016-51 15 20
Fotboll - att spränga gränser
185 000 kr för år 1 av 2
IK Sätra i Gävle vill med detta projekt göra det möjligt för funktions-
hindrade att spela fotboll i föreningens fotbollsverksamhet, främst
utvecklingsstörda, bam med DAMP m.fl. Utbudet av idrottsverksamhet
för denna målgrupp när det gäller lagidrotter är mycket begränsat och
social träning, träffa kompisar, känna en klubbkänsla, ha kul är bara
några positiva effekter alla känner med idrott. IK Sätra skall i samarbete
med habiliteringen i Gävle komma i kontakt med de aktiva samt med
kunskaper från habiliteringen ge ledare, föräldrar och övriga föreningen
kunskap samt rätt utbildning och förståelse i att jobba med de här ung-
domarna.
Kontaktperson: Susanne Sandberg, tel. 026-12 05 12
Tjej aktiviteter
50 000 kr för år 1 av 3
Detta projekt syftar framförallt till att öka möjligheterna för tjejers
idrottsverksamhet. Genom en genomförd enkätundersökning bland tjejer
i Hult har föreningen tagit reda på vilka intressen det finns för idrott och
motion bland Hults tjejer. Efter de önskemål som framkom genom en-
kätundersökningen skall föreningen utveckla sin idrottsverksamhet så att
fler tjejer skall kunna vara med i aktiviteter som främjar fysisk och social
samvaro utifrån deras egna önskemål och intressen.
Kontaktperson: Cecilia Eriksson, tel. 0381-304 11
IP-sam verkan
220 000 kr för år 1 av 3
Två klubbar, en baseboll- och en bandyklubb, skall i samarbete med
varandra och skolan erbjuda, främst gymnasieelever som går det indivi-
duella programmet möjlighet till idrott och motion. Tanken är att erbjuda
flera alternativ för ungdomarna än de som finns idag. De som deltar i
projektet skall fa både praktik och teori varvat i "programmet", från drift
och underhåll av Karlskoga IP till ren föreningsbaserad utbildning i form
av träning och ledarskapsutbildning m.m. Eleverna skall även agera in-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
120
formatörer för de två föreningarna gentemot skolan och själva arbeta Skr. 1999/2000:125
fram ett informationsmaterial som skall spridas till olika skolor genom Bilaga 3
uppsökande verksamhet.
Kontaktperson: Anders Nilsson, tel. 0550-880 69
Projektet Spelaren - Människan
75 000 kr
Projektet syftar till att ge alla aktiva ungdomar i föreningen en vidare syn
på sin idrottsverksamhet och därigenom få de aktiva att ta ett större an-
svar för sig själva och för föreningen. Föreningen vill bryta den isolerade
tillvaro många aktiva kan uppleva i sina respektive lag eller grupper och
ge dem en vidare syn på sin idrottsverksamhet. Projektet skall genom-
föras genom att bl.a. utbilda föreningens ungdomar i föreningskunskap
och målsättningsarbete så att de själva kan sätta upp mål för sitt eget
idrottande och för sitt lag. Genom "pröva på"-möjligheter inom före-
ningens övriga idrotter och deltagande i olika aktiviteter utanför den
vanliga träningen, t.ex. att delta vid minst ett årsmöte eller medlemsmöte
skall delaktigheten och förståelsen för det totala föreningslivet öka. Före-
ningen vill också ge ungdomarna en större helhet i sitt idrottande genom
ett ökat samarbete med andra föreningar, såväl idrottsföreningar som
andra typer av föreningar. För att genomföra detta vill föreningen bl.a.
etablera samarbetsavtal med andra idrottsföreningar och andra föreningar
inom andra sektorer än idrott för att få ett bredare perspektiv på före-
ningslivet. Genom samarbetsavtalen skall bamen och ungdomarna kunna
besöka och delta i andra aktiviteter, till exempel seniormatcher i andra
idrotter och teaterföreställningar. Dokumentation och utvärdering sker
genom en utsedd grupp ur KFUM Basket Ungdom. Erfarenheterna skall
spridas till Örebro Läns Idrottsförbund och KFUMs Idrottsförbund.
Kontaktperson: Thomas Rasmusson, tel. 019-611 02 28
Friska krafter på gymnasieskolan Borlänge/Säters individuella program
110 000 kr
Korpen Dalarna vill med detta projekt vända sig till ungdomar som idag
inte motionerar eller idrottar, framförallt vill föreningen nå ut till de ung-
domar som har problem med övervikt och få dem intresserade av motion
och hälsa. I samarbete med Korpen Borlänge och ett gymnasieprogram
på Borlänge /Säters gymnasium skall elever vid gymnasieskolans indivi-
duella program göras intresserade samt erbjudas att delta. Att motionera
tillsammans med andra i samma situation, efter sina egna behov och
önskemål är viktigt för att ungdomarna utan press utifrån skall bli intres-
serade av att motionera. Aktiviteterna i projektet skall läggas upp efter de
behov och önskemål som framkommer bland både tjejer och killar. Spin-
ning, aerobics, motionsövningar m.m. planeras. För att ytterligare öka
intresset bland ungdomarna skall de även planera, genomföra och leda
minst en motionsaktivitet under projekttiden. Dessutom planeras teori-
diskussioner där ungdomarna själva ges stort inflytande om vad som skall
121
tas upp i allt från kost till motion för att därigenom öka kunskaperna om Skr. 1999/2000:125
vikten av motion och hälsa. Bilaga 3
Kontaktperson: Marit Pettersson, tel. 023—454 87
Projektet Friska krafter
300 000 kr för år 1 av 3
Korpen Skåne vill med detta projekt hitta former för att ge ungdomar
som idag inte motionerar eller är med i en idrottsförening möjligheter till
idrott och motion. Detta projekts upplägg är att i fyra delprojekt med
olika metoder och former hitta några gemensamma nämnare som kan
användas för att nå, aktivera och göra ungdomarna mer delaktiga i före-
ningslivet och frågor om motion. Genom samarbete med skolan och
övrigt föreningsliv i andra projekt skall kontakter och intresse skapas
bland ungdomarna. Metoderna till verksamheten skiftar mellan projekten
från att vara helt bestämda av ungdomarna själva till utbildning av
ungdomar till ledare. Korpen Skåne kommer att tillsammans med före-
trädare från de olika delprojekten sammanställa, utvärdera erfarenheterna
av projektet och sprida informationen vidare. Även ungdomarna själva
kommer att ingå i de projektgrupper som tillsammans med Korpen Skåne
skall utvärdera projektet.
Kontaktperson: Fredrik Olsson, tel. 040-21 90 30
Integrationsproj ekt
250 000 kr för år 1
Syftet med Luleå SK:s Integrationsprojekt är att öka delaktigheten för
bam och ungdomar med utländsk bakgrund i föreningslivet. Luleå SK
som är etablerad i en stadsdel i Luleå där det finns många människor med
utländsk bakgrund vill både skapa nya aktiviteter för ungdomar, i
synnerhet flickor och samtidigt bryta den isolering många föräldrar kan
känna genom att få dem engagerade i föreningen. Tillsammans med flera
olika samarbetspartners skall kontakter skapas och t.ex. göra informa-
tionen tillgänglig för flera. Inom ramen för den områdesgrupp där Luleå
SK och flera andra föreningar finns skall kontakter och intresse skapas
för att kunna erbjuda fler aktiviteter än bara fotboll, som är LSK:s
huvudsakliga inriktning. I Luleå har skolorna en så kallad Kulturvecka
där elever i alla årskurser arbetar med ett ämne eller en fråga under en
vecka. I samarbete med skolan skall föreningen under en sådan vecka
samverka kring temadagar om rasism och främlingsfientlighet.
Kontaktperson: Harri Kylmänen, tel. 0920-618 50
Spontanbasket
235 000 kr för år 1 av 3
Det finns ett stort behov bland unga att kunna idrotta utan krav på organi-
serad träning, bland annat har erfarenheter med så kallad StreetBasket
122
visat detta. Malbas Basket ser därför det som en möjlig väg för den orga-
niserade idrotten att utveckla idrottsverksamheten genom att även erbjuda
spontan idrott. Syftet med detta projekt är att försöka hitta former för att
kombinera möjligheter till spontan idrott och organiserad idrott i före-
ning. Malbas i Malmö vill starta en verksamhet med spontanbasket i
skolor i Malmö under den tid då skolans lokaler inte utnyttjas. Själva
verksamheten i projektet liknar mycket en form av öppet hus, där hallen
görs tillgänglig för spontan idrott, i detta fall basket. Föreningen kommer
även att i sin reguljära basketträning kombinera möjligheterna för unga
att vara med både i spontanbasket och den organiserade träningen/
idrotten. Genom spontanbasket skall de som inte, av olika orsaker, vill
fortsätta att träna basket kunna fortsätta med idrotten men utifrån egna
behov och önskemål.
Kontaktperson: Arne Börjesson, tel. 040-611 35 30
Idrottsskolan
130 000 kr för år 1 av 2
Detta projekt syftar till att erbjuda bam främst i åldem 7-10 år möjlighet
att få pröva på olika idrotter genom att starta en idrottsskola. Fyra före-
ningar ser att nya möjligheter öppnar sig att göra den hall där de är verk-
samma till ett aktivitetscentrum där idrottsskolan skall vara en del, dvs.
den del som vänder sig till mindre bam. Föreningarna ser även möjlig-
heter att jobba på nya sätt tillsammans och istället för att konkurrera om
bamen och ungdomarna hjälpa varandra att behålla dem inom idrotten.
Detta skall göras genom att erbjuda ett brett utbud i idrottsskolan. Verk-
samheten skall framförallt bedrivas eftermiddagstid. Erfarenheterna från
projektet skall göra att verksamheten med att driva idrottsskolan fort-
sätter inom de olika föreningarnas verksamhet efter projekttidens slut.
Kontaktperson: Jan Sjöberg, tel. 040-13 73 74
Funktionshinder inget hinder
10 000 kr
Syftet med detta projekt är att pröva en verksamhet som går ut på att ge
funktionshindrade bam en större helhetsbild av hästsporten samt att
komplettera den vanliga habiliteringen och träningen för dessa bam. Det
blir helt enkelt en roligare träning för dem. Idag rider visserligen många
funtionshindrade i många klubbar, men de saknar ofta den fortsatta kon-
takten med hästarna som personen kan få genom att sköta om sin häst.
Projektet går ut på att försöka hitta former för hur det skall gå till att få en
helhetsbild av ridning/häst även för funktionshindrade bam. Metoden är
att i anslutning till den vanliga ridlektionen gå igenom olika delar som
handlar om hästen, stallet osv. i syfte att få en hel bild av ridverksam-
heten.
Kontaktperson: Anette Larsson, tel. 0141-22 03 98
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
123
Idrottsaktiviteter
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
180 000 kr
Syftet med detta projekt är att göra det möjligt for fler ungdomar att
idrotta, i synnerhet flickor med utländsk bakgrund. Det förbundet, som
egentligen är en allians mellan idrottsföreningar i Norrköping, vill göra är
en trestegsraket av åtgärder där det första steget är att starta en förenings-
driven idrottsskola. Idrottsskolan skall starta och drivas i ett mycket nära
samarbete med ett antal föreningar i ett särskilt bostadsområde och
kännetecknas av pröva-på-karaktär. Den andra delen av projektet går ut
på att stärka Skol-IF så att det finns fler fungerande sådana på skolorna i
Norrköping än idag och för att de på lite längre sikt skall kunna erbjuda
ungdomar bredare idrottsverksamhet. NIF vill tillsammans med skolan
och Skol-IF-förbundet i Östergötland utbilda befintliga Skol-IF:s styrel-
ser i föreningskunskap, sammanträdesteknik m.m. I dessa styrelser finns
det ett stort antal unga som på detta sätt också far chans att bli delaktiga i
föreningens alla delar. Som tredje och sista länk i kedjan vill NIF ut-
veckla tävlingen Norcopiaden.
Kontaktperson: Bengt Samuelsson, tel. 011-16 66 16
Integrering av invandrarföräldrar i svenskt föreningsliv samt skapa för-
ståelse för flickors idrottande
64 000 kr
Norsborgs Flickfotboll vill med detta projekt utöka framförallt flickors
med utländsk bakgrund delaktighet och möjlighet till idrott i förening.
Projektet gäller både att rekrytera nya aktiva, men också att göra det
möjligt för fler att fortsätta med fotboll längre tid. Detta skall nås genom
att också involvera föräldrarna i projektet, dvs föräldrarna till de bam
som idag spelar fotboll och de som vill. Det är viktigt att föräldrarna far
veta hur viktigt det är med idrott för flickor och att de genom att vara
aktiva i föreningslivet vinner så mycket mer. I samband med att tjejerna
börjar i NFF:s fotbollsskola skall föräldrarna engageras i föreningen
genom olika former av träffar, diskussionsträffar m.m. Målet är att för-
äldrarna sedan skall göra vad alla andra föräldrar gör i en idrottsförening,
stå i kaféet, hjälpa till vid matcher etc. Föreningen har också målet att
engagera fler föräldrar med invandrarbakgrund som ledare i föreningen.
Allt detta gör det enklare för tjejer att börja och fortsätta med fotboll.
Kontaktperson: Jane Johansson, tel. 08-531 948 18
Projektet Multi Activity
75 000 kr för år 1 av 3
Detta projekt vill utveckla idrottsverksamheten för ungdomar mellan 13
och 16 år som inte är med i föreningslivet, med syfte att fa dem delaktiga
i någon form av verksamhet och ge ett livslångt intresse för motion utan
droger. Idén är att utforma den idrottsliga verksamheten så att den skall
124
ge alla möjligheter att vara med och själv bestämma vad man vill göra,
därför är upplägget av verksamheten i projektet att "prova på"möjligheter
skall skapas. Deltagarna skall också få ett bredare perspektiv på verk-
samheten genom utbildning och information om droger m.m. I samarbete
med ett antal föreningar skall olika typer av idrotter och verksamheter
introduceras och presenteras. Metoden att komma i kontakt med och
intressera ungdomar för verksamheten skall ske genom samarbete med
skolans elevråd, de lokala föreningarna inklusive en aktiv invandrarföre-
ning, kontakter med vuxna som jobbar med särskilt utsatta ungdomar,
kommun och landsting. Ett annat mål med projektet är att genom arbetet i
projektet även etablera ett bestående samarbete mellan ungdomar, skola,
kommun och lokalt föreningsliv - att bryta ned vad föreningen anser vara
vattentäta skott mellan olika delar av samhället.
Kontaktperson: Jan Erik Karlsson, tel. 070-374 56 73
Framtidens idrottsledare
40 000 kr
Sala Orienteringsklubb har tagit initativ till att bilda ett nätverk av unga
ledare i Sala från flera olika föreningar och idrotter. Utgångspunkten för
projektet är ungdomarnas egna idéer för utveckling som ungdomsledare.
Inom projektet skall pröva-på verksamhet av varandras olika idrotter
genomföras, utbildning m.m. Syftet med det nätverk som bildas av unga
ledare är bl.a. att få dem att träffas regelbundet och utifrån deras önske-
mål öka deras kompetens och erfarenheter i ämnen som t ex. idrottspsy-
kologi m.m. Effekten blir bättre ledare i de lokala föreningarna och idén
är att de lokala föreningarna själva skall stå för kostnaderna för ung-
domarna. Sala kommun och SISU har visat stort intresse och kommer att
delta i projektet.
Kontaktperson: Lena Larsson, tel. 0224-152 13
Projektet Team 86/87
50 000 kr
Många ungdomar slutar av olika skäl att idrotta och att vara verksamma i
föreningslivet under de första tonåren. Föreningen St Helena Basket vill
med detta projekt få ungdomar i åldem 12-13 år att vara kvar i före-
ningen. Föreningen har identifierat några orsaker till avhoppen bland sina
aktiva ungdomar och det har visat sig att det främsta skälet till avhoppen
troligen har varit att föreningen varit tvungen att slå samman flera lag till
ett, vilket resulterat i att det bara funnits ett lag i staden. Detta har gjort
att resor till och från träning/match blivit längre för de som bor en bit
bort från idrottshallen. Det föreningen vill göra genom detta projekt är att
behålla/starta flick- och pojklag i två olika stadsdelar. Lagen kommer att
få träna var för sig en gång/vecka samt två gånger i veckan tillsammans.
På det sättet skall spelarna kunna träna närmare sitt hem, men samtidigt
utveckla kamratskapet och klubbkänslan mer genom att träna tillsam-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
125
mans med det andra laget. Att träna tillsammans gör även att de kan träna
bättre då hallarna utnyttjas på ett effektivare sätt.
Kontaktperson: Malin Börjesson, tel. 0500—48 66 81
Projektet Holyoke - Skånsk Ungdomsvolley
105 000 kr för år 1 av 3
Skånes Volleybollförbund vill utveckla och förstärka bam- och ungdoms-
verksamheten när det gäller volleyboll i Skåne. Tanken är att introducera
och sprida en ny form av anpassad bamvolley - Volley 2000 - vilken är
mer anpassad till bam med lägre nät m.m. I projektet vill förbundet driva
en verksamhet man kallar Skolsamverkan. Det innebär att förbundet skall
utarbeta ett startpaket med video, utrustning och information om det nya
Volley 2000 som skall distribueras direkt till berörda lärare och skolan.
Dessutom skall förbundet genom ett antal så kallade volleyambassadörer
sprida mer direkt information om projektet till framförallt skolan.
Volleyambassadörema skall också vara resurspersoner till föreningarna.
Inom Skolsamverkan skall även ett skolmästerskap anordnas vilket
planeras till att koncentreras till en dag och spelas i Volley 2000-form.
Förbundet vill inom ramen för skolsamverkan även etablera och bygga ut
en form av fadderverksamhet mellan föreningarna i Skåne, för att före-
ningarna därigenom skall få lära av varandra hur man bedriver ungdoms-
verksamhet. Fadderverksamheten mellan föreningarna skall öka bered-
skapen att ta emot fler intresserade bam och ungdomar och samtidigt höja
kvalitén i den lokala föreningen.
Kontaktperson: Ivar Scotte, tel. 040-21 68 90
Projektet Satsa friskt
100 000 kr
Smålands IF vill med detta projekt hitta modeller för att ge bam- och
ungdomsidrotten en helhetssyn på idrotten framförallt när det gäller folk-
hälsa. Ett annat syfte med projektet är att öka samarbetet mellan idrotten
och landstingen i Småland när det gäller folkhälsofrågor och idrott. I
samarbete med ett landsting i Småland skall förbundet ta fram ett arbets-
material för bam och ungdomar som de skall kunna arbeta utifrån an-
gående folkhälsofrågor i sitt lag och sin förening. Tanken med detta ma-
terial är att väcka tankar och idéer kring idrotten och hälsan som livsstil.
Det material som tas fram är inte ett faktabaserat material utan ett kun-
skapsinhämtande, dvs. bamen och ungdomarna skall själva i stor ut-
sträckning leta fram svaren på frågorna via internet, tillgängligt material,
skolan eller föräldrar i syfte att utveckla sina kunskaper om hälsofrågor
utifrån sina egna förutsättningar och intresse. Modellen och erfarenheter-
na skall spridas i hela Småland.
Kontaktperson: Christina Ericsson, tel. 036-34 54 05
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
126
Sportklubben Höjden Skr. 1999/2000:125
Skridskoskola med föräldrautbildning Bilaga 3
27 000 kr
Sportklubben Höjden i Göteborg vill med detta projekt fler människor
med utländsk bakgrund intresserade av skridskoåkning, idrotten bandy
och det svenska föreningslivet. I kontakter med skolor och fritids skall
föreningen göra bam intresserade av att vara med i Höjdens skrid-
skoskola och i samband med den skall föräldrarna också engageras i akti-
viteter t. ex. föreningskunskap och hur det är att vara med i en förening
m.m. Syftet med att involvera föräldrarna i projektet är att det skapar en
möteplats mellan olika människor och det är viktigt att engagera föräld-
rarna i deras bams fritidsverksamhet.
Kontaktperson: Nils Thorman, tel. 031-47 81 15
Ungdomar stimulerar ungdomar
40 000 kr
Med projektet Ungdomar stimulerar ungdomar vill Stockholms FF göra
ungdomar mer delaktiga i fotbollens föreningar. I projektet skall ett antal
lokala föreningars ungdomar göras intresserade av den verksamhet som
bedrivs i förbundets ungdomsråd. I ungdomsrådet finns ungdomar mellan
16 och 20 år som skall genomgå en kort utbildning i föreningskunskap,
rättigheter och skyldigheter i förening m.m. Därefter är tanken att de
skall arbeta som informatörer ute i de lokala föreningarna för att sprida
tankar, inspirera andra ungdomar att delta och att få föreningarna att se
ungdomar som resurs.
Kontaktperson: Jan Ramstedt, tel. 08-444 75 18
Projektet Alla platsar
142 000 kr
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Blekinge vill tillsam-
mans med fyra föreningar göra en särskild satsning på idrott för bam och
ungdomar med så kallade osynliga funktionshinder, DAMP, ADHD och
Aspbergers syndrom. Genom projektet skall metoder och former för att
dessa bam och ungdomar skall kunna vara med i en förening utvecklas.
Det krävs nya metoder inom idrotten och i föreningarna för att kunna
göra idrotten tillgänglig och rolig för de bam och ungdomar som har
dessa osynliga funktionshinder. Inom projektet skall bamen och ung-
domarna få möjlighet att pröva på idrott på sina villkor och föreningarnas
ledare skall utbildas och få vetskap i vilka möjligheter och eventuella
svårigheter som finns. Även föräldrar skall få möjlighet att lära sig mer
och få möjlighet att delta i projektet genom diskussionsträffar med för-
äldrar i samma situation både inom den egna föreningen och med föräld-
rar från andra föreningar. SISU kommer att med de erfarenheter projektet
ger ta fram ett måldokument med metoder som andra kan följa.
Kontaktperson: Magnus Olsson, tel. 0455-194 00
127
Starkare idrottstjejer
20 000 kr
Detta är ett projekt som handlar om att stärka tjejer och tjejers idrott.
Tanken är att Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Dalarna
skall engagera en kvinnlig elitskidåkare som en form av "informatör" för
lokala föreningar kring jämställdhet, tjejers villkor för idrott m.m. Dessa
tankar skall etableras i föreningarna, för att tjejerna själva skall bli med-
vetna om problemen som finns och stimulera tjejer till att fortsätta med
idrotten m.m. Metoden är att informatören skall åka ut till de lokala före-
ningarna och i deras egen miljö möta och träffa tjejer för att starta diskus-
sioner med de aktiva tjejerna kring frågor om jämställdhet och tjejers
villkor för idrott. Informatören skall dessutom träffa ledare, tränare och
styrelse för att sprida dessa tankar samt starta diskussioner och funde-
ringar kring dessa frågor.
Kontaktperson: Catharina Nilsson, tel. 023-454 55
Att stärka flickor inom tjejfotbollen i Värmland
75 000 kr
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Värmland vill med detta
projekt hitta metoder och former för att utveckla damfotbollen. Projektets
upplägg är att SISU tillsammans med 5-6 lokala föreningar skall enga-
gera ett helt tjej lag från de olika föreningarna i projektet. Föreningarna är
spridda geografiskt men också mellan tätort/landsort, elit/motion m.m.
Ett helt lag från varje förening plus två kvinnliga ledare skall genomföra
fem kurser kring "Tjejer på arenan" och en särskild utbildning för ledar-
na. Därefter skall deltagarna fa chansen att återvända till föreningen och
jobba med dessa frågor i praktiken. Tjejerna skall genom projektet fa
chansen att själva påverka sin roll inom idrotten utifrån sina egna resurser
och intressen. Denna projektgrupp skall användas som referensgrupp i
Värmland för planeringen av det stora utvecklingsarbete inom damfot-
bollen som planeras inom svensk fotboll. Projektet avslutas med ett
forum där alla deltagare samlas och utvärderar arbetet och lyfter fram de
metoder flickorna själva tror på när det gäller tjejers villkor för idrott.
Kontaktperson: Gert Classon, tel. 054-14 62 17
Projektet Knatteligan
210 000 kr för år 1 av 2
Inom bamidrotten har det visat sig att själva verksamhetsformen för de
yngsta inte är anpassad efter de förutsättningar bam har med sin idrott.
Detta projekt syftar till att förändra förutsättningarna för innebandyns
yngsta och anpassa verksamheten och tävlingsformen efter bamen. Målet
är att ta fram en ny och utvecklad verksamhetsform för de yngsta ut-
övarna för att de skall fa en mer anpassad tävlingsform. Färre spelare på
planen, mindre planer och ingen fast målvakt är några nya varianter av
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
128
spelet i praktiken. SIBF vill också genom detta projekt förändra själva Skr. 1999/2000:125
tävlingsstrukturen för de yngsta. Därför krävs det inom projektet ett nära Bilaga 3
samarbete med respektive distrikt, vilka är de som anordnar dessa täv-
lingar. Inga seriesystem för de yngsta, inga tabeller m.m. är en del av
inriktningen. Projektet Knatteligan är också tänkt att främja initiativen
ute i de lokala föreningarna genom att de lättare kan anordna t.ex. sam-
mandrag med flera matcher under en dag.
Kontaktperson: Jan Ögren, tel. 08-27 32 50
Projektet Ungdomsallians i Tingsryd
80 000 kr
Tingsryds allmänna Idrottsförening (TAIF) vill med detta projekt till-
sammans med fler idrottsföreningar skapa ett ungdomsnätverk där ung-
domar själva skall få möjlighet att påverka sitt föreningsutbud i större
utsträckning. I projektet skall ungdomarna själva organisera och planera
mycket av aktiviteterna t. ex. ordna ett ungdomsforum och arrangera ett
fullmäktigemöte i kommunen m.m. Ungdomarna ingår i både planerings-
grupper och utvärderingsgrupper och projektets aktiviteter styrs helt av
vad ungdomarna själva anser vara viktigast. I samarbete med SISU skall
ungdomarna i projektet också få utbildning i bl.a. föreningskunskap och
möjlighet att följa upp den utbildning och de erfarenheter de får i projek-
tet i den egen föreningen.
Kontaktperson: Catarina Sammelin, tel. 0477-311 35
Projektet Ung 2000
99 000 kr för år 1 av 3
Västerås Friidrottsklubb vill stimulera bam och ungdomar till en me-
ningsfylld och fysisk aktivitet, idrott. I samarbete med skolor i Västerås
skall klubben framförallt på skoltid ha verksamhet i sin nya hall. Verk-
samheten skall vara träning och tävling i friidrott. Tanken är att dels
genomföra en traditionell tävling där den bästa gruppen från varje skola
tävlar för att kora den bäste, dels en aktivitetstävling. Det vill säga en
tävling där den skola som har haft flest aktiviteter, träningar och tävlingar
vinner. Syftet med detta är dels att aktivera ungdomar dels göra dem in-
tresserade av idrott. Att ha en tävling mellan skolor där aktiveringen är
det viktiga och inte resultatet är intressant utifrån målet att få bam att bli
intresserade av idrott. Skolan är också mycket intresserad och kommer
genom den idrottskonsulent som kommunen har vara mycket delaktig i
projektet, framförallt när det gäller att informera och få skolorna att delta.
Kontaktperson: Göran Kihl, tel. 021-10 85 02
129
5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 125
Projekt lokal idrottsutveckling - Stora Höga
200 000 kr för år 1 av 3
Detta projekt syftar till att både skapa en bättre samverkan mellan, kom-
mun, skola och fritidsliv i Stenungsund och ge ett brett aktivitetsutbud till
boende i ett område i Stenungsund. Den verksamhet som planeras är att
starta en aktivitetsskola som skall erbjuda bamen och ungdomarna fysisk
aktivitet och kännetecknas av “prova på"-möjligheter. Inom projektet
skall även utbildning stå på programmet, utbildning av främst ledare, sty-
relse m.fl. Utbildningen skall vara inriktad på kunskap i att arbeta med
ungdomar, ledarskap osv. För att genomföra detta vill VSIF skapa ett
föreningsråd som skall starta aktivitetsskolan samt planera och genom-
föra all verksamhet i området. Föreningsrådet skall bli permanent efter
projekttidens slut. De föreningar som finns i området, både idrottsföre-
ningar och föreningar från andra verksamheter, är stommen i förenings-
rådet. En ungdomsstyrelse skall också bildas i föreningsrådet där ung-
domar från deltagande föreningar, fritidsgård och skolan kommer att
ingå. Denna styrelse skall tillvarata ungdomarnas intressen i området,
genomföra aktiviteter och påverka utbud m.m. för “prova på“ verksam-
heterna.
Kontaktperson: Tommy Hallén, tel. 0303-683 71
Simfritids
68 000 kr för år 1 av 2
Detta projekt syftar till att ge ungdomar och bam en så bred uppfattning
av idrott som möjligt och att göra dem intresserade av idrott. Projektet
skall skapa ett intresse för idrotten i allmänhet och simning i synnerhet
samt skapa ett samarbete med kommunen där kommunen ser idrottsföre-
ningen som en resurs. Kommunen går också in med stöd till projektet.
Projektets upplägg är att starta ett "simfritids" där föreningen i samarbete
med andra föreningar kommer att erbjuda fler idrotter än simning.
Bamen skall fa baskunskaper och en bred insikt om olika vattenidrotter
och praktiska och teoretiska kunskaper om livräddning m.m. I samarbete
med t. ex. Livräddningssällskapet, skolor och Röda korset skall bamen fa
lära sig, inte bara att simma utan även grundläggande livräddningskun-
skaper och första hjälpen.
Kontaktperson: Mattias Tuneskog, tel. 0470^466 50
Ungdomsråd i föreningen
27 000 kr för år 1 av 3
Syftet med detta projekt är att öka delaktigheten och möjligheterna till
påverkan för ungdomar i sitt föreningsliv. Idag har Ångermanlands FF ett
sk. ungdomsråd där ungdomar mellan 16—20 år är med för att ge syn-
punkter på verksamheten ur ett ungdomsperspektiv. Med detta projekt
vill förbundet också etablera ungdomsråd i de lokala föreningarna. Dist-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
130
riktets ungdomsråd driver projektet i praktiken och man kommer att
jobba mycket med uppsökande verksamhet i föreningarna, till en början
ett mindre antal för att testa metoden och för att etablera tanken om ung-
domsråd. Samtidigt så kommer förbundet att med uppsökande verksam-
het i de lokala föreningarna förankra tankarna och idéerna i föreningarnas
styrelser för att ungdomarna skall ges möjlighet att bli en resurs i före-
ningen. För att sprida idéerna om ungdomsråd skall ungdomarna i de ny-
bildade ungdomsråden bli en aktiv del av den uppsökande verksamheten i
andra föreningar och därigenom fungera som inspiratörer till fler samt ge
goda råd m.m. På sätt vill ÅFF skapa ett nätverk mellan ungdomar i de
olika föreningarna.
Kontaktperson: Berndt Lindström, tel. 0620-132 36
Utveckling av damishockey i Region Norr
106 000 kr för år 1 av 3
Med detta projekt vill de norrländska hockeydistrikten göra en satsning
på damishockeyn. Idag far alla tjejer spela hockey på killarnas villkor
såväl vad gäller metoder för träning som utbildning m.m. Genom projek-
tet vill distrikten hitta former för att anpassa hockeyn efter de intressen,
villkor och förutsättningar som tjejer har för ishockey och därigenom fa
fler tjejer att börja spela och stanna kvar inom sporten. I projektet skall
särskilda tränarutbildningar för tränare av tjej lag med särskild inriktning
på tjejers fysiologi, psykologi och intresse testas. Även pojklagstränare
skall fa mer utbildning kring samma frågor. Inom projektet skall själva
formen för ishockey, dvs. tränings- och tävlingsformer, omarbetas så att
anpassas mer efter tjejers önskemål och intressen. Inom projektet skall
dessutom en nätverksgrupp bildas som skall jobba just med de frågor som
rör tjejishockey.
Kontaktperson: Charlie Wedin, tel. 070-636 86 38
Enjoying life - Motion och mat för ett friskare liv
114 000 kr
Detta projekt har två huvudsyften, för det första att skapa möjligheter och
utveckla metoder för idrottsföreningar att nå och kunna erbjuda kraftigt
överviktiga ungdomar i åldem 15-18 år möjlighet att idrotta. För det
andra har projektet ett tydligt individperspektiv inriktat på att skapa ett
intresse för fysisk aktivitet hos dessa ungdomar. Inom projektet skall
ungdomarna informeras och utbildas om vikten av fysisk aktivitet och
rätt kost. Ungdomarna skall också fa arbeta mycket med självförtroende-
och beteendeförändringsövningar. Idrottsförbundet skall genom sam-
arbete med lokala idrottsföreningar låta ungdomarna prova på idrott uti-
från deras egna önskemål. Ungdomarna far själva välja idrott och därefter
tas kontakt med föreningar som har den idrotten i sina aktiviteter. Inom
projektet skall föreningarna utbildas och informeras om de förutsätt-
ningar som just de här ungdomarna har för att idrotta och utifrån det fa
hjälp att utveckla verksamheten och metoderna för idrotten så att den
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
131
också passar denna nya målgrupp. Projektets målgrupp, ungdomar i
åldem 15-18 år med övervikt skall nås genom samarbete med Barnklini-
ken vid regionsjukhuset i Örebro.
Kontaktperson: Margareta Johansson, tel. 0586-615 53
Öppen idrott i samverkan
34 000 kr för år 1 av 2
Det tvååriga projektet Öppen Idrott i samverkan syftar till att erbjuda ej
föreningsanslutna ungdomar mellan 12-16 år i ett bostadsområde i
Örebro, möjlighet att bli mer rörelseaktiva och intresserade av förenings-
livet. I samarbete med kommundelsnämnden i Almby Norrbyås, skolan
Navet och KFUM Volleyboll skall föreningen göra det möjlighet för
dessa ungdomar att på deras egna villkor och efter deras egna önskemål
delta och forma sin idrottsverksamhet. Genom att erbjuda bl a "öppen
idrottshall" skall olika idrotter presenteras och kunna prövas på, dess-
utom skall nya idrotter och verksamheter som t ex bergsklättring eller
andra aktiviteter också vara möjliga att pröva på. Ungdomarna som vill
vara med skall själva fa forma verksamheten utifrån sina egna önskemål.
Projektet skall särskilt uppmärksamma flickors samt ungdomars med ut-
ländsk bakgrund villkor och önskemål för verksamheten. Intresset för att
delta i projektet skall skapas genom direktkontakter med ungdomarna i
samarbete med ungdomsteamet Navet. Teamet som verkar på skolan har
redan en upparbetad och nära kontakt med de ungdomar som finns i om-
rådet.
Kontaktperson: Jerker Lindgren, tel. 019-16 73 14
Projektet Rikskampen
240 000 kr för år 1 av 3
Projektet Rikskampens syfte är att öka utbudet av idrottslig verksamhet
för rörelsehindrade ungdomar. Inom projektet skall det bedrivas konti-
nuerlig träning i och kring Göteborg med inriktning på en återkommande
tävlingsverksamhet, Rikskampen. Tävlingen skall ske i form av en lag-
tävling där lagen består av personer med olika nivå på sitt rörelsehinder.
Detta skall öka de aktivas delaktighet och intresse för hela verksamheten
och olika idrotter. Rekryteringen av aktiva ungdomar skall ske på
Sveriges olika riksgymnasier för rörelsehindrade, vilket är ett nytt sätt att
rekrytera till handikappidrotten. Örgryte IS Rullstol skall tillsammans
med andra lokala idrottsföreningar i Göteborg dessutom erbjuda träning i
de idrotter som representeras under tävlingen Rikskampen. Deltagarna
skall fa träna på samma platser och tider som icke handikappade idrotts-
män. Erfarenheter som föreningen far av rekryteringen, tävlings- och
träningsverksamheten skall genom informationsinsatser spridas till övriga
orter med ett Riksgymnasium. Ett mål är att både träningsverksamheten
och tävlingsverksamheten skall permanentas på de olika orterna.
Kontaktperson: Madelene Nordlund, tel. 070-340 97 80
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
132
Rekrytering och utbildning av fotbollsungdomar, invandrarungdomar och
tjejer för styrelsearbete i sina föreningar
100 000 kr
Östergötlands Fotbollsförbund vill genom detta projekt utveckla möjlig-
heterna för ungdomars delaktighet i föreningslivet och fa fler att se ung-
domar som resurser i föreningslivet. Ett av målen är att öka antalet ung-
domar i de lokala föreningarnas styrelser. Ett antal utvalda föreningar
med skiftande bakgrund och sammansättning får möjlighet att skicka tre
ungdomar och en vuxen ledare på en särskild utbildning kring dessa
frågor. Med metoder och erfarenheter från SISUs utbildning Unga ledare
skall ÖFF utbilda deltagarna efter de förutsättningar som finns inom fot-
bollen i Östergötland. Den vuxne skall fungera som en mentor på hem-
maplan, gentemot både ungdomar och vuxna i föreningen så att möjlig-
heter ges till ungdomarna. Ungdomarna skall också inom projektet arran-
gera ett ungdomsforum som i praktiken blir ett ungdomsting. Ett nätverk
mellan ungdomar från olika idrotter skall också bildas för att bl. a. ge
inspiration och stöd till varandra.
Kontaktperson: Thomas Kölnäs, tel. 013-20 33 17
Nyskapande verksamhet inom ÖIS
120 000 kr för år 1 av 3
Syftet med detta projekt är att utveckla idrottsföreningens arbete, en
idrottsförening i glesbygden måste ta ett större helhetsgrepp kring sin
verksamhet för att både attrahera och behålla sina ungdomar. Det före-
ningen vill göra är att starta en Fritidssektion som skall tillgodose fler
behov än bara idrott bland traktens ungdomar. Idag har föreningen t.ex.
börjat med ett lokalt ÖlS-blad, en tidning som går till hushållen på orten
där ungdomar arbetar med tidningen. Inlines och skateboardaktiviteter är
någonting som ungdomarna själva har startat i föreningen, vilket har ökat
intresset för föreningen. Föreningen vill också inom ramen för projektet
tillsammans med kommunen starta och driva en sommaraktivitet - Som-
mar Hagby med många aktiviteter som skall göra ungdomarna delaktiga
och intresserade av att var kvar i Österåker även på sommaren.
Kontaktperson: Lars Knapasjö, tel. 0151-303-10
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)
Talangutveckling inom Svensk Handikappidrott
2 500 000 kr för år 1 av 3
Svenska Handikappidrottsförbundet ansökan omfattar verksamhet för tre
olika kategorier talanger - utvecklingskandidater, kvalificeringskandida-
ter och medalj kandidater beroende på hur långt dessa har kommit i sin
utveckling. De planerade aktiviteterna omfattar individuellt anpassad
rådgivning samt tränings- och tävlingsprogram liksom tränarstöd, tester
och uppföljning. Tyngdpunkten ligger på utvecklingen av respektive
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
133
idrottskommittés möjligheter att anordna träningsläger samt möjligheter
för tränare att besöka kandidaternas lokala idrottsföreningar för att ge råd
och stöd kring uppläggning av träningen. Kostnader för deltagande i täv-
lingar, utrikes resor och kostnadsersättningar till de individuella kandi-
daterna kommer att finansieras med övriga intäkter, främst sponsorsin-
täkter.
Kontaktperson: Håkan Ryholt, tel. 08-605 62 70
Projektet Operation dammsugning
500 000 kr för år 1 av 3
Sveriges Dövas idrottsförbund (SDI) planerar en bred upplagd verksam-
het för att fånga upp och utveckla döva och hörselskadade idrottsintresse-
rade ungdomar. Den planerade verksamheten består dels av "Operation
dammsugning" dels av projektet "Talangutveckling". "Operation damm-
sugning" skall fånga upp döva och hörselskadade idrottsintresserade ung-
domar på landets "normalhörande" skolor. Syftet är att informera indivi-
dualintegrerade ungdomar om SDI:s verksamhet, informera om tecken-
språkets möjligheter, uppmuntra till aktivt deltagande i dövidrottens ut-
bud samt att skapa förutsättningar för att ungdomar, som är talangfulla
nog att nå dövidrottseliten, skall utveckla sina idrottsliga färdigheter.
Projekt "Talangsatsning" syftar till att utveckla de talanger som redan är
aktiva inom dövidrotten. SDI söker stöd till den mera förberedande delen
- "Operation dammsugning".
Kontaktperson: Kjell Gunnå, tel. 08-605 62 54
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Skriftserie om adoption
590 000 kr
Adoptionscentrum tillsammans med Bamen Framför allt - Adoptioner,
Barnens Vänner och Familjeföreningen för Internationell Adoption har
tidigare framställt sex skrifter inom ämnet adoption med stöd av arvs-
fondsmedel. Mottagandet av skrifterna har varit mycket positivt och man
vill nu komplettera med ytterligare skrifter i samarbete med samma orga-
nisationer. Skrifterna är bl.a Adoptivbarns hälsa, Adoptivbarns språkut-
veckling, Att ta emot äldre bam och Adoptivbarn i tonåren.
Kontaktperson: Gunilla Andersson, tel. 08-587 499 25
134
Utökad amningsinformation till invandrarkvinnor och unga mammor
1 080 000 kr för år 1 av 3
Amningshjälpen har under 25 år arbetat med att främja och stärka am-
ningens position i samhället. Genom sjukvårdspersonal och andra studier
vet man att det finns två grupper i samhället som ännu inte ammar i lika
hög utsträckning som övriga mammor i Sverige: invandrarmammor och
lågutbildade kvinnor. Man vill nu starta ett treårigt projekt där samarbete
görs med Nätverket for Unga föräldrar och med invandrarorganisationer
för kvinnor. På lokal nivå kan kommunernas integrationsenheter och
primärvården kontaktas. Två informationsbroschyrer kommer att över-
sättas på flera invandrarspråk, en journalist kommer att skriva specialar-
tiklar som publiceras i Amningsnytt men också erbjudas invandrarorgani-
sationemas tidningar.
Kontaktperson: Monica Kolm-Sandström, tel. 0921-154 26
Projektet Barn och Media - Integration eller mångfald ?
330 000 kr för år 1 av 2
Inom föreningen finns ett stort intresse för och en samlad kunskap om
bam och media. I det här projektet är målet att inspirera deltagarna till
kritisk analys av mediebudskap. Man ställer bl.a frågorna : Vilket ut-
rymme ges de etniska och kulturella minoriteterna i massmedierna? Vilka
värderingar eller sedvanor presenteras? Vad händer med bam, ungdomar
eller vuxna när de far se hur olika etniska och kulturella möten avbildas i
massmedierna? Uppmuntrar medierna till integration/mångfald? Före-
ningen vill söka vägar för samarbete mellan hemmen, projektets pedago-
ger och skolan. Föräldrarna skall vara delaktiga i verksamheten och
kunna fungera som resurs. Om bam med olika utgångspunkter tillsam-
man far skapa bilder, texter, teater, videofilmer m.m. om sig själva och
frågor som berör dem lär de sig på ett naturligt sätt att förmedla sina
upplevelser. Den huvudsakliga målgruppen är mellanstadiebarn men
även lärare och föräldrar ska hjälpa till.
Kontaktperson: Jorge Pozo, tel. 08-85 26 02
Utveckling av tobaksförebyggande insatser för bam och ungdomar
10 000 000 kr för år 2 av 3
Tobaksdöden drabbar varje år ca 8000 personer i Sverige. Nästan ingen
börjar röka i vuxen ålder. Det gör man i ungdomen när grupptillhörighet
och sökande efter en egen identitet spelar stor roll. Regeringen har hittills
ställt 10 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutets förfogande för det första
året av en treårig projekttid. Medlen skall fördelas till ideella organisa-
tioner. Projektstödet skall särskilt användas för riktade utbildnings- och
informationsinsatser mot tobaksanvändningen hos bam och ungdomar.
Särskild uppmärksamhet skall ges till att uppmuntra ungdomar att värna
om rökfria miljöer och en ungdomskultur utan tobak. Det kom under det
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
135
första projektåret in 42 projektidéer varav 9 bifölls samt 4 återremittera-
des för komplettering och vidareutveckling. 29 bidragsansökningar av-
slogs. Under året har några delprojekt utmärkt sig på ett särskilt positivt
sätt: Ridsportens satsning på rökfria ridanläggningar, Västemorrlands och
Örebro läns idrottsförbunds satsningar på tobaksfria idrottsföreningar
liksom Kvinnoforums arbete att minska nyrekryteringen av tobaksrökare
bland unga flickor med invandrarbakgrund.
Kontaktperson: Jan Larsson, tel. 08-566 135 00
Arbete med riktlinjer för skydd av bam, ungdom och ledare/anställda då
det gäller pedofilfrågan
160 000 kr
Samfundet Frälsningsarmén vill arbete med skydd och riktlinjer för alla
som deltar i bam- och ungdomsarbete. I Konventionen för barnets rättig-
heter sägs bl.a. att “skyddsåtgärder bör innefatta förfaranden för såväl
upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som
har hand om barnet nödvändigt stöd...“. Frälsningsarmén är en interna-
tionell organisation. Pedofilfrågan är ett internationellt problem. 1
England har man tagit fram ett material till stöd och hjälp i ungdomsar-
bete. I Sverige håller man på att ta fram ett material anpassat till svenska
förhållanden. Nästa steg är ett bakgrundsmaterial som kan användas vid
all ledarutbildning och ledarutveckling.
Kontaktperson: Rut Baronowsky, tel. 08-747 12 15
Kvalitetssäkring och metodutveckling av lekterapiarbete på dagsjukvård
på sjukhus
335 000 kr
Stora förändringar sker idag inom bamsjukvården. Många bam/ton-
åringar som tidigare vårdats inom slutenvården behandlas idag på dag-
sjukvårdsavdelningar. Detta kräver insatser från lekterapeutens sida att
med kort varsel hjälpa bamen att hantera de nya situationerna, att
pedagogiskt förbereda bamen inför undersökningar och behandlingar och
att ge dem möjlighet att bearbeta sina upplevelser på sjukhuset. Inom
lekterapiverksamhet på dagsjukvården saknas en kvalitetssäkringsmodell
och pedagogiska riktlinjer för lekterapeutema. Med en sådan modell kan
bättre förutsättningar för det enskilda barnet och dess familj nås. En en-
kätundersökning kommer att göras till samtliga sjukhus med dagsjukvård.
Man ska bl.a. inventera innehållet i befintlig lekterapiverksamhet inom
dagsjukvården. Denna del av projektarbetet förläggs till dagsjukvårdsav-
delningar.
Kontaktperson: Kristina Ek, tel. 016-10 45 37
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
136
Projektet Bam och ungdomar med medicinska handikapp i skolan, om-
fördelning och tilläggsanslag
54 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att analysera samt pröva olika åtgärder för att för-
bättra skolsituationen för grundskoleelever med medicinska handikapp
(exempelvis astma, epilepsi, hjärtfel, psoriasis, allergier eller diabetes) i
kommunerna Umeå och Vindeln. Projektet ska analysera vad skolorgani-
sation och kommunernas ekonomiska förutsättningar innebär för ele-
verna, samt undersöka vilken kunskap som behövs hos olika yrkes-
grupper i skolpersonalen för att bamen ska fa det stöd som behövs. Man
ska utarbeta dels en utbildningsmodell för skolpersonal och dels en sam-
verkansmodell mellan handikapprörelse, skola och föräldrar. Deltagande
kommuner står för skolomas extrakostnader samt konferenslokaler. Man
skall utforma och förankra en nationell standard ur ett brukarperspektiv,
och utveckla en utvärderingsmodell i samarbete med en föräldragrupp
m.m.
Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 50
Projektet Nätverksbyggande för kompetenshöjning hos personer som
kommer i kontakt med bam med hjärtfel. En modell också för andra
sjukvårds- och handikappgrupper?
450 000 kr för år 2 av 2
Bamhjärtkirurgin är sedan några år tillbaka koncentrerad till Lund och
Göteborg vilket medfört en positiv utveckling för bams överlevnad och
en betydande kompetensförstärkning generellt hos personalen vid dessa
centra. Samarbetet mellan Hjärtebarnsföreningen och de två opererande
enheterna har utvecklats mycket positivt. Samtidigt finns behov av kom-
petensutveckling också vid regionsjukhusen eftersom bamen efter opera-
tion återvänder till hemsjukhuset för uppföljning. Föreningen utvecklar
därför nätverk mellan olika sjukvårdsintressenter och familjer och ung-
domar i Hjärtebarnsföreningen så att vårdkedjan skall kunna fungera op-
timalt såväl medicinskt som socialt och psykologiskt. Man vill också öka
informationsutbytet mellan samtliga aktörer och öka kompetensen hos
både personal och ungdomar och föräldrar. Arbetet skall ske genom ut-
bildningsdagar med föreläsningar och seminarier för personal och föräld-
rar var för sig men också gemensamt, dessutom vill man ordna regionala
möten samt utveckla tidigare påbörjat samarbete mellan olika föräldra-
organisationer med ett bam som dött av hjärtfel.
Kontaktperson: Peter Nordqvist, tel. 08—442 46 50
Projektet Generationer och kulturer i samverkan
460 000 kr för år 1 av 2!6
På många orter i Sverige pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom
IOGT-NTO. Barn och ungdomar behöver vuxenkontakter/ledargestalter
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
137
som förebilder. Ökade kontakter mellan olika invandrargrupper och
“gammelsvenskar“ ökar förståelsen för våra olikheter. Vid osämja och
slagsmål är ofta både utövare och offer påverkade av alkohol och/eller
annan drog. Detta projekt syftar till bl.a. att utbilda ledare för lokal integ-
rerad verksamhet, att öka kunskaperna och förståelsen för olikheter i
kulturer och traditioner, genomföra demokratiskolor, skapa miljöer för
ökad integration och utveckling m.m. Målet är att genomföra regionala
utbildningar för minst 25 ledare/funktionärer som vill arbeta med mång-
kulturell verksamhet på lokalplanet, att starta integrerad gruppverksamhet
för främst ungdomar på minst 15 för IOGT-NTO nya orter samt genom-
föra demokratiskolor.
Kontaktperson: Sigrid Söderholm, tel. 0921-109 14
Projektet kvalitet i vården av sjuka bam
440 000 kr för år 1 av 2
Föreningen är en tvärfacklig förening som arbetar för att förbättra sjuka
och funktionshindrade bams villkor på sjukhus. Sedan 10 år tillbaka har
Nordisk Standard (utarbetad av föreningen) använts som ett redskap för
att väma om sjuka och funktionshindrade bams rättigheter. Standarden
behöver nu revideras och moderniseras. Målgruppen är sjuka och funk-
tionshindrade bam och ungdomar som vårdas på sjukhus, i dagsjukvård, i
hemsjukvård och i öppen vård. Målet är att utveckla ett kvalitetssystem
som i sin tur ger möjlighet att öka kvalitetsmedvetandet hos personal och
beslutsfattare. Man planerar att presentera projektet och resultatet vid en
nordisk konferens i Sverige 1999. Vidare planeras ett nätverksmöte samt
seminariedagar. Samarbets-partners är Handikappombudsmannen, Hög-
skolan i Jönköping samt utbildningsinstitutioner för lärare och vårdper-
sonal.
Kontaktperson: Karl Martin Lundmark, tel. 016-14 82 10, 08-94 40 96
Informations- och utvecklingsprojekt
1 245 000 kr för år 3 av 3
Riksförbundet Cystisk Fibros, Hjärtebamsföreningens Mistgrupp, Föräld-
raföreningen Plötslig Spädbamsdöd och Bamcancerfondens Visommist-
grupp har bildat Paraplyet, en samarbetsorganisation för bra omhänder-
tagande vid bams död. Paraplyet utvecklar det regionala samarbetet
mellan föreningarna för att familjer, där ett bam har dött, skall kunna dela
erfarenheter och stödja varandra. Paraplyet skall också ta fram informa-
tionsmaterial och utbilda vårdpersonal, politiker och tjänstemän och ar-
beta för att förbättra familjers villkor när ett barn har dött. I projektet in-
går att tillsammans med Rädda Bamen och Skolverket genomföra en sa-
tellitkonferens för drygt 12000 skolors lärare. Konferensens tema är När
bänken är tom.
Kontaktperson: Maj-Lis Olsson, tel. 046-13 33 62
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
138
En föräldrakonferens
100 000 kr
Under de senaste åren har man allt mer uppmärksammat behovet av att
skapa ett forum för erfarenhets- och idéutbyte mellan olika länder kring
döv- och hörselfrågor i allmänhet och tvåspråkighet i synnerhet. Förbun-
det vill arrangera en internationell föräldrakonferens med flera syften,
bl.a. för att etablera ett samarbete mellan intresseorganisationerna i
Norden, Baltikum och Polen, att genom konferensen kunna utöka utbytet
med förbund från deltagande länder samt bidra till en positiv kvalitetsut-
veckling av tvåspråkighet inom familjerna.
Kontaktperson: Sune H. Nilsson, tel. 019-17 08 30
Projekt för att sprida kunskap om språkstörda bam
348 000 kr för år 3 av 3
Språkstörning hos bam innebär en försening i förmågan att göra sig för-
stådd och att kunna uppfatta och tolka språk. Bamen kan ha svårt med
ordföljd, menings-byggnad, ordförråd eller att tillämpa språket rätt. Det
kan också vara frågan om läs- och skrivsvårigheter, dyslexi. Funktions-
hindret är relativt vanligt, enligt vissa uppskattningar mellan 5 000 och
20 000 bam i varje årskull. Det finns ett resurscenter i landet och ett antal
språkförskolor, men de är fa och slumpmässigt spridda. På många orter är
handikappet helt okänt för personal inom barnomsorg och skola och
familjerna och bamen far inget eller lite stöd. DHB skall i detta projekt
arbeta för att fa handikappet känt och erkänt bland beslutsfattare och all-
mänheten. Målsättningen är att en genomtänkt anpassad skolgång för
språkstörda bam alltid planeras och genomförs, att familjerna erbjuds
tidigt stöd, att språkkonsulenter inrättas i landstingen och att lärarutbild-
ningen ska innehålla information om språkstörningar. DHB skall också
bygga upp kontaktnät mellan logopeder och mellan lokala föräldraföre-
ningar i landet.
Kontaktperson: Sara Håkansson, tel. 019-17 08 30
Projektet Mina Rättigheter - skolmaterial om Barnkonventionen
250 000 kr
Enligt Barnkonventionens artikel 42 har konventionsstaten ett ansvar att
informera om Barnkonventionen till vuxna och bam. Det finns idag be-
ställningar från ca 600 skolor i landet som inför höstens skolstart vill ha
Mina Rättigheter. Rädda Bamen söker om 250 000 kronor för tryckning
av Mina Rättigheter. På sikt behövs även översättning av Mina Rättig-
heter till flera invandrarspråk, liksom på kassett och punktskrift som idag
saknas och efterfrågas. Målsättningen är att alla bam i Sverige skall
känna till Barnkonventionen.
Kontaktperson: Simone Ek, tel. 08-698 91 44
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
139
Utveckling av projektet Myntet - ett aktivitetshus för Barnets Rättigheter,
tilläggsanslag
45 000 kr
En förstudie med syfte att ge en bild av verksamhetsinnehåll och
fmansieringsbild av ett planerat Aktivitetshus om Barnets Rättigheter
tänkt att utgöra bas för organisationers och myndigheters arbete med att
sprida kunskap om barnkonventionen.
Kontaktperson: Ulrika Sundler Lycke, tel. 08-692 25 17
Projektet Allas barnbarn
290 000 kr för år 1 av 3
En stor del av en människas ordförråd skapas före sju års ålder. Målet är
att hos bamen skapa intresse för läsning av böcker för att påverka deras
språkliga kommunikation. Målet är också att genom projektet närma
äldre och yngre generationer till varandra och att skapa möjligheter till
utbyte av sagor, sägner och berättelser från olika kulturkretsar genom
kontakt, inte bara med bam utan även med äldre personer som har sina
rötter i andra länder. Projektet ska ge utbildning åt far- och morföräldrar
och andra intresserade för att ge kunskap om barnböcker, språkutveck-
ling, dyslexi etc. En central projektgrupp utgörs av representanter för
SPF, PRO, Barnbarnens Kulturfond och En bok för alla. Lokala projekt-
grupper bildas av bibliotekspersonal. Ett begränsat antal orter kommer att
ingå i projektet (Göteborg/Mölndal, Södertälje/Nyköping, Sundsvall/
Härnösand, Växjö, Umeå).
Kontaktperson: Signe Idehaag, tel. 08-692 32 50
Ödesmärkt - vanliga människor ett projekt på temat tolerans - ödmjukhet
150 000 kr
Föreningen planerar att tillsammans med Riksförbundet för sexuellt lika-
berättigade (RSFL) visa pjäsen Ödesmärkt, där frågor om sexualitet, jäm-
ställdhet och förståelse för andra kulturer berörs. Målgruppen är samtliga
ungdomar från årskurs nio, gymnasiet och folkhögskolor i Stockholm
med kranskommuner. Efter pjäsen kommer klasserna att fa besök av
RFSL:s informatörer för diskussion om föreställningen som levande
exempel. Föreningen kommer även att tillsammans med RFSL bjuda in
fritidsledare och skolvärdar till en fortbildningsdag där föreställningen
ingår.
Kontaktperson: Marika Nasiell, tel. 08-570 285 14
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
140
Projektet RIFF
150 000 kr för år 1 av 3
Al-Azhar Stiftelsen i Stockholm driver en friskola i Stockholm för före-
trädesvis somaliska bam och ungdomar. Stiftelsen planerar ett projekt för
att bl.a. stärka somaliska föräldrar i deras föräldraroll och ge kunskap om
den svenska skolformen, tydliggöra föräldrarnas roll som integrations-
förmedlare mellan samhälle och bam samt ge föräldrarna möjlighet att
diskutera viktiga trosfrågor och värdekonflikter som upplevs i det
svenska samhället med en imam som har kunskap om de båda samhälle-
na. Målsättningen skall uppnås genom gemensamma aktiviteter för barn,
ungdomar och föräldrar utanför skoltid och i elevernas närmiljö (Tensta
och Rinkeby). Aktiviteterna skall bestå av dels rena fritidsaktiviteter så-
som idrott, utflykter och studieresor, dels av föreläsningar, datakunskap
och läxläsning. Verksamheten skall detaljplaneras tillsammans med för-
äldrar och elever. Som ungdomsledare deltar äldre somaliska ungdomar
som lyckats väl med skola och utbildning och som kan vara goda före-
bilder. Syftet är att ge stöd till eleverna genom att stödja föräldrarna och
ge dem kunskap om hur det svenska samhällets och läroplanens individo-
rienterade synsätt och utgångspunkter kan kombineras med familjernas
ofta starka grupporienterade kultur.
Kontaktperson: Göran Rosell, tel. 08-26 03 39
Projekt för ungdomar som av olika skäl ej skaffat sig tilltäckliga läs- och
skrivfårdigheter och för korttidsutbildade ungdomar inom LO-kollektivet
140 000 kr för år 1 av 2
ABF:s riksförbund planerar tillsammans med LO och Veckans Bok ett
projekt med syfte att alla skall ges chansen till att avancerat lära sig läsa
och skriva dagens svenska. Projektet vänder sig till ungdomar som av
olika skäl inte skaffat sig tillräckliga läs- och skrivfärdigheter och till
korttidsutbildade ungdomar inom LO-kollektivet. ABF och LO kommer
att engagera ungdomar för uppsökande verksamhet hos ungdomar på ar-
betsplatser och/eller hos arbetssökande och arbetslösa. Genom att starta
studiecirklar med boken som underlag och föra diskussioner om dess
innehåll vill man fa deltagarna att själva läsa och återge vad boken hand-
lar om. Studiematerialet är Veckans Bok, som är nyskriven svensk litte-
ratur av dels etablerade svenska författare dels några debuterande för-
fattare per år. Målet är att varje deltagare skall läsa 120 sidor varje månad
eller två böcker om 60 sidor vardera. Inledningsvis planeras en under-
sökning för att utröna aktuell status på deltagarnas läs- och skrivsvårig-
heter och efter två år planeras en utvärdering genom en ny undersökning
för att se vilka effekter projektet har gett.
Kontaktperson: Elsie Bäcklund, tel. 08-613 50 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
141
Romska ungdomar i Helsingborg
115 000 kr för år 1 av 2
Föreningen vill genomföra ett tvåårigt projekt som vänder sig till romska
ungdomar mellan 12 och 25 år. Språksvårigheter och bristfällig skolut-
bildning medför att romska ungdomar har mycket svårt att ta sig in på
arbetsmarknaden. Genom att bygga upp ett nätverk tillsammans med
skolorna i Helsingborg, romska ungdomar och deras föräldrar vill före-
ningen med speciella pedagogiska insatser och riktade aktiviteter förmå
föräldrarna att låta sina ungdomar utveckla sina förmågor i det svenska
samhället. Syftet är att undvika den ömsesidiga utstötning som finns för
målgruppen idag. Ett 100-tal ungdomar kommer att delta i projektet
genom datautbildning, kultur och läxläsning samt i kunskapssökandet om
sin romska bakgrund.
Kontaktperson: Stefano Kuzhicov, tel. 042—10 78 98
Starta eget tillsammans
50 0000 kr
Kooperativa Institutet (KOOPI), Förbundet Vi Unga och Unga Örnars
Riksförbund planerar informations- och utbildningsinsatser i samband
med TV-serien Starta eget tillsammans. De sökande planerar bl.a. sär-
skilda hemsidor på Internet med information som ansluter till TV-serien,
en särskild studiehandledning och ett seminarium för gymnasielärare. Vi
Unga och Unga Ömar kommer att välja ut ungdomar till en referens-
grupp som kommer att delta i utformningen av såväl hemsidorna som
studiehandledningen. Referensgruppen kommer att presenteras på hem-
sidorna och delta aktivt i det fortsatta informationsarbetet.
Kontaktperson: Ulla Loord-Gynne, tel. 08-772 89 91
Projektet Debatt och studie i skolor och fritidsgårdar inför 2000-talet, det
nya milleniumet
450 000 kr
Inom projektet Ungdomarna inför 2000-talet engagerade sig ett stort an-
tal ungdomar i att engagera andra ungdomar och vuxna kring livsfrågor
inom sju olika områden: Meningen med livet; Krig och Fred; Främlings-
fientlighet och Rasism; Miljö; Hälsa och sjukdom, Aids; Demokrati samt
Kultur och Fritid. Ett antal ungdomar mellan 14 och 20 år reste ut i
världen till 35 länder för att samla drömmar, verklighet och förhopp-
ningar inför det nya millenniet. Resorna resulterade så småningom i sju
böcker, ett antal temadagar i skolor, utställningar, teaterföreställningar,
bildspel, dagen Hyllning till framtiden, föredrag, debatter m.m. Studie-
förbundet Vuxenskolan och Stiftelsen Future Now Foundation (en stif-
telse som bildats av deltagare i de tidigare projekten) planerar nu inför
millennieskiftet ett projekt som bygger på att med hjälp av böckerna
stimulera ungdomar på skolor och fritidsgårdar att diskutera framtiden
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
142
och det nya årtusendet. Ett eller flera bokpaket om sju böcker kommer att
erbjudas ett stort antal skolor och fritidsgårdar, som uppmanas att arbeta
med en eller flera av böckerna i en klass eller grupp av elever. Resultatet
av arbetet redovisas till Future Now Foundation i t.ex. uppsatsform, som
dikter, individuellt eller gemensamt av hela klassen/gruppen. Bokpaketet
tillfaller skolbiblioteket eller fritidsgården. Skolan/fritidsgården får stöd
av Future Now Foundation med tips på diskussionsfrägor och viss peda-
gogisk ledning. Ungdomarnas redovisningar kommer att samlas in och de
bästa materialen samlas som en dokumentation av ungdomarnas diskus-
sioner kring de sju ämnesområdena som böckerna tar upp. Projektet
genomförs som ett kraftfullt stöd från unga till unga inför den breda de-
batt om framtiden som pågår inför det nya årtusendet.
Kontaktperson: Wences Rivas, tel. 08-590 301 72
Sörböleskolan - Den medskapande skolan
177 000 kr för år 1 av 3
Sunnanå Sportklubb vill starta ett treårigt samverkansprojekt med
Sörböleskolan i Skellefteå i syfte att utveckla elevernas självtillit, dia-
logförmåga, medskapandeförmåga och tro på sin egen förmåga att åstad-
komma positiva förändringar. Målgruppen består av ca 400 elever i års-
kurs 7 till 9 som i början av hösten genomför ett "medskapandedygn"
tillsammans där projektets mål, syfte och tillvägagångsätt presenteras.
Under detta dygn kommer alla klasser att formas som lag och man för-
söker tillsammans att hitta faktorer som bidrar till en bra laganda. Dess-
utom introduceras begreppet medskapande och alla elever gör en själv-
värdering utifrån sina egna och klassens dvs. lagets förmåga kring be-
greppet medskapande. Varje vecka tränar eleverna på att vara med-
skapande utifrån vad laget och individen tycker är viktigt. Under våren
kommer processen att fortsätta fram till i maj då man har ett nytt med-
skapandedygn där eleverna drar upp riktlinjer för den fortsatta utveck-
lingen.
Kontaktperson: Janne Hallberg, tel. 0910-146 86
Bibelsajtprojektet
150 000 kr
Svenska Kyrkans Unga i Uppsala vill tillsammans med Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen (EFS) utforma en "bibelwebbsida" på internet för att
ungdomar lättare skall ta del av innehållet i den nyreviderade bibeln som
kommer ut i december 1999. Syftet med projektet är att ge ungdomar
möjlighet att på ungdomars eget språk lära känna bibeln, dess budskap
och på så sätt ta del av vårt kulturarv. Webbsidan kommer att produceras
av en webbdesigner tillsammans med en ledningsgrupp, författa-
re/skribenter och en referensgrupp bestående av ca 60 ungdomar spridda
över hela landet. Projektet vänder sig till ungdomar i åldem 14-19 år som
med webbsidan som redskap kommer att hitta sökvägar till olika personer
och händelser i bibeln. Webbsidan kommer att marknadsföras mot skolor,
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
143
kyrkor och den kommer att presenteras på bokmässan i Göteborg. Skr. 1999/2000:125
Webbsidan uppdateras löpande av en webbmaster som även kommer att Bilaga 3
svara på alla de frågor som kommer in från ungdomar samt ansvara för
den fortsatta marknadsföringen.
Kontaktperson: Johan Robertson, tel. 018-16 97 64
Utbildning och upprättande av munvårdsprogram
85 000 kr
Aperts syndrom är ett mångfacetterat missbildningssyndrom som för
samtliga diagnosbärare innebär missbildning av skalle och ansiktets ske-
lett samt händer och fötter. Trots kirurgiska korrigeringar betyder Aperts
syndrom att man ser annorlunda ut hela livet, inte minst ungdomsåren
kan därför bli svåra. Föreningen skall dels genomföra en utbildningsträff
för ungdomar och vuxna för att stärka och utveckla personer med
syndromet för att möta vuxenlivet, dels upprätta ett munvårdsprogram.
Ansikts- och skallbildningama medför att tänder och tandanslag oftast är
felplacerade och har otillräckligt utrymme. Tandregleringar, irritation i
tandköttet och svårigheter att borsta tänderna på grund av missbildade
händer ger mycket dålig tandstatus. I samarbete med Kompetenscenter
för sällsynta odontologiska tillstånd i Jönköping skall föreningen ut-
veckla ett munvårdsprogram.
Kontaktperson: Elisabeth Wallenius, tel. 0155-21 34 68
Projektet Punktintensiven
608 000 kr för år 1 av 3
Talboken har inneburit en revolution för synskadades tillgång till littera-
tur och information men har också betytt att punktskriftkunskapen mins-
kat. Ett skriftspråk ökar synskadades språkliga identitet, och ger därmed
ökade studiemöjligheter och bättre tillträde till arbetsmarknaden. Dalarö
Folkhögskola och Synskadades Riksförbund skall i detta projekt utveckla
en metodik för intensivträning i punktskrift, att visa på nyttan och nöd-
vändigheten av punktskrift för gravt synskadade och ge punktskrifts-
undervisning en plats som kunskapsämne inom vuxenundervisningen.
Målgrupperna är gravt synskadade vuxna med behov av fördjupade
färdigheter i punktskrift, dövblinda och lärare, handläggare och synpeda-
goger som arbetar med gravt synskadade. Man räknar som ett första steg
med utbildning av 30 brukare och 10 lärare.
Kontaktperson: Kenneth Drougge, tel. 08-501 507 10
144
De Handikappades Riksförbund (DHR) Skr. 1999/2000:125
Projektet DHR:s rättighetsbyrå Bilaga 3
707 000 kr för år 3 av 3
Ett projekt med syfte att bygga upp och pröva ett Servicekon-
tor/rättighetsbyrå i Värmland. Byrån bemannas med personer som själva
har erfarenhet av att leva med funktionshinder och som genom särskild
utbildning far kunskap om lagar och regler som styr berörda samhälls-
organ och känner till hur samhällets insatser för rörelsehindrade är orga-
niserade. Byråns uppgifter är att ge individuell information och rådgiv-
ning, hjälpa till vid överklagningar, vara moraliskt stöd i samband med
myndighetskontakter, ge service, utbildning och information till de s.k.
socialombud som finns i DHR:s avdelningar m.m.
Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00
Handikapprörelsens Idé & Kunskapscentrum
795 000 kr för år 1 av 2
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) i Kronoberg har efter en
treårig projekttid tillsammans med länsföreningama för Synskadades
Riksförbund (SRF), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och De Handi-
kappades Riksförbund (DHR), avvecklat HSO Kronoberg och i oktober
1998 bildat Handikapprörelsens Idé & Kunskapscentrum som består av
alla handikappföreningar i Kronoberg. Intressepolitiken bedrivs av före-
ningarna för sig medan Centrum hjälper till att bilda nätverk för olika
sakfrågor som tillgänglighet i kommunerna, effekter av organisationsför-
ändringar i kommun och landsting, rehabiliteringsplanering m.m. Före-
ningarna De Handikappades Riksförbund Kronoberg och Synskadades
Riksförbund Kronoberg skall under en tvåårsperiod utveckla samarbetet
med berörda myndigheter för att kunna sälja kunskap, platser för
arbetsprövning m.m.
Kontaktperson: Elizabeth Peltola, tel. 0470-71 10 50
DU-projektet
295 000 kr för år 1 av 3
Många döva utvecklingsstörda bor och arbetar tillsammans med hörande
utvecklingsstörda och kan inte kommunicera med dem. Ofta saknas dess-
utom teckenspråkskunnig personal och kunskapen om dövas behov är
dålig. Föreningen skall tillsammans med kommunen arbeta för ett boende
och dagcenterverksamhet för döva utvecklingsstörda där personalen dels
skall vara teckenspråkkunnig, dels skall ha kunskap om döva utveck-
lingsstördas särskilda behov. Föreningen vill bygga upp ett nätverk bland
omsorgspersonalen och informera stadsdelsnämnderna om gruppens be-
hov, anordna kurser och träffar för att “vanliga“ döva skall få kunskap
om döva utvecklingsstörda, utarbeta informationsmaterial, rekrytera döva
som kontaktmän och gode män för döva utvecklingsstörda m.m.
Kontaktperson: Birgitta Martinell, tel. text 08-24 91 90
145
Projektet DAMP— information
164 000 kr
Föreningen Emma Resurscentrum (en förening med ändamål att ta till-
vara kvinnors kraft m.m. i Vilhelmina) och föreningen för Rörelsehind-
rade Bam och Ungdomar i Västerbotten skall genom olika aktiviteter ge
information om effekterna av funktionshindret DAMP till föräldrar, för-
skolepersonal, lärare och vårdutbildningar. Informationsaktivitetema
syftar till att belysa funktionshindret och ge möjlighet till samtal om hur
man på bästa sätt skall kunna ge bamen stöd. Projektet skall genomföras i
Vilhelmina, Lycksele och Storuman.
Kontaktperson: Karin Ringlöv, tel. 0940-202 34
Projektet En skola för alla, integrationsprocessen särskola-grundskola
500 000 kr för år 2 av 2
Trots att tankarna om en integrerad skola funnits mer än 30 år är endast
ca 10% av eleverna integrerade i grandskola eller gymnasium. Forsk-
ningen kring detta område har varit bristfällig. FUB och stiftelsen ALA
vill nu tillsammans med Skolverket och SIH utveckla former för
anpassning av grand- och särskolans utbildningssystem för att underlätta
elevers möjligheter till full delaktighet genom att stimulera integrerings-
processen i skolan. Projektet beräknas pågå under två och ett halvt år och
skall förläggas till fyra skolor i mellansverige. Integreringsprocessen
skall följas, dokumenteras och analyseras, handledning skall ges från
central nivå. Medel från SIH, Skolverket och FUB ges också till
projektet.
Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. 08-660 82 84
Kunskapsspridning om mild blödarsjuka och mindre kända former av
blödningsrabbningar
395 000 kr för år 1 av 2
Det finns ca 400 personer i Sverige som har en mild form av blödarsjuka.
Eftersom dessa inte har så stora besvär underskattas allvaret i sjukdomen.
Många av dem känner inte ens till att de har detta funktionshinder och
kan därför råka mycket illa ut vid olyckor, operationer, tandläkarbesök
m.m. Många kvinnor med blödningsrabbningar kan hänföras till detta
funktionshinder. Förbundet skall därför utforma informationsmaterial
som skall föras ut till personerna själva och till sjukvårdens och tand-
vårdens personal.
Kontaktperson:Birgitta Rehnby , tel. 08-661 94 55
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
146
Projekt för att öka patientinflytandet och stärka patientrollen
850 000 kr för år 2 av 3
Det finns ungefar 750 personer i Sverige med blödarsjuka. Sjukdomen
kräver livslång behandling och ställer stora krav på de sjuka och deras
anhöriga. Kunskap om sjukdomen och behandlingsformer är viktig såväl
hos de sjuka själva och deras anhöriga liksom hos personal även utanför
specialistvården. Förbundet utvecklar i detta projekt nära samarbete med
olika hemofilicentra (KS, Sahlgrenska i Göteborg och MAS i Malmö) en
bred informations- och utbildningssatsning. Man arbetar med årliga kon-
ferenser för äldre blödarsjuka och deras anhöriga, föräldrar till blödar-
sjuka bam, personer med komplikationer av sjukdomen (hiv, antikoa-
gulans och hepatit) och deras anhöriga och skall genomföra en utbild-
ningsdag för remitterande personal och annan vårdpersonal på de sjukas
hemorter.
Kontaktperson: Birgitta Rehnby, tel. 08-661 94 55
Tips- och idédatabas på Internet
185 000 kr
Föreningen skall överföra en projektdatabas till Internet. Basen innehåller
tips om hjälpmedel, anpassningar och råd som underlättar vardagen för
neurosedynskadade, dysmeliskadade, dubbelamputerade, personer med
Aperts syndrom, hand- och brandskadade samt muskelskadade.
Kontaktperson: Bjöm Håkansson, tel. 08-21 88 68
Projektet Samverkan och ökad förståelse mellan familjer med kommuni-
kationshandikappade bam
170 000 kr
Inom föreningen finns kommunikationshandikapp av olika slag t.ex. bam
med Cochlea-Implantat, språkstörningar och hörselskadador. Intresse-
konflikter och samarbetsproblem finns mellan de olika grupperna då man
inte har kunskap om varandras behov. Föreningen vill genomföra gemen-
sam föräldrautbildning med samtidiga aktiviteter för bamen med olika
kommunikationshandikapp.
Kontaktperson: Gerd Skarstedt, tel. 019-611 13 23
En bok om Växtkraft
45 000 kr
Den ideella föreningen Gunnareds Gårds Gemenskap, som vänder sig till
personer med funktionshinder, har hand om bl.a. studiebesök och berättar
om sig själva och vad verksamheten står för. Intresset för verksamheten
är mycket stort, många vill besöka Växtkraft och man har varit tvungen
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
147
att begränsa studiebesöken. Föreningen vill göra en bok med intervjuer
med deltagare och personal och med “kringpersoner" som företrädare för
AMI, försäkringskassa och K.OMVUX.
Kontaktperson: Bo Bryngelsson, tel. 031-332 74 69
Medlemsregister för handikapporganisationer
1 100 000 kr
Handikapporganisationerna lägger idag ner stora resurser på att upp-
handla, egenutveckla, anpassa och underhålla sina medlemsregister. För-
bunden har olika lösningar i bruk och de flesta har problem och en del
mycket stora problem med registren. Förbunden blir alltför beroende av
olika konsulter och far betala betydande summor för uppgraderingar
m.m. Det finns på marknaden i princip endast en leverantör av standard-
system. Övriga leverantörer utvecklar skräddarsydda lösningar. Oavsett
leverantör finns tidigare nämnda problem som beroende och höga kost-
nader. Det finns heller ingen samordning mellan lokala, regionala och
centrala register vilket medför risk för dubbelregistreringar m.m. Före-
ningen h@ndikapp.se skall därför utveckla ett gemensamt register.
Kontaktperson: Stefan Johansson, tel. 08-556 090 56
Utarbeta modell för undervisning för dövblindfödda bam
280 000 kr
Det föds i genomsnitt fem dövblinda bam i Sverige varje år. Eftersom
antalet bam är så lågt och i så stort behov av omfattande stöd finns risker
för att bamen och deras föräldrar inte får tillräckligt stöd. Å ena sidan
krävs uppbyggnad av central specialistkompetens, å andra sidan decent-
raliserad undervisning för att möjliggöra för bamen att få gå i skola med
tillgång till specialistkompetens på hemmaplan. Ett bam som föds döv-
blind och barnets föräldrar möts av ett stort antal konsulenter som var och
en är specialist på sitt område (synskador, hörselskador, rörelsehinder
etc.), men det saknas lärare och specialister som har just dövblindkun-
skap. I dag finns endast 2 lärare med denna kunskap och det är mycket
svårt att tillägna sig denna kunskap om man inte får möta tillräckligt
många bam som är dövblindfödda. För att kunna bygga upp en ny stöd-
verksamhet för dövblindfödda bam skall föreningen samla de erfaren-
heter och den kompetens som finns hos föräldrar och experter i Norden.
Föreningen skall genomföra föräldraträffar och ett tvådagarsseminarium
där föräldrar och experter kan mötas (och där föräldraperspektivet kan
göra sig gällande) och arbeta fram ett antal viktiga punkter/principer för
hur en verksamhet för dövblindfödda bam och ungdomar skall se ut.
Eftersom hela Norden har samma behov av att lösa situationen kommer
man att bjuda in representanter från de övriga nordiska länderna.
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08-39 90 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
148
Projekt om att lära handikapprörelsen att söka och utnyttja medel från EU
1 050 000 kr för år 2 av 2
Handikapporganisationerna har stora svårigheter att orientera sig i EU
organisationen och att veta var, när och hur man kan söka medel ur EU:s
fonder och program. Samarbetsorganet skall därför under en tvåårsperiod
kartlägga alla program, projekt och fonder som kan vara av intresse för
handikapprörelsen och därifrån utarbeta en handbok om att söka medel
från EU, utveckla mallar och manualer för hur man söker, framställa ett
kalendarium vad gäller ansökningstillfällen och modeller för hur man
skaffar sig samarbetspartners i andra länder. Därefter vill samarbets-
organet bygga upp ett nätverk av kontaktpersoner i förbund, samar-
betsorgan i län och kommuner och ge dessa en grundutbildning och en
kunskap om hur man söker medel ur EU. Vidare skall man anordna erfa-
renhetsutbyte och seminarier kring ansökningsförfarande och resultaten
av beviljade ansökningar.
Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090-13 53 50
Projektet Handikapp och Sexualitet - Samlevnad
1 210 000 kr för år 1 av 3
Trots olika former av försöksverksamhet, bl.a. HSO Stockholm, Hjälp-
medelsinstitutet m.fl. söker funktionshindrade, deras föräldrar och olika
personalgrupper ofta förgäves efter kunskap om området handikapp och
sexualitet. Det behövs därför någon form av forum för kunskap, vägled-
ning, råd och kompetens inom handikapp-sexualitet-samlevnadsområdet
som skall vara tillgängligt för alla som söker information och kunskap
såväl när det gäller en personlig situation som när det gäller ett arbets-
eller studieförhållande. HSO och RFSU skall tillsammans utarbeta en fast
organiserad och återkommande samverkan kring frågor och utveckling av
kompetensområdet. Utvecklingsarbetet skall innehålla informations- och
utlåningsverksamhet, rådgivning och handledning, utbildning, utveckling
av hjälpmedel/material. Samarbete med Folkhälsoinstitutet m.fl.
Kontaktperson: Annika Hildebrand, tel. 08-546 404 00
Utvecklings-, informations- och utbildningsverksamhet inom samar-
betsorganisationen för små och mindre kända handikappgrupper/sällsynta
diagnoser
1 225 000 kr för år 1 av 2
Handikappförbundens Samarbetsorgan har sedan juni 1995 arbetat med
ett projekt för “små och mindre kända handikappgrupper41 finansierat
med medel från Socialstyrelsen. Ett av syftena med projektet har varit att
undersöka möjligheterna för smågrupperna att gå in i de etablerade han-
dikappförbunden. På grund av visst ointresse från de etablerade förbun-
den och problem för smågrupperna att veta vilket förbund man skall ingå
i eftersom funktionshindren hos en och samma person är så många att de
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
149
skulle kunna ingå i flera föreningar, har man i november 1998 bildat
Riksförbundet för små och mindre kända handikappgrupper. HSO och
det nybildade riksförbundet skall nu utbilda och informera om handi-
kappgrupperna.
Kontaktperson: Elisabeth Wallenius, tel. 08-546 404 00
Projektet Rekrytering och utbildning av frivilliga kontaktpersoner
250 000 kr för år 1 av 2
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Göteborg och Göteborgs Fri-
villig Center, som tillsammans representerar mer än 80 olika patient- och
frivilligorganisationer i Göteborg, vill i samarbete med Individ- och
familjeomsorgsenhetema i stadsdelsförvaltningarna Centrum, Linné-
staden och Maj oma rekrytera och utbilda frivilliga kontaktpersoner till
psykiskt funktionshindrade. Projektet beräknas pågå under två år och går
ut på att två halvtidsanställda projektarbetare skall rekrytera frivilliga
kontaktpersoner bl.a. genom föreningarnas egna nätverk. Huvudansvaret
för introduktionsutbildningen ligger inom projektet. För dem som sedan
far uppdrag som kontaktpersoner ges sedan handledning och arvodering
genom Individ- och familjeomsorgen.
Kontaktperson: Åke Martinsson, tel. 0705-91 19 70
Projektet Utvärdering av handikappråden
200 000 kr
Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Stockholms kommun skall
utvärdera hur de kommunala handikappråd i kommunens stadsdels- och
facknämnder har påverkat möjligheterna för handikapporganisationerna
att verkligen påverka och följa upp beslut som kan beröra personer med
funktionshinder.
Kontaktperson: Elisabet Kjellvinger, tel. 08-88 89 50
Material- och metodprojekt inom ämnet teckenspråk vid folkhögskola -
Digitala teckenspråksböcker
700 000 kr för år 1 av 2,5
Härnösands folkhögskola, Strömbäcks folkhögskola och Stiftelsen
TeckenspråksCentrum vill tillsammans med Sveriges Dövas Riksför-
bund, Föreningen Sveriges Dövblinda och Riksförbundet för döva, hör-
selskadade och språkstörda barn arbeta fram och producera ett grund-
material som skall användas i teckenspråksundervisningen - Digitala
teckenspråksböcker. Arbetet beräknas pågå under 2,5 år. Det finns ett
mycket stort behov av sådant material; teckenspråket är ett gestuellt och
visuellt språk som saknar skriftspråk och är därför tidskrävande. Ny tek-
nik kan förändra detta förhållande.
Kontaktperson: Kjell Forsvall, tel. 0611-220 80
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
150
Nätverk och tvärvetenskaplig forskning
634 000 kr för år 1 av 2
Hörselskadades Riksförbund konstaterar att det trots att det finns ett väl
fungerande samarbete mellan brukarorganisationema och olika fack-
grupper inom hörselsektom (Svenska Audiologiska sällskapet), saknas
tvärvetenskaplig forskning på området. Förbundet skall därför tillsam-
mans med föreningen Centrum för Kommunikationsvetenskap, SVK ar-
beta för att bygga upp ett nätverk av forskare inom området med syfte att
enskilda hörselskadade skall fa såväl individuella som generella insatser
tillgodosedda.
Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08^157 55 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Projektet Kartläggning av tecken som stöd, TSS
700 000 kr för år 1 av 2,5
Tecken som stöd, TSS är ett kommunikationssätt för dem som på grund
av hörselnedsättning eller dövhet behöver stödja det svenska språket med
tecken. Det saknas dock beskrivningar av TSS som sådant och i vilka
situationer man använder TSS. Det innebär bl.a. att man har olika tecken
i olika delar av landet. Det finns därför heller ingen bra utbildning av
TSS-lärare. Hörselskadades Riksförbund skall därför tillsammans med
Förbundet Vuxendöva i Sverige (VIS) och tillsammans med hörselvården
göra en kartläggning av TSS, filma TSS-användare (både hörselskadade
och deras anhöriga) och sedan analysera inspelningarna (semantiskt och
grammatiskt) av såväl den talande som den tecknade delen.
Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08^157 55 00
Kunskapsproj ektet
293 000 kr
Förbundet skall arbeta fram ett utbildningsmaterial om Hälso- och sjuk-
vårdslagen, Lagen om psykiatrisk tvångsvård, Sekretesslag, Socialtjänst-
lag och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade m.m.
Materialet skall vända sig till såväl psykiskt sjuka och deras anhöriga
som till olika personalgrupper. Syftet är bl.a att ge brukarna och deras
anhöriga kunskap för att kunna hitta rätt instans, framföra sakliga argu-
ment och minska rädslan och osäkerheten inför socialtjänst och psykiatri.
Kontaktperson: Daniel Sjölund, tel. 08-626 55 64
Projektet På Gemensam Väg - ett samverkansprojekt mellan ungdoms-
handikappförbunden
665 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett projekt där Landsrådet för Sveriges Ungdomsorga-
nisationer tillsammans med 15 handikappungdomsförbund samarbetar för
151
att ungdomar med funktionshinder skall kunna delta i samhällsutveck-
lingen på sina egna villkor. I projektet ingår information och kontakter
mellan förbunden för att därigenom öka kunskapen om varandras funk-
tionshinder och hitta gemensamma beröringspunkter. I projektet ingår
också en gemensam kampanj med syfte att påverka attityder till funk-
tionshinder. Under det första året har man genomfört inventeringar,
tematräffar, och utbildningar. Under år två fortsätter detta arbete, en
databas upprättas för att alla, oavsett om man är synskadad, hörselskadad,
rörelsehindrad eller har andra funktionshinder, skall kunna kommunicera
med varandra. Man skall också genomföra regionala konferenser.
Kontaktperson: Charlotta Axelsson, tel. 08—440 86 70
Donation och transplantation av organ och vävnader - Information och
utbildning av Sveriges befolkning med speciell inriktning på ungdomar
580 000 kr för år 1 av 2
Föreningen Livet som Gåva består av organisationerna Riksförbundet för
Njursjuka, Svenska Diabetesförbundet, Riksförbundet Cystisk Fibros,
Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, Viking Riksföreningen för Hjärt-
Lungstransplanterade, Transplanterades förening, Riksföreningen för
familjer med hepatit-B smittade bam, Riksförbundet för Leversjuka,
Synfrämjandet, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för
Anestesi och Intensivvård och Svensk Njurmedicins förening. Målet för
föreningen Livet som Gåva är att få fler människor i Sverige att ta ställ-
ning för donation av organ och vävnader. Livet som Gåva skall göra en
förstudie för ett informationsprojekt som vänder sig till ungdomar.
Kontaktperson: Håkan Hedman, tel. 031-69 63 33
Utbildning och information
233 000 kr för år 1 av 2
1 Sverige finns ca 40-50 000 personer med någon form av immunbrist-
sjukdom som om den inte upptäcks i tid bl.a. kan utveckla autoimmuna
sjukdomar och tumörer. Kunskapen om PID, dvs. medfödd oförmåga att
försvara sig tillräckligt mot infektioner, är liten hos såväl allmänhet som
hos vårdpersonal. PIO skall därför genomföra utbildningsdagar för vuxna
och ungdomar med denna immunbrist och utbilda informatörer som bl.a.
skall kunna hjälpa till med riktad information till distriktsläkare, öron-
läkare och försäkringskassor.
Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 0303-641 74
Projektet Vägen till - att stärka patientens ställning i vården
2 968 000 kr för år 3 av 3
Om patienter ska ha möjlighet att agera och bemötas som en aktiv part i
vården krävs stora utbildningssatsningar till både patienter och vårdper-
sonal. Reumatikerförbundet, Svenska Diabetesförbundet (SD) och Riks-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
152
förbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) som tillsammans representerar
närmare 100 000 medlemmar med kroniska sjukdomar genomför infor-
mations- och utbildningsinsatser som går ut på att öka patienternas med-
vetenhet om vikten av kunskap och att agera som aktiv part och att bidra
till ett effektivare vårdutnyttjande i hela vårdkedjan. I projektet ingår
framställning av utbildningsmaterial, studiehandledning m.m., marknads-
föring av utbildningarna och etablerandet av fungerande studie/ arbets-
former. Man prövar utbildningen i några län. Därefter skall utbildningen
föras ut och genomföras i hela landet.
Kontaktperson: Marie-Jeanette Bergvall, tel. 08-629 85 87
Projektet NordPol - Nord All 1999
40 000 kr
Nord All är ett samarbetsprojekt mellan olika hivorganisationer i de nor-
diska länderna. Verksamheten innehåller konferenser och andra former
av träffar som ger möjligheter för hivpositiva att utbyta erfarenheter.
Förbundet söker medel för en utbildningshelg för att utveckla psyko-
sociala stödformer.
Kontaktperson: Hans Nilsson, tel. 08-714 54 10
Kartläggning av patienters och behandlares erfarenheter av behandling
med antidepressiva läkemedel
720 000 kr för år 1 av 3
Förskrivningen av antidepressiva läkemedel spelar en allt viktigare roll
vid behandling av psykiska kriser och sjukdomstillstånd. Förbunden
(RFHL och Riksförbundet för Social och Menta Hälsa) har uppmärksam-
mat problem och skillnader i brukares och behandlares uppfattningar.
Patienten upplever att han utvecklar ett beroende av läkemedlet, att hans
problem medikaliseras och att man därför inte far annan hjälp, medan den
behandlande läkaren ser bara fördelar. Man vill därför kartlägga, sam-
manställa och systematisera brukarnas och närståendes erfarenhet och
jämföra dessa med professionens (läkarna, forskarna och läkemedels-
företagen) erfarenhet. Man vill analysera skillnaderna mellan dessa
erfarenheter och om möjligt hur de påverkas av olika bakgrunds- och
omgivningsfaktorer. Därefter vill man framställa en informationsfolder
om antidepressiv behandling och dess positiva och negativa effekter och
göra en projektrapport som skall kunna användas som studiecirkel- och
diskussionsmaterial. Man vill slutligen arrangera en konferens.
Kontaktperson: Sonja Wallbom, tel. 08-34 15 65
RBU:s informationsprojekt
277 000 kr för år 2 av 2
Andra året av ett tvåårigt informationsprojekt. Inom RBU finns sju
diagnosgrupper: Cerebral Pares (CP), ryggmärgsbrock, DAMP/MBD,
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
153
muskelsjukdomar, medfödd benskörhet (OI), kortväxta och Prader-Willi
Syndromet (PWS). RBU har också en arbetsgrupp för flerhandikapp-
frågor. Under senare år har antalet undergrupper, bestående av små och
mindre kända handikapp inom diagnosgruppema ständigt ökat. För att
kunna tillgodose även dessa gruppers informationsbehov behövs nytt
diagnosrelaterat material.
Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08-736 26 00
Utbildning av anställda och förtroendevalda med arbetsgivaransvar
350 000 kr för år 3 av 3
Det sista året av ett treårigt utbildningsprojekt. Erfarenheterna från det
första året visar att den planerade och delvis genomförda tvåveckorsut-
bildningen var för lång, man fick för fa anmälningar. Under det andra
året har man därför genomfört kortare utbildningar och också prövat
olika typer av utbildningar, förtroendevalda och anställda tillsammans
resp, var för sig. Under det tredje året genomförs utbildningar vid nio
tillfallen.
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60
Projektet Vardagsmakt för medlemmar i Gläntan
87 000 kr för år 2 av 3
Föreningen skall genom uppsökande verksamhet, samtalsgrupper, studie-
cirkelutbildning (bl.a. om hur omvärlden påverkar vardagen), utökade
öppettider och systematiskt stöd ge medlemmarna instrument att tillsam-
mans med kommunen arbeta för en förbättrad situation för personer med
psykiska funktionshinder.
Kontaktperson: Kjell Ivarson, tel. 08-712 65 59
Informations- och utbildningsaktiviteter kring polio
215 000 kr för år 1 av 2
Det finns ca 20 000 polioskadade i landet, de flesta av dem har eller
kommer att få postpoliosyndrom (PPS) där de vanligaste symtomen är
ökad eller förvärrad muskelvärk, uttröttbarhet i muskulaturen, förslit-
ningar i leder, problem med andningen m.m. När man på 80-talet började
uppmärksamma PPS trodde man först att syndromet endast drabbade
äldre som haft polio. PPS drabbar dock även medelålders och sjukvården
uppsöks också av en stor grupp invandrare med sådana besvär. Förbundet
skall nu göra en Poliohandbok som dels skall ge polioskadade möjlighet
att lära mer om sina nytillkommande besvär, dels skall ge vårdpersonal
brukaranpassad kunskap om polio samt om postpolio vilket inte ingår i
den medicinska utbildningen. Förbundet skall också utveckla en modell
för utbildning av team av sjukgymnaster och arbetsterapeuter.
Kontaktperson: Anna Wessgren, tel. 08-629 27 80
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
154
Informationsaktiviteter under Hjämåret 1999
235 000 kr
Förbundet vill under Hjämåret komplettera medicinsk upplysning med
erfarenhetsbaserad kunskap av RTP-medlemmar med egen skadeerfaren-
het. Denna information vill man föra ut i första hand till andra hjärn-
skadade för att dessa skall kunna känna igen sig i andra och förstå att de
inte är ensamma i sin situation. Tjänstemän och andra beslutsfattare är
andra målgrupper som man vill ge mer kunskap om hjämskadades livs-
situation. Dessa aktiviteter skall ske både centralt och lokalt genom
arrangemang av föreläsningsserier, erfarenhetsutbyten och andra infor-
mationsaktiviteter.
Kontaktperson: Ingrid Brorsson, tel. 08-629 27 80
Projekt rörande kvalitetssäkring av vård och rehabilitering ur brukarpers-
pektiv
1 200 000 kr för år 2 av 3
Förbundet företräder huvudsakligen trafik-, olycksfalls- och polioskada-
de. Mot bakgrund av strukturförändringar, effektiviseringar och bespa-
ringar som sker inom vård och rehabilitering, skall förbundet under tre år
genomföra ett projekt som rör kvalitetssäkring av vård och rehabilitering
ur brukarperspektiv. Projektet syftar till att definiera och dokumentera
viktiga kvalitetskrav för vård och rehabilitering för RTPs skadegrupper,
nämligen människor med whiplashskador, spinalskador, traumatiska
hjärnskador samt amputerade och polioskadade. I detta arbete vill
förbundet lyfta fram de delar inom vården och rehabiliteringen som är
särskilt viktiga att bevaka och som kan riskera att försvinna eller komma
ikläm i den pågående förändringsprocessen. Förbundet vill också genom
kompetensutveckling i föreningarna öka förutsättningarna för medlem-
marna att bli aktiva samarbetspartners när det gäller sjukvårds- och
rehabiliteringsfrågor inom landsting och kommun och därmed arbeta för
att göra brukarna och omgivningen medveten om att patienten är central-
figuren i vården.
Kontaktperson: Agneta Carlsson, tel. 08-629 27 80
Genomförande av FoU-dagar för personer med utvecklingsstörning
550 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Förbundet arrangerar sedan tio år
tillbaka forskningsdagar där man presenterar aktuell forskning och ut-
vecklingsarbeten om utvecklingsstörning. Syftet är att nå ut såväl till
forskare, personalgrupper och politiker som till föräldrar och inte minst
till personer med utvecklingsstörning. Hittills har man inte riktigt kunnat
anpassa informationen till utvecklingsstörda och skall därför genomföra
egna FoUdagar för utvecklingsstörda för att presentera forsknings- och
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
155
utvecklingsarbete inom områdena medicin, pedagogik, psykologi, Skr. 1999/2000:125
sociologi, social forskning och teknik. I mindre seminariegrupper Bilaga 3
samtalar forskare och utvecklingsstörda om olika forskningsresultat.
Resultatet har varit över förväntan och man skall under det andra året
arbeta vidare med möten mellan forskare och brukare för fortsatt utbyte.
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna
(FUB)
Utveckla en modell för det demokratiska inflytandet för personer med
utvecklingsstörning
930 000 kr för år 1 av 2
Normaliserings- och integreringsideologiema tillsammans med de sam-
hälleliga insatserna har skapat en generation av utvecklingsstörda, som
själva har möjlighet att formulera och föra fram sina krav och som därför
kräver ett reellt inflytande; -över sin personliga situation, -inom FUB och
-med FUB som plattform i samhället bl.a. genom att kunna delta i sam-
verkan (enligt LSS) mellan intresseorganisationen och kommu-
nen/landstinget. En huvudfråga är hur inflytande kan stärkas genom olika
insatser som kan kompensera och överbrygga följderna av utvecklings-
störning dvs möjligheten att förstå och ta till sig information, att samspela
med andra och att utveckla en medvetenhet om de egna möjligheter-
na/begränsningama så att man kan begära hjälp utan att förlora sitt
självförtroende. Tekniska hjälpmedel (IT), lättläst text och/eller informa-
tion genom bilder och symbolspråk samt personligt stöd genom handle-
dare är viktiga inslag för att kunna kompensera utvecklingsstörningen.
För att finna metoder för att stärka inflytandet vill förbundet under en
tvåårsperiod : -inventera de s.k. Klippangruppema som har en styrelse
med enbart personer med utvecklingsstörning och, -tillsammans med
rikssektionen Klippan beskriva och utveckla det demokratiska sambandet
mellan lokal och central nivå i några län och det lokala stöd som behövs
för att sambandet skall kunna bli långsiktigt fungerande och en förebild
för andra sektioner, -tillsammans med lokalföreningarna i dessa län ini-
tiera och uppmuntra nybildning av lokala Klippangrupper, utveckla
modeller för lokala samverkansprojekt med de kommunala myndigheter-
na där personer med utvecklingsstörning deltar aktivt och i detta utveck-
lingsarbete använda sig av och utveckla lokala FUB-resurser som finns
t.ex. föräldrarådgivare, rättsombud och studieansvariga.
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00
Riksföreningen Autism (RFA)
Projektet Samverkan mellan kommunerna Ale, Bengtsfors, Dals Ed,
Färgelanda, Lilla Edet, Mellerud, Vänersborg, Trollhättan, Åmål samt
landstinget i Norra Älvsborg och Riksföreningen Autism
1 265 000 kr för år 2 av 3
Funktionshindret Autism, som är livslångt, är oftast mycket handi-
kappande och de personer som har detta funktionshinder behöver extra
resurser i dagis, skola, arbetsliv m.m., dvs. hela livet. Funktionshindret är
156
relativt sällan förekommande och därför ganska okänt bland de besluts- Skr. 1999/2000:125
fattare, tjänstemän och den allmänhet som inte kommit i kontakt med Bilaga 3
någon med funktionshindret. Det innebär oro för föräldrar, risk för fel-
diagnostik och felaktiga eller otillräckliga stödinsatser. Riksföreningen
vill därför under en treårsperiod utveckla och pröva en modell för att
genom delvis gemensam utbildning höja den allmänna kompetensen om
autism och autismliknande tillstånd hos både föräldrar och olika perso-
nalgrupper. Modellen går ut på att bilda kommunöverskridande grupper
med olika yrkesgrupper. Grupperna får gemensam återkommande utbild-
ning med “hemläxor" dvs. översätta teoretisk kunskap till praktiskt arbete
i den egna kommunen. Grupperna kopplas till varandra i nätverk. Målet
är att det i slutet av 1999 skall finnas en kring funktionshindret gemen-
sam kunskapsgrund från diagnos till vuxenliv som bygger på modem
forskning och erfarenhet och som garanterar den samverkan mellan
kommunerna och landstinget som krävs för att kunna bygga upp verk-
samhetsformer med god kvalitet och i tillräcklig omfattning och som kan
ta emot personer från olika kommuner. Projektet skall utvärderas genom
Hälsohögskolan i Vänersborg.
Tel. 08-702 05 80
Information om sköldkörtelsjukdomar
585 000 kr för år 1 av 2
Bristen på kunskap och information om sköldkörtelsjukdomar hos såväl
enskilda som hos olika personalgrupper innebär lidande för många. Det
finns i Sverige ca 100 000 människor med defekt sköldkörtelfunktion
(över- eller underfunktion). De flesta är beroende av behandling med er-
sättningshormon resten av livet. Inställningen av hormonbalansen är
många gånger komplicerad och många känner sig sjuka utan att kunna få
rätt diagnos. Storstockholms Sköldkörtelförening vill tillsammans med
Västsvenska Patientföreningen för Sköldkörtelsjuka och Patientföre-
ningen Thyra-Dea genomföra ett informtions- och utbildningsprojekt
som vänder sig till människor som drabbats och deras anhöriga samt till
vårdgivare, politiker och allmänhet. Syftet med projektet är att göra det
möjligt för människor med sjukdomen att hitta information om sin sjuk-
dom, att bilda studiecirklar “Att leva med..“ och att medverka till att vår-
den och forskningen blir bättre.
Kontaktperson: Gun Dahlin, tel. 08-531 838 28
Kartläggning av resurser m.m.
630 000 kr för år 2 av 2
Ett projekt med syfte att genom enkäter och personliga intervjuer under-
söka strokevårdens organisation och resurser inom kommunerna och
landstingen. Förbundet vill också skaffa sig en bild av livsvillkoren för
strokedrabbade i arbetsför ålder samt undersöka om det finns skillnader i
livsvillkoren för kvinnor och män bland förbundets medlemmar.
Kontaktperson: Liselotte Salovaara, tel. 08-97 06 30
157
Projektet Nya tider - nya arbetsformer
775 000 kr för år 3 av 3
Det tredje året av ett treårigt projekt som Svenska Celiakiforbundet (för
gluten-, laktos-, mjölk- och soyaintolerans) driver med syfte att öka kun-
skapen om effekterna av dess former av intolerans. Under de första åren
har konferenser genomförts för att fånga upp medlemmarnas önskemål
och behov och man har sammanställt ett samtals- och idéhäfte. Man har
vidare genomfört försöksverksamhet med Celiaki-, Mjölk- och Soyasko-
lor, dvs. utbildningar där medlemmarna fatt lära sig att leva med sina
funktionshinder både medicinskt, socialt och ekonomiskt och utbildat
kontaktpersoner m.m. Under det tredje året skall man sammanställa och
trycka utbildningsmaterial samt genomföra utbildningar och seminarier.
Kontaktperson: Anders Lindström, tel. 08-730 05 01
Informationsverksamhet
320 000 kr för år 2 av 2
En riksförening för dem som drabbas av paniksyndrom och fobier som
kan ge långa sjukskrivningar och social isolering. Projektets syfte är att
genomföra utbildnings- och informationsinsatser för att öka kunskapen
om funktionshindret hos allmänhet och olika personalgrupper.
Kontaktperson: Ragnar Åkerström, tel. 08-653 33 66
Dövundervisningsdagar
213 000 kr
Sällskapet som består av döva/hörselskadade, pedagoger och forskare
skall tillsammans med Riksförbundet för döva, hörselskadade och språk-
störda bam, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksför-
bund genomföra en europeisk konferens med syfte att bl.a. skapa ett
forum som präglas av mötet brukare-professionella och fokuserar två-
språkig undervisning för döva och hörselskadade ur ett tvärfackligt per-
spektiv.
Kontaktperson: Greger Bååth, tel. 019-30 16 01
CD-projekt för svensk dövidrott (förstudie)
130 000 kr
År 2003 kommer Vinter-OS för döva att arrangeras i Sundsvall. Sveriges
Dövas Idrottsförbund (SDI) gör, bl.a med målet att skapa nya kommuni-
kationsvägar mellan SDI, klubbar och allmänheten, en förstudie för att
kunna åstadkomma ett beräkningsunderlag till ett informationspaket om
svensk dövidrott med cd-skiva till ungdomar, hemsida samt videokasset
för dem som saknar dator.
Kontaktperson: Urban Mesch, tel. 08-605 60 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
158
Projektet Rädda dövidrottens arkiv och historia
565 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. Dövidrottsrörelsen växte fram i
början av 1900-talet. I förbundets arkiv och i föreningarnas gömmor
finns en mängd foton, böcker, skrifter, protokoll, statistik m.m. som inte
finns registrerat. Förbundet skall under en treårsperiod samla in gammalt
dövidrottsmaterial, videointervjua äldre aktiva dövidrottare, dokumentera
fotografier och bygga upp en databas som skall göra det möjligt för döva,
dövidrottsföreningar och forskare att kunna följa dövidrotten som går
som en röd tråd genom dövrörelsens sociala historia.
Kontaktperson: Kjell Gunnå, tel. 08-605 60 00
Framställning av ett informationsmaterial om teckenspråk på CD-ROM
300 000 kr
Idag är den största delen av det pedagogiska teckenspråksmaterialet av-
sett för hörande målgrupper som av olika skäl vill lära sig teckenspråk.
Det finns inget informationsmaterial om teckenspråket på teckenspråk
Förbundet vill därför framställa ett sådant material för i första hand döva
som vill ha mer kunskap om teckenspråket, materialet skall beskriva
teckenspråkets struktur och grammatik och kompletteras med praktiska
exempel.
Kontaktperson: Gunnel Sträng, tel. 08-442 14 69
Förstudie till projektet IT-stöd till dövrörelsens arkiv
150 000 kr
Dövföreningama och förbundet har ett stort historiskt material som ofta
efterfrågas men dock inte är systematiserat och aktiverat så att det är till-
gängligt för medlemmar, elever vid olika utbildningar och forskare. För-
bundet skall därför göra en förstudie för att göra en modell för arkivering
via IT-stöd.
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08—442 14 61
Informationsprojektet Språkriktig förbundsinformation inom och utom
dövsamhället
290 000 kr för år 1 av 1,5
Förbunden skall arbeta med förbundstidningama så att språket blir mer
lättbegripligt och utbildande samtidigt som det skall vara attraktivt för
hörande. Förbunden vill samordna joumalistarbetet och modernisera tid-
ningarna, utnyttja allmänna layouter och tekniska framställningsmetoder
och integrera “amatörmässiga“ medarbetare med en gemensam jouma-
listgrupp m.m.
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08—442 14 61
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
159
Multimediaprojektet Början till ett nytt språk
587 000 kr
Förbundet skall utveckla och producera interaktivt teckenspråksmaterial
som skall användas för undervisning eller för självstudier.
Målgrupperna är föräldrar och anhöriga till döva bam, döva bam med
språksvårigheter, döva bam på förskola/lågstadiet och döva invandrare.
Genom detta material kan användaren själv styra inlärningsprocessen
både vad gäller avsnitt och inlämingshastighet, fa en omedelbar feed-
back på eget arbete och obegränsade möjligheter till repetition.
Kontaktperson: Gunnel Sträng, tel. 08-442 14 69
Projektet Utveckling av dövt ledarskap i föreningslivet med psykologisk
inriktning
1 090 000 kr för år 3 av 3
Det tredje året av ett treårigt projekt med syfte att utveckla dövas ledar-
skap. För många döva är dövföreningen en mycket viktig livsmiljö, psy-
kologiskt, språkligt, socialt och kulturellt sett. Många är dock, på grund
av sitt handikapp, osäkra och förbundet vill därför genom detta projekt
utveckla en modell som kan ge döva ledare kunskaper och praktiska,
psykologiska "verktyg" som de kan utveckla i arbetet för att utveckla
självkänslan hos sig själva och bland sina föreningsmedlemmar. Arbetet
bedrivs tillsammans med psykologiska institutionen, Stockholms univer-
sitet och innebär att utbildning sker på tre olika platser; Göteborg, Luleå
och Malmö. Ett 70-tal personer har utbildats. Under det tredje året ut-
bildas cirkelledare så att utbildningen kan ges till flera och leva vidare.
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08-442 14 61
Utbildning av projektledare och medarbetare
400 000 kr
Döva som har teckenspråket som första språk har lättare att uttrycka sig
på teckenspråket och förstå information som ges genom teckenspråket.
Teckenspråket har ingen skrift, språket existerar när teckenspråkiga per-
soner samtalar med varandra och då kan det återges på videoband. För-
bundet och dövföreningama har konstaterat att det krävs utbildning för
att fa fram kunniga projektledare och medarbetare. Befintliga sådana ut-
bildningar bygger på material med det vanliga svenska språket. Förbun-
det söker därför medel för att utbilda 25 projektledare och medarbetare
från hela landet genom två teckenspråkiga veckokurser med hemuppgif-
ter mellan kurserna.
Kontaktperson: Gunnel Sträng, tel. 08-442 14 69
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
160
Samverkans- och utvecklingsprojekt Bilaga 3
150 000 kr för år 2 av 2
I Sverige finns två ideella rikstäckande intresseföreningar för tolkar för
bamdomsdöva, hörselskadade, vuxendöva och dövblinda. STTF
(Sveriges Teckenspråktolkars förening) ansluter teckenspråkstolkar och
dvtf (Dövblind- och vuxendövtolkföreningen) ansluter dövblind- och
vuxendövtolkar. Föreningarna vill i detta projekt ta del av varandras erfa-
renheter och kunskap med målet att slå samman de två föreningarna till
en.
Kontaktperson: Monica Hermansson, tel. 08-654 93 62
Projektet Brukarinflytande i landstingen
257 000 kr
Förbundet vill förbättra synskadades möjligheter att fa inflytande inom
området habilitering/rehabilitering. Projektets syfte är att finna former
och metoder för mötet brukare/organisation - myndigheter/vårdgivare i
kommunförbundet Västra Götaland för att underlätta synskadades delak-
tighet. Etablerade kanaler har brutits upp genom tillskapandet av det nya
länet. Olika former av organisationsförändringar genomförs kontinuerligt
även i övriga delar av landet. Förbundet vill därför dels kartlägga hur
brukarinflytandet är organiserat och hur det utövas i praktiken, dels utar-
beta förslag till förändringar.
Kontaktperson: Gunnar Sandström, tel. 08-39 90 00
Projektet En ny politisk arena
270 000 kr för år 2 av 2
Förbundet har bett ett tiotal samhällsdebattörer formulera sina stånd-
punkter kring aktuella och framtida samhällsfrågor för att kunna sam-
manställa en essäsamling som sedan skall ligga till grund för en bred
diskussion kring synskadades roll och behov av förändrade strategier in-
för millennieskiftet - “det nya samhället11. Materialet har diskuterats i
konferenser, studiecirklar, genom förbundets hemsida m.m. Förbundet
vill under ett andra år fördjupa diskussionen, bl.a. etiska problem kring
medicin-teknisk forskning, informationssamhällets utveckling, demokra-
tiska processer m.m. i de lokala föreningarna.
Kontaktperson: Urban Femquist, tel. 08-39 91 53
Projektet Funktionshindrade och demokratin
1 130 000 kr
Synskadades Riksförbund, De Handikappades Riksförbund och Sveriges
Dövas Riksförbund vill genomföra ett projekt med syfte att kartlägga
funktionshindrades möjligheter att utöva sina medborgerliga politiska
6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 125
rättigheter främst i de allmänna valen. Man vill analysera och bearbeta
svårigheterna för personer med funktionshinder inom det politiska livet
och pröva möjligheterna att skapa nätverk till stöd för personer med
funktionshinder som har politiska uppdrag. Man vill också stimulera fler
personer med funktionshinder att bli politiskt aktiva. Kartläggningsdelen
genomförs som en studie av representativa urval av medlemmar från de
tre organisationerna. Frågorna fokuseras på valdeltagande och om det
finns konkreta svårigheter som t.ex. hur det gick att hantera personvals-
röstande, om och hur man kommer till vallokalerna och hur man kan få
tillgång till valinformation genom teckenspråk m.m. Nätverksbygget
skall ske genom aktivt uppsökande arbete inom organisationerna men
också i partier och politiska församlingar. För att fa igång nätverksarbetet
skall man genomföra regionala träffar.
Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08-39 91 46
Projektet Uppföljning/implementering av informatörsverksamhet
575 000 kr
Tidigare fanns inom länsskolnämndema s.k. synskadeinformatörer som
gav information om synskadekunskap dvs. vad det innebär att leva som
synskadad, till skolor och olika personalgrupper. Antalet synskadeinfor-
matörer har minskat och förbundet har därför utbildat sådana för att åt-
minstone medelstora och större kommuner kan fa tillgång till en synska-
deinformatör. Förbundet skall nu under ett år genomföra länsvisa konfe-
renser med förtroendevalda, ombudsmän och informatörer för att kunna
marknadsföra verksamheten till utbildningsväsendet, till service- och
transportsektorn, till kommunal hemtjänst och till beslutsfattare.
Kontaktperson: Johanna Sevonen, tel. 08-39 90 00
Utveckla studiematerial om makuladegeneration
244 000 kr
Många är synskadade till följd av makuladegeneration (degeneration av
gula fläcken som bl.a. reglerar skarp- och färgseende). De vet ofta
mycket litet om orsakerna till synskadan trots information från ögonläka-
ren. Man har ett stort behov av att prata med andra som har samma skada.
Förbundet vill nu ta fram ett studiematerial till en nyutkommen bok Att
finna nya vägar - information för äldre personer med makuladegenera-
tion och dessutom utbilda cirkelledare.
Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08-39 91 46
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
162
Tandvårdsreformens genomforande: utbildning av distriktsfunktionärer.
Information om aktuella kunskaper
300 000 kr
Förbundet skall genom regionala intematkonferenser utbilda distrikts-
funktionärer om tandvårdsreformens innehåll och intentioner.
Kontaktperson: Margaretha Molius, tel. 0520-42 31 07
Tinnitusprojekt
210 000 kr för år 1 av 2
I Tinnitus Riksförbund ingår både tinnitusdrabbade och yrkesgrupper
som arbetar med tinnitusdrabbade. Förbundet vill förhindra utslagning i
arbetsliv och familjesituation genom att utbilda personer som kan stötta
tinnitusdrabbade. Förbundet skall också utveckla informationsmaterial
om funktionshindret och informera olika yrkesgrupper och utbildningar.
Kontaktperson: Steinar Walsö-Kanstad, tel. 031-12 20 07
Projektet Hjämåret i skolorna
230 000 kr
Umeå Filmfestivalförening skall genom en kombination av populärkultur
och medicinsk kunskap försöka öka kunskapen om neurologiska sjuk-
domar bland tonåringar. Projektet skall genomföras tillsammans med
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Umeå och Neurologiska In-
stitutionen, Norrlands Universitetssjukhus. Föreningen vill visa filmer
med anknytning till någon neurologisk sjukdom för elever i högstadiet
och gymnasiet i Umeå- och Skellefteåområdet. Efter föreställningen skall
eleverna fa möjlighet att träffa såväl funktionshindrade som neurologer
för att få möjlighet - med filmen som bakgrund - att prata om funktions-
hindrets orsaker och effekter och om hur det är att leva med funktions-
hindret. Föreningen skall genom enkäter och intervjuer undersöka vilken
kunskap eleverna fått genom projektet.
Kontaktperson: Lars Böhlin, tel. 090-13 33 56
Projektet Livssituationen för ungdomar med funktionshinder
495 000 kr för år 2 av 2
Personer med funktionshinder behandlas ofta som om de vore en enhetlig
grupp, utan hänsyn till att behov skiljer sig mellan olika åldersgrupper
och mellan art och grad av funktionshinder. Unga glöms lätt bort efter-
som det finns fler äldre med funktionshinder. Unga RBU:are gör under
en tvåårsperiod enkäter (1000 RBU:are 16-25 år) och intervjuer för att
belysa situationen för ungdomar avseende boende, utbildning, arbete och
fritid och drömmar och önskemål idag och i framtiden. Utifrån utred-
ningens resultat skall man ta fram konkreta förslag till hur ungdomarna
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
163
skall uppnå villkor likvärdiga dem som andra ungdomar har. Resultaten
skall spridas till beslutsfattare och andra som kommer i kontakt med
dessa ungdomar.
Kontaktperson: Charlotta Tåqvist, tel. 08-736 26 00
Projektet Körkortsutbildning för bilförare med perceptuella och kognitiva
funktionshinder
475 000 kr för år 3 av 3
Den tredje etappen av ett projekt som bedrivs tillsammans med Riksför-
bundet för Rörelsehindrade Bam och Ungdomar och som innehåller olika
delprojekt/moment (tester, jämförelser, utveckling av hjälpmedel, mät-
ning av livskvalitet m.m.) som hör samman och delvis löper parallellt i
tid. Målgruppen är bilförare och blivande bilförare med CP-skador. Pro-
jektets syfte är att utveckla bättre metoder för att bedöma hur olika funk-
tionsnedsättningar inverkar på målgruppens möjlighet att fa körkort och
kunna köra säkert. Dessutom ska projekten belysa hur IT-teknik kan
tillämpas i ett fordon och hur livskvalitén påverkas genom möjligheten
att själv kunna köra bil. Ett urval körkortselever kommer att följas före,
under och efter körkortsutbildningen. I projektet ingår även AmuGruppen
Körkort Handikapp i Kävlinge, Hjälpmedelsinstitutet och Neurologiskt
Handikappades Riksförbund.
Kontaktperson: Bjöm Peters, tel. 013-20 40 70
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Projektet Döva invandrare
350 000 kr för år 3 av 3
Det tredje året av ett treårigt projekt med syfte att underlätta för döva
invandrare att fa gemenskap med andra döva i Sverige. Bland före-
ningens medlemmar finns döva personer som invandrat till Sverige på
60-talet, men döva som kom under 80-talet har inte i samma omfattning
hittat till föreningen. Föreningen har nu kartlagt gruppen döva flyktingar
och invandrare för att se vilka behov och önskemål om stöd och gemen-
skap med andra döva som finns och vad föreningen kan göra för att
underlätta integrationen i Sverige. Inom projektet har man under de två
första åren byggt upp regelbundna träffar för döva invandrarkvinnor
(först separat) och män för träning i teckenspråk (teckenspråket är inte
internationellt), kulturaftnar med olika länders mat, teater, dans, informa-
tion om Sverige m.m. för att underlätta integrationen i Sverige.
Kontaktperson: Birgitta Martinell, tel. 08-667 53 15
164
Projektet Knutpunkten - en funktion för rättsligt stöd till invandrare med Bilaga 3
funktionshinder
1 055 000 kr för år 1 av 3
Invandrarföreningarna rapporterar att de som arbetar med funktionshind-
rade i kommuner, landsting och andra myndigheter inte är särskilt väl
insatta i invandrares situation och problem, medan de som arbetar med
invandrare inte är förtrogna med förhållandena för personer med funk-
tionshinder. Detta kan leda till stora rättsförluster för invandrare med
funktionshinder. Språksvårigheter försvårar också möjligheterna att fa
kunskap om möjligheter och skyldigheter samt att överklaga beslut m.m.
HSO Handikappförbundens Samarbetsorgan har redan tidigare kunnat
konstatera att det råder en mycket begränsad tillgång på jurister med kun-
skap om olika handikapp. Ännu svårare är det att finna jurister som dess-
utom har kunskap och insikt om hur det är att leva som funktionshindrad
invandrare i ett främmande land i en annan kultur. HSO skall i samarbete
med SIOS - Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige
genomföra projekt Knutpunkten - en rådgivningsbyrå på HSO där funk-
tionshindrade invandrare skall fa råd och stöd kring ett ärendes gång och
överklaganden, att bygga upp en hemsida på Internet, utforma en hand-
bok i konsten att överklaga samt framställa foldrar kring olika rättsområ-
den med förklaringar kring olika begrepp och slutligen översätta mate-
rialet till 10 olika språk. Integrationsverket skall medverka med kostna-
derna för informationsinsatser och -material m.m.
Kontaktperson: Christina Jemström, tel. 08-546 404 00
Förstudie till projektet Reumatiker med invandrarbakgrund i storstad
120 000 kr
Förbundet och SIOS vill i en förstudie undersöka förutsättningarna för ett
projekt som skall ge reumatiker med invandrarbakgrund bättre livssitua-
tion. I förstudien vill man kartlägga målgruppens storlek (i Stockholm,
Göteborg och Malmö) och undersöka vilket intresse myndigheter som
kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvård samt försäkringskassa har
att tillsammans med reumatiker- och invandrarföreningar genomföra ett
sådant utvecklingsarbete.
Kontaktperson: Leif Hansson, tel. 08-692 58 00
Utvecklingsverksamhet för funktionshindrade personer med invandrar-
bakgrund
260 000 kr
Förbundet konstaterar att det finns ett behov av att nå invandrargrupper
med psykiska problem för att kunna informera om vilka möjligheter till
stöd och hjälp man kan få genom RSMH och/eller kommun och lands-
ting. Man skall ta kontakt med iranska och latinamerikanska förbund och
föreningar, genomföra studiecirklar “Invandring - psykisk hälsa/ohälsa
165
och RSMHs roll“, utbilda informatörer och faddrar, genomföra work-
shops och ett seminarium.
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60
Projektet Salvadoraner med funktionshinder
127 000 kr för år 2 av 3
Förbundet beräknar att 15% av de ca 2000 salvadoraner som vistas i
Sverige har psykiska och fysiska funktionshinder orsakade av krigsska-
dor, troligen är dock antalet personer med psykiska funktionshinder ännu
större. En handikappkommitté har nu bildats och man har börjat kart-
lägga funktionshindrade medlemmars behov och situation, ordna semina-
rier och informationsmöten och söka samarbete med handikapporganisa-
tionerna. Under det andra året vill man fortsätta uppsökande verksamhet
och ge information till krigsskadade salvadoraner om trauma och anpass-
ningsproblem och vilken hjälp som finns för s.k. PTSD (Posttraumatic
stress disorder). Information ges dels vid uppsökande verksamhet, dels
genom seminarier.
Kontaktperson: Victor Mejia, tel. 08-590 734 58
Projektet FNs standardregler i ett mångkulturellt område
675 000 kr för år 1 av 3
Ett projekt i Rinkeby med syfte att med FN:s standardregler som instru-
ment utveckla metoder för att nå människor som har funktionshinder och
som har invandrarbakgrund för att kunna informera om den svenska han-
dikappolitiken och handikapprörelsen, för att försöka förändra invandrar-
nas attityder till människor med funktionsnedsättning och för att försöka
få fler personer med funktionsnedsättning att delta i förenings- och kul-
turliv. I projektet ingår besök i invandrarföreningarna där man skall visa
en film om/med FN:s standardregler och lämna information om handi-
kapprådets arbete och handikapprörelsen. De politiska föreningarna i
Rinkeby skall besökas och hearings skall arrangeras. Informationsmate-
rial skall utarbetas och skolorna skall besökas och informeras liksom
kulturföreningar, bibliotek m.m.
Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. 08-643 90 60
Projektet Polioskadade med utländsk bakgrund
700 000 kr för år 1 av 3
Vid postpoliomottagningen vid Huddinge sjukhus har man kontakt med
en grupp unga polioskadade med invandrarbakgrund (ca 100 personer).
Dessa unga har ofta en komplex livssituation. Många har vuxit upp i ett
samhälle med nedvärderande syn på handikappade och där rehabilite-
ringsåtgärder är otillräckliga. Språksvårigheter och problem att komma in
på arbetsmarknaden ger denna grupp ett extra stort hjälpbehov. Vid post-
poliomottagningen ges hjälp vid kontakter med försäkringskassa, social -
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
166
förvaltning, färdtjänst AMI och bostadsförmedling. Dessa patienter har
också ofta behov av kontakter med andra kliniker inom sjukvårdsorgani-
sationen. Mottagningen har konstaterat att dessa unga behöver mer än
mottagningen kan ge för att kunna leva bra och har därför kontaktat
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade, Stockholms läns distrikt.
Distriktet är mycket intresserade av att kunna ge denna grupp stöd och
hjälp men behöver under en övergångsperiod särskilda resurser för att
klara av detta tillsammans med SIOS och Postpoliomottagningen. Kon-
takter tas med Integrationsverket m.fl. Projektet kan tjäna som en modell
för andra handikappgrupper med invandrarbakgrund som behöver både
sjukvård och sociala kontakter.
Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. 08-643 90 60
Projektet samarbete med invandrarorganisationer
460 000 kr för år 2 av 2
Unga Allergiker har gjort en förstudie hur man ska kunna utveckla sam-
arbetet mellan ungdomsorganisationer med olika etnisk bakgrund. Det
finns ett stort behov av information och ökad förståelse mellan grupper-
na. Målgruppen är ungdomsorganisationer med olika etnisk bakgrund
samt Unga Allergikers medlemmar. Även andra handikapporganisationer
kan finnas med i samarbetet. Syftet är att organisationerna och deras
medlemmar genom samarbete och gemensamma aktiviteter, lokalt och
centralt ska ge möjligheter till ökad kommunikation och kontakt mellan
medlemmarna, vilket kan leda till ökad förståelse för varandra. Projektet
ska tydliggöra att man tar avstånd från rasism och främlingsfientlighet
och att man inte är rädd för utmaningar. Man kommer bl.a. att anordna
konferenser och samordna organisationernas informationskanaler för att
ge projektet så stor spridning som möjligt.
Kontaktperson: Lena Marjonemi-Svensson, tel. 08-32 80 75
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Projektet Att öka sin kommunikationsförmåga - använd teknik till var-
dags
395 000 kr
Deltagare från fem olika rörelsehandikappförbund skall fa utbildning för
att kunna använda datorn och internet för att t.ex. handla varor, sköta
bankärenden, fa kontakt med myndigheter och vårdinstitutioner. Dess-
utom skall utbildningen visa på möjligheterna att fa undervisning på
distans. Utbildningen innebär fem kurstillfällen om två dagar och själv-
studier med distansundervisning i hemmet med lärarstöd.
Kontaktperson: Bo Nilsson, tel. 0581-62 00 52
167
Projektet IT för blödarsjuka
250 000 kr
Förbundet skall utveckla en modell för att utbilda medlemmarna i IT-
frågor.
Kontaktperson: Birgitta Rehnby, tel. 08-661 94 55
Projektet Kompetensutveckling - IT för funktionshindrade
405 000 kr
FSDB och Fruktträdet (förening för basägare i databasnätet Fruktträdet)
vill utbilda 15 nyckelpersoner för övergång från MS Dos till Windows,
samt utbilda för att kunna tillämpa Synskadades Riksförbunds läromedel
samt Internet.
Kontaktperson: Stig Olsson, tel. 08-39 90 00
Projektet BURN IT - Brukarutbildning för Rörelsehindrade om IT
200 000 kr för år 1 av 2
Skolan skall tillsammans med föreningen Rörelsehindrade Bam och
Ungdomar utbilda Bliss-användare, förtroendevalda och resurspersoner.
Kurser varvas med praktik.
Kontaktperson: Ulf Pettersson, tel. 0921-500 00
Samordning av utvecklingsverksamhet inom området funktionshinder
och IT
650 000 kr för år 2 av 3
Regeringen har beslutat avsätta 7,7 miljoner kronor för s.k. brukarutbild-
ning inom området IT. Handikapprörelsens förening h@ndikapp.se (där
såväl DHR, SDR, SRF som HSO ingår) skall ge Arvsfondsdelegationen
underlag för beslut beträffande ansökningar om stöd ur fon-
den.Föreningen skall också följa upp projekten och sprida erfarenheterna.
Kontaktperson: Lena Rundfelt, tel. 08-556 090 53
Webmasterutbildning för lokala handikapporganisationer
190 000 kr
Projektets syfte är att ge de lokala handikapporganisationerna kunskap
för att framställa och uppdatera hemsidor samt utveckla elektroniska an-
slagstavlor.
Kontaktperson: Sven Kruuse, tel. 040-35 24 26
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
168
Tillämpningsprogram avseende utvecklingsarbete och försöksverksamhet
inom området IT och funktionshindrade
9 000 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt program där Hjälpmedelsinstitutet efter an-
sökningar fördelar arvsfondsmedel för att utveckla, anpassa och utvärdera
IT-baserade produkter och tjänster. Medlen kan ges för utvecklingen av
metoder för utprovning, inträning och användning av IT-hjälpmedel i
olika situationer och för olika ändamål, för uppföljning och utvärdering
av hur dessa hjälpmedel används, och för att undersöka tillgänglighet och
användbarhet samt metoder för informationsspridning. Programmet skall
bedrivas i mycket nära samarbete med berörda brukargrupper. En viktig
del av arbetet är resultatspridningen liksom utvärdering och uppföljning.
Under hela projektet sker kartläggningar och undersökningar av sociala
och ekonomiska konsekvenser.
Kontaktperson: Margita Lundman, tel. 08-620 17 00
Informationskampanj om IT för funktionshindrade
3 300 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. Hjälpmedelsinstitutet genomför till-
sammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades
Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund
ett informationsprojekt på centraloch lokal nivå med syfte att öka med-
vetenheten om IT:s betydelse för människor med funktionsnedsättningar
bland funktionshindrade, beslutsfattare och allmänhet. Man vill nå skol-
ungdomar, bankpersonal, serviceinrättningar m.fl. Informationsaktivite-
tema utarbetas i samarbete med olika intressenter på orten, t.ex. datare-
surscenter, arbetsförmedlingar, skolor och bibliotek och naturligtvis alla
handikappföreningar. Projektet skall avslutas med en gränsöverskridande
totalutställning kring framtidens teknik “Visionärt leverne" i samarbete
med Tekniska Museet med hearing, pressvisningar och konstnärliga akti-
viteter.
Kontaktperson: Elisabet Blomberg, tel. 08-620 17 00
Projektet IT för utökat socialt nätverk och större delaktighet
500 000 kr
Hjärnskadade har specifika behov av utbildning för att kunna utnyttja och
använda IT. Hjämkraft vill kartlägga behoven och utbilda resurspersoner.
Kontaktperson: Kim Nordlander, tel. 08-447 45 34
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
169
Kompetensutveckling inom IT av förtroendevalda och anställda inom
ILCO-förbundet
300 000 kr
ILCO (Svenskt förbund för stomiopererade) skall tillsammans med före-
ningen h@ndikapp.se ubilda medlemmarna genom kurser och följa upp
genom distansundervisning i cirkelform.
Kontaktperson: Börje Olsson, tel. 0921-735 57
Projektet IT-kompetens för psykiskt funktionshindrade
169 000 kr
IFSAP Kungälv driver en aktivitetsgård för personer med psykiska funk-
tionshinder. Personal och brukare skall genom Vuxenskolan få IT-utbild-
ning som bl.a. skall användas vid startandet av ett kooperativ. De som fått
utbildning skall sedan i sin tur ge andra utbildning.
Kontaktperson: Krister johansson, tel. 0303-22 27 82
Projektet Livskvalitet för Mag- och Tarmsjuka
250 000 kr
Många Mag- och Tarmsjuka har på grund av sin sjukdom stora begräns-
ningar när det gäller att kunna delta i samhällslivet. Förbundet vill till-
sammans med bl.a. ABF analysera utbildningsbehovet och erbjuda och
genomföra utbildning.
Kontaktperson: Solveig Johansson, tel. 08-642 42 00
IT i vardagen
227 000 kr
Förbundet har påbörjat uppbyggnad av egen datapark. Projektet går ut på
att ge en grundutbildning till en grupp medlemmar, utbildningen skall
sedan föras ut på lokal nivå.
Kontaktperson: Tomas Paulsson, tel. 08-564 821 14
Utbildningsmaterial i datoranvändning för synskadade
285 000 kr
Teckenbaserad DOS-miljö har ersatts av program i Windows och MAC.
För att få en tillförlitlig grafik med skärmläsare krävs övergång från mus-
användning till tangentbordskommandon. Läromedel för den nya tillämp-
ningen saknas och förbundet skall ta fram sådant (cirkelledarhandledning
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
170
och självinstruerande material for nybörjare). Dessutom skall man
genomfora cirkelledarutbildning.
Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08-39 91 46
Projektet Pojkar - pojkverksamhet på fritidsgård
245 000 kr för år 1 av 2
Fritidsforum har sedan 10 år arbetat med jämställdhetsfrågor bl.a. genom
olika utvecklingsprojekt med flickors fritidssituation i fokus. Samtidigt
som "typisk" tjej verksamhet har synliggjorts så har flickorna fatt träna sig
i att bryta gamla invanda traditionella könsmönster. Nu vill föreningen
utveckla metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Både
flickor och pojkar behöver tränas i att bryta gamla stereotypa köns-
rollsmönster tillsammans med inspirerande vuxna. Pojkar har omedvetet
fatt mycket uppmärksamhet när det gäller aktiviteter och pedagogisk
handledning men samtal om exstensiella frågor och relationer m.m. har
haft mindre betydelse. Genom att definiera och utveckla verksamhet för
pojkar på fritidsgården som har betydelse för jämställdheten vill före-
ningen uppmärksamma de traditionella kvinno- och mansrollemas be-
tydelse. Projektet kommer att startas upp under hösten 1999 med semina-
rier och projektledningen kommer att ha en referensgrupp med represen-
tanter från olika lokala fritidsgårdar knuten till projektet. Under år 2000-
2001 kommer lokal försöksverksamhet att utföras på fem olika fritids-
gårdar för att utveckla metoder för pojkverksamhet ur jämställdhetspers-
pektivet.
Kontaktperson: Mia Eriksson, tel. 013-851 36
Projektet "No means no"
140 000 kr
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) vill genomföra en kampanj för att
öka studenters kunskap om könsdiskriminering och sexuella trakasserier.
Den centrala delen, SFS kansli kommer att ta fram en rapport om hög-
skolornas åtgärdsprogram för jämställdhet, arrangera en konferens samt
hålla ett antal föreläsningar. Kampanjen och information om sexuella
trakasserier kommer även att presenteras på SFS hemsida. SFS medlem-
skårar kommer lokalt att ha diskussionskvällar, informationsbord och
affischering. Det kommer även att arrangeras utbildningar för anställda
på och kring högskolorna för att gå igenom hur man undviker att sexuella
trakasserier uppkommer och hur man handskas med de som finns.
Kontaktperson: Åsa Karlsson, tel. 08-545 701 14
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
171
Projektet Utmaningen
250 000 kr
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) på Gotland vill starta ett
utbildningsprojekt i informationsteknik och jämställdhetsarbete för 12
arbetslösa ungdomar i åldem 20-25 år, hälften killar och hälften tjejer.
Projektets syfte är att deltagarna skall få ökade kunskaper om jämställd-
het, genussystemet och aktuell kvinno- och mansforskning. Vidare skall
de få kunskap och praktisk erfarenhet av olika pedagogiska metoder samt
kunna planera, leda och utvärdera gruppverksamhet med olika grupper,
ex. tonårsgrupper. De skall aktivt sprida vikten av, och skapa nytänkande
i jämställdsarbetet på Gotland. Deltagarna skall även få kunskaper om
arbetsmarknad och utbildningar samt göra en personlig handlingsplan.
Under projektet kommer deltagarna att få teoretisk utbildning, göra
studiebesök, leda barn- och ungdomsgrupper, delta i aktuella seminarier
m.m.
Kontaktperson: Anna Olofsdotter Engström, tel. 0498-21 70 75
Aktionsmaterial
210 000 kr för år 2 av 2
Stiftelsen Fair Trade Center startades i oktober 1996 av en grupp ung-
domar som tidigare varit aktiva i ett projekt kallat Action 21, som i sin
tur startades i samband med FN:s konferens om miljö och utveckling år
1992. Stiftelsens syfte är att förändra vår handel med utvecklingsländer,
så att handeln bättre tar hänsyn till människors sociala välfärd och na-
turens bärkraft. Stiftelsen har fått startstöd från Konsumentverket och
Ungdomsstyrelsen. Inom projektets ram planerar Fair Trade Center under
en tvåårsperiod ett antal aktioner med syfte att ungdomar skall upptäcka
och utöva makten de har som konsumenter, att uppmuntra dem till att
påverka företag till ett större socialt och ekologiskt ansvar samt att inspi-
rera ungdomar till att fördjupa sin kunskap om internationell handel i sina
gymnasie- eller högskolestudier. Stiftelsen söker stöd för produktion och
spridning av ett aktionsmaterial riktat till ungdomar som uppmuntrar till
att konsumera rättvist och att påverka företag. Aktionsmaterialet kommer
i första hand att spridas via internet men också via föreläsningar och
andra kontakter med skol- och högskolevärlden. Fair Trade Center kom-
mer också att samverka med andra ungdomsorganisationer i spridandet
av kampanjerna. Via stiftelsen hemsida kan elever och studenter nå Fair
Trade Student Center för uppslag och material till specialarbeten eller
uppsatser. Stiftelsen har genomfört det första projektåret enligt plane-
ringen och söker nu stöd för år 2. Det andra året kommer att inriktas mot
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
172
att färdigställa ett material kring resande och turism samt stödja ung- Skr. 1999/2000:125
domars utställningar om Agenda 21, rättvis handel och konsumentmakt. Bilaga 3
Kontaktperson: Kristina Bjurling, tel. 08-643 43 64
Näring och njutning, ett projekt om mat och näring på mag- och tarm-
sjukas villkor
560 000 kr för år 1 av 2
När mage och tarm inte fungerar normalt, blir frågor gällande kost och
näring aktuella på ett mer uttalat sätt än vad de är för människor i all-
mänhet. För vissa mag-tarmsjuka är maten, i form av särskild diet, en del
av eller utgör behandlingen. För andra kan kosten utan att vara en del av
behandlingen ändå ha stor inverkan på livskvalitén. Många vänder sig till
förbundet och efterfrågar nyttig mat för “dåliga magar" och man verkar
ha begränsad kunskap om vilken näring kroppen behöver, vad olika
livsmedel innehåller, vad som händer vid tillagningen av maten m.m.
Kokböcker/receptsamlingar för detta område saknas. Dietister delar
ibland ut receptblad till sina patienter men det finns ett stor behov av
samlad, tilltalande kunskap på detta område. Förbundet vill därför ta fram
kokböcker med näringsriktiga och läckra recept för de olika behovs-
grupper som omfattas av förbundets verksamhet. Man vill också utarbeta
material som kan användas vid kurser och studiecirklar om kost och nä-
ring samt hjälpmedel för den enskilde att planera sina måltider och fa
bättre kunskap om sitt näringsintag. Arbetet skall genomföras tillsam-
mans med studieförbund, provkök, kockskolor och liknande.
Kontaktperson: Solveig Johansson, tel. 08-642 42 00
Information om Kokbok för lama m.m.
1 200 000 kr
Stiftelsen Spinalis, som på olika sätt arbetar för personer med grava
rörelsehandikapp, framför allt ryggmärgsskadade, har konstaterat att
kosten har en mycket stor betydelse för livskvaliteten för dessa männi-
skor. Stiftelsen skall, utifrån en framställd kokbok, göra en serie
videofilmer som skall kunna användas dels av ideella organisationer, dels
av personalgrupper. Filmerna skall bl.a. behandla områdena Näringsfy-
siologi, Kökets design och konstruktion för att kunna arbeta från rullstol
och med svaga händer, redskap i köket och recept anpassade för personer
med rörelsehandikapp och med förändrad fettmetabolism och annorlunda
insulinutsöndring.
Kontaktperson: Claes Hultling, tel. 08-517 700 50
173
Program för förändring av livsstil hos ryggmärgsskadade
260 000 kr
En ryggmärgsskada leder till bestående sårbarhet och komplikationer i
många organsystem. God kosthållning och regelbunden fysisk aktivitet
kan minska hälsoriskerna och positivt inverka på t.ex. andningsfunktion
och upplevelser av fantomsmärtor. Stiftelsen Spinalis skall utveckla en
modell för beteendeförändring, inriktat på fysisk och psykisk hälsa samt
livsstil. Programmet skall resultera i en beskrivning av de aktuella stöd-
och åtgärdsbehov som ryggmärgsskadade har för att kunna förändra sin
livsstil. Projektet är förankrat i Folkhälsoinstitutet.
Kontaktperson: Claes Hultling, tel. 08-517 700 50
Projektet Folkhälsoarbete för funktionshindrade
400 000 kr för år 1 av 3
Föreningen skriver att man idag vet att funktionshindrade och då främst
gruppen utvecklingsstörda har en dålig och i vissa fall mycket dålig
hälsoprofil. Projektets målsättning är att skapa grupper i länets kom-
muner som arbetar med folkhälsofrågor. Grupperna kommer i första hand
att bestå av utvecklingsstörda och personal som är verksamma kring
denna målgrupp. I projektet ska man ta fram ett studiematerial som är
tillgängligt i och anpassat för den målgrupp som det riktar sig till. Man
ska också försöka göra det ordinarie fritidsutbudet i kommunen
tillgängligt för de funktionshindrade invånarna.
Kontaktperson: Lennart Jansson, tel. 019-17 55 76
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Musikteater bam 0 - 3 år
85 000 kr för år 1 av 2
Målet med detta projekt är att göra musik/teaterföreställningar för bam 8
månader till 3 år. Föreställningen ska vara anpassad för åldersgruppen
utifrån deras utvecklingsnivå och bamen ska kunna vara aktiva deltagare
i föreställningen och inte bara vara åskådare. Man ska ta fram fakta om
bams språkutveckling och utveckling i allmänhet genom samtal med per-
sonal på ett referens-dagis och genom kontakter med Södertöms hög-
skola samt Musikhögskolan. Man ska göra provföreställningar på refe-
rensdagiset och tumera med färdiga föreställningar i södra Storstockholm
för att provas på en bredare bampublik.
Kontaktperson: Malena Hofverberg, tel. 08-530 363 00
174
Projektet Rätt att leva
100 000 kr
Malmö är en stad där olika kulturer möts och konfronteras med varandra.
Det innebär möjligheter och utveckling men också svårigheter. De svå-
righeter som bamen upplever i sin skolsituation är ofta jämförbara med
vuxnas. ABF Malmö vill genomfora en föreställning “Rätt att leva“ rik-
tad till bam i åldem 9-12 år. Föreställningen grundar sig på samtal med
lärare och elever på mellanstadiet där frågan om respekt ständigt åter-
kom. För att kunna arbeta med föreställningen på ett fördjupat sätt kom-
mer en uppföljning, som sker i mindre grupper, att göras. Man samarbe-
tar också med arbetsgruppen för Barnkonventionen i Malmö.
Kontaktperson: Lotta Holmberg, tel. 040-35 24 29
Projektet Berättarlust - läslust
240 000 kr för år 1 av 3
Många bam och ungdomar i skolan har idag läs- och skrivsvårigheter och
får aldrig möjligheten att upptäcka läsandets glädje. Det muntliga berät-
tandet fängslar bam och väcker läslust även hos bam som annars inte
tycker om att läsa eller har svårt att läsa. Många gånger är just de bamen
som sällan läser och inte tycker skolan är rolig de bästa lyssnarna. Syftet
med detta projekt är att utarbeta en metod där berättandet stimulerar läs-
lusten samt redovisa denna metodik. En grandinställning är att inte foku-
sera på de som är lässvaga utan att alla i klassen ska arbeta tillsammans.
Sju skolor i Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner är tillfrågade och
intresserade. Det är klasser i grundskolans samtliga stadier samt även en
gymnasieklass - en klass där eleverna tappat lusten att läsa eller aldrig
har läst. Tanken är att ha olika typer av skolor: storstadskolor med många
invandrarbarn, byskolor och en särskola.
Kontaktperson: Per Gustavsson, tel. 0372-143 39
Projektet Ba(r)nbrytama
295 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. HISO arbetar tillsammans med
Barn- och Ungdomshabiliteringen, Fritid Malmö/Malmös stadsdelsför-
valtningar, Studieförbund och föreningar, lokala kulturgrapper, Malmö
Musikhögskola, Moomsteatem m.fl. för att ge möjlighet för bam med
funktionshinder att pröva på olika kulturaktiviteter. Bamen kan sedan
välja ut den aktivitet man är mest intresserad av. Om inte denna aktivitet
finns i den stadsdel som bamet bor i, kan/skall berörd organisation
(offentlig eller ideell) starta sådan verksamhet som då också skall vara
öppen för bam och ungdomar som inte har funktionshinder. På så sätt
räknar man med ett s.k. integrerat utbyte där man möts i aktiviteten, i
intresset.
Kontaktperson: Jan Bengtsson, tel. 040-23 10 90
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
175
Projektet Ivanhoe
70 000 kr
Kvartersteatern har sedan 1995 haft ett samarbete med Sundsvalls Rid-
klubb där idrotten och kulturen förenats. Nu är tiden inne för att med ge-
mensamma ansträngningar utveckla samarbetet i social riktning. Man vill
göra fyra ridläger där deltagarna med teatern som redskap far lära sig att
arbeta tillsammans. Fyra teaterläger genomförs riktade till bam i 8 - 16
års ålder som inte har möjlighet till andra sommarlovsaktiviteter. Läger-
verksamheten knyts ihop med föreställningen som sker på kvällstid. Båda
lägergruppema kommer att övernatta tillsammans och far möjlighet att
pröva på varandras verksamheter korsvis. Syftet är bl.a att ge bam en
möjlighet att pröva på en verksamhet som inger ansvar och utvecklar
självkänslan.
Kontaktperson: Per Ame Söderberg, tel. 060-12 11 00
Bamprojekt
150 000 kr för år 1 av 2
Målet med projektet är att aktivera somaliska bam. Den utveckling och
mognad de missar under barnaåren kan de inte återfå senare under livet.
Under de tidiga åren grundläggs den personliga identiteten genom kun-
skap om människan, samhället och världen samt förmågan att samarbeta
och fungera i harmoni med andra människor och med samhället i stort.
Föreningen vill framställa en lästtläst somalisk sagobok innehållande
bilder, ramsor, dikter, folksagor. Man vill finna en positiv roll för bamen
och ge bl.a. ämnesstöd och läxhjälp.
Kontaktperson: Mahamud Dayib, tel. 031^48 35 25
Projektet Hela Halland läser
300 000 kr
Genom en gemensam satsning vill Vuxenskolan, bibliotek, barnomsorg
och skola nå ut till olika åldersgrupper i hela Halland med läsfrämjande
åtgärder. Man vill tillsammans med föräldrar och personal återupptäcka
sagan och dess betydelse för vår utveckling och framtid. Man vill också
med hjälp av ordet och eget skapande påverka närmiljö och motverka
segregation, rasism och våld samt utveckla bams förmåga till empati.
Man använder studiecirkelns pedagogiska form. Varje verksamhetsledare
har en handlingsplan för projektet i resp, hemkommun. Planen är fram-
tagen i samarbete med ansvariga för bibliotek, förskola, skola och med-
lemsorganiationer.
Kontaktperson: Berit Bengtsson, tel. 0346-143 30
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
176
Fröken Ängel och Råttfällan - teaterprojekt för och med bam
300 000 kr
Föreningen har som mål att genom samtal, enkäter, improvisationer och
värderingsövningar kartlägga lärare och elevers syn på sin arbetssitua-
tion. Man vill göra en dramatisering av detta för att sedan tumera med
föreställningen i mellanstadieskolor m.m. Målgruppen är 10-13 åringar
samt personal i mellanstadieskolor. Elever och lärare ska finnas med både
i manusarbete och kunna ge synpunkter på föreställningen. Utvärdering
görs tillsammans med elever och lärare på två samarbetsskolor. I alla
skolor där föreställningen visas erbjuds uppföljningsmaterial.
Kontaktperson: Karin Fichtelius, tel. 0155-983 94
Projektet FRAMtid Med Ung Teater - FRAMMUT
150 000 kr
ATR Västmanland kommer att genomföra ett ungdomsteaterprojekt i
samarbete med Västmanlands Länsmuseum och Teater Västmanland. Ett
60-tal ungdomar från ett flertal amatörteaterföreningar i länet skall till-
sammans sätta upp en nyskriven pjäs på temat framtidstro. Under hösten
kommer de olika amatörteatrarnas ungdomar att träffas för att lära känna
varandra och arbeta med gemensamma scener i pjäsen. Sedan kommer
grupperna att arbeta ute i sina egna föreningar med enskilda scener, för
att senvåren år 2000 sätta ihop föreställningen tillsammans. En huvud-
regissör som har ansvar för helheten kommer att åka runt och ge stöd till
grupperna. Under maj - juni 2000 kommer det att ges sex föreställningar
vid länsmuseet och på Teater Västmanlands stora scen i Västerås. En
speciell grupp av ungdomar kommer att sköta dokumentationen under
projektet med hjälp av bl.a. foto och video. De deltagande ungdomarna
kommer dessutom att lära sig olika teatertekniker under projektets gång
som sedan kommer lokalföreningarna till godo. Med detta projekt hoppas
ATR att "dörrarna öppnas" för fortsatt samverkan mellan olika föreningar
i länet samt att ungdomarna får en positivare syn på sin egen förmåga att
påverka framtiden.
Kontaktperson: Maria Berggren, tel. 0221-148 40
Projektet Face Front 2000
200 000 kr
Face front festivalen i Piteå är Sveriges största festival för unga amatör-
musiker. Av de ca 200 band som ansöker om att få spela så kan det en-
dast ges plats åt ett 70-tal. För att ge alla en chans att synas kommer det
att byggas upp en hemsida där hela arrangemanget kommer att presente-
ras live med förproducerade intervjuer och jinglar. Alla band kommer att
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
177
ges möjlighet att skicka in en ljuddemo via e-post eller en demotape, till-
sammans med en bild och en dokumentation om gruppen. Detta publice-
ras sedan på hemsidan och gör att alla far sin musik framförd, även de
som inte kan beredas plats på själva festivalen. Face front kommer att
fortsätta verksamheten på hemsidan efter festivalen genom att försöka
vara en av Sveriges få "internet demoscener" och anslagstavla för den
subkultur som rockmusiken medger. Avsikten är att fler ungdomar sti-
muleras till att skriva och skapa musik som ett kulturellt värde och att
skapandet ger dem större självförtroende och självtillit.
Kontaktperson: Åsa Granström, tel. 0911-21 17 67
Projektet F-Stage
250 000 kr för år 1 av 3
Frikyrkliga Studieförbundet (FS) i Hälsingland vill med projektet F-
Stage skapa ett nätverk av rockscener, tillgängliga för regionens
rockband oavsett scenvana, ålder, kön eller musikstil. Genom att starta
upp 5 fasta scener runt om i länet erbjuds ungdomarna att själva skapa sig
arenor som synliggör arbetet runt omkring och i musiken förutom att sce-
nerna även bidrar till ett ökat och breddat musikutbud i regionen. De
olika scenerna kommer att finnas hos fritidsgårdar, musikföreningar samt
allaktivitetshus i Sandviken, Ockelbo, Söderhamn, Bollnäs och Edsbyn.
Efter etableringsperioden kommer fler scener att ges möjlighet till att
ingå i nätverket. Dessa scener skall representeras i ett produktionsråd där
en projektledare från FS kommer att vara sammankallande. Produktions-
rådet som består av ungdomar från de lokala scenerna i nätverket kom-
mer att ha det övergripande ansvaret för den gemensamma marknads-
föringen och resurser gällande t. ex. teknikutrustning och översikt av
bokningar. De lokala arbetsgrupperna ansvarar själva för bokning, PR,
dörr/säkerhet, ljud/ljus/scen etc. Produktionsrådet kommer även att vara
en länk till FS som erbjuder kurser inom ljud- och ljusteknik, scen/
scenografi och ekonomi/organisation till de lokala arbetsgrupperna.
Efterhand kommer de utbildade och rutinerade ungdomarna att skola in
nya yngre förmågor.
Kontaktperson: Mats Bjerde, tel. 0270-187 19
Cirkusringama
570 000 kr för år 3 av 3
Föreningen Cirkus Cirkör är en förening startad av unga för främjandet
av ung kultur och ungdomars inflytande i samhället. Föreningen bildades
december 1994 och har sedan starten byggt upp ett forum för nycirkus-
kultur i Stockholm med ett rikstäckande kontaktnät. Seminarier, work-
shops, cirkusskola m.m. har också genomförts. Det första projektåret ut-
värderades i särskild ordning av extern utvärderare. Utvärderingen visade
att föreningen mycket väl uppnått sina mål. Ett sextiotal lokala grupper
har via Cirkör etablerats, fått stöd, utbildning och handledning. Under det
andra projektåret har föreningen ytterligare stärkt det lokala nätverket,
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
178
etablerat en teknikbank samt utökat det nordiska samarbetet tillsammans
med företrädare för de lokala nycirkusgruppema. Inför det tredje och
sista projektåret planerar föreningen ett omfattande utvecklingsarbete för
att säkra utvecklingen på lång sikt för den omfattande ungdomsverksam-
het över hela landet som föreningen bedriver.
Kontaktperson: Tilde Björfors, tel. 08-34 56 69
Kulturprojekt
19 000 kr
Föreningen planerar att arrangera en skulpturutställning under Skörde-
festen på Öland. Tanken är att skulpturerna skall göras av kommunens
högstadieelever. Dessutom skall det finnas en videoverkstad där ung-
domarna skall kunna göra sina egna filmer om kultur. Ungdomarna
kommer även att göra en resa till södra Öland under Konstnatten. Ett
hundratal ungdomar kommer att medverka under projektet.
Kontaktperson: Åsa Jonason, tel. 0485-733 73
Projektet Vintergatan
295 000 kr
Kristna Fredsrörelsen vill tillsammans med Svenska kyrkans kulturråd,
Svenska Kyrkans Unga och Sveriges Kyrkliga Studieförbund genomföra
en utbildningssatsning med temat ung, media och våld. Genom olika
kulturella språk och utbildning i konflikthantering skall unga människor i
olika sammanhang uppmuntras till att uttrycka sina tankar, mötas i
varandras världar genom kulturen och därigenom öka brobygget mellan
olika grupper. Projektets ambition är att ge stöd till ungdomar runt om i
landet så att de kan starta lokala kulturprojekt i samarbete med exempel-
vis kultur-, invandrar- eller andra intresseföreningar. Genom att utbilda
tio ungdomar från olika delar av landet i konflikthantering och kulturella
språk skall dessa ungdomar genomföra lokala kulturprojekt tillsammans
med andra ungdomar. Till varje projekt skall även en konstnärlig mentor
vara knuten. Syftet är att projektet skall få så stor geografisk spridning
som möjligt och att bl.a. främja integrationsprocessen mellan olika grup-
per i samhället. Utvärdering kommer att ske genom en samlande freds-
och kulturfestival där alla ungdomar från samtliga projekt ges möjlighet
att se varandras projekt och dela med sig av sina erfarenheter. Utbild-
ningen kommer även att utvärderas och dokumenteras genom ett rapport-
seminarium.
Kontaktperson: Ann-Sofie Robemtz, tel. 08-764 56 01
Nätverk för eldsjälar
1 350 000 kr för år 1 av 3
Stiftelsen Fryshuset i Stockholm och Föreningen Urkraft i Skellefteå pla-
nerar gemensamt att tillsammans med 17 andra organisationer skapa ett
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
179
aktivt nätverk av sociala entreprenörer som byggt upp breda ungdoms- Skr. 1999/2000:125
verksamheter i form av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i Bilaga 3
landet. De organisationer som ingår representerar alla verksamheter som
gjort sig kända för nyskapande utveckling av verksamheter med och för
ungdomar. De bygger alla på lokala förutsättningar och omfattar olika
aktiviteter såsom kultur, sysselsättning och sociala frågor inom ett och
samma projekt. Verksamheten drivs av en ideell förening, stiftelse eller
kooperativ. Målsättningen med nätverket är att ge varandra stöd och er-
farenhetsutbyte, att tillsammans bygga upp en kunskapsbank av mera
teoretiska studier som stöder verksamheternas utveckling och att inom ett
år ha kartlagt och kontaktat ytterligare ca 100 organisationer som repre-
senterar ca 1000 projekt. Syftet är att inom ramen för ett löst sammansatt
nätverk tillsammans skapa en form av ny folkrörelse för ett brett sam-
hällsarbete i nya former där ungdomar står i fokus som en resurs. Nät-
verket planerar att i första hand kommunicera internt och utåt via inter-
net. Varje verksamhet som deltar kommer att erbjudas ett virtuellt föns-
ter. Från detta fönster skall IT-användare kunna koppla sig direkt till
respektive hemsida samt välja mellan information om olika verksamhets-
styper för att sen kunna ta kontakt för ytterligare information och studie-
besök.
Kontaktperson: Cecilia Palmgren, tel. 08^162 22 24
Projektet Spökhöst 99
42 000 kr
Stiftelsen Roslagsmuseet startade en historieklubb för ungdomar hösten
1998. Syftet med projektet är att ungdomarna vill fokusera på intresset
för spökerier och folktro genom att sammankoppla lokala historiska hän-
delser med det övernaturliga. Projektet består av olika delprojekt som
ungdomarna kommer att arbeta med för att utveckla och genomföra. De
kommer att skriva och trycka en tidning, "Spök-Extra" och bidra med
idéer och skisser inför en utställning i museet, "Mylingar och oknytt"
samt ge en teaterföreställning, "Vita frun och de svarta makterna" där de
själva skrivit manus. Målgruppen är främst andra ungdomar, skolklasser
och förskolebarn. Projektet kommer att dokumenteras och det kommer
även att göras löpande enkätundersökningar, dels bland ungdomarna och
deras familjer, dels bland de som besöker de publika aktiviteterna. Detta
skall sedan sammanställas och spridas till andra museer i landet och
andra institutioner t.ex. bildningsförbund.
Kontaktperson: Christina Karman-Ohlberger, tel. 0176-576 32
Projektet Ditt rike bär du inom dig
50 000 kr för år 1
Studiefrämjandet i Gävle planerar att göra en film i dagboksform om en
ung romer, hans liv, kultur och hans möte med den svenska kulturen.
Projektets mål är att fa oss att reflektera om vilka vi är och fa insikt om
vad som behövs för att vi skall ha möjlighet att delta i förändringen och
180
utvecklingen av vårt eget och vårt lands situation. Filmen kommer att
visas på skolor, lanseras via läromedelscentraler och olika ungdomspro-
gram i TV. I anslutning till att filmen kommer att visas i skolorna skall
diskussioner om kulturell identitet hållas.
Kontaktperson: Israel Benavides, tel. 026-14 14 62
Projektet Musik som sökmotor
145 000 kr för år 1 av 2
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) i Kalmar län har tre etable-
rade musikhus i Kalmar, Färjestaden och Oskarshamn där ca 150 ungdo-
mar spelar i ett 50-tal band. Ungdomar far idag i studiecirkelform ut-
vecklingsmöjligheter i instrumentundervisning, musikarrangemang,
sångteknik och handledning i att hantera tekniken. För att ta tillvara ung-
domarnas musikintresse som "sökmotor" för att skaffa sig kunskaper som
leder till kreativt entreprenörsskap kommer nu ett ungdomsråd att bildas.
Rådets uppgift blir att säkerställa att projektet är på rätt väg, en väg som
initieras av deltagarna. Man kommer att arbeta parallellt på två plan; dels
med hjälp av problembaserat lärande med hjälp av gymnasieungdomar
från Mönsterås som mentorer, dels genom olika aktiviteter som skall leda
till ökat självförtroende och jämlikhet. Syftet är att under resans gång,
förutom att fa ämneskunskaper som leder till entreprenörsskap, öka ung-
domars självkänsla och toleransen mellan etniska och sociala grupper
samt att ge tjejerna det stöd som de behöver för att uppfattas som likvär-
diga i den mansdominerade musikvärlden. Målet är att starta ett nätverk
där ungdomar från skilda sociala miljöer skall lära känna varandra och
uppskatta varandras olikheter.
Kontaktperson: Bo Nickolausson, tel. 0491-842 00
Projektet Knappnålshuvudet
250 000 kr för år 1
Ulricehamns Liveförening (ULF) planerar ett projekt för att utveckla
livespelet. Genom att förlägga handlingen till modem tid vill föreningen
bidra med utvecklingen av innehållet till ett alternativ till de mer stereo-
typa medeltidsspelens könsroller, konfliktlösning genom strid och avsak-
nad av roller för olika etniska grupper. Dessutom sker en formmässig
utveckling av hantverket genom samarbete med andra konstriktningar
inom ljud, ljus och bild. Föreningen planerar också en dokumentation av
uppsättningen i en bok.
Kontaktperson: Susanne Gräslund, tel. 08—429 97 97
Projektet Musikverkstan
214 000 kr
Unga Ömar i Valbo driver fritidsgården "Kåken" i stadsdelen Valbo
utanför Gävle. Orten är en av de snabbast expanderande i regionen med
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
181
ett ständigt ökande antal ungdomar. Fritidsgården har sedan många år Skr. 1999/2000:125
varit den naturliga knutpunkten för ortens ungdomar och ett stort intresse Bilaga 3
är musik. För att kunna erbjuda ungdomarna bättre möjlighet att utöva
sitt stora intresse så vill fritidsgården uppföra en musikverkstad, en mo-
dem utrustad studio med CD-brännare, datorer, instrument m.m.
Musikverksta'n kommer att vända sig till alla ungdomar som har något
slags musikintresse, vare sig det gäller utövare, tekniker eller lyssnare.
Projektet skall fungera som "från ax till limpa", dvs. gitarrklinkaren
hemma i tonårsrummet skall kunna komma till musikverksta n och gå ut
därifrån med klinket inspelat på skiva där tonåringen själv repat, spelat
in, mixat, kontaktat STIM samt gjort omslaget till fodralet. Ungdomarna
kommer under projektets gång att dokumentera med hjälp av bl.a.
videoinspelningar som de redigerar själva.
Kontaktperson: Sofia Edvall-Janhans, tel. 026-13 43 97
Cirkus K - för bam och ungdomar med funktionshandikapp
210 000 kr för år 2 av 2
Projektet är en bam- och ungdomscirkus för och med funktionshindrade.
Syftet är att utifrån cirkusens unika möjligheter träna med bamen och
efter deras egen förmåga nå fram till en cirkuspremiär. Cirkuspedagoger i
samarbete med fysioterapeuter, psykologer och föräldrar arbetar fram en
föreställning med de medverkande. Tanken är att lära sig av varandra att
samarbeta, kommunicera och att öka förståelsen inför varandras olikheter
med ömsesidig respekt. Under år två kommer verksamheten att spridas
till ytterligare tre skolor.
Kontaktperson: Inger Sjönvall, tel. 08-25 48 92
Musik som kommunikationshjälpmedel för multihandikappade utveck-
lingsstörda
90 000 kr
Föreningen skall pröva om och hur man kan använda musikterapi för
gruppen flerhandikappade utvecklingsstörda.
Kontaktperson: Erik Håkansson, tel. 033-15 04 28
Bokprojektet Min dröm
50 000 kr
Boken Min dröm skall bestå av konstbilder och dikter gjorda av personer
med utvecklingsstörning. Centrum för lättläst går in med 25 000 kronor.
Riksförbundet ser bokutgivningen som en viktig del i arbetet för att
182
främja utvecklingsstördas deltagande i det allmänna konst- och kultur-
utbudet.
Kontaktperson: Hans Annersten, tel. 018-471 25 50
Kulturverksamhet
195 000 kr för år 3 av 3
Det tredje året av en treårig projektverksamhet. Kulturutbudet för döv-
blinda är mycket litet. Nordisk föräldrakommitté för dövblinda och
Folkuniversitetet Gotland bygger upp kulturverksamhet för denna mål-
grupp. Man har startat med en kulturvecka i Visby där arbete med bl.a.
skulpturverksamhet, dans, trummor m.m. ingår. Dövblinda från Sverige
deltar tillsammans med dövblinda från övriga Norden i projektet. Under
projekttiden har man dels genomfört gemensamma utbildningsveckor
(bl.a. lära sig “se“ och göra konst, t.ex. skulpturer), dels genomfört upp-
sökande verksamhet för att informera om möjligheterna för dövblinda att
få tillgång till kulturupplevelser. Föräldraföreningarna för dövblinda i
Danmark, Norge och Sverige har bildat en gemensam nordisk förening;
Nordiskt Kulturförbund för Dövblindfödda.
Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08-39 90 00
Projektet Läsning och Livskvalitet
680 000 kr för år 3 av 3
Det tredje året av ett treårigt projekt med syfte att öka möjligheterna för
personer med utvecklingsstörning att få tillgång till information och läs-
upplevelser. Förbundet och LL-stiftelsen genomför försöksverksamhet i
fem län. I delprojektet Personer med utvecklingsstörning som inspiratörer
i Göteborgs stad utser biblioteken handledare bland bibliotekspersonalen
som skall stötta grupper av utvecklingsstörda som skall medverka med
högläsning vid särskolor, omsorgsverksamhet, Samhall m.m. Projektet
Förbättrad biblioteksservice för personer med utvecklingsstörning i
Kalmar län går ut på att utbilda bibliotekspersonal om utvecklingsstör-
ning, anordna regelbundna läsestunder för vuxna utvecklingsstörda, ut-
bilda utvecklingsstörda "värdar" för biblioteken, informera omsorgerna
om bibliotekens möjligheter m.m. Försöksverksamhet inom vårdutbild-
ningar går ut på att utvärdera studiematerial, undersöka attityder till
utvecklingsstörda och läsning hos elever och lärare och ta fram en för-
ändrad studieplan. Delprojektet Insatser genom särskolan vill utbilda
särskolans personal och föräldrar, kartlägga särskolans lästräning och
läsvanor m.m. och utarbeta modeller för ökad högläsning i hemmen. Det
femte delprojektet Folkbildning som väg till information och läsglädje
för personer med utvecklingsstörning i Stockholms län går ut på att in-
bjuda studieförbunden till att utveckla verksamheter som kan ge och
stimulera läsupplevelser och information och som vänder sig till personer
med utvecklingsstörning.
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
183
Teaterprojektet En annan verklighet
295 000 kr för år 1 av 2
Psykiskt sjuka kommer sällan själva till tals i offentlig debatt. Deras er-
farenheter från hur det är att leva med psykisk sjukdom och hur det känns
att vara beroende av andras bedömningar och inte bli hörda, beaktas
sällan. Att ständigt bli utsatt för att inte bli trodd, utan bli bedömd som
sjuk och en person med sjuka fantasier som måste behandlas för att bli
normal, tär på självförtroendet. För att pröva om teater kan vara ett medel
för att fa komma till tals och beskriva sjukdomen för andra skall
Stiftelsen Gyllenkroken och Intresseföreningen för Schizofreni, Göteborg
genomföra ett teaterprojekt som skall utgå från berättelser från deltagare
på Gyllenkroken, ett aktivitetscenter för personer med schizofreni. Man
skall samla in berättelser med beskrivningar t.ex. om hur skrämmande
och ångestfylld psykosen kan vara, men också att man som sjuk kan leva
ett någorlunda bra liv med rätt stöd och förståelse från omgivningen. Be-
rättelserna skall dramatiseras och spelas upp för aktivitetshusets deltagare
som också skall bedöma trovärdigheten i föreställningen.
Kontaktperson: Lotta Åhlén, tel. 031-80 89 90
Produktion av teaterföreställning för personer med utvecklingsstörning
154 000 kr
Det finns idag ett mycket litet teaterutbud som är anpassat för personer
med utvecklingsstörning. De produktioner som finns är antingen anpas-
sade för bam eller för komplicerade. Man vill därför göra en föreställning
som bygger på vuxna utvecklingsstördas behov och förutsättningar.
Genom att intervjua utvecklingsstörda vuxna skall man få fram vad som
är viktigt för gruppen och vilka ämnen som skall behandlas. Pjäsen skall
vara möjlig att spela i små lokaler utan vanlig teaterutrustning.
Kontaktperson: Anna Cedervall, tel. 08-84 14 05
Projektet Cirkus för och med personer med utvecklingsstörning
140 000 kr för år 1 av 2
Vuxenskolan skall tillsammans med en grupp utvecklingsstörda och
föreningen Cirkus Cirkör arbeta fram en cirkusföreställning med akroba-
tik, musik och annat. Föreställningen skall visas för andra utvecklings-
störda m.fl. Verksamheten som skall utmynna i fyra provföreställningar
beräknas pågå under två år.
Kontaktperson: Eva Ekengren, tel. 08-84 12 14
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
184
Studieförbundet Vuxenskolan, Malmö Skr. 1999/2000:125
Moomsteatems projekt 1 mot 1 Bilaga 3
450 000 kr för år 1 av 3
Moomsteatem startade för 11 år sedan inom ramen för Malmö kommuns
omsorger för förståndshandikappade personer. De förståndshandikappade
skådespelarna har sedan 6 år tillbaka teatern som ett heltidsarbete. Tea-
tern vill nu gå vidare med en serie uppsättningar där man undersöker
mötet mellan en av de förståndshandikappade skådespelarna och en
skådespelare med “korrekt antal kromosomer“. Genom projektet kan ut-
vecklingsstörda och icke utvecklingsstörda vara konstnärliga utövare
med samma villkor.
Kontaktperson: Kjell Stjemholm, tel. 070-513 27 00
Projektet Mycket återstår att göra
400 000 kr för år 3 av 3
Sista året av ett treårigt projekt där Synskadades förening, Föreningen för
utvecklingsstörda bam, ungdomar och vuxna och Hörselskadades före-
ning i Gävleborgs län tillsammans med Kultur Gävleborg arbetar med att
göra kulturen tillgänglig för funktionshindrade i länet. Man bygger nät-
verk med kontaktpersoner på kulturinstitutioner, skolor, studieförbund, i
föreningar m.fl., utbildar personer med funktionshinder till kulturinfor-
matörer, skapar en dialog mellan handikapporganisationer och kultur-
ansvariga och ser till att kulturarrangemangen anpassas till funktions-
hindrades behov och att även informationen om arrangemangen görs till-
gänglig.
Kontaktperson: Åsa Wirén, tel. 026-15 59 86
Projektet Norrland
44 000 kr
Föreningen Centro Espanol De Malmö planerar ett kulturutbyte för ung-
domar med glesbygden Moudoslompolo vid finska gränsen. Under en
vecka kommer 22 ungdomar från invandrartäta Holma-Krockbäck i
Malmö att genomföra ett läger med svenska, samiska och finska ung-
domar från Centralsskolan i Moudoslompolo. Genom projektet med ung-
domar från skilda sociala miljöer hoppas man på att skapa kunskap om
och förståelse för varandras villkor.
Kontaktperson: José Ocana, tel. 040-14 94 50
185
Från kulturen i skolorna Till skolorna i kulturen - Ett möte med Shake-
speare över 400 år
100 000 kr för år 3 av 3
Ideella föreningen Shakespeare kommer kommer du har i sitt kulturar-
bete i samarbete med skolor inom Stockholms län och Lärarhögskolan
etablerat ensemblen Will's Company. Will's Company är en ensemble
som består av unga människor i åldrarna 18-25 år som arbetar med
Shakespeares texter inom den ideella föreningen Shakespeare kommer.
Medlemmarna i ungdomsensemblen har mötts genom det arbete med
språket och dess möjligheter som de lärt känna då de inom skolan samar-
betat i skolprojektet som leds av Donya Feuer. Föreningen söker nu till-
sammans med ungdomarna stöd för det sista året av ett treårigt projekt
som syftar till att fler ungdomar utbildas till att inspirera andra unga
människor. Fyra ungdomar skall arvoderas för att utanför skolan utbilda
ytterligare ett antal ungdomar om språket som verktyg.
Kontaktperson: Donya Feuer, tel. 08-21 62 78
Projektet Nätverket Kulturförökama
300 000 kr för år 1
Rinkeby Folketshusförening söker tillsammans med Boo Folkets Hus i
Nacka, Pannhuset i Biskopsgården i Göteborg samt Teater X i Rosengård
i Malmö stöd till förstudie och projektering av projektet Nätverket Kul-
turförökama. Projektets syfte är att ge alla ungdomar i varje förort möj-
lighet att pröva på de kulturella uttrycken, att bidra till ökad samverkan
mellan de lokala kulturkraftema i förorterna och att stimulera till ökad
kulturverksamhet i förorterna. Nätverket har för avsikt att arbeta med
utbildning av lokala aktörer och pedagoger inom skola och barnomsorg,
med produktion och distribution av utbildningsmaterial, med kulturellt
entreprenörskap, med PR om goda exempel samt med utbildning av be-
slutsfattare kring kultur som utvecklingsfaktor.
Kontaktperson: Björn Gardarsson, tel. 08-761 79 08
Projektet Zisel
450 000 kr
I anslutning till regeringens informationsprojekt Levande historia plane-
rar Studieförbundet Vuxenskolan och Förbundet Vi Unga ett projekt för
att synliggöra det judiska och vad det betytt för vårt samhälle. Genom
projektet vill de sökande starta diskussioner om människans värderingar,
acceptans och respekt för andra. Målgruppen är unga människor mellan
15 och 25 år i de tre universitetsstäderna Lund/Malmö, Uppsala och
Umeå. Projektet inleds med ett kursläger och fortsätter med föreläsningar
i skolorna i de tre städerna. Parallellt med föreläsningarna erbjuds studie-
cirklar för dem som vill fördjupa sig i ämnet. Projektet avslutas med en
festival med judisk kultur där deltagarna från de tidigare aktiviteterna
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
186
kommer att vara med och utforma program och aktiviteter. Med projektet
vill de sökande skapa ett positivt intresse för judisk kultur i Sverige som
balans till den bild av utsatthet och förföljelse som informationen om
förintelsen ger. Det positiva intresset och helhetsbilden skall skapa för-
ståelse för att de invandrare som på senare år sökt sig till Sverige också
kommer att fa samma stora betydelse för vårt lands utveckling som de
judisk-svenska invånarna har haft.
Kontaktperson: Ulla Holtman, tel. 08-787 58 54
"På killars villkor - metoder att förhindra sexism och mansvåld mot
kvinnor
110 000 kr för år 2 av 2
Afrosvenskarnas Ungdomsförbund vill genomföra ett läger för unga män
där syftet är att lära sig vad demokrati innebär i en organisation, att bättre
förstå andras (i synnerhet tjejernas) upplevelser, åsikter och inställningar
i organisationen, fa insyn i vad manliga nätverk och kvinnojourer står för
samt ta fram konkreta förslag på hur man i organisationen kan fa slut på
sexism och manligt kvinnovåld. Bakgrunden till detta projekt är den rap-
port som gavs efter det tjejläger som ungdomsförbundet genomförde
våren 1998 med stöd ur arvsfonden. Där framgick det tydligt hur de unga
kvinnorna utsattes för psykologisk kvinnomisshandel i form av verbala
fömedringsuttryck om kvinnor, hån, förlöjligande etc. Målgruppen är
unga män, mestadels bam till flyktingar som har obearbetade upplevelser
från respektive hemland, vars föräldrar ofta har egna trauman att hantera
och inte orkar eller kan ge sina ungdomar ett fullgott stöd. De huvudsak-
liga metoderna förbundet kommer att använda sig av är samtal, föreläs-
ningar, video samt perspektivövningar. Uppföljning av projektet kommer
att ske genom caféverksamhet en dag i veckan där teman som demokrati,
köns- och jämställdhetsfrågor kommer att diskuteras.
Kontaktperson: Wasesa Sabuni, tel. 08-581 753 27
Fair Game - filmen
250 000 kr
Ungdomsföreningen Gottsunda Film planerar att göra en 50 minuter lång
dokumentärfilm om ungdomars attityder till sex och sexuella övergrepp
mellan unga människor i samband med att Upsala Stadsteater spelar den
nyskrivna pjäsen "Fair Game" som handlar om några ungdomar mellan
14 och 18 år, timmen innan en gruppvåldtäkt äger rum. I filmen inter-
vjuas förutom "vanliga" ungdomar även förövare, offer, polis och juris-
ter. Under de 60 föreställningar som ges av pjäsen kommer filmen att
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
187
användas som referensmaterial och efter det hoppas föreningen att den
kommer att visas i skolor, fritidsgårdar, ungdomsmottagningar, biografer
etc.
Kontaktperson: Katja Sliwinski, tel. 018—40 37 19
Projektet Möt livet utan kvinnomisshandel
60 000 kr
Kvinnojouren i Kalmar planerar att genomföra ett projekt som vänder sig
till alla gymnasieungdomar i Kalmar, Nybro, Mörbylånga, Borgholm,
Emmaboda och Torsås kommuner. Målet med projektet är att alla avgå-
ende gymnasielever skall veta något om kvinnomisshandel innan de tar
klivet ut i livet. Författaren Margreth Eklund-Moroney som har erfaren-
het av ett mångårigt eget arbete med misshandlade kvinnor kommer att
föreläsa under vårterminen 1999 och alla elever kommer att fa skriften
"Sista slaget".
Kontaktperson: Gerd Eklund, tel. 0480-191 55
Projektet MEN MAN - Workshops
40 000 kr
Studiefrämjandet i Stockholm vill tillsammans med föreningen Turbulens
genomföra ett projekt om myten kring mansrollen - om glappet mellan
hur en man skall vara och hur en man är. Projektet riktar sig till hög-
stadie- och gymnasieungdomar för att fa igång en levande diskussion om
manlighet ute i skolorna. Skådespelare från Turbulens kommer att
genomföra workshops tillsammans med 10 skolklasser, ca 300 ungdomar,
vid två tillfallen under hösten. Målet är att skapa en pjäs om manlighet
samt material till "En liten skrift om manlighet". Skriften skall distribue-
ras till alla högstadie- och gymnasieskolor i Stockholm och till de klasser
runt om i landet som kommer att se den färdiga föreställningen. Den
kommer även att publiceras via internet.
Kontaktperson: Pelle Wistén, tel. 08—4-41 52 00
Projektet Trynfaste
200 000 kr
Teaterföreningen Cirkus Tigerbrand kommer att spela en teaterföreställ-
ning för högstadie- och gymnasieskolor om övergrepp utan våld eller hot,
men ändå mot en ung kvinnas vilja. Föreningen kommer att samarbeta
med en högstadieklass från Hagsätraskolan, en gymnasieklass från
Enskede Gårds gymnasium, en killgrupp i åldem 18-25 år på
Västerhaninge Folkhögskola och en tjej grupp i Vantör. Ungdomarna
kommer att arbeta med scenisk gestaltning, skrivande och samtal. Före-
ställningen kommer att följas upp med samtal i mindre grupper om
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
188
sexualitet, kärlek, könsroller, våld och övergrepp. Manus skrivs i nära
samarbete med målgruppen.
Kontaktperson: Iréne Eriksson Hededal, tel. 08-665 80 18
Projekt for att stärka unga döva tjejer och killar
300 000 kr
I dag finns många pratprogram på TV där man tar upp livsfrågor och
annat som berör ungdomar. Dessa program är sällan textade vilket gör att
döva ungdomar inte kan ta del av informationen på samma sätt som
jämnåriga hörande kan. Ca 95% av döva bam växer upp i hörande
familjer. Hur kan då föräldrar föra diskussion om allvarligare saker med
sina bam? Vart kan ungdomar själva vända sig med sina funderingar och
tankar kring sexualiteten och sig själv. Dövgruppen är en liten grupp där
alla känner alla. Vad händer med dem som inte passar in? Målet med
projektet är att göra döva tjejer och killars medvetna om sina attityder
mot varandra, att fa bort de allt mer hårda relationerna mellan döva tjejer
och killar, att fa döva killar och tjejer att kunna prata med varandra på ett
naturligt sätt utan att behöva blanda in våldstendenser, kränkande ord
m.m. Målgruppen är tjejer och killar 14-20 år som går i den regionala
specialskolan i Örebro och riksgymnasiet för döva i Örebro. Projektet ska
vara lokalt förankrat men syftet är att hitta en form som man sedan kan
använda i de 5 regionala dövskoloma samt på riksgymnasiet.
Tel. 08^442 1 4 95
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Projektet Funktionshindrade kvinnor i påverkan och samverkan
356 000 kr
Trots förbättrade operationsmetoder och en ökad individualisering av
stråldoser drabbar lymfödem ca 20% av bröstcancerbehandlade kvinnor.
Lymfödem innebär svullnad, värk och nedsatt rörelse- och funktionsför-
måga i axel, arm och hand på den opererade kroppssidan och medför, om
det inte behandlas, livslångt handikapp. BRO vill genomföra s.k. instruk-
tionsseminarier för kvinnor med lymfödem. Genom seminarierna kan
man ge kvinnorna teoretiska kunskaper om lymfsystemet samt praktisk
handledning och träning i uppehållande egenbehandling.
Tel. 08-677 16 00
189
Kurs för kvinnor med Iktyos
55 000 kr
Iktyos är en grupp av ärftliga, kroniska hudsjukdomar med varierande
svårighetsgrad och utbredning. Huden är torr fjällig och förtjockad och
man kan ha blåsor eller sår. Utseendet kan vara påverkat av hudföränd-
ringama, lite eller avsaknad av hår, utåtvända ögonlock, stelhet och
forändringar i leder m.m. Iktyos kräver tidsödande daglig behandling av
hela kroppen, smörjning en eller flera ggr/dag, bad 2-3 timmar per gång
1-2 ggr per vecka m.m. Smörjning och fjäll gör att städning och tvätt av
kläder överstiger det “normala". Livet för dessa kvinnor kan vara mycket
svårt och föreningen vill under en veckoslutskurs försöka fa fram vad
som behövs för att underlätta tillvaron.
Kontaktperson: Agneta Gånemo, tel. 0431-283 80
Projektet Integrering av handikappade invandrade kvinnor
135 000 kr
Föreningen skall genomföra ett projekt för att kunna integrera invand-
rarkvinnor med handikapp i sina aktiviteter. Syftet är att genom kurs-
verksamhet m.m. stärka kvinnorna så att de skall våga ta kontakter med
olika myndigheter m.m.
Kontaktperson: Kaisa Pellinen-Hemandez, tel. 08-751 74 33
Projekt för att utveckla verksamhet för psykiskt funktionshindrade kvin-
nor med erfarenhet av våld och övergrepp
382 000 kr för år 1 av 3
Många av kvinnorna inom RSMH har personlig erfarenhet av våld och
övergrepp, såväl i tidiga år som i vuxen ålder. Det finns behov av att ut-
bilda och stärka RSMHs kvinnor men också att skapa mötesplatser för
dem för att träffa andra med liknande upplevelser. Projektet, som beräk-
nas pågå under tre år, syftar till att utbilda kvinnor och starta grupper för
kvinnor som utsatts för övergrepp. Man vill utveckla verktyg för att
stödja kvinnorna. Projektet skall bedrivas tillsammans med andra organi-
sationer som arbetar med dessa frågor som t. ex. andra handikapporgani-
sationer, RFSU, Stödcentrum mot incest och landets kvinnojourer. I pro-
jektet ingår att organisera och samordna kvinnogrupper, att framställa
utbildningsmaterial (bl.a. konfliktlösning, självförtroendeträning, själv-
försvar, härskartekniker), att samla och sammanställa kvinnors berättelser
av upplevelser av övergrepp och att i samarbete med t.ex. ABF och folk-
högskolor planera utbildning inom området.
Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08-772 33 60
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
190
Sommarläger för kvinnor och tjejer med funktionshinder i aktiv gemen-
skap med jourkvinnor
290 000 kr
När kvinnor med funktionshinder utsätts för övergrepp i sina relationer
med män finns det sällan någon i kvinnans omgivning som har kunskap
om sexuellt våld. ROKS vill nu genomföra ett sommarläger där dessa
kvinnor far träffa andra kvinnor som utsatts för våld från män och där-
med öka förståelsen för varandra och se vad som förenar i stället för vad
som skiljer. Lägret skall innehålla föreläsningar, gruppdiskussioner,
rekreation och självförsvar för 30-40 deltagare (både med och utan funk-
tionshinder) från hela landet.
Kontaktperson: Berit Söderström, tel. 08-641 46 48
Projektet Kvinnor med Parkinsons sjukdom
448 000 kr för år 1 av 2
Ca 20 000 personer i Sverige har diagnosen Parkinsons sjukdom (PS).
Det tillkommer ca 2 000 nya fall per år varav 30% är under 50 år. Ca
hälften av personerna med denna diagnos är kvinnor, i de högre ålders-
grupperna blir andelen kvinnor högre. I sjukdomsbilden (skakningar,
muskelspänning och stelhet) uppstår också tidigt starka inslag av isola-
tion, apati och initiativlöshet, ofta i kombination med depression. Ut-
vecklingen av symptomen är mycket individuell och eftersom det saknas
kunskap om parkinsonkvinnors specifika biologiska, psykologiska och
sociala behov vill Parkinsonförbundet tillsammans med Neurologiskt
Handikappades Riksförbund genomföra ett treårigt projekt med mål att ta
fram en vårdplan med riktlinjer för behandling av kvinnor med PS och att
bygga upp ett fungerande nätverk av kontaktpersoner för stöd och infor-
mation till dessa kvinnor och deras anhöriga.
Kontaktperson: Susanna Lindvall, tel. 08-583 583 87
Jämställdhetsarbete
1 200 000 kr för år 3 av 3
Det tredje året av ett treårigt jämställdhetsarbete som har sin tyngdpunkt i
Sverige men som också rör synskadade kvinnors liv i andra länder.
Planen för det kommande året är att arbeta vidare med att skapa med-
vetenhet om synskadade kvinnors fulla rätt till delaktighet i samhällslivet
och jämlika levnadsförhållanden, tillgång till demokrati, ekonomi, teknik,
social välfärd, hälsoprogram, familjepolitik, kultur- och organisationsliv,
utbildning, rehabilitering och arbete m.m. och att upprätta och besluta om
en jämställdhetsplan.
Kontaktperson: Kicki Nordström, tel. 08-39 90 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
191
Center för utbildning och social träning av den zigenska folkgruppen,
särskilt kvinnor i södra Storstockholm
65 000 kr för år 2 av 3
Verksamhetens syfte är att ge kvinnor och flickor träning och färdigheter
som hjälper dem att bryta den traditionella isoleringen i hemmet och att
klara kontakterna med samhället. Föreningen ger undervisning i grund-
skoleämnen och viss yrkesförberedande träning till ungdomar och vuxna.
Föreningslokalen används också till fritids- och ungdomsgård. Verksam-
heten för kvinnor och flickor drivs integrerat. Under projektets första år
har föreningen genomfört en rad aktiviteter såsom matlagning, sång och
dans och friskvård samt kurser i enkel databehandling. Kurserna skall ge
deltagarna träning i svenska språket och matematik, träning i att hantera
datorer och grundläggande arbetslivsanpassad träning i att arbeta med
dator. Instruktörer har till största delen varit unga flickor inom föreningen
och kurserna vänder sig både till flickor och vuxna kvinnor. För projek-
tets andra år planerar föreningen att fortsätta med samma aktiviteter men
med en större satsning på datakurserna. Föreningen planerar även en rad
aktiviteter för att utveckla verksamheten till ett centrum för den zigenska
gruppen med det dubbla syftet att både stärka den egna kulturen och att
stödja och vidga kontakterna utanför den zigenska gruppen.
Kontaktperson: Angelina Dimiter-Taikon, tel. 08-659 23 46
Frizonen, Träffpunkt, Telefonjour
200 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Frizonen riktar sin verksamhet till tjejer i åldem 12-20 år och
försöker utveckla metoder för att skapa en träffpunkt och en telefonjour.
Tanken bakom föreningen är att tjejerna själva skapar sin plats och sina
aktiviteter för att stärka sin självkänsla, sitt självförtroende och tilliten till
sig själva. Föreningen håller på att bygga upp ett kontaktnät, en telefon-
jour samt olika temamöten på tjejers villkor för andra tjejer, föräldrar
eller andra vuxna. Genom att informera om verksamheten i skolor, på
seminarier, i media m.m. försöker föreningen att nå ut till alla tjejer i
Stockholm med omnejd.
Kontaktperson: Thintin Strandman, tel. 070-481 38 73
Projektet Kraftverket
300 000 kr för år 1 av 3
Kraftverket är en relativt nystartad ideell förening som inryms i mycket
stora lokaler i centrala Uppsala. Där håller föreningen på att bygga upp
en bred ungdomsverksamhet som omfattar såväl fritidsverksamheter,
kultur, arbete och sociala verksamheter. Föreningen söker stöd för ut-
veckling av dels "Projekt Praktikpaket" dels "Projekt Tjejkraft". Praktik-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
192
paketet är ett utbildnings- och praktikprojekt med anknytning till den
kommunala utvecklingsgarantin. Tjejkraft syftar till att Kraftverket redan
från början av sin uppbyggnad skall ha en verksamhet som sätter flickor-
na i centrum och verkar for att skapa resurser for flickornas intressen och
behov. Målgrupp är tonårsflickor. Målsättningen är att alla skall känna
sig välkomna oberoende av etnisk och kulturell bakgrund och vare sig
man är "vanlig" tonåring eller befinner sig i riszon att utveckla olika
typer av problem. Projektet har tillgång till egna lokaler inom Kraftverket
med utrymme for både små samtalsgrupper, läxläsning och studier, in-
formation, föreläsningar samt mer passivt umgänge. Aktiviteterna skall
utformas tillsammans med flickorna och utgå från deras intressen och
behov såsom teater, dans, diskussionsgrupper samt utåtriktade aktiviteter
som exempelvis att arrangera diskotek eller teaterföreställningar. Mål-
sättningen är också att vid behov skapa särskilda förebyggande grupper
för flickor med mer uttalade problem.
Kontaktperson: Per-Ame Wahlstedt, tel. 018-13 03 00
Teaterprojektet Den där flickvännen
20 000 kr
Föreningen Scenario är en ungdomsförening vars syfte är att ungdomars
röst skall höras i samhället och att detta skall ske genom den skaparkraft,
idéer och de tankar ungdomar bär med sig och att de kan uttrycka detta i
olika former av kulturell verksamhet. Nu vill föreningen spela upp en
teaterföreställning för tjejer i gymnasieskolorna i Stockholmsområdet
samt till organisationer, arbetsplatser, utbildningar m.m. där kvinno-
dominansen är stor. Målet med pjäsen är att fa tjejer att ifrågasätta det
informationsflöde de matas med, att fa dem att inse att kritiskt tänkande
är ett måste. Pjäsen visar upp en kvinnlig förebild, med bra självförtroen-
de som tar för sig av livets goda. Syftet med pjäsen är att visa att själv-
förtroende kommer genom handling och utveckling inuti våra kroppar
och inte genom kroppens utseende.
Kontaktperson: Lotti Tömros, tel. 08-981 65 65
Demokrati, Jämställdhet, Integration och utveckling av idrottsverksamhet
och ungdomsfrågor
100 000 kr för år 1 av 3
Föreningen Svensk-Kurdisk Kultur- och Idrottsförening vill starta ett
projekt som syftar till att belysa och arbeta för att lösa de problem som
lätt uppstår genom generationskonflikter. Projektet fokuserar särskilt på
tjejers ofta utsatta miljö som kan upplevas både i och utanför hemmet.
Föreningen kommer bl.a. att bedriva en uppsökande verksamhet bland
kurdiska ungdomar, upprätta en jourverksamhet för unga tjejer och in-
formera och diskutera om ömsesidig respekt för varandra. Föräldrarna
skall omfattas av projektet genom att engagera sig i diskussioner, möten
m.m. där de kan ventilera de eventuella svårigheter som upplevs när man
kommer till Sverige samt kring de konflikter som kan uppstå mellan
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
193
7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 125
generationer av kurder. Det är också viktigt att träffa andra personer med
samma kulturella och etniska bakgrund men som har olika erfarenheter,
både positiva och negativa. Det är viktigt att möjliggöra ungdomarnas
delaktighet i föreningen på sin fritid och att informera samt öka förståel-
sen för detta bland föräldrar. Föreningen planerar att bilda en särskild
tjej kommitté med bland annat en tjejjour dit tjejer kan vända sig med
eventuella problem och frågor. I tjejkommittén skall unga kvinnor med
kurdisk bakgrund finnas. Föreningen vill också inom projektet skapa
mötesplatser mellan generationer, dvs. möjligheter att mötas både unga
och äldre för att diskutera hur situationer kan uppfattas av människor
med olika åldrar.
Kontaktperson: Alan Skönebro, tel. 070-555 81 41
Teaterprojektet En påse fett
100 000 kr
Föreningen kommer att sätta upp ett pedagogiskt teaterprojekt med en
föreställningsdel och en pedagogisk del i form av klassrumsföreställ-
ningar. Pjäsen En påse fett, som handlar om kropp, identitet och ätstör-
ningar riktar sig till tjejer på högstadiet och gymnasiet. Den pedagogiska
delen består av skrivar- och rörelseverkstäder där åskådarna efter att ha
sett föreställningen dels kan prova på att uttrycka sig kroppsligt - via
mimen och dansen - dels skriva och berätta om egna upplevelser utifrån
teaterföreställningens frågeställningar. Lärarna kommer att informeras
genom studiedagar och studiematerial. Målet är att lärare och elever skall
kunna arrangera gemensamma erfarenhets- och tankeseminarium som
fortsätter och behandlar pjäsens tema. En referensgrupp med ungdomar
från Österholmsskolan bestående av tjejer med olika etnisk bakgrund har
varit med och planerat den pedagogiska delen och föreningen har även
blivit kontaktade av en gymnasieklass från Fredrika Bremer gymnasiet
som vill vara med under den slutliga planeringen inför pjäsen.
Kontaktperson: Jenny Hagström, tel. 08-669 00 60
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Inredning och utrustning av barn- och ungdomslokaler i ridhus på fastig-
heten Lindhov 15:24 i Botkyrka kommun
700 000 kr
Botkyrka Ridsällskap är en idéell förening som driver ridskola, fritids-
gårdsverksamhet, viss ungdomsverksamhet, handikappridning och häst-
uppstallning. Ridhuset liksom övrig anläggning arrenderar föreningen på
25 år. I det ridhus med varmdel som nu är under uppförande, avser
föreningen att färdigställa och utrusta lokalen för bam-, ungdoms- och
194
föreningsverksamhet, liksom utrymmen för dusch och omklädning.
Varmdelen kommer att innehålla 2 lektionsrum, våtutrymmen med om-
klädningsrum, kök, café samt entréer och datarum. BRS avsikt är att ut-
över ridning och hästskötsel kunna erbjuda bam och ungdomar, (främst
flickor med invandrarbakgrund i åldem 7-18 år) eftermiddagsverksamhet
såsom stöd vid läxläsning, möjlighet till mellanmål, tillgång till dator för
eget arbete och med kvalificerad handledning. Föreningen avser också att
erbjuda lokalerna till övrigt föreningsliv i området.
Kontaktperson: Christer Lindberg, tel. 08-757 52 23
Inköp av Ängsstugan på fastigheten Blixtorp 2:7 i Finspångs kommun
60 000 kr
Finspångs Scoutkår har av MoDo Skog AB hyrt torpet Ängsstugan.
MoDo Skog AB vill sälja fastigheten. För att inte bli utan lokal för sin
verksamhet vill scoutkåren köpa fastigheten.
Kontaktperson: Thomas Carlsson, tel. 0122-835 29
Tillbyggnad av scoutstuga på fastigheten Tagsta 6:6 i Uppsala kommun
50 000 kr
Knivsta Scoutkår vill göra en tillbyggnad på sin scoutstuga för att kunna
utöka verksamheten med “scoutis" Scoutis är en pröva-på-verksamhet
med typiska scoutaktiviteter men som är öppen för alla bam och ung-
domar.
Kontaktperson: Göran Stridbeck, tel. 08-566 232 78
Nybyggnad av scoutlokaler på fastigheten Rörsoppen 3 i Helsingborgs
kommun
150 000 kr
Scoutkåren har sedan starten hyrt lokaler för verksamheten i församlings-
hemmet Carlsro. Under sommaren 1998 har Carlsro sålts till en
privatperson därför har kåren tvingats lämna lokalerna där verksamheten
har bedrivits i nästan 40 år. I dagsläget lånar kåren två skolsalar på
kvällstid av Gamtofta skola. Material och lägerutrustning har kåren hyrt
in i olika förråd i trakten. Scoutkåren skall nu uppföra en egen scoutstuga
på kv Rörsoppen 3. Fastigheten ligger i anslutning till en låg- och
mellanstadieskola. Syftet med en egen scoutstuga skapar förutsättningar
för kårens verksamhet. Verksamheten är angelägen med hänsyn till det
begränsade utbud av organiserade fritidsaktiviteter som finns på orten för
bam och ungdomar. Handikapptoalett/dusch finns.
Kontaktperson: Mats Norén, tel. 042-19 90 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
195
Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Breviks Småbåtshamn 2, Lidingö
kommun
300 000 kr
Idag har föreningen sina lokaler i Skärsätra skola. Lokalerna är även
skyddsrum för skolan och ligger under jord och är ingen bra miljö för
verksamheten. Dessutom enormt tungarbetande med tanke på förvaring
av material m.m.
För att verksamheten skall utvecklas måste föreningen lösa lokal-
frågan. Eftersom föreningen driver sjöscoutverksamhet är det viktigt att
finnas i en maritim miljö. Ca 100 bam i åldem 7-10 år står på väntelista.
Nybyggnationen är ett måste för kåren om man skall åstadkomma för-
nyelse av verksamheten och kunna möta framtidens krav på bra sjöscou-
ting.
Kontaktperson: Anders Birkeland, tel. 08—470 48 00
Ombyggnad av scoutstuga på fastigheten Gösbäck 2:57 i Kalmar kom-
mun
50 000 kr
Lindsdals Scoutkår har av Kalmar kommun 1998 köpt en byggnad som
tidigare delvis använts som bostad delvis för skoländamål. För att anpas-
sas till scoutkårens verksamhet måste en invändig ombyggnad göras
samtidigt som elsystemet av säkerhetsskäl måste bytas ut.
Kontaktperson: Lennart Weiman, tel. 0480-822 15
Tillbyggnad av scoutstuga på fastigheten Huli 2:25 i Sundsvalls kommun
100 000 kr
Uvbergsstugan som är belägen på kårens fastighet Huli 2:25 i Sundsvall,
har varit i kårens ägo sedan 1964. Stugan totalförstördes av brand 1991,
byggdes upp igen och invigdes 1993. Stugan kan idag bara användas för
utflykter. Efter tillbyggnad kommer man att flytta hela verksamheten från
Sundsvalls stadskärna vilket gör att många aktiviteter kan ske utomhus
året runt. En utbyggnad ger också möjlighet att utöka verksamheten med
Bäverscouting för åldrarna 5-7 år. I närliggande område finns ett antal
byar med fast boende barnfamiljer som saknar aktiviteter för bam och
ungdomar.
Kontaktperson: Anders Arvidsson, tel. 060-17 15 82
Om- och tillbyggnad av scoutgård på fastigheten Strömma 2:7 i
Halmstads kommun
75 000 kr
Scoutgården ligger ca 2 mil utanför Halmstad vilket innebär att alla
scoutkårer i Halmstad med omnejd kan utnyttja scoutgården. Genom när-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
196
heten till samhälle och samtidigt nära till skog och ett sammanhängande
sjösystem kommer verksamheten att utökas med kanoting. Till stor del är
ombyggnaden samtidigt en upprustning av stugan. Åtgärderna är nöd-
vändiga för att verksamheten skall leva kvar och utvecklas.
Kontaktperson: Anders Antonsson, tel. 010-242 83 76
Nybyggnad av bam- och ungdomslokaler på fastigheten Älta 14:97 i
Nacka kommun
300 000 kr
Älta frikyrkoförsamling bedriver verksamhet bland barn och ungdomar
med handikappade som prioriterad grupp. Nuvarande lokaler som an-
vänds ligger spridda runt om i kommunen och gör situationen svår för
gruppen ungdomar med funktionshinder. Dessa grupper har församlingen
hittills tvingats köra till andra kommuner för att bedriva verksamhet. De
nya lokalerna byggs handikappanpassade och ger då nya möjligheter till
aktiviteter för ungdomarna. Nya lokaler ger också möjlighet att utveckla
samarbetet med Stavborgsskolan som ligger granne med församlingen.
Kontaktperson: Jan-Eric Jansson, tel. 08-773 30 81
Bam- och ungdomslokaler på fastigheten Öckerö 2:59, Öckerö kommun
300 000 kr
Nuvarande lokaler är gamla, för små och ligger i tre plan och är framför-
allt inte handikappanpassade. I dom nya lokalerna kommer församlingen
starta med verksamheter som innebandy, inomhusfotboll, biljard, dartspel
och musikverksamhet. Utomhus finns en beachvolleyplan som redan an-
vänds flitigt. Till dom nya aktiviteterna kommer också att finnas dusch
och omklädningsrum. En utomhuslekplats för “Mamma-barngrupper
kommer också att finnas.
Kontaktperson: Nanny Högvall, tel. 031-96 82 96
Ombyggnad av f.d. postlokal till ungdomsgård på fastigheten Hagegård
4:124 i Gnosjö kommun
150 000 kr
Betaniaförsamlingen i Hillerstorp har sedan 1997 arbetat med ett utveck-
lingsprojekt, för att bl.a. utveckla bam- och ungdomsverksamheten i
Hillerstorp. En av hörnstenarna i detta projekt är att bygga om en f.d.
postlokal till ungdomsgård. Av ortens bam och ungdomar är ca 50 pro-
cent invandrare, främst bosnier. Den enda fritidsgård som finns idag har
öppet två kvällar i veckan, där kommunen hyr in sig i en föreningslokal.
Kontaktperson: Bengt-Olof Gunnarsson, tel. 0370-229 01
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
197
Boo Fotbollsförening Skr. 1999/2000:125
Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Bo 1:608 i Nacka kommun Bilaga 3
300 000 kr
Boo Fotbollsförening planerar att bygga ett klubbhus i anslutning till en
av de idrottsplatser som föreningen nyttjar dagligen, då de blivit upp-
sagda från den lokal de hyrt i Boo Gårds skola. Föreningen satsar på en
breddverksamhet för bam och ungdomar och arbetar både idrottsligt och
socialt för att ge dem en positiv utveckling även utanför idrotten. Idag
finns det över 1000 medlemmar i åldem 7-25 år. Föreningen hoppas på
att byggnationen skall utveckla och ytterligare bredda den bam- och ung-
domsverksamhet som idag bedrivs.
Kontaktperson: Christer Gyllner, tel. 08-659 03 60
Nybyggnad av kyrka på fastigheten Ryd Norra 2:12 i Värnamo kommun
150 000 kr
Församlingen vill genom nybyggnationen utveckla sin bam- och ung-
domsverksamhet samt skapa en mötesplats för bygdens bam och ung-
domar där de kan fa en meningsfull fritid med aktiviteter, trygghet och
social utveckling. De nuvarande lokalerna klarar inte det behov av ut-
rymme och standard för det bam- och ungdomsarbete som församlingen
redan idag bedriver.
Kontaktperson: William Nilsson, tel. 0370-481 21
Ombyggnad av f.d. kontor- och industri till Allaktivitetshus på fastig-
heten Versalen 6 i Lunds kommun
300 000 kr
Föreningen Byahusets vänner vill sammanföra olika generationer och
intresseföreningar under samma tak i förhoppning om att de skall berika
varandra och stimulera till ett ökat deltagande i föreningsbuma aktiviteter
av olika slag, särskilt inom kultur och idrottsområdet. Med denna om-
byggnation skapas bl.a. ett musik- och IT-kafé för ungdomar. Föreningen
vill även fa till stånd replokaler och en studio för ungdomarna. På allakti-
vitetshusets sammanlagda yta av 2 700 kvm kommer även att finnas plats
för olika föreningar såsom en Sandby RC-klubb som sysslar med modell-
bygge, olika schackklubbar och en skateboardklubb. Idén med huset är
att olika föreningar och sammanslutningar själva skall driva sin verksam-
het genom mångsidigt användbara lokaler som görs tillgängliga för alla.
Kontaktperson: Viola Nyström, tel. 046-513 10
198
Hemlings Missionsförsamling Skr. 1999/2000:125
Ombyggnad av församlingslokal på fastigheten Bjöma Hemling 1:15 i Bilaga 3
Ömsköldsviks kommun
39 000 kr
Sedan ett antal är bedriver församlingen bam- och ungdomsarbete genom
ett program som varje kväll innehåller en speciell aktivitet. Detta är den
enda verksamhet för ungdomar som erbjuds i området vilket har fått till
följd att ungdomar från andra byar i trakten gärna deltar. Nu vill försam-
lingen dela upp gruppen eftersom åldersskillnaderna är för stora. För att
kunna möta tonåringarna på ett lite annorlunda sätt vill församlingen
bygga om en lägenhet som ligger ovanpå kyrkan till en mötesplats för
dessa. På så sätt vill församlingen dels nå ut till fler ungdomar, dels be-
möta alla ungdomar efter deras egna önskemål och behov.
Kontaktperson: Sven-Olof Hellholm, tel. 0662-303 55
Nybyggnad av klubbstuga på fastigheten Högaliden 1:1 i Hjo kommun
150 000 kr för år 1
Hjobygdens Orienteringsklubb har en mycket aktiv ungdomsverksamhet.
Genom en bred fritidsverksamhet erbjuds alla bam och ungdomar en
möjlighet att efter egen förmåga utöva olika idrottsaktiviteter. Delar av
motionsspår i anslutning till den nya klubbstugan som föreningen bygger
är sedan tidigare utformade så att även funktionshindrade enkelt kan
delta.
Kontaktperson: Anders Pettersson, tel. 070-511 84 44
Ombyggnad av klubbhus på fastigheten Klateberg 1:15 i Marks kommun
200 000 kr
Hyssna Idrottsförening köpte en fastighet år 1997 och byggde om den för
att använda som klubbstuga. Under att antal år har det förekommit vissa
ungdomsgäng utanför idrottsföreningen, som drivit omkring i samhället
utan någon planerad verksamhet. Detta har orsakat skadegörelse m.m. Nu
vill föreningen i samband med att de bygger om kansli och samlingsrum
även bygga om en lägenhet högst upp i fastigheten som idag hyrs ut, för
att försöka få till stånd en ungdomsgård. På så sätt hoppas föreningen på
att utöka sin egen bam- och ungdomsverksamhet samt att även nå de
ungdomar som idag driver runt i samhället.
Kontaktperson: Jan-Åke Börjesson, tel. 031-60 59 97
Om- och tillbyggnad av klubbstuga på fastigheten Stora Torpet 9:5 m.fl. i
Ulricehamns kommun
200 000 kr
Hössna Idrottsförening bygger om och till sin klubbstuga för att kunna
bereda plats för den ökning av unga medlemmar som klubben fått. Före-
199
ningen ser även möjligheter till att kunna utveckla bam- och ungdoms-
verksamheten ytterligare med denna byggnation.
Kontaktperson: Georg Rohdén, tel. 0321 -420 00
Nybyggnad av klubblokal på fastigheten Värsås 1:38 i Skövde kommun
30 000 kr
IFK Värsås bygger nya bam- och ungdomslokaler i anslutning till sin
klubbstuga för att bereda plats för den utveckling av ungdomsverksamhet
som klubben fått. Ungdomarna kommer att ha tillgång till lokalerna även
under annan tid än tränings- och matchtillfållen.
Kontaktperson: Kenth Meyer, tel. 0500—42 05 50
Projektet Ungdomens Hus
250 000 kr
Järsnäs Motions- och gymnastikklubb har fått överta en gammal skola
från Jönköpings kommun, som ligger i anslutning till den idrottshall som
klubben tidigare byggt. Nu vill klubben renovera och bygga om skolan
till ett "Ungdomens Hus" och på så sätt ge alla barn och ungdomar oav-
sett fritidsintressen en naturlig samlingspunkt.
Kontaktperson: Jonas Bentving, tel. 036-15 52 44
Köp av barack till teaterverksamhet
200 000 kr
Kulturföreningen Youthquake bedriver teaterverksamhet för ungdomar
vid Hovåsskolan i Göteborg. Föreningen har funnits sedan år 1992 och
inriktar sin verksamhet på teater, musik och dans. Under årens lopp har
ca en tredjedel av högstadiets elever engagerats i verksamheten och am-
bitionen är att påvisa och erbjuda alternativ till en allt mer ytlig och
kommersialiserad ungdomskultur. I takt med att verksamheten vuxit har
behovet av en egen träffpunkt för ungdomarna där de kan bedriva en
mindre syateljé, färdigställa rekvisita samt förvara sin proffsutrusting
m.m. uppkommit. Alla elever som vill får vara med och målsättningen är
att alla skall finna en "roll" hos teatern som skådespelare, tekniker,
sminkös, inspicient etc. Fram tills nu har föreningen lånat lokaler av
skolan men nu behöver skolan lokalerna själva.
Kontaktperson: Claes Sjölin, tel. 031-80 34 30
Uppförande av lokal för ungdomar på fastigheten Lundavallen 40:05 i
Mjölby kommun
50 000 kr
Mjölby Södra Idrottsförening har fått erbjudande om att köpa en telesta-
tion på 60 kvadratmeter, som skall uppföras i anslutning till den klubb-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
200
lokal - Södragården - där föreningen idag bedriver sin verksamhet. Skr. 1999/2000:125
Genom uppförande av lokalen kommer ungdomsverksamheten att expan- Bilaga 3
dera och användas i föreningens nya verksamhet. Den nya verksamheten
innebär att föreningen breddar sitt sociala arbete genom att starta en
eftermiddagsverksamhet för 300 bam och ungdomar i åldem 9-15 år.
Med detta vill föreningen erbjuda en gårdsverksamhet som möjliggör ett
varierat utbud för skolungdom på eftermiddagstid. Föreningen har även
anställt en fritidsledare som skall arbeta på fritidsgården.
Kontaktperson: Sven-Inge Amell, tel. 0142-850 79
Om- och tillbyggnad på fastigheten Prästbordet 1:6 i Kramfors kommun
200 000 kr
Norabygdens Idrottsklubb vill genom en om- och tillbyggnad av en lokal,
i anslutning till Torromskolan, skapa en naturlig samlingsplats för alla
bam och ungdomar. Tanken är att lokalen skall fungera som både fritids-
gård, för kursverksamhet och som uppfinnarverkstad. Syftet med bygg-
nationen är att ge barn och ungdomar möjlighet att umgås på det lokala
planet och skapa en social mötesplats för ungdomskultur. Syftet med
byggnationen är att ge bam och ungdomar möjlighet att umgås på det
lokala planet och skapa en social mötesplats för ungdomskultur.
Kontaktperson: Lennart Ramström, tel. 0613-340 59
Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Stensö 2:107 i Kalmar kommun
250 000 kr
Segelsällskapet Vikingarna bygger ett nytt klubbhus då det gamla är
otjänligt och mögelskadat. Föreningen har ett samarbete med skolorna i
Kalmar där ungdomar erbjuds att segla under skollov och idrottsdagar.
De försöker även aktivt att integrera alla ungdomar i Kalmar kommun
som kan medverka oavsett kön och förmåga genom att bedriva handi-
kappsegling. Ett handikapp som i vanliga fall innebär att man inte kan
utöva idrotter som fotboll, ishockey m.m. behöver inte innebära att man
inte kan segla. Föreningen har nyligen startat ett samarbete med en
damp förening för att erbjuda lokalen som läger för dagverksamhet.
Klubbstugan byggs intill en kommunal badplats varför varierande dag-
verksamhet kan erbjudas exempelvis dampföreningens och andra handi-
kapporganisationers medlemmar.
Kontaktperson: Martin Lesén, tel. 0480-47 39 15
Byggnation av klubbstuga på fastigheten Lindeskogen 1:2 i Vänersborgs
kommun
40 000 kr
Södra Dals Pistolskytteförening bedriver bam- och ungdomsverksamhet
vid den av föreningen drivna skyttebanan. Föreningen bygger en ny
201
klubblokal som ger ökade möjligheter till tävlings- och utbildningsverk-
samhet för ungdomarna i anslutning till bananläggningen.
Kontaktperson: K-A Alfredsson, tel. 0521-141 72
Nybyggnad av motorgård/hangar på fastigheten Haapakylä 28:14 i
Övertomeå kommun
300 000 kr
Tornedalens Motorsällskap är en drygt ett år gammal förening bildad av
fem olika föreningar, en motorcykel-, bil-, flyg- och en skoterklubb samt
den lokala föreningen av motorföramas helnykterhetsförbund. Syftet är
att skapa ett utvecklingsprojekt för ungdomar i Tomedalen. Drivkraften
och målet är att få tillstånd en samlingsplats för ungdomar. Målsättningen
med den nya lokalen är att samla alla motorintresserade ungdomar under
ett tak där de kan utveckla sin hobby, träffas och få kontakt med andra
föreningar med liknande intressen i en trygg och drogffi miljö. Ung-
domarna skall själva planera, bestämma och utforma byggnaden invän-
digt. Stor vikt läggs vid att utforma verksamheten i ett ekologiskt system
och det kommer även att startas upp en dataklubb. Förhoppningen är att
få in mer verksamheter för tjejer eftersom det idag är övervägande killar
som ingår i projektet.
Kontaktperson: Sören Mukkavaara, tel. 0927-101 02
Ombyggnad av simhall till gymnastikhall på fastigheten Vidar 1 i
Vänersborgs kommun
200 000 kr
Vänersborgs Gymnastikförening har en bred barn- och ungdomsverk-
samhet. Idag är verksamheten förlagd till olika skolor inom kommunen
och föreningen saknar egen lokal. Nu vill föreningen bygga om en gam-
mal simhall till dels en gymnastikhall, dels en samlingsplats före och
efter träningar samt ordna verksamheter för bam och ungdomar under
kvällar, helger och skollov. Föreningen vill erbjuda alla ungdomar oav-
sett förutsättningar såsom funktionshindrade och ej idrottsintresserade
m.fl. en naturlig samlingsplats.
Kontaktperson: Eva Eriksson, tel. 0521-160 60
Om- och tillbyggnad av Orhemsstugan inom område Flaten Orhem i
Stockholms kommun
75 000 kr
Orehemsstugan är en tillgång för föreningens medlemmar som vill röra
på sig och andas frisk luft. Syftet med om- och tillbyggnaden är att skapa
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
202
fler möjligheter att utveckla fritidsaktiviteter för personer med funktions-
hinder.
Kontaktperson: Sture Djupenström, tel. 0708-88 72 62
Nybyggnad av kolonistuga på kolonilott nr 65, Strömgatan i Ljungby
kommun
55 000 kr
Föreningen vill riva en kolonistuga som är i dåligt skick och uppföra en
ny på kolonilotten nr 65 i Ljungby kommun. Stugan skall användas både
som föreningslokal och gemensam träffpunkt med social gemenskap
genom odling/trädgårdsskötsel för föreningens medlemmar. Tanken är
också att även personer med rörelsehinder skall kunna pröva på träd-
gårdsarbetet.
Kontaktperson: Rita Graaf, tel. 0372-220 06
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Lokal ungdomstidning
85 000 kr för år 2 av 3
Föreningen Samling för Alby håller på att skapa en lokalförankrad ung-
domstidning gjord av ungdomar på träffpunkten Wayside i Alby. Genom
att ungdomarna själva gör layout, reportage och intervjuer hoppas före-
ningen att detta skall leda till en ökad självkänsla och en positivare in-
ställning för att aktivt söka sig till utbildning och arbete. Ungdomarna
ansvarar själva för datakunskap, distribution och sökning av sponsorer
för fortsatt etablering av tidningen. Det första numret av tidningen har
kommit och responsen har varit positiv bland både ungdomar och vuxna.
Tidningen har en stor potential att vara generationsöverskridande och
bidrar till att människorna i Alby kan fa ett forum för att diskutera olika
problem som finns i bostadsområdet. Föreningen söker nu stöd för att
fortsätta utveckla tidningen och väcka intresset för fler flickor att delta i
projektet.
Kontaktperson: Douglas Foley, tel. 08-664 37 49
203
Projektet Grunden Radio-Video-Tidning
640 000 kr for år 3 av 3
Det sista året av ett treårigt projekt. Grunden är en fristående sektion
inom FUB Göteborg. Sektionen har egen styrelse med personer med
funktionshinder, egen verksamhetsplan och budget. Grunden har tidigare
prövat en mediaverksamhet som bedrivs i studieförbundet Vuxenskolans
regi. Man skapar nu i större skala en mediaverksamhet där personer med
intellektuella funktionshinder skall producera och sprida lättförståelig
information som i första hand riktar sig till de människor med intellek-
tuella funktionshinder som inte kan ta till sig den dagliga samhällsinfor-
mationen. Syftet med projektet blir alltså tvåfaldigt - skapa arbetstill-
fällen för personer med intellektuella funktionshinder samt ge informa-
tion skapad av och för denna målgrupp. Under det tredje året skall man
bl.a. starta en demokratiredaktion, utbildning i information och media-
teknik för att fa fler kunniga medarbetare samt kontinuerligt och aktivt
informera om verksamheten vid gruppboenden och dagcenter för att göra
personer med dessa funktionshinder uppmärksamma på deras rätt till för-
ståelig information och att den finns.
Kontaktperson: Peter Mattson, tel. 031-85 72 85
Projektet Nyhetsbyrån ikapp
955 000 kr för år 3 av 3
Det tredje året av ett treårigt projekt. Nationella och internationella ny-
hetsbyråer bevakar inte samhället ur funktionshindrades perspektiv och
därför vill HSO pröva en egen nyhetsbyrå.Trots att den samlade upplagan
bör vara ca 400 000 exemplar finns inget organiserat gemensamt infor-
mationsflöde för frågor som rör människor med funktionshinder. Det le-
der till dubbelarbete och det finns vissa komplexa frågor som den en-
samme redaktören aldrig hinner studera på djupet. Utomstående tidningar
och organisationer skall kunna abonnera på nyhetsbyråns material.
Kontaktperson: Elin Gardeström, tel. 08-546 404 00
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna
(FUB) Falun
Projektet Handikappanpassad trädgård på Britsarvets skola
60 000 kr för år 2 av 3
Andra året av ett treårigt projekt. I anslutning till skolan som också in-
rymmer en särskola har anlagts ett 100 kvm stort blomster- och grön-
saksland. Skolans elever och kringboende arbetar tillsammans i olika ar-
204
betsgrupper. FUB Falun vill nu utveckla detta arbete genom att bearbeta
en 1000 kvm stor gräsyta som ligger nära särskolan och som också an-
vänds av lågstadiets elever genom att göra upphöjda odlingar och gångar
som passar för rullstolsbuma, göra grönskande portar, upphöjda såbord,
för att möjliggöra att funktionshindrade själva skall kunna delta i odling
och utomhuspedagogik. Projektet ingår i ett större projekt som Natur-
ResursCentrum i Dalarna bedriver tillsammans med kommunen, hyres-
gästföreningen, Studiefrämjandet m.fl. och som handlar om att se skol-
gården som en pedagogisk resurs för den ekologiska förståelsen och som
en bas för samverkan mellan föräldrar och andra boende och skolan.
Kontaktperson: Lillemor Enberg, tel. 023-250 31
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Växjö Norra IF - Mot Mobbning
94 000 kr för år 3 av 3
Växjö Norra Idrottsförening har fatt stöd under två år av ett treårigt pro-
jekt där man genom ledare och aktiva i föreningen, försöker nå olika
ungdomsgrupper i de norra stadsdelarna av Växjö. Föreningen vill ut-
veckla ungdomars kunskaper vad gäller lagkänsla, etik och moral. Det
övergripande målet är att eliminera all form av mobbning bland ung-
domsgrupperna och inom föreningen. Föreningen engagerar bl.a. ung-
domar mellan 13 och 16 år för att utbilda dem till "fair play-ambassa-
dörer". Projektet skall genomföras i fyra "vågor": informa-
tion/etableringsvåg, kompetensvåg, etableringsvåg och utvärderingsvåg.
Föreningen har under de första åren genomfört många lyckade aktiviteter
för att "fa frivilliga att ställa upp". Bl.a. har samarbetet med gymnasie-
skolans elever blivit lyckade då eleverna på Katedralsskolans idrottspro-
gram har engagerat sig i projektet på ett mycket bra sätt. Fr.o.m. hösten
1997 har ca 130 Fair Playambassadörer, tillsammans med ledare och
ungdomar i Växjö Norra arbetat på bred front med Fair Play och etik och
moralfrågor. Föreningen har breddat verksamheten ytterligare till tre när-
liggande kommuner och man har nu nått ut med informationen om Fair
Play till ca 7 000 elever samt de bam och ungdomar som är verksamma i
föreningen. Under det sista och tredje året kommer ambassadörerna att
följa upp och utvärdera en enkät som 3000 mellanstadieelever har svarat
på. Föreningen söker nu stöd för att under projektets år tre fortsätta med
en bred verksamhet mot mobbning
Kontaktperson: Thomas Kliift, tel. 0470-208 83
205
10 000 000 kr för år år 2 av 3
Det andra året av en treårig satsning som syftar till att stödja ungdomars
egen organisering inom såväl hobbyorgansiationer och kulturföreningar
som politiksa ungdomsförbund och andra samhällspolitiskt engagerade
organisationer och projekt. Av de anvisade medlen kan 2 000 000 kronor
användas för projekt som innebär att de politiska ungdomsförbunden ut-
vecklar nya former för att i skolorna föra ut information och debatt om
politiken och den politiska demokratins arbetssätt.
Kontaktperson: Marina Pettersson , tel. 08-462 53 50
Utbildningar i samband med länssammanslagningar
495 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av ett treårigt projekt. I samband med tillskapandet av
Västra Götalands län och Skånes län prövar DHR nya modeller för orga-
nisations- och arbetsformer som är bättre anpassade till omvärldsföränd-
ringama. Bland annat för man ner utbildningar av lokala funktionärer
från central nivå till distriktsnivå, bygger upp en organisation av lokala
rådgivare till enskilda och bygger nätverk vid sidan av den traditionella
föreningsverksamheten m.m. De utbildningar man vill genomföra handlar
dels om att utbilda informatörer som skall företräda DHR, dels utbild-
ningar av personer som skall ge råd och hjälp till enskilda i deras kon-
takter med myndigheter.
Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08-685 80 00
Projektet - FUB:s Framtid i Västra Götaland
450 000 kr för år 2 av 3
Det andra året av en treårig projekttid. Det nya Västra Götalands län be-
står av ca 1,6 miljoner invånare, ungefar 16 000 av dessa är utvecklings-
störda. FUB har i storlänet tre länsförbund samt Göteborgs stad som räk-
nas som ett länsförbund. Man skall se över utvecklingsstördas villkor i de
olika kommunerna och vad som kommer att vara kommunalt åtagande,
vad som blir landstingsstyrt, hur färdtjänsten skall fungera, ansvaret för
habilitering och rehabilitering, hjälpmedel, råd och stöd m.m. Hur blir det
med boende, skola och arbete? Projektledaren företräder under projekt-
tiden FUB i olika samrådsorgan inom den förberedande organisationen
och sedan inom de permanenta förvaltningarna i storlänet, samlar FUB-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
206
föreningarna och håller kontakt med HSO och andra handikapporganisa-
tioner för stöd och information.
Kontaktperson: Gunilla Mildemar-Lundqvist, tel. 031-773 46 23
Projektet Handikapprörelsens Hus
850 000 kr för år 2 av 2
Det finns ett behov av gemensamma lokaler för handikappförbunden,
dels för att minska lokalkostnaderna , dels för att kunna samutnyttja vissa
funktioner som vaktmästeri, växel m.m. Intresset från förbunden var
mycket stort. Förhandlingar har påbörjats med en hyresvärd i Sundbyberg
(Kronan) som kan rymma alla intresserade förbund och föreningar (DHR,
Reumatikerförbundet, ILCO, FMLS m.fl. HSO och DHR)
Kontaktperson: Christina Jemström, tel. 08-546 404 00
Projektet Handikappförening år 2000
1 140 000 kr för år 3 av 3
Det tredje året av ett treårigt projekt. Handikapporganisationerna i
Malmöhus län (numera Handikapporganisationerna i Skåne), Hjärt- och
Lungsjukas Riksförbund, Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Mag-
och Tarmsjuka och Hjämkraft bedriver ett utvecklingsarbete med målet
att skapa föreningar som skall kunna arbeta i ett alltmer decentraliserat
samhälle och en ny Skåneregion med 33 kommuner och 5 eller 6 sjuk-
vårdsdistrikt. I projektet ingår att hitta och utveckla arbetsformer och ak-
tiviteter som intresserar och får stöd även av yngre medlemmar och att
bygga ut och upp samarbetet med vården och samhället. Dessutom ingår i
projektet att försöka intressera fler kvinnor till mansdominerade före-
ningar och vice versa samt försöka nå invandrare med funktionshinder. I
projektet ingår också att finna former för att tillvarata den stora kompe-
tens som finns hos medlemmarna som konsumenter av vård och omvård-
nad. Målen skall nås genom bl.a. utbildningsinsatser och lokala handi-
kappolitiska program/marknadsplaner. Under de två första åren har man
bl.a. genomfört grundutbildningar i samhällskunskap och omvärldsana-
lysseminarier. Från varje organisation har tre s.k. teamledare utbildats för
att lära sig ta fram handikappolitiska program och göra verksamhets- och
organisationsutvecklingsplaner.
Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel. 042-12 97 46
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
207
Projektet Uppsökande verksamhet och aktivering av unga afatiker
150 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Man har i Sandviken tillsammans
med kommunen och en särskild handledare utvecklat fritidsaktiviteter för
unga afatiker för att undvika att man isolerar sig. Efter ett halvår har
gruppen tredubblats, man har fatt nya vänner i gruppen och ökat själv-
förtroende som gör det möjligt att våga delta i andra grupper i kommu-
nens och studieförbundens regi. Afasiforeningen prövar nu denna modell
i en större skala och sprida erfarenheterna till andra kommuner genom
besök och kursverksamhet.
Kontaktperson: Rune Jans, tel. 026-27 04 90
Projektet Läxlust
320 000 kr för år 1 av 2
Projektet vänder sig till personer som är dömda till sluten rättspsykiatrisk
vård. Folkuniversitetet, Intresseföreningen för Schizofreni, Sahlgrenska
sjukhuset, Göteborgs utbildningsförvaltning och Centrum för psykiatri-
frågor vill under två och ett halvt år driva projektet Läxlust som är en
speciellt anpassad pedagogisk undervisningsmetod för personer med
kognitiva störningar som orsakats av allvarlig psykisk sjukdom, främst
schizofreni. Metoden inrymmer rutiner och förutsägbarhet (samma
schema, samma lärare, inga okända vikarier, undvikande av obehagliga
överraskningar) tydlighet och struktur (en tydlig början och ett tydligt
slut), noggranna förklaringar om syftet med övningar och uppgifter
genom att relatera till den verklighet individen känner till. Klassrummet
skall rensas från störande moment m.m. Utbildningen skall sträcka sig
över två terminer men med möjlighet att gå om, högst åtta elever per ter-
min. Utbildningen (svenska, engelska och matematik) skall ske i sär-
skilda lokaler inom Sahlgrenska.
Kontaktperson: Karin Fransson, tel. 031-10 65 07
Projektet Koncensus
550 000 kr för år 1 av 2
Projektet vänder sig till personer i åldrarna 18-65 år som på grund av
fysiska funktionshinder och/eller kognitiv svikt har stora svårigheter att
fa fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller personer med medfödd eller
tidig skada, t.ex. cerebral pares eller DAMP och personer med stroke,
traumatisk hjärnskada eller multipel skleros. I projektet ingår att bilda ett
nätverk för samarbete mellan olika samhällsinstanser och brukarorganisa-
tioner för att förhindra att personerna skickas runt mellan olika myndig-
heter. Kursverksamheten skall tillsammans med bl.a. Omsorgsförvalt-
ningen i Kristianstads kommun, Landstingets Vuxenhabilitering, AMI
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
208
Kristianstad, NHR-Skåne, DHR Kristianstad och Epilepsiförbundet ut-
veckla och pröva nya metoder för att bekämpa inaktivitet, isolering och
långtidssjukskrivning. Man vill kunna erbjuda daglig, strukturerad och
kontinuerlig verksamhet som utifrån en individuell handlingsplan skall
kunna vara en plattform till vidare rehabilitering eller studier.
Kontaktperson: Anne Westh, tel. 044-21 57 65
Projektet Unga vuxna med MBD/DAMP
700 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Många av dem som gick på dagis
och i skola innan funktionshindret MBD/DAMP uppmärksammades på
samma sätt som idag, har problem i kontakterna med familj, vänner och
arbetskamrater och känner sig annorlunda och utanför. RBU i
Stockholms län genomför tillsammans med personalkooperativet Bosse
en försöksverksamhet för ca 20 personer i åldrarna 16-30 år, med syfte
att utforma och pröva individuellt anpassade olika stödprogram
(Individuell plan med t.ex. samtalsgrupper, nätverk, kontaktperson/case
coordinator, personlig rådgivning, hjälpmedel m.m.) som skall underlätta
vardagen för unga vuxna med MBD/DAMP. Projektet utvärderas med
hjälp av FoU-enheten vid Resursförvaltningen för skola och socialtjänst i
Stockholms stad. Under det andra året skall man upprätta nätverk som en
stödform runt projektdeltagarna, bygga upp ett förtroende mellan pro-
jektledarna och deltagarna bl.a. genom intematvistelser och bilda
samtalscirklar med anhöriga samt informera berörda om metoder och
erfarenheter.
Kontaktperson: Arne Prembäck, tel. 08-15 16 80
Projektet Flickor med neuropsykiatriska problem
1 647 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Flickor med autism, DAMP och
dyslexi uppmärksammas inte i lika hög grad som pojkar. Man skall där-
för under en tvåårsperiod tillsammans med RBU och Riksföreningen för
autism arbeta särskilt med flickor och vänder sig till ett urval av
Göteborgs barnavårdscentraler och skolor med syfte att “screena“ en
sammanlagd flickpopulation av ca 5000 i åldrarna 4-16 år. Flickorna
som identifieras och deras föräldrar erbjuds utredning, diagnos, informa-
tion och uppföljning och följs tillsamman med sina föräldrar och lärare
genom enkäter och intervjuer. Under år två skall man även bygga upp
grupper för gemensamt stöd.
Kontaktperson: Christopher Gillberg, tel. 031 41 67 49
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
209
Smartbo - en IT- och datorbaserad demonstrationsbostad för funktions-
hindrade
1 415 000 kr för år 3 av 3
Den sista perioden av en treårig projekttid där Hjälpmedelsinstitutet i
samråd med personer med olika former av funktionshinder bygger upp en
demonstrationsbostad som i trovärdig hemmiljö skall visa hur IT och
annan modem teknik kan användas för att öka den funktionshindrades
möjligheter till ett självständigt liv med meningsfull sysselsättning och
fritid, ökat oberoende och ökad trygghet. Målgrupperna är personer med
funktionshinder, hjälpmedelsordinatörer och andra personalgrupper,
företag, arbetsmarknad, vård- och lärarutbildningar, beslutsfattare.
Lägenheten har möblerats och utrustats med en så hemanpassad möble-
ring som möjligt och med olika tekniska hjälpmedel bl.a. så att man med
datorhjälp kan övervaka och styra olika funktioner i hemmet. Man kan
öppna och stänga fönster och ytterdörr, manövrera persienner och drape-
rier, övervaka spis, vattenkran och strykjärn m.m. Bildtelefoner och var-
seblivningssystem gör det möjligt även för dövblinda att från sin dator
kommunicera med den som ringer på ytterdörren. Lägenheten har besökts
av ett stort antal personalgrupper, brukargrupper m.fl. Särskilt intressant
blir tekniken när den ställs i förhållande till hemtjänst och assistans.
Kontaktperson: Gerhard Elger, tel. 08-620 17 00
Projektet Fobiträning och stödgruppsverksamhet
275 000 kr för år 1 av 2
Föreningen arbetar för att hjälpa människor med paniksyndrom (ca 2-5%
av befolkningen), sociala fobier (ca 10% av befolkningen) och därtill
hörande tillstånd som t.ex. agorafobi. Sällskapet skall bygga upp stöd-
gruppsnät och undersöka behovet av fobiträning i grupp och enskilt.
Kontaktperson: Hillevi Sjögren, tel. 031-701 05 90
Projektet Pedagogisk hörselvård för vuxna bamdomsdöva (tecken-
språkiga)
458 000 kr för år 1 av 3
Den hörselrehabilitering/habilitering som hittills har utvecklats i Sverige,
har framför allt riktat sig till personer som drabbats av hörselskada eller
dövhet i vuxen ålder och som har svenska som sitt första språk. Det be-
tyder problem för den som är bamdomsdöv och har teckenspråket som
sitt första språk, döva invandrare och döva med andra funktionshinder
har särskilt stora behov av stöd. Region Skåne, Nämnden för Habilitering
och hjälpmedel skall nu tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund
genomföra ett treårigt projekt. Under år ett vill man fördjupa analysen av
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
210
bamdomsdövas behov, utveckla metoder för att åtgärda behov, ta fram
förslag till fortbildning och kompetensutveckling för personalen och
skapa förutsättningar för nya samverkansformer.
Kontaktperson: Lena Göransson, tel. 046-17 48 46
Projektet CP-skadade och andning
449 000 kr för år 2 av 3
Andra året av ett treårigt projekt. Vid Riksidrottsgymnasiet för handi-
kappidrott i Bollnäs ligger Resurs- och Utvecklingscentrum för Svensk
Handikappidrott (RUSH). Ett antal specialister (stressforskare, neuropsy-
kiatriker m.fl.) har knutits till RUSH. Centret har genom sina erfarenheter
från arbete med CP-skadade friidrottare konstaterat att dessa efter olika
former av träning av andningen kan minska sin spasticitet och därmed fa
bättre muskelkontroll vilket medför bättre tävlingsresultat och också
bättre tal och livskvalitet. Man har testat ca 300 CP-skadade i olika åldrar
och har parallellt börjat prova ut enskilda andningsövningar och andra
träningsåtgärder. Intresset för projektet är - efter vissa inkömings-
problem, bl.a. svårigheter att nå testpersoner på grund av sekretessbe-
stämmelser - mycket stort. Under år två skall träningsmodellema ut-
vecklas och prövas vid träningsläger. Testgrupperna gör sedan själva
dagliga träningar på hemmaplan under 6 veckor. Man har under hem-
maträningsperiodema support via telefon och e-post.
Kontaktperson: Kennet Fröjd, tel. 0278-258 41
Samverkansproj ekt V ästmanland-V ärmland
1 023 000 kr för år 1 av 2
Reumatikerförbundet vill under en tvåårsperiod tillsammans med reuma-
tikerdistrikten i Västmanland och Värmland, berörda myndigheter och
Högskolan i Karlstad genomföra ett tvåårigt projekt. Projektet syftar till
att etablera modeller för samverkan mellan myndigheter, människor med
funktionshinder och deras organisationer, visa att rehabilitering i sam-
verkan är effektiv, ger en minskad samhällskostnad och individuell nytta
samt visa på vikten av att mobilisera människans egen kraft. I projektet
ingår kostnader för projektledare, utbildningar av 100 reumatiker och
anhöriga, utbildning av handledare, m.m.
Kontaktperson: Leif Hansson, tel. 08-692 58 10
Träffpunkts verksamhet
450 000 kr för år 2 av 3
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Andra året av ett treårigt projekt. Personer med intellektuella funktions-
hinder som bor i egen bostad kan bli isolerade och utnyttjade på olika
sätt. S.k. träffpunkter, dvs lokaler i bostadsområdet med personal som ger
211
stöd och service, kan minska bl.a. psykiska problem. Förbundet skall be-
lysa hur ett bra stöd kan se ut ur brukarens perspektiv och utveckla
träffpunkts verksam heten så att den svarar mot brukarnas behov. Arbetet
skall resultera i en rapport som kan användas vid planeringen av boende
och stöd för personer med utvecklingsstörning.
Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08-508 866 00
Projektet Att lära av misstag - fallet Elisabeth
490 000 kr för år 2 av 2
Andra året av ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Riksföreningen Au-
tism och Rättssociologiska avdelningen vid Lunds universitet. Projektet
har sin utgångspunkt i en enskild individ som fatt olika diagnoser och
utsatts för flera psykoterapeutiska metoder. I samverkan med riksföre-
ningen och med utgångspunkt i det material som finns att tillgå, finns det
möjlighet att studera hur man förhållit sig till individen och funktions-
hindret och identifiera kritiska punkter i relationen mellan individ och
myndighetsvärld. Genom projektet hoppas man kunna producera ny kun-
skap genom att visa på problem som delvis är dolda och som på olika sätt
genererar rättsosäkerhet. Ambitionen är dessutom att producera ett antal
förslag till hur systemet kan förbättras.
Kontaktperson: Håkan Hydén, tel. 046-222 88 11
DAM P-proj ektet
850 000 kr för år 1 av 3
Vid Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem utreder och behand-
lar man ungdomar med tung social problematik, ofta med inslag av kri-
minalitet, missbruk och psykiska samt psykiatriska problem. Vid utred-
ningarna konstateras flera fall av DAMP och liknande neurologiskt be-
tingade funktionshinder. Det är enligt SiS sannolikt att dessa funktions-
hinder är överrepresenterade hos ungdomarna inom SiS verksamhetsom-
råde. Dessa ungdomar behöver speciella resurser och stor kompetens hos
behandlingspersonalen och ungdomarnas föräldrar behöver stöd och för-
ståelse om de skall orka vara en resurs i behandlingen. SiS skall därför
tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Bam och Ungdomar
genomföra en utbildningssatsning och pröva alternativa behandlings-
former för ungdomarna och deras föräldrar. Man vill tillsammans
genomföra utbildningar, konferenser och seminarier för att sprida kun-
skap till föräldrar, ungdomar och behandlingspersonal men även andra
personalgrupper inom det sociala området. Dessutom skall man erbjuda
föräldrarna/familj erna olika kurser, läger och andra aktiviteter som syftar
till att skapa stödgrupper och nätverk. Projektet är treårigt.
Kontaktperson: Stefan Adelborg, tel. 0156-140 20
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
212
Projektet Handelskooperativet
380 000 kr för år 3 av 3
Angeredsgymnasiet har ca 1 500 elever och ligger i en av Göteborgs för-
orter, Angered. Handels- och Administrationsprogrammet vid Angereds
gymnasium arbetar med probleminriktad och verklighetsanknuten under-
visning och har i linje med detta utvecklat ett kooperativ. Handelskoope-
rativet ses som ett pilotprojekt som skall ge upphov till nya liknande
projekt inom fler av skolans områden såsom ekonomi, teknik och media
etc. Under kooperativets två första år har en butik öppnats som säljer
skolmaterial till låga priser. Kooperativet drivs av eleverna under sak-
kunnig ledning i nära samarbete med elevrådet. Kooperativet har nu 170
medlemmar och har beslutat att elever från samtliga program inom gym-
nasiet skall kunna bli medlemmar. Eleverna har tillsammans med en re-
presentant för elevrådet majoritet i styrelsen. I butiken arbetar dels elever
från den kooperativa kursen "Att skapa kooperativ" dels övriga medlem-
mar. Kooperativet har fått ett mycket stort gensvar bland eleverna och
flera program önskar sälja sina produkter eller tjänster med hjälp av
kooperativet.
Kontaktperson: Leif-Göran Klittermark, tel. 031-32 71 57
HP-projektet
215 000 kr för år 1 av 2
Lärare och elever på Lerums gymnasieskolas Handels- och administra-
tionsprogram har bildat en ekonomisk förening med uppgift att driva ett
kooperativt kafé. Kaféet skall drivas av eleverna som ett led i deras ut-
bildning. I projektets målsättning ingår också att eleverna skall få er-
farenhet av att driva ett kooperativt företag och fatta beslut i demokra-
tiska former i en medlemsstyrd organisation, att kaféet skall bli en
träffpunkt för andra föreningar i kommunen där eleverna administrerar
och arrangerar föredrag och filmvisningar i bredvidliggande föreläs-
ningssal.
Kontaktperson: Lars Thorelli, tel. 0302-52 10 16
Projektet Logoprint - en arbetsplats med utvecklingsmöjligheter och
framtidsutsikter för funktionshindrade
430 000 kr för år 1 av 2
Jenny Nyströmsskolan i Kalmar är en gymnasiesärskola. I en klass i Indi-
viduella programmet med f.n. 6 elever undervisas elever med bl.a. rörel-
sehandikapp, synhandikapp och Downs syndrom i Dator-Medie. Som ett
led i skolans pedagogik och elevernas möjlighet både till arbetsplatsbase-
rad praktik (API) och fortsatt anställning planerar skolan att tillsammans
med elever, lärare och föräldrar skapa ett kooperativ. Detta skall i första
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
213
hand producera datorskuma texter. Målsättningen är att producera för
försäljning men en minst lika viktig målsättning är att skapa en miljö för
elevernas inlärning och träning. Elever, lärare och föräldrar skall alla fa
utbildning i kooperation, styrelsearbete och företagsekonomi. Koopera-
tivet kommer att hänga intimt samman med Gymnasiesärskolan och dess
pedagogik och utbildningstankar. Projektet har en stark uppbackning av
skolan, föräldrar och ortens näringsliv.
Kontaktperson: Britt Maslak, tel. 0480-45 73 24
Projektet Ungdomsradio Göteborg
250 000 kr för år 3 av 3
Katrinelundsgymnasiet ligger i centrala Göteborg med hela Göteborg
som upptagningsområde. Skolan har ca 1000 elever och ett välutvecklat
program för media och journalistik. Sedan två år tillbaka bedriver lärare
och elever ett kooperativ för att producera och sända radioprogram.
Kooperativet har etablerats som en fristående ekonomisk förening, som
nu söker stöd för projektets fortsatta utveckling under ett tredje och sista
projektår. Inom skolans ram bedrivs kurser i Närradio och en nyetablerad
kurs inom handelsprogrammet "Att skapa kooperativ".
Kontaktperson: Claes Alexandersson, tel. 031-708 25 64
Kooperativet Handelsboden Ek. förening
315 000 kr för år 1 av 2
Lärare och elever på Handels- och administrationsprogrammet på
Hulebäcksgymnasiet i Härryda kommun planerar tillsammans en koope-
rativ butik för försäljning av i första hand skriv- och kontorsmaterial till
elever och personal på gymnasiet. Verksamheten kommer att drivas som
ett led i utbildningen på Handels- och administrationsprogrammet sam-
tidigt som driften av själva butiken kommer att ske helt i regi av Koope-
rativet Handelsboden ekonomisk föreningen. Syftet med verksamheten är
bl.a. att ge eleverna kunskaper om kooperativ verksamhet och inflytande
över studierna genom att på detta sätt blanda teori och praktik samt na-
turligtvis att kunna erbjuda skolans elever och personal skriv- och kon-
torsmaterial till bra priser.
Kontaktperson: Mikael Nodlycke, tel. 031-82 84 73
Projektet Books R Us
145 000 kr för år 2 av 2
Under läsåret 1997/98 bildade elever och lärare i årskurs 1 på han-
delsprogrammet en ekonomisk förening för att driva bokhandel, kväll-
skafé och cateringverksamhet. Den ekonomiska föreningen har under
läsåret 1998/99 vidareutvecklat kooperativet med stöd ur den särskilda
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
214
skolkooperativsatsningen. Under ytterligare ett projektår planeras utbild- Skr. 1999/2000:125
ning av nya elever i kooperativt företagande. Bilaga 3
Kontaktperson: Malin Ferrand-Drake, tel. 042-23 66 83
Mediabyrån
145 000 kr för år 2 av 2
Munkebäcksgymnasiet är Sveriges största mediagymnasium med först-
klassig teknik och övrig utrustning. Elever och lärare har under det första
projektåret startat en kooperativ mediabyrå tillsammans. Målsättningen är
att finna former för eleverna att få tillgång till skolans lokaler och utrust-
ning utöver skoltid, att finna möjligheter till produktion av externa arbe-
ten, att möjliggöra att elever kan fullgöra kvalitativ bra APU inom skolan
och att eleverna efter avslutade studier skall ha erhållit kunskap om och
beredskap till ett fortsatt entreprenörskap. Under det andra projektåret
skall kooperativet på allvar börja verka och åta sig olika projekt.
Kontaktperson: Bo Giss, tel. 031-707 49 00
Skolkooperativet Coops
250 000 kr för år 1 av 2
Eleverna på skolans medieprogram är sedan flera år ansvariga för skol-
tidningen. De planerar nu att utveckla tidningen genom att börja sälja
annonsplatser, ge färskare nyheter och utveckla marknadsföringsidéerna.
De planerar därför att bilda en ekonomisk förening för att driva tidningen
och viss annan produktion. Efter ett noggrant planerings- och förank-
ringsarbete kommer de hösten 1999 ansöka om registrering av föreningen
och planerar också en gedigen kooperativ utbildning. En lärare på medie-
programmet fungerar som mentor och är tillsammans med biträdande
rektor också medlemmar i styrelsen.
Kontaktperson: Ing-Mari Karlsson, tel. 0370-407 07
Kooperativt utvecklingsprojekt - Konst och formgivning
100 000 kr för år 3 av 3
Inom Estetiska programmet på Värnhemsskolan i Malmö planeras för en
fortsatt utveckling år tre av ett kooperativt projekt Konst och formgiv-
ning. Projektet organiseras och genomförs av elever och lärare med
handledning från Kooperativ utveckling i Skåne. Eleverna formger och
producerar egna alster. Eleverna skall lära sig att se helheten från idé till
produkt, marknadsföring, försäljning och eventuellt återvinning. Äldre
elever kommer att vara handledare till de yngre eleverna. Kooperativet
har en tydlig koppling till den ordinarie undervisningen avseende både
konst- och formämnena samt till undervisning i ekonomi, svenska och
samhällskunskap. Under år två bildade aktiva lärare och elever inom
projektet en ekonomisk förening för att stärka den kooperativa målsätt-
215
ningen med projektet. Under år tre planeras att utveckla försäljning och
överlämnande till nya elever.
Kontaktperson: Jan Jönsson, tel. 040-34 35 81
Projektet Språka loss (förstudie)
200 000 kr
Förbundet skall undersöka möjligheterna att tillsammans med pedagoger,
forskare, andra handikapporganisationer och andra organisationer skapa
ett webbaserat forum - en kunskapsbank för att samla och sprida kunskap
som finns om textens/litteraturens tillgänglighet för den som har läs- och
skrivsvårigheter samt ta reda på vilka mekanismer som gör att personer
med detta funktionshinder inte tillgodogör sig den text som produceras.
Webbsidan skall också fungera som ett forum för erfarenhetsutbyte
mellan funktionshindrade, lärare och forskare.
Kontaktperson: Torbjörn Lundgren, tel. 08-545 433 83, 070/517 78 40
Projektet Inventering av Strängnäs stifts kyrkor och församlingshem
155 000 kr
HSO och läns- DHR och SRF skall göra en fysisk inventering av stiftets
kyrkor och församlingshem för att ta fram underlag till en guide avseende
den fysiska tillgängligheten och ge förslag till förbättringar och ombygg-
nader.
Kontaktperson: Gunilla Backlund, tel. 016-13 87 90
Bygg klokt - ett projekt om fysisk tillgänglighet
1 100 000 kr för år 3 av 3
Det tredje året av ett treårigt projekt som genomförs av Neurologiskt
Handikappades Riksförbund, De Handikappades Riksförbund, Riksför-
bundet för Rörelsehindrade Bam och Ungdomar, Riksförbundet mot
Reumatism, Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade och Synskada-
des Riksförbund. För samtliga dessa förbund är tillgängligheten i den
fysiska miljön av centralt intresse för att medlemmarna efter fritt val, med
bevarad integritet och under värdiga former skall kunna delta i samhälls-
livet. Plan- och Bygglagen har förändrats, byggarna skall anlita kvalitets-
ansvariga som skall se till att lagens krav på kvalitet och funktion fylls.
Förbunden vill nu höja kunskapen hos sina lokala föreningar för att dessa
skall kunna bevaka att samhällsplanering och byggande motsvarar funk-
tionshindrades behov. Förbunden bygger upp en gemensam enhet med
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
216
tillgång till en teknisk expert i byggnadsfrågor, en handläggare och viss Skr. 1999/2000:125
sekreterarresurs. Enheten skall under projekttiden kartlägga pågående Bilaga 3
utredningsarbete och tänkbara förändringar inom samhällsplanering och
byggande i Sverige men också bevakning av arbete inom EU som kan
påverka den fysiska tillgängligheten i Sverige. Resultatet av kartlägg-
ningsarbetet skall fungera som en informationsbas för det fortsatta arbe-
tet. Den andra huvuduppgiften för enheten blir att utforma studiematerial
för studiecirklar och kurser. Materialet skall ge medlemmarna informa-
tion och kunskap om aktuell lagstiftning och tillämpningsföreskrifter lik-
som om olika slag av praktiska lösningar av tillgänglighetsproblemen.
Den tredje uppgiften blir att forma en strategi för tillgänglighet nationellt
och i ett EU-perspektiv. 1 arbetet ingår seminarier med arkitekter, sak-
kunniga kvalitetsbedömare och andra verksamma inom byggande och
planering. Under projekttiden har även Riksförbundet för Utvecklings-
störda Bam, Ungdomar och Vuxna knutits till projektarbetet.
Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08-677 70 10
Projektet Tillgänglighet, Ett trappsteg kan vara skillnaden mellan obe-
roende och beroende
255 000 kr för år 2 av 2
1 Kristianstad har en samverkansgrupp bildats för att arbeta med tillgäng-
lighetsfrågor. Gruppens medlemmar kommer från DHR och NHR, kom-
munens handikappkonsulent och bostadsanpassningsbidragshandläggare
samt landstingets arbetsterapeuter m.fl. Gruppen har i samarbete med
Lunds universitet och elever med funktionshinder vid Riksgymnasium
Syd identifierat de miljöer i stadens centrum som inte är tillgängliga. 1
projektet har man förutom kartläggningen utvecklat en metod för inter-
vju/enkät för kartläggning av tillgänglighet i offentlig miljö. Kartlägg-
ningsresultaten bearbetas och analyseras och skall användas för för-
bättringar. Under ytterligare ett år skall gruppen arbeta för att belysa
sambandet mellan miljö och individ för funktionshindrade ungdomar på
väg in i vuxenlivet. Resultaten skall användas för utveckling av pedago-
giska metoder för hur man, på kommunal nivå, med aktiv brukarmed-
verkan, kan samverka för att öka tillgängligheten.
Kontaktperson: Roland Svensson, tel. 044-35 02 26
Projektet Utevistelse för demenshandikappade
290 000 kr
Förbundet skall göra en praktisk beskrivning av de möjligheter som kan
finnas att öka förutsättningarna för demenshandikappade att vistas ute i
anslutning till demensboende. 1 projektet skall ingå tre olika geografiskt
belägna äldreboenden. Man skall då tillsammans med boende, personal,
anhöriga och kommunansvariga studera och dokumentera befintlig ute-
miljö och utifrån detta material och diskussioner med berörda ge förslag
till utvecklad utemiljö.
Kontaktperson: Stina-Clara Hjulström, tel. 08-658 52 22
217
Projektet Utveckling av teckenspråkig social service- och äldreomsorgs-
center för döva
815 000 kr för år 3 av 3
Det tredje året av ett projekt där förbundet och Sveriges Dövas Pensio-
närsråd tillsammans med kommunerna Stockholm, Härnösand/Sundsvall,
Malmö/Lund och Göteborg samt berörda dövföreningar skall bygga upp
modeller för teckenspråkig social omsorg och service i vilket äldreom-
sorgscenter för döva ingår. I denna omsorg skall ingå rådgivning och
allmän social service, hemtjänst, kurativa insatser och även boende för
äldre döva. I berörda kommuner finns dövskolor vilket i sin tur medfört
stora dövföreningar. De lokala föreningarna skall medverka och delta
som konsulter i uppbyggnaden av sådana center.
Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08-442 14 61
Projektet Retreat - utan hinder
67 000 kr
Förbundet skall planera, genomföra och utvärdera ett retreat för männi-
skor med funktionshinder. I förlängningen räknar man med att projektets
erfarenheter skall medföra att ordinarie retreater blir tillgängliga för alla,
såväl praktiskt som attitydmässigt. Försöksverksamheten skall omfatta 12
personer och deras assistenter. Särskilt informationsmaterial skall tas
fram kring retreats grundidé när det gäller tystnad, avskildhet och medi-
tation.
Kontaktperson: Birgitta Mattsson, tel. 036-16 87 89
Projektet Att kunna fungera som konsument trots att man inte ser eller ser
dåligt
832 000 kr för år 2 av 2
Det andra året av ett tvåårigt projekt. Sättet att marknadsföra och saluföra
varor och tjänster förändras snabbt. En utveckling på gott och ont för
synskadade konsumenter. Eftersom det saknas lagstiftning är det före-
taget/butiken och/eller personalen som avgör om en synskadad person
kan fa extra service i livemedelsbutiken, på posten, apoteket eller i varu-
huset. Samma sak gäller informationen om varuutbud, extrapriser. Den
elektroniska handeln utvecklas också lavinartat, en form av utbud som
om den utvecklas så att den tar hänsyn också till synskadades behov, kan
bli positiv för synskadade. Medlemsskapet i EU innebär också att ut-
vecklingen och påverkan på den europeiska marknaden är viktig för syn-
skadade. Projektet bedrivs i samråd med Hjälpmedelsinstitutet, Sveriges
konsumentråd och Konsumentverket med syfte att öka kunskaperna
bland såväl synskadade som företagare om vad som krävs för att synska-
dade självständigt skall kunna fungera som konsumenter och stimulera
företagarna att utveckla sin verksamhet för att tillgodose synskadades
behov. Det andra syftet med projektet är att tillsammans med de euro-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
218
peiska systerorganisationerna arbeta för ett tillgängligt utbud av elektro-
nisk handel. I projektet ingår att göra inventeringar av tillgängligt utbud,
fastställa en kravspecifikation byggd på medlemmarnas synpunkter, träffa
synskadade inom EU-området, ta kontakter med berörda företag lokalt,
nationellt och inom EU för att diskutera hur de kan förbättra och utveckla
sin verksamhet och sprida kunskaperna bland företagare och synskadade.
Vidare ingår att bjuda in till konferenser, stimulera lokalföreningarna att
ta initiativ till lokala konsumentträffar med företrädare för köpmanna-
föreningen m.fl. för att hitta lokala lösningar på hur tillgängligheten till
det publika utbudet skall lösas. Projektets första år har genomförts enligt
planerna, ett kärnproblem är att varken förbundet eller företagen har
någon tradition att samarbeta med varandra, bankerna lättast att sam-
arbeta med.
Kontaktperson: Dagny Mörk, tel. 08-39 91 61
Projektet Oberoende resande
585 000 kr för år 1 av 2
För synskadade är möjligheten att resa självständigt begränsad. Flera av
de förändringar som sker som t.ex. införande av biljettautomater, ron-
deller i stället för ljus- och ljudreglerade gatukorsningar, obemannade
stationer och terminaler m.m. påverkar - ibland negativt - möjligheterna
att resa självständigt för denna målgrupp. Förbundet vill därför undersöka
vilka åtgärder som behövs för att ge synskadade bästa resesituation samt
sprida information till berörda parter om vilka åtgärder som är betydel-
sefulla för synskadade i hela reskedjan (från dörr till dörr). Projektet be-
räknas pågå under två år, under år ett skall man samla in information från
brukare, trafikbolag, kommuner, landsting och statliga verk om dagsläget
och vilka framtidplaner som finns, en test- och referensgrupp skall testa
och utvärdera de anpassningar som gjorts eller planeras. Uppgiften för
denna grupp är att utvärdera när, var och hur anpassningarna skall an-
vändas och ge förslag till utveckling. Arbetet skall dokumenteras och
ligga till grund för projektets del två som går ut på att med hjälp av en
informationsvideo och -folder samt seminarier sprida information om
synskadades behov och positiva lösningar.
Kontaktperson: Jonas Semeholt, tel. 08-39 90 00
Utveckling av nya lokala lösningar för ungdomars fritidsverksamhet
10 000 000 kr för år 1 av 2
Det första året av en satsning som syftar till att stimulera förnyelse av
mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där
föreningar och kommuner arbetar gemensamt.
Kontaktperson: Marie Ericsson , tel.08 462 53 50
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
219
Projektet Hela Sveriges Filmfestival
200 000 kr
Bygdegårdarnas Riksförbund söker stöd för att under Hela Sveriges
Filmfestival den 2-5 september 1999 lyfta fram de filmer som produce-
rats i samband med Ungkulturdagama. Regeringen beslutade i maj 1998
att stödja lokala ungkulturdagar med medel ur Allmänna arvsfonden.
Målsättningen med Ungkulturdagama är att få till stånd en debatt på
ungdomars villkor om utrymmet i kommunen för ungdomars kulturverk-
samhet. 14 stycken lokala projekt som har beviljats stöd av Arvsfonds-
delegationen planerar att genomföra dels en Film om den unga kulturen,
dels en Dag för den unga kulturen. Hela Sveriges Filmfestival är en
manifestation för film om, från och för landsbygden och genomförs för
fjärde året av Bygdegårdarnas Riksförbund tillsammans med Folkrörelse-
rådet, Folkets Hus Riksorganisation, Våra Gårdar och Film i
Västmanland. Årets festival kommer att ha en klar och tydlig ungdoms-
prägel med film om, av och för ungdomar. Festivalen har under hösten
diskuterat med referensgruppen UNG KULTUR i hela landet om att visa
de filmer som producerats i samband med Ungkulturdagama. Ett särskilt
seminarium om ungdomars möjligheter att producera, arrangera och kon-
sumera kultur i den egna hemkommunen kommer att genomföras i
anslutning till att festivalen visar filmerna på minst fyra orter; Sala, Heby,
Hallstahammar och Surahammar.
Kontaktperson: Catrin Wolgner, tel. 08-611 73 80
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Ungdomars egna kulturverksamheter
5 000 000 kr för år 1 av 3
Det första året av en satsning som syftar till att stödja och stimulera ut-
vecklingen av ungdomars egna kulturverksaheter inom främst musik,
teater, dans och eget skapande.
Kontaktperson: Edna Eriksson, tel. 08- 462 53 50
220
Ungdomars egna visioner infor 2000-talet
5 000 000 kr för år 1 av 3
Det första året av en satsning som syftar till att lyfta fram ungdomars
egna visioner om samhället under det nya millenniets första tid och att
öppna vägar för att ungas tankar och visioner får tydliga mottagare och
når ut i samhället.
Kontaktperson: Edna Eriksson, tel. 08 —462 53 50
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Projektet Inflytande på riktigt
525 000 kr för år 3 av 4
Projektets huvudsyfte är att hjälpa och stödja de skolor som deltar i för-
söksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasie-
skolor. Projektet omfattar information till elevkårer och skolor samt mo-
bilisering bland eleverna för att få skolor att gå med i försöksverksamhet.
För deltagande skolor ingår Elevorganisationen utbildning av såväl elev-
representanter och övriga elever som övrig personal på skolorna, stöd och
hjälp till de elever som sitter med i styrelser samt ett nätverk mellan ele-
ver från de skolor som deltar för utbyte av erfarenheter och information.
Försöksverksamheten med gymnasiestyrelser med elevmajoritet skall
enligt förordningen pågå fr.o.m. höstterminen 1997 t.o.m. vårterminen
2001. Elevorganisationen planerar att bedriva sitt projekt under hela för-
söksperioden.
Kontaktperson: Jan H Ekbrand, tel. 08-23 33 90
FN-projekt 1999-2000
278 000 kr
Syftet med detta projekt är att utveckla PeaceQuests FN-verksamhet för
att bättre kunna möta behovet från ett stort antal ungdomar i Sverige och
ge förutsättningar till arbete på lokal nivå samt utveckla föreningens IT-
baserade aktiviteter. Föreningen vill bli den första IT-baserade fredsorga-
nisationen genom att över Internet engagera ungdomar i FN-frågor och
skapa en kanal för unga människor att tycka till om svensk FN-politik.
Projektet bygger på deltagarnas eget, aktiva sökande efter kunskap, kon-
takter och idéer. Mycket av materialet kommer att produceras av del-
tagarna själva då de olika skoloma/gruppema kommer att ansvara för
221
olika aktiviteter. Projektet vänder sig till gymnasieungdomar om 12
grupper spridda över landet. Utöver arbetet över Internet kommer det att
hållas två nationella och tre regionala konferenser.
Kontaktperson: Louise Norrlin, tel. 08-669 75 20
Ungdomens Demokratikommission
1 660 000 kr
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) planerar en ung-
domens egen demokratiutredning, Ungdomens Demokratikommission.
Det övergripande syftet är att komplettera Demokratiutredningens arbete
med ett konsekvent ungdomsperspektiv. LSU planerar en kartläggning av
ungdomars möjlighet att påverka skolmiljön, sin närmiljö, kommunpoli-
tiken, landstingspolitiken, den nationella politiken och Europapolitiken.
Särskilt kommer man att granska vilken funktion som ungdomars egna
organisationer har i det demokratiska systemet och för demokratifostran
och hur den resurs som dessa utgör tas tillvara i det demokratiska syste-
met. Målet med kommissionens arbete är framför allt att analysera kon-
sekvenserna av bakgrundsmaterial till och information från de utred-
ningar och undersökningar som redan är gjorda på demokratiområdet.
LSU planerar endast i begränsad omfattning att ta fram eget nytt bak-
grundsmaterial. Enligt LSU handlar det om att identifiera var makten i
samhället ligger och hur unga kan fa del av denna för att på sitt sätt verk-
ligen kunna bli en tillgång för framtidens Sverige.
Kontaktperson: Malin Berggren, tel. 08-440 86 70
Integrationsproj ekt
410 000 kr för år 2 av 2
SSU och Unga Ömar har sedan år 1997 bedrivit ett gemensamt integra-
tionsprojekt. Ursprungligen planerades projektet att genomföras på fyra
orter - Fittja i Botkyrka kommun, Husby i Stockholms stad, Örebro och
Malmö. Av olika skäl fullföljdes aldrig projektet i Örebro. Förbunden har
skaffat sig värdefulla erfarenheter av gemensamt integrationsarbete och
planerar nu en fortsättning i Malmö, Järfälla, Södertälje samt Husby. De
planerade aktiviteterna är inriktade mycket på mötesplatser och språk. I
Malmö planeras två utvecklingsstudiecirklar i storstadsfrågor och
EU/EMU. Arrangörerna hoppas fa forskarstöd till cirklarna. I Husby
planeras en fortsättning av en mycket uppskattad tjejverksamhet. Centralt
planeras dokumentation och utvärdering, erfarenhetsutbyte och gemen-
samt stöd.
Kontaktperson: Marika Lehtu, tel. 08-7144829
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
222
Utveckling av demokrati, delaktighet och integration för ungdomar
350 000 kr
Sveriges Vänortsförening planerar sex rådslagskonfemser med ungdomar
på olika platser i landet - Kortedala i Göteborg, Rosengård i Malmö,
Tensta i Stockholm, Mariannelund i Vimmerby, Borlänge och Östersund.
Platserna är valda utifrån det kontaktnät som Vänortsföreningen arbetat
fram sen starten 1994. På varje ort bildar ungdomar en arbetsgrupp för att
genomföra rådslaget. Dessa mindre rådslag kommer att ligga till grund
för en större uppsamlingskonferens dit samtliga lokala deltagare bjuds.
Vid denna konferens skall en samlad rapport utarbetas över hur man kan
lyfta fram demokrati, inflytande och integration för ungdomar. Före-
ningen planerar att använda den ungdomspolitiska propositionen som en
del av underlaget för arbetet i rådslagen för att diskutera hur proposito-
nens innehåll skulle kunna tillämpas i praktiken.
Kontaktperson: Ulf Ohlsson, tel. 063-10 33 11
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Inköp av segelbåtar m.m. till anläggningen Vässarö
165 000 kr
Stockholms Scoutdistrikt skall utveckla verksamhet för handikappade
bam och ungdomar på sin lägeranläggning Vässarö. Man vill därför an-
skaffa nya öppna segelbåtar av en särskild typ. En rejäl båt, med plats för
5-6 deltagare samt en instruktör och där alla ombord kan deltaga i seg-
lingen allt efter förmåga.
Kontaktperson: Eric Knochenhauer, tel. 08-652 05 10
Inköp av besättningsbåt av typ Sonar m.m.
486 850 kr
Föreningen Göteborg Grötö Segelsällskap (GGSS) saknar möjligheter till
kappsegling för handikappade i besättningsbåt. Besättningssegling gör att
man stimuleras av de andras engagemang och gruppkänsla. I internatio-
nell handikappsegling är Sonar nu utvald att vara den båttyp som man
tänker använda för besättningssegling i Paralympics (handikapp-OS),
VM och EM. Föreningen har alltid haft ambitionen att blanda människor
med olika typer av handikapp för att de ska komplettera varandra när
223
man seglar. Den regel som tillämpas vid fördelning av besättningar i
Sonar stämmer väl överens med föreningens idé om att man kan komp-
lettera varandra och hjälps åt för att åstadkomma fantastiska seglings-
upplevelser.
Kontaktperson: Björn Mattsson, tel. 031-59 65 17
Inköp av brandlarm till lägerverksamhet m.m.
30 000 kr
Förbundet arrangerar vaije år läger för döva barn och ungdomar där
brandsäkerheten har varit ett problem som skapat oro.
Stödet avser brandlarmspaket med vibratorer anpassade för döva samt
blinkers till dörrar och texttelefoner som skall användas på hyrda läger-
platser där det saknas brandlarm anpassade för döva.
Kontaktperson: Ingela Hansson, tel. 90165-08-442 14 95
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Integrering av flyktingbarn
75 000 kr för år 1 av 2
Uppvidinge kommun är en glesbygdskommun i Småland som under flera
år tagit emot många flyktingar från olika länder och i synnerhet familjer
från Bosnien. För många av bamen är det besvärligt i skolan. De har pro-
blem med socialisering, de förekommer inte i någon form av ungdoms-
verksamhet, varken inom idrottsrörelsen eller andra ideella rörelser. ABF
Uppvidinge har beslutat att med detta projekt försöka hjälpa till med
integration av flyktingbarn i det svenska samhället och därmed bidra till
utveckling av vår landsbygd. En grupp av ungdomar ska med hjälp av en
projektledare stimuleras till skapande verksamhet. På så sätt kan de sedan
vara förebilder för andra ungdomar och bam. Målet är att bamen ska på
ett naturligt sätt finnas med i olika sammanslutningar och organisationer
med andra svenska bam och ungdomar.
Kontaktperson: Gun Ahlgren, tel. 0474-408 47
Projektet De osynliga bamen
750 000 kr för år 1 av 3
Föreningen skall under en treårsperiod arbeta med bam (7- 17 år) till
psykiskt sjuka och funktionshindrade föräldrar. Målet är att genom
grepp verksamhet stödja och hjälpa bamen som under professionell led-
ning skall få hjälp att upptäcka sina egna behov, känslor och förutsätt-
ningar så att de inte sugs in i den sjuke förälderns föreställningsvärd på
224
ett destruktivt sätt. Kommunen bekostar lokalhyra och inredning av
kontor.
Kontaktperson: Barbro Benjaminsson, tel. 031-15 51 14
Projektet Växthuset
395 000 kr för år 3 av 3
Projektets mål är att hjälpa bam in i sammanhang präglade av respekt för
mänskliga värden, att integrera bam med olika kulturell och etnisk bak-
grund, att erbjuda bamen andra konfliktlösningsmetoder än våld, att utar-
beta ett handlingsprogram med metoder och exempel för arbete med ut-
satta bam inom såväl som utanför Röda Korset.
Kontaktperson: Lotta Johansson, tel. 040-32 65 00
Projektet Alternativet
500 000 kr för år 2 av 3
Förbundet vill i ett projektarbete under tre år i Stockholm, Göteborg och
Malmö arbeta fram modeller för bam- och ungdomsarbetet så att även
bam och ungdomar som av olika anledningar lever i otrygghet, fattigdom
eller utanförskap ska kunna känna en hemmahörighet. Ett sammanhang
där man får vuxna förebilder - helt enkelt ett alternativ till gängbild-
ningar och att dra runt på gatorna. Tanken är att projektmodellerna ska
kunna spridas vidare till andra orter i landet eftersom situationen med
familjer, bam och ungdomar som lever på den sk skuggsidan inte enbart
är ett storstadsfenomen.
Kontaktperson: Margareta Bjöm, tel. 08-674 07 45
Projektet Ungdom
260 000 kr för år 1 av 2
Föreningen ska bedriva en verksamhet bland bl.a. syrianska bam och
ungdomar men även bland andra bam och ungdomar bosatta i Angered.
Det har under de senaste åren förekommit bråk mellan personer från olika
kulturer och religioner, främst när man har invandrarbakgrund. Många
ungdomar mår också dåligt efter att ha förlorat kamrater i brandkatast-
rofen i Göteborg. Man ska försöka öka förståelsen bland bam och ung-
domarna för varandras kultur, religion och bakgrund. Samarbete kommer
att ske med bl.a. Syrisk-Ortodoxa församlingen och många andra lokala
föreningar. En person ska arbeta aktivt med att försöka bygga broar
mellan etniska grupper i Hammarkullen.
Kontaktperson: Saliba Marawgeh, tel. 031-330 013 10
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
225
8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 125
Teaterprojekt
74 000 kr för år 2 av 2
Föreningen Göteborgs Arbetareteater (GAT) vill tillsammans med
Gamlestads särskolas eftermiddagshem genomföra ett teaterprojekt som
syftar till att med hjälp av drama som arbetsform stärka ungdomarnas
självkänsla och få dem att bättre acceptera varandras särdrag. Många av
de ungdomar som skall ingå i teaterprojektet har dels svårt att uttrycka
sina känslor och tankar, dels svårt att kanalisera sin aggressivitet. Före-
ningen tänker arbeta med en dramapedagog i två grupper i åldem 12-14
år, en helklass på 12 elever samt en "tjejgrupp" på 6 elever. Finalen blir
en teaterföreställning men det viktigaste med projektet är "resan" dit.
Förhoppningen är att man efter projektets slut kan integrera dramaunder-
visningen i den vanliga verksamheten. Föreningen söker nu stöd för det
andra och sista året av projektet.
Kontaktperson: Lena Sundbäck, tel. 031-84 72 58
Projektet Vi som ska ta vid
275 000 kr för år 3 av 3
Föreningen driver kulturkafé och galleri, men också sen flera år ett ar-
betsmarknadsprojekt med inriktning på kultur/sysselsättning där ca 140
vuxna studerar och arbetar med kulturverksamhet för ca 10 000
Gävlebam per år. Föreningen har under två år drivit en kvälls- och
helgverksamhet för främst högstadie- och gymnasieungdomar med dålig
studiemotivation och dåliga skolresultat. Verksamheten är uppbyggd
kring en praktisk och en teoretisk del. Ungdomarna skall arbeta praktiskt
med teater, film och foto. De skall själva planera och genomföra denna
verksamhet med stöd av projektledare. Ett villkor för att fa delta i den
praktiska verksamheten är att de deltar i en teoretisk studieverksamhet i
data, företagsekonomi, starta eget, svenska och engelska. Syftet är att
fånga upp och ge ett alternativ till ungdomar som helt eller delvis miss-
lyckats i den ordinarie skolan. Föreningen har ett väl fungerande sam-
arbete med omkringliggande skolor och ser sin verksamhet som ett be-
hövligt komplement. Under år två utvecklades möjligheterna att dels
kvällstid fånga upp ungdomar som fortfarande går i skolan och på så sätt
stärka och stimulera deras lust till lärande och dels genomföra kurser
dagtid för ungdomar som går individuella programmet eller förlängd
PRAO. Föreningen söker nu stöd för det tredje och sista året av projektet.
Kontaktperson: Ninni Berggren Magnusson, tel. 026-12 32 57
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
226
Projektet Stjärnan på zigenska Tjerhaj
80 000 kr för år 3 av 3
Kulturföreningen Tjerhaj är en förening på Skarpnäcksfåltet i Stockholm
för romska barn och unga i åldern 7-20 år, men föreningen välkomnar
alla ungdomar som söker sig till dem. Syftet med verksamheten är både
att stärka de romska ungdomarnas identitet och att bygga broar mellan
ungdomar från de många olika kulturella bakgrunder som finns i bo-
stadsområdet. Föreningen vill förebygga sociala problem, men man
vänder sig också till ungdomar i riskzon för kriminalitet och drogmiss-
bruk. Pågående och planerad verksamhet består av idrott, matlagning,
hjälp med skolarbetet särskilt svenska och matematik, hantverk, dans,
sång och musik samt diskussioner kring olika teman såsom rasism,
mobbning, droger m.m. En viktig förutsättning för verksamheten är att
tonårsgruppen (15-20 år) hjälper till med verksamheten för de yngre,
bl.a. i särskilda tjej- och killgrupper. Föreningen söker nu stöd för det
tredje och sista året.
Kontaktperson: Soraya Dimetri, tel. 08-649 88 21
Särskilda insatser för krigsstörda somaliska bam och ungdomar
100 000 kr för år 1 av 2
Somaliska Ungdoms- och Fritidscenter bedriver sedan fem år tillbaka
verksamhet för somaliska bam och ungdomar i Stockholm, huvudsak-
ligen på Järvafältet. Även föräldrar, vårdnadshavare och andra vuxna
deltar i och stödjer aktiviteterna. Föreningen planerar nu särskilda insat-
ser under två år för att hjälpa de krigsdrabbade bamen och ungdomarna
och vänder sig i första hand till föräldralösa bam och ungdomar. Mål-
gruppen skall fortsätta att delta i föreningens ordinarie ungdomsverksam-
het men dessutom få extra stöd och uppmärksamhet genom bl.a. fadder-
verksamhet, gruppsamtal, speciella gruppresor och en caféverksamhet.
Projektet har fått ett mindre stöd för planering och uppbyggnad av kon-
takter med näraliggande myndigheter och organisationer. Efter vissa
kontakter med dessa har föreningen kommit in med en reviderad ansökan
och bifogat en plan hur kontakterna med bl.a. skola, PBU och andra
organisationer skall bedrivas.
Kontaktperson: Gibril Mohamed, tel. 070-766 74 61
Projektet Modem Soul Academy
420 000 kr för år 2 av 3
Fryshuset bedriver sedan ett år tillbaka projektet Modem Soul Academy
som en musikverksamhet för socialt utsatta ungdomar i åldem 13-18 år.
Verksamheten beräknas pågå i projektform i tre år och har mycket höga
musikaliska ambitioner, men målsättningen är i första hand social - att
vända destruktiv energi till något konstruktivt och kreativt. Ungdomarna
rekryteras genom det stora nätverk Fryshuset har genom sitt sociala ar-
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
227
bete med bl.a. Lugna Gatan, Brobyggare och United Sisters. Under det
första året har drygt 30 ungdomar kunnat beredas plats i verksamheten.
Under det andra året är målsättningen 50 ungdomar. Verksamheten leds
av en ung amerikansk musikproducent och som handledare fungerar
andra mer erfarna ungdomar som fungerar som förebilder för deltagarna.
Utbildningen är inriktad på såväl låtskrivande som teknisk kunskap och
kunskap om marknadsföring och viss branschjuridik samt studiebesök
och kontakter med musiker och musikbranschen. Modem Soul Academy
kan ses som ett typiskt exempel på hur musik- och kulturintresse utveck-
las i en gråzon mellan fritidsverksamhet och en professionell utveckling.
Kontaktperson: Anita Kringberg, tel. 08-462 22 07
Stockholms Zigenarförenings ungdomsverksamhet
130 000 kr för år 2 av 3
Stockholms Zigenarförening (SZF) bedriver en verksamhet för både
vuxna och ungdomar i en lokal i Enskededalen. Föreningen arbetar aktivt
mot droger, missbruk och kriminalitet, som ses som ett stort hot mot
zigenska ungdomar. SZF har under 1998 genomfört ett antal ungdoms-
projekt med syfte att stödja zigenska ungdomar i att bygga broar till
majoritetssamhället och underlätta för dem att integreras i samhället.
Verksamheten har omfattat make-upskola för flickor, dansgrupp, simun-
dervisning, språkträning, teoriundervisning inför körkortsprovet och en
öppen eftermiddagsverksamhet för elever i grundskolan. Föreningen
framhåller teoriundervisning inför körkortsprovet som ett viktigt brotts-
förebyggande delprojekt. För projektets andra år planerar föreningen att
fortsätta med samma aktiviteter, eftersom de visat sig fungera väl och
möts av ett stort behov.
Kontaktperson: Lars Demetri, tel. 08-39 06 07
Bojen - ungdomsprojekt i förebyggande syfte
59 000 kr för år 1 av 2
Svensk-Arabiska Vänskapsföreningen vill driva ett projekt för ca 20 ara-
biska tonårspojkar i riskzon, innan de hamnar snett. Pojkarnas föräldrar
är arbetslösa och mår dåligt av olika skäl. Detta gör att de isolerar sig,
bygger upp murar och egna kulturer vilket försvårar integrationen i det
svenska samhället. Bamen blir kluvna i sin inställning och har svårt att
bygga upp en egen identitet. Tillsammans med en ALU-anställd projekt-
ledare kommer pojkarna att erbjudas olika aktiviteter så som datautbild-
ning, idrott, folkdans och videokvällar. Föreläsare kommer att hålla före-
drag om sex och samlevnad, drogmissbruk samt etik och moral. Före-
ningen har även planerat in studiebesök hos polisen och Noaks Ark. Pro-
jektet kommer att följas upp med kontinuerliga månadsträffar med föräld-
rar och ungdomar.
Kontaktperson: Jihad Dirawi, tel. 070—499 11 79
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
228
Samordnade insatser för ungdomar i utsatta miljöer
6 000 000 kr för år 3 av 4
Det tredje året av en satsning rörande utveckling av samordnade insatser
för utsatta ungdomar. Projektet syftar till att utveckla metoder för ökad
lokal samverkan vid individuella och allmänt förebyggande insatser i
arbete med utsatta ungdomar i medelstora kommuner. Regeringen har
utsett 15 pilotkommuner till projektet efter förslag från Ungdomsstyrel-
sen. Under år 2000 kommer Ungdomsstyrelsens insatser i projektet in-
riktas särskilt på utvärdering av verksamheten.
Kontaktperson: Rolf Josefsson, tel. 08- 462 53 50
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 3
Verksamhetsstöd
187 000 kr
Nätverket för syrianska studenter och ungdomar är ett nätverk inom
Syrianska Ungdomsförbundet med syfte att uppmuntra och främja utbild-
ning bland syrianska ungdomar och på olika sätt arbeta för att stärka
syrianska ungdomar i Sverige samt arbeta för att utveckla deras infly-
tande i det svenska samhället. Nätverket söker stöd för ett projekt som
syftar till att öka kunskapen inom Syrianska Ungdomsförbundet om hur
ungdomars bakgrund påverkar deras framtida val. Målet är att minska
kriminalitet, drogmissbruk och rasism bland ungdomarna och att fler
skall utbilda sig eller ägna sig åt vettigare saker. Nätverket vänder sig till
23 syrianska ungdomsföreningar runt om i landet med 11 000 medlem-
mar. Minst 3 ungdomar från varje förening erbjuds en central utbildning
och seminarieverksamhet. Varje förening skall representeras av en
väletablerad ungdom och en som har eller har haft kriminell bakgrund.
Gemensamt skall dessa ungdomar formulera kunskaper kring syrianska
ungdomars situation i Sverige i dag och varför olika individer gör olika
val. Den gemensamma kunskapen skall de försöka tillämpa på lokal nivå
för att förmå fler syrianska ungdomar välja utbildning och studier.
Kontaktperson: Bilan Danho, tel. 08-550 161 71
229
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 4
|
Antal |
Kronor | |
|
Handikapporganisationer | ||
|
Afasiförbundet i Sverige (AFASI) |
1 |
450 000 |
|
Afasiforeningen i Gävleborgs län (AFASI) |
1 |
150 000 |
|
Alzheimerföreningen i Sverige |
1 |
400 000 |
|
Apertföreningen |
1 |
85 000 |
|
Bröstcancerföreningamas Riksorganisation (BRO) |
2 |
386 000 |
|
De Handikappades Riksförbund (DHR) |
4 |
2 419 000 |
|
De Handikappades Riksförbund (DHR) i Kronobergs |
1 |
795 000 |
|
län | ||
|
Demensföreningen i Kungshult |
1 |
115 000 |
|
Dövas förening i Malmö |
1 |
280 000 |
|
Dövas förening i Stockholm |
2 |
645 000 |
|
Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) |
3 |
1 495 000 |
|
Förbundet Funktionshindrade med Läs- och |
1 |
200 000 |
|
Skrivsvårigheter (FMLS) | ||
|
Föreningen Club Lindormen |
1 |
400 000 |
|
Föreningen FUB-gården |
1 |
300 000 |
|
Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN) |
1 |
185 000 |
|
Föreningen för döva, hörselskadade och språkstörda |
1 |
170 000 |
|
bam (DHB) i Mellersta Sverige | ||
|
Föreningen för Rörelsehindrade Bam och Ungdomar |
2 |
135 000 |
|
(RBU) Jämtlands län | ||
|
Föreningen för Rörelsehindrade Bam och Ungdomar |
1 |
366 000 |
|
(RBU) Norrbotten | ||
|
Föreningen för Rörelsehindrade Bam och Ungdomar |
1 |
700 000 |
|
(RBU) | ||
|
Stockholms län | ||
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Bam, Ungdomar |
1 |
90 000 |
|
och Vuxna (FUB) Borås | ||
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Bam, Ungdomar |
1 |
60 000 |
|
och Vuxna (FUB) Falun | ||
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Bam, Ungdomar |
1 |
450 000 |
|
och Vuxna | ||
|
(FUB) Göteborg | ||
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Bam, Ungdomar |
1 |
640 000 |
|
och Vuxna (FUB) Göteborg, Sektion Grunden | ||
|
Föreningen för Utvecklingsstörda Bam, Ungdomar |
1 |
50 000 |
|
och Vuxna (FUB) Uppsala | ||
|
Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) |
5 |
2 220 000 |
|
Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) |
10 |
8 113 000 |
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
250 000 |
|
Göteborg | ||
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
190 000 |
|
Malmö | ||
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
1 140 000 |
|
Skåne län | ||
|
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i |
1 |
200 000 |
230
Stockholms kommun
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i
Södermanlands län
Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i
Västerbottens län
HJÄRNKRAFT - Riksföreningen for rehabilitering
av skallskadade
Hj ärtebamsforeningen
Hörselskadades Riksförbund (HRF)
IKTYOS Föreningen
ILCO Svenskt förbund for stomiopererade
Intresseförbundet för Schizofreni (Riks-IFS)
Intresseföreningen for schizofreni (IFS) i Göteborg
Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i
Österåker/Danderyd/V axholm
Intresseföreningen for schizofreni (IFS) i Östra
Östergötland
Intresseföreningen for schizofreni och andra psy-
kotiska sjukdomar (IFSAP) i Kungälv-Stenungsund-
Tjöm
Intresseföreningen for schizofreni och andra psy-
kotiska störningar (ISPS) i Skellefteå
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)
Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i
Kristianstad
Paniksyndromsällskapet (Ps) i Göteborg
Primär Immunbrist Organisation (PIO)
Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering
Reumatikerförbundet
Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF)
Riksförbundet for dementas rättigheter
(DemensfÖrbundet)
Riksförbundet for döva, hörselskadade och språk-
störda bam (DHB)
Riksförbundet för Hivpositiva (RFHP)
Riksförbundet for Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare
(RFHL)
Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT)
Riksförbundet for Rörelsehindrade Bam och
Ungdomar (RBU)
Riksförbundet for Social och Mental Hälsa (RSMH)
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i
Gällivare
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i
Hudiksvall
Riksförbundet for Social och Mental Hälsa (RSMH) i
Ljungby
Riksförbundet for Social och Mental Hälsa (RSMH) i
Roslagen
Riksförbundet for Social och Mental Hälsa (RSMH) i
Södermanlands distrikt
Skr. 1999/2000:125
1 155 000 Bilaga 4
2 804 000
|
2 |
1 395 000 |
|
1 |
450 000 |
|
3 |
1 859 000 |
|
1 |
55 000 |
|
1 |
300 000 |
|
1 |
293 000 |
|
1 |
750 000 |
|
1 |
460 000 |
|
1 |
480 000 |
|
1 |
169 000 |
|
2 |
657 000 |
|
2 |
2 150 000 |
|
1 |
255 000 |
|
1 1 |
275 000 233 000 |
|
1 |
1 050 000 |
|
3 |
4 111 000 |
|
1 |
1 245 000 |
|
1 |
290 000 |
|
2 |
448 000 |
|
1 |
40 000 |
|
1 |
720 000 |
|
2 |
810 000 |
|
3 |
1 324 000 |
|
6 |
4 062 000 |
|
1 |
350 000 |
|
1 |
340 000 |
|
2 |
130 000 |
|
1 |
340 000 |
|
1 |
500 000 |
231
Skr. 1999/2000:125
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i |
1 |
87 000 Bilaga 4 |
|
Tyresö, Gläntan | ||
|
Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i |
1 |
150 000 |
|
Örnsköldsvik | ||
|
Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) |
4 |
2 545 000 |
|
Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam, Ung- |
6 |
3 317 000 |
|
domar och Vuxna (FUB) | ||
|
Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa (RUS) |
2 |
295 000 |
|
Riksföreningen Autism (RFA) |
3 |
2 965 000 |
|
Stiftelsen RIFS |
1 |
653 000 |
|
STROKE - Riksförbundet mot hjärnans kärsjuk- |
1 |
630 000 |
|
domar | ||
|
Svenska Celiakiforbundet (SCF) |
1 |
775 000 |
|
Svenska Diabetesförbundet (SD) |
2 |
777 000 |
|
Svenska Paniksyndromsällskapet (Ps) |
1 |
320 000 |
|
Svenska Parkinsonförbundet |
1 |
448 000 |
|
Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) |
10 |
5 012 000 |
|
Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR) |
2 |
825 000 |
|
Synskadades förening (SRF) i Gävleborg |
1 |
400 000 |
|
Synskadades Riksförbund (SRF) |
11 |
6 053 000 |
|
Tandvårdsskadeförbundet (TF) |
1 |
300 000 |
|
Unga Allergiker |
1 |
460 000 |
|
Unga RBU-are |
1 |
495 000 |
|
Vuxendöva i Sverige (VIS) i Nora |
1 |
45 000 |
|
76 131 000 | ||
|
Ungdomsorganisationer | ||
|
Afrosvenskarnas Ungdomsförbund (ASU) |
1 |
110 000 |
|
Elevorganisationen i Sverige |
1 |
525 000 |
|
Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och |
1 |
245 000 |
|
Hemgårdar | ||
|
Förbundet Skog och Ungdom (FSU) |
1 |
225 000 |
|
KFUM Basket, Örebro |
1 |
75 000 |
|
Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer |
2 |
2 325 000 |
|
(LSU) | ||
|
Motorföramas Helnykterhetsförbunds Ungdoms- |
1 |
250 000 |
|
förbund (MHF Ungdom) I Västmanlands distrikt | ||
|
Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU) |
1 |
250 000 |
|
Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism |
1 |
440 000 |
|
Röda Korsets Ungdomsförbund |
1 |
200 000 |
|
Röda Korsets Ungdomsförbund, Jämtlandsdistriktet |
1 |
90 000 |
|
Svenska Kyrkans Unga i Uppsala |
1 |
150 000 |
|
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund |
1 |
410 000 |
|
(SSU) | ||
|
Sveriges Unglottor |
1 |
75 000 |
|
Syrianska Ungdomsförbundet (SUF) |
1 |
187 000 |
|
Unga Ömar, Malmö |
2 |
625 000 |
|
Unga Ömar, Valbo |
1 |
214 000 |
|
Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) i Ockelbo |
1 |
30 000 |
5 901 000
232
|
Stiftelser/studieforbund m fl |
Skr. 1999/2000:125 | ||
|
Al-Azharskolan |
1 |
150 000 Bilaga 4 | |
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) |
1 |
140 000 | |
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Botkyrka/Salem |
1 |
85 000 | |
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Malmö |
1 |
100 000 | |
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) |
1 |
80 000 | |
|
Stockholm/V ästerort | |||
|
Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Uppvidinge |
1 |
75 000 | |
|
Dalarö Folkhögskola |
1 |
608 000 | |
|
Fellingsbro Folkhögskola |
1 |
395 000 | |
|
Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Göteborgs |
1 |
320 000 | |
|
universitet | |||
|
Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds |
1 |
550 000 | |
|
universitet | |||
|
Frikyrkliga Studieförbundet i Hälsingland |
1 |
250 000 | |
|
FUB:s Stiftelse ALA |
2 |
930 000 | |
|
Härnösands Folkhögskola |
1 |
700 000 | |
|
Mentor |
1 |
100 000 | |
|
Stiftelsen Abrahams Bam |
1 |
698 000 | |
|
Stiftelsen Fair Trade Center |
1 |
210 000 | |
|
Stiftelsen Fryshuset |
2 |
1 770 000 | |
|
Stiftelsen Gyllenkroken |
1 |
295 000 | |
|
Stiftelsen INUTI |
1 |
300 000 | |
|
Stiftelsen Malmö Kyrkliga Stadsmission |
1 |
310 000 | |
|
Stiftelsen Noaks Ark - Röda Korset |
1 |
900 000 | |
|
Stiftelsen Roslagsmuseet |
1 |
42 000 | |
|
Stiftelsen Skota Hem |
1 |
284 000 | |
|
Stiftelsen Spinalis 1 |
2 |
1 460 000 | |
|
Stiftelsen Stockholm Summer Games |
1 |
275 000 | |
|
Stiftelsen Stora Sköndal |
1 |
795 000 | |
|
Studiefrämjandet i Gävle |
1 |
50 000 | |
|
Studiefrämjandet i Nordvästra Småland |
1 |
250 000 | |
|
Studiefrämjandet i Norra Halland |
1 |
110 000 | |
|
Studieförbundet Vuxenskolan |
1 |
450 000 | |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Angariegården |
2 |
294 000 | |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Hallands distrikt |
1 |
300 000 | |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Karlskoga/Degerfors |
1 |
150 000 | |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Malmö |
1 |
450 000 | |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Malung |
1 |
25 000 | |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Söder |
1 |
450 000 | |
|
Studieförbundet Vuxenskolan, Vansbro |
1 |
215 000 | |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) |
2 |
4 400 000 | |
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
142 000 | |
|
Blekinge | |||
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
20 000 | |
|
Dalarna | |||
|
Svenska Idrotttsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
120 000 | |
|
Hälsingland | |||
|
Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i |
1 |
75 000 | |
|
Värmland | |||
|
Svenska Parkinsonstiftelsen |
1 |
30 000 | |
|
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Örebro |
1 |
300 000 |
233 |
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV)
Gotland
250 000
Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Kalmar
145 000
20 048 000
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 4
Offentlig huvudman
Angeredsgymnasiet 1
Botkyrka kommun, Vård- och Omsorgsförvaltningen 1
Försäkringskassan i Kristianstad 1
Gammelängsskolan 1
Gymnasiesärskolan i Kalmar 1
Göteborgs kommun, Lärj edalens stadsdelsförvaltning 1
Göteborgs Universitet, Bam- och ungdomspsykiatri 1
Handikappombudsmannen 1
Haninge kommun, Socialförvaltningen 1
Huddinge kommun, Flemingsbergs kommundels- 1
nämnd
Katrinelundsgymnasiet 1
Kullagymnasiet 1
Malmö allmänna sjukhus (MAS), Pedagogiska 1
Hörselvården
Munkebäcksgymnasiet 1
Region Skåne, Nämnden för Habilitering och 1
Hjälpmedel
Resurs- och Utvecklingscentrum för Svensk 1
Handikappidrott (RUSH)
Socialdepartementet 1
Statens Institutionsstyrelse (SiS) 1
Väg och transportforskningsinstitutet (VTI) 1
Värnhemsskolan 1
380 000
2 550 000
815 000
200 000
430 000
1 600 000
1 647 000
3 807 000
450 000
1 405 000
250 000
145 000
435 000
145 000
458 000
449 000
150 000
850 000
475 000
100 000
16 741 000
Övriga organisationer
4H i Glumslöv 1
Adoptionscentrum (AC) 1
Aktionsgruppen Kvinnligt Kulturcentrum (AKK) 1
Amatörteaterföreningen Västmanland 1
Amningshjälpen (AH) i Boden 1
Assyriska föreningen i Södertälje 1
Bam- och Mediaföreningen N1MECO 1
Bamplantoma - Riksförbundet för Bam med Cochlea 1
Implantat
Baronbackama Ek.förening 1
Berga Scoutkår/Mekaravdelningen V12 1
Bergnäsets AIK 2
Betaniaförsamlingen i Hillerstorp 1
Boo Fotbollsförening 1
Bosniakiska Ungdomsföreningen (BUF) 1
Botkyrka Ridsällskap (BRS) 1
Bunkeflo Idrottsförening 2
Bygdegårdarnas Riksförbund 1
Centro Espanol De Malmö 1
20 000
590 000
150 000
150 000
1 080 000
300 000
330 000
80 000
300 000
46 000
119 000
150 000
300 000
270 000
700 000
412 000
200 000
44 000
234
|
Dalarnas Idrottsförbund |
1 |
180 000 |
|
De Blindas Fritidsklubb (DBFK) |
1 |
75 000 |
|
De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN- |
1 |
350 000 |
|
RIA) i Gislaved | ||
|
De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN) i |
1 |
110 000 |
|
Uppsala | ||
|
Emma Resurscentrum |
1 |
164 000 |
|
Eskilstuna Basket |
1 |
80 000 |
|
European Network för School-Age Childcare |
1 |
500 000 |
|
(ENSAC-Sweden) | ||
|
Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn |
1 |
58 000 |
|
Filadelfiaförsamlingen i Värnamo |
1 |
150 000 |
|
Filadelfiaförsamlingen i Ödeshög |
1 |
73 000 |
|
Finspångs Scoutkår |
1 |
60 000 |
|
FN-föreningen i Skövde |
1 |
200 000 |
|
Folkets Hus i Piteå |
1 |
200 000 |
|
Fruängsskolans Idrottsförening |
1 |
50 000 |
|
Frälsningsarmén i Stockholm |
1 |
160 000 |
|
Frälsningsarmén i Stockholm, 7:de kåren |
1 |
300 000 |
|
Frälsningsarmén i Uppsala |
1 |
450 000 |
|
Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade bam |
1 |
200 000 |
|
(ATSUB) | ||
|
Föreningen Berättamätet Kronoberg |
1 |
240 000 |
|
Föreningen Byahusets Vänner |
1 |
300 000 |
|
Föreningen Café på G, Ek. förening |
1 |
215 000 |
|
Föreningen Cirkör |
2 |
870 000 |
|
Föreningen Etnokollokult |
1 |
210 000 |
|
Föreningen Europas zigenska kvinnor (FEZK) |
1 |
65 000 |
|
Föreningen Frizonen i Stockholm |
1 |
200 000 |
|
Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS) i |
1 |
410 000 |
|
Karlstad med omnejd | ||
|
Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS) i Örebro |
1 |
500 000 |
|
län | ||
|
Föreningen GLAD |
1 |
150 000 |
|
Föreningen Gunnareds Gårds Gemenskap |
1 |
45 000 |
|
Föreningen h@ndikapp.se |
1 |
1 100 000 |
|
Föreningen Hidde Iyo Dhaqan |
1 |
275 000 |
|
Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) |
2 |
1 550 000 |
|
Föreningen Kraftverket i Uppsala |
1 |
300 000 |
|
Föreningen Kronomagasinets Vänner (KV) |
1 |
19 000 |
|
Föreningen Medvind |
1 |
400 000 |
|
Föreningen Ny Gemenskap |
1 |
450 000 |
|
Föreningen PeaceQuest |
1 |
278 000 |
|
Föreningen Regnbågen |
1 |
500 000 |
|
Föreningen Roten |
1 |
300 000 |
|
Föreningen Räddningsmissionen |
2 |
2 730 000 |
|
Föreningen Samling för Alby |
1 |
85 000 |
|
Föreningen Scenario - Rum för unga |
1 |
20 000 |
|
Föreningen Shakespeare kommer - kommer du |
1 |
100 000 |
|
Föreningen Sveriges Lekterapeuter |
1 |
335 000 |
|
Föreningen Urkraft |
1 |
300 000 |
|
Föreningen Örebro Ju-Jutsu Kai |
1 |
240 000 |
Skr. 1999/2000:125
Bilaga 4
235
|
Gottsunda Film |
1 |
250 000 Skr. 1999/2000:125 |
|
Gymnastikföreningen Trim |
1 |
13 000 Bilaga 4 |
|
Gävle Konståkningsklubb |
1 |
150 000 |
|
Göteborg Grötö Segelsällskap (GGSS) |
1 |
486 850 |
|
Göteborg Maj oma Orienteringsklubb |
1 |
220 000 |
|
Göteborgs Arbetareteater (GAT) |
1 |
74 000 |
|
Handikappidrottens Samarbetsorgan i Malmö (HISO) |
1 |
295 000 |
|
Harbo Idrottsförening |
1 |
26 000 |
|
Hem och Skoladistriktet i Jönköpings län |
1 |
30 000 |
|
Hem och Skolaföreningen i Duved |
1 |
100 000 |
|
Hemlings Missionsförsamling |
1 |
39 000 |
|
Herrestads Allmänna Idrottsförening |
1 |
25 000 |
|
Hjobygdens Orienteringsklubb |
1 |
150 000 |
|
Hjälpmedelsinstitutet |
6 |
6 391 000 |
|
Hyresgästföreningen Vattenkannan |
1 |
100 000 |
|
Hyssna Idrottsförening |
1 |
200 000 |
|
Hössna Idrottsförening |
1 |
200 000 |
|
Höörs Handbollsklubb H 65 |
1 |
180 000 |
|
Idrottsföreningen GUIF |
1 |
30 000 |
|
Idrottsklubben Sätra |
1 |
185 000 |
|
IFK Hult |
1 |
50 000 |
|
IFK Linköping Basket |
1 |
180 000 |
|
IFK Värsås |
1 |
30 000 |
|
Internationell Förening för Invandrade Kvinnor (IFFI) |
1 |
135 000 |
|
Stockholm | ||
|
Internationell Klubb Vorta Drom |
1 |
115 000 |
|
Internationell Musikförening |
1 |
37 000 |
|
Internationella organisationen for bams rätt till lek |
1 |
440 000 |
|
(IPA) | ||
|
Invandrare Ungdomsföreningen i Umeå |
1 |
200 000 |
|
IOGT-NTO |
2 |
4 460 000 |
|
Järsnäs Motions- och gymnastikklubb |
1 |
250 000 |
|
Kamratföreningen Convictus |
1 |
244 000 |
|
Karlskoga Bats Basebollklubb |
1 |
220 000 |
|
Knivsta Scoutkår |
1 |
50 000 |
|
Kolbäcks Missionsförsamling |
1 |
110 000 |
|
Kooperativa Institutet, Ek. förening |
1 |
500 000 |
|
Kooperativet Handelsboden Ek. förening |
1 |
315 000 |
|
Korpen Dalarna |
1 |
110 000 |
|
Korpen Eskilstuna |
1 |
62 000 |
|
Korpen Skånes MotionsidrottsfÖrbund |
1 |
300 000 |
|
Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) |
1 |
350 000 |
|
Kristna Fredsrörelsen |
1 |
295 000 |
|
Kulturföreningen Kafé Lättings |
1 |
275 000 |
|
Kulturföreningen Tjerhaj |
1 |
80 000 |
|
Kulturföreningen Youthquake |
1 |
200 000 |
|
Kvartersteatern i Sundsvall |
1 |
70 000 |
|
Kvinnojouren i Kalmar |
1 |
60 000 |
|
Kvistofta Scoutkår |
1 |
150 000 |
|
Köpings Modelljärnvägsförening |
1 |
10 000 |
|
LaS S e-kooperati vet |
1 |
449 000 |
|
Lidingö-Breviks Sjöscoutkår |
1 |
300 000 236 |
|
Lindsdals Scoutkår |
1 |
50 000 Skr. 1999/2000:125 |
|
Livet som Gåva - samverkan för donation av organ |
1 |
580 000 Bilaga 4 |
|
och vävnader | ||
|
Luleå Basketbollklubb |
1 |
210 000 |
|
Luleå Sportklubb (LSK) |
1 |
250 000 |
|
Malbas Basket |
1 |
235 000 |
|
Malmö Squash Räckets Club |
1 |
130 000 |
|
Malmö Tigers Wrestling Team |
1 |
54 000 |
|
Mandeiska kulturföreningen |
1 |
85 000 |
|
Mariebergs Scoutkår |
1 |
100 000 |
|
Mariestads Ekumeniska Råd |
1 |
50 000 |
|
Mjölby Södra Idrottsförening |
1 |
50 000 |
|
Motala Ryttarförening |
1 |
10 000 |
|
Nacka Handikappidrott |
3 |
394 000 |
|
Norabygdens Idrottsklubb (NIK) |
1 |
200 000 |
|
Nordisk förening för sjuka bams behov (NOBAB) |
1 |
440 000 |
|
Norrbacka Handikapp Idrottsförening |
1 |
225 000 |
|
Norrköpings Idrottsförbund (NIF) |
1 |
180 000 |
|
Norsborgs Flickfotboll |
1 |
64 000 |
|
Nässjö Idrottsskola |
1 |
75 000 |
|
Phantasia Kultur och Media |
1 |
150 000 |
|
Rapunzel Ek.förening |
1 |
300 000 |
|
Riks-ALNA |
1 |
750 000 |
|
Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället |
1 |
375 000 |
|
Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, |
1 |
400 000 |
|
Region Syd | ||
|
Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället, |
1 |
390 000 |
|
Region Öst | ||
|
Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS) |
1 |
978 000 |
|
Riksförbundet för Kvinnojourer i Sverige (ROKS) |
1 |
290 000 |
|
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i |
1 |
60 000 |
|
Stockholm | ||
|
Rinkeby Folkets Husförening |
1 |
300 000 |
|
Rädda Bamen |
3 |
842 000 |
|
Rädda Bamen i Eskilstuna |
1 |
250 000 |
|
Rädda Bamen i Kronobergs Länsförbund |
1 |
298 000 |
|
Rädda Bamen i Stockholms Södra Länsförbund |
1 |
280 000 |
|
Rädda Bamen i Södertälje |
1 |
150 000 |
|
Rädda Bamen i Värmland |
1 |
120 000 |
|
Rädda Bamen i Österhaninge |
1 |
330 000 |
|
Röda Korset, Malmöhusdistriktet |
1 |
395 000 |
|
Sala Orienteringsklubb |
1 |
40 000 |
|
Salvadoranska Riksförbundet (AMOAR) |
1 |
127 000 |
|
Samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige |
2 |
1 375 000 |
|
(SIOS) | ||
|
Sankt Helena Basket |
1 |
50 000 |
|
Segelsällskapet Vikingarna |
1 |
250 000 |
|
Skolkooperativet Coops Ek. förening |
1 |
250 000 |
|
Skånes Volleybollförbund |
1 |
105 000 |
|
Smålands Idrottsförbund |
1 |
100 000 |
|
Somaliska Framtidsföreningen |
1 |
150 000 |
|
Somaliska Ungdoms- och Fritidscenter i Stockholm |
1 |
100 000 237 |
|
Sportklubben Höjden |
1 |
27 000 |
Skr. 1999/2000:125 |
|
Sportklubben Lundia |
1 |
60 000 |
Bilaga 4 |
|
Stockholms Fotbollförbund |
1 |
40 000 | |
|
Stockholms Scoutdistrikt |
1 |
165 000 | |
|
Stockholms Zigenarförening (SZF) |
1 |
130 000 | |
|
Storstockholms Sköldkörtelförening (SSSF) |
1 |
585 000 | |
|
Studiefrämjandet i Stockholm |
1 |
40 000 | |
|
Sunnanå Sportklubb |
1 |
177 000 | |
|
Svensk-Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg |
1 |
59 000 | |
|
Svensk-Kurdisk Kultur- och Idrottsförening |
1 |
100 000 | |
|
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) |
4 |
4 752 000 | |
|
Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF), |
1 |
85 000 | |
|
Sportskyttekomm ittén | |||
|
Svenska Innebandyförbundet |
1 |
210 000 | |
|
Svenska Missionsförbundet (SMF) |
1 |
500 000 | |
|
Svenska Sällskapet för Hörsel och Dövundervisning |
1 |
213 000 | |
|
(SHD) | |||
|
Svenska UNICEF-kommittén |
3 |
730 000 | |
|
Sveriges Dövas Idrottsförbund |
3 |
1 195 000 | |
|
Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) |
1 |
140 000 | |
|
Sveriges Kristna Handikappförbund (DHM) |
1 |
67 000 | |
|
Sveriges Pensionärsförbund (SPF) |
1 |
290 000 | |
|
Sveriges Teckenspråkstolkars förening (STTF) |
1 |
150 000 | |
|
Sveriges Vänortsförening |
1 |
350 000 | |
|
Syrianska Kulturföreningen |
1 |
260 000 | |
|
Södra Dals Pistolskytteförening (PSF) |
1 |
40 000 | |
|
Söndrums Scoutkår |
1 |
75 000 | |
|
Teater Skata |
1 |
300 000 | |
|
Teater Tre Stockholm, Ek.förening |
1 |
100 000 | |
|
Teaterföreningen Cirkus Tigerbrand |
1 |
200 000 | |
|
Teaterkooperativet Teater X |
1 |
500 000 | |
|
Tingsryds Allmänna Idrottsförening (TAIF) |
1 |
80 000 | |
|
Tinnitus Riksförbund |
1 |
210 000 | |
|
Tornedalens Motorsällskap |
1 |
300 000 | |
|
Ulricehamns Liveförening (ULF) |
1 |
250 000 | |
|
Umeå Filmfestivalförening |
1 |
230 000 | |
|
Umeå Handikappidrottsförening (UHIF) |
1 |
340 000 | |
|
WRP International |
2 |
945 000 | |
|
Vänersborgs Gymnastikförening |
1 |
200 000 | |
|
Västerås Fri idrottsklubb |
1 |
99 000 | |
|
Västsvenska Idrottsförbundet (VSIF) |
1 |
200 000 | |
|
Växjö Norra Idrottsförening |
1 |
94 000 | |
|
Växjö Simsällskap |
1 |
68 000 | |
|
Ångermanlands Fotbollförbund |
1 |
27 000 | |
|
Ångermanlands Ishockeyförbund (ÅIF) |
1 |
106 000 | |
|
Älta Frikyrkoförsamling |
1 |
300 000 | |
|
Öckerö Missionsförsamling |
1 |
300 000 | |
|
Örebro läns Handikappidrottsförbund |
1 |
400 000 | |
|
Örebro läns Idrottsförbund |
1 |
114 000 | |
|
Örebro Sportklubb Ungdom |
1 |
34 000 |
238
|
Skr. 1999/2000:125 | ||
|
Örgryte Idrottssällskap |
1 |
240 000 Bilaga 4 |
|
Östergötlands Fotbollförbund |
1 |
100 000 |
|
Österåkers Idrotts Sällskap (ÖIS) |
1 |
120 000 |
|
69 388 850 | ||
|
Till pågående eller nya satsningar | ||
|
Arvsfondsdelegationen (under året har en del av |
4 |
27 700 000 |
|
dessa medel fördelats) | ||
|
F olkhälsoinstitutet |
2 |
15 000 000 |
|
Hjälpmedelsinstitutet |
1 |
9 000 000 |
|
Ungdomsstyrelsen |
5 |
36 000 000 |
|
87 700 000 | ||
|
Totalt |
275 909 850 |
239
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 maj 2000
Skr. 1999/2000:125
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,
Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson,
Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm
Föredragande: statsrådet Engqvist
Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:125 Redovisning av fördelning
av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999
240